Massmedieforskning för bransch och samhälle betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Massmedieforskning

FÖR BRANSCH OCH SAMHÄLLE

Göteborgs-Posten 3

ull I mums WIIIYFEII. VA

M lnulinin.| gPREssEN u ÄLAA' . VFT

v IEI : . N

Utredningen om sektoriell massmedieforskning

wow Cu,

än ut Statens offentliga utredningar mm 1994:146 @ Kulturdepartementet

för

Massmedieforskning

bransch och samhälle

Betänkande av Utredningen om sektoriell massmedieforskning Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets iörvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

ISBN 91-38-13841-7 Graphic Systems AB, Göteborg 1994 ISSN 0375250X

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Regeringen bemyndigade den 28 oktober 1993 chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att

kartlägga behovet sektorsforskning massmedierna och att

av om utarbeta förslag om formerna för en sådan forskning.

Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen

genom beslut den 28 oktober 1993 landshövding Björn Molin till särskild utredare. Till experter utredningen förordnades den 7 april 1994 avdelningsdirektören Ulla Carlsson, professorn Olle Findahl, professorn Karl-Erik Gustafsson, professorn Lena Johannesson, professorn Karl-Erik Rosengren och professorn Lennart Weibull. Till

sakkunnig utsågs samma dag departementssekreteraren Jens Caval-

lin. Till sekreterare utredningen fr.o.m. den 15 januari 1994 förordnades kanslichefen Claes-Olof Olsson. Till biträdande sekreterare fr.o.m. den 27 juni 1994 t.o.m. den 14 oktober 1994 förordnades filosofie kandidaten Henrik Selin.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Massmedieforskning för bransch och samhälle . Arbetet är

därmed slutfört.

Halmstad i december 1994

Björn Molin

Claes-Olof Olsson

Innehållsförteckning

Förkortningar ll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Utredningsuppdraget 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1 Utredningens syfte 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Kartläggning av behovet av massmedieforskning 18

.

1.3 Förslag till organisation och finansiering 19

. . . . . . . .

1.4 Särskilda uppgifter 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.1 Skrivelse från medieindustrin 19

1.4.2 Mediebarometern 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.4.3 Behovet av uppgifter om mediekonsumtion 20

1.4.4 Mediestatistik 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Utredningsarbetets uppläggning 22 . . . . . . . . . . . . . .

Medieutveckling 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Medier i förändring 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Dagspressen 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Radio och TV 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.3 Satellit- och kabel-TV 30 . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1.4 Mångfald medieområdet 30

. . . . . . . . . . . . 2.2 Massmediekonsumtion 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Mediebranschens förändrade roll 34 . . . . . . . . . . . . . 2.4 Massmediema i samhället 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.1 Svensk mediepolitik 37 . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5 Ny teknik och utveckling 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5.1 Digitalisering, interaktivitet och signalkom-

pression 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Massmedieforskningens framväxt och utveckling 45 . . . . 3.1 Bakgrund 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Massmedieforskningsutredningen 46

. . . . . . . . . . . . . 3.3 Utvecklingen sedan 1970-talet 51 . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Att följa medieutvecklingen 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Sveriges Radios avdelning för Publik- och pro-

gramforskning PUB -

Innehållsförteckning SOU 1994: 146

3.5.1 Organisation och finansiering 57 . . . . . . . . . . 3.5.2 Forskningsverksamhet 58 . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.3 Nedläggning 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Massmedieforskning vid universitet och högskolor. 61 . . . 4.1 Inledning 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Forskning om journalistik, medier och kommuni-

kation 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Forskningsinstitutioner vid universitet och hög-

skolor 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Göteborgs universitet 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Linköpings universitet 69 . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Lunds universitet 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.4 Stockholms universitet 70 . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.5 Umeå universitet 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.6 Uppsala universitet 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.7 Övriga institutioner 73

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 NORDICOM 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Bakgrund 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Organisation och finansiering 74 . . . . . . . . . . 4.4.3 Informationsverksamhet 75 . . . . . . . . . . . . . . 4.4.4 Databasverksamhet 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.5 Medieutveckling och mediestatistik 77 . . . . . . 4.4.6 Mediebarometern 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Institut och undersökningsföretag 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Inledning 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Institut 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Institutet för reklam- och mediestatistik 84 . . . 5.2.2 Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum 86 . . 5.2.3 Näringslivets Mediainstitut 87 . . . . . . . . . . . . . 5.3 Undersökningsföretag 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Marknadsinformationsföretag 88 . . . . . . . . . .

5.3.2 Tidningsstatistik AB och Reklamstatistik AB 90

5.3.3 RadioUndersökningar AB 92 . . . . . . . . . . . . . 5.3.4 Mediamätning i Skandinavien AB 93 . . . . . . .

5.4 Statistiska centralbyrån 96

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Svensk Mediakommitté 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Några internationella jämförelser 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Inledning 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Rådet for anvendt medieforskning 103 . . . . . . . . . . . . 6.3 Institutt for Journalistik 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1994: 146 Innehållsförteckning

6.4 European Audiovisual Observatory 106 . . . . . . . . . . . 6.5 The European Institute for the Media 109 . . . . . . . . . . 6.6 Hans-Bredow-Institutet 110 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Landesmedieanstalt 1 l 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.1 Landesanstalt für Rundfunk. Nordrhein-

Westfalen 1 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Massmediebranschen 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Inledning 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.1 Massmedier 1 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.2 Massmediebranschen 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Tidningar och tidskrifter 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.1 Tidningsutgivama 1 18

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Fackpressen 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.3 Vectu 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.3 Etermedier 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Public service-företagen 123 . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Sveriges Radio AB 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.3 Sveriges Television AB 126

. . . . . . . . . . . . . . . 7.3.4 TV4 AB 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.5 TV3 Broadcasting Group Ltd 131

. . . . . . . . . .

7.3.6 Broadcast Sverige Femman AB 132

. . . . . . . . . 7.3.7 Kabel-TV och satellit-TV 133 . . . . . . . . . . . . . 7.3.8 Lokal-TV 135 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.9 Privat lokalradio 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3.10 Radioutgivareföreningen 138

. . . . . . . . . . . . . . 7.3.11 Närradio 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.4 Reklammedier 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4.1 Annonsörföreningen 139

. . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.2 Sveriges Reklamförbund 141 . . . . . . . . . . . . . . 7.4.3 Godkända Annonsförmedlares Förening 142 . . 7.5 Litteratur 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5.1 Svenska Bokförläggareföreningen 144 . . . . . . . 7.5.2 Svenska Bokhandlareföreningen 145 . . . . . . . . 7.6 Film, videogram och fonogram 145 . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.1 Sveriges Biografägareförbund 146 . . . . . . . . . . 7.6.2 Sveriges Filmuthyrarförening u.p.a. 146 . . . . . 7.6.3 Sveriges Videodistributörers Förening 147 . . . 7.6.4 Videouthyramas samarbetsorganisation 147 . .

7.6.5 Föreningen Sveriges Filmproducenter 147

. . .

7.6.6 Sveriges Film- och Videoproducenters För-

ening 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.6.7 Övriga organisationer inom filmbranschen 148

Innehållsförteckning SOU 1994: 146

7.6.8 Grammofonleverantöremas Förening 148

. . . .

7.7 Övriga organisationer 150

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.7.1 Upphovsrättsliga organisationer 150

. . . . . . . . . 7.7.2 Arbetsmarknadens organistaioner 152 . . . . . . .

Offentliga organ inom massmedieområdet 155

. . . . . . . . . .

8.1 Den offentliga sektorn 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Myndigheter för och etermedier 156 press . . . . . . . . . . 8.2.1 Radio- och TV-verket 157 . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2.2 Granskningsnämnden för radio och TV. 158

. . 8.2.3 Presstödsnämnden 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Andra myndigheter 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Statens kulturråd 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.3.2 Statens biografbyrå 160

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.3 Styrelsen för psykologiskt försvar 160 . . . . . . . 8.3.4 Konsumentverket 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Stiftelsen Svenska Filminstitutet 161 . . . . . .. . . . . . . . .

Behovet FoD forskning och dokumentation 165

av - . . . . . 9.1 Urval, enkät och svarsfrekvens 166 . . . . . . . . . . . . . . .

9.2 Forskning och undersökningar 170

. . . . . . . . . . . . . . . 9.2.1 Olika former för 170 engagemang . . . . . . . . . .

9.2.2 Finansiering 173

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.3 Angelägenhetsgrad 175

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.4 Medierna som forskningsobjekt 180

. . . . . . . . . . . . .

9.4.1 Forskning och undersökningsverksamhet 180

.

9.4.2 Kontinuerlig insamling statistik och data 182

av

9.5 Angelägna forskningsområden 184

. . . . . . . . . . . . . . .

10 Utredningens förslag 191 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.1 Massmediebranschens uppfattning behovet

om av

forskning 192

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2 Branschens och statens engagemang för massme-

dieforskning 193

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.3 Ett Programråd för Massmedieforskning

195 . . . . . . . l0.3.1 Samverkansförsök 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3.2 Den tekniken skapar behov nya av samver-

kan 196 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l0.3.3 Industriforskningen modell

som 199 Ökat . . . . . . . 10.3.4 samarbete mellan bransch och 201 stat

10.4 Programrådets uppgifter 202 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l0.4.l Exempel fasta åtaganden 207

. . . . . . . . . . . 10.5 Programrådets organisation 210 . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1994: 146 Innehållsförteckning

10.6 Programrådets finansiering 213

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.7 Vissa särskilda frågor 215

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.8 Genomförandet och fortsatt arbete 217 . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Kommittédirektiv 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Förteckning över svarande enkät forskningsom behov 225 . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 Enkät till organisationer, myndigheter och företag 229

Bilaga 4 Tabellmaterial avseende utredningens enkät 237 . . . . .

ll

Förkortningar

ABR Annonsbolaget Radio AFF Affischeringsföretagens förening BONUS Bild Ord Not Upphovsrättslig Samarbetsorga- nisation Ds Departementsserien EAO European Audiovisual Observatory EAT Europeiska Reklamförbundet EFI Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm ESOMAR European Society for Opinion and Marketing Research

EU Europeiska unionen

FoD Forsknings- och dokumentationsverksamhet FoU Forsknings- och utvecklingsverksamhet

FRN Forskningsrådsnämnden FSMK Föreningen Sveriges Masskommunikationsforskare

GAF Godkända Annonsförmedlares Förening GLF Grammofonleverantöremas Förening

HAO Handelns Arbetsgivarorganisation

HBI Hans-Bredow-Institutet

HSFR Humanistiskt-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet

ICC International Chamber of Commerce IFPI International Federation of the Phonographic Industry IVA Ingenjörsvetenskapsakademien KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd LMA Landesmedienanstalt mkr Miljoner kronor MMS Mediamätning i Skandinavien AB MR MedieRådet MTC Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum ncb Nordisk Copyright Bureau NCOM NORDICOM:s databas NMI Näringslivets Mediainstitut

12 Förkortningar SOU 1994: 146

NORDICOM Nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning

NRJ Energy privat lokalradio

NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket OFF Oberoende Fria Filmare PO Pressombudsmannen

prop Proposition

PUB Sveriges Radios avdelning för Publik- och programforskning RS Reklamstatistik AB RU Radioutgivareföreningen RUAB RadioUndersökningar AB SAF Svenska Arbetsgivareföreningen

SAMI Sveriges Artisters och Musikers Intresseorganisation

SBF Svenska Bokförläggareföreningen SBS Scandinavian Broadcasting System

SCB Statistiska centralbyrån

SMED Svensk Mediakommitté SMIF Föreningen Svenska Marknadsinformationsföretag SOU Statens offentliga utredningar

SPF Styrelsen för psykologiskt försvar

SR Sveriges Radio SRAB Svensk Radiobokning AB

SRAO Sveriges Radios arbetsgivarorganisation

SRR Skandinavisk Radioreklam SRU Svensk Radioutveckling

STIM Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå

SVF Sveriges Videodistributörers Förening SVIP Sveriges Film- och Videoproducenters Förening SVT Sveriges Television

TA Tidningarnas arbetsgivareförening

TCO Tjänstemännens Centralorganisation TiS Tidningen i skolan TR Teatrarnas Riksförbund

TS Tidningsstatistik AB TU Tidningsutgivama tid. Svenska Tidningsutgivare-

föreningen

VIDSAM Videouthyramas samarbetsorganisation

Sammanfattning

Utredningen har haft till uppgift att kartlägga behovet sektorsav

forskning om massmedier och att utarbeta förslag till formerna för

en sådan forskning. Till utredningen har också förts vissa specifika

uppgifter som rör tillgången till data om mediekonsumtion och behovet mediestatistik. Även frågan den s.k. Mediebarome-

av om tems framtid har prövats av utredningen. Som underlag för utredningens ställningstaganden har kartläggningar gjorts av dels massmedieforskningen i Sverige, dels massmediebranschen. Dessutom har utredningen genomfört en särskild enkätundersökning rörande behovet massmedieforskav

ning. En internationell jämförelse med några utländska förebilder har också genomförts. Massmedieforskningen har tidigare varit föremål för olika statliga År utredningar. 1977 avlämnade Massmedieforskningsutredningen ett betänkande med förslag om decentraliserad forsk-

en

ningsorganisation och inrättande av en massmedieforskningsdelegation. Även utredningens förslag inte genomfördes blev den

om ändå startpunkten för ett arbete med att bygga massmedieupp

forskningen till ett självständigt akademiskt ämnesområde. Under

1980-talet tillförde statsmakterna massmedieforskningen stora resurser. Professurer inrättades vid universiteten och massmedie-

forskningen fick ett betydande stöd från bl.a. forskningsråden.

Ambitionen från statens sida att bygga fast organisation var upp en

för forskning och forskarutbildning kring massmedier och

masskommunikation.

Resultatet har blivit en omfattande statligt finansierad forskning

inom områdena journalistik, medier och kommunikation. Forsk-

ningen omfattar i dag både inomvetenskapligt motiverad forskning och s.k. Samhällsrelevant forskning och verksamheten berör ett 40-

tal olika institutioner. Massmedieforskningen har betydande en omfattning särskilt vid universiteten i Göteborg, Lund och Stockholm. Vid Göteborgs universitetet finns också den svenska avdel-

ningen av NORDICOM vars uppgift är att svara för informationsförmedling, dokumentation, bibliografisk service och redovisning av medieutveckling och mediestatistik.

Undersökningar, datainsamling och i vissa fall även forskning bedrivs, förutom vid universitetsinstitutionema, även fristående av

14 Sammanfattning SOU 1994: 146

institut och stiftelser. Exempel sådana är Institutet för reklamoch mediestatistik i Göteborg och Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum i Stockholm. Inom medieområdet verkar också ett antal undersökningsföretag. Det finns dels företag som är specialiserade marknadsundersökningar, dels företag för publikmätningar inom etermedierna. Till de sistnämnda hör RadioUndersökningar AB och Mediamätning i Skandinavien AB. Ett viktigt organ inom medieområdet är Svensk Mediakommitté. Kommitténs uppgift är att granska och utveckla medieundersökningar av olika slag. Den kartläggning som gjorts av massmediebranschen visar att branschen inte är lätt att definiera. Den består olika medieföreav

tag. Många är sammanslutna i bransch- eller intresseorganisationer vars uppgifter att olika sätt tillvarata branschens intressen. Inom pressområdet finns t.ex. Tidningsutgivama som företräder dags-

Bland etermedierna finns inga egentliga branschorgan. pressen. Där domineras marknaden av public service-företagen Sveriges Radio och Sveriges Television. Härtill kommer de kommersiella företagen inom TV-området samt den privata lokalradion. Inom reklam- och annonsmarknaden finns t.ex. Annonsörföreningen som branschorgan för annonsörerna och Sveriges Reklamförbund som

branschorgan för reklambyrâerna. Inom film- och videoområdet

finns rad ofta små branschorganisationer för t.ex. filmproduen

center, filmuthyrare, videodistributörer, grammofonproducenter

etc. Sammanlagt består massmediebranschen av ett 40-tal olika bransch- och intresseorganisationer.

Massmediebranschen kan även sägas omfatta en rad offentliga

t.ex. centrala myndigheter och ämbetsverk som anorgan som

tingen direkt har för massmedieområdet eller som mer indi-

ansvar rekt massmediema. Bland myndigheter med har en anknytning till ett direkt ansvar inom press- och etermedieområdet finns Press-

stödsnämnden, Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden

för radio och TV. Bland övriga myndigheter kan nämnas Statens

kulturråd och Styrelsen för psykologiskt försvar. Internationellt sett finns intressanta exempel offentliga organ med branschinflytande i bl.a. Tyskland, Frankrike och Norge. Utredningen har kartlagt behovet av FoD forskning och do-

kumentation inom massmedieområdet. För ändamålet fick orga- nisationer, medieföretag, offentliga organ och företrädare för reklam- och annonsmarknaden besvara enkät. Kartläggningen vien sade att det inom branschen och den offentliga sidan bedrivs en massmedieforskning och en undersökningsverksamhet av stor omfattning. Omfattande uppdrag läggs ut universitet, fristående institut och marknadsundersökningsföretag. De sammanlagda eko-

SOU 1994: 146 Sammanfattning 15

nomiska resurserna för mediebranschens forskning uppgår till betydande belopp. Ett entydigt resultat från kartläggningen att majoritet var en av de svarande ansåg att det inom massmedieområdet förelåg ett mycket stort behov av forskning och undersökningsverksamhet. Man framhöll också behovet dokumentation, dvs. insamling av av statistik och data, inom medieområdet. FoD-verksamheten bedömdes som mycket angelägen och erhöll indexvärden kring 3,6 en angelägenhetsskala från ett till fyra. I första hand prioriterade FoD rör etermedierna och man som dagspressen. När det gäller forskningsområden prioriterades effektundersökningar av olika slag men också forskning kring innehåll, påverkan, mediekonsumtion, barns och ungdomars medievanor ansågs vara mycket angeläget. Många de svarande efterlyste av också ytterligare forskning kring den medietekniska utvecklingen och den nya informationsteknologin. Utredningen har hos såväl massmediebranschen den ofsom fentliga sektorn registrerat ett stort intresse för FoD-verksamhet. Utredningen föreslår därför att ett särskilt Programråd för Massmedieforskning, gemensamt för branschen och staten, inrättas och organiseras enligt den modell gäller inom industriforskningssom området. Programrådet skall

vara ett gemensamt forum för massmediebranschen och den of- fentliga sektorn,

självständigt initiera, stimulera och ekonomiskt stödja FoD-verk- samhet inom massmedieområdet,

ge uttryck åsikter forskningsinriktning och forsknings- - om verksamhet,

indirekt genom uppdrag till olika forskningsinstitutioner utföra av massmediebranschen och den offentliga sektorn efterfrågad forskning,

följa den nationella och internationella utvecklingen inom - mediebranschen,

utarbeta programplaner för verksamheten. - Verksamheten organiseras i dels fasta åtaganden, dels projektverksamhet. Med fasta åtaganden verksamhet består avses som under längre tid. Det skall dessutom vara verksamhet hög kvalitet av där man arbetar med data avseende långa tidsserier. Programrådet skall också kunna initiera forskning projekt läggs ut genom som olika uppdragstagare.

16 Sammanfattning SOU 1994: 146

Innehållsmässigt föreslås att Programrådets resurser koncentreras till områden som uppfattas som mycket angelägna av medie-

branschen. Det gäller t.ex. den medieteknologiska utvecklingen, där betydande förändringar kan förutses genom t.ex. digitalisering,

signalkompression och interaktiv television. Ett annat område gäl-

ler undersökningar kring massmediemas effekter, reklamens effekter och användningen massmedia. Ytterligare områden av betyav delse är studier av mediepubliken samt forskning kring massmediemas struktur och innehåll. Som exempel verksamheter som uppfyller utredningens kri-

terier för att organiseras som ett fast åtagande i Programrådets regi

i betänkandet, förutom den fortsatta utgivningen av Medieanges barometem, även forskning kring barns och ungdomars massme-

dieanvändning och forskning rörande mediernas ägarförhållanden. Programrådet skall ledas av en styrelse med företrädare för branschen och staten och med branschföreträdama i majoritet. Re-

geringen bör utse styrelsens ordförande. Till styrelsens förfogande skall finnas en verkställande sekreterare. Rådets juridiska status avgörs i samband med bildandet. Verksamheten regleras genom ett avtal mellan de parter som bidrar till finansieringen. Avtalet skall

vara femårigt. Programrådet finansieras staten och massmediebranschen till-

av

Den årliga kostnaden beräknas till 20 mkr. Med hänsyn

sammans. till samhällets intresse att delta i utformningen av framtidens medielandskap bör staten för en del av finansieringen som med svara tanke statens finansiella situation inte kan sättas högre än till 25 procent, dvs. 5 mkr år. Massmediebranschen bör svara för resper terande finansieringsbehov. Verksamheten kan starta sedan erforderliga förhandlingar och avtal undertecknats mellan ägt rum sta-

ten och företrädare för de företag och organisationer som utgör kärnan i den traditionella massmediebranschen. Programrådet bör kunna påbörja sitt arbete under år 1995. Utredningen föreslår att Mediebarometem blir ett fast åtagande i Programrådets regi och att ansvaret för den fortsatta utgivningen bör åvila NORDICOM. Beträffande tillgången till data om mediekonsumtion föreslår utredningen att Programrådet träffar avtal

med berörda företag garanterar forskarna kontinuerlig tillsom

gång till detta material. Programrådet bör också få till uppgift att i

framtiden fördela de särskilda medel för mediestatistik som för närvarande handhas av Kulturdepartementet.

1 Utredningsuppdraget

Sammanfattning: Den allmänna bakgrunden till utredningen är massmedias centrala roll i ett demokratiskt samhälle och

behovet att följa medieutvecklingen från olika utgångs-

av punkter i ett skede av snabba förändringar. Utredningens syfte är att kartlägga både massmediebranschens och den offentliga sektorns behov av forskning om massmedier. Inom näringslivet och den offentliga sektorn är

en ökad kunskap om medieforskningen viktig för att man

skall kunna fatta beslut om och göra beställningar av massmedieforskning. En närmare analys av direktiven ger vid handen att utred-

ningen har två huvudsakliga arbetsuppgifter, dels att kart-

lägga behovet sektoriell massmedieforskning, dels avge av förslag till organisation och finansiering sådan forskning av

Till utredningen har också förts vissa specifika uppgifter som berör t.ex. Mediebarometems framtid, tillgången till

data om mediekonsumtion och behovet av mediestatistik.

1.1 Utredningens syfte

Utredningen har fått i uppdrag att närmare kartlägga behovet av

sektorsforskning massmedier samt lägga förslag om formerna om för sådan forskning. Syftet med utredningen är alltså i första en

hand att göra kartläggning forskningsbehovet samt att däref-

en av

ter komma med förslag till eventuella åtgärder. Bakgrunden till utredningen anges i den forskningspolitiska proposition presenterades våren 1993 prop. l99293:170, av-

som

snitt 11, 412 f. där regeringen aviserade sin avsikt att göra en

s.

översyn frågor rör forskning och dokumentation av

av som om massmedier i samarbete mellan det allmänna och mediebranschen.

Inledningsvis analyseras utredningsuppdraget med utgångspunkt från kommittédirektiven, alltså i stort sett utgår från den an-

som givna forskningspolitiska propositionen.

18 Utredningsuppdraget SOU 1994: 146

1.2 Kartläggning av behovet av massmedieforskning

Massmediema intar en central roll i det demokratiska samhället.

Massmediestrukturen har undergått betydande förändringar i

Sverige under de senaste åren. Tillkomsten av nya kabel- och satellitstationer, en ny reklamñnansierad markbunden TV-kanal, privat lokalradio osv. har radikalt förändrat medielandskapet i Sverige. Den snabba utvecklingen inom medieområdet fortsätter. Införandet av ny teknik, t.ex. digital sändarteknik, innebär att det nu-

varande utbudet av radio- och TV-kanaler kan mångdubblas inom några år.

De snabba förändringar som ägt rum i kombination med massmedias centrala ställning i det demokratiska statsskicket gör att

forskning och utveckling inom massmedieområdet framstår som

angelägna uppgifter både för det offentliga och för mediebranschen. Massmediemas och medieindustrins ekonomiska betydelse har också ökat. Mot denna bakgrund de centrala syftena är ett av med utredningen att närmare kartlägga behovet av forskning om massmedier. I direktiven anges att den offentliga sektorn har ett allt starkare behov av att följa medieutvecklingen tekniskt, ekonomiskt och rättsligt. Det behov rörande massmedieforskning som finns från

det offentligas sida, exempelvis som underlag för mediepolitiska ställningstaganden, torde endast i begränsad utsträckning kunna tillgodoses med nuvarande forskningsorganisation. Den beställarorienterade forskningen massmedieområdet har inte organiserats systematiskt det sätt som skett inom andra

samhällssektorer och näringsgrenar. Exempel på av staten och

branschen gemensamt organiserad forskning är den s.k. industriforskningen med särskilda institut eller programstyrelser för specifika forskningsområden.

Branschens behov av massmedieforskning sammanhänger främst med det enskilda företagets intresse av att stärka sin konkur-

renskraft. Självfallet finns också ett intresse av att följa utveck-

lingen inom mediebranschen som helhet. Kunskapsbehovet tillgodoses ibland genom verksamheten vid enskilda institut och ibland

genom verksamhet med anknytning till ett universitet eller en högskola. Vissa medieföretag bedriver själva marknadsundersökningar,

utvecklingsarbete och i vissa fall även egen forskning. Kartläggningen förutsätter att uppgifter om forskningsbehoven inhämtas från tänkbara beställare av forskning. Beställare av forskning finns såväl inom det offentliga som inom näringslivet i

SOU 1994: 146 U tredningsuppdraget

allmänhet och massmediebranschen i synnerhet. Utredningen har valt att närmare inhämta uppgifter om forskningsbehovet genom en enkät till myndigheter, organisationer och enskilda företag.

Som underlag för kartläggningen av forskningsbehovet har utredningen också gjort inventering de olika branschorgani-

en av sationer, företag och myndigheter verkar inom massmediesom området. En närmare beskrivning av dessa görs i kapitlen 7-8.

1.3 Förslag till och

organisation finansiering

Enligt direktiven skall förslag till åtgärder grundas en bedömning av det behov som kartläggningen uppvisat. De åtgärder som

utredningen föreslår är därför relaterade till utfallet kartläggav ningen, som redovisas i kapitel I direktiven ställs vissa krav ett eventuellt förslag med hänsyn

till utformning och finansiering. Förslaget skall utformas

i samarbete med berörda intressenter och syfta till att forskningens finansiering och organisation svarar mot de beställande parternas behov. Vidare gäller att beställama själva skall för sina kostnader. svara

Det förutsätts att forskningen i första hand skall utföras inom

ra-

men för universitet och högskolor. Dessutom gäller att de statliga

utgifterna inte får öka. Utöver de angivna kraven har utredningen också beaktat regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga kommittéer och sär-

skilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Skälen till dessa di-

rektiv är att den ekonomiska utvecklingen, med stora underskott i de offentliga finanserna, har ändrat förutsättningarna för finansiering av offentlig verksamhet. Utredningen har därför också analy-

serat behovet av offentligt åtagande när det gäller sektorsforskning

om massmedier.

1.4 Särskilda

uppgifter

1.4.1 Skrivelse från medieindustrin

Företrädare för massmediebranschen har i skrivelse till bl.a. en

chefen för Utbildningsdepartementet den 27 januari 1993 över-

lämnat en framställning om översyn av högre utbildning och forskning relaterad till informationsindustri och massmedier. I skrivelsen framhålls att en översyn och utredning krävs hur av resurserna för forskning och utveckling skall struktureras och nivå-

20 Utredningsuppdraget SOU 1994: 146

fördelas över de existerande högskolorna och industriforskningsinstituten. Bakgrunden är de dramatiska förändringar som sker inom informationsteknologin med användning av digital teknik för text- och bildhantering och förberedelserna för införandet av t.ex. interaktiv TV.

Av skrivelsen framgår att massmediebranschens företrädare sna-

rast vill få till stånd kartläggning hur inforrnationsindustrin i en av framtiden skall kunna tillgodoses med högre utbildning, forskning och utveckling för att möta de krav både konsumenter och som producenter ställer. Informationsindustrins målsättning är att resultaten sådan kartläggning skall innebära förbättrade utbildav en ningsmöjligheter fr.o.m. läsåret 199697. Utredningen har närmare analyserat medieindustrins synpunkter vad önskemålen om en förstärkt massmedieforskning. Det avser har skett mot bakgrund att den inkomna skrivelsen redovisats i av direktiven. Däremot har utredningen inte närmare analyserat beho-

vet av förändringar rörande den grundläggande högskoleutbild-

ningen med inriktning den digitala tekniken.

1.4.2 Mediebarometern

Sedan år 1979 har den s.k. Mediebarometern framtagits av Sveri-

ges Radios avdelning för Publik- och programforskning PUB. Det har skett i samarbete med Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet. Genom att PUB upphörde den 1 juli 1993 har frågan Mediebarometerns fortsatta utgivning aktualiserats.

om I ett beslut av regeringen den 28 oktober 1993 tilldelades NOR-

DICOM Nordiska dokumentationscentralen för masskommunika-

tionsforskning i Göteborg ett engångsbidrag på 275 tkr för att avsluta arbetet med Mediebarometern år 1994 och samordna arbe-

tet med samma undersökning under budgetåret 199495. I samband härmed hänvisade regeringen frågan om Mediebarometerns

framtid till utredningen rörande sektorsforskning om massmedier.

Utredningen har därför i det följande analyserat frågan om Medie-

barometerns framtid.

1.4.3 Behovet av uppgifter om mediekonsumtion

skrivelse till Kulturdepartementet den 14 juni 1994 framhåller I en

sju professorer, inom ämnesområdena journalistik, masskommuni-

kationsforskning, massmedieekonomi och massmedieforskning, att den snabba utvecklingen inom medieområdet ställer krav kontinuerlig information gör det möjligt att följa förloppet. Man som

SOU 1994: 146 Utredningsuppdraget 21

konstaterar att det inom medieområdet, till skillnad från många andra samhällssektorer, saknas en samhälleligt organiserad verksamhet tillgodoser politikens, förvaltningens, forskningens och som allmänhetens behov av oberoende och tillförlitlig kunskap. Professorerna konstaterar att nedläggningen av PUB radikalt förändrat möjligheterna att få information om de svenska etermediemas ställning i samhället. Från att ha varit ett av de länder som bäst i världen tillgodosett det samhälleliga behovet av sådan infor-

mation, saknar Sverige i dag praktiskt taget offentligt tillgängliga uppgifter om etermediemas publik. Forskarna anser att den kontinuerliga tillgången till grundläggande data rörande etermediemas

publik har varit av stor betydelse. I skrivelsen pekas två problem av akut karaktär. Det ena gäller fortsatt produktion Mediebarometem. Det andra gäller tillav gängligheten data som samlas av de företag som regelbundet av

mäter etennediepublik. Ingen forskningsinstitution har i dag ekonomiska möjligheter att inköpa detta material. Det borde dock vara möjligt för forskarna att få tillgång till materialet i efterhand, dvs. när det kommersiella värdet har avtagit eller uttömts. För att detta

skall kunna ske måste överenskommelse träffas mellan berörda en

företag och forskningsinstitutioner. Professorerna föreslår i sin skrivelse att frågan görs till föremål för särskild utredning. Regeringen beslut den 25 augusti 1994 överlämnat

har genom

skrivelsen till utredningen för åtgärd. Beträffande Mediebaro-

metem har utredningen, tidigare framhållits, fått i uppdrag att som

förslag till åtgärder. Skrivelsens övriga synpunkter, t.ex. när

avge

det gäller tillgången till forskningsmaterial från enskilda företag,

har också beaktats i utredningens arbete.

1.4.4 Mediestatistik

Fr.o.m budgetåret 199495 disponerar Kulturdepartementet vissa

medel för statistik härrör från de medel som efter förändsom ringar i uppläggningen den offentliga statistiken överförts från av Statistiska centralbyrån. Det rör sig om anslag där avsikten är att olika sektorsmyndigheter skall använda tilldelade resurser för sina resp. statistikbehov. För Kulturdepartementets del gäller att medel för kulturstatistiken förts över till Kulturrådet. Beträffande mediestatistiken finns det visserligen ett antal myndigheter inom området men inte någon med övergripande för hela massmediesektom. NORDICOM ansvar har tidigare fått uppdraget att vara sammanhållande instans för mediestatistiken. Kulturrådet har för delar av medieområdet ansvar

22 Utredningsuppdraget SOU 1994: 146

fonogram, kulturtidskrifter, litteratur och har därmed också ett

visst statistikansvar. Presstödsnämnden för presstödet och ansvarar producerar statistik och andra data rörande dagspressen. Myndighetsorganisationen för radio- och TV-området har nyligen förändrats med en myndighet för tillståndsärenden Radio- och TV-ver-

ket och en för granskningsärenden Granskningsnämnden för ra-

dio och TV. Radio- och TV-verket har ansvar för att följa utvecklingen radio- och TV-området och torde därmed också ha ett visst ansvar för statistikarbete och kunskapsproduktion. annan Kulturdepartementet har, i avvaktan utredningens förslag, uppdragit SCB att inom ramen för 210 tkr under 199495 utföra uppgifter med anknytning till mediestatistik. Utredningen har i sitt

uppdrag också prövat frågan behovet statistik inom

om av massmedieområdet. Förslag i detta hänseende redovisas i kapitel 10.

1.5 Utredningsarbetets uppläggning

Utredningen redovisas i sammanlagt tio kapitel med fyra bilagor.

Redovisningen är i mycket stor utsträckning av deskriptiv karaktär

vilket hänger samman med uppdraget. Utredningen har genomfört

ett antal kartläggningar pågående massmedieforskning, vad

av som i detta sammanhang avses med massmediebransch och offentlig sektor samt genomfört en enkät om behovet av forskning och dokumentation inom massmedieområdet. Dessa beskrivningar upptar ett stort utrymme i betänkandet men det är möjligt att ta del av varje redovisning för sig utan att läsa materialet i sin helhet.

Som framgår av den analys som gjorts av direktiven är en kart-

läggning av massmediebranschens och det offentligas behov av

forskning centrala uppgifter för utredningen. Utredningen har därför gjort en omfattande genomgång massmediebranschen och

av

den offentliga sektorn. I kapitlen 7-8 redovisas massmediebran-

schens olika intressenter och aktörer. Utredningen har gjort besök

hos ett 30-tal organisationer och myndigheter och haft telefonkon-

takt med betydligt fler. Hos samtliga har relevant material insamlats

för beskrivning branschens verksamhet. Utredningen har dess-

av utom haft en hearing med ett 50-tal representanter från massmediebranschen och den offentliga sektorn. Utredningen har vidare, med ett antal centrala aktörer inom branschen, diskuterat det i kapitel 10 redovisade förslaget.

Som underlag för utredningens arbete har kartläggning ock-

en

så gjorts av pågående forskning inom massmedieområdet. Resul-

taten från denna genomgång redovisas i kapitlen 3-5. Där beskrivs

SOU 1994: 146 Utredningsuppdraget 23

också ett antal olika forskningsinstitutioner och undersöknings-

institut.

Utredningen har låtit genomföra en internationell jämförelse

med ett antal olika fallbeskrivningar som kan vara av intresse för

sektoriellt organiserad massmedieforskning i Sverige. Denna

en översikt redovisas i kapitel Beskrivningen massmediebranschens och den offentliga sekav

olika aktörer är också utgångspunkt för den kartläggning av

torns forskningsbehovet redovisas i kapitel Utredningen har gesom nomfört enkätundersökning hos ca 120 organisationer, mynen digheter och enskilda företag. Enkäten har riktat sig till olika me-

dier, till intresseorganisationer, som då även inkluderar t.ex. upphovsrättsliga organisationer och arbetsmarknadens parter, till myn-

digheter och offentliga samt till företrädare för reklambranorgan schen. Eftersom enkäten omfattar både stora företag med flera tusen

anställda och små intresseorganisationer med få eller inga anställda

antalet 90 i sig inte mått materialets tillförlitlig-

är svar ca ett

het. Vissa måste helt enkelt tillmätas en större vikt. I det samsvar

manhanget kan nämnas att så gott som samtliga företag, myndigheter och intresseorganisationer betydelse besvarat enkäten.

av

Utredningen har således haft tillgång till ett utmärkt material för

den kartläggning syftena med uppdraget. som är ett av

Utredningens egentliga förslag redovisas i kapitel 10. Det är möjligt, för den så önskar, att direkt till detta kapitel och

som

där ta del utredningens ställningstaganden i olika frågor.

av Till utredningen har knutits särskild expertgrupp med föreen

trädare för vetenskapssamhället. Enkätundersökningen genomför-

des i nära samarbete med expertgruppen. Gruppen har också följt arbetet med kartläggning och redovisning enkäten. Gruppen har av också tagit del och närmare kunnat analysera utredningens förav

sektorsforskningens organisation och finansiering.

slag om

2 Medieutveckling

Sammanfattning: Massmedier intar framträdande plats i

en

medborgarnas liv och spelar en avgörande roll i den kommunikationsprocess som förbinder medborgare och olika maktcentra. Samtidigt utgör media själv stark aktör på

en

maktens arena. På tidhar förutsättningarna för svensk

senare mediepolitik förändrats drastiskt avreglering, konkurgenom

rens, ökad kommersialisering, stigande integration mellan

me-

dieföretag och en stark internationalisering mediebran-

av

schen. De största förändringarna har skett inom etermedie-

området, främst införandet reklam i radio och TV. genom av Dagstidningsmarknaden är fortfarande relativt stabil och har hittills klarat konkurrensen med kommerom annonserna

siell TV. Det ligger en stor förändringspotential i den

nya

informationsteknologins och morgondagens teknik. Företeel-

ser som digitalisering, interaktivitet och signalkompression kommer att sätta sin prägel på utvecklingen. EU för

satsar

närvarande stora resurser på utveckling av den audiovisuella industrin. Sverige deltar i delar det europeiska samarbetet

av

på detta område.

Människors vardag präglas i stor utsträckning umgänge med

av

massmedier. Massmediema är på många integrerad

sätt en del av

det moderna samhället. TV, radio och tidningar är i dag medbor-

garnas utan konkurrens viktigaste informationskälla när det gäller

kännedom om samhälle och politik.

Det svenska medielandskapet karakteriseras i ett interna-

av en

tionellt perspektiv sett ovanligt lång och obruten utveckling. I dag

är emellertid också den svenska massmediestrukturen stadd i snabb

förändring och traditionella gränser mellan medier förlorar i betydelse. På tid har, i takt med förändringar inom främst

senare eter-

mediema, nya förutsättningar skapats för svensk mediepolitik och

för förståelsen dagens mediesituation. Den dagsaktuella situaav tionen präglas avreglering, konkurrens och ökad kommersialiav

26 Medieutveckling SOU 1994: 146

sering, stigande integration mellan olika medieföretag och en starkare internationalisering av skilda mediebranscher. I detta avsnitt redovisas, bakgrund till utredningens kartläggning om forsksom ningsbehovet, översiktlig bild av medieutvecklingen framför allt en rörande dagspress och etermedier.

2.1 Medier i förändring

2.1.1 Dagspress

Historiskt har dagstidningsmarknadens utveckling i stort sett varit opåverkad andra medier. Dagspressens struktur har förändrats

av

förhållandevis litet under de senaste två decennierna. Dagtidnings-

marknaden är vad kallar mogen och kännetecknas av spe-

man ciella marknadsvillkor. Inkomster kommer från två källor, upplaga och Inneboende mekanismer skapar en situation där en annonser. tidning tappar läsare eller inte har särskilt stor läsekrets elsom en

ler hushållstäckning har svårt att få annonsörer. Omvänt gäller att

utan annonsörer finns inga medel att utveckla tidningen för att nå läsare. På detta sätt skaffar sig den största tidningen en ort nya

ofta ointagligt försprång och hotar sikt att helt kväva den

ett mindre tidningen. För råda bot detta förhållande tillsattes i slutet av 1960att talet och början av 1970-talet ett antal utredningar om pressens

framtid med syfte att utarbeta förslag till någon form av presstöd

till andratidningar i utsatta lägen. Syftet förutom att hejda den var,

s.k. tidningsdöden, att motverka tidningskoncentrationen samt

upprätthålla mångfalden i form ett rikt och varierat utbud av av

konkurrerande tidningar. Trots statligt stöd och den grundläggande fria etableringsrätten har den svenska tidningsmarknaden

alltså i stort sett varit stillastående under det senaste decenniet. Av i

dag existerande flerdagarstidningar har bara fyra etablerats efter andra världskriget. Det mest framgångsrika exemplet, när det gäller

nytillskott, är Dagens Industri startades år 1976. Antalet tidsom ningar i Sverige redovisas i tabell 2.1. Förekomsten partipress är ett viktigt drag i utvecklingen av av

de nordiska demokratiema. Under den parlamentariska demokra-

tins genombrott spelade de partianknutna tidningarna stor roll för mobilisera och organisera väljargrupper. Även vissa att nya om tidningar valt att förklara sig oberoende har flertalet tidningar som i dag ledarplats. År 1993 130

en partipolitisk anknytning angav

dagstidningar att de företrädde politisk linje ca 75 procent av

en

SOU 1994: 146 Medieutveckling 27

det totala antalet dagstidningar i Sverige. Den borgerliga

pressen dominerar med andel 70 medan den socialdemoen ca procent, kratiska pressen står för 20 procent. Uppdelningen mellan leca darartiklar och redaktionellt material har dock blivit tydligare inom partipressen, vilket tyder uppluckring partiperspektiv i det en av allmänredaktionella materialet. Dessutom visar enkät ställts en som till svenska journalister 1989 att det inte finns någon borgerlig dominans bland de redaktionella medarbetarna. Politiskt står jour-

nalisterna något till vänster allmänheten.

om

Tabell 2.1 Antal dagstidningar år 1993

Källa: MedieSverige år 1993.

1985 års maktutredning fann att ägarna inom svensk dagspress successivt blir färre och att det på många orter råder tidningsmonopol. I praktiken finns ungefär 75 ägare bakom landets totalt 164 dagstidningar. Den svenska dagspressens ägarstruktur domineras av politiska partier, Bonnierkoncernen och regionalt förankrade privata intressen. Vidare utmärks den privatägda tillpressen av en tagande regional ägarkoncentration. Stora regionala ägare har köpt upp näraliggande tidningar och har så sätt skaffat sig i det närmaste monopol i vissa regioner. En förutsättning för att mångfald tidningsmarknaden skall gälla är att läsarna har möjlighet att välja mellan flera konkurrerande tidningar. I landsortspressen är dock monopol vanligare än konkurrens. Endast 17 landsortsstäder har i dag fler än en lokal flerdagarstidning. Hälften hushållen av utanför storstäderna saknar möjlighet att välja mellan flera morgontidningar utgivna orten.

28 Medieutveckling SOU 1994: 146

Den svenska dagspressens årsupplaga år 1993 var 1 467 miljoexemplar. Sedan år 1990 har nedgång omkring 85 milner en

joner exemplar noterats ca 5 procent. Dagspressen som helhet

har dock mycket stark ställning. Sverige har fortfarande en av en

världens högsta frekvenser av dagstidningsläsning per capita se

7.2. förklaringarna till stabiliteten i dagstidningsläsningen

En av är att denna är integrerad i människors vanor, speciellt det lokala planet. Tidningen är en del av det dagliga livet i de flesta svenska hushåll. Dessutom kännetecknas dagspressen av en stor bredd i

innehållet med överskådlig presentation. Den nedgång som trots

en allt har noterats i dagspressens ställning bedöms således vara relativt liten och antas ha att göra med konjunkturbetingade faktorer, den kan också ha sin bakgrund i långsiktiga politiska och somen ciala förändringsmönster, t.ex. ändrade livsstilar, ökad geografisk rörlighet och hushållsvanor, som i sin tur kan ha accentuerats nya ändrade ekonomiska förutsättningar. av

2.1.2 Radio och TV

Radio och TV i Sverige har sedan början 1980-talet förvandlats av

från relativt enhetlig public service-verksamhet till ett blandsys-

en med rad olika aktörer. Under 1980-talet fokuserades distem en

kussionen på de traditionella programföretagens ställning och dessa kritiserades för att vara centralistiska och byråkratiska. Dittills

hade ingen konkurrens varit möjlig TV-området, men framväx-

satellitteknik och kabelutbyggnad innebar nya förutsätt-

ten av ningar sådan konkurrens. för en I dag har Sverige s.k. dualistiskt etermediesystem med både ett offentlig och privat sektor. Ursprungligen avsåg den förda en en

politiken mångfald skulle finnas inom ett bolag för radio

att en

och TV; programföretaget skulle erbjuda tittarna ett varierat utbud

I och med den andra TV-kanalens tillkomst år 1969 av program. talades det stimulerande tävlan mellan kanalerna. Med om en införandet radio- och TV-kanaler i början 1990-talet var av nya

förhoppningen att i stället uppnå mångfald och konkurrens mellan olika kanaler. Detta är ett synsätt som också präglat mediepolitiken

i flera västeuropeiska länder. Den marksända TV-kanalen, TV4, har efter några inlenya dande ekonomiskt svåra fått allt bättre utveckling i takt med en

ökade reklamintäkter och i dag ha en mycket positiv prog-

anses sammanhängande med ensamrätten reklam i nationell TV. nos, Förslaget fjärde svensk markkanal som ett nätverk av lokala om en TV-stationer har väckt nytt liv i lokal-TV-frågan. Olika intressenter

SOU 1994: 146 Medieutveckling 29

har dykt upp. TV4 har successivt förvärvat andelar i lokala sändarbolag och hade våren 1994 ägarandelar i tio lokala bolag. Enskilda

dagstidningsföretag har också gått som ägare av lokala TV-bo-

lag inom sina resp. utgivningsområden.

Under 1970- och 1980-talen debatterades livligt frågan om

ägarförhållanden och styrelserepresentation i eterrnedia; bl.a. ansåg man att det i styrelsen för Sveriges Radio ingick alltför starka partiintressen. Förutsättningarna för ägandet av Sveriges Radio kom att förändras under 1980-talet i takt med den allmänna medieutvecklingen. Flera ägargrupper började engagera sig i med Sveriges Radio delvis konkurrerande verksamheter. SAF ägnade sig närradioverksamhet, jordbruksrörelsen var aktiv i Nordisk Television

som stod bakom TV4 och dagspressen deltog i första hand i lokala

kabel-TV-sändningar samt lokalradio. Fr.o.m. år 1994 gäller nya organisatoriska förutsättningar för icke-kommersiell radio och TV. Verksamheten sköts av tre stiftelseägda programföretag, Sveriges

Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio se 7.3.

År 1979 inleddes försökssändningar med närradio, först år men 1985 fick verksamheten permanenta former. Målet var att den nya kanalen skulle fungera som lokal infonnations- och opinionskanal. Till en början måste närradion följa förbudet om kommersiell reklam, men i och med introduktionen av privat lokalradio år 1993 ändrades lagstiftningen denna punkt. De samhällsintressen som dominerar användningen av detta medium är kyrkor och samfund samt politiska och fackliga organisationer. År 1993 infördes privat lokalradio. Därmed hade helt ett nytt fält öppnats för mediemarknadens aktörer. Koncessionspriserna

var höga och sändningstillstånden gick i hög grad till företag med

anknytning till dagstidningsintressen. Framväxten av en betydande

privat sektor inom radio och TV har bl.a. resulterat i samtidigt

ägande av tryckta medier och etermedier ett sätt som hittills varit okänt i Sverige. På det hela taget har förändringen i medieägandet skett genom

tillkomsten av nya ägargrupper, bl.a. Industriförvaltnings AB

Kinnevik med Jan Stenbeck som huvudägare, men den har även öppnat den svenska mediemarknaden för utländska grupper som amerikanska Scandinavian Broadcasting System SBS, franska NRJ och lokala aktörer som t.ex. Gert Eklund Programutveckling AB. En annan tendens är att ägandet internationaliserats. Detta gäller inte dagspressen utan främst den privata radio- och TV-sektorn. De stora multimediekoncernerna får ökad betydelse just grund av sin storlek och förmåga att bedriva verksamhet och lansera produkter över hela världen.

30 Medieutveckling SOU 1994: 146

2.1.3 Satellit- och kabel-TV

När den första telekommunikationssatelliten sändes upp år 1965 visste ingen att detta så snabbt skulle få betydelse för etermediemas utveckling. Under 1970-talet var stora förhoppningar främst knutna till kabel-TV. Detta medium, menade man, skulle snabbt

komma till användning för tvåvägskommunikation i en rad sam-

manhang. Det talades om vidareutbildning, kulturaktiviteter, ekonomiska transaktioner, m.m., men endast en del av detta har kunnat uppnås och endast i begränsad utsträckning. Kabel-TV-verksamhe-

ten i Sverige är ännu så länge begränsad till att ta emot satellit-

sändningar. År 1991 fanns trettiotal satellitkanaler tillgå i de ett att svenska kabelnäten, en fördubbling jämfört med år 1988. I slutet

av 1991 hade 40 procent av allmänheten tillgång till satellitkanaler via kabel. På senare tid har utvecklingen mattats något. Dessutom uppgav sig 1993 ca 15 procent ha tillgång till satellitkanaler via hushållsparabol. I spåren efter TV via satellit och kabel kom först reklamfinan-

sierad TV i form av en nationell markkanal TV4, därefter reklamfinansierad lokalradio. TV4 fick krav sig som motsvarar ett public-serviceansvar, men reklamradion ställdes inga sådana krav. Bland de nya kanalerna finns underhållningskanaler som t.ex. de svenska blandkanalerna TV3 räckvidd 52 procent av svenskarna mellan 3 och 99 år och Femman 42 procent, nyhetskanaler som CNN 20 procent och Sky News 14 procent, sportkanaler som Eurosport 31 procent och en musikkanal som MTV 47 procent.

2.1.4 Mångfald på medieområdet

Det har i diskussionen om svensk mediepolitik sedan länge ansetts viktigt med mångfald inom mediesystemet. Vad denna mångfald

skall bestå av har varit föremål för debatt. Det har ansetts önskvärt

med många medietyper, många medier inom varje medietyp och

ett varierat innehåll inom varje medium.

Mångfald på medieområdet är inte enbart en fråga om före-

komsten av ett rikt och varierande utbud, utan också om möjligheten att ge och motta information. Det finns en risk att medierna

kommer att ha få ägare och att tillgång till information blir förbe-

hållet ett fåtal. Det medför risk att utrymmet för meningsskiljen

aktigheter och åsiktsbrytningar blir mindre och detta kan i för-

längningen inskränka på möjligheten till en fri och kritisk samhällsdebatt.

SOU 1994: 146 Medieutveckling 31

Den svenska dagspressen kännetecknas relativt stor ägarav en koncentration samt av skevhet mellan de politiska blocken. Tren-

den går också mot att de stora ägarna utökar sitt inflytande

genom etablering nya marknader och uppköp eller nyetablegenom av ring inom andra medier.

Maktutredningen ifrågasatte i ett betänkande SOU 1990:44 s.

68 f. mediernas sätt att fungera i strid med den fria åsiktsbildningen. Man menade att massmedierna har att leva med ett antal målkonflikter mellan exempelvis å sidan kravet allsidighet ena och saklighet, å andra sidan uppgiften att fungera aktiv och som en självständig granskare. När granskarrollen drivs till sin spets blir media en motpart. Detta får konsekvenser för medborgarna vad gäller möjligheterna till allsidighet i informationen och möjlighe-

ten att själva dra slutsatser och ta ställning. Dessutom, menar utredningen, har media en inneboende stark kollektiv kraft. I sin jakt på en och samma nyhet kan media bli som ett hundkoppel. Denna

kraft kolliderar ofta med den enskilda redaktionens eller den enskilde joumalistens integritet gentemot övriga medier och mot yrkeskåren kollektiv. som

En annan viktig fråga som maktutredningen starkt betonade

var vem som egentligen har makten över medias innehåll. Vissa forskare menar att makten i första hand ligger hos de redaktionella medarbetarna, hos journalisterna själva. Andra menar att joumalisternas handlingsfrihet är starkt kringskuren i förhållande till sina

källor, medan återigen andra betonar att det rör sig om ett kompli-

cerat samspel och beroende mellan journalisterna och deras källor.

En viktig ingrediens i framtidens demokratidebatt måste vara att

media förnyas och utsätts för en kritisk och nyskapande granskning där dess arbetsmetoder och roll i samhället blir föremål för en

långt vidare forskning än vad som är fallet i dag. Vem granskar granskaren är en fråga som bör ställas.

-

2.2 Massmediekonsumtion

Svenska folkets massmedieanvändning domineras TV, radio och av

dagspress. Räckvidden en genomsnittlig dag ligger sammanlagt

mellan 70 och 80 procent. Genomsnittssvensken ägnar i medeltal

en fjärdedel 6 timmar av dygnet massmedier. Sammantaget

upptar lyssnandet den största tiden med 45 procent av den totala tiden. Tittandet kommer andra plats med 38 procent och läsan-

det tar minst tid i anspråk med 18 procent.

32 Medieutveckling SOU 1994: 146

Användningen är inte alltid aktiv och flera medier utnyttjas ibland samtidigt. Ett karakteristiskt drag för medievanoma i Sverige är den stora stabilitet som råder. Enligt Mediebarometem uppvisar andelen dagstidningsläsare, radiolyssnare resp. TV-tittare små variationer över tid. Den stora ökningen vad gäller utbudet mediemarknaden har också resulterat i en ökning av människors medieanvändning, om än inte särskilt omfattande. Selektiviteten i människors medieanvändning har ökat, dvs. man tar till sig det innehåll som passar bäst. Exempelvis prioriteras lokalnyhetema samt inrikes- och utrikesnyheterna i dagspressen medan nyheter och musik har blivit det mest prioriterade innehållet i radiomediet. Enskilda medier har utvecklat sina speciella egenskaper i konkurrens om människors tid samtidigt som publiken inom ramen för det ökade medieutbudet har försökt prioritera bland mediernas innehåll efter sina egna behov. Populärtidningar och tidskrifter har en stor spridning i det svenska samhället. Omkring 50 procent av befolkningen mellan 9 och 79 år sig läsa minst en populärtidning Veckotidning en uppger

genomsnittlig vecka. Populärtidnings- och tidskriftsläsningen skil-

jer sig betydligt mellan olika befolkningsgrupper. Medan popu-

lärtidningar läses mest av kvinnor, lågutbildade och yngre perso-

läses organisations- och fackpress mest av män, högutbildade ner, och medelålders personer.

Totalt nådde ljudradion drygt 75 procent av allmänheten en

vanlig dag år 1993. Bland Sveriges Radios fyra kanaler hade P4 den största räckvidden med ca 45 procent, medan P3 hade 30 procent och P1 hade 15 procent. Utmärkande för radiomediets ut-

veckling är att den dels blivit ett bakgrundsmedium i större ut-

sträckning, dels att det aktiva lyssnandet har sjunkit. Publiken har

också fördelats allt fler kanaler. Främst har publik gått från de stora rikstäckande kanalerna till privat lokalradio. Detta är särskilt tydligt bland unga människor som i stor utsträckning lyssnar på

privata musikradiokanaler. TV lockar en genomsnittlig dag nästan 85 procent av svenskarna. Genomsnittstittaren ägnar omkring två timmar om dagen TV. Den drastiska tillväxten i TV-utbudet senare tid har inte lett till ökning av den totala tid människor lägger TV-tittande. en Inte heller har regelbundenheten i tittandet förändrats nämnvärt. Det hänt är att TV också används dagen och sent kvällen som

i större utsträckning samt att fler människor tittar regelbundet på

satellitkanaler.

SOU 1994: 146 Medieutveckling 3 3

Figur 2.1 Tidsfördelningen i användning av olika massmedier procent.

tv 36% video 2% morgontidning 6% bok 5% kvällstidning 2% tidskrift 2% Veckotidning 2% serietidning 1 % grammofon 5%

kassett 4%

radio 35%

Källa: MMS 1994.

Exponeringen för TV varierar med olika befolkningsgrupper.

Generellt sett är de yngsta och de äldsta de stora högkonsumen-

terna av TV. Vidare tittar människor med låg utbildning mer

TV än högutbildade. På det hela taget skiljer sig inte valet av TVinnehåll mycket åt, men det finns skillnader. De äldre ser mer på

TV än andra åldersgrupper, främst på de långa nyhetsprogrammen. De yngre ser mest långfilm och sport. TV kan sammantaget sägas vara ett medium för nyheter, underhållning och sport.

När valfriheten ökade i form av nya kanaler prioriterade främst

lågutbildade och yngre människor det mera underhållningsbeto-

nade utbudet. Allmänt förefaller TV:s informativa funktion vara tillbaka-

gång i dag jämfört med mitten 1980-talet. Det finns en social snedfördelning i TV-tittandet i och med att lågutbildade relativt sett oftare väljer underhållning och att högutbildade väljer nyheter. För

Sveriges Television ligger styrkan i ett brett nyttjande, både nyheter

och förströelse är attraktiva innehållskategorier. Video och satellitkanaler används i större utsträckning som underhållningsmedier.

34 Medieutveckling SOU 1994: 146

Utvecklingen tycks mot att public service-TV blir mer av ett

infonnativt alternativ, medan de privata kanalerna blir starka i fråga

om avkoppling och förströelse. Den snabba utvecklingen och de stora förändringarna inom mediebranschen gör komplicerat att följa och dokumentera mer människors medieanvändning. De nya medieformema ställer nya krav dokumentations- och forskningskompetens om effekter

och påverkan människors umgänge med medier och följderna för informations- och opinionsbildningsprocessen.

2.3 Mediebranschens förändrade roll

År 1970 gränserna mellan olika medier fortfarande tydliga.

var Dagspressen skilde sig klart från veckopressen, den privata sektorn

klart från public service och mediepolitik diskuterades bransch för bransch. Sedan dess har stora förändringar skett. De största förändringarna kom TV via satellit och kabel. Framväxten av de

genom

kommersiella kanalerna förändrade förutsättningarna för de

nya,

politiska beslutsfattarna. Kartläggningsbehovet och ett ökande be-

hov att förstå de förutsättningarna har givit upphov till flera av nya

utredningar som brottats med de komplexa problemområdena. Medieföretagen själva och massmediebranschen i sin helhet har

också uttryckt ett intresse för och behov av forskning och doku-

mentation inom området se kap. 9.

Branschen kännetecknas i dag integration och ett större be-

av

roendeförhållande mellan olika mediegrenar. Detta tar sig uttryck olika sätt. Stora medieföretag köper sig i flera olika medier.

Vanligast har varit att samma företag som dominerar tidnings-

marknaden gått i andra lokala medier, i första hand radio, men

även i vissa fall TV. Dessutom har tillkomsten radio- och TV-

området kanaler med stort genomslag bland den svenska

av nya

publiken givit upphov till nya, stora och expanderande medieföre-

tag. Det finns också intemationaliseringstrend där fler och fler en

amerikanska, japanska och multinationella företag ger sig in på

den europeiska marknaden. Läsare, tittare och lyssnare tar i dag del av fler medier, utan att tiden för medieanvändning för den skull ökat. Detta betyder att fler medier och fler kanaler har att slåss om samma andel användare. Människor möter utbudet genom att välja efter intresse i höggrad än tidigare. Medierna måste specialisera sig och rikta sig re

på att nå speciella intresseriktningar samt skilda regionala och so-

ciala Resultatet av detta märks bl.a. i en ökad variation av grupper.

SOU 1994: 146 Medieutveckling 35

utbudet veckopressidan, olika specialdesignade TV-kanaler, ökat intresse för regional och lokal TV samt dagspressens stärkta

ställning på den lokala marknaden. I en expertrapport från Pressutredning -94 SOU 1994:94 på-

pekas att dagspressbranschen mer och mer har kommit att präglas

av affärsmässighet och professionalism. Tidningsutgivningens pub-

licistiska sida fick under 1980-talet mindre utrymme i diskussionen och den ekonomiska sidan blev mer framträdande. Ett effektivt utnyttjande av resurser har blivit en ledstjäma och pressen har mer

och mer kommit att fungera som en industribransch. Under lång tid har tidningsbranschen stått samlad kring ett

överordnat, gemensamt branschintresse. I dag framträder olikheter i synsätt och intressekonflikter mer klart. Med tanke branschens

speciella ekonomiska förutsättningar med stora etableringshinder är chansen till nyetableringar liten. I stället ökar benägenheten för

koncentration. Pådrivande faktorer är: Intäktsstrukturen med annonsmarknadens dominans och dess speciella villkor.

