Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens offentliga utredningar Finansdepartementet

Ändrad ansvars-

för

fördelning

den

statistiken

statliga

Betänkande av Genomförandekomrnittén Stockholm 1994

h

w Statens offentliga utredningar

WW 1994:1

w Finansdepartementet

Ändrad ansvars-

fÖr

den

fördelning

statistiken

statliga

Betänkande Genomforandekommittén av Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NorstedtsTryckeri AB ISBN 91-38-13509-4 Stockholm1994 ISSN0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Genom beslut den 2 februari 1993 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, att tillkalla en kommitté med uppgift att förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken. Med stöd av detta bemyndigande förordnades fr.0.m. den ll februari 1993 generaldirektör Jan Carling att vara ordförande i kommittén. Samma dag utågs t.f. generaldirektör Jan Engman, departementssekreterare Monica Helander och professor Anders Klevmarken att vara ledamöter i kommittén. Engman entledigades den 30 juni. Till experter utsågs fr.0.m. 1 mars 1993 direktör Anders Hultkvist, avdelningschef Inger Marklund och professor Adam Taube. Departementssekreterare Per Olof Lingwall utsågs som expert fr.0.m. 1 juli 1993. Till sekreterare i utredningen utsågs l mars 1993 statistikchef Jan Eklöf och avdelningsdirektör Barbro Loogna. Kommittén, som har antagit namnet Genomförandekommittén, överlämnar härmed sitt slutbetänkande Ändrad ansvarfördelning för den statliga statistiken. Uppdraget är därmed slutfört. Ett särskilt yttrande har avlämnats av ledamoten Anders Klevmarken.

Stockholm den 10 januari 1994

Jan Carling

Jan Eklöf Barbro Loogna

Innehåll 5

Innehållsförteckning

Sammanfattning 9

1 Inledning 17 1.1 Kommitténs uppgifter 17 1.2 Tidigare utredningsarbete 19 1.3 Kommittéarbetet 21 1.4 Uppläggning av betänkandet 22

2 Nuvarande statlig statistik 23 2.1 Statistikens roll och användning 24 2.2 Statistikproduktion vid SCB 26

2.3 Översiktlig beskrivning statistikverksamhet

av vid några andra myndigheter 29 2.3.1 Riksförsäkringsverket 29 2.3.2 Socialstyrelsen 31

3 Den officiella statistiken 35 3.1 Den officiell statistikens omfattning 37 3.2 Krav pâ den officiella statistiken 38 3.3 Den officiella statistikens tillgänglighet 39 3.3.1 Fysisk tillgänglighet 39 3.3.2 Prissättning på officiell statistik 40

4 Beställaransvaret för officiell statistik 43 4.1 Rollen som beställarmyndighet 43 4.2 Kriterier för utläggning av beställaransvar från SCB 45 4.3 Förslag till beställarmyndigheter 47 4.4 Upphandling av statistiktjänster 52 4.4.1 Regler för upphandling 52 4.4.2 Skiss till avtalsutformning 53 4.5 Användning av dataunderlag för officiell statistik 56 4.6 Särskilda direktiv till beställarmyndigheter 57

5 SCB:s framtida förvaltningsuppgifter 59 5.1 Samordning och bevakning systemet Sveriges av officiella statistik 60 5.1.1 Publicering och dokumentation SOS 61 av 5.1.2 Bevakning av innehåll, tillgänglighet och kvalitet 63 5.1.3 Allmän service till beställarmyndigheter 63 5.1.4 Förändringsbehov sektorsövergripande karaktär 64 av 5.2 Information och statistikservice 65 5.2.1 Ett nationellt statistikbibliotek 65 5.2.2 Upplysningstiänst 66 5.2.3 Register- och arkivfrågor 67

6 Innehåll

5.3 Nationell statistiksamordning 68 5.3.1 Gemensamma nomenklaturer och statistiska standarder 68

5.3.2 Övrig nationell samordning 69

5.4 Internationellt statistiskt samarbete 70 5.4.1 Nuvarande samarbetsrelationer 71 5.4.2 Utveckling och harmonisering av statistik 75 5.4.3 Reguljär rapportering till internationella organ 76 5.5 Grundläggande metodutveckling 78 5.6 Ansvar för centrala databaser 79 5.6.1 Allmän behovsbild och tänkt struktur 81 5.6.2 Kommitténs överväganden 83 5.6.3 Förslag till innehåll i form av datamaterial 84 5.6.4 Överlämnande basmaterial till SCB 87 av 5.6.5 Tillgänglighet och teknisk servicenivå 88 5.6.6 Kostnader och kostnadsfördelning 90

SCB:s ansvar for anslagsfinansierad statistik mm 93 6.1 Officiell statistik med SCB som beställaransvarig 93 6.2 Analyser och prognoser avseende befolkning, 94 arbetsmarknad och utbildning

6.3 Övriga anslagsñnansierade uppgifter 95

6.4 Sammanfattning för SCB 96

SCB som uppdragsmyndighet 99 7.1 Nuvarande uppdragsverksamhet 99 7.2 Tänkbara framtida uppdragsprodukter 100

Förslag till kompletterande författningsreglering 103 8.1 Förordning om den officiella statistiken 103 8.2 Särskilda författningar avseende uppgiftslämnande 104 8.3 Förordningar med instruktion för de nya beställarmyndigheterna 105 8.4 Instruktion för SCB 105

Väntade effekter av kommitténs förslag 107 9.1 statistikens kvalitet 107 9.1.1 Innehåll och objektivitet 108 9.1.2 Tillförlitlighet 109 9.1.3 Jämförbarhet 110 9.2 Tillgången på statistisk information 111 9.3 Statistikkompetens och andra resurser 112 9.4 Kostnadseffekter 113 9.5 Uppgiftslämnaraspekter 113 9.6 Uppföljning av reformen 114

Referenser 117

Innehåll 7 Särskilt yttrande av ledamoten Anders Klevmarken 119 Bilagor:

SOU 1994: l Sammanfattning 9

Sammanfattning

Utredningsuppdraget innebär att förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken. l kommittédirektiven dir. 1993:9 sägs att kommittén mot bakgrund av principerna och förslagen i statistikpropositionen 199293: 101 skall:

- föreslå vilken statistik som skall styras av sektorsmyndigheter och precisera omfattningen av sektorsansvaret samt bedöma konsekvenserna av ändrade ansvarsförhållanden,

precisera omfattningen och inriktningen av de anslagsfinansierade centrala statistikdatabasema,

klargöra Statistiska centralbyråns SCB:s informationsansvar för officiell statistik, samt

föreslå eventuella regelförändringar för SCB:s verksamhet där sådana behövs för verksamheten till de ändrade föratt anpassa hållandena.

Enligt direktiven skall uppdraget bedrivas skyndsamt. Preliminära bedömningar, överväganden och förslag har presenterats i 2 delrapporter. l föreliggande slutbetänkande redovisas kommitténs samlade bedömningar och förslag. Betänkandet inleds med en kort genomgång av nuvarande statliga statistikproduktion och behovsbild.

Den officiella statistiken

Ett förslag till omfattning, krav och tillgänglighet pâ den framtida officiella statistiken presenteras. Härvid används begreppet systemet Sveriges officiella statistik förkortat SOS för hela produktionssystemet officiell statistik och inte ofta hittills gjorts enbart för publikaav som tionsserien. Den officiella statistiken föreslås omfatta regelbundet producerad primärstatistik samt sådana statistiska sammanställningar och vidarebearbetningar utgör väsentliga underlag för samhällsplanering, som forskning, allmän information och obligatorisk internationell rapportering.

10 Sammanfattning SOU 1994: 1

Preciseringen av vad som skall ingå i den officiella statistiken har gjorts så att minsta möjliga läsningar till viss produktion eller särskilda insatser erhålls. Beskrivningen av innehållet sker i form 22 ämnesområden, av där varje område år uppdelat i en eller flera delgrupper. Någon ytterligare precisering i termer av ingående variabler, redovisningsnivåer, frekvens etc görs inte. Detta överlämnas till respektive beställarmyndighet att besluta om efter samråd med statistikens övriga användare. Utgångspunkten är nuvarande omfattning av statistiken såsom den presenteras i SCB:s produktbeskrivningar. Kommittén föreslår att följande krav skall gälla för den officiella statistiken:

En aktuell produktbeskrivning upprättas årligen för varje statistik- produkt och tillställs SCB. Ett förslag till hur denna normalt skall utformas har utarbetats av kommittén.

All statistik skall dokumenteras och kvalitetsdeklareras. SCB utfärdar närmare föreskrifter och allmänna råd hur detta skall om ske.

Då beställarmyndighet önskar göra större förändringar i officiell -

statistik skall detta redovisas i anslagsframställningen. Ändringar i

statistikens innehåll och omfattning, t.ex. ändring frekvens, av redovisningsnivåer eller variabelinnehåll, skall anmälas till SCB.

För den officiella statistikens tillgänglighet föreslår kommittén att:

statistiken skall göras tillgänglig så snart rättade och färdiggranska- de observationsregister är framställda. Detta kan ske i tryckt form eller via ADB-baserade medier. Publiceringen skall ske i serien Sveriges officiella statistik.

Gratisdistribution av all officiell statistik skall ske till universitetsoch högskolebibliotek samt till alla länsbibliotek. En precisering de av principer som skall gälla för prissättning officiell statistik har gjorts av av kommittén. Framställningen av den officiella statistiken skall kostnadsmâssigt täckas via beställarmyndighetemas ordinarie budget och inte tas ut av respektive användare. Endast myndighetens direkta merkostnader marginalkostnader för att mångfaldigakopiera och distribuera officiell statistik och underlag för denna skall enligt kommitténs uppfattning belasta användarna.

Beställaransvaret för officiell statistik

I kommittédirektiven sägs att: Förändringarna förväntas enligt pro-

SOU 1994: 1 Sammanfattning l l

positionen leda till att SCBzs anslagsfinansierade verksamhet minskas till ca 50 procent av den nuvarande verksamhetens volym. Med utgångspunkt i SCB:s anslagsframställning för 199495 innebär detta att statistik till en anslagskostnad av ca 85 miljoner kronor läggs på bestållaransvariga myndigheter utanför SCB. Kommittén föreslår utläggning av beställaransvar för officiell statistik till 16 myndigheter. Detta är identiskt samma förslag som kommittén lämnade i Delrapport 2 till Finansdepartementet den 29 oktober. Även de av kommittén preliminärt beräknade budgetbeloppen för att producera statistiken i fråga har angetts. Kommittén har inte funnit någon anledning att ompröva eller modifiera förslaget. De föreslagna beställarmyndighetema är Brottsförebyggande rådet,

Överstyrelsen för civil beredskap, Socialstyrelsen, Riksrevisionsverket,

Boverket, Verket för högskoleservice, Skolverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Statens kulturråd, Statens invandrarverk, NUTEK, Statens naturvårdsverk och Kemikalieinspektionen. Därutöver föreslås 8 organ bli ansvariga för övrig statlig statistik som nu produceras vid SCB med anslagsfinansiering. Det totala beloppet för det utlagda beställaransvaret uppgår till närmare 90 miljoner kronor. Kommittén föreslår att beställaransvaret för statistiken läggs ut per l juli 1994. Starka skäl talar enligt kommitténs mening för en samlad utläggning. På så sätt blir det möjligt att se och ta ställning till hela förslaget en gång. De myndigheter som föreslås bli beställaransvariga för officiell statistik ska kunna styra och kontrollera produktionen av den statistik de fått beställaransvaret för. Detta gäller oberoende av om myndigheten väljer att producera statistiken internt eller lägga ut produktionsansvaret till någon annan SCB, annan myndighet eller servicebyrå. I sektorsansvarig myndighets beställaransvar för officiell statistik ligger därför enligt kommitténs bedömning att ansvara för att statistiken:

tas fram i enlighet med olika användares önskemål under beaktande av föreskrifter i lagar och förordningar, samt internationella överenskommelser. Detta innebär bl.a. att bestämma statistikens innehåll, form, frekvens och övriga produktionskrav,

löpande utvecklas och anpassasomprövas i enlighet med samhälls- behoven,

utformas så att uppgiftslämnandet så långt möjligt begränsas och förenklas,

granskas och kvalitetskontrolleras före publicering, samt -

görs allmänt tillgänglig och att användare kan upplysningar om statistiken i fråga.

12 Sammanfattning SOU 1994: 1

Kommittén anser också att respektive beställaransvarig myndighet skall ha ansvaret för det internationella statistiska samarbetet inom sin sektor. Kommittén har vidare ansett det vara av värde att något belysa hur ett avtal mellan beställarmyndighet och extern producent statlig myndighet eller privat företag kan utformas. Ett förslag till punkteri ett sådant avtal presenteras. I Bilaga 5 listas omfattningen av den officiella statistiken och vilka myndigheter som har beställningsansvar för de olika ämnesområdena.

SCB:s framtida uppgifter

SCB föreslås i framtiden få tre separata roller som omfattar förvaltningsuppgifter, ansvar för anslagsfmansierad statistik m.m. och uppdragsverksamhet.

Kommittén föreslår att följande skall inkluderas i SCB:s framtida

förvaltni

samordning och bevakning av SOS, information och statistikservice, nationell statistiksamordning standarder, nomenklaturfrågor, m.m., internationellt statistiksamarbete, grundläggande metodutveckling, samt ansvar för centrala databaser databasservice. -

Inom ramen för samordning och bevakning SOS SCB för av ansvarar att ge ut föreskrifter för och allmänna råd om hur beställarmyndighetema skall göra den officiella statistiken allmänt tillgänglig och publicera statistikresultaten i serien Sveriges officiella statistik. SCB skall också följa utvecklingen på den officiella statistikens område och bevaka att beställarmyndigheter tar ansvar för att tillgodose olika användarintressen. SCB:s framtida uppgifter vad gäller Information och statistikservice bör enligt kommitténs uppfattning primärt omfatta ett nationellt statistikbibliotek, arkiv och en allmän upplysningstjänst avseende den statliga statistiken. Den senare tjänsten skall i framtiden inriktas på att ge information om vilken statistik som finns, var den går att få tag på samt snabba svar på rena faktauppgifter. SCB:s uppgifter inom ramen för nationell statistiksamordning omfattar ansvar för sådana nomenklaturfrågor och centrala standarder för klassiñkationer och indelningar som griper över flera statistikområden. Enligt kommitténs bedömning skall i SCB:s uppgifter avseende internationellt statistiksarnarbete ligga att samordna kontakterna mellan EGEU och de olika beställaransvariga myndigheterna. Kommittén föreslår också att SCB normalt bör svara för den reguljära rapporteringen till olika internationella organ. Enligt kommitténs uppfattning torde det

Sammanfattning 13

såväl kostnadseffektivt som ur kvalitetssynpunkt motiverat att de vara reguljära dataleveransema normalt sköts av en enda organisation. Vidare föreslår kommittén att SCB får i uppdrag att särskilt utreda förutsättningarna för kostnadseffektiv svensk reguljär rapportering till en EGEU, OECD och FN-organ. En viktig framtida uppgift för SCB är att verka för att goda och kostnadseffektiva statistiska metoder och tekniker utnyttjas vid produktionen den statliga statistiken. Resultaten av SCB:s grundläggande av metodarbete måste komma hela det statliga statistiksystemet till godo. SCB skall därför ha ett särskilt ansvar för att informera om resultaten från det statistiska metodarbetet. Kommittén bedömer att den centrala databasservicen vid SCB skall omfatta ett begränsat antal statistikdatabaser presentationsdatabaser rena samt några centrala observationsregister och ett fåtal analysinstrument för modellering och simulering. Samtliga föreslagna databaserregister finns tillgängliga vid SCB i eller annan form. Fonnema för tillgänglignu en heten behöver dock enligt kommitténs uppfattning avsevärt förbättras med hjälp distributionsformertas fram och materialen dokumenteras av att nya på enhetliga sätt. För att kunna hålla god service till olika användare i form av databastillgång krävs att en del material som beställarmyndigheter framledes kommer att ha ansvaret för blir direkt tillgängliga för SCB. Kommittén föreslår att respektive beställaransvarig myndighet ansvarar för att det datamaterial behövs för att SCB ska kunna tillgodose som kravet på vidareanvändning av centrala databaser har ställts till SCB:s förfogande så snart de rättade och fárdiggranskade observationsregistren statistiken baseras på tagits fram. som Den centrala databasservicen vid SCB föreslås ingå som en integrerad del systemet Sveriges officiella statistik. Detta innebär att samma av principer för prissättningen föreslås för den officiella statistiken som också skall tillämpas för databasservicen. SCB föreslås få beställaransvaret för ett antal statistikområden, ansvaret för vissa myndighetsuppgifter vad avser analys och prognosarbete samt för vissa andra funktioner faller utanför ramen för som statistikproduktionen eller förvaltningsuppgiftema kring SOS. Dessa uppgifter skall liksom tidigare anslagsfinansieras i sin helhet. All officiell statistik inte läggs ut beställaransvariga sektorssom myndigheter blir SCB beställaransvarig för. Det innebär att SCB:s ansvar i fortsättningen kommer att omfatta 8 hela statistikområden arbetsmarknad, befolkning, inkomster och inkomstfördelning, levnadsförhållanden, medborgarinflytande, nationalräkenskaper, priser och konsumtion, transporter och kommunikationer samt 6 områden där ansvaret delas upp mellan sektorsansvariga myndigheter och SCB. Principen är att SCB:s beställaransvar skall utformas på samma sätt för dessa områden som föreslagits för andra beställarmyndigheter. I direktiven nämns att kommittén särskilt skall beakta hur arbetet avseende arbetsmarknad och utbildning, med prognoser och analyser samt demografiska analyser och prognoser skall styras och finansieras.

14 Sammanfattning SOU 1994: 1

Delar av denna verksamhet, analyser och avseende befolkning prognoser och arbetsmarknad, föreslås även fortsättningsvis ligga kvar vid SCB. Detta motiveras främst av att SCB föreslås få beställaransvaret för den officiella statistiken inom såväl befolkningsomrâdet för arbetssom marknaden.

SCB utför också vissa andra funktioner som inte faller direkt inom

ramen för statistikproduktionen eller förvaltningsuppgiftema kring SOS. Till denna grupp uppgifter hör tätortsavgränsning, frågor kring utnyttjande av fjärranalys vid statistikproduktion och publicering i kartform, regionala indelningar samt samordning regionalpolitikens statistikbeav hov. Kommittén att dessa uppgifter även fortsättningsvis bör ligga anser vid SCB. De skall därför inkluderas bland verkets myndighetsuppgifter. Vidare skall det ligga i myndighetsuppgiften att föra det Centrala Företags- och Arbetsställeregistret CFAR. SCB:s uppdragsverksamhet väntas öka såväl i volym vad gäller som andel av den totala omslutningen. Kommittén det viktigt att SCB anser erbjuder utbildning och konsultstöd till beställarmyndigheterna.

Övriga frågor

Kommittén presenterar vissa förslag till ändradkompletterad författningsreglering i syfte att ge riksdag och regering ett underlag för framtida ställningstagande till den rättsliga regleringen. Enligt kommitténs bedömning krävs:

nya stadganden och vissa ändringar i förordningen 1992: 1668 - om den officiella statistiken med anledning föreslagna ändringar i av beställaransvaret för statlig statistik,

- ändringar i vissa särskilda författningar avseende uppgiftslämnande så att beställarmyndigheten inte låses till att utnyttja SCB som producent av statistiken i framtiden,

ändringar i respektive beställannyndighets instruktion, samt -

kompletteringar i SCB:s instruktion vad gäller tillgängligheten - av den officiella statistiken och underlag för denna.

Kommittén har vidare i olika rättsliga frågor haft samråd med utredningen Integritetsskydd för uppgifter i statlig statistik m.m. dir. 1992: 1 10.

SOU 1994: 1 Sammanfattning 15

Väntade effekter av kommitténs förslag

Kommittén tar ett antal olika aspekter på den statliga statistiken som upp talar för respektive emot en ökad direkt användarstyming. Redovisningen tar sin utgångspunkt i målsättningarna såsom de preciserats i statistikpropositionen Qarop. 1992931 och i kommittédirektiven dir 1993:9. Olika frågeställningar i detta sammanhang diskuteras i Kapitel 9 under rubrikerna:

statistikens kvalitet, tillgången på statistisk information, statistikkompetens och andra resurser, kostnadseffekter, samt uppgiftslämnareffekter. -

Kommitténs samlade bedömning är att förslaget ger huvudanvändama ett ökat inflytande genom den ändrade ansvarsfördelningen. På så vis väntas statistikens innehåll och andra kvalitetsaspekter bättre kunna till de faktiska behoven. Kommittén markerar särskilt vikten av anpassas att för olika intressenter acceptabel noggrannhet upprätthålls i all officiell statistik. SCB därför i uppgift att löpande följa upp kvalitetsfrågoma. ges Kommittén bedömer att tillgången på officiell statistik och dess underlag kommer att förbättras genom de olika åtgärder som föreslås. Dessa omfattar:

den officiella statistikens innehåll, form och tillgänglighet regleras i lag och förordning,

principen för prissättning av officiell statistik innebärande att endast de direkta merkostnadema skall belasta respektive användare, samt

åtgärder för förbättrad databasservice via SCB och sektorsansvari- ga beställarmyndigheter.

För att motverka riskerna för övriga användare vad gäller tillgängligheten till den officiella statistiken föreslår kommittén vidare att SCB ges ett bevakningsansvar att följa statistikens innehåll och publicering. upp Samtidigt noterar kommittén att ansvaret för övrig statlig statistik kommer att splittras på olika myndigheter. Kommittén föreslår därför att motsvarande regler som skall gälla för den officiella statistiken så långt möjligt också bör tillämpas för övrig statlig statistik. Kommittén anser vidare att den spridning av det statistiska kunnandet torde följa förslaget har en gynnsam samhällsekonomisk effekt som av både att det bättre förutsättningar för en effektiv användning genom ger av statistiken och ökar förståelsen för statistikens villkor och möjligheter. På kort sikt kan påfrestningarna SCB:s samlade statistikkompetens komma att öka. För den statliga statistikverksamheten i stort bör en ökad rörlighet bland statistiker dock vara av godo.

16 Sammanfattning

Förslaget innebär att SCB får fortsatt viktig roll statistikanen som svarig, samtidigt som SCB:s förvaltningsuppgifter stärks. Kommittén bedömer efter kontakter med beställarmyndighetema att del en stor av själva produktionsarbetet åtminstone under övergångstid, kommer en att ligga kvar hos SCB varför de direkta effekterna för SCB:s produktion

förväntas inträda successivt. Förslaget förväntas också innebära ökad kostnadspress med krav en på att rationalisera och effektivisera produktionsprocessema. Detta följer

av den ökade affärsmässigheten och möjligheterna till konkurrens som förslaget samlat innebär. Den på sikt väntat ökade statistikkompetensen

bör också kunna leda till effektiviseringar inom den statliga statistikverksamheten. Kommitténs förslag skall utgå från att belastningen på uppgiftslämnama till den officiella statistiken inte ökar. Av denna anledning trycker kommittén på vikten att kunna samutnyttja underlag fram för av som tas produktion av officiell statistik. De sektorsmyndigheter som ges beställaransvar för statistiken får därmed bättre förutsättningar till en samordnad informationsförsöijning. Den totala datainsamlingsvolymen bör därmed kunna minska på några års sikt genom kommitténs förslag.

Den föreslagna reformen kan, tillsammans med tidigare beslut att decentralisera beställaransvaret, avsevärd förändring ses som en av relationer, Spelregler och inom statistikområdet. Enligt kommitansvar téns bedömning måste reformen successivt följas vad såväl upp avser väntade som oväntade effekter. SCB har redan idag för följa ansvar att och bevaka utvecklingen avseende den officiella statistiken. Kommittén föreslår att SCB även fortsättningsvis får sådant uppdrag. ett Som komplement till löpande uppföljning via SCB och breda en användarkontakter föreslår kommittén oberoende utvärdering att en av reformen planeras in. En sådan utvärdering bör dock vänta några år så att olika effekter hinner manifesteras. Enligt kommitténs preliminära bedömning torde det ta 4 5 år innan systemet med decentraliserat - ett beställaransvar, och i övrigt förändrade Spelregler, hunnit få genomslag för de olika samhällsomrâdena.

Inledning 17

1 Inledning

1 Kommitténs uppgifter

Regeringen har i propositionen den statliga statistikens finansiering om och samordning 199293:10l lagt fram förslag om en ny modell för ansvarsfördelning och finansiering den statliga statistiken. Regeringens av förslag har godkänts riksdagen bet. 199293:FiU7, rskr. av 1992931122. I beslutet slås det fast att: syftet med att ändra ansvarsfördelningen och finansieringen statistiken är att få till stånd bättre av relevans i statistiken, ett ökat kostnadsmedvetande och större flexibilitet i statistikproduktionen. Detta skall åstadkommas genom att användarnas inflytande stärks såväl vad gäller den officiella statistiken som övrig

statlig statistik. Chefen för Finansdepartementet har tillsatt kommitté med uppgift en förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken att till följd riksdagens beslut direktiv 1993:9. I direktiven sägs att av kommittén, bakgrund principerna och förslagen i proposition mot av l99293zl0l skall:

- föreslå vilken statistik skall styras sektorsmyndigheter och som av precisera omfattningen sektorsansvaret samt bedöma konsekvenserna av ändrade ansvarsförhållanden, av

precisera omfattningen och inriktningen av de anslagsfinansierade centrala statistikdatabasema,

klargöra Statistiska centralbyråns SCB:s informationsansvar för officiell statistik, samt

föreslå eventuella regelñrändringar för SCB:s verksamhet där sådana behövs för verksamheten till de ändrade förhållandena. att anpassa

Enligt direktiven skall bred belysning av konsekvenserna göras en ovanstående uppgifter. Av proposition 1992932101 framgår vad avser

att:

SCB även fortsättningsvis bör få ansvaret för sådan officiell statistik griper över flera områden, inte har någon naturlig myndigsom hetsanknytning eller där förtroendet påtagligt gagnas av att SCB har

18 Inledning

ansvaret. All annan officiell statistik bör däremot fördelas på sektorsmyndigheter.

Den vid SCB nu med anslagsmedel producerade statistik faller som utanñr kategorin officiell statistik bör enligt kommittédirektiven i framtiden helt uppdragsñnansieras. De skisserade förändringarna . förväntas enligt propositionen leda till att SCB:s anslagsñnansierade verksamhet minskas till ca 50 procent av den nuvarande verksamhetens volym. Det slås vidare fast i direktiven att den officiella statistiken skall produceras regelbundet och göras tillgänglig för olika användare. God tillgänglighet till all officiell statistik skall prioriteras högt. SCB skall enligt direktiven ha ett särskilt för att god tillgänglighet ansvar och kvalitet upprätthålls. Av direktiven kan utläsas att SCB:s framtida förvaltningsuppgifter bör omfatta följande funktioner:

samordnande och granskande roll vad Sveriges - avser systemet officiella statistik SOS,

nationell statistiksamordning och internationellt samarbete inom den statliga statistikens område,

informations- och publiceringsverksamhet inom statistikområdet innefattande viss generell inforrnationsservice, framställning av centrala skrifter samt biblioteks- och arkivservice, samt

övergripande ansvar för grundläggande metodutveckling inom området statlig statistikproduktion.

I direktiven vidare att SCB bör ha särskilt anges ett ansvar, och erhålla anslagsmedel, för vissa centrala databaser. Kommittén har i uppgift att precisera vilka databaser och centrala register bör ingå som i denna uppgift, samt hur funktionen i stort skall utformas och finansieras. Kommittén skall klarlägga budget- och tidsmässiga konsekvenser av förslagen till decentralisering beställaransvaret, såväl för SCB för av som andra myndigheter. Kommittén skall särskilt föreslå sådana regeländringar för SCB:s verksamhet som föranleds den förändrade omfattningen av och inriktningen av SCB:s olika funktioner och roller. Direktiven år i sin helhet redovisade i Bilaga 1 till betänkandet.

Inledning 19

1.2 Tidigare utredningsarbete

1979 års statistikutredning föreslog i sitt slutbetänkande Framtida statlig statistik SOU 1983:74 enda myndighet även fortsättningsvis att en skulle ha ett samlat för den statliga statistikverksamheten. ansvar Samtidigt föreslogs att åtgärder vidtas för att de olika sektorerna i samhället skulle få ett större inflytande och ansvar för statistikproduktionen. Det ansågs därvid särskilt viktigt att statistikens vara kostnader inom ett område vägdes mot andra kostnader inom samma område och inte främst mot kostnader för annan statistik. Förslag framfördes modell för styrning av statistiken som om en innebär att varje fackdepartement svarar för beredningen av SCB:s förslag till statistikproduktion inom det område som departementet har för. För att ytterligare öka användaranpassningen borde SCB:s ansvar och andra statistikproducenters arbetsgrupper med statistikanvändare ges ökad självständighet. Den allmäninfomiativa statistiken föreslogs få friare ställning i en förhållande till statsmakterna. Detta ansåg man sig kunna uppnå genom att för denna typ statistik mer i form av ramar än anslag ge resurserna av för konkreta projekt. Förslagen från 1979 års statistikutredning avseende en ny styr-modell för den statliga statistiken kom att ligga till grund för ett riksdagsbeslut prop. 1984852100, bil 15, bet. 198485:FiU16, rskr. 198485:218 om beslutsordning anknuten till departementsindelningen. Den nya ny ordningen infördes fr.o.m. budgetåret 198586 och medförde också en SCB:s delprogramindelning så att den närmare anknöts till ändring av departementens respektive ansvarsområden. Beslutsmodellen medförde allmänt flera fördelar i form av ökat intresse för statistisk information och aktualisering av de olika departementsområdenas statistikbehov i budgetprocessen. I en utvärdering som gjordes år 1988 framkom också vissa nackdelar med modellen, såsom bl.a. krångliga och tidsödande besluts- och informationsvägar inom regeringskansliet. Vidare visade det sig att de praktiska möjligheterna att väga statistik mot den verksamhet den skall betjäna var starkt begränsade, liksom möjligheterna till omprioriteringar mellan olika statistikområden. Samma sak konstaterade också Riksrevisionsverket RRV i en förvaltningsrevision avseende effektiviteten i den statliga statistikproduktiogenomfördes år 1990. Det dessa problem som gjorde det nen som var angeläget att överväga hur styrningen och samordningen av den statliga statistiken ytterligare skulle kunna förbättras. En väsentlig orsak till att styrningen statistiken behövde arman av förändras de förändringar successivt vidtagits avseende var som styrningen den offentliga sektorn, med ökad decentralisering av av beslutsfattande via införandet rnâl- och resultatstyming av verksamav heter. Detta innebär ökande krav och behov vad gäller tillgång till statistik i och med att myndigheterna getts en mera självständig roll när det gäller val metoder och medel för genomförande av verksamheten. av

20 Inledning SOU 1994: l

1990 års statistikutredning dir. 1990:68 hade till huvuduppgift att pröva hur den statliga statistikverksamheten skulle kunna effektiviseras. En ytterligare effektivisering ansågs kunna uppnås att statistikens genom huvudanvändare skulle få tydligare beställarroll. Statitiken en borde så långt som möjligt finansieras direkt beställama. Möjligheten helt av att uppdragsfinansiera SCB:s verksamhet skulle också prövas. Utredningen redovisade i maj 1992 sitt betänkande Effektivare statistikstyming. Den statliga statistikens finansiering och samordning, SOU 1992:48. I detta föreslogs att i princip all statlig statistik skall finansieras med anslag direkt till sektorsmyndigheter respektive via uppdrag. Remissinstansemas synpunkter på utredningens förslag var blandade. De flesta remissinstansema välkomnade ett ökat användarinflytande men ett stort antal bedömde det orealistiskt lägga att ut beställaransvaret för så gott all statlig statistik från SCB. SCB borde som enligt flertalet remissinstanser även fortsättningsvis ha i uppgift via att anslagsñnansiering producera viss central statistik. Under senare år har också ett stort antal statliga utredningar genomförts avseende den statliga statistikproduktionen inom vissa särskilda sektorer eller för vissa specifika frågeställningar. Som exempel på sådana utredningar kan nämnas livsmedelsstatistikutredningen, skolprojektet och statistikregelutredningen. Livsmedelsstatistikredningen hade främst till uppgift utreda det att framtida statistikbehovet inom sin sektor, att överväga samlad en mer statistikproduktion för sektorn samt att föreslå bör producera vem som och bekosta statistiken. I utredningens slutbetänkande Statistikbehovet inom livsmedelssektom förslag till förändringar SOU 1991:99 presenterades två alternativa förslag för att öka användarnas inflytande över livsmedelsstatistiken. Beställaransvaret för sektorns statistik föreslogs ges till Statens jordbruksverk i sin egenskap huvudanvändare av

av statistiken ena alternativet eller till Livsmedelsekonomiska

samarbetsnämnden LES som är det samordnande organet på det livsmedelsekonomiska området andra alternativet. Utredningen resulterade i att LES fr.o.m. l juli 1993 fått ansvaret för huvuddelen statistiken av inom området. Skolprojelaet resulterade i att Skolverket ansvarig för skolseksom toms uppföljningssystem och huvudanvändare skolstatisiken av gavs bestållaransvaret för SCB:s skolstatistik fr.o.m. budgetåret 199293 i enlighet med förslagen i rapporten Ett resultatorienterat uppföljningssysstem för skolsektorn Ds 1991:43. Statistikregelutredningen lade i sitt betänkande Förenklad statistikreglering SOU 1990:43 fram ett förslag till avgränsning den av officiella statistiken i form lag den officiella statistikens av en om omfattning, innehåll och form. Huvudsyftet med detta arbete var att skapa rättsregler avseende uppgiftsplikt. Utredningen resulterade i att lagen 1992:889 om den officiella statistiken och förordningen 1992:1668 om den officiella statistiken tillkommit.

1994:1 Inledning 21 SOU

1.3 Kommittéarbetet

Till ordförande för Genomförandekommittén utsågs den 11 februari 1992

generaldirektör Jan Curling. Övriga ledamöter är departementssekreterare

Monica Helander och professor Anders Klevmarken. T.f. generaldirektör Jan Engman ingick ledamot fram till 30 juni. Till experter utsågs som fr.o.m. den l 1993 direktör Anders Hultkvist, avdelningschef Inger mars Marklund och professor Adam Taube. Departementssekreterare Per Olof Lingwall utsågs fr.o.m. den 1 juli 1993. Till sekreterare i som expert fr.o.m. den 1 1993 utsågs statistikchef Jan Eklöf och utredningen mars avdelningsdirektör Barbro Loogna. Kommittén påbörjade utredningsarbetet i mars månad. En första sekretariatspromemoria Delrapport 1 överlämnades till finansdeparteden 8 april. I denna PM redovisades en första genomgång av mentet nuvarande statistikproduktion vid SCB och möjliga beställaransvariga myndigheter. Grupperingen SCB:s statistik byggde helt på tidigare av dokumentation bl.a. underlagsmaterial från 1990 års statistikutredning produktbeskrivningar och den genomgång av verksamheten som samt SCB redovisade inom för Statistik-96 rapporterna S96. ramen Den 29 oktober överlämnades till finansdepartementet rapporten Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken Delrapport 2. med den att regeringen beslutsunderlag inför Syftet rapporten var ge budgetarbetet för 199495. I delrapporten redovisade kommittén sitt förslag till anslagsñnansierad statistik för vilken sektorsansvariga beställarmyndigheter bör ha ansvaret, samt analys de budgetmåssiga en av konsekvenserna förslaget. Utöver budgetkalkyler presenterades av rena också kommitténs allmänna bedömningar vad som bör innefattas i av beställaransvaret ñr officiell statistik. Dessutom redovisades ett förslag till omfattning, innehåll och krav på den framtida officiella statistiken. I föreliggande rapport redovisar kommittén hela sitt utredningsarbete. förhållande till Delrapport 2 har särskilt förslagen SCB:s framtida I om förvaltningsuppgifter med inriktning samordning och bevakning av Sveriges officiella statistik, internationellt statistiskt samarbete, systemet för centrala databaser ytterligare preciserats. Väntade ansvar m.m. kommitténs förslag till ändrad ansvarsfördelning belyses också effekter av i detta betänkande. Kommittén har sammanlagt haft 14 sammanträden. Dessutom har möten med representanter för ñnans- och fackdepartementen genomförts. Separata möten med 26 tänkbara bestållarmyndigheter, samt några andra bedömts väsentliga i detta sammanhang, har genomförts. intressenter som finns dokumenterade i särskild bilagevolym till Delrapport 2. Dessa en antal kontakter har under hand också förevarit med representan- Ett stort ter för regeringskansliet. Kommittén har fortlöpande hållit kontakt med utredningen Integritetsskydd för uppgifter i statlig statistik m.m. dir. 1992:110. Ett remissyttrande över utredningens delbetänkande Statistik och integritet, skydd för uppgifter till den statliga statistiken SOU 1993:83 har del 1 -

22 Inledning

avlämnats. Samråd har också ägt rum med Kapitalmarknadsstatistikutredningen dir. 1992:91. Kommittén har vidare, i enlighet med sina direktiv, samrått med Svenska Kommunförbundet och med Landstingsförbundet. På begäran av de fackliga organisationerna har kontakter ägt rum med Statstjänstemarmaförbundet och SACO respektive lokalavdelning vid SCB.

Uppläggning av betänkandet

Efter detta inledande kapitel följer ett kort avsnitt statistikanvändning, om samt en genomgång av nuvarande statistikverksamhet vid SCB och några andra myndigheter Kapitel 2. I Kapitel 3 redovisas kommitténs förslag till vilka områden och vilken statistik i stora drag i framtiden bör ingå i Sveriges som systemet officiella statistik SOS. Omfattningen

mer i detalj av den officiella

statistiken redovisas i Bilaga 5. Kommitténs förslag till vilken anslagñnansierad statistik som beställarmyndigheter bör ha för behandlas i ansvaret Kapitel 4. Aktuella regler för upphandling statistiktjänster diskuteras kort. av Vidare redovisas en skiss till avtalsutformning mellan beställare och producent. Kapitlet avslutas med kommitténs synpunkter på hur särskilda direktiv kan utformas till de sektorsansvariga bestållannyndighetema. Kapitel 5 innehåller redogörelse för kommitténs bedömningar en och överväganden vad gäller SCB:s framtida förvaltningsuppgifter. Preciseringar görs innehållet i Samordning och bevakning av av systemet Sveriges officiella statistik, Information och statistikservice, Nationell statistiksamordning, Internationellt statistiskt samarbete samt den Centrala databasverksamheten. Kapitel 6 innehåller beskrivning SCB:s framtida för en av ansvar viss anslagsñnansierad statistik, analyser, prognoser m.m. I Kapitel 7 behandlas SCB:s nuvarande uppdragsverksamhet och tänkbara framtida uppdragsaktiviteter. Kapitel 8 innehåller kommitténs förslag till kompletterande författningsreglering. Förslaget är enbart principskiss. att se som en Den detaljerade författningsregleringen kan inte läggas fram förrän lntegritetsskyddsutredningen har kommit med sitt slutbetänkande. I Kapitel 9 redovisas väntade effekter kommitténs olika förslag av och bedömningar de olika framtida statistikfunktionema. av

Nuvarande statlig 23

2 Nuvarande statlig

statistik

I inledningen till Genomförandekommitténs direktiv dir. 1993:9 sågs en kommitté tillkallas med uppgift att förbereda ändringar i att: ansvarsfördelningen för den statliga statistiken. Begreppet statistik är inte entydigt definierat. Det används inte heller alltid enhetligt sätt. Tvärt har det olika innebörd i olika på ett om

sammanhang. Åtskilliga diskussioner har förts beträffande vad som bör

innefattas. Allmänt sett kan noteras att begreppet används i två olika, och inte direkt förenliga betydelser, nämligen ñr i kvantitativa sammanställningar observationer kan hänföras till tillstånd och skeenden, av som ii vetenskap och metoder används för framställningen av sådana som kvantitativa sammanställningar avses i i ovan. I utredningssom direktiven används också de båda sammansatta begreppen officiell statistik och statlig statistik. I enlighet med användningen begreppet statistik i tidigare av utredningar inom området: 1979 års utredning SOU 1983:74, 1990 års statistikutredning SOU 1992:48, statistikregelutredningen SOU 1990:43 samt Integritetsskyddsutredningen SOU 1993:83 avser Genomförandekommittén med begreppet statistik numeriska sammanställningar elementära observationer kan hänföras till händelser, av som flöden eller tillstånd. Med statistik vi även data i statistikregister avser från vilka uttag kan göras. Begreppen data, statistik och information används ibland som ibland med olika betydelse. I denna utredning används data synonymer, för primärobservationema samlas in via särskild undersökning som en eller från administrativa register för att framställa statistik. Det betyder data står för obearbetade och ogranskade observationer. Information att å andra sidan används i betydelsen statistik och andra underlag för en preciserad frågeställning eller ett visst användarbehov. Det innebär att begreppet information används för att avspegla användarnas värderingar och behov. Statistik utgör dänned form av information, i fortsätten ningen benämnd statistisk information. Med statlig statistik statistik tas fram statlig organisaavses som av tion, eller på uppdrag sådan. Omfattningen i allmänna termer av den av nuvarande officiella statistiken framgår förordningen om den officiella av statistiken. Denna utgör delmängd all statlig statistik. en av Huvuddelen den officiella statistiken framställs for närvarande av av SCB. Omkring tvâ tredjedelar SCB:s verksamhet finansieras med ett av särskilt statistikanslag. Resten täcks med intäkter uppdragsverksamav heten. En del denna finansieras i sin tur med anslag statsbudgeten av

24 Nuvarande statlig

till beställaransvariga myndigheter för officiell statistik och till departement, kommittéer och myndigheter som köper särskilda statistiktjänster av SCB. Antalet andra myndigheter framställer officiell statistik som enligt hittills gällande definition SFS 1992:1668 är högst begränsat. I huvudsak är det enbart Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen som svarar för produktion av officiell statistik någon nämnvärd av omfattning.

En del av den statistik idag produceras vid som SCB faller utanför begreppet officiell statistik. Sådan statistik produceras också av många andra statliga myndigheter. Delar denna övriga statistik kan karaktäriav seras som driftstatistik, medan har bred användning också annan en mera utanför respektive myndighet. Den del SCB:s produktion faller av som utanför den officiella statistiken skall enligt kommittédirektiven uppdragsfinansieras i framtiden.

Det finns också underlag för statistik och analysverksamhet i form av databaser och register vid SCB. Enligt direktiven skall kommittén ta ställning till i vad mån några dessa i framtiden bör finansieras av via anslag och göras tillgängliga för olika användare.

I nästa avsnitt görs ett försök till strukturering olika användarbeav hov och användningssituationer vad gäller statlig statistik. I Avsnit 2.2

presenteras några allmänna, grundläggande, drag i den statliga mera statistikproduktionen och speciella aspekter verksamheten av vid SCB. Produktionsprocessen vid SCB redovisas i ytterligare detalj i Bilaga 2. Syftet med denna genomgång år att belysa och illustrera vissa centrala

moment och processer i arbetet att ta fram statistik. Kapitlet avslutas med en redovisning av statistikproduktion vid Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen.

