om den statliga statistikens finansiering och samordning
Hänvisat till av
- Prop. 1992/93:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1993/94
- Prop. 1992/93:184: om vissa fiskefrågor
- Prop. 1992/93:199: om lag om marknasreglering på fiskets område m.m., avsnitt 20
- Prop. 1994/95:100: Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96, avsnitt 40
- Prop. 1994/95:200: Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m., avsnitt 3
- Prop. 2000/01:27: En ny statistiklagstiftning, avsnitt 2.2
- SOU 1994:65: Statistik och integritet, avsnitt 2 och 8
- Ds 1999:75: Statistikens regler, avsnitt 2.2.2
- Skr. 2017/18:46: Riksrevisionens rapport om tillgängligheten till Statistiska centralbyråns registerdata, avsnitt 1.4.2
- Dir. 1992:110: Integritetsskydd för uppgifter i statlig statistik, m.m.
- Dir. 1993:9: Genomförande av ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken
- Dir. 1998:17: Utvärdering av statistikreformen
Regeringens proposition 1992/93:101
om den statliga statistikens finansiering och
samordning PoP-
1992/93:101
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram principer och förslag som syftar till att göra stymingen av den statliga statistikproduktionen effektivare.
Ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och andra myndigheter klargörs.
Den nuvarande beslutsmodellen för styraing av statlig statistik slopas. Frågor om statlig statistik bereds i anslutning till regeringens ordinarie arbete.
Frågor rörande förfoganderätt till statistisk information samt sekretess och integritetsskydd utreds i särskild ordning.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101
Rättelse: S, 2 rad 5 och 6 Står: Davidson--------------- Ask Rättat till; Könberg Westerberg
Finansdepartementet P'"°p- 1992/93: loi
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Närvarande: statsministem Bildt,ordförande och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hömlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Wjbble
Proposition om den statliga statistikens finansiering och samordning
1 Inledning
Statlig statistik har stor betydelse i ett modemt samhälle. Den används direkt eller indirekt för en rad olika ändamål. Statistiken är ofta ett verktyg i offentliga verksamheter. Kraven på resultat i offentlig verksamhet ökar samtidigt som ett alltmer decentraliserat verksamhetsansvar håller på att utvecklas. Myndigheternas uppgifter och roller är också under förändring. Kraven på konkurrens och effektivitet skärps. Det är mot denna bakgrund som förslagen om en förändring av den statliga statistikens styming skall ses.
Huvuddelen av den statliga statistiken framställs av Statistiska centralbyrån (SCB). Omkring två tredjedelar finansieras med ett särskilt statistikanslag. Resterande delar finansieras med andra anslag på statsbudgeten och genom intäkter av uppdragsverksamhet. Fackdepartementen har visst inflytande över statistikanslaget genom den delprogramindelning som finns och de programråd som SCB har inrättat för vissa delprogram. Ett underlag för fackdepartementens ställningstaganden till resursbehov etc. är de treårsplaner SCB utarbetar på olika statistikområden. 1 Statistik 96 redovisas förslagen för perioden 1993/94 - 1995/96.
Den nu tillämpade styrmodellen har emellertid inte varit tillräckligt effektiv framför allt beroende på dess svaga koppling mellan användama och statistikproducenten. Med stöd av regeringens bemyndigande den 8 november 1990 tillkallade dåvarande chefen för Civildepartementet, statsrådet Johansson, en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag som gör stymingen effektivare och ger användama ett större inflytande över statistiken.
Utredaren har i maj 1992 lämnat betänkandet Effektivare statistikstyrning (SOU 1992:48). Betänkandet har remissbehandlats.
Till protokollet i detta ärende fogas dels en sammanfattning av betänkandet som bilaga 1.1, dels en förteckning över remissinstansema och en sammanfattning av remissyttrandena som bilaga 1.2.
2 Överväganden och förslag Prop- 1992/93:lOi
2.1 Allmänna utgångspunkter och förslag
De förändringar som jag föreslår iimebär att principema för ansvarsfördelning mellan SCB, andra statistikansvariga myndigheter och användama klargörs.
I mina avvägningar ställs kraven på långsiktighet, kontinuitet och objektivitet mot kraven på möjlighet till direkt styming, anpassning och flexibilitet.
Jag har härvid funnit att det fiims starka skäl att inte delegera ansvaret för och avgiftsfinansiera all statistik.
Samtidigt står det klart att staten i första hand bör engageras i den statistik som är av gmndläggande betydelse och där allmänintresset är stort.
Det innebär att fiera betydelsefulla förändringar behöver genomföras i den nuvarande beslutsmodellen för styming och finansiering av statlig statistik (Prop. 1984/85:100 bil. 14, bet. 1984/85 FiU 16, rskr. 1984/85:115).
Till utgångspunktema för mina avvägningar hör vidare att en ny lag med gmndläggande regler för den officiella statistiken träder i kraft den 1 januari 1993 (SFS 1992:889). Lagen innehåller flera bemyndiganden för regeringen att i olika avseenden besluta verkställighetsföreskrifter.
Enligt min bedömning är det den officiella statistiken som är av särskilt intresse när det gäller ansvarsfördelning mellan myndigheter.
Jag har alltså i mina avvägningar att utgå från kraven på styming av dels den lagreglerade officiella statistiken, dels övrig statistik.
SCB föreslås få ansvar för sådan officiell statistik som griper över flera områden, som inte har någon naturlig myndighetsanknytning eller där förtroendet för statistiken påtagligt gagnas av detta.
Ansvaret för officiell statistik för avgränsade sektorsområden eller med en huvudanvändare fördelas så långt som möjligt till sektorsmyndig-hetema.
Utöver de skyldigheter som regleras i anslutning till lagen om officiell statistik är alla myndigheter med ansvar för officiell statistik även skyldiga att samordna statistikanvändamas behov på sina resp. områden.
Den officiella statistiken kommer inte att omfatta all den statliga statistik som produceras i dag. Användama styr själva framställningen av statlig statistik som inte klassificerats som officiell statistik.
Jag tar inte ställning till hur statistikproduktionen skall organiseras. Detta är en fråga för de som är ansvariga för statistiken.
Användamas inflytande stärks alltså dels genom ett ökat ansvar for officiell statistik, dels genom att bara en del av den statistik som tas fram i dag kommer att definieras som officiell statistik när lagen träder i kraft.
Ytterligare utgångspunkter för mina avvägningar har varit att åstadkomma en ökad flexibilitet i statistikproduktionen och ett ökat kostnadsmedvetande. Detta bör åstadkommas genom att användama skall ges möjlighet att påverka den statistik de själva behöver i sin verksamhet
samtidigt som de måste ta ett större ansvar för kostnadema och väga dessa mot kostnader för andra åtgärder Kostnadema kommer därmed att föras till den verksamhet som orsakar dem. Jag fömtsätter att detta resulterar i att kostnader för statistik i framtiden i högre grad planeras och beräknas i anslutning till den verksamhet statistiken skall utnyttjas för.
Till dessa utgångspunkter kommer att flera frågor behöver belysas ytterligare. Det gäller bl.a. frågor som har att göra med förfoganderätt till data, integritet m.m. vilka jag föreslår skall utredas ytterligare. Dessutom föreslår jag att en genomförandekommitté tillsätts för att i samråd med departement och myndigheter i detalj planera hur ett genomförande av en ändrad ansvarsfördelning skall ske. Förändringama genomförs successivt fr.o.m. den 1 juli 1993.
Det innebär att jag fär räkna med att de nya principer för styming av den statliga statistiken som jag nu lägger fram kan genomföras, i varje fall fullt ut, först när de kompletterande analysema har hunnit redovisas och regeringen och i förekommande fall riksdagen kan ta ställning till dem.
Ett resultat av förslagen är att det anslag SCB förfogar över i dag kommer att begränsas till att avse enbart sådan statistik som SCB ges ansvaret för. De myndigheter och departement som är ansvariga för statistiken i övrigt svarar för att anslagsmedel disponeras så att de täcker kostnadema för verksamheten. Vid genomförandet av den förändrade ansvarsfördelningen kommer en omfördelning av medel mellan berörda myndigheter och departement att bli nödvändig.
Frop. 1992/93:101
2.2 Förändrad ansvarsfördelning 2.2.1 Avgränsning av basstatistik
Min bedömning: Basstatistik sammanfaller med den officiella statistiken enligt lagen (1992:889) om den officiella statistiken.
Utredarens förslag: Utredaren anger sju kriterier pä statistik som bör beaktas när man fastställer vilken statistik som bör hänföras till basstatistik. Kriteriema överensstämmer i princip med min avgränsning av officiell statistik. De två första kriteriema avser dels statistik som regleras i lag eller annan författning, dels statistik som behövs för obligatorisk intemationell rapportering. Övriga kriterier utgår från syftet med statistiken.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att basstatistiken avgränsas enligt utredningens sju kriterier. Tolkningarna av vilken statistik som bör omfattas av dessa kriterier går dock starkt isär. Flera remissinstanser har pekat på behovet av att basstatistiken preciseras. Remissinstansema har också olika uppfattning om hur mycket av dagens statistik som bör ingå i basstatistiken.
Skälen för min bedömning: Mot bakgmnd av de redovisade svårig- Prop. 1992/93:101 hetema att tolka innebörden av begreppet basstatistik och behovet av tydliga regler för derma statistik anser jag att det är en fördel om den sammanfaller med den officiella statistiken enligt 1992 års lag. Det irmebär att regeringen har fått riksdagens bemyndigande att i en förordning besluta verkställighetsföreskrifter som reglerar vilken statistik som skall vara officiell statistik, till vilken myndighet som uppgifter för statistiken skall lämnas m.m. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till en sådan förordning senare i höst.
De två första kriterieraa i utredarens förslag är förekomst av bestämmelse i lag, myndighetsinstmktion, förordning eller andra föreskrifter samt statistik för obligatorisk intemationell rapportering. Jag anser att statistik som är reglerad i någon av dessa former skall ingå i den officiella statistiken under fömtsättning att det är frågan om statistik för samhällsplanering, forskning, allmän information och intemationell rapportering. Karaktären på övriga kriterier skiljer sig från de två första eftersom de avser syftet med statistiken. I 1 § i lagen regleras syftena med den officiella statistiken. 1 princip beaktas sålunda alla utredarens kriterier i min bedömning.
Genom att sätta likhetstecken mellan officiell statistik och basstatistik konmier lagen om den officiella statistikens krav pä objektivitet, tillgänglighet, offentliggörande och beaktande av skyddet för enskilda att gälla alla som har ansvar för sådan statistik. Det blir också enklare att överblicka vilken statistik som måste finnas.
En utgångspunkt för mitt förslag är att öka flexibiliteten i den statliga statistiken. Därför måste den regelstyrda officiella statistiken begränsas jämfört med den stafliga statistik som produceras i dag. Det handlar då inte bara om vilken statistik som ska tas fram utan också om dess periodicitet, spridning, redovisningsnivå m.m. Bearbetningar utöver basbehov bör användama i högre grad själva ansvara för. I propositionen som behandlar statistiklagen (prop. 1991/92:118, bet. 1991/92:FiU23, rskr. 1991/92:316) har jag också framhållit att den officiella statistiken naturligtvis inte kan tillgodose alla statistikbehov och att uppgifter från skilda källor som inhämtats för att framställa officiell statistik också bör kunna användas för framställning av annan statistik. Myndigheter med ansvar för officiell statistik bör medverka till att underlätta sådan statistikframställning. Användamas möjlighet att utforma statistiken för de egna behoven ökar härmed.
2.2.2 Ansvarsfördelning och flnansiering
Mitt förslag: Ansvaret för och finansieringen av den statliga statistiken skall ske enligt följande principer.
Verksamhet som SCB skall ansvara för och som skall anslagsfinansieras:
— Förvaltningsuppgifter såsom gmndläggande metodutveckling, statistiksamordning, nomenklaturarbete, intemationellt statistiksamarbete, publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteks- och arkivservice.
— Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar en entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken.
— Vissa centrala databaser
Verksainhet som sektorsmyndigheter och övriga användare skall ansvara för:
— Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.
— Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras av beställaren.
Resursema för statistik vid SCB och övriga berörda myndigheter anpassas till de förändringar som genomförs.
Utredarens förslag: Överensstämmer bara delvis med mitt förslag. Enligt utredaren bör endast SCB:s förvaltningsuppgifter anslagsfman-sieras. All övrig statistik avgiftsfmansieras. Så långt som möjligt skall särskilt utsedda myndigheter vara huvudansvariga för statistiken. I övrigt skall departementen ha detta ansvar.
Remissinstanserna: Remissutfallet är splittrat. De flesta remissinstansema välkomnar ett ökat användarinflytande, men uppfattningarna om hur detta skall uppnås är delade. Som exempel kan nämnas Riksbanken som avstyrker förslaget till decentralisering men inte utesluter att det genomförs för vissa särskilda sektorer.
Flera remissinstanser såväl bland de som tillstyrker som de som avstyrker förslaget ställer villkor för sina ställningstaganden.
Förslaget tillstyrks i stor utsträckning av de myndigheter där statistiken har en operativ roll i verksamheten. Det gäller tex Socialstyrelsen, Statens skolverk. Statens jordbmksverk. Arbetarskyddsstyrelsen m.fl. Mer principiella skäl för en decentralisering och ett stöd för förslaget framförs av bl.a. Datainspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Sveriges industriförbund. Svenska arbetsgivareföreningen och
Företagens uppgiftslämnardelegation. Deras ställningstaganden motiveras Prop. 1992/93:101 med att man önskar en begränsning av antalet integritetskänsliga register på SCB, att man tror att statistiken kommer att bedrivas effektivare och bli relevantare och att man vill se en mer spridd statistikkompetens i samhället. Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen anser att utredningens förslag är ett steg i rätt riktning, men att det dämtöver krävs en genomgripande omorganisation med mål att decentralisera såväl ansvaret för som produktionen av statistiken.
Förslaget avvisas i allmäidiet av de remissinstanser som har tydliga sektorövergripande statistikbehov. Riksbanken, Finansinspektionen och andra remissinstanser som företräder ekonomisk-politiska intressen hör till denna gmpp. Dämtöver avvisas förslaget av forskarrepresentanter, universitet och högskolor samt arbetstagarorganisationeraa. Invändningar och tveksamheter gäller bl.a. att krav på statistikens objektivitet, kvalitet och tillgänglighet inte anses tillgodosedda med förslaget. Men också de ekonomiska effektema av förslaget ifrågasätts och man befarar en ökad byråkrati och ökade kostnader.
Skälen för mitt förslag: Den statliga statistikproduktionen i Sverige är i huvudsak centraliserad till SCB. Statistiken betjänar en rad olika ändamål i samhället — både gmndläggande och mer operativa. En återkommande fråga i styraingen av den statliga statistiken har varit hur anpassningen till användamas olika behov bäst skall tillvaratas i en starkt centraliserad verksamhet. Under senare år har denna fråga blivit alltmer accentuerad bl.a. genom att relationeraa mellan regering och myndigheter förändrats. Ökad decentralisering av beslutsfattandet och mål- och resultatstyming av verksamhetema har gett myndigheteraa en självständigare roll när det gäller genomförandet och vilka medel som behövs för att klara verksamheten. Kraven på att ta fram ny statistik har ökat, men möjlighetema till omprioriteringar har begränsats av det centrala styrsystemet. Samtidigt har resursema för offentlig verksamhet krympt. Det system som nu tillämpas är inte tillräckligt flexibelt för en ny styrfilosofi. Det ställer inte heller krav på användama att ta de kostnadsmässiga konsekvensema av sina önskemål om ny statistik och att väga behovet av ny statistik mot andra åtgärder.
Fömtsättningaraa att löpande ompröva statistiken underlättas om kopplingen mellan användare och producent stärks. Jag är dock medveten om att statistik i många fall inte enkelt kan hänföras till en enda eller ett fåtal användares behov. Kraven på objektivitet, kvalitet och tillgänglighet är gmndläggande för den officiella statistiken. Därför delar jag utredningens uppfattning om att det måste ställas särskilda krav på myndigheter med ansvar för officiell statistik. De skall bevaka och samordna även andra statistikbehov än sina egna, de skall vara och uppfattas som objektiva i sin statistikroll och de ska ha de praktiska och kunskaps-mässiga möjlighetema att irmeha statistikansvaret. Jag har beaktat remissinstansemas synpunkter och funnit att det föreligger betydande svårigheter att uppfylla dessa krav om all officiell statistik avgiftsfinansieras och decentraliseras. Det finns risker för bristande samordning, dubbelarbete, ökat uppgiftslämnande, minskat förtroende för statistiken
och mindre till-gänglig statistik. Utredarens förslag iimebär dessutom att Prop. 1992/93:101 departementens arbetsbörda kan komma att öka väsentligt i de fåll det inte är möjligt att utse en ansvarig sektormyndighet.
Mot den bakgmnden och med hänsyn till att officiell statistik kommer att förändras mycket lite över tiden talar såväl praktiska som principiella skäl för att SCB tilldelas ansvar för delar av denna statistik.
Genom mitt förslag att ge SCB anslag för att hålla vissa centrala statistikdatabaser tillgängliga kan användama själva finansiera och avgöra vilken statistik som skall tas fram från de statistiska dafabasema utöver den statistik som SCB tar fram.
Det har från flera remissinstanser framförts farhågor för att ett decentraliserat ansvar för statlig statistik får till följd att den inte blir lika tillgänglig som tidigare. Jag anser dock inte att ett mera spritt ansvar för den statliga statistiken innebär någon risk för en sämre tillgänglighet än i dag. Offentlighetsprincipen så som den kommer till uttryck i tryck-frihetsförordningensregler om allmänna handlingar gäller oavsett hur statistikansvaret är placerat. Men som jag redan anförde i propositionen om förenklad statistikreglering (prop. 1991/92:118 s.20) är dessa principer otillräckliga för att göra statistiken tillgänglig för alla och envar. Det behövdes aktiva åtgärder från regeringens sida för att sprida statistiken. Föreskrift om sådana åtgärder kommer jag också att föreslå regeringen, dessa föreskrifter skall självfellet också gälla för sektorsmyndigheteraa.
Officiell statistik som någon annan myndighet än SCB föreslås få ansvar för är sådan statistik som har en huvudanvändare och är starkt sektoranknuten. Vidare måste de praktiska fömtsättningama att ta över ansvaret för statistiken finnas. Sådana områden finns inom t.ex. arbetsmiljöstatistiken, jordbmksstatistiken, utbildningsstatistiken och viss statistik inom socialsektom. Vilken statistik som i övrigt bör komma ifråga får klaras ut i en genomförandeprocess med berörda intressenter. I detta sammanhang vill jag även fästa uppmärksamheten på de särskilda krav som ställs på statistikuppgifter vid kris- och krigsförhållanden och SCB:s uppgifter att säkerställa statistikproduktionen inom bl.a. försörjningsområdet.
Jag räknar med att de principer som redovisas här kommer att leda till att SCB:s anslagsfinansierade verksamhet minskar till ca 50% av nuvarande verksamhets volym. Hur omfördelningen av medel bör ske i samband med att statistikansvaret överförs till annan myndighet kommer att föreslås i särskild ordning. I avsnitt 2.2.6 redovisar jag hur genomförandet av förändringaraa bör ske.
Som en följd av förslaget kan delprogramindelningen av SCB:s anslag slopas.
I likhet med utredaren tar jag inte ställning till om de delar av SCB:s statistik som föreslås bli avgiftsfinansierade skall produceras av SCB eller annan statistikproducent. Detta blir en uppgift för ansvariga myndigheter. Hänsyn måste dock tas till de synpunkter som bl.a. Datainspektionen fört fram om registeransvar och behovet av författningsreglering av integritetskänsliga register. Dessa frågor redovisas närmare under punkt 2.2.7.
2.2.3 SCB:s förvaltningsfunktion
Min bedömning: SCB bibehåller sin statistiska förvaltningsfunktion, dvs. ansvaret för gmndläggande metodutveckling, samordning, spridning och informationsservice. Verksamheten anpassas till en mer decentraliserad ansvarsfördelning.
Utredarens förslag: Överensstänuner i huvudsak med mitt förslag.
Remissinstanserna: Inga remissinstanser har ifrågasatt derma roll for SCB. Flera har understmkit ett ökat behov av samordningsinsatser både vad gäller statistikens innehåll och dess uppgiftsinsamling. Socialstyrelsen, Statens jordbmksverk. Fiskeriverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens naturvårdsverk och Konsumentverket är kritiska till att SCB föreslås få hela ansvaret för den intemationella statistiksamordningen. De anser att denna bör handhas av sektorsansvarig myndighet.
Skälen för min bedömning: Förvaltningsfunktionen blir viktigare vid en mer decentraliserad statistikmodell. Behov av samordningsinsatser för att stärka statistikens kvalitet och underlätta uppgiftslänmandet kan förväntas öka. Särskilda insatser kan också behövas för att öka statistikens tillgänglighet och underlätta användning och framtagning av statistik. I detta sammanhang bör forskningens speciella behov särskilt uppmärksammas. Möjligheter att ställa statistiska databaser till användamas förfogande bör utvecklas inom ramen för de rättsliga fömtsättningar som föreligger enligt bl.a. datalagen och sekretesslagen. SCB har i sin treårsrapport föreslagit en omfettande satsning på att öka tillgängligheten i dessa avseenden. Detta ligger således i linje med min bedömning.
Vad gäller spridning av och information om officiell statistik avser jag att föreslå regeringen att reglera detta närmare i förordningen med verkställighetsföreskrifter till lagen om den officiella statistiken. De mtiner som hänger samman med en ändrad ansvarsfördelning för spridning av och information om officiell statistik bör behandlas av den kommitté för genomförandet somjag nedan föreslår skall tillkallas.
SCB har en självklar ställning i det intemationella statistiksamarbetet genom EES-avtalet och samarbetet med Eurostat, Europeiska gemenskapemas statistikkontor. Denna roll kvarstår och kan komma att förstärkas med ett ev. framtida svenskt medlemskap. SCB har också ett etablerat och omfattande statistiksamarbete med andra interaationella organ. Detta bör dock inte utesluta att i större utsträckning än i dag involvera sektormyndigheteraa i detta samarbete. Jag anser att det är av stor vikt att sektorsmyndigheteraa blir mer delaktiga i statistikbesluten också på det intemationella planet. Särskilt viktigt är detta naturligtvis på områden där statistiken utnyttjas för intemationella bidrags- och övervakningssystem. I enlighet härmed bör de myndigheter som har ansvar för officiell statistik också ha huvudansvaret för det interaationella statistiksamarbetet inom sitt område. Det är dock viktigt att SCB:s roll när det
gäller att bevaka kvalitetskontroll och interaationell jämförbarhet bibehålls. Jag vill i detta sammanhang också understryka vikten av att berörda myndigheter förmedlar en enhetlig uppfettning från svensk sida i det interaationella samarbetet.
Ett syfte med en mer decentraliserad statistikverksamhet är att sprida den statistiska kompetensen utanför SCB. Samtidigt är det viktigt att det kvalificerade statistiska metodarbetet ges goda utvecklingsmöjligheter. Den kompetens SCB har byggt upp på metodsidan bör hållas samman även fortsättningsvis. Resultaten av detta arbete bör genom olika åtgärder spridas och komma fler myndigheter till godo.
2.2.4 Särskild samordning
Min bedömning: Myndigheter med ansvar för officiell statistik skall samordna användamas behov av statistik på sitt område.
