SOU 1996:176

Den lokala radion betänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Den lokala

radion

SOU 1996: 176

älg/c Ãdi-L

Eâ

i Statens offentliga utredningar

WW 1996: 176

w Kulturdepartementet

Den lokala radion

Betänkande och närradiokommittén

av Jgkal-

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20439-8 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Med stöd av regeringens bemyndigande den 28 september 1995 förordnade chefen för Kulturdepartementet den 31 oktober 1995 följande till personer ledamöter i kommittén KU 1995:04 lokal- och närradio, om nämligen riksdagsledamöterna Kurt Ove Johansson ordförande, Peter Eriksson, Ola Karlsson, Agneta Ringman, Kenneth Kvist kvalitetsrevisom samt Helena Höij, frilansskribenten Ingrid Petersson, f.d. riksdagsledamoten Olle Wästberg och politiskt sakkunnige Philip Johnsson. Samma dag förordnades som experter i kommittén departementssekreteraren Carina Johnsson, hovrättsassessorn Lena Hjelmtorp, verksjuristen Peter Schierbeck och avdelningsdirektören Eva Tetzell. Till sekreterare i kommittén förordnades fr.o.m. den 15 januari 1996 hovrättsassessorn Ulf Törnblom. Genom beslut den 19 april 1996 entledigades departementssekreteraren Carina Johnsson och förordnades departementssekreteraren Eva Lindhé. Genom beslut den 13 maj 1996 entledigades f.d. riksdagsledamoten Olle Wästberg och förordnades riksdagsledamoten Birgit Friggebo. Kommittén slutför nu sitt uppdrag dir 1995: 123 överlämna genom att ett betänkande benämnt Den lokala radion. Till betänkandet är fogat reservationer och särskilda yttranden.

Stockholm i november 1996

Kurt Ove Johansson

Peter Eriksson Helena Höij Birgit F riggebo

Philip Johnsson Ola Karlsson Kenneth Kvist

Ingrid Petersson Agneta Ringman

Ulf Törnblom

550x135"

mi:

grwiaâbias.lä

5a z . xågk2319hsslâ

Innehåll

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l Förslag till lag om ändring i lokalradiolagen 1993:120 13 . . . . . . 2 Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen 1996:844 25 . . .

Bakgrund 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Historik och reglering 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Ljudradions utveckling 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Yttrandefrihetsgnmdlagen 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Lokalradiolagen 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Närradioregleringen 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Radio- och TV-lagen och övrig lagstiftning 36 . . . . . . . . .

2 Lokalradion 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Verksamheten 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 lltvecklingen 46

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Agandet 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Programutbudet 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Nätverken per den 1 juni 1996 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Vilka är problemen 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Närradion 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Verksamheten 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Utvecklingen 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Vilka är problemen 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Överväganden och förslag

77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Allmänna överväganden 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Utvecklingen och det allmännas 77 ansvar . . . . . . . . . . . . 4.2 De olika radioformema i framtiden 80 . . . . . . . . . . . . . . .

5 Lokalradion 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Tillståndsgivning förfarande och urval 83 - . . . . . . . . . . . 5.2 Tillstånd behörighet och ägande 88 - . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Programinnehåll 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Det legala handlingsutrymmet 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Kommitténs förslag lokalradion 103 om . . . . . . . . . . . . . . 5.5.1 Allmänt om förslaget 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.2 Ett nytt urvalsförfarande 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.3 Regler om ägande och programinnehåll 106 . . . . . . .

SOU 1996: 176

5.5.4 Tillståndens innebörd, sändningsområdenas

storlek och avgifter 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.5 Sanktioner, tillsyn och klagorätt 111 . . . . . . . . . . . . 5.5.6 Möjligheterna att förändra lagstiftningen under

löpande tillståndsperiod 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5.7 Förändringar efter år 2001 117 . . . . . . . . . . . . . . .

Närradion 119 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Tillståndshavarkretsen 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Tillståndsgivning, sändningstider och avgifter 122 . . . . . . . 6.3 Sändningsmöjligheter och sändningsområden 128 . . . . . . . . Programregler 130 6.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Reklam och risken för kommersialism 132 6.5 . . . . . . . . . . . . . 6.6 Närradioföreningarnas ställning och sändningsrätt. 133 . . . .

och konsekvenser 137 7 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lokalradion 137 7.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Närradion 140 7.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Myndigheterna 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ikraftträdande och övergångsreglering 143 8 . . . . . . . . . . . . 8.1 Lagen 1995:1292 tillfälliga bestämmelser i fråga om om sända lokalradio den s.k. stopplagen 144 tillstånd att - . . . . .

8.2 Genomförande 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Samordningen med radio- och TV-lagen 146 . . . . . . . . . . .

Författningskommentar 147 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslaget till ändringar i lokalradiolagen 1993:120. 147 9.1 . . . Förslaget till ändringar i radio- och TV-lagen 1996:844 153 9.2

Reservationer och särskilda yttranden 157 . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteraturförteckning 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

173 Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

l Kommittédirektiven 175 Bilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Förteckning över lokalradions tillståndshavare per

den 1juni 1996 181 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 3 Nätverken den l juni 1996 i grafisk form 195 per . . . . . . . . Lokalradions utbredning 201 Bilaga 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 5 Diagram över förändring antalet tillståndshavare i närav radion och förändring den totala sändningstiden i av närradion 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattnin g

Direktiv

Kommittén har haft till uppdrag att lägga fram förslag om ändrade regler för lokala ljudradiosändningar. Enligt direktiven skall de reglerna förbättra nya möjligheten att förverkliga de ursprungliga intentionerna i fråga om lokalradions mångfald och lokala förankring samt möjliggöra att närradion utvecklas till en livskraftig radio med lokal anknytning och demokratisk förankring. Kommittén har inlett sitt arbete med kartläggning förhållandena en av i lokalradion. Kommittén har också analyserat förhållanden och regler i andra länder. Särskilt har kommitténs arbete inriktats att överväga regler nya vad gäller tillståndsgivning, ägande och programinnehåll. Även för närradion har arbetet inletts med en kartläggning de nuvarande av förhållandena. Enligt direktiven skall kommitténs förslag syfta till en lokal demokratisk radio i form är livskraftig och samtidigt tillvaratar en som föreningslivets intresse. I uppdraget har även ingått finna att ett enkelt och effektivt administrativt förfarande för att fastställa närradions sändningstider och för att behandla avgiftsärenden. En fråga som kommittén haft att ägna särskild uppmärksamhet i vilken är omfattning nya regler kan tillämpas för redan meddelade tillstånd och vid vilken tidpunkt det är möjligt att införa de reglerna. nya

Lokalradion

Nuläge

De faktiska förhållanden som kommittén kunnat iakttaga vid kartläggningen av lokalradion avviker inte på något väsentligt sätt från vad beskrivits som som problem i direktiven och i Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95 KU25. Till övervägande del är de lokala stationema starkt beroende av eller del av centrala pro gramnätverk. Omkring hälften tillståndshavama förmedav lar rikssändningar med i bästa fall smärre regionala eller lokala fönster. Programutbudet i lokalradion består till mindre del en av program med lokal inriktning. Ägandet är koncentrerat. I ett näten kontrollerar par av en stark ägare i realiteten alla tillståndsbolagen och i ytterligare nät dominerar ett par en stark ägare genom ägarandelar i många av tillståndsbolagen. Sammantaget kan sägas att det är mycket liten del tillståndshavama en av som verkar under förhållanden som i alla delar sammanfaller med tankarna bakom reformen.

SOU 1996: 176

ökad användning gemensamt programmaterial Tendensen mot en av exempel utnyttjar två de stora ägamätverken samma centrala består. Till nu av programmaterial. Samtidigt ökar koncentrationen i ägandet successivt. De i de olika näten övertar närstående bolag eller starka ägarbolagen genom allt större andelar i tillståndshavarbolagen. Om direkta överprivatpersoner tillhör köparna regelmässigt de redan etablerade låtelser av tillstånd äger rum

ägargruppema.

förändra lagstiftningen under och efter nuvarande tillstånds- Möjligheterna att period

lokalradio vilar ett tillstånd. Staten kan i egenskap av lag- Rätten att sända ändra förutsättningarna för tillståndshavamas verksamhet. stiftare genom lag kan emellertid, beroende omfattning och verkningar, Normgivningen med rättsregler begränsar lagstiftarens principiella komma i konflikt som skyddar det enskilda intresset Dessa regler utgörs bl.a. av de suveränitet och med införlivade internationella konventioner och av nationella grundlagarna Vid alltför genomgripande lagstiftningsåtgärder finns principer i EG-rätten. ersättningsskyldig tillståndshavarna för talan vid risk att staten blir om en Utgången eventuell domstolsprövning är svår att förutse. domstol. av en handlingsutrymme bestäms vägning mellan statens Lagstiftarens genom en enskildes intresse bibehållen ställning och ändringar och den av intresse av regler. En sådan intresseavvägning ligger till grund för komoförändrade vilka förändringar är möjliga och vid vilken tidmitténs bedömning av som punkt förändringarna kan genomföras. funnit det enskilda intresset har sådan styrka att till- Kommittén har att en hög grad rättsligt skydd mot förändringar under ståndshavarna åtnjuter en av tillståndsperiod. Statens möjlighet att genomföra lagändringar före löpande år 2001 när de nuvarande tillstånden löper ut är därför begränutgången av sad. Ändringar vad gäller ägande är uteslutna eftersom den nuvarande ägarefter gällande regler och tillämpningen av dessa. En bilden har anpassats skulle få sådana drastiska konsekvenser att de i skärpning av reglerna skulle jämställa med återkallelse tillstånd.

praktiken vara att av

modell för tillståndsgivning och särskilda regler för Införandet av en ny löpande tillståndsperiod är legalt perspektiv tillståndshavare under en ur nya förändring inte kunnat förutses tillståndshavarna. Vidare är tveksam som av granskningsmässigt komplicerat med parallella regelsysdet lagtekniskt och komplikationer inom nuvarande ordning med frånträdelser av tem. Risken för skulle bli Sådana parallella upplåtelser skulle därtill i tillstånd m.m. stor. mindre betydelse eftersom det skulle gälla tämligen få tillpraktiken bli av stånd med kort giltighetstid.

Sammanfattning

Vad slutligen gäller programregler är det legalt möjligt med smärre förändringar under löpande period. En rimlig och samtidigt effektiv förändring är att föreskriva att den andel program som framställts särskilt för den egna verksamheten skall sändas under dagtid. Efter utgången av nuvarande tillståndsperiod är det möjligt att ändra lagstiftningen och fullt ut genomföra kommitténs förslag. De nuvarande tillståndshavama skall kunna ges försteg flera sökanden är eller mindre om mer jämbördiga.

Förslag

Auktionema av tillstånd skall ersättas med ett urvalsförfarande varigenom bl.a. ägarförhållanden och programverksamhetens inriktning betydelse. ges Urvalet skall ske utifrån sökandens egna förslag och inte baseras på beställningar och anbud. Urvalet i en konkurrenssituation skall vila på tre huvudsakliga kriterier programverksamhetens inriktning, ägarförhållanden och finansiering. Fördelningen skall syfta till mångfald i det totala medieutbudet inom sändningsområdet och ett spritt ägande. En hög andel egenproducerade program och ett lokalt ägande bör typiskt premieras. En finansiering som garanterar viss ekonomisk uthållighet skall ett grundläggandet krav. Tillståndsgivningen vara skall handhas av en nämnd knuten till Radio- och TV-verket. Nämnden skall tillsättas av regeringen och bestå med oberoende ställning och av personer med särskild kompetens för uppgiften. De nuvarande generella reglerna om ägande skall behållas. Vid tillståndsgivningen skall myndigheten således först pröva sökanden överhuvudtaom get är behörig att få tillstånd. Därefter skall ägarförhållandena beaktas som en omständighet av betydelse for urvalet. Tillstånden får inte överlåtas och ägarförändringar under tillståndsperioden får endast äga rum i begränsad omfattningefter myndighetens godkännande. Förändringar av programverksamhetens inriktning får ske efter myndighetens godkännande. En i grunden restriktiv inställning till förändringar ägande av och programprofxl under löpande tillståndsperiod är nödvändig, bl.a. för att motverka att sökanden skaffar sig tillstånd att lämna felaktiga genom uppgifter. Om en förändring inte godkänns myndigheten ett skäl kan av - vara hänsynen till de som konkurrerat om tillståndet- kan möjligheten att frånträda och i konkurrens söka tillståndet på nytt användas. Förändringar ägande av och programproñl skall prövas av tillståndsnämnden inom Radio- och TVverket. Regeln om att en tredjedel av programmen skall framställda särskilt vara för den egna verksamheten skall behållas. Emellertid skall dessa program sändas under dagtid, kl. 06.00-18.00.

SOU 1996: 176

Tillstånden skall löpa i fem år. Den tidigare haft tillstånd skall kunna

som

försteg vid tillståndsgivning. Sändningsområdena skall generellt vara ges större. Det skall eftersträvas att de sammanfaller med de sändningsområden

gäller för den digitala ljudradion och Sveriges Radio AB:s regionala som sändningar. Samtidigt skall antalet tillstånd i varje sändningsområde vara fler. Ett skälen till detta är att bereda ekonomiska förutsättningar för till-

av ståndshavare själva vill eller konkurrensskäl tvingas rikta sina sänd-

som av ningar till smalare målgrupper. Tillstånden kommer totalt att bli något färre. De reglerna kommer dock att medföra att antalet egentligen självständiga

nya tillståndshavare kommer att öka.

Avgifterna skall lägre än i dag, bl.a. för att underlätta nyetableringar,

vara och beräknas på befolkningsunderlaget i sändningsområdet. De nuvarande sanktionema skall behållas och kompletteras med en formell möjlighet att återkalla tillstånd när ägarförändringar eller förändringar av programverksamhetens inriktning skett utan Radio- och TV-verkets godkännande. Återkallelse får inte ske åtgärden framstår alltför ingripande.

om som Granskningsnämnden för radio och TV får till uppgift att följa upp tillståndshavarnas programverksamhet. Försumlighet i förhållande till programintentioner och i andra avseenden kan medföra att tillståndshavaren förlorar sitt försteg till nytt tillstånd under kommande period.

Tillståndsgivningsbesluten kan inte längre börja gälla omedelbart eftersom skadeverkningarna kan bli stora ett beslut ändras vid en överprövning.

om För att undvika att sändningsverksamheten låses genom rättsliga processer skall tillståndsgivningsbesluten överklagas till regeringen. Övriga myndighetsbeslut skall liksom överklagas till allmän Förvaltningsdomstol.

Närradion

Nuläge

Föreningsradion traditionell modell har försvagats och tillbakagången

av tycks fortsätta. Emellertid har detta inget direkt samband med den kommersialisering närradion som förekom i samband med lokalradiostarten.

av Utvecklingen mot en närradio driven i enskilt vinstintresse är bruten. Närradioformen har visat sig mindre duglig för kommersiell verksamhet. En form allmän ortsradio med ideella förtecken har vuxit sig allt starkare

av - inom närradion. Ett problem med denna form är att de faktiska användarna ofta är andra än de formella tillståndshavama.

Reklamanvändningen i närradion har minskat. Möjligheten att sända reklam och sponsrade skapar i dag inte några beaktansvärda problem

program mellan reklamanvändane och reklamfria. Närradions reklammöjligheter saknar praktisk betydelse för lokalradion.

Sammanfattning

Förslag

Närradion skall även i fortsättningen vara förbehållen lokala ideella sammanslutningar. Rätten att sända skall dock vidgas till större krets en genom att tillstånd skall kunna ges även till lokala ideella föreningar bildats för som att sända närradio. Det nuvarande kravet verksamhet orten under minst ett år skall upphävas. Förändringen syftar till en vidgad yttrandefrihet och en livskraftigare närradio som bättre kan utnyttja det sändningsutrymme som avsatts för ändamålet. Tillståndsgivningen skall skötas centralt Radio- och TV-verket. De av verksamma sammanslutningarna skall bedriva sändningarna under eget tillstånd och med egen ansvarig utgivare. Fördelningen av sändningstider skall kunna ske genom frivilliga överenskommelser mellan tillståndshavarna. Enbart när tillståndshavama inte kan enas om fördelningen skall verket fatta beslut. Radio- och TV-verkets kännedom om det orten gällande sändningsschemat bör i första hand erhållas genom ett samarbete med den lokala närradioföreningen. Det skall dock finnas en skyldighet för den enskilde tillståndshavaren att begäran lämna verket upplysning sina sändningsom tider. Verket skall kunna förena en sådan begäran med vite. Avgifterna för att sända närradio skall avskaffas. Om Radio- och TV-verket finner att intresset för närradiosändningar en ort är klart större än tillgången på sändningstid skall verket oftare än i dag kunna göra undantag från principen om att endast sändningsmöjlighet för en närradio får finns i en kommun. Verket skall om det finns synnerliga skäl kunna tillåta sändningsområden som är större än kommun. en Förbudet mot sändning av centralproducerat programmaterial i närradio det s.k. riksförbudet skall behållas oförändrat. Närradioföreningarnas sändningsrätt skall även i fortsättningen vara begränsad. Rättigheten att sända reklam och sponsrade program i närradion skall behållas.

Kostnader och konsekvenser

De statsñnansiella effekterna av förslaget är nästan uteslutande hänförliga till vilken avgiftsnivå som väljs för lokalradiotillstånden. Förslaget är neutralt eller i det närmaste neutralt vad gäller kostnaderna för myndigheterna. Genom borttagande av närradioavgiftema förlorar staten en intäkt 1-2 miljoner kronor. Uttaget avgiften är dock förbundet med av höga särkostnader. Ett sätt att finansiera bortfallet avgifter för lokalradion, av 80-90 miljoner kronor årligen, som uppstår år 2001 är att då upplåta 2-3 tillstånd för nationell kommersiell radio. Förslaget har obetydliga eller inga konsekvenser för regionalpolitik eller anpassningen till medlemskapet i EU.

SOU 1996: 176

Övergångsbestämmelser och ikraftträdande

Huvuddelen de regler som avser att bryta den oönskade utvecklingen mot

av ägarkoncentration och nationella programnätverk inom lokalradion kan infö-

först den 1 januari 2001. Vidare auktioner av sändningstillstånd skall ras förhindras, först förlängning av den s.k. stopplagen och sedan genom

genom

särskild övergångsbestämmelse i lokalradiolagen. en

Alla förändringar rör närradio bör kunna träda ikraft den l januari

som 1998. Även de lokalradioförändringar som bedömts möjliga redan under löpande tillståndsperiod skulle kunna träda i kraft den 1januari 1998. En ettårig vilandeförklaring kan emellertid inte uteslutas. Förslagen harmoniserar med radio- och TV-lagen ändringarna bör införas i en tills vidare bibehållen

men lokalradiolag.

Författningsförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lokalradiolagen 1993: 120

Härigenom föreskrivs i fråga lokalradiolagen 1993:1201 om dels att 10, 12, 13, 14, 16 och 38 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast framför 12 § skall utgå, dels att 11, 15, 18, 21, 22, 28, 29, 30, 32, 33, 36, 37 och 39 §§ samt rubriken närmast före 18 § skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 14 § skall sättas närmast före 12 a dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 12 a 13 a § och 29 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§2 För rätt att sända lokalradio krävs För rätt att sända lokalradio krävs tillstånd av Radio- och TV-verket. tillstånd av Radio- och TV-verket. Beslut om tillstånd och återkallelse av tillstånd fattas av Radio- och TVverkets tillståndsnämnd. Nämnden prövar även ärenden rörande förändringar av ägarförhållanden och programverksamhetens inriktning. Tillståndsnämnden består ord-

av en förande och sex andra ledamöter. För ledamöterna finns ersättare till det antal regeringen bestämmer. Minst en av ledamöterna eller ersättarna skall vara vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Tillståndsnämnden är beslutsför med ordföranden eller vice ord-

en förande och ytterligare tre ledamöter.

1 Senaste lydelse av 10§ 1994:404, 12§ 1994:404 och 13§ 1994:404. 2 Senaste lydelse 1994:404.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det vid en överläggning i till-

ståndsnämnden kommer fram skilj-

aktiga meningar tillämpas föreskrif-

terna i 16 kap. rättegångsbalken.

Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar som kan tas emot med god hörbarhet inom ett sändningsområde som anges i tillståndet.

5§3

Tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller juridisk person och omfattar endast ett sändningsområde. Ingen kan, vare sig direkt eller genom företag i vilket han grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande, mer än ett tillstånd. Flera tillstånd kan lämnas för samma sändningsområde.

När Radio- och TV-verket be- När Radio- och TV-verket bestämmer sändningsområdenas om- stämmer sändningsområdenas omfattning skall det beakta fattning skall det beakta

vad som är tekniskt möjligt att vad som är tekniskt möjligt att nå från sändare med lämpligt läge, nå från sändare med lämpligt läge

hur möjligheterna att ta emot och sändningar påverkas på andra håll hur möjligheterna att ta emot och sändningar påverkas andra håll.

vad som är naturliga lokala intresseområden.

Sändningsområdena skall utfor- Radio- och TV-verket skall efter-

så att ett stort antal tillstånd kan sträva att sändningsområdena till mas lämnas. omfattning och antal tillstånd ger

förutsättningar för en varierad pro-

gramverksamhet.

Sändningsområdena skall, om

inte särskilda skäl föreligger, ha en

sådan storlek att sändningarna kan

nå minst 150 000 personer.

I ett sändningsområde skall finnas

ett bestämt antal tillstånd

3 Senaste lydelse 1994:404.

Fötfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Varje tillståndsperiod skall vara Tillståndsperioden skall fem

vara åtta år. Den första perioden skall år och räknas från och med den l jaräknas från och med den l januari nuari 2001. Ett tillstånd gäller till ut- 1993. Ett tillstånd gäller till ut- gången av den tillståndsperiod under gången av den tillståndsperiod under vilken tillståndet meddelats. vilken tillståndet meddelats.

Om tillståndshavaren begär det före en tillståndsperiods slut, skall Radio- och TV-verket vid utgången av tillståndsperioden förlänga tillståndet med ytterligare en tillståndsperiod. Som tillståndshavare skall anses också den vars sändningsområde efter ändrad indelning enligt 9 § genomgått endast sådana förändringar, att sändningsområdet framstår som väsentligen detsamma som före den ändrade indelningen. Tillståndet skall dock inte förlängas, om det finns grund för återkallelse av tillståndet enligt 28

Vid utgången av varje tillstånds- Vid utgången av varje tillståndsperiod får Radio- och TV-verket period får Radio- och TV-verket bebesluta om en förändrad indelning sluta om en förändrad indelning

av av sändningsområden. Om en be- sändningsområden. rörd tillståndshavare motsätter sig

en viss förändring, får den dock vidtas endast om ändrade tekniska förhållanden föranleder det eller den befintliga indelningen annars framstår som olämplig.

4 Senaste lydelse 1994:404. Ändringen i första stycket träder i kraft den 1

januari 2001. Ändringen i andra stycket träder i kraft den l januari 1998. 5 Senaste lydelse 1994:404.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut om ändrad indelning av sändningsområden får inte fattas se-

än två månader före tillståndsnare periodens utgång.

Radio- och TV-verket skall för varje sändningsområde som ingår i den indelningen senast två må-

nya nader före utgången av den löpande tillståndsperioden meddela särskilt beslut som skall anses som

om vem tillståndshavare. Om ingen kan an-

tillståndshavare skall tillses som stånd för sândningsområdet kungö-

ledigt enligt 11 Kungörelse ras får ske först sedan beslutet vunnit laga kraft.

l1§5

När ett tillstånd för ett sändnings- När ett tillstånd för ett sändningsområde blir ledigt till ansökan skall område blir ledigt till ansökan skall Radio- och TV-verket kungöra detta. Radio- och TV-verket kungöra detta. I kungörelsen skall anges sänd- I kungörelsen skall anges sändningsområdets omfattning, sista dag ningsområdets omfattning, årlig avför ansökan och första dag då gift, sista dag För ansökan och första sändningar får bedrivas med stöd dag då sändningar tidigast får bedri-

av tillståndet. Vidare skall det i kungö- vas med stöd av tillståndet. Vidare relsen upplysas att den som an- skall det i kungörelsen upplysas om

om söker tillstånd ha förklarat att den som ansöker om tillstånd an-

om anses sig beredd att betala årlig avgift ses ha förklarat sig beredd att betala

motsvarar gällande minimi- den årliga avgift som angivits i som avgift. kungörelsen.

Finner Radio- och TV-verket att sökande inte är behörig skall verket av-

en visa ansökan.

6 Senaste lydelse 1994:404.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12a§

Om antalet sökande är fler än de tillstånd utlysts inom ett sänd-

som ningsområde skall Radio- och TVverket besluta om fördelning av tillstånden.

Nämnden skall eftersträva en fordelning som medför att det lokala medieutbudet präglas av mångfald till såväl innehåll som ägande.

Vid urvalet skall programverksamhetens inriktning, ägarförhållanden och finansiering samt tidigare lokalradioverksamhet beaktas. Sökande som tidigare haft lokalradiotillstånd kan ges försteg vid fördelningen.

13a§

Tillståndshavaren är skyldig att bedriva verksamhet i enlighet med den förklaring om programverksamhetens inriktning och under de ägarförhållanden som legat till grund för tillståndsgivningen.

Ett beslut om sändningstillstånd skall innehålla den programforklaring och den uppgift om ägarförhållanden som lämnats vid ansökningstillfället.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15§

Den får tillstånd enligt denna Den som får tillstånd enligt denna

som lag skall betala en årlig avgift till lag skall betala en årlig avgift till staten. staten. Radio- och TV-verket skall

för varje tillstånd fastställa en årlig

avgift att gälla under tillstånds-

perioden. Avgiften skall beräknas på

befolkningens storlek i förhållande

till antalet tillståndshavare i sänd-

ningsområdet, genom att antalet

innevånare per tillstånd multipliceras

med en i förväg bestämd kontakt-

kostnad. Kontaktkostnaden skall

bestämmas av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestäm-

mer.

Minimiavgiften och annan enligt Avgiften skall för varje kalenderår denna lag fastställd avgift skall för justeras med hänsyn till kvoten varje kalenderår justeras med hän- mellan konsumentprisindex för ok-

till kvoten mellan konsument- tober månad året före det år som avsyn prisindex för oktober månad året giften avser och konsumentprisindex före det år som avgiften avser och för oktober månad 2000. Beloppet konsumentprisindex för oktober avrundas sedan nedåt till närmaste månad 1992. Beloppet avrundas hundratal kronor. sedan nedåt till närmaste hundratal kronor.

Överlåtelse tillstånd Förändringar ägande och

av m.m. av

programinnehåll m.m.

Ett tillstånd får överlåtas till Ett tillstånd får inte överlåtas. någon Radio- och TV- Tillståndshavaren får inte upplåta

annan om verket medger det. Sådant med- sändningsrätten åt annan. givande skall lämnas om förvärva- Förändringar av ägarförhållanden

är behörig att tillstånd. Om och inflytande i företag erhållit ren som verket inte medger överlåtelsen, är tillstånd får ske i begränsad omfattden utan verkan enligt denna lag. ning om Radio- och TV-verket med-

ger det.

7 Senaste lydelse 1994:404.

F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som förvärvar ett tillstånd Förändringar som medför att

proövertar överlåtarens rättigheter och gramverksamheten avviker från den skyldigheter enligt denna lag som programförklaring legat till

som belöper på tiden efter beslutet grund för tillståndet får ske

om om medgivandet. Radio- och TV-verket medger det.

Om ett föreläggande enligt 30 § har meddelats mot den tidigare innehavaren, gäller föreläggandet även mot den nye innehavaren. Radiooch TV-verket skall i samband med att det medger överlåtelsen underrätta honom om det. Sker inte det är föreläggandet inte gällande mot den nya innehavaren.

Om tillståndshavaren avlider Om tillståndshavaren

avlider uppupphör tillståndet att gälla tre måna- hör tillståndet att gälla tre månader der efter dödsfallet. Har en ansökan efter dödsfallet. om medgivande till överlåtelser enligt 18 § kommit in till Radio- och TV-verket innan tillståndet förfallit skall den dock alltid prövas.

22§

Under minst en tredjedel av Under minst tredjedel

en av sändningstiden varje dygn skall sändningstiden varje dygn skall sådana program sändas som fram- sådana sändas fram-

program som ställts särskilt för den egna verk- ställts särskilt för den verksam-

egna samheten. heten. Denna skyldighet skall

uppfyllas under tiden 06.00-18.00.

8 Senaste lydelse 1994:404.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

De sändningar tillstånds- Den sänder program enligt som som havaren för skall ha denna lag skall använda en sådan svarar en egen beteckning. Denna skall minst beteckning för sina sändningar som anges gång varje sändningstimme. har godkänts av Radio- och TVen verket. Beteckningen skall anges minst en gång varje sändningstimme eller, detta inte är möjligt, mellan om programmen.

28 Radio- och TV-verket får åter- Radio- och TV-verket får återkalla kalla tillstånd att sända lokalradio, tillstånd att sända lokalradio om, om llståndshavaren inte inlett sändningsverksam- tillståndshavaren inte inlett heten inom månader efter till- sändningsverksamheten inom sex sex ståndstidens början, månader efter tillståndstidens början, inte utnyttjat rätten att tillståndshavaren inte utnyttjat annars sända eller sänt endast i obetydlig rätten att sända eller sänt endast i omfattning under obetydlig omfattning under en samen sammanhängande tid minst fyra veckor. manhängande tid av minst fyra av veckor, tillståndshavaren överlåtit tillståndet eller upplåtit sändningsrätten åt annan, förändringar i ägarförhållanden och inflytande i företag som erhållit tillstånd har ägt rum utan Radio- och TV-verkets medgivande, eller förändringar som medför att programverksamheten avviker från den programförklaring som legat till grund för tillståndet har ägt rum utan Radio- och TV-verkets medgivande.

Förfogar någon direkt eller företag, i vilket han grund av aktiegenom eller andelsinnehav eller avtal har ett bestämmande inflytande, över ensam än tillstånd att sända lokalradio, skall Radio- och TV-verket återkalla mer ett det eller de tillstånd har meddelats efter det första tillståndet. Förfogar som landsting, kommun eller ett programföretag med tillstånd enligt 2 kap. staten, 2 § första stycket radio- och TV-lagen 1996:844 direkt eller genom företag,

9 Senaste lydelse 1996:857.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse i vilket ett sådant organ grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har ett bestämmande inflytande, över ett tillstånd att sända lokalradio, skall verket återkalla detta tillstånd.

Om Radio- och TV-verket har Om Radio- och TV-verket har meddelat ett tillstånd att sända lokal- meddelat ett tillstånd att sända lokalradio, eller medgivit en överlåtelse radio trots att det förelåg en behörigav ett sådant tillstånd trots att det hetsbrist enligt 5 eller 6 får tillförelåg behörighetsbrist enligt 5 ståndet återkallas med stöd av andra

en eller 6 får tillståndet återkallas stycket, bara om beslutet om tillstånmed stöd andra stycket, bara om det eller medgivandet påverkats av

av beslutet om tillståndet eller med- felaktiga eller ofullständiga uppgifter givandet påverkats felaktiga eller från tillståndshavaren.

av ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren.

Beslut om återkallelse får meddelas endast om det i betraktande av skälen För åtgärden inte framstår som alltför ingripande.

29 §10

En tillståndshavare skall upp- En tillståndshavare skall uppmaning av Radio- och TV-verket maning av Radio- och TV-verket lämna uppgifter om sitt innehav av lämna uppgifter om sitt innehav av aktier eller andelar i företag som har aktier eller andelar i företag som har tillstånd att sända lokalradio och om tillstånd att sända lokalradio och om avtal som han har träffat med ett avtal som han har träffat med ett sådant företag. Ett företag som är sådant företag. Ett företag som är tillståndshavare skall också upp- tillståndshavare skall också uppmaning av verket lämna uppgifter maning av verket lämna uppgifter om sådana innehav av aktier eller om sådana innehav av aktier eller andelar i företaget och avtal som andelar i företaget eller om avtal av innebär att någon ensam har ett be- betydelse för inflytande i företaget. stämmande inflytande i företaget

Om tillståndshavaren inte rättar sig efter en uppmaning enligt första stycket, får Radio- och TV-verket förelägga vite.

10 Senaste lydelse 1994:404.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29a§

En tillstândshavare skall på upp-

maning av Radio- och TV-verket

eller Granskningsnämnden för radio

och TV lämna uppgifter som är nöd-

vändiga för bedömningen om sända

program stämmer överens med den

programförklaring som legat till

grund för tillståndet.

Om tillståndshavaren inte rättar

sig efter en uppmaning enligt första

stycket får Radio- och TV-verket

eller Granskningsnämnden för radio

och TVförelägga vite.

3a §11

Om en tillståndshavare bryter mot Om en tillståndshavare bryter mot en bestämmelse i 22 eller 24-27 §§, bestämmelsen i 22 får Granskfår Granskningsnämnden för radio ningsnämnden för radio och TV och TV förelägga honom att följa förelägga honom att följa bestämmelbestämmelsen. Föreläggandet får sen. Föreläggandet får förenas med förenas med vite. vite.

32 §12

Skyldighet att betala avgift gäller Skyldighet att betala avgift gäller från och med den dag då sändningar från och med den dag då beslutet om får bedrivas med stöd tillståndet. sändningstillståndet har vunnit laga

av Att viss del avgiften skall betalas kraft.

av dessförinnan framgår av 12 och 13 §§.

Avgiften skall med avdrag för Avgiften skall betalas med lika vad betalats enligt 12 eller stora delar under kalenderåret senast

som 13 betalas med lika stora delar den första dagen i januari, april, juli under kalenderåret senast den första och oktober månad. dagen i januari, april, juli och okto- Ränta skall betalas på avgiften ber månad. från förfallodagen. Räntesatsen be-

stäms enligt 6 § räntelagen

1975:635.

11 Senaste lydelse 1994:404. 12 Ändringama i första och andra styckena träder i kraft den 1 januari 2001.

Ändringen itredje stycket träder i kraft den 1 januari 1998.

F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33§

Frånträds eller återkallas ett till- Frånträds eller återkallas ett tillstånd gäller skyldigheten att betala stånd gäller skyldigheten att betala avgiften till och med nittio dagar avgiften till och med nittio dagar efter det att tillståndet frånlrätts eller efter det att tillståndet frånträtts eller återkallats. återkallats.

Skyldighet att betala avgift gäller dock aldrig för tid efter det att någon annan övertagit tillståndet.

36§

ifråga om avgift enligt denna lag Om det finns särskilda skäl får tillämpas bestämmelserna om an- Radio- och TV-verket meddela

anstånd och om befrielse från avgift i stånd med betalning avgift och

av 5 kap. 3 § och 9 kap. 4 § lagen ränta enligt denna lag. Om det finns 1984:151 om punktskatter och synnerliga skäl får verket medge beprisregleringsavgifter. frielse helt eller delvis från skyldig-

heten att betala avgift och ränta för

en viss period.

37 §13

Om den inbetalade avgiften Om den inbetalade avgiften överstiger vad tillståndshavaren en- överstiger vad tillståndshavaren enligt beslut av Radio- och TV-verket ligt beslut av Radio- och TV-verket eller domstol skall betala, skall det eller domstol skall betala, skall det överskjutande beloppet återbetalas överskjutande beloppet återbetalas till honom. Avgift som betalats en- till honom. ligt 12 eller 13 § skall dock inte återbetalas.

13 Senaste lydelse 1994:404.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 §14

Radio- och TV-verkets beslut om

tillstånd får överklagas till rege-

ringen.

Beslut som Radio- och TV-verket Beslut som Radio- och TV-verket har meddelat får överklagas hos all- i övrigt har meddelat får överklagas män förvaltningsdomstol. Verkets hos allmän förvaltningsdomstol. beslut om sändningsområdenas om- Verkets beslut om sändningsomfattning får dock inte överklagas. rådenas omfattning får dock inte

överklagas.

Beslut Granskningsnämnden för radio och TV om föreläggande som

av har förenats med vite får överklagas hos allmän förvalmingsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut enligt 31 § får dock inte överklagas.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 8 § andra stycket samt 10, 12, 13, 14, 22 samt 30 §§, 32 § tredje stycket och 36 § den 1 januari 1998 och i övrigt den 1januari 2001.

Den myndighet som är tillståndsmyndighet för lokalradion får dock före den l januari 2001 meddela tillståndsbeslut och vidta andra åtgärder för att tillståndshavama skall kunna utöva sändningsrätten från den l januari 2001.

Äldre bestämmelser meddelande tillstånd att sända lokalradio får

om av inte tillämpas efter den l januari 1998.

14 Senaste lydelse 1996:857.

Författningsförslag

2 Förslag till

Lag ändring i radio- och TV-lagen 1996:844

Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och TV-lagen 1996:844 att 4kap. 4 §§, 9 kap. 9 och 10 §§, 10 kap. 9§ samt ll kap. 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. Närradio

2 §

Om en sammanslutning som kan Om en sammanslutning som kan få tillstånd enligt 4 § så önskar och få tillstånd enligt 4 § så önskar och det är tekniskt möjligt, skall det fin- det är tekniskt möjligt, skall det fmnas en möjlighet att sända närradio- nas en möjlighet att sända närradioprogram i en kommun. Om det finns program i en kommun. Om det finns särskilda skäl får det samtidigt sän- ett särskilt behov av sändningstid får das mer än ett närradioprogram i det samtidigt sändas mer än ett närkommunen. radioprogram i kommunen.

Sändningsområden för närradio Sändningsområden för närradio skall ha en diameter på cirka tio skall ha en diameter på cirka tio kilometer. Radio- och TV-verket får kilometer. Radio- och TV-verket får i särskilda fall besluta om större besluta om större sändningssändningsområden. Utanför stor- områden. Utanför storstadsområdestadsområdena bör det eftersträvas na bör det eftersträvas att sändningatt sändningarna kan tas emot i hela arna kan tas emot i hela kommunen. kommunen. Om det finns synnerliga skäl får ett

sändningsområde vara större än en

kommun.

3 §

Radio- och TV-verket bestämmer Radio- och TV-verket bestämmer vilka som får sända närradio och vilka som får sända närradio. under vilken tid sändningarna får ske.

Tillstånd att sända närradio gäller Tillstånd att sända närradio gäller för viss tid. för viss tid. i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sändningstiden skall så långt det Om tillståndshavare inte kan enas är möjligt fördelas enligt de sökan- om fördelningen av sändningstid des önskemål. Om deras önskemål bestämmer Radio- och TV-verket inte kan förenas, skall förtur ges åt söndningstiderna. Den tillståndsden sökande som bedöms ha störst havare som bedöms ha störst inintresse av att få sända vid en viss tresse av att sända vid viss tidpunkt tidpunkt. Beslut om sändningstid skall ges förtur. Radio- och TV-vergäller tills vidare, dock längst för ett kets beslut om sändningstid gäller år. Radio- och TV-verket får om- tills vidare, dock längst för ett år. pröva ett beslut om fördelning av Radio- och TV-verket får ompröva sändningstid, om det finns särskilda ett beslut om fördelning av sändskäl. ningstid, om det finns särskilda

skäl.

4§

Ett tillstånd att sända närradio kan ges endast till följande juridiska personer:

Lokala ideella föreningar som bedriver verksamhet inom sändningsområdet.

Lokala ideella föreningar som har bildats för att i närradio sända program som ett led i den verksamhet som en riksorganisation bedriver inom sändningsområdet.

Församlingar inom Svenska Församlingar och kyrkliga kyrkan. samfälligheter inom Svenska kyr-

kan.

Obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och högskolor.

Sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde för gemensamma närradioändamål närradioföreningar.

Lokala ideella föreningar som

bildats för att sända program i när-

radio.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lokala ideella föreningar som avses i 1 och 2 får meddelas tillstånd att sända närradio endast före-

om ningsverksamheten har bedrivits i sändningsområdet i minst ett år före dagen för ansökan om tillstånd. Om det finns särskilda skäl får ett tillstånd ändå meddelas.

9 kap. Granskning och tillsyn

9 §

På begäran Gransknings-

nämnden för radio och TV, Radio-

och TV-verket och Konsument-

ombudsmannen skall den fått

som

tillstånd att sända närradio lämna

upplysningar om sina sändnings-

tider.

10 kap. Straff och avgifter m.m.

9 §

Den som åsidosätter de bestämmelser som anges i denna paragraf får föreläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med vite. Detta gäller bestämmelser om

närradiosändningarnas innehåll 6 kap. 6 och 7 §§,

beteckningar 6 kap. 9 §, sändningsplikt eller skyldig-

het att tillhandahålla kanal för lokala kabelsändarföretag 8 kap. 2 och 4 §§,

4. skyldighet att lämna vissa upplysningar till Radio- och TVverket 9 kap. 4-7 §§, eller

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skyldighet att lämna inspelning 9 kap. 8 §. Skyldighet att lämna upplyssändningstider i närradio ningar om till Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket och Konsumentombudsmannen. 9 kap. 9 § Föreläggande enligt första stycket Föreläggande enligt första stycket 2 och 5 får meddelas av 2 och 5 får meddelas av Granskningsnämnden för radio och Granskningsnämnden för radio och TV. Föreläggande enligt första TV. Föreläggande enligt första stycket 3-5 får meddelas Radio- stycket 3-5 får meddelas av Radioav och TV-verket. Föreläggande enligt och TV-verket. Föreläggande enligt första stycket 5 får även meddelas första stycket 5 får även meddelas av Konsumentombudsmannen. Konsumentombudsmannen. Föreav läggande enligt första stycket 6 får meddelas Granskningsnämnden av för radio och TV, Radio- och TVverket och Konsumentombudsmannen.

10§ Radio och TV-verket får i före- Radio- och TV-verket får i föreläggande förbjuda någon att över- läggande förbjuda tillståndshavare att träda beslut sändningstid i när- överträda beslut om sändningstid i om radion eller låta någon i sitt närradion som meddelats av Radioatt annan ställe utnyttja sådan sändningstid. och TV-verket eller att låta någon Föreläggandet får förenas med vite. utnyttja tillståndshavarens annan sändningsrätt. Föreläggandet får förenas med vite.

11 kap. Återkallelse tillstånd av 3§ Ett tillstånd att sända närradio får återkallas om tillståndshavaren inte längre uppfyller kraven enligt 4 kap. 4 inte utnyttjat rätten att sända närradio under tre på varandra följande månader, eller

F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. inte har betalat avgift i ett ärende om närradio inom föreskriven tid, och har förelagts att betala den vid påföljd att tillståndet

annars kan återkallas.

Tillstånd att sända närradio får också återkallas om domstol funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten.

Denna lag träder ikraft den l januari 1998.

Beslut om sändningstider som fattats Radio- och TV-verket före dagen

av for lagens ikraftträdande gäller tills vidare, dock längst ett år.

11 kap. 3 § 3 gäller fortfarande i fråga om avgifter härrör från

som sändningar före den l januari 1998.

Bakgrund

1 Historik och

reglering

1.1 Ljudradions utveckling

När ljudradiosändningar inleddes i Europa i seklets början ansågs handatt havande av det nya mediet krävde särskild omsorg eftersom dess genomslagskraft skulle bli stor med samtidiga sändningar till hela befolkningen. Radioverksamheten organiserades som statligt lämnade monopol. Tillståndshavaren fick särskilda förpliktelser mot uppdragsgivaren och allmänheten. Dessa skyldigheter kom att benämnas public service, innefattande bl.a. att hela landet skall nås av sändningar med god hörbarhet, skall att programmen ha hög kvalitet samt att saklighet, opartiskhet och respekt för den personliga integriteten skall iakttas i programverksamheten. Även televisionen kom att organiseras som monopol utifrån public servicetanken. I Sverige gavs Sveriges Radio monopol för ljudradio- och televisionssändningar. Under de följande årtiondena utvecklade Sveriges Radio och monopolföretagen i andra länder sina tjänster. I övrigt skedde inga större förändringar. Först i slutet av 1970-talet bröts Sveriges Radios monopol förgenom söksverksamheten med närradio. Möjligheten för vissa sammanslutningar, främst kyrkorna och det etablerade föreningslivet, att i lokalt mycket begränsade områden sända närradio blev lagstiftning i början permanent genom av 1980-talet. Under senare delen av 1980-talet förändrades medievärlden kraftigt genom satellitsändningamas genombrott. I ett slag ändrades förutsättningarna för de statliga monopolen i Europa. Satellitsändningama möjliggjorde kabelnätens utbyggnad och genom kabelnäten kunde den enskilde ta del sändningar av från andra prograrnföretag än public service-företagen. Riksdagen år antog 1986 kabellagen som reglerade sändningar via kabelnäten. I kabelnäten kom även att sändas radioprogram men denna funktion litet intresse för den var av enskilde. Den etersända radion i form närradio och från av programmen Sveriges Radio mötte därmed ingen egentlig konkurrens i kabelnätens radiosändningar. Den förändrade mediesituationen ñck till följd att radio- och TV-reklam som inte varit tillåten i public service-verksamheten nådde den enskilde.

SOU 1996: 176

Inställningen till reklamen förändrades och år 1991 tog riksdagen beslut om tredje marksänd TV-kanal tilläts finansiera sin verksamhet med en som reklam. Tillståndet lämnades dock under krav av public service-karaktär. Ett ändrat synsätt kom till uttryck i den yttrandefrihetsgrundlag som trädde i kraft under år 1992. Även inom ljudradio och television skulle i enlighet gällde för tryckta skrifter råda etableringsfrihet. Principen om med vad som etableringsfrihet till gagnande yttrandefrihet och mångfald kunde vad av gällde marksänd trådlös television och ljudradio dock praktiska skäl inte få av fullt genomslag. Det begränsade frekvensutrymmet krävde prioriteringar mellan olika rundradioanvändning och etableringar av marksänd typer av ljudradio och television förutsatte därför även i fortsättningen någon form av tillståndsgivning. I samband med riksdagens beslut om reklamfinansierad television och arbetet med yttrandefrihetsgrundlagen påbörjades också ett syftade till möjliggöra lokala reklamñnansierade ljudradioarbete som att sändningar. Det första att utröna det frekvensmässiga utrymmet för steget var sådana sändningar. Under år 1991 direktiv för en utredning om tekniska gavs förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten. Uppdraget redovisa de frekvenstekniska förutsättningarna för var att ytterligare ljudradiosändningar. Utredningen avlämnade ett delbetänkande i slutet år 1991 SOU 1991:108 lade grunden för ett andra steg mot av som etablering reklamradio, vilket innefattade en inom Kulturdepartementet av framtagen promemoria regler och villkor för privatradio Ds 1992:22. om Promemorian innefattade också vissa förslag för närradion. Utifrån detta underlag och de synpunkter framkommit vid remisser lades i oktober som 1992 fram proposition privat lokalradio 1992/93:70. Förslaget ledde en om till lagstiftning i form bl.a. lokalradiolag SFS 1993:120 och ändringar av en i närradiolagen. Den lagstiftningen trädde i kraft den l april 1993. nya Regeringen utfärdade i samband med detta en lokalradioförordning. En ny myndighet, Styrelsen för lokalradiotillstånd, tillsattes för att handha tillståndsgivningen och andra lokalradiofrågor. Myndighetsuppgiftema har övertagits Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och av TV efter den ombildning myndigheterna området som ägde rum under av år 1994. De första lokalradiosändningama inleddes i slutet av år 1993. Redan år 1985 tillsattes särskild utredare med uppdrag att lämna förslag en till radiolagstiftning. Arbetet, som bedrevs under namnet Radiolagsen ny utredningen, resulterade under åren i ett antal delbetänkanden. I juni 1994 framlade utredningen ett slutbetänkande "Ny lagstiftning om radio och TV" SOU 1994:105 efter remissbehandling resulterat i en proposition som l995/96:l60 med lagförslag antagits riksdagen i juni månad 1996. som av Den lagen innehåller få verkliga förändringar men sammanför ett stort nya antal lagar inom området till en radio- och TV-lag. Med anledning den översyn lokal- och närradion som kommittén är av av utsedd göra har de bestämmelser rör lokalradion lyfts ut ur det lagatt som

Historik och reglering

textförslag till ny radio- och TV-lag som beslutats av riksdagen. Istället har ändringar som harmoniserar med radio- och TV-lagen införts i lokalradiolagen. Ändringama rör främst reklam, sponsring och sanktioner.

Den tekniska utvecklingen har också medfört ett behov att utröna och öppna möjligheten till digitala radio- och TV-sändningar. Genom smärre ändringar i radiolagen SFS 1995:633, prop. 1994/95: 170 och regeringens förordning 1995:1020 om digitala ljudradiosändningar har grunden lagts för en försöksmässig verksamhet med digital radio.

En särskild utredare fick i augusti månad 1995 uppdrag att ur olika aspekter redovisa en övergång till digital teknik för televisionssändningar. Ett betänkande benämnt "Från massmedia till multimedia att digitalisera svensk

television" SOU 1996:25 lämnades i februari 1996. Efter en principöverenskommelse mellan socialdemokraterna, centern och folkpartiet om att utveckla ett digitalt marknät har en arbetsgrupp tillsatts av Kulturdepartementet.

1.2 Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen YGL trädde i kraft den 1 januari 1992. Lagen reglerar skyddet för yttrandefrihet i radio, television, filmer, videogram och ljudupptagningar m.m. Lagen bygger samma grundsatser som tryckfrihetsförordningen TF vilket innebär bl.a. att principerna om censurförbud och etableringsfrihet

med vissa undantag gäller för hela det moderna massmedieområdet. Lagen ger dock utrymme för lagstiftning om förhandsgranskning av filmer och videogram som skall visas offentligt.

Varje svensk medborgare och svensk juridisk har enligt 3 kap.

person 1 § första stycket YGL rätt att sända radioprogram till allmänheten genom tråd. Något krav tillstånd för att sända program genom tråd får därför inte ställas. Föreskrifter kan dock om skyldighet för nätinnehavare att

meddelas

ge utrymme för vissa program som behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning. Etableringsfriheten hindrar inte heller att det i lag meddelas föreskrifter om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktats våldsframställningar, pornograñska bilder eller hets mot folkgrupp 3 kap. l § andra stycket YGL.

Rätten att sända radioprogram annat sätt än genom tråd får enligt 3 kap. 2 § första stycket YGL regleras genom lag som innehåller föreskrifter

om tillstånd och villkor för att sända. Det har som tidigare nämnts av tekniska skäl ansetts omöjligt att uppnå fullständig etableringsfrihet för radiosändningar. Det allmänna skall enligt samma bestämmelses andra stycke eftersträva att radiofrekvenser tas i anspråk ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet

2 16-1473

SOU 1996: 176

Vid lagstiftning av begränsningar i sändningsrätten gäller vad som föreskrivs i regeringsformen RF om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter.

1.3 Lokalradiolagen

I detta avsnitt lämnas endast en översikt över lagen. Detsamma gäller genomgången av närradioregleringen nedan. Rörande de delar av lagstiftningen som kommittén haft anledning att överväga finns en ingående redovisning av gällande rätt i senare kapitel kapitlen 5 och 6.

Lokalradiolagen innehåller föreskrifter om lokala rundradiosändningar av radioprogram i ljudradio. Lagen gäller inte för sådana sändningar som bedrivs med stöd av radiolagen eller närradiolagen.

Radio- och TV-verket meddelar tillstånd för Iokalradio. Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar som kan tas emot med god hörbarhet inom det sändningsområde som anges i tillståndet. Ingen kan få mer än ett tillstånd och detta tillstånd kan endast omfatta ett sändningsområde. Vidare

lokalradiolagen vilka som varken direkt eller indirekt kan få tillstånd. anger Dessa är staten, landsting, kommun, programföretag med tillstånd enligt radiolagen eller någon som ger ut en dagstidning. Tillståndsperiodema är åtta år och tillstånden gäller till utgången av den tillståndsperiod under vilket det meddelats. Eftersom den första tillståndsperioden räknas från den l januari 1993 gäller samtliga tillstånd till utgången av år 2000. Tillstånden skall förlängas med ytterligare en tillståndsperiod om tillståndshavaren begär detta före en tillståndsperiods slut.

Radio- och TV-verket bestämmer sändningsområdenas omfattning och om förändringar i sändningsområdena. Ändringar av sändningsområdena får bara ske vid tillståndsperiodemas slut. Om en berörd tillståndshavare motsätter sig ändring får sådan bara ske om ändrade tekniska förhållanden föranleder det eller den gällande indelningen annars framstår som olämplig. Om ändringarna inte är omfattande än att sändningsområdet efter dessa framstår som vä-

mer sentligen detsamma före indelningen skall tillståndshavarskapet anses

som

oförändrat. Är ändringarna genomgripande skall sändningsområdet som mer utlysas som ledigt.

Tillståndsgivningen inleds med att Radio- och TV-verket kungör att tillståndet är ledigt för ansökan. Om två eller fler ansökningar inkommer skall verket bereda sökandena tillfälle att samordna ansökningarna. Om så inte kan ske kallas de sökande till offentlig auktion varvid den som erbjuder sig att betala högst belopp i årlig avgift erhåller sändningstillståndet mot att han genast betalar 10 % av beloppet. Avgiften justeras årligen med hänsyn till konsumentprisindex. I tillståndet skall den årliga avgiften anges liksom sänd- 34 ningsområdets omfattning.