2.1 Statistikens roll och

användning

Olika behov av statlig statistik utreddes brett 1979 års statistikutredav ning. Vidare har SCB i samband med arbetet på Statistik 96 redovisat aktuella användarbehov och prioriteringar för respektive statistikprogram.

Ett 30-tal programråd och särskilda referensgrupper finns inrättade av SCB för styrning och diskussioner om statistikens innehåll och form. Den externa representationen i samarbetsgruppema domineras för närvarande

Viss statistik inom denna grupp framställs också Centrala studiestödsnämnav den. Vidare år Luftfartsverket och Statensjärnvägar ansvariga för viss officiell statistik som produceras internt. Dessutom Riksbanken för svarar en omfattande statistikframstâllning betalningsbalansstatistik mm som de facto är att betrakta som jämställd med Sveriges officiella statistik, se SOU 1993:107.

1994:1 Nuvarande statlig 25 SOU

tunga instrumentella användare. av särskild behovskartläggning har inte ingått i Genomförande- Någon kommitténs uppgift. Nedanstående genomgång är därför främst att se

allmän strukturering olika användarbehov och krav. som en av statliga statistiken fram och presenteras för att tillfredställa Den tas hela samhällets behov. Statistikens användare finns bland statliga

myndigheter, kommuner, organisationer, näringsliv och andra marknad-

utbildningsväsende och forskning, liksom hos allmänheten direkt sorgan, via massmedia. I produktbeskrivningarna redovisas respektive eller användare, dock i ofta något stereotyp form. Ett kompletteprodukts en närma sig behovssidan kan att titta på och definiera rande sätt att vara användningssituatiøner. Med ett sådant angreppssätt kan en första olika på instrumentell eller operationell och allmänt inuppdelning mera

fomiativ användning görs. När det gäller användning instrumentell karaktär kan följande av räknas upp°z grupper

avtalsreglering, kontaktssammanhang och förhandlingsarbete, -

planering och beslutsfattande på nationell nivå, t.ex. Långtidsut-

redningama och arbete med nationalbudgeten,

planering och beslutsfattande på sektorsnivå relaterad till olika planeringsområden, t.ex. hälsa, transporter, utbildning,

reform- och förändringsarbete på skilda nivåer och inom olika sektorer,

planeringf resursfördelning och beslutsfattande på regional och

kommunal nivå,

konjunktur och strukturanalys inom näringslivet, marknadsorienterade aktiviteter, samt systematisk utvärdering samhällsfunktioner nya såväl som mera av etablerade verksamheter och program.

vad form och innehåll för statistiken varierar från Behoven avser användning till användning. Olika användare prioriterar skilda aspekter

statistiken såsom innehåll, detaljrikedom, mät- och publiceringsav frekvens, snabbhet i publicering, lättillgänglighet, precision, förekomst

förklarande kommentarer, publiceringsmedia, m.m. Dessa utgör alla av kvalitetsaspekter producenten måste ta ställning till och väga mot som varandra vid utfommingen av produktionssystemen.

2 Med instrumentell användning sådana tillämpningar där statistiken i fråga avses direkt för någon operativ funktion. Huvuddelen av dessa användare är används myndigheter regionala och kommunala organ. Vissa organisationer centrala samt näringslivet förekommer dock även användare i denna kategori inom som arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, banker, större företag, m.m..

3 Denna lista utgör endast en kort exemplifiering.

4 Begreppet planering används här i vid bemärkelse och inkluderar även en reguljär uppföljning av verksamheterna.

26 Nuvarande statlig

Det är viktigt att notera att statistiken inte enbart används inom den offentliga sektorn utan också för näringsliv, organisationer, opinionsbildning och allmän infomiation. Statistiken spelar en väsentlig roll som underlag för kritisk granskning av samhället. Massmedia utgör viktig en kanal för att förmedla statistisk information till olika opinionsgrupper och direkt till en intresserad allmänhet. Utbildningsväsendet i stort utgör en annan viktig kanal för bred spridning statistik, liksom av för att ge en allmän förståelse hur olika statistiska uppgifter och av sammanställningar kan användas.

Utöver de ovan nämnda operationella behoven har också forskningen behov av omfattande och detaljerat statistiskt underlag. Dessa behov är oftast svårare att förutsäga och planera till innehåll och form än vad fallet

är med mera regelbundet återkommande infomiationskrav. Forskningen är dock, i jämñrelse med andra användare, mera betjänt av primärdata på objektnivå än aggregerade sammanställningar, av se Bilaga Även internationella organisationer och andra länder efterfrågar svensk statistik. Inom bl.a. EGEU-arbetet spelar statistiken en allt mera intrumentell roll i samband med fastställandet av avgifter och vid tillämpningen olika bidragssystem. av

Statistikproduktion vid SCB

Produktionen av statistik vid SCB är indelad i program och produkter. Utvecklingen statistikprogram skall av ses som en inriktning mot alltmera användarorienterad verksamhet. Vidare görs en indelning från finansieringssidan mellan anslagsverksamhet och uppdragsverksamhet. Den totala omslutningen vid SCB uppgick budgetåret 199293 till ca 700 miljoner kronor. Närmare 30 procent är finansierad på annat sätt än direkt via anslag. Antalet anställda uppgår till drygt 1200 räknat i årspersoner. Av dessa har omkring 45 procent akademisk utbildning i statistik, ADB eller angränsande ämnen. Utöver renodlad statistikpro-

duktion och infomiationsverksamhet kring denna, upprätthåller SCB också vissa myndighetsuppgifter med anknytning till den statliga statistiken och handhavande basregister. av De olika statistikproduktema kan i princip indelas i primära och sammansatta produkter° statistiksystem. Indelningen är något godtycklig eftersom ytterst få primära produkter är helt fristående. Den tjänar emellertid syftet att illustrera olika typer av processer och beroenden i

5 Detta begrepp syftar på statistisk undersökning vars resultat redovisas friståen-

de, t.ex. i form ett statistiskt meddelande. av ° Avser statistik som bygger på att data från flera primära produkter kom-

bineras för att erhålla samlad statistisk beskrivning en mera av ett samhällsområde eller fenomen.

Nuvarande statlig 27

statistikproduktionen. Från produktionssidan kan trappa verksamhetsnivåer för att en av tillfredställa olika anvåndarönskemâl tänkas. Trappstegen kan ses som uttryck för successivt stigande krav och ambitioner i arbetet. På det nedersta trappsteget finns ett 150-tal primära statistikprodukter. Envar av dessa beskriver eller mindre isolerad del samhället eller ett en mer av samhällsfenomen. Resultatredovisning sker traditionellt i form av Statistiska Meddelanden SM och Blå Böcker. På nästa trappsteg finns temapublikationer och presentationsdatabaser där uppgifter från ett antal näraliggande produkter redovisas i samlad form. Redan på denna nivå ställs krav på enhetlighet begrepp, definitioner och produktionsmetoder för att meningsfulla jämförelser skall kunna uppnås. Steget ovanför i ambitionshänseende karakteriseras av samman-

hållna beskrivningsmodeller över en del av samhället. Hår är am-

bitionen inte enbart att i efterhand ställa resultat från olika samman produkter, utan behovet samordning har även präglat datainsamling av och bearbetning sifferunderlagen. Exempel på denna nivå utgör av nationalråkenskaper, energibalanser och undersökningen om levnadsförhållanden ULF. inkluderar analytiskt orienterade mått och modeller. Nästa trappsteg Exempel här är nyckeltalsredovisningar avseende kommunala området näringslivet, produktivitetsberäkningar för näringslivet m.m. och samt risktalskalkyler inom t.ex. hälsosektorn. Högst upp på trappan kan förklaringsmodeller kausalt orienterade modeller av olika slag placeras, dvs kan utnyttjas för att besvara frågor av typ vad händer system som om. Ett exempel på SCB.arbete på denna nivå är fördelningsmodellprojektet. Begreppet informationstrappa illustreras i figuren nästa sida.

28 Nuvarande statlig

INFORMATIONSBEHOVSTRAPPAN

EMA: . 3139533539.

Allmänt sett kan konstateras att användarnas krav på de statistiska

material som efterfrågas långt ifrån alltid kan uppfyllas med hjälp av uppgifter som tas fram på det lägsta trappsteget, Avsnitt 2.1. se Produktionsprocessen kan studeras i detalj utgå från mera genom att en indelning i de tre stegen: Indatasystem, Bearbetningsskedet och Presentationpublicering resultat. En genomgång utgående från denna av indelning görs i SCB-rapporten Samband mellan SCB:s statistikprodukter m.m. RD Report 1991:17. I skissen nedan listas några punkter och aspekter som torde särskilt väsentliga att beakta i den vara fortsatta diskussionen beställaransvar och produktion av av officiell statistik.

INDATASIDAN BEARBETNING PUBLICERING

o Externa register Kombination data till o av o Gemensamma o SCB-register integrerade produkter publikationer o Enhetlig intervjuarkår Komb. data för skattning o av o Databaser o Samordnade undersökningar Komb. data för kontroll Integrerade 0 av 0 besk o Urvalssamordning validering analysmodeller

o Begreppssamordning Återanvändning data

o av o Distribution av och klassificeringssystem halvfabrikat o Produktionsstöd

Nuvarande statlig 29

Till denna uppställning kan också läggas lagring, dokumentation och liknande aktiviteter för att underlätta återanvändning av primäruppgifter. Totalt 212 reguljära statistikprodukter och delprodukter finns redovisade i Bilaga 4 till Delrapport 2. Dessa utgör den volymmässigt helt dominerande delen av SCB:s statistikproduktion. statistikproduktionens resultat redovisas i ungefär 700 publikationer årligen. Dessutom görs uppgifter tillgängliga för vidarebearbetning i ett antal databaser. Ytterligare information produktionsprocessen och statistikproom duktemasystemen vid SCB framgår Bilaga 2 till detta betänkande. av

2.3 Översiktlig beskrivning av statistikverk-

samhet vid några andra myndigheter

alla statliga myndigheter producerar statistik i enlighet med Så gott som den definition detta begrepp introducerades ovan. Produktionen av som statistik utgör oftast integrerad del av myndighetens verksamhet. av en Syftet är att ta fram kvantitativa uppgifter som behövs för att planera, styra, följa och utvärdera verksamheten i fråga. Denna form av upp statistik kommer till för interna syften och oftast inte görs allmänt som tillgänglig, brukar benämnas driftstatistik. I det följande behandlas sådana sammanställningar inte särskilt. Det bör dock noteras att viss driftstatistik också kan ha ett allmänt intresse t.ex. underlag för att ta fram mera som statlig statistik, inklusive viss officiell statistik. annan I det följande illustreras statistikproduktion vid två statliga myndigheter. Dessa är Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen. De ansvarar idag för produktion inom år Sveriges officiella statistik. Båda ramen myndigheterna har upprättat särskilda funktioner för statistikarbetet. Syftet med detta avsnitt är att kort visa på likheter och skillnader mellan statistikverksamheten vid SCB och vid sektorsmyndigheter.

2.3.1 Riksförsäkringsverket

politikområden ñr vilket statistikansvaret sedan länge Ett av de större ligger utanför SCB gäller socialförsäkringen. Riksförsäkringsverket

RFV statistikmyndighet. Verket producerar och publicerar själv

statistiken, vilken ingår i Sveriges officiella statistik. Socialförsäkringen omfattar fyra huvudgrupper: ekonomiskt stöd till barnfamiljer med åtta förmånsslag, erättning vid sjukdom och handikappp med tio förmånsslag, ersättning vid ålderdom m.m. med sex

30 Nuvarande statlig

förmånsslag, samt utbetalning med fyra fönnânsslag. arman Socialförsäkringssektoms utgifter för 1993 prognos belöper sig till 296 miljarder kronor. Socialförsäkringsstatistiken produceras i allt väsentligt begenom arbetningar i de administrativa registren. Uppskattningsvis 90 procent av all statistik inom området produceras på detta sätt. Resterande 10 procent produceras genom särskilda uppgiftinsamlingar från de allmänna försäkringskassoma. Detta gäller olika vårdersättningar, senare nybeviljade förtidspensioner samt försäkringskassans köp yrkesinriktade av rehabiliteringstjånster. Endast i ett fall finns omfattande en mera uppgiftsinsamling utanñr socialförsåkringsadministrationen. Denna avser sjuklöneaviseringen från arbetsgivare, dvs uppgifter sjukfrånvaro om upp t.o.m. 14 dagar. Denna uppgiftsinsamling beslutades i samband med införandet av sjuklöneperiod den 1 januari 1992.

RFV har ansvar för uppföljning och utvärdering inom socialförsäkringen. Tillgången till relevanta statistikuppgifter är central betydelse av för möjligheterna att följa och analysera olika delar socialförsäkringen av och dess administration. Statistik inom socialförsäkringsomrâdet krävs bl.a. för:

analys av försäkringen, utvärdering av reformer, prognoser i sakanslagen de olika förmånsslagen, samt uppföljning av verksamheten. -

Statistikens användare spänner över hela samhållsfältet: regering och riksdag, statliga myndigheter, kommuner och landsting, forskning, arbetsmarknadens parter, politiska partier, massmedia, allmänheten, ambassader, utländska myndigheter och internationella organisationer.

En betydande del av administrationens försäkringskassomas behov av mycket enkel handlåggningsstatistik tillgodoses framtagande genom av driftstatistik också denna sker helt från de administrativa registren. - Inom RFV finns statistikenhet, är organisatoriskt inplacerad en som i utvärderingsavdelningen. Inom enheten arbetar 15 årsbasis ca personer med statistikframställning. Vid RFV:s ADB-avdelning arbetar vidare ca 8 personer årsbasis med systemutveckling. De direkta kostnaderna för statistikverksamheten, dvs personal- och publiceringskostnader utgör mellan en och två procent RFV:s förvaltningskostnader. Utöver av kostnader för den centrala ADB-anläggningen, där det är vanskligt att försöka skatta statistikverksamhetens andel, tillkommer behov av god ADB-utrustning och avancerade för samtliga medarbetare programvaror inom statistikenheten. Den nödvändiga utbildningsbakgrunden för statistikmedarbetare utgörs högskoleutbildning av inom systemvetenskap och statistik. Uppgifterna är inriktade utveckling och förvaltning av statistksystem samt på analys statistiken. av

Nuvarande statlig 31

Statistik redovisas i följande RFV-publikationer eller liknande:

statistiska rapporter utges interrnittent, -

statistikinformation kort sammanfattande information som ges ut

intermittent, anslagwamstâllningen, -

socialförsäkringsstatistik Fakta. Översiktlig årspublikaton

- utkommer 8-9 månader efter redovisningsperioden med sammanfattande uppgifter. Denna utges även på engelska, socialförsäkring inom SOS utkommer vartannat år knappt två - som år efter redovisningsperioden, samt SESAM. Detta är tabelldatabas inlagd i den centrala datorn i - en Sundsvall och som kan nås via det centrala datanätet av alla försäkringskassor och lokalkontor.

Publikationema distribueras gratis till bibliotek, departement, myndigheter, landsting, organisationer, massmedia, ñretag, kommuner med flera. Socialförsäkringsstatistik publiceras även i andra publikationer t.ex. försåkringskassornas årsredovisningar, SCB:s statistikpublikationer och

i Arbetslivsfakta som ut i samarbete med Arbetarskyddsstyrelsen,

ges Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsfonden och Socialstyrelsen, se ovan. Förutom firdigbearbetade uppgifter i form av statistik efterfrågas också data för vidarebearbetning. Det är oftast forskare, andra myndigheter, offentliga utredningar eller försäkringskassor som önskar göra bearbetningar av grunddata från socialförsäkringen. Dessa data kan egna lämnas ut i avidentiñerad form efter särskild prövning, eller med datainspektionens tillstånd, även med personidentiñkation.

2.3.2 Socialstyrelsen

Socialstyrlesen SoS är sedan länge ansvarig för viss statistik inom hâlso- och sjukvårdsområdet. Verksamheten är främst inriktad på registerhantering, klassifikationsarbete, kvalitetsstudier av de egna registren samt analys och sammanställning av statistik. När det gäller klassifikationsarbetet Socialstyrelsen för sjukdomsklassifrkatioansvarar nema. Inom Socialstyrelsen är denna statistisk- och registerverksamhet förlagd till särskild enhet, Epidemiologiskt centrum EpC. Antalet en som arbetar med dessa frågor uppgår till ca. 30. Det överpersoner

gripande målet för EpC är att nationell nivå följa, analysera och

rapportera utbredning och utveckling av befolkningens hälsa, sociala om

situation och riskfaktorer för sjukdomar och sociala problem. EpC skall

förse allmänheten, forskare, riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och andra organisationer med kunskapsunderlag inom

32 Nuvarande statlig

områdena folkhälsa och sociala förhållanden, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Registerverksamheten vid EpC omfattar flera nationella sjukdomsregister, d.v.s. Cancerregistret, cancer-miljöregistret 1960-70, medicinska födelseregistret, missbildningsregistret, register över steriliseringar, register över verkställda aborter och slutenvårdsregistret. Syftet med dessa register är främst att tillhandahålla faktaunderlag för forskning, utvärdering, planering och statistik för allmän samhällsinformation. Cancerregistret och missbildningsregistret avses även fungera larmsom och övervakningssystem. Cancer-miljöregistret syftar särskilt till att ge underlag för att undersöka samband mellan förekomst och av cancer miljöfaktorer under en längre uppñljningsperiod. Cancerregistret startade 1958. Uppgiftsskyldighet föreligger för alla läkare och patologer som diagnostiserar nya fall av cancer, inklusive sådana som upptäcks vid obduktion. Uppgifterna lämnas på blankett eller ADB-medium till närmast regionalt tumörregister ett i varje sjukvårdsregion. Där granskas, kodas, och dataregistreras uppgifterna och vidarebefordras sedan årligen till Socialstyrelsen. Efter ytterligare kontroll och rättning sammanförs uppgifterna till ett årsbestånd. Detta sambearbetas sedan med SCB:s dödsorsaksregister för inhämtning av uppgifter om död i cancer, dödsdatum samt underliggande och bidragande dödsorsak. Cancer-miljöregistret har skapats genom en matchning mellan folkoch bostadsråkningen 1960 och cancerregistret 1971-89. Registret omfattar således personer i cancerregistret 1971-89 återfunnits i som folk- och bostadsråkningen 1960 och 1970. Till medicinska födelseregistret insamlas uppgifter om graviditeter som lett till förlossning, förlossningar och de nyfödda barnen från landets samtliga förlossningskliniker. En ADB-kopia av joumalen inom mödraoch förlossningsvården inskickas till Socialstyrelsen. Uppgifterna dataregistreras och sammanförs efter kontroll och rättning till ett årsbestånd, som redovisas i statistisk form. Uppgifter finns fr.o.m. 1973. Till missbildningsregistret insamlas uppgifter på särskilda rapportblad om barn med vissa missbildningar från samtliga kliniker i landet som behandlat missbildade bam. Uppgifter finns fr.o.m. 1965. Till registret över steriliseringar insamlas på särskilda blanketter uppgifter om samtliga verkställda steriliseringar i landet från sjukhus, öppenvårdsenheter samt enskilda läkare. Uppgifter finns fr.o.m. 1976. Till registret över verkställda aborter insamlas på särskilda blanketter uppgifter om samtliga verkställda legala aborter från främst kvinnokliniker och kirurgkliniker. Uppgifter finns fr.o.m. 1975. När det gäller slutenvárdsregistret kan rutinerna för insamling av data variera mellan olika sjukvårdshuvudmän. Vanligt är dock att rapportblanketter skickas från kliniker och sjukhus till respektive landstings centrala förvaltning. Uppgifterna rättas och sammanställs där, varefter de skickas till Socialstyrelsen, kontrollerar och samlar som uppgifterna i ett register omfattande hela riket. Statistik som bygger data från flera registren medicinska av

Nuvarande statlig 33

födelseregistret, registret över steriliseringar samt registret över verkställda aborter publiceras årligen i serien Sveriges officiella statistik Statistiska meddelanden, SM:HS. Uppgifter från cancerregistret om antalet cancerfall publiceras i Cancer Incidence in Sweden som nya utkommer årligen. Uppgifter från missbildningsregistret publiceras årligen i rapporten Det svenska missbildningsregistrets verksamhet. Någon regelbunden publicering från slutenvårdsregistret har inte skett under den senaste tioårsperioden. Tidigare publicerades slutenvârdsstatistik i serierna Socialstyrelsen redovisar och i Statistiska meddelanden. Specialuttag från registren görs i stor omfattning till utredare, forskare, journalister och representanter från företag och andra organisationer. Under 199293 gjordes totalt ca 240 större beställningar från registren. Sedan 1987 har Socialstyrelsen också vart tredje år redovisat den nationella Folkhälsorapporten för riksdag och regering. Syftet med denna rapport är att helhetsbild av hälsoutvecklingen och av faktorer som ge en betydelse för folkhälsans utveckling. är av Inom socialtjänstområdet är statistikverksamheten mest inriktad på analys och sammanställning av befintlig statistik. I samarbete med SCB

utarbetar Socialstyrelsen Årsrapport för socialtjänsten som analyserar

en utvecklingen socialtjänstens verksamhet utifrån tillgängliga statistikkälav lor. I samarbete med Svenska Kommunförbundet och SCB publicerar Socialstyrelsen rapporten Jämförelsetal för socialtjänsten som utkommer varje år. Den redovisar i tabeller och text s.k. strategiska jämförelsetal uttrycker kvalitet och kostnader för barnomsorg, individ- och som familjeomsorg samt äldre- och handikappomsorg. Socialstyrelsen har också i uppdrag av regeringen att utvidga folkhälsorapporteringen till att även omfatta en uppföljning av hur sociala förhållanden utvecklas i Sverige. En första rapport om de sociala förhållandena utkommer under våren 1994. Kontaktema med statistikens användare är väl utbyggda inom Socialstyrelsen. Kanalerna är många, allt från formella organ för statistikfrâgor som Socialsektoms statistikdelegation SSD och SCB:s programråd till det dagliga projektarbetet med kontakter med hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Socialstyrelsens expertgrupper och vetenskapliga råd är en annan viktig kanal till statistikanvändare vid universiet och högskolor m.m.

I I-l-llll

Officiell statistik 35

3 Den officiella

statistiken

Ett huvudsyfte med reformeringen av den statliga statistikproduktionen är att öka incitamenten för omprövning av statistikproduktionens omfattning och innehåll. Genom att ge olika myndigheter beställaransvaret för den statliga statistiken syftar man till en prövning av relevansen och kvaliteten gentemot de ändamål som statistiken är avsedd för. En myndighet skall ha viss möjlighet att öka eller minska statistikproduktionen och därmed ta ställning till åtgärdens inverkan på arman verksamhet. Lagen 1992:889 om den officiella statistiken begränsar dock myndigheternas handlingsfrihet då den föreskriver att viss uppräknad statistik skall produceras. I lagen anges att:

Officiell statistik är sådan statistik för samhällsplanering,

forskning, allmän information och internationell rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

För den officiella statistiken gäller enligt lagen att den ska vara:

- objektiv och allmänt tillgänglig, framställd och offentliggjord med beaktande av skyddet för enskilda.

Konsekvensen av att en viss statistik benämns officiell blir därmed att:

den skall produceras, den skall finansieras via beställarmyndighetens ordinarie budget, uppgiftsskyldigheti vissa fall kan föreskrivas, samt det finns krav på att statistiken görs tillgänglig och publiceras. -

Detta i sin tur innebär att användare ska kunna räkna med god tillgänglighet och regelbundenhet i presentation. Det förutsätts att statistiken i fråga är producerad med hjälp av god statistisk teori och praxis. Det kan noteras att begreppet Sveriges officiella statistik SOS mer eller mindre informellt har används som beteckning på en publikationsserie under en följd av år. Statistik som publicerats under denna beteckning har av många betraktats som kvalitetsstämplad och särskilt viktig. Detta synsätt har bl.a. präglat bibliotekens förvärvs- och

36 Oficiell statistik SOU 1994: 1

klassifikationsprinciper inom statistikområdet. Publikationer inom SOSserien hålls nomialt samlade i biblioteken. Någon författningsreglering eller klara regler vad ska ingå i publikationsserien har emellertid om som inte funnits förrän lagen om den officiella statistiken tillkom 1992. I det följande används begreppet systemet Sveriges offficiella statistik förkortat SOS. Det står för hela produktionssystemet av officiell statistik och inte enbart för publikationsserien. Uppgiftsskyldighet och uppgiftsskydd preciseras i lagen den om officiella statistiken. Tvångsmedel och vidare för fall då ansvar anges någon bryter mot uppgiftsskyldigheten eller skyddet för insamlade uppgifter. De i lagen om den officiella statistiken angivna kriterierna för vad som är officiell statistik ingen entydig vägledning för vilka produkter ger som skall ingå i den officiella statistiken. Endast begreppet internationell rapportering går att operationellt precisera vid viss tidpunkt och endast en för den del där det finns klara överenskommelser på mellanstatlig nivå7.

Övriga kriterier kan med vid tolkning fås inkludera i princip

en att all statlig statistik idag produceras. Det nuvarande innehållet och som omfattningen av officiell statistik i termer i förordningen anges grova 1992: 1668 om den officiella statistiken. Förordningen utkom 1992som 12-17 har ändrats en gång med anledning att Lantbruksekonomiska av samarbetsnämnden LES inkluderades bland myndigheter med beställaransvar för officiell statistik. Genomförandekommittén skall enligt sina direktiv precisera ytterligare hur gränsen mellan officiell och övrig statlig statistik skall dras, samt vid behov föreslå ändringar eller specificeringar i bilagan till statistikförordningen avseende omfattningen officiell statistik på av berörda områden. Enligt kommitténs bedömning bör preciseringen vad ingår i av som den officiella statistiken göras så att minsta möjliga låsningar till viss produktion eller särskilda resursinsatser erhålls. Innehållet bör i stället så långt som möjligt anges på så sätt att det klargörs för vilka områden som det kommer att finnas statistisk information. Det är viktigt olika att användare kan få uppgifter om vilka samhällsområden finns belysta som och vad man kan räkna med kommer att finnas tillgängligt också framledes. Hur stort beslutsutrymmet för omprioriteringar blir inom respektive beställarmyndighet beror på den detaljeringsnivå med vilken statistikproduktema specificeras i statistikförordningen. En mycket detaljrik

7 Detta är en mycket omfattande verksamhet som idag bedrivs på ett flertal ställen vid SCB liksom vid många sektorsansvariga myndigheter. Arbetet är i mångt och mycket osamordnat vilket medför att inkonsistenser ibland uppstår för Sverige i internationella sammanställningar. Data redovisas nu till internationella och utländska organ med hjälp av högst varierande tekniskt stöd. Endast liten en del sker än så länge med utnyttjande av modern kommunikationsteknik EDIFACT m.m..

Ojñciell statistik 37

specificering av vad som är officiell statistik skulle i hög grad inskränka på myndigheternas möjligheter att ompröva statistikproduktionen, eller åtminstone innebära att en betydande procedur via anslagsframstâllning och regleringsbrev måste genomföras varje gång en förändring planeras. Kommittén har därför valt att föreslå en relativt övergripande beskrivningsnivå för innehållet i den officiella statistiken. Någon precisering i termer av ingående variabler, redovisningsnivåer, frekvens, etc. görs därför inte. Detta överlämnas till den aktuella beställarmyndigheten att besluta efter samråd med statistikens övriga användare. Principema för den officiella statistikens innehåll enligt kommitténs bedömningar anges nedan. Det bör noteras att dessa regler skall gälla för all officiell statistik även sådan för vilken beställaransvaret redan ligger på sektormyndighet.

3.1 Den officiella statistikens omfattning

Den officiella statistiken skall omfatta regelbundet producerad primärstatistik samt sådana statistiska sammanställningar och vidarebearbetningar som utgör väsentligt underlag för samhällsplanering, forskning, allmän information och internationell rapportering. Med primärstatistik avses resultat av statistiska undersökningar baserade på särskild datainsamling eller utnyttjande av data från administrativa källor. Statistiska sammanställningar avser vidarebearbetningar av resultat från statistiska undersökningar. I Bilaga 5 listas officiell statistik. En genomgång av beställaransvariga myndigheter för respektive del görs i kapitel 4. Den officiella statistiken är indelad i 22 ämnesområden. Varje ämnesområde är uppdelat i en eller flera delgrupper. Dessa grupper är angivna i termer av statistiska beskrivningar av samhällsområden och -fenomen. Redovisningen bygger i väsentliga hänseenden på nuvarande gruppering av den officiella statistiken. Förslag till utfominingen av listan har under arbetets gång löpande diskuterats med representanter för regeringskansliet, sektorsansvariga myndigheter och statliga utredningar som arbetar med angränsande frågor. Det förtjänar noteras att huvuddelen av statistikområdena är att betrakta som sektorsorienterade. Några är dock mer eller mindre sektorsövergripande. Området levnadsförhållanden utgör en speciell form av integrerade beskrivningar av individer och hushåll baserad på centrala indikatorer. Inte all statistik som används för internationell rapportering är inkluderad i kommitténs förslag till framtida officiell statistik. Enligt statistikpropositionen prop. 199293:101 bör i första hand avses obligatorisk internationell rapportering. Mycket av den regelbundna rapporteringen sker frivillig basis. Vid kommitténs bedömning har därför bl.a. överenskommelser inom EES-avtalet varit styrande. Ett antal preciseringar har gjorts för att förtydliga omfattningen av

38 Officiell statistik

den officiella statistiken. Vidare har några produkter lagts till och några som tidigare funnits med i bilagan till statistikförordningen har nu strukits. Detta har gjorts i syfte att uppnå så stor enhetlighet en som möjligt mellan olika samhållssektorer. Strävan är att så långt möjligt som direkt knyta den officiella statistikens omfattning till de i lagtexten preciserade användningsområden. Den i bilagan angivna statistiken föreslås ingå och redovisas i enhetlig form i publikationsserie en betecknad Sveriges officiella statistik SOS. Frågan om beställaransvar tas upp i Kapitel 4. Bilaga med innehåll och beställannyndigheter för officiell statistik, föreslås bli införd i förordningen 1992: 1668 den om officiella statistiken. Behoven av statistik förändras ständigt. Varje beställarmyndighet måste vara lyhörd för ändringar i önskemålen inom sitt område. SCB skall ha ett samlat ansvar för att bevaka sådana behov spänner över som flera områden, eller i övrigt riskerar att falla mellan flera stolar. Samtidigt noterar kommittén att myndighetsstrukturen snabbt förändras inom flera samhållssektorer. Dessa två aspekter tillsammans motiverar att listan över innehåll i och beställaransvar för officiell statistik ständigt hålls levande och blir föremål för löpande omprövning. Respektive beställarmyndighet skall alltså efter samråd med statistikens övri ga användare ta ställning till precisering variabelmängav den inom respektive statistikområde och produkt. För i detalj att mera kunna ange vad som skall ingå i den officiella statistiken kan sådan en precisering bygga på en indelning i bgtvariabler utgör underlag för som uppdelning i redovisningsgrupper regionalt, kön, näringsgren, etc. och i resultatvariabler antal, värde, volym, genomsnitt, etc.. Precisering behöver också göras vad avser hur ofta, d.v.s. med vilken frekvens, som statistiska resultat ska mätas, produceras och presenteras. All officiell statistik ska vara regelbundet återkommande. Frekvensen eller periodiciteten kan delas in i intermittent lägre frekvens än årligen och löpande statistik årlig, kvartalsvis, månadsvis m.m.. När det gäller frekvensen är det flera aspekter kommer in referensom speriod, mätfrekvens och publiceringsfrekvens.

3.2 Krav på den officiella statistiken

För varje statistikprodukt som ingår i Sveriges officiella statistik skall en aktuell produktbeskrivning finnas upprättad beställaransvarig av myndighet. Denna föreslås normalt utformas enligt blanketten i Bilaga För vissa produkter som baseras på olika produktionssystem eller är internt heterogena till sin karaktär, bör särskild produktbeskrivning upprättas för respektive delprodukt. Produktbeskrivningen utgör del en av SOS. Produktbeskrivningar för sådan statistik myndigheten har som beställaransvaret för skall tillställas Statistiska centralbyrån SCB i augusti varje år. SCB skall tillse att produktbeskrivningama blir

Ojficiell statistik 39

upprättade på ett enhetligt sätt och finns allmänt tillgängliga. Den officiella statistiken skall alltid dokumenteras och kvalitetsdeklareras. SCB utfärdar föreskrifter och allmänna råd för hur detta skall ske. Beställaransvarig myndighet skall ta fram och redovisa en publiceringsplan för den officiella statistik man ansvarar för. I denna anges tidpunkter för publicering av respektive statistik. Publiceringsplaner för all officiell statistik skall sammanställas och göras allmänt tillgängliga före respektive kalenderårs ingång. SCB ansvarar för denna del av infonnationen avseende SOS. Då beställaransvarig myndighet önskar göra stora förändringar av

officiell statistik skall detta redovisas i anslagsframställningen. Ändringar

i statistikens innehåll och omfattning, t.ex. ändring av frekvens, redovisningsnivâer eller variabelinnehâll, skall anmälas till SCB. Detta görs via produktbeskrivningama och eventuellt kompletterande underlagsmaterial. För ändringar som direkt påverkar användarnas möjligheter att nyttiggöra sig statistiken skall kontakter med respektive användare ha tagits i förväg och finnas dokumenterade. SCB skall följa utvecklingen på den officiella statistikens område och bevaka att beställannyndigheter tar ansvar för att tillgodose olika användarintressen. SCB har härvid att särskilt beakta allmänintresset av statistiken i fråga. SCB skall vidare till regeringen rapportera förhållanden som kan inverka menli eller äventyra syftet och användningen av den officiella statistiken. SCB skall särskilt följa förändringar i statistikens frekvens, kvalitet och tillgängliga redovisningsnivåer, inklusive uppdelning på kön i förekommande fall.

3.3 Den officiella statistikens tillgänglighet

3.3.1 Fysisk tillgänglighet

Den officiella statistiken skall göras tillgänglig så snart den är producerad. Den skall publiceras i serien Sveriges officiella statistik. Respektive sektorsansvarig myndighet med beställaransvar ansvarar för att så sker. SCB meddelar eventuella föreskrifter för serien SOS. Denna serie kan jämföras med serien Statens Offentliga Utredningar SOU. Formkraven bör på motsvarande sätt som för SOU begränsas till en enhetlig logotype, att en systematisk förteckning över tidigare rapporter är inkluderad m.m. Respektive beställarmyndighet är själv ansvarig utgivare för sina publikationer i serien och kan i övrigt profilera sina delar. Myndighet kan publicera även annan statistik i serien SOS än den ingår i minimiomfattningen för den officiella statistiken enligt ovan. som Kommittén anser det positivt om beställarmyndigheterna som komplement till primärredovisningen av de statistiska resultaten också tar fram mer kommenterade och resonerande publikationer där statistiken sätts i ett

40 Ojficiell statistik

större sammanhang. Publicering inom ramen för SOS ska dock inte innehålla några värderingar eller omdömen utan begränsas till kommentarer som direkt kan härledas ur statistiken i fråga. SCB:s granskning av publiceringen bör begränsas till att löpande i efterhand bevaka huruvida de olika beställarmyndighetema lever upp till kraven vad avser innehåll, tillgänglighet, enhetlighet och dokumentation på den officiella statistiken. Statistiken kan göras tillgängligi tryckt form eller via ADB-baserade medier så snart den är producerad. Statistiken skall göras så lättillgänglig som möjligt för alla intresserade användare. Allmänintressets krav måste i detta sammanhang särskilt beaktas. Publikationer skall sammanställas på ett sådant sätt att dess innehåll kan tillgodogöras även bredare av en allmänhet och inte enbart experter inom området. Den officiella statistiken skall göras tillgänglig på ett sådant sätt att den också kan distribueras via allmänna bibliotek. Modern ADB-teknik kan utnyttjas för distribution av officiell statistik under förutsättning att utnyttjade media uppfyller kraven på tillgänglighet för att statistiken i fråga skall kunna tas om hand via Länsbiblioteken i likhet med de tryckta publikationema. Inom ramen för gällande sekretess- och integritetsskyddslagstiftning skall officiell statistik såväl i form observationsregister i av som mera bearbetad form göras tillgänglig för enskild användare. Beställannyndigheten har möjlighet att motsätta sig utlämnande officiell statistik av eller underlag därför. Prissättningen för denna service behandlas i nästa avsnitt. Sarnlingspublikationema Statistisk årsbok och Allmän månadsstatistik skall ingå i SOS. SCB ansvarar ñr att dessa båda centrala skrifter tas fram.

3.3.2 Prissättning på officiell statistik

Framställningen av den officiella statistiken skall finansieras via beställarmyndighetens ordinarie budget. Det innebär att följande moment kostnadsmässigt ska täckas:

utvecklingsarbetet och löpande anpassning till förändrade villkor för den reguljära statistiken inom området,

hela produktionsprocessen från framtagning undersökningsplan - av till framställning av resultattabeller och produktion tryckfärdigt av original till primära resultatpublikationer,

tryckning av gratisupplagan av primårpublikationer respektive till- handahållande till gratismottagare av motsvarande information i databasforrn då denna senare distributionsfonn bedöms adekvat, mera

Oficiell statistik 41

framtagning av anvândarkommentarer till statistiken och upp- lysningstjänst för att kunna ge kompletterande information och förklaringar till statistikens användare,

dokumentation av statistiken och primäruppgiftema i fråga, samt -

arkivering av primåruppgifter inkl. leverans av material till - Riksarkivet och datamaterial som kan användas för vidarebearbetning samt leverans till SCB:s databasservice för sådana material som berörs av detta, se Avsnitt 5.6.

Följande ska enligt kommitténs bedömning vara allmänt tillgängligt inom ramen för Sveriges officiella statistik. Det är att betrakta som statistisk infrastruktur och bör därmed utgöra en fri nyttighet:

all ofñciell statistik på universitets-, högskole- och lånsbibliotek detta innebär, inklusive pliktleveranser enligt särskild lagstiftning, att knappt 70 gratisexemplar måste produceras av varje publikation respektive ADB-lagrat statistikmaterial inom SOSS, samt

upplysningar avseende statistiken direkt från bestållarmyndigheten. -

Kostnader för produktion av primärstatistiken i fråga skall enligt ovan tas ut av respektive användare av den officiella statistiken. Endast myndighetens direkta merkostnader marginalkostnader för att mângfaldigakopiera och distribuera officiell statistik skall enligt kommitténs uppfattning belasta användarna. Det innebär att följande material skall göras tillgängligt för enbart de marginella produktionskostnaderna:

primära resultatpublikationer där den officiella statistiken görs tillgänglig tryckta volymer respektive ADB-baserade material enligt ovan, samt

uttag ur databaser och register som utgör underlag för den officiella statistiken. Detta gäller såväl material från den centrala databasserv-

cien vid SCB se Avsnitt 5.6 som uttag från databaser förda vid

respektive sektoransvarig bestållarmyndighet.

De ovan föreslagna principerna för prissättning av officiell statistik utgör en ytterligare precisering av reglerna och viss begränsning av vilka kostnader som får inkluderas när underlag för den officiella statistiken görs tillgängliga för vidareanvändning. Preciseringen skall inte medföra

8 Vissa material skall också i enlighet med bindande mellanstatliga överenskommelser tillstållas internationella organisationer utan vederlag. 9 Med merkostnader de kostnader inte skulle uppstått materialet avses som om i fråga inte efterfrågades av kunden.

42 Ojficiell statistik

ökade kostnader för de beställaransvariga myndigheter. Kommittén anser att en hög tillgänglighet till den officiella statistiken och dess underlag utgör centrala målsättningar i detta sammanhang. Alla bestållaransvariga myndigheter bör därför stimuleras att på olika sätt göra statistiken i fråga så lätt och brett tillgänglig som möjligt. Detta avser såväl den fysiska tillgängligheten som snabbhet, flexibiliteten presentationsformer och ett lågt pris för tilläggsservice. I syfte att stimulera bestållarmyndighetema kan man tänka sig att olika incitament byggs in från statsmaktens sida. En form för detta skulle kunna vara att utnyttja anslagstilldelningen. Rent generellt skulle man kunna tänka sig att huvuddelen av anslaget betalas ut vid början av året på normalt sätt, medan ytterligare anslagsmedel kan göras tillgängligt efter budgetårets slut i form av en tillgänglighetsbonus relaterad till hur väl myndigheten i fråga lyckas att få statistiken tillgänglig och utnyttjad. Ett sådant system kan ses som i viss mening parallellt incitamentssynpunkt till vad ur som har föreslagits av en statlig utredning för högskolesektom enligt SOU 1993: 102. Genomförandekommittén har inget preciserat förslag i detta avseende utan vill enbart fästa uppmärksamheten på vikten av att alla aktörer inom ramen för den officiella statistiken medverkar till att Övriga intressenter också får möjlighet att tillgodogöra sig informationen i fråga. Möjligheterna att utnyttja positiva stimulansâtgärder i detta syfte skulle kunna bli föremål för ytterligare utredning och eventuellt prövas i mindre skala för att skapa erfarenhetsunderlag.

Beställaransvaret 43

4 Beställaransvaret för

officiell statistik

Enligt den i utredningsdirektiven skisserade modellen skall sektorsansvariga myndigheter få beställaransvar för delar av den officiella statistiken. Beställaransvari g sektorsmyndighets uppgift blir att kartlägga användarnas behov av statistik på sitt omrâde, att ta ställning till hur mycket resurser som skall läggas på statistik, vilken statistik som ska produceras, vem som ska producera statistiken och att göra statistiken tillgänglig. En särskild punkt som nämns i direktiven avser publicering av könsuppdelad statistik. Genomförandekommitténs uppgift är att ta fram ett detaljerat förslag till vilken statistik som skall styras direkt av sektorsmyndigheter och precisera omfattningen av beställaransvaret, samt föreslå till vilka myndigheter som ett beställaransvar skall läggas ut. Frågeställningar med direkt anknytning till sekretess, integritetsskydd och äganderätt till personregister i datalagens mening, i detta sammanhang, behandlas av Integritetsskyddsutredningen Fi 1993:03. Enligt kommitténs förutsättningar ska principerna för beställaransvaret gälla också för de myndigheter som sedan tidigare har beställaransvar för officiell statistik. Kraven på bestållaransvariga myndigheter som diskuteras nedan föreslås gälla enbart för sådan statistik som klassificeras

som officiell. Övrig statlig statistik ska, i enlighet med vad som sagts i

kommittédirektiven, styras direkt av respektive intressent. Kommittén anser det vara en fördel om de allmänna principerna nedan så långt möjligt kan tillämpas även när det gäller att göra övrig statlig statistik tillgänglig.

