Statistiken inom livsmedelssektorn

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statistiken inom livsmedelssektorn

till förändringar - förslag

S U M 199199 Betänkande av utredningen om utredning av statistikbehovet inom livsmedelssektom ,

mm

Statens offentliga utredningar

ww 199199

E25

Jordbruksdepartementet

Statistiken inom

livsmedels sektorn

förslag till förändringar

-

7,9ÅJêcz

rL8ç[1ávV'7@°

.av

D{;L.W,,q x.

Betänkande av utredningen om utredning

statistikbehovet inom livsmedelssektorn av Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget, som ocksåpå uppdrag av regeringskansliets törvaltningskontor ombesörjermmissutsändningar dessapublikationer. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 19647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi Informationsbokhandeln,Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38- 10924-7 OFFSETCENTRAL ISSN O375-250X Stockholm 1991

Till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

Genom beslut den 15 februari 1990 bemyndigade regeringen chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda statistikbehovet inom livsmedelssektom. detta bemyndigande förordnades den 15 februari 1990 Med stöd av direktören Kristina Granlund som särskild utredare. Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 23 maj 1990 avdelningschefen Hans Andersson, avdelningschefen Frithiof Billström, avdelningschefen Erik Brasch samt agr. lic. Gunnar Larsson. Fr.0.m. den 1 september 1991 entledigades Erik Brasch från uppdraget. Som experter förordnades fr.o.m. den 23 maj 1990 universitetslektom Hans Andersson, avdelningsdirektören Jan Ingemansson, avdelningsdirektören Bengt Rundqvist, byråchefen Eje Sandqvist, agronomen Bengt Sjöholm, byråchefen Margareta Sylvan- Johnson, utredaren Neil Wikström samt statistikchefen Bernt Wilson. Fr.0.m. den 1 september 1991 entledigades Eje Sandqvist från uppdraget och i stället förordnades statistikchefen Maria Nauwelaerts de Agé som expert. Fr.0.m. den 23 maj 1990 förordnades som sekreterare avdelningsdirektören Per Persson och som biträdande sekreterare departementssekreteraren Christina Göransson och avdelningsdirektören Rolf Selander. Utredningen, som har antagit namnet livsmedelsstatistikutredningen, överlämnar härmed sitt slutbetänkande Statistiken inom livsmedelssektom förslag till förändringar. Uppdraget är hänned slutfört.

Särskilda yttranden har lämnats av de sakkunniga Frithiof Billström och Gunnar Larsson.

Stockholm i november 1991

Kristina Granlund

Per Persson Christina Göransson Rolf Selander

Vissa

förkortningar

A-index avräkningsprisindex

AKU SCBs

arbetskraftsundersökning BNP bruttonationalprodukt

CFAR centrala företags- och arbetsställeregistret

DU SCBs deklarationsundersökning

ECE Economic Commission for Europe

EES European Economic Space EFI A European

Free Trade Association E G Euro eiska Gemenska en FAO F00 and Agriculture rganisation GATT General Agreement on tariffs and trade HINK SCBs

inkomstfördelningsundersökning

HUI handelns utredningsinstitut HU L Hushållens utgifter HULK SCBs och Iivsmedelsverkets

undersökning om

hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor

HUT SCBs undersökning hushållens

av ut fter IoF SCBs inkomst- och

förmögenhetsun ersöknin IAK SCBs undersökning

om jordbrukets arbetskra t

KPI konsumentprisindex

LBR SCBs

lantbruksregister

LES livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LMU

Livsmedelsutredningen SOU 198744

LRF Lantbrukarnas riksförbund LRFk LRF-konsult NR nationalräkenska erna OECD Organisation for

conomic Co-operation and Develepment O S objektiva skördeu pskattningar

PM-index produktionsmede sprisindex

PPI producentprisindex

SC B statistiska centralbyrån SJV statens

SLV gordbruksverk

statens ivsmedelsverk S M R Svenska Mejeriers

Riksförening

SNI Svensk

näringsgrensindelning

SNV statens naturvårdsverk

åOU

statens offentli a utredningar

PK statens ris- konkurrensverk oc

Årsys SCBs år iga regionala

sysselsättningsstatisyik

InnehåH Ski

Sammanfattning 11

Utredningens direktiv samt

Dell m.m.

internationella krav på statistik

Utredningens direktiv och delbetänkandet

hösten 1990 29

Allmän uppläggning av arbetet efter

delbetänkandet

Internationella krav på livsmedelsstatistiken 33

3.1 Inledning 33 3.2 Allmänt EGs statistik 33 om 3.3 Vissa jämförelser mellan Sveriges och EGs statistik 34 3.4 Vissa jämförelser mellan de nordiska ländernas statistik 36

Del II Statistik över jordbruket och trädgårdsnäringen

Utgångspunkter för bedömning av

statistikbehoven

4.1 Inledning 39 4.2 Basstatistik-målinriktad statistik 39

Sid

Behov av basstatistik inom områdena

jordbruk och trädgård

5.1 Inledning 41

5.2 Basstatistik för jordbruk 4 1 5.2.1 Behov för nationalräkenskaper och långtidsutredningar 4 l 5.2.2 Behov för regeringskanslietriksdagen 43

5.2.3 Behov för näringspolitiska förhandlingar 43 5.2.4 Behov för internationella organ 43 5.2.5 Behov för allmän information 47 5.2.6 Forskning och utbildning 47

5.3 Trädgård 47

Behov målinriktad statistik för

av jordbruk 49

6.1 Inledning 49

6.2 Behov för uppföljning den livsmedelspolitiska av reformens effekter för jordbruket 50 6.2.1 Ekonomisk statistik 51 6.2.2 Prisstatistik 53 6.2.3 Produktionsstatistik 54 6.2.4 Strukturstatistik 55 6.2.5 Statistik över produktionsmedel 56

6.3 Behov för stödområdesstudier för jordbruket i norra Sverige 56

6.4 Behov för administration

6.4.1 Statens jordbruksverks behov

6.4.2 Regionala och lokala myndigheters behov

6.5 Behov för beredskapsplanläggning

6.6 Behov för landskapsvård och miljöskydd

6.6.1 Landskapsvård

6.6.2 Miljöskydd

6.6.3 Djurskydd

6.7 Behov för skördeskadeskyddet

Sid

Sammanfattande behovsanalys och möjliga tillvägagångssätt för att ta fram statistik för primärledet 65

7.1 Inledning

7.2 Strukturstatistikregistemppgifter för jordbruket 7.2.1 Sammanfattning av behoven 7.2.2 Metoder för att ta fram strukturstatistikregisteruppgifter för jordbruket 7.2.3 Metodemas behovstäckning

7.3 Produktionsstatistik för jordbruket 7.3.1 Sammanfattning av behoven 7.3.2 Metoder att ta fram skördestatistik 7.3.3 Sammanfattande bedömning av metodemas användbarhet

7.4 Ekonomisk statistik utom prisstatistik för jordbruket 7.4.1 Sammanfattning av behoven 7.4.2 Grunder för nuvarande mikroekonomiska undersökningar 7.4.3 Tillvägagångssätt för att täcka EG-kraven 7.4.4 Tillvägagångssätt för att följa upp reformens effekter 7.4.5 Tillvägagångssätt för att erhålla underlag för stödområdesstudier 7.4.6 Underlag för forskning och utbildning

7.5 Prisstatistik

7.6 Övrig statistik

7.6.1 Sysselsättning 7.6.2 Investeringar 7.6.3 Kalk, gödsel och bekämpningsmedel

7.6.4 Övriga produktionsmedel

7.7 Trädgård

8 överväganden och förslag

8.1 Jordbruk

8.1.1 Strukturstatistikregisteruppgifter

8.1 Produktionsstatistik 8.1.3 Ekonomisk statistik utom prisstatistik 107 8.1.4 Prisstatistik 109

8.1.5 Övrig statistik

8.2 Trädgård 112

Del III Statistik över livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och konsumtionen

9 Inledning 115

10 Nuvarande statistikproduktion 117

10.1 Livsmedelsindustrin 117 10.1.1 Industristatistiken 117 10.l.2 Finansstatistiken 118 10.1.3 Statistik över prisutvecklingen i industriledet 118

10.2 Livsmedelshandeln 120 10.2.1 SCBs inrikeshandelsstatistik 120 10.2.2 SCBs utrikeshandelsstatistik 121 10.2.3 Prisutvecklingen i livsmedelshandeln 122 10.2.4 HUI och HFI 124

10.2.5 Övrigt

10.3 Köpkraftspariteter, prisnivåindex 124 lO.3.1 Allmänt om det internationella projektet med köpkraftspariteter 124 10.3.2 Vad är en köpkraftsparitet 1985 års undersökning - 126

10.4 Centrala företags- och arbetsställeregistret 129

10.5 Livsmedelskonsumtionen m.m. 130 10.5.1 Jordbruksverkets konsumtionsstatistik och statistik över näringsintag 130 10.5.2 Hushållens utgifter och kostvanor 131

10.5 Matkvalitet m.m. 132

Sid

11 Utgångspunkter för utredningen 133

11.1 Direktiven 133 1 1.2 Det livsmedelspolitiska beslutet 133 11.3 Påtalade brister i nuvarande statistik 134 11.4 Bas- och målinriktad statistik 135 11.5 EGs krav 137

12 överväganden och förslag 139

12.1 Internationella prisjämförelser 139

12.2 Prisutvecklingen 12.3 KPI extraprisproblematiken 143 - m.m. 12.4 Livsmedelshandeln 145 12.5 Livsmedelsindustri 147 12.6 Särskilda konsumtionsundersökningar 149 12.7 En samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektom 151

Del IV Sammanställning av förslagens kostnadskonsekvenser m.m.

13. Sammanställning av förslagens

kostnadskonsekvenser 155

13.1 Jordbruk 155 13.2 Trädgård 159 13.3 Livsmedelsindustri och handel samt konsumtion 159

Sid

14 Styrningen den

av statliga statistiken inom livsmedelssektom 161

SOU 199199 Sammanfattning 11

Sammanfattning

1 Inledning

Våren 1990 fick jag ensamutredare i uppdrag att se över statistiksom behovet inom livsmedelssektom. I enlighet med direktiven lämnade delbetänkande under hösten 1990. Detta delbetänkande Stajag ett tistikbehovet inom livsmedelssektom vissa förslag till förändringar på kort sikt, SOU 199099 innehöll kartläggning över nuvarande en statistikproduktion samt genomgång statistikbehoven på kort en av sikt. Jag lämnade också förslag till begränsade neddragningar av jordbruksstatistiken för det närmaste budgetåret. Efter avrapporteringen i delbetänkandet har jag ytterligare analyserat statistikbehoven med utgångspunkt från både ett kort- och långsiktigt perspektiv. Jag har gjort delvis ny indelning av en statistikbehoven i stort ansluter till den grundsyn på behoven man som arbetar efter i utredningen den statliga statistikens styrning, om finansiering och samordning dir. 199068. En indelning har m.m. härvid gjorts i basstatistikbehov och vad jag benämnt målinriktade

statistikbehov. Med basstatistik jag sådan statistik som krävs för att tillgodoavser se behoven inom följande områden nationalräkenskaper NR och långtidsutredningar regeringskanslietriksdagen

näringspolitiska förhandlingar internationella vari även beaktas kommande EG-krav - organ allmän information forskning och utbildning. - Med målinriktad statistik avser jag sådan statistik som krävs för att

tillgodose behoven inom följande områden för att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter - upp för administrativa verksamheter i samband med bl.a. direktstöd till jordbrukare för beredskapsplanläggning för landskapsvård och miljöskydd samt djurskydd för stödområdesstudier avseende norra Sverige. -

12 Sammanfattning SOU 199199

2 Jordbruk och trädgård

2.1 Genomgång behoven av

För att närmare kunna bedöma vilken omfattning på statistiken som krävs har jag för jordbruk och trädgård gjort detaljerad en genomgång av statistikbehoven inom behovsområde. resp. Det är endast de samhällsmotiverade behoven jag tagit fasta på som i behovsgenomgången. Specifika statistikbehov för t.ex. näringen får bekostas av denna och har därför inte tagits in i bedömningen.

Ett resultat av den behovsområdesvisa genomgången har varit att jag kunnat skapa mig en totalbild hur behoven inom olika av ser ut statistikområden enligt följande indelning

strukturstatistikregistemppgifter

produktionsstatstik ekonomisk statistik övrig statistik. - I det följande redovisar jag resultaten min genomgång av av behovet av jordbruks- och trädgårdsstatistik med uppdelning på nu redovisade statistikområden.

Registeruppgifter över aktiva jordbrukare behövs för viss administrativ användning samt för urvalsundersökningar. För det senare behovet är det inte nödvändigt ha tillgång till årligen att uppdaterade registeruppgifter. För administrativa behov kan detta

dock vara nödvändigt för vissa typer stödutbetalningar För av m.m. trädgårdsföretag är registeruppgifter på kort sikt inte aktuella för

administrativ användning.

Strukturstatistik är viktig att ha tillgång till för praktiskt taget samtliga upptagna behovsområden. Skillnader finns dock i fråga om behov av geografisk indelning. För NR och internationell t.ex. rapportering är det tillräckligt med rikssiffror eller

riksområdessiffror. För flertalet övriga behov är det önskvärt att ha tillgång till finare geografisk indelning län. en t.ex. För att belysa vissa landskapsvårdsfrågor är det önskvärt åtminstone intermittent att ha tillgång till siffror på så låg regional nivå församlingsnivå. som För skördeskadeskyddet har jag inte gjort någon detaljanalys eftersom jag anser att detta behov bör tillgodoses branschen. av För närvarande används vissa strukturdata på den regionala nivåns skördeområde. Även produktionsstatistik behövs för praktiskt taget samtliga behovsområden. Större delen behoven täcks av genom uppgifter från

SOU 199199 Sammanfattning 13

företag och organisationer. Jag har inte närmare analyserat behovsbilden för denna del utan allmänt konstaterat att dessa uppgifter även kommer att behövas framöver. Efter kontakter med branschföreträdahar jag bedömt möjligheterna att få in uppgifter från företag och re organisationer under de närmaste åren som goda och något behov av att in på denna statistik har jag därför inte bedömt ñmias. Den produktionsstatistik inte tas fram med hjälp av uppgifter som från företag och organisationer utgörs i huvudsak av skördestatistik. Behov sådan statistik finns för flera viktiga behovsområden bl.a. av för att täcka kommande EG-krav. Det är tillräckligt att ha tillgång till siffror för riket, riksområden och län för att täcka dessa behov utom för skördeskadeskyddets behov och viss administrativ användning arealutbetalningar där siffror på längre regional nivå kan krävas. Två övergripande behov kan urskiljas inom området ekonomisk statistik nämligen behov av underlag för s.k. sektorkalkyler jordbrukssektoms samlade inkomster och utgifter och behov av underlag för företagsekonomiska kalkyler samt i anknytning till detta beräkning av jordbrukarfamiljemas inkomstutveckling. För sektorkalkylema begränsar sig behovet av ekonomisk statistik till prisstatistik. Volymunderlag for olika inkomst- och kostnadsposter hämtas från annat håll i huvudsak från produktionsstatistik grundad på uppgifter från företag och organisationer. Behov underlag för företagsekonomiska kalkyler och beräkning av jordbrukarhushållens inkomster hänför sig till följande behovsomav råden internationella vari även beaktas kommande EG-krav - organ forskning och utbildning för att följa den livsmedelspolitiska refonnens effekter - upp stödområdesstudier avseende norra Sverige. - För samtliga de uppräknade behovsområdena krävs någon av nu form statistik grundad bokföringsundersökning eller annan av undersökning där ekonomiska uppgifter insamlas från enskilda jordbruksföretag eller jordbrukarhushåll. Kraven på statistik kan skilja sig från behovsområde till behovsområde. EG ställer krav på någon form bokföringsundersökning. Styrande för utfommingen av ekonomisk statistik är enligt min bedömning dels behov av statistik av för att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter, dels EGs krav.

14 Sammanfattning SOU 199199

För både sektorkalkyler och företagsekonomiska kalkyler det är viktigt att ha tillgång till omfattande prisstatistik. en Denna statistik har också ett egenvärde för uppföljning reformen. av Inom det område som jag i utredningen benämnt övrig statistik

finns behov statistik över sysselsättning, investeringar av samt förbrukning av förnödenheter Jag bedömer m.m. att övrig statistik i första hand behövs för NR-beräkningar, uppföljning reformens av effekter samt EG-behoven. Någon närmare analys har inte gjorts av behoven statistik över jordbrukets insatsvaror. av Denna statistik bedömer jag i framtiden liksom i dag vara möjlig att få fram genom uppgifter från företag och organisationer till låga produktionskostnader.

Ett viktigt behovsområde inte tillgodoses som genom uppgifter från företag och organisationer är miljöskyddets behov statistik av över förbrukning per hektar gödsel- och bekämpningsmedel. av Behov av sysselsätmingsstatistik har jag helt hänfört till en del av statistikbehoven för uppföljning reformens effekter. av På längre sikt kommer sannolikt också EG att ställa krav på sådan statistik.

2.2 Alternativa metoder att ta fram statistik

Parallellt med genomgången av behoven har jag studerat alternativa metoder för att fram statistik inom de viktiga statistikområdena

strukturstatistikregisteruppgifter och skördeuppskatmingar. Nuvaran-

de kostnad för att ta fram statistik inom dessa områden uppgick för

senaste budgetåret till ca 35 milj.kr. vilket motsvarade än 70 % mer av SCBs totala budget för jordbruksstatistiken i vilken även trädgård ingår detta år.

För statistikområden ekonomisk statistik och övrig statistik har jag inte funnit det motiverat att studera andra metoder än vad i dag som tillämpas. Jag har här valt vilka förändringar att se av nuvarande undersökningar är lämpliga bakgrund som att göra mot av min behovsinventering.

Inom området strukturstatistikregisteruppgifter

har jag studerat dels olika begränsningar nuvarande lantbruksregister av LBR, dels intermittenta undersökningar baserade på uppgifter från

fastighetstaxeringen. Översiktligt har jag också berört

en metod som utgår från att utnyttjar administrativa registeruppgifter man som

Sammanfattning 15 SOU 199199

för stödutbetalningar samt metod som utgår från upprättas t.ex. en branschföretagens leverantörsregister. Sammantaget konstaterar jag att metoder som bygger på nuvarande LBR-teknik är relativt dyra hög behovstäckning. Förutom men ger en för statistiska ändamål är metoderna användbara också för flera typer stödutbetalningar kompletteringar görs med någon form av av om uppgiftskontroll. Som går det att 5 mi1j.kr. per år mest spara ca

jömfört med nuvarande LBR som under det senaste budgetåret

kostade 15 mi1j.kr. någon förenklad form av LBR tillämpas. ca om täcka EG-kraven måste speciella djurräkningar göras flera För att år. I nuvarande LBR görs inte detta och inte heller i de gånger per metoder och bygger på LBR-teknik. Jag har räknat som utretts som med sådana djurräkningar skulle kosta 2 mi1j.kr. att genomföra att ca vilket således tillkommer i de altemativ som studerats. Den metoderna grundar sig på fastighetstaxeringsuppena av som gifter har jag helt till EGs krav, vilket innebär att totalräkanpassat ningar skall genomföras lägst vart tionde år och urvalsundersökår för åren däremellan. Kostnaden för denna metod ningar vartannat har jag uppskattat till 6-7 mi1j.kr. per år i genomsnitt. Till detta kommer kostnaden för särskilda djurräkningar med ca 2 mi1j.kr. begränsningar vid administrativ användning. Metoden har stora Den andra metoden bygger på en urvalsundersökning med fastighetstaxeringsregistret bas. Metoden är resurssnål men har låg som behovstäckning. Den är dock tillräcklig för att uppfylla NR-behovet.

Övriga metoder för strukturstatistik måste utredas vidare innan det

går att bedöma deras användbarhet. När det gäller skördeuppskattningar har jag i tre metoder utrett neddragningar nuvarande metod, objektiva skördeuppskattningar av OS. I den dessa metoder har jag begränsat skördeuppskattena av ningarna till enbart spannmål. Kostnadsbesparingama uppgår då till 3 mi1j.kr. år i förhållande till nuvarande kostnad för OS, ca per 19 mi1j.kr. år. I den andra metoden har jag begränsat den per regionala redovisningen till endast riksområden vilket innebär kostnadsbesparingar med 6-7 mi1j.kr. år. Den tredje metoden per bygger OS genomförs i omfattning som nu men endast att samma 3-4 år. Några kostnadsberäkningar har inte gjorts av denna vart metod har stora arbetsmässiga nackdelar. som Utöver modifieringar OS har jag också studerat en metod som av bygger på skördeuppgifter inhämtas från jordbrukama själva den att s.k. danska metoden. Kostnaden för sådan undersökning har jag en

16 Sammanfattning SOU 199199

uppskattat till ca 2 milj.kr. den utformas med grödtäckom samma ning och geografisk täckning OS. Det är på nuvarande stadium som inte klarlagt vilken kvalitet går uppnå som att med den danska metoden. En provstudie genomförs för närvarande i livsmedelsekono-

miska samarbetsnämndens LES regi vilken kommer utvärderas att under vintern.

I övrigt har jag studerat metod bygger på en som att skördeuppskattningar görs fältbesiktningar s.k. visuell genom metod samt en väderleksbaserad metod tidigare för som använts prognoser. Den senare metoden kan inte användas som fristående metod utan utgör

endast ett prognosinstrument. Den visuella metoden har jag bedömt ge relativt osäkra resultat och har därför inte utretts närmare. När det gäller ekonomisk statistik har jag utgått från SCBs

nuvarande ekonomiska undersökningar, nämligen den jordbmksekono-

miska undersökningen JEU, deklarationsundersökningen DU

samt

Inkomst- och förrnögenhetsundersökningen IoF.

Jag har inte funnit det motiverat att utreda alternativ till dessa undersökningar utan endast bedömt hur de bör modifieras för att svara mot de behov som finns. I första hand har jag här beaktat behovet för uppföljning av

reformens effekter, EG samt stödområdesstudier. Utöver statistiska centralbyråns SCB undersökningar har jag studerat även möjligheterna att använda LRF-konsults LFRk resultatanalyser för att tillgodose behoven. Detta material fram LRFk tas av som en form av kundservice och är publicering även tillgängligt genom för bl.a. myndigheter och organisationer.

När det gäller EG-behovet har jag inte mer än översiktligt kunnat

bedöma hur de ekonomiska undersökningarna bör utformas för att tillgodose detta behov. Allmänt sett har jag bedömt det som otillräckligt att enbart lita till LRFks resultatanalyser. En form av bokföringsundersökning den typ JEU har jag därför av representerar sett som nödvändig att genomföra. Nuvarande utfomming av JEU täcker dock inte EGs krav. Bl.a. måste sannolikt JEU-populationen utvidgas. Under perioden fram till medlemskap bör JEU åtminstone ett i begränsad form finnas kvar för att bibehålla den kunskap finns som uppbyggd kring undersökningen.

För uppföljning av refonnens effekter är det svårt exakt att ange vilken form av ekonomisk statistik kan bedömas tillräcklig. som som Jag har här valt att arbeta med alternativ. tre I det från resurssynpunkt lägsta alternativet används endast LRFks material för

att studera lönsamhetsförändringar och IoF för studera

att

SOU 199199 Sammanfattning 17

förändringar i jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar. Kostnaden för detta alternativ torde understiga 0,5 milj.kr. I medelaltemativet studeras både den företagsekonomiska lönsamheten och jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar genom att JEU bibehålls med vissa inskränkningar för bl.a. arbetskraftsdelen och DU fortsätter att genomföras men begränsas till JEUs företagsgrupper utom vad avser riksområde tre. Kostnaden för detta alternativ har jag beräknat till ca 4,5 milj.kr. l det tredje alternativet utgår jag från att både DU och JEU genomförs som hittills. Vissa nedbantningar av JEU skall dock göras på samma sätt som i alternativ Stödområdena skall dessutom undantas. Kostnaden för alternativ 3 har jag beräknat till ca 6,5 milj.kr. Ett lämpligt förfarande för att studera den faktiska lönsamheten och jordbrukamas hushållsinkomster för stödområdena i norra Sverige har jag bedömt vara att bibehålla JEU och DU eventuellt något utvidgad för dessa områden. Frågan om behov finns av sådant underlag förutsätter jag att den sittande s.k. Norrlandsgruppen tar ställning till. Inom området övrig statistik har jag särskilt uppmärksammat att nya etoder bör utarbetas för att undersöka gödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen om den nuvarande OS-metoden för skördeuppskattningar ersätts av annan metod. För närvarande finns en koppling mellan OS och undersökningen om gödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen. Kostnaderna för dessa har grovt uppskattats, vilket jag återkommer till i det följande. När det gäller sysselsättningsundersökningar har jag inte sett det som aktuellt att över till annan metod än vad som hittills tillämpats. Behovet av sysselsättningsundersökningar har jag som tidigare redovisat bedömt som mycket begränsat under de närmaste åren. På längre sikt EG komma att ställa krav på sådana. På trädgårdsområdet har jag inte studerat andra metoder än de som fortlöpande tillämpas av SCB de s.k. trädgårdsräkningarna och trädgårdsinventeringama.

2.3 Överväganden och förslag

I mina överväganden och förslag har jag inom området strukturstatistikregisteruppgifter sett det som lämpligt och möjligt att minska kostnaderna för den rena statistikproduktionen till ca 10 milj.kr. De

18 Sammanfattning SOU 199199

administrativa behoven har inte beaktats i detta belopp. Mot bakgrund av den osäkerhet som för närvarande råder angående behovet av administrativa register och vilka samordningsvinster kan m.m. som åstadkommas mellan sådana register och strukturundersökningar föreslår jag vidare att utredning på området görs. I avvaktan på resultatet från en sådan utredning bör LBR i sin nuvarande utformning bibehållas för åren 1992 och 1993. När det gäller skördestatistik föreslår jag att den s.k. danska metoden skall vidareutvecklas med sikte på att ersätta nuvarande OS fr.0.m. 1994 års uppskattning. För år 1992 skall nuvarande OS genomföras som tidigare och för år 1993 föreslår jag begränatt en sad OS genomförs vilket medför en kostnadssänkning med 6-7 milj. kr. detta år. Den danska metoden har jag kostnadsberäknat till ca 2 milj. kr. För att följa den livsmedelspolitiska reformens effekter föreslår jag på den ekonomiska statistikens område att resultat tas fram i DU t.0.m. inkomståret 1992 för i stort sett de företagsgrupper som nu ingår i JEU, vilket innebär en begränsning nuvarande DU. Jag av föreslår vidare att JEU genomförs t.0.m. år 1992 på i stort sett samma sätt som tidigare men med vissa begränsningar bl.a. slopas arbetskraftsdelen. För stödområdena i Sverige bör DU och norra JEU finnas kvar så länge behov finns av faktiska ekonomiska uppgifter för stödområdena. Kostnaden för DU totalt beräknar jag kommer att uppgå till 2,4 milj.kr. per år för budgetåren 199293 och 199394 efter föreslagna förändringar. Motsvarande kostnader för JEU har jag beräknat till ca 4 milj.kr. 3,5 milj.kr. resp. För att studera jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar under reformperioden föreslår jag att IOF genomförs i samma omfattning som tidigare vad jordbrukardelen. Kostnaden för avser detta har jag beräknat til 0,3 milj.kr vardera budgetåren 199293 och 199394. För att möta kommande EG-krav bedömer jag att fördjupade studier behöver göras över vilka krav kommer ställas på den som att svenska lantbruksekonomiska statistiken vid ett medlemskap. Den anpassning som jag nu kan bedöma behöver ske bör påverka den ekonomiska statistikens utfomming fr.0.m. budgetåret 199495. Jag föreslår att prisstatistiken bibehålls i omfattning samma som tidigare. Jag föreslår att en fristående gödselmedelsundersökning år görs 1995 under förutsättning at den s.k. danska metoden för skördeupp-

SOU 199199 Sammanfattning 19

skattningar då har börjat användas. Motsvarande undersökningar för bekämpningsmedel bör genomföras åren 1994 och 1996. På längre sikt bedömer jag det möjligt att genomföra undersökningar över som gödsel- och bekämpningsmedel med längre intermittens vart 3-5 år. Under åren 1992 och 1993 bör undersökningarna göras som tidigare i anslutning till OS. Jag föreslår att uppföljning av LES pågående studie över en kombinationssysselsättningar genomförs budgetåret 199394 avseende år 1993. Mitt förslag förutsätter att den pågående studien visar sig ge tillförlitliga resultat. De kostnadsmässiga konsekvenserna av mina förslag sammanställs i en tabell i kap. 13 i detta betänkande.

3 Livsmedelsindustri, -handel och konsumtion

3.1 Inledning

I delbetänkandet jag överlämnade till regeringen i fjol lämnades som inga förslag rörande livsmedelsindustrin, -handeln eller -konsumtio- I delbetänkandet redovisades en första kartläggning av befintlig nen. statistik på området samt pekades på vissa brister i denna statistik. Behovet särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan av underströks och motiverades emellertid. Jag bad dock att efter ytterligare kartläggning och analys av statistikbehoven återkomma i slutbetänkandet med förslag till önskvärda förändringar. I det forsatta utredningsarbetet efter delbetänkandet har jag således, med utgångspunkt från de brister i statistiken som redan i delbetänkandet kunde konstateras, dels lagt ner arbete att komplettera den kartläggning som redovisades i delbetänkandet, dels genom ytterligare kontakter med sakkunniga, experter och olika användare försökt identifiera behoven och nödvändiga förändringarkompletatt teringar av statistikproduktionen. Statistiken rörande de leden i livsmedelskedjan är av något senare annorlunda karaktär än den för jordbruket. När det gäller jordbruksstatistik finns flera statistikprodukter syftar till att enbart belysa som jordbruket eller synvinkel. Denna statistik har till stor del ur en annan tillkommit ett resultat krav underlag till följd av den förda som av jordbrukspolitiken. När det gäller statistik över de senare leden finns det däremot i stort sett ingen statistik enbart syftar till att belysa som

20 Sammanfattning SOU 199199

livsmedelsindustrin eller -handeln. Uppgifter livsmedelsindustrin om m.m. erhålles i stället från större statistikprodukter industri-, som finans- och konsumentprisstatistiken. I dessa statistikprodukter ingår

t.ex. uppgifter om livsmedelsindustrin och -handeln och matprisutvecklingen som en del.

Detta förhållande har inneburit jag det ligga att ansett utanför denna utrednings uppgift att föreslå förändringar omfattar som t.ex. hela industristatistiken eftersom det skulle få konsekvenser för uppgiftsinsamling, resultat m.m. för hela området. Jag har emellertid noga undersökt de brister påtalats och i vissa fall föreslår jag som kompletterande undersökningar. I andra fall anser jag emellertid att eventuella problem i möjligaste mån bör försöka lösas genom nära kontakter mellan SCB och berörda myndigheter eller genom särskild utredning.

Mot bakgrund härav är upplägget den del i betänkandet av som berör livsmedelsindustrin, -handeln och konsumtionen något annorlunda jämfört med den delen rör jordbruket, som såväl vad gäller angreppssätt som på vilket sätt analys och förslag redovisas.

3.2 överväganden och förslag

Mina utgångspunkter vid bedömningen statistikbehoven och förslag av till åtgärder avseende de senare leden har varit direktiven till utred-

ningen, det livsmedelspolitiska beslutet samt de brister sakkunnisom ga, experter och olika användare statistiken har påtalat. Min av slutsats är härvid att det finns vissa icke tillgodosedda krav på statistik över de senare leden i livsmedelskedjan.

I det följande sammanfattar jag mina slutsatser och förslag.

Internationella prisjämförelser

Förutom att följa och jämföra prisutvecklingen på livsmedel i olika länder finns det enligt min mening också behov ett av att kunna studera skillnader i prismxån mellan olika länder och hur skillnader i prisnivåer utvecklar sig i framtiden.

Att göra internationella prisjämförelser förknippat är med många svårigheter. Jag har med såväl pris- och konkurrensverk statens SPK och SCB med sakkunniga och inom som experter utredningen

SOU 199199 Sammanfattning 21

diskuterat olika alternativ. Enligt min uppfattning är den s.k. köpkraftsparitetsmetoden för närvarande den tillförlitligaste och billigaste metoden att göra internationella prisjämförelser. Jag föreslår SCB tillförs 150 000 kr. för att löpande varje år att beräkna och sammanställa prisnivåindex avseende livsmedel för OECD-ländema. Beräkningarna bör ske utifrån det underlag till OECD olika länder lämnar in inom ramen för det internationella som projektet med köpkraftspariteter.

Prisutvecklingen

I såväl riksdagsbeslutet livsmedelpolitiken som i direktiven om understryks vikten att effekterna av reformen, i form av en av dämpad prisökningstakt, kommer konsumenterna till del. Bl.a. prisutvecklingen måste därför enligt riksdagsbeslutet följas noga. I direktiven pekas vidare särskilt marginalmätningar som en metod följa reformens effekter. Den rådande debatten om matpriserna att understryker också behovet av prisstatistik. Man kan utgå från att SCB också fortsättningsvis kommer att beräkna och publicera konsumentprisutvecklingen KPI. Jag förutsätockså att LES även framdeles kommer att beräkna och sammanter ställa prisutvecklingen i olika led i livsmedelskedjan. SPK följer under den s.k. omställningsperioden prisutvecklingen i olika led till följd regeringsuppdrag. Vad gäller detaljhandeln följs av också marginalutvecklingen. Jag föreslår att SPK också efter omställningsperioden ges i genomföra marginalmätningar i handeln. Härvid är det uppdrag att också viktigt att metoderna för marginalmätningama utvecklas. Vidare föreslår jag att SCB tillförs 500 000 kr. per år för att mäta prisutvecklingen i partiledet hos de största partihandelsföretagen inom livsmedelshandeln.

KPI extraprisproblematiken m.m. -

I de diskussioner jag haft såväl med sakkunniga och experter i som utredningen med andra företrädare för myndigheter inom som livsmedelspolitikens område har tveksamheter i vissa avseenden redovisats kring sättet att beräkna KPI. Därvid har flera frågor

22 Sammanfattning SOU 199199

uppmärksammats. Även tidigare utredningar livsmedelspolitiken om som jag har studerat har pekat på problemen med behandlingen av framför allt extrapriser vid beräkning KPI. av De problem som uppmärksammats är dels behandlingen av extrapriser, kuponger, rabatt- och bonussystem vid beräkning m.m. av KPI, dels huruvida KPI fångar effekterna ändrat upp av ett inköpsmönster avseende olika butiksforrner lågprisbutiker, storrnarknader m.m.

SCB har i sin anslagsframställning för budgetåret 199293 tagit

upp bl.a. de problem som jag här peket på. Enligt SCB ökar kraven

på utvecklingsarbete eftersom de förutsättningar gällde då som grunderna för indexberäkningama lades fast på 1950-talet kraftigt

har förändrats. Enligt SCB är det nödvändigt att förstärka utrednings-

resurserna SCB för att kunna minska bristerna och för kunna att garantera beräkningar med hög relevans och precision.

Problemen gäller givetvis inte specifikt livsmedelsdetaljhandeln

utan de förekommer inom i stort sett all detaljhandel. Utifrån mina utgångspunkter är det emellertid bara frågor kring prisutvecklingen

på livsmedel jag har anledning uppmärksamma. som att Jag anser det angeläget att de SCB begärda medlen tillförs SCB av för ökat utredningsarbete metodikfrågor om avseende KPIberäkningar. I detta utredningsarbete bör hanteringen av extrapriser, kuponger, olika rabatt- och bonussystem, ändrad butiksstruktur inköpsmönster och olika rationaliseringsåtgärder inom handeln särskilt uppmärksammas. Arbetet bör resultera i ett beslutsunderlag som redovisar för- och nackdelar med olika metoder, dvs. hur olika metoder påverkar KPI.

Livsmedelshandeln

Brister i statistiken rörande livsmedelshandeln har påtalats såväl av 1983 års livmedelskommitté LMK 1986 års livsmedelsutredsom ning LMU. Även vid de kontakter som utredningen haft med olika myndigheter har det framförts kritik den nuvarande mot officiella statistiken över livsmedelshandeln.

Enligt min bedömning finns det behov statistik av som bättre belyser förhållandena inom livsmedelshandeln. Det saknas i dagsläget en väl avgränsad sådan statistik.

SOU 199199 Sammanfattning 23

Jag föreslår att SCB och SPK tillsammans tilldelas 500 000 kr. budgetåret 199293 för att gemensamt utarbeta och genomföra en enkätundersökning riktad till livsmedelshandeln. SPK bör härvid komplettera resultaten med analys. Efter utvärdering bör ställning en till undersökningen är ändamålsenlig vad gäller behovet av bra tas om statistik för att kunna följa och analysera förhållandena i livsmedelshandeln. Ställning bör härvid tas till om undersökningen bör göras intermittent, t.ex. vart tredje år.

Livsmedelsindustrin

När det gäller statistik över livsmedelsindustrin har olika synpunkter framförts. Bl.a. har kritik riktats mot den klassificeringsmetod som tillämpas i industri- och finansstatistiken, det s.k. mestkriteriet. För vissa områden föreligger vidare brister i underlaget, t.ex. saknas för vissa produkter uppgifter producerade kvantiteter. För några om föreligger också problem att jämföra med annan statistik. För varor saknas vidare uppgifter över livsmedelsindustrins de senaste åren råvaruförbrukning. Det kan således konstateras att brister finns i statistiken avseende livsmedelsindustrin. Jag bedömer dock inte bristerna vara av den karaktären de föranleder särskilda eller kompletterande undersökatt ningar. Redovisade problem bör i stället i möjligaste mån kunna lösas nära kontakter mellan SCB och berörda myndigheter. I det genom här sammanhanget jag LES ett lämpligt forum. I LES ser som styrelse ingår nämligen samtliga myndigheter inom livsmedelspolitikens område samt SCB. LES har också vissa ekonomiska resurser att stödja projekt efter närmare diskussioner, finner motiv till om man, särskilda åtgärder.

Särskilda konsumtiønsundersökningar

En särskild undersökning hushållen livsmedelsutgifter och om kostvanor HUL HULK skall enligt gällande planer göras resp. nu tionde år i samarbete mellan SCB och livsmedelsverket SLV. vart En första undersökning gjordes år 1989. Undersökningen totalt kostade 7 8 milj. kr., där SLVs del kostade ca 1 milj. kr. -

24 Sammanfattning SOU 199199

Enligt min uppfattning är det angeläget undersökning att en om livsmedelsutgiftema görs tätare än vart tionde år. Uppgifter om konsumtionen behövs som medger möjligheter till studier av; l fördelningspolitiska effekter, 2 konsumtionsförändringar, 3 skillnader i livsmedelskonsumtion mellan olika regioner, olika typer av hushåll, hushåll med olika ekonomisk bärkraft samt olika grupper av individer, 4 relationen mellan kostvanor och aktuella näringsrekommendationer samt 5 kvalitetsaspekter, konsumtionen t.ex. av alternativt odlade livsmedel. Studier av ovan nämnda slag bedömer jag angelägna dels för som att kunna följa upp effekter politiska beslut påverkar hushållsav som inkomsterna och -utgifterna dels för kunna följa den livsmeatt upp delspolitiska reformens effekter på konsumtionen och kostvanoma samt för att kunna fånga upp effekter samhällets olika åtgärder för av en bättre folkhälsa avseende kosten. Jag föreslår att SCB och SLV budgetåret 199293 tillförs 6 milj.kr. tillsammans för att i samråd med berörda myndigheter genomföra en undersökning av hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor år 1993. Erfarenheterna från denna undersökning bör ligga till grund för hur framtida undersökningar på området bör utformas hur ofta. samt

En samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn

Enligt direktiven har utvecklingen gått samlad livsmedelsmot en mer politik som innefattar alla led i livsmedelskedjan kvalitets- och samt kost- och hälsafrågor. Enligt direktiven bör utredningen bakmot grund härav överväga en samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektom. SCB har fått särskilda medel för att utveckla ett nytt statistikprogram för hela det livsmedelspolitiska området. Detta arbete pågår för närvarande och planeras vara klart våren 1992. Utredningen har fått tagit del av ett utkast till program. Inom främst SCB finns i dagsläget flera statistikprodukter som i sin helhet eller i vissa delar belyser något led i livsmedelskedjan. Enligt min uppfattning är det angeläget livsmedelstatistiken presenteras ett mer samlat och ändamålenligt sätt. Jag föreslår att 1 milj.kr. tillförs SCB budgetåret 199293 för att kunna fullfölja arbetet med ett livsmedelsstatistiskt När program. programmet slutgiltigt är sammanställt bör SCB i sin anslagsframställ-

SOU 199199 Sammanfattning 25 ning närmare redovisa det årliga resursbehovet. Arbetet bör på sikt resultera i en livsmedelsstatistisk årsbok.