Stordriftsfördelar tidningsutgivning är bl.a. beroende av till-

- -

gång till stora distributionsapparater.

Kapitalbehov dessa är mycket stora, speciellt i fall då annon-

- -

sörerna sviker och inte ens omfattande presstöd visat sig hjälpa.

Tröghet på marknaden finns både bland annonsörer och läsa- - -

re, byte av tidning är ett stort steg för många tidningsläsare.

Genom presstöd i form av selektivt produktionsstöd till andratidningar har de flesta av dessa i utsatta lägen kunnat fortsätta att ges ut. Däremot har presstödet inte underlättat för nyetableringar.

Statens satsning stödåtgärder för stordrift, i form av samdistri-

butionsrabatten, har varit lyckad, medan det har varit svårt att få till stånd samproduktion liknande sätt. Under de senaste decennierna har synen pressens partipolitiska betydelse förändrats. Det redaktionella arbetet har kommit att präglas av andra bedömningar

än partipolitiska, exempelvis joumalistemas professionalisering och

en ekonomiskt inriktad tidningsutgivning.

2.4 Massmedierna i samhället

Massmedierna har en central roll i det svenska samhället. De är

många sätt sammanlänkade med det övriga samhälleliga livet, inom

politik, näringsliv, kultur och förströelse. Massmedierna har en

Medieutveckling SOU 1994: 146

central plats i den politiska opinionsbildningen. Medierna har också stor betydelse i det ekonomiska livet. en I figur 2.2 beskrivs massmediernas roll i det politiska livet. Figuren är en förenkling av en komplicerad verklighet, men ger ändå vissa bestämda ramar för en analys av massmediernas roll.

Ramen utgörs av den politiska process där beslut fattas av folkvalda

företrädare tillsatta i allmänna val. Grunden utgörs av allmänheten,

men möjligheterna att kanalisera fram frågor och information till

beslutsfattarna är begränsade. Stora organiserade samhällsintressen som t.ex. de politiska partierna och andra intresseorganisationer har stor betydelse när det gäller att nå fram till beslutsmakten. Myndigheterna ansvarar för att beslut genomförs och att information besluten når ut till medborgarna. om

Figur 2.2 Massmediernas relationer till det politiska livet.

Av massmedierna

ORGANISERADE M AS S SAMHÄl .LSIN- MYNDIGHETER TRESSENTEX POL. PARTIER SOM INSTITUTIONE

förmedlad offentlighet

ALLMÄNHETEN

Källa: Stig Hadenius och Lennart Weibull, Massmedier 1993.

SOU 1994: 146 Medieutveckling 37

Massmediema spelar en avgörande roll i den kommunikationsprocess som förbinder medborgare och olika maktcentra. Besluts-

fattare i företag, intresseorganisationer, politiska partier och offentliga organ måste hela tiden räkna med att bli utsatta för kritisk granskning av media samtidigt som de alla i högsta grad är beroende av media kanal. Samtidigt utgör naturligtvis media själv

som en stark aktör. Vilka effekter mediernas innehåll och budskap har

på sin publik har gett upphov till många vetenskapliga och poli-

tiska debatter. Mediernas och medieinnehållets effekter män-

niskor och opinionsbildning har varit omstridda frågor. I demo-

ett kratisk politiskt system har massmedierna central betydelse en som informations- och åsiktsförmedlare mellan styrande och styrda. Om det representativa systemet skall kunna fungera och medborgarna utöva sin suveräna beslutanderätt vid valen, måste massmedia

förmedla de olika politiska åsiktsriktningamas budskap ett korrekt och lättbegripligt sätt. Endast därigenom kan medborgarna

göra ett rationellt val mellan partier. I det här perspektivet har massmedierna en stor betydelse för demokratins sätt att fungera. Både och etermedier har press en

skyldighet att ge ett allsidigt utbud åsikter och kunskaper.

av

Yttrandefriheten är ett omistligt inslag i demokratin därför att den

bidrar till att olika fakta och olika åsikter ställs mot varandra. På så

sätt ökas möjligheterna för människor att hand välja mel-

egen

lan de politiska alternativen.

Yttrandefriheten garanteras bäst i ett massmediesystem där massmedierna är oberoende av andra maktcentra och konkurrerar

åsiktsmässigt med varandra. Detta förutsätter dock att oberoendet

inte används för att undergräva det demokratiska styrelseskicket. Medborgama i en modern demokrati har rätt till fullständig en

och korrekt information. Det kräver en mångfald i nyhetsförmed-

lingen. Det kräver också en respekt för fakta både hos nyhetsförmedlare och hos politiker. Till respekten för fakta hör också skyl-

digheten att beakta nya omständigheter och beredvillighet att

en

ändra sig på grund kunskaper. Under sådana förutsätt-

av nya ningar finns det möjligheter för människor att få relevant bild en av det politiska skeendet.

2.4.1 Svensk mediepolitik

Synen på massmedias roll har förändrats under de senaste decenni-

erna. I dag är massmediestrukturen mycket komplex. Det totala

medieutbudet sker genom en mångfald aktörer. Relationema dem emellan är föremål för forskning och undersökningar. Sedan

38 Medieutveckling SOU 1994: 146

1960-talet har rad presspolitiska utredningar försökt ge underen lag till en mediepolitik som främjar alla intressen bäst. I ett betänkande 1972 års Pressutredning SOU 1975:79, en utredning av haft stort inflytande mediepolitiken, presenterades fyra mål som för hur medierna idealt borde fungera. Medierna bör fungera som förmedlare av information i samhället, kommentera och analysera skeenden, granska makthavare och främja kommunikation mellan olika samhälleliga grupper, politiska, fackliga och ideella sådana. Dessa mediepolitikens yttersta mål syftar till att förstärka och fördjupa den svenska demokratin. Detta synsätt mediernas roll har varit normgivande för stora de-

lar de senaste två decenniemas mediepolitik.

av

Professor Kent Asp vid Göteborgs universitet pekar i en analys

ovanstående funktioner för massmedierna att två grundlägav

gande krav måste ställas statsmaktemas mediepolitiska mål. Dels skall sådana mål förankrade i något högre värde, exempelvis

vara

demokratiuppfattning eller i författningen, dels skall de vara väl

en förankrade i samhället. De synsätt som kom till uttryck i de fyra målen information,

kommentarer, granskning och gruppkommunikation kom att delas

ett flertal utredningar samt av stora delar av den svenska medieav världen och kom också att bli förhärskande i de läroböcker som utgavs området. Synsätten kan således sägas ha varit relativt väl förankrade bland olika samhälleliga intressen. Mycket den debatt och kritik som förekommit av de tankeav

gångar som varit rådande har bottnat i ett medborgarperspektiv

där det är centralt att massmedierna förser medborgarna med saklig och allsidig information så att den enskilde fritt kan ta ställning i samhälleliga frågor. Olika forskare gör bedömningen att avsaknaden anknytning till en grundläggande och klart definierad av en

demokratiuppfattning är problematisk och kan leda till att exempelvis presspolitiken påverkas av dagspolitikens vindar och gynnar

vissa i samhället. Det synsätt som framträder präglas i hög grupper

grad den frihetliga medieideologin. Det är individen står i

av som

centrum, inte kollektivet organisationer, partier och andra

som Denna grundsyn kommer också till uttryck i den svenska grupper. maktutredningens slutrapport SOU 1990:44. Journalister i Sverige har i enkät fått ge sin syn de fyra en

målen och de placerar granskning och information som de klart

viktigaste uppgifterna i den journalistiska yrkesrollen, medan det mindre vikt att del i andra politiska och sociaanses vara av vara en När frågan ställdes till informatörer i näringsliv och processer. förvaltning placerades informationsrollen framför granskningsrol-

SOU 1994: 146 Medieutveckling 39

len. Dessa resultat illustrerar att synen de fyra målen varierar med olika grupper inom mediestrukturen. Massmediemas betydelse varierar således mellan olika människor, olika områden och olika medier. Med detta som bakgrund förs en ständig debatt om massmediernas och joumalistemas rätt eller skyldigheter att använda sin ställning att påverka händelserna i nuet. Förr dominerade bland journalisterna uppfattningen att man hade enda skyldighet att redovisa det verkliga skeendet utan som att snegla hur denna redovisning kunde komma att påverka det skeende man âtergav. Journalistens egna värderingar fick inte påverka hans arbete och ett vinklat reportage var inte yrkesmässigt accepterat. Numera har nyanserad joumalistemas verkman en mer syn samhet. Man har insett att ingen i sitt arbete helt kan frigöra sig från sina egna värderingar. Genom att bygga upp en mångfaldig struktur inom massmediebranschen och genom att skapa garantier för massmediernas självständighet borde mediernas inflytande i samhället positiv faktor även när utbudet är åsiktsses som en styrt. Utvecklingen massmedieområdet utgör dock många sätt ett hot mot just mångfalden och självständigheten. Tidningsdöden har medfört att flera orter fått endast en lokal eller regional tidning. Tillkomsten reklamfinansierad radio och TV har visserliav ökat utbudet, samtidigt tilltagande ägarkoncentragen men är en tion inom medieområdet oroande från yttrandefrihets- och åsiktsbildningssynpunkt. De krav finns t.ex. opartiskhet och som balans är också svåra att förena med den journalistiska friheten och det ofrånkomliga beroendet av egna värderingar i det journalistiska arbetet.

2.5 Ny teknik och utveckling

Tekniken medieområdet utvecklas i snabb takt. Den internaen tionella överföringsteknologin satellittekniken har haft en - mycket påverkan svensk massmediestruktur och massmestor diepolitik. Den reducerar kostnaderna för och underlättar internationellt telefonerande, dataförmedling, radio- och TV-distribution, etc. Det finns mycket goda skäl att tro att även morgondagens teknik kommer att ha stort inflytande både när det gäller nya produktions- och distributionskanaler och människors umgänge med massmedier.

40 Medieutveckling SOU 1994: 146

Behovet av att standardisera kommunikationssystemens

egenskaper har lett till ökat internationellt samarbete, bl.a. deltar Sverige i ett europeiskt stödprogram för film- och TV-programproduktioner, MEDIA 95, som också innefattar teknikutveckling inom den audiovisuella industrin. De nya förutsättningarna har också gett upphov till diskussioner huruvida de traditionella medierna bör om

gå teknikutvecklingen till mötes och sig i mediefor-

engagera nya mer.

När man talar om teknik och påverkan massmedieområdet är det viktigt att skilja teknikutvecklingen på två nivåer. För det första har tekniken de senaste decennierna haft störst påverkan på medierna själva, innan de når ut till publiken. Exempelvis har

yr-

kesgrupper som grafikema inom pressen blivit mer och mer överflödiga i takt med ny teknik layout och sättningsområdet. Uppskattningsvis handlar motsvarande 90 procent av den nya tekniken om att underlätta rationalisering driften inom medierna.

av

För det andra går utvecklingen mot vad kan kalla an-

man

vändningsrevolutionen dvs. där tekniken kommer människorna,

användarna till godo. Stora satsas att utveckla användarresurser vänliga tekniker så att människor kan ta del av fler och informer mationsrika medier. Detta för dock med sig skäl till viss eftertänk-

samhet. Den nya tekniken kommer att ställa långtgående krav på användarna. Trots förenkling användartekniken kommer den

av

ändå att ställa grundläggande krav på insatthet i tekniskt språk,

vana vid datorer och ordbehandlare Det finns uppenbara risosv.

ker för skiktning olika i samhället beroende på deras

av grupper

förtrogenhet med och tillgång till de medierna. Ålder är

nya en

betydelsefull faktor när det gäller förmåga att umgås med och ta

del av medier och teknik. Äldre människor har svårt att nya ny ta

till sig denna utveckling, medan de surfar med lätthet den

yngre

nya teknologivågen. Sannolikt kan denna typ av social tröghet

mattas i framtiden i takt med att fler generationer kommer att ha vuxit upp med datateknik, CD, multimedia och teknik. Ekoannan nomiska resurser kan också komma att spela avgörande roll för en

tillgången till och utnyttjandet av de nya medierna.

Tendensen att privat och kommersiell sektor växer fram en

bredvid den gamla, i huvudsak offentligt kontrollerade ordningen är densamma över hela Europa. Pendelrörelsen går med full kraft i riktning mot kommersiell dominans. Den drivande kraften framför andra är den tekniska utvecklingen kräver stora finansiella in-

som

satser långt utöver vad de enskilda mediekonglomeraten mäktar

-

med. Global samordning och riskspridning måste till. I Europa på-

skyndas utvecklingen av att EU har mål att riva nationella hinsom

SOU 1994: 146 Medieurveckling 41

der för handel och tjänster dit också den

audiovisuella industrin

räknas. EU-kommissionen och EU-parlamentet har emellertid skilda synsätt mediepolitiken. Medan kommissionen starkt

betonar de industripolitiska aspekterna, lyfter parlamentet fram

konflikterna mellan den gränslösa marknaden och värden som

yttrandefrihet och kulturell mångfald. Dessutom kommer

natur-

ligtvis nationella önskemål och olikheter att spela stor roll för

eventuella konflikter. Telekommunikationsområdet kan på sikt komma att bli ett slagfält för motstridiga nationella åsikter likt det i som

dag existerar på jordbrukspolitikens område. Dessutom kommer ett stort tvisteämne att bli hur den offentliga public serviceverksam-

heten skall behandlas. Diskussioner finns redan huruvida skall ha fiom stater rätt att nansiera sådan verksamhet med reklam. Bl.a. har privata TV-kana-

ler i Spanien och Frankrike anmält sina regeringar till EU för

resp.

inskränkning i konkurrensfriheten, dvs. att regeringama i dessa

länder utnyttjar sin position och lägger beslag del reklaen av mintäktema för public service-kanalema.

Tendensen mot allt större grupperingar och mediekonglomerat är påfallande. Samdriftsfördelar, stordriftsfördelar och lång-

mer

siktiga strategier för framtida kontrollmöjligheter

pressar ut-

vecklingen i den riktningen. Utöver stora europeiska bolag finns nu även amerikanska och japanska medieföretag representerade den europeiska marknaden. Strategic alliances allt vanli-

är ett

gare uttryck i mediesammanhang. Det handlar

om gemensamma

projekt och affärer bland de stora mediekonglomeraten. Denna utveckling har naturligtvis fått public service-företagen i Europa att känna stor osäkerhet. De offentliga kanaler till

som

större delen lever på reklamintäkter har fått dessa krympa.

se

Exempelvis har Antenne 2 i Frankrike fått erfara detta när

man

försökt satsa på att möta konkurrenterna med dyrbara

program-

satsningar. Detta har lett till att den franska staten tvingats gå in och

ta ett större ekonomiskt för båda public service-kanalema. ansvar

De tyska public service-kanalema ARD och ZDF har på kort tid fått känna på betydande nedgång i reklamintäkter. Bl.a. har

en ARD de senaste åren förlorat hälften sina reklamintäkter och av

förutspås tappa hälften av de kvarvarande redan inom några år. I de nordiska länderna är, i fallet med Sverige, public service-

som

företagen ännu i en relativt gynnsam position. I Sverige kommer på kort sikt det största problemet att beröra myndigheternas rela-

tioner med de privata etennediekanalema.

42 Medieutveckling SOU 1994: 146

2.5.1 Digitalisering, interaktivitet och signalkompression

Den viktigaste teknologiska utvecklingspotentialen i dag ligger i möjligheterna att förenkla och mångdubbla utbudet av kanaler för

olika budskap. Multimedietillämpningar har blivit allt fler. Exem-

pel dessa är uppslagsverk CD-skivor med text, ljud och bild,

avancerade tv-spel, datorer med vilkas hjälp en regelrätt konferens

eller möte kan hållas med deltagarna sittande på sina egna kontor

och telefoner kan förmedla rörliga bilder. Inom en snar framsom tid kommer tittarna att kunna interagera med TV-program, vara

med och påverka innehållet, bestämma vilket slut man vill ha en TV-film, etc. Digitalisering är det gemensamma språket i denna utveckling. Genom kompression av signaler uppnås oerhörda utvecklingsmöjligheter när det gäller att föra fram ljud- och video-

kanaler. De olika mediegrenar kan ha stor användning för som

dessa tekniker är många. Viktigast är satellitföretagen, kabelbola-

och telefonbolagen. I USA har kabel-TV-industrin börjat ingen

stallera digital kompression och så sätt utvidgat antalet kanaler. I

Europa satellitbolagen förse sina satelliter med

planerar att nya avancerad kompressionsteknik. Exempelvis talar ägarna till Astra-

satellitema den femte satelliten år 1995 skall utrustas med om att

kompressionsteknik för till 150 beställ-TV-kanaler.

upp

Telefonindustrin har börjat utveckla teknik för att överföra

en film via telefonnätet, vilket kommer att kunna kunden möjlighet ge

beställa hem exempelvis långfilmer telefon s.k. video-on-

att per

demand. I Sverige finns uppfinning liknande denna som kal-

en

las InfoCom, där data- eller TV-signaler några sekunder skall

kunna överföras via telenätet till en mottagningsdosa i hemmet.

Även den traditionella TV-industrin satsar ny teknik. De nuvarande analoga TV-systemen kommer att ersättas av digitala sys-

underlättar fler kanaler, perfekt och stömingsfri bild

tem som en mycket större bildformat High Definition TV-HDTV. samt ett

En ytterligare stark intressent detta område är självklart datain-

dustrin, produkter och tjänster ligger till grund för all teknikvars användning.

I USA fick denna utveckling skjuts när president Clinton i

en år 1992 talade satsningar informa-

sin presidentvalskampanj om

tionsteknologi och infrastruktur i form av framtidens elecny

tronic superhighways. Även i Europa har EU satsat stora resurser ligga långt framme i utvecklingen. Den audiovisuella indu-

att

strin kommer att bli de viktigaste tjänstesektorema på 2000-

en av talet, skriver EU-kommissionen i sin vitbok ekonomin år om

1993. Det finns dock problem i och med att det existerar flera

SOU 1994: 146 Medieurveckling 43

möjligheter. Exempelvis kolliderar satellitföretagens intressen med

den traditionella TV-industrins. Då det rör sig stora mångmil-

om

jardsatsningar vill man vara säker att inte låsa sig för en enda

teknikväg. Huruvida all denna teknik blir verklighet och i vilken grad den kommer att utnytjas är naturligtvis beroende hur billig den blir av och i vilken utsträckning tittarna vill ha den. De mediefornya

merna väcker också frågor om vem som får tillgång till de elek-

troniska motorvägarna, vem kommer att kunna bestämma som om utbudet i dessa nätverk, vad som händer med upphovsrätten osv. EU har också senare tid börjat inse nödvändigheten vissa av gemensama regleringar och harmonisering av nationella bestämmelser för att motverka ägarkoncentration och garantera åsikts-

mångfald.

Den främsta skillnaden mot tidigare utopiska scenarior när det

gäller tekniska revolutioner är att denna gång handlar det inte

om

enskilda produkter, utan om stora medvetna, offentliga och inter-

nationella satsningar investeringar och styrnya gemensamma

system. Allt detta ställer stora krav snabb och tillförlitlig do-

en kumentation och forskning. I EU satsas stora resurser att säkerställa och harmonisera statistik och information från alla länder det audiovisuella området. Sverige är med i ett samarbete med bl.a.

the European Audiovisual Observatory se 6.4 har just dessa

som

frågor som sin huvuduppgift.

3 Massmedieforskningens

fram-

växt och

utveckling

Sammanfattning: Massmedieforskningen i Sverige har tidigare utretts av två statliga utredningar. Massmedieforskningsutredningen lämnade i ett betänkande år 1977 förslag

om en

decentraliserad forskningsorganisation med inrättande

av

tvärvetenskapliga seminarier, forskningsprogram för fyra nya

professurer och inrättandet särskild massmedieforskav en

ningsdelegation. Även utredningens förslag inte

om genomfördes blev den ändå startpunkten för arbetet med bygga att

upp massmedieforskningen som ett självständigt akademiskt

ämnesområde. Den andra utredningen, år 1988 avlämnade betänsom

kandet Att följa medieutvecklingen, hade till uppgift

att

utreda behovet av åtgärder för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar.

Under 1980-talet tillförde statsmakterna successivt mass-

medieforskningen stora resurser. Professurer inrättades vid universiteten och massmedieforskningen fick ett betydande stöd från bl.a. forskningsråden. Ambitionen från statsmakter-

nas sida var att bygga upp en fast organisation för forskning och forskarutbildning inom området massmedier och

masskommunikation. År 1993 avvecklades PUB, Sveriges Radios avdelning för Publik- och programforskning. Genom nedläggningen upphörde en omfattande verksamhet stor betydelse för forskav

ning om medier och medievanor.

3.1 Bakgrund

Under de senaste åren har massmedierna och massmediernas roll varit föremål för stor uppmärksamhet i olika sammanhang. Statens engagemang inom massmediesektorn har blivit omfattande. mer

Medielandskapet har undergått stora förändringar inte minst

ge-

46 Massmedieforskningens framväxt och utveckling

tillkomsten mängd nya radio- och TV-kanaler. Flera utnom av en redningar har tillsatts för att behandla olika massmedieproblem rörande t.ex. etermediernas organisation, den privata lokalradion, tryckfriheten också statens stöd till press, film och bibliotek. men Frågan massmedieforskningen i Sverige har varit föremål om för två utredningar, dels utredning massmedieforskningens en om organisation. dels utredning behovet av åtgärder för att fören om bättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar. Den först nämnda utredningen, Massmedieforskningsutredningen, avlämnade år 1977 sitt betänkande Forskning massmedier SOU om 1977:11. Den andra utredningen publicerade år 1988 betänkandet Att följa medieutvecklingen SOU 1988:52.

Inom universitet och högskolor har ämnesområdet journalistik,

medie- och kommunikationsvetenskap tillkommit som ett förhål-

landevis nytt forskningsområde. Det har särskilt utvecklats under

1980-talet i takt med mediernas ökande betydelse i samhället.

Kunskaper mediernas roll och effekter har rönt stor efterfrågan

om från både offentliga beslutsfattare och beslutsfattare inom massmediebranschen. I detta kapitel redovisas de båda nämnda utredningarna inom massmedieforskningens område och statens engagemang och satsningar för utbyggd massmedieforskning i Sverige. Dessutom en

ägnas verksamheten vid och nedläggningen PUB, Publik- och

av

programforskningsavdelningen vid Sveriges Radio, ett särskilt av-

Snitt.

3.2 Massmedieforskningsutredningen

Bakgrunden till Massmedieforskningsutredningen var en gemen-

skrivelse från 1972 års Pressutredning och den dåvarande Rasam

dioutredningen. I skrivelsen framhölls att någon samlad kartläggning pågående forskning samt bedömning av massmedieforsk-

av

ningens organisation ännu inte gjorts. En utredning borde därför

tillkallas med uppdrag att utreda massmedieforskningens framtida inriktning. Regeringen beslöt i december 1975 att tillsätta Mass-

medieforskningsutredningen. Utredningen fick till uppgift att göra en samlad bedömning av

forskningens nuvarande omfattning och villkor, att undersöka behovet framtida forskningsinsatser massmedieområdet, att av studera möjligheterna att åstadkomma ett forskningssamarbete över de traditionella ämnesgränserna och att ägna speciell uppmärksamhet frågan om PUB.

Massmedieforskningens framväxt och utveckling 47

Utredningen genomförde en undersökning om utvecklingen

av

och dagsläget inom massmedieforskningen i Sverige Ds 1976:15

och presenterade sina förslag i 1977 i betänkandet Forskmars

ning om massmedier. Utredningen fann att kapaciteten inom massmedieforskningen

inte motsvarade de många krav som fanns i samhället. Det krävdes en stabilare organisation samt ytterligare i form tjänster resurser av

och forskningsanslag. Utredningen föreslog att ett antal åtgärder

skulle genomföras. Det första gällde forskningsorganisationen där en decentraliserad lösning förordades, det andra gällde forskningens finansiering där utredningen föreslog att ett särskilt organ

skulle inrättas och det tredje gällde förslag avsåg att förbättra

som servicen mellan forskare och intressenter.

Forskningsorganisationen

Beträffande forskningsorganisationen föreslog Massmedieforskningsutredningen att forskningen skulle stimuleras genom tillkomsten av tvärvetenskapliga seminarier vid fyra universitet. Semi-

nariet skulle utgöra den vetenskapliga träffpunkten för massmedieforskare och deltagarna skulle rekryteras från skilda fakulteter och ämnesområden. Vid seminariet skulle varierande forsken

ning bedrivas med både långsiktiga projekt av grundforskningska-

raktär och mer uppdragsinriktade undersökningar. Till seminariet skulle knytas två vetenskapliga tjänster varav en av tjänsterna skulle vara en professur. Professom skulle handvara

ledare och svara för kurser inom forskarutbildningen samt delta i eller leda flera projekt inom seminariet. Den andra tjänsten fö-

reslogs vara en tjänst som forskarassistent med meritering inom massmedieforskningsområdet.

Utredningen ansåg att fyra professurer ett minimum för att

var

tillräcklig bredd skulle kunna uppnås inom den samlade massmedieforskningen i landet och föreslog tjänster inom fyra ämnesom-

råden: Masskommunikation, särskilt kulturkommunikation

2. Masskommunikation, särskilt politisk kommunikation

3. Masskommunikation, särskilt informationsspridningen och dess

effekter 4. Masskommunikation, särskilt massmediemas ekonomiska förutsättningar

48 Massmedieforskningens framväxt och utveckling

Den centrala forskningsinriktningen för professuren med särskild inriktning mot kulturkommunikation avsågs vara tvärveten-

skapliga studier kulturutbudet i vid mening där historiska, esteav tiska och samhällsvetenskapliga teorier kunde konfronteras med

varandra. För professuren med inriktning mot politisk kommunikation blev den centrala uppgiften att undersöka i vilken mån massmedierna fullgjorde sina uppgifter att informera om händelser och skeenden, att framföra och spegla åsikter och att granska myndig-

heters och andra maktcentras verksamhet. För att belysa dessa olika

förhållanden ansåg utredningen att det fordrades analyser av bl.a.

medieinnehållet. Professuren med inriktning mot informations-

spridning och dess ejjfekter hade sin utgångspunkt i infomiationsoch kommunikationsbehovet hos såväl enskilda som organisatiomyndigheter och företag. Den fjärde professuren var inriktad

ner, massmediernas ekonomiska förutsättningar och motiverades av mot forskning massmediernas ekonomi är stor betydelse efatt om av

massmedierna är viktiga instrument i det demokratiska sam-

tersom hället. Beträffande det tvärvetenskapliga seminariet föreslog utred-

ningen det administrativt skulle bilda avdelning inom

att en egen

någon de institutioner där seminariet placerades. Vidare före-

av

slog särskild massmedieforskningsnämnd skulle inrät-

man att en

Denna nämnd skulle tillsammans med professorn och fors-

tas.

karassistenten i masskommunikation ha det övergripande ansvaret

för verksamheten och bestå 6-8 vetenskapligt meriterade persoav Ledamöterna i nämnden skulle utses fakultetsnämnd och ner. av en

nämnden förutsattes ett planeringsorgan för massmedieforsk-

vara

ning organisatoriskt placerad mellan seminariet och den berörda

fakultetsnämnden.

Massmedieforskningsdelegationen

Massmedieforskningsutredningen ansåg det nödvändigt att ett särskilt inrättades för att ekonomiskt stödja massmedieforsk-

organ

ningen i Sverige. Utredningen hade inhämtat synpunkter från en rad organisationer och myndigheter där framhöll att resurser

man

saknades för att genomföra mera övergripande projekt. Man kunde enligt utredningen inte heller räkna med att de existerande forskningsfonderna skulle kunna bidra med tillräckliga medel.

Därför föreslog inrättandet ett nytt organ massmedieman av h

forskningsdelegationen. Massmedieforskningsdelegationen skulle ha till huvudsaklig

uppgift fördela forskningsanslag. Det skulle kunna ske efter egatt

Massmedieforskningens framväxt och utveckling 49

na initiativ eller efter ansökan från forskare. Delegationens uppgift skulle främst vara att stödja sådan forskning kan bilda som underlag för beslut i massmediefrågor och har ett intresse i som den allmänna debatten. Avsikten inte att delegationen skulle var ta över några uppgifter från redan existerande forskningsfonder utan i stället komplettera dessa. Till delegationen skulle knytas speciella arbetsgrupper. Utredningen ansåg det särskilt viktigt med sådan med en grupp representanter för den tekniska forskningen. En sådan arbetsgrupp skulle kunna initiera forskning inom områden där väntar sig man att tekniska nyheter skulle innebära förändringar på massmedieområdet. Det skulle också medföra att underlaget för olika former av mediepolitiska beslut kunde förbättras. sammansättningen av delegationen skulle enligt utredningen vara sådan att den dominerades olika intressegrupper och forsav kare. Fem olika grupper, som representerade myndigheterna, organisationerna, medieföretagen, inom medierna verksamma personer samt massmedieforskama, föreslogs bli representerade i delegationen som skulle 13 ledamöter. Delegationen skulle utses av regeringen efter förslag från resp. organisationer och myndigheter. Ett sekretariat skulle knytas till delegationen med uppgift att förbereda initiativ delegationen som eller dess arbetsgrupper ville ta. sekretariatet skulle också ha till uppgift att bereda inkommande ansökningar och göra mindre inventeringar. Ett särskilt problem för utredningen innebar delegationens placering. Här kunde man tänka sig olika alternativ som innebar skapandet av ett helt fristående organ eller en anknytning till en central myndighet med sektoriellt för massmedieområdet. En ansvar annan möjlighet var att knyta delegationen till något departement. Ytterligare en lösning var att placera delegationen inom forskningsrådsorganisationen. Utredningen konstaterade att det inte fanns någon central myndighet med sektorsansvar för massmedierna att knyta delegationen till. Det fanns inte heller någon anledning, bl.a. av kostnadsskäl, att skapa ett helt fristående organ. Man konstaterade att det fanns flera skäl som talade för att delegationen skulle knytas till departementen. Statsmaktema förutsattes ha stort behov av forskning om massmedierna som underlag för olika mediepolitiska beslut. Ett skäl som talade mot att delegationen placerades inom departementsorganisationen var risken för isolering i relation till andra forskningsstödjande organ. Det skulle också kunna skapas onödiga klyftor mellan den målinriktade, tillämpade forskning

50 Massmedieforskningens framväxt och utveckling

delegationen främst skulle syssla med och den grundforsksom

ning forskningsråden skulle främja. Ett annat argument mot

som

departementsplaceringen att staten skulle kunna misstänkas för

var

vilja politisera eller monopolisera massmedieforskningen.

att Utredningen stannade slutligen inför alternativet att massmedie-

forskningsdelegationen under försöksperiod fem år skulle

en

knytas till Forskningsrådsnämnden FRN. Där skulle delegationen ha självständig ställning samtidigt kunna utnyttja de erfa-

en men renheter FRN har från andra forskningsfält. Genom FRN kunsom

de delegationen också få naturlig anknytning till olika forsk-

en

ningsområden och samtidigt få nytta FRN:s administrativa resur-

av ser och kontaktnät. Utredningen konstaterade också att delegationen måste såges dana ekonomiska att den verkligen kunde fullgöra mera resurser

övergripande forskningsuppgifter och föreslog att delegationen

under det första verksamhetsåret skulle 3 mkr att förfoga över i ges

forskningsanslag.

Servicefunktioner

Utredningen hade visat att det fanns allvarliga brister vad gäller kontakterna mellan massmedieforskama, information om pågående forskning dokumentation forskningsprojekt och

samt av

forskningsresultat. Enligt utredningen fanns det också inom såväl branschen det offentliga krav arkivering, registrering av in-

som

nehåll samt kontinuerliga läsar- och lyssnarundersökningar. Man föreslog rad åtgärder för att förbättra kommunikatio-

en mellan forskare och avnämare och mellan forskarna inbördes. nen

Som utomordentligt betydelsefull i detta sammanhang ansågs verk-

samheten vid den nordiska dokumentationscentralen för mass-

kommunikationsforskning NORDICOM vara. NORDICOM hade

år 1973 startat ett samarbete dokumentationsområdet och detta

samarbete hade föreslagits bli permanent Nordisk utredningsserie

1976:33. Medel till NORDICOM:s verksamhet i Sverige borde

enligt utredningen ges av massmedieforskningsdelegationen och

storleken fastställas efter särskild ansökan från NORDICOM. Utredningen underströk behovet av att NORDICOM gavs en permanent ställning.

När det gällde t.ex. konsumtion massmedierna liksom i fråga

av om registrering innehållet i medierna borde, enligt utredningens av uppfattning, ett forskningsprogram utvecklas i samverkan mellan intressenter, medieansvariga och massmedieforskare. Massmedie-

forskningsdelegationen borde få till uppgift att ta kontakt med

Massmedieforskningens framväxt och utveckling 51

olika parter och nämnare utreda frågan såväl kontinuerliga

om studier av innehållet som regelbundet återkommande undersökningar av läsar-, lyssnar- och tittarvanor.

3.3 Utvecklingen sedan 1970-talet

Massmedieforskningsutredningens förslag blev aldrig föremål för

någon proposition från regeringens sida och förslagen kom därför

inte att förverkligas. Utredningens arbete blev ändå viktig mil-

en stolpe i framväxten av massmedieforskningen självständig som en

och etablerad forskningsdisciplin i Sverige. Enligt den inventering av forskningsläget massmedieforsk-

som

ningsutredningen gjorde fanns det år 1976 130 forskare och

ca

forskarstuderande som ansåg sig massmedieforskare. De för-

vara delade sig tämligen jämnt mellan humanistiska och samhällsvetenskapliga universitetsämnen.

En betydande del av forskningsinsatsema i slutet 1970-talet

av var koncentrerade till ett fåtal institutioner, i allmänhet som var

inriktade på begränsade delar massmedieområdet. Den mest

av omfattande verksamheten då knuten till Statsvetenskapliga instivar

tutionen vid Göteborgs universitet, sociologiska och litteraturveten-

skapliga institutionerna vid Lunds universitet samt Ekonomiska

forskningsinstitutet vid Handelshögskolan EFI i Stockholm.

En fjärdedel av samtliga massmedieforskare enligt utredvar

ningen knutna till verksamhet utanför universitet och högskolor bl.a. till Sveriges Radios Publik- och programforskningsavdelning. Ekonomiskt finansierades massmedieforskningen i huvudsak

av

olika forskningsstödjande organ. Riksbankens Jubileumsfond och Humanistiskt-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR lämnade stöd till enskilda projekt och tjänster. Viss forskning finansierades genom insatser av det privata näringslivet. Reklambranschen avsatte betydande resurser för forskning inom sitt område.

År 1973 hade NORDICOM etablerats. Det innebar en stimulans

för forskningen att uppgifter pågående forskning in-

genom om samlades och systematiserades. Verksamheten vid NORDICOM fick en fastare form år 1975 och efter utvärdering år 1979, en om

avdelningens inriktning och arbetsuppgifter, blev NORDICOM

under 1980-talet ett centrum för dokumentation och information

inom massmedieforskningen. För den som vill ha perspektiv massmedieforskningens utveckling kan år 1977 markera den tidpunkt då föreställningen

om

masskommunikation som ett eget forskningsområde började växa

52 Massmedieforskningens framväxt och utveckling

fram. Det var inte bara massmedieforskningsutredningen som detta år avlämnade sitt betänkande. Som ett steg den väg utredningen föreslagit inrättades år 1977 lokala tvärvetenskapliga seminarier med inriktning masskommunikation vid fem universitet. Samma år föreslogs för övrigt också att ett statligt arkiv för ljud och bild skulle inrättas, vilket senare förverkligades. Detta år grundades också Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare FSMK. Föreningen har haft stor betydelse för massmedieforskningens utveckling. Vad som skedde under 1980-talet var inte att antalet forskare ökade numerärt sett. Det i stället hände var att forskningen som

expanderade, vilket bl.a. framgår av en kraftig ökning i andelen

disputerade. Till detta korn en stor tillströmning av studerande till grundutbildningar inom massmedieområdet. Utbildningar i jour-

nalistik och information tillhör även i dag några av de mest efter-

sökta utbildningarna inom högskolan.

Anslagsmässigt utvecklades också ämnesområdet. Under perio-

den 1977-1987 delade HSFR och Riksbankens Jubileumsfond ut sammanlagt 37,6 mkr till massmedieforskning. Även ämnesmässigt skedde en utveckling. I mitten av 1970-talet var forskarnas ut-

gångspunkt vanligen bara någon del av masskommunikationspro-

cessen, medan det i mitten av 1980-talet blev allt tydligare att forskningen inriktad att belysa processen i sin helhet. Stuvar

dier av medieinnehåll kombinerades med analyser av publikreaktioner. Politiska, ekonomiska och kulturella perspektiv anlades

allt oftare i de olika forskningsprojekten. Man började kombinera

humanistiska och samhällsvetenskapliga ansatser.

En avgörande förutsättning för massmedieforskningens succes-

siva etablering att området också fick stöd från forskningsråd

var och forskningsfonder. Det senare skedde bl.a. genom inrättandet

av temporära forskartjänster. På detta sätt kunde det utvecklas en fruktbar växelverkan mellan grundforskning och tillämpad forsk-

ning.

Expansionen innebar också ökade behov en fastare struktur

av

hos massmedieforskningen. År 1979 beslöt riksdagen inrätta

en professur i massmedieforskning vid Göteborgs universitet fr.o.m. den l juli 1980. År 1980 skapades också Centrum för ett masskommunikationsforskning vid Stockholms universitet med en av HSFR-medel avlönad föreståndare. År 1986 inrättades en extra professur i sociologi med inriktning masskommunikation vid Lunds universitet. Från statsmaktemas sida gavs massmedieforskningen ett kraftigt ökat stöd under 1980-talet. Förutom den nämnda professuren i

Massmedieforskningens framväxt och utveckling 53

massmedieforskning vid Göteborgs universitet anvisades fr.o.m den 1 juli 1980 även medel över statsbudgeten till verksamheten vid NORDICOM prop. 197980:100, bil. 12. Riksdagen beslöt också under 1980-talet att avsätta särskilda medel i budgeten till massmedieforskningen. Efter förslag i 1984 års forskningspolitiska proposition prop. 198384:107 fördelades dessa medel fr.0.m. 198485 i stället som en riktad basresurs till

massmedie-masskommunikationsforskning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Umeå med 55 tkr vardera per år och till universitetet i Göteborg med 105 tkr. Det högre beloppet

till Göteborgs universitet motiverades av stödet till NORDICOM vars informationsverksamhet bedömdes som värdefull och där en fortsättning måste garanteras.

I 1987 års forskningspolitiska proposition prop. 198687:80

konstaterades att journalistiken utgör en viktig funktion i det moderna samhället och att det förelåg stora brister när det gällde kunskaper om t.ex. journalistikens villkor och de journalistiska uttrycksformema. Med anledning härav beslöt riksdagen inrätta en professur i journalistik vid Stockholms universitet den 1 juli 1988. Medel avsattes också för en successiv förstärkning av massmedieområdet under de tre närmaste budgetåren. Förstärkningen uppgick till 1 150 tkr 1987 års kostnadsläge. I 1990 års forskningspolitiska proposition prop. 198990:90 föreslog regeringen särskilda insatser för uppbyggandet av en fast

organisation inom forskningsområdet massmedier, journalistik,

medie- och kommunikationsvetenskap. I propositionen framhöll föredragande statsrådet att mediernas betydelse i samhället är stor och växande samt att mediernas roll och effekter inte är tillräckligt väl kända vare sig i ett samtida eller ett historiskt perspektiv. För att förstärka den sedan länge bedrivna forskningen om massmedier och masskommunikation vid den humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet inrättades den l juli 1991 en professur i masskommunikationsforskning. Härigenom skapades en fast organisation för forskarutbildningen i masskommunikationsforskning. Till innehavare av tjänsten utsågs föreståndaren vid

Centrum för masskommunikationsforskning.

Vid Göteborgs universitet inrättades landets andra professur i journalistik den 1 juli 1991, och tjänsten placerades vid universitetets samhällsvetenskapliga fakultet. Vid Lunds universitet fanns sedan tidigare en lokalt inrättad professur i sociologi med inriktning mot massmedieforskning. Regeringen fann det nu motiverat att verksamheten där yttergavs

54 Massmedieforskningens framväxt och utveckling

ligare stabilitet och en professur i massmedieforskning inrättades vid samhällsvetenskapliga fakultet den 1 juli 1991. Vid Umeå universitets humanistiska fakultet inrättades den 1 juli 1992 en professur i masskommunikationsforskning för att bl.a. förstärka den utveckling av humanistisk karaktär som fanns etablerad vid universitetet. Förutom de av staten helt finansierade professurema har även inrättats professurer med s.k. extern finansiering. Det innebär att intressenter utanför högskolan, t.ex. ett företag eller en branschorganisation, i varierande grad medverkar till finansiering av en av universitetet inom sin organisation inrättad tjänst som professor. Ett

sådant exempel är professuren i massmedieekonomi vid samhälls-

vetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. År 1994 inrättade humanistiska fakulteten i Umeå liknande villkor en profes-

sur i journalistik Ludvig Nordströms professur. Denna tjänst är

knuten till Mitthögskolan i Sundsvall.

Målsättningen från statsmakternas sida med de betydande re-

surstillskott som kom massmedieforskningen till del under 1980talet och början av 1990-talet var att skapa en fast organisation för forskning och forskarutbildning inom området massmedier och masskommunikation.

3.4 Att följa medieutvecklingen

I regeringens forskningspolitiska proposition år 1987 prop. 1986

87:80, s.l59 framhöll utbildningsministem att utvecklingen inom massmedieområdet var av central betydelse för möjligheten att ut-

nyttja yttrandefriheten och informationsfriheten. Den ansågs också

vara väsentlig för såväl kulturpolitik som informationspolitik. Utbildningsministem framhöll vidare: Det är också angeläget att de som på olika sätt berörs av utvecklingen inom massmedieområdet kan skaffa sig bästa möjliga underlag för sina bedömningar. Jag tänker här både på staten, landstingen och kommunerna som skall fatta beslut om politiska åtgärder, på företag som skall besluta om viktiga investeringar och på de slutliga användarna av den nya tekniken, dvs. allmänheten, som behöver kunna orientera sig i en ofta svåröverskådlig ström av planer och nyheter. Mot denna bakgrund beslöt regeringen i april 1988 att tillkalla en särskild utredare för att i huvudsaklig överensstämmelse med 1987 års forskningsproposition förbereda insatser för att förbättra underlaget för massmediepolitiska bedömningar och beslut. Enligt direktiven skulle de planerade insatserna ses mot bakgrund av behovet att förbättra bevakningen av medieutvecklingen. Det primära

Massmedieforskningens framväxt och utveckling 55

skulle vara att förbättra underlaget för strategiskt beslutsfattande olika nivåer. I direktiven framhölls också att det angeläget att var

de åtgärder som nu planerades, för att förbättra handlingsbered-

skapen det mediepolitiska området, utformades så att det så

långt möjligt också blev till stöd för massmedieforskningen. Från de angivna utgångspunktema utredaren i uppdrag att

gavs

göra en kartläggning av vilka aktiviteter som pågick inom såväl den offentliga som den privata sektorn när det gällde mediepoli-

tiskt betingade utredningar, bevakning av medieutvecklingen, dokumentationsverksamhet och information till olika intressenter om medieutvecklingen. Kartläggningen skulle sedan ställas behovsanalys för bemot en rörda statliga och kommunala organ, organisationer m.fl. och en bedömning göras av vilka insatser som borde kunna tillgodoses av dem själva och vad som skulle kunna stödjas med de medel som

stod till förfogande för ändamålet. Av regeringens forskningspolitiska proposition framgick att ca 750 tkr stod till förfogande för

nya insatser inom medieområdet.

Utredaren konstaterade inledningsvis att det från många håll

under senare år omvittnats ett stort behov av insatser för dokumentation och analys av medieutvecklingen för att bl.a. förbättra den massmediepolitiska handlingsberedskapen. I en nulägesbeskriv-

ning redovisade utredaren översiktligt den uppgiftsinsamling och utredningsverksamhet som ägde rum inom vissa myndigheter och organisationer. Vid en genomgång av vad som fanns tillgängligt medium för medium konstaterades att det förelåg stora skillnader i

tillgängliga data, både kvantitativt och kvalitativt, och att mycket av den offentligt producerade statistiken enbart fokuseras kring de medier som erhöll statligt stöd, t.ex. dagspressen. Genom att myndigheter och branschorgan var specialiserade olika uppgifter

blev sammanställningar för olika medier ofta svåra att överblicka.

Utredaren konstaterade också att det medieområdet saknades ett

organ med övergripande ansvar för mediefrågoma. Bland de bristområden som utredningen pekade fanns uppgifter om massmedieföretagens ekonomi och uppgifter om reklaminvesteringar. Utredaren föreslog att samordning skulle göras av mediesta-

en tistiken i landet. I första hand gällde det samordning mellan den en

statistik som SCB publicerade medieområdet och övrig medies-

tatistik. Utredaren föreslog att NORDICOM skulle bli huvudman för reguljär verksamhet med utgivning vartannat av en statisen

tisk sammanställning MedieSverige. För att uppnå erforder-

-

liga samordningsvinster föreslogs att representant för Medie-

en

Sverige skulle få säte och stämma i SCB:s samordningsgrupp för

56 Massmedieforskningens framväxt och utveckling

översiktlig mediestatistik och att en referensgrupp också skulle knytas till statistikproduktionen vid NORDICOM där företrädare för SCB skulle få ingå. Genom utredningsförslaget skulle SCB kunna koncentrera sin verksamhet inom mediestatistiken till utgivning av en årlig publikation med översiktlig statistik. MedieSverige i dess nya tappning skulle kunna ges ut vartannat år och fyllig publikation vara en med mera av analyser och kommentarer. En rundfråga från utredaren till berörda myndigheter visade att det fanns ett stort behov av en samlad dokumentation av debatten om medieutvecklingen. Enligt utredaren hade man många håll inom departement och bland de s.k. mediemyndighetema framhållit svårigheterna med att hålla sig underrättad om fattade mediepolitiska beslut samt om det aktuella beredningsläget för kommande beslut. En samlad bedömning och dokumentation av den tekniska utvecklingen saknades också. Med anledning härav föreslog utredaren att man till Arkivet för ljud och bild eller till dåvarande Kabelnämnden skulle rekrytera en kvalificerad kraft för dokumentation av den offentliga debatten om medieutvecklingen, mediepolitiska beslut samt av den tekniska utvecklingen på medieområdet. I ett åtgärdspaket föreslogs att NORDICOM skulle tillföras nya resurser. Det gällde en förstärkning av den allmänna informationsservicen samt en funktion för sammanställning och publicering av mediestatistik. Bl.a. föreslogs att man vid NORDICOM projektbasis skulle anställa en kvalificerad kraft för information om forskningsresultat och att en halvtidstjänst inrättades för insamling och bearbetning av mediestatistik. På så sätt skulle förutsättningar skapas för publicering av mediestatistik med viss periodicitet. I betänkandet diskuterades också möjligheterna för utomstående att anlita de resurser som byggts upp inom Sveriges Radios publik- och programforskning. Vidare berördes relationerna mellan forskare och beslutsfattare. Utredaren visade också att samordningsvinster skulle kunna åstadkommas genom en samlokalisering av de s.k. mediemyndighetema. Utredningens förslag genomfördes i huvudsak. Ansvaret för Mediesverige överfördes till NORDICOM och en samordning med referensgrupper för statistikproduktionen kom till stånd. Den ekonomiska förstärkning som skedde genom utredningen kom framför allt NORDICOM:s verksamhet tillgodo. En närmare beskrivning av NORDICOM görs i avsnitt 4.4.

Massmedieforskningens framväxt och utveckling 57

3.5 Sveriges Radios avdelning för Publik- och programforskning

PUB -

3.5.1 Organisation och finansiering

Till bilden av massmedieforskningens framväxt i Sverige hör också verksamheten vid Sveriges Radios avdelning för Publikoch programforskning PUB. Denna forskningsorganisation avvecklades

den 1 juli 1993 i samband med de organisatoriska förändringarna inom Sveriges Radio och Sveriges Television. PUB har haft en omvittnad betydelse för forskning radio och TV. PUB har om också utfört mätningar och visst forskningsarbete för externa uppdragsgivare t.ex. Statens kulturråd. Det kan därför intresse vara av att i detta sammanhang närmare granska PUB:s verksamhet och orsakerna till nedläggningen.

Publikundersökningar har en lång tradition i Sverige. Redan 1928, tre år efter starten dåvarande Radiotjänst, anordnades den av första lyssnarenkäten. Till att börja med genomfördes undersök-

ningarna av andra än företaget självt, mot slutet 1940-talet men av började man alltmer att genomföra undersökningar i regi. egen Redan 1955 bildades sektionen för lyssnarundersökningar, då som var direkt knuten till radiochefens kansli. 1969 fick verksamheten självständig status, och dessutom kraftig förstärkning, en genom att Publik- och programforskningsavdelningen bildades.

Formellt sett inordnades PUB under moderbolaget i den tidigare Sveriges Radio-koncemen men i praktiken fungerade man som en koncemgemensam resurs. De övergripande besluten verksamom hetens inriktning och omfattning fattades PUB:s ledningsgrupp av som också fungerade avdelningens styrelse. I som ledningsgruppen ingick representanter för koncernens programbolag och ordförande var chefen för Sveriges Radio-koncemen. Vid PUB arbetade personalstyrka motsvarande 45 helen tidstjänster inklusive egna intervjuare. En tredjedel personalen av utgjordes forskare verksamma hel- eller deltid. Vid PUB av fanns också en egen fältorganisation med drygt 20 personer som svarade för merparten datainsamlingen. Till detta kom av en grupp som arbetade med databearbetning och svarade för en grupp som

informationsspridning av forskningsresultat. I figur 3.1 återges

PUB:s organisation under åren 1989-1993.

Massmedieforskningens framväxt och utveckling

Figur 3.1 PUB:s organisation 1989-1993

Samordnare

Informa- Datationsgruppen gruppen

4 5 distriktskontor med intervjuare

Huvuddelen forskningen vid PUB finansierades inom Sveriav

Radio-koncernen. Det gällde såväl uppdrag som projekt som

ges

forskarna själva initierade. Mellan 5 och 10 procent av verksam-

heten finansierad externa medel t.ex. genom samarbetsvar genom

projekt med utomstående institutioner eller uppdragsverksamhet. År 198889 uppgick PUB:s budget till drygt 19 mkr. De olika

programbolagen inom koncernen bidrog med medel. Det största bidraget kom från Sveriges Television. Senare ändrades budgete-

ringen och PUB blev en ren köp- och säljorganisation. Den eko-

nomiska omslutningen vid PUB:s avveckling år 1993 uppgick till drygt 25 mkr.

3.5.2 Forskningsverksamhet

En viktig grundsten i PUB:s verksamhet de kontinuerliga pub-

var likräkningarna för radio och TV. Publikdata samlades under

lång tid, vilket unika möjligheter till jämförelser över längre

gav tidsperioder. En viktig del i PUB:s arbete var studier av proannan

innehåll och hur de uppfattades publiken. Man hade

grammens av

Massmedieforskningens framväxt och utveckling

också ett särskilt intresse för forskning kring barns

och ungdomars mediekonsumtion.

PUB:s forskningsverksamhet omfattade huvudområden. Det

tre första gällde konsumtionsmönster och levnadsvanor. Det andra tog

upp televisionens och radions roll kunskaps- och informa-

som tionsförmedlare, medan det tredje området handlade televisioom

nens och radions roll underhållare och kulturspridare.

som

Grunden för PUB:s verksamhet publikmätningarna. De

var ge-

nomfördes som telefonintervjuer till ett riksrepresentativt urval

av

befolkningen. PUB utvecklade metoder inom publikmätnings-

nya området och byggde efter hand kunnande och framupp ett stort för allt en databas med uppgifter tittandets och lyssnandets om om-

fattning, förläggning, programval och programupplevelse i kombi-

nation med en mängd socioekonomiska bakgrundsdata. Genom

denna databas skapades möjligheter till långa tidsserier.

Ett exempel tidsserier Mediebarometem

var se avsnitt 4.4.6

där PUB samarbetade med Dagspresskollegiet vid Göteborgs uni-

versitet. En tidsserie, genomfördes i samarbete annan som med Statens kulturråd, Kulturbarometern. Här studerade var man an-

vändningen i olika tidsperspektiv ett 20-tal kulturaktiviteter. Bå-

av de egenaktiviteter och besök olika typer förekom av evenemang

i frågebatteriet. Kulturbarometern genomfördes årligen med i

start början av 1980-talet. Dessutom kompletterades studien med för-

djupningar inom olika områden teater, musik, konstlkulturhis-

som toria etc.

Ytterligare en av PUB:s tidsserier inventeringen elektro-

var av

nisk utrustning i de svenska hemmen. Med Elektronikbarometern kunde man t.ex. följa hur antalet TV-apparater ökade i hushållen

och vilken typ av familjer stod för denna ökning. Man kunde som

följa tillväxten av video, privata parabolantenner, videokameror,

CD-spelare etc. Svenska levnadsvanor tidsserie där radio och var en

TV sattes i ett vidare vardagligt levnadssammanhang

genom re-

gelbundet återkommande specialundersökningar.

PUB genomförde inte bara tidsserier. Under flera år utvecklade

man en speciell kompetens rörande barn och ungdom och deras mediekonsumtion. I flera projekt belystes just barns

förmåga att ta

till sig programstoff när det gäller både informativa och mer underhållande eller fantasistimulerande produktioner. Ett antal fors-

kare vid PUB ägnade sig att belysa och försöka förstå den informativa och folkbildande funktionen hos radio och TV.

Många undersökningar hade TV:s nyhetsprogram i fokus. Ett annat område som under många år uppmärksammades i PUB:s verksamhet hur medierna speglade jämställdhetsproces-

var

60 Massmedieforskningens framväxt och utveckling

Man gjorde också undersökningar bland handikappade och sen.

bland språkliga minoriteter.

Information och upplysningar medie- och kulturkonsumom tion från PUB:s verksamhet spreds fritt i samhället. Under år 1992 började dock Sveriges Radio-koncernen inta restriktiv hållen mer ning härtill. Den ökande konkurrensen inom etermedieområdet bidrog säkerligen till denna hållning. Därefter har utvecklingen blivit

den att delar av medieundersökningsområdet förskjutits mot den

privata undersökningsmarknaden så att materialet inte är lika lätttillgängligt som tidigare.

3.5.3 Nedläggning

Efter riksdagens beslut i juni 1992, att avveckla den dåvarande Sveriges Radio-koncernen, försvann också en viktig grund för

PUB:s existens nämligen koncemchefens SR-anslag. Utvecklingen ledde fram till ett beslut att PUB skulle avvecklas fr.o.m. den l om juli 1993. Det finns tre faktorer ytterst samverkade och bidrog till som PUB:s nedläggning. Det första gällde konkurrensen etermedieområdet bl.a. fick till följd att de olika bolagen prioriterade som

behovet analytiska nära programföretagens marknads-

av resurser

avdelningar framför mer allmän infonnation om hur programverk-

samheten fungerade. En andra orsak är att mediemiljön TV-

området blivit så komplicerad att den traditionella intervjuteknik PUB använde sig inte längre ansågs tillräcklig. Efter

som av vara PUB:s avveckling har också ett system med elektroniska tittarmätningar införts. Ett tredje skäl var önskemål och krav att PUB:s verksamhet skulle flyttas ut i samhället och inte vara relaterad till ett enskilt medieföretag.

Avvecklingen PUB ledde till att tittar- och lyssnarundersök-

av ningar övertogs Mediamätning i Skandinavien AB vad avser TV, av

och RadioUndersökningar AB vad ljudradion. Beträffande

avser

flera de betydelsefulla tidsserier PUB svarade för, t.ex. Me-

av som

diebarometem och Kulturbarometem, är den fortsatta utgivningen

ännu inte tryggad. För den övriga delen PUB:s verksamhet kan av endast konstatera att den upphört och att för mediebranschen man

betydelsefull kunskap och kompetens därmed gått förlorad. PUB:s

avveckling ett steg tillbaka för medieforskning som kom var en både det offentliga och massmediebranschen till godo.

4 Massmedieforskning vid

universitet och högskolor

Sammanfattning: Det bedrivs omfattande statligt finansieen rad forskning inom området journalistik, medier och kommunikation. Sammanlagt 15 professurer finns inrättade inom dessa områden. Forskningen omfattar både grundforskning och tillämpad forskning. Verksamheten berör 40-tal instiett tutioner. Massmedieforskningen har betydande omfatten ning, särskilt vid universiteten i Göteborg, Lund och Stockholm. Vid Göteborgs universitet finns också den svenska avdelningen av NORDICOM uppgift är att för invars svara formationsförmedling, dokumentation, bibliografisk service och redovisning av medieutveckling och mediestatistik. NORDICOM har efter nedläggningen PUB fått särav ett skilt ansvar för utgivandet Mediebarometem. Det är årav en lig räckviddsundersökning att belysa hur andel som avser stor av den svenska befolkningen genomsnittlig dag som en tar del av enskilda medier. Samtidigt NORDICOM som svarar för datainsamling avseende 1994 års Mediebarometer görs motsvarande arbete också av det medieägda företaget Mediamätning i Skandinavien AB.

4.1 Inledning

I detta avsnitt görs en översiktlig presentation massmedieforskav ningen i Sverige. Den genomgång görs kan endast bli kortfatsom tad. För mer detaljerad information finns uppgifter tillgå hos att den svenska avdelningen NORDICOM. Där har mycket av man en god överblick över pågående och aktuell forskning inom medieområdet. En viktig källa för hela det massmediala forsknings- och undersökningsområdet är tillgången data, statistik och andra uppgifter om medierna. Det krävs kontinuerlig insamling, analys och bearbetning av sådant material. Av denna anledning i detta presenteras

62 Massmedieforskning vid universitet och högskolor

också verksamheten vid NORDICOM. I samband därmed avsnitt

behandlas också problematiken kring Mediebarometem.

Den forskning bedrivs inom universitet och högskolor, och som

omfattar både grundforskning och tillämpad forskning, är en

som

statlig angelägenhet. Det har inte varit utredningens uppgift att

rent förslag rörande den statligt finansierade forskningen. Detsamavge gäller den forskning enskilda företag bedriver, ofta som ma som

uppdragsforskning, företagens undersökningar. Denna

samt egna verksamhet resultatet bedömningar hos enskilda företag och är av finansieras företag. Det har inte heller varit verksamheten av resp.

utredningens uppgift att närmare granska detta område.

Utredningens ansvarsområde omfattar sådan forskning som mo-

tiveras utifrån massmediesektoms behov av kunskap primärt ge-

tillämpad forskning även genom riktad grundforskning

nom men utvecklingsarbete. Till detta skall även läggas ett för dooch ansvar kumentation. Det betyder utredningen har att arbeta dels med att FoU-verksamhet inom massmedieområdet, dels dokumentationsverksamhet inom område. Som sammanfattande benämsamma använder utredningen begreppet FoD-verksamhet ning detta forskning och dokumentation.

4.2 Forskning om journalistik, medier och

kommunikation

Forskningen radio och TV expanderade under 1970-ta-

om press, inom både samhällsvetenskap och hu-

let. Många olika discipliner maniora inblandade. Olika teoretiska perspektiv och metoder

var diskuterades. Det dock först under 1980-talet massmedievar som

blev helt etablerat forskningsområde. Genombrot-

forskningen ett

efter det massmedieforskningsutredningen år 1977

tet skedde att fram sitt betänkande 3.2. Även masskommunikations-

lagt se om

forskningens organisation inte förverkligades, i enlighet med ut-

redningens förslag, blev ändå frågan behovet massmedieom av

sådant sätt att grunden lades till forskning uppmärksammad ett Sverige i dag väl etablerad forskning journalistik, medier

en i om och kommunikation. Denna forskning är kartlagd genom NORDI-

COM-Sveriges försorg 1993 års forskar- och projektkata-

se t.ex.

log. intresset bland medieforskama i första hand

Ursprungligen var

inriktat Mediemas innehåll och form stod i centrum. mot pressen. skedde utveckling rörliga bilder under- Efter hand en mot som

Massmedieforskning vid universitet och högskolor

sökningsobjekt. Intresset för att belysa massmediemas användning

och effekter ökade också.