Ansvaret för bevakning och samordning av den statliga statistiken på nationell nivå inriktas på de övergripande och långsiktiga frågoma och bereds inom regeringskansliet i anslutning till regelbundna översyner av författningsregleringen och det årliga budgetarbetet.
Utredarens förslag: Överensstämmer till vissa delar med mitt. Utredaren föreslår ett särskilt statistikråd knutet till fmansdepartementet. Vidare föreslår utredaren en översyn av förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, i vad avser regleraa om samråd vid uppgiftsinsamling samt en prövning av att införa en föreskrift om samråd i statistikfrågor i verksförordningen (1987:1100).
Remissinstanserna: Endast ett fatal remissinstanser tar explicit ställning till förslaget att samordna andra intressenters statistikbehov. Av de som varit positiva till en ändrad ansvarsfördelning är flertalet beredda att också ta över samordningsansvaret. De som är negativa till förslaget befarar att det kan bli mycket betungande och kostsamt.
Remissinstansema är inte överens i fråga om behovet av ett särskilt statistikråd. Många beferar att det inte blir tillräckligt starkt. Flera instanser anser att statistikrådets uppgifter bör åläggas SCB som central förvaltningsmyndighet. Andra som t.ex. Kemikalieinspektionen pekar på behovet av sektorvisa statistikråd. Ytterligare andra ställer krav på att rådets uppgifter preciseras och att det ges en stark representation.
De remissinstanser som tagit upp frågan om samråd med uppgiftslämnaraa och Statistiska centralbyrån har i allmänhet ställt sig bakom förslagen.
Skälen för min bedömning: Den officiella statistiken är till sin karaktär av sådan gmndläggande och allmän betydelse att de myndigheter som har ansvaret för den måste se till att alla användares behov tillgodoses. En fömtsättning för att decentralisera anvaret för denna
statistik är därför att statistikansvariga myndigheter tar sitt samordningsansvar. Formeraa för hur samordning bäst skall ske kan dock behöva variera mellan statistikområdena.
Det kan också firmas behov av samordning över sektors- och myndighetsgränser. Det gäller avgränsning av ansvaret för den officiella statistiken genom regelbundna översyner av statistikförfettningama samt fördehiing av medel för statistik. Till skillnad från utredaren anserjag att detta arbete bäst sker i anslutning till det ordinarie arbetet i regeringskansliet. Arbetet som bör inriktas på långsiktiga frågor och övergripande prioriteringar kan med fördel bedrivas med kvalificerat stöd från myndigheter och organisationer utanför regeringskansliet.
Utredningen har föreslagit att en översyn görs av forordningen om uppgiftslämnarsamråd (1982:668). Jag tar inte nu ställning till om detta samråd behöver anpassas till de nya styrformer som föreslås för statistiken.
Slutligen är det min uppfettning att det kan finnas behov av att medvet-andegöra myndighetema om skyldigheten att samråda med SCB i statistikfrågor när statistikansvaret sprids. Jag avser att föreslå regeringen att föreskrifter om samråd tas in i den tidigare nämnda statistikförordningen.
2.2.5 SCB:s avgiftsfinansierade verksamhet
Min bedömning: I framtiden kommer mer statistik att tas fram utanför SCB. Samtidigt förväntas volymen av SCB:s avgiftsfmans-ierade verksamhet öka kraftigt. Denna måste därför hållas redovisningsmässigt helt åtskild från den anslagsfinansierade delen. Det är vidare angeläget att anpassa ekonomistyrning, intemredovisning, uppföljning och resultatredovisning så att både direkta och indirekta kostnader belastar rätt objekt.
Full kostnadstäckning bör gälla som ekonomiskt mål för den avgiftsfinansierade verksaniheten.
Utredaren föreslår att SCB:s prissättning skall baseras på självkostnadema med anpassning till marknadssituationen. Utredaren föreslår vidans att myndigheter som vill starta egen statistikproduktion skall göra totalkostnadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB. Utredaren ställer inte några särskilda krav på styraing och uppföljning av uppdragsverksamheten.
Remissinstanserna: I den mån remissinstansema yttrat sig i denna fråga gäller det dels de särskilda reglema om anbudsförferande, dels förslagen om prissättning av SCB:s uppdragsverksamhet.
Anbudsförfarandet stöds av t.ex. Arbetarskyddsstyrelsen och SCB. Enligt SCB bör en jämförelse inte bara avse kostnadema utan även statistikens samordning och jämförbarhet. Industriförbundet och Svenska arbetsgivareföreningen avstyrker utredningens förslag att ge SCB en särställning i anbudsförferandet.
11 Flera myndigheter har inget att invända mot förslagen om prissätt- Prop. 1992/93:101 ningen. Andra t.ex. Konkurrensverket är mycket tveksamma till utredningens förslag om marknadsanpassad självkostnad. Konkurrensverket anser att med den monopolställning SCB har är självkostnadsprincipen att föredra.
Socialvetenskapliga forskningsrådet tar upp SCB:s prissättning i relation till forskningsanslagen och välkomnar utredarens förslag att forskningens anslag bör anpassas till en simation där forskaraa blir beställare av statistiken.
Skälen för min bedömning: Med en betydligt större andel avgiftsfinansierad verksainhet krävs ett mer marknadsorienterat arbetssätt inom SCB. Det gäller såväl marknadsföring av statistiken som lyhördhet mot kundemas behov. Dämtöver behöver såväl regeringen som övriga beställare av statistik ett underlag som gör det möjligt att se alla kostnader för de olika statistikproduktema. Statistik som finansieras över statsbudgeten måste hållas redovisningsmässigt åtskild från den avgiftsfinansierade statistiken.
Ett starkt skäl för principen om full kostnadstäckning som ekonomiskt mål för SCB:s avgiftsfinansierade sfetistikproduktion är enligt min mening den monopolsituation som råder på många områden. Ingen marknadsanpassning av prisema bör därför genomföras. Samrådsskyldigheten med Riksrevisionsverket som följer av bestämmelseraa i avgiftsförordningen (1992:191) garanterar dessutom att korrekta underiag för beräkning av avgiftemas storlek fes fram.
Jag anser inte att det anbudsförferande som utredaren föreslår skall genomföras. Redan de generella upphandlingsregler som gäller och de nya regler somjag snart konuner att föreslå riksdagen samt de ekonomiska styrmedel som regeringen förfogar över är enligt min mening tillräckliga styrinstrament.
2.2.6 Genomförandet
Min bedömning: Den nya ansvarsfördelningen bör genomföras successivt i samråd med berörda myndigheter och departement.
En genomförandekommitté inrättas för att mera i detalj planera hur förändringama skall genomföras.
Kommittén skall mot bakgmnd av de principer och förslag somjag förordat i samråd med departement och myndigheter
— gå igenom vilka effekter den nya ansvarsfördelningen mellan SCB och övriga myndigheter får för de enskilda statistikproduktema och berörda myndigheters anslag,
— i detalj klargöra SCBs ansvar för spridning av officiell statistik och hur omfattande spridningen behöver vara,
— föreslå vilka centrala databaser som skall vara anslagsfman-sierade vid SCB,
— föreslå organisationsförändringar där sådana behövs för att anpassa verksamheten till de nya kraven samt
— senast den 1 april 1993 redovisas en tidsplan för förändringama.
Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med mitt förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanseraa stöder i stor utsträckning att ett genomförandeorgan inrättas för att lösa kvarvarande frågor och för att se till att genomförandet inte medför problem för statistikens kvalitet m.m.
Skälen för min bedömning: Frågan om hur statistikstymingen skall förändras i detalj, är alltför omfettande för att lösas med hjälp av enbart principiella överväganden. Den måste dessutom lösas i det praktiska förändringsarbetet och i nära samarbete med de departement och myndigheter som berörs. Jag är angelägen om att arbetet kan igångsättas så snart som möjligt och att åtgärdema tidsplaneras så att berörda parter ges möjlighet till att anpassa sin verksamhet efter de ändrade förhållan-denna. För att underlätta omställningen anser jag att en genomförandekommitté bör tillkallas. Jag avser därför att återkomma till regeringen med förslag till en sådan utredning.
2.2.7 Förfoganderätt, registerfrågor, sekretess och integritetsskydd m.m.
Min bedömning: Frågor om förfoganderätten till statistisk information och olika register samt sekretessen och skyddet mot integritetsintrång måste utredas ytterligare. Jag kommer att föreslå att dessa frågor löses i särskild ordning.
Utredarens förslag: Utredaren föreslår att det särskilda genomförandeorganet skall utreda frägan om förfoganderätt, registeransvar m.m.
13 Frågor sammanhängande med förfoganderätten till insamlad statistik och Prop. 1992/93:101 de rättsliga aspektema av uppdragsverksamheten behandlas inte explicit i utredningen. Utredaren konsfeterar att enligt av SCB tillämpad praxis har SCB äganderätten till primärdata som verket samlat in eller lagrat i sina register, såvida inte annat avtalats. Han konstaterar vidare att frågan om äganderätten kan fordra olika lösningar beroende på växlande förhållanden och torde bäst komina att lösas avfelsvägen.. För SCB:s avgiftsfinansierade sfetistik i övrigt föreslås inga förändringar i hittills tillämpad praxis. Vad beträffer sekretessen och integritetsskyddet redogörs enbart för gällande bestämmelser och praxis.
Remissinstanserna: Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund anför i sitt gemensamma yttrande att det råder en besvärande oklarhet beträffende de rättsliga gmndema för den statliga statistikverksamheten och särskilt vad gäller den nuvarande kommersiella verksaniheten vid SCB. De riktlinjer som gäller för nuvarande uppdragsverksamhet vid SCB torde sakna rättslig dignitet. De rättsliga villkoren för all dataservice/uppdragsverksamhet inom den statliga statistikproduktionen samt äganderätten till statistikens primämppgifter måste därför noggrant klargöras i nära anslutning till att de institutionella formema för den framtida sfetistikproduktionen fastställs.
Datainspektionen påpekar att regleringen av flera känsliga register hos SCB med åren har blivit mycket svåröverskådlig. Det är därför av stor vikt att de rättsliga konsekvensema av en decentralisering av statistikverksamheten blir noggrant utredda. Ökningen av antalet personregister som innehåller mycket integritetskänsliga uppgifter gör att särskild uppmärksamhet måste härvid ägnas åt sekretessen. Inspektionen tillstyrker att det inrättes ett särskilt tillfälligt organ inför omläggningen av stetistikverksamheten för att utreda registeransvar, ägaransvar, sekretess och integritetsskydd, tillgänglighet av gmnddate för andra användare, publicering, intemationellt samarbete osv.
Också Skolverket, som under det senaste budgetåret haft beställaransvaret för stetistikproduktionen i skolsektorn, anser att ytterligare utredningsarbete krävs för att komma fram till generella lösningar på vissa av de frågor som måste lösas i ett uppdragsförhållande.
Statistiska centralbyrån framhåller att med SCB:s inställning till utredningens huvudförslag saknas anledning att närmare gå in på frågoma om äganderätt. Verket vill emellertid betona att det är av utomordentlig betydelse att SCB får disponera över det material som samlas in och att SCB är ansvarig för de register som stetistiken baseras på. Frågan är av central betydelse för möjlighetema att bedriva en rationell stetistik-verksamhet. Att reducera den till en fråga som får lösas avtelsvägen innebär enligt SCB:s mening en risk för otillfredsställande och oenhetliga lösningar för andra användare än beställaren.
Skälen för min bedömning; Som flera i sammanhanget tunga remissinstenser har påpekat råder det f.n. en betydande oklarhet om vissa rättsliga aspekter kring rätten till insamlade stetistiska gmnddate och upprättede register. Dessa frågor, liksom sekretessen och integritetsskyddet, har inte i tillräcklig omfattning behandlats av 1990 års stetistik-
utredning. Enligt remissinstenseraas mening måste dessa frågor utredas Prop. 1992/93:101 ytterligare. Jag delar derma uppfettning. Oavsett hur den stetliga stetistikens framtida organisation kommer att utformas är det av utomordentligt stor vikt att de rättsliga gmnderaa för samhällets stetistikverksamhet blir allsidigt genomlyste och festställda.
I dette sammanhang bör särskilt integritetsskyddet beaktas. Antelet personregister med mycket integritetskänsliga uppgifter har under senare år ökat sterkt. Det kan vara fråga ora uppgifter om en persons sociala och ekonoiniska förhållanden, hälsotillstånd, brottslighet o.d. Dessa uppgifter har samlats in för användning i en viss speciell verksamhet, t.ex. skatteförvaltning, sjukvård osv. Risken för spridning av sådana känsliga uppgifter upplevs av många som oroande. Dafeinspektionen har också i olika sammanhang framhållit behovet av en mer samlad förfettningsreglering av flera känsliga personregister hos SCB för att förstärka sekretessskyddet. Jag anser dette vara en angelägen uppgift. Det kan exempelvis finnas skäl att reglera en del av SCB:s register i en samlad lagstiftning. Vid en översyn av integritetsfrågoraa måste dock även forskningens behov av sfetistik beaktes.
Remissinstansema har pekat på möjligheten att dessa frågor får lösas av det föreslagna genomförandeorganet. Enligt vad jag tidigare föreslagit får genomförandekonunittén mycket omfettende arbetsuppgifter. Jag anser därför att denna kommitté inte bör belästes med ytterligare uppgifter. Ett sådant utredningsuppdrag är huvudsakligen av juridiskt slag. Även om organet tillförs för ändamålet behövlig juridisk expertis skulle dette leda till en viss splittring av verksamheten. Jag ämnar därför föreslå att de rättsliga frågoma utreds i särskild ordning. Självfellet måste genomförandekommittén beakte resultetet av dette utredningsarbete när det gäller att bedöma de rättsliga fömtsättningama och konsekvensema av en ny ansvarsfördelning.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna de principer för ansvarsfördelning och finansiering mellan SCB och övriga myndigheter somjag har förordat (avsnitt 2.2.2).
Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att te del av vad jag i övrigt har anfört om principer för styraing, finansiering och samordning av den stetliga stetistiken.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och besluter att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.
15 Sammanfattning av utredningens förslag i p™p- 1992/93:101
betänkandet (SOU 1992:48) Effektivare -
statistikstyrning
I betänkandets inledande kapitel (1-3) tecknas bakgmnden till dagens organisation och styming av den stetliga stetistikverksamheten. Vidare sammanfattes där vissa tidigare utredningars överväganden och förslag avseende den stetliga stetistikverksamheten liksom andra utgångspunkter för utredningens bedömningar.
I kapitel 4 beskrivs kortfettet hur den svenska stetliga stetistiken berörs av det intemationella stetistiksamarbetet, mål och medel för EG:s stetistikverksamhetet och hur den svenska stetistiken berörs av EES-avtelet och ett eventuellt EG-medlemskap.
Kapitel 5 innehåller en beskrivning av den stefliga stetistikverksamheten i Sverige, dess omfattning, ansvarsfördelningen, användarin-flytendet, organisation, ekonomi, SCB:s nuvarande uppdragsverksamhet samt den stetliga stetistikens publicering. Vidare redovisas i korthet en överslagskalkyl över kostnadema för den totela stetliga stetistikproduktionen, ca 850 miljoner kronor år 1991, samt uppgifter om verksamheten i SCB:s samrådsgmpper åren 1989-1990, mera utförligt i bilaga 4.
Av en analys av SCB:s finansiering, omsättning ca 700 miljoner kronor budgetåret 1990/91, framgår att bilden är mycket komplicerad samt att gränsen mellan anslag och uppdrag är oklar och tillämpas oenhetligt. Drygt en femtedel av SCB:s stetistikverksamhet inklusive tjänsteexport är nu uppdragsfinansierad.
Prissättningen för SCB:s uppdragsverksamhet baseras på självkostnadskalkyler och skall totelt sett ge full kostnadstäckning. För stetisti-kuppdrag görs på grundkalkylen, som är densamma som för den anslagsfinansierade verksamheten, ett pålägg om 20 procent för marknadsföring, uppdragsadministration, okalkylerade löneuppräkningar, räntekostnader, avsättning till riskkapitel m.m.
Utredningen föreslår att SCB:s prissättning liksom hittills skall baseras på självkostnadema med anpassning till marknadssituationen. Vidare skall myndigheter som vill sterte egen stetistikproduktion göra totelkost-nadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB.
Kapitel 6 innehåller, som underlag för prövningen av frågan om medel för ökat användarinflytende på den stetliga stetistiken och en mera effektiv styming av den, dels beskrivningar av tidigare diskussioner om stymingen samt nuvarande stymingsförhållanden, dels en sammanfattende beskrivning av hur stetistiken styrs i några andra länder. Två olika altemativ för förbättrad styming redovisas med bedömda för- och nackdelar.
Bedömningaraa resulterar i ett förslag om delegering av beställaransvaret för statistik till användarmyndigheter så långt detfe är möjligt och lämpligt. Beställarmyndigheter skall ha ansvaret för att även andra stetistikanvändares stetistikbehov blir tillgodosedda. Ett användaroriente-rat organ, ett stetistikråd eller motsvarande, inrättes för nationell
samordning av användarintressena, för bevakning av att viktiga stetistik- Prop. 1992/93:101 behov inte blir eftersatte samt för rådgivning till regeringen i stetistik- Bilaga 1.1 frågor m.m.
Till stöd för SCB i dess samordningsroll föreslår utredningen att det i verksförordningen (1987:1100) införs en föreskrift om att myndigheter skall samråda med SCB i stetistikfrågor jämte hänvisning till samrådsförordningen (19788:610).
För myndigheten SCB innebär utredningens förslag att all stetistikproduktion skall uppdragsfinansieras medan SCB:s förvaltningsuppgifter avseende samordning av den svenska stetistiken, intemationellt stetistiksa-marbete, stetistikservice, stetistiskt bibliotek m.m. liksom hittills skall anslagsfinansieras. Stetistikprodukter för vilka det inte finns någon entydig huvudanvändare, t.ex. stetistik av sektorövergripande karaktär, vissa centrala stetistikregister m.m. skall ha departement som beställare.
En preliminär prövning av möjlighetema att delegera beställaransvaret för SCB:s stetistikprodukter visar att i en förste etepp kan beställaransvaret för stetistik till en kostnad motsvarande drygt 40 procent av SCB:s statistikanslag förläggas till myndigheter. Nära 50 procent får departement som beställare. För SCB:s förvaltningsuppgifter behöver verket ett anslag motsvarande ca 10 procent av nuvarande anslag. Enligt utredningens bedömning bör andelen statistikverksamhet för vilken beställaransvaret kan föras över till myndigheter kunna ökas betydligt utöver vad som angetts för vissa departementsområden.
Att helt uppdragsfinansiera SCB:s verksamhet avstyrks av utredningen dels då det är principiellt fel att uppdragsfinansiera stetlig förvaltningsverksamhet, dels då det skulle medföra ett behov av att höja prisema på SCB:s stetistikprodukter vilket skulle påverka SCB:s konkurrensneutralitet. I kapitel 6 utvecklas konsekvenseraa av utredningens förslag till styraing av stetistiken enligt utredningens bedömning.
Vidare konsteteras att utredningens förslag om delegering av beställaransvaret innebär en förhållandevis stor omställning, både för beställarna och för statistikproducenterna, främst SCB. Ett organ kan därför behöva inrättas för att inför och under genomförande av omläggningen bereda aktualiserade frägor och bistå SCB vid beredningen av principfrågor.
Omläggningen till uppdragsfinansiering av SCB:s stetistikproduktion bedöms kunna få betydelse för uppgiftslämnaraa och tillämpningen av en förordning (1982:668) om inhämtende av uppgifter, som bl.a. innehåller föreskrifter om samråd med uppgiftslämnare. Utredningen föreslår att regeringen låter genomföra en översyn av nämnda förordning med sikte på förstärkt samrådsskyldighet.
1 kapitel 7 behandlas vilka åtgärder som behöver vidtes för att ökad efterfrågestyraing av stetistiken inte skall medföra att samhällsviktig stetistik, basstatistik, inte tes fram därför att ingen ter ansvaret för att beställa och bekoste den. Som underlag för bedömningarna och förslagen återges tidigare diskussioner om officiell stetistik och basstetistik samt kriterier för prioritering av stetistik i ett par andra länder. För avgränsning av vad som skall räknas till officiell stetistik används en
2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101
indelning i stetistikområden. För motsvarande avgränsning av vad som Prop. 1992/93:101 skall anses utgöra basstetistik kan erfordras en mera delteljerad indelning. Bilaga 1.1 i stetistikprodukter.
Det är inte möjligt att inom derma utrednings ram gå igenom hela stetistikområdet och bedöma varje stetistikprodukts betydelse, vilken dessutom kan förändras från tid till annan. Därför anges vissa kriterier (7) för bedömning av humvida en stetistikprodukt skall anses tillhöra basstetistiken eller inte. Det får ankomma på departementen att efter dialog med viktigare stetistikanvändare festställa vilka stetistikprodukter som skall hänföras till basstetistik inom deras områden.
Beställarmyndighetemas ansvar för framtegning av basstetistikpro-duktema får läggas fast genom föreskrift i myndighetemas instmktioner, vid behov mera deteljerat i regleringsbrev eller i uppdrag till myndighetema. Det av utredningen i föregående kapitel föreslagna användarori-enterade samordningsorganet, ett stetistikråd eller motsvarande, bör få till uppgift att främja samordningen av nationella och interaationella statistikintressen, att särskilt bevaka att stetistik av allmäninformativt intresse tes fram, att yttra sig över nedläggning av stetlig stetistik m.m. Rådet bör även lämna en årlig redogörelse för den stetliga stetistiken till regeringen.
Basstetistiken bör liksom den officiella stetistiken vara allmänt tillgänglig och publiceras som officiell stetistik. SCB bör liksom hitfills ge information och vägledning beträffande var steUig stetisfik finns att tillgå och hur den hålls tillgänglig.
Betänkandets kapitel 8 innehåller en sammanfattning av utredningens förslag samt viss utveckling av deras innebörd, se s. 125 f.
18 Utredningens förslag
Prop. 1992/93:101 Bilaga 1.1
1.
3.
9.
10 Ansvaret för deteljstymingen av den stetliga stetistikverksamheten delegeras så långt möjligt och lämpligt fill särskilt utsedda myndigheter, huvudansvariga för stetlig stetistik. All stefistikproduktion vid SCB uppdragsfinansieras, SCB:s förvaltningsuppgifter anslagsfinansieras. Basstetistiken avgränsas efter sju föreslagna kriterier och statistikbehovet tryggas genom föreskrifter till statistikansvariga myndigheter och bevakning av ett nyinrättet stetistikråd. Regeringen lämnar årlig redogörelse till riksdagen för den statliga statistiken.
Användarintressena samordnas dels för de olika stetistikom-rådena av statisfikbeställaraa, dels nationellt av statistikrådet, som bl.a. företräder även mera allmäninformativa intressen och årligen avger en redogörelse för den statliga statistikverksamheten till regeringen.
SCB:s prissättning skall liksom hittills baseras på självkostan-deraa med anpassning till marknadssituationen; myndigheter som vill starta egen stetistikproduktion skall göra totelkost-nadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB. Basstetistiken skall liksom den officiella stafistiken vara allmänt tillgänglig. För SCB:s uppdragsfinansierade stetisfik i övrigt föreslås inga förändringar i hittills tillämpade riktlinjer.
All basstatistik bör publiceras i lämplig form, bl.a. som officiell statistik. SCB bör ge information och vägledning beträffande var statlig statistik fmns att tillgå och hur den hålls fillgänglig.
