Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Wi?

Rel?

Statens offentliga utredningar

393539 1991:108

w

Kulturdepartementet

Tekniskt för utrymme

reklamfinansierad radio

Delbetänkande av utredningen om tekniska förutsättningar för utökade av radio och sändningar television till allmänheten Stockholm 1991

LM-

Statens offentliga utredningar WW 1991:108

@

Kulturdepartementet

Tekniskt för utrymme

reklamfinansierad radio

Delbetänkande av om tekniska

tl-_edningen

förutsättningar för utökade sändningar av radio oc

t television till allmänheten Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets Rirvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adncss: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08f/ 39 96 30 Telefax: 08039 95 48

Publikationerna kan också köpas i Informationsbokhandcln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10950-6 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-25OX Stockholm 1991

SOU 1991: 108

Till kulturminister Birgit Friggebo

Efter regeringens bemyndigande den 25 juli 1991 förordnades jag som särskild utredare med uppgift att ta fram ett tekniskt underför utökade sändningar av lagsmaterial i fråga om möjligheterna och television till allmänheten. Under den första etapljudradio behandlas ljudradion och vilka möjlighepen av utredningsarbetet ett större antal programtjânster än för ter det finns att inrymma närvarande inom ramen för de sändningsfrekvenser för rundrai diosåndning av ljudradio som är eller kommer att bli tillgängliga Sverige. Direktiven (Dir.1991:67) bifogas (bilaga l ). Utredningen överlämnar nu betänkandet ( ) Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio. I har deltagit som sekreterare kanslirådet utredningsarbetet Lars Marén och som biträdande sekreterare departementssekreterare Louise Bonbeck samt som experter direktör Arvid Brandberg från Sveriges Radioleverantörer, avdelningschef Percy Ekedahl Pettersson från televerkets frekvensförvaltning, utvecklingschef Christer Grewin från Sveriges Riksradio AB, ingenjör Tore Karlsson från Telia Research AB, utvecklingschef Per Mellberg från televerket rundradio, teknisk direktör Per Erik Selemark från Sveriges Lokalradio AB och professor Jens Zander från Kungliga Tekniska Högskolan.

Stockholm i december 1991

Göran Lannegren särskild utredare

Lars Marén sekreterare

sou 1991: 108

Innehåll

Sammanfattande bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

A . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Bakgrund

1 Radiotekniska förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 1.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 1.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Vågutbredning 1.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Såndningsteknik 1.3.1 . . . . . . . . . . . . . . . 22 Dagens sândningsteknik 1.3.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Ny sändningsteknik 1.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Sândarutrustning 1.5 RDS och andra . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 tilläggstjänster

2 Frekvensplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2.1 för frekvensanvândning . . . . . . . . 29 Planeringsnormer 2.2 Internationell koordination av frekvensanvändning . . 30 2.3 Nationell koordination av frekvensanvändning . . . . . 31 2.3.1 av radiovågor . . . . . . . . . . . 31 Användningen 2.3.2 Sveriges frekvenstillgångar för rundradiosândav ljudradio . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 ningar 2.3.3 Televerkets utredning av frekvenstillgången 32 2.3.4 Vissa andra utredningar . . . . . . . . . . . . . . . 3

B Analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

3 Krav och möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 3.1 Krav på frekvensutrymme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 3.2 Bättre utnyttjande av frekvensutrymme . . . . . . . . . . 36

4 Långvågs- och mellanvågsbanden . . . . . . . . . . . . . . 37

5 under 104 MHz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

IfM-bandet

5.1 Andrade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 planeringskriterier 5.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Sända på ledig tid 5.3 Överta befintliga sändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 5.4 men outnyttjade frekvenstilldelningar . . 43 inplanerade

6 FM-bandet 104-108 MHz . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

7 . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Digitala ljudradiosändningar 7.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 49 Inledning

7.2 Frekvensblockens uppbyggnad i DAB-systemet 50 SOU 199l: 108 7.3 Aktuella frekvensband för DAB . . . . . . . . . . . . . . . S]

8 Satellitbaserad ljudradiodistribution . . . . . . . . . . . . 55

Bilagor

Bilaga I Kommittédirektiv Bilaga 2 Tekniken för marksänd digital ljudradio Bilaga 3 FM-sändares förväntade räckvidd vid olika effekt och antennhöjd tillgängliga frekvensutrymme och dess an- Bilaga 4 Sveriges vändningsområde Närradionâmndens statistik för vecka 16 avseende Bilaga 5 fördelning av sändningstlllstånd och sändningstider frekvenstilldelningar i bandet Bilaga 6 Sveriges outnyttjade 87,5-104 MHz som är reserverade för riksradion och lokalradion Bilaga 7 DAB-scenario i korthet Ett exempel på ett frekvensblocks uppbyggnad i Bilaga 8 DAB-systemet Ett exempel på hur nationella frekvensblock skulle Bilaga 9 kunna fördelas i Europa Bilaga 10 Olika alternativ för placering av digitala ljudradiosändningar i Sverige under övergångstiden till nationella, regionala och lokala sänd- Bilaga II Möjligheter beroende på antalet frekvensblock till förfoningar gande i Sverige

SOU 1991: 108

Sammanfattande bedömning Sammanfattning

Inledning

för en Denna rapport är avsedd att utgöra ett tekniskt underlag av fristående kommersibedömning av den möjliga omfattningen för sådan verksamell ljudradio i Sverige. De närmare villkoren het, inklusive riktlinjer för sändares räckvidd och regler för medförutsätts komma att utformas under delande av såndningsrätt,

den fortsatta planeringsprocessen. av frekvenser och andra beslut om radiosändare Tilldelning sker inom ramen för den internationella telekonventionens regelinternationellt överenskomna freverk. För rundradion gäller

Ändringar i

kvensplaner, där varje enskild sändare finns angiven. förhållande till dessa planer kräver medgivande från de grannländer som kan bli berörda av ändringen. Planeringen av rundradiosändare i Sverige har från början syfbehov. Inom FMtat till att tillgodose Sveriges Radio-koncemens och räckvidd för de enskilda sändarna valts näten har placering sättet möjliggöra mottagning av för att på det mest ekonomiska koncernens inom deras avsedda täckningsfyra ljudradiokanaler områden. Alla planerade sändare har inte kommit till utförande. De sändare som är avsedda för närradion har placerats där det-

ta har varit möjligt med hänsyn till de sändare som planerats för Radio-koncernens Utgångspunkten har varit Sveriges program. att närradiosändarna skall ha liten räckvidd, S km. Med tiden har för omkring två tredjedelar av dock förhöjd räckvidd medgivits utsändarna. Av de ca 400 sändare som planerats för närradion

nyttjas ca 160. FM-bandet är störst i storstadsområdena. I Trängseln inom t.ex. samtliga inplanerade sändare. Stockholmstrakten utnyttjas att öka råckvidden för närradiosän- Det har inte bedömts möjligt darna i Stockholm. kommersiella i Om det skall tillkomma ljudradiosåndningar att ändras. Den re-

Sverige kommer planeringsförutsättningarna

klamfinansierade ljudradion kan förväntas ställa anspråk på sändbl.a. i de tätbefolkade områden där frekvensbrisningsmöjligheter ten redan nu är märkbar. Det blir därför viktigare än tidigare att mellan önskemålen från olika intressenter. Frågöra en awägning fastställda riktlinjer för hur en sådan gan om eventuella politiskt awägning skall gå till bör behandlas i det fortsatta beredningsarbetet.

Allmänna förutsättningar för rapporten SOU 1991: 108

Sammanfattning I det följande behandlas möjligheterna att bereda utrymme för sändningar av reklamfinansierad ljudradio i Sverige. Redovisningen sker för varje frekvensband för sig. Utredningen har utgått från att en framtida reklamfinansierad radio skall vara lokalt baserad. Detta utesluter givetvis inte att de lokala sändningarna stundtals kan bindas samman så att de t.0.m. kan ha en näst intill nationell täckning. har vidare utgått från att reklammarknadens stor- Utredningen I tätbefollek blir avgörande för behovet av sändningsfrekvenser. kade områden, främst i storstadsområdena, kan det finnas ekonomiskt för flera sändare. I mer glesbefolkade delar av utrymme landet kan sändarna behöva täcka stora områden. Utredningen redovisar en modell som utgår från att sändare för lokal täckning skall ha en räckvidd om ca 20 km från sändaren. Även möjligheten att inrymma sändare med S0 km räckvidd diskuteras. har inte funnit det meningsfullt att utforma andra Utredningen alternativ för frekvensanvändningen. Om det skulle bli aktuellt att pröva andra modeller finns beredskap att göra detta parallellt med det politiska beredningsarbetet.

Långvågs- och mellanvågssändningar

I gällande frekvensplaner har Sverige åtta frekvenstilldelningar för högeffektsändningar inom långvågs- och mellanvågsbanden. Dessutom finns på mellanvåg frekvenstilldelning för tre kanaler för lågeffektsändningar. Dessa kan användas för flera sändare om avståndet mellan dem är tillräckligt stort. Efter det att långvågssändningarna från Motala har upphört för Sölvesutnyttjar Sverige endast en av högeffekttilldelningarna borg MV. Det skulle därför vara möjligt att utnyttja tilldelningarna för högeffektsändningar för sändare med lägre effekt och däriatt även dessa frekvenser användes för flera genom möjliggöra sändare på olika orter i landet. Något principiellt hinder mot att utnyttja långvåg och mellanradiosändningar finns inte. Vissa skäl talar våg för kommersiella emellertid för att intresset för en sådan användning inte kommer att vara så stort. En del radiomottagare kan inte ta emot lång- Anläggnings- och driftskostnavågs- eller mellanvågssändningar. än för FMderna är högre för långvågs- eller mellanvågssändare sändare. Ljudkvalitén blir sämre än med FM. Vågutbredningsmedför att nattetid kan

egenskaperna mottagningsförhållandena

bli sämre än dagtid. Om någon önskar utnyttja långvåg eller mellanvåg för kommersiella radiosändningar bör detta sålunda kunna medges. Efter-

frekvenser som tilldelats enligt gällande SOU 1991: 108 som det gäller Sverige skulle kunna starta så snart utrustningen har Sammanfattning planer sändningarna installerats. För att skapa realistiska förutsättningar för reklamfinansierade är det emellertid nödvändigt att finna sändningsradiosändningar möjligheter även inom andra frekvensband än lång- och mellan-

våg.

FM-bandet 87,5-104 MHz

Den teknik som i dag dominerar för ljudradion är FM-sändningar Detta frekvensband är lämpligt för inom ultrakortvågsbandet. till områden, eftersom sändarnas räckvidd sändningar begränsade inte når utöver den s.k. radiohorisonten. frekvenser mellan 87,5 och 104 MHz för I Sverige används samt för närradiosändningar. För att Sveriges Radios sändningar reklamfinansierade ljudradiosåndningar i detta freäven inrymma kvensband är olika tänkbara. En möjlighet är att använåtgärder da ledig tid i befintliga sändare. En annan åtgärd är att utnyttja

befintliga sändare som i dag används för annat ändamål. Sändare som finns med i de nuvarande planerna men som inte har komkan tas i bruk för reklamfinansierad radio. Det mit till utförande är också möjligt att ändra nu gällande planer så att flera sändare

får rum.

sända på ledig tid

ändamål under en Vissa sändare används endast för sitt egentliga är de närradiobegränsad del av dygnet. Det tydligaste exemplet där de sändande endast sänder unsändare sammanslutningama der ett fåtal timmar per dygn, medan övrig tid upptas av en promed information om närradiosändningarna. Enligt gramslinga närradionåmndens statistik närradiosândningar över 157 pågick sändare under veckan i april 1991. På 105 av sändarna tredje till högst 35 timmar under veckuppgick föreningssändningarna Över 61 sändare sändes det ut föreningssändningar under an.

högst 14 timmar. Det skulle vara möjligt att låta kommersiella uppenbarligen över sådana sändare under den tid ljudradiosändningar äga rum för vilka sändaren i första då det inte pågår sådana sändningar hand är avsedd. Även om man tar hänsyn till behovet av margimed det anförda som utgångspunkt, komnaler skulle, exemplet mersiella ljudradiosändningar kunna äga rum under i genomsnitt

18 timmar per dygn på 60 orter och 15 timmar per dygn på ytterligare ett 40-tal orter.

Det säger sig självt att det i första hand är på de mindre orter SOU 1991: 108

där föreningslivet inte självt orkar med mer omfattande sändning- Sammanfattning

ar som den här anvisade utvägen kan väljas. 1 de större städerna krävs andra lösningar. Om flera och organisationer utnyttjar samma sändare företag är det givetvis angeläget att de olika programföretagen klart identifieras som sänds så att lyssnaren säkert kan veta vilket program ut. Eftersom de aktuella närradiosändarna befinner sig i full drift kan nya sändningar inledas omedelbart efter det att nödvändiga beslut har fattats och eventuella tekniska modifieringar politiska har slutförts.

Övena befintliga sändare

På vissa större orter har närradions sändningstid under senare år ökat kraftigt. Detta är inte i första hand resultatet av att mycket antalet sändande föreningar har ökat utan att ett mindre antal föreningar har ökat sin sändningstid, bl.a. genom att helt dominera nytillkomna sändare. De sändningar som dessa föreningar svarar för är upplagda som musikradio där föreningsbudskapen sänds ut i form av korta reklaminslag. Som exempel kan nämnas att Radio SAF under år 1990/91 använde tre sändare i Göteborg. Sändningstiden för varje sändare var mellan 15 och 20 timmar per dygn. Det ligger nära till hands att betrakta så omfattande sändningar i närradion som ett slags förövning för kommersiell radio. Av uttalanden från Svenska Arbetsgivareföreningen framgår också att avsikt är att upphöra med närradiosändningarna så föreningens snart det blir tillåtet med reklamfinansierade radiosändningar. Vissa andra föreningar med omfattande sändningar har redan taut och börjat sända reklam, trots att kommersiell git steget fullt reklam inte får sändas i närradion. Om reklamfinansierade ljudradiosändningar blir tillåtna skulle troligen ett antal av de sändare som i dag används för närradio orter inte längre behövas för sitt nuvarande ändamål. på större De egentliga föreningssändningarna skulle få plats i ett mindre antal sändare, medan de överflödiga sändarna i stället skulle kunna användas för kommersiella ljudradiosändningar. orter där det finns mer än en sändare för Det är på följande närradio som det kan bli aktuellt att frigöra en eller flera sändare.

Ort Antal sändare Stockholm 7 varav 3 i innerstaden Göteborg 6 inkl. Härryda Malmö 4 inkLStaffanstorp och Burlöv/Lomma Lund 2 Nyköping 2 inkl. Vagnhärad

som bör finnas kvar för närradion är en SOU 1991: 108 Hur många sändare Med till att flera av de aktuella sändarna Sammanfattning politisk fråga. hänsyn som bedriver omfattande utnyttjas av ett litet antal organisationer

framstår det som rimligt att anta att i storleksordningsändningar

en sju sändare bör kunna frigöras. de nu aktuella sändarna befinner sig i drift. De bör kun- Även så snart nödvändiga beslut har fatna övertas av nya användare

tats.

men ej uppförda sändare Utnyttja planerade

Ett 50-tal av de frekvenstilldelningar som enligt den nuknappt för Sverivarande frekvensplanen (Genêve 1984) har reserverats skäl ännu inte kommit att utnyttjas. ges Radios behov har av olika finns i olika delar av landet och har en effekt som Tilldelningarna mellan 30 och 6 000 W. Räckvidden varierar mellan någvarierar

ra km och 5-6 mil. skulle med tanke på räckvidden Följande frekvenstilldelningar för kommersiella radiosändningar. Med kunna vara av intresse

tanke sändare måste man emellertid göra ett på senare tillkomna förbehåll för att de effekter som angetts i planen inte säkert kan

utnyttjas överallt.

om dessa sändare kan tas i bruk för reklamfi- För att bedöma måste det ske en awägning mellan innansierade radiosândningar tresset för sådana sändningar och Sveriges Radios behov att ut-

nyttja sändarna. används för närvarande ca 160 Som nämnts i det föregående finns ca 200 sändare för närradion. I frekvensplanen ytterligare som har avsetts för närradion. I den mån sändare med låg effekt, att bedriva närradiosändningar över dessa sändet inte är aktuellt att i stället använda de reserverade dare är det givetvis möjligt kommersiella Det bör frekvenserna för ljudradiosändningar. emellertid att flertalet sändare är belägna i glesbygden påpekas är tveksamt om det kommer att finnas intresse och att det därför

av att utnyttja dem för reklamfinansierade sändningar. De sändare som avses i detta avsnitt finns med i gällande fre-

De kan alltså tas i bruk utan att det krävs några ytkvensplaner.

terligare överläggningar med våra grannländer. I princip kan sän- SOU 1991: 108 darna börja användas så snart utrustningen har installerats. Det Sammanfattning kan emellertid i några fall visa sig nödvändigt att göra modifieringar med hänsyn till förändringar som har skett sedan planen upprättades.

Ändra frekvensplaneringen

Som nämndes inledningsvis har den nuvarande frekvensplaneringen tillkommit för att tillgodose Sveriges Radios behov. l andra hand har även närradions önskemål kunnat beaktas. Man har inte behövt ta hänsyn till att andra intressenter har ställt krav på sändningsmöjligheter. Om frekvensplaneringen skulle göras om från början, utan att man behövde ta hänsyn till befintliga installationer, är det troligt att flera program än nu skulle kunna inrymmas i det tillgängliga frekvensområdet. För att ett större antal program skulle få plats skulle enskilda sändare behöva ges mindre räckvidd, vilket innebär att olika sändare kan placeras närmare varandra. En följd av en sådan planering skulle vara att det behövdes flera sändare för att sända ut rikstäckande program, t.ex. från Sveriges Radio. Med nuvarande infrastruktur i form av sändarstationer, master m.m. är den praktiska möjligheten att ändra i planeringen mer begränsad. Det kan inte annat än i undantagsfall bli fråga om att flytta befintliga sändarstationer, åtminstone inte förrän andra möjligheter är uttömda. Den möjlighet som återstår är att göra de ändringar som kan

ske utan att huvuddragen i sändarnätet ändras. Ändringarna kan

även i detta fall innebära att befintliga sändare behöver byta frekvenser eller förses med riktantenner som minskar utstrålningen i vissa riktningar. Om sådana ändringar sker kan det vara möjligt att etablera ytterligare ett antal sändare i frekvensbandet 87,5-104 MHz. Sådana ändringar kan göras på en rad olika sätt. Det är inte realistiskt att utreda alla alternativ. I detta sammanhang har några exempel studerats. Andra alternativ kan belysas när det finns kon› kreta önskemål. Inom ramen för utredningen har studerats ett alternativ som innebär att sändare med 1 kW uteffekt, vilket motsvarar en räckvidd på 20 km från sändaren, anläggs i de tre storstäderna samt i 15 andra tätorter. Det har bedömts vara möjligt att inrymma tre sådana sändare i Stockholm, två sändare i vardera Göteborg och Malmö samt en ny sändare i var och en av tätorterna Helsingborg, Jönköping, Borås, Linköping, Norrköping, Örebro, Södertälje, Eskilstuna, Västerås, Uppsala, Karlstad, Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå. Det kan inte uteslutas att det ökade antalet sändare medför en viss kvalitetsförsåmring på en del platser.

Även ett alternativ med starkare sändare, 10 kW och över 50 SOU 1991: 108 har diskuterats. Det är tänkbart att även så starka Sammanfattning km räckvidd, sändare kan inrymmas på många håll, men det kräver ett mer att koordinera freomfattande planeringsarbete. svårigheterna med grannlånderna kan väntas bli svårare kvensanvändningen med starkare sändare. De här angivna alternativen får ses som exempel på vad som Även beutan stora svårigheter kan uppnås genom omplanering. ofta kunna hov av nya sändare utanför de angivna orterna torde tillgodoses, särskilt i mer glesbefolkade delar av landet. Vid beräkningarna har inte tagits hänsyn till ett eventuellt allmänt behov av starkare sändare för närradion. Om, som det har skall vara att närradiosändarna skall föreslagits, en riktpunkt täcka kommunen, kommer det knappast att vara möjligt att tillgodose andra önskemål i frekvenser under 104 MHz. De sändare som har behandlats i detta avsnitt kan börja använhar ändrats. Det är svårt att das först när gällande frekvensplaner på förhand ange tidsåtgången för detta. Allmänt kan sägas att

problemen är större ju starkare sändare det gäller, eftersom signai ett störlema från starkare sändare påverkar radioverksamheten vara rimre område i Sverige och utlandet. Det torde emellertid mellan sex månader och ett år från ligt att räkna med att det tar det att en ändring aktualiseras tills planen har ändrats och den

nya sändaren kan tas i bruk.