Man kan urskilja två olika teoribildningar kring masskommunikationsprocessens effekter. Den utgår från mediernas innehåll

ena

och den andra från mottagarna. Samhällsvetenskaplig forskning

var i första hand inriktad studier mediernas publik. Den av s.k. användningsmodellen spelade här stor roll. De humanistiskt inen

riktade forskarna lade i stället ofta tonvikten på innehållet. Sam-

hällsvetare och humanister kom såväl i

teoribildning som metodutveckling att närma sig varandra. Forskare från olika discipliner

möttes och samarbete inleddes. I mötet mellan humanister och

samhällsvetare vidgades perspektivet, masskommunikationen sågs som en kulturyttring. Alltmer sällan användes beteckningen

mass-

kommunikationsforskning. Man började tala i stället forskning

om

kring journalistik, medier och kommunikation. Under 1980-talet pågick ett intensivt arbete bygga

att upp

massmedieforskningen till disciplin i Sverige

en egen se 3.3. För

tio år sedan fanns det professur i medieforskning. I dag finns

en sammanlagt tio professurer inom området journalistik, medier och

kommunikation samt dessutom professur i filmvetenskap och

en

fyra inom området Tema Kommunikation tab. 4.1.

se Samtliga

ämnesföreträdare ingav våren 1994 skrivelser till sina fakulresp. tetsnämnder att professurema skulle ändrad och enhetlig ges en

benämning till medie- och kommunikationsvetenskap.

Tabell 4.1 Antal professurer inom området journalistik, medier och kommunikation år 1994

Ämne Göteborgs Linköpings Lunds Stockholms Umeå

Masskommunikations-

64 Massmedieforskning vid universitet och högskolor

NORDICOM har i sina forskar- och projektkataloger klassificeforskningen journalistik, medier och kommunikation efter

rat om forskningens inriktning. Även denna typ klassifikation är om av

och det finns flera avgränsningsproblem fyller svår att genomföra dock funktion vid jämförelse över tid. I tabell 4.2 uppgifterna en redovisas forskningsprojektens inriktning som andel av det totala antalet projekt för år 1993 jämfört med år 1989.

Beträffande universitetsforskningens externa finansiering erhålls

60 procent medlen anslag från forskningsråd

närmare av genom

och forskningsfonder. Den största andelen 26 procent står Humanistiskt-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR för. 17 forskningsprojekten finansieras genom egna univer-

procent av

sitetsmedel. Sveriges Radio, Tidningsutgivama och Styrelsen för psykologiskt försvar är andra exempel betydelsefulla finan-

siarer.

Forskningens inriktning, jämförelse mellan år Tabell 4.2 en 1989 och år 1993

Inriktning 1989 1993

kommunikationsprocessen 26 % 10 % Studier av Struktur- och sändarstudier 8 % 15 % sändare -innehåll 4 % 7 % Studier av

lfublikstudier

Ovrigt 7 % 4 %

Summa 100 % I 00 %

Källa: NORDICOM-Sverige.

År 1993 finansierade HSFR tio forskningsprojekt inom mass-

medieområdet med sammanlagt 2,8 mkr. Med hänsyn till HSFR:s

andel den totala forskningens finansiering kan därför utgå

av man

ifrån totalsumma för projektfinansierad forskning inom mass-

att

medieområdet årligen uppgår till drygt 10 mkr. NORDICOM-Sveriges forskar- och projektkatalog för år 1993

I

konstateras det finns ett minskande intresse för publikstudier,

att s.k. användnings- och effektforskning. Värt att notera är att antalet undersökningar medieutvecklingen har ökat. Det har funnits få om strukturstudier under de senaste åren trots att drastiska föränd-

Massmedieforskning vid universitet och högskolor 65

ringar har inträffat i mediesystemet. Studier effekter rörande av

avreglering, ökad konkurrens och kommersialisering, stigande internationalisering och integration i olika mediebranscher

är exem-

pel på undersökningar som efterfrågas. Även den historiskt inriktade medieforskningen visar

en

ökad omfattning. I många länder pågår eller planeras forskning

kring etermediemas historia. Även i Sverige kommer sådant ett projekt att genomföras. Det omfattar ett av Sveriges Radio och

Sveriges Television finansierat forskningsprogram skall

som vara

slutfört år 2000. Ett forskningsprojekt rörande historia

pressens håller också att ta fomi.

Av NORDICOM:s katalog framgår vidare att forskning

om journalistik, medier och kommunikation bedrivs vid ett 40-tal institutioner runt om i landet. Nedan följer förteckning över aktuella en institutioner uppdelade universitetsvis.

Göteborgs universitet

Ekonomisk-historiska institutionen Informations- och massmediegruppen vid Handelshögskolan Institutionen för journalistik och masskommunikation

Musikvetenskapliga institutionen

Statsvetenskapliga institutionen

Linköpings universitet

Tema Barn Tema Kommunikation

Lunds universitet

Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap

Historiska institutionen

Institutionen för nordiska språk

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid lärarhögskolan i Malmö Litteraturvetenskapliga institutionen Pedagogiska institutionen

Sociologiska institutionen Statsvetenskapliga institutionen

Stockholms universitet

Filmvetenskapliga institutionen Institutet för folklivsforskning

66 Massmedieforskning vid universitet och högskolor

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Institutionen för nordiska språk

Litteraturvetenskapliga institutionen Statsvetenskapliga institutionen

Umeå universitet Historiska institutionen Idéhistoriska institutionen Institutionen för medier och kommunikation Institutionen för museologi Institutionen för nordiska språk Litteraturvetenskapliga institutionen

Sociologiska institutionen

Uppsala universitet

Institutionen för nordiska språk Konstvetenskapliga institutionen Litteraturvetenskapliga institutionen Sociologiska institutionen

Teologiska institutionen

Andra enheter Institutionen för bildpedagogik, Konstfackskolan Institutionen för kommunikationsvetenskap, Mitthögskolan Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Kommunikationsvetenskap, Högskolan i Jönköping

Medie- och kommunikationsvetenskap, Högskolan i Växjö

Samhällsvetenskapliga institutionen, Högskolan i Örebro

4.3 Forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor

Forskarutbildning inom området journalistik, medier och kommunikation bedrivs vid fyra universitet i Sverige:

Göteborgs universitet, institutionen för journalistik och mass-

kommunikation, Lunds universitet, avdelningen för medie- och kommunika- tionsvetenskap,

Massmedieforskning vid universitet och högskolor 67

Stockholms universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Umeå universitet, institutionen för medier och kommunikation. -

Dessutom finns forskarutbildning i filmvetenskap vid institutionen för teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet och

pressvetenskapligt inriktad forskarutbildning vid institutionen för litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, finns inom företagsekonomins forskarut-

bildning möjlighet att specialisera sig mot medier, liksom det vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet finns möjlighet

till forskarutbildning i sociologi med medie- och kommunikationsinriktning. Vid Tema Kommunikation i Linköping forskar-

ges en utbildning som resulterar i doktorsexamen i kommunikation. I det

följande görs universitetsvis redovisning pågående

en av massme-

dieforskning.

4.3.1 Göteborgs universitet

Vid institutionen för journalistik och masskommunikation ligger huvudintresset mediestruktur och mediepublik mediernas resp.

journalistiska former. Utmärkande för forskningen är att den be-

drivs inom ramen för större projekt.

Några av de projekt som behandlar journalistforskningen är Journalistik och demokrati som syftar till fördjupade analyser

av mediers nyhetsinnehåll. Medielogik analyserar mediernas

nyhetsrapportering om politik och samhälle och studerar nyhetsmediernas sätt att inverka den politiska beslutsprocessen.

Mediema och den offentliga sektorn studerar mediernas bety-

delse i opinionsbildningsprocessen kring den offentliga sektorn

med särskild betoning den lokalkommunala verksamheten.

Vid institutionen finns Dagspresskollegiet, ett forskningsprogram som syftar till att studera dagspressens långsiktiga utveckling

särskilt förhållandet mellan dagstidningar och andra medier. Programmets studier är inriktade allmänhetens användning och av inställning till olika typer medier. Inom projektet genomför av

man förutom de årligen återkommande mätningarna allmänhe-

av

tens medieanvändning också lokala och regionala läsarundersökningar samt specialundersökningar. Forskningsprogrammet

ge-

nomförs med två långsiktiga, regelbundna användarstudier

Mediebarometern tidigare i samarbete med PUB och Läsvanestudien. De två undersökningarna har genomförts sedan år

68 Massmedieforskning vid universitet och högskolor

1979. Mediebarometem studerar räckvidden av alla slags medier

och Läsvanestudien undersöker primärt dagspressen.

Årligen genomför institutionen, tillsammans med Förvaltnings-

högskolan och Statsvetenskapliga institutionen, vetenskaplig fråen

geundersökning rörande Samhälle, Opinion och Massmedia inom det s.k. SOM-institutet. Den riktar sig till 2 800 slumpmässigt ut-

valda och är del de berörda institutionemas forskpersoner en av ning opinionsbildningen i det svenska samhället. Det viktigaste om syftet med studien är att öka kunskaperna om hur den svenska demokratin fungerar. Resultaten utgör ett väsentligt underlag för de-

batten kring demokrati- och massmediefrågor i landet. I under-

sökningen försöker t.ex. besvara frågor om huruvida förtroman endet för massmedierna minskar eller inte. I ett antal projekt studeras olika förändringar som berör massmedierna. Det gäller t.ex. internationalisering, koncentration och

mångfald inom medieindustrin, liberalisering och avreglering inom

TV-området och utvecklingstrender den nordiska rättighetsmarknaden för film och TV. Institutionen är också engagerad i det

Sveriges Radio finansierade etermedieprojektet för bl.a. studier

av av nyhetsutbudet över tid.

I ett forskningsprojekt mediernas verklighetsbild, Nyheter-

om och verkligheten, är huvudsyftet att belysa varför nyhetsbilden na avviker från de händelser och förhållanden som den förutsätts

spegla. Ett delprogram inom projektet är utgivandet av Media

Monitor i samarbete med Näringslivets Mediainstitut. I ett särskilt projekt belyses massmediemas och allmänhetens bild av islam.

Bland andra forskningsuppgifter kan nämnas ett projekt om publicistisk sed samt forskning redaktionell miljö och jäm-

om ställdhet. Ett forskningsprogram behandlar utvecklandet av en journalistisk yrkesroll bland manliga och kvinnliga journaliststuderande. Samhällskommunikation i kris- och risksituationer

samt reportagets möjligheter i svenska lokaltidningar är ytterligare

exempel belyser institutionens stora bredd när det gäller som forskningens inriktning och omfattning. Informations- och massmediegruppen vid Handelshögskolan bedriver huvudsakligen forskning om mediestruktur och medieekonomi samt reklam. I forskningsprogrammet Massmediernas marknader är massmediemarknadens struktur, mediernas funktioner för sändare såväl mottagare och medieutvecklingens som

villkor de tre centrala problemställningama. Aktuella teman är bl.a.

dagspressens utveckling, populärpressens förändring och företareklambeslut. I ett särskilt forskningsprojekt studeras Svenska gens Dagbladets ekonomiska historia.

Massmedieforskning vid universitet och högskolor 69

Bland massmedieforskning vid andra institutioner inom Göteborgs universitet kan nämnas historisk massmedieforskning med ekonomisk inriktning vid ekonomisk-historiska institutionen. Där bedrivs också ett forskningsprojekt kring regional medieutveckling samt en undersökning om massmedierna och deras ägare. Vid Statsvetenskapliga institutionen pågår ett satellit-TV-projekt och vid musikvetenskapliga institutionen ett projekt om musikvideo.

4.3.2 Linköpings universitet

Tema Kommunikation Tema K vid Linköpings universitet är uppbyggd som en tvärvetenskaplig forsknings- och utbildningsorganisation. Inom denna finns två professurer med beteendevetenskaplig inriktning pedagogik och psykologi och två med humanistisk inriktning konstvetenskap och allmän språkvetenskap. För samtliga tjänster gäller att det klart framgår av ämnesbeskrivningen att tjänsten skall avse kommunikation i vid mening. Forskningsmässigt har Tema Kommunikation sin tonvikt på mellanmänsklig kommunikation i ett brett perspektiv. Det pågår för närvarande en breddning i syfte att inkludera även massmedier i forskningsprofilen. Tema K är organiserat i fyra huvudprogram som vart och ett samlas kring ett seminarium; samtalskulturer, kultur och medierad kommunikation med inriktning bild, text och musik, barn, samhälle och kommunikativ utveckling samt humanistisk kommunikationsteknologi.

4.3.3 Lunds universitet

Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet kännetecknas av dels innehållsanalytiska studier rörande opinions- och kulturklimatet, dels socialisationsforskning med betoning livsstilsbegreppet. Utmärkande för forskningen är dels långsiktigheten, dels den internationella orienteringen. För närvarande pågår komparativa projekt i samarbete med Japan, Tyskland, USA barns medieanvändning och Estland livsstilar, omvärldsorientering och grundläggande värderingar. I ett forskningsprojekt kring Livsstil och massmediekultur studeras den påverkan ungdomars livsstil som massmedierna, särskilt de s.k. nya medierna, utövar. Utgångspunkt för projektet är tidigare forskning inom forskningsprogrammet Mediapanel som sedan år 1975 bedrivits med stöd av bl.a. Humanistiskt- Samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och förutvarande Skol-

70 Massmedieforskning vid universitet och högskolor

Överstyrelsen. Inom projektet studeras inverkan från bostadsort, social klass, kön och andra bakgrundsvariabler ungdomars massmedievanor, livsstilar m.m. Materialinsamlingen sker med hjälp av enkät- och intervjuteknik. Särskild uppmärksamhet ägnas

frågan om sambandet mellan individemas grundläggande värden

och deras smak- och aktivitetsmönster. Vid avdelningen finns också forskningsprojekt som studerar medieutvecklingens betydelse för barns och ungdomars uppväxtvillkor, små barns medieanvändning och äldre människors medieanvändning.

Man fortsätter också den tidigare, långsiktiga forskningen rö-

rande utvecklingen av kultur- och opinionsklimatet, varigenom hela perioden 1945-1995 kommer att täckas in. Bland andra projekt kan nämnas en undersökning av den nya informationsteknikens

inverkan individuell telefonanvändning samt möjligheten att information i bl.a. massmedierna påverka trafiksäkerheten

genom bland trafikanter. Dessutom fortsätter man det internationella unga samarbetet med forskare i England, Kanada, Japan och USA röran-

de mångfalden i TV-utbudet samt med estländska forskare rörande

massmediemas betydelse för befolkningens omvärldsorientering.

Vid sociologiska institutionen pågår forskning kring ungdo-

kultunnönster. Pedagogiska institutionen har ett antal projekt mars med anknytning till barnlitteratur. Litteraturvetenskapliga institutionen olika pressvetenskapliga undersökningar för

bedriver att

kunna ge en mer sammanhängande bild av några centrala delar av den svenska presshistorien men studerar också litteraturläsning

mellanstadiet, generationsromanen som fenomen och följetongsavdelning och fiktionsprosa i svensk dagspress under 1800-talets sedel. Vid institutionen för nordiska språk finns ett projekt om nare det offentliga samtalets förändring. Historiska institutionen forskar

kring förändringar i pressens sätt att skildra idrotten och Institu-

tionen för pedagogik och specialpedagogik vid Lärarhögskolan i

Malmö har ett projekt som rör bilden av våldsbrott i svensk press i samverkan med institutionen för journalistik och masskommunika-

tion i Göteborg.

4.3.4 Stockholms universitet

Vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation ligger huvudintresset joumalistikens form och innehåll samt medie-

innehåll i allmänhet, särskilt fiktion och annat populärkulturellt innehåll. De två forskningsområdena motsvaras av verksamheten vid

de tidigare fristående enheterna Journalisthögskolan och Centrum

Massmedieforskning vid universitet och högskolor 71

för masskommunikationsforskning, som år 1989 sammanslogs till

den nya institutionen. Vid institutionen genomförs också studier av mediestruktur och mediehistoria liksom undersökningar av reception och medieanvändning.

För närvarande pågår forskning om reception TV-program

av som kognitiv och kulturell process där studier genomförs av såväl TV-tittarna som televisionens uttrycksformer och innehåll och samspelet dem emellan. Man studerar också i särskilda projekt

språklig kommunikation och interaktion i TV liksom partiledamas språkliga interaktion i TV-sända valutfrågningar.

Institutionen är tillsammans med Göteborgs och Umeå universitet engagerad i Sveriges Radios etermedieprojekt där man behandlar radions och televisionens historiska framväxt och utveckling genom att belysa de politiska förutsättningarna, organisation och policy, ekonomi och teknik samt personalrekrytering. När det gäller joumalistikens förändringar över tid finns ett forskningsprojekt

om Joumalistik under press där man undersöker hur medierna

klarar att självständigt agera och granska i en tid då de utsätts för en allt starkare press från olika grupper i samhället politiska, eko- -

nomiska och andra. I ytterligare ett forskningsprogram om jouma-

listiken behandlas Journalistikens roller beskrivningar, kon- struktioner och samhällsförändringar.

Ett annat område där institutionen är verksam gäller forskning

om barn och TV, barn och musik samt ungdomskultur i Sverige. Man studerar också massmedierna i relation till den sociala verkligheten genom studier av sociala reportage och dokumentärer i TV. Makt över uttryck och bild är ett forskningsprojekt som berör kvinnor i press och television. Institutionen för filmvetenskap vid Stockholms universitet har en klart humanistisk inriktning. Forskningen är framför allt inriktad filmhistoria men också reception av film. Genom projektet

Film och multimedia pågår uppbyggnaden av forskning kring

interaktiv filmanalys genom modern videoteknologi.

4.3.5 Umeå universitet

Den institutionen för medier och kommunikation bildades år nya 1993. Forskningen, som för närvarande är under uppbyggnad, har

anknytning till andra ämnesområden inom universitetet såsom biblioteks- och informationsvetenskap och sociologi. Andra intresseområden är hälsoinformation, reception nyheter och begriplig-

av het i journalistiska texter.

72 Massmedieforskning vid universitet och högskolor

I ett projekt om nyheternas roll för vår omvärldsuppfattning

studeras hur vi lyckas orientera oss i en nyhetsflod som ständigt strömmar mot oss med nya händelser och uttalanden och hur vi använder olika medier. Vad är det uppmärksammas och ignosom

reras Vilka strategier använder av Och i vilken mån påver-

oss kas våra tankar och minnen I ett annat projekt studeras hur välinformerade väljarna före 1991 års val och vilken roll massmedivar erna spelade. Inom andra projekt studeras problem kring information och kommunikation, t.ex. en studie av ungdomars attityder kring HIV

och AIDS. Ett forskningsprojekt behandlar kompensatorisk infor-

mation studier i handikapp, medieanvändning och omvärldsför- ståelse. Vid historiska institutionen görs en studie av de svenska jour-

nalistemas professionalisering och institutionen för museologi un-

dersöker bilder historia och kultur i svenska museer. Idéhistoav riska institutionen undersöker teknik, kultur och samhälle i radions tidiga historia och institutionen för nordiska språk analyserar sex

decenniers lyssnarbrev med språkliga synpunkter mot bakgrund av officiell Språkvård.

Umeå universitet är också engagerad i Sveriges Radios etermedieprojekt där för studier fiktions- och underhållman svarar av ningsprogram, kulturbevakning m.m.

4.3.6 Uppsala universitet

Avdelningen för medier och kommunikation vid Sociologiska institutionen har forskningstradition som omfattar såväl mellan-

en mänsklig kommunikation medieinnehåll och mediepublik. som

Det gäller framför allt radion med forskning i ett närradio-

senare

projekt och ett projekt kring lokalradions roll i samhället. Vid institutionen för nordiska språk pågår ett forskningsprojekt om textbearbetning i dagspressen. Det är en språkvetenskaplig stu-

die av nyhetstexters redigering.

Konstvetenskapliga institutionen har sedan 1970-talet varit ledande i landet rörande forskning kring pressbilden och den foto-

grafiska medietekniken. Inom litteraturvetenskap har den massmediala läsningen varit föremål för omfattande forskning bland

litteratursociologema.

Massmedieforskning vid universitet och högskolor 73

4.3.7 Övriga institutioner

NORDICOM-Sveriges projektkatalog för år 1993 omfattar också forskning kring joumalistikens normer och samhällskommunikation i kris- och risksituationer vid samhällsvetenskapliga institutiovid Högskolan i Örebro tillsammans med Göteborgs universi-

nen

tet. Institutionen för pedagogik vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm har ett projekt Medborgarna i samhällsdialogen

om

som är en studie av kunskapsdelning, byråkrati och samhällsför-

ståelse. Svensk rockjournalistik under tiden 1950-1990 studeras

vid samhällsvetenskapliga institutionen vid Högskolan i Växjö och institutionen för kommunikationsvetenskap vid Mitthögskolan forskar kring kvinnoröster och kvinnoperspektiv i svensk fackförbundspress. Det är en studie om kvinnlig journalistik och kvinnors medverkan i fyra fackförbundstidningar.

4.4 NORDICOM

4.4.1 Bakgrund

Tanken en nordisk dokumentationscentral för masskommuni-

kationsforskning uppstod kring år 1970. Hos såväl praktikerna inom massmedierna, främst tidningsutgivare och radio-TV-företag, som forskarna fanns ett gemensamt intresse för mediefrågor och en önskan att få bättre överblick forskningen inom området.

en av År 1972 beslutade Nordiska Ministerrådet att stödja en dokumentationscentral försök under tre år. Verksamheten fick en fastare form år 1975 då den svenska avdelningen av Nordiska dokumentationscentralen för Masskom-

munikationsforskning NORDICOM förlades till Göteborgs uni-

versitet. Ursprungligen var verksamheten placerad vid statsvetenskapliga institutionen, från den 1 juli 1990 är NORDICOMmen

Sverige en egen avdelning inom Göteborgs universitet, administra-

tivt samordnad med institutionen för journalistik och masskommunikation. Behovet av en dokumentationscentral inom masskommunikationsområdet hade sin bakgrund i flera olika faktorer. I slutet av 1960-talet började en expansion inom massmedieområdet, antalet

forskare ökade och forskningen spreds till rad olika akademiska

en institutioner samt myndigheter och institut vilket försvårade överblicken. Det fanns vid denna tid också ett ökande politikerintresse för massmedier och massmedieforskning.

74 Massmedieforskning vid universitet och högskolor

Mot denna bakgrund fastställdes att NORDICOM:s primära

uppgifter skulle vara att dokumentera publikationer inom mass-

kommunikationsområdet. För detta ändamål skapades en dokumentationscentral i varje nordiskt land. En styrelse tillsattes med uppgift att samordna verksamheten. Efter en utvärdering fastställ-

des att NORDICOM skulle ha två huvuduppgifter dels dokumen-

tation och bibliografisk service bibliografier, line-databas, dels on

informationsförmedling nyhetsbrev, forskningsöversikter.

Verksamheten vid NORDICOM-Sverige utvidgades i slutet av 1980-talet uppdrag från dåvarande Utbildningsdepartegenom mentet till att dokumentera medieutvecklingen främst genom utarmassmedier. År 1993 fick NORDICOM betande av statistik om

uppdrag Kulturdepartementet för genomförandet av den

av ansvar

s.k. Mediebarometern avseende perioden 199495. NORDICOM-

Sveriges verksamhet bedrivs inom tre huvudsakliga arbetsområden:

informationsförmedling via publikationer och löpande informa-

tionsservice,

dokumentation och bibliografisk service, mediestatistiskt arbete. -

4.4.2 Organisation och finansiering

NORDICOM:s nuvarande organisation redovisas i figur 4.1. Doku-

mentationen handhas nationella dokumentationscentraler som av för systematisk bevakning och insamling material som svarar av har värde för forskning böcker, tidskriftsartiklar, rapporter och o-

publicerat s.k. grått material och för registrering av bibliografiska

uppgifter. Detta arbete ligger sedan till grund för den informationsservice erbjuds nationell nivå. som Den nordiska informationsfunktionen finansieras via Nordiska Ministerrådet. För NORDICOM-Sverige finns dessutom finansiering för dokumentation och informationsförmedling nationell basis via samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Den svenska avdelningen NORDICOM erhåller också anslag av från Kulturdepartementet anslag C 21 rörande bidrag till dokumentation medieutvecklingen för att dokumentera och inforav medieutvecklingen främst utarbetandet av mediestatistik. mera om

För budgetåret 199495 uppgår detta bidrag till sammanlagt 600

tkr.

SOU 1994: 146 Massmedieforskning vid universitet och högskolor 75

Figur 4.1 NORDICOM:s organisation fr.o.m den 1 juli 1994

NORDICOM:s styrelse Sekretariat

l medlem från vardera

DK, FIN, IS, N, S och NORDINFO

Ledning

Gbg univ

I

i

Dokumentation av medie- Publikationer Dokumentation och annan av o kommunikationsforskn. information medieutvecklingen

Bibliografi NORDICOM-Info - - Nordisk mediestatistik - Projektkatalog NORDICOM Review - - Länderöversikter - On line-databaser Infonnationsservice - - Statsbiblioteket i Århus Göteborgs universitet Göteborgs universitet

i NORDICOM-DK N ORDICOM-IS NORDICOM-S

Dokumentation Dokumentation Dokumentation - - - Inñfönnedling Inñförmedling Inñfönnedling - - - Mediestatistik Annan service Annan service - - - Annan service - Statsbiblioteket i Århus Islands universitet Götebor s universitet

NORDICOM-FIN NORDICOM-N

Dokumentation Dokumentation - - Infförmedling Inñfönnedling - - Mediestatistik Annan service - - Annan service - Tammerfors universitet Bergens universitet

4.4.3 Informationsverksamhet

NORDICOM bedriver en omfattande infomiationsverksamhet. För-

utom att sprida information om forskningsområdet arbetar

man

att göra masskommunikationsforskningen känd i andra länder. I

76 Massmedieforskning vid universitet och högskolor

uppdraget ingår också att förmedla kontakter mellan nordiska och

internationella forskningsmiljöer. Informationsverksamheten bedrivs i vidare mening utgivning olika typer av skrifter. genom av NORDICOM två tidskrifter; nordisk Nordicom-Inforutger en mation 4 nrår och engelska Nordicom Review 2 nrår. en - Nordicom-Information innehåller vetenskapliga artiklar, pro-

jektpresentationer, litteraturrecensioner, uppgifter om konferenser

och kurser, listor över nyutkommen litteratur etc. Tidskriften riktar sig både till forskare och forskningens avnämare. Upplagan är ca

2 600 och tidskriften är fr.o.m. år 1994 avgiftsbelagd.

Nordicom Review är tidskrift riktar sig till forskare utanen som för Norden i syfte att göra nordisk masskommunikationsforskning känd i den internationella forskningsmiljön. Tyngdpunkten i inne-

hållet ligger vetenskapliga artiklar, projektpresentationer och re-

censioner. Varje omfattar 60 sidor. Tidskriften, som nummer ca

två gånger år, har upplaga l 500 exemplar och en

utges per en

global spridning med prenumeranter i ca 90 länder. En central uppgift för NORDICOM-Sverige är att informera om

svensk masskommunikationsforskning. En viktig del i detta arbete är utgivandet skriftserie i bokform behandlar olika ämav en som

Det är oftast fråga artikelsamlingar, ibland med special-

nen. om

bibliografier. Hittills har utkommit antologier om bl.a. samhällsin-

formation, medier, populärkultur, massmedieekonomi, joumanya

listik, populärmusik, massmediespråk, barn och TV, kvinnor och medier, möten mellan olika traditioner och perspektiv i medie-

forskningen.

Dessutom kataloger över pågående forskning vartannat år.

utges NORDICOM-Sverige har också deltagit i arbetet kring en internationell forskarförteckning. Man har varit aktiv i framställningen av

europeiskt forskarregister. NORDICOM har även bidragit med

ett

forskningsöversikter i internationella sammanhang.

4.4.4 Databasverksamhet

Vid NORDICOM-Sverige insamlas och registreras den litteratur

rör massmedie- och masskommunikationsområdet. Det gäller som

litteratur utgiven i Sverige och litteratur utgiven i utlandet med svenska författare. För varje publikation registreras bibliografiska uppgifter, utarbetas sökprofil från internationell thesaurus

en en

och slutligen skrivs sammanfattning publikationens innehåll.

en av

Arbetet resulterar årligen i tryckt bibliografi och en on line-

en databas. Masskommunikationsforskningens expansion har fått till

följd det årliga antalet registrerade publikationerartiklar för-

att

i

I

Massmedieforskning vid universitet och högskolor 77

dubblats under den period verksamheten varit förlagd till Göte-

borgs universitet. NORDICOM:s databas NCOM

ger tillgång till litteraturrefe-

- renser från år 1975 och framåt. Databasen innehåller 22 000 ca referenser. Varje år utförs ett stort antal omfattande linemer on

sökningar på beställning. Bland uppdragstagarna märks främst

forskare, lärare och studenter även tjänstemän vid myndighemen

ter och företag, journalister etc. NORDICOM fungerar vis å vis tre huvudtyper intressenter:

av forskarsamhället, -

forskningens avnämare, t.ex. mediepraktiker, mediebransch,

myndigheter, politiker, skolväsende,

system för bibliotek, dokumentation och information. -

Dessa intressenter återfinns på såväl nationell nordisk nivå

som samt internationell nivå. Sedan starten har dock verksamheten

sin spjutspets riktad mot det nordiska forskarsamhället och dess avnämare. NORDICOM har också databas över pågående forsk-

en

ningsprojekt via ett nordiskt nätverk.

4.4.5 Medieutveckling och mediestatistik

Riksdagen beslutade våren 1989 om att förlägga verksamhet

en ny

kring dokumentation av medieutvecklingen till NORDICOM-Sverige. Beslutet var ett resultat av de förslag lämnades i utred-

som

ningen Att följa medieutvecklingen se 3.4. Beslutet innebar att

NORDICOM:s informationsservice förstärktes inom områden som

berör insamling, bearbetning, analys och presentation statistik

av

om medier. På många håll producerar mediemarknadens

parter själv ett omfattande statistikmaterial. Det kräver dock både gransk-

ning, sållning och bearbetning.

Arbetet har resulterat i att NORDICOM byggt databaser upp som svarar mot behovet av att täcka dels olika medier, dels uppgifter om mediernas struktur och innehåll samt konsumtion av mass-

medier. Det är betydelsefullt att i detta sammanhang få fram tidsse-

rier. Det arbete NORDICOM utför resulterar år i som vartannat en

samlad mediestatistisk översikt MedieSverige.

-

MedieSverige utgavs första gången i juni 1991, och andra ut-

en

gåva kom i juni 1993. Nästa MedieSverige är planerad till år 1995. MedieSverige innehåller en samlad mediestatistik med analyser

av kvalificerade forskare. Boken består två delar. Den första delen av

innehåller längre tematiska artiklar med bl.a. internationella

ut-

78 Massmedieforskning vid universitet och högskolor

blickar. I den andra delen redovisas fakta och trender medium för medium. Varje avsnitt innefattar utförlig tabellsammanställning en med inledande analys statistiken, dvs. medieutvecklingen. en av I 1990 distribuerades det första numret av nyhetsbrevet mars

MedieNotiser utges fyra gånger år. Det innehåller konti-

som per nuerliga analyser aktuell mediestatistik och rapporter om meav

dieutvecklingen olika perspektiv. En rad ämnen har behandlats i

ur de t.0.m. år 1993 nyhetsbrev som hittills utkommit; nummer som radions utveckling, tidskrifter, kabel- och satellit-TV, reklam, mediekoncentration, public service, medieägande i Sverige, svenskt medieägande utomlands, medieinnehav och användning, EG:s mediepolitik samt mediernas internationalisering. Från år 1994 utges MedieNotiser skriftserie med ca 600 prenumeranter. som Fr.o.m. år 1994 den svenska NORDICOM-centralen ansvarar

för uppbyggnaden samnordisk dokumentations- och infor-

av en mationstjänst rörande medieutvecklingen. Verksamheten, som un-

der treårsperiod är kostnadsberäknad till 930 tkr, finansieras via

en medel från Nordiska Ministerrådet. Inom det nordiska samarbetet har olika initiativ tagits för att få

till stånd ett statistikprogram i syfte att beskriva kort- och långsik-

tiga effekter i medieutvecklingen för olika brukargrupper både i Norden, Europa och övriga världen. Det finns i dag en medvetenhet god och samlad statistik spelar växande roll i det inom att en

ternationella umgänget, inte minst gäller det inom den europeiska gemenskapen. De nordiska utredningar och undersökningar som gjorts området visar att det finns goda förutsättningar för att

samnordisk mediestatistik. skapa en

Frågan har ytterligare aktualiserats genom att flera europeiska

organisationer för närvarande bygger upp informationstjänster

rörande medieförhållanden i olika länder. Ett exempel en sådan

organisation inom det europeiska mediesamarbetet är EAO, Euro-

pean Audiovisual Observatory se 6.4.

4.4.6 Mediebarometern

En viktig arbetsuppgift för NORDICOM är ansvaret för den s.k. Mediebarometern. Mediebarometern är en årlig räckviddsunder-

sökning att belysa hur stor andel av den svenska besom avser

folkningen genomsnittlig dag under resp. år tagit del av

som en

enskilda medier. Mediebarometern har genomförts årligen sedan

år 1979. Tillkomsten Mediebarometern har sin bakgrund i 1970-talets av mediesituation med hårdnande konkurrens mellan medier av olika

Massmedieforskning vid universitet och högskolor

slag. År 1978 lokalradion var utbyggd, diskussionen video om

hade just startat och det fanns frågor kring de tryckta

mediernas förmåga att klara konkurrensen med radio och TV. Det fanns då ett klart behov av att till rimlig kostnad skapa tidsserier en om olika

mediers räckvidd till den svenska befolkningen.

Initiativet till Mediebarometern PUB. Genom togs av ett garan-

tiåtagande från moderbolaget i den dåvarande Sveriges Radiokoncemen löstes grundfinansieringen. Den andra finansiären

var det

av Tidningsutgivarna stödda forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet. PUB svarade för utarbetandet

av

baspublikationen medan Dagpresskollegiet analyserade förhållan-

det mellan olika medier. Mediebarometern har sedan tilldragit sig starten ett betydande intresse. Genom att den organiserats oberoende som en medieun-

dersökning med full insyn samt möjlighet till vidareanalys har den

successivt fått karaktären rikslikare för andra

av undersökningar.

Mediebarometern har gjort det möjligt följa den att svenska me-

dieutvecklingen över tid. Därigenom har Mediebarometern fått

en

unik ställning bland svenska mediemätningar. Även i interna-

ett

tionellt perspektiv är detta slag kontinuerliga av mediemätningar

mycket sällsynta. Mediebarometern har i första hand undersökt traditionella medier som radio, TV, tidningar, tidskrifter också men video, ljudkassett och grammofonCD. Den ansats valts är mediernas faksom

tiska räckvidd. Primärt har undersökningen handlat ljudradio

om och TV som företeelse och inte enskilda kanaler. På om samma sätt

har tidningsgrupper kvällspress undersökts

som morgon- resp. och inte de enskilda tidningarna. Utvidgningar till specifika enhemer ter har dock under vissa perioder genomförts konsekvens som en

av medieutvecklingen. Mediebarometerns grundfrågor har gällt den efterfrågade tidsrymden för mediekonsumtion. Datainsamlingen har byggt telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval 2 000

ca personer av

befolkningen mellan 9-79 år. Ursprungligen genomfördes Medie-

barometern under ett höstveckor, slumpades 14 dagar par senare ut över vår och höst. Från år 1990, då PUB påbörjade dagliga undersökningar, fördelades dagarna slumpmässigt hela året. över

Nedläggningen av PUB år 1993 ändrade förutsättningarna för

Mediebarometern i två väsentliga avseenden. För det första bortföll den ena av Mediebarometerns huvudfinansiärer. För det andra

upphörde PUB:s dagliga TV-publikundersökningar

och ersattes av ett nytt mätsystem och därmed försvann möjligheterna att inhämta den information utgjorde grunden för Mediebarometern. som

Massmedieforskning vid universitet och högskolor

När det gäller 1993 års Mediebarometer ställde PUB frågor un-

antal dagar under våren 1993. För att få till stånd en der ett större

mätning hösten 1993 träffade Dagspresskollegiet vid Göte-

även universitet överenskommelse med Mediamätning i Skanborgs en

MMS bolaget skulle genomföra intervjuer

dinavien AB om att antal dagar hösten 1993. På så sätt skulle en under ett begränsat med acceptabel kvalitet kunna redovisas även för Mediebarometer detta år. vilket 1993 års Mediebarometer tillkom har initierat Det sätt

egentligen skall för den fortsatta ut-

en debatt om vem som svara

MMS har uppfattat det sin uppgift att svara för

givningen. som

Man har därför genomfört databearbetning och

Mediebarometem. april 1994 utgivit Mediebarometem för år 1993. MMS har också i

har också låtit registrera namnet Mediebarometem som periodisk för avsikt produkten även i fortsättningen.

skrift och har att ge ut

tillgänglig hos MMS för inköp och En översiktspublikation finns

priset är för närvarande 1 000 kr.

oklara situation uppstod beträffande Mediebaro-

I den som

PUB:s nedläggning arbetade Dagpresskollegiet för att

metern efter Via NORDICOM sådana initiativ att verkhitta en ny lösning. togs med utkommande Mediebarometer skul-

samheten en regelbundet

framställning till Kulturdepartementet i okkunna fortsätta. I en

NORDICOM det uppenbarligen finns ett betober 1993 ansåg att årlig Mediebarometer. Från NORDICOMtydande behov av en

förklarade sig beredd att för datainsamling Sveriges sida man svara samordning avseende 199495 års Mediebarometer. Detta av och första Mediebarometem osedvanligt god två skäl. För det var en

jämfört med andra länder erbjöd unika och

mediestatistik, som möjligheter kontinuerligt följa medieutvecklingen. mycket goda att

kom också frågan tillgänglighet. För det andra var

Till detta om arbete med mediestatistik sådan art att samord- NORDICOM:s av skulle kunna göras också svarade för utningsvinster lätt om man

Mediebarometem. Det ansågs också vara av beydelse givandet av vetenskapliga kvaliteten i Mediebarometem kunde garan-

att den

teras. beviljade, i beslut den 28 oktober 1993, NORDI- Regeringen ett sammanlagt 275 tkr för datainsamling och samordning av COM arbetet med 1994 och 1995 års Mediebarometer. Finansieringen 199495 års Mediebarometer sker genom biav och branschen. Kulturdepartementets anslag drag från både staten

tredjedel kostnaderna. Den övriga finansietäcker ungefär en av

via intressenter och bidragsgivare t.ex. Sveriges ringen sker

Television, TV4, Dagspresskollegiet TU, Styrelsen för psykolo-

Massmedieforskning vid universitet och högskolor 81

giskt försvar samt branschorganisationer och företag inom

annonsoch reklamområdet.

När det gäller organisation och ansvar för 199495 års Medie-

barometer bygger det att huvudansvaret ligger hos oberoen

ende institution, NORDICOM-Sverige, som fungerar beställare

som

och dataansvarig samt för presentation. Ansvaret för

svarar en

datainsamlingen läggs ut undersökningsföretag efter sedvanlig

upphandling. NORDICOM planerar att under våren 1995 publicera 1994 års Mediebarometer. Samtidigt och parallellt med detta pågår även

inom MMS en datainsamling i samma syfte. Planerna inom MMS

är att också under 1995 publicera Mediebarometer. Det innebär en att det för år 1994 kan komma att utges två Mediebarometrar. När regeringen anvisade NORDICOM medel till Mediebaro-

metem hänvisades samtidigt frågan Mediebarometems framtid

om till utredningen om sektoriell massmedieforskning. I kapitel 10

redovisas därför förslag avseende Mediebarometems framtid.

5 Institut och

undersökningsföretag

Sammanfattning: Undersökningar, datainsamling och i vissa fall även forskning bedrivs, förutom vid universitetsinstitutioäven fristående institut och stiftelser. Exempel nema, av sådana är Institutet för reklam- och mediestatistik i Göteborg och Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum i Stockholm. SAF finansierar Näringslivets Mediainstitut vars syfte är att bidra till debatten om journalistiken i medierna. Inom medieområdet verkar också ett antal undersökningsföretag. Det finns dels sådana företag som är specialiserade

marknadsundersökningar, dels nybildade företag för pub-

likmätningar inom etermediema. Till de sistnämnda hör RadioUndersökningar AB och Mediamätning i Skandinavien AB. För mätning av tidningars och tidskrifters upplagor finns sedan tidigare Tidningsstatistik AB.

Statistiska centralbyrån SCB är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen. Nyligen har beslut fattats om ändrad ansvarsfördelning för SCB:s mediestatistik. Frågan om den framtida mediestatistiken är en uppgift

som utredningen har att pröva. Ett viktigt organ inom medieområdet utgör Svensk Mediakommitté med bl.a. Annonsörföreningen och Sveriges Re-

klamförbund som ägare. Kommitténs uppgift är att granska

och utveckla medieundersökningar av olika slag.

5.1 Inledning

Utöver den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor

pågår inom fristående institut, myndigheter och undersökningsfö-

retag också en verksamhet som i vissa fall är av forskningsliknande

karaktär. I några fall kan det röra sig om tillämpad forskning men

vanligare är dock att denna verksamhet omfattar olika typer av undersökningar eller datainsamling som utförs uppdrag av en-

84 Institut och undersökningsfäretag

skilda massmedieföretag och som sammanhänger med ett företags

behov information för produktion, planering och marknads-

av

föring. I detta avsnitt presenteras några institut och undersöknings-

företag betydelse inom massmedieområdet. av

5.2 Institut

5.2.1 Institutet för reklarn- och mediestatistik

Institutet för Reklam- och Mediestatistik IRM bildades den l ja-

nuari 1992. Institutet föregicks ett reklamstatistikprojekt vid

av

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet under åren 1982- 1992. Detta projekt finansierades initialt bl.a. medel från

genom

Stiftelsen för Medieforskning och Medieundersökningar se 5.5

och genom bidrag från enskilda intressenter. IRM ekonomisk förening med sammanlagt tolv medlemär en

alla betalar en årlig avgift. I denna avgift ingår att företa-

mar som

kostnadsfritt får tillgång till det material som institutet produ-

gen

Medlemmarna är regel branschorganisationer inom re-

cerar. som klam- och medieområdet. För närvarande har IRM följande med-

lemmar:

Affischeringsföretagens förening AFF är affischerings-

- som företagens branschorganisation

Annonsörföreningen - Fackpressen -

Godkända Annonsförmedlares Förening GAF

- - Mässrådet som är mässföretagens branschorganisation - Radioutgivareföreningen RU - -

SWEDMA är branschorganisationen för företag som arbe-

- som tar med olika former direktreklam av

Sveriges Reklamförbund

- Tidningsutgivarna TU - - TV3TV4Femman tillsammans delar andel i försom en eningen. Varje TV-företag betalar således 13-dels årsavgift var

TeleMedia-koncernen bl.a. för reklamen i telefonsom svarar -

katalogen gula sidorna

Vectu -

Institut och undersäkningsföretag 85

IRM:s huvudsyfte är att kontinuerligt undersöka och kartlägga

den svenska reklam- och mediemarknaden. Institutet genomför analyser och gör prognoser avseende reklammarknadens utveckling. Det sker genom insamling, bearbetning, analys och sammanställning av statistiskt material. IRM bedriver också en publiceringsverksamhet med syfte att sprida kunskap om reklammarknadens struktur och utveckling. Genom det material som IRM presenterar kan beslutsunderlaget, när det gäller reklaminsatser, förbättras för enskilda företag. Det innebär att IRM:s reklam- och mediestatistik är av stort intresse för

annonsörer, medieföretag, reklambyråer, förmedlingsbyråer och

branschorganisationer. Materialet används också skilda utbildav

ningsinstitut, universitetsinstitutioner och utbildningsföretag. IRM representerar Sverige i det Europeiska Reklamförbundet EAT och bevakar därigenom reklamutvecklingen på det internationella området. Man deltar också i olika projekt som avser reklammarknadsfrågor och arbetar med framtagning av nya normer

för mätning av reklamen. IRM tillhandahåller ett abonnemang som består av rapporter,

nyhetsbrev och prognoser. Kostnaden för ett årsabonnemang uppgår till ca 7 000 kr och för närvarande har IRM ca 200 abonnen-

ter.

Basrapporten Svensk reklammarknad utkommer en gång

år och innehåller en beskrivning av den svenska reklammarkper

naden med följande innehåll:

Reklammarknadens omsättning dvs. den totala reklamens för- delning olika medier. Reklamintäkter och annonsvolym med separat redovisning för dags-, fack- och veckopress, radio och TV, bio, direktreklam, mässor samt afñschtrañkreklam.

Beskrivning av reklammarknaden i ett samhällsperspektiv med

-

bl.a. reklaminvesteringamas andel av BNP.

Reklamens fördelning olika branscher och en redovisning av

de 75 största annonsörerna.

Nyhetsbrevet MediaTema utkommer sju till tio gånger per år

och redovisar aktuell information t.ex. de senaste kvartalssiffroma, nya forskningsrön, nya medier, marknadsförändringar etc. Tre

gånger om året utges en Reklam- Medieprognos som visar re-

klambranschens förväntade omsättning två år framåt. Prognosen innehåller en beskrivning och analys av trenderna för såväl hela reklammarknaden olika typer medier. IRM också ut två som av ger

86 Institut och undersökningsföretag

årliga rapporter Internationella Reklammarknader som visar de - totala reklaminvesteringama i Europa, USA och Japan samt reklaminvesteringama per mediegrupp och land.

5.2.2 Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum

Stiftelsen Marknadstekniskt Centrum MTC bildades år 1974 av

Ingenjörsvetenskapsakademien IVA och Institutet för Företagsledning. Stiftelsens målsättning är att på olika sätt främja forsk-

nings- och kunskapsutveckling inom områdena marknadsföring,

organisation och företagande. En viktig uppgift för stiftelsen är

också att sprida information om sådant arbete. MTC är juridiskt sett stiftelse som finansieras av sina huvuden det finns sammanlagt 65 huvudmän. Huvudmännen utgörs män -

privata, kooperativa och offentliga företag, föreningar och för-

av valtningar. Anslutning sker via femåriga konsortieavtal som träffas mellan MTC och huvudmannen. Bland större svenska företag är medlemmar i MTC återsom finns bl.a. Asea Brown Boveri AB, Atlas Copco, Electrolux AB, LM Ericsson Telefon AB, Saab-Scania AB och AB SKF. Bland medlemsföretag har anknytning till mediebranschen märks Infrasom test Burke AB, Liber AB, A.C. Nielsen Company AB och Förvaltnings AB Turator.

Fr.o.m. budgetåret 199293 har MTC:s verksamhet delats i en

stiftelse och ett servicebolag, så att 25 procent av huvudmannens

avgifter går till stiftelsen för forskningsverksamhet och 75 procent avgiften går till servicebolaget för s.k. programverksamhet.

av Forskningsverksamheten, alltså bedrivs i stiftelseform, har som till uppgift att stödja tillämpad forskning inom marknadsföring,

organisation och företagande. Det sker genom utdelning av forskningsstipendier och genom forskning i samarbete med olika anslagsbeviljande organisationer. Genom MTC pågår för närvarande

28 olika forskningsprojekt med sammanlagt 51 forskare. Så gott samtliga forskare är verksamma inom högskoleområdet. De

som olika forskningsprojekten fördelas antalsmässigt olika enheter enligt vad som redovisas i tabell 5.1. Under perioden 199293 erhöll stiftelsen som intäkter i form av forskningsbidrag från huvudmännen 25 procent av årsavgiften sammanlagt 530 tkr. Härtill kom ca 1,6 mkr i olika forskningsan-

slag från företag, forskningsråd och stiftelser.

Institut och undersäkningsföretag 87 Tabell 5.1 MTC:s forskningsprojekt fördelade på universitet och högskolor

Programverksamheten bedrivs numera i det av stiftelsen helägda servicebolaget Marknadstekniskt Centrum AB. Bidragen från huvudmännen för hälften verksamhetens omsättning. Den svarar av resterande hälften omsättningen kan hänföras till intäkter från av

tjänster. Verksamheten är organiserad i fyra program: Indus-

egna tri-, Handels-, Service- Tjänsteprogrammet samt Kommunikationscentrum. Verksamheten bygger en rad olika aktiviteter som rundabordssamtal, seminarier, workshops, konferenser och uppdrag av utrednings-, utbildnings- och konsultkaraktär.

5.2.3 Näringslivets Mediainstitut

Stiftelsen Näringslivets Mediainstitut NMI bildades år 1987 och

publicerade sitt första material året därpå. NMI är en stiftelse med Svenska Arbetsgivareföreningen finansiär och huvudman.

som

Syftet med NMI att skapa ett mediainstitut som kunde bidra

var

till kvalificerad debatt journalistiken i press, radio och TV.

en om

Att stimulera debatten om medias kvalitetsfrågor och granska hur journalisterna behandlar olika ämnen är viktiga uppgifter för NMI.

Verksamheten finansieras ekonomiska bidrag från SAF genom

inkomster från försäljning rapporter och Media Monitor.

samt av

Media Monitor är skriftserie utges fem gånger per år.

en som Det sker i samarbete med Svenska Medieinstitutet. Arbetet med Media Monitor är del verksamheten inom ett forskningsproen av

massmediemas verklighetsbild, vilket olika sätt syftar

gram om till att belysa hur händelser och förhållanden presenteras personer,

i radio och TV 4.3.1. Detta forskningsprogram har flera

press, se

varandra oberoende finansiärer. av

88 Institut och undersökningsföretag

Media Monitor bygger främst kvantitativa analyser mediav ernas innehåll. Avsikten är att ge Översikter av massmediemas rapportering från främst området politik och ekonomi samt leom dande personer inom dessa områden. Särskild uppmärksamhet ägnas speciella händelser och frågor som utspelas både nationellt och internationellt. Analysema uppmärksammar såväl radio och TV som dagspress. Arbetet med Media Monitor sker i samarbete med forskningsinstitutet Center for Media and Public Affairs i Washington. NMI utger årligen ett antal fristående rapporter med varierande innehåll. Många av rapporterna har väckt stor uppmärksamhet och ibland lett till en intensiv pressdebatt. En viktig förklaring härtill är att NMI:s rapporter publiceras i nära anslutning till det material som studeras. Rapporterna utarbetas av författare som engageras av NMI eller i vissa fall tillhör NMI. NMI har sedan starten år 1987 publicerat ett 50-tal rapporter.

5.3 Undersökningsföretag

5.3.1 Marknadsinformationsföretag

Företag, organisationer och myndigheter behöver tillförlitlig marknadsinformation för beslut om produktion, medieval, organisation och personal. För att täcka detta behov har ett antal företag specialiserat sig marknadsundersökningar av olika slag. Många av dessa undersökningar berör medierna och utgör en del av den samlade FoU-verksamheten inom området. Den kommersiella undersökningssektom i Sverige beräknas i dag omsätta ca 750 mkr per år. Åtta de största företagen inom branschen, för av som svarar mer än hälften av omsättningen, har tillsammans bildat branschorganisationen SMIF, Föreningen Svenska Marknadsinformationsföretag. Syftet med SMIF är att företagen tillsammans skall utveckla sin professionalism och sina arbetsmetoder. Förutsättningen för ett medlemskap i SMIF är att huvuddelen av företagets omsättning utgörs av marknads- ocheller opinionsundersökningstjänster. Omsättningen skall vara minst 12 mkr 1993 och antalet fast anställda skall vara minst 15 personer. Dessutom skall en medlem kunna genomföra marknadsundersökningar nationell nivå med egna intervjuare. Man skall också förbinda sig att följa ICCESOMAR:s internationella regler för marknadsundersökningar. ICC står för International Chamber of Commerce, Inter-

Institut och undersökningsföretag 89

nationella Handelskammaren. ESOMAR, European Society for Opinion and Marketing Research, är de professionella marknadsundersökarnas europeiska organisation. Följande företag är för närvarande medlemmar i SMIF omsättningen år 1993: avser

Borell Market Research AB

Borell Market Research AB har omsättning en ca 13 mkr och är beträffande massmedieundersökningar inriktade kvalitativa studier, exempelvis studier förbättra innehållet i tidsom avser att ningar, tidskrifter och TV.

Infratest Burke AB

Infratest Burke AB är ett företag omsätter 58 mkr och ägs till som 75 procent av Infratest i München, de ledande undersökett av ningsföretagen i Tyskland, samt till 25 procent den svenska föav retagsledningen. Vid företaget finns särskild kommunikationsen enhet som arbetar med medieföretag, medieplanerare och annonsörer. Företaget sysslar bl.a. med att identifiera informationsbehov och genomför informationsinsamling och analyser olika slag. av

Demoskop AB

Demoskop AB är ett företag som årligen omsätter ll mkr och ca genomför varierande typer opinionsundersökningar. av

GfK Sverige AB

GfK Sverige AB omsätter 47 mkr och är huvudsakligen inriktat reklameffektmätningar för medieföretag och annonsörer. Företaget ägs av GFK-AG i Nürnberg, är ett Europas största som av marknadsundersökningsföretag och som bl.a. svarar för de tyska TV-publikmätningama. GfK har under en försöksperiod genomfört motsvarande mätningar i Sverige för TV4.

IMU-Testologen AB

IMU-Testologen AB omsätter 63 mkr. Företaget Turator ägs av Förvaltnings AB som i sin tur ägs till 50 procent Tidningsutgiav vama och 50 procent av Annonsörföreningen. Företaget ägnar sig allmänna marknadsundersökningar och har betydande del en av verksamheten inriktad medieområdet. Man genomför läsvärdesundersökningar och publikundersökningar. En sådan är den s.k. ORVESTO-undersökningen. Det är en undersökning regelsom

90 Institut och undersökningsföretag

bundet genomförs dagstidnings- och veckopressläsning. Man

av årliga med s.k. räckviddstal uttrycker hur stor utger rapporter som del allmänheten del ett av en tidning. Räckav som tar av nummer

viddstalen beräknas grundval hur ofta människor uppger att

av

brukar läsa publikation. ORVESTO-undersökningen har

de resp.

genomförts under 25 år och finansieras genom abonnemang,

från medieföretag. IMU-Testologen också för mätfrämst svarar

ningar reklamutrymme i massmedia och genomför publikmät-

av

ningar avseende radio och TV genom postenkäter.

A.C. Nielsen Company AB

98 mkr och är främst inriktat olika butiks- Företaget omsätter

studier och försäljningstatistik för dagligvaruhandeln. Företaget för TV-publikmätningar Mediamätning i

äger det system som

Skandinavien AB använder sig vid sina publikmätningar s.k.

av people meters.

SIFO AB

årligen 103 mkr och är inriktad mot undersök- SIFO AB omsätter olika samhällsinformation. På medieområdet ningar av typer av räckviddsundersökningar, reklammätningar i media för

genomförs annonsörer och läsarundersökningar om exempelvis vad läsarna tycker media. SIFO genomför också värderingsmätningar om

om läsarnas intressen och värderingar i anslutning till me-

exempelvis SIFO:s kända produkt torde vara de månads-

dievalet. mest annars

massmedia redovisade väljarsympatiema avseende väljarnas

vis i

partipolitiska preferenser.

TEMO Testhuset Marknad Opinion AB

företag arbetar med allmänna marknadsunder- TEMO är ett som

sökningar och bl.a. är kända för sina opinionsundersökningar

som

av väljarsympatier.

5.3.2 Tidningsstatistik AB och Reklamstatistik AB

TS och Reklamstatistik AB RS är två före-

Tidningsstatistik AB

Turator Förvaltnings AB. Detta företag har nyligen tag som ägs av

tidigare Tidningsutgivama och Annonsörföre-

sålts av de ägarna, ningen, till Scribona Sverige AB. Scribona har erbjudit Annonsörföreningen och Godkända Annonsförmedlares Förening delägar-

Institut och undersökningsföretag 91

skap i TS resp. RS. Denna fråga kommer att avgöras under decem-

ber månad 1994. TSRS har till uppgift att samla in, bearbeta och distribuera information till medieföretag som underlag för beslut i marknadsfö-

ringsfrågor.Insamlandet av data sker huvudsakligen genom per-

sonliga besök hos medierna av särskilda medierevisorer. Besöken sker fortlöpande under hela året. Ca l 000 medieföretag är i dag anslutna till TSRS. I dessa ingår i stort sett samtliga dagstidningar. TSRS verksamhet bygger inkomster från medlemsavgifter och

utförandet av olika serviceuppgifter. Dessutom har företagen inkomster genom försäljning av handböcker där resultaten av granskningsarbetet publiceras. Bland TSRS handböcker kan sär-

skilt följande nämnas:

Svensk Annonstaxa

Svensk Annonstaxa innehåller annonspriser, rabatter, scheman över utgivnings- och materialtider, tekniska upplysningar, format, fär-

ger, tryckteknik, upplagor och hushållstäckning, kontaktpersoner och adresser för TS-anslutna dagstidningar och tidskrifter. Uppda-

teringar av annonstaxan sker varje månad.

TS-boken

TS-boken innehåller information spridning och hushållstäckom ning för dagspressen i varje s.k. A-region och kommun. I TS-bo-

ken görs jämförelser med föregående år. Den innehåller också flera kartor som visar tidningarnas spridningsområden. När det gäller de allra senaste upplagorna för tidningar och tidskrifter publiceras

dessa i TS-tidningens upplagenummer.

TS Tidskriftsbok

Tidskriftsboken innehåller information om upplagorna hos 400 ca TS-anslutna fack- och populärtidskrifter. Boken innehåller dess-

utom allmänna upplysningar om utgivare, utgivningsfrekvens och

övergripande annonsprisinfonnation. I TS Tidskriftsbok finns också ett särskilt avsnitt med information tidskrifter i de nordiska om länderna.

Svensk Reklamtaxa

Svensk Reklamtaxa innehåller uppgifter RS-kontrollerade om medier som annonsblad och direktreklam. Här finns också uppgifter

92 Institut och undersökningsföretag

filmreklam och arenareklam. Till detta kommer ett särskilt avom snitt övergripande information om radioreklam i Sverige. som ger

5.3.3 RadioUndersökningar AB

I samband med att PUB avvecklades den l juli 1993 upphörde också Sveriges Radios mätningar av antalet radiolyssnare. egna Denna verksamhet hade närmast varit inriktad information om

för programutveckling. Situationen förändrades när det

program politiska beslut uppstod reklamfinansierad och komgenom en ny mersiellt inriktad radio. Härigenom fick alla företag i branschen ett

stort intresse för publikmätningar som också behövdes som un-

derlag i konkurrensen om reklamtid.

radiomarknaden hade andra utgångspunk-

De nya aktörerna för sitt behov kunskap lyssnarna än vad fallet varit för ter av om Sveriges Radio. De behövde delvis andra uppgifter än sådana som PUB hade redovisat och de beroende av uppgifterna för sin var fortsatta existens. Sveriges Radios intresse för publikundersökningar sammanhängde med att ville göra så bra program som man

möjligt. De privata lokalradiostationemas intresse för lyssnarsiffror

beror vill sälja så mycket reklamtid möjligt. att man som I samband med att planerna ett nytt fristående mätinstitut för TV-mätningar tog form och Mediamätning i Skandinavien AB bildades, valde Sveriges Radios ledning att ta initiativet till startandet bolag för radioundersökningar. På så sätt bildades Raav ett eget dioUndersökningar AB RUAB. Syftet att skapa en bransch- - var standard för mätningar som accepterades av alla parter, som var stabil och långsiktig och där det organisatoriskt fanns spridning en på ägarsidan. RUAB ägs för närvarande till 50 procent Sveriges Radio AB. av

Övriga delägare är Svensk Radioutveckling SRU, Svensk Radio-

bokning SRAB och Annonsbolaget Radio, alla verksamma inom den privata lokalradion. RUAB:s undersökningar genomförs som telefonintervjuer en

dag efter lyssnandet Day-After-Recall. Lyssnandet kodas fem-

minutersnivå och omfattar individer mellan 9 och 79 år inom un-

dersökningsområdet. Urvalet sker obundet slumpmässigt

genom urval från mantalsregistret. Varje respondent tillfrågas om radiolyssnandet ett dygn tillbaka i tiden, från kl. 5.00 dagen före till kl. 5.00 dag intervjun görs. Mätningarna genomförs unsamma som der minst sju dagar i följd så att veckogenomsnitt kan beräknas. RUAB genomför dels undersökningar hela riket, dels som avser lokalundersökningar görs länsvis. Riksundersökningarna görs som

Institut och undersökningsfäretag 93

två gånger per år med minst 200 genomförda intervjuer dag

per

under 7 dagar. Lokalundersökningama sker två gånger län och

per

år med minst 75 genomförda intervjuer dag och område under

per

sju dagar. Det motsvarar totalt 525 intervjuer vecka. I

per

storstadsområdena genomförs ytterligare två lokalundersökningar

per år.

