Radio och TV i ett

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

TV

Radio och i ett

för

Betänkande av utredningen om myndighet

radio- och TV- till allmänheten

sändningar

SLM

Statens offentliga utredningar

få Kulturdepartementet

TV

Radio och i ett

Betänkande Inredningen om myndighet för

av

radio- och TV- sändningar till allmänheten

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som ocksåpå uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer mmissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationema kan också köpas i Infomtationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13035-1 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

SOU 1992 36

Till statsrådet och chefen

för Kulturdepartementet

Efter regeringens bemyndigande den 25 juli 1991 förordnades jag som särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag till organisation för en sammanhållen central myndighet för radio- och TVsändningar till allmänheten. I utredningsarbetet har som experter deltagit avdelningsdirektören Meta Boêthius, Statskontoret, vidare hovrättsassessorn Greger Lindberg, Kulturdepartementet, numera kanslirådet Björn Rosén, Kulturdepartementet och byråchefen Bertil Wennberg, Justitiekanslern. I betänkandet används genomgående vi, vilket förutom undertecknad inbegriper Boêthius. I och med att betänkandet SOU 199236 TV och Radio i ett härmed överlämnas, är uppdraget slutfört.

Stockholm i april 1992

Leif Larson

SOU 1992 36

Innehåll

Missiv .3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning .7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utredninguppdraget, arbetets bedrivande m m . 31 . . . . . . . . . . . . . .

l Inledning .33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Nuläge 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Myndigheter och pågående utredningar 35 . . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Radionämnden 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Kabelnämnden .37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.3 Närradionämnden .38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.4 Radionämnden, Kabelnämnden och

Närradionänmden skillnader och likheter 40 - . . . . . . 2.1.5 Andra myndigheter pågående utredningar .42 - . . . . 2.2 Gällande rätt 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Etiska regler, självreglering inom 54 pressen m m . . . . . . . 2.4 Förhållanden utomlands 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.1 Inledning ,.56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.2 Norden 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.3 Frankrike 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.4 Storbritannien .62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.5 Tyskland 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.6 USA 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.7 Nederländerna 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.8 Schweiz .65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 överväganden och förslag .67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Utgångspunkter 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Motiv för myndighetsreglering m.m .71 . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Motiv för ändring av nuvarande myndighetsorganisation ..78

3.3.1 Sannolik utveckling vid oförändrad

myndighetsstruktur .80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll SOU 1992 36

3.4 Alternativa lösningar 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Enkel sammanslagning 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Avancerad sammanslagning 88 . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.3 Sammanfattande bedömning 89 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Den ny myndigheten 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Modell för ledningsfunktionen 91 . . . . . . . . . . . . . . 3.5.2 Närmare om organisationen 97 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.3 Administration .100 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.4 Finansiering och anslagssystem 104 . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Lagändringar 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Särskilda frågor 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.1 Central registrering av sändningstider i

närradion m.m. 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.2 Bidrag till lokal programverksamhet 115 . . . . . . . . . . 3.7.3 Beredskapsåtgärder 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Genomförande .120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8.1 En organisationskommitté tillsätts 121 . . . . . . . . . . . . 3.8.2 Kompetensfrågor, lokaler och

verksamhetsutveckling .122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Utredningens direktiv .131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Förslag till instruktion för den nya myndigheten 143 . . . . . .

Bilaga 3 Anslagsberäkning för den nya myndigheten 149 . . . . . . . . .

Bilaga 4 Förteckning över aktuella och kommande

myndighetsuppgifter .151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 5 Gällande instruktioner för Radionämnden,

Kabelnänmden och Närradionänmden 155 . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 6 Enkät till de lokala kabelsändarföretagen 165 . . . . . . . . . . .

SOU 1992 36

Sammanfattning

Utredningen skall enligt sina direktiv, som fastställdes i juli 1991, utmynna i förslag till organisation för en sammanhållen central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten skall ersätta Radionärnnden, Kabelnänmden och Närradionämnden och även ansvara för myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex. nya slag av sändningar till allmänheten. Utredningsuppdraget går tillbaka på uttalanden i samband med 1991 års proposition om radio- och TV-frågor prop. 1990912149, KU 39, rskr. 370. Utredningen har sökt att olika sätt beakta pågående utredningar m.m. rörande privatradio, översyn av radiolagen samt regler som följer av internationella åtaganden, t.ex. EESavtalet. Förutsättningarna för det område som ska omfattas av den nya myndighetsorganisationen har alltså inte varit fastlagda, något som givetvis komplicerat utredningsarbetet. Med hänsyn härtill lämnas i stället för detaljerade förslag en mera principiellt hållen skiss i bl.a. organisationsfrågan. Så snart som möjligt efter det att utredningsförslaget har remissbehandlats bör en organisationskommitté börja arbetet med detaljerna i den nya organisationen. Om möjligt bör den fortsatta beredningen av förslagen i detta betänkande samordnas med den beredning som kommer att ske rörande privatradio. Med hänsyn härtill bör den nya myndighetsorganisationen träda i funktion den l januari 1993. I betänkandet redogörs översiktligt för nuvarande myndighetsstruktur. Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden har olika regelsystem och myndighetskultur. Det rör sig om tre små nämndmyndigheter med avgränsade arbetsområden. Nämnderna består av sju ledamöter vardera som samtliga utses av regeringen. Den anställda personalen uppgår för närvarande till tjugotalet personer. Radionämnden som funnits i mer än femtio år övervakar - genom efterhandsgranskning att public service-företagen dvs. de i Sveriges Radio-koncernen ingående programbolagen följer bestäm-

Sammanfattning SOU 1992 36

melserna i radiolagen samt avtalen om programverksamheten. Motsvarande övervakning gäller sedan 1992 också den tredje markbundna TV-kanalen. Kabel- och närradionämnderna inrättades båda för mindre än tio år sedan och har gemensamt kansli. I Kabelnämndens uppgifter ingår övervakning av att bl.a. reklamreglerna för kabelsändningar och den s.k. must carry-principen efterlevs. Närradionämnden ger tillstånd till närradiosändning, fastställer sändningstider samt övervakar bl.a. att reklamförbudet i närradio upprätthålls. Motsvarande myndighetsreglering i vissa andra länder beskrivs i betänkandet. Det finns i allmänhet någon typ av myndighetsreglering om än med stora variationer från veritabla medieverk till små specialiserade organ av samma slag som de nuvarande svenska närrmdmyndigheterna. Den nuvarande ordningen med tre små fristående myndigheter gör det svårt för allmänheten och intressenter att överblicka området. En samordning bedöms leda till ökad effektivitet samt bättre anpassning till oförutsedda förändringar på massmediefaltet. Även hänsyn till rättsäkerheten talar för ökad samordning. Genom att samla kompetensen kan man också lägga grunden för en utrednings- och utvärderingsresurs. En sammanslagen organisation bedöms också bättre skickad att ta hand om de nya myndighetsuppgifter som kan förutses. Utredningen diskuterar i sammanhanget om det, som gjorts gällande från en del håll, är möjligt att begränsa de aktuella myndighetsuppgifterna ocheller att lägga dem på andra organ, t.ex. den telekommunikationsmyndighet som är under planering. Några fördelar bedöms en sådan ordning inte ha. När det så gäller modellen för den nya myndigheten, finner utredningen det smidigast att laborera med en central förvaltningsmyndighet med en nämnd. Nämnden skall bl.a. avgöra ärenden som enligt yttrandefrihetsgrundlagen skall avgöras i domstolsliknande former, men inte ha några verksledande uppgifter. Myndigheten skall ledas av en överdirektör och arbetet skall organiseras utifrån fyra funktioner, nämligen tillståndsgivning, granskning, utredninginformation och administration. En platt organisation förordas. Indelning i avdelningar etc. bör inte instruktionsfástas.

SOU 1992 36 Sammanfattning

Den organisationen föreslås finansieras dels genom TV-avnya gifter liksom f.n. Radionämnden, dels genom koncessionsavgifter. Myndigheten bör ha ett ramanslag för den samlade verksamheten. En administrativ besparing drygt en årsarbetskraft beräknas. om För de nuvarande uppgifterna beräknas därmed ett sammanlagt personalbehov 21 tjänster. För tillkommmande uppgifter beräknas om behovet till ett tiotal tjänster.

SOU 1992 36

Författningsförslag

1 Förslag till Lag om ändring i radiolagen 1966755

Härigenom föreskrivs att 17, 17a och 18 §§ radiolagen 1966755 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 Radionämnden övervakar ge- Inom Radio- och televisionsgranskning i efterhand myndigheten finns en nämnd, nom om ett programföretags rätt på Radio- och televisionsizänzngrund av tillstånd enligt 5 § den. Nämnden övervakar genom utövas i enlighet med denna lag granskning i efterhand om ett och avtalet mellan regeringen programföretags rätt grund av och företaget. tillstånd enligt 5 § utövas i enlighet med denna lag och avtalet mellan regeringen och företaget. Om det har bestämts i avtalet Om det har bestämts i avtalet mellan regeringen och program- mellan regeringen och programföretaget, skall företaget sända företaget, skall företaget sända redogörelse för beslut radio- redogörelse för beslut av Radioav nämnden, i vilket företaget för- och televisionsnämnden, i vilket klarats ha brutit mot bestämmel- företaget förklarats ha brutit mot i denna lag eller i avtalet bestämmelser i denna lag eller i ser mellan regeringen och företaget. avtalet mellan regeringen och företaget. Radionämnden består Radio- och televisionsnämnden av en ordförande och andra leda- består av två ordförande och tio sex möter. För ledamöterna finns andra ledamöter. För ledamöterersättare till det antal regeringen na finns ersättare till det antal bestämmer. En ledamöterna regeringen bestämmer. Två av av

Senaste lydelse 19912028.

12 F rfattningsfö rsla o SOU 1992 36 g Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller ersättarna skall vara vice ledamöterna eller ersättarna, ordförande. Ordföranden och skall vice ordförande. Ordvara vice ordföranden skall vara eller förandena och vice ordförandena ha varit ordinarie domare. skall vara eller ha varit ordinarie domare. Ytterligare bestämmelser om Radio- och relevisionsnämndens uppgifter finns i närradiolagen 1982459, lagen 19912027 om kabelsändningar till allmänheten, och lagen 1992000 om privatradio. Regeringen meddelar närmare Regeringen meddelar närmare föreskrifter om radionämndens föreskrifter Radio- och teleom verksamhet. visionsnämndens verksamhet.

l7a§2

Om programföretaget bryter Om programföretaget bryter mot en bestämmelse i 9-11 §§, mot en bestämmelse i 9-11 §§, 13 § första eller andra styckena, 13 § första eller andra styckena, 14 eller 15 får radionämnden 14 eller 15 får Radio- och förelägga programföretaget att televisionsnämnden förelägga följa bestämmelsen. Föreläggan- programföretaget att följa bedet får förenas med vite. Mot- stämmelsen. Föreläggandet får svarande gäller om programfö- förenas med vite. Motsvarande retaget bryter mot en bestäm- gäller om programföretaget brymelse som tagits in i ett avtal ter mot bestämmelse taen som med stöd av 7 § andra stycket gits in i ett avtal med stöd av 7 § eller 13 § tredje stycket. andra stycket eller 13 § tredje stycket.

zSenaste lydelse 199274.

1992 36 F örfattningsförslag 13 SOU

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett programföretag skall på Ett programföretag skall på uppmaning radionämnden till- uppmaning Radio- och teleav av ställa nämnden sådan visionsmyndigheten tillställa en upptagning ett som myndigheten en sådan upptagav program i 5 kap. 3 § lagen ning ett program som avses i avses av 19911559 med föreskrifter på 5 kap. 3 § lagen 19911559 tryckfrihetsförordningens och med föreskrifter på tryckfriyttrandefrihetsgrundlagens hetsförordningens och yttrandeområden. Om programföretaget frihetsgrundlagens områden. Om inte rättar sig efter sådan programföretaget inte rättar sig en uppmaning, får nämnden före- efter sådan uppmaning, får en lägga vite. myndigheten förelägga vite.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

3Senaste lydelse 19912028.

14 F ärfattningsfö rsla g SOU 1992 36

2 Förslag till Lag om ändring i närradiolagen 1982459

Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen 1982459 dels att 2 § skall upphöra att gälla, dels att 7 och 13-15 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3§l

Närradio får inte sändas utan Närradio får inte sändas utan tillstånd av närradionämnden. tillstånd av Radio- och televisionsmyndigheren. Tillstånd får inte ges till en sammanslutning som har tillstånd att sända privatradio enligt lagen 1992000 om privatradio. Om en sammanslutning med tillstånd att sända närradio får tillstånd att sända privatradio enligt nämnda lag, är tillståndet att sända närradio förfallet, med verkan från den dag det andra tillståndet gäller.

6§2

Privatradionzyndigheten be- Radio- och televisionsmjrndigslutar om vilka sändare som skall heten beslutar om vilka sändare få utnyttjas för närradio. Om som skall få utnyttjas för sådana sammanslutningar som närradio. Om sådana sammananges i 4 § så önskar skall en slutningar som anges i 4 § så sändare för närradio finnas i önskar skall en sändare för närvarje kommun där det är tek- radio finnas i varje kommun där niskt möjligt. Om det finns sär- det är tekniskt möjligt. Om det skilda skäl får det finnas ytter- finns särskilda skäl får det finnas ligare sändare för närradio i en ytterligare sändare för närradio i kommun. en kommun. Sändare som anges i första stycket får inte användas för annat ändamål.

7§3

För varje sändare bestämmer För varje sändare bestämmer närradionämnden vilka samman- Radio- och relevisionsmyndighe-

lLydelse enligt förslag i Ds 199222. Lydelse enligt förslag i Ds 199222. 3Senastelydelse 1985597.

SOU 1992 36 Författningsfärslag 15 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutningar skall få sända och ten vilka sammanslutningar som som under vilken tid sändningarna skall få sända och under vilken får ske. tid sändningarna får ske.

l3§4

Tillstånd sända närradio Radio- och televisionsnämnden att får återkallas sammanslut- får återkalla tillstånd att sända om ningen närradiø, om sammanslutningen inte längre uppfyller kraven inte längre uppfyller kraven enligt 4 enligt 4 sänder trots att det sänder program trots att det program varken finns utgivare för varken finns utgivare för proprogramverksamheten eller ställ- gramverksamheten eller ställföreträdare för utgivaren en- företrädare för utgivaren enligt 3kap. 3 och 4§§ lagen ligt 3 kap. 3 och 4 §§ lagen 19911559 med föreskrifter på 19911559 med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om- yttrandefrihetsgrundlagens områden eller trots att anmälan råden eller trots att anmälan om om utgivare eller ställföreträdare utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt vad inte har gjorts enligt vad som som föreskrivs där, eller föreskrivs där, eller inte utnyttjar rätten att inte utnyttjar rätten att sända under tre varandra föl- sända under tre på varandra följande månader. jande månader. När ett tillstånd återkallas får nämnden bestämma en tid om högst ett år inom vilken sammanslutningen inte kan ges nytt tillstånd.

l3a§5

Om sammanslutningen bryter Om sammanslutningen bryter mot bestämmelser som anges mot bestämmelser som anges nedan får närradionämnden fö- nedan får Radio- och. televisiønsrelägga den att följa bestämmel- nämnden förelägga den att följa Föreläggandet får förenas bestämmelserna. Föreläggandet serna. med vite. Sådant föreläggande får förenas med vite. Sådant föfår meddelas sammanslut- reläggande får meddelas om samom ningen manslutningen

4Lydelse enligt förslag i Ds 199222. 5Lydelse enligt förslag i Ds 199222.

F örfattningsfö rsla g SOU 1992 36 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bryter mot beslut om sänd- bryter mot beslut om sändningstid eller låter annan i dess ningstid eller låter annan i dess ställe utnyttja sändningstid som ställe utnyttja sändningstid som tilldelats sammanslutningen eller tilldelats sammanslutningen eller bryter mot föreskrifterna i bryter mot föreskrifterna i 10 eller ll 10 eller ll

14 En sammanslutning skall på En sammanslutning skall på uppmaning av närradionäntnden uppmaning av Radio- och televitillställa nämnden sådan inspel- sionsmyndigheten tillställa mynning som avses i 5 kap. 3 § lagen digheten sådan inspelning 19911559 med föreskrifter på som avses i 5 kap. 3 § lagen tryckfrihetsförordningens och 19911559 med föreskrifter på yttrandefrihetsgrundlagens om- tryckfrihetsförordningens och råden. Om sammanslutningen yttrandefrihetsgrundlagens ominte rättar sig efter en sådan råden. Om sammanslutningen uppmaning, får nämnden före- inte rättar sig efter en sådan upplägga vite. maning, får myndigheten förelägga vite.

15 Närradionäntndens beslut i Radio- och televisionsmyndigfrågor om tillstånd enligt 4 och hetens beslut i frågor om tillstånd 13 §§ eller fördelning av sänd- enligt 4 § eller fördelning av ningstid enligt 7 och 8 §§ får sändningstid enligt 7 och 8 §§ överklagas hos kammarrätten samt Radio- och relevisionsnämngenom besvär. Andra beslut en- dens beslut om återkallelse av ligt denna lag får inte över- tillstånd enligt 13 § får överklagas. klagas hos kammarrätten. Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas. Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

6Lydelse enligt förslag i prop 1992140. 7Senaste lydelse 1985597.

SOU 1992 36 F ärfattningsförslag 17

3 Förslag till

19911559 med föreskrifter Lag om ändring i lagen

tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-

grundlagens områden

Härigenom föreskrivs 3 kap. 6 6 13, 14 och 17 §§ att a. lagen 19911559 med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 3§ Varje sammanslutning som Varje sammanslutning som sända ljudradio med att sända ljudradio med avser att avser stöd närradiolagen 1982459 stöd närradiolagen 1982459 av av skall utgivare för skall utse en utgivare för proutse en programverksamheten. Sammanslut- gramverksamheten. Sammanslutningen skall till närradionämn- ningen skall till Radio- och teleden anmäla är utgivare. visionsmyndigheten anmäla vem vem som som är utgivare. Om den är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans som uppdrag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse ny utgivare. Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.

4§ En ställföreträdare för utgiva- En ställföreträdare för utgivaskall godkänd den skall vara godkänd av den ren vara av ren sammanslutning som har utsett sammanslutning som har utsett utgivaren. Utgivaren skall till utgivaren. Utgivaren skall till närradionämnden anmäla Radio- och televzlsionsmyndighevem är ställföreträdare. ten anmäla vem som är ställsom företrädare.

F rfattningafö rsla ö g SOU 1992 36 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6a§1

Innehavare av tillstånd enligt Innehavare av tillstånd enligt lagen 1992000 om privatradio lagen 1992000 privatradio om som avser att sända ljudradio som avser att sända ljudradio skall utse en utgivare för pro- skall utse utgivare för en programverksamheten. Företaget gramverksamheten. Företaget skall till privatradionzyndigheten skall till Radio- och televisionsanmäla vem som är utgivare. myndigheten anmäla är vem som utgivare. Om den som utses till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, skall företaget omedelbart utgivare. Denne utse ny skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.

6b§2

En ställföreträdare för utgiva- En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den ren skall vara godkänd den av som innehar tillståndet. Utgiva- innehar tillståndet. Utgivasom ren skall till privatradiomyn- ren skall till Radio- och teledigheten anmäla vem som är visionsmyndigheten anmäla vem ställföreträdare. som är ställföreträdare. Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.

l3§ Den som utser utgivare av Den som utser utgivare av andra radiopr0gram,i trådsänd- andra radioprogram i trådsändningar än som avses i l2 § skall ningar än i 12 § skall som avses anmäla vem som har utsetts till anmäla har utsetts till vem som patent- och registreringsverket. Radio- och televisionsmyndigheten.

lLydelse enligt förslag i Ds 199222. Lydelse enligt förslag i Ds 199222.

SOU 1992 36 F örfattningsförslag 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§

En ställföreträdare för utgiva- En ställföreträdare för utgivaskall vara godkänd av den ren skall vara godkänd av den ren har utsett utgivaren. Utgiva- som har utsett utgivaren. Utgivasom ren skall anmäla vem som är ren skall anmäla vem som är ställföreträdare till patent- och ställföreträdare till Radio- och registreringsverket. televisionsmyndigheten..

l7§

Beträffande program som di- Beträffande program som direktsänds får den som skall utse rektsänds får den som skall utse utgivare besluta att, i stället för utgivare besluta att, i stället för utgivaren, och fram- utgivaren, var och en som framvar en som träder i programmet själv skall träder i programmet själv skall för yttrandefrihetsbrott svara för yttrandefrihetsbrott svara som han begår. Den som be- som han begår. Den som bedriver sändningsverksamheten driver sändningsverksamheten skall föra ett särskilt register skall föra ett särskilt register över sådana förordnanden. Ett över sådana förordnanden. Ett utdrag registret skall genast utdrag ur registret skall genast ur sändas till patent- och registre- sändas till Radio- och televisionsringsverket varje gång ett beslut myndigheten varje gång ett beslut har antecknats i det. har antecknats i det.

Denna lag träder i kraft den l januari 1993.

F öifattningqörslag SOU 1992 36

4 Förslag till Lag om ändring i lagen 19912027 om kabelsändningar till allmänheten

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 19912027 om kabelsändningar till allmänheten dels att 5 och 22 §§ skall upphöra att gälla, dels att 18, 21, 23 och 24 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§ Var. och en som äger eller Var och en som äger eller annars förfogar över ett kabel- annars förfogar över ett kabelnåt, där det bedrivs sändningar nät, där det bedrivs sändningar av annat slag än vidaresändning av annat slag än vidaresändning från sändare på jordytan, är från sändare på jordytan, är skyldig att skyldig att se till att de boende i fastig- se till att de boende i fastigheter som är anslutna till hans heter som är anslutna till hans kabelnät ett tillfredsställande kabelnät på ett tillfredsställande sätt och utan kostnad för själva sätt och utan kostnad för själva mottagningen kan ta emot sådana mottagningen kan ta emot sådana sändningar som sänds med stöd sändningar som sänds med stöd av 5 § radiolagen 1966755 och av 5 § radiolagen 1966755 och som är avsedda att tas emot i som är avsedda att tas emot i området, och området, och kostnadsfritt tillhandahålla kostnadsfritt tillhandahålla en kanal i sitt kabelnät i varje en kanal i sitt kabelnät i varje kommun, där han har ett sådant kommun, där han har ett sådant nät, för egensändningar av tele- nät, för egensändningar teleav visionsprogram från ett eller visionsprogram från ett eller flera av kabelnämnden utsedda flera av Radio- och televisionsföretag lokala kabelsändarföre- myndigheten utsedda företag tag. lokala kabelsändarföretag. Om det finns särskilda skäl, Om det finns särskilda skäl, får kabelnämnden medge undan- får Radio- och televisionsmyntag från skyldigheterna enligt digheten medge undantag från första stycket. skyldigheterna enligt första stycket.

SOU 1992 36 F örjfattningsförslag Zl Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§ Ett lokalt kabelsändarföretag skall vara en sådan svensk juridisk har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och som person som kan antas låta olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet. Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin sändningsverksamhet sträva efter vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Kabelnämndens förordnande Radio- och televisionsmyndig lokala kabelsändarföretag hetens förordnande av lokala av enligt 6 § första stycket 2 skall kabelsändarföretag enligt 6 § avse högst tre år. första stycket 2 skall avse högst tre år.

18§ Domstolen skall översända en Domstolen skall översända en kopia dom innehåller kopia dom som innehåller av en som av en ett sändningsförbud enligt 16 § ett sändningsförbud enligt 16 § eller förlängning enligt 17 § eller en förlängning enligt 17 § en till kabelnämnden. Domen skall till Radio- och televisionsmynöversändas så snart den vunnit digheten. Domen skall översänlaga kraft, eller, när domen skall das så snart den vunnit laga kraft, gälla även om den överklagas, eller, när domen skall gälla även dag den meddelas. om den överklagas, samma dag samma som som den meddelas.

21§ Kabelnämnden får förelägga Radio- och televisionsnämnden den bryter mot 3 6 § får förelägga den som bryter mot som första stycket eller mot 8-14 §§ 3 6 § första stycket eller mot eller 15 § andra stycket, att följa 8-14 §§ eller l5 § andra stycket, bestämmelserna. Föreläggandet att följa bestämmelserna. Förefår förenas med vite. läggandet får förenas med vite. Om ett vite genom dom som Om ett vite genom dom som vunnit laga kraft, har dömts ut vunnit laga kraft, har dömts ut mot ett lokalt kabelsändarföretag mot ett lokalt kabelsändarföretag för brott mot 9 § andra stycket för brott mot 9 § andra stycket och företaget därefter åter brutit och företaget därefter åter brutit mot bestämmelsen, får kabel- mot bestämmelsen, får Radionämnden återkalla förordnandet och televisionsnämnden återkalla för företaget som lokalt kabel- förordnandet för företaget som

22 Författningsförslag SOU lS92 36 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sändarföretag. När ett förord- lokalt kabelsändarföretag. När ett nande återkallas får kabelnämn- förordnande återkallas får nämnden bestämma en tid om högst ett den bestämma en tid om högst ett år inom vilket företaget inte kan år inom vilket företaget irre kan ges ett nytt förordnande. ges ett nytt förordnande.

23§ Den som enligt 5 kap. 3 § la- Den som enligt 5 kap. § lagen 19911559 med föreskrif- gen 19911559 med föreskrifter tryckfrihetsförordningens ter tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens och yttrandefrihetsgrundTagens områden är skyldig att ombe- områden är skyldig att mbesörja och bevara inspelning av en sörja och bevara inspelning av en egensändning skall uppmaning egensändning skall uppnaning av kabelnämnden lämna nämn- av Radio- och televisionsmynden sådan inspelning. Om han digheten lämna myndigheten inte rättar sig efter en sådan sådan inspelning. Om han inte uppmaning, får nämnden före- rättar sig efter en sådan upplägga vite. maning, får myndigheten förelägga vite.

24§ Kabelnämndens beslut enligt Radio- och televisiommyndenna lag får överklagas hos dighetens beslut om förorenande kammarrätten. av lokala kabelsändarfiretag enligt 6 § första stycket 2 och Radio- och televisionsnänndens beslut enligt 21 § andra tycket återkallelse ett .ådant om av förordnande får överklagts hos kammarrätten. Andra besltt enligt denna lag får inte iverllagas.

Denna lag träder i kraft den l januari 1993. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av förelägganden on vite som har meddelats före den 1 januari 1993.

SOU 1992 36 Författningsförslag 23

5 Förslag till Lag om ändring i lagen l99272 om koncessionsavgift televisionens område

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1992712 om koncessionsavgift televisionens område dels att i 5-10 och 13 §§ ordet kabelnämnden i olika böjningsformer skall bytas ut mot Radio- och televisionsmyndigheten i motsvarande form, dels att 11 § skall ha följande lydelse.

ll§ Kabelnämndens beslut enligt Radio- och televisionsnzyn- 5-7 §§, 9 § andra stycket och dighetens beslut enligt 5-7 §§, l0§ får överklagas hos kam- 9 § andra stycket och 10 § får marrätten. överklagas hos kammarrätten. Kabelnämndens besluti andra Radio- och televisionsmyndigfall får inte överklagas. hetens beslut i andra fall enligt denna lag får inte överklagas.

Överklagande av beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldig-

heten att betala den avgift eller ränta som överklagandet avser.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1993.

24 F örfattningsförslag SOU 1992 36

6 Förslag till Lag om ändring i lotterilagen 1982 101 1

Härigenom föreskrivs att 18 § lotterilagen 19821011 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l8§1

Utan tillstånd får i samband Utan tillstånd får i samband med utgivande av tryckt perio- med utgivande av tryckt periodisk skrift eller i samband med disk skrift eller i samband med rundradiosändning eller tråd- privatradiosändning eller annan sändning som sker med stöd av rundradiosändning som sker med tillstånd av regeringen eller tillstånd av regeringen anordnas kabelnämnden anordnas lotteri, lotteri, varigenom utses pristavarigenom utses pristagare som gare som har deltagit i en tävling har deltagit i en tävling som har som har anordnats i skriften eller anordnats i skriften eller i sänd- i sändningen, under förutsättning ningen, under förutsättning att det som villkor för del- att det som villkor för deltagande i lotteriet inte fordras att tagande i lotteriet inte fordras att skriften innehas eller att insats skriften innehas eller att insats erläggs samt erläggs samt att värdet av högsta vinsten att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor. uppgår till högst 500 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

lsenaste lydelse 19861217.

SOU 1992 36 F örfattningsförslag 25

7 Förslag till Lag om ändring i lagen 1992000 om privatradio

Härigenom föreskrivs att ll, 12, 19-21, 25, 28 och 29 §§ lagen 1992000 privatradio skall ha följande lydelse. om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ För rätt att sända privatradio För rätt att sända privatradio enligt denna lag krävs tillstånd enligt denna lag krävs tillstånd av privatradiomyndigheten. Radio- och televisionsmyndigav heten. Ett tillstånd innebär rätt att bedriva sådana sändningar av en programtjänst kan tas emot med god hörbarhet inom det sändsom ningsontråde tillståndet avser.

5§ Tillstånd ges för endast ett Tillstånd ges för endast ett sändningsområde. Omfattningen sändningsområde. Omfattningen detta bestäms av privatradio- av detta bestäms av Radio- och av myndigheten. Flera tillstånd kan televisionsmyndigheten. Flera meddelas för samma sändnings- tillstånd kan meddelas för samma område. sändningsorrtråde.

8§ När ett sändningsområde blir När ett sändningsområde blir ledigt till ansökan skall privat- ledigt till ansökan skall Radioradiomyndigheten kungöra detta. och televisionsmyndigheten kun- I kungörelsen skall anges sänd- göra detta. 1 kungörelsen skall ningsområdets omfattning, sista anges sändningsområdets omfattdag för ansökan och första dag ning, sista dag för ansökan och sändningar får bedrivas med första dag som sändningar får som stöd tillståndet. bedrivas med stöd av tillståndet. av

9§ Den får tillstånd enligt denna lag skall betala en årlig avgift till som staten om minst 50 000 kr.

26 F ärfattningsfärsla g SOU 1992 36 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det finns mer än en be- Om det finns mer än en behörig sökande skall privatradio- hörig sökande skall Radio- och myndigheten kalla till en auk- televisionsmyndigheten kalla till tion. Tillståndet skall meddelas en auktion. Tillståndet skall medden som skall anses ha avgivit delas den som skall anses ha visst bud eller som på auktionen avgivit visst bud eller som på förklarar sig beredd att betala auktionen förklarar sig beredd den högsta årliga avgiften, allt att betala den högsta årliga avenligt vad som sägs i lO-l2 §§. giften, allt enligt vad som sägs i 10-12 §§.

ll§

Sedan budgivningen avslutats Sedan budgivningen avslutats skall den som avgivit det högsta skall den som avgivit det högsta budet omedelbart betala tio pro- budet omedelbart betala tio procent av avgiften, dock lägst cent av avgiften, dock lägst 50 000 kr. Privatradiomyndig- 50000 kr. Radio- och televiheten kan dock begäran göra sionsmyndigheten kan dock på ett kort uppehåll i handlägg- begäran göra ett kort uppehåll i ningen för att bereda honom handläggningen för att bereda tillfälle att anskaffa medel för honom tillfälle att anskaffa medel betalningen, om uppehållet inte för betalningen, om uppehållet kan antas medföra beaktansvärd inte kan antas medföra beaktansolägenhet. Om inte sådan betal- värd olägenhet. Om inte sådan ning sker, skall auktionen fort- betalning sker. skall auktionen sätta. fortsätta. Om endast en sökande är be- Om endast en sökande är behörig eller endast en behörig hörig eller endast en behörig sökande anmält sig till en auktion sökande anmält sig till en auktion skall han anses ha förklarat sig skall han anses ha förklarat sig beredd att betala en årlig avgift beredd att betala en årlig avgift om 50 000 kr. Detta belopp skall om 50 000 kr. Detta belopp skall han inbetala till privatradiomyn- han inbetala till Radio- och teledigheten inom en vecka från det visionsmyndigheten inom en att myndigheten meddelat att han vecka från det att myndigheten är ende sökande. Sker inte det är meddelat att han är ende sökande. hans ansökan förfallen. Sker inte det är hans ansökan förfallen.

SOU 1992 36 F irfattningsförslag 27 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l2§ Avgiften skall fastställas till det belopp som motsvarar det bud som kunnat godtas enligt 11 § första stycket eller, i fall som avses i ll § andra stycket, till 50 000 kr. I tillståndsbeslutet skall privat- l tillståndsbeslutet skall Radioradiomyndigheten ange den år- och televisionsmyndigheten ange liga avgift tillståndshavaren den årliga avgift som tillståndssom skall betala samt det belopp som havaren skall betala samt det skall betalas vid varje förfallo- belopp som skall betalas vid varje dag. förfallodag.

l9§ Om sändningsverksamheten Radio- och televisionsnämnden inte inletts tre månader efter till- får återkalla tillstånd att sända ståndstidens början skall privat- privatradio, om tillståndshavaren radiomyndigheten föra talan vid inte inlett sändningsverklänsrätt tillståndets åter- samheten inom tre månader från om kallande. Privatradiomyndighe- tillståndstidens början, ten skall också föra sådan talan annars inte utnyttjat rätten sedan sändningsverksam- att sända eller sänt endast i obeom, heten påbörjats, inga sändningar tydlig omfattning under en samförekommit eller sändningar manhängande tid av minst fyra förekommit i endast obetydlig veckor, eller omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor. Detsamma gäller till- sänder program trots att det om ståndshavaren sänder program varken finns utgivare för protrots att det varken finns gramverksamheten eller ställutgivare för programverksam- företrädare för utgivaren enligt heten eller ställföreträdare för 3kap. 6 a och 6b §§ lagen utgivaren enligt 3 kap. 6 a och 19911559 med föreskrifter på b§§ lagen 19911559 med tryckfrihetsförordningens och föreskrifter på tryckfrihetsför- yttrandefrihetsgrundlagens områordningens och yttrandefrihets- den eller trots att anmälan om grundlagens områden eller trots utgivare eller ställföreträdare att anmälan om utgivare eller inte har gjorts enligt vad som ställföreträdare inte har gjorts föreskrivs där. enligt vad som föreskrivs där.

28 Färfattningsförslag SOU 1992 36 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20§ Om en tillståndshavare bryter Om en tillståndshavare bryter mot bestämmelserna i 13-18 §§ mot bestämmelserna i 13-18 §§ får privatradiomyndigheten fö- får Radio- och televisionsnämnrelägga honom att följa bestäm- den förelägga honom att följa melserna. Föreläggandet får för- bestämmelserna. Föreläggandet enas med vite. får förenas med vite.

21§ Ett tillstånd får överlåtas till Ett tillstånd får överlåtas till någon annan om privatradio- någon annan om Radio- och telemyndigheten godkänner förvär- visionsmyndigheten godkänner varen. Sådant godkännande skall förvärvaren. Sådant godkännande lämnas om förvärvaren är behö- skall lämnas om förvärvaren är rig att söka tillstånd. Om privat- behörig att söka tillstånd. Om radiømyndigheten inte godkän- myndigheten inte godkänner förner förvärvaren är överlåtelsen värvaren är överlåtelsen utan utan verkan. verkan. Godkänns överlåtelsen övertar förvärvaren överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag för tiden därefter. Den som vill frånträda ett till- Den som vill frånträda ett tillstånd skall skriftligen anmäla stånd skall skriftligen anmäla detta till privatradiomyndig- detta till Radio- och televisionsheten. myndigheten.

25§ Avgiften skall betalas till Riks- Avgiften skall betalas till Riksskatteverket. Att visst belopp skatteverket. Att visst belopp skall betalas till privatradiomyn- skall betalas till Radio- och teledigheten framgår av ll visionsmyndigheten framgår av ll

28§ Om den inbetalade avgiften Om den inbetalade avgiften överstiger vad tillståndshavaren överstiger vad tillståndshavaren enligt beslut av privatradiomyn- enligt beslut av Radio- och teledigheten eller domstol skall visionsmyndigheten eller domstol betala, skall det överskjutande skall betala, skall det överskjutbeloppet återbetalas till honom. ande beloppet återbetalas till ho-

F örfattningsförslag 29 SOU 1992 36 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avgift betalats enligt ll § Avgift som betalats enligt som nom. skall dock inte återbetalas. 1l § skall dock inte återbetalas.