4.1 Rollen som beställarmyndighet

De myndigheter som föreslås bli bestållaransvariga för officiell statistik ska kunna styra och kontrollera produktionen av den statistik de fått beställaransvaret för. Detta gäller oberoende av om myndigheten väljer

att producera statistiken internt eller lägga ut produktionsansvaret till

någon annan SCB, annan myndighet eller servicebyrâ. I sektorsansvarig myndighets beställaransvar för officiell statistik ligger därför enligt kommitténs bedömning att ansvara för att statistiken:

44 Beställaransvaret

- tas fram i enlighet med olika användares önskemål under beaktande av föreskrifter i lagar och förordningar, samt internationella överenskommelser. Detta innebär bl.a. att bestämma statistikens innehåll, fonn, frekvens och övriga produktionskrav,

- löpande utvecklas och anpassasomprövas i enlighet med samhällsbehoven,

utformas så att uppgiftslämnandet så långt möjligt begränsas och förenklas,

granskas och kvalitetskontrolleras före publicering, samt -

görs allmänt tillgänglig och att användare kan få upplysningar - om statistiken i fråga.

Vidare faller det på beställaransvarig myndighet att, inom för ramen gällande författningsreglering, ställa sådant grundmaterial till SCB:s förfogande som krävs för dess databasservice och samlats in för som

framställning av officiell statistik se Avsnitt 5.6. Underlag för

framställning av officiell statistik ska också kunna utnyttjas av annan myndighet som behöver detta för att fullgöra sitt eget beställaransvar på ett rationellt sätt. Det är viktigt att slå fast att beställaransvaret omfattar för att ansvar statistiken i fråga underhålls och utvecklas i enlighet med anvåndarbehoven. Statistikens innehåll, form, frekvens, etc. bör fastställas i samråd med övriga användare. För att kunna fullgöra uppgiften som bestâllaransvarig myndighet för officiell statistik är det lämpligt att ett organiserat samarbete med andra användare byggs upp, i den mån ett sådant ännu inte finns. Detta kan göras i form att fast referensgrupp med av en representanter för de olika användarna etableras, eller att ett liknande beredningsorgan skapas. Beställarmyndighet beslutar om hur och statistiken skall var produceras. Detta innefattar också för att ändamålsenliga och ansvar rationella statistiska metoder används vid produktion och publicering. Vid all förändring skall den beställaransvariga myndigheten beakta vad valet får för konsekvenser för:

produktionskostnadema därvid skall de totala produktionskost- nadema för framtagning av statistiken i fråga utgöra bedömningsgrund,

statistikens kvalitet, -

statistikens tillgänglighet, samt -

uppgiftslämnarbördan. -

Beställaransvaret 45

Förändringen beställaransvaret accentuerar frågorna avseende av förfogande till dataregister För att beställarmyndighetema skall m.m. kunna fullgöra bestållaransvaret på ett effektivt sätt, liksom för rationell statistikproduktion, måste beställarens respektive producentens ansvar vad gäller register enligt datalagen, förfogande enligt tryckfrihetsförordningen och arkivansvar enligt arkivlagen klaras ut. Dessa frågor behandlas av Integritetsskyddsutredningen. Genomförandekommittén återkommer i Avsnitt 4.5 till angränsande frågor.

4.2 Kriterier för utläggning av beställaransvar

från SCB

Enligt direktiven skall kommitténs förslag utgå från en bred belysning av föreslagna förändringar ansvarsfördelningen. Kommittén skall i olika av avseenden göra bedömningar av de myndigheter som kan komma ifråga med avseende på deras möjligheter att ta över beställaransvaret för statistiken inom sitt område. Genomförandekommittén har härvid lagt stor vikt vid beställarkompetens, stabilitet, långsiktighet och kontinuitet hos tänkbara beställaransvariga En utgångspunkt för kommittén organ. har varit att ansvaret för statistiken inom ett samhällsområde på ett naturligt sätt skall hänga med myndighetens nuvarande och samman kommande uppgifter i övrigt. Kommittén anser det viktigt att en minsta kritisk massa av resurser och kompetens finns tillgänglig vid myndigheten i fråga för att den skall kunna ta ett långsiktigt för officiell statistik inom sitt område. ansvar Kommittén har samtidigt lagt vikt vid att ansvaret för statistik inom ett sammanhängande område inte splittras på många olika bestållannyndigheter. Följande allmänna utgångspunkter har beaktats vid bedömningen av tänkbar delegering och val lämpliga sektorsansvariga beställarmyndigav heter. Dessa punkter har också tagits i de inledande diskussionerna upp med myndigheterna.

statistikens nuvarande användning. Hit hör frågor om hur statistiken används, hur spridd användningen är, vilka kategorier av användare finns och hur behoven ser ut hos olika kategorier av som användare.

2. Framtida behov och användningssituationer. Här gäller det att bedöma hur den framtida behovsbilden ser ut och i vad mån användningssituationen kan komma att förändras.

Statistikens trovärdighet. Bedömningen gäller om statistiken kan uppfattas inte trovärdig av allmänheten grund av att sektorssom

46 Beställaransvaret

myndigheten har starka partsintressen i utfallet statistiken inom av det egna området. Enligt kommittéedirektiven skall SCB få ansvar för sådan officiell statistik där förtroendet för statistiken påtagligt

gagnas av att SCB har ansvaret.

4. Myndighetens tyngd i det totala användatperspelaivet. Här avses en bedömning av huruvida det finns sektorsmyndighet har en som en sådan tyngd bland statistikanvändama att denna kan betraktas som en naturlig huvudanvändare statistiken. Kommittén har bedömt det av önskvärt att statistiken avseende ett och område hålls ihop så samma mycket som möjligt.

Myndighetens syn pâ sin framtida roll och sina huvuduppgifter. Pågår t.ex. utredningar verksamhetens inriktning, organisation, om rollfördelning mellan myndigheter.

6. Myndighetens nuvarande kompetens och möjligheter utveckla att nödvändig framtida kompetens. Kompetensen har bedömts bl.a. ur följande aspekter:

statistikkompetens; detta gäller primärt statistikens innehâllsfrâgor, bl.a. kompetens för att kunna samordna och väga ihop olika behov, kompetens för att kunna väga statistikbehov mot andra behov, kompetens och erfarenheter av att precisera och följa - upp kvalitetskrav, erfarenheter av egen statistikproduktion, publiceringsverksamhet, analys- eller utvärderingsfunktion samt förfoganderätt till personregister i datalagens mening, framtida statistik och ADB-resurser samt planerade förändringar i kompetensen inom områdena,

nationella och internationella kontaktytor i frågor gäller - som statistik inom det egna området, samt upphandlingskompetens. -

Myndighetens egen syn på ett eventuellt Övertagande beav ställaransvaret för den nämnda statistiken. Detta kan gälla hela det

område som indikerades i Delrapport eller enbart viss del därav. Vidare har diskuterats i vad mån myndigheten har särskilda synpunkter på beställaransvaret för någon del den officiella annan av statistiken.

Myndighetens bedömning av hur ett Övertagande kan se ut. Väsentliga frågor av praktisk karaktär vid ett tänkt Övertagande av beställaransvaret berörs, liksom huruvida det är möjligt klara att av ett Övertagande per 1 juli 1994.

Beställaransvaret 47

4.3 Förslag till beställarmyndigheter

Huvuddelen den statliga statistiken framställs för närvarande av SCB. av Omkring två tredjedelar statistiken finansieras med ett särskilt av statistikanslag. Resten finansieras med andra anslag på statsbudgeten och uppdragsverksamhet. Enligt direktiven till genomförangenom intäkter av dekominittén skall den modellen för ansvarsfördelning och finannya siering leda till att ansvaret för delar av den officiella statistik som nu anslagsfinansieras vid SCB överförs till andra myndigheter. Ansvaret för officiell statistik kan hänföras till avgränsade sektorerområden skall som möjligt fördelas till sektoransvariga myndigheter. Finanså långt som sieringen denna statistik skall ske anslag hos berörda sektorsav genom myndigheter. Officiell statistik inte fördelas på sektorsmyndigheter som skall ligga kvar på SCB och finansieras direkt genom anslag till SCB. Framställning all övrig statlig statistik ej ingående i den officiella av statistiken skall styras användarna själva och finansieras av respektive av beställare. I kommittédirektiven sid. 2 sägs att: Förändringarna förväntas enligt propositionen leda till att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskas till 50 procent den nuvarande verksamhetens volym. ca av Genomförandekommittén har tolkat detta kvantitativa krav på så sätt att budgetåret 199495 skall omkring hälften SCB:s omslutning finanav sieras på annat sätt än via anslag direkt från statsmakterna. SCB:s anslagsframstållning för 199495, avlämnad till Finansdepartementet i

augusti 1993, innehåller följande uppgifter i frågan avrundade siffror:

Anslagsäskande 420.000 kkr° - Beräknade uppdragsintäkter 250.000 kkr -

SUMMA: 670.000 kkr

Det kvantitativa kravet på utläggning av bestållaransvaret innebär därför att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet skall minskas till i storleksordningen 335 miljoner kronor. Det i sin tur innebär att statistik till anslagskostnad 85 miljoner kronor läggs på bestållaransvarien av ca. myndigheter utanför SCB. Detta belopp kan omfatta såväl officiell ga statistik som övrig statlig statistik. I det följande redovisas kommitténs förslag till fördelning av bestållaransvaret för den officiella statistiken, samt utläggning av belopp för övrig statlig statistik produceras vid SCB med anslagsfisom nu nansiering. Huvuddelen kontaktarbetet har skett via myndighetsspecifika disav kussioner med 26 de tänkbara organisationer listades i Delrapport av som

° uttryckt i kostnadsläge för anslagsframställningen avseende samma som 199495.

48 Beställaransvaret

l. Resultaten dessa myndighetskontakter av finns sammanställda i en särskild bilagevolym till Delrapport 2. Kommittén har också haft diskussioner med departementens kontaktpersoner i statistikfrågor under olika led av utredningsarbetet, samt med representanter för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Vid myndighetsdiskussionema har de punkter redovisades i som Avsnitt 4.2 särskilt beaktats. Det kan härvid noteras att huvuddelen de av tillfrågade myndigheterna är villiga att ta på sig ett beställaransvar för diskuterad statistik. Det är kommitténs bedömning att de flesta tillfrågade myndigheter uppfyller de krav bedöms nödvändiga vad gäller som beställarkompetens och Kommittén har lagt särskild vikt vid resurser. önskemålet om att så mycket möjligt hålla ihop beställaransvaret för som ett samhällsområde. Vidare har stort avseende fästs vid respektive tänkbar beställares i övrigt inom omrâdet. ansvar Vid den slutliga bedömningen myndighets lämplighet har också av en särskilt vikt lagts vid stabilitet och långsiktighet hos respektive tänkbar beställare. En förutsättning för att komma i fråga bestâllaransvarig som för officiell statistik har därvid varit att organet i fråga är organiserat i form av myndighet idag. Utläggning har inte föreslagits till någon myndighet som nu är föremål för omfattande översyn eller utredning vad avser framtida uppgifter, Organisationsform eller relation till andra organ inom sektom. Den allmänna användarbilden för respektive statistikområde har beaktats. I sådana fall där användningen av statistiken i fråga är mycket splittrad och olika användare ställer klart motstridiga krav på form och innehåll i statistiken föreslår kommittén beställaransvaret för att statistiken ska ligga kvar på SCB. För övrig statlig statistik, sådan inte faller inom kategorin som officiell statistik, är kraven på beställaransvaret inte lika Enligt stora. direktiven till Genomförandekommittén skall all sådan statistik styras direkt av användarna. För några områden finns det flera myndigheter med delsektorsansvar utbildning, miljövård, etc. I dessa fall har ansvaret för den nuvarande samlade publiceringen lagts på respektive fackdepartement. Kommitténs förslag till utläggning bestållaransvar från SCB av framgår av Tabell Förslaget redovisas departementsvis. Kommittén anser att de föreslagna beställarmyndighetema uppfyller kraven nu som diskuterades i föregående avsnitt. Detta är identiskt förslag samma som kommittén lämnade i Delrapport 2 till Finansdepartementet den 29 oktober. Kommittén har inte funnit någon anledning att ompröva eller modifiera förslaget. Kommittén föreslår vidare att beställaransvaret för statistiken läggs

Vidare har kontakter under hand genomförts med Överstyrelsen for civil beredskap ÖCB och med Statens ungdomsråd. 2 Ett exempel på detta är utredningsarbetet avseendelantmäteriverksamheten och CFD:s framtid vad avser frågor om fastighetsregister SOU 1993:99. m.m.

Beställaransvaret 49

1 juli 1994. Starka skäl talar enligt kommitténs mening för en ut per samlad utläggning. På så sätt blir det möjligt att och ta ställning till se hela förslaget på gång. Vidare noteras att de myndigheter som föreslås en

alla är beredda att ta ansvaret redan kommande budgetårsskifte. SCB

bedömer också kan klara så stor förändring vid ett och att man av en tillfälle. Slutligen noterar kommittén att i realiteten väntas samma överföringen bli successiv i så måtto att de första åren bedöms SCB behålla del produktionen utan att alltför stora ändringar i en stor av innehåll och form kommer till stånd. Det förtjänar särskilt påpekas att innehållet i den statistik som föreslås bli utlagt från SCB till beställarmyndighet är högst varierande av karaktär. Vissa delar i första hand samordning inom ett visst avser

område Invandrarverket m.m., annat gäller omfattande reguljär

mera statistikproduktion BRÅ, Socialstyrelsen m.m., medan ytterligare annat främst gäller sammanställning underlag från olika primärkällor av Statskontoret m.m.. Ett annat exempel utgör den del av lönestatistik avseende statlig sektor ligger vid sidan SOS och som föreslås som av läggas ut till Statens arbetsgivarverk. preliminärt beräknade budgetbeloppen för att De av kommittén producera statistiken i fråga har angetts i tabell Beräkningama av budgetbelopp för de olika statistikproduktema och områdena bygger på underlaget till 199495 års anslagsframställning från SCB. Vidare har

utfallssiffror för de tre senaste budgetåren 199091 9293 analyserats. -- Detta har gjorts för att få ett begrepp ârsvariationer och eventuella om systematiska differenser mellan budget och utfall ñr enskilda produkter. Innevarande års budgetsiffror har också studerats särskilt. I samband med att produktbudgetar räknades fram har vissa belopp SCB erhållit via delprogrammen statistikservice och information, som SCB:s metodprogram, dataskydd och uppgiftslämnarfrågor samt EGsamordning räknats Anledningen till detta är att sådana insatser som om. direkt stöd till de reguljära statistikproduktema bör inkluderas i avser respektive produktbudget. Underlaget för denna omfördelning framgår i detalj Delrapport 2. Det belopp produktspecifika insatser av som avser enligt beställaransvaret 16.9 miljoner kronor har fördelats på alla reguljära produkter såväl sådana för vilka beställaransvaret föreslås flyttas ut för de föreslås ligga kvar vid SCB. Basen för denna som som fördelning är 365 miljoner kronor, vilket utgör det totala beloppet för reguljär anslagsñnansierad statistik vid SCB i utgångsläget. Därtill har avsatts belopp till Skolverket och LES för att täcka deras framtida

kostnader för publiceringsansvaret inklusive gratisdistribution av SOS-

Någon myndighet vid den inledande diskussionen att man föredrog en angav längre planeringstid inför övenagandet. Vid de fortsatta diskussionerna har dock från samtliga berörda myndigheter slagits fast att man förordar överflyttning redan till nästa budgetårsskiñe. De år undantag uttryckta i det pris- och kostnadsläge som används i utan anslagsframställningen.

50 Bestâllaransvaret

material. Sammanfattningsvis innebär denna princip att ett pålägg på 4,75 procent har gjorts ñr samtliga berörda produkter i denna kategori. Beräkning och fördelning anslagsposter för finansiera SCB:s av att framtida ñrvaltningsuppgifter redovisas i Kapitel 5. Utgångspunkten för detta är återstående belopp det vid senaste anslagsframställningen ur som äskades för de fyra berörda delprogrammen.

1994:1 Beställaransvaret 51 SOU

Tabell Förslag till myndigheter och departement med förändrat beställaransvar

Justitie Brottsförebyggande rådet Kriminal och 6.208 rättsv. Överstyrelsen civil bered- Varustatistik 1.058 Försvar skap Social Socialstyrelsen Socialtjänst, hälsa, 15.567 sjukvård, dödsorsaker Bammombudsmannen Barns levnadslörh. 210 Socialdepartementet Välfárdsbulletin 867 Finans Konjunkturinstitutet Invest. prognoser 2.940 Riksrevisionsverket Taxeringsutfall 210 Statskontoret Offentlig sektor 1.965

publicerin av skolstatisti Utbildningsdepartementet Utbildnstatårsbok 419 Jordbruks Fiskeriverket Fiskestatistik 3.675 Skogsstyrelsen Skogsstatistik 1.104 LES Publicering lOO Arbetarskyddsstyrelsen Arbetsskador 1.281

Aråietsmark-

na s Arbetsmiljöinstittltet Arbetsmiljö 5.013 Statens kulturråd Kultur mm 1.451 Kultur Statens invandrarverk Invandring 575 Kulturdepartementet Massmedia 210 Närin och utvecklingsver- energi, 11.351

Närings s Företag,

ket TEK mfote nologi Miljö- och Statens naturvårdsverk Miljövård 5.067 naturresurs Kemikalieinspektionen Kemikalier, be- 2.211 kämpningsm. iljö och naturr ur d ling

5 Utöver belopp för tidigare utlagd statistik.

52 Beställaransvaret

Upphandling av statistiktjänster

All upphandling inom den statliga sektorn ska ske med beaktande av affärsmässighet och konkurrens. Upphandling av statistiska tjänster ställer krav såväl på god statistisk och ämnesmässig kompetens som upphandlingskompetens. Beställaren måste klart och entydigt kunna precisera innehållet i den produkt man önskar levererad, ta ställning till produktegenskaperi offererad tjänst, samt kunna granska kvalitet och övriga produktegenskaper på ett sakkunnigt sätt också i efterhand. l det följande ges en kort redovisning de regler av som gäller enligt Upphandlingslagen. l avsnittet därefter ges några allmänna synpunkter på hur ett avtal mellan beställare och leverantör kan se ut.

4.4.1 Regler för upphandling

Fram till EES-avtalets ikraftträdande har Upphandlingsförordningen reglerat statliga myndigheters upphandling. Vissa myndigheter är också s.k. GATTmyndigheter se SFS 1980:849. l och med att Sverige den l januari 1994 går med i EES ersätts Upphandlingsförordningen med Lagen om offentlig upphandling SFS 1992:1528. Lagen omtryckt i SFS 1993:1468. l Upphandlingslagen görs en uppdelning mellan olika typer tjänster, dels av sådana för vilka upphandling inom hela EES-området skall ske om den överskrider ett visst tröskelvärde f.n. uppgår till som ca 1,5 miljoner kronor listas i bilagan till lagen, del A och dels övriga tjänster del B. Statistisk verksamhet torde falla inom ramen för övriga tjänster annan tjänst. Detta innebär att det inte finns något krav på beställarmyndighetema att gá ut inom hela EES-området och inbjuda till offertgivning. För bl.a. statistiktjänster kommer därför ett nytt kapitel 6 i lagen att gälla. l kapitel 6 regleras:

val av upphandlingsförfarande, - - förfrågningsunderlag och infordrande anbud, av krav på leverantören, - - prövning och antagande av anbud, samt dokumentation, underrättelser - m.m.

l princip kommer reglerna inte att skilja sig nämnvärt från dem gällt som fram t.o.m. 1993. Det innebär i huvudfallet ska att konkurrensupphandling genomföras, s.k. förenklad upphandling. l vissa fall torde upphandlingslagens regler inte behöva tillämpas, nämligen om leverantören med hänsyn tagen till kompetens, kapacitet och möjligheter att tillgång till grunduppgifter för statistiken är en annan statlig myndighet. l sådana fall kan alltså avtal slutas direkt med leverantören utan något fonnbundet upphandlingsförfarande. Givetvis skall även därvid kravet pâ affärsmässighet iakttas. Om bestämmelserna i Upphandlingslagen inte följs har leverantör möjlighet att föra talan i länsrätten och att skadestândsersâttning. Vidare kan leverantör som

1994:1 Bestâllaransvaret 53 SOU

erbjudits inkomma med anbud påfordra att göra detta under den inte att gällande anbudstiden. Genomförandekommittén vill i detta sammanhang trycka på vikten av att jämförande kalkyler görs på ett korrekt sätt och baserat på den totala självkostsåväl i fallet med utnyttjande extern producent som vid eventuell naden av produktion i egen regi. ovanstående är att någon konkurrensutsatthet inom EES- Slutsatsen av området kommer inte inträda för statistikproduktionen p.g.a. den nya att Upphandlingslagen. Samtidigt ökar dock allmänt sett trycket på affärsmässighet

och konkurrens till följd av de nya reglerna.

4.4.2 Skiss till avtalsutformning

Kommittén har det värde att något belysa hur ett avtal mellan ansett vara av beställarmyndighet och producent statlig myndighet eller privat företag extern följande förslag till punkter i ett sådant avtal. Bl.a. har kan utformas. l det ges mellan Skolverket och SCB avseende produktion av statistik for avtalet det s.k. Skolverksavtalet trädde i kraft 1992 tjänat som forlaga. skolsektom som har löpande diskuterat erfarenheter från detta samarbete med de två Kommittén partema. upphandlingsförfarandet föreligger ett bindande avtal redan vid Vid samstämmighet mellan anbud och accept. Detta innebär att utformningen av central betydelse för upphandlingen. Beställarmynförfrågningsunderlaget är av vinnlägga sig precisera detta i sådan detalj att presumtiva digheten måste om att leverantörer får klar och entydig bild av vad som efterfrågas. Det kan en emellertid lämpligt att också upprätta ett gemensamt avtalsdokument där vara samtliga villkor Ett sådant dokument har bl.a. en viktig verifierande anges. funktion. Allmänt kommittén att det från den officiella statistikens sett noterar synpunkt är värdefullt med fleråriga ramavtal. Ett sådant förfarande främjar statistikens kvalitet och dess tillgänglighet for tredje man. Samtidigt otvivelaktigt syftar reformen till öka flexibiliteten i den statliga statistiken. Det innebär att att mellan beställare och producent måste utrymme för avtalsregleringen ge successiva modifieringar och anpassningartill ändrade förutsättningar. Kravet på kostnadseffektivitet torde även tala för att avtalet inte låses i alla detaljer eller for tidsperiod. Det är också viktigt att beställaren vinnlägger sig om en mycket lång sådan handlingsfrihet att det inte rent faktiskt skulle bli omöjligt att byta en

6 Det är inte kommitténs ambition eller uppgift att stipulera några standardnorfor avtalsreglering. Avtalets innehåll och form bestäms naturligtvis av mer själva. Syftet med redovisningen är enbart att ge parterna en vägledning parterna för upphandlings- och avtalsarbetet. 7 särskild utredning Dir 1993:60 för närvarande över vissa rättsliga En ser frågor angående statliga myndigheters avtal.

54 Beställaransvaret

producent eller att initiera ett nytt upphandlingsförfarande om så skulle visa sig ändamålsenligt. l många fall torde en lämplig balansgång mellan ovanståendebåda Önskemål tala för en modell där ett flerårigt kanske för en treårsperiod ramavtal tecknas. Till detta knyts sedan årliga produktionsavtal där innehåll, tidsramar, fakturabelopp m.m. fixeras mera i detalj. En sådan lösning bör kunna erbjuda acceptabel långsiktighet och ge planeringsmöjlighet för båda parter, samtidigt som möjligheterna till flexibilitet behålls. Vid upprättande av ett avtal kan följande punkter avtalsrubriker tjäna som vägledning.

Avtalets bakgrund Parter Tillåmplighet Avtalets omfattning Avtalstid Priser Leverans Kvalitetsdeklarationer Betalningsvillkor Immateriella rättigheter Offentlighet, sekretess och datalagstiftning samarbetsformer, uppföljning av avtalet Förseningar Ansvar vid fel och brister Reklamation Skadestånd Befrielsegrunder, force majeure Uppsägning Förtida uppsägning, hävning Överlåtelse avtal av Tvister Partemas Underskrifter

I det följande kommenteras kort några av de ovanståendepunkterna. En mer systematisk genomgång ges i Bilaga 6. Punkt 4 utgör en central del avtalet. Här kan det, i enlighet av med vad som sagts ovan, vara lämpligt att i ramavtalet ange omfattningen i relativt övergripande termer anknutna till innehållet i den officiella statistiken. Omfattningen preciseras sedan i detalj, med uppräkning av variabler, redovisningsnivâer, presentationsformer, kvalitetskrav, dokumentation i ett årligt m.m., produktionsavtal.

8 Den mest översiktliga nivån utgörs de indelningar av som anges i Bilaga 5 officiell statistik. I den mån det bedöms befogat att ytterligare precisera innehållet i ett ramavtal kan också referens ges till tidigare resultatpublikationer inom området, respektive till aktuella produktbeskrivningar för statistiken i fråga.

Beställaransvaret 55

viktigt utöver innehållsfrågor också ange vilken kvalitet som Det är att rena uppfyllas. Den strukturering kvalitetsbegreppet som gjorts av SCB för ska av allmän användning inom den officiella statistiken kan härvid tjäna som vägledning. Precisering kvalitetsaspekter kan göras i punkt 8. av från leverantör skall innehålla prisuppgift och övriga leveransvillkor Offert förfrågningsunderlaget. Prisuppgifter bör normalt anges på ett som motsvarar de beställaren ledning för att ta ställning till vad som de facto sådant sätt att ger i offerten och vad kan leda till tilläggstjänster. Detta underlag inkluderas som för kunna bedöma alternativa kostnadsnivåer för uppdraget. l avtalet behövs att det faktiskt överenskomna priset. Kommittén anser det viktigt att anges sedan samtliga kostnader för uppdragets fullföljande anges. Affärsmässighet skall prägla relationerna mellan beställare och producent. Kommittén förfrågningsunderlaget ska utformas i sådan detalj att det anser att offerter skall gå ställning till vilket alternativ som är direkt ur lämnade att ta konkurrenskraftigt. Det är däremot knappast ändamålsenligt att kräva mest i enstaka produktionsmoment. Leverantör måste vara fri uppdelning av offerten använda de produktionsmetoder bedöms lämpliga under förutsättning att att som kraven på den producerade statistiken upprätthålls. Något behov för beställaren kräva kompletterande kostnadsnedbrytningar eller kalkylunderlag från att presumtiva leverantörer bör regel heller inte föreligga. som punkt 7 leveransvillkoren vad fonn, tidpunkter för avtalets l anges avser I detta sammanhang är det viktigt notera att leverans till den vid fullgörande, etc. SCB föreslagna databasservicen skall ske för vissa specificerade material. l den mån avtalet berör sådana underlag bör denna del också regleras. Punkt 10 är väsentlig för att klarlägga och reglera parternas rättigheter till

framtaget material och underlag, inklusive datorprogram, liksom rätten att uppgifter tagits fram inom för uppdraget. vidareanvända som ramen l punkt 12 regleras formerna för samråd mellan parterna rörande frågor om produktens innehåll, form och kvalitet, leverantider, m.m. Det kan också vara lämpligt särskilda kontaktpersoner följer upp avtalets tillämpning och att utse som kan föreslå erforderliga ändringar i detta. som l punkt 13 och 14 regleras hur ansvaret skall fördelas om leverantören inte

lyckas uppfylla de avtalade kraven. Det bör varje beställarmyndighet enligt kommitténs förslag har noteras att för statistikens innehåll, kvalitet, utveckling och publicering. Det innebär ansvar beställarmyndigheten inte med hänvisning till avtalet med producenten kan att frånskriva sig detta Genom avtalen med leverantörerna måste beansvar. ställarmyndighetema därför tillförsäkra sig att de kan leva upp till det noga de har för den officiella statistiken. Som inledningsvis framhållits ansvar som kommer detta ställa stora krav på upphandlingskompetens hos beställannynatt dighetema. Kommittén det viktigt att konkurrensneutralitet kan uppnås mellan anser produktion statistiken i regi, produktion vid annan statlig myndighet av egen

9 rättsliga frågor i detta sammanhang behandlas lntegritetsskyddskom- Vissa av mittén. Den faktiska utformningen avtalet i fråga om äganderätt i datalagens av blir därför avhängigt vad denna kommitté kommer fram till. mening m.m.

56 Beställaransvaret

respektive utnyttjande av privat företag Rör produktionen. Kommittén noterar i detta sammanhang att reglerna uppgiltsskyldighet myndigheterna om emellan kan innebära vissa särskilda komplikationer i fråga om upphandling mellan två

statliga myndigheter. Äganderättsfrågornatill upprättade datorprogram kan m.m. också behöva klarläggas. Detta är emellertid frågor som bedöms ligga utanför

Genomförandekommitténs uppdrag. De är av mera generell karaktär och berör

all form av upphandling med statlig myndighet en som aktör.

Användning av dataunderlag för officiell

statistik

En stor del av den nuvarande officiella statistiken bygger samutnyttjande av administrativa grundmaterial. Som framgick av genomgången statistikpror av duktion vid SCB Avsnitt 2.1 och Bilaga 2 används administrativa källor åtminstone delvis i en mycket stor del den av nuvarande produktionen. För ca. 10 procent av de reguljära produkterna används vidare mer än en statistikkälla. Även för övriga myndigheter som idag producerar officiell statistik gäller att primära datakällor från olika håll ofta behöver kombineras för att uppnå en kostnadseffektiv statistikproduktion. I vissa fall förekommer också utbyte mellan

myndigheter av uppgifter statistikregister för ur rena att kunna ta fram den officiella statistiken.

Datainspektionen DI ger tillstånd for de sambearbetningar sker i syfte som att producera den officiella statistiken. För sådana sambearluetningar som krävs

regelmässigt och kan förutses redan vid upprättandet av ett statistikregister söks

tillstånd för detta i samband med ansökan om att upprätta registret i fråga. Totalt

utnyttjas ett 20-tal personregister i datalagens mening vid SCB för sådana sambearbetningar. Mest frekvent som underlag för produktion officiell av statistik förekommer registret över Rikets totala befolkning RTB. Andra ofla

utnyttjade register inkluderar Inkomst och lörmögenhetsregistret loF, Centrala

företags- och arhetsställeregistret CFAR Utrikeshandelsstatistikens samt register.

Som framgick av diskussioncni Kapitel 2 utnyttjas externa lataregister vid produktion av officiell statistik såväl för identifiera att en aktuell ram för undersökningen, som for att påföra variabler, förbättra de statistiska beräkningarna och för kvalitetskontroll av statistiken. Genom den föreslagna

decentraliseringen av beställaransvaret kommer några i detta sammanhangviktiga register att fortsättningsvis tillhöra statistikområden med beställaransvariga utanför SCB.

Utöver regelmässiga sambearbetningar för löpande produktion av officiell

statistik behöver också samkörningar göras i samband med vidareanvändning av den officiella statistiken och dess underlag. Ett lOO-tal sådana samkömingar

genomförs vid SCB årligen. För att göra sådana används ett förenklat nu ansökningsförfarande. Ytterligare aspekter på detta berörs i Avsnitt 5.6 där

frågor om ansvar för centrala databaser behandlas, Kommittén anser att

Beställaransvaret 57

förutsättningarna för rationell och kostnadseffektiv statistikproduktion måste säkerställas också i den förslagna decentraliserade modellen. Det är därför särskilt viktigt att alla beställaransvariga statistikmyndigheter vinnlägger sig om möjliggöra samutnyttjande i syfte att uppnå en rationell statistikproduktion, att allt inom ramen för ett fullgott integritetsskydd. De rättsliga förutsättningarna för samutnyttjandet behandlas av Integritetsskyddskommittén.

4.6 Särskilda direktiv till beställarmyndigheter

Beställaransvar för officiell statistik är enligt kommitténs bedömning en uppgift sådan dignitet att den bör framgå myndighetens instniktion. Kommittén av av föreslår därför att för samtliga myndigheter som får beställaranswr läggs följande formulering in i förordningen med instruktion för myndigheten i fråga:

den 0177012110 statistiken avseende y-ømrádet x-myndigheten svarar för i enlighet med stadganden i lag 1992:889 om den ojiciella statistiken och förordning 1992:1668 den ojiciella statistiken. om

l samband med att myndighet beställaransvaret för viss officiell statistik ges kan det enligt kommitténs bedömning motiverat att inkludera särskilda vara bestämmelser i myndighetens regleringsbrev. Följande mera allmänna riktlinjer bedöms ändamålsenliga att inkludera: i vid framtagning av v-statistiken skall sådan information också inom andra sektorer beaktas, ii statistikanbehoven av vändare utanför sektorn skall höras innan beslut tas om ändring av innehållet i den officiella statistiken, iii Övriga användares möjligheter att kunna utnyttja uppgifter för vidareanalys skall särskilt beaktas, iv i syfte att uppnå en egen rationell statistikproduktion skall möjligheterna och behoven att samutnyttja primäruppgitter beaktas. Utöver dessa allmänt formulerade utgångspunkter mera kan det finnas anledning att för vissa områden också inkludera mera preciserade stadganden, t.ex. vad rollfördelningen i de fall där beställaransxaret för ett avser större område delats på flera myndigheter. upp

2° Exempel här är Kulturrådet endast ansvarar för en del av folkt.ex. som bildningen, ändå föreslås för statistiken över hela området, liksom för men svara biblioteksstatistiken där Kungliga biblioteket tar fram statistik avseende forskningsbiblioteken.

SOU 1994: 1 Förvaltningsuppgyier 59 ...

5 SCB:s framtida

förvaltningsuppgifter

SCB:s nuvarande förvaltningsuppgifter omfattar i huvuddrag ansvar för Sveriges officiella statistik SOS, nationell och internationell statistiksamordning, kontaktverksamhet och rapportering till internationella organ, bibliotek, upplysningstjänst och arkivuppgifter samt gemensamt statistiskt metodarbete. För dessa uppgifter har verket äskat medel uppgående till ett belopp 64.6 miljoner kronor för budgetåret 199495. Fyra av delprogram finns definierade för dessa uppgifter. Av beloppet uppgår

delprogrammet för statistikservice och information till 30.2 miljoner

kronor. Det innefattar enligt bakgrundmaterialet bl.a. dokumenterat i S96-rapporten ett flertal olika uppgifter. Några dessa föreslås bli av fördelade på samtliga reguljära statistikprodukter inklusive sådana som ligger kvar på SCB enligt preciseringen bestållaransvaret i föregående av kapitel. Av SCB åskade medel för 199495 avseende metodanslaget uppgår till 31 miljoner kronor. Flera av dessa föreslås enligt Avsnitt 4.3 fördelade på den reguljära statistikproduktionen. De tvâ övriga delproär Dataskydd och uppgiftslärrmarfrágor samt EGEU-samgrammen arbete. Kommittén föreslår att följande skall inkluderas i SCB:s framtida förvaltningsuppgifter:

samordning och bevakning av SOS, -

information och statistikservice, -

nationell statistiksamordning standarder, nomenklaturfrågor, etc., -

internationellt statistiksamarbete, -

grundläggande metodutveckling, samt -

för centrala databaser databasservice. - ansvar

För att utföra dessa uppgifter föreslår kommittén att följande anslagsmedel Tabell 2 görs tillgängliga beloppen är erhållna efter omgruppering och omprioritering inom för äskade belopp enligt ramen nu de principer kommittén slagit fast ovan. Totalbeloppet har inte ändrats.

60 Förvaltningsuppgtfier Tabell Preliminära budgetbelopp för SCB:s Förvaltningsuppgifter 199495

Samordning av SOS 5.800

Information och statistikservice 17.000

Databassservice 8 200

I de följande avsnitten diskuteras vad enligt kommitténs som uppfattning bör ingå i SCB:s framtida förvaltningsuppgifter. Redovisningen är upplagd med ett avsnitt för varje område enligt ovan.

5.1 Samordning och bevakning av systemet Sveriges officiella statistik

SCB har enligt paragraferna 8 och 9 i förordningen 1992: 1668 den om officiella statistiken för att utfärda föreskrifter ansvar över hur beställarmyndigheterna ska göra den officiella statistiken allmänt tillgänglig och publicera statistikresultaten i serien Sveriges officiella statistik. Enligt kommitténs bedömning måste denna samordnande roll bibehållas och innebära att SCB skall ha ett samlande för hela ansvar SOS-systemet. Innebörden detta framgår Avsnitt 5. Kommittén av av anser att reglerna bör vara så enkla och entydiga möjligt. SCB skall som i detta sammanhang särskilt beakta tredje parts intresse för den officiella statistiken och dess underlag, samt bevaka att statistikens oväld bibehålls. De allmänna principerna och bedömningama för produktion och publicering av SOS som Genomñrandekommittén föreslår redovisades i Kapitel 3. I det följande preciseras ytterligare samarbetsrollema mellan respektive beställarmyndighet och SCB. Det är viktigt att notera att en av utgångspunktema för decentraliseringen beställaransvaret är öka av att flexibiliteten och huvudanvåndarnas faktiska möjligheter till påverkan den officiella statistiken. Det innebär att varje beställarmyndighet, inom de generella statistikförordningen och SCB:s kommande ramar som föreskrifter i frågan självständigt har att välja formerna för anger,

Färvaltningsuppgijier 61

produktionen och publiceringen av de statistiska resultaten. Genomförandekommittén föreslår att ett budgetbelopp på 5.8 miljoner kronor skall avsättas för SCB:s uppgift som nationell samordnare och övervakare av SOS för år 199495. Detta belopp är något högre

än vad som äskats i SCB:s anslagsframställning. Ökningen skall ses som

ett uttryck för kommitténs uppfattning att samordning och bevakning av systemet SOS i dess form kommer att medföra ökande kostnader för nya SCB.

5.1.1 Publicering och dokumentation av SOS

Varje beställarmyndighet svarar självständigt för att den officiella statistik är ansvarig för publiceras i SOS-serien. Detta kan, enligt som man resonemanget i Kapitel ske såväl i form av traditionella tryckta publikationer som på ADB-media. Statistikproduktionens resultat skall helt och odelat göras tillgängliga i SOS-serien. Beställarmyndighet kan välja att inom ramen för SOS också publicera kommenterande skrifter där siffermaterialen sätts in i sitt sammanhang. Däremot ska SOS inte innehålla debattinlägg, värderande kommentarer eller analyser. I den mån sådana publikationer, och övrig mera marknadsstyrd publicering baserad på SOS-data, efterfrågas, får de ges ut i särskild ordning såsom respektive beställarmyndighet finner ändamålsenligt. Då beställarmyndigheten väljer att enbart göra uppgifterna i SOS tillgängliga i ADB-läsbar form måste standardiserade format och ADBsystem utnyttjas. Detta innebär att uppgifterna direkt skall kunna återsökas och vidareutnyttjas via de ADB-hjälpmedel som finns vid universitets- och högskolebibliotek samt vid länsbiblioteken. Varje beställarmyndighet bestämmer själv om eventuell indelning i delgrupper inom serien SOS. Om det bedöms lämpligt att underindela publikationema kan respektive beställarmyndighet skapa och utforma sin delserie på motsvarande sätt som nu varje departement sköter sin egen del av SOU-serien. SCB:s ansvar för publikationsserien SOS begränsas till rollen att utfärda föreskrifter för användningen av en enhetlig

logotype, vilka gemensamma uppgifter om tidigare volymer, referenser

m.m. som skall finnas i varje SOS-publikation, samt hur uppgifterna skall kvalitetsdeklareras. Som poängterades i Avsnitt 3.2 år det viktigt att även produktbeskrivningar, undersökningsuppläggning och dokumentation av statistiken i fråga allmän metadata hålls ä jour och görs allmänt tillgängliga inom SOS. För de statistikprodukter som SCB nu har ansvaret för tas årligen produktbeskrivning fram. Statistiska centralbyrån skall fortsättningsvis en bevaka att respektive beställarmyndighet tar fram produktbeskrivningar för alla produkter som ingår i SOS. En skiss till innehåll i den framtida produktbeskrivningen anges i Bilaga SCB skall vidare tillse att produktbeskrivningama görs allmänt tillgängliga och är lätt sökbara i

62 Förvaltningsuppgtjfier

SOS-systemet. Dokumentation av SOS-statistiken skall uppfylla de krav pâ enhetlighet och lättillgänglighet SCB fastställer. Det ingår i SCB:s som förvaltningsansvar att vid behov utfärda föreskrifter och allmänna råd för detta och bevaka att god kvalitet upprätthålls i detta hänseende. Den vid SCB utformade modellen för dokumentation av statistiska undersökningar SCB-DOK som nu prövas inom centralbyrån kan härvid utgöra bas en för samordningsarbetet. Internationella strävanden att utforma enhetliga system ñr dokumentation och klassificering statistiska material skall av nära följas. Kommittén anser det viktigt att uppnå så god internationell harmonisering möjligt också inom detta område. På så sätt förbättras som möjligheterna till internationell jämförbarhet och skapas förutsättningar att mera brett och aktivt samutnyttja siffermaterial. Kvalitetsdeklarationema av SOS-statistiken skall följa de riktlinjer SCB utfärdar. Här som torde SCB:s nyligen beslutade kvalitetspolicy och pågående arbete med ett Meddelande i samordningsafrågor angående kvalitetsredovisning kunna tjäna som hjälp. SCB tar årligen fram en publiceringsplan för Sveriges officiella statistik samt för verkets produktion. Kommittén att detta arbete anser skall fortsätta i en sådan form att all statistik att publicera som man avser inom ramen för SOS finns förtecknad redan vid ingången det av nya kalenderåret. Iden mån större förändringar inträffar under året skall SCB snarast få infomiation detta och göra ändringarna i fråga allmänt om tillgängliga. Efter kalenderårets slut förtecknas alla SOS publikationer i en ackumulerad lista. Hittills har sådan getts ut under beteckningen en Årets tryck. SCB skall vidare vid behov utfärda föreskrifter och allmänna râd i syfte att göra beställarmyndighetemas underlagsmaterial till SOS tillgängligt på sådant sätt att tredje parts användning underlättas. Respektive beställarmyndighet svarar själv för att sektorspecifika uppgifter och databaser görs tillgängliga för vidareanvändning tredje av

part. För sådana material som är sektorsövergripande karaktär se

av Avsnitt 5.6 sköter SCB denna uppgift inom för sin framtida ramen databasservice. Gratisdistribution publikationer och uppgifter på ADB-media av inom ramen för den officiella statistiken skall ske på motsvarande sätt som nu tillämpas av SCB detta innebär knappt 70 mottagare. SCB:s bibliotek skall vidare erhålla gratisexemplar av materialet för att utnyttjas i bytesverksamhet detta för att kunna hålla ett väl täckande och allmänt tillgängligt statistikbibliotek, se Avsnitt 5.2. Samlingspublikationema Statistisk årsbok och Allmän månadsstatistik utges av SCB. De utgör enligt kommittén viktiga instrument för att ge användare tillgång till breda statistiska beskrivningar och ofta efterfrågade siffror. Detta arbete skall därför enligt kommittén även fortsättningsvis ligga Statistiska centralbyrån. Vidare SCB, berörts ansvarar som ovan, för att produktbeskrivningar, publiceringsplaner och Meddelanden i samordningsfrågor som berör Sveriges officiella statistik publiceras och görs allmänt tillgängliga.

f SOU 1994: 1 Förvaltningsuppgtjñer 63

5.1.2 Bevakning av innehåll, tillgänglighet och kvalitet

SCB skall löpande bevaka att den officiella statistiken uppfyller användarnas grundläggande krav. I detta sammanhang bör verket beakta såväl innehåll och form, som statistikens kvalitet och tillgänglighet. För att kunna fullgöra denna uppgift skall SCB vid behov utfärda föreskrifter för dokumentation och kvalitetsdeklaration av all officiell statistik. Det är enligt kommittén inte meningsfullt att försöka att i detalj precisera vad som skall ingå i minimikraven på SOS. Innehåll och utfomining bör i stället löpande bestämmas i en dialog mellan beställarmyndigheten och statistikens övriga användare. Den nuvarande omfattningen Sveriges officiella statistik framgår av listan över av produkter i Bilaga 4 i Delrapport 2. Denna omfattning har utgjort grunden för fördelning beställaransvaret och beräkning av budgetbeav lopp att tillföras respektive myndighet. I den mån SCB uppmärksammar eller blir uppmärksammad på sådana brister i den officiella statistiken att dess användbarhet eller faktiska användning försämras skall verket i första hand påtala situationen för den beställaransvariga myndigheten. Om ändring inte kommer till stånd kan SCB föra upp frågan till regeringskansliet. En särskild aspekt på statistikkvalitet utgör möjligheten att få tillgång till siffermaterial så kort tid som möjligt efter den period de avser. Snabbhet och aktualitet i SOS är viktigt för många användare. Beställarmyndighetema skall därför utan dröjsmål göra statistik för vilken slutliga observationsregister tagits fram allmänt tillgänglig. Även denna uppgift ligger inom SCB:s roll som bevakare av allmänintresset för SOS att löpande följa upp. Vid kvalitetsdeklaration av statistiken skall det vid SCB utvecklade vida kvalitetsbegreppet utnyttjas. Det innebär att beställarmyndighetema skall ge användarna information avseende såväl statistikens relevans och tillförlitlighet som dess tillgänglighet.