RUAB:s intäkter består av inkomster från försäljning

av rapporter till sina kunder, främst olika radiostationer. Till detta kom-

mer att RUAB också gör specialuppdrag för olika intressenter. Det

finns tre typer av material tillhandahålles: som offentligt material för allmän kännedom, -

material som kan köpas blir kund då kan även

- om man man

köpa sina konkurrenters material,

specialundersökningar för varje enskilt företag.

- Jämförelser kan göras mellan RUAB:s undersökningar och mot-

svarande material från PUB:s publikmätningar. Det finns dock

vissa metodologiska skillnader. Den främsta skillnaden är att RUAB undersöker lyssnandet dag tillbaka i tiden, medan PUB en undersökte lyssnandet två dagar tillbaka.

5.3.4 Mediamätning i Skandinavien AB

Genom tillkomsten av reklamñnansierad TV uppkom också behov

av publikmätningar som kunde tillgodose reklammarknadens och

annonsförmedlamas önskemål. År 1988 började TV3 med egna

publikmätningar via SIFO. TV4 gjorde sina mätningar via ett marknadsundersökningsföretag i Lund GfK Sverige AB och

- - Sveriges Radio mätte genom PUB. Resultatet blev att olika metoder

och standards användes med skillnader i resultaten följd.

som

Fr.o.m. hösten 1992 gick samtliga TV-bolag och lät PUB

samman

genomföra publikmätningama. Det fanns dock kritik mot PUB:s

metoder, särskilt beträffande tekniken att utföra intervjuerna via

telefon, vilket medförde betydande tid för att få fram resultaten. TV-företagen var i stället intresserade av att använda sig av en i ut-

landet sedan länge tillämpad teknik, s.k. people meters, innesom bär att man mäter TV-tittandet via datorenhet i bostaden. en Information om tittandet överförs sedan automatiskt via telenätet till en centraldator där materialet bearbetas. Resultaten publiceras som regel inom ett dygn. I det uppkomna läget, med bl.a. avvecklandet PUB, beslöt av

TV3 och Sveriges Television att gå och bilda ett särskilt

samman

94 Institut och undersökningsföretag

bolag för publikmätningar. Ursprungligen var avsikten att bolaget

skulle utföra såväl TV- radiomätningar företagets logotype som består öga och öra olika skäl bildades i stället två av ett ett men av bolag, ett för vardera radio- och TV-mätningar. På TV-sidan bildades Mediamätning i Skandinavien AB - MMS. Ursprunget till företaget ett avtal som TV3 tecknat med var marknadsundersökningsföretaget A.C. Nielsen Company AB om etablera undersökningspanel för people meters-mätningar i att en Norge och Sverige med sammanlagt 225 hushåll. TV3 och SVT beslöt tillsammans utveckla ett system som omfattade alla TVatt kanaler och där panelen skulle rikstäckande. MMS startade sin vara

verksamhet den l juli 1993. Man övertog då kontraktet med A.C.

Nielsen vad den svenska marknaden. avser MMS har målsättning att skapa gemensam standard för som en

TV-publikmätningar. Man arbetar med A.C. Nielsens system för people med riksrepresentativ panel bestående av 600

meters en hushåll. Det l 300 från tre års ålder och motsvarar ca personer

uppåt. MMS genomför kontinuerligt basundersökningar av hushållspanelen för kunna beakta förändringar t.ex. räckvidden

att av

för olika TV-kanaler och för att fastställa att panelen verkligen är

representativ för sitt syfte.

MMS förutom Sveriges Television och TV3 även av TV4 ägs av och Femman Godkända Annonsförmedlares Förening. MMS samt

ägarförhållanden redovisas i tabell 5.2.

Tabell 5.2 MMS ägarförhållanden år 1994

Ägare Aktieandel

Sveriges Television AB 43 % Industriförvaltnings AB Kinnevik 43 % TV4 AB 10 % Broadcasting Femman Sverige AB 2 % Godkända Annonsförmedlares Förening 2 %

publikmätningen sker speciell mätutrustning Själva genom en placeras i varje hushåll ingår i panelen. Utrustningen be-

som som står enhet registrerar när TV-apparaten slås resp. av av en som vilken kanal används. Via displayenhet registreras samt som en tittar TV. Dessutom återkommer med jämna mellanvem som

Institut och undersäkningsföretag 95

rum en förfrågan TV-skännen, som skall besvaras, för att förhindra att registrering sker tittande vid TV står på

av en som men

som ingen ser på. Data om tittandet registreras minut för minut och

överföres sedan under natten via ett modem till centraldator där en

bearbetning sker. Information lämnas också av de olika TV-bolagen om exakta sändningstider de verkliga och inte efter förhands-

tablåema. Med detta material sammanställs sedan över rapporter TV-tittandet. Systemet med people meters finns i dag i 20 länder och ersätter

traditionella telefonintervjuer. Resultaten mätningarna

av samman-

ställs i veckorapporter som man kan på. Motsvarande

prenumerera

publikationer utges även månads- och årsbasis. Veckorapporter-

na redovisar TV-tittandet under den aktuella veckan. MMS till-

handahåller också databas för företag vill göra data-

en som egna

bearbetningar. Genom fördjupade analyser kan få fram tittar-

man

siffror för olika målgrupper och Man kan hur publi-

program. se ken växlar mellan kanalerna ända minutnivå. ner

Förutom TV-mätningar genomför MMS även telefonunder-

sökningar med olika syften. Dessa baseras ett representativt urval av svenskar i åldrarna 3-99 år. Det finns fältorganisation en

med intervjuare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ytterligare

en

del av verksamheten går under beteckningen MMS Experience som mäter tittar- och lyssnarupplevelser. Mätinstrumentet består

av 30 registreringsenheter anslutna till en dator. Publiken instrueras att efter en nyanserad skala bedöma ett från mycket program

dåligt 1 till mycket bra 6. Bedömningen pågår under hela

programmet och deltagarna trycker ett nytt värde så snart de an-

ser att något förändrats till det bättre eller sämre. MMS olika verk-

samhetsfält omfattar följande enheter.

Enheten för people meter-mätningar för datainsamling, databe-

-

arbetning och rapport- och resultatsammanställningar.

Undersäkningsenheten för fördjupade och kompletterande stu-

-

dier, fältundersökningar, telefonundersökningar samt utgivandet

av Mediebarometem.

MMS Experience för mentometerundersökningar radioT V.

- av

Det är förenat med betydande kostnader att genomföra people

meters-mätningar. Varje mätare kostar årligen ca 20 tkr i driftkost-

nader. MMS omsätter ca 26 mkr varav 20 mkr gäller people meters-mätningar. De olika TV-kanalema betalar i dag 95 procent av

företagets kostnader. Varje TV-kanal betalar avgift 275

en tkrmånad. Abonnemangskostnaden för veckorapport är 3 en ca

96 Institut och undersökningsföretag

tkrmånad och de vill erhålla materialet via diskett i en tillhansom dahållen får betala ca 20 tkrmånad. programvara

5.4 Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån SCB är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen. En utredning Genomförande-

två delrapporter och slutrapport Ändrad kommittén har i en ansvarsfördelning för den statliga statistiken SOU 1994:1 nyli-

gått igenom all nuvarande anslagsfinansierad statistik vid SCB

gen och lämnat ett detaljerat förslag vilken statistik som borde styras direkt berörda myndigheter SCB. Kommitténs bedömav resp. av

ning bygger genomgång vad som bör klassificeras som

en av officiell statistik och vilka krav skall ställas de myndigheter som officiella statistiken. Man föreslår statissom får ansvar för den att

tikproduktion för sammanlagt drygt 90 mkr läggs ut på olika

myndigheter.

I budgetpropositionen för budgetåret 199495 prop. 199394: 100, bil. 8 ansluter sig regeringen i huvudsak till genomförande-

kommitténs förslag. Anslaget till SCB minskas med 80 mkr. En mindre del detta berör statistikområdet Massmedier där samav manlagt 210 tkr överfördes till Kulturdepartementets budget. Riksdagen fattade under våren 1994 beslut i enlighet med rege-

ringens förslag.

Kulturdepartementet konstaterar i en promemoria i juni 1994 det från departementets synpunkt finns en rad statistikprodu-

att och intressenter beakta då skall överväga användcenter att man ningen de medel står till departementets förfogande. Man av som

konstaterar departementet bara inledningsvis kommer att fun-

att

beställare statistik och påminner att utredningen

gera som av om

sektoriell massmedieforskning har att pröva frågan den of-

om om fentliga sektorns och massmediebranschens behov av forskning och dokumentation. I detta uppdrag ligger också att pröva behovet

av statistik.

I avvaktan ett ställningstagande den framtida mediestati-

om

stiken har regeringen gett SCB i uppdrag att under budgetåret

199495, för de 210 tkr står till förfogande, igenom föresom

tagsstatistik när det gäller massmedieföretag och sammanställa sådana uppgifter företagsstruktur, omsättning, ägarförhållanden,

om produktion vilka kan betydelse för statsmakternas m.m. vara av beslut förändrad bidragsgivning. Vidare har SCB fått i uppdrag om

Institut och undersökningsföretag 97

att utarbeta en metodrapport det statistiska området samt producera en rapport om bokstatistik med färska data om bokbranschen. SCB:s verksamhet bedrivs i olika delprogram som ansluter till departementens ansvarsområden. Statistikprogrammet kultur och

medier har som målsättning att statistiskt belysa:

olika sektorer som kultunniljövård, utställningar, arkiv,

- museer, litteratur, dagspress och tidskrifter, bibliotek, radio och TV, film, musik, teater, dans, bild och form m.m., olika tvärsektorer som kulturverksamhet inom organisatio- ner, kultur- och medieutgifter, kulturarbetare, samlingslokaler, kultur- och medievanor m.m. Statistiken syftar till att ge information om det aktuella läget och förändringar inom olika sektorer vad gäller exempelvis utnyttjandet, tillgängligheten och de offentliga och privata kostnaderna för kultur- och medieverksamheten. Avsikten är att statistiken skall ge en bild av olika förhållanden för befolkningen helhet som men också med uppdelning efter t.ex. kön, ålder och social bakgrund. Utnyttjandet av medieaktivitetema presenteras som antal deltagare

och hur ofta olika aktiviteter genomförs samt tidsåtgången. Till-

gängligheten och utbudet belyses med antal sändningar, volymer etc.

Årligen publicerar SCB Statistiska meddelanden med upp-

gifter om utbud och utnyttjande av massmedier. Den senaste utgå-

van avser förhållandena år 1991. Fr.o.m. budgetåret 199495 kommer publikationen att utges vartannat år. Till statistikprogrammet kultur och medier finns ett år 1991 till-

satt programråd som består av sju ledamöter. I programrådet finns

representanter från Statens kulturråd, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Kulturdepartementets medieenhet, NORDI- COM-Sverige och Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS.

Programrådet har också följt arbetet med den av SCB i mars

1994 utgivna skriften Kulturstatistik 1985-1992. Det är en över-

siktlig publikation vars uppgift bl.a. är att bidra till den kultur- och

mediepolitiska debatten och opinionsbildningen. Tidigare har SCB

utgivit Kulturstatistik 1980-1984.

5.5 Svensk Mediakommitté

Som en direkt följd av det annonsavtal som träffades i slutet av år 1979 och som trädde i kraft år 1980 etablerades en särskild stif-

98 Institut och undersökningsföretag

telse kallad SMM Stiftelsen för Medieforskning och Medieun- -

dersökningar som under en treårsperiod samlade in ca 20 mkr.

- Stiftelsens medel fördelades styrelse till olika projekt med av en intresse för reklambranschen. Bl.a. tillsköts betydande belopp till Handelshögskolan i Göteborg för forskning kring mediestatistik. Detta har sedan resulterat i bildandet Institutet för Reklam- och av

Mediestatistik se 5.2.1

I början av 1990-talet diskuterades frågan om en fortsättning av

SMM:s verksamhet. Man konstaterade då att den uppläggning som haft SMM olika skäl inte kunde ligga till grund för en man av av fortsatt verksamhet. Det var framför allt medieorganisationerna tveksamma till att ställa och finansiera forskningen på som var upp det sätt som tidigare skett. Under andra halvan år 1991 kunde Annonsörföreningen, av Sveriges Reklamförbund och Godkända Annonsförmedlares För-

ening konstatera att den lämpligaste formen för fortsatt utveckling

medieundersökningar och medieforskning var att efter utländsk av förebild bilda Svensk Mediakommitté SMED. Detta skedde en

direkt deltagande från medieorganisationemas sida eftersom

utan

dessa hade betydande svårigheter att enas kring kommitténs målsättning och uppläggning. I praktiken startade Svensk Media-

kommitté sin verksamhet i slutet år 1991 med de tre nämnda av

organisationerna huvudmän och med mediekonsult som

som en projektledare.

Svensk Mediakommitté har till huvudsyfte att som ett opartiskt

arbeta för att medieundersökningar utvecklas för olika typer organ huvudmedia och att sprida kunskap medierna som reklamav om kommunikationsbärare. Man strävar också efter att bli ett forum för debatt och idéutveckling. Eftersom marknaden ständigt förses med en stor mängd information olika medier, både större och mindre underom genom sökningar, blir det allt svårare för den enskilde användaren att bedöma kvalitet och användbarhet. Även mycket det om av som presenteras är både sakligt och korrekt finns också en hel del bristfälligt material. Svensk Mediakommitté vill här ta sig rollen att

opartiskt och kritiskt värdera undersökningar med speciell betoning de har intermediär karaktär, dvs. redovisar jämförelser

som mellan olika medier. Svensk Mediakommitté arbetar för att medieundersökningar i

största möjliga utsträckning blir jämförbara och att likheter och

skillnader i räckviddsvärden skall redovisas. Detta är enligt Svensk Mediakommitté särskilt angeläget för medier som är nya och som traditionellt använder sig mätmetoder och räckviddsmått som är av

Institut och undersökningsfäretag 99

delvis annorlunda i jämförelse med de mediekanaler sedan som länge varit etablerade. En annan viktig del av Svensk Mediakommittés verksamhet är

kontakter med universitet och högskolor för att i större utsträck-

ning än tidigare stimulera den akademiska forskningen till olika

medieundersökningar. Ett exempel SMED:s verksamhet är den granskning som en särskild referensgrupp utförde under våren 1994 då yttrade man sig över två förslag till räckviddsundersökningar för Tidningsutgivarna. Bakgrunden var att TU sedan våren 1992 arbetat med att ta fram ett underlag för en basundersökning för medieval syfsom tade till att tillgodose marknadens krav och behov i framtiden. En målsättning med undersökningen var att tillhandahålla lättillgängliga medieplaneringsdata för olika användare, målsätten annan ning var att tillhandahålla data för olika mediekanaler främst press och TV och att dessa skall kunna jämföras. Granskningen omfattade två koncept från IMU-Testologen AB resp. Infratest Burke AB. Svensk Mediakommittés referensgrupp konstaterade vid en jämförelse mellan de båda förslagen att IMU- Testologens koncept var att föredra. I SMED:s yttrande över de två nya undersökningsmetoderna konstateras att ingen av de båda metoderna ännu tillfredsställde marknadens behov i tillräckligt stor utsträckning, och man uppmanade TU till fortsatt metodutveckling. Svensk Mediakommitté ansåg att det fortfarande saknades tillfredsställande metoder för intennediära jämförelser.

6 Några internationella jämförelser

Sammanfattning: Utredningen har gjort några internationella

jämförelser i syfte att finna former för organisation och finansiering av branschanknuten massmedieforskning. Ett antal exempel för utredningen intressanta organisationsformer presenteras i detta kapitel. Det gäller sammanlagt sex institutionerinstitut i Norge, Tyskland och Frankrike. De olika instituten har granskats med hänsyn till verksamhet, arbetsuppgifter, till hur finansiering sker och hur organi-

sationen är uppbyggd. Ett intressant exempel utgör Rådet for

anvendt medieforskning i Norge där verksamheten finansie-

ras genom en avsättning på 6,5 procent från det norska

presstödet.

6.1 Inledning

Vid en kartläggning av behovet av sektorsforskning inom mass-

medieområdet har det varit naturligt att också granska motsvarande förhållanden i andra länder. Det finns en rad institut och institutioner som bedriver massmedieforskning i Europa. Flertalet är knutna till universitet och högskolor men det finns också exempel fristående forskningsinstitut av privat karaktär. För utredningen har det varit särskilt angeläget att granska sådana organ där verk-

samheten något sätt är organiserad så att såväl staten som mass-

mediebranschen har ett både organisatoriskt och finansiellt inflytande.

Det har visat sig att förekomsten av forskningsorganisationer med anknytning till både den offentliga sektorn och till branschen

är starkt begränsad. Direkta paralleller till situationen i Sverige och

den frågeställning som utredningen arbetar med går inte att finna. Utredningen har därför valt att närmare beskriva några olika exempel på branschanknuten forskning om massmedier i Norge, Tyskland och Frankrike. Exemplen gör inte anspråk att vara

heltäckande men å andra sidan de en överblick av hur man i ger

några andra länder valt att organisera en för branschen och det of-

fentliga angelägen forskning om massmedier.

102 Några internationella jämförelser

Den branschanknutna massmedieforskningen i Europa är organiserad olika sätt. För utredningen har tre former varit av särskilt intresse. Det gäller för det första en verksamhetsform av myndighetskaraktär där ansvaret för stöd till forskning ligger en central myndighet och medel för forskningen utgörs av statliga medel eller i vissa fall licensavgifter. Den andra formen kan beskrivas som forskningsinstitut och avser då en renodlad forskningsorganisation med uppgift att själv utföra forskning samt samla in och distribuera information. Instituten är ofta privatägda stiftelser med viss anknytning till universitet

och högskolor. Privata institut är vanligt förekommande komple-

ment till den befintliga forskningsstrukturen i Tyskland och Frankrike.

Den tredje formen är av forskningsrådskaraktär dvs. ett organ

med sammansättning av företrädare från samhällsintressen, näringsliv, forskare, politiker, etc. Vissa råd har allmänvetenskaplig en inriktning, medan andra kan ha en mer sektorstillvänd inriktning.

Uppgiften består ofta i att dela ut forskningsmedel samt stödja vissa former av utbildning och teknisk utveckling. I detta kapitel presen-

teras följande institut.

Rådet for anvendt medieforskning i Oslo är ett statligt inrättat

rådgivande organ av forskningsrådskaraktär som fördelar medel

till bl.a. massmedieforskning och där branschens företrädare har ett avgörande inflytande över verksamheten. lnstitutt för Journalistik i Fredrikstad, Norge är ett av branschen inrättat och finansierat institut för vidareutbildning av journalister. Institutet bedriver också viss forskning inom medieområdet samt

uppbär årligen statliga bidrag till ca en tredjedel av sin verksamhet.

European Audiovisual Observatory EAO i Strasbourg är ett europeiskt institut för insamling, samordning och bearbetning av statistik och information inom det audiovisuella omrâdet. Finansieringen sker genom bidrag från 33 medlemsländer.

The European Institute for the Media i Düsseldorf är ett fristå-

ende forskningsinstitut med bl.a. statlig och kommunal finansie-

ring som främst arbetar med analyser av utvecklingen inom medie-

området europeisk nivå.

Hans-Bredow-lnstitut i Hamburg är ett vetenskapligt institut med huvudsakliga uppgifter inom etermedieområdet. Verksamheten finansieras genom projektansökningar. Såväl stat som kommun samt branschen är företrädda inom institutets beslutsorganisation.

Landesanstalt für Rundfunk Nordrhein-Westfalen i Düsseldorf

är s.k. Landesmedienanstalt dvs. ett skattefinansierat fristående en

kontroll- och tillståndsorgan för privat radio och TV med uppgift

att också bedriva utvecklingsarbete och beställa forskning som är

Några internationella jämförelser 103

relevant för verksamheten. Man arbetar bl.a. med att kartlägga mediesituationen och ta fram underlag för mediepolitiska beslut.

6.2 Rådet for anvendt medieforskning

I Norge infördes presstödet till tidningar i utsatta konkurrenslägen år 1969. I anslutning härtill inrättades år 1977 ett statligt organ -

Rådet for anvendt medieforskning med uppgift att följa bran-

-

schens utveckling, ge underlag till utvärdering av presstödet samt

fördela medel till vidareutbildning och forskning medieom-

rådet. Det hette tidigare Rådet for anvendt pressforskning och etterutdanning och var då mest inriktad verksamheten inom

År 1991 knöts Rådet till det norska kulturde-

tidningsbranschen.

partementet och arbetet inriktades i stället mot hela massmediefältet. Som medelsfördelande kan Rådet närmast karakteriseras organ

ett sektoriellt forskningsråd med uppgift att fordele midler til

som anvendt medieforskning med saerlig vekt på forskning på tvers av

mediene. Rådet skal herunder fordele midler til forskning giel-

som

der redaksjonelle, økonomiske og tekniske forhold, og utviklings-

arbeid kan komme praktisk medievirksomhet som presse- og annen til gode.

Rådet for anvendt medieforskning är till sin karaktär ett rådgivande organ som behandlar inkomna ansökningar om forskning på medieområdet och årligen fördelar större bidrag till ett an-

som tal vidareutbildningsprogram. Rådet utarbetar förslag till det norska kulturdepartementet sedan har att fatta de avgörande besom

sluten om avslag eller beviljanden.

Fr.o.m. år 1994 har presstödet och det därmed sammanhängande ansvarsområdet för vidareutbildning och forskning flyttats

över till nyinrättad myndighet, Statens Medieförvaltning.

en Departementet ville detta sätt decentralisera fler ansvarsområden

samt själva få utrymme för att arbeta med övergripande fråge-

mer

ställningar mediepolitik. Det är i dag oklart huruvida departe-

om mentet även i fortsättningen skall beslutande instans när det vara

gäller Rådets medelsfördelning eller detta också kom-

om ansvar att överlämnas till Statens Medieförvaltning. mer Organisatoriskt består Rådet for anvendt medieforskning helt av

företrädare för massmediebranschen och forskningssamhället. Rå-

dets styrelse leds tolv fyra kommer från Norsk av personer, varav

Medieforskarlag ett slags forskarnas intresseförening, fyra från

Norsk Presseforbund och ytterligare fyra är utnämnda av kulturdepartementet och representerar Norsk Rikskringkasting, film och

närradio.

104 Några internationella jämförelser

Rådets verksamhet finansieras med en viss andel av det totala

presstödet. År 1994 uppgick presstödet i Norge till 270 mkr, varav Rådet for anvendt medieforskning fick 18 mkr 6,5 procent. Dessa resurser fördelas sedan till ett antal vidareutbildningsinstitutioner samt till forskning. Ursprungligen fanns inga bestämda regler för själva fördelningen, men efter hand utarbetades en praxis där vidareutbildningen fick 80 procent och forskningen 20 procent. Exempelvis fick Institutt for Joumalistikk år 1993 ca 8 mkr

se 6.3 och Norske Avisers Landsforening vidareutbildning av

tidningspersonal områdena administration, försäljning, marknadsföring, distribution och teknik 5 mkr medan ca 3.5 mkr gick till forskning. Forskningsanslagen utlyses i dagspressen samt i facktidningar och det står vem som helst som har forskarkompetens fritt att söka medel. Kraven projekten är relativt löst fonnulerade. De bästa projektansökningama med forskning av tillämpad karaktär, som kan komma branschen till godo, tilldelas medel. Merparten av anslagen går i dag till universitet och högskolor. När det gäller rådets verksamhet för perioden 1994-1996 kommer, enligt programförklaringen, frågor om etiska och moraliska aspekter att ges särskilt hög prioritet. Till dessa frågor räknas yttrandefrihetsfrågor, personskydd och andra värden som skyddas i grundlagen samt de bredare frågor som reses inom journalistik, mediepolitik och den offentliga mediedebatten i sin helhet. Orsaken till att de medel som står till Rådets förfogande inte förs över till de allmänna forskningsråden är att branschen är nöjd med att ha en så god representation som man har och att ett uttalat syfte i Rådet är att hjälpa även de som inte har formell forskningskompetens t.ex. journalister att få tillgång till anslag, vilket är svårare i de allmänna forskningsråden. Dessutom pekar man ofta den historiska anknytning som den tillämpade forskningen haft till dagspressen i och med kopplingen till presstödet. En oförutsedd bieffekt med inrättandet Rådet for anvendt medieforskning av har varit att forskningsprojekt knutna till dagspressen blivit nedprioriterade andra forskningsbeviljande Norges Almenav organ. vitenskapelige Forskningsråd har mer eller mindre konsekvent hänvisat denna typ av projektansökningar till Rådet for anvendt medieforskning. Den kritik som ibland förekommer mot Rådets verksamhet är att det saknas en genomtänkt policy för hur medlen skall fördelas. En mängd olika projekt stöds varje år. Skillnaden mellan vad som görs och vad branschen skulle intresserad alltför vara av anses vara stor. Hittills har det dock saknats resurser för löpande uppföljen ning och koordinering av de nuvarande forskningsinsatsema. Vissa försök har gjorts i fonn av kontakter med enskilda medier har som

Några internationella jämförelser. 105

tillfrågats om sina prioriteringar när det gäller massmedieforskning. Rådets sätt att fungera innebär att forskningsmedel delas ut till väl genomtänkta projekt, vilket också ställer stora krav den som söker anslag. Detta kan i sin tur utgöra ett hinder för andra än rent vetenskapliga forskare. Enligt det norska kulturdepartementet kräver denna modell för forskningsfinansiering att god kommunien kation mellan forskare och bransch etableras, samt att Rådets verksamhet koordineras med andra forskningsråd och berörda instanser inom statsförvaltningen. Vid utredningens kontakt med Statens Medieförvaltning i Fredrikstad framkom att Rådets sammansättning, arbetsformer och mandat kommer att förbli desamma även efter överflyttningen av ansvaret för vissa ärenden från kulturdepartementet. Man kommer dock troligtvis att lägga mer energi uppföljning och utvärdering av de projekt som bedriver forskning med stöd Rådet än vad av som varit fallet tidigare.

6.3 Institutt for Journalistik

Institutt for Journalistik i Fredrikstad, Norge branschen inär ett av rättat institut med uppgift att svara för undervisning och vidareutbildning för medarbetare inom olika medier. Bakgrunden till institutets tillkomst är mångfacetterad. I Norge har traditionellt sett få journalister haft grundutbildning i joumalistik. Yrkesutövarna och branschorganisationema missnöjda var med de statliga insatserna för att utveckla tillfredsställande vidaen reutbildning för journalister. Man ansåg att joumalistyrket krävde en ständig utveckling och att detta inte kunde tillgodoses inom den grundläggande jounalistutbildningen. Med anledning härav beslöt Norsk Journalistlag fackförening, Norsk Redaktörforening och Norske Avisers Landsforening att år 1975 bilda Institutt for Journalistik och övertog därmed en verksamhet tidigare knuten som var till Norsk Joumalistskole. De tre organisationerna står fortfarande som ägare till institutet som till formen är ett privat institut. Hittills är det främst medarbetare från dags-, vecko- och fackpressen som finns bland institutets elever, syftet är att på sikt men även få med fler journalister från radio och TV. Institutet bedriver forsknings- och utvecklingsarbete till nytta för den egna verksamheten samt för mediebranschens utvecklingsbehov. Institutet har byggt upp flera olika former för kunskapslagring, t.ex. fackbibliotek, juridiskt arkiv, tryckfrihetsmål och tryckfrihetsdomar. Dessutom finns en förlagsverksamhet som ger ut facklitteratur och läroböcker och personalen medverkar i kraft sin kompetens, i av

106 Några internationella jämförelser SOU 1994: 146

olika konsultationer, rådgivning och uppdragsutbildning för både

branschen, statliga myndigheter och andra intresserade. Institutets ledstjärna är att verksamheten skall komma yrkesutö-

varna till praktisk nytta i den journalistiska arbetsprocessen och i de redaktionella funktionerna i övrigt. Ansökningar om utbild-

ningsplatser till institutet är många. På senare tid har även svenska journalister visat stort intresse för verksamheten. I dag finns ett kvoteringssystem i Sverige för de platser institutet kan erbjuda.

Institutet finansieras årligen genom ett bidrag ca 8-9 mkr

från norska staten 35 procent den totala budgeten via medel av från presstödet förmedlas av Rådet for anvendt medieforsksom

ning. Därutöver bidrar de olika branschorganisationema till ca 30

procent verksamhetens finansiering. Resten finansieras med av hjälp försäljning samt medverkan i olika projekt. Från början av utgjorde statens tillskott 90 procent av finansieringen. Institutet klarar sig bevisligen i dag inte utan statens bidrag, men andelen branschfinansierad verksamhet har ökat kraftigt och enligt institutets ansvariga är alla intressenter mycket nöjda med den verksamhet som bedrivs. När det gäller forskning i form av olika projekt, söker institutet medel den fond som Rådet for anvendt medieforskning avsätter ur

till forskning, dvs. bidrag till forskningsprojekt utöver det årliga stöd erhåller. Varje år påbörjas tre till fyra forskningsprojekt i

man storleksordningen 100 tkr till 500 tkr. De projekt som bedrivs syfalla till att den undervisningen och mediebranschen tar vara egna

till praktisk nytta. Några exempel forskningsprojekt är: Presentationsteknik, Källsökning, Bilden i journalistiken, Kompetensbehov i tidningarna, Barn i journalistiken, Anonymitetsrätt i Norge,

Ledarutveckling i dagspressen. Institutet har ett stort kontaktnät och frekventa relationer med branschen. Det funktionell miljö för att främja utbyanses vara en tet mellan det praktiska arbetet i medierna och det forsknings- och

utvecklingsarbete som bedrivs. Man understryker hur viktigt det är

med tillämpad forskning, dvs. att resultaten kommer bransch och praktiker till nytta. Dessutom pekar institutet vikten av att inte sprida forskningsmedel för mycket, att denna typ av forskning bör

vara knuten till utbildnings- och vidareutbildningsinstitutioner och komma till direkt nytta för både elever i grundutbildningen och

för journalister, redaktörer och andra medarbetare.

6.4 European Audiovisual Observatory

Produktionen statistik och forskning det audiovisuella områav

det television, film och video i Europa har sedan länge lidit brist

l

Några internationella jämförelser 107

på koordination och systematik. I exempelvis Frankrike finns ett

flertal offentliga organ producerar statistik. Branschens före-

som trädare började i mitten 1980-talet visa sitt intresse för dessa av att verksamheter skulle bli föremål för samordning europeisk nivå.

Det var också vid denna tid EU började visa intresse för som ett

den audiovisuella industrins förutsättningar och behov. Utifrån dessa förutsättningar kom tanken institut för in-

ett

samling, samordning och bearbetning information inom medie-

av

området europeisk nivå att förverkligas. Man började fundera på hur organisationen skulle se ut redan under slutet 1980-talet.

av Officiellt startade verksamheten vid European Audiovisual Obser-

vatory EAO i Strasbourg i december 1993. EAO består

i dag av

33 medlemsstater, vilka samtliga bidrar till institutets budget.

Institutet skapades officiellt uppdrag Europarådet av genom beslut av dess ministerkommitté. Kommittén det s.k. audiovigav

suella EUREKA en organisation för stöd till europeiska

samarbetsprojekt inom film- och TV-området närmare utreda foratt merna för ett bildande av ett europeiskt observatorium. Det är vidare EUREKA kommer att besluta observatoriets framtid som om

efter den inledande treårsperioden 1994-1996. En medlem

av EUREKA blir direkt också medlem EAO. av Situationen det audiovisuella området har förändrats radikalt

sedan början 1980-talet. Flera olika institut har vuxit fram som

sysslar med forskning och dokumentation information. EAO:s

av

uppgift blir därför främst för insamling och att svara bearbetning

av information och data från ett nätverk organisationer och av institutioner både europeisk och nationell nivå, för sedan att fungera som ett informationscenter för hela det audiovisuella fältet.

EAO arbetar med följande typer information:

av

juridisk information: lagar och regelverk nationell och - europeisk nivå.

marknads- och ekonomisk information: konsumtion, utrustning,

-

företag, marknadsundersökningar, etc.

praktisk information: uppgifter produktion och cirkulation - om av European audiovisual products.

EAO erbjuder service tre nyckelområden, snabb informaen

tionsservice, utgivande av publikationer samt harmonisering och jämförbarhet i europeisk datainsamling. Nätverket byggs

upp genom att föra samman samarbetspartners och från representanter relevanta organisationer över hela Europa. Ett antal stora forsk-

nings- och dokumentationsinstitut eller företag kontrakteras och får status partners. Dessa bidrar tillsammans med insamling,

som dokumentation och distribution juridisk, ekonomisk och prakav tisk information från den audiovisuella industrin i Europa. För-

108 Några internationella jämförelser

utom partners finns dessutom något man kallar för korrespondenter som fungerar som rådgivare och konsulter i ärenden som exempelvis rör ett lands medie- och forskningssituation. Dessa har

ingen officiell koppling till EAO, utan skall ses just som korrespondenter. The Executive Council utgör EAO:s exekutiva organ. Där bestäms EAO:s budget, aktivitetsprogram och riktlinjerna för nätverkets struktur. Detta råd består representant från varje medav en lemsland. Högste ansvarig för organisationen är en Executive Director som utses av the Executive Council. The Advisory Committee består representanter från den proav

fessionella branschen samt industrins organisationer och dessutom EAO:s partnerorganisationer utförarna av forskning och doku-

mentation. Kommittén ger råd om aktivitetsprogrammet och agedirekt länk mellan EAO och medlemmar av den audiorar som en visuella industrin.

Under den inledande treårsperioden 1994-l996 kommer

EAO:s tjänster att finansieras huvudsakligen av medlemsavgifter

betalas land. Man kommer dock i framtiden att ta besom av resp.

talt i form avgifter för sina tjänster, framför allt informations-

av service, och det sättet hoppas man kunna generera inkomster och sikt bli självförsörjande. Det kommer förmodligen att ta

lång tid innan EAO kan bli helt självförsörjande. I dag är tio per-

anställda inom EAO och avsikten är att behålla en relativt lisoner

ten personalstyrka 10-l5 personer även i framtiden. Institutet klargör uttryckligen att man inte är ett politiskt organ

för kontroll och reglering det audiovisuella området. Inte heller av

avser man bedriva djupgående teoretisk forskning, utan syftet är att

fungera förmedlare och samordnare av statistik och informasom tion som kommer den audiovisuella industrin till praktisk nytta.

de viktigaste verksamhetsområdena för EAO är samord-

Ett av ning olika länders och olika forskningsinstituts metoder för inav

samling, bearbetning och presentation av data. Företrädare för de

olika medlemsorganisationerna träffas och diskuterar metodolo-

giska och praktiska spörsmål när det gäller jämförbarhet av information. Kontakter med organisationer i östeuropeiska länder förekommer och syftar till att bygga upp en infrastruktur för insamling

och dokumentation data att ge idéer och modeller för av genom hur sådan verksamhet kan organiseras EAO har samtidigt funktion att bygga upp ett samarbete som

mellan privata och offentliga distributörer av information om etermedier och att utarbeta policy för hur deras databaser ska

en kunna utnyttjas vidare krets. Trots sin korta existens har EAO av en redan märkt ett stort intresse för den verksamhet man bedriver. av Antalet intresserade vänder sig till institutets informationssersom

Några internationella jämförelser 109

vice med frågor är stort. NORDICOM-Sverige fungerar för närva-

rande som EAO:s korrespondent avseende den samlade informationen från de nordiska länderna med tonvikt mediestatistiska uppgifter.

6.5 The European Institute for the Media

The European Institute for the Media skapades år 1983 vid University of Manchester i samarbete med European Cultural Foundation i Amsterdam. Syftet var att ge uttryck den växande inter-

nationaliseringen mellan europeiska länder på masskommuni-

kationsområdet. År 1992 flyttade institutet till sin nuvarande plats i

Düsseldorf inbjudan av myndigheterna i den tyska delstaten

Nordrhein-Westfalen och Düsseldorfs stad. Institutets huvudsakliga arbetsområde gäller dokumentation och komparativ analys av utvecklingen medieområdet i Europa. Dessutom organiserar man ett Forum för utbyte av information om

mediefrågor. Institutet sägs verka i det allmännas intresse i det

att man bl.a. arbetar för understödjande av forskning och infomia-

tionsutbyte mellan länder samt försöker underlätta samarbetet

mellan mediebranschen, medieinstitutioner och medieanvändare i Europa. Det underlag som institutet lägger fram kommer bl.a. till

användning i utarbetandet av europeiska media policies.

Institutet har en organisation i tre nivåer. Det styrs styrelse av en

Board of Govemors som består av representanter från professio-

nella organisationer, medieindustrin och ett antal politiker i Europa. Denna styrelse övervakar och kontrollerar verksamheten, ut-

ser en chef Directory General samt beslutar i övergripande policyfrågor. Vidare finns ett rådgivande organ Advisory Council

som består av branschföreträdare och forskare. Detta råd identifie-

rar och preciserar de forskningsbehov som föreligger. Längst i

ner organisationen finns vad man kallar Fellows, vilka utgörs forav skare och nationella korrespondenter i olika europeiska länder.

Grundfinansieringen för institutets aktiviteter kommer från del-

staten Nordrhein-Westfalen, Düsseldorfs stad samt European Cultural Foundation. Samarbete förekommer även inom vissa projekt med organisationer som EU, Europarådet, UNESCO, European Broadcasting Union och andra, både från den offentliga och den privata sektorn. Institutet vill emellertid markera sitt oberoende både från statliga och branschmässiga bindningar. När det gäller vissa projekt, som exempelvis en rapport om mediekoncentration i Europa, så har institutet funnit andra finansieringsformer. Kontakt tas med forskare i alla Europas länder som ombes skriva rapporter om sina resp. länder. Sedan sammanställer

110 Några internationella jämförelser

institutet detta arbete och skriver sammanfattning. Den eller de en är inblandade får söka finansiering i sina resp. länder för det som arbete läggs ner. På det sättet behöver institutet endast söka en som mycket begränsad summa pengar för ett sådant stort projekt. Denna form finansiering används hittills endast i begränsad utav sträckning och skall ett komplement till de traditionella fises som nansieringsformerna. Sverige bidrar för närvarande med medel till

institutet för uppföljningsstudie om mediekoncentrationen.

en Institutets verksamhet sker genom egna forskningslag med expertis inom mediestudier, juridik och ekonomi och dessutom förlitar sig ett nätverk europeiska mediespecialister och forman av

skare. Institutets resultat publiceras i olika, regelbundet utkommande, rapporter och nyhetsbulletiner. Nedan följer några exem-

pel arbetsprogram som bedrivs i institutets regi. The European Television and Film Forum ett samarbetsorgan för diskussioner mål och policies där policymakers, etersändom ningsföretag, producenter, tittarrepresentanter samt bransch- och arbetstagarorganisationer från hela Europa möts och diskuterar

aktuella frågor. Sveriges Radio de deltagande organisatio-

är en av

En årlig medlemsavgift 7 500 ECU finansierar detta pro-

nerna. gram. The East-West Cooperation Programme. Sedan år 1989 bedrivs Samarbetsprogram mellan mediebranschrepresentanter från ett

Väst-, Central- och Östeuropa med syftet att skapa ett fritt och

självständigt medieklimat. The Library and Documentation Centre erbjuder ett brett in-

formationsmaterial täcker hela mediefältet. En databas med som

europeisk information om media håller för närvarande på att

sammanställas.

6.6 Hans-Bredow-Institutet

Hans-Bredow-Institutet HBI grundades av Nordwestdeutsches Rundfunk i samarbete med Hamburgs universitet år 1950. Institutet vetenskaplig icke-vinstdrivande stiftelse knuten till uniär en

versitetet och har huvuduppgift att verka inom områden som

som

rör funktion, organisation och effekter radio-TV, nya elektro-

av niska media och andra former av masskommunikation. Vissa jämförelser har gjorts mellan HBI och svenska f.d. PUB vad gäller verksamheten. HBI är stiftelse uppdelat tre organ; ett Kuratorium, en som direktör och ett institutsråd. Kuratoriet sammanträder minst två

-gånger år och består företrädare för Hamburgs universitet,

per av Norddeutscher Rundfunk, Hamburgs stad, Förbundsministeriet,

Några internationella jämförelser lll

Zweites Deutsches Femsehen ZDF, Westdeutscher Rundfunk samt

Landesmedienanstalt i Hamburg 6.7. Medlemmarna

se i kurato-

riet utser en direktör för institutet och beslutar verksamhetsplaom nen. Direktören väljs för tre år i taget och måste enligt stadgarna

vara professor vid universitetet och bedriva forskning eller undervisa i frågor rör radio och TV. Institutsrådet består institu-

som av

tets fasta personal och sköter den löpande verksamheten tillsam-

mans med direktören. Hans-Bredow-Institutet finansieras till 75 procent via anslag ca

och intäkter från ansökta forskningsprojekt. Anslagen kommer

från Hamburgs stad, Norddeutscher Rundfunk, Westdeutscher Rundfunk, Zweites Deutsches Femsehen ZDF samt från Landes-

medienanstalt i Hamburg. Sammanlagt omsätter HBI 5,5 mkr

ca per år.

Vid institutet bedrivs både teoretisk och empirisk forskning

inom telekommunikationsområdet. Man har också till uppgift att

odla och intensifiera relationerna mellan medieforskning

och medierna i praktiken. Information skall tillhandahållas mediebranschen, politiska beslutsfattare, Hamburgs universitet och andra in-

tresserade. Media skall alltså vara avnämare för forskningsresultat, men samtidigt är tanken att forskningsaktiviteter skall via

genereras samarbete med olika medieinstitutioner. På institutet sig ser man som ett centra för kommunikation mellan forskare och mediepraktiker.

Utöver forskning sysslar institutet med undervisning, konferen-

ser, diskussioner samt dokumentations- och publikationsverksam-

het. En gång året träffas forskare och representanter från

om media för att diskutera ämnen av aktuell natur.

6.7 Landesmedienanstalt

Merparten av den akademiska forskningen kring massmediefrågor

i Tyskland finansieras av Deutsche Forschungsgemeinschaft

DFG, en offentlig forskningsrådsorganisation finansierad via

skattemedel. Andra finansiärer är olika departement i statsförvalt-

ningen som beställer forskning. Fristående institut utgör viktiga

komplement till universitetssektom. På senare år har varje delstat i Tyskland inrättat s.k. en Landesmedienanstalt LMA, ett från statsförvaltningen fristående organ i det allmännas intresse för översyn struktur och inav nehåll i privat radio-TV. Ansvaret för privat radio-TV ett ses som

offentligt åtagande. Dessa anstalter beslutar i ärenden om tillstånd

och licenser för nya kanaler. Man fungerar också kontrollinsom

stans för att radio- och TV-kanalerna följer de regler gäller i

som

112 Några internationella jämförelser

varje delstat sändningamas innehåll, t.ex. journalistiska princiom

principer mångfald, tid för reklamsändningar, skydd för

per, om barn och ungdomar, etc.

I den regionala grundlagen för radio-TV står uttryckligen att en

Landesmedienanstalt skall bedriva utvecklingsarbete och beställa forskning är relevant för den övergripande verksamheten, att som kartlägga mediesituationen och utarbeta handlingsplaner och förslag inom medieområdet. Landesmedienanstaltema har ingen fast forskningsorganisation, utan beställer vanligtvis forskning av utförare från alla tänkbara

håll i hela Tyskland. Det är vanligt att flera projekt bekostas till-

flera eller t.o.m. alla anstalter då forskningen ofta besammans av

rör dem alla. En Landesmedienanstalt bedriver inte någon rent

forskningsstödjande verksamhet där forskare kan ansöka om

forskningsfinansiering till projekt. Om man inom en Lan-

egna desmedienanstalt är intresserad att få veta en viss fråga, av mer om

exempelvis effekten våldsamma program barn, kan olika

av

forskningsutförare ansöka stöd för sådana projekt, som de

om

själva definierar precist i form av offerter. Den som sedan

mer bedöms ha det bästa och mest rimliga förslaget tilldelas projektme-

del. Alla möjliga forskningsutförare från universitetsprofessorer till

kommersiella institut kan ansöka. Det ankommer också en rena

Landesmedienanstalt publicera stora delar den forskning

att av kommissionerar. För att effektivisera den samlade insatsen man

och förhindra forskning utförs två gånger förekommer

att samma samarbete mellan olika delstaters medieanstalter forskningsett området. Det sker inom för Direktorkonferenz der Landesramen medienanstalten.

Verksamheten vid dessa medieanstalter finansieras med en an-

del två procent licensinkomstema i resp. delstat. l vissa delav

stater med många invånare kan det röra sig om betydande belopp.

Enligt det avtal reglerar medieanstaltemas verksamhet skall de som medel inte används sändas tillbaka till radio-TV-företagen. I som vissa delstater avsätts dock detta överskott till särskilda fonder för

t.ex. stöd till vidareutbildning, ñlmprojekt och annat.

6.7.1 Landesanstalt für Rundfunk. Nordrhein-Westfalen

Ett exempel Landesmedienanstalt är Landesanstalt für Runden funk i Nordrhein-Westfalen. Denna medieanstalt är tillsammans

med anstalten i Bayern den största i Tyskland. Sedan år 1988 har privat radio-TV varit tillåtet i Nordrhein- Westfalen. I mitten 1980-talet bedrevs ett stort pilotprojekt med

av lokal kabel-radio och kabel-TV. Det rådde enighet om att även

privat radioT V skulle ett offentligt åtagande. Man ville

ses som

Några internationella jämförelser 113

skapa ett handlingskraftigt kontrollorgan. Därmed kom privat

radioT V vissa regler vad gäller programinnehåll, ägande att styras av

av medier, reklam- och sponsortillstånd, etc. Utöver kontrollen

av

dessa uppgifter Landesmedienanstalt också tillståndsgivande

är en myndighet för nya kanaler. För att kunna bedriva sin verksamhet och ha relevant och tillförlitligt material till grund för bedöm-

ningar beställer man forskning inom olika ämnesområden. I

ge-

nomsnitt läggs ca 5 mkr året forskningsbeställningar.

om Landesmedienanstalten i Düsseldorf styrs av en kommission som består representanter för alla stora samhällsintressen samt av ett antal representanter från nordrheinwestfaliska landsparlamentet sammanlagt 45 medlemmar. Dessa utgör det lagstiftande or-

ganet och beslutar i alla viktiga frågor. Dessutom har anstalten ett

direktorat som sköter all administration och löpande uppgifter ca

50 personer. För Landesmedienanstalten i Düsseldorf är det viktigt att hålla sig oberoende från branschen likaväl som från staten.

Man koncentrerar sig de viktigaste spörsmålen att kontrollera

-

innehåll och strukturer i medielandskapet samt att bedöma ansökningar om licenser till nya kanaler.

Det har förekommit kritik mot del medieanstalter står i att en alltför nära relation till branschen i delstaten. Sanningen är att de olika anstalterna skiljer sig mycket i sin inställning framför allt

beroende skillnader i politisk styrning. I delstater med exem-

pelvis konservativt styre är man mer öppen mot den kommersiella branschen och mindre restriktiva när det gäller olika hinder för

tillståndsgivning. I socialdemokratiskt styrda delstater å andra si-

dan, står medieanstaltema mer public service-kanalemas sida. När det gäller frågan om mediekoncentration märks skiljelinjema tydligast. Vissa delstater intar en strikt attityd medan andra är mycket liberala. I Tyskland har debatten om koncentration av

medieägandet tagit fart. Här har också den svagaste länken i ar-

ny

betet med Landesmedienanstalter visat sig. Problem uppstår i samband med tillståndsgivning för kanaler som täcker stora delar av, eller hela Tyskland. Nyligen ville majoriteten av Landesmedien-

anstalterna stoppa en ny kanal i vilken en mäktig mediekoncern hade stora intressen. Dock invände anstalten i den delstat där till-

ståndet skulle ges, att de inte såg några hinder för en nyetablering.

På detta sätt blir den samlade insatsen från Landesmedienanstalter i Tyskland relativt tandlös. Detta har gett upphov till politiska reak-

tioner och diskussioner, antingen om någon slags övergripande

anstalt förbundsnivå eller förändring i det s.k. Statsfören draget reglerar de olika anstaltemas gemensamma verksamsom het.

7 Massmediebranschen

Sammanfattning: Utredningens uppgift är att kartlägga massmediebranschens behov av sektorsforskning. Branschen är inget entydigt och lätt definierbart begrepp. I detta kapitel utgår utredningen i stället från en enkel definition med uppräkning av vilka medier som kan anses utgöra massmedier. De olika medieföretagen är ofta sammanslutna till branscheller intresseorganisationer med uppgift att olika sätt tillvarata branschens intressen. Inom pressområdet finns Tidningsutgivama som företräder dagspressen. Fackpressen och Vectu är särskilda branschorgan inom tidskriftsornrådet. Bland eterrnediema finns inga egentliga branschorgan. Där domineras marknaden av public service-företagen Sveriges Radio och Sveriges Television. Bland de kommersiella TVbolagen pågår försök att etablera något gemensamt branschorgan. Det gäller främst TV3, TV4 och Femman. Inom den privata lokalradion har Radioutgivareföreningen bildats som ett branschorgan för kommersiell radio. Inom reklam- och annonsmarknaden finns dels Annonsörföreningen som branschorgan för annonsörerna och Sveriges Reklamförbund som organ för reklambyråema. Annonsförmedlarna är sammanslutna i ett organ som heter GAF Godkända Annonsfönnedlares Förening. Inom film- och videoområdet finns flera olika branschorganisationer för t.ex. filmproducenter, filmuthyrare, videodistributörer, grammofonproducenter etc. Många av dessa arbetar i nära anslutning till de upphovsrättsliga organisationer som tillvaratar olika parters rätt till litterära och konstnärliga verk. Bokbranschen har organisationer för bokförläggare och bokhandlare. Sammanlagt kan massmediebranschen sägas bestå av ett 40-tal olika bransch- och intresseorganisationer.

116 Massmediebranschen SOU 1994: 146

7.1 Inledning

Utredningen skall enligt direktiven kartlägga behovet av sektorsforskning massmedierna, från massmediebranschens och den om

offentliga sektorns utgångspunkter. Det innebär att en genomgång

först måste göras vad med bransch resp. offentlig sekav som avses tor.

För få uppfattning massmediebranschen och den of-

att en om fentliga sektorn i vid mening har utredningen gjort inventering en

de olika företag, organisationer, myndigheter och aktörer som

av verkar inom massmedieområdet. Detta har varit nödvändigt för att få bild läget och för att kunna definiera vilka som är branen av

schens intressenter och aktörer och dessutom ge dessa möjlighet att

påverka arbetet med sina bedömningar.

Som underlag för den enkät redovisas i kapitel 9 har en som

genomgång gjorts vad i detta sammanhang kan tänkas ut-

av som

göra massmediebranschen och den offentliga sektorn. I detta kapitel redovisas några massmediebranschens viktigaste intressenter.

av

Det kartläggning sker utan ställningstagande från utred-

är en som

ningens sida och presenterar branschen och dess organisa-

som

tioner med utgångspunkt från det material som utredningen er-

hållit och de samtal utredningen fört med branschens företräsom dare. I kapitel 8 görs motsvarande redovisning av offentliga oren

inom massmedieområdet. Inledningsvis berörs vissa definitio-

gan

ner och avgränsningar.

7.1.1 Massmedier

Med massmedier vanligtvis tekniska medier och medieorgaavses nisationer förmedlar information och underhållning till en som vilken i samtidigt nås massmedieinnehållet

stor publik, stort sett av Nationalencyklopedin, band 13. Utmärkande för massmedier är

de utgör del offentlig masskommunikationsprocess. att en av en

I utredningen Att följa medieutvecklingen se 3.4, som

hade till föreslå förbättringar avseende underlaget för

uppgift att massmediepolitiska bedömningar och beslut, definierades mass-

media på följande sätt.

Massmedium är tidningar, tidskrifter, böcker, radio och tv, film, fonogrammofonskivor, ljudkassetter, kompaktdisk osv. , videogram gram

infomzationsdatabaser och telekommunikationer, när dessa utgör

samt en del i masskommunikationsprocessen. Allmänt sett betraktas i dag press, radio och TV som massmedier, även litteratur, videogram och fonogram brukar räknas men

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 117

dit. Däremot är det mera tveksamt huruvida telefon och telefax är massmedier eftersom de har karaktären av privata meddelanden för begränsade grupper. Via massmedia förmedlas också reklam i olika former till allmänheten. Reklamen har fått en större betydelse i samband med att kommersiell radio och TV etablerats. Av detta skäl har utredningen även granskat olika aktörer och intressenter inom reklam- och annonsområdet. Den medieteknologiska utvecklingen gör det svårt att upprätthålla en klar gräns mellan massmedier och andra medier. Utred-

ningen har därför valt att utgå från en enkel definition nämligen att

med massmedier avses följande: dagspress satellit- och kabelsystem - veckopress reklam - fackpress litteratur - tidskrifter film - radio fonogram - - TV videogram - -

7.1.2 Massmediebranschen

Massmediebranschen utgörs av de företag och organ som förmed-

lar ett budskap i masskommunikationsprocessen. Som regel är de

olika massmedieföretagen sammanslutna i branschvisa organisationer. Det är organisationer som av olika skäl vill mäta, studera eller

främja någon aspekt av denna process. Dessa organisationer kan ha lite varierande inriktning. Den huvudsakliga uppgiften är att olika sätt och med skilda medel tillvarata medlemmarnas specifika

intressen. En annan uppgift kan vara att utgöra arbetstagarorgani-

sation i relation till företagens anställda och deras personalorgani-

sationer.

Branschorganisationema är alltså sammanslutningar av enskilda företag eller i vissa fall personliga medlemmar med uppgift att tillvarata branschens intressen. Organisationerna varierar i styrka,

storlek och omfattning. För vissa delar av massmediebranschen t.ex. TV saknas en gemensam branschorganisation. I detta kapitel presenteras de viktigaste intressentema som verkar inom massmedieområdet. I huvudsak gäller det bransch- och intresseorganisationer men där sådana saknas, vilket är fallet inom

etennedieområdet, görs också en genomgång av större företag som är verksamma inom området. Kartläggningen gör inte anspråk

att vara uttömmande.

118 Massmediebranschen SOU 1994: 146

7.2 Tidningar och tidskrifter

I Sverige utkommer 164 dagstidningar. Med dagstidning avses då en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt utkommed minst vecka. År 1980 utkom 163 tidmer ett nummer per ningar vilket visar en stor stabilitet tidningsmarknaden. Den

svenska pressens medelnettoupplaga uppgår till ca 4,8 miljoner ex-

emplar per dag vilket har varit stabilt under hela 1980-talet. Internationellt sett har pressen i Sverige en mycket stark ställning. Sverige ligger i toppen av den internationella tidningsspridningsligan med 510 exemplar 1 000 invånare. Tyskland ca per 350 och USA 275 ex. per l 000 invånare. ex.

Den goda konjunkturen under mitten av 1980-talet tillförde

dagstidningarna stora annonsvolymer. Det medförde ökad lönsamhet för tidningsföretagen, samtidigt som pressens beroende av annonsmarknaden ökade. År 1989 annonsintäkternas andel var av de totala intäkterna ca 65 procent. Nedgången annonsmarknaden under l990-talets första år fick därför effekter de stora

tidningarnas ekonomi. Det ledde många håll till höjda abonnemangspriser, personalrationaliseringar och intensifierad datorise-

ring av t.ex. det redaktionella arbetet. Dagstidningsföretagen är sedan år 1898 samlade i en gemensam

branschorganisation som fr.o.m. den 1 januari 1994 har namnet

Tidningsutgivarna.

Den svenska tidskriftssektorn karakteriseras av en stor mångfald

när det gäller såväl antalet tidskrifter som ämnesområden och typ tidskrift. I Svensk Tidskriftsförteckning finns ca 3 000 tidskrifav ter redovisade fördelade över ett 20-tal ämnesområden. 60 procent

av tidskriftema utges av organisationer, statliga organ, kommuner

eller företag. Drygt 14 av det totala antalet tidskrifter är förlagsutgiven fack- och populärpress.

Inom tidskriftsområdet finns Fackpressen som branschorgani-

sation för facktidningar och facktidskrifter. Vectu är den svenska

populärpressens tidningsutgivarförening. Dessutom finns en orga-

nisation för förbundstidskriftema inom Landsorganisationen 18 av Facksam. -

7.2.1 Tidningsutgivarna

Fr.o.m. den 1 januari 1994 har Svenska Tidningsutgivareföreningen TU organisatoriskt slagits samman med arbetsgivarorganisationen Tidningarnas Arbetsgivareförening TA och Dagspressens Marknadsinformation AB, ett av TU ägt bolag för information

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 119

och utbildning. I den nya organisationen har namnet Svenska Tidningsutgivareföreningen bibehållits även om man i det praktiska arbetet och i dagligt tal föredrar att i stället använda benämningen Tidningsutgivama. Svenska Tidningsutgivareföreningen bildades år 1898 som den svenska dagspressens branschorganisation. I föreningen finns nästan samtliga svenska dagstidningar företrädda. Tidningsutgivama är kontakt- och utredningsorgan, remissinstans och förhandlingsorgan för tidningsföretagen vad gäller pappersinköp, posttaxor och reklamfrågor. Tidningsutgivama bedriver och samordnar dessutom tidningsteknisk forskning och utveckling. I Tidningsutgivamas nya organisation ingår som en del det som tidigare utgjorde Tidningamas Arbetsgivareförening TA. Denna enhet är arbetsgivarorganisation för flertalet dagstidningar men också för vissa nyhetsbyråer, förlag som ger ut vecko- och specialtidningar, vissa grafiska civilföretag samt de stora tidningsdistributionsföretagen. Tidningsutgivama är inte ansluten till Svenska Arbetsgivareföreningen SAF. Tidningsutgivamas verksamhet omfattar också det som tidigare ett självständigt aktiebolag med namnet Dagspressens Markvar nadsinformation. Denna enhet arbetar med undersökningar, information och utbildning för Sveriges morgontidningar och har till huvuduppgift att marknadsföra dagstidningen som annonsmedium. Man initierar och finansierar undersökningar och utredningar och sprider information om resultaten av dessa i syfte att förbättra beslutsunderlaget för annonsörer och reklambyråer. Tidningsutgivama svarar sedan flera år för basñnansieringen av forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet. Huvudsyftet med forskningen är att belysa dagstidningarnas

roll i det svenska samhället, särskilt förhållandet mellan dagspress

och andra medier. Tyngdpunkten ligger studier av medieuttid. År 199394 uppgick Tidningsutgivamas anslag veckling över till Dagpresskollegiet till 750 tkr. Tidningsutgivama har under tvåårsperiod bedrivit utvecken lingsarbete inom området räckviddsundersökningar. Förutom att få fram räckviddsdata för pressmedier har ambitionen varit att utveckla mått för olika medier kan möjlighet till intermediära som ge jämförelser vid val huvudmedier. TU har genomfört flera fältav studier inom ramen för detta projekt. Andra områden där TU är verksam med undersökningar gäller ungdomars läsning dagstidningar och utvecklingen över tid. av Man undersöker också ungdomsläsning genom s.k. djupintervjuer.