Historik och reglering

Ett tillstånd får överlåtas till någon annan om Radio- och TV-verket medger detta. Sådant medgivande skall lämnas om förvärvaren är behörig att få tillstånd. Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter. Ett tillstånd kan frånträdas varvid det ånyo utlyses som ledigt för ansökan. I lagen finns bestämmelser vad som händer med tillståndet vid konkurs

m.m.

Under minst en tredjedel av sändningstiden skall sändas program

som framställts särskilt för den egna verksamheten och varje tillståndshavares sändningar skall ha en egen beteckning. Särskilda regler finns rörande

omfattningen och utformningen av reklam och sponsring.

Av sanktionsbestämmelsema framgår att verket får återkalla ett tillstånd att sända lokalradio om tillståndshavaren inte utnyttjar sändningstillståndet i tillräckligt stor omfattning, om det inte finns någon utgivare eller den sän-

om dande inte längre är behörig. Återkallelse grund tidningsföretag

av att ett direkt eller indirekt förvärvat ett tillstånd får emellertid inte ske. Utifrån fördelningen av myndighetsuppgifter ansvarar Radio- och TV-verket för sådana sanktioner som rör tillståndssidan och Granskningsnämnden för radio och TV för sanktioner med anledning av att programinnehållet inte överensstämmer med lokalradiolagen. Myndigheterna kan förelägga tillståndshavaren vid vite att iakttaga bestämmelser i lagen, lämna särskilda uppgifter och inge s.k. referensband av sändningarna.

Beslut av myndigheterna gäller omedelbart om inte annat förordnas. Beslut av myndigheterna kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Verkets beslut om sändningsområden får dock inte överklagas.

1.4 N ärradioregleringen

De bestämmelser som tidigare funnits i närradiolagen har inarbetats i den

nya radio- och TV-lag som träder ikraft den 1 december 1996.

Med närradio avses trådlösa ljudradiosändningar med begränsad räckvidd. Sändningsområdet är annat än undantagsvis inte större än den kommun där sändningarna äger rum. Radio- och TV-verket beviljar tillstånd. Tillstånd får inte ges till en sammanslutning som har tillstånd att sända lokalradio och ett närradiotillstånd upphör att gälla tillståndshavaren beviljas ett lokalradio-

om tillstånd.

Möjligheten att erhålla tillstånd att sända närradio är begränsad till lokala ideella föreningar, församlingar inom Svenska kyrkan, studentorganisationer vid högskola och närradioföreningar. För närradioföreningar

som avses vara en sammanslutning för alla tillståndshavare orten för hantering av gemensamma frågor är sändningsrätten dock begränsad.

Tillstånd få ges först efter det att tillståndshavaren anmält ansvarig utgivare till verket.

SOU 1996: 176

Radio- och TV-verket bestämmer för varje sändningsområde vilka tillståndshavare skall få sända och under vilken tid sändningarna får ske.

som Sändningstidema fördelas efter tillståndshavarnas önskemål. Om önskemålen inte kan förenas avgör verket tvisten.

För närradions tillståndshavare gäller samma regler om reklam och sponsring som för lokalradions tillståndshavare.

Avgift med 15 kronor påbörjad sändningstimme utgår för den som

per sänder reklam i närradion. Den som inte sänder reklam kan befrias från avgiften efter ingivande av en deklaration om att reklam inte sänts.

I närradio gäller ett förbud mot sändning av centralproducerat material, det s.k. riksförbudet. En tillståndshavares programutbud får inte, annat än i begränsad omfattning, innehålla material som inte har framställts enbart för den egna verksamheten.

Särskilda begränsningar finns som nämnts för närradioföreningars programutbud. Detta får endast innehålla uppgifter om program och om närradioverksamhet orten, sändningar av gemensamt intresse för ortens tillståndshavare, information om kommunal verksamhet och provsändningar under högst tre månader program från sammanslutningar som saknar

av sändningstillstånd.

Radio- och TV-verket får återkalla ett tillstånd att sända närradio, om sammanslutningen inte längre uppfyller kraven för att få tillstånd eller sänder

trots att anmäld utgivare inte finns samt vid bristande verksamhet program och vid utebliven betalning av avgifter.

Även domstol kan återkalla sändningstillståndet under förutsättning att domstolen funnit att ett program i närradion innefattat ett yttrandefrihetsbrott

inneburit allvarligt missbruk av yttrandefriheten. som

Liksom för lokalradion är myndighetsuppgifter fördelade mellan myndigheterna så vis att Radio- och TV-verket svarar för tillståndsgivningen och Granskningsnämnden för radio och TV övervakar att innehållet överensstämmer med lagen. Myndigheterna kan förelägga tillståndshavaren vid vite att iaktta bestämmelser i lagen, lämna särskilda uppgifter och inge s.k. referensband från sändningarna.

Beslut myndigheterna gäller omedelbart om inte annat förordnas.

av Besluten kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

1.5 Radio- och TV-lagen och Övrig lagstiftning

Radio- och TV-lagen I den radio- och TV-lagen har sju lagar sammanförts. Dessa är radio-

nya lagen, närradiolagen, lagen om rundradiosändningar av finländska televisionsprogram, lagen radiotidningar, lagen om satellitsändningar av tele-

Historik och reglering

visionsprogram till allmänheten, lagen om kabelsändningar till allmänheten samt lagen om förbud i vissa fall mot rundradiosändningar öppna havet.

Radio- och TV-lagen gäller verksamhet som består i att sända ljudradio och televisionsprogram riktade till allmänheten. I lagen finns också bestämmelser om vidaresändning av program samt om vissa skyldigheter för satellitentreprenörer.

Principen om etableringsfrihet är en huvudregel i lagen. Vad gäller de trådlösa marksändningarna är sändningar frekvenser över 3 GHz tillståndsfria medan sändningar lägre frekvenser kräver tillstånd.

För de tillståndsfria sändningarna gäller en registreringsplikt för den som bedriver verksamhet. Även s.k. satellitentreprenörer är skyldiga att anmäla sig för registrering. Syftet med registreringen är att det skall kunna fastställas vem som är ansvarig för verksamheten.

Radio- och TV-verket eller regeringen lämnar tillstånd. Regeringen lämnar tillstånd för sändningar i hela landet eller till utlandet samt i vissa specialfall. Dessa tillståndsärenden är tämligen få. Radio- och TV-verket lämnar som nämnts tillstånd bl.a. för närradio- och lokalradiosändningar. Granskningsnämnden för radio och TV övervakar efterlevnaden av de regler som gäller för sändningamas innehåll.

Ett tillstånd som meddelats av regeringen gäller för viss tid med möjlighet till förlängning. För dessa sändningar gäller dels de regler för innehållet som inskrivits i lagen, dels kan också regeringen ställa upp villkor i det enskilda tillståndsärendet rörande vissa frågor som räknats upp i lagen. Ordningen med tillståndsvillkor har ersatt det system med avtal mellan staten och tillståndshavaren som tidigare gällt. Tillståndsvillkoren kan röra sändningsverksamhetens omfattning, program för syn och hörselskadade, viss sändningsteknik m.m.

Vad gäller de innehållsregler som inskrivits i själva lagen rör dessa områden där Sverige enligt EES-avtal och EG-direktiv är skyldigt att upprätthålla viss minimistandard för televisionssändningar, såsom viss andel europeiska program och begränsningar vad gäller våld och pornografi, samt regler om reklam och sponsring. Dessutom finns för de sändningar som sker efter tillstånd av regeringen ett allmänt stadgande om att programverksamheten skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer, principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.

De särskilda innehållsregler som gäller för närradio- och lokalradiosändningar har redovisats ovan.

I lagen har den sedan tidigare gällande skyldigheten att i kabelnät vidaresända vissa program bibehållits. Denna s.k. must carry-skyldighet innebär att innehavarna av kabelnät skall se till att de marksända TV-programmen utan kostnad för själva mottagningen kan tas emot av de boende i anslutna fastigheter. Skyldigheten gäller inte om nätet omfattar tio eller färre hushåll.

SOU 1996: 176

Lagen reglerar förutsättningarna för återkallelse av tillstånd som meddelats

regeringen och Radio- och TV-verket. Tidigare har de återkallelsebestämav melser som gäller för av verket lämnade tillstånd för närradio och lokalradio berörts.

För de regeringen lämnade tillstånden gäller i korthet följande:

Om den sänder ett väsentligt sätt bryter mot lagen eller mot villkor

som for sändningstillståndet eller förvärvar ytterligare ett sådant tillstånd får tillståndet återkallas. Beslut återkallelse får meddelas endast om det framstår

inte alltför ingripande åtgärd. Ärenden återkallelse handläggs som en om olika sätt beroende överträdelsens art. Ärendena får tas först efter

upp anmälan från regeringen. Vid vissa ärenden för Justitiekanslern talan i allmän domstol som har att fatta återkallelsebeslutet, i andra fattas beslutet av Radiooch TV-verket.

Vissa förfaranden är straffbelagda med böter eller fängelse upp till sex månader. Detta gäller exempelvis sändningar utan tillstånd där sådant krävs.

Den som åsidosätter vissa bestämmelser, exempelvis rörande reklam och sponsring; kan åläggas att betala en särskild avgift till staten. Även Justitiekanslern kan utfärda vitesförelägganden.

Huvuddelen av besluten från myndigheterna och allmän domstol är överklagbara. Detta gäller exempelvis avgöranden om återkallelse av sändningstillstånd. Bland inte överklagbara beslut finns förutom beslut om sändningsområden för lokalradion även vissa vitesbeslut

Lagen om radiøkommunikation Lagen innehåller bestämmelser om innehav och användning av radioanläggningar och om användning av radiovågor för kommunikation m.m. Regleringen bygger ett tillståndsförfarande vilket innebär att det i Sverige råder ett system med dubbel tillståndsgivning för den som önskar bedriva trådlösa ljudradio- ochtelevisionssändningar. Dels krävs ett tillstånd för själva programverksamheten enligt de ovan redovisade reglerna, dels krävs ett tillstånd från Post- och Telestyrelsen rörande den teknik som behövs för att förverkliga sändningarna.

Utgångspunkten för den tekniska regleringen är att staten enligt internationella åtaganden har det övergripande ansvaret för frekvensanvändningen. Bestämmelserna i radiokommunikationslagen syftar till att främja ett effektivt nyttjande av möjligheterna till radiokommunikation. I lagen har noterats att radiokommunikationens betydelse för yttrande- och informationsfriheten skall beaktas särskilt vid dess tillämpning.

Det krävs således tillstånd för att i landet eller svenskt fartyg eller luftfartyg utomlands inneha eller använda radiosändare.

Av lagen framgår efter vilka grunder tillstånd skall meddelas. Inriktningen skall enligt förarbetena att var och en som anser sig ha behov av radio- 38 vara

Historik och reglering

användning bör beviljas tillstånd. Myndigheten har att olika sätt verka för att tillstånd skall kunna beviljas. Avslag ansökan radioanvändning kan

om lämnas endast om det i det särskilda fallet brister i någon av de förutsättningar som angivits i lagen.

I lagen framträder den dubbla tillståndsgivningen i kravet på att radioanvändning som förutsätter ett tillstånd från annan myndighet, exempelvis ett lokalradiotillstånd från Radio- och TV-verket, först kan beviljas när sådant tillstånd föreligger.

Tillståndsbeslutet skall gälla en bestämd radioanvändning. Det skall dessutom innefatta de villkor som skall gälla för radioanvåndningen. Tillståndet får i den mån det behövs, förenas bl.a. med villkor angående frekvens,

antennens eller radiosändarens beskaffenhet, var antennen skall belägen

vara och skyldighet att dela frekvensutrymme.

För ljudradio finns inom den europeiska gemenskapen inga bestämmelser. Behov av ett direktiv för ljudradio liknande det som finns för televisionen har diskuterats men något direktiv tycks inte vara aktuellt inom den närmaste framtiden. Medlemsstaterna har naturligtvis att vid lagstiftning och myndighetsutövning beakta EG-rättens skydd för principerna de fyra frihetema.

2 Lokalradion

2.1 Verksamheten

Tillstånd och sändningar

Inom 40 sändningsområden från Skellefteå i norr till Malmö i söder finns 85 tillstånd för lokalradiosändningar. Samtliga tillstånd gäller till utgången av år 2000. Innehavarna av dessa tillstånd bedriver med något undantag sändningar. Vid sidan av dessa lämnade tillstånd finns fem frånträdda tillstånd och ett antal inte lämnade men förberedda tillstånd som blivit vilande genom den lag som antagits om tillfälligt stopp för vidare upplåtelser av lokalradiotillstånd. Denna s.k. stopplag gäller till utgången av juni månad 1997.

Vanligen har två tillstånd lämnats inom varje sändningsområde. I Stockholm och Göteborg har dock givits 10 resp. 5 tillstånd. I vissa delar av landet är det möjligt att uppfatta sändningar från intilliggande områden, särskilt gäller detta i Skåne och Mälardalen.

Sändningama äger rum på FM-bandet. Frekvenser mellan 104 och 108 MHz används med några undantag. Sändarstyrkoma ligger normalt kring 1000 W eller något högre och sändama verkar med god hörbarhet vanligen inom ett område med en radie om några mil. Undantag från detta finns framför allt i Norrland där vissa sändningsområden är betydligt större och betjänas av sändare med effekter upp till 15 000 watt. Lokalradions sändningar når inte alla platser i landet men majoriteten av befolkningen kan höra ett par eller fler lokalradiostationer.

Sändningsområdena, som bestämts i samband med tillståndsgivningen, har inte genomgått några förändringar. Däremot avviker placeringen av radiosändarna ofta från vad som ursprungligen planerats och angivits vid de auktioner som varit en del av tillståndsgivningen. Dessa ändringar har tillåtits under bl.a. den förutsättningen att de faktiska sändningsområdena inte förändrats i förhållande till vad som bestämts vid tillståndsgivningen. Hittills har lämpligheten i utformningen av sändningsområdena, vilka kan ändras efter tillståndsperiodens slut, inte nämnvärt ifrågasätts av tillståndshavama.

Sändningsområdena framgår av bilagoma 2 och

Auktioner och avgifter Avgifterna för resp. tillstånd har bestämts vid auktioner där varje tillstånd utbjudits med ett specifikt tekniskt innehåll vad gäller frekvens, sändarens styrka och placering m.m. 41

SOU 1996: 176

Den tillståndsgivande myndigheten, tidigare Styrelsen för lokalradiotillstånd och nu Radio- och TV-verket, har utgått från anmält intresse vid planeringen av sändningsområden. De första orterna där sändningsområden planerades hade dock föreslagits i lagförarbetena. I samarbete med Post- och Telestyrelsen har de tekniska förutsättningar som gällt för tillstånden bestämts. Därefter har tillstånden utlysts som lediga. Eftersom det alltid anmält sig ett antal sökande till vart och ett av de utlysta tillstånden och de sökande inte kunnat samordna sitt intresse har tillståndsgivningen varje gång blivit beroende av en auktion. Fem sådana auktioner har hållits, den första i september 1993 och den senaste i november 1995.

Avgifterna, som bestämts per år med delbetalning varje kvartal, har kommit att variera kraftigt. En rad omständigheter har inverkat på avgiftemas storlek. Störst betydelse har sannolikt befolkningsunderlag och teknisk prestanda haft. Även andra förhållanden exempelvis lokal reklam-

som marknad och mediekonkurrens har sannolikt bidragit till variationerna. Nätverkens intresse av att få tillstånd på en viss ort som en del av nätets totala täckning har säkerligen också fått genomslag avgifterna.

De årliga avgifterna skiftar således, från 21 300 kronor i Arjeplog till drygt 3 miljoner kronor i Stockholm. Inom sändningsområdena finns också stora variationer, som delvis kan förklaras med de olika tillståndens tekniska sida men ibland synes vara ett resultat av användandet av auktionsforrnen i sig på vissa platser, exempelvis Södertälje och Örebro, kan det tillståndet

ena vara dubbelt så dyrt som det andra.

Statens sammanlagda intäkter, summan av de årliga avgifterna, är ca 120 miljoner kronor från de 85 tillståndshavama. Detta ger en medelavgift på drygt 1,4 miljoner kronor. Något översiktligt kan prisbilden beskrivas på det sättet att storstäderna och andra befolkningstäta områden regelmässigt har årliga avgifter om l-2,5 miljoner kronor medan priserna i västra Svealand och Norrland är väsentligen lägre.

Under två år har fem auktioner hållits. Eftersom de områden som tillkommit under hand är mindre befolkade är det svårt att göra jämförelser mellan de senaste avgifterna och vad man vid de tidigare auktionerna varit villiga att erlägga. Det synes dock inte som prisbilden ändrats något väsentligt sätt.

Möjligheten att frånträda tillstånd i syfte att vid en ny auktion få en förmodat lägre avgift har inte använts. Vid de fem tillfällen tillstånden frånträtts har detta skett av andra skäl.

Det har inte förekommit att någon tillståndshavare gått i konkurs så länge han varit innehavare av tillståndet. Däremot har ett bolag överlåtit sitt tillstånd och strax därefter gått i konkurs. Vid flera tillfällen har tillståndshavare överlåtit sina tillstånd grund av ekonomiska problem.

Vid varje faktureringstillfälle kvartal har det förekommit att tillståndshavare betalat avgiften för sent. Omfattningen har varierat. Vissa tillstånds-

Lokalradion Bakgrund

havare har vid upprepade tillfällen varit sena med betalningarna. Eftersom Radio- och TV-verket saknar laglig möjlighet att debitera dröjsmålsränta är det svårt att bedöma om förseningama beror verkliga betalningssvårigheter eHer är ett sätt att utverka kredit.

Vid ett enda tillfälle har Radio- och TV-verket ansökt hos kronofogdemyndighet om utmätning för en kvartalsavgift. Betalning inkom då tämligen omedelbart till Radio- och TV-verket.

Överlåtelser

mm Ett sändningstillstånd kan byta faktisk ägare huvudsakligen på två olika sätt. Antingen genom att själva sändningstillståndet överlåts från ett subjekt till ett annat eller genom att andelama eller aktierna i den juridiska person som innehar tillståndet överlåts. En formell överlåtelse enligt det förstnämnda sättet måste godkännas av Radio- och TV-verket som prövar om den nye ägaren är behörig att erhålla lokalradiotillstånd enligt gällande regler. Under åren 1994, 1995 och 1996 t.o.m. mars månad har antalet sådana av Radio- och TVverket godkända Överlåtelser varit 10, 32 och

Överlåtelser tillstånd eller ändringar i ägarkretsen Överlåtelser

av genom av aktier eller andelar i tillståndsbolaget förekommer men omfattningen är svår att uppskatta.

Lokalradiolagen medger att tillståndshavare upplåter sändningstid till annan. Detta förekommer dock ytterst sparsamt. I regel sänder tillståndshava-

själv och sändningar äger dygnets alla timmar. Även när stationen är ren rum obemannad är det genom teknikens landvinningar möjligt att låta programmera och sända ett mer eller mindre utvecklat innehåll.

Återkallelser

Radio- och TV-verket får återkalla sändningstillstånd under vissa förutsättningar som angivits i 28 § lokalradiolagen, när sändningsverksamhet inte bedrivs, utgivare inte finns eller när brister i behörigheten visats föreligga. Någon återkallelse har inte skett. I ett ärende har verket funnit grund for återkallelse men underlåtit återkallelse tills vidare eftersom åtgärden skulle varit alltför ingripande. Ärendet har ännu inte avslutats.

Intresse och förutsättningar för ytterligare lokalradioverksamhet

Efterfrågan på ytterligare tillstånd är svår att bedöma. Efterfrågan manifesteras vanligen genom att intressenter hör av sig till Radio- och TV-verket och anmäler intresse för tillstånd eller med frågor om etablering av lokalradio nya orter eller ytterligare tillstånd orter där lokalradion redan är etablerad. 43

SOU 1996: 176

Vad gäller ytterligare sändningsområden för lokalradio finns ett tiotal sådana intresseanmälningar om lokalradio nya orter.

Även rörande ytterligare tillstånd redan etablerade orter förekommer förfrågningar, främst då vad gäller Skåne. Om man utgår ifrån antalet sökande, ca 20-30, per ledigt tillstånd inför auktionerna skulle det kunna hävdas att det borde finnas ett stort intresse för ytterligare tillstånd även de orter där tillstånd redan givits.

Det är svårt att avgöra hur stor del av intressenterna som representerar någorlunda fristående intressen och hur stor del som är knutna till de redan etablerade ägargruppema.

Den frekvenstekniska möjligheten till etablering av ytterligare analoga lokalradiotillstånd FM-bandet är vissa orter begränsad. Däremot har Post- och Telestyrelsen förutskickat att ett antal frekvenser AM-bandet inom kort kan tillgängliga för rundradiotillstånd. Verket har på grund av

vara den s.k. stopplagen inte haft anledning att ta ställning till om etablering av lokalradio AM-bandet skall äga rum.

Digital ljudradio Särskilt intresse har ägnats den digitala utvecklingen på radio- och TV-0mrådet. Med den digitala komprimeringstekniken är det möjligt att sända flera radioprogram frekvensutrymme som ett program i dag ensamt

samma upptar.

Genom smärre ändringar i radiolagen SFS 1995:663 och regeringens förordning 1995:1020 har öppnats en möjlighet för lokala ljudradiosändningar med digital teknik i bl.a. storstadsområdena. Av förordningen följer att regeringen skall fastställa vilket sändningsutrymme för digitala ljudradiosändningar skall upplåtas till privata programföretag. Radio- och TV-

som verket skall handlägga ansökningsförfarandet och lämna förslag till regeringen om vilka som skall få tillstånd.

Regeringen har beslutat att sändningsutrymmet för privata programforetag i regionala frekvenser de tre storstadsområdena skall uppgå till 60-75 % av det tillgängliga Återstoden sändningsutrymmet i de regionala

utrymmet. av frekvensema liksom hela utrymmet i den nationella frekvensen skall användas

Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. I praktiken torde av detta innebära att tillstånd kommer att ges till 3-4 privata programföretag i varje region. Sändningsområdena är större än de som lokalradion har.

Radio- och TV-verket har i enlighet med sitt uppdrag prop. 1994/95: 170 utlyst ett antal tillstånd och har överlämnat ett förslag till regeringen hur tillstånden skall fördelas. Regeringen har ännu inte beslutat.

Lokalradion Bakgrund

Myndigheterna Radio- och TV-verket handhar bl.a. tillståndsgivning, avgiftshantering och tillsyn för lokalradion. Till att sköta verkets uppgifter rörande lokalradion åtgår enligt verkets bedömning ca 1-2 årsarbetskrafter.

egen

Granskningsnämnden för radio och TV ansvarar för granskningen av att lokalradiosändningar innehållsmässigt överensstämmer med lokalradiolagen. Nämnden har avsatt ca l årsarbetskraft for denna syssla.

Lyssnandet Lokalradiostationerna konkurrerar främst, förutom med varandra, med Sveriges Radios kanaler P3 och P4. Närradion skulle kunna vara en konkurrent, särskilt vissa orter där närradions sändningar har liknande format

lokalradion. Lyssnarundersökningar visar dock att närradion flertalet som platser har så låga lyssnarsiffror att det inte är relevant att tala om konkurrens mellan lokalradio och närradio.

Radioundersökningar AB RUAB genomför rikstäckande mätningar av radiolyssnandet på riks- och lokalnivå. De undersökningar som bolaget gjort

lyssnandet under november månad 1995 till februari 1996 visar att av 80,4 % av landets befolkning mellan 9-79 år lyssnar på radio under ett genomsnittligt dygn under en vecka. Fördelningen för hela riket är följande:

Sveriges Radio totalt	58,6 %
Lokalradio totalt	29,6 %
Närradio totalt	1,6 %
Sveriges Radio P3	17,1 %
Sveriges Radio P4	38,0 %
Megapol	6,1 %
NRJ	11,3 %
Radio Rix	6,9 %
SRAB	6,7 %

Det lokala utfallet avviker mer eller mindre från siffrorna för hela riket. Störst lyssnarmässig framgång har lokalradion i storstadsområdena och ytterligare några platser som Norrköping, Linköping och Västerås. Det totala lokalradiolyssnandet enligt ovan angivna beräkningssätt ligger där drygt 35 %. Samtidigt har Sveriges Radio några av dessa orter sina lägsta totala siffror. I Stockholm där konkurrensen är hårdast med tio sändande lokalradiostationer är lyssnandet Sveriges Radio procentuellt lägst, uppgående till 52,1 %.

SOU 1996: 176

I tiden från den föregående undersökningen, ca sex månader tidigare, har inga större förändringar skett. Sveriges Radio AB och lokalradion har behållit sina marknadsandelar av den totala lyssnartiden 67 % resp. 27 %.

I ett längre perspektiv har lokalradion och främst NRJ-stationema vunnit lyssnare från Sveriges Radio P3. En av förklaringama till detta är att lokalradiostationema främst riktar sig till unga lyssnare, mellan 15-45 år. I synnerhet NRJ-nätet har en mycket ung publik och har huvuddelen av sina lyssnare i åldersgruppen 9-19 år.

Annonsmarknaden Eftersom radioreklam är en nyhet i Sverige har tillståndshavama haft som första uppgift att etablera radion som ett annonsmedium. Under åren 1993, 1994 och 1995 försåldes annonstid för 100, 165 och 235 miljoner kronor. Försäljningen för år 1996 förväntas ligga mellan 300-330 miljoner kronor. I en fullt utvecklad marknad räknar branschorganisationen Radioutgivareföreningen med att radioreklamen skall kunna nå en nivå av 5-6 % av den totala mediereklammarknaden och årligen omsätta 550-600 miljoner kronor. Bedömningen baseras europeiska jämförelser och utgör ett snitt av utvecklingen i andra europeiska länder.

På sikt förväntas en fördelning av annonsmarknaden så att lokala annonsörer står för två tredjedelar och riksannonsörer för en tredjedel av det totala värdet. Inledningsvis har dock riksannonsörema stått för en något lägre, om än stigande, andel. För år 1996 beräknas riksannonsörernas andel uppgå till en fjärdedel.

Enligt uppgift från Radioutgivareföreningen har branschen, som skapat 2 000 arbetstillfällen, investerat 500 miljoner kronor i verksamheten och förväntas investera ytterligare 300 miljoner innan marknaden är fullt utvecklad.

2.2 Utvecklingen

Motiven för lagstiftningen Med möjligheten att sända lokalradio åsyftades ökad frihet på radio- och TVområdet såväl i form av etableringsfrihet som vidgad yttrandefrihet. I propositionen 1992/93:70 om privat lokalradio uttalades att regelverket för de privata reklamñnansierade ljudradiosändningama utformats så att självständiga, lokalt förankrade radiostationer skulle främjas. Det befanns angeläget att möjlighetema att starta nya radiostationer skulle få till följd att antalet självständiga röster ökade väsentligt, vilket förväntades kunna ske om varje radiostation fick en oberoende ställning med inriktning mot det lokala spridningsom- 46 rådet. En utveckling mot ett fåtal dominerande kedjeföretag skulle motverkas.

Lokalradion Bakgrund

Det noterades att den kommersiella radions utveckling var svår att förutse och att regelverket därför skulle kunna komma att behöva ses över.

Utvecklingen av nätverk Utvecklingen har blivit än den som beskrivits som angelägen i pro-

en annan positionen. De lokala stationerna är vanligen inlemmade i olika former av nätverk och för en stor del av tillståndshavama gäller att de egna sändningarna är obetydliga och att de har osjälvständig ställning såväl redaktionellt som

en ägarmässigt. Korsägande och ägarkoncentration karaktäriserar flera av näten.

Nätverken förekommer i olika former med inriktning på antingen ägande, programproduktion eller annonsförsäljning. Givetvis kan ett och samma nät innefatta flera eller alla av dessa funktioner.

För nätverk som syftar till gemensam annonsförsäljning finns inget hinder i lokalradiolagen. Däremot är det uppenbart att nätbildningar gällande ägande och programproduktion kan stå i strid med lokalradiolagen. Principema i lokalradiolagen är att ingen får ha mer än ett tillstånd, vare sig direkt eller genom företag vari han har bestämmande inflytande genom ägande, samt att

tredjedel av sändningarna skall bestå av material framställt för den egna en verksamheten. Gällande rätt beskrivs i detalj under de olika avsnitten i kapitel 5.

Alla de nämnda formerna av nätverk tycks förekomma i lokalradion. Ägarkoncentrationen i näten är dock inte lika lätt att beskriva som nätverksamheten rörande program och reklam.

Nätverkens dominans Antalet självständiga tillståndshavare, i bemärkelsen inte ingående i något nätverk är få, mindre än tio. Räknade tillsammans med de tillståndshavare

sänder väsentligen eget programmaterial men ingår i annonssamarbete som med andra stationer uppgår denna till en fjärdedel av tillstånds-

grupp ca havama.

Majoriteten tillståndshavama bedriver i stället verksamhet i nätverk med

av ingen eller liten lokal inriktning och med huvuddelen av det egentliga programmaterialet gemensamt. Sändningar-na ombesörjs centralt. I vissa ytterlighetsfall har tillståndet bara funktion som en slavsändare i ett mer eller mindre nationellt nät.

För närvarande finns fem utvecklade nätverk i landet om man utgår från ägandet. Två av dessa nät bedriver numera en gemensam programverksamhet under och samma programbeteckning men framstår sett till ägandet ändå

två olika nätverk. De fem nätverken består vart och ett av mellan 1l och som 19 enskilda tillståndshavare. Helt utanför näten står ca 10 tillståndshavare.

SOU 1996: 176

Nätverken uppvisar olika grad av gemensamt ägande, gemensam produktion och annonsförsäljning.

Två näten NRJ och Z-Radio är mycket centraliserade. Ägandet är

av koncentrerat, annonsförsäljningssamarbetet är utvecklat och sker delvis centralt och de egentliga programmen är gemensamma. Lokalt material saknas eller är mycket begränsat. Drygt 30 av tillståndshavama finns i dessa nät.

Två av näten Rix och Megapol intar en slags mellanställning. Båda har annonsförsäljningssamarbete. I det ena nätet Megapol är därtill ägandet koncentrerat men det förekommer en hel del lokalt programmaterial. I det andra nätet Rix finns tvärtemot många lokala ägare medan en hög andel av programmen är centralproducerade och numera sända under gemensamt namn med ett av de ovan beskrivna näten Z-Radio. Ca 25 tillståndshavare ingår i Rix- och Megapol-näten.

Det sista av de fem nätverken SRAB/Radio City, med ca 15 tillståndshavare, bedriver huvudsakligen annonsförsäljningssamarbete.

Nätverken förstärker sin ställning Utvecklingen av nätverk hade tagit sin början redan före tillståndsgivningens start och redan efter den första auktionen framträdde de nät som finns i dag. Det kan förmodas att en del av de intressenter som organiserade näten gick in i verksamheten med avsikt att bedriva en rikstäckande programverksamhet utifrån en bedömning att lagstiftningen i praktiken inte skulle hindra detta.

Radio- och TV-verket har medgivit ett femtiotal överlåtelser av sändningstillstånd sedan starten. En del överlåtelser torde också ha skett genom att tillståndshavarbolagets aktier överlåtits. Det är dock svårt att uppskatta antalet överlåtelser av det senare slaget. Allmänt kan sägas att det så gott som i varje tillståndsbolag har förekommit någon förändring i kretsen av aktie- eller andelsägare sedan tillståndet beviljats. De ägarförändringar som förekommer har emellertid oftast karaktären av strukturförändringar och det rör sig inte om egentliga försäljningar av tillståndet.

De formella överlåtelser som förekommit har med några få undantag inneburit att etablerade aktörer tillfört de befintliga näten ytterligare tillstånd. Det har inte någon gång förekommit att tillstånd som varit del i något av näten har försålts till någon intressent utanför de etablerade näten. Överlåtelsema har bara vid ett par tillfällen inneburit att nya aktörer kommit in i lokalradion och det har då rört sig om utländska medieföretag. Tendensen är således att näten och de som kontrollerar dessa stärker sina positioner.

lokalradion Bakgrund

Faktorer påverkar utvecklingen nätverk nätverk i andra länder

som av - I de flesta länder med fristående lokala radiostationer tycks nätverk i någon form förekomma ett naturligt inslag. Omfattningen varierar dock, kanske

som främst beroende vad den nationella lagstiftningen tillåter.

Det finns både allmänna motiv för att driva lokalradio i nätverk och speciella omständigheter kan ha bidragit till nätverksutvecklingen i Sverige.

som

I internationell jämförelse kom den kommersiella radion i stor skala sent

en till Sverige. Uppenbarligen fanns vid ikraftträdandet av lokalradiolagen ett

intresse för kommersiell radio i Sverige. Konkurrensen om tillstånden stort har medfört att tillståndshavarna har bundit sig för stora årliga avgifter till staten. Härtill kommer stora utgifter till sändaroperatörer, upphovsrättsorganisationer m.fl. Tillståndshavama bedriver verksamheten under pressade ekonomiska förhållanden. Inte minst med tanke att marknaden för radioreklam ännu är outvecklad och med en än så länge blygsam omsätming. Annonsintäktema har därför de första verksamhetsåren inte kunnat täcka utgifterna. Ett sätt att hålla kostnaderna nere är att samarbeta med andra till-

annonsförsäljning, programproduktion, teknik Även ståndshavare om m.m. organisatoriskt samarbete kan bidra till minskade kostnader och skalfördelar.

Den svenska reklammarknaden får, ett internationellt perspektiv, be-

ur tecknas liten. En lokal radiostation kan därför knappast lita till att finan-

som siera sin verksamhet enbart med lokal reklam, utan måste även sälja annonstid till riksannonsörer. För att attrahera dessa i stor skala krävs att god räckvidd rikstäclming kan erbjudas.

I Sverige förekommer det inte till skillnad från i Norge och Finland

- tillstånd för reklamfmansierade nationella ljudradiosändningar. Det enda sättet att bedriva rikstäckande kommersiella sändningar är därför att knyta ihop ett antal lokalradiostationer till ett programnätverk. Ett sådant rikstäckande nätverkssamarbete, kan locka de stora riksannonsörema, kan bedömas som

som nödvändigt för att sikt nå god lönsamhet och överleva i branschen.

I lokalradion förekommer stora ägarintressen från internationella mediaföretag. I vilken grad detta har påverkat tendensen till nätverksbildningar är svårt på. Dessa intressenter är emellertid ofta inblandade i radionät-

att svara verk i andra länder t.ex. Frankrike, Luxemburg, USA, England.

Vid nordisk jämförelse är utvecklingen av nätverk i särklass mest påtag-

en lig i Sverige. En delförklaring till detta är troligen att den svenska lagstiftningen -i vart fall lokalradiolagen är förhållandevis liberal i synen nät-

verk. Utformningen lokalradiolagens bestämmelser 5-7 och 28 §§ med-

av ger i realiteten ett långtgående nätverkssarnarbete i alla former.

De största skillnaderna i regelverken mellan Sverige och övriga nordiska länder rör tillståndsgivningen. Övriga länders urvalssystem skiljer sig från det nuvarande svenska auktionssystemet. Även de sinsemellan är olika byg-

tillståndsgivningen ett mått skönsmässighet där den tillståndsgivanger av

SOU 1996: 176

de myndigheten har anledning att beakta bl.a. programprofil och lokal förankring, sätt som närmare beskrivs i avsnitt 5.2.

Reglerna om programinnehåll och samsändningar är likaså striktare i övriga nordiska länder. Det bör noteras att det i Norge och Danmark till skill-

nad från Sverige och Finland bara finns en lokal radioforrn, nämligen narr-

radio" resp. "lokalradio", som i båda fallen skall rymma både ideella och kommersiella aktörer. I såväl Norge som Danmark kan nu skönjas en något mindre sträng inställning till nätverkssamarbete.

I Norge har det funnits tendenser till nätverk med Allergruppen Radio l som huvudaktör. Eftersom tillståndsperiodema för samtliga tillståndshavare nu löper ut och tillståndsgivningsprocessen pågår, varvid delvis regler

nya gäller, är det svårt att förutspå framtida förekomst nätverk. I Danmark

av förekommer i dagsläget i princip

inte nätverk och inte heller i Finland synes det förekomma nätverk inom lokalradion i någon större omfattning.

2.3 Ägandet

Formellt ägs i enlighet med lagen alla tillstånden av olika juridiska eller fysiska personer. Tillståndshavarna är vanligen aktiebolag. Några tillstånd ägs av kommanditbolag. Endast två tillstånd innehas av privatpersoner. Vid ägande genom juridisk person är det möjligt att med hjälp av olika bolagsbildningar erhålla ägarinflytande i flera tillståndshavare utan att överträda de formella reglema.

Aktierna i tillståndshavarbolaget är regelmässigt fördelade i flera poster som ägs av olika bolag och privatpersoner. Som en följd detta är ägar-

av bilden ofta mycket komplex med bolag som äger delar tillståndshavar-

av bolag, i olika mönster. Noterbart är att vid de senaste auktionerna så

gott som alla tillstånd inropats av privatpersoner och sedan kommit att genom överlåtelse till bolag inlemmas i näten. Den egentlige köparen i många fall

synes varit en annan än den forrnelle.

Inflytande över fler än en tillståndshavare kan uppnås olika sätt. Möjligheten till direkt ägande är genom lokalradiolagen begränsat. En i

realiteten ägarmässig kontroll över flera tillståndsbolag kan emellertid uppnås indirekt, t.ex. genom en hög andel av aktierna vid ett spritt ägande eller genom avtal som påverkar kontrollen över aktier eller andelar. Ett inflytande över flera tillståndshavarbolag kan också upprätthållas styrelse-

genom representation i bolagen. En annan indirekt väg till kontroll över flera tillstånd är att genom avtal med tillståndshavama, t.ex. av typen franchising, kunna styra verksamheten. Ett ytterlighetsfall är använda bulvaner för skaffa

att att eller äga fler än ett tillstånd.

I lokalradions nätverk finns sannolikt alla dessa modeller eller kombi-

en 50 nation av dessa modeller representerade. Förekomsten av vissa typer, särskilt

Lokalradion Bakgrund

olika former av underliggande avtal, är dock svår att kartlägga. Det är också i många fall svårt att avgöra i vilken grad ett ägarskap eller ett delägarskap är av bulvankaraktär.

Två näten NRJ och Z-radio måste sägas ha ett så pass koncentrerat

av ägande att det strider mot intentionerna med lagen om än inte dess bokstav. I bägge dessa nät förekommer ett starkt ägarbolag som äger ett tillstånd och

direkt eller genom dotterbolag höga andelar i så gott som alla de övriga till-

stånd som är knutna till nätet. I tillståndshavarbolaget kompletteras bolaget ofta av en privatperson. Dessa privatpersoner som kompletterar som ägare har ofta en känd anknytning till det starka ägarbolaget och förekommer, med något undantag, bara som ägare i ett av tillståndsbolagen. I ett av näten har privatpersoner under senare tid bytts ut mot två bolag se vidare bilaga 2.

I bägge dessa nät finns dessutom avtal om programverksamhet träffade mellan det starka ägarbolaget eller ett till detta närstående bolag och till-

- ståndshavarbolaget. Avtalen innefattar t.ex. programleverans upp till 16 timmar per dygn och rätt för tillståndshavarbolaget att använda visst namn

varumärke på programtjänsten samt att ägarbolaget eller det till detta när-

stående bolaget har rätt att ställa krav på det programmaterial som tillståndshavaren själv producerar. Vidare innefattar avtalen försäljning av rikstäckande reklamtid och tillhandahållande av tid för sådan reklam samt olika former av stöd från det centrala bolagets sida. Som tidigare nämnts är resultatet av ägarbild och avtal att det i dessa nät samsänds ett i det närmaste identiskt programmaterial under större delen av dygnet. De refererade förhållandena gäller den 1juni 1996.

I ytterligare två av näten Megapol och SRAB/Radio City finns starka centrala ägare. De skiljer sig dock från varandra och de centrala ägarna i de två ovan beskrivna näten på flera sätt.

I det ena av dessa nät SRAB/Radio City finns ett starkt ägarbolag som tillsammans med sitt dotterbolag äger ett tillstånd och stora andelar i flertalet av till nätet anslutna tillståndshavarbolag. Det starka ägarbolaget kompletteras dock ett stort antal olika bolag och privatpersoner med lokal anknytning.

av Bara några få av dessa har mindre andelar i fler än en tillståndshavare. De lokala ägarna synes inte vara komplementärer med karaktär av bulvaner. De utövar istället ett reellt inflytande och bedriver självständig och lokalt inriktad programverksamhet.

Det andra av dessa nät Megapol karaktäriseras av ett korsvis ägande där några intressenter har särskilt stora intressen. En av dessa är ett produktionsbolag helägt av en intressent med brett ägande i mediabranschen. Sex av tillståndshavarna knutna till detta nät ägs av samma konstellation av sex olika tillståndshavare. Tre av dessa sex ägare är privatpersoner som genom eget bolag äger andelar i ytterligare två tillståndsbolag. Även i övrigt finns bolag som äger aktier i flera tillståndshavarbolag i nätet.

SOU 1996: 176

Det femte nätet Rix har ett spritt ägande. Tillståndshavarbolagen ägs av ett stort antal lokala ägare och bara ett par intressenter har ägande i mer än ett tillståndshavarbolag.

Tidningsföretagens ägande

Lokalradiolagen tillåter inte att tillstånd lämnas till någon som ger ut en dagstidning eller någon som grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande över ett företag som ger ut en dagstidning. Tillstånd får inte heller lämnas till ett företag i vilken någon av de som avses ensam har ett bestämmande inflytande. Det bör noteras att ett meddelat tillstånd inte kan återkallas om ägandet av tillståndsbolaget i detta avseende förändras så att bolaget inte hade varit behörigt att få tillstånd. Det finns exempel på sådant ägande som i och för sig strider mot bestämmelsen men som tagit form efter att tillståndet meddelats.

I ett 25-tal tillståndsbolag finns tidningsföretag representerade i ägarkretsen, antingen direkt eller via dotterbolag. Dessa tillstånd återfinns i tre av nätverken Rix, SRAB/Radio City och Megapol. I ett tiotal tillståndsbolag är dessa tidningsföretag dominerande genom att vara den största ägaren eller ha lika stor andel som annan ägare.

De flesta tidningsföretagen och huvuddelen av de som är dominerande ägare, finns i ett av näten Rix och har i detta nät ägarandelar på 40-50 %. Dessa tidningsföretag är huvudsakligen lokaltidningar och ägandet inskränks till ett tillstånd, det som meddelats orten.

Endast ett tidningsföretag har ett bredare ägande och finns representerat i ett av de andra två näten som minoritetsägare i ett tiotal tillståndsbolag. I dessa två nät är antalet tidningsföretag sammanlagt mindre än ett tiotal.

I två av de större nätverken NRJ och Z-radio saknas tidningsföretag bland ägarna.

Sammantaget kan tidningsföretagens ägande tyckas vara av beskedlig omfattning då det rör sig om minde än tiotalet tillstånd där tidningsforetagen kan ifrågasättas ha ett bestämmande inflytande.

Förhållandet kan emellertid också beskrivas i termer av mediakoncentration varvid en delvis annan bild framträder. Två av näten med blygsam eller ingen representation av tidningsföretag behärskas nämligen genom dotterbolag av ägare som via andra dotterbolag är ägare av andra media, såväl i form av dagstidningar som television och forlag.

Endast ett av näten NRJ saknar helt ankytning till annan mediaverksamheti landet. Huvudintressent är istället ett utländskt radioföretag.

Lokalradion Bakgrund -

2.4 Programutbudet

Central programproduktion Huvuddelen det material sänds i lokalradion är centralt producerat och av som samtidigt sänt över ett flertal stationer. Detta är en följd av att några få nätverk med många anslutna tillståndshavare har en mycket hög grad av central programverksamhet. I tidigare avsnitt har med utgångspunkt i främst ägandet beskrivits fem nätverk. Om utgår från enbart programsamarbete finns endast tre nätman bildningar eftersom två av nätverken använder samma gemensamma programmaterial och ett av nätverken inte bedriver programsamarbete. Det största de tre programsamarbetena Radio Rix, i vilket två av de av fem nätverken deltar, innebär att ca 35 tillståndshavare under 16 timmar per med programmaterial. Vid bestämda tillfällen kan de dygn matas samma enskilda tillståndshavarna in med eget material såsom lokala nyheter, lokal reklam och annat lokalt material. Andelen sådant material varierar men har sagts uppgå till i genomsnitt någon timme varje dag. I de två andra programsamarbetena är förhållandena likartade. I det ena NRJ, matas tillståndshavarna med 12 timmar centralproducerat material var dag, kompletterat med mindre andel regionalt producerat material en producerat fyra olika platser. I det andra Megapol programsamarbetet är det programmaterialet av något mindre omfattning eftersom gemensamma de enskilda tillståndshavarna sänder ett fyra timmar långt block som är lokalt producerat. I dessa programsamarbeten ingår närmare 60 av de 87 tillståndshavarna och fyra de fem nätverken. Under den sändningstid som inte upptas av av centralproducerat material eller lokalt, alternativt regionalt material, sänds huvudsakligen musik. Sådana sändningar är förlagda till nätterna.

Självständig programproduktiøn I det femte nätverket SRAB/Radio City och hos de icke nätverksanslutna tillståndshavarna, vilka tillsammans utgör ett drygt tjugotal stationer, är praktiskt taget allt programmaterial egenproducerat. Programmaterialet har också hos flertalet av dessa stationer en klar lokal förankring. Några av tillståndshavarna bedriver verksamhet som kan betecknas som nischstationer, med självständig programverksamhet men utan lokal förankring.

Programinnehåll Programutbudet i lokalradion utgörs till helt övervägande del av musik. Andelen musik uppgår hos flertalet lokalradiostationer till 75-80 % av sänd-

SOU 1996: 176

ningstiden. De olika stationema/nätverken har olika inriktning, s.k. format, sitt musikutbud och vänder sig delvis till olika målgrupper. Enligt branschtidningen Topp 40 förekommer för närvarande följande format inom lokalradion:

AC adult contemporary vuxenpop finns även i varianterna Hot AC och Soft AC EHR european hit radio hitradio DANCE modern dansmusik GOLD "oldies" KLASSISKT klassisk musik MODERN ROCK modern rockmusik TOPP 40 aktuella topplistehits URBAN soul, rap m.m.

Huvuddelen av tillståndshavarna har formatet AC och riktar sig till målgruppen 25-45 år. Detta gäller bl.a. två av de tre stora programnätverken, vari mer än 50 tillståndshavare deltar. Det tredje programsamarbetet har formatet EHR/AC och har ålderskategorin 15-35 primär målgrupp ett som 15-tal tillståndshavare. Även antal de övriga tillståndshavarna ett stort av använder formatet AC eller Hot AC. Av de icke nätverksanslutna tillståndshavarna är för närvarande tre inriktade "oldies" populärmusik från 50-, 60- och 70-talen. Endast en tillståndshavare sänder något annat än populärmusik. Det rör sig då om klassisk musik. Förutom musik består programutbudet nyheter, väder, trafikinformaav tion, evenemangstips, tävlingar, intervjuer, reportage, direktsändningar från olika evenemang m.m. Radioundersökningar AB RUAB genomförde under vecka i septemen ber 1995 en undersökning av programutbudet inom Sveriges Radios kanaler och den privata lokalradion i Stockholm, Växjö och Storuman. Resultatet av RUAB:s undersökning har sammanställts och analyserats Wallqvist av Partners i rapporten "Programutbud i Sveriges Radio och den privata lokalradion hösten 1995". Enligt denna rapport fördelade sig sändningstiden i Sveriges Radios P 4-kanal resp. i lokalradion följande sätt den undersökta veckan dagtid kl. 06.00-18.00:

Lokalradion Bakgrund

P 4 Lokalradion Lokalradion SR AB storstad landsort 4 stationer 9 stationer 2 stationer

Nyheter	12 %	3 %	4 %
Sport	2 %	0 %	0 %
Aktualiteter/samhälle	19 %	1 %	3 %
Kultur	22 %	21 %	2 %
Underhållning/förströelse	29 %	66 %	83 %
Barn/ungdom	3 %	O %	O %
Service	l %	1 %	l %
Minoritetsspråk	9 %	0 %	O %
Övrigt bl.a. reklam	4 %	7 %	6 %

Den höga andel "kultur" i gruppen Lokalradio storstad förklaras av att det hösten 1995 fanns två stationer i Stockholm som sände klassisk musik. För närvarande finns bara en station med denna inriktning. Denna kategori torde därför i dag ha en betydligt lägre andel och kategorin underhållninglförströelse en i motsvarande grad högre andel.

Enligt RUAB:s mätningar utgjordes endast några enstaka procent av lokalradiostationemas utbud av producerade program med lokalt innehåll. Av de sända nyhetsinslagen utgjorde drygt 80 % riks-, utrikes- eller allmänna nyheter utan anknytning till sändningsområdet. Uttryckt i tid omfattade den lokala nyhetsverksamheten i genomsnitt 15 minuter per station under den undersökta veckan.

Även det finns stationer har större andel lokalt förankrade

om som en program torde RUAB-undersökningen enligt kommitténs mening ge en tämligen god bild av programinnehållet i lokalradion.

2.5 Nätverken den 1 juni 1996

per

Kommittén har haft som deluppgift att kartlägga lokalradions utveckling. Detta har inneburit en ingående undersökning av ägande, program- och annonssamarbete i de nät som vuxit fram under lokalradions första år.

Den översikt som lämnats ovan kompletteras i detta avsnitt med en närmare redovisning av förhållandena inför sommaren 1996. Trots att en sådan beskrivning är dömd att snabbt bli inaktuell belyser den nämligen väl hur näten är konstruerade och hur de olika bolagen ägs och samverkar, ofta i tämligen komplicerade mönster. Beskrivningen, som utgår från de uppgifter som inrapporterats till Radio- och TV-verket finns även sammanställd i grañsk form, bilaga 3 till betänkandet. I bilaga 2 finns en förteckning över ägarna av tillståndshavarbolagen.

SOU 1996: 176

A. Megapol

Anslutna tillståndshavare: 13 st.

Radio Gyllenkamme AB Stockholm Bondec AB Linköping Radio Katapuls AB Västerås Leijbomal AB Örebro BIG Radio AB Lund SRF Radio AB Stockholm Radio National D 022 AB Eskilstuna Östersjöns Reklamradio AB Gotland Radio National Malmö AB Göteborg Bohus Radio AB Norra Bohuslän Radio Drift AB Skövde Radio Drum AB Falun/Borlänge Siljan Radio AB Mora/Sälen

Radioprogramföretaget Megapol AB Megapol, ägt av AB Svensk Filmindustri, producerar program och sköter riksannonsförsäljning, genom Annonsbolaget Radio uppdrag av de anslutna tillståndshavarna. Vissa av tillståndshavarbolagen ägs av samma ägarkvintett ingen har ensam majoritet: Semic International AB, AB Svensk Filmindustri, Torsten Larsson, Lennart Wiklund och Jonas von Hedenberg. Megapol är delägare dock utan ensam

majoritet i BIG Radio AB, Östersjöns Reklamradio AB, SRF Radio AB, Radio National D 022 AB och Radio National Malmö AB. Med SRF Radio AB finns inte programleveransavtal.

Tillståndshavama sänder ett drygt 4 timmar långt lokalt morgonblock varje dag med nyheter, trafikinformation m.m. En av stationema i nätet sänder egenproducerat material med lokal profil i två block om sammanlagt åtta timmar varje dag. Under resten av dygnet sänds en centralproducerad feed" med utrymme för lokala meddelanden varje timme. Stationema kan också sända egenproducerat material, Lex. från olika evenemang, i den utsträckning de önskar. Det lokalt producerade programmaterialet, exkl. nattmusik, uppgår i genomsnitt till 5 timmar per dygn.

B. NRJ/Energy

Anslutna tillståndshavare: 21 st

RBS Broadcasting AB Stockholm RBM Broadcasting AB Malmö RBG Broadcasting AB Göteborg RBK Broadcasting AB Kristianstad 56 RBH Broadcasting AB Halmstad

Lokalradion Bakgrund -

RBU Broadcasting AB Uppsala RBKM Broadcasting AB Kalmar/Öland RBBD Broadcasting AB Luleå RBSK Broadcasting AB Skellefteå RBKR Broadcasting AB Blekinge RBO Broadcasting AB Norra Bohuslän RBI Broadcasting AB Gotland RBB Broadcasting AB Falun/Borlänge RBP Broadcasting AB Trestad RBX Broadcasting AB Hudiksvall RBY Broadcasting AB Örnsköldsvik RBDL Broadcasting AB Mora/Sälen RBR Broadcasting AB Skövde RBDS Broadcasting AB Södertälje RBF Broadcasting AB Västra Småland Ronny Nyman Umeå. Överenskommelsen med RBS gäller endast utsändning av programtjänsten ,9 9

Samtliga tillståndshavare har muntliga överenskommelser av franchisekaraktär med RF Radio Franchise Sverige AB RF, ägt till 49 % av det franska bolaget NRJ S.A. Överenskommelsema innebär att franchisetagaren får licens använda varumärket "NRJ", att franchisetagaren får tillgång till att det know-how på radioområdet som RF besitter, att RF levererar program till 16 timmar dygn och att franchisetagaren själv svarar for resteranupp per de programproduktion, att RF har rätt att ställa vissa krav på det av franchisetagaren producerade materialet vad gäller formatet samt att franchisekan säga avtalet med 12 månaders varsel. I de flesta tilltagaren upp ståndshavarbolagen är ägarfördelningen identisk: RBS Broadcasting AB 40 %, Luxemburgbaserade SLPM 40 % och det franska bolaget SEP 20 %. Förhållandena är föremål för Radio- och TV-verkets granskning. Tillståndshavama sänder centralproducerade program under sammanlagt 12 timmar dygn i ett förmiddags- och ett kvällsblock. Under eftermidper dagen kl. 12.00-16.00 sker regionala sändningar från Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Såväl de nationella som de regionala sändningarna innehåller lokala "fönster" varje timme, med nyheter, reklam m.m. Under natten sker lokala sändningar från resp. tillståndshavare.