5.1.3 Allmän service till beställarmyndigheter

Genomförandekommittén föreslår att 16 myndigheter, utöver de som nu har sådant skall få ansvar för officiell statistik. Såväl inledningsansvar, vis som på litet längre sikt torde dessa nya beställarmyndigheter behöva råd och hjälp med frågor i anslutning till produktion och publicering av SOS. SCB skall inom för sin förvaltningsroll ge allmän inramen formation och service i dessa frågor. Servicen till SOS-myndighetema omfattar, utöver information i rena publiceringsfrågor berördes i förra avsnittet, också hjälp med som dokumentation, kvalitetsbeskrivningar och användning av enhetliga

64 Förvaltningsuppggfier

standarder. För att på ett effektivt sätt bistå beställarmyndighetema med service kan det vara lämpligt att SCB inbjuder alla myndigheter har SOSsom ansvar att ingå i en samarbetsgrupp där dessa frågor diskuteras. I den mån beställarmyndighet efterfrågar tekniskt orienterad hjälp eller mera specialiserad service får detta ske inom för SCB:s uppdragsverkramen samhet, se Kapitel 7.

5.1.4 Förändringsbehov sektorsövergripande karaktär

av

Efter samråd med övriga intressenter ansvarar beställarmyndigheten för att behovet av förändringar i statistiken inom respektive sektor tillfredställs. Den allmänna samhällsutvecklingen är mycket snabb och accentuerar löpande behov av ny eller kraftigt förändrad statistik. En del dessa av behov är sektorsövergripande till sin karaktär. SCB kommer, inom ramen för SOS-rollen, med säkerhet att löpande få synpunkter på sådana statistikbehov som kan falla mellan olika sektorsmyndigheters roller. Kraven på eller förändrad statistik torde under ny de närmaste åren vara särskilt starka från EGEU. SCB skall för ansvara att dessa frågor tas om hand och kanaliseras vidare. Uppgiften kan innebära att kontakta och eventuellt samordna berörda beställarmyndigheter i syfte att gemensamt utreda förutsättningarna för statistikprony duktion. Vissa behov kan visa sig den karaktären SCB nya vara av att efter utredning bör ta kontakt med regeringskansliet för där få prövat att förutsättningarna för ny statistikproduktion. Andra behov, slutligen, torde falla direkt inom ramen för SCB:s framtida beställaransvar. l dessa fall skall SCB via vederbörliga användarkontakter pröva styrkan i kraven på ny statistikproduktion. Om behoven bedöms särskilt angelägna kan SCB inkludera dessa i sina budgetäskanden. Dessa skall då vägas mot övriga medelsbehov för verksamhetens bedrivande. Om det visar sig att de nytillkomna statistikkraven inte kan tillgodoses med ny officiell statistik, ändå är starka och användarna är men villiga betala för statistiken i fråga, kan SCB pröva att utföra arbetet inom ramen för sin uppdragsverksamhet, Avsnitt 7.2. se På motsvarande sätt som ovan sagts om nya generella statistikbehov, ligger det i varje beställarmyndighets ansvar att ompröva behovet den av nuvarande statistikproduktionen. För sådan statistik användarbehoven som minskar, kan nedläggning eller bantning bli aktuell i syfte skapa att resurser till annan statistik eller för andra behov inom myndighetens verksamhetsområde.

F örvaltningsuppgifter 65

5.2 Information och statistikservice

I framtiden bör SCB:s uppgifter avseende information och statistikservice enligt kommittén primärt omfatta bibliotek, arkiv och upplysningstjänst. l detta sammanhang har kommittén enligt sina direktiv att klarlägga gränsen mellan den verksamhet som skall finansieras med förvaltningsanslaget och vad som bör räknas till uppdragsfinansierad infonnationsverksamhet. Som allmän princip anser kommittén att SCB:s roll primärt är att ge information om vilken officiell statistik som tas fram inom området, var den finns att tillgå och vem som är beställaransvarig myndighet. Däremot skall inte SCB inom ramen för sin förvaltningsfunktion ge kommentarer och tolkningshjälp till förekommande statistik. Som tidigare konstaterats skall respektive beställaransvarig myndighet också ha ansvaret för att informera om statistiken i fråga och hjälpa användare med upplysningar kring densamma. Denna fråga berörs något ytterligare i Avsnitt 5.2.2. Kommittén föreslår att SCB anvisas 17 miljoner kronor för 199495 avseende uppgifter inom ramen för information och statistikservice.

5.2.1 Ett nationellt statistikbibliotek

SCB:s statistikbibliotek utgör en central och synnerligen viktig nationell resurs för information om svensk, utländsk och internationell statistik.

Årligen besöks biblioteket Biblioteket är

av mer än 4 000 personer. samtidigt förvaltningsbibliotek för SCB:s personal. Utöver ren statistiklitteratur finns därför också samlingar med statligt tryck författningstryck,

SOU, departementsserier mm och referenssamlingar. Uppbyggnaden av

samlingarna och bytesverksamheten började redan på 1800-talet. Det innebär att SCB:s bibliotek innehåller unikt historiskt statistiskt material. Biblioteken vid de statistiska centralbyråema i Danmark, Finland, Norge och Sverige samarbetar för att fungera som en gemensam resurs och allmänt kunna stärka servicen. Enligt överenskommelse mellan dessa bibliotek har SCB ett särskilt ansvar år statistisk information från Afrika, Mellanöstern och vissa OECD-länder. Det finns skäl att pröva huruvida SCB bör bli s. ansvarsbibliotek för statistik i Sverige. Utöver all officiell statistik bör SCB också hålla övrig statlig statistik och central statistik från andra offentliga organ. Vidare bör det även i fortsättningen finnas tillgång till statistisk metod-

2 Vad gäller sådan statistik som SCB har beställaransvaret för ska verket, pá motsvarande sätt som för övriga beställaransvariga myndigheter, svara fullt ut för upplysningar kring statistiken och dess användning.

3 l4-0I3l

66 F örvaltningsuppgijier SOU 1994: l ...

litteratur, svenska och internationella tidskrifter referenslittesamt annan ratur inom området. Traditionellt har SCB:s bibliotek erhållit stor del nyförvärven en av via bilaterala byten. En allt större del förvärven till biblioteket från av svenska källor sker numera genom köp. SCB har emellertid fortfarande regelrätta byten med omkring 400 bytespartner i närmare 150 länder och ett 50-tal internationella organisationer. Rapporter från dessa går organ endast undantagsvis att köpa, utan kan vanligen enbart förvärvas på bytesbasis. Det i sin tur innebär att SCB för att kunna fortsätta denna synnerligen betydelsefulla bytesverksamhet måste ha tillgång till exemplar av all officiell statistik. För detta ändamål föreslår kommittén, enligt resonemanget i Avsnitt 3.2, att SCB:s bibliotek erhåller gratisexemplar av SOS-materialet från samtliga beställarmyndigheter för att utnyttjas i bytesverksamheten. Antalet exemplar som behövs i detta sammanhang varierar från produkt till produkt mellan 1 och 65 exemplar för sådana områden där beställaransvaret föreslås läggas ut från SCB22. Den ordinarie biblioteksverksamheten bör enligt kommittén även fortsättningsvis vara gratis för nyttjama och integrerad del ses som en av ansvaret för att tredje part skall få god tillgång till såväl officiell statistik som Övrig statlig statistik. Tilläggstjänster vid biblioteket kopiering, informationssökning m.m. är avgiftsbelagda i enlighet med de nu principer som BIBSAM Kungliga bibliotekets sekretariat för nationell planering och samordning tagit fram. Internationell statistik utgör ett sårkilt viktigt område för SCB:s bibliotek. Utländsk och internationell statistik finns idag samlad för breda samhällsområden endast på ett fåtal platser i Sverige. Behovet att av tillgång till internationell jämförande statistik torde bli alltmera viktigt framöver. SCB skall enligt kommittén ha ett särskilt härvidlag. ansvar Detta gäller dels inom för den allmänna databasservicen, ramen se Avsnitt 5.6 nedan, dels mera generellt också i det öppna biblioteket. Central internationell och utländsk statistik skall därför finnas i SCB:s bibliotek och ingå i den service som upplysningstjänsten står till tjänst med. Det kan därför finnas skäl att pröva om SCB bör bli statistikbibliotek inom ramen för EES-avtalet s.k. European Documentation Center på statistikområdet.

5.2.2 Upplysningstjänst

SCB ansvarar för en allmän upplysningstjänst avseende den statliga statistiken. Den skall i framtiden inriktas på information vilken att ge om statistik som finns, var den går att få tag på samt snabba på svar rena

n För några titlar som SCB även fortsättningsvis föreslås ansvaret för behövs ett avsevärt större antal bytescxemplar.

Förvaltningsuppgijier 67

faktauppgifter. När det gäller frågor av innehållskaraktär eller tolkningarförklaringar till siffrorna i statistiken svarar respektive beställannyndighet för denna funktion. Det innebär att för de områden där SCB har beställaransvaret skall SCB också kunna ge upplysning om vad siffrorna står för hur de tagits fram, etc. Budgeten för SCB:s upplysningstjänst har enligt beräkningarna i Delrapport 2 krympts på så vis att den rena produktspecifika upplysningsverksamheten lagts in i respektive produktbudget. Detta har gjorts för att klart markera gränsen mellan den service som skall finansieras via förvaltningsanslaget och sådana funktioner som bör utgöra en integrerad del respektive beställarmyndighets ansvar för sin officiella statistik. av Vid den nuvarande upplysningstjänsten på SCB utförs också en omfattande uppdragsverksamhet i form avgiftsbelagd informationsservice. av Kommittén har ingen anledning att lägga några synpunkter på denna verksamhet. I den mån användare även fortsättningsvis år villiga att betala för särskild infomiationsservice ligger detta väl i linje med SCB:s framtida uppgifter dessa frågor diskuteras något ytterligare i Kapitel 7.

5.2.3 Register- och arkivfrågor

Arkivfunktionen vid SCB omfattar dels en central myndighetsdel, dels en del direkt arkivhållning av material som berör enskilda som avser statistikområden och produkter. Kalkylmässigt har anslaget för arkivfunktionen vid beräkningen som redovisas i Delrapport 2 delats mellan dessa två uppgifter. Belopp för den senare uppgiften är utlagt på respektive produkt, medan beloppen för den förra är kvar inom SCB:s förvaltningsuppgifter. SCB för ett omfattande historiskt arkivmaterial i form av ansvarar nu såväl primärdata på blanketter o.dyl. som data på ADB-media. Principen , är att SCB enbart behåller sådant historiskt material som det finns avsevärda användarintressen av att kunna få tillgång till. Material som inte längre aktivt utnyttjas överlämnas normalt efter tre år till Riksarkivet enligt överenskomna principer. Enligt genomgången i Bilaga 8 har svårigheter att utnyttja datamaterial som en gång överlämnats till Riksarkivet noterats och påpekats av kontaktade forskare.

73 Kommittén har inga synpunkter på hur SCB:s interna organisation bör utformas i detta hänseende. Denna uppgift ligger emellertid finansierings- och innehållsmässigt inom ramen for respektive statistikområde och skall därför inte finansieras via förvaltningsanslaget. 24 Om material överlämnats till Riksarkivet behöver tas fram för något som ändamål vid SCB kan det återanvändas efter beslut av Datainspektionen. Ungefär 75 sådana ärenden behandlas årligen.

68 Färvaltningsuppgifier...

Kommittén anser det naturligt att arkivansvaret för sådant primärmaterial som är hänförbart till statistik för vilket bestållaransvaret läggs ut från SCB, och SCB inte fortsättningsvis kommer att svara för produktionen av, skall ligga på respektive beställarmyndighet. Det betyder att eventuellt historiskt arkivmaterial för dessa produkter också normalt bör övergå till beställarmyndigheten i fråga, det inte ska överlämnas om direkt till Riksarkivet. Integritetsskyddsutredningen att i sitt slutbetänkande behandla avser arkiv- och gallringsfrågor. Kommittéema har inte haft något särskilt samråd i denna fråga.

5.3 Nationell statistiksamordning

Uppgifterna inom ramen för nationell statistiksamordning omfattar ansvar för att gemensamma nomenklaturer och statistiska standarder införs och används i statistikproduktionen. Det innebär vidare för viss ett ansvar övrig samordning som är väsentlig för att god användaranpassning och en jämförbarhet i statistiken skall kunna erhållas, liksom för att kunna uppnå kostnadseffektivitet i statistikproduktionen. Enligt Delrapport 2 föreslås budget på 5,5 miljoner kronor en avsättas för dessa frågor år 199495. Det är ökning jämfört med vad en Statistiska centralbyrån budgeterat i sina anslagsäskanden. Denna markering från kommitténs sida är ett uttryck för betydelsen nationell av statistiksamordning som följer den ökande decentralisering av av beställaransvaret som föreslås.

5.3.1 Gemensamma nomenklaturer och statistiska standarder

SCB skall ansvara för sådana nomenklaturfrågor och centrala standarder för klassifikationer och indelningar som griper över flera statistikområden. Med gemensam nomenklatur enhetliga begrepp och menas definitioner som gör det möjligt att beskriva också jämföra och men aggregera uppgifter inom ett statistikomrâde, samt att kombinera uppgifter från olika områden. Med statistiska standarder standarder avses för bl.a. klassifikationer, samt val av redovisningsnivåer, kvalitetsredovisning mm. Exempel på onuådesövergripande standarder är svensk näringsgrensindelning SNI, yrkesklassiñkationer, åldersindelningar m.m. Vidare kommer SCB att ha det direkta ansvaret för standardfrågoma inom de statistikområden där SCB kommer att fungera beställaransom

F örvaltningsuppgijier 69 ...

svarig myndighet. Ansvaret för övriga ornrådesspecifika samordningsfrågor kommer i framtiden att ligga på respektive bestållaransvarig sektorsmyndighet. Näringsgrensindelningen är en av de viktigaste standardema på den ekonomiska statistikens och arbetsmarknadsstatistikens område. Angelägna samordningsinsatser är därför den pågående utvecklingen och införandet av en reviderad Svensk näringsgrensindelning SNI 92. Fördelning efter ålder är en ofta använd klassifikationi olika slag av demografisk, social och ekonomisk statistik. En mångfald av olika åldersgrupperingar förekommer. För att öka möjligheten till jämförelser av åldersgrupperade data mellan olika register och statistikornråden är det viktigt med enhetliga grupper, eller åtminstone att olika grupperingar kan sammanföras till enhetliga åldersgrupper som är relevanta för det ämnesområde som studeras. SCB skall verka för att producenter av statlig statistik tillämpar enhetliga åldersgrupperingar. Riktlinjer för áldersgrupperingar av individer har tagits fram vid verket. Familj hushåll och inkomst är begrepp som definieras på många olika sätt i olika statistiska undersökningar. Utredningar och genomgångar av förekommande definitioner har gjorts av SCB. Riktlinjer har vidare utarbetats för vilka definitioner som bör användas i olika sammanhang. Dessa skall så långt möjligt följas av alla producenter av statlig statistik. En viktig del av samordningsfunktionen berör anpassningen av den svenska officiella statistiken till EGEU:s krav och de ändringar i nu gällande statistiska standarder som blir en följd av utbyggnaden av EGEU:s regelverk inom området. SCB:s uppgifter med bl.a. EGEUanpassning av olika statistiska standarder, spridning och marknadsföring av olika klassifikationsstandarder bedöms behöva öka direkt till följd av decentraliseringen av beställaransvaret. Vidare är kunskaper om internationellt vedertagna och i övrigt utnyttjade standarder för statistiken väsentliga för att kunna sköta en effektiv samordningsroll. SCB skall enligt kommitténs bedömning därför fungera som nationell resurs i dessa frågor. Inom ramen för det samordnande ansvaret för utveckling, anpassning och implementering av gemensamma standarder ligger också att bevaka att överenskomna begrepp införs och tillämpas på ett enhetligt sätt vid olika myndigheter. Instrument för att nå ut är framtagande av meddelanden i samordningsfrågor MIS samt aktiv infonnations- och utbildningsverksamhet för samtliga berörda bestållarmyndigheter. Denna service skall ingå i den anslagsfinansierade verksamheten.

5.3.2 Övrig nationell samordning

Vissa andra nationella samordningsinsatser som SCB skall svara för har tidigare behandlats i Avsnitt 3.2. Dessa insatser sammanhänger med förslaget om att enhetliga produktbeskrivningar skall upprättas och att

70 F örvaltningsuppgijier SOU 1994: 1 ...

den officiella statistiken skall dokumenteras och kvalitetsdeklareras på ett enhetligt och entydigt sätt. SCB ansvarar för att vid behov utfärda föreskrifter och allmänna råd för hur detta skall göras. Inom SCB pågår arbete med utveckling av ett enhetligt dokumentationssystem avseende statistiska mikromaterial ñr att möjliggöra en rationell och enkel vidareanvändning av materialen. En lättillgänglig, enhetlig och informativ dokumentation är därvid av stor betydelse. Användarna har också ofta behov av att utnyttja material från olika statistikkällor. Detta ställer i sin tur krav på jämförbarhet mellan material och områden. Fortsatta insatser kommer att behövas för att vidareutveckoch sedan införa ett dokumentationssystem av detta slag. SCB skall vidare verka för att vetenskapligt beprövade metoder och statistiska tekniker används vid produktionen av all statlig statistik. En tillämpning av standardiserade processer och procedurer ökar allmänt sett jämförbarheten och medverkar till att säkerställa kvaliteten i statistiken. Den rent produktionstekniska samordningen har utvecklas successivt vid SCB. Som exempel på sådana insatser kan samordnad urvalsdragning för stora delar av den ekonomiska statistiken nämnas, se Bilaga 2. Vidare pågår arbete med att stärka samordningen vad gäller stora hushållsbaserade undersökningar bl.a. Hushållens inkomster HINK och Hushålls och boendeundersökningen HBU. När beställaransvaret decentraliseras och ett större antal producenter kanske på sikt kommer till är det viktigt att samordna urvalsdragningar från de centrala populationsregistren RTB, CFAR m.fl. SCB skall enligt kommittén ha resurser att bistå externa producenter med hjälp till sådan samordning.

5.4 Internationellt statistiskt samarbete

Det internationella samarbetet statistikområdet är synnerligen omfattande. Som noterats tidigare i betänkandet är möjligheten till jämförelser mellan länder och grupper av nationer av central betydelse för en stor del av den regelbundet publicerade statistiken. Statistikens roll och värde skall ses i relation till möjligheterna att jämföra med läget och utvecklingen också utanför Sverige. I det följande avsnittet redovisas kort några väsentliga drag i det nuvarande internationella samarbetet. l Avsnitt 5.4.2 lämnas förslag till rollfördelning mellan olika svenska aktörer vad gäller utveckling och harmonisering av statistiken. Avslutningsvis, i Avsnitt 5.4.3, diskuteras frågan om organisationsformema för reguljära statistikleveranser till EGEU och andra mellanstatliga organ. Kommittén noterar inledningsvis att uppgiften för SCB som samordnare och kontaktpunkt för internationelltstatistiksamarbete allmänt sett torde bli minst lika viktig i framtiden som den varit hittills. Inom ramen för det decentraliserade beställaransvaret kommer ett större antal myndigheter att engageras i statistiskt utvecklingsarbete på internationell

Förvaltningsuppgifter 71

basis. I detta sammanhang blir rollen som nationell samordnare och kontaktpunkt av strategisk betydelse. Kostnader för de löpande EGEU-kontaktema och reguljära internationella insatser i övrigt är, i enlighet med de allmänna principer kommittén tillämpar, inkluderade i respektive program och produktbudget. Det innebär att dessa belopp följer med beställaransvaret. Detta är helt i linje med innehållet i beställaransvaret såsom det preciserats i Kapitel 4. Utöver detta har SCB äskat 850 000 kronor i särskilda medel för EGEU-samordning.

5.4.1 Nuvarande samarbetsrelationer

I det följande ges några exempel på nuvarande samarbete för utveckling och anpassning av statistik i ett internationellt perspektiv. Redovisningen är uppdelad på Nordiskt samarbete, samarbete inom EGEU-stären och visst övrigt internationellt samarbete.

Nordiskt statistiskt samarbete

Organiserat nordiskt statistiskt samarbete påbörjades redan år 1889. Samarbetets former har sedan dess ändrats vid flera tillfällen, men den grundläggande idén om värdet av ett nordisk erfarenhetsutbyte och samordning inom statistikens område står sig alltjämt. Detta gäller även i den under de senaste åren dramatiskt ändrade situationen då alla nordiska länder kommer att ingå i ett nytt europeiskt statistiskt system under EES med Eurostat som nav. Detta innebär att de nordiska länderna nu mera än förut har gemensamma förutsättningar för övrigt intemationellt samarbete. Eftersom det även framöver är viktigt att bevara och utveckla det speciellt nordiska, finns det skål att gemensamt påverka den europeiska och internationella utvecklingen inom statistikens område. Samtidigt kommer europasamarbetet att kräva allt och det mera resurser uppstår en konkurrenssituation som kan hämma det nordiska. Helt klart är att förutsättningarna för nordiskt statistiskt samarbete har drastiskt ändrats. I olika sammanhang har man som mest värdefullt i det nordiska samarbetet ansett vara möjligheterna till utbyte av erfarenheter. Trots att varje nordiskt land är unikt liknar ländernas ekonomiska, sociala, institutionella och kulturella omständigheter varandra. Härmed finns det stora likheter i både aktuella problem och försök att lösa dem även inom statistikens område. Det viktiga i sammanhanget är att det utvidgade europeiska samarbetet inte kan ersätta det konkreta utbyte som det nordiska har bidragit till. Det nordiska statistiska samarbetet leds av ländernas chefer ñr respektive statistiska centralbyrå. Dessa träffas årligen i ett huvudmöte

72 Färvalmingsuppgfftør

under försommaren i anslutning till något de internationella mötena. av Därutöver ordnas ett uppföljningsmöte i anslutning till ett EES-möte under hösten. Vid huvudmötet fastställs en årlig plan för det nordiska statistiska samarbetet under nästkommande kalenderår. l planen anges riktlinjerna för kontaktnätens och sekretariatets verksamhet samt beslutas om tillsättning av temporära arbetsgrupper, om utgivning nordiska av statistiska publikationer, om anordnande nordiska seminarier och av möten samt om ansökning av medel till nordiska statistiska projekt. För huvudmötet reserveras en arbetsdag, för att ge möjlighet till fördjupning i ett fåtal spörsmål, föranledda av de framlagda rapporterna. Ytterligare beskrivning av det nuvarande nordiska statistiska samarbetet ges i Bilaga 7.

Samarbete inom ramen för EES-avtalet

Inför ikraftträdandet av EES-avtalet har anpassningama till överenskommelsen successivt ökat. Dessa anpassningar kommer att vara helt genomförda senast under 1995. Det nuvarande samarbetet kan grovt indelas i följande komponenter:

förhandlingar inför EES-avtal och EGEU-medlemskap, harmonisering och utveckling av statistik i kommittéer och arbets- grupper expertmedverkan från Sverige och andra EFTA-länder i Eurostats arbete, dataleveranser till publikationer och databaser, samt utbildning. -

Under EES-förhandlingama behandlades statistiken i förhandlingsgrupp lV NG IV. Ett antal undergrupper sammanställde förhandlingsunderlag, bland dem en grupp specialiserad på rättsregler inom statistikomrâdet. Pâ EFTA-sidan byggs det nu upp en struktur med kommittéer, underkommittéer och arbetsgrupper för beredning av de ärenden som skall tas upp i EES-kommittén EEA Joint Committee. EFTA:s högsta egna tjänstemannaorgan blir Ständiga konzminén. Därunder sorterar fem underkommittéer varav underkommitté, lV, nr. blir ansvarig för statistik. På nästa lägre nivå ingår bland andra arbetsgrupper med EFTAzs chefsstatistiker och på ytterligare nästa nivå finns EFTAzs expertgrupper för statistiska rättsregler och för insynsskydd i statistiken. Under underkommitté finns ekonomiska kommittén och nr under denna expertgruppen för monetär, finansiell och betalningsbalansstatistik. På verkschefsnivå handlar mötesverksamheten först och främst om sammanträdena i SPC Statistical Programme Committe med angränsande möten i EFTA-organ och ett nordiskt forum. SPC har utformat en rutin med möten i mars, maj, september och november. Närmast under verkschefsnivån arbetar en särskild grupp med att bereda och

SOU 1994: 1 F örvaltningsuppgifier 73

administrera det gemensamma statistiska programmet för EES. Denna sammanträder före SPC-mötena, dels i EFTA-formering, dels grupp tillsammans med Eurostat. Mötena med Eurostat och verkschefema har skapat behov av samråd och avstämning också i den nordiska kretsen, där mötesfrekvensen har

fördubblats jämfört med det tidigare förhållandet se ovan.

SCB sänder deltagare till sammanträden i kommittéer och arbetsgrupper i den mån det bedöms som nödvändigt för verksamheten. Totalt har SCB:s statistiker deltagit i ett 70-tal grupper under 1992 och 1993. Mötesfrekvensen i grupperna varierar från en till fyra gånger per år. I syfte att begränsa kostnader och arbetsbelastning kom EFTA-ländema i ett tidigt skede överens om att göra en arbetsfördelning när det gällde att delta i arbetsgruppemas möten. Sverige uppfyller allmänt sett väl kraven på anpassning av statistiken till EGEU:s nuvarande regler. Sveriges bidrag till kostnaderna för det europeiska statistiska systemet beräknas för 1994 uppgå till ungeför 16 miljoner kronor. Så stor del som möjligt av pengarna används till att förse Eurostat med experter som arbetar på plats i Luxemburg. Denna utstationering inleddes under 1992 inom ramen för Luxemburgprocessen. Under större delen av 1993 har två SCB-anställda tjänstgjort på detta sätt i Luxemburg och för 1994 beräknas sju svenska statistiker arbeta vid EGEU:s statistikmyndighet. Vid EFTA:s statistiska kansli i Luxemburg, Ofñce of the EFTA Statistical Adviser, skall också finnas bemanning från EFTA-ländema. Det egentliga syftet med det statistiska samarbetet, flödet av statistik i båda riktningama, har kommit igång och skall enligt överenskommelfungera i full utsträckning från och med 1995. SCB och motsvarigsen heterna i de övriga EFTA-ländema har sedan 1992 levererat statistik till publikationen EES i siffror, som ges ut på alla EES-språken. Under 1993 ökade publikationsprogrammet där EFTA medverkar till att omfatta 13-14 trycksaker och för 1994 planeras ytterligare närmare 50 titlar. Eurostat har gjort försök att kartlägga hur stor omfattning statistikproduktionen har vid andra generaldirektorat inom kommissionen. Åtminstone vid följande generaldirektorat förekommer statistikproduktion och angränsande statistikverksamhet i viss omfattning:

DG 34 Eurostat, - DG V sysselsättning, socialpolitik och utbildning, - DG VI jordbruk, - DG XI miljö, kämkraftsäkerhet och civilskydd hälsoundersök- ningar, DG X information, kommunikation och kultur Eurobarometer, - DG XIII informationsrnarknad och uppfinningar, - DG XIX budgetfrâgor, samt - DG XXIII företagspolitik, handel, turism, kooperation Panorama -

25 Eurostat är EU:s interna statistiska sekretariat placerat i Luxemburg.

74 Förvaltningsuppgmer

de lindustne communautaire.

Statistikanvändare finns överallt inom EG-organisationen i stort och åtskilliga organ också utanför generaldirektoraten producerar också egen statistik. Exempel på sådana organ är:

EEA, European Environment Agency, delar ansvaret för rniljösta- tistiken med Eurostat. Ansvarsfördelningen är inte alldeles klar och det tycks vara en viss dragkamp om uppgifterna. Det är sannolikt att EEA kommer att syssla med både uppgiftsinsamling, presentation och analys av statistik. Institutet skall enligt rådets förordning den av 7 maj 1990 ha en styrelse bestående ledamot medlemsland av en per och två ledamöter representerande kommissionen. Därtill skall Europaparlamentet utse två vetenskapligt kvalificerade ledamöter. Till stöd för verksamheten vid EEA skall det dessutom finnas en vetenskaplig kommitté på nio ledamöter som utses styrelsen. av

- EMI, European Monetary Intitute, och riksbankschefemas kommitté är starka aktörer när det handlar om MFB-statistiken, samt

för utvecklingsländerna har EG inrättat utbildningsorganisationen - CESD med fyra utbildningsorter med fransk-, spansk-, portugisiskrespektive engelskspråkig utbildning.

Varje delprogram vid SCB presenterades i Statistik 96 i särskild en bilaga, och i varje sådan bilaga behandlades EES- och EGEU-kraven inom det aktuella programmet. En huvudskrivelse sammanfattade förslag till mål, inriktning och prognoser och en särsktild bilaga redogjordes samlat för EES- och EGEU-kraven inom alla delprogram. Fundamentalt är att beslut om vilken officiell statistik Sverige skall producera inte längre är en renodlad svensk angelägenhet. Vårt land skall liksom övriga 18 länder i det europeiska samarbetsområdet delta i ett gemensamt beslutsfattande om statistik och måste producera den statistik som organisationen tar beslut om att framställa. En arman viktig aspekt av medlemskapet är att kvaliteten i sådan statistik som det finns eller pågår arbete att ta fram rättsakter för, torde komma att förbättras. Med anslutningen följer efterhand chans till en bättre jämförbarhet och större fullständighet i statistiken. Statistikproduktionen kan enligt SCB:s bedömning bli kostnadseffektiv i den mera meningen att kvaliteten höjs avsevärt till måttligt ökade kostnader. Besluten om EES-anslutning och ansökan EGEU-medlemskap är om därför i praktiken också ett beslut ambitionshöjning för de delar om en av Sveriges officiella statistik som berörs av anpassningen. Nya rättsakter om Europaunionens statistik förbereds löpande i arbetsgrupper och kormnittéer. Regeringskansliet eller beställarmyndigheter behöver medverka i detta utvecklings- och förberedelsearbete för att åstadkomma lösningar som i görligaste mån passar den svenska officiella statistiken. När rättsakter antagits krävs information om

Förvaltningsuppgijier... 75

nytillkomna bestämmelser och åtföljande anpassning av statistiken. Medlemskapet medför också krav på ökad rapportering av statistik till Eurostat. Ett EGEU-medlemskap leder därför med all sannolikhet i viss mening till krav på en nationell centralisering. För effektiv kommunikation och datahantering förutsätter nämligen Eurostat tillgång till ett begränsat antal kontaktpunkter, i idealläget en per land. Ytterligare beskrivning av samarbetet inom ramen för EES-avtalet och vid Eurostat ges i Bilaga 7.

Övrigt internationellt samarbete

Samarbetet på statistikområdet har traditionellt varit starkt inom FN:s ram och med de olika specialorganen i FN-sfären bl.a. FAO, UNESCO, UNICEF och WHO, samt ILO. Arbetet inom ramen för FN:s europeiska kommission CES har under flera decennier utvecklats och förstärkts. De senaste åren har dock detta samarbetsforum minskat i betydelse i samband med att samarbetet inom EGEU successivt ökat. Under senare år har OECD-samarbetet också stärkts avsevärt. Den faktiska omfattningen av det internationella statistiska samarbetet utanför Norden och EGEU år mera oöverskådli och sämre dokumenterat. En synnerligen rik flora av kontakter och samarbetsrelationer har utvecklats under årens lopp. En del av detta framgår ur myndighetsdiskussionema som dokumenterats i bilagevolymen till Delrapport 2. En konkret illustration från socialsektom finns intagen i Bilaga 7.

5.4.2 Utveckling och harmonisering av statistik

Det finns starka skäl för att beställarmyndighetema aktivt skall delta i det internationella statistiska samarbetet och utvecklingen av statistiken inom sin respektive sektor. Kommittén föreslår därför att respektive beställaransvarig myndighet fullt ut ska ha ansvaret också för det internationella samarbetet i enlighet med vad som diskuterades i Avsnitt 4.1. I den man SCB får uppdraget att producera officiell statistik som myndighet är beställaransvarig för bör en lösning erftersträvas som annan möjliggör att såväl den beställaransvariga myndigheten som SCB bereds tillfälle att aktivt delta i utvecklingsarbete och hannonisering på internationell nivå. Som framgått av diskussionen ovan förväntar sig bl.a. Eurostat att det i varje land finns central kontaktpunkt. SCB är enligt kommittén en den naturliga aktören i detta sammanhang. I och med den nyligen genomförda organisationsförändringen vid SCB har hänsyn tagits till de krav EES-avtalet kommer att medföra och den nya organisationen som är samtidigt ett steg på vägen mot en struktur som enligt SCB väntas vara

76 Förvaltningsuppgifier

lämplig också vid ett medlemskap. Inom SCB finns vid utvecklingsavdelningen samordningsfunktion en som har ansvaret internt för internationell och nationell samordning. Denna funktion utgör också länken mellan SCB och de nuvarande beställannyndighetema. Samordningsfunktionen bevakar statistikutvecklingen vid Eurostat och inom EGEU samt förmedlar information i sådana frågor till och från SCB. Funktionen lämnar service till SCB:s verksledning när det gäller att ta fram underlag och formulera utkast till internationella ställningstaganden. En viktig del i det löpande arbetet är också att bistå avdelningar och funktioner inom verket vid kontakter med Eurostat, utländska centralbyråer och internationella organisationer. Till stöd för styrning och prioriteringar medverkar denna funktion med utredningar och policydokument rör SCB:s och andra svenska som statistikproducenters internationella vilket till stor del består engagemang, i medverkan i EES:s och EGEU:s statistiska program. Inom ramen för SCB:s förvaltningsuppgifter skall enligt Genomförandekommitténs bedömning därför ligga att samordna kontakterna mellan EG EU, regeringskansliet och de olika beställaransvariga myndigheterna. För detta ändamål anser kommittén att behöver stärkas. Detta resurserna har markerats genom att budgeten för internationellt statistiskt samarbete ökats i den beräkning som redovisades i Delrapport 2 jämfört med SCB:s ursprungliga äskanden i anslagsframställningen. Kommittén anser att SCB ska fungera central infomiationspunkt som clearing house för svenskt vidkommande vad gäller det internationella statistiska samarbetet. Det kan därvid ändamålsenligt att SCB tar vara initiativ till ett forum där representanter för samtliga beställarmyndigheter ingår.

5.4.3 Reguljär rapportering till internationella organ

I direktiven till Genomförandekommittén nämns särskilt att rapporteringen till internationella organ Eurostat m.m. skall beaktas. Starka skäl talar för att en samordning av rapporteringsansvaret är rationellt såväl från svensk synpunkt som från de internationella organens sida. Den rutinmässi ga rapporteringen till internationella organisationer är av stor omfattning. Mängder av uppgifter lämnas löpande i enlighet med mellanstatliga avtal eller informella överenskommelser. En mer grov uppskattning ger vid handen att sådana dataleveranser omfattar flera hundra internationella organ. Huvuddelen detta datautbyte sker av fortfarande med hjälp traditionella enkäter och frågeformulär. De av diskussioner som kommittén haft pekar entydigt att för resurserna sådant arbete vid SCB och sektorsansvariga statliga myndigheter uppgår till flera 10-tal årspersoner. Samtidigt noterar kommittén att en mängd mer eller mindre uppenbart dubbelarbete idag äger rum till följd av att olika internationella organ arbetar osamordnat, liksom att leveranser sker

F örvaltningsuppgifier 77

från olika svenska instanser och i olika former. Rationaliseringspotentialen torde avsevärd inom detta område, samtidigt som det finns goda vara förutsättningar att förbättra datakvaliten avseende svenska uppgifter i internationella publikationer och databaser en större integration genom och samordning. En viss, begränsad, rationaliseringsmöjlighet kan ligga redan i att Eurostat tar över vidarerapporteringen av statistik till vissa

andra internationella organ. Flera studier bl.a. Eklöf, 1992 har också pekat på inkonsistenser och allmänna kvalitetsbrister i ett antal internationella databaser vad gäller statistiska uppgifter för Sverige. Det måste också vara ett nationellt intresse att de statistiska beskrivningarna av läge och utveckling avseende Sverige är så korrekta möjligt även i internationella sammansom ställningar. Eftersom flera indikatorer även spelar en rent operativ roll fördelningsinstrument är god datakvalitet angeläget att sträva efter, som även det inte alltid är möjligt att numeriskt bestämma en officiell om siffra för t.ex. BNP eller utlandsskulden. Eurostat har under âr satsat avsevärda resurser på att bygga senare och vidareutveckla ett system av databaser för vidaredistribution av upp medlemsländemas EES-ländemas statistik. Under 1994 beräknas reguljära dataleveranser till Eurostat ha kommit

igång inom följande områden:

utrikeshandel, transporter, demograñ, bl.a. rnigrationsstatistik, små och medelstora företag, turism, tjänstenäringar, korttidsindikatorer industri, byggnad- och anläggning, energi- och - Vattenförsörjning, statsskuld, betalningsbalansstatistik, nationalråkenskaper, miljö, forskning och utveckling, bankstatistik, hushållsinkomster, samt köpkraftspariteter. -

Det torde såväl kostnadseffektivt ur kvalitetssynpunkt vara som motiverat att de reguljära dataleveransema normalt sköts av en enda

organisation som framgick ovanstående redovisning har Eurostat

av starka önskemål i detta hänseende. Verksamheten kan lämpligen knytas till SCB:s funktion inom för dess framtida databasservice. Exakta ramen former för dessa uppgifter och den praktiska rollfördelningen bör kunna avtalas mellan beställaransvarig myndighet och SCB. Kommitténs förslag

i detta avseende motiveras också av att SCB i framtiden föreslås ansvara

för den internationella statistiska databasen i Sverige se Avsnitt 5.6.

78 Färvaltningsuppgifier SOU 1994: 1

Kommittén föreslår därför att SCB får i uppdrag att särskilt utreda förutsättningarna för en kostnadseffektiv reguljär rapportering till EGEU, OECD och FN-organ svensk officiell statistik. av

5.5 Grundläggande metodutveckling

Det är en viktig uppgift för SCB att verka för att goda och kostnadseffektiva statistiska metoder och tekniker utnyttjas vid produktion den av statliga statistiken. Användningen god statistisk metodik är också av viktig i samband med sammanställning och publicering statistisk av information samt vid allt statistiskt analysarbete. Resultaten det av grundläggande metodarbetet måste vidare komma hela det statliga statistiksystemet till godo. Därför ska SCB ha särskilt för ett ansvar att informera och presentera arbetet på bred front. Nuvarande anslag för metodutveckling vid SCB omfattar såväl generella metodinsatser riktade till hela det statliga statistiska systemet, som särskilda insatser riktade mot ökad effektivitet vid produktion pâ SCB. Den senare typen insatser skall enligt förutsättningarna för av kommitténs arbete och preciseringen beställaransvaret i fortsättningen av läggas på respektive beställaransvarig myndighet, inklusive SCB. Detta belopp har därför brutits ut ur metodanslaget och fördelats på samtliga nuvarande reguljära produkter. Vid genomgången SCB:s metodproav gram som gjordes i anslutning till att Delrapport 2 togs fram sorterades de olika äskandena till finansiering projektverksamheten efter av upp ovanstående principer. Vissa delar av det nuvarande metodanslaget omfattar andra generella insatser än sådana som bör inkluderas i det framtida anslaget för grundläggande metodutveckling. Dessa belopp har därför senare inkluderats i de ovan redovisade budgetförslagen för andra förvaltningsuppgifter. Ett exempel på detta år att det belopp hittills erhållits för som utveckling av databasssytem lagts in i budgeten för SCB:s centrala

databassservice se Avsnitt 5.6. Efter gjorda modifieringar

erhålls ett budgetbelopp på 7,7 miljoner kronor för grundläggande metodutveckling. Utöver satsningar på genuint statistiskt metodarbete är det viktigt att metoderna för statistisk databehandling också utvecklas. Ett exempel på detta område är datakommunikationsfrågor, bl.a. inom för ramen

2°Mer detaljerade beräkningar finns i Bilaga 4 till Delrapport Det bör noteras att innehållsmässigt förekommer mycket stora beröringspunkter mellan metodarbctet och det internationella samarbetet. Genom att alltmera av det grundläggande metodutvecklingsarbetet sker i form av samarbete med centralbyråer i andra länder och i brett upplagd forskarsamverkan kan effektiviteten i arbetet ökas.