120 Massmediebranschen SOU 1994: 146

Dessutom pågår projektverksamhet som rör bl.a. observation av

TV-reklam och tittande frukost-TV. Tidningsutgivarna är också engagerade i Pressens Opinionsnämnd som har till syfte att behandla ärenden som rör tillämpningen av god publicistisk sed samt Allmänhetens Pressombudsman PO som har till uppgift att eget initiativ eller efter an-

mälan påtala avvikelser från god publicistisk sed i tidningar och

tidskrifter. Tidningsutgivarna utger Pressens Tidning som utkommer 20

gånger per år med en upplaga ca 18 000 exemplar.

Tidningen i skolan TiS är ett samarbetsorgan inom TU mellan

de svenska dagstidningama och skolan. Syftet med verksamheten är att stimulera till ökad användning av dagstidningen som lärome-

del samt sprida kunskap om dagspressen och dess funktioner i

samhället. TiS utbildar och fortbildar lärare i tidningskunskap och

tidningsmetodik. 1

1 i

7.2.2 Fackpressen

Fackpressen är en branschorganisation för facktidningar och spe-

cialtidskrifter. Det gäller alltså tidskrifter som inriktas ett yrke, en näringsgren, ett ämnes- eller intresseområde.

Föreningen Svensk Fackpress bildades år 1931. Verksamheten

bedrivs numera i aktiebolagsfonn under namnet Fackpressen Ser-

vice i Sverige AB. Den sammanlagda upplagan för tidskrifter anslutna till Fackpressen uppgår till över 10 miljoner exemplar. Det

är den enskilda tidskriften som är medlem i Fackpressen. Den år-

liga avgiften baseras upplaga och annonsintäkter. Ingen betalar

dock mer än 10 tkr per år i medlemsavgift. Ca 50 procent av Fack-

pressens intäkter består av medlemsavgifter, resterande del är inkomster via BONUS, som är den upphovsrättsliga samarbetsorgani-

sationen när det gäller bl.a. kopieringsavtal. Den totala omslut-

ningen uppgår till ca 2,5 mkr. Fackpressen har till uppgift att företräda sina medlemmar inför myndigheter och organisationer samt verka för ideellt, tekniskt och

ekonomiskt samarbete. Fackpressen förhandlar också med ex-

empelvis Posten om tidningstaxor samt med annonsförmedlama

om avtal för sina medlemmar.

Fackpressen stödjer också medlemstidningama i deras mark-

nadsföring. Det sker genom riktade kampanjer till annonsörer, för-

medlare och reklambyråer. Syftet är bl.a. att öka fackpressens an-

nonsintäkter och marknadsandel av de totala reklaminvesteringar- Inom Fackpressen anordnas också utbildning och seminarier na.

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 121

med kortare eller längre kurser för såväl redaktionssom annonsavdelningspersonal.

7.2.3 Vectu

Vectu är den svenska veckopressens arbetsgivarorganisation. Det är

en ideell organisation som har till ändamål att tillvarata populärpressens särskilda intressen. Vectu har också till uppgift främja att

samverkan mellan medlemsförlagen i fråga redaktionella, eko-

om

nomiska och tekniska åtgärder.

Vectu bildades år 1947 utbrytning från dåvarande som en

Svenska Tidningsutgivareföreningen. Verksamheten sker i

numera

ett nybildat aktiebolag från år 1994 heter Svenska Vecko-

som

pressens Tidningsutgivareförening AB och vars samtliga aktier ägs

av en ideell organisation med I föreningens styrelse

samma namn.

ingår företrädare från samtliga medlemsförlag i Vectu. Rösträtten i föreningen är knuten till medlemsavgiften varierar beroende

som

på förlagets storlek. Den årliga omslutningen inom Vectu uppgår

till ca 2,5 mkr.

Medlemmarna i Vectu är alltså enskilda förlag. Följande nio förlag är för närvarande medlemmar:

Förlags AB Albinsson Sjöberg, Karlskrona

-

Allers Förlag AB, Helsingborg

-

Allers Specialtidningar AB, Helsingborg

-

Bonniers Månadstidningar AB, Stockholm

-

Bonniers Specialtidningar AB, Stockholm

- Hemmets Journal AB, Malmö - Medströms AB, Stockholm -

Semic International AB, Sundbyberg

-

Året Runt Förlaget AB, Stockholm

- Under år 1993 tappade populärpressen 26 i annonsinprocent

täkter beroende dels lågkonjunkturen, dels ökningen den

av nya TV-reklamen. För Vectu är det viktig uppgift arbeta för bl.a. en att ökade annonsintäkter.

122 Massmediebranschen SOU 1994: 146

7.3 Etermedier

Inom etermedieområdet har betydande förändringar ägt rum under de senaste åren. På TV-sidan har Sveriges Radios tidigare en-

samrätt till etersändningar upphört. I stället har genom politiska

beslut såväl reklamfinansierad radio som TV etablerats i Sverige. Det finns i dag olika sätt att distribuera TV-signaler till de svenska hushållen. Det kan ske etersänd television över det genom markbundna nätet vilket är fallet med Kanal TV2 och TV4. Det kan ske satellit- och kabeldistribution. På radiosidan domigenom sändningar över det markbundna nätet. Det gäller för såväl nerar Sveriges Radios sändningar den privata lokalradion och närrasom dion. I tabell 7.1 översikt över de svenska TV-kanalemas ges en täckningsgrad och distributionssätt.

Tabell 7.1 Den svenska TV-marknaden år 1994

Kanal Täckning % Distributionssätt

Kanal 1 99,8 % mark, kabel TV2 99,8 % mark, kabel TV4 98 % mark, kabel. satellit TV3 52,0 % kabel, satellit Femman 42,0 % kabel, satellit Z-TV ll % kabel TV 1000 9 % kabel, satellit FilmNet Plus 5 % kabel, satellit FilmMax 3 % kabel, satellit TV6 kabel TV-shop kabel TV 21 kabel

Inom etermedieområdet finns inga branschorganisationer det gäller tidningar och tidskrifter. Försök på-

samma sätt som när

går att skapa branschorganisation för kommersiell TV. Den pri-

en

vata lokalradion har dock en nybildad intresseorganisation som heter Radioutgivareföreningen. Avsaknaden av branschorganisationer medför i detta avsnitt redovisas etermedierna i huvudsak på

att

företagsnivå.

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 123

7.3.1 Public

service-företagen

Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio

har statsmaktemas uppdrag att bedriva sändningsverksamhet i allmänhetens tjänst. Det innebär s.k. public

att man är service-företag. Medielandskapet har under tid genomgått betydande

senare

förändringar genom tillkomsten av reklamfinansierad radio och

TV. Även konkurrerande verksamheter om sålunda har startats är

public service-företagens betydelse för nyhets- och informationsförmedling, opinionsbildning, kritisk samhällsbevakning

samt som

förmedlare olika kulturyttringar mycket

av stor.

Genom riksdagsbeslut i juni 1992 fastlades riktlinjerna för public service-företagens verksamhet för fyraårsperiod. Regeringen

en

har ingått avtal med de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB

om deras verksamhet för perioden den 1 januari 1993 31 de- -

cember 1996. Uppdragen är i huvudsak oförändrade i förhållande

till det uppdrag som gällt under den avtalsperioden. Försenaste

utom nämnda avtal regleras verksamheten också radiolagen

genom 1966:755 och lagen 1991:1559 med föreskrifter tryckfri-

hetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Radio och TV i Sverige har alltid haft ägare varit fristående

som från staten. Det gäller såväl verksamheten inom den

tidigare Sveriges Radio-koncernen dess föregångare. Från år 1966 har

som

Sveriges Radio ägts av folkrörelsema, näringslivet och

pressen.

År 1979 omorganiserades Sveriges Radio till en koncern med Sveriges Radio AB som moderbolag och ägare till samtliga aktier i dotterföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Fr.o.m.

år 1990 ingick i koncernen även Radiotjänst i Kiruna AB, som handhar uppbörden TV-avgifter och för avgiftskontroll. av svarar

Riksdagens beslut i juni 1992 innebar att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB slogs till självständigt

samman ett pro-

grambolag Sveriges Radio AB. På sätt bildade Sveriges

- samma

Television och Sveriges Utbildningsradio självständiga aktiebolag. Det tidigare moderbolaget inom Sveriges Radio-koncernen

upp-

hörde som moderbolag.

När det gällde ägarstrukturen innebar riksdagsbeslutet också att ägargrupperna skulle vidgas till att utöver näringsliv och press, folkrörelser även omfatta ägargrupp bestående konstnären ny av liga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sam-

manslutningar.

124 Massmediebranschen SOU 1994: 146

Efter riksdagens beslut visade det sig att representanter för press

och näringsliv inte ansåg sig kunna ställa upp i den nya organisation skulle gälla för den avgiftsfinansierade radio- och TV-

som

verksamheten. I det läget tillsatte regeringen utredning som i

en

februari 1993 avlämnade betänkandet Ägandet av radio och tele-

vision i allmänhetens tjänst SOU 1993:17. I utredningen redovi-

sades alternativa förslag till ägande av programföretagen. Ut-

tre redaren dock inte ställning till vilket alternativen som borde tog av väljas. I 1992932236 ägande den avgiftsfinan-

propositionen om av sierade radio- och TV-verksamheten föreslog regeringen att Sve-

riges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildnings-

radio AB fr.o.m. den 1 januari 1994 skulle ägas av tre för ända-

målet bildade stiftelser. Riksdagen fattade i juni 1993 beslut i enlighet med regeringens förslag. den 1 januari 1994 ägs således televisionen av Förvalt- Fr.o.m.

Sveriges Television AB, ljudradion Förvaltningsstiftelsen för av ningsstiftelsen för Sveriges Radio AB och utbildningsradion av för Sveriges Utbildningsradio AB. Tre stiftel- Förvaltningsstiftelsen seförordnanden har upprättats preciserar stiftelsernas namn,

som

ändamål och organisation. Stiftelsemas syfte är att främja självständigheten hos programbolag med ett uttalat uppdrag att

resp.

radio- och TV-verksamhetens integritet. Stiftelserna skall skydda sina syften äga och förvalta aktier i resp. protillgodose genom att grambolag.

Stiftelserna bildades det tidigare moderbolaget i genom att Sveriges Radio-koncemen Sveriges Radio Förvaltnings AB genom

tillsköt aktierna i programbolag och staten tillsköt 20 mkr via

resp. rundradiokontot att användas för stiftelsernas verksamhet.

En viktig uppgift för stiftelsestyrelsema är att utse styrelserna i programbolagen. Styrelsema i programbolagen består vardera av

nio ledamöter. Regeringen utser ordförande, medan ägarna bolagsstämma fem ledamöter. Därtill kommer att den resp. utser

verkställande direktören samt de två ledamöter som personalen en-

ligt lag har rätt att utse också ingår i styrelsen.

7.3.2 Sveriges Radio AB

Sveriges Radio AB SR är sammanslagning de tidigare bolaen av Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB med uppgen

för ljudradiosändningar. Företaget har ca 2 200 an-

gift att svara

ställda. Hälften personalen, liksom huvudkontoret med verks-

av ledningen, finns i Stockholm och den andra hälften ett 70-tal

SOU 1994: 146 Massmediebranschen i 25

orter runt om i Sverige. Sveriges Radios nya organisation framgår av figur 7.1.

Figur 7.1 Sveriges Radios organisation år 1994

mm

I 7

i | i

l

i

VDsSTAB

i

ADM PROGRAM TEKNIK

l l I

l

N

l N H

l

RADIO P3 EKG T P4 RIKS SWEDEN

P2 Stockholm

25 LOKALA STATIONER

SR har som målsättning att göra ljudradioprogram med större

inslag av nyheter och bildning än normalt ekonomiskt som anses lönsamt inom den reklamfinansierade radion.

Sveriges Radio drivs med medel från TV-avgiften. Denna avgift uppgår för närvarande till 1 440 kr per år och licens. Det finns sammanlagt ca 3,3 milj. TV-avgiftsbetalare i landet. Sveriges Radio

erhåller medelstilldelning efter fördelningsnyckel en som motsvarar 34,3 procent av de tre programbolagens sammanlagda tilldelning. Riksdagen har beslutat att för år 1995 tilldela SR 1 700 ca mkr. Ljudradion har ansvar för de fyra rikskanalema Pl, P2, P3 och P4. Av dessa är P4 lokalradiokanalen innehåller lokala sändsom ningar i radions 25 lokalradioområden. Rikskanalema utgör självständiga resultatenheter inom radions organisation.

126 Massmediebranschen

Ekot har speciell ställning inom organisationen eftersom en denna redaktion arbetar uppdrag från varje enskild kanal. Varje kanal bestämmer själv i vilken utsträckning och omfattning :som vill använda sig av Ekots tjänster. man Pl sänder information, debatt, kultur, vetenskap och livsåskåd-

ningsfrågor. I P1 ingår också dokumentärredaktionen och radio-

P2 sänder Musikradion 18 timmar om dygnet i Stockteatern. holm dygnet I P2 finns också Radiosymfonikerna och Radiorunt. kören. P3 sänder dygnet runt musik, nyheter, samhällsprogram,

kultur, underhållning, nöjesbevakning, barn- och ungdomspro-

P4 sänder lokala under dagtid vardagar och gram. program

söndagar. Övrig tid samsänder alla P4-kanalerna. De 25 P4-kana-

lema har utbud med tonvikt populär musik, lokala, nationella ett och internationella nyheter och aktualiteter. I P4 sänds dessutom

radiosporten. Radio Sweden ingår i SR och har till uppgift att informera ut-

landet Sverige flera språk över kort- och mellanvåg. Man

om sänder engelska, tyska, ryska, estniska, lettiska och svenska. Sveriges Radio medverkar i FoD-verksamhet inom massmedieområdet rad projekt. Det gäller t.ex. intern teknikforskgenom en ning och utveckling produktions- och metodutveckling. Föresamt

bedriver också lyssnarundersökningar via ett särskilt bolag

taget RUAB, intern forskning och utveckling metoder för publikav undersökningar, kanalvisa lyssnar- och marknadsundersökningar musikundersökningar. Ett omfattande forskningsprojekt är samt Etermedierna i Sverige drivs i stiftelseform med stöd av som Sveriges Radio och Sveriges Television.

7.3.3 Sveriges Television AB

Sveriges Television AB SVT, för TV-sändningar i kasom svarar nal l och TV2, är sedan den l januari 1994 stiftelseägt. Företaget har 3 200 anställda. Verksamheten finansieras via medel från TVavgiften. I den kostnadsfördelning mellan de tre programbolagen i den tidigare Sveriges Radio-koncernen fastställts för perioden som 1992 1996 SVT 61,1 procent medlen. Riksdagen garanteras av har beslutat tilldela SVT 3 000 mkr för år 1995. ca Förutsättningarna för Sveriges Television har radikalt ändrats tillkomsten den reklamfinansierade TV-kanalen TV4. genom av SVT kan i framtiden inte automatiskt räkna med att ha den större

delen TV-publiken. För SVT har den förändrade situationen

av medfört styrelsen formulerat målsättning som innebär att att en Kanal l och TV2 tillsammans skall ha minst 50 procent av tittarti-

Massmediebranschen 127

den en genomsnittlig dag hos den del publiken har

av som tillgång

till TV.

Som public service-företag krävs att SVT sänder mångsidigt

ett utbud av program spänner över brett register. SVT har som ett som

målsättning att verksamheten skall skilja sig från sina konkurren-

ters särskilt beträffande möjligheten allsidig Sverigebild att ge en

och en internationell utblick samt dessutom låta folkbildningsam-

bitionema komma till uttryck i programverksamheten. SVT:s nya

organisation framgår figur 7.2.

av

Figur 7.2 Sveriges Televisions organisation år 1994

STYRELSE

S

KANSLI STABER

TEKNIKEN SVT-KANAL Stab TV2 till Utveckling Servicedivision FINLAND

Med teknisk Med teknisk programdrift programdrift

I

SVT International

SVT består av programenheterna Kanal 1 och TV2. Härtill kommer en tekniskt enhet, Sportredaktionen, Text-TV-redaktionen

och redaktionen för sändning SVT-program till Finland. SVT

av

International är programinköps- och försäljningsavdelning

en som

128 Massmediebranschen SOU 1994: 146

förser kanalerna med långfilmer och serier och säljer program, svenska program utomlands.

Kanal l består produktionsenheterna i Stockholm med un-

av

dantag för Rapportredaktionen. TV2 sänder program som i huvudsak producerade i de elva distrikten ute i landet samt Rapport. I

är

TV2 sänds också de regionala nyhetssändningama.

Text-TV-sändningama sker i både Kanal 1 och TV2. Verksam-

heten består dels nyhetsredaktion svarar för nyhe-

av en egen som börsinformation, väderprognoser, information om TVter, sport,

dels textning TV-program i programstödjande

program m.m., av syfte. För distribution radio- och TV-sändningar finns ett särskilt av statligt bolag TERACOM Svensk Rundradio AB som har tagit - -

över Televerkets tidigare detta område.

ansvar Sveriges Television är delägare i ett branschgemensamt under-

sökningsinstitut MMS och engagerad i forskning genom egna in- De insatserna består framför allt av publikanalysunder-

satser. egna

och projektfinansierad verksamhet. Man deltar också i

sökningar

det omfattande forskningsprojektet etermediema i Sverige.

om

7.3.4 TV4AB

Redan våren 1984 registrerades Nordisk Television AB namnet ändrats till TV4 AB. Bakgrunden den internatio-

har senare var

medieutvecklingen pekade fler TV-kanaler, distri-

nella som mot via satelliter eller markbaserade sändare och finansierade buerade med reklamintäkter. Nordisk Television förde fram tanken svensk TV-kaen ny internationell konkurrens. År 1987 förvärvades nal i en växande aktier i Nordisk Television AB Investor AB, Försäk-

samtliga av

ringsbolaget SPP ömsesidigt, Bokförlaget Natur och Kultur, För- LRF och Slakteriförbundet. De ägarna ville

eningsbanken, nya

med sin satsning verka för sund utveckling reklamfinansierad en av television i Sverige.

TV4 inledde begränsade sändningar över satellit och kabelnät och förberedde reguljär verksamhet. Den 15 septem-

starten av en

1990 inleddes reguljära sändningar över den svenska Tele-X-

ber satelliten. Eftersom Kinneviksägda TV3 då redan börjat sina sändningar fick den kanalen namnet TV4. Omkring 3 miljoner titny anslutna till kabelnät eller med Tele-X-antenn, kunde se tare, egen den nya kanalen.

År 1991 avlämnade regeringen sin proposition prop. 199091:

radio- och TV-frågor med förslag svensk 149 om om en ny

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 129

marksänd TV-kanal. Koncession skulle lämnas till kanal att sänen da över dåvarande Televerkets sändamät och skulle programmen nå hela befolkningen. Ett antal företag och projekt tävlade koncessionen. En om parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp förordade att den Kinneviksägda Rixtelevisionen skulle tilldelas koncessionen. Efter riksdagsval och regeringsskifte år 1991 kom TV4:s ägare och Kinnevik överens om att samman och motta koncessionen på TV4:s villkor. Kinnevik erhöll då, via en riktad nyemission, 30 procent aktiav erna i TV4. TV4 slöt ett avtal med staten som reglerar TV-sändningarna till utgången av februari 1998. Om avtalet inte sägs upp två år före avtalstidens utgång förlängs det därefter med tre år gången. Sändningen över marknätet startade i mars 1992. I avtalet med staten stadgas att TV4 AB skall sända ett mångsidigt programutbud av god kvalitet. Programutbudet skall utformas så att det i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning och så att utrymme ges en mångfald av olika åsikter och meningsriktningar. sändningarna skall innehålla såväl nyhetsprogram och informativa underprogram som hållningsprogram och TV-dramatik. Man har närmare preciserat innebörden i avtalet genom att TV4 åtagit sig att från mars 1994 sända i genomsnitt 50 timmar program i veckan, dagligen sända nyheter under högsäsong minst 10 timmar per - vecka, dagligen sända barnprogram avsedda för barn under 12 år, årligen sända minst 40 timmar svensk eller nordisk TV-dra- matik. TV4:s organisation framgår av figur 7.3. TV4 har sitt säte i Stockholm dit också större delen av verksamheten är förlagd i hyrda lokaler. TV4 skall erlägga en koncessionsavgift till staten som består av en fast del och en rörlig del. Den fasta delen uppgår till 50 mkr per år. Den rörliga delen är beroende av annonsintäkterna. Avgiften uttas med 20 procent av intäkterna i intervallet 750 1000 mkr, 40 procent av intäkterna i intervallet l 000 2 000 mkr och 50 pro- cent intäkterna över 2 000 mkr. Skyldigheten för TV4 att erlägga koncessionsavgift upphör om någon annan, som bedriver TV-sändningar i hela landet, får rätt att sända reklam mot vederlag.

Massmediebranschen SOU 1994: 146

Figur 7.3 TV4:s organisation år 1994

VD

Stabsfunktioner

Personal

Information

Kontor

l l l I Försäljnings- Program- Ekonomi- Teknisk avdelning avdelning avdelning avdelning

E | l | l l försäljning program redovisning planering och - -

bokning programplanering budget utveckling

- - -

analys - drift - kontrakt data och tele

spcmsrmg Yheter service -

Av 1993 års intäkter kom 79 procent från reklam under s.k. prime time, dvs. mellan kl. 18.00 och 22.30. Enligt radiolagen får

högst 10 sändningstiden användas till reklam. TV4:s fi-

procent av för år 1993 uppgick till 72 mkr. Prognosen för år 1994 nansnetto är vinst 175 mkr. I 1994 inbjöds anställda, vissa affärsen mars

kontakter och allmänheten att teckna aktier i TV4 AB. Nyemis-

sionen omfattade totalt 4 miljoner aktier och blev starkt övertecknad varför lottning fick tillgripas vid tilldelningen.

Programverksamheten leds programdirektören som är chef

av

för programavdelningen. Programdirektörens ställning liknar chefredaktörens inom ett tidningsutgivande företag. För närvarande har TV4 250 anställda. Dessutom är 30 personer projektanställda

ca

eller långtidskontrakterade frilandsbasis. TV4 är det enda programföretag som i Sverige har rätt att i

marksänd television sända reklam. TV4:s verksamhet regleras av radiolagen och avtalet mellan staten och TV4 AB samt lagen om

koncessionsavgift televisionens område. Dessutom har TV4,

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 131

som alla andra företag, att beakta konkurrenslagen 1993:20.

TV4:s efterlevnad av radiolagen och avtalet med staten granskas av

Granskningsnämnden för radio och TV.

7.3.5 TV3 Broadcasting Group Ltd

TV3 är en reklamfinansierad kabel- och satellitsänd TV-kanal som ägs av det brittiska bolaget TV3 Broadcasting Group Ltd. 87

procent av aktierna i detta bolag ägs Industriförvaltnings AB

av

Kinnevik med Jan Stenbeck huvudägare. Övriga aktier ägs

som av

det amerikanska medieföretaget TimeWamer. Kinneviksgruppen

har i sin koncern en särskild TV Mediadivision. TV3 driver tre separata, nationellt profilerade kanaler för Sverige, Danmark och Norge. Sändningama sker via satellit från TVen

station utanför London. Huvudkontoret är också beläget i London. Omsättningen för TV3 uppgick år 1993 till 1 027 mkr. Företaget går numera med vinst. Antalet hushåll med tillgång till TV3 mot-

svarar en täckningsgrad på 52 procent. Som utländsk satellitsänd TV-kanal intar TV3 friare ställning en än t.ex. konkurrenten TV4 beträffande såväl planering reklamav

inslag som utformning och sammansättning av själva programutbudet. TV3 har beslutat öka investeringarna i bl.a. egenproduce-

rade program för att möta den hårdnade konkurrensen. TV3 länkas upp till satelliten Astra 1A från engelskt territorium

och man anser sig lyda under regler som fastställts Independent

av Television Commission, ITC i London. Dessa regler tillåter att upp

till 15 procent av sändningstiden utgörs av annonser, inkl. s.k. TVshop upp till 20 procent. Programmen får, i viss omfattning, brytas

för annonser. Vissa egenproducerade länkas dock program upp

från Sverige Sveriges Utbildningsradio AB. Dessa

genom program

är ofta producerade svenska produktionsbolag. För marknads-

av föring och kundkontakter har TV3 ett svenskt dotterbolag TV3 AB med säte i Stockholm. Kinneviks TV Mediadivision omfattar i dag flera företag inom såväl produktion distribution och marknadsföring. som

Huvudengagemanget ligger i de reklamñnansierade TV-kanalerna

TV3, TV4 och Z-TV samt betal-TV-kanalerna TV 1000 och FilmMax. Bland Kinneviks övriga TV- och medieföretag kan nämnas Kabelvisionen KB, som distribuerar kabel- och satellit-TV i eg-

na kabelnät, TV-shop i Sverige AB, är ett postorderföretag

som med TV som marknadsföringsinstrument, och AirTime AB är som

ett reklamförsäljningsbolag.

132 Massmediebranschen SOU 1994: 146

7.3.6 Broadcast Sverige Femman AB

Femman är det nya namnet det som tidigare kallades TV5 Nordic. Namnbytet skedde i mars 1994 efter en uppgörelse till följd av en tvist med franska TV5. Stockholms tingsrätt hade genom dom i november 1993 förbjudit företaget att använda beteckningen TV5 i programtjänsten eftersom det bedömdes vara

ett inarbetat namn den franskspråkiga kanalen TV5 Europe.

Femman drivs av Broadcast Sverige Femman AB som sedan september 1991 till 75 procent ägs av Scandinavian Broadcasting System SA SBS och till 25 procent av förre Mododirektören Matts Carlgren. SBS har flera TV-kanaler i Norden. Förutom Femman i Sverige driver SBS också TV Norge, är kabel- och satellitkanal, som en samt Kanal 2 i Danmark, som är en markdistribuerad TV-kanal

med Stor-Köpenhamn som täckningsområde.

I mars 1993 genomförde SBS en nyemission av 4 miljoner aktier som såldes aktiemarknaden i USA och Kanada. Förutom allmänheten innehar också företagets ledning ett betydande aktieinnehav. En grupp tre personer inom företaget äger sammanlagt 12,5 procent av samtliga aktier. Det amerikanska TV-bolaget ABC

har nyligen köpt en stor aktiepost i SBS. Femmans program består av ett likartat utbud på fasta tider. Programtablåerna bygger inköpta program, mestadels amerikanska serier och långñlmer. Programtiden omfattar ca nio timmar

per dag inkl. home shopping. I kanalen förekommer även sportsändningar, bl.a. NHL-ishockey.

De första sändningarna i Femman började år 1989. Av de hushåll som i dag har tillgång till TV i Sverige kan för närvarande ca

42 procent se Femman. Kanalen sänder via Tele-X-satelliten med

en okodad signal. Utsändningen av TV-signalen sker från Sverige

genom Sveriges Utbildningsradio. Programinköp och program-

sammansättning sker dock i Luxemburg där också huvudkontoret är beläget. Verksamheten bedrivs ett sådant sätt att sändningarna en- -

ligt bolagets förmenande regleras av luxemburgsk lagstiftning.

- Beträffande mängden tillåten reklam motsvarar dessa regler de

engelska. Det har dock ifrågasätts om inte Femman, grund av

sin anknytning till Sverige, skulle omfattas av lagen om satellitsändningar av TV-program till allmänheten. SBS äger ett paraplybolag med namnet Industor AB som i sin tur äger 30 procent av aktierna i GE Programutvecklings AB. Detta

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 133

företag är majoritetsägt av Gert Eklund i Göteborg och bl.a.

svarar

för de lokala TV-stationema Kanal Göteborg och TV21.

7.3.7 Kabel-TV och satellit-TV

Utöver marksänd television har den tekniska utvecklingen inom telekommunikationsområdet medfört att TV i ökad utnumera

sträckning också kan sändas via kabel eller satellit. Kabel-TV och

lokal-TV distribueras via särskilda kabelnät till hushållen medan

satellit-TV antingen distribueras direkt till hushållen

via egen parabolantenn hos mottagaren eller via ett kabelnät. Ca 2 miljoner svenska hushåll är i dag anslutna till ett kabel-TVnät. Därtill kommer bostäder har någon form satellitmotsom av tagning genom egen parabolantenn eller är anslutna till ett litet kabelnät bestående av mindre än 100 hushåll. Radio- och TV-verket beräknar att ca 60 procent av samtliga hushåll i landet kan ta

emot TV via satellitsändningar i någon fonn. Kabelmarknaden i Sverige domineras fyra företag nämligen

av

Svenska Kabel-TV AB tidigare Televerket har 62 procent

som av marknaden, Kabelvisionen ägs av Kinnevik m.fl. efter fusom, sionen med Finvisionen, har 14 procent, Stjärn TV Nätet AB i

Stockholm som sedan 1994 ägs Singapore Telecom med 8

av procent och Sweden on line med 6 procent. Med marknaden avses då antalet hushåll är anslutna till kabelnät. Det finns ytterligare som

några kabelföretag Seth, Riksbyggen men dessa har endast någon

procent i marknadsandel. Det finns ca 400 kabelnät i landet. Av dessa har Svensk Kabel-

TV få men förhållandevis stora nät ca 150 st. Många privata före-

tag äger flera små kabelnät. Utbyggnaden kabelnät till boav nya

stadsområden har varit obetydlig jämfört med rekordåren 1989-

1990.

Ett vanligt utbud i något av de stora kabelbolagens nät innehål-

ler utöver Sveriges Televisions två kanaler, TV4, eventuellt lo- - en kal-TV-kanal och en informationskanal ett s.k. basutbud med 8- -

10 satellit- resp. kabelkanaler samt ett tilläggsutbud med ett tiotal

betalkanaler. Variationema i utbudet mellan olika orter är större inom Kabelvisionens utbud än vad fallet är med Svensk Kabel-TV där man har en mer enhetlig linje för programutbudet i hela lan-

det. Som regel omfattar det tillgängliga utbudet inkl. tilläggspaket

ca 30 kanaler. Totalt vidaresänds sammanlagt 50 satellit-TV-kaca naler i de svenska kabelnäten. Abonnenten betalar regel som en avgift direkt till hyresvärden som sedan faktureras kabelföretaav get.

134 Massmediebranschen SOU 1994: 146

I de stora kabelnäten förekommer ett tiotal engelskspråkiga satellitkanaler, endast två har ett mera allmänt programinnehåll

varav

med nyheter, information, sport, underhållning och musik. Dessa

är BBC World Service Television och Super Channel. De övriga

engelskspråkiga kanalerna är s.k. specialkanaler med inriktning

nyheter, sport, musik, dokumentär- och undervisningsprogram samt barnprogram. Cable News Network CNN och Sky News är rena nyhets- och informationskanaler. Music Television Europe MTV och Country Music Television CMT är rena musikkanaler. The Discovery Channel har enbart dokumentär- och undervisningsprogram. Childrens Channel är helt inriktad barnprogram.

Från andra språkområden vidaresänds i svenska kabelnät ex-

empelvis norska NRK, tyska Deutsche Welle, franska TV5 Europe, spanska TVE International och ryska Moskva 1 Horizont. Dessutom finns sändningar grekiska, turkiska, kroatiska och arabiska.

Förutom särskilda avgifter till exempelvis Filmkanalerna, TV3

och BBC är de flesta kanalerna kostnadsfria för mottagare med parabolantenn. Det innebär att det hushåll som har egen parabolantenn, i jämförelse med hushåll som har kabel-TV för en lägre kost-

nad har tillgång till ett betydligt större utbud av satellitkanaler. Några exempel kabel- ocheller satellitsända svenska TV-

företag är TV 1000 Sverige AB och TV6 Broadcasting AB.

TV 1000 Sverige AB TV 1000 Sverige AB tillhandahåller reklamfri betal-TV-kanal, en

TV 1000, som finansieras med abonnemangsavgifter. Utbudet är koncentrerat till Iångfilmer, samt musik och sportevenemang.

Kanalen sänder från TV3:s studio utanför London via satelliten Astra lA över Skandinavien och marknadsförs i alla större kabelnät. I september 1992 startade även sändningar med den kompletterande kanalen FilmMax olika orter i Sverige. FilmMax skall

till ett lägre pris koncentrera utbudet till enbart långfilmer som

distribueras via fiberoptisk kabel från en studio i Stockholm. Industriförvaltnings AB Kinnevik äger 62,5 procent av aktierna i TV 1000 Sverige AB. Det amerikanska medieföretaget TimeWaräger 31,25 procent och den franska filmkanalen Canal Plus ner 6,25 procent.

TV6 Broadcasting AB

I april 1994 startade Kinnevik TV6 som sänds via kabelnätet i nio svenska städer. TV6 riktar sig i första hand till kvinnliga tittare och

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 135

kvinnliga reklamköpare. Målsättningen är att TV6 skall nå 4 miljoner tittare inom ett år. Avsikten är också att kanalen från årsskif-

tet 199495 skall kunna sändas via satellit.

Staten har reglerat verksamheten inom kabel- och satellit-TV-området dels lagen 1991:2027 kabelsändningar till allgenom om

mänheten kabellagen, dels lagen 1992:1356 om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten satellitlagen. Nylige] har en utredning avgivit ett förslag till ny lagstiftning om radio

TV SOU 1994:105 där lagstiftningen inom etermedieområoc: de samordnas.

7.3.8 Lokal-TV

Ldcal-TV är icke-satellitsändningar som sker enbart via ett kabel-

nä. Det finns två sätt att producera lokala TV-sändningar i kabel-

nä. Det kan ske i huvudsak ideellt ett lokalt kabelsändarfögenom retag lokal-TV-station med särskilt förordnande från Radio- och TY-verket. Det kan också ske ett reklamfinansierat komgenom

mersiellt programbolag har ett affärsmässigt avtal med ett ka-

som

bebolag om tillgång till en kanal i dess kabelnät.

Radio- och TV-verkets förordnande till lokalt kabelsändarföretag innebär rätt att kostnadsfritt disponera en kanal i kabelnätet inom kommunen. I dessa lokalkanaler får reklam inte sändas. Sponsrade är dock tillåtna. program Det finns för närvarande 23 lokal-TV-stationer i landet. Flera av den sänder enbart lokal-TV, andra medverkar också som progrzmföretag i TV4:s lokala fönster. För närvarande har 16 procent

avde svenska hushållen tillgång till lokal kabel-TV. De kommersiellt bedrivna egensändningarna domineras av fem programkanaler med sändningar dygnet runt, som distribueras av något eller några kabelbolag. Dessa kanaler får därigenom en nämast rikstäckande spridning och är nästan jämförbara med sa-

telitkanaler vad gäller hushållstäckning. De fem kanalerna är Z-

TN allmän underhållning, TV 21 spelprogram, Cable Jukebox nusik, Filmmax långfilmer och TV-Shop försäljningspro-

grim. i Inom lokal-TV-området. finns branschorganisation som heter

en Sveriges Lokal-TV-Förbund. Förbundet bildades år 1988 och är en

inresseorganisation där företag eller organisationer som bedriver

lolal-TV-sändningar kan medlemmar. Man förmedlar kunvara skap, information och erfarenheter internt mellan medlemmarna

136 Massmediebranschen SOU 1994: 146

samt arbetar externt mot myndigheter och andra organisationer där

man företräder medlemmarna i frågor av gemensamt intresse.

7.3.9 Privat lokalradio

I samband med att riksdagen fattade beslut om villkoren för re-

klamfinansierad television påbörjades också ett arbete som syftade till att möjliggöra lokala reklamñnansierade ljudradiosändningar.

Detta arbete har bedrivits i två steg. I det första steget, som inleddes före regeringsskiftet hösten 1991, gavs utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten i uppdrag att

redovisa de frekvenstekniska förutsättningarna för ytterligare ljud-

radiosändningar. Utredningen avlämnade i december 1991 delbetänkandet Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio SOU 1991:108. I det andra steget utarbetades inom Kulturdepartementet en

promemoria om regler och villkor för privatradio Ds 1992:22. I promemorian redovisades förslag i fråga om bl.a. verksamhetens allmänna inriktning, vilka sändningsmöjligheter som borde utnyttjas, sändningsområden för privatradio, vilka kunde få tillstånd

som att sända, tillståndstid och urval samt vilka regler som borde gälla för innehållet i allmänhet och för reklam och sponsring.

I propositionen l99293:70 om privat lokalradio anförde regeringen som motiv till införandet av den privata lokalradion att

man ville få till stånd en reklamfinansierad radio i ordnade fomier.

Under flera år hade nämligen försök gjorts att kringgå närradiolagen genom att företag använde sig av föreningar för att via närra-

dion etablera kommersiella radiosändningar. Genom beslut av riksdagen i februari 1993 infördes fr.o.m. den

1 april 1993 privata reklamfinansierade ljudradiosändningar i Sverige. Riksdagen utfärdade en lokalradiolag 1993:120 och regeringen en lokalradioförordning 1993:126.

Genom ett auktionsförfarande i september och december 1993 samt mars 1994 försåldes sammanlagt 59 lokalradiotillstånd 24

olika orter. Samtliga lokalradiostationer tilldelades utrymme mel-

lan frekvensema 104 och 108 FM-bandet. Tillstånden gäller

från auktionsdagen t.o.m. den 31 december 2000. I november

1994 försåldes ytterligare 23 tillstånd. De kommersiella lokalradiostationema är anslutna till olika nät-

verk för dels samverkan när det gäller försäljning av reklamtid, dels

redaktionell samverkan. Ett reklamnätverk innebär ett samarbete

för annonsförsäljningen avseende rikstäckande reklam. Ett pro-

SOU 1994: 146 Massmediebranschen

gramnätverk innebär att ett antal stationer går i samman bolag för

en central programproduktion vilket ofta innebär kostnadsbestora

sparingar. Av samtliga stationer i maj 1994 i sändning

som var

deltog samtliga utom i någon form nätverk för reklam.

en av En majoritet av stationema ingick också i nätverk för programproduktion. De vanligaste nätverken för annonsprogramsamverkan är:

SRURix

Svensk Radioutveckling SRU har

Göteborgs-Postens moderbolag

Stampen AB, Borås Tidning, Hallandsposten, Västerbottens-Kuriren och Liberala Tidningars KB huvudägare. Redaktionell

som samverkan sker genom Rix och de olika kanalerna har och ett samma programformat. Detta nätverk omfattar olika stationer från Luleå i till Malmö i söder. De enskilda stationema norr ägs till

största delen av lokala dagstidningar. SRURix kan

sägas vara

dagspressens nätverk och samtliga tidningar delägare

som är i nätverkets stationer tillhör den liberala sfären.

SRABCity

Svensk Radiobokning AB SRAB är rikstäckande

ett nätverk med Svenska Dagbladet och Svenska Medieintressenter AB huvudsom

ägare. BingoLottos skapare Gert Eklund äger via GE Program-

utvecklings AB 10 procent aktierna i SRAB. I för av centrum

verksamheten finns den tidigare SAF-finansierade stationen Radio

City i Stockholm. Redaktionell samverkan sker genom Radio City.

Stationema har ingen programprofil. Sammanlagt

gemensam omfattar nätverket elva stationer i hela landet. runt om

ABRMegapol

Annonsbolaget ABR har Bonnier-koncemen huvudägare och

som

svarar för försäljningen riksreklam till Megapolstationerna.

av

Redaktionell samverkan sker Megapol. Stationema har

genom en likartad programstruktur och vänder sig företrädesvis till en äldre

publik. Sammanlagt ingår för närvarande stationer, flertalet be-

sex lägna i Mälarområdet.

SRRZ

Skandinavisk Radioreklam ägs Kinneviksföretaget

av Medvik och

svarar för reklamförsäljningen inom nätverket. Redaktionell

samverkan, i ett nätverk med nio stationer, sker Z-RADIO. genom

138 Massmediebranschen SOU 1994: 146

NRJ Energy

Huvudägare för Energy är det franska radiobolaget NRJ. Som ini bolaget finns också Konsum. Man har stationer i Stocktressent holm, Göteborg och Malmö samt intressen i flera andra stationer bl.a. i Kristianstad och Halmstad.

7.3.1O Radioutgivareföreningen

Genom tillkomsten den privata reklamfinansierade reklamraav dion uppkom också behov för de olika företagen inom den ett kommersiella sektorn att tillsammans bilda en gemensam branschför tillvarata branschens intressen. Som följd

organisation att en härav bildades i april 1992 Radioutgivareföreningen RU som en branschorganisation för den reklamfinansierade privata lokalradion. Ett 30-tal organisationer och företag är anslutna till Radiout-

Bland medlemmarna finns de stora nätverken

givareföreningen.

Radio Rix, Megapol, Z-radio och NRJ.

Ändamålet med Radioutgivareföreningen, så som det framgår

föreningens stadgar, är bl.a. att av

motverka och förhindra all slags påverkan branschen, t.ex. i

av -

fonn statlig, regional eller kommunal politisk censur,

av

verka för sund utveckling inom branschen,

- en verka för kvalitetsutveckling, såväl tekniskt som innehållsmäs- sigt.

Verksamheten inom lokalradion regleras förutom av gällande

också branschens etiska regler samt radiostationer-

lagstiftning av

nas egna bestämmelser. Föreningen företräder lokalradion då det gäller remissvar ut-

redningar och mediepolitisk opinionsbildning. Radioutgivareför-

eningen har också medverkat till Standardisering mätmetoder en av

för lyssnarundersökningar. Man genomför studier kring frekvens-

teknik och arbetar att skapa intresse för radio som annonsme-

dium. Ytterligare uppgift är att träffa ramavtal med organisatio-

en STIM, SAMI, Teaterförbundet, Författarförbundet etc. ner som samarbetar med Förlags- och Medieförbundet som är arbets- Man

givarorganisation för den privata lokalradion. Radioutgivareföreningen är indelad i utskott eller särskilda råd

för etiska regler, marknadsfrågor, inköp, seminarier- och utbild-

teknikfrågor och teknikutveckling. Verksamheningsfrågor samt finansieras via medlemsavgifter och den årliga omslutningen

ten

inom föreningen uppgår till 500 tkr per år.

ca

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 139

7.3.1] Närradio

År 1978 tillsattes den s.k. Närradiokommittén

som fick i uppdrag

att påbörja försök med närradio samt lägga fram förslag till

en or-

ganisation för närradion. De ivrigast drev frågan närradio

som om

var kyrkor och samfund som ansåg sig styvmoderligt behandlade i

Sveriges Radio. Närradiokommittén lade fram sitt förslag är 1981 efter tvåen

årig försöksverksamhet. År 1982 beslöt riksdagen att permanenta

verksamheten och närradiolagen 1982:459 tillkom.

Närradiölagen stadgar att närradio får sändas föreningar

av som

bedriver ideell, politisk, facklig eller religiös verksamhet. Sänd-

ningarna skall i princip lokalt producerade. Alla sändningar vara sker via marksändare som skall ha god hörbarhet inom ett område ca fem kilometer från sändaren. För närvarande finns 158 närradiosändare i landet och antalet

utfärdade sändningstillstånd uppgår till över 2 200. sändningarna domineras av religiösa och politiska föreningar. Samtliga sändningar en ort sker över sändare.

en gemensam För att behandla gemensamma angelägenheter är de sändande för-

eningarna en ort sammanslutna i lokal närradioförening. De

en

olika närradioföreningarna är sedan sammanslutna i branschor-

en ganisation med namnet Sveriges Närradioförbund. Förbundet ger

ut tidningen Närradio och har en etisk nämnd efter-

som genom

handsgranskning övervakar att de sändande organisationerna följer

närradions etiska regler.

7.4 Reklammedier

Inom reklam och annonsmarknaden finns i dag ett stort intresse

för forskning och dokumentation massmedier. Det

om samman-

hänger bl.a. med den medietveckling medfört att kommersiell

som reklam är tillåten i såväl ljudradio TV. Intresset är främst som

inriktat undersökningar av reklamens effekter och de olika

massmediernas spridning och räckvidd. Inom reklamoch annons-

området finns många betydelsefulla branschorganisationer.

7.4.1 Annonsörföreningen

Annonsörföreningen är reklam- och informationsköparnas in-

tresse- och branschorganisation. Föreningen har över 500 med-

140 Massmediebranschen SOU 1994: 146

lemmar representerar de flesta branscher. Nästan alla stora ansom nonsörer, många medelstora och små samt en rad organisationer inom offentlig förvaltning är medlemmar i föreningen. Medlemsammanlagda reklaminvesteringar år 1993 uppgick till 7-8 marnas mkr de 22 mkr branschen då totalt omsatte. av som Annonsörföreningens medlemmar betalar två olika typer av av-

gifter, mycket låg avgift 400 krår och serviceavgift som

en en baserar sig reklambudgetens storlek uppdelad i olika klasser. Föreningens högsta beslutande är styrelse består av organ en som

representerande olika branscher. Föreningen har i öv-

22 personer rigt rad kommittéer och sektioner Marknadskommittén, TVen film-sektionen, Internationella sektionen, Utomhusreklamkom-

mittén där olika frågor behandlas.

- Annonsörföreningens viktigaste uppgifter är förhandla En av att

fram avtal med motparter i reklambranschen reklambyråer, re-

klamkonsulter, fotografer, tecknare och olika mediegrupper. Dessa avtal reglerar vilka rättigheter köparen reklam har gentemot de av olika leverantörerna. Man förhandlar också med Konkurrensverket regler för TV- och radioreklam eller särskilda etiska regom t.ex. ler för reklam, exempelvis könsdiskriminering i reklamen. Annonsörföreningen bedriver också ett aktivt arbete för att för-

bättra villkoren för medlemmarnas möjligheter till effektiv marknadskommunikation. Det sker genom olika former av opinions-

bildning. Föreningen är remissinstans för olika utredningar. Medlemmarna får information från Annonsörföreningen getidskriften INFO utkommer med tio nummer per år. nom som

Tidningen speglar utvecklingen inom marknadsföringsområdet bl.a. presentation nyheter och praktikfall. I ett särskilt

genom av

nyhetsbrev Medlemsinfo lämnas specialinformation till med-

- -

lemmarna viktiga nyheter inom branschen, t.ex. lagstiftnings-

om

frågor och utvecklingen inom reklam- och medieområdet. Denna information utkommer gånger år. Annonsörföreningen har

sex per

också vamingsservice innebär att man via telex och telefax

en som för oseriösa tidningar och tidskrifter som sänder ut fakturor varnar icke beställda annonser. Annonsörföreningen sammanställer årligen statistik över reklaminvesteringar i Sverige samt utarbetat prognoser. Enligt aktuella kommer utvecklingen reklammarknaden att prognoser vända och investeringarna att nytt öka. Den största ökningen beräknas ske för TV-reklamen även dagspressen förväntas men öka sina annonsintäkter. Annonsörföreningen initiativtagarna vid tillkomsten av var en av Mediamätning i Skandinavien AB. Man deltog i en arbetsgrupp

SOL 1994: 146 Massmediebranschen 141

med uppgift att få fram för branschen enhetlig standard vid TVen

publikmätningar. Annonsörföreningen intresserad få till

var av att stånd ett nytt mätsystem enligt den europeiska standard som utvecklats genom people meters-mätningar.

Annonsörföreningen är också initiativtagare till och huvudman

för Svensk Mediakommitté arbetar med skapa för som att normer

medieundersökningar i Sverige.

7.4.2 Sveriges Reklamförbund

Inom reklambranschen finns intresseorganisation, Sveriges Re-

en

klamförbund, bildades år 1986 sammanslagning

som genom en av

Sveriges Reklambyråförbund och en reklambyråorganisation med namnet ABCD. Verksamheten bedrivs i form aktiebolag

av ett

Sveriges Reklamförbund AB med styrelse åtta

- - en personer och finansieras via medlemsavgifter. Förbundet har i dag 350 ca

företagsmedlemmar och ca 1 500 personliga medlemmar. Det finns 1 200 reklambyråer i Sverige. De flesta är små med i

ca genomsnitt mindre än tio anställda. Totalt sysselsätts 6 000 ca perso-

ner inom reklambranschen. För att bli företagsmedlem i Sveriges

Reklamförbund krävs

att reklambyrån har välordnad ekonomi, - en

att byrån är ett självständigt företag,

-

att byrån har minst en anställd som genomgått Reklamförbun-

-

dets utbildning marknadsföringslagen och immaterialrätt

om

och som är ansvarig för att reklambyrån håller sig inom de ju-

ridiska och etiska bestämmelser gäller för reklam, som att byrån måste ha varit verksam minst tre år i branschen. -

En huvudfråga för Sveriges Reklamförbund är att främja

re-

klam som en viktig komponent i samhällsekonomin. Man gör detta

genom att ge ut olika publikationer och undersökningar samt genom information till och medier. Förlagsverksamheten press om-

fattar bl.a. utgivandet av en volym med förteckning över Sveriges reklambyråer. Publikationen är ett viktigt verktyg för reklamköpare och de som önskar få en uppfattning vad de olika

om re-

klambyråema arbetar med. Boken innehåller också ett avsnitt med

fakta och statistik reklambyråema. om En uppmärksammad del Reklamförbundets verksamhet är av

det årliga utdelandet Guldägget. Det är ett diplom utdelas

av som till den reklamprodukt särskild jury bäst. som en ansett vara Utdelning av Guldägget sker i april varje år.

142 Massmediebranschen SOU 1994: 146

arbetsområde för Reklamförbundet är också medver- Ett annat kan i de olika avtal gäller reklamens område. Det viktigaste som avtalet, Bestämmelser för samarbete mellan reklamköpare och reklamproducent är ett samarbetsavtal med Annonsörföreningen. Avtalet, är det första sitt slag i Europa, har i sin reviderade som av version från år 1991 börjat användas i så stor utsträckning att det utgöra branschpraxis. numera anses Inom reklambranschen används ofta s.k. kontraktrapporter. I samarbetsavtalet stadgas kontraktrapport skall gälla oratt en som derbekräftelse. I avtalet regleras också den ekonomiskt betydelse-

fulla förfoganderätten, dvs. reproduktionsrätten till upphovsrättsligt

skyddat material samt rätten att göra materialet tillgängligt för all-

mänheten. Har byrån och kunden inte träffat någon särskild överenskommelse gäller förfoganderätten för byrån under två år från publiceringsdatum. Däremot övergår själva äganderätten till det

fysiska reklammaterialet till kunden när full betalning skett. Sveriges Reklamförbund är också initiativtagarna till och en av huvudintressent i Svensk Mediakommitté.

7.4.3 Godkända Annonsförmedlares Förening GAF

-

Godkända Annonsförmedlares Förening GAF är en bransch- - -

organisation för godkända annonsförmedlare. Utvecklingen på

den svenska och reklammarknaden har lett fram till att det annons-

bildats många och små reklambyråer få och stora annonsför-

men

medlare. Annonsförmedlarens uppgift är att tillsammans med kunden och reklambyrån göra mediebedömning och svara för det

en

praktiska arbetet vid införande reklam och annonser i media.

av Det finns för närvarande 24 godkända annonsförmedlare. Av dessa elva medlemmar i GAF. Medlemmarna i GAF svarar för ca är annonsförmedlamas totala omsättning. Bland GAF:s 90 procent av medlemmar finns Media MarketingGruppen HB och Carat stora Sverige AB. GAF är ideell förening för sin verksamhet tar en som

dels fast avgift, dels rörlig avgift från medlemmarna. GAF

ut en en leds av en styrelse med fyra personer. Annonsförmedlama har stort intresse att följa medieutveckav lingen i landet eftersom i sitt arbete gör mediebedömningar man rekommendera kunden annonsering visst sätt, i vissa genom att

medier och vid vissa tidpunkter. Som underlag för sådana ställ-

ningstaganden behövs undersökningar reklamens effekter, konav sumentprofiler och undersökningar hur människor läser, lyssnar av och tittar olika medier. GAF har därför dels engagerat sig i MMS, Mediamätning i Skandinavien AB, där man äger 2 procent

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 143

av aktierna, dels har tillsammans med Sveriges man Reklam-

förbund och Annonsörföreningen bildat Svensk Mediakommitté.

7.5 Litteratur

Bokproduktionen i Sverige omfattar årligen mellan elva

och tolv titlar. År

tusen 1991 registrerades i Kungliga Bibliotekets databas

11 866 nya svenska böcker och broschyrer. En del utgiv-

stor av ningen är emellertid publikationer vanligtvis inte betraktas som som böcker. Statens kulturråd karakteriserar således

huvudparten

som specialskrifter inom kategorin facklitteratur saknar allsom mänt intresse och uppskattar det antal titlar faller inom allsom mänlitteraturens ram till 3 000. ca T.0.m. den 1 april 1970 hade bokbranschen dispens från kon-

kurrensbegränsningslagens förbud mot fasta priser. Det innebar att

förlagen själva bestämde detaljpriset sina boktitlar. När brutto-

prissystemet avskaffades, reglerades förhållandet mellan förlag och bokhandel i stället olika avtal. Det sista dessa, fackbokgenom av handelsavtalet från år 1980, avskaffades den l april 1992, och sedan dess råder ett avtalslöst tillstånd.

Avregleringen har inneburit att marknadskraftema sin prä-

satt

gel på bokproduktion och bokdistribution. Utbudet har likriktats

och utrymmet för udda boktitlar har minskat. Från statsmaktemas

sida har man försökt motverka sådan utveckling bl.a. det

en genom

år 1975 införda litteraturstödet. Detta kompletterades år 1981 med

ett distributionsstöd till fackbokhandeln och år 1985 med ett sortimentstöd till servicebokhandeln. Dessutom finns särskilt kreditett

stöd till bokhandeln och subventionering lågprisutgivningen

av En bok för alla.

Budgetåret 199495 uppgår statens kostnader för stöd till

utgivning av litteratur till 32 mkr. I ett avtal mellan och En staten Bok för Alla AB lämnar staten också stöd till fortsatt utgivning och

spridning av kvalitetslitteratur till lågpris med 8,2 mkr. Det

sammanlagda stödet till bokhandeln är 8 mkr. Utöver dessa stödformer lämnar staten även bidrag till den regionala biblioteksverksamheten i landet. Inom bokbranschen finns två betydelsefulla organisationer

nämligen Svenska Bokförläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen.

i

144 Massmediebranschen SOU 1994: 16

7.5.1 Svenska Bokförläggareföreningen

Svenska Bokförläggareföreningen SBF representerar den svenska bokförlagsbranschen och bevakar dess gemensamma intresset.

Föreningen förhandlar med upphovsmannaorganisationer och

branschförbund samt bevakar lagstiftningsfrågor och bedriver scr-

viceverksamhet till medlemsföretagen.

Svenska Bokförläggareföreningen för en detaljerad sa-

svarar tistik bokbranschen. Sedan år 1974 årligen tillsanom ger man med Svenska Bokhandlareföreningen ut tidskriften Svenzk mans Bokhandel innehåller omfattande branschstatistik från fårsom en

eningens medlemmar. Trots sina begränsningar några bokföring

inte medlemmar, Bra Böcker statistiken ändå :n är som t.ex. - ger bild bokbranschens utveckling. Allmänt sett kan från deta god av material boken medium håller sin ställning i förhålsägas att som lande till övriga etablerade medier. Under 1970-talet etablerades inte bara nya bokklubbar utan också antal små eller medelstora bokförlag i landet. Kvantitatvt ett dominerades marknaden dock de Bonnier-ägda förlagen m:d av Bonniers, Forum och Wahlström Widstrand som de viktiga:te

inom förläggarbranschen hörde då också

förlagen. Till de stora Esselte-koncemen med Norstedts bokförlag.

svenska förlagsvärlden under 1980-talet ganska stabil I

Den var

början 1990-talet skedde dock många förändringar. Flera sura

av och medelstora förlag bytte ägare. Numera kan man urskilja fem

stora förlagskoncemer i landet, nämligen:

Bonnierförlagen AB

AB moderbolag i Bonnier-företagens bokdiri- Bonnierförlagen är sion med dotterbolagen Albert Bonniers Förlag AB, Bokförlaget Bonnier Alba AB, Forum, Trevi, Wahlström Widstrand, Bonner

och Bonnier Utbildning AB. I koncernen ingår oclså

Lexikon AB olika bokklubbar, musikklubbar samt enheter arbetar ned som samdistribution och informationsservice.

Bokförlaget Bra Böcker AB

Företaget bl.a. för utgivning lexikon. Man har t.ex. m-

svarar av

för utgivandet Nationalencyklopedin som är ett uppslags-

svaret av verk vetenskaplig grund utarbetat initiativ av Statens Kultirråd. Företaget har också bokklubbsverksamhet. Bra Böcker är iite

medlem i Svenska Bokförläggareföreningen.

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 145

Bokförlaget Natur och Kultur

Till koncernen hör LT:s förlag AB kvalitetsinriktade som ger ut fackböcker om trädgård, lantbruk, ekonomi, skatter m.m.

Bokförlaget Rabén Sjögren AB

Rabén Sjögren ägs KF och är bl.a. av moderbolag för Bokförlaget Prisma AB samt Bokförlags AB Tiden bl.a. Lysom äger rikklubben, Samhällsklubben Radix och den historiska klubben Clio tillsammans med Bokförlaget Atlantis AB.

Liber AB

Liber AB är moderbolag i koncern med bl.a. en dotterbolagen Almqvist Wiksell Förlag AB, Liber-Hermods AB, Liber Utbildning AB, C.E. Fritzes AB, Liber Kartor AB, Liber Distribution AB, Norstedts Förlag AB och Skrivab AB. År 1993 uppköptes Liber AB av det holländska förlagshuset Wolters Kluwer.

7.5.2 Svenska

Bokhandlareföreningen

Svenska Bokhandlareföreningen bildades redan år 1893 och är en ideell branschorganisation för landets bokhandlare. Förbundet arbetar för rationella rutiner och fördelaktiga inköpsvillkor för medlemmarna och samverkar med olika branschorganisationer samt svarar för ekonomisk information, kreditgivning, utbildning och bevakar medlemmarnas intressen i övrigt. Fram till år 1978 bestod fackbokhandeln huvudsakligen helt av fristående bokhandlare. Därefter har utvecklingen präglats av samarbetskedjor och mångfilialföretag. Två storföretag kontrollerar i dag nästan 70 procent av den svenska bokförsäljningen över disk. Det är Bokia-kedjan, som bildades år 1986 och omfattar som ca 100 företag samt Konsum Stockholm Nordiska Boksom genom handelsgruppen och övriga kooperativa bokhandlare har ca 40 butiker.

7.6 Film,

videogram och fonogram

Det finns en stor mängd olika bransch- och intresseorganisationer inom film- och videoområdet. Ett antal dessa har för branschens av räkning undertecknat film- och videoavtalet, dvs. det nya finansie-

146 Massmediebranschen

ringsavtal gäller för Svenska Filminstitutets verksamhet fr.o.m. som

den 1 januari 1993 se 8.4.

både producent- och

Intresseorganisationerna representerar

distributionsledet. Bland producentema finns företag som produ-

spelfilm, reklamfilm, dokumentärfilm etc. De är samman-

cerar

branschorganisationer. Bland distributörerna åter-

slutna i olika finns sådana företag säljer eller hyr ut filmer. Dessutom finns som

inom filmbranschen också företag som äger biografer. finns branschorganisation för skiv- Inom fonogramområdet en

i Sverige Grammofonleverantörernas Förening där bolagen - samtliga stora skivbolag är medlemmar.

7.6.1 Sveriges Biografägareförbund

Sveriges Biografägareförbund är intresseorganisation för lan-

en finns för närvarande l 165 biografer i lan-

dets biografagare. Det det fördelade 350 biografägare. Flertalet biografägare är

ca

medlemmar i Sveriges Biografägareförbund. Bland medlemmarna

finns Folkets Husföreningarnas Riksorganisation arbetarrörelsen

Våra Gårdar nykterhetsrörelsen. Dessa båda

och Riksföreningen undertecknat 1993 års film- och videoavtal.

organisationer har

Säsongen 199192 visades 800 filmer de svenska biograca ferna. Svensk film svarade för 30 procent det totala utbudet ca av

antalet svenska nyproduktioner är få. Antalet biobesök vi-

trots att

nedåtgående trend. Biografema har tappat fem miljoner be-

sar en sökare tio år. En ökning kan dock noteras i antalet biobesvag sök under den senaste säsongen.

7.6.2 Sveriges Filmuthyrarförening u.p.a.

filmuthyrarförening är bransch- och intresseor- Sveriges u.p.a. en

för de drygt 20 företag i landet säljer eller hyr ut

ganisation som till biografer. Samtliga företag i branschen är medlemmar i

film

föreningen. Filmuthyrarföreningen har filmdistributör under-

som tecknat 1993 års ñlm- och videoavtal.