29§ Privatradiomyndighetens eller Beslut av Radio- och tele- Riksskatteverkets beslut får visionsmyndigheten, Radio- och överklagas hos kammarrätten. televisionsnämnden eller Riks- Beslut sändningsonnrådenas skatteverket får överklagas hos om omfatning och vitesförelägg- kammarrätten. Beslut om sändom ande får dock inte överklagas. ningsonxrådenas omfattning och vitesföreläggande får dock om inte överklagas.

Denna lag träderi kraft den l januari 1992.

SOU 1992 36

Utredningsuppdraget, arbetets

bedrivande m.m.

Utredningens direktiv Dir 199168 som i allt väsentligt går tillbaka på uttalanden i prop. l9909ll49 KU 39, rskr. 370 anger uppdraget till att utarbeta förslag om en organisation för en ny sammanhållen central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. Myndigheten skall ersätta Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden och även ansvara för nya myndighetsuppgifter

som kan väntas, föranledda t.ex. av nya slag av sändningar till all-

mänheten. Utredningsarbetet har innefattat analys av nuvarande verksamhet, intervjuer med ett antal ledamöter i nämnderna samt med olika befattningshavare på nämndkanslierna, liksom branschföreträdare mfl. En seminarieliknande sammankomst med all berörd personal har även genomförts. Området för utredningen är mycket dynamiskt. Det förutskickas i och för sig redan i direktiven. Under de knappa åtta månader som utredningen har arbetat har dock vissa förutsättningar hunnit ändras betydligt. Det räcker med att hänvisa till planerna för privatradio, Radiolagsutredningen och den nyligen presenterade propositionen om public service-verksamheten. Det är detta som ligger bakom det förhållandet att förslag inte såsom direktiven förutsatte kunde - lämnas i december 1991. Vi har beträffande privatradion utgått från den promemoria Ds 199222 som f.n. rernissbehandlas. Däremot har inte kunnat beakta fullt ut de förslag som Radiolagsutredningen lämnar inom kort.

SOU 1992 36 33

1 Inledning

Radio och TV riktad till allmänheten, har länge varit synonymt med verksamheten vid Sveriges Radio tidigare Radiotjänst. I public service-begreppet ligger långtgående redaktionell integritet; det en har bl.a. det skälet ansetts uteslutet att organisera verksamheten i av myndighetsforrn. l stället har verksamhetens speciella ställning markerats ägarstrukturen och associationsform, avtalen om proav gramverksamhetens innehåll samt förbud mot förhandsgranskning. De institutionella för public service-verksamheten har ramarna således inte varit av myndighetskaraktär. Statliga myndigheter Byggnadsstyrelsen och Televerket hade dock stöduppgifter i samband med verksamheten. Utvecklingen har gått mot en avreglering i så måtto att public service-företagen fått ökat ansvar för bl.a. lokalplanering, beredskap vid krig eller krigsfara samt uppbörd av mottagaravgifter. Dessa områden berörs i fortsättningen inte alls. Inte heller tas förändringen av huvudmannaskap för rundradionätet upp. Den myndighetsutövning som behandlas i det följande tar i stället sin utgångspunkt i verksamheten vid Radionärrmden samt de två relativt myndigheter bildats för nya medieformer, nämligen unga som Kabelnämnden och Närradionämnden. Vidare behandlas hanteringen av nya myndighetsuppgifter inom fältet för radio och TV riktad till allmänheten. Den myndighetsutövning på radio- och TV-området som här kommer att behandlas avser således tillsyn och tillståndsgivning samt vissa typer av sanktioner.

SOU 1992 36

2 Nuläge

2.1 Myndigheter och pågående utredningar

2.1.1 Radionämnden Radionämnden inrättades år 1936 och ersatte då det av regeringen utsedda programråd varit knutet till dåvarande Radiotjänst sedan som starten. Instruktionen för nämnden ändrades endast i liten utsträckning fram till mitten av 1960-talet; på grundval av efterhandsgranskning skulle nämnden övervaka att programverksamheten följde bestämmelserna. Granskning av TV-program tillkom år 1954. Nämndens storlek och arbetsformer förändrades år 1966, då en ny radiolag antogs. Nämnden ñck nu status av självständig myndighet. År 1978 förstärktes kansliet och en direktörstjänst inrättades. Gällande instruktion återfinns i bilaga Nämndens sammansättning regleras i 17 § radiolagen 1966755. Ledamöterna som utses av regeringen är av en ordförande och - sex andra ledamöter samt ersättare till det antal som regeringen g bestämmer. För närvarande finns fem suppleanter. En av ledamöterna eller ersättarna skall vara vice ordförande. Ordföranden och vice

ordföranden eller ha varit ordinarie domare. Övriga leda-

skall vara möter och suppleanter kommer från skilda sektorer av samhälle och kulturliv. I regel brukar nämnden innehålla flera riksdagsledamöter samt personer med publicistisk erfarenhet. Nämnden sammanträder normalt var fjortonde dag. Nämndens kansli leds av en direktör som skall ha domarerfarenhet. Vid kansliet finns dessutom fyra handläggare och tre assistenter anställda. Nämnden har sina lokaler vid Slussplan i Gamla Stan, Stockholm. Nämnden övervakar genom efterhandsgranskning att public service-företagen, dvs. för närvarande Sveriges Television, Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio, utövar sina sändningsrätt i överensstämmelse med radiolagen och de avtal som staten har ingått med vart och ett av företagen. Radionáimndeui

36 Nuläge SOU 1992 36

övervakar också numera att programföretaget Nordisk Television AB utövar sin sändningsrätt i enlighet med radiolagen och avtalet med staten. Granskning av radio- och TV-program görs efter anmälan eller på eget initiativ. Anonyma anmälningar behandlas ej. En anmälan ska ha kommit in till nämnden senast sex månader efter det att programmet sändes. Initiativgranskning förekommer för närvarande i begränsad utsträckning. Nämnden prövar även beslut med anledning av begäran om genmäle eller beriktigande. Granskningen innebär i regel en analys av innehållet i program utifrån de programregler som anges i radiolagen och avtalen. Programmen bedöms strida emot eller vara i enlighet med regler om - opartiskhet och saklighet samt genmäles- och beriktigandebestämmelser, den s.k. demokratibestämmelsen samt närmare bestämmelser om programverksamheten i avtalen med staten. Den nyligen införda granskningen av TV 4 innefattar även reglerna för reklam i TV. Beslut i granskningsärenden fattas av nämnden vid sammanträde eller av nämndens direktör efter föredragning av handläggare. Besluten är av tre slag; fällande beslut som innebär att brott föreligger mot radiolagen eller mot avtalet med staten, kritiserande beslut som innebär att brist har konstaterats men inte så allvarligt att brott mot

lagen eller avtalet föreligger, samt friande beslut. I ärenden som kan

utmynna i fällande eller kritiserande beslut bereds programbolaget tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs. Besluten kan inte överklagas och leder i praktiken inte till någon annan påföljd än att det berörda programföretaget i ett program skall redogöra för Radionämndens fällande eller kritiserande beslut. Radionämnden förutsätts uppmärksamma regeringen på mycket grova eller upprepade överträdelser av regler i lagar eller avtal. Så har skett endast vid ett par tillfällen. Antalet beslut har de senaste åren varierat mellan 433 och 621 beslut per år. Cirka 80 % av det totala antalet beslut fattas direkav tören. Besluten sänds till dels anmälaren, dels berört programföretag. Anmälaren betraktas dock, som huvudregel, inte som part i beredningen eller i beslutsprocessen. Vid fällande eller principiellt viktiga beslut informeras pressen. I vissa fall av brott mot reklam- och sponsringsreglerna kan Radionämnden tillgripa vitesförelägganden.

SOU 1992 36 Nuläge 37

Radionämnden strävar efter att periodiskt publicera analyser av sina beslut. Till för ett sedan skedde detta årligen i en publipar

Radionämnden finansieras med TV-avgiftsmedel. Anslaget för 19911992 är 3 983 000 kronor, jfr avsnitt 3.5.4 Finansiering och anslagssystem.

2.1.2 Kabelnämnden Kabelnämnden inrättades den l januari 1986 som central myndighet för verksamheten med radio- och TV-sändningar i kabelnät. Nämnden och Närradionämnden har gemensam instruktion som återfinns i bilaga Kabelnämnden består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Ordförande och vice ordförande skall vara

eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter utses av rege-

ringen. Nämnden sammanträder i genomsnitt en gång per månad. Kabelnämnden har gemensamt kansli med Närradionämnden. Redogörelse för hela den samlade kanslifunktionen görs i detta avsnitt. Se också avsnitt 3.5.3 Administration Kansliet är indelati tre enheter; Kabelnämnden, Närradionämnden samt en gemensam enhet. Chef för kansliet är en direktören, som tillika är chef för enheten Kabelnämnden. Ställföreträdande direktör är chef för enheten Närradionämnden. För nämnderna finns en gemensam delegation som består av nämndernas ordförande, vice ordförandena, direktören och ställföreträdande direktören. Inget uttalat krav juridisk kompetens ställs på direktörstjänsterna. För närvarande är antalet medarbetare vid enheten Kabelnämnden tre handläggare och en assistent, vid enheten Närradionämnden tre handläggare och tre assistenter samt vid den gemensamma enheten fyra assistenter. Nämnderna har sina kanslilokaler vid FredsgatanDrottninggatan i Stockholm, men är uppsagda från dessa fr.0.m. l oktober 1992. Kabelnärrmden har fr.o.m 1992 ändrade uppgifter, som följd av att den nya lagen 19912027 om kabelsändningar till allmänheten vilken trädde i kraft den l januari 1992 och som följd av lagen 199272

38 Nuläge SOU 1992 36

om koncessionsavgift på televisionens område som trädde ikraft den l mars 1992. Nämnden förordnar lokala kabelsändarföretag för högst tre år i taget, samt beslutar om återkallelse av förordnanden. Lokala kabelsändarföretag får inte sända reklam. Nämnden prövar också frågor om statsbidrag till lokal programverksamhet. Nämnden beslutar om undantag från nätinnehavares skyldigheter enligt den nya kabellagen, den s.k. must carry-regeln, samt om vitesförelägganden grundande på efterhandsgranskning av sändningar och enligt regler för reklam. Granskningarna sker i regel eget initiativ, mer sällan efter anmälningar. Nämnden skall också avgöra ärenden om koncessionsavgift på televisionens område, vilket för närvarande innebär att enligt lagen om koncessionsavgift på televisionens område fastställa och debitera Nordisk Television AB avgifter samt, om det behövs, hos Riksskatteverket göra framställan om revision av programbolaget. Enhetschefen beslutar i ärenden om förordnanden av lokala kabelsändarföretag och om undantag från nätinnehavares skyldigheter om ärenden inte är av det slaget att de behöver prövas av nämnden. Kabelnämnden informerar i publikationen Radio- och TV-sändningar i kabelnät ett par gånger per år. Kabelnämnden är helt anslagsñnansierad, budgeten för 19911992 är 3 863 000 kronor, jfr avsnitt 3.5.4. Finansiering och anslagssystem.

2.1.3 Närradionämnden Försöksverksamhet med närradio inleddes år 1979 inom ramen för den statliga Närradiokommitténs arbete. Från den l januari 1986 permanentades tillstånds- och tillsynsverksamheten och Närradionämnden inrättades. Den för Kabelnämnden och Närradionämnden gemensamma instruktionen återfinns i bilaga Närradionämnden består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden skall vara

eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter företräder olika

sarnhällsintressen. Samtliga ledamöter utses av regeringen. Nämnden sammanträder i genomsnitt en gång per månad.

SOU 1992 36 Nuläge 39

En redogörelse för Närradionämndens kansli, som är gemensam med Kabelnärrmden, finns ovan under 2.1.2 Kabelnämnden. Närradionänmden beslutar om tillstånd att sända närradio, i frågor om återkallelse av tillstånd samt fastställer sändningstider i närradio. Nämnden handlägger också ärenden om sändningsavgifter för närradio. I dag sänds närradio på cirka 160 orter. Cirka 2 000 föreningar har sändningstillstånd. Sändningstillstånd kan ges till lokala ideella föreningar som bedrivit verksamhet på orten under minst ett år. Sändningstillstånden kan återkallas i vissa fall, bl.a. på grund av obetald sändningstidsavgift, bristande verksamhet, brott mot beslut om sändningstid och mot förbudet mot reklamsändningar i närradio. Antalet beviljade sändningstillstånd var 198889 348 st., 198990 228 st. och budgetåret 199091 271 st. Nästan 200 tillstånd återkallades under 199091, varav 96 beslut berodde på obetald sändningstidsavgift, 90 på grund av bristande verksamhet, l på grund av brott mot beslutad sändningstid och 9 på grund av kommersiell reklam i närradiosändningar. Under hösten 1991 återkallades ll tillstånd på grund av brott mot reklamförbudet. Efterhandsgranskningar för att avgöra om kommersiell reklam förekommit- görs oftast efter anmälningar. Viss initiativgranskning har, särskilt på senare tid, förekommit. Chefen för enheten Närradio får besluta i ärenden om frågor om tillstånd att sända närradio och om sändningstider om ärendena inte är av det slaget att de behöver prövas av nämnden. Närradionämnden publicerar ett antal informationskrifter per framför allt riktade till närradiosammanslutningar. Närradionämnden finansieras med närradioavgifter, anslaget för 19911992 är 4 345 000 kronor, jfr avsnitt 3.5.4 Finansiering och anslagssystem. För närradioavgifter m.m. redogörs särskilt i avsnitt 3.7.1. Närradionämndens verksamhet kommer att påverkas av statsmakternas ställningstagande till förslag om regler och villkor för privatradio Ds 199222. Promemorian innehåller också vissa förslag till ändring i närradiolagen.

40 Nuläge SOU 1992 36

2.1.4 Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden skillnader och likheter - De tre nämnderna och de två kanslierna skiljer sig i fråga om arbetssätt och representerar olika kulturer. Härtill bidrar inte bara skillnader i ålder och målformulering. Radionämnden har funnits som självständig myndighet sedan 1966 i mer än 25 år, Kabelnämnden och Närradionämnden i sex år. Radionämnden har till uppgift att genom efterhandsgranskning övervaka att de marksändande programföretagens programutbud står i överensstämmelse med Radiolagen och respektive företags avtal med staten. En viktig del i den verksamheten är att svara för uttolkningen av gällande regler. Radionämnden har en väl definierad uppgift och en väl definierad och avgränsad målgrupp, som i regel rättar sig efter nämndens beslut. Väl fungerande rutiner och bedömningsgrunder har utvecklats och förfinats av Radionämnden och inom kansliet under årens lopp. Granskningsarbetet innefattar ofta omfattande analys- och utredningsarbete. Radionämnden uppfattas som allmänhetens klagomur och allmänhetens företrädare gentemot programbolagen. Nämndens mer principiella beslut uppmärksammas av massmedierna och dess verksamhet är väl känd. Antalet ärenden har fram till nu varit relativt konstant. Nyligen har uppgiften tillkommit att granska de reklamfinansierade sändningarna från Nordisk Television AB, utifrån likartade programregler som för public service-företagen. Det bör dock noteras att gällande regelverk för reklam och sponsring är likartat med det som styr Kabelnämndens granskning, inklusive möjligheter till vitesförelägganden. Kabelnämnden inrättades mot bakgrund av introduktionen av satellit- och kabel-TV. Arbetsområdet har förändrats i takt med den tekniska utvecklingen. Omvärlden präglas av effekter av högteknologisk utveckling. Kabelnämndens målgrupper är ett antal heterogena aktörer över hela landet som utnyttjar de tekniska möjligheterna för sina affärsidéer. Kabelnämnden beslutar om undantag från nätinnehavares skyldigheter, efterhandsgranskar TV-sändningar och beslutar om viten samt tar koncessionsavgifter.

SOU 1992 36 Nuläge 4l

Kabelnämnden ska också stödja den ideella nyskapande verksamheten inom lokal-TV-området. Via förordnanden och statsbidrag följer och stödjer nämnden och kansliet de lokala kabelsändarföretagens icke-kommersiella utveckling. Kabelnämndens verksamhet har således många olika syften mål- grupperavnämare är heterogena, lagefterlevnaden varierar, teknikutvecklingen nationellt och internationellt spelar stor roll. Nämnden har under den korta tid den funnits fått ett antal nya uppgifter och avvecklat andra, vilket ställt krav flexibilitet och uthållighet. Även Närradionämnden tillstånd, efterhandsgranskar att reger klamregler och andra regler efterlevs samt tar in avgifter. Närradionämnden har dock en mer väldefinierad målgrupp, nämli-

sammanslutningar har fått tillstånd av nämnden att sända

gen som närradio. Men, dessa sammanslutningar är sins emellan mycket olika de är många och finns över hela landet. De senaste årens tendens - att sammanslutningar i ökad grad bryter mot reklamförbudet i närradio har också inneburit ett ifrågasättande av Närradionämndens roll. Indragningar av tillstånd har haft dålig effekt, besluten kringgås i en del fall. Många sammanslutningar upprätthåller dock den ursprungliga idén med närradio. Sammanslutningarna rättar sig i regel efter Närradionämndens anvisningar, men de kan också vara okunniga eller litet slarviga. Nämndens och framför allt kansliets servicearbete med - detaljgranskning sändningstider, har utvecklats till en detaljerad av rutin som, enligt nämndens uppfattning, inte riktigt har karaktären av central myndighetsutövning. Uppgifter som inte av rutinkaraktär förekommer dock, som t.ex. medling mellan olika föreningar som inte kan komma överens om fördelning av sändningstider i närradio. Det har varit fördel med att ha ett gemensamt kansli för Kabelen och Närradionämnderna. Utvecklingen har kunnat analyseras ett samlat vis. För kansliets del har det inneburit att stora uppgiftsmängder kunnat datoriseras samlat till ett välutvecklat ADB-system. Ordningen med en gemensam delegation har dock uppfattats av berörda som onödigt byråkratisk. Få kontakter har hittills förekommit mellan Kabel-Närradionämndema och Radionämnden. Det gäller både nämnd- och kanslinivå. Sammanfattningsvis kan verksamheterna karaktäriseras så, att Radionämnden hittills har efterhandsgranskat programutbudet - -

42 Nuläge SOU 1992 36

från en väldefinierad och hörsam målgrupp. Kabelnämnden analyserar teknikutvecklingens möjligheter och fällor, ger bidrag, efterhandsgranskar heterogena målgrupper. Uppgifterna har växlat över tiden, likaså avnämarnas hörsamhet. Närradionämnden försöker hålla ordning med hjälp av tillstånd, efterhandsgranskning, kontroll av sändningstider, service i form av konfliktlösning cirka 2 000 lokala sammanslutningar som sänder närradio i Sverige. Detta präglar kulturen, ledamöterna och medarbetarna i de tre nämnderna kanslierna.

Översikt uppgifter och målgrupper av Radio- Kabelnämnden Närradionämnden nämnden Målgrupp Public Nätinnehavare, Närradioservice- Lokala kabel- sammanföretagen, sändarföretag, slutningar Nord .TV Andra sändande företag, Nord.TV Uppgift Efterhandsgranskning x x Tillstånd, koncessioner, x förordnande Åtcrkallelser. viten x x x Bidrag x Ta in avgifter x x Must cai1y-regeln x

2.1.5 Andra myndigheter pågående utredningar - Justitiekanslern JK och domstolsväsendet Beslut av Kabelnämnden och Närradionämnden får i vissa fall överklagas hos kammar-rätt. Länsrätt skall i vissa ärenden pröva och eventuellt döma ut viten, som förelagts av Radionämnden, Kabelnämnden eller Närradionämnden.

SOU 1992 36 Nuläge 43

Yttrandefrihetsbrott och brott mot tryckfrihetsförordningen behandlas domstol. Justitiekanslern är exklusiv åklagare i tryckfriav hetsmål, i mål om yttrandefrihetsbrott i radio- och TV-program samt den för statens talan i mål om förbud mot egensändning i som kabelnät. Justitiekanslerns arbetsuppgifter m.m. är för närvarande föremål för utredning dir 1991110. 1 direktiven till utredaren sägs bl.a. att kritiken beträffande JKs funktioner inom tryckfrihets- och yttrandefrihetsområdena har gjort gällande att JKs objektivitet kan sättas

ifrågaTVJK har både som uppgift att värna om den enskildes tryck-

och yttrandefrihet och att vara åklagare i fall av brott. Enligt direktiven bör dock inte grunddragen i systemet ifrågasättas. Således torde det inte lämpligt att att låta JKs uppgifter i tryckfrihetsmål vara m.m. handläggas av den vanliga polis- och åklagarorganisationen som i andra brottmål. Utredningsarbetet bör vara avslutat före 1992 års utgång.

En ny myndighet på telekommunikationsområdet En myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten komny mer i vissa ärenden att behöva samråda med en myndighet eller organisation för frekvensfördelningsfrågor. Närradionämnden samrådet i frågor som rör tillstånd att sända närradio med Televerkets frekvensförvaltning. l eventuellt kommande koncessionsärenden för privatradio behövs samråd med den frekvensförvaltande organisationen. Frekvensrättsutredningen K 199002 hade i uppdrag att föreslå ändringar och tillägg i den radiorättsliga lagstiftningen samt en ny organisation för myndighetsutövning radioområdet. Utredningen avlämnade hösten 1991 en promemoria Organisationen av en ny myndighet på radioområdet K 9120882 till Kommunikations- departementet. Med utgångspunkt bl.a. från denna PM, EG-komrnissionens direktiv om konkurrens på marknaderna för teletjänster, förändringen av Televerkets associationsform, m.m. tillsattes en organisationskommitté den 12 december 1991 dir 1991114 för att utarbeta förslag till myndighet inom telekommunikationsområdet. en ny I uppdragen ingår att sammanföra de uppgifter som för närvarande utförs av Statens telenämnd STN och de uppgifter inom Televerkets

44 Nuläge SOU l992 36

frekvensförvaltning som är av myndighetskaraktär, till en enda från Televerket fristående myndighet. I denna myndighet bör också i görligaste mån samtliga myndighetsuppgifter inom telekommunikationsområdet samordnas. Den nya myndigheten väntas börja sin verksamhet den 1 juli 1992.

Public service-Riretagen Public service-företagen inom Sveriges Radio-koncernen skall utöva sina sändningsrättigheter i enlighet med radiolagen och de avtal som ingåtts mellan staten och vart och ett av företagen. En proposition l99l92140 om den avgiftsfinansierad radiooch TV-verksamheten 1993-1996 m.m. lämnades till riksdagen i mitten av mars 1992. Propositionen och den därpå följande rksdagsbehandlingen skall utgöra underlag för nästkommande avtalsperiod med public service-bolagen. En utgångspunkt är därvid riksdagsbeslutet 1991 prop. 1990912149, KU39, rskr. 370 om att verksamheten under en ny avtalsperiod bör handhas av tre programbolag; ett för TV, ett för radio och ett för utbildningsprogram. Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB förs samman till ett ljudradioföretag. Frågor som behandlas i propositionen 1991922140 är bla. företagsform, ägarförhållanden och ägandestruktur, organisation, finansiering, den kommande avtalsperiodens längd och publikintlytande. Radionamndens uppdrag förutsätts vara i stort sett oförändrat under den kommande avtalsperioden. På ett par punkter innebär dock förslagen förändrade rutiner. Det gäller bl.a. beriktigande och genmäle. Programföretagens skyldighet att underrätta Radionämnden så snart någon begärt genmäle eller beriktigande föreslås begränsas till de fall då genmäle eller beriktigande inte beviljats. Detta innebär en något förenklad byråkrati. Enligt förslagen bör också Radionämnden, före beslut om prövning enligt bestämmelserna om att den enskildes privatliv ska respekteras, inhämta skriftligt medgivande från den som kan ha utsatts för brott mot denna bestämmelse. Begreppet god underhållning föreslås utgå som grund för granskning av program. I propositionen betonas att programutbudet skall ha hög kvalitet, samtidigt som det framhålls att Radionämnden inte skall granska enskilda program utifrån kva-

SOU 1992 36 Nuläge 45

litetsaspekten. Det bör vara möjligt för nämnden att övervaka att ett programföretags utbud i sin helhet uppfyller kravet hög kvalitet. I propositionen föreslås att ett publikråd inrättas med representanter för olika lyssnar- och tittargrupper. Rådet skall instruktionsenligt ha ställning särskild myndighet, fristående från public som en service-företagen. Det dock inte befogat att etablera något anses vara särskilt sekretariat sådana funktioner bör kunna fås från någon utan myndigheterna inom medieområdet. I detta sammanhang hänvisar av propositionen bl.a. till den myndighetsorganisation som denna utredning har att föreslå.

Nytt bolag för rundradiosändningar

för programinsamling och programutsändning Ett nytt statligt bolag för programföretag med tillstånd bedriva rundradiosändningar av enligt 5 § radiolagen, föreslås i prop. 199192l40 om den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. inrättas fr.o.m. den l juli 1992. Verksamheten i det nya bolaget motsvaras i nuvarande rundradioverksamheten inom Televerkets radiostort av division Televerket Radio. Anläggningar och personal föreslås föras över till ett nybildat bolag. Regeringen har, med utgångspunkt från betänkandet, tillsatt en organisationskommitté dir 199214 med uppgift att förbereda bildandet det nya statliga aktiebolaget som skall ha huvudmannaskapet av för rundradionätet fr.o.m. den 1 juli 1992.

Taltidningsnämnden

Taltidningsnämnden handlägger ärenden om statligt stöd till radiooch kassettidningar, för upphandling, fördelning och utvecksvarar ling särskilda mottagarutrustningar. Nämnden verkar också för att av underlätta för abonnenter radio- och kassettidningar att hantera den tekniska utrustningen som behövs för mottagning. I direktivet till denna utredning övervägs om inte Taltidningsnämndens uppgifter borde ingå i myndighet för radio- och TVen ny sändningar till allmänheten. Detta dock inte lämpligt med hänanses till att prövning frågor om taltidningar förutsätter god kännesyn av förhållanden. Taltidningsnämnden bör därför dom om dagspressens

46 Nuläge SOU 1992 36

behålla sitt organisatoriska samband med Presstödsnämnden. Däremot kan det behövas samråd mellan Taltidningsnämnden och den nya myndigheten för radio- och TV-sändningar till allmänheten, t.ex. i frågor om fördelning av sändningstid.

Patent- och Registreringsverket PRV Kabelnämnden hade, i samband med sin tidigare uppgift med uppbörd av avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar, register över nätinnehavare, lokala kabelsändaiföretag, nät, satellitprogram och kanalupplåtelser. Lagen om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar upphörde att gälla fr.o.m. den l januari 1992. Någon ajourhållning av Kabelnämndens register, frånsett lokala kabelsändarföretag, krävs inte mer. Enligt den nya lagen om kabelsändningar till allmänheten får Kabelnämnden förelägga viten om reklamregler i lokala kabelsändningar inte följs. Kabelnämnden behöver således fortfarande tillgång till uppgifter om dem som bedriver egensändningar i kabelnät, en av uppgifterna i tidigare register om ansvariga utgivare m.m. Enligt följdlagstiftningen till yttrandefrihetsgrundlagen skall utgivare av andra radioprogram än de, som har tillstånd av staten att bedriva rundradiosändningar, anmälas till PRV. l samband med lagens ikraftträdande överfördes Kabelnämndens uppgifter till PRV, som fortsättningsvis är registeransvarig myndighet. PRV är därmed den enda myndigheten som har tillgång till ett register över dem som bedriver egensändningar, dvs. de som har utsett utgivare.

i Radiolagsutredningen

Radiolagsutredningen tillsattes 1985 Dir 198521 och har vid flera tillfällen därefter fått tilläggsdirektiv Dir 19863, 198722, 198921. Utredningen har avgivit ett antal delbetänkanden med förslag som påverkat och kommer att påverka verksamheten inom radio- och TVområdet. Utredningen kommer med ytterligare ett delbetänkande SOU 199231 Lagstiftning för sändningar av televisionsprogram till satellit, samtidigt som denna utredning avslutas.

SOU 1992 36 Nuläge 47

I det kommande betänkandet belyser utredningen konsekvenserna av ett svenskt tillträde till Europarådets konvention om gränsöverskridande television samt innebörden av EG-direktivet TV utan gränser, vilket via EES-avtalet väntas gälla för Sverige fr.o.m. den l januari 1993. Här skall endast kortfattat beröras förslag som kan komma att få effekter för en ny myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. En ansvarig organisation en tillsynsmyndighet för tillsyn av och - uppgiftslämnande om satellitsändningar skall finnas enligt konventionen och direktivet. Den nya myndigheten skulle kunna få i uppdrag att ansvara för frågor som åläggs varje medlemsland; frågor som gäller satellitsändningars innehåll, kontakter med internationella organ, kontinuerlig rapportering av framför allt programstatistik och be- dömning av utvecklingen inom området. För dessa uppgifter krävs också att myndigheten registrerar ett antal uppgifter som det kommer att åläggas företag m.fl. som bedriver programverksamhet via satellit.att lämna.

Regler och villkor för privatradio Ds 199222 Inom Kulturdepartementet har utarbetats en promemoria Ds 199222 med förslag om regler och villkor för privatradio kommersiellt finansierad lokal radio. Promemorian innehåller också förslag om ändrade regler för närradio. Förslagen remissbehandlas för närvarande. En proposition är att vänta i höst. Riksdagsbeslutet måste fattas före årets utgång för att, som föreslås, privatradio ska kunna starta den l januari 1993. Förslagen kommer i hög grad att beröra en ny myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. Vad först angår närradioverksamheten kommer ett genomförande av förslagen i promemorian att innebära Antalet sändare för närradio reduceras fr.o.m. den l januari 1993. sammanslutningar som använder dessa sändare erbjuds sändningstid i andra sändare orten.

48 Nuläge SOU 1992 36

Nämndens kansli skall upphöra med att debitera närradioavgifter avgifterna föreslås slopas fr.0.m. den 1 januari 1993. Beslut i nämnd om återkallelser av tillstånd att sända närradio upp- hör i vissa fall. Istället skall nämnden besluta om vitesförelägganden. Beslut om sanktioner p.g.a. obetald närradioavgift upphör. Under 199091 berodde 96, av totalt 198 ärenden om återkallelser, på att avgiften var obetald. Vid efterhandsgranskning av program i närradio tillkommer regler för sponsring, vilket föreslås ska bli tillåtet i närradio.

I promemorian föreslås att en ny tillfällig myndighet privat- radiomyndigheten inrättas den l januari 1993, för att handlägga ärenden om privat radio. Denna tillfälliga myndighet föreslås sedan inordnas i en ny myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten, när denna inrättas. Privatradiomyndigheten föreslås få både tillståndsgivande koncessioner och efterhandsgranskande uppgifter. För fullständighetens skull redogörs nedan för privatradiomyndighetens uppgifter, enligt promemorian Ds 199222

Inhämta önskemål om lämpliga sändningsområden för privatradio. - Fastställa sändningsområden och antalet tillstånd per område med - beaktande av önskemål från intresserade radioföretag och andra berörda, utifrån vad som är tekniskt möjligt och vad som är naturliga lokala intresseområden. Kungöra, för ansökan om tillstånd, lediga områden. - Meddela tillstånd ocheller kalla till auktion. - Genomföra auktion, ta in första avbetalningen koncessions- avgifter. Löpande koncessionsavgifter föreslås tas in av Riksskatteverket. Föra register över utgivare och ställföreträdande utgivare. - Godkänna överlåtelser av tillstånd. - Utifrån regler för privatradio, efterhandsgranska program och i förekommande fall förelägga viten. Utifrån regler om sändningarnas omfattning och anmälningsplikt av utgivare, föra talan i länsrätt om återkallelse av tillstånd.

Promemorian remissbehandlas för närvarande.

SOU 1992 36 Nuläge 49

2.2 Gällande rätt

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen YGL trädde i kraft den l januari 1992. Den reglerar skyddet för yttrandefriheten i radio, television, filmer, videogram och ljudupptagningar Lagen bygger på samma m.m. grundsatser tryckfrihetsförordningen vilket innebär bl.a. att som principerna censurförbud och etableringsfrihet gäller för hela det om moderna massmedieområdet med visst undantag i fråga om användningen radiofrekvensspektrum och viss förhandsgranskning av av film och videogram. Även de tryckfrihetsrättsliga principerna om och källskydd, begränsning av möjligheterna till krimiensamansvar nalisering samt särskild rättegångsordning med tillgång till jury gäller. Varje svensk medborgare och svensk juridisk person har enligt 3 kap. 1 § första stycket YGL rätt att sända radioprogram genom tråd. Denna frihet hindrar emellertid inte att det i lag meddelas föreskrifter dels skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för om det behövs med hänsyn till allvissa program i den utsträckning mänhetens intresse tillgång till allsidig upplysning, dels om ingripav anden mot fortsatt sändning ett utbud som inriktas på våldsav framställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp 3 kap. 1 § andra stycket. Bestämmelserna i grundlagen hindrar inte heller att det i lag meddelas bestämmelser förbud mot kommersiell om reklam i radioprogram eller om villkor för sådan reklam, eller föreskrifter förbud mot och villkor för annan annonsering och om sändning helt eller delvis bekostas av någon annan än av program som programverksamheten l kap. 12 § andra stycket. den som bedriver Rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får enligt 3 kap. 2 § regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Enligt 3 kap. 5 § första stycket skall frågor om rätt att sända radiokunna prövas av domstol eller av en nämnd, vars sammanprogram sättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller har varit ordinarie domare. Prövningen av regeringsbeslut skall göras av domstol och behöver endast avse beslutets laglighet.

50 Nuläge SOU 1992 36

Radionämnden, Närradionämnden och Kabelnämnden är sådana nämnder som avses i 3 kap. 5 § första stycket. Vid ingripande grund av missbruk av yttrandefriheten, skall enligt andra stycket i paragrafen frågan prövas av domstol under medverkan av jury. Detta gäller dock inte om saken rör överträdelse av föreskrifter eller villkor i fråga om reklam m.m. Av 7 kap. 4 § framgår att det i lag får föreskrivas att en nämnd skall granska att radioprogram, som har sänts annat sätt än genom tråd, står i överensstämmelse med de föreskrifter och villkor som gäller för sändningarna. Nämnden, vars sammansättning skall vara bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare, får endast uttala sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren. I lag får föreskrivas att ett föreläggande av nämnden får förenas med vite. Frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott och om utdömande av vite prövas enligt 3 kap. 5 § av domstol.

Radiolagen 1966755 Enligt 5 § radiolagen krävs tillstånd av regeringen för att sända radioprogram i rundradiosändning här i landet. Programföretaget avgör ensamt vad som skall förekomma i en sändning men har att iaktta allmänna bestämmelser om yttrandefrihet, saklighet m.m. samt

regler om reklam och annonstid i televisionen. Övriga villkor för

sändningsrätten skall enligt 7 § radiolagen tas in i ett avtal mellan regeringen och programföretaget. I 17, 17 a och 18 §§ radiolagen regleras vissa av radionämndens uppgifter. Radionämnden har att i efterhand granska ett företags om rätt grund av tillstånd utövas i enlighet med radiolagen och avtalet mellan regeringen och företaget l7 § första stycket. Har radionämnden förklarat att företaget brutit mot bestämmelse i lagen eller avtalet med regeringen, skall företaget sända redogörelse för radionämndens beslut, om detta har bestämts i avtalet mellan företaget och regeringen 17 § andra stycket. Radionämndens sammansättning framgår av 17 § tredje stycket och regeringens rätt att meddela närmare föreskrifter om nämndens verksamhet av 17 § fjärde stycket.

SOU 1992 36 Nuläge 51

Radiolagens 8-15 §§ innehåller bestämmelser om annonser som sänds under annonstid i televisionen. l avtalet mellan regeringen och programföretaget får företaget åläggas ytterligare skyldigheter angående annonstid i televisionen. Om programföretaget bryter mot vissa av de bestämmelserna eller avtalet får radionämnden förelägga företaget enligt 17 a § att följa bestämmelsen. Föreläggandet får förenas med vite. Enligt 5 kap 3 § lagen 19911559 med föreskrifter tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall den som sänder radioprogram till allmänheten ombesörja att varje program spelas in. Programföretaget är uppmaning av radionämnden skyldigt att tillställa nämnden en sådan upptagning av ett program 18 §.