Ett genomförandeorgan inrättes för att i samråd med depar-temnt och myndigheter mera i detalj planera hur förändringama skall genomföras.
Regeringen låter göra en översyn av förordningen (1982:668) om stetliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, i vad avser regleraa om samråd vid uppgiftsinsamling.
Regeringen prövar att i verksförordningen (1987:1100) införa en föreskrift om samråd i statistikfrågor med SCB med hänvisning till samrådsförordningen (1978:620).
19 Remissinstansernas ställningstaganden och p™p- 1992/93:loi
synpunkter ''"s -
1 Remissinstanserna
Följande myndigheter och organisationer m.fl har efter att ha anmodats eller beretts tillfälle eller på eget initiativ till detta avgett yttranden över 1990 års stetistikutrednings betänkande (SOU 1992:48) EffekUvare statistikstyraing.
Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Dateinspektionen, Datelagsutredningen, Brottsförebyggande rådet. Kommerskollegium, Överstyrelsen för civil beredskap. Socialstyrelsen, Riksförsäk-nngsverket, Socialvetenskapliga forskningsrådet. Postverket, Televerket, Banverket, Vägverket, Trafiksäkerhetsverket, Transportforskningsberedningen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Stetens väg- och trafikinstitut. Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Byggnadsstyrelsen, Stetistiska centralbyrån (SCB), Finansinspekfionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konjunkturinstitutet, Boverket, Stetens arbetsgivarverk, Stetens löne- och pensionsverk. Skolverket, Verket för högskoleservice, Stockholms Universitet, Högskolan i Eskilstuna/Västerås, Högskolan i Jönköping, Universitetet i Lund, Högskolan i Växjö, Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Stetens jord-bmksverk, Stetens livsmedelsverk, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Arbeterskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöfonden, Arbetslivscentmm, Riksarkivet, Stetens invandrarverk. Närings- och teknikutvecklingsverket, Stetens pris- och konkurrensverk/Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stetens naturvårdsverk, Kemikalieinspektionen, Centralnämnden för fastighetsdata. Riksbanken, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försäkringskasseförbundet, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund, Företegamas Riksorganisation, Lantbmkamas Riksförbund, Tjänstemärmens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen. Företagens Uppgiftslämnardelegation, Sveriges fastighetsägareförbund. Svenska Lokaltrafikföreningen, Föreningen för kommunal stetistik och planering, Stetstjänstemannaförbundets avdelning vid Stetistiska centralbyrån (ST-SCB), Stetistiska centralbyråns vetenskapliga råd, SACO-föreningen vid SCB, Carl-Eric Sämdal (professor vid universitetet i Montreal, konsult, vetenskaplig rådgivare åt Statistics Canada), SABO, Umeå universitet. Svenska stetistikersam-fimdet och Folkhälsogmppen.
20
2 Ställningstaganden i stort Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 Av de sammanlagt 83 instenser som yttrat sig tillstyrker eller stödjer 27
(gmpp 1) i allt väsentligt utredningens förslag och ansluter sig till argumenten för dera. Positiva i princip till förslagen är ytterligare 16 (gmpp 2), som emellertid framhåller olika ouppklarade frågor och behovet av vidare utredning. 20 (gmpp 3) är positiva till ett ökat användarinflytende, men ifrågasätter förslagen. Flera pekar på möjlighetema att öka användarinflytendet inom ramen för den bestående ordningen.
Två instenser (gmpp 4) förordar att de olika departementen skall ha ansvaret för stetistiken inom sina områden.
Avstyrker utredningens förslag gör 8 (gmpp 5) och anser bl.a. att fömtsättningar och möjligheter för delegering av stetistikansvar behöver genomlysas mera och att försöksverksamhet med delegering beträffande skilda stetistikprodukter bör utvidgas och utvärderas. Ytterligare 8 (grapp 6) avstyrker förslagen och anser att SCB som central förvaltningsmyndighet bör ha ett samlat ansvar för framför allt basstetistiken.
Två instenser (gmpp 7) förordar det av utredningen förkastede altemativet med styraing och finansiering av stetistiken genom en stetistikdelegation.
grupp 1 Domstolsverket
Dateinspektionen och Datelagsutredningen
Överstyrelsen för civil beredskap
Socialstyrelsen /
Postverket
Banverket
Vägverket och Trafiksäkerhetsverket
Transportforskningsberedningen
Luftfartsverket
Stetens arbetsgivarverk
Statens löne- och pensionsverk
Verket för högskoleservice
Högskolan i Eskilstuna/Västerås
Stetens jordbmksverk
Stetens livsmedelsverk
Fiskeriverket
Arbetsmiljöinstitutet
Arbets mi Ij ö fonden
Konkurrensverket
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Stetens naturvårdsverk
Centralnämnden för fastighetsdaga
Försäkringskasseförbundet
Företagaraas riksorganisaUon
Sveriges fastighetsägareförbund
gmpp 2 Riksförsäkringsvewrket Riks revisionsverket Riksskatteverket KonjunkturinsUttitet Boverket Skolverket
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Arbetsmarknadsstyrelsen Kemikalieinspektionen
Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen Företegens Uppgiftslämnardelegation Svenska Lokaltrafikföreningen Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden Riksarkivet Stetens invandrarverk
grupp 3 Rikspolisstyrelsen Televerket Generaltullstyrelsen Universitetet i Lund Högskolan i Växjö Naturvetenskapliga forskningsrådet Arbeterskyddsstyrelsen Patent- och registreringsverket Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Grossistförbundet Svensk Handel Lantbrukamas Riksförbund Sveriges Akademikers Centralorganisation Föreningen för kommunal stetistik och planering ST-SCB
SACO-föreningen vid SCB Carl-Eric Sämdal SABO
Svenska stetistikersamfundet Folkhälsogmppen
gmpp 4 Kriminalvårdsstyrelsen Sjöfartsverket
gmpp 5 Socialvetenskapliga forskningsrådet
Stockholms Universitet (Sociologiska institutionen, StetisUska
institutionen. Institutet för social forskning)
Skogsstyrelsen
Närings- och teknikutvecklingsverket
Tjänstemännens Centralorganisation
Landsorganisationen i Sverige
SCB:s vetenskapliga råd
Umeå Universitet
Prop. 1992/93:101 Bilaga 1.2
22
gmpp 6 Kommerskollegium Prop. 1992/93:101
Stetskontoret Bilaga 1.2
Stetistiska centralbyrån Finansinspektionen Arbetslivscentmm Konsumentverket
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Riksbanken
gmpp 7 Stetens väg- och trafikinstitut Byggnadsstyrelsen
3 Delegering av statistikansvar till myndigheter
Flera av de myndigheter som är mer eller mindre posiUva till utredningens förslag förklarar sig beredda att te på sig stetistikansvaret inom sina områden eller anger var det armars bör läggas. Det gäller Domstolsverket, Socialstyrelsen, Vägverket, Transportforskningsberedningen, Boverket, Stetens arbetsgivarverk. Skolverket, Verket för högskoleservice, Stetens jordbmksverk, Stetens livsmedelsverk, Arbeterskyddsstyrelsen, Stetens naturvårdsverk och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Även ett par myndigheter som är negativa till förslagen förklarar sig vara beredda att te på sig stetistikansvar. De är Närings- och teknikutvecklingsverket och Stetens väg- och trafikinstitut.
Några remissinstanser går längre än utredningen och ter också upp fördelama med att även decentralisera stetistikproduktionen. Här kan nämnas Stockholms universitets stetistiska institution, Sveriges industriförbund. Svenska arbetsgivareföreningen och Boverket.
Konjunkturinstitutet ter inte direkt ställning till styrform, men framför synpunkter på hur en delegering av ansvaret för ekonomisk stetistik bör utformas.
Andra remissinstenser finner ingen anledning att ändra nuvarande former för användarinflytende inom sina egna områden, t ex Kriminalvårdsstyrelsen, Riksskatteverket och Skogsstyrelsen.
Direkt avvisande till ändrade ansvarsförhållanden är bl.a. Kommerskollegium, Finansinspektionen och Stetskontoret.
Från dem som närmare kommenterat sina ställningsteganden kan anföras följande
Socialstyrelsen (SoS)
Vi fmner det lämpligt att uppdrags- eller beställaransvaret för stetistiken inom socialsektom läggs på Socialstyrelsen. Inom ramen för sin roll som central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjukvården och socialtjänsten och med uppgift att utöva fillsyn, uppföljning och utvärdering inom det socialpolitiska området får därmed Socialstyrelsen te ansvar för intressena avseende socialsektoms stetistikprodukter.
Enligt regeringens proposition 1979/80:6 om Socialstyrelsens uppgifter m.m. ankommer det idag på Socialstyrelsen "att i samråd med Lands-
23
tings- och Kommförbundet formulera socialsektoms behov av officiell Prop. 1992/93:101 stetistik rörande hälso- och sjukvård och socialtjänst". På socialsektoms Bilaga 1.2 stetistikdelegation (SSD), som leds av SoS, ankommer enligt nämnda proposition "att samordna stetistiken inom socialsektom". Det gäller hälso- och sjukvårdsstetistik(inkl. dödsorsaksstetistik), socialtjänstsstetis-tik och sjukförsäkringsstetistik. Hit bör man idag också föra viss arbetsskadestetistik, eftersom Arbeterskyddsstyrelsen numera också är med i SSD.
Dette innebär att Socialstyrelsen i vissa stycken redan har ett ansvar för samordningen av användarintressena inom socialsektom. Socialstyrelsen har därför en beredskap att te på sig ett mer samlat beställaransvar. För derma samordning fömtsätts socialsektorns stetistikdelegation finnas kvar samtidigt som socialsektoras intressenter bör återfinnas i det föreslagna stetistikrådet och i de användargmpper som Socialstyrelsen i så fell måste tillskapa.
Socialstyrelsen har successivt byggt upp beställarkompetens på flera områden, inte minst genom den pågående uppbyggnaden av kompetens på Epidemiologiskt centmm, Centmm för utvärdering av metoder i socialt arbete och generellt genom satsningen på utvärdering vid övriga enheter. Socialstyrelsen bör därför kunna ges beställaransvar för stetistik inom socialsektom. Administrativa resurser för att bygga upp ett system där olika användargmppers intressen kan tes till vara måste dock byggas upp.
Under en övergångsperiod kan det vara lämpligt att inom vissa områden låte SCB administrera beställaransvaret, främst inom områden där myndigheter för tillfället saknar nödvändig kompetens.
Statens arbetsgivarverk (SAV)
SAV är i egenskap av förhandlande arbetsgivarpart för steten en betydande avnämare av främst lönestetistik och besitter en hög kompetens att bearbete och tolka sådan stetistik. Lönestetistiken för det stetliga avtelsområdet ar närmast att betrakte som en "driftsstetistik" i SAV:s verksamhet. Underlaget för denna förhandlingsstetistik sköts sedan 1960-talet av SCB. Härvidlag föreligger — eller borde föreligga — ett beställar/producent-förhållande mellan SAV och SCB.
Någon renodlad beställar/producent-relation enligt utredningens modell gäller eraellertid inte mellan SAV och SCB, trots att fömtsättningama för en sådan kan tyckas självklara. Dette beror på att SAV:s anslag för produktion av förhandlingsstetistiken 1969 överfördes till SCB mot att SCB åtog sig att utföra uppdraget efter anvisningar från SAV. Genom att SCB vidare utnyttjar samma underlag för sin produktion av den officiella lönesteUstiken, bar denna för det stetliga området kommit att uppvisa en högre deteljeringsgrad än för arbetsmarknaden i övrigt. Den officiella steUstiken och förhandlingsstetistiken för det steUiga området blandas ofte ihop och betraktes som en enda stetistik.
24
SAV har således ingående erfarenheter av de problem som uppstår, när uppdrag och finansiering beträffande stetistikförsörjning inte skiljer klart mellan rollen som avnämare och beställare å ena sidan och rollen som producent å den andra. Det framstår enligt SAV:s uppfettning som självklart att SAV skall uppträda som beställare av förhandlingsstetistiken på det stetliga avtelsområdet. Dette blir också konsekvensen av ett genomförande av utredningens förslag.
Verket för högskoleservice (VHS)
Inom högskolesektora har det nyinrättede VHS enligt sin instmktion "uppgiften att svara för information i samhället om verksaniheten vid universitet och högskolor". Verket ska även — i saraarbete med universitet och högskolor — svara för insamling, bearbetning och saramanställning av date ora universitet och högskolor.
Verket har således en saraordnande roll både när det gäller inforraation om den nationella utvecklingen inom högskolesektora och när det gäller den mer "produktionsinriktade" uppföljningen av verksamheten vid universitet och högskolor. Verket har en renodlat uppföljande roll skild från den planerande funktionen. De risker för påverkan av stetistiken när myndigheten ska fullgöra såväl den planerande eller producerande funktionen som den uppföljande är således undanröjda genom den nya myndighetskonstmktionen. Ett ökat inflytende för VHS över deteljut-formningen av den stetliga stetistiken ligger således väl i linje med den roll sora den nya myndigheten på högskolesektom har tilldelats.
Sfatens jordbruksverk (SJV)
Jordbmksverkets nuvarande raöjligheter att påverka stetistikens omfattning och utformning är via de organ för samordning av och tillvarategande av användarsynpunkter på den stetliga statistikverksamheten som finns. I dette sammanhang bör nämnas Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES). Dessutom finns ett antel samrådsorgan direkt kopplade till Stetistiska centralbyrån (SCB). Även om det samråd som hittills ägt mm givit SJV goda möjligheter att påverka stetistikens inriktning anser verket det väsentligt att användama i fraratiden får ett ännu större inflytende. Genora ett ökat beställaransvar kan i ännu större utsträckning än nu statistiken kopplas till användamas behov. Enligt SJV:s uppfattning bör huvudanvändaren av stetistiken, i likhet med vad som föreslagits av utredningen, också ha beställaransvaret för stetistiken samt tilldelas resurser för att tillgodose behoven.
Prop. 1992/93:101 Bilaga 1.2
Jordbmksverket är en av de främste användaraa av lantbmksregistret för administrativa ändaraål (t.ex. för utbetelning av arealstöd och djurbidrag). Redan nu har verket således ett stort behov att kunna påverka stetistikens utformning och irmehåll.
25 För SJV:s del finns en mängd fektorer som gör att behovet att kunna Prop. 1992/93:101 påverka jordbmksstetistiken kommer att bli allt större. Bilaga 1.2
Under de närmaste åren behöver stetistiken anpassas för att tillgodose behoven i den föränderliga situation som råder inom det livsmedelspolitiska området. En del i dette utgörs av ett ändrat behov av steUsUk och ekonomiska analyser inför EG-förhandlingama och ett ev. kommande medlemskap. En ökad anpassning av stetistiken till EG:s krav och med möjlighet till snabba förändringar utifrån nya behov orsakade av reformarbetet inom EG är att vänte.
SJ V:s rapportering till och kontekter med intemationella organ är redan nu mycket omfattende när det gäller jordbmksområdet. Jordbmksområdet är i hög grad reglerat inora EG och en fortsatt deteljerad styming kan föi"väntes inte minst med tenke på CCP-reformen (EG:s reform avseende den gemensamma jordbmkspolitiken). Exempelvis kommer det sannolikt att finnas ett behov av omfattende registemppgifter för administrativa ändamål eftersom de stödsystem som jordbmksverket nu administrerar på gmndval av lantbmksregistret har motsvarigheten i den reform som aktualiserats av EG:s jordbmkspolitik. Hämtöver kan det ske snabba förändringar av stödutforraning och av stefistikens och registempp-giftemas innehåll och omfattning. Bl.a. med tenke på dette är det angeläget att SJV ges det direkte beställaransvaret för stetistik rörande dette område.
1 livsmedelsstetistikutredningen framfördes som ett alteraativ att LES skulle handha beställaransvaret när det gäller huvudanvändaren, dvs. jordbmksverket, vilket också ligger i linje med utredningsförslaget. I dette sammanhang behöver avgränsningaraa mot närliggande stetistikområden övervägas ytterligare.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES)
På det livsmedelspolitiska området finns flera användare av stetistiken. Huvudanvändare av den rena jordbmksstetisUken som produceras av SCB är Statens jordbmksverk (SJV), sora också själv producerar viss stetistik. Användningen av övrig statistik på livsmedelsområdet är mer splittrad.
Livsmedelsstetistikutredningen (LSU) föreslog i betänkandet SOU 1991:99 två tänkbara altemativ sora borde kunna ge ett ökat inflytende över stetistikproduktionen för användaraa inom livsmedelsområdet. Det ena alteraativet innebar att SJV som huvudanvändare av i förste hand jordbmksstetistiken också ges beställaransvaret för denna stetistik. Det andra altemativet innebar att LES som samordnande myndighet på området också ges beställaransvaret för den stetliga stetistiken på det livsmedelspolitiska området. Medel för stetistiken borde enligt LSU i det förste altemativet anvisas till SJV och i det andra fellet till LES under separate anslag.
LES framhöll i sitt yttrande över LSU att nämnden, om så befanns lämpligt, var beredd att handha beställaransvaret för stetistiken inom livsmedelsområdet.
26 I riksdagsbeslutet med anledning av LSU:s förslag gjordes inga Prop. 1992/93:101 förändringar anslagstekniskt av stetistiken på jordbmksområdet men Bilaga 1.2 framhölls att kommande förslag från regeringen om den steUiga stetistikens styming, finansiering m.m. kunde komma att ändra konstmktionen av anslagen för finansieringen av stetistiken inom jordbmkets område (prop. 1991/92:96, JoU15, rskr. 253).
LES vill nu upprepa vad LES framhöll i sitt remissyttrande över LSU:s betänkande, nämligen att LES är beredd att handha beställaransvaret för stetistiken inom livsmedelssektorn. Oberoende av vilken lösning som väljs betr. beställaransvaret på livsmedelsområdet kan LES utgöra ett sådant samordningsorgan för stetistiken på livsmedelsområdet som det föreslagna stetistikrådet skulle utgöra för all stetistik.
Statens livsmedelsverk
Statistikproduktionen inom Uvsmedelssektora är omfettande. Den nya mer samlade livsmedelspolitiken innefatter alla led i livsmedelskedjan samt kvalitets- och kost- och hälsafrågor. Stetistikproduktionen måste vara väl avvägd mellan de olika delområdena och förändras i riktning mot en mer samlad stetistikproduktion för hela Uvsmedelssektora. Fömtsättningar måste finnas för att stetistikproduktionen raed avseende på konsuraent-målet inom ramen för en ny livsmedelspolitik kan förbättras.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skulle enligt Livsmedelsverket kurma fylla rollen som beställarmyndighet och samordningsorgan. Nämnden är ett styr- och samrådsorgan på livsmedelsområdet. Verksamheten griper över alla led i livsmedelskedjan.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
Skulle regeringen välja att följa utredningens förslag har emellertid NUTEK fömtsättningar att överte huvudansvaret för vissa steUsUkora-råden eller delar av dem. Verket är samhällets sektoransvariga myndighet för att främja näringslivets tillväxt och utveckling, energifrågor, regionala frågor, teknisk forskning och utveckling (FoU). Verket har lång och bred erfarenhet av stetistiska analyser av näringsUvets produktivitets- och stmktumtveckling, utvecklingen av nädringslivets FOU, energimarknader ra.fl. områden. Uppgifter från många stetistikgrenar används. Närings-stetistiken, fmansstetistiken, forskningsstetistiken, handelsstetistiken är några. NUTEK har således, fömtom ett mycket brett kontaktnät, den kompetens och den erfarenhet av stetistikansvar och stetistikupphandling som krävs för att vara huvudansvarig för delar av samhällets bassteUstik.
Statens väg- och trafikinstitut (VTI)
Mot bakgmnd av att VTI numera har ansvaret för nulägesbeskrivningar och stetistik rörande transporter och trafik, transport- och trafikprognoser samt att VTI står neutralt raellan de olika transportslagen är det lämpligt att VTI konsulteras när basstetistik och annan steUstik inom trafdc- och transportområdet skall beställas.
27
VTI är berett att göra tilläggsbeställningar av stetistik när det anses Prop. 1992/93:101 nödvändigt och ora ekonomiska resurser ges. Bilaga 1.2
Om utredarens förslag realiseras enligt altemativ 2, är VTI berett att äta sig beställaransvaret för trafik- och transportstetistiken under fömtsättning att erforderliga resurser erhålls. Det stämmer väl med VTI:s kompetens och med det utvidgade ansvaret enligt ovan, liksom med det i VTl:s anslagsframställning framförda förslaget om samordning av beställning av en ny nationell resvaneundersökning.
Transporiforskningsberedrdngen (TFB)
Även myndighetsalteraativet har nackdelar som man måste vara observant på. Inom transportområdet finns som nämnts många stetistikanvändare. Det är enligt TFB:s uppfattning inte raöjligt att låte något enskilt trafikverk få huvudansvaret för all transportstetistik. Risken skulle då bli stor att egna stetistikbehov skulle prioriteras på kostnad av annan viktig transportstatistik. Det finns även risk för att krav på opartiskhet och objektivitet kan bli åsidosatte. Principiellt måste det vara fel att samma myndighet producerar eller beställer den stetistik som skall användas för utvärdering av myndigheters verksamhet. Det finns risker med att sammanblanda operativt verksamhetsansvar och utvärderingsans-var.
TFB vill förorda att kommunikationsdepartementet delegerar åt stetens väg- och trafikinstitut (VTI) att åte sig beställaransvaret för transportstetistiken. Verksaraheten bör organisatoriskt tydligt skiljas från övrig verksamhet vid VTI. VTI uppfyller enligt TFB:s uppfattning kravet på objektivitet och opartiskhet. Dessutom har VTI goda fömtsättningar att svara för forskningens stetistikbehov inom området. Härtill koraraer att VTI redan ålagts ett visst statistikansvar inora området.
Rikspolisstyrelsen anser sig endast i andra hand böra komma i fråga för stetistikansvar.
Skulle utredningens förslag genomföras anser Rikspolisstyrelsen att om stetistikprogrammet Kriminalpolitik och rättsväsen fraragent skall hållas samman under en beställare bör dette beställaransvar läggas på Justitiedeparteraentet såsora varande den instens som har överblick över hela rättsområdet. Rikspolisstyrelsen anser emellertid att stetistikprogrammet Kriminalpolitik och rättsväsen också kan delas i ett antel olika ansvarsområden och att Rikspolisstyrelsen bör ha beställaransvaret för området kriminalpolitiken.
Stockholms Universitet, Statistiska institutionen
Förslaget innebär som sagt ett mellanting mellan ett centraliserat och ett decentraliserat system. Förhoppningen är att raan därmed skall uppnå alla båda systemens fördelar. Stetistiska institutionen konsteterar att man inte uppnår de fulla fördelama hos vare sig ett centralt eller decentraliserat system. Dessutora befarar institutionen att förslaget innehåller egna nackdelar.
28
De syneargieffekter sora en fiillt decentraliserad stetistikprodukUon ger Prop. 1992/93:101 kommer inte att uppnås i förslaget. Vid provundersökningar och Bilaga 1.2 direktkontekter med uppgiftslämnare får man nämligen ofte information om stämningsläget, om opinionsförändringar och om utvecklingen i stort. En blankettutformning kräver också överväganden och kunskaper, som annars knappast skulle inhämtes. En egen statistisk verksamhet ger alltså kunskaper om utvecklingen utöver vad sora framgår i de stetistiska tebellema.