C. RIX

Anslutna tillståndshavare: 18 st.

RIX Göteborg KB Göteborg RDi Borås KB Borås Radio Halmstad AB Halmstad

SOU 1996: 176

Mediaintressenter Sundsvall/Hämösand KB Sundsvall SRU Svensk Radioutveckling AB Sundsvall RIX Gävle/Sandviken KB Gävle Radio 106,1 KB Västerås Radio RIX Örebro KB Örebro Umeå Radiointressenter KB Umeå Radio National Skellefteå AB Skellefteå Radio National Luleå AB Luleå Gi ga Hertz KB Malmö Radio Hudiksvall KB Hudiksvall

Radio Ö-vik KB Örnsköldsvik

RIX 106,5 i Varberg KB Varberg Anna Larsson Lycksele Per Andersson Västerbergslagen Jan Telde Västerbergslagen

De två sistnämnda tillståndshavama har ännu inte inlett sändningar.

I några av tillståndshavarbolagen återkommer följande delägare, dock utan ensam majoritet; Produktions AB Göteborg Ett i sin tur ägt av TidningsAB Stampen samt NET-Videoproduktion TV i Borås AB i sin tur ägt av Borås Tidning. I övrigt ägs bolagen vanligen av en lokal dagstidning tillsammans med köpmannaföreningen orten. Dessa förhållanden gäller för närvarande. Under år 1996 har tillståndshavama kommit överens med Z- Radio-nätet om samarbete mellan näten. Samarbetet innebär att Z-Radio ansvarar för pro gramproduktion för samtliga stationer anslutna till Rix-nätet och Z-Radio-näten. Airtime AB ett företag inom MTG/Kinnevik-koncernen säljer annonstid för båda näten.

Programmen är således centralt producerade för både Rix-nätet och Z- Radio-nätet. Under 16 timmar per dygn sänds en central "programfeed", vilken kan avbrytas av de enskilda tillståndshavama vid bestämda tillfällen varje timme för nyheter, lokal reklam och andra lokala meddelanden. Andelen lokalt producerat programmaterial som sänds detta sätt varierar mellan de olika stationerna och uppgår enligt nätföreträdares uppgifter till i genomsnitt 1 timme per dygn exkl. reklam. Under natten sänder stationerna musik som i vissa fall bygger centralt sammansatta spellistor.

Lokalradion Bakgrund

D. SRAB/Radio City

Anslutna tillståndshavare: 15 st.

Radio City Stockholm AB Stockholm G-E Cityradio i Göteborg AB Göteborg G-E Cityradio i Malmö AB Lund Dessa tre tillståndshavare har nyligen beslutat att inte exklusivt anlita SRAB

för riksannonsförsäljning, varför dessa även skulle kunna föras in under

"övriga" nedan Radio Stella AB Helsingborg Fria Radiobolaget i Borås AB Borås Radio Hit FM Melodicum AB Växjö Radio Match AB Jönköping City FM AB Gävle Svensk Radioparmer Radio City AB Karlstad Fria Media i Östergötland AB Linköping Radio Nova AB Nyköping Uppsala Musikradio AB Uppsala Reklamradio FMK AB Kalmar/Öland Fria Media i Blekinge AB Blekinge Staffan Lindblad Västra Småland

Svensk Radiobokning AB SRAB, ägt av Svenska Dagbladet AB och Fria Media AB, sköter riksannonsförsäljning uppdrag av de anslutna tillståndshavama. I många av tillståndshavarbolagen återkommer följande delägare, dock utan ensam majoritet; Svenska Dagbladet AB, Fria Media AB /Fria Medias Moder AB, Scandinavian Broadcasting System och Svenska Mediaintressenter AB.

Praktiskt taget allt programmaterial som sänds av tillståndshavama i nätet är egenproducerat. Programmaterialet har en klar lokal förankring.

E. Z-Radio-nätet

Anslutna tillståndshavare: 11 st.

Z Radio 101,9 AB Stockholm Radio Storpannan AB Göteborg

Sändningstiden uthyrd till P4 Radio Hele Norge Radio Air i Hällby AB Eskilstuna Forum Marknad 107,7 i Nyköping AB Nyköping Reklammedia i Kristianstad AB Kristianstad Reklammedia i Kil AB Karlstad Björkstadens Reklamradio AB Jönköping Guldstadens Reklamradio AB Växjö

SOU 1996: 176

Radio 2001 AB Helsingborg

TrestadAir AB T restadsområdet

Ostersund Air AB Ostersund/Åre

Z Radio Sverige AB, helägt av IndustriförvaltningsAB Kinnevik genom Medvik i Sverige AB, har franchiseavtal med de tio anslutna tillståndshavarna. Avtalet innebär följande. Z Radio Sverige AB tillhandahåller försäljning av rikstäckande reklamtid genom Airtime AB, marknadsföring, tekniskt stöd samt leverans av upp till 16 timmar program per dygn. Avtalen löper ett år i taget med sex månaders uppsägningstid. I så gott som samtliga tillståndshavarbolag återkommer Z Radio Sverige AB som delägare, dock utan egen majoritet. Förhållandena är föremål för Radio- och TV-verkets granskning.

Programmen är centralt producerade och sänds inom både Z-Radio-nätet och Rix-nätet som beskrivits tidigare.

F. Övriga ej nätverksbundna

Antal tillståndshavare: 9 st. Inom klammer anges om den rikstäckande annonsförsäljningen sker i egen regi eller genom annan.

Svenska CFM AB Stockholm Airtime och egen Media och Reklamförsäljning i Sverige AB Stockholm Airtime Radio Hibemia AB Stockholm egen RTL Radio AB Stockholm, egen Bandit Communications AB Stockholm egen David Olsson Radioproduktion AB Norrköping Annonsbolaget Radio och

egen Gold 105 AB Norrköping Annonsbolaget Radio och egen FM 100,8 Södertälje HB Södertälje egen Right Arm Productions AB Arjeplog, sändningar har inletts

Inom kretsen av fristående tillståndshavare är så gott som allt material egenproducerat. Hos vissa av dessa tillståndshavare har programmaterialet en klar lokal förankring. Några av tillståndshavarna bedriver "nischstationer", med självständig verksamhet men utan lokal förankring.

Lokalrazüan Bakgrund

2.6 Vilka är problemen

I direktiven till kommittén har redovisats de problem som ansetts föreligga i lokalradion och de frågor som skall vara föremål för en översyn, nämligen urvalsförfarandet, ägarsamband och programinnehåll.

De faktiska förhållanden som kommittén kunnat iaktta vid kartläggningen

lokalradion avviker inte något väsentligt sätt från vad som beskrivits av

problem i direktiven och i Konstitutionsutskottets betänkande som l994/95:KU25 s. 3.

Allmänt bör påpekas att förekomsten av samarbete mellan tillståndshavama i sig inte är negativt. Däremot kan vissa mer eller mindre typiska effekter av nätverken utgöra problem. Sålunda har kommittén från sina utgångspunkter inget att anföra mot annonsforsäljningsnätverk medan däremot ägandenätverk typiskt står i motsatsförhållande till intentionerna om självständiga stationer med lokalt förankrat ägande.

Till övervägande del är de lokala stationema starkt beroende av eller del av centrala programnätverk. För kring hälften av tillståndshavama är det direkt missvisande att tala om lokala radiostationer. Typiskt för de utvecklade programnätverken är att dessa tillståndshavares rättigheter istället utnyttjas för rikssändningar med i bästa fall smärre regionala eller lokala fönster.

Programutbudet i lokalradion består till en liten del av program med lokal inriktning och bara i Stockholm finns plats för nischstationer med en egen tydlig profil.

Ägandet är koncentrerat. I ett par av näten äger eller kontrollerar en stark ägare i realiteten alla tillståndsbolagen och i ytterligare ett par nät dominerar en stark ägare genom ägarandelar i många av tillståndsbolagen.

Sett till programutbudet måste det sägas att endast en mindre del av tillståndshavama bedriver en verksamhet som någorlunda motsvarar lagstifta-

intentioner. I förhållande till ägandet är denna andel än mindre eftersom rens ett antal av de tillståndshavare som bedriver mer lokalt inriktad och programmässigt fristående verksamhet ändå har centrala ägare. Därmed är det en mycket liten del av tillståndshavama som verkar under förhållanden som i alla delar sammanfaller med tankarna i reformen.

Företrädare for branschen har inför kommittén hävdat att det sikt kom-

att ske ökning av andelen lokalt inriktade program. Tendensen från mer en lokalradions start med en ökad användning av gemensamt programmaterial har dock inte mattats t.ex. utnyttjar nu två av näten samma centrala programmaterial. Att därtill koncentrationen i ägandet successivt ökar är oomtvistligt. De starka ägarbolagen i de olika näten övertar genom närstående bolag eller privatpersoner allt större andelar i tillståndshavarbolagen. Om överlåtelser äger är det redan etablerade ägargrupper som köper tillstån-

rum den. Bara i enstaka undantagsfall har överlåtelsema inneburit att någon ny ägare tillkommit.

6 1

SOU 1996: 176

Det är förenklat att söka enskilda orsaker till utvecklingen. Utvecklingen är ett resultat av samverkande faktorer, av lagstiftning och intressentemas ekonomiska överväganden i samspel, och det förhållandet att möjligheten till etablering är begränsad.

Tendensema till nätverk finns i alla länder oavsett regelsystem. Det är naturligt att se nätverken som ett uttryck för rationellt ekonomiskt handlande i en marknadsekonomi. Samarbete olika plan i syfte att nedbringa kostnader och expansion genom uppköp eller samgående förekommer allmänt i marknadsekonomier. Nätens framväxt och koncentrationen av ägandet är med andra ord en process som inte är driven av hur reglerna utformas och inte kan ses som en verkan av reglerna.

En reglering kan däremot genom sin utformning mer eller mindre framgångsrikt ingripa i en sådan process och motverka nätverk och kedjeföretag i olika former. Det är uppenbart att utformningen av lokalradiolagens regler om ägande och programproduktion inte fyllt en sådan uppgift. De kan därmed sägas indirekt ha gynnat utvecklingen av nätverk.

Frågan om modellen för tillståndsgivning bidragit till utvecklingen av näten är svårare att entydigt besvara. Enligt det redovisade synsättet hade program och annonsnätverk troligen förekommit i hög grad även med en annan tillståndshavarkrets om program- och annonsregler varit desamma.

Sett ur perspektivet ägarkoncentration anser dock kommittén att modellen för tillståndsgivning bidragit till att få självständiga röster tillkommit. Genom auktionerna har de inom mediebranschen etablerade aktörerna med förmåga till stora och långsiktiga investeringar på ett enkelt sätt kunnat vinna kontroll över lokalradion. Därmed missgynnades de aktörer vilkas ambitioner var att göra en småskalig lokal radio i ett format som mer överensstämde med intentionerna med lagstiftningen. Med ett vidare synsätt förhindrades en utveckling mot ett bredare medieägande eftersom de som hypotetiskt genom en

- lokalradioetablering småningom kunnat expandera inom mediebranschen betagits denna möjlighet. Indirekt kan även urvalsmetoden ha bidragit till den snabba utvecklingen av programnätverk eftersom de aktörer som förvärvat tillstånden typiskt sett haft andra avsikter med sin verksamhet än de som inte kunnat erhålla tillstånd.

Valet av avgiftsvilja som det enda urvalskriteriet har enligt kommitténs mening bidragit till att koncentrera ägandet och motverkat intentionerna med lagstiftningen i detta hänseende samt sannolikt varit av viss betydelse för programutbudets likriktning.

Vad gäller själva avgifterna är kommitténs uppfattning att utvecklingen mot program- och annonsnåtverk bara till liten del förklaras av avgifternas storlek. Utvecklingen hade med nuvarande regler sannolikt på sikt blivit den-

- samma med lägre eller inga avgifter. Möjligen har de höga avgifterna påskyn-

dat nätverksutvecklingen.

3 Närradion

3.1 Verksamheten

Tillståndshavare I närradion sänder för närvarande drygt 1 100 tillståndshavare ljudradioprogram. sändningarna äger rum på ca 150 platser i landet. Radiosändarna är regelmässigt svaga, mellan 10 och 300 watt, och sändningsområdena inte större än den kommun där sändningarna äger rum. Undantagsvis förekommer det dock att två små kommuner fått utgöra ett sändningsområde.

Antalet tillståndshavare har under de två senaste åren sjunkit drastiskt. Under 1980-talet när närradioverksamheten fick en fast form ökade antalet tillståndshavare successivt för att i slutet av decenniet plana ut kring drygt 2 000 tillståndshavare. Ända fram till början år 1993 behölls denna nivå

av men därefter inleddes en kraftig tillbakagång, med drygt 1 600 kvarvarande tillstånd vid utgången av året och l 400 vid utgången av år 1994. Tillbakagången sammanföll tidsmässigt tämligen väl med starten av lokalradion och kan därför till någon del förklaras av den nya radioformens introduktion. Antalet tillstånd som årligen återkallats, främst grund av obetalda sändningstidsavgifter eller bristande sändningsverksamhet, har ökat under de två senaste åren, från ca 160 under år 1993 till ca 330 under år 1995. Antalet återkallade tillstånd genom Radio- och TV-verkets beslut uppvägdes dock tämligen väl av antalet beviljade nya sändningstillstånd under åren 732 återkallade, 642 nya.

Sändningstid Emellertid visade inte det totala antalet sändningstimmar en tillbakagång i proportion till minskningen i antalet sändningstillstånd. Tvärtom fortsatte antalet sändningstimmar att öka trots att sammanslutningarna med sändningstillstånd blev allt färre. Under början av 1990-talet skedde en kraftig ökning, från under 300 000 timmar år 1990 till 460 000 timmar under år 1994. Först under år 1995 skedde så en tillbakagång till drygt 410 000 sändningstimmar. Tillbakagången torde i realiteten vara något större eftersom den del när-

av radioföreningamas sändningar som tidigare ägde rum s.k. öppen tid numera registreras. Vid en jämförelse är antalet sändningstimmar per förening och ändå mer än det dubbla mot slutet av 1980-talet när antalet deltagande föreningar var som störst.

SOU 1996: 176

Statistiken visar således att de allt färre tillståndshavarna generellt har allt längre sändningar.

Inom närradion har alltid funnits variationer i radioverksamhetens inriktning. Något förenklat har talat om en traditionell föreningsradio, idé-

man baserad och ibland riktad till en trängre lyssnarkrets, samt en lättsammare allmänradio med stor del musik. En vunnen erfarenhet av dessa två former är att den traditionella föreningsradion har relativt korta sändningar och att allmänradion tenderar att sända i längre block. Den redovisade statistiken kan bl.a. tyda på att den traditionella föreningsradion är på tillbakagång. Förhållandet kan också uttryckas som att närradion ändrar

Avgifter reklam

- Utvecklingen avgiftssidan bl.a. en bild av användandet av reklam i

ger närradion. Sedan reklamförbudet upphävdes den 1 april 1993 har de tillståndshavare som inte sänder reklam kunnat erhålla avgiftsbefrielse. För de reklamsändande bibehölls samma avgift som tidigare, 15 kronor per påbörjad sändningstimme. Eftersom en stor del av tillståndshavarna inte sänder reklam, särskilt då inte den traditionella föreningsradion, förväntades att detta skulle resultera i rejält minskade intäkter för staten. Så blev dock till en början inte fallet. Statens intäkter var i det närmaste oförändrade trots att majoriteten

tillståndshavarna sökte och erhöll avgiftsbefrielse. Förklaringen var att de av reklamsändande tillståndshavarna kraftigt dominerade verksamheten genom sin höga andel den totala sändningstiden, samtidigt som sändningstiden

av fortsatte att öka. Närradionämnden uppskattade i en årsredovisning för 1993/1994 att 10-15 % tillståndshavarna hade 70-75 % av sänd-

ca av ningstiden. Vid en närmare beräkning som gjordes av nämnden det fjärde kvartalet 1993 konstaterades att 7 % av tillståndshavarna som sände mer än 40 timmar vecka svarade för 58 % av sändningstiden. Dessa tillstånds-

per havare hade inte sökt avgiftsbefrielse och förmodades ha sänt reklam.

Av statistiken över avgiftsbefrielse och intäkter per kvartal från slutet av år 1994 och framåt kan tydlig tendens mot minskad reklamanvändning iakt-

en tas. Allt större andel av sändningstimmama är avgiftsbefriade är deklarerade

reklamfria tillståndshavarna och statens intäkter sjunker för varje som av kvartal. Första kvartalet 1995 44 % av de registrerade sändningstimmar-

var

reklamfria, sista kvartalet samma år var 62 % av sändningstimmama na reklamfria. Utvecklingen för år 1996 pekar mot en halvering av statens intäkter jämfört med åren 1993 och 1994, från mellan 4-5 miljoner kronor till drygt 2 miljoner kronor. Allt fler av de sändande föreningarna ansöker om avgiftsbefrielse. Det kan alltså konstateras att det finns en klar trend mot att allt färre tillståndshavare sänder reklam och att allt färre sändningstimmar, såväl totalt som proportionellt, är reklamñnansierade.

Närradion Bakgrund

Utrymmet för sändningar

Sedan delen 1980-talet har utbyggnaden av närradion avstannat och

senare av antalet sändningsmöjligheter "närradiostationer" har därefter legat tämligen stabilt kring 150 stycken, fördelade på något färre orter. Normalt är en

ca sändningsmöjlighet knuten till en kommun eftersom den nuvarande lagstiftningen utgår från kommunen som en naturlig avgränsning. Målsättningen är att möjligheten för sammanslutningar att sända närradio skall finnas i var kommun och att sändningarna skall nå hela kommunen. Såväl nyetablering

nedläggning av närradioverksamhet är marginell. Det rör sig för närvasom rande ett orter år tillkommer resp. försvinner. Den totala

om par per som sändningstiden, kraftigt flukturerat, har således fördelats över ungefär

som lika många sändningsmöjligheter under senare år och sändningarna har ägt rum över väsentligen samma orter.

Tillgången på ledig sändningstid är ur olika aspekter av stort intresse. Bl.a. är tillgången på sändningstid av betydelse för tillkommande sammanslutningars möjlighet att få sända och för närvarande att utöka sina sändningar.

Tillgången på ledig sändningstid varierar stort från ort till ort. På vissa orter sänds närradio i någon form så gott som dygnet runt, andra kanske

några få timmar varje vecka. Av den totalt tillgängsändningar bara äger rum liga sändningstiden 150 platser äger sändningar rum under ca en tredjedel

tiden. Sker jämförelsen med tillgänglig dagtid 06.00-l8.00 är två tredjeav

i anspråk och med dag- och kvällstid 06.00-24.00 knappt hälfdelar tagen ten. Jämförelser av detta slag ger dock bara en mycket översiktlig bild över tillgången på sändningstid. Vid en något mer ingående studie kan stora lokala skillnader urskiljas, även mellan orter där sändningstiden är utnyttjad närmast till fullo.

På majoriteten finns ledig sändningstid. Även attraktiv

av orterna gott om sändningstid under eftermiddag och kväll är tillgänglig. En del av sändningsmöjlighetema måste i det närmaste betecknas som underutnyttjade. Avsaknaden sändningar problem. Åtminstone femtiotal med

av är ett ett orter mindre än tjugo sändningstimmar i veckan kan föras till denna grupp. Bara

ett trettiotal orter/sändningsmöjligheter är sändningstiden i det närmaste ca fullt utnyttjad i bemärkelsen all dag- och kvällstid. Endast på ett tiotal av dessa orter kan konkurrensen sändningstid sägas vara reell utifrån ett

om föreningsradioperspektiv, dvs. att det är många sändande sammanslutningar

delar den tillgängliga sändningstiden. De övriga orterna i gruppen som kännetecknas att en eller två tillståndshavare och/eller närradioföreningen

av innehar all sändningstid. En sådan utveckling är bara möjlig om efterfrågan

sändningstid från föreningslivet är begränsad. I de sistnämnda fallen är det uppenbart att ett antal nytillkomna sammanslutningar skulle kunna beredas sändningsutrymme, ytterst genom beslut av Radio- och TV-verket.

3 16-1473

SOU 1996: 176

Efterfrågan sändningstid inom närradion överstiger för närvarande inte tillgången. Det finns tämligen gott om ledig attraktiv sändningstid på i stort sett alla orter. Ytterligare en indikation på att konkurrensen om sändningstid är begränsad utgör minskningen i tvister om sändningstid hos Radio- och TV-verket. Antalet sådana tvister har minskat kraftigt under de senaste åren, från mellan 15 och 20 årligen till enbart 3 sista halvåret 1995.

Närradions sändningsområden har långsamt utökats under åren. Sändama har tillåtits att bli starkare och täcka större områden, först genom dåvarande Närradionärnndens rättstillämpning och sedan genom 1993 års lagreform som uttryckligen tillät kommuntäckning. I dagsläget har genom formella beslut tillåtits kommuntäckande sändningar i ett 30-tal kommuner. I realiteten torde kommuntäckning förekomma på betydligt fler av orterna eftersom tidigare beslut om geografisk täckning och justeringar av radiosändama medfört sådan räckvidd.

I genomförda lyssnarundersökningar sedan lokalradions start har närradion regelmässigt haft låga, ibland knappt mätbara, lyssnarsiffror. Undantag från detta finns dock på flera orter. Det är dock svårt att bedöma om närradiolyssnandet gått tillbaka de tidigare undersökningarna är få och de

nuvarande primärt inriktade på jämförelser mellan olika lokalradiostationer och riksradion. Allmänt har utifrån den ökade konkurrensen inom ljudradio och TV antagits att närradion skulle få allt svårare att nå lyssnare.

Myndigheterna m.m.

Radio- och TV-verkets handläggning av tillståndsgivning, sändningstider och avgifter sysselsätter enligt verkets egna beräkningar ca 7 årsarbetskrafter. Antalet ärenden är stort och innefattar vid sidan av tillståndsgivning och olika tvistelösande beslut huvudsakligen många enkla beslut, till övervägande del av registrerande karaktär, om sändningstider, avgifter och avgiftsbefrielse.

Ordningen med att myndighetsbeslut om sändningstid och registrering måste föreligga för varje sändningstimme har kritiserats av tillståndshavama eftersom detta innebär ständiga ansökningar till Radio- och TV-verket. Antalet sådana ärenden uppgår till kring 5 000 årligen. Ett av syftena med en tidigare utredning SOU 1990:70 Lokalt ledd närradio var att föreslå en

annan modell för detta.

En delförklaring till systemet är att avgiftsbeläggningen av närradion sker utifrån utnyttjad sändningstid och det därför är nödvändigt att registrera sändningstid. Genom den möjlighet till avgiftsbefrielse för icke reklamsändande föreningar som infördes vid den senaste lagreforrnen komplicerades avgiftshanteringen ytterligare genom att tillståndshavama för att erhålla befrielse, i efterhand varje kvartal måste inge en deklaration. Antalet sådana ärenden är ca 3 000 årligen och tar i det närmaste en årsarbetskraft i anspråk. Även systemet med ansökningar avgiftsbefrielse är impopulärt hos till- 66 om

Närradion Bakgrund

ståndshavama och uppfattas onödigt byråkratiskt. Även Radio- och TV-

som verket har ifrågasatt systemet och som verkets uppfattning uttryckt att avgifterna helt kan tas bort.

Vid Granskningsnämnden för radio och TV är en person sysselsatt med huvudsakligen granskning av närradiosändningar.

På allt fler platser har man låtit införskaffa egna sändare sedan det tidigare monopolet för Televerket avskaffats den l juli 1992. TERACOM Svensk Rundradio AB, en bolagisering av den del av Televerket som tidigare handhade sändarna, är fortfarande helt dominerande sändarleverantör. På några platser har oenighet mellan tillståndshavarna lett till komplikationer rörande tekniken, bl.a. beroende på att man önskat använda olika radiosändare. Några

allvarliga problem skulle motivera en ingående granskning från mer som kommitténs sida tycks dock inte föreligga.

3.2 Utvecklingen

Ovan har närradioverksamheten redovisats huvudsakligen utifrån en statistisk grund. Betydligt svårare är att beskriva närradions allmänna utveckling vad gäller programinnehåll, förändrad verksamhetsinrikting, förändringar i den personkrets som rent faktiskt arbetar med sändningarna, kommersialisering och liknande frågor. Osäkerheten i sådana beskrivningar sammanhänger med att närradion är en mycket lokal företeelse. De många sändande föreningarnas program kan bara höras på resp. ort. Förhållandet att sändningarna produceras lokalt och att det råder ett förbud mot samsändningar och centralt producerat material medför att till och med de i närradion aktiva har begränsad kunskap om hur närradion verkar på andra orter i landet.

Ett sätt att beskriva utvecklingstendenser är att anknyta till några skeden i närradions historia och de olika typiska former av närradio som utvecklats genom åren. Detta måste dock ske med reservationen att en rad mellanfonner existerar, att de olika formerna i dag lever olika starkt olika orter och att vissa former av närradio, t.ex. studentrörelsens närradioanvändning, faller vid sidan av typindelningen.

Föreningsradion Närradion startade som en radio för kyrkorna, de stora folkrörelserna och de politiska partierna. Programutbudet i den traditionella föreningsradion präglas av budskapet och debatten. Sändningarna behöver intet sätt vara allmängiltiga. De kan också riktas enbart till de egna medlemmarna "etems stencil-

apparat" eller till en speciell grupp. Sändningama är regelmässigt relativt

korta och sändningar och programproduktion sköts av sammanslutningamas

SOU 1996: 176

egna medlemmar. Verksamheten syftar inte till att efterlikna eller tävla med professionell radio och TV. Den verkliga tillståndshavarkretsen utövar sändningarna och överlåtelse av sändningstid eller bulvanförhållanden är ovanliga

Också i den första fasen i närradions utveckling förekom sändningar med ett allmänt innehåll och mycket musik, men då utan kommersiell inriktning.

De legala problemen med den traditionella föreningsradion inskränkte sig i stort sett till yttrandefrihetsbrott, övertramp vilka i sig kan ses som ett bevis för att närradioforrnen fungerade som det var tänkt, nämligen som åsiktsradio för vidgande av yttrandefriheten.

Ursprungligen fanns tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att föreningsradion skulle kunna blomstra. Föreningarna hade bättre ekonomi, möjligheter till olika bidrag fanns, kostnaderna för tekniken var beskedliga och de gemensamma kostnaderna kunde länge fördelas på många deltagande föreningar.

Allt talar för att den traditionella formen av föreningsradio i dag är på tillbakagång. Minskningen av antalet deltagande föreningar och allt längre sändningstider för de kvarvarande är fakta som talar för detta. Tillbakagången skylles flera faktorer såsom kosmadsutvecklingen

vad gäller teknik och upphovsrätter, föreningarnas allt sämre ekonomi, föreningslivets allmänna tillbakagång och problem med rekrytering av ungdomar, tveksamhet från föreningarnas sida huruvida man når lyssnare m.m.

Den kommersiella närradion I början av 1990-talet förändrades närradion. Förändringen var en del i eller en spegling av ett brytande av de statliga radio- och TV-monopol som redan hade uppluckrats av kabel- och satellitsändningar. Den form av närradio som växte fram var en allmän underhållningsradio baserad musikinslag, lättsammare tävlingar och samtal samt reklam. I programinnehållet finns i denna form ingen föreningsankytning och innehållsmässigt är sändningarna åsiktsradions raka motsats. Den lokala anknytningen är liten liksom det redaktionella innehållet. Innehållsmässigt var och är den kommersiella närradioformen i sin mest utpräglade form mest lik den nuvarande lokalradion.

Till en början skedde reklamsändningarna, vilka då var i strid med närradiolagen, inte främst av vinningsintresse utan mer för att skapa en debatt om monopolen och möjligheten att etablera kommersiell ljudradio. Forrnema pionjärema verkade i var outvecklade och viss tid fick avsättas den legala konflikt som uppstod i förhållande till myndigheterna genom de ideliga lagöverträdelsema. Detta övergångsskede blev dock tämligen kort. Så snart realistiska förväntningar fanns om en snar etablering av en privat kommersiell radio utvecklades verksamheten vidare mot en mer strikt kommersialism.

Under 1992 och 1993, det år när reklam i närradion blev tillåten, påbörja- 68 de såväl fristående entreprenörer som aktörer med bindningar till etablerade

Närradion Bakgrund

ägare i mediasektom kommersiella sändningar i närradion. För de flesta var den primära drivkraften inte att söka vinning i närradiofonnen utan istället att med en snabb start skaffa erfarenhet och konkurrensfördelar inför lokalradiostarten. Förhållandena varierade dock och många av dem som utvecklade en kommersiell form av närradio skulle aldrig komma längre än till närradiosändningar.

De legala problemen knutna till den kommersiella närradiofonnen har hela tiden varit stora eftersom lagstiftningen givits för en ideellt driven åsiktsradio och utformats för att motverka en kommersialisering. Det grundläggande problemet är tillståndsmässigt. Önskan att bedriva kommersiell radio fanns hos privata intressenter som under en fri etablering hade drivit sin verksamhet som fysisk person eller i en bolagsbildning. På grund av tillståndsreglema måste dock intresset kanaliseras genom en tillståndsberättigad sammanslutning. Närradion fylldes av bulvanförhållanden. sändningarna bedrevs av andra än tillståndshavarna. Ofta fanns underliggande avtal mellan tillståndshavaren och något produktionsbolag. Den ena bulvanföreningen ersatte den andra varefter sändningstillstånden återkallades av närradiomyndigheten grund av överträdelser av reklamförbudet som avskaffades den 1 april 1993 eller obetalda sändningstidsavgifter.

Andra legala problem som är knutna till den kommersiella närradioformen är överträdelser av förbudet mot centralproducerat material och tvister om sändningstid. Utmärkande för kommersiellt inriktad närradio är vidare det stora behovet av sändningstid och viljan att dominera frekvensen, vilket ledde och leder till tvister om sändningstid.

Under en tid sändes uttalat kommersiell radio och traditionell föreningsradio samtidigt i närradions form, under olika ekonomiska förutsättningar och med skilda syften. På några platser blev den traditionella föreningsradion motarbetad av de kommersiella intressena. Detta förhållande förväntades vara endast tillfälligt till dess att lokalradiosändningama kunde starta Resultatet av auktionerna lokalradiotillstånd bidrog emellertid till en annan utveckling eftersom ett mindre antal intressentgrupper kom att fullständigt dominera den nya radioformen. Många av de mindre kapitalstarka entreprenörerna som varit inriktade att övergå till den nya formen blev kvar i närradion. De kunde konstatera att de erhållit en till synes kraftig konkurrensfördel. Deras närradiosändningar var i det närmaste gratis i jämförelse med vad som betalades för ett lokalradiotillstånd på orten. Försöken att bedriva kommersiell radio i närradioform fortsatte därför, vilket inte minst statistiken rörande sändningstid visar.

Radio- och TV-verket fick med anledning av detta i uppdrag att utreda närradions kommersialisering. Verket konstaterade utifrån förhållandena i november 1994 att "av sändningsmöjlighetema i landet för närradio användes under hösten 1994 något mer än hälften för föreningsradio, ca 30 % för en kombinerad underhållnings-, lokal- och föreningsradio med huvudvikten

SOU 1996: 176

sändningar av musik och drygt 15 % för huvudsakligen sändningar som inriktats enskilt vinstintresse". Hur andelen av den totala sändningstiden fördelar sig på olika grupper angavs inte i undersökningen men utifrån erfarenheten att den traditionella föreningsradion regelmässigt har kortare sändningar så borde de mera allmänna formerna av närradio dominera sett till total sändningstid.

Kommitténs uppfattning är dock att denna bild av kommersialisering av närradion, i bemärkelse radioverksamhet inriktad vinstintresse, inte längre är giltig. Från verkets sida har uttryckts att de flesta av de tillståndshavare, med bakomliggande intressenter, som vid tiden för undersökningen förknippats med enskilt vinstintresse inte längre finns kvar inom närradion. Somliga av dem har gått i konkurs. Några har förvärvat lokalradiotillstånd eller på annat sätt funnit sysselsättning inom lokalradion. De försök att inlemma närradiostationer i lokalradionäten som funnits har avbrutits. Verket är av den meningen att det är svårt, kanske omöjligt, att skapa ekonomisk bärkraft i kommersiella närradioprojekt. Minskningen av total sändningstid och den drastiskt minskade andelen sändningar med reklam är statistiska fakta som stöder tesen att tendensen till kommersialisering är bruten.

Närradio som ortsradion Om både den kommersiella närradion och den traditionella föreningsradion tappar mark måste någon annan form av närradio framåt eftersom den totala sändningstiden ändå ligger kring 400 000 timmar per år. Allt talar för att

blandform som innehåller en "kombinerad underhållnings-, lokal- och en föreningsradio med huvudvikten sändningar av musik" har vunnit mark.

Programutbudet i denna form är mer allmängiltigt och lättsamt, men utesluter inte bidrag från föreningslivet, antingen som inslag i sändningarna eller förlagt till vissa tider, exempelvis kvällstid. Ofta finns också en uttalad målsättning om ortsanknytning i form av lokala nyheter och/eller samarbete med lokala myndigheter, skolor och företag. Vanligt är att skolornas medielinjer bereds sändningsutrymme och att även andra än de som ryms inom närradiolagens tillståndshavarkrets ges möjlighet att sända. Syftena med verksamheten är betydligt vidare än i den traditionella föreningsradion. Regelmässigt önskar man nå en större lyssnarkrets och utöva funktioner i lokalsamhället. Ibland framstår själva sysselsättningen att skapa radio i sig som huvudmålet.

Påfallande ofta bedrivs sändningarna med stöd av eller som ett led i arbetsmarknadsåtgärder, som t.ex. ALU-projekt, eller som ungdomsprojekt. Kommun och myndighetsorgan har därigenom ett större intresse i närradion än när denna är uttalat föreningsanknuten.

Det legala problemet i denna närradioform är huvudsakligen tillståndsmässigt. Även i denna form rör det sig uppenbart ett bulvanskap. 70 om

Närradion Bakgrund

Verksamheten som huvudsakligen inte är traditionell föreningsradio enligt lagstiftarens intentioner bedrivs formellt under någon sammanslutnings tillstånd eller under närradioföreningens sändningstid trots att sändningarna och de som aktivt bedriver dessa inte är knutna till den egentliga tillståndshavaren. Till skillnad från vad som gällt för den kommersiella närradion är detta ett lokalt accepterat bulvanskap som normalt inte bereder några problem annat än i förhållande till Radio- och TV-verket. Radio- och TV-verkets dilemma, som också är lagstiftarens, är att den verkliga situationen inte överensstämmer med den formella. De överväganden som detta förhållande föranlett utvecklas närmare under avsnitt 6.1.

Ibland förekommer också brott mot riksförbudet, t.ex. för att man önskar sända centralproducerade riksnyheter under någon minut varje hel- eller halvtimme.

Drivkraften i denna form av närradio är inte kommersiell i bemärkelsen primärt syftande till vinning. Typiskt är att man ser reklamen, i den mån sådan förekommer, som en frnansieringsform bland flera och att målsättningen med verksamheten är mer ideellt präglad. De ekonomiska begränsningarna förutsätter också en hög grad av ideella insatser från de är in-

personer som volverade.

Förutsättningarna för närradion.: förändring Det går att förklara närradions förändring ur många olika perspektiv, i förhållande till föreningslivets förändring, till förändringar hos individ

och samhälle, eller till media- och teknikutveckling. Oavsett vilket perspektiv

man väljer är det väsentligt att göra klart de grundförutsättningar möjliggjort

som förändringen:

-I närradion har alltid funnits gott om ledig sändningstid. Det utrymme som avsatts för närradiosändningar överstiger föreningslivets behov och efterfrågan på den form av radio som varit huvudmålet vid reformen. Om föreningslivet hade kunnat fylla det tillgängliga utrymmet hade aldrig alternativa närradioforrner, som exempelvis den kommersiella, med behov av stora block med sändningstid kunnat utvecklas.

Det finns en efterfrågan sändningsutrymme från andra än den berät-

tigade tillståndshavarkretsen. Utvecklingen inom närradion har tydligt visat att en vilja att sända finns inte bara hos de som önskar sända radio yrkesmässigt utan också hos andra grupper som står vid sidan den tänkta

om tillståndshavarkretsen.

Det är tämligen enkelt att utnyttja bulvaner. Antalet formellt berättigade

sammanslutningar är mycket stort och få av dessa har intresse av att sända. Det är lätt att få och behålla tillstånd. Antalet möjliga bulvaner eller

samarbetspartners år därför stort för den som önskar etablera sändningar.

SOU 1996: 176

Förhållandet mellan närradion och lokalradion

Med hänsyn till den faktiska möjligheten att bedriva kommersiell radio i närradions form har kommit att diskuteras närradions förhållande till lokalradion vad gäller konkunens och samarbete.

Kommitténs uppfattning är att den formella möjligheten till konkurrens för närvarande mindre reell betydelse för lokalradion. Lokalradion lockar

är av stora lyssnargrupper och därmed annonsörer med avsevärt större täckningsområden, bättre hörbarhet, genomarbetade koncept, dygnsomfattande sänd-

Lokalradion verkar normalt också under andra ekonomiska förningar m.m. utsättningar. Det finns inga kända exempel att närradiosatsningar har konkurrerat ut lokalradion eller ens märkbart påverkat dess resultat. Av det totala värdet radioreklam i landet tillfaller endast en marginell del de många när-

av radiosändande sammanslutningama. Avgörande för det ekonomiska utfallet

lokalradioverksamhet är lokalradiotillståndshavamas konkurrens sinsemelav lan och gentemot riksradion.

Under lokalradions uppbyggnadsskede fanns en utveckling mot samarbete mellan lokalradionäten och näxradiointressenter. Denna utveckling, som om den gäller programmaterial är oförenligt med närradiolagens s.k. riksförbud,

väsentligen ha brutits. synes

3.3 Vilka är problemen

I utredningsdirektiven har i stort överlämnats till kommittén att undersöka vilka problem föreligger i närradion. I direktiven har som särskilda pro-

som blem betonats närradions kommersialisering och det administrativa systemet med avgifter och sändningstider.

Föreningsradio traditionell modell har förlorat mark under senare år.

av Försvagningen föreningsradion tycks därtill fortsätta. Det har hävdats att

av detta är följd av kommersialisering av närradion. Kommitténs uppfattning

en är emellertid att denna tillbakagång saknar ett direkt samband med den kommersialisering närradion tog fart under början av detta decennium och

av som nådde topp under år 1993. Grunden för denna uppfattning är bl.a. de tidi-

redovisade förhållandena att det finns och hela tiden har funnits god tillgare gång på ledig sändningstid på de flesta orter i hälften av landets kommuner

möjligheten till närradiosändningar tagits till vara. Vidare har, har inte ens enligt Radio- och TV-verkets klara och i närradioleden kända praxis, alltid den förening haft minst sändningstid givits företräde vid tidstvister, vil-

som ket inneburit garanti för att alla som erhåller sändningstillstånd också erhål-

en ler sändningstid. En kommersiellt inriktad tillståndshavare med stora block av sändningstid har med andra ord alltid fått vika för den som vill sända traditionell föreningsradio i mindre skala. Till kommitténs uppfattning bidrar

Närradion Bakgrund

också att utvecklingen mot en kommersiell närradio synes bruten sedan en tid. Om man med uttrycket kommersiell närradio avser närradio driven för personlig vinningslystnad är tillbakagången så kraftig att det kan sägas att närradiofonnen inte varit duglig för sådana syften.

Om det ändå skulle finnas ett indirekt samband mellan den kommersiella närradioformen och den traditionella föreningsradions tillbakagång vore det i vart fall oriktigt att i dag beskriva förhållandet som att den förra tränger tillbaks den senare.

En fråga själva reklammöjligheten är allmänt negativ för

annan är om verksamheten. Det har dock inte kommit fram något som tyder att reklammöjligheten skapar några beaktansvärda problem mellan reklamanvändare och reklamfria eller på något annat sätt missgynnar tillståndshavare som själva inte använder reklam. Av intresse i detta sammanhang är en undersökning

gjorts två tjänstemän Radio- och TV-verket. I undersökningen har som av 141 tillståndshavare avsagt sig tillståndet under en viss period tillfrågats

som

orsakerna till avsägelserna. Av de 112 som svarat har 86 angivit antingen om ekonomiska orsaker eller bristande intresse som anledning. Endast två tillståndshavare svarade att det berott meningsskiljaktigheter.

Sammantaget är kommitténs bedömning att orsakerna till den traditionella föreningsradions tillbakagång inte står att finna i närradioregleringen och dess reklammöjlighet utan är hänförlig till andra faktorer.

Närradions reklammöjlighet måste även ses i relation till lokalradion. Ur ett principiellt perspektiv kan närradions mindre kostbara reklamrättighet sättas ifråga. I praktiken synes dock konkurrensen med lokalradion vara mycket begränsad och sakna betydelse för lokalradions ekonomi.

Vid sidan av den försvagade traditionella foreningsradion och den vikande kommersiella närradion lever närradion vidare i delvis förändrad form. Antalet sändningstimmar visar uppenbart att det ändå finns ett behov av ortsbunden icke kommersiell radio. Detta behov har dock kommit till uttryck i en form av livskraftig närradio som illa överensstämmer med det formella regelverket

Reformeringsbehov

Kommittén har mot den redovisade bakgrunden och direktiven funnit anledning att överväga ändringar i tillståndshavarkretsen och det administrativa systemet med beslut om tillstånd, sändningstider och avgifter.

I samband med övervägandena kring en förändrad tillståndsgivning aktualiseras rad andra frågor som rör livskraften hos en lokal radio av den typ

närradion utgör. Dessa frågor rör sändningsområdenas utformning, som antalet sändningsmöjligheter varje ort, riksförbudet och finansieringen.

SOU 1996: 176

Frågor rörande annonsregler, sanktionssystem, sändningsteknik och beredskap i krig och kris har kommittén av olika anledningar inte funnit skäl att närmare behandla.

Rasism och yttrandefrihetsbrotz i närradion

Närradion är menad som en åsiktsradio för en stor mängd sammanslutningar med sinsemellan olika uppfattningar. Det ligger således i sakens natur att innehållet i sändningarna kan uppfattas som kontroversiellt eller direkt stötande. Sveriges Närradioförbund har i likhet med andra branschorganisationer inom medieområdet antagit etiska regler för verksamheten.

Möjligheten för staten att ingripa med straff är begränsad till vissa handlingar som hotar viktiga allmänna eller enskilda intressen. I fråga om radiosändningar gäller att s.k. yttrandefrihetsbrott, bl.a. hets mot folkgrupp, förtal och förolämpning, enligt 5 kap. l och 4 §§ yttrandefrihetsgrundlagen kan medföra i brottsbalken föreskrivna straff. För hets mot folkgrupp är straffet enligt 16 kap. 8 § brottsbalken, böter eller fängelse upp till två år beroende

graden av brottet. En särskild processordning tillämpas för yttrandefrihetsbrott. Justitiekanslem fungerar som åklagare och ansvarsfrågan prövas av domstol under medverkan av jury.

För just närradion kan en ytterligare rättsverkan förekomma vid yttrandefrihetsbrott. Enligt 11 kap. 3 § andra stycket och 4 § radio- och TV-lagen kan nämligen domstol återkalla sändningstillståndet för en tid upp till ett år om domstolen funnnit att ett program innefattat ett allvarligt yttrandefrihetsbrott. Om synnerliga skäl föreligger kan återkallelse ske för en tid om högst fem år. Möjligheten till en femårig återkallelse var en skärpning som antogs av riksdagen år 1994.

Inom närradion har sedan mitten av 1980-talet förekommit program som lett till fällande domar for yttrandefrihetsbrott. Det har rört sig om både ansvar for förtal och hets mot folkgrupp. Målen har om än mycket uppmärksammade varit tämligen få.

Med något undantag har problemen med yttrandefrihetsbrott i närradion och sändningar med rasistiska budskap varit knutna till sändningarna över Stockholms innerstad. Över Stockholms innerstad sänds samtidigt närradioprogram två olika frekvenser. Sändningama har mycket liten räckvidd beroende svaga radiosändare.

Radio- och TV-verket har en god bild av omfattningen av den verksamhet som kan generera program med betänkliga eller direkt brottsliga uttalanden av rasistisk karaktär. Antalet tillståndshavare som gjort sig kända för sådan programverksamhet har drastiskt minskat. Under senare tid har fem sådana tillståndshavare försvunnit. För närvarande finns fyra tillståndshavare kvar som kan räknas till denna kategori. Tre av dessa är små och sänder en eller två 74 timmar vardera per vecka medan en är större och sänder upp till 18 timmar

Närradion Bakgrund

per vecka. Det är oklart i vilken grad dessa tillståndshavares sändningar för närvarande tangerar det otillåtna. Varken Radio- och TV-verket eller Granskningsnämnden för radio och TV har fått några förfrågningar eller klagomål under senare tid. Hos Justitiekanslern finns två anmälningar från det senaste halvåret.

Det är allvarligt när yttrandefrihetsbrott och rasism förekommer i närradion men i förhållande till omfattningen av sändningarna, totalt kring 400 000 timmar årligen, måste det sägas vara ett problem av mycket begränsad

omfattning.

Frågeställningar rörande straff och återkallelse sändningstillstånd i

av anledning av yttrandefrihetsbrott har noggrant behandlats vid flera tillfällen under den senaste tioårsperioden. Kommittén anser att den nuvarande ordningen ger det allmänna tillräckliga instrument för att hantera problemet.

f Vamnmgê-shöi xçzlvT øiâháitü izsbmmünøgnin

manuset: L xåzøäjgøn ámasatahuir

mämgnmmmmVâvzAaaáaV

Hu ñmaäøsvlfxzåisüç-

img; ,mega-im

mgç; gggjgggsøxrsmz

V, maiwgsc; o; pá

i .

k maiiggå k:.;;,.å§lå Sääf

,V V i k

på gitzâsäüfâ;av Eüysâztfäáêâ Aftâr

åanBbrisü.;iqsxiâziszisânmäøzztzåxzxgmjáéaxivsirxix-åânä: aqâvgáxârâgsâgvgârâêaâäâaá

j L §ü1 jagas.nårrxzziax: råa / .äga ggrmxáåâaÃ

âzazrvcgayyááagêápgåçeä fägmâcciaâxgna

fxihpgáhrciaafágsriágz ggg, maa. om 4 :mättar:gavs: áiåâmâágünmmm; åmázâa " A

V ssçgtgegziázgsáäzagámøxzssfäsv

L " i .{äliålêäåâäå§yâj

Máñêåâgárusadrzmtag;ha: pxszsi-sexwaâkamáymlsuføfxêiiwjbrøuLnânásâláiárz

" V w ;

;g mraásx: m

och förslag

överväganden

4 Allmänna överväganden

4.1 Utvecklingen och det allmännas ansvar

Tekniken medger fler programtjänster

På lång sikt kommer den tekniska utvecklingen att innebära stora förändringar för ljudradion och televisionen. Det är svårt att uppskatta i vilken omfattning

sändningar kommer att äga rum i den form vi nu känner, såsom samsom tidiga sändningar av ett och samma program till en obestämd krets av individer.

I förändrad medievärld, med inslag av interaktivitet och ökad använd-

en ning av telekommunikation, kommer såväl formerna för konsumtion som sättet att förmedla ljud och bilder att ändras.

På lite kortare sikt medför den tekniska utvecklingen att kapaciteten för förmedling ljudradio blir allt större. Genom bl.a. den digitala tekniken kan

av antalet programtjänster kraftigt ökas. Detta gäller såväl marksänd eterburen ljudradio som ljudradio via satellit, kabelnät och genom telenätet

Den analoga tekniken kommer troligen stegvis att överges till förmån för den digitala. Denna utveckling kommer att medföra att det för rundradio avsatta frekvensutrymmet kan bära åtskilligt fler programtjänster. För närvarande är möjligheterna till ytterligare sändningsmöjligheter/kanaler i nu använd teknik, analoga kortvågssändningar, mycket begränsade.

Staten kommer att ha inflytande över ljudradion

För televisionen är eterbuma marksändningar bara ett av flera jämbördiga alternativ för att nå mottagaren. Detta innebär att statens reella inflytande över televisionen minskar till viss del även i de marknäten eftersom alltför höga krav från staten t.ex. ekonomiska eller innehållsreglerande kan resultera i att den som är intresserad av att sända i marknät istället väljer andra förmedlingssätt.

För ljudradio kommer sannolikt marksändningar vara det attraktivaste sättet att sända eftersom radiolyssnandet i mycket högre grad är mobilt. Eterbuma marksändningar kan förväntas även i fortsättningen vara det viktigaste sättet att sända ljudradio. Statens möjlighet att påverka utvecklingen och

SOU 1996: 176

förverkliga mediepolitiska målsättningar är därför förhållandevis stor i ljudradion. Detta förutsätter dock att olika gruppers önskemål och behov väl balanseras vid fördelningen av sändningsutrymmet. Ett avsevärt eterulrymme bör avsätts för kommersiella ljudradiosändningar. Om så inte sker kommer kommersiell ljudradio att förmedlas till den enskilde på andra vägar, via satellit, kabel eller telenät. Över dessa former har litet inflytande.

staten

Upplåtelser av radiofrekvenser skall främja yttrandefrihet genom mångfald

Staten har ansvar för fördelningen av radiofrekvenser och förvaltar det utrymme som nu finns och som sikt kan komma att utnyttjas effektivare genom den digitala tekniken. Omfattningen av det statliga ansvaret skiljer sig på ett avgörande sätt från vad som råder för andra medieformer eftersom den

resurs som används vid förmedling av marksänd ljudradio och television är begränsad. Förutsättningarna är därför inte jämförliga med vad som gäller vid etablering och distribution av media i andra former. Fördelning av sändningsutrymmet blir med nödvändighet också ett ställningstagande till vilka som skall kunna förverkliga sin rätt att fritt yttra sig i ljudradio och television.

Yttrandefrihetsgrundlagen YGL erinrar därför om att upplåtelse av radiofrekvenser skall ske på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet. Detta ansvar innebär inte bara att det allmänna måste värdera hur olika nyttjare kan förväntas använda en tilldelad rättighet och vilket värde detta har i ett större perspektiv. Det innebär också att det allmänna har ansvar för att syftet med upplåtelsen förverkligas, vilket innefattar både ett ansvar för att verksamheten kan bedrivas under gynnsamma förutsättningar och att verksamheten följs upp.

I yttrandefrihetsgrundlagens erinran om vidaste möjliga yttrandefrihet ligger naturligen ett kvantitativt mått det gynnar typiskt yttrandefriheten om det

finns många möjligheter att sända men framför allt en kvalitativ önskan att

upplåtelserna sker så att en mångfald av åsikter erhålls. Sändningsmöjligheterna skall fördelas så att många olika intressen kan använda sig av mediet. Yttrandefrihetsgrundlagens snäva perspektiv är främst användarens. Det övergripande synsättet är dock att samhället och den enskilde

gynnas av att radiofrekvensema används ett så varierat sätt som är möjligt. Det allmänna bör således främst söka mångfald. I begreppet ryms såväl variation

en i åsikter, värderingar, information och programforrn att olika

som grupper skall komma till tals och att det skall finnas bredd i utbudet både lokalt och nationellt

I yttrandefrihetsgrundlagen och lokalradiolagen finns också strävan

en efter långtgående etableringsfrihet inom ljudradio- och televisionsområdet, vilket i praktiken inte är möjligt för marksänd ljudradio och television. Etableringsfriheten måste beskrivas som sekundär i förhållande till de 78 yttrandefrihetliga syftena med lagstiftningen. Det är med andra ord viktigare

Allmänna överväganden

att upplåtelserna leder till mångfald och variation än att många sändningsmöjligheter upplåts.