FM-bandet 104-108 MHz

Inledning

104- Enligt den gällande internationella planen är frekvensbandet 108 MHz avsett för rundradiosändningar av ljudradio i Europa.

För länderna Östersjön har emellertid detta band inte varit

kring förrän den 1 januari 1996. tillgängligt för rundradiosändningar Orsaken är att vissa länder har använt detta frekvensband för mi-

litära tillämpningar. överenskommelse har emellertid träffats mellan En preliminär

företrädare för vissa stater i Östersjöområdet om att detta fre-

-kvensband skall öppnas för rundradio redan fr.o.m. den l april

1992. Bandet bedöms därför kunna tas i bruk vid den angivna tidpunkten i Sverige. 104-108 Sedan tidigare finns en plan för hur frekvensbandet att etablera Ml-Iz skall utnyttjas. Enligt denna skall det bli möjligt ett rikstäckande sändarnät med möjlighet att bryta ner nätet för över enskilda kommuner, det s.k. femte FM-nätet. sändningar Det femte nätet tar i princip i anspråk hela frekvensbandet.

Reservationer för digitala sändningar SOU 1991: 108 Sammanfattning

För att det skall vara möjligt att ta ställning till hur stor del :iv

frekvensbandet 104-108 MHz som kan användas för reklamfinansierade ljudradiosändningar med FM-teknik är det nödvändigt att först diskutera hur stort frekvensutrymme som skall reserveras för en framtida introduktion av digital sändningsteknik. På flera håll i världen pågår utveckling av system för digitala ljudradiosändningar. I Europa pågår utvecklingsprojektet Eureka- 147 med syfte att specificera ett digitalt ljudradiosystem för främst marksändningar. Systemet kallas Digital Audio Broadcasting (DAB). Genom digital sändningsteknik förbättras ljudkvaliteten. Känsligheten för störningar blir mindre, särskilt vid användning av rörliga mottagare. Ungefär tre gånger så många kanaler som vid FM-såndningar kan rymmas inom samma frekvensutrymme. Digitala sändningar kan inte tas emot med vanliga FM-mottagare. Allmänheten måste skaffa nya mottagare som är avsedda för den digitala tekniken. Om det skall ske en övergång till digitala sändningar blir det därför nödvändigt att under en övergångsperiod sända i båda teknikerna samtidigt. Under denna övergångsperiod - som kan omfatta 5-10 år eller mer - kommer det alltså att krävas större frekvensutrymme än om enbart analog teknik användes. Ett politiskt beslut om Övergång till digitala sändningar behöver inte fattas förrän vid mitten av 1990-talet. I denna rapport är det emellertid nödvändigt att diskutera hur stort frekvensutrymme som kan behöva reserveras för digitala sändningar under övergångsperioden. I DAB-systemet sänds ett antal ljudradiokanaler tillsammans i ett frekvensblock. Varje frekvensblock omfattar 1,5 MHz. I varje sådant frekvensblock kommer fyra till sex ljudradiokanaler att kunna sändas ut. I motsats till vad som gäller för FM-sändningar kan sändare för digitala sändningar i angränsande områden använda samma frekvens, om de innehåller samma program. Det är därför möjligt att sända ut fyra till sex rikstäckande ljudradiokanaler inom ett och samma frekvensblock. Detta gäller under förutsättning av att detta frekvensblock inte används i våra grannländer på ett sådant sätt att våra eller deras sändningar störs. För att de olika länderna i Europa skall kunna använda DAB på ett effektivt sätt krävs överenskommelser om vilka frekvenser olika länder skall använda. Det har föreslagits att en europeisk konferens skall hållas år 1996 för att bl.a. ta ställning till denna fråga. Om DAB skall användas för regionala eller lokala sändningar måste flera frekvensblock användas. Sex olika lokalradioprogram skulle tex. kunna sändas ut i ett frekvensblock som används i en

som omfattar de sex lokalradioområdena. Då skulle alla SOU 1991: 108 region sex lokalradioprogram bli tillgängliga i hela regionen. Sammanfattning måste andra frekvensblock användas I angränsande regioner för de lokalradioprogram som är avsedda för denna region. Det

är emellertid möjligt att på nytt använda samma frekvensblock i andra regioner, förutsatt att avstånför andra lokalradioprogram den mellan de olika är så stort att störningar inte kan regionerna

uppstå. Ett frekvensblock som används för att sända ut regionala prokan också i en annan region för lokala program gram utnyttjas med begränsad räckvidd. slut, framstår det som På längre sikt, efter övergångsperiodens att de digitala sändningarna i det nuvarande naturligt placera dvs. mellan 87,5 och 108 MHz. Eventuellt kan en FM-bandet, mindre del av bandet även i fortsättningen användas för FMt.ex. av lokala program. Under övergångsperioden sändningar, det emellertid att hitta ett ledigt frekvensutrymme där de gäller digitala sändningarna kan placeras. kan förväntas be- Olika länder i Europa välja olika lösningar, roende olika frekvensband. Tyskland förpå hur de nu använder väntas välja 223-230 MHz (TV-kanal 12) medan Sovjetunionen uppges ha fattat beslut om att utnyttja 100-108 MHz för de digi- I både Danmark och Norge nämns 100-104 tala sändningarna. MHz som den mest intressanta medan Finland föreplaceringen, 104-108 MHz. Även andra frekvensband har diskuterats i språkar vissa länder. till våra grannländer underlättas om Anpassningen vi i Sverige kan använda flera olika frekvensband för de digitala

sändningarna. De frekvensband som ligger nännast till hands för Sverige är dels 104-108 MHz och dels 223-230 MHz (kanal 12). Kanal 12 frekvensblock medan frekvensbandet 104-108 MHz rymmer fyra två frekvensblock. Möjligheten att använda kanal 12 pårymmer verkas särskilt av i vilken utsträckning denna på längre sikt kommer att utnyttjas för TV-ändamål i Norge. Om endast två-tre frekvensblock skulle stå till förfogande kommer under en övergångsperiod att de digitala sändningarna kunna omfatta dels rikstäckande sändningar, dels lokala sändningar över områden. Däremot är det inte möjligt att få avgränsade program inom ett så litet utrymplats med lokalradions regionala me. För att få plats med såväl rikssändningar som lokalradions såvitt nu kan bedömas, minst fyra fresändningar krävs, kvensblock. i förhållande till grannländerna kan Koordineringssvårigheter medföra i digital teknik inte blir tillgängliga i hela att sändningar landet. l första hand är det de södra och västra delarna av landet som kan komma att drabbas. Möjligheterna att samordna med ökar om fler frekvensblock blir tillgängliga, särskilt grannländerna om frekvensblocken ligger i olika frekvensband.

Om fem eller sex frekvensblock kan användas blir det även SOU 1991: 108 möjligt att under övergångsperioden sända ut fler regionala pro- Sammanfattning gram än de från Sveriges Radio. Utredningen ser i huvudsak följande tre handlingsalternativ.

l. Fyra frekvensblock för DAB reserveras i frekvensutrymmet 223-230 MHz. Hela frekvensbandet 104 - 108 MHz används för FM-sändningar. Detta alternativ möjliggör utsändning av Sveriges Radios rikstäckande kanaler samt ytterligare några rikstäckande kanaler från andra programföretag. Vidare ryms Sveriges Radios regionala program samt lokala sändningar på olika orter. Hela landet kommer troligen inte att kunna täckas med digitala sändningar.

2. Fyra frekvensblock i 223-230 MHz och ett frekvensblock i 104-108 MHz reserveras för DAB. Halva frekvensbandet 104-108 MHz används för FM-sändningar. Även regionala sändningar från andra prograrnföretag än Sveriges Radio ryms i detta alternativ. Möjligheten för rikstäckning blir större.

3. Fyra frekvensblock i 223-230 MHz och två frekvensblock i 104-108 MHz reserveras för DAB. Ingen del av frekvensbandet 104-108 MHz används för FM-sändningar. I detta alternativ blir möjligheten att uppnå rikstäckning ännu större. Flera regionala programkanaler kan inrymmas.

Vilket alternativ som skall väljas beror bl.a. på hur man uppfattar det aktuella behovet av utrymme för kommersiella FMsändningar i förhållande till ett behov av utrymme för digitala sändningar under en Övergångstid. har utredningen 2. Det l sina beräkningar utgått från alternativ innebär att inledningsvis omkring hälften, 2 MHz, av frekvensbandet l04-l08 MHz skall göras tillgängligt för kommersiella ljudradiosändningar med FM-teknik. Det finns inte någon anledning att i detta sammanhang ange vilken del av bandet som skall användas för det ena och andra ändamålet. Den frågan får avgöras efter en teknisk prövning. Det skall understrykas att förutsättningarna i fråga om digitala ljudradiosändningar ännu inte har lagts fast på alla punkter. När det blir aktuellt att fatta beslut om en övergång till digitala sändningar i Sverige kommer frekvensbehovet för sådana sändningar att kunna bedömas med större säkerhet. Då kommer det också att för vara lättare att uppskatta efterfrågan på sändningsmöjligheter kommersiell ljudradio. TV-kanal 12 finns inte med i planeringen för en eventuell fjärde rikstäckande TV-kanal i Sverige. Om kanal 12 tas i anspråk

inte möjligheten att SOU 1991: 108 för digitala ljudradiosändaingar påverkas etablera sätt. Sammanfattning en fjärde TV-kanal på något avgörande

ITM-sändningar i 104-108 MHz

Om det ovannämnda alternativet väljs kommer ungefär 2 MHz av frekvensbandet 104-108 MHz att kunna användas för reklamfinansierade Det tillgängliga frekvensutrymljudradiosändningar. met kan disponeras på olika sätt. Det nämnda s.k. femte nätet tar i anspråk hela fretidigare kvensbandet 104-108 MHz, dvs. mer än de 2 MHz som är tillgängliga om en del av bandet skall sparas för digitala sändningar. Därför kommer det inte att vara möjligt att etablera det femte nä-

tet i full utsträckning. Det skulle däremot kunna tänkas att man uppförde de delar av det femte nätet som använder sändare i den del av frekvensbandet som kan disponeras. Man skulle då inte få möjlighet att anlägga ett rikstäckande nät. Det bedöms emellertid vara möjligt att nå ca 65 % av befolkningen med sändningar. Ett nästan rikstäckande nät kan tas i drift ett år efter benytt användbarheten av vissa av frekvenstilldelningarna i slut, eftersom måste kontrolleras och eventuella ändringar koordineras planen med grannländerna. Genom att flytta vissa tilldelningar i frekvensplanen från orngivande kommuner till storstadsområdena och andra större tätorter skulle dessa kunna få flera på bekostnad av sändningsmöjligheter Om en sådan förändring genomförs kommer grannkommunerna. två sändare med 20 km räckvidd att kunna upprättas i ytterligare och Malmö samt i de tidigare nämnda 15 Stockholm, Göteborg större tätorterna. Andra alternativ är givetvis också möjliga. Tidsåtgången bedöms till sex månader efter beslut.

Satellitsändningar

från satellit förekommer redan. Eftersom de Ljudradiosändningar frekvenser som används endast möjliggör stationär mottagning inte vara ett intressant alternativ för bedöms satellitsändning Satellitsändning kan däremot ansvensk kommersiell ljudradio. vändas för att mata marksändare med program. som medger rörlig mottagning bedöms kun- Satellitsändningar na komma till stånd först när lämpliga frekvenser på 2000-talet, kan bli tillgängliga.

Sammanfattning SOU 1991: 108

Sammanfattning l det föregående redovisas en rad olika möjligheter att bereda utrymme för reklamfinansierade ljudradiosåndningar i Sverige. Vissa av dessa är omedelbart tillgängliga, om nödvändiga politiska beslut fattas. I andra fall behöver befintliga planer ändras, innan nya sändare kan tas i bruk. Följande antal sändare inom FM-bandet bedöms kunna bli tillgängliga på vissa orter i landet.

Jönköping Vimmerby l Linköping 3 Norrköping 3 Orebro 3 Askersund 1 Söderñlje 4 l Eskilstuna 4 Nyköping

Vid sidan av de här redovisade såndarna kommer kommuntäckande sändningar att kunna inledas i ett 100-tal kommuner. Det kan inte uteslutas att en awågning mellan önskemål om kommersiella radiosändningar och behoven hos Sveriges Radio och nårradion kan leda till att de tillgängliga möjligheterna är mindre än vad som anges här. Andra politiska prioriteringar skulle också kunna vara ett motiv för att studera andra alternativ än de nu redovisade.

SOU 1991: 108

A

Bakgrund Kapitel I

1 Radiotekniska förutsättningar

1.1 Allmänt

Radio kan sägas vara en sammanfattande benämning för olika metoder att använda elektromagnetiska vågor, radiovågor, för att överföra information. Radiovågor används även för andra ändamål än överföring av information. Genom radiosändare och radiomottagare kan radiovågorna användas för olika ändamål. Elektromagnetisk strålning förekommer med olika svångningstal och våglängder. Våglängden år beroende av svångningstalet, frekvensen, på så sätt att våglängden är kortare ju högre frekvensen är. Frekvensen anges i enheten Hertz, varvid följande beteckningar används;

Enligt radiolagens definition går den övre gränsen för radiovågor vid ett svängningstal på 3 000 GHz. Huvudparten av dagens radioanvändning ligger emellertid på frekvenser mellan ca 100 kHz och 30 GHz. Den del av det elektromagnetiska spektrumet som omfattar radiovågorna benämns radiofrekvensspektrum. Med dagens teknik är det möjligt att använda endast en mindre del av radiofrekvensspektrum. De tekniskt användbara delarna av radiofrekvensspektrum delas vanligtvis upp i mindre sektioner efter frekvens.

1.2 Vågutbredning

Radiovågoma utbreder sig i rummet med samma hastighet som ljuset, ca 300 000 km/sekund, men de har avsevärt olika vågut- Sändningens räckvidd bredningsegenskaper på olika frekvenser. påverkas av såväl vågutbredningsegenskaper som styrkan på den utsända signalen och antennens placering. När en radiosändare använder samma frekvens som en annan radiosändare har såndningens räckvidd betydelse för störningsriskerna vid mottagningen. Det finns i huvudsak tre vågutbredningsmekanismer: a) markvågsutbredning, b) jonosfärsreflekterad vågutbredning (s.k. rymdvåg),

c) troposfärsutbredning. SOU 1991: 108 Vid markvågsutbredning följer radiovågorna markytan, oftast Kapitel 1 även bortom horisonten. Markvågen avtar i intensitet (fältstyrka) när avståndet från antennen ökar. Dämpningen av signalens styrka beror på den använda våglängden och på jordytans allmänna beskaffenhet (torr eller fuktig mark, vatten), samt i mindre utsträckning på olika terrängföremål eller bebyggelse. Allra minst dämpning erhålls vid utbredning över saltvatten. Dämpningen av markvågen är avsevärt större för korta radiovågor än för långa. Vid jonosfärsreflekterad vågutbredning reflekteras radiovågor i jonosfären på 50-500 km höjd, och når på så sätt långt bortom horisonten. Närområdet kring sändaren nås däremot sällan av denna rymdvåg. Jonosfärens egenskaper är starkt beroende av solljuset och varierar därför kraftigt mellan dag _och natt. Under dagen absorberas strålningen i huvudsak av den lägre jonosfären (på 50-90 km höjd). På natten upplöses joniseringen av detta skikt och strålningen reflekteras av högre liggande skikt tillbaka mot jordytan. Den reflekterade vågens fältstyrka når sitt maximum 200-300 km från antennen och avtar därefter med växande avstånd. Vid avstånd över 4 000 km har dock rymdvågen i allmänhet försvagats så mycket att inte ens en sändare med stor utstrålad energi kan uppfattas. Troposfårsutbredning slutligen påminner om ljusets utbredning och är tämligen oberoende av tiden på dygnet. Däremot krävs i princip fri sikt till sändaren för att radiomottagning skall kunna vara möjlig. Mindre hinder, sådana som är mindre än våglängden, är dock i allmänhet inte störande. Mottagning är möjlig även ca 15 procent bortom den vanliga horisonten (den s.k. radiohorisonten). I det följande beskrivs de olika rundradiobandens viktigaste Genom att olika radiofrekvenser har vågutbredningsegenskaper. skilda egenskaper, såsom räckvidd, reflexionsförmåga och spridsig vissa frekvensområden bättre än andra för olika ning, lämpar ändamål.

Lång- och mellanvåg

och mellanvågsområdet definieras av frekvensområdet Lång- 0,l5-l,6 MHz, vilket motsvarar våglängdsområdet 2 000-200 m. I detta frekvensområde dimensioneras rundradiosändare främst för Detta medför en god täckning inom sändamarkvågsutbredning. rens närområde. Täckningsområdet för markvågen inom dessa band varierar mellan upp till ca l 500 km (långvåg) och upp till 500 km (mellanvåg). På dagtid kan man bortse från rymdvågen, men under dygnets mörka timmar blir rymdvågen mycket stark och långa avstånd kan nås (över 2 000 km). En annan följd av detta är att mottag-

åtminstone utanför sändarens ome- SOU 1991: 108 ningen av markvågssivnalen, störd av avlägsna stationer på 1 delbara närområde, kan bli kraftigt Kapitel eller frekvenser. Detta medför att vi dagtid samma intilliggande och relativt nära sändaren, kan Lfihåua en jämn mottagningskvalitet. Under mörka del är dock bandet olämpligt för svaga dygnets sändare utom för mycket korta avstånd (under 30 km). Samman-

och fattningsvis kan sägas att banden lämpar sig väl för regionala lokala Förhållandena vid bilradiomottagning sändningar dagtid. påverkas inte märkbart av fordonets rörelse genom terrängen.

Kortvåg

inom (3-30 MHz) domineras Vågutbredningen kortvågsområdet har i allmänhet allt för kort räckvidd av rymdvågen. Markvågen km) för att vara av praktiskt intresse. Rymdvå- (högst några tiotal frekvensval användas för kommugen däremot kan vid gynnsamt stora avstånd. absorberas inte nikation över mycket Rymdvågen eller mellanvågssändning av det på samma sätt som vid långvågsundersta skiktet i jonosfären utan reflekteras även på dagen tillba-

Den reflekteras sedan åter till jonosfären och tillka till jordytan. långt, i praktiken till baka igen. På detta sätt kan den nå mycket

alla delar av världen. än 500-1 000 km är däremot i allmänhet be- Kortare avstånd svårare att överbrygga. Dessutom varierar utbredningsförtydligt hållandena kraftigt med årstiderna, tiden på dygnet samt med soanvänds därför i stor utsträckning för utlens aktivitet. Kortvåg över stora avstånd. För lokal och regional rundlandssändningar radio är däremot kortvågsområdet olämpligt (utom i tropiska län-

der). Internationell koordination av sändarna är mycket proble-

matisk beroende på stor efterfrågan och stora räckvidder.

Ultrakortvåg (VHF)

inom VHF-bandet 87,5-l08 MHz domineras av Vågutbredningen För att radiomottagning skall kunna vara troposfärsutbredning. fri sikt till sändaren, dvs. att sändaren skall möjlig krävs i princip radiohorisont. Signalstyrkan avbefinna sig ovanför mottagarens tar relativt långsamt med avståndet till sändaren så länge denna

horisonten och avtar därefter mycket snabbt. befinner sig ovanför att återanvända samma frekvens in- Följden blir att det år möjligt kort avstånd. Avståndet till radiohorisonten beom förhållandevis En konsekvens stäms av sändarens och mottagarens antennhöjder. av detta är att antennernas placering och förekomsten av skym-

och byggnader i allmänhet är av större bemande terrängföremål än sändareffekten eftersom sådana föremål tydelse för råckvidden reflekterar radiovågorna med stundtals kraftiga signalstyrkevaria-

tioner som följd. Mobil mottagning kan därför vara problematisk. SOU 1991: 108 i synnerhet i stadsmiljö. De ultrakorta vågorna är i stort sett obe- Kapitel I roende av tiden på dygnet och årstiderna. Dock kan vissa väderlekssituationer medföra att räckvidden och stömingarna under kortare tidsperioder ökar kraftigt. Vanliga räckvidder för rundradiosändare med höga antennmaster är uppemot 100 km; enklare sändararrangemang med lägre antennhöjder ger räckvidder i intervaller 20-50 km. Frekvensområdet är således väl lämpat för lokala och regionala sändningar. För rikstäckande nät krävs emellertid en omfattande kedja av sändare. Den relativt stora tillgängliga bandbredden medför att bredbandiga modulationsmetoder med god ljudkvalitet, som FM, kan användas.