En tänkbar fördel med förslaget är att konkurrensen mellan SCB och andra stetistikproducenter koraraer att leda till en effektivare och mer ändamålsenlig statistik. Erfarenheteraa från de många fält där SCB redan nu konkurrerar raed andra producenter är dock att kvalitetsfrågorna spelar en underordnad roll. Beställningen går ofte till den producent som har lägst anbud uten att man funderar på kvaUteten. I andra fall väljer uppdragsgivaren SCB trots ett högre pris eftersora man har en vag tro att SCB:s siffror är säkrare än andras. Vår erfarenhet är att en myndighet inte får de stetistiska problemens betydelse klar för sig förrän man själv tar över den fysiska produktionen.
Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen
Det är viktigt att stetUg stetistikverksamhet utvecklas och effektiviseras och att stetistisk kompetens tillförs förvaltningsmyndigheteraa. Redan i samband med den genoragripande centraliseringen på 1960-telet kritiserades centraliseringen av många bedömare. Till de viktigaste negativa effekterna hörde att rayndigheter sora fick överlåte sin stetistikproduktion — ofte tillsararaans raed personal — till SCB utarmades tämligen snabbt på sin stetistiska kompetens. Denna utveckling torde inte ha varit avsiktlig, men den blev en naturlig konsekvens när stetistikens primämppgifter, dvs. allt utrednings- och analysunderlag som ingick sora en integrerad del i myndighetens verksamhet, togs över av SCB.
Den operativa funktionen som stetistiken svarat för i den decentraliserade organisationen med ett kvalificerat informationsstöd och med betydelse även för rayndighetens probleradefinitioner särat begrepps- och normutveckling kora att awecklas vid centraliseringen. Den ersattes i många fall av för myndigheten och för myndighetens verksamhet näraliggande andra användare mindre relevant inforraation, dvs. av SCB:s raera allmäninforraativa date. När det egna stetistikmaterialet avhändes myndigheten blev vidare den eventuellt kvarvarande stetistik-funktionen allt niindre nyttig i verksamheten. Stetisfikeraa blev överflödiga och i ett stort antel förvaltningsmyndigheter blev den stetistiska kompetensen helt avvecklad. Kraven på stetistisk kompetens hos beställarmyndigheteraa telar därför sterkt för att också statistikproduktionen i betydande utsträckning bör decentraliseras. Härvid bör dock beaktes att viss typ av komplex och poUtiskt viktig stetistik ej bör splittras upp på flera producenter uten koncentreras till en producent.
29 Boverket Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 Om utredningens förslag genomförs kommer Boverket att överväga att
utveckla sin roll som stetistikproducent. Vi ser ett värde i att myndigheten, som har ansvar för uppföljning och utvärdering av bostedsbyggande och bostedsstöd, också producerar det stetistiska underlaget om bostadsbyggande. Det ger ökad flexibilitet och ökade möjligheter till fördjupade studier.
Den statistik om boendekvalitet och boendekostnader som SCB nu producerar med underlag från FoB, HINK och BHU utnyttjas av flera rayndigheter och kräver en omfattende och professionell apparat för dateinsamling och bearbetning. Vi anser därför att det kan vara lämpligt att SCB även fortsättningsvis producerar den stetistiken. Boverket förordar att delar av denna stetistik kommer att ingå i den basstetistik som SCB skall producera.
Konjunkturinstitutet (KI)
Den svenska ekonomiska stetistiken, som huvudsakUgen produceras av SCB, har hög kvalitet interaationellt sett. Från Kl:s synpunkt, och raer allmänt med hänsyn till den ekonomiska forskningens och den ekonomiska politikens informationsbehov, är det ett huvudintresse att bevaka kraven på kvalitet, kontinuitet och jämförbarhet i den ekonomiska stetistiken i vid raening. Det är viktigt att understryka att det då inte handlar enbart ora avdelningen för företegsstetistik eller programmet Ekonomisk poUtik. Den relevante avgränsningen är snarare den stetistik som ligger till gmnd för nationalräkenskaperaa och är beslutsunderlag för ekonomisk politik. Det bör särskilt understrykas att stetistiken över sysselsättning (bl.a. AKU) och löner hör till denna kategori.
Nationalräkenskaperaa är gmndstenen i det informationsunderlag som kan användas för att belysa den ekonomiska utvecklingen, göra konjunktur- och tillväxtprognoser och ge underlag för finans- och penningpolitik. Behovet av primärstefistik för nationalräkenskapema bör därför i hög grad vara styrande — vid sidan av de olika stetistikproduktemas egna informationsvärde och användbarhet — för utformningen av hela den ekonomiska stetistiken.
Institutet anser att, oavsett vilken styrform som väljs i övrigt, ansvaret för prioriteringar inora området ekonomisk stetistik bör hållas samman. Om ansvaret ligger kvar hos SCB får nationalräkenskaperaas behov och önskemål stor tyngd. Om beställaransvar delegeras enligt utredningens förslag bör — för att denna styrfunktion inte skall gå förlorad — ansvaret för all statistik inom området läggas på en enda myndighet.
Följande stefistikgrenar/produktgmpper har central betydelse som underlag för nafionalräkenskaper och för analys av den ekonomiska utvecklingen i stort:
30
— prisindexar, såsora konsument-, producent-och iraportprisindex samt Prop. 1992/93:101 byggindex, Bilaga 1.2
— månatlig industriproduktionsvolymindex samt årsstetistik för industri, bergverk och skogsbmk,
— stetistik över tjänstenäringama,
— energistetistik,
— inrikes- och utrikeshandelsstetistik,
— investeringsenkäter och lagertypsstetistik samt stetistik över bostadsbyggandet,
— finansstetistik för kommuner och företeg,
— löne- och sysselsättningsstetistik.
Flertalet av de nämnda produktområdena återfinns inom delprogrammet Ekonomisk politik, men också stetistik från flera andra delprogram berörs. Institutet har sedan lång tid ett omfettettande samarbete, inte bara med nationalräkenskaperaa utan också med enheter inom avdelningen för företegsstetistik, som producerar primärstefistik (över utrikeshandel, investeringar, deteljhandel, industriproduktion, priser m.m.). Vi har också deltegit aktivt i utvecklingen av stetistik om bl.a. sysselsättning och löner, och KI är en stor användare även av denna stetistik.
Krim i nal vårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen levererar underlag för stetistik om kriminalvård till SCB i form av råtebeller. Publicering sker i Rättsstetistisk årsbok. Kriminalvårdens årliga verksamhetsberättelse innehåller kompletterande stetistisk information. Underlagen hämtes huvudsakligen från administrativa register som bearbetets i stetistikprogram. Dialog i stetistikfrågor sker därmed underhand med SCB. Kriminalvårdsstyrelsen har även deltagit i samrådsgmpper i anslutning till SCB:s framtegning av stetistikprogram för området kriminalpolitik och rättsväsen. I stort kan därför sägas att användarinflytendet för kriminalvårdens del fungerar tillfredsställande. Den basstetistik, sora överförs till och publiceras av SCB sammanfaller i stort raed myndighetens användarbehov, varför SCB:s kostnader för bearbetning m.m. är ganska ringa.
Riksskatteverket (RSV)
Enligt bestämmelser bl.a. i skatteregisterförordningen tillhandahåller RSV och skattemyndighetema underlag för bl.a. texeringsstetistik, inkomst-och förmögenhetsstetistik och prognoser över stetens och kommunemas skatteinkomster. Denna stetistik torde vara sådan basstetistik som under alla omständigheter ska framställas och sora även i fortsättningen kommer att regleras i förordning eller på annat sätt. RSV utgår ifrån att skatteförvaltningen inte kommer att tilldelas ett stetistikansvar utöver de områden där förvaltningen redan har ett ansvar RSV gör därför bedömningen att ett genomförande av utredningens förslag inte direkt kommer att påverka skatteförvaltningen eller exekutionsväsendet.
31 Skogsstyrelsen (SKS) ' Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 SKS har egen erfarenhet av "effektivare stetistikstyraing" och ökat
användarinflytende på ett sätt som inte behandlas i utredningen. Tidigare
producerade SCB själva stetistik över bl.a. utförda åtgärder inom
privatskogsbmket och SKS var en viktig användare. Efter konstmktiva
diskussioner i samarbetsgrappen SCB — SKS produceras sedan några år
denna stetistik gemensamt. SCB står för den stetistiska kompetensen och
skogsvårdsorgansationen för ämneskompetensen samt ett lokalt kontektnät
med skogsägama. Resultetet är höjd stetistisk kvariitet (bl.a. markant
lägre bortfall), höjd användbarhet, oförändrad kostnad och en halvering
av antelet skogsägare som behöver tillfrågas. Möjlighet till samordning
med annan stetistik är fortsatt god. Fördjupade samråd och samarbete
direkt raellan de personer som producerar statistik och användare kan
alltså ge effektivare styraing och produktion och vara ett viktigt
kompleraent till samrådsorgan på "högre" nivå. Genom att te vara på
SCB:s särskilda stetistiska kompetens och kombinera med en myndighets
ämneskompetens kan raan på ett ekonomiskt sätt säkra kvalitetskraven.
Det möjliggör även att SCB kan utveckla de statistiska metoderaa på ett
sätt som inte går om myndigheter börjar producera stetistik helt på egen
hand.
Kommerskollegium
Som tidigare nämnts utgör utrikeshandelsstatistiken ett viktigt inslag och hjälpmedel i kollegiets verksamhet. Kollegiet torde f.ö. utgöra en av huvudanvändaraa av denna stetistik och skulle följakfligen kunna vara en tänkbar "kandidat" till rollen som beställarmyndighet för utrikeshandels-stetistiken.
Kollegiet ser emellertid ingen direkt fördel med en ordning där kollegiet skulle utses till beställarmyndighet. Samarbetet och kontektema raed SCB vad gäller stetistiska frägor har fungerat bra och de krav och önskeraål, som kollegiet som användare av statistiken har framfört till SCB, har alltid blivit väl tillgodosedda. Kollegiet ingår ocksä tillsammans raed generaltullstyrelsen och SCB i den särskilda referensgmpp sora finns för utrikeshandelsstetistiken (GUS). Gmppen träffas regelbundet minst tre gånger per år.
Finansinspektionen
Utredningen har inte redovisat på vilket sätt den föreslagna delegeringen av stetistikansvar skall fungera i praktiken varför det är svårt att överblicka konsekvensema. Finansinspektionen anter emellertid att en konsekvens av förslaget skulle bli att den s.k. kapitelmarknadsstetistiken liksora idag skulle delegeras till Finansinspektionen.
Till skillnad från många andra myndigheter har Finansinspektionen sedan slutet av 1980-telet haft ansvaret för denna del av den stetliga statistiken. 1 skrivelse till Finansdepartementet den 20 januari 1992 har inspektionen föreslagit att ansvaret och innehållet i den officiella
32
kapitelmarknadsstetistiken bör ses över genom en offentlig utredning. Av Prop. 1992/93:101 skrivelsen framgår att inspektionen inte delar den uppfattning som Bilaga 1.2 utredningen ger uttryck fön En avgörande invändning mot att ansvara för den offentliga stetistiken är att uppgiften i allt för stor utsträckning inkräkter på de resurser som skall användas i inspektionens huvudsakliga verksamhet som tillsynsmyndighet.
Statskontoret
Utredningen förordar att huvudansvariga beställarmyndigheter utpekas inom varje sektor. Att myndighetema föreslås få större befogenhet än för närvarande att avgöra vilken stetistik man vill ha förväntes förbättra möjligheteraa att relatera kostnader för stetistik mot kostnader för andra verksamheter. Dessutom förväntes användarinflytendet över stetistikut-formningen öka, eftersom ämneskunskapen antes få större genomslag.
Förslaget fömtsätter emellertid att myndighetema generellt sett kan fungera som kompetente och goda beställare av statistik. Statskontoret ifrågasätter om så är fallet. Dels saknar de föreslagna beställarmyndigheteraa sannolikt motiv för att samordna stetistikbehoven inom sina områden, varför beställningama kan korama att bli ofullständiga. Dels varierar den stetistiska kompetensen hos myndighetema högst väsentligt i dagsläget. Myndigheter som själva är stora producenter av stetistik redan i dag skulle sannolikt fungera väl som beställare. Andra myndigheter, med sämre stetistikkompetens, torde däremot vara olämpliga som beställare.
Utredningen redogör för ett försök med beställaransvar enligt den föreslagna modellen — delegering av ansvaret för beställning av lärar-och skolstetistik till Skolverket. Exemplet stöder dock snarast uppfattningen att myndigheteraa kan vara olämpliga steUstikbeställare. Våra erferenheter av försöket är att Skolverket har valt en både dyr och omständlig metod för informationsinsamling. Skolverket gör endast totalundersökningar, inte urvalsundersökningar. Skolverket analyserar endast fektiska utfell, inte prognosbaserade beräkningar och Skolverket har valt den enskilda skolan som lägste aggregeringsnivå, inte kommunen. Till dette kan även fogas de negativa erfarenheter som utredningen redogör för i betänkandet (på s. 10), dvs. att Skolverket är tveksamt till att ta över samordningsuppgiften för andra intressenters behov av utbildningsstatistik samt att Skolverket inte vill betala den tidigare anslagsfinansierade produktionen till ett högre självkostnadsbaserat pris.
Enligt Statskontorets mening pekar dessa erfarenheter på en risk för att statistik uten entydiga huvudanvändare inte kommer att beställas med utredningens förslag.
4 Central förvaltningsmyndighet
Ingen remissinstans ifrågasätter att SCB skall finnas kvar som central förvaltningsmyndighet med föreslagna uppgifter för samordning, nomenklaturarbete, metodutveckling, interaationellt samarbete, publiceringsverksamhet samt informations-, biblioteks- och arkivservice.
3 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 101
33
Många anser eller fömtsätter direkt eller indirekt att SCB även skall ha Prop. 1992/93:101 ett ansvar för gmndläggande statistik inom viktiga områden och Bilaga 1.2 tvärsektoriell statistik.
Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagens Uppgiftslämnardelegation framhåller att det kan bli en konflikt mellan SCB:s uppgifter som förvaltningsmyndighet och för produktion av statistik. Ett par anser att de båda funktionema bör särskiljas i skilda organisteioner.
När det gäller SCB:s förvaltningsuppgifter i frågor om det internationella stetistiksamarbetet är flera instenser tveksamma till om och hur de på ett tillfredställande sätt går att förena med ett delegerat stetistikansvar. Det gäller Kommerskollegium, Stetskontoret, StefisUska centralbyrån. Finansinspektionen, livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Närings, och teknikutvecklingsverket. Riksbanken, LO och SCB:s vetenskapliga råd. Andra framhåller att även uppgifter för intemationellt samarbete skall ankomma på de stetistikansvariga myndighetema inom deras områden. Det gäller Socialstyrelsen, Skolverket, Stetens jordbmksverk. Fiskeriverket, Arbeterskyddsstyrelsen, Stetens naturvårdsverk och Konsumentverket. Från dem som närmare utvecklat sina synpunkter i dessa frågor kan anföras följande
Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
Vi stöder förslaget att SCB skall behålla ställningen som central förvaltningsmyndighet för den stetliga stetistikverksamheten med de uppgifter som utredningen anger och finansieras via anslag medan däreraot den stetistikproduktion sora kan komma att kvarstå tillsvidare vid SCB uppdragsfinansieras med departement eller förvaltningsmyndigheter sora uppdragsgivare/beställare. Det är därvid lämpligt att produktionsdelen avskiljes från SCB-myndigheten. De uppdrags- respektive anslagsfinansierade delama av SCB skulle därmed juridiskt kunna separeras, vilket vore av värde i sig. En sådan "avknoppning" skulle bereda plats för en helt fristående produktionsfunktion och dessutom ge utrymme för att eteblera på jämförbara villkor konkurrerande verksamheter.
Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD)
För att utföra löpande förvaltningsuppgifter i det stetliga stetistiksystemet såsora samordning, stendardisering och interaationella kontekter (rapportering till Eurostet m.m.) behövs enligt FUD:s mening en central rayndighet. För att kunna minimera stetistikens belastning på i synnerhet företegen som uppgiftslämnare är det väsentligt att de nämnda förvaltningsuppgifteraa sköts effektivt och med god överblick över beställarmyndighetemas planering och beställning av stetistik. Den centrala myndigheten bör aktivt bevaka och stödja de nya stetistikmyndigheteraas efterlevnad av verksförordningens bestämmelse ora att begränsa och förenkla uppgiftslämnandet (SFS 1987:100, § 17). Myndigheten bör bedriva utbildning om stetistiska metoder och uppgiftslämnarfrågor samt
34
bevaka frågor om den steUiga stefistikens objektivitet och kvalitet. Nära Prop. 1992/93:101 samråd bör organiseras med olika samhällsintressen, däribland företegens Bilaga 1.2 intresse som stetistikanvändare och uappgiftslämnare.
Den centrala myndigheten, som blir en viktig samarbetspart för FUD, skulle kunna bildas genom att man bygger vidare på den uppdelning som utredningen gör av SCB i en anslagsfinansierad förvaltningsdel och en uppdragsfinansierad produktionsdel. Den förste delen av nuvarande SCB kunde alltså utgöra basen för den ovan skisserade centrala myndigheten, SCB-förvaltning. Rollen för SCB-Förvaltning tydliggörs genom att myndighetsutövandet skiljs från produktionen. SCB-Uppdrag bildar en organisation som konkurrerar på raarknaden för stetistikproduktion. SCB-Uppdrag jämställs i konkurrenshänseende med stetlig stetistikproduktion sora sker i myndighetemas egen regi eller sora av dessa läggs ut på andra uppdragstegare.
FUD:s skiss till organisationsstmktur syfter till att åstedkomma en — i jämförelse med utredningens förslag — tydligare fördelning av ansvaret för omläggning av styrmetod för den stetliga stetistiken respektive den löpande driften. Därmed bör genomförandetiden för den nya modellen kunna förkortes, vilket bör vara bra från uppgiftslämnarsynpunkt.
Socialstyrelsen
Utredningen utgår från att intemationellt stetistiksaraarbete skall räknas sora SCB:s förvaltningsuppgifter och därraed endast bli en angelägenhet för SCB. Här bör dock erinras ora det omfattende interaationella samarbete med betydande stetistikkonsekvenser som Socialstyrelsen medverkar i (bl.a. via WHO) och sora också bör fortsatte i framtiden. Dette bör beaktes i den dialoag som skall föras raellan ett departement och en myndighet om vilka stetistikprodukter och stetistikområden som skall hänföras till basstatistik och för vilken denna myndighet skall vara beställare av. Socialstyrelsen anser att SCB bör ha det övergripande ansvaret för intemationellt stetistiksaraarbete. Dock bör Socialstyrelsen ha ett ansvar för intemationellt samarbete inom socialsektoms område och representera Sverige i dessa sammanhang.
Kommerskollegium
För kollegiets verksamhet är den svenska utrikeshandelsstetistikens jämförbarhet med andra länders stetistik av väsentlig betydelse. Utredningen är också medveten om det utvecklingsarbete som interaationellt pågår och de ytterligare anpassningsbehov som en EG-anslutning kommer att medföra. Utredningen har också fastslagit att det intemationella stetistiksamarbetet fömtsätter en central nationell stetistikmyndighet och att det bör ankomma på SCB att ha derma funktion.
Det kan vidare noteras att Sverige redan med EES-avtelet åtegit sig långtgående förpliktelser i fråga om vilken stetistik som skall tes fram och hur den skall stmktureras. ESS-avtelet men även det interaationella samarbetet ger sålunda ej den möjlighet till valfrihet för användarmyndig-heten som varit gmndtenken i utredningens förslag. Ett eventuellt svenskt
35 EG-medlemsskap koramer att ge ännu mindre utrymme för eget Prop. 1992/93:101 agerande. Bilaga 1.2
Statskontoret
Utredningen säger att "de interaationella stetistiska organisationema har sterka önskemål om en motpart i varje land för att samarbetet skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt" (s. 96). Vissa myndigheter lämnar dock stetistikuppgifter direkt till interaationella organ, vilket enligt utredningen emellanåt skapar problem eftersom olika stetistikuppgifter om samma förhållanden sprids. Härigenom uppstår tvekan om vilka uppgifter som egentligen är officiella. Enligt vår mening torde feran för derma typ av missförstånd öka med den av utredningen föreslagna modellen.
Utredningen redogör vidare för vilka konsekvenser ett svenskt närmande till EG förväntes få på stetistikområdet. Ett EES-avtel sägs innebära en del mindre anpassningar, men "vid medlemskap i EG blir anpassningskraven mera omfattende" (s. 37). Det kan i dette sammanhang ifrågasattes om tidpunkten för en så pass genomgripande förändring av det svenska stetistiksystemet som utredningen föreslår är väl vald.
Finansinspektionen
Ur ett interaationellt perspektiv är det nödvändigt att Sverige kan svara upp mot de ökade krav sora kommer att ställas de närmaste åren. Det kommer därvid att vara viktigt att koncentrera resurser och kompetens istället för att splittra inom olika arbetsområden. Utredningen nämner också att de europeiska stetistikorganen kräver och förvänter sig att SCB samlat svarar för den svenska stetliga stetistiken, håller informationsberedskap och levererar stetistik till dem.
Enligt inspektionens mening kommer SCB med svårighet att internationellt kunna svara för svensk offentlig stetistik om SCB inte samtidigt har ansvaret för densamma.
Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd
Utredningen borde ha följt mer raed i den europeiska stetistikdebatten, speciellt efter de dåliga erfarenhetema från Storbritennien.
Under de senaste decenniema har SCB kommit att bli en av de tongivande och mest respekterade statistikproducentema i Europa. I den pågående utvecklingen av det europeiska samarbetet ligger statistikfrågorna långt framme. Det finns stora risker att en uppsplittring av stetistikansvaret kan leda till att Sveriges roll i det europeiska samarbetet försvaras.
Det ekonoiniska systeraet i Europa står inför stora förändringar. I sin tur koraraer dette att ställa stora krav på förändringar och följsamhet i den ekonomiska stetistiken. Om svensk stetistik skall kunna påverka och följa raed i utvecklingen, fordras intima kontakter mellan nationella stetistikproducenter, Eurostet, andra interaationella organisationer, politiker, ekonomiska myndigheter och högskolevärlden. Den nuvarande
organisafionen har visserligen brister, men det framgår inte av ut- Prop. 1992/93:101 redningen hur ett nytt nätverk av kontekter skall byggas upp om det nya Bilaga 1.2 förslaget genomförs. Snarast misstänker rådet att den interaationella samordningen kommer att försvåras vid ett system med många svenska huvudmän.
Utredningen har dessutom inte tegit i beaktende EES-avtelets regler om anbudsförferande. Om det föreslagna systemet införs, kommer utländska intressenter att kunna begära tillgång till svenska personregister med hänvisning till konkurrensbegränsningsklausuler.
Statens jordbruksverk (SJV)
Enligt utredningen skulle SCB ha det övergripande ansvaret för rapportering och kontakter med interaationella organ. Det anges vidare att SCB redan nu ombesörjer huvuddelen av rapporteringen till intemationella organ. När det gäller jordbmksområdet är dock SJV:s rapportering mycket omfattende. Vid ett ev. svenskt raedlemskap kommer raycket av stetistikbehovet avseende lantbmksstetistik vara starkt kopplat till reformarbetet inom EG och med åtföljande administrativa behov och behov för olika analyser och uppföljningar. Jordbmksfrågoma spelar en stor roll inom EG. En stor del av EG:s budget går till åtgärder inom jordbmket (1992 är det ca 55 %). Det innebär att statistiken ständigt måste anpassas till olika politiska beslut och åtgärder rörande intem och extem handel, olika stöd till jordbmket m.m. SJV kommer att få en mycket aktiv roll i detta arbete vilket gör det naturligt att huvudansvaret för den interaationella rapporteringen och de intemationella kontaktema avseende jordbmksområdet förläggs till SJV.