DEL I

direktiv samt Utredningen m.m. internationella krav på statistik

Kapitel 1 29 sou 199199

1 direktiv och

Utredningens

delbetänkandet hösten 1990

Våren 1990 fick jag i uppdrag att ensamutredare se över statistiksom behovet inom livsmedelssektom. Utredningen skall enligt direktiven dir. 199014, bifogas som bilaga 1 till betänkandet göras mot bakgrund av det reformarbete pågår på livsmedelspolitikens område såväl nationellt som som internationellt med anledning reformer inom angränsande samt av politikområden påverkar livsmedelssektom. som Uppdraget innebar att ett delbetänkande skulle avlämnas hösten 1990, vilket också gjordes. I delbetänkandet Statistikbehovet inom livsmedelssektom vissa förslag till förändringar på kort sikt - SOU 199099 koncentrerade jag mig vilka förändringar som bedöms nödvändiga på kort sikt för att kunna genomföra den nya livsmedelspolitiken och för att snabbt kunna utvärdera effekterna av den politiken. I samband härmed gjordes en kartläggning av nya nuvarande statistikproduktion på livsmedelsområdet samt en allmän genomgång av framtida statistikbehov. Allmänt ledde mitt ställningstagande till att anslagen för statistikproduktion för jordbruket totalt sett bör minska i omfattning samtidigt efter få utförlig statistisk information som man bör sträva att en mer om efterföljande led. För jordbrukets vidkommande konstaterade jag att det inte behövs någon statistik för kunna genomföra avregleringen och omställny att ningsåtgärdema i den livsmedelspolitiska refonnen. kunna följa reformens effekter för jordbruket pekade jag i För att delbetänkandet antal områden jag ansåg väsentliga att ut ett som statistiskt belysa. Jag konstaterade även här att någon statistik inte ny behövdes det i stället borde vara möjligt att göra vissa utan att begränsningar befintlig statistikproduktion. Som exempel kan av nämnas viss ekonomisk statistik och skördestatistik. för neddragningarna olika undersökningar skulle jag Forrnema av återkomma till i slutbetänkandet. Vad gäller statistik för livsmedelsindustri och -handel gjorde jag vissa översiktliga behovsinventeringar som jag ansåg behövde

30 Kapitel 1 SOU 199199

kompletteras och fördjupas innan jag beredd lämna några var att förslag. Jag skulle återkomma till detta i slutbetänkandet. I syfte att ge en samlad och lättillgänglig bild över både omställningen och effekterna på hela livsmedelssektom den livsmedelsav politiska reformen ansåg jag det nödvändigt samordning att en av den statistiska informationen görs. I det sammanhanget ansåg jag det

viktigt att konsumentaspektema och leden efter primärledet

i större utsträckning lyfts fram än i dag. l dag tar flera myndigheter inom livsmedelsområdet fram eller bearbetar statistik i någon form. Jag föreslog att lantbruksekonomiska samarbctsnämnden

numera

livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, LES skulle ges ett övergripande samordningsansvar för uppföljningen samt att nämndens instruktion och sammansättning skulle ändras. I regeringens budgetproposition inför budgetåret 199192 föreslog regeringen en ändring av LES instruktion och sammansätming. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag prop. 19909110O bil. ll, JOU22, rskr. 202.

SOU 199199 Kapitel 2 31

2 Allmän u lä nin av arbetet efter g

delbetänklålndegtg

Efter avrapporteringen i det delbetänkande som jag överlämnade hösten 1990 har jag ytterligare analyserat statistikbehoven och då bl.a. sökt utreda vilka statistikkrav kommer att ställas på Sverige vid som framtida EG-inträde. Jag har också studerat alternativa metoder ett för att få fram statistik inom olika områden. I enlighet med direktiven har jag samrått med utredningen om den statliga statistikens styrning, finansiering och samordning m.m. dir. 199068, i fortsättningen kallad statistikstymingsutredningen. Denna utredning har bl.a. i uppdrag att föreslå effektiv styrning och en finansiering statistiken, både vad gäller basstatistik och annan av statistikverksamhet. Enligt direktiven till statistikstymingsutredningen med basstatistik statistikprimärstatistik som från samhällets avses synpunkt angelägen att ha tillgång till och som bör ingå som en anses del i den infrastrukturen. I min beskrivning av statistikgemensamma behoven har jag följt denna ansats. En uppdelning har härvid gjorts basstatistik och vad jag benämnt målinriktad statistik. Den senare delen bör ett komplement till basstatistik. De bedömningar ses som jag tidigare redovisat i delbetänkandet har inte påverkats av denna

förändring. Mot bakgrund såväl den nationella internationella utveckav som lingen bedömer jag att statistikbehovet livsmedelsområdet kommer förändras hel del under det närmaste decenniet. Vissa förändatt en ringar kommer att ske relativt snabbt medan andra väntas ske på något längre sikt. I mina bedömningar och överväganden har jag strävat efter särskilja behoven på kort och lång sikt. Med kort sikt att 4-5 åren, dvs. den s.k. omställningsperioden i avser jag de närmaste samband med den livsmedelspolitiska reformen. En viktig fråga att ta hänsyn till är de krav ställs från EG vid ett medlemskap. Jag har som därför så långt möjligt försökt klarlägga de regler som gäller för EGs medlemsländer. För närvarande diskuteras inom EG former för direktstöd ungefär tillämpats i Sverige under de av samma typ som svårt överblicka vad detta får för konsesenaste åren. Det är att nu kvenser för bl.a. statistikområdet.

32 Kapitel 2 SOU 199199

De behov som pekats på i direktiven är i flertalet fall ganska allmänt hållna och kan inte direkt härledas till behov av olika statistikprodukter. Förutsättningarna för utredningsarbetet har varit olika vad gäller statistik som rör primärproduktionen livsmedelsindustrin och resp. -handeln. När det gäller jordbruksstatistik finns flera statistikprodukter som syftar till att huvudsakligen belysa jordbruket. Denna statistik har till stor del tillkommit som ett underlag för den förda jordbrukspolitiken. När det gäller statistik över de leden i livsmedelskedsenare jan finns det däremot i stort sett ingen statistik som enbart syftar till att belysa livsmedelsindustrin eller -handeln. Uppgifter livsmedelsom industrin m.m. erhålls i stället från statistik belyser samtliga som näringsgrenar. Dessa förhållanden har inneburit utredningsarbetet att har bedrivits med delvis olika angreppssätt för primärproduktionen resp. livsmedelsindustrin och -handeln. För primärproduktionen har arbetet till stor del varit inriktat på att utifrån statistikbehoven pröva olika metoder för att ta fram erforderlig statistik. Detta angreppssätt har inte kunnat tillämpas på de senare leden utan på detta område har jag främst koncentrerat mig att bedöma hur den befintliga statistiken tillgodoser behoven av statistik över livsmedelsindustrin och -handeln samt konsumtionen. Med hänsyn till vad jag nu sagt har jag valt att behandla statistik för primärproduktionen statistik för livsmedelsindustrin och resp. -handeln m.m. inom olika avdelningar Del Del III. resp. Enligt direktiven skall jag lämna förslag till de förfatmingsändringar som mina förslag avseende statistiken föranleder. De förslag som jag lägger i det följande har jag inte nu bedömt föranleda några författningsändringar. Jag vill i det här sammanhanget omnämna att en särskild proposition om en allmän statistiklag för närvarande förbereds inom regeringskansliet. En ny lag på statistikområdet kan därmed komma att innebära ändrade förutsättningar för uppgiftsskyldighet m.m. Jag har vidare tagit del utredningen Räkna med miljön av - Förslag till natur- och miljöräkenskaper SOU 199137 och 38. Konsekvenserna för statistikproduktionen denna utrednings förslag av är svåra att bedöma. Emellertid har jag genomgående försökt beakta miljösidans krav statistik.

sou 199199 Kapitel 3 33

livs-

Internationella krav på

medelsstatistiken

3 Inledning

I utredningsdirektiven noteras vikten att beakta de krav som ställs av och kommer ställas den svenska statistikproduktionen som en att följd det internationella samarbetet på livsmedelspolitikens av område. Utredningen har, bakgrund att Sverige sedan utredmot av ningen tillsattes tagit beslut ansökan EG-medlemskap, lagt ett om om särskild vikt vid jämförelsema med EGs livsmedelsstatistik. Detta motiveras också EG byggt sin statistik med utgångspunkt av att upp från de rekommendationer och överenskommelser som utarbetats inom FN och OECD. Eftersom EFTA-ländema också följt dessa

rekommendationer finns grundläggande likheter men givetvis också

vissa skillnader mellan EGs statistiska system och EFTA-ländemas. kan vidare generaldirektörema för statistikbyråema i Det nämnas att EI-TA och EG tillsammans med EGs statistiska kontor, Eurostat, kommit utarbeta gemensamt statistiskt program för överens om att ett treårsperioden 1993-1995. Som underlag för den översiktliga beskrivningen EGs statistik i av det följande ligger dels besök utredningen hos EGett av kommissionen och Eurostat, dels material som tagits fram inom SCB, jordbruksnämnden nuvarande jordbruksverk, SJV m.fl. statens Dessutom har besök gjorts i Danmark för att få en bild av statistikproduktionen på livsmedelsområdet i ett enskilt EG-land. För jämförelser med andra nordiska grannländer har besök skett i Norge

och Finland.

3.2 Allmänt om EGs statistik

Utformningen EGs statistik på olika områden regleras inom EG av regulations, decisions, resolutions och directives. En genom regulation skall betraktas bindande och har samma ställning som nationell lagstiftning och föreskriver både hur statistiken skall som framställas och presenteras. Ett directive är den friaste formen av reglering och kan betraktas stark rekommendation. Den ger som en

34 Kapitel 3 SOU 199199

det enskilda landet rätt att bestämma metoder och hur skall man producera statistiken.

Vissa avkall görs ibland från gällande regler överenskomgenom melser i form av gentlemens agreement. För statistikområden där

regler saknas tillämpas också gentlemens agreement. Inom ramen för t.ex. sådana överenskommelser kan kraven till anpassas det enskilda landets förhållanden utan att syftet med reglerna eftersätts.

Regelverket på jordbrukets område är omfattande, vilket även gäller för statistiken. Här kan nämnas att det regelverk för statistiken

som blir tillämpligt följd EES-avtalet endast som en av utgör en begränsad del knappt tio författningar Vid EG-medlemskap ett tillkommer ytterligare 50 författningar. Detta är ca uppemot hälften av alla författningar på statistikområdet.

För tillämpningen av reglemaöverenskommelsema, insamling av data från medlemsländerna samt redovisning statistik, av svarar huvudsakligen Eurostat, är placerat i Luxemburg. som Eurostat svarar också för samordnings- och utvecklingsarbetet regelgenom bundna sammanträden med medlemsländerna i olika frågor.

För nya länder i EG-gemenskapen eftersträvas anpassning till en EG-kraven inom två år. Eftersom jordbruket ca har en heterogen struktur i EG tillåts i vissa fall nationella avvikelser från de formella kraven. Inget hindrar heller att den statistik tas fram för lands som ett nationella behov skiljer sig i redovisning från vad som lämnas till Eurostat. I EGs gemensamma budget avsätts vissa medel för att underlätta enskilda länders anpassning.

3.3 Vissa jämförelser mellan Sveriges och EGs

statistik

Allmänt kan sägas att statistikområdet man hunnit förhållandevis långt i det internationella samordningsarbetet. För Sveriges del behövs inga grundläggande förändringar i gällande regelverk.

Beträffande strukturstatistiken den regulation styrs av nr 57188. I korthet fastställs där bl.a. definitioner av företag, arealgränser för vilka företag som skall ingå i populationen och vilka grödor och husdjur som uppgiftsinsamling skall Uppgifter avse. skall samlas in vartannat år, endera på urvalsbasis eller i totalundersökning. Om ett land inte löpande genomför totalundersökningar skall sådana

genomföras vart tionde år. Metoderna varierar i de enskilda EG-

199199 Kapitel 3 35 SOU

För Sveriges del uppgifterna i denna del huvudsakliländerna. svarar vad erhålls från lantbruksregistret LBR, dock krävs en gen mot som utvidgning med djurräkningar vid några tillfällen under året. EG sin klassificering jordbrukens storlek ett ekonomiskt baserar av standardtäckningsbidrag, medan motsvarande mått i Sverige mått, baseras på standardiserat arbetsbehov. produktionen vegetabilier finns regulation nr 83790 För av bl.a. innebär de enskilda länderna årligen skall lämna uppgifsom att hektar- och totalskördar. Uppgifterna får tas fram med ter om de enskilda länderna själva bestämmer, vissa krav metoder som men ställs på statistisk säkerhet i resultaten. I de enskilda länderna används

också olika slag av metoder. Vad beträffar mjölk- och mejeriprodukter styrs statistiken av directive 86180EEC. Den statistik erhålls från Svenska nr som Riksförening SMR bedöms innehållsmässigt täcka EG- Mejeriemas kraven. EG kräver dock veckovis redovisning medan SMR redovisar

månadsvis. På det ekonomiska området har EG inrättat en databas, Farm

Accountancy Data Network FADN, med syfte att ge information om

jordbrukamas inkomstnivåer och tjäna som underlag för analys av effekter olika politiska åtgärder. FADN styrs av regulation av 7965EEC med tillägg. Innehållet i FADN baseras underlag senare från bokföringsundersökningar i de enskilda EG-ländema. För att resultat från de enskilda länderna ställs krav beträffankunna jämföra undersökningarnas uppläggning, urval, variabler, publicering de Klassificering företagen efter storlek och driftsinriktning m.m. av skall ske baserat på standardtäckningsbidrag. sammanställs också bl.a. ekonomisk statistik för Inom Eurostat hela jordbrukssektom samt prisstatistik för jordbruksprodukter. Vad beträffar jordbrukets insatsvaror som maskiner, redskap, gödsel-, bekämpnings- och fodermedel erhåller Eurostat statistikfrån EG-ländema huvudsakligen bygger uppgifter underlag som från branschföretag och organisationer. statistik de s.k. leden i livsmedelskedjan Vad gäller över senare den åtskild från jordbruksstatistiken i EG även om man betraktas som sambanden. Sverige har här kommit längre. Några är medveten om statistik avseende livsmedelsindustri och -handel specifika krav på EG. Givetvis gäller här de generella bestämmelser finns inte inom all industri- och handelsstatistik, t.ex. näringsgrensindelsom finns för industristatistiken och varukodssystem i handelsstatistiken. ning i

36 Kapitel 3 SOU 199199

3.4 Vissa mellan de nordiska

Eimförelser

ländernas statisti

Beträffande strukturstatistiken är det endast Sverige som har årliga totalräkningar. I de andra länderna görs årliga stickprovsundersökningar med relativt urval. Totalräkningar stora görs med varierande intervall, 10 år i Norge och 10-20 år i Finland. I Danmark gjordes tidigare totalräkningar år vartannat men besparingskrav innebär sannolikt sänker denna ambitionsnivå att man markant. Någon ny totalräkning är inte planerad. I Danmark och nu Finland genomförs särskilda husdjursräkningar. Definitioner och variabler är relativt lika i de olika länderna på strukturstatistikens område. Vad gäller produktionsstatistiken kan nämnas årliga att skördeuppskattningar genomförs i länderna. I Danmark, Norge och Finland görs dels s.k. subjektiva bedömningar skörden av av experter från departement eller lantbrukskontor, dels skördeuppskattningar genom postenkät. Postenkäten riktar sig till urval i samma som strukturstatistiken Finland eller delurval Danmark, Norge. Fr.o.m år 1990 insamlar man i Norge uppgifter hektaravkastning i om spannmål från Statens Komforretning. På den ekonomiska statistikens område genomför Danmark

relativt omfattande bokföringsundersökningar avseende

ca 2 000 företag. De ekonomiska uppgifterna sammanflätas med uppgifter från strukturräkningama. l övrigt är undersökningen anpassad till EGs krav, vilket bl.a. innebär att företagens storlek och driftsinriktning

bestäms av standardtäckningsbidrag. I Finland

genomförs en bokföringsundersökning omfattar 1 000 företag inte som ca som är slumpmässigt valda medan i Norge genomför s.k. modellgårdsman kalkyler som baseras på bokföringsresultat för ett litet antal företag.

Deklarationsundersökningar genomförs i Finland för

ca 17 000 företag enligt ungefär samma modell i Sverige. Beräkning s.k. som av totalkalkyler för jordbruket sker på likartat sätt i Sverige och de övriga länderna.

DEL

Statistik över och jordbruket trädgårdsnäringen

SOU 199199 Kapitel 4 39

för

4 Utgån spunkter bedömning av

statisti behoven

4.1 Inledning

Behovsfrågoma har varit en central fråga i utredningen. Det kan konstateras att enbart förekomsten av en omfattande statistikproduktion inom ett visst område i sig medför att såväl producenter som konsumenter av statistik ställer högre krav ambitionsnivå i form av behovet av statistiskt underlag, statistisk säkerhet etc. En allmän reflektion i detta sammanhang är att kravbilden på detta område liksom på andra av naturliga skäl kan ändras om budgetansvaret hos framför allt användarna av statistik förstärks. Som framgått av delbetänkandet är de olika statistikbehov som tagits upp i utredningen och som dikterats av bl.a. det senaste livsmedelspolitiska beslutet ganska allmänt hållna. För att komma fram till vilka statistikprodukter som bör tas fram har jag försökt att konkretisera behoven. I detta arbete har jag konstaterat att konkreta bedömningar det framtida statistikbehovet mycket är en fråga om av vilken ambitionsnivå man väljer. Denna fråga går inte att besvara utan ett visst mått av subjektiva värderingar. I de fall behovsbilden varit komplicerad har jag arbetat med olika ambitionsnivåer för behoven.

4.2 Basstatistik målinriktad statistik

-

I direktiven till statistikstymingsutredningen definieras begreppet basstatistik sådan statistikprimärstatistik som från samhällets som synpunkt angelägen att ha tillgång till och som bör ingå som en anses del i den gemensamma infrastrukturen. Efter samråd med statistikstymingsutredningen har jag valt att använda begreppet basstatistik för sådan statistik som krävs för att tillgodose behoven inom följande områden nationalräkenskapema NR och långtidsutredningar regeringskanslietriksdagen näringspolitiska förhandlingar internationella organ -

40 Kapitel 4 SOU 199199

allmän information forskning och utbildning. - Det finns naturligtvis en del svårigheter enkelt att avgränsa vad som skall avses med basstatistik. Dessutom är gränserna mellan basstatistik och annan statistik, i det följande benämnd målinriktad statistik, inte helt tydliga. Användarnas bedömningar kan här skilja sig åt.

Grundtanken är att basstatistikbehoven skall tillgodoses för samtliga samhällssektorer. Jordbrukssektorn har varit samhällsekonomiskt intressant att statistiskt följa. Basstatistikbehovet har mer än väl täckts in av den statistik producerats underlag för som som t.ex. det gamla systemet med prisöverläggningar.

Den nya situation jordbruks- och livsmedelssektom som i dag befinner sig i gör det naturligt gå igenom basstatistikbehoven att och beakta dessa i en sammanvägd bedömning statistikbehoven. av Utöver basstatistik behövs statistik som belyser speciella områden. Jag har benämnt de senare behoven målinriktade statistikbehov som således utgör ett slags komplement till basstatistiken. De målinriktade statistikbehoven kan givetvis skilja sig mellan olika sarnhällssektorer. För livsmedelssektom har jag, bl.a. utifrån det livsmedelspolitiska beslutet, bedömt att följande målinriktade statistikbehov finns för att följa upp den livsmedelspolitiska reformens - effekter för stödområdesstudier avseende Sverige - norra för administrativa verksamheter - i samband med bl.a. direktstöd till jordbrukare

för beredskapsplanläggning

för landskapsvård och miljöskydd djurskydd. - samt Ovanstående behov ansluter i väsentliga delar till de behovsom-

råden som jag i delbetänkandet. tog upp Det är endast de sarnhällsmotiverade behoven av statistik som jag tagit fasta på i behovsanalysen. Specifika statistikbehov för t.ex. näringen får bekostas av denna och beaktas således inte här. Ett undantag har gjorts för skördeskadeskyddets behov. Som jag redo-

visat i delbetänkandet anser jag behov statistik att av och registemppgifter för skördeskadeskyddet är angelägenhet för näringen en själv. Av olika skäl kommer jag dock att behandla detta behov under en särskild rubrik.

Resursåtgången för att täcka basstatistikbehoven har jag sökt särskilja från resursåtgången för den målinriktade statistiken. Resurs-

åtgången för att täcka olika delar de målinriktade av statistikbehoven har också så långt möjligt sökt särskiljas från varandra.

SOU 199199 Kapitel 5 41

5 Behov av basstatistik inom

områdena och

jordbruk trädgård

5.1 Inledning

Med den på jordbruket bedömer jag att basstatistikbehovet nya synen för denna sektor inte i någon avgörande grad skiljer sig från motsvarande behov för andra sektorer. Bortsett från behovet för internationella organ och då närmast krav vid ett EG-medlemskap ser jag inte heller någon egentlig förändring över tiden för basstatistikbehoven. Någon särskiljning av den korta och långa sikten gör jag därför inte i behovsanalysen annat än för den internationella delen. I följande avsnitt redovisar jag mina bedömningar av behoven av basstatistik.

5.2 Basstatistik för jordbruk

5.2.1 Behov för nationalräkenskaper och långtidsutredningar

I nationalräkenskapema NR används ungefär samma typ av underi långtidsutredningama, dvs. kalkyler för hela jordbruksseklag som tom. Även vägningstal för stor del livsmedelsekonomiska en av samarbetsnämndens LES indexar baseras underlag från dessa kalkyler. Behov underlag för indexberäkningar har jag tagit upp av gemensamt med behovet för NR-beräkningar och långtidsutredningar. Sektorkalkylema, dvs. kalkyler som belyser hela jordbrukssektoms ekonomi, innehåller inkomst- och utgiftsposter enligt den uppställning redovisas i bilaga Endast inkomster och utgifter i som handeln med andra sektorer beaktas. Det är väsentligt att kunna skilja volymer och priser i underlaget för viktigare produkter och produktionsmedel för att bl.a. kunna göra För samtliga poster är det därför viktigt att det även i prognoser. fortsättningen finns en prisstatistik av ungefär samma omfattning som statens jordbruksverk SJV i dag producerar.

42 Kapitel 5 SOU 199199

Som framgår av bilaga 2 används vid sidan SJVs prisstatistik i av huvudsak uppgifter från företag och organisationer, utrikeshandelsstatistik, skördeuppskattningar och strukturdata för inkomstpostema. Enligt min bedömning är det nödvändigt att även i fortsättningen ha

tillgång till detta underlag för de viktigare animalieproduktema.

Aven för de större vegetabilieproduktema är det enligt min bedömning nödvändigt att ha tillgång till underlag i dag. samma typ av som Precisionen i skördeuppskattningama bör dock kunna sänkas utan att det får nämnvärda konsekvenser för slutresultatet. För mindre inkomstposter bör vissa inskränkningar kunna göras i underlaget utan att resultatet påverkas alltför mycket. Nuvarande underlag för dessa poster hämtas i huvudsak från företag och organisationer och från officiell statistik t.ex. utrikeshandelsstatistik. Dessa underlag tas i första hand fram för andra syften än för sektorkalkylen. För närvarande utgår olika former av direktstöd till jordbrukare. Dessa stöd administreras av SJV och tas givetvis in på inkomstsidan. Flera poster på utgiftssidan beräknas i dag med ledning uppgifter av från näringen och från statlig kontrollverksamhet t.ex. foderrnedelskontrollen. Även enklare uppgiftsinsamlingar från branschorganisationer görs i detta syfte. I avsnitt 2 i bilaga 2 finns förtecknat vilka poster som baseras på nu nämnda underlag. För de större kostnadspostema handelsgödsel och köpfodermedel bedömer jag det nödvänsom digt att även fortsättningsvis upprätthålla nivå på uppgiftsunsamma derlaget som i dag. För flera mindre tagits i avsnitt poster som upp 2 i bilagan borde det däremot vara möjligt att över till och annat enklare underlag det nuvarande inte skulle finnas tillgängligt. om Kostnaderna för att ta fram dessa mindre utgiftsposter är små. I avsnitt 3 i bilaga 2 finns resterande kostnadsposter förtecknade. Dessa baseras i dag på underlag från deklarationsundersökningen DU samt i mindre omfattning från jordbruksekonomiska undersökningen JEU. Sektorkalkylen utgör för närvarande huvudanett av vändningsområdena för DU. Jag bedömer att det även framöver skulle vara en fördel att som nu ha tillgång till resultat från i första hand DU för kunna beräkna de att poster som finns förtecknade i avsnitt 3 i bilaga Enligt min uppfattning är detta dock inte helt nödvändigt. En övergång till och annat enklare underlag bedömer jag möjlig göra även det som att om sannolikt skulle innebära en del kvalitetsförsämringar. Dessa bör dock

SOU 199199 Kapitel 5 43

kunna med utgångspunkt från de krav på precision i accepteras underlaget som NR-beräkningama ställer. I avsnitt 3 i bilaga 2 har jag post för post skisserat vilket underlag skulle kunna använda inte nuvarande DU-underlag skulle man om finnas tillgängligt. Vissa de skisserade alternativen innebär en av återgång till tidigare använda metoder.

5.2.2 Behov för regeringskanslietriksdagen

I detta behov innefattas i första hand regeringskansliets och riksdabehov ett grundläggande underlag för planering och beslut. gens av Detta behov är svårt att närmare precisera. För jordbrukssektoms vidkommande torde behovet i huvudsak täckas av det jag tidigare behov för NR-beräkningar. Underlaget till dessa innehålangett som ler både uppgifter om priser och volymer för hela sektorn. Utöver NR-underlaget bedömer jag det som angeläget att ha tillgång till strukturstatistik regional nivå.

5.2.3 Behov för näringspolitiska förhandlingar

Något särskilt behov av statistik bedömer jag inte finns på denna punkt sedan det gamla systemet med jordbruksprisöverläggningar avskaffats.

5.2.4 Behov för internationella organ

För närvarande sammanställer SJV och statistiska centralbyrån SCB del statistik för främst OECDs och olika FN-organs räkning. I en första hand efterfrågas statistik för hela jordbrukssektom. Detta underlag har under tid använts för bl.a. de s.k. PSEsenare beräkningarna producer subsidy equivalent. På kort sikt jag det tillräckligt att ha tillgång till produkanser som tionsstatistik, vissa strukturdata riksnivå samt förbrukningsuppgifpå sektomivå. I huvudsak sammanfaller behovet med det jag ter m.m. tidigare redovisat för NR-beräkningama. För få uppfattning statistikkraven vid ett EG-inträde har att en om jag dels besökt EG-kommissionen och Eurostat, dels gått igenom

Kapitel 5 SOU 199199

deras statistikpublikationer. Mina allmänna bedömningar är att statistikkraven för att uppfylla internationella åtaganden kommer att öka om Sverige går med i EG. Detta innebär dock inte statistikatt produktionen överlag behöver utvidgas. Däremot kan det för vissa statistikområden krävas förändringar och kompletteringar medan statistik inom vissa andra områden än väl uppfyller kraven. Jag mer har i ett tidigare avsnitt lämnat redovisning de krav ställs en av som inom EG på jordbruksstatistik. Jag redovisar i det följande en bedömning av dessa krav. Nya medlemsländer behöver inte uppfylla EGs statistikkrav förrän efter två års medlemskap. Mitt intryck är att olika medlemsländer olika väl uppfyller de statistikkrav som EG ställer. I vissa fall lämnas särskilda dispenser, t.ex. beträffande lägsta arealgräns för jordbruksföretagen, beroende på strukturella skillnader mellan medlemsländerna. För Sveriges del finner jag dock inget skäl till att ha lägre en ambitionsnivå än vad som motsvarar EGs krav.

Strukturstatistik

Som framgått kap. 3 skall medlemsländerna sammanställa statistik av grundad på totalräkningar minst vart tionde år. Nästa gång en totalräkning skall göras i medlemsländerna är år 1999. Det står dock medlemsländerna fritt att välja något åren 1998 eller 2000 av som totalräkningsår. För åren mellan totalräkningama skall strukturstatistik från stickprovsundersökningar tas fram år. Strukturvartannat uppgifter skall redovisas efter större regioner och företagsstorlek. Förutom den ordinarie strukturstatistiken skall speciella djurräkningar göras, för nötkreatur två gånger år, för svin gånger per tre per år samt för får och getter gång år. Räkningama kan en per göras stickprovsvis.

Produktionsstatiszik

Behovet omfattar här dels sådana uppgifter som näringen normalt tar fram dvs. leveransuppgifter, dels skördeuppskatmingar. De enskilda länderna får själva välja metod för skördeuppskattningar, vilket innebär att olika metoder förekommer bland medlemsländerna. Däremot ställs bestämda krav precisionen i resultaten.

SOU 199199 Kapitel 5 45

Min bedömning är att behov kommer att finnas av att få fram leveransuppgifter på riksnivå med ungefär samma innehåll som mejeri- och slakteriorganisationema samt spannmåls- och oljeväxthandeln i dag sammanställer. Behov kommer också att finnas skördeuppskattningar. Eftersom av inga krav ställs på att någon speciell metod skall användas bedömer jag att EG-anpassningsfrågoma här främst avser precisionen i skattningama och behovet av regional redovisning. I EGs författningar finns bestämmelser angående den statistiska säkerheten i skördeuppskattningama. Inom Eurostat och kommissionen finns dock hittills ingen dokumentation över i vilken utsträckning medlemsländerna uppfyller bestämmelserna. Liksom för strukturstatistiken finns det mycket som tyder att en del medlemsländer inte uppfyller de formella kraven.

Ekonomisk statistik

Inom EG görs liksom i Sverige uppdelning på ekonomisk statistik en över jordbrukssektom som helhet och företagsekonomisk statistik. Till kategorin förs också statistik jordbrukarhushålden senare över lens inkomster. EG ställer krav på att medlemsländerna årligen tar fram sektorkalkyler. Innehållet i dessa överensstämmer i stort med vad som vi i Sverige tar fram i våra NR-beräkningar. Kravet tillförlitlighet i underlaget för EG-behoven bedömer jag inte vara högre än m.m. motsvarande krav för NR-beräkningama. Mina bedömningar i punkt 5.2.1 gäller därför i allt väsentligt också för EG-behovet. När det gäller företagsekonomisk statistik ställer EG ganska stora krav på medlemsländerna. Denna statistik används till stor del som ett jordbrukspolitiskt beslutsunderlag. Genom förordning för Farm Accountancy Data Network en FADN databas med uppgifter för enskilda företag styrs som är en uppläggning undersökningar, variabelinnehåll m.m. för de av enskilda ländernas bokföringsundersökningar. EGs krav är här delvis anpassade till olika medlemsländers fömtsättningar. Det kan dock konstateras att Sverige måste redovisa resultat från någon form av bokföringsundersökning vid ett EG-inträde. Jag gör den allmänna bedömningen att en grövre regional uppdelning på t.ex. riksområden kommer att krävas för den företagseko-

46 Kapitel 5 SOU 199199

nomiska statistiken. Alla jordbruksföretag med än 2 eller mer möjligen 5 ha åker eller motsvarande storlek mätt i standardtäckningsbidrag skall dessutom täckas in. Det går inte i dag att exakt avgöra hur en bokföringsundersökning bör utformas för att tillgodose EGs krav. Vid ett EG-medlemskap kommer EG-kraven att klargöras genom diskussioner mellan EG och Sverige. I EG används en annan form för klassificering jordbruksföreav tagen än i Sverige. Vid ett EG-inträde måste Sverige sannolikt anpassa sig till EGs klassificeringssystem utgår från det ekonomiska som måttet standardtäckningsbidrag. Från statistiksynpunkt är det inte nödvändigt att göra några undersökningar för få fram undernya att lag för att beräkna standardtäckningsbidrag. Beräkningar baserade på norrntal godtas av EG. Till ekonomisk statistik räknar jag också prismätningar och indexberäkningar. Inom EG görs omfattande prisjämförelser mellan medlemsländer för bl.a. jordbruksprodukter. Höga krav ställs på inrapportering prisstatistik från olika av medlemsländer. Min uppfattning är att de undersökningar på området som SJV och SCB för närvarande gör i stort krav.

svarar mot dessa

När det gäller statistik över hushållsinkomster ställs i dag inga speciella krav på medlemsländerna. Planer finns dock inom Eurostat på att utveckla statistik även på detta område. Vid provstudier som gjorts har dock problemen visat sig Ad hocvara stora. undersökningar har också genomförts. Eventuella kommande krav i detta hänseende går i dag inte att bedöma. Skulle sådana bli aktuella får det då prövas vilka undersökningar kan behövas. som

Produktionsmedel

EGs krav på inrapportering statistik över produktionsmedel av överensstämmer i stort med den inrapportering i dag görs till som OECD och FAO. Behoven kan enligt min uppfattning jämställas med motsvarande behov för volymunderlag till vissa utgiftsposter i NRberäkningarna. Dessutom ställs krav arbetskraftsstatistik directive 82606EEC, bl.a. innebär redovisning antal som att av sysselsatta skall ske fördelat efter ålder och arbetad tid. Såvitt jag nu kan bedöma kan mindre kompletteringar bli aktuella vid ett medlemskap.

199199 Kapitel 5 47 sou

5.2.5 Behov för allmän information

statistik för allmän information täcks enligt min mening Behoven av de uppgifter krävs för NR-beräkningar samt för regegenom som ringskansliriksdag. Härigenom erhålls information om struktur, produktion, priser Viss regional uppdelning för främst strukturosv. statistik är önskvärd.

5.2.6 Forskning och utbildning

Enligt min bedömning bör behoven basstatistik för forskning och av utbildning översiktlig statistik områdena struktur, svara mot en produktion, ekonomi för hela sektorn, prismätningar och insatsvaror. När det gäller strukturstatistik krävs regionala data medan det för övriga områden bör tillräckligt med rikssiffror. vara För speciella projekt och uppdrag kan utöver basstatistikbehoven behövas specialinforrnation. Det behovet bör tillgodoses inom senare för uppdraget ocheller projektet. ramen ha tillgång till underlag för företagsekonomiska Det är önskvärt att studier framför allt i viss ekonomisk forskning.

5.3 Trädgård

basstatistik för trädgård omfattar i princip områden Behov av samma tidigare pekat för jordbruket. Viktiga behov är NRsom jag underlag underlag för EG vid ett medlemskap. Andra behovssamt områden tillgodoses indirekt dessa båda behov tillgodoses. om För NR-beräkningama krävs statistik över struktur, produktion priser. fördel inte helt nödvändigt att ha tillgång och Det är en men uppgifter förbrukningen vissa insatsvaror som olja och el. till om av uppgifter insatsvaror går det att med någorlunda god Saknas om precision få fram sådana andra vägar än genom undersökningar. tänker här närmast normförbrukningssiffror och annat Jag syntetiskt kalkylunderlag. på statistik för trädgårdsområdet finns preciserade i EGs krav särskilda författningar. Någon närmare kartläggning över vad dessa författningar innebär för svenskt vidkommande vid ett medlemskap

Kapitel 5 SOU 199199

har inte gjorts men mitt allmänna intryck är trädgårdsstatistiken i att EG-ländema är mer omfattande än i Sverige och detta således kan att leda till ökade statistikkrav på detta område jämfört med i dag. På exempelvis fruktområdet genomförs i EG femte år särskilda vart fruktträdsinventeringar med uppgifter antal träd, trädens ålder om m.m. Uppgifterna skall aktualiseras årligen baserat på statistik över nyplantering och röjning.

%U 199199 Kapitel 6 49

6 målinriktad statistik för

Behov av

jordbruk

6.1 Inledning

För jordbruket har jag sett behov av målinriktad statistik och registeruppgifter för följande ändamål följa den livsmedelspolitiska reforrnens effekter - för att upp för stödområdesstudier avseende norra Sverige för administration i samband med bl.a. direktstöd till jordbrukare för beredskapsplanläggning för landskapsvård och miljöskydd samt djurskydd. - I delbetänkandet konstaterade jag att det på kort sikt finns ett stort behov statistik för att följa effekterna av den livsmedelspolitiska av reformen. Detta behov har ytterligare accentuerats efter de uppföljningsuppdrag som lagts ut olika myndigheter. I riksdagsbeslutet våren 1991 stödet till jordbruket och livsmeom delsindustrin i Sverige prop. 19909199, JoU27, rskr. 276 norra påpekas behovet ett förbättrat underlag för att beräkna stödet till av jordbruket Sverige. I detta sammanhang uppmärksammas i norra helhetssyn på jordbruksföretaget. Riksdagen föreslog behovet av en regeringen stödet till jordbruket i Sverige borde bli föremål att norra genomgripande och förutsättningslös översyn. Med anledning för en riksdagens beslut har chefen för jordbruksdepartementet, efter av regeringens bemyndigande den 27 juni 1991, tillkallat en parlamentarisk arbetsgrupp med syfte att utreda stödet till jordbruket i norra Sverige. Vilket statistiskt underlag för stödområdena som skall tas fram kommer i huvudsak att styras denna arbetsgrupps förslag. av De administrativa behoven bestäms till största delen av olika politiska beslut direktstöd Min bedömning har gjorts mot om m.m. bakgrund det livsmedelspolitiska beslutet. Internationellt sker av förhandlingar för GATT. Ett svenskt medlemskap i EG inom ramen kan få effekter för svensk jordbrukspolitik. Detta kan givetvis komma förändra behovet statistik och registeruppgifter för administraatt av tiva ändamål, Det är därför i dagsläget svårt att bedöma detta behov

sikt.

50 Kapitel 6 SOU 199199

Nar det gäller landskapsvård och miljöskydd har jag sökt

kartlägga statistikbehoven kontakter med naturvårdsgenom statens verk SNV. SNV har ansvarig myndighet på detta område som ett behov av att en utförlig statistik nära anknyter till den traditiosom nella jordbruksstatistiken finns tillgänglig. SNV utför också själv och

genom länsstyrelserna studier för att belysa frågor särskilt intresse av inom miljövården. Miljövårdens krav på statistik har jag så långt

möjligt sökt beakta genom att se möjligheterna till modifieringar

och kompletteringar av den statistik som behövs för övriga områden. Skördeskadeskyddets behov tar jag fristående punkt upp som en för den målinriktade statistiken.

För trädgårdsområdet har jag inte något behov målinsett av riktad statistik.

Mina detaljbedömningar av behoven redovisas i det följande.

6.2 Behov för den

uppfölning

av

livsmedels itis reformens effekter för

P o a

jordbruket

Som jag redovisat i delbetänkandet bedömer jag att statistikbehoven

för att följa upp reformens effekter omspänner rad områden. I en delbetänkandet togs följande punkter upp ekonomisk statistik prisstatistik produktionsstatistik strukturstatistik statistik som berör investeringar i byggnader, anläggningar och maskiner statistik över förbrukning vissa förnödenheter - av sysselsättningsstatistik. - I de arbetsplaner som myndigheter med uppdrag att följa reformens

effekter lagt upp tas inga andra områden än dessa. Någon upp anledning till kompletteringar med ytterligare punkter har jag inte

heller funnit.

I det följande redovisar jag- mina bedömningar av behoven områdes-

vis. Allmänt gäller att behov av statistik för uppföljning reformens av effekter endast omspänner den korta sikten.

SOU 199199 Kapitel 6 51

6.2.1 Ekonomisk statistik

Reformen kan bl.a. väntas resultera i förändringar av jordbrukssekinkomst- och utgiftsstruktur. Även nivån sektorns samlade toms inkomster och utgifter kan komma att påverkas. För att studera dessa effekter jag att det bör finnas tillgång till sektorkalkyler. anser Reforrnen kan också väntas leda till förändringar av den företagsekonomiska lönsamheten. För att belysa den effekten bedömer jag det lämpligt att också ta fram företagsekonomiska kalkyler baserade som på statistiskt underlag. Ytterligare effekt kan väntas uppstå på grund av reformen en som jordbrukarhushållens inkomstsammansätmingar förändras, dvs. är att andelen inkomsterna kommer från jordbruket jämfört med av som övriga verksamheter förändras. Detta område är också intressant att

följa. När det gäller sektorkalkyler bedömer jag det inte som nödvändigt att utöka variabelinnehållet i dessa för att kunna belysa reformens effekter. Däremot kan det finnas skäl att ha en något högre arnbitionsnivå när det gäller statistiskt underlag jämfört med vad som tagits upp i avsnittet basstatistik under punkt 5.2.1, särskilt vad gäller om poster kan bedömas ha nära samband med reformåtgärdema som omställningsstöd, spannmål för industriell användning etc.. Omställningen kan också väntas resultera i att det blir svårare än hittills klart avgränsa vad skall anses tillhöra jordbrukssektom att som

jämfört med andra sektorer. En del nya inkomstposter kanske

hamnar i gråzon där det är svårt att avgöra om de ska räknas som en jordbruksinkomst eller inte. Jag tänker här bl.a. på viss typ av småskalig förädling och inkomster från växtodlingsprodukter. nya Gränsdragningsproblem kan också uppstå för tjänster som jordbruka-

re utför utomstående. Jag det angeläget att frågan framtida sektoravgränsning ser som om till diskussion i samband med det fortsatta arbetet med tas upp sektorkalkylen. Ett lämpligt forum att behandla sådana frågor kan

livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES. vara Jag bedömer det inte nödvändigt att genomför undersökningar som direkt riktade till jordbrukare för de poster som jag tidigare pekat på redovisade i avsnitt 3 i bilaga Någon annan och som finns bedömning än den jag redovisat i avsnittet för nationalräkenskapema NR gör jag således inte på denna punkt.