Utrymmet för kommersiell radio är begränsat

Den del av mediereklammarknaden som den reklamfinansierade radion kan erövra kommer inte att öka i proportion till antalet tillkommande sändningsmöjligheter. Det ekonomiska utrymmet för expansion är med andra 0rd mindre än det tekniska. Förhållandet kan också uttryckas så att antalet program eller programtjänster i realiteten är begränsat av andra faktorer än tekniska. En obegränsad upplåtelse av sändningsutrymme för kommersiell radio ger därför inte automatiskt ett ökat programutbud. Vid en viss nivå av upplåtelse utgör YGL därför ett stöd för att annan rundradioanvändning som konkurrerar om sändningsutrymmet skall kunna ges företräde.

Vidare kan det bättre gagna allmänna intressen att låta en tillståndshavare använda ett större sändningsutrymme för utvecklande av tilläggstjänster, som den digitala tekniken möjliggör, eller att sätta av utrymmet till annat än rundradioanvändning, än att fördela ett stort antal sändningsmöjligheter som grund av bristande ekonomiska förutsättningar riskerar att bli relästationer.

Ett särskilt dilemma med obegränsad upplåtelse för lokal kommersiell radio är att det finns en stark drivkraft hos de redan etablerade ägarna att i syfte att försvara sin ställning införliva de nya frekvenserna i sina nät. Utan en målinriktad tillståndsgivning och reglering finns därmed risken att tillkommande uttrycksmöjligheter forslösas.

De ägande- och programnätverk som utvecklats inom lokalradion har hittills inte tillfört ett mått av variation och mångfald som stått i proportion till det eterutrymme som upplåtits. Utvecklingen skulle kunna tolkas som att det ekonomiska utrymmet för ett spritt ägande och produktion av varierade program är litet redan i den nuvarande ordningen. Eftersom reglerna är mycket liberala och inte i sig ger några incitament till ett varierat programutbud kan dock utfallet alternativt ses som ett praktiskt exempel att marknadsldaftema inte garanterar mångfald inom området.

Mål och medel

Ett sammansatt utbud av kommersiell, public service- och ideell ljudradio, såväl lokalt som nationellt, bör eftersträvas.

Vid upplåtelser av frekvenser skall de behov som finns for public service- radio, ideell radio och utveckling av ljudradiomediet t.ex. genom tilläggstjänster, balanseras mot behovet av ytterligare kommersiell radio.

De sändningsmöjligheter som upplåts till kommersiell radio bör sett till antal, storlek och legala förutsättningar vara någorlunda anpassade till det

SOU 1996: 176

verkliga ekonomiska utrymmet. Det skall finnas ett stort mått av konkurrens. Konkurrensen får emellertid inte leda till att upplåtna frekvenser används på ett sätt som inte lämnar rimligt tillskott av yttrandefrihet och mångfald, sett i förhållande till avsatt sändningsutrymme.

Regleringen skall erbjuda förutsättningar för den kommersiella radion att utöva programverksamhet som har ett värde för mångfalden.

Tillståndsgivningen för den kommersiella radion skall huvudsakligen vara kriteriebaserad. En tillståndsgivning baserad olika urvalskriterier ger den tillståndsgivande myndigheten möjlighet att verka för mångfald inom ljudradion. De kriterier som används skall gynna redaktionell självständighet, lokalt ägande, brett programutbud med utrymme för lokal produktion. Tillståndskriteriema skall motverka ägarkoncentration och likformigt programutbud.

Reglerna skall vara sådana att resp. radioforrn renodlas och att de olika formerna kompletterar varandra. De skall inte blandas såsom skett t.ex. genom att kommersiell radio bedrivs i närradiofonn eller att lokala kommersiella radiostationer blir länkar i nationella nät.

4.2 De olika radioformemai framtiden

Kommitténs uppdrag och behovet av en helhetssyn Kommitténs uppdrag är enligt direktiven begränsat till att föreslå förändringar av betydelse för lokal- och närradion.

Av flera skäl har kommittén att arbeta med långsiktiga perspektiv. Ett sådant skäl är att de gällande tillstånden för lokalradion löper ut först vid utgången av år 2000. Det är därför närmast oundvikligt att vid överväganden kring lokal- och närradions framtid formulera mer övergripande mål, som skett ovan, och resonera utifrån en vision av radiolandskapet i dess helhet. Visserligen kan detta sägasligga utanför kommitténs direkta uppdrag, men för att rätt förstå de förslag till förändringar som lämnas bör lokal- och närradions del i en större helhet beskrivas.

Svårighetema att göra hållbara förutsägelser och planer rörande framtiden är uppenbara. Särskilt svårt är att bedöma det förestående skiftet från analog till digital teknik vad gäller tidpunkt, verkningar, statens roll m.m. Detsamma gäller public service-verksamheten bortom sekelskiftet. Utvecklingen vad gäller kontroll över informationsflöden och ägarkoncentration inom media och IT är också svårbedömda faktorer av stor betydelse.

Dessa svårigheter understryker dock snarast behovet av ett vidare synsätt som också kan tjäna som ett diskussionsunderlag inför den rad av mediepolitiska beslut som grund av den snabba tekniska utvecklingen kommer att krävas inom förhållandevis kort tid.

Allmänna överväganden

Den bild det framtida radiolandskapet utöver lokal- och närradion som av här utgörs således av utgångspunkter än direkta förslag. ges mer

Nationellt

På nationell nivå kommer utvecklad public service-radio att behållas och en tilldelas ett stort sändningsutrymme, för såväl analoga som digitala sändningar. Public service-företagen kommer sannolikt att ges tillräckligt sändningsutrymme för att teknisk och formmässig utveckling av ljudradion en skall kunna prövas. Den kommersiella radion kommer att finnas kvar inom lokalradions form. Det bör därutöver kunna diskuteras att upplåta 2-3 nationella tillstånd i analog eller digital teknik för kommersiell radio när nuvarande tillstånd löper ut, dvs. efter år 2000. Redan i dag finns hypotetiskt sett, beroende vilka prioriteringar görs, utrymme för detta i avsatt digitalt frekvensutrymme och det som finns tid för Post- och Telestyrelsen att före tillståndsperiodens slut gott om planera för ytterligare sådan användning. Ett skäl för att diskutera nationell kommersiell radio är att det är naturligt upplåta visst utrymme för kommersiell radio såväl nationellt som lokalt för att erhålla ett brett ljudradioutbud alla nivåer. Vidare bör de nuvarande loatt kalradioägarnas uppenbara intresse av rikstäckning kanaliseras i en lämplig form. I flera länder lämnas nationella digitala tillstånd till kommersiella intressenter ett sätt att dragkraft ett teknikskifte. Detta gäller både som ge ljudradio och television. Nationella tillstånd behöver inte vara förbunda med public service-krav regeringen kan enligt radio- och TV-lagen välja att uppställa sådana men villkor. Avgifteri nivå mot den exklusiva rättigheten och förtjänstmöjsom svarar lighetema skulle fastställas. Härigenom skulle medel kunna erhållas som exempelvis kunde fördelas till andra radioformer, t.ex. lokala stationer med angelägen verksamhet, om ett sådant intresse skulle finnas. Det är osäkert det finns ideella organisationer som har intresse av en om nationell radioform. Om sådana intressen finns skulle dessa kunna sammanföras och få dela på sändningsmöjlighet, samma sätt som nu sker i nären radion.

Lokalt /Regionalt

En lokal public service-radio kommer att finnas kvar i linje med vad som bredd i radioutbudet alla nivåer. Beslut fortsatt sådan radio i sagts om om nuvarande form inom Sveriges Radio AB fram till år 2002 har fattats i public service-beredningen prop. 1995/96: 161.

SOU 1996: 176

Den lokala kommersiella radion skall vara självständig med betydande

en andel eget programmaterial och ägarkoncentration skall motverkas redan vid tillståndsgivningen. Lokalt inriktad programverksamhet skall normalt kunna ge försteg men tillståndsgivningen skall flexibel För att möjliga

vara ge mesta mångfald i det lokala medieutbudet. Sändningsområdena

bör generellt vara större med flera tillståndshavare i varje område.

Närradion skall behållas som en lokal ideell radio möjligheten

men att sända skall spridas till fler i syfte att öka yttrandefriheten och förbättra ekonomin. Administrationen skall förenklas och avgifterna

skall avskaffas. I undantagsfall bör närradion kunna större frekvensutrymme och större

ges sändningsområden.

5 Lokalradion

5.1 Tillståndsgivning förfarande och urval

Gällande lag

Radio- och TV-verket lämnar tillstånd för lokalradiosändningar. Radio- och TV-verket förbereder tillståndsgivningen genom att tillsammed Post- och Telestyrelsen bestämma sändningsområden och de tekmans niska villkor skall förknippade med tillstånden. Sändningsområdena som vara fram grundval verkets uppfattningar behov och önskemål. tas av om Intresseanmälningar bildar normalt bakgrund till beslut om att etablera lokal-

radio på viss ort. När sändningsområdet bestämts och Post- och Telestyrelsen avslutat den tekniska s.k. frekvenskoordineringen, vilken innefattar en rutin för kontakter med angränsande länder rörande frekvensanvändning, kungörs tillståndet ledigt för ansökan. I kungörelsen anges sändningsområdets omfattning som och sista dag för ansökan. Ansökan skall förutom formella uppgifter den sökande också rent om innehålla vissa uppgifter bakomliggande ägarintressen för det fall att söom kanden är juridisk Denna deklaration av ägarintressena ansökan en person. skall "på heder och samvete"- rör sådana uppgifter om aktie- eller avges andelsinnehav eller avtal behövs för prövningen av sökandens behörigsom het enligt 5-7 §§ lokalradiolagen. Radio- och TV-verket skall med ansökan grund kunna avgöra exempelvis intressenten är obehörig grund av som om denne redan äger eller med ensamt bestämmande inflytande kontrollerar ett att tillstånd eller tillhör den krets inte kan erhålla tillstånd. Verket använder som ansökningsblankett där relevant bakgrundsinformation efterfrågas och been gär in kompletteringar så skulle finnas erforderligt. Skulle någon intresom bedömas obehörig, vilket hänt endast i något enstaka fall, fattar versent som ket ett avvisningsbeslut. Om flera sökande anmäler intresse för ett och samma tillstånd fortsätter förfarandet med att dessa möjlighet att samordna sitt intresse. Om så ges sker kallas de sökande till offentlig auktion där den som förklarar sig been erlägga den högsta årliga avgiften erhåller tillståndet. Hittills har det redd att varit flera sökande till varje utlyst tillstånd och auktion har alltid hållits efterde sökande inte i något fall har kunnat samordna sitt intresse i en gemensom sam ansökan.

SOU 1996: 176

För det fall att det bara skulle finnas en sökande skall denne betala

en minimiavgift för tillståndet. Minirniavgiften är 20 000 kronor år lik-

per som, som alla avgifter, skall indexuppräknas varje år.

Auktionen äger rum genom budgivning på vanligt sätt. Efter avslutad budgivning skall den som lämnat det högsta budet genast betala 10 % av beloppet, dock lägst ett belopp motsvarande minimiavgiften. Om detta inte sker fortsätter budgivningen.

Tillståndet meddelas muntligen efter budgivning och efter det att förskottsavgiften erlagts. I ett skriftligt beslut om tillstånd anger verket den årliga avgiften och de förfallodagar vid vilka denna kvartalsvis skall avbetalas. I det skriftliga tillståndsbeslutet som verket utfärdar anges vidare att tillståndet gäller från den dag då Post- och Telestyrelsen tillståndshavaren erforder-

ger ligt tillstånd för innehav och användning av radiosändare samt specifi-

ges en kation av sändningsområdet och de tekniska förutsättningar som är förbundna med tillståndet. Det skriftliga beslutet delges tillståndshavarna som genom undertecknande godkänner villkoren för detta

Motiv I lagens förarbeten prop. 1992/93:70 s. 23-24 avvisades tanken på ett

urvalssystem där sökandens avsikter med programverksamheten skulle tillmätas betydelse. Det sågs som sannolikt att de olika stationerna skulle komma att sträva efter att hålla olika programprotil som ett sätt att attrahera olika delar

av publiken. En urvalsmetod som innebar att den sökande måste förbinda sig att hålla en viss programproñl skulle kunna hindra stationemas anpassning till publikens önskemål och få till följd att stationer med höga programambitioner tvingades bort från marknaden. Till detta kom att ett urval ifrån sökandens planer och ambitioner skulle medföra ett oacceptabelt inslag godtycke i

av tillståndsgivningen och att det skulle behöva upprättas kontrollapparat med

en sanktioner mot den som inte uppfyllde sina löften. Betalningsviljan fick därför bli urvalskriterium.

Tillämpning Rent administrativt synes modellen för tillståndsgivning fungerat väl. Verket har sällan bedömt någon sökande som obehörig och tillståndsgivningen har bara i något enstaka fall hejdats av rättsliga processer. I ett fall bedömdes ett aktiebolag som behörigt trots att en kommun ägde aktier eftersom innehavet inte var så stort att kommunen kunde anses ensamt ha bestämmande inflytande. Beslutet överklagades av en annan sökande. Kammarrätten delade tillståndsmyndighetens bedömning. Tillståndsgivningen fördröjdes dock.

Lokalradion - överväganden och förslag

Det har varit få överklaganden besluten tillstånd och auktionerna har av om efter anlitande konsulter regelmässigt flutit väl. Inga egentliga legala proav blem kan sägas ha uppstått kring själva modellen för tillståndsgivning. Till detta har naturligen bidragit att reglerna varit tämligen liberala och att Radiooch TV-verket hittills har givit mycket få avvisnings- eller avslagsbeslut. Det har med andra 0rd inte funnits anledning att överklaga. Vidare har finansiellt starka centrala ägares medverkan inneburit att de regler frånträde tillstånd utgör ventiler i systemet sällan beom av m.m. som hövt användas. Av betydelse har också varit möjligheten att överlåta tillstor stånden. Eftersom viljan betala de höga avgifterna än så länge kvarstår har att tillskottet riskvilligt kapital medfört att systemet med frånträde av tillstånd av och auktioner frånträdda tillstånd inte satts prov. nya av Särskilda tillämpningsproblem uppstod emellertid inför den s.k. stopplagens ikraftträdande. I samband med den sista auktionen förhindrades formella konkurrerande tillstånd tillkom på ett par orter. I det vägar att nya fallet hindrades konkurrerande tillståndshavare genom att ett bolag bjöd ena högst och sedan frånträdde tillståndet som inte kunde auktioneras ut igen på stopplagen. I det andra fallet framtvingades ett avvisningsbeslut grund av ingivandet uppenbart obehörig ansökan och låstes sedan tillgenom av en ståndsgivningen ett överklagande. Situationen var speciell men genom exemplen belyser ändå att svagheter kan finnas i systemet.

Problemen

Branschföreträdare har hävdat bl.a. att lokalradion har existerat under så kort verksamheten ännu inte funnit någon fastare form och inriktning samt tid att de lokala och stationsegna inslagen i programutbudet successivt kommer att öka. De förhoppningar beträffande programutbudet var knutna till uratt som valssystemet skulle med sådan utveckling hypotetiskt kunna erhållas på en längre sikt. Förhoppningama torde ha byggt en idealsituation med ett

dock

spritt ägande och någorlunda självständiga stationer, inte en situation med ett fåtal rikstäckande nätverk redan från start. Kommittén har utgå från de rådande förhållandena. Lokalradion har att funnits i år och det måste, mot bakgrund kartläggningen, konstateras att tre av den valda urvalsmetoden ännu inte bidragit till framväxten av en lokalradio med lokal anknytning eller varierad programprofil. Urvalsmetoden har enligt kommitténs uppfattning kommit att gynna redan etablerade medieägare finansiell styrka kunnat erhålla tillstånväl som genom den erlägga avgifter inte stått i proportion till intäktsmöjliggenom att som heterna. Den finansiella styrkan har möjliggjort att uthärda förluster kort sikt förväntad vinst längre sikt. Valet av avgiftsvilja som enda urmot en valskriteiium har bidragit till, eller i vart fall inte förhindrat. koncentrations-

tendenser i mediebranschen. 85

SOU 1996: 176

Det indirekta gynnandet av etablerade medieägare, uppenbart med ambitioner till långt driven central programproduktion, kan ha undertryckt en mer självständig och lokalt inriktad radio eftersom de med ambitioner göra såatt dan inte haft en budget tålt den höga nivån för de årliga avgifterna. som Urvalsmodellen kan i praktiken ha betytt att sådana intressenter blivit utan tillstånd eller att de som ändå skaffat sig ett tillstånd har fått ompröva sin inriktning.

Andra länder

En undersökning av förhållandena i andra länder visar att den tilltyp av ståndsförfarande avvisats olämplig i Sverige används i de flesta som som andra länder. Vid tillståndsgivningen beaktas den planerade programverk- .samhetens inriktning som ett urvalskriterium och i vissa länder avkrävs tillståndshavaren utfästelser om programutbudets innehåll. Danmark, Norge och Finland har alla modeller bygger på ett visst som mått av skönsmässig bedömning. Det bör dock betonas att ideell och kommersiell lokal radio i dessa länder ryms i samma fonn. I Danmark och Norge finns urvalskriteriema fastslagna i lag. Gemensamt är att de tillståndsgivande myndigheterna vid bedömning sökandena skall av beakta ekonomiska förhållanden och det planerade programutbudet, det sistnämnda i avsikt att befrämja mångfald och det lokala samhällets behov. Andra faktorer av betydelse är organisatoriska och ägarrnässiga förhållanden. Förfarandet kan exempliñeras det danska systemet. Den tillståndsgivande av nämnden skall vid sin behandling ansökningar tillse att programverkav samheten har anknytning till det lokala området och försöka tillse det att lokala området får ett samlat programutbud allsidig karaktär. Nämnden kan av därför, i samband med att ett tillstånd kungörs för ansökan, vilka ange programtyper som den vid sin prioritering kommer att lägga särskild vikt vid. Tillståndsansökningarna skall innehålla en beskrivning de av programkategorier verksamheten skall omfatta och deras tidsmässiga fördelning samt en redogörelse för verksamhetens lokala anknytning och verksamheten om riktar sig till bestämda målgrupper. Den tillståndsgivande nämnden kan uppställa villkor för att försäkra sig om att verksamheten utövas i enlighet med ansökan och från en lokal studio. I Finland är inte kriterierna för tillståndsgivningen fastlagda i lag. Det finns inte någon detaljerad lagstiftning området. Trañkministeriet utfärdar tillstånd. I tillståndet ges villkor för verksamheten, bestämda regeringen, villav kor som kan vara mer eller mindre lika för olika tillståndshavare. Urvalssystemet bygger fri prövning. I England har tillståndsmyndigheten att tillse att tillståndsgivningen både resulterar i ett brett utbud och konkurrens på mediemarknaden. En rad ur- 86 valskriterier är laggivna för den lokala radion. Bl.a. skall den planerade

lokalradiøn överväganden och förslag

programverksamheten beaktas. Avgörande vikt kan tillmätas i vilken omfattning sändningarna erbjuder program som svarar mot de lokala intressena och huruvida den sökandes planerade programutbud tillför det lokala programutbudet något nytt samt, i så fall, i vilken omfattning. Den sökande måste specificera vilka sändningar som denne avser att erbjuda vilket sedan kan läggas till grund för utfästelse som ingår som en del i tillståndsgivningen.

I Frankrike utgår urvalsmodellen från en indelning av radiostationema i olika kategorier. Tillståndsmyndigheten skall skapa en balans mellan de olika kategorierna i varje region. Själva urvalet sker utifrån föreskrifter om åsiktspluralism, mångfald och motverkande av ägarkoncentration. Det planerade programinnehållet beaktas således liksom ekonomiska och ägarmässiga förhållanden. Ett avtal träffas med den som erhåller sändningstillståndet.

Även i andra europeiska länder finns likartade urvalssystem där

programverksamheten tillmäts vikt. Däremot tycks inte något annat europeiskt land, efter vad som är känt för kommittén, ha ett urvalssystem som är baserat enbart på avgiftsvilja.

I många länder, bl.a. i de refererade nordiska länderna, utgår inga egentliga avgifter för rätten att sända. I de modeller som bygger renodlat skönsmässiga urval tycks detta vara huvudregeln. I modeller som kombinerar krav på pro gramverksamhet med ett anbudsförfarande förekommer att avgiftsvilja beaktas och att avgifter utgår.

Tillståndsgivning för digitala ljudradiosändningar i Sverige I propositionen 1994/952170 om digitala ljudradiosändningar har förutsättningarna för den kommande tillståndsgivningen formulerats annat sätt än för lokalradion, i linje med vad som tillämpas i andra länder för lokal-

mer radiosändningar. Bl.a. kan programinriktning komma att få betydelse som urvalskriterium. I propositionen anges bl.a. följande:

Innehållet i de digitala sändningarna skall avspegla den bredd som finns i det svenska radiolandskapet. sändningarna bör uppfylla rimliga krav på balans när det gäller innehåll och medverkande företag. Om sökandena blir fler än antalet tillstånd kommer regeringen att eftersträva att det finns program av olika karaktär. Regeringen meddelar tillstånd och reglerar de närmare villko-

i avtal med företag. De privata programföretag som så önskar kan ren resp. göra programförklaring, som i så fall lämpligen tas in i avtalet. Avtalen

en med de privata programföretagen bör medge uppsägning efter ett skiljeförfarande vid brott mot radiolagen eller avtalen. Med den nya radio- och TV-la-

träder ikraft den 1 december 1996 ersätts avtal med tillstånd och gen som därtill knutna villkor.

Radio- och TV-verket har i ansökningsskedet, till grund för förslag om fördelning tillstånd, infordrat uppgifter bl.a. om programinriktning och fi-

av nansieringsform. Verket som till regeringen lämnat förslag hur tillstånden 87

SOU 1996: 176

skall fördelas har använt fyra bedömnings- och urvalsgrunder när sökande varit fler än de tillgängliga tillstånden. En första utgångspunkt, som efter den 1 december 1996 gäller enligt radio- och TV-lagen, är att sökandena skall tilldelas enbart ett tillstånd. Därefter har verksamhetens utfonnning, finansiering och programinriktning samt viljan att utveckla nya tjänster som den digitala tekniken möjliggör beaktats.

5.2 Tillstånd behörighet och ägande

- Gällande lag I 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen YGL behandlas reglerna om sändning av radioprogram till allmänheten och förutsättning för lagreglering inom området. Av särskilt intresse är principerna i 3 kap. l-3 §§.

I YGL stadgas att det för svensk fysisk och juridisk person råder etableringsfrihet för sändningar som sker genom tråd. Vad gäller trådlösa sändningar får dock rätten att sända radioprogram regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenser tas i anspråk ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och infonnationsfrihet. De begränsningar av sändningsrätten som föreskrivs för trådlösa sändningar får inte utöver vad som kan tillåtas enligt 2 kap. 12 § andra-femte styckena och 13 § regeringsformen. I nämnda lagrum i regeringsformen behandlas under vilka förutsättningar grundläggande fri- och rättigheter kan begränsas. Dessa nämnda grundlagsbestämmelser och de övriga bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen som kan aktualiseras utgör en ram för all radio- och TV-lagstiftning.

Tillstånd kan enligt lokalradiolagen lämnas till fysisk eller juridisk person. Tillståndet omfattar endast ett såndningsområde. Tillståndsgivningen begränsas av vissa principer angivna i 5-7 §§ lokalradiolagen:

Ingen kan, vare sig direkt eller genom företag i vilken han grund av

aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har bestämmande inflytande, få mer än ett tillstånd. 5 §

Staten, landsting, kommun eller programföretag som av regeringen

beviljats tillstånd till rikstäckande sändningar av trådlös television eller ljudradio kan inte få tillstånd, vare sig direkt eller genom företag i vilket ett sådant organ grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt har ett bestämmande inflytande, att sända lokalradio. 6 §

Tillstånd får inte ges till någon som ger ut en dagstidning eller någon

som grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande över ett företag som ger ut en dagstidning. Tillstånd får inte heller ges till företag i vilket någon som nu nämnts ensam har ett bestämmande inflytande 7 §.

lokalradion Överväganden och förslag -

Om någon direkt eller via företag som denne ensam har bestämmande inflytande över kommit i besittning av fler än ett tillstånd skall Radio- och TVverket, enligt 28 § andra stycket lokalradiolagen, återkalla ett eller flera tillstånd. En andra förutsättning är dock att åtgärden inte framstår som en alltför ingripande åtgärd. Återkallelse kan också ske någon i den som enom grupp ligt 6 § inte kan erhålla tillstånd ändå, direkt eller indirekt genom företag som denne har ensamt bestämmande inflytande över, kommit att kontrollera ett tillstånd. Möjligheten att återkalla finns dock inte om en behörighetsbrist dagstidningsföretags ägande eller inflytande uppstått efter det att grund av tillstånd eller medgivande till överlåtelse av tillståndet lämnats. I samband med Lagrådets prövning av lagrådsremissen sattes särskilt i fråga hur inskränkningama av ägandet förhöll sig till de nämnda grundlagsbestämmelserna och, vad gäller dagstidningar, till tryckfrihetsförordningen. Lagrådet fann dock att begränsningarna, som ansågs ligga väl i linje med grundlagsbestämmelsen vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsom frihet, förenliga med yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordvar nl992/93:70 18-19. ningen prop. s.

Motiv

I lagmotiven att reglerna utformats i en strävan att väsentligt öka antaangavs let självständiga röster, underlätta för tillkomsten av självständiga, lokalt förankrade radioföretag och motverka en utveckling i riktning mot ett fåtal centralt kontrollerade kedjeföretag. Eftersom lokalradion inte var menad att fungera ett språkrör för myndigheterna uteslöts staten, kommuner och som tillståndshavare. Av hänsyn till mångfalden tilläts inte att förelandsting som sedan tidigare hade tillstånd för rikssändningar också förvärvade lotag som kalradiotillstånd. De omdiskuterade begränsningarna av dagstidningarnas ägande motiverades med hänvisning till att den nya möjligheten att sända lokalradio bör utnyttjas ett sådant sätt att mångfalden tas tillvara. Om dagstidningsföretagen skulle kunna erhålla tillstånd skulle dessa företag kunna öka sitt inflytande över nyhetsfönnedling och opinionsbildning i stället antalet självständiga röster skulle kunna bli flera. Dagstidningsför att företagen uteslöts sålunda som innehavare av tillstånd. Beträffande den indirekta kontrollen över tillstånd via ägande eller delägande bolag diskuterades olika utformning av reglerna. Tanken att ange av det tillåtna ägandet som en viss procentuell andel avvisades eftersom bestämmande inflytande kan vinnas även med förhållandevis liten andel, allt been roende på hur ägarkretsen formas. Istället valdes en reglering som inte tillät de obehöriga kategorierna att själva eller genom närstående juridisk person ha ett bestämmande inflytande över en tillståndshavare och överlåts ensamma till Radio- och TV-verket att göra en friare bedömning av otillåtet ägande.

SOU 1996: 176

Tillämpning

Såväl den tidigare tillståndsgivande myndigheten Styrelsen för lokalradiotillstånd som Radio- och TV-verket har haft anledning att pröva innebörden av behörighetsreglema. Innebörden av uttrycket "ensammbestämmande inflytande har aktualiserats i ett flertal fall. Styrelsen för lokalradiotillstånd tog vid ett sammanträde den 3 augusti 1993 protokoll 4/93 ställning till ett andelsinnehav av 50 % eller mindre. Styrelsen drog följande slutsatser utifrån bolagsrättslig doktrin: "Slutsatsen som kan dras av Rodhes resonemang är att i ett läge där två bolag äger 50 procent av aktierna var, inget av dem ensamt äger ett bestämmande inflytande i den meningen att endera dem skall betraktas av som moderbolag i förhållande till det tredje bolaget. Styrelsen för lokalradiotillstånd har i behörighetsprövningen att göra samlad bedömning en av varje sökande, varvid hänsyn skall tas till aktie- eller andelsinnehav i sökandebolaget samt om en aktieägare avtal skaffat sig inflytande genom över en majoritet av rösterna bolagstämman. Styrelsen för lokalradiotillstånd kan inte finna att aktieinnehav den av storleken Kommitténs anmärkning: 50 % eller mindre innebär att innehavaren enbart denna grund skall ha ett bestämmande inanses ensam flytande över bolaget. Vad gäller kommanditbolag är huvudregeln att komplementären har ensam ett obegränsat ansvar för bolagets skulder. Typiskt sett måste därför komplementären anses ha det bestämmande inflytandet över bolaget. Denna huvudregel kan emellertid sättas ur spel genom avtal mellan bolagsmännen. Så kan t.ex. avtal slutas att styrelse skall för om en ansvara bolagets förvaltning. Är så fallet, skall det avgörande vara hur styrelsen är sammansatt. I de fall som nu avses har avtal slutits att bolagens förom valtning skall handhas av en styrelse som har att fatta majoritetsbeslut. "

Radio- och TV-verket har i sin praxis inte tolkat innebörden "enav

stånd gjorde. Verket har i sina utredningar konstaterat att ett omfattande nätverkssamarbete förekommer mellan flertalet innehavare av lokalradiotillstånd och att det förekommer fall där någon väl kan påstås ha ett inflytande, kanske till och med bestämmande inflytande, över flera tillståndshavare. Verket har dock inte funnit att det i något fall förekommit att någon, tillståndshavare eller annan, genom direkt eller indirekt ägande ensam har ett bestämmande inflytande över mer än en tillståndshavare. Grund för återkallelse sändningstillstånd av hänförlig till enbart ägandeförhållanden har därför inte förelegat. I de beslut som överklagats har kammarrätten delat myndighetens bedömning. Endast i ett fall har Radio- och TV-verket funnit förhållanden stod i som strid med lokalradiolagen. Detta gällde nätverket NRJ. Verket hade beatt döma ett förslag till franchiseavtal mellan RBS Broadcasting AB och resp. tillståndshavare inom NRJ-nätet. Verket fann att kombinationen avtalsav

Lokalradion Överväganden och förslag

innehåll och avsevärt delägande fick anses innebära att franchisegivaren ensam hade ett bestämmande inflytande över tillståndshavaren, tillika franchisetagaren. Grund för återkallelse av sändningstillstånd förelåg därför.

För att återkallelse skall ske krävs emellertid att denna åtgärd inte framstår som alltför ingripande. Mot bakgrund av att RBS Broadcasting AB självt hade ingivit förslaget för verkets bedömning samt att slutliga avtal ännu inte träffats fann verket att återkallelser framstod som en alltför ingripande åtgärd. Vissa ändringar i ägarförhållanden har därefter skett. Ärendet är ännu

m.m. inte avslutat.

Det kan således konstateras att Radio- och TV-verket hittills inte funnit något fall där någon genom enbart ägande har ansetts ha ett ensamt bestämmande inflytande över mer än en tillståndshavare.

Problemen Kommitténs kartläggning av ägarförhållanden i lokalradion har visat en stark ägarkoncentration. I åtminstone två av nätverken måste sägas att en ägare i realiteten kontrollerar alla tillstånd genom en kombination av ägande, avtal, produktion av program och annonsfönnedling. I ytterligare två av de tre resterande näten figurerar starka centrala ägare. Majoriteten av lokalradiotillstånden, kanske ända upp till två tredjedelar, kontrolleras i realiteten av några få ägare genom olika kombinationer av helägande, delägande och avtal. Som tidigare beskrivits avsnitt 2.2 tycks också utvecklingen mot ett alltmer koncentrerat ägande fortsätta.

Radio- och TV-verket tycks vid de prövningar som förekommit haft en god kännedom om ägarförhållanden m.m. i de granskade tillståndshavarbolagen, dels genom de uppgifter som ingår i det register som verket för, dels genom lämnade upplysningar om avtal m.m. Att verket inte funnit att lagen överträtts i mer än ett fall torde alltså inte kunna skyllas svårigheter att utreda de rätta förhållandena. Istället synes det vara så att lagens ägarregler i praktiken medger ett mycket koncentrerat ägande. Lagens regler är så liberala i detta hänseende att en stark intressent knappast ens behöver använda olika avtalskonstruktioner för att säkra ett bestämmande inflytande. Eftersom det bestämmande inflytandet enligt lagen skall vara ensamt, är det med den tillämpning som redovisats, tillräckligt med att ägandet delas några olika bolag vari den centrala ägaren kan ha olika grad av inflytande. Först om ett starkt ägande kombineras med avtal som överlämnar kontrollen över programinnehåll m.m. till den centrala ägaren eller till denne närstående bolag träffas ägarkoncentrationen av lagens regler. Reglerna har således i praktiken varit verkningslösa vad gäller att förhindra att en ägare kontrollerar flera lokalradiotillstånd.

SOU 1996: 176

Den starka koncentrationen av ägandet strider mot intentionerna att stationema skulle vara självständiga, lokalt förankrade och tillföra det lokala samhället nya uttrycksmöjligheter.

Ägarbilden har enligt kommitténs uppfattning också medverkat till det centraliserade programutbud som dominerar hos huvuddelen av tillståndshavama. De kommit att kontrollera flera tillstånd har av naturliga skäl

som bedrivit verksamheten efter en storskalig modell med mycket gemensamt programmaterial.

Andra länder I Norge gäller sedan en tid ny lagstiftning. Tillståndsgivning enligt de nya reglerna pågår eftersom samtliga tillstånd löper ut inom kort. De regler som tidigare har påbjudit att ägaren skall ha lokal anknytning har avskaffats liksom att tidningar, privatpersoner, näringsidkare m.fl. inte kunnat få tillstånd. Vissa begränsningar har behållits. Kabelföretag eller dagstidningar som är ensamma inom sändningsområdet kan inte få eget tillstånd eller äga mer än 49 % aktierna i en tillståndshavare. Samma sak gäller för kommuner och

av offentliga organ. De regler om korsägande som tidigare funnits har ersatts med speciell regel som innebär att ingen enskild ägaraktör skall kunna dis-

en ponera mer än en tredjedel av den totala nationella lokalradiomarknaden, mätt i antal potentiella lyssnare. Beträffande det sistnämnda råder dock fortfarande viss osäkerhet.

I Danmark kan tillstånd ges till företag eller förening som endast ägnar sig

radioverksamhet. En majoritet av styrelsemedlemmarna skall vara bosatta inom sändningsområdet. Andra företag får inte ha bestämmande inflytande i en tillståndshavare. Undantag är möjligt för tidningar om lokalradion utgör ett forum för en bred lokal debatt Samma person kan inte vara styrelseledamot i mer än en lokalradiostation. Inte heller kan en person vara programansvarig eller ha annat avgörande inflytande på verksamheten i mer än en lokalradiostation. Det danska systemet utgår helt från att nätverk inte skall förekomma. Det finns dock inget förbud mot att lokalradioföretag äger andelar i andra lokalradioföretag. Även det danska är under översyn och kan

systemet komma att ändras.

I Finland finns inga egentliga lagregler kring ägande i flera stationer. Tillstånd har också lämnats till nät som äger flera stationer. I den fria prövning tillämpas kan ägarkopplingar beaktas. I koncessionsvillkoren anges

som regelmässigt att tillstånden inte får överlåtas. Ägarförhållandena får inte väsentligen förändras. Som en väsentlig förändring vilket kan innebära åter-

kallelse av koncessionen beaktas övergång av bestämmanderätten.

Sammantaget kan om dessa länder sägas att Norge haft problem med nätverksägande och ägarkoncentration. Ägarkoncentrationen är dock inte så om-

Lokalradion överväganden och förslag

fattande den är i Sverige. I Danmark och Finland tycks problemen varit

som små.

I England finns invecklade regler som begränsar ägarnätverk och korsägande. En huvudregel är att det inte finns några begränsningar när det gäller ägande upp till 20 % av en lokalradiotillståndshavare. För bl.a. lokala myndigheter och politiska organ finns särskilda begränsningar. Särskilda regler gäller också for korsägande mellan olika medieformer.

I Frankrike finns en rad regler med syfte att förhindra ägarkoncentration inom mediasfären som riktar sig mot olika former av korsägande mellan radio, TV och dagspress.

Även i andra europeiska länder återfinns olika former begränsningar för

av ägandet av lokalradiostationer. Det förekommer att reglerna inte anges som fasta procenttal eller andelar. Istället överlämnas det tillståndsgivande organet att göra en bedömning av lämpligheten.

Inom EG-kommissionen har utförts ett arbete inriktat mot att ge direktiv rörande ägarbegränsningar för ljudradio och TV. I dagsläget är det svårt att bedöma slutresultatet av detta arbete.

5.3 Programinnehåll

Gällande lag En av ideérna bakom etableringen av lokalradion var att man skulle sträva efter en situation präglad av långtgående etableringsfrihet och yttrandefrihet, liknande vad som råder for tryckta skrifter. Tillståndshavaren skulle vara fri att själv bestämma programinnehållet. Reglerna rörande programinnehåll blev därför tämligen begränsade.

Under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn skall, enligt 22 § lokalradiolagen, tillståndshavaren sända program som framställts särskilt för den verksamheten. De sändningar som en viss tillståndshavare svarar

egna för skall ha beteckning som skiljer dem från andra tillståndshavares sänd-

en ningar. Beteckningen skall anges minst en gång varje sändningstimme. Slutligen gäller även, enligt 23 att tillståndshavaren i nödsituationer skall vara skyldig att begäran av myndighet utan särskild ersättning sända meddelanden som är av vikt för allmänheten.

Motiven Reglerna syftar enligt motiven till att slå vakt om programverksamhetens självständighet och lokala karaktär. Det ansågs mindre lämpligt att ställa upp krav att vissa ämnesområden skall behandlas eller att programinnehållet något annat sätt skall ha en lokal anknytning. Sådana regler skulle bli svåra att 93

SOU 1996: 176

tillämpa och kunna låsa programverksamhetens utformning ett sätt som skulle vara mindre Önskvärt prop. 1992/93:70 s. 27.

Innebörden av den valda regleringen, med en viss andel program framställda för den egna verksamheten, sades vara "att den som svarar för verksamheten skall ha haft möjlighet att ta ställning till att de enskilda programmen skall sändas".

Rörande andelen material framställt särskilt för den egna verksamheten hade vissa remissinstanser till den departementspromemoria som föregick propositionen uppfattningen att andelen skulle vara högre än en tredjedel. Emellertid ansågs att krav en högre andel skulle försvåra möjligheten att bedriva en självständig verksamhet orter med litet befolkningsunderlag. Det antogs att radioföretagen där det ekonomiska underlaget var tillräckligt skulle komma att eftersträva en högre andel egenproduktion än den föreskrivna tredjedelen.

Tillämpning I ett fall "CD-växlar-fallet" har Granskningsnämnden för radio och TV

- prövat regelns innebörd. I en anmälan påstods att en tillståndshavare inte uppfyllde kravet lokal produktion i 22 § lokalradiolagen. Tillståndshavaren tillbakavisade detta påstående och hänvisade till att sändningarna mellan klockan 21.00-05.55 innehöll musik varvad med "jinglar", "features" och reklam som sändes med hjälp av en av stationen förprogrammerad jukebox som fanns i studion. Nämnden, som granskat sändningarna under ett dygn, angav i sitt beslut SB 104/94:

"Tillståndshavaren har anfört att sändningarna till minst en tredjedel av

sändningstiden innehåller musikprogram m.m. som har framställts särskilt

för den egna verksamheten. Vid nämndens granskning har inget fram-

kommit som tyder att det inte skulle förhålla sig det sätt som

tillståndshavaren påstår. Nämnden kan inte finna att de granskade sänd-

ningarna innebär något brott mot 22 § första stycket lokalradiolagen." I praktiken har det varit vanligt med samsändningar av centralt producera-

de program under dag- och kvällstid och under nattetid en musikmix, olika varierad för olika tillståndshavare. Ambitionen att sända annat än centralproducerat material har varit låg hos tillståndshavama i ett par av näten. Granskningsnämnden har fällt tillståndshavare i två av näten för att inte ha uppfyllt tredjedelsregeln. De granskade tillståndshavama medgav att de inte följt regeln. Nämnden konstaterade, i ett avgörande vintern 1996, att det var anmärkningsvärt att stationema i ett av näten fortfarande i slutet av 1995 inte uppfyllde kravet eget programmaterial.

Granskningsnämnden för radio och TV har efter anmälan tagit upp ytterligare ett ärende rörande tredjedelsregeln. I ärendet sattes ifråga om en tillståndshavare kan uppfylla regeln genom att välja att sända musik enligt en

Lokalradion Överväganden och förslag

centralt föreslagen ordning, som även kan väljas av andra tillståndshavare. Sändningama ägde rum sådant sätt att samma musikstycken sändes

av flera tillståndshavare, ibland med viss tidsförskjutning. Nämnden fann att förfarandet stred mot tredjedelsregeln SB 312/96.

Problemen

Utformningen och tillämpningen av regeln om en tredjedels material framställt för den egna verksamheten har medfört att bestämmelsen kommit att sakna reell betydelse. Dels har det inte funnits något hinder mot att lokalradions sändningar bestått av samtidigt sända centralproducerade program, dels har det inte det egenframställda materialet ställts några egentliga krav, sig

vare i form av lokal anknytning eller sådant innehåll som vanligen förknippas med ordet "program". På många platser har lokalradion därför varken blivit en radio som speglar det lokala samhället eller en lokalt ägd radio med

en egen profil nischradio. Istället har lyssnarna tillförts en mer eller mindre nationell radio präglad av musik. Det är enbart i Stockholm en nischradio med självständig programproñl utvecklats.

Regeln framstår därför inte som adekvat i förhållande till syftena att slå

vakt om programverksamhetens självständighet och lokala karaktär. Regleringen hade lika gärna och mer rättvisande kunnat beskrivas som tilllåtande nätverk med central programproduktion.

Det är tveksamt om förutsättningarna för en självständig radio med lokal anknytning blivit bättre genom att förmodat resurssvaga tillståndshavare tillåtits att använda en stor andel centralproducerat material. Eftersom den grupp som lagstiftaren torde haft i åtanke uteslutits redan genom tillståndsgivningsmodellens praktiska verkningar är frågan dock svår att besvara. I vart fall har den valda utformningen varit ytterst gynnsam för dem velat

som utveckla nätverk av olika slag och för dem som önskat centralisera programverksamheten.

Kommitténs uppfattning är att programreglema därigenom har bidragit till att möjliggöra en utveckling mot centrala program och ägandenätverk.

Ett särskilt problem av teknisk natur föreligger vid den program granskning som utförs av Granskningsnämnden för radio och TV. Det har visat sig att tillståndshavama använder sig av olika system för digital referensbandning

av sina sändningar och att varje system kräver sin särskilda avlyssningsutrustning.Nämnden har, av ekonomiska skäl och med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen, inte ansett det möjligt att införskaffa den apparatur som krävs för att alla förekommande typer av referensband skall kunna avlyssnas av myndigheten. Detsamma gäller även för Justitiekanslern.

Problemet förefaller för närvarande, åtminstone för Granskningsnämndens för radio och TV del vara löst genom frivilliga åtaganden från lokalradiotillståndshavama om konvertering av enstaka referensband till analoga sys-

SOU 1996: 176

tem. Arkivet for ljud och bild ALB, som i enlighet med pliktexemplarslagen utan kostnad skall erhålla exemplar av bl.a. radio- och TV-program, förutsätts även i fortsättningen kunna förfoga över sådan utrustning som svarar

tekniska system. Den nuvarande förekomsten av ett flertal olika mot nya system innebär dock att investeringskostnadema även för ALB bedöms bli svåra att bemöta. Varierande och icke-standardiserade system försvårar och fordyrar även den praktiska hanteringen av materialet.

En diskussion har inletts mellan berörda parter om möjligheten att utveckla

standardsystem för referensinspelningar. Även möjligheten att och enas om överföra inspelningar via ISDN-förbindelser eller Internet har diskuterats. Om inte frivillig överenskommelse om lämpliga lösningar kan nås bör

en emellertid lagstiftning övervägas.

Andra länder

Det finns i princip två sätt att tillgodose det allmännas önskemål beträffande programinnehåll. Den ena metoden är att i själva tillståndsgivningen uppställa krav rörande programinnehåll, vilket kan ges formen av koncessionsvillkor eller någon form avtalsmässig utfästelse. Som beskrivits i avsnittet om

av tillståndsgivning kan det planerade programinnehållet vara en faktor som påverkar urvalet. Bristande uppfyllelse av programplaner kan i en sådan modell föranleda återkallelse eller att tillståndshavaren inte får tillståndet förlängt vid tillståndsperiodens slut. Olika varianter av denna modell är vanligt förekommande i andra länder.

Den andra modellen är att genom lagregler ställa generella innehållsmässiga krav programmen. I den mest renodlade formen, såsom enligt den svenska lokalradiolagen, fästes ingen avsikt vid programinriktning vid tillståndsgivningen. överträdelse de generella reglerna föranleder då någon

av form av ekonomisk sanktion.

Vanligen förekommer kombinationer av de bägge modellerna, ofta sätt

programinriktningen har betydelse vid tillståndsgivningen och att det därtill att finns vissa generella regler om programinnehåll.

I Danmark läggs tyngdpunkten i själva tillståndsgivningen men det finns också lagregler i princip förbjuder samsändningar eller annat organiserat

som programsamarbete.

I Norge gäller enligt de reglerna att huvuddelen av en stations pro-

nya grammaterial internt producerat. Den norska Medieförvaltningen har

bör vara utifrån detta bestämt att högst 25 % stations programmaterial får vara

av en

producerade. Något krav på att det egna programmaterialet skall ha ett externt lokalt innehåll finns inte. Med undantag för korta nyhetssändningar är det inte tillåtet för station att utnyttja material som innebär att det sker en samtidig

en eller oförändrad utsändning av programmaterial mottaget via satellit. Den till-

Lokalradiøn Överväganden och förslag

ståndsgivande myndigheten har mandat att fastställa riktlinjer för samsändningar.

I Finland finns inga lagbestämmelser som reglerar sändningamas innehåll. Istället används den beskrivna modellen med att genom tillståndsvillkor styra programverksamheten. Till exempel kan koncessionsvillkoren föreskriva att programmen skall innehålla uppgifter om lokala angelägenheter samt främja den lokala kulturen och ange att tillstândshavaren bara under viss begränsad tid varje dag får samsända med andra tillståndshavare.

Även i England används modellen med programinnehåll till-

genom ståndsvillkor. Den sökandes programplan läggs till grund för utfästelse som utgör underlag för tillsyn. Det står tillståndshavaren fritt att använda material producerat av annan. flera tillståndshavare delar nyhets-

Det accepteras om bevakning m.m. och att nätverkssändningar förekommer nattetid.

I Frankrike tillgodoses önskemål om programinnehåll främst genom själva tillståndsgivningen. Efter en kategoriindelning av stationema utifrån deras planerade verksamhet fördelas tillstånd så att varje region får ett väl sammansatt programutbud. Det finns dock särskilda generella programregler till skydd för den egna kulturen och språket.

Irland är ett annat land som såväl i urvalsmetoden som med särskilda programregler värnar om den egna kulturen och det iriska språket. I Irland är programinriktning urvalskriterium men det finns även generella lagregler om programinnehåll för att motverka programnätverk.

5.4 Det legala handlingsutrymmet

Rätten att sända lokalradio vilar ett tillstånd. Staten kan i egenskap av lagstiftare genom lag ändra förutsättningarna för tillståndshavamas verksamhet. Normgivningen kan emellertid, beroende på bl.a. omfattning och verkningar, komma i konflikt med rättsregler som begränsar lagstiftarens principiella suveränitet och skyddar det enskilda intresset. Dessa regler utgörs bl.a. av de nationella grundlagama med införlivade internationella konventioner och av principer i EG-rätten. Vid alltför genomgripande lagstifmingsåtgärder finns en risk att staten blir ersättningsskyldig om tillståndshavarna för talan vid domstol. Bedömningen vid en eventuell domstolsprövning är svår att förutse. Lagstiftarens handlingsutrymme bestäms genom en vägning mellan statens intresse av ändringar och den enskildes intresse av bibehållen ställning och oförändrade regler. Till grund för kommitténs bedömning av vilka förslag som är möjliga att lämna ligger en sådan intresseavvägning, vilken redovisas i avsnitten 5.5.6 och 5.5.7.

4 16-1473

SOU 1996: 176

Det rättsliga problemet I tillståndsgivningen för lokalradion ingår moment som är kännetecknande för civilrättsliga avtal. Vidare har tillstånden upplåtits för en viss bestämd tid och med en i 8 § andra stycket lokalradiolagen reglerad rätt till förlängning. En för kommittén grundläggande fråga är därför om staten genom lagstiftning kan ändra förutsättningarna för lokalradioverksamheten utan att riskera rättsliga påföljder och vid vilken tidpunkt detta i så fall kan ske.

Statens olika roller laggivarens suveränitet

- Det allmänna kan genom sina olika organ uppträda som lagstiftare, myndighetsutövare och avtalspart De olika rollerna regleras av bestämmelser inom skilda rättsområden. För staten som lagstiftare genom riksdagen är grundlagarna och allmänna statsrättsliga och folkrättsliga principer ledande. Tillståndsgivning och arman myndighetsutövning regleras förutom av speciallagar gäller det aktuella området främst av förvaltningsrätten och dess

som allmänna principer. För staten eller dess myndigheter som part i ett avtal gäller normalt inga särregler. Ingår statlig myndighet ett avtal gäller därför avtalet mellan parterna vanligt sätt, dvs. enligt sin lydelse och de cilivrättsliga regler och principer som kan vara tillämpliga.

Ett omstritt spörsmål är om rättigheten att sända lokalradio vilar på ett tillstånd eller ett avtal, givet av eller slutet med staten genom dess myndighet Radio- och TV-verket. Inledningsvis kan dock konstateras att varken ett förvaltningsrättsligt- eller avtalsrättsligt betraktelsesätt skulle bereda staten någon reell möjlighet att under den löpande tillståndsperioden ändra de förutsättningar är givna för verksamheten. Även efter den första tillstånds-

som periodens slut är statens möjlighet till ensidiga förändringar som tillståndsgivare eller avtalspart små.

I lokalradiolagen finns ett antal grunder för återkallelse angivna. De speciella undantag som i övrigt enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer skulle kunna utgöra grund för att ensidigt ändra ett gynnande förvaltningsbeslut föreligger inte. Det finns sålunda inga säkerhetsskäl som tvingar till förändringar, besluten har inte tillkommit efter vilseledande uppgifter och det finns inga förbehåll om förändringar i själva tillståndsbesluten. Inte heller finns om rättigheten skulle anses härröra från ett avtal någon avtalsrättslig

- grund för ensidiga förändringar, vare sig i form av någon specifik bestämmelse i själva avtalet primärt tolkat utifrån lagtext och beslutstexter eller någon av avtalsrättens allmänna ogilitighetsgrunder. Vid en djupare analys framträder naturligtvis skillnader mellan ett förvaltningsrättsligt och ett avtalsrättsligt betraktelsesätt men gemensamt är rättighetshavarens starka ställning. Oavsett om rättigheten tillkommit genom tillstånd eller avtal måste staten där-

Lokalradion Överväganden och förslag

för agera som lagstiftare för att effektuera de förändringar som kommittédirektiven anvisar.

Utifrån den suveränitet en stat åtnjuter över det egna territoriet har traditionellt ansetts att staten är fri att genom lagstiftning reglera förhållandet mellan det allmänna och den enskilde. Den enskilde har i ställning som tillståndshavare eller avtalspart fått tåla ingrepp genom lagstiftning. I rollen som lagstiftare kan staten således i princip återkalla eller ändra förutsättningar för tillstånd eller genombryta ingångna avtal, trots att detta inte varit möjligt för staten i egenskap av tillståndsgivare eller avtalspart. En stats lagstiftningsåtgärder begränsas vanligen endast av de egna grundlagama och antagna internationella konventioner. För svenskt vidkommande innebär medlemskapet i EU emellertid att också en överliggande rättsordning skall beaktas av normgivaren.

Tillstånd eller avtal rättighetens status

- Sändningsrättens status kan mot bakgrund av lagstiftarens möjlighet att genombryta såväl avtal som tillstånd synas vara av mindre intresse, särskilt som det är rättighetens innehåll snarare än dess rättsliga klassificering som är av betydelse vid bedömning av tillåtlighet och lämplighet av en lagstiftningsåtgärd. Skillnader i de principer som finns inom förvaltningsrätten och avtalsrätten kan dock inverka vid en avvägning mellan allmänt och enskilt intresse, särskilt i ett längre perspektiv. Därtill torde ett avtal eller ett avtalsliknande förhållande typiskt ge den enskilde en mer skyddsvärd ställning.

Det förhållande att rättigheten erhålls efter auktion, att tillståndshavaren har mycket begränsade förpliktelser och att tillstånden kan överlåtas antyder ett avtalsliknande förhållande. Även vissa i verkets tilllståndsgivning

moment har drag av avtal. En rad omständigheter visar dock tydligt att rättigheten är ett tillstånd. Rättigheten lämnas sålunda genom myndighetsbeslut efter ett lagreglerat förfarande. Det rör sig enligt lagtexten om tillstånd och överklagande i förvaltningsrättslig ordning anvisas som rättsmedel. Det gäller vidare

en rättighet som enbart staten kan fördela och där en eventuell fördelning enligt YGL skall äga rum genom tillståndsgivning.

Begränsningar för lagstiftaren den nationella rätten

- Principen om laggivarens suveränitet anses innebära att staten som lagstiftare bara kan blir ersättningsskyldig när det finns författningstöd för ersätmingsskyldighet.