Förvaltningsuppgijier 79

internationell harmonisering EDIFACT m.m.. Som tidigare konstaterats kommittén att respektive beställaranser myndighet skall ha ansvaret för produktspeciñkt metodutvecklingsarbete. 1 den mån SCB:s kompetens skall utnyttjas för detta ändamål får det ske på uppdragsbasis, se Kapitel 7. Inom för Statistik 96 redovisade SCB en resultatanalys av ramen verkets utvecklingsinsatser under perioden 198788 199192. I ett -särskilt avsnitt behandlades allmänna effekter och slutsatser av det tidigare utvecklingsarbetet. Där konstaterades bl.a. vikten av att också avsätta för presentation och lansering av utvecklingsarbetets resurser resultat. Vidare noterades svårigheterna att sätta upp och följa mera långsiktiga planer för utvecklingsarbetet. Det ligger i sakens natur att utvecklingsinsatser är särskilt personberoende och sällan går att detaljplatill resultat och tidsbehov. Inte desto mindre noterade SCB att alla nera utvecklingssatsningar, för rimlig flexibilitet, måste bygga på inom ramen strikta behovsprioriteringar och väl avgränsade till innehåll och vara resurstid. Vidare konstaterades i resultatanalysen att kraftsamling måste göras till hanterligt antal projekt. Det är inte realistiskt att vid SCB ett hela tiden driva ett brett upplagt forskningsprogram omfattande alla för statistikproduktionen väsentliga moment. Bredden erhålls i stället genom att aktivt bevaka utvecklingen i omvärlden och samarbeta så mycket som möjligt med nationella och internationella universitet och forsknings-

centra. Kommittén har inte tagit ställning till innehållet i det av SCB föreslagna metodprogrammet enligt Statistik 96 och underlaget ñr budgetarbetet 1993 vill framhålla att det är angeläget för statistikpromen duktionen i Sverige att den internationellt goda metodkompetens som byggts vid SCB bevaras. Inom ramen för den allmänna inriktningen upp skisserats här föreslås SCB i samråd med övriga beställannyndigsom heter utarbeta metodutvecklingsprogram inom ramen för tillgängliga finansiella och personella Vissa indikationer viktiga resurser. utvecklingsområden i samband med effektgenomgörs av kommittén gången i Kapitel 9.

5.6 Ansvar för centrala databaser

I direktiven till Genomförandekommittén sägs i förslagsdelen att kommittén skall:

Precisera omfattningen och inriktningen de anslagsñnansierade av centrala statistikdatabaserna

80 Färvaltningsuppgtfer SOU 1994: 1

I den mer resonerande genomgången uppdraget i direktiven sägs av bl.a. i ett särskilt avsnitt sid. 4 att:

- Den nya ordningen för statistikens finansiering berör också vissa centrala databaser. Avsikten är att dessa skall anslagginansieras för underlätta för - att användarna att göra egna statistiska bearbetningar utöver den statistik som SCB producerar. Kommittén skall föreslå omfattning och inriktning, - samt ange kostnader för dessa register. Kommittén skall också föreslå principer och villkor för hur de ska ställas till användarnas förfogande.

I propositionen om den statliga statistikens finansiering och samordning sägs bl.a. sid. 9 att:

Särskilda insatser kan också behövas för att öka statistikens tillgänglighet och underlätta användning och framtagning av statistiken. l detta sammanhang bör forskningens speciella behov särskilt uppmärksammas. Möjligheter att ställa statistiska databaser till användarnas förfogande bör utvecklas inom ramen för de rättsliga förutsättningar föreligger enligt bl.a. datalagen och sekretesslasom gen.

Begreppet databas kan tolkas på flera olika sätt. Den grundläggande avsikten bakom uppdraget till kommittén i denna fråga torde att vara en belysning av hur olika användare via tillgång till databaslagrad statistisk information tas fram SCB även fortsättningsvis som nu av ska kunna få tillgång till motsvarande primär- data i ett tänkt läge när den framtida officiella statistiken kan väntas bli mindre omfattande än den statistik som nu görs tillgänglig direkt via SCB-publicering. Dessutom torde syftet med skrivningama att få belysning hur olika vara en av användares tillgång till prirnäruppgifter i databaslagrad form kan förbättras gentemot dagens situation. I de ovan citerade skrivningama används såväl begreppet statistikdatabas som statistisk databas och register. Vanligtvis står ordet statistikdatabas för: en databas innehåller statistik makrodatabas som och eventuellt tillhörande metadata alltså beskrivningar innehåll och av tekniska förutsättningar. Det innebär sammanfattande information om

grupper av objekt men vanligen inte enskilda observationerobjekt. Med

begreppet statistisk databas brukar å andra sidan avses en databas för statistiska bearbetningar, analyser och uttag. Det betyder denna kan att innehålla såväl mikrodata enskilda objektobservationer makrodata som och metadata. Begreppet register slutligen kan tolkas som: en förteckning av de objekt ett visst slag existerar vid viss tidpunkt. av som en Kommittén använder begreppet databas i den allmänna betydelsen en organiserad samling av numeriska uppgifter kombinerad med sökmöj lighet och dokumentation. Det innebär att vi tolkar skrivningama i

Förvaltningsuppgifier 81

direktiven på så sätt att såväl statistikdatabaser centrala observationssom register och analysinstrument för modellbaserade kalkyler och simuleringkan komma i fråga inom för det föreslagna ansvaret vid SCB ar ramen för vissa centrala databaser. Vidare kan tillgång till internationella data och central utländsk statistik ingå i sådan funktion. en För att få underlag för bedömningar och ställningstagande i denna fråga har kommittén kartlagt nuvarande situation vad avser tillgängliga databaser samt diskuterat behovsbilden med ett antal intressenter. Nuvarande SCB-service inom området redovisades kort i Avsnitt 2.2 och i Bilaga 2. Slutsatser från diskussionerna med olika användare redovisas i nästa avsnitt. Ytterligare underlag i detta avseende från forskare engagerade i sociala och epidemiologiska frågor finns intagna i Bilaga

5.6.1 Allmän behovsbild och tänkt struktur

I direktiven slås fast att ökad tillgänglighet skall eftersträvas till databaslagrade material för vidarebearbetning inom forskarsamhället, för allmänna studier samhällsutvecklingen och som underlag för beav skrivningar och bedömningar på olika ornråden. Inte minst det allt mera accentuerade behovet löpande uppföljning och utvärdering av olika av verksamheter motiverar god tillgång på kvantitativa underlagsmaterial. Det ligger i sakens natur att stor del av dessa behov inte en gång för en alla i detalj kan specificeras. Vissa framtida behov är över huvud taget inte möjliga att precisera och beakta eftersom många fysiska, sociala och samhälleliga effekter är långt utdragna i tiden. Det är därför processers väsentligt att grundmaterial finns tillgängliga på ett sådant sätt att jämförbarhet över tiden kan tillgodoses när särskilda frågeställningar aktualiseras. Detta kräver att grundmaterialen finns lagrade i form av objektorienterade data baserade på enhetliga definitioner och framtagna med hjälp god statistisk metodik. Oftast är det otillräckligt med enbart av statistiska tabeller tagits fram inom ramen för den officiella som statistiken. Integrerade sammanställningar där basuppgifter från olika sektorer kan relateras till varandra är nödvändiga. Som exempel på denna typ analyser kan nämnas olika former av riskberäkningar där uppgifter av avseende t.ex. sjukdomar, olycksfall och dödlighet behöver relateras till befolkningsdata och statistik avseende yrkes- och sysselsättningsprofrler ñr att ge de belysningar av risker som efterfrågas. För att SCB ska kunna fullgöra uppgifterna i detta sammanhang förutsätts att sådana basuppgifter som behövs inte i förväg har avidentifierats eller gallrats. Vidare måste de data som en gång lagts in i SCB:s databas kunna finnas tillgängliga för vidareanalys under så lång de faktiskt efterfrågas. tid som

82 Färvaltningsuppgifter SOU 1994: l

Från behovsgenomgången i Bilaga 8 kan konstateras att användare i första hand efterfrågar material avseende följande områden:

central ekonomisk statistik jämförbarhet över tiden fundamental, internationell jämförande statistik enligt pågående utvecklingspro- jekt vid SCB, befolkningsstatistik och angränsande uppgifter möjlighet till nedbrytning geografiskt är väsentlig, integrerade material på objektnivå kan utnyttjas för studier - som av: o arbetsmarknaden, o epidemiologiskt orienterade frågeställningar och frågor om hälsasjuklighet, o fördelningspolitik, o levnadsförhållanden för individer och hushåll, o social- och rättspolitik, samt o utbildning.

Utöver behov inom forskarsamhället samt för analyser och utredningar på samhällsnivå efterfrågar regeringskansliet löpande ovanstående typer av material. Vidare behöver statistik finnas samlat tillgänglig för att SCB m.fl. myndigheter skall kunna klara den av internationella rapportering berördes i Avsnitt 5.4.3. som När det gäller former och kostnader för att göra databaslagrade material tillgängliga brett pågår sedan tid ett särskilt projekt vid mera en SCB tillgänglighetsprojektet. Inom detta projekt studeras med hjälp av några konkreta exempel bl.a. ULF-data hur det är möjligt att låta användare vidarebearbeta objektuppgifter utan att särskild sekretessprövning skall behöva göras. Avsikten är att också finna de kostmest nadseffektiva formerna för ett sådant tillhandahållande. Det kan konstateras att användarbehoven skiljer sig starkt åt mellan olika intressenter såväl vad avser innehållet formerna för tillgängligsom het. Allmänt sett har användarnas intresse för att direkttillgång till SCB-statistik lagrad i databasforrn på diskett och CD-ROM ökat starkt under senare tid. Några produkter erbjuds också reguljärt publiceranu de på elektroniska media. När det gäller kostnadssidan kan noteras att många potentiella användare nu anser kostnaderna prohibitiva vad gäller tillgång till data för vidarebearbetning. Detta gäller speciellt uttag stora populationsur register som hittills i huvudsak finns lagrade stordator, respektive sambearbetningar av uppgifter från olika register. Samtidigt kan noteras att intresset för olika uppgifter stora populationsregister dödsfall, ur RTB, CFAR m.m. är avsevärt. Denna statistik behövs enligt typ av ovan ofta för t.ex. riskanalyser, exponeringsberäkningar, fördelningsstudier, m.m. Vidare har vid användardiskussionema framkommit att flera användare i dag är missnöjda med kvaliteten i utlämnade material och kringservicen. Brister har från främst forskarrepresentanter framförts vad avser uppenbara fel i enskilda observationer inneburit kostsamma som

SOU 1994: l F örvaltningsuppgifter 83 ...

och ibland helt omöjliga rättningsarbeten för kunden, möjligheterna till jämförbarhet över tiden, servicen vad hjälp att komma fram till avser vilka basuppgifter finns tillgängliga för att belysa och besvara som aktuella frågeställningar, samt vad gäller att snabbt tillmötesgå önskemål

datamaterial. om För önskade material prioriterar de flesta användare snabb tillgänglighet med möjlighet att också rent fysiskt få uppgifterna överförda. Däremot krävs inte alltid on-line tillgång till uppgifterna i fråga. Många användare lika gärna att data distribueras på diskett, CD-ROM och ser liknande media under förutsättning att materialen uppfyller kraven på hög datakvalitet, är väl dokumenterade, kan levereras snabbt och till

acceptabelt låga priser.

5.6.2 Kommitténs överväganden

Syftet med databasverksamheten vid SCB, såsom kommitén vill se den utvecklas framledes, är att kunna göra sådana material som tagits fram för Sveriges officiella statistik tillgängligt för återanvändning inom ramen och vidarebearbetning. En funktion detta slag garanterar att statistik av gång samlats in via anslagsfmansiering kan komma till så stor som en användning möjligt. Servicefunktionen erbjuder därmed ett sätt att som säkerställa gjorda investeringar i statistisk infrastruktur utnyttjas att rationellt. Samtidigt innebär detta att belastningen på uppgiftslämnama kan minimeras. Alternativt, möjligheterna att återanvända primåruppom gifter begränsades, skulle nämligen i flera fall dubblerad datainsamling

bli nödvändig. Motivet för att samla ett antal centrala material vid SCB är att genom enhetlig lagring, dokumentation och ett helt tätt säkerhetssystem öka en den faktiska tillgängligheten samtidigt ett fullgott integritetsskydd som upprätthålls. Individ- respektive företagsidentiteten behålls i basregistren för kunna skapa de kombinerade databaser som efterfrågas, ñr att selektering och för kvalitetskontroll. Rent principiellt är följande tre ren former för utlämning information från den här skisserade databassserav vicen aktuella, nämligen: Tillgång till uppgifter numeriska såväl som kvalitativa i statistiska databaser aggregerade data, Utlämning av avidentiñerade mikrodata efter skadeprövning, samt Utlämning av mikrodata med objektidentitet efter prövning och särskilt tillstånd av

Datainspektionen. Som framgick behovsgenomgången finns det en avsevärd av ovan efterfrågan på central databasservice i första hand från forskarsamfundet och för utredningsanalysverksamhet inom offentlig sektor och näringsliv. de statistiska materialen är mycket stora och ökande, såväl Behoven av för direkt återsökning för analytiskt orienterade vidarebearbetningar. som Samtidigt framgår behovsdiskussionen att ett flertal potentiella av användare idag upplever tillgängligheten mindre god grund av som

84 Förvaltningsuppgzjfter SOU 1994: 1

höga kostnader och i flera sammanhang inflexibla datasystem där materialen är mindre väl dokumenterade. Behov som avser utnyttjande av uppgifter från avgränsade sektorer eller samhällsområden kan, och bör, i framtiden tillfredställas direkt av respektive beställannyndighet. Därför tas inga sådana självständiga material upp i förslaget till central databasservice vid SCB. Många användare har emellertid primärt intresse av att samtidigt kunna komma åt uppgifter från flera olika områden. Detta motiverar att några breda statistiska databaser finns allmänt tillgängliga. Ofta gäller även för sektorspecifika beskrivningar att dess potentiella värde kan realiseras enbart då de ställs tillsammans med, eller relateras till, andra material i första hand populationsregister av typen RTB, CFAR. Detta resonemang är giltigt också för ett antal mikromaterial. Resonemanget anknyter till behovstrappan i Kapitel 2. För forskning och utredning eller saklogisk analys är det just möjligheten att få integrerade beskrivningar som utgör det unika mervärdet. Sverige har internationellt sett goda förutsättningar att erbjuda underlag för empiriskt orienterad forskning i detta sammanhang. Behoven motiverar att några underlag som kan utnyttjas för att belysa centrala frågeställningar med hjälp av uppgifter om individer, hushåll, fastigheter och företag inkluderas i kommitténs förslag till databasservice.

5.6.3 Förslag till innehåll i form av datamaterial

Kommittén bedömer att den centrala databasservicen vid SCB ska omfatta ett begränsat antal rena statistikdatabaser presentationsdatabaser samt några centrala observationsregister och ett fåtal analysinstrument för modellering och simulering. Huvudmotivet för detta förslag är att den ökade sektoriseringen av ansvaret för officiell statistik som följer av vad kommittén föreslår armars skulle kunna medföra risker för försämrad tillgänglighet. Kommittén föreslår på basis av behovsdiskussionen ovan att denna service ska omfatta nedanstående statistiska material och underlag. Det bör observeras att samtliga dessa redan idag finns tillgängliga vid SCB, eller är under utveckling till följd av manifesterade användarkrav. Formema för tillgänglighet behöver dock avsevärt förbättras med hjälp av att nya distributionsforrner tas fram och materialen dokumenteras på enhetliga sätt. Som framgick av behovsdiskussionen förändras användarnas krav och önskemål över tiden. Det är därför viktigt med fortlöpande och breda användarkontakter för att successivt anpassa

17 Kombination av registerbearbetning och specialutformade urvalsundersökningar är ett viktigt instrument för analys och utvärdering av bl.a. social- och utbildningsinsatser. Sverige har en unik ställning i dessa sammanhang.

Förvaltningsuppgifier 85

databassservicen till de faktiska behoven. Detta kan betyda förändringar såväl i form av begränsningar av material som inte längre efterfrågas frekvent som prövning av eventuella tillägg till tillgängliga material. Inom ramen för den centrala databasservicen ska enbart sådana material som har bred och frekvent användning hållas tillgängliga.

Statistikdatabaser

Tidsseriestatistisk databas makromaterial med ungefär samma innehåll som nu,

Internationell databas, -

Regionalstatistisk databas makromaterial med ungefär samma innehåll som nu,

Delområdesstatistisk databas makromaterial avseende befolkning med ungefär samma innehåll som nu,

Statistikpaket för regional och kommunal planering REK-paket, ungefär som nu,

Socialstatistisk databas makromaterial med ungefär samma innehåll som nu,

Arbetsmarknadsstatistisk databas makromaterial under upp- byggnad, samt

Ekonomisk snabbstatistik makromaterial med ungefär - sarmna innehåll som nu.

II: Centrala observationsregister

i Enkla register som föreslås finnas tillgängliga vid SCB

Rikets totala befolkning RTB, - Befolkningsförändringar, - Folk- och bostadsräkningar FoB, -

Fastighetsregister från Centralnämnden för fastighetsdata, - Fastighetstaxeringsregister FTR, -

Befolkningens utbildning UR, -

n Enligt särskilt uppdrag från Finansdepartementet till SCB daterat 10 september 1992.

86 Förvaltningsuppgifter... SOU 1994:]

Partisympatiundersökningar PSU-register, -

-Arbetskraftsundersökningar AKU, -Register över kontrolluppgifter från Riksskatteverket,

Centrala företags- och arbetsställeregistret CFAR, - Mervärdesskatt från Riksskatteverket, - Utrikeshandelsregister från Tullverket, - Bilregistret från Vägverket, -

Lantbruksregister LBR, -

ii Kombinerade som föreslås finnas tillgängliga vid SCB

Inkomst och förmögenhetsregister loF, finns redan nu, -

Årligt sysselsättningsregister Årsys-register, finns redan nu,

-

Dödsfallsregister dödsorsaker miljö, finns nu, - -

Register för utbildningsanalys nödvändiga basregister finns idag vid SCB,

Register över brottsbelastningar lagfördaregister, finns nu, samt -

Levnadsförhållanden ULF-register, ett embryo finns nu men behöver förbättras.

III: Analysdatabaser

Fördelningsmodellen FMP för fördelningspolitiska studier, finns nu, samt

Dataförsörjningssystem för arbetsmarknaden DAISY, under utveckling.

Som framgår av ovanstående genomgång finns samtliga dessa nu tillgängliga vid SCB i en eller annan form. Kommitténs förslag innebär därför ingen utvidgning innehåll eller grundläggande struktur. av Samtliga ovan listade kombinerade observationsregister utgör baser där data från olika undersökningsregister har kombinerats med uppgifter från populationsregister RTB, PoE-register, utbildningsregister, dödsorsaksregister, CFAR m.m.. Detta är ett av motiven för att dessa register bör

29 statistikpropositionen l prop. 199293: 101 sägs att en begränsning av antalet integritetskänsliga register vid SCB bör eftersträvas. Genomlörandcktammitténs förslag innebär att begränsning görs till sådana som är sektorsövergripande.

SOU 1994: 1 Förvaltningsuppgifter 87

ñnnas kvar på SCB och inte spridas ut på sektorsansvariga beställannyndigheter. Andra, direkt sektorsorienterade register, bör på motsvarande sätt som skisseras här kunna göras tillgängliga från respektive beställarmyndighet.

5.6.4 Överlämnande basmaterial till SCB av

Kommittén anser att det är viktigt att SCB kan fullgöra sin uppgift att svara för tillgång till de föreslagna centrala databaserna databasservice på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt, såväl för statsmakterna, som ur användarnas perspektiv. Denna uppgift ska utföras med beaktande av full sekretess och inom ramen för ett fullgott integritetsskydd. För att kunna hålla god service till olika användare i form av databastillgång krävs att en del material som bestållarmyndigheter framledes kommer att ha ansvaret för blir direkt tillgängliga ñr SCB enligt ovan. Kommittén föreslår att respektive bestållaransvarig myndighet ansvarar för att det datamaterial som behövs för att SCB ska kunna tillgodose kravet på vidareanvändning av uppgifter ur de centrala databaser ställs till SCB:s förfogande så snart de slutliga observationsregistren som statistiken baseras på tagits fram. I detta sammanhang är det viktigt att konstatera att SCB, oberoende av huruvida man själv år beställaransvarig myndighet, respektive producent av den officiella statistikeni fråga eller ej, måste få tillgång till de underlagsmaterial som behövs för att fullgöra sina uppgifter inom ramen för den här preciserade databasservicen. De rättsliga reglerna för detta kommer att behandlas vidare av lntegritetsskyddsutredningen. I dagsläget erhålls regelmässigt objektorienterade data från följande myndigheter till SCB för att kunna fullgöra ansvaret vad avser produktion av officiell statistik samt databassservice:

Riksskatteverket Taxering fysiska personer, - Taxering juridiska personer, - Mervärdesskatt, - Fastighetstaxering, samt - Folkbokföringsregister via Länsstyrelserna. -

Riksförsäkringsverket Pensioner, sjukpenning, samt - Kontant arbetsmarknadsersättning KAS. -

Centrala studiestödsnämnden Studiemedel. -

88 Förvaltningsuppgifter SOU 1994: l ...

Tullverket Tulldatasystemet. -

Vägverket Bilregister. -

Centralnämnden för fastighezsdata Fastighetsregister. -

Till detta kommer även administrativa material frän kommunsektom, landsting, intresseorganisationer på arbetsmarknaden m.m. Som en direkt följd av kommitténs förslag till decentraliserat beställaransvar kommer följande myndigheter att beröras såsom leverantörer av mikromaterial i form av slutliga observationsregister till den centrala databasservicen:

Socialstyrelsen, - Brottsförebyggande rådet, samt - Verket för högskoleservice. -

Dessutom berörs följande myndigheter som i särskild ordning redan fått beställaransvar för officiell statistik:

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, samt - Skolverket. -

Makromaterial kan bli aktuella för leverans från huvuddelen av de beställarmyndigheter som nu föreslagits. I dagsläget innehåller nämligen de statistiska databaserna vid SCB åtminstone några centrala uppgifter från så gott som alla områden för vilka beställaransvaret lagts ut. Kommittén vill samtidigt poängtera vikten av att successivt ompröva och prioritera innehållet i den anslagsñnansierade databasservicen. Detta innebär att innehållet torde komma att förändras på sikt jämfört med dagens situation. En av anledningarna till att förändringar är att vänta beror på utvecklingen vad avser den internationella rapporteringen.

5.6.5 Tillgänglighet och teknisk servicenivå

SCB behöver vidareutveckla nuvarande databasfunktioner för att skapa en sammanhållen tjänst från vilken efterfrågade sifferuppgifter kan tillhandahållas. Detta innebär fortsatt, och i vissa hänseenden förstärkt, arbete med innehållsmässig och logisk samordning av primärmaterial som skall ingå i de olika delarna av servicen. Det bör noteras att detta arbete även fortsättningsvis kommer att kräva särskilda personella resurser. Även ingående material överlämnas i standardiserade format och om

Färvaltnirzgsvzppgifter 89 ...

uppfyller kraven på enhetlighet i definitioner och begrepp behöver de historiska datamängdema från tid till annan reorganiseras och omstruktureras för att anpassas till förändringar i efterfrågan ch den miljö som ska beskrivas. Insatser behöver också göras för att löpande integrera de internationella och utländska material som bör ingå i databasservcien till en användarvänlig och enhetlig struktur. Vidare skall SCB svara för att alla data är väl dokumenterade och kan utnyttjas på för användarna tillfredställande sätt. Detta innebär att SCB svarar för att ändamålsenliga informationssiâkningsrutiner kopplas till siffermaterialen. För vissa material torde det bli aktuellt att producera disketter eller CD-ROM skivor med uppgifter som är särskilt efterfrågade. Vissa av observationsregistren vid SCB, enligt Avsnitt 5.6.3, är nu väl dokumenterade. För andra krävs att resurser avsätts för att förbättra datakvaliteten och dokumentationen. Även för de internationella materialen krävs särskilda insatser innan dessa kan läggas in i respektive presentationsdatabas. l dagsläget bygger huvuddelen av presentationsdatahaserna vid SCB på användning av databashanteraren AXIS. Ett egenutvecklat söksystem används vid framtagning av sifferuppgifter. Kommittén anser inte att ett visst söksystem eller en viss databasstruktur ska postuleras. Utvecklingen inom detta teknikområde har under senare tid varit synnerligen snabb och går alltmera mot en användning av standardiserade strukturer och kommersiellt tillgängliga programsystem. Det är kommitténs uppfattning att databassservicen vid SCB skall utnyttja enbart sådana tekniska system för återsökning, uttag, m.m. som är allmänt tillgängliga och vanligen förekommande också hos användarna av denna service. Detta betyder att standardiserade gränssnitt skall väljas så att användare enkelt och utan större omvägar ska kunna tillgodogöra sig materialen som efterfrågas. l detta sammanhang är det viktigt att observera kraven på kostnadseffektivitet såväl för databassservicens vidkommande som för de olika användarna. Det är även viktigt att sådana miljöer byggs upp som liknar de som användarna är förtrogna med. Den internationella utvecklingen är nu snabb vad gäller tillämpningen standardiserade gränssnitt för kommunikation och utbyte av data av mellan olika baser och system. Denna bör följas nära och så långt möjligt också vara styrande för valet av former för utbyte av data inom systemet Sveriges officiella statistik. Rent allmänt kan data för vidareanalys lagras antingen i form av ohservationsregister eller aggregerade statistikregister. Den allmänna utvecklingen går mot att mer och mer lagra material i form av observationsregister. Detta för att kunna erhålla så flexibla uttagsfunktioner och kombinationsmöjligheter som möjligt. l och med den snabba utvecklingen av ADB-kapaciteten är detta numera fullt möjligt även i fråga om mycket

3° Dvs enhetliga format lör kommunikation och utbyte av data. Däremot innebär detta inga speciella krav på myndigheterna vad gäller deras interna hantering och lagring av materialen i fråga.

90 Förvaltningsuppgifter

stora datamaterial. I princip torde detta inte innebära några negativa konsekvenser ur integritetssynpunkt. För att underlätta för olika användare att de facto kunna nyttiggöra data från olika register ställs avsevärda krav på enhetlighet och systematik i dokumentation i metadata. Vid SCB pågår ett arbete med att ta nu fram en dokumentationsmodell SCB-DOK och PC-DOK. Erfarenheterna från detta arbete torde kunna utnyttjas vid utvecklingen av dokumentationsstrukturer för databasservicen.

I många länder förekommer begreppet public use file.

Detta avser oftast datamaterial på objektnivå som är så anonymiserat och förtunnat vad gäller känslig information att det utan fara för integritetsintrång och andra sekretessbrott kan spridas till användare och vanligen till en nominell kostnad. Denna form av lättillgängliga datamängder är stort av värde för många forskare. Uppläggningen centrala material i sådan av en standardiserad form bör prövas också för svenskt vidkommande. I samband med framtagning public files förekommer att de av use faktiska observationema bytts mot syntetiska objekt med hjälp s.k. av statistical matching samtidigt som man försökt att bevara samma fördelningsegenskaper som det ursprungliga materialet har. Kommittén anser att de system för tillgänglighet som byggs upp i Sverige i allmänhet är att föredra framför de där syntetiska datamängder används. Analyser och testförfaranden kan göras med mycket större säkerhet och precision om registren inte innehåller syntetiska observationer. Däremot kan uttunning ske via t.ex. klassindelning av variabler skulle kunna som medföra risk för bakvägsyidentifiering. Det är kommitténs uppfattning att bestållarmyndighetema bör eftersträva effektiv urvalssamordning via CFAR och RTB. Det bedöms värdefullt att även sådana datamaterial samlas in vid som respektive beställarmyndighet för att göras tillgängliga för vidareanalys innehålls- och dokumentationsmässi utformas ett likartat sätt vid som SCB:s databasservice.

5.6.6 Kostnader och kostnadsfördelning

Nuvarande budgetmedel för den databasservice som SCB idag upprätthåller uppgår enligt anslaget till drygt 7 miljoner kronor. Detta belopp inkluderar, utöver rena kostnader för att underhålla datalagret och utvecklingsarbete, också belopp för uppläggning och underhåll ett av antal programspecifika material. I Delrapport 2 föreslår kommittén att budgeten för central databassservice vid SCB ökas något. Detta motiveras främst av behovet att förbättra och förbilliga användarnas tillgänglighet till de i det föregående avsnittet preciserade materialen. För budgetåret 199394 äskades inom för SCB:s metodanslag ramen 4,9 miljoner kronor för tekniskt utvecklingsarbete av nuvarande system för statistiska databaser. Enligt kommittén förslag ska medel för

Förvaltningsuppgtjñer 91

databasservicen i framtiden gå direkt till denna funktion för underhåll och teknisk upprustning enligt de allmänna förutsättningarna som skisserats i föregående avsnitt. Behovet av särskilda metodutvecklingsmedel torde med den inriktning som kommittén föreslår vara mindre starkt än behovet av resurser för att stärka den innehållsmässiga delen, inklusive dokumentation, och kapaciteten att gå olika användare tillhanda med flexibla uttag. Flera av de nuvarande presentationsdatabasema erbjuds användare via onlinetillgång TSDB, RSDB m.m.. SCB har hittills haft stora svårigheter att uppnå full kostnadstäckning inom detta område. Med hänsyn till den snabba spridningen av PC, som kan kopplas till olika nätverk, är det inte osannolikt att efterfrågan på data ur presentationsdatabaser kommer att öka. Det förutsätter dock att dessa tjänster prissätts så att företag, organisationer, forskare och privatpersoner finner att detta är ett kostnadseffektivt sätt att få tillgång till informationen. Den vid SCB föreslagna framtida centrala databasservicen skall ingå som en integrerad del av systemet Sveriges officiella statistik. Det innebär att samma kostnads- och prisbild som diskuterades i Avsnitt 3.3.2 ska tillämpas även härför. Kommittén föreslår därför att de totala kostnaderna för denna databasservice i princip skall fördelas på följande sätt:

Kostnaderna för framställning och tillhandahållande av grund- material inom ramen för den officiella statistiken skall belasta respektive beställaransvari g myndighet. Materialen i fråga skall göras tillgängliga ñr SCB:s databasservice via standardiserade gränssnitt så att de utan stora insatser kan integreras med övrig statistik. Datamaterialen skall också vara väl dokumenterade vid leverans.

SCB ansvarar via anslagsmedel för att materialen i fråga kan göras tillgängliga för vidareanalys med beaktande av fullgott sekretess- och integritetsskydd. SCB svarar också via anslagsmedel för att särskilt efterfrågad internationell statistik blir tillgänglig inom ramen för databassservicen.

Respektive användare belastas med de direkta merkostnadema rnarginalkostnadema för att ur databassystemet ta fram och distribuera de uppgifter som efterfrågas. Kostnader för eventuell sambearbetning med andra uppgifter, beredning av behövliga tillstånd inklusive sekretessprövning o.dyl. skall också belasta respektive användare.

Det budgetbelopp som Genomförandekommittén i Delrapport 2 indikerat för denna service vid SCB utgår ifrån att ovan skisserade funktioner kommer att kunna byggas upp. Det är dock knappast realistiskt att på en gång omforma verksamheten enligt ovanstående modell. En successiv utveckling mot vad som här skisserats bör därför ske. SCB bör få i uppdrag att snarast tillsammans med representanter för forskarsamhället och övriga huvudintressenter ta fram ett preciserat

92 F örvaltningsuppgifter förslag till hur den ovanstående databassservicen bör utformas och organiseras.

SCB-statistik 93

6 SCB:s för

ansvar anslags-

finansierad statistik mm

SCB skall enligt kommitténs direktiv ansvara för sådan officiell statistik som griper över flera områden och inte har någon naturlig myndighetsanknytning samt där förtroendet påtagligt gagnas av att SCB har beställaransvaret. Vidare anges i kommittédirektiven ett kvantitativt mål för förslaget till utlagt beställaransvar. Som slogs fast i Kapitel 4 följer kommitténs förslag denna indikation.

6.1 Officiell statistik med SCB beställar-

som

ansvarig

All officiell statistik som inte läggs ut på bestållaransvariga sektorsmyndigheter enligt förslaget i Avsnitt 4.3, eller redan är utlagd, ansvarar SCB för. Det innebär att SCB:s ansvar i fortsättningen kommer att omfatta följande hela statistikomrâden enligt indelningen i officiell statistik i Bilaga 5:

arbetsmarknad, befolkning, inkomster och inkomstfördelning, levnadsförhållanden, medborgarinflytande, nationalråkenskaper, priser och konsumtion, samt transporter och kommunikationer. -

För följande områden har ansvaret delats upp mellan sektoransvariga myndigheter och SCB:

bostäder och byggande; SCB ansvarar för den rena pris- och kostnadsstatistiken samt fastighetstaxering,

handel med varor och tjänster; SCB ansvarar för all och - varutjänstestatistik utom den som behövs inom ramen för försöijningsberedskapen,

94 SCB-statistik

miljövård och naturresurser; SCB ansvarar för miljöräkenskaper, statistik över handelsgödsel och naturresursstatistik,

näringsverksamhet; SCB ansvarar för hela blocket utom pro- dukterna nyföretagande, konkurser och utlandsägda företag,

offentlig ekonomi; SCB ansvarar för kommunal ñnansstatistik m.m., samt

utbildning och forskning; SCB ansvarar för forskningsstatistiken, utbildningsregistret samt produkten Kostnader för utbildningsväsendet.

Innehållet i ovanstående beställaransvar, uttryckt i form av detaljerade statistikprodukter för de olika områdena, redovisades i Bilaga 4 till Delrapport 2. Principen är att SCB:s bestållaransvar ska utformas på samma sätt för dessa områden föreslagits i Kapitel 4. Det innebär att SCB har som behovsprecisering och kontakter med ansvar för hela processen från användarrepresentanter till frågor utformningen av produktionen och om publiceringen i SOS-serien. Även för de områden SCB i framtiden som för är det angeläget med breda och löpande användarkontakter. ansvarar Detta innebär enligt kommitténs bedömning att nuvarande former för detta arbete generellt sett behöver ses över och kontakterna successivt förstärkas.

6.2 Analyser och avseende områdena

prognoser

befolkning, arbetsmarknad och utbildning

I direktiven nämns att kommittén särskilt skall beakta hur arbetet med och analyser avseende arbetsmarknad och utbildning samt prognoser demografiska analyser och prognoser ska styras och finansieras. Denna verksamhet omfattar vid SCB i utgångsläget ett flertal olika funktioner och aktiviteter. Beloppsmâssigt uppgår den till närmare 18 miljoner kronor på årsbasis, närmare 3,5 miljoner kronor avser demografi varav

med barn och familj inklusive befolkningsframskrivningar. Övriga

insatser, drygt 14 miljoner kronor avser dels långsiktiga utbildnings- och

yrkesprognoser ca 7 miljoner kronor, dels olika elevuppföljningar.

Gemensamt för de olika delarna är att den information som redovisas

från arbetet är mera bearbetad enligt resonemangen i anslutning till

behovstrappan i Kapitel 2 än vad år fallet för huvuddelen av de som reguljära statistikproduktema. Samtidigt gäller att innehåll, form och omfattning på verksamheten varierar relativt mycket från år till år. Till den anslagsfmansierade delen av arbetet är också knutet en relativt om-

SCB-statistik 95

fattande uppdragsverksamhet. Kommittén föreslår enligt specifikationen i Avsnitt 4.3 att medel för den del av analysverksamheten gäller lärarprognoser och analyser som förs till Skolverket. Medel inom ramen för delprodukten Barns levnadsförhållanden föreslås tillföras Barnombudsmannen. Vidare föreslår kommittén att befolkningsframskrivningar inkluderas officiell som statistik inom befolkningsområdet och att ansvaret för detta ligger kvar på SCB.

Övriga delar verksamheten, inkluderas inom den officiella

av som statistiken, föreslås även fortsättningsvis ligga kvar vid SCB. Detta motiveras av att SCB föreslås få beställaransvaret för den officiella statistiken inom såväl befolkningsområdet för arbetsmarknaden. som Detta i sin tur talar för att analysresursen på dessa integrerade områden kan ligga kvar på SCB. Vidare finns det ett mera allmänt behov av en central resurs vid SCB som kan utföra statistiska analyser och arbete med prognoser på likartat sätt som nu sker. Arbetet inkluderas därför bland SCB:s myndighetsuppgifter i enlighet med nuvarande skrivning i instruktionen.

6.3 Övriga anslagsfinansierade uppgifter

SCB utför också vissa andra funktioner som inte faller inom ramen för statistikproduktionen eller ñrvaltningsuppgiftema kring SOS. Till denna grupp uppgifter hör tåtortsavgränsning, frågor kring utnyttjande av ljärranalys vid statistikproduktion och publicering i kartfomi, regionala indelningar samt samordning av regionalpolitikens statistikbehov. Beloppsmåssigt rör det sig om knappt 3 miljoner kronor på årsbasis. Kommittén anser att dessa uppgifter även fortsättningsvis bör ligga vid SCB. De skall därför inkluderas bland verkets myndighetesuppgifter. Innehållet och omfattningen skall anpassas till de olika avnåmamas behov på motsvarande sätt som skisserats ovan för övrig SCB-verksamhet. Vidare skall i myndighetsuppgiften ligga att föra det Centrala Företags- och Arbetsstålleregistret CFAR. CFAR har mycket bred en användning som underlag för framställning ekonomisk statistik. Det av tjänar vidare olika administrativa syften. SCB ansvarar redan idag för att registret i fråga finns, hålls aktuellt och görs tillgängligt enligt särskild reglering. CFAR och de statistikregister årligen läggs med som upp utgångspunkt därifrån har vidare en viktig uppgift som rationaliseringsoch samordningsinstrument av uppgiftslämnandet från företagssektom.

96 SCB-statisvik

6.4 Sammanställning för SCB

SCB föreslås enligt ovan få ansvaret för ett antal statistikområden, för vissa myndighetsuppgifter vad avser analys och prognosarhete samt för några andra funktioner som faller utanför ramen för statistikproduktionen eller förvaltningsuppgifterna kring SOS. Samtliga dessa uppgifter skall liksom tidigare i sin helhet anslagsfinansieras. Budgeten för SCB, korrigerad i enlighet med ovanstående utläggning av beställaransvaret, redovisas i Tabell 3. Alla belopp är uttryckta i samma kostnads- och prisläge som i SCB:s anslagsframställning för 199495. Det bör observeras att, till följd av bl.a. intern omorganisation vid SCB, föreligger inte budgetbelopp uppdelade direkt på ovanstående områden. De gemensamma resurser som kommer att delas upp program och avdelningar har i nedanstående sammanställning endast schematiskt lagts ut. Kommittén har inte funnit någon anledning att räkna fram några detaljerade budgetposter för SCB:s olika organisationsenheter. Vad gäller den interna organisationen och arbetsformerna vid Statistiska centralbyrån lämnar kommittén till verket att ta ställning till hur dessa bör se ut.

SCB-statistik 97 Tabell 3: Förslag till anslag för SCB för budgetåret 199495 F

Förvaltning Samordning och bevakning av 5.800 SOS

arbete Grundläggande: metodutveckling 7.745 Dgghasgervice 8.200 Statistikpro- 69.012 duktion via anslag Befolkning mm 14.584

hål ning

aner 1 1.347

Näringsverksamhet och central 45.732 elon.stat.

tioner Utbildning och forgkning 3,558 Myndighetsroll Analyser 99h 16.648 prognoser Befolkning och regioner 2.924 Centralt företa s- och arbets- 6.038 ställeregister FAR

3 Till detta kommer 5.700 kkr avsatta till regeringens disposition enligt SCB:s anslagsframställning.

4 I4OI3I

SCB:s uppdrags 99

7 SCB

som uppdragsmyndighet

Enligt kommittédirektiven bör SCB:s uppdragsverksamhet komma att öka till följd av decentraliseringen av bestållaransvaret. I det följande berörs kort nuvarande och väntad framtida uppdragsverksamhet vid Statistiska centralbyrån.

7.1 Nuvarande uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamheten vid SCB hade budgetåret 199293 enligt bokslutet en omslutning på drygt 180 miljoner kronor. För budgetåret 199394 beräknas uppdragsbeloppet öka till närmare 240 miljoner kronor i första hand beroende på överflyttningen av beställaransvaret för huvuddelen av jordbruksstatistiken till LES. Det övergripande syftet med SCB:s uppdragsverksamhet är enligt verkets uppdragspolicy att tillgodose efterfrågan på statistisk information, statistiska bearbetningar, expert- och konsultinsatser samt därtill anknutna tjänster. Principen för prissättning är att täcka den långsiktiga självkostnaden. Avgiftsförordningen SFS 1992:191, ändrad 1993:431 anger det regelverk som skall gälla. Det innebär att samtliga kostnader för en viss produkt, till dess den är levererad och betald, skall belasta uppdragsgivama. Full kostnadstäckning för respektive resultatområde ska därmed uppnås. Det innebär dock inte att varje enskild tjänst måste vara täckt exakt. Samrådsförfarande med RRV gäller i taxefrågor. För den internationella konsultverksamheten gäller särskilda regler enligt tjänsteexportförordningen 1992:192. Dessa behandlas särskilt här. Volymmässigt är verksamheten helt beroende av uppdrag från ett fåtal stora kunder. Statliga myndigheter dominerar. Därefter kommer regionala och kommunala organ, regeringskansliet och kommittéeväsendet samt privat sektor. Det innebär att uppdragsverksamheten i första hand tjänar sådana användare som har ekonomiska resurser att betala för service utöver den som ges inom ramen för den officiella statistiken och som allmäninfomiativa uppgifter. Totalt sett är emellertid även uppdragsverksamheten mångfasetterad och tjänar ett brett spektrum av användare och användningar. De olika uppdragsinsatsema kan grovt räknas indelas enligt följande:

Löpande statistikproduktion officiell statistik m.m. uppdrag, -

100 SCB:s uppdrags

Genomförande av specialundersökningar på uppdrag survey- undersökningar o.dyl.,

Framtagning av underlagsmaterial för vidareanalys av forskare, utredare och analytiker databasservice m.m.,

Statistiska sammanställningar och publikationer, -

Vidareanalys på uppdrag av tredje part såväl rent statistiska analyser som åmnes- och problemorienterade analyser, samt

Utbildning, metodstöd och skräddarsydd konsultverksamhet inklusive internationellt konsultarbete.

Den relativa omslutningen i dessa grupper har förändrats under senare år. Traditionellt har framtagning av registerunderlag och databasservicen m.m. varit dominerande med specialundersökningar på andra plats. Under senare tid har den löpande statistikproduktionen på uppdrag successivt ökat i betydelse i och med den överflyttning av beställaransvaret som redan skett till ett antal myndigheter och andra organ. SCB:s konkurrenskraft varierar mellan de sex kategorierna. Allmänt sett kan noteras att konkurrensen med privata undersökningsinstitut år mycket hård vad gäller genomförande av specialundersökningar. SCB har under en tid haft svårt att prismässigt kunna konkurrera på sådana traditionella uppdrag. När det gäller statistisk analys är SCB synnerligen konkurrenskraftigt till följd av den starka tekniska kompetensen. Inom flera sektorer lyckas verket också väl genom tillgången till ett stort datalager och kunskap om var olika statistiska uppgifter finns och dess jämförbarhet respektive övriga kvalitetsaspekter. SCB arbetar aktivt på marknadssidan inom flera olika delar. Medvetenheten om kundernas faktiska behov och manifesta efterfrågan ökar successivt vid verket. De tre sista typerna av uppdrag enligt ovan avser förädling av grunduppgifter av något slag. De första gäller huvudsakligen statistiskt produktionsarbete, utnyttjande av tekniska resurser samt statistisk kompetens, respektive ren vidaredistribution av tillgängliga primäruppgifter.