Närradiolagen 1982459 Närradionämnden prövar enligt 2 § närradiolagen frågor om närradio och har tillsyn över närradioverksamheten. Dess sammansättning framgår av 2 § andra stycket och i tredje stycket ges regeringen rätt att meddela närmare föreskrifter om nämnden. Tillstånd att sända närradio krävs enligt 3 § öv Närradionämnden. I förslag till lag om privatradio Ds 199222; Regler och villkor för privatradio har ett andra stycke till 3 § tillagts angående förbud för sammanslutning att ha tillstånd till privatradio och närradio samtidigt. I proposition 1991922140 om den avgiftsfmansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. har föreslagits att 6 § närradiolagen skall upphävas. Enligt föreslagen lydelse av 6 § i Ds 199222 innehåller paragrafen vissa regler om sändare för närradio. Närradionämnden beslutar enligt 7 § vilka sammanslutningar som skall få sända närradio och under vilken tid. Återkallelse tillstånd av att sända närradio regleras i 13 och 16 §§. Närradionämnden får återkalla tillstånd i vissa fall som anges i 13 Om en domstol funnit att ett program i närradio innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten kan domstolen

enligt 16 § återkalla sammanslutningens tillstånd att sända. Ändring

av 13 § och införande av en 13 a § har föreslagits i Ds 199222. I vissa fall av brott mot bestämmelserna skall tillstånd kunna återkallas

52 Nuläge sou 1992; 36

av nämnden men i andra fall föreslås att nämnden förelägger sammanslutningen att följa bestämmelserna vid äventyr av vite. Den som sänder radioprogram till allmänheten skall ombesörja att programmen spelas in. På uppmaning av Närradionämnden skall sammanslutningen enligt 14 § tillställa nämnden en sådan inspelning. Viss ändring av paragrafen föreslås i proposition 1992140. Närradionämndens beslut om tillstånd eller återkallelse av tillstånd samt om fördelning av sändningstid kan enligt 15 § överklagas hos kammarrätten.

Lagen 19911559 med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsförordningens områden De bestämmelser i lagen som rör någon nämnd finns i 3 kap. 3 och 4§§ samt de som rör privatradiomyndigheten finns enligt Ds 199222 i 6 a och 6 b §§. En sammanslutning som avser att sända närradio skall utse en utgivare för programverksamheten. Vem som är utgivare och eventuellt ställföreträdare för utgivaren skall anmälas till Närradionämnden. Detsamma föreslås att gälla för utgivare och ställföreträdare för innehavare av tillstånd enligt privatradiolagen. Anmälan om vem som utsetts till utgivare och ställföreträdare för utgivaren skall i vissa fall enligt 3 kap. 13 och 14 §§ ske till Patentoch registreringsverket. Detta gäller utgivare och ställföreträdare för utgivaren av radioprogram i trådsändningar som inte är vidaresändningar och som sänds av annan än de programföretag som har tillstånd att sända radioprogram enligt 5 § första stycket radiolagen 1966755. Den som bedriver sändningsverksamhet skall vidare enligt 17 § föra ett register över förordnanden för personer som vid direktsändningar själva skall svara för de yttrandefrihetsbrott som de kan tänkas begå. Utdrag ur registret skall sändas till Patent- och registreringsverket.

SOU 1992 36 Nuläge 53

Lagen 19912027 om kabelsändningar till allmänheten

Enligt 5 § lagen skall det finnas för hela landet gemensam kabelen nämnd för prövning vissa frågor kabelsändningar. Kabelav om nämnden kan förordna företag lokala kabelsändarföretag enligt som 6-7 §§. Domstol får i vissa fall meddela förbud mot egensändning mot den bedriver sändningsverksamhet eller förlänga ett tidigare medsom delat sändningsförbud. En dom som innehåller ett sändningsförbud eller förlängning sändningsförbud skall översändas till Kabelav nämnden enligt 18 Kabelnämnden får enligt 21 § förelägga någon att följa bestämmelserna. Föreläggandet kan riktas mot den som bryter mot vissa allmänna bestämmelser i 3 den nätinnehavare som följer sina skyldigheter enligt 6 § samt den som bryter mot bestämmelserna reklam i egensändning. Föreläggandet får förenas om mm med vite. Nämnden kan även återkalla förordnande för företag som i strid mot reklamförbudet sänt reklam. Detta kan ske om företaget fortsätter sända reklam efter domstolens lagakraftvunna dom på vite. Kabelnämndens sammansättning framgår av 22 Inspelning någon är skyldig att bevara skall enligt 23 § som Kabelnämndens uppmaning lämnas till nämnden. Nämnden får även förelägga vite. Kabelnämndens beslut kan enligt 24 § överklagas till kammarrätten.

Lagen 199272 koncessionsavgift på televisionens om område

Ett programföretag enligt radiolagen har tillstånd att i hela som landet sända televisionsprogram i rundradiosändning är under vissa förutsättningar skyldigt att betala koncessionsavgift till staten. Lagen 199272 koncessionsavgift på televisionens område innehåller om bestämmelser bl.a. beräkning, fastställande och betalning av konom cessionsavgiften. Frågorna handläggs av Kabelnämnden.

54 Nuläge SOU 1992 36

Lotterilagen 19821011 Enligt 18 § lotterilagen krävs under vissa förutsättningar inte tillstånd att anordna lotteri i samband med rundradiosändning eller trådsändning som sker med stöd av tillstånd av regeringen eller Kabelnämnden.

Privatradiolagen 1992000

lagens bestämmelser enligt Ds 199222 Privatradiomyndigheten beviljar enligt 4 § privatradiolagen tillstånd att sända privatradio. Bestämmelser om villkor för tillstånd, handläggning av frågor och om avgifter finns bl a i 8-9, 11-12, 2l, 25 och 28 §§. Återkallelse tillstånd regleras i 19 Där stadgas att av privatradiomyndigheten skall föra talan vid länsrätt om tillståndets återkallande. Myndigheten kan inte själv besluta om indragning av tillstånd mot bakgrund av yttrandefrihetsgrundlagens krav att frågor om rätt att sända radioprogram skall prövas av domstol eller domstolsliknande nämnd. Om en tillståndshavare bryter mot bestämmelserna om sändningarnas innehåll samt om reklam och sponsring får privatradiomyndigheten förelägga honom vid vite att följa bestämmelserna. Myndighetens beslut får, med vissa undantag, överklagas hos kammarrätten enligt 29

2.3 Etiska regler, självreglering inom pressen m.m.

Publicistklubben PK, Svenska Journalistförbundet SJF, Svenska Tidningsutgivareföreningen TU har tillsammans med public service-företagen utarbetat etiska regler för press, radio och TV. Det är fråga om rekommendationer med utgångspunkt från yttrandefrihetslagstiftningen samt lagstiftningen för radio och TV riktad till allmänheten. Den etiska regelsamlingen har följande underrubriker Ge korrekta nyheter - Ge plats bemötanden -

SOU 1992 36 Nuläge 55

Respektera den personliga integriteten Var varsam med bilder Döm ingen ohörd Var försiktig med namn Centralt i sammanhanget är begreppet god publicistisk sed. För pressens del svarar Pressens Opinionsnämnd PON för tolkningen härvidlag. I ärenden som inte hänskjuts till nämnden är det Allmänhetens Pressombudsman PO som avgör. P0 och PON regleras av statliga bestämmelser utan är helt och hållet ett resultat av en överenskommelse inom branschen. Efterlevnaden av utslagen kan inte påverkas med statliga sanktionsmedel. Finansieringen är en angelägenhet för branschorganisationerna. PON kan enligt sina stadgar uppta ärenden efter anmälan av PO eller efter anmälan som ingetts till PO och som av PO hänskjutits till nämnden. Det finns även möjlighet att hänskjuta ett ärende som PO lämnat utan åtgärd till nämnden. l sammanhanget markeras att den pressetiska granskningsverksamheten syftar till att stödja den lilla människan i första hand, medan företag, organisationer etc. kan påräkna stöd enbart i frågor rörande rättelse och genmäle. PON är sammansatt av en ordförande samt fem ledamöter med ett varierande antal personliga suppleanter. Tre av ledamöterna utses av

respektive PK, TU och SJF. Övriga två ordinarie ledamöter utses

gemensamt av en av Riksdagens justitieombudsmän samt ordföranden i Sveriges Advokatsamfund. Om kriterierna för de två sistnämnda ledamöterna och deras suppleanter sägs att de skall ha förankring - hos allmänheten, företrädesvis genom anknytning till organ för det fria folkbildningsarbetet och andra folkrörelser, till arbetsmarknadens parter, till konsument- och näringslivsorganisationer och liknande samt att de icke står i beroendeförhållande till tidningsföretag eller till pressens organisationer. Nämnden utser i sin tur ordförande och vice ordförande, vilka skall vara jurister med domarerfarenhet. En tidning som klandras skall erlägga böter i form av en expeditionsavgift som beräknas i förhållande till upplagan. Medlen används för att täcka POPONs kostnader. l-lärutöver skall den klandrade tidningen publicera utslaget.

56 Nuläge SOU 1992 36

PO skall enligt sin instruktion på eget initiativ eller efter anmälan påtala avvikelser från god publicistisk sed i periodisk skrift. PO utses av ett kollegium bestående av JO, ordföranden i Advokatsamfundet samt ordföranden i Pressens Samarbetsnämnd. Huvudman är Stiftelsen Pressens Ombudsman. Stiftare och finansiärer är PK, SJF och TU. En liten grupp tidningar vill av principiella skäl inte stödja den frivilliga självsanerande verksamhet som POPON representerar. Antalet av PO avgjorda ärenden per år uppgår till ca 300. Motsvarande siffra för PON är ca 125. Sammanlagt ca 20 % av anmälningarna ledde till fällningar.

2.4 Förhållandena utomlands

2.4.1 inledning Att jämföra den svenska myndighetsregleringen av radio- och TVverksamhet med vad som gäller i andra länder är förenat med avsevärda metodproblem. Det kan vara frestande att dra alltför långtgående slutsatser skenbara likheter. Liksom i vårt land förändras av mediestrukturen mycket snabbt och en jämförande studie hur ut- tömmande den än må blir snabbt inaktuell. Vidare måste vara - man ha klart för sig att historiskt sett har radio- och TV-verksamheten byggts upp olika sätt i de aktuella länderna. Härtill kommer att det finns olika förvaltningstraditioner. Sålunda skiftar, även inom Norden, ansvarsuppdelningen mellan respektive ministerium och centrala myndigheter. Även med dessa reservationer kan det dock i detta sammanhang finnas lärdomar som kan dras av hur man på olika sätt löst problemen t.ex. i samband med kabelutbyggnad och med granskning och tillståndsgivning.

SOU 1992 36 Nuläge 57

2.4.2 Norden

Allmänt om utvecklingen Utvecklingen och organisationen etermedieverksamheten i Sverige, av Norge, Finland och Danmark uppvisar stora likheter. Det gäller t.ex. den monopolställning som tidigare gällde för programföretagen Sveriges Radio SR, Danmarks RadioDR och Norsk Rikskringkasting NRK. Synen på public service-verksamheten överensstämmer i stora drag. Det gäller även Finland, även om motsvarande programföretag YLE tidigt fick konkurrens från ett reklamñnan- - sierat företag MTV. I Sverige startade TV 2 inom ramen för den gamla ordningen, medan det andra rikstäckande TV-programmet i Norge och Danmark startat i samband med att reklamfinansiering tilläts. Reklamförbudet har hävts även i vårt land för att numera möjliggöra utbyggnaden av en tredje markbaserad TV-kanal. Reklamförbudet gäller alltjämt DR, NRK och SR-koncernens programföretag. Likartade sponsringsbestämmelser har under de senaste åren införts för de nämnda företagen, liksom för YLE. Det finns avsevärda variationer i det sätt varpå styrelse och ledning för respektive programföretag utses. En ytterlighet representerar YLE, där praktiskt taget alla högre chefer utses partipolitiska grunder. Skillnaderna till trots i fråga om politisering, får de nordiska public service-företagen sägas vara garanterade en vidsträckt programmässig integritet. NärradioI V och olika former av privat radio- och TV-verksamhet finns redan i Finland, Danmark och Norge. Liknande lagstiftning övervägs f.n. i Sverige avseende privat radio. Likheterna skall inte överdrivas, men det finns trots allt mer som förenar än som skiljer de nordiska länderna vad den nationella mediepolitiken anbelangar.

Tillståndsgivn ingen Koncessionsgivningen för markbunden rikstäckande TV som i - Sverige i praktiken skett departementsnivå handhas på liknande sätt i Norge Kulturdepartementet och Finland Trañkministeriet. I Danmark är både Danmarks Radios och det reklamfinansierade TV 2s sändningsrätt lagfast, dvs. avgörs av Folketinget.

58 Nuläge SOU 1992 36

Koncession för närradio och kabel-TV lämnas i Norge av närkringkastingsnämnden. l Danmark ligger tillståndsgivningen för lokal radio och TV på lokala nämnder, tillsatta av kommunstyrelserna. En majoritet av ledamöterna skall nomineras av det lokala föreningslivet. I Finland meddelas koncession för lokal radio och TV av Trafikministeriet. När det gäller förvaltningen av distributions- och kontributionsnät, har televerken i våra nordiska grannländer funktioner i stort sett motsvarande vad som gäller i Sverige. Förändringar är emellertid att vänta bl.a. mot bakgrund av planerade omstruktureringar av televerkens arbetsområden.

Gransknings- och tillsynsorganisatiønen I Norge får den redan existerande Klagenemnda for kringkastingsprogram i uppgift att granska alla radio- och TV-program som sänds i Norge. Nämnden är mycket liten, ordförande och två övriga ledamöter, var och en med en personlig suppleant. Nämnden skall pröva om ett program behandlat något otillbörligt eller om privatlivets fred blivit kränkt. Att programbolagen beriktigar hör också till de frågor som bevakas av nämnden. Det är att märka att i Norge en särskild granskning med avseende på reklamreglerna i allmän-TV t.v. skall göras av departementet självt. Denna provisoriska ordning kommer förmodligen att ersättas med en särskild instans. I Danmark finns för ändamålet en särskild nämnd, Radio- og TV-reklamenavnet, medan motsvarande uppgifter i Finland ombesörjs av de konsumentpolitiska myndigheterna. Till den norska närkringkastingsnämndens uppgifter hör att utöva tillsynen över verksamheten med närradioT V samt kabel-TV samt att vid överträdelse besluta om sanktioner. Eftersom reklam är tillåten i närradio och lokal TV i Norge ingår granskning av reklaminslagen och att dessa följer regelverket i nämndens uppgifter. Liksom den svenska kabelnämnden har närradionämnden i Norge möjlighet att med särskilda bidrag stödja lokal TV-produktion. I Danmark sker kontrollen efter delvis annorlunda principer. Först skall nämnas att det i enlighet med den danska lagen om medieansvar finns en för press och etermedier gemensam nämnd, Pressenaøvnet. Nämnden bedömer om publicering skett i strid med

SOU 1992 36 Nuläge 59

god pressetik och frågor om skyldighet att publicera genmäle. I nämnden ingår ledamöter med domarerfarenhet, samt representanter för medievärlden respektive allmänheten, samtliga utsedda av det danska justitiedepartementet. Nämnden ersätter den tidigare speciella nämnden för radio och TV, Radionmvnet. En särskild nämnd Radio- og TV-reklamenøevnet, granskar som , redan nämnts hur reklamreglerna efterföljs. Vidare finns en nämnd för satellit- och kabelfrågor, jämförbar med den svenska kabelnämnden, Satellit- og Kabelnarvner. Slutligen skall nämnas det Utvalg vedr lokal radio og TV som är överordnat de lokala nämnderna. Även i Finland finns för och etermedier en press gemensam nämnd, Opinionsnämnden för massmedier OFM, men dess verksamhet regleras inte i lag utan genom ett avtal mellan journalistorganisationerna, tidningsutgivarna samt YLE.

Publik- och programråd Slutligen bör uppmärksammas de institutionaliserade formerna för kontakt med publik och samhällsliv. I Norge finns för vardera NRK och TV 2 ett slags programråd med uppgift att uttala sig om och dra upp riktlinjer för resp företag. Det till NRK knutna rådet Kringkastingsrådet tjugo ledamöter utses till hälften av regeringen och till hälften av Stortinget. Det till TV 2 knutna programrådet har sju ledamöter som utses av Kulturdepartementet. Det förutsätts att medlemmarna bör vara i första hand fagleg kunnige. I sammanhanget bör nämnas att en mediepolitisk stortingsmelding har aviserats med förslag bl.a. till eit organ for meir prinsipielle spörsmål som har tekniske og ökonomiske konsekvensar för NRK och norska TV För YLE och MTV finns ett gemensamt, av riksdagen utsett förvaltningsråd. Till DR och TV 2 i Danmark är knutna programråd, utsedda av kommunikationsministern. Råden skall avge yttranden till styrelse och direktion. Det finns också en parallell regional organisation av programråd. l Sverige kommer troligen ett publikråd att införas den ljanuari 1993. Det kan i sammanhanget vara värt att notera att det i samband med TV 2-beslutet i Norge diskuterades om ett organ skulle inrättas för mediepolitisk samordning. Det är inte osannolikt att ett sådant förslag lämnas ganska snart.

60 Nuläge SOU 1992 36

2.4.3 Frankrike Under de senaste tjugo åren har den franska myndighetsorganisationen för radio och TV förändrats radikalt. Man har strävat efter att stärka etermediernas publicistiska integritet. Alltjämt tillåter emellertid organisationsstrukturen ingripanden från regeringens sida. De Gaulle-epokens etermedier, samlade i monoliten ORTF Office Radio et Television Francaise, sorterade under infonnationsministeriet och gjorde skäl för beteckningen regeringskontrollerade. Nya vindar började blåsa i mitten l970-talet. År 1974 styckades ORTFav kolossen och ersattes med fyra fristående enheter, en för radion och en för de då tre public service-kanalerna i TV, en med ansvar för distribution av programmen samt slutligen ett produktionsbolag. Sändningsmonopolet hävdes år 1982 och distributionsmonopolet fyra år År 1987 privatiserades så public service-kanasenare. en av lerna, TF Då hade ett par reklamfinansierade TV-kanaler redan etablerat sig liksom en kanal för betal-TV. F.n. våren 1992 finns det två statliga public service-kanaler Antenne 2 och FR 3, båda marksända, reklam- och avgiftsfinansierade, och tre privata TF la Cinq och M 6, marksända och reklamfinansierade. Vidare finns den satellitdistribuerade Sept, som tidvis också marksänds via FR 3s nät. La Sept är en public service-kanal och finansieras med mottagaravgifter. Canal Plus, slutligen, är en krypterad betal-TV-kanal som finansieras med abonnemang och reklam. Härtill skall läggas den samägda direktsändande satellitkanalen TV 5 Europe samt ett antal lokala - markbundna nät och kabelnät med lokal produktion. Eftersom även de statliga kanalerna finansieras med reklam, vid sidan av mottagaravgifter, är konkurrensen mycket hård. En av de privata kanalerna tvingades på nyåret 1992 till konkurs La Cinq. Fr.0.m. 1982 låg koncessionsgivning och tillsyn hos en myndighet. Haute Autorité de Communication Audiovisuelle som år 1986 fick en starkare ställning och ombildades till Commission Nationale de Communication et des Libertés CNCL. Tre år senare var det dags för en ny omorganisation till Conseil Supérieur de lAudiovisuel CSA. I takt med dessa omorganisationer har granskningsmakten och sanktionsmöjligheterna stärkts. En av de starkaste drivkrafterna bakom dessa förändringar har som antytts inledningsvis varit ambitionen att staka ut gränserna för -

SOU 1992 36 Nuläge 61

regeringens och i viss mån även parlamentets inflytande i de stat- - liga radio- och TV-kanalerna. En grundläggande osäkerhet gäller dock fortfarande det saknas inte inhopp från ministeriet. Situationen är dock betydligt annorlunda än under de Gaulle-epoken. CSA har mängd uppgifter sammanhänger med den specifikt en som franska varianten blandekonomi inom TV-sektorn. Bl.a. skall rådet av övervaka att konkurrensen är fri, kontrollera reklaminslagen och verka för kvalitet och mångfald samt värna om det franska språkets och kulturens ställning bl.a. genom faställande av kvoter. Till CSAs åligganden hör frekvensfördelning, utnämning av chefer och styrelser för public service-företagen och fastställande av riktlinjer för valpro- CSA skall också besluta om sanktioner. Kvotering tillämpas i gram. många sammanhang i fransk mediepolitik. CSA som residerar i centrala Paris har ca 260 anställda. Myndigheten leds ett råd av nio personer, varav tre utses av republikens av president, respektive talmännen i senaten och nationalförsamav lingen. Presidenten utser även ordföranden i CSA. Bland de chefer som utnämns är cheferna för Radio France samt för Antenne 2 och FR Fr.o.m. 1991 har all reglering som gäller den rent audiovisuella sektorn överflyttats till post- och teleministeriet. Det tidigare sändarbolaget uppstod efter delningen av ORTF är numera dotterbolag som till det franska televerket France Télécom. - Man skulle kunna säga att CSA i sig förenar funktioner som i Sverige ligger hos radionämnden, kabelnämnden, programföretagens styrelser, televerket samt regeringskansliet. Stundom sätts i den franska debatten CSAs självständighet i fråga. Man har bl.a. skjutit in sig oklarheter i maktfördelningen mellan CSA å ena sidan och kulturministern å den andra sidan. Frågan ställdes under 1991 sin spets då den av CSA utsedde chefen för de två public service-kanalema tvingades avgå eftersom han saknade regeringens stöd. En senatsrapport konstaterade 1990 att CSA saknar makt att sätta bakom orden. Rapporten föreslog att CSA skulle få reella befogenheter på ministeriets bekostnad. Det förefaller emellertid inte vara regeringens mening f.n.

62 Nuläge SOU 1992 36

2.4.4 Storbritannien Den klassiska brittiska modellen för organisation av etermedieverksamheten har varit en viktig inspirationskälla för inriktningen av allmän-TV och allmänradio i framför allt Norden. Det är från Storbritannien som begrepp såsom public service härrör, och BBCs strävanden att bibehålla en publicistisk integritet liksom att förena opartiskhet och saklighet med ett kvalitativt högtstående programutbud har varit förbilder. Litet tillspetsat kan man säga att BBCmodellen numera kanske har sin största betydelse just som modell. De senaste årens omdaning av radio- och TV-verksamheten, där avreglering och marknadsanpassning varit några av honnörsorden, anger en annan färdriktning. Redan år 1954 startades reklam-TV utanför BBC. En särskild myndighet Independent Television Authority ITA skapades för - tillsyn och koncessionsgivning. År 1973 omorganiserades ITA till Independent Broadcasting Authority lBA som också hade att övervaka den kommersiella lokala radion. Det är att märka att IBA har haft sändningsrätten och därmed rätten att bestämma vad som skall sändas. Channel Four en från annonsintäkter finansierad kvalitets- kanal ankom det också på IBA att bygga upp. Direkta regeringsingripanden i programverksamheten BBC eller de privata programbolagen tillhör undantagen. Flera uppmärksammade fall -

har dock förekommit senare år.

Den första kabellagstiftningen tillkom 1984 och präglas av en vilja

att reglera så litet som möjligt. En särskild Cable Authority, dvs. en motsvarighet till vår kabelnämnd, bildades. Kungstanken i det senaste stora policybeslutet, Broadcasting Act av år 1991, är att konkurrensen skall öka, både inom den kommersiella sektorn och i förhållande till BBC. Samtidigt är att märka att regelverket beträffande progranünnehållet är mera specifikt än tidigare. En av anledningarna härtill torde vara att i den nya ansvarslagstift-

ningen är förhandsgranskning av t.ex. ITC se nedan förbjudet.

För BBC förutsätts ett annat system för tillsyn. Huvudansvaret ligger Board of Governors. I och med regeringens vitbok 1989 överges det normativa systemet för den privata sektorn; marknadskrafterna skall få ett friare spelrum.

SOU 1992 36 Nuläge 63

Den genomgripande förändringen radio- och TV-verksamhetens av organisation låg i 1991 års beslut har konsekvenser även på som myndighetssidan. De två organen Independent Broadcasting Authority IBA bl.a. hade till uppgift att pröva koncessionsfrågor och - som övervaka reklam-TV och Cable Authority gick i graven för att ersättas ett nytt organ, the Independent Television Commission av ITC. Samtidigt inrättades ett motsvarande organ för radio. Motiven för nyordningen sammanfattas följande sätt

rapidly changing broadcasting world, the main requirements In a for regulatory body flexibility; the ability to look at the a are television system as a whole to ensure that the various enterprises able to compete on equal terms; and the powers to enforce are statutory requirements on programme services in particular on the observance of consumer protection requirements on such matters as taste, decency and appropriate advertising content.

Till ITCs uppgifter hör koncessionsgivning motsv för de kanaler står till förfogande vid sidan det av regeringen fastställda som av utrymmet för public service, fastställande av indelning för den regionala verksamheten, övervakning och tillståndsgivning för direktsändande satelliter DBS, tillståndsgivning för upplänk, frågor rörande lokal TV, frågor rörande internationella förpliktelser, geografisk täckning samt beslut om sanktioner. Övervakning reklam och programinnehåll sker i samarbete med av två särskilda organ, nämligen Broadcasting Standards Council, som delvis har funktioner påminnande om vårt råd mot skadliga våldsskildringar samt Broadcasting Complaints Commission som har till uppgift att övervaka bl.a. påstådda ärekränkningar och krav på beriktiganden. Det kan ha sitt intresse att notera att TTC har byggt upp en regional organisation publikråd. Viewer Consultative Councils VCC, vilka av namnet är rådgivande instanser, skall yttra sig över bl.a. som anger koncessionsansökningar och den löpande verksamheten.

2.4.5 Tyskland

Den modell som tillämpats i Västtyskland och som utvecklades under den allierade ockupationen innebärande att delstaterna har den av-

64 Nuläge SOU 1992 36

görande bestämmanderätten i radio- och TV-frågor, gäller även i det enade Tyskland. Medan post- och televäsendet förvaltar nät och sändaranläggningar, står de delstatliga Landesmedienanstalten för koncessionsgivning och frekvenstilldelning samt övervakning av att reklamreglerna följs. Public service-kanalerna är också regionalt baserade i ARD Arbeitsgemeinschaft der öffentlich-rechtlichen Rundfunkanstalten der Bundesrepublik Deutschlands resp ZDF Zweites Deutsches Femsehen. Efter ett principiellt viktigt utslag i författningsdomstolen år 1986 öppnades vägen för den blandade rundradiostrukturen, dvs. tillläts de privata intressena att etablera sig i viss utsträckning både regionalt och nationellt. Landesmedieanstalten i förbundsländerna har skiftande sammansättning och mandat. Även inslaget partipolitik varierar från av ett förbundsland till ett annat. En huvuduppgift är att meddela sändningstillstånd varvid konces- sionstiden varierar mellan 4 och 10 år. De kriterier som är vägledande för kontrollen skiftar i regel finns krav mångfald och regler om skydd för barn och ungdom. Avgiftsuppbörden ligger ett organ med offentligrättslig ställning men underställt de båda public service-kanalerna ARD och ZDF Gebühreneinzugszentrale der öffentlich-rechtlichen Rundfunkanstalten. Det federala samordningsansvaret vilar på inrikesministeriet.

2.4.6 USA Att det i USA egentligen aldrig funnits ett monopol av public servicekaraktär av västeuropeisk typ, betyder inte att det saknats en reglerande instans. Federal Communication Commission FCC och dess föregångare har haft en stor makt när det gäller fördelningen av sändningsrätter. FCC kan också dra in sändningsrätter. Regler finns uppställda bl.a. för sponsring samt program för barn och ungdom. Tidigare fanns också vissa ambitioner att sätta upp garantier för mångfald och yttrandefrihet, men numera tycks konkurrensen vara honnörsordet. I den amerikanska anti-trustlagstiftningens anda, har

SOU 1992 36 Nuläge

FCC också övervaka efterlvnaden reglerna om ägarkonatt av centration massmedieområdet.

2.4.7 Nederländerna l Nederländerna har mycket speciell mediesituation med som en många små fristående företag radio- och TV-området, finns ett särskilt under ansvariga ministeriet som sysslar med tillsyn organ Det är det s.k. Coomissariaat voor de Media. m.m. Koncessionsgivningen till de privata radio- och TV-bolagen ligger hos det ansvariga ministeriet, medan allmän-TV- och radio, som inbegriper många religiösa samfund, utbildningsinstitutioner etc., får tillstånd och sändningstid beviljad myndigheten. Tillsynen av av radio- och TV-sändningar, oavsett om det är fråga om kommersiella eller inte, ligger hos myndigheten. Undantaget är dock reklamreglerna, efterlevnad bedöms av en särskild instans. vars Myndigheten har vidare att fördela medel från staten och licensinkomster till olika programbolag samt att öva ekonomisk tillsyn över verksamheten. Att besluta om sanktioner ingår också i myndighetens uppdrag. Gällande medielag stiftades 1987 och är under översyn. Myndigheten har 45 anställda; härav utgör ett tjugotal heltidsca tittare respektive -lyssnare. Det finns vidare under transportministeriet ett särskilt medieråd som är ett rådgivande organ.

2.4.8 Schweiz Liksom i Tyskland präglas massmediepolitiken i Schweiz av den federala statsbildningen. I förhållande till vad som gäller i Tyskland synes dock regeringen i Bern ha att säga till om. Att det finns fyra mer officiella språk påverkar naturligtvis uppbyggnaden av radio- och TV-verksamheten. Den geografiska belägenheten, mitt i Europa, skapar särskilda problem med kommersiella gränsöverskridande TVsändningar från grannländerna. Koncessionsgivning sker regeringsnivå avseende nationella ka- naler, kanaler något de officiella språken, dvs. i princip public av

66 Nuläge SOU 1992 36

service-organisationen SSR. Det underställda departementet för transporter, kommunikation och energi ger sändningstillstånd för lokala och regionala sändningar. Det finns sedan 1983 en oberoende instans, lAutorité indépendante dexamen des plaintes en matiêre de radio-television, för att granska hur koncessionärerna uppfyller sina åtaganden. Sammansättningen och typen av ärenden påminner om den svenska Radionämnden, men till skillnad från den sistnämnda kan det schweiziska organet också förhandla med bolagen i fråga. En annan skillnad från de svenska förhållandena är att granskningen av efterlevnaden av reklarnreglema ligger hos ministeriet. Sedan halvtannat år finns vidare ett särskilt medieverk, underställt det ansvariga ministeriet. Det nya organet Office fédérale de communication OFCOM, förenar i sig vissa uppgifter som ligger på CSA i Frankrike och motsvarande telekommunikationsmyndigheter. OFCOM har framåtsyftande program inkluderande standardisering samt forskning och utveckling. OFCOM är också kabelmyndighet.

SOU 1992 36

överväganden

3 och förslag

3.1 Utgångspunkter

Tendenser internationellt Radio- och TV-verksamheten riktad till allmänheten har under de senaste tio åren byggts ut kraftigt. Här skall bara erinras om de tekniska landvinningarna satellit och kabelområdet varigenom - det blivit möjligt att återutsända TV-program över stora avstånd, sända många parallella program, kryptera sändningskanaler för t.ex. betal-TV och att anordna lokala sändningar i radio och TV med mycket begränsad räckvidd. I och med att frekvensutrymmet inte längre längre lägger lika stora hinder som tidigare har nya intressenter uppträtt vid sidan av de etablerade public service-företagen. Sändningsmöjligheterna har ökat vilket i sin tur ökat efterfrågan på program. Det är symptomatiskt att frågan om allmänradio och -TV från att ha varit utpräglat kulturpolitisk fråga nu behandlas också i en industri- och näringspolitiska sammanhang. Den relativa bristen attraktiva program har drivit upp priserna och konkurrensen hårdnar om ensamrätten till bevakning av stora sportevenemang m.m. Likaså har konkurrensen om reklaminkomsterna ökat. Samtidigt pågår en

kamp rörande olika system på hårdvarusidan högupplösnings-TV

- HDTV och digital radio är exempel viktiga systemvalsbeslut som kommer att påverka sysselsättningen inom den elektroniska industrin. De stora TV-ländernas marknadsandel har ökat, och de små ländernas och språkområdenas svårigheter att hävda sig har blivit mer accentuerade. För små länder och språkkulturer reses därför krav särskilda åtgärder för att trygga ett utbud på det egna språket etc. Kvoteringar för att stärka den europeiska programproduktionen har genomförts inom EG och har gett upphov till kraftiga protester från USA i bl.a. GATT-sammanhang. Finansieringsproblemen och den hårdnande konkurrensen har i Europa i många fall lett till att de gamla public service-företagen av

68 Överväganden och förslag SOU 1992 36

statsmakterna fått mindre reglerande bestämmelser och större självständighet men samtidigt ett större ansvar för att reda sig själva. Den här beskrivna utvecklingen gäller i varierande grad de västeuropeiska staterna, inkl Sverige. Det säger sig självt att den roll som staten iklädde sig i samband med att public service-verksamheten etablerades ofta i kombination med ett sändningsmonopol nu - måste omprövas. I detta läge finns det anledning att ställa frågan vilken roll staten det allmänna bör påta sig. Var går gränsen för det statliga ansvaret för mångfalden i opinionsbildningen Bör statlig tillsyn utsträckas och skärpas Eller skall myndighetsreglering och tillsyn över verksamheten rent av reduceras i förlitande en självsanering av branschen I det föregående avsnitt 2.4 beskrivs mycket summariskt tendenserna i vissa länder. Utvecklingen kan sammanfattas följande sätt i fråga om myndighetsregleringen. När det gäller statsmakternas förhållande till public service-företagen går utvecklingen alltså mot en avreglering i betydelsen att man i görlig mån vill att public service-företagen skall försöka klara sig en marknad med ökad konkurrens. Det innebär inte nödvändigtvis att en allmän utslätning accepteras, heller ett uppgivande av kravet på mångsidighet. Regeln att public service-företagen skall garanteras en publicistisk integritet hyllas genomgående. I den praktiska tillämpningen förekommer det dock stora variationer. De nordiska länderna representerar en ganska homogen syn härvidlag. Den brittiska modellen, förut framhävd som prototyp för public service, har inte samma lyskraft längre, medan Frankrike där regeringsingripanden tidigare var legio har utvecklats mera mot den klassiska public servicemodellen. I och med att reklamñnansiering introducerats och nya aktörer kommit till har scenariot förändrats. Det har bedömts nödvändigt med ett koncessionssystem och med statlig tillsyn för att bl.a. se till att reklamreglerna följs samt att vissa minimikrav på utbudet t.ex. varsamhet med extremvåld, förbud mot olämpliga program för barn och ungdom på bästa sändningstid etc. iakttas. Koncessionsgivningen har i vissa länder lagts regeringen, i andra fall på ett regeringen underställt organ. Tillsynen åvilar i all-

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 69

mänhet ett regeringen underställt organ. I inget av de studerade länderna förekommer endast branschsammansatta organ för ändamålet. Tendenserna till avreglering till trots behåller alltså statsmakterna i allmänhet både tillståndsgivningen och en viss tillsyn. En särskild myndighetsstruktur har vuxit fram för ändamålet. Variationerna är avsevärda beroende inte bara på landets storlek och statsform. Här finns exempel på veritabla medieverk Frankrike, Nederländerna som omfattar hela skalan, från public service till kommersiella företag, vidare på mera specialiserade organ inriktade i första hand på den privata radio- och TV-verksamheten ITC i Storbritannien, de tyska förbundsländernas Medienanstalten samt naturligtvis det - nordamerikanska FCC. Även inom Norden finns exempel på olika lösningar. Gemensamt för de studerade västeuropeiska länderna synes dock att man trots stora skillnader i mediepolitiken har ansett en vara viss myndighetsutövning området oundgänglig.