En grundlagsfäst bestämmelse som utgör skydd för äganderätt finns i 2 kap. 18 § regeringsformen. Denna bestämmelse som rör expropriation är direkt tillämplig i vissa fall men är också vägledande i tolkningen andra

SOU 1996: 176

lagbestämmelser. Den utgör en väsentlig begränsning av lagstiftarens handlingsutrymme. Regeln innehåller dels ett skydd mot ingrepp som innebär överföring av egendom, dels ett skydd mot inskränkningar av användningen av egendom, s.k. rådighetsinskränkningar.

Skyddet mot rådighetsinskränkningar träffar inte sådana ändringar av lokalradiolagen som är aktuella. Skyddet mot rådighetsinskränkningar gäller nämligen uttryckligen enbart användningen av egendom som utgör mark och byggnad.

Det har diskuterats om förmögenhetsrätter som ett lokalradiotillstånd ut-

gör skyddas av bestämmelsen. Om förmögenhetsrätter skulle anses som

skyddad egendom och vilket är mindre troligt- återkallelse eller bris-

om tande förlängning av lokalradiotillstånden vid tillämpning skulle kunna jämställas med överföring av egendom, skulle bestämmelsen teoretiskt kunna begränsa utrymmet för normgivning. Bestämmelsen är emellertid av liten reell betydelse för kommitténs överväganden.

Genom 2 kap. 23 § regeringsformen har den europeiska konventionen

skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna om givits grundlagsställning. Artikel l i tilläggsprotokollet till konventionen innehåller ett skydd för enskild äganderätt, i form av ett skydd mot att den enskilde berövas egendom eller att nyttjandet av enskilds egendom inskränks. Om det allmännas intresse är större än den enskildes kan skyddet dock brytas genom lagstiftning. Enighet synes råda om att artikeln omfattar ekonomiska intressen som är förbunda med utövande av näringsverksamhet. Konventionen torde därför tillämplig lagstiftning som riktas mot en lokal-

vara radiotillståndshavare. Åtminstone återkallelser före tillståndsperiodens utgång och rådighetsinskränkningar i löpande tillstånd torde falla under konventionen. Denna begränsar således formellt det legala handlingsutrymmet. En

sak är att Europadomstolen vid tillämpning anses vara mycket återannan hållsam mot det enskilda intresset.

I doktrinen diskuteras sedan länge en allmän ersättningsskyldighet för staten även utan direkt lagsltöd. En förutsättning är dock att ersättningsrätten inte uttalat begränsats av lag. Trots att rättsläget måste bedömas som osäkert är en sådan allmän rättsgrund ändå av stort intresse. De omständigheter som ansetts kunna aktualisera sådan stämmer nämligen mycket väl in vad som råder

en för lokalradion. Typiska förutsättningar skulle kunna vara:

att det rör sig om ett kontraktsliknande förhållande, -

att ingreppet är särskilt betungande, -

att det allmänna intresset är svagare art det rör sig inte om hälsa, miljö - av

eller säkerhet utan istället exempelvis ekonomiska eller organisatoriska motiv, att ingreppet går längre än den enskilde haft fog att räkna med, samt

att ingreppet grundas eller sker genom ny lagstiftning. -

Lokalradion överväganden och förslag

Om en princip om allmän ersättningsskyldighet utan lagstöd skulle accepteras av domstol skulle principen sannolikt vara relevant vad gäller ändringar i lokalradiolagen.

Begränsningar för lagstiftaren EG-rätten

- Lokal- och närradiofrågor regleras för närvarande inte inom EG-rätten. Däremot finns ett direktiv om samordning av nationella bestämmelser vad gäller televisionssändningar 89/552/EEG med hänvisning till Europakonventionen om television över gränser av den 5 maj 1989. Urprungligen avsågs att direktivet skulle reglera "broadcasting activities" och ljudradiosändningar skulle då ha ingått. De tankar som televisionsdirektivet vilar ger således en viss vägledning för ljudradion. Grundvalen för direktivet är att televisionssändningar är en tjänst for vilken fri rörlighet skall råda i enlighet med artikel 66 i EG-fördraget. I EG-domstolens praxis har även radiosändningar kommit att betraktas som en tjänst som omfattas av fördragets artiklar 59-66. Domstolens prövningar har gällt olika fall av gränsöverskridande ljudradio och television och mottagarländemas försök att reglera dessa.

I den mån allmän EG-rätt såsom de grundläggande reglerna de fyra

om frihetema kan komma att tillämpas på ljudradioverksamhet blir även EGrättens allmänna grundsatser tillämpliga. Sådana situationer som också i praktiken leder till EG-rättens tillämpning kan förutses, till exempel att en utländsk lokalradiotillståndshavare i strid med lokalradiolagens regel viss

om andel eget programmaterial sänder ett för utländsk och svensk lokalradiostation gemensamt programinnehåll. EG-rättens allmänna grundsatser kan därigenom vara av betydelse för den svenske lagstiftaren och rättstillämparen. Till dessa rättsgrundsatser hör den tidigare behandlade europeiska konventionen och några speciella principer med övervägande grund i EG-domstolens praxis såsom rättssäkerhetsprincipen, tillitsprincipen och proportionalitetsprincipen.

I EG-rätten diskuteras inte frågan om lagstiftarens möjlighet att bryta ingånga avtal genom lagstiftning som ett kontraktsrättsligt problem. Problemet behandlas fortfarande som en speciell variant av det klassiska statsrättsliga problemet huruvida norm givningsbeslut får ges retroaktiv verkan. Den tendens som ändå finns att anamma ett kontraktsrättsligt synsätt har ännu inte fått genomslag.

Även i EG-rätten gäller som en grundprincip att lagstiftaren har en mycket långtgående frihet i förhållande till det enskilda intresset. EG-domstolen har dock mot omedelbara ikraftträdanden utan Övergångsbestämmelser ställt den enskildes behov av rättssäkerhet och tillit till en viss ordning. Därigenom har de angivna principerna utvecklats, i praktiken innebärande att ändringar i normer kan behöva kombineras med Övergångsbestämmelser till skydd för

SOU 1996: 176

den enskilde. Av särskilt intresse är att den s.k. tillitsprincipen kan få stå tillbaka om det med tanke motiveringen i ingressen till den aktuella förordningen och omständigheterna vid dess tillkomst kunde förutses att rättsläget skulle ändras. Innehållet de aktuella lagförarbetena kan således även vid ett EG-rättsligt avgörande vara av stor betydelse, även om det är osäkert vilken tyngd nationella sådana skulle få vid en prövning. Förutsebarhet medför inte heller att legitima stabilitetsförväntningar, som är särskilt starka vid stora investeringar och skyddade tillståndsperioder, ovillkorligt skall sättas sidan. Rimliga övergångsregler kan ändå vara päkallade.

EG-rätten ger sålunda inte ett absolut företräde vare sig för allmänintnesset av norrnändringar eller för enskilds tillit till ett givet rättsläge. Intressena vägs mot varandra och om behov finns att skydda det enskilda intresset kan detta ske genom Övergångsbestämmelser.

Skillnader finns mellan EG-rätten och den nationella rätten vad gäller påföljder. I bägge rättssystemen är ekonomisk ersättning en tänkbar följd. EGdomstolen kan dock alternativt förklara viss regel som ogiltig när den bryter en högre norm eller begränsa sitt utslag till en förklaring att en regel inte är tillämplig i en viss situation eller i just det konkreta fallet.

Ramarna för en rättslig prövning avvägningen mellan enskilt och statligt in-

tillståndens innebörd tresse - Av genomgången framgår att det finns rättsliga regler och principer som formellt kan begränsa utrymmet för ändringar i lokalradiolagen. Ett par av dessa legala spärrar synes vara av sådan rättslig kvalitet att de skulle tjäna som grund för en talan väckt mot staten. Gemensamt för dessa rättsgrunder är att de alla ytterst anvisar en prövning där det enskilda intresset ett mer eller mindre skönsmässigt sätt vägs mot det allmänna. En del av denna avvägning består i att bedöma generella omständigheter, såsom exempelvis storleken på eventuella avgifter och gjorda investeringar. En annan väsentlig del i sådan intresseavvägning är vilka subjektiva förväntningar tillståndsgivningen rimligen kan ha väckt hos tillståndshavaren och dennes möjlighet att förutse risken för lagändring.

Av lokalradiolagens lagtext och förarbetena framgår att reformen syftade till etableringsfrihet och meddelandet av en stor mängd tillstånd, med begränsningar för vissa grupper. Tillstånden har därmed inte garanterat någon exklusiv ställning eftersom tillståndshavaren kunnat räkna med att i efterhand få nya konkurrenter orten. En tillståndshavare har dock kunnat förlita sig

att vissa subjekt inte skall kunna konkurrera och har inte haft anledning att vänta sig att eventuellt nytillkomna konkurrenter skall få bedriva verksamhet

andra villkor med andra regler än han själv. Rörande de rättigheter som var förbunda med tillståndet gavs tillstånds-

havaren skilda budskap. Å sidan fick lagtexten avfattning i 102 ena en som nor-

Lokalradion Överväganden och förslag

malfallet garanterade förlängning av tillståndet och tillståndshavaren gavs en långtgående frihet att överlåta tillståndet. Detta förlänade rättigheten ett avsevärt förmögenhetsvärde för de fall verksamheten kunde drivas med lönsamhet. Å andra sidan fanns i förarbetsuttalanden förbehåll framtida lag-

ett om ändringar skulle kunna ändra detta. Även beträffande programinnehållet

som gäller att en tämligen klar regel i lagtexten konesponderar mindre väl med de intentioner som framhölls i förarbetena.

Bedömningen av det legala handlingsutrynunet Sammantaget kan konstateras att det finns rättsliga grunder som formellt skulle kunna anföras mot staten i händelse av process. Det är emellertid svårt att bedöma möjligheten till framgång med en talan mot staten. En av de stora svårigheterna ligger i att förutse utfallet av den intresseavvägning mellan statligt och enskilt intresse som skulle utgör den centrala delen i en rättslig prövning oavsett vilken instans som skulle företa denna.

I kommitténs uppgift att bedöma lagstiftarens handlingsutrymme ligger dock att göra en sådan avvägning mellan de skilda intressena, ur såväl legal som allmänpolitisk synvinkel. Avvägningen redovisas i avsnitten 5.5.6 och 5.5.7.

5.5 Kommitténs förslag lokalradion

om 5.5.1 Allmänt om förslaget

Auktionema av tillstånd ersätts med ett urvalsförfarande varigenom bl.a. programverksamhetens inriktning och ägarförhållanden ges betydelse. Urvalet sker utifrån sökandens egna förslag och är inte baserat på beställningar och anbud.

Enligt direktiven skall kommittén föreslå regler som bidrar till att de ursprungliga intentionerna avseende mångfald och lokal förankring har större förutsättningar att förverkligas. Dessa intentioner innefattade att antalet självständiga röster skall öka, att tillkomsten av självständiga lokalt förankrade radioföretag skall underlättas och utvecklingen mot ett fåtal centralt kontrollerade kedjeföretag skall motverkas. Programverksamheten skall vara självständig och av lokal karaktär.

Av de internationella jämförelsema framgår att det finns två sätt att förverkliga allmänna målsättningar vid upplåtelser av programrättigheter. Den ena metoden är att lägga tonvikten vid urvalsmomentet, den andra att med

SOU 1996: 176

generella regler styra verksamheten. I Sverige har den senare metoden renodlats medan det i andra länder är vanligt att bägge metoderna blandas.

En förändring kan i princip åstadkommas antingen genom att de nuvarande generella reglerna skärps eller att en annan urvalsmetod används.

En uppenbar svårighet med generella regler är att sådana kan vara lätta att kringgå. Denna komplikation blir än mer uttalad om man av hänsyn till yttrandefrihet och etableringsfrihet är försiktig med att styra programinnehåll och ägarbild. De nuvarande generella reglerna om ägande och program som avesvärt skulle behöva förändras for att vara effektiva visar väl dessa svårigheter. I Sverige finns allmänt vedertagna invändningar mot att i förhand ge föreskrifter programinnehåll, vilka bl.a. givit avtryck i yttrandefrihets-

om grundlagens stadgande om redaktionell frihet 3 kap. 4 § YGL. Denna hållning är knappast förenlig med en skärpt och mer detaljerad reglering av lokalradions programinnehåll. Till detta kommer den uppenbara svårigheten att nå enighet om vilket innehåll som skulle föreskrivas.

ens I de länder använder ett urvalsförfarande som innefattar andra kriterier

som

än avgiftsvilja motverkas likformighet i programutbud och centraliserat ägande redan vid tillståndsgivningen genom att de sökande som har en självständig ambition .och fristående ägarbild prioriteras. En sådan metod

en framstår ett för svenska förhållanden mer lämpligt sätt att effektivt för-

som verkliga intentionerna med lokalradion än att enbart använda skärpta generella regler.

Urvalsförfarandet bör bygga på de sökandens fria förslag om sin verksamhet och inte ha karaktär av beställar/anbudsförfarande. Ett förfarande som bygger beställningar ställer den tillståndsgivande myndigheten inför

problem lagstiftaren har vid en detaljreglerin g att i förväg avsamma som göra vilket innehåll som är önskvärt. I nya radio- och TV-lagen har man

principiella skäl frångått ordningen med avtal. När konkurrens dessutom av

ett tillstånd finns bör istället den tillståndsgivande myndighetens uppgift om bli att bedöma den fritt föreslagna programverksamhetens värde för mångfalden i det lokala medieutbudet.

Som tidigare har noterats finns en liknande urvalsmetod redan representerad vad gäller tillståndsgivning för digitala ljudradiosändnin gar.

Vissa grundläggande generella regler rörande ägande och programinnehåll skall behållas även i den nya ordningen.

Kommittén har i enlighet med direktiven diskuterat om det skall vara möjligt för staten att aktivt stödja ambitiös programverksamhet genom direkta bidrag eller sänka koncessionsavgifter. Ett flertal skäl talar dock emot detta. Ett allmänt skäl är hänsynen till statsñnansema. Vidare skall en kommersiell verksamhet utövad i konkurrens principiellt vara självñnansierad och för närvarande fmns inga stationer med exempelvis public service-åtaganden

som har ett särskilt motiv för stöd. Tillräcklig erfarenhet av branschen har heller

Lokalradion Överväganden och förslag

inte vunnits för att ge grund för en diskussion rörande stödformer. Fördelning av bidrag eller indirekt omfördelning av koncessionsmedel kräver ett komplicerat regelsystem med åtföljande kostsam myndighetsutövning. Av legala skäl är det dessutom förmodligen inte möjligt att i praktiken genomföra sådana förändringar under löpande tillståndsperiod se vidare under avsnitt 5.5.6.

5.5.2 Ett nytt urvalsförfarande

Urvalet i en konkurrenssituation skall baseras tre huvudsakliga kriterier programverksamhetens inriktning, ägarförhållanden och

finansiering. Vidare kan tidigare lokalradioverksamhet tillmätas betydelse flera sökanden framstår som jämbördiga. Fördelningen

om skall syfta till mångfald i det totala medieutbudet och ett spritt ägande. En hög andel egenproducerade program och ett lokalt ägande bör typiskt premieras. En finansiering som garanterar viss ekonomisk uthållighet skall vara ett grundläggandet krav. Tillståndsgivningen skall handhas av en nämnd knuten till Radio- och TV-verket.

Urval baserat på kriterier mångfald som mål

- Kommittén förslår att auktionsförfarandet ersätts med ett urvalsförfarande baserat på tre huvudsakliga kriterier programverksamhetens inriktning,

ägarförhållanden och finansiering.

I ansökningar om tillstånd skall de sökande beskriva programverksamhetens inriktning samt lämna uppgift om ägande, finansiering och eventuell tidigare ljudradioverksamhet.

I en situation med konkurrens om ett tillstånd skall myndigheten se till det totala medieutbudet finns inom sändningsområdetoch vid fördelningen

som ha mångfald, i form innehåll och åsikter, som övergripande mål. Denna

av allmänna målsättning skall komma till uttryck i lagtexten. En sådan grundsyn medger att programverksamheten i lokalradion kan skifta från plats till plats och inte låses till viss form radio. Med en sedan tidigare bred täckning

en av

det lokala samhällets händelser, exempelvis i form av flera lokaltidningar av och ortsinriktad närradio kan en sökande som vill bedriva nischradio med

en speciell inriktning försteg. I ett sändningsområde som saknar lokaltidning

ges kan det istället vara angeläget att prioritera sökande som vill spegla lokalsamhällets händelser. Att en sökande strävar efter en hög andel egenproducerat material bör vanligen ses som en positiv omständighet.

Mångfalden skall också vara riktlinje vad gäller ägandet. Ett brett och lokalt förankrat ägande skall eftersträvas. En hög grad av ägarsarnband med

SOU 1996: 176

andra radio- och TV-företag kan därmed vara till nackdel för en sökande i en konkurrenssituation.

En finansiering som garanterar en viss ekonomisk uthållighet skall vara ett grundläggande krav för tillstånd. Tidigare lokalradioverksamhet kan vara av betydelse dels för att göra bedömningar rörande programverksamhetens inriktning och förverkligande, dels eftersom ett tidigare innehav av tillstånd skall kunna ge visst försteg när sökandena framstår som jämbördiga. De kriterier som är av betydelse för urvalet skall anges i lagtext.

En urvalsmetod som den beskrivna bör vid en konkurrenssituation bättre kunna bidraga till att förverkliga intentionerna med lokalradioreformen. Genom att urvalskriteriema anges i lag och att tillståndsmyndigheten tillförs ledamöter med integritet och erforderlig kompetens bör en hög grad av förutsebarhet erhållas och godtyckliga avgöranden kunna undvikas.

Den tillståndsgivande myndigheten Radio- och TV-verket skall även i fortsättningen handha tillståndsgivningen. Dock bör beslut i tillståndsärenden fattas av en till myndigheten knuten nämnd tillståndsnämnden med 7 ledamöter. Nämnden skall tillsättas av

- regeringen. Det är viktigt att ledamöternas integritet och oberoende ställning inte kan ifrågasättas. Ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. I nämnden skall ingå kan bidra med nödvändig sakkunskap inom

personer som området. Förutom juridisk och ekonomisk expertis bör det i nämnden finnas ledamöter som har särskilt goda förutsättningar att bedöma frågor om media, yttrandefrihet och mångfald. Branschföreträdare bör av förklarliga skäl inte ingå i nämnden, heller representanter för andra organiserade intressen. Nämndens sammansättning skall regleras genom lag.

Nämnden skall fatta beslut även när fråga är om att pröva återkallelse av sändningstillstånd samt förändringar av programverksamhetens inriktning och ägarförhållanden. I andra ärenden bör överdirektören ensam kunna fatta beslut.

5.5.3 Regler ägande och programinnehåll

De nuvarande generella reglerna om ägande skall behållas. Vid till-

ståndsgivningen skall myndigheten först pröva om sökanden över-

huvudtaget är behörig och därefter beakta ägarförhållandena som en

omständighet betydelse för urvalet. Tillstånden får inte överlåtas.

Ägaiförändrin under tillståndsperioden får endast äga rum i begrän-

gar

sad omfattning efter myndighetens godkännande.

Lokalradion Överväganden och förslag

Regeln om att en tredjedel av programmen skall vara framställda

särskilt för den egna verksamheten behålls. Emellertid föreskrivs att

dessa program skall sändas dagtid, kl. 06.00-18.00.

Förändringar av programverksamhetens inriktning får äga rum efter

myndighetens godkärmande.

Ägande

De regler som utesluter vissa ägare, nu i 5-7 §§ lokalradiolagen, skall behållas trots att urvalsförfarandet sig motverkar ägarkoncentration. Kommittén har inte funnit anledning att föreslå ändringar i sak och som varande begränsningar i yttrandefriheten kräver dessa behörighetsbestämmelser lagform.

I den föreslagna ordningen kommer således tillståndsmyndigheten vid tillståndsgivningen att bedöma ägandet i två steg. Först prövas enligt de generella reglerna om sökanden överhuvudtaget är behörig den prövning som görs redan i dag. Därefter beaktas ägarförhållandena hos sökandebolaget som ett av flera kriterier som kan påverka urvalet vid en konkurrenssituation.

I ett tidigare avsnitt 5.2 har konstaterats att den regel som begränsar det indirekta ägande varit ineffektiv och lätt att kringgå eftersom det för att sådant ägande skall vara otillåtet krävts ett ensamt bestämmande inflytande. En annan utformning av regeln är därför i och för sig motiverad. En enkel sådan förändring skulle kunna vara att ordet ensamt togs bort. Något förslag till ändring av regeln lämnasvändå inte. Skälen till detta är följande. Samma formulering av ägarbegränsningar finns i 3 kap. 3 § i den nya Radio- och TVlagen beträffande regeringens tillståndsgivning. Det är angeläget att reglerna är harmoniserade med radio- och TV-lagen. Det ligger utanför kommitténs uppdrag att föreslå ändringar för regeringens tillståndsgivning. I den förändrade modellen för tillståndsgivning motverkas ägarkoncentration effektivt redan vid tillståndsgivningen och genom en restriktiv hållning till ägarförändringar.

Förändringar av ägande

Den nuvarande rätten att överlåta ett meddelat tillstånd eller upplåta sändningstid är inte förenlig med en tillståndsgivning där ägarbilden är ett urvalskriterium. Detsamma gäller överlåtelser av aktier eller andelar eller träffande av avtal som förändrar ägarbilden eller ägarintlytandet. Eftersom det kan fmnas ett stort praktiskt behov att kunna genomföra förändringar i ägarkretsen skall ändringar i begränsad omfattning emellertid kunna äga rum. Myndigheten skall pröva om ändringarna kan godkännas. Två väsentliga utgångspunkter finns för denna bedömning. Prövningen skall motverka att otillåtet ägande enligt de generella reglerna 5-7 §§ lokalradiolagen uppstår indirekt väg. Bedömningen av tillåtligheten skall vidare vara restriktiv nog att 107

SOU 1996: 176

motverka att sökande bulvan eller för egen vinning skaffar sig ett

en - som tillstånd i syfte att överföra ägandet till annan. Genom formuleringen "i begränsad omfattning" betonas att hållningen bör vara restriktiv och att endast mindre förändringar av ägandet skall tillåtas. Om överlåtelse av aktier eller andelar innnebär att ägarbilden förändras ett mer betydande sätt bör förändringen inte tillåtas med bibehållande av tillståndet

Eftersom möjligheten att frånträda ett tillstånd oförändrad skall finnas kvar kan, myndigheten inte godkänner ägarförändring, tillståndet återläm-

om en

och tillståndet kungöras ledigt. De ny.. ägare som varit intresserade nas som

tillståndet kan då söka och vägas mot eventuella konkurrenter. av

Prövningen vid förändringar av ägandet innehåller inte det moment av lämplighetsprövning finns vid själva urvalssituationen. Möjligheten att

som

sådan prövning förutsätter att ett val mellan flera sökande föreligger. göra en Det skulle förenat med stora legala och praktiska svårigheter att göra en

vara

allmän bedömning av lämpligheten av en ägarförändring. Vid sidan av mer tillämpningen de generella behörighetsreglema har därför valts lösningen

av att enbart till den faktiska omfattningen av förändringen.

En särskild svårighet uppkommer om en tillståndshavare är aktiebolag vars aktier är föremål för allmän handel. Så är inte fallet med något av de nuvarande bolagen och det torde även i framtiden bli ovanligt. Kommittén lämnar därför denna fråga sidan med endast den anmärkningen att Radio- och TVverket och enstaka sådan tillståndshavare i förhand bör kunna finna en

en lösning rörande de eventuella komplikationer som kan komma att uppstå.

Programinnehåll

En generell regel visst programmaterial skall vara framställt för den egna

om verksamheten är erforderlig även med den föreslagna urvalsmodellen. Rättigheten att sända en viss del centralproducerat material bör finnas kvar. Det är uppenbart att kostnaderna annars skulle bli så höga att det skulle ut över de programambitioner kan ha varit en avgörande faktor för att ett

som tillstånd meddelats. Andelen programmaterial framställt särskilt för den egna verksamheten skall uppgå till tredjedel av sändningstiden och sändas

en mellan kl. 06.00-18.00.

Ordet har i medielagstiftningen en allmän och oprecis innebörd.

program Även mycket enkla meddelanden som "Fröken ur" och tidssignaler faller under begreppet och utgångspunkten är om programföretagets presenterat visst sändningsinnehåll som ett program eller inte. I Granskningsnämndens för radio och TV praxis har vissa riktlinjer för programbegreppet vid reklam och sponsring utvecklats. Förutom programföretagets tablåer utgår nämndens praxis från "förpackningen", dvs. det finns en vinjett, en programledare,

studio och själva innehållet form av sammanhållande tema. en egen m.m, Även avsnittens längd har betydelse.

lokalradion Överväganden och förslag

För att ett skall framställt för den egna verksamheten

program anses vara bör krävas redaktionell bearbetning av viss kvalitet. Det egna materialet

en skall klart skilja sig, exempelvis form eller innehåll, från annat i ljud-

genom radio sänt material. Ett visst mått redaktionellt arbete är erforderligt

Förändringar av programinrikming

Ett särskilt problem med urval som beaktar programverksamhetens inriktning är den önskan att ändra programprofil som kan uppkomma hos tillståndshavaren under tillståndsperioden.

Ändringar förändrar den ursprungliga programinrikt-

som innebär att man ningen skall godkännas myndigheten. Liksom för förändrade ägarför-

av hållande måste gälla en i grunden restriktiv inställning till förändrad programinriktning. En utgångspunkt är att myndigheten skall motverka att angivandet

oriktiga programambitioner används ett sätt att erhålla tillstånd. En av som viss uthållighet med att driva verksamhet i enlighet med deklarerade intentionerna skall krävas.

Det bör möjligt för myndigheten att tillåta även större förändringar om

vara dessa det totala medieutbudet. Myndigheten bör emellertid av hänsyn

gynnar till konkurrerande sökanden vara särskilt återhållsam med att godkänna genomgripande förändringar när det framstår tveksamt om tillståndshava-

som

urspungligen skulle ha erhållit tillståndet med den nya inriktningen. ren

På sätt beskrivits vad gäller ägarförändringar som inte god-

samma som känns finnas ytterst möjligheten att frånträdda tillståndet och söka nytt.

5.5.4 Tillståndens innebörd, sändningsområdenas storlek och

avgifter

Tillstånden skall löpa i fem år. Den som tidigare haft tillstånd skall

kunna försteg vid tillståndsgivning. Sändningsområdena skall

ges

generellt större och antalet tillstånd i varje område skall vara fler.

vara

Avgifterna skall lägre än i dag och beräknas på befolknings-

vara

underlaget i sändningsområdet.

Tillståndsperioder och förlängningsrän

Någon absolut rätt till förlängning av tillstånden skall inte finnas, vilket harmoniserar med vad enligt radio- och TV-lagen gäller för de av regeringen

som meddelade tillstånden. Tidigare tillståndshavare bör emellertid ges försteg om

eller flera sökande bedöms jämbördiga. Tillståndsperioden föreslås en som

SOU 1996: 176

vara fem år. Alla tillstånd skall upphöra samtidigt och antalet tillstånd under en period bör vara bestämt se nedan under vgifier.

Sändningsområdenas storlek och tillståndens antal Sändningsområdena bör bli betydligt större och ge ett befolkningsunderlag på minst 150 000 personer och helst betydligt mer. Det skall eftersträvas att sändningsområdena sammanfaller med de regionala sändningsområden som planerats för den digitala ljudradion och de som finns för Sveriges Radio AB:s regionala sändningar. Tillståndsmyndigheten kan bestämma annan indelning om detta skulle beñnnas lämpligare. Särskilda skäl för sändningsområden med mindre befolkningsunderlag än det angivna kan gles

utgöras av befolkning, som i vissa norrlandslän, eller geografiska särförhållanden som för Gotland.

De nuvarande sändningsområdena bereder inte tillräcklig ekonomisk bärkraft för en radioverksamhet som gagnar mångfalden. När endast två tillstånd meddelas och lyssnarunderlaget är litet söker tillståndshavama breda målgrupper och formatet blir regelmässigt brett och gmnt. I Stockholmsområdet med tio meddelade tillstånd finns däremot en tydlig tendens mot att tillståndshavama profilerar sig och söker smalare målgrupper. Ett större antal tillstånd inom samma sändningsområde synes således kunna tillföra den lokale radiolyssnaren ett ökat utbud. En förutsättning för en på detta sätt ökad mångfald är naturligtvis att befolkningsunderlaget är tillräckligt för att bära stationer som har små andelar av det totala lyssnandet.

Om den föreslagna möjligheten att prioritera programverksamhet av värde för mångfalden skall vara verkningsfull krävs sannolikt större sändningsområden. Såväl nischstationer med små lyssnarandelar som stationer med kvalitativa ambitioner och högre kostnader förutsätter ett större lyssnarunderlag. Större sändningsområden hindrar inte att den som vill rikta sin verksamhet företrädesvis till en avgränsad del av området erhåller tillstånd.

Antalet tillstånd i varje sändningsområde skall bestämmas i förhållande till befolkningsunderlaget. I varje sändningsområde bör finnas 2-5 tillstånd i Stockholm fler. Ändringen kommer att resultera i att det totala antalet sändningstillstånd till en början blir något färre. Genom att de reglerna

nya motverkar central programproduktion och centralt ägande kommer antalet egentligt självständiga tillståndshavare ändå att öka.

Med regionala eller i det närmaste regionala områden markeras också i detta hänseende skillnaden till närradion och ges lokalradion ett naturligare omfång, i storlek mellan närradion och riksradion.

Det framtida teknikskiftet från analog till digital teknik underlättas

om lokalradiotillståndshavamas områden samordnas med sändningsområdena för Sveriges Radio AB och de som nu sökt digitala tillstånd. Den digitala kom-

lokalradion Överväganden och förslag

primeringstekniken som kommer att användas kräver nämligen normalt att flera tillståndshavare delar samma signal, sändare och sändningsområde.

Slutligen bör betonas att kommittén har lämnat de tekniska aspekterna kring större sändningsområden sidan. Frågan får utredas i särskild 0rdning. Utgångspunkten har emellertid varit att det bör vara möjligt for Postoch Telestyrelsen att skapa större sändningsområden. Det finns gott om tid för planerings- och koordineringsarbetet. Frekvenser används och finns avsatta för ändamålet. Nyordningen innebär heller inte fler användare.

Avgifter Tillståndshavaren har genom sin ställning en exklusiv rätt att under tillståndsperioden göra vinster radioverksamhet. Avgifter är därför motiverade. De sökande bör i gengäld vid ansökningstillfället kunna bedöma konkurrensförhållandena under tillståndperioden. Under tillståndsperioden skall därför normalt inte upplåtas fler tillstånd på orten. Frånträdda tillstånd skall dock kunna upplåtas på nytt.

Avgiftsviljan skall inte längre vara ett urvalskriterium. Avgifterna skall inte vara så höga att dessa indirekt utesluter vissa intressenter eller programidéer. En årlig avgift skall fastställas av tillståndsmyndigheten och anges när tillståndet kungörs ledigt för ansökan. Avgiften skall beräknas på befolk-

som ningsunderlaget i sändningsområdet efter ett i förväg fastställt belopp per innevånare. Avgifterna bör bli lägre, förslagsvis ca en tredjedel av vad de i dag är. I avsnitt 7.1 utvecklas närmare det statsñnansiella utfallet vid olika i förväg bestämda belopp och diskuteras förslag till finansiering av sänkta avgifter.

5.5.5 Sanktioner, tillsyn och klagorätt

De nuvarande sanktionerna skall behållas och kompletteras med en formell möjlighet att återkalla tillstånd när ägarförändringar eller förändringar av programverksamhetens inriktning skett utan Radio- och TV-verkets godkännande. Återkallelse får inte ske åtgärden

om framstår som alltför ingripande. Granskningsnämnden för radio och TV får till uppgift att följa upp tillståndshavamas programverksamhet.

För att undvika att sändningsverksamheten låses genom rättsliga processer skall tillståndsgivningsbesluten överklagas till regeringen. Övriga myndighetsbeslut skall liksom nu överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

lll

SOU 1996: 176

Sanktioner

Om ägarförhållanden och programinriktningen skall ges betydelse vid tillståndsgivningen och det sedan skall krävas att ändringar godkänns radio-

av och TV-verket måste sanktioner övervägas.

Vad gäller ägarbegränsningar kan förändringar vara otillåtna och föranleda återkallelse redan enligt nuvarande regler 5-7 §§ och 28 § andra stycket. Dessa regler bör dock kompletteras med en generell möjlighet att återkalla sändningstillstånd när förändringar i ägarförhållandena ägt rum utan myndighetens godkännande. Även i sistnämnda fall bör återkallelse

enbart äga rum om åtgärden inte framstår som alltför ingripande.

På samma sätt bör finnas en formell möjlighet till återkallelse vid förändringar i programinriktning som skett utan myndighetens godkärmande. En sådan åtgärd kommer vanligen att framstå som alltför ingripande. Möjligheten bör dock finnas för att undvika att lagstiftningen kringgås.

Överhuvudtaget kan utifrån gjorda erfarenheter inom området förväntas att återkallelser av tillstånd sällan kommer att förekomma, dels därför att det framstår som en alltför ingripande åtgärd och att tillståndshavama vidtar rättelser för att undvika återkallelser, dels därför att återkallelser kan fördröjas genom överklaganden. Med det föreslagna urvalsförfarandet och kortare tillståndsperioder är det istället lämpligt och mer naturligt att frågan hur

om en tillståndshavare bedrivit verksamheten kommer upp i samband med att nya tillstånd skall beviljas. Den som under en tillståndspeiiod bedrivit verksamhet i god ordning i enlighet med deklarerade intentioner skall ha ett försteg vid tillståndsgivningen. Den som däremot varit försumlig i ett eller flera avseenden riskerar naturligen att förlora det försteg som ett tidigare tillstånd typiskt bör innebära eller till och med sättas sidan till förmån för annan sökande i en konkurrenssituation.

I övrigt föreslås inga förändringar i sanktionssystemet.

Kommittén har funnit att den bestämmelse i radio- och TV-lagen som ger regeringen rätt att ställa villkor om ägarförhållanden och inflytande i tillståndshavarföretag lämnats osanktionerad. Vid en jämförelse med lagens förarbeten framstår detta dock som ett misstag. Kommittén bortser därför från att förslaget i detta avseende inte helt harmoniserar med radio- och TV-lagens nuvarande utformning.

En särskild fråga som överlåtits till kommittén att besvara är huruvida det liksom för närradion skall finnas en bestämmelse som kräver att ansvarig utgivare anmälts innan dess tillstånd beviljas 4 kap. 5 § radio och TV-lagen.

- Kommittén anser inte att det finns något behov för motsvarande bestämmelse för lokalradion.

Lokalradion Överväganden och förslag

Tillsyn

När programverksamheten får betydelse vid en ny tillståndsprövning eller

grund för återkallelse förloras något av den funktionella uppdelningen som en

uppgifter mellan Granskningsnämden för radio och TV och Radio- och av TV-verket. Emellertid finns även i dag situationer där viss innehållsgranskning kan vara erforderlig för verkets beslut

Granskningsnämnden bör få uppgiften att granska hur innehållet i tillståndshavamas sändningarna förhåller sig till de intentioner som legat till grund för tillståndsgivning. En sådan granskning kan med fördel samordnas med det arbete redan utförs för att övervaka att t.ex. reklamregler följs.

som Uppdraget att granska lokalradion kommer att bli mer arbetskrävande och grannlaga förslaget, bör ändå kunna klaras med ett mindre

genom men tillskott personal. Det bör övervägas att göra årliga uppföljningar för att

av bereda det beslutsunderlag är erforderligt inför nästkommande

som tillståndsperiod. En generell bestämmelse bör ñnnas vilken ger Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV möjlighet att från tillståndshavarna få uppgifter verksamheten, tex. i form av programtablåer

beskrivande material. En sådan bestämmelse harmoniserar med vad och annat

gäller för de regeringen meddelade tillstånden. Enligt 3 kap. 2 § som av radio- och TV-lagen kan nämligen en sådan skyldighet tas in som ett tillståndsvillkor.

Eftersom resultatet granskningen blir beslutsunderlag for Radio- och

av TV-verket krävs ett löpande samarbete mellan myndigheterna. De former för vidare samordning arbetet kan krävas får utvecklas av myndig-

av som hetschefema.

Klagorätt

Nämndens tillståndsgivningsbeslut skall överklagbara. Överklaganden

vara kan komma att bli vanligt förekommande när beslutsgrundema blir mer

mer komplexa än att avgöra vem som givit det högsta budet.

Ett särskilt problem är när tillståndsbesluten kan börja gälla. Det förefaller inte möjligt att behålla den nuvarande ordningen att tillståndsbesluten gäller omedelbart, oavsett de överklagas. En senare ändring av ett tillstånds-

om beslut skulle nämligen innebära stora skador för den som inlett verksamheten med stöd beslutet och kunna få till följd att krav reses mot staten från de

av berörda parterna.

Radio-och TV-verkets beslut överklagas i dag till allmän förvaltningsdomstol. Normalt kommer endast länsrätten att pröva ett överklagat ärende efter-

vidare prövning i kammarrätt kräver prövningstillstånd. Dock har som en kammarrätten ärendet fullföljs alltid minst att ta ställning till frågan om

om prövningstillstånd skall meddelas. Tiden från verkets beslut till lagakraft-

SOU 1996: 176

ägande beslut kan därmed bli relativt lång, upp till ett år eller längre. Att märka är att ett överklagande kan komma att förhindra samtliga sändningar i sändningsområdet under denna tid eftersom talan kan komma att gälla urvalet i dess helhet, dvs. beröra alla sökande som erhållit tillstånd i området. Det kan således inte uteslutas att exempelvis samtliga tio tillståndshavare i Stockholm förhindras att inleda sändningar grund av ett enda överklagande. De negativa effekterna av att tillståndsgivningsbesluten inte gäller förrän de vunnit laga kraft kan därmed bli stora.

För att undvika att tillståndsgivningen låses under lång tid bör andra alternativ för överprövning övervägas. Det kan därvid noteras att det ändrade urvalsförfarandet utgår från en lämplighetsavvägning och mindre utgör sådan tillämpning av rättsregler som är typisk för domstol.

En särskild fråga är om ärenden om sändningstillstånd berör parts civila rättigheter och skyldigheter och att därför artikel 6 i Europakonventionen aktualiseras. Artikeln kräver möjlighet till domstolsprövning och har befunnits tillämplig i förhållande mellan enskild och en offentlig myndighet. I praxis har begreppet civila rättigheter och skyldigheter kommit att omfatta tillstånd för bedrivande av näringsverksamhet. Kommitténs uppfattning är i korthet att själva tillståndsgivningen ett stadium där sökandena ännu inte definitivt

- erhållit någon rättighet i detta fall inte kräver domstolsprövning medan

däremot de beslut som fattas efter det att tillståndet vunnit laga kraft bör kunna prövas av förvaltningsdomstol.

Regeringen bör normalt inte belastas med överprövningar av förvaltningsärenden. Emellertid är inga av de andra alternativ som finns, exempelvis att skapa en speciell klagonämnd eller lägga uppgiften på en central förvaltningsmyndighet, lämpliga i detta fall. Det rör sig därtill om ärenden av vikt för yttrandefriheten som kräver särskilda, i någon mån politiska, överväganden. Regeringen är redan verksam som tillståndsprövande organ för andra fonner av radio- och TV-sändningar. Överprövningar i någon större omfattning torde dessutom inskränkas till vart femte år.

Kommittén föreslår således att själva tillståndsgivningsbesluten överprövas av regeringen. Övriga beslut av tillståndsnämnden och verket skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol i den ordning som nu gäller.

Det krav domstols- eller kvalificerad nämndprövning som finns i 3 kap. 5 § första stycket YGL skall tillgodoses genom att tillståndsnämnden

ges erforderlig kvalitet.

Lokalradion överväganden och förslag

5.5.6 Möjligheterna att förändra lagstiftningen under löpande

tillståndsperiod

Statens möjlighet att förändra lagstiftningen under löpande tillståndsperiod är begränsad eftersom tillståndshavama har ett starkt och därför rättsligt skyddat intresse av oförändrade förhållanden. En legalt möjlig, allmänt rimlig och samtidigt effektiv förändring är att föreskriva att den andel framställts särskilt för den egna verksamheten skall

program som sändas under dagtid.

En innehavare koncession bör kunna lita att hans ställning inte

av en alltför mycket förändras under koncessionstiden. Eventuella förändringar skall begränsas till vad som ur en allmän synvinkel framstår som rimligt oavsett om det i och för sig är legalt möjligt med än större ändringar.

Kommitténs legala utgångspunkter är att de föreslagna ändringarna inte skall riskera ersättningsskyldighet eller andra rättsliga påföljder för staten i händelse och att det inte som en del i förslaget skall ingå någon

av process form ekonomisk uppgörelse mellan stat och tillståndshavare. Möjlig-

av heterna till ändringar under löpande tillståndsperiod med beaktande av dessa utgångspunkter är begränsade.

Den intresseavvägning som är ledande såväl för ett rättsligt avgörande som vid ett allmänt resonemang ger det enskilda intresset ett försteg. Till ett

mera starkt enskilt intresse bidrar bl.a. de höga avgifterna, de stora investeringarna och att tillståndshavarna haft fog för att vänta sig en ostörd verksamhet under tillståndsperioden. Till detta kommer att tillståndshavama knappast kan lastas för att utfallet reformen inte blivit det önskade. Det bör mot denna bak-

av grund krävas ett tungt vägande allmänt intresse för att motivera ingripande förändringar under löpande tillstånd. Sådana skäl kan vara värnande av olika säkerhetsintressen, hälsa och miljö: Det allmänna intresse som förfelats att

fördelning sändningsutrymme skall resultera i mångfald och en vid en av yttrandefrihet är visserligen starkt men inte av den karaktären att det

självklart tar över det enskilda intresset i detta fall. Därvid kan noteras det stora utrymme finns att effektivt förmedla åsikter och informa-

som numera tion andra marksänd ljudradio och television, exempelvis

vägar än genom via satellit, kabel- och telenät.

Under den löpande tillståndsperioden är det inte möjligt att ändra reglerna

ägande. Ägandet har tagit form efter rådande regler och tillämpningen av om dessa. I många fall kan inflytandet i fler än ett tillståndshavarbolag, genom ägande eller avtalsförhållande, sägas vara tämligen exakt anpassat till vad som har tillåtits. Även små ändringar skulle därför få sådana drastiska konsekven-

att de i praktiken skulle att jämställa med återkallelse av tillstånd. ser vara

SOU 1996: 176

Det är knappast heller möjligt att ändra regler för tillståndsgivning och införa en ny urvalsmetod under löpande period oavsett hur man förfar med

avgifterna. Detta skulle nämligen innebära att nuvarande tillståndshavare ges konkurrens av tillståndshavare som verkar under andra villkor, vilket tillståndshavama svårligen kunnat förutse. Staten har dessutom ett allmänt

ansvar att i möjligaste mån verka för konkurrensneutralitet. Det finns också andra skäl som talar mot att tillskapa en ordning med parallella regelsystem. Ett skäl är att det lagtekniskt och granskningsmässigt är komplicerat med olika regler för olika tillståndshavare. Även risken for komplikationer inom det nuvarande systemet med frånträdelser av tillstånd m.m. ökar. Ett under tillståndsperioden ändrat urvalsförfarande skulle därtill i praktiken bli av mindre betydelse. De tillkommande upplåtelsema som kan bli aktuella under de närmaste åren i analog teknik synes uppgå till endast något femtontal tillstånd mindre orter. Med hänsyn till den tid som åtgår innan ändringar kan träda i kraft skulle dessa tillstånd bara gälla under en kortare tid 2-3 år innan nuvarande tillstånd löper ut

Vad gäller programreglema kan begränsade ändringar diskuteras redan under löpande tillståndsperiod. Ändringar innebär krav på visst

som programinnehåll synes dock, förutom diskutabla ur ett allmänt perspektiv, vara en alltför ingripande förändring av förutsättningarna för verksamheten. Detsamma gäller större ändringar av andelen självständigt programmaterial. Däremot bör det vara möjligt att föreskriva att andelen program som framställts särskilt för den egna verksamheten skall sändas under viss del av dygnet. Kommittén föreslår att bestämmelsen redan under löpande tillståndsperiod ändras så att andelen program som framställts särskilt för den skall sändas under dagtid, kl. 06.00-18.00.

En sådan förändring är formellt sett liten eftersom den inte innebär att några innehållsmässiga krav ställs. I praktiken är ändringen ändå betydelsefull för en del av tillståndshavama. Det måste emellertid ha stått klart för dessa tillståndshavare att lagstiftarens intentioner med bl.a. den nu diskuterade regeln varit att de lokala stationema till viss del skall bedriva en självständig programverksamhet med eget programmaterial. Avsikten har inte varit att kravet egenproduktion skall uppfyllas med en CD-växlare nattetid

oavsett att lagtextens avfattning enligt Granskningsnämndens för radio och TV bedömning inte förmått förhindra detta. De tillståndshavare som lagt upp sin verksamhet detta sätt har därför kunnat förutse att de därigenom redan under tillståndsperioden riskerat att drabbas av en justerad lagtext. Just det förhållandet att ändringen inte lika belastar alla tillståndshavare, utan främst dem som bortsett från lagstiftarens syfte med reglerna, är ett ytterligare stöd för att ändringen kan föreslås som legalt möjlig under löpande tillståndsperiod.

Lokalradian Överväganden och förslag -

Förändringen bör effektiv eftersom radiolyssnandet till övervägande vara del sker dagtid, vilket får till följd att tillståndshavama koncentrerar sin egentliga programverksamhet till denna tid.

5.5.7 Förändringar efter år 2000

Efter utgången nuvarande tillståndsperiod är det möjligt att ändra av lagstiftningen och genomföra kommitténs förslag. De nuvarande tillståndshavama kan ges försteg om flera sökanden är mer eller mindre jämbördiga.

De nuvarande tillstånden upphör formellt att gälla vid utgången av år 2000. Detta gäller såväl enligt lagtext som enligt tillståndens avfattning. Det anges uttryckligen i de tillstånd Radio- och TV-verket beviljat att tillstånden som gäller för tiden fram till år 2001. I tillståndshandlingama finns inget utsagt om tillstånden kan komma att förlängas. Formellt gäller således att Radio- och att TV-verket har att fatta tillståndsbeslut för den kommande perioden. nya Enligt 8 § andra stycket lokalradiolagen skall verket vid en tillståndsperiods slut på tillståndshavarens begäran förlänga tillståndet ytterligare en period. Det enda lagfästa undantaget från detta är om en tillståndshavares sändningsområde efter ändrad indelning av sändningsområden inte längre framstår väsentligen detsamma. Detta förhållande har ofta beskrivits, som bl.a. Radioutgivareföreningen, som att de nuvarande tillståndshavama av lagtextens formulering försäkrats att tillstånden efter förlängning genom om skall gälla till utgången år 2008. Strikt enligt lagtextens formulering är av innebörden dock Eftersom tillstånden efter begäran vid en en annan. tillståndsperiods slut skall förlängas ytterligare en period kommer tillstånden bli eviga, förutsatt att lagen är oförändrad och områdesindelningen biatt behållen. Det är orimli slutsats att lagfonnuleringen skulle konstituera ett rättsligt en g förhållande inte skulle kunna ändras av riksdagen tillståndshavamas som ställning skulle i så fall ha högre rättslig kvalitet än om den befästs i en grundlag. Det är uppenbart att staten kan genombryta tillståndshavarens

ställning genom ny lagstifming. Frågan följer är vid vilken tidpunkt lagändringar kan genomföras utan som rättsliga påföljder för staten kan bli aktuella. En väsentlig utgångspunkt är att därvid att de tillstånd förvaltningsmyndigheten meddelat upphör att gälla som vid utgången år 2000. Det finns således inte någon tillståndsmässig utfäsav telse från sida för tiden därefter. Av än större vikt för statens möjlighet statens att fritt förändra lagstiftningen är de klart uttalade förbehåll härom som finns i

SOU 1996: 176

lagens förarbeten prop. 1992/93:70. Förbehåll har lämnats rörande lagändringar grund av mindre väl lämpade regler, ändrade tekniska förutsättningar eller andra förändrade förhållanden s. 20-21 eller efter en allmän översyn s. 42-43. Vidare har lagrådet påpekat till vilket regeringen

- anslutit sig att de som erhållit tillstånd måste räkna med möjligheten att de inte

får tillståndet förlängt grund av skärpta krav i lokalradiolagen s. 25-26.

Under dessa förhållanden är det tveksamt om det ens finns anledning att anlägga de tankegångar som är typiska för en sådan intresseavvägning

som tidigarebekrivits. Om så ändå sker leder det naturligen till påpekandet att osäkerheten i tillståndens bestånd och innebörd efter år 2000 varit en i högsta grad förutsebar och påräknelig faktor för tillståndshavama och att inte någon, vare sig tillståndshavare eller part i avtalsforhållande, kan förvänta sig att för evigt under oförändrade förutsättningar behålla sin ställning.

Kommitténs slutsats är att det rent legalt är möjligt att införa de förändringar som föreslås redan när de nuvarande tillstånden löper ut.

En av förändringarna är att tillståndshavama inte har den rätt till förlängning som anges i ovan nämnda bestämmelse. Ur allmän synvinkel framstår det dock som lämpligt att de nuvarande tillståndshavama vissa ut-

- varav vecklat en form som ligger nära vad lagstiftningen syftat till kan ett för-

- ges steg vid nästa ansökningstillfälle. Detta kan lämpligen ske genom att nuvarande tillståndshavare ges försteg om verket finner fler sökande eller

mer mindre jämbördiga.

Det är att märka att det principiella resomenang som förts inte

ovan ens kommer att vara tillämpligt på alla de nuvarande tillståndshavama eftersom den översyn av sändningsområdena som föreslås kan komma att leda till väsentliga förändringar, vilket är en omständighet som redan enligt gällande lag kan medföra att tillstånd inte skall förlängas.

6 Närradion

6.1 Tillståndshavarkretsen

Närradion skall även i fortsättningen vara förbehållen lokala ideella sammanslutningar. Rätten att sända skall dock vidgas till en större krets genom att tillstånd skall kunna ges även till lokala ideella föreningar

bildats för att sända närradio. Det nuvarande kravet verksamhet som på orten under minst ett år skall upphävas. Förändringen syftar till en vidgad yttrandefrihet och en livskraftigare närradio som bättre kan utnyttja det sändningsutrymme som avsatts för ändamålet

Gällande lag Rätten att sända närradio är förbehållen en trängre krets juridiska personer. Närradion är avsedd åsiktsradio för det traditionella föreningslivet och

som för Svenska kyrkans församlingar. I radio- och TV-lagen definieras närradion som "lokala ljudradiosändningar för föreningslivet".

Enligt 4 kap. 4 § radio- och TV-lagen kan tillstånd ges till följande juridiska personer:

Lokala ideella föreningar som bedriver verksamhet inom sändningsområdet.

Lokala ideella föreningar som har bildats för att i närradio sända pro-

ett led i den verksamhet som en riksorganisation bedriver inom gram som sändningsområdet.

Församlingar inom Svenska kyrkan.

Obligatoriska sammanslutningar av studerande vid universitet och högskolor.

Sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde för gemensamma närradioändamål närradioföreningar.

På de lokala ideella föreningarna i de två första punkterna ställs krav att verksamhet inom sändningsområdet skall ha bedrivits i minst ett före dagen

ansökan tillstånd. i för om

Motiv Tanken att närradion skall åsiktsradio för föreningslivet har vidhållits

vara en när lagen varit föremål för översyn. Det primära syftet är att ideella föreningar

SOU 1996: 176

skall kunna sända program som ett led i sin vanliga verksamhet. Grupper eller enskilda med syfte att enbart sända radio har därför varit uteslutna från närradion. Andra former av juridiska personer som bolag, stiftelser och ekonomiska föreningar har inte heller givits möjlighet att använda närradion. Detsamma gäller stat, kommuner och offentliga organ. Skälet att just organisationslivet givits privilegiet att sända är att det ansetts väsentligt att föreningarna såsom företrädare för olika intressen skall ges möjlighet att uttrycka sina uppfattningar.

I 3 kap. 2 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen YGL att det

anges skall finnas en möjlighet för sammanslutningar att få tillstånd att sända ljudradioprogram i lokala radiosändningar i den utsträckning tillgängliga

som radiofrekvenser medger. Bestämmelsen har tillkommit

för att garantera att fördelningen av frekvenser alltid skall leda till att "det finns ett utrymme för ett system av det slag som närradion nu utgör". Grundlagen skyddar således en form av lokal ideell radio. Däremot förbehåller inte lagen denna radioform för en definierad tillståndshavarkrets.

Kommitténs förslag och motiv

Närradions tillståndshavarkrets bör kunna omfatta fler.

Närradions tillkomst har inneburit en vidgad yttrandefrihet. Möjligheten att få sända närradio är samtidigt inskränkt. Eftersom antalet radiofrekvenser är begränsat kan heller inte användandet av ljudradion vara helt fritt. Det är nödvändigt att inte bara göra prioriteringar mellan olika former radioan-

av vändning utan även mellan olika användare. Detta gäller även inom närradion.