På filmproduktionssidan är drygt 70 procent av de filmer som svenska biografer utländska. Även på distributionssidan

visas dominerar utländska företag. De tre största distributionsföretagen, tillsammans behärskar 60 procent marknaden i Sverige, är som av japanska Matsushita, amerikanska TimeWamer och danska Eg-

mont International.

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 147

7.6.3 Sveriges Videodistributörers Förening

Sveriges Videodistributörers Förening SVF bildades år 1982 och är videodistributörernas branschorganisation i Sverige. Förutom

gemensamma branschfrågor arbetar SVF även med upphovsrättsfrågor för videogram. SVF är part i 1993 års ñlm- och videoavtal, enligt vilket den som bedriver yrkesmässig verksamhet för uthyrning eller försäljning av videogram skall erlägga vissa avgifter till

Svenska Filminstitutet. SVF består för närvarande elva medlemsav företag och organisationen omfattar spelfilmsidan 85 procent ca

av den svenska marknaden. Ett antal företag ägnar sig dis-

som tribution av pomograñsk videofilm står utanför SVF.

7.6.4 Videouthyramas Samarbetsorganisation

Videouthyramas Samarbetsorganisation VIDSAM bran-

- - är en schorganisation för näringsidkare som bedriver yrkesmässig videouthyming. Man organiserar 70 procent alla företag i landet av som hyr ut Videofilmer. Det innebär att VIDSAM har 580 medlemsca företag. VIDSAM är videobranschens parter i 1993 års filmen av och videoavtal.

7.6.5 Föreningen Sveriges Filmproducenter

Föreningen Sveriges Filmproducenter är branschorganisationen för spelfilmsproducentema i Sverige. Föreningen är part i 1993 års film- och videoavtal och flertalet företag inom branschen

är an-

slutna till föreningen.

Föreningen Sveriges Filmproducenter har tillsammans med

Sveriges Videodistributörers Förening se 7.6.3, IFPI se 7.7.1 och Grammofonleverantöremas Förening se 7.6.8 ett gemensamt

kansli. Inom kansliet produceras månadsstatistik. Man har också ett

utförligt register över Videofilmer.

7.6.6 Sveriges Film- och Videoproducenters Förening

Sveriges Film- och Videoproducenters Förening SVIP

är en sam-

manslutning av fristående företag som producerar reklam- och be-

ställningsñlm samt program för svensk och utländsk television.

Föreningens ändamål är att tillvarata medlemsföretagens gemen-

samma intressen genom utåtriktad verksamhet till allmänhet, före-

tag, organisationer och myndigheter samt verka för en hög standard inom föreningen.

148 Massmediebranschen SOU 1994: 146

SVIP har ett 50-tal medlemsföretag av landets kanske ca 400

företag. När det gäller marknadsandelar i form av omsättning så har SVIP betydligt större andel eftersom många de större fö-

en av

ingår i SVIP. Som allmänt krav gäller att medlemsföretaget

retagen

skall vara anslutet till en arbetsgivarorganisation.

filmbranschen

Övriga

7.6.7 organisationer inom

Utöver de angiva producentorganisationema finns ytterligare några organisationer producerar beställningsfilm, reklamfilm och

som

dokumentärfilm. Till dessa hör Sveriges Reklamfilmsproducenter

för företag framställer reklam- och beställningsfilm och Obesom roende Fria Filmare OFF är sammanslutning för dokusom en mentärfilmproducenter. Dessa organisationer har inte undertecknat film- och videoavtalet.

Däremot har avtalet undertecknats organisation inom vi-

av en deobranschen, Vide0Hande1ns Samarbetsorganisation VHS, som liksom VIDSAM organiserar videouthyrare främst inom s.k. men kedjeföretag, t.ex. bensinstationer.

7.6.8 Grammofonleverantörernas Förening

Grammofonleverantörernas Förening GLF är branschorganisationen för grammofonleverantörer med sammanlagt sju medlems-

företag inom såväl producent- distributionsledet. Flera företag som

medlemmar i både svenska IFPI se 7.7.1 och GLF.

är gruppen av

För dessa företag IFPI för de upphovsrättsliga frågorna, me-

svarar

dan GLF för kommersiellt inriktade frågor. GLF arbetar

svarar mer med försäljnings- och marknadsstatistik, arrangemang kring mäs-

och den årliga Grammisgalan samt uppbyggnad av ett dato-

sor riserat beställningssystem för handeln Grammo-Tex. De GLF-anslutna företagen för 90 procent av fonosvarar ca i Sverige. Bakom samtliga sju bolag ligger

gramförsäljningen fr.o.m. år 1992 multinationella ägarföretag med betydande globala

marknadsandelar inom fonogramindustrin.

samlar sedan 1960-talet in och bearbetar statistik från GLF medlemsföretagen. Statistiken innefattar redovisning av hur många fonogram sålts under månad och ackumulerad försäljning som en

jämfört med period föregående år. De olika produkterna

samma redovisas för sig. För varje produkt anges hur stort antal som var sålts under året och under den aktuella månaden samt värdet

försäljningen i kronor. Av statistiken framgår värdet av bolagens

totala försäljning. Bolagens marknadsandelar redovisas öppet.

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 149

Månadens och årets totala försäljning visas också i relation till

mot-

svarande period föregående år. Statistiken är tillgänglig för GLF-

medlemmarna. Konkurrensverket har i ett beslut i 1994 kommit fram till mars att det aktuella statistiksamarbetet är att anse som konkurrensbe-

gränsning i konkurrenslagens 1993:20 mening. Konkurrensverket anser att företagen statistiksamarbetet har möj-

genom stora

ligheter att kartellisera marknaden och begränsa priskonkurrensen.

Man har sålunda inte bifallit ansökan från GLF s.k. icke-inen om

gripandebesked enligt konkurrenslagen för den branschstatistik som föreningen svarar för. De företag som ingår i GLF är:

BMG Ariola AB

BMG Ariola AB ägs av det tyska företaget Reinhard Mohn GmbH

och ingår i den s.k. Bertelsmann-koncernen är global

som en

mediekoncem med intressen i bokförlag, TV- och radiostationer, tidningar och fonogram.

EMI Svenska AB

EMI Svenska AB ägs av Thorn EMI Svenska AB och ingår i den

multinationella Thorn EMI-koncemen skapad genom en samman-

slagning av det brittiska Electrical Musical Industries Ltd och

Thom-koncernen. EMI är världens största musikförläggare.

Polygram AM

Polygram AM ägs av Polygram BV i Nederländerna. Det internationella storbolaget Polygram sammanslutning

är en av det tyska

storbolaget Phonogram som ägs av Siemens och det holländska Polydor som ägs av Philips.

Sonet Grammofon AB

Sonet Grammofon AB var tidigare svenskägt övertogs år

men 1992 av Polygram AB och arbetar ett självständigt dotternu som bolag.

Sony Music Entertainment Sweden AB

Sony Music Entertainment Sweden AB hette tidigare CBS Records AB. Det amerikanska företaget CBS sålde för några år sedan sin fonogramdivision till Sony Corporation i Tokyo. Genom det nya japanska ägarföretaget ingår svenska Sony i internationell

en

150 Massmediebranschen SOU 1994: 146

storkoncem med betydande globala marknadsandelar inom fonogramsektorn.

Virgin Scandinavia AB

Virgin Scandinavia AB Virgin Records Ltd i Storbritannien. ägs av Företaget köptes år 1992 av Thom-EMI.

Warner Music Sweden AB

Warner Music Sweden AB Warner Music Inc., världens störägs av

fonogramkoncem ingår i den amerikanska multimedia-

sta som koncernen Time-Wamer. Time-Wamer bildades 1980-talet som motdrag till anstommingen japanska företagsuppköp i USA. ett av Time, förlags-, betal-TV- och bokklubbsföretaget, gick då samman

med Warner, förutom grammofonskivor även tillhandahöll fil-

som mer för betal-TV.

7.7 Övriga organisationer

7.7.1 Upphovsrättsliga organisationer

Genom upphovsrättslagen 1960:729 regleras upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk liksom frågor om ersättning i anslutning härtill. Det finns en rad upphovsrättsliga organisationer tillvaratar de olika parternas intressen producenter, komposi-

som törer, textförfattare, artister, musiker etc..

IFPI

IFPI Intemationel Federation of the Phonographic Industry är

- -

organisation för grammofonbolag producerar eller distri-

en som

buerar fonogram. IFPI har till huvuduppgift att både nationellt och

internationellt arbeta för ett bättre rättsligt skydd för fonogram-

framställare. Man tillvaratar också de rättigheter som den upphovsrättsliga lagstiftningen och internationella konventioner ger. IFPI är internationell organisation som grundades år 1933

en och har 620 medlemmar fördelade 64 länder. Huvudsom kontoret är beläget i Storbritannien. Svenska IFPI har gruppen av för närvarande 29 medlemsföretag och en sammanlagd andel 90 procent av marknaden.

Upphovsrättslagen innebär bl.a. att fonogramframställare har

till ersättning när deras inspelningar framförs offentligt. Från rätt

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 151

år 1960 gäller ersättningsrätten vid framförande i radio och TV

och fr.o.m. den l juli 1986 även vid annat offentligt framförande i

förvärvssyfte. Det innebär att restauranger, arbetsplatser, varuhus och diskotek skall erlägga ersättning när fonogram framförs.

IFPI förhandlar tillsammans med SAMI, artistemas och musi-

kemas organisation, med t.ex. radio- och TV-företagen om ersättningens storlek. Ersättningen delas lika mellan IFPI och SAMI. IFPI inkasserar ersättningen och fördelar producentemas del till

det grammofonbolag som är rättighetshavare till det aktuella skivmärket.

Skyddstiden för en inspelning i Sverige är numera 50 år. Detta

har betydelse för bl.a. skyddet mot otillåten kopiering. IFPI bedri-

ver också en omfattande antipiratverksamhet.

SAMI

SAMI Sveriges Artisters och Musikers Intresseorganisation är

- -

intresseorganisation för utövande artister och musiker. SAMI inkasserar och fördelar de ersättningar som enligt upphovsrättslagen tillkommer utövande konstnärer musiker, dirigenter, sångare

m.fl. vid offentligt nyttjande deras inspelade prestationer i raav

dio, TV och andra offentliga sammanhang. SAMI:s verksamhet

gäller själva det artistiska framträdandet och inte textförfattandet eller musikkomposition. SAMI vidarebefordrar ersättningama direkt till resp. artist. SAMI samarbetar också med motsvarande organisationer i andra länder och man företräder utländska intressen i Sverige. SAMI bedriver också yrkesfrämjande verksamhet inom artist- och en musikerområdet.

STIM

STIM Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå är en in-

- -

tresseorganisation för tonsättare och textförfattare. STIM har till

uppgift att med stöd av upphovsrättslagen se till att STIM-anslutna upphovsmän kompositörer, arrangörer, textförfattare och musik-

förlag får ersättning när deras verk framförs offentligt, dvs. i radio, TV, konserter, dansställen, i butiker STIM sluter också avtal osv.

med motsvarande organisationer i andra länder.

ncb

Nordisk Copyright Bureau ncb ägs av STIM och dess mot-

- svarigheter i Danmark, Finland och Norge. Man tillvaratar, med

152 Massmediebranschen SOU 1994: 146

stöd av upphovsrättslagen, upphovsmännens dvs. kompositöremas, arrangörernas och textförfattarnas rättigheter vid inspelningar,

mångfaldigande och spridning av skyddad musik och text. Skyd-

det 50 år efter upphovsrättsinnehavarens död. varar

BONUS

BONUS, Bild Ord Not Upphovsrättslig samarbetsorganisation, har till uppgift att dels uppdrag av ett antal fack- och intresseorganisationer inom upphovsrättens område förhandla om kopieringsavtal, dels inkassera, förvalta och fördela ersättningar. BONUS övervakar vidare att gällande avtal följs. Avtal finns för stora delar av undervisningsväsendet. Med staten

har avtal träffats för högskoleområdet och med kommunerna för skolorna. Avtal finns också för en del övriga utbildningsområden.

BONUS är ideell förening, i vars styrelse regeringen tillsätter en ordföranden. Resten av styrelsen tillsätts av ett representantskap i vilket varje avtalsslutande organisation är representerat.

Copyswede

Copyswede är förhandlingskartell som bildades år 1982 av tio en organisationer inom KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd tillsammans med bl.a. STIM och SAMI

med uppgift att leda medlemsorganisationemas samarbete rörande

avtalsfrågor upphovsrättens område.

7.7.2 Arbetsmarknadens organisationer

Bland arbetsmarknadens parter finns ett flertal arbetsgivarorganisationer med anknytning till massmedieområdet. På arbetstagarsidan finns i huvudsak en enda stor organisation nämligen Svenska Journalistförbundet. Försök har gjorts att samla medieföretagen i en och samma arbetsgivarorganisation detta har inte lyckats. Ett försök i denna men riktning är dock bildandet av ett nytt förbund inom SAF Förlags- och Mediaförbundet.

De olika arbetsgivarorganisationema arbetar främst med frågor

har anknytning till arbetsrätt och anställningsförhållanden. som Organisationerna är avtalsslutande part arbetsgivarsidan i förhandlingar med personalorganisationerna om löner och allmänna anställningsvillkor. Det normala är att ett medieföretag är anslutet till dels branschorganisation, dels arbetsgivarorganisation. På en en

SOU 1994: 146 Massmediebranschen 153

medieområdet finns följande organisationer med arbetsmarknadsanknytning:

Svenska Joumalistförbundet

Svenska Joumalistförbundet SJF är den största

arbetstagarorgani-

sationen bland journalister, reportrar och medieanställda. Förbundet, som grundades år 1901, har 17 000 medlemmar. ca SJF är an-

slutet till TCO. Inom SJF pågår omfattande undersökningsverk-

en

samhet. Under hösten 1994 inleddes undersökning kallad

en

Journalist 94 som är uppföljning motsvarande studie

en en som

gjordes 1989. Undersökningen omfattar 1 800

ca personer och syftar till att olika sätt spegla den svenska journalistkåren. Det

gäller t.ex. yrkeskårens sociala bakgrund, utbildning, karriärvägar

och arbetsförhållanden också journalisternas åsikter i olika men

samhällsfrågor och deras yrkesroll och yrkesetik.

Tidningarnas Arbetsgivareförening TA

TA är sedan den l januari 1994 del det större företaget med

en av

namnet Tidningsutgivarna jfr 7.2.1. TA har inom denna organisation ansvaret för frågor har med anställnings- och arbets-

som

rättsförhållanden att göra. Det finns möjlighet för enskilda företag att enbart vara anslutet till TA och inte ingå i Tidningsutgivarna

som helhet. TA står utanför SAF.

Arbetsgivareföreningen SRAO

SRAO är arbetsgivarorganisation för radio och TV med SR, SVT, Radiotjänst AB i Kiruna och Utbildningsradion medlemmar.

som

Beträffande SR omfattas alla anställda tillfälligt anställda s.k.

utom medverkande. SRAO svarar också för arbetet med de s.k. rättighetsavtalen med STIM och motsvarande organisationer. SRAO är inte medlem i SAF.

Teatrarnas Riksförbund TR -

TR är arbetsgivarorganisation för kommunalt och statligt under-

stödda teatrar, privata teatrar, länsmusiken, symfoniorkestrar I etc.

TR ingår även TV3 och Femman samt s.k. medverkande i SR radioteatern och SR:s symfoniorkester. SVT lämnade medlemskapet i TR den 1 januari 1994. TR är inte anslutet till SAF.

Massmediebranschen SOU 1994: 146

Handelns Arbetsgivarorganisation HAO

- HAO Sandrews och Svensk Filmindustri liksom TV4.

l ingår bl.a.

HAO är medlem i SAF.

Förlags- och Medieförbundet

Förlags- och Medieförbundet är en fr.0.m. den 1 januari 1993 nybildad arbetsgivarorganisation för bokförlag, tidskriftsförlag, radio- och TV-företag lokalradio och lokal-TV. Tillsammans med

Grafiska Företagen utgör Förlags- och Medieförbundet en särskild Informations- och Mediagrupp inom SAF också arbetar i nära som samverkan med SRAO.

Grafiska Företagen

Grafiska Företagen är arbetstagarorganisation som bildades den

en

Grafiska Arbetsgivarförbundet för för-

1 januari 1993 tidigare

tryckerier, bokbinderier och reproföretag. Gra-

packningsföretag, fiska Företagen ingår i SAF.

8 Offentliga organ inom mass-

medieområdet

Sammanfattning: Utredningens uppgift är bl.a. att kartlägga det behov av sektorsforskning rörande massmedier kan som finnas den offentliga sidan. Det är väsentligt för som myndigheter och offentliga är tillgången till sådana organ uppgifter som behövs för att man skall kunna göra mediepolitiska bedömningar som underlag för det politiska beslutsfattandet. I detta sammanhang har utredningen valt att betrakta den offentliga sektorn som de centrala myndigheter och ämbetsverk som antingen direkt har för massmedieområdet ansvar eller som mer indirekt har en anknytning till massmedierna. Bland myndigheter med ett direkt inom och ansvar pressetermedieområdet finns Presstödsnämnden, Radio- och TVverket och Granskningsnämnden för radio och TV. Bland övriga myndigheter kan nämnas Statens kulturråd och Styrelsen för psykologiskt försvar. Till offentliga gruppen organ, som inte är myndigheter, kan Stiftelsen Svenska Filminstitutet räknas.

8.1 Den

offentliga sektorn

Den kartläggning som utredningen genomfört angående behovet av massmedieforskning omfattar både massmediebranschen och den offentliga sektorn. Vad i sammanhang

som detta avses med

massmediebranschen har redovisats i kapitel I detta kapitel görs en motsvarande redovisning av offentliga inom massmedieorgan området. Den offentliga sektorn är ett vitt begrepp omfattar såväl som regering som riksdag och myndigheter, universitet och högskolor, kommunala och regionala organ etc. En avgränsning måste därför göras. Det är t.ex. inte rimligt att i detta sammanhang inkludera universitet och högskolor som företrädare för den offentliga sektorn. I

156 Offentliga inom massmedieområdet organ

kapitel 4 redovisas den massmedieforskning som bedrivs i statlig

regi. Det är betydande resurser som årligen används för massme-

dieforskning vid universiteten. Utredningen har emellertid inte till

uppgift kartlägga denna forskning. Sådana analyser görs årli-

att vid den nordiska dokumentationscentralen för masskommunigen

kationsforskning i Göteborg. När det gäller att bedöma behovet av sektoriell massmedieforskning har utredningen valt att inte inkludera vetenskapssamhället i den offentliga sektorn. De forskande institutionernas synpunkter på behovet av sektoriell massmedie-

forskning har i viss utsträckning i stället kunnat tillgodoses via den expertgrupp forskare biträtt utredningen i arbetet. av som

I samband med kartläggningen har utredningen valt att i första hand vända sig till ett antal myndigheter och offentliga organ med verksamhet relaterad till massmedier. Det gäller dels sådana myn-

digheter direkt har för delar av massmedieområdet, som ansvar t.ex. Presstödsnämnden, Radio- och TV-verket f.d. Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd, dels

sådana myndigheter inte huvudsakligen men ändå indirekt har

som

viss anknytning till massmedieområdet. Exempel på sådana myn-

digheter är Statens Kulturråd, Konkurrensverket och Styrelsen för

psykologiskt försvar. De myndigheter i detta sammanhang kan sägas utgöra den

som

offentliga sektorn, därför erhållit och besvarat utredning-

och som

enkät forskningsbehovet, sett från sina resp. utgångspunk-

ens om

ter, redovisas i bilaga

8.2 Myndigheter för och etermedier

press

Riksdagen har beslutat myndighetsorganisation radio-

om en ny

och TV-området fr.o.m. den 1 juli 1994 prop. 1993942160. Två

myndigheter ersatte då de tidigare myndigheterna Radionya nämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för

lokalradiotillstånd. De nya myndigheterna är Radio- och TV-

verket Granskningsnämnden för Radio och TV. Enligt riksresp.

dagsbeslutet har Radio- och TV-verket bl.a. fått till uppgift att följa

utvecklingen radio- och TV-sändningar till allmänheten. I denav

na uppgift ingår att utföra vissa utredningsuppgifter samt att svara

för statistik inom etermedieområdet.

SOU 1994: 146 Offentliga organ inom massmedieområdet 157

8.2.1 Radio- och TV-verket

Radio- och TV-verket bildades den l juli 1994. Till det verket nya fördes då, med vissa undantag, ärenden tidigare handlades som av Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotill-

stånd. Tidigare granskade Närradionämnden frågor reklam

om

och närradioföreningarnas programinnehåll. På motsvarande sätt

hade Kabelnämnden ansvar för granskningsärenden reklam i om

kabel- och satellitsändningar. Dessa ärenden fördes, i samband med omorganisationen, till den Granskningsnämnden för

nya radio och TV. Allmänt sett är Radio- och TV-verkets uppgift för fråatt svara

gor om tillstånd, sändningsvillkor, registrering och avgifter

samt att

följa utvecklingen radio- och TV-området. Radio- och TV-verket har tillsyn över kabel-TV och satellitsändningar till allmänheten

enligt kabellagen och satellitlagen. Man skall bl.a. förordna lokala TV-stationer och följa utvecklingen kabel- och satellit-TV-området både i Sverige och utomlands. Radio- och TV-verket har också uppgifter enligt lagen 1992:

72 om koncessionsavgift televisionens område. Inom verket pågår för närvarande upprättandet av ett register, påbörjades

som

av Kabelnämnden, över satellitprogramföretag och satellitentrepre-

nörer.

Radio- och TV-verket skall pröva frågor närradio och ha

om

tillsyn över närradioverksamheten. Verket prövar frågor till-

om stånd att sända närradio och återkallelse tillstånd, fastställer av

sändningstider och beslutar om förelägganden. Verket handlägger

även ärenden om avgifter för närradio. Styrelsen för lokalradiotillstånd inrättades den l april 1993 med

uppgift att pröva frågor om tillstånd att sända lokalradio enligt lokalradiolagen och om avgift för sådana tillstånd. Styrelsen övergick den 1 juli 1994 i det nybildade Radio- och TV-verket.

Radio- och TV-verket kan återkalla lokalradiotillstånd. Det gäl-

ler t.ex. om tillståndsinnehavaren inte inlett sändningarna inom

sex månader efter tillståndstidens början. Den innehar tillstånd som att sända lokalradio är skyldig att lämna uppgift sitt aktieinnehav i om

företag som sänder lokalradio. Skälet till detta är att ingen till-

ståndsinnehavare, vare sig direkt eller indirekt, får ha än tillmer ett stånd. Beslut som meddelats Radio- och TV-verket får i vissa fall av överklagas till Kammarrätten.

158 Offentliga inom massmedieområdet organ

8.2.2 Granskningsnämnden för radio och TV

Granskningsnämnden för radio och TV bildades den 1 juli 1994 och övertog då den tidigare Radionämndens arbetsuppgifter, Till Granskningsnämnden fördes då granskningsärenden om reklam

tidigare handlades Närradionämnden resp. Kabelnämnden. som av arbetsuppgift för Granskningsnämnden är att följa innehål- En ny let i utländska satellitsändningar.

Granskningsnämnden övervakar granskning i efterhand

genom programföretag sänder med tillstånd enligt att ett som program radiolagen 5 § följer bestämmelserna i radiolagen och de avtal

mellan regeringen och programföretagen som för närvarande gäl-

ler för Sveriges Television, Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio och TV4. Vid brott bestämmelserna i radiolagen eller avtalet skall det mot

berörda programföretaget på lämpligt sätt tillkännage Granskningsnämndens beslut i sina sändningar. Om programföretaget

bryter bestämmelserna i radiolagen eller avtalet med staten kan mot

Granskningsnämnden föreskriva att företaget skall följa bestämmelserna. Granskningsnämnden skall också granska om lokalra-

dion följer reglerna sändningarnas innehåll. om Granskningsnämnden kan förelägga den som bryter mot re-

klamregler eller bestämmelserna om nätinnehavares skyldigheter carry-regeln alltid i kabelnäten sända SVT:s och must om att

TV4:s program att följa bestämmelserna. Granskningsnämnden

kan också förelägga ett satellitföretag att följa bestämmelser an-

gående programregler, programverksamhet eller regler om spons-

ring och reklam.

Granskningsnämnden arbetar för närvarande med undersök-

ningar huruvida Sveriges Television uppfyller sina avtalsförplikav

telser beträffande mångsidighet, kvalitet och förnyelse av programutbudet. En pågående granskning gäller hur TV4 upp-

annan

fyller sina avtalsförpliktelser när det gäller utbud svenska språket och svenska upphovsmän, nyhetsverksamhet och visst mi-

av nimiantal timmar vecka för nyheter samt barnprogram. per

8.2.3 Presstödsnämnden

På område finns Presstödsnämnden har att fördela pressens som

det statliga stödet till dagspressen enligt presstödsförordningen 1990:524. Sedan den l juli 1990 finns tre olika stödformer. Driftsstöd får lämnas till dagstidningar har låg hushållstäck-

som

ning andratidningar utgivningsorten. Utvecklingsstöd inriktas

#4

Offentliga organ inom massmedieområdet 159

dagstidningar med ekonomi för att stimulera strukturratiosvag naliseringar i förpressledet och tryckeriledet. Distributionsstöd lämnas till dagstidningar samordnar sin distribution med nåsom gon eller några andra tidningar. Under år 1992 beviljades sammanlagt 76 dagstidningar driftsstäd med totalt 421,7 mkr. Anslaget har för 199495 sänkts till 410,7 mkr. Sänkningen motiveras det ansträngda statsfinansiella av läget som framtvingat effektiviseringar och rationaliseringar inom olika sektorer av samhället. Utvecklingsstödet infördes den l juli 1990 och ersatte då de tidigare stödformerna utvecklingsbidrag och samverkansbidrag. Under budgetåret 199293 beviljades 15 tidningsföretag utvecklingsstöd med sammanlagt 20 mkr. Denna stödform avvecklades den 1 juli 1994. Beträffande distributionsstödet till dagspressen betalade pressstödsnämnden under budgetåret 199293 ut sammanlagt 72,6 mkr för totalt 969 miljoner samdistribuerade tidningsexemplar. Stödets omfattning är oförändrat under budgetåret 199495. Presstödsnämnden har under år 1993 genomfört studie en av utvecklingsstödets effekter på dagstidningar. Presstödsnämnden har också uppdragit Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet att kartlägga ägandet inom dagstidningar och etermedia. En studie äger vad av vem som

i svenska massmedier av professor Stig Hadenius m.fl. publicera-

des i juni 1994.

8.3 Andra

myndigheter

8.3.1 Statens kulturråd

Statens kulturråd är central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Kulturrådet skall följa utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genomförandet av denna. Kulturrådet handlägger ärenden statliga bidrag för kulturell om verksamhet och andra statliga åtgärder rör teater, dans, musik, som konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan myndighet. Genom ett särskilt anslag i statsbudgeten har riksdagen för budgetåret 199495 avsatt drygt 37 mkr till forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medel från detta anslag utgår till

160 Offentliga inom massmedieområdet organ

bl.a. utvecklingsarbete inom kultursektom. För olika projekt inom Statens kulturråds ansvarsområde disponerar kulturrådet 2,2 mkr. Kulturrådet följer utvecklingen kulturvanor i befolkningen av och i olika befolkningsgrupper i projektet Kulturbarometern tidigare ett samarbetsprojekt mellan Kulturrådet och Sverisom var

Radios avdelning för Publik- och Programforskning. Samarbe-

ges med PUB upphörde den 1 juli 1993 då PUB lades ner. Utgivtet ningen byggda intervjuer gjorda PUB före av rapporter, av

nedläggningen, fortsätter och under budgetåret 199394 färdig-

ställdes dels Kulturbarometern i detalj: Tema Musik, dels Småbar-

kultur- och mediebarometer. Ytterligare rapporter på det

nens tidigare insamlade materialet planeras. Kulturrådet arbetar för närvarande för fortsättning av projeken

Kulturbarometern i andra organisatoriska former men under

tet likvärdiga betingelser och med bibehållen kvalitet undersökningarna. Förfrågan möjligheter till samarbete med Kulturrådet om och begäran kostnadsförslag för två Kulturbarometrar avseen om

ende budgetåret 199495 har överlämnats till några olika under-

sökningsinstitut.

8.3.2 Statens biografbyrå

Statens biografbyrå för granskning och kontroll av filmer

ansvarar

och videogram är avsedda för offentlig visning. Biografbyrån

som

är också tillsynsmyndighet för videogrammarknaden.

Målet för verksamheten är att minska förekomsten av rörliga bilder kan verka förråande eller vålla bam och ungdom psysom

kisk skada. Byråns granskning skall dels leda till att offentlig vis-

ning filmer med förråande innehåll förbjuds, dels att barn och av ungdom inte får tillträde till filmer kan vålla psykisk skada. som

Syftet med tillsynen över videogrammarknaden är att hindra att vi-

deogram med olaga våldsskildring säljs eller hyrs ut.

Biografbyråns verksamhet bekostas med avgifter vilka för bud-

getåret 199495 beräknas uppgå till 6,5 mkr.

8.3.3 Styrelsen för psykologiskt försvar

Styrelsen för psykologiskt försvar SPF är en beredskapsmyndighet under Försvarsdepartementet med ansvar för landets psykologiska försvar. I uppgifterna under fredstid ingår bl.a. att bedriva och initiera forskning inom det psykologiska försvarets område.

SPF disponerar forskningssektion med en rörlig budget som en

Offentliga organ inom massmedieområdet 161

uppgår till drygt l mkr. SPF bedriver sin forskning inom tre hu-

vudsakliga områden:

opinionsforskning,

-

störnings- eller krisforskning hur myndigheter, medier och

medborgare reagerar när samhället utsätts för oönskade störningar och kriser t.ex. Tjemobylnedfallet över Sverige 1986,

påverkans- och propagandaforskning t.ex. hur medierna för-

håller sig till det material som finns till handa.

De olika delfälten i SPF:s forskningsprogram är integrerade

med varandra. Medierna och journalisterna har en mycket fram-

trädande roll i den forskningsverksamhet som SPF för.

svarar

Forskningsprofilen framgår bl.a. av de rapporter och meddelanden som SPF årligen publicerar och där mediefrågoma intar en fram-

trädande plats.

8.3.4 Konsumentverket

Konsumentverket har bl.a. till uppgift att följa reklamens ut-

veckling och se till att företagens marknadsföring håller sig inom

givna lagar. En annan viktig uppgift för Konsumentverket är att belysa den pågående utvecklingen, att öka kunskapen och skapa medvetenhet om reklamens metoder att påverka konsumenterna. Konsumentverket har låtit genomföra undersökning all-

en av

mänhetens inställning till TV-reklam och en undersökning av musikens roll i TV-reklamen. För närvarande pågår projekt inom

verkets ram av ungdomars tolkning av reklamen och en granskning av internationell forskning om barn och TV-reklam.

8.4 Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Den 1 januari 1993 trädde det nya finansieringsavtalet för Stif-

telsen Svenska Filminstitutet i kraft prop. 199293:l0. Avtalet, som träffades mellan staten, film- och videobranschen samt TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB nuvarande TV4 AB, reglerar dels hur Filminstitutets stöd till svensk

filmproduktion skall utformas, dels hur parterna skall finansiera

denna verksamhet.

Totalt sett beräknas det nya filmavtalet, som är femårigt, generera ca 180 mkr per år till Filminstitutet. Av finansieringen bidrar

staten med sammanlagt 61,5 mkr. Filmbranschen bidrar med den

162 Ojfentliga inom massmedieområdet organ

s.k. biografavgiften på 10 procent av biobiljettpriset vilket motsvasammanlagt 75 mkr. För videobranschen utgår avgifter för

rar

köp- resp. hyrvideo vilket genererar totalt 25 mkr. Därtill kommer

att Sveriges Television AB bidrar med 15 mkr och TV4 AB med 5 mkr.

De medel som på detta sätt tillförs Filminstitutet genom det nya avtalet fördelas till fyra ändamål enligt följande:

Fyra procent skall användas för stöd till biograf- och videoverk- samhet mindre och medelstora orter. Tre procent skall användas för stöd till samarbete mellan åena sidan ñlm- och videobranschen samt å andra sidan SVT och TV4.

Styrelsen skall avsätta ett belopp för Filminstitutets interna-

tionella samarbete.

De medel som kvarstår sedan de angivna kostnaderna samt kost-

naderna för Filminstitutet täckts skall användas för stöd till

svensk filmproduktion genom s.k. produktionsstöd.

En särskild kommitté med namnet Film- och videobranschens

samarbetskommitté har bildats i anslutning till att det i film- och vi-

deoavtalet avsätts tre procent i stöd till samarbete mellan ñlm- och

videobranschen och TV-företagen avtalet 18 §. Stödet skall användas för bl.a. spridning av värdefulla videogram och filmen utbildning och forskning, åtgärder mot olovlig hantering av film

samt aktiviteter för att öka allmänhetens intresse för film ialla

spridningsformer. Kommittén disponerar årligen ca 5,5 mkr. Under arbetet med ett nytt filmavtal aktualiserades frågan om

Filminstitutets juridiska status. Filminstitutet bildades år 1963 genom ett avtal mellan staten och filmbranschen. Vid en närmare

granskning inom regeringskansliet framkom att Filminstitutet i egentlig mening inte var att betrakta som en stiftelse utan snarare som ett konsortium sådant slag som rättsligt sett är ett enkelt

av

bolag. Med anledning härav har de avtalsslutande parterna i film-

avtalet dvs. staten, filmbranschen, videobranschen, SVT och TV4 träffat en överenskommelse om att fr.o.m. den 1 januari 1993 bilda Stiftelsen Svenska Filminstitutet.

Stiftelsens syfte är att främja värdefull svensk filmprodukiion, spridning och visning av värdefull film och bevarandet av fiÖmer

och material film- och kulturhistoriskt intresse samt att verka för av internationellt samarbete i dessa avseenden. Stiftelsens angelägenheter handhas styrelse med fem till sju ledamöter som Itses av en av regeringen. Styrelsen biträds av en verkställande direktör.

Offentliga organ inom massmedieområdet 163

Vid Filminstitutet finns 130 anställda, och verksamheten finansi-

eras genom de medel som inkommer till följd 1993 års film-

av och videoavtal. Den ñlmkulturella verksamheten finansieras vid sidan om avtalet direkt av staten. Med ñlmkulturell verksamhet avses t.ex. arkivverksamhet, publikationer och information, verksamhet

riktad till barn och ungdom samt främjande spridning och vis-

av

ning av värdefull film. Sammanlagt utgår 61 mkr för dessa ändamål under budgetåret 199495.

Avdelningen för teknisk information vid Filminstitutet samarbe-

tar med NORDICOM-Sverige vid Göteborgs universitet, främst vid sammanställningar av statistik. Dessutom förekommer samarbete med Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Sedan april 1993 är avdelningen också administrativ bas för

MEDIA Desk Sweden och har nationell representant i EU:s en

MEDIA 95-program.

9 Behovet FoD

av - forskning och

dokumentation

Sammanfattning: Utredningen har kartlagt behovet av FoD forskning och dokumentation inom massmedieområdet. Det har skett utifrån mediebranschens och den offentliga sektorns utgångspunkter. För ändamålet har en enkät tillställts organisationer, medieföretag, offentliga organ och företrädare för reklam- och annonsmarknaden. 66 procent de tillfrågade av besvarade enkäten Kartläggningen visar att det inom branschen och den offentliga sidan bedrivs en massmedieforskning och en undersökningsverksamhet av betydenhet. Omfattande uppdrag läggs ut universitet, fristående institut och marknadsundersökningsföretag. De sammanlagda ekonomiska resurserna för branschens och myndigheternas forskning uppgår till betydande belopp. Ett entydigt resultat från kartläggningen majoritet är att en av de svarande anser att det inom massmedieområdet föreligger ett stort behov av forskning och undersökningsverksamhet. Man framhåller också behovet dokumentation, dvs. inav samling av statistik och data, inom medieområdet. FoD-verksamheten bedöms uppenbarligen som mycket angelägen av företrädare för massmediebranschen och den offentliga sektorn. I första hand prioriteras FoD-verksamhet rör etennesom diema och dagspressen. När det gäller forskningsområden prioriteras effektundersökningar olika slag också av men forskning kring innehåll, påverkan, mediekonsumtion, barns och ungdomars medievanor mycket angeläget. Åtanses vara skilliga av de svarande efterlyser också ytterligare forskning kring den medietekniska utvecklingen och metoder för intermediära studier.

166 Behovet FoD forskning och dokumentation av -

9.1 Urval, enkät och svarsfrekvens

Utredningen har haft till uppgift att kartlägga behovet av FoD rörande massmedier från massmediebranschens och den offentliga sektorns utgångspunkter. Med anledning härav har i kapitlen 7 och 8 redovisats vad som anses utgöra massmediebranschen och den offentliga sektorn, dvs intresseorganisationer, enskilda företag och offentliga organ med massmedieanknytning. Sverige är i många avseenden ett unikt land med hänsyn till den stora förekomsten bransch- och intresseorganisationer. Massav mediebranschen utgör i detta sammanhang inget undantag. Sammanlagt ñnns ett 40-tal organisationer som olika sätt företräder och tillvaratar sina medlemmars intressen. För att kunna göra bedömning av branschens behov av FoDen verksamhet det naturligt för utredningen att vända sig till branvar schens företrädare dess egna organisationer. Den frågeengenom kät ligger till grund för utredningens kartläggning distribuesom rades därför till så gott som samtliga bransch- och intresseorganisationer inom medieområdet. Orsaken till att enkäten sändes till organisationerna en bedömning att utredningen därigenom kunvar de få allsidig och heltäckande bild av branschens behov av FoD. en När utredningen i fortsättningen behandlar branschens egna organisationer, oavsett deras olika uppgifter och storlek, används beintresseorganisationer. I denna har då också inklugreppet grupp derats vissa upphovsrättsliga organisationer samt de organisationer arbetsmarknaden har anknytning till massmedieområdet. som Man kan fråga sig om branschens egna organisationer är representativa för den samlade branschens uppfattning i de frågor som utredningen haft att ta ställning till. Att branschens organisationer företräder sina medlemmar och deras intressen råder det inget tvivel Att de olika intresseorganisationema också har för utredom. ningen relevanta synpunkter behovet FoD är ställt utom allt av tvivel. Men ändå kan kartläggning enbart utgick från inen som tresseorganisationernas bedömningar bli otillräcklig. Enkäten har därför även gått ut till vissa enskilda medieföretag. En speciell svårighet gällde TV-området, där det för närvarande saknas intresseorganisationer. Detta sammanhänger med Sveriges Televisions tidigare monopolställning och att konkurrerande och kommersiella TV-företag är företeelse i landet. Ett visst aren ny bete pågår för närvarande med syfte att skapa intresseorganisaen tion för de kommersiella TV-bolagen, men detta har ännu inte resulterat i någon organisation bildats. Av denna anledning att ny

Behovet F0D -forskning och dokumentation 167 av

måste utredningen, för att kunna kartlägga TV-områdets behov av F0D, inhämta uppgifter direkt från enskilda företag. Ett annat problem sammanhänger med branschens struktur. På vissa områden t.ex. film- och videoområdet finns ett flertal ganska små men betydelsefulla intresseorganisationer. På andra områ-

den t.ex. dagstidningsmarknaden finns en enda intresseorganisa-

tion Tidningsutgivama där i stort sett samtliga dagstidningar är medlemmar och där organisationen har betydande storlek och en en stark ställning inom branschen. Utan tvekan förhåller det sig så

att skilda intresseorganisationer har olika tyngd, vilket naturligtvis påverkar kartläggningen. Beroende på att många enskilda företag i sig har mycket

en

stark ställning valde utredningen i vissa fall att sända enkäten till såväl berört branschorgan till några företag anslutna till

som samma intresseorganisation. Ett exempel detta är dagstidnings-

marknaden där, förutom till Tidningsutgivama, enkäten också sän-

des till storstadstidningama.

Förutom till intresseorganisationema har utredningen alltså,

av ovan redovisade skäl, även vänt sig direkt till enskilda massmedie-

företag. I denna grupp, som benämns medierna, inkluderas några bildbyråer, företag inom radio- och TV-området, bokförlag, företrädare för den privata lokalradion samt enskilda tidningsföretag. Utredningen har gjort ett urval ett 40-tal enskilda företag bland medierna. Denna grupp blir därför antalsmässigt lika stor

som gruppen intresseorganisationer. Av praktiska och utredningstek-

niska skäl har det inte varit möjligt att sända frågeformuläret till

samtliga massmedieföretag i landet. Det finns heller ingenting som tyder att en större population, med exempelvis fler tidningar, skulle givit en annan bild än den som kan redovisas i kartläggningen. Med det urval av medier som gjorts och genom att tillfråga

i stort sett alla berörda intresseorganisationer gör utredningen den

bedömningen att resultaten av enkätundersökningen mycket väl kan ligga till grund för en beskrivning av den samlade massmedie-

branschens uppfattning om behovet av FOD. Ett mediebranschen näraliggande område utgör reklam- och annonsmarknaden i fortsättningen enbart benämnd reklambran-

schen. Inom denna sektor finns intresseorganisationer som före-

träder annonsörer, reklambyråer, annonsförmedlare, utställare etc. Reklammarknaden kan i många avseenden sägas vara en del av mediebranschen. Inom reklamsektorn pågår ett intensivt arbete

med att utveckla metoder för mätning av reklamens effektivitet.

Reklammarknadens parter är olika sätt involverade i pågående massmedieforskning. Det var därför naturligt att även organisatio-

168 Behovet av FoD forskning och dokumentation -

ner och företag inom denna sektor gavs tillfälle att avge synpunkter om behovet av FoD. Av denna anledning valde utredningen att distribuera frågeformuläret till ett tiotal organisationer och företag inom reklambranschen. Utredningen skall också beakta den offentliga sektorns behov av FoD om massmedier. Den offentliga sektorn är, som framgår av kapitel ett vitt begrepp som omfattar såväl regering och riksdag som myndigheter, kommunala och regionala organ etc. Till den offentliga sektorn har i detta sammanhang förts de olika myndigheter och andra offentliga organ i fortsättningen används enbart benämningen myndigheter som har ett visst ansvar för massmediefrågor. Det gäller t.ex. massmediemyndigheter som Pressstödsnämnden och Radio-TV-verket. Till gruppen har också förts andra myndigheter indirekt har anknytning till medieområdet. som mer Exempel sådana är Konkurrensverket och Styrelsen för psykoförsvar. också logiskt I denna grupp ingår Stiftelsen Svenska Filminstitutet inte är myndighet. Enkäten distribuerades till som en sammanlagt ett 20-tal myndigheter och offentliga organ. Förutom de angiva fyra huvudgruppema har enkäter även sänts till marknadsinformationsföretag, branschanknutna publik- och proramundersökningsföretag samt till några företag inom telekommunikationsområdet. Totalt innebär det att enkäten gick ut till 123 intresseorganisationer, myndigheter och enskilda företag. Enkäten bestod av 14 huvudfrågor med många fasta svarsalternativ. Enkätens utformning redovisas i bilaga Det är en inte helt enkel uppgift att konstruera en enkät som skulle kunna besvaras av de vitt skilda intressenter som utgör massmediebranschens och den offentliga sektorns aktörer. I de fall där en fråga uppfattades som mindre relevant för den egna verksamheten gavs därför möjligheten att lämna frågan obesvarad. Generellt sett har besvarandet av enkäten inte vållat några större problem. De fasta svarsalternativen var relativt enkla. När det gällde s.k. öppna frågor har en betydande del av de svarande använt sig av denna möjlighet. Dessutom har bilagor och utförligare kommentarer med synpunkter i många fall vidarebefordrats till utredningen. Detta gör sammantaget att enkätmaterialet kan bedömas som ett utomordentligt värdefullt underlag för utredningens kartläggning och ställningstaganden. Det finns metodproblem med en enkät av det slag som utredningen valt att arbeta med. Ett sådant problem är att svaren kan sägas ha olika tyngd beroende Ett enkätsvar från vem som svarar. t.ex. Sveriges Television är naturligtvis inte direkt jämförbart med motsvarande enkätsvar från mycket liten intresseorganisation en

Behovet av FoD -forskning och dokumentation 169

inom exempelvis videobranschen. Det betyder enkätsvaren att

egentligen borde ges olika vikt vilket andra skäl är svårt att göra.

av De kvantitativa resultat presenteras måste därför tolkas med som

viss försiktighet. Det är trender och inte absoluta tal eller indexvärden som är det väsentliga.

Ett annat problem är att de svarande generellt utifrån sett svarar sina egna intressen. Enkätsvaren och all övrig information som

kommit utredningen till del är givetvis uttryck för de svarandes synpunkter. Men syftet med kartläggningen har också varit in-

att

hämta de enskilda företagens, myndigheternas och intresseorganisationemas uppfattningar behovet FoD inom medieområdet.

om av

Den enkät som utredningen genomfört är inte vetenskaplig

en un-

dersökning utan snarare ett sätt att systematiskt insamla och jäm-

föra olika typer av information. Av 123 distribuerade enkäter erhölls från 81 vilket svar motsva-

rar en svarsfrekvens på 66 procent. Denna svarsfrekvens är statis-

tiskt sett tillfredsställande. Av de svarande har angivit de inte sex att

berörs av enkätens frågeställningar. Dessa borde kanske därför

från början inte ingått i urvalet. Det gäller framför allt några intres-

seorganisationer med upphovsrättslig inriktning. Av tabell 9.1 framgår hur Svarsfrekvensen ser ut för de olika

grupperna.

Tabell 9.1 Antal på enkät forskningsbehov svar om

Grupp Inkomna Antal utsända

gruppen

resp. reklambranschen. Bland intresseorganisationema är svarsfrekvensen lägre. Det sammanhänger med att det inom denna

grupp

finns dels många små organisationer, dels organisationer bara

som

indirekt har anknytning till massmediebranschen. Ett sådant

exem-

pel är Folkets Husföreningamas Riksorganisation, i egenskap

som

i

170 Behovet FoD -forskning och dokumentation av

undertecknare 1993 års filmavtal, hänförts till gruppen intresav av

seorganisationer och därför erhållit en enkät.

Svarsfrekvensen kan, tidigare framhållits, inte bara mätas i som

andelen inkomna svar. Det är från utredningens utgångspunkt

minst lika viktigt vilka intressenter svarat. I bilaga 2 redovisas som förteckning över samtliga medier, organisationer, myndigheter en och företag besvarat enkäten. Listan vid handen att alla som ger

och betydelsefulla intressenter inom massmediebranschen be-

stora enkäten. Med hänsyn härtill kan resultaten utan tvekan ligga svarat till grund för bedömning branschens och den offentliga seken av torns behov av FoD.

9.2 Forskning och undersökningar

9.2.1 Olika former för engagemang

Branschen är i betydande omfattning engagerad i forskning och undersökningsverksamhet inom medieområdet. Det gäller både

uppdrag till universitet och högskolor också till marknadsunmen dersökningsföretag och fristående institut. Även inom den egna

organisationen eller företaget förekommer omfattande verk-

en samhet av detta slag.

I den frågeenkät riktades till branschens företrädare och

som företrädarna för den offentliga sektorn fick samtliga ange om man

engagerad i någon form forskning ocheller undersöknings-

är av verksamhet under de senaste året. Resultatet redovisas i figur 9.1.

Sammanlagt 70 procent att de något sätt är engagerade

anger

i forskning ocheller undersökningsverksamhet inom medieområ-

det. Väsentliga skillnader föreligger dock mellan de olika grupperenskilda medieföretag 22 27 de bedriver så-

na. Av svarar av att dan verksamhet. Motsvarande siffra för reklambranschen är 8 av

9. Att medier och reklamföretag uppvisar höga värden beror på

de är i behov kunskap och information om hur läsare, att stort av

tittare och lyssnare den produkt som företaget tillhan-

reagerar dahåller.

Intresseorganisationerna medverkar inte alls i omfatt-

samma

ning i forsknings- och undersökningsverksamheten. Detta beror sannolikt att för många organisationer är branschintresset det

dominerande. Det är också företrädesvis de större intresseorganisationerna har ekonomiska möjligheter, genom egna insatser som

eller uppdrag utanför den organisationen, att bedriva forsk-

egna nings- och utvecklingsarbete.

Behovet av FoD -forskning och dokumentation 171

Figur 9.1 Har Ni under det senaste året varit engagerad i någon form av forskning eller undersökningsverksamhet inom medieområdet antal för nej svar resp.

I Ja

N . 20 .

15 .

10 -

5 -

0 1 nu u Intresse- Myndigheter Reklamorganisationer branschen

Inom den offentliga sektorn medverkar 12 18 myndigheter

av

i forskning eller undersökningar något slag. Man skall då beak-

av

ta att de myndigheter tillfrågats normalt sett inte har till

som upp-

gift att utföra forskning, så t.ex. fallet är med universitet och

som

högskolor. Att 23 av de tillfrågade myndigheterna ändå medverkar i dessa aktiviteter betyder inom den offentliga sektorn

att man bedömt forsknings- och utredningsarbetet inom massmedieområdet som mycket angeläget för sin verksamhet. Man kan fråga sig vilket sätt engagemanget äger I diarum.

gram 9.2 redovisas hur samtliga tillfrågade besvarat enkätfråga

en om detta.

Enkäten visar att forskning och undersökningsverksamhet ofta sker inom den organisationenföretaget eller uppdrag

egna genom

till dotterbolag vilket är fallet för 35 procent samtliga tillfrå-

av gade. Uppdrag till universitet och högskolor 18 procent, forsk-

ningsinstitut 5 procent eller marknadsundersökningsföretag 25

procent är de dominerande sätten för branschen och den offentliga sektorn att få forskning och undersökningar utförda externt. I

mer än hälften av alla fall anlitas således utomstående forsknings-

institutioner. Utländska uppdrag förekommer endast i begränsad

omfattning 5 procent.

172 Behovet F0D -forskning och dokumentation av

Figur 9.2 På vilket sätt har Ert engagemang i forskning och undersökningsverksamhet inom medieområdet ägt rum annan

Utomlands 5% Annat sätt 12%

Undersökningsföretag 25 %

Egna organisationen 29%

Forskningsinstitut 5%

Universitethögskola 18% Dotterbolag 6%

Det finns intressanta skillnader mellan olika grupper och deras förhållningssätt till forskning och undersökningsverksamhet. För

medierna är marknadsundersökningsföretag den helt dominerande

Exempel sådana undersökningar är bl.a. de studier av gruppen.

antalet tidningsläsare många tidningsföretag använder sig av i

som sin marknadsföring vid sidan tillgänglig statistik om upplaga av och hushållstäckning.

Den offentliga sektorn uppvisar här en något annorlunda bild. För de tillfrågade myndigheterna är undersökningar inom den organisationen uppdrag till universitet och högskolor de

egna resp. vanligaste sätten att få massmedieforskning utförd. Intresse-

organisationema har profil liknar myndighetssidan. I

en som mer tabell 9.2 redovisas utförligare de olika engagemang i gruppemas

forskning och undersökningsverksamhet och det sätt på vilket

forskningen ägt rum.

Behovet FoD -forskning och dokumentation av

Allmänt sett kan konstateras att det inom mediebranschen och

den offentliga sektorn bedrivs massmedieforskning och

en en un-

dersökningsverksamhet av betydande omfattning. Uppdragen sker i första hand till den organisationen eller till dotterbolag. Av

egna

stor omfattning är också de uppdrag som läggs ut olika marknadsundersökningsföretag resp. universitet och högskolor.

9.2.2 Finansiering

Ett annat mått massmedieforskningens omfattning är de eko-

nomiska under det senaste året använts för forskning resurser som

och undersökningar inom medieområdet. Utredningen har i enkäten ställt en fråga om denna verksamhets finansiering Ungefär hälften av de svarande 42 har lämnat uppgifter till utredningen. Några har valt att inte besvara frågan, del har angivit att uppgif-

en

terna är konfidentiella. Dessutom finns 24 st inte

en grupp som

är engagerade i forskning och undersökningsverksamhet och

som

därför inte heller bidrar ekonomiskt med medel till forskningen.

Hos den grupp 42 svarande lämnat uppgifter till utredsom

ningen redovisas sammanlagt drygt 120 mkr avsedda

som resurser

för forskning och undersökningsverksamhet. 35 detta

procent av belopp går att hänföra till medier och 22 gruppen procent avser reklambranschen.

174 Behovet FOD -forskning och dokumentation av

Det finns flera problem med uppgifterna rörande finansieringen. En komplikation är att samtliga tillfrågade inte besvarat

den fråga ställts. Sammanlagt 15 av de tillfrågade valde att ansom tingen lämna frågan obesvarad eller angav att ifrågavarande upp-

gifter är konfidentiella.

Ytterligare svårighet med siffennaterialet är att olika organi-

en sationer och företag kan ha tolkat begreppet undersökningsverssamhet skilda sätt. Det finns risk att man i en del fall inkludeen

satsningar för utvecklingsarbete i avsedda för forsk-

rat resurser ning, i andra fall har inte redovisat kostnaderna det sättet. man anledning har utredningen valt att här inte redovisa det Av denna

de olika företagen och organisationerna lämna i

siffermaterial som sina enkätsvar.

Uppgifterna vilka ekonomiska resurser som används för

om

forskning och undersökningsverksamhet kan dock ställas mot en-

vilket sätt forskningen utförs. En sådan beräkning kätsvaren om görs i figur 9.3.

9.3 Ekonomiska för forskning och undersök- Figur resurser ningsverksamhet fördelade på olika typer aktivitet proav cent

Utomlands 1% Annat Sätt 7%

Undersökningsföretag 20%

Forskningsinstitut l7ø e

Universitethögskola 8%

Egna organisationen 56% Dotterbolag 7%

från uppgivna ekonomiska framstår Med utgångspunkt resurser forskning och undersökningar inom den egna organisationen sm i särklass betydelsefulla aktiviteten. Ca 55 procent av alla

den mest

Behovet FoD -forskning och dokumentation 175

av

tillgängliga resurser satsas denna typ aktivitet. Därefter i be-

av

tydelse kommer undersökningsföretag olika slag för

av som svarar ca 20 procent av de uppgivna kostnaderna. Även dessa siffror

måste naturligtvis tolkas med försiktighet. Det inte

stor är de en-

skilda beloppen eller procenttalen i sig är intressanta.

som Det vik-

tiga är snarast tendensen pekar forskning inom den

som att egna organisationens alternativt i form uppdrag till underram, av

sökningsinstitut, är den vanligast förekommande typen aktivitet

av

när det gäller forskning och undersökningar medieområdet. Tidigare har konstaterats att den massmedieforskning bran-

som

schen och den offentliga sektorn utför är betydenhet. Detta

av styrks av underlaget beträffande de ekonomiska resurserna.

9.3 Angelägenhetsgrad

Det var naturligt för utredningen också försöka få att en uppfatt-

ning av hur angeläget de olika intressentema ansåg behovet

vara av

FoD-verksamhet inom medieområdet. I begreppet forskning ingår i detta sammanhang också undersökningar olika slag. Med do-

av

kumentation avses kontinuerlig insamling och sammanställning

av mediestatistik och andra uppgifter medierna. Varje organisaom

tion och företag har besvarat denna fråga med utgångspunkt från sin verksamhet och angivit en angelägenhetsgrad skala från

en

mycket angeläget värde 4 till inte alls angeläget värde 1. I figur 9.4 redovisas branschens och den offentliga sektorns bedömning av behovet av FoD inom medieområdet. Resultatet

presenteras i form indextal från värdet l till värdet av

Det framgår figuren att såväl forskning kontinuerlig in-

av som

samling och sammanställning data och mediestatistik alla in-

av av tressenter bedöms mycket angeläget eller än ganska som mer

angeläget. Totalvärdet för forskning och undersökningsverksamhet uppgår till 3,63. Motsvarande värde när det gäller dokumentation uppgår till 3,53. Generellt sett föreligger alltså här mycket höga värden

för samt-

liga grupper. Man anser uppenbarligen från olika håll inom

me-

diebranschen att såväl forskningundersökningar dokumenta-

som tion är mycket betydelsefulla uppgifter.

176 Behovet FoD -forskning och dokumentation av

Figur 9.4 Behovet FOD inom medieområdet index 3 av ganska angeläget, 4 mycket angeläget

Medier

Intresseorganisationer

Myndigheter

Reklambranschen

Övriga

Totalt

IIINIIUIIIIIIIII|IIIIIIIIIIIIIUIUIIIIII O 0,5 l 1,5 2 2,5 3 3.5 4

Insamling statistikdata Forskningundersökningar av

Vill göra närmare analys siffrorna kan konstateras att man en av olika bedömning FoD nästan helt sammanfaller, de gruppernas av

skillnaden angelägenhetsgraden för dokumentation

med den att något lägre värde. Störst är denna skillnad för gruppen inhar ett

tresseorganisationer där indexvärdet för dokumentation uppgår till

3,30 och för forskning till 3,57. skillnader finns i figur 9.4 är visst intresse. Man kan De som av reklambranschens siffror alltså är de högsta möjt.ex. notera som 4,0. Det visar denna branschs stora behov av kunliga värdet skap och forskning. Bilden bekräftas också branschens engageav

i t.ex. Svensk Mediakommitté se 5.5.

mang

Även medierna uppvisar, i förhållande till exempelvis myndig-

värden. Det bekräftar bilden det forskningsbehov heterna, höga av enskilda medieföretag vittnat Medierna är också som många om. beroende information hur tittarna, lyssnarna och lämycket av om produkter. Mediemas intresse för FoD bekräfsarna tar emot deras också denna i enkäten sig svara för den tas av att grupp uppger delen de ekonomiska används för forskning största av resurser som

och utredningsverksamhet.

Behovet av FoD forskning och dokumentation 177 -

Eftersom nästan samtliga i enkäten ingående företag

och organisationer anser behovet av FoD vara mycket eller ganska angeläget kan det vara av intresse att närmare analysera motiven för dessa ställningstaganden. Det finns en rad skäl för varför forskning inom

medieområdet anses vara betydelsefullt. Uppgifter detta har

om re-

dovisats i svaren på enkätformulärets öppna frågor.

Ökat kunskapsbehov

Det behövs mer kunskaper och nya kunskaper. Detta anses av många som särskilt angeläget när utvecklingshastigheten är så hög

som för närvarande Inom vissa områden t.ex. fackpressen saknas också kunskaper för rad delområden. Kunskaper mediernas en om betydelse och effekter anses vara otillräckliga. Konsumentverket framhåller för sin del att kunskaper om hur kommersiella intressenter utnyttjar media och vilka metoder som

används är dåliga från ett konsumentperspektiv. Flera andra myndigheter t.ex. NUTEK och Arkivet för ljud och bild sig be-

anser

höva en nödvändig kunskapsbas för sin verksamhet och för bedömning av vilka insatser som måste vidtas i olika sammanhang.

Statens kulturråd framhåller i sitt svar att människans kontakter med kultur förmedlas genom medier. Nya konstnärliga uttrycksformer skapas också utifrån mediernas förutsättningar. Ökade kunskaper inom detta område anses därför angeläget.

Ny mediesituation och snabb teknisk utveckling

Den nya mediesituationen och den mycket snabba utvecklingen

motiverar enligt många forskning och undersökningar av olika

slag. En korrekt bild av mediebranschen anses vara ett viktigt underlag vid den snabba omvärldsförändring befinner oss Många pekar också behovet av forskning i relation till de stora förändringar i medieutbud och medievanor som sker och anger som ex-

empel härpå kommersialiseringen med reklam i TV och radio. Tidningsutgivama påpekar i sitt svar att ett av skälen till att

massmedieforskning är angelägen är det faktum att en snabbt för-

änderlig mediestruktur skapar förändrade marknadsvillkor. Från flera håll lyfts den tekniska utvecklingen fram som argument för ökad satsning forskning. Svenska Filminstitutet påpekar att massmedieindustrin står inför genomgripande strukturell

en

förändring under de närmaste åren. Det är en förändring som betingas av den digitala teknikens genombrott. Det kommer att med-

föra stora konsekvenser för alla aktörer inom massmediebran-

schen; telekommunikationsföretag, dataföretag, förlag, tidningsfö-

178 Behovet F0D forskning och dokumentation av -

retag, film- och videoföretag, TV-företag etc. Innebörden i be-

informationssamhälle, multimedia och digitala motorgrepp som vägar kommer radikalt att ändra spelreglerna inom mediebranschen, för marknadsaktörema och marknadens institutioner.