M ikrovågsområdet

Dessa frekvensband ( 1 GHz) används i rundradiosammanhang för satellitsändningar. Utbredningen liknar i mycket hög grad ljusets. Det krävs således i princip fri sikt till sändaren för att en markstation skall kunna motta signaler från en satellit. Tiden på dygnet har inte någon större inverkan, medan vädret kan ha inverkan. Det stora avståndet till satelliten medför att signalerna som når mottagaren blir mycket svaga. Ytterst goda antenner och mottagare krävs för mottagning av signalerna. På grund av att satelliter och mottagare använder antenner med hög riktverkan, s.k. parabo1antenner, kan samma kanaler användas av flera satelliter, bara de är tillräckligt vinkelmässigt separerade på himlen. Idag används frekvensområdena kring 4-6 GHz samt 11-14 GHz för TV-sändningar. Det förekommer också ljudradiosändningar från satellit sammanlagrade med TV-signalerna inom dessa frekvensområden.

1.3 Sändningsteknik

1.3.1 Dagens sändningsteknik

För att det skall vara möjligt att använda sig av radiovågor krävs en sändare och en mottagare. I en radiosändare alstras en högfrekvent växelström. Strömmen leds till en antenn, där elektriska laddningar då sätts i svängning. svängningarna ger upphov till radiovågor som strålar ut från antennen med en frekvens som motsvarar växelströmmen. Denna frekvens kallas bärvåg. Innan inmatningen sker till antennen påverkas bärvågen av den lågfrekventa signal som bär den information som skall sändas. Upphovet till den lågfrekventa signalen kan exempelvis vara de svaga elektriska strömmar som alstras i en mikrofon när någon talar i

den. Om digital teknik används omvandlas dessutom den lågfre- SOU 1991: 108 I kventa signalen till digital information. Kapitel Bärvågen moduleras vid påverkan från den lågfrekventa signalen. Det finns två moduleringssätt, amplitudmodulering (AM) och

frekvensmodulering (FM). får bärvågens styrka (amplitud) varie- Vid amplitudmodulering ra i takt med den lågfrekvens som skall överföras. Den utsända har i stort sett samma bandbredd som den ljudsignal som signalen överförs. I de band där AM används är ljudsignalens bandbredd till kan därför invanligen begränsad högst 5 kHz. Ljudkvaliteten med normal HiFi-teknik för vilken krävs två till tre te jämföras

gånger så stort lågfrekvensomfång.

AM är det äldsta modulationssystem som används för rundrahör att mottagarkonstruktionen är utdio i dag. Till dess fördelar enkel. Av sändarutrustningen krävs emellertid omordentligt och utrustningen är därför i allmänhet mer mycket låg distorsion än för motsvarande FM-sändare. I stort sett är AM den komplex allenarådande modulationsmetoden för rundradiosändningar un-

der 30 MHz, dvs. i lång-, mellan- och kortvågsområdet. Vid är amplituden konstant medan frefrekvensmodulering ändras i takt med svängningstalet hos de kvensen hos bärvågen som skall utsändas. FM karakteriseras av att den sända signaler har relativt stor bandbredd vilket medför att signalen signalen större frekvensutrymme än AM-signalema. upptar betydligt är i allmänhet av HiFi-karaktär. Ljudkvaliteten för Ljudkvaliteten är sämre. Tack vare den höga bandbredden har AM-sändningar mycket god förmåga att undertrycka störningar. FM-signalen Detta medför att samma frekvens kan återanvändas av en annan sändare frekvens på ett relativt kort geografiskt avpå samma stånd. Beroende på moduleringsmetod krävs ett visst frekvensutrymme vid sidan om bärvågen för att information skall kunna överföras. Detta kallas en sändningskanal. Skillnaden frekvensutrymme mellan den lägsta och den högsta frekvensen kallas kanalbredden. Inom långvågs- eller mellanvågsområdena, där amplitudmodule-

användas, är i Europa kanalbredden ca 10 kHz. Inom ring brukar där frekvensmodulering används är den ultrakortvågsbanden maximala awikelsen från bärfrekvensen vanligen 75 kHz. Ian-

frekvensutrymme är flera hundra kHz. språktaget information bandbredd) avgör den Mängden (ljudsignalens kanalbredd. Att musik ställer större krav sända signalens återge än vad som gäller för vanligt tal. Därför krävs på frekvensbredd bredare kanaler för rundradio än för kommunikationsradio. En

på 300-500 kHz är nödvändig för att erhålla en rimlig separation Även om bandbredden är 150 kHz så kan inte nästa ljudkvalitet. FM-sändare läggas 150 kHz bort på samma geografiska plats på

grund av att FM-signaler har ett kontinuerligt avtagande spekt-

rum. Det finns också flera andra tekniska begränsningar vid fre- SOU 1991: 108 kvensvalet. Kapitel 1 En radiosändare som skall sända television kräver mångdubbelt större kanalbredd än vad en ljudradiosändare behöver. Televisionssändare använder antingen VHF-området eller UHF-området. För en VHF-sändare år kanalbredden 7 MHz, för en UHF-sändare är den 8 MHz. Dessa bredder är internationellt bestämda. Stereosändningssystem förekommer för såväl FM som AM. Stereosändningar för frekvensmodulation är vanliga i hela världen sedan slutet av 60-talet. Stereosändningar för amplitudmodulation förekommer i relativt stor omfattning i USA där ca 30 % av mellanvågsstationerna utrustats med stereomodulationssystem. Flera konkurrerande stereosändningsmetoder existerar. Ljudkvaliteten vid mottagning av ljudradioprogram beror på främst tre parametrar; den använda sändningstekniken eller modulationstekniken, det använda frekvensbandets vågutbredningsav störningar. inverkan av störningegenskaper samt förekomsten ar, främst från andra mer avlägsna sändare, beror starkt på den använda modulationsmetoden, medan förekomsten av störningarna beror främst av vågutbredningsegenskaperna.

1.3.2 Ny sändningsteknik

De senaste decenniernas utveckling av digitaltekniken har medfört att det i dag är möjligt att konstruera mycket tekniskt avancerade system inom en rad områden, som t.ex. Compact Discspelare (CD), Mini Disc-system (MD), digitala bandspelare (DAT), digitalt stereoljud i TV (NICAM) och nära förestående DCC (Digital Compact Cassette). Detta har medfört en ökad medvetenhet hos lyssnaren i ljudkvalitetshänseende. Digital teknik för ljudradiosändningar medför en rad fördelar. Frekvensutrymmet utnyttjas betydligt mer effektivt med digitala system än med dagens FM-system, i synnerhet för nationella nät eller större regioner. Digitaltekniken är upp till tio gånger mer spektrumeffektivt än FM vid rikstäckande nät. Vid nedbrytning till regionala och lokala täckningsområden minskar dock denna spektrumeffektivitet. Digitaltekniken ger samtidigt en mottagsom är fullt jämförbar med CD-tekniken även vid ningskvalitet mobil Bärbara och mobila mottagare kan även vid mottagning. svåra mottagningsförhållanden ge en fullgod ljudkvalitet. Digitaltekniken ger utökade möjligheter för ett antal programrelaterade tillläggstjånster liknande RDS (se 1.5) och för icke-programrelat.ex. trafik- och väderinformation och radioterade datatjänster, tidningar för synskadade. Driftskostnaderna per programkanal kan dessutom väsentligt minskas med digital teknik för ljudradiosändningar.

Den goda frekvensekonomin skapas på flera sätt. l digital ljud- SOU 1991: 108 radio omvandlas först ljudsignalen till numerisk information på Kapitel I liknande sätt som vid digital liudinspelning. För att ljudsignalen skall kunna återges i en mottagare med bibehållen kvalitet, speciellt vid mobil mottagning, kodas och paketeras signalen så att risken för störningar på vågen till mottagaren blir så liten som möjligt. Innehållet i den digitala ljudsignalen (tal, musik) reduceras för att spara frekvensutrymme. På så sätt minskas behovet av informationsöverföring avsevärt, utan att för den skull ljudkvaliteten blir sämre. Den överföringen kännetecknas av hög bandbredd digitala men också av stor störresistens. Det senare medför att signalerna trots sin höga bandbredd kan packas frekvensmässigt mycket tätt genom att ljudsignalen kan delas upp över ett stort antal överlappande kanaler som är betydligt mer smalbandiga och störän då ljudsignalen sänds över en enda bred radioningsresistenta kanal. Den mest avgörande faktorn för frekvensekonomin är dock sändare med samma programinnehåll såväl att omkringliggande som reflexer från samma sändare, positivt bidrar till nyttosignalen. På det sättet kan sändare för samma grupp av program operera på samma frekvenser i hela landet eller i sin region, vilket är unikt i rundradiosammanhang. En mer ingående beskrivning av tekniken för marksând digital ljudradio lämnas i bilaga 2. är i det närmaste utvecklat. 1987 Ett digitalt ljudradiosystem startades ett omfattande europeiskt forsknings- och utvecklingsprojekt som kallas Eureka 147 i syfte att utveckla ett frekvensekonomiskt digitalt ljudradiosystem främst för marksåndningar. benämningen Digital Audio Broadcasting, Systemet går under DAB. Projektets första fas, som varit inriktad på att få fram en specifikation för systemet, avslutas vid årsskiftet 1991/92. I projektets andra fas skall man studera bl.a. olika möjligheter att plaatt förse DAB-signalen med tillnera sändamätet och möjligheter Lex. trafik- och väderinformation. Först vid mitten låggstjânster, av 1990-talet beräknas de första DAB-mottagarna lanseras. deltar representanter för programbolag, te- I Eureka-projektet leadministrationer, universitet och elektronikindustri i Europa. Frankrike och Tyskland är de mest aktiva länderna. Inom Norden har en teknisk grupp bildats med deltagare från de nordiska tele- Televerket Radio har deltagit i verken och programbolagen. EBU-grupperna från starten och deltar sedan i början av 1991 även i Eureka-projektet. Ett DAB-nät i termer av frekvensblock. Alla sändplaneras ningar över frekvensblock måste ske över samma sändare på samma ort. Ett block innehåller 4-6 stycken stereoprogramkanaler av den typ som riks- och lokalradion använder i dag. Storleken på frekvensblocken är fastställd till 1,5 MHz. I USA har flera konkurrerande sändsystem för markbunden

ning (s.k.in-band-lösningar) skisserats. Med dessa system försö-

ker man finna lösningar för att inrymma FM-radio och digital ra- SOU 1991: 108

dio inom samma frekvensband. Inget av dessa system har dock Kapitel I

demonstrerats praktiskt. CCIR har utarbetat tekniskt underlag för en kommande fre- WARC 1992, för bl.a. tilldelning av kvensplaneringskonferens, frekvensband för satellitsänd DAB. CCIR sammanställer dessutom tekniska rapporter inom området. Ett rekommendationsförslag beträffande projektet Eureka 147 för DAB-systemet har antagits under höstens CCIR-möte.

1.4 Sändarutrustning

Fram till 1950-talets slut var stommen i landets ljudradioförsörjning AM-sändarna på lång- och mellanvåg. Som mest fanns åtta större (två på långvåg och sex på mellanvåg) och 64 mindre sändare (alla på mellanvåg). Trådradiodistribution via telefonnätet kompletterade täckningen i delar av landet. Till detta kunde långvågsmottagare anslutas. AM-sändarnas betydelse minskade starkt när FM-näten byggdes ut under 1950- och 1960-talen. Flertalet AM-sändare lades ned under 1970-talets början. Efter nedläggningen av Motala långvågssändare (LV) i slutet av 1991, finns endast Sölvesborg mellanvågsändare (MV) kvar. Sölvesborg MV är avsedd för täckning utanför landets gränser och saknar betydelse för täckningen inom landet. Under dagtid sänds P1 över sändaren och under kvällstid sänds utlandsprogram. FM-sändarnätets täta struktur ger god mottagning praktiskt taget överallt i landets befolkade delar. Nu finns 55 större och ca 270 mindre sändarstationer (inklusive närradiosändare) med FMsändare i landet. Flertalet stationer har flera sändare för olika program. Sändareffekten för AM-sändare varierar i grova tal mellan unl kW och 1 000 kW, varvid avses effekt som tillförs antennen.

der

Atminstone via högre effekter krävs omfattande antennarrangemang med en eller två master (50-250 rn höga) med ett omfattande jordnät om verkningsgraden skall bli hög. Särskilda stationer behöver uppföras eftersom det av olika skäl är mindre lämpligt att samlokalisera AM-sändare med FM-sändare och TV-sändare. Sölvesborg MV utgör ett undantag eftersom ytterligare en mellanvågsändare kan inrymmas efter komplettering av stationsbyggnaden och antennsystemet. Även den nyligen nedlagda M0tala-stationen kan användas för att etablera nya sändare på mellanvåg eller långvåg. Sändareffekten för FM-sändare varierar mellan 10 W och 60 kW, varvid avses utstrålad såndareffekt (Effective Radiated P0wer, ERP). Ytterligare en eller ett par FM-sändare kan i allmänhet inrymmas på såväl de större som de mindre sändarstationerna efter komplettering av antennsystemen. Stationens övriga infra-

struktur såsom mast och elkraftförsörjning kan då utnyttjas. FM- SOU 1991: 108 sändares förväntade räckvidd vid olika effekt och antennhöjd re- Kapitel I dovisas i bilaga 3. Kostnader för sändare beror bl.a. på räckvidden och sändartypen (FM eller AM). Anläggnings- och driftskostnaderna är högre för långvågs- och mellanvågssändare ån för FM-såndare. Etableringskostnaderna för en mellanvågssändare uppskattas vara uppemot tio gånger högre än för en FM-sändare med samma räckvidd. Driftskostnaderna blir högre på grund av högre energiåtpå mellanvågsbandet kan dessutom leda till gång. Sändningar störningar i känslig elektronisk utrustning i närheten av sändaren. En placering av mellanvågssândare i tätbefolkade områden kan därför medföra avsevärda kostnader för att avhjälpa sådana störningsrisker. för en komplett AM-sändarstation va- Anlâggningskostnaden rierar från i grova tal 0.5 milj.kr. (sändare med 5 km räckvidd, under 1 kW) till 40 milj.kr (sändare med 100-tals km räckvidd, 600 kW). Den årliga driftkostnaden varierar mellan 50 000 kr. och 3 milj.kr. Anläggningskostnaden för en FM-sändare i befintlig station varierar mellan 100 000 kr. och ca 1 milj.kr. Den årliga driftskostnaden varierar mellan ett par tusen kronor och 200 000 kr.

1.5 RDS och andra tilläggstjänster

Radio Data System (RDS) är ett system där viss ohörbar tilläggsinformation, t.ex. vilken station eller kanal det är eller vilken prosom sänds, visas på en teckenruta på mottagaren förgramtyp utsatt att mottagaren är utrustad med RDS. RDS-tjänsten underlättar programval, stationsinställning och stationsföljning, främst vid mobil mottagning. Mottagaren kan också utrustas så att den t.ex. ställer om från bandspelare till radio när RDS-signalen meddelar att det sänds trafikinformation. På motsvarande sätt kan en särskild larmsignal avges inför sändning av viktigt meddelande till allmänheten, VMA.

SOU 1991: 108

2 Frekvensplanering Kapitel 2

2.1 Planeringsnormer för frekvensanvändning

Vid planeringen av radiosändare söker man undvika att det upp-

kommer störningar genom att signaler från olika sändare påverkar mottagarna. För att mottagningen inte skall störas måste; det alltid finnas ett visst minsta avstånd, återupprepningsavstånd, mellan två sändare som använder samma frekvens. Inte heller sändare som använder frekvenser bör ligga alltför nära näraliggande varandra. avstånden såväl rumsligt som frekvens- De nödvändiga är. mässigt blir större ju högre sändareffekterna riksradiosänl storstadsområden med många närradiosändare, sändare i grannländema har i dare och i vissa fall nâraliggande princip allt tillgängligt frekvensutrymme tagits i anspråk och det är därför att öka sändarnas räckvidd och därmed inte möjligt räckvidd. Det är svårt att få en tillfredsställande sändningens skall ges för fler radiostationer. Ibland ljudkvalitet om utrymme är det dock möjligt att motverka störningsriskerna genom att använda antenner med riktverkan eller genom att begränsa antennhöjden. Vid frekvensplaneringen tar man hänsyn även till andra angränsande frekvensband. tjänster som utnyttjar För att åstadkomma med önskad ljudkvalitet måste mottagning från den önskade sändaren vara tillsignalstyrkan (fältstyrkan) som störningarna inte är allt för starka. räckligt hög, samtidigt Förhållandet mellan och störningarnas styrka kallas signalstyrka Det geografiska område där de föreskrivna

signal/störförhållartdet.

kraven och väsentligen är

på signalstyrka signal/störförhållande

kallar vi täckningsområdet. Då det i allmänhet är myckuppfyllda et svårt att nå alla platser vid alla tidpunkter brukar man nöja sig med något mindre än full täckning. Andelen av ytan inom det nominella täckningsområdet där en mottagare kan uppnå signaloch störkraven benämner vi tâckningsgraden. Man kan styrkeäven definiera tidstillgängligheten som den andel av tiden som sigoch störkraven uppfylls inom en given del av täcknalstyrkeningsområdet. och mellanvåg är planeringen mer För sändningar på långän för FM-radio, eftersom vågutbredningen varierar komplicerad med tiden på dygnet. Antalet användare som kan utnyttja ett visst tillgängligt fre-

kvensband är inte på förhand givet utan beror på de tekniska kriterier som ställs upp. Därför utgår de normer som används vid från och frekvensplaneringen vissa krav på mottagningskvalitet

Normerna skall ha SOU 1991: 108 täckningsgrad. bygger också på att mottagarna vissa tekniska egenskaper. _ Kapitel 2 Dagens kriterier utgår från statistiska grunder och bygger på att medelvärdet av den uppnådda täckningen är acceptabel. Däremot tolereras endast 1 % av tiden. Dessa kriterier är störningar accepterade av samtliga länder som deltagit i internationella platumma: neringskonferenser. I några länder har man i praktiken på dessa regler genom att öka antalet sändare till priset av mindre och sämre kvalitet. Vid all internationell koortäckningsornråden dock de överenskomna kriterierna. dinering tillämpas

2.2 Internationell koordination av

frekvensanvändning

är i betydande utsträckning internationellt Radioanvändningen utanför det reglerad eftersom den påverkar radioanvändningen land där den utsänds. Den internationella teleunionen, ITU, är ett av FNs fackorgan. Till grund för ITUs verksamhet på radioområdet ligger den internationella telekonventionen med det internationella radioreglementet, Radio Regulations (RR), som innehåller ett stort antal bestämmelser inom radioområdet. Denna regelsamling är mycket omfattande och i ständigt behov av modernisering på grund av radiokommunikationens internationella karaktär och teknikens av frekvensspektrum för olika snabba utveckling. Användningen ändamål läggs fast vid internationella planeringskonferenser, World Administrative Radio Conference (WARC), som sammankallas vid behov för att se över regelsamlingen. För närvarande pågår förberedelserna för WARC 1992 som skall hållas i Spanien. Det finns också etablerade procedurer att tillämpas av berörda länder om frekvensanvändningen i ett land kan orsaka störningar i ett annat land. I den internationella frekvenstabellen, RR _kap_ 8, indelas allt i olika segment eller band. tillgängligt radiofrekvensspektrum Dessa band avdelas för ett eller flera användningsområden. såsom satelliter och radiolänk. Tabellen beskriver rundradio, sjöfart, dock inte under vilka former som frekvenserna skall användas, dvs. vilka tekniska normer som skall gälla för användning eller skall vara av offentlig eller kommersiell natur. om användningen Denna typ av överväganden hanteras på regional och nationell nivå. För att säkra att RR och ITUs konferenser bygger på en acsom ITUs tekniskt rådgivancepterad teknisk grund verkar CCIR i CCIR är världsomfattande. de organ i radiofrågor. Deltagandet att utfärda rekommendatio- Syftet med CCIRs arbete är dessutom ner angående tekniska standarder.

3C

De tekniska normerna standardiseras alltmer och inom Europa SOU 1991: 108

för detta arbete. ETSI är ett nybildat standardise- Kapitel 2 svarar ETSI som fastställer europeiska tekniska standarder (ETS) ringsinstitut inom industri. Motför att åstadkomma harmonisering europeisk svarande harmoniseringsarbete för frekvensallokeringeuropeiska för europeiska post- och ar görs inom CEPT, ett samarbetsorgan

teleförvaltningar. Det internationella radioreglementet kan sågas ange grova ra-

av frekvensspektrum. På

mar för den nationella användningen

av vad som bestämts internationellt beslutar varje stat grundval inom sitt territorium. Syftet med det naom radioanvåndningen tionella frekvensplaneringsarbetet år att tillse att frekvensspekt-

ramen för utnyttjas så effektivt som rum inom radioreglementet så många användare och intressenter som möjligt och tillgodoser

möjligt.