Situationen i Sverige Frågan om myndighetsreglering och -samordning på medieområdet hänger med diskussionen om mediepolitiska mål. I kraven på samman samordnad mediepolitik ligger oftast tankar åtgärder för att en förbättra beslutsunderlag och överblick för att stärka framförhållningen. Frågan om myndighetsutövning på massmedieområdet är dock ingalunda okontroversiell; det säger sig självt att tillsyn m.m. för att garantera t.ex. mångsidighet i opinionsbildningen kan övergå till styrning i eller form opinionsbildningen. De som håller en annan av fram en sådan hotbild brukar ofta förespråka att marknadskrafterna skall få friast möjliga spelrum. Myndighetsregleringen skulle enligt denna linje begränsas till att i princip omfatta tekniska frågor, i betydelsen frekvensfördelning och standardisering. I övrigt skulle marknadskrafterna lämnas sig själva. Branschen skulle, resoneras det, enas om etiska normer för programpolitiken etc. och själv genom på eget initiativ upprättade organ t.ex. som sker pressens område se till att inga övertramp sker. Häremot brukar hävdas att mediepolitiska och kulturpolitiska mål bör fastställas av regering och riksdag, att det är ett statligt ansvar att

70 Överväganden och förslag SOU 1992 36

garantera förutsättningar för en fri opinionsbildning, att det ska finnas möjligheter att inskrida mot t.ex. extremvåld och rasism. Behovet att motverka koncentrationstendenser i ägandet av massmedier brukar ofta också anföras. Det är enligt detta synsätt en uppgift för det allmänna att vaka över att fastställda spelregler efterlevs och att överträdelser beivras. Det är mellan dessa två här av pedagogiska skäl renodlade - åsiktsriktningar som pendeln svänger i debatten om svensk mediepolitik. När det gäller myndighetsstrukturen massmedieområdet avspeglar den på sitt sätt svårigheterna att formulera en politik för hela området. Det har inte saknats ansatser till det omtalade samlande greppet. Den mediekommission som arbetade med kabelfrågan i början av 1980-talet är ett exempel härpå slutbetänkande SOU 198465, Via satellit och kabel, arbetet med en enhetlig yttrandefrihetslagstiftning ett annat. Mycket med hänvisning till de snabba förändringarna på den tekniska sidan har man emellertid i regeringspropositioner o.dyl. inskränkt sig till att formulera delmål av provisorisk natur. Detta har i sin tur resulterat i ett regelverk och en myndighetsstruktur som kan liknas vid ett lapptäcke. Det finns således nu en radionämnd, en närradionämnd och en kabelnämnd. Nämnas i sammanhanget bör också Taltidningsnämnden. Det regel- och sanktionssystem mot bakgrund av vilket Kabelnämnden byggdes upp har delvis satts ur kraft genom den nya yttrandefrihetsgrundlagen. Detta har lett till ny lagstiftning för kabelsändningar. Vidare har ett koncessionssystem införts för den nya tredje markbaserade TV-kanalen. Därtill skall läggas den organisation som måste byggas upp för koncessionsgivning m.m. för privatradio i enlighet med förslag i en nyligen framlagd departementspromemoria Ds 199222 Regler och villkor för privatradio. Riksdagens kommande beslut rörande public service-företagen jfr prop. 1991922140 har också betydelse, liksom internationella förpliktelser bl.a. med anledning av det ingångna EESavtalet. Radiolagsutredningens arbete kommer även att påverka frågan om myndighetsorganisation på radio-och TV-området. Utredningen har nyligen i ett delbeänkande föreslagit ny lagstiftning med anledning av EG-direktivet TV utan gränser som kommer att gälla i kraft av EES-avtalet samt Europarådets konvention om gränsöverskridande television som Sverige har undertecknat men

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 71

ännu ratificerat. Radiolagsutredningen kommer i nästa etapp att se över den radiorättsliga lagstiftningen i dess helhet.

3.2 Motiv för myndighetsreglering m.m.

I det följande görs ett försök att systematisera nuvarande och väntade myndighetsuppgifter på området. Mot bakgrund av dels de refererade resonemangen om en minimering av insatser från det allmänna på området, dels det generella kravet att belysa om olika typer av offentligrättslig verksamhet av myndighetskaraktär verkligen behöver vara en statlig angelägenhet, prövas sedan möjligheterna till avveckling av nuvarande myndighetsstrukturmyndighetsuppgifter. Den nuvarande ordningen kan sammanfattas enligt följande Public service-verksamheten granskas i efterhand av Radionämnden. Nämnden har också att granska den tredje terrestra kanalen för TV. Granskningen föranleds mestadels av anmälningar av enskilda program och framställningar om beriktigande eller genmäle. Nämnden kan också på eget initiativ granska utbudet från olika aspekter. För reglering av radio- och TV-verksamhet i kabelnät finns Kabelnämnden. Nämndens uppgifter har omdefinierats fr.o.m. nyåret och innefattar nu förordnanden, granskning, bidragsgivning m.m. Kabelnämndens granskning sker i allmänhet eget initiativ, mera sällan efter anmälan. När det så gäller närradion har Närradionämnden att besluta om tillstånd att sända närradio, om granskning, tidsallokering m.m. samt avgifter för närradio. l nedanstående sammanställning har nuvarande och kommande myndighetsuppgifter systematiserats i fyra funktioner. Vidare har personalbehovet uppskattats för att ge en grov uppfattning om resurskraven.

Funktion för granskning och kontroll myndighetsuppgifter Efterhandsgranskning på grund av tillstånd enligt 5 § radiolagen Målgrupp Public service-företagen, Nordisk Television AB Radionämndens nuvarande uppgifter i huvudsak anmälningar Prognos Anmälningar oförändrat, initiativgranskning förutses öka

72 Överväganden och förslag SOU 1992 36

Efterhandsgranskning av närradiosändningar, återkallelser av tillstånd nänadiolag Målgrupp sammanslutningar med tillstånd att sända närradio Närradionämndens nuvarande uppgift främst anmälningar, vissa initiativ t Prognos Uppgiften förändras, återkallelser minskar i omfattning, i stället förekommer vitesförelägganden Efterhandsgranskning av kabelsändningar, återkallelse av förordnande om lokala kabelsändarföretag Målgrupp Lokala kabelsändarföretag, nätinnehavare eller annan genom avtal med nätinnehavare Kabelnämndens nuvarande uppgift i huvudsak initiativ Prognos Lokala kabelsändarföretag minskar, övriga ökar Resurser5,5 handläggare 2 assistenter Tillkommande uppgifter I Efterhandsgranskning av privatradio reklamregler Målgrupp företag med koncessioner enl kommande lagstiftning Ny uppgift i huvudsak initiativ Prognos kan bli relativt omfattande Granskning av satellitsändningar Målgrupp Svenska och utländska programföretag, utländska mediemyndigheter Ny uppgift anmälningar och initiativ Prognos kan bli relativt omfattande Resurser. prognos 2 handläggare

Funktion för tillstånd m.m. myndighetsuppgifter

Tillstånd att sända närradio, tidsallokering närradiolag Målgrupp Lokala sammanslutningar som önskar sända eller sänder närradio N ärradionämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften förändras, minskar i omfattning antalet sändare minskar

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 73

Förordnande lokala kabelsändarföretag f.n. cirka 28 företag av Målgrupp Organisationer vill bli, eller är lokala kabelsändarsom företag Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften minskar i omfattning Besluta undantag från nätinnehavares skyldigheter must om carry-regeln Målgrupp Kabelnätinnehavare Kabelnärnndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften minskar i omfattning Debitering koncessionsavgift från Nordisk Television AB av Målgrupp Nordisk Television AB Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Oförändrad Debitering av närradioavgifter Målgrupp Sammanslutningar sänder närradio som Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften upphör eventuellt Resurser 3,5 handläggare 4 assistenter Tillkommande uppgifter Koncessionsgivning för privalradio inkl bestämma sändningsområden och ge tillstånd Målgrupp Kommersiella företag Prognos Koncessionsfördelning påbörjas enligt förslag den 1 januari 1993. Initialt omfattande arbete 2 handläggare Resurser, prognos

Information, utredning, internationellt arbete myndighetsuppgifter Statliga bidrag till lokal kabel-TV-verksarnhet Målgrupp Lokala kabelsändarföretag m.fl. Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften förenklas Resurser 0,5 handläggare

74 Överväganden och förslag SOU 1992 36

Tillkommande uppgifter Ansvar för uppbyggnad och vidmakthållande databasen Mediaav lexl Målgrupp Regeringar och internationella inom området Prognos Resurs- och kompetenskrävande, speciellt i uppbyggnadsskedet Ansvarig myndighet enligt Europarådskonventionen gränsöverom skridande television Målgrupp Regering och internationella myndigheter inom området m.fl. Prognos Register- och statistikarbete, resurs- och kompetenskrävande Följa utvecklingen radio- och TV-området Målgrupp Regering, riksdag, samtliga övriga målgrupper Prognos Analys- och kontaktarbete Svara för utredningar inom området Målgrupp Regeringen Prognos Intermittent utrednings- och analysarbete Information, trycksaker, massmediakontakter ej myndighetsuppgift Målgrupp Alla övriga målgrupper samt massmedia Prognos Kvalificerat informationsjournalistarbete Resurser, prognos 5,5 handläggare 2 assistenter

Administration

Ekonomi- och löneadministration Personalrekrytering, -utbildning, -utveckling Registratur, arkiv, bibliotek Växel, reception, sekretariat ADB, specialteknik, Vaktmästeri Resurser 2,5 handläggare 3.5 assistenter

lMedialex är Europarådet initierad databas för nationell lagstiftning en av om radio och TV avsedd att tjäna som stöd för tillämpningen av Europarådskonventionen.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 75

Till denna sammanställning bör fogas följande kommentar. Både uppgiftsinventeringen och uppskattningen av resursbehovet är behäftad med viss osäkerhet. Många de förutsättningar som varit av oklara under detta utredningsarbete är beroende av politiska beslut är att vänta, andra handlar om utvecklingen av marknaden och är som långsiktiga. Regelsystemen är inte givna i alla avseenden. Det mera räcker med att erinra om förslaget om privatradio, som remissbehandlas när detta förslag lämnas. Sannolikheten för sådana förändringar i medieutvecklingen som kan påverka arbetssituationen är , också stor. Vi vet t.ex. ännu alldeles för litet om hur reklamfinansierade kabel-TV-sändningar kan utvecklas eller i vad mån det kan bli aktuellt att pröva hur koncessionsåtaganden i TV 4-avtalet har uppfyllts. Som längre fram avsnitt 3.8 är det en utgångspunkt för anges utredningen att den organisationskommitté som tillsätts senare kan revidera verksamhetsinnehåll och resursbehov.

Kan myndighetsuppgifterna avvecklashandhas av annan myndighet

realistisk detta alternativa scenario, där

För att få en bakgrund till man i görlig mån försöker föra bort nuvarande och väntad myndighetsreglering görs följande antaganden 1 Avtalet TV 4 ligger fast och avtal sluts med public serviceom bolagen i enlighet med 199192l40 för en period om fyra prop. år; 2 En ny telekommunikationsmyndighet konstitueras i enlighet med direktiven Dir 19911 14 jfr avsnitt 2.1.5; 3 Branschen förutsätts ta initiativ till aktiva insatser för självsanering. För enkelhetens skull bortses från de myndighetsuppgifter som föranleds internationella åtaganden EES-avtalet, Europarådskonav ventionen m.m. samt från de policyskapande uppgifterna. I den mån granskning eller tillståndsgivning är inbegripen i de internationella åtagandena får dessa föutsätttas kunna ombesörjas av den blivande telekommunikationsmyndigheten. Det ligger vidare i sakens natur att myndighetsuppgifter av policyskapande natur tillmäts mindre vikt i

76 Överväganden och förslag SOU 1992 36

ett scenario som i görlig mån försöker reducera det statliga engagemanget. Inramningen blir således den nya yttrandefrihetsgrundlagens regler samt Radiolagens bestämmelser med avtalssystem. Konsekvenser för den skisserade myndighetsfunktionen för tillståndsgivning m.m Tills-tåndsgivning etc. för närradio De aktuella uppgifterna analyseras närmare i avsnitt 3.5.2. En neddragning av.de nuvarande åtagandena föreslås. Kvar blir själva tillståndsgivningen och slitande av tvister om sändningstider. Det är givetvis inte självklart att Närradionämnden behöver finnas kvar. Uppgifterna skulle kunna läggas på den planerade telekommunikationsmyndigheten. Denna måste då i sin tur knyta till sig särskild expertis. Ev. kommande koncessionsgivning för privatradio Uppgiften är beroende den utformning som privatradio får. Det synes emellertid ytterst tveksamt om uppgifterna kan läggas på något annat än ett statligt organ. I stället för den tänkta provisoriska privatradiomyndigheten kan uppgifterna anförtros den nya telekommunikationsmyndigheten eller ansvarigt departement, varvid resurstillskott får förutsättas. Kabelnänzndens förordnande av kabelsändarföretag och beslut om återkallande av sådant förordande, undantag från must carry-principen samt beslut om förelägganden Uppgifterna torde inte kräva stora resurser men måste läggas statligt organ. Kan överflyttas till den nya telekommunikationsmyndigheten alternativt läggas ansvarigt departement. Yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om domstolsprövning mäste dock iakttas. Avgiftszippbörd Kan läggas telekommunikationsmyndigheten eller ev. Radiotjänst Kiruna AB RIKAB. Konsekvenser för den skisserade funktionen för granskning m.m. Radionämndens granskning av att public service-bolagen och TV 4 följer avtalen med staten Utgör en viktig grundsten i public servicesystemet och kan följaktligen varken privatiseras eller läggas ett annat organ.

Granskning av efterlevnaden reklamreglerna i TV i kabel-

av

sändningar och privat radio liksom efterlevnaden reklamförbudet

av

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 77

i närradion Kan läggas på frivilligt organ, under förutsättning att ev sanktionssystemet återkallelser av sändningsrätt; vitesföreläggganden ligger hos myndighet, t.ex. den nya telemyndigheten eller Konsumentverket med beaktande yttrandefrihetsgrundlagens bestämav melser. Slutsatsen denna genomgång blir att vissa myndighetsuppgifter av med de givna förutsättningarna varken kan ersättas med branschinterna åtaganden eller hänföras till andra myndigheter. Andra uppgifter kan i och för sig föras till andra myndigheter; närmast till hands ligger i så fall den planerade telekommunikationsmyndigheten under förutsättning och kompetenstillskott. Vissa uppgifter, av resursslutligen, kan tänkas skötas det ansvariga departementet. Samtliga av uppgifter är dock sådan karaktär att de bör åvila ett offentligav rättsligt det finns knappast något utrymme för branschsamorgan; på frivillighetens grund när det gäller de här aktuella mansatta organ frågorna. Nästa fråga måste ställas är om de här myndighetsuppgifterna i som fråga lämpligen bör handhas nuvarande organisation av myndigav heter och i framtid samlad myndighet. Det äri och för sig en ev en möjligt låta andra än de nuvarande kabel- och närradioatt organ nämnderna handha dessas nuvarande uppgifter. Det underliggande motivet skulle att stävja tendenser till styrning från statligt håll vara genom att markera frågans tekniska karaktär.

Nära förknippad med denna frågeställning är den om till vilket

departement de här aktuella ärendena bör höra. Frågan vilket departement skall ha radio- och TV-frågorna om som är inte Radio- och TV-frågor hörde till 1967 till Kommunikany. tionsdepartementets arbetsområde. Den historiska bakgrunden var Televerkets Telegrafstyrelsens från början mycket starka ställning i förhållande till Radiotjänst. Ljudradioverksamheten framstod som en funktion Televerket som den tiden både distribuerade proav drev in licensavgifterna och förvaltade överskotten. Då grammen, liksom fastställdes riktlinjerna för programverksamheten i avtal nu och medelstilldelningen mycket översiktlig till skillmed staten, var nad från dåtidens detaljerade anslagsanvisningar till myndigheterna. Inget detta förändrades i sak när ärendena 1967 överfördes till av Utbildningsdepartementet. Departementsskiftet skapade en viss oro, omvittnad bl.a. av förre radiochefen Olof Rydbeck i dennes memo-

78 överväganden och förslag SOU 1992 36

arer. Man såg för sig svårigheter att hävda integriteten i en miljö där också medie- och kulturfrågor hanterades. Annorlunda uttryckt väntade man sig att bli lämnad mera i fred på ett departement med inriktning på de tekniska och infrastrukturella frågorna. Denna tekniska dimension på mediefrågorna har tid efter annan dykt upp i debatten. Sålunda har det ibland i debatten de senaste åren framhållits att koncessions- och granskningsfrågor -i den mån de verkligen behöver handläggas av myndigheter ligga inom Kommunikations- departementets sfär. Enligt vår mening är det dock felaktigt att tillmäta departementstillhörigheten en sådan vikt. Omsorgen om massmediernas integritet får förutsättas ha lika stor betydelse oavsett om det är en fråga för kulturministern, kommunikationsministern, utbildningsministern eller någon annan medlem av regeringen. Att splittra handläggningen av myndighetsuppgifter som skisserats ovan, kan knappast vara rationellt och förutsätter dessutom att den nya telekommunikationsmyndigheten kompletteras med särskild expertis.

3.3 Motiv för ändring av nuvarande myndighetsorganisation

I utredningsdirektiven anges de förutsedda nya myndighetsuppgifterna som ett avgörande skäl för att samla de nuvarande myndigheterna i en organisation. I avsnitt 3.3.1 nedan görs ett försök att beskriva hur situationen skulle te sig om inga åtgärder vidtogs för samordning. Bristerna med nuvarande ordning gäller bl.a. följande risk för dubbelarbete och risk för olika praxis vad avser t.ex. till- lämpning av reklamreglerna i TV 4 resp. i kabelsändning; svårigheter hos allmänhet och intressenter att orientera sig bland de olika och det lär inte bli lättare för det fall att kretsen organen - utökas med en separat privatradiomyndighet; dålig hushållning med resurser risk för att den erfarenhet och - sakkunskap som finns samlad nuvarande myndigheterna inte tas till vara på ett bästa sätt; sämre möjligheter att på ett adekvat sätt möta förändringar i om- världen;

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 79

avsaknad av naturlig replipunkt för internationella kontakterEG, - Europarådet etc. Härtill bör beaktas följande omständigheter. Sårbarheten är stor hos de nuvarande kanslierna vid t ex uppsägningar och sjukdom. De nuvarande myndigheterna är så små att de inte ensamma kan rekrytera kvalificerade specialister. En större organisation har möjlighet till en samlad verksamhets- och kompetensutveckling. Däremot vill vi inte lägga alltför stor betoning på möjligheterna till besparing vid en sammanläggning av de nuvarande myndigheterna; även den nya organisationen kommer att vara relativt liten. Några egentliga stordriftsfördelar kan man således inte tala om i detta fall. Från statens och allmänhetens synpunkt talar vidare följande - skäl för någon form sammanläggning i av uppgifterna renodlas, en kontaktyta gentemot målgrupper och allmänhet; det blir möjligt att skapa en samlad information och överblick i stället för den nuvararande, stundom fragmentariscrade. Det kan finnas anledning att i detta sammanhang erinra om att utvecklingen går mot en avveckling av specialdomstolar av olika nu slag, t.ex. försäkringsrätterna. Bland motiven bakom denna process är just att specialiseringen hotar överblicken. Genom att verksamheterna samordnas blir det möjligt att göra en samlad prioritering. En konsekvens blir därmed att det kan skapas en resurs för att följa och utreda den medieutveck- ling som har relevans för policyformuleringen; beredskapen inför förändringar på massmediesektorn därmed kan förbättras; Slutligen bör understrykas att det är en klar fördel med en myndighet som håller i de internationella kontakterna EG, Europarådet etc.. Sammanfattningsvis bör eftersträvas Ökad effektivitet, dvs. måluppfyllelse med hög produktivitet; - Hög rättssäkerhet, dvs. lika behandling av lika fall; -

80 överväganden och förslag SOU 1992 36

Flexibilitet och anpassbarhet, dvs. högt resursutnyttjande och bred kompetens för att möta omvärldens krav och förändringar;

3.3.1 Sannolik utveckling vid oförändrad myndighetsstruktur För att få en motbild till förslaget om en sammanslagning beskrivs här en tänkbar utveckling för nämnderna och deras kanslier om de framledes skulle fortsätta att verka i nuvarande organisatoriska former, dvs. en radionämnd med kansli, en kabelnämnd och en närradionärrmd med gemensamt kansli. Yttre faktorer talar för att nämnderna ordföranden och ledamöter sannolikt inte utökar samarbetet med varandra. Därtill har de för fristående roller. Uppgifterna i nämnderna under några timmars sammanträden var fjortonde dag eller per månad medger antagligen inte att några initiativ tas i den riktningen. Lika troligt är att kanslierna skulle fortsätta ungefär som nu. Någon strävan till mer omfattande samarbete eller samlokalisering av egen kraft förutses inte. Det samarbete som finns inom Kabel- och Närradionämndernas kansli skulle säkerligen komma att fortgå på basis av den gemensamma administrationen, system för informationsbehandlingen m.m. Mot bakgrund av att uppgifter kommer att avvecklas och uppgifter förutses tillkomma skulle det ändå innebära vissa förändringar i framtiden.

Radionämnden I stort sett oförändrade uppgifter, oförändrade resurser. Efterhandsgranskning grund av tillstånd enligt 5 § radiolagen. Målgrupp Public service-företagen, Nordisk Television AB Radionämndens nuvarande uppgifter i huvudsak anmälningar Prognos Anmälningar oförändrat, initiativgranskning förutses öka 5 handläggare inklusive direktör, 2,5 assistenter för sakhandläggning och administration. Radionämnden och dess kanslis verksamhet skulle i stort sett bli oförändrad när granskningen av Nordisk Television AB fått fasta

SOU 1992 36 Överväganden och förslag

former. Det sista förutsätter aktiv initiativgranskning från en mer nämndens sida. Vissa kontakter med Kabelnämnden blir aktuella om samma program förekommit i Nordisk Television och i kabel-TVsändningar. I sammanhanget kan diskuteras huruvida antalet anmälningar även fortsättningsvis kommer att förbli ungefär konstant från år till år. Antalet tittare är förmodligen konstant, men allt fler ser mer satellit- TV. Kommer det att innebära färre anmälningar av public service-

bolagens program l så fall skulle det medge ökade möjligheter tid

till initiativgranskning.

Kabelnämnden Kabelnämndens uppgifter förutses dels minska vad avser förordnanden och granskning av lokala kabelsändarföretag, dels öka vad beträffar granskning sändningar i kabel-TV. I den senare granskav ningen behövs kontakter med Radionämnden. Tillkommande uppgifter är efterhandsgranskning av satellitsändningar från Sverige. Det kan också antas att Kabelnämnden får som uppgift att ansvara för Medialex. Efterhandsgranskning av kabelsändningar, återkallelse av förordnande om lokala kabelsändarföretag Målgrupp Lokala kabelsändarföretag, nätinnehavare eller annan genom avtal med nätinnehavare Kabelnärrmdens nuvarande uppgift i huvudsak initiativ Prognos Lokala kabelsändarföretag minskar, övriga ökar Förordnande av lokala kabelsändarföretag f.n. 28 företag Målgrupp Organisationer som vill bli, eller lokala kabelsändarföretag Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften minskar i omfattning Statliga bidrag till lokal kabel-TV-verksamhet Målgrupp Lokala kabelsändarföretag m.fl. Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften förenklas

82 överväganden och förslag SOU 1992 36

Besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter must carry-regeln Målgrupp Kabelnätinnehavare Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften minskar i omfattning Debitering av koncessionsavgift från Nordisk Television AB Målgrupp Nordisk Television AB Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Oförändrad Granskning av satellitsändningar Målgrupp Svenska och utländska programföretag, utländska mediemyndigheter Ny uppgift anmälningar och initiativ Prognos kan bli relativt omfattande Ansvar för uppbyggnad och vidmakthållande av Medialex Målgrupp Internationella myndigheter inom området Ny uppgift Prognos Resurs- och kompetenskrävande, speciellt i uppbyggnadsskedet 5,5 handläggare inklusive direktör, 1 assistent

Närradiønämnden Närradionämndens uppgifter förutses minska i omfattning. I första hand upphör debitering av närradioavgifter. Tillkommande uppgifter diskuteras nedan, under en tillfällig myndighet. Efterhandsgranskning av närradiosändningar, återkallelser av tillstånd närradiolag Målgrupp Föreningar med tillstånd att sända närradio Närradionämndens nuvarande uppgift främst anmälningar, vissa initiativ Prognos Uppgiften förändras, minskar i omfattning

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 83

Tillstånd att sända närradio, tidsallokering närradiolag Målgrupp Lokala föreningar som önskar sända eller sänder närradio Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften förändras, minskar i omfattning antalet sändare minskar Debitering av närradioavgifter Målgrupp Föreningar som sänder närradio Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften upphör eventuellt 3,5 handläggare inklusive ställföreträdande direktör, 3 assistenter. En minskning med 0,5 handläggare och l assistent när närradioavgifter upphör.

Kabelnämnden, Närradionämnden, gemensam administration l 2,5 handläggare, 3 assistenter

En myndighet för privatradio Myndigheten föreslås inrättas den l januari 1993 men kommer att upp i den nya myndigheten den l juli 1993. Löpande debitering av koncessionsavgifter föreslås skötas av Riksskatteverket RSV. Samverkan mellan myndigheten och RSV förutsätts. l Koncessionsgivning för privatradio Målgrupp Kommersiella företag Prognos Koncessionsfördelning sker huvudsakligen under första halvåret 1993, kompetterande beslut. Efterhandsgranskning av privatradio reklamregler Målgrupp företag med koncessioner enl kommande lagstiftning Ny uppgift i huvudsak initiativ Prognos Kan bli relativt omfattande Debitering av koncessionsavgifter för privatradio Målgrupp Företag som erhållit koncessioner eller motsvarande Prognos Särskilt register och särskild rutin upprättas inom RSV

84 Överväganden och förslag SOU 1992 36

3 handläggare inklusive chef, l assistent. Exklusive löpande debitering

Uppgifterna för den tillfälliga myndigheten för privatradio skulle kunna tänkas tillföras Närradionämnden. Det finns dock invändningar mot en sådan lösning. En tillfällig myndighet föreslås inrättad bl.a. med motiveringen att närradionämndens långa anknytning till föreningsradion hos vissa företrädare för den kommersiella radion kommer att leda till tvivel på att nämnden kommer att kunna hantera frågor om privatradio på ett opartiskt sätt. Om statsmakterna instämmer i detta blir innebörden att den tillfälliga myndigheten skulle bli av mer permanent slag, alternativt kunna inordnas i en ny myndighet på telekommunikationsområdet frekvensmyndigheten. Uppgiften att efterhandsgranska privatradion bör kunna uppdras Närradionämnden att genomföra, om endast koncessionsuppgifterna skulle läggas frekvensmyndigheten och den tillfälliga myndigheten upphöra. Samverkan mellan den koncessionsgivande och den granskande myndigheten blir nödvändig. Inget av alternativen innebär en minskning av resurser, en viss merkostnad för samverkan, eventuellt dubbla register m.m. förutses.

Övriga uppgifter som kan bli aktuella

Vissa uppgifter som föreslagits för en samordnad organisation är inte fördelade på de tre nämnderna och den tillfälliga myndigheten. Ansvarig myndighet enligt Europarådskonventionen Målgrupp EG, internationella myndigheter inom området m.fl. Prognos Register- och statistikarbete, resurs- och kompetenskrävande Följa utvecklingen på radio- och TV-området Målgrupp Regering, riksdag, samtliga övriga målgrupper Prognos Analys- och kontaktarbete Svara for utredningar inom området Målgrupp Regeringen Prognos Intermittent utrednings- och analysarbete

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 85

Information, trycksaker, massmediakontakter ej myndighetsuppgift Målgrupp Alla övriga målgrupper samt massmedia Prognos Kvalificerat informationsjournalistarbete 4 handläggare Varje nämnd kan åläggas att följa utvecklingen inom sitt område och rapportera om denna. Det får sedan ankomma på departementet att ta in kompletterande uppgifter och göra samlade övergripande bedömningar mot omvärldsutvecklingen i övrigt. Varje nämnd kommer att ansvara för sin information till massmedia, målgrupper m.fl. Någon samlad informationsinsats eller grafisk profil för mediemyndigheter, mediefrågor utvecklas inte. Sammanfattningsvis, om ingen sammanslagning sker kommer - - Radionämnden att bestå i stort sett oförändrad, Kabelnärrmdens verksamhet ökar i omfattning och blir mer disparat, medan Närradionämndens uppgifter minskar. Bilden splittras ytterligare av att uppgifterna med privatradio ska tas om hand lämpligt sätt och att vissa uppgifter kommer att delas mellan departement, myndigheter m.fl. Samordning, överblick och framförhållning kommer att ytterligare försvåras jämfört med nuläget. Det bör tilläggas att det finns en avsevärd risk för diskrepanser mellan de olika myndigheternas tillämpning av bestämmelserna. Sålunda ligger det nära till hands att Närradionämnden och den planerade privatradiomyndigheten råkar i konflikt rörande frekvenstilldelningen. Tolkningen av reklam- och sponsringsbestämmelser är ett annat problemområde som gäller i första hand Radionämnden och Kabelnämnden.

3.4 Alternativa lösningar

Vi anser att en större måluppfyllelse kan uppnås genom en samordning av de existerande tre myndigheterna jämte den som ev skapas för privatradion och skisserar i det följande ett par alternativ. Vid bedömningen av olika alternativ har till att börja med övervägt om det finns skäl att pröva en delvis annan modell än den nuvarande med nämnd och kansli. Vad som legat nära till hands har

86 Överväganden och förslag SOU 1992 36

varit att bl.a. med PO och PON som förebild skissera en ombudsmannainstitution. Det skall redan inledningsvis framhållas att någon större entusiasm har inte kunnat registreras för en sådan modell. De företrädare för bl.a. massmedieföretag och de nuvarande nämnderna med kanslier som tillfrågats har således visat ett mycket svagt intresse. Man har bl.a. hänvisar till att ombudsmannainstitutet f.n. omprövas på flera håll. Behovet av en fristående institution som ska föra allmänhetens talan har inte av någon av dem som tillfrågats prioriterats särskilt högt. Huvuddragen i följande skiss baseras på ett alternativt förslag av 1973 års radionämndsutredning För att markera ändamålet att företräda allmänheten inrättas en granskningsinstans efter mönster av bl.a. Konsumentombudsmannen KO, i viss mån Pressombudsmannen PO. Behandlingen i den eller de nämnder som skall finnnas förutsätts härvid ske först efter beredning av ett nytt organ, i fortsättningen kallad Radioombudsman. Radioombudsmannens uppgifter består i att fatta beslut om initiativgranskning, att fungera som första instans i alla anmälningsärenden, att självständigt avgöra ärenden som inte är av principiell betydelse, samt att föra talan inför granskningsnämnden. Vi tror inte att granskningens omfattning och karaktär som den nu ter sig talar för ombudsmannaalternativet. Däremot kan det vara värt att ha modellen i åtanke vid en framtida utvärdering av den organisation som föreslår i det följande. Om förutsättningarna ändras efter utgången av den fyraåriga avtalsperioden för public servicebolagen, om det då föreñnns intresse för en programetisk granskning i andra former, om det slutligen finns intresse för ett samarbete från pressens sida, kan det vara skäl att återruppta diskussionen om en radioombudsmannainstitution. Vid denna tidpunkt är det även aktuellt att utvärdera det publikråd som föreslås inrättat enligt regeringens prop. l99ll92zl40. Vi utgår i stället från den nuvarande nämnd-kansli-organisationen. I det följande skall två alternativ renodlas, nämligen en enkel sammanslagning med bibehållen separat nämndorganisation men med sammanslagna administrativa resurser och en mer avancerad sammanslagning, som avser att ordna verksamheten efter vissa nyckelfunktioner och inte efter de gamla nämndgränsema. Båda alternativen utgår från att verksamheterna samlokaliseras.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 87

3.4.1 Enkel sammanslagning Med enkel sammanslagning avses utökat samarbete på den administrativa sidan, medan handläggningen av sakärenden även fortsättningsvis sker efter den nuvarande arbetsfördelningen. Det går i princip att åstadkomma samma sak utan formell sammanslagning men vid samlokalisering. Nytillkommande uppgifter fördelas så att Kabelnämnden tar de internationella kontaktena och den förhållandevis begränsade utredningsverksamhet som enligt detta alternatv går att lägga myndigheterna. Lösningen illustreras ifigur Skissen till höger representerar utökat samarbete den administrativa sidan men med bibehållna myndigheter. En gemensam delegation får förutsättas inrättas för att samordna de administrativa frågorna. I Skissen till vänster illustreras en formell sammanslagning men med intakt ärendeuppdelning på nuvarande nämnder. Radionämnden får i denna modell förutsättas delta i den befintliga gemensamma delegationen hos Kabel- och Närradionämnderna. Om privatradio införs i enlighet med det förslag som f.n. remissbehandlas tillkommer ytterligare nämndmyndighet, den s.k. en privatradiomyndigheten.

Nå Reduc- bei- Månad ma Zabe- ad

nämlâd nämrlid

hämnd

- nañna nämnd nämnd

x l

i i 5

Gemensamkielegai-ion Gang 53m de°3a'°

T I l I i i

4 I i I I I i ;ä i i

om Dirøkiáir yøkiör Zanelidwf Kânsnwei- zansiichei- amma

i zu- 1 lélN- Nz- zu- KN- Nz- Admin.

kansli , kanel i KHSH mye r i kanel

i I licens

4 I l

ieemeneam Mmmm. âzâçáfcâfgâr

----- ,

på

Värdering av modellen Utgångspunkten bör vara att de tre myndigheterna inte skall lämna någon möda ospard i strävan att finna

överväganden och förslag SOU 1992 36

Värdering modellen Utgångspunkten bör vara att de tre mynav digheterna inte skall lämna någon möda ospard i strävan att finna rationella kostnadsbesparande lösningar. Sårbarheten blir emellertid oförändrad vid sjukdomsfall och annan frånvaro bland sakhandlägg- Dessa får förväntas i stort sett handha nuvarande uppgifter, arna. vilket kommer att utgöra tröghetsfaktor för ökad samverkan. Kvar en står trehövdad nämndorganisation med en mycket ojämn arbetsbeen lastning. Det kommer att saknas incitament till ett fördjupat samarbete. Under alla förhållanden har organisationen liten beredskap för omvälvande strukturförändringar på medieområdet och kommer att utåt från allmänhetens och aktörernas synpunkt att fortfarande - vara svåröverskådlig.

3.4.2 Avancerad sammanslagning Beskrivning I förhållande till den enkla modellen innebär den avancerade varianten att de existerande nämndmyndigheterna jämte eventuell privatradiomyndighet om en sådan hinner etableras, dvs. både beslutorgan och kanslier, upphör. l stället läggs en ny inre organisation fast, baserad de tidigare angivna funktionerna jfr avsnitt 3.2. Det innebär att en funktion organiseras för granskning m.m. Till denna funktion knyts en granskningsnämnd som har att besluta i domstolsliknande granskningsärenden oavsett om de rör public service dvs. Radionämndens område och sådana ärenden av granskningsnatur som nu faller Kabel- och Närradionämnderna jämte eventuell privatradiomyndighet. Granskningsnämnden skall, till skillnad från de nuvarande nämnderna, inte ha verkledningsuppgifter. [figur 2 illustreras lösningen grafiskt.

SOU 1992 36 överväganden och förslag 89

Radio -gsTV- mändighzren

H°|' 7 dbverdsrekáår

i

.

EM k .. iFlåg

Wwjmm | Funkibn Funkhon Funkiion FunkHon W för r ör

eamzmrgmsiård

. Infolrrt. Admin .

[Onkel] urredn. mm.

L

admin fråga

un eventet ._.,-. - 17x14 i Värdering modellen Effektivitetsmässigt torde denna modell ha av många försteg framför den enkla varianten. Det blir möjligt att utnyttja kompetensen inom myndigheten bästa sätt och att därmed hushålla med resurserna. Genom att samla resurserna skapar man också bättre möjligheter att tillhandagå allmänheten med information

3.4.3 Sammanfattande bedömning Vi har i räknat med möjligheten av att privatradio införs med den myndighetsreglering som det liggande förslaget förutsätter. Vid bedömningen av modeller för sammanläggning av de tre nuvarande myndigheterna Radionämnden, Närradionämnden och Kabelnämnden och den planerade privatradiomyndigheten har försökt att väga argumenten för en neddragning av nuvarande myndighetsuppgifter på området. Vi har även sökt tänka oss in i en situation där de kvarvarande uppgifterna handläggs av en annan myndighet och inom ett annat departement. Vår uppfattning är att inga egentliga fördelar kan utvinnas ur en sådan lösning. När det så gäller själva sammanläggningen, vill varna för halvmesyrer i stil med att låta de nuvarande organisationerna förbli intakta och bara lägga samman de administrativa tjänsterna. Om man skall kunna upppnå största effektivitet, kunna möta kommande förändringar samtidigt som det ska vara möjligt att ta till vara den ackumulerade erfarenheten hos personalen, krävs en samordnad, platt organisation inriktad på olika funktioner i stället för indelad olika medieformer.