Underlag för planering och utveckling av verksamheten

Sveriges Radio AB framhåller i sitt att företaget som ledande svar inom branschen forskning och undersökningar vara mycket anser

betydelsefullt för skall kunna utveckla kvaliteten i verk-

att man

samheten. Även Sveriges Television AB att forskning och

anger

undersökningar är angelägna för verksamhetens utveckling. Andra

företag att forskningen fyller ett behov genom att den utgör

anger

grund för planering inför framtiden och att den är angelägen

en

för att kunna utveckla den egna organisationens verksamheten.

Massmediernas demokratiska roll och betydelse för opinions-

bildning och åsiktsutbyte

Många intressenter pekar på att FoD är angeläget med hänsyn till

mediernas roll i ett demokratiskt samhälle. Medierna har en viktig

funktion när det gäller opinionsbildning och attitydförändring. Det angeläget att medievärldens inverkan människor följs

anses

upp Expressen.

Svenska Arbetsgivareföreningen för sin del att mediernas

anser

betydelse i ett allt pluralistiskt och populistiskt samhällsklimat

mer

nödvändiggör en fortlöpande granskning av deras verksamhet.

Sveriges informationsförening att inom vissa branscher och anser

områden är massmedias opinionsbildning största vikt och därför

av

är behovet kontinuerlig statistik särskilt betydelsefull.

av Utan tvekan är massmedias centrala roll i det demokratiska sam-

hället viktig orsak till att många betonar behovet av FoD-verk-

en samhet.

Kommersiella skäl

Det finns också kommersiella skäl till att man anser FoD-verksamhet betydelse. Det är t.ex. kommersiellt viktigt att vara av stor

kunna följa utvecklingen mediekonsumtion och olika reklam-

av mediers andel reklammarknaden. Det är också kommersiellt av viktigt för annonsörerna att få ett bra underlag för medieval. Inom reklambranschen sig behöva ett bättre beslutsunderlag anser man för kvalificerat medieval, särskilt med betoning intermediära

jämförelser. Många företag framhåller att förutsättning för

en

SOUcl994:l46 Behovet av F0D forskning och dokumentation 179 -

verksamheten är att man kan sälja mediet. Det gäller t.ex. reklamfinansierad radio och TV.

I många enkätsvar framhåller man också att de olika faktorerna

samvarierar. Grafiska Företagen och Förlags- och Medieförbundet skriver t.ex. i sitt gemensamma svar att medieforskning måste vara

tvärvetenskaplig och att teknikutveckling, attitydförändringar och

marknadsförutsättningar måste sammanvägas. Man anser att det för närvarande inte finns någon reell forskning detta område och

hänvisar bl.a. till sin skrivelse till Utbildningsdepartementet se

1.4.1 om översyn av högre utbildning och forskning relaterad till informationsindustrin och massmedia. I detta sammanhang har utredningen inte skilt mellan de svar

som erhållits rörande forskning och undersökningar kontinu-

resp. erlig insamling och sammanställning mediestatistik och andra av uppgifter om medierna. Det beror att i de erhållna svaren avvänds ofta samma argument för att såväl forskning man anser som

dokumentation vara mycket angeläget. Det framgår också de

av

marginella skillnader som föreligger i de indextal redovisats i

som figur 9.4. När det gäller argument för behovet av dokumentation har dock särskilt framhållits det stora intresse finns vederhäftig och som av korrekt statistik Sveriges Radio AB och att det finns kontinuen erlig statistik över tid. Man anser att efterfrågan är stor hand-

fasta fakta, läsarundersökningar, mediestatistik Många

m.m. svarande framhåller också betydelsen den branschstatistik av som man själv tillhandahåller t.ex. Svenska Bokförläggareföreningen. LO Landsorganisationen anser i sitt svar att det är angeläget att doku-

mentera bredd i åsiktsredovisning och nyhetsbedömning, dvs. all-

sidighet och mångfald. När det gäller massmedieforskarnas uppfattning om behovet av dokumentation av uppgifter rörande mediekonsumtion har skrien velse inkommit till Kulturdepartementet från sju professorer med begäran om att utredningen beaktar forskningens behov kontiav

nuerliga data rörande etermediernas publik se 1.4.3. Orsaken till

skrivelsen är att man efter PUB:s nedläggning praktiskt taget saknar offentliga uppgifter om etermediernas publik. Genom sin

framställning har de sju forskarna visat det behov som forsk-

ningen har av data inom denna del massmedieområdet. Utredav ningen delar forskarnas oro och konstaterar samtidigt att företrädare för branschen och den offentliga sektorn också anser behovet av dokumentation vara mycket angeläget. I kapitel 10 föreslås åt-

180 Behovet FoD -forskning och dokumentation av

gärder för att sikt förbättra och säkerställa forskningens behov data och statistik inom medieområdet. av

9.4 Medierna som forskningsobjekt

9.4.1 Forskning och undersökningsverksamhet

Allmänt sett föreligger en samstämmig syn behovet av massme-

dieforskning. Den från rad utgångspunkter vara av central

anses en betydelse. Vilka medier är det då i första hand bör bli föremål som

för forskning och undersökningar Svaret denna fråga varierar naturligtvis vem man frågar. Inom dagstidningsbranschen anses

givetvis att forskning tidningar är viktigt, medan t.ex. bokförom lagen prioriterar undersökningar böcker och litteratur. om I figur 9.5 har sammanvägning gjorts av mediebranschens en

och den offentliga sektorns angelägenhetsgradering av forsknings-

behovet för olika medier.

Figur 9.5 Behovet forskning olika medier index av om

TV Dagstidningar Satellit- och kabel-TV Reklarnmedier Radio Telekomsystem Böcker och litteratur Populärpress Andra medier Videogram Film och bio Tidskrifter Fonogram

I figuren har för varje medium framräknats ett indexvärde

varierande mellan 0 och l. Det bygger enkätsvaren rörande

Behovet av FoD -forskning och dokumentation 181

vilka medier man i första hand anser bör bli föremål för forskning och undersökningar. Varje svarande har rangordnat högst tre alternativ och rangordningen har sedan legat till grund för indexen ering. Som exempel kan anges att för indexvärdet 1,0 dvs. det högsta tänkbara värdet krävs att samtliga svarande i alla svar placerat just det alternativet första plats. Det högsta indexvärdet får TV med 0,43 vilket måste anses vara

mycket högt. Att TV får en så klar dominans beror inte enbart på att ett antal enskilda TV-företag ingår bland de som besvarat enkä-

ten. Även andra medier, organisationer och företag har i detta sammanhang rangordnat TV mycket högt. Det är viktigt att notera att dagspressen också intar en framskjuten position med indexvärdet 0,32. Även här kan förklara man dagspressens i detta sammanhang framskjutna ställning genom den

betydelse pressen har i opinionsbildningsprocessen.

Satellit- och kabel-TV får också en hög placering med värdet 0,28. Orsaken härtill kan vara det ökade utbudet av nya satellitsända TV-kanaler samt också det faktum att området är svåröver-

skådligt när det gäller FoD.

Radio, reklammedier och telekommunikationssystem är också områden där branschen och den offentliga sektorn anser det angeläget med forskning och undersökningar. Till gruppen andra me-

dier med index 0,09 har flera svarande bl.a. fört multimedia.

Det finns i detta avseende klara skillnader mellan de olika grup-

perna som ingår i kartläggningen. I tabell 9.3 redovisas hur medier, intresseorganisationer, myndigheter och reklammarknaden värderat forskningsbehovet för de viktigaste mediegruppema.

Tabell 9.3 Värdering av forskningsbehov rörande olika medier index

182 Behovet F0D forskning och dokumentation av -

Tabell 9.3 anger hur olika intressenter värderar forskningsbehovet för skilda medier. Av intresse i sammanhanget är att myndighe-

terna placerar dagstidningama främst och TV kommer först an-

dra plats. Samma bedömning görs av intresseorganisationema. Det är dock värt att notera skillnaden i indexvärden mellan myndighe-

ter och intresseorganisationer som pekar ett väsentligt större be-

hov FoD inom den offentliga sektorn än bland branschens egna av organisationer. Medierna själva ger TV samt satellit- och kabel-TV

framträdande placering. För reklambranschen framstår TV och

en reklammedier som likvärdiga i detta avseende. Redovisningen indextalen bygger en enkät med 81 svar. av Dessutom är indexvärdena konstruerade så att varje enkätsvar till-

mäts värde trots att det bland de svarande ingår såväl

samma

mycket stora organisationer och företag som små branschorgan.

Det innebär att resultaten skall tolkas med försiktighet. De viktiga

uppgifterna i kartläggningen är därför inte enskilda indexvärden utan snarast den allmänna tendens till prioritering som finns trots

de restriktioner måste iakttas vid tolkning av resultaten. som En sammanfattande analys branschens och den offentliga av sektorns behov massmedieforskning visar att TV i olika forav dagstidningar, radio och reklammedier anses vara särskilt anmer,

gelägna forskningsobjekt.

9.4.2 Kontinuerlig insamling av statistik och data

På motsvarande sätt som i föregående avsnitt anges i figur 9.6 de

svarandes behovet av dokumentation, dvs. data- och statissyn tikinsamling i relation till olika medier. Samtliga svarande har även här rangordnat de olika medierna

enligt principer redovisats i avsnitt 9.4.1. Indexvärden

samma som överstiger 0,3 bedöms vara höga. Diagram 9.6 utgör en paralsom

lell till diagram 9.5 och resultaten bör tolkas med samma försiktighet och samma restriktioner som tidigare angivits.

Resultaten i diagram 9.6 överensstämmer i stor utsträckning

med vad som redovisats angående forskning och undersökningar.

Att kontinuerligt samla data och mediestatistik rörande eterme-

diema, och särskilt TV, mycket angeläget. Även tillgång

anses som till uppgifter dagstidningar hög prioritet. Reklammedierna om ges och satellit- och kabel-TV får också i detta sammanhang en framskjuten position.

Behovet av FoD -forskning och dokumentation 183

Figur 9.6 Behovet av kontinuerlig insamling av statistik och mediedata index

TV Dagstidningar Reklammedier Satellit- och kabel-TV Radio Böcker och litteratur Andra medier Telekom.system Populärpress Videogram Tidskrifter Fonogram Film och video

0 1 0,2 0,3 0,4

För jämförelsens skull redovisas här också de skillnader mellan

medier, organisationer, myndigheter och reklambranschen som föreligger beträffande angelägenhetsgraden av att dokumentera medierna. Det görs i tabell 9.4.

Tabell 9.4 Värdering behovet att kontinuerligt samla in av och sammanställa mediestatistik och andra uppgifter rörande olika medier index 0-1

184 Behovet av FoD -forskning och dokumentation

Även i detta sammanhang finns intressanta skillnader mellan grupperna vid en jämförelse med motsvarande uppgifter rörande forskning och undersökningar. Exempelvis uppvisar intresseorganisationema här betydligt högre indexvärden. Det tyder att man inom denna del av mediebranschen ser behovet av mediedata och mediestatistik som större än behovet av forskning och undersökningar. Dessutom kan man notera de genomgående mycket höga värdena för dokumentation avseende särskilt TV också beträfmen fande dagspressen. Det är också intressant att notera att medierna ger kabel- och satellit-TV mycket höga indexvärden. En allmän slutsats som kan dras är att man inom mediebranschen och den offentliga sektorn gör en mycket likartad bedömning av forskning resp. dokumentation. Man skiljer helt enkelt inte dessa båda områden åt. För de medier där man anser det angeläget att forskning och undersökningar bedrivs, anses det också vara viktigt att samla in och sammanställa olika medieuppgifter. Och de medier för vilket detta anses särskilt betydelsefullt är främst etermediema, speciellt TV, samt dagstidningar och reklammedier.

9.5 Angelägna forskningsområden

I kartläggningen av branschens och den offentliga sektorns bedömning av behovet av FoD om massmedierna har en genomgång av olika forskningsområden också gjorts. I enkäten har varje svarande fått angelägenhetsgradera behovet av forskning och undersökningar för olika specificerade områden och inriktningar. Graderingen har skett efter skala från mycket angeläget 4 till inte en alls angeläget 1. Det betyder att skillnaden mellan en grad eller en enhet är förhållandevis stor. Dessutom har möjlighet funnits att inte besvara frågan genom att i enkäten kryssa för alternativet ingen uppfattning. Resultaten för samtliga tillfrågade redovisas i tabell 9.5. På en skala från 1 till 4 erhåller forskningsområden som berör massmedia i allmänhet mycket höga värden. Forskning kring användning av massmedier, mediernas effekter och mediernas roll i samhället bedöms som mycket angelägna. Detsamma gäller mediernas innehåll. Det är alltså forskning och undersökningar kring effekter, konsumtion och innehåll som prioriteras.

Behovet av FoD forskning och dokumentation 185 - Tabell 9.5 Angelägenhetsgradering av forskning om massmedier index 1-4

Forskningsområde Index N antal svar

Massmedia i allmänhet

Press och journalistik

Radio och TV

Reklammedier

4,0 mycket angeläget, 3,0 ganska angeläget, 2,0 inte särskilt angeläget

Tendensen är också här mycket tydlig. Effektundersökningar

rörande radio och TV och reklam samt användning radio och av TV anses vara mycket angelägna områden. lndexvärdena för

forskning kring press och journalistik är genomgående något lägre än för t.ex. etermedia och reklam. Forskning kring tidningsläsning och nyhetsvärdering liksom undersökningar om dagstidnings-

186 Behovet F0D forskning och dokumentation av -

marknaden och dagstidningsutvecklingen är dock områden som

man vill prioritera. För närmare belysa de skillnader finns i bedömningen att som

hos organisationer, myndigheter och medier återges i tabell 9.6 hur de olika prioriterat skilda forskningsområden. I tabellen

grupperna

återges endast de forskningsområden som erhållit det högsta indexvärdet inom någon samt motsvarande värden i andra

grupp grupper.

Tabell 9.6 Olika prioritering av vissa forskningsgruppers områden index 1-4

Grupp Medier Intresse- Myndig- Reklamorganisa- heter brantioner schen

Massmedia i allmänhet

Press och journalistik

Radio och TV

Reklammedia Reklamens effekter 3,6 3,4 2,8 4,0 Användning reklam 3,4 3,2 3,0 4,0 av

Likheten i prioritering och bedömning av forskningsområden är påfallande för de olika De skillnader som finns är

grupperna. förhållandevis små ändå visst intresse. Reklambranschen men av

genomgående undersökningar berör mediernas efprioriterar som

fekter. Det gäller effektundersökningar etermedier och reklam av

också studier tidningsläsning. Medierna själva ger också ef-

men av

Behovet av FOD -forskning och dokumentation 187

fektundersökningar hög prioritet också forskning kring pub-

men likmätningsmetoder får höga värden.

Intresseorganisationema lägger stor vikt vid t.ex. massmediemas roll i samhället men anser också att forskningsuppgifter kring effektstudier och tidningsläsning är viktiga.

Myndighetsgruppen är den grupp som skiljer sig mest från öv-

riga. Här prioriterar förutom studier massmedias roll i man av

samhället och forskning kring användning massmedier även

av

forskningsområden som berör nyhetsvärdering inom och

press journalistik samt mediernas innehåll i allmänhet, särskilt etermediemas innehåll. Att massmedieforskning från såväl branschens från det ofsom fentligas sida anses mycket angeläget är helt uppenbart. Man kan

då fråga sig detta är ett uttryck för att från branschens sida

om man

är missnöjd med den forskning som för närvarande utförs. Det

finns inget underlag i enkätmaterialet tyder att så är fallet. som

De betydande belopp årligen satsas forskning utanför den

som

egna organisationen är snarast ett bevis för att något missnöje med inriktningen och omfattningen den nuvarande massmedieforsk-

ningen inte tycks föreligga. Däremot finns bland medier, organisationer och myndigheter

klart uttalade uppfattningar vad borde satsa i den mån

om man

det skulle göras forskning, undersöknings- och utvecklings-

mer

verksamhet inom medieområdet. I kartläggningsarbetet har bl.a. följande områden angivits som särskilt viktiga forskningsområden.

Den nya informationstekniken

Undersökningar kring ny teknik och framtida medieteknik där te-

lekommunikation. sändningsteknik, multimedia, utvecklingen av

nya spridningsformer, digitaliseringen av t.ex. böcker, skivor, TV

m.m. ingår.

intermediära undersökningar

Behovet av intermediära undersökningar hur medierna

om samverkar och där uppgifter t.ex. räckvidder för olika medier kan om jämföras med varandra.

Innehåll och kvalitet

Utveckling av kvalitetsbegreppet från publiksynpunkt och från innehållsliga kriterier och metodutveckling när det gäller beskrivningar av utbudets kvalitet. Det anses också viktigt att följa

pro-

188 Behovet FoD -forskning och dokumentation av

gramutbudets utveckling hos olika typer av radio- och TV-företag för att belysa mångfald, mångsidighet och kvalitet i olika bemärkelser. Förändringar över tid i fråga om dagspressens och eterme-

diemas informationsinnehåll bör också undersökas.

Attityder till tryckta medier

Attityder till tryckta medier bör undersökas mot bakgrund av utvecklingen elektroniska medier och den digitala teknikens utav byggnad samt effekten minskad konsumtion av tryckta medier av och ökad konsumtion elektroniska medier. av

Ungdomars medievanor

Ungdomars medievanor och medieanvändning mot bakgrund av det medieutbudet och med hänsyn till den nya tekniska utnya

vecklingen bör studeras liksom effekterna kommersiell påver-

av kan konsumenterna, särskilt barn och ungdomar. Flera inpekar just behovet fördjupad analys när det gältressenter av en ler ungdomars medievanor i dag och de trender man kan skönja.

Mediernas påverkansmöjligheter

Det behövs fler studier läsare och publik, avseende påverkan och

av

attityder. Mediernas påverkansmöjligheter när det gäller t.ex. opinions-, och attitydbildning bör studeras liksom sambandet

norm-

mellan medieinnehåll och åsiktspåverkan.

Kartläggning av medievanor

Undersökningar och kartläggning medievanor i t.ex. Medieav barometem måste fortsätta. Det angeläget att PUB:s tidigare anses

verksamhet något sätt kan föras vidare. Det behövs fler studier läs- och tittarvanor och dagstidningarnas och etermediernas

av funktion i den demokratiska bör kartläggas, särskilt i processen förhållande till utvecklingen inom etennedia med ett ökat antal reklamfmansierade kanaler.

Medierna från kommersiell synpunkt

Som underlag för aktörerna reklammarknaden bör undersökningar göras medierna från kommersiell synpunkt. Effekterna av bör studeras rörande reklam- och annonsmarknaden med hänsyn till det förändrade medieutbudet. Även begrepp medieeffeksom

Behovet F0D -forskning och dokumentation 189 av

tivitet och tillförlitliga system för mätning medieinvesteringar

av bör utvecklas.

Ägarkoncentrationen

Effekterna av ägarkoncentrationen inom medieområdet bör undersökas.

Journalistisk arbetsmiljö

Forskning kring arbetsorganisation och arbetsledning förutsom sättning för att skapa kreativ arbetsmiljö bör prioriteras. en

Kartläggningen av forskningsbehovet har också omfattat frågan

om hur angeläget man anser uppgifter internationella förvara om hållanden med anknytning till medieområdet. Det visar sig för att ett antal specificerade områden samtliga tillfrågade anger grupper

att information om telekommunikationssystemens förändringar är av mycket stor vikt index 3,4. Dessutom är internationella

upp-

gifter om etermediemas utveckling index 3,3, de tryckta mediernas utveckling index 3,0 och reklammarknadens utveckling in-

dex 3,0 av stort intresse.

Den kartläggning av olika forskningsområden utredningen

som gjort visar att det finns ett mycket stort behov massmedieforskav ning och att man bedömer flertalet områden ganska eller som mycket angelägna för forskning och undersökningar. I första hand

prioriteras effektundersökningar olika slag. Men samtidigt på-

av

pekar många svarande att det behövs mer forskning kring innehåll, påverkan, mediekonsumtion och särskilt barns- och ungdomars

medievanor samt forskning kring den tekniken och det förnya

ändrade medielandskap som är under utveckling. Utredningens kartläggning visar att alla involverade parter

-

medier, intresseorganisationer, myndigheter och företrädare för reklammarknaden anser att det föreligger dels ett stort behov

- av

forskning och undersökningar på medieområdet, dels ett stort be-

hov av kontinuerlig insamling och sammanställning mediestatisav tik och andra uppgifter om medierna. Det borde därför enligt ut-

redningens bedömning finnas goda förutsättningar för att alla be-

rörda parter tillsammans skulle kunna utveckla organisatoriska och finansiella former som innebär ökad satsning massmedieforskningen till gagn för såväl massmediebranschen den offentliga som sektorn.

10 Utredningens förslag

Sammanfattning: Utredningen har hos såväl massmediebranschen som den offentliga sektorn registrerat ett stort in-

tresse för FoD-verksamhet forskning och dokumentation

inom massmedieområdet. Utredningen föreslår därför att ett

särskilt Programråd för Massmedieforskning, gemensamt för branschen och staten, inrättas och organiseras enligt den modell som gäller inom industriforskningsområdet. Programrådet skall självständigt initiera och stimulera forskning samt ekonomiskt stödja sådan verksamhet är

som angelägen sett ur både branschens och det offentligas syn-

vinkel. Programrådet skall också följa den nationella och

internationella utvecklingen inom mediebranschen med sär-

skild hänsyn till den medieteknologiska utvecklingen. Verksamheten organiseras i dels fasta åtaganden, dels projektverksamhet. Med fasta åtaganden sådan verk-

avses samhet som består under hela avtalstiden. Det skall vara verksamhet av hög kvalitet där arbetar med data man som

avser långa tidsserier. Programrådet skall också kunna initiera forskning genom projektverksamhet som läggs ut

olika uppdragstagare samt förmedla uppdrag mellan beställare och forskare. Programrådet skall ledas styrelse med företrädare av en för branschen och staten där branschens företrädare är i ma-

joritet. Regeringen utser styrelsens ordförande. Rådets juri-

diska status avgörs i samband med bildandet. Verksamheten regleras genom ett avtal mellan de parter bidrar till fisom

nansieringen. Avtalet skall femårigt.

vara Programrådet finansieras av staten och massmediebran-

schen tillsammans. Den årliga kostnaden beräknas till 20 mkr per år. Verksamheten kan starta sedan erforderliga förhandlingar ägt rum mellan staten och de företag och organi-

sationer som utgör kärnan i massmediebranschen. Prog-

ramrådet bör kunna påbörja sitt arbete under år 1995.

192 Utredningens förslag SOU 1994: 146

10.1 Massmediebranschens uppfattning om

behovet av forskning

Av den enkät utredningen låtit genomföra och de kontakter

som av i övrigt utredningen haft med branschen framgår klart att det som inom branschen finns ett starkt intresse för forskning och under-

sökningsverksamhet. Den snabba tekniska utvecklingen medieområdet de elektroniska motorvägama, multimedia, digitalisering, interaktivitet och utvecklingen tekniken i övrigt är ett ofta åberopat motiv för en

av

utbyggd och utvecklad forskning massmedieområdet. Det gäller de konsekvenser den tekniska utvecklingen kan få i fråga om

som massmediernas effekter mottagarna i form av t.ex. konsument-

Effekterna speciella exempelvis barn påverkan. grupper som

och ungdomar nämns särskilt. Det gäller vidare effekter av olika

mediekombinationer konsumenterna och det gäller använd-

massmediemas utbud. I sammanhanget efterlyses också ningen av

intermediära jämförelser och undersökningar. Som följd härav uttalas många håll ett starkt intresse för

en

forskning kring metoder att mäta publiken läsare, lyssnare, tittare.

I sammanhanget uttalas flera håll saknad av PUB:s undersöken

ningar och uppskattning Mediebarometem, som man önskar

en av

ha kvar och också önskar skall utvecklas. Uppskattningen

som man

Mediebarometem utgår från uppfattningen att systematiska och

av kontinuerliga data mediekonsumtionen är utomordentligt om av betydelse. Flera intressenter i branschen efterlyser också en änstor

specificerad och kategoriuppdelad statistik rörande me-

nu mera

diekonsumtion, inriktad kunskaps-utbildningsnivå, social-

t.ex. yrke, politisk bakgrund osv. grupp,

Flertalet svarande är positiva till ett ökat samarbete mellan bran-

schen och den offentliga sektom. I vissa fall efterlyses också ett ökat statligt framför allt finansiellt. engagemang,

Också tanken någon form branschgemensamt forsknings-

av

möter i huvudsak positiv I några fall uttalar man

organ en respons.

sig för inrättande ett statligt finansierat massmedieforskningsin-

av stitut. Bilden är dock inte helt entydig. Det finns de som menar att den

nuvarande organisationen med olika forskningsorgan har klara fördelar jämfört med i någon mening styr forskning. Man

en

markerar också värdet oberoende och självständig forskning i

av

främst universitetens regi i speciella fall i samverkan med befintliga forskningsinstitut. På myndighetssidan erinras speciellt om behovet opartiskt besluts-, gransknings- och diskussionsun-

av ett

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 193

derlag massmedieområdet. Det är också uppenbart, att olika

intressenter efterfrågar olika forskningsinriktningar, främst relate-

rade till den egna verksamheten. Flertalet kommer dock tillbaka till den snabba tekniska utveck-

lingen och de därmed givna förändrade förutsättningarna för både produktion och konsumtion på medieområdet som ett motiv för ökade forskningsinsatser. Den nya teknikens inverkan medieut-

vecklingen speciellt inom etermediema motiverar forskning - - en

som orienterar sig till delvis andra områden än vad som gäller för

närvarande. Slutsatsen hos flertalet av de svarande blir att detta krä-

ver någon typ av samlat initiativ, där också den offentliga sektorn

måste medverka i samarbete med branschen. Det är således uppenbart att det inom massmediebranschen -

med påminnelse om de svårigheter som finns att avgränsa begrep-

pet massmediebransch finns både ett uttalat intresse för forskning -

på området och resurser för att genomföra en sådan forskning.

Detta intresse inriktas mera användning och effekter mass-

medieområdet och tekniska frågor än innehållet i och organisationen av massmedia. En särskilt aktuell fråga gäller mätning

av tittar- och lyssnarfrekvenser inom radio och TV, som har ett

omedelbart intresse för de kommersiella radio- och TV-företag

som grundar sin verksamhet intäkter från reklam.

Utredningens slutsats är att frågan om inrättande av någon typ av programråd massmedieområdet bör prövas i direkt samarbete

med branschen. Det intresse från branschens sida finns dokusom menterat i enkätsvaren motiverar att en modell bör skapas för samverkan mellan branschen och den offentliga sektorn vad gäller

främjande forskning massmedieområdet. I det

av samman-

hanget måste såväl finansiering som organisatoriska former klar-

läggas. Ett råd eller organ av det slag som här nämns avses inte genom-

föra forskning egen hand. Dess uppgift skall i stället i första

hand vara att i samråd med branschen liksom med universitets- och

högskoleföreträdare initiera forskning och inom bestämda ramar förmedla resurser för forsknings-, undersöknings- och insamlings-

verksamhet.

10.2 Branschens och statens för engagemang

massmedieforskning

Svensk massmedieforskning finansieras flera olika sätt. Den fas-

ta forskningsorganisationen är garanterad genom statligt finansie-

194 Utredningens förslag SOU 1994: 146

rade tjänster. Sammanlagt bedrivs forskning om massmedier vid ett 40-tal olika institutioner. Särskilt betydelsefulla i detta sammanhang är universiteten i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå. Det

finns för närvarande ett 15-tal professurer med anknytning till

massmedieforskningen. Genom anslag till universitet och högsko-

lor och medel via forskningsråden svarar staten för ett be-

genom tydande engagemang i massmedieforskningen. Från statens sida har målsättningen varit att bygga upp en fast forskningsorganisation kring området massmedier och journalistik.

Det framgår motiven i 1990 års forskningspolitiska proposition

av där det framhölls att medierna har en stor och växande betydelse i samhället och att mediernas effekter inte är tillräckligt väl kända

sig i ett samtida eller historiskt perspektiv. En stor del av

vare

forskningen inom fältet gmndforskningskaraktär, finansierad

är av

Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Riks-

av bankens Jubileumsfond. Sådan forskning sker inte bara inom de särskilda ämnesinstitutionema utan även inom andra akademiska institutioner. Den omfattande massmedieforskning som bedrivs inom univer-

sitets- och högskoleorganisationen bör enligt utredningens mening

uppmuntras och fortsatt stöd. Forskning om massmedier bör ges

även i framtiden utgöra ett särskilt prioriterat forskningsområde.

Inom massmedieforskningen har också av tradition funnits relativt omfattande kontakter mellan forskarna och branschen. Bran-

schen har spelat relativt stor roll initiativtagare och bidrags-

en som

givare till akademisk massmedieforskning. Detta har företrädesvis

gällt s.k. tillämpad forskning också studier av mera grundlägmen

gande karaktär, t.ex. forskningsprojektet om etermediemas historia, finansieras med branschmedel. Också organisationer och före-

tag verksamhet är beroende utvecklingen massmedieomvars av rådet har initierat sådan forskning. Exempelvis satsar Tidningsut-

givama årligen betydande resurser forskning inom universitets-

och högskoleorganisationen.

Det är utredningens bedömning att man inom branschen anser sig få ut i huvudsak den forskning man eftersträvar. Ett annat område branschens intressenter är i stort behov av som

är undersökningar av olika slag. Det gäller exempelvis insamlande

data och olika statistiska sammanställningar, marknadsundersökav

ningar, olika typer opinionsundersökningar, tittarstudier, läsar-

av

undersökningar etc. Många av dessa arbetsuppgifter utförs i dag inom branschens företag och organisationer. I andra fall an-

egna vänder branschen sig de marknadsinforrnationsföretag som speav cialiserat sig denna typ av arbetsuppgifter.

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 195

Det är dock uppenbart att det inom branschen finns ytterligare behov av forskning och dokumentation. Inte minst inom det medieteknologiska fältet är bilden oklar. Det förekommer del en ansatser, men branschens dokumenterade intresse för området har inte haft samma genomslag inom forskningen. En förklaring till detta är sannolikt att det här ett annat sätt än andra områden krävs en branschgemensam ansats. Förutsättningarna för sådan en har inte funnits, eftersom ett branschanknutet forskningsorgan saknats inom medieforskningsområdet. Det är dessutom härvidlag i särskilt hög grad fråga tvärvetenskaplig forskning. om Det är mot denna bakgrund utredningsuppdraget skall betraktas. Uppdraget avser frågan om sektorsforskning rörande massmedier. Medan den forskning bedrivs i universitetens regi och som som initieras av olika branschorgan eller enskilda medieföretag fungerar bra, finns det områden där behov ytterligare forskav ningsinsatser särskilt tydligt framträder. Ett sådant område gäller den medieteknologiska utvecklingen. Ett annat område är behovet av effektundersökningar av olika slag. Av den enkät som utredningen låtit genomföra framgår också klart att det inom såväl branschen den offentliga sidan som finns ett klart uttalat intresse för F0D-verksamhet inom flera olika delar av massmedieområdet.

10.3 Ett

Programråd för Massmedieforskning

10.3.l Samverkansförsök

Tanken på ett särskilt organ för massmedieforskning är inte helt ny. Som framgår kapitel 3 föreslog Massmedieforskningsutredav ningen redan år 1977 särskild massmedieforskningsdelegaatt en tion skulle inrättas. Huvuduppgiften för detta skulle organ vara att fördela forskningsanslag och ha för övergripande ett ansvar mer projekt kring mediernas funktioner. Delegationen skulle i detta avseende komplettera andra anslagsbeviljande exempelvis organ som forskningsråden och Riksbankens Jubileumsfond. Massmedieforskningsdelegationen skulle enligt utredningens förslag finansieras helt genom statliga medel. Ett försök att bilda ett branschgemensamt gjordes år organ 1985 genom förslaget att etablera det s.k. MedieRådet MR. Kring årsskiftet 198485 fördes informella diskussioner och särskild en arbetsgrupp bildades, som i oktober 1985 presenterade ett förslag att inrätta MedieRådet.

196 Utredningens förslag SOU 1994: 146

MedieRådet skulle ha till huvudsyfte att nationellt och internationellt följa den tekniska, mediepolitiska och marknadsekonomiska utvecklingen inom medie-, tele- och dataområdena. I MedieRå-

dets arbetsuppgifter skulle bl.a. ingå

utföra konkreta utredningsuppdrag och faktasammanställ-

att -

ningar näringslivet, den offentliga sektorn och organisationer,

att fungera remissinstans, - som

att bistå medierna med pålitligt faktaunderlag,

stödja och stimulera forskning och utveckling medieomatt rådet.

I de diskussioner följde förslaget stod det så småningom

som

klart projektet inte kunde få tillräckligt stöd. Det var vid denna

att tid svårt hitta institutionella samförståndslösningar. Från olika att

håll ansågs förslaget också för tidigt väckt. Samtidigt visade

vara

planerna MedieRåd att det uppenbarligen fanns ett behov av

ett bilda mellan branschen och staten gemensamt organ för geatt ett verksamhetsområden planerna då sträckte sig mensamma även om till stimulera forskning och datainsamling

betydligt längre än att

inom medieområdet.

10.3.2 Den tekniken skapar behov av samverkan

nya

Under den tioårsperioden har förutsättningarna för en sam-

senaste verkan mellan bransch och medieområdet förändrats. Orstat

saken är främst utvecklingen det medieteknologiska området. I den skrivelse 1.4.1 branschen sänt till regeringen framhöll

se som

behovet kartläggning hur informationsindustrin i man av en av framtiden skall kunna tillgodoses med högre utbildning, forskning och utveckling för att möta de krav som ställs. Vad innebär då den medieteknologiska utvecklingen och vad kommer hända den tekniken Det i dag kallar att genom nya massmedier bygger tekniska metoder att göra ett innehåll till-

för publik. Nya landvinningar har förändrat förutgängligt en stor sättningarna och lett utvecklingen i delvis nya banor. Några

exempel detta är följande:

Lätthanterliga datorer med hög kapacitet gör att trycksaker och tidskrifter kan framställas enkelt och till ett billigt pris.

Digitalisering, datakomprimering och höghastighetskablar gör

allt större informationsmängder kan överföras över allt att längre sträckor. Det medför t.ex. att ett stort antal TV-kanaler

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 197

kan överföras samtidigt eller att information kan överföras snabbare än i realtid.

Lagringsmedier med hög kapacitet underlättar hantering och

sökning av information. Information av olika slag kan blandas i ett och samma lagringsmedium multimedia. Interaktivitet, dvs. att den mottagande kan påverka urval bland och utformning av innehållet, blir vanligare och mer utvecklat. Digitala metoder för ljud- och bildhantering innebär att bilder kan manipuleras och att alltmer verklighetstrogna bilder kan skapas konstgjord väg virtual reality. De flesta av de tekniska innovationema som har haft betydelse för massmedierna har inte från början varit avsedda just för massmediebruk. Mycket teknologi utvecklades för militärt bruk av ny och blev först så småningom tillgängligt för civil användning. Med teknik ändras arbetssätt och verksamhetsforrner inom ny massmediebranschen. Datorema har t.ex. tagit över produktionsprocessen inom dagstidningama. Digital redigeringsteknik förändsätt produktion inom radio och TV. Den nya teknirar samma ken leder också till att arbetsorganisationen förändras, att vissa yrkesgrupper får ändrade arbetsuppgifter och att andra blir helt överflödiga. Den nya tekniken kan också göra det lättare att starta nya företag. Med bra dator och programvara för desktop publishing en kan och hantera tidskrift från idé till tryckfärdigt var en en egen original. På sätt kan radio- och TV-program eller musikinsamma spelningar göras utan stora investeringar i utrustning och personal. De företag som redan finns marknaden är därför mindre skyddade för konkurrens än när produktionen var beroende av en stor och komplicerad organisation. Den förstår att länka samman det tekniskt möjliga med besom hov eller nya sätt att tillfredsställa gamla behov, kan skapa nya produkter. Ett historiskt exempel är när televisionen ersatte biograferna som den främsta förmedlingskanalen för rörliga bilder. Den svenska biografpubliken har minskat till en femtedel samtidigt som konsumtionen av rörliga bilder har mångdubblats. En händelse som ännu inte har inträffat är att fax- eller datordistribuerade nyheter ersätter de traditionella dagstidningama. Tekniken finns redan, vad som fattas är att tillräckligt många hushåll har skaffat faxmaskiner eller persondatorer med modem. Dessutom krävs naturligtvis att konsumenterna uppskattar och efterfrågar den nya produkten.

198 Utredningens förslag SOU 1994: 146

Eftersom de tekniska förändringarna på kort tid helt kan ändra förutsättningarna för ett företags existens måste ett företag som vill

leva vidare ha en strategi för hur det skall förhålla sig till den nya teknikens möjligheter. Skall företaget använda den nya tekniken

för att förändra produktionsprocessen för de befintliga produk-

terna Eller skall man satsa helt nya produkter som blir möjliga genom den nya tekniken Strategiska analyser av detta slag kommer att bli nödvändiga inom massmediebranschen.

Samtidigt krävs det en betydande överblick, kreativitet och fantasi för att bilda sig en uppfattning om vilka de tekniska möjlighe-

terna faktiskt är. Facktidskriftema överflödar entusiastiska beav

skrivningar av den ena nya tekniken efter den andra. Mässorna och

fackseminariema blir fler och fler. Det är lätt att drunkna i information. Kostnaden för att hålla sig informerad tenderar att bli så hög att endast de största företagen och organisationerna har resurser att arbeta helt egen hand.

Ett alternativ till att varje företag arbetar helt självständigt kan därför vara att olika intresserade företag och branschorgan går samman för att bedriva tillämpad forskning, informationsinsamling och dokumentation av forskningsresultat och tekniska nyheter. Den nya tekniken kommer att påverka både produktionsinrikt-

ning och branschstruktur. Nya massmedier kommer att tillkomma och relationerna mellan befintliga medier kommer att förändras. De behov som i dag tillgodoses, av t.ex. dagspressen och televisionen, kommer att fyllas annat sätt i framtiden. Den rådande

branschstrukturen har givetvis inte något egenvärde. Om ett företag

slås ut därför att det inte förstår att anpassa sig till omvärldens för-

ändringar bör staten nonnalt inte ingripa för att hejda processen.

Inom dagspress och etermedier finns dock, som tidigare redovisats, statliga åtgärder som syftar till att bevara en viss företagsstruk-

tur. Det generella indirekta presstödet gynnar dagspressen i jämförelse med andra branscher. Det direkta selektiva presstödet syftar till att stödja dagstidningsföretag i konkurrensmässigt

un-

derläge. Bakom de olika åtgärderna ligger uppfattningen att dags-

pressen fyller särskilda funktioner som är nödvändiga i vårt demokratiska samhälle. Inom radio- och TV-området gäller att Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio har särställning en som programföretag i allmänhetens tjänst. Den särskilda ställningen in-

nebär att verksamheten finansieras med en av riksdagen beslutad

TV-avgift och att företagen har särskilda programpolitiska förpliktelser. Konstruktionen motiverades ursprungligen bl.a. med de tekniska begränsningarna för etermediema och med kommeratt en

Utredningens förslag 199

siellt finansierad programverksamhet inte skulle uppfylla rimliga krav mångfald och kvalitet. De tekniska förändringarna har skapat ett stort antal alternativ till dagspressen som nyhetsförmedlare. Inom radions och televisionens område har de tidigare begränsningarna mist mycket av sin betydelse. För både dagspress och etermedier kan man räkna med att utvecklingen kommer att fortsätta. Den tekniken innebär inte bara att barriärerna för nyföretanya gande blir lägre, den kan också medföra att de befintliga företa-

makt ökar. Även de journalistiska arbetsmetodema påverkas.

gens Med teknik kan ett konstnärligt eller journalistiskt material anny vändas ett nytt sätt, vilket också ökar värdet rättigheter till av sådant material. Under tid har ett antal samgåenden mellan företag som senare representerar olika led i produktions- och distributionskedjan ägt Avsikten är att skapa en vertikal integration där det viktigaste rum. ledet är gränssnittet till kunden. Det finns en risk för att dominerande företag använder sin ställning för att begränsa tillträdet till marknaden och därmed konsumenternas valfrihet. Detta kommer

viktig fråga för bevaka i framtiden. Även

att vara en staten att företagskoncentrationer samma nivå i kedjan medför risker för konsumenternas valfrihet. För att möta dessa förändringar och de behov som lyfts fram av branschen samt organisationer och myndigheter inom medieav området, inte minst när det gäller den tekniska utvecklingen, är det rimligt att det skapas ett för massmedieforskningen med inorgan riktning de behov olika intressenter medieområdet utsom trycker. Dess huvudsakliga forskningsansvar bör utgå från förändringar medieteknologin och dess konsekvenser för dels medieav strukturen, dels massmediernas betydelse för människors levnadsoch för det demokratiska samhällets funktionssätt. vanor

10.3.3 Industriforskningen som modell

Frågan uppkommer då vilket sätt och i vilka organisatoriska

former sektoriell massmedieforskning skall kunna etableras som en institutionellt samarbete mellan staten och massmediebrangenom schen. I detta sammanhang kan det vara naturligt att närmare granska modell för forskning redan finns framför allt inom en som Näringsdepartementets ansvarsområde. Det gäller de s.k. industri-

forskningsinstituten och de särskilda programstyrelserna som se-

dan länge funnits etablerade mellan stat och bransch inom en rad områden med anknytning till det svenska näringslivet.

200 Utredningens förslag SOU 1994: 146

Syftet med industriforskningen är att bygga upp ett långsiktigt samarbete mellan företag, institutioner och organisationer. En bransch eller av företag formulerar gemensamma mål, en grupp strategier och program för forsknings- och utvecklingsarbete. Verksamheten bygger att det finns ett gemensamt intresse mellan branschens företrädare och staten. I uppgifterna ingår bl.a. att bedriva konkurrensneutral forskning av gemensamt intresse för en bransch eller grupp av företag, att följa den svenska och internationella utvecklingen inom sitt område, forum för den aktuella tekniska diskussionen och hålla - att vara de berörda företagen informerade, att medverka till utbildning av forskare och kvalificerade tekni- ker inom resp. område. Industriforskning genomförs i dag i institutionsform eller gesärskilda programstyrelser. Skillnaden består i att instituten nom finns personal anställd som genomför det avtalade forskningsprogrammet medan i det fall där det finns en ansvarig programstyrelse läggs forskningen ut lämpliga universitet och högskolor. De första instituten tillkom för ca 40 år sedan och hade sin utgångspunkt i specifika branscher. Många är lokaliserade nära de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg för att så sätt vara en länk mellan industrin och högskolan. Industriforskningen finansieras i huvudsak enligt den s.k. 40- 60-principen. Denna princip, etablerad i 1984 års forskningspolitiska proposition, innebär att industrin svarar för den större delen av verksamheten och att statens fmansieringsandel inte överstiger 40 procent. Avgörande för eventuellt engagemang från statens sida är bedömd nytta verksamheten samt industrins intresse av att fnav nansiellt medverka. På år har programstyrelsema vuxit fram som en intressenare sant form för industriforskning. Syftet att öka flexibiliteten i var systemet och samtidigt få en organisationsform där forskningsuppgifterna utfördes av andra, genom uppdrag till exempelvis universitet och högskolor. I juni 1994 tillsatte regeringen en utredning med uppgift att genomföra förnyelse av industriforskningssysen temet. Utredningen har bl.a. fått i uppdrag att göra en genomgång av behovet näringslivsinriktad forskning och genomföra förav handlingar om en bolagisering av industriforskningsinstituten. Industriforskningen är väl etablerad inom det tekniska området. Man har ett koncept som är anpassat för att bl.a. stimulera expor-

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 201

ten och gynna den egna branschens utveckling. Detta koncept kan inte i alla delar tillämpas inom massmediebranschen. Samtidigt skulle det vara av betydande intresse att också pröva systemet inom det samhällsvetenskapliga området. Industriforskningen skulle mycket väl kunna utgöra modell även för massmedieforskning en där staten och branschen är gemensamma intressenter. Det behov av sektorsinriktad massmedieforskning finns i som dag är, enligt utredningens bedömning, av sådan omfattning och har en sådan inriktning, särskilt vad gäller den tekniska utvecklingens betydelse, att ett nytt organ av industriforskningskaraktär inom det samhällsvetenskapliga området bör skapas med i första hand programstyrelsens arbetsform som modell.

10.3.4 Ökat samarbete mellan bransch och

stat

I utredningens enkät till företrädare för massmediebranschen och den offentliga sektorn ställdes bl.a. frågan ett utökat samarbete om rörande massmedieforskningen. Den helt övervägande delen de av svarande ansåg att ett behov förelåg ökat samarbete mellan av branschen och staten, även det också fanns negativa röster. om Många branschföreträdare ansåg att ett utökat samarbete mellan medieindustrin och den offentliga sektorn var angeläget. Som skäl

anfördes främst behovet av tillgång till utvecklad basstatistik vad

gäller mediernas struktur, ekonomi och konsumtion. Man pekade också att ett ökat samarbete kan leda till högre effektivitet. Andra skäl gällde, som nämnts, den snabba tekniska utvecklingen. Man ansåg att teknologiska förändringar betydelse för av medier och kommunikation i samhället krävde ett närmare samarbete mellan stat och bransch. Som exempel hänvisades till digitalisering av radio och TV, som väsentligt kommer att förändra omfattningen av etennediemas utbud, och införandet av interaktiv TV, där tittaren själv väljer vad han vill Ytterligare ett argument se. var att samarbetet mellan bransch och offentlig verksamhet särskilt behövs sett i ett internationellt perspektiv. Också från reklambranschens sida påpekades att ett utökat samarbete mellan reklambranschen och den offentliga sektorn var angeläget. Viss typ av forskning är kanske inte kortsiktigt produktiv för mediebranschen men har betydelse för hela denna bransch på längre sikt och man ansåg därför att samverkan och viss samordning är viktig mellan statens insatser och branschens olika undersökningar. Ytterligare synpunkter gällde behovet ett särskilt oberoende av organ för kultur- och medieforskning. Tvärvetenskaplig forskning

202 Utredningens förslag SOU 1994: 146

rörande kultur och medier behöver utvecklas. Flera svarande ansåg

det också angeläget att PUB:s tidigare arbete kunde tillvaratas och utvecklas.

Karakteristiskt för mångas uppfattning är TCO:s syn att staten måste hela ansvaret för grundforskningen inom detta område,

ta liksom den gör inom andra områden. Därutöver bör staten tillmed branschen också ta ett gemensamt ansvar. sammans Företrädare för massmediebranschen har i en skrivelse till regeringen föreslagit översyn högre utbildning och forskning en av

relaterad till informationsindustri och massmedier se 1.4.1. I skri-

velsen efterlyses att utredning görs hur resurserna för forsken av

ning och utveckling skall struktureras och nivåfördelas. Många

branschföreträdare hänvisar i sina svar till denna skrivelse som ett uttryck från branschens sida om behov av samarbete och gemensamma lösningar. Av enkätmaterialet, överläggningar och kontakter med branav schen i övrigt samt med hänsyn till branschens egna agerande, bl.a. den nämnda skrivelsen till regeringen, drar utredningen den bestämda slutsatsen gemensamt rörande sektorsforskning att ett organ massmedier bör inrättas. Utredningen föreslår därför att om nu

staten och branschen tillsammans inrättar ett Programråd för Massmedieforskning. I det följande preciseras närmare vilka arbetsuppgifter Programrådet bör ha samt hur det bör organiseras och

finansieras.

10.4 Prograrnrådets uppgifter

Det finns således starkt uttalat intresse från massmedieett branschens sida medverka till ökad forskning medieområdet. att

Detta gäller i särskilt hög grad den tekniska utvecklingen. De dra-

matiska förändringar sker inom informationsteknologin är av som så övergripande karaktär att det blir svårt för att inte säga omöjligt

för varje enskilt företag att följa den tekniska utvecklingen. Redan

detta skäl kan branschgemensamt vara motiverat. Den av ett organ

medieteknologiska utvecklingen har också stor betydelse för viss statlig verksamhet och vissa statliga myndigheter. Det synes därför

naturligt branschens och statens intresse detta område tillgoatt doses i ett gemensamt organ.

Som framgår redovisningen i kapitel 9 finns en rad andra

av

områden där forskning och dokumentation efterfrågas av både

branschen och den offentliga sektorn. Det gäller exempelvis forsk-

ning och dokumentation om effekter, påverkan, mediernas inne-

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 203

håll, mediekonsumtion samt barn och ungdomars medievanor. Även med hänsyn till dessa önskemål synes det vara motiverat att inrätta ett särskilt med för sektoriellt inriktad organ ansvar massme-

dieforskning.

Det är mot denna bakgrund utredningen föreslår att ett Pro-

gramråd för Massmedieforskning inrättas. Programrådet skall ha till uppgift att främja utförandet forskning efterfrågas från

av som mediebranschen samt medverka till att nationella och internatio-

nella forskningsresultat förs vidare till mediebranschen. Kunskap,

kompetens och teknik är de strategiskt viktigaste faktorerna för utvecklingen av massmediebranschen. Ett väsentligt utökat samarbete

mellan universitet, högskolor, forskningsinstitutioner och olika massmedieföretag är nödvändigt för att bidra till denna utveckling.

På sikt kan då Programrådet forskning och teknik-, genom genom

kunskaps- och kompetensöverföring bidra till att stärka

massmediebranschens konkurrenskraft.

Programrådet skall stimulera forskning och ekonomiskt stödja

sådan verksamhet är angelägen sett både branschens och som ur det offentligas synvinkel. Till uppgifterna bör också höra att själv-

ständigt ge uttryck åsikter forskningsinriktning och forsk-

om

ningsverksamhet och att initiera undersökningar och forsknings-

projekt i anslutning härtill. I vissa avseende kan här Svensk Me-

diakommitté se 5.5 tjäna som modell. Svensk Mediakommitté har

till huvuduppgift att arbeta för att medieundersökningar utvecklas och utförs ett objektivt och metodologiskt riktigt sätt. Programrådets uppgifter kan sammanfattas i följande punkter. Programrådet skall:

vara ett gemensamt forum för massmediebranschen och den of- fentliga sektorn,

självständigt initiera, stimulera och ekonomiskt stödja FoD-verk-

samhet inom massmedieområdet,

ge uttryck åsikter forskningsinriktning och forsknings-

- om verksamhet,

indirekt genom uppdrag till olika forskningsinstitutioner utföra

-

av massmediebranschen och den offentliga sektorn efterfrågad forskning,

följa den nationella och internationella utvecklingen inom

- mediebranschen,

utarbeta programplaner för verksamheten. -

204 Utredningens förslag SOU 1994: 146

Programrådet bör ha struktur ger möjlighet till en FoD-

en som verksamhet både långsiktig och tillfällig karaktär. Programav rådets verksamhet bör därför omfatta såväl fasta åtaganden som

rörliga eller tillfälliga insatser projektkaraktär. Med fasta

mer av åtaganden sådan verksamhet som ligger fast under hela avavses

talsperioden utredningen föreslår i avsnitt 10.5 att Programrådets verksamhet regleras i femårigt avtal eller i de fall då verksam-

ett

heten nystartats, under resterande del den löpande avtalsperio-

av

den. Det innebär Programrådets fasta blir föremål

att engagemang

för omprövning först i samband med att verksamheten i sin helhet

skall utvärderas och ställning tas till en eventuell förlängning av avtalsperioden eller förändring organisationen. Utredningens av förslag därmed större möjligheter att planera lång sikt. ger

Programrådets fasta åtaganden bör inriktas verksamhet av hög

kvalitet och omfatta sådana projekt som arbetar med långa tidsse-

rier. Huvudmotivet till ett system med fasta åtaganden är att garan-

tera stabilitet och långsiktighet. Den andra delen Programrådets verksamhet kan bedrivas ge-

av

projektverksamhet. Med projektverksamhet här rörliga

nom avses

medel för FoD-verksamhet ett utflöde av de programplaner

som

Programrådet utarbetar. Till området för projektverksamhet

som hör också stöd till forskning finansiering efter ansökan. genom Hur andel verksamheten kommer att avse medelsförstor av som delning efter ansökan beror flera omständigheter. För det första

måste Programrådets ekonomiska klara. För det andra

ramar vara

måste beslut fattas dels vilka fasta åtaganden som Programrådet

om

stödja under den kommande femårsperioden, dels vilka

avser att

programplaner Programrådet att arbeta efter.

avser

Med detta utgångspunkt räknar utredningen med att endast

som

mindre del Programrådets budget kan fördelas efter ett

en av

ansökningsförfarande. I dag finns möjligheter att söka forskningsanslag via forskningsråd och Riksbankens Jubileumsfond samt via många massmediebranschens egna forskningsstiftelser. Dessa

av kommer även i fortsättningen att för finansieringen av organ svara den massmedieforskning finansieras efter ansömerparten av som

kan. Programrådets tillkomst blir i detta sammanhang av underordnad betydelse. Avsikten är inte att Programrådet skall fungera någon form forskningsråd. Erfarenheterna från Norge visar

som av

det i sådana fall kan uppstå oklar situation om ansvarsför-

att en

delningen i relation till redan befintliga forskningsråd.

Indelningen i fasta åtaganden och projektverksamhet är ett sätt strukturera Programrådets arbetsformer. Det gäller sedan att ta

att ställning till innehållet i verksamheten. Det finns då anledning att

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 205

närmare återknyta till redovisningen i kapitel 9 om det av bran-

schen och staten redovisade behovet av FoD-verksamhet inom medieområdet.

Som tidigare framhållits står mediebranschen inför rad tek-

en niska förändringar som med all sannolikhet innebär väsentligt ändrade förutsättningar för massmedieföretagen i framtiden. Detta är ett av de viktigaste skälen för att branschen och staten tillsammans

skall inrätta ett Programråd. De olika industriforskningsinstituten har tillkommit för att bygga upp ett långsiktigt samarbete mellan

företag ofta med anknytning till det tekniska området. När förslag

nu läggs om ett Programråd också inom det samhällsvetenskapliga

området bör därför utgångspunkten vara av medieteknologisk karaktär. En av de viktigaste uppgifterna för Programrådet, rent in-

nehållsligt, bör därför vara forskning och dokumentation kring

den tekniska utvecklingen. Det gäller t.ex. utvecklingen avseende

digitalisering, signalkompression och interaktiv TV. Genom att delar av Programrådets resurser för fasta åtaganden och projekt-

verksamhet inriktas den tekniska utvecklingen kan branschen och staten tillsammans förbereda sig inför det nya medielandskap som kommer att dominera massmediebilden i Sverige efter sekelskiftet. Generellt sett anser man, särskilt från branschens sida, att effektundersökningar av olika slag också är av stor betydelse. Forskning kring massmediemas effekter, effektundersökningar rörande radio och TV, reklamens effekter och användningen av massmedierna

tillhör de områden som fått de allra högsta indexvärdena i utred-

ningens enkätundersökning. FoD-verksamhet kring medieeffekter

bör därför vara ett område där Programrådet kan göra en insats.

Genom tillkomsten av kommersiell radio och TV i Sverige har förutsättningarna för särskilt etermedierna radikalt förändrats. De kommersiella företagen är starkt beroende av information och

uppgifter kring reklam och reklamens effekter. Det gäller också de

företag som sysslar med annonsförmedling. Användningen av re-

klam är ett forskningsområde som särskilt prioriteras av medierna själva och av reklammarknaden. Av dessa skäl bör Programrådet innehållsligt arbeta också med frågor som rör reklamen och re-

klamens effekter.

Nedläggningen av PUB medförde att två nya företag bildades

för tittar- och lyssnarundersökningar, Mediamätning i Skandinavien AB och RadioUndersökningar AB. Dessa företag bedriver i dag en omfattande verksamhet med delvis nya och förändrade undersökningsmetoder. Data om tittar- och Iyssnarfrekvenser har avgörande betydelse för de kommersiella bolagens sätt att arbeta.

206 Utredningens förslag SOU 1994: 146

Frågan om undersökningamas tillförlitlighet är högintressant både

för annonsförmedlare och berörda medieföretag. I utredningens enkätundersökning fick forskning rörande metoder att mäta publik höga indexvärden av medierna själva och i än högre grad av

reklambranschen. Programrådet bör därför i sitt arbete ge studier mediepubliken ett förhållandevis stort utrymme.

av FoD-verksamhet kring mediepubliken berör inte bara etennedi- Av lika stort intresse är studier av läsarna av tidningar och tidema. skrifter. Forskning kring tidningsläsning och dagstidningsmarknaden får också höga indexvärden i utredningens enkät från medi-

intresseorganisationerna och myndigheterna. De tidigare i

erna,

många sammanhang betydelsefulla upplagesiffrorna håller att

förlora i betydelse och i stället ersättas av uppgifter om tidningskonsumtion, tidningsläsning och tidningsspridning i olika grupper. I olika sammanhang har branschen också initierat studier av inter-

mediär karaktär. Även sådan FoD-verksamhet är betydelsefull och

bör rymmas inom ramen för forskning rörande mediepublik.

Ett ytterligare forskningsområde gäller massmediemas struktur.

Med struktur avses sådana studier som kartlägger massmediemas roll i samhället och även forskning rörande mediernas innehåll.

Dessa forskningsområden får genomgående höga indexvärden i utredningens enkät. Ett annat forskningsområde, rörande dagstid-

ningsägandet, får däremot lägre värden. Dock anses området bety-

delsefullt hos företrädare för den offentliga sektorn, dvs. myndigheterna men även för intresseorganisationerna. Statens intresse för att motverka en ägarkoncentration inom massmedierna, är skadlig från yttrandefrihets- och åsiktsbild-

som

ningssynpunkt, manifesteras bl.a. i regeringsförklaringen i oktober

1994. En särskild utredningen kommer att tillsättas med uppgift att

närmare överväga eventuella åtgärder från statens sida. Riksdagens

konstitutionsutskott har också i ett betänkande 199394: KU27

anfört att utvecklingen är sådan att t.ex. lokalradioreformen måste utvärderas och lagstiftning mot ägarkoncentration inom mass-

medierna allvarligt övervägas.

Från den offentliga sidan föreligger således ett klart uttalat in-

tresse för ägarförhållanden och andra strukturfrågor. Detta motiveras av att mångfald i information och opinionsbildning är ett egen-

värde i det demokratiska samhället. Av denna anledning borde

Programrådet för Massmedieforskning i sin verksamhet kunna in-

kludera FoD-verksamhet rörande ägandet i massmedierna och an-

dra strukturfrågor bl.a. för att därigenom tillhandahålla underlag för offentliga beslut och mediepolitiska bedömningar.

SOU 1994: l46 Utredningens förslag 207

I figur 10.1 redovisas schematisk skiss över Programrådet en

med dess olika arbetsformer i fasta åtaganden och projektverksamhet samt de innehållsliga delarna omfattar FoD-verksamhet

som inom följande områden:

den medieteknologiska utvecklingen

användning och effekter mediepublik mediestruktur och medieinnehåll -

Figur 10.1 Programråd för Massmedieforskning

PROGRAMRÅD

Styrelse med företrädare för stat och bransch

Fasta åtaganden Projektverksamhet

Den medie- Mediestruktur Användning teknologiska Meda, l u bl l h och effekter oc utvecklingen medieinnehåll

lO.4.1 Exempel fasta åtaganden

För att tydliggöra innebörden begreppet fasta åtaganden redovi-

av sar utredningen här ett antal exempel projekt och verksamheter

som skulle kunna vara fasta åtaganden i Programrådets regi. Det måste dock självfallet ankomma på Programrådet att efter be-

egen

dömning avgöra vilka fasta åtaganden som kan bli aktuella och hur finansieringen av dessa skall ske. För att de av utredningen redovisade exemplen skulle bli fasta åtaganden krävs dessutom att berör-

208 Utredningens förslag SOU 1994: 146

da forskare, uppdragsgivare och finansiärer anser detta vara ange-

läget.