2.3 Nationell koordination av frekvensanvändning

till den internationella telekonventionen är Genom sin anslutning Sverige inlemmat i den internationella planeringen för utnyttjan-

de av radiofrekvenser. I Sverige ansvarar televerkets frekvensförvaltning för planering

av frekvenser samt för att ge tillstånd till radioanoch fördelning Dessutom svarar frekvensförvaltningen för kontrollen vändning. över att meddelade villkor (tekniska krav på radioanlåggningar

efterlevs. Frekvensförvaltningens roll är här den statliga m.m.) och skall inte förväxlas med televerkets övriga afmyndighetens, Som för de beslut om frefärsdrivande delar. en utgångspunkt som skall fattas för radioanvändningen inom Svekvenstilldelning en svensk allokeringsplan för rige har frekvensförvaltningen gjort fördelningen av olika radiotjänster på skilda frekvensband.

I

2.3.1 Användningen av radiovågor

De__tre stora huvudgrupperna av radioanvândning utgörs av mobil och rundradio. Till denna huvudindelning kan radio, fast radio

läggas övriga användningar. mobil radio består av landmobil radio (kommunika- Gruppen maritim mobil radio tionsradio, mobiltelefon, personsökning), luftmobil radio (flygtrafikledning, (kustradio, sjötrafikledning), samt mobil satellitradio (maritim radiotrabolagskommunikation) luftmobil landmobil fik via satellit, passagerarkommunikation, och för kommunikation med långtradare i avtrafik för reportage

lägsna länder). fast radio av fast markbunden radio (radio- Gruppen utgörs för t.ex. telefoni, distribution till kabel-TVlänk dataöverföring,

4 l l l i nät) samt fast satellitradio (radiolänk för t.ex. telefoni, dataöver- SOU 1991: 108 2 föring och TV-överföring). Kapitel 2 Gruppen rundradio består av markbunden ljudradio och television samt satellitrundradio.

Övriga anvåndningar är radionavigering, radiolokalisering,

amatörradio, radioastronorni, rymdforskning och ISM (industriella, vetenskapliga eller medicinska ändamål).

2.3.2 Sveriges frekvenstillgångar för rundradiosändningar av ljudradio

Vid en internationell konferens i Geneve år 1984 har FM-bandet 87,5-108 MHz reserverats för rundradiosândningar av ljudradio inom Europa. Inom ramen för denna frekvensfördelning finns i Sverige i delen 87,5-104 MHz sändarnät för fyra rikstäckande radiokanaler som används över hela landet för Sveriges Radiokoncernens sändare för tre rikskanaler och lokalradion. Dessutom finns sändare för närradion. Ett antal frekvenser och sändarlägen för sändare med relativt låg effekt som har planerats in för Sveriges Radio-koncernens räkning har ännu inte tagits i bruk. Sverige har tillgång till frekvenser på lång- och mellanvåg, AM-banden, för rundradiosändning av ljudradio. Enligt den s.k. Genêveplanen från år 1975 har Sverige åtta frekvenstilldelningar för högeffektsåndningar mellan 148,5 och 1 606,5 kHz. Av dessa utnyttjas endast en för Sölvesborg MV. Frekvensbandet 104-108 MHz har i Sverige hittills utnyttjats av försvarsmakten, men bedöms att kunna öppnas för rundradiosändningar av ljudradio den 1 april 1992. Sedan tidigare har frekvensbandet 104-108 MHz planerats så att ett rikstäckande sändarnät kan etableras med möjlighet att bryta ned sändarnätet för sändningar över enskilda kommuner, det s.k. femte FM-nâtet. Sveriges tillgängliga frekvensutrymme och dess användningsområden redovisas i bilaga 4.

2.3.3 Televerkets utredning av frekvenstillgången

När principer och metoder utformas för hur beslut om tillstånd att använda radiosändare och tilldelning av radiofrekvenser skall fattas är det viktigt att bygga på kunskaper om hur stort det_ tillgängliga utrymmet inom radiofrekvensspektrum är. I november 1988 gav regeringen därför televerket i uppdrag att bedöma möjligheterna att tillgodose efterfrågan på utrymme för radiokommunikation i olika delar av Sverige på kort (3 år), medellång (3-10 år) och lång sikt (mer än 10 år). Uppdraget redovisades den 29 1989 i en rapport som utarbetats i samarbete mellan frejuni kvensförvaltningen och överbefälhavarens frekvenskontor.

I fråga om rundradiosândningar av ljudradio redovisas i rap- SOU 1991: 108 av beläggningssituationen i olika fre- Kapitel 2 porten följande bedömning kvensband. För lång- och mellanvåg gäller att utrymmet på lång sikt kan komma att bli fullbelagt om både närradio och kommersiell rundradio tas i drift i dessa band. För kortvåg kommer internationell överbeläggning kvarstå på lång sikt. Inom 87,5-108 MHz uppstår frekvensbrist även på lång sikt främst i befolkningstäta regioner om både närradio och kommersiell ljudradio ges plats samtidigt som digital ljudradio införs parallellt. inom bandet Det finns på kort sikt stor risk för frekvensbrist MHz i stora delar av landet. När det övre delbandet 87,5-108 104-108 MHz öppnas för rundradio kan risken för frekvensbrist komma att vara begränsad till de mest befolkningstäta regionerna och i områden med närhet till tätbefolkade områden i grannländerna, dvs. i Stockholmsområdet, Skånes syd- och sydvâstkust, Halland, Göteborgs och Bohus län samt västra delarna av Dalsland och södra Värmland. På lång sikt är det troligt att risk för frekvensbrist uppstår i större delar av landet. Behoven av frekvensutrymme kommer således öka markant på såväl kort, medellång som lång sikt. Även når det femte nätet blir tillgängligt kommer det enligt rapporten att uppstå frekvensbrist främst i befolkningstäta regioner. Bedömningen görs utifrån ett frekvensbehov som uppskattas till ca två kommunuppdelade FM-nât utöver de nuvarande fyra näten för riks- och lokalradio. De tillkommande behoven kan inte tillgodoses med mindre eller tillämpningar flyttas. En än att befintliga tjänster förutsättning för att på effektivaste sätt lösa problemen är att ingsker i form av exklusiva frekvensband för en en suboptimering användarkategori eller tjänst. Dessa slutsatser var dock baserade på antagandet att analog FM-trafik kvarstår av på sikt. Om den i stället successivt ersätts DAB blir slutsatserna på lång sikt annorlunda. Regeringen beslutade den 29 mars 1990 att överlämna rapporten till frekvensrättsutredningen (se 2.3.4).

2.3.4 Vissa andra utredningar

Närradioutredningen (U 1988:7) har i betänkandet (SOU 1990:70) Lokalt ledd närradio föreslagit bLa. att täckningsområdet för närradions sändare normalt skall kunna vara en kommun samt att den nuvarande skyldigheten att använda sändare som tillhandahålls av televerket skall upphöra. Förslagen utgår från att närradion skall ha kvar sin karaktär av föreningsradio. Frågan om närradions berörs inte. Betänkandet har remissbefinansiering handlats. Radiolagsutredningen (U 1985:5) har i uppdrag att göra en i systematiskt, termiöversyn av den radiorättsliga lagstiftningen

nologiskt och lagtekniskt hänseende med syfte att bl.a. uppnå SOU 1991: 108 större klarhet och överskådlighet. Uppdraget omfattar också vissa Kapitel 2 andra frågor (dir. 1985:21). Utredningen har vid flera tillfällen fått tilläggsdirektiv. För närvarande arbetar utredningen med ett uppdrag som den fick genom tillâggsdirektiv den 3 maj 1989 (dir. 1989:21). Utredningen skall behandla konsekvenserna av ett svenskt tillträde till den europeiska konventionen om gränsöverskridande television samt göra en översyn av kabelsändningslagstiftningen. Förslag i dessa frågor beräknas lämnas i början av år 1992. Frekvensrättsutredningen (K 1990:2) har i uppdrag att föreslå tillägg och ändringar i den radiorättsliga lagstiftningen som gäller planering och fördelning av radiofrekvenser samt tillstånd att inneha radiosändare. Utredningen skall också se över den nuvarande organisationen för frekvensförvaltning och tillståndsgivning samt lägga fram förslag som innebär att televerket skiljs från sin myndighetsutövning på radioområdet. Förslag väntas i början av år 1992.

SOU 1991: 108

Analys

B Kapitel 3

Krav och

3 möjligheter

3.1 Krav på frekvensutrymme

Inför ITUs konferens WARC 1992 redovisas ett utökat behov av frekvensutrymme framför allt från mobila efterfrågade tjänster. är i bandet l-3 GHz, men även trycket på VHF- Utökningarna och UHF-banden ökar alltmer. Sverige följer i detta sammanhang av frekvensden harmonisering som görs i Europa. Fördelningen mellan rundradiotjänster och andra tjänster är under spektrum diskussion. Ökade behov för rundradio har uppstått på grund av i

första hand införandet av ny teknik (DAB, HDTV). Nationella krav på frekvensutrymme för ljudradio i rundradiolokalradion och närradion samt banden kommer från riksradion, för kommersiell radio. Riksradions sändare utfrån förespråkare av taltidningar nattetid. Dessutom benyttjas även för utsändning för parallellsändningar av anahövs i framtiden frekvensutrymme loga och digitala ljudradiosändningar. finns ett femtiotal outnyttjade fre- I gällande frekvensplaner för riksradion och lokalradion. För kvenstilldelningar reserverade i vissa av dessa bedöms det inte föreligga något behov, medan det andra fall kan bli aktuellt att bygga ut sändare. Organisationer inom nârradion har framfört krav på kraftigt Nârradio utvidgade sändningar av regional eller lokal ljudradio. för nårradiosänds i dag på ca 160 orter. Det finns reservationer frekvensbehov sändare på ytterligare ca 200 platser. Ytterligare sändare skall ges ökad räckvidd. Utkan uppstå om befintliga har varit att närradiosåndarna skall ha en liten gångspunkten 5 km. Med tiden har dock förhöjd räckvidd medgivits räckvidd, för omkring två tredjedelar av sändama. Det kan nämnas att närföreslår att nårradiosändningar normalt skall radioutredningen kunna tas emot i hela den egna kommunen. för kommersiell radio önskar också få tillgång till Förespråkare sändningsfrekvenser. Det kan antas att intresset för sådana sändområden. önskemålen om räckvidd ningar år störst i tätbefolkade varierar troligen, men man torde kunna räkna med krav från den kommersiella radions sida att få använda starka sändare. Om en övergång till digital sândningsteknik skall kunna genomföras krävs att det finns möjlighet att under en övergångstid

sända parallellt i både analog och digital teknik. Ett frekvensutreserveras för sådana parallellsândningar. Paralrymme behöver lellsändningarna behöver dock inte placeras i samma frekvensut-

rymme.

3.2 Bättre utnyttjande av frekvensutrymme SOU 1991: 108

Kapitel 3 Om ytterligare sändningar skall beredas plats kan olika åtgärder för att motverka frekvensbristen inom ljudradioområdet övervägas. Vissa av dessa innebär att vi, med i princip oförändrad teknik, tar i anspråk frekvenstillgångar son1 inte utnyttjas och på så sätt utnyttjar det existerande frekvensutrymmet bättre. Exempel på sådana åtgärder är

1) att använda outnyttjade frekvenser i långvågs- och mellanvågsbanden, 2) att utnyttja ledigt utrymme i FM-bandet under 104 MHz, 3) att utnyttja frekvensbandet 104-108 MHz.

Det finns också åtgärder som innebär att man övergår till ny teknik som mer effektivt tar till vara på tillgängligt frekvensut-

rymme. Övergång till digital sändningsteknik är ett exempel på en

sådan åtgärd. Möjligheterna att tillgodose frekvensbehoven för kommersiell ljudradio beror i hög grad på hur stora dessa frekvensbehov antas vara. För samtliga frekvenstillgångsalternativ gäller att överfyllnad av frekvensutrymmet leder till att en eller flera stationer blir störda i hela eller delar av sina serviceområden. Omfattningen av dylika konsekvenser kan dock endast beräknas när konkreta behovsscenarier specifieerats. I följande avsnitt behandlas möjligheterna att utöka ljudradiosändningarna i Sverige. Varje frekvensband redovisas för sig.

SOU 1991: 108

4 och

Långvågs- Kapitel 4 mellanvågsbanden

Sverige har åtta frekvenstilldelningar för högeffektsändningar på

mellan 148,5 och l 606,5 kHz. Av dessa utlång- och mellanvåg MV. Det skulle därmed vara teknyttjas endast en för Sölvesborg för flera sändare niskt möjligt att utnyttja högeffekttilldelningarna på olika orter i landet. Dessutom finns på mellanvåg frekvenstill-

delning för tre kanaler för lågeffektsändningar (högst l kW), vilförutsatt ka vardera kan användas för flera sändare inom landet, från varandra. att de befinner sig några hundra kilometer i Stockholm har aktualiserat möjligheterna Närradioföreningen Detta kan i att etablera närradiosändare på mellanvågsbandet. som reserverats för lågeffektförsta hand ske på de tre frekvenser 1 602 kHz. Varje sådan sändare (max 1 kW) på l 485, l 584 och frekvens kan användas för flera sändare inom landet om återupp-

är tillräckligt stort. Dessa tre kanaler kan sålerepningsavståndet des räcka till kanske något tiotal sändare i landet. De fem outnyttjade tilldelningama på mellanvåg (Kiruna MV, MV och Bohuslän MV) kan Piteå MV, Östersund MV, Stockholm än den också användas för shdningar på avsevärt lägre effekt maximalt tillåtna 600 kW, varvid även här flera sändare kan För att få en räcketableras på samma sändningsfrekvenslkanal. krävs en antenneffekt på mellan 250 vidd av ca fem kilometer och 1 000 W, beroende på antennarrangemang och de lokala för-

hållandena i övrigt. Det finns inga principiella hinder mot att utnyttja längvåg och

mellanvåg för kommersiella radiosändningar. Långvågs- och melhar dock vissa begränsningar. En del av dagens lanvågssändningar radiomottagare saknar mottagningsmöjligheter för långvågs- eller

mellanvågssändningar, även om antalet mottagare med åtminstone för mellanvåg ökat avsevärt på senare tid. Sändarutrustningen långvågs- och mellanvågssändare är avsevärt dyrare än för FMsändare. Dessutom blir ljudkvaliteten sämre än med FM. Vidare dimensioneras rundradiosändare för långvågs- och mellanvågssändningar i första hand för markvågsutbredning (se 1.2), vilket nattetid. Mottagningen innebär att sändare kan få dålig täckning bli kraftigt störd av avlägsna stationer på samma eller intilliggan-

de frekvenser. Sveriges frekvenstilldelningar i långvågs- och mellanvågsbanatt använda för kommersiella radiosändden är således möjliga men intresset för sådana sändningar bedöms inte bli så ningar, stort. Det kan därför vara nödvändigt att finna andra sändningsför reklamfinansierad radio. möjligheter

Kortvåg används uteslutande för sändningar till utlandet. SOU 1991: 108 Trängseln inom kortvågsbanden för rundradio år mycket stor. Kapitel 4

SOU 1991: 108

FM-bandet under 104 MHz

5 Kapitel 5

i frekvensbanden 815-104 MHz används för Sveriges tilldelningar Radios samt för närradiosändningar. Det Sveriges sändningar reklamfinansierafinns ett antal möjliga åtgärder för att inrymma i frekvensbandet under 104 MHz. de ljudradiosândningar

A) Att ändra nu gällande planer. sändare. B) Att använda ledig tid i befintliga C) Att utnyttja befintliga sändare som idag används för annat

ändamål. men som ännu in- D) Att använda sändare som är inplanerade te kommit till utförande.

5.1 Andrade planeringskriterier

att inplanera nya frekvenser ut- En bedömning av möjligheterna över Genêve-planen har gjorts. Om nuvarande planeringskriterier när ljudradiosändningarna utökas med kommersiell ljudtillämpas radio beräknas frekvensbrist uppstå i södra och mellersta Sverige samt utmed kusten i norra Sverige. Frekvensbristen uppstår

främst kring storstäderna där behoven är störst. I Stockholmsomi dag samtliga inplanerade sändare. Även Lund, rådet utnyttjas är fullbelagda. i Malmö Landskrona och Helsingborg Trängseln Oslo och Köpenoch på västkusten beror delvis på närheten till Götaland och Svealand samt Norrlandskusten är i

hamn. Övriga

det närmaste Endast i Norrlands inland finns goda fullbelagda. möjligheter att hitta frekvenser för lågeffektsstationer.

Det har framförts förslag om att förändra dagens planeringsnormer för att få plats med fler sändare i frekvensbanden 87,5-

l04 MHz utöver de inplanerade. Det kan då visa sig nödvändigt

att modifiera befintliga sändare, t.ex. genom att reducera antenneffekt, eller genom att utnyttja riktantenner. höjd eller utstrålad att sänka kraven eller

Genom på främst signal/störförhållandet

kan sändarna placeras genom att acceptera en lägre täckningsgrad närmare geografiskt och i frekvens. Ett större antal sändare skulle därmed kunna inrymmas i ett givet fekvensområde. En sådan pla-

att det skulle behövas flera sändare nering skulle dock medföra för rikstäckande program, t.ex. från Sveriges Radio. En ändring av planeringskriterierna för att få plats med flera att radiosystemets och radiomottasändare skulle dock innebära inte kan utnyttjas fullt ut.

garnas ljudkvalitetsmässiga potential

som täckningsområde för de redan Såväl mottagningskvalitet

etablerade programkanalerna kan påverkas. Det kan inte uteslutas SOU 1991: 108 att modifieringar av befintliga sändare därmed leder till sämre Kapitel 5 kvalitet för vissa lyssnare. De FM-mottagare som marknadsförs och används i dag uppvisar en mycket stor variation beträffande typer, tekniskt utförande och prestanda. Man måste därför räkna med att de allra enklaste FM-mottagarna på marknaden och hos allmänheten i vissa fall kan ge en oacceptabel mottagningskvalitet eller bli obrukbara om planeringsnormerna ändras i detta avseende. Detta förhållande bör ses mot bakgrunden av att kvaliteten hos övriga audioutrustningar går mot en allt högre grad av teknisk fullkomlighet. Valet gäller god kvalitet till en låg kostnad men med litet programutbud, eller sämre ljudkvalitet och mindre rörliga/dyrare mottagare med ett större programutbud. Problemen torde endast delvis kunna kompenseras med ytterligare sändarutbyggnader och förbättringar av mottagningsanläggningarna. Riktantenner hos mottagarna, som är vanliga i TV-sammanhang, kan användas för att avsevärt förbättra signal/störförhållandet. Detta innebär dock att lyssnarmöjligheterna begränsas eftersom det senare i princip omöjliggör mobil och portabel mottagning. Enstaka omplaneringar i bandet skulle kräva koordinering med våra grannländer, medan en total frekvensmåsig omplanering skulle kräva internationella planeringskonferenser. För att så effektivt som möjligt kunna tillgodogöra sig det ökade utrymmet skulle troligen en total frekvensmässig omplanering av bandet behöva göras. l den mån en omplanering av bandet skulle medföra att befintliga stationer flyttas skulle den också medföra mycket höga kostnader. Priset för att få plats med fler program år ett allt mindre täckningsområde för varje station. I de fall en större awikelse från de vedertagna planeringskriterier skulle behöva tillämpas, kan dessutom mottagningstillförlitligheten för den nyligen introducerade RDS-tjänsten komma att påverkas negativt. RDS-tjänsten bedöms som alltmer oumbärlig vid en ökad stationstäthet och Ökad packningsgrad på FM-bandet därför att den på flera sätt underlättar programval, stationsinställningen och stationsföljningen, främst vid mobil mottagning. En förändring av planeringsnormerna inom hela FM-bandet med syfte att få plats med fler radiosändare skulle därmed innebära ett stort ingrepp i den befintliga strukturen. En omplanering skulle bli mycket kostsam. I praktiken är man därför bunden till huvuddragen i planeringen av frekvensbandet upp till 104 Ml-Iz. En omplanering av bandet med optimala metoder övervägdes inför ITU-konferensen 1984. Redan då bedömdes detta ge dålig utdelning med hänsyn till den redan etablerade infrastrukturen och de stora nackdelar som en totalförändring skulle medföra. Enligt vad som rapporteras till internationella organ inom områ-

baserat SOU 1991: 108 det (CCIR och EBU) finns det i dag inte tekniska motiv, utveckling, för att generellt ändra de pla- Kapitel 5 på mottagarteknikens neringskriterier som hittills tillämpats. Den möjlighet som kvarstår är därmed enstaka omplaneringar MHz, utan at! huvuddragen i sändarnätet i FM-bandet 87,5-104 kan medföra att befintliga sändapåverkas. Sådana omplaneringar eller förses med riktantenn. Det skulle re behöver byta frekvens ett antal sändare i FM-bandå vara möjligt att etablera ytterligare det 87,5-104 MHz. Dessa ändringar kan göras på en rad olika