52 Kapitel 6 SOU 199199

För att göra framskrivningar och analyser är det värdefullt ha att tillgång till uppgifter om skördeutfallet för i första hand spannmål. För sektorkalkylen kan precisionskravet sättas relativt lågt. Syftet med att ta fram företagsekonomisk statistik äri första hand att följa hur lönsamheten förändras för jordbruksföretagen under omställningsperioden. Även uppgifter likviditet och om skatterefonnens effekter är betydelsefullt studera i detta att sammanhang. Allmänt sett anser jag att det inte är nödvändigt studera alla att företagsgrupper för att belysa den företagsekonomiska utvecklingen. I första hand bör förhållandena för företag viss storlek belysas. över en l tidigare analyser som gjorts i samband med bl.a. jordbruksprisöverläggningama har en del företagsgrupper valts för företagsekout nomiska studier. Man siktade då sig på företag familjejordbruksav storlek med en någorlunda homogen produktionsstruktur. En speciell beräkningsmodell den s.k. modelljordbruksansatsen, MJA fram togs där data från deklarationsundersökningen DU och jordbruksekonomiska undersökningen JEU samkördes med strukturdata från lantbruksregistret LBR. Med hjälp detta underlag och s.k. av hjälpdata i form av priser produkter och produktionsmedel m.m. kunde ganska detaljerade kalkyler med både volymer och priser tas fram. Detta möjliggjorde i sin omfattande resultatanalyser tur att kunde göras. Kalkylunderlaget medgav också känslighetsberäkningar där effekterna resultatet prishöjning på mjölk kunde av t.ex. en utläsas.

Modellgårdsberäkningar har hittills gjorts både för enskilda år s.k.

typjordbrukskalkyler och utjämnade resultat baserade som på volymsiffror från typjordbrukskalkylema för treårsperiod en s.k. modellgårdsresultat. För att belysa reformens effekter behöver man inte tillämpa det utjämningsförfarande hittills Det man använt. går att använda typjordbruksresultaten för t.ex. senast kända år för att göra känslighetsberäkningar och konsekvensberäkningar över hur t.ex. en framtida bidragsutbetalning påverkar resultatet. För att kunna genomföra modellgårdsberäkningama ställs höga krav på statistiskt underlag. DU-uppgifter har tillsammans med strukturuppgifter hittills använts för räkna fram driftsresultat. att ett JEU har använts för att fram fullständigt resultat. ett Både DU och JEU är kostnadskrävande. Den fråga bör ställa sig är det man om är nödvändigt att ta fram ett så omfattande material tidigare som gjordes i MJA för att belysa den företagsekonomiska lönsamheten under

SOU 199199 Kapitel 6 53

reformperioden eller kan erhålla ett tillfredsställande om man underlag med enklare och mindre resurskrävande metoder. Jag kommer i det följande kap. 7 att redovisa alternativa tillvägagångssätt för att belysa den företagsekonomiska lönsamheten. Jag kommer i ett alternativ att redovisa resursbehoven för att fortsätta med den hittills använda modellgårdsansatsen. Mot detta kommer jag att ställa de resursinsatser som krävs för att sammanställa enklare kalkyler inte bygger på DU- och J EU-data utan endast utgår från som den ekonomiska statistik näringen själv tar fram samt struktursom data. Statistik belyser förändringar i jordbrukarhushållens som inkomstsammansättningar bedömer jag också ha ett värde vid utvärdering refonnens effekter, närmast för att bedöma hur av jordbrukarnas sysselsättning i olika verksamheter förändras typer av under omställningsperioden. Dessa förändringar kan också studeras arbetskraftsundersökningar. I avsnitt 6.2.5 genom vissa typer av återkommer jag till detta. Om väljer ekonomisk studie riktas till enskilda jordman en som brukare för att belysa jordbrukarnas inkomstsammansättningar bör denna omfatta större delen jordbrukarpopulationen och inte av begränsas till vissa företagsgrupper. En uppdelning av inkomster från jordbruk, övrig företagsverksamhet, kapital och tjänster inkl. pensioner jag tillräcklig. Undersökningen bör läggas upp anser vara så det är möjligt att erhålla resultat för olika företagsstorlekar och att viss regional differentiering. Parallellt med tvärsnittsundersökning över förändringar i en jordbrukamas inkomstsammansättningar enligt ovan skulle det kunna visst värde att studera ett fast urval av jordbrukare under hela vara av reforrnperioden. En sådan studie skulle på ett mer detaljerat sätt kunna belysa inkomst- och sysselsättningsförändringarna under de närmaste åren.

6.2.2 Prisstatistik

Prisstatistiken bedömer jag ett viktigt instrument för att följa vara refonnens effekter. Prisförändringar bl.a. värdefull information ger hur olika marknader för jordbruksprodukter utvecklas. om

Kapitel 6 SOU 199199

I samband med NR-beräkningama har jag tidigare pekat på behoven av omfattande prisstatistik. Något egentligt ytterligare behov anser jag inte finns för att följa reformens effekter. I stort sammanfaller behoven med vad som i dag tas fram som underlag för avräkningsprisindex A-index och produktionsmedelsprisindex PMindex. Detta underlag produceras statens jordbruksverk SJV av genom speciella prisundersökningar. PM-index spelade tidigare en viktig roll i samband med prisöverläggningama. Krav ställdes då på stor exakthet och detaljrikedom i underlaget. l framtiden har inte PM-index viktiga användning samma som tidigare. Möjligheter bör därför finnas till förenklingar t.ex. genom att minska antalet representantvaror och slå ihop vägningstalsposter. Ett sådant arbete har också redan påbörjats av SJV och LES. En effekt av refonnen kan bli att stora prisvariationer kan komma att uppstå mellan regioner för en del jordbruksprodukter. Nuvarande uppgiftsinsamling till A-index är inte upplagt för att studera dessa effekter. Jag det angeläget bevaka den regionala prisbildser som att ningen. För att följa reformens effekter kan inte primärledet isolerat. ses För en samlad bild är det stor vikt att kunna följa prisutvecklingen av i det led mot vilket gränsskyddet avvägs det s.k. prisregleringsledet. Arbete pågår för närvarande med att se över rutinerna för insamlandet av dessa priser. I delbetänkandet pekade jag på behoven att ha tillgång till av en statistik över jordbruksfastigheternas värden och prisutveckling. Denna statistik bedömde jag då bl.a. skulle behövas för att följa upp reformens effekter. Jag gör samma bedömning med det förbehållet nu att detta behov inte motiverar annat än mindre specialundersökningar. Arrendeprisutvecklingen kan dessutom behöva belysas.

6.2.3 Produktionsstatistik

För att kunna följa reformens effekter bedömer jag det viktigt som att ha tillgång till produktionsstatistik bl.a. för att kunna hur väl se anpassningen av produktionen till efterfrågan fortlöper. Som jag redovisade i delbetänkandet anser jag att behovet i ston sammanfaller med vad som i dag inhämtas från företag och branschorganisationer. Kompletteringar behövs dock med skördestatistik. Denna bör omfatta i första hand spannmålsgrödoma. Skördeuppskatt-

199199 Kapitel 6 55 SOU

ningar för vall och potatis bedömer jag inte som helt nödvändiga att genomföra inte dessa kan samordnas med uppskattningama för om spannmål till låg merkostnad. För ifrågavarande syfte bedömer jag det möjligt med lägre precision i skattningama jämfört med en nuvarande objektiva skördeuppskattningar OS. Den regionala

redovisningen kan också göras grövre.

6.2.4 Strukturstatistik

Jag bedömer det viktigt att ha tillgång till en omfattande och som tillförlitlig strukturstatistik för att belysa reformens effekter. Denna statistik bör ligga på tillräcklig detaljnivå för att det skall vara en möjligt särskilja de vanligaste typgruppema av företag. Regionalt att bör resultat för riksområden, produktionsområden och län tas fram. Statistiken behöver inte grundas på totalundersökning. en När det gäller detaljnivå i uppgifterna finns behov av att belysa åkerarealens användning och antal djur olika slag. Förutom de av vanligen förekommande husdjuren på jordbruksföretagen kan det värde samla in uppgifter över antalet hästar om detta kan vara av att på enkelt sätt t.ex. i anslutning till annan uppgiftsinsamgöras ett ling. Behovet tillförlitlig häststatistik har även påtalats av den s.k. av hästutredningen lantbruksstyrelsens rapport 19914. följa reformens effekter på arealanvändningen bedömer jag För att det viktigt ha tillgång till uppgifter över de arealer som i dag som att ingår i LBR omfattning och användning den areal som ingår i samt av omställningsprogrammet. Från landskapsvårdssynpunkt är det väsentligt att följa arealutvecklingen för betesmarker. Detta kommer jag närmare att beröra i

avsnitt 6.6 där jag särskilt landskapsvårdsfrågoma. tar upp Med tanke tidpunktema för avrapponering av de uppföljningsuppdrag lagts olika myndigheter är det viktigt att statistiken som ut tillgänglig snabbt. Önskvärt är att ha tillgång till preliminära är så tidigt de kan beaktas vid avrapporteringama som skall siffror att i oktober varje år under den s.k. omställningsperioden. göras

56 Kapitel s sou 199199

6.2.5 Statistik över produktionsmedel

I avsnitt 5.2.1 har jag i samband med redovisning av basstatistikbehoven för NR-beräkningama påtalat behov av volymuppgifter för de för jordbruket viktigaste insatsvaroma. Enligt min bedömning finns samma behov för uppföljning av reformens effekter. Förändringar i förbrukningen av insatsvaror återspeglar bl.a. förändringar i produktionens intensitet. Liksom för NR-beräkningama är det tillräckligt att ha tillgång till siffror för riket för att följa reformens effekter i detta avseende. Statistik över de viktiga insatsvaroma handelsgödsel och bekämpningsmedel är också av värde från miljövårdssynpunkt. Behoven för detta tas närmare i avsnitt 6.6. upp Jag bedömer det vara av visst värde att ha tillgång till uppgifter om investeringar av olika slag i samband med utvärdering reformens av effekter. Investeringsuppgifterna bild jordbrukamas ger en av framtidsplaner. Kraven på denna statistik motsvarar dem ställs som underlag för NR-beräkningar. Arbetsätgången inom jordbruket kan grovt uppskattas med hjälp av strukturuppgifter och normerade arbetsbehovstal. Man får vara medveten om att förändringar i teknik under övergångsperiom.m. den kan påverka nonntalen. För att följa reformens effekter upp bedömer jag nämnda metod som tillräcklig. Något behov särskilda av undersökningar för att belysa jordbrukets arbetskraftsvolym bedömer jag därför inte finnas. I samband med omställningen kommer många jordbrukare att delvis övergå till verksamheter utanför jordbruket. I den ekonomiska statistiken har jag tidigare angett att behov finns belysa denna av att förändring. Genom vissa typer arbetskraftsundersökningar kan av man belysa omfattningen av jordbrukamas övergång från jordbruk till tjänst resp. annan företagsverksamhet. Man kan här också grovt uppskatta vilken typ av företagsverksamhet jordbrukama som övergår till.

6.3 Behov för stödområdesstudier för

jordbruket i norra Sverige

Som jag inledningsvis nämnt har parlamentarisk arbetsgrupp en tillsätts med syfte att över stödet till jordbruket i Sverige. se norra

SOU 199199 Kapitel 6 57

Resultatet av gruppens arbete blir i huvudsak styrande för vilken statistik som tas fram inom detta område. Skulle arbete leda fram till att behov finns av att faktiska gruppens lönsamhetskalkyler skall beräknas anser jag att lönsamhetskalkylema för stödområdena bör inriktas på gårdar av familjejordbruksstorlek och med den för Norrland dominerande driftsinriktningen mjölk. Andra driftsinriktningar är där så ovanliga att det är svårt att få fram en godtagbar statistik för dessa, åtminstone för de nordligaste stödområdena. Lönsamhetsberäkningama får här liksom tidigare i huvudsak göras med ledning av syntetiska beräkningar. I riksdagsbeslutet Norrlandsstödet uttalas att täckningsgraden om bör användas lönsamhetsmått även framöver. Den täckningsgrad som omnämns är den hittills använts i Norrlandskalkylema och som som fortlöpande används i modellgårdskalkylema. Detta får till följd som att bakgrundsvariablema måste vara på en detaljnivå som gör det möjligt att räkna fram denna täckningsgrad. Även för att kunna göra analyser krävs ganska detaljerade uppgifter. Detaljeringsnivån i uppgiftsunderlaget i modellgårdskalkylema bedömer jag vara en lämplig nivå att utgå från. I de fall det skulle vara mycket kostsamt att få fram någon enstaka intäkts- eller kostnadspost i stödområdeskalkylema får denna post uppskattas med hjälp av syntetiska beräkningar. I riksdagsbeslutet sägs också att utgångspunkten bör vara att täckningsgraden i det norrländska jordbruket inte bör sjunka nämnvärt från nivån vid avregleringens början. Utgår man från kalenderår bör ingången av avregleringen sammanfalla med år 1990. Faktiska kalkyler för utvalda grupper bör således så långt möjligt tas fram för år 1990 och senare. Förutom ekonomisk statistik behövs strukturstatistik, skördestatistik för spannmål och vall samt prisstatistik för resp. stödområde. Denna statistik används som indata i kalkylberäkningama men är också värdefull att ha som fristående underlag. I riksdagsbeslutet och i uppdraget till den parlamentariska arbetsframhålls att modellen för att beräkna lönsamhet bör gruppen förändras så att hänsyn tas till lönsamheten i jordbruksföretaget som helhet. Denna fråga bör också uppmärksammas vid utformning av den framtida statistiken. Skrivningarna tyder vidare på att behov av statistik för stödområdeskalkylema kan ses som ett både kortsiktigt och långsiktigt behov. Jag

58 Kapitel 6 SOU 199199

har utgått från detta vid de överväganden som jag kommer att senare redovisa.

6.4 Behov för administration

I huvudsak har jag bedömt behoven utifrån två aspekter, nämligen SJVs behov och länsstyrelsemas behov. I båda dessa fall bedömer jag att behoven i första hand omfattar individuppgifter för samtliga jordbrukare eller merparten av jordbrukama. För SJVs del kan det också finnas behov av underlag för att fastställa olika bidragsbelopp. Det är också viktigt att ha tillgång till vissa prisuppgifter i samband med SJVs gränsskyddsbevakning.

6.4.1 Statens jordbruksverks behov

SJV administrerar olika typer av direktstöd. De arealbaserade stöden består av inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd. Ett speciellt administrativt register det s.k. JAS-registret har skapats för dessa stöd som i huvudsak bygger på uppgifter från 1990 års LBR. SJV planerar att göra vissa jämförelser av arealändringar i JAS och LBR. Det är i dag inte möjligt att med säkerhet säga direktstöd om kommer att bli ett permanent inslag i jordbrukspolitiken. Inom EG diskuteras för närvarande ett förslag till refonnering den av gemensamma jordbrukspolitiken vilket innehåller ett stort inslag direktav stöd. Vid ett medlemskap kan det således bli aktuellt med sådana nya stödformer. Det är inte möjigt att i dag säga hur dessa skall administreras. Allmänt kan man säga att ett register med vissa basuppgifter som årligen uppdateras möjlighet till flexibel tillämpning olika ger en av bidragssystem. Man kan således med relativt kort varsel besluta om en bidragsutbetalning och verkställa densamma med hjälp de uppgifav ter som alltid finns aktuella i ett sådant register. Kostnaden för att hålla ett sådant register är dock relativt hög inte bidragsutbetalom ningar är ofta återkommande. Om man väljer att ha andra lösningar än löpande register för bidragsutbetalningar måste ganska lång tid i förväg besked man ge om att en bidragsutbetalning skall verkställas för klara administraatt en tiv hantering.

SOU 199199 Kapitel 6 59

Vissa erfarenheter har erhållits att betala ut bidrag med uppgifav i LBR grund. Enligt SJV fungerar LBR bäst för arealbidrag ter som bidrag för djurslagen kor, ungnöt och lamm, medan bidragsutsamt betalningar för svin och fjäderfä fungerar sämre, eftersom LBRuppgiftema är knutna till viss dag och antalet djur kan variera en markant under året. När det gäller behov beräkningsunderlag, bl.a. för att beräkna av dels stöds totala kostnad, dels det individuella stödbeloppet, har jag ett utgått från det kommer att behövas uppräknade strukturuppgifter att i ungefär omfattning som i NR. Eventuellt kan det också m.m. samma behövas vissa skördeuppgifter för län och delar av län som underlag för att fastställa belopp för arealutbetalningar. Behov av prisuppgifter behövs också för SJVs gränsskyddsbevakning.

6.4.2 Regionala och lokala myndigheters behov

Fr.o.m. den 1 juli 1991 tog länsstyrelserna över lantbruksnämndemas roll. Lantbruksnämndema använde tidigare individuppgifter för enskilda jordbrukare i samband med beredning av frågor som rörde strukturrationalisering, bidragsgivning, statlig lånegivning m.m. Även i samband med nämndernas rådgivningsverksamhet användes individuppgifter, bl.a. utsändningsregister för informationssom broschyrer m.m. I samband med den livsmedelspolitiska reformen kommer den roll lantbruksnämndema tidigare haft och som länsstyrelserna tagit över att successivt tonas En stor del de tidigare behoven av individner. av uppgifter kommer sikt försvinna. Även då kommer det dock att troligen att fördel för länsstyrelserna att på ett enkelt sätt vara en kunna nå ut till jordbrukama registeruppgifter. Enligt min genom bedömning är dock detta behov inte så stort att det ensamt motiverar

registerhålining. Det bör kunna tillgodoses på andra vägar t.ex.

en annonsering i lokalpress. genom Sammanfattningsvis jag att länsstyrelsemas behov av individanser uppgifter på mycket kort sikt kan bedömas så stort att det bör vara beaktas. På något längre sikt minskar behovet till så låg nivå att det en inte ensamt motiverar en särskild registerhållning. Även kommunerna behöver vissa uppgifter markanvändning om m.m. för kommunal planering.

60 Kapitel 6 SOU 199199

Det jag nu sagt innefattar inte länsstyrelsemas eventuella behov av statistik och registeruppgifter för miljövård. Dessa behov jag tar upp i avsnitt 6.6.

6.5 Behov för

beredskapsplanläggning

Att trygga livsmedelsförsörjningen i kriser och krig tillmäts stor vikt av statsmakterna. För att kunna genomföra den planläggning som fordras för olika beredskapsåtgärder bl.a. beredskapslagring krävs bl.a. statistik över strukturen i jordbruket. Beredskapsplanläggningen för primärproduktionen kan delas i två delar. En del behandlar frågor som främst berör dimensionering av beredskapslagring och en annan del främst behandlar frågor som som rör hur jordbruksproduktionen skall inriktas för att på bästa sätt trygga försörjningen vid olika långvariga kriser. typer av Efter kontakter med SJV som ansvarar för livsmedelsberedskapen bedömer jag att det för den senare planeringen behövs uppgifter om struktur, produktion och konsumtion. Dessutom behövs uppgifter över jordbrukets förbrukning foder-, gödsel- och bekämpningsav medel samt en del andra insatsvaror. För strukturstatistik och skördeuppskattningar behövs resultat för län. För övriga grupper av behov räcker det med rikssiffror. Även uppgifter om arbetsåtgången behövs. För den s.k. blockorganisationen behövs också intermittent vissa uppgifter om enskilda företag.

6.6 Behov av statistik för landskapsvård och miljöskydd

6.6.1 Landskapsvård

Från samhällets sida svarar i första hand SNV och länsstyrelserna för bevakningen av landskapets förändringar. I detta arbete utnyttjas information från dels egna målinriktade undersökningar, dels statistik m.m. från andra myndigheter och organisationer. En teknik för egna undersökningar är att studera förändringar på ett antal utlagda referensytor. Dessa ytor är relativt små och få till antalet. Undersökningarna är i allmänhet inventerande karaktär av

SOU 199199 Kapitel 6 61

florans förändringar studeras i detalj. Även flygbilder där t.ex. används för att få information. Bedömningar det framtida behovet av detaljinformation om av landskapets förändring genom referensområdesundersökningar m.m. jag ligga utanför denna utrednings uppgift. Behovsbedömningar anser får här göras från fall till fall i samband med behandling av SNVs och andra berörda myndigheters anslagsframställningar. Det är en fördel strukturstatistik på församlingsnivå kan kopplas till referensomom rådesundersökningar. När det gäller behov övergripande statistik gör jag följande av mer bedömningar Normalt sker förändringar i landskapet långsamt. Det är därför tillräckligt att belysa förändringarna med vissa års mellanmm. Vid kontakter med SNV har framkommit att verket har intresse av att kunna följa markanvändningen med uppdelning på följande huvudägoslag Åker Betesmark Skog

Övrig mark

Uppgifterna behövs enligt SNV på församlingsnivå, bl.a. som grund för redovisning på natur- eller kulturgeografiska områden. Betesmarken är det viktigaste ägoslaget från landskapsvårdssynpunkt. Behov finns av en uppdelning i naturlig betesmark och kultiverad betesmark. Dessutom behövs uppgifter om betesvall. Behov finns också av att få information om hur nedlagd åkermark används. Under refonnperioden är det också intressant att få uppgifter om hur den omställda arealen används. Uppgifter betesdjurhållning behövs på regional nivå t.ex. om länsnivå för att få uppfattning om hur stora arealer som betas och en vilka djurslag. Visst intresse finns också av att studera storlekar av och driftsinriktningar hos jordbruksföretagen. Under senare år har länsstyrelserna gjort speciella ängs- och hagmarksinventeringar. Dessa har syftat till att mer i detalj ge information vilka marker är viktiga att bevara i framtiden. om som Allmänt sett bedömer jag att ängs- och hagmarksinventeringama ger ett värdefullt underlag för länsstyrelserna. Undersökningarna bör dock inte betraktas statistiska undersökningar utan mer syftande som

62 Kapitel 6 SOU 199199

till att ge underlag för punktinsatser. Medel för ängs- och hagmarksinventeringar bör anslås i särskild ordning.

6.6.2 Miljöskydd

Behoven av uppgifter som belyser miljöeffekter kan på ungefär samma sätt som för landskapsvård delas upp i en del som avser detaljinformation och en annan del övergripande som avser mer infonnation. Behovet detaljinformation tillgodoses för närvarande av genom kemiska analyser av vattendrag och andra s.k. recipienter. Valet av undersökningsobjekt görs på ungefär samma sätt för som referensytoma för landskapsvärdsstudier. Enligt min bedömning kan behovet av detaljinforrnation inte täckas med vad man normalt menar med statistik. Inforrnationsbehovet får här tillgodoses genom direkta målinriktade studier huvudsakligen genom referensytor. Det ankommer närmast på SNV att redovisa behov av sådana studier. När det gäller behov av mer övergripande statistik anser jag att följande behovsområden bör beaktas vid överväganden omfattom ningen av en framtida statistikproduktion.

Jordbrukets användning av kemikalier

Det finns behov av statistik över total användning gödsel- och av bekämpningsmedel i landet. Detta behov sammanfaller delvis med behovet av underlag för vissa kostnadsposter i sektorkalkylen. Från miljösynpunkt är det viktigt att få detaljerad sammanställning över en förbrukningen av bekämpningsmedel uppdelat på preparattyp. Behov finns också av statistik över regionala variationer i fråga om intensiteten i kemikalieanvändningen, dvs. hur stora doser och givor per hektar som sprids. En sådan statistik bör kunna redovisas avrinningsområden.

Växmäringsläckage till vatten och luft

För att bedöma omfattningen växtnäringsläckage behövs bl.a. av uppgifter om åkerarealens användning och omfattning. Det är särskilt

SOU 199199 Kapitel 6 63

viktigt ha tillgång till uppgifter över andelar höst- och vinterbeatt åkermark, s.k. grön mark. Det är också viktigt att ha tillgång vuxen till uppgifter antalet djur för att beräkna kvantiteter naturgödsel. om bedöma omfattningen växtnäringsläckage behövs också För att av uppgifter över användningen av handelsgödsel som samma typ av redovisats ovan.

6.6.3 Djurskydd

Fr.o.m. år 1990 införs successivt djurskyddsbestämmelser under nya tioårsperiod. Från samhällets sida kan det finnas behov av att följa en ekonomiska och andra effekter dessa bestämmelser för upp av

jordbruket. Statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen numera

SJV har regeringens uppdrag redan gjort en del utvärderingar området. Bristen på underlag har påtalats i detta sammanhang. För belysa frågor kring djurskyddsbestämmelsema krävs att detaljinformation på vissa specifika områden som inte direkt går att fånga in i löpande traditionell statistik. I stället behövs specialundersökningar är koncentrerade på detaljfrågor inc-m resp. område. som I den mån statsmakterna att dessa frågor är viktiga att belysa anser bör medel anslås i särskild ordning i samband med utredningsupp-

drag. I fortsättningen undersökningsbehov i samband med djurskyddstas bestämmelserna inte särskilt upp.

6.7 Behov för skördeskadeskyddet

I nuvarande skördeskadeskydd används registeruppgifter från LBR uppgifter normskördar från 08. Statistiska centralbryån samt om SCB skall enligt särskild lag l98889z89 till stiftelsen lantbruen kamas skördeskadeskydd lämna ut sådana uppgifter som behövs för handläggning ärenden skördeskadeskydd. LBR används dels av om nå med information till alla jordbrukare i fastställda för att ut skadeområden, dels för utgöra grund för grödfördelningen vid att ersättningsberäkningar. princip jag inte statistikregisteruppgifter för skördeskade- I anser skyddet angelägenhet för staten utöver vad som kan behövas vara en

64 Kapitel 6 sou 199199

vad gäller statens åtagande i det fall naturkatastrofer i större områden uppstår. Statens ansvar härvid är fastlagt i riksdagsbeslut om skördeskadeskyddet prop. 19878874, JoU16, rskr. 130. Nuvarande former för skördeskadeskyddet baseras på en överenskommelse mellan regeringen och LRF som träffades i samband med näringens Övertagande av ansvaret för skördeskadeskyddet. Denna överenskommelse innebär enligt näringen också ett åtagande av staten avseende statligt finansierad skördestatistik. Enligt min uppfattning bör som jag nyss nämnt behovet av statistikregisteruppgifter för skördeskadeskyddet inte i första hand primärt beaktas vid överväganden om den statliga statistikproduktionens storlek eftersom skördeskadeskyddet enligt statsmaktemas beslut numera är ett ansvar för näringen. I övrigt vill jag ifrågasätta den nuvarande metoden med hänsyn bl.a. till att endast ett fåtal jordbrukare normalt har rätt till skördeskadeersättning och kostnaderna därigenom blir orimligt höga. Nödvändiga arealuppgifter bör kunna inhämtas i samband med skaderegleringen.

SOU 199199 Kapitel 7 65

7 Sammanfattande behovsanalys och

för

tillvägagångssätt

att ta

möjliga

för

fram statistik primärledet

7.1 Inledning

Behovsanalysen i det föregående jag ser det ramarna för anger som utformningen den framtida statistiken skall bekostas med av som statliga medel. Nuvarande statistikproduktion är omfattande och har hög behovstäckning. Den fråga bör besvaras är om det är möjligt som begränsa statistikens omfattning eftersom behoven ändrats. att frågan har jag för primärledet studerat alternativa För att besvara metoder för statistikproduktion inom viktigare statistikområden. Tillsammans med behovsanalysen har denna metodinventering utgjort underlag för mina överväganden och förslag. I det följande redovisar jag min syn på olika vägar att ta fram statistik. En indelning görs följande fem statistikområden strukturstatistik produktionsstatistik ekonomisk statistik utom prisstatistik prisstatistik övrig statistik - I samband med strukturstatistiken kommer jag även att ta upp frågor rör registerhållning. som I avsnitten 7.2-7.6 i detta kapitel behandlas statistikmetodfrågor för jordbruket och i avsnitt 7.7 motsvarande för trädgårdsnäringen. Inledningsvis kommer jag i varje delavsnitt att sammanfatta min behovskartläggning enligt kapitlen 5 och

66 Kapitel 7 SOU 199199

7.2 Strukturstatistikregisteruppgifter för

jordbruket

7.2.1 Sammanfattning av behoven

Som framgått genomgången behoven i kapitlen 5 och 6 behövs av av en översiktlig strukturstatistik med någon regional indelning för flertalet av de behovsområden jag har pekat på. För täcka som att behoven för nationalräkenskapema NR är det tillräckligt med enbart strukturstatistik på riksnivå. För administrativa behov krävs data på individnivå registeruppgifter kombinerade med strukturdata. Sådana uppgifter är också nödvändiga ha tillgång till att av statistiska skäl, för att kunna genomföra olika urvalsundertyper av sökningar. För det senare behovet är det önskvärt inte helt men nödvändigt att som varje år ha tillgång till fullständiga registernu uppgifter för jordbruksföretag över viss storlek. Intermittenta en undersökningar kan övervägas. Beträffande EG-behovet är att notera att totalräkningar krävs vart tionde år och att urvalsundersökningar däremellan skall ske vart annat år. Till detta kommer att särskilda djurräkningar skall vid göras ett antal tillfällen årligen. I det fallet är det tillräckligt senare med stickprov. De administrativa behoven är svära klart precisera. Utgår att man från att det i efterhand skall möjligt genomföra bidragsutbevara att talningar m.m. baserat befintligt underlag krävs årliga registeruppgifter. Kan man något år i förväg fastställa visst kommande att ett år skall vara bidragsgrundande är det tillräckligt ha tillgång till att uppgifter för detta år.

7.2.2 Metoder för att ta fram strukturstatistikregister uppgifter för jordbruket

Metodlösningar för strukturstatistikregisterhållning har arbetats fram

parallellt med genomgången behoven och fristående från denna av genomgång. Min grundtanke har här varit att inte i förväg låsa mig för någon särskild metod innan jag studerat flera alternativ och vägt

199199 Kapitel 7 67 SOU

dem varandra och de behov finns. Utgångspunkten har mot mot som varit täcka in ett vitt spektrum av tänkbara lösningar. att l den fortsatta redovisningen begränsar jag mig till de metoder jag bedömt särskilt intressanta att diskutera. Utöver dessa har även som del andra metoder behandlats inom utredningen. en Allmänt gäller det krävs viss övergångstid vid byte från en att en metod till Snabba växlingar mellan metoderna är därför en annan. svåra att genomföra. Under den tid stått till utredningens förfogande har det inte som varit möjligt fram några fullt färdiga alternativ. De förslag som att ta bör därför eller mindre färdiga kommer att presenteras ses som mer metodlösningar i vissa fall kräver ytterligare utredning. som följande redovisar jag översiktligt vilka metodlösningar jag I det bedömt intressanta att belysa. som

Metoderna 1 och 2 Begränsningar nuvarande lantbruksregister av

Dessa metoder utgör modifieringar nuvarande lantbruksregister av LBR. Modifieringama har gjorts två alternativa sätt, nämligen dels att minska populationen metod 1, dels genom att genom statistiken baseras på urval metod 2. I metod l har populationen minskat genom en höjning av nuvaran- Jag har här gjort kostnadsberäkningar två nivåer de 2 ha-gräns. höjning från nuvarande 2 ha-gräns till 5 ha, dels en nämligen dels en höjning från 2 till 10 ha. Jämfört med nuvarande LBR innebär dessa förändringar kostnadsbesparingar med 2 3 milj.kr. i 199091 resp. års prisnivå från nuvarande kostnadsnivå i LBR, ca 15 milj.kr.. Vare sig metod 1 eller nuvarande LBR uppfyller EGs krav på djurräkningar flera gånger år. För att uppfylla dessa krav måste per kompletterande undersökningar genomföras. Det är tillräckligt vissa urvalsundersökningar. Kostnaderna för dessa har att dessa görs som till 2 milj.kr. år under förutsättning att vissa jag uppskattat ca per befintliga register kan utnyttjas. med arealgräns 5 ha liksom nuvarande LBR har hög Metod 1 behovstäckning. Nuvarande 2 ha-gräns i LBR bedömer jag vara i med EGs krav. En höjning till 5 ha-nivån skulle troligen samklang

68 Kapitel 7 sou 199199

också kunna accepteras från EGs sida. Det är däremot tveksamt om en höjning till 10 ha skulle godtas.

Nuvarande LBR är med vissa modifieringar och kompletteringar bl.a. för utbetalning av svinbidrag användbar för flera typer av stödutbetalningar. En höjning av arealgränsen till 5 ha ändrar troligen inte användbarheten i någon högre grad förutsatt att mindre producenter kan utelämnas i stödsystemet. En höjning till 10 ha kan däremot försämra användbarheten.

En del företag med från landskapsvårdssynpunkt värdefull betesmark torde försvinna registret arealgränsen höjs. Det ur om totala antalet företag i nuvarande LBR med mellan 2 och 5 ha uppgår till ca 15 000. Motsvarande antal mellan 2 och 10 ha 35 000. är Metod 2 utgår från att antalet fasta uppgifter i LBR minskas ner till att enbart omfatta identifieringsuppgifter för brukare, fastigheternas beteckning och ägoslagsarealer samt brukningscentrum. För ett urval av företag samlas dessutom uppgifter in åkerarealens om användning, djurantal m.m. på sätt i nuvarande LBR. samma som Kostnaderna för detta alternativ beror delvis på omfattningen av urvalsundersökningen. För att få fram godtagbar statistik på åtminsto-

ne länsnivå bedömer jag att man som mest kan uppnå kostnadsbesparingar av i storleksordningen 5 milj.kr. En så kostnadsminskpass stor ning medför dock bl.a. att nuvarande kvalitet på registeruppgiftema inte går att upprätthålla. För att få metoden EG-anpassad krävs urvalsförstärkningar för de år EG kräver totalräkningar. Dessutom behövs sätt i samma som metod 1 kompletteringar med särskilda djurräkningar. Utslaget år per medför inte totalräkningama så merkostnader

stora ca 0,5 milj.kr..

Kostnaderna för djurräkningama bedömer jag desamma vara som i

metod I ca 2 milj.kr..

För administrativ användning är metoden mindre användbar jämfört med nuvarande LBR och metod 1 på grund av att årliga uppgifter om arealer, djurantal inte finns tillgängliga m.m. annat än för företag ingår i urvalsdelen. som Från landskapsvårdssynpunkt ger grundregistret i metod 2 goda möjligheter till specialstudier.

SOU 199199 Kapitel 7 69

Metod 3 Intermittenta totalräkningar grundade påfastighetstaxeringsregistret samt urvalsundersökningar mellanliggande år

Enligt denna metod utnyttjas uppgifter i fastighetstaxeringsregistret för att göra intermittenta totalräkningar. Mellanliggande år görs urvalsundersökningar som grundar sig på framtagna registemppgifter m.m. totalräkningsåren. I fastighetstaxeringsregistret finns uppgifter tillgängliga över lagfama ägare samt arealer åker, bete och skog. Det går inte att direkt ta fram statistik över arealfördelningar, djurantal m.m. på det sätt i dag görs med hjälp LBR. För att få fram sådana uppgifsom av ter måste totalundersökningen göras i två etapper. I den första etappen undersöks brukar fastigheten. I den andra etappen vem som genomförs traditionell strukturundersökning med ungefär samma en innehåll i nuvarande LBR. Genomförandet av den första etappen som kan bli rätt komplicerad med tanke på de många sidoarrenden som numera förekommer. I Sverige finns ingen erfarenhet av totalundersökningar av nu skisserat slag. I Finland genomfördes en totalundersökning år 1990 där fastighetstaxeringsuppgifter användes som grund. Erfarenheterna från denna undersökning styrker min bedömning angående svårigheterna att omforma fastighetstaxeringsregistret till ett register över aktiva jordbrukare. Kostnaden för den finska totalundersökningen uppgick till totalt 20 milj. FIM. svensk motsvarande undersökning har jag För en beräknat kostnaden till i storleksordningen 25-30 milj.kr. per totalundersökning. totalundersökningar hänger främst Hur ofta man bör genomföra med vilka krav ställer på tillförlitliga uppgifter om samman man populationen. Jag har vid bedömningen denna metod utgått från de av krav EG ställer vilket innebär att en totalräkning skall ske vart tionde år. EGs krav medger viss flexibilitet i fråga om val av undersöken ningsår. För att underlätta arbetet bör en anpassning göras till fastighetstaxeringsåren, dvs. totalräkning vart sjätte år. Utslaget år under hela tioårsperioden blir kostnaden för per totalräkningen 2,5-4,0 milj .kr. med ledning av min tidigare kostnadsuppskattning.

70 Kapitel 7 SOU 199199

När det gäller urvalsundersökningsdelen kan denna göras mer eller mindre omfattande beroende på vilken ambitionsnivå väljs. Även som hur ofta sådana bör genomföras är en fråga om vilka krav ställer man på den strukturstatistik som skall tas fram. Jag har här utgått från EGs krav vilket innebär urvalsundersökningar år. Jag har vartannat sett det som lämpligt att utgå från ganska stickprov ett stort 20 % bl.a. för att ge en god grund för genomföra underurval att för olika undersökningar. Kostnaden för varje urvalsundersökning har jag uppskattat till ca 7 milj.kr. räknat i 199091 års prisnivå. Utslaget år innebär per detta 3,5 milj.kr. Läggs kostnaden för urvalsdelen till kostnaden för totalundersökningsdelen kan den årliga totalkostnaden för metoden beräknas till 6,0-7,5 milj.kr. Till detta kommer kostnaderna för de särskilda djurräkningama vilka jag tidigare beräknat till ca 2 milj.kr. En allmän nackdel med metod 3 jämfört med metoderna 1 och 2 är att man får räkna med tilltagande systematiska fel längre tid som förflyter efter totalräkning. Kvaliteten en på undersökningsresultaten grundade på underurval blir också sämre jämfört med motsvaranom de underurval görs med utgångspunkt från metoderna l och Från administrativ synpunkt är metoden knappast användbar annat än de år då totalräkningar genomförs.

Från landskapsvårdssynpunkt är metoden

sämre än metoderna 1 och 2 men torde ändå gå att använda. Allmänt sett bedömer jag det som tillräckligt med intermittenta undersökningar för att täcka detta behov.

Metod 4 Översiktlig metod

Denna metod baseras liksom metod 3 fastighetstaxeringsregistret

men i stället för att genomföra totalundersökningar intermittent undersöks ett urval fastighetsägare enligt av samma etappvisa förfarande som i metod Metoden kan endast användas för att få fram statistikuppgifter över åkermarkens användning med viss grövre regional indelning.

SOU 199199 Kapitel 7 71

Antalet djur olika slag får med denna metod uppskattas med av hjälp av andra uppgifter, t.ex. produktionsuppgifter. Metoden har hittills inte använts och har inte närmare kunnat kostnadsberäknas. Eftersom den huvudsakligen bygger befintliga register hänför sig kostnaden i första hand till stickprovsdelen. Utgår man från ett relativt litet stickprov bör metoden blir billig, uppskattningsvis mellan l och 3 milj.kr. Metod 4 har stora begränsningar användningssidan. Den är inte användbar för administrativa ändamål och uppfyller inte EGs krav. För NR-behovet är den dock tillfyllest och kan därför användas för att särskilja kostnaden för att täcka bl.a. detta behov. Nedan redovisas i tabell l en sammanfattning av metoderna.

Kapitel 7 SOU 199199

Tabell l Sammanfattning metoder för fram av att ta strukturstatistikjordbrukarregister

Baspopulation Möjligstatistikie- Kostnad gisteruppgifter i 199091 års prisnivå Metod 1 Minskad LBR- Jordbruksföretag Strukturuppg. förpopulation enl. LBRdef. samLnivá. nuv. med mer än 5 resp. Registeruppgifter 10ha åker medstrukturdatafor populationen 12-13 milj.kr.1 Metod 2 Nuv. LBR med Jordbruksföretag Struktur för riket, urvalsbaserad enl. LBR-def. riksområdenoch nuv. statistik län enbart + registeruppg. namn och adress 10 milj .kr.1 2

Metod 3 Jordbruksföretag Struktur för riket, Intermittenta enl. nuv. LBR-def. riksområdeoch län. totalundersök- grundade på Registeruppgifter ningar uppgifter från med strukturdata fastighetstax.reg. vart tionde år. Urvalsund. vartannat år 6-7 milj.kr.1

Metod 4 Översiktlig metod Maxkägaxe Struktur för riket fast.tax.reg. riksområden ev. Bmnsch-uppg. djurhållning 1-3 n1ilj.kr.

NuvarandeLBR 15 milj.kr.1

1 För IEC-anpassning en krävskompletteringar medsärskilda djurrähiingar. Kostmdcma fördenaharuppskattats till 2 ntiljJtr. ca 2 För en EEG-anpassning krävskompletteringar medstrukturuppgifter förhela populationen tiondelr. vart Årskostnnd 0,5ntiljJtr. ca

SOU 199199 Kapitel 7 73

Övriga metoder

De metoder tidigare redovisats utgör varianter på nuvarande som LBR eller använder fastighetstaxeringama som basunderlag. Tekniskt sett bör det möjligt att genomföra dessa metoder för svenska vara förhållanden. Även vissa andra metoder som bygger på arman teknik kan intressanta att beakta vid samlad långsiktig bedömning av vara en framtida metodval. I det följande kommer jag att belysa två sådana metoder. Inom den tid stått till utredningens förfogande har det som inte varit möjligt att närmare utreda de praktiska möjligheterna att genomföra dessa metoder. Metoderna skall därför ses som grova skisser till lösningar.

a särskilda stödutbetalningsregister

Inom EG har lagts fram förslag till förändrad jordbrukspolitik med stort inslag direktstöd. Om detta förslag antas innebär det att av direktstöd kan bli ett permanent inslag i den framtida jordbrukspolitiken. Vid ett svenskt medlemskap bör administrativa system finnas förberedda möjliggör de bidragsutbetalningar m.m. som då kan som bli aktuella. Det är på nuvarande stadium svårt att vilka administrativa ange rutiner då kan bli aktuella för Sveriges del. Olika typer av som innehåller individuella uppgifter kommer dock troligen register som att krävas. En metod vid ett EG-medlemskap kan vara aktuell att överväga som är att bilda register med individuppgifter grundade ansökningar. Uppgifterna i detta register används sedan i första hand för att betala direktstöd. Uppgifterna kan dessutom sammanställas som statistik. ut Möjligheterna använda uppgifterna i registret för statistik blir att givetvis beroende omfattningen och inriktningen av stöden och av därmed hur väl såväl jordbrukarpopulationen som intressanta variabler täcks in. Uppgifterna skulle åtminstone med vissa kompletteringar kunna utgöra grund för strukturstatistik och olika urvalsundersökningar på jordbrukets område.