Enligt utredningens bedömning bör fasta åtaganden sådan

avse verksamhet är hög och erkänd kvalitet. Behovet av FoD bör som av

långsiktigt. Det bör också finnas ett gemensamt bransch- och

vara samhällsintresse att verksamheten bedrivs i en form som garanav

existens oavsett finansieringsunderlag. Vid utredning-

terar trygg

genomgång svensk massmedieforskning framstår flera verk-

ens av

samheter mycket betydelsefulla. Det är enligt utredningens

som

uppfattning lämpligt för Programrådets styrelse att initiera frågan

huruvida i dag existerande verksamheter borde kunna göras till om

föremål för ett fast åtagande i Programrådets regi.

Man kan då fråga sig vilken fördel sådan förändring skulle en rådande förhållanden. En fördel är att verk-

ha jämfört med nu samheten i Programrådets regi skulle vila en stabilare och mer långsiktig grund än vad fallet är med tidsbegränsade forskningsskäl finansieringsunderlaget skulle vidgas projekt. Ett annat är att

till omfatta fler intressenter. Det är inte heller otänkbart att att

Programrådet självt skulle kunna initiera ansökningar och därige-

medverka till ytterligare finansiering.

nom

Utredningen med utgångspunkt från dessa kriterier,

presenterar.

följande verksamheter, som exempel fasta åtaganden:

Mediebarometern -

Forskning rörande mediernas ägarförhållanden

-

Europeiskt forskningsinstitut för tryckfrihet och offentlighet

- Institutet för reklam- och mediestatistik -

Forskningsprojektet Dagspresskollegiet

-

Effekter barns och ungdomars massmedieanvändning.

- av det gäller Mediebarometern har utredningen i avsnitt 4.4.6 När

redovisat den problematik för närvarande gäller. Mediebaro-

som för år 1994 utförs dels NORDICOM, dels Mediametern av av mätning i Skandinavien AB. Det kan också erinras om att ut-

har i uppdrag 1.4.2 föreslå åtgärder rörande Me-

redningen se att

diebarometems framtid. Av det underlag utredningen samlat från branschen och som

från den offentliga sidan framgår att det finns ett mycket stort be-

hov fortsatt utgivning Mediebarometem. Den represente-

av en av

data och statistik som är grundläggande för t.ex. stu-

rar en typ av dier effekter och mediekonsumtion. Mediebarometem har utav

givits PUB sedan år 1979 och problemen med den fortsatta ut-

av

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 209

givningen aktualiserades genom PUB:s nedläggning i juni 1993. Utredningens bedömning av Mediebarometem är att den innehåller grundläggande data av stor betydelse för såväl branschen som staten. Ett annat angeläget område avser forskning och kartläggning om mediernas ägarförhållanden. Det finns i dag ingen samlad bild av mediernas ägarförhållanden. NORDICOM bedriver ett betydelsefullt dokumentationsarbete inom detta område. Radio- och TVverket följer utvecklingen inom etennedieområdet. Däremot saknas forskning om effekter och konsekvenser av mediekoncentration och förändrade ägarförhållanden. Inte minst för den offentliga sidan är effekterna av mediekoncentration viktiga att analysera och om verkningsfulla åtgärder skall kunna vidtas detta område krävs forskning bl.a. kring den tekniska utvecklingens betydelse för maktkoncentrationen medieområdet. Vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet har flera betydelsefulla studier gjorts av massmediemas ägarförhållanden. Det är viktigt att forskning och dokumentation inom detta område kan ges fortsatt stöd. Som ett viktigt led i en svensk strategi för att hävda tryckfrihetens och offentlighetsprincipen ställning i Sverige och i EU har Tidningsutgivama föreslagit att ett särskilt institut skall inrättas för detta ändamål. Syftet med institutet skall vara att sprida insikt och kunskap om hur en reglering till skydd för tryckfrihet och offentlighet bör utfonnas och tillämpas samt hur dessa frågor behandlas på olika nivåer nationellt och internationellt inom EU och dess - medlemsstater. Detta forskningsområde, som fått ökad aktualitet genom Sveriges medlemskap i EU, är ett annat exempel vad som skulle kunna inrymmas som fast åtagande i Programrådets regi Institutet för reklam- och mediestatistik IRM se. 5.2.1 starta- de sin verksamhet år 1992. Huvudsyftet är att kontinuerligt undersöka och kartlägga den svenska reklam- och mediemarknaden. Verksamheten bedrivs som en ekonomisk förening med tolv medlemmar alla representerar stora branschorganisationer eller fösom retag. Verksamheten vid IRM präglas av hög professionalism och man är från branschens sida synnerligen nöjd med det material som institutet tillhandahåller. Forskningsprojektet Dagspresskollegiet vid Göteborgs universi-

tet se 4.3.1 är ett projekt som syftar till att studera dagspressens

långsiktiga utveckling och särskilt då förhållandena mellan dagstidningar och andra medier. Dagspresskollegiet är också en av intressentema i Mediebarometem, som man tidigare utgav tillsam-

210 Utredningens förslag SOU 1994: 146

med PUB. Dagspresskollegiet stöds ekonomiskt av Tidnings-

mans utgivama. Den forskning som Dagspresskollegiet svarar för, ge-

bl.a. den s.k. Läsvanestudien, långsiktig och övergripan-

nom är av de karaktär. Det är typ av undersökningar som i likhet med Meen diebarometem förser branschen och de offentliga beslutsfattarna med mycket värdefullt beslutsunderlag.

Ett särskilt problemområde utgör effekterna av barns och ung-

domars massmedieanvändning, tid aktualiserad av en rad senare

tragiska incidenter. En mera ingående uppföljning av barns och ungdomars massmedieanvändning än vad gängse publikmätningar medger är därför behovet starkt påkallat. En löpande bevakning

av sambandet mellan å sidan massmedieanvändning, å andra siav ena

dan t.ex. livsstilar, utbildning och andra bakgrundsvariabler är enligt utredningen ett tänkbart område för ett fast åtagande. Detta är också ett forskningsområde fått förhållandevis höga indexvär-

som

den i utredningens enkät. En forskningsverksamhet av detta slag kräver avancerad uppläggning. Avdelningen för medie- och

en kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet är internationellt

välkänd bl.a. för serie sådana mätningar. Dessa undersökningar

en har sedan länge kunnat hållas vid liv genom anslag från en rad skilda källor. Den fortsatta existensen internationellt sett unik av en

mätserie inom ett allt viktigare forskningsområde effekterna av

-

barns och ungdomars massmedieanvändning borde på lämpligt

sätt kunna säkerställas.

redovisade verksamheterna utgör endast exempel på

De ovan

tänkbara fasta åtaganden. Det måste sedan ankomma Programrådets styrelse, och inledningsvis även de avtalsslutande partema, att avgöra vilka fasta åtaganden som skall ingå i rådets verksamhet.

10.5 Programrådets organisation

Frågan Programrådets juridiska ställning bör lösas mellan par-

om

terna i samband med att Programrådet bildas. I detta avseende

överensstämmer utredningens förslag med de tankar som fanns kring bildandet MedieRådet år 1986. För att verksamheten skall av

få långsiktig karaktär kan t.ex. stiftelseformen komma i

en mer

fråga. Denna modell har nyligen använts vid skapandet av de nya organisatoriska enheterna inom den tidigare SR-koncernen. Det

finns också skäl talar emot stiftelseformen. En stiftelse medför som

vissa svårigheter att vid ett senare tillfälle ändra verksamhetens

förutsättningar. För att åstadkomma den mest flexibla lösningen

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 211

bör därför överlämnas till parterna själva att avgöra Programrådets juridiska status. Vad som är angeläget i detta sammanhang är att Programrådet inte ges ställning som myndighetsorgan. Det skall inte heller uppfattas som ett specifikt branschorgan i olika sammanhang fösom reträder branschens intressen. Programrådet måste stå oberoende i förhållande till såväl privata offentliga intressen. som I samband med att Programrådet bildas bör parterna, dvs. staten och de övriga intressenter som från början medverkar i finansieringen, sluta ett särskilt avtal om Programrådets verksamhet, mål, inriktning, ansvar, finansiering och övriga ekonomiska åtaganden. Avtalet bör utformas det sätt som gäller för programstyrelsema inom industriforskningen. Avtalsslutande parter kan vara staten och enskilda medieföretag intresseorganisationer inom medieområdet med exempelvis 1993 års filmavtal som modell eller staten och en intresseförening med exempelvis avtalsmodell från industriforskningen. l det sistnämnda fallet måste då även stadgar för intresseföreningen fastställas. Avtalet om Programrådet bör femårigt. I många fall inom vara industriforskningen är avtalen oftast treåriga. Detta är dock en betydande nackdel enligt en utvärdering som år 1991 gjordes om den svenska industriforskningen SOU 1991:83. De treåriga avtalsperiodema ansågs vara för korta för att man långsiktigt skall kunna bygga upp en avancerad kunskapsbas. En femårig avtalsperiod är därför att föredra. Inom ramen för den löpande avtalsperioden bör verksamheten också utvärderas. Det är angeläget att så sker eftersom utvärdeen ring bör ligga till grund för ställningstaganden om fortsatt verksamhet efter avslutad avtalsperiod. För dem som eftersträvar en fast organisation och långsiktig en lösning kan förslaget om ett Programråd, baserat på ett femårigt avtal mellan parterna, möjligen ses som en alltför temporär lösning. Utredningen har förståelse härför gör samtidigt den bedömmen ningen att förutsättningarna för att nu inrätta ett gemensamt organ baserat ett tidsbegränsat avtal är större än möjligheterna att skapa ett för lång tid permanent organ. Programrådet bör ledas av en styrelse med representanter för såväl branschen som det offentliga. Styrelsens sammansättning blir delvis en fråga som hör samman med Programrådets juridiska form. Redan i detta sammanhang kan dock konstateras att branschens företrädare bör ha ett stort inflytande i styrelsen. Det sammanhänger med förslagen nedan om Programrådets finansiering, där utredningen förutsätter att branschen svarar för huvudde-

212 Utredningens förslag SOU 1994: 146

len kostnaderna för rådets verksamhet. Samtidigt bör ett stort av eller avgörande inflytande över styrelsens verksamhet vara en posi-

tiv faktor för branschen vid bedömning av enskilda företags och organisationers villighet att medverka. Ytterligare ett skäl för starkt branschinflytande är att Programrådet inte skall uppfattas som ett offentligt organ av myndighetskaraktär med uppgifter att kontrol-

lera och bearbeta data branschen tillhandahåller. som Utredningen föreslår att styrelsen får en sammansättning av totalt nio ledamöter varav sex representerar massmediebranschen och tre staten. Branschen bör själv utse sina företrädare och staten ge-

regeringen de tre statliga styrelseledamötema. Regeringen bör

nom utse en av de statliga ledamöterna till ordförande.

Ytterligare fråga rör styrelsens sammansättning gäller

en som

huruvida representanter för forskarsamhället skall ingå i denna eller ej. Utredningens avsikt med Programrådet är att det i sig inte skall bedriva någon forskning. Styrelsens uppgift blir att sti-

egen

mulera forskning och fördela tillgängliga medel. Någon omfat-

tande administrativ verksamhet behöver inte byggas upp kring

Programrådet. De medel fördelas till projekt, vid t.ex. univer-

som

sitet och högskolor, måste dock föregås av någon form av vetenskaplig prövning eller bedömning. Det kan ske om representanter för forskarsamhället ingår i Programrådets styrelse. Utredningen har emellertid stannat för en annan lösning. Programrådets styrelse bör endast bestå av företrädare för de parter

medverkat vid tillkomsten avtalet. Det innebär att företräsom av

dare för forskarna inte bör ingå i styrelsen. Utredningen anser i stället att Programrådets styrelse till sitt förfogande bör ha en refe-

med massmedieforskare. Referensgruppen skall ha till rensgrupp uppgift att styrelsens vägnar granska och bedöma olika projekt

och ansökningar liksom den forskningsverksamhet som styrelsen

vill stödja. Referensgruppens bedömning blir då en del i det be-

slutsunderlag Programrådets styrelse har för att kunna ta

som ställning i enskilda ärenden. Den vetenskapliga bedömningen kan

då inkluderas i arbetet parterna i styrelsen har självfallet det

men

slutliga avgörandet i sin hand. Frågan om antalet referensgrupper och deras sammansättning och arbetsuppgifter bör beslutas av Programrådets styrelse när verksamheten kommit i gång. Administrativt erfordras inget kansli för Programrådet. Programrådet bör initialt inte ha någon fast anställd personal. Däremot

kräver naturligtvis verksamheten viss administrativ basservice en för att styrelse och referensgrupp skall kunna sammanträda och ta ställning till olika projekt. Det måste också finnas någon plats dit handlingar kan sändas och det måste finnas någon person som

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 213

kan ge upplysningar om Programrådets verksamhet. Kostnaderna för dessa tjänster måste självfallet belasta Programrådets budget och bör kunna upphandlas genom kontrakt med lämplig part. Till Programrådets förfogande bör finnas en verkställande sekreterare som är föredragande vid rådets sammanträden och som förbereder de ärenden rådets styrelse har att behandla och dessutom ser till att rådets beslut verkställs. Den verkställande sekreterabör, tillsammans med externa konsulter om så erfordras, ren svara för den beställarkompetens som är nödvändig för Programrådets verksamhet. Till sekreterare bör utses antingen en av styrelsens ledamöter eller en externt rekryterad person, som kan åta sig att fullgöra uppdraget. Sekreteraren bör, liksom styrelsens ledamöter i övrigt, utses för en tidsbegränsad period. Programrådet bör också möjligheter och resurser att permanent utnyttja konsulter. Utredningen, som har övervägt olika alternativ till administrativ anknytning, har stannat för att föreslå en anknytning till Forskningsrådsnämnden FRN. FRN har till uppgift att stödja forskning inom främst områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Utredningen har också i överläggningar med FRN förvissat sig om att man från FRN :s sida är beredd att mot en viss ersättning ansvara för den begränsade administration som följer med Programrådets verksamhet.

10.6 Programrådets finansiering

När det gäller statens engagemang i Programrådets verksamhet har utredningen först beaktat regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga utredningar om att pröva offentliga åtaganden. De överväganden då har gjorts gäller huruvida staten skall medverka i som Programrådets arbete eller om verksamheten i sin helhet i stället bör vara branschstyrd. Mot bakgrund av den snabba medieutvecklingen och de omfattande förändringar i medielandskapet som kan förväntas bör, enligt utredningens mening, statens engagemang i mediefrågor öka. Massmedierna intar, som utredningen tidigare redovisat, en central roll i ett demokratiskt samhälle. Forskning och dokumentation av massmedier är därför också av stor betydelse för att statsmakterna skall få underlag till mediepolitiska beslut, kunna göra mediepolitiska bedömningar och ange förutsättningar och regler för hur medieverksamheten skall organiseras, kontrolleras och utvecklas. Utredningen har därför i sin prövning funnit tillräckliga skäl för ett offentligt åtagande inom Programrådets ram.

214 Utredningens förslag SOU 1994: 146

Frågan om hur Programrådets verksamhet skall finansieras är av

central betydelse. Förutsättningen för att idén om ett branschforsk-

ningsorgan inom massmedieområdet skall kunna förverkligas är att

ekonomiska förutsättningar finns för verksamhetens bedrivande.

Utredningens förslag till Programråd utgår från att branschen skall

ha ett stort och avgörande inflytande över verksamheten. Det

framgår bl.a. av att styrelsens majoritet skall utses av branschen och representera branschen. Förslaget att inrätta ett Programråd är ock-

så ett resultat av de ansträngningar som gjorts från branschens sida

och som bl.a. manifesterats i den särskilda framställningen till

regeringen se 1.4.1 Det är enligt utredningens bedömning därför

både lämpligt och ändamålsenligt att branschen svarar för huvuddelen av Programrådets finansiering. I vilka former finansieringen exakt skall ske får avgöras i samband med att ett avtal upprättas i vilket Programrådets verksamhet regleras. Det är som tidigare påpekats naturligt att Programrådet till en början formeras av de organisationer och företag som utgör

kärnan i den traditionella massmediebranschen. Hit räknas i första

hand Tidningsutgivama, Sveriges Radio, Sveriges Television och TV4 också Annonsörföreningen och Sveriges Reklamför-

men

bund. Denna kärna inom massmediebranschen bör då givetvis också för huvuddelen finansieringen av rådets verksamhet.

svara av Utredningens förslag innebär att staten och statliga myndigheter

också ingår i Programrådet. En del av finansieringen bör då också

falla staten. I industriforskningsinstituten varierar statens andel finansieringsansvaret, men staten svarar alltid för en mindre del av medan branschen står för huvuddelen. Mot bakgrund av de insat-

staten i övrigt gör för massmediebranschen, främst vid uni-

ser som versitet och högskolor och med tanke det ansträngda statsfinansiella läge som gäller nu och ett antal år framöver, kan statens andel

i finansieringen av Programrådets verksamhet knappast sättas hög-

re än till 25 procent. Om de totala kostnaderna för rådets verksamhet i inledningsskedet beräknas till 20 mkr, betyder det att statens andel blir 5 mkr.

Mot bakgrund samhällets otvetydiga intresse av att delta i ut-

av

formningen av framtidens medielandskap är det naturligt att statens andel i finansieringen av Programrådets verksamhet sker i form av

en särskild anslagspost i statsbudgeten under Kulturdepartementets huvudtitel. Om detta med hänsyn till det statsfinansiella läget och

med hänsyn till svårigheterna att göra omprioriteringar inom

Kulturdepartementets budget inte visar sig möjligt, måste andra finansieringsvägar sökas vad gäller statens andel av kostnaderna för

Programrådet. Man kan då överväga t.ex. att presstödet minskas

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 215

något eller att medel tas ur rundradiokontot. Det är dock inte utredningens uppgift att exakt föreslå hur statens del av finansie-

ringen av Programrådet skall ske. Det får avgöras när staten och

branschen förhandlar om ett avtal om inrättande av Programrådet. Det bör understrykas att Sveriges Radio och Sveriges Television, som har goda skäl och förutsättningar att bidra till finansieringen

av Programrådet och som också i dag finansierar icke obetydlig

forsknings- och dokumentationsverksamhet massmedieomrâdet, i det här sammanhanget har räknats till branschen. Det bör självfallet också vara möjligt för enskilda massmedieföretag och organisa-

tioner som står utanför Programrådet liksom för enskilda statliga myndigheter att utnyttja Programrådets kompetens i samband med

att uppdrag läggs ut rörande specifika forskningsinsatser. I sådana fall är det självfallet beställaren som betalar för uppdraget.

Utredningens bedömning är att kostnaderna för Programrådets arbete under en femårig avtalsperiod kommer att uppgå till ca 20

mkr år. Den angivna kostnadsramen motsvarar ett riktmärke per

för att Programrådets verksamhet skall kunna bedrivas ett något så när effektivt och ändamålsenligt sätt. Om programrådet väljer att inkludera vissa pågående forskningsprojekt i form av fasta åta-

nu

ganden i Programrådets regi, ökar kostnaderna. Samtidigt bortfaller då det nuvarande finansieringsbehovet för dessa projekt. Verksamheten i Programrådet kan därför komma att få en större om-

fattning och en högre finansiering, vilket också sammanhänger

med i vilken utsträckning enskilda företag, organisationer eller myndigheter den offentliga sidan vill utnyttja Programrådet för

specifika beställaruppdrag. Beställarintresset bör i sådana fall kom-

till uttryck i ett finansieringsåtagande generellt eller för visst

ma enskilt projekt. Det finns därför inget skäl att ange något ekonomiskt tak för omfattningen av Programrådets verksamhet med tanke att rådet inte bara skall initiera ny egen forskning utan också bidra till att enskilda beställaruppdrag kanaliseras till lämpliga forskningsinstitutioner.

10.7 Vissa särskilda frågor

Till utredningen har skilda beslut förts vissa speciella frå-

genom

Det gäller frågan Mediebarometerns framtid. Problema-

gor. om tiken kring Mediebarometem har redovisats i avsnitt 4.4.6.

Det är stor vikt att långa och kontinuerliga tidsserier inte

av bryts till följd organisatoriska förändringar. En fortsatt utgivav ning Mediebarometem måste därför tryggas. Eftersom Medieav

216 Utredningens förslag SOU 1994: 146

barometems framtid för närvarande är oklar och NORDICOM endast fungerar som tillfällig huvudman, bör verksamheten utan formella svårigheter kunna bli ett fast åtagande inom Programrådets regi när detta startar. Det blir sedan en uppgift för Programrådet att avgöra var själva arbetet skall utföras. Utredningen har dock, mot bakgrund av det speciella uppdrag som rör Mediebarometem, gjort vissa överväganden kring en anknytning av Mediebarometem till för ändamålet lämplig universitetsinstitution. Det bör ankomma Programrådet att fatta beslut i frågan om institutionsanknytning, men utredningen vill i detta sammanhang anföra följande. Kulturdepartementet har, för att trygga utgivandet av 1994-95 års Mediebarometer, tilldelat NOR- DICOM vid Göteborgs universitet sammanlagt 275 tkr. NORDI- COM har också sedan tidigare ett för datainsamling och staansvar tistikbearbetning genom utgivandet av bl.a. MedieSverige. Verksamheten vid NORDICOM präglas av hög kvalitet som i olika sammanhang fått internationella erkännanden. Det är därför enligt utredningens uppfattning naturligt att ansvaret för Mediebarometem knyts till den svenska avdelningen av NORDICOM vid Göteborgs universitet. En fråga som uppmärksammats i detta sammanhang är att Mediamätning i Skandinavien AB också ger ut en motsvarande publikation med titeln Mediebarometem. MMS har låtit registrera Mediebarometem som en av företaget utgiven periodisk skrift. Det har därför uppstått en viss turbulens efter nedläggningen av PUB om var ansvaret för utgivandet av Mediebarometem skall ligga. Utredningen kan konstatera att utgivandet av Mediebarometem uppenbarligen är av sådan betydelse att olika intressenter är beredda att finansiellt svara för dess fortsättning. Detta är i och för sig tillfredsställande. Dessutom kan konkurrens också detta område vara av visst värde. Vad som däremot kan uppfattas som negativt är om två olika Mediebarometrar publiceras med olika resultat innehållande grundläggande data om mediernas utveckling. Det kan bidra till att skapa oklarhet. Det är därför angeläget att Mediebarometem i sin tidigare form kan fortsätta och att de statistiska uppgifterna representerar en stor grad av tillförlitlighet och vetenskaplig kvalitet. Det talar för at-t Mediebarometem i framtiden bör knytas fastare till en universitetsinstitution NORDICOM det sätt som utredningen förordat. Genom detta förslag anser utredningen att Mediebarometems fortsatta utgivning kan garanteras. I detta sammanhang har frågan om tillgång till data om medie-

konsumtionen också uppmärksammats. Det gäller skrivelsen se

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 217

1.4.3 från sju professorer behovet att tillgängliga data ställs om av till forskningens förfogande när materialets kommersiella värde avtagit. Utredningen delar den kommer till uttryck i skrioro som velsen att tillgången till grundläggande data begränsas. Trots detta anser utredningen att det för närvarande inte föreligger något behov av att från statens sida reglera denna fråga. I stället bör man frivillighetens grund förhandla fram en överenskommelse med de aktuella undersökningsföretagen sikt garanterar forskarna som tillgång till material om mediekonsumtion. Vid utredningens kontakter med berörda förtag har redovisats mycket positiv en syn möjligheten till samarbete. Från företagens sida är man mycket mån om att den verksamhet bedriver skall ske med man vetenskapligt godtagbara metoder. Enligt utredningens uppfattning bör Programrådets styrelse som ett av sina första åtaganden teckna ett avtal med MMS och RUAB som ger massmedieforskama tillgång till såväl grundläggande data mediekonsumtion den Meom som diebarometer som MMS att ut också i framtiden. avser ge Kulturdepartementet disponerar för närvarande 210 tkr avse-

ende mediestatistik se 1.4.4. Det är medel tidigare dispone-

som rats av SCB. Eftersom det saknas myndighet med övergripande en ansvar medieområdet har departementet för budgetåret 199495 uppdragit SCB att svara för framtagning av vissa uppgifter med anknytning till mediestatistik. Som framgått av utredningens kartläggning kap. 9 föreligger ett mycket stor behov statistik av massmedieområdet. Utredningens bedömning är att Programrådet i fortsättningen bör fördela det aktuella anslaget 210 tkr. Härvidlag bör beaktas att NORDICOM är en sammanhållande instans beträffande mediestatistiken. Anslaget, innevarande år disponeras Kultursom av departementet, bör överföras till ett anslag för forsknings- och utvecklingsinsatser inom massmedieområdet och disponeras av Programrådet för uppdrag och insatser av olika slag. I detta sam-

manhang kan man tänka sig att Programrådet lägger ut uppgifter

på såväl myndigheter som enskilda forskningsinstitutioner.

10.8 Genomförandet och fortsatt arbete

Utredningens kartläggning har visat på ett stort behov av FoDverksamhet inom massmedieområdet. Det är med detta som utgångspunkt som utredningen föreslår inrättandet ett särskilt Proav gramråd för Massmedieforskning Under förutsättning att finansie-

218 Utredningens förslag SOU 1994: 146

ringsfrågorna kan lösas ett tillfredsställande sätt bör Program-

rådet kunna starta sin verksamhet under år 1995.

De förslag utredningen avgivit rörande Programrådets upp-

som gifter, organisation och finansiering skall ses som rekommendatioinför ett kommande förhandlingsarbete. ner

Som första fas i genomförandet utredningens förslag bör

en av tillsätta särskild förhandlingsman, med utredningens staten en som

kartläggning underlag får till uppgift att förhandla med före-

som

trädare för massmediebranschen om inrättandet av ett Programråd.

Förhandlingar bör i första hand föras med företrädare för företag

och organisationer utgör kärnan i den traditionella massme-

som diebranschen dvs. Sveriges Radio, Sveriges Television, TV4 och

Tidningsutgivarna, samt Annonsörföreningen och Sveriges Rek-

lamförbund. Denna bör inledningsvis få till uppgift att formera Progrupp

gramrådet. Det både viktig och nödvändig förutsättning att

är en

de största och mest centrala företagen och organisationerna inom

massmediebranschen finns med i det konkreta arbetet med Pro-

gramrådet. I tidsordning bör följande åtgärder vidtas:

Staten tillsätter en särskild förhandlingsman. - Berörda intressenter kallas till överläggning om utredningens en -

förslag till bildandet ett Programråd för Massmedieforsk-

av

ning. Diskussion uppgifter, organisation och finansiering.

om

Avtal upprättas och undertecknas av berörda parter. -

Konstituerande möte med utseende av en interimsstyrelse.

-

Handläggande personal verkställande sekreterare rekryteras.

- Stadgar och programplaner upprättas. Lokaler till verksamheten anskaffas FRN.

Eventuella riksdagsbeslut samt beslut om godkännande av in-

-

gångna avtal och överenskommelser.

Verksamheten startar. -

Interimsstyrelsens viktigaste uppgift blir alltså att utarbeta de stadgar och programplaner som skall reglera Programrådets verk-

samhet. En lämplig modell för detta arbete utgör, förutom avtalen inom industriforskningens område, även gällande filmavtal se. 8.3.3. Avtalen bör undertecknas samtliga parter som medverkar av vid finansieringen. Så snart avtalen är undertecknade och god-

kända kan verksamheten starta.

SOU 1994: 146 Utredningens förslag 2l9

Genom tillkomsten av ett Programråd för Massmedieforskning

skapas ett för branschen och det offentliga gemensamt organ som inte bara blir betydelsefullt när det gäller för det demokratiska en samhället så viktig uppgift som sektorsforskning massmedier om

utan också en för alla parter värdefull tillgång när det gäller att

möta en framtid som kommer att präglas snabba tekniska, av ekonomiska och sociala förändringar.

SOU 1994: 146 Bilaga I 221

å

u

Kommittédirektiv t!

Dir.

Sektorsforskning om massmedier

Dir. 1993:107

Beslut vid regeringssammanträde 1993-10-28

Chefen för kulturdepartementet. statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga behovet av sektorsforskning om massmedierna och att utarbeta förslag om formerna för en sådan forskning. Utredarens förslag skall läggas fram senast den l september 1994.

Bakgrund l propositionen om forskning och utveckling prop. 199293:l70. avsnitt 11 s. 412 tillkännagav regeringen sin avsikt att göra en översyn över frågor rörande forskning om och dokumentation av massmedier i samarbete mellan det allmänna och mediebranschen, dvs. sektorsforskning massmedierna. l denna proposition anfördes om bl.a. följande. Massmediema ägs huvudsakligen av privata företag eller organisationer. Det offentligas roll är. till skillnad från vad som gäller i förhållande till ex. bibliotek, museer, arkiv eller kulturminnesvården, inte att styrande utan att ange ramar och att ge stöd i vara begränsad utsträckning. Den grundläggande massmedieforskningen universitet och högskolor är ett statligt ansvar. Denna forskning

222 Bilaga I sou 1994:146

i första hand inomvetenskapliga kriterier. Den har under styrs av senare fått förstärkta resurser. Det finns emellertid också ett behov av forskning massmedieområdet från andra utgångspunkter än inomvetenskapliga. Detta behov finns både inom den offentliga och privata sektorn. lnom den offentliga sektorn blir behovet allt starkare att följa medieutvecklingen, både tekniskt. ekonomiskt och rättsligt. nationellt och internationellt. t.ex. för att förbereda och utreda behovet och konsekvenserna samhällsinsatser inom olika massmedieav områden. nationell lagstiftning, internationellt samarbete genom och andra sätt. Detta forskningsbehov tillgodoses bara i begränsad utsträckning inom den befintliga forskningsstrukturen. Den privata sektorns behov av forskning och utveckling härrör dels från det enskilda medieföretagets intresse att stärka sin egen konkurrenskraft. dels från utvecklingen inom en bransch som helhet. l detta avseende skiljer sig inte massmedieföretagen från det övriga näringslivet. Forskningsbehovet tillgodoses till viss del enskilda institut, ibland i viss anknytning till högskolan. genom Enskilda medieföretag bedriver marknadsundersökningar. utvecklingsarbete och i enstaka fall även forskning. Ett exempel detta är den forskningsverksamhet som byggdes upp kring den tidigare Sveriges-Radio-koncernens avdelning för publik och programundersökningar PUB. PUB har haft omvittnad betydelse för en forskningen om radio och TV. PUB har också utfört mätningar och visst forskningsarbete för andra. enskilda företag och för Kulturrådet. Förändringarna inom den avgiftsñnansierade radio- och TVverksamheten har medfört stora förändringar av programföretagens publik- och programundersökningsverksamhet. För närvarande är omfattningen av och formerna för detta arbete inte helt klarlagd. För andra mediebranscher saknas motsvarande verksamhet. Ett institut som näringslivets uppdrag bedrivit opinionsbildning och i viss utsträckning också gjort egna undersökningar är Näringslivets Mediainstitut. En bransch- och företagsanknuten forskning kan givetvis varken ersätta den oberoende och kritiska forskning som finns inom universiteten eller företagens egna utvecklingsinsatser. Det är emellertid tydligt att både näringslivet och det offentliga har ett ökat behov att kunna fungera som kvalificerade beställare av av forskning massmedieområdet. Mediernas centrala roll i det demokratiska statsskicket gör att forskning och utveckling inom medieområdet är särskilt känsliga för att någon aktör får en otillbörlig dominans.

sou 1994:146 Bilaga 1 223

Formerna för forskning inom och för näringslivet iir avpassade efter varje näringsgrens behov och struktur. Den offentliga insatsen har styrts till institutioner eller samrådsmekanismer som ger utrymme för inflytande både från offentligt håll och från berörda branscher. När det gäller forskning om massmedier gör bl.a. den redan nämnda centrala funktionen för medierna i ett demokratiskt samhälle det nödvändigt att närmare analysera och utreda formerna för ett samarbete mellan alla parter. Ett sådant samarbete kan också förutom branschen behöva inbegripa t ex organisationer för yrkesarbetande inom medierna, delar av kulturlivet etc. Universitet och högskolor har ofta kapacitet att utföra forskningsuppdrag for olika massmedieintressenter. enskilda eller offentliga. Det sagda leder till att det. som redan anmälts till riksdagen i budgetpropositionen prop. I99293:l0O bil. l2 254. enligt s. regeringens mening ñnns skäl att tillkalla särskild utredare för att en se över frågor rörande forskning och dokumentation av massmedier i samarbete mellan det allmänna och mediebranschen. Detta avser särskilt sektorsforskningen för massmedier. t.ex. organisatoriska fonner för beställning och finansiering av forskning. med utgångspunkt i mångfalden intressen och behov medieområdet. av En skrivelse har inkommit till chefen för Utbildningsdepartementet dnr. U 93404H från ett antal näringslivsorganisationer företrädande medieindustrin där man understryker behovet av att förstärka forskningsstmkturen för medieindustrins behov. Vissa av förutsättningarna för forskning om massmedier för branschens behov eller för andra beställare har numera förändrats. PUB:s verksamhet har således lagts eller till vissa delar överförts till ner

andra företag eller institutioner. överläggningar pågår hur

om resultaten av vissa delar av de långsiktiga undersökningarna skall kunna tas tillvara. Nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning NORDICOM. med en viktig del verksamheten av förlagd till Göteborgs universitet. kommer i framtiden att få den del av sin finansiering som sker ur den gemensamma nordiska budgeten över kulturdelen som även innefattar massmedierna i stället för över forskningsdelen. Det innebär att ansvaret för NORDlCOM:s dokumentation. och forskning baserad den. det nordiska planet förts till kultur- och massmediesektorn.

224 Bilaga 1 sou 1994:146

Uppdraget

Utredaren skall redovisade bakgrund kartlägga behovet mot ovan sektorsforskning massmedierna, dvs. forskning om och dokuav om massmedier från massmediebranschens och den offentmentation av liga sektorns utgångspunkter. Utredaren skall arbeta i nära kontakt med berörda organisationer, forskningsinstitutioner och myndigheter. åtgärder skall grundas bedömning av det behov Förslag om en kartläggning uppvisat. Sådana förslag bör utformas i samsom denna intressenter och syfta till att forskningens finansieråd med berörda organisation de beställande parternas behov. ring och svarar mot således själv för kostnaderna för forskningen Beställaren bör svara utförandet i första hand bör ske inom ramen för universitet medan Förutsättningen för utredningens överväganden och och högskolor. förslag bör att de statliga utgifterna inte kan ökas. vara utredaren skall regeringens direktiv till samtliga kommittéer För utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. och särskilda 1984:5, EG-aspekten i utredningsverksamheten dir. 1988:43 samt regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 gälla. om

Hemställan

hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen Med nu bemyndigar chefen för Kulturdepartementet tillkalla särskild utredare med uppgift att kartlägga behovet att en av sektorsforskning om massmedierna besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde att om utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar att m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och

bifaller hennes hemställan.

Kulturdepartementet

2 Bilaga

Förteckning över svarande enkät om forskningsbehov

För att få närmare uppfattning mediebranschens samt den ofen av fentliga sektorns syn behovet FoD-verksamhet inom av mass-

medieområdet distribuerade utredningen en enkät till företag,

organisationer och myndigheter och offentliga Denna enkät organ. ligger till grund för utredningens bedömning av behovet av

sektoriell massmedieforskning. I underlaget ingår svar från nedan

angivna intressenter.

G212 Mm

Medier

Intresseorganisationer Arbetsmarknadens organisationer Bransch- och intresseorganisationer l Upphovsrättsliga organisationer Undersökningsföretag Branschanknutna publik- och progamundersök-

ningsföretag och marknadsundersökningsföretag 3

Myndigheter och offentliga organ

Myndigheter motsvarande 18

Reklammarknaden Reklam- och annonsbranschen företag och organi-

sationer 9

Övriga

Telekommunikationsföretag l

Summa 81 .

226 Bilaga 2

Bildbyråer AB Reportagebild IMS Bildbyrå

Pressens Bild AB

Företag inom radio- och TV-området Broadcast Sverige Femman AB FilmN et Television AB Kabelvisionen KB

Stjäm TV Nätet AB

Svenska Kabel-TV AB Sveriges Radio AB

Sveriges Television AB Sveriges Utbildningsradio AB

TV 1000 Sverige AB TV3 AB TV4 AB

Förlag

AB Rabén Sjögren Bokförlag

Bokförlaget Bra Böcker AB Bonnierförlagen AB Liber AB

Privat lokalradio ABR Annonsbolaget Radio AB Rix Göteborg Z-radio Sverige AB

Tidningar och nyhetsbyråer

AB Dagens Nyheter AB Kvällstidningen Expressen

Bonniers Affärsinformation AB Dagens Industri

Förenade Landsortstidningar AB

HB Svenska Dagbladets AB CO

Nya Arbetet AB

Arbetsmarknadens organisationer Arbetsgivareföreningen SRAO

Förlags- och Medieförbundet och Grafiska Företagen

HAO Medieföretagens Arbetsgivarorganisation

Landsorganisationen i Sverige Svenska Arbetsgivareföreningen

sou 19943146 Bilaga 2 227

Svenska Industritjänstemannaförbundet Svenska Joumalistförbundet Sveriges Akademikers Centralorganisation Tjänstemännens Centralorganisation

Bransch- och intresseorganisationer inom massmedieområdet Fackpressen Riksföreningen Våra Gårdar Stiftelsen Allmänhetens pressombudsman Stiftelsen Näringslivets Mediainstitut Svenska bamboksinstitutet Svenska Bokförläggareföreningen Sveriges Biografägareförbund Sveriges Film- och Videoproducenters Förening SVIP - Sveriges Filmuthyrarförening u.p.a. Sveriges Informationsförening

Sveriges Lokal-TV-förbund Tidningsutgivama inkl. Tidningamas arbetsgivareförening

Upphovsrättsliga organisationer Copyswede SAMI

Branschanknutna publik- och progamundersökningsföretag Mediamätning i Skandinavien AB MMS - RadioUndersökningar AB RUAB - SIFO AB

Myndigheter och offentliga organ Arbetsmiljöinstitutet Arkivet för ljud och bild

Brottsförebyggande rådet, BRÅ

Folkhälsoinstitutet Granskningsnämnden för radio och TV Konkurrensverket Konsumentverket Kungliga biblioteket

Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK

Presstödsnämnden

Radio- och TV-verket genom Styrelsen för lokalradiotillstånd

Rymdstyrelsen

Statens Biografbyrå

Statens kulturråd

228 Bilaga 2 SOU 1994: 146

Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Styrelsen för psykologiskt försvar

Taltidningsnämnden Telestyrelsen

Reklam och annonsbranschen AFF Affischeringsföretagens förening - Annonsörföreningen Carat Sverige AB Godkända Annonsförmedlares Förening GAF Media MarketingGruppen HB Mässrådet AB Sveriges Reklamförbund SWEDMA TeleMedia Group AB

Telekommunikationsfdretag Telia AB

sou 1994:146 Bilaga 3 229

ENKÄT

Enkät till organisationer, myndigheter och företag behovet

om av forskning och undersökningar om massmedier och medieutvecklingen.

Enkätenvänder sig till såväl organisationer myndigheter ochenskildaföretag. som Förutsättningenför besvarandeskiljer sig därför åt för olika mouagare. I denmån en fråga bedöms som omöjlig att besvaraeller mindrerelevanför just Er verksamhet kandenlämnas utansvar,men motivera gärna vaiför.

TILL

Fråga 1

a Vad är organisationensmyndighetensföretagets korrekta ändra gärna namn ovanstående adressctikett:

I ställetför att upprepa organisationerzmyndighelenföretaget i varjeenskildfråga användsfortsättningsvisi enkätenbeteckningenNi. MedNi avses såledesorganisationen,myndighetenellerföretageti sin helhet ochinte någonenskildperson.

230 Bilaga 3 SOU 1994: 146

Fråga 2 Har Ni under det senaste året varit engagerad i någon form av forskning eller undersökningsverksamhet inom medieområdet genom eget initiativ eller genom samverkan med andra Ja D Nej EI

Om Ja på fråga 2 så besvaras även frågorna 3 5 Om Nej gå till fråga -

Fråga 3 På vilket sätt har Ert engagemang i forskning och annan undersökningsverksamhet inom medieområdet ägt rum Inom den egna organisationenmyndighetenföretaget Genom uppdrag till egna dotterbolag Genom uppdrag till universitethögskola Genom uppdrag till forskningsinstitut Genom uppdrag till marknadsundersökningsföretag Genom uppdrag utomlands På annat sätt Komplettera gärna svaret:

Fråga 4 Hur stora ekonomiska resurer har Ni under år 1993 använt för forskning och undersökningar inom mediaområdet kronor

sou 1994:146 Bilaga 3 231

Fråga 5

Vi ber Er här göra en närmare beskrivning av den forskning och de undersökningar i övrigt som Ni f.n. är eller under 1993 varit engagerad i inom medieområdet. Lämna gärna uppgifter om inriktning, målsättning, metoder. tidsplan, finansiering, resultat etc. Om beskrivningar finns kan dessa bifogas.

Fråga 6

Hur angeläget anser Ni att behovet är forskning och av undersökningar inom medie-området utifrån Er speciella verksamhet

Mycket angeläget U Ganska angeläget U Inte särskilt angeläget Inte alls angeläget

Motivera varför Ni anser det vara angeläget respektive inte angeläget

sou 1994:146 Bilaga 3 233

Fråga 9 Om det skulle göras mer forskning, undersöknings- eller utvecklingsverksamhet inom medieområdet vilka områden anser Ni då att borde på man satsa

..

..

..

Fråga 10 Nedan följer en förteckning över olika forskningsområden och forskningsinriktningar. Vi ber Er här att från Era utgångspunkter rent allmänt angelägenhetsgradera behovet av forskning och undersökningar i Sverige inom respektive område.

a Hur angeläget anser Ni att behovet av forskning är inom följande problemområden med anknytning till massmedia i allmänhet problemområden Mycket Ganska Inte särskilt Inte alls Ingen angeläget angeläget angeläget angeläget uppfattning Massmediernas roll i samhället U U U U U Massmedias ekonomi U U U U U Medias internationalisering U U U U U Medias innehåll U U U U U Användning av massmedia U U U U U Massmedias effekter U U U U U Opinionsbildning U U U U U Massmediateori U U U U U U U U U U

234 Bilaga 3 SOU 1994: 146

b Hur angeläget anser Ni att behovet av forskning är inom följande områden med anknytning till press och journalistik

press och joumalisnk Mycket Ganska lnte särskilt lnte alls Ingen

angeläget angeläget angeläget angeläget uppfattning Dagstidningsmarknaden U U U U U Dagstidningsutvecklingen U U U U U Dagstidningsägande U U U U U U U U U U Den politiska pressens utveckling Journalister och journalistik U U U U U Nyhetsvärdering U U U U U Tidningsekonomi U U U U U Tidningsläsning U U U U U U U U U U

c Hur angeläget anser Ni att behovet av forskning är inom följande områden med anknytning till etermedia Radio och TV Mycket Ganska inte särskilt Inte alls ingen angeläget angeläget angeläget angeläget uppfattning Effektundersökningar U U U U U Etennediemas innehåll U U U U U Etennediemas organisation U U U U U Etennediemas utveckling U U U U U Metoder att mäta publik U U U U U Publikens användning av radioI V U U U U U TV, barn och ungdom U U U U U U U U U U

d Hur angeläget anser Ni att behovet av forskning är inom följande områden med anknytning till reklammedia Reklammedia Mycket Ganska lnte särskilt lnte alls Ingen angeläget angeläget angeläget angeläget uppfattning Användning av reklam Reklamens effekter Reklamens innehåll

236 Bilaga 3 SOU 1994: 146

Fråga 13

massmedier har hittills inte organiserats systematiskt det sätt som Forskningen om skett inom andra samhällssektorer och näringsgrenar. Hur ser Ni mot denna bakgrund forskning och undersökningar Behövs det förändringar eller är allt bra behovet av det är Är det angeläget med ett ökat samarbete mellan t.ex. branschen och den ofsom fentliga sektorn rörande massmedieforskning eller inte

Fråga 14

Vi ber Er här lämna specifika synpunkter när det gäller behovet av forskning .och undersökningar inom medieområdet i den mån dessa inte framgår av de svar som tidigare lämnats.

Vi bifogar ett frankerat svarskuven och ber Er sända enkäten snarast möjligt och senast den 15 juni 1994 till: Departementens utredningsavdelning, Claes-Olof Olsson Box 347. 401 25 GÖTEBORG

En stort tack för Er medverkan

4 Bilaga

I denna bilaga återges tabellmaterial från sammanställning av ut-

redningens enkät om behovet av FoD-verksamhet. Tabellema ut-

gör också underlag till redovisningen i kapitel

Tabell 1 Antal inkomna enkätsvar fördelade efter grupp

Grupp Inkomna inkomna Antal utsända svar svar enkäter

238 Bilaga 4

Tabell 2 Antal svarande som uppger sig vara engagerade engagerade i forskning och undersökningsverksamhet resp.

Grupp Engagerad i engagerad i Antal forskning och forskning och svar undersökningar undersökningar

Upphovsrättsli ga organisationer

Bilaga 4 239

Tabell 3 Antal markeringar för olika typer i av engagemang forsknings- och undersökningsverksamhet för svarande som uppger sig bedriva en sådan verksamhet

240 Bilaga 4 SOU 1994: 146

Tabell 4 Angelägenhetsgradering av behovet av FOD-verksamhet antal markeringar samt index

Grupp Mycket Ganska Inte ssk Inte alls Index angeläget angeläget angeläget angeläget Forskning och undersökningar:

-

Kontinuerlig insamling och sammanställning av mediestatistik och andra uppgifter om medierna:

Anm. Index 4,0 mycket angeläget, index 3,0 ganska angeläget, index 2,0 inte särskilt angeläget och index 1,0 inte alls angeläget.

Bilaga 4 241

Tabell 5 Behovet av forskning och undersökningar rörande olika medier index

Grupp Medier lntresse- Myndig- Reklam- Övriga Totalt N

organisa- heter branschen

tioner

Satellit- o

-

Samtliga tillfrågade har rangordnat efter angelägenhet- olika medier från ett till tre. Index - 1 innebär samtliga placerat det alternativet i första hand. 0 att ingen placering erhållits. att

242 Bilaga 4 SOU 1994: 146

Tabell 6 Behovet av kontinuerlig insamling av mediestatistik och mediedata rörande olika medier index

Gnrpp Medier lntresse- Myndig- Reklam- Övriga Totalt N

organisa- heter branschen

tioner

-

Samtliga tillfrågade har rangordnat efter angelägenhet- olika medier från ett till tre. Index l innebär att samtliga placerat det alternativet i första hand, 0 att ingen placering erhållits.

Bilaga 4 243

Tabell 7 Angelägenhetsgradering forskningsområden index av Grupp Medier intresse- Myndig- Reklam- Övr. Totalt N org. heter branschen Massmedia i allmänhet

Press och journalistik

Radio och TV

Reklammedia

Internationella förhållanden

Anm. 4,0 mycket angeläget, 3,0 ganska angeläget, 2,0 inte särskilt angeläget och 1,0 inte alls angeläget.

KUNGL. BIBL. -12- 2 7

1994 STOCKHOLM

Statens offentliga 1994 utredningar

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatliga 35 Vår andes och andras. . . stämmastatistiken.Fi. Kulturpolitik ochinternationalisering.Ku.

Kommunerna,LandstingenochEuropa 36. Miljö och fysisk planering.M. . + Bilagedel.C. 37 Sexualupplysning ochreproduktivhälsaunder . Mänsföreställningar om kvinnor ochchefskap.S. l900-taleti Sverige.UD. . vapenlagen och EG. Ju. 38. Kvinnor, barnocharbetei Sverige1850-1993.UD.

Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39.Gamla är ungasom blivit äldre. Om solidaritet . Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiskaäldreåret1993. . konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktigstrålskyddsforskning. M.

EU, EESochmiljön. M. 4l Ledighetslagstiftningen en översyn.A. . . - Historisktvägval Följdemafor Sverigei utrikes- 42. Statenochtrossamfunden. C. . ochsäkerhetspolitiskthänseende av att bli, 43 Uppskattadsysselsättning om skattemasbetydelse . respektiveinte bli medlemi Europeiskaunionen. UD. för denprivatatjänstesektom.Fi.

Förnyelseoch kontinuitet- om konstochkultur 44. Folkbokforingsuppgiftema i samhället.Fi. . i framtiden.Ku. 45. Grunden för livslångtlärande.U.

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande 46. SambandetmellanSamhällsekonomi, transfereringar . e Iagstiñning.UD. ochsocialbidrag.

Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande 47 Avveckling av denobligatoriskaanslutningen . . av militärt bistånd 1949-1969 Bilagedel.SB. + till studentkårer ochnationer. U.

Suveränitetoch demokrati 48. Kunskapför utveckling + bilagedel.A. . + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49.Utrikessekretessen. Ju.

l3. JlK-metoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet översyn. Fi. - en l4 Konsumentpolitiki enny tid. C. 5 Minne l och bildning. Museernasuppdragoch . . På väg. K. organisation bilagedel.Ku. + . 16.Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku.

Kartläggningoch åtgärdsförslag.M. 53.Mästarbrevför hantverkare.Ku.

Års- ochkoncemredovisningenligt EG-direktiv. 54. Utvärdering av praxisi asylärenden.Ku. . Del l ochll. Ju. 55 Rättentill reformeratbilstöd. S. . ratten- Kvalitet i kommunalverksamhet nationell 56. Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch . uppföljningoch utvärdering.C. misshandlats.S.

. Renaroller i biståndet- stymingocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter.del av Principiella i en effektiv biståndsförvaltning.UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. 20. Refonnerat pensionssystem. Fi.

21. Reformeratpensionssystem. BilagaA. 58.6 Juni Nationaldagen.Ju.

Kostnaderoch individeffekter. 59. Vilka vattendragskall skyddas Principeroch

22. Reformerat pensionssystem. BilagaB. förslag. M.

KvinnorsATP och avtalspensioner. 59. Vilka vattendragskall skyddas Beskrivningarav Förvaltabostäder.Ju. vattenområden.M. . Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden. 60.Särskildaskäl utformningoch tillämpning . - - av Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. 2 kap. 5 § ochandrabestämmelseri . - Att förebygga alkoholproblem. utlänningslagen.Ku. . Vård av alkoholmissbrukare.S. 61. Pantbankernas kreditgivning. N. . Kvinnor ochalkohol. 62. Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi. . Barn Föräldrar Alkohol. - - 63. Personnummer integritet och effektivitet. .lu. . - Vallagen.Ju. 64 Med raps i tankarna M. . . Vissamervärdeskattefrågor lll- Kultur m.m. Fi. 65. Statistikoch integritet,del 2 Lag . - om Mycket UnderSammaTak. C. personregisterför officiell statistik Fi. . m.m. Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. 66. Finansiellatjänsteri förändring. Fi. . Ku. 67. Räddningstjänst i samverkanoch på entreprenad.

Tekniskt utrymme för ytterligareTV-sändningar. Ku. Fö. . 6 Otillbörlig kurspâverkanoch vissainsiderfrägor. Fi. .

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69.On the General Principles of Environment 99. Domaren i Sverige inför framtiden

Protection.M. utgångspunkter för fortsattutredningsarbete. - 70. lnomkommunal utjämning. Fi. Del A+B. Ju.

7l. Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- 100. Beskattningenvid gränsöverskridande

och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. omstruktureringarinom EG, m.m. Fi.

72. sjukpenning, arbetsskadaoch förtidspension lOl. Höj ribban

förutsättningaroch erfarenheter. S. Lärarkompetens för yrkesutbildning.U. - 73. Ungdomars välfärd och värderingar en under- 102.Analys och utvärdering av bistånd.UD. levnadsvillkor, livsstil och attityder. C. 103. Studiemedelsfinansierad polisutbildning.Ju. sökningom 74.Punktskattema och EG. Fi. 104. PVC en plan för att undvika miljöpåverkan. M. - 75 Patientskadelag. C. 105.Ny lagstiftning om radio ochTV. Ku. . 76.Tradeandthe Environment towards a 106. Sjöarbetstid.K. sustainable playing field. M. l07.Säkrare finansiering av framtida kärnavfalls -

77 Tillvarons trösklar. C. kostnader. M. . 78.Citytunneln i Malmö. K. 108.Säkrare finansiering av framtida kämavfalls-

79.Allmänhetens bankombudsman. Fi. kostnader Underlagsrapporter. M. - 80 iakttagelser under en reform Lägesrapport från 109.Tågetkommer. K. . - Resursberedningens uppföljning vid sex universitet 110.Omsorg och konkurrens.

och högskolor det nya resurstilldelningssystemet lll. Bilars miljöklassning och EG. M. av för grundläggande högskoleutbildning.U. H2. Konsumenterna och livsmedelskvaliteten.

81.Ny lag om skiljeförfarande.Ju. En studie av konsumentupplevelser. Jo.

82. Förstärkta miljöinsatseri jordbruket 113. Växande råvaror. M.

svensk tillämpning av EG:s miljöprogram.Jo. 114. Avfallsfri framtid. M. - 83. Övergång verksamheteroch kollektiva upp- 115. Sjukvårdsreformeri andra länder. S. av sägningar.EU och den svenska arbetsrätten.A. 116. Skyldighet att lagra olja och kol. N.

84 .Samvetsklausulinom högskoleutbildningen.U. ll7 Domstolsprövning av förvaltningsärenden. Ju. . skatt energi. 118. Informationsteknologin-Vingar människans 85 Ny lag om . En teknisk översyn och EG-anpassning. förmåga.SB.

Motiv. Del 119. Livsmedelspolitik för konsumenterna. Reformen - - Författningstcxt och bilagor. Del ll. Fi. som kom av sig. Jo. - 86.Teknologi och värdkonsumtioninom sluten 120.Finansiell leasing av lös egendom.Ju.

somatiskkorttidsvârd 1981-2001.S. 121. Bosparande.Fi. 87.Nya tidpunkter för redovisning och betalning av 122 Trygghet mot brott i lokalsamhållet. Kartläggning, . skatter och avgifter. Fi. principiella synpunkteroch förslag. Ju.

88. Mervärdesskatten och EG. Fi. 123. Miljöombudsman.M.

89. Tullagstiftningenoch EG. Fi. 124.Varu- och personkontrollvid EU:s yttre gräns. Ju.

90 Kart- och fastighetsverksamhet 125. Samordnadinsamling av miljödata.K. . första halvår. S. finansiering, samordningoch 126. Husläkarreformens författningsreglering.M. 127.Kronan Spiran Äpplet. En ny universitetsstruktur

9 .Trafiken och koldioxiden Principer för att minska i södra Stockholmsområdet. U. trafikens koldioxidutsläpp.K. 128. Lokal Agenda21 en vägledning.M. - 92. Miljözoner för trafik i tätorter. K. 129.Företagares arbetslöshetsersättning. A.

93.Levande skärgårdar.Jo. 130. Försäkring under krigsförhållanden.Fi.

94. Dagspressen i 1990-talets medielandskap.Ku. 131.Skyddet vid den inre gränsen. Ju.

95.En allmän sjukvårdsförsäkringi offentlig regi. S. 132. Landstingens ansvar för kliniskt forsknings- och

96. Följdlagstiftning till miljöbalken. M. utvecklingsarbete.S.

97.Reglering av Vattenuttagur enskildabrunnar.M. 133. Miljöpolitikens principer. M. 98. Beskattning förmåner. Fi. 134 Överprövning av besluti plan-och byggärenden.M.. av .

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

.The Key lo Europe a comparativeanalysisof entry andasylumpolicies Westerncountries.Ku. 136.Statligamyndighetersavtal.Fi. 137 Internationellaadoptionsfrágor.1993árs . Haagkonvention m.m. S. 138.Rapportfrån Klimatdelegationen 1994.M. 139.Ny socialtjänsilag.S. 140 Gemensamtgenomförande.Hur kanSverige . samarbetamedandraländerför att uppfylla åtagandenenligt klimatkonventionen. M. 14 Arbetsrättsligautredningar.Bakgnindsmaterial . utarbetat sekretariatetvid 1992årsarbetsrätts- av kommitté.A. 142.Vägtullari Stockholmsregionen. K. 143.Ekonomiadministrationen vid Linköpingsuniversitet.U. 144.Utjämning av kostnaderochintäkteri kommuner ochlandsting.Fi. 145. Ägarkoncentration i dagspress ochradioT - fem promemoriorochdiskussionsinlägg. Ku. 146.Massmedieforskning för branschochsamhälle.Ku.

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kostnaderoch individeffekter.[21]

Reformeratpensionssystem. BilagaB. Om kriget kommit...Förberedelserfor mottagandeav Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22] militärt bistånd1949-1969 Bilagedel. + Svenskalkoholpolitik en strategi för framtiden.[24] lnfonnationsteknologin - -Vingar människansfömiåga.[l I8] Svenskalkoholpolitik bakgrundochnulage.[25] -

Att förebygga alkoholproblem.[26]

Justitiedepartementet Vård av alkoholmissbrukare.[27]

Kvinnor ochalkohol.[28] vapenlagenochEG [4] Barn Föräldrar Alkohol. [29] Kriminalvårdochpsykiatri. [5] - - Gamla är ungasom blivit äldre.Om solidaritetmellan Års- ochkoncemredovisningenligt EG-direktiv. generationerna.Europeiskaäldreåret1993.[39] Del och l ll. Ju. [17] SambandetmellanSamhällsekonomi, transfereringar Förvaltabostäder.[23] ochsocialbidrag.[46] Vallagen.[30] Rätten till reformeratbilstöd. [55] Utrikessekretessen. [49] ratten-

Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch 6 Juni Nationaldagen.[58] misshandlats.[56] Personnummer integritetoch effektivitet. [63] - Om intyg och utlåtanden utfärdas hälso- Ny lag skiljeförfarande.[81] som av om och sjukvårdspersonaliyrkesutövningen.[71] Domareni Sverigeinför framtiden sjukpenning,arbetsskada och förtidspension - utgångspunkterför fortsattutredningsarbete. förutsättningarocherfarenheter.[72] Del A+B. [99] - Teknologi och vârdkonsumtioninomsluten Studiemedelsfinansierad polisutbildning.[103] somatiskkorttidsvârd 1981-2001.[86] Domstolsprövning förvaltningsärenden.[117] av En allmänsjukvårdsförsäkringi offentlig regi. [95] Finansiellleasing av lös egendom.[120] Omsorgoch konkurrens.[110] Trygghet mot brott i lokalsanthället.Kartläggning, Sjukvärdsreformeri andraländer. [115] principiella synpunkter och forslag. [122] Husläkarreformensförstahalvår. [126] Varu- och personkontrollvid EU:s yttre gräns. [124] Landstingens ansvar för kliniskt forsknings-och Skyddetvid deninre gränsen. [131] utvecklingsarbete. [ 132]

Utrikesdepartementet Internationellaadoptionsfrågor.1993års

Haagkonvention m.m. [137] Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes-och - Ny socialtjänstlag.[139] säkerhetspolitiskthänseende av att bli, respektiveintebli

medlemi Europeiskaunionen.[8] Kommunikationsdepartementet

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande - På väg. [15] lagstiftning.[10] Citytunnelni Malmö. [78] Suveränitetochdemokrati Trafiken och koldioxiden Principerför att minska + bilagedelmed expertuppsatser. [12] trafikenskoldioxidutsläpp.[91] Renaroller i biståndet- styrningocharbetsfördelning Miljözoner för trafik i tätorter. [92] i en effektiv biståndsförvaltning.[19] Sjöarbctstid.[106] Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder1900-talet Tågetkommer. [109] i Sverige.[37] Samordnadinsamling av miljödata.[125] Kvinnor, barnocharbetei Sverige1850-1993.[38] Vägtullar Stockholmsregionen. i [142] Analysoch utvärdering av bistånd.[102]

Försvarsdepartementet Finansdepartementet

Räddningstjänst Ändradansvarsfördelningfor denstatligastatistiken. [1] i samverkanoch entreprenad.[67] Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk

Socialdepartementet konsekvensanalys. [6]

J1K-metoden, m.m. [13] Mänsföreställningar om kvinnor ochChefskap.[3] Vissamervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. Reformeratpensionssystem. [20] - Uppskattadsysselsättning om skattemas betydelse Reformeratpensionssystem. BilagaA. för denprivatatjänstesektom.[43]