Sätt. har studerats ett alternativ som Inom ramen för utredningen innebär att sändare med 1 kW uteffekt, motsvarande sändare med 20 km räckvidd, samt i 15 andra orter. Det placeras i storstäderna har bedömts vara möjligt att inrymma tre sådana sändare i Stockholm, två sändare vardera i Göteborg och Malmö samt en ny sändare i var och en av tätorterna Helsingborg, Jönköping, Borås, Örebro, Södertälje, Eskilstuna, Västerås, Linköping, Norrköping, Karlstad, Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå. Det ökade Uppsala, antalet sändare kan dock medföra en viss kvalitetsförsämring på

en del platser. Även ett alternativ med starkare sändare, 10 kW med 50 km har studerats av televerkets frekvensförvaltning. Som räckvidd åskådningsexempel har valts fallet att tre nya 10 kW-högeffektsändare med 50 km räckvidd i Stockholrn/Nacka på frekvenserna 89,7 MHz, 94,4 MHz och 98,4 MHz. Dessa tre nya sändare skulle dock väsentligt inskränka serviceområdet för utlandsprogrammets

sändare på 89,6 MHz, Sigtuna närradiosändare på 94,4 MHz och närradiosändare Detta medför Danderyd-Täby på 98,3 MHz. dock inte att de tre nya högeffektfrekvenserna är olämpliga. de tre nämnda störda sändarna har nämligen avsevärt Samtliga lägre effekt än 10 kW och enligt gängse frekvensplaneringsmetofrekvenser för de tre mindre der skulle då förslag till alternativa sändarna tas fram. Starkare sändare med 50 km räckvidd beräknas kunna inrymomfattande plamas på enstaka platser, men det kräver ett mer både inom Sverige och med utlandet. Det förutses neringsarbete krävs en del arbete med kooratt det på grund av störningsrisker med utlandet för Malmö, Helsingborg och dinering exempelvis sändare skulle även leda till problem i sta- Göteborg. Starkare med tillhörande Fler tionsarbetet höga ombyggnadskostnader. närradiosändare kan behöva bytas om starkare sändare skulle inför kommersiell radio. Även andra sändare med hög efrymmas fekt eller utländska sändare skulle kunna bli störda, och frekvenskombinationer som är riskabla för luftfarten skulle kunna uppstå. med 20 km räckvidd täcker huvuddelen av befolk- Sändare i alla aktuella tätortsområden. De intresseanmälningar ningen in till televerkets frekvensförvaltning visar att som har kommit och 20 km räckvidd är minst lika atsändare med l kW uteffekt

traktiva som 10 kW Uteffekt och 50 km räckvidd med tanke på SOU 1991: 108 att det sannolikt går fortare att tilldela en 1 kW-frekvens, och att Kapitel 5 det sannolikt blir lättare att bereda utrymme för flera konkurrerande kommersiella l kW-sändare på samma ort. Dessa alternativ får ses som exempel på vad som kan uppnås genom omplanering av FM-bandet under 104 MHz. Nya sändare utanför de här angivna orterna, särskilt i mer kan även inrymmas glesbefolkade delar av landet. Vid beräkningarna har man inte tagit hänsyn till ett eventuellt behov av starkare närradiosändare. Om närradiosändarna skall vara kommuntäckande, som närradioutredningen föreslår, kommer det knappast bli möjligt att inrymma fler sändare i FM-bandet under 104 MHz. En ändring av nu gällande frekvensplaner måste göras för att de sändare som behandlats i detta avsnitt skall kunna tas i drift. Vid val av frekvens för en ny FM-sändare behöver utredas hur stor del av den nya sändarens täckningsområde som är störningsfri hur mycket den nya sändaren inkräktar på andra respektive sändares täckningsområden. Till en sådan utredning hör också frågan om vilka kostnader för ändringar och övriga åtgärder som erfordras för att skapa en optimal frekvensmiljö med den nya sändaren. Det beräknas ta mellan sex månader och ett år från det att en ändring aktualiseras tills dess planen har ändrats och den nya sändaren kan tas i bruk.

5.2 Sända på ledig tid

Vissa av de befintliga sändarna används inte kontinuerligt för sin huvudsakliga uppgift under hela dygnet. Detta gäller bl.a. sändaren utlandsprogram i Stockholm som tidvis sänder rikspro-

förc

gram. Aterutsändning av annan programkanal inom SR-koncernen medför för närvarande att samma program, i begränsad utsträckning under kvällar och helger samt under nätter, sänds över två sändare i samma område. Även Radio Stockholms särskilda sändare för sänder tidvis samma program som invandrarprogram ordinarie sändare. Vidare finns det närradiosändare där sändande sammanslutningar endast sänder ett fåtal timmar per dygn, medan övrig tid upptas av en s.k. informationsslinga. Enligt närradionâmndens statistik utnyttjas ca 100 närradiosändare för föreningssändningar under i genomsnitt högst fem timmar per dygn (se bilaga 5). Det skulle således vara möjligt att upplåta sådana sändare för reklamfinansierade radiosändningar under den tid då sändarna inte används för sin huvudsakliga uppgift. Eftersom dessa sändare befinner drift är de tekniskt möjliga att använda för sig i full kommersiella ljudradiosändningar så snart nödvändiga politiska beslut har fattats och eventuella tekniska modifieringar slutförts.

Tillkommande användning av befintliga sändare ställer krav på SOU 1991: 108

ytterligare programförbindelser och omkopplingsutrustning. Kapitel 5

5.3 Överta befintliga sändare

l FM-bandet 87,5-104 MHz kan befintliga sändare, som i dag används för annat ändamål, övertas för reklamfinansierade ljudra-

diosändningar. Närradions sändningstid har på en del orter ökat mycket krafi första hand resultatet av att ett tigt under senare år. Detta är mindre antal föreningar har ökat sin sändningstid bl.a. genom att helt dominera nytillkomna sändare. Ca en tredjedel av närradio- Malmö, Lund och Nyköping domineras av sändarna i Stockholm, som sänder allmänt inriktad musikradio. I exett fåtal föreningar empelvis Göteborg användes under år 1990/91 tre sändare i huvudsak för Radio SAF. kan ses som en förövning för kommersiell Dessa sändningar radio. Vissa andra föreningar har redan börjat sända reklam, trots att kommersiell reklam inte får sändas i närradion. Ett antal av musikradio kan de föreningar som i dag sänder allmänt inriktad så snart det blir tillåtet tänkas upphöra med närradiosändningarna Om det blir tilllåtet med reklamfinansierade radiosändningar. med reklamfinansierade skulle troligen ett ljudradiosändningar som används på större orter inte antal av de närradiosândare ändamål, utan i stället kunna längre behövas för sitt nuvarande utnyttjas för reklamfinansierad ljudradio. Föreningssändningarna skulle då kunna få plats i ett mindre antal sändare. De övertaliga sändarna bör kunna övertas så snart nödvändiga beslut är fattade.

5.4 Inplanerade men outnyttjade frekvenstilldelningar

radiokanaler i frekvensbanden 87.5- Sverige har fyra rikstäckande Ett 104 MHz som i dag används för Sveriges Radio-koncernen. 50-tal av de sändare som reserverats för Sveriges Radios behov enligt Geneve-planen 1984, har emellertid inte tagits i bruk. Outdelar av landet och har en effekt nyttjade sändare finns i olika som varierar mellan 30 och 6 000 W, bl.a. är de två som reserve- MHz rats för Sveriges Radio på 100,2 MHz i Göteborg och 100,6 i Malmö nu lediga. Räckvidden varierar mellan några km och

fem-sex mil. Av de ca 400 sändare som planerats in för närradio har ca 160 tagits i bruk. Därmed beräknas drygt 200 sändare under 104 Ml-lz avsedda för närradio vara outnyttjade. I den mån det inte är aktuellt att sända närradio över dessa sändare kan de reserverade fre-

kvenserna användas för reklamfinansierade ljudradiosändningar. SOU 1991: 108 Dessa är fördelade så att minst en sändare med en planerad effekt Kapitel 5 på mellan 10 W och 300 W kan utnyttjas inom var och en av landets kommuner. Utöver dessa finns även ett mindre antal för närvarande outnyttjade sändningsfrekvenser reserverade i frekvensplanen under 104 MHz för lokalradions ytterligare nedbrytning. Sveriges outnyttjade frekvenstilldelningar i bandet 87,5-104 MHz som är reserverade för riksradion och lokalradion redovisas i bilaga 5. Huvuddelen av de sändare som är inplanerade men ännu inte tagits i bruk finns i glesbygdsområden. Möjligheterna att planera in nya sändare i frekvensbanden 87,5-104 MHz i storstadsområdena är däremot små eftersom områdena runt storstäderna i dag är i det nännaste fullbelagda. Det torde därmed vara möjligt att på olika ställen i landet använda planerade men ännu inte uppförda sändare i frekvensbandet under 104 MHz. De sändare som avses i detta avsnitt finns med i gällande frekvensplaner och kan alltså tas i bruk utan att det krävs någon koordination med våra grannländer. I princip kan sândarna börja användas när beslut fattats och utrustningen installerats. Eftersom Geneve-planen från 1984 ständigt kompletteras för att uppnå yttäckning kan man dock inte med säkerhet säga att alla outnyttjade frekvenser är användbara i praktiken. Behovet av att använda dessa frekvenser för sina ursprungliga ändamål kan omprövas. För att bedöma om de sändare som reserverats för Sveriges Radios behov kan tas i bruk för reklamfinansierade radiosåndningar måste det vidare ske en avvägning mellan intresset för sådana sändningar och Sveriges Radios behov att utnyttja sändarna. Detta gäller även närradions reserverade men outnyttjade frekvenser.

SOU 1991: 108

6 FM-bandet 104-108 MHz

Kapitel 6

Slutakten från WARC 1984 är ett regionalt avtal mellan länderna och vissa delar av arabvärlden. Avtalet innehåli Europa, Afrika och vidhängande procedurer. Frekvensler en plan för ljudradio bandet 104-108 MHz är avsett för rundradiosândningar av ljudra-

dio i Europa. för nationella nät (P1, P2, P3 I planen har Sverige tilldelningar struktur i bandet 875-104 MHz. Det s.k. och P4) enligt dagens femte FM-nätet i 104-108 MHz ger oss tilldelningar för ett kommunindelat Detta innebär att varje kommun i lannät i Sverige. det är täckt av en sändare eller av flera sändare när det gäller stora kommuner. Tilldelningarna kan antingen användas oberoende ned sändarnâtet för såndav varandra med möjlighet att bryta över enskilda kommuner, eller sammankopplas till ett riksningar för Frekvensbandet 104täckande sändarnät ett program (P5). 108 MHz har i Sverige hittills utnyttjats av försvarsmakten. fotnoterna 587, 588 och 589 i Radioreglementet kan al- Enligt ternativ allokering till rundradio göras i egna avtal för bl.a. Sverige, Finland, Polen, Tyskland (tidigare DDR) samt Sovjetunionen. Därmed är det fullt möjligt att ändra och utöka Geneve-planen 1984 för frekvensbandet 104-108 MHz. För att ljudradioplanen från Geneve 1984 skall kunna implementeras innan 1996 krävs

avtal mellan dessa länder. Vissa stater i Östersjöområdet upprätta-

de ett avtal 1986 om att öppna 19 frekvenser och ett avtal 1989 om att med 9 frekvenser. Frekvenserna komplettera ytterligare den 1992. Under 1991 fullbordades avtalet släpps från 1 januari så att hela frekvensbandet 104-108 MHz öppnas för rundradiosändningar av ljudradio från den 1 april 1992. Enligt tidigare planer skulle dessa frekvenser för rundradiosändningar av öppnas ljudradio den 1 januari 1996. Avtalet från 1991 är undertecknat av Danmark, Norge, Polen, har hittills endast skrivit un- Sverige och Tyskland. Sovjetunionen der avtalen från 1986 och 1989. Eftersom de baltiska staterna änav ITU fortfarande för nu inte är medlemmar står Sovjetunionen deras har gjort ett separat avtal med förhandlingsrätt. Sverige Finland om användningen av bandet 104-108 MHz. Således kan frekvensbandet 104-108 MHz tas i bruk i Sverige från den 1 april 1992 enligt Geneve-planen 1984. Modifikationer med slutakten till WARC 1984. Flera andra får göras i enlighet länder har redan tagit bandet i bruk för analoga västeuropeiska FM-sändare. Radio AB har föreslagit att frekvensområdet 104-108 Sveriges Ml-Iz skall för med digital teknik utnyttjas ljudradiosändningar

och att inga sändningstillstånd skall beviljas inom detta frekvens- SOU 1991: 108 band för analog FM-sändning förrän frågan i sin helhet är av- Kapitel 6 gjord. Sveriges Närradioförbund å sin sida har föreslagit att detta frekvensband skall användas för FM-sändningar av närradio med analog teknik och att digitala sändningar kan läggas i ett nytt och helt annat frekvensband för att inte spärra utbyggnad av lokal radio. Om hela frekvensbandet 104-108 MHz skall användas för sändningar med F M-teknik kan olika alternativ urskiljas.

a) Den befintliga planen, enligt vilken ett rikstäckande, kommunuppdelat nät skall byggas upp, skulle kunna följas. Det femte nätet bevaras således. På så sätt får man rikstäckande sändningsnät och har dessutom möjlighet att dela upp det så att ett lokalt program kan sändas ut i varje kommun. Det har vid senare studier visat sig möjligt att placera en eller två storsändare i vardera Stockholm och Göteborg utan att möjligheten att etablera det femte nätet påverkas särskilt mycket. Om denna lösning skulle väljas kan man alltså förbättra sändartillgången i de två största städerna men ändå ha kvar möjligheten att bygga ut det femte nätet.

b) Tre storsändare placeras i Stockholm, Göteborg och Malmö och en storsåndare vardera i ett antal orter över hela landet, vilket förutsätter att planen för det femte nätet awecklas.

c) Flera storsändare placeras endast i Stockholm, Göteborg och Hela bandet över 104 MHz används då för storstä-

Malmö.

derna. Aven i detta alternativ utgår alltså det femte nätet.

Även om det femte nätet inte skall byggas utgör grannländernas högeffektsändare restriktioner för planeringen av bandet. Utan att beräkningarna för detta fall har utförts i detalj, bedöms det som sannolikt att både alternativ b) och c) kan tillgodoses. Detta förutsätter emellertid ett avsevärt och tidsödande internationellt koordineringsarbete. Med hänsyn till behovet att bereda plats för digitala sändningar (se avsnitt 7) bör man också studera möjligheten att utnyttja frekvensbandet 104-108 MHz till hälften för analog FM och till hälften för digitala ljudradiosändningar. Det kommer då inte vara möjligt att etablera det femte nätet. Däremot skulle man kunna uppföra de delar av det femte nätet som använder sändare i den del av frekvensbandet som kan disponeras. Det bedöms som möjligt att på så sätt nå ca 65 % av befolkningen med sändningar. Detta sândningsnät skulle kunna tas i bruk ett år efter beslut. Storstadsområden och andra större tätorter skulle kunna få flera sändningsmöjligheter på bekostnad av grannkommunerna. Om vissa tilldelningar i frekvensplanen flyttas från omgivande kom-

muner till storstadsområden och andra tätorter kommer ytterliga- SOU 1991: 108 med 20 km räckvidd att kunna upprättas i Stock- Kapitel 6 re två sändare och Malmö samt i de tidigare nämnda 15 större holm, Göteborg tätorterna. bedöms till sex månader efter beslut. Tidsåtgången

SOU 1991: 108

ljudradiosändningar

7 Digitala Kapitel 7

7.1 Inledning

Ett sätt att mer effektivt ta till vara tillgängligt frekvensutrymme, bereda program, skulle vara att och därmed plats för ytterligare

utnyttja digital sändningsteknik. För att det skall vara möjligt att ta ställning till hur stor del av

104-108 MHz som kan användas för kommersielfrekvensbandet är det nödvändigt att diskutera hur stort la ljudradiosändningar för en framtida introduktion av difrekvensutrymme som behövs

gitala sändningar. beskrivs den digitala ljudteknikens förutsättningl det följande Det bör dock en viss ar och möjligheter. påpekas att det råder vad nedanstående beskrivning eftersom DABosäkerhet gäller

tekniken ännu år under utveckling. komma att ha störst betydelse för hur De faktorer som kan kan introduceras och i Sverige, är när snabbt DAB accepteras att finnas till spridningen av mottagare kommer rimliga priser, hos allmänheten, vilka frekvensband som komdessa mottagare mer att användas, koordinering med andra länder och givetvis tillför hur en etablering av DAB i gången på program. Ett scenario

Sverige kan komma att gå till redovisas i bilaga 7. DAB förutsätter nya sändare och mottagare varför det i prakti-

ken måste ske en successiv övergång till digitala sändningar.

av motta-

Övergångstidens längd beror på hur snabbt spridningen

allmänheten kommer att ske. Under övergångstiden gare bland kan man anta att många programtjänster kommer att sändas pa-

teknik. Därför kommer ett större rallellt i både analog och digital krävas än om enbart analog teknik används. frekvensutrymme Under denna tid, med begränsad tillgång till frekvenser, utnyttjas

teknikens bättre frekvensekonomi i full utsträckinte den digitala r ning. första kommersiella DAB-mottagarna beräknas lanseras De vid mitten av 1§§O-talet. Man kan räkna med en långsam intro-

som sedan sjunker snabbt när duktion med inititalt höga priser av DAB-mottagare tar fart (jfr CD:ns utveckling). försäljningen behöver därför DAB- och FM- Under en ganska lång period samexistera. Det går inte att på förhand ange hur lång sändningar att vara. Parallellsändningar av t.ex. riksdenna period kommer Det bedöms dock som sannolikt att programmen blir nödvändigt. även långt efter en introduktion av DAB, en del av FM-bandet, för av lokala program. Kostkommer att utnyttjas FM-sândning naderna för ett rikstäckande DAB-nåt är ännu oklara.

7.2 Frekvensblockens uppbyggnad i DAB- SOU 1991: 108

systemet Kapitel 7

Det system för digitala ljudradiosändningar som är utvecklat i Europa innebär att ett antal ljudradiokanaler sänds ut tillsammans i ett frekvensblock. Bredden på frekvensblocken är fastställdd till 1,5 MHz. I varje sådant frekvensblock kommer 4-6 stereoprogramkanaler av samma typ som dagens riks- och lokalradio att kunna sändas ut. Ett exempel på ett frekvensblocks uppbyggnad i DAB-systemet redovisas i bilaga 8. DAB är mycket spektrumeffektivt vid nationella sändningar. Detta beror på att en programgrupp kan sändas inom samma frekvensblock över hela landet, dvs. man behöver inte växla frekvens som vid FM-sändningar. Medan FM-sändare som använder samma eller näraliggande frekvenser måste ligga på ett visst avstånd från varandra innan frekvenserna kan upprepas, kan sändare för digitala sändningar i angränsande områden använda samma frekvens. Om så bara en enda programkanal skiljer sig mellan två programgrupper måste dock två olika frekvensblock användas. På samma frekvensutrymme som i dag går åt för en rikstäckande stereoprogramkanal (ca 4 MHz) får det plats 8-12 rikstäckande stereoprogramkanaler med DAB. Detta motsvarar två frekvensblock. Ett DAB-nät för enbart nationell sändning kan således sägas vara upp till tio gånger mer spektrumeffektivt än motsvarande FM-nät. Spektrumeffektiviteten avtar dock när nätet bryts ned i regionala eller lokala täckningsområden. För ett komplett system med nationella, regionala och lokala sändningar torde effektiviteten vara 3 gånger större än motsvarande FM-system. Effektiviteten avtar ytterligare om behovet av regionala eller lokala kanaler är mindre än vad som finns i ett frekvensblock. Om inte alla kanaler i ett frekvensblock utnyttjas avtar således effektiviteten för regionala/lokala sändningar. Vidare krävs ett gemensamt sammanhängande sändarnät för ett antal parallella kanaler för att man skall kunna utnyttja de frekvensekonomiska fördelarna med digital ljudradioteknik fullt ut. Om DAB skall användas för regionala eller lokala sändningar måste flera frekvensblock användas. Ett frekvensblock som används för nationella sändningar som täcker hela landet kan inte användas för regionala eller nationella sändningar. På samma sätt kan ett frekvensblock som används för regionala sändningar i ett geografiskt område inte användas för lokala sändningar inom samma geografiska område. Det är emellertid möjligt att på nytt använda samma frekvensblock för andra lokalradioprogram i andra regioner, förutsatt att avstånden mellan de olika regionerna är så stort att störningar inte kan uppstå. Ett frekvensblock som används för att sända ut regionala program i en annan region kan också utnyttjas

SOU 1991: 108 för lokala program med begränsad räckvidd. Ju fler frekvensblock som finns att tillgå i frekvensspektrum desto större blir således Kapitel 7 möjligheterna att flexibelt planera ett sändarnät så att man i hela och lokala landet har tillgång till ett antal nationella, regionala sändningar. med stor sannolikhet att utformas så att det Systemet kommer kvalitet som önskas i distributionsledet. Om går att välja vilken

vissa radiostationer skulle acceptera en lägre ljudkvalitetsnivå,

där det talade ordet t.ex. nyhets-, sport- och informationskanaler skulle det bli möjligt att en sådan programgrupp skulle överväger, kunna få dubbelt så många programkanaler inom ett givet frekvensblock. Inom ett frekvensblock kan även en programgrupp med kanaler av olika teknisk kvalitet tillåtas, så att ett flexibelt utformande av blocket vilket ökar valmöjligheten för möjliggörs, programbolag inom samma region, som har olika önskemål om teknisk kvalitet på utsändningarna. Ett rikstäckande DAB-nät skulle troligen bestå av ca 150 sändare i landet. Befintliga storstationer, slavsändarplatser och vissa andra master skulle gå att utnyttja till detta nät. Hur distributionen av signaler från programbolag ut till dessa sändare skall gå till är under utredande. Det troliga är en blandning av länk-, fiber- och satellitförbindelser och att många av de redan befintliga förbindelserna kommer att användas.