90 Överväganden och förslag SOU 1992 36

Vi förordar följaktligen en mera radikal omorganisation på djupet, som skisseras under alternativet avancerad sammanslagning. Vad sedan angår modellen med en radioombudsman kan konstaterasatt intresset inte är särskilt stort för en sådan ordning f.n. Vi lämnar följaktligen inga förslag i denna riktning nu, men vill peka möjligheten att den nya myndigheten efter några års verksamhet kan pröva modellens värde i den mediesituation som då råder och ev. föreslå en ändrad organisation. Av betydelse i sammanhanget är också hur granskningen av public service-bolagen utformas när nuvarande avtalsperiod löper ut, samt intresset för en samordning med motsvarande granskning inom pressen. Vi har behandlat de granskande och tillståndsgivande funktionerna samt pekat behovet av och möjligheterna att vid sidan härav skapa en allmän resurs för policyskapande verksamhet. Vi är övertygade om att långt driven samordning är det enda rationella under givna förutsättningar. De tre nuvarande myndigheterna representerar olika kvalitets- och produktivitetsmått och olika uppfattningar om vad som bör vara en eftersträvansvärd ambitionsnivå. Det har redan framhållits att det rör sig om en liten myndighet även efter sammanslagningen. En grundläggande förutsättning för att omorganisationen skall lyckas är att vederbörlig hänsyn tas till de olika myndighetskulturer som har utvecklats. De anställda måste således vara inställda på förändringen och bli övertygade om att den kommer att bli till det bättre. Innan vi går in vissa detaljer i vårt förslag vill vi än en gång understryka att utgångspunkten för en samlad organisation av de tre myndigheterna har varit största möjliga måluppfyllelse när det gäller effektivitet, rättssäkerhet och flexibilitet.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 91

3.5 Den nya myndigheten

3.5.1 Modell för ledningsfunktionen

Förslag Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden avskaffas. En ny förvaltningsmyndighet inrättas Radio- och TV-myn- digheten. Inom myndigheten skall finnas en nämnd Radio- och - TV-nämnden. Myndigheten blir ett så kallat enrådighetsverk med en överdirektör som chef. Chefen skall ha möjlighet att till myndigheten knyta ett rådgivande organ. Verksamheten indelas i fyra funktioner. Organisationen skall vara platt, någon underindelning bestäms inte i instruktionen. Nämnden skall bestå av tolv ledamöter, varav två ordförande och två vice ordförande som skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Ledningen av de statliga myndigheterna utreddes av Verksledningskommittén SOU 198540, Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning. Modeller för val av ledningsform, ledningens uppgifter och ansvar behandlades sedan i regeringens proposition 19868799, Ledning av den statliga förvaltningen, samt av riksdagen KU 29, rskr. 226. I verksförordningen 19871100 anges myndighetschefens ansvar och uppgifter, respektive styrelsens ansvar och uppgifter. Den i budgetpropositionen 1991 aviserade utredningen om intresserepresentation i styrelser har nu tillsatts dir. 199210. Vår analys och förslag till ledningsfunktion för den nya myndigheten utgår bl.a. från ovanstående. Myndigheten måste också uppfylla yttrandefrihetsgrundlagens krav 7 kap. 4 § avseende efterhandsgranskning av radioprogram. Detta innebär att det krävs att beslutsorganet en nämnd är inrättat enligt - lag och att ordföranden är eller har varit ordinarie domare. Den nya myndigheten för radio- och TV-sändningar riktad till allmänheten är en sammanslagning av tre nämndmyndigheter med kanslier. Verksledningskommittén definierar en nämndmyndighet

92 Överväganden och förslag SOU 1992 36

organisation av ringa storlek och med ansvarsområden av som en begränsad omfattning, t.ex. att tillämpa ett antal väl avgränsade lag- Definitionen stämmer väl de tre nuvarande nämnderna. rum. En sammanslagning Radionämnden, Kabelnämnden, Närradioav nämnden och kansli blir fortfarande en liten, men för sakresp. frågorna strategisk myndighet när de olika uppgifterna läggs samman och nya tillkommer. Vi har övervägt behovet styrelse. De verksamhetsmässiga av en förutsättningarna och organisationens storlek motiverar enligt vår uppfattning inte styrelseformen som ledning för den nya myndigheten. De beslut, som enligt verksförordningen skall fattas av en styrelse, bör kunna avgöras av en verkschef. Nämnden skall i sin beslutsfunktion uppfylla kraven att verksamheten utövas rättssäkert och tillgodose kraven på medborgerligt inflytande i de frågor som faller under nämndens ansvar. Mot denna bakgrund föreslår att den organisationen skall nya enrådighetsmyndighet med en nämnd och med möjlighet att vara en knyta ett rådgivande organ till verksamheten.

Radio- och TV-nämnden

Den domstolsliknande efterhandsgranskningen och kontrollen i Radionämnden är sådan art att den faller under yttrandefrihetsgrundav lagen. Nämndens sammansättning regleras i radiolagen. Granskningsverksamheten kräver kvalificerad juridisk kompetens kompletterad med lekmannainflytande. Radio- och TV-nämnden, skall enligt vårt för- Den nya nämnden, slag avgöra frågor i ärenden efterhandsgranskning och kontroll om dvs. även sådana som idag avgörs av Kabel- och Närradionämnderna. Myndigheten för all annan verksamhet inklusive nämndens svarar administration. Vid myndigheten skall också finnas särskilda tjänstemän med sådan juridisk kompetens och erfarenhet att de kan fatta beslut i ärenden som inte behöver avgöras av nämnden. Vi har övervägt att inrätta flera nämnder, alternativt indela en nämnd i flera arbetslag, med ärenden grupperade och fördelade i enlighet med nuvarande nämnders ansvarsområden. Detta förfaringssätt tror emellertid sikt skulle vara mycket olyckligt.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 93

Dynamiken i medieutvecklingen gör att området bör ses samlat och även granskas samlat. De nuvarande granskningsmetoderna kan berikas och utvecklas när handläggningen samordnas Olika regelverk styr olika former för granskning. Det kan vara en fördel med ett gemensamt synsätt och överblick över alla programföretag och sändande sammanslutningar. Prioriteringar kan göras för att besluten ska få god effekt t.ex. i ett fiktivt ärende om överträdelse mot reklamregler som förekommit både i Nordisk Television och i sändning i kabel-TV. Dubbelarbete kan undvikas. Initiativgranskning kan planeras samlat och flexibelt. Vi uppfattar som viktigt att alla jurister, lekmän och handläggare som granskar och bedömer program har ungefär samma möjlighet att, via sin gransknings- respektive handläggningsuppgift, följa public service-uppdragen, den tekniska utvecklingen, de internationella frågorna som blir allt viktigare samt marknadsutvecklingen inom radiooch TV-området, dvs. få möjlighet till en god överblick över hela medieområdet. De olika områdenafaktorerna påverkar ständigt varandra och vi ser det som en fördel att vara insatt i hela området även när man granskar enskildheter. Det borde gagna dem som granskas, stimulera granskarna och också kunna utgöra grund för olika förändringsförslag till politiska beslutsfattare m.fl. Arbetsbelastningen i de tre nuvarande nämnderna är relativt hög, enligt de nämndledamöter intervjuat. Vi bedömer att ingen av de tre nämnderna, med nuvarande antal ledamöter, sammanträdesfrekvenser och tidsåtgång kan utgöra den nya Radio- och TV-nämnden, dvs. åläggas granskningsuppgifterna för den nya nämndens samlade ärendemängd. Vi föreslår att en ny relativt stor nämnd inrättas. Nämnden bör bestå av tolv ledamöter, varvid ordförande- och vice ordförandeposterna bör dubbleras. Ordförandena och vice ordförandena skall vara eller ha varit ordinarie domare. Nämnden bör i övrigt bestå av lekmän. Samtliga bör utses av regeringen. Nämnden skall vara beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande. Nämndsammanträden kan hållas relativt ofta när verksamheten så kräver. En lämplig och rimlig cirkulation mellan ledamöterna kan planeras. Budgeten för nämndarvoden i de tre nuvarande nämnderna uppgår till cirka 493 000 kronor för budgetåret 199293. Vårt förslag inne-

94 Överväganden och förslag SOU 1992 36

bär en kostnadsminskning med cirka 210.000 kronor per år för arvoden.

Radio- och TV-myndigheten Myndigheten föreslås ledas av en överdirektör. För enrådighetsmyndigheter framhöll Verksledningskommittén att verksamheten torde vara betjänt av att chefen har stöd av ett rådgivande organ. Ett råd kan inrättas av flera skäl; för att tillföra myn-

digheten sakkunskap olika slag eller för att utöva form för

av en insyn i myndighetens verksamhet. Vi vill rekommendera och visa möjligheten att tillföra myndigheten extra kompetens och stimulans. Myndigheten skulle, med ett rådgivande ett råd stärkas i organ - sin roll, få tillgång till expertkompetens och medborgerliga synpunkter och ge möjlighet till ökad insyn i verksamheten. Via ett råd kan myndigheten öka sitt nätverk. Den relativt lilla myndigheten kan inte heller ha experter inom alla områden i form av anställda medarbetare. Ett råd kunde avhjälpa denna brist. Lekmannainslag skulle kunna tillföra verksamheten kunskap och erfarenheter från fältet. Ett råd bör ha till uppgift att stödja överdirektören i utformningen och utvärderingen av verksamheten, och vara en aktiv diskussionspartner. Ledamöterna bör således väljas av överdirektören. I instruktionen bör anges att vid myndigheten får finnas ett rådgivande organ bestående av högst åtta ledamöter, som utses av verkschefen. För att något antyda karaktären rådet kan tänka oss att deltagarna är t.ex. medieforskare, kvalificerad tekniker, internationell mediejurist, företrädare för samverkansmyndigheter, företrädare för intresseorganisationer Radioakademin, Sveriges Närradioförbund m.fl. eller företrädare för Pressens Opinionsnämnd. Vi kan också tänka oss representation från motsvarande myndighet i t.ex. Norge för att stärka kontakterna och ge impulser. Överdirektören har det fulla ansvaret för verksamheten. Verksamheten delar sedan in i fyra funktioner, för

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 95

Efterhandsgranskning och kontroll beredning av nämndärenden och beslut i ärenden som inte fattas av nämnden Tillståndsgivning Information, utredning och internationellt arbete, samt Administration

Myndighetsuppgifterna i de tre första funktionerna har behandlats tidigare i avsnitt. Administrativa uppgifter behandlas i avsnitt 3.5.3. I korthet sammanfattas de nedan.

Funktion Arbetsuppgifter Efterhandsgranskning Granskning grund av tillstånd enligt 5 § och kontroll radiolagen Granskning av närradiosändningar Granskning av kabelsändningar Tillkommande uppgifter Granskning av kommersiell radio Granskning av satellitsändningar Tillstånd Tillstånd att sända närradio, tidsallokering m.m. Förordnande av lokala kabelsändarföretag Undantag från nätinnehavares skyldigheter Debitering av koncessionsavgifter Debitering av närradioavgifter upphör ev. Tillkommande uppgifter Koncessionsgivning för kommersiell radio Information. utredning Statliga bidrag till lokal kabel-TV-verksamhet internationellt arbete Tillkommande uppgifter Ansvarig myndighet enligt Europarådskonventionen Uppbyggnad och vidmakthållande av Medialex Svara för utredningar inom området Följa utvecklingen radio- och TV-området Information, trycksaker. massmediakontakter Administration Ekonomi- och löneadministration Personalrekrytering, -utbildning m.m. Registratur, arkiv, litteratur Växel, reception ADB. specialteknik, Vaktmästeri

Vi har redan tidigare understrukit att organisationen bör vara platt. Det saknas skäl för att i instruktion lägga fast en underindelning av en så pass liten myndighet som det här gäller.

96 Överväganden och. förslag SOU 1992 36

Det är viktigt att den nya myndigheten kan utveckla en flexibel organisation som tar till vara möjligheterna till arbetsrotation. I princip bör medarbetarna även om de företrädesvis specialiserar sig inom någon av de angivna funktionerna kunna sättas in även på andra områden vid behov. A Eftersom vi inte utgår från någon fast underindelning föreslås inte heller några chefstjänster utöver myndighetens chef. På en punkt är det emellertid motiverat att i instruktionen göra en markering. För att garantera en hög kompetens på det juridiska fältet, i analogi med vad som gäller f.n. Radionämndens direktör och med beaktande av rättssäkerhetskraven bör det finnas åtminstone två befattningshavare inom myndigheten med domarerfarenhet. Dessa skall bl.a. vara föredragande i nämnden och ha fullmakt att, såsom f.n. Radionämndens direktör fatta beslut när det gäller enklare eller okontroversiella ärenden. Vi anser därför att därest den som utnämns till överdirektör för myndigheten inte är domarerfaren jurist. regeringen skall kunna utnämna två befattningshavare med de angivna kvalifikationerna. Om överdirektören är domarerfaren jurist skall det i princip vara tillfyllest med en av regeringen utnämnddomarerfaren jurist. Arbetsområdet för den eller de tjänstemän som utses av regeringen dessa premisser är inte relaterat till chefsgöromål; beteckningen chefsjurist som används i förslaget till instruktion har tillgripits i brist på bättre. Vad som föresvävar oss, är en motsvarighet till det engelska Senior Legal Adviser. Befattningsinnehavaren kan men måste i och för sig inte samtidigt vara verksjurist. En platt, öppen organisation kan vara av särskilt värde vid nyetablering av den nya myndigheten. Medarbetare ska kunna arbeta med frågor av viss funktionstillhörighet men ha sin hemvist i hela organisationen. Chefen får alla möjlighet att forma sin myndighet och stimulera till arbetsrotation och matristänkande i olika arbetsgrupper.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 97

3.5.2 Närmare om organisationen I det följande skisseras den inre organisationen och görs en enkel resursanalys för att bedöma möjligheter till rena ekonomiska besparingar vid en sammanslagning. För bemanning de tre funktionerna för sakhandläggning har vi i av stort sett utgått från nuvarande personalbehov. Korta beskrivningar för dessa görs. Direktörernas uppgifter har fördelats på sakhandläggning, respektive administration, jfr sammanställning under admistrationsavsnittet 3.5.3.

Funktion för granskning och kontroll

Förslag 5,5 handläggartjänster, 2 assistenttjänster, ingen besparing mot nuläget.

På Radionämnden finns för närvarande cirka 4,5 årsarbetskrafter inkl direktör, på Kabel-och Närradionämnden en årsarbetskraft vardera för efterhandsgranskning. Av dessa 6,5 årsarbetskrafter av-

tjänst till den föreslagna chefsjuristen. Övriga 5,5 tjänster förs

sätts en till funktionen för granskning tillsammans med två assistenttjänster, motsvarande 1,5 årsarbetskraft vid Radionämnden och 0,5 vid de andra två nämnderna. Detta beräknas täcka behovet för en relativt oförändrad verksamhet. För tillkommande uppgifter, granskning av privatradio och gransksatellitsändningar prognostiseras två handläggartjänster. ning av

Funktion för tillståndsgivning m.m.

Förslag 3,5 handläggartjänster, 4 assistenttjänster, ingen besparing mot nuläget.

För nuvarande uppgifter, som tillförs funktionen från Kabelnämnden och Närradionämnden, beräknas åtgå 3,5 handläggar- och 4 assistenttjänster. Flera dessa uppgifter kan dock komma att förav

98 Överväganden øchförslag SOU 1992 36

ändras, oberoende av en sammanslagning eller Främst gäller det att avgifter i närradio skall tas bort. Jfr avsnitt 3.7.1. Det skulle tillsammans kunna innebära ett minskat resursbehov av cirka 1,5 handläggartjänst och 2,5 assistenttjänster. Tolkning av och beslut om must carry-regeln i nya kabellagen bör ha minskat betydligt vid myndighetens inrättande, varför förslaget till bemanning noga bör övervägas av den föreslagna organisationskommittén. För tillkommande uppgifter, koncessionsgivning för privatradio beräknas två handläggartjänster.

Funktion för information, utredning, internationellt arbete

Förslag 0,5 handläggartjänst, ingen besparing mot nuläget.

Den enda nuvarande uppgiften, som förs till denna funktion är handläggning av statliga bidrag till lokala kabelsändarföretag, jfr avsnitt 3.7.2. Däremot föreslås tillkomma ett antal nya myndighetsuppgifter samt en särskild tjänst för information, trycksaker m.m. Myndighetsuppgifterna utredning, utveckling samt internationella åtaganden har beskrivits tidigare. Informationstjänsten är en ambitionshöjning, som vi anser berättigad för myndigheten. Tillsammans beräknar 5,5 handläggar- och 2 assistenttjänster för nya uppgifter.

Funktion för administration

Förslag 2,5 handläggartjänster, 3,5 assistenttjänster, en besparing på 1,25 assistenttjänst.

Ett motiv för sammanslagning av de tre nämndernas kanslier har varit att minska den samlade administrationen. En liten minskning kan också göras. Att den inte blir större beror i främsta hand att Radionämnden nu har en mycket liten andel administration i förhållande till sakverksamheten.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 99

sammanslagen organisation ska fungera profes- För att en framtida sionellt, även administrativt, kan inte ytterligare besparingar göras. Efter informations- och ADB-samordning av de tre kanslierna bör en effektivitetsvinster kunna göras både vad avser registerhantering och ärendehandläggning. En samlad ADB-strategi bör utarbetas. Samordningsvinster på sikt bör även kunna göras avseende personal- och ekonomihantering, handhavande av teknisk specialutrustning m.m.

Delegation, ledamöter m.m.

Den nuvarande delegationen för Kabel- och Närradiogemensamma nämndernas kansli avvecklas, vilket innebär besparing budget för en 199293 på 21 500 kronor. De tre nuvarande nämnderna avvecklas. Budgeten för nämndledamöterna för 199293 är tillsammans 493 400 kronor inkl. lkp. Motsvarande kostnad för den nämnd föreslagits är 304 600 som kronor, vilket skulle innebära ett netto plus 210 300 kronor. En överdirektörstjänst inrättas samt möjligheter för överdirekny tören att till myndigheten knyta ett rådgivande organ. Lön samt arvoden uppskattas till cirka 700 000 kronor inkl lkp, budgetåret 199293. Sammantaget innebär beräkningarna ovan, med antagandet att 1,25 assistenttjänst är värd cirka 21 500 månad inkl. lkp att kalkylen per avseende tjänster, löner och arvoden innebär kostnadsökning på en cirka 115 000 kronor år vid oförändrad verksamhet, men med per avveckling nuvarande nämnder och delegation samt med ett tillav skott nämnd, överdirektörstjänst och ett rådgivande organ av en ny en knutet till myndigheten. Beloppet är beroende vilken löneinplacering kan ske för chefstjänsten och därmed osäkert. Besparingar som motsvarande 115 000 kronor år kan erhållas t.ex. genom minskaper de hyreskostnader jämfört med dagsläget. Slutsatsen blir att någon ekonomisk vinst eller förlust inte direkt kan påvisas vid en sammanslagning av de tre närrmderna.

Tillkommande uppgifter

Prognoser för tillkommande uppgifter har angivits ovan. De innebär givetvis kostnadsökning för den myndigheten. De tjänster vi en nya föreslagit är

100 Överväganden och förslag SOU 1992 36

1 handläggartjänst för granskning av privatradio, 1 handläggartjänst för granskning av satellitsändningar,

2 handläggartjänster för koncessionsgivning för privatradio,

3 handläggartjänster för uppbyggnad och vidmakthållande av Medialex, för att svara för myndighetsuppgifter i enlighet med Europakonvention och EES-avtalet, 1,5 handläggartjänst för att följa utvecklingen och svara för utredningar inom området, l handläggartjänst för information, massmediekontakter m.m., samt 2 assistenttjänster, i första hand för registerarbete m.m.. Sammantaget innebär prognosenförslaget 9,5 handläggartjänster och 2 assistenttjänster. Med medellön för handläggare 23 000 kronor per månad och en för assistenter 16 000 kronor per månad innebär det en total årskostnad inkl. lkp cirka 4,2 miljoner kronor. Resurser för anlitande experter i olika frågor konsulter bör av avsättas med ett årligt belopp 500 000 kronor. Kostnadsökningen p.g.a. tillkommande uppgifter kan finansieras med TV-avgiftsmedel och koncessionsavgifter, jfr avsnitt 3.5.4.

3.5.3 Administration

Förslag Radio- och TV-myndigheten skall ha en administrativ funktion med sex heltidstjänster. Det innebär en resursminskning på drygt en årsarbetskraft jämfört med nuläget vid Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden.

Nuläge Adminstrationen m.m. vid Radionämndens, respektive Kabelnämndens och Närradionämndens kanslier skiljer sig i de flesta avseenden. Radionämnden har inget ADB-stöd i sitt arbete medan Kabeloch Närradionämnderna har ett i stort sett komplett ADB-system för sakhandläggning och administration. På Radionämndens kansli ansva-

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 101

direktören och en assistent för administrationen medan flera rar medarbetare på Kabel- och Närradionämnderna i princip delar sin tid mellan arbetsledning, sak- och administrationsärenden. Andelen adrninistration i förhållande till sakverksamheten är låg vid Radionämnden och hög vid Kabel- och Närradionämnderna. Utbildningskostnaderna är små vid Radionämnden, medan de är relativt höga vid Kabelm.m. och Närradionämnderna Vi har gjort relativt ingående kartläggning av administrativa en uppgifter och kostnader underlag för detaljutformning och som resursdimensionering sammanhållen organisation. Denna av en ny studie kan överlämnas till kommande organisationskommitté när en beslut myndighetsstruktur fattats. I detta sammanhang tar vi bara om sådana faktorer som kan vara av principiellt intresse. upp Radionämndens kansli består för närvarande av fyra handläggare och tre assistenter. Arbetet leds av en direktör. Närradionämndens och Kabelnämndens gemensamma kanslipersonal består direktör tillika chef för Kabelnämnden, en ställav en företrädande direktör tillika chef för Närradionämnden, sex handläggare samt åtta assistenter. Organisatoriskt indelas kansliet i enheterna Kabelnämnden, Närradionämnden samt Gemensam funktion. Arbetet, rubricerat sakhandläggning respektive administrativa uppgifter, fördelar sig enligt följande

Radionämndens kansli

Sakhandläggning Administrativa uppgifter

102 Överväganden och förslag SOU 1992 36

Närradionämndens och Kabelnämndens kansli

Sakhandläggning Administrativa uppgifter Direktör 70 % 30 % inkl. arb.ledn. Stf direktör 60 % 40 % inkl. arb.ledn.

Enhet Kabelnämnden Handläggare 50 % 20 % rekryt.utbildn. 30 % datorer Handläggare 95 % 5 % fackl. arb. Handläggare 90 % 10 % fackl. arb. Assistent 80 % 20 % enhetssekr

Enhet Närradionämnden

Gemensamfunktion Assistent, deltid 75 % registrator m.fl. uppg. Assistent 50 % registrator 50% enhetssekr. Assistent 75 % 25 % eapa-system Assistent 100 % vaktm.

Uppgifterna baserar sig skattningar, gjorda i samverkan ovan med personalen. Någon tidredovisning förekommer inte på kanslietna. Den procentuella fördelningen är således ungefärlig. Radionämnden har en låg andel administration inklusive arbetsledning i förhållande till sakverksamheten, cirka 15 %, medan Kabeloch Närradionämnden har hög andel, cirka 36 %. Orsaken framen går delvis av sammanställningen, ovan. På Kabel- och Närradionämnderna finns två direktörer, handläggare och assistenter med särskilt ansvar för rekrytering, utbildning och ADB-frågor samt en vaktmästare. Kabel- och Närradionämndernas gemensamma delegation som hanterar administrativa frågor medför också visst merarbete. På Radionämnden är den förhållandevis ringa administrationen fördelad i första hand direktören och en assistent.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 103

Båda kanslierna anlitar Kammarkollegiets tjänster för ekonomioch löneadministration. På Kabel- och Närradionämndens kansli pågår förberedelser för on-line koppling till ekonomisystemet Cosmos Externa administrationskostnader avgifter för eapa-tjänster till - Kammarkollegiet, städ- och vakttjänster, personalutbildning, trycksaksframställning samt inköp litteratur uppgick under budgetåret av - 199091 till cirka 142.500 kronor vid Radionämndens kansli, och till cirka 484.000 kronor vid Kabel- och Närradionämndernas kansli. De påtagligt högre kostnaderna vid Kabel- och Närradionämnderna härför sig framför allt till utgifter för personalutbildning, ADB-service och för vakttjänst. ADB-systemet vid Kabel- och Närradionämnderna installerades 1987 och kostade då 1,8 miljoner kronor. Det har senare komplettemed ytterligare terminaler PC för tillsammans 100.000 rats samt en

kronor. Årliga kostnader beräknas till 52.000 kronor för service

enligt avtal samt 50.000 kronor för systemmodiñeringar. Systemet kan byggas ut ytterligare och kompletteras för att tillgodose kraven på ADB-stöd för de förändringar i olika verksamheter som kan förutoch överblickas, i samlad organisation. Kraven på ADB-utses en rustning för Medialex och internationell kommunikation har vi inte haft möjlighet att nu beräkna. Vid båda kanslierna finns arbetsordningar för handläggning av sakärenden, där vissa administrativa rutiner ingår, bl.a. diarieföring. Organisationerna, inklusive administration, i dag är mycket sårbara, vid sjukdom, barnledigheter Vid frånvaro av olika skäl m.m. krävs improvisationer eftersom ersättare regel inte finns för ett som antal uppgifter. Kombinationen sakhandläggning och administraav tiva uppgifter hos enskilda medarbetare har varit ett naturligt sätt att praktiskt lösa olika problem.

Förslag I sammanslagen myndighet, inte heller den blir särskilt stor, en som bör särskilda administrativa tjänster tillskapas för, i första hand ekonorniadministration respektive personaladministration. Vissa medarbetare kommer även i fortsättningen behöva behärska olika adrni-

104 Överväganden och förslag SOU 1992 36

nistrativa uppgifter, t.ex. för frågor som rör ADB-stöd, handhavande av specialteknik m.m. Vi kan inte förutskicka några betydande besparingar vad avser adrninistrations- och ADB-kostnader vid en sammanslagning av de tre nämndernas kanslier. Sammantaget för de tre kanslierna åtgår i dag drygt 7 heltidstjänster för arbetsledande och administrativa uppgifter nämndledamöterna i den gemensamma delegationen vid Kabel- och Närradionämnden medräknade. Uppgiften baserar sig något osäkra antaganden hos kansliernas medarbetare. Vi anser att det för en gemensam administration behövs minst en heltidstjänst vardera för ekonomi- och löneadministration, inköp ekonomiansvarig personalrekrytering, -utbildning och -utveckling, persona1an- svarig registratur, arkiv och bibliotek registrator växel, reception, sekretararbete - ADB, specialteknik, Vaktmästeri - Notera att tjänsterna inte motsvarar personer med motsvarande kompetens. Cirka sex årsarbetskrafter krävs för att täcka resurs- och kunskapsbehovet. Adminstrationen kommer, även i den nya myndigheten att bli sårbar eftersom den baseras på en liten organisations behov av administration, vilket inte kommer att medge ersättare för alla olika uppgifter. Sammanfattningsvis ser vi, vid en sammanslagning, möjligheter till besparingar av administrativa kostnader motsvarande drygt en årsarbetskraft.

3.5.4 Finansiering och anslagssystem

Förslag Den nya myndigheten med nämnd finansieras dels via avgifter för innehav av TV-mottagare, dels via koncessionsavgifter. Myndigheten ges ett ramanslag för den samlade verksamheten.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 105

Bakgrund De nuvarande tre nämnderna, Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden finansieras på olika sätt. Regeringen har i bugetpropositionen 199192100, bilaga l angett vissa riktlinjer för de finansiella förutsättningarna för statliga myndigheter. Detta sammantaget med den verksamhet föreslås för den nya organisationen som utgör bakgrund för överväganden om möjliga finansieringsvägar. Nedan redogörs först för nuvarande finansieringsformer av de tre närrmderna, mål- och resultatredovisning Tillsammans har de en m.m. budget på 12 191 000 kronor, exklusive statligt stöd till lokal programverksamhet, för innevarande år 199192.

Radionämnden Radionämndens anslag för 19911992 är 3 983 000 kronor. Medlen anvisas Radionämnden i regleringsbrev och utbetalas en gång per månad, efter rekvisition, från rundradiorörelsens resultatkonto rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel, dvs. de avgifter innehavare TV-mottagare har att erlägga. TV-avgiften adrnisom av AB och finansierar också i sett nistreras av Radiotjänst i Kiruna stort hela public service-verksamheten nuvarande Sveriges Radio-koncernens programverksamhet. Radionämnden tillhör budgetcykel två och lämnade en fördjupad anslagsframställning hösten 1991. Resultatanalysen beskriver ärendestatistik, något samband målprestationerkostnader redovisas inte. Nämndens verksamhet medger enkel styckekostnadsberäkning som en vid handen att ett radionämndsbeslut har kostat mellan 6 300 ger kronor och 7 900 kronor de senaste åren.

Kabelnämnden Kabelnämndens anslag för 19911992 är 3 863 000 kronor. Verksamheten finansieras helt med anslagsmedel. Nämnden tillhör budgetcykel två, men avstod från att lämna en fördjupad anslagsframställning hösten 1992 med motivering att förutsättningar saknades för en långsiktig planering av verksamheten, bl.a. denna utredning. Någon form för resultatredovisning som visar

106 Överväganden och förslag SOU 1992 36

relationer prestationerkostnader har inte utarbetats. Verksamhetens art, ekonomiredovisning samt avsaknad av tidredovisning medger inte att en sådan görs nu.

Närradionämnden Närradionärrmdens anslag för 19911992 är 4 345 000 kronor. Hela verksamheten finansieras med sändningsavgifter för närradio, som betalas av de sändande lokala sammanslutningarna. Avgiften föreslås slopas Ds 199222. Nämnden ansvarar för handläggningen av ärenden om avgifter, som baseras på av nämnden fastställda sändningstider i närradio. Avgiften fastställs av regeringen, intäkterna redovisas under inkomsttitel Närradioavgifter i statsbudgeten. Kostnadstäckningen för Närradionämnden var budgetåret 198788 84 %, 198889 139 % samt 198990 ll5 % ur RRVs Om avgifter och andra ersättningar i staten. Även Närradionämnden tillhör budgetcykel två och avstod från att lämna en fördjupad anslagsframställning med ungefär samma motivering som Kabelnämnden. För resultatredovisning m.m. gäller också samma förhållanden som för Kabelnämnden.

Överväganden och förslag

Nämndernas samlade verksamhet utgör å ena sidan en relativt sett oansenlig summa i statsbudgeten, som inte bör splittras på olika finansiärer. För myndighet är renodling önskvärd. Å andra en ny en sidan kan krav på tydlighet och ett rättvisande system behöva innebära angivande av flera finansieringskällor. Finansieringen kan ske via olika konton under inkomsttitel i statsbudgeten, som samordnas i regeringens budgetarbete till ett ramanslag för organisationen. Verksamhetens art och efterfrågan av olika prestationer indikerar betalningsviljan.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 107

Verksamhetens an Efterfrågan Granskande Tillstånd Policyskapande dömande koncessioner utredn., int. kont. I konkurrens nej nej delvis Fri efterfrågan nej nej Styrd efterfrågan nej delvis Ingen efterfrågan nej nej

Kommentarer till tabellen Den efterhandsgranskande verksamheten myndighetsutövning av domstolsliknande karaktär styrs av lagar och avtal. Någon efter- frågan, från dem som ska granskas, finns ej. Prestationen granskningsbeslut utförs dels på eget initiativ i organisationen, dels efter anmälningar från allmänheten. Enskilda anmälare utnyttjar en rättighet utan ekonomisk vinning, någon avgift kan inte tas ut. Verksamheten uppfattas statsmaktsangelägenhet att lagar och avtal som en efterlevs och som ett skydd eller klagomur för allmänheten. Finansieringen kan ske antingen med skattemedel om verksamheten renodlat myndighetsuppgift åtskild från annat eller med ses som en koncessionsavgifter o.dyl. den ses i direkt relation till tillståndsom verksamheten. Tillståndsverksamheten styrs av lagar och förordningar och är direkt efterfrågestyrd företag eller sammanslutningar som önskar av få sändningsrättigheter. Verksamheten innebär myndighetsutövning utan konkurrens och kan finansieras med offentligrättsliga avgifter, som innebär full kostnadstäckning, inte minst för prestationen att ge tillståndkoncession. policyskapande verksamheten utredningsarbete, interna- Den mer tionella kontakter, följa verksamheten inom området m.m. förutsätts efterfrågas statsmakterna, i första hand berörda departement. av Beställaren, marknaden är regeringen. Verksamheten är delvis konkurrensutsatt, regeringen kan vända sig till andra lämpliga organ för att få utredning genomförd. Delvis är det ett myndighetsen åläggande utan konkurrens, t.ex. uppbyggnad och vidmaktmakthållande av databasen Medialex. Verksamheten kan vara anslagsñnansie-

108 Överväganden och förslag SOU 1992 36

rad skattemedel eller bidragsfinansierad från övriga verksamheter. myndighet fastställer regeringen enligt riktlinjer för mål- För en och resultatstyrning statsförvaltningen ett övergripande mål, av myndigheten utarbetar resultatmål och resultatmått samt redovisar resultatanalys. Anslaget kommer att vara ett ramanslag för den samlade verksamheten. Anslagets storlek, beräkning av offentligrättsliga avgifter m.m. beror redovisat resultat. Finansieringen bör dock kunna ske från olika källor. Två huvudalternativ till finansiering skisseras och jämförs.

Alternativ 1A I det första alternativet är utgångspunkten att hela organisationens verksamhet finansieras med avgifter för tillstånd, koncessioner m.m., inklusive TV-avgift, som betalas av delas med avseende public service-företagen, programföretag, tillståndsinnehavare m.fl. Alternativet utgår från att den för myndigheten dominerande uppgiften är att tillstånd, koncessioner Granskningen utifrån ge m.m. lagar och avtal är en följd av att koncessioner m.m. givits eller att avtal tecknats och att den verksamhet som bedrivs hos de organisationer som erhållit dem, behöver tillses eller kontrolleras. De närmast berörda aktörerna förutsätts inse att den statliga tillstånds- och kontrollapparaten bör belasta deras ekonomi i form av, bidrag från Rundradiokontot, från närradioavgifter utgår antagligen, koncessioner från Nordisk Television AB, samt från koncessionsavgifter kommande för privatradio.

Alternativ 1B förenklat Ett förenklat alternativ, som bygger likartade principer som 1A, är att enbart marknadens aktörer finansierar hela myndigheten. De reklamñnansierade programföretagens koncessionsavgifter bekostar den samlade verksamheten. Bidraget från TV-avgiften motsvarande Radionämndens budget tas inte ut. En lämplig täckningsgrad från koncessionsavgifter måste beräknas. Budgetberedningen i regeringskansliet skulle förenklas.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 109

Alternativet innebär dock inte att TV-avgiften kommer att kunna sänkas och reklamkostnader drabbar i slutändan alltid konsumenterna. För allmänheten innebär förslaget ingen kostnadsminskning. De reklamfinansierade företagen skulle subventionera tillsyn och kontroll public service-företagen och den ideella lokala föreningsverkav samheten.

Alternativ 2 Det andra huvudalternativet innebär en mer ingående bedömning utifrån efterfrågeresonemanget ovan. Den granskande verksamheten, oberoende av vem som granskas, icke efterfrågad domstolsliknande tillsynsverksamhet, väl ses som avskild från verksamhet inom organisationen nämnden och annan funktionen för granskning i myndigheten, och finansieras med anslag skattemedel. Regelstyrda, efterfrågade uppgifter som innebär arbete med tillstånd och koncessioner finansieras med offentli grättsli ga avgifter full kostnadstäckning för avsedd verksamhet. Den policyskapande verksamheten, i huvudsak efterfrågad av statsmakterna, finansieras med anslag skattemedel. Administrativa kostnader fördelas och belastar alla finansieringskällor. Alternativet förutsätter ett mycket väl genomtänkt ekonomi- och redovisningssystem inom organisationen. Även med ett ramanslag måste resultaten med hänvisning till de olika ñnansieringssätten kunna redovisas, bl.a. inför budgetarbetet i regeringskansliet.