De förändringar som ägt rum både vad gäller faktisk närradioanvändning och i samhället i stort aktualiserar frågan om vilka som i framtiden skall sända närradio. Frågan bärs också fram av yttrandefrihetsgrundlagens erinran om att det allmänna skall sträva efter vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet vid upplåtelse av radiofrekvenser.

Ett flertal omständigheter talar för att tillståndshavarkretsen bör kunna vidgas.

Det utrymme som finns för närradiosändningar utnyttjas för närvarande inte fullt ut. Antalet sändande sammanslutningar har kraftigt minskat under de senaste åren och det finns ledig sändningstid så gott som alla orter. I mer än hälften av landets kommuner äger inga närradiosändningar rum trots att det i frekvensplaneringen finns utrymme avsatt för närradion. På många orter har närradion svårt att överleva eftersom få av dem som kan erhålla tillstånd har intresse av att sända.

Grupper som formellt inte är sändningsberättigade står för en stor andel

av sändningstiden. Det rör sig till stor del grupper vars vilja att sända bör

om ses som legitim inom ramen för en ideell lokal radio. Dit hör bl.a. gymnasie- 120 skolornas medieutbildningar och arbetsmarlmads- och ungdomsprojekt i olika

Närradion överväganden och förslag

former. Dit kan också räknas många olika former av småskalig, icke kommersiell radio, som kan vara inriktad på ortens händelser eller sändningar till speciella såsom invandrare, sändningar som inte är en sidoverksam-

grupper, het i det traditionella föreningslivet. Lagstiftning bör därför kunna harmonise-

med de verkliga förhållandena utan att tanken om närradion som en lokal ras radio för ideella intressen överges.

Till detta kommer att det traditionella föreningslivet tycks ha förlorat en del

sin forna betydelse. I vart fall organiserar det färre unga människor. av av

Det är mot denna bakgrund knappast motiverat att behålla närradion som endast ett språkrör för det etablerade föreningslivet. Yttrandefriheten gagnas

att fler får tillstånd att sända och ett tillskott av sändningsberättigade skulle av kunna vitalisera närradion och göra den mer angelägen orten.

De betänkligheter som finns mot att lätta de nuvarande begränsningarna i fråga sändningsrätt rör främst risken för en kommersialisering av när-

om radion. En förändring skulle kunna göra det enklare för den som vill sända närradio med vinningssyfte att få tillstånd. Emellertid visar erfarenheten av gällande regler att det för närvarande inte bereder sådana intressenter några

helst svårigheter att via "samarbete" med tillståndsberättigade vinna tillsom träde till närradion. Så länge tanken är ett stort antal små och stora sammanslutningar olika karaktär utan större kostnad och besvär skall kunna kan få

av tillstånd är detta dock svårt att undvika, oavsett hur tillståndsreglema utfor-

Därtill är andra faktorer mer avgörande för risken för en kommersiell mas. utveckling, främst naturligtvis reklamrättigheten men också i hög grad sändningsområdenas storlek och möjligheten att samsända och sända centralt producerade program.

En utvidgning kan äga på det sättet att det blir möjligt för enskilda att

rum bilda ideell förening med syfte att sända radio. För tillstånd skall krävas att

en föreningen och dess medlemmar har lokal anknytning genom boende eller verksamhet. Vidare skall syftet ideellt och verksamheten får inte till

vara någon del drivas i enskild eller juridisk persons vinstintresse. Sammanslutningar där medlemskretsen består av juridiska personer bör inte beviljas tillstånd.

Nuvarande kategorier tillståndshavare bör även i fortsättningen kunna

av erhålla tillstånd för att bedriva närradiosändningar som en del av sin hela verksamhet. Inget hindrar emellertid sådan sammanslutnings medlemmar

en från att bilda och utöva närradioverksamheten i en ideell förening inriktad närradiosändningar om det skulle befinnas mer passande.

Det krav för närvarande finns på ettårig verksamhet orten bör av-

som skaffas eftersom det inte är förenligt med tanken att en ideell förening skall kunna bildas i avsikt att sända närradio. Uppfyllande av de formella förutsättningarna för att förening skall kunna inta ställning av självständig juri-

en disk stadgar utgör självfallet krav för tillstånd. Hämtöver bör

person, m.m. också krävas att föreningen organiserar ett flertal enskilda med lokal anknyt-

SOU 1996: 176

ning. Eftersom sändningsutrymmet är begränsat bör undvikas att tillstånd lämnas till Föreningar som framstår som konstruerade för endast eller ett

en fåtal individers sändningsintresse. För tillstånd skall krävas att ansvarig utgivare är utsedd och att de krav som ställs på sådan enligt YGL är uppfyllda. Regeln om att församlingar Svenska kyrkan skall tillstånd bör för-

ges ändras så att också kyrkliga samfálligheter i Svenska kyrkan innefattas eftersom de ekonomiska förutsättningarna och beslutanderätten i de frågor

som aktualiseras vanligen finns hos samfällighetema Närradioföreningars ställning och sändningsrätt behandlas

nedan i avsnitt 6.6.

6.2 Tillståndsgivning, och sändningstider avgifter

Tillståndsgivningen skall skötas centralt av Radio- och TV-verket. De verksamma sammanslutnin garna skall bedriva sändningarna under eget tillstånd och med egen ansvarig utgivare. Fördelningen sändnings-

av tider skall kunna ske genom frivilliga överenskommelser mellan tillståndshavama. Enbart när tillståndshavama inte kan fördel-

enas om ningen skall verket fatta beslut.

Radio- och TV-verkets kännedom om det på orten gällande sändningsschemat bör i första hand erhållas ett samarbete med den

genom lokala närradioföreningen. Det skall dock finnas skyldighet för den

en enskilde tillståndshavaren att begäran lämna verket upplysning

om sina sändningstider. Verket skall kunnaförena en sådan begäran med vite.

Avgifterna för att sända närradio skall avskaffas.

Gällande lag

Radio- och TV-verket handhar tillståndsgivningen för närradio. Enligt 4 kap. 3 § radio- och TV-lagen bestämmer verket vilka får sända närradio och

som under vilka tider sändningarna får äga rum. Tillstånd att sända närradio gäller för viss tid. Sändningstiden fördelas enligt tillståndshavamas önskemål. Om dessa inte kan enas om fördelning av sändningstidema beslutar verket

vem som skall ges förtur. Besluten om sändningstid gäller tills vidare, dock högst ett år. Besluten kan omprövas om det finns särskilda skäl. Bestämmelsen motsvarar i allt väsentligt vad som tidigare gällt enligt närradiolagen med den skillnaden att tillstånd tidigare har lämnats på obegränsad tid.

Närradiøn överväganden och förslag

Avgift för närradiosändningar utgår enligt förordningen 1984:463 med 15 kronor för varje påbörjad timme. Avgifterna beräknas kvartalsvis i efterhand. Den inte sänder reklam kan befrias från avgiften genom att i efter-

som hand in deklaration om att reklam mot vederlag eller program mot be-

ge en talning inte sänts.

Motiv Ordningen med en centraliserad tillståndgivning för ljudradio och television har aldrig nämnvärt ifrågasätts. Däremot har för närradions del länge diskuterats möjligheten att decentralisera besluten om sändningstid till de lokala närradioföreningama, de sammanslutningar för handhavande av gemensamma närradioändamål de flesta orter bildats av tillståndshavama.

som

Enligt 1l kap. 6 § tredje stycket regeringsformen kan förvaltningsuppgift överlämnas bolag, förening, samfallighet, stiftelse eller enskild individ. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning skall detta ske med stöd av lag.

Det är således formellt möjligt att låta en närradioförening utöva förvaltning. I praktiken förekommer överlämnande enligt detta stycke emellertid mycket sällan. Möjligheten bör utnyttjas endast om starka skäl föreligger. När överlämnande förekommer är det till mycket väl etablerat organ, exempel är Svensk Bilprovning AB, Sveriges Advokatsamfund och Röda korset.

Vid flera tillfällen har möjligheten att överlämna till närradioföreningar att besluta om sändningstidemas fördelning övervägts och avvisats jmf exempelvis 1984/85: 145 25-26 och SOU 1990:70 s. 162-165. Mot

prop. s. bakgrund att uppgiften är viktig art eftersom den i realiteten angår

av av begränsning av informations- och yttrandefrihet har påpekats de stora krav som ställs beslutsfattaren. Praktiska problem har ansetts uppkomma eftersom den lagstiftning som reglerar myndigheters verksamhet, exempelvis förvaltningslagen och sekretesslagen, inte skulle gälla för närradioföreningens handläggning. Offentlighetsprincipen skulle inte vara tillämplig. Vidare har pekats närradioföreningarnas stora antal, bräckliga juridiska form och att de själva som sändningsberättigade skulle kunna ha intressen i de ärenden som skulle prövas.

Dessa överväganden, tillsammans med en ambition att ändå decentralisera besluten om sändningstid, ledde till att ett förslag om inrättande av lokala närradioråd, med ställning av myndighet, framlades i betänkandet "Lokalt ledd närradio" SOU 1990:70. Förslaget, som innebar tillskapande av ett 150-tal lokala närradioråd vars verksamhet skulle regleras i särskild ordning, har aldrig lett till lagstiftning. Vid den senaste reformeringen behölls den rådande ordningen med hänvisning till att förslaget fått ett blandat mottagande hos remissinstansema och det inte var lämpligt med en förändrad beslutsordning samtidigt som reklam infördes i närradion.

SOU 1996: 176

Radio- och TV-verket har föreslagit att en modell liknande den som gäller för lokala kabelsändarföretag skall tillämpas. Lokala kabelsändarföretag förordnas av verket enligt radio- och TV-lagen och erhåller kostnadsfritt tillgång till en kanal i kabelnäten, vilket är en del av nätinnehavamas s.k. must carryskyldighet. Ett förordnande förutsätter att kabelsändarföretaget bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och kan antas låta olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sina sändningar. Sändningstiden fördelas sedan mellan intressentema inom kabelsändarföretaget. Vid tillämpning av en sådan modell skulle således endast en tillståndshavare förordnas varje ort under kravet att deltagande i dennes verksamhet skulle vara öppet för alla som ville sända.

Tillämpning I dag äger tidsfördelning typiskt rum på följande sätt. Den lokala närradioföreningen samlar tillståndshavama orten till ett årligt sammanträde om fördelning av sändningstider. Ett schema upprättas och sänds till Radio- och TV-verket för beslut och registrering. Radio- och TV-verket fattar sedan beslut, vilket vanligen kräver ett antal kontakter mellan myndigheten och närradioföreningen/de lokala tillståndshavama. Beslutet om sändningstidema gäller ett år. Inför utgången av perioden påminner verket tillståndshavama på orten om att det är dags att sända in ett nytt schema till verket.

Under året inträffar dock regelmässigt förändringar. Nya tillståndshavare tillkommer, andra avslutar sina sändningar, ändringar och byten av sändningstid äger rum, sändningsuppehåll förekommer osv. Allt detta resulterar i nya ansökningar och nya beslut om sändningstider eftersom rätten att sända förutsätter ett beslut av verket. De flesta ansökningar om sändningstid ingri-

dessutom i två- eller trepartsförhållande. Ärendet rör den sökande, närper ett radioföreningen orten som har ett övergripande ansvar, och andra tillståndshavare som avstår från eller kan vara intresserade av sändningstiden. Alla tidsänenden måste passera myndigheten och där behandlas ett sätt som uppfyller förvaltningslagens krav. Systemet leder till en stor pappershantering rörande okomplicerade ärenden och upplevs av tillståndshavama som tröttande.

Genom registering av sändningstidema ges ett underlag för debitering av avgifter som sker utifrån ianspråktagen sändningstid samt medges allmänheten och olika myndigheter, exempelvis Granskningsnämnden för radio och TV, snabb kunskap om vem som varit ansvarig för viss sändning. Det medför också att verket får god kontroll över hur sändningarna bedrivs, vilket exempelvis ger verket möjlighet att initiera ärenden om återkallelse av tillstånd när sändningar har upphört.

Det schemaarbete som äger rum vid den lokala närradioföreningen före- 124 bygger tvister om sändningstid. Sådana uppstår ändock, dels vid schema-

Närradion Överväganden och förslag

läggning, dels också under löpande perioder, exempelvis när flera tillståndshavare vill ha tid som blivit ledig. De flesta sådana konflikter som når verket löses informell medling av tjänstemännen men i ett visst antal fall

genom måste verket fatta beslut. Sådana beslut har dock blivit allt färre och uppgår till mindre än tio årligen. Enkla proportionella principer används av verket vid sådan tvångsmässig fördelning. Programinnehåll och andra faktorer av skönsmässig karaktär ges ingen betydelse.

Kommitténs förslag och motiv Den nuvarande ordningen med att varje ort ge separata tillstånd till alla som är berättigade att sända skall behållas. Kommittén har övervägt Radio- och TV-verkets förslag funnit det angeläget att även i fortsättningen bibehålla

men den höga rättssäkerhet det innebär för den enskilda organisationen att alltid garanteras tillstånd och sändningstid, oavsett de konflikter som kan finnas eller komma att uppstå hemorten. I denna garanti ligger också ett konfliktförebyggande moment eftersom vetskapen om regleringens innebörd kan förväntas avhålla från försök att blockera andra grupper från att göra sig hörda.

Modellen med en tillståndshavare på varje ort som till sina medlemmar fördelar sändningsutrymmet är smidig men ger inte samma garanti för att alla får tillgång till mediet. För lokala kabelsändarföretag gäller att missförhållanden först kan beaktas vid omprövning av tillstånd efter periodens utgång. Visserligen har problemen därmed varit små men förhållandena skiljer sig avsevärt mellan det billiga ljudradiomediet och den dyrare televisionen. Kabelsändarföretagen har haft svårt att fylla sina tablåer och deras verksamhet har inte haft karaktär åsiktsforum, vilket skiljer dessa från närradion som

vissa platser kännetecknats av tvister om sändningstid, meningsmotsättningar och tillståndshavare med uppseendeväckande åsikter. Det är troligt att tvister uppstår oftare inom närradion. För att tillgodose rättssäkerhetsaspekter skulle modellen därför för närradions del behöva tyngas med en noggrann reglering formerna för tillståndshavarens interna arbete och för tvistlösning

av under löpande tillståndsperiod. Samtidigt skulle i praktiken alla de principiella invändningar som framförts rörande delegering av beslutanderätt till närradioföreningar kunna hävdas mot ordningen.

Med fortsatt tillståndsgivning till de enskilda sammanslutningama skall

en reglerna om ansvarig utgivare behållas oförändrade.

Tillståndsgivningen bör även i fortsättningen skötas centralt av statlig myndighet. Effektivitet och rättssäkerhet talar för detta. I dag handläggs sålunda tillståndsgivningen för hela landet av ett fåtal personer med gedigen kompetens. Den centrala myndigheten sköter dessutom utgivarfrågor, avgifter, information till tillståndshavarna m.m. Denna ordning är rationell, effektiv och garanterar att ärendena behandlas lika. Visserligen är det möjligt att enligt 11 kap. 6§ andra stycket regeringsformen anförtro statlig förvalt- 125

SOU 1996: 176

ningsuppgift åt kommun eller att lägga uppgiften länsstyrelse men detta skulle innebära försämringar i dessa avseenden, kräva betydande lagändringar och dessutom utgöra en omotiverad skillnad mot övrig tillståndsgivning för radio och TV.

En enklare ordning vad gäller sändningstider bör införas, innebärande att verket bara skall fatta beslut när det föreligger tvist mellan tillståndshavare om viss sändningstid.

Tidigare har avvisats att delegera beslutanderätt i ärenden om sändningstid till närradioföreningar. Emellertid utövas i praktiken ingen beslutanderätt vid fördelningen av sändningstider. Fördelningen grundas på frivilliga överenskommelser och närradioföreningen har en sammankallande och förslagsställande roll. Sådana frivilliga överenskommelser om sändningstid och närradioföreningens del i deras tillkomst kan knappast sägas utgöra myndighetsutövning eller yttrandefrihetsbegränsande beslut. Det möter således inga rättsliga hinder att låta tillståndshavama själva fördela sändningstiden och avlyfta verket de rutinmässiga registrerande besluten av dessa överenskommelser. Verkets uppgift kan begränsas till att fastställa sändningstider enbart när tillståndshavama inte kan enas. En tillståndshavare kan med andra 0rd alltid påkalla verkets prövning av hur sändningstid skall fördelas när motstridiga intressen orten finns. Myndighetsbeslut om sändningstider kan också vara erforderligt vid störningar, exempelvis när tillståndshavama inte respekterar varandras tider.

Verkets fördelning av sändningstid skall även fortsättningsvis ske enligt de principer som beskrivits i tidigare lagförarbeten och utvecklats vid tillämpning. Verkets beslut om sändningstid gäller tills vidare, dock längst ett år, och verket har att följa upp förhållandena orten när beslutet löper ut.

Två frågor måste lösas om Radio- och TV-verkets registrering av alla sändningstider skall kunna avskaffas. Det rör kunskapen om vilken tillståndshavare som sänt viss ort vid viss tid och hur avgifter skall beräknas, om sådana skall utgå.

Kännedom om sändningsscherrta Närradioföreningarna och tillståndshavare skall lämna upplysningar om sändningstider till Radio- och TV-verket. De enskilda tillståndshavama skall kunna föreläggas att upplysa om sändningstider.

Det finns ett behov hos Radio- och TV-verket av god kunskap om vilka sändningstider de olika tillståndshavama har, dels för egen del, dels för att kunna lämna upplysningar om sändningstider till allmänheten och andra myndigheter. Det är väsentligt att finna en rimlig balans mellan behovet av kunskap om sändningstider och omfattningen av rapporteringsplikten. Det vore föga meningsfullt att ersätta den nuvarande registreringen med in- 126 rapportering av varje sändningstillfälle i efterhand. Det torde vara tillräckligt

Närradion Överväganden och förslag

att en rapportering sker var gång nya sändningsscheman bestäms, i likhet med vad som är fallet i Danmark och Norge. Det står tillståndshavama fritt att avgöra hur länge ett sändningsschema skall gälla.

Skyldigheten kan uppfyllas genom närradioforeningens försorg. Närradioföreningar är inte obligatoriska sammanslutningar och skyldigheten att lämna upplysningar om de egna sändningarna måste ytterst åvila den enskilde tillståndshavaren. Erfarenheterna från grannländema visar att det normalt inte är något problem att frivillig väg erhålla kunskap om sändningstiderna. Verket kan utveckla en lämplig rutin for detta.

En möjlighet att vid vite förelägga en tillståndshavare att lämna upplysningar om de egna sändningstidema skall dock finnas.

Även Granskningsnämnden för radio och TV och Konsumentombudsmannen bör kunna begära in sådana upplysningar vid äventyr av vite.

Avgifter Avgifter skall inte längre utgå för närradiosändningar.

Rent allmänt utgör närradions ställning av ideell radio med ansträngd ekonomi en anledning att avskaffa avgifterna.

För den som inte sänder reklam är avgiften indirekt redan avskaffad eftersom det är möjligt att erhålla avgiftsbefrielse. Allt färre sänder reklam i närradion. Verkets intäkter sjunker därför konstant, från ca 4 miljoner kronor per år 1993 till under 2 miljoner kronor under år 1996. Eftersom verkets kostnad för hanteringen är avsevärd, ca 300 000 kronor per år, blir det överskott som statsfinansiellt motiverar uttaget allt mindre. I nuvarande system bör även de många reklamfria tillståndshavamas möda med att söka befrielse från avgifterna noteras. Som indirekt frnansieringskälla är det krympande överskottet dessutom helt marginellt i förhållande till de årliga koncessionsavgifter flera hundra miljoner kronor som erhålls från lokalradiotillståndshavarna och TV4 AB.

Mot ett avskaffande av avgifterna har vanligen anförts att det är principiellt betänkligt att reklamsändande närradiotillståndshavare skall vara fria från avgifter medan lokalradiotillståndshavarnas koncessionsavgifter är höga. I praktiken har det emellertid visat sig att något verkligt konkurrensförhållande inte föreligger och att den synbara genvägen till avgiftsfri kommersiell radio via närradion inte varit brukbar. Borttagande av de låga avgifter som nu utgått saknar betydelse för förhållandet mellan de två radioformema.

Alternativt kan den föreslagna ordningen med slopad registrering av sändningstid kombineras med avgifter i annan form. Det är naturligtvis möjligt att låta den som vill sända reklam betala en årlig avgift om ett antal tusen kronor för rättigheten eller belägga själva tillståndsgivningen eller innehavet av ett tillstånd med en avgift till täckande av de administrativa kostnaderna.

SOU 1996: 176

Fördelning sändningstid på orter med än en sändningsmbjlighet

av mer I de sändningsområden har fler än en sändningsmöjlighet för närradio

som två eller flera frekvenser medför den nya ordningen en ökad risk för att en tillståndshavare med olika metoder skaffar sig en ensamställning den ena frekvensen. Det finns flera tidigare exempel sådana överenskommelser

syftat till att den bättre möjligheter att bedriva kommersiella som ge ensamme satsningar. När a.ll tidsfördelning löper genom myndigheten motverkas i viss mån detta. Även i fortsättningen kan verket ha ett behov att förebygga ett sådant exklusivt nyttjande. Detta skulle kunna ske genom att myndigheten i själva tillståndsbeslutet inte bara inom vilken kommun tillståndet gäller

anger utan också vilken sändningsmöjlighet/frekvens. Sådana beslut- vilka givetvis skulle kunna omprövas under tillståndsperioden torde vara möjliga

utan lagändring ingående i verkets allmänna behörighet att besluta om

som sändningstillstånd.

6.3 Sändningsmöjligheter och sändningsområden

Om Radio- och TV-verket finner att intresset för närradiosändningar på

ort är klart större än tillgången sändningstid skall verket oftare än

idag kunna göra undantag från principen om att endast en sändnings-

möjlighet för närradio får finnas i en kommun.

Verket skall det finns synnerliga skäl kunna tillåta sändnings-

områden som är större än en kommun.

Gällande lag

I 4 kap. 2 § radio- och TV-lagen anges att det skall finnas möjlighet att sända närradioprogram i kommun sammanslutning som kan få

en om en tillstånd önskar det. Om det finns särskilda skäl får det samtidigt sändas mer

närradioprogram i kommunen. Sändningsområdena för närradio får ha än ett

diameter ca 10 kilometer. Verket får i särskilda fall besluta om större en sändningsområden. Utanför storstadsområdena bör det eftersträvas att sändningarna kan tas emot i hela kommunen.

Bestämmelsen motsvarar väsentligen vad som tidigare gällt enligt närradiolagen.

Närradion Överväganden och förslag

Motiv och tillämpning Begränsningarna av sändningsområdenas storlek har motiverats med hänvisning till att syftet med närradion har varit att skapa en mycket lokal radio. En annan anledning till begränsningarna av sändningsområden och antalet sändningsmöjligheter är att motverka att närradion grund av den reklammöjlighet som införts sväller ut och blir en andra form av kommersiell radio, vilket betonats som särskilt viktigt i propositionen 1992/93:70 om privat lokalradio.

Begränsningen i sändamas räckvidd har funnits från närradions stan men genom åren formulerats olika sätt. Ursprungligen uttrycktes den som att sändama skulle ha en effekt på 10 watt. I tillämpning började dock snart Närradiokommittén och senare Närradionämnden tillåta högre effekter. Räckvidden formulerades med hänvisning till vilka områden skulle

som täckas. Sedermera utvecklades en enkel praxis där sändarna tilläts bli kommuntäckande, vilket småningom gavs lagstöd. Några undantag från denna regel har sedan aldrig tillåtits. I startskedet hade dock Närradiokommittén tillåtit vissa små kommuner att utgöra ett och samma sändningsområde. Dessa fåtal sändningsområden som innefattar två kommuner finns fortfarande kvar.

Fler än en sändningsmöjlighet per kommun har bara tillåtits i storstadsområdena och finns nu i Stockhohn, Göteborg och Malmö. Sedan lagen omformulerats och reklammöjligheten infördes har Radio- och TV-verket återkallat sändningsmöjligheter i Göteborg och Lund. Bakgrunden är att användarna delvis övergått till lokalradioverksamhet. Ansökningar om ytterligare sändningsmöjligheter på andra platser än storstäderna har under senare år regelmässigt avslagits. I den nämnda propositionen exempliñeras särskilda skäl föreligga i kommuner med stor folkmängd eller kommuner med flera större tätorter.

Kommitténs förslag och motiv Den principiella begränsningen av sändningsmöjlighetema till kommun

en per skall behållaswFör detta talar flera skäl. Att man i närradion tvingas att dela frekvensen med andra nyttjare utgör en avgörande skillnad mellan närradio och lokalradio och motverkar kommersialism inom närradion. Att frekvensen delas mellan flera nyttjare bidrar också till att nedbringa kostnaderna vilket synes viktigt för närradions fortlevnad. Vidare är hushållningen med frekvenser en allmänt tillbakahållande faktor.

Det får dock inte ses som ett självändamål att begränsa den ideella radion och pressa ihop sammanslutningama i en sändningsmöjlighet. Om det enligt Radio- och TV-verkets bedömning orten finns ett allvarligt intresse för ideell radio som inte ryms inom en sändningsmöjlighet skall detta kunna utgöra skäl för ytterligare en sändningsmöjlighet också utanför de befollmings-

S 16-1473

SOU 1996: 176

täta storstadsområdena. Detta gäller oavsett om sändningsutrymme som skulle kunna ha avsatts för privat lokalradio därmed tas i anspråk. En upplå-

ytterligare sändningsmöjligheter kan dock bara komma ifråga undantelse av tagsvis. All attraktiv sändningstid skall vara upptagen och fördelad mellan många tillståndshavare och det skall ändå finnas en efterfrågan från flera sammanslutningar om mer tid. En upplåtelse av en ytterligare sändningsmöjlighet får inte resultera i att en eller ett fåtal intressenter disponerar ett eget ut-

och kan inte förekomma som ett sätt att lösa konflikter orten. rymme

Det bör möjligt att undantagsvis tillåta sändningsområden som är

vara större än en kommun.

Det har visat sig att det i kommuner med liten befolkning kan vara svårt att få tillräckligt underlag i form av sändande organisationer för att bedriva närradio med tillräcklig kostnadsspridning och tillräckligt mycket sändningstid för att göra lyssnarna medvetna om närradions existens. Detta förhållande kan förväntas bestå även om kretsen av sändningsberättigade utvidgas i enlighet med kommitténs förslag. I de fall när närradions existens orten är beroende sändningssamverkan med sammanslutningar inom en eller flera grann-

av kommuner bör sändningsområdena kunna omfatta mer än en kommun. Ett tillåtande detta bör förutsätta att en kommuns egna organisationer dels är

av mycket få och dels själva inte kan prestera mer än ett fåtal sändningstimmar per vecka. Restriktiviteten i tillämpningen bör betonas genom att det skall krävas synnerliga skäl för att ett sändningsområde större än en kommun skall tillåtas.

6.4 Programregler

Förbudet mot sändning av centralproducerat programmaterial i närradio

det s.k. riksförbudet - skall behållas oförändrat.

Gällande lag 16 kap. 6 § radio- och TV-lagen återfinns det s.k. riksförbudet som tidigare funnits i ll § första stycket närrradiolagen. I närradion får endast sändas program som har framställts särskilt för den egna verksamheten. I enstaka fall får det dock förekomma sändningar som inte har framställts enbart för den

verksamheten, de är av särskilt intresse för tillståndshavarens medegna om lemmar. Formuleringen i den nya lagen har skärpts något för att bättre överensstämma med tankarna bakom förbudet och hur det tillämpats.

Närradion Överväganden och förslag

Motiv och tillämpning

Bestämmelsen som funnits sedan närradions start har tillkommit för att motverka nätverkssändningar. Det har ansetts viktigt och som en central del

av närradions idé att de lokala sammanslutningama själva skall producera sina program och inte låta återutsända centralt producerat programmaterial, vilket riskerar att bli fallet bl.a. eftersom många av de lokala sammanslutningama har anknytning till riksorganisationer. Genom de kommersiella

tendenser som funnits i närradion under senare år, reklamens införande och nätverksbildningarna i den privata lokalradion har tillkommit risk för införlivande i de

en kommersiella näten. Risken för kommersialisering framhölls följaktligen vid den senaste lagrefonnen som ett skäl för att behålla riksförbudet prop. 1992/93:70 s. 36.

Vid tillämpningen har en mycket restriktiv syn innebörden bestäm-

av melsen och dess undantag, som tidigare varit vagare formulerat, upprätthållits. Såväl korta centralproducerade inslag i sändningarna återkommande TT-nyheter som enstaka centralproducerade sändningar material utan

av anknytning till de sändande organisationerna Ishockey-VM har befunnits strida mot bestämmelsen. Bestämmelsens nuvarande lydelse visar också väl på hur begränsat det tillåtna området för samsändningar eller sändningar

av centralproducerat material Det kan bara ske om det rör sig om enstaka tillfällen och det sända skall dessutom vara av särskilt intresse för tillståndshavarens medlemmar.

Förbudet har varit mycket effektivt. Några nätverk eller nätverkssändningar har inte utvecklats inom närradion.

Kommitténs förslag och motiv

Förbudet mot användande av centralproducerat material, det s.k. riksförbudet, skall behållas oförändrat.

Synen på riksförbudet är inte okomplicerad. Det kan ur yttrandefrihetlig synpunkt kritiseras att tillståndshavama inte fritt får välja vilket material de vill sända. Kritiken mot bestämmelsen är också massiv från utövamas sida. Riksförbudet utgör dock en avgörande och nödvändig avgränsning mot lokalradion och kommersialism. Det är en garanti för att närradion verkligen blir den lokala radio som är tanken. Att upphäva eller förändra förbudet medför en risk för att kommersiella intressen tar över eller att centrala organisationer kan komma att via sina lokala medlemmar nyttja närradion för centralt producerade sändningar. Betecknande för frågans komplexitet är hur kritikemas syn vad som skulle tillåtas skiljer sig åt. Vissa vill endast under kort tid sända centralt producerade nyheter, andra vill byta programmaterial obegränsat, en tredje kategori vill lätta upp för lokalt-regionalt samarbete och

samsändningar.

SOU 1996: 176

Det är uppenbart att en förändring som tillät en viss andel icke egenproducerat material skulle medföra ökade tillämpningsproblem och frånta bestämmelsen den effektivitet den i dag i sin enkelhet har.

De hypotetiska förutsättningarna för ett ändrat riksförbud utvecklas i ett alternativt scenario i avsnitt 6.5.

6.5 Reklam och risken för kommersialism

Rättigheten att sända reklam och sponsrade program i närradion skall behållas.

Gällande lag, motiv och tillämpning Det har sedan den l april 1993 varit tillåtet med reklam i närradion.

Rättigheten att sända reklam och använda sponsring infördes för att ge tillståndshavama möjlighet att finansiera sändningarna. Med tillåtligheten följde fokusering några speciella frågor. För Närradionämnden, sedermera Radio- och TV-verket, gällde en ökad vaksamhet mot att tillståndsgivningen inte ledde till bulvanförhållanden och ökat spelrum för kommersiella intressen samt att åtskilja avgiftsbetalande reklamanvändare och avgiftsbefriade. För den innehållsgranskning som nu utförs av Granskningsnämnden för radio och TV tillkom att tillse att bestämmelserna om annonssignaturer m.m. följdes. Efter granskning har visserligen ett antal fällningar förekommit rörande det sistnämnda men några större problem tycks inte föreligga. Uppgiften att skilja avgiftsskyldiga och avgiftsfria enligt den särskilda avgiftsförordningen löstes, men ett besvärligt system byggande kvartalsvisa deklarationer kom att tynga de tillståndshavare som inte använde reklam.

Den initialt svåraste uppgiften var att hålla kommersiella krafter stången. Det visade sig så gott som omöjligt att med rådande bestämmelser förhindra de kommersiella aktörer som med hjälp av visserligen existerande sammanslutningar, men i realiteten närmast bulvaner, startade sändningar närradion. Fyra de fem nu existerande lokalradionätverken startade sina sändningar i

av närradioform.

Kommitténs förslag och motiv Möjligheten till reklam och sponsring skall behållas i närradion. För behållande reklammöjligheten talar att många tillståndshavare vill behålla rekla-

av men och att inte heller tillståndshavare som själva avstår från reklam och sponsring är uttalat avvisande. Bidragande till ställningstagandet är även att

Närradion Övervägandenoch förslag

reklamen ses som en betydelsefull del av finansieringen vissa orter som bedriver en mer modern typ av närradio, en "ortsradio", som kanske är mer livsldaftig än den traditionella föreningsradion.

Det finns också skäl som i sig talar mot en förändring. Reklammöjligheten infördes tämligen nyligen. Kommersialiseringen av närradion tycks som beskrivits under avsnitt 3.3 ändå vara bruten. Reklamens förekomst medför knappast några indirekta negativa effekter närradioverksamheten i stort. Inte heller kräver hänsyn till lokalradion ett reklamförbud eftersom någon verklig konkurrens om publik och annonsintäkter knappast förekommer.

Ett alternativt scenario Det finns också skäl som talar för ett motsatt ställningstagande ett återinfö-

rande av reklamförbudet.

Om man söker en avgörande skillnad mellan kommersiellt inriktad lokalradio och ideellt inriktad närradio skulle ett reklamförbud utgöra en uttalad skiljelinje mellan de bägge formerna. Det skulle också än starkare motivera skillnaden mellan en avgiftsfri närradio och en lokalradio med avgifter.

Eftersom det väsentligen är risken för kommersialisering, vilket ytterst beror reklammöjligheten, som hindrar en större frihet vad gäller användning av centralt producerat material och större generositet med sändningsmöjligheter och sändningsområden skulle reklamrättigheten kunna bytas mot reformer i dessa avseenden. Med ett reklamförbud skulle man generellt beskrivet kunna tillåta en i övrigt friare närradio.

6.6 Näiradioföreningatnas ställning och sändningsrätt

Närradioföreningamas sändningsrätt skall även i fortsättningen vara begränsad.

Gällande lag

Närradioforeningar definieras i 4 kap. 4 § punkt 5 radio- och TV-lagen som sammanslutningar av flera tillståndshavane i ett sändningsområde för gemensamma närradioändamål. Närradioföreningar kan erhålla sändningstillstånd. De är inte obligatoriska. Det krävs inte att en närradioförening bildas för att sändningar skall få äga rum. På vissa orter saknas närradioförening och på några orter finns det två närradioföreningar.

SOU 1996: 176

Den sändningsrätt närradioförening kan utöva är begränsad. Enligt

som en 6 kap. 6 § radio- och TV-lagen får en närradioförenings programutbud innehålla endast

uppgifter om program och programtider samt andra upplysningar om närradioverksamhet orten,

sändningar från evenemang av gemensamt intresse för tillståndshavama på orten,

information, i begränsad omfattning, om kommunal verksamhet och

provsändningar av program, framställda av sammanslutningar som saknar sändningstillstånd, i varje enskilt fall under högst tre månader.

Motiv och tillämpning Närradioföreningarna är bildade av de egentliga föreningarna för att sköta olika angelägenheter. Deras främsta uppgifter är att företräda

gemensamma tillståndshavarna utåt, exempelvis vid tecknande av kontrakt rörande sändare, och att verka som ett demokratiskt organ i arbetet med överenskommelser om sändningstider m.m. Det har ansetts att dessa funktioner skulle riskera att stö-

närradioföreningar själva tilläts bedriva egentlig programverksamhet. ras om Närradioföreningen skulle konkurrera om sändningstid med de övriga tillståndshavarna. En utvidgad sändningsrätt har inte heller ansetts motiverat ur ett föreningsradioperspektiv. Närradioföreningar har normalt inga uppfattningar att företräda och är sammansatta av ledamöter från de olika tillståndshavarna. Den sändningsrätt de tillerkänts har begränsats till sändningar som fyller gemensamma syften. De viktigaste inslagen är i praktiken sändningar från kommunfullmäktige och s.k. slingsändningar som innebär att en information om verksamheten sänds när inga egentliga program förekommer.

Närradioföreningama är inte heller tillåtna att sända reklam eller sponsrade program.

Tillämpningen av närradioföreningars sändningsrätt har varit problematisk. Det har funnits en klar tendens att närradioföreningarna har utövat en sändande verksamhet som varit mer omfattande än vad lagstiftningen tillåtit Under närradions forsta år utvecklades en praxis som säkerligen hade en stor del i detta. Dels kunde närradioföreningar sända s.k. öppen tid utan avgifter fram till den 1 april 1993 betalade alla tillståndshavare avgift för sina sändningar och utan att ansöka om sändningstid hos myndigheten, dels tilläts närradioföreningarna att bedriva s.k. turistradio. Under senare år har dock myndigheten ändrat dessa tillämpningar. En anledning till den striktare tillämpningen lagen har varit att man funnit att det under närradio-

av föreningarnas, registrerade eller icke registrerade, sändningstider ofta förekommit vanlig programverksamhet och att detta i några fall också skapat de konkurrenssituationer lagstiftaren velat undvika.

Närradion Överväganden och förslag

Kommitténs förslag

Begränsningen i närradioföreningamas sändningsrätt skall behållas.

Närradioförbundet har önskat en förändring som tillåter närradioföreningarna att bedriva vanliga sändningar och bl.a. anfört att nuvarande regler är en olämplig begränsning av yttrandefriheten.

Mot en förändring talar samma argument som framhållits i tidigare utredningar och lagmotiv. Med en förändrad sändningsrätt riskerar närradioföreningarnas viktiga funktion som representerande/verkställande organ att gå förlorad. Denna funktion blir extra viktig vid den förändring av sättet att fördela sändningstider som kommittén föreslår. Dessutom är det redan i dag möjligt för de intressen inom en närradioförening som vill bedriva verklig programverksamhet att göra det genom en vanlig tillståndshavare och underlättas än mer av den utvidgning av kretsen av sändningsberättigade som föreslås.

135V

7 Kostnader och konsekvenser

De statsñnansiella effektema av förslaget är nästan uteslutande hänförliga till vilken avgiftsnivå väljs för lokalradiotillstånden. Förslaget

som är neutralt eller i det närmaste neutralt vad gäller kostnaderna för myndighetema. Genom borttagande närradioavgiftema förlorar staten en

av intäkt 1-2 miljoner kronor. Uttaget av avgiften är dock förbundet med höga särkostnader. Ett sätt att finansiera bortfallet av avgifter från lokalradio, 80-90 miljoner kronor årligen, som uppstår år 2001 är att då upplåta 2-3 tillstånd för nationell kommersiell radio. Förslaget har obetydliga eller inga konsekvenser för regionalpolitik eller medlemskapet i EU.

7.1 Lokalradion

Kostnader för staten Ur statsñnansiell synpunkt kan kommitténs förslag komma att innebära kostnader, främst hänförliga till minskade statliga intäkter för sändningstillstånd. Utfallet är knutet till avgiftsnivån.

I kommitténs uppdrag har ingått att utvärdera auktionsmodellen och överväga andra urvalsaltemativ. En invändning mot auktionsmodellen har varit att användandet enbart avgiftsvilja som urvalskriterium och de höga avgifter-

motverkat syftena med reformen. De stora statliga intäkterna är samtidigt na

resultat urvalsmetoden och kan förväntas vara svåra att erhålla vid ett ett av

urvalsförfarande. Denna inbyggda motsättning i uppdraget gör det svårt annat för kommittén att beakta kravet att ett utredningsförslag inte skall resultera i ökade kostnader eller minskade intäkter för staten. Det bör därvid anmärkas

den nuvarande ordningen inte uttalat syftade till att generera statliga intäkatt

Den nuvarande låga minimiavgiften täcker knappt ens myndigheternas ter. särkostnader för lokalradion. Ett sätt att finansiera förslaget kommer ändå att redovisas.

Med utgångspunkten att sändningsområdena blir färre och större kan 20- 25 sändningsområden förväntas. Många sändningsområden kommer att ha

tillståndshavare några områden kommer ändå att ha ett så minst tre men begränsat befolkningsunderlag att det bara kommer att lämnas två tillstånd. Totalt ett 60-tal sändningstillstånd kan förväntas.

SOU 1996: 176

I dag är den genomsnittliga avgiften för ett lokalradiotillstånd närmare 1,5 miljoner kronor och statens intäkter 120 miljoner kronor årligen. Om da-

ca gens statliga intäkter om 120 miljoner skall upprätthållas krävs i den nya ordningen avgifter om i genomsnitt 2 miljoner. En halvering avgifterna till

av i genomsnitt 1 miljon kronor betyder att statens intäkter halveras. Om avgifterna blir så låga att genomsnittet återfinns i intervallet 100 000-500 000 kronor per år kommer de statliga intäkterna att reduceras till 10-30 miljoner kronor.

Kommitténs uppfattning är att avgifterna högst skall i genomsnitt

vara 500 00 kronor, dvs. en tredjedel av vad de i dag är, för att inte avgiftsnivån skall motverka syftet med förslaget. De statliga intäkterna skulle då bli kring 30 miljoner kronor.

Lokalradion beräknas i dag nå ca 7 miljoner lyssnare. Täckningsgraden kan visserligen komma att öka något, men de ökade teknikkostnader är

som förbundna med högre täckningsgrad kan motverka en utbyggnad, oavsett

om sändningsrätter som geografiskt täcker hela landet meddelas. Med den föreslagna nivån för avgifter/statliga intäkter och ett 60-tal tillstånd skulle kontaktkostnaden per innevånare bli 4-5 kronor vid tillämpning av den modell för proportionell beräkning av avgifter som föreslås införd i 15 § lokalradiolagen. Avgifterna kommer att variera mellan olika sändningsområden beroende befolkningsunderlag och antalet tillstånd. Exempelvis kommer den årliga avgiften Gotland att bli 200 000-300 000 kronor med två tillstånd och i Stockholm bli 600 000-750 000 kronor med tio tillstånd.

Andra beräkningsgrunder för avgifter är naturligtvis möjliga. En sådan är den modell som används för det tillstånd som TV 4 AB innehar. Förmodligen är ett sådant beräkningsätt mindre lämpligt när det rör sig om ett stort antal tillstånd.

Förslaget kan också orsaka staten en kostnadsökning något ökade

genom myndighetskostnader, se vidare under avsnitt 7.3.

Kostnader för tillståndshavare

Under löpande tillståndsperiod uppkommer förmodligen i praktiken ökade kostnader för de tillståndshavare som i dag har en låg andel reell

egen produktion och uppfyller kravet egenproduktion genom nattliga sändningar. För övriga tillståndshavare innebär kravet egenproduktion under dagtid inga eller begränsade kostnader.

Fullt genomfört innebär förslaget sannolikt ökade kostnader för de tillståndshavare som fortsätter verksamheten i den ordningen. Genom att

nya möjligheten till stordriftsfördelar genom central produktion och centralt ägande minskas olika sätt samt att tillståndsgivningen prioriterar decen-

en traliserad och mångfacetterad verksamhet kommer kostnaderna generellt att 138 öka.

Kostnader och konsekvenser

För att förutsättning för en sådan verksamhet måste kostnadsökningar-

kompenseras med ökade intäktsmöjligheter. Delvis sker detta genom den na pågående tillväxten annonsmarknaden. Intäktsmöjlighetema kommer emel-

av lertid också ökas genom större sändningsområden och något färre sändningstillstånd. Sänkta avgifter innebär också en viss lättnad kostnadssidan

är särskild vikt för de sökande som vill etablera verksamheten utan att som av tidigare haft tillstånd.

Finansiering tillstånd för nationell kommersiell radio

genom Ett sätt att finansiera de sänkta avgifterna för den lokala kommersiella radion är att upplåta något eller några tillstånd för nationell kommersiell radio efter år 2000. De goda förtjänstmöjlighetema för en eller flera nationella tillståndshavare medför rimligen en hög avgiftsvilja. Det finns också andra argument som kan tala för upplåtelser av nationella tillstånd, vilket tidigare utvecklats i avsnitt 4.2.

Annonsmarknadens tillväxtpotential är begränsad eftersom radion för annonsörerna är kompletterande reklamfonn. Möjligheten till riksanonnse-

en ring via annonsförsäljningsnätverk finns redan i dag. Därför kan inte förväntas att ett tillskott i form nationella tillståndshavare skulle medföra en pro-

av portionell tillväxt av värdet av rikstäckande annonsering. Nationella tillståndshavare skulle troligen bara begränsat öka annonsmarknadens totala värde. De nationella tillståndshavama skulle därför sannolikt erövra en del av den riksannonsering som nu förmedlas via annonsförsäljningsnäten och reducera de lokala tillståndshavama intäktsmöjligheter.

Om förändringen skall finansieras genom lämnande av nationella tillstånd måste denna typ av effekter beaktas.

Avgifterna skulle kunna fastställas genom auktioner med minsta avgift, genom anbud eller den modell som används för TV 4 AB.

Reklamskatt Effekterna av en eventuell reklamskatt måste vägas in i de bedömningar som görs. Osäkerhet råder emellertid i frågan om reklamskatt och det ligger utanför kommitténs uppdrag att göra sådana överväganden. En särskild utredning

reklamskatt pågår FI 1995:21 och ett betänkande väntas i början av år om 1997.

Andra konsekvenser Förslaget har inga eller mycket små konsekvenser för regionalpolitik eller EU-anpassning. 139

SOU 1996: 176

Regionalpolitiskt kan en positiv effekt förväntas genom att reglerna mer effektivt främjar radioverksamhet med ägar- eller programmässig anknytning till regionen.

EG-rätten saknar som tidigare nämnts normer för radioverksamhet. Möjligen skulle programverksamhetens egenskap av varande tjänst kunna aktualisera regleringen av de fyra frihetema men förslaget skiljer sig därvidlag inte från nu gällande lagstiftning och innehåller inga diskriminerande moment.

Ändringarna kan medföra viss dynamik på medieområdet. Konkurrensen mellan den kommersiella radions sändningar och Sveriges Radio AB:s regionala sändningar kan i någon grad öka när sändningsområdena sammanfaller. Samtidigt kan det kommersiella utrymmet för närradio som bedrivs med ortsinriktning komma att öka vissa platser. Radio- och TV-verket har att särskilt bevaka det sistnämnda så att man kan motverka närradiosändningar drivna i enskilt vinstintresse.

7.2 Närradion

Kostnader för staten Ett borttagande av avgifterna minskar statens intäkter. Det är svårt att fastställa bortfallet i förhållande till ett nollaltemativ eftersom intäkterna kraftigt sjunkit under de senaste åren när reklamanvändningen i närradion minskat. Minskningen tycks därtill fortsätta. Om en Stabilisering skulle äga rum nuvarande nivå skulle avgiftemas avskaffande resultera i ett intäktsbortfall runt 2 miljoner kronor, att räkna av med myndighetens särskostnad för avgiftshanteringen ca 300 000 kronor. Registrering av alla sändningstider, med vilket flera personer Radio- och TV-verket är sysselsatta med, utgör en förutsättning för att ta ut avgifter det sätt som sker i dag. Den egentliga kostnaden kan därför sägas vara än högre. Om trenden med minskade reklamintäkter fortsätter kan statens kostnad för att avskaffa avgifterna bli låg.

Undanröjande av den badwill det nuvarande impopulära systemet med ansökan om befrielse från avgifter inneburit för myndigheten bör noteras som en vinst.

Minskade kostnader för tillståndshavama Förslagetinnebär minskade kostnader för en del av tillståndshavama genom att avgifterna avskaffas och för majoriteten av tillståndshavama genom att dessa inte längre varje kvartal måste ansöka om befrielse från avgiften. Detsamma gäller nyordningen rörande fördelning av sändningstider.

Förslaget om vidgad tillståndshavarkrets och möjligheten för samman- 140 slutningar i närliggande kommuner att i undantagsfall samverka kan medföra

Kostnader och konsekvenser

lägre kostnader spridning kostnaderna på fler medverkande tillgenom en av ståndshavare.

Andra konsekvenser

Inte heller vad gäller närradion innebär förslaget några nämnvärda konsekvenser för regionalpolitik eller EU-anpassning. En positiv regionaleffekt är närradion blir tillgänglig för fler i lokalsamhället. Eventuellt kan att grupper närradiosändningar bli ekonomiskt möjliga fler platser genom kostäven nadsspridning fler tillståndshavare.

7.3 Myndigheterna

Kostnader för Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och

För Radio- och TV-verket innebär förslaget vissa förändringar i arbetet Alla rutinmässiga beslut för närradion sändningstider och registrering om dessa faller bort. Detta rör sig flera tusen ärenden per år. Kvar blir de av om tidsärenden där myndighetsbeslut erfordras på grund att tillståndshavare av inte kan fördelningen samt uppgiften att upprätthålla en enklare ordenas om ning byggd på närradioföreningamas rapportering. Den minskade arbetsminskning med två årsarbetskrafter. mängden bör motsvara en Borttagandet närradioavgiftema och framför allt avskaffandet av den av nuvarande ordningen för beräkning och befrielse av avgifter bör motsvara en minskning med årsarbetskraft. en komplex tillståndsgivning i lokalradion med fler handläggnings- En mer beslut under löpande tillståndsperiod samt olika former av uppföljning innebär ökade arbetsuppgifter motsvarande till två årsarbetskrafter. en De föreslagna ändringarna skulle för verkets del kunna innebära besparingar motsvarande till två årsarbetskrafter. en För Granskningsnämnden för radio och TV innebär förändringarna att lokalradiotillståndshavamas verksamhet mer intensivt behöver följas upp orsakar kostnadsökning motsvarande eller eventuellt två årsvilket en en arbetskrafter. Ett behov ökad tillsyn uppkommer redan genom regeln om av dagsändningar framställts särskilt för den egna verksamheav program som ten. Sammantaget betyder detta att förslaget totalt för de två myndigheterna skulle neutralt vad gäller personalkostnader eller till och med kunna vara innebära besparing, i så fall med årsarbetskraft motsvarande en kostnad en en 300 000-400 000 kronor per år. om

SOU 1996: 176

Till detta kommer dock kostnadema för den tillståndsnämnd som skall utgöra beslutsorgan i Radio- och TV-verket vid vissa lokalradiobeslut. Kostnaderna för en sådan nämnd uppskattas till 500 000-700 000 kronor det första året i en femårsperiod och 200 000-300 000 kronor årligen de resterande fyra åren. Beräkningen bygger dels på jämförelse med kostna-

en derna för Granskningsnämndens för radio och TV nämndfunktion, dels på utgångspunkten att tillståndsgivningsåret blir särskilt arbetsintensivt medan de påföljande åren bör bli allt mindre arbetstyngda för nämnden.

Sammanfattningsvis bör förslaget kunna genomföras ökade myndig-

utan hetskostnader totalt sett, med en viss reservation att verkets närnndfunktion kan kräva ytterligare medel med maximalt 250 000-350 000 kronor årligen om inga

besparingar kan uppnås vad gäller personal totalt sett. Det bör noteras att besparingarna som är hänförliga till närradion förmodligen uppkommer tidigare än fördyringama eftersom dessa uppstår grund förändringar i

av lokalradiolagen som huvudsakligen föreslås träda i kraft efter år 2000.

Andra konsekvenser för myndigheterna

Den föreslagna ordningen för tillståndsgivning förutsätter högre grad

en av uppföljning av tillståndshavamas programverksamhet. Samarbetet mellan tillståndsgivande och granskande myndighet måste därför utvecklas ytterligare.

8 Ikraftträdande och övergångsreglering

Huvuddelen av de regler som avser att bryta den oönskade

utvecklingen mot ägarkoncentration och nationella programnätverk

inom lokalradion kan införas först den l januari 2001. Vidare auktioner

sändningstillstånd skall förhindras, först genom förlängning av den

s.k. stopplagen och sedan genom en särskild övergångsbestämmelse i

lokalradiolagen.

Alla förändringar som rör närradio bör kunna träda ikraft den 1 ja-

nuari 1998. Även de lokalradioförändringar bedömts möjliga

som

redan under löpande tillståndsperiod skulle kunna träda i kraft den l

januari 1998. En ettårig vilandeförklaring kan emellertid inte uteslutas.

Förslagen harmoniserar med radio- och TV-lagen men ändringarna bör

införas i en tills vidare bibehållen lokalradiolag.

De för närradion föreslagna förändringarna torde kunna genomföras genast och på ett enkelt sätt att samtliga förändringar träder ikraft vid ett

genom och samma tillfälle. Behovet av övergångsregler är litet Kvarstående obetalda avgifter bör emellertid kunna föranleda återkallelse av sändningstillstånd även efter det att avgifterna avskaffats genom lagändringen 11 kap. 3 § första stycket, tredje punkten, radio- och TV-lagen och förordningen 1984:463 om avgifter i ärenden om närradio skall fortsätta att gälla för sändningar som ägt rum före ikraftträdandet.

För lokalradion är situationen komplicerad. De föreslagna förändringarna aktualiserar rad frågeställningar rörande den s.k. stopplagen, tidpunktema

en för olika ändringar och övergångsregler. En särskild fråga är samordningen med den radio- och TV-lag som just trätt i kraft.