74 Kapitel 7 SOU 199199

b befintliga Ieverantörsregister

Enligt denna metod utnyttjas register och registeruppgifter som företag och organisationer upprättar i samband med sina affärsverksamheter. Metoden förutsätter att det är möjligt att sammanställa de olika registren. Från detta sammanställda register väljs jordbrukare ut stickprovsvis och deras arealer, antal djur, undersöks. Interm.m. mittent görs en fullständig uppgiftsinsamling med utgångspunkt från det sammanställda registret. Det sammanställda registret bör att hålla á-jour fortlöpande under året med hjälp av leveransuppgifter finns i registren m.m. som med liten tidseftersläpning. Arbetsmässigt innebär belastdetta att ningen sprids ut över året. Eftersom endast leveransuppgifter t.ex. kg mjölk i stället för antalet mjölkkor finns att tillgå för urvalsstratiñering måste urvalsstratifieringen göras på ett annat sätt än för närvarande. Detta kan leda till osäkerhet i statistiken som sammanhänger med svårigheter att räkna upp stickprovsresultaten. Jag har i dag inte någon uppfattning om omfattningen av denna problematik. Metoden har hittills aldrig prövats i Sverige. I Danmark håller man för närvarande på att utreda möjligheterna att använda leverantörsregistren för att få fram ett utsändningsregister skall användas som bl.a. för undersökningar över jordbrukets struktur. Om man utgår från att det går att utforma stickprovet på ett godtagbart sätt med hjälp av leveransuppgifter och metoden i övrigt skulle visa sig vara genomförbar bör kunna räkna med att man kostnaden för den blir relativt låg. Exakt hur låg går nuvarande stadium inte att säga. Eftersom metoden inte tidigare använts i Sverige krävs hel del en utredningsarbete för att klarlägga de legala och praktiska aspektema och därmed om den över huvud taget är möjligt att genomföra. Bl.a. bör de praktiska möjligheterna att sammankoppla olika register utredas. En snabb övergång från nuvarande LBR-metod till en metod baserad befintliga leverantörsregister är inte aktuell. Om metoden är möjlig att använda bedömer jag att en utvecklings- och inkömingstid av 2-3 år kommer att krävas.

Kapitel 7 75 SOU 199199

7.2.3 Metodernas behovstäckning

översiktlig bild hur väl metoderna täcker I tabell 2 ges en av pass behovsområde. Ett T tillräcklig i tabellen anger om presp. metoden täcker visst behov. Ett O otillräcklig anger att ett metoden inte täcker behovet. För t.ex. NR-beräkningar, långtidsutredningar finns T markerade i alla kolumner. Detta innebär samtliga metoder täcker behoven just för detta ändamål. att Att T finns markerade i flera kolumner för ett visst behov behöver inte alltid innebära metoderna är likvärdiga för detta behov. De att sofistikerade metoderna uppfyller som regel gott och väl mer behoven medan de enklare nätt och jämnt uppfyller dem. Min inställning här valet metod inte skall styras av i vilken grad är att av den uppfyller visst behov. Det är tillräckligt att den uppfyller de ett minimikrav jag har ställt upp. som

76 Kapitel 7 SOU 199199

Tabell 2 Sammanställning av behovstäckning för olika metoder för framtagande av strukturstatistikregisteruppgifter

Metod Metod l Metod2 Metod 3 Metod 4 Nuv. Nuv. LBR V Intermitt. Översiktlig Nuvaran- LBR medurvals- totalunder- metod de LBR Pop. basstatistik sökning bcgr. Behovsområde

Basstatistik

NR-beräkningar, lángtidsutrcdn. T T T

Underlag för regeringskansliet T T T

Behov för internationella organ Kon sikt T T T Lång siktl T 0 T

Allmän information T T T

Forskning, utbildn. T T T O T

UFör samtligaT-markerademetodergäller att kompletteringmed särskilda djurräkningar behövs.Kostnadernaför dettahar uppskattats till ca 2 milj.kr. 2Höjs gränsen till 10 ha är det tveksamt metoden uppfyller EG-laaven. om 3 Under förutsättning att totalundcrsökning görs de år EG kräver sådana

199199 Kapitel 7 77 SOU

Metod Metod 1 Metod 2 Metod 3 Metod 4 Nuv. LBR Nuv. LBR Inteimitt. Översiktlig Nuvamn- Pop. begr. med urvals- totalunder- metod de LBR basstatistik sökning

Behovsområde

m

Uppf. av reformens effekter T T T O T

Stödområdesstudier5 T T T O T

Administration Årlig register- T 0 0 0 T6 uppg. Intermittenta registeruppg. T T T 0 T6

Beredskapsplanläggning T T T O T

Landskapsvård O T T O T

Miljöskydd T T T O T

Skördeskadeskydd T T T 0 T

Kostnad per å 199091 års prismilj.kr. 12-13 10-12 6-7 2 15 nivå,

4 Endastkort sikt. 5 Endast för stödområdcn. 6 Med vissa kompletteringar.

78 Kapitel 7 SOU 199199

7.3 Produktionsstatistik för jordbruket

7.3.1 Sammanfattning av behoven

Av min behovsanalys i kapitlen 5 och 6 framgår att myndigheter och andra statliga organ i dag utnyttjar uppgifter från företag och organisationer i flera sammanhang. För jordbrukssektoms vidkommande har produktionsuppgifter från i första hand lantbrukskooperationens företag och organisationer spelat viktig roll. På en vegetabiliesidan används dessutom skördestatistik från SCB. Även framöver bedömer jag det kommer finnas behov att att av skördestatistik samt produktionsuppgifter från företag och organisationer. Speciellt viktigt är det att täcka in områdena mejeri, slakteri, spannmål och oljeväxtfrö. I detta innefattar jag även statens livsmedelsverks SLV besiktningsstatistik. Jag bedömer att nuvarande nivå statistiken är tillräcklig för att täcka behoven av produktionsstatistik för myndigheter och andra offentliga organ. Beträffande skördestatistiken kan man ifrågasätta nuvarande om höga ambitionsnivå är motiverad mot bakgrund den situation av nya som jordbruket befinner sig Vid kontakter med företrädare för näringen har inte framkommit något som tyder på att nuvarande omfattning uppgiftsunderlag från av företag och organisationer kommer att ändras på något påtagligt mer sätt under de närmaste åren. Med den indelning av behovsområden jag tidigare arbetat med kan som en sammanställning av behoven göras enligt tabell I tabellen har jag inte ansett det nödvändigt att in vilka delar uppgiftsunderlaget av från företag och organisationer som utnyttjas för behovsområde resp. utan endast angett vilka kompletteringar behövs i de fall detta som uppgiftsunderlag inte räcker till.

Kapitel 7 79 SOU 199199

Tabell 3 Sammanställning behov av produktionsstatistik av Behovsområde Basstatistjk NR-beräkningar, långtidsutredn. behovet täcks av uppgifter från företag och organisationer Underlag för regeringskansliet u Behov för internationella komplettering behövs med skördestat. organ Kort och lång sikt Allmän information täcks helt av uppgifter från företag och organisationer Forskning, utbildning kompletteringbehövs med skördestat.

Målinriktad statistik Uppföljning av reformens effekter komplettering behövs med skördestat. Stödområdesstudier Administration Beredskapsplanläggning Landskapsvård något behov finns inte av prod. stat. Miljöskydd Skördeskadeskydd endast skördestatistik

80 Kapitel 7 SOU 199199

Som framgår av tabellen tillgodoses behovet av basstatistik till största delen av uppgifter från företag och organisationer. De internationella behoven och behovet för beredskapsplanläggning kräver utöver detta även tillgång till skördeuppgifter. För NR-behovet har jag sett det som tillräckligt att ha tillgång till framräknade skördesiffror för riket med hjälp av leveransuppgifter och utrikeshandelsstatistik för de grödor som utgör avsalugrödor. Speciella undersökningar över skördamas storlek behövs således inte för detta ändamål. För uppföljning av den livsmedelspolitiska reformens effekter har jag bedömt det som värdefullt att ha tillgång till både uppgifter från företag och organisationer samt uppgifter insamlade i samband med skördeuppskattningar. För det sistnämnda är det tillräckligt att inhämta uppgifter om spannmålsodlingen. För stödområdesstudier bedömer jag det viktigt att förutom som siffror från företag och organisationer även ha tillgång till avkastningsiffror för spannmål och vall. För skördeskadeskyddet behövs inga produktionsuppgifter från företag och organisationer utan enbart skördeuppgifter hektar för per olika områden. När det gäller skördeuppskattningar innebär mina bedömningar sammanfattningsvis att det för samtliga behovsområden utom skördeskadeskyddet är tillräckligt med rikssiffror, riksområdessiffror eller län. Ser man till grödtäckning är det i huvudsak tillräckligt att fånga in spannmålsgrödoma och för vissa behovsområden vallgrödoma. För vissa syften är det också intressant att ha uppgifter on oljeväxtskörden. För närvarande kan oljeväxtskörden uppskattas med hjälp av uppgifter från statens jordbruksverks SJV oljeväxtkontor. Efter den s.k. omställningsperioden då oljeväxtkontoret har upphört förutsätter jag att motsvarande uppgifter kommer att kunna erhållas på annat håll. För skördeskadeskyddet finns behov skördeuppskaitningar för av spannmål, vall, oljeväxter, potatis och sockerbetor. Uppgifterna används för att beräkna norrnskördar.

7.3.2 Metoder att ta fram skördestatistik

Liksom för området strukturstatistikregisteruppgifter har jag förutsättningslöst sökt belysa flera alternativ. Mot bakgrund att jag av bedömt nuvarande metod som dyr har jag i första hand inriktat mig på enklare och mindre resurskrävande metodaltemativ.

SOU 199199 Kapitel 7 81

Skördeuppskattningar genom fjärranalys har jag inte särskilt tagit upp som ett metodaltemativ. Tekniken har ännu inte kommit så långt att metoden kan sägas utgöra ett egentligt alternativ till nuvarande metod eller komplement till denna eller någon arman metod. Den kan dock vara intressant att studera på längre sikt. I det följande redovisar jag i sammanfattning innebörden av resp. metodaltemativ.

Metod 1 Neddragning av nuvarande objektiva skördeuppskattningar

Som framgår av den beskrivning som lämnades i delbetänkandet bygger nuvarande metod enligt s.k. objektiva skördeuppskattningar OS på att särskilda provtagare besöker statistiskt utvalda gårdar och genomför vissa arbetsmoment utvalda fält och provytor bl.a. skördas provytoma. Metoden är dyr bl.a. för att arbetsinsatsema kräver ett stort antal provtagare och resorna blir omfattande. Två alternativa ansatser för neddragning av OS har diskuterats inom utredningen, nämligen begränsning av regional redovisning metod 1a och lägre täckning av grödor metod 1b. När det gäller begränsningen av den regionala täckningen har övervägts en neddragning till att redovisa normskördar för lägst län. De kostnadsminskningar som skulle kunna åstadkommas med en sådan neddragning beräknas grovt uppgå till 6-7 milj.kr. per år från nuvarande nivå, ca 20 milj.kr.. Besparingama uppnås genom att färre antal provytor behöver skördas vilket i sin tur sparar arbets- och restid för provtagarna. En begränsning av OS genom att provtagning i vall slopas har också utretts. Kostnadsbesparingama här har beräknats till 3 milj.kr. Att besparingarna inte blir större beror enligt statistiska centralbyrån SCB på att samordningsvinster finns för de stora grödoma spannmål och vall.

Metod 2 intermittenta objektiva skördeuppskattningar

Även intermittenta OS har diskuterats i utredningen. Denna metod har jag dock bedömt vara mindre användbar eftersom variationema i skördarna är stora mellan åren och mätningar som inte görs årligen riskerar att ge ett för osäkert underlag för många användningar. Några kostnadsberäkningar har inte gjorts för denna metod men SCB bedömer den allmänt sett som resurskrävande och knappast möjlig att genomföra, bl.a. beroende på att erforderlig kompetens är svår att behålla.

82 Kapitel 7 SOU 199199

Metod 3 Dansk modell

Denna metod som bl.a. används i Danmark och Norge bygger på skördeuppgifter inhämtade från jordbrukama själva. Flera alternativa nivåer i fråga om geografisk indelning och grödtäckning är möjliga med denna metod. Inom utredningen har utarbetats en skiss till metod med i stort variabelinnehåll sett samma och geografisk indelning nuvarande OS. Kostnaden för som en undersökning enligt denna modell har beräknats ligga i storleksordningen 1-2 milj.kr. För att närmare utreda möjligheterna att genomföra metoden tillsköt livsmedelsekonomiska samarbetsnärnnden LES i våras medel till en begränsad förstudie genomförs parallellt med OS för som nu år 1991. Resultatet från provstudien beräknas föreligga strax efter årsskiftet 199192.

Metod 4 Visuell bedömning

Denna metod tillämpas i vissa länder och bygger på besiktningar av utvalda fält. För att metoden skall vara meningsfull att genomföra krävs att ombud engageras med förmåga att visuellt kunna bedöma hur stor hektarskörden från ett utvalt fält kommer att bli. En form av visuell metod genomfördes SCB fram till hösten av 1990 den s.k. subjektiva skördeuppskattningen. Enligt denna skattades dock inte skörden i kg per hektar utan angavs endast i form av ett sifferomdöme som användes till att bl.a. få fram tidiga senare

prognoser. Liksom för den väderleksbaserade metoden se nedan

byggde den subjektiva metoden på att hektarsiffror bakåt i tiden finns tillgängliga från större basundersökning. Den subjektiva metoden en användes tidigare tillsammans med den väderleksbaserade metoden och med bedömningar från näringen ett prognosunderlag för som att uppskatta spannmålsöverskottets storlek. Jag bedömer att en fristående visuell metod relativt osäkra ger resultat. Bedömningar lägre regional nivå än riksområden skulle antagligen bli kostsamma att genomföra. Mot bakgrund av att metoden är förhållandevis resurssnål och tillämpas i vissa länder har jag dock valt att ta med den vid en samlad bedömning. Kostnaden för den subjektiva metoden kan enligt den uppläggning som SCB tidigare hade beräknas till 0,5 milj.kr. i 1990 års ca prisnivå. Denna kostnad är dock inte helt jämförbar med den kostnad som en fristående undersökning skulle kräva.

SOU 199199 Kapitel 7 83

Metod 5 Väderleksbaserad metod

Den väderleksbaserade metoden bygger på att olika typer av väderleksdata temperatur, antal soldagar m.m. bearbetas i en beräkningsmodell. LES utvecklade en väderleksbaserad metod för ett femtontal år sedan. Denna metod används främst för prognoser av spannmålsöverskottets storlek under sommaren. Endast rikssiffror eller riksområdessiffror är möjliga att fram. För att få fram resultat krävs förutom väderleksdata också regionala hektaravkastningssiffror bakåt i tiden från en basundersökning. Den väderleksbaserade metoden bör därför närmast ses som ett komplement till en basundersökning. l följande tabell sammanfattas innehåll och uppläggning av metoderna.

Kapitel 7 SOU 199199

Tabell 4 Sammanfattning av metoder för skördeuppskattningar

Undersöknings- Regional Kostnad förfarande täckning Grödtäckning Omställnxid

Metod l a Särskilt anställda Riksnivå Spannmål Modifiering provtagare Riksområden Vall OS geogr. Potatis 14-15 milj.kr. Sockerbetor Ingen

Metod 1 b Särskilt anställda Riksnivå Spannmål Modifiering provtagare Länsnivå OS grödor Skördeom- 16 milj.kr. rådenl Ingen

Metod Särskilt anställda Riksnivå Spannmål lnteimittent provtagare Länsnivå Vall OS Genomförs van Skördeom- Potatis kostn.ber. 3-4 år rådenl Sockerbetor

Metod 3 Uppgifter från Riksnivå Spannmål Danskmodell jordbrukare Länsnivå Vall Skördeom- Potatis 1-2 mi1j.kr. råden Sockerbetor 1-2 år

Metod 4 Visuell be- Riksnivå Spannmål Visuell metod dömning genom Riksom- 0,5 mi1j.kr. fältbesiktning råden 1 år ca

Metod 5 Bearbetning Riksnivå Spannmål Väderleksba- av väderleksseradmetod data, skörde- 0,1 milj.lcr. prognos- och arealdata Ingen metod

Nuvarande Särskilt anställda Riksnivå Spannmål OS provtagare Länsnivå Vall Skördeom- Potatis rådenl Sockerbetor 19 milj.kr. 1 Endastnormskördar möjliga är att redovisa skördeområden

SOU 199199 Kapitel 7 85

hur väl metod täcker olika behovsområden har För att se pass resp. jag på motsvarande i avsnitt 7.2.3 kopplat ihop behoven sätt som av skördestatistik för olika områden med de metoder som ovan presente- Resultatet detta redovisas i tabell Ett T tillräcklig anger rats. av metoden täcker ett visst behov och ett O otillräcklig att metoden att inte täcker behovet.

Tabell 5 Sammanställning av behovstâckning för olika metoder för framtagande av skördestatistik

Metod Metod Metod Metod2 Met0d3 Metod4 Met0d5 Modifie- Modiñe- Inter- Dansk Visuell Väder- Nuvaring ring mittent modell metod leksba- rande serad OS OS geogr. OS grödor OS metodl Behovsområde

åassmiüik

NR-beräkn., långtidsutredn. T T T T T T ..

Underlag för regeringskansliet riksdag T T T T T T ..

Behov för intemationella organ Kort sikt T T T T T T Lång sikt T O O T T T

Allmän information T T T T T T .. ForsknJutbildn. T T T O T T ..

l Kan endast användas som prognosinstrument.

86 Kapitel 7 SOU 199199

Metod Metod 1 a Metod 1 b Metod 2 Metod 3 Metod4 Metod5 Nuv. Modiñe- Modifie- Inter- Dansk Visuell Vädcr- OS ring ring mittent modell metod leksba- OS geogr. OS grödor OS serad metodl

Behovsområde

Malinriktag 511111 gk

Uppföljning av reformens effekter T T O T T

Stödområdesstudier3 T T O T T

Administration T T T T T

Beredskapsplanläggning T T T T T

Landskapsvârd T T T T T

Miljöskydd T T T T T

Skördeskadeskydd O O O T3 T

Kostnadsnivå miljJu. per år 14-15 16 kostnads- 1-2 0,5 0,1 ca 19 beräknats

1 Kan endast användas som prognosinstmment. 2 Endast kon sikt. 3 Godtagbararesultatkrävs på lägre regional nivå än för övriga behov.

sou 199199 Kapitel 7 87

I tabellen har bortsetts från att omställningstider finns för övergång till metod från den metod som tillämpas i dag. Jag ny återkommer till detta senare. Att T finns markerade i flera kolumner för ett visst behov behöver inte alltid innebära att metoderna är likvärdiga för detta behov. De sofistikerade metoderna uppfyller som regel gott och väl mer behoven medan de enklare nätt och jämnt uppfyller det.

7.3.3 Sammanfattande bedömning av metodernas användbarhet

Jag gör följande sammanfattande bedömningar av metodernas användbarhet för samtliga behovsområden utom skördeskadeskyddet som jag senare återkommer till. Den s.k. danska metoden metod 3 är relativt billig och täcker samtliga behovsområden. Den bör därför utgöra huvudaltemativ för den framtida skördestatistiken. Min bedömning är att metod 3 inom några år, efter ytterligare utvecklingsarbete, bör kunna tillämpas i Sverige. Metoden med neddragning nuvarande OS i regional redovisen av ning metod 1a är betydligt resurskrävande än den danska mer metoden klart billigare än nuvarande OS. Mot bakgrund av den men höga behovstäckning metod 1a ger anser jag att den, mot som bakgrund de besparingar erhålls jämfört med nuvarande OS, av som bör utgöra huvudaltemativ under den tid det tar att utveckla metod Den väderleksbaserade metoden ger tidiga prognossiffror och är

billig att genomföra. Metoden kan inte användas fristående från en

basundersökning. Som prognosinstrument har metoden ett visst värde. Mot bakgrund de mycket låga resurskraven bör metoden därför av finnas kvar komplement till den basundersökning som väljs. som ett

Metoden med nuvarande OS där uppgifter om vall slopas metod

1b jag inte bör tillämpas eftersom den medför en liten beanser sparing samtidigt den relativt dålig behovstäckning. som ger Även den visuella metoden alltför dålig behovstäckning. Någon ger anledning att ytterligare behandla denna metod ser jag inte.

Kapitel 7 SOU 199199

För skördeskadeskyddet ställs högre krav på tillförlitlighet och regional differentiering jämfört med flertalet övriga behovsområden. Behov finns här bl.a. av nonnskörderesultat för skördeomräden. För närvarande har jag inget underlag för att bedöma i vilken utsträckning metod 3 kommer att uppfylla skördeskadeskyddets behov. Skulle man från skyddets sida bedöma metoden som otillräcklig bör skyddets ytterligare behov täckas av medel avsatta för skyddet.

7.4 Ekonomisk statistik utom prisstatistik för jordbruket

7.4.1 Sammanfattning av behoven

I min kartläggning av behoven i kapitlen 5 och 6 har jag genomgående skilt behov av kalkyler för att belysa sektorns utveckling och behov av kalkyler för att belysa den företagsekonomiska lönsamheten och hushållens inkomstsammansättningar. Behovet av sektorkalkyler har jag tagit upp som ett fristående behovsomräde inom basstatistiken NR-beräkningar. Underlaget till sektorkalkylema behövs dessutom för flera andra basstatstikområden bl.a. internationella behov samt för uppföljning av reformens effekter. Några särskilda undersökningar direkt riktade till jordbrukare mikroekonomiska undersökningar är inte nödvändiga att genomföra för att få fram inkomst- och utgiftsposter i sektorkalkylen även om detta skulle ge ett säkrare underlag för vissa poster. I stället är det tillräckligt med statistik på riksnivå över produktion av vegetabilier och animalier samt förbrukning av insatsvaror m.m. För vissa poster är det tillräckligt med syntetiska beräkningar. Det är nödvändigt att ha tillgång till prisstatistik för produkter och produktionsmedel. Statistikunderlag för att belysa den företagsekonomiska lönsamheten och jordbrukarhushållens inkomster berör enligt min kartläggning av behoven i kapitlen 5 och 6 följande områden för internationella organ lång sikt främst EG för forskning och utbildning för uppföljning av reformens effekter för stödområdesstudier för jordbruket i norra Sverige. -

SOU 199199 Kapitel 7 89

För att tillgodose dessa behov krävs någon eller några typer av mikroekonomiska studier. Som framgått vad jag tidigare sagt i kapitlen 5 och 6 är behoven av på dessa områden svåra att klart avgränsa. EG ställer krav på någon form bokföringsundersökning eller likvärdig undersökning. av annan Hur denna exakt skall utformas är svårt att närmare precisera nuvarande stadium annat än att den skall belysa samtliga företag över en viss storlek. När det gäller statistik för stödområdesstudier för jordbruket i Sverige har jag förutsatt koppling skall finnas mellan norra att en strukturuppgifter och ekonomiska uppgifter. För övriga statistikbehov är inte detta självklart utan det kan övervägas att genomföra fristående bokföringsundersökningar utan bakomliggande arealuppgifter m.m. En ytterligare diskussion behovsfrågoma för mikroekonomisom ka undersökningar återkommer jag till i samband med mina sammanfattande bedömningar av olika undersökningsmetoder.

7.4.2 Grunder för nuvarande mikroekonomiska undersökningar

I dagsläget utförs fem viktigare permanenta mikroekonomiska undersökningar belyser jordbrukarnas inkomster. De undersöksom ningar jag är dels SCBs undersökningar på området, nämligen avser deklarationsundersökningen DU, jordbruksekonomiska undersökningen JEU, inkomst och förmögenhetsundersökningen IoF, hushållens inkomster HINK, dels LRF-konsults LRFk resultatanalyser från kundernas bokföringsmaterial. Metodmässigt uppvisar dessa undersökningar ganska stora skillnader och kan därigenom olika tillvägagångssätt för att få fram statistik över sägas representera företags- och hushållsinkomster. Några väsentligt annorlunda metoder än de tillämpas i de uppräknade undersökningarna har jag inte som nu bedömt aktuella att ta Jag kommer i fortsättningen därför som upp. endast att diskutera dessa metoder. I det följande jag de väsentligaste faktorerna för resp. tar upp undersökning jag bedömt betydelse i mina fortsatta som vara av

90 Kapitel 7 SOU 199199

bedömningar. En utförlig beskrivning undersökningarna återfinns av i förra höstens delbetänkande. IDU hämtas uppgifterna från jordbrukamas deklarationsblanketter. Urval görs med ledning av registeruppgifter och strukturdata i LBR. I undersökningen ingående jordbrukare behöver inte sitt ge medgivande för att komma med i undersökningen. Detta innebär bl.a. att det inte förekommer något bortfall beror på jordbrukama som att av olika skäl inte vill delta. Deklarationsblankettema bestämmer i huvudsak detaljnivån i den statistik som är möjlig att ta fram. Detta medför undersökningens att innehåll mycket blir beroende hur taxeringsblankettema av ser ut. Under årens lopp har dessa från undersökningssynpunkt försämrats genom att inkomst- och utgiftsposter som tidigare särnedovisats slagits samman. I de nya blanketter som kommer att börja användas fr.0.m. inkomståret 1991 saknas möjligheter att samma sätt som tidigare skilja ut olika delposter. För flera utgiftsposter går det dessutom inte att särskilja jordbruk från verksamhet. Inkomst från olika annan huvudinkomstkällor tjänst, kapital, näringsverksamhet går dock att klart skilja åt. Genom samkömingar med annat material kan det finnas vissa möjligheter att i framtiden göra nedbrytningar till av summaposter delposter. Säkerheten i sådana skattningar blir dock sämre än vad som i nuläget är möjligt att uppnå för motsvarande delposter. Genom kopplingen till LBR kan avgränsning olika göras av intressanta företagsgrupper. Dessutom finns grund för urvalsuppräkning och möjlighet att sammankoppla strukturdata för utvalda företag med ekonomiska uppgifter från DU. Denna möjlighet har bl.a. utnyttjats i modellgårdsberäkningama. I JEU som är bokföringsundersökning, väljs antal jorden ett bruksföretag ut slumpmässigt från LBR. Utvalda jordbrukare tillfrågas sedan de är villiga delta i undersökningen. om att Viss ersättning utgår till de medverkande för merkostnader i bokföringsarbetet. Under senare år har 25-30 % tillfrågade jordbrukare av nekat att delta. SCB bedriver ett nära samarbete med LRFk när det gäller uppgiftsinsamling till JEU. Länsstyrelserna deltar i begränsad utsträckning i

Kapitel 7 91 SOU 199199

undersökningen. Förutom företagskonomiska uppgifter insamlas rena även uppgifter över jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar. Bokföringsundersökningar av den typ JEU representerar är kostsamma och ganska omständliga. Med nuvarande uppläggning av undersökningen är kostnaden för varje urvalsenhet företag ca 7 000 kr. räknat totalkostnadantal urvalsenheter. Statistiken som publiceras ca ett år efter senaste bokslutsdag. HINK slags variant på DU där uppgifter från deklarationerär en kompletterats med uppgiftsinsamling intervjuer. HINK na genom omfattar i sin nuvarande utformning samtliga hushållstyper vari

jordbrukarhushållen ingår liten del ca 150 st..

som en IOF totalundersökning över bl.a. olika företagares inär en komster. Hittills har undersökningen baserats på de uppgifter som funnits tillgängliga på deklarationemas förstasidor. Även uppgifter från totalbefolkningsregistret har utnyttjats. Företagen indelas efter näringsgrenar s.k. SNI-indelning. Hittills har jordbruksföretagen gått att särskilja i IoF. Framöver kommer detta bli svårare bedöms ändå som möjligt från SCBs att men sida med hjälp registeruppgifter från LBR. En översiktlig statistik av över jordbrukamas inkomster från jordbruk, annan företagsverksamhet, kapital och tjänst bör därför vara möjlig att få fram. LRFks resultatanalyser bygger på sammanställningar av bokföringsuppgifter för s.k. datakunder. Totalt uppgår dessa till ca 27 000. Företag minst årssysselsättning är väl represensom ger en terade. Någon koppling görs inte till LBRs uppgifter men genom olika antaganden räknas bokföringsuppgiftema om till strukturuppgifter så företagen kan klassificeras efter storlek och driftsinriktatt ning. En viktig är mjölkföretagen vilka uppgår till ungefär typgrupp tredjedel av samtliga datakunder. en Varje år publiceras resultatsiffror från undersökningen i särskilda häften Så blev år 1989, år 1990 etc.. Sammanställningama bygger på uppgifter från samtliga datakunder de preliminära siffrorna baseras uppgifter från hälften datakundema. Publiceringen ca av omfattar fåtal variabler driftsresultat, räntekostnader. endast ett dessa siffror finns dock detaljerade intäkts- och kostnadssam- Bakom manställningar grundade på LRFks kontoplan.

92 Kapitel 7 SOU 199199

De ovan redovisade undersökningsmetodema täcker enligt min mening möjliga tillvägagångssätt för att få fram löpande statistik över företags- och hushållsinkomster. Denna bedömning grundar jag dels på de kontakter jag haft med SCB och andra svenska institutioner, dels på de kartläggningar som gjorts av EG-ländemas statistik. Teoretiskt skulle man utöver ovan redovisade metoder möjligen kunna ta upp vissa modeller som används i t.ex. USA. För svenska förhållanden bedömer jag dock dessa modeller mindre intressansom ta eftersom de utgår från andra förhållanden än vad gäller för som den svenska statistikproduktionen. Med utgångspunkt från i första hand DU, JEU och LRFks resultatanalyser redovisar jag i det följande möjliga tillvägagångssätt för att tillgodose de behov jag har tagit i avsnitt 7.4.1. När det som upp gäller HINK föreslog jag i delbetänkandet neddragning avsåg en som det extra urval som tidigare gjordes för jordbrukarpoptlationen. Någon ytterligare förändring av denna undersökning anser jag inte bör göras. Allmänt sett har HINK ett visst värde basstatistikkälla som för t.ex. eventuellt kommande hushållsinkomstjämförelser för EG.

7.4.3 Tillvägagångssätt för att täcka EG-kraven

För att täcka EG-kraven bör enligt min mening genomföra man en fristående bokföringsundersökning den typ flera EG-länder av som gör och där bokföringsuppgiftema är kopplade till strukturszatistiken. Av de undersökningsmodeller jag tagit i föregående avsnitt som upp är det närmast JEU som motsvarar detta krav. Uppgiftsunderlaget i DU bedömer jag för detta ändamål som otillräckligt. Dettai synnerhet efter de förändringar av deklarationsblankettema gjorts som fr.o.m. inkomståret 1991. För att tillgodose EG-kravet är det inte nödvändigt kort att man sikt upprätthåller JEU samma nivå Den bör i stället kunna som nu. ligga på en nivå som möjliggör att endast behåller den kompetens man som i dag finns uppbyggd kring undersökningen. Sett enbart ur EG-perspektivet bedömer jag det som möjligt att minska årskostnaden för JEU från nuvarande 5 milj.kr. till ca 1-2 milj.kr. under den period som återstår till ett EG-medlemskap.

Kapitel 7 93 sou 199199

Vid ett medlemskap bör JEU utökas och utformas ett sätt som exakt överensstämmer med EGs krav bl.a. får populamera än nu tionsavgränsningar och klassificeringar ses över. Denna anpassning efter överläggningar med EG-kommissionen. Allmänt får göras bedömer jag initialkostnaden för att komma i gång med en att fristående bokföringsundersökning hög. Värdet av att ha kvar som JEU på kort sikt är därför inte försumbart. delar av När det gäller LRFks uppgiftsunderlag skulle man tekniskt sett sannolikt kunna ihopkoppling med strukturuppgifter för göra en enskilda företag från SCB och därigenom få fram en statistik som möjligen skulle uppfylla EGs krav. Problemen med denna ansats är dock bl.a. gäller detta frågor sekretess och populationens stora, om representativitet. Jag har därför inte sett det som lämpligt att basera EG-rapportering på LRFks material. en För statistikbehovet för EG kan man också hävda att att svara mot det redan under perioden fram till ett EG-medlemskap behövs statistik jämföra lönsamheten i det svenska jordbruket med för att motsvarande för EG-länderna. Detta behov anser jag bör kunna tillgodoses med statistik redan finns framtagen för något tidigare som år. Jag således inte det behövs årliga undersökningar under anser att de närmaste åren för att täcka detta behov.

7.4.4 Tillvägagångssätt för att följa upp reformens effekter

behov svårt konkretisera. Jag har därför valt ut tre Detta är att möjliga tillvägagångssätt redovisas i det följande. Alternativen som skiljer sig i fråga detaljeringskrav för analyser m.m. Altemaom minst ambitiösa alternativet, alternativ 3 det mest amtiv l är det bitiösa. Utöver de alternativen har jag övervägt möjligheterna att tre jordbrukamas övergång till andra driftsinriktningar inom studera jordbruksverksamheten, andra företagsverksamheter, annat förvärvsföretagande pensionsavgångar genom ett fast urval av arbete än samt under reformperioden. Beräkningar som gjorts tyder DU-företag kostnaderna för sådan studie skulle bli höga i förhållandock på att en

94 Kapitel 7 SOU 199199

de till nyttan. En bättre väg att gå har jag då bedömt att vara genom någon form av sysselsättningsundersökning belysa jordbrukamas övergångar till andra verksamheter. Jag återkommer till detta i avsnitt 7.6.1.

Alternativ 1

Detta alternativ utgår från att lönsamhetsutvecklingen i jordbruket följs genom LRFks resultatanalyser och jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar från olika förvärvskällor IoF. Båda genom dessa material kan utnyttjas för uppföljning av reformens effekter till låga särkostnader eftersom de tas fram för andra syften. Ur LRFks resultatanalyser går det att utläsa förändringar i driftsresultat med särskiljning av åtminstone 6-8 huvudinkomst- och huvudutgiftsposter. Man kan räkna med att antalet datakunder inte väsentligt kommer att förändras kort sikt. Med tanke på detta och att antalet datakunder är stort bör LRFks datakundmaterial ganska väl fånga in lönsamhetsförändringarna under de närmast kommande åren för merparten av jordbruksföretagen med uppdelning på huvuddriftsinriktning. Om man vill mäta resultatnivåer tyder vissa jämförelser som gjorts på att LRFks material inte är helt representativt för LBRpopulationen. Av de jämförelser som kunnat göras framgår t.ex. att medelomsättningen är högre för LRFk-gruppen jämfört med motsvarande LBR-grupp. Sekretessproblem lägger hinder i vägen för att använda LRFks datakundmaterial för mer ingående resultatanalyser på det sätt som görs i t.ex. modellgårdskalkylema. Materialet kan inte heller användas för att studera inkomstsammansättningar. IoF ger en översiktlig statistik över jordbrukamas inkomster från jordbruk, annan företagsverksamhet, kapital och tjänst. Ett problem är att resultaten publiceras relativt sent. Vid myndigheternas slutliga avrapporteringar av den livsmedelspolitiska reformen den 1 oktober 1994 är det endast möjligt att få fram uppgifter t.o.m. år 1992.

Kapitel 7 95 SOU 199199

Alternativ 2

Detta alternativ utgår från behåller JEU på i stort sett att man nuvarande nivå under reforrnperioden, dvs. 600 urvalsenheter. DU ca minskas till endast omfatta de företagsgrupper som omfattas av ner att JEU. Genom behålla JEU intakt och DU till JEUs företagsatt anpassa skapas möjligheter till kalkylberäkningar som grupper samma typ av hittills gjorts i samband med bl.a. modellgårdskalkylema. Mot bakgrund det försämrade deklarationsunderlag som DU av kommer baseras kommer J EU att behöva användas som en att fördelningsnyckel för att fördela DUs summaposter på vissa delposter behövs för bl.a. modellgårdskalkylema. För att använda JEU i som avseende krävs undersökningen urvalsmässigt samordnas med detta att DU. JEU kommer också i dag att kunna användas för fristående som fördjupade lönsamhetsstudier. Arbetskraftsdelen i nuvarande JEU kan slopas. Även i övrigt kan

del förenklingar göras. en används material från LRFks datakunder för att fördela vissa I dag och utgiftsposter i DU. Denna teknik kommer att försvåras inkomstfortfarande viktig upprätthålla för att kvaliteten i uppgiftsmen är att underlaget skall bli så bra som möjligt. De pågående studierna med att få fram snabbstatistik genom samkömingar mellan DUs och LRFks material förutsätts fortgå i

detta alternativ. inkomstfördelningsfrågor utnyttjas IOF i detta För att studera alternativ liksom i alternativ Kostnaderna för alternativ 2 har jag uppskattat till ca 4,5 milj.kr. hänförligt till JEU och 1,5 milj.kr. till DU varav ca 3 milj.kr. är ca prisnivå. Kostnaderna för studier för norra Sverige är 199091 års i samband med diskussionen om behövdå inte beaktade utan tas upp ligt underlag för stödområdesstudier.

96 Kapitel 7 SOU 199199

Alternativ 3

Detta alternativ överensstämmer med alternativ 2 frånsett DU att behålls på ungefär nuvarande nivå. Detta medför att ett något bättre underlag för inkomstfördelningsstudier och sektorkalkylen finns tillgängligt jämfört med alternativ I övrigt är alternativen likvärdi-

ga. Kostnadsmässigt är alternativ 3 ca 2 milj.kr. dyrare än altemativ

Sammanfattning alternativen för följa reformens effekter av att

Alternativ l LRFks material används för att studera lönsamhetsförändringar. I0F används för att studera förändringar i inkomstsammansättningar. Kostnad mindre än under 0,5 milj.kr. Alternativ 2 JEU genomförs i hittills i något stort sett som förenklad form och DU begränsas till företagsgruppema i JEU. Kostnad ca 4,5 milj.kr. Alternativ 3 DU och JEU genomförs hittills fast i något som förenklade former. Kostnad 6,5 milj.kr. ca Jag har inte i något alternativ tagit upp J EU som enda material för att följa reformens effekter. Anledningen till detta är urvalet i att denna undersökning är litet och slumpfelen därigenom För stora. att studera förändringar mellan åren, är speciellt intresse under som av reformperioden, bedömer jag undersökningen otillräcklig. som

7.4.5 Tillvägagångssätt för att erhålla underlag för stödområdesstudier

En parlamentarisk arbetsgrupp, den s.k. Norrlandsgruppen, för ser närvarande över stödet till jordbruket i Sverige. Förslag från norra denna grupp kan komma att påverka vilket statistiskt underlag som bör tas fram för att belysa lönsamheten i jordbruket i Sverige. norra Om en strävan skall att så långt möjligt belysa den faktiska vara lönsamhetsutvecklingen bedömer jag det lämpligt behålla DU som att

SOU 199199 Kapitel 7 97

och JEU för stödområdena. Urvalsmässigt kan en viss förstärkning behöva göras av DU och JEU. En samordning bör påbörjas mellan DU och JEU det sätt som jag tidigare beskrivit. En omallokering bör också göras av urvalet i DU till företagsgrupper som är viktiga att följa. Under de närmaste två åren förutsätts Norrlandsgruppen göra en utvärdering av det mera exakta behovet av faktiska lönsamhetskalkyler. I avvaktan på detta har LES tillskjutit medel för en fördjupad DU-studie för stödområdena avseende inkomståret 1990. Finns fortsatt behov av stödområdesstudier bör liknande studier även genomföras för år 1991 och framöver.

7.4.6 Underlag för forskning och utbildning

Från bl.a. Sveriges lantbruksuniversitet SLU framhålls betydelsen av att ha tillgång till någon form av fristående bokföringsundersökning för forsknings- och utbildningsändamål. Som jag ser det, tillgodoses detta behov av vad jag tidigare tagit upp under avsnitt 7.4.3 EG-underlag. De förändringar av statistiktillgången som kan uppstå under åren fram till ett EG-medlemskap kan dock medföra att kontinuiteten i tillgängligt dataunderlag påverkas i negativ riktning.

7.5 Prisstatistik

När det gäller statistik över prisutvecklingen för jordbruksprodukter och insatsvaror i jordbruket har jag inte funnit det motiverat att belysa andra sätt att samla priser än de som i dag tillämpas av SJV och SCB. En sak som kan finnas anledning att särskilt uppmärksamma och som redan har kunnat konstateras är att prisinsamlingen kan komma att bli mer komplicerad till följd av avregleringen av det svenska jordbruket. Nya marknader kan komma att uppstå för traditionella jordbruksprodukter i samband med avregleringen. Genom att prisbildningen på flera delmarknader måste följas i stället för på en enda reglerad marknad kan detta medföra behov av utökad prisinsam-

98 Kapitel 7 SOU 199199

ling. SJV har börjat se över sin prisbevakning med anledning de av förändringar som väntas uppstå. När det gäller statistik över priser jordbruksfastigheter gjorde lantbruksnämnderna tidigare del sammanställningar över s.k. en representativa köp som samordnades med SCBs övriga fastighetsprisstatistik. Denna bearbetning gjordes i samband med lantbruksnämndemas jordförvärvsprövningar. Jordförvärvslagstiftningen har nu ändrats och det är inte längre möjligt att ta fram uppgifter över representativa köp på samma sätt som tidigare. Jag har inte sett det som motiverat att fortsätta med dessa bearbetningar mot bakgrund av de relativt stora resurser detta kräver. Härigenom borde viss en besparing kunna åstadkommas av i storleksordningen 1-2 milj.kr. För de behov jag pekat bedömer jag det i fortsättningen tillräckligt som att ha tillgång till en prisstatistik för jordbruksfastigheter som tas fram med samma metoder som statistiken för andra fastigheter.