Kommentarer till alternativen Som det mest rättvisande alternativet framstår det sista alternativet, alternativ De olika, i organisationen, ingående verksamheterna kan karaktäriseras utifrån ñnansieringskälla, efterfrågan behov. Finan- siärerna betalar enbart för den efterfrågade prestationen. Resultatredovisningen kan direkt relateras till finansieringen. Alternativet medger, från finansieringssynpunkt, en uppdelning av verksamheterna i flera organisationermyndigheterfunktioner, utan några större svårigheter.

110 Överväganden och förslag SOU 1992 36

Samtidigt är alternativ för statsbudgeten skattemedel det kostsammaste. Från statsfinansiell synpunkt är alternativ 1B, det mest fördelaktiga. TV-avgiften behöver inte naggas i kanten. Det kan dock framstå som något riskabelt att finansiera en hel, visserligen liten, organisation med medel från en i dagsläget osäker koncessionsmarknad. Dessutom kommer det säkert att uppfattas som orättvist av affärsföretagen inom branschen. I struktureringen av verksamheterna förordas en samlad organisation för de olika ingående uppgifterna. En finansieringsmodell med alternativ 1A som utgångspunkt kan bidra till att organisationen uppfattas som en helhet. Finansieringen visar beroendet mellan de ingående verksamheterna och medger samtidigt en flexibel resursanvändning inom myndigheten. Finansieringen belastar de närmaste avnämarna, måloch resultatredovisning kan därmed naturligt relateras till ie närmaste avnämarkategorierna. Modellen bör kunna uppfattas som rättvis av finansiärerna. Allmänheten bidrar med en del via TV-avgiften, koncessionsavgifterna finansierar resten. En rättvisande uppdelning kan göras i budgetberedningsarbetet. Organisationen kan, efter att ha inordnats i den nya budgetprocessen, få ett samlat ramanslag.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag lll

3.6 Lagändringar

Förslag Vid sammanslagning av radionämnden, närradioen nämnden, kabelnämnden och den föreslagna privatradiomyndigheten till dels Radio- och televisionsnämnd och dels en Radioen och televisionsmyndighet skall de bestämmelser som reglerar nämndernas och myndighetens verksamhet ändras i enlighet med Sålunda skall granskningsuppgifter vad som tidigare föreslagits. handhas av Radio- och televisionsnämnden och övriga uppgifter av Radio- och televisionsmyndigheten. Möjligheten att överklaga ett föreläggande vid vite enligt lagen 19912027 om kabelsändningar till allmänheten tas bort så att regler gäller för överklagande av Radio- och samma televisionsnämndens respektive myndighetens vitesföreläggande oavsett det sker med stöd kabellagen eller annan lag. om av När privatradiomyndighetens granskningsuppgifter skall och televisionsnämnden behöver inte frågor handhas av Radioåterkallelse tillstånd väckas vid länsrätt utan nämnden kan om av själv fatta sådana beslut. Patent- och registreringsverkets uppgifter att föra register över utgivare trådsändningar övertas Radio- och teleav av visionsmyndigheten.

l 17 § radiolagen 1966755, innehåller bestämmelser om som radionämndens verksamhet och sammansättning, föreslås ändringar med anledning att Radionämndens granskningsuppgifter skall av handhas Radio- och televisionsnämnden och att nämndens ledaav möter blir flera än Radionämndens. Vidare hänvisas i paragrafens fjärde stycke till de ytterligare bestämmelser som reglerar nämndens uppgifter. Bestämmelserna i 17 och 18 §§ radiolagen, som reglerar a Radionämndens möjlighet att vitesförelägga ett programföretag föreslås också ändrade. Föreläggande enligt 17 a § om att följa vissa bestämmelser bör i överensstämmelse med yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser beslutas nämnden medan förelägganden enligt 18 § av att lämna upptagning radioprogram bör beslutas av myndigom av

112 Överväganden och förslag SOU 1992 36

heten eftersom myndigheten föreslås bereda alla ärenden om granskning. Bestämmelsen i 2 § närradiolagen 1982459 innehåller bland annat regler om närradionämndens sammansättning. Paragrafen bör upphävas eftersom regler om den nya nämndens sammansättning föreslås återfinnas i 17 § radiolagen. I övrigt skall de regler i närradiolagen som reglerar återkallelse av tillstånd att sända närradio eller om nämndens möjlighet att förelägga sammanslutning att följa vissa lagens bestämmelser ändras så att uppgiften läggs Radioav och televisionsnämnden, allt mot bakgrund av yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser. Närradionämndens övriga uppgifter övertas av Radio- och televisionsmyndigheten. I lagen 19911559 med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsförordningens områden finns bestämmelser om skyldighet för sammanslutningar som avser att sända närradio och innehavare av tillstånd till privatradio att till närradionämnden eller privatradiomyndigheten anmäla vem som är utgivare och ställföreträdare för utgivaren. Efter sammanslagning av de olika nämnderna och privatradiomyndigheten bör anmälan ske till Radio- och televisionsmyndigheten. Hos Patent- och registreringsverket finns register över utgivare och ställföreträdare för utgivaren enligt 3 kap. 13 och 14 §§ och enligt 17 § utdrag ur register över förordnanden för personer som själva svarar för de yttrandefrihetsbrott som de kan tänkas begå. Samtliga uppgifter om utgivare och ställföreträdare för utgivaren av radioprogram och om nämnda förordnanden bör anmälas till Radio- och televisionsmyndigheten. Patent- och registreringsverkets registrering bör därför övertas av myndigheten. Lagen 19912027 om kabelsändningar till allmänheten innehåller i 5 och 22 vissa bestämmelser om kabelnämnden, dess sammansättning och uppgifter. Dessa föreslås upphävda. Kabelnärnnden kan enligt 21 § förelägga företag vid vite att följa vissa bestämmelser om bland annat reklam samt under vissa förutsättningar återkalla ett förordnande för ett företag som lokalt kabelsändarföretag. Dessa uppgifter bör i överensstämmelse med yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser handhas av Radio- och televisionsnämnden. Kabelnämndens övriga uppgifter enligt kabellagen bör handläggas av Radio- och televisionsmyndigheten.

SOU 1992 36 Överväganden 0chfrslag 113

Enligt nuvarande lydelse av 22 § lagen om kabelsändningar till allmänheten kan alla beslut kabelnämnden, även beslut om föreav

läggande vid vite, överklagas till kammarrätten. Motsvarande beslut

Radionämnden, Närradionämnden eller Privatradiomyndigheten av får inte överklagas. Samma regler bör gälla för fullföljd av myndighetens eller nämndens vitesföreläggande oavsett vem det är riktat mot. Ett vitesföreläggande innehåller inget annat än ett föreläggande att följa bestämmelserna. Något bärande skäl att detta skulle gå att överklaga finns inte. Paragrafen bör därför utformats så att endast myndighetens beslut förordnande av kabelsändarföretag och om nämndens beslut om återkallelse av sådant förordnande kan överklagas. Lagen 199272 koncessionsavgift på televisionens om område innehåller bestämmelser beräkning, fastställande och beom talning koncessionsavgift programföretag kan vara skyldigt att av som betala. Frågorna handläggs enligt nuvarande bestämmelser av kabelnämnden och bör efter sammanslagningen prövas av Radio- och televisionsmyndigheten. Enligt 18 § Iotterilagen 19821011 krävs under vissa förutsättningar inte tillstånd att anordna lotteri i samband med rundradiosändning eller trådsändning som sker med stöd av tillstånd av regeringen eller kabelnämnden. I lagrummet föreslås en ändring i anled- .ning att regeringens eller kabelnämndens tillstånd inte längre krävs av för trådsändning. Vidare föreslås att lotteri skall kunna anordnas utan tillstånd i samband med en privatradiosändning. Enligt förslaget till lag privatradio Ds 199222 handom läggs nästan samtliga frågor privatradio av privatradiomyndigom heten. Vid återkallelse tillstånd att sända privatradio skall dock av myndigheten enligt 19 § föra talan vid länsrätt om tillståndets återkallelse. Bakgrunden till bestämmelsen är föreskriften i 3 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen att frågor om rätt att sända radioproom domstol eller domstolsliknande nämnd. gram skall kunna prövas av Eftersom Radio- och televisionsnämnden är en sådan domstolsliknande nämnd bör den kunna besluta återkallelse av tillstånd. Paraom grafen föreslås ändrad i enlighet härmed. Ett föreläggande enligt 20 § att följa bestämmelserna om sändningarnas innehåll,reklam och sponsring, eventuellt förenat med vite, bör i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i radiolagen, närradiolagen och kabellagen

114 Överväganden och förslag SOU 1992 36

beslutas av Radio- och televisionsnämnden. Privatradiomyndighetens övriga uppgifter enligt lagen bör handhas av Radio- och televisionsmyndigheten.

3.7 Särskilda frågor

3.7.1 Central registrering av sändningstider i närradion m.m.

Bedömning I promemorian Ds 199222 Regler och villkor för privatradio föreslås att närradioavgifterna slopas. Om så sker bör man också pröva om den med avgiftsdebiteringen kopplade centrala registreringen av sändningstider kan slopas, något som skulle frigöra personalresurser.

Bakgrund Även det formellt ligger utanför utredningsuppom draget att se över det regelsystem som den nya myndighetsoreganisationen skall tillämpa vill peka en möjlighet till besparing som aktualiserats genom det nyligen framlagda förslaget om privatradio. Det har tidigare framgått att Närradionämnden ger sändningstillstånd, beslutar om årliga sändningstidsscheman, ändringar i sändningstider samt debiterar och tar in sändningsavgifter. Rutinerna kring fastställande och registering av närradions sändningstider är förhållandevis personalkrävande. I det förslag om privatradio som nu rernissbehandlas föreslås att sändningsavgifterna för närradio slopas. Motiven för att överhuvudtaget bibehålla tidsärendehanteringen i dess nuvarande form bör mot denna bakgrund prövas ingående.

överväganden Vi utgår från att i samband med den fortsatta

beredningen av förslaget om privatradio man noga överväger konsekvenserna av en radikal ändring av tidsärendehanteringen. Detta mot bakgrund av att ca fyra årsarbetskrafter för närvarande är knutna till densamma. Om förslaget om att slopa närradioavgifterna går igenom, har det ena av två viktiga skäl för hanteringen bortfallit.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 115

Det andra skälet är att det skall att utan svårighet fastställa vem sänt ett visst när det är fråga om överträdelse av som program prograrnreglerna och dylikt. Man kan Närradionämnden själv gjort i sitt remissvar på - som betänkandet SOU 199070 Lokalt ledd närradio ifrågasätta om det behövs registrering och fastställande av sändningstider på central myndighetsnivå. Skärpta krav på referensbandning och avannonsering och andra liknande åtgärder skulle måhända kunna ge samma effekt. Häremot kan naturligtvis hävdas att dagens situation med åtskilliga försök att kringgå reklamförbudet i närradio nödvändiggör en central registrering. Det kan t.ex. vara fråga om lägen då referensband saknas, likaså anmälan av utgivare samt sändningsschema. Om tiden inte för ändring i den riktning som vi anses mogen en angett, bör den myndigheten få i uppdrag att se över frågan. nya

3.7.2 Bidrag till lokal programverksamhet

Bedömning Hanteringen det statliga bidraget till lokal proav gramverksamhet i kabel-TV bör förenklas. I organisation en ny bör chefen för Radio- och TV-myndigheten fatta beslut i sådana ärenden.

I direktivet till utredningen uppdras inte oss att särskilt belysa någon enskild verksamhet. Vi har ändå ägnat extra uppmärksamhet anslaget H 21, Bidrag till lokal program verksamhet, som handläggs Kabelnämnden. Skälen till detta är bl.a. att bidragsfrågorna till sin av karaktär skiljer sig från tillstånds- och kontrollverksamheten, att bidraget är ringa storlek, samt att de nämndledamöter som interav vjuat haft olika åsikter bidragsfrågornas hantering och hemvist. om Frågor som naturligt uppstår är om bidragen inte borde hanteras av någon organisation med likartad verksamhet, om de kan samannan ordnas med andra bidrag för att få större effekt hos bidragsmot-

tagarna, m.m. Kabelnämnden skall, enligt sin instruktion och enligt förordningen 19851065 statsbidrag till lokal programverksamhet, lämna om

116 Överväganden och förslag SOU 1992 36

bidrag till verksamhet som kan främja ett allsidigt utbud av lokalt producerade program i kabelnät. Nämnden får besluta om villkor för bidragen. Bakgrunden till de statliga bidragen är följande. Massmediekommittén U 198207 ansåg att lokal programproduktion för kabelsändningar borde kunna finansieras lokalt, genom abonnentavgifter eller av dem som svarade för programmen. Kommittén ansåg också att den verksamhet med stöd till medieverkstäder som bedrivs under ledning av Svenska Filminstitutet borde kunna utvidgas till att avse en kombination med sändningar i lokala kabel-TV-nät. Regeringen anslöt sig till kommitténs förslag genom att i propositionen 198485 199 om radio- och IV-sändningar i kabelnät föreslå, att finansiering av lokala kabelsändningar i första hand skall ske genom abonnemangsavgifter och genom ekonomiska åtaganden av de organisationer som svarar för programproduktionen. Dessutom borde Kabelnämnden få möjlighet att ge visst statligt stöd till lokal programverksamhet. Riksdagen beslutade, i dessa frågor, i enlighet med regeringens förslag. Kabelnämnden har anvisats en miljon kronor per år, att fördela till lokal programverksamhet. Fr.o.m. budgetåret 199091 får nämnden ytterligare 250 000 kronor att fördela och redovisa separat för barnoch ungdomsverksamhet. Nämnden beslutade, protokoll 1986-12-09 dnr 23586, om Riktlinjer för stöd till lokal programverksamhet. Medlen skall fördelas, dels efter ansökan, dels genom nämndens egna initiativ. I riktlinjerna sägs bl.a. att Nämnden vill lämna stort utrymme för idéer och förslag som i bästa mening kan tänkas utveckla lokal TV-produktion och bidra till att lokala kabel-TV-kanaler kommer igång på många orter. Nämnden vill inte alltför hårt ange villkor eller styra ansökningar om bidrag. Vissa prioriterade områden framhålls dock, nämligen startstöd till lokala sändarföretag ej permanent driftstöd utbildning och studier för personal från föreningar, institutioner etc. erfarenhetsutbyte och aktiviteter av värde för dem vill starta - som en lokal kanal

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 117

experiment och utveckling av arbetsformer, metoder m.m., samt fr.0.m. 199091 projekt som engagerar barn och ungdom. - I dag finns 28 registrerade lokala kabelsändarföretag. Flertalet är organiserade ideella föreningar, några är stiftelser eller aktiesom bolag. Sätten att finansiera verksamheterna uppvisar en mängd variationer. Företagens medlemmar, lokala finansiärer som kommuner, bostadsföretag, nätägare samt avgiftsuttag bekostar verksamheten. Endast i två fall tar lokala kabelsändarföretag in en abonnemangsavgift, i ett av fallen är avgiften frivillig. Utvecklingen har således gått relativt långsamt; under sex år har kabelsändarföretag etablerats på 25 orter i hela landet. Under tiden för vårt utredningsarbete har ytterligare tre kabelsändarföretag tillkommit Att producera och sända lokal-TV är resurskrävande, kunskap, teknik och behövs det är som regel eldsjälar som pengar bedriver verksamheterna. Kabelnämnden har under de sex åren fått 235 ansökningar om totalt 28,9 miljoner kronor, från kabelsändarföretag och för sändningar i upplåten kanal. Bidragen att fördela har alltså uppgått till drygt 6 miljoner kronor. Cirka hälften, av ansökningarna 120 har beviljats till någon del. Beloppen varierar mellan 5-8 000 kronor för enstaka till 100 000 kronor för nyetableringar. kurser upp Samtliga ansökningar föredras i nämnden. I princip avsätts två sammanträden år för detta. Nämnden har inte på eget initiativ per delat ut några bidrag.

Ansökningarna fördelar sig över åren enligt följande 8586 8687 8788 8889 8990 9091 9192 Totalt halvår 8592 Beviljade, antal l 14 15 24 25 30 11 1 20 Beviljat, milj.kr. 0,1 1,332 0.936 1,206 0,811 1.517 0.487 6 ,390 Avslag, antal 5 12 8 13 25 41 11 1 15 Avslag, milj.kr. 1,180 2,673 2.136 3.612 3,764 6,346 2.819 22,532 Att fördela 0,5 1.0 1,0 1,0 1,0 1.25 0,625

118 Överväganden ochförslag SOU 1992 36

Resursmässigt åtgår en halv handläggartjänst hos Kabelnämnden för bidragshandläggningen, som också innebär en hel del rådgivning till kabelsändarföretagen m.fl. För att få ytterligare underlag för att föreslå eventuella förändringar av bidragshanteringen har via en enkät ställt ett antal frågor till 25 kabelsändarföretag, varav 21 har svarat. En total redovisning av svaren finns i bilaga Sammanfattningsvis anser de lokala kabelsändarföretagen Det är en samhällsuppgift att ge stöd till lokala kabelsändarföretag. För 16 av de 21 svarande är det nödvändigt om de alls ska överleva. Det, i stort sett enda, alternativ som företagen ser är reklamfinansiering av verksamheten. Men det statliga stödet är också oregelbundet och osäkert. De ekonomiska bidragen från staten via Kabelnämnden har således varit av mycket stort värde. Startstöd har varit nödvändigt för många, likaså stöd till utbildning. Några individuella kommentarer; att stödets omfattning och inriktning knappast korresponderat med konkreta behov, att projektstöd kan användas till köp av utrustning, att stödet bör vara produktionsinriktat i stället för som nu innehållsrelaterat. Alla är i stort sett tillfreds med sättet att handlägga bidragsärenden hos Kabelnämnden, men det tar alldeles för lång tid. Två ansökningstillfällen per år är för litet. Bidragen borde också utvärderas bättre. Två av de svarande kabelsändarföretagen anser att bidraget ska avskaffas, 16 tycker att den nya myndigheten för radio- och TV-sändningar till allmänheten ska handlägga bidragsärenden i framtiden.

Vi anser inte, med utgångspunkt i första hand från enkätsvaren, att vi har underlag för att föreslå en annan huvudman för hantering av bidrag till lokal programverksamhet. Bidraget är av ringa storlek, l 250 000 kronor. I budgetpropositionen 19919210O bilaga l2 föreslås inte heller någon höjning för 199293. Beloppet har varit detsamma sedan bidraget introducerades 1985. Hanteringskostnaderna handläggare och nämnd belöper sig till cirka 195 000 kronor nästa budgetår. Bidraget skulle, jämnt fördelat mellan 25 aktiva kabelsändarföretag innebära 50 000 kronor per företag och år.

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 119

Om ett statligt stöd av det här slaget och storleken skall finnas kvar bör förenklad form för hantering och beslut utformas. Vi anser en inte att det ligger inom vårt mandat att föreslå en sådan nu. Den nya myndigheten bör kunna få i uppdrag att föreslå ett sådant förenklat system. Chefen för myndigheten bör fatta beslut i ärenden om bidragen till lokal kabel-TV-verksamhet. Det kan övervägas att till myndigheten knyta ett mindre rådgivande organ för frågor om bidragsfördelningen.

3.7.3 Beredskapsåtgärder

Bedömning Den nya myndigheten bör i en framtid kunna få särskilda uppgifter inom beredskapssektorn.

Mellan staten och Sveriges Radio AB finns avtal om förfaringssätt och ansvar i krig. Det åligger Sveriges Radio AB att utarbeta beredskapsplaner för verksamheten i krig eller vid krigsfara. I det nyligen tecknade avtalet mellan staten och Nordisk Television AB åtar sig bolaget att träda i förhandling med regeringen om de villkor skall gälla för sändningarna om Sverige kommer i krig som eller krigsfara eller liknande utomordentliga förhållanden. Dessa förhandlingar har ännu påbörjats. I betänkandet SOU 199070 Lokalt ledd närradio finns förslag om hur närradio skall kunna användas i krig och vid krigsfara. Förslagen har inte föranlett några åtgärder från regeringens sida. För närradioverksamhet och även för kabel-TV finns inga - regler för eller avtal beredskapsplaner eller ansvar och organiom sation vid krig och krigsfara. Utgångspunkt för beredskapsplaneringen vid public service-företagen är att sändningar ska upprätthållas så länge som möjligt om landet skulle komma att befinna sig i ett beredskaps- eller krigsläge. Eventuella avsteg från lagar och avtal i radioprogram skall även under krig och krigsfara anmälas till Radionämnden. Inom regeringskansliet pågår beredningsarbete med samordning av beredskapsfrågor inom området. Det nya myndigheten skulle därvid,

120 Överväganden och förslag SOU 1992 36

i en framtid kunna få särskilt föreskrivna uppgifter. Dessa uppgifter skulle i så fall inordnas inom funktionen för information, utredning och internationellt arbete. Resursbehov för detta har inte nu övervägts.

3.8 Genomförande

Förslag En organisationskommitté bör tillsättas snarast möjligt för att bl.a. detaljutforma den organisation föreslagit. Radio- och TV-myndigheten skall om möjligt inrättas från och med den l januari 1993. Om detta inte är möjligt bör organisationskommittén få i uppdrag att också handha myndighetsuppgifter avseende privatradio. Myndigheten bör i sådant fall inrättas senast den 1 juli 1993.

I detta avsnitt behandlas genomförandefrågor efter det att denna utredning avlärrmats. Denna utredning förutsätts remissbehandlas under våren och sommaren 1992. Samtidigt pågår remissbehandling av Ds 199222 Regler och villkor för privatradio, samt Radiolagsutredningens delbetänkande SOU 199231 Lagstiftning för sändningar av televisionsprogram till satellit. Propositionen 199192l40 om den avgiftsñnansierade radio- och TV-verksamheten 1993-1996 m.m. är för närvarande föremål för riksdagens behandling. Nya avtal med public service-företagen.förbereds. Propositioner om privatradio, om lagstiftning för sändningar av televisionsprogram till satellit och om en ny myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten kan, efter lagrådsgranskning, behandlas av riksdagen före årets utgång. En tillfällig myndighet för koncessionsgivning för privatradio föreslås inrättas under tiden den 1 januari 1993-1 juli 1993. Myndigheten föreslås sedan inordnas i organisationen för radio- och TVsändningar till allmänheten. Riksdagens ställningstagande i alla dessa frågor är av avgörande betydelse för den slutliga utformningen av den organisation som vi

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 121

föreslagit. Till detta kommer att hänsyn också bör tas till utvecklingen inom området eventuell minskning ideell radio- och kabel-TV- - av verksamhet, eventuell ökning kommersiellt finansierade sändav ningar när organisationen dimensioneras. m.m. - Enligt vår bedömning är det utomordentligt viktigt att den nya myndigheten för radio- och TV-sändningar till allmänheten börjar verka så tidigt som möjligt. Det synes inte ändamålsenligt att en tillfällig myndighet för privatradio inrättas under ett halvår för att därefter inordnas i Radio- och TV-myndigheten. En mer tilltalande lösning skulle att Radio- och TV-myndigheten, med ansvar även för vara uppgifter om privatradio koncessionsgivning m.m., inrättades redan den l januari 1993. Tiden är emellertid knapp och vissa förslag kan bli föremål för omfattande debatt. Vi ser därför två alternativa framkomstsvägar. Den första innebär att renüsshantering och riksdagsbehandling sker så snabbt att myndigheten inklusive uppgifter med privatradio kan inrättas den l januari 1993. Det andra alternativet hanteringen drar ut på tiden är att den organisationskommitté om vi föreslår skall inrättas för detaljutformning m.m. av Radiosom och TV-myndigheten, samtidigt får i uppdrag att sköta myndighetsuppgifter med koncessionsgivning m.m. för privatradio fr.o.m. den l januari 1993. Det alternativet skulle innebära att myndigheten senare kan inrättas senast den 1 juli 1993. Båda alternativen innebär att en kommitté från början hanterar organisationen av myndighet med nämnd och privatradiofrågor samlat.

3.8.1 En organisationskommitté tillsätts En organisationskommitté bör följaktligen tillsättas snarast möjligt. Den bör få i uppdrag både att föreslå uppgifter och bemanning för privatradiokoncession samt att detaljutforma, bemanna m.m. den myndighet vi föreslagit. Koncessionsgivningen ska eventuellt som kunna ske inom ramen för organisationskomrnitténs uppdrag. I detta sammanhang kan det finnas anledning att utnyttja de rutiner som finns på Närradionämndens kansli. Kommittén måste arbeta med alternativa förutsättningen innan beslut fattats av riksdagen.

122 Överväganden och förslag SOU 1992 36

Organisationskomrnitténs ordförande bör vara den nya myndighetens chef. Uppdraget till organisationskommittén kommer bl.a. att innebära att i detalj utforma organisationen, föreslå utfärdandet av en särskild förordning om tjänster, bemanna myndighet och nämnd, ledamöter utses av regeringen lösa ett antal administrativa frågor, t.ex. kontoplan, löne- och ekonomiregistrering, budgetfrågor och resultatredovisning. Den akuta lokalfrågan förutsätts vara löst före sommaren 1992, jfr 3.8.2. Frågor om arbetsordningar, beslutsbefogenheter m.m. samt om information och ADB-utrustningar bör också ingå i kommitténs uppdrag. I detta sammanhang kan det vara värt att uppmärksamma att de nuvarande anställningsmyndigheterna har ansvaret för verksamhet och personal till dess något annat beslutats. Inför förändringar i den statliga myndighetsstrukturen gav Civildepartementet 1991-03-06 ut cirkulär C 19912, i vilket ges upplysningar och råd om ett antal åtgärder i samband med olika förändringar. I följande avsnitt belyses frågor om kompetens, verksamhetsutveckling och besparingar i samband med inrättande av Radio- och TV-myndigheten, som del av underlaget för en organisationskommitté.

3.8.2 Kompetensfrågor, lokaler och verksamhetsutveckling

Ledning De nya styrformerna för statsmyndigheterna innebär ökade krav på ledningen för myndigheterna. En bättre framförhållning och omvärldsanalys är nödvändig för de vart tredje år återkommande fördjupade anslagsframställningarna. Myndigheterna ska styras via mål, resultatkrav och utvärdering. För detta krävs att myndigheterna kan redovisa relevanta resultat, kan utarbeta resultatmål och -mått och har tillfredsställande system för redovisning. Den ramanslagskonnya

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 123

struktionen myndigheterna större frihet men kräver också mer ger kunskap, t.ex. för att själv sköta lokalhållning, upplåning m.m.

Kompetens, allmänt Den ökade internationaliseringen kommer att innebära särskilda uppgifter för myndigheten, kommersialiseringen av radio- och TVsändningar kräver särskild kompetens för de nya uppgifter som kan tillföras myndigheten, teknikutvecklingen kommer att medföra stora förändringar inom området. Att följa och analysera medieutvecklingen blir en förutsättning för verksamhetsutvecklingen. De nya styrformerna av statsförvaltningen nämndes ovan. Vi kan förutse att vissa kansliernas nuvarande uppgifter, på av några års sikt, kommer att upphöra. Vissa kommer att förändras till sitt innehåll eller tillämpning. Nya uppgifter kommer till. Medarbetare med ny kvalificerad kompetens kommer att behöva tillföras myndigheten inom följande områden,

internationell rätt marknadsrätt, Skatterätt marknads-medieekonomi företagsekonomi satellit-, radio- och TV-teknik informatik, journalistik publicistisk erfarenhet - Av samtliga kommer att krävas goda språkkunskaper, för vissa uppgifter mycket goda inom fackområdet. Myndigheten kommer dock inte att kunna utgöra bas för rekrytering av fast anställda experter inom alla önskvärda områden. I budgeten måste därför finnas utrymme för köp av tjänster när tillfälliga behov uppkommer.

Vid sammanslagning blandas olika kulturer och synsätt, präglade en tidigare uppgifter och roller. Ledningen bör stimulera cirkulaav tionstjänstgöring, personalutveckling, information m.m., för att skapa ett gemensamt kreativt arbetsklimat. Olika tvärgrupper kan vara ett medel, t.ex. för arbete med en informationsplan, för analys av omvärldskrav, m.m.

124 Överväganden och finslag SOU 1992 36

Lokaler Vi har enligt våra direktiv haft i uppdrag att på ett tidigt stadium undersöka möjligheterna att anskaffa ändamålsenliga lokaler för den nya organisationen i Stockholmsområdet. Under hösten 1991 försäkrade oss om möjligheter att lokalisera en samlad organisation till kv. Garnisonen Östermalm i Stockholm, med närhet till public service-företagen, Filminstitutet, Arkivet för ljud och bild. Förslaget har inte planerats fullt ut avseende t.ex. inredning, service m.m. Förutsättningara har sedermera ändrats genom att Kabelnämnden och Närradionämnden blivit uppsagda från sina lokaler fr.o.m. den l oktober 1992. Det gäller nu att ordna inplacering av de båda myndig heterna i lokaler som också sikt kan härbärgera de övriga aktiviteter som den nya myndigheten förutsätts omfatta. Alternativet med två flyttningar måste undvikas. Byggnadsstyrelsen undersöker nu möjligheterna att lösa den akuta lokalfrågan. Eftersom ingen av de nuvarande nämnderna har fullmakt att teckna samråd för en samlokalisering bör en lokalgrupp med representanter för alla tre nämnderna snarast bildas. Beroende slutligt val av lokaler kan frågor om växel och reception bestämmas. Växel- och receptionstjänster m.m. ingår ofta som service i olika lokalofferter. När regeringen beslutar om ramanslag för den nya organisationen kan den själv bestämma om att förhyra lokaler för den egna verksamheten regeringsbeslut med anvisningar 1992-03-26. Våra direktiv förutsätter att den nya myndigheten skall ligga i Stockholm. Det har under utredningsarbetets gång lämnats andra förslag. Kiruna och Sundsvalls kommuner har särskilt tillskrivit utredningen. Propåer har förekommit även från andra håll. Om annan lokalisering än till Stockholm skall övervägas krävs en kompletterande utredning

Verksamhetsutveckling Det är inte meningsfullt att nu föreslå arbetsformer, rutiner, arbetseller handläggningsordningar för de uppgifter som föreslagits ingå i den nya organisationen. Vi förutsätter att det görs, dels av en kommande organisationskommitté, dels av den nya myndigheten. I detta

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 125

sammanhang vill vi ändå peka på vissa möjligheter till effektivisering, peka på vissa problem och ge vissa utgångspunkter. Den organisationsstruktur och den funktionsindelning som tidigare presenterats utgör stommen.

Funktion för administration Administrationen ska ge stöd till sakverksamheten och vara professionell. Administrativ utveckling ger också vissa förutsättningar för effektivisering av sakverksamheten, därför tas några övergripande frågor för denna funktion upp inledningsvis. Nuläge och dimensionering har tidigare beskrivits i avsnitt 3.5.3. Ett väl genomtänkt ADB-stöd för informationshantering diarie- föring, 0rd- och textbehandling, intern kommunikation, register, sökningar m.m. är en förutsättning för att hela organisationen skall kunna fungera och arbeta effektivt. En informationsstrategi bör utarbetas, med inriktning också mot de internationella uppgifter med informationsutbyte och databasuppbyggnad Medialex som kommer att åläggas myndigheten. Detta arbete kommer att innebära vissa problem. Kabel- och Närradionämden har i dag ett mycket välutvecklat ADB-stöd för de speciella uppgifter nämnderna har, men systemet följer inte vedertagna standarder. Radionämnden har inget ADB-stöd, men står i begrepp att anskaffa ett antal persondatorer för i första hand ord- och textbehandling. De två kansliernas utrustningar kommer att behöva samordnas. Att snarast utarbeta en strategi för hur informations- och ADBstödet skall utformas kommer att bli myndighetschefens ansvar, med stöd huvudsakligen från den administrativa funktionen. Kabelnämndens verksamhet har nyligen ändrats vilket medfört att ett antal register är obsoleta. Närradionämndens verksamhet kommer sannolikt att innebära att viss registerhantering kan utgå under det närmast kommande året. Nya registerbehov tillkommer. I dagens läge finns alternativa vägar att för att lösa de ADBtekniska frågorna. Det minst kostsamma är att komplettera Kabel- och Närradionämndernas system med ett antal terminaler samt analysera behovet mot internationella krav. Ett annat är att analysera den sammanslagna verksamheten gemensamt när myndigheten inrättas dvs.

126 Överväganden och förslag SOU 1992 36

börja om från början och analysera uppgifter, internationella åtaganden, behov av utrustning, standardiseringskrav, m.m. och därefter göra en installationsplan mot då befintlig utrustning. I det senare alternativet är i det nu i det närmaste omöjligt att förutse vad arbetet kommer att innebära och vilka kostnader som uppstår. Vi förutsätter ett gemensamt diarium för hela organisationen, som en av de viktigaste byggstenarna i den ADB-baserade informationsbehandlingen. Löne- och ekonomiadministration decentraliseras alltmer inom statsförvaltningen. Ekonomisystem måste utformas för att motsvara regeringens krav resultatredovisning m.m. Vi anser att den nya myndigheten bör anskaffa stödsystem för on-line hantering av löner och ekonomi, dvs. Riksrevisionsverkets Cesam och Statens löne- och pensionsverks PIR i de versioner som är aktuella när myndigheten inrättas. Det skulle sikt innebära en smärre kostnadsminskning samt medge ändamålsenlig och aktuell överblick. En samordning av nämndernas specialutrustningar videoutrust- ningar, kassett- och bandspelare, specialradio bör ske inom m.m. den administrativa funktionen. På samma sätt bör all litteratur och samordnas och så småningom katalogiseras. Personalutbildning och personalutveckling kommer att bli en vital fråga för den nya myndigheten. Den måste planeras och genomföras på ett professionellt sätt.

Funktion för granskning och kontroll I denna funktion skall beredas ärenden för beslut av radio- och TVnämnden. Den föreslagna chefsjuristerna som, efter föredragning, skall fatta beslut i ärenden rörande granskning bör tillhöra denna funktion. Själva granskningsuppgifterna har beskrivits tidigare. Den totala omfattningen av funktionens verksamhet, om ett år eller två, är svår att exakt ange. Det innebär krav flexibilitet, möjlighet till omprioriteringar, både av uppgifter och av resurser. Anmälningar måste alltid tas om hand, men det måste inte innebära att initiativgranskning eftersätts. Strategisk initiativgranskning bör planeras. Är det klokt att blanda flera former för granskning i samma arbetsgrupp Vi anser det rimligt, även om anser att vissa hand-

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 127

läggare kan specialisera sig på särskilda granskningsuppgifter. Utvecklingen är å andra sidan så dynamisk att inget är riktigt givet för framtid. Efterhandsgranskningen är alltid känslig och relateras till en yttrandefriheten. Granskningen sker utifrån olika lag- och regelkomplex. Ibland tangerar de varandra. Tolkningen av regler är grannlaga, olika praxis utvecklas, måste också kunna förändras. Sanktionsmöjligheterna men består i de flesta fall vitesförelägganden som den mest kännbara av åtgärden. Nämndens beslut måste därför omfattas av respekt och tilltro det är uttalandet i sig som ska vinna gehör och aktning. - Vi har karaktäriserat granskningsuppgifterna i en kvalitativ typ och en kvantitativ typ en mjuk och en hård. Kvalitativ granskning inne- bär tolkning och analys av ett program t.ex. utifrån regler om opartiskhet och saklighet, tolkning ett reklaminslag är avsett att fånga om uppmärksamheten hos ett barn under tolv år eller Kvantitativ granskning handlar t.ex. om att avgöra om annonstid enligt reglerna överskridits eller ej, ett programbolag sänt ett genmäle eller om beriktigande, eller ej. Den kvalitativa granskningen avser analys av innehållet i ett program, den kvantitativa är mera formbunden, reglerna är oftast tydligare. Som utgångspunkt kan de användas att karaktärisera svårighetsgrad kompetens och tidsåtgång i granskningen. De kan också ge en anvisning om ställningstagande till huruvida samma nämnd ska avgöra alla sorters ärenden. Vi anser att motiven för att samla all granskning i en funktion är starkare än att behålla nuvarande ordning.