Statens naturvårdsverk
Naturvårdsverket anser vidare att förslaget till att låte SCB ha hela ansvaret för intemationell rapportering är felaktigt. I dag rapporterar Naturvårdsverket regelbundet till ett stort antal intemationella organisationer och organ. I dessa rapporteringar ingår både stetistik och kommenterande texter med exempelvis förslag till åtgärder, utvärderingar och kommentarer. Det finns all anledning att tro att omfettningen av denna rapportering ökar bland annat genom inrättandet av EG:s miljöbyrå (EEAg - European Environment Agency). Det är verkets ansvar att förse detta organ med information. Detta skall jämföras med utredningens förslag att SCB skall förse EUROSTAT med statistik. Risken för dubbelarbete och sena avrapporteringar kan bli betydande. Rapporteringen bör därför ses över i samband med det eventuella genomförande av utredningens förslag.
I denna översyn måste också beaktes rapporteringskraven i de särskilda rådsdirektiv som kan förväntes bli gällande inom ramen för EES-avtelet. Som exempel kan nämnas direktivet av den 12 juni 1986 (ora skyddet av miljön när avloppsslam används i jordbmket) där det läggs fest att vart fjärde år skall uterbetes en sammanställning bl.a. över mängden spridd slam. I direktivet läggs dessutora krav på registerhållning av slainmäng-der och slamsammansättning.
37
Konkurrensverket Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 EnUgt utredningsförslaget skall SCB ha det saralade ansvaret för Sveriges
deltegande på myndighetsnivå när det gäller det intemationella stetistiksamarbetet.
På samma sätt som det är angeläget att användama har ett direkt inflytende över stetistikproduktionen i Sverige vill Konkurrensverket framhålla att det är lika angeläget att motsvarande inflytande även kommer till uttryck i det interaationella samarbetet. SCB:s samordningsansvar bör därför inte vara mer långtgående än att de för olika statistikområden huvudansvariga myndighetema m.fl. får ansvara for den intemationella samordningen inom respektive område. Härigenom kommer den i intemationellt samarbete producerade statistiken att inriktas raot de för respektive område relevanta frågeställningarna.
Inom ramen för uppbyggandet av det stetistiska systemet inom olika sakområden för EES-området och vid ett ev. framtida svenskt medlemskap i EG är det enligt Konkurrensverket, till skillnad från vad som framkommer i betänkandet, väsenfligt att den harmoniserade stafistiken utforraas och presenteras på ett sådant sätt att resultatet av den europeiska integrationen kan analyseras på ett relevant sätt. För att tillse att underlag för ställningstaganden till de olika frågeställningar som kommer att aktuaUseras är tillräckligt, är det nödvändigt att de olika statistikintres-senteraa får inflytende i harmoniseringsarbetet.
Vad som ovan sagts angående Europa-samarbetet gäller i lika hög grad övrigt intemationellt samarbete.
5 Statistikansvar på departement
Förslaget att stetistikansvar skall ligga på departement om det inte finns lämplig myndighet för dessa tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertelet remissinstenser.
Några anför dock tveksamhet om lämpligheten av dette. Det gäller bl.a. Skolverket, Humanistiska Samhällsvetenslkapliga forskningsrådet och Närings- och teknikutvecklingsverket.
Kriminalvårdsstyrelsen och Sjöfertsverket anser att allt ansvar för stetistikverksamheten eller i vart fell basstetistiken skall läggas på departeraenten.
Skolverket
Beställaransvaret för större delen av nuvarande stetistik anses inte kunna läggas ut på myndigheter utan föreslås läggas på olika feckdepartement. De svårigheter med nuvarande styrsystem som utredningen redovisar (krångliga och tidsödande besluts- och informationsvägar, departementen som små användare av stetistiken, dåligt samarbete mellan sektorer m.m.) kan därmed i stor utsträckning komma att finnas kvar. Dessutom tillkommer ytterligare samordnings- och gränsdragningsproblem gentemot en rad myndigheter som övertegit beställaransvaret för delar av stetistiken.
38
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 Beställarraodellen har emellertid också svagheter. Det är, som utredningen framhåller, inte säkert att någon förvaltningsmyndighet vill te på sig kostnader för att te fram stetistik av allmänt eller vetenskapligt intresse, om den inte har omedelbar användning i den egna verksamheten, särskilt när stetistikkostnadema skall vägas mot kostnader för andra delar av verksamheten. Såsom en metod att motverka denna svaghet hos beställarmodellen föreslår utredningen att beställaransvar i stor utsträckning (motsv. hälften av SCB:s nuvarande stetistikanslag) skall åvila departeraenten. Det är svårt att säga hur mycket denna del av stetistikproduktionen skulle påverkas av det nya styrningssystemet. Avsikten är väl att departementen skall få en sterkare ställning i förhållande till SCB. Departementsintressen har emellertid redan under den nuvarande beslutsordningen ett starkt potentiellt inflytande på styraingen av stetistikproduktionen vid beredningen inora regeringskansliet. Att dette inte tycks ha utnyttjats i fillräcklig utsträckning synes av vad sora framgår av utredningens redogörelse (s. 78-80) dessvärre ha berott på att bestäUarkompetensen varit svag och samordningssvårig-hetema stora. Vissa samordningssvårigheter kan kanske minska, om departeraenten i den nya ordningen får större eget beställaransvar, men då kan å andra sidan en del av de samordningssvårigheter som fenns före utvärderingen år 1988 åtemppstå och problemet raed tillgång till stetistisk korapetens inom departementen torde kvarstå. Det föreslagna stetistikrådet kan givetvis ge råd, men det förefaller inte troligt att det kan komma att spela en verkligt aktiv roll i budgeterbetet.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
Utredningen räknar med att omkring hälften av SCB-stetistiken är av sådan karaktär att finansdepartementet eller annat departement kommer att vara den lämpligaste beställaren. Utredningen pekar samtidigt på att det varit påtagliga problem med samordningen av de olika departementens krav på stetistikproduktionen hos SCB. Förslaget innebär att regeringen i stället för att styra genom övergripande prioriteringar och raål tilldelas en raer aktiv och konkret roll. Den kräver, fömtora stetistisk kompetens, deteljerade kunskaper om stetistikens uppbyggnad, bred kännedora om användaraa och lyhördhet inför deras önskeraål särat också ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Enligt NUTEK:s uppfettning är dette uppgifter som hör herama på myndighetsnivå. De bör enligt NUTEK även fortsättningsvis ligga kvar hos SCB, eftersom det finns fördelar med att ha ansvaret för och planeringen av samhällets basstetistik samlat hos en oberoende instens.
Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen biträder uppfattningen att stetistikanvändama skall ges större inflytende och påverkansmöjligheter över stetistikproduktionen. En ökad stetistikkompetens hos myndighetema är en fömtsättning, dels
för en breddad dialog mellan myndigheteraa på ett stetistikområde, dels Prop. 1992/93:101 för att kunna agera aktivare i rollen som kravställare. Den effektivisering Bilaga 1.2 av den stetliga stetistikverksamheten som utredningen eftersträvar, torde dock kunna uppnås utan den genomgripande förändring av produktions-forraeraa som utredningen förordar. Kriminalvårdsstyrelsen avstyrker därför utredningens huvudförslag om delegering och samordnat beställaransvar m.m. till den enskilda myndighetsnivån och föreslår därför en modell sora bygger på att varje departeraent har ett sakområdesansvar för stetistikverksamheten. Under departementets ledning inrättes ett eller flera permanente samrådsorgan där företrädare för varje myndighet ingår samt onirådeskompetent företrädare för SCB och högskola (forskningsintressen).
Sjöfartsverket
Utredningen anför sora motiv för sitt förslag till delegering av stetistikansvaret bl.a. att genom att knyte ansvaret för stetistiken till huvudansvariga rayndigheter fångar man bättre upp förändringsbehoven. Myndigheteraa får också möjlighet att väga kostnadema och värdet av stetistiken mot kostnadema och värdet av myndighetemas verksamhet i övrigt.
Sjöfartsverket finner det raycket tveksarat om dette i praktiken kommer att gälla för den s.k. basstetistiken. Den omfettende reglering som kringgärdar utredningens förslag och som närmare berörs nedan torde innebära att basstetistikens omfattning i huvudsak bestäms av departementen. Myndighetemas synpunkter skall i det sammanhanget beaktas genom den dialog som departementen fömtsätts ha med viktigare stetistikanvändare. Handlingsfriheten för myndighetema att efter det departementen lagt fest basstetistiken göra eventuella omprioriteringar kan bli liten eller obefintlig. Beställarmyndighetemas roll riskerar då att begränsas till att "slussa" anslagsmedel till stetistikproducenten, vilken oftest kommer att vara SCB.
Utifrån Sjöfertsverkets synpunkter förefeUer förslaget i den delen medföra risk för att stetistikstymingen i stället för att bli effektivare blir krångligare och mer byråkratiskt. Det innebär också att förhållandet mellan beställare och stetistikproducenten (SCB) i vissa fell blir indirekt. Viss basstetistik skall departementen enligt förslaget kunna ålägga myndighetema att tillhandahålla. Enligt Sjöfertsverket bör huvudregeln vara att beställaransvaret för basstatistiken läggs på departementen, som själva köper denna från stetistikproducenten.
40
6 Konsekvenser av delegering och decentralisering Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 Flertelet av de remissinstenser som är positiva till utredningens förslag
ansluter sig också till att de avsedda fördelama med ett genomförande av dem kan uppnås. Det gäller större relevans i stetistiken, spridning och bättre utnyttjande av stetistikkorapetensen, bättre ansvars- och kost-nadsraedvetende ra.m. Många pekar eraellertid också på de risker som ett genoraförande av förslagen kan raedföra. Det gäller mindre objektivitet och beroende i stetistikframställningen, minskad kvalitet i stetistiken, mindre överblick och samordning av stetistiken, minskad tillgänglighet till stetistik, svårigheter att bygga upp erforderlig kompetens hos stetistikansvariga, ökade kostnader för stetistiken ra.ra. Uten att närmare gå in på de olika frågoma framhåller dessa remissinstanser att de behöver utredas närmare.
Andra remissinstenser hyser mera långtgående farhågor för de konsekvenser som delegering och decentraUsering av ansvar och uppgifter för den stetliga stetistikframställningen kan innebära. De framhåller att dessa raåste uppraärksammas och motverkas på olika sätt eller är av sådan karaktär att ett genoraförande av förslagen måste avvisas. Det gäller frärast stefistikens kvalitet och oberoende, ändamålsenliga och nödvändiga samband i stetistikframställningen, belastning på uppgiftslämnare, skydd för sekretess och integritet, stetististisk kompetens hos stetistikansvariga och kostnader för stetistikframställning.
I det följande anförs några exempel på de synpunkter som har förts fram i dessa frågor.
Statistikens kvalitet
Svenska statistikersamfundet
Vi vill sterkt understryka att kvalitetsaspekten är mycket väsentlig i den officiella stetistikproduktionen. Vid allt arbete med organisationen av stetistikverksamheten måste god kvalitet och god effektivitet beaktes. Bland delegenskaper som tillsammans ger god kvalitet finns till exempel, objektivitet, pålitlighet, tillgänglighet järaförbarhet, kontinuitet och aktualitet. Det är oerhört viktigt att man i produktionen har kvalificerad personal, sora har bra kontekt raed undervisning och forskning både inom statistikområdet och de feckområden inom vilka stetistiken produceras. Färre större enheter med flera stetistiker är i allmänhet mycket bättre än flera sraå när det gäller sådana kontakter och möjlighetema att upprätthålla en god orientering om utvecklingen av ämnesområdet. Man får också ett mycket bättre innovationsklimat. Jämförbarheten i stetistikuppgifter tillgodoses säkerligen bättre ora en central stetistisk myndighet, efter att ha beaktet flera användares önskemål, bestämmer vilken stetistik, som skall produceras, än om detta bestäms av en enskild användare, som rimligen har snävare syn. Det är också viktigt att bibehålla långa tidsserier för framtiden.
41 Firiansirispekiloiien Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 Finansinspektionen anser att offentlig stafistik skall vara objekfiv,
tillgodose användamas och det allmännas behov av insyn i olika
samhällssektorers förhållanden samt stå för kvaUtet och kontinuitet i syfte
att vara den mest tillförlitliga källa som går att firma.
Utredningens förslag att delegera ansvaret för s.k. basstatistik till ett antal rayndigheter och i förlängningen sprida produktionsansvaret till såväl offentliga som private institutioner innebär en risk att kvaliteten på offentlig stetistik försämras. Inspektionen finner en rad skäl till varför ansvaret för den s.k. basstetistiken inte bör splittras.
Det utredningen definierar som basstetistik skall inte enbart tjäna som underlag för information till allmänna intressen uten basstetistiken skall stå för kontinuitet så att uppgifter för en längre tidsperiod skall kunna återfinnas i offentliga publikationer och vara underlag för bl.a. forskningsändamål. Vidare utgör delar av basstatistiken underlag för SCB:s sammanställningar av finans- och nationalräkenskaperaa.
När det gäller s.k. basstetistik är det viktigt att enhetliga definitioner används såväl vid inhämtandet av statistik som vid dess publicering. Dette beror på att enskilda uppgifter eller stefistikgrenar ofta utgör byggstenar i annan stetistik. Ett flertel krav måste därför tillgodoses när man definierar värden som skall inräknas i basstatistiken. SCB har ansvaret för national- och finansräkenskaperaa och tillser att uppgiftema för dessa tillgodoses. Inom kapitalmarknadsstatistikens område är dessutom Finansinspektionens föreskrifter på redovisningsområdet styrande för statistikens utformning. Om ansvaret för den offentliga statistiken delas på flera myndigheter innebär det en risk att den överblick som krävs, för att insamlad statistik skall vara jämförbar och kunna utgöra underlag för national- och finansräkenskaperaa och för rapportering till interaationella organ, går förlorad. En splittrad fördelning av ansvaret för offentlig stetistik kommer enligt inspektionens mening att undergräva den kvalitet man kan kräva att offentlig stetistik skall stå för.
Ett delegerat statistikansvar till myndighetsnivå innebär att respektive myndighet, inom givna ramar, skall prioritera mellan myndighetens egen verksamhet och produktion av offentlig statistik. Det kommer, speciellt i besparingstider, att innebära en stor risk att stetistikproduktionen får stå tillbaka för den egna verksamheten vilket på lång sikt är till nackdel för kvaliteten på den stetliga stetistiken.
Socialstyrelsen
Beställarkompetens samt stetistikens kvalitet och tillgänglighet är vikfiga frågor som delvis går in i varandra. Om myndighetema får beställaran-s-var så måste de också ha kompetens att kurma beställa stetistik av hög kvalitet och relevans samtidigt som de måste ha en organisation för att kunna tillgodose även andra användarintressen. Olika myndigheter har här olika fömtsättningar och det finns en risk att myndigheter med liten stetistikkompetens väljer stetistikproducent enbart ufifrån pris och inte
42
beakter kvalitetsaspekter i fillräcklig utsträckning. Förslaget innebär dock Prop. 1992/93:101 i ett avseende att kvaliteten bör öka eftersora myndighetema bör ha större Bilaga 1.2 kunskap om användamas behov. Därigenom kan stetistikens relevans öka.
Statistikens objektivitet och oberoende
Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd
Rådet vill understryka att stetisfik är en kollektiv nyttighet på vilken man raåste kunna ställa höga krav om aktualitet, objektivitet, pålitlighet och tillgänglighet. Ur demokratisk synpunkt är det därför betänkligt om finansiering och beställaransvar läggs hos verksamhetsansvariga, så som utredaren föreslår. Det finns en avsevärd risk för dominerande inflytende från partsintressen och för icke-offentlig politisk-administrativ styming. I ett demokratiskt och marknadsekonomiskt samhälle krävs att alla parter har samma tillgång till information för att systemet skall fungera effektivt. Det vore olämpligt om en part får bestämma vilken information övriga parter skall få. Det är därför betydelsefullt att även i fortsättningen ha en oberoende stetistikproducent. Myndigheter med enbart utredande uppgifter, sora t.ex. Skolverket, kan spela en sådan roll, men de fleste andra myndigheter har också en egen verksamhet som stetistiken skall belysa.
SACO-föreningen vid SCB
Att utredningens förslag medför risker för stetistikens oberoende torde vara tämligen uppenbart. Man måste kurma utgå från att de stetistikansvariga rayndigheteraa, beställarrayndigheteraa, norraalt är sådana rayndigheter sora idag har ett operativt rayndighetsansvar på sina respektive områden. Därigenom har de också ett naturligt intresse av hurdan bild som stetistiken tecknar på dessa områden. Det kan för dem ligga nära till hands att — i regel säkert uten ont uppsåt — vilja "vinkla" stetistiken så att rayndighetens egna agerande frarastår i gynnsam dager.
Den förste lösning på problemet som utredningen själv antyder, näraligen att riskeraa får beaktes av departementen vid fördelningen av beställaransvaret på olika myndigheter, är föga övertygande. Man kan väl inte rimligen välja myndigheter som är okunniga om de sakområden på vilka de skall beställa stetistik. Är de å andra sidan kunniga om områdena så har de väl i regel ett operateivt ansvar på dessa, med åtföljande intresse sora hoter objektiviteten.
Samband i statistikframställningen
Professor Carl-Erik Särndal
Stetistik inom social sektor, inom ekonomisk sektor och på andra områden framställs i ledande länder med hjälp av samordning dels inom.
43
dels mellan de komponenter som stetistikproduktion omfatter. Samord- Prop. 1992/93:101 ningen leder till att flera stetistikprodukter effektivt betjänas av samma Bilaga 1.2 teknologi. När ett antel stetistikprodukter framställs och kontinuerligt underhålls av en och samraa organistion, t.ex. SCB, realiseras vinster genora generell, saraverkande teknik. Några av komponentema är:
— standarder och definitioner
— system för saraspelurval raed fördelning av upgiftslämnarbörda
— intervjuarkårens utbildning, styming, koordination
— former för datorstödd och annan insamling av primärdata
— systera för tillvarategande av information i register
— teknik för höjande av mätvärdeskvalitet
— databearbetning inklusive metodsystem för editing, imputering, estimation, analys
— ADB-tekniska system
— publiceringsformer
Utredningen diskuterar inte dessa aspekter och tycks omedveten om att "economies of scale" realiseras när effektiva system byggs upp, utnyttjas och underhålls av specialister som verkar tillsammans utifrån ett och sainma ställe.
Statistiska centralbyrån (SCB)
SCB vill för sin del speciellt framhålla följande problem som skulle uppstå i saraband med en långt driven delegering:
— Utredningens förslag kan skapa mycket besvärliga problem när det gäller jämförbarheten och samordningen. I SCB:s treårsrapport beskrivs hur de olika statistikgrenama hänger ihop. Det gäller både produktionssamband — t.ex. hur olika register används för urvalsdragning — och innehållsliga saraband — hur olika statistikprodukter tillsammans ger den efterfrågade informationen. De bildar tillsammans ett stafisfiksystem. En delegering till olika myndigheter av ansvaret för statistiken kan leda till att viktiga länkar i statistiksystemet försvinner eller allvarligt försvagas. Statistiken raåste byggas upp på ett enhetligt sätt med en viktig utgångspunkt i aktuella och ftillständiga register för individer och före-tag/arbetställen för att den skall kunna integreras i stetistiksystemet. Vidare fömtsätts att stetistiken framställs kontinuerligt eller med intervall sora möjliggör jämförbarhet.
Sora exempel kan nämnas att den ekonoiniska stetistiken behöver omfatte långa, sammanhängande och över tiden jämförbara tidsserier, ju längre desto bättre. Kraven är också höga när det gäller jämförbarhet mellan olika stetistikprodukter. Jämförbarhet är en fömtsättning för att erhålla tillfredsställande tillförliglighet i bl.a. national- och finansräkenskaper och är väsentlig för att korrekt kunna festställa sambanden mellan olika makroekonomiska storheter. För att full jämförbarhet skall kunna uppnås måste stetistiken samordnas redan på mikronivå, dvs. variabelmässigt för enskilda företeg och arbetsställen. Vidare kräver
44
jämförbarheten geraensamma begreppsdefinitioner, klassifikationer och Prop. 1992/93:101 indelningar. Bilaga 1.2
Vad utredningen kallar delegering eller decentralisering av ansvaret för stetistiken kan i förlängningen korama att innebära något annat: att stetistikproduktionen spUttras. Dette kan skapa problem, medan däreraot en sammanhållen stetistikproduktion gör det möjligt för en bred krets av användare att utnyttja de stetistiska resulteten för analys. SCB kan sålunda te fram det underlag från olika stetistikgrenar som enskilda användare behöver för sin analys. SCB har i treårsrapporten beskrivit de framkomstvägar som finns för att göra stefisfiken mer tillgänglig för den enskilde stetistikanvändaren. SCB avser att intensifiera arbetet med att utveckla datebaser som ger användama stor frihet vid de stetistiska bearbetningama, samtidigt som de skyddar de enskilda uppgifter som ligger bakom stetistiken.
Konjunkturinstitutet
Det är viktigt att ansvaret inte delas upp på flera myndigheter då det gäller stetistik som utgör underlag för sammanhållna system, t.ex. nationalräkenskapema. Med hänsyn till den ekonoiniska forskningens och den ekonomiska politikens informationsbehov är det ett huvudintresse att bevaka kraven på kvaUtet, kontinuitet och jämförbarhet i den ekonomiska stetistiken i vid raening. Särskilt gäller dette den steUstik som ligger till gmnd för nafionalräkenskaperaa, inklusive stetistik rörande arbetsmarknad, löner och priser.
Vi anser däremot att handlingsutrymmet är mycket begränsat då det gäller att flytte stetistikproduktion utanför SCB och åstedkoraraa en fungerande konkurrenssituation. I fråga om basstetistik enligt utredningens definition — eller officiell stetistik enligt lagen (1992:889) — finns mycket sterka skäl för kontinuitet och samordning. Riskema för tidsseriebrott och för bristende jämförbarhet mellan olika delar av sammanhållna stetistiksystem ökar markant, om stetistikframställning sprids ut på och flyttes mellan myndigheter.
Uppgiftslämnandet
Riksbanken
En viktig aspekt på stetistikproduktion som aldrig får åsidosattes är det tvång som lägges på uppgiftslämnama. Hänsyn måste tes både till den börda som framtegandet av uppgiftema innebär för dessa och till den välbekante och ofte uttelade olust de kan känna inför tvånget att läinna ut intema uppgifter. Också härvidlag riskerar reformen att medföra försämringar. Central uppgiftsinsamling genora SCB ger möjlighet fill samordning så att samma uppgiftslämnare inte belästes alltför ofte. Bördan för uppgiftslämnama lindras också om uppgiftsinsamlandet hanteras av en central expertinstens raed upparbeted metodkompetens.
45 Genom avancerade urvalsmetoder kan t.ex. antelet uppgiftslämnare, Prop. 1992/93:101 väsentligt begränsas bl.a. genom att sådana kan uteslutes vilkas uppgifter Bilaga 1.2 blir av mindre betydelse på gmnd av deras inindre storlek eller andra förhållanden. En central uppgiftsinsamling kan också begränsa frågeställandet genom att undersökningen delvis kan baseras på förefintliga centrala register eller på speciella enkäter. Naturligtvis kan motsvarande metodkompetens upparbetes på andra håll och register överföras och lagras i datebaser vid ett flertel myndigheten Dette fömtsätter dock ytterligare resursinsatser.