7.3 Aktuella frekvensband för DAB

Oavsett vilket frekvensband som väljs för DAB i Sverige måste koordinering ske med grannländerna för att inte DAB-tjänsten skall störa eller störas av tjänster på samma eller näraliggande frekvenser. Sändare för digitala sändningar kan använda samma frekvens i angränsande områden om de innehåller samma program under förutsättning att ett frekvensblock inte används i grannlänstörs. För att olika länderna på ett sådant sätt att sändningarna sätt krävs der i Europa skall kunna använda DAB på ett effektivt överenskommelser om vilka frekvenser olika länder skall använda. Med anledning av detta föreslås från tyskt håll att en europeisk planeringskonferens för FM-bandet med hänsyn till DAB genomförs under 1996. En sådan konferens torde vara nödvändig av DAB. för att få en mer utbredd och permanent användning frekvensblock skulle kunna förde- Ett exempel på hur nationella las i Europa redovisas i bilaga 9. Tillgång på lämpliga frekvensband är naturligtvis en avgörande l det faktor för om, när och hur DAB skall kunna introduceras. europeiska samarbetet för att ta fram ett digitalt ljudradiosystem för att samordna frekvensanvändningen till sker ansträngningar området 60-250 MHz. De frekvensband som i första hand diskuteras för DAB är det nuvarande band II (FM-bandet 87,5-108

MHz) och band III (kanal 11-12), främst av tekniska, men också SOU 1991: 108 av ekonomiska skäl. Under 60 MHz uppstår nämligen emellanåt Kapitel 7 problem med långväga störningar och över 250 MHz kan mottagningsproblem uppstå vid mobil mottagning med höga fordonshastigheter. Vid ännu högre frekvenser (band IVN, 470-854 MHz) måste avståndet mellan sändarna för den typ av nät som DAB skall sändas över göras väsentligt mindre än dagens, vilket leder till mer komplexa och dyrbara sändarnät. På lång sikt är det meningen att DAB successivt skall ersätta FM-sândningarna i bandet 87,5-108 MHz. Därför ses FM-bandet som den slutgiltiga platsen för DAB i Europa. I väntan på att detta kan genomföras kommer övergångslösningar att skapas i flera länder. TV-kanal 12 har därför nämnts som en parkeringsplats för DAB under ett antal år. Om TV-kanal 12 används för digital ljudradio i Sverige skulle det i viss mån inkräkta på tillgängligt utrymme för att kunna etablera terrestra TV-nät. Detta skulle dock inte vara gränssättande för möjligheterna att etablera ett fjärde TV-nät. Andra faktorer, främst koordineringsmöjligheter med grannländerna och användningen av kanalerna 61-68, har större, avgörande betydelse. Flera länder försöker avsätta plats för DAB inom frekvensområdet 104-108 MHz. I några få länder i Europa, främst i Norden, har den övre delen av FM-bandet ännu inte tagits i bruk på grund av att dessa frekvenser varit tilldelade till andra tjänster. Dessa håller nu på att awecklas, och Önskemål har framförts om att i dessa länder ge DAB en permanent allokering redan från starten. I Sverige och Norge finns förutsättningar både i övre delen av FM-bandet och i TV-kanal 12. I Danmark och Norge nämns området 100-104 MHz som mest intressant. I Finland förespråkas 104-108 MHz medan kanal 12 inte ses som ett realistiskt alternativ för DAB. Även andra frekvensband har diskuterats i vissa länder. Sovjetunionen uppges ha fattat beslut om att utnyttja FM-bandets 100-108 MHz för introduktionen av DAB. Tyskland har fattat beslut om introduktion av DAB i TV-kanal 12. I Tyskland står i princip endast TV-kanal 12 till förfogande. Tyskland måste dock troligen dela TV-kanal 12 med angränsande länder, vilka i en del fall är flerspråkiga och av den anledningen kan behöva flera programkanaler. l USA undersöker man förutsättningarna för att sända markbunden DAB, enligt Eureka-modellen, i frekvensområdet omkring 1,5 GHz inom små, mycket lokala täckningsområden. I Kanada är man däremot huvudsakligen inriktad på satellitsändningar med kompletterande marksändare. I Sverige diskuteras dels TV-kanal 12, dels frekvensbandet 104-108 MHz för de digitala sändningarna under övergångsperioden. TV-kanal 12 omfattar 7 MHz och rymmer således fyra frekvensblock. Frekvensbandet 104-108 MHz rymmer två fre-

kvensblock. att använda kanal 12 i Sverige påverkas SOU 1991: 108 Möjligheten särskilt av i vilken utsträckning denna på längre sikt kommer att Kapitel 7 utnyttjas för TV-ändamål i Norge. De olika alternativen för placering av digitala ljudradiosändningar i Sverige under övergångstiden redovisas i bilaga 10. Eftersom kommer att använda TV-kanal 12 till att Tyskland måste koordinera användningen av frebörja med, Sverige kvensblock inom kanal 12 i södra Sverige med Tyskland. Dani mark har i dag bl.a. telemetrianvändning på aktuella frekvenser kanal 12 varför koordinering också måste ske med dem. Sverige måste även koordinera med Sovjetunionen (som redan tagit beslut om att etablera DAB inom 100-108 MHz), Polen, Finland, Norge och de baltiska staterna vad gäller svenska stationer som kan tänkas störa, eller störas av utländska stationer i områden kring att koordinera med grannländema ökar

Östersjön. Möjligheterna

flera frekvensblock blir särskilt om freom tillgängliga, kvensblocken ligger i olika frekvensband. Om det finns tillgång till två-tre frekvensblock i Sverige, komunder en övergångsperiod omfatta mer de digitala sändningarna rikstäckande sändningar och lokala sändningar över avgränsade områden. Lokalradions skulle däremot inte få regionala program frekvensblock kräplats. Såvitt nu kan bedömas skulle minst fyra som lokalradions sändningar skulvas för att såväl rikssändningar i förhållande till grannlänle få plats. Koordineringssvårigheter derna kan medföra att sändningar i digital teknik inte blir tillde södra och västra degängliga i hela landet. I första hand är det larna i landet som kan komma att drabbas. Inom de områden där sänds i ett visst frekvensblock kan man anregionalprogrammet för lokala sändningar i öar vända de övriga frekvensblocken förutsatt att avståndet är tillräckligt till sändare som sänder regioi dessa block och att sändningsbehoven överensstämnalprogram mer med öarnas lokalisering. Om fem eller sex frekvensblock kan användas blir det även möjligt att under övergångsperioden sända ut fler regionala protill nationella, regram än de från Sveriges Radio. Möjligheterna beroende på antalet frekvensblock gionala och lokala sändningar till förfogande i Sverige redovisas i bilaga II. Utredningen ser i huvudsak följande tre handlingsalternativ.

l. Fyra frekvensblock för DAB reserveras i frekvensutrymmet 223-230 MHz. Hela frekvensbandet 104-108 MHz används för

ITM-sändningar. Detta alternativ möjliggör utsändning av Sveriges Radios rikskanaler från täckande kanaler sarnt ytterligare några rikstäckande andra Vidare ryms Sveriges Radios regionala programföretag. program samt lokala sändningar på olika orter. Hela landet kommer troligen inte att kunna täckas med digitala sändningar.

2. Fyra frekvensblock i 223-230 MHz och ett frekvensblock i SOU 1991: 108 104-108 MHz reserveras för DAB. Halva frekvensbandet 104-108 Kapitel 7 MHz används för FM-sändningar. Även regionala sändningar från andra programföretag än Sveriges Radio ryms i detta alternativ. Möjligheten för rikstäckning blir större.

3. Fyra frekvensblock i 223-230 MHz och två frekvensblock i 104-108 MHz reserveras för DAB. Ingen del av frekvensbandet 104-108 MHz används för FM-sändningar. I detta alternativ blir möjligheten att uppnå rikstäckning ännu större. Flera regionala programkanaler kan inrymmas.

Vilket alternativ som skall väljas beror bl.a. på hur man uppfattar det aktuella behovet av utrymme för kommersiella FMsändningar i förhållande till ett behov av utrymme för digitala sändningar under en övergångstid. Utredningen har i sina beräkningar utgått från alternativ 2. med fem frekvensblock. Det kommer inte att vara tillräckligt att utnyttja enbart kanal 12 eller enbart 104-108 MHz för att få utrymme för fem frekvensblock. Därför behövs både kanal 12 och ungefär hälften av frekvensbandet 104-108 MHz för digitala ljudradiosändningar under övergångstiden. Det innebär att omkring hälften av frekvensbandet 104-108 MHz kan göras tillgängligt för kommersiella ljudradiosåndningar med FM-teknik. På längre sikt placeras dock de digitala sändningarna i det nuvarande FM-bandet 87,5-108 MHz.

SOU 1991: 108

8 Satellitbaserad

Kapitel 8

ljudradiodistribution

Distribution av satellitrundradio i 12/14 GHz-bandet (band för För direktsändande TV-satelliter) är i dag tekniskt fullt möjlig. dessa frekvenser krävs emellertid kraftfulla riktantenner (parabol) varför mobil mottagning knappast kan anses vara realistisk. Systemet låmpar sig för distribution av radio via kabel. Täckningsegenskaperna är identiska med motsvarande system för TV-distribution. teknik skulle kunna användas för satellitbaserad distri- Digital bution av ljudradio till mobila mottagare. Om det blir möjligt att finna ett frekvensband för satellitsändningar av ljudradioprogram som medger rörlig mottagning skulle satellitsändningar på längre sikt kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till marksänd ljudradio. Täckningskrav och ljudkvalitet skulle kunna fås att motsvara ett digitalt markdistribuerat system. Även här gäller dock att sändningarna i varje område måste samordnas över en satellit. De täckningsområden som kan förutses via satellit år mångnationella, nationella eller stora regioner. Därmed skulle systemet lämpa sig för internationella eller rikstäckande sändningar snarare än för distribution av lokala radiosåndningar. Framtiden för denna typ av satellitrundradio är i hög grad beroende av att lämpligt frekvensutrymme kan frigöras i konkurrens med andra tjänster vid WARC 1992. För satellitdistribution av ljudradio för terrester sändning föreslås ett frekvensband på ca 100 MHz i frekvensområdet 0,5-3 samarbetet inom CEPT har kommit fram GHz. Det europeiska till ett gemensamt förslag om ett band vid 2,5 GHz. Starka krafter bl.a. inom EBU verkar för ett band vid 1,5 GHz, vilket skulle vara fördelaktigare att använda ur ekonomisk synpunkt. Anledningen är främst att det frekvensbandet, i motsättning till alternaen implementering inom ett avtivet (2,5 GHz), skulle möjligöra sevärt kortare mot bakgrund av de tekniska och tidsperspektiv, hindren. Ett direktsändande satellitsystem skulle kostnadsmässiga enligt CCIR ge utrymme för 12 kanaler inom ett band på 4 Mhz för sändning direkt från satellit till mobila mottagare i ett avancerat digitalt system. Ett FM-system skulle kräva 10 MHz för en nationell kanal per land. Således skulle 120 Ml-Iz krävas för att ge varje land 12 program. Vid ITUs förestående vårldskonferens WARC 1992 i Torremoför

linos (februari-mars 1992) finns frekvensfrågan ljudradiosatel-

Aven liter på agendan. Man skall då ta ställning till ovan begäran. om en gynnsam frekvensallokering skulle uppnås vid WARC

1992, bedöms satellitsånd digital ljudradio, till mobila mottagare, SOU 1991: 108 inte kunna realiseras förrän i början av nästa sekel. Kapitel 8

Kommittédirektiv

Bilaga 1. @ & %

Dir. 1991:67

Tekniska förutsättningar för utökade sändningar av

radio och television till allmänheten

Dir. 1991:67

Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att ta fram ett tekniskt underlagsmaterial i fråga om möjligheterna för utökade sändningar av ljudradio och television till allmänheten. Under den första etappen av utredningsarbetet behandlas ljudradion. Utredaren skall klargöra vilka möjligheter det finns att inrymma ett större antal programtjänster än för närvarande inom ramen för de sändningsfrekvenser för rundradiosändning av ljudradio som är eller kommer att bli tillgängliga i Sverige. . Utredarens rapport bör läggas fram före utgången av år 1991. Därefter avses beredningsarbetet fortsätta under parlamentarisk medverkan. Under den andra etappen av arbetet behandlas televisionen. Direktiven för denna del av uppdraget meddelas senare.

Bakgrund Tillgången på sändningsfrekvenser Tillgången på lämpliga sändningsfrekvenser har alltid begränsat möjligheten att bedriva radio- och TV-sändningar. Genom sin anslutning till den internationella telekonventionen är Sverige inlemmat i en internationell planering för utnyttjande av radiofrekvenser, vilken syftar till att skapa bästa för radiokommunikation. Användningen av fremöjliga förutsättningar

kvensspektrum för olika ändamål läggs fast vid internationella planeringskonferenser. Det finns också etablerade procedurer för kontakt mellan olika länder, om

frekvensanvändningen i ett land kan orsaka störningar i ett annat

land. Vid en internationell konferens i Geneve år 1984 har FM-bandet 87,5 - 108 MHz reserverats för

rundradiosändningar av ljudradio inom Europa.

Inom ramen för denna

frekvenstilldelning finns i Sverige i delen 87,5 - 104

MHz fyra rikstäckande radiokanaler som används av Sveriges Radio-koncernen. Vidare har frekvenser och sändarlägen för sändare med relativt låg effekt planerats in, vilka delvis har tagits i anspråk för närradion. Utöver de ca 160 närradiosändare som för närvarande är i bruk torde det vara möjligt att på olika ställen i landet inrymma ytterligare sammanlagt ca 200 lågeffektsändare i frekvensbandet. I t.ex. storstadsområdena finns emellertid knappast utrymme för flera sändare. Frekvensbandet 104 - 108 MHz har i Sverige hittills utnyttjats av försvarsmakten. Enligt tidigare planer skulle dessa frekvenser öppnas för rundradiosändningar av ljudradio den 1 januari 1996. En preliminär överenskommelse har emellertid nyligen träffats mellan företrädare för vissa stater i Östersjöområdet om att detta frekvensband skall öppnas för

rundradiosändningar

av ljudradio redan fr.o.m. den 1 april 1992. Sedan tidigare har användningen av frekvensbandet 104 - 108 MHz planerats så att det skall bli möjligt att etablera ett rikstäckande sändarnät med möjlighet att bryta ner sändarnätet för sändningar över enskilda kommuner, det s.k. femte FM-nätet. Sverige har också tillgång till frekvenser på lång- och mellanvåg för rund-

radiosändning av ljudradio. Enligt den s.k. Genéveplanen från år 1975 har

Sverige åtta frekvenstilldelningar för högeffektsändningar mellan 148,5 och

1 606,5 kHz. Av dessa utnyttjas endast två för Motala LV resp. Sölvesborg MV. Dessutom

.finns på mellanvåg frekvenstilldelning för tre kanaler för lågeffektsändningar (högst 1 kW), vilka vardera kan användas för flera sändare

inom landet, förutsatt att de befinner sig några hundra kilometer från varandra. Kortvåg används uteslutande för sändningar till utlandet. Trängseln inom kortvågsbanden för rundradio är mycket stor. Televerkets redovisade

frekvensförvaltning år 1989 i en rapport till rege-

ringen resultatet av ett uppdrag att bedöma möjligheterna att tillgodose efterfrågan på utrymme för radiokommunikation. Av rapporten framgår att risk för frekvensbrist för FM-radio nu föreligger i vissa tätbefolkade områden i landet och i områden med närhet till tätbefolkade områden i grannländerna, dvs. i Stockholmsområdet, Skånes syd- och sydvästkust, Halland, Göteborgs och Bohus län samt västra delarna av Dalsland och södra Värmland. Även på medellång sikt, när det femte nätet blir tillgängligt, kommer det

att uppstå frekvensbrist främst i befolkningstäta regioner.

enligt rapporten Bedömningen görs utifrån ett frekvensbehov som uppskattas till ca två kommunuppdelade FM-nät utöver de nuvarande fyra näten för riks- och lokalradio.

Planeringsnormer för frekvensanvändning av radiosändare söker man undvika att det uppkommer Vid planeringen Bl.a. störningar genom att signaler från olika sändare påverkar mottagarna. bör två sändare som använder samma frekvens ligga på ett visst avstånd från varandra, det s.k. Inte heller sändare som använder

upprepningsavståndet.

näraliggande frekvenser bör ligga alltför nära varandra. De nödvändiga avstånden är. Ibland är det möjligt att blir större ju högre sändareffekterna motverka antenner med riktverkan störningsriskerna genom att använda eller genom att begränsa antennhöjden. Vid planeringen tar man hänsyn även till andra tjänster som utnyttjar angränsande frekvensband. För sändningar på långvåg och mellanvåg är planeringen mer komplicerad än för FM-radio, eftersom vågutbredningen varierar med årstiden och tiden

på dygnet. De normer som används vid frekvensplaneringen utgår från vissa krav på och täckningsgrad. Normerna bygger också på att motmottagningskvalitet för alla tagarna skall ha vissa tekniska egenskaper. Dessa krav är inte en gång i vissa delar av täckningsområdet givna. Om kraven på mottagningskvalitet krav på ställdes lägre, eller om man av lyssnare i dessa delar ställde högre mottagningsanläggningarna, skulle ett större antal sändare kunna inrymmas i ett givet frekvensområde. I många tätbefolkade länder accepteras mer omfattande störningar än i Sverige, eftersom man då får rum med flera sändare.