Det förhållandet att många ändringar inte kan föreslås träda ikraft förrän efter sekelskiftet medför extra osäkerhet. Inte minst genom att den tekniska

en utvecklingen dessförinnan helt kan komma att förändra förutsättningarna för ljudradio- och annan medieverksamhet Den eventuella tillkomsten av EG-direktiv inom området är en annan osäkerhetsfaktor.

8.1 Lagen 1995:1292 tillfälliga bestämmelser i

fråga tillstånd att sända lokalradio den s.k.

om -

stopplagen

Bakgrund

I november 1994 begagnade Konstitutionsutskottet sin initiativrätt och lade fram förslag till en lag om att avbryta tillståndsgivningen för lokalradion fram till utgången av år 1995. Samtidigt föreslog utskottet att denna utredning skulle Avsikten med lagen var att förhindra fortsatt nätverksbildningo och ägarkoncentration inom lokalradion i avvaktan på lagändring. Utskottet konstaterade samtidigt att det särskilda lagstiftningsförfarandet som föreskrivs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen var tillämpligt på lagförslaget. Bestämmelsen innebär att ett lagförslag kan förklaras vilande i minst ett år om ett visst lägsta antal riksdagsledamöter begär detta och förslaget inte kan antas med en röstmajoritet om fem sjättedelar av de röstande. Eftersom Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokratema önskade en vilandeförklaring kom lagförslaget att antagas och lagen att utfärdas först ett drygt år den 7 december 1995. I samband där-

senare med föreslog Konstitutionsutskottet en förlängning av lagen. Ett av skälen för förlängningen var att ge tid för utredningen att utföra sitt uppdrag och regeringskansliet att bereda ett förslag om ändrad lagstiftning. Förslaget om förlängning antogs av riksdagen och stopplagen kom att gälla till utgången av juni månad 1997. Lagen förhindrar således upplåtelser av lokalradioüllstånd fram till den 1 juli 1997.

Förslag

Kommittén anser att vidare tillståndsgivning inte skall äga rum förrän ett nytt urvalsförfarande kan användas och nya regler kan införas. Detta kan emellertid ske först när nuvarande tillståndsperiod löper ut imf avsnitt 5.5.7. Därmed kvarstår tills vidare de principiella skäl som anförts mot fortsatt tillståndsgivning genom auktioner och som stöds av kommitténs kartläggning, nämligen att koncentrationen av ägandet och de enskilda stationemas införlivande i centrala programnätverk kan förväntas fortsätta under gällande regler. Fortsatt tillståndsgivning medför således ingen eller marginellt vidgad yttrandefrihet men däremot en stor risk för att de nuvarande ägargruppema stärker sin ställning och sina anspråk inför kommande tillståndsperioder.

Vidare upplåtelser kan förhindras genom en förlängning av stopplagen. Kommitténs uppfattning är att 12 kap. 3 § fjärde stycket regeringsformen ger möjlighet till ytterligare förlängningar utan mellankommande vilandeförklaring. Däremot är det naturligtvis möjligt att ett lagförslag om ändringar i

Ikraftträdande och övergångsreglering

lokalradiolagen kan komma att vilandeförklaras samma sätt som skedde med stopplagen.

Ett sätt att förhindra ytterligare auktioner av tillstånd är att kombinera en förlängning av stopplagen med en övergångsbestämmelse i lokalradiolagen som förhindrar vidare upplåtelser före år 2001, så vis att stopplagen gäller det inledande året efter att lagförslaget givits och att övergångsbestämmelsen i lokalradiolagen vid ikraftträdandet ersätter stopplagen.

8.2 Genomförande

Riksdagsbesluten Tiden efter remissbehandling är troligen inte tillräcklig för att medge ett riksdagsbeslut före l juli 1997. Därför måste en separat lag om ytterligare förlängning stopplagen antas före detta datum. Om vidare auktioner skall

av kunna förhindras på det sätt som beskrivits bör förlängningen vara närmare två år. Under hösten år 1997 bör ett lagförslag med samtliga ändringar kun-

läggas fram. De lagändringar som kan ske genast, t.ex. samtliga förnas ändringar vad gäller närradion, bör därigenom kunna träda i kraft den l januari 1998 eller någon tid därefter. En vilandeförklaring som resulterar i en ettårig förskjutning vad gäller lokalradioändringar kan inte uteslutas.

Ikraftträdande och övergångsregler Kommitténs ståndpunkter beträffande legal och annan hänsyn till nuvarande tillståndshavare m.m. medför att bara en mindre del av de för lokalradion föreslagna lagändringarna kan träda ikraft genast.

De förändringar som kan ske omedelbart gäller avskaffande av regler om auktionsförfarandet, förlängning av tillstånd och förändringar av sändningsområden. Till denna hör också den nya regeln rörande under vilken tid

grupp

dagen det egna programmaterialet skall sändas. Dessa ändringar kommer av således att gälla för de nuvarande tillståndshavarna.

Huvuddelen av de egentliga förändringarna skall träda i kraft den l januari 2001. Inom denna finns emellertid lagändringar rörande tillstånds-

grupp givningen måste inverka myndighetens arbete från senare delen av år

som 2000. I övergångsbestämmelsema bör därför intas att tillståndsmyndigheten före den l januari 2001 får meddela tillståndsbeslut och vidta åtgärder för att tillståndshavama skall kunna utöva sändningsrätten från detta datum.

8.3 Samordningen med radio- och TV-lagen

Närradioregleringen finns sedan den l december 1996 i den nya radio- och TV-lagen och ändringsförslagen är givna i förhållande till denna lag.

I radio- och TV-lagen har lokalradiolagregleringen lämnats utanför lagen i avvaktan kommitténs förslag. Förslagen är utformade för att harmonisera med radio- och TV-lagen men kommittén har lämnat förslagen som ändringar i lokalradiolagen och därmed lämnat inarbetandet i radio- och TV-lagen till en senare tidpunkt. Ett skäl till detta är bl.a. att införandet av lokaradioregleringen i radio- och TV-lagen innebär att hela radio- och TV-lagen måste gås igenom för redaktionella och andra omarbetningar. Med osäkerheten om det slutliga utfallet som delvis ligger flera år framåt i tiden synes detta arbete kunna anstå tills vidare. Till detta kommer att en ny avgiftslag skulle behöva föreslås eftersom avgifterna lämnats utanför radio- och TV-lagen, vilket är ett arbete som inrymmer en mängd frågor vid sidan av kommitténs uppdrag.

9 Författningskommentar

9.1 Förslaget till ändringar i lokalradiolagen 1993: 120

4 § Tillståndsnämnden nämnd inom Radio- och TV-verket. Radio- och TV-

är en verket behåller fonnen som enrådighetsverk. Tillståndsnämnden fattar således beslut enbart i de angivna fallen. De delfrågor som sammanhänger med dessa, exempelvis fastställande av avgifter vid ett tillståndsgivningsbeslut innefattas också i nämndens beslutanderätt.

Tillståndsnämndens sammansättning har lagreglerats för att uppfylla kravet i 3 kap. 5 § YGL, vilket är av särskilt behov eftersom regeringen är överprövande instans vad gäller tillståndsgivningsbesluten. Motsvarande bestämmelse för Granskningsnämnden för radio och TV återfinns i 7 kap. 3 § radio- och TV-lagen RTL.

Ändringama skall träda i kraft den l januari 2001.

5§ Med de nya formuleringama markeras vissa principiella förändringar i förhållande till nuvarande lagstiftning. Sändningsområdena skall vara större. Antalet sändningstillstånd skall vara konstant under tillståndsperioden och anpassat till befollmingsunderlaget. Efter tillståndsperiodens utgång kan antalet sändningstillstånd i ett område förändras.

Ändringar-na skall träda i kraft den 1januari 2001.

8§ Bestämmelsens nuvarande första stycke utgör lagstöd för de tillståndsbeslut som år meddelade och bör behållas i sin ursprungliga lydelse under hela tillståndsperioden. Ändringen till den lydelsen med femåriga

nya tillståndperioder skall trädai kraft 1januari 2001.

Förlängningsrätten enligt det nuvarande andra stycket skall upphöra att gälla den 1januari 1998.

SOU 1996: 176

9§ Nuvarande bestämmelser som reglerar hanteringen av förlängningsrätten vid förändringar av sändningsrätten förlorar sin funktion när möjligheten till förlängning förändras. Av detta skäl skall delar av 9 § första stycket, andra meningen samt andra och tredje stycket och hela 10 § upphöra att gälla från den 1januari 1998.

I1§ Den årliga avgiften skall vara förutbestämd och anges i kungörelsen. Med

ordet "tidigast" markeras den osäkerhet som kan följa vid överklaganden av avvisnings- eller tillståndsbeslut. I "sändningsområdets omfattning" innefattas såväl geografisk som befolkningsmässig täckning.

Ett lokalradiotillstånd innebär en rättighet att bedriva pro gramverksamhet i ett visst sändningsområde. Tillståndet utgör ingen garanti för att sändningarna tekniskt kan förverkligas så att sändningarna exakt täcker det område och befolkningsunderlag som rättigheten innefattar. Hur sändningarna tekniskt skall genomföras avgörs ytterst av Post- och Telestyrelsen som med tillämpning av lagen om radiokommunikation har att meddela tillstånd för användning och innehav av radiosändare.

Ändringen skall träda i kraft den l januari 2001.

12a§ Paragrafen beskriver uttömmande de rekvisit som skall ligga till grund för urval i en konkurrenssituation.

Tidigare lokalradioverksamhet är en omständighet som typiskt sett skall beaktas som en fördel i en konkurrenssituation. Avsikten med rekvisitet är emellertid också att ge tillståndsmyndigheten möjlighet att ta ställning till hur verksamheten bedrivits under föregående tillståndsperiod. Tidigare verksamhet skall därför inte vara en omständighet som automatiskt ger forsteg, vilket markeras av uttrycket "kan ges försteg".

Bestämmelsen börjar gälla den 1 januari 2001. De nuvarande bestämmelserna om auktioner m.m. i 12-14 §§, upphör dock att gälla tidigare eftersom ytterligare auktioner av tillstånd förhindras genom förlängning av den s.k. stopplagen och en speciell bestämmelse i lokalradiolagen.

Sarnordningsförfarandet i 12 § har utmönstrats eftersom det i praktiken inte haft någon funktion. Någon samordning av ansökningar har aldrig skett.

Färfattningskonønentar

13a§

Enligt 3 kap. 1-5 §§ RTL kan regeringen tillståndsgivare lämna tillsom ståndet under vissa villkor. Dessa tas in i tillståndet. Behovet av att inom lokalradion individualisera tillstånden detta sätt är litet. Det har befunnits tillräckligt att i lagen intaga generell skyldighet att följa den egna programen förklaringen under bibehållna ägarförhållanden. Skyldigheten är sanktionerad. I tillståndsbeslut skall intas uppgifter om ägarförhållanden och pro-

gramförklaring. Efter myndighetens medgivande kan förändringar av programverksamheinriktning och ägarförhållandena få förekomma. En sådan förändring får tens då dokumenteras i ett särskilt beslut därefter, ensamt eller i kombination som med det ursprungliga beslutet, utgör grund för innehav av tillståndet. Bestämmelsen skall träda i kraft den l januari 2001.

15§

I bestämmelsen metoden för att beräkna avgifterna. Kontaktkostnaden, anges inför tillståndsperiod kan bestämmas genom en förordning, är avgösom en rande för de statliga intäkterna lokalradioavgifter. av Ett räkneexempel: Kontaktkostnaden är 4 kronor, i sändningsområdet är 210 000 bosatta och antalet tillståndshavare bestäms att vara 3 st. personer Avgiften tillståndshavare blir då 280 000 kronor per år enligt följande beper räkning: 110mm 4 kronor 280 000 kronor. x 3 Bestämmelsen skall träda i kraft den l januari 2001.

18§

Nuvarande tillståndshavares rättighet att överlåta tillstånd skall kvarstå under tillståndsperioden. Därefter skall den nya regeln träda ikraft. Med förbudet i första stycket att inte överlåta sändningstillståndet till annan eller upplåta sändningsrätten till kan följa tiålämpningsproblem. annan Motsvarande regel har sedan länge gällt för närradion och myndigheterna har gjort den erfarenheten att egentliga överlåtelser ibland dolts under foregivande produktionsbolag anlitas och dylikt. Några generella riktlinjer för hur av att problemet skall behandlas rättstillämparen kan dock inte ges, vare sig i lag av eller kommentar. Frågan den egentliga tillståndshavaren frånhänt sig om rättigheten blir fråga bedömning från fall till fall. Den laggivna möjen om en ligheten 29 § från tillståndshavaren begära in olika avtal av betydelse för att inflytandet i företaget kan myndigheten till hjälp. En tämligen fri bevara dömning utifrån antal olika omständigheter blir normalt nödvändig. ett

SOU 1996: 176

Med fonnuleringen i andra stycket uttrycks att inte någon förändring är tillåten utan Radio- och TV-verkets medgivande och att endast ändringar

som är av begränsad omfattning kan tillåtas. Formuleringen "begränsad omfattning" har en kvantitativ innebörd. Bara förändringar som är av begränsad storlek kan tillåtas. En praxis får utvecklas av myndigheten utifrån det faktiska behovet av restriktivitet

De förändringar som kräver myndighetens godkännande enligt tredje stycket är enbart sådana avgörande förändringar som innebär att programverksamheten får en annan inriktning än vad som gäller enligt tillståndsbeslutet Andra förändringar råder tillståndshavaren själv över.

Någon begränsning finns inte för hur omfattande en ändring kan tillåtas vara.

Frågan om restriktivetet i godkännande av båda typen av förändringar har utvecklats i avsnitt 5.5.3.

21§ Ändringen är föranledd att överlåtelsemöjligheten avskaffas efter den 1 ja-

av nuari 2001.

22§

Preciseringen som hänvisar tillståndshavaren att sända det material som framställts för den egna verksamheten under dagtid skall träda ikraft den 1 januari 1998. De krav som skall ställas för att ett program skall anses som framställt för den egna verksamheten får utvecklas i praxis. Frågan har kommenterats i avsnitt 5.5.3.

Omforrnuleringen av andra stycket utgör en harmonisering med 6 kap. 9 § RTL och innefattar den sakliga ändringen att myndigheten skall godkänna beteckningen.

28§ Återkallelseanledningarna i första stycket, punkterna 3-5, korresponderar dels med skyldigheten att bedriva verksamheten med iakttagande

av programförklaring och under oförändrade ägarförhållanden enligt 13 a dels med att förändringar vad gäller programverksamhetens inriktning och ägarförhållandena skall godkännas av Radio- och TV-verket enligt 18

Ändringarna skall införas den 1januari år 2001.

Författningskonunentar

29§ Med omformuleringen utrycks att det är Radio- och TV-verket som skall avgöra vilka uppgifter om aktier och andelar eller avtal som skall lämnas till verket. Med nuvarande formulering har tillståndshavarna haft ett företräde att avgöra om sådana uppgifter eller avtal funnits som omfattats av uppgiftsskyldigheten.

Omformuleringen innebär också utvidgning av uppgiftskyldigheten i

en förhållande till tidigare för att tillgodoses Radio- och TV-verkets behov av kunskap förändringar ägarförhållandena i allmänhet.

om av

Ändringen skall träda i kraft den l januari 2001.

29a§ Bestämmelsen harmoniserar med 3 kap. 2 § RTL och har kommenterats i avsnitt 5.5.5. Den skall träda i kraft den 1januari 2001.

30§ Ett förbiseende i den senaste lagändringen som medfört dubbla sanktioner för vissa försummelser vad gäller reklam m.m. har rättats genom ändringen.

32§ Beslutet sändningstillstånd gäller av skäl som utvecklats i avsnitt 5.5.5

om först efter det att beslutet vunnit laga kraft. Skyldighet att betala avgift gäller från den dag lagakraftvunnet beslut föreligger. Möjligheten att medge befrielse från avgiftsskyldighet för viss period kommenteras under 36

I den nuvarande ordningen angerRadio- och TV-verket i själva tillståndet att detta, och därmed avgiftsskyldigheten, löper från den dag sändningar kan inledas enligt Post- och Telestyrelsens beslut om användning av radiosända-

Denna ordning kan inte behållas eftersom den är beroende av ett re. tillståndsbeslut kan gälla omedelbart även om det överklagas. Ändringen skall träda i kraft den l januari 2001.

Genom ett nytt tredje stycke har skyldighet att betala ränta förfallna avgifter införts. Behovet av ränta framgår i avsnitt 2.1 under rubrik Auktioner och avgifter. Denna ändring skall träda i kraft den l januari 1998.

33 § Ändringen är föranledd av borttagandet av överlåtelsemöjligheten.

l5l

SOU 1996: 176

36§ Ändringen innebär i sak ingen förändring mot vad i dag gäller.

som Utrymmet för att meddela anstånd blir möjligen något större. Konstruktionen med hänvisning till lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter har övergivits som mindre lämplig och ersatts med den skrivning som Radiolagsutredningen föreslagit i betänkandet "Ny lagstiftning för radio och TV" SOU 1994:105.

Radio- och TV-verket har i praktisk tillämpning nedsatt eller medgivit befrielse i ett antal fall där synnerliga skäl ansetts föreligga, bl.a. när tillståndshavare varit förhindrad att påbörja sändningarna av omständigheter som varit svåra att förutse, som att hänsyn till militär verksamhet och naturvård utgjort hinder för tänkt mastplacering eller sändaranvändning. Radio- och TV-verket bör även i fortsättningen i undantagsfall kunna justera avgifterna på sätt som skett

Ändringen skall träda i kraft den l januari 1998.

37§

Sista meningen utgår som ett resultat av att auktionsfonnen inte skall användas.

39§

Bestämmelsen i nuvarande 38 § om att tillståndsbesluten normalt gäller omedelbart avskaffas från den l januari 1998. Denna ändring och ändringen i 39 § har kommenterats i avsnitt 5.5.6.

Övergångsbestämmelsema

Rörande genomförandet av förslaget och förlängning av stopplagen m.m. har lämnats en relativt ingående kommentar i avsnitten 8.1 och 8.2.

Vissa ändringar skall träda ikraft den l januari 1998. Dessa ändringar kommer även att gälla för nuvarande tillståndshavare. En ny tillståndsperiod börjar löpa den l januari 2001. Andra meningen innebär ett förtydligande vad gäller tillståndsmyndighetens rätt att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att sändningsrättema skall kunna gälla från det datumet. Behovet av en sådan bestämmelse kan i och för sig ifrågasättas. Lagrådet har i ett yttrande förklarat att det inte kan föreligga något hinder för en myndighet att före dess en lag trätt ikraft pröva frågan om tillstånd för ett bolag att bedriva verksamhet enligt lagen och meddela tillstånd för verksamheten att gälla från och med ikraftträ-

Förfanningskommentar

dandedagen prop. 1983/84:30 173. För att undvika tolkningsproblem s. bör dock övergångsbestämmelsen finnas med i lagen.

9.2 till ändringar i radio- och TV-lagen Förslaget

1996:844

4kap.2§

Ändringen i första stycket har kommenterats i avsnitt 6.3. Med omformuleringen dels att något vidga möjligheten till fler än ett närradioprogram i avses kommun, dels att betona att endast ett faktiskt behov att sändningstid kan en skäl för fler än ett närradioprogram. De yttre omständigheter komutgöra med folkmängd eller flera tätorter som tidigare exemplifierats muner stor kunna innebära särskilda skäl prop. 1992/93:70 s. 35 f kan visserligen till viss ledning för Radio- och TV-verkets beslut men ytterst skall det vara faktiska behovet sändningstid vara avgörande. av Med något ökad möjlighet för närradion att få större sändningsutrymme en aktualiseras frågan den prioriteringsordning mellan olika former av om sändningsrätter bl.a. kommenterats i förarbetet till den nya radio- och som TV-lagen prop. 1995/96:60 168 f. Oförändrat gäller att den första s. sändningsrätten för närradio i kommun bör tillgodoses före lokalradions en behov. Om behovet ytterligare sändningsutrymme för närradion är så av starkt det motiverar ett bifall Radio- och TV-verket bör inte denna att av sändningsrätt stå tillbaks för lokalradion. Avvägningen beror emellertid många faktorer, vissa är rent tekniska och ligger inom Post- och varav Telestyrelsens ansvarsområde. I avsnitten 4.1 och 6.3 finns resonemang av betydelse för frågan. Ändringen i andra stycket har kommenterats i avsnitt 6.3.

4kap.3§

ordningen, med fördelning sändningstider genom frivilliga Den nya av överenskommelser, har relativt ingående kommenterats i avsnitt 6.2. En tillståndshavare kan begära att myndigheten beslutar om fördelning av denne och tillståndshavare. Även andra skäl viss sändningstid mellan annan kan finnas för myndigheten begäran tillståndshavaren skall fastställa att av sändningstider. Detta kan fallet exempelvis när störningar av en tillvara ståndshavares sändningar sker eller när samarbetssvårigheter mellan tillståndshavarna föreligger och dessa svårigheter inverkar menligt fördelningsprocessen, vilket inte är ovanligt de orter där flera konkurrerande närradioföreningar finns. Radio- och TV-verket bör kunna fastställa sänd-

SOU 1996: 176

ningsschemat i dess helhet om begäran därom finns och myndigheten

anser att det finns ett behov av detta.

4kap.4§ Förändringarna rörande kyrkliga samfälligheter i punkten 3 och föreningar bildade för att sända närradio i punkten 6 har kommenterats i avsnitt 6.1.

9kap. 9§0ch 10 kap. 9§ En skyldighet skall åläggas tillståndshavama att upplysa tillsynsmyndigheterna om sina sändningstider vid äventyr av vite. Bakgrunden har redovisats i avsnitt 6.2.

10 kap. 10 § Bestämmelsen fanns ursprungligen i dåvarande närradiolagen och har överförts till RTL. Den sakliga ändringen har föranletts av att Radio- och TVverket inte längre fattar beslut om alla sändningstider. I praktiken har överträdelse av beslut om sändningstider bestått i att tillståndshavare överskridit sina sändningstider och därigenom inkräktat på eller omöjliggjort andra tillståndshavares sändningar. För att ett sådan försummelse i framtiden skall kunna föranleda ett föreläggande måste Radio- och TV-verket först på begäran av den förfördelade tillståndshavaren besluta om sändningstider.

11 kap. 3 § 3 tredje punkten Se nedan under Övergångsbestämmelser.

Övergångsbestämmelser

De beslut om sändningstider Radio- och TV-verket fattat enligt 4 kap.

som 3 § RTL skall gälla till dess de löper ut, längst ett år, oavsett att de

nya reglerna träder ikraft. Därigenom erhålls en mjuk övergång till den ord-

nya ningen.

Eftersom tillståndshavarna redan i nuvarande systern kan begära att dessa beslut ändras eller upphör kan praktiska problem under det första året uppkomma om oenighet uppstår mellan tillståndshavarna huruvida fördelningen skall vila myndighetens beslut till dess detta löper ut eller upphävas och

ersättas med den nya frivilliga ordningen. I sådant fall bör normalt myndig-

Författningskorrunentar

hetens beslut gälla tills vidare. Radio- och TV-verket skall dock ha en relativt

frihet under övergångstiden välja lösningar som är praktiskt lämpliga stor att

Möjligheten återkalla sändningstillstånd inte obetalda avgifter er-

att om läggs enligt l 1 kap 3 § tredje punkten finns kvar som en övergångsbestämmelse. Det är vanligt att tillståndshavare släpar efter med betalningar. När de reglerna träder i kraft och avgifterna avskaffas kommer således

nya obetalda avgifter att kvarstå.

Reservation

Av Ola Karlsson, Birgit Friggebo och Helena Höij

Om lokalradion

Inledning Den privata lokalradion infördes 1993 för att främja mångfald och yttrandefrihet. Syftet var att skapa en radioform fristående från politisk styrning av programinnehåll och att ge en mångfald aktörer möjlighet att vitalisera och utveckla radion.

privata lokalradion har blivit lyssnarmässig succé. Över

Den en 2 000 000 människor lyssnar dagligen på privat lokalradio. På vissa orter är lokalradiolyssnandet större än lyssnandet på Pl, P2, P3 resp. P4. Siffrorna visar att den privata lokalradion lyckats erbjuda koncept som tilltalar och lockar lyssnarna.

Sverige är ett av de länder i Västeuropa som senast infört privat reklamñnansierad radio. Branschen omsätter i dag ca 5-600 miljoner kronor och sysselsätter 2 000 personer. Lokalradion har på många orter blivit ett vär-

ca defullt reklammedium för de små och medelstora företagen, och har därigenom bidragit till värdefull konkurrens till redan etablerade medier.

Vi delar således inte majoritetens beskrivning av utvecklingen av den privata lokalradion. Vidare anser vi att kommitténs arbete kommit alltför tidigt för att kunna göra total utvärdering av verksamheten. Den privata lokal-

en radion har funnits mycket kort tid och inte kunnat utvecklas fullt ut. Branschen är mycket dynamisk. Att nu formera ett regelverk fr.o.m. år 2001 for en okänd mediamiljö förefaller oklokt.

Kommitténs förslag är tveksamma vad gäller grundlagens och Europakonventionens rättighetsskydd. Därigenom riskerar de att om de realiseras ställa staten inför långdragna och dyrbara juridiska processer om skadestånd. Kommitténs förslag framstår för oss som tveksamma såväl från Europakonventions- som från yttrandefrihetssynpunkt.

Förslaget s.k. skönhetstävling skapar dessutom utrymme för godtycke

om där det blir viktigare att övertyga tillståndsnämnden än lyssnarna Kommittén föreslår att antalet stationer minskas och dessutom att den privata lokala radion förvandlas till regional radio. Detta minskar mångfalden.

Det är alltför tidigt att nu utvärdera lokalradion Den privata lokalradion är en ung bransch och innebar ett för Sverige nytt sätt att driva och finansiera radioverksamhet. Radiosändningama och lagregleringen av lokalradion infördes 1993. Det tar tid för en ny verksamhet att finna sina former. Det tar tid att arbeta upp en reklammarknad och därmed ñnansiering. Det tar också tid att finna rätt format för lyssnare och annonsörer.

Några tillståndshavare för fortfarande diskussioner med Granskningsnämnden för radio och TV om hur de skall utforma avtal mellan de i nätverket samverkande stationema vad gäller kombinationen av samverkansavtal och delägande. Tillämpningen av dagens regelverk är alltså ännu inte helt klarlagd. Utvecklingen pekar mot en ökad lokal närvaro i kanalerna.

Det är stationer med hög lokal närvaro som har höga och stigande lyssnarsiffror. En total utvärdering av verksamheten nu är därför inte meningsfull.

Det är inte meningsfullt att i dag skapa regler som ska börja

gäHa 2001

I dag sker stora förändringar medieområdet. Den digitala tekniken inom TV-området kommer att ge tillgång till ett stort antal tjänster inom televisionen och den nya tekniken av trådsänd tele öppnar nya möjligheter till utbud både

trådsänd radio och TV. Även den digitala tekniken inom etersänd TV och av radio medger ett stort antal nya kanaler och tjänster.

De stora förändringar av regelverket som kommittén föreslår kommer att omsättas först år 2001 i en mediemiljö som vi i dag har svårt att uppskatta omfång och innehåll av. len miljö med ett stort antal tillgängliga kanaler minskar behovet av system för fördelning av frekvenser. Kommitténs majoritet redovisar själva i kap. 8 att utvecklingen helt kan komma att förändra förutsättningarna for ljudradio- och annan medieverksamhet.

Det framstår mot denna bakgrund som klart olämpligt att redan nu år 1996 konstruera regelverk för 2001-2006 års mediemiljö som vi i dag inte kan överblicka. Mycket talar för att nuvarande mediekultur då är helt förändrad med hänsyn till IT-utvecklingen.

Konflikter med grundlagens rättighetsskydd

I propositionen om införande av lokalradio angavs att justeringar kan komma att ske vid periodens utgång efter en utvärdering. De ändringar som angavs i propositionen är närmast av teknisk natur och handlar om ändringar av sändningsområden.

Enligt nu gällande lag är tillståndstiden åtta år från den l januari 1993, 158 dvs. till och med år 2000. Om tillståndshavaren begär det före tillståndsperio-

Reservation

dens slut skall tillståndet förlängas ytterligare period. Även sändnings-

en om området förändrats efter tillståndsperiodens slut skall tillståndet förlängas om området framstår väsentligen som detsamma 8 §. Radio- och TV-verket får vid utgången av varje period besluta om en förändrad indelning av sändningsområdet. Tillståndshavaren kan motsätta sig förändring. Om så sker begränsas möjligheten för verket att ändra sändningsområdet 9 §. Tillståndshavarens rätt till förlängning finns således klart angiven i lag.

Förändringar av den omfattningen som kommittén nu föreslår saknar stöd i den tidigare propositionen. De som inhandlat gällande tillstånd på auktion har haft anledning att räkna med att regelverket i allt väsentligt skulle bestå. Tillståndsinnehavarna har haft skäl att förvänta sig att få behålla sina tillstånd under en IS-årsperiod. De av kommittén föreslagna förändringarna är så omfattande att 2 kap. 23 § regeringsformen införlivningen av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema torde vara tillämplig. Förslagen skulle således om de genomförs kunna komma att strida mot grundlagen. Det förment allmänna intresset av att

politiskt ideologiska grunder vilja reglera en verksamhet som inte skadar någon eller stör samhällsordningen torde i detta fall väga lätt mot det enskilda intresset av att få behålla ett av staten vissa grunder givet tillstånd.

Kommitténs förslag kommer därför, om det genomförs, att leda till långdragna och dyrbara juridiska processer för staten.

Konflikter med yttrandefriheten Kommitténs förslag om att begränsa antalet tillstånd framstår enligt vår mening som högst tveksamt vid beaktande av yttrandefrihetsgrundlagens 3 kap. 2 § andra stycket, som anger att sammanslutningar skall ha möjlighet att få tillstånd att sända ljudradioprogram i den utsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger vår kursivering.

Yttrandefriheten liksom tryckfriheten i Sverige grundas ett antagande om att mångfalden bäst skyddas och stärks av etableringsfrihet. Det ska råda stor frihet att ge ut och distribuera mediaprodukter och pröva deras ekonomiska bärklart. Inom ramen för dagens tekniska begränsningar för etermedia ska det vara lyssnarna som genom sina val avgör vilka program som ska ha förutsättningar att distribueras i etern. Det kan inte vara, och får inte vara politiskt grundat godtycke som avgör vilka begränsningar som ska göras av radiosändningar. Kommitténs resonemang om att begränsa antalet tillstånd utifrån ett antagande om vad reklammarknaden kan bära bygger således en enligt vår mening felaktig grund.

Enligt det förslag som läggs fram i betänkandet skall ett beslut om sändningstillstånd innehålla den programförklaring som lämnats vid ansökningstillfället. Förändringar som medför att programverksamheten avviker

från programförklaringen får ske om Radio- och TV-verket medger det. Om ändringar sker utan verkets tillstånd får sändningstillståndet återkallas.

Grunden för att yttrandefrihetsgrundlagen tillåter lagstiftning om tillstånd och villkor för att sända radioprogram ligger i behovet av att något sätt ordna användningen radiofrekvensema. Den ordning som nu föreslås

av framstår emellertid inte som en ofrånkomlig följd av detta behov. Vi menar att

skyldighet for ett programföretag att i sin redaktionella verksamhet hålla en sig till i förväg lämnad programförklaring med risk för att verksamheten

en tvingas upphöra om förklaringen frångås är diskutabel från konstitutionell synpunkt Vår tveksamhet förstärks av att Radio- och TV-verket ges rätten att under löpande tillståndsperiod godkänna ändringar prograrnverksamheten.

här kommer i blickpunkten är vissa bestämmelser i YGL, nämli-

Vad som

3 kap. 5 § om redaktionell självständighet och 1 kap. 3 § första stycket gen

frihet från censur. Den föreslagna ordningen kan ge möjligheter till en om obehörig styrning av vad som yttras i ljudradio. En god regel är att i tvek-

fall inte välja lösningar som kan påstås leda till begränsningar av samma grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter. Det är en allvarlig brist att betänkandet inte närmare överväger hur förslaget kan förenas med grunderna for vårt konstitutionella skydd för yttrandefriheten.

Även förslagets överensstämmelse med Europakonventionens artikel 10 borde ha analyserats.

Det föreslagna systemet är stelbent och skapar godtycke

kommittén föreslagna urvalssystemet, den s.k. skönhetstävlingen, Det av medför ett omfattande godtycke. Kommittén tycks förespråka en utveckling där det blir viktigare att tillfredsställa tillståndsnämnden än lyssnarna. Det föreslagna systemet är konserverande och kommer att hämma programutveckling och anpassning till nya mediatrender, eftersom alla förändringar enligt förslaget måste godkännas av Radio- och TV-verket. En sådan ordning innebär också omfattande byråkratisk kontrollapparat med uppgift att

att en granska efterlevnaden de regler urvalssystemet medför måste byggas

av som upp.

Stopplagen som hindrar att nya tillstånd ges under de kommande fyra åren, upphävandet förlängningen av tillstånden vid utgången av år 2000

av och begränsningen av framtida tillståndsperioders längd kommer att hämma utvecklingen av branschen. Vem vill investera mångmiljonbelopp i en verksamhet framtid enbart präglas av osäkerhet

vars

Det föreslagna systemet leder till stelbenthet, osäkerhet, godtycke och byråkrati, när framtiden i stället kräver flexibilitet och dynamik.

Reservation

Minskade intäkter för staten Kommitténs förslag leder till minskade statsinkomster med 80-90 miljoner per år. Det är inte rimligt att så lättvindigt göra sig av med statsinkomster

som till skillnad från nästan alla andra inkomster betalas frivilligt. Kommittédirektivets krav budgetmässigt neutrala förslag har inte heller uppfyllts.

Vårt förslag Släpp radion fri

- Stopplagen som hindrar fördelningen av nya tillstånd bör omedelbart upphävas. Rätten till förlängning av tillstånden skall behållas liksom auktionsförfarandet. Vi avvisar alla förslag som leder till godtycke, byråkrati, stelbenthet och inskränkningar i yttrandefriheten. Vi avvisar därför kommitténs förslag i dessa delar.

60-16-1473

Reservation

Av Ola Karlsson och Birgit Friggebo

Lokalradion

Förändringar under pågående period fram till år 2001 bör inte genomföras Att tveksamma legala grunder driva igenom Förändringar under nu löpande period riskerar att leda staten till dyrbara juridiska processer om skadestånd. Det är tveksamt om det finns legalt utrymme att förändra reglerna för när under dygnet det lokala materialet, dvs. det som framställts särskilt för den egna verksamheten, ska sändas. Kraften bör istället läggas på att se till att dagens regelverk kontrolleras och efterlevs.

Gällande sändningstillstånd har inropats auktion utifrån ett givet regelverk. Att från statens sida i efterhand förändra regelverket framstår både som legalt och moraliskt tveksamt.

Reservation

Av Ola KarLsson

Om lokalradion

Det är lyssnarna som ska utvärdera den privata lokalradion Den privata lokalradion har ökat mångfalden och vidgat yttrandefriheten i Sverige. Sedan 1993 när den privata lokalradion tillkom har 85 lokalradiostationer startats och berikar nu etennedia. De sänder allt från renodlad klassisk musik till de senaste hit-låtama till lyssnarnas glädje. Det är lyssnarna som genom sina fria val mellan olika stationers fomiat och koncept

som ska avgöra innehållet och därmed utvärdera, den privata lokalradion. Genom de lyssnarsiffror som den lokala radion har, visar den med eftertryck att reformen med privat radio har blivit en succé. 2 miljoner lyssnare kan inte ha fel.

Den privata lokalradion är en viktig del i utvecklingen inom mediaområdeL Inom både tråd- och etersänd media har både antalet kanaler och tjänster utvecklats kraftigt de senaste åren. Den tekniska utvecklingen som möjliggör ännu fler tjänster de kommande åren liksom den framväxande upplevelseindustrin hämmas av den typ av regleringar som kommittén föreslår. I stället bör utvecklingen främjas och stimuleras.

Det som Kulturdepartementet beställt och kommittén levererar innebär steg tillbaka till en av staten och politiker kontrollerad radio. Att en av regeringen tillsatt nämnd förhand skall avgöra vilka programkoncept som ska få sändas, och sedan förhandsgranska eventuella förändringar i dessa koncept liggeri yttrandefrihetsgrundlagens utmärker och måste avvisas. Vad som behövs inom mediaområdet är fler självständiga röster i radion, inte färre. Det är större frihet gentemot staten, inte ökade bindningar, som krävs. Det är mindre politisk styrning, inte mer, som ger en lyssnarvänlig radio.

Radio och TV ska vara fria och oberoende och lyda under regler som motsvarar tryckfrihetslagstiftningen. Etableringsfrihet ska råda. Vid brist på frekvenser för radion ska ett auktionsförfarande där intressentema samtidigt och i öppen auktion kan ge anbud. Eventuell licens- eller skatteñnansierad verksamhet ska vara ett tillskott och ett komplement till de program som publiken ändå möter. Resursema bör koncentreras till det som ger det unika i uppdraget. Statligt styrd radio ska inte tilldelas ett kanalutrymme eller förfoga över ekonomiska resurser som ger en dominerande ställning. Det snedvrider förutsättningarna för nyhetsförmedling, opinionsbildning och konkurrens från fristående alternativ.

7-16-1473

SOU 1996: 176

Kommitténs förslag för lokalradion bör avvisas. I stället för kommitténs förslag bör stopplagen avvecklas och tillkommande lokala frekvenser fördelas i enlighet med det tidigare auktionsförfarandet. Det politiska inflytandet över radion ska begränsas till public service-kanalema P1 samt P2. P3 bör säljas ut som reklamñnansierad rikskanal medan P4-stationema bör säljas var för sig for att öka mångfalden av aktörer. Därmed blir konkurrensen och etableringsfriheten inom radions område större. Tillkommande utrymme för rikstäckande kanaler ska erbjudas för reklamñnansierade kommersiella stationer. De tekniska förändringar som öppnar möjligheter för en mångfald tillkommande tjänster inom mediaområdet bör bejakas i syfte att stärka yttrandefrihet och mångfald.

Särskilt yttrande

Av Birgit Friggebo

Om riksradiokanaler

Kommittén har endast haft att pröva den privata lokalradions framtid. Det har varit en brist i arbetet att direktiven inte gav utrymme för andra alternativ. Jag anser att allt tillgängligt utrymme frekvenser enligt yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser bör släppas. Kommittén borde haft möjlighet att pröva frisläppandet av ytterligare några rikskanaler, antingen rent kommersiella eller med uppdrag att innehållsmässigt konkurrera med framför allt Sveriges Radios Pl.

Särskilt

yttrande

Av Helena Höij och Ingrid Petersson

Det så kallade riksförbudet som gäller för närradion

Närradion är till främst för att ge de lokala ideella föreningarna möjlighet att sända radio, men har naturligtvis utvecklats under den tid den funnits på försök sedan 1979 och permanent sedan 1986. Det finns därför skäl att nu anpassa vissa av de regler som gäller for närradion, till exempel när det gäller tillståndshavarkrets, antal sändningsmöjligheter ort samt ett sändnings-

en områdes storlek. Förslag till sådana förändringar motiveras och läggs också fram i detta betänkande.

En annan regel, som enligt vår mening också borde kunna få mindre

en restriktiv tillämpning, är det så kallade riksförbudet. Förbudet innebär att en förening inte, annat än i enstaka fall, får sända material som inte har framställts särskilt för den egna verksamheten. Under den hearing som utredningen anordnade när det gäller närradion var det få som försvarade förbudet, tvärtom ville de flesta se en förändring.

Vi menar att förbudet hindrar lokalt och regionalt samarbete. Föreningar som sänder närradio inom en region med intresse av att samarbeta och utbyta programmaterial i vissa frågor bör kunna göra detta. Det kan också gälla sändningar från föreläsningar vid en högskoleort eller konferenscenter, som i viss utsträckning sprids till andra närradiostationer genom samsändning eller kopiering och reprissändningar.

Vi menar vidare att förbudet också hindrar föreningar där lokal anknytning inte är det primära, utan det snarare är kultur eller intresse som utgör den gemensamma grunden men där närradion ändå är den lämpligaste radiofonnen, att utbyta pro grammaterial. Detta kan till exempel gälla språkliga minoriteter eller kyrkor och samfund.

Kommittén föreslår att det i vissa fall skall vara möjligt för en närradiostation att få ett utökat sändningsområde. Därmed finner vi det logiskt att kommittén även skulle kunna öppna för möjligheten att i vissa fall få sända eller återsända program som inte producerats enbart för den egna stationen. Med en ökad sändningstid skulle stationer som i dag inte själv förmår producera mer än några få timmar, lättare få genomslag och locka till sig lyssnare.

Naturligtvis bör huvudelen av det som sänds även fortsättningsvis vara producerat för den egna verksamheten. Utbyte av material bör bara tillåtas i begränsad omfattning, men dock med viss regelbundenhet eller systematik. Förändrade regler skulle kunna ange en maximal andel totalt sänd tid

av som får bestå av material som inte producerats endast for den egna verksamheten.

Vi bedömer att risken for en utveckling mot ökad kommersialisering och nätverkssändningar som framförts som ett av huvudargumenten mot en förändring riksförbudet, är begränsad. Allt förre tillståndshavare sänder re-

av klam och allt färre timmar är reklamfmansierade. Reglerna kring reklam och sponsring är, trots de förändringar som kommittén föreslår, så pass restriktiva att uppmjukning riksförbudet i enlighet med vad vi anför, inte

en av borde vara oförenligt med närradions grundtanke.

Genom att tillåta samsändning inom ramen för en försöksverksamhet finns möjlighet att dra tillbaka tillståndet om en oönskad utveckling skulle bli följden. Ytterligare restriktioner vad gäller reklam och sponsring skulle i så fall kunna övervägas. Vi tror dock inte att ett totalförbud för reklam/sponsring är

nödvändig konsekvens att möjighet till begränsad samsändning. en av ge

Detta bör inte innebära någon ökad byråkrati/kontrollapparat eftersom listor över sändningstider där ev. samsändning, reprisering anges ändå skall upprättas och kunna skickas in till Granskningsnämnden för radio och TV, när denna så begär.

Det är enligt vår mening synd att utredningen inte velat pröva frågan om en mindre restriktiv tillämpning av riksförbudet.

Litteraturförteckning

Förteckningen har begränsats till skrifter som befunnits vara av särskilt intresse för de frågeställningar som aktualiserats.

Andanzes, J., Er staten som som lovgiver bundet av sine egen kontrakter Lov og rett 1977 s. 435-452 Bengtsson, B., Ersättning vid offentliga ingrepp Norstedts, Stockholm 1991 Bernt, F. Striden om oljeutvinningskonsesjonens rettslige status

- noen forvaltningsrettslige og statsrettslige grunnproblemer. Lov og rett 1980 s. 323-332 Domstolsprävning av förvaltningsärenden, SOU 1994:117 Omställning av energisystemet, SOU 1995:139. s. 421-436. Jauert, P. och Prehn, O. Lokalradio og lokal-tv, Kulturministeriet, Köbenhamn 1995 Kajander H. och Borell, A, Varför slutade de sända närradio, Radio- och TV-verket, 1996 Lokalt ledd närradio, SOU 1990:70 Madell, T., Kärnkraftens avveckling några synpunkter på ersättningsfrågan

vid förtida återkallelser av drifttillstånd, JT 1995/96 s 689 711

- Marcusson, L., Avtal mellan det allmänna och enskilda. Utvecklingslinjer inom avtalsrätten. Red. C. Sandgren, Norstedts, Stockholm, 1993 s. 52-64 Ny lagstiftning om Radio och TV, SOU 1994:105 Privat lokalradio, 1996:1, Rådet för mångfald inom massmedierna, Kulturdepanementet, Stockholm Programutbudet i Sveriges Radio och den privata lokalradion hösten 1995, Wa11qvist Partners

SOU 1996: 176 Ojfentligeforvaltningsorganer som aftalepartnere. Ref. Holopainen, T., Det 28. Nordiska juristmötet, Köpenhamn 1978 s. 369-394 samt bilaga 11. Radio och TVi ett, SOU 1992:36 Radiosändningarna i Stockholm, Växjö och Storuman, RUAB Radio-

undersökningar AB, 1995, Stockholm. Redovisning av uppdraget att kartlägga närradions kommersialisering, Radiooch TV-verket, dnr 807/94

Förkortningar

ALB Arkivet för ljud och bild Ds Departementsserien EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskapema EU Europeiska unionen lT Informationsteknologi KU Konstitutionsutskottet RF Regeringsformen RTL Radio- och TV-lagen RUAB Radioundersökningar AB SOU Statens Offentliga Utredningar SFS Svensk Författningssamling SR AB Sveriges Radio AB SRAB Svensk Radiobokning AB Stopplagen Lagen 1995: 1292 tillfälliga bestämmelser

i fråga tillstånd att sända lokalradion

om TF Tryckfrihetsförordningen YGL Yttrandefrihetsgrundlagen

;

å i aiágmçqaiâ . 11" ff

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Lokal- närradio Dir.

och

1995: 123

Beslut vid regeringssarnmanträde den 28 september 1995

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall lägga fram förslag om ändrade regler för lokala ljudradiosändningar. De reglerna skall förbättra möjligheterna att förverkliga de

nya ursprungliga intentionerna i fråga om lokalradions mångfald och lokala förankring samt möjliggöra att närradion utvecklas till en livskraftig radio med lokal anknytning och demokratisk förankring.

Reglerna för privat lokalradio inte tillfredsställande

Lagstiftningen privat lokalradio trädde i kraft den 1 april 1993 prop.

om 1992/93:70, bet. 1992/93:KUl5, rskr. l992/93:168. Reglerna innebar att en

reklamñnansierad lokalradio infördes. För att få sända lokalradio krävs ny tillstånd Radio- och TV-verket. Tillståndsperioden är åtta år och löper ut

av den 31 december 2000. Möjlighet att få tillstånd för ytterligare en period finns. Tillstånden vid en auktion som anger storleken av de koncessions-

ges avgifter som skall betalas till staten.

Hittills har 81 sändningstillstånd meddelats och de är fördelade 35 olika sändningsområden. Sammanlagt betalar de nuvarande tillståndshavama ca 100 miljoner kronor årligen i avgifter.

Varje tillståndshavares sändningar skall ha en särskild beteckning som skiljer dem från andra tillståndshavares sändningar. Därutöver skall minst en tredjedel programmaterialet bestå program som framställts särskilt för

av av den egna verksamheten.

Reglerna i lokalradiolagstiftningen avser att främja lokal produktion och motverka kedjebildningar och lokal dominans av redan existerande medieföretag. Reglernas effektivitet har dock ifrågasätts eftersom den privata lokalradion i dag till övervägande del kontrolleras av ett fåtal företagsgrupper med i flera fall anknytning till andra existerande massmedieforetag.

Granskningsnämnden för radio och TV har i ett avgörande den 12 oktober 1994 funnit att tillståndshavare kan uppfylla kravet om eget programinne-

en håll att nattetid sända från en automatisk CD-växlare SB 104/94.

genom

Riksdagen önskar utredning lokalradion

om Konstitutionsutskottet begagnade i november 1994 sin initiativrätt och lade fram förslag till en lag som skulle innebära att det till utgången år 1995 inte

av skulle beviljas nya tillstånd att sända lokalradio. Enligt utskottet det viktigt

var att fortsatt ägarkoncentration kunde hejdas och att de ursprungliga intentionerna i fråga om mångfald och lokal förankring bättre kunde tas till

vara. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande att

om en utredning skulle tillsättas med uppgift att se över lokalradiofrågoma. I utskottets betänkande ges exempel på tänkbara åtgärder för att den målsättning som anges i propositionen om privat lokalradio skall kunna förverkligas. Riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad konstitutionsutskottet anfört om en utredning om lokalradion bet. 1994/95:KU25, rskr. 1994/95:26. Lagförslaget förklarades vilande med stöd av 2 kap. 12 § regeringsfortnen. Det kan tas upp till förnyad behandling tidigast i november 1995.

Närradio skall vara föreningsradio inte reklamradio

- Försöksverksamhet med närradio startade år 1979 och verksamheten

permanentades den 1 januari 1986. Lagstiftarens intentioner för närradion var att den skulle fungera som ett språkrör för de lokala ideella föreningarna. En sändningsmöjlighet skall finnas i varje kommun om föreningslivet önskar detta. I samband med att reglerna om lokalradio trädde i kraft förändrades reglerna för närradio. sammanslutningar med tillstånd att sända närradio fick rätt att sända reklam och sponsrade program i stort sett samma villkor

som tillståndshavama för lokalradion har. Närradioföreningar, dvs. sammanslutningar av flera tillståndshavare för gemensamma närradioändamål, fick emellertid inte rätt att sända reklam.

Den dåvarande regeringen uppdrog den 24 augusti 1994 Radio- och TVverket att kartlägga närradions kommersialisering. Enligt den promemoria som fogades till regeringsbeslutet var bakgrunden att närradion användes för kommersiella sändningar och att föreningsradion hade trängts tillbaka på många håll.

Radio- och TV-verket redovisade uppdraget den 13 januari 1995. Verkets slutsats var att något mer än hälften av sändningsmöjlighetema för närradio användes för föreningsradio, cirka 30 procent för en kombinerad underhållnings-, lokal- och föreningsradio och drygt 15 procent huvudsakligen för sändningar som inriktas enskilt vinstintresse.

Bilaga I

Verket påtalade att hanteringen av ärenden om sändningstider och avgiftsbefrielse är mycket resurskrävande. Verket föreslog att reglerna för närradion reformeras genom att sändningsrätten skall kunna ges till en sammanslutning som bildats just för att bedriva lokala radiosändningar. Verket föreslog vidare att reklam inte skall få förekomma i närradion och att några avgifter för att sända närradio inte skall tas ut.

Uppdraget

Bl.a. mot bakgrund av riksdagens beslut bet. 1994/95:KU25, rskr. l994/95:26 tillkallar regeringen en kommitté med uppgift att föreslå ändrade regler för lokala ljudradiosändningar.

I fråga om lokalradion skall ändringarna bidra till att de ursprungliga intentionerna avseende mångfald och lokal förankring har större förutsättningar att förverkligas.

Kommittén skall inleda sitt arbete med att göra den av konstitutionsutskottet förordade kartläggningen av förhållandena. Kommittén skall således först utvärdera erfarenheterna av den privata lokalradion inklusive tillståndsgivningen genom auktionsförfarande.

Omfattningen av den lokalt förankrade självständiga programverksamheten skall undersökas, liksom förekomsten av sändningar där det lokala innehållet är obetydligt eller helt saknas.

Kopplingama mellan nätverksföretag och lokala tillståndsgivare skall också kartläggas, varvid synpunkter från tillståndshavare och andra berörda bör hämtas in. Radio- och TV-verket har gjort en undersökning i detta avseende, vilken kommittén bör kunna använda som utgångspunkt för sitt arbete.

Kommittén skall också inhämta erfarenheter från andra länder och analysera dessa.

Med resultatet av kartläggningen som utgångspunkt skall kommittén lägga fram förslag om ändrade regler för lokalradion.

Kommittén skall undersöka om auktionssystemet kan ersättas med ett annat urvalssystem i de fall det finns flera sökande till ett sändningstillstånd.

En möjlighet skulle kunna vara att göra urvalet efter sökandens ambitioner i fråga om lokalt förankrade program och förmåga att uppfylla ambitionerna såväl ekonomiskt som i övrigt. Kommittén skall mot bakgrund av de ut-

ländska erfarenheterna i detta avseende se om det går att finna ett system

som uppfyller svenska krav öppenhet, likabehandling och redaktionell frihet. Frågan om valet mellan likvärdiga sökande och kontroll av att åtaganden uppfyllts kräver särskilda överväganden.

Även andra möjligheter att fördela sändningstillstånd skall övervägas. Kommittén skall också se över reglerna om ägarsamband och föreslå

regler som ett effektivt sätt förhindrar bulvaner från att skaffa flera tillstånd med syfte att bilda nätverk. Samtidigt måste givetvis eftersträvas att regelsystemet inte blir alltför krångligt eller svårkontrollerat.

Kommittén skall också överväga om reglerna om programinnehållet kan förändras. En möjlighet kan vara att ställa högre krav på eget programinnehåll. I dag gäller att under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn sådana program skall sändas som framställts särskilt för den egna programverksamheten. En förändring som kommittén skall överväga är om denna andel kan höjas. Den skall också föreslå kriterier för att ett program skall anses framställt för den egna verksamheten.

En annan möjlighet är att det skall krävas att lokala nyheter eller andra pro-

har anknytning till det sändningsområdet skall sändas. Även gram som egna sådana regler kräver särskilda överväganden vad gäller tillsynen.

En fråga som också bör diskuteras är om det skall vara möjligt för staten att aktivt stödja ambitiös programverksamhet genom direkta bidrag eller sänkta koncessionsavgifter. Det är i så fall nödvändigt att skapa ett regelsystem som inte ger utrymme för godtycke och subjektivitet. Om kommittén i detta avseende lägger förslag som medför ökade kostnader måste den givetvis beakta vad som generellt gäller i fråga om nya statliga åtaganden.