7.2 Tänkbara framtida uppdragsaktiviteter

SCB:s uppdragsverksamhet väntas öka såväl i volym som vad gäller andel av den totala omslutningen. Kommittén utgår ifrån att SCB kommer att lämna offerter produktion av den statistik för vilken bestållaransvaret föreslås läggas ut. I detta sammanhang noterar kommittén att anslag för utveckling av statistiken i fråga har överförts till respektive beställaransvarig. Det i sin tur innebär att SCB, om sådana

SCB:s uppdrags 101

uppgifter också inkluderas i offertförfrågan, skall inkludera dessa i sin kostnadsberäkning. Den relativt sett största ökningen till följd av ändrad ansvarsfördelning och ett decentraliserat beställaransvar är att vänta inom den första kategorin löpande statistikproduktion. Kategori 3 databasservice väntas också öka avsevärt i omfattning till följd av kommitténs förslag i detta avseende. Det gäller antalet uppdrag, medan däremot den totala ornslutningen knappast kommer att öka i motsvarande grad till följd av de föreslagna insatserna att sänka kostnaderna för denna service. Uppdragsdelen i detta sammanhang rör service till tredje part forskare, utredare, analytiker, etc. som önskar få tillgång till statistiska databaser och observationsregister för egen vidareanvändning, liksom till beställarmyndigheter som behöver utnyttja basregister för produktion av officiell statistik. Till följd av förslagen avseende spridning beställaransvaret torde av efterfrågan på statistisk analys öka, åtminstone i det korta perspektivet. Kommittén bedömer att de nu ñreslagna beställarmyndighetema har behov av att successivt stärka sin egen kompetens för vidarebearbetningar och analysinsatser. SCB:s kompetens inom området statistisk analys utgör en väsentlig resurs i detta arbete. SCB:s insatser som konsult i frågor om statistisk metodutveckling och utbildning av Statistiker vid beställarmyndigheter väntas öka avsevärt till följd av kommittéförslaget. Genomförandekommittén utgår ifrån att SCB snarast avsätter resurser samt utformar principer och rutiner för att kunna tillgodose kommande behov inom området. För att kunna utarbeta offerter på de olika statistikområden för vilka beställaransvaret läggs ut krävs att SCB avsätter särskilda resurser. Kraven på att tillsammans med uppdragsgivare utforma klara avtal för statistikproduktionen är också viktiga att beakta. Behovet av utbildningsinsatser och skräddarsydd hjälp till främst beställarmyndigheter som väljer att producera statistik i regi väntas egen öka avsevärt. På samma sätt förutsätts att SCB:s kompetens vad avser tillämpning av datalagstiftningen och hantering av integritetsfrågor vid statistikverksamhet kommer att efterfrågas av beställannyndighetema. Fördelningen av vad som skall gå via anslag och vad skall som avgiftstäckas berördes allmänt i Kapitel 3 och 5. Gränsen mellan service som SCB framgent ska ge kostnadsfritt inom för sin förvaltningsramen roll och avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet måste klart preciseras. Kommittén föreslår att SCB får i uppdrag att utarbeta och redovisa klara principer för detta. Varken SCB eller någon annan beställarrnyndighet skall göra ekonomiska vinster på den anslagsfinansierade statistiken. Däremot är det kommitténs uppfattning att så omfattande service som möjligt till tredje

part bör eftersträvas. Förâdling den officiella statistiken och dess

av underlag bör intensifieras för att öka användningen och därmed värdet av tillgängliga datamaterial.

Färfattningsreglerirzg 103

Förslag till kompletterande

författningsreglering

I det följande redovisas kommitténs förslag till ändrad respektive kompletterad författningsreglering med anledning av de föreslagna ändringarna i beställaransvaret för den officiella statistiken. Sammanställningen nedan bygger på de diskussioner och överväganden som redovisats i de föregående kapitlen.

8.1 Förordning om den officiella statistiken

Lagen och förordningen om officiell statistik utgör allmänt sett en ändamålsenlig grund för kommitténs förslag. Såväl SCB:s förvaltningsuppgifter inom området som beställarmyndigheters ansvar är i princip klart uttalat. Några mer avgörande förändringar eller tillägg torde därför inte erfordras enligt kommitténs bedömning. De kompletteringar som behövs är av två slag, nämligen dels i form av vissa nya stadganden, dels i form av ändringar i nuvarande bestämmelser. Följande punkter bör kompletteras, förtydligas och ändras.

Enligt kommitténs bedömning krävs följande nya stadganden:

För att såväl olika heställarmyndigheter som SCB skall kunna fullgöra sina respektive uppdrag och fungera inom ramen för Sveriges officiella statistik bör förordningen 1992: 1668 om den officiella statistiken kompletteras med följande stadganden:

efter § 2:

Då beställaransvarig myndighet önskar göra väsentliga förand-

ringar av oficiell statistik skall detta redovisas i anslagsfranzställningen. Ändringar i statistikens innehåll och onfattrtirzg,

ax. ändring av frekvens, redovisningstziváer eller variabelirztte-

32 Den exakta utformningen respektive forfattningsreglering kommer att mera av bli beroende av vilka lösningar lntegritetsskyddsutredningen väljer att föreslå och statsmakternas fortsatta hantering av dessa frågor.

104 Fötfattningsreglering

håll, skall anmälas till SCB.

före

Den officiella statistiken skall produceras, dokumenteras, kvali-

tetsdeklareras och göras tillgänglig med beaktande av användarnas kvalitetskrav.

efter § 9:

Central databasservice

Statistiska centralbyrån skall hålla sådana underlag till den

officiella statistiken tillgängliga, i samlad form, som särskilt

efterfrågas av användarna för vidarebearbetning. Primärdata för detta ändamål skall tillställas SCB från berörda beställarmyndigheter.

Prissättning

Användare av statistiken och dess underlag betalar de direkta merkostnader som är förknippade med särkilda uttag, mångfaldigande och distribution av materialen i fråga.

Enligt kommitténs bedömning krävs följande kompletteringar:

§ l-3 och 5-7 i förordningen om den officiella statistiken är utformade för att kunna fungera oberoende av vilken myndighet som är beställaransvarig. I § 4 begränsas emellertid rätten att meddela föreskrifter som behövs för uppgiftslämnandet till SCB. För att alla beställaransvariga myndigheter skall ha lika möjlighet härvidlag föreslår kommittén att ändring görs i paragrafen enligt följande:

4 § Statistiska centralbyrån och övriga myndigheter som har beställaransvar för ojficiell statistik enligt bilaga 5 får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för sådant uppgiftslämnande.

8.2 Särskilda författningar avseende uppgifts-

lämnande

För några områden där utläggning av beställaransvar från SCB föreslås finns idag särskild författningsreglering som styr uppgiftslämnandet. I

Färfattningsreglering 105

dessa anges att SCB skall erhålla material. Detta gäller bl.a. råttsstatisti-

ken som BRÅ föreslås få beställaransvaret för delar

samt av socialt-

jänststatistiken som SoS föreslås få beställaransvar för.

Det torde vara lämpligt att modifiera berörda författningar i så motto att beställarmyndigheten i fråga inte låses till att utnyttja SCB som producent av statistiken i framtiden. Därför föreslår kommittén att respektive bestållarmyndighet skall mottagare material för anges som av den officiella statistiken. Den exakta utfominingen dessa bestämmelser av kommer att vara beroende av hur registeransvaret utformas i framtiden. Integritetsskyddsutredningen kommer att formulera ett förslag i detta hänseende i sitt slutbetänkande.

8.3 Förordningar med instruktion för de

nya

beställarmyndighetema

Som noterades i Kapitel 4 bedömer kommittén bestållaransvaret för officiell statistik sådan dignitet att detta bör framgå respektive vara av av myndighets instruktion. Kommittén föreslår därför att i respektive beställarmyndighetemas instruktioner införs punkt följande en av innehåll:

x-myndigheten svarar för den ovâficiella statistiken avseende yområdet i enlighet med stadganden i lagen 1992:889 om den ojiciella statistiken och förordning 1992:1668 den ojiciella om statistiken.

8.4 Instruktion för SCB

SCB:s uppgifter framgår av förordning 1988:137 med instruktion för Statistiska centralbyrån. Också denna utgör i sina huvuddrag god en grund för de framtida uppgifterna enligt kommitténs bedömning. Allmänt sett kan noteras att det inte görs någon referens till Sveriges officiella statistik, utan i stället till den statliga statistikproduktionen. Kommittén anser att följande kompletteringar därför bör göras:

Till § 2 läggs en ny punkt in med följande innebörd:

hålla ojficiell statistik och sådana underlag därför ofta

som ejteqfrágas tillgängliga på ADB-media för vidarebearbetning av användare.

sáäâåámr; ätåâiáå å? aâøszm; savêmåiw

fa

är . V iänåffmtáätáäåiñüåâáå :ii mmsxzivâ ASM X SnG-JJr i i .

sämsta .tm avge; -

ämne; a: h A

samt mrássxøaçxáál ,msgiázaâsaz atiaázzi; r V å i wdsranezagi m.: zmümoá 333.1üüaäåâüfââfmüjkiätâåâiâijäügt V

Väntade effekter 107

9 Väntade effekter kommitténs

av

förslag

I det följande redovisas Genomförandekommitténs bedömning väntade av effekter av den föreslagna reformen. Diskussionen tar sin utgångspunkt i målsättningarna såsom de preciserats i statistikpropositionen Prop. 199293:101 och kommittédirektiven Dir. 1993:9. I direktiven sägs att syftet med omläggningen är att göra styrningen av den statliga statistiken effektivare genom en ökad grad användarpåav verkan. Detta syfte kan anses bli uppfyllt så mening att kommittén föreslår utläggning beställaransvaret för officiell statistik till 16 av myndigheter. Innehållet i beställaransvaret har kommittén preciserats av att omfatta alla momenten från att bestämma innehåll via beslut om produktion till publicering och ansvaret för att göra uppgifterna tillgängliga för vidareanvändning. Budgetbelopp grundade på SCB:s interna beräkningar läggs ograverade ut till myndigheterna i fråga. För att säkerställa kontinuitet och långsiktighet, samt god tillgänglighet ñr olika användare, föreslår kommittén dels att Övriga användare hörs, dels att SCB får precisierat ansvar inom för systemet Sveriges officiella ramen statistik. Markant ökad användarstyming uppnås för den övriga statliga statistiken genom att sådana uppgifter utanför SOS tidigare som anslagsñnansierats vid SCB i fortsättningen föreslås styras direkt av respektive huvudanvändare. Budgetbelopp för dessa produkter läggs ut på myndigheterna i fråga. Tidigare statistikutredningar, remissvar på dessa, samt bakgrundsmaterialet för Genomförandekommittén tar ett antal olika aspekter på upp den statliga statistiken som talar för respektive emot ökad direkt en användarstyming. Såväl väntade positiva aspekter hotbilder har berörts som i tidigare underlag. Olika frågeställningar i detta sammanhang berörs här under rubrikerna: statistikens kvalitet, tillgången på statistisk information, statistikkompetens och andra resurser, kostnadseffekter samt uppgiftslämnaraspekter. Kapitlet avslutas med ett förslag till uppföljning av reformen.

9.1 Statistikens kvalitet

Kvalitetsfrågoma är fundamentala för att den officiella statistiken skall kunna fungera som ett objektivt underlag för olika användare och inom

108 Väntade effekter

olika användningsområden. Kommittén använder begreppet kvalitet i vid mening omfattande såväl relevans och tillförlitlighetsaspekter som frågor avseende tillgänglighet. Tillgänglighetsfrågoma berörs särskilt i nästa avsnitt. Nedan diskuteras de övriga kvalitetsaspektema under rubrikerna Innehåll och objektivitet, Tillförlitlighet samt Jämförbarhet.

9.1.1 Innehåll och objektivitet

En utgångspunktema för reformen är att statistikens innehåll bättre av skall till huvudanvändamas faktiska behov. Kommittén anser att anpassas detta mål väl tillgodosetts med de presenterade förslagen till decentraliserat bestållaransvar. Samtidigt innebär detta en risk för att vissa andra användares behov, vid sidan av beställarmyndighetema, beaktas sämre ån tidigare. Kommitténs förslag innebär att beställarmyndigheten har för att väga in synpunkter från alla användare av statistiken i ansvar fråga, såväl inom sektorn som utanför. I den mån en användare anser att dess behov inte tillgodoses i vederbörlig ordning har SCB att kanalisera eventuella klagomål och föra vidare som preciserats i Avsnitt 5.1.1. Även de små användarna, det s.k. allmänintresset, skall beaktas av SCB. Det kan noteras att departementschefen i direktiven säger att omfattningen den officiella statistiken bedöms komma att minska. En av större andel den statistik behövs i samhället kommer i framtiden av som att produceras på direkt beställning av användaren i fråga. De områden ska täckas av regelbunden officiell statistik har preciserats i Bilaga som 5. Kommittén anser, som tidigare konstaterats, att den exakta gränsen mellan officiell och övrig statlig statistik inte en gång för alla bör eller kan fastställas. Det faktiska innehållet i SOS inom ett visst samens hållsomrâde måste i stället utformas i en löpande dialog mellan beställamiyndighet och övriga användare. I statistiklagen sägs att den officiella statistiken skall vara objektiv och allmänt tillgänglig. Det ligger direkt i varje bestållarmyndighets ansvar att tillse att så blir fallet. SCB skall enligt kommitténs förslag bevaka att så sker. Genomförandekomrnittén föreslår vidare att all statistik som produceras också snarast möjligt skall göras allmänt tillgänglig. Även detta ligger inom SCB:s bevakningsansvar att löpande följa upp. Statistik för sådana områden där det inte finns någon klar sektorsansvarig myndighet, eller där andra skäl talar för fortsatt ansvar vid SCB ligger enligt kommitténs förslag ograverad kvar på SCB.

Väntade feder 109

9.1 .2 Tillförlitlighet

Olika användare har skilda krav på den statistiska kvaliteten i redovisade resultat. Generellt sett kräver ökande tillförlitlighet statistisk noggrarmhet att mera resurser avsätts vid produktionen. Det råder dock knappast något enkelt samband mellan kostnad och tillförlitlighet. Vid omprövning av statistikproduktionen visar det sig ibland att kostnaderna kan minskas samtidigt som kvaliteten behålls eller t.0.m. förbättras. Kommittén vill därför betona vikten av löpande granskning och omprövning av metoder och produktionsprocesser. Många användare har starka önskemål om att erhålla detaljresultat nedbrutna på t.ex. låg regional nivå eller för olika kategorier hushåll, företag etc. I den mån statistiken bygger på statistiska urval kräver med nödvändighet ökad nedbrytning i redovisningsgrupper större urval än om endast rikssiffror, uppgifter för samtliga hushåll eller för hela näringslivet efterfrågas. Samtidigt bör noteras att de statistiska metoderna är under stark utveckling inom detta område. Detta innebär att genom tillgång till populationsuppgifter från register och adminstrativa ramar kan acceptabla skattningar erhållas också för små grupper även vid urvalsbaserade undersökningar. Detta är ett viktigt område för SCB:s grundläggande metodutveckling. Kommittén markerar vikten av att en acceptabel miniminivâ på noggrannheten upprätthålls i all officiell statitik. Noggrannhetsintervall eller motsvarande mått bör regelmässigt beräknas och redovisas i samband med att statistiken publiceras så att användare kan bedöma i vad mån deras krav är uppfyllda. Noggrannhetsintervallens storlek är en funktion av såväl urvalsstorleken som en mängd andra faktorer i uppläggningen och genomförandet av den statistiska undersökningen. Faktorer som val begrepp och av definitioner, mätförfaranden och bortfallshantering är särskilt viktiga i detta sammanhang. Även detta utgör frågor bör bli föremål för som ytterligare insatser inom ramen för SCB:s grundläggande metodutveckling. Den statistiska sakkunskapen som behövs för att baka noggrannheten i statistiken och bedöma lämpligheten hos olika statistiska insamlingsplaner finns ännu inte hos alla beställarmyndighetema. Dessa tjänster kan emellertid erhållas från bl.a. SCB och då en stor del av själva produktionsarbetet åtminstone i en övergångsperiod förmodligen kommer att ligga kvar hos SCB bör inte detta utgöra någon större nackdel. Decentraliseringen av beställaransvaret bör dessutom medföra en successiv höjning av den statistiska kompetensen hos beställannyndigheterna.

110 Väntade effekter

9. 1 Jämförbarhet

I kritiken av statistikutredningen har framförts farhågor om att en decentralisering av beställaransvaret skulle medföra risk för bristande jämförbarhet. Kommittén gör bedömningen att de myndigheter som nu fått beställaransvar har samma intresse som övriga användare av att följa utvecklingen över tiden och bevara jämförbarheten. Jämförbarhet är av betydelse såväl för möjligheterna att kunna kombinera statistiska material från olika sektorerregionernationer i integrerade beskrivningar, som för studier av förändringar över tiden. En väsentlig aspekt på rumslig jämförbarhet avser möjligheterna att kunna jämföra statistik förmellan olika länder. Detta behov accentueras i och med nännandet till EGEU. Samtidigt noterar kommittén att Eurostat aktivt strävar efter harmonisering mellan medlemsländerna såväl som med andra nationer. EGEU fungerar alltmera som ett centralt samordningsinstrument. Detta märks bl.a. genom att såväl OECD som olika FN-organ alltmera samordnar sina harmoniseringssträvanden med EG EU. Genomförandekommitténs förslag torde innebära en förstärkning härvidlag i och med att respektive beställarmyndighet föreslås en aktiv roll i det internationella samarbetet. Samtidigt föreslås SCB normalt svara för den reguljära rapporteringen till olika internationella organ. Detta taget tillsammans bör enligt kommitténs bedömning säkerställa en god grundläggande jämförbarhet. SCB skall enligt kommitténs förslag svara för nationell samordning. Detta innebär ett ansvar för sådana standarder och nomenklatur som utnyttjas inom flera olika områden. SCB har redan tidigare haft ett sådant allmänt ansvar. Det kan noteras att vissa användare idag är mindre nöjda med de möjligheter som nu föreligger att kombinera statistik från olika källor och områden. Kommittén understryker vikten av att alla beställaransvariga myndigheter försöker anpassa sin statistik efter de regler för enhetliga standarder som Statistiska centralbyrån föreskriver. Det ligger i sakens natur att för god jämförbarhet över tiden krävs en stabil statistikproduktion. Detta mål står i viss mån i konflikt med målet om en hög grad av flexibilitet och anpassning till de aktuella statistikbehoven. Samtidigt skall observeras att som visats i Avsnitt 2.1 en stor del av statistikbehoven faktiskt avser möjligheten att kunna studera förändringar över tiden, t.ex. i anslutning till effektstudier och uppföljningutvärdering. Detta i sin tur förutsätter enhetlighet i begrepp och undersökningstekniker mellan två eller flera perioder. Oberoende av om beställaransvaret läggs ut på en sektorsansvarig myndighet eller är det viktigt att statistikproduktionen utformas på ett sådant sätt att möjligheterna till bra jämförelser över tiden beaktas. Detta innebär inte att ineffektiva, konserverande tekniker och begrepp skall användas, utan fastmer att förståelse måste visas för vikten av att i en föränderlig miljö och med förändrade produktionsförutsättningar kunna vidta sådana åtgärder att möjligheterna till jämförbarhet beaktas.

Väntade efekter lll

Statistisk metod erbjuder många möjligheter härvidlag. Detta är en viktig del av den grundläggande metodutvecklingen som SCB i fortsättningen enligt förslaget skall ansvara för. Resultaten av arbetet skall göras tillgängliga för alla berörda. Av särskild vikt är att de serier som läggs i statistiska databaser uppfyller högt ställda krav på acceptabel jämförbarhet över tiden, liksom mellan områden och sektorer. Kommitténs förslag att SCB normalt svarar för den internationella rapporteringen och utbyte av data med andra länder torde innebära att jämförbarheten i olika internationella databaser kan förbättras jämfört med nuläget.

9.2 Tillgången på statistisk information

Utgångspunkten för reformen är att den officiella statistikens tillgänglighet inte får försämras. Tvätt om slås i kommittédirektiven fast att användarnas möjligheter att få tillgång till den officiella statistiken och dess underlag för vidareanalys bör Öka. Principema för publicering av Sveriges officiella statistik får i och med Genomförandekommitténs förslag en fastare form. Detta torde vara av godo för dess tillgänglighet. På motsvarande sätt räknar kommittén med att tillgängligheten till den officiella statistikens centrala grundmaterial kan upprätthållas och sikt även förstärkas i och med förslagen till en särskild databasservice vid SCB. Avsikten är vidare att kostnaden för forskare och andra intresserade skall kunna hållas nere för denna service i och med att grundverksamheten helt anslagsfinansieras. Decentraliseringen av beställaransvaret kan dock även medföra en decentralisering av statistikregister som är av intresse även för andra än beställarmyndighetema. Möjligheten att utnyttja och samköra dessa för olika ändamål är inte främst en tekniskt statistisk fråga utan en lagteknisk. Detta behandlas av Integritetsskyddskommittén. Genomförandekommittén har betonat vikten av att detta löses så att statistikens värde kan nyttiggöras fullt ut. Samtidigt kan noteras att tillgången viss övrig statlig statistik kan bli mera osäker. Detta är en direkt följd av att sådan statistik som faller utanför SOS i fortsättningen helt skall bestämmas av respektive huvudanvändare. Det bör dock observeras att den allra största delen av nuvarande statistikproduktion vid SCB klassificerats som officiell statistikproduktion av kommittén enligt Bilaga 4 till Delrapport 2. SCB skall även framledes ansvara för ett nationellt statistikbibliotek och statistisk upplysningstjänst. Detta innebär att alla användare kan vända sig till SCB för att uppgifter om såväl den officiella statistiken som övrig statlig statistik och internationell statistik. Kommitténs förslag avseende ökat samarbete inom ramen för biblioteket syftar till att förbättra tillgängligheten på central statistik i alla användares intresse.

112 Väntade qTekter

9.3 Statistikkompetens och andra

resurser

Kommittén bedömer att de föreslagna beställarmyndighetema idag uppfyller de uppställda kraven på statistisk och övrig nödvändig kompetens för att fullgöra den nya beställaruppgiften. Samtidigt noteras att de flesta myndigheterna är införstådda med att de successivt behöver förstärka kompetensen för att på sikt mera aktivt kunna agera som beställare och användare av statistiken. Kommittén detta synnerlianser gen angeläget för att man på sikt skall uppnå en bättre användning av den statliga statistiken, eller en successivt förbättrad kostnadseffektivitet i statistikverksamheten. Bestållarmyndighetema måste utan undantag, även om de köper statistikproduktionen, kunna granska och dokumentera statistiken i samband med att den görs tillgänglig och publiceras. Det är också viktigt att alla beställarmyndigheter kan ge informationsservice till statistikens användare. Detta innebär att en upplysnings tjänst och särskild kontaktpunkt måste byggas upp, där användare kan beställa utdrag för vidareanalys. Integritetsskyddsutredningen diskuterar olika organisationsforrner ñr registeransvar och angränsande frågor. För registeransvaret enligt Datalagen och för att fylla Tryckfrihetsförordningens stadganden krävs att statistikverksamheten vid myndigheten är avgränsand rent organisatoriskt. De flesta föreslagna beställarmyndighetema har redan nu en särskild statistikftlnktion. De myndigheter som inte inrättat sådan har en till kommittén uppgett att de är villiga att göra detta i och med att beställaransvaret går över. Statistikproduktion och användning av statistik är en kunskapsintensiv bransch. Resurser måste löpande avsättas för att underhålla och höja kompetensen. Personalutbildning krävs inom statistikområdet och i gränsområdet sakkompetensstatistisk kompetens vid alla beställarrnyn- - digheter såväl som vid SCB. Effekterna vid SCB av kommitténs förslag kan antas vara av flera slag. Några tänkbara förändringar berördes i kapitel 5 7. Utöver de rent produktionstekniska och ansvarsmässiga effekterna kan det tänkas att kompetensen vid SCB inledningsvis minskar något. Ett sätt för de nya beställarmyndighetema att tillförsäkra sig statistisk kompetens är att rekrytera personal från SCB. På kort sikt kan detta innebär vissa störningar vid SCB. På längre sikt, och för den statliga statistikverksamheten i stort, torde detta i huvudsak vara av godo. SCB är bättre skickad än flera av de nya beställarmyndighetema att skola in och vidareutbilda Statistiker.

Väntade effekter 113

9.4 Kostnadseffekter

Kommittén bedömer att det nya systemet med beställare och producenter officiell statistik torde leda till ökad konkurrens mellan olika av producenter och ökad på att rationalisera och effektivisera en press produktionsprocessen. De hittills relativt begränsade erfarenheterna från SCB:s samarbete med Skolverket som beställare av skolstatiken tyder på ökad kostnadseffektivitet i statistikproduktionen. en Utgångspunkten för reformen är att den skall vara kostnadsneutral vad statsbudgeten helhet. Utläggningen av budgetbelopp för avser som den statistik föreslås gå till beställaransvariga sektorsmyndigheter som har byggt på denna förutsättning. Det är kommitténs bedömning att kostnaderna för produktion nuvarande statistik inte skall behöva öka i och av med utläggningen. SCB skall även framledes kunna producera statistiken till maximalt det belopp tidigare erhållit via anslagsñnansiering. som man I den mån myndigheten väljer att själv producera statistiken i fråga, eller lägger ut produktionen på annan leverantör, kan ett motiv för detta vara förbättrad kostnadseffektivitet. Kommittén noterar samtidigt att beställannyndighetema behöver sin kompetens inom statistikomrâdet. Detta torde i det korta bygga upp perspektivet innebära att extra resurser kan behöva satsas för statistikverksamheten. Det är att se som en investeringskostnad och torde i ett längre perspektiv leda till ökad effektivitet och bättre användning av

den statistiska infrastrukturen se ovan.

En särskild funktion åtminstone så länge EES-avtalet är i kraft som kan medföra ökande kostnader för de beställaransvariga myndigheterna är medverkan i utveckling och hannonisering statistik i ett intematioav nellt perspektiv. Kommittén föreslår att alla beställarmyndigheter aktivt skall medverka i det internationella samarbetet. De belopp som hittills givits till SCB för sådana uppgifter har överförts till respektive beställarmyndighet. Samtidigt kan noteras att omfattningen av samarbetet inom EGEU successivt ökar. Detta torde innebära att kostnaderna också ökar i motsvarande mån, vilket dock inte är direkt effekt av kommiten téns förslag utan en funktion av att Sverige undertecknat EES-avtalet. På sikt torde användarnas kostnader för att få datamaterial för egen vidareanalys komma att minska. Samtidigt kan förslaget innebära att kostnader för att få tag på viss övrig statlig statistik kan komma att öka.

9.5 Uppgiftslämnaraspekter

Enligt direktiven skall kommitténs förslag utgå ifrån att belastningen uppgiftslämnare till den officiella statistiken inte ökar. Detta är en av anledningarna till att kommittén i det föregående starkt tryckt vikten

114 Väntade çfekzer

av att kunna samutnyttja underlag som en gång tagits fram ñr produktion av officiell statistik. Alla bestållarmyndigheter måste, inom för ett ramen godtagbart integritetsskydd, låta andra producenter utnyttja data är som underlag till officiell statistik för att minimera behovet kompletterande av insamling av primärdata från individer, hushåll, företag, myndigheter och organisationer. För att detta skall kunna fungera på ett smidigt sätt och samtidigt garantera en god statistikkvalitet, krävs en god nationell samordning av statistiska metoder, standarder, och klassifikationer. Enligt kommitténs förslag skall SCB ansvara för denna samordning mellan olika sektorer

inom ramen för sina förvaltningsuppgifter se Avsnitt 5.3. Det är därvid

väsentligt att de olika aktörerna är lyhörda för rekommendationer avseende samordnade nomenklaturer och undersökningsförfaranden. Samtidigt noterar kommittén att det ibland kan finnas inneboende en konflikt mellan god statistisk kvalitet för ett visst ändamål och önskemålen om att samtidigt tillgodose också angränsande behov basuppav gifter. Dessa prioriteringsfrågor går knappast att lösa gång för alla en utan måste, liksom nu sker, lösas från fall till fall. Inte desto mindre måste samordningsbehoven ges hög prioritet för att så långt möjligt avlasta uppgiftslämnarna merarbete. Kommittén anser vidare att användningen statistiska förfaranden av som garanterar representativitet för den officiella statistiken kan minska behovet av särskild datainsamling för tillsynsändamål. Detta innebär att den totala datainsamlingsvolymen bör kunna minska på sikt. Detta är till fördel såväl för uppgiftslämnarna allmänt för kvaliteten i basuppsom gifter och svarsfrekvensen.

9.6 Uppföljning reformen

av

Den föreslagna reformen kan, tillsammans med tidigare beslut att decentralisera bestållaransvaret, ses som en avsevärd förändring av relationer, spelregler och inom statistikområdet. Även inte ansvar om en så radikal reform som föreslogs 1990 års statistikutredning av nu kommer till stånd torde föråndringama på sikt bli avsevärda. Detta innebär enligt kommitténs bedömning att reformen successivt måste följas upp vad avser såväl väntade som oväntade effekter. SCB har redan idag ansvar för att följa och bevaka utvecklingen avseende den officiella statistiken. Detta ansvar stärks i och med Genomförandekomnuitténs förslag. I den mån några negativa effekter observeras direkt SCB, av eller av tredje part rapporteras till SCB, skall i första hand SCB diskutera frågan med bestållarmyndigheten i fråga. Om någon lösning inte går att uppnå detta sätt kan SCB ta upp frågan direkt med regeringskansliet. Som komplement till en löpande uppföljning via SCB och breda användarkontakter föreslår kommittén oberoende utvärdering att en av reformen planeras in. En sådan utvärdering bör dock vänta några år så

Väntade ejfekrer 115

att olika effekter hinner manifesteras. Enligt kommitténs preliminära bedömning torde det ta 4 5 år innan systemet med ett decentraliserat bestållaransvar, och i övrigt förändrade Spelregler, hunnit få genomslag för de olika samhällsområdena.

Referenser 117

Referenser

Ds 1991:43, Ett resultatorienterat uppföljningssystem för skolsektom, Utbildningsdepartementet.

Eklöf, J.A, 1992, Varying data quality and effects in Economic analysis and planning. Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm.

Genomförandekommittén, 1993, Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. Delrapport Stockholm.

Genomförandekommittén, 1993, Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. Delrapport 2. Orebro. Med särskild bilagedel.

National Research Council, 1993, Private Lives and Public Policies, - Confidentiality and Accessibility of Govemmnet Statistics. Duncan G.T. ed. National Academy Press. Washington.

Riksrevisionsverket, 1993, Resultat, verksamhet, ekonomi En hand- ledning för myndigheterna 1994. Laholm.

Riksrevisionsverket, 1993, Handledning i prissättning. Stockholm.

SOU 1983:74, Framtida statlig statistik. Betänkande från 1979 års statistikutredning. Civildepartementet.

SOU 1990:43, Förenklad statistikreglering. Civildepartementet.

SOU 1991:99, Statistiken inom livsmedelssektom. Betänkande av utredningen utredning statistikbehovet inom livsmedelssektom. om av J ordbmksdepartementet.

SOU 1992:48, Effektivare statistikstyming Den statliga statistikens finansiering och samordning. Finansdepartementet.

SOU 1993:83, Statistik och integritet Del 1 Skydd för uppgifter till den statliga statistiken m.m. Finansdepartementet.

SOU 1993: 102, Kvalitet och dynamik. Utbildningsdepartementet.

SOU 1993:107, Statistik över finansiella marknader. Betänkande från kapitalmarknadsstatistikutredningen. Finansdepartementet.

Statistiska centralbyrån, 1991, Samband mellan SCB:s statistikprodukter RD Report 1991:17. Örebro. m.m.,

Statistiska centralbyrån, 1992, Statistik 96. Huvudrapport och program-

118 Referenser

rapporter. Örebro. Statistiska centralbyrån, 1993, Statistikförfattningar under EES-avtalet. MIS 1993:3. Stockholm. Statistiska centralbyrån, 1993, Kvalitetsrapporten 1993 Utveckling - av kvaliteten för SCB:s statistikproduktion, RD Report 1993:5. Örebro.

Statistiska centralbyrån, 1993, Årsredovisning 199293, Örebro.

Statskontoret, 1994, Konsekvenser för SMHI ökad konkurrens på av våderområdet, manuskript.

Särskilt yttrande 119

Särskilt yttrande av ledamoten

Anders Klevmarken

Nationalräkenskapema är vårt viktigaste ekonomiska analysinstrument. De principer dess uppbyggnad år hämtade från ekonomisk teori. som styr samhällsekonomiska frågeställningar och teori medför ständig Nya ny en nationalräkenskapema. Även förändringar vidareutveckling av om som motiveras statistik, mätmetoder och nya möjligheter att göra av ny nya koncistensprövningar är viktiga, liksom de förändringar som initieras via internationella överenskommelser, är det de centrala ekonomiska frågeställningarna och den ekonomiska teorins förändringar som bör vara avgörande för nationalräkenskapemas utveckling. I så fall kommer de även framgent kraftfullt verktyg i ekonomisk analys och att vara ett ekonomisk politik. Den myndighet har den bästa kompetensen att styra utvecklingssom arbetet och göra omprioriteringar inom nationalräkenskapsarbetet år Konjunkturinstitutet KI. Det hade därför varit naturligt, ändamålsenligt och helt i överensstämmelse med kommitténs direktiv och överväganden Konjunkturinstitutet beställaransvaret för nationalräkenskapema. att ge KI redovisade emellertid i sitt remissvar på statistikutredningen en tämligen sval inställning till förslaget decentraliserat beställaransvar. om Man hänvisade bl.a. till det goda samarbete råder mellan KI och som SCB. Vid kommitténs besök på KI framgick att man även befarade en betungande administrativ börda beställaransvaret skulle övergå till Kl, om samtidigt framhölls det emellertid någon förändring skulle göras att om borde KI få beställaransvaret för nationalräkenskapema. Med hänsyn till att nationalräkenskapema är helt beroende av den övriga ekonomiska statistiken är det sannolikt rationellt att själva produktionen nationalräkenskapema ligger kvar SCB. Däremot är av det enligt min mening angeläget att budgetprioriteringama, framför allt när det gäller utvecklingsarbetet, i första hand görs av KI. Jag föreslår därför att KI och förmâs att ta, ett avgörande inflytande över ges, budgeten för nationalräkenskapema, liksom ledande roll i utvecklingsen arbetet. Om uppdraget beställarmyndighet inte är den lämpligaste som administrativa formen bör försöka finna andra former för att nå det man föreslagna syftet.

Bilaga 1 121

Kommittédirektiv tålÅs

%

Dir. 1993:9

Genomförande ändrad för den

av ansvarsfördelning statliga statistiken

Dir. 1993:9

Beslut vid regeringssanunanträde 1993-02-11

Chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, anför.

Mitt förslag Jag föreslår kommitté tillkallas med uppgift att förbereda ändringar att en i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken. Kommittén skall mot bakgrund de principer och förslag som jag förordat i proposition av l99293:l0l

föreslå vilken statistik som skall styras av sektorsmyndigheter och precisera omfattningen av sektorsansvaret samt bedöma konsekvenserna av ändrade ansvarsförhâllanden, precisera omfattningen och inriktningen av de anslagsfmansierade centrala statistikdatabasema, klargöra Statistiska centralbyråns SCB:s informationsansvar för officiell statistik samt 4. föreslå eventuella regelförändringar för SCB:s verksamhet där sådana behövs för att anpassa verksamheten till .de ändrade förhållandena.

Arbetet skall bedrivas skyndsamt. Senast den l april 1993 bör kommittén redovisa en översiktlig tidsplan för genomförandet av förändringar na. Kommitténs uppdrag skall vara slutfört före utgången av 1993.

122 Bilaga 1 SOU 1994: l

Bakgrund

Den statliga statistikproduktionen står inför en omläggning. Syftet med omläggningen är att göra styrningen den statliga statistiken effektivare av genom en ökad grad av användarpåverkan. Frågan har beretts 1990 av års statistikutredning Effektivare statistikstyrning den statliga statisti- kens finansiering och samordning. SOU 1992:48. Efter remissbehandling lade regeringen fram sina förslag principerna för ansvarsfördelning om och finansiering av den statliga statistiken prop. 199293: 101. Regeringens förslag har godkänts riksdagen bet. l99293zFiU7, rskr. av 199293: 122. Huvuddelen av den statliga statistiken framställs för närvarande av SCB. Omkring tvâ tredjedelar finansieras med ett särskilt statistikanslag. Resterande delar finansieras med andra anslag statsbudgeten och genom intäkter av uppdragsverksamhet. De nya principerna för ansvarsfördelning och finansiering innebär att ansvaret för delar av den officiella statistiken överförs till olika myndigheter. Officiell statistik regleras i lagen 1992:889 om den officiella statistiken och förordningen 1992: 1668 om den officiella statistiken. Framställningen av annan statlig statistik skall i första hand användarna själva. styras av Avsikten med att ändra ansvarsfördelningen är att till stånd en ökad flexibilitet i statistikproduktionen och ett ökat kostnadsmedvetande. Detta bör åstadkommas genom att användarnas inflytande stärks både vad gäller den lagreglerade officiella statistiken och den övriga statligt finansierade statistiken. Av SCB:s verksamhet skall endast sådana kostnader anslagsfinansieras som avser olika förvaltningsuppgifter, sådan officiell statistik som saknar en naturlig huvudanvändare och vissa centrala databaser. Förändringarna förväntas enligt propositionen leda till att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskas till 50 procent den ca av nuvarande verksamhetens volym. För genomförandet av förändringarna skall en kommitté tillsättas med uppgift att förbereda övergången till det nya styrsystemet.

Uppdraget

Kommittén skall efter samråd med berörda departement, myndigheter och företrädare för kommunsektom föreslå för vilka delar SCB:s av nuvarande statistik ansvaret bör överföras till sektorsmyndigheter. Kommittén skall genom den statliga statistiken och precisera ytterligare hur gränsen mellan officiell och annan statlig statistik skall dras. De

Bilaga I 123

frågor som i detta sammanhang aktualiseras om förfoganderätten till olika register, integritetsskyddet m.m. skall beredas i nära samarbete med utredningen om integritetsskydd för uppgifter i statlig statistik, m.m. dir. 1992:110. Vidare måste omfattningen och inriktningen av de anslagsfinansierade databaserna anges och ansvaret för spridning av officiell statistik klargöras. Slutligen skall kommittén föreslå de regelförändringar som kan behövas för att anpassa SCB:s verksamhet till den nya situationen.

Ändra för SCBJS nuvarande statistikproduktion ansvar I lagen om den officiella statistiken som trädde i kraft den 1 januari - 1993 definieras officiell statistik som sådan statistik för samhällsplane- ring, forskning, allmän information och internationell rapportering som en statlig myndighet under regeringen framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Vilken statistik som klassificeras som officiell anges i förordningen om den officiella statistiken. I propositionen om den statliga statistikens finansiering och samordning föreslås SCB få ansvar för sådan officiell statistik som griper över flera områden, som inte har någon naturlig myndighetsanknytning eller där förtroendet för statistiken påtagligt gagnas av att SCB har ansvaret. Ansvaret för officiell statistik för avgränsade sektorsområden eller med en huvudanvändare skall fördelas så långt som möjligt till sektorsmyndigheterna. Kommitténs förslag skall utgå från en bred belysning av konsekvenserna av föreslagna förändringar av ansvarsfördelningen. Härvid bör även de statistikansvariga myndigheterna bedömas med avseende möjligheterna att bevaka och samordna även andra statistikbehov än de egna, att vara objektiva och utveckla nödvändig kompetens. Kommittén skall utifrån ovan angivna kriterier föreslå vilken officiell statistikproduktion som bör ligga under olika sektorsrriyndigheters ansvar. Vid behov skall kommittén också föreslå ändringar eller specificeringar i bilagan till statistikförordningen avseende omfattningen av officiell statistik på berörda områden. Kommittén bör också beakta behovet av att både officiell och annan statlig individstatistik framöver även kan uppdelas kön. Kommittén skall vidare redogöra för vilka register som berörs av den ändrade ansvarsfördelningen. De föreslagna ändringarna medför att anslagen för den officiella statistiken måste omfördelas. En viktig uppgift för kommittén är att

124 Bilaga 1

beräkna kostnaderna för den del den officiella statistiken skall av som finansieras med anslag till SCB respektive för de delar där och ansvaret därmed också anslagen skall överföras till sektorsmyndigheter. Kommittén skall också bedöma hur omfattningen av SCB:s uppdragsverksamhet beräknas bli påverkad av det nya systemet. Vid SCB produceras även statistik. analyser och bearbetningar som inte klassificeras som officiell statistik, i dag anslagsfinansieras. l men som framtiden kommer i första hand användama själva avgöra denna att om statistik skall tas fram och den skall produceras. Kommittén bör var därför efter samråd med berörda användare även beakta vad ändrad en ansvarsfördelning får för följder för denna statistik. l detta sammanhang bör kommittén särskilt beakta den analys- och prognosverksamhet som redovisas i Demografi med barn programmen och familj samt Analyser och Denna verksamhet regleras inte prognoser. i lagen om den officiella statistiken men den fyller ett grundläggande och brett behov. Kommittén skall föreslå hur den i framtiden skall finansieras. Slutligen skall kommittén tidsplan för genomförandet. presentera en Härvid måste hänsyn tas till de i sammanhanget relevanta tidpunktema i den årliga budgetprocessen.

SCB:s centrala databaser

Den nya ordningen för den statliga statistikens finansiering berör också vissa centrala databaser. Avsikten är att dessa skall anslagsfinansieras för att underlätta för användarna att göra statistiska bearbetningar egna utöver den statistik som SCB producerar. Kommittén skall föreslå omfattning och inriktning kostnader för samt ange dessa register. Kommittén skall även föreslå principer och villkor för hur de skall ställas till användarnas förfogande. I detta sammanhang förutsätts ett nära samarbete med kommittén om integritetsskydd för uppgifter i statlig statistik, m.m.

SCBss informationsansvar

I framtiden kommer ansvaret för delar officiell statistik ligga av att andra myndigheter än SCB. Enligt statistikförordningen skall myndigheterna offentliggöra den officiella statistiken i serien Sveriges officiella

statistik enligt föreskrifter som SCB meddelar.

Bilaga 1 125

Kommittén skall klargöra SCB:s informationsansvar för statistik under andra myndigheters ansvarsområden även vad gäller samarbetet med EG:s statistiska kontor EUROSTAT och andra internationella organisationer.