Ny sändningsteknik De sändningssystem som nu används inom ljudradion är analoga, dvs. ljudet representeras av elektriska signaler som kontinuerligt varierar i spänutveckling av digitala sändningssystem, där ljudet ning. Det pågår emellertid överförs i binär form. till stationära mottagare förekommer redan i ljud- Digital ljudöverföring från satellit, i MAC-systemen för TV samt i det s.k. Nicamradiosändningar som bl.a. används av den svenska televisionen. Även systemet för stereoljud moderna fonogramsystem såsom Compact Disc, Digital Audio Tape och Digital Compact Cassette bygger på att signalerna lagras i digital form. Inom det europeiska forskningsprogrammet Eureka pågår arbete med att Audio Broadcasting, DAB), ta fram ett system för marksändning (Digital

som bl.a. skall möjliggöra bättre mobil mottagning än som för nänarande är möjlig. Demonstrationer och prov med det nya systemet har genomförts vid flera tillfällen i Europa och USA sedan år 1988. Även andra system för marksänd digital ljudradio har föreslagits i USA, men dessa har ämu inte demonstrerats. Ljudöverföring i digital form har mindre känslighet för störningar. vilket medför att ljudkvaliteten blir bättre, särskilt vid mobil mottagning. Det är också möjligt att reducera signalmängden och att därmed sända flera ,judkanaler över samma frekvens. Sändareffekten kan vara lägre och det är nöjligt att låta sändare i angränsande områden använda samma frekvenser om de sänder samma program. En övergång till digital sändningsteknik skule möjliggöra att flera programkanaler sändes ut inom ett givet frekvensonråde. Eftersom mottagare för de vanliga analoga ljudradiosändningana inte kan ta emot digitala sändningar kan ett skifte av sändningssystem göra det nödvändigt att under en tid använda båda systemen. Sveriges Radio AB har föreslagit att frekvensområdet 104 - 108 MP1 skall för

utnyttjas ljudradiosändningar med digital teknik och att inga sändnings-

tillstånd inom detta frekvensband beviljas för analog FM-sändning förrän frågan i sin helhet är avgjord. Sveriges Närradioförbund å sin sida har föreslagit att detta frekvensband skall användas för FM-sändningar av nårradio med analog teknik och att digitala sändningar kan läggas i ett nytt och helt annat frekvensband för att inte spärra utbyggnad av lokal radio. Internationellt diskuteras även att, åtminstone under en övergångstid, använda frekvensbandet 223 - 230 MHz (TV-kanal 12) för digitala ljudradiosändningar. I bl.a. Tyskland kommer försök att göras med sådana sändningar. Där avser man att utnyttja frekvensområdet 104 - 108 MHz för FMsändningar med analog teknik. Satellitsändningar ger möjlighet att överföra TV- och ljudradiokanaler som inte får plats i frekvensutrymmet för marksändningar. Satellitsändning av TV-program till allmänheten förekommer sedan början av 1980-talet. Sedan några år sänds även ljudradio ut tillsammans med TV-programmen. I huvudsak används frekvenser i området 11 - 12 GHz. Så höga frekvenser kan endast användas för stationär mottagning. Det krävs i allmänheten relativt stor parabolantenn. Är 1992 kommer en internationell planeringskonferens inom ramen för Internationella teleunionen att söka reservera frekvensutrymme någonstans i området under 3 GHz för ljudradiosändningar från satellit. Vid dessa frekvenser kommer satellitsändningarna att kunna tas emot också med rörliga mottagare. Ett införande av satellitsänd kan ljudradio på dessa frekvenser förutses först om 10 - 15 år.

Vissa utredningar

Närradioutredningen (U 1988:7) har i betänkandet (SOU 1990:70) Lokalt ledd nårradio bl.a. att täckningsområdet för närradions sändare föreslagit normalt skall kunna vara en kommun samt att den nuvarande skyldigheten att använda sändare som tillhandahålls av televerket skall upphöra. Förslaskall ha kvar sin karaktär av föreningsradio. Frågen utgår från att närradion gan om närradions finansiering berörs inte. Betänkandet har nyligen remissbehandlats. Radiolagsutredningen (U 1985:5) har i uppdrag att göra en översyn av den radiorättsliga lagstiftningen i systematiskt, terminologiskt och lagtekniskt hänseende med syfte att bl.a. uppnå större klarhet och överskådlighet. Upphar vid draget omfattar också vissa andra frågor (dir. 1985:21). Utredningen flera tillfällen fått tilläggsdirektiv. För närvarande arbetar utredningen med ett uppdrag som den fick genom tilläggsdirektiv den 3 maj 1989 (dir. skall behandla konsekvenserna av ett svenskt till- 1989:21). Utredningen träde till den europeiska konventionen om gränsöverskridande television samt göra en översyn av kabelsändningslagstiftningen. Enligt vad som meddelats från utredningen kan förslag i dessa frågor lämnas under hösten 1991. Frekvensrättsutredningen (K 1990:2) har i uppdrag att föreslå tillägg och ändringar i den radiorättsliga lagstiftningen som gäller planering och fördelsamt tillstånd att inneha radiosändare. Utredningen ning av radiofrekvenser skall också se över den nuvarande organisationen för frekvensförvaltning och tillståndsgivning samt lägga fram förslag som innebär att televerket skiljs från sin myndighetsutövning på radioområdet. Förslag från utredningen väntas vid slutet av år 1991.

Utredningsuppdraget I den allmänna debatten har det under senare tid framförts förslag om att det skall bli möjligt att sända huvudsakligen lokalt avgränsade ljudradiosändningar utanför Sveriges Radio-koncernen och vid sidan av det regelverk som gäller för närradion. Det som förslagsställarna har haft i tankarna är sändningar som skulle få bedrivas också av andra än organisationer som kan få sändningstillstånd enligt närradiolagen och som skulle få finansieras med reklam. En orsak till att det hittills inte har varit realistiskt att överväga kraftigt utvidgade sändningar av regional eller lokal ljudradio är bristen på tillgängliga sändningsfrekvenser. I varje fall i storstadsområdena är det tillgängliga för ljudradio inom FM-bandet helt eller i det närmaste frekvensutrymmet helt utnyttjat. Av bakgrundsbeskrivningen framgår att olika åtgärder skulle kunna till-

gripas för att motverka frekvensbristen inom ljudradioområdet. Den kanske minst genomgripande åtgärden skulle vara att ta i anspråk hela eller delar av frekvensbandet 104 - 108 MHz för FM-sändningar med nuvarande teknik. Den befintliga planen, vilken ett rikstäckande, enligt kommunuppdelat nät skall byggas upp, skulle kunna följas. Det skulle emellertid också vara möjligt att planera på annat sätt, t.ex. genom att placera flera sändare i befolkningstäta områden, där efterfrågan på kapacitet kan förutsättas vara större, eller att helt utnyttja det ifrågavarande frekvensbandet för sändningar i sådana områden. Vid planeringen kan nuvarande normer i fråga om upprepningsavstånd m.m. följas. Ett alternativ är att för området 104 - 108 MHz tillämpa snävare planeringsnormer, som ger utrymme för flera sändare, men som kanske ger sämre mottagningsförutsättningar i vissa områden. Ingen i drift varande sändare skulle i detta fall drabbas av ökade störningar. En annan möjlig åtgärd, som inte heller skulle få några omfattande konsekvenser för annan verksamhet, skulle vara att ta i anspråk Sveriges outnyttjade frekvenstilldelningar i långvågs- eller mellanvågsområdena. En åtgärd som däremot antagligen skulle innebära ett större ingrepp i den befintliga strukturen, är att förändra planeringsnormerna inom hela FMbandet. Detta skulle medföra försämrade mottagningsbetingelseri vissa områden, vilket endast delvis torde kunna kompenseras med ytterligare sändarutbyggnader och förbättringar av mottagningsanläggningarna. Ett alternativ är att övergå till en ny, digital sändningsteknik. Enligt vad som meddelats skulle det system som nu utvecklas i Europa möjliggöra tre gånger så många programkanaler som nuvarande system, med hänsyn tagen till behovet av regionala och lokala sändningar. Digital sändningsteknik förutsätter nya sändare och mottagare varför det i praktiken måste ske en successiv övergång till digitala sändningar. Övergångstidens längd beror på hur snabbt spridningen av mottagare bland allmänheten kommer att ske. Under övergångstiden kan man anta att många programtjänster kommer att sändas parallellt i både analog och digital teknik. Under denna tid, med begränsad tillgång till frekvenser, inte utnyttjas den digitala teknikens bättre frekvensekonomi i full utsträckning. Samtidigt med att tekniken för marksändningar utvecklas kan möjligheterna till satellitsändningar komma att förbättras. Om det blir möjligt att finna ett frekvensband för satellitsändningar av l judradioprogram som medger rörlig mottagning skulle satellitsändningar på längre sikt kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till marksänd ljudradio. Om det skall etableras nya former av ljudradiosändningar till allmänheten är det nödvändigt att ta ställning till en rad olika frågor, bl.a. rätten att bedriva sändningsverksamhet, den geografiska omfattningen och vilka regler som skall gälla för innehållet. Dessa frågor är väsentligen av politisk och juri-

disk karaktär och bör behandlas under parlamentarisk medverkan. Innan dessa frågor skall avgöras, är det emellertid önskvärt att de tekniska förutsättningarna belyses. att ta fram ett tekniskt underlagsmaterial för framtida politiska Uppgiften beslut på radio- och TV-området bör anförtros åt en särskild utredare.

Utredningsarbetet behandla Utredaren bör klar- I en första etapp bör utredaren ljudradion. göra vilka möjligheter det finns att inrymma ett större antal programtjänster än för närvarande ramen för de sändningsfrekvenser för rundradio som

inom

är eller kommer att bli tillgängliga i Sverige. Ungefärliga kostnader för olika förändringar bör anges. Det gäller såväl kostnader som faller på de företag som kostnader som som drar nytta av de utvidgade sändningsmöjlighetema drabbar allmänheten eller andra företag. Utredaren bör bedöma i vilken grad genomförandet av vissa åtgärder utesluter att andra åtgärder genomsom ett alförs. Möjligheterna att på längre sikt utnyttja satellitsändningar ternativ till marksändningar bör diskuteras. Det bör också eller komplement anges i vilket tidsperspektiv olika förändringar kan genomföras. Vid sina bedömningar bör utredaren ta hänsyn till utvecklingen i andra länder, särskilt i Europa. När det gäller möjligheterna att ta i anspråk frekvenser inom området 104 - 108 MHz för rundradiosändningar skall utredaren samråda med överbefälhavaren och statens räddningsverk. För utredaren direktiv till samtliga kommittéer och särgäller regeringens skilda utredare (dir. 1984:5) angående utredningsförslagens inriktning. Utredaren bör avrapportera den första etappen före utgången av år 1991. bör utredaren behandla televisiunen. Direktiv för I den andra etappen denna del av arbetet bör meddelas senare. Vid beredningen av detta ärende har jag samrått med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om radio och television att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen för fram- (1976:119) - med uppgift att ta fram ett tekniskt underlagsmaterial beslut på radio- och TV-området samt tida politiska att besluta om sakkunniga, sekreterare och annat biträde åt utexperter.

redaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut ansluter överväganden och bifaller Regeringen sig till föredragandens hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

Bilaga 2. sid 1 (2)

TEKNIKEN I DAB

DAB-systemet är baseratpå två huvuddelar.Den första delenär metodenatt strukturera och lagra den information som ljudkällan ger, i form avmusik eller tal, på ett såeffektivt sätt som möjligt. Den andra delen är metodenatt paketeradennainformation såatt störningarsom uppträder på vägenmellan sändareoch mottagarei såliten utsträckningsommöjligt påverkarsignalen.

I en ljudsignal finns mycket information somett mänskligtöra inte kan uppfatta.Metoden för att digitalt koda ljudkällan byggerpå att endastöverföra det somdet mänskligaörat kan uppfatta. Detta innebär att endastca 20% av den ursprungligainformationen behöveröverföras,med bevarandeav den ursprungligaljudkvaliteten.

Kä//kodning

Sändning

Kodning Avkodning å? Data 2 a |2BIbn/i 2 n7GBltbtlfs Rakonstruktion2 75°°“5 Redaktion

Övorllodng och molovanlonlotmalion

Figur l. Reduktion av den ursprungligaljudsignalensdatamängd.

Sändningsförfarandethar, för DAB-systemet,utformats såatt ävenmycketsvåramobila och portabla mottagningsförhållandenkan klaras och såatt utnyttjandet av frekvensspektrumblir mer effektivt än i dagensFM-system.Radiosystemetshuvudprincipbyggerpå att dela upp sändningen av den aktuella ljudradiokanalen över ett stort antal radiovågorinom ett givet frekvensområde kallat blockbandbredd. Delvågorna placerassåatt de till en del överlapparvarandra.

Figur 2. Överlappandebårvågor.

Bilaga 2. sid 2 (2)

Mellan varje datasymbolsomsändsul läggsen lidslucka.för att den förvrängningsomfororsakas nv Hervâgsutbredning(reflexer) inte skall störa mottagningen.Denna lidsluckngör det dessutom möjligt för systemetnu nyttja sammafrekvens(blockbandbredd)för eu och sammanål. eu s k slngelrrckvensulx. Den: förutsätter dock m avståndetmellan sändarsmionem vilja medhänsyn till üdsluckanslängdoch all identiska kanalersändsfrån alla stationerinom heladet aktuellanätet.

Till de rena pvognrnsignalemaläggsdessutomlill sådaninformation (felråmnde koder). somhar förmåga au korrigera de överförinçfel som kan uppståförorsakadeavolika störningstyper.

Bilaga 3. sid 1 (1)

Fill-sändare, förväntad räckvidd vid olika effekt och antennhöjd Följande ungefärliga râckvidder kan förväntas om mottagningen ej störs av andra sändare. Stereomottagning avses.

Bilaga 4. sid 1 (1)

Sveri es till än li a frekvensutr e och dess användnin sområden

s

NIOOQM NIUQM 54282.. urinen utse..., . xenon fås.. Nixon

.. _ S .x m

068 se. :i

oñmöaj

4 com

l!|| få N12

w

.

Q

_ , xxx ...of mám_

r. _

i 1 x

m. I ._ u. g x.

sega..

x

oênärånxm

eñm..

êmcmvwi

.o_nw.a›_u 55.93

x

.mona .man

x

L.:

xxx

x x x x

u x

acaauaaåö.:

.“ x

05:55:? gasen.: OÖGaECDI

x

sååå

. W . :x

33 .xxx

Umöuö_ x.

.lie

.w

Älta..

..,...

_.

mn i...

xxxxx..|x|xxx.W|x

. 2 v n _ h. .B _

t .n §\\\\\\\\\\

NIGQ Niin mixen NIGOG alias.

uzm :Ecom 1.800.

»zu m2: §5 u: ms. 5 mg

Bilaga 5. sid 1 (5) STATISTIK AVSEENDE VECKA 16/1991 ORTSVIS FÖRDELNING AV SÄNDNINGSTILLSTÅND OCH SÄNDNINGSTIDER

ALE/KUNGÄLV/MARSTRAND 20 22 33.25 25.25 ALINGSÅS

BORGHOLM/MÖRBYLÅNGA BORLÄNGE 16 19 36.25 32.75

4 6 13.00 16.50 BORÅS DALsJöFoRs

BRÄCKE (REvsUND) 18 19 45.75 32.25 BURLÖV/L0MMA 12 18 71.25 22.25 DANDERYD/TÄBY 17 18 58.75 47.50 EKERÖ

EsxILsTUNA

FINSPÅNG a 11 6.00 6.00 GIsLAvED 9 10 12.50 11.00 G0TLAND - - - - GREEBEGTAD a 9 3.25 4.50 GÄLLIVARE

GÖTEBORG CITY - - 168.00 126.00 GÖTEBORG CITY 2 6 7 167.50 106.50 GÖTEBORG FRÖLUNDA GÖTEBORG HISINGEN 6 8 137.00 138.00

13 14 4.25 4.75 GÖTENE 13 15 15.50 13.50 HAGFoRs 12 11 11.50 11 50 HALLSTAHAMMAR 14 16 36.75 42.75 HALMSTAD 33 38 29.75 34.25 HANINGE 10 13 6.25 9.25 HAPARANDA 7 6 1.75 2.00 HEBY 7 5 6.00 6.00 HEDEMORA 27 27 136.25 131.25 HELSINGBORG 17 24 20.00 27.50 HUDDINGE/SKOGÅS 4 7 5.50 3.00 HUDIKSVALL FoRsA/GALGBERGET 5 5 6.75 8.50 HYLTE

HÃRJEDALEN LoFsDALEN - narkeradenindningnorterir dubbalsândare,sk nluqgsinüareutan egnatillstånd

Bilaga 5. sid 2 (5) STATISTIK AVSEENDE VECKA 16/1991 ORTSVIS FÖRDELNING AV SÅNDNINGSTILLSTÅND OCH SÄNDNINGSTIJER

- narkeradesindningsorterår dubbelsândare,sk skuggsåndare utan egnatillstånd

Bilaga 5. sid 3 (5) STATISTIK AVSEENDE VECKA 16/1991 ORTSVIS FÖRDELNING AV SÄNDNINGSTILLSTÅND OCH SÄNDNINGSTIDER

RÃTTVIK

SOTENÃS (KUNGSHAMN)

STOCKHOLM

SURAHAMMAR SVEDALA 7 9 38.50 46.00 2 a - 7.00 SÖDERKÖPING SÖDERTÄLJE 27 28 66.75 76.50 SÖLVESBORG 20 18 23.50 13.00

- Iarkerade sindningsorterår dubhelsåndare,sk skuggsåndare utan egnatillstånd

Bilaga 5. sid 4 (5) STATISTIK AVSEENDE VECKA 16/1991 oRTsvIs FÖRDELNING Av SÄNDNINGSTILLSTÅND 0cH SÄNDIINGSTIDER

Bilaga 5. sid 5 (5)

STATISTIK AVSEENDE VECKA 16/1991

ORTSVIS FÖRDELNING AV SÄNDNINGSTILLSTÅND OCH SÄNDNINGSTIDER

T 0 T A L T F ö R H E L A L A N D E T

ANTAL SÄNDNINGSTILLSTÅND VECKA 16/1991: 2182 varav såndande: 1609 u ANTAL SANDNINGSTILLSTÅND VECKA 44/1990: 2396 varav sändande: 1744

VECKA 16/1991: 5755.50 SANDNINGSTIMMAR SANDNINGSTIMMAR VECKA 44/1990: 5033.00

3.60 SANDNINGSTID PER SANDANDE FÖRENING VECKA 15/1991:

SANDNINGSTID SANDNINGSTID PER ORT VECKA 44/1990: 32.47

ANTAL SÄNDNINGSORTER MED ÖKAD SÄNDNINGSTID: 91 ANTAL SÄNDNINGSORTER MED MINSKAD SÄNDNINGSTID: 64

Bilaga 6. sid 1 (1)

använda frekvenstilldelningar i bandet 87,5-104 MHz, reserverade Ej för Riksradions och Lokalradions behov

Stations- Lokalradio- Ro Be- Frekv ERP W Anm g plats område hov MHz ; 3 Askersund R Orebro Bg P1 89,8 1 000 F n ej behov P2 1 000 - 97,3 P3 1 000 - 100,0 LR 103,1 1 000 Behov

R Kalmar Oa LR 100,0 1 000 Behov Borgholm Borkan R V-botten Ona P1 89,7 30 F n ej behov - P2 30 - 92,7 P3 30 - 101,5 LR 30 - 103,9 Enköping R Uppland Oa LR 103,9 3 000 F n ej behov

Eskilstuna R Sörmland Oa LR 94,0 3 000 ?

R Göteborg Va LR 100,2 6 000 Framtida behov Göteborg Härja R Skaraborg Va LR 10147 3 000 Behov Hässleholm R Kristianst Sa LR 102,9 1 000 Framtida behov

Järvsö R Gävleborg Nna LR 90,8 50 F n ej behov R Orebro P1 90,4 1 000 Visst behov i omr Kopparberg Bg P2 1 000 - 97,3 P3 1 000 - 100,8 LR 1 000 - 103,9 Kungsbacka R Halland Va LR 92,8 50 Till Alingsås? Lilla Edet R Väst Va P1 90,8 300 F n ej behov

103,9 Malmö R Malmöhus Sa LR 100,6 6 000 Framtida behov Mölnbo R Stockholm Oa P1 90,9 300 Visst behov i omr P2 98,3 300 - P3 300 “- 100,0 LR 300 - 103,9 Mörlunda R Kalmar Oa LR 101,3 3 000 F n ej behov Oskarshamn R Kalmar Sa LR 100,9 30 Ej behov R V-manland Oa P1 89,7 1 000 Visst behov i omr Riddarhyttan

103,7 Sorsele R V-botten Ona LR 102,0 400 Ej behov R Sörmland Oa LR 103,5 400 ? Strängnäs Säffle R Värmland Bg P1 91,2 100 F n ej behov 92 100 r- 100,7 P3 103,7 100 - Södertälje R Stockholm Oa LR 100,8 3 000 Framtida behov Torsby R Värmland Bg LR 100,6 500 Ej behov Tungelsta R Stockholm Oa R 01,9 3 000 Framtida behov Vimmerby R Kalmar Oa LR 00,0 3 000 F n ej behov Årjäng R Värmland Bg .R 02,7 100 Ej behov Odsmál/Orust R Göteborg Va LR 100,0 1 000 Behov, uppförs

Lokalradion föreligger dessutom behov av sändarkomplettering i Enligt Värnamo, Vårgårda-Kinna, Malung, Hjo, Tranås, Bankeryd och Gränna. Framtida behov föreligger i Mariestad-Lidköping, Köping-Arboga- Ludvika-Smedjebacken-Hedemora-Avesta samt västra Åre-området. Kungsör,

Med reservation för ej kända ändringar.