7.6 Övrig statistik

7.6.1 Sysselsättning

Arbetskraftsstatistik har under år tagits fram antingen i direkt senare anslutning till LBR för bl.a. blockorganisationens behov eller som urvalsundersökningar baserade LBR t.ex. jordbrukets arbetskraft, JAK. För närvarande genomför SCB undersökning i syfte en att främst belysa jordbrukarnas sysselsättning i annan verksamhet inom och utanför jordbruket. För att särskilt belysa jordbrukets förhållanden har jag inte bedömt det som aktuellt att gå över till andra metoder. Om totala jordbruksräkningar i framtiden kommer att utföras intennittent bör man av kvalitetsskäl sträva efter att belysa sysselsättningsfrågoma i anslutning till totalräkningar. En viss övergripande belysning av sysselsättningen i jordbruket i förhållande till andra sektorer kan erhållas från regelbundet återkommande undersökningar AKU, ÅRSYS m.fl.. I dessa ingår jordbruket som en mindre del enligt SNI-klassificering. Jag har

SOU 199199 Kapitel 7 99

bedömt det ligga utanför utredningens område att bedöma utforrnningen av dessa undersökningar.

7.6.2 Investeringar

SJV genomför varje år en undersökning över jordbrukamas investeringar i maskiner och redskap. Grunduppgifter inhämtas från ett par hundra importörer och tillverkare. Metoden bedömer jag som relativt enkel och billig att genomföra för att få fram statistik för hela sektorn. I övrigt kan investeringsuppgifter tas fram genom de mikroekonomiska undersökningar som diskuterats i avsnitt 7.4. För byggnadsinvesteringar kan man dessutom undersöka nybyggnadsverksamheten genom någon form av kryssmarkering i den blankett som går ut till jordbrukama i samband med LBR eller annan totalräkning. Uppföljningsundersökning görs sedan för jordbrukare som på detta sätt angett att de haft nybyggnadsverksamhet. Fram t.o.m. år 1990 gjordes en sådan typ av undersökning knuten till LBR. Statistik över byggnadsåtgärder för att uppfylla de nya djurskyddsoch miljökraven kan inte tas fram genom traditionella investeringsundersökningar. Enligt min bedömning krävs här specialundersökningar som får genomföras när detta anses behövli

7.6.3 Kalk, gödsel och bekämpningsmedel

För att få fram förbrukningsuppgifter över handelsgödsel och kalk på sektomivå tillämpas i dag ungefär samma undersökningsmetod som för investeringar i maskiner och redskap, dvs. uppgiftsinsamling från tillverkare och importörer. För bekämpningsmedel utnyttjas kemikalieinspektionens KemI sammanställningar över försålda mängder. De nu redovisade metoderna ger tillförlitlig statistik över den totala förbrukningen för hela sektorn till låg kostnad. Några altemativ till dessa metoder ser jag inte som nödvändiga att ta upp. För att beakta miljöbehovet krävs statistik över förbrukning av kalk, gödsel och bekämpningsmedel per hektar av den typ som nu

100 Kapitel 7 SOU 199199

erhålls genom uppgiftsinsamling i samband med OS. Så länge denna undersökning finns kvar i nuvarande form finns det ingen anledning att frångå nuvarande undersökningsförfarande. I nuvarande statistik redovisas resultat för enskilda grödor för produktionsomráden, län och avrinningsområden. Sker en övergång till den s.k. danska metoden för skördeuppskattningar kan nuvarande metod för insamling statistik inte längre av användas. Urvalsundersökningar får då lämpligen genomföras som telefonintervju ocheller postenkät. Provundersökningar krävs för att finna den bästa uppläggningen. Om utgår från man att nuvarande omfattning av statistiken över kemikalieanvändningen skall bibehållas har jag preliminärt beräknat kostnaderna för nödvändiga urvalsundersökningar till l,5-3 milj.kr. Dessa undersökningar bör kunna göras interrnittent vart 3-5 år, under reformperioden oftare. Förutom statistik över förbrukning kalk, handelsgödsel och av bekämpningsmedel behövs statistik över användningen naturgödsel. av Undersökningar detta område får integreras med de nämnda ovan undersökningarna.

7.6.4 Övriga produktionsmedel

Behov av statistik över förbrukning andra produktionsmedel av än vad som tagits upp i föregående punkter tillgodoses i dag antingen genom sammanställningar från olika kontrollverksamheter bl.a. från

foderrnedelskontrollen eller uppgifter från företag och

genom organisationer. Några förändringar på kort sikt bör inte genomföras. På längre sikt kan nytt underlag bli nödvändigt att ta fram om nuvarande uppgiftskällor olika skäl helt eller delvis försvinner. av

7.7 Trädgård

Behovet av trädgårdsstatistik de basstatistikområden avser som jag tidigare tog upp under jordbruket och täcks i första hand det genom underlag som tas fram för NR-beräkningar. Det nödvändigt är att ha tillgång till uppgifter över struktur, produktion och priser på produk-

SOU 199199 Kapitel 7 101

ter och förnödenheter. Det är en fördel om uppgifter finns tillgängliga över förbrukning av vissa insatsvaror. Nuvarande uppgiftsinsamling över strukturförhållanden inom trädgårdsnäringen sker i första hand i samband med LBR. Frågor kring LBR och alternativa metoder till LBR har tagits upp i avsnitt 7.2. Vid en eventuell övergång från LBR till annan metod för strukturstatistik måste behoven för trädgårdsområdet givetvis beaktas. I princip bedömer jag att de för- och nackdelar jag pekat på för olika metoder för att få fram strukturstatistikregisteruppgifter i avsnitt 7.2.2 också gäller trädgårdsområdet. Metoden med intermittenta totalräkningar får dock bedömas som relativt svårgenomförbar för vissa trädgårdsföretag på grund av att yrkesmässig trädgårdsodling ibland förekommer på andra fastigheter än jordbruksfastigheter. Kompletteringar kan bli nödvändiga att göra med uppgifter från trädgårdsnäringen m.fl. om denna metod skall tillämpas. Uppgiftsinsamlingen i LBR omfattar för trädgård endast arealuppgifter. För att få fram volymuppgifter genomförs speciella undersökningar vart tredje år s.k. trädgårdsräkningar och trädgårdsmventeringar. Dessa undersökningar är totalundersökningar och utgår från de registeruppgifter som finns för trädgårdsföretagen i LBR. Jag har inte gjort någon genomgång över alternativa metoder till nuvarande uppgiftsinsamling i trädgårdsräkningama och trädgårdsinventeringama. Tills vidare har jag bedömt det som lämpligt att fortsätta med nuvarande trädgårdsstatistik. Som jag tidigare har nämnt är det troligt att trädgårdsstatistiken behöver utvidgas på sikt för att tillgodose EG-kraven. Hur en sådan förändring bör genomföras får tas upp i samband med ett EG-inträde.

SOU 199199 Kapitel 8 103

överväganden

8 och

förslag

8.1 Jordbruk

I det följande redovisar jag mina överväganden och förslag med samma uppdelning statistikområden som i kap.

8.1.1 Strukturstatistikregisteruppgifter

Övergripande förslag

Strukturstatistiken baseras som tidigare nämnts på lantbruksregistret LBR. Omfattningen av LBR styrs både av de statistiska och administrativa behoven t.ex. bidragsutbetalningar. I dagsläget finns inga beslut om direktutbetalningar av stöd utöver de som betalas ut under den s.k. omställningsperioden i anslutning till den livsmedelspolitiska reformen. Detta pekar på att endast de statistiska behoven bör beaktas sikt. Det finns dock skäl att också på denna sikt beakta värdet av att ha en beredskap för bl.a. nya stödåtgärder som kan komma att kräva särskilda register e.d. Vid ett EG-medlemskap kan också olika former av direktstöd bli aktuella. För närvarande utreds former för direktstöd inom EG. Det finns i dagsläget mycket som tyder på att sådana kommer att införas för medlemsländerna inom de närmaste åren. Vad detta på sikt kommer att innebära för Sverige är svårt att bedöma i dagsläget. Vad beträffar behovet av strukturstatistik för olika ändamål som att följa effekterna av den livsmedelspolitiska reformen, internationell rapportering m.m. anser jag att dessa kan tillgodoses med tillräcklig noggrannhet genom stickprovsundersökningar kompletterade med intermittenta totalundersökningar. Man kan dock inte se dessa behov isolerade. Totala undersökningar på jordbrukets område behövs dessutom som bas för t.ex. lantbruksekonomiska undersökningar, skördeuppskattningar och trädgårdsundersökningar. Vid ett EGmedlemskap behövs dessutom särskilda djurräkningar några gånger

104 Kapitel 8 SOU 199199

om året. Det är då väsentligt för den statistiska kvaliteten det finns at en väl fungerande urvalsram med tillförlitlig information för en aktuell population.

Mot bakgrund av mina bedömningar och framför allt den ovan osäkerhet som för närvarande råder beträffande behov registerav uppgifter m.m. för administrativa ändamål föreslår jag LBR att behålls med nuvarande uppläggning under åren 1992 och 1993. Den årliga kostnaden för LBR är ca 15 milj.kr. Mot bakgrund de olika av metoder som jag tidigare redovisat föreslår jag att formerna för den framtida strukturstatistiken och eventuella behov administrativa av register efter år 1993 utreds vidare statens jordbruksverk SJV av och statistiska centralbyrån SCB. EGs krav bör givetvis här beaktas. I en sådan utredning bör för- och nackdelar med olika modeller belysas från ett helhetsperspektiv. Härvid bör såväl de statistiska som administrativa behoven beaktas och särskiljas. De beräkningar som gjorts inom denna utredning tyder på att kostnaderna bör kunna begränsas till ca 10 milj.kr. till det rent statistiska beom man ser hovet.

Detaljförslag på kort sikt

Nuvarande variabelinnehåll i LBR är inte helt till d speciella anpassat krav på uppgifter som kommer att ställas i samband med uppfölj-

ningen av reformens effekter. För att få till stånd sådan anpassning en föreslår jag att uppgifter samlas in över storlek och användning av omställda arealer fr.o.m. 1992 års undersökning. SJV kommer att ta fram del statistik över arealer anmälda till en omställning. Denna statistik dock mindre utförlig belysning ger en av omställningsprocessen än vad är möjligt LBR. som genom Resursema för att göra nödvändiga kompletteringar LBR år av 1992 torde rymmas inom SCBs ordinarie anslagsram för LBR om vissa andra uppgifter slopas. Mot bakgrund av tidpunkten för de avrapporteringar till regeringen som skall göras av SJV m.fl. myndigheter angående utvärdering av reformens effekter föreslår jag också snatbstatistik att en avseende grödfördelning, omställningsåtgärder och antal husdjur tas

SOU 199199 Kapitel 8 105

fram för LBR redan i månadsskiftet augusti-september undersökningsåret. Enligt uppgifter från SCB har ca 95 % av LBRblankettema kommit in redan andra veckan i augusti. Genom ett förfarande motsvarande det i dag tillämpas för att ta fram som preliminär husdjursstatistik bör detta vara möjligt. Resursbehoven för snabbstatistik har av SCB kostnadsberäknats till 0,3 milj.kr. för budgetåret 199293 samt 0,1 milj.kr. för budgetåret 199394. Kostnaden senare år sammanhänger med vilken modell man väljer för att ta fram stmkturstatistik. Jag föreslår att SCB tillförs nämnda medel för budgetåren 199293 och 199394.

Kostnadsuppdelning för strukturstatistiken

Med ledning av mina förslag går det att göra en översiktlig särkostnadsberäkning av statistikbehoven för olika ändamål. Utgångspunkten är att kostnaderna för statistiken skall kunna hänföras till olika ändamål. För att täcka behovet av strukturstatistik för nationalräkenskapema NR är det tillräckligt att ha tillgång till strukturstatistik på riksnivå utan tillhörande registeruppgifter. Kostnaderna för att täcka detta behov uppgår till 1-3 milj.kr. kostnadsuppskattning enligt den grova som gjorts i samband med metodinventeringarna. Övriga behov utom det administrativa behovet kräver lägst intermittenta fullständiga räkningar med urvalsundersökningar mellanliggande år. Kostnaderna för detta har jag uppskattat till lägst 6-7 milj.kr. per år enligt vad jag redovisat i det föregående. Någon kostnadsuppdelning går inte att göra mellan behovsområdena. För EGbehovet krävs dessutom särskilda djurräkningar vilka jag kostnadsuppskattat till ca 2 milj .kr. Kostnaden för registerhållning för administrativa behov går på nuvarande stadium inte att bedöma eftersom det är oklart hur dessa behov kommer att gestalta sig i framtiden. Man bör dock kunna utgå från att kostnaden för att upprätthålla årliga register med så hög kvalitet att de går att använda för stödutbetalningar kommer att bli hög.

106 Kapitel 8 SOU 199199

8.1.2 Produktionsstatistik

Som framgått i det föregående tillgodoses i huvudsak behoven av produktionsstatistik av de uppgifter samlas in från företag och som organisationer. Därutöver krävs för vissa behov särskilda kompletteringar avseende skördestatistik. Mot bakgrund av de överväganden jag redovisat föreslår jag som att en metod att ta fram skördestatistik som bygger uppgifter från jordbrukama själva så snart möjligt utvecklas och som ersätter nuvarande metod, de objektiva skördeuppskatmingama OS. Den s.k. danska metoden bör härvid användas som modell. Den pågående förstudien som bekostats livsmedelsekonomiska samarbetsnänmden av LES ser jag som ett första steg i arbetet med övergången till ny metod. Jag utgår från att den föreslagna metoden kommer uppgifter att ge av tillräckligt god kvalitet för samtliga behovsområden jag tagit som upp. En rimlig omställning för övergång till metod bedömer jag ny vara två år. Jag föreslår därför att OS genomförs i nuvarande omfattning även år 1992. År 1993 bör OS behållas men med vissa begränsningar främst i fråga regional uppdelning enligt metod 1a om som jag beskrivit i avsnitt 7.3.2. Jämfört med nuvarande kostnad innebär denna neddragning besparing med 6-7 milj.kr. för 1993 en års undersökning, vilken påverkar anslagen för budgetåren 199293 och 199394. Nuvarande kostnad år för OS är 19 milj.kr. per Utvecklingen av metod 3 den s.k. danska metoden, avsnitt se 7.3.2 skall sikta till att ersätta nuvarande OS fr.o.m. 1994 års skörd. Jag föreslår att SCB i samråd med SJV får i uppdrag arbeta vidare att med metod Den fortsatta utvecklingskostnaden för metod 3 uppskattar jag till ca 2 milj.kr. sammanlagt för budgetåren 199293 och 199394.

K ostnadsuppdelrzing

Det är på detta område svårt att göra uppdelning kostnaderna en av för olika behov. Man skulle möjligen kunna säga att statistik för att

SOU 199199 Kapitel 8 107

täcka basstatistikbehoven kostar i storleksordningen l milj.kr. per år, vilket motsvarar kostnaden för en dansk metod med lägre ambitionsnivå än den föreslagna. Även skördestatistik för stödområdesstudier, landskapsvård och miljö bedöms rymmas inom denna kostnadsram. Kostnader därutöver upp till kostnadsnivån för metod 3 avser behov för uppföljning reformens effekter och administration. av

8.1.3 Ekonomisk statistik utom prisstatistik

Behovet av statistik som belyser jordbruksföretagens ekonomiska förhållanden styrs enligt min mening på kort sikt av behov för uppföljning av reformens effekter och längre sikt av de krav som kommer att ställas vid ett EG-medlemskap. Härutöver bör också behov av underlag för stödområdesstudier beaktas. Behovet av underlag för att följa upp reformens effekter är beroende på hur noga man vill följa utvecklingen. En enkel väg är att i huvudsak förlita sig på den statistik som tas fram av LRF-konsult LRFk för de relativt få är som reformperioden omspänner. Härvid skulle nuvarande undersökningar i huvudsak kunna slopas. En sådan lösning medför dock att ett betydligt sämre analysmaterial än tidigare skulle finnas tillgängligt under de närmaste åren. Möjligheterna att smidigt bygga upp en EG-anpassad bokföringsundersökning skulle också försämras. Med hänsyn till vad jag har sagt dels om behoven av underlag för att följa reformens effekter, dels om de krav som främst ett medlemskap i EG synes ställa, har jag sett det som angeläget att behålla en relativt omfattande ekonomisk statistik. Jag föreslår att SCBs deklarationsundersökning DU och jordbruksekonomiska undersökning JEU bibehålls men med vissa begränsningar jämfört med i dag. DU bör fr.o.m. den undersökning avser inkomståret 1991 utföras i samma omfattning som nu för som stödområdena Sverige 1 200 företag. Denna undersök-

i norra ca

ningsdel bör finnas kvar så länge behov finns av faktiska ekonomiska uppgifter för stödområdena. Vad gäller övriga landet föreslår jag, för att följa reformens effekter, att resultat tas fram i DU t.o.m. inkomståret 1992 för i stort sett de företagsgrupper som nu ingår i JEU.

108 Kapitel 8 SOU 199199

Resultatet från 1992 års undersökning föreligger i januari 1994 och kan därmed användas i SJVs m.fl. slutrapportering till regeringen. Behövligt urval för detta bedömer jag 1 500 företag. Kostnavara ca den för DU beräknar jag kommer att uppgå till totalt 2,4 milj.kr. per år budgetåren 199293 och 199394 efter föreslagna neddragningar. För att följa reformens effekter bör JEU genomföras hittills som t.o.m. inkomståret 1992 men med de förändringar att arbetskraftsdelen i undersökningen tas bort samt att vissa förenklingar görs i uppgiftsinsamlingen och begränsningar i populationen. Resultaten från inkomståret 1992 kommer att finnas tillgängligt till SJVs m.fl. slutrapportering den 1 oktober 1994. Härigenom räknar jag med att minska kostnaden för undersökningen från nuvarande 5 milj.kr. till ca 4 milj.kr. budgetåret 199293 och till 3,5 milj.kr. budgetåret ca 199394. För att få ett så bra samlat resultat möjligt jag det som ser som viktigt att så fort som möjligt samordna JEU och DU. För få fram att snabbstatistik under reformperioden föreslår jag fördjupat att ett samarbete mellan berörda myndigheter och LRFk etableras. För att studera jordbrukarhushållens inkomstsammansättningar under den s.k. omställningsperioden jag det viktigt att ser som inkomst- och förmögenhetsundersökningen IoF genomförs i samma omfattning som tidigare vad jordbrukardelen. Någon förändavser ring av denna del av undersökningen jag inte bör göras. Som anser en konsekvens av skattereformen blir det svårare att kunna särskilja jordbrukare från andra företagare. Speciella samkömingar mellan IoF och LBR kommer därför att bli nödvändiga att genomföra. Kostnaden för detta beräknar jag till 0,3 milj.kr. för vardera budgetåren 199293 och 199394 1991 och 1992 års inkomster. För att möta kommande EG-krav bör fördjupade studier göras över vilka krav som kommer att ställas på den svenska lantbruksekonomiska statistiken vid ett medlemskap. När sådana studier bör påbörjas kan jag inte bedöma. Vid ett EG-medlemskap bör statistiken, som jag tidigare sagt, anpassas till de krav gäller inom EG. som Denna anpassning bör som jag nu kan bedöma påverka den ekonomiska statistikens utformning fr.o.m. budgetåret 199495. Mina förslag innebär sammantaget att kostnaderna för DU ungefär halveras och för JEU sänks fram till budgetåret 199495 från nuvaran-

SOU 199199 Kapitel 8 109

mi1j.kr. till 3,5 mi1j.kr. På längre sikt bestäms kostnaderna de ca 5 främst de krav på statistik som EG ställer. För närvarande är det av svårt att bedöma vad dessa krav mera exakt kommer att innebära. Man får dock räkna med att någon form av större bokföringsundersökning skall genomföras. Preliminärt uppskattar jag att de årliga

kostnaderna fr.0.m. budgetåret 199495 kommer att ligga på samma

nivå som budgetåret 199394, dvs. ca 6 mi1j.kr.

8.1.4 Prisstatistik

Den nuvarande prisstatistiken för primärledet och prisregleringsledet som tas fram av SJV bedömer jag som tillfredsställande. Kostnaden för statistiken är ca 1,2 mi1j.kr. Vissa delar i prismätningama kan troligen minskas något utan att det inverkar menligt på behovstäckningen. Jag ser det som lämpligt att berörda myndigheter fortlöpande bedömer uppläggningen av den prisstatistik som tas fram med hänsyn till behoven. Prisinsamlingen kommer sannolikt att bli mer komplicerad till följd av avregleringen. Detta bör särskilt uppmärksammas. Prisutvecklingen för jordbruksfastigheter bör följas på motsvarande sätt som för andra fastigheter. Kostnaderna för prisstatistik för jordbruksfastigheter ryms inom SCBs nuvarande medelsram för att ta fram fastighetsprisstatistik.

8.1.5 Övrig statistik

Sysselsättning

LES uppdrog SCB våren 1991 att utföra en särskild sysselsättningsstudie grundad på 1990 års LBR. 1 den studien skall jordbrukarhushållens arbetsinsatser i och utanför jordbruket studeras. Speciellt skall uppgifter insamlas över vilka typer av företagsverksamheter som kan förekomma vid sidan av jordbruket. Jag ser det som angeläget att LES studie följs upp med en liknande studie mot slutet reforrnperioden eftersom statsmakterna betonat av vikten av att studera alternativa verksamheter i jordbruket.

110 Kapitel 8 SOU 199199

Jag föreslår att medel avdelas för sådan studie för budgetåret en 199394. Studien bör 1993 års förhållanden och medelsbehovet avse kan beräknas till 500 000 kr. i 199091 års priser. Mitt förslag förutsätter att den nu pågående studien visar sig statistiskt tillförlitge liga resultat. Vid sidan av den nu diskuterade studien har jag inte det sett som nödvändigt att göra någon särskild arbetskraftsundersökning på kort sikt. Detta innebär att den särskilda arbetskraftsundersökningen JAK som är planerad för år 1993 inte bör göras. Vid ett EG-medlemskap kan särskilda anpassade sysselsättningsundersökningar bli aktuella. Detta bedömer jag kunna ske i samband med uppgiftsinsamling till strukturstatistiken.

Investeringar

För internationell rapportering och för uppföljning reformens av effekter ser jag det som angeläget att ta fram statistik på riksnivå över jordbrukets investeringar i maskiner och redskap. Jag föreslår därför att SJV även i fortsättningen genomför den s.k. maskinenkäten, vilken kostar ca 70 000 kr. årligen. Jag anser inte att behov finns att fortlöpande ha tillgång till av statistik över ny-, till- och ombyggnadsverksamheten i jordbruket. Däremot kan det vara av värde att interrnittent studera detta. På kort sikt föreslår jag ingen undersökning detta område. Frågan bör på nytt tas upp i samband med utformningen av statistiken för EGbehoven. En uppfattning om omfattningen nyinvesteringar i ekonomiav byggnader går att få fram via uppgifter från de studier diskutesom rats i avsnitt 8.1.3. Någon löpande statistik ser jag inte som motiverad att ta fram för att belysa konsekvenserna de djurskydds- och miljöskyddsbeav nya stämmelsema för jordbrukets investeringar. Detta får så om anses behövligt studeras genom specialundersökningar och medel anslås i särskild ordning. i

SOU 199199 Kapitel 8 111

Gödsel- och bekämpningsmedel

På miljöområdet är det viktigt att ha tillgång till uppgifter om gödseloch bekämpningsmedelsanvandningen i jordbruket. Det är också viktigt att ha tillgång till sådana uppgifter för bedömning av växtnäringsläckage. För närvarande finns en del undersökningar över kemikalicanvändningen knutna till OS. I mitt grundförslag skall denna undersökning på sikt ersättas av en annan typ av skördeuppskattning. Det kommer då inte längre att vara möjligt att samla in uppgifter över kemikalieanvändningen på samma sätt som i dag. I stället måste fristående undersökningar göras. Jag det som viktigt att inte försämra miljöstatistiken vid ser övergång till ny metod för skördeuppskattning. Nuvarande undersökningar som bygger på urval från LBR och innefattar uppgiftsinsamling av dosmängder, behandlad areal för bekämpningsmedel, givor för handelsgödsel samt lager och hantering av stallgödsel bör också inrymmas vid utformningen av nya undersökningar på området. I sammanhanget bör också beaktas att gödselmedelsstatistiken utgör ett viktigt underlag för statistik över ammoniakutsläpp. Under reformperioden bör undersökningar samma sätt som nu knytas till OS åren 1992 och 1993 så sätt att en bekämpningsmedelsundersökning görs år 1992 och en gödselmedelsundersökning görs år 1993. Upphör OS år 1994 vilket jag tidigare föreslagit bör särskilda undersökningar över bekämpningsmedelsanvändningen genomföras åren 1994 och 1996. En gödselundersökning bör göras år 1995. På längre sikt bedömer jag det som möjligt att genomföra undersökningarna med längre intennittens vart 3-5 år. Jag har inte tagit ställning till hur undersökningarna bör utformas efter år 1993. Grovt sett ser jag det som lämpligt att slumpmässigt välja ut ca 5 000 jordbrukare i en enkät. Undersökningen bör förutom frågor om gödsel- och bekämpningsmedelsanvändningen också innefatta frågor om grön mark under vinterhalvåret.

Kostnader för redovisade undersökningar uppskattar jag till

ovan ca 1 milj.kr. för vardera budgetåren 199293 och 199394. För perioden 199495-199697 uppskattar jag den årliga kostnaden till ca 2 milj.kr. För perioden därefter kan man räkna med lägre årlig

112 Kapitel 3 sou 199199

kostnad på grund av att undersökningarna genomförs med längre tidsmellanrum.

Liksom hittills behövs SJVs undersökning över total handelsgödselförsäljning och kemikalieinspektionens KemI statitik över bekämpningsmedelsförsäljningen i nuvarande omfattning eftersom dessa undersökningar behövs underlag för viss ekonomisk statistik. som

8.2 Trädgård

Strukturstatistiken för trädgårdsområdet i huvudsak fram tas som en del i LBR. I avsnitt 8.1.1 har jag tidigare föreslagit LBR i sin att nuvarande utformning skall finnas kvar till och med den undersökning som avser år 1993. Till dess finns därigenom möjligheter på att samma sätt som hittills få fram uppgifter strukturstatistik för om trädgård. Fr.o.m. år 1994 har jag tidigare föreslagit utformningen att av strukturstatistiken för jordbruket bör över bl.a. bakgrund ses mot av EG-kraven. I samband med detta föreslår jag att behoven statisav tiken på trädgårdsomrädet också över med i ses stort sett samma utgångspunkter som gäller för jordbruket. På kort sikt föreslår jag A att den av SCB inplanerade trädgårdsräkningen genomförs för år 1993. Kostnaden för detta kommer att belasta budgetåret 199394 med 1 milj.kr. Utformningen ca av senare trädgårdsundersökningar får ske bl.a. mot bakgrund de behov av som kommer att finnas i samband med ett EG-inträdc.

DEL III

Statistik över

livsmedelsindustrin,

livsmedelshandeln och konsumtionen

SOU 199199 Kapitel 9 115

9 Inledning

I denna del av delbetänkandet behandlas statistik över livsmedelsindustrin och -handeln samt konsumtionsstatistik. Som nämnts inledningsvis i del kap. har jag av olika skäl valt att redovisa denna statistik separat. I delbetänkandet som jag överlämnade till regeringen i fjol lämnades inga förslag rörande livsmedelsindustrin, -handeln eller -konsumtionen I delbetänkandet redovisades en första kartläggning av befintlig statistik på området samt pekades på vissa brister i denna statistik. Behovet av särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan underströks och motiverades emellertid. Jag bad dock att efter ytterligare kartläggning och analys av statistikbehoven få återkomma i slutbetänkandet med förslag till önskvärda förändringar. I det forsatta utredningsarbetet efter delbetänkandet har jag således, med utgångspunkt i de brister statistiken som redan i delbetänkandet kunde konstateras, dels lagt ner arbete att komplettera den kartläggning som redovisades i delbetänkandet, dels genom ytterligare kontakter med sakkunniga, experter och olika användare försökt att identifiera behoven och nödvändiga förändringarkompletteringar av statistikproduktionen. Statistiken som behandlas i det följande är av något annorlunda karaktär än den som rör primärproduktionen och som behandlats i del II. När det gäller jordbruksstatistik finns flera statistikprodukter som syftar till att enbart belysa jordbruket ur en eller annan synvinkel. Denna statistik har till stor del tillkommit som ett resultat av krav på underlag till följd av den förda jordbrukspolitiken. När det gäller statistik över de senare leden i livsmedelskedjan finns det däremot i stort sett ingen statistik som enbart syftar till att belysa livsmedelsindustrin eller -handeln. Uppgifter om livsmedelsindustrin m.m. erhålles i stället från större statistikprodukter som industri-, finans- och konsumentprisstatistiken. I dessa statistikprodukter ingår t.ex. uppgifter om livsmedelsindustrin och -handeln och matprisutvecklingen som en del. Detta förhållande har inneburit att jag ansett det ligga utanför denna utrednings uppgift att föreslå förändringar som omfattar t.ex. hela industristatistiken eftersom det skulle få konsekvenser för uppgiftsinsamling, resultat m.m. för hela området. Jag har emellertid noga undersökt de brister som påtalats och i vissa fall föreslår jag

116 Kapitel 9 SOU 199199

kompletterande undersökningar. I andra fall anser jag emellertid att eventuella problem i största möjliga mån skall försöka lösas genom nära kontakter mellan statistiska centralbryån SCB och berörda myndigheter eller genom särskild utredning. Som också nämnts inledningsvis i del I blir mot bakgrund härav upplägget av del III något annolunda jämfört med del II, såväl vad gäller angreppssätt som på vilket sätt analys och förslag redovisas. I delbetänkandet redovisades som nämnts en första kartläggning av statistiken rörande de senare leden. Mot bakgrund dels att kompletav teringar gjorts, dels av att statistiken spänner över ett så vitt område och berör flera olika statistikprodukter har jag för överskådlighetens skull samt för förståelsen av mina överväganden och förslag valt att även i detta betänkandet redovisa befintlig statistik på området. I det följande ges således i kap. 10 sammanfattning kartläggningsaven av snittet från delbetänkandet, kompletterat med uppgifter som framkommit senare. Denna komplettering gäller främst s.k. köpkraftspariteter, konsumentprisindex och handelsstatistik. I kap.1l redovisar jag de utgångspunkter för utredningen som föranleder särskilda förslag rörande de senare leden. I kap.l2 redovisar jag mina överväganden och förslag.

SOU 199199 Kapitel 10 117

10 Nuvarande statistikproduktion

10. 1 Livsmedelsindustrin

l0.1.1 Industristatistiken

Livsmedelsindustrins alla delbranscher utom fristående styckningsföretag ingår i industristatistiken. De statistikuppgifter som erhålls om livsmedelsindustrin är följande antal arbetsställen, även storleksgrupperade antal sysselsatta, även storleksgrupperade saluvärde förädlingsvärde produktionskostnader och dessas relativa andel av saluvärdet förbrukning av bränsle produktionsvolymindex, produktionsvolymens utveckling samt förändring i produktionsvolym per sysselsatt och per arbetstimme produktivitetsutvecklingen produktion av varor fördelade enligt tulltaxa. - Företag med minst 10 anställda ingår arbetsställen med minst 5 anställda och uppgifterna erhålls i princip på 6-siffrig SNI-nivå svensk näringsgrensindelning. Industristatistiken utgör ett bra underlag när det gäller analyser på aggregerad nivå. Vill man däremot undersöka en enskild livsmedelsbransch har det framförts att det s.k. mestkriteriet kan utgöra ett problem. Statistiska centralbryån SCB klassificerar ett arbetsställe till en viss näringsgren med utgångspunkt från de produkter som produceras vid arbetsstället. Om produktionen är fördelad på flera produkter förs arbetsstället till den bransch som har den största andelen av det totala saluvärdet för arbetsstället. Av totalt 54 768 arbetställen inom SNI 3 tillverkningsindustri år 1990 undersöktes 9 068 arbetsställen. När det gäller SNI 31 livsmedelsindustri undersöktes 810 arbetsställen av totalt 3 601 arbetsställen.

118 Kapitel 10 SOU 199199

l0.l.2 Finansstatistiken

Finansstatistiken använder företaget bolaget den juridiska - personen som undersökningsobjekt och baseras på resultat- och balans- räkningar. Finansstatistiken innehåller uppgifter resultat- och om balansräkningar, anställda, investeringar, aktieköpförsäljningar, export m.m. Ur finansstatistiken erhålls bl.a. uppgifter vinst, om lönsamhet, soliditet, likviditet, kapitaltillväxt och finansiering. Alla företag med minst 50 anställda enligt CFARs register centrala företags- och arbetsställeregistret totalundersöks. För industrin är gränsen för totalundersökning dock 20 anställda. De och stats-

kommunägda företagen urvalsundersöks. Övriga företag O-2O

anställda urvalsundersöks också. Av totalt 29 336 företag undersöktes inom SNI 3 tillverkningsindustri 5 286 företag år 1990. När det gäller SNI 31 livsmedelsindustri undersöktes 364 företag totalt l 961. av Industri- och fmansstatistiken kostar 25,5 milj.kr., 4,5 ca varav milj.kr. avser tjänsteföretag. Även fmansstatistiken bygger mestkriteriet.

10.l.3 Statistik över prisutvecklingen i industriledet

Inom SCB beräknas olika prisindex avseende prisutvecklingen i industriledet. Följande prisindex beräknas. Hemmamarknadsprisindex mäter prisutvecklingen för svenska av företag producerade varor vid försäljning i Sverige. Exportprisindex mäter prisutvecklingen för från Sverige exporterade varor. Importprisindex mäter prisutvecklingen för till Sverige importerade varor. Producentprisindex mäter prisutvecklingen för svenska företag av producerade varor och beräknas sammanslagning hemmagenom av marknadsprisindex och exportprisindex. Prisindex för inhemsk tillgång mäter prisutvecklingen för varor som förbrukas inom landet och beräknas sammanslagning genom av hemmamarknadsprisindex och importprisindex korrigerad med tull. Uppgifter om prisutvecklingen i olika livsmedelsindustribranscher tas fram hög detaljnivå. Producentprisindex för livsmedelsindu-

sou 199199 Kapitel 10 119

strin finns uppdelad på skyddad resp. konkurrensutsatt livsmedelsindustri. Antalet prisuppgifter som samlas in är 1 800 för svenska marknaden, 1 000 för exportmarknaden och 1 600 för importmarknaden. ca Totalt insamlas uppgifter från ca 2 000 uppgiftslämnare, varav 200-300 avser livsmedelsföretag. Prisuppgiftema skall i princip avse genomsnittligt fakturerade priser. Mervärdeskatt eller andra varuskatter ingår inte. Prisindex redovisas med 1968 som basår och avser månadsmedelspriser. Månads- och årsvisa indextal redovisas. SCB publicerar prisutvecklingen månatligen i statistiska meddelanden serie P 10. Prisindex i producent- och importled. Beräkningarna av producentprisindexseriema kostar ca 2,5 milj.kr. Användare SCBs statistik över producentprisindex som mer speav cifikt är intresserade av livsmedelssektom är livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES som genom sin indexgrupp månatligen publicerar indextal över prisutvecklingen i livsmedelskedjans olika led Prisindex på jordbrukets område däribland PPI-J, producentprisindex för jordbruksprisreglerade livsmedel. Vidare redovisar också statens jordbruksverk SJV prisutvecklingen i olika led i livsmedelskedjan i verkets månatliga rapport Jordbruksekonomiska meddelanden. Statens pris- och konkurrensverk SPK som är central myndighet för frågor om pris- och konkurrensbevakning ger varje månad ut rapporten Prisutvecklingen, som tas fram mot bakgrund av SPKs uppgift att bevaka och analysera konsumentprisutvecklingen inom landet och jämföra denna med utvecklingen i andra länder. Rapporten redovisar i första hand prisutvecklingen i konsumentledet för olika varor och tjänster och orsakerna bakom förändringarna. Med anledning av särskilda regeringsuppdrag följer SPK för närvarande producentprisutvecklingen för de största företagen i de reglerade livsmedelsindustribranschema. Till följd av nämnda uppdrag redovisar SPK varje månad prisutvecklingen i livsmedelskedjans olika led i en särskild rapport till regeringen. LES indexmeddelande och konsumentprisindex KPI utgör härvid källor.

120 Kapitel 10 SOU 199199

10.2 Livsmedelshandeln

10.2.1 SCBs inrikeshandelsstatistik

Inom enheten för servicetjänstenäringar SCB finns följande statistik att tillgå. Korttidsstatistik detaljhandeln Statistik över omsättning och lager samt antal försäljningsställen. Uppgifterna erhålls för både livsmedelsparti- och detaljhandeln. Görs delvis i samarbete med Handelns utredningsinstitut, HUI. HUI producerar också statistik över handelns omsättning efter butikstyp samt antal butiker inom resp. butikstyp. Korttidsstatistiken är viktig i nationalräkenskapema NR. Uppgifterna publiceras dels som säljindex varje månad för detaljhandeln, dels som omsättnings- och lageruppgifter kvartal per för såväl parti- som detaljhandeln. REGO regional omsättningsstatistik Uppgifter erhålls regionalt över omsättning, antal anställda, antal arbetsställen, omsättning per invånare samt riksgenomsnitt. Finansstatistik Enheten för servicenäringar för ansvarar insamling m.m. till finansstatistiken när det gäller handeln. De uppgifter som erhålls är desamma för livsmedelsindustrin. som Finansstatistiken avser som nämnts bolag och använder man företaget, den juridiska personen, undersökningsobjekt. Det som faktum att statistiken bygger bokslut från den juridiska personen innebär problem när det gäller livsmedelshandeln. Alla KFs föreningar är en juridisk person med ett bokslut. Det är således KF centralt som är uppgiftslämnare till finansstatistiken. KF kan inte lämna säruppgifter om KFs livsmedelsdetaljhandel till finansstatistiken, vilket däremot kan till korttidsstatistiken och de särskilda man

enkätundersökningama se nedan. KFs livsmedelsdetaljhandel ingår

därför i gruppen varuhus i finansstatistiken. SCB har inte provat att vända sig till de enskilda föreningarna. Den enskilde ICA-handlaren är däremot undersökningsobjektjuridisk person. Urvalet avseende detaljhandeln var år 1990 totalt ca 2 500 företag, varav mellan 200 och 300 var livsmedelsdetaljhandelsföretag. Bland dessa 200-300 företag finns alltså inte KF med. Som nämnts ovan omfattar finansstatistiken endast bolag. För få att en heltäckande årlig statistik branschnivå arbetar SCB med nu att dels komplettera finansstatistiken med företag tidigare låg som utanför personliga företag och småföretag, dels förbättra finans-

SOU 199199 Kapitel 10 121

statistiken med tätare urval. Arbetet har resulterat i en provrapport och utgör komplement till finansstatistiken. Branschnivån är finare men undersökningen omfattar färre variabler.

EnkätundersökningarSCBs tjänstenäringsprojekt För

närvarande pågår inom SCB ett särskilt tjänstenäringsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla statistiken över den privata tjänstesektom inkl. livsmedelshandeln. Informationsinsamlingen om tjänstesektom syftar främst till att förbättra underlaget för beräkningar och analyser inom NR-systemet, t.ex. olika sektorers bidrag till produktionstillväxten. I SCBs planer ingår att varva detaljerade och med några års mellanrum återkommande undersökningar med årliga och kvartalsvisa undersökningar av mindre format. Efter hand kommer samtliga delar av den privata tjänstesektom att täckas in. I mars 1990 publicerade SCB en rapport om partihandeln där livsmedelspartihandeln finns med. Uppgifter erhålls i denna rapport om företagsstruktur, sysselsättning, omsättning, förädlingsvärde, rörelsekostnader, fördelning av rörelsens intäkter, försäljning efter kundkategori, kundstruktur, investeringar och lönsamhetsutveckling. Urvalet var 1 500 företag, varav 139 företag var livsmedelspartihandelsföretag. SCB har nyligen publicerat en rapport om detaljhandeln där livsmedelsdetaljhandeln finns med. KFs livsmedelshandel ingår i denna rapport i gruppen livsmedelsdetaljhandel. Enkätundersökningarna baseras på bokslut men sker genom enkäter. SCB planerar att genomföra en enkätundersökning avseende detaljhandeln vart tredje år. Urvalet var i 1990-års undersökning l 800 tjänsteföretag, varav 213 utgjordes av livsmedelsdetaljhandelsföretag. Kostnaden för en enkätundersökning ligger på ca 500 000 kr.

l0.2.2 SCBs utrikeshandelsstatistik

Enheten för Utrikeshandel och priser vid SCB svarar för utrikeshandelsstatistiken. Utrikeshandelsstatistiken bygger på uppgifter som samlas in av tullverket på fastställda blanketter i samband med att varorna förtullas vid import resp. kontrolleras för export. Statistiken omfattar de varor som faktiskt har förts in i landet under den period som statistiken avser. För varje varugrupp redovisas värde och kvantitet, normalt i ton nettovikt resp. i löpande svenska kronor.