En sådan utveckling vore knappast heller försvarbar ur uppgiftsskyddssynpunkt. Motstånd mot att länma ut uppgifter dikteras nämligen inte sällan av motvilja just mot att lämnade uppgifter lämnas vidare och osäkerhet om var de då slutligen hamnar och hur de där kan komma att användas. En spridning av t.ex. företegsinleraa uppgifter till ett antel olika dateregister hos ett flertel myndigheter vore därför en olycklig utveckling.
En uppsplittring av uppgiftsinsamlandet på olika användarmyndigheter är även ägnat att medföra praktiska olägenheter för sådana uppgiftslämnare från vilka uppgifter inhämtes till olika stetistikområden.
Det kan gälla sådana saker sora begreppsbildningen i insamlingsanvisningar, vilka kan bli avvikande raellan olika myndigheter, liksom teknikema för rapportering och besväret att hålla kontakt med olika uppgi ftsinhämtere. Olägenheter av dette slag raå förefalla obetydliga raen är erfarenhetsmässigt ägnade att skapa betydande irritetion och kan bilda besvärliga hinder för eljest möjliga rationaliseringar av uppgiftsinsamlandet.
Skyddet för sekretess och integritet
Arbetsmarknadsstyrelsen
Utredningen ter heller inte upp den konflikt som kan uppstå mellan myndighetens roll som stetistikansvarig och myndighetsutövande vad beträffar uppgifter sora insamlats för stetistiska ändamål. Det är inte orealistiskt att fömtsatte att gränsen mellan de två ansvarsområdena i vissa fall kan komma att överskridas.
Statens naturvårdsverk
I dette sammanhang vill Naturvårdsverket också peka på att det finns en potentiell risk för konflikt raellan den sekretess som omgärdar stetistikproduktionen och målsättningen med naturvårdsverkets tillsynsroll. Naturvårdsverket redovisar i sina sammanställningar bl.a. de enskilda källorna till utsläpp. SCB får i dag med sin statistikproduktion inte göra detta.
46 Riksbanken Prop. 1992/93:101
Uppgiftsskyddet kan förtjäna att uppraärksammas också från en mera formell synpunkt. Uppgifter som lämnas fill en myndighet för stetistikän-damål åtnjuter s.k. absolut sekretess. De får inte länmas ut oavsett om offentliggörande raedför risk för skada eller ej (sekretesslagen /1980:100/ 9 kap. 4 §). Sekretessbestäramelsema fungerar på samma sätt antingen uppgiftema samlas av SCB eller annan myndighet. Men skulle en sektorsansvarig rayndighet välja att, såsom fömtses i betänkandet, lägga ut stetistikproduktion med uppgiftsinsamling på ett privat företeg blir läget annorlunda. Sekretess kan då ej längre garanteras, vilket avsevärt torde begränsa möjlighetema att utnyttja dette handlingsalternativ.
Datainspektionen
Centraliseringen av stetistikproduktionen till SCB har bl.a. medfört behov av att uppgifter lämnas till SCB från så gott som alla områden i samhället, även sådana som är mycket känsliga från integritetssynpunkt som t.ex. socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsende och skatteförvaltning. Uppgifteraa härrör i regel från personregister enligt datelagen (1973:289) sora förs av rayndigheter och enskilda för administrativa ändaraål. Det orafattende uppgiftslämnandet gmndas i stor utsträckning på den uppgiftsskyldighet till SCB som har föreskrivits för myndigheter och enskilda i lagar och andra författningar.
Centraliseringen av statistikproduktionen till SCB har också medfört att centralbyrån i dag för ett mycket stort antal personregister med hjälp av automatisk datebehandling (ADB). Många av registren omfetter hela befolkningen och innehåller mycket integritetskänsliga uppgifter. Genora centraliseringen av stetistikproduktionen har också tekniska fömtsättningar skapats för en omfattende samköming av personregister. Till bilden hör också att flera av SCB:s mera omfattende personregister är av permanent slag raedan andra lämnas över till Riksarkivet för förvaring när bearbetningen är klar. Dessa register kan senare användas som underlag för forskning och stetistikframställning.
SCB:s personregister har inrättets efter beslut av regeringen eller riksdagen, s.k. stetsmaktsregister, eller tillstånd av Dateinspektionen. I samband därmed har meddelats föreskrifter enligt datelagen ora bl.a. ändaraål, innehåll, information till de registrerade, gallring och bevarande sora bedömts vara nödvändiga för att förebygga risk för otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet. Uppgifteraa hos SCB skyddas av en mycket sterk sekretess genora bestämmelsen i 9 kap. 4 § sektoresslagen (1980:100).
Dateinspektionen har i olika sammanhang, senast i ett yttrande fill regeringen den 11 november 1991 (Fi dnr 2850/91, Dateinspektionens dnr 3538-91) pekat på att regleringen av flera känsliga register hos SCB med åren har blivit mycket svåröverskådlig och framhållit behovet av en författningsreglering av registren. Vidare har Dateinspektionen i sitt remissyttrande över Stetistikregelutredningens betänkande (SOU 1990:43) Förenklad stetistikreglering ansett att en decentralisering av stetistikpro-
47
duktionen är önskvärd från integritetsskyddssynpunkt, i vart fell när det Prop. 1992/93:101 gäller känsliga uppgifter. Slufligen har Datainspektionen i en till Bilaga 1.2 regeringen den 28 september 1989 översänd granskningsrapport avseende Rikspolisstyrelsens personregister (Datainspektionens dnr 2366-88) ansett, när det gäller uppgiftsläranande till SCB för rättsstatisUken, att det är betänkligt att en icke polisiär myndighet har ett brottsbelastningsregister. Enligt inspektionens mening borde det övervägas om inte Rikspolisstyrelsen själv kan svara för framställningen av statistiken.
Mot denna bakgmnd tillstyrker Datainspektionen Statistikutredningens förslag att ansvaret för den stetliga stetistikverksamheten delegeras så långt möjligt till användarmyndigheter. En sådan delegering eller decentraUsering skulle enligt inspektionens uppfettning medföra en förstärkning av integritetsskyddet i samhället framför allt genom att behovet av centrala personregister raed integritetskänsligt innehåll skulle minska. Därigenom skulle också spridningen av sekretesskyddade uppgifter om enskilda ininska väsentligt vilket rimmar bättre med den gmndläggande regleringen i sekretesslagen (1980:100). Det finns också skäl att tro att den enskilde skulle uppleva det som mer acceptebelt att uppgifter om honora används för stetistikframställning i den verksainhet i vilken de har registrerats än att uppgiftema lämnas till en central myndighet för stefistikframställning.
Statistisk kompetens
Konsumentverket
Vid en totel decentralisering måste åtskilliga myndigheter skapa egna stetistikenheter och fylla dem med kvalificerad personal för att klara av uppgiften att vidmakthålla en god stetisfikproduktion. Samtidigt är det viktigt att SCB får behålla sin korapetens med tenke på samordningsansvar, deltagande i den nödvändiga europeiska statistikverksamheten m.m. En decentralisering skapar inte bara en efterfrågan på kvalificerad stetitisk kompetens som sannolikt är svår att tillgodose, den innebär också ett ineffektivt utnyttjande av SCB:s kompetens och ökar i praktiken byråkratin i samhället.
SACO-föreningen vid SCB
Utredningens förslag innebär således att flera myndigheter kommer att behöva bygga upp egen kompetens på det stetistiska området, innefetten-de såväl stetistisk teori som kunnande om stetistikens innehåll, produktionsmetoder, ADB-bearbetning av stetistikmaterial, stetistisk presentetion m.m. Denna kompetensspridning är en av förslagets huvudförtjänster. Den kan få viktiga effekter genom att göra användningen av stetistik effektivare och verka för att stetistik kommer till ökad nytte.
För att nå dithän fordras dock ett inte ringa uppbyggnadsarbete, något som utredningen inte närraare berör. Tillgången på stetistisk kompetens i landet är idag begränsad. Vid universiteten har under en lång följd av
48
år endast få studenter läst steUstik utöver nybörjamivå. Därtill kommer Prop. 1992/93:101 att det för arbete med officiell stetistik behövs viss ytterligare stetistisk Bilaga 1.2 kunskap, utöver den som universitetsutbildningen ger. Följden av dette är att landets kompetens inom officiell stetistik idag till stor del finns koncentrerad till SCB, och i någon mån spridd till andra offentliga organ, såsom större regionala planeringsorgan och universitet.
Med tenke på dette utgångsläge är det ofrånkomligt att kompetensuppbyggnaden på de statistikansvariga myndighetema måste te tid och dra vissa kostnader. Dessa kostnader bör ses som en investering i ett framtida effektivare stetistiksystem. Det vore ohållbart att blunda för kostnadema, eftersom ett eftersättende av den nödvändiga kompetensen skulle vålla skador som vore desto mera kostsamma.
En viktig uppgift i den fortsatte beredningen av förslaget måste bli att göra upp en "fälttågsplan" för hur kompetensuppbyggnaden skall gå till. Man måste se till att det inte blir till priset av en åderlåtning av SCB:s kompetens, vilket vore ohållbart. Till de stetistikansvariga myndighetema raåste ett tillräckligt antel personer med god stetistisk utbildning rekryteras. Utöver universitetsutbildning torde korapletterande utbildning rörande officiell stetistik behövas. På det senare området bör SCB:s kompetensresurser utnyttjas för lärarinsatser m.m. och SCB få en roll som stetistiskt kompetenscentmm. Det är vidare vikfigt att insikt i den stetistiska problematiken blir väl förankrad i ledningen hos de stetistikansvariga rayndigheteraa.
Behovet av kompetensuppbyggnad på de stetistikansvariga myndigheteraa sätter uppenbarligen vissa restriktioner på genomförandet av förslaget. Resurseraa räcker knappast till för ett utspridande av stetistikansvaret till alltför många olika myndigheten Hur man skall hantera övergången, innan full kompetens hunnit byggas upp, måste också utredas.
Kostnaderna för den statliga statistikframställningen
Socialstyrelsen
Effektivitet anger relationen mellan nyttan/måluppfyllelsen och resursup-poffringen/kostnadema för stetistiken. Socialstyrelsen tror inte att man skall förvänte sig att stetistikutredningens förslag leder fill totelt lägre kostnader för den stetliga stetistiken. I tekt med den pågående internationaliseringen och närmandet till EG, decentralisering av beslut och ansvar, ökat utbud av private eller offentliga vårdproducenter etc. så kommer behoven och kraven på stetistik, åtminstone inom det sociala området, att öka. För att kunna utnyttja den offentliga sektoms begränsade resurser så effektivt som möjligt blir det allt viktigare att ha en organisationsneutral information och kunskap om effektema och kostnadema av olika insatser Ökad valfrihet i vården ställer också krav på att patienteraa får mer kunskap om kvaliteten i den vård de skall välja.
4 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 101
Riksbanken Prop. 1992/93:101
BUaga 1.2 Ett huvudsyfte bakora reformen är, såsom framhållits, att genom det
fördelade kostnadsansvaret uppnå bättre kostnadseffektivitet. En del står
nog också att vinna härvidlag. Men det finns även motposter som bör
noteras.
Sålunda fömtsätter utredningen att "i vissa fell stetistisk kompetens och upphandlarkompetens (måste) byggas upp på myndighetsnivå" för att myndighetema skall kunna te sitt beställaransvar Någon uppskattning av i vilken utsträckning sådana resursförstärkningar kan bli nödvändiga göres ej, men att sådana raåste till i icke oväsentlig utsträckning förefaller bekräftes av de erfarenheter som gjorts inom Finansinspektionen.
Vid sidan av de resursförstärkningar sora sålunda kan fömtses för sektorsansvariga myndigheter har utredningen också fiinnit nödvändigt att, såsora nämnts, föreslå inrättende av en ny myndighet, stetistikrådet, under Finansdepartementet. Dess uppgift skall bli "att bevaka att viktiga statistikbehov ej blir eftersatta och att fungera såsom rådgivare till regeringen". Skall rådet på ett tillfredsställande sätt kunna täcka detta sitt ansvarsområde och därtill — såsom föreslås — "basera sitt inflytende på en bred och hög kompetens" är uppenbart att nya myndigheten måste ges betydande resurser.
Samtidigt understryker emellertid utredningen att "behov av SCB som central stetistikmyndighet och stetistiksamordnare kvarstår och förstärks". Utredningen föreslår också att skyldighet för rayndigheter att samråda med SCB beträffande stetistikproduktionen skall lagfästes och inskrivas i verksförordningen (1987:1100). Förslaget iimebär sålunda i derma del en kostnadskrävande dubblering av den centrala nationella stetistiska korapetensen. Sannolikt dikteras förslaget om att inrätte en ny myndighet av att den avsedda renodlingen av SCB ej längre kan betros med uppgiften att bevaka olika användare av stetistikbehov och därigenom påverka vilken stetistik som skall produceras.
Det kan sålunda konsteteras att även om besparingar kan göras genom delegering av beställaransvar måste förslaget i andra delar innebära sådana uppmstningar av stetistikkorapetensen både hos beställarmyndigheter och kanske även hos SCB liksom genom inrättande av det nya stetistikrådet att det är i hög grad ovisst hur den slutliga saideringen av reformens intäkter och kostnader kan komma att utfella.
Konjunkturinstitutet (KI)
Ora ansvaret för styraing av den stetliga stetistiken överförs till beställarmyndigheter, uppkommer ofrånkomligen ökade resursbehov och kostnader hos dessa myndigheten Dels krävs insatser — för prioritering, samråd och utvärdering — från kvalificerade handläggare med kunskap
om stetistiken och dess användning. Dels krävs insatser av juridisk och Prop. 1992/93:101 administrativt ekonomisk art i saraband med en omfattende upphandling. Bilaga 1.2
För en bedömning av utredningsförslaget är det av stor vikt att kunna uppskatte storleken på dessa tillkommande kostnader och möjlighetema att uppnå en motsvarande (eller större) resursbesparing hos SCB. Tyvärr har utredningen inte gått närmare in på denna centrala kostnadsfråga. Det är naturligtvis inte möjligt för institutet att överblicka kostaadskonsekven-seraa över hela området. Vi skall emellertid kortfettat beskriva det resursbehov, sora skulle uppkomma i det fall KI (eller en myndighet med likartade fömtsättningar) blev beställarmyndighet för hela, eller huvuddelen av, den ekonomiska statistiken.
Institutet förfogar över sådan kompetens, och har sådant användarin-tresse av statistiken, som utredningen avser. Men det betyder inte denna kompetens är en "fri resurs". Får vi ansvar för prioriteringar och samråd — såväl med andra svenska statistikanvändare som med intemationella organ — så måste ett antel sektionschefer och handläggare avsatte delar av sin arbetstid för dessa uppgifter. En del av deras uppgifter i vårt löpande analys- och prognosarbete måste då övertes av annan personal. Det tillkommande resursbehovet motsvarar minst en person på halvtid plus sex personer (områdesspecialister) på fjärdedels tid, fillsammans två arbetskrafter på nivån avdelningsdirektör eller raotsvarande.
KI är en liten myndighet raed en budgetomslutning i storleksordningen 25 mkr. per år och med mycket små personalresurser för administration. Beställaransvar för den ekonomiska stetistiken skulle innebär att vår budget ininst fyrdubblas. Institutet skulle få ansvar för en omfettande upphandling och mer allmänt ett väsentligt utökat ekonomiskt ansvan Vi bedömer att personalen då måste kompletteras med dels en jurist med erferenhet av liknande uppgifter, dels en kvalificerad företegseko-nom/administrativ ekonom.
Utöver personalkostnaderaa tillkommer vissa resursanspråk för lokaler och för att bygga upp tekniska kontroll- och uppföljningssystem m.m. Sammanlagt kan merkostnaderaa för beställamppgiften uppskattes till ca 2 mkr. per år. Samtidigt bör besparingsmöjligheter uppkomina i SCB:s styrfunktioner, centralt och på avdelningsnivå, men det har inte varit möjligt för oss att uppskatte storleken på dessa besparingar.
7 Uppdragsfinansiering
Flertalet remissinstenser tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget om uppdragsfinansiering. Några framhåller dock att en fullständig uppdragsfinansiering behöver utredas ytterligare och pekar på olika problem och oklarheter. Det gäller sådant som finansieringen av sådan stetistik som inte en beställarmyndighet men väl andra är intresserade av, formeraa för beställarmyndighetemas disposition av medel för uppdragen, ansvarsfördelningen mellan beställare och producent och förhållandet mellan de uppdrags- och anslagsfinansierade delama av SCB:s verksamhet.
51 Statistiska centralbyrån (SCB) Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 Frågan ora anslag eller uppdrag beror på vilka implikationer dessa
finansieringsformer får. Man kan som utredningen betrakte SCB:s anslag
som ett regeringsuppdrag till SCB. Det irmebär att uppdragsfinansiering
från olika departeraent inora regeringskansliet iiite skulle innebära någon
väsentlig förändring jämfört raed nuläget.
SCB anser att effekteraa av en övergång till fullständig uppdragsfinansiering bör utredas ytterligare och att den översynen måste samordnas med övrigt utvecklingsarbete inom området för ekonomistyrning som nu sker inom regeringskansliet. Vidare anser SCB att det bör ytterligare utredas hur riksdagens insyn i prioriteringen av stetistiken skall tryggas. SCB ser det däremot som svårt att identifiera en entydig beställare som kan ikläda sig beställaransvaret för ett stetistiksystem på ett sådant sätt att nackdelaraa med raodellen neutraliseras.
En ändring av finansieringsformen för enskilda stetistikprodukter kan dock övervägas inom ramen för nuvarande beslutsmodell. Ytterligare stetistikprodukter skulle därvid kunna uppdragsfinansieras.
En viktig fråga sora det inte finns ett klart svar på i utredningens förslag är hur finansieringen skall ske av stetistik som den utpekade beställarrayndigheten inte är intresserad av raen väl andra användare, inora och utora landet. Denna fråga berör inte enbart vilka stetistikprodukter sora skall tes fram, uten också enskilda stetistikgrenars deteljut-formning och kvalitet beträffande t.ex. variabelinnehåll, klassificeringar, urvalsstorlekar och periodicitet; i dessa frågor kan olika användare ha olika behov. Stetistikens kvalitet kan sålunda komma att försämras på ett oacceptebelt sätt för samhället som helhet. Dette understryker även SCB:s uppfattning att utredningens förslag, om det skall genomföras, bör tes i etepper så att frågan hur ansvaret för att tillgodose övriga användares behov skall utformas i praktiken kan utredas i varje enskilt fell.
Ett problem av något annorlunda karaktär, som kan uppstå om utredningens förslag genoraförs, är att de beställningar som skulle ges till SCB från beställarrayndigheten riskerar att få kraftiga variationer över tiden av olika slag. Det kan innebära tidsseriebrott, problem med jämförbarhet mellan olika statistikgrenar och andra typer av luckor i de stetistiska redovisningaraa. Dessa problera raåste mötes med långsiktiga avtel mellan SCB och beställarrayndigheten. Rimligt är att sådana avtel åtminstone motsvarar treårsbudgeteringen.
SACO-föreningen vid SCB
SACO-föreningen vid SCB ställer sig inte principiellt avvisande till uppdragsfinansiering av den officiella stetistiken. Under rätt fömtsättningar, vilket sterkt raåste betonas, bör en uppdragsfinansiering kurma fungera och även ge fördelar.
Den officiella stetistikens karaktär av kollektiv nyttighet, som utredningen noterar (jfr avsnitt 3.5), medför att uppdragsfinansiering här med nödvändighet får en något speciell innebörd. Naturligtvis är det redan av praktiska skäl omöjligt te betelt i anslutning till varje enskild
användning av officiell stetistik. Utredningen tänker sig därför ett system Prop. 1992/93:101 med "beställarmyndigheter", sora på sina områden beställer stetistik Bilaga 1.2 utifrån såväl sina egna som andra användares behov. Hur denna nya modell kommer att fungera i praktiken är ännu oklart. Först efter en tids förberedelser och försök kan den nya modellen fmna sina former, förhoppningsvis börja fungera smidigt och i vart fell dess funktionsduglighet närmare bedöraas.
En fråga som behöver redas ut är hur ansvarsfördelningen skall vara mellan beställare och producent av stetistiken. Meningen är naturligtvis att beställaren som användare, och som kärmare av andra användare, skall ges mera direkta möjligheter att styra stetistiken. Samtidigt måste även SCB, utifrån sitt samordningsansvar och sin korapetens, alltjärat ha ett avgörande inflytende över de officiella stetistikproduktemas utformning. En ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan beställare och producent är något man i första hand får söka sig fram till en praxis för genom förhandlingar och försöksverksamhet. Eventuellt kan det dock visa sig vara behov av särskild lagstiftning, vilket så småningom bör övervägas.
Statskontoret
Förslaget till fmansiering av basstetistiken skapar inte eftersträvade incitement till prioritering.
För flertelet av de myndigheter som, fömtom SCB, producerar officiell stetistik gäller enligt utredningen att produktionen i dag är mer eller inindre integrerad i myndighetemas övriga verksamhet. Särskilda resurser tilldelas i allmänhet inte, utan stetistikproduktionen fullgörs inom ramen för tilldelade förvaltningsmedel. Kostnadema för stetistik är härigenom otydligt redovisade.
I syfte att tydliggöra stetistikproduktionens kostnader och förbättra myndigheteraas möjligheter att prioritera mellan olika verksamheter föreslår utredningen att medel motsvarande SCB:s särskilda stetistikanslag ska överföras till de föreslagna beställarmyndigheteraa. Hur stora belopp det rör sig om ska beräknas utifrån vilken basstetistik respektive myndighet ska beställa. För att tillförsäkra att beställning och produktion verkligen kommer till stånd föreslår utredningen att det i myndighetens instmktion fastslås vilka produkter som ska beställas. Av utredningen fraragår eraellertid inte hur pass deteljerat beställaransvaret bör forrauleras i instmktionen.
Att utredningen är otydlig i dette avseende pekar enligt Stetskontorets mening på att förslaget har inneboende intressemotsättningar, vilka gör det svårt att i praktiken uppnå den möjlighet att prioritera som utredningen eftersträvar. Förslaget torde resultera i endera av följande ofördelaktiga situationer:
* att produkteraa preciseras i detelj och medel öronmärks för dette. I sådana fall blir det enligt vår raening svårt för rayndigheteraa att relatera stetistikbehoven mot övrig verksamhet. Myndigheteraa
kommer sannolikt inte själva att ifrågasatte anslagens storlek, utan Prop. 1992/93:101 risker fmns för att stetistikproduktionen i stället permanentas, eller Bilaga 1.2 * att produkteraa å andra sidan inte deteljregleras och myndighetema i stället ges möjligheter att relativt fritt väga statistikens kostnader mot kostnader för övrig verksamhet. I sådana fell uppstår i gengäld risker för att medel överförs till sakverksamheten och att samhällsviktig statistik inte beställs.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
1 altemativet 2 som är utredningens förslag och där så långt möjligt olika huvudansvariga myndigheter ges beställaransvaret för stetistiken anges som en fördel att stetistiken kan vägas mot andra behov hos myndig heten. Det är inte givet att dette är en fördel eftersom det kanske varken är lärapligt eller raöjligt att göra en sådan awägning. Det kan likaväl utgöra en nackdel eftersom, som utredningen själv påtelar, en myndighet inte kan ha samma överblick av stetistikbehoven allmänt. Det framgår för övrigt inte av betänkandet vilken anslagskonstmktion som är avsedd att användas, t.ex. om avsikten är att stetistikkostnadema skall avvägas mot myndighetens förvaltningskostnader eller mot sakanslag. Generellt sett kan ifrågasattes varför en myndighet skall få göra dessa avvägningar just på stetistikområdet. Vidare kan påpekas att beskrivningen av altemativ
2 (s. 83) innehåller en oklarhet där utredningen anger att stetistiken skall beställas som uppdrag eller produceras i intem regi samtidigt som man anger att beställarrollen skiljs från producentrollen.