Funktion för tillståndsgivning m.m. I denna funktion ingår all tillståndsgivning, som nu ges av Närradiooch Kabelnämnderna, dvs. tillstånd att sända närradio och fördelning sändningstider i närradio, förordnande av lokala kabelföretag och av beslut undantag från nätinnehavares skyldigheter. Överdirektören om bör fatta beslut i ärenden om tillstånd. Vissa faktorer kan bidra till att samtliga dessa ärendetyper kommer att minska något i omfattning. Närradion föreslås avgiftsbefrias Ds 199222. Närradioverksamheten skulle därmed komma att befrias från vissa pålagor, kan å andra sidan komma att minska till förmen mån för privatradioverksamhet. Lokala kabelsändarföretag får inte

128 Överväganden och förslag SOU 1992 36

sända reklam och kan frestas att avstå från företagsformen för att istället bli reklamfinansierade. Frågor om nätinnehavares skyldigheter kan i mångt lösta inom det närmaste året. En analys av verkvara samheten, mot bakgrund av dessa kvarstående oklarheter vad avser ändring av regelverk och förändringar av ideell verksamhet till förmån för kommersiella intressen, måste göras när den nya myndigheten inrättas.

Debitering av närradio- om avgifterna finns kvar och konces-

sionsavgifter bör ingå i funktionens uppgifter. En tillkommande uppgift blir koncessionsgivning för privatradio Ds 199222. Vi har tidigare föreslagit att dessa uppgifter samordnas med myndighetens verksamhet i och med att ett uppdrag ges till en organisationskommitté. Metoder och rutiner för koncessionsgivning måste utarbetas. Samverkan behövs både med den nya myndigheten på telekommunikationsområdet och med närradioverksamheten.

Funktion för information, internationellt arbete, utredning

Organisationens externa informationsarbete skall tillhöra denna funk-

tion. Den kunde också läggas inom administrationen eftersom det är en serviceuppgift för hela organisationen. Vi bedömer det dock lämpligare att närmare sammanföra utredning, internationella kontakter och information och vill samtidigt understryka att organisationens hela verksamhet kräver en professionell hantering av informationsmaterial, presskontakter m.m. Under avsnitt 2.1.5 har radiolagsutredningens arbete kort beskrivits. Det internationella arbetet kommer att öka. Radio- och TV-myndigheten bör bli den ansvariga organisation, som Europarådskonventionen förutsätter att varje medlemsland skall ha, samt få ansvar för den rapportering av svenska förhållanden inom området som EGdirektivet TV utan gränser kräver. Genom EES-avtalet har Sverige också åtagit sig att införa en lagstiftning som uppfyller EG-direktivets krav. För att Sverige skall kunna ratiñcera Europarådets konvention om TV-sändningar måste också konventionens krav vara tillgodosedda Radiolagsutredningens delbetänkande 199231. Vissa uppgifter som kan förutses är uppbyggnad och vidmakthållande av en europeisk databas med ländernas lagar inom området Medialex. Sverige kommer också att åläggas att föra register över programföretag, att

SOU 1992 36 Överväganden och förslag 129

samla in programstatistik och avrapportera denna m.m. Uppgifter av detta slag bör tillföras denna funktion. I detta sammanhang kan det också vara sin plats att något utförligare beröra uppgiften att följa utvecklingen. Det ligger i och för sig i alla myndigheters intresse att bevaka omvärlden och att hålla de politiska instansema underrättade om förändringar i ansvarsområdet påkallar beslut i en eller annan riktsom ning. Utvecklingen på massmedieområdet i allmänhet, och den till allmänheten riktade radion och televisionen i synnerhet, bevakas som framgått av det föregående. inte på något samlat sätt. I regel har beslutsunderlag framställts inom statliga utredningar tillkallats för speciella frågor. Det har rört sig om dels statliga som utredningar traditionellt slag dels departementala arbetsgrupper. av Några måfå valda exempel på sådana utredningsrapporter är TVpolitiken SOU 198971, Nya SOU 197969, VIDEO SOU vyer 198155 samt Lokalt ledd närradio SOUl99070. Gemensamt för det nuvarande utredningsväsendet och bevakningen speciellt radio och TV, dess ad hoc-karaki stort av mediesektorn, är tär; saknas kontinuerlig bevakning. För begränsad tid foku-

det en en

intresset kring viss företeelse, men ofta läggs värdefull seras en statistikinsamling ned i och med att utredningen avslutar sitt arbete. I många fall riskerar vidare traditionella utredningar att bli omkörda av den tekniska utvecklingen. Det finns anledning att redan detta stadium varna för överdriven kunskapsinsamling och omvärldsbevakning i sig. Det görs en tro hel del redan utanför departements- och myndighetssfären. Bl.a. nu finns regelbunden utgivning flera kvalificerade nyhetsblad. en av Nämnas skall i sammanhanget Nordicoms arbete, får statsbidrag. som Den springande punkten när det gäller att säkerställa en relevant bevakning utvecklingen är givetvis ett förtroendefullt samarbete av mellan departementet och myndigheten. En långsiktig plan och en arbetsfördelning måste utarbetas. Exempel på frågor bör kunna bevakasutredas av myndigsom heten, och där rimligen den sakkunskap som redan finns de nuvarande nämnderna kan komma till pass är

130 Överväganden och förslag SOU 1992 36

underlag till departementet för belysning av hur olika avtalsför- pliktelser iakttagits av public service-sektorn respektive Nordisk Television AB dvs. annat än den nuvarande radionämndsbevakningen i strikt mening, underlag till publikrådet prop. 1991 1992140 avseende t.ex. mål- uppfyllelse de områden som särskilt bevakas av rådet, samt bevakning av mediepolitik och teknisk utveckling i utlandet och i internationella organisationer, t.ex. EG, Europarådet, GATI, ITU. Frågor och områden som dessa berör naturligtvis hela den samlade verksamheten inom organisationen och kräver samverkan mellan flera för att bli belyst på ett allsidigt sätt. Ansvaret föreslår vi förläggs till denna funktion. I ett särskilt avsnitt, 3.5.5, har behandlat stöd till lokal programverksamhet kabel-TV. Om detta stöd kvarstår vi att överdirekanser tören skall besluta i sådana ärenden.

SOU 1992 36 Bilaga I 131

@

Kommittédirektiv

Eêllêâ

@

Dir. 199168

Myndighet för radio- och TV-sändningar till allmän-

heten

Dir. l99lu8

Beslut vid regeringssammzmtrâide 1991-07-25

Statsrådet Persson ainför.

Mitt förslag

En särskild utredare bör tillkallas för att utarbeta förslag till organisation för sammanhållen central myndighet för radio- och TV-sändningar till allen mänheten. skall ersätta radionämnden. kabelnämn- Den nya myndigheten den och niirraditunâimnden och även ansvara för myndighetsuppgifter som tillkommer grund t.ex. slag av sändningar till allmänheten. av nya Den myndigheten förutsätts träda i funktion den 1 januari 1993. Den nya särskilde utredaren bör lägga fram förslag den nya myndighetens organiom sation samt förslag till zmslagsfrzimställning för den andra hälften av budgetåret 199293 senast den l december 1991.

Nuvarande organisation

Organisationen radio- och TV-såindningzir till allmänheten i Sverige har av hittills utmärkts att olika verksamheter har varit klart åtskilda. Sveriges av Radio-koncernens sêintlningztr. närradion och de lokala kabelsändningarna har olika inriktning. Bcröringspunkterna har varit ganska få. Denna situation avspeglas i myndighetsorganisationen inom området. Varje gång verksamhet har tillkommit. har man skapat en särskild en ny myndighet. uppgifter iir helt inriktade område. Det finns därför vars resp. i dag flera smii myndigheter och behandlar sin form av radiosom var en eller trêidsiintlningzu till zillméinheten.

132 Bilaga 1 SOU 1992 36

Radionämnzlen

Radionämnden är ett statligt organ med uppgift att genom efterhandsgranskning övervaka att de företag som har tillstånd enligt 5 § radiolagen att sända radioprogram. dvs. programföretzigen inom Sveriges Radio-koneernen, utövar såndningsrätten i enlighet med 6 § radiolagen och bestämmelserna i avtalen mellan staten och programföretzlgen. Nämnden kan granska program både efter anmälan och eget initiativ. Prövningen kan också omfatta programföretagens beslut med anledning av begäran om beriktigande eller genmäle. Nämnden består av sju ledamöter och f.n. fem suppleanter. vilka utses av regeringen. Ordföranden och vice ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. - Personalen vid nämnden består av en direktör, som också skall ha domarerfarenhet. och sju andra tjänstemän. Nämndens verksamhet bekostas med TV-avgiflsmedel. De beslut som radionämndeii kan fatta i granskningsâirenden är av tre slag. FYIIøznøltImsul innebär att programmet strider mot radiolagen eller avtalet med staten. Kritixerznnle beslut betyder att brist har konstaterats men inte bedömts så allvarlig att programmet strider mot radiolagen eller avtalet. Friande beslut innebär att programmet inte står i strid med radiolagen eller avtalet. Fallande eller kritiscrande beslut får endast fattas vid sammanträde med nämnden. Friande beslut får fattas av nämndens direktör om de inte är av större vikt eller har principiell betydelse. Ca 80 % av besluten i granskningsärenden fattas av direktören. Ett fällande beslut av radionämnden leder normalt inte till någon annan påföljd än att det programföretzig som saken gäller lämpligt sätt skall redogöra för beslutet i ett program. Beslutet innebär alltså inte något förbud att i fortsättningen upprepa det kritiserade förfarandet. även om förutsättningen givetvis är att programföretagen i framtiden skall rätta sig efter nämndens beslut. m det finns skäl att anta att programföretaget i väsentlig mån har brutit mot 6 § radiolagen eller mot avtalet med staten får emellertid staten påkallzi utredning i frågan genom utredningsmäii som utses enligt lagen om skiljemåin. Om utredningen ger anledning till det får staten säga upp avtalet. Det har hittills inte inträffat att staten har päkallat någon sådan utredning.

Ratlioniimntlsutredningen 1974 l början av l970-lzilet utreddes frågan om radionämndens organisation av en särskild utredare. Bakgrunden var att den ökade ärendemâingtlen gjorde

SOU 1992 36 Bilaga 1 133

det nödvändigt med ändrade arbetsformer. l betänkandet Ds U 19747 Radionäntndett breddad granskning och ny x organisation föreslogs att det skulle inrättas ett fristående granskningsorgan. radioombudsman. Radioombudsmannen skulle fatta beslut om initiativen granskning, fungerat som första instans vid initiativärenden. självständigt avgöra ärenden som inte är principiellt betydelsefulla eller annars är av större vikt samt föra talan inför radionätnnden i ärenden som förts dit. Radionåiittntlen skulle alltsä vara ett renodlat heslutsorgzxn av domstolskaraktär. Ärendena skulle avgöras vid offentlig förhandling och radioomen budsmzunten skulle ställning liknar äklztgarens i ett brottmål. en som Utredningens förslag följdes emellertid inte. l stället beslöts år 1978 om raidionåimntletts nuvarande organisation. med befogenhet för direktören att fatta friande lveslttt.

.Vürrrnlimtáilruiden

Närratlionäittntleti började sin verksamhet är N86. dä den övertog vissa de uppgifter som hade fullgjorts närratliokomntittén sedan försöksav av verksamheten med itåirratlio inleddes är l979. Nämndens uppgift är att pröva frågor närratdit och att öva tillsyn över om nilrratdioverksatnheten. Det innebär att nämnden beslutar om nya såindningsortei för IIÃlTHKllO. vilka sammanslutringar som skall sända och om under vilka tider varje sammanslutning fär sända. Nämnden beslutar också om avgifter i ärenden om närrttdio. Nämnden efterhandsgraitskzir också program som har sänts i närrztdion. Om sammanslutning har brutit mot reglerna i itärrztdiolztgen. t.ex. genom en att sända pa tider den inte har tillstånd för eller genom att sända reklam, som kan närratlionåitnnden ;tterkalla siittdningstillståndet för högst ett är. Tillstätttlet kan oeksä ilterkallas ett i dom har befunnits innefatta om program en yttrandefrihetsbrott. Lex. hets mot folkgrupp. Nålrrztdiottåitrtndett består sju ledamöter. av vilka ordföranden och vice av ordföranden är domare. Närratdionåintnden oeh kabelnätntttlert har ett gemensamt kansli med ca anställda.

K abølnäimrtzløri

Också kabelnänutalen inledde sin verksamhet iir l986. då den nuvarande lagen 1985677 lokala kabelsåindningzir ketbellztgeit ersatte en tidigare om provisorisk reglering. Kabelnärttntletts uppgift är att pröva frågor om lokala kabelsâindningar

134 Bilaga 1 sou 1992 36

och att öva tillsyn iver verksamheten. Nämnden beslutar tillstånd att violn daresäntlzi progranikanaler frän satelliter, om tillståintl att bedriva egensäntlningar samt nnsuma att uppliita kanaler i kahelnät till för om annan egensändningar. Nämnden fördelar ocksa statligt stöd till lokal programverksamhet. Vidare efterhandsgranskar kabelniimnden program. och onibesörjei för let ändamålet att satellitprograiii som vidaresåinds i landet spelas in. Nämnden provar frägoi om ;återkallelse av säindniitgstillständ. förbud om mot fortsatt vidaresäntlning av programkanatler frän satelliter och skylom dighet för den som bedriver egensändningzir i uppläten kanal att upphöra med sändningarna. Fragoi förbud mot vidaresåintlning eller återkallelse om av tillstånd pa grund av att såindningzirnzt har innehällit válldsskildringztr eller pornografi eller utgjort hets mot folkgrupp prövas emellertid Stockholms av tingsrätt. Kahelnäntntlen bestått av sju ledamöter, vilka ordföranden och vice av ordföranden iir domare. Som nämnts har nålrratlionänintlen och kahelnâimntlen ett gemensamt kansli med ca l5 ainställda.

Övriga Myndigheter

För fullståindighetens skull behandlas ocksåi översiktligt tvä organ vars verksamhet faller nagot vid sidan den egentliga rundrztdioverksztntheten. av Itämligeit taltidningsnåimrtden och frekvensförvziltningen.

Taltidningsnämnden

Taltidningsnämnden är en myndighet som inrättades den l juli 1988 och som övertog vissa uppgifter som tidigare hade handlagts taltidningskonuav mittén. Nämnden prövar fragor om statligt stöd till radio- och kassettidttingar samt för fördelning av utrustning och utbildning abonnenter. Nämnden av skall också besluta om tillstånd att sända radiotidningar samt om återkallelse av sådant tillstånd. Tziltidningsnümnden består av sju ledamöter utses regeringen. som av Nämndens kansligöroniáll fullgörs av presstödsnämnden.

Frckvensförvziltningen

Frekvensförvaltningen har en självständig ställning inom televerket. Dess uppgift är bla. att planera hur radiofrekvensei skall användas för olika än-

sou 199236 Bilaga 1 135 dantål. att med stöd av 2 § radiolagen 1966755 ge tillstånd till innehav och zmvåitdtting av radiosåndztre samt att övervaka radiotrzifiken och avhjälpa störningar m.m. Som niiinns i det följande år frekvensförvziItningens organisation under inredning.

.Statscunmrvls .simiv m .rmå myndigheter

På regeringens uppdrag har Statskontoret år 1988 lagt fram en förstudie till en översyn av sina myndigheter. Under rubriken l,.jud- och lvildmyndiglteter sammanför Statskontoret statens hiogralbyrå. arkivet för ljud och bild. radionåmnden, kabelnämnden och nårnidionåmntleti. Statskontoret anser att det finns skäl att undersöka fiärutsâittningzirnzt för om de olika beslutsorgauten kan betjänas av ett och samma kansli. [in sådan gemensam organisation skulle kunna ge förutsättningar för ett effektivare resursutnyttjande. större flexibilitet och minskad Bakom förslaget ligger illläliâllliüln ökad organisatorisk sårbarhet. främst en effektivitet.

Aktuella förändringar inom rundratlions omriltle har det under senare tid tagits initiativ till en rad olika förånclriiigar. Föråndrittgairnzt berör såvål de centrala villkoren för olika verksamhetsgrenar som mer marginella föråntlrittgzir i regelverk och organisation. Arbetet med föråndriitgzir har nått olika långt. l några fall föreligger riksdagsbeslut medan det i andra fall år frâigzi om förslag av utredningar eller myndigheter eller om pågående utredningsarbete. På ett par punkter har beslut att inleda ett utredningsarbete nyligen fattats. l det följande redovisas översiktligt de olika aktuella föråndringzlrnit.

Ny yltmnlijrihetsgrrmilag

Riksdagen har nyligen l99lll9l KU 2l. rskr. 254 som vilande intagit regeringens förslag prop. |9909l64 om en ny yttrandefrihetsgrundlag. Genom den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen ges grundlagsskydd yttrandefriheten i radio. television. filmer. videogram och ljudupptagningar m.m. Den nya grundlagen bygger samma grundsatser som tryckfrihetsförordningen. Det innebär bl.a. att principerna om censurförbud och etableringsfrihet blir gällande för hela det moderna ntassmedieområdet. Enda undantaget år zinvâindningen av radiofrekvensspektrum där en etableringsfrihet i tryckfrihetsråttslig mening inte kan gälla. Vidare kan förhandsgranskning filmer och videogrann skall visas offentligt förekomma även i av som

136 Bilaga 1 SOU 1992 36

fortsättningen. l ivrigt genomförs de tryckfrihctsriittsligzi principerna om ensamansvar och källskytld. begränsning av möjligheterna till kriminalisering samt särskild rättegångsorclning med tillgång till jury. Den grundlanya gen är avsedd att träda i kraft den l januari N92. Den nya grundlagen får direkta konsekvenser för regleringen av närradion och kabelsåintlningztrna. Enligt 3 kap. 5 s andra stycket i yttrandefrihetsgruntllzigen skall ingripanden i fräga om rätten att sända radioprogram som grundar sig missbruk av yttrandefriheten prövas av domstol under medverkan jury. Detta gälav ler dock inte om saken rör överträdelse av föreskrifter eller villkor i fråga om reklam m.m. Med inledning av denna föreskrift i grundlagen har regeringen prop. 199091 l 79 föreslagit en ändring av närraidiolztgen med innebörden att beslut om aterkzillelse av tillståndet att sända närraidit med anledning av yttrandefrihetsbrott fr.o.n1. den l januari I992 skall fattas domstol med jury av i stället för. som nu år fallet. av närraditunämntlcn. Yttrandefrihctsgruntllagen innebär vidare 3 katp. l s första stycket att varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att sända radioprogram genom träd. Denna frihet Iiindrztr emellertid inte att det i lag meddelas föreskrifter dels om skyldighet för nätinnehavzire att utrymme för ge vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning. dels om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas väldsfrzimställningzir, pornografiskai bilder eller hets mot folkgrupp 3 kap. l § andra stycket. Bestämmelserna i grundlagen hindrar inte heller att det i lag meddelas bestämmelser förom bud mot kommersiell reklam i radioprogram eller om villkor för sådan reklam. eller föreskrifter om förbud mot och villkor för annonsering och annan sändning av program som helt eller delvis bekostas av någon annan än den som bedriver programvcrksamheten l kap. l2 § andra stycket. Om grundlagens innehåll skall i övrigt bara nämnas 7 kap. 4 Där anges att det i lag får föreskrivas att cn nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare skall granska om radioprogram. som någon har sånt annat sätt än genom träd. står i överensstämmelse med de föreskrifter eller andra villkor som gäller för sändningarna. En sådan nämnd får endast uttala sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren. l lagen får föreskrivas att ett föreläggande av nämnden får förenas med vite. Paragrafen avslutas med en erinran om att frågor om ansvar för yttrandefrihetsbrott och utom dömande av vite alltid prövas av domstol.

SOU 1992 36 Bilaga I 137

lin ny IV-kanal

Med ;inledning förslag i regeringens proposition prop. l99lll9lzl49 av radio- och FV-fragor har riksdagen l99ll9l KU 39. rskr. 370 beslutat ont att tredje FV-kanal fär inrättas i Sverige. Programverksamheten i den en ny kanalen skall bedrivas ett företag som är fristående från Sveriges Ranya av dio-koncernen. Särtdningzirnzi får innehålla betalda annonser. Vissa grundläggande regler för programverksamhetert anges i lag. däribland den Övervägande delen de regler skall gälla för Övriga regler för av som zmnonserna. programverksamheten skall i ett avtal som sluts mellan regeringen och anges programtüretaget. Pa samma sätt som gäller för Sveriges Radio-koncernen skall det programföretagets sändningar övervakas genom efterhandsnya granskning ratliirnamntlen. Nämndens granskning skall liven avse efterav levnaden av de regler som gäller för annonserna.

NyII Imvudnranrtzrskrrp för rundmøliortiilcr

Genom regeringens beslut denna dag har jag erhållit bemyndigande att tillkalla särskild utredare för att utarbeta förslag till nytt huvudmannaen skap för verksamheten med programinsztrnling och programutsâindning för Sveriges Radio och det nya reklam-TV-företziget. Enligt direktiven för utredningen bör verksamheten drivas av staten i en

organisation som är fristående frän televerket. För verksamheten bör i övrigt gälla att befintliga sändarstationer m.m. tillgängliga pä likvärdiga villkor för alla programföretag med tillskall vara stånd att bedriva rundradiosilndningar enligt 5 § radiolagen. Omorganisationen lvör ske senast i samband med förändringar i associationsfonnen för televerket. Arbetet med att finna en ny zissoeizrtionsform för verket inriktas mot att ivergflngen skall kunna äga rum den l juli I992.

MøIiursrtzlligrt rqgIerir IV-.rändningirr

Sverige tnulerteeknailt- i maj 1080 konvention om gränsöverskritlantle en television. vilken utarbetats inom Europaråidet. Konventionen träder i kraft efter det sju stater, fem skall medlemmar av Europarådet. har att varav vara tillträtt den. Enligt konventionen åtar sig de deltagande staterna vissa förpliktelser. Varje konventionsstat skall till att de gränsöverskridande TVse sändningar för vilka staten är ansvarig följer de regler för innehållet som ani konventionen. Staterna åtar sig också att garantera mottagningsfrihet ges och att inte hindra vidaresäntlnirtg programtjänster som överensstäntmer av med konventionens villkor. Vidare innehåller konventionen regler Om att

138 Bilaga 1 SOU 1992 36

varje konvenlionsstal skall ange en eller flera ansvariga myndigheter samt att de skall lämna viss information om programfiiretzig under statens jurisdiktion samt om den egna lagstiftningen m.m. l konventionen finns också ett maskineri för hantering av överträdelser av konventionens regler. Inom ramen för detta kan en mottagande stat under vissa villkor rätt att temporärt hindra vitlaresâiniliiing av en programljiiiist innehåll strider mot vars l konventionsreglerna. l oktober 1989 beslutade ministerrådet inom de Europeiska gemenskaperna EG ett direktiv till medlemsstaterna om samordning vissa föreav skrifter om televisionsverksamhet. Direktivet innebär att medlemsstaterna senast den 3 oktober 1991 skall ha inpasszit sin reglering till de krav som ställs upp i direktivet. le sakliga regler som ingår i direktivet överensstämmer i stora delar med liuroparådets TV-konvention. Vissa skillnader finns emellertid. Radiolagsutredningen U 19855 har i uppdrag dir. 198921 att belysa konsekvenserna av ett svenskt tillträde till TV-konventionen samt lägga fram förslag till den lagstiftning som behövs.

Närradioulredningen

Närraidioutredningen U 19887 har avgivit betänkandet SOU 1990711 Lokalt ledd nåirrzidio. Betänkandet innehåller förslag till förändringar av villkoren för närradion i en rad olika avseenden. Sändningarnas räckvidd skall kunna utvidgas till att täcka hela kommunen. De begränsningar som tidigare har gällt för närrzidiiuföreningarnas sändningsrätt föreslås bli Upphävda. Beslut om sändningstid föreslås bli decentraliserade från närradionämnden till särskilt inrättade lokala nårrzidioråd. Den nuvarande skyldigheten att utnyttja sändare som tillhandahålls av televerket föreslås också upphöra. Ett annat förslag innebär att påföljdernzi vid missbruk av yttrandefriheten i närradion skärps. Vidare läggs förslag fram om närradions användning för varl ning och information i krig och vid omedelbar samt krigsfara. i Närrzidioutredningens betänkande har reinisshehztndlats. Beredning av förslagen pägâir.

Nya former av Ijmlrrizlzviinlningar m.m. Närreidioutrcdningens fåirslzig utgår från att närradion skall ha kvar sin karaktär av föreningsradio. Frågan om närrzidioris finansiering berörs inte. l den allmänna debatten har det emellertid under senare tid framförts förslag om huvudsakligen lokalt zivgråinsztdeljudradiosärtdningar utanför Sveri- SfCS Radio-koncernen och vid sidan av det regelverk gäller för närsom

SOU 1992 36 Bilaga I radion. let som förslagsstiillztriizi har haft i tankarna är sändningar som skulle fä bedrivas också av andra än sådana organisationer som kan sändningstillstäntl enligt niirraidiolagen och som skulle finansieras med reklam. lin orsak till att det hittills inte har varit realistiskt att överväga mer omfattande sändningar av detta slag är bristen sändningsfrekvenser för ljudradio. Med nuvarande sändningsteknik och planeringsnormer är det tillgängliga frekvcnsutrymniet inom FM-bztndet helt eller i det närmaste helt utnyttjat. i varje fall i storstatdsomriklentt. Genom regeringens beslut denna dag har jag erhållit bemyndigande att tillkalla en särskild utredare för att klargöra de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för utökade sändningar av ljudrzidit och television. l en första etapp skall utredningsarbetet behandla frågor om ljudradio-

sändningar. lifter det att ett tekniskt och ekonomiskt underlag har presente-

rats avses utredningsarbetet fortsätta under parlamentarisk medverkan. De fragor da skall behandlas gäller bl.a. rätten att bedriva sändningsverksom samhet sålntlningarnas geografiska mnfattning och vilka regler som skall gälla för innchället. Under en andra etapp av det tekniska och ekonomiska utredningsarbetet skall förutsättningarna i frilga om TV-distribution belysas.

Fratvønsföriulningvnx nrgrtrtisvuirm m.m.

En särskild utredning. frekvensrättsutredningcn K l99llz2. har till uppgift att se över grunderna för planering och tilldelning av radiofrekvenser samt frekvensförvaltningens irgztniszitiem. Utredningen kan väntas avge sitt förslag vid utgången av är IWI. Enligt direktiven dir. 19904 skall utredningen i förstzi hand överväga ett ilternativ för organisationen som innebär att statens telenämnal tar över myndighetsuppgifter radioontrånlet. När det gäller frekvenslkirvziltningsfriigor som berör rundradion skall utredningen beakta behovet av santordning mellan telenämnden och berörda myndigheter rundratlioomrädet.

Utredningsuppdraget Av redogörelsen framgår att flera olika förändringar nu är aktuella inom rundradions omräide. Vissa av dessa förändringar kan redan nu urskiljas klart medan andra ännu inte kan anges i detalj. bl.a. därför att det ännu inte föreligger nödvändiga politiska beslut. Man kan emellertid räkna med att det fortlöpande kommer att tillkomma former av radio- och TV-sändnya ningar till allmänheten. och att reglerna för nuvarande verksamhet successivt kommer att ändras.

140 Bilaga I SOU 1992 36

Med ltänsyn ltärtill är del enligt min mening lâimpligt att nu förâintlrat tnyndighetsorganisationen inom rundradioomriitlet. l stället för att myndighetsuppgifterna för varje särskild form av radio- och FV-sändningar till allmänheten handhas ett särskilt organ. hör en sznnmanhåillen central myndighet av skapas för att ta hand om säväl de ntyttdigltetsuppgifter inom området som befintlig eller beslutad verksamhet som de uppgifter som kan tillavser komma i framtiden. Uppgiften att föreslå hur en sådan organisation skall vara utformad hör anförtros en särskild utredare. Det går inte att nu med full säkerhet ange vilka slag av sändningar som kan komma att omfattas myndighetens ansvar. Det beror bl.a. inneav borden i framtida politiska beslut. Den särskilde utredaren bör emellertid utgå frän att den nya rundradiomyndigheten kommer att uppgifter-omedelhart eller pä sikt som berör --

Sveriges Radio. ett nytt fristående TV-företztg, den organisationen för programdistriluution och programinsamling för nya Sveriges Radio och det nya TV-företztget. närrztdion kabelsändningatr. satellitsåindningztr som utgår från Sverige. de former ljudrztdio- och FV-sändningar som kan komma fram som nya av ett resultat utredningen de tekniska förutsättningarna för utökade av om sändningar av ljudradit och television.

Den särskilde utredaren lvör utgä från att en ny myndighet för frekvensfäirvaltning kommer att ha ett övergripande ansvar för frekvenstekniska frågor och att den rundradiomyrldighetcn och frekvensmyndighetcn kommer nya att samråda i sådana frågor som berör rundratliovcrksamheten. Med hänsyn till att prövningen av frågor om radiotidningar förutsätter god förhållanden bör taltidningsnämndcn behålla kännedom om dagspressens sitt organisatoriska samband med presstödsniininden. Den myndighenya tens arbetsuppgifter bör därför inte omfatta taltidningsnämndens ansvarsområde. Lltredaren bör däremot räkna med att det kan behövas samråd mellan taltidningsnämnden och den nya myndigheten t.ex. om fördelning av sáindningstid. Myndighetsuppgifternas art kommer att vara olika för olika slag av sändningar. Utredaren hör emellertid räkna med att den myndigheten komnya mer att ha uppgifter som gäller planering, tillståndsgivning och tillsyn samt uppbörd och kontroll av koneessionsavgifter. Ytterligare förutsättning är en att rundradiomyndigheten skall fungera som nationellt samrådsorgan inom

SOU 1992 36 Bilaga I 141

sitt omräde och även svara för löpande kontakter med myndigheter i andra länder. Med hänsyn till svårigheten att förutse den framtida utvecklingen bör den nya myndigheten organiseras sådant sätt att den lätt kan anpassas till förändringar av uppgifter och verksamhetsområden. Den särskilde utredaren skall iaktta vad som sägs i årets kompletteringsproposition prop. 1990912150 del Il. Bildandet av den nya myndigheten möjligheter att bedriva verksamheten mera effektivt. Det ankommer på ger utredaren att föreslå arbetsformer som tar till vara de möjligheter till effektivisering som omorganisationen ger. Vid utformningen den nya myndigheten bör beaktas att regler för raav dio- och TV-verksamhet gäller villkoren för utövandet av yttrandefriheten och att tillämpningen därmed får särskilt stor betydelse. Enligt den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen gäller bl.a. särskilda procedurregler för beslut om reaktioner vid överträdelser av regler om radioprograms innehåll. Av de myndigheter vars verksamhet avses komma att överföras till den nya myndigheten finansieras radionämnden med TV-avgiftsmedel genom anslag från rundradiokontot, medan närrztdionämnden och kabelnämnden finansieras med vanliga staxtsanslzng. För de båda sistnämnda myndigheternas del gäller emellertid att statens utgifter för myndighetsverksamheten i prin- Den särskilde utredaren bör lämna cip skall motsvaras av atvgiftsinkomster. förslag finansiering och anslagssystem för den nya myndigheten. om Med håinsyn till att den myndigheten i huvudsak kommer att bildas nya genom en sammanliiggiiirig befintliga myndigheter bör den nya myndigav heten lörliiggas till Stockholmsoinrficlet. l-lärigenom underlättas en övergång till den nya organisationen utan att pågående verksamhet hindras. Utredabor på ett tidigt stadium undersöka möjligheterna att anskaffa ändamålsren enliga lokaler. Utredningsarbetet bör utföras i kontakt med berörda myndigheter, företag. organisationer och utredningar. Utredaren bör vid arbetets påbörjande och vidare under arbetets gäng informera berörtlzi huvudorganisationer och i förekommande berörd central arbetstagarorgztnisation, med vilfall annan ken staten bar eller brukar ha avtal om löner och andra zinställningsvillkor. och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Den nya organisationen bör införas fr.o.m. den l januari 1993. Med hänsyn till behovet av tid för detaljplaneringbör en proposition läggas fram under våren 1992. med inriktning på riksdagsbeslut i början av riksmötet l99293. Den särskilde utredaren bör lägga fram förslag om den nya myndighetens organisation. inbegripet utkast till instruktion för myndigheten samt förslag till zinslagsfrzunställning för den andra hälften av budgetåret 199293 senast den l december ll. Senast den l I992 bör utredaren avge förslag mars

142 Bilaga 1 SOU 1992 36

till nödvändiga författningar samt lämna det underlag som kan behövas för förhandlingar om personalens anståillrtings- och arbetsvillkor. För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare dir. W845 aingüeitde utredningsffirslzigens inriktning.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hcmstiillerjag att regeringen be- . E myndigar det statsråd har till uppgift föredra ärenden radio och som att om 5 television att tillkalla en såirskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976119 med uppdrag att lägga fram förslag om en central myndighet för radio- och FV-sändningar till allmänheten. och att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde utrcdarcn.

l Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

l

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitclns anslag. Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemstiillart. Utbildningsdepartementet

SOU 1992 36 Bilaga 2 143

Förslag till Förordning med instruktion för Radio- och

televisionsmyndigheten

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgifter 1 § Radio- och televisionsmyndigheten är central förvaltningsmyndighet för frågor TV- och radiosändningar riktade till allmänom heten. Myndigheten skall följa utvecklingen inom radio- och televisionsområdet.

2 § Radio- och televisionsmyndigheten skall särskilt pröva frågor tillstånd att sända närradio och privatradio, om besluta vilka sändare som skall få utnyttjas för närradio, fastställa sändningstider för närradio, 4. bestämma sändningsområden för privatradio, enligt lagen 19912027 kabelsändningar till allmänheten om förordna lokala kabelsändarföretag, och besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter, 6. pröva frågor enligt lagen l99272 om koncessionsavgift på televisionens område och lagen 19851065 om statsbidrag till lokal programverksamhet, 7. bereda ärenden skall Radio- och televisionssom avgöras av nämnden, bygga och vidmakthålla en databas för nationell lagstiftning upp inom televisionsområdet MEDIALEX, och 9. genomföra utredningar och sammanställningar inom verksamhetsområdet.

Verksförordningens tillämpning 3 § Följande bestämmelser i verksförordningen 19871100 skall tillämpas myndigheten 4-7, och 10 §§ myndighetschefens ansvar och uppgifter, om 14 och 15 §§ om myndighetens regelgivning, 16 § om interna föreskrifter, 17 § om inhämtande av uppgifter,

144 Bilaga 2 SOU 1992 36

18 § om ärendeförteckning 19 § om personalansvarsnämnden, 23-27 §§ om ärendenas handläggning, 28 § om vem som får begära in förklaringar m.m., 29 § om myndighetens beslut.

Myndighetens ledning 4 § Vid myndigheten finns en överdirektör som är chef för myndigheten.

5 § Vid myndigheten finns en chefsjurist och en biträdande chefsjurist vilka skall ha erfarenhet som domare.

Organisation

6 § Verksamheten är indelad i fyra verksamhetsområden med inriktning efterhandsgranskning och kontroll tillståndsgivning internationella frågor, utredning och information administration. -

Personalföreträdare

7 § Personalföreträdarförordningen 19871101 skall tillämpas på myndigheten.

Personalansvarsnämnden 8 § Radio- och televisionsmyndighetens personalansvarsnämnd består förutom av överdirektören och personalföreträdarna - - av myndighetens chefsjurist samt ytterligare en ledamot som utses av överdirektören. Överdirektören är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande.

9 § När ärenden av större vikt avgörs i personalansvarsnämnden, skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.

SOU 1992 36 Bilaga 2 145

Ärendenas handläggning

10 § Överdirektören skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av Radio- och televisionsnämnden, personalansvarsnämnden eller av chefsjuristen eller biträdande chefsjuristen. Ärenden i 2 § som avses 1-2 och 4-6 skall alltid avgöras av överdirektören. Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas överdirektören, får de avgöras någon annan tjänsteman. 1-lur av av detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Om överdirektören är jurist och har erfarenhet som domare får han även avgöra sådana ärenden som skall avgöras av chefsjuristen eller biträdande chefsjuristen.

Rådgivande organ 11 § Vid myndigheten får finnas ett rådgivande organ bestående av högst åtta ledamöter. Överdirektören beslutar i frågor om rådet.