Bilaga 7. sid 1 (1)

DAB-scenario

hösten »D12 Preliminär systemspeciñkationför DAB färdig. vinn 82: Svenskademonstrationssiudniugar. WARC-DZ-konferensom bl a frekvenstilldelningför aatellitsindDAB. 1992: Ettrekaprojektet fas ll. innehållandestudierav nåtkonceptoch datatjinster for DAB. 1993: Tekniska provsindningar i Sverigeöverett bepinsat nätmed nästa generationsutrustning. 1994: Riksradion startar preoperativaprovsandningar. Elektroniska inteperade kretsarinom JESSIframtagna. 1995: Den lörsta kommersiellaDAB-mottagarenser dagensljus Den bedöms vara en kombineradFM/DAB-mottagare och täckadenaktuelladelenav frekvenspektntm. 1996: Europeisk frekvensplaneringskonlerens om DAB. Ett antal rikstäckandeDAB-programkanalerstartar i FM-bandeteller i TV-kanal 12. 1997: Den första regionala/lokalaDAB-programkanalenstartari Stockholm. 1998: l Sverigehar fyra nationella,femregionalaoch ett antallokala DABkanaler etablerats. 2000: Minst 25% av hushålleni Sverigehar en DAB-mottagare. Försäljningenavantalet bilradiomottagarelör DAB ökar snabbt.. 2005: De törsta satellitmottagamaför DAB lanseras. 2006-2010: _ En utlasning av FM-sindningarnapåbörjas.

Bilaga 8. sid 1 (1)

Ept exempel på ett frgkvensblocks uppbyggnad i DABsystemet.

Varje bokstav (A-E) betecknar ett frekvensblock. Inom varje frekvensblock ryms en programgrupp om 4-6 programkanaler 1-5). Frekvensblocken och programgrupperna är (program mycket intimt förknippade med varandra.

1,5 Mmz EM;handgL frekvensblock ”““

l

A B C D E

87,5 Mz 108 MHz

Prog Prog Prog Prog Prog 1 2 3 4 5 Programgrupp I

Stereoprogramkanal

Bilaga 9. sid 1 (1) tt exem el å hur natone1 a rekvensblock skul e kunn förde s u 0

Bilaga 10. sid 1 (2)

DAB i olika frekvensområden i §verige

frekvensområdet 104-108 MM: (övre FM-bandet)

Tekniskt sett antas det bli möjligt att inrymma två frekvensblock inom detta frekvensområde. Ett alternativ är då att använda ett block för rikstäckande, nationella kanaler Det andra blocket (block B) används för (block A). sändningar inom begränsade områden som regionala/lokala inte får ligga för nära varandra (figur 2:1, bilaga 11).

Det andra alternativet är att möjliggöra regionala/lokala men inga nationella. Inom det område där block A sändningar används för regionala sändningar används block B för lokala sändningar, och tvärtom enligt figur 2:II, bilaga 11. Inom varje regionalt block sänds de lokalradioprogram som ryms inom Alla lokalradioprogram inom ett täckningsområdet. block kommer då att kunna höras inom hela täckningsområdet för blocket. I begränsad omfattning kan öar av lokala program byggas upp av det block som inte används till regionala program i området.

TV-kanal 12 (223-230 MM:)

Tekniskt sett antas det bli möjligt att inrymma fyra frekvensblock inom detta frekvensområde. Ett block används för rikssändningar. De tre övriga används för sändningar. De block som inte används för regionala/lokala regionala sändningar i respektive region kan i begränsad utnyttjas för lokala sändningar. Denna modell omfattning leder till större variationsmöjligheter i den lokala nedbrytningen.

Om alla fyra blocken används för regionala sändningar kan en kontinuerlig regional tjänst erbudas (figur 3:1, bilaga

11), dvs. de regionala täckningsområdena kan i princip

göras godtyckligt stora beroende på befolkningstäthet och intresse hos programbolag. På detta sätt kan varje täckningsområde för ett block mottaga 4-6 stereokanaler. Dessutom kan lokala sändningar inom begränsade områden ske.

TV-kanal 12 och 2 MH: 1 frekvensområdet 104-108 HH:

Tekniskt sett antas det bli möjligt att inrymma fem frekvensblock inom detta frekvensområde. Om det femte blocket används till nationella sändningar återstår fyra block till regionala/lokala sändningar. Denna kombination ger möjlighet till en DAB-tjänst med fyra-sex rikstäckande stereokanaler, fyra-sex regionala kanaler inom varje regionalområde och möjlighet till lokala sändningar inom begränsade områden. Med andra ord en nationell och regional DAB-tjänst med inslag av lokala sändningar (figur 3:II, bilaga 11).

Bilaga 10. sid 2(2)

TV-kanal 12 och hela frekvensområdet 104-108 MHz

Tekniskt sett antas det bli möjligt att inrymma sex frekvensblock inom detta frekvensområde. Om det första blocket används till nationella sändningar återstår fem block till regionala/lokala sändningar. Skillnaden mot föregående är att ännu ett block finns att tillgå för lokala/regionala sändningar. Detta ger en viss ytterligare flexibilitet i planeringen av sändarnätet.

Sammanfattning

Generellt gäller att ju fler frekvensblock som finns att tillgå desto större blir friheten att utforma DAB-nätet efter de olika önskemål som kan komma att finnas från programbolag. Dessutom ökar möjligheterna att ge hela Sverige en DAB-tjänst med nationella, regionala och lokala radioprogram.

104-108 MHz kan användas till ett rikstäckande nät (4-6 program) samt täckning av geografiskt separerade regionala/lokal områden.

TV-kanal 12 och ungefär hälften (ca 2 MB:) av 104-108 Mhzbandet ger fyra-sex rikstäckande och stereoprogram möjlighet till en fullständig regional DAB-tjänst i alla regionala områden (t.ex. dagens lokalradioområden) samt lokala sändningar i begränsad omfattning.

104-108 Mhz och TV-kanal 12 ger sama som möjligheter närmast föregående alternativ samt större till möjlighet att tillgodose behov av lokala DAB-program.

Bilaga 11. sid 1 (3)

Hm O:H de

Ett frekvensblock kan i princip användas för ett rikstäckande, nationellt nät med tillgång till 4-6 (figur 1:1), eller för sändningar över stereoprogramkanaler geografiskt begränsade områden, s.k. öar, tillräckligt ifrån varandra, så att inga uppstår. Öarna långt

kan t.ex. vara större kommuner, där störningar det d blir möjligt att

ta emot 4-6 DAB-programkanaler (figur 1:II).

Figur 1. Användning av ett frekvensblock i Sverige.

Bilaga 11. sid 2 (3)

Två frekvensblock kan enligt ett alternativ användas för 4- 6 rikskanaler och för 4-6 programkanaler i t.ex. större kommuner, med olika program i varje kommun (figur 2:1). Ett annat alternativ är att inrätta en regional DAB-tjänst med minst en regional kanal inom varje landskap/län och dessutom begränsade sändningar över större kommuner. I det senare fallet finns inte utrymme för nationella programkanaler (figur 2:II).

Figur 2. Användning av två frekvensblock i Sverige.

Med tre frekvensblock ges även till de möjlighet rikskanaler som inte var möjliga i alternativ 2:11.

Bilaga 11. sid 3 (3)

Fyra frekvensblock kan användas för ytterligare förfining av alternativet med tre frekvensblock. Detta resulterar i flera regionala och lokala programkanaler. Om alla fyra frekvensblock används för regionala sändningar kan en regional tjänst erbjudas (figur 3:1), dvs. de kontinuerlig regionala täckningsområdena kan i princip göras godtyckligt stora beroende på befolkningstäthet och intresse hos Varje täckningsområde för ett block kan ta programbolag. emot fyra-sex stereokanaler. Dessutom kan lokala sändningar inom begränsade områden ske. Inga nationella sändningar är möjliga med denna lösning.

I II

Figur 3. Användning av fyra och fem frekvensblock i Sverige.

Med tillgång till fem frekvensblock används ett till nationella sändningar. Denna kombination ger möjlighet till en DAB-tjänst med 4-6 rikstäckande stereokanaler (E), 4-6 regionala kanaler inom varje regionalområde och lokala sändningar inom begränsade områden. Med andra ord får man en nationell och regional DAB-tjänst, med inslag av lokala sändningar (figur 3:II).

Omkring tio frekvensblock behövs för att ge hela Sverige en DAB-tjänst med 4-6 nationella programkanaler, 4-6 regionala kanaler i varje region och tillgång till ett stort antal programkanaler av lokal karaktär där behov finns.

KUNGL. enas..

1992 -02-O 3

STO§KHOLM . ...o

Statens 1991

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33. Branden på Sally Albatross. Den 9-12januari 1990. . Finansiell tillsyn. Fi. F6.

Uläbâhât-

. Statens roll vid främjande av export. UD. 34. HIV-smittade - ersättning för ideell skada. Ju. . Miljölagstiftningen i framtiden. M. 35. Några fragori anslutning till en arbetsgivarperiod . Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen. S. Sekretariatets kartläggning och analys. M. 36. Ny kunskap och förnyelse. C. O\ . Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut- 37.Räkna med miljön! Förslag till natur- och värdering av medicinsk metodik. S. miljöräkenskaper. Fi. 7. sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- 38.Räkrta med miljön! Förslag till natur- och och galoppsporten. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi. 8. Beskattning av kraftföretag. Fi 39. Säkrare förare. K. 9. Lokala sjukförsäkringsregister. S. 40. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 10. Aftärstidema. C. organisation av stödet till myndigheter och regell. Affärstiderrta. Bilagedel. C. ringskansli. C. 12. Ungdom och makt. C. 41. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny 13. Spelreglema på arbetsmarknaden. A. organisation av stödet till myndigheter och rege- 14. Den regionala bil- och körkonsadminisuationen. K. ringskansli. Bilagedel. C. 15. lnformationens roll som handlingsunderlag - 42. Aborterade foster. m.m. S. styrning och ekonomi. S. 43. Den framtida länsbostadsnämnden. Bo. 16. Gemensamma regler - lagstifuting, klassifikationer 44. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. och informationsteknologi. S. 45.Påtöljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. Ju. 17. Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitets- 46. Handikapp. Välfärd, Rättvisa. S. säkring och Spris utvecklingsprojekt. S. 47.1›a väg - exempel på förandringsarbeten inom 18. Informationssuuktur för hälso- och sjukvården - en verksamheter för psykiskt störda. S. utvecklingsprocess. S. 48. Bistånd genom internationella organisationer. UD. 19. Storstadens trañksystem. överenskommelser om 49. Bistånd genom internationella organisationer. trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Annex l. Det multilaterala biståndets organisationer. Malmöregionema. K. UD. 20. Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för 50. Bistånd genom internationella organisationer. finansiell styrning. Fö. Annex 2. Sverige och u-ländema i FN - en återblick. zLPersonregistrering inom arbetslivs-, forskrtings- och UD. massmedieomrâdena, m.m. Ju. 5 l. Bistånd genom internationella organisationer. 22. Översyn av lagstiftningen om träfrbenävara. I. Annex 3. Särstudier. UD. 23.Et1 nytt BFR - Byggforskrtingen pâ 90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattrtirtgen. Fi. 24. Visst går det an! Del l, 2 och 3. C. 53. Forskning och teknik för flyget. Fö. 25. Frikommurtförsöket. Fafarenlieter av försöken med S4. Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. U. en friare nämndorganisation. C. 55. Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö 26. Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En och utveckling - UNCED 1992. M. analys av rättsläget och det statliga regelverkets 56. Kompetensutveckling - en utmaning. A. roll. C. 57. Arbetslöshetsförsäkringen - finansierings- 27. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre systemet. A. expertmpporter. Fi. 58. Ett nytt turistrâd. I. 28. Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- S9. Konkurrens för ökad välfärd. Del l. rensförhallandena i 61 branscher. Del l och 2. C. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. 29. Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga, Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. C. kommunala och landstingskommunala anställningar. 60. Olika men ändå lika. Om invandrarungdomar i det C. mångkulturella Sverige. C. 30. Särskolan -en primärkommunal skola. U. 61. Statens bostadskredimämnd - organisation och 31. Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. dimensionering. Bo. U. 62. Vissa särskilda frågor beträffande integritets- 32. Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M. skyddet på ADB-omradet. Ju.

Statens

offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

63. Tillsynen över hälso- och sjukvården. S. 97. En väg till delaktighet och inflytande 64. Att förvalta kulturmiljöer. U. - tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselska- 65. Ett samordnat vuxenstudiestöd. U. dade och talskadade. S. 66. Hemslöjd i samverkan. I. 98. Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans 67. Samhall i går, idag, i morgon. A. - statsbidrag för ökat handlingsutrymme och nya 68. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- samarbetsformer. Fi. samheten med avsteg från statlig reglering m.m. C. 99. Statistiken inom livsmedelssektom - förslag till 69. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- förändringar. Jo. samheten med avsteg från statlig reglering m.m. 100. Neutral företagsbeskattning. Fi. Särskild bilaga. C. 101. Landskap Näring Kunskap, del l -4. Jo. 70. Ombudsman för bam och ungdom. S. 102. Svenska kyrkans medlemmar och kyrka- 71. Teaterns kostnadsutveckling 1975- 1990 statfrágan. C. med särskilda studier av Operan, Dramaten 103. En ny sjömanslagstiftniug. K. och Riksteatern. U. 104. Konkurrensen inom den kommunala sektorn. C. 72. En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som 105. Filmkultur och filmkulturell verksanhet i Sverige. pedagogisk resurs. U. Ku. 73. Vänersjöfarten. K. 106. Domstolarna inför 2000-talet. Del A-B. Ju. 74. Krediter för utveckling. UD. 107. Lag om radiokommunikation, m.m. ä. 75. Organiserad rasism. A. 108. Tekniskt utrymme för reklamfinansicrad 76. Miljön och förpackningarna. M. radio. Ku. 77. Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsmaterial - beräkning av miljöbelasming. Bilaga. M. 78. Krav på förändring - synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. S. 79. Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. K. 80. Kommunalt partistöd. C. 81. Fastighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitet och välstånd. I. 83. FoU- för industriell utveckling. Svensk kollektivforskning 1991. I. 84. smuggling och tullbedrägeri. Fi. 85. Historiska arrenden - förslag till friköpslag. Ju. 86. Ny hyreslag. Bo. 87. Yrkesofñceramas pensionsålder och âlderssmiktur. Fö. 88. Stöd och samordning kring psykiskt störda - ett kunskapsunderlag. S. 89. Försäkringsrörelse i förändring 1. Fi. 90. Konkurrensneutral energibeskatming. Fi. 91. Forskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. F6. 92. Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. S. 93. El från biobränslen. Det industriella utvecklingsarbetet. N. 94. ELSU 91. Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet N. 95.Översyn av lagstiftningen på kämenergiomiádet. M. 96. Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund. Bo.

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

På väg - exempel på förändringsarbeten inom Justitiedepartementet verksamheter för psykiskt störda. [47] Personrcgistrering inom arbetslivs-, forsknings- och Tillsynen över hälso- och sjukvården. [63] massmedieområdena. m.m. [21] Ombudsman för bam och ungdom. [70] HIV-smittade - ersättning för ideell skada. [34] Krav på förändring - synpunkter från psykiskt Päföljdsfrägor. Frigivning från anstalt, m.m. [45] störda och anhöriga. [78] Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet Stöd och samordning kring psykiskt störda på ADB-området. [62] - ett kunskapsunderlag. [88] Fastighetsleasing. [81] Rätt till bostad - om psykiskt stördas boende. [92] Historiska arrenden - förslag till ñiköpslag. [85] En väg till delaktighet och inflytande Domstolama inför 2000-talet. Del A-B. [106] - tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade. [97]

Utrikesdepartementet Statens roll vid främjande av exporL [3] Kommunikationsdepartementet Bistånd genom internationella organisationer. [48] Den regionala bil- och körkortsadminisüationen. [14] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 1. Storstadens uaftksystem. överenskommelser om Det multilaterala biståndets organisationer. [49] trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- Bistånd genom internationella organisationer. Annex 2. regionerna. [19] Sverige och u-ländema i FN - en återblick. [50] Säkrare förare [39] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Vänersjöfarten [73] Särstudier. [51] Det framtida trafiksäkerhetsarbetet. [79] Krediter för utveckling. [74] En ny sjömanslagstifming. [103]

Lag om radiokommunikation. m.m. [107]

Försvarsdepartementet Finansdepartementet Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för Finansiell tillsyn. [2] finansiell styrning. [20] Branden på Sally Albatross. Den 9-12januari 1990.[33] Sportslig och ekonomisk utveckling inom uav- och Forskning och teknik för flyget. [53] saloppsponen. 17] Yrkesofiiceramas pensionsålder och ålderssmiktur. [87] Beskattning av kraftföretag. [8] Kapitalavkastningen i hytesbalansen. Forskning och utveckling för totalförsvaret. Tre expertrapporter. [27] Kartläggning och probleminventering. [91] Räkna med miljön! Förslag till natnr- och miljöräkenskaper. [37] Socialdepartementet Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- räkenskaper. Bilagedel. [38] ring av medicinsk metodik. [6] Alkoholbeskattningen. [52] Lokala sjukförsäkringsregister [9] smuggling och tullbedrägeri. [84] lnfonnationens roll som handlingsunderlag - styrning Försäkringsiörelse i förändring 1. [89] och ekonomi. [15]. Konkurrensneuual energibeskattning. [90] Gemensamma Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans regler - lagstiftning, klassifikationer och informationsteknologi. [16]. - statsbidrag för ökat handlingsuuymme och nya Forskning och utveckling - epidemiologi. kvalitetssä- samarbetsformer. [98] kring och Spris utvecklingsprojekt. [17]. Neutral företagsbeskatming. [100] lnformationsstruktur för hälso- och sjukvården - en utvecklingsprocess. [18]. Utbildningsdepartementet Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom Särskolan -en primärkommunal skola. [30] sjukpenningförsäkringen. [35] Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till Aborterade foster, m.m. [42] a: 2000. [311 Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46]

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Examination som kvaliteskontroll i högskolan. [44] Civildepartementet Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. [54] Affärstidenta. [10] Att förvalta kulturmiljöer. [64] Affärstidenta. Bilagedel. [1 l] Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65] Ungdom och makt.[12] Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 Visst går det an! Del 1.2 och3. [24] med särskilda studier av Operan, Dramaten Fiik- mmunf usuket. Erfarenheter av försöken med och Riksteatern. [7l] en friare nämndorganisation. [25] En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys pedagogisk resurs. [72] av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkur- Jordbruksdepartementet rensförhållandenai 61 branscher. Del 1 och 2. [28] Statistiken inom livsmedelssektom -förslag till Periodiska hålsoundersökningar i vissa statliga. komförändringar. [99] munala och landstingskommunala anställningar. [29] Landskap Näring Kunskap. del 1 -4. [101] Ny kunskap och förnyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny Arbetsmarknadsdepartementet organisation av stödet till myndigheter och rege- Flykting- och immigrationspolitiken. [l] ringskansli. [40] Spclreglema på arbetsmarknaden. [13] Marknadsanpassade service- och slabsfunktioner - ny Kompetensutveckling - en utmaning. [56] organisation av stödet till myndigheter ochregeringskansli. Bilagedel. [41] Arbetslöshetsförsäkringen - ñnansieringssystemet. [57] Konkurrens för ökad välfärd Del l. Samhall i gar, i dag, i morgon. [67] Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. Organiserad rasism. [75] Konkurrens för ökad välfärd Bilagor. [59] Olika men ändå lika. Om invandrarungdomar i det Bostadsdepartemntet mångkulturella Sverige. [60] Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk- Den framtida länsbostadsnämnden. [43] samheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68] Statens bostadskrediutämnd - organisation och Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverk-

dimensionering. [61] samheten med avsteg från statlig reglering m.m. Ny hyreslag. [86] Särskild bilaga. [69] Lanunäteriutbildningar i Luleå och Lund. [96] Kommunalt partistöd. [80] Svenska kyrkans medlemmar och kyrkastatfrågan. [102] Industridepartementet Konkurrensen inom den kommunala sektorn. [104] Översyn av lagstiftningen om träñberråvara. [22] En nytt turistråd. [58] Hemslöjd i samverkan [66] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektivforskning 1991. [83]

Näringsdepartementet El från biobränslen. Det industriella utvecklingsarbetet. [93] ELSU 91. Förslag till omfattning, organisation och finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet. [94]

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Mil jölagstiftningen i framtiden. [4] Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Sekretaxiatels kartläggning och analys. [5] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Sveriges nationalmpport till FNs konferens om miljö och utveckling - UNCED 1992.[SS] Miljön och förpackningarna. [76] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för föipackningsmaterial - beräkning av miljöbelasming. Bilaga. [77] Översyn av lagstiftningen på kämenergiområdet.[95]

Kulturdepartementet Filmkultur och ñlmkulturell verksamhet i Sverige. [105] Tekniskt utrymme för reklamñnansierad radio. [108]