122 Kapitel 10 SOU 199199

Fr.o.m. januari 1988 infördes nya varubeteckningar i redovisningen av utrikeshandeln. Den mest detaljerade statistiken baseras den internationellt överenskomna vamnomenklaturen HS Harmonized Commodity Description and Coding System, har utarbetats som inom tullsamarbetsrådet i Bryssel. Den består 5 019 av varugrupper, som identifieras med en sexsiffrig kod. Den svenska varubeteckningen enligt HS har byggts med sjunde siffra och omfattar 6 700 upp en varuposter, vilket kan jämföras med ca 5 100 varuposter i den tidigare använda statistiska varubeteckningen CCCN. Utrikeshandelsstatistiken publiceras dels i statistiska meddelanden serie Uh, dels i utrikeshandelsstatistisk årsbok.

l0.2.3 Prisutvecklingen i livsmedelshandeln

Prisutvecklingen i livsmedelsdetaljhandeln följs KPI genom som beräknas av SCB varje månad. KPI avser att visa hur konsumentprisema i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser mäts som är de som konsumenterna faktiskt betalar och som påverkas bl.a. av ändringar i indirekta skatter och subventioner. Indextalen beräknas exkl. direkta skatter och sociala förmåner. Priserna som insamlas för en månad är som regel priser som gäller i mitten av månaden. KPI beräknas enligt principer som fastställts regering och av riksdag. Eftersom undersökningen inte kan omfatta alla och tjänster varor som konsumeras, samlas prisnoteringar in för ett urval och varor tjänster. Den relativa betydelsen olika och tjänster, av varor som ingår i urvalet, anges genom vägningstal. Dessa tal visar hur stor värdemässig andel olika varor och grupper av representerar varor av den totala privata inhemska konsumtionen enligt SCBs nationalräkenskaper. KPI är en kedjeindex med årslänkar korttids- och långtidslänkar. Varje årslänk beräknas med december föregående år bas. För som var och en av årets månader, januari t.o.m. december, beräknas en korttidslänk med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning under närmast föregående år, räknat i det årets decemberpriser. Indextal för en sådan årslänk kallas korttidsindex. För att tillgodose behovet av långtidsjämförelser beräknas för december också en särskild reviderad årslänk. Denna s.k. långtidslänk

SOU 199199 Kapitel 10 123

har vägningstal baserade på konsumtionens fördelning under det gångna året, räknat i de priser som gällt i december närmast föregående år. I långtidsindex beaktas även prisförändringar som av olika skäl inte kunnat införas i beräkningarna under det löpande året. Dessutom beaktas i vissa fall metodändringar och görs justeringar föranledda av säkrare statistisk information m.m. Indextal med basår 1980 beräknas genom en kedja av olika årslänkar. Långtidsindextal med basår 1980 beräknas genom en kedja av långtidslänkama över de olika åren tillbaka till år 1980. Korttidsindextal för aktuell månad beräknas genom att månadens korttidslänk kedjas till föregående års långtidsindextal med basår 1980. Långtidsindextal används alltså som utgångsvärde vid beräkning av det nya årets officiella indextal. För dagligvaror utom vissa färskvaror mäts priset på knappt l 000 slumpmässigt utvalda varuvarianter, vilka är definierade med avseende på märke, kvantitet, artikelnummer m.m. Prismätningama görs på ett urval av ca 60 butiker. För beräkning av långtidsindex mäts priserna i butik decemberrnätningama. För beräkning av korttidsindex utnyttjas normalt cirkaprislistor kompletterade med uppgifter om förekommande kampanjpriser. Varuvarianter och butiker utväljs med sarmolikhetsurval. I fall då man noterar att följsamheten till cirkaprislistoma är låg görs mätning i butik. Prisuppgifter om färskvaror insamlas i butik varje månad.

Prismätningama görs främst av länsstyrelsenslsPKs priskontor.

Prisuppgifter avseende farskvaror insamlas av SCB. Prisutvecklingen för livsmedelspartihandeln följs däremot inte av SCB eller någon annan myndighet. SCB publicerar utvecklingen av KPl månatligen i statistiska meddelanden serie P 14. En utförlig kommentar och analys av prisutvecklingen publiceras vidare varje månad av SPK i den tidigare nämnda rapporten, Prisutvecklingen. SCB beräknar uppdrag av LES utifrån livsmedelsposten i KPI konsumentprisindex för jordbruksprisreglerade livsmedel, KPI-J. Till följd av ett särskilt regeringsuppdrag följer SPK för närvarande marginalutvecklingen i detaljhandeln. Resultatet från dessa mätningar redovisas i de rapporter som SPK överlämnar till regeringen.

124 Kapitel 10 SOU 199199

l0.2.4 HUI och HFI

Handelns utredningsinstitut HUI och Handelns forskningsinstitut HFI ägs av Handelns Arbetsgivareorganisation, Sveriges Köpmannaförbund och Grossistförbundet Svensk Handel. HUIs uppgift är att följa och analysera handelns utveckling. Detta sker dels genom en löpande produktion analyser, statistiska av rapporter och butiksregister, dels genom speciella utredningar som sker på uppdrag av olika beställare. Utöver den direkta uppdragsverksamheten publicerar HUI också rapporter om konjunktur- och strukturutvecklingen inom handeln. HFI bedriver forskning inom handelns område. HFI analyserar bl.a. handelns strukturutveckling och tillväxtmöjligheter. Nya former för distribution och varuhantering samt datateknikens förutsättningar och tillämpningar utvärderas. Vidare studeras lönsamhets- och produktivitetsfrågor. HFIs verksamhet finansieras huvudsakligen anslag från genom forskningsfonder. HFI åtar sig också beställarfinansierade uppdrag.

10.2.5 Övrigt

Tidskriftema Fri köpenskap och Supermarket årligen specialger ut nummer, Svensk dagligvaruhandel resp. Vem är vem, som innehåller sammanställningar över strukturutvecklingen även regionalt, försäljning, marknadsandelar osv. inom livsmedelspartioch detaljhandeln.

10.3 Köpkraftspariteter, prisnivåindex

10.3.1 Allmänt det internationella projektet med om köpkraftspariteter

Beräkningar av köpkraftspariteter har t.o.m. år 1990 genomförts med i stort sett fem års mellanrum ett led i FNs International Comsom parison Project. Beräkningarna för år 1975 omfattade 34 länder och för år 1980 60 länder. För år 1985 finns data för 64 länder. FNs statistiska kontor har ett centralt ansvar i arbetet med länderjämförelser på global nivå och för samordningen av metoder. l övrigt är

SOU 199199 Kapitel 10 125

arbetet starkt regionaliserat. Det är också de regionala jämförelsema tilldrar sig huvudintresset. I Europa spelar EGs statistiska kontor som Eurostat ledande roll för såväl utvecklingen metoder och en av teknik själva genomförandet projektet. OECDs sekretariat som av för beräkningarna för de OECD-länder som inte ingår i EG. ansvarar

Vidare ECE FNs ekonomiska kommission för Europa för

svarar - -

beräkningarna för övriga länder och Östeuropa. Sverige som började

deltaga i projektet år 1985 ingår i OECD-gruppen. synvinkel innebär deltagandet i projektet Ur en enskild nations främst att insamla det erforderliga prisunderlaget. SCB har sålunda till OECD levererat uppgifter om medelpriser avseende 1990 för omkring 1 500 konsumtionsvaror resp. -tjänster och omkring 180 investeringsvaror samt uppgifter om genomsnittslöner för olika befattningar. Därtill kommer mycket detaljerade kosmadskalkyler för nio byggnads- och anläggningsobjekt. För de senare har byggnadsstyrelsen svarat. I 1985 års undersökning har köpkraftspariteter primärt beräknats för omkring 210 och tjänster basis av prisjämfögrupper av varor relser mellan ett stort antal noga definierade representantvaror. Genom sammanvägning erhålls paritetstal för större huvudgrupper av

och tjänster publiceringsnivån omfattar 55 grupper för hela

varor den privata konsumtionen, för offentlig konsumtion och investeringar samt totalt för hela BNP. Vid sammanvägningen används NRs värdeuppgifter för konsumtion och investeringar. Avseende livsmedel görs prisjämförelser på 47 varugrupper exkl. alkoholhaltiga drycker och tobak. Priserna avser såväl butikspriser som listpriser. Framskrivning av priserna mellan prismätningama görs med hjälp av KPI fast med gruppering än Sveriges officiella KPI. Varje en annan

kvartal skickar SCB en special-KPI till OECD.

SCBs kostnad för att deltaga i projektet uppgår till ca 1 milj.kr. per år och avser till större delen kostnader för att planera, genomföra och bearbeta prisundersökningama. OECD och Eurostat rekommenderar att upp till 15 prisnoteringar görs per enskild vara beroende prisspridning m.m.

Publicerade resultat föreligger i dagsläget från 1985 års undersök-

ning. I SCBs statistiska meddelande P21 SM 8701 återges det definitiva resultatet från OECDs köpkraftsparitetsundersökning för år 1985. En rapport med kompletta resultat från 1990 års undersökning beräknas föreligga under första kvartalet 1992. Som nämnts ovan har undersökningen genomförts vart femte år fram till år 1990. Därefter

126 Kapitel 10 SOU 199199

planeras en treårig undersökningscykel från vilken beräkningar skall göras och redovisas årligen. Livsmedelspriser till undersökningen samlas alltså in vart tredje år. Inom kon föreligger köpkraftspariteter för livsmedel avseende år 1988.

l0.3.2 Vad är en köpkraftsparitet 1985 års undersökning -

I det följande beskrivs vad köpkraftsparitet syfte och en är samt användningsområden. Källa är härvid SCBs statistiska meddelande P21 SM 8701.

Köpkraftspariteter

De primära resultaten från undersökningen är de köpkraftspariteter som beräknas för olika grupperingar och tjänster. En av varor köpkraftsparitet mellan två valutor är lika med kvoten mellan de belopp i resp. lands valuta som behövs för att köpa mängd samma varor och tjänster i de båda länderna. I OECDs resultatredovisning beräknas paritetstalen i förhållande till USA-dollam. Paritetstalen anger alltså ett genomsnittligt förhållande mellan priserna i t.ex. Sverige i svenska kronor och priserna i USA i dollar. Köpkraftspariteter för vissa länder redovisas i tabell 6. Det framgår exempelvis att paritetstalen för privat konsumtion år 1985 var 8,88 för Sverige, 2,57 för Västtyskland och 0,59 för Stor-

britannien. Det innebär att det för varukorg av och

samma varor tjänster som år 1985 kostade dollar i USA krävdes utgift en en om 8,88 kr. i Sverige, 2,57 DEM i Västtyskland och 0,59 pund i Storbritannien. Då köpkraftsparitetema förändras över tiden i förhållande till den relativa prisutvecklingen kan de skrivas fram med lämplig index. I tabell 6 har framskrivning skett till maj 1987 genom KPI. På motsvarande sätt kan också en omräkning göras bakåt i tiden. Naturligt nog uppvisar köpkraftsparitetema en mycket större stabilitet över tiden än växelkursema. Sedan år 1985 har framför allt deprecieringen av dollarn givit utslag de senare. I maj 1987 hade sålunda växelkursen kronadollar sjunkit till 6,25 från i genomsnitt 8,6 år 1985, medan konsumtionsvärdet av en dollar i USA svarade mot 9,08 kr. i Sverige.

SOU 199199 Kapitel 10 127

Prisnivåindex

Relationen köpkraftsparitetväxelkurs ger uttryck för ett lands dyrhet i förhållande till ett annat. Genom division av dessa två tal erhålls en prisnivåindex. Från tabell 6 kan prisnivåindex för privat konsumtion för Sverige med USA100 beräknas till 103 år 1985 8,888,60 och 145 i maj 1987 9,086,25. I tabell 7 redovisas prisnivåindex för vissa länder, varvid indextalen räknats om så att Sverige100. Talen i tabell 7 avser al] privat konsumtion inkl. bostad. Indextalen 112 för Danmark och 45 för Portugal anger att för samma varukorg som kostade 100 kronor i Sverige krävdes ett belopp som till officiell växelkurs motsvarades av 112 svenska kronor i Danmark och 45 svenska kronor i Portugal. Prisnivåindex redovisas inte bara för privat konsumtion utan också för huvudgrupper av varor och tjänster samt BNP totalt.

Syfte och användning

Resultaten från undersökningen kan användas för jämförelse mellan OECD-ländema av prisnivåer bruttonationalprodukt BNP per capita i reala termer andel av BNP - BNPs användning privat och offentlig konsumtion samt bruttoinvesteringar jämte underindelningar strukturskillnader. - Utvecklingen under en följd av år kan studeras från resultat som erhålles genom extrapolering med hjälp av tidsindex. Vissa resultat från undersökningen har som nämnts i det föregående av SCB skrivits fram till maj 1987. Det gäller köpkraftspariteter och prisnivåindex i tabellerna 6 och Köpkraftsparitetemas huvudändamål är att användas i stället för växelkurser vid omräkning av värdebelopp i olika valutor. Syftet är att få ett bättre mått reala volymer. Jämförelser av värdeuppgifter avseende produktion eller konsumtion efter omvandling genom växelkurser återspeglar inte bara reella volymskillnader utan också skillnader i prisnivåer mellan olika länder. Skillnader av sistnämnda slag är en följd av att växelkursen inte motsvarar valutans relativa köpkraft i det egna landet utan också påverkas av andra faktorer.

128 Kapitel 10 SOU 199199

Växelkursomvandlade data är därför inte lämpade som underlag för jämförelser av t.ex. levnadsnivåer eller produktivitet. Skillnaderna i prisnivå elimineras vid användning köpkraftspaiiteter analogt med av förhållandet vid fastprisberäkning av tidsseriedata i löpande priser. Användare av köpkraftsparitetsindex är dels olika internationella organisationer, dels nationella organ som i sin verksamhet har att göra jämförelser av ekonomiska förhållanden.

SOU 199199 Kapitel 10 129

Tabell 6 Köpkraftspariteter för privat konsumtion och växelkurser nationell valuta per USA-dollar E] E . m. H 1985 Maj 1987 1985 Maj 1987

Tabell 7 Prisnivån för privat konsumtion, maj 1987 Sverige 100

10.4 Centrala företags- och arbetsställeregistret

SCB skall enligt sin instruktion dels föra ett centralt företagsregister, dels föra ett allmänt företagsregister. Centrala företags- och arbetsställeregistrets CFAR syfte är att vara ett register över samtliga företag och myndigheter m.m. samt deras arbetsställen. Registret används i första hand som populationsregister, urvalsram och samordningsinstrument inom den officiella

130 Kapitel 10 SOU 199199

register, urvalsram och samordningsinstrument inom den officiella statistiken. Uttag ur registret prövas enligt sekretesslagen 9 kap. 4 Det allmänna företagsregistret basregistret innehåller i stort samma population av företag och arbetsställen som CFAR. Innehållet i registret är dock mera begränsat än CFARs innehåll. Basregistret innehåller enbart vissa väldefinierade basvariabler företag och om arbetsställen som skall vara tillgängliga för många användare inom offentlig och privat verksamhet. CFAR används såväl inom SCB inom andra myndigheter och som organisationer. Registret är dessutom viktig källa för basregistrets en uppgifter. CFAR utgör urvalsram för flera andra undersökningar t.ex. industri- och ñnansstatistiken. CFAR kan också användas om man vill följa strukturutvecklingen i betydelsen antal företag, arbetsställen och anställda i olika branscher. Registerföringen av CFAR och basregistret har inom SCB samordnats i ett gemensamt ADB-system. Basregistret används för avisering registerändringar till andra av register, urval av företag och arbetsställen och andra former av uttag för komplettering och kontroll andra register. Uttag basreav ur gistret kan kombineras med uttag av andra variabler i CFAR, koncernregistret KCR ocheller importörs-exportörsuppgifter.

10.5 Livsmedelskonsumtionen

m.m.

l0.5.1 Jordbruksverkets konsumtionsstatistik och statistik över näringsintag

Sedan början av 1940-talet jordbruksnämnden nuvarande ansvarar SJV för de officiella beräkningarna livsmedelskonsumtionen. av

Årligen gör SJV beräkningar dels över den s.k. direktkonsumtionen,

dels över totalkonsumtionen. i Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna livsmedelsav produkter till enskilda hushåll och storhushåll samt producentemas hemmaförbrukning. Konsumerade kvantiteter redovisas så långt det är möjligt i den form som livsmedlen när konsumenterna. Direktkonsumtionen anges både i kvantitet och i värdevolym. Med totalkonsumtionen avses direktkonsumtion olika livsmedel av av råvarukaraktär plus de råvaror och halvfabrikat livsmedelsinsom dustrin förbrukar under redovisningsperioden för tillverka att direktkonsumerade livsmedel högre förädlingsgrad. Tillägg görs av

SOU 199199 Kapitel 10 131

för råvaruinnehållet i de livsmedelsprodukter som importeras medan råvaruinnehållet i produkter exporteras dras ifrån. Totalkonsumsom tionen anges endast i kvantiteter. Genom att dividera totalkonsumtionen med antalet invånare erhålls ett mått på konsumtionen per capita. SJVs statistik över direktkonsumtionen kan sägas ange vad som årligen finns tillgängligt för konsumtion i landet. Denna konsumtion inte riktigt den faktiska konsumtionen eftersom hänsyn inte motsvarar tas till hushållssvinn. Statistiken går inte heller att differentiera på ungdomar, ensamstående osv. eller regioner. olika grupper I anslutning till konsumtionsstatistiken gör SJV också beräkningar över kostens näringsinnehåll. Kostens näringsinnehåll erhålls genom att konsumtionen olika livsmedel eller livsmedelsgrupper av multipliceras med sitt innehållstal avseende olika näringskomponenter. Denna näringsstatistik inte det faktiska näringsintaget anger eftersom den baseras på den direkta konsumtionsstatistiken, som alltså inte tar hänsyn till hushållssvinn. Näringsstatistiken säger inte heller något skillnader i näringsintag mellan olika grupper, regioner om osv.

10.5.2 Hushållens utgifter och kostvanor

HUT, HUL och HULK

Den centrala statistikgrenen inom området hushållens utgifter är SCBs undersökning HUT hushållens utgifter, som visar konsumtionsnivån och konsumtionsstrukturen i olika grupper av hushåll. HUT genomförs numera vart tredje år. För livsmedel sker speciñcering endast på köpta livsmedel, egenproducerade livsmedel samt utemåltider. Mot bakgrund härav genomförde SCB år 1989, till vissa delar i samarbete med statens livsmedelsverk SLV, en undersökning som till sin uppbyggnad liknar HUT men som skall ge mer detaljerade uppgifter livsmedelsutgiftema. I denna undersökning om hushålom lens livsmedelsutgifter och kostvanor står SCB for undersökningen av livsmedelsutgiftema HUL medan SLV står för den delen i undersökningen rör våra kostvanor HULK. HULK består av fyra delar som en inledningsintervju, bokföring av hushållets utgifter för livsmedel kassabok, en individuell kostimdersökning menybok samt register-

132 Kapitel 10 SOU 199199

data avseende inkomster. Undersökningen omfattar 3 000 hushåll. Enligt SCBs nuvarande planering skall HUL och HULK genomföras vart tionde år. Resultaten från HUL och HULK skall belysa skillnader i livsmedelskonsumtion och kostvanor mellan olika regioner, mellan olika typer av hushåll och mellan hushåll med olika bärkraft samt olika grupper av individer. Genom att mängdema olika livsmedel bokförs av kommer även näringsinnehållet att beräknas. SLV vidare avser att använda resultaten för att beskriva kostvanoma i olika grupper av befolkningen samt sätta dessa i relation till aktuella kost- och näringsrekommendationer. En första redovisning resulten från HUL kom under av sommaren 1991.

Konsumentverkets Matkorg

Sedan år 1978 sammanställer konsumentverket årligen den s.k. Matkorgen. Matkorgen ger information om hur mycket näringsriktig mat kan kosta i ett hushåll samt hur matkostnadema påverkas prisförav ändringar år från år. Matkorgen kostnadsberäknas med hjälp av priser som samlas in från hela landet SPK. Under budgetåret av 198990 genomförde konsumentverket undersökning med en en matkorg som tog hänsyn till förekomsten extrapriser. av

10.5.3 Matkvalitet m.m.

Inom ramen för SLVs verksamhet sammanställs olika sätt infonnation som berör livsmedlens kvalitet och livsmedelskontrollen. Uppgifterna har inte karaktären av reguljär statistik och följer t.ex. inte fortlöpande utvecklingen kvaliteten på våra livsmedel eller det av hygieniska tillståndet i våra livsmedelsbutiker eller restauranger. Exempel på statistisk information tas fram följd SLVs som som en av arbete ges i delbetänkandet SOU 199099 Statistikbehovet inom livsmedelssektom vissa förslag till förändringar kort sikt. -

SOU 199199 Kapitel 11 133

11 för

Utgångspunkter

utredningen

Utgångspunkter för utredningen avseende statistik rörande de senare leden i livsmedelskedjan är direktiven det livsmedelspolitiska beslutet påtalade brister i den nuvarande statistiken. - I slutet på detta kapitel diskuteras också en indelning av statistiken i bas- resp. målinriktad statistik.

11.1 Direktiven

I direktiven till utredningen finns vissa skrivningar direkt som mer berör industri- och handelsleden och konsumentaspektema. Ett viktigt motiv till att reformera livsmedelspolitiken är enligt direktiven att konsumentmålet om tillgång till ett varierat utbud av livsmedel till rimliga priser inte i tillräcklig utsträckning har uppfyllts med hittillsvarande politik. Genom reformen förväntas prisökningstakten dämpas. Det är enligt direktiven viktigt att denna positiva effekt kommer konsumenterna till del. Genom statistik, t.ex. över pris- och marginalutvecklingen i industri- och handelsleden, kan denna effekt följas. Vidare bör enligt direktiven utredaren allmänt undersöka mer om statistikproduktionen med avseende konsumentmålet inom ramen för en ny livsmedelspolitik kan förbättras. Vidare har utvecklingen enligt direktiven gått samlad mot en mer livsmedelspolitik som innefattar alla led i livsmedelskedjan samt kvalitets-, kost- och hälsafrågor. Utredaren bör mot bakgrund härav ta ställning till om statistikproduktionen är väl avvägd mellan de olika delområdena och överväga förändringar i riktning mot en mer

samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektom.

11.2 Det livsmedelspolitiska beslutet

I juni 1990 fattade riksdagen ett beslut livsmedelspolitik om en ny prop. l98990l46, JOU25, rskr. 327. I korthet innebär beslutet att

134 Kapitel 11 SOU 199199

jordbruktet successivt skall avregleras och marknadsanpassas. I större utsräckning än i tidigare riksdagsbeslut sätts konsumenten i centrum och de senare leden i livsmedelskedjan uppmärksammmas i större utsträckning. I målformuleringen avseende den framtida politiken sägs att -- Livsmedlen skall uppfylla livsmedelslagstiftningens -- -hygien- och redlighetskrav. Samtidigt bör den förda politiken bidra till en väl sammansatt kost och därmed till bättre folkhälsa. en Prisutvecklingen på livsmedel skall rimlig i förhållande till vara prisutvecklingen på övriga och tjänster. Konsumenterna skall varor ges goda möjligheter att välja mellan livsmedel olika slag, där av skillnaderna kan avse exempelvis smak, produktionssätt ursprung, eller förädlingsgrad. --. -- -- Skrivningar i övrigt i riksdagsbeslutet har relevans i det här som sammanhanget är främst de rör konkurrensen och prisutvecksom lingen. Enligt riksdagsbeslutet är det betydelsefullt de positiva att effekterna av avregleringen jordbruket, främst i form av av en dämpad prisökningstakt livsmedel, kommer konsumenterna till del. Enligt riksdagsbeslutet måste därför pris- och konkurrensförhållandena följas noggrant. En förutsättning för att reformens effekter skall komma konsumenterna till del är väl fungerande marknader samt att inte industri- och handelsleden tar prissänkningar eller uteblivna prishöjningar i anspråk.

11.3 Påtalade brister i nuvarande statistik

Under utredningsarbetet har diskussioner bristerna i nuvarande om statistik avseende de senare leden förts, dels inom utredningen med sakkunniga och experter, dels med myndigheter i sitt arbete har som behov av statistik över livsmedelsindustrin och -handeln. Såväl 1983 års livsmedelskommitté SOU 198486, LMK som 1986 års livsmedelsutredning SOU 198744, LMU påtalade i sina resp. betänkanden brister i statistiken. Analyser förhållandena av inom främst livsmedelshandeln försvårades enligt dessa utredningar på grund av bristen på ändamålsenliga data. I det följande sammanfattas de brister framförts såväl i som tidigare utredningar som under livsmedelsstatistikutredningens arbete Statistik som medger internationella jämförelser saknas det - när gäller att jämföra situationen och utvecklingen i livsmedelskedjans

SOU 199199 Kapitel 11 135

olika led. Detta gäller inte minst prisutvecklingen på livsmedel. Bl.a. skillnader i definitioner och mätmetoder försvårar. Omfattningen av extrapriser, kuponger m.m. i samband med mätningar av prisutvecklingen utgör ett problem. Brister finns när det gäller livsmedelshandeln, bl.a. avseende kostnader, lönsamhet, priser och marginaler. Ett grundläggande problem är att den statistik som statistiska centralbyrån SCB publicerar inte på ett tillfredställande sätt gör det möjligt att särskilja livsmedelshandel från annan handel. I finansstatistiken t.e.x ingår KFs livsmedelsdetaljhandel i gruppen varuhus och inte i gruppen livsmedelsdetaljhandel. Mestkriteriet i finans- och industristatistiken gör det svårt att studera enskilda branscher. Resultaten publiceras med stor eftersläpning. - Fristående styckningsföretag, ägg- och potatispackerier ingår på rätt ställe i industristatistiken. Dessa klassificeras som tjänsteföretag. Även antalet företag borde redovisas i industristatistiken, och inte som nu endast antal arbetsställen. Vidare saknas för de senare åren uppgifter om livsmedelsindustrins råvaruförbrukning. För vissa områden föreligger också brister i underlaget, t.ex. saknas för vissa produkter uppgifter om producerade kvantiteter. Någon form av undersökning av hushållens utgifter för livsmedel behövs oftare än vart tionde år. När det gäller att analysera och bedöma prisutvecklingen på livsmedel är det inte alltid tillräckligt att endast följa pris- och marginalutvecklingen i industri- och handelsleden. Av stor vikt är också att kunna analysera de strukturella och institutionella förhållandenas inverkan prisökningstakten. Det är vidare intressant att belysa faktorinsatsen i de olika leden i livsmedelskedjan och dess betydelse för skillnader i prisutvecklingen dels jämfört med andra varor och tjänster inom landet, dels jämfört med livsmedelsprisutvecklingen i andra länder. Marginalutvecklingen beror tre faktorer, nämligen faktorinsatsemas storlek, priserna på dessa samt marknadssituationen. q

11.4 Bas- och målinriktad statistik

I del i betänkandet används begreppen basstatistik och målinriktad

136 Kapitel 11 SOU 199199

statistik som ett hjäplmedel för att strukturera behoven statistik. En av motsvarande uppdelning av statistiken avseende de leden blir senare relativt enkel grund denna statistiks annorlunda karaktär. Som av tidigare nämnts finns i stort sett inga enskilda statistikprodukter som enbart syftar till att belysa förhållandena i t.ex. livsmedelsindustrin.

Uppgifter härom erhålls i stället industristatistiken, vilken är genom en grundläggande statistikprodukt för att belysa utvecklingen i hela

tillverkningsindustrin.

Basstatistik

I kap. 4.2 i del redovisades vissa behovsområdenanvändarc, vars behov av statistik är att betrakta basstatistik och således som som måste uppfyllas

nationalräkenskapema NR regeringskanslietriksdag näringspolitiska förhandlingar internationella organ allmän information forskning och utbildning. - I stort sett all den statligt finansierade statistiken redovisades i som kap.10 denna del är till sina största delar att betrakta basstatistik. som

De aktuella statistikproduktema se nedan har tillkommit

för att uppfylla olika krav som NR-systemet, regeringskansliet ställt osv. industristatistik finansstatistik inrikeshandelsstatistik utrikeshandelsstatistik konsumtionsstatistik HUT, HUL och HULK - KPI - PPI köpkraftsparitetsberäkningar. -

Övrig statligt finansierad statistik tagits i kartläggnings-

som upp kapitlet har inte formen reguljär statistik framkommer av utan snarare som ett resultat av olika myndigheters verksamhet, t.ex.

konsumentverkets Matkorg och SPKs marginalrnätningar.

SOU 199199 Kapitel 11 137

Målinriktad statistik

Den målinriktade statistiken utgör komplement till basstatistiken. Behoven av särskild statistik eller kompletteringar av den nuvarande har jag bedömt utifrån utredningens direktiv, det livsmedelspolitiska beslutet samt användarnas synpunkter. Att följa den livsmedelspolitiska reformen är t.ex. ett behovsområde vars statistikbehov är att betrakta som målinriktad statistik. Emellertid finns den erforderliga statistiken till stor del att finna i flera av de statistikprodukter som tas fram för att tillgodose basstatistikbehoven. Målinriktad statistik avseende de senare leden blir dänned, i den mån den behövs, kompletteringar till den nuvarande basstatistiken för att mot bakgrund av den nya livsmedelpolitiken bättre kunna följa förhållanden i livsmedelsindustrin och -handeln samt konsumtionsutvecklingen. Samtliga av de förslag som jag lämnar rörande de senare leden är att betrakta som målinriktad statistik i betydelsen att de innebär kompletteringar till den befintliga statistiken och behövs av särskilda livsmedelspolitiska skäl.

11.5 EGs krav

De internationella kraven på statistik har tidigare redovisats i kap. Som framgår där ställer inte EG några krav särskild statistik över livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln. EG samlar in samma uppgifter från livsmedelsindustrin som från övrig tillverkningsindustri. Motsvarande gäller för handeln. En strävan finns dock inom EG att få en bättre belysning av hela livsmedelskedjan. I dagsläget finns emellertid inget konkret projekt för detta.

SOU 199199 Kapitel 12 139

Överväganden

12 och förslag

Mot bakgrund av direktiven till utredningen, det livsmedelpolitiska beslutet samt de kontakter som jag haft med berörda myndigheter är min slutsats att krav finns på särskild statistik över de senare leden i livsmedelskedjan. För det första ställer den nya livsmedelspolitiken krav på uppföljning av reformens effekter för konsumenterna, dvs. prisutveckling, valfrihet, kvalitet och kost- och hälsaaspekter. För det andra kommer såväl det nyligen träffade EES-avtalet som ett GATf-avtal och ett EG-medlemskap att påverka förhållandena för svensk livsmedelsindustri och -handel och därmed förutsättningarna för att uppnå konsumentmålet i livsmedelspolitiken. Den svenska marknaden kommer till viss del även vid ett EG-medlemskap att vara nationell, men under stark påverkan från övriga medlemsländer. Intresse kommer att finnas för om konsumenten vinner eller förlorar i den nya situationen, liksom för att hitta förklaringar till utvecklingen. För det tredje pågår sedan en tid tillbaka en intensiv debatt om framför allt de höga svenska matpriserna. Beroende på vem som uttalar sig redovisas såväl olika stora skillnader mellan svenska och utländska matpriser som olika förklaringar till skillnaderna. Som nämnts är min bedömning att behov av särskild statistik över de senaste leden i livsmedelskedjan är nödvändig. Mitt arbete efter delbetänkandet har varit att försöka ringa in denna särskilda statistik och undersöka om dagens statistik är tillräcklig eller om kompletteringar behövs. De brister framförts användarna som av avseende nuvarande statistik har härvid noga analyserats. I det följande redovisar jag slutsatserna av dessa analyser.

12.1 Internationella prisjämförelser

1986 års utredning, LMU, påtalade svårigheten att göra intemationeljämförelser när det gäller att jämföra situationen och utvecklingen i livsmedelskedjans olika led grund av brister i statistiken. Enligt LMU gällde detta inte minst möjligheterna att jämföra prisutvecklingen på livsmedel.

140 Kapitel 12 SOU 199199

I debatten om de höga svenska livsmedelspriscma hänvisas ofta till de låga livsmedelspriscma i andra länder. Olika organisationer och enskilda debattörer redovisar resultat från olika undersökningar som visar på skillnaden mellan svenska och andra länders matpriser. Att jämföra prisutvecklingen mellan olika länder är i dagsläget relativt enkelt. De flesta länder har ett någorlunda väl uppbyggt system för att följa konsumentprisutvecklingen. Vid internationella jämförelser av prisutvecklingen på mat med utgångspunkt från olika länders konsumentprisindex KPI måste emellertid också försiktighet vidtas vid tolkningen av resultaten. Definitioner och mätmetoder varierar starkt mellan olika länder. Ett annat problem delvis som hänger samman med definitioner och mätmetoder rör själva användningen av de olika ländernas indexserier. Det kan vara svårt att analysera orsakerna till att prisutvecklingen skiljer sig i olika länder. Effekter av subventioner, olika regleringsingripanden i prisbildningen, direktstöd, skatter m.m. kan bidra till att skillnader uppstår. Trots dessa problem kan jämförelser av prisutvecklingen KPI genom anses vara relativt invändningsfria. Betydligt svårare är det när det gäller att mäta skillnader i prisnivåer mellan olika länder. Det är också här olika bilder som av prisförhållandena i olika länder återges i debatten. Min bedömning är att det finns ett behov av objektiva undersökningar om skillnader i prisnivå mellan olika länder. Jag har noga diskuterat vilka möjligheter det finns att göra internationella prismätningarjämförelser med statistiska centralbyrån SCB och statens pris- och konkurrensverk SPK. Att göra prismätningar som är statistiskt invändningsfria är förknippat med höga kostnader. Detta gäller såväl nationella som internationella prismätningar, men kostnaderna blir av förklarliga skäl betydligt högre när prismätningar skall göras i ett flertal andra länder. Jag har därför valt att nämnare studera vilka möjligheter som det internationella arbetet med köpkraftsspariteter ger. I avsnitt 10.3 redovisades det internationella arbete som pågår när det gäller beräkning av köpkraftspariteter och prisnivåindex för olika länder samt användningsområden. Redan LMU menade i sitt betänkande att °köpkraftsparitetsmetoden tycks sammanfattningsvis ha stor kapacitet vad gäller jämförande analyser av levnadsstandarden, prisnivån och prisutvecklingen i olika länder. Tills vidare saknas emellertid i stor utsträckning tidsserier som medger jämförelser över en längre tid.

SOU 199199 Kapitel 12 141

Som nämnts i avsnitt 10.3 skall inom ramen för det internationella projektet köpkraftspariteter m.m. redovisas årligen på basis av data som insamlats under en treårsperiod. Vidare skall livsmedelspriser insamlas vart tredje år. Enligt de kontakter som jag haft med SCB är det möjligt att utifrån det underlag som olika länder lämnar in till OECD samt genom framskrivningar av materialet genom respektive lands KPI regelbundet redovisa internationella prisjämförelser på livsmedel. En sådan undersökning skulle omfatta de nio varugrupper livsmedel som ingår i projektet. Kostnaden har av SCB beräknats uppgå till 150 000 kr. och motsvarar bearbetningar av ett redan befintligt material. Den livsmedelspolitiska reformen skall noga följas upp och analyseras bl.a. avseende prisutvecklingen livsmedel inom landet. SPK har fått i uppdrag att göra denna uppföljning och analys. Även konsumentberedningen lägger stor vikt vid prisutveckligen i sin uppföljning. Enligt min bedömning finns också ett stort behov av internationella prisjämförelser avseende livsmedel. Förutom att den livsmedelspolitiska reformen förväntas dämpa prisökningstakten på mat kommer sannolikt också ett EG-medlemskap att påverka den svenska prisnivån. Likaså kommer ett GATT-avtal att påverka utvecklingen. Flera faktorer kommer således att spela en stor roll för hur den svenska prisnivån på mat utvecklar sig. Förutom att följa prisutvecklingen på livsmedel finns också ett behov av att kunna studera skillnader i prisnivån mellan olika länder och hur skillnader i prisnivåer utvecklar sig i framtiden. Att göra internationella prisjämförelser är förknippat med många svårigheter. Dessa svårigheter har bl.a. understrukits LMU. Enligt av min uppfattning är dock köpkraftsparitetsmetoden för närvarande den tillförlitligaste och billigaste metoden att göra prisjämförelser. Jag föreslår att SCB tillförs 150 000 kr. för att löpande varje år beräkna och sammanställa prisnivåindex avseende livsmedel för OECD-ländema. Beräkningarna bör ske utifrån det underlag till OECD som olika länder lämnar in inom ramen för det internationella

projektet med köpkraftspariteter.

12.2 Prisutvecklingen

I såväl riksdagsbeslutet om livsmedelpolitiken som i direktiven under-

142 Kapitel 12 SOU 199199

stryks vikten av att effekterna av refomen, i form av en dämpad prisökningstakt, kommer konsumenterna till del. Enligt riksdagsbeslutet måste därför bl.a. prisutvecklingen följas noga. I direktiven pekas vidare särskilt på marginalmätningar som en metod att följa reformens effekter. Den rådande debatten om matpriserna understryker också behovet av prisstatistik. Man kan utgå ifrån att SCB också framdeles kommer att beräkna och publicera KPI-utvecklingen. Prisutvecklingen på mat kommer därmed också i framtiden att kunna följas. Annorlunda är det med marginalutvecklingen inom handeln. Med anledning av två särskilda regeringsuppdrag redovisar och kommenterar SPK i dagsläget varje månad prisutvecklingen i livsmedelskedjans olika led större rapporter överlämnas två gånger per år. Uppdragen är två av flera som lagts ut olika myndigheter för att följa upp den livsmedelspolitiska reformens effekter. Den statistik som ligger till grund för SPKs redovisningar och analyser är dels SCBs konsumentprisindex, dels livsmedelsekonomiska samarbetsnänmdens LES indexberäkningar över prisutvecklingen i olika led för reglerade varor. Vidare görs mot bakgrund av uppdragen två marginalmätningar i handeln per år. SPK skall överlämna en slutrapport den 1 oktober 1994. Efter slutredovisningen är det osäkert vilken rapportering av prisutvecklingen som kommer att lämnas. Enligt min mening är det angeläget att också i ett längre perspektiv, efter ett medlemskap i EG, redovisa prisutvecklingen i olika led i livmedelskedjan samt marginalutvecklingen i handeln. Vidare görs i dagsläget inga prismätningar i partiledet, varken av SCB eller SPK. Enligt konkurrenskommittén Konkurrensen inom livsmedelssektom, SOU 199125 är koncentrationen inom partiledet mycket hög. Konkurrensen på grossistnivå beskrivs som mycket svag, såväl inom som mellan de s.k. blocken. Mot bakgrund av att också partiledet spelar en viktig roll för prisutvecklingen är det enligt min mening angeläget att också få en bild av prisrörelsema i detta led. Tidigare insamlades prisuppgifter i partiledet generellt och prisutvecklingen i partiledet redovisades i en särskild index. Av olika skäl lades denna statistik ner under l970-talet. En metod finns således att göra prismämingar i partiledet. I det här sammanhanget vill jag också uppmärksamma det s.k. prisregleringsledet PR-ledet. PR-index, som tas fram av statens jordbruksverk SJV och LES, mäter prisutvecklingen i det led som

SOU 199199 Kapitel 12 143

reglerats, och i viss mån även i dag regleras, inom ramen för jordbrukspolitiken. PR-ledet motsvarar olika led i livsmedelskedjan beroende vilken produkt som avses. För vissa produkter avser PRledet producentledet, för andra förädlingsledet, konsumentledet osv. Min bedömning är att PR-ledet också i framtiden kommer att vara intressant trots avregleringen. Gränsskyddet t.ex. avstäms gentemot referenspriser som motsvarar priser i det tidigare PR-ledet. De s.k. djurbidragen har också fastställs i förhållande till PR-ledet. Det är därför enligt min mening angeläget att prisutvecklingen i detta led också framdeles följs. Jag föreslår att SPK också efter omställningsperioden ges i uppdrag att genomföra marginalmätningar i handeln. Härvid är det också viktigt att metoderna för marginalmätningama utvecklas. Jag förutsätter att LES även framdeles kommer att beräkna och sammanställa prisutvecklingen i olika led. Vidare föreslår jag att SCB tillförs 500 000 kr. per år för att mäta prisutvecklingen i partiledet hos de största partihandelsföretagen inom livsmedelshandeln.

12.3 KPI extraprisproblematiken

- m.m.

I de diskussioner som jag haft såväl med sakkunniga och experter i utredningen som med andra företrädare för myndigheter inom livsmedelspolitikens område har tveksamheter i vissa avseenden redovisats kring sättet att beräkna KPI. Därvid har flera frågor uppmärksammats. Även tidigare utredningar livsmedelspolitiken om som jag har studerat har pekat problemen med behandlingen av framför allt extrapriser vid beräkning av KPI. Enligt LMU kan med de metoder som används i dag för att mäta KPI den faktiska prisökningen på livsmedel ha överskattats under l980-talet. LMU pekade två principiella frågor. Det första hänger samman med att butiksmämingar normalt bara görs en gång per år. I den mån relationen mellan extrapriser och cirkapriser förändras över en tidsperiod ger denna mätperiod enligt LMU en felaktig beskrivning av den genomsnittliga prisnivåns utveckling. LMU pekade dock på de undersökningar som SPK gjort av de faktiska prisemas följsamhet till cirkaprisema. Enligt dessa mätningar hade det inte skett några större avvikelser över tiden mellan cirkaprisemas och de faktiska prisemas utveckling.