Radio- och televisionsnämnden 12 § Inom myndigheten finns Radio- och televisionsnämnd. en

13 § Radio- och televisionsnämnden granskar genom övervakning i efterhand att ett företag på grund tillstånd enligt 5 § radiosom av lagen 1966755 har rätt att sända radioprogram programföretag utövar denna rätt i enlighet med bestämmelserna i radiolagen och det avtal programverksamheten gäller mellan regeringen och om som företaget. Nämnden prövar också frågor återkallelse tillstånd att sända närradio eller privat- - om av radio, frågor återkallelse förordnanden som lokalt kabelsändar- - om av företag, frågor förelägganden enligt 17 § radiolagen 1966755, - om a närradiolagen 1982459, lagen 19912027 kabelsändningar till om allmänheten och privatradiolagen 1992000.

14 § Om Radio- och televisionsnämndens sammansättning finns föreskrifteri 17 § radiolagen 19667555.

l46 Bilaga 2 SOU 1992 36

15 § Nämndens granskning eller av program grupper av program sker efter anmälan eller på nämndens eget initiativ. Överdirektören, chefsjuristen eller biträdande chefsjuristen får också anmäla ärenden för nämndens prövning.

16 § Om en anmälan har kommit in till nämnden än månamer sex der efter det att programmet sändes, är nämnden inte skyldig att granska programmet.

17 § Nämnden får inte pröva ett progamföretags beslut med anledning av en begäran om genmäle om den har begärt genmäle som motsätter sig att beslutet prövas. Den som har begärt genmälet skall beredas tillfälle att yttra sig i en sådan fråga, det inte framstår om som obehövligt.

18 § Vid sammanträde med nämnden avgörs ärenden av större vikt eller principiell betydelse, beslutas om att återkalla sändningstillstånd eller förordnande - som lokalt kabelsändarföretag, beslutas om förelägganden, beslutas om att uttala att ett programföretag brutit mot bestäm- melser i radiolagen eller i avtalet med staten.

19 § Nämnden är beslutför med ordförande och tre andra ledaen möter.

20 § Om det vid en överläggning framkommer skiljaktiga meningar, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken omröstning i om tvistemål.

21 § Nämnden får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden eller till myndighetens chefsjurist eller biträdande chefsjurist att avgöra ärenden inte är det slaget att de som av behöver prövas av nämnden.

22 § Chefsjuristen och biträdande Chefsjuristen får begära yttranden i granskningsärenden.

SOU 1992 36 Bilaga 2 147

23 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 22 § inte behöver föredras. Överdirektören, chefsjuristen, biträdande chefsjuristen och andra tjänstemän vid myndigheten får närvara vid all handläggning som sker vid sammanträde.

24 § I 19 § förvaltningslagen 1986223 finns bestämmelser om att få avvikande mening antecknad.

Tjänstetillsättning m.m. 25 § Nämndens ledamöter och ersättare för ledamöter utses av regeringen för bestämd tid. Regeringen utser ordförande och vice orden förande. Förordnandena ges för en bestämd tid.

26 § Tjänster överdirektör, chefsjurist och biträdande chefssom jurist tillsätts av regeringen. Andra tjänster tillsätts av myndigheten.

Bisysslor 27 § Besked bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförom ordningen lämnas överdirektören i fråga om chefsjuristen och av biträdande chefsjuristen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993, då förordningen 1988339 med instruktion för radionämnden och förordningen 1988340 med instruktion för kabelnämnden och närradionämnden skall upphöra att gälla.

SOU 1992 36 Bilaga 3 149

Anslagsberäkning för budgetåret 1993 1994

Anslag för bugetåret 199293, förslag enligt budgetpropositionen 1991922100, Bilaga 12

Radionämnden Förvaltningskostnader 3 810 000 Lokaler 909 000 Summa 4 719 00

Kabelnämnden Förvaltningskostnader 3 686 000 Lokaler 415 000 Anskaffning 1 00 Summa 4 102 000 Stöd till lokal programverksamhet 1 250 000

Närradionämnden Förvaltningskostnader 3 984 000 Lokaler 623 000 Anskaffning 1 000 Summa 4 608 000 Förvaltningskostnader, 1] 484 000 totalt lokalkostnader totalt 1 947 000 Statl. stöd 1 250 000 Med ovanstående underlag och med utgångspunkt i avsnitt som 3.7.3 Besparingar, görs följande beräkning ej index för 199394 för Radio- och TV-myndighet med nämnd och råd. en ny

Förslag Förvaltningskostnader 11 599 000 +115 000 kronor Lokaler 1 500 000 -447 000 kronor Stöd till lokal programverksamhet 1 250 000 kronor Någon minskning Närradionämndens resurser har inte gjorts av med hänsyn till att beslut fattats att slopa avgifter för närradio. om

150 Bilaga 3 SOU 1992 36

Lokalkostnader avser offererad hyra i kv Garnisonen budgetåret 199293, för en lokalyta på 825 kvm + 50 kvm källararkiv, inkl. moms, exkl. service som städning, reception och dyl. Servicekostnader ingår i förvaltningskostnader för närvarande. Lokalerna kan utnyttjas för cirka 35 arbetsplatser.

Etableringskostnader tillkommer Engångskostnader i samband med inrättande av den nya myndigheten, flyttning m.m. tillkommer och belastar budgeten för 199293 och 199394. Kostnader kan delvis beräknas, delvis är de beroende av t.ex. vilken form av ADB-samordning som väljs, vilka lokaler som slutligen väljs m.m. Till etableringskostnader bör hänföras, kostnader för ADB-samordning, systemöversyn, anskaffning m.m. Inredning, kan estimeras till cirka l 750 000 kronor exkl. moms vid nyanskaffning Televäxel om den ingår i hyresservice, 200-250 000 kronor l Flyttningskostnader Trycksaker, information, brevpapper m.m. Förslag 2 500 000 kronor bör anslås för etablering av den nya myndigheten.

Nya uppgifter tillkommer För nya uppgifter beräknas tillkomma 9,5 handläggartjänster och 2 assistenttjänster till en årlig kostnad av 4 200 000 kronor. Fria resurser för tillfälliga experter konsulter bör avsättas till ett belopp 500 000 kronor årligen. Förslag Förvaltningskostnaderna ökas med ett årligt belopp av 4 700 000 kronor.

Förslag totalt Förvaltningskostnadcr 16 299 000 kronor Lokaler l 500 000 kronor Stöd till lokal programverksamhet 1 250 000 kronor Etableringskøstnader engångsbelopp 2 500 000 kronor

SOU 1992 36 Bilaga 4 151

Förteckning över aktuella och kommande

myndighetsuppgifter

Funktion för granskning och kontroll myndighetsuppgifter Efterhandsgranskning grund tillstånd enligt 5 § radiolagen. av Målgrupp Public service-företagen, Nordisk Television AB Radionämndens nuvarande uppgifter i huvudsak anmälningar Prognos Anmälningar oförändrat, initiativgranskning förutses öka Efterhandsgranskning närradiosändningar, återkallelser av tillav stånd närradiolag Målgrupp Sammanslutningar med tillstånd att sända närradio Närradionämndens nuvarande uppgift främst anmälningar, vissa initiativ Prognos Uppgiften förändras, återkallelser minskar i omfattning Efterhandsgranskning kabelsändningar, återkallelse av förordav nande om lokala kabelsändarföretag Målgrupp Lokala kabelsändarföretag, nätinnehavare eller annan genom avtal med nätinnehavare Kabelnämndens nuvarande uppgift i huvudsak initiativ Prognos Lokala kabelsändarföretag minskar, övriga ökar Resurser5,5 handläggare 2 assistenter Tillkommande uppgifter Efterhandsgranskning privatradio reklamregler av Målgrupp företag med koncessioner enligt kommande lagstiftning Ny uppgift i huvudsak initiativ Prognos kan bli relativt omfattande Granskning av satellitsändningar Målgrupp Svenska och utländska programföretag, utländska mediemyndigheter Ny uppgift anmälningar och initiativ Prognos kan bli relativt omfattande handläggare Resurser, prognos 2

152 Bilaga 4 SOU 1992 36

Funktion för tillstånd m.m. myndighetsuppgifter

l Tillstånd att sända närradio, tidsallokering närradiolag Målgrupp Lokala sammanslutningar som önskar sända eller sänder närradio Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften förändras, minskar i omfattning antalet sändare minskar Förordnande av lokala kabelsändarföretag f.n. cirka 28 företag Målgrupp Organisationer som vill bli, eller är lokala kabelsändarföretag Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften minskar i omfattning Besluta om undantag från nätinnehavares skyldigheter must carry-regeln Målgrupp Kabelnätinnehavare Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften minskar omfattning Debitering av koncessionsavgift från Nordisk Television AB Målgrupp Nordisk Television AB Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Oförändrad Debitering av närradioavgifter Målgrupp Sammanslutningar som sänder närradio Närradionämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften upphör eventuellt Resurser 3,5 handläggare 4 assistenter Tillkommande uppgifter

I Koncessionsgivning för privatradio inkl. bestämma sändningsområden och ge tillstånd Målgrupp Kommersiella företag Prognos Koncessionsfördelning påbörjas enligt förslag den l januari 1993. Initialt omfattande arbete Resurser, prognos 2 handläggare

SOU 1992 36 Bilaga 4 153

Information, utredning, internationellt arbete myndighetsuppgifter Statliga bidrag till lokal kabel-TV-verksamhet Målgrupp Lokala kabelsändarföretag m.fl. Kabelnämndens nuvarande uppgift Prognos Uppgiften förenklas Resurser 0,5 handläggare Tillkommande uppgifter Ansvar för uppbyggnad och vidmakthållande av Medialex Målgrupp Regeringar och internationella myndigheter inom området Prognos Resurs- och kompetenskrävande, speciellt i uppbyggnadsskedet Ansvarig myndighet enligt Europarådskonventionen om gränsöverskridande television Målgrupp Regering och internationella myndigheter inom området m.fl. Prognos Register- och statistikarbete, resurs- och kompetenskrävande Följa utvecklingen radio- och TV-området Målgrupp Regering, riksdag, samtliga övriga målgrupper Prognos Analys- och kontaktarbete Svara för utredningar inom området Målgrupp Regeringen Prognos Intermittent utrednings- och analysarbete Information, trycksaker, massmediakontakter ej myndighetsuppgift Målgrupp Alla övriga målgrupper samt massmedia Prognos Kvalificerat informationsjournalistarbete 5,5 handläggare Resurser, prognos 2 assistenter

Anm. Sekretariatsfunktion för programråd för public service-företagen har inte övervägts.

154 Bilaga 4 SOU 1992 36

Administration

Ekonomi- och löneadministration Personalrekrytering, -utbildning, -utveckiing Registratur, arkiv, bibliotek Växel, reception, sekretariat ADB, specialteknik, Vaktmästeri Resurser 2,5 handläggare 3,5 assistenter

SOU 1992 36 Bilaga 5

Gällande instruktioner för Radionämnden, och Närradionämnden

Kabelnämnden

Förordning ändring i förordningen 1988339 med instruktion

om för radionämnden;

Radionämndens uppgifter 1 § Radionämnden övervakar genom granskning i efterhand att ett företag, på tillstånd enligt 5 § radiolagen 1966755 som grund av har rätt att sända radioprogram programföretag, utövar denna rätt i enlighet med bestämmelserna i radiolagen och det avtal om programverksamheten som gäller mellan regeringen och företaget. Granskningen omfattar också programföretagets beslut med anledning att någon hos detta har begärt ett sådant beriktigande eller av genmäle enligt avtalet skall leda till att nämnden underrättas. som Förordning199280.

2 § Med granskningsärende i denna förordning ett ärende i avses vilket nämnden prövar ett programföretag har iakttagit sina skylom digheter enligt vad som anges i l

3 § Nämndens granskning av program eller grupper av program sker efter anmälan eller nämndens eget initiativ.

4 § Om anmälan har kommit in till nämnden mer än sex månader en efter det att programmet sändes, är nämnden inte skyldig att granska programmet. Nämnden får inte pröva ett programföretags beslut med anledning begäran genmäle, om den som har begärt genmäle motsätter av en om sig att beslutet prövas.

5 § Nämnden skall varje år före den 1 februari till regeringen avge berättelse sin verksamhet under det senaste kalenderåret. en om Till verksamhetsberättelsen skall fogas en redogörelse för beslut av större vikt eller principiell betydelse som nämnden har meddelat under året.

156 Bilaga 5 SOU 1992 36

6 § har upphävts genom förordning 19912034.

Organisation 7 § Hos nämnden finns en direktör, som är chef för myndigheten. Direktören har det ansvar för granskningsärendena och verksamheten i övrigt som anges i denna förordning. Direktören skall vara jurist och ha domarerfarenhet.

Verksförordningens tillämpning i fråga om regler och beslut

8 § Följande bestämmelser i verksförordningen 19871100 skall tillämpas på radionämnden 14 och 15 §§ om myndighetens regelgivning, 16 § om interna föreskrifter, 29 § om myndighetens beslut.

Ansvaret för granskningsärenden

9 § Vid sammanträde med nämnden avgörs granskningsärenden eller grupper av sådana ärenden om de är av större vikt eller principiell betydelse eller om direktören beslutar att ärendena skall avgöras på detta sätt. Förelägganden enligt 17 a § radiolagen 1966755 skall alltid beslutas vid sammanträde med nämnden. Förordning 199280.

10 § Direktören avgör granskningsärenden som inte skall avgöras vid sammanträde med nämnden. Direktören får dock inte meddela beslut där det uttalas att ett programföretag har brustit vid tilllämpningen av 6 § radiolagen 1966755 eller avtalet om programverksamheten mellan regeringen och företaget.

11 § Direktören får besluta om granskning av program eller grupper av program samt begära in yttranden i granskningsärenden. Direktören ansvarar för redogörelsen enligt 5 § andra stycket och skall se till att denna på lämpligt sätt kommer till allmänhetens kännedom.

L

SOU 1992 36 Bilaga 5 157

Ansvaret för andra ärenden än granskningsärenden 12 § Vid sammanträde med nämnden avgörs frågor om dess anslagsframställning och verksamhetsberättelse. Andra frågor som inte gäller granskningsärenden avgörs av direktören.

13 § Direktören har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 4 5 § första stycket, 6 7 § 9 och 10 §§ verksförordningen 1987 l 100.

Ärendenas handläggning

14 § Den som hos ett programföretag har begärt genmäle skall beredas tillfälle att yttra sig i en sådan fråga som avses i 4 § andra stycket, om inte detta framstår som obehövli gt.

15 § Nämnden är vid sammanträde beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande.

16 § Om det vid en överläggning framkommer skiljaktiga meningar, tillämpas föreskrifterna i l6 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.

17 § Ärenden prövas vid sammanträde med nämnden avgörs som efter föredragning. Direktören och andra tjänstemän hos nämnden får närvara vid all handläggning som sker vid sammanträde.

18 § Granskningsärenden prövas av direktören avgörs efter som föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att sådana ärenden inte behöver föredras. När direktören handlägger andra ärenden än granskningsärenden behöver ärendena inte föredras. Direktören skall lämpligt sätt hålla nämnden underrättad om sina beslut.

158 Bilaga 5 SOU 1992 36

19 § I 19 § förvaltningslagen 1986223 finns bestämmelser om rätt att få avvikande mening antecknad.

20 § 1 förordningen 1978592 om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m.m. finns föreskrifter om rätten att besluta i vissa frågor.

Underrättelse om beslut i granskningsärenden 21 § Besluten i granskningsärenden skall sändas till programföretaget och den som har gjort anmälan.

Tjänstetillsättningar m.m. 22 § Nämndens ledamöter och ersättare för ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid.

23 § Tjänsten som direktör tillsätts av regeringen efter anmälan av nämndens ordförande. Andra tjänster tillsätts av nämnden.

Bisysslor 24 § Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen 1965601 lärrmas av nämnden i fråga direktören. om

Överklagande

25 § Besluten i granskningsärenden får inte överklagas. Besluten i andra ärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av lagen 1971309 om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, lagen 1987439 om inskränkning i rätten att överklaga, andra föreskrifter. -

SOU 1992 36 Bilaga 5 159

Förordning 1988340 med instruktion för

kabelnämnden och närradionämnden;

Kabelnämndens uppgifter 1 § Kabelnämnden prövar vissa frågor om kabelsändningar. Den skall också följa verksamheten med sådana sändningar. Nämnden skall särskilt i enlighet med bestämmelserna i lagen 19912027 om kabelsändningar till allmänheten förordna lokala kabelsändarföretag och besluta om återkallelse av sådant förordnande, undantag från nätinnehavares skyldigheter, besluta om besluta om förelägganden. Nämnden skall också handlägga ärenden enligt lagen l99272 om koncessionsavgift på televisionens område samt pröva frågor om bidrag enligt förordningen 19851065 om statsbidrag till lokal programverksamhet. Förordning 19912035.

Närradionämndens uppgifter 2 § Närradionämnden prövar frågor om närradio och har tillsyn över närradioverksamheten. Det åligger nämnden särskilt att i enlighet med bestämmelserna i närradiolagen 1982459 pröva frågor om tillstånd att sända närradio, pröva frågor om återkallelse av tillstånd, fastställa sändningstider, i lämplig omfattning efterhandsgranska program. Nämnden skall också handlägga ärenden om avgifter enligt förordningenl984463 om avgifter i ärenden om närradio.

Nämndernas sammansättning 3 § Kabelnämnden och närradionämnden består vardera av en ordförande, vice ordförande och fem andra ledamöter. en Ordförandena och vice ordförandena skall vara eller ha varit ordinarie domare.

160 Bilaga 5 SOU 1992 36

Organisation 4 § Kabelnämnden och närradionämnden har gemensamt kansli. Inom detta finns en särskild enhet för vardera nämnden.

5 § Hos kabelnämnden och närradionämnden finns för nämnderna gemensamt en direktör och en ställföreträdande direktör. Direktören är chef för myndigheterna och förestår det gemensamma kansliet. Han har det ansvar för ärendena och verksamheten i övrigt hos kabelnämnden och närradionämnden som anges i denna förordning. ställföreträdande direktören utövar direktörens tjänst när denne har förhinder och inträder efter beslut av direktören även i övrigt i dennes ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden. Direktören är även chef för en av enheterna. Ställföreträdande direktören är chef för den andra enheten.

6 § För kabelnämnden och närradionämnden finns en gemensam delegation.Den består av nämndernas ordförande, vice ordförande, direktören och ställföreträdande direktören.

7 § Kabelnämnden skall anses som anställningsmyndighet för kansliets personal.

Verksförordningens tillämpning i fråga om regler och beslut 8 § Följande bestämmelser i verksförordningen 19871100 skall tillämpas kabelnämnden och närradionämnden 14 och 15 §§ om myndigheternas regelgivning, 16 § om interna föreskrifter, 29 § om myndigheternas beslut.

Nämndernas ansvar 9 § Vid sammanträde med kabelnämnden avgörs de frågor som anges i l § första stycket 1-3, frågor om bidrag till lokal programverksamhet, frågor om nämndens anslagsframställning, ärenden enligt lagen l99272 om koncessionsavgift på televisionens område. Förordning 19912035.

SOU 1992 36 Bilaga 5 161

10 § Vid sammanträde med närradionämnden avgörs de frågor som anges i 2 § första stycket 1-3, frågor om nämndens anslagsframställning.

Den gemensamma delegationens ansvar 11 § Den gemensamma delegationen för nämnderna avgör frågor om arbetsordning för nämnderna, frågor om tillsättning av tjänster, frågor skiljande från tjänst, disciplinansvar, åtalsanmälan, om avstängning eller läkarundersökning, viktigare frågor i övrigt som inte enbart rör en av nämndernas verksamhetsområde. Delegationen har det och de uppgifter som anges i 9 § första ansvar stycket verksförordningen 19871100. Delegationen skall bereda förslag till nämndernas anslagsframställningar.

Direktörens och enhetschefernas ansvar 12 § Ärenden inte skall avgöras vid sammanträde med kabelsom nämnden eller närradionämnden eller av den gemensamma delegationen för nämnderna avgörs direktören eller, om ärendet rör av enbart kabelnämndens eller närradionämndens verksamhetsområde, av chefen för respektive enhet.

13 § Direktören för verksamheten vid kabelnänmden har det ansvar och närradionämnden och de uppgifter anges i 6 7 § 9 § som andra och tredje styckena samt 10 § verksförordningen 19871100. I frågor direktören beslutar i har denne också det ansvar som som anges i 4 § och 5 § första stycket samma förordning.

Ärendenas handläggning

14 § Kabelnämnden och närradionämnden är vid sammanträde beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande. När nämnden handlägger ärenden av större vikt, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara.

162 Bilaga 5 SOU 1992 36

15 § Om det vid en överläggning framkommer skiljaktiga meningar, tillämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål.

16 § Om ett ärende är så brådskande att kabelnämnden eller närradionämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan nämndens ordförande och minst tre av de andra ledamöterna. Om detta förfarande inte är lämpligt, får nämndens ordförande avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

17 § I fråga om den delegationen för nämnderna begemensamma stämmer regeringen vem av nämndordförandena som skall vara ordförande och vem som skall vara vice ordförande. Vad som föreskrivs i 14 § skall tillämpas i fråga om delegationen.

18 § Om ärendena inte är av det slaget att de behöver prövas vid sammanträde med kabelnämnden eller närradionämnden får nämnden lämna över avgörandet till enhetschefen för kabelnämnden när det gäller frågor förord- - om nande av lokala kabelsändarföretag och undantag från nätinnehavares skyldigheter, enhetschefen för närradionämnden när det gäller frågor till- - om stånd att sända närradio och sändningstider. om Den gemensamma delegationen för nämnderna får i fråga om ärenden enligt 11 § första stycket som är av det slaget att de inte behöver prövas av delegationen, lämna över avgörandet till direktören.

19 § Ärendena avgörs efter föredragning. l arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden avgörs som av direktören eller en enhetschef inte behöver föredras.

20 § 1 19 § förvaltningslagen 1986223 finns bestämmelser rätt om att avvikande mening antecknad.

21 § 1 förordningen 1978592 vissa medbestämmandeformer i om statlig tjänst m. m. finns föreskrifter rätten att besluta i vissa om frågor.

SOU 1992 36 Bilaga 5 163

22 § I arbetsordningen eller i särskilda beslut skall det bestämmas får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i vem som ärendena.

Tjänstetillsättningar m.m.

23 § Kabelnämndens och närradionämndens ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser nämndernas ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en bestämd tid.

24 § Tjänsterna direktör och ställföreträdande direktör tillsätts som av regeringen.

Bisysslor

25 § Besked bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförom ordningen 1976601 lämnas kabelnämnden i fråga om direktören av och ställföreträdande direktören.

Överklagande

26 § Beslut fattas kabelnämnden eller närradionämnden vid som av sammanträde eller enligt 16 den gemensamma delegationen för av nämnderna eller direktören eller en enhetschef får överklagas hos av regeringen, något annat inte följer av om lagen 1971309 behörighet för allmän förvaltningsdomstol - om att pröva vissa mål, lagen 1987439 om inskränkning i rätten att överklaga, andra föreskrifter. -

SOU 1992 36 Bilaga 6

Enkät till de lokala kabelsändarföretagen angående

kabelnämndens stöd till lokal programverksamhet

Är det samhällsuppgift att ge ekonomiskt stöd till de en lokala kabelsändarföretagen

16 Nödvändigt om de alls ska överleva 4 Viktigt l Mindre viktigt

Kommentarer Ska lokal-TV främja yttrandefriheten, måste den uppenbart vara ickekommersiell och då behövs stöd. Ett alternativ till bidrag är en lag- stiftning möjliggör licensñnansiering eller finansiering via avgifsom ter för nätägarna. Särskilt viktigt för sändarorganisationer som bedriver verksamheten på kommersiell bas. Alternativt finansiella förutsättningar. Sökbar text-TV-reklam är otillräckligt, inte kan utnyttja bilden med dagens tekeftersom man nik. Utrustning dyrbar. Programproduktion dyrbar. Tittarna vill betala för kultur, utbildning och info m.m. stöd låter så oregelbundet och osäkert, ibland kommer det, Ja, men ibland inte. Bättre att skapa förutsättningar för regelbunden fivore nansiering. Men nuvarande lagstiftning är det absolut nödvändigt, speciellt till mindre nät. Med friare reklamlag och etersändningar skulle behovet minska. Lokal-TVn har betydande sarnhällsuppgift att inom sändningsen området förmedla vad händer och sker i kommunen, både polisom tiskt och underhållsmässigt. Att försöka driva en sådan verksamhet utan reklamfmansiering är omöjligt. Därför är stödet ett måste. Helt nödvändigt för överlevnad. Lokala sändarföretag har fortfarande inte något naturligt sätt att finansiera verksamheten. Någon form av bidrag är nödvändigt.

166 Bilaga 6 SOU 1992 36

Det måste finnas ideella lokala kabelsändarföretag. För att kunna sända program som behandlar samhälls-, kulturfrågor m.m. erfordras ett kapitaltillskott för att kunna hålla bredden. Nödvändigt om många ska överleva med nuvarande lagstiftning och struktur. Är principiellt emot bidrag. Tillåt i stället reklamintäkter i avgiftsfri kanal för ideella föreningar

2. De ekonomiska bidragen från staten via Kabelnämnden har varit

16 Av mycket ston värde 4 Värdefullt 2 Marginella stimulansmedel 2 Försumbart, i företagets budget

Kommentarer Även små bidrag kan sätta fart verksamheten. Värdefulla men dessvärre av för liten omfattning. Ett genomsnittligt bidrag på 40-50 000 kronor år är i TV-samper manhang självklart marginellt. Vill staten hjälpa så gör det istället. För utbildning av ungdomar och fackfolk även det varit - om otillräckligt. Utan bidragen hade vi inte kunnat överleva med nuvarande omfattning, eller utvecklas. Då vi är en föreningsdriven Lokal-TV station, så har bidragen fått, varit av mycket stort värde. För vår del en tredjedel av hela driften. Medlen i sig spelar ingen större roll i boksluten de aktiviteter men som man kan göra utbildningar osv. är synnerligen värdefulla. Ger lokal-TV möjlighet att anordna utbildning samt engagera ideella krafter för att få bredd i kanalen. Stödets omfattning och inriktning har knappast korresponderat med konkreta behov. Man har sökt stöd för utvecklingsprojektlutbildning och kanske istället köpt den kamera behövts. som Bidrag har erhållits.

SOU 1992 36 Bilaga 6 167

Vi har använt bidragen till utbildning våra programutsändares av föreningen, institutioner och företag personal, så att de klarat viss program-produktion själva.

3. Synpunkter på statsstödets nuvarande inriktning

Experiment och utvecklingsarbete 5 10 3 Projekt för barn och ungdom 5 10 4

Kommentarer Stöd till sådan programproduktion är angelägen, men inte kan fisom nansieras på vanligt sätt via medlemsorganisationer, sponsorer osv. skulle mycket värdefullt är det detta stödet för Experiment vara och utvecklingsarbete är till för Det är svårt att få externa för program för barn och sponsorer ungdom liksom experimentellt utformade Utbildning och program. erfarenhetsutbyte är också svårt att få externa intressenter till. Onödigt kategorisera. Det är de lokala förutsättningarna och att behoven ska mötas och utvecklas. som Det borde även få användas till teknik. Startstödet och stöd vid olika projekt bidrar till att utveckla verksamheten. Projekt för barn och ungdom sammanfaller för mig med utbildning. Projektarbeten följer naturligt efter det att vi utbildat personal inom olika organisationer. Den ekonomiska grundplåten måste skapas annat sätt. Det viktiga är programvaran och att den produceras lokalt. Stödet gör det möjligt att experimentera, att hitta nya fonner, att nå och att det verkligen blir en allemans-TV. nya grupper

168 Bilaga 6 SOU 1992 36

Statligt stöd som stimulansmedel på det hela taget ganska ointressant. Skall stöd förekomma borde det vara substantiellt och långsiktigt. Kanske i form av ett villkorat etableringsstöd, teknikutvecklingsstöd, kompetensutvecklingsstöd, produktionsstöd. Stödet bör vara produktionsinriktat, inte innehållsrelaterat. Startstödet bör utgå även för start av nya produktionsidéer hos redan etablerade kabelsändarföretag. Pengar för tittarundersökningar vore också bra. Behövs inte om reklamintäkter tillåts i avgiftsfri kanal. S.g.s. samtliga våra medlemsföreningar, i starten av LokalTV-Föreningen, var ideella med stort intresse men liten ekonomi. Av denna anledning har start- och utbildningsbidragen varit till stor nytta för oss

4. Har Ni genomfört något projekt, som Ni sökt, men erhållit bidrag till

10 Ja 10 Nej

Kommentarer Det tar längre tid, det går trögare, det får bli i blygsammare omfattning men det går ändå Vi söker inte för något onödigt. - Men det tar mycket tid och kraft att göra särskilt många icke nyttiga projekt. Ja, på sätt och vis. Vi fick 50 000 för 4 olika projekt om 156 180 kr. Ja, lokal-TV-kurs för medhjälpare vid sändningar. Nej, eftersom samtliga projekt sökt bidrag till har varit samprojekt med annan intressent som bidragit med sin del och inte kunnat bidraga har projekten aldrig startat. De bidrag har sökt, har tillstyrkts. De summor vi sökt har visserligen reducerats, men projekten har delvis kunnat genomföras. Ja, bildandet av en ungdomsredaktion som nu gör en filmkrönika. Bildandet av en invandrarredaktion som sänder varje vecka.

SOU 1992 36 Bilaga 6 169

Ja, fick inte för ett utbildningsprojekt. Nej. Vi har genomfört 1 utbildning gärna skulle se blev som årlig med stöd då naturligtvis. Nej, har intresse att spegla staden som samhälle, t.ex. men av invandrarsituationen, den försämrade ekonomins effekter osv. Har mycket god ansökningsvana vilket givit utdelning. Har aldrig sökt. Vi har enbart sökt stöd för utbildning och erhållit det stöd vi sökt. Jag det beror att vi varit hovsamma i våra ansökningar antar att och att vi alltid redovisat användningen.

Ni handläggningen bidragsärenden på 5. Anser att av Kabelnämnden är tillfredsställande från tids- och servicesynpunkt

18 Ja 2 Nej

Kommentarer Ja, det bra att kunna ansöka om medel oftare än hittills. men vore Nej. Alldeles för lång tid mellan ansökning och besked om bidrag utgår eller Förkorta handläggningen. Ja. Kanske saknat förhandsbesked. I de flesta fall vill man man ett dra igång projekt så snabbt möjligt, men detta kan då ett som bromsas p.g.a. finansieringen. Nej. Tar för lång tid. Bara 152 och 159 ansökningstid. Får som ingen motivering vid avslag. Ja. Vi tycker att Kabelnämnden handlagt vår ansökan ett bra sätt med en ansvarig kontaktman. Har inte prövat Kabelnämnden i det avseendet.

170 Bilaga 6 SOU 1992 36

6. De statliga ekonomiska bidragen bör i framtiden

2 Avskaffas l6 Prövas och fördelas ungefär den som nu, men av nya myndigheten Prövas och fördelas av Svenska Filminstitutet 2 Prövas och fördelas av Kulturrådet l Prövas och fördelas av annan, nämligen, TV-folk med praktisk erfarenhet

Kommentarer

Den nya myndigheten. Har fungerat tillfredsställande. Av vem spelar ingen roll. Bara det fortsätter lokala att gynna sändar-företag också i framtiden. Situationen för måste dock oss göras ännu bättre. Den nya myndigheten. Allt för många oseriösa lycksökare långt borta från Lokal-TV-världen har fått bidrag. Dålig utvärdering. Mer pengar från de kommersiella kanalerna. Den nya myndigheten eller Kulturrådet. Ekonomiska bidrag bör handläggas av instans som Kabelnämnden har branscherfarenhet. som Avskaffas. Det rimliga borde att verksamheten kan självvara finansieras på det sätt innehavaren förordnandet väljer. som av Monopolsituationen är inte adekvat. Det råder inte trängsel direkt i de gratis lokala kanalerna. Vad mer är, det kommer aldrig att uppstå någon trängsel. Alltså kan fler förordnanden delas i varje nät och ut sändningarna reklamñnansieras. Tillämpa must carry på Lokal-TV så slipper expropieringsdiskussionen med nätägama.

KUNGL. BIBL. 1992 -06-0 2 STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Grundutbildningens Frihet ansvar- - kompetens. villkor i högskolan. U. Regler förrisker. Ett seminarium om varför tillåtermer föroreningar inne änute. M. Psykiskt stördas situationi kommunerna -cn probleminventerin g ur socialtjänstens perspektiv.S. 4. Psykiatrini Norden -ett jämförande perspektiv. Koncession för försälu ngssammanslutningan Fi. 6.Ny mervärdesskattelag. Motiv. Del - Författningstext och bilagor. Del Fi. - Kompetensutveckling en nationell strategi.A. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. m.m.- 9.Ekonomiochrätt i kyrkan. C. 10. Ettnytt bolag för rundradiosändningar. Ku. llfastighetsskatt. Fi. 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13.Bundna aktier.Ju. 14.Mindre kadmiumi handelsgödsel. Jo. 15. Ledningoch ledarskap i högskolan några perspektiv och möjligheter. U. 16. Kroppen efter döden. 17. Den sista undersökningen obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. l8.Tvangsvârd i socialtjänsten ansvar och innehåll. - 19. Langtidsutredningen 1992. Fi. 20.Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. 2l Bostadsstöd till pensionärer. . 22.EES-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 23.Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Fi. 24.Avreglerad bostadsmarknad. Fi. 25.Utvärdering av försöksverksamheten med S-árig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 26. Rätten till folkpension kvalifikationsregler i internationella förhållanden. TLÅrsarbeIsiid. A. 28.Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. Fi. 29. Smittskyddsinstitutet ny organisation for Sveriges nationella smiltskyddsfunktioner. 30. Kreditförsälcring Några aktuella problem. Fi. - SLLagStiftning om satellitsandningar av TV-programKu. 32.Nya Inlandsbanan. K. 33. Kasiuuspelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 34.Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M.. . 3S.Kart-och matningsutbildningar i nya skolformer.M. 36.RadioochTViett.Ku. å

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kultu rdepartementet

Bundnaaktier.[13] Ett nytt bolagförrundradiosändningar. [10] EES-anpassningkreditupplysningslagen. av [22] Lagstiftning satellitsändnittgar om av TV-programa. RadioochTV i ett. [36] Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Psykisktstördassituationikommunerna -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv. [3] Kompetensutveckling en nationellstrategi. [7] - Psykiatrini Norden ett jämförande perspektiv. [4] Årsarbetstid. [27] - Kroppenefterdöden.[16] Densistaundersökningen- obduktionen Civildepartementet i ett psykologisktperspektiv.[17] Ekonomioch rätt i kyrkan.[9] Tvångsvárd i socialtjänsten ansvar och innehåll. [18] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas [333] - tjänst Statenshundskola. Ombildningfrånmyndighettill aktiebolag.[20] Miljö- och naturresursdepartementtet Bostadsstöd till pensionärer. [21] Reglerförrisker.Ettseminarium varför tillátlter om Rättentill folkpension kvaliñkationsrcgler i föroreningar mer inne än ute. [2] internationella förhållanden. [26] Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34] Smittskyddsinstitutet organisation - ny för Sveriges Kan- ochmätningsutbildningar i nya skolfonner. 1335] nationellasmittskyddsfunktioner. [29]

Kommunikationsdepartementet NyaInlandsbanan. [32]

Finansdepartementet Koncession för försäkringssammanslutnittgar. [5] Ny mervärdesskattelag. - Motiv. Del - Författniugstext bilagor. och Dcl [6] Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.- Fastighetsskatt. [ll] Långtidsutredningen 1992.[19] Kontrollfrâgoritulldatoriseringen m.m. [23] Avregleradbostadsmarknad. [24] Kartläggning kasinospelenligtintematiottella av regler.[28] Kreditlörsäkring Någraaktuellaproblem.[30] -

Utbildningsdepartementet

Frihet - ansvar kompetens. Grundutbildningcits villkor i högskolan. [l] Konstnärlighögskoleutbildning. [12] Ledningochledarskap i högskolannågraperspektiv -v ochmöjligheter.[15] Utvärdering försöksverksamhetett 3-árig av med yrkcsinriktadutbildningi gymnasieskolan. [25]

Jordbruksdepartementet

Mindrekadmiumi handelsgödsel. [14]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÃLLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM, TEL 08-73996 30, FAX 08-739 48. 95 INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 vu BRUNKEBERCSTORG, STOCKHOLM.

ISBN91-38430851 ISSNOG75-25OX