Ändrade regler för SCB:s verksamhet

Decentraliseringen av statistikverksamheten kommer att olika sätt

påverka SCB:s nuvarande funktioner. Mer statistik än tidigare kommer att tas fram på initiativ av användarna. Samtidigt förväntas volymen av SCB:s avgiftsñnansierade verksamhet öka kraftigt. Nya krav kommer att ställas på SCB:s samordnande uppgifter. Kommittén skall mot denna bakgrund föreslå sådana regeländringar för SCB:s verksamhet som föranleds av förändrad omfattning och inriktning av SCB:s tre roller som 1 förvaltningsmyndighet med övergripande ansvar för grundläggande metodutveckling, statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete, publiceringsverksamhet och infonnationsservice samt biblioteks- och arkivservice, 2 statistikproducent för officiell statistik som griper över flera sektorer eller som saknar entydig användare och ansvarig för vissa centrala databaser samt 3 uppdragsmyndighet. De budgetmässiga konsekvenserna av föreslagna förändringar och tidsplanen för deras genomförande skall anges.

Arbetets uppläggning Uppdraget skall utföras efter samråd med berörda departement, myndigheter och företrädare för kommunsektom samt med utredningen om integritetsskydd för uppgifter i statlig statistik, m.m. och utredningen om översyn av kapitalmarknadsstatistiken dir. l992z9l. En av kommitténs huvuduppgifter är att bereda överföringen av statistikansvaret för vissa delar av den officiella statistiken frän SCB till olika sektorsmyndigheter. Enligt propositionen bör den ansvarsförnya delningen genomföras successivt. När anslagsmedel skall omfördelas kommer riksdagen att ges möjlighet att ta ställning till förslagen. För några statistikområden torde förslag om överföring kunna läggas ganska omgående. För andra områden krävs det längre tid för överväganden och avvaktan integritetsutredningens ställningstaganden. Med tanke budgetprocessen bör kommittén senast den 1 april 1993 redovisa sin första översiktliga bedömning av för vilka delar av den

126 Bilaga 1 SOU 1994: l

officiella statistiken ansvaret bör överflyttas till en sektorsmyndighet samt tidsplanen för dessa överflyttningar. I den man kommittén redan då har förslag om specificeringar eller andra ändringar av statistikförordningen som bör träda i kraft redan den 1 juli 1993 måste också dessa redovisas vid denna tidpunkt. Kommitténs mera definitiva ställningstaganden med konsekvensbedömningarna av föreslagna ansvarsförändringar för den officiella statistiken skall redovisas under hösten 1993 för att kunna tas upp i 1994 árs budgetproposition för riksdagens prövning. Även arbetet med övriga uppgifter skall drivas skyndsamt. Kommitténs uppdrag skall vara slutfört före utgången av 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag framfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Finansdepartementet att tillkalla en kommitté omfattad av kommittéförordningen - 1976:119 med högst fyra ledamöter med uppdrag att bereda genom- förandet av ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken att utse en av ledamöterna att vara ordförande och an besluta om sakkunniga, experter och annat biträde kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för kommittén skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

Finansdepartementet

Bilaga 2 127

Produkter och SCB

statistiksystem vid

Av SCB:s drygt 200 reguljära statistikprodukter är 82 procent huvudsakligen anslagsñnansierade, medan 5 procent tillhör uppdragsprogram-

met. Övriga produkter kan klassificeras inom blandad finans-

gruppen iering. Sorterat efter storlek, i form av total omslutning, har 16 procent av produkterna en omslutning av minst 3 miljoner kronor per år, medan 17 produkter omsätter mindre än 0,3 miljoner kronor årligen. Fördelningen på olika produktkategorier framgår av Tabell l nedan. Grupperingen är endimensionell i den meningen att endast en kategori angetts för respektive produkt. I den mån flera kategorier skulle kunna väljas har valet fallit på den som bäst stämmer överens med produktionens huvudsyfte enligt produktbeskrivningen i fråga.

Antalsmässigt dominerar helt vad som här benämns primära produkter dvs. sådana produkter som produceras självständigt. De primära produkterna utgör i sig en mycket heterogen grupp. Hår ñnns allt ifrån små välavgrånsade undersökningar till statistik över komplexa fenomen och företeelser som bygger på samutnyttjande ett flertal av externa och interna register, i många fall kombinerad med egen primärdatainsamling. I det följande görs en beskrivning av produktionsprocessen utgående från stegen: Indata, Bearbetning, Presentation och publicering, Externa

Genomgången i det följande avser situationen under de tvåsenaste budgetåren. Produkter och delprodukter som finns redovisade i Bilaga 4 till Delrapport 2 utgör population.

128 Bilaga 2

datakällor, SCB-register samt sammansatta statistiksystem.

l Indata

Indata för SCB:s statistik erhålls i huvudsak via:

i Intervjuer telefon eller besök, posO-enkåter, iii fältobservationer mätningar, iv sekundårbearbetning av blanketter 0.dyl. administrativt material,

v utnyttjande av data från externa register,

vi vidarebearbetning av vid SCB tidigare insamlade uppgifter, samt vii vidarebearbetning av extern statistik.

Ofta kombineras flera olika metoder i en och samma undersökning eller produkt. Exempelvis är det vanligt att i första hand utnyttja postenkåt för datainsamling och för ett urval icke svarande följa upp med telefonintervju. Samband och samordning med uppgiflslämnare regleras via flera olika instrument eller kanaler. Några frågor är författningsreglerade i SCB:s instruktion 1992:889, lag 1992:886 om den officiella statistiken, förordning 1992:1668 om den officiella statistiken, förordning 1982:668 om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, verksförordningen 1987: 1 100 samt SCB:s egen författningssamling m.m.. I andra fall finns avtal som reglerar innehåll och form för leverans av data till SCB från bl.a. administrativa

register som förs vid RFV, RSV AMS m.fl. myndigheter och in-

tresseorganisationer som t.ex. arbetsmarknadens parter. Ett viktigt mål i datainsamlingsskedet år att minimera uppgiftsläm-

nararbetet. Återanvändning av redan insamlade data är det mest naturliga

angreppssåttet därför. Undersökningssamordning t.ex. i form av samlad datafângst för flera produkter samt urvalssamordning där SAMU - System för Samordnad Urvalsdragning inom företagsstatistiken är det hittills mest utvecklade exemplet utgör också viktiga instrument i detta sammanhang. Tilläggsfrågor i AKU och andra centrala undersökningar utgör ett annat exempel utnyttjas t.ex. i samband med elevuppföljningar och arbetsmiljöstatistik. Dessutom sammanförs viss uppgiftsinsamlin g till s.k. omnibusar. Denna form av urvalssamordning minskar inte i sig behovet av uppgiftsinsamling, men genom koncentration till ett begränsat antal respondenter minskar behovet av kontakttillfällen för att införskaffa uppgifterna i fråga. På så vis kan arbetet för såväl undersökare som respondenter rationaliseras. Samtidigt belastas då varje respondent mera än vad som

Bilaga 2 129

skulle varit fallet vid osamordnad datainsamling. En sådan uppläggning erbjuder också ökade analysmöjligheter. Uppgiftslämnarnas belastning reduceras också genom successiv anpassning datainsamlingen till av externa administrativa system. Några siffror om olika indatakållor har sammanställts i Tabell

Tabell 2: Indatakällor för SCB:s produkter

därav:

RTB 14 - FoB 3 - Utb.register 9 - CFAR 26 - KU-register 3 - IoF 8 - LBR 9 -

Årsys 4

-

ca

Av Tabell 2 framgår att de externa registren spelar väsentlig roll en såväl ñr ramförfarandet som i fråga om uppgiftsinsamling för valda objekt. 46 av produkterna använder externa register för att definiera urvals-ram för undersökningen i fråga och 63 produkter eller tar en flera datauppgifter ur externa register. Postenkåt används insom en av

2 l den mån flera olika indatakällor förekommer för en produkt har samtliga räknats. Det innebär att en undersökning kan representerad än vara mer en rad. 3 Med uppgiñ avses att data för en eller flera variabler påförs objekten i undersökningsgruppen från källan i fråga. Regionala grupperingar enligt Rikets indelningar, m.m.

5 l4-0l3l

130 Bilaga 2

samlingsmetodema i mer än 40 procent av produkterna, medan intervju telefon eller besök förekommer i drygt 10 procent till detta kommer ytterligare undersökningar som använder intervjuteknik vid bortfallsuppföljning. Intervju används i huvudsak för primära undersökningar eller produkter. Endast undantagsvis utnyttjas intervjuer i samordnade undersökningar t.ex. av omnibuskaraktår. Mätenheten i Tabell 1 och 2 är produkt eller delprodukt. Om vi i stället tittat på t.ex. de totala resurserna som läggs ner på produktionen eller på antalet objekt i respektive undersökning blir resultatet något annorlunda. Vikten av externa register blir ytterligare accentuerad och intervjudelen minskar i detta senare fall. En annan väsentlig aspekt på datainsamlingssteget avser förekomsten av total respektive urvalsbaserade undersökningar. Uppgifter om fördelningen i detta hänseende finns i den ovan refererade SCB-publikationen RD Report 1991: 17.

2 Bearbetningsskedet

En stor del av de primärdata som samlas in registreras i datorbaserade SCB-register. Två nivåer av interna SCB-register kan definieras, nämligen i enkla och ii kombinerade. I de enkla registren förs i huvudsak uppgifter direkt från externa uppgiftslämnare t.ex. RTB eller data från en undersökning. De kombinerade kan ses som resultat av att uppgifter sammanförts från flera enkla SCB-register t.ex. register över inkomst och förmögenhet, IoF. Någon knivskarp gräns går knappast att dra mellan dessa två kategorier, se också Avsnitt 5 och nedan. För att granskning av datakvaliteten främst vad avser konsistenstestning ska kunna utföras krävs enhetlighet mellan materialen vad avser begrepp, ramar, klassificeringar och mätenheter, se ovan. Förekomsten av numeriska skillnader i resultat mellan olika undersökningar aktualiseras från tid till annan. I den mån dessa inte beror på medvetna olikheter i undersökningamas syfte och genomförande t.ex. definition av målvariabler, tidsperioder, observationsenheter, etc. är det angeläget att minimera diskrepansema. Det är i detta sammanhang viktigt att kunna skilja mellan avvikelser orsakade av slumpmässiga effekter från avvikelser karaktär. Även medvetna olikheter föreligger av annan om mellan undersökningar är det viktigt för statistikproducenten att kunna förklara vad eventuella skillnader i redovisade resultat beror på, och vad som för respektive användning synes vara den mest relevanta skattningen. För att möjliggöra effektiv återanvändning av data ställs också krav rutiner för arkivering och dokumentation av insamlade material. För att genomföra en statistisk undersökning krävs, oberoende av om den är baserad på primärdatainsamling eller bearbetning av redan tillgängliga data sekundåruppgifter:

Bilaga 2 131

definitioner, klassiñceringssystem, ram och en selektions-urvals- princip för observationsenheter,

definitioner och principer för registrering av mätvariabler, samt -

principer för sammanställning av mätvärden till statistik. -

Standardarbete och statistisk metodik kommer direkt in i detta sammanhang. Situationen kan illustreras med följande enkla exempel: Statistik på genomsnittlig per capita-inkomst för olika hushållskategorier efterfrågas. För att klara av detta krävs bl.a.:

Definition av observationsenheten hushåll och klassificering av olika hushållskategorier ledning för detta arbete kan fås i MIS 1988:3 Familj och hushåll, civilstånd och samboende. Riktlinjer för terminologi, definitioner och kvalitetsredovisning. För att kunna klassificeragruppen valda hushåll i önskade kategorier krävs som regel data för en eller flera hjälpvariabler t.ex. antalet hushållsmedlenunar, åldersstruktur, socioekonomisk indelning, etc. Vidare krävs en ram från vilken observationsenheter kan genereras alla eller i form av ett urval. Ramen utgörs ofta av något av de i Avsnitt 1 nämnda centrala registren. I vårt exempel skulle taxeringsregistret eller registret över kontrolluppgifter kunna utgöra ram på individnivå.

Definition av begreppet hushållsinkomst. Ett stort antal olika inkomstbegrepp finns att välja mellan. Det gäller att dels definiera vilka inkomster som skall inkluderas, dels hur dessa skall värderas i fall då olika måttenheter föreligger. En tänkbar princip skulle kunna vara att utgå från nationalräkenskapemas inkomstbegrepp och endast acceptera avvikelse om särskilda skål ñreligger.

Principema för registrering av inkomstvärden blir beroende av valet av källa för datafångsten och selektionsurvalsprincipen i som sin tur kommer att bero på vilka möjliga alternativ som star till buds.

För beräkning av per capita-inkomst krävs också bl.a. uppgift om antalet medlemmar per hushåll. Om insamlade data baseras på ett urval observationer krävs vidare vid beräkning av genomsnitt att ett vägningsförfarande som tar hänsyn till urvalsdesignen utnyttjas. För skattning av sökta karakteristikor, t.ex. medeltal, krävs slutligen att adekvat statistisk metodik tillämpas.

För att kunna kombinera uppgifter från olika källor respektive i syfte att jämföra resultat mellan olika undersökningar krävs enhetlighet i ovanstående hänseenden från undersökning till undersökning. Om exakt matchning på hushållsindividnivå eller företagsnivå eftersträvas är kraven att kunna entydigt identifiera enskilda objekt mycket stora. Om

132 Bilaga 2

det däremot bedöms tillfyllest att länka samman och jämföra data på aggregerad nivå, t.ex. för olika hushållskategorier är kraven på konsistens i definitioner och enhetlighet i metodik avgörande för om jämförelser med rimlig kvalitet skall kunna erhållas. Vid arbete med sammansatta produkter statistiksystem ingår olika primära produkter direkt för beskrivningsmodellen i fråga NR är ett naturligt exempel därpå. I andra sammanhang används olika primära data främst för att erhålla eller förbättra skattningar kvotskattningar, syntetiska skattningar, Standardisering, tabellbalansering tex i form av raking-teknik, etc5. För det tredje bör observeras att uppgifter från andra produkter ofta används för att kontrollera rimligheten i erhållna resultat eller för att särskilt analysera uppkomna restposter residualer°. Denna form av konsistenstestning synes bli alltmera väsentlig att utföra, bl.a. till följd av att olika statistikuppgifter används mer och mer integrerat. Kraven på enhetlighet utgör ett av de centrala motiven för att arbeta med standarder och systematisk begreppsbildning i statistiken, såväl inom SCB på nationell och internationell nivå. Även mycket metodsom av arbetet för att bl.a. rationalisera och effektivisera mätinstrument kan åberopas som stödfunktioner i detta sammanhang, liksom utbildningsinsatser för att stärka kompetensen bland såväl intervjuarkåren som hos produktionsstatistiker. Enhetlighet i produktionssystemen vad avser allmän surveyteknik, intervjuarbete och databeredning förtjänar också att nämnas i detta sammanhang.

3 Presentation och publicering

För att tillfredställa olika användares behov och underlätta i skilda användningssituationer görs statistiken tillgänglig såväl i rena resultatpublikationer som i mera samlad eller integrerad form. En första nivå av samordning mellan produkter utgör arbetet med temapublikationer. Som ett andra steg mot stärkt integration kan nämnas strävanden att erbjuda olika material i presentationsdatabaser7 för utnyttjande gemensamma mer eller mindre direkt av användarna. Ett ytterligare steg mot integration

5 Dessa och liknande tekniker bygger på att hjälpinformation t.ex. i form av någon samvarierande variabel utnyttjas for att förbättra skattningamas precision eller att öka relevansen i redovisade mått. ° Residualer uppkommer då t.ex. samma storhet skattas från tvâ eller flera materialundersökningar. Exempel detta utgör beräkningar i nationalräkenskapssystemet där respektive aggregat i princip ska kunna härledas från användnings-, produktions- och inkomstsidan. 7 Databastekniken kan också utgöra ett effektivt instrument i samband med återanvändning av uppgifter.

Bilaga 2 133

utgör utvecklingen av analysverktyg och modeller där samband och samordning också tar sig uttryck i gemensam undersökningsdesign och i att data tas fram samlat. Följande publikationsstatistik illustrerar det utbud som erbjuds från SCB:

Statistiska meddelanden SM Månads-SM omkring 20 titlar - Kvartals-SM omkring 30 titlar -

Års-SM och

- Blå Böcker omkring 225 per år

Övriga publikationer

Årsböcker och temapublikationer omkring 40 per år

Korttidsstatistiken redovisas främst i form av månads- och kvartals- SM. För ett antal produkter presenteras såväl preliminära som definitiva uppgifter. En stor del av främst den ekonomiska statistiken publiceras såväl i form av preliminära siffror som reviderade och definitiva. För ett antal områden tas också prognosdata fram t.ex. befolkning, investeringar och export. Detta senare kräver särskilda anpassningar för att erhålla över tiden konsistenta skattningar att t.ex. summan av årets fyra kvartalsuppgifter adderar till årsuppgiften när det flödesvarirör sig om abler och genomsnitt vid stockvariabler. En stor del av korttidsstatistiken redovisas samlat i Allmän Månadsstatistik och den traditionellt dominerande publikationen för samlade årssiffror är Statistisk Årsbok. Samordnad publicering återfinns främst i gruppen årsböcker och temapublikationer enligt ovanstående uppräkning. Samordningen i publiceringsledet tar formen av antingen relativt omfattande och detaljerade beskrivningar av ett område årsböcker eller mera översiktsbetonade publikationer fickböcker, miniårsböcker. Serien Levnadsförhållanden utgör ett tydligt exempel på vad som avses med begreppet temaorientering. Sedan mitten av 1970-talet har drygt 60 volymer publicerats i denna serie. Dessa har antingen formen av komponentrapporter som belyser en speciell aspekt på välfärd och levnadsförhållanden sysselsättning, trygghet, utbildning, etc. eller ger en samlad och integrerad redovisning av olika välfärdskomponenter t.ex. Perspektiv på välfärden. Publikationer från jämställdhetsfunktionen utgör exempel på en arman inriktning av samordningen. I detta fall rör det sig om samutnyttjande av data tvärs över programmen och där särskild hänsyn tas till särredovisning för män respektive kvinnor. En del publikationer innehåller som komplement till rent beskrivande uppgifter också mera analytiskt orienterade sammanställningar t.ex. i form av kommunala nyckeltal, riskuppskattningar och produktivitetsmått. En utveckling mot att ta fram och presentera nyckeltal, indikatorer och standardkostnader av olika slag kan märkas. Efterfrågan för denna

134 Bilaga 2 SOU 1994: l

typ av analytiskt orienterade mått stiger i takt med ökande behov av metoder för resursfördelning, uppföljning och utvärdering. Utöver de ovan listade serierna utges också årligen några 10-tal mera specialinriktade publikationer, t.ex. i form bakgrundsfakta, av promemorior och tekniska rapporter. Mera renodlat metodorienterade studier utges i serien RD Report indelad i statistisk metodik respektive ADBmetoder. För att stärka kontakten med tyngre användare av statistiken har på SCB:s eget initiativ, eller som följd av externa åtgärder, ett nätverk av användargrupper byggts upp. Dessa har olika roller, tyngd och grupper form. I vissa fall fungerar grupperna som direkt beslutande organ medan de i andra fall mera har rollen av rådgivare eller förslagsställare. Arbete på att utveckla och stärka nätet av användargrupper pågår på flera olika håll. Som komplement till tryckta publikationer finns också en del statistiskt material tillgängligti form råtabeller och speciella av sammanställningar som vid behov kan utlämnas till intresserade användare. Utveckling av databassystem utgör ett viktigt komplement till spridning av resultat på pappersmedium. För vissa material har tillgång via databas numera blivit den främsta distributionskanalen. Utvecklingen går entydigt mot en allt viktigare roll för de statistiska databaserna. Material finns i presentationsdatabaser för ungefär två tredjedelar av de genomgångna produkterna. Utöver de två stora generella basema TSDB tidsseriedatabasen och RSDB regionalstatistisk databas som innehåller material från ett mycket stort antal områden och produkter finns också ett antal mera skräddarsydda sektor-databaser t.ex. ekonomisk snabbstatistik, SCB-Visionen, SSDB sociala sektorns databas, DSDB delområdesdatabasen och REK-paketen. Användarna kan komma uppgifter ur databaserna på flera olika sätt:

i Direktingång via användarens egen terminal eller PC,

Beställning av uttag i form av SCB-uppdrag,

iii Postdistribution direkt till prenumerantemas dataskämiar, samt

iv Filöverföring av material direkt till användarens system egna downloading

Framtagning av specifika uppgifter direkt ur basema kan antingen ske genom att bläddra bland fasta bilder ekonomiska Snabbfakta, SCB- Vision, eller genom att i interaktion med systemet skräddarsy ett uttag RSDB, TSDB. Den ekonomiska snabbstatistiken distribueras till nu omkring 5000 prenumeranter. Distribution halvfabrikat i form av av downloading till användarens eget datorsystem har blivit alltmera efterfrågad i takt med utvecklingen standardprogramvara för PC. av Även detta ställer särskilda krav på samordning och dokumentation av

Bilaga 2 135

tillgängliga statistiska material. Uppgifter ur databaserna levereras också reguljärt i form diskettuttag. Även data på CD-ROM numera av har försöksvis prövats. Gränsen mellan databaserna och mera reguljära register är något flytande. Fler och fler register läggs upp på ett sådant sätt att flexibla uttag av aggregerad information möjliggörs. För närvarande tjänar åtminstone ett 10-tal register som underlag för frekventa uttag av skräddarsydd aggregerad statistik på uppdragsbasis. Några register används också för uttag av mikromaterial, då så erfordras efter prövning enligt datalagen t.ex. uppgifter från Folk- och bostadsräkningar.

4 Fundamentala externa register och andra

datakällor

Uppgifter för SCB:s statistikproduktion erhålls regelmässigt från ett stort antal externa administrativa källor. Statliga myndigheter, kommuner, landsting, skilda organisationer och enskilda företag ingår bland uppgiftslämnama. Som nämnts ovan finns i normalfallet en författning eller ett avtal som reglerar detta datautbyte. Traditionellt har uppgifter erhållits på pappersmedium, t.ex. via blanketter eller datalistor. 1 takt med att fler och fler organ byggt upp egna flexibla datasystem har en allt större andel av primäruppgifterna kunnat fångas direkt på ADB-läsbart medium. Tidigare kom detta material som regel magnetband till SCB. Disketter har successivt blivit allt mera betydelsefulla som databärare. En del material erhålls numera också direkt via elektronisk datoröverföring EDI. Denna senare kanal torde i framtiden komma att bli allt mera betydelsefull för indata till statistikproduktionen. Det sker snabb utveckling mot leverans av primärdata på nu en ADB-läsbart medium. Fortfarande spelar dock blanketter en stor roll som bärare av primärdata även från administrativa system. Ett 10-tal externa register är helt fundamentala för att produktionen vid SCB över huvud taget ska kunna fungera. Bland sådana källor som spelar dominerande roll kan noteras: RSV-register taxeringsmaterial, en kontrolluppgifter, fastighetstaxering, befolkningsregister, etc, RFVregister pensioner, sjukpenning, etc, material från kommuner och från tullverkets utrikeshandelssystem. Av många externa register tas en arbetskopia för vidareutnyttjande vid SCB. Detta i sin tur leder till behov av att skapa system för löpande ajourföring av uppgifter. I många fall krävs också att externa register granskas särskilt och kompletteras innan de kan användas i ett ramförfarande eller för statistikproduktion vid SCB. I sådana fall kombineras ofta primäruppgifter från såväl externa källor som data från centralbyrån till vidareförädlade kombinerade register.

136 Bilaga 2

5 För statistikproduktionen strategiska SCB-

register

I stort sett alla produkter vid SCB resulterar i att ett eller flera statistikregister skapas som resultat produktionen. Dessa kan utgöra utgångsav punkt för vidarebearbetningar och analyser betydelse för användarna, av liksom utnyttjas direkt vid produktion andra produkter. I de fall ett av sådant register endast innehåller uppgifter från och produkt en samma betraktas det i fortsättningen ett enkelt register. I de fall data från som flera olika undersökningar kombineras och då SCB-uppgifter kombineras med externa data använder vi beteckningen kombinerade register. Denna senare kategori av register ökar successivt i betydelse. Ett antal centrala register vid SCB är helt grundläggande för att kunna producera överenskommen statistik till rimliga kostnader och med acceptabel kvalitet. Till de interna registren i denna kategori hör bl.a. FoB Folk- och bostadsräkningar, RTB Rikets totala befolkning, IoF totalrâknad inkomststatistik, FTR fastighetstaxeringsregister, LBR lantbruksregister, ÅRSYS årlig regional sysselsättningsstatistik, UR Utbildningsregister och CFAR Centrala företags- och arbetsställeregistret. Inom den ekonomiska statistiken har arbetet med samutnyttjande och integration kommit relativt långt. För att uppnå högsta möjliga kvalitet i statistiken och för att samtidigt begränsa uppgiftslämnarbördan har SAMU System för Samordnad Urvalsdragning byggts Detta arbete upp. som startade ñr ett 20-tal år sedan syftar till att effektivisera företagens uppgiftslänmande och rationalisera statistikproduktionen vid SCB. SAMU möjliggör dels negativ urvalssamordning för att sprida uppgiftslämnandet bland främst de mindre företagen, dels positiv urvalssamordning för att effektivisera produktion och möjlighet till analys och jämförelser ge mellan olika undersökningar. SAMU-systemet används nu för samordnad urvalsdragning till ett 20-tal urvalsundersökningar. Statistikregistret som i huvudsak baseras på CFAR utgör ram för SAMU-urvalen. En stor del av den centrala ekonomiska statistiken utnyttjar på så vis CFAR. Inom individstatistiken spelar bl.a. RTB, IoF och UR stor roll för en den produktionsmässiga och innehållsmässiga samordningen. Så långt som möjligt hämtas information från dessa register för att minska såväl produktionskostnadema som allmänhetens uppgiftslämnarbörda. Innehållsmässigt utgör detta också en garanti för konsistens och jämförbarhet i statistiken. För så gott all statistik kräver som som direktinsamling från allmänheten används RTB urvalssom gemensam ram. Speciella program för att dra effektiva urval har utvecklats för detta ändamål. RTB gör det möjligt att samordna urvalen för att minska uppgiftslämnarbördan ocheller Öka analysmöjlighetema. Något enhetligt system liknande SAMU finns på individsidan, men negativ urvalssamordning tillämpas inom och mellan de komplexa undermera

Bilaga 2 137

sökningarna som ULF och HUT hushållens utgifter. Positiv urvalssamordning har hittills främst utnyttjats för att förbättra analysmöjligheterna inom en och samma undersökning, t.ex. i form panelansats av en där samma person medverkar vid flera tillfällen. Denna teknik tillämpas för såväl AKU arbetskraftundersökning och HINK hushållens inkomster. Försök med positiv urvalssamordning mellan HINK och HUT genomförs sedan budgetåret 199192.

6 sammansatta statistiksystem

I den följande redovisas kort några centrala system och modeller vid SCB. Det förtjänar påpekas att några modellerna bygger på inav ternationella överenskommelser och hannoniseringar via nordiskt samarbete liksom samarbete inom FN, OECD eller EGEU. Syftet med denna sammanställning är att ge underlag för kommitténs förslag till innehåll i den centrala databassservicen vid SCB.

Arbetsmarknadsstatistik

Arbete på att utveckla ett dataförsörjningssystem för arbetsmarknaden pågår. I ett sådant system spelar uppgifter sysselsättning och löner om den centrala rollen. Ett stort antal produkter innehåller sysselsättningsvaribaler från såväl individ- företagssidan. Även som löner och andra inkomstuppgifter förekommer i ett flertal produkter. Samordning mellan producenter och användare arbetsmarkav nadsstatistik sker bl.a. inom för referensgruppen EFAM. ramen

Årlig regional sysselsättningsstatistik ÅRSYS

ÅRSYS har utkommit med årgångar för perioden 1985 1991. Den är en registerbaserad statistik, där infomiation från ett flertal administrativa register används för att ta fram en totalrälcnad sysselsättningsstatistik. En central uppgift i ÅRSYS är bestämma att om en person är sysselsatt eller En andra uppgift är att fördela de sysselsatta på huvudsakligt arbetsställe. Förutom användningen ÅRSYS i produktion av av årlig regionalt ñrdelad sysselsättningsstatistik används registret också underlag för som ett antal andra statistikprodukter. ÅRSYS utgör viktigt underlag för ett såväl AKU som för ajourföring inom den ekonomiska statistiken. Paketet SYSSPAK bygger också helt infomiationen i ÅRSYS.

138 Bilaga 2

Areell statistik

Jordbruksstatistik

I jordbrukssektoms centrala statistiksystem ingår närmare 10-talet produkter och undersökningar. Lantbruksregistret utgör det centrala samordningsinstrumentet för dessa olika undersökningar. Jordbruksstatistiken används fackmyndigheter Jordbruksverket, av Livsmedelsekonorniska Samarbetsnämnden, Lantbruksuniversitetet, Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen m.fl., samt av fackliga och andra organisationer med anknytning till jordbruk, trädgårdsskötsel och skogsbruk.

Bostäder och Fastigheter

För beskrivning Sveriges bebyggelse har ett antal undersökningar och av statistikprodukter utvecklats. För samordning av dessa spelar fastighetstaxeringsregistret central roll. Flera undersökningar om bostäder en och fastigheter är också viktiga indata till den ekonomiska statistisom ken. Vidare utgör fastighetstaxeringsuppgifter ett väsentligt underlag som länk mellan individ- och företagsuppgifter, se nedan koordinatsättning. Bostads- och byggnadsstatistiken spelar också en central roll för regional och kommunal statistik i form av underlag för REK-paketen och därmed sammanhängande service.

Ekonomisk statistik

Nationalräkenskaper

NR-systemet utnyttjar primäruppgifter från drygt 70 olika statistikprodukter och delprodukter. Så gott som alla dessa används direkt som indata i NR-systemet. Några utnyttjas dock främst för kontroll- och valideringsåndamål i det nuvarande systemet. Det har inte varit möjligt att i detta läge precisera vilken betydelse respektive produkt har i NRberäkningarna. Allt som nu används behövs defmitionsmässigt såsom det nuvarande produktionssystemet lagts upp. Samtidigt kan konstateras att enstaka material är olika allvarligt beroende på vilken produkt förlust av det gäller. Alternativa ansatser kan tänkas för flera av indatauppgiftema till NR. Någon aktuell och täckande kartläggning av detta slag finns inte nu. Det förekommer ett flertal avvikelser i definitioner och grupperingar mellan vad används för de ingående primårproduktema och vad som som NR-systemet idealt kräver. I flera fall pågår arbete att förbättra indata för att i sin tur höja kvaliteten i nationalräkenskapema. Också vissa externa material, tex från statliga affársverks bokslut, används direkt för framställning av kvartalsvisa och årliga national-

Bilaga 2 139

räkenskaper samt för input-output beräkningar.

Finansräkenskaper

Finansräkenskapema använder primärdata från ett 10-tal SCB-produkter. Utöver material internt från SCB utnyttjas också direkt ett stort antal externa material för beräkningarna från Riksbanken, Finansinspektionen, Postgirot, Patent- och Registreringsverket, Riksgäldskontoret, AP-fonden m.fl.. Finansräkenskapema och NR-systemet har många gemensamma beröringspunkter. En del aggregat t.ex. hushållens sparande kan som erhållas från båda systemen uppvisar från tid till annan diskrepanser mellan NR och FiR. Sådana brister i konsistens kan i viss utsträckning orsakas av bristfällig samordning mellan ingående primärprodukter.

Energibalanser

Primärdata från närmare 15 produkter används direkt för att sammanställa de årsvisa energibalansema. För motsvarande kvartalsvisa balanser utnyttjas ett något mindre antal ingående produkter. En intressegrupp där såväl användare av energistatistiken som uppgiftslämnare är representerade finns.

Sociodemograñsk statistik

Den sociodemografiska statistiken har flera huvudfunktioner, nämligen att ge information om: i individer och grupper av individer, ii hur dessa individer och grupper har det såväl i ekonomiskt socialt som hänseende, iii omfattning och struktur för samhällets insatser riktade mot individer och grupper av individer och iv kopplingar mellan individers situation och samhällets insatser t.ex. i form information av om resursutnyttjande och effekter av olika samhällsinsatser.

Folk- och Bostadsräkning FoB

Folk- och bostadsräkningar har genomförts vart femte år under de senaste decennierna. De kan ses såväl ett sammanhållet systern för som sammanställning och publicering av befolkningsstatistik som ett samordningsinstrument. Definitioner som används i FoB fyller ofta en funktion som standard även i annan individbaserad statistik. Samtidigt används FoB som såväl urvalsram som källa för hjälpinformation för ett flertal undersökningar. Primäruppgifter till FoB samlas såväl från register vid SCB och externa källor som med hjälp av postenkät.

I ,

140 Bilaga 2

Undersökning levnadsförhållanden ULF System for välom färdsstatistik

ULF syftar till att ta fram statistik för beskrivning och analys av befolkningens levnadsförhållanden i vid mening. Den är en årligen återkommande intervjuundersökning som startade 1974. Urvalet är för närvarande 6000 individer år och skall spegla situationen i riket ca. per som helhet såväl som för några regionala grupperingar. Den ämnesmässiga tyngdpunkten varierar från år till år efter ett schema som bestäms i samarbete med användarrepresentanter. En fast kärna av några centrala uppgifter inhämtas varje omgång. Resultat från ULF redovisas inom serien Levnadsförhållanden. Uppgifter från andra produkter används också i viss utsträckning för att öka inforrnationsinnehållet.

Fördelningsmodellprojeketet FMP

Fördelningsmodellprojektet initierades 1983. Det syftar till att kunna besvara frågor effekter för olika av hushåll och farniljekateom grupper gorier till följd tänkta ändringar i främst skatte- och transfereringsav system. Underlaget till modellsystemet emanerar från ett stort antal olika SCB-register och externa källor. Databasen och beräkningssystemet underhålls löpande och ajourförs när nya data blir tillgängliga och vid ändrad lagstiftning. Det system som byggts upp inom projektet möjliggör att ett relativt stort antal olika analyser kan göras. Dessa kan genomföras såväl av SCBpersonal i viss utsträckning direkt av primäranvändama i PC-miljö. som För utlämning mikromaterial i anslutning till FMP krävs särskild av prövning och att avtal upprättas.

Statistilgpaketen

Det finns för närvarande ett drygt 10-tal statistikpaket för regional och kommunal planering mm. Uttag ur dessa skall vara självfmansierande. Paketen bygger på primärdata från ett eller flera av SCB:s centrala register. För diskussioner och styrning av statistikservicen till regionala och kommunala organ har det regionalstatistiska rådet bildats. Ett antal planeringsornrâden särskilt intresse att ta fram statistisk information av för har deñnierats. Dessa förutsätter i regel att uppgifter från ett flertal olika statistikprogram kan göras tillgängliga samlad form.

Bilaga 3 141

Formulär för

produktbeskrivning

Uppgifterna i följande förslag till enhetlig produktbeskrivning ska fyllas i för all officiell statistik av respektive beställarrnyndighet. SCB föreslås svara för att anvisningar till infyllande av blanketten utfonnas, samt att beskrivningar för all officiell statistik samlas och görs allmänt tillgängliga.

142 Bilaga 3

PRODUKTBESKRIVNING FÖR OFFICIELL

STATISTIK Beställaransvarig myndighet: Statistikomráde: Produktnamn: Produktnummer: Produktens syfte:

Huvudanvändareanvändningsområden: INNEHÅLL Objekt och population: Antal objekt i population: Variabler primära:

Statistiska mått: Redovisningsgrupper regional indelning, kategorier etc: Frekvens intermittent, ärlig, kvartal, månad etc:

SOU 1994: 1 Bilaga 3 143 Jämförbarhet över tiden fr.0.m. 1980. Ange eventuella tidsseriebrott: jämförbarhet med annan statistik relaterat till angränsande uppgifter: TILLFÖRLITLIGHET Allmän beskrivning av undersökningens uppläggning: Totalundersökning Urvalsundersökning Blandat Urvalsmetoder: Antal objekt i urval: Externa uppgiftskällor register och uppgiftslämnare som utnyttjas för att producera statistiken: Mätmetoder: Bortfallsnivá senaste undersökningsomgâng: Utnyttjade interna register vid myndigheten: Utnyttjade data från andra statistikprodukter inom området: Skapade statistikregister och databaser vid myndighet: Lagringsform för material:

Bilaga 4 145

Kontaktade myndigheter

Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet Utrikesdepartementet Kommerskollegium Socialdepartementet Socialstyrelsen Barnombudsmannen Kommunikationsdepartementet Statens väg- och trañkinstitut Sjöfartsverket Finansdepartementet Konjunkturinstitutet Riksrevisionsverket Riksskatteverket Boverket Statskontoret Statens arbetsgivarverk Utbildningsdepartementet Skolverket Verket för högskoleservice Socialforskningsinstitutet Jordbruksdepartementet Skogsstyrelsen Fiskeriverket

6 14-0131

146 Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet Arbetarskyddsstyrelsen Arbetsmiljöinstitutet Arbetsmarknadsstyrelsen Kulturdepartementet Statens kulturråd Statens invandrarverk N ärin gsdepartemen tet Nårings- och teknikutvecklingsverket Civildepartementet Konsumentverket Statens ungdomsråd Miliö- och naturresursdepartementet Statens naturvårdsverk Kemikalieinspektionen

Andra organisationer Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Minnesanteckningar från diskussioner med ovanstående organisationer utom med Statens ungdomsråd finns samlade i Bilagevolymen till Delrapport 2 från Genomförandekommittén.

Bilaga 5 147

Officiell statistik och beställar-

ansvariga myndigheter

Genomförandekommittén föreslår att statistisk information avseende de områden som listas i det följande skall ingå i Sveriges officiella statistik SOS. Listan är indelad i 22 ämnesområden. Huvuddelen dessa är att av betrakta som sektorspecifika. Några är dock, i varierande grad, att se som sektorövergripande. Särskilt kan noteras område ll Levnadsñrhållanden som ska omfatta integrerade beskrivningar med hjälp centrala av indikatorer avseende individers och hushålls levnadsförhållanden. Grupperingen i statistikomrâden är gjord på motsvarande sätt som i nuvarande Bilaga 1 till förordning 1992:1668 den officiella om statistiken. För varje uppräknad indelning också ansvarig myndighet enligt anges kommitténs förslag.

148 Bilaga 5

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

Omfattning och ansvariga myndigheter

- OM- OFFICIELL STATISTIK ANSVARIG MYN-

;mig DIGHET

1 ARBETSMARKNAD Löner nationellt och regionalt SCB Sysselsättning nationellt och regionalt SCB Lönesummor och arbetskostnader SCB Arbetskraftsundersökning SCB Lediga platser Arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmiljö Arbetsmiljöinstitutet Arbetsskador Arbetarskyddsstyrelsen 2 BEFOLKNING Befolkningens storlek och befolknings- SCB förändringar Befolkningens sammansättning SCB Invandring och asylsökande lnvandrarverket Befolkningsframskrivningar SCB 3 BOSTÄDER OCH BYGGANDE Bostadsbyggande, modernisering och Boverket hyreskostnader

Blggnadskostnader Boverket

Intäkter och kostnader i bosektom Boverket Bostads- och hyresförhâllanden Boverket Fastighetspriser och lagfarter SCB Fastighetstaxeringar SCB 4 ENERGI Tillförsel och användning av energi NUTEK

Bilaga 5 149

Enggibalanser NUTEK

FINANSMARICNAD Finansräkenskapêl Finansinspektionen Börsaktieägande Finansinspektionen

Stockstatistik för finansiella företag Finansinspektionen

Finansiella Foretah bokslut Finansinspektionen

Försäkringsverksamhet inkl. under- Finansinspektionen

stödsföreningar

HANDEL MED VAROR OCH

TJANSTER Inrikeshandel SCB Utrikeshandel SCB HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälsa och sjukdomar Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård Socialstyrelsen Dödsorsaker Socialstyrelsen INKOMSTER OCH INKOMST- FÖRDELNING Inkomster och inkomstfördelning i SCB hushâllssektom JORD, SKOGSBRUK OCH FISKE Lantbrukets struktur Livsmedelsek. samarbetsnämnden Produktion i lantbruk och trädgårds- Livsmedelsek. samnäring arbetsnämnden

Produktion i skogsbruket Skgsstyrelsen

Sysselsättning i jordbruket Livsmedelsek. samarbetsnämnden

Sysselsättning i skoggruket Skogsstyrelsen

Skördeuppskattnin gar Livsmedelsek. samarbetsnänmden Animalieproduktion Jordbruksverket

150 Bilaga 5

Riksskogstaxeringar Sv. lantbruksuniversitet Lantbrukets ekonomi Livsmedelsek. samarbetsnämnden Prisutvecklingen i jordbruket Livsmedelsek. samarbetsnämnden Fiske Fiskeriverket Vattenbruk Fiskeriverket 10 KULTUR OCH FRITID Bibliotek Kulturrådet Kulturmiljövård Kulturrådet Museer Kulturrådet Studieförbund Kulturrådet LEVNADSFÖRHÅLLANDEN 11 Centrala indikatorer för integrerade SCB

beskrivningar

12 MEDBORGARINFLYTANDE Allmänna val SCB Partisymgatier SCB 13 MILJÖVÅRD OCH NATURRESURSHUSHÅLLNING Miljöbelastning Naturvårdsverket

Miljöövervakning Naturvårdsverket

Kemikalier; försäljning och använd- Kemikalieinspektio-

ning nen

Mil jöskyddslagens tillämpning Naturvårdsverket Mil j öskyddskostnader Naturvårdsverket

Markanvändning SCB

Vattenanvändning SCB Skyddad natur SCB

Bilaga 5 151

14 NATIONALRÄKENSKAPER Nationalräkenskaper SCB 15 NÄRINGSVERKSAMHET Näringslivets struktur SCB Varu- och tjänsteproduktion SCB

Statistik för särskilda för Överstyrelsen för

varugrupper beredskapsändamâl civil beredskap Industriproduktionens utveckling kort- SCB periodiskt Industrins leveranser och order SCB Industrins lager SCB Industrins kapacitet och kapacitetsut- SCB nyttjande Industriinvesteringar SCB FoU-insatser SCB Företagssektoms finanser SCB Företagens resultat SCB Tjänstenäringars intäkter och kostnader SCB Nyetableringar NUTEK Konkurser och offentliga ackord NUTEK Utlandsägda företag NUTEK Svenskt ägande av utländska företag NUTEK Inkvarteringsstatistik Styrelsen för Sverigebilden 16 OFFENTLIG EKONOMI Internationellt utvecklingssamarbete Utrikesdepartementet Kommunernas finanser SCB Offentlig uppláning och statsskuld Riksgäldskontoret Offentliga utgifter inom socialsektom Riksförsäkringsverket

152 Bilaga 5

Offentliga utgifter inom utbildnings- SCB sektorn

Samhällets utgifter för kultur Kulturrådet

Skatter, avgifter och inkomstfördelning SCB

Taxering Riksrevisionsverket

Utfallet av statsbudgeten Riksrevisionsverket 17 PRISER OCH KONSUMTION Konsumentprisindex SCB Nettoprisindex SCB Prisindex i olika prdoucent och han- SCB delsled Köpkraftspariteter SCB Byggnadsprisindex samt faktorprisin- SCB

dex för byggnader

Hushållens utgifter SCB

Hushållens inköpsplaner Konjunkturinstitutet 18 RÄTTSVÄSENDE Brott Brottsförebyggande rådet För brott lagförda personer Brottsförebyggande rådet Domstolamas verksamhet Brottsförebyggande rådet Kriminalvård Brottsförebyggande rådet Återfall i brott Brottsförebyggande rådet 19 SOCIALFÖRSÄKRING Stöd till barnfamiljer Riksförsäkringsverket Stöd vid sjukdom och handikapp Riksförsäkringsverket

Bilaga 5 153

Stöd vid ålderdom Riksförsäkringsverket Arbetslöshetsersättning Riksförsäkringsverket 20 SOCIALTJÄNST Barnomsorg Socialstyrelsen

Individ- och familjeomgg Socialstyrelsen

Äldre- och handikappomsorg Socialstyrelsen

21 TRANSPORTER OCH KOMMUNI- KATIONER Motorfordon SCB

Persontransporter på väg SCB

Godstransporter på vag SCB

Vågtrafikolyckor SCB

Flygverksamhet Luftfartsverket

Jämvägstransporter Statens järnvägar

Postverksamhet Post och telestyrelsen Sjöfart SCB Televerksamhet Post och telestyrelsen 22 UTBILDNING OCH FORSKNING Skolväsende Skolverket Högskoleväsende Verket för högskoleservice

Forskning SCB

Studiestöd Centrala studiestödsnämnden

Befolkningens utbildning SCB

Bilaga 6 155

Skiss till avtal mellan beställare

och producent

Vid upprättande av avtalet mellan beställarmyndigheten och leverantören kan nedanstânde punkter tjäna som vägledning.