144 Kapitel 12 sou 199199

Den andra frågan gäller vilken hänsyn som bör tas till att olika volymer säljs beroende om en vara säljs till extrapris eller ordinarie pris. Nuvarande metoder tar enligt LMU i princip ingen hänsyn till att större volymer i många fall säljs till extrapris. Följden blir att sådana varor som till stor del säljs till extrapris får en större värdeandel i KPI än vad som är befogat. LMUs förslag i frågan var att det är angeläget att frågan om de faktiskt tillämpade prisemas behandling vid beräkning KPI hög av ges prioritet hos de berörda myndigheterna SCB och SPK. Andra frågor som tagits upp gäller dels huruvida KPI fångar upp effekterna av ett ändrat inköpsmönster avseende olika butiksforrner, t.ex. att allt fler inköp görs i stormarknader och lågprisbutiker, dels i vilken utsträckning de strukturrationaliseringar som genomförs i handeln fångas upp. Ytterligare en annan fråga av betydelse gäller förekomsten olika av typer av bonus, rabatter och återbäring. Det blir allt vanligare att olika detaljhandelskedjor erbjuder antingen alla sina kunder eller bara sina s.k. stamkunder olika bonussystem eller rabatter. KF t.ex. lämnar sedan lång tid tillbaka återbäring. Inom ICA finns ICA-kortet som också ger någon form av trohetsrabattef. Effekterna av dessa rabatter och bonussystem fångas inte upp i nuvarande metoder att mäta KPI. Frågor av principiell natur rörande tillämpningen av de grunder som gäller för beräkningarna av KPI avgörs av nämnden för konsumentprisindex. Problemen med behandlingen av extrapriser m.m. vid beräkning av KPI är i huvudsak en indexteoretisk fråga. Enligt nu tillämpade metoder fastställs i basperioden ett fixt urval av butiker och ett fixt varusortiment. Prisutvecklingen på varorna i denna korg följs under året. Avsikten är att mäta hur priset dessa varor förändras, inte hur hushållens kostnader för mat utvecklar sig. Det ligger utanför denna utrednings uppgifter att närmare studera olika metoder för KPI-beräkningar och föreslå förändringar. Det finns vidare också bland indexexperter olika syn på problemens vidd. Jag har som framgått själv inte tagit ställning till problemens omfattning. Jag har i min analys kommit i kontakt med olika användare som pekat på svårigheterna och därmed velat återge dessa. Jag vill i det här sammanhanget peka att SCB i sin anslagsframställning för budgetåret 199293 tar upp bl.a. de problem jag här som pekat på. Enligt SCB ökar kraven utvecklingsarbete eftersom de

SOU 199199 Kapitel 12 145

förutsättningar som gällde då grunderna för indexberäkningama lades fast på 1950-talet kraftigt har förändrats. SCB tar bl.a. upp dels det stora och ökade inslaget av extrapriser, kuponger, rabatt- och bonussystem, dels det ökade inslaget av försäljningsställen med lågprisinriktning ocheller nya sortimentsprofiler, som gör den nuvarande praxisen att mäta prisförändringar enbart inom försäljningsstället alltmer problematisk. Enligt SCB är det nödvändigt att förstärka utredningsresursema SCB för att kunna minska bristerna och för att kunna garantera beräkningar med hög relevans och precision. Problemen gäller givetvis inte specifikt livsmedelsdetaljhandeln utan de förekommer inom i stort sett all detaljhandel. Utifrån mina utgångspunkter är det emellertid bara frågor kring prisutvecklingen på livsmedel som jag har anledning att uppmärksamma. Jag är också medveten om att det inte går att ändra beräkningsmetoder m.m. bara för livsmedel. Matprisutvecklingen intar emellertid en central fråga i livsmedelspolitiken och i den allmänna debatten. Vidare har i mina kontakter med olika statistikanvändare frågan om nuvarande metoder att beräkna KPI ifrågasätts. Jag anser det därför vara denna utrednings uppgift att ändå ta upp frågan. Om det är så att nuvarande metoder vid beräkning av KPI vid närmare granskning inte visar sig ge en korrekt bild av prisutvecklingen är det angeläget att ett utförligt underlag tas fram och diskuteras. Ställning bör sedan tas till om man bör ändra nuvarande metoder vid beräkning av KPI. Mot bakgrund härav anser jag det angeläget att de av SCB begärda medlen tillförs SCB för ökat utredningsarbete om metodikfrågor avseende KPI-beräkningar. I detta utredningsarbete bör hanteringen av extrapriser, kuponger, olika rabatt- och bonussystem, ändrad butiksstrukturinköpsmönster och olika rationaliseringsåtgärder inom handeln särskilt uppmärksammas. Arbetet bör resultera i ett beslutsunderlag som redovisar för- och nackdelar med olika metoder, dvs. hur olika metoder påverkar KPI.

12.4 Livsmedelshandeln

Brister i statistiken rörande livsmedelshandeln har nämnts som påtalats av såväl 1983 års livmedelskommitté LMU. Även vid de som kontakter som utredningen haft med olika myndigheter har det framförts kritik mot den nuvarande officiella statistiken över livsme-

146 Kapitel 12 SOU 199199

delshandeln. Ett problem är som nämnts i det föregående att t.ex. KF inte omfattas av gruppen livsmedelsdetaljhandel i ñnansstatistiken. Ett annat problem är att livsmedelshandeln är integrerad med annan dagligvaruhandel, varför den officiella statistiken ofta hela avser dagligvaruhandeln där livsmedel ingår del. Livsmedel utgör som en dock ca 80 % av dagligvaruförsäljningen. Enligt min bedömning finns det behov statistik bättre av som belyser förhållandena inom livsmedelshandeln. Det saknas i dagsläget en väl avgränsad sådan statistik. I diskussionerna om prisutvecklingen på livsmedel figurerar även livsmedelshandelns roll. En väl fungerande konkurrens främjar för konsumenterna positiv prisutveckling. en Viktiga faktorer att studera när man vill undersöka konkurrenssituationen inom livsmedelshandeln är bl.a. pris-, lönsamhets- och produktivitetsutvecklingen samt kosmadsstrukturen. För att kunna analysera handelns roll i prisutvecklingen är det därmed förutsättning en att data finns tillgängliga över ovan nämnda faktorer. l debatten har t.ex. lönsamhetsaspekten särskilt förts fram. De inom handeln förekommande cirkaprislistoma anses av vissa kritiker bidra till för hög en lönsamhet i de större och konkurrenskraftiga butikerna eftersom cirkaprisema enligt dessa kritiker sätts nivå motsvarar en som kostnadsstruktuien hos de mindre lönsamma butikerna. Om priserna i stället hade satts individuellt skulle prisema i flera butiker kunna sänkas menar kritikerna. Jag det angeläget att statistik finns anser vara som belyser lönsamhets- och produktivitetsutvecklingen samt kostnadsstrukturen som medger studier livsmedelshandelns roll i prisutveckav lingen. Dagens handelsstatistik uppvisar brister i dessa avseenden. Som redovisats i avsnitt 10.2 pågår för närvarande inom SCB ett särskilt tjänstenäringsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla statistiken över den privata tjänstesektom. SCB gör inom för ramen detta projekt särskilda enkätundersökningar riktade till olika tjänster näringar. Denna enkätundersökning redovisar uppgifter t.ex. om företagsstruktur, sysselsättning, omsättning, förädlingsvärde, rörelsekostnader, fördelning av rörelsens intäkter, försäljning efter kundkategori, kundstruktur, investeringar och lönsamhetsutveckling. En särskild rapport partihandeln publicerades i fjol och nyligen har om en särskild rapport om detaljhandeln publicerats. I denna ingår dagligvaruhandeln del. Kostnaden för undersökning ligger som en en runt 500 000 kr. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att SCB och SPK tillsammans tilldelas 500 000 kr. budgetåret 199293 för att gemen-

SOU 199199 Kapitel 12 147

samt utarbeta och genomföra en enkätundersökning riktad till livsmedelshandeln. SPK bör härvid komplettera resultaten med en analys. Samråd bör ske med de myndigheter som finns representerade i LES. Efter utvärdering bör ställning tas till om undersökningen är ändamålsenlig vad gäller behovet av bra statistik för att kunna följa och analysera förhållandena i livsmedelshandeln. Ställning bör härvid tas till om undersökningen bör göras intermittent, t.ex. vart tredje år.

12.5 Livsmedelsindustrin

När det gäller statistik om livsmedelsindustrin har synpunkter framförts av bl.a. SPK och SJV. Det s.k. mestkriteriet utgör enligt SPK ett problem när det gäller att analysera enskilda branscher utifrån industri- och finansstatistiken. Analyser på aggregerad nivå, t.ex. hela livsmedelssektom, går däremot att göra enligt SPK. SJV har påpekat att det för de senaste åren saknas uppgifter om livsmedelsindustrins råvaruförbrukning. För vissa områden föreligger vidare brister i underlaget, t.ex. saknas för vissa produkter uppgifter om producerade kvantiteter. För några varor föreligger också svårigheter att jämföra med annan statistik. Den omläggning som har skett genom omläggning till den s.k. HS-nomenklaturen försvårar också möjligheter till jämförelser från tidigare år. Att industri- och fmansstatistiken redovisas med eftersläpning samt att bl.a. fristående styckningsföretag inte redovisas som livsmedelsindustriföretag är andra problem som framförts. De lantbrukskooperativa företagen är dominerande i flera livsmedelsindustribranscher. Det faktum att organisationsformen är kooperativ medför svårigheter om man t.ex. vill analysera lönsamhetsutvecklingen utifrån fmansstatistiken. De lantbrukskooperativa företagen skall definitionsmässigt inte uppvisa några vinster. Mestkriteriet har sin grund i den klassificeringsmetod som SCB tillämpar. SCB klassificerar ett arbetsställe till en viss näringsgren med utgångspunkt från de produkter som produceras vid arbetsstället. Om produktionen är fördelad på flera produkter förs arbetstället till till den bransch som har den största andelen det totala saluvärdet av för arbetsstället. Enligt SCB är industristatistiken uppbyggd så att man skall kunna studera enskilda branscher. Den klassiñceringsmetod som tillämpas med bl.a. mestkriteriet är enligt SCB den mest ändamålsenliga

148 Kapitel 12 SOU 199199

metoden för industri- och finansstatistiken totalt. Andra klassificeringsmetoder bedöms vara sämre. SCB är dock medveten om att många arbetsställen innefattar aktiviteter hänförliga till olika näringar och att denna branschblandning medför försämrad precision hos näringsfördelade data. Därför anges emellertid graden branschav blandning med två olika homogenitetsmått, dels specialiseringsgrad, dels täckningsgrad dessa mått redovisades av olika skäl inte för statistik avseende år 1988. Det första måttet anger hur stor del av saluvärdet för en näringsgren som verkligen utgörs av till näringsgrenen hänförliga produkter. Det andra måttet anger hur stor del av hela saluvärdet för dessa produkter som faller de arbetsställen som klassiñcerats till branschen. Vad gäller livsmedelsindustrins olika delbranscher ger dessa mått för handen att branschblandningen inte är anmärkningsvärt hög. Problemen är större inom andra industrisektorer. Det går vidare att från SCB beställa uppgifter från underlaget till industristatstiken om företag som t.ex. har minst 80 % av sitt saluvärde hänförande till t.ex. bageriindustrin. Vad gäller publiceringen av industri- och finansstatistiken tidsmässigt föreligger under hösten 1992 vissa preliminära uppgifter avseende år 1991. Publiceringen av resp. årsbok sker dock först under år 1993. I mitten av mars varje år skall företagen ha inkommit med uppgifter till SCB om föregående års verksamhet. Denna tidpunkt är satt med hänsyn till företagens egna redovisningsperioder. Vad gäller det faktum att uppgifter saknas över råvaruförbrukningen de senaste åren gäller detta i stort sett för alla branscher i tillverkningsindustrin. Anledningen till detta är enligt SCB dels att statistikuppgiften var behäftad med vissa kvalitetsbrister, dels att behovet av uppgiften var oklart. Ett projekt startades för att undersöka om man kunde finna en bättre lösning. Detta projekt har emellertid fått ges lägre prioritet olika skäl. På SCB hoppas kunna av man genomföra projektet under budgetåret 199293. Det förhållandet att producerade kvantiteter saknas för vissa produkter beror enligt SCB i vissa fall att det helt enkelt inte går att få fram uppgifter, statistiken skulle bli meningslös, i andra fall beror det på normala bortfall. Vad gäller styckningsföretag m.fl. som inte särredovisas i industristatistiken förhåller det sig enligt följande. Ett företag som har flera arbetsställen, där ett eller flera av arbetsställena endast styckar hamnar dettadessa arbetsställe-en i branscherna slakteri eller

SOU 199199 Kapitel 12 149

charkuteri. Ett företag som endast styckar redovisas som tjänsteföretag. Vidare redovisas ägg- och potatispackerier också som tjänsteföretag. När det gäller livsmedelsindustrin skulle jag i det här sammanhanget vilja ta upp en annan fråga. I det livsmedelspolitiska beslutet förmodas den småskaliga livmedelsförädlingen få ökad betydelse. Enligt min mening skulle det vara intressant att kunna följa den småskaliga förädlingens utveckling. I det här sammanhanget kan nämnas att statens livsmedelsverk SLV har fått regeringens uppdrag att i anslagsframställningama åren 1992-1994 bl.a. redovisa förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion inom ramen för livsmedelslagstiftningen samt hur ändringar i lagstiftningen och tillämpningen påverkar dessa förutsättningar. Min uppfattning här är att behov av och möjligheterna att ett enkelt sätt ta fram statistik över den småskaliga livsmedelsförädlingen ytterligare bör diskuteras i LES. Det kan konstateras att brister finns avseende industri- och finansstatistiken. Jag bedömer dock inte bristerna vara av den karaktären att de föranleder särskilda eller kompletterande undersökningar. Redovisade problem bör i stället i möjligaste mån kunna lösas genom nära kontakter mellan SCB och berörda myndigheter. I det här sammanhanget ser jag LES som ett lämpligt forum. I LES styrelse ingår nämligen samtliga myndigheter inom livsmedelspolitikens område samt SCB. LES har också vissa ekonomiska resurser att stödja projekt om man, efter närmare diskussioner, finner motiv till särskilda åtgärder.

12.6 Särskilda

konsumtionsundersökningar

Som redovisats i kap.lO genomförs HUT undersökningen

om hushållens utgifter vart tredje år. För livsmedel sker emellertid endast speciñcering på köpta livsmedel, egenproducerade livsmedel samt utemåltider. Mot bakgrund av denna knappa uppdelning av livsmedelsutgiftemas fördelning skall i stället en särskild undersökning om hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor HUL resp. HULK enligt nu gällande planer göras vart tionde år i samarbete mellan SCB och SLV. En första undersökning gjordes år 1989.

150 Kapitel 12 SOU 199199

Undersökningen kostade då totalt 7-8 milj.kr., där SLVs del utgjorde ca 1 milj.kr. Enligt min uppfattning är det angeläget att en undersökning om livsmedelsutgiftema görs tätare än vart tionde år. Uppgifter om konsumtionen behövs som medger möjligheter till studier av

fördelningspolitiska effekter av t.ex. momsdifferentiering

konsumtionsförändringar effekter av t.ex. subventioner m.m. skillnader i livsmedelskonsumtion mellan olika regioner, olika typer av hushåll, hushåll med olika ekonomisk bärkraft samt olika grupper av individer relationen mellan kostvanor och aktuella näringsrekommen- dationer -kvalitetsaspekter t.ex. konsumtion av alternativt odlade livsmedel. Studier av ovan nänmda slag bedömer jag som angelägna dels för att kunna följa effekter av politiska beslut som påverkar hushållsinkomstema och -utgiftema, dels för att kunna följa upp den livsmedelspolitiska reformens effekter konsumtionen och kostvanorna samt för att kunna fånga upp effekter av samhällets olika åtgärder för en bättre folkhälsa avseende kosten. Ett EG-medlemskap kommer vidare att påverka handeln med livsmedel och därmed också konsumtionen och eventuellt hushållens livsmedelsutgifter. Dessa effekter bedömer jag också som intressanta att följa. Jag vill här också peka att SLV genom beslut den 27 juni 1991 har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med berörda myndigheter noggrant följa och utvärdera den nya livsmedelspolitikens effekter den uppsatta målsättningen att uppnå en bättre folkhälsa. SLV skall senast den 30 oktober 1994 redovisa resultatet. Enligt de kontakter som jag har haft med SLV är de för att kunna fullgöra sitt uppdrag beroende av att en ny HULK eller motsvarande görs år 1993. De erfarenheter man fått av 1989 års HULK innebär enligt SLV att man kommer att kunna fram resultat från undersökningen snabbare än vad som av olika skäl inte varit möjligt avseende 1989 års undersökning. SLV har vidare för budgetåren 199091 och 199192 fått

3,5 rnilj.kr. resp. år för ett särskilt åtgärdprogram för bättre

kostvanor. Det torde enligt min mening vara angeläget att även följa upp effekterna av detta program.

SOU 199199 Kapitel 12 151

Erfarenhetsmässigt är det utifrån dagens konsumtionsstatistik mycket svårt att göra t.ex. jämförelser av konsumtionen mellan olika grupper av individer eller olika fördelningspolitiska studier. Ett problem är härvid att urvalen är för små. Detta är givetvis en kostnadsfråga, större urval kräver ökade resurser. Enligt min bedömning är det, av skäl som jag ovan redovisat, viktigt att det regelbundet görs konsumtionsundersökningar som medger sådana studier som jag sammanfattade i strecksatsema ovan. De av SCB och SLV genomförda undersökningarna HUL resp. HULK kan förväntas ge viktiga erfarenheter dels om hur man i framtiden bör utforma och genomföra undersökningar om livsmedelsutgifter och kostvanor, dels om hur kostnaderna kan hållas nere. Jag föreslår att SCB och SLV budgetåret 199293 tillförs 6 milj.kr. tillsammans för att i samråd med berörda myndigheter genomföra en undersökning av hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor år 1993. Samrådet bör härvid ske inom LES. Erfarenheterna från denna undersökning bör ligga till grund för hur framtida undersökningar på området bör utformas samt hur ofta.

12.7 En samlad statistikproduktion för hela

livsmedelssektom

Enligt direktiven har utvecklingen gått mot en mer samlad livsmedelspolitik som innefattar alla led i livsmedelskedjan samt kvalitets- och kost- och hälsafrågor. Enligt direktiven bör utredningen mot bakgrund härav överväga en samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektom. SCB har fått särskilda medel för att utveckla ett nytt statistikprogram för hela det livsmedelspolitiska området. Detta arbete pågår för närvarande och planeras vara klart våren 1992. Utredningen har fått ta del av utkast till program. Inom främst SCB finns i dagsläget flera statistikprodukter i sin som helhet eller i vissa delar belyser något led i livsmedelskedjan. Enligt min uppfattning är det angeläget att livsmedelstatistiken presenteras ett mer samlat och ändarnålenligt sätt. Jag har som nämnts tagit del av ett utkast till statistikprogram för hela livsmedelssektom som förberetts inom SCB. Jag bedömer programmet som mycket intressant att arbeta vidare på. Det är emellertid ytterst angeläget att användarna inkopplas innan program-

152 Kapitel 12 SOU 199199

met fastställs slutgiltigt. LES är enligt min mening ett lämpligt forum för en avstämning med användarna. Jag föreslår att 1 milj.kr. tillförs SCB budgetåret 199293 för att kunna fullfölja arbetet med ett livsmedelsstatistiskt program. När programmet slutgiltigt är sammanställt bör SCB i sin anslagsframställning närmare redovisa det årliga resursbehovet. Arbetet bör på sikt resultera i en livsmedelsstatistisk årsbok.

DEL IV

Sammanställning av förslagens

kostnadskonsekvenser m.m.

SOU 199199 Kapitel 13 155

13 Sammanställning av förslagens

kostnadskonsekvenser

13.1 Jordbruk

I tabell 8 sammanfattas kosmadskonsekvensema för statsbudgeten av mina förslag. För budgetåret 199192 sker i stort sett inga andra förändringar än att förberedelser görs för vissa neddragningar och omläggningar av undersökningar. Som framgått av förslagsavsnitten har det inte varit möjligt att göra säkra kostnadsberäkningar för nya metoder. Siffrorna i tabellen är därför ungefärliga. Innehållet i tabellen kommenteras kortfattat i det följande. Lantbruksregistret LBR genomförs på samma sätt som tidigare fram t.0.m. år 1993. Under denna period skall behoven av register med avseende på dels ren statistikanvändning, dels administrativ användning utredas. Uppläggningen av strukturstatistikenlregisterhållningen får fr.o.m. år 1994 bestämmas vad i denna av man utredning kommer fram till. Speciellt bör de krav på registeruppläggning m.m. som kan komma att ställas på Sverige vid ett EGmedlemskap beaktas. I tabellen har endast behov av strukturstatistik beaktats för att tillgodose de rena statistikkraven fr.o.m. år 1994. Kostnaden för detta har jag bedömt kunna sänkas till ca 10 milj.kr. per år inklusive EGs krav på extra djurräkningar. På kort sikt är det värdefullt om snabbstatistik grundad nuvarande LBR kan tas fram inför myndigheternas avrapporteringar över reformens effekter i oktober. Kostnaden för detta har beräknats till 0,3 milj.kr. för budgetåret 199293 samt 0,1 milj.kr. för budgetåret 199394. För senare år sammanhänger kostnaden med vilken modell man kommer att använda för att ta fram strukturstatistik. När det gäller skördeuppskattningar utgår kostnadsberälcningen från att en övergång till s.k. dansk metod kommer att genomföras fr.o.m. år 1994. 1992 års undersökning kommer att genomföras som tidigare medan en begränsad skördeuppskatming enligt i stort sett nuvarande metod kommer att genomföras år 1993.

156 Kapitel 13 SOU 199199

Kostnaderna för budgetåret 199293 beräknas bli ca 17 milj.kr., för budgetåret 199394 9 milj.kr. och därefter ca 2 milj.kr. per år. ca Deklarationsundersökningen DU föreslås fr.0.m. 1993 års undersökning att minskas ner till att omfatta stödområdena i norra Sverige samt de företagsgruppcr som omfattas av den jordbruksekonomiska undersökningen JEU. Det totala urvalet bör uppgå till ca 2 700 enheter, varav knappt hälften faller på stödområdena. En omallokering urvalet för stödområdena jämfört med nu bör göras av för att få fram säkrare skattningar för medelstora mjölkföretag. Förslagen beträffande underlag för jordbruket i norra Sverige blir jag tidigare nämnt beroende av vilka förslag den s.k. Norrlandssom utredningen lägger fram. Den del DU som omfattar andra företagsgrupper än de som av finns i DU i stödområdena i norra Sverige bör tidsbegränsas. Sista undersökningen bör avse inkomståret 1992. Kostnadema för DU totalt beräknas för budgetåren 199293 och 199394 uppgå till 2,4 milj.kr. per år, därefter till 1,0-1,5 milj.kr. per år. JEU bibehålls med vissa inskränkningar. Nuvarande arbetskraftsdel i undersökningen slopas. Även i övrigt genomförs del kostnadsen besparande åtgärder i form av förenklade rapporteringsförfaranden. Kostnaden för budgetåren 199293 och 199394 beräknas till ca 4 milj.kr. 3,5 milj.kr. För perioden efter budgetåret 199394 resp. ca bör undersökningen omformas så att den uppfyller EG-kraven. Vad detta innebär kostnadsmässigt är svårt att i dag bedöma. Inkomst- och förmögenhetsundersökningen IoF bör sambearbetas med LBR så att det även fr.0.m. år 1991 blir möjligt att få fram uppgifter över jordbrukamas inkomstsammansättningar. Kostnaderna för denna sambearbetning har beräknats till 0,3 milj.kr. år. Sarnbearbetningen bör utföras under budgetåren 199293 och per 199394. Undersökningar över jordbrukamas sysselsättning begränsas på kort sikt till undersökningar över sysselsättningen i kompletterande verksamheter. SCBs sysselsättningsundersökning år 1991 bör vara vägledande för utformningen av en undersökning budgetåret 199394. På längre sikt får arbetskraftsundersökningama utformas efter de krav EG kan komma att ställa. Undersökningar över användningen av gödsel- och bekämpningsmedel i jordbruket bör så länge objektiva skördeuppskattningama finns kvar knytas till denna. Därefter föreslås fristående

SOU 199199 Kapitel 13 157

intennittenta undersökningar genomföras. Kostnadema undersökper ningsomgång har jag beräknat till drygt 1 milj.kr. år för budgetper åren 199293 och 199394. För perioden 199495-199697 uppskattar jag den årliga kostnaden till ca 2 milj.kr. per år. Efter perioden 199697 utförs undersökningarna med längre intermittenser 3-5 år och årskostnaden bör därigenom kunna minska. För statens jordbruksverks SJVs vidkommande bör nuvarande produktion av prisstatistik fortsätta som tidigare. Vissa kompletteringar kan behövas för att bevaka regionala prisvariationer m.m. SJV bör även fortsättningsvis genomföra mindre undersökningar över investeringar och inkomster från faltodlade köksväxter. För att utveckla nya metoder m.m. behövs särskilda medel som grovt uppskattats till 1-2 milj.kr. per år för budgetåren 199293 och 199394. I detta har jag inte beaktat kostnader för utrednings- och utvecklingskostnader för eventuell övergång till alternativ metod för framtagande av strukturstatistikjordbrukarregister.

Posten Övrigt omfattar kostnad för framtagning publikationer

av m.m. Under denna post tas även upp utvecklingskostnader för att fullfölja arbetet med statistiska centralbyråns SCB livsmedelsstatistiska program. Följande av SCB tidigare planerade undersökningar inom Jordoch skogsbruksprogrammet har jag inte behandlat i mina förslag jordbrukets arbetskraft JAK lantbruksräkningama jordbrukamas tillgångar och skulder drivmedelsundersökningen. Mot bakgrund av min tidigare genomgång behoven jag inget av ser behov av att genomföra dessa undersökningar sett från livsmerent delsstatistisk synpunkt. För t.ex. lantbruksräkningama kan det finnas skogligt intresse av att ha undersökningen kvar. Galt- och betäckningsstatistiken bör behov finns, jag om som föreslog i delbetänkandet, finansieras inom för övergångsåtgärramen dema till följd av det livsmedelspolitiska beslutet till den del undersökningen inte bekostas näringen. Undersökningen byggnation av om inom lantbruket har jag i mitt delbetänkande inte bör finansieansett ras med statliga medel. Denna bedömning kvarstår.

158 Kapitel 13 SOU 199199

Tabell 8 Kostnadsmässiga konsekvenser av lämnade förslag milj.kr., 199091 års priser

199192 199293 199394 199495

Strukturstatistik 15 15 12-141 101 nuv. LBR nuv. LBR Snabbstatistik,

Sambearbetning mellan LBR och IoF 0 0,3 0,3 0

Sysselsättningsstat. O 0 0,55 0

Statistik över kemikalieanvändningen 16 16 16 27

Medel för utveckling av metoder m.m.8 0 1,5-2 1,5-2 0 nya

Övrigt 1 1,7 1,7 1,7

Summa 45,3 42-43 31-34 20-219

inget administrativt behov finns. 6 Undersökningarna knutna till objektiva l Förutsatt att 2 Kostnaden kan i viss mån påverkas av metoden skördeuppskattningama. för smtkturstatistik. 7 From. budgetåret 199697bör årskosmudema 3 Dens.k. danska metoden förutsätts här vara i bli lägre. löpande produktion. 8 Kostnader för eventuell utveckling av nya 4 From.det Sverige blir EG-medlem måste en metoder förstruktutstat. inte inkluderade. bokföringsundersöltrting 9 Påverkas av de statistiklcrav som kan följa av ny genomföras inte har gått att kostrtadsupp- ell IEC-medlemskap. som skatta. 5 Beloppet avseren engångsundersökning för att följa livsmedelspolitiska reformens effekter.

SOU 199199 Kapitel 13 159

Ovan redovisade kostnadseffekter avser de undersökningar som SCB genomför. Till detta kommer SJVs kostnader beräknas till som 1,3 milj.kr. per år.

13.2 Trädgård

För trädgårdssidan bör en trädgårdsräkning genomföras som planerat avseende år 1993. Kostnaden för denna kommer att belasta budgetåret

199394 med ca 1 milj.kr. Översiktliga strukturuppgifter erhålls

dessutom genom den årliga uppgiftsinsamlingen till LBR och utgör således en del av kostnaden för strukturstatistiken för jordbruket fram till 1993 års undersökning. Preliminärt uppskattar jag att de årliga kostnaderna fr.o.m budgetåret 199495 inte kommer att överstiga 1 milj.kr.

13.3 Livsmedelsindustri och -handel samt konsumtion

De förslag rörande de senare leden innebär kostnadsmässiga som konsekvenser för statsbudgeten redovisas i tabell För att genomföra årliga internationella prisjämförelser baserade s.k. köpkraftspariteter föreslås SCB tilldelas 150 000 kr. årligen. För särskilda prismätningar i livsmedelspartihandeln föreslår jag att 500 00 kr. tilldelas SCB årligen. Vad gäller såväl den föreslagna enkätundersökningen livsmeom delshandeln som den föreslagna undersökningen livsmedelsutgifom ter och kostvanor redovisas kostnaderna för dessa bara under budgetåret 199293. De fortsatta kostnaderna för dessa båda undersökningar är beroende på de utvärderingar enligt min mening som bör göras efter det att resultatet från undersökning föreligger. resp. Ställning bör sedan tas till hur de bör utformas och hur ofta de bör genomföras.

160 Kapitel 13 SOU 199199

Tabell 9 Kostnadsmässiga konsekvenser av lämnade förslag, tkr.

199192 199293 199394 199495

Internationella prisjämförelser 150 150 150 - Prismämingar, paniledet 500 500 500 - Enkätundersökning, livsmedelshandeln 5001 -

Särskilda konsumtionsundersökningar 60001

1 Efter utvärdering skall ställning tas till om undersökningen skall genomföras framdeles och i såfall med vilken periodicitet.

SOU 199199 Kapitel 14 161

14 Styrning av den statliga

statistiken inom livsmedelssektorn

I enlighet med direktiven skall jag göra bedömning i en av vem som framtiden bör producera ocheller bekosta den efterfrågade statistiken inom livsmedelssektorn. Det är enligt direktiven önskvärt jag i min att bedömning i denna fråga samråder med utredningen den statliga om statistikens styrning, finansiering och samordning dir. 1990 m.m. 68. I direktiven till den sistnämnda utredningen framhålls bl.a. att översynen bör leda till att användarna får ett större inflytande över statistikens inriktning och innehåll. Vidare framhålls utredningen att skall belysa för- och nackdelar med en ökad frihet för statistikanvändama vad gäller produktion och köp av statistiktjänster. Som framgått av den tidigare redovisningen i såväl delbetänkandet som i detta betänkande produceras merparten statistiken inom av livsmedelsområdet med statliga anslag statistiska centralbyrån av SCB dels inom ramen för särskilda specifikt rör program som primärproduktionen bl.a. jord- och skogsbruket, dels inom för ramen andra program som generellt rör t.ex. industrin och tjänstesektom. Huvudanvändare av den jordbruksstatistiken produceras rena som av SCB är statens jordbruksverk SJV, också själv producerar som viss statistik. Användningen övrig statistik, inte rör primärav som produktionen, är mer splittrad. I syfte att få en mer sammanhållen belysning livsmedelssektorn av har livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens LES uppgifter och sammansättning ändrats under våren 1990. LES uppgift är att genom att göra kalkyler och utredningar belysa den ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet. I LES ingår företrädare för myndigheter inom jordbruks- och livsmedelssektorn företrädare för samt forskning, jordbruk, livsmedelsindustri- och -handel samt konsumenter.

Jag förutsätter att statistikstymingsutredningen kommer lämna att förslag till ett ökat inflytande över statistikproduktionen för användarna bl.a. inom livsmedelsområdet. Jag redovisar i det följande två tänkbara alternativ som bör kunna ge ett sådant ökat inflytande.

162 Kapitel 14 SOU 199199

Det alternativet innebär att SJV som huvudanvändare av i ena första hand jordbruksstatistiken också ges beställaransvaret för denna statistik. Ett nära samarbete med övriga myndigheter och organisationer på livsmedelsområdet kan ske inom ramen för LES, där synpunkter kan inhämtas. Osäkerheten vad bl.a. ett EG-medlemskap kan komma att om innebära talar för att medel för jordbruksstatistik anvisas till jordbruksverket under ett särskilt anslag. Det andra alternativet innebär att LES som samordnande myndighet på området också beställaransvaret för den statliga statistiken ges det livsmedelspolitiska området. Medel anvisas i detta fall till LES. Den ordning slutligen väljs på livsmedelsområdet bör givetvis som överensstämma med de mer generella förslag som kan komma att läggas fram statistikstymingsutredningen. Jag vill i detta sammanav hang också betona att förändringar i jordbruks- och livsmedelspolitiken internationellt och avtal med anledning härav även kan få följdeffekter den nuvarande statistikproduktionen och organisationen av denna, vilket gör det svårt att i dagsläget definitivt ta ställning till hur organisationen bör ske längre sikt.

SOU 199199 Särskilt yttrande

Särskilt

yttrande

Av Frithiof Billström

Den nuvarande svenska jordbruksstatistiken har byggts under upp många år genom utveckling och anpassning till förändrade behov. Omfattningen av statistiken har bestämts främst efterfrågan från av jordbruksregleringssystemet och administrativ användning av individdata i lantbruksregistret LBR. Den användningen har senare avsett data för skördeskadeskyddets behov, för stödåtgärder och för jordbmksavgiftsuttag. Andra behov har täckts inom denna ram. När behov ändrats har statistiken användaranpassats. Sålunda gjordes under första hälften av 1980-talet en grundlig genomlysning av statistikbehovet av skördeuppskattningar vid sidan skördeskadesav kyddet. När sedan skördeskadeskyddet överfördes från till staten en stiftelse knuten till LRF minskades urvalet för objektiv skördeuppskattning från ca 12 000 företag till 4 500 företag på grund ca av minskade behov av regional skördestatistik. Enligt utredningens direktiv är syftet med statistikproduktion att ge staten och näringen underlag för planering och beslut om åtgärder, att ge underlag för utvärdering av vidtagna åtgärder samt att allmänt ge information och service till myndigheter, organisationer, jordbruks- och andra företag samt till allmänheten. Utredaren har begränsat sitt uppdrag till att endast behandla frågor utformom ningen av den framtida statistik skall bekostas med statliga medel. som Denna begränsning medför enligt min mening allvarlig risk för att viktiga statistikbehov gäller samhället i övrigt inte blir tillgodosom sedda på ett optimalt sätt. Det förslag till ny metod för skördeuppskattningar utredaren som föreslår den s.k. danska modellen är skiss till metod avsnitt - - en 7.3.2 som skall prövas och för svenska förhållanden under anpassas några år. Den bygger på insamling av uppgifter med hjälp enkäter av till lantbrukarna. Utredaren skriver Den s.k. danska metoden

metod 3 är relativt billig och täcker samtliga behovsområden. Den bör därför utgöra huvudaltemativ för den framtida skördestatistiken. Min bedömning är att metod 3 inom några år, efter ytterligare

Särskilt yttrande SOU 199199

utvecklingsarbete, bör kunna tillämpas i Sverige avsnitt 7.3.3. Jag utgår från att den föreslagna metoden kommer att ge uppgifter av tillräckligt god kvalitet för samtliga behovsområden som jag tagit

upp avsnitt 8.1.2.

Utredarens optimism om metodens framtida användbarhet i Sverige kan jag inte dela. Det måste framhållas att några studier av den statistiska säkerheten i den s.k. danska metoden inte har gjorts ens i Danmark. Några medelfelsberäkningar har inte presenterats. Förekomsten systematiska fel i statistiken har inte undersökts. Det av utvecklingsarbete som nu skall starta kan enligt min mening komma att resultera i någon form av blandmodell i vilken objektiv skördeuppskattning baserad direkt mätning ingår som en del. Slutligen några ord om kostnadsberäkningama för den framtida statistiken. Utredningen framhåller i kap. 13.1 Som framgått av förslagsavsnitten har det inte varit möjligt att göra säkra kostnadsberäkningar för metoder. Siffrorna i tabellen är därför ungefärlinya ga. Jag vill kraftigt understryka detta. Det fortsatta utvecklingsarbetet kommer att kunna ge säkrare kostnadsuppskattningar. Dessa uppskattningar kan förväntas komma att ligga högre än de i utredningens presenterade.

SOU 199199 Särskilt yttrande

Särskilt

yttrande

Av Gunnar Larsson

EG-perspektivet

Direktiven till utredningen statistikbehovet inom livsmedelssektom av beslutades i februari 1990. Förutsättningarna på jordbrukets område har därefter ändrats i flera avseenden. I juni 1991 ansökte Sverige om medlemskap i EG och i regeringsförklaringen i oktober 1991 lades stor vikt vid förberedelserna för medlemskapet. Vad gäller jordbruket skall särskild en kommission stämma av omställningsbesluten efter det EG har lagt fast att principerna för sin kommande jordbmkspolitik. I utredningen rörande den framtida jordbmks- och livsmedelsstatistiken har EG-aspektema beaktats i bedömningen det framtida av statistikbehovet. Utgångspunkten har härvid varit de krav på redovisning som kommer att ställas EG. Tidsplanen av för anpassningen av den svenska statistiken har inte angetts. Utredningen har inte i tillräcklig utsträckning beaktat att det är ett svenskt intresse att snabbt uppnå EG-anpassning en av jordbruks- och livsmedelsstatistiken. I samband med arbetet med avin och förhandlingsarbetet kan det värde direkt vara av stort att kunna jämföra t.ex. stmkturuppgifter och ekonomiska data för Sverige och EG-ländema. Skillnaderna i systemen för typklassificering är exempel nuvarande hinder för direkta jämförelser.

Särskilt yttrande SOU 199199

Beträffande statistikens innehåll bör inte EGs minimikrav på den gemensamma statistiken självklart utgöra målet för den svenska statistiken. Till följd av skillnader i foretagsstruktur etc. mellan olika EG-länder har kraven i många fall kommit att sättas lågt. En målsättning för den svenska jordbruks- och livsmedelsstatistiken borde vara att ligga minst i nivå med motsvarande nationella statistik i de närmaste konkurrentländema Danmark, Holland, Tyskland. För t.ex. lönsamhetsundersökningar i jordbruket är detta viktigt. Slutsatsen är att en fördjupad behovsanalys avseende jordbruksstatistik i ett EG-perspektiv skyndsamt bör göras. Därvid beaktas även behovet av statistik i samband med EG-forhandlingama.

Skadeskyddets statistikbehov

Utredningen har inte klart redovisat att staten har iklätt sig et ansvar för statistikunderlaget till skördeskadeskyddet. I utredningen hävdas att om den föreslagna skördestatistiken skulle bedömas som otillräcklig ur skördeskadeskyddets synpunkt bör skyddets ytterligare behov täckas av medel avsatta för skyddet. Beträffande Lantbruksregistrets utformning fr.o.m. år 1994 lägger utredningen ett förslag som enbart tillgodoser behovet av strukturstatistik. Skördeskadeskyddets behov av årliga uppgifter om grödfördelningen berörs inte. Statens ansvar för statistikunderlaget till skördeskadeskyddet framgår av såväl proposition prop. 19878874 som Utskottsbetänkande JoU 19878816 inför riksdagsbeslutet om det nya skördeskadeskyddet. Enligt förordningen 196811 om uppgifter för lantbruksstatistiken, lantbrukets företagsregister och skördeskadeskyddzt utgör

SOU 199199 Särskilt yttrande

uppgift för lantbruksstatistiken också anmälan för reglering av skördeskada. Skulle stiftelsen administrera skyddet behöver stiftelsen tillgång till motsvarande uppgifter. För företag inom skördeskadedrabbade områden är det främst följande uppgifter som behövs, nämligen namn och adress, eller organisationsnummer, församlingspersonnamn och områdesidentifikation odlade grödor och samt arealerna för var och en av dem. Även huvudmannaskapet om för skördeskadeskyddet överförs från staten till LRF kommer dessa uppgifter också i fortsättningen att lämnas för lantbruksstatistiken och ingå i lantbrukets företagarregister. Som framgår vad tidigare har anförts behöver av som stiftelsen också tillgång till uppgifter normskördar om för ersättningsberäkningarna. JoU 19878816 Utredningen borde sålunda i den basstatistik som staten ansvarar för ha inkluderat statistikbehovet för skördeskadeskyddet. Om ytterligare minskningar görs Lantbruksregistret av och skördeskadeskyddet och dessa inte är acceptabla från Skördeskadeskyddets synpunkt ändras de ekonomiska förutsättningarna som uppgörelsen med staten bygger Skördeskadefonden upp. måste då tillföras ytterligare medel, då fondens nuvarande medel inte är avsedda att finansiera skyddets statistikförsörjning. Vid behov bör dessa frågor tas i förhandling mellan Skördeskadeskyddet upp en och staten.

i

Bilaga 1 áä

Kommittédirektiv

.W

Dir. 199014

Utredning av statistikbehovet inom livsmedelssektorn

Dir. 199014

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15 Chefen för Jordbruksdepartementet. statsrådet Hellström, anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda statistikbehovet inom livsmedelssektorn. Utredningen skall göras mot bakgrund av det reformarbete som pågår livsmedelspolitikens område såväl nationellt som internationellt samt med anledning av reformer inom angränsande politikområden som påverkar livsmedelssektorn.