I fråga om närradion skall kommittén lägga fram förslag som innebär att närradion ett bättre sätt än hittills kan bli en livskraftig radio med lokal anknytning och demokratisk förankring. Föreningslivets intressen skall tas till vara men i en sådan form att verksamheten har möjlighet att fortleva i konkur-

med andra radiofonner. Det är angeläget att finna ett enkelt och effektivt rens administrativt förfarande för att fastställa närradions sändningstider och för att behandla avgiftsärenden.

Som ett underlag för övervägandena i denna del skall kommittén beakta Radio- och TV-verkets rapport om närradions kommersialisering och remissyttrandena över rapporten.

Kommittén skall särskilt behandla frågan om i vilken omfattning ändrade regler kan tillämpas redan befintliga lokal- och närradiotillstånd. Om regler föreslås som kan påverka nuvarande tillstånd måste en analys göras av vilka konsekvenser dessa medför för de nuvarande tillståndshavarna. Nödvändiga övergångsregler skall föreslås.

Bilaga I

Redovisning av uppdraget

utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och För särskilda utredare angående redovisning regionalpolitiska konsekvenser

av dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om att

om beakta jämställdheten mellan könen dir. 1994: 124. Förslag som lämnas av kommittén skall belysas även ett samhällsekonomiskt och statsñnansiellt

ur perspektiv. Förslag leder till ökade utgifter eller minskade inkomster for

som

skall åtföljas förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsstaten av vägar.

Kommitténs uppdrag skall redovisas senast den l oktober 1996.

Kulturdepartementet

Bilaga 2

över lokalradions tillståndshavare

Förteckning

den 1 1996

per juni

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr Radio Gyllenkamme 104,3 Megapol 104,3 Megapol Stockholm AB Delägare i % i flera led:

Torsten Larsson 16,6

LennartWiklund 16,6

JonasvonHedenberg 16,8

SemicInternationalAB 25,0

AB SvenskFilmindustri 25,0

SRF Radio AB Radio Vinyl 107,1 Megapol Stockholm

Delägare i % i flera led:

RadioprogramföretagetMegapolAB 45

ExpressenAB 45

SRFFörvaltningAB 10

Radio National D 107,3 Megapol 107,3 Megapol Eskilstuna

022 AB Delägare i % i flera led:
Radio Exakt AB	48.8
SRFRadio NationalAB	45,0
Eskilstuna-Kuriren	6,2

Aggav:

JonasvonHedenberg,TorstenLarssonochLennartWiklund till likadelar. RadioprogramforetagetMegapolAB

Bondec AB 106,9 Megapol 106,9 Megapol Linköping

Delägare i % i flera led:

TorstenLarsson 16,6

LennartWiklund 16,6

JonasvonHedenberg 16,8

SemicInternationalAB 25,0

AB SvenskFilmindustri 25,0

Östersjöns 106,1 106, l Megapol Gotland Reklamradio AB Delägare i % i flera led:

ABF Gotland/LO-distriktet	20
GotlandsTidningarAB	20
Radioprogramföretaget MegapolAB	40

JanSahlbergArbetsgruppenför PrivatLokalradio 5

HansBergwallAPG 15

Gemensamt Fp, S ochC -partiernaav Big Radio AB 106,1 Megapol 106,1 Megapol Lund

Delägare i % i flera led:

Radio Drum AB	20
Radioprogramföretaget MegapolAB	50
RadioExakt AB	30

Ags av;

AB SvenskFilmindustri

JonasvonHedenberg,TorstenLarssonochLennartWiklundtill lika delar.

8-16-1473

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr Radio National 107,8 Megapol 107,8 Megapol Göteborg Malmö AB Delägare i % i flera led: RadioExaktAB 50 SRFRadio NationalAB" 50

Hedenberg,TorstenLarssonochLennartWiklund till lika delar.

Jonasvon RadioprogramforetagetMegapolAB. Bohus Radio AB 104,2 Megapol 104,2 Megapol Norra Bohuslän Delägare i % i flera led: AB SvenskFilmindustri 25 TorstenLarsson 17 LennartWiklund 17 SEMICInternationalAB 25 JonasvonHedenberg 16

Radio Drift AB 106,4 Megapol 106,4 Megapol Skövde Delägare i % i flera led:

Torsten Larsson	16,6
Lennart Wiklund	16,6
Jonasvon Hedenberg	16,8
SEMIC InternationalAB	25,0
AB Svensk Filmindustri	25,0
104,7 Megapol	104,7 Megapol Örebro

Leijbomal AB Delägare i % i flera led: TorstenLarsson 16,6 LennartWiklund 16,6 JonasvonHedenberg 16,8 SemicInternationalAB 25,0 AB SvenskFilmindustri 25,0

Radio Katapuls AB 106,9 Megapol 106,9 Megapol Västerås Delägare i % i llera led: TorstenLarsson 16,6 LennartWiklund 16.6 JonasvonHedenberg 16.8 SemicInternationalAB 25,0 AB SvenskFilmindustri 25.0

Radio Drum AB 105,5 Megapol 105,5 Megapol Falun/Borlänge Delägare i % i flera led: Jonasvon Hedenberg 33 TorstenLarsson 34 LennartWiklund 33

Radio AB 106,8/105,5 106,8/105,5 Megapol Mora/Sälen Siljan Delägare i % i flera led: LarsGustavsson 51 VLT Media AB 49

Bilaga 2

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr RBS Broadcasting NRJ/Energy 105,1 105,1 NRJ Stockholm A B Delägare i % i flera led:

NRJ S.A. 100

Börsnoteratfransktaktiebolag. Ronny Nyman NRJ/Energy 106,2 106,2 NRJ Umeå

Delägare i % i flera led:

RBSK Broadcasting NRJ/Energy 106,7 106,7 NRJ Skellefteå

A B Delägare i % i flera led:
RBS Broadcasüng AB	40
SociétéLuxembourgeoise deParticipations
dansles Media SLPM	40
SEPRadioDiffusion	20

u ..

NRJ S.A. 100%

RBBD Broadcasting NRJ/Energy 106,3 106,3 NRJ Luleå

A B Delägare i % i Hera led:
RBS BroadcastingAB	40
SociétéLuxembourgeoise deParticipations
dansles Media SLPM	40
SEPRadioDiffusion	20

ägs av.

NRJ S.A. 100%

RBU Broadcasting NRJ/Energy 105,3 105,3 NRJ Uppsala

A B Delägare i % i flera led:
RBS BroadcastingAB	40
SociétéLuxembourgeoise deParticipations
dans les Media SLPM	40
SEPRadioDiffusion	20

NRJ S.A. 100%

RBDS Broadcasting NRJ/Energy 103,9 103,9 NRJ Södertälje

A B Delägare i % i flera led:
RBS BroadcastingAB	40
Luc Marot	40
JérömeSegond	20

Ägs av NRJ S.A. 100%

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr

NRJ/Energy 106,8 106,8 NRJ Västra Småland RBF Broadcasting

A B Delägare i % i flera led:
RBS BroadcastingAB	40
Luc Marot	40
Jéröme Segond	20

i .. v

100% NRJ S.A. -

NRJ/Energy 104,0 104,0 NRJ Kalmar/Öland RBKM Broadcasting

AB Delägare i % i flera led:
RBS Broadcasting AB	40
Société Luxembourgeoise de Participations
dansles Media SLPM	40
SEP Radio Diffusion	20

100%

NRJ S.A. -

NRJ/Energy 104,4 104,4 NRJ Gotland RBI Broadcasting

A B Delägare i % i flera led:
RBS BroadcastingAB	40
Société Luxembourgeoise de Participations
dansles Media SLPM	40
SEP Radio Diffusion	20

.. v

100%

NRJ S.A. -

NRJ/Energy 106,4 106,4 NRJ Blekinge RBKR Broadcasting

AB Delägare i % i flera led:
RBS Broadcasting AB	40
Société Luxembourgeoise de Participations
dansles Media SLPM	40
SEP Radio Diffusion	20

i .. v

100%

NRJ S.A. -

NRJ/Energy 105,9 105,9 NRJ Kristianstad RBK Broadcasting

A B Delägare i % i flera led:
RBS Broadcasting AB	40
Société Luxembourgeoisede Participations
dansles Media SLPM	40
SEP Radio Diffusion	20

.. .

NRJ S.A. 100%

NRJ/Energy 105,2 105,2 NRJ Malmö RBM Broadcasting

AB Delägare i % i flera led:
RBS Broadcasting AB	49
Konsumentföreningen Solidar	36
Skånska Dagbladet AB	15

a .. v

100% NRJ S.A. -

Bilaga 2 Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr RBK-l Broadcasting NRJ/Energy 107,2 107,2 NRJ Halmstad

A B Delägare i % i flera led:
RBS Broadcasting AB	40
Société Luxembourgeoise deParticipations
dansles Media SLPM	40
SEP RadioDiffusion	20

ägs av.

NRJ S.A. 100%- RBG Broadcasting NRJ/Energy 105,3 105,3 NRJ Göteborg A B Delägare i % i flera led:

KonsumVäst 55

RBS BroadcastingAB 45

Ägs av:

ekonomiskförening

NRJ S.A. 100%

RBO Broadcasting NRJ/Energy 105,7 105,7 NRJ Norra Bohuslän

A B Delägare i % i flera led:
RBS BroadcastingAB	40
Société Luxcmbourgeoise Panicipations de
dansles Media SLPM	40
SEPRadio Diffusion	20

Äg§ av:

100%

NRJ S.A. - RBP Broadcasting NRJ/Energy 106,9 106,9 NRJ Trestadsområdet

A B Delägare i % i Hera led:
RBS BroadcastingAB	40
Société Luxembourgeoise dePanicipations
dans les Media SLPM	40
SEP RadioDiffusion	20

Äg§ av;

100%

NRJ S.A. - RBR Broadcasting NRJ/Energy 107,6 107,6 NRJ Skövde

A B Delägare i % i flera led:
RBS Broadcasting AB	40
Société LuxembourgeoiscdeParticipations
dansles Media SLPM	40
SEP Radio Diffusion	20

ägs an.

NRJS.A. 100%

- RBB Broadcasting NRJ/Energy 106,3 106,3 NRJ Falun/Borlänge

A B Delägare i % i flera led:
RBS BroadcastingAB	40
Société Luxembourgeoise deParticipations
dansles Media SLPM	40
SEPRadio Diffusion	20

Äggav:

100% NRJ S.A. -

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr RBDL Broadcasting NRJ/Energy l04,6/89,7 NRJ Mora/Sälen

A B Delägare i % i flera led:
RBS BroadcastingAB	40
Société Luxembourgeoise de Participations
dans les Media SLPM	40
SEP RadioDiffusion	20

t .. v.

100% NRJ S.A. - NRJS.A. 100%

- RBX Broadcasting NRJ/Energy 107,0 107,0 NRJ Hudiksvall

A B Delägare i % i flera led:
RBS Broadcasting AB	40
Société Luxembourgeoise de Participations
dans les Media SLPM	40
SEP Radio Diffusion	20

.. .

100% NRJ S.A. -

100% NRJ S.A. - NRJ/Energy 107,1 107,1 NRJ Örnsköldsvik RBY Broadcasting

AB Delägare i % i flera led:
RBS BroadcastingAB	40
Société Luxembourgeoise dePanicipations
dans les Media SLPM	40
SEP Radio Diffusion	20

ágåav. NRJ S.A. 100%

- NRJ S.A. 100%

- Umeå RIX 104,2 104,2 RIX Umeå Radiointressenter Delägare i % i flera led: KB VK Radio AB 45 UmeåKöpmannaföreningii 45 IdrottsklubbenStudenternaiUmeå#

Komplementär #Kommanditdelägare

Anna Larsson RIX 107,3 Lycksele 107,3 RIX Lycksele Delägare i % i flera led:

Radio Halmstad AB RIX 104,2 104,2 RIX Halmstad Delägare i % i flera led: Mediabolageti HallandAB 50 HallandsKöpmannaförbundsServiceAB# 50

Ägs av:

Liberal DagspressInvestKB 100% #HallandsKöpmannaförbund100% ideellfören.

Bilaga 2 Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr RIX 106,5 i RIX 106,5 106,5 RIX Varberg

Varberg KB Delägare i % i Hera led:
Mediabolageti Halland kompl.	40
NET Programproduktion AB kd.	30
Tidnings AB Stampenkd.	30

kompl.: komplementär kd. kommanditdelägare

RIX Göteborg KB RIX 105,9 105 RIX Göteborg Delägare i % i flera led: ProduktionsAktiebolagetGöteborgEtt 45 komplementär Net-Videoproduktion0 TV i BoråsAB 45 kommanditdelägare GöteborgsKöpmannakonsultAB* 10 kommanditdelägare

TidningsAB Stampenäger Göteborgsposten

BoråsTidning

* Lars-EricEricsson/Gbgzsköpmannaförbund RIX Borås KB RIX 107,1 Borås 107,1 RIX Borås Delägare i % i Hera led: NET ProgramproduktionAB 50 komplementär ProduktionsABGöteborgEtt 50 kommanditdelägare

Ägs av:

BoråsTidning

TidningsaktiebolagetStampenäger Göteborgspostentill 100% Radio Rix Örebro RIX 106,3 Örebro 106,3 RIX Örebro KB Delägare i % i Hera led:

ÖrebroLänsKöpmannaförbundKD	10
Sänt Sånt i Örebro AB KD	10
SvenskRadioutvecklingKB KD	30

NerikesAllehandaAB kompl

Radio 106,1 KB Radio 106,1 106,1 RIX Västerås Delägare i % i flera led: VLT Media AB kd 49 SvenskRadioutvecklingAB kd 30 Mail Vision AB kd 20 VästeråsReklamradioAB kompl 1

Jan Telde 7 97,2 RIX Västerbergslagen . Delägare i % i flera led:

Per Andersson 7 104,0 RIX 7 Västerbergslagen . Delägare i % i flera led:

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändn.omr RIX 105 104,9 RIX Gävle Rix Gävle/Sandviken Delägare i % i Hera led: KB Gefle DagbladsAB komplem 45 DalarnasTidningarAB kommdeläg 45 PalisetDevelopmentAB kommdeläg

RIX 105 Hudiksvall 105,1 RIX Hudiksvall Radio Hudiksvall KB Delägare i % i flera led: HudiksvallstidningensTryckeri AB 45 SundsvallsTidning AB 45 GävleborgsKöpmannaförbund

Komplementär

Kommanditdelägare RIX 105,5 lO5,5/104,4 RIX Sundsvall Medialntr. S-vall/Härnösand Delägare i % i flera led: KB SundsvallsTidning AB komplem. 40 HärnösandsBoktryckeri AB- VästemorrlandsAllehanda FöreningenSundsvallsKöpmän SundsvallsCityförening lKANO FastighetsAB HärnösandsKöpmannaförening/ Cityföreningeni Härnösand

Radio RIX 106,6 106,6/107,8 RIX Sundsvall SRU Svensk Radioutveckling AB Delägare i % i flera led: TidningsAB Stampen 36,25 LT LiberalaTidningarAB 25,00 FöretagsannonsAF AB 20,00 AB BoråsTidning 6,25 Västerbottens-KurirenAB 6,25 Mediabolageti Halland 6,25

Ö-vik RIX 104,8 104,8 RIX Örnsköldsvik

Radio KB
Delägare i % i flera led:
Aktiebolaget Allehanda	40
MoDo Hockeyklubb#	40
Västernorrlands Jämtlands läns
Handelskammares ServiceinstitutAB#	5

ÖrnsköldsviksIndustrigruppAB# ÖrnsköldsviksKöpmannaföreningil

Komplementär #Kommanditdelägare

92,4 Skellefteå 92,4 RIX/Z-nätet Skellefteå Radio National RIX

Skellefteå AB Delägare i % i Hera led:
Z-Radio Sverige AB	50
Norra Västerbotten TidningsAB	40
Henrik Dam	10

Ägg av; IndustriförvaltningsABKinnevik556001-9035 Medvik i SverigeAB 556057-9558.

genom

Bilaga 2 Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr Radio National RIX 105,6 Luleå 105,6 RDUZ-nätet Luleå

Luleå AB Delägare i % i flera led:
Z Radio Sverige AB	50
Luleå BoktryckeriAB	40
Henrik Dam	10

Äg§ av;

lndustriförvaltningsABKinnevikgenomMedvik i SverigeAB.

Stengrunden362 KB RIX 106,7 Malmö 106,7 RlX/Z-nätet Malmö unä Giga Delägare i % i flera led: Hertz KB AB Grundstenen75l30°

Z RadioSverigeABU-ff Henrik Dam#

komplementär # kommanditdelägare AzLm °Z RadioSverigeAB 50 Henrik Dam 50 IIIndustriförvaltningsABKinnevikgenomMedvik i SverigeAB.

Uppsala Musikradio Radio l 106,5 SRAB Uppsala AB Delägare i % i flera led:

UpsalaNya Tidning AB	90,5
Svenska DagbladetAB	0,5
Fredrik Sjöberg	6,0
Tomas Berg	3,0

Haroptionpå ytterligare9,5 % avUNT:s aktier.

Radio Nova AB Nya Radio Nova 105,7 90,9 SRAB Nyköping

- Delägare i % i flera led: FriaMediasModerAB 7.5 SvenskaDagbladetsAB 32,5 JocumHultén ByggABBrGustafssonAB KöpcenterEki VagnhäradAB StoppMatmarknadAB GASportsWearAB TrosaGlasAB OSB.Nyköping JohanSchröder CamñlAB Sza20%

Fria Media i Radio FM 104,3/96,4 SRAB Linköping Östergötland AB Delägare i % i flera led:

Fria Medias Moder AB	38,9
Kliman FastighetsAB	22,2
Gunnar Sandell	16,7
SvenskaDagbladetsAB	11,1
Sv. MediaintressenterAB	11,1

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändn.omr Radio Match AB Radio Match 105,1 105,1/ 104,1/ SRAB Jönköping

Delägare i % i flera led:

FriaMediasModer AB 77,0

SvenskaMediaintressenterAB 11,5

SvenskaDagbladetAB" l 1,5

Ägs av:

StiftelsenFria Media

cza180olikaaktieägare

Staffan Lindblad 104,6/ 107,7 SRAB Västra Småland

Delägare i % i flera led:

Radio Hit FM Radio Hit FM 105,8 105,8 SRAB Växjö Melodicllm AB Delägare i % i flera led:

JohanMilton	11,0
Göran Milton	11,0
Daniel Kristiansson	l 1,0
Benny Karlsson	5,6
StefanBengtsson	5,6
Göthberg ProduktionAB	5,6
Magnus Hall	5,6
Smålandsposten AB	22,0
Fria Medias Moder AB	22,0
FM City Kalmar 105,4	SRAB Kalrnar/Öland

Reklamradio FMK AB Delägare i % i flera led:

Fria Media 40,0 Barometern/OT 25,0 AB Geerinvest 12,5 P E FörvaltningsAB 12,5 SvenskaDagbladet 10,0

Fria Media i Radio Hit FM 104,7 104,7 SRAB Blekinge

Blekinge AB Delâgare i % i flera led:
Fria edias ModerAB	20.0
AB Blekinge läns tidning	34,7
Svenska Dagbladets AB	10.5
Johan Milton	4.4
Göran Milton	5,4
Erik DanielKristiansson	6.6
Stefan Olof Erik Bengtsson	2,2
Magnus Rickard Hall	2.2
Nicklas Gustavsson	2,2
HenrikMattias Smeid	2,6
CarlMagnus Ingemar Carlheim	2,6
Fredrik Göthberg Produktion AB	2,2
R palatset AB	4.4
Radio Stella	106,0 SRAB Helsingborg

Radio Stella AB

Delägare i % i flera led:

Scandinavian BroadcastingSystem	11,0
Helsingborgs Dagblad	36,5
HB Svenska Dagbladet Co AB	11,0
Fria Media i JönköpingAB #	36,5
placerade	5,0

Ãgs av: Helsingborgs DB:sintressenter#StiftelsenFriaMedia SVD AB 22,6%+ 180andradeläg.

Bilaga 2 Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr Fria Radiobolaget i Radio City 105,5 105,5 SRAB Borås

Borås AB Delägare i % i flera led:
Fria MediasModer AB	40,0
DiagonalEter AB"	30,0
Scandinavian Broadcasting System	15,0
SvenskaDagbladetsAB	15,0

Ägs av:

StiftelsenFria Media

VegastraInfomation AB Svensk Radio City 105,4 105,4 SRAB Karlstad Radiopartner Radio Delägare i % i flera led: City AB Fria Media AB 50 SvenskaDagbladetAB 16 Bemth Harnesk 34

City FM AB Radio City 106.7 106,7 SRAB Gävle Delägare i % i flera led: Fria Media i JönköpingAB 45,0 SvenskaDagbladetAB 10,0 Johan BångP 16,5 PerBång 16,5 NicolasJansson 12,0

Z Radio 101,9 AB Radio 101,9 101,9 Z-nätet Stockholm Delägare i % i flera led: Z Radio SverigeAB 100

Medvik i SverigeAB# 100

#IndustritörvaltningsABKinnevik 100 Radio Air i Hällby Radio RIX 104,5 104,5 Z-nätet Eskilstuna AB Delägare i % i flera led: SteveNylundh 50 Z-Radio SverigeAB 50

IndustriförvaltningsABKinnevikgenomMedvik i SverigeAB.

Forum Marknad Radio RD 107,7 107,7 Z-nätet Nyköping 107-7 i Nyköping Delägare i % i flera led: AB SteveNylundh 50 Z-Radio SverigeAB 50

IndustriförvaltningsABKinnevikgenomMedvik i SverigeAB.

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändn.omr Björkstadens Radio RIX 106,0 106,0 Z-nätet Jönköping Reklamradio AB Delägare i % i flera led: SteveNylundh 50 Z-Radio SverigeAB 50

v. IndustriförvaltningsABKinnevikgenomMedvik i SverigeAB.

Guldstadens Radio RIX 104,3 104,3 Z-nätet Växjö Reklamradio AB Delägare i % i flera led: SteveNylundh 50 Z-RadioSverigeAB 50

IndustriförvaltningsABKinnevikgenomMedviki SverigeAB.

Reklammedia i Radio RIX 107,3 107,3 Z-nätet Kristianstad Kristianstad AB Delägare i % i flera led: AndersNilsson 100 Radio 2001 AB Radio RIX 107,6 107,6 Z-nätet Helsingborg Delägare i % i flera led: Z-RadioSverigeAB 50 SteveNylundh 50

Ägs

av: IndustriförvaltningsABKinnevikgenomMedvik i SverigeAB.

Radio Storpannan Radio RIX 104,8 104,8 Z-nätet Göteborg AB Delägare i % i flera led: KjlohertzAB 45 EvaEgelandif 55

Z-RadioSverigeAB nlndustriförvaltningsABKinnevikgenomMedviki SverigeAB.

#norskmedborgare Radio RIX 105,0 105,0 Z-nätet Trestadsområdet Trestad Air AB Delägare i % i flera led: PatrikGunolf 100

Reklammedia i Kil Radio RIX 104,4 104,4 Z-nätet Karlstad AB Delägare i % i flera led: SteveNylundh 50 Z-RadioSverigeAB 50

Äg§ gv;

lndustriförvaitningsABKinnevikgenomMedvik i SverigeAB.

Bilaga 2

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändn.omr Östersund Air AB Radio RIX 104,0/96,9s Z-nätet Östersund/Åre

Delägare i % i flera led:

Leif Lindh 100

RTL Radio AB Lugna favoriter 104,7 Ö Stockholm

Delägare i % i flera led:

CLT SwedenAB 49

SociétéGénéraleBank Trust 51

Luxemburg

.. v.

CompagnieLuxemburgoisedeTélédiffusionS.A. 100

Störstaaktieägare:

BRUXELLESLAMBERT GROUPS.A.,HAVAS ochPARIBAS GROUP. Bandit Bandit 105,5 105,5 O Stockholm Communications Delägare i % i flera led: AB CLT SwedenAB 90

Ettantalmindreaktieägare 10

Media Power 106 106,3 Ö Stockholm Reklamfsgd Delägare i % i flera led: Sverige AB SDR GruppenAB

Ägsmed50%varderaav:

Erik Grönberg

RolandTipner

Radio Hibernia AB Klassiska Hits 106,7 Ö Stockholm

Delägare i % i flera led:

SwedishRadioInvestmentsLtd. 100

Dettabolagäggav

75%:DMG RadioSwedenLtd dotterbolagtill Daily mail andGeneralTrustplc

25%:ScandinavianBroadcastingSystemS.A.SBS

Svenska CFM AB Classic fNI	107,5 O Stockholm
Delägare i % i flera led:
ClassicFM PLC	100
Brian Brolly	4,5
GWR Group plc	17,6
Time Warner International	32,6
Sir Peter Michael	33,6

AssociatedNewspapersHarmsworth Ltd 4,5

HomeCountiesNewspapersHoldingsplc 3,6

JohnSpearman 3,6 Right Arm 7 105,1 Ö Arjeplog Productions AB Delägare i % i flera led:

ThomasMcAlevey 100

Namn Stationsbeteckning Frekvens Nätverk Sändmomr FM 100,8 Golden Hits 100,8 Ö Södertälje Södertälje HB Delägare i % i flera led: GoldenHitsRadioAB 50 TäljeRadio- TV-kanalABit 50

BackStageiGöteborgAB.EuropeanSelf-StorageAB.JanFriedman MarknadsutvecklingAB, SpringfeldtAB. MomeonFastighetsInvestAB.medelAB.QuadrofoliumAB.ABSwediaCorporateFinance,BackbeatEnterprises ABtill likadelar. 8SödertäljeKabel-TV 40%. BuckhöjAB Media ReklambyråAB,BjörnOhlssonAnnonsbyråAB.Södertälje Lokal-TVideellföreningalla 20%. Gold 105 AB Gold 105 104,9 Ö Norrköping Delägare i % i flera led: CarlP BernströmAB 100

Ägs Carl Henrik Bernström 100

David Olsson EastFM 106 1/2 106,5 Ö Norrköping Radioprod. AB Delägare i % i flera led: David Olssoni NorrköpingAB l00

t 25an. David Olsson 100

Radio City Radio City 105,9 105,9 Ö/SRAB Stockholm Stockholm AB Delägare i % i Hera led: SvenskaMediaintressenterAB 65 SvenskaDagbladetAB 35

G-E Cityradio i CITY 107 107,0 Ö/SRAB Lund

Malmö AB Delägare i % i flera led:
ScandinavianBroadcasting System	49
G-E Programutveckling AB	30
HB SvenskaDagbladet Co AB	10
Malmö IdrottsföreningarsSamarbetsorg.	8
Malmö Mediaintressenter"	3

GertEklund70%,IndustorInnovationAB 30% RabamiSvenskaAB ägs till 66 % avG

Eklund 49%,S Nilsson 10%ochEUE InvestmentNV Holländskt bolag 41% G-E Cityradio i City 107 107,3 Ö/SRAB Göteborg Göteborg AB Delägare i % i flera led:

GE ProgramutvecklingAB 55 SBSSverigeAB 45

Ägs av: Gert Eklund 70% SBSSverigeAB 30%

Bilaga 3

Nätverken den 1 1996 i form

per juni grañsk

m m

, 7

m m

.F . . um

m m m

a u .E

m m

, .

m m m

m a .

2 M

m e

e

i m e

.i i i NV i I

e

i i i c i . i . i

. m

vt i ç .

i N

m e ä

9 e

Bilaga 3

m

m n m

á N

. H

m

. m . a å å

å m

m m ä

G u ø ,

m

s. i

SOU 1996 176

m m m

s V ; z .u mv

..w .

m m

g . . 3 v

Bilaga 3

e ø m

N m

N xr x

cc x

m .

nuxx N

n . m a m

m m

ø m m m ø

m m

m m m .w

Bilaga 4

Lokalradions utbredning

AB IOI Stockholmradie JSeza km c 01- Uppsalaradiecza45km D0l Slidcrtlljcradiec:a25km D I02 Eskilstunaradieza35km l 03I Nyköpingradieera45km Eill - Linköping :zaradie 40km E02- Nurrkbpingradie:za40km Flll Jiinkilpingradieeza35km I 01I VlalraSmålandradie 10cza km G0l Vlxjiiradieua10km nOl Kalmar/Ölandradie:za40km P01- Borisradiecza30km Gotlandradie 60km P02I Trealadsomridelradie 10c:a km l01i C:a K01 Blekingeradie JSe:a km R01- Skövderadiec:a40km - LDl Kristianstadradie0:aISkm S01- Karlstadradiec:a55km 01 Malmöradiecza10km r 01- ommradie 40c:a km M I M01 Lundradieza10km Uill - Vlsierlsradie:za40km Helsingborgc:aradie 15km W01 Falun/Borllngeradieera35km M03radie JSkm W02- Mora/Silenradieera40km.uall km Nill - Halmstad :ra Varhcrgradie 10lan W03- Vlslerlzergslagenradieeza20km N02 cza O0l Göteborgradie:za15km X0l- Glvlcradiecza30km - NorraBuhusllnradieeza30km X01I Hudiksvallradiec:a45km 0 01- Y01- Sundsvallradieua50km v oz- Örnsklildxvikradieeza40km Z0l- Östersund/Åreradiecta40km,:zaBkm AC0l- Umelradiec:a50km AC02- Skellefteradiecza40km 101 AC03- Lyckseleradiec:aJOkm BD01I Luleåradieua40km BDOJ- Arjeplogradiecza25km

. sändniggsggleáiâdF.. . äd .EmseUdockkaiigähinägtegåâgafâjâdgglleaâe; meddelatstvå i oim finnslåqtaitsandmngsulisiánd." çirklamaangerdengeografiskaomfattningenför resp;tivesandningsområde.EnsandnmgsuilstindinnebärenrättattsändaI kalO m. SVEklqE dminomdetangivnasändningsomrádet.Defaktiskatåckningsområdenasândningsøfnniálzieexk grund begränsadav sändareñekgi vissafallvaramindreän Skala 000 --- 1:5 000--na.

O 1G:KH- ZcbKM. 5:1;Kn

Bilaga 5

över av antalet tillstånds-

Diagram förändring

havare i närradion och av den

förändring

totala i närradion

sändningstiden

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nyagymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönsteri svensk forsknings- 27.En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. . finansiering. U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser. C l990-talet. U.

. Vem bestämmervad EU:s interna spelregler inför 29. Forskning och Pengar. U. . regeringskonferensen1996. UD. 30.Borgenärsbrotten en översyn av ll kap.

- Politikomrâden under lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . pelare inför regeringskonferensen1996. UD. 31.Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel. C. . erfarenheterav arbeteti EU. UD. 32. Möss och människor. Exempel bra Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och IT-användning bland barn och ungdomar. SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen.UD. 33. Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga. A. . - Om järnvägens trañkledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskning för vår vardag. C. DNA-register. Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskola i Malmö. U. tvâ- och trehjuliga motorfordon. K. 37.Sverigesmedverkan i FN:s familjeâr. S. 12. Kommuner och landsting med betalnings- 38.Nationalstadsparker. M. svårigheter. Fi. 39.Rapport från klimatdelegationen 1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering. Ju.

fmansmaktensomrâde. Fi. 41.Statensmaritima verksamhet. Fö. 15.Union för bâdeöstoch väst. Politiska, rättsliga 42.Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament och ekonomiska aspekterav EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verldighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga 44.Översyn av skatteflyktslagen. rättigheter i EU. UD. Reformerat förhandsbesked.Fi. 17 Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen. Ju. . 18.Totalförsvarspliktiga m95. Förslag omjobb/studier 46. Enskildavägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle. U. 19.Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomes in an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen1996. World. SwedishNational Report for Habitat Il. N. UD. 49. Regler för handel med el. N. 20.Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50.Förbud mot vapen allmän plats m.m. Ju. U. 51.Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 21.Reform och förändring. Organisation och ring alternativ ochförslag. A.

verksamhet vid universitet och högskolor efter 52.Precisering av handelsändamåleti detaljplan. M. 1993 ârsuniversitets- ochhögskolereform. U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22.Inflytande på riktigt Om eleversrätt till 54.Kooperativa möjligheter i storstádsomráden.S.

inflytande, delaktighet och ansvar. U. 55.Sverige, framtiden och mångfalden. A. 23.Kartläggning och analysav den offentliga sektorns 55. Pâväg mot egenföretagande.A. upphandling av varor och tjänster med 55. Vägar in i Sverige. A. miljöpåverkan. N. 56.Hälften vore nog om kvinnor ochmän

- 24.Från Maastricht till Turin. Bakgnmd och övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-länders förslag och debattinför 57.Pensionssamordningför svenskar i EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen1996. UD. 58.Finansieringenavdet civila försvaret. Fö. 25. Från massmediatill multimedia

att digitalisera svensktelevision. Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgnmd. 86. Utvecklad samordning inom det civila försvaret

En principdiskussion utifrån och fredsräddningstjänsten.Kartläggning,

EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. övervägandenoch förslag. Fö.

60. Miljö och jordbruk. Om EUzsmiljöregler och 87. Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.

utvidgningens effekter den gemensamma 88.Kameraövervakning. Ju.

jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellan högskolanoch de små och

6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration - medelstoraföretagen. N.

och förhållandet mellan storaoch småstateri EU. 90. Sammanhålletstudiestöd. U.

UD. 91. Den privata vårdensomfattning och framtida

62.EU, konsumenternaoch maten ersättningsformer En översyn av de nationella - Förväntningar och verklighet. Jo. för läkare - taxoma och sjukgymnaster. S.

63. Medicinska undersökningari arbetslivet. A. 92. IT i miljöarbetet. M. 64. FörsäkringskassanSverige Översyn - av 93. Ny yrkestrafiklagstiftning. K.

socialförsäkringens administration. S. 94. Nationell teleadresskatalog.K.

65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K.

i Sverige. Jo. 96. Strukturförändring och besparing.

66. Utvärderat personval. Ju. En uppföljning av genomförda förändringar

67. Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. inom Försvarsmaktensledningsorganisation. Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. Några folkbokföringsfrågor. Fi. Utvärdering av en reform. Fö.

69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av

70. Samverkanmellan högskolanoch näringslivet. N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 71. Lokal demokrati och delaktighet i Sverigesstäder 99. Avveckling med inlärning. Erfarenheter från

och landsbygd. In. LEMO-reformens avveckling av personal. Fö.

72. Rättspsykiatriskt forslmingsregister. S. 100.Ett nytt systemför skattebetalningar. Del A.

73. Svensk kärntelcnisktillsynsverksamhet. Ett nytt systemför skattebetalningar. Del B.

Volym 1 En granskning. M. - Författningsförslag, författningskommentarer

73. SwedishNuclear Regulatory Activities. och bilagor. Fi.

Volume l An Assessment.M. - 101.Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs 74. Svensk kämteknisk tillsynsverksamhet. yttrande över SKBsFUD-Program 95. M.

Volym 2 Faktaredogörelser.M. - 102.TUFF Teckensprâksutbildning för föräldrar. U. - 74. Swedish Nuclear Regulatory Activities. 103.Miljöbalken. En skärpt och samordnad

Volume 2 Descriptions. M. - miljölagstiftning för en hållbar utveckling.

75. Värden i folkhögskolevärlden. U. Del l och 2. M.

76. EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer,- 104.Konsumentskydd elmarknaden. C.

formalia. Sammanfattningav ett seminarium i 105.Att främja donationer till universitet

april 1996. UD. och högskolor. U.

77.Utländska försäkringsgivaremed verksamhet i 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige. Fi. Sammanfattningav fyra regionala möten

78.Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 1995-96. UD.

och finansiering. N. 107.Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, 79. Översyn revisionsreglema. Fi. av problem. Sammanfattning ett seminarium i av 80. Viktigt meddelande. november 1995. UD.

Radio och TV i Kris och Krig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81. Skydd för sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 109.Från åkerlotter till Paradis ett delbetänkande 82. En luft- sjö- och översyn av spårtrañkens från Utredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter. K. angåendeöverlåtelser och tomträttsupplâtelserav

83. Allmänt pensionssparande.S. vissa högskolefastigheter. Fi.

84. Ekobrottsforskning. Ju. 110. Inför Svenskt kulturnät ett IT och framtiden 85. Egon Jönsson enkartläggning av lokala sam- inom kulturomrâdet. - Ku.

verkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll.Bevakad övergång. Åldersgränser för unga upp 137.Kommunalförbundoch gemensamnämnd

till 30 år. C två former for kommunal samverkan.In. 112.Integrering av miljöhänsyn inom den statliga 138.Ny behörighetsreglering hälso- och sjukvårdens

förvaltningen. M. områdem.m. S. 113.En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och 139 Skatt avfall. Fi.

rehabilitering. Del l och S. 140.KO:s biträde enskilda. In. 114.En körkortsreform. K. 141.Vårdavgifter vid rättspsykiatriskvård, m.m. S. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen.S. 142.Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.K. 116.Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- 143.Krock eller Om den mångkulturella

möte -

utredningen. Fi. skolan. U. 117.Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 144 Ökadkonkurrensi handelnmed livsmedel. N.

. 118.Station Stockholm Nord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnad i dubbelbeskattningenav mindre företags längd,förläggning och inflytande + bilagedel. A.

inkomster. Fi. 146.Att återerövravardagen.S. 120.Högskolan i Malmö Slutbetänkande.U. 147.Övergångsbestämmelsertill miljöbalken. M.

- 121.Spår, miljö och stadsbild i centrala Stockholm. K. 148.Översyn förvärvslagenoch hyreslagen

av 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgen och pant.Ju.

och hantverksutövande.U. 149.Elberedskapen.Författningsfrágor. N. 123.Iakttagelser och förslag efter omstruktureringen av 150.En allmän ochsammanhållenarbetslöshets-

försvaretsledning och stöd. Fö. försäkring. A. 124.Miljö för en hållbar hälsoutveckling. 151.Bidrag genomarbete En antologi. S.

- Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram. 152.Gruvoma och framtiden. N. Bilaga Miljörelaterade hälsorisker. S. 153.Hållbar utveckling i Sverigesskärgårdsområden. Bilaga Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.S. M. Environmentfor SustainableHealth Development 154.Tre rapporter om studiecirklar. U.

anAction Plan for Sweden.S. 155.Omtankarom vattendrag

125.Droger i trafiken. Ju. ett nytt angreppssätt.M. 126.Doping i folkhälsoperspektiv.Del A och Del B. 156.Bostadspolitik2000 från produktions-till

- 127.Folkbildningensinstitutioner. U. boendepolitik+ Särtryck + Bilaga. In. 128.Skyddetav kulturmiljön. En översyn 157.Översyn redovisningslagstiftningen.Ju.

av av kulturminneslagensbestämmelserom byggnader 158.Sverigeoch EMU. Fi. och kulturmiljöer, prästgárdar,kyrkstäderoch Folkbildningen enutvärdering. U.

. ortnamn.Ku. 160.Bouppteclmingaroch arvsskatt.Ju.

129.Denkommunalasjälvstyrelsenoch grundlagen.In. 161.Rätt att flytta enfråga ombemötandeaväldre. S.

- 130.De två kulturerna. RapporteravKlaus Richard 162.Pâ medborgarnasvillkor en demokratisk

Böhme, Bo Huldt, Carl-Einar StålvantsamtKent infrastruktur + bilaga. ln.

Zetterberg. Bilagor med underlagsmaterialtill 163.Behov ochresurseri vården enanalys. S.

UTFÖR:s slutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. 164 Livslångt lärandei arbetslivet- steg vägenmot

. 131.Extern värdering avhot och förmåga. Bilagor med ett ktmskapssamhälle.Ett diskussionsunderlag.U.

underlagsmaterialtill UTFÖR:s slutbetänkande 165.Ny kurs i trafikpolitiken. Delbetänkande

SOU 1996:123.Fö. beskattningavvägtrafiken. K. 132.Det storaoch snabbagreppet.Om LEMO-reformens 166.Lärare för högskolai utveckling. U.

metoderoch resultat. Bilagor med underlagsmaterial 167.Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed

till UTFÖR:s slutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. funktionshinder. U. 133.Jämställdvård. Olika vård lika villkor. S. 168.Översyn PBL och va-lagen.In.

av 134.Jämställdvård. Möten i vårdenur ett 169.Fömyelsenav kommuneroch landsting. In.

tvärvetenskapligtperspektiv. 169.Kommunala fomyelseproblem. 135. Fibromyalgi och Duchennesmuskeldystroñ. En statsvetenskapligbetraktelse.Bilaga In.

Kunskapslägeoch behovav framtida FoU. S. 169.Kommunernaoch den statligastyrningen. 136.Effekter av EU:s jordbrukspolitik. Jo. Bilaga II. In.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

169.Budgetpolitik. En studieavbehovsbudgeteringi

två decentraliseradeorganisationer.BilagaIII. ln. 169.Konkurrensutsätminginom äldreomsorgeni

Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. Bilaga IV. In.

169.Förändringsmodelleroch förändringsprocesseri

kommunerochlandsting.Några empiriska studier. Bilaga V. In.

170.Fritidsbåtenoch samhället.K. 171.Konsekvensernaför CAP av WTO-åtgärdernaoch

en östutvidgning.Jo. 172.Licensavgift enprincipskiss.Ju.

- 173.När maktengör fel. Denoffentliga tjänstemannens

ställningochansvar.Fi. 174.Handikappinstitutetför bra hjälpmedeloch ökad

livskvalitet. S. 175.Styrning ochsamverkan.S. 176.Denlokala radion. Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Statsrådsberedningen Olika länder olika takt. Om flexibel integration

och förhållandet mellan storaoch småstateri EU. Möss och människor. Exempel bra

61 IT-användning blandbarn och ungdomar. 32

EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer,

- Justitiedepartementet formalia. Sammanfattningav ett seminarium i

april 1996. 76 Kriminalunderrättelseregister

EU och Sverige från Kiruna till Malmö. DNA-register. 35 -

Sammanfattningav fyra regionala möten Elektronisk dokumenthantering.40

1995-96. 106 Presumtionsregeln i expropriati0nslagen.45

Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, Förbud allmän plats 50 -

mot vapen m.m.

problem. Sammanfattningav ett seminarium i Utvärderat personval. 66

november 1995. 107 Ekobrottsforskning. 84

Tredimensionell fastighetsindelning. 87

Försvarsdepartementet

Kameraövervakning. 88

Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier Droger i trafiken. 125 Översyn efter muck, bostadsbidrag,dagpenning,

av förvärvslagenoch hyreslagen

försäkringar. 18 Borgenoch pant. 148 Översyn Statensmaritima verksamhet. 41

av redovisningslagstiftrüngen.157

Finansieringenav det civila försvaret. 58 Bouppteckningaroch arvsskatt.160

Utvecklad samordninginom detcivila försvaret Licensavgift enprincipskiss. 172

- fredsräddningstjänsten.

och Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändring och besparing. Vem bestämmervad EU:s internaspelregler inför

En uppföljning av genomförda förändringar regeringskonferensen1996. 4

inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första

Effektivare försvarsfastigheter pelare inför regeringskonferensen1996. 5

Utvärdering av en reform. 97 Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns

Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheter av arbeteti EU. 6

effekterna av LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och

Avveckling med inlärning. Erfarenheter från säkerhetspolitik inför regeringskonferensen.7

LEMO-reformens avveckling av personal. 99 Union för bådeöstoch väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter EU:s sjätte iakttagelser och förslag efter omstruktureringen av

försvarets ledning och stöd. 123 utvidgning. 15

De två kulturema. RapporteravKlaus Richard Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar,

Böhme, Bo Huldt, Carl-Einar StålvantsamtKent utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga

Zetterberg.Bilagor med underlagsmaterialtill rättigheter i EU. 16

UTFÖR:s slutbetänkandesou 1996:123. 130 Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs

Extern värdering avhot och fömiâga. Bilagor med bedömningar inför regeringskonferensen1996. 19

underlagsmaterialtill UTFÖR:s slutbetänkande Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga

SOU 1996:123. 131 EU-länders förslag och debatt inför

Det storaoch snabbagreppet.Om LEMO-reformens regeringskonferensen1996. 24

metoderoch resultat.Bilagor med underlagsmaterial Demokrati och öppenhet. Om folkvalda parlament

till UTFÖR:s slutbetänkandesou 1996:123. 132 och offentlighet i EU. 42

Jämställdheteni EU. Spelregler och

Socialdepartementet

verklighetsbilder. 43

Sverigesmedverkan i FN:s familjeâr. 37 Europapolitikens kimskapsgrund.

Kooperativa möjligheter i storstadsomráden.54 En principdiskussion utifrån

FörsäkringskassanSverige Översyn av EU 96-kommitténs erfarenheter. 59 -

Socialförsäkringensadministration. 64 Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och

Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 utvidgningens effekter på den gemensamma

jordbrukspolitiken. 60

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allmänt pensionssparande.83

Finansdepartementet

Egon Jönsson en kartläggning av lokala

samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet. 85 Kommuner och landsting med betalnings-

Den privata vårdens omfattning och framtida svårigheter. 12 ersätmingsformer En de nationella Budgetlag regeringensbefogenheter

- översyn av taxorna för läkare och sjukgymnaster. 91 fmansmaktensområde. 14

En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap.

rehabilitering. Del 1och 2. 113 brottsbalken. 30

Översyn skatteflyktslagen. Barnkonventionenoch utlänningslagen. 115 av Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Reformerat förhandsbesked.44 Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.124 Pensionssamordningför svenskar i EU-tjänst. 57 Bilaga Miljörelaterade hälsorisker. 124 Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. 67 Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. 124 Några folkbokföringsfrågor. 68

Environmentfor Sustainable Utländska försäkringsgivare med verksamhet i

Health Development an- Action Planfor Sweden.124 Sverige. 77

Översyn revisionsreglema. 79 Doping i folkhälsoperspektiv.De A och Del B. 126 av Jämställdvård. Olika vård på lika villkor. 133 Skydd för sparandei sparkasseverksamhet.81 Jämställdvård. Möten i vården ett Ett nytt systemfor skattebetalningar. Del A.

ur tvärvetenskaplig perspektiv. 134 Ett nytt systemför skattebetalningar. Del B. Fibromyalgi och Duchennesmuskeldystroñ. Författningsförslag, författningskommentarer Kunskapslägeoch behov framtida FoU. 135 och bilagor. 100

av Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens Från åkerlotter till Paradis ett delbetänkande

område 138 från Utredningenom universitetsfastigheterm.m.

m.m. Vårdavgifter vid rättspsykiatriskvård, 141 angåendeöverlåtelser och tomträttsupplåtelserav

m.m. Att återerövravardagen.146 vissa högskolefastigheter. 109 Bidrag arbete En antologi. 151 Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte-

genom - Rätt att flytta fråga bemötande äldre. 161 utredningen. 116

- en om av Behov och i vården analys. 163 Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. 117

resurser - en Handikappinstitutetför bra hjälpmedeloch ökad Lättnad i dubbelbeskattningenav mindre företags livskvalitet. 174 inkomster. 119 Styrning och samverkan.175 Skatt avfall. 139

Sverigeoch EMU. 158 Kommunikationsdepartementet När maktengör fel. Den offentliga tjänstemannens

Om järnvägens trafikledning 9 ställning ochansvar.173

m.m. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför

Utbildningsdepartementet

två- och trehjuliga motorfordon. 11 Bättre trafik med väginformatik. 17 Den nya gymnasieskolan hur går det 1

Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26	Samverkansmönsteri svensk forskningsfinansiering.
Banverkets myndighetsroll 33	2
m.m.
Enskilda vägar. 46	Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning.
En luft- sjö- och spårtrafikens	20

översyn av tillsynsmyndigheter. 82 Reform och förändring. Organisation och verksamhet Ny yrkestrafiklagstiftning. 93 vid universitet och högskolor efter 1993 års Nationell teleadresskatalog.94 universitets- och högskolereform. 21 Botniabanan. 95 Inflytande på riktigt Om elevers rätt till

- En körkortsreform 114 inflytande, delaktighet och ansvar. 22 Station Stockholm Nord. 118 En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande. 27 Spår, miljö och stadsbild i centrala Stockholm. 121 Det forskningspolitiska landskapeti Norden Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.142 1990-ta1et.28 Ny kurs i trañkpolitiken. Forskning och Pengar. 29

Delbetänkandeom beskattning vägtrafiken. 165 Högskola i Malmö. 36

av Fritidsbåtenoch samhället.170

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden

individ och lokalsamhälle. 47 inom kulturomrâdet. 110

Värden i folkhögskolevärlden. 75 Skyddetav kulturmiljön. En översyn

av Sammanhålletstudiestöd. 90 kulturmirmeslagensbestämmelser byggnader

om TUFF Teckensprâksutbildning för föräldrar. 102 och kulturmiljöer, prästgârdar,kyrkstäderoch

- Att främja donationertill universitet ormanm. 128 och högskolor. 105 Den lokala radion. 176 Högskolan i Malmö Slutbetänkande.120

- Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Näringsdepartementet

och hantverksutövande. 122 Kartläggning och analys

av den offentliga sektorns Folkbildningensinstitutioner. 127 upphandling och tjänster med

av varor Krock eller möte Om den mångkulturellaskolan. 143 miljöpåverkan. 23

- Tre rapporter om studiecirklar. 154 Shaping SustainableHomes in Urbanizing

an Folkbildningen en utvärdering. 159

- World. Swedish National Report for Habitat II. 48 Livslángt lärandei arbetslivet steg vägenmot

- Regler för handel med el. 49 en kunskapssarnhälle.Ett diskussionsunderlag.164 Kompetens och kapital + bilaga. 69 Lärare för högskolai utveckling. 166 Samverkan mellan högskolan och näringslivet. 70

Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed Elberedskapen.Organisation, ansvarsfördelningoch funktionshinder. 167 finansiering. 78

Samverkanmellan högskolan och de små och

Jordbruksdepartementet

medelstora företagen. 89 Offentlig djurskyddstillsyn. 13 EU, konsumenternaoch maten Närings- och handelsdepartementet

Förväntningar och verklighet. 62 livsmedel. - Ökad konkurrens i handelnmed 144 Administrationen av EUzsjordbrukspolitik Elberedskapen.Författningsfrágor. 149 i Sverige. 65 Gruvoma och framtiden. 152

Effekter av EU:s jordbrukspolitik. 136 Konsekvensernaför CAP avWTO-átgärdemaoch Civildepartementet

en östutvidgning. 171

Fritid i förändring.

Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3

Arbetsmarknadsdepartementet

Forskning för vár vardag. 10 Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. 34

Attityder och lagstiftning i samverkan Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring + bilagedel. 31

alternativ och förslag.5 1 Konsumentskyddpå elmarknaden. 104 Sverige, framtiden och mångfalden.55

Konsumenternaoch miljön. 108 Pâväg mot egenföretagande.55 Bevakadövergång. Åldersgränserför

unga upp till Vägar i Sverige. 55 30 år. 111 Hälften vore nog om kvinnor och män

- 90-talets arbetsmarknad. 56 Inrikesdepartementet

Medicinska undersökningari arbetslivet. 63

Lokal demokrati och delaktighet i Sverigesstäderoch Arbetstid

landsbygd. 71 längdförläggning och inflytande + bilagedel. 145

Den kommunalasjälvstyrelsenoch grundlagen.129 En allmän och sammanhållenarbetslöshets- Kommunalförbundoch

gemensamnämnd försäkring. 150 -

tvâ former för kommunal samverkan.137

K0:s biträde enskilda. 140

Kulturdepartementet

Bostadspolitik2000 från produktions-till- Från massmediatill multimedia boendepolitik+ Särtryck + Bilaga 156

att digitalisera svensktelevision. 25 Pâ medborgarnasvillkor demokratisk

- en Viktigt meddelande. infrastruktur bilagor. 162

+ Radio och TV i Kris och Krig. 80 Översyn PBL och va-lagen. 168

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

kommuneroch landsting. 169 Fömyelsenav Kommunalafomyelseproblem. Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga 169 Kommunernaoch denstatligastyrningen. Bilaga II. 169 Budgetpolitik. En studieav behovsbudgeteringi två decentraliseradeorganisationer.Bilaga III. 169 Konkurrensutsättninginom äldreomsorgeni Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter. Bilaga IV. 169 Förändringsmodelleroch förändringsprocesseri kommunerochlandsting.Någraempiriska studier. Bilaga V. 169

Miljödepartementet

Batterierna enladdadfråga. 8

- Nationalstadsparker.38 Rapportfrån klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. 39 Precisering av handelsändamåleti detaljplan. 52 Kalkning av sjöar och vattendrag 53 Svenskkämteknisk tillsynsverksarnhet. Volym l En granskning. 73

- SwedishNuclear RegulatoryActivities.

An Assessment.73 Volume 1 - Svenskkämteknisk tillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser. 74

- SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume 2 Descriptions. 74

- IT i miljöarbetet. 92

teknik och platsval. KASAMs Kämavfall yttrande över SKBsFUD-Program 95. 101 Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del 1och 2. 103 Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen. 112 Övergångsbestämmelser miljöbalken. 147till Hållbar utveckling i Sverigesskärgårdsomrâden.153 Omtankarom vattendrag ett nytt angreppssätt.155