Avtalsrubriker:

Avtalets bakgrund Parter Tillämplighet Avtalets omfattning Avtalstid Priser Leverans Kvalitetsdeklarationer Betalningsvillkor Immateriella rättigheter Offentlighet, Sekretess- och Datalagen samarbetsformer, uppföljning avtalet av Försening Ansvar för fel Reklamation Skadestånd Befrielsegrunder force majeure Uppsägning Förtida uppsägning, hävning Överlåtelse avtalet av Tvister Partemas underskrifter

Inledning

De olika avtalsrubrikema kommenteras punktvis i det följande. Det bör därvid observeras att kommentarerna endast syftar till allmän att ge en belysning av de olika frågor kan behöva regleras i avtalssituation. som en

Under vissa rubriker, Lex. om fel och dröjsmål, också summarisk

ges en redovisning av vissa grundläggande rättsregler i orienterande syfte.

156 Bilaga 6

1 Bakgrund

Det kan vara lämpligt att avtalet sätts in i sitt sammanhang och att man därför har en kort inledning som beskriver bakgrunden till avtalet och avsikten med detta.

2 Parter

De avtalsslutande parterna bör anges med fullständigt namn och adress och med de eventuella förkortningar som fortsättningsvis används i avtalet. I vissa fall kan flera olika intressenter finnas med i bilden och det är då angeläget att de aktuella partsförhållandena klaras ut.

3 Tillämplighet

Det är vanligt att man anger ett krav på skriftlighet för att ändringar och tillägg till avtalet skall bli gällande. Här kan lämpligen också anges hur eventuella årliga produktionsavtal skall tillämpas i förhållande till bestämmelserna i ramavtalet.

4 Avtalets omfattning

Under denna rubrik anges leverantörens förpliktelser enligt avtalet. Statistikprodukter och tjänster som skall tillhandahållas enligt avtalet kan specificeras i särskilda avtalsbilagor varvid hänvisning till bilagoma görs i denna punkt. Som framhållits i Avsnitt 4.4.2 kan det vara lämpligt för att få en rimlig avvägning mellan kraven på långsiktighet och flexibilitet i avtalskonstruktionen att man väljer en lösning med ramavtal som kompletteras med årliga produktionsavtal. Denna fråga bör i så fall regleras här. I ramavtalet anges leverantörens åtaganden i generella tenner. Av ramavtalet bör även de viktigare kommersiella och juridiska villkoren framgå, d.v.s. de villkor som generellt skall gälla för produktionsavtalen.

5 Avtalstid

Kommittén anser att det från den officiella statistikens utgångspunkt är värdefullt med fleråriga avtal ramavtal. Allmänt sett kan sägas att om

avtalet har en viss varaktighet underlättar detta planeringen för bägge

parter.

Bilaga 6 157

6 Priser

Utgångspunkten för prissättningen är att anbudsgivning enligt Upphandlingslagen skall tillämpas och att prissättningen således skall ske på affärsmässiga grunder. Se även Avsnitt 4.4.2.

7 Leverans

I denna punkt regleras frågor som gäller var, när och hur leverans skall ske. En reglering av dessa frågor kan som ovan framhållits även ske resp. kompletteras i årliga produktionsavtal. Regleringen i denna punkt får bl.a. betydelse för bedömningen av eventuella dröjsmål.

8 Kvalitetsdeklarationer

En kvalitetsdeklaration jfr Avsnitt 4.4.2 kan i avtalssammanhang ses som en form av varudeklaration som alltså utgör en del av leverantörens affärsmässiga åtagande i avtalet. Utfästelser på denna punkt kan därmed få betydelse vid bedömningen av huruvida eventuella fel föreligger i det levererade materialet.

9 Betalningsvillkor

Här anges tid och sätt för betalning, påföljder vid dröjsmål, regler om dröjsmålsränta samt övriga tillämpliga betalningsvillkor. För de statliga myndigheterna kan hänvisas till den nya förordningen om hantering av statliga fordringar SFS 1993:1138. Förordningen syftar till ökad affärsmässighet vid hantering av statliga fordringar och det sägs där bl.a. att myndigheterna skall tillämpa affärsmässiga betalningsvillkor vid försäljning av varor och tjänster.

10 Immateriella rättigheter

Under denna rubrik bör frågor regleras som gäller parternas inbördes rättigheter till det framtagna materialet liksom till register, metoder och program. Således bör publiceringsrättighetema och rätten att i framtiden utnyttja materialet ex.vis. för uppdragsverksamhet regleras. Bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter finns i Upphovsrättslagen SFS 1960:729. Bl.a. regleras där det s.k. tabellskyddet 49 §. Det

upphovsrättsliga skyddet gäller även för datorprogram l §.

158 Bilaga 6

11 Offentlighet, sekretess- och datalagen

Parterna bör under denna punkt klargöra olika sekretess- och datalagsfrågor och hur avtalet förhåller sig till relevanta författningsbestämmelser i tryckfrihetsförordningen TF, sekretesslagen 1980: 100 och datalagen 1973:289 samt anslutande författningarl. Regler statistiksekretess om finns i 9 kap 4 § sekretesslagen. 1 avtalet kan bl.a. behöva regleras frågor om registeransvar och olika skyldigheter enligt Datalagen. Är det fråga om en privat leverantör är det särskilt viktigt att det finns en reglering i avtalet av sekretess- och säkerhetsfrâgor eftersom sekretesslagen inte omedelbart är tillämplig för privata företag. Hur ett sådant avtal skall utformas blir naturligtvis beroende av på vilket sätt och i vilka delar av processen som leverantören medverkar vid framställningen av statistiken. Särskilda förbindelser tystnadsplikt bör om dessutom undertecknas av personalen.

12 Samarbetsformer, uppföljning avtalet

av

Det kan vara lämpligt att parterna i avtalet kommer överens vissa om samarbetsfonner, regelbundna möten o.s.v. för avtalets uppföljning. 1 detta sammanhang kan också underlag tas fram beträffande förslag till årliga produktionsavtal eller erforderliga förändringar avtalet. av

13 Försening

Hur allvarliga konsekvenserna blir av en leveransförsening kan naturligtvis variera på olika områden. Är det särskild vikt för beställarmyndigav heten att överenskomna leveranstider hålls bör myndigheten följaktligen söka åstadkomma en skärpt reglering av dröjmålsansvaret i denna punkt. Normala påföljder är skadestånd och ytterst hävning avtalet. av

14 Ansvar för fel

Liksom i föregående punkt står det i princip parterna fritt att reglera avtalsfrágor av denna typ och att närmare precisera förutsättningama för ansvar. Normala påföljder vid felz är att köparen kan kräva att felet avhjälps på säljarens bekostnad alternativ kräva omleverans. Skulle avhjälpande eller omleverans inte vara aktuella eller ske inom skälig tid

l Vissa rättsliga frågor i detta sammanhang behandlas av lntegritctsskyddskommittén. Den faktiska utformningen av avtalet i fråga om äganderätt i datalagens mening m.m. blir därför avhängigt vad denna kommitté kommer fram till. 2 Köplagens bestämmelser har bedömts analogt tillämpliga på tjänster.

Bilaga 6 159

efter reklamation kan köparen kräva prisavdrag och ytterst häva köpet. Ett prisavdrag beräknas som skillnaden i värde mellan avtalsenlig och felaktig leverans.

15 Reklamation

Det är givetvis ett viktigt intresse för säljaren att fel inte åberopas lång tid i efterhand. Visar det sig att det föreligger fel i leveransen gäller därför nomialt att köparen snarast måste reklamera felet till säljaren. Om köparen inte reklamerat felet förlorar han nomialt sin rätt att kräva avhjälpande, omleverans eller att häva köpet. Närmare regler om reklamation kan skrivas in under denna punkt i avtalet.

16 Skadestånd

Såväl vid fel som leveransförsening är normalt säljaren skadeståndsansvarig såvida inte orsaken ligger utanför dennes s.k. kontrollsfär. Ansvar för indirekt förlust d.v.s produktionsbortfall, utebliven vinst m.m. föreligger alltid om säljaren har varit försumlig. Det ligger dock i princip helt på parterna att bestämma den inbördes riskfördelningen med avseende på uppkomna fel och förseningar.

17 Befrielsegrunder force majeure

Det är vanligt att avtal innehåller friskrivningsklausuler med hänvisning till oförutsedda händelser i form av naturkatastrofer liksom sådant som t.ex. brand, elavbrott, strejk, krig etc. Givetvis avgör parterna själva även här behovet av särskild reglering.

18 Uppsägning

Här regleras i vilken ordning en uppsägning av avtalet skall ske, bl.a. anges vilken uppsägningstid som skall iakttas.

19 Förtida uppsägning, hävning

Under denna punkt anges villkoren för en eventuell förtida uppsägning av avtalet, t.ex. att förutsättningarna för avtalet väsentligen har ändrats p. g.a. statsmaktemas åtgärder eller dylikt. Som framgått punkt 13 ovan och 14 kan part kräva att avtalet skall hävas vid allvarligare avtalsbrott.

160 Bilaga 6 SOU 1994: 1

20 Överlåtelse avtalet

av m.m.

För köparen, d.v.s. beställarmyndigheten, kan valet av en viss leverantör ha stor betydelse med hänsyn till dennes speciella kompetens 0.s.v. Det kan därför vara lämpligt att det anges i avtalet att leverantören inte får sätta arman i sitt ställe utan beställannyndighetens uttryckliga medgivande. Här kan också eventuellt utnyttjande av underkonsulter regleras.

21 Tvister

Normalt avgörs civilrättsliga tvister av allmän domstol. Alternativt kan parterna enas om att en tvist skall avgöras genom skiljeförfarande. Det kan finnas olika skäl till detta, såsom behov av särskild kompetens, snabbhet i förfarandet, att förfarandet är undandraget offentlighet och att en skiljedom inte kan överklagas, kostnadsbesparingar Skiljeförfam.m. rande regleras i lagen 1929:145 om skiljemän. Sådant förfarande kan också ske med endast en skiljeman. Gäller tvisten endast ett mindre belopp högst ett halvt basbelopp torde förfarandet i allmän domstol vara det mest ändamålsenliga i form s.k. småmål. av

Anmärkning: Som framhållits i Avsnitt 4.4.2 ser en statlig utredning för närvarande över vissa rättsliga frågor som gäller de statliga myndigheternas avtal bl.a. avtal inbördes mellan statliga myndigheter Fi 1993:11.

22 Parternas underskrifter

Avtalet skall undertecknas av behöriga företrädare för respektive parter. Behörig företrädare är i allmänhet verkställande direktören ev. kan dock fullmakt erfordras vid större avtal. För statliga myndigheter avses generaldirektören eller annan högre chef.

Bilaga 7 161

Exempel på internationellt statistiskt

samarbete

1. Nordiskt statistiskt samarbete

Det löpande nordiska statistiska samarbetet sker numera huvudsakligen via de kontaktnät som skapas inom de centrala statistiska Samarbetsområdena. Inom varje samarbetsområde utser centralbyråerna en kontaktperson. Ifall ansvaret för den berörda statistiken i ett land ligger hos någon annan myndighet än centralbyrån, kan en kontaktperson utses också från den ifrågavarande myndigheten. Beslut om Samarbetsområden och tillhörande kontaktnät fattas av statistikbyråemas chefer, som också utser en av kontaktpersonerna till ordförande för en treårsperiod inom varje kontaktnät. Ordföranden år ansvarig för nätets verksamhet och skall hålla kontakt med det Nordiska statistiska sekretariatet NSS. De enskilda medlemmarna har ansvar för information till och från respektive centralbyrå. Kontaktnåten har följande uppgifter:

utbyta information om planer, nya aktiviteter och metoder inom området, utbyta synpunkter inför internationella möten i EGlEUzs, EFTAzs, - ECE:s, OECD:s m.fl. regi, informera respektive centralbyrå om nya åtgärder och initiativ i ett land av intresse för ett eller flera av de övriga länderna, föreslå anordnande av nordiska möten och seminarier när särskilt behov finns, samt utarbeta en kortfattad årlig rapport enligt fastställt mönster. -

Kontaktnäten bygger mycket på användning av modern teleteknik för inforrnationsspridning och kommunikation telefon, telefax, Internet, Memo. En förteckning över kontaktnäten och deras medlemmar förs av N SS. Kontaktnät har tillsatts för följande statistiska områden:

Förmedlingsfrågor, Bibliotek, ADB-frågor, Offentlig sektor, Nationalräkenskaper, Prisstatistik,

162 Bilaga 7 SOU 1994: l

Kapitalmarknadsstatistik, Korttidsindikatorer, Utrikeshandelsstatistik, Forsknings- och utvecklingsstatistik, Energistatistik, Företagsregister, Industri- och byggnadsstatistik, Tjånstenäringsstatistik, Turiststatistik, Transportstatistik, Trañksåkerhetsstatistik, Sysselsättningsstatistik, Utbildningsstatistik, Arbetsmiljöstatistik, Hålso- och sjukvårdsstatistik, Löne- och arbetskostnadsstatistik, Inkomst- och förrnögenhetsstatistik, Hushållsbudgetundersökningar, Levnadsnivåundersökningar, Befolkningsstatistik, Folk- och bostadsråkningar, Socialstatistik, Tidsbudgetundersökningar, Regionalstatistik, Jord- och skogsbruksstatistik, Fiskeristatistik, Naturresurs- och miljöstatistik, Jämställdhetsstatistik, Kriminalstatistik, Kultur- och massmediastatistik, Marknadsfrågor, samt Intervjuarverksamhet.

Chefsstatistikema kan tillsätta och finansiera temporära arbetsgrupper för att utreda aktuella statistiska eller administrativa gemensamma problem, samt förbereda nordiska projekt finansieras Nordiska som av ministerrådet eller andra nordiska samarbetsorgan. Initiativ till temporära arbetsgrupper kan förutom från chefsstatistikema, även komma från kontaktnät eller NSS. Förslag till direktiv för sådana utformas grupper av NSS och skall ingå den årliga planen. Direktiven skall även innehålla ekonomisk och tidsmässig reglering de temporära arbetsgruppemas av verksamhet. Temporära arbetsgrupper skall vara verksamma under högst tre år. NSS fungerar som chefsstatistikemas sekretariat, och för det ansvarar nordiska statistiska samarbetet under ledning dess ordförande. av sekretariatet är f.n. beläget vid Danmarks Statistik i Köpenhamn. NSS är ett nordiskt samarbetsorgan finansierat över Nordiska Ministerrådets budget. Dess verksamhet regleras stadgan statutter från år 1981. av

Bilaga 7 163

Förutsättningarna för NSS publiceringsverksamhet kommer successivt att ändras i och med att statistik avseende EFTA-ländema kommer att ingå i Eurostats publikationer. Dessutom efterfrågas allt mer användarvänliga databaser i stället för tryckta publikationer. Behovet av speciella nordiska standarder har drastiskt minskat och dokumentationen av utskottsverksamheten bortfaller. Man bör undersöka hur dessa förändringar på sikt påverkar utgivningen Nordisk Statistisk Årsbok av NSÅ och andra NSS publikationer. De nordiska länderna har givit ut en CD-ROM med samnordisk statistik.

2. Samarbete inom EES-ramen

Kommittéer med direkta uppgifter inom statistikområdet i EGEU år:

Kommittén för det statistiska programmet Statistical Programme Committee SPC

Denna är inrättad enligt rådets beslut 893 82EEC, EURATOM med uppgift att granska och uttala sig om prioriteringarna i det statistiska programmet och de ekonomiska konsekvenserna av dessa. SPC sammanträder med generaldirektörema som ledamöter normalt fyra gånger per år. SPC har också ansvar för sektorer som näringsgrensklassiñceringar och tillämpning av PRODCOM och brukar vid sådana mera specialiserade sammanträden bemannas med åmnesexperter från medlemsländerna och Eurostat.

Ständiga kommittén för jordbruksstatistik

Denna är tillsatt enligt rådets beslut 72279EEC. Rådet kan sägas ha delegerat viss beslutsrätt till kommittén.

Kommittén för energistatistik

Det anges i direktivet om energipriser 90377EEC att kommissionen skall biträdas av en rådgivande kommitté.

1 Eurostat är EU:s statistiska sekretariat placerat i Luxemburg se nästa avsnitt.

164 Bilaga 7

Kommittén för arbetskraftsundersokningar

Liksom för energistatistiken anger förordningen arbetskraftsom undersökningar EEC 371191 att vissa åtgärder skall underställas en rådgivande kommitté.

Kommittén för monetdr-, finans- och betalningsbalansstatistik CMFB

Denna är inrättad med stöd av rådets beslut 91115EEC. I kommittén deltar 1-3 representanter för medlemsländerna, beroende på hur ansvaret för den aktuella statistiken är fördelat i respektive land. Från Sverige har i allmänhet en representant för Riksbanken och för SCB en deltagit. Till kommitténs uppgifter hör att lämna synpunkter på MFBstatistik, statistik av betydelse för nationalräkenskaperna och annan ekonomisk statistik. En representant för vardera Monetära kommittén och Centralbankschefemas kommitté har rätt att delta i kommitténs arbete. Kommitténs arbete förutsätts samordnas med kommittén för det statistiska programmet.

Rådgivande kommittén för ekonomisk och social statistik Advisory Committee on Statistical Information in the Economic and Social Spheres

Denna inrättades med rådets beslut 91115EEC. Kommittén består av generaldirektörema för de nationella statistiska centralbyråema, ordföranden i CMFB, representation för kommissionen och därutöver två representanter för varje medlemsland, representerande vetenskapssamhället och andra socioekonomiska intressegrupper. Ordförande i kommittén är den komissionär som är ansvarig för statistikornrådet.

Kommittén för insynsskydd i statistik Committee on Statistical Conñdentiality

Denna är inrättad enligt rådets förordning 158890. Medlemsländema är representerade och Eurostats generaldirektör är ordförande. Kommittén skall yttra sig om förfarandena vid överföring insynsskyddade av statistiska uppgifter till Eurostat.

Kommittén för utrikeshandeLsstatistik

Denna har funnits sedan 1972 och har sin nuvarande legala bas i rådets förordning 336787. Kommittén är en management committee som kan anta kommissionens förslag i vissa bestämda frågor.

Bilaga 7 165

Nomenklaturkommittén

Denna kommitté tillsattes enligt förordning EEC 265887 och har uppgifter i anslutning till combined nomenclature och angränsande begreppsstrukturer som är baserade därpå.

BNP-Kommittén GNP Committee

Denna tillsattes i rådets direktiv 89130EEC och har uppgifter i anslutningen till beräkningen av BNP till marknadspriser.

Intrastat-kommittén

Denna inrättades med Intrastat-förordningen 1992. Liksom utrikeshandelskommittén är den en management committee. Vissa förändringar i de aktuella förordningama år nu på gång för att Intrastat-kommittén skall kunna slås samman med kommittén för utrikeshandelsstatistik, vilket förutses ske från den 1 januari 1995.

Kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning CREST

Denna kommitté inrättades 1974.

Samordningskommittén för transportstatistik

Denna har existerat sedan 1969 och har uppgifter enligt rådets direktiv 78546EEC om statistik över transporter på väg.

Utöver de ovan listade kommittéer finns utan stöd i rättsakter bl.a. följande grupperingar som arbetar med frågor av relevans föär det fortsatta statistiksamarbetet:

Samordningskommittén för statistik över tjånstenäringar -

CREST:s underkomrnitté för statistik med en speciell grupp som efterföljare till DOSES-prgrammet DOSES Development of Statistical Expert Systems.

Kommittén för stålstatistik -

Kommittén för industristatistik och samordning av företagsunder- sökningar

166 Bilaga 7

TES vetenskapliga kommitté Scientific Committee -

Som komplement till det arbete bedrivs i formella och insom formella kommittéer förekommer inom det statistiska området ett mycket omfattande utvecklingsarbete med sikte på internationell jämförbarhet inom de politikområden där EGEU-kommissionen har behörighet. Med kommittéerna inräknade är Sverige och de övriga EFTA-låndema redan inför EES-avtalet engagerade i emot 70 arbetsgrupper. upp

3 Internationellt statistiskt samarbete inom

socialsektorn

Ett omfattande internationellt samarbete finns inom områdena hälsov och sjukvård och socialtjänst. I det följande beskrivning hur ges en av samarbetet ser ut idag med de viktigaste internationella inom organen området.

Nordiskt samarbete

Hälro- och sjukvárdsstatistik. Samarbetet sker inom för Nordisk ramen Medicinalstatistisk Kommitté NOMESKO, är permanent som en kommitté under Nordiska ministerrådet för samordning och utveckling av nordisk medicinsk statistik. I kommitténs svenska delegation ingår en forskare och experter från Socialdepartementet, Landstingsförbundet, Socialstyrelsen och SCB. En hälsostatistik för de nordiska länderna publiceras varje år av NOMESCO. Arbetet med statistikrapporteringen är i Sverige organiserat så att varje ledamot rapporterar statistik från sin organisation direkt till NOMESCO:s sekretariat. På sätt rapportesamma rar varje organ uppgifter från sin statistik till Yearbook of Nordic Statistics som ges ut av Nordiskt Statistiskt sekretariat gäller även socialtjänststatistiken.

Socialüänststatistik. Samarbetet sker inom för Nordisk Socialstaramen tistisk Kommitté NOSOSKO, som också är en permant kommitté under Nordiska ministerrådet för samordning och utveckling nordisk social av statistik. I kommitténs svenska delegation ingår experter från Socialdepartementet, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen och SCB. En sammanställning av statistik över hela det sociala området i de nordiska länderna publiceras vart tredje år. Organisationen statistiksamarbetet av är detsamma sorti för hålsostatistiken, dvs att varje för organ svarar rapporteringen av sin statistik till NOSOSKO:s sekretariat. En utvärdering har nyligen gjorts NOMESKO och NOSOSKO i av syfte att belysa om det fortfarande föreligger behov nordisk verksamav

Bilaga 7 167

het och nordiska på dessa områden. Enligt utredningsmännens organ bedömning bör arbetet fortsätta. F är utredningen under remissben handling.

Samarbete inom ramen För WHO

WHO har hittills svarat för den internationella samordningen och utvecklingen hälso- och sjukvårdsstatistiken, bl.a. av den intemationelav la klassiñkationen av sjukdomar, skador och dödsorsaker ICD, som Sverige förbundit sig att använda. Från Sverige deltar bl a Socialstyrelsen i det internationella samarbetet kring revidering och utveckling av ICDklassifikationen. 1984 antog WHO 38 hälsopolitiska mål Hälsa för alla år 2000 för Europaregionen. Sverige har förbundit sig att verka för dessa mål och att arbeta enligt WHO:s strategi. Ett system med indikatorer ñr en nationell och regional uppföljning vart och ett de 38 målen har utvecklats. av av Socialdepartementet har delat upp ansvaret för denna uppföljning på Socialstyrelsen 19 mål, Folkhålsoinstitutet 18 mål och Arbetarskyddsstyrelsen 1 mål. Myndigheterna följer målen med tillgänglig upp statistik både med och annan statistik bl a från SCB samt gör en egen sammanfattande bedömning. Vidare lämnar Socialstyrelsen varje år uppgifter om den slutna vården och hålso- och sjukvårdspersonalen till WHO:s Yearbook. om Uppgifter cancerincidens lämnas årligen till WHO-organet om m.m. IARC International Agency for Research Cancer för redovisning i on publikationen Cancer in Five Continents. SCB lämnar också årligen sammanställningar från dödsorsaksstatistiken på datamedium till WHO som underlag till WHO:s Yearbook.

Rapportering till OECD

OECD har utvecklat databas med hälso- och sjukvårdsstatistik från en olika länder. Sverige deltar i detta arbete och lämnar årligen uppgifter till databasen. Anvarig och samordnare av arbetet i Sverige är Socialdepartementet. En ganska detaljerad statistik skall lämnas. I de fall efterfrågade uppgifter inte finns tillgängliga i publicerad form tas kontakt med de myndigheterorganisationer är ansvariga för statistikkålloma. Vissa som särskilda bearbetningar krävs. Inom socialtjänstområdet pågår arbete med uppbyggnad av en liknande databas ñr detta område. En första enkät för statistikinsamlling har utskickats. Socialdepartementet håller än så länge i detta arbete men

har inte bestämt hur arbetet skall läggas i framtiden. Uppgifter

upp inhämtas bl.a. från SCB främst sociala utgifter och om verksamheten om inom barnomsorgen.

168 Bilaga 7

i EGEU-statistik

Från svensk sida deltar firmst SCB i det internationella statistiksamarbetet inom EG. Representanter från SCB ingår ledamöter i som EGEU:s statistikprogramkommitté SPC och i olika undergrupper. Utvecklingsarbetet inom områdena hälso- och sjukvård och socialtjänst har knappast börjat. Arbetet kommer att ske inom undergruppen ESSPROS, Eurropean System of integrated Social Protection Statistitics, som ingår i EGEU:s totala system. SCB år representerad i denna grupp. Verksamheten har hittills enbart varit inriktad på utveckling statistik av inom området socialförsäkringar och sociala utgifter.

Bilaga 8 169

Behov data för

av vidareanvändning

Om epidemiologins behov av statistiska data

I Folkhälsogruppens meddelande nr 15 Folkhälsodata ges en god beskrivning av vad epidemiologiska studier kan gälla:

En stor del av dagens kunskap om riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom och cancer, om förändringar i sjukdomspanoramat över tid och mellan regioner, om effekter på sjuklighet och dödlighet av förebyggande insatser, såsom mammografi, om biverkningar av läkemedel, för att ta några exempel, bygger på kunskap från epidemiologiska studier. För att kunna göra adekvata epidemiologiska studier krävs dels kunskap om exponering för den riskfaktor eller motsvarande man vill studera, dels ett mått på utfallet, exempelvis sjukdom eller död. Ofta går man så tillväga att man kopplar samman uppgifter som erhållits ur en källa ett tumörregister, patientdatabas e.d. med andra typer av uppgifter, inhämtade genom enkäter, intervjuer eller ur befintliga databaser. Detta gör att information måste finnas tillgänglig på individnivå, även om forskaren i flertalet fall inte själv behöver ha tillgång till individuppgiftema; de används bara vid sammanlånkningen.

Epidemiologema arbetar alltså i stor utsträckning med en kombination av data från olika källor, dels sjukdomsregister eller dödsfallsregister som får generera fallen, dels andra register och databaser som får beskriva bakgrundspopulationen. Riskpopulation. Andra källor som kan bli aktuella är t ex regionala databaser för cancersjuklighet e.d., företagens anställningsförteckningar, medlemsregister för fackförenin gar,

Denna redovisning har utarbetats av prof. Adam Taube efter kontakter med prof. Anders Ahlbom, Stockholm, högskolelektor Harald Andersson, Lund, prof. Olav Axelson, Linköping, prof. John Carstensen, Linköping, prof. Timo Hakkulinen, Stockholm, forskn.ass. Bo Nilsson, Stockholm, högskoleadjunkt Lennart Nyström, Umeå, prof. Göran Pershagen, Stockholm, docent Måns Rosén, Stockholm, avd.dir. Per Sparén, Uppsala, prof. Stig Wall, Umeå och dr Ragnar Westerling, Uppsala.

170 Bilaga 8

sjukjoumaler, försåkringsdata och mycket annat. Två ofta tillämpade studieuppläggningar är:

Kohortstudier, där en viss grupp kohort av personer följs prospektivti tiden och man studerar vilka som insjuknar eller dör. Detta relateras sedan till bakomliggande faktorer. Exempel på studerade kohorter: Femtioåriga mån i Göteborg, kvinnor som mammograferats i Uppsala lån, PVC-arbetare i Sverige etc.

Fall-kontroll-studier där man först samlar ett antal fall av t.ex. lungcancer eller bröstcancer och sedan ur den bakomliggande populationen väljer kontroller. Genom jämförelse m.a.p. bakomliggande faktorer mellan fall och kontroller är det möjligt att studera vilka faktorer som kan medverka till att vissa individer drabbas t.ex. sambandet rökninglungcancer kan illustreras på detta sätt.

Epidemiologiskt forskningsarbete bedrivs inte bara vid enheter som i sin benämning anger anknytning till ämnet så som Cancerepidemiologiska enheterna i Uppsala och Stockholm eller Epidemiologiskt centrum

EpC vid Socialstyrelsen. Epidemiologiska undersökningar genomförs

även vid yrkesmedicinska, socialmedicinska, pediatriska, gynekologiska m.fl. andra institutioner. Överallt föreligger behov externa data av av olika slag. Dessa externa data står till en stor del att ñnna bland det som f.n. produceras av SCB och vid SoS.

Epidemiologiskt centrum

Till denna inom SoS nyligen bildade enhet har förts flera viktiga arbetsuppgifter: Registrering, klassifikation, framstållande av Folk-

hålsorapporten och en del Forsknings- och utredningsverksamhet. EpC

fungerar som förmedlareproducent av en myckenhet data för epidemiologer, spridda över hela landet, och med olika specialinriktningar. På SoS har man f.n. Cancer-registret, Cancer-Miljöregistret samköming av Cancerregistret och FoB, Medicinskt födelseregister inklusive missbildningsregister samt Slutenvârdsregistret och man har på enheten samlat en avsevärd statistikepidemiologisk metodkompetens. Man har alltså hand om register som är fundamentala ñr alla epidemiologiskt verksamma institutioner i landet och data därifrån utnyttjas i mycket stor utsträckning. Inte sällan är det så att forskare behöver samkömingar av register vid SoS med register vid SCB. Inte minst gäller detta med register på SCB inom de grenar för vilka SoS nu föreslås få bestållaransvar. Om det framledes skulle bli så att SoS väljer att t.ex. beställa dödsorsaksstatisti-

ken på SCB så kan i princip sådana samkömingar ske via EpC eller via

SCB. Rollfördelningen kan alltså utformas på flera olika sätt. Om det

t.ex. ordnas så att EpC även kan få en egen kopia på det man beställer via SCB så kan man EpC sedan direkt betjäna epidemiologiska

Bilaga 8 171

forskare med vissa samkömingar. Det är viktigt att den framtida rollfördelningen preciseras och det är viktigt att få klarhet i om en beställande myndighet ävenledes blir ägare av beställd statistik. Externa beställare måste veta vart de skall vända sig när det gäller kombination av data som finns på olika ställen.

Erfarenheter av SCB:s dataservice hitintills

En rad epidemiologiska institutioner i landet har alltså utnyttjat inte bara SoS utan även SCB för att få data ñr epidemiologiska studier. Det har gällt att t.ex. via RTB kontrollera om personer fall lever vid en viss tidpunkt eller ej, man har via PoE-uppgifter velat Validera annan information om vissa personers yrkestillhörighet, det kan även ha gällt att för en viss ålders kategori få fram storleken på riskpopulationen riskårs-antal för beräkning av diverse rater i kohortsstudier etc. Vid en rundfråga per telefon till berörda epidemiologiska institutioner har ett antal forskare redovisat många olika synpunkter på SCB:s service, så som den hitintills varit. Bland de såväl positiva som negativa kommentarer som därvid framkommit redovisas här några kritiska synpunkter, som återkommit i de flesta kontakterna. För det första har det framgått med önskvärd tydlighet att man funnit SCB:s service mycket dyr åtminstone i relation de forskningsanslag som står till de vetenskapliga institutionemas förfogande. Det har påpekats att åtskilliga angelägna forskningsprojekt inte kunnat förverkligas på grund av de höga kostnaderna. Denna omständighet är beklagansvärd inte minst därför att det i Sverige finns åtskilliga register som i ett internationellt perspektiv erbjuder helt unika forskningsmöjligheter och medför ett speciellt internationellt ansvar för svenska forskare. Vi kan här bidra med svaren på vissa frågor av stort allmänt intresse. För det andra har det påtalats att erhållen information inte alltid blivit korrekt och att felaktighetema har varit svåra att upptäcka. Det har fordrats hög kompetens hos beställaren för att bedöma om de data som tillhandahållits verkligen varit riktiga. När man t.ex. har velat ha dödsbevis för vissa individer så har en del fattats och en del varit felaktigt selekterade i förhållande till angivna kriterier. Service-personalens kompetens när det gällt den hälsostatistiska sidan har inte alltid varit på önskvärd nivå. För det tredje har påtalats att SCB tydligen bedriver sin egen prövning av vad som kan lämnas ut en prövning som förefaller ha varit ännu mera strikt än den som Datainspektionen DI utövar. Detta har t.ex. lett till att validering av yrkesuppgifter med hjälp av FoB- och ULF-data blivit maximalt användbara, därför att de redovisats i för

grova kategorier, köns- eller åldersuppdelade, rädsla för identifikation

bakvägen. Vad gäller t.ex. ULF-data så har det varit svårt för forskare att komma åt dessa på rätt nivå. Ett exempel där SCB haft en ännu hårdare bedömning än DI gäller utlämnandet av FoB-data till den s.k. Klostergården-undersökningen. Ibland har forskarna tydligen

172 Bilaga 8

dessutom fått en känsla av att man på SCB varit obenägen att lämna ut data innan de först utnyttjats för SCB:s egna publikationer. För det fjärde har påpekats att det i svenska register, i motsats till t.ex. ñnska, är svårare att lokalisera olika medlemmar av samma familj.

Inför framtiden

Givetvis har vid rundfrågningen även många positiva påpekanden gjorts om SCB:s service samt framförts vissa speciella önskemål inför framtiden. Det har bl.a. påpekats det stora värdet i att en neutral enhet som SCB existerar höjd över olika specialinstitutioners särintressen. - När det gäller dödsorsaksregistret, där man vid matchningar tagit betalt per träff, har det påpekats att SCB skulle kunna göra vissa grundläggande kömingar vars resultat många olika intressenter skulle kunna ha nytta av det förefaller nu som om man gör en körning per beställning. Det har påpekats att de data som nu redovisas i publikationen dödsorsaker med fördel skulle kunna göras tillgängliga på diskett. Det har vidare påtalats den stora nyttan av vissa historiska data vid analys av olika kohortstudier data som f.n. är svåråtkomliga bl.a. därför att även - RA måste ha sitt ord med i laget. Som tidigare antytts arbetar epidemiologema med kombinationer av data från olika, ibland rått disparata källor. Om i en kohort några särskilda individer har utsatts för en speciell miljöpåverkan, t.ex. via en viss fabrikationsprocess eller kernikalie, så är det viktigt att konstatera om det är just dessa individer, som sedan drabbats av en viss sjukdom. Detta gör att man måste kunna länka ihop olika datakällor på individnivå det räcker sällan med information enbart på gruppnivâ. Ibland, t.ex. vid studium av genetiska aspekter, kan det även föreligga ett starkt behov av att kunna koppla ihop individeri samma familj eller samma hushåll i en del studier. Detta kan, som tidigare antytts, f.n. vara svårt att göra med svenska data. När det gäller vissa sjukdomar, som t.ex. olika former av cancer, så har de ofta en mycket lång latenstid. Det kan ta femton tjugo år innan sjukdomen utvecklas. Vid sambandsstudier gällande miljö och cancersjukdomar är det alltså gårdagens miljö som på ett meningsfullt sätt kan relateras på individnivå till dagens sjuklighetdödlighet. Detta gör att en stor del av epidemiologin med nödvändighet är historisk och att äldre data måste bevaras på individnivå för att senare kunna användas - i dagsaktuella studier. Det går inte att i förväg ange alla de hypoteser, som i framtiden kan tänkas bli prövade i olika epidemiologiska undersökningar, eftersom ingen kan veta vilka nya vetenskapliga upptäckter och idéer som kan

komma att aktualisera djupare studier bakåt av samband mellan t.ex.

miljö och sjuklighet. Därför är det inte heller möjligt att för alla potentiellt användbara epidemiologiska datakällor och register i förväg i detalj precisera hur och till vad de skall användas i framtiden.

Bilaga 8 173

Vidareanvändning av statistiska underlag från

socialförsäkringssystemetz

Riksförsäkringsverket RFV är sedan länge statistikmyndighet för socialförsäkringen. RFV producerar också själv statistiken och publicerar statistik pâ området, vilken ingår i serien Sveriges officiella statistik. Statistik inom socialförsäkringsområdet har många användningsområden. Den krävs för:

att följa utvecklingen inom området och impulser till fördjupade - ge studier, uppföljning av verksamheten, analys av försäkringen, utvärdering av reformer, samt prognoser bland annat i sakanslagen. -

Socialförsäkringens transfereringssystemens andel den privata av konsumtionen är betydande. Det finns också avsevärda kopplingar avsiktliga eller oavsiktliga mellan de olika delarna i socialförsäkringen. - Den ökade betydelsen av socialförsäkringen, för såväl samhällsekonomi som för individer, har skapat en ökad efterfrågan på statistik och data i annan form om utnyttjande och effekter försäkringen. Förutom av fárdigbearbetade uppgifter i form av statistik efterfrågas också data för vidarebearbetning. Det är oftast forskare, andra myndigheter, utredningar eller försäkringskassor som önskar göra egna bearbetningar gmnddata av från socialförsäkringen. Dessa data kan lämnas ut efter särskild prövning avidentifierade, eller med datainspektionens tillstånd, även identifierbara. Det är enligt kommitténs uppfattning en styrka att grunddata såväl som statistikdatabaser inom socialförsäkringen finns samlade inom en och samma statistikmyndighet. Det saknar givetvis inte betydelse i sammanhanget att huvudparten av socialförsäkringsstatistiken hämtas från de administrativa utbetalnings-registren. För socialförsäkringsstatistiken uppstår därmed mindre ofta några problem med oklarheter i fråga om uppgiftslämnande. I det föregående har bland annat de centrala statistikdatabasema inom socialförsäkringen berörts. I de delar som gäller enbart socialförsäkringsstatistik har RFV det fulla statistikmyndighetsansvaret. RFV har emellertid utvärderingsuppdrag som sträcker sig väl utanför myndighetens egen statistik. I den av Riksdagen godtagna proposition 198283: 127, om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m., behandlas RFV:s roll och uppgifter central som

3 Denna redovisning har utarbetats av avdelningschef Inger Marklund, Riksförsäkringsverket.

174 Bilaga 8

förvaltnings- och tillsynsmyndighet inom socialförsäkringsområdet. I propositionen framhålls att med hänsyn till socialförsäkringsområdets stora vikt och dess centrala betydelse för den enskildes ekonomiska trygghet, är en av RFV:s viktigaste uppgifter att aktivt bevaka bidragsreglernas effekter. Det är angeläget att socialförsäkringssystemets effekter i olika delar studeras och redovisas. Detta gäller inte minst i fråga om uppföljning och utvärdering av nya regelsystem och analyser av sambandet mellan olika bidragssystem samt mellan bidrags-, avgifts- och skattesystemen liksom den samlade effekten av dessa system. Det är enligt propositionen viktigt att RFV som central förvaltningsmyndighet utöver egna analyser även tar initiativ för att få till stånd externa forsknings- och utvecklingsprojekt som belyser hur olika delar av trygghetssystemet fungerar. Enligt RFV:s instruktion § 2 punkt 7 skall verket särskilt följa utvecklingen av de olika grenarna inom trygghetssystemet och utvärdera trygghetsanordningamas effekter för individ och samhälle. En central uppgift i RFV:s utvärderingsverksamhet är att studera huruvida trygghetssystemen ger ett fullgott skydd mot inkomstbortfall och huruvida de socialpolitiska målen med systemen uppnås. De mått på utfallet för individerna, som i dessa system brukar anses mest relevanta,

tar sin utgångspunkt i den samlade disponibla inkomsten för det hushåll

som individen ingår samt i hushållets storlek och sammansättning, d.v.s. försörjningsbördan i hushållet. I vissa sammanhang är det även önskvärt att kunna beakta förmögenhetsinnehavet för en samlad bedömning av hushållets eller individens ekonomiska villkor. De dataunderlag kan användas för att beräkna disponibel som inkomst för hushållen är dels SCBzs urvalsundersökning om hushållens inkomster HINK, dels den totalräknade inkomst- och fonnögenhetsstatistiken samt urval baserade på den totalräknade statistiken. Eftersom disponibel inkomst är inkomst efter skatt och transfereringar behövs uppgifter samtliga skatter och transfereringar. Uppgifterna hämtas om från Riksskatteverkets taxeringsregister samt från ytterligare ett antal myndigheter, däribland RFV. Av det här anförda drar kommittén slutsatsen att vissa delar av de uppdrag som till exempel RFV har bäst fullgörs genom att det inom SCB finns ett antal centrala databaser till vilka olika berörda myndigheter lämnar sina respektive underlag. Databaser som sålunda skapas kan hanteras med hög grad av säkerhet. Ur effektivitetssynpunkt måste det vara fördelaktigt om olika användare kan få sina behov tillgodosedda genom hänvändelse till en databasansvarig myndighet snarare än att behöva vända sig till alla de statistik- eller beställarmyndigheter som i de enskilda fallen svarar för vissa grunddata.

å

zf

Statens offentliga utredningar 1994 Kronologisk förteckning Ändradansvarsfördelningför denstatliga statistiken.Fi.

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Ändrad ansvarsfördelning för den statligastatistiken.[l]