Utgångspunkter för utredningen

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 1 december 1988 en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att bl.a. utvärdera 1985 års livsmedelspolitiska beslut och utforma förslag till en ny livsmedelspolitik fr.0.m. år 1990. Den första utgångspunkten för arbetsgruppen var ett sänkt gränsskydd. Någon ensidig svensk neddragning skulle dock inte övervägas, utan en förutsättning skulle vara att andra länder visade prov samma ansträngningar. Den andra utgångspunkten var att de interna regleringarna skulle minskas eller awecklas. En tredje utgångspunkt var att utveckla nya och mer direkta medel för att uppnå framför allt de beredskapsmässiga, regionalpolitiska och miljömässiga målen. Arbetsgruppen överlämnade i oktober 1989 betänkandet Ds 198963 En ny livsmedelspolitik med förslag till en ny livsmedelspolitik fr.0.m. den l juli 1990. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Arbetsgruppen föreslår att nuvarande system med ett gränsskydd och intern reglering av priser och produktion ersätts med ett gränsskydd utan interna marknadsregleringar.

föreslås kompletteras med riktade, offentligt finanierade, åt- Gränsskyddet tillgodose beredskapskraven, värna om värdefulla inslag i gärder i syfte att odlingslandskapet och förstärka regionalpolitiken. Beredskapslravet skall tillgodoses bibehållen försörjningsförnåga naenligt förslaget genom en och utökad lagring livsmedel. Den regionala firsörjningstionell nivå en av Norrland i krig föreslås förbättras en utökadlagring vid förmågan i genom bibehållet prisstöd till Sverige. Anslaget förlandskapssidan om ett norra höjas till 250 milj. kr. För att förstärka det regionalpilitiska stövård föreslås föreslås glesbygdsstödet utökas med 100 milj. kr. det understryker övergången till livsmadelspolitik Arbetsgruppen att en ny Därför föreslås att dm generella måste ske under socialt acceptabla former. övergångsperiod kompletteras med kormination av politiken under en en avvecklingsstöd och ett särskilt stöd til skuldsatta temporärt inkomststöd, den politiken genomföröbudgetåret brukare. Enligt förslaget skall nya vara tidpunkt skall enligt arbetsgruppen de särkilda över- 199495. Vid samma gångsåtgärderna upphöra. pågående s.k. Uruguay-rundan i GATT iågår ett ar- Inom ramen för den internationell nivå för öka marknadsanpassningen imm jordbrubete på att fungerande världsmarknad. Arbetet resulterade i ket och åstadkomma en överenskommelse frysning av stödet till jodbruket unapril 1989 i en om en gång, dvs. åren 1989 och 1990. Målsättnngen är att der förhandlingarnas förhandla fram långsiktig lösning om et rättvist och före 1990 års utgång en marknadsorienterat handelssystem för jordbruksråvaror. Livsmedelspolitiken framgått föremål för ett omfattande reformeär som både nationellt och internationellt. Inriktningen ai förändringringsarbete marknadsanpassning och mindre regleringar Regeringen arna går mot ökad under våren 1990 lägga fram ett förslag om en ny livsmehar för avsikt att delspolitik. Härtill påverkas jordbrukssektorn av de krav som ställs och kommer att vad gäller miljöförbättrande åtgärder, d jurskdd och djurställas i framtiden utvecklingen alternativa produktionsformer. Regering och miljö samt av av våren 1988 beslut dels miljöförbättrande ågärder inom riksdag fattade om prop. 198788 128, JoU 24, rskr. 374, dels om ny durskyddslag jordbruket 19878893, JoU 22, rskr. 327. Även den pågående refomeringen av prop. skattelagstiftningen innebär förändringar för jordbruksföretagm. inom kort lägga fram propositionom regional- Regeringen kommer att en

Åtgärder reformer inom regionalpolitikens område påverkar

politiken. och jordbruksföretagen i områden regionalpolitisk betydelse. av har vidare under år gått mot en mer samladlivsme- Utvecklingen senare jordbrukssektorn i begränsad beydelse också delspolitik som förutom mer distribution, handel, kvalitet, kost och hälsa m.m. omfattar förädling, jordbruksstatistiken är dels att med hjälp av statitisk informa- Syftet med

tion ge underlag för planering och beslut om olika livsmedelspolitiska åtgärder, dels att ge underlag för utvärdering av vidtagna åtgärder. Syftet är också att mer allmänt ge information och service till myndigheter. organisationer, jordbruks- och andra företag samt till allmänheten. Jordbruksstatistikens omfattning och innehåll måste kontinuerligt anpassas till förändringar såväl av livsmedelspolitiken som inom näringen. De förändringar jag beskrivit motiverar en översyn av statistikbehovet och mot bakgrund härav förändringar av statistikproduktionen. Huvuddelen av statistiken produceras inom statistiska centralbyrån SCB, men fackmyndigheter och organisationer jordbruks- och livsmedelsområdet svarar också för en betydande del av uppgiftsinsamling, sammanställning och analys av statistiskt material.

S CBs jordbruksstatistik Genom insamling av uppgifter årligen från samtliga jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åker, från trädgårdsföretag och från stora djurhållare ger lantbruksregistret LBR vid SCB detaljerad statistik över företagsstruktur, driftsinriktning, ägoslagsfördelning, åkerarealens användning, trädgårdsodlingens omfattning och antalet husdjur. Vad gäller statistik över realkapital och investeringar inom jordbruket erhålls uppgifter om byggnadsverksamheten i anslutning till LBR, medan uppgifter om maskiner och anläggningar insamlas i anslutning till de intermittenta lantbruksräkningarna. Underlag för beredskapsplanering inom jordbruket erhålls också genom LBR. Genom de objektiva skördeuppskattningama redovisar SCB årlig statistik över avkastningen och skördens storlek för spannmålsgrödorna. slåttervall och potatis. Normberäkningar som används bl.a. i skördeskadeskyddet grundar sig på dessa hektarskördar. Uppgiftsinsamling i anslutning till skördeuppskattningama ger tidigt underlag för skattning av arealema av olika grödor. Skördeuppskattningarna belyser dessutom bl.a. spannmålens kvalitet. Statistik över oljeväxter och sockerbetor sammanställs basis av uppgifter från regleringsföreningen Sveriges Oljeväxtintressenter SOI resp. Sockerbolaget AB. Den s.k. årsväxtrapporteringen till SCB från lantbruksnämndernas ortsombud omfattar subjektiva bedömningar av bl.a. övervintring av höstsådda grödor och skördeutsikter för samtliga grödor. De senare används som underlag för tidiga skördeprognoser. Som underlag för prognoser över produktionen av slaktsvin redovisar SCB regelbundet betäckningsstatistik som bygger uppgifter från drygt 6 000 galthållare. Genom trädgårdsräkningar och trädgårdsinventeringar erhålls statistik över produktionen av trädgårdsprodukter från frilandsodlingar och växthus

och över växthusföretagens storlek. Sysselsättningsstatistik över antalet sysselsatta, arbetsvolym i timmar i olika driftsgrenar, brukarens makemakas arbetsinsatser utanför jordbruksföretaget erhålls undersökningen om jordbrukets arbetskraft m.m. genom JAK. sysselsättningsstatistiken ÅRSYS finns också redovisning l den årliga en sysselsättningen inom jordbruket. Denna statistik, som även finns könsav

uppdelad. kan redovisas regionalt fördelad ned till församlingsnivå.

Underlag för företagsekonomisk analys av jordbruksföretagens intäken kostnader. lönsamhet erhålls den jordbruksekonomiska ter, m.m. genom undersökningen JEU omfattar ett urval av ca 800 företag med 20-100 som åker. Uppgifter jordbrukarnas inkomster nettointäkter från olika ha om förvärvskällor erhålls för samtliga jordbrukare genom deklarationsundersökningen DU. Underlag för jämförelser av inkomst och levnadsstandard jordbrukare och andra yrkesgrupper också genom SCBs inmellan ges komstfördelningsundersökning HINK och undersökningen om levnads-

förhållanden ULF. I nationalräkenskaperna NR används uppgifter från SCBs jordbruks-, och arbetsmarknadsstatistik samt även uppgifter från andra statiföretagsstikproducenter t.ex. statens jordbruksnämnd. som Utöver den anslagsfinansierade statistikproduktionen inom jordbruksomproducerar SCB uppdragsverksamheten statistisk information rådet genom komplement till anslagsverksamheten. Den viktigaste uppdragsverksom samheten har gällt metodutveckling, statistisk belysning av vissa frågor samt medverkan i administrativa åtgärder jordbruksområdet. för SCBs statistikprogram för miljövård gör SCB årligen i Inom ramen samarbete med kemikalieinspektionen sammanställningar över försäljbekämpningsmedel beräkningar hektardoser. Undersökningen av samt av användningen bekämpningsmedel i jordbruket genomförs tills ningar om av årligen sedan 1988. En undersökning användningen av stallgödsel vidare om och handelsgödsel genomfördes år 1988 och skall upprepas år 1991. för SCBs statistikprogram för fysisk planering och naturre- Inom ramen redovisar SCB allmän statistik över markanvändningen i Svesursbehållning särskild statistik över bl.a. tätortsexpansionen jordbruksmark. rige och SCB utger årligen jordbruksstatistisk årsbok. en

Statistik från fackmyndigheter och organisationer

SCB är det framför allt statens jordbruksnämnd, lantbrukssty- Förutom lantbruksekonomiska samarbetsnämnden och Lantbrukarnas riksrelsen, LRF lämnar bidrag till statistiken inom livsmedelssektorn. förbund som

Men även regleringsföreningarna, Sveriges lantbruksuniversitet SLU, stapris- och konkurrensverk SPK samt statens livsmedelsverk har en viktens tig roll i belysningen av livsmedelssektorn. Statistik över produktion av främst animalieprodukter. vidareförädling av jordbruksprodukter och konsumtion av livsmedel sammanställs av jordbruksnämnden, också utarbetar tidiga skördeprognoser och upprättar som balanskalkyler för jordbruksprodukter m.m. Nämnden publicerar dessa uppgifter i skriften Jordbruksekonomiska meddelanden, som också innehåller statistik om in- och utförsel av jordbruksråvaror. Sammanställningar över försäljning traktorer och maskiner utförs av jordbruksnämnden. av SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor om pris- och konkursom rensbevakning producerar och sammanställer viss statistisk information inom livsmedelssektorn, bl.a. uppgifter om konsumentprisutvecklingen på livsmedel. Viss slaktstatistik basis av kontrollbesiktningen av kött utarbetas av livsmedelsverket. Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket. Samarbetsnämnden utför bl.a. indexberäkningar över priser insatstill jordbruket och på jordbruksprodukter i olika led fram till konsuvaror mentledet. vissa inkomst- och lönsamhetsberäkningar samt sammanställer total- och normkalkyler för jordbruket. Statistik över avräkningsvärden och omsättningen inom den ekonomiska föreningsrörelsen redovisas av LRF. Inom LRF utarbetas också statistik över t.ex. produktion mejeriprodukter Svenska mejeriernas riksförav ening samt mjölkboskaps-, sugg- och svinstamkontroll Svensk husdjursskötsel. En förändring av livsmedelspolitiken kommer inte att innebära att all nuvarande statistikproduktion blir betydelselös. Sannolikt kommer den statistik som i dag produceras inom SCB, fackmyndigheter och organisationer att i stor utsträckning efterfrågas även efter en reformering av livsmedelspolitiken. En förändring i riktning mot ökad marknadsanpassning och mindre regleringar ställer dock livsmedelssektorn i en helt ny situation. Det är enligt min mening mycket stor betydelse att det under och efter en reformering av politik som omfattar en så stor och betydelsefull sektor som livsmedelsav en sektorn finns tillgång till relevant statistisk information dels för att snabbt kunna använda de medel som en ny politik för med sig ett effektivt sätt. dels för att snabbt kunna utvärdera effekterna av en ny politik.

Utredningsuppdraget Jag föreslår mot bakgrund vad jag anfört att en särskild utredare tillkalav las för att utreda det framtida statistikbehovet inom livsmedelssektorn. Syftet med statistikproduktionen är att ge staten och näringen underlag för planering och beslut om åtgärder, att ge underlag för utvärdering av vidtagna åtgärder samt att allmänt ge information och service till myndigheter, organisationer. jordbruks- och andra företag samt till allmänheten. Utredaren bör mot bakgrund härav och utifrån en kartläggning och omprövning den statistik som i dag produceras vid SCB. facknyndigheter. av organisationer utreda det framtida statistikbehovet inom livsmedelsm.m. sektorn och lämna förslag till förändringar och omprioriteringar Utgångspunkten skall härvid vara det förslag till ny livsmedelspolitik som den parlamentariska arbetsgruppen presenterade i oktober 1989 och det beslut som riksdagen kommer att fatta utifrån regeringens proposition om en ny livsmedelspolitik senare i vår. Statistikproduktionen inom livsmedelssektorn är som framgått mycket omfattande. Jag vill därför särskilt betona nödvändigheten av att utredaren omprövar nuvarande statistikproduktion och undersöker möj.igheterna till omprioriteringar och begränsningar av den totala Statistikproduktionen och lämnar förslag till sådana åtgärder. Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår särskilda Övergångsåtgärder under period innan reformen skall vara helt genomförd. Utredaren bör en nuvarande Statistikproduktionen behöver förändras eller undersöka om den kompletteras för att de medel som blir aktuella under övergångsperionya den skall komma till avsedd och rättvis användning. Som framgått min redovisning produceras i dag omfattande statistik av rörande lantbruksföretagens ekonomi och brukarnas inkomstsituation och levnadsstandard. Även under och efter en reformering av livsmedelspolitiken kommer det att finnas ett behov av att kunna belysa jordbrukets ekonomiska situation. Särskilt angeläget blir det att kunna följa den ekonomiska utvecklingen för olika produktionsgrenar och för olika regioner. Utredaren ställning till vilka förändringar i nuvarande statistikproduktion inom bör ta detta område bör genomföras. I det här sammanhanget är de enligt min som mening också viktigt att kunna följa upp de ekonomiska effekterna av den genomförts inom miljöns och djurskyddets område. Jag nya lagstiftning som statens jordbruksnämnd i uppdrag att i samråd med lantavser att senare ge bruksstyrelsen utarbeta förslag till metoder hur dessa skall kunnaföljas upp. Utredaren bör i sina förslag beakta dessa aspekter. Den lantbruksekonomiska statistiken publiceras med ganska stor eftersläpning. Det är givetvis mycket angeläget att den ekonomiska utvecklingen i jordbruket under ändrade förutsättningar snabbt kan följas. Utredaren bör

därför föreslå åtgärder för att relevanta ekonomiska uppgifter skall finnas tillgängliga snabbare än nu. Även möjligheterna att göra prognoser över utvecklingen bör undersökas. Lantbruksregistret vid SCB ger betydande information om åkerarealens användning, ägoslagsfördelning, antal företag, byggnadsverksamhet osv. Utredaren bör överväga vilka förändringar av LBR som bör göras som en följd av att de interna regleringarna avvecklas. Utredaren bör särskilt uppmärksamma behovet av att snabbt kunna följa förändringar i det totala markutnyttjandet, i åkerarealens användning och förändringar i ägoslagsfördelningen. I en mer marknadsinriktad situation ställs högre krav den enskilde brukaren att planera produktionen och bedöma marknadssituationen såväl kort som lång sikt. Det är av stor betydelse att de rådgivande myndigheterna och organisationerna har tillgång till relevant statistik som underlag för sin verksamhet. Skördeuppskattningar och prognoser över marknadssituationen kommer därför framdeles att vara av mycket stor betydelse. Utredaren bör, med beaktande av att marknadsbedömningar främst är en angelägenhet för jordbruksnäringen själv, bedöma behovet av förändringar inom denna del av statistikproduktionen för att den enskilde brukarens planeringsarbete skall underlättas. Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår riktade och offentligt finansierade åtgärder i syfte att värna om värdefulla inslag odlingslandskapet och förstärka regionalpolitiken. Genom beslut den 11 januari resp. den 8 februari 1990 uppdrog regeringen jordbruksnämnden att utreda vissa frågor angående regionalt stöd till jordbruket i norra Sverige samt statens naturvårdsverk att utforma ett stöd för att bevara vissa odlingslandskap. Utredaren bör i samråd med dessa myndigheter ta ställning till vilken statistik som behövs för att kunna genomföra effektiva riktade åtgärder av betydelse för odlingslandskapet och regionalpolitiken och som gör det möjligt att kunna följa upp och utvärdera åtgärderna.

En livsmedelspolitik förväntas leda till minskad miljöbelastning. Ut-

ny en redaren bör undersöka behovet statistik som belyser miljöeffekterna av både kort och lång sikt av en ny livsmedelspolitik. De krav på statistik beredskapsmålet i ny livsmedelspolitik ställer, som en bör också beaktas. SCB föreslår i sitt statistikprogram för jordbruk ett statistikförsörjningsför hela det livsmedelspolitiska området. Utvecklingen har gått mot program samlad livsmedelspolitik som innefattar alla led i livsmedelskedjan en mer samt kvalitets- och kost- och hälsafrågor. Utredaren bör mot bakgrund härav ta ställning till om statistikproduktionen är väl avvägd mellan de olika delområdena och överväga förändringar i riktning mot en mer samlad statistikproduktion för hela livsmedelssektorn. Statistikbehovet inom trädgårdsnä-

här sammanhanget uppmärksammas. ringen bör i det

livsmedelspolitiken är att konsument- Ett viktigt motiv till att reformera

utbud livsmedel till rimliga priser och av tillgång till ett varierat av målet om poliutsträckning har uppfyllts med nuvarande god kvalitet inte i tillräcklig

förväntas dämpa prisökningstakreformering livsmedelspolitiken tik. En av denna positiva effekt kommer konsumenpå livsmedel. Det är viktigt att ten pris- och marginalutvecklingen i intill del. Genom statistik t.ex. över terna följas. Utredaren bår undersöka och handelsleden kan denna effekt dustriavseende konsumentmålet incm ramen för statistikproduktionen med om

livsmedelspolitik kan förbättras. en ny jordbruksstatistiken främst inom SCB men även Som framgått produceras

olika led i livsmedelskedjan bidrar myndigheter och näringen själv i andra En reformering av lvsmedelspogod bild livsmedelssektorn. till att ge en av marknadsorientering förändrar statistikbehovet litiken i riktning mot större

också statistikbehovet hos olika intressenter att totalt sett, Vidare kommer

bedömning i framtden bör provariera. Utredaren bör göra en av vem som

efterfrågade statistiken samt ta ställning till ducera ocheller bekosta den

redovisas regelbundet intermittent. statistiska uppgifter som bör resp. vilka för den s.k. Uruguay-rundan i På internationell nivå pågår inom ramen

i riktning mot ökad betydelsefullt förändringsarbete GATT ett närvarande utanför harmoniseringsarbetçt passning. Jordbruket står för

livsmedelsindustriprodukter s.k. EG och EFTA, medan handel med mellan och reglerna inom det fytosaniprotokoll Il-varor, livsmedelslagstiftningen

under utredningsarbetetkontinuerligt

området omfattas. Utredaren bör tära statistikproduktionen som ställs och kommer beakta de krav den svenska

samarbetet inom livsmedelspolititill följd det internationella att ställas av

GATI, OECD, EGEFTA osv. ken inom i budgetpropositionen prop. för civildepartementet aviserat Chefen statliga statistikens styrning och sam- 1989902100 bil. 15 översyn av den en den beslutsmodell som för närva- Översynen skall bl.a. ta upp ordning m.m. Den skall också överväga struktutillämpas inom regeringskansliet. rande statistikproduktionen. En utgångspunkterna är att rella förändringar av av för sektorstatistilren. En annan sektorernaanvändarna skall ta större ansvar

för många sektorer statistik t.ex. kan betraktas som gemensam är att som intresse skall tas ull vara bättre. övergripande och allmänt och som har ett utredaren i sin bedömning av vem som skall pro- Det är därför önskvärt att

samråder med den aviserade utredningen. ducera statistiken infordras med stöd förordgäller statistikuppgifter av För närvarande att lantbruksstatistiken och .antbrukets fö- 1968111 uppgifter för ningen om utarbeta de författningsförslag som utredarens retagsregister. Utredaren bör

förslag i övrigt kräver.

Det faktum att jag föreslår utredning statistikbehovet inom livsnu en av medelssektorn hindrar givetvis inte att berörda myndigheter kontinuerligt prövar inriktningen av sin statistikproduktion mot bakgrund den reformeav ring av livsmedelspolitiken pågår. som Utredaren bör senast den 31 oktober 1990 redovisa de förslag till förändringar som bedöms nödvändiga kort sikt för att kunna genomföra den nya livsmedelspolitiken och för att snabbt kunna utvärdera effekterna av den nya politiken. Uppdraget skall slutligt redovisas den l juni 1991. senast Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med berörda myndigheter. organisationer och utredningar. Utredaren bör beakta regeringens direktiv dir. 19845 till statliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning och regeringens direktiv dir. 198843 angående EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad kommittéförordningen - av 1976119 med uppgift att utreda statistikbehovet - inom livsmedelssektorn. att besluta om sakkunniga. sekreterare och experter. annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Jordbruksdepartementet

Bilaga 2

Statistikunderlag i sektorkalkylen. Gruppering

efter

huvudstatistikunderlag.

För samtliga poster används SJVs prisindex. Denna statistikbas tas inte

speciellt upp i sammanställningen.

Inkomster. Underlaget i huvudsak utgörs av statistik från företag och organisationer i tabellen benämnt branschstatistik,

utrikeshandelsstatistik, skördeuppskattningar

och strukturdata på riksnivå.

Inkomstpost Ung. storl. Använt underlag 198687 milj .kr.

Brödsäd 1 980 odlarlcv. - - bröds.till foder - återköp utsäde

- normskördarför riket strukturdata - Övr. spannmål 890 kom, havre,kokärter - förbrukn. grynkvarnar - förbrukn. bryggerier - förbrukn. päls- och sällskdjur liten post, uppsk. -

- export - norm skördarFörriket strukturdata -

n...] l - uppskattadha-skördför kokäner

Inkomstpost Ung. storl. Använt underlag 198687 mi1j.kr.

Foder fritidshästar 500 - uppgifteron totalantalethästar

n...] I foderförbruhungstal . -

Matpotatis 570 konsumtiomstat., - HBU normskördarför riket - - export strukturdata -

Fabrikspotatis 180 Sv. stärkelseprodfören. Sv. bränneriidknefören.

Sockerbetor 880 SSA - OSU -

normskörda för riket strukrurdata -

Oljeväxter 880 SOI -

stmkturdata -

Köksväxter 360 Qtüciellmz. - SJVsegen undersökning LBR trädgårdsräkningama -

Mjölk 10 260 SMR - SHS -

specialundcrs. mejerilev. njölk LBR -

Inkomstpost Ung. storl. Använt underlag 198687 milj.kr. Ägg och slaktfjäderfá 1600 konsumtionsberäk- ningar importexport - SJVs sammanst. från vissainternaregister

Kött och fläsk 7 250 SLVs besiktningsstat. - SJVs klassiñceringsstat. specialunders.hemslakt - Ull och fårskinn Export levandedjur 30 -LBR -exponstaL

avkastningsantaganden - Förändring djurkapital 220 -LBR nu] I -RSVs djurvärden .

Efterlikv. m.m. 620 branschstat.

Utgiftsposter som i huvudsak bygger på statistik från företag och organisationer i tabellen benämnt branschen eller på enklare uppgiftsinsarnling från dessa eller från kontrollverksarnhet.

Utgiftspost Ung.storl. Använt underlag 198687 milj .kn

Handelsgödsel 2360 insamlingfrån branschen - SJVs undersökn.om Försäljningav handelsgödseloch kalk

Utgiftspost Ung. storl. Använt underlag

198687 mi1j.kr.

Köpfodennedel 3 320 fodcrmedelskontmllen -

u. I förbrukningstal vid prognoser

förnödenheter 700 Kgggpllvçrksgmhg; Diverse Växtskyddsm. kemikalieinsp. växtskydd Skördegam. Rengörings- och älgar dcsinf. m . E Hösalt, silñlter

spec. undersökn. rengörings- och desinfektionsmedel

tillverkare skördegam.

export skördegam. -

Frakter 160 Bransghgtgt. - uppgifter om leveranskvant.

Erid..axc;

branschgrggn specundersökning fmktkostnjton

Torknin gskostn. 140 Brgnghgggj. kostnad per ton SLR spannmål obj. skördeuppsk. vattenhalt

Kokontroll, hmmm. seminkosmad 250 SHS -

Utgiftspost Ung. storl. Använt underlag 198687 milj.kr.

Maskinlegor. 160 spec. unders. prisdata -

st. centrala frökontrollanstalt

Förädlings- och 500 Branschstag. handelsmarg. prisdatautsädesñrmor leveransstat. prisdataâterförsåld fodersäd

Avbytanjänsten 230 Br hsta . - avbytanjänstAB

Utgiftsposter som i huvudsak bygger på uppräknad mikroekonomisk statistik DU, JEU.

Utgiftspost Ung. storl. Använt underlag 198687 milj .kn

Avskr. ekonomibyggn. 370 DU utvidgad -

Uh ekonomibyggn. 580 DU utvidgad -

Alternativt underlagtill dessaposter Antal djur av olika slagenl. smikturstatistikenmultiplicerat med kalkylerad en byggnadskostnadmultiplicerad med ett avskrivnings- och underhållsprocenttal.

Avskr. maskiner 3 900 DU utvidgad mama SJV maskinenkät s -

Alternativt underlag till denna post Uppgifter från SJVs maskinenkät används enbart.

Uh maskiner 2 000 DU utvidgad -

Alternativt underlag till denna post Beräknade uh-kostn. per hektar från LRFks datakunder.

Avskr., uh markanl. 450 Du utvidgad -

Utgiftspost Ung. storl. Använt underlag 198687 milj.kr.

Alternativt underlag till denna post hektar för LRFks datakunder. Beräknadeuh-kostn.per täckdikningsarealerår. Uppskattning av

Räntekostnader DU utvidgad - 2 890 hypotekföreningar lånat kap. branschstat. TSU -

Alternativt underlag till denna post Beräknade räntekostn. hektar för LRFks datakunder. per lntermittenta taxeringsundersökningaröver lånevolymer.

Intäktsräntor 350 DU -

Alternativt underlag till denna post Motsvarandesom för räntekosmader.

Lejt arbete 1 700 DU lönestat. -

Alternativt underlag till denna post Intermittenta arbetslctaftsundersölutingar knutna till strukturstatistiken.

Driv- och smörj. 660 DU - - specundersökn.över skogsbruketsandel

Alternativt underlagtill dennapost Norrntal över drivmedelsåtgång per hektar.

Intermittentaspecialundersökningarknutnatill suukturstatistiken. Beräknadekostnader per hektarmed hjälp av statistik från LRI-ks datakunder.

Elektricitet 880 DU -

Alternativt underlagtill dennapost Normtal över elförbrukning i växtodling och animalieproduktionen. Intermittenta specialundersökningarknutnatill strukturstatistiken. Beräknadeelkostnader per hektarfrån LRFks datakunder.

Bilkostnader 470 DU - Alternativt underlagtill dennapost Skattningar av reseavståndoch kostnad per mil. Beräknadebilkostn. per hektarfrån LRFks datakunder.

Övriga tjänster 810 JEU posterna - Aktuellt underlagsaknas veterinär, bokföring, för närvarande.Senaste urmedicin,telefon, uppgift härrör från år facklitteratur, 1987. försäkring, annonser, skyddskläder och div. ospecificeradeutgifter intermittenta specialundersökningar

Alternativt underlag Beräknadekostnader per hektarfrån LRFks datakunder.

Statens offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

Flykting-ochirnmigrationspolitiken. A. 33.Branden paSallyAlbatross. Den9-12januari1990. . Finansielltillsyn.Fi. Fö. . Statens roll vid främjande av export. UD. 34.l-lIV-smittade ersättning för ideell skada.Ju. . - Miljölagstiftningen iframtiden.M. 35.Någrafrågori anslutning till en arbetsgivarperiod . Miljölagstifmingen i framtiden.Bilagedel. inomsjukpenningförsäkringen. . Sekretariatets kartläggning ochanalys.M. 36.Nykunskapochförnyelse. C.

O Utvärdering SBU.Statens av Beredning förUt- 37.Räkna medmiljön Förslagtill och . naturvärdering medicinskmetodik.S. av miljöräkenskaper. Fi.

sportsligochekonomisk utvecklinginom trav- 38.Räknamedmiljön Förslagtill natnr- och

ochgaloppsporten. Fi. miljöräkenskaper. Bilagedel. Fi.

Beskattning kraftföretag. av Fi 39.Säkrare förare.K.

Lokalasjukförsäkringsregistean 40.Marknadsanpassade service-ochstabsfunktioner - ny 10. Affärstidema. C. organisation stödettill myndigheter av och rege- 1 Affärstidema. Bilagedel.C. ringskansü. C.

12. Ungdom och makt.C. 41.Marknadsanpassade service-ochstabsfunktioner - ny 13.spelreglerna påarbetsmarknaden. A. organisation stödettill myndigheter av och rege- 14. Den regionala bil- ochkörkortsadministrationen. K. ringskansli. Bilagedel. C.

15.Infonnationens roll som handlingsunderlag 42.Aborterade foster, m.m. styrningochekonomi.S. 43. Den framtida länsbostadsnämndm. Bo.

16.Gemensamma regler lagstiftning,klassifikationer 44.Examination kvalitetskontroll som i högskolan. U. ochinformationsteknologi. 45.Páföljdsfrâgor. Frigivningfrånanstalt. Ju. m.m. 17.Forskning ochutveckling epidemiologi. kvalitets- 46.Handikapp, Välfärd.Rättvisa. säkring och Spris utvecklingsprojekt. 47.På väg exempel förändringsarbeten inom - 18.lnformationsstruktur för hälso-ochsjukvården en verksamheter förpsykisktstördaS. utvecklingsprocess. S. 48.Bistånd genom intemationella organisationer. UD.

19.Storstadens trafiksystem. överenskommelser om 49.Bistånd internationella organisationer. genom trafikochmiljöi Stockholms- Göteborgs- och Annex Det multilaterala bistAndets organisationer.

Malmöregionerna. K. UD.

20.Kapitalkostnader inomförsvaret. Nyafonnerför 50.Bistånd genom internationella organisationer.

finansiellstyrning.Fö. Annex Sverigeochu-länderna i FN återblick. - en 2l.Personregistrering inomarbetslivs-, forslmings- och UD.

massmedieomrádena, Ju. m.m. 51.Bistånd genom internationella organisationer.

22. Översyn av lagstiftningen träñberrâvara. om Annex Särstudier. UD.

23.Ett nytt BFR Byggforskningen - på90-talet. Bo. 52.Alkoholbeskatmingen. Fi.

24. Visst gårdetan Del 2 och C. 53.Forskning ochteknikförflyget.Fö.

25.Frikommunförsöket. Erfarenheter försökenmed S4.Skola skolbarnsomsorg helhet. av en U. - en friarenämndorganisation. C. 55.Sveriges nationalrapport till FNskonferens miljö om 26.Kommunala entreprenader. Vad möjligt är En ochutvecklingUNCED1992.M. analys rättsläget av ochdetstatligaregelverkets 56.Kompetensutveckling utmaning. A. - en roll. C. 57.Arbetslöshetsförsäkringen finansierings- - 27.Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre systemet. A.

expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turistrad.

28.Konkurrensen i Sverige en kartläggning konkur- 59.Konkurrens av förökadvälfärd. Del rensförhállandena i 61branscher. Del 1och C. Konkurrens förökadvälfärd.Del

29.Periodiska hälsoundersökningar i vissastatliga. Konkurrens förökadvälfärd.Bilagor.C. kommunala landstingskommunala och anställningar.60.Olika men ändålika.Ominvandrarungdomar i det

C. mångkulturella Sverige.C.

30.Särskolan primärkommunal -en skola.U. 61.Statens bostadskreditnämnd organisation och - 31.Statens arkivdepåer. Enutvecklingsplan till år2000. dimensionering. Bo.

U. 62.Vissasärskildafrågorbeträffande integritets-

32.Naturvårdsverkets uppgifterochorganisation. M. skyddetpå ADB-omradet. Ju.

1991 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

hälso- och sjukvården. S. 97.Enväg till delaktithetoch inflytande 63.Tillsynenöver tolkfördöva, döblhda, vuxendöva, hörselskada- 64.Att förvalta kulturmiljöer.U. - 65.Ett samordnat vuxenstudiestöd. U. de ochtalskadadeS.

98.Kommunal ekononi isamhällsekonorrtisk balans 66. Hemslöjd i samverkan.

Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- förändringar.Jo. 69. av samheten med avsteg frånstatlig reglering m.m. Särskildbilaga. C. 70.Ombudsman förbam ochungdom. 71. Teaterns kostnadsutveckling 1975- 1990 med särskilda studier Operan,Dramaten av ochRiksteatern. U. 72.En kreativ studiemiljö högskolebiblioteket som pedagogisk resurs. U. 73.Vänersjöfarten. K. 74. Krediter för utveckling. UD. 75. Organiserad rasism.A. 76. Miljönoch förpackningarna. M. 77. Miljönoch förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackningsrnaterial beräkning av miljöbelasuting. Bilaga. M. 78.Krav förändring synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. 79.Det framtida trafrksäkerhetsarbetet. K. 80. Kommunalt partistöd. C. 81. Fastighetsleasing. Ju. 82. Drivkrafter för produktivitet ochvälstånd. 83.FoU för industriell utveckling.Svensk kollektivforskning 1991. 84. smugglingoch tullbedrägcri. Fi. 85. Historiskaarrenden förslag till friköpslag.Ju. - 86.Ny hyreslag. Bo. 87. Yrkesoffroeramas pensionsålder och alderssmiktur. Fö. 88. Stödoch samordning kring psykisktstörda ett kunskapsunderlag. - 89. Försåkringsrörelse i förändring Fi. 90. Konkurrensneutral ertergibeskatming. Fi. 91.F0rskning och utveckling för totalförsvaret. Kartläggning och probleminventering. Fö. 92.Rätt till bostad om psykiskt stördas boende. - 93.El från biobränslen. Det industriella utvecklingsarbetet. N. 94.ELSU91. Förslag till omfattning, organisation och finansiering det av svenska elsakerhetsarbetet. N. 95. Översyn av lagstiftningen på kämenergiomrádet. M. 96. Lantmäteriutbildningar i Luleåoch Lund.Bo.

Statens offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Pâ exempel pâförändringsarbeten inom vägverksamheter förpsykiskt störda. [47] Personregistrering inom arbetslivs-. forsknings- och Tillsynen över hälso-ochsjukvården. [63] massmedieomrádena. [21] m.m. Ombudsman förbarnoch ungdom. [70] HIV-smittadeersättning förideellskada.[34] - Krav förändring synpunkter frånpsykiskt Påföljdsfrågor. Frigivningfrananstalt, m.m. [45] stördaochanhöriga. [78] Vissasärskildafrågorbeträffande integritetsskyddct Stödochsamordning kringpsykisktstörda ADB-området. [62] - ett kunskapsunderlag. [88] Fastighetsleasing. [81] Ratt till bostad om psykisktstördas boende.[92] Historiska arrenden förslagtill friköpslag. [85] - - En väg till delaktighet ochinflytande

tolkfördöva.dövblinda, vuxendöva, hörselskadade - Utrikesdepartementet ochtalskadade. [97]

Statens roll vid främjande av expon. [3] Bistånd internationella organisationer. [48] Kommunikationsdepartementet genom Bistånd genom internationella organisationer. Annex Denregionala bil- och körkortsadministrationen. [14]

Detmultilaterala biståndets organisationer. [49] Storstadens trafiksystem. överenskommelser om Bistånd genom internationella organisationer. Annex trafikochmiljöi Stockholms- Göteborgs- ochMalmö-

Sverige och u-ländema i FN en återblick. [50] regionema. [19] - Bistånd genom internationella organisationer. Annex Säkrare förare[39] Särstudier. [51] Vänersjöfarten [73]

Krediterför utveckling. [74] Detframtidatrafiksäkerhetsarbetet. [79]

Försvarsdepartementet Finansdepartementet

Kapitalkostnader inom försvaret. Nyaformerför Finansielltillsyn.[2]

finansiellstyrning. [20] Sponsligochekonomisk utvecklinginom trav- och

Branden pâ Sally Albatross. Den 9-12januari 1990.[33] galoppsponen. [7]

Forskningochteknik för flyget.[53] Beskattning lcraftföretag. av [8]

Yrkesofñceramas pensionsålder ochâldersstniktur. [87] Kapitalavkastningen i bytesbalansen.

Forskningochutvecklingför totalförsvaret. Tre expertrapporter. [27] Kartläggning ochprobleminventering. [91] Räknamedmiljön Förslag till natur- och miljö-

räkenskaper. [37] Räkna med miljön Förslagtill natur- och miljö- Socialdepartementet räkenskaper. Bilagedel.[38]

Utvärdering av SBU.Statens Beredning förUt-värde- Alkoholbeskattningen. [52] ring av medicinsk metodik.[6] Smuggling ochtullbedrägeri. [84]

Lokala sjukförsäkringsregister [9] Försäkringsrörelse i förändring [89]

lnfonnationens roll som handlingsunderlag styrning Konkurrensneutral energibeskatming. [90] ochekonomi.[15]. Kommunal ekonomiisamhällsekonomisk balans Gemensamma regler lagstifuiing,klassifikationer och statsbidrag förökathandlingsutrymme och nya - infonnationsteknologi. [16]. samarbetsfonner. [98]

Forskning ochutveckling - epidemiologi, kvalitetssäkring ochSpris utvecklingsprojekt. [l7]. Utbildningsdepartementet

lnformationssmiktur förhälso-ochsjukvårdenen Särskolan primärkommunal [30] - -en skola. utvecklingsprocess. [18]. Statens arkivdepåer. Enutvecklingsplan till a 2000. Någrafrågori anslutning till en arbetsgivarperiod inom [31] sjukpenningförsäkringen. [35] Examination kvalitetskontroll som i högskolan. [44] Aborterade foster, m.m. [42] Skola skolbarnsomsorg helhet.[54] - - en Handikapp, Välfärd,Rättvisa.[46] Att förvalta kulturmiljöer.[64]

Ettsamordnat vuxenstudiestöd. [65]

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 Visstgardet an Del 2 och [24]

med särskilda studier av Operan.Dramaten Frikommunförsöket. Erfarenheter av försökenmed och Riksteatern. en friare nämndorganisation. [25]

En kreativ studiemiljö högskolebiblioteket som Kommunala entreprenader. Vad lir möjligt En analy pedagogisk [72] av rättsläget ochdetstatliga regelverkets roll. [26] resurs. Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- - Jordbruksdepartementet rensförhållandena i 61branscher. Del l och2. [28]

Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga.kom Statistiken inom livsmedelssektom förslagtill - munalaoch landstingskommunala anställningar. [29] förändringar. [99] Ny kunskap ochfömyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner n Arbetsmarknadsdepartementet organisation av stödettill myndigheter och rege- Flykting-och immigrationspolitiken. [1] ringskansli. [40]

Spelreglema pa arbetsmarknaden. [13] Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner n - Kompetensutveckling en utmaning. [56] organisation stödet av till myndigheter och rege- - Arbetslöshetsförsäkringen ñnansieringssystemet [57] ringskansli. Bilagedel.[41] - Samhalli gar.i dag. imorgon. [67] Konkurrens förökadvälfärd.Del

Organiserad rasism. [75] Konkurrens förökadvälfärd.Del Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59] Bostadsdepartemntet Olikamen andalika.Om invandrarungdomar i det

å Byggforskningen på 90-talet. [23] mångkulturella Sverige.[60] Ettnytt BFR - FrikommunförsökeL Erfarenheter av försöksverk- Den framtida länsbostadsnämnden. [43] [68

i

samheten med avsteg frånstatlig reglering m.m. Statens bostadskreditnämnd organisation och - Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverkdimensionering. av samheten med avsteg frånstatlig reglering m.m.

i Ny hyreslag. [86]

[96] Särskildbilaga. [69] l Lantmäteriutbildningar i LuleåochLund. s Kommunalt partistöd.[80] E

Industridepartementet Miljödepartementet

Översyn av lagstiftningen om träñberråvara. [22] Miljölagstiftningeni framtiden. [4]

Ett nytt turistråd. [58] Miljölagstiftrtingen i framtiden. Bilagedel.

Hemslöjdi samverkan [66] Sekretariatets kartläggning ochanalys. [5] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] Naturvårdsverkets uppgifteroch organisation. [32]

FoU för industriell utveckling. Svensk kollektiv- Sveriges nationalrapport till FNskonferens om miljt

forskning 1991.[83] och utveckling UNCED 1992.[55] - Miljön och förpackningarna. [76] Näringsdepartementet Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser El från biobränslen. Det industriella utvecklingsarbetet. för förpackningsmaterial beräkning av - [93] miljöbelastning. Bilaga.[77] ELSU 91.Förslag till omfattning, organisation och Översyn lagstiftningen på kämenergiområdet.[95 av finansiering av det svenska elsäkerhetsarbetet. [94]

i Civildepartementet iáiäâ

t Afiärstiderna. [10] k 1992 01 1 5 Affárstidema. Bilagedel. - -

Ungdom och makt.[12] STOCKHOLM

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BEsTÄLLNmGAk ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647STOCKHOLM, TEL 08-739 96 30, FAX 08-739 95 48. MALMTORGSGATAN 5 v10 BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM. INFORMATIONSBOKHANDELN,