Arbetslivscentrum
Utredningen kunde även ha belyst några andra tänkbara problemsituationer om beställa-utföra modellen genomförs. En möjlig utveckling är t.ex. att vissa myndigheter använder delar av stetistikanslaget som ett sätt att finansiera andra intema verksamheter eller behålla personal utan att stetistikprodukfionen utvecklas. Dette kan leda till att myndighetsinformationens kvalitet, volym och spridning försämras, med sämre beslutsunderlag och medborgarinformation som en ytterste konsekvens. Här borde utredningen ha skisserat några mekanismer för att utvärdera den stetistikproduktion och -distribution som beställarmyndigheteraa kommer att ägna sig åt om förslaget genomförs.
8 Basstatistik
Flertelet remissinstenser ansluter sig till eller har inte något att erinra eller anföra angående den föreslagna ordningen för att trygga behovet av basstetistik. Flera framhåller dock att de föreslagna sju kriterieraa för basstetistik är alltför allmänna och kräver preciseringar för att kunna läggas till gmnd för avgränsning och fördelning av ansvar för denna SteUstik.
54 Det stora flertelet instanser betonar betydelsen av att andra stetistikan- Prop. 1992/93:101 vändare än huvudanvändaraa kan få sina anspråk tillgodosedda. Många Bilaga 1.2 frarahåller att det är en svår och grannlaga och även resurskrävande uppgift för beställarmyndigheteraa att samordna användarintressena. Den föreslagna ordningen innebär bl.a. betydande risker för att huvudanvändaraa som beställarmyndigheter prioriterar sina egna behov på andra användares bekostnad och t.ex. sätter kortsiktiga önskemål framför krav på kontinuitet i viss stetistikframställning. I dessa sammanhang kan olika slag av forskning ha särskilda behov att beakta. Några instanser tar också upp frågan om i vilken mån den föreslagna regleringen av vad som skall vara basstatistik och av fördelningen av ansvar för denna ger beställarmyndigheteraa den självständighet och valfrihet i fråga om statistikframställning som åsyftas.
Flera instanser ansluter sig till att det föreslagna statistikrådet kan ha en funktion för samordning av olika användarintressen. Flera framhåller också att rådet då måste ha en stor och bred kompetens på skilda områden och få ett varaktigt inflytende över stetistikframställningen.
Andra är mera tveksamma till fömtsättningaraa och möjlighetema för samordning av stetistikbehoven och Ull den roll som det föreslagna stetistikrådet skulle kunna få i dette sammanhang. Ett par instanser förordar att SCB skall ha ett samlat ansvar för basstetistik. Ett par anser att dette ansvar bör mera direkt ankomma på departementen.
Som exempel på de synpunkter som förts fram i de berörda frågoma anförs följande.
Avgränsning av basstatistik och officiell statistik
Statistiska centralbyrån (SCB)
I utredningen gör man en åtskillnad mellan basstetistik och officiell stetistik. Basstetistiken är den statistik som uppfyller någon av de angivna kriterieraa och med officiell stetistik torde avses den stetistik som kommer att anges i en till den nya lagen om den officiella stetistiken anslutende förordning. Den nya lagen (1992:889) om den officiella stetistiken träder i kraft den 1 januari 1993. Enligt 1 § är officiell statistik sådan stetistik för "samhällsplanering, forskning, allmän information och interaationell rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar". Det är SCB:s bestämda upfattning att den basstetistik som utredningen åsyfter är sådan stetistik sora också bör utgöra officiell statistik. De kriterier som utredningen räknar upp synes motsvara den definition som finns i lagens 1 §. Genom att sätte likhetstecken mellan basstetistik och officiell stetistik skulle man få en överskådlig bild av stetistiken i den kommande förordningen. Man slipper också att reglera vissa delar av stetistiken i instmktioner och regleringsbrev som utredningen annars har fömtsatt.
Det kanske vikUgaste med SCB:s förslag är dock att de regler som i övrigt fmns i den nya lagen kommer att bli tillämpliga på all den stafistik som här är i fråga. Det innebär att det ställs krav på att stetistiken skall vara objektiv och allmänt tillgänglig. I den kommande förordningen
kommer vissa preciseringar att ske. Ytterligare synpunkter i dette Prop. 1992/93:101 avseende lämnas i följande avsnitt. Bilaga 1.2
Riksbanken
Lagen om den offentliga stetistiken bygger på att viss stetistikframställning som ges beteckningen "offentlig stetistik" skall särskilt avgränsas. Lagens regler tillämpas "när stetliga myndigheter under regeringen framställer offenUig stetistik" (1 § förste stycket).
Offentlig stetistik är enligt 1 § andra stycket "sådan stetistik för samhällsplanering, forskning, allmän information och intemationell rapportering som en myndighet framställer enligt föreskrifter sora regeringen raeddelar". I lagmotiven framhålles att dette lagmm skall få sitt innehåll genom särskilda föreskrifter om den offentliga steUstiken vilka skall ges i en förordning raed anknytning till den föreslagna lagen. Härigenom kan tillämpningsområdet anpassas till aktuella behov och genom att förordningen samtidigt anger vad som skall hänföras till offentlig stetistik uppstår ej heller problem med att festställa lagens tillämpningsområde. Någon tillärapningsförordning till lagen om den officiella stetistiken har ännu ej utfärdats. Men av lagens defmition och av lagmotiven fraragår att lagen komraer att omfette den gmndläggande samhälleliga stetistiken. I stort sett lär det bli samma staUstikprogram som utredningen betecknar såsora basstatistik.
Riksförsäkringsverket (RFV)
RFV stöder förslaget att genora föreskrifter utforma ansvarsområden för varje myndighet för att skapa tydliga gränser. SCB bör ha ansvaret för områden där lämplig områdesansvarig myndighet saknas. RFV ser dette som en fömtsättning för ett bibehållande av den nationellt och internationellt höga nivå som svensk offentlig statistik han Utan en sådan avgränsning och konkretisering i nära samarbete med departement, myndigheter och andra användare finns risk att vissa områden hamnar utanför all statistikproduktion.
Statskontoret
Statskontoret anser emellertid att dagens modell bättre än utredningens förslag kan upprätthålla en hög statistisk kompetens och väma stefistikens kvalitet. Att SCB har fått en för sterk ställning gentemot stefistikan-vändama bör vara möjligt att komma till rätte med inom ramen för den rådande gmndmodellen.
Den officiella stetistikens gränser bör diskuteras och bassteUsUken så långt möjligt definieras. En sådan diskussion bör i sig skapa bättre balans mellan de olika intressenteraa, men bör även kunna bilda utgångspunkten för en utveckling av samverkansforraeraa mellan SCB och stetistikan-vändaraa. I diskussionen kring basstetisfik bör även övriga intressenter (departement, uppgiftslämnarföreträdare m.fl) deltega.
56 Basstetistik är dock inget statiskt begrepp. Rutinerna för att kontinuer- Prop. 1992/93:101 ligt inventera stetistikbehoven måste således fortlöpande förbättras. SCB Bilaga 1.2 bör kunna åläggas ett återkommande ansvar för att utveckla samverkansformeraa. Myndigheteraas intresse för att engagera sig i diskussioneraa måste också ökas och eventuellt bör i dette avseende myndigheteraa kunna åläggas ett liknande ansvar för att förbättra saraordningen.
Regelverket
Riksbanken
Beträffende denna, den mest centrala samhälleliga stetistiken kan konsteteras att ett av utredningens huvudargument för ansvarsöverföring över huvud teget ej kommer att få avseende på denna. En gmndtenke i utredningens förslag är ju nämligen att en sektorsansvarig myndighet skall inom ramen för sina totela anslagsmedel avgöra hur mycket som skall läggas ned på stetistikproduktion och vilka program som i så fell skall tes fram. Väljer då myndigheten att låte producera stetistik skall denna kunna upphandlas där det blir billigast. Men den officiella stetistiken skall enligt lag och förordning produceras och den skall därtill produceras av en myndighet. Eftersom resursuppbyggnad härför vid den egna rayndigheten lär bli alltför dyrbar kommer därraed i praktiken inget annat att återstå för den upphandlande myndigheten än att köpa produktionen hos SCB.
Statistiska centralbyrån (SCB)
Enligt utredningen kommer myndighetema att hos SCB beställa dels stetistik sora omfattes av begreppet basstetistik, dels annan stetistik som myndighetema också har behov av. Stetistik av den förra kategorien kommer sålunda att vara fixerad i instmktioner m.ra. "Basstefistik" skall avgöras i dialog mellan departement och myndigheter. Redan dette imiebär att den självständiga ställning och valfrihet som är tänkt för beställarmyndigheteraa generellt kraftigt begränsas. Vidare kommer det inte att bli möjligt för ett departement att uten samråd med andra departement bestämma vad som är "basstetistik". Det torde i det sammanhanget vara både ofrånkomligt och nödvändigt att SCB delter i denna dialog.
Stockholms universitet, Statistiska institutionen
Det fiims fördelar både med centraliserad och decentraliserad stetistikframställning. Argument för båda systemen kan raan hämte i tidigare stetistikutredningar och debatten kring dem. Utredningen föreslår ett mellanting där en ansvarsmyndighet skall förhandla om statistikens pris och utformning med SCB eller annan statistikproducent, och sedan själv betela den ur sitt eget anslag.
Förslaget innebär stora risker för administrativt krångel eftersom beslutsgången kommer att bli: 1) Ansvarsmyndigheten inhämtar synpunkter och önskemål från andra berörda stetistikanvändare. 2) Myndighet och stetistikproducent förhandlar fram ett icke-bindande avtel.
5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 101
3) Myndigheten äskar anslag från departementen. 4) P.g.a. utfellet i Prop. 1992/93:101 budgetpropositionen kan avtalet behöva omförhandlas. Bilaga 1.2
SACO-föreningen vid SCB
Man måste konstetera att det system för statistiken som utredningen skisserar till slut blir ganska komplicerat. Vi får ett spel mellan inte inindre än fyra parter, nämligen användaren, beställaren, producenten och Statistikrådet. Men inte nog med det. Många användare kommer att behöva stetistik från mer än en beställare samtidigt, vilket utredningen synes ha glömt, och då växer antelet aktörer ytterligare. Det började så vackert, raed den enkla tvåpartsmodellen beställare-leverantör, raen till slut blir det ett koraplicerat spel raed många inblandade.
I ett så komplext system blir det helt uppenbart en risk för byråkratisering, stor ineffektivitet och onödiga kostnader. Det enda raka niåste vara att modifiera förslaget så att denna risk motverkas.
Forskningens behov
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Först bör framhållas att praktiskt teget all stetistik som belyser förhållanden och förändringar i samhället kan vara av betydelse för forskning inom rådets ansvarsområde.
Stetistikproduktionens omfattning är givetvis av betydelse. En förändrad ansvarsfördelning för stetistikproduktionen bör inte få leda Ull att informationen om viktiga förhållanden i samhället blir bristfällig eller alltför begränsad. Det är ett samhällsintresse att den stetliga stetistiken ger opartisk och mångsidig inforraation för beslutsfattende och samhällsdebatt och det är också — vilket rådet vill understryka — ett samhällsintresse att forskning med tillgång till sådan information bedrivs. För forskningens behov blir det viktigt att begreppet basstetistik ges en vid innebörd. Det är i dette sammanhang av stor betydelse att stetistiskt material som används i forskning endast undantegsvis kan beställas specifikt för forskningsändamål. Forskningen är i stor utsträckning beroende av att kunna använda stetistik, sora primärt tes fram av stetliga myndigheter för att direkt användas i den egna verksamheten eller därför att den ger information som bedöms vara av allraänt samhälleligt intresse. Någon skarp gräns mellan basstetistik och annan stetistik kan i själva verket inte dras; det är därför av stor vikt att den gränsdragning, som kanske i praktiken ändå måste göras, inte gmndar sig på en alltför snäv definition av basstetistikens område.
Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR)
För att kunna göra en korrekt bedöraning av samhällsutvecklingen och för att kunna göra en vetenskapligt tillförlitlig analys av vad som påverkat denna utveckling krävs jämförbara mått från olika tidpunkter. För forskare är det viktigt att kunna följa en företeelse under lång tid.
58 Dette innebär krav på att stetistik insamlas med oförändrade metoder Prop. 1992/93:101 och definitioner. Genomförandet av den föreslagna reformen och den Bilaga 1.2 kontinuerliga omprövning av stetistikinsamUngen som ligger i förslaget kan medföra brott i stetistiska serier. Sora tidigare anförts är det rimligt att förvänte sig att man inom beställarmyndigheter kommer att prioritera sina egna intressen av stetistik eventuellt på bekostnad av en långsiktigt jämförbar stetistik.
SFR bedömer det inte sannolikt att forskarsamhället skall kunna identifiera vilka statistikprodukter sora av kontinuitetsskäl bör bevaras oförändrade, än mindre ange vad ett sådant bevarande är värt i kronor. Rådet anser att det måste ankomma på SCB och övriga stetistikansvariga myndigheter att dels bevaka kontinuiteten i stetistikproduktionen, dels för det fall att brott i kontinuiteten inte kan undvikas finna tekniska lösningar med vars hjälp effekteraa av förändringar i definitioner och metoder kan skattes. Dessa problem berörs inte i utredningsbetänkandet.
SFR anser det angeläget att ett framtida stetistiksystem utformas så att gmndläggande stetistiska register kan bevaras. Dette ansvar bör ges till SCB.
Umeå imiversitet
Forskningens krav på stetistiken är att den skall vara lätt tillgänglig, ha hög kvalitet vad avser datainsamlingsmetoder, begreppsdefinitioner och presentetion samt vara billig. Bortsett från kostnaden uppfyller SCB idag i stort de krav som forskningen ställer på kvalitet och tillgänglighet.
Forskningens behov är ofte att utnyttja stetistik från flera olika stetistikområden samt att kunna göra samkömingar mellan olika register. Dette kan komma att försvåras om stetistikproduktionen decentraliseras enligt förslaget. Andra krav som forskningen ställer på stetisUken avser jämförbarhet i tidsserier och järaförbarhet med motsvarande intemationell statistik. Här fitms problem och svårigheter som ytterligare behöver penetreras. Enligt universitetet finns det vidare en uppenbar risk att beställarna kommer att minimera stetistikdelen då resursema för stetistikverksamheten skall vägas mot övrig verksamhet.
SCB är inte någon billig källa att utnyttja för forskningen. Det är därför glädjande att utredningen fömtsätter att eventuellt ändrat stetistiksystem inte skall innebära ytterligare kostnader för forskningen enär kompensation skall utgå till bl.a. forskningsråden.
Universitetet befarar att den föreslagna modellen till stefistikstyming kan medföra att beställama av statistik i huvudsak kommer att tillgodose att endast den stetistik, som behövs för egen verksarahet, kommer att produceras. Den stetistik som kan behövas för att utvärdera beställarnas verksamhet, vilket kan vara ett forskningsintresse, riskerar att inte prioriteras lika högt. Detma typ av statistik måste i sådant fell beställas av atman part, oklart vem.
59 Humanistisk-samhällsvetenskapligaforskrungsrådet Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 Användning av statistiskt material för forskning ställer därjämte höga
krav på kvalitet i fråga om dateinsamling, begreppsdefinitioner och
konsistens i redovisningen. Möjligheter till jämförelse över tid — som
kräver kontinuitet i stetistikprodukfionen — och till interaationella
jämförelser är exempel på andra krav, som ofta måste ställas särskilt högt
när stetistikmaterial används för forskning. Rådet vill också särskilt
understryka att de långa historiska serieraa i den svenska offentUga
stetistiken utgör ett ytterst värdefullt forskningsmaterial.
Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd
Den vetenskapliga forskningen har sainma generella intressen som '
allmänheten av en god och lättillgänglig stetistik. Dessutom har forskningen egna behov och krav på stetistik. Det är i forskningssammanhang speciellt viktigt att raan på ett enkelt sätt saratidigt kan komraa åt stetistik från flera parallella stetistikområden. Tvärstetistisk forskning försvåras och kan t.o.m. bli praktiskt omöjlig om produktionen decentraliseras och fragmenteras. Dette kan lätt bli en konsekvens av stetistikutredningens huvudförslag. I dag finns möjligheter att med lämpliga tillstånd sarabearbete rådate från olika stetistikkällor uten att rådate lämnar SCB. Om samma bearbetning skall göras efter det att utredningens förslag genomförts, kan man bli tvungen att hämte date från olika dateproducenter. Det administrativa arbetet och integritetsriskema kommer att öka.
Arbetsmiljöinstitutet
Utredningen påpekar att ökad uppdragsverksamhet för SCB kan irmebära speciella kostnadsproblem för forskningen och föreslår att forskningen kompenseras genom ökade bidrag till forskningsfonderna (s. 105). Ett alteraativ kunde eventuellt vara att vissa forskningsråd (kanske i första hand ArbetsmUjöfonden, Medicinska Forskningsrådet och Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet) gavs medbeställaransvar för viss statistik som utnyttjas i många olika forskningsprojekt och också gavs medel att genomföra dette.
Ansvarsfördelning
Statskontoret
Basstetistiken är en kollektiv nyttighet och har därför egenskaper som gör den olämplig för en utpräglad marknadsstyming. Den officiella (bas)staU-stiken måste också vara av god kvalitet om tilltron ska kunna upprätthållas. Stetistikintresset bör därför hävdas av en kompetent och oberoende part.
SCB bör av dessa skäl fortsatte att fungera som stetlig stetistikmyndighet raed ansvar för behovsinventering och produktion. Myndighetsansvaret bör dock begränsas till att orafatte basstetistik.
60 Basstatistiken bör betraktes som en del av samhällets infrastmktur och Prop. 1992/93:101 vara fortsatt anslagsfinansierad enligt dagens modell. Bilaga 1.2
Finansinspektionen
Finansinspektionen anser att SCB bör tilldelas ansvaret för den s.k. basstetistiken vilket innebär att såväl insamling, produktion och publicering bör ske av SCB för att kvaliteten på den officiella stetistiken skall kunna garanteras och därmed också vara ett objektivt underlag för samhällsekonomisk analys och forskning.
Hurnanistisk-samhälbvetenskapliga forskningsrådet
I den nuvarande ordningen för stetistikproduktionen har SCB ett övergripande ansvar för att behovet av samhällsviktig stetistik tillgodses liksom att behovet av basstetistik beaktes även vid produktion och publicering av stetistik med mer direkt anknytning till stetliga myndigheters verksamhet. Att SCB har egna anslagsmedel för stetistikproduktion ger i nuläget centralbyrån möjlighet att hävda dette allmänintresse, som också är ett forskningsintresse. Enligt rådets mening är det utomordentligt angeläget att det inom ramen för ett nytt stymingssystem finns en beslutsprocess som säkerställer att denna funktion kan fyllas även fortsättningsvis.
Sjöfartsverket
Utifrån Sjöfartsverkets synpunkter förefeUer förslaget i den delen medföra risk för att stetistikstymingen i stället för att bli effektivare blir krångligare och mer byråkratiskt. Det innebär också att förhållandet mellan beställare och stetistikproducenten (SCB) i vissa fell blir indirekt. Viss basstetistik skall departementen enligt förslaget kunna ålägga myndighetema att tillhandahålla. Enligt Sjöfartsverket bör huvudregeln vara att beställaransvaret för basstatistiken läggs på departementen, som själva köper denna från statistikproducenten.
Samordning och samråd
Statistiska centralbyrån (SCB)
Uppgiftema för det föreslagna statistikrådet är något oklara för SCB. Det kan hävda sin ställning endast om det fär betydande resurser, men därmed måste det också ifrågasättas från ekonomiska utgångspunkten Arbetsfördelningen mellan beställarmyndigheteraa, statistikrådet, SCB och SCB:s styrelse är också oklar med uppenbara risker för kompeten-skonfiikter. Dessa problem framkommer tydligt när förslaget penetreras konkret och det bör enligt SCB:s mening inte genomföras.
SCB anser att beteckningen "stetistikråd" i stället bör kunna användas för ett expertorgan inom Finansdepartementet, som SCB föreslår för att, inom ramen för nuvarande stetistiksystem, utgöra ett stöd i beredningen av SCB:s budgetförslag. Beredningen skulle också kunna omfette stetistik som f.n. framställs av andra myndigheter. Ett sådant stetistikråd skulle
6 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 101
bl.a. i samverkan med SCB:s olika programråd kunna ge regerings- Prop. 1992/93:101 kansliet en överblick över stetistikproduktionen och också lämna förslag Bilaga 1.2 till prioriteringar.
Om utredningens förslag kommer att genomföras i huvudsak anser SCB att forslaget att stetistikrådet skall lägga förslag till regeringen om viktigare förändringar i det stetliga stetistikutbudet och stetistikverksamheten i stället bör avse förslag till den förordning som skall ange den stetistik som skall vara officiell stetistik och att därefter löpande föreslå förändringar i denna förordning.
En annan uppgift för stetistikrådet borde vara att i likhet med ett revisionsorgan granska verksamheten vid SCB och hos andra myndigheter som framställer statistik. Det kan gälla stetistikens objektivitet (vilket även omfetter såväl metod- som kvalitetsfrågor), tillgänglighets-frågor och hanteringen av sekretess och säkerhet. Vidare bör rådet ha visst mandat i fråga om att bevaka att stetistiken kan användas på det sätt sora skall prägla en kollektiv nyttighet. (Se vidare avsnitt 7. Äganderätten till stetlig SteUstik.)
Stetistikrådet bör, i förekommande fall, knytes till Finansdepartementet och ha den sammansättning som utredningen anger. Med de uppgifter sora SCB ser framför sig att rådet skall ha, är det dämtöver viktigt att det kansli som skall bistå dette får en tillräcklig dimensionering.
Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen anser att en utveckling av den nuvarande beslutsmodellen för statlig statistikproduktion vore tillfyllest, för att effektivisera stetistikverksamheten. Kriminalvårdsstyrelsen föreslår därför en modell som bygger på att vaije departement har ett sakområdesansvar för statistikverksamheten. Under departementets ledning inrättes ett eller flera permanenta samrådsorgan där företrädare för varje myndighet ingår. I samrådsorganet bör dessutom ingå onirådeskompetent företrädare för SCB och högskola (forskningsintressen). I samrådsorganet bereds frågor om behov av basstatistik och utveckling av drifts/interastetistik för rayndighetema inom departementsområdet. Beredningen av beställningen till SCB görs i gmppen, med sakdepartementet som ansvarig beställare. Samrådsorganet skall även diskutera altemativa produktionssätt av stetistik med syfte att finna de mest effektiva produktionsformerna. Finansiering sker inom ramen för respektive departements budgetram. Inom finansdepartementets ansvar bör inrättas ett användarorienterat organ med ett övergripande ansvar för att samhällets behov av basstatistik tillgodoses.
Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
Statistikrådet föreslås av utredningen bli en permanent institution. Utredningen har inte särskilt motiverat behovet av ett nytt bevakningsorgan vid sidan av SCB och ger heller inga riktlinjer för hur ansvaret skall fördelas dem emellan vad gäller handläggningen av likartede ansvarsfrågor.
62 Vi ifrågasätter behovet av det föreslagna bevakningsorganet. De Prop. 1992/93:101 arbetsuppgifter som det tilltänkta stafistikrådet skulle ha fått bör kunna Bilaga 1.2 fördelas mellan departementen och SCB.
Kemikalieinspektionen (Kemi)
Ett av det stora hälso- och miljöproblemen idag utgörs av den omfettande användningen av kemikalier i samhället. Kemikalieinspektionen har, som samordningsansvarig myndighet inom kemikalieområdet, arbetat med att utveckla kemikaliestaUstik som underlag för att identifiera kemikaliers hälso- och miljörisker. För att få statistiken mer heltäckande har vi sedan ett par år tillsammans med SCB:s enhet för miljöstaUsfik bedrivit ett utvecklingsarbete med syfte att bygga upp en officiell kemikaliestatistik (basstatistik). Vi har i dette arbete försökt identifiera hur stetistiken ska se ut för att tillgodose bredare användarbehov, samt vilka möjligheter som finns att kunna basera stetistiken på andra informationskällor än Keml:s egna (produkt- och bekämpningsmedelsregistren). Våra erfarenheter är att:
* ett nära samarbete mellan myndigheter som SCB, Kemi, SNV, ASS, räddningsverket m.fl. är nödvändigt för att idenUfiera vilken typ av stetistik som behövs och hur denna ska utformas,
* informationskällor fmns (dock spridda på olika myndigheter) som tillsammans skulle kurma ge en relativt heltäckande stetistik inom kemikaUeområdet (handel, produktion, transport och användning av kemikalier, exponering för kemikalier i arbetsmiljön, utsläpp till och belastning av kemikaUer på den yttre miljön etc),
* att effektivitet och kostnadsminimering uppnås genom att olika myndigheters informationskällor kan utnyttjas sammanhållet och eventuellt på längre sikt samordnas (industristeUstik vid SCB, produktregistret vid Kemi, mUjörapporter vid SNV etc).
Vi tycker att saraarbetet med SCB kan tjäna som modell for hur en uppbyggnad av stetistik inom ett brett och myndighetsövergripande område kan gå till:
1. Urspmngliga behov av kemikaliestetistik från Kemi. Arbete med att te fram stetistik ur produktregistret, en intem datakälla, påbörjades vid Kemi.
2. Vidgning av projektet så att fler myndigheter skulle kunna medverka (både att använda stetistiken, att medverka till uppbyggnad och att bidra med informationskällor). Ett förste steg var att inleda samarbete med SCB som central stetistikmyndighet.
3. IniUalt utvecklingsarbete bedrevs i samarbete med SCB. Finansiering av Kemi.
4. SCB överter fortsatt utvecklingsansvar, finansierings- och drivnings-ansvarar för att ta fram en för myndighetema gemensam, offentlig basstetistik inom kemikalieområdet, som baserar sig på samtliga
tillgängliga informationskällor och förankras hos samtliga vikUga Prop. 1992/93:101 intressenter. Bilaga 1.2
5. Kemi fortsätter att te fram specialinrikted basstetistik ur produkt- och bekämpningsmedelsregistren. Anliter vid behov SCB eller annan stetistikkonsult.
9 Prissättning och konkurrensförhållanden
Flertalet remissinstanser har inte några invändningar eller synpunkter på utredningens resonemang och förslag om SCB:s prissättning och konkurrensförhållanden inom statistikproduktionen.
Ett par pekar dock på vissa svårigheter att beräkna kostnader för statistikverksamhet
Några remissinstanser berör möjligheter och fömtsättningar för olika myndigheter att bedriva egen statistikproduktion eller anlita andra producenter än SCB
Skolverket
De överläggningar som Skolverket och SCB haft rörande kostnadema för uppdraget om statistikprodukUon för skolsektom visar att det finns betydande svårigheter när det gäller att beräkna storleken på de medel som skall överflyttas till beställarrayndigheten. Kostnader som inte är synliga i anslagsfinansierad verksamhet måste inkluderas i kostnaderaa för ett uppdrag. Det finns väsenUiga principiella problem som behöver utredas och belysas generellt av genomförandeorganet. Överföringen av medel till beställarmyndigheter kräver en generell finansieringsmodell.
Utredningen föreslår att SCB:s principer för prissättning vid uppdragsverksamhet bör gälla även fortsättningsvis. Beställarmyndighetema måste därmed kompenseras genom att de anslag som förs över räknas upp motsvarande uppdragstillägget.
Kriminalvårdsstyrelsen
Erfarenheter från tidigare undersökningar visar på stora svårigheter att göra korrekta kostnadskalkyler för myndighetemas statistikverksamhet. Produktionskostnader för driftstatistik och allmän statistik är ofta svåra att klart särskilja. Arbete med offerter och anbudsförferanden kräver i sig en inte ringa insats.
Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
Varje myndighet och särskilt myndigheter som tilldelas rollen av beställarmyndighet bör tveklöst ges rätt att helt självständigt bedöma om man vill göra en investering i en egen statistikproduktion eller upphandla tjänster av annan producent. Revisionen torde här liksom vid övrigt resursutnyttjande i stetsförvaltningen bäst skötes av RRV.
Att som utredningen föreslår skapa särskilda hinder för myndigheter som överväger att sterte egen stetistikproduktion ställer vid oss helt
avvisande till. Förslaget att SCB skall ges en slags förmrsrätt framläggs Prop. 1992/93:101 uppenbarligen inte av omsorg om stetistikbehoven utan för att trygga Bilaga 1.2 ekonomin i SCB:s uppdragsverksamhet.
RikspoUsstyrelsen
Idag sköts all framstälbing av officiell stetistik ur Rl-systemen av SCB. Rikspolisstyrelsen, som har förvaltningsansvaret för Rl-systemet, saknar idag stetististisk-teoretisk kompetens och programsystem för stetistikproduktion.
Rikspolisstyrelsen kan på sikt tänkas sterte egen produktion. Vissa initialkostnader konuner då att behöva täckas.
Kommerskollegium
De användaransvariga myndigheter som vill starta egen statistikproduktion skall enligt förslaget göra en totalkostnadskaUcyl samt samråda raed och begöra in anbud från SCB. Dette torde i praktiken innebära att rayndigheten inte har annat val än att köpa produktionen av SCB.
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Även om utredningen nänmer raöjligheten att en myndighet, med det föreslagna systemet, kan välja att i ökad utsträckning själv utföra en större del av stetistikproduktionen, istället för att anlite SCB, bör skrivningama i förslaget kunna göras tydligare. En rad andra altemativ finns givetvis, sora t.ex. att ett antel myndigheter väljer att bygga upp en gemensam fristående korapetens, konsultfirraor, institut, etc.
Statistiska centralbyrån (SCB)
SCB har inga synpunkter på utredningens resonemang kring SCB:s prissättning.
Den centrala frågan i dette avsnitt gäller den situationen att en myndighet överväger att sterte egen stetistikproduktion. I SCB:s treårsrapport har SCB enligt regeringens direktiv redovisat hur uppgi ftsläinnarbördan påverkas om ansvaret (dvs. stetistikproduktionen) förändras (s. 181 fO- Problem uppstår också med samordning, jämförbarhet och kanske framför allt det inbördes beroende som firms mellan olika stetistikgrenar. Framställs dessa delmängder på olika håll inom myndighetskretsen går mycket av den effektiva och kompetente stetistikverksamhet som finns i Sverige förlorad. SCB har idag ett väl utvecklat systera för dateskydd. Dette skydd innebär också att det fmns ett förtroendekapitel från uppgiftslämnamas sida som kan förbmkas vid en ändrad situation.
Det är således inte endast en jämförelse mellan SCB:s kostnadskalkyl och kalkylen för en myndighet som överväger att "sterte eget" som får vara utslagsgivande vid ett sådant ställningstegande. SCB vill också påpeka att en "egen" produktion hos beställaren på ett graverande sätt
strider mot stetistikutredningens bärande utgångspunkt att skilja på Prop. 1992/93:101 beställar- och producentrollen. Bilaga 1.2
Konkurrensverket (tidigare Statens pris- och konkurrensverk)
Stetistikproduktionens villkor påverkas i hög grad av dess karaktär av kollektiv nyttighet. Den enskilde stetistikanvändarens konsumtion av en viss stetistikprodukt inkräkter inte på andra stetistikanvändares möjligheter att utnyttja samma produkt. I princip är inte heller kostnaden för att producera stetistiken beroende av antelet användare. Från välfärdssyn-punkt är det önskvärt att stetistikproduktema görs allmänt tillgängliga och att tillgängligheten inte begränsas genom en prissättning som inte beakter produkteraas karaktär av kollektiva nyttigheter. De erferenheter, som redovisas i betänkandet, av att SCB ensamt svarat för samordningen visar på svårigheten att för kollektiva nyttigheter få tillräckliga incitement från användaraa att aktivt engagera sig i stetistikproduktionen. Det är således nödvändigt att, för att produktionen skall komma till stånd, ansvaret för produktionen och samordningen entydigt fördelas och att medel avsätts. Enligt Konkurrensverket har utredningen inte i tillräcklig utsträckning behandlat hur denna fördelning av uppgaifteraa skall komma till stånd. När det gäller prissättningen för stetistikproduktionen finns också anledning ifrågasatte utredningens förslag. Den av utredningen föreslagna prissättningsprincipen för SCB:s produktion — marknadsanpassad självkostnad — ger knappast vägledning för hur priset på olika produkter skall sättes. Antingen är priset marknadsanpassat eller kalkylerat efter självkostnaden sora i sig svårligen låter sig bestämmas i en verksamhet som SCB:s med såväl anslags- som uppdragsfinansierade områden. Genom den monopolställning som SCB för närvarande har och åtminstone de närmaste åren kan väntas behälla, finns inga garantier för en effektiv prisbildning för stetistikproduktion. Enligt Konkurrensverket är, under denna övergångsperiod, en prissättning som så långt möjligt återspeglar självkostnaden att föredra.
Socialstyrelsen
Utredningens förslag innebär att SCB i vissa fell utsätts för ökad konkurrens eftersom sektorsanvändama har möjligheter att välja andra former för stetistikinsaraling och bearbetning. Dette kan leda till något lägre kostnader. I många fell har dock SCB en monopolställning. Det är t.ex. inte rationellt eller möjUgt att ha flera som producerar dödsorsaksstetistik eller folk- och bostadsräkningar.
Skolverket
Avsikten med en ändrad styming av den stetliga statistiken är att fa till stånd en effektivisering av produktionen, bland annat genom att kostnaden för varje produkt blir synlig och kan vägas mot nyttan och andra behov. Konkurrens mellan producenter skulle också kunna vara kostnadssänkande.
66 På kort sikt och kanske även medellång sikt, är det svårt att fmna Prop. 1992/93:101 alteraativa producenter till många av de omfettande staUstikinsamlingar Bilaga 1.2 som är aktuella, i varje fall på skolområdet. För vissa insamlingar är det också på sikt svårt att föreställa sig annan producent än SCB, utredningen telar om register och primärmaterial där SCB har monopol. Att fmna andra incitement till rationaliseringar är därför nödvändigt och ett område som kan behöva belysas raer generellt av ett genomförandeorgan.
10 Tillgänglighet och förfoganderätt till statistikmaterial
Ett stort antel remissinstenser betonar att delegering och decentralisering av stetistikframställningen måste ske raed bibehållen allraän tillgänglighet för stetistik och uppgifter som ligger till gmnd för denna. Det måste bl.a. finnas regler och former för att uppgifter hos olika myndigheter kan utnyttjas av skilda stetistikproducenter och att myndigheter och stefisti-kanvändare kan komma åt datebaser hos olika stetistikproducenter.
Från flera instenser som företräder olika forskningsintressen framhålls forskningens behov av att på skäliga villkor få tillgång till stetistik och priraämppgifter. Den föreslagna ordningen får inte innebära en försämring av de nuvarande i flera avseenden mindre tillfredsställande förhållandena.
Några instenser framhåller att frågor om äganderätt o.d. till stetistikmaterial måste beaktes och utredas noggrant
Som exempel på anförda synpunkter återges här följande
Socialsryrelsen
En ökad uppdragsfinansiering för SCB med åtföljande krav på att helt intäktsfinansiera verksamheten kan leda till ökade kostnader för utteg från register där SCB har en raonopolstäUning. Dette bör inte utgöra något problem för beställarmyndigheter som har såväl medel som förhandlingsposition, raen innebär ökade risker för att samhällsrelevant forskning blir lidande. Socialstyrelsen delar därför utredningens bedömning att forskningen bör kompenseras för prishöjningar genom att steten tillskjuter medel till forskningsfondema för registerstudien Altemativt kan prissättningen för forskningsuppdrag baseras på ett marginalkostnads-resonemang, en princip som Socialstyrelsen för närvarande tillämpar för sina epidemiologiska register.
Arbetslivscentrum
SCB:s de fecto policy mot forskare som vill göra analyser skiljer sig tydligt från exerapelvis några av USA:s stetistikmyndigheter, där man framställer public use samples för forskares behov, främst i form av urval av material med avidentifierade individuppgifter. Exempelvis kan man som forskare mot en niindre ersättning få ett avidentifierat urval ur CPS raed arbetsmarknads-, demografiska och ekonomiska uppgifter och sedan på egen hand göra analyser. I Sverige får forskaraa i normalfellet
vända sig till en utredare på SCB som gör analysema åt dem, en lösning Prop. 1992/93:101 som riskerar att bli onödigt dyr, krånglig, tidsödande och som många Bilaga 1.2 forskare kan uppleva som onaturlig.
Det är mot denna bakgmnd en brist att utredningen utan närmare motivering endast skriver att den "inte föreslår några förändringar i hitUlls fillämpade rikflinjer" (s. 131).
Skolverket
Utredningen föreslår att äganderätten till primärdate får avgöras från fell till fall i förhandlingar. Skolverket anser att dette är en av de frågor som bör utredas och där generella lösningar måste uterbetes.
Skolverket har, liksom förmodligen många andra sektorsmyndigheter, behov av stetistik från andra sektorer. Det finns likaså behov av samkömingar av register från flera sektorer för att komma åt variabler som är svåra eller för uppgiftslämnaren arbetskrävande att länma, t.ex. om elevers övergång till högskola eller arbetsliv. Det vore olyckligt om nya principer för finansiering av stetistik försvårar denna typ av nödvändig samköming. Att stetistik bekosted av allmänna medel blir allraänt tillgänglig (inom sekretess-, datelagens och etiska reglers ramar) måste vara en utgångspunkt för en fortsatt utredning rörande äganderätt och registeransvar.
Oavsett vem som har äganderätten till primärdate måste beställarmyn-digheten enligt Skolverkets mening ha ovillkorlig rätt att te del av primärdate för egna bearbetningar och fördjupad analys. Vissa formuleringar i betänkandet antyder att utredningen inte ansett dette självklart. Utredningen anför t.ex. att SCB håller på att genomföra åtgärder för att öka tillgängligheten.
Statistiska centralbyrån (SCB)
Frågan om vem sora äger eller disponerar över stetistiken och registren är av gmndläggande betydelse. SCB:s möjligheter att utveckla stetistiken, utnyttja registrens informationsmöjligheter och ställa det stetisfiska materialet till användarnas förfogande är helt beroende på om SCB äger sina register, dvs. är registeransvarig för dem. Särskilt bör här uppmärksammas forskningens ofte stora krav på stetistisk infonnation. Det gäller både mängden av stetistik och speciella kombinationer av uppgifter som bara kan tillgodoses genom inhämtning och sammanställning av uppgiftema från olika stetistikkällor. SCB har idag en konstmktion som gör verket speciellt lämpat för att tillgodose sådana behov.
Utredningen konsteterar att basstatistiken liksom den officiella stetistiken skall vara allmänt tillgänglig, eftersom den fyller gmndläggande behov och bekostes med allmänna medel. SCB instämmer till fullo i denna bedömning. Den inriktning som SCB förespråkar, att basstetistiken också skall omfattes av begreppet officiell stetistik, förenklar frågeställningen såtillvida att den nya lagen innehåller föreskrifter om tillgängligheten. För SCB:s del har tillgänglighetsfrågoma beskrivits i verkets treårsrapport. Här skall därför endast konsteteras att
verket ser det som syimerligen angeläget att tillgängligheten inter en Prop. 1992/93:101 framskjuten plats i övervägandena kring stetistiken. Bilaga 1.2
Det säger sig självt att tillgängligheten försvåras om stetistikproduktionen kommer att spridas till ett antel olika myndigheten Den fråga som återkommer är om en sådan omläggning är värd priset. Det blir i ett sådant läge desto viktigare att finna former som gör det möjligt för den presumtive användaren att åtminstone få en klar överblick äver var stetistiken firms, dess innehåll och vilka sambearbetningsmöjligheter som står till buds. Dokumentetionen av stetistikproduktionen, på ett enhefligt sätt, är en central uppgift för SCB i dagsläget, och denna uppgift måste bedrivas ännu mera aktivt och intensivt i ett decentraliserat produktionssystem för stetistiken. Även här finns risk för att en kostsam byråkrati raåste byggas upp.
Till bilden hör också, något sora även utredningen ter upp, att stetistiken har karaktär av kollektiv nyttighet, vilket är ett något vidare begrepp än tillgänglighetsaspekten. I denna egenskap måste stetistiken finnas tillgänglig inte bara i nuet utan även i framtiden, vilket ställer stora anspråk på stetistikproducenten. Det generella kravet på objektivitet gör sig också gällande med styrka på all stetistik som hänförs till denna kategori. Vidare måste det finnas en beredskap och beredvillighet hos producenten att tillhandahålla den statistik som det här är fråga om till låga kostnader för användaren, i vissa fell gratis.
Det är oklart ora utredningens förslag tillgodoser alla de krav som det kollektiva utnyttjandet av statistiken ställer. Om statistiken uppdragsfinansieras och om ansvaret för statistiken läggs ut på några fä utvalda användare kan det bli svårt att skapa garantaier för att t.ex. allmänhetens och den framtida forskningens behov tillgodoses. En uppdragsfinansiering av SCB:s statisfikframställning får inte leda till att breda användargmpper inte får tillgång till statistiken. En raöjlighet är, som Udigare nämnts, att statistikrådet får mandat att ställa sådana krav på statistiken. Dette kan ske antingen genom kravställande på beställarmyndighetema eller genom att rådet medverkar till att SCB:s tänkte förvaltningsanslag räknas upp så att de kollektiva intressena kan tillgodoses inom ramen för medelstilldelningen till SCB.
Utredningen fömtsätter att frågan om äganderätten till olika material och register löses avtelsvägen mellan beställaren och SCB. Verket vill emellertid betona att det är av utomordentlig betydelse att SCB får disponera över det material som samlas in och att SCB är ansvarig för de register som stetistiken baseras på. Endast i den situationen kan SCB fullgöra åliggandena enligt utredningens förslag. I motsatt fell kommer det också att saknas praktiska möjligheter att samordna de enskilda "beställarmaterialen" till de helheter som behövs för många användare, för stetistiksystem som bygger på många stetistikprodukter och inte minst för de intemationella kraven. Frågan är således av central betydelse för möjlighetema att bedriva en rationell statistikverksamhet. Att reducera den till en fråga som får lösas avtelsvägen innebär en risk för otillfredsställande och oenhetliga lösningar för andra användare än beställaren.
69 Datainspektionen Prop. 1992/93:101
BUaga 1.2 Dateinspektionen tillstyrker också att det inrättes ett särskilt tillfälligt
organ inför en omläggning av stetistikverksamheten för att utreda registeransvar, ägaransvar, tillgänglighet av gmnddate för andra användare, publicering, intemationellt samarbete etc. Dateinspektionen vill understryka vikten av att de rättsliga konsekvenseraa av en decentralisering av stetistikverksamheten analyseras. En analys bör göras i ljuset av t.ex. regleraa i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen och datelagen. Även resultatet av Datelagsutredningens arbete måste beaktes. Vidare är det viktigt att uppmärksamma bestämmelsen i 9 kap. 4 § sekretesslagen och se till att en decentralisering av stetistikverksamheten inte leder till att sekretesskyddet försämras. Hänsyn måste också tes till de åteganden Sverige har gjort genora att anslute sig till intemationella konventioner och rekommendationer, t.ex. Europarådets konvention till skydd för enskilda vid automatisk datebehandling av personuppgifter och rekommendation ora forskning och stetistik. I dette sammanhang bör även nämnas att ett förslag till direktiv om integritetsskydd arbetets fram inom EG.
När det gäller det fortsatte arbetet med en decentralisering av ansvaret för stetistikproduktionen vill Dateinspektionen särskilt peka på vikten av att registeransvarighetsfrågan blir föremål för en noggrann utredning och att följande förhållanden uppmärksammas.
Myndigheters verksamheter är i allmänhet noga reglerade i lagar, förordningar och instmktionen Regleringen syfter till att precisera myndighetens ansvarsområde och avgränsa det från andra myndigheters ansvarsområden. Regleringen innebär också att en myndighet i princip inte får ägna sig åt annan verksarahet än den är ålagd att göra. Verksamhetsregleringen päverkar därigenom direkt eller indirekt den informationshantering som får förekomma i myndighetens verksainhet.
Dessa förhållanden har enligt Dateinspektionens uppfattning stor betydelse vid bedömningen av registeransvarsfrågor. Enligt gmnderaa för datalagen kan en myndighet tillåtas att föra personregister endast inom ramen för den verksainhet sora det enligt särskilda förfettningsbestämmelser åligger myndigheten att utföra. Det är därför, som utredningen föreslår, viktigt att beställarmyndighetemas ansvar i fråga om samhällets behov av stetlig stetistik fastläggs genom t.ex. föreskrift i instmktion. Ett åläggande för en viss myndighet att ansvara för att statistik tes fram inom ett område återverkar naturligtvis på SCB:s ansvar för stetistikproduktionen på samma område. Det fortsatte utredningsarbetet bör därför innehåUa ett ställningstegande fill hur det skall förferas raed de register sora för närvarande förs av SCB inom de områden som kommer att omfattes av nyordningen. Även den rättsliga regleringen av uppgiftsskyldigheten till SCB bör därvid ses öven
Enligt 1 § datelagen är den registeransvarig för vars verksamhet ett personregister inrättes och förs, om han förfogar över det, dvs. helt eller delvis kan påverka registrets innehåll. Av forarbetena till datelagen (prop. 1973:33 s. 119) framgår att definitionen av uttrycket registeransvarig har
70
utformats så att det utesluter dels servicebyråer och andra som helt Prop. 1992/93:101 osjälvständigt handhar bearbetningen av ett personregister, dels sådana Bilaga 1.2 som använder sig av ett personregister uten att kunna bestämma om dess innehåll.
Om beställarmyndighetemas ansvar för produktionen av statlig statistik läggs fast i myndighetens instmktion, torde beställarmyndighetema i allmänhet komma att bli registeransvariga enligt datelagen för de personregister som behövs för stetistikproduktionen inom resp. myndighets ansvarsområde. Om en beställarmyndighet anliter SCB för sin stetistikproduktion, torde centralbyrån i de flesta fall endast få ställning som servicebyrå. I den mån även SCB skall ha befogenhet att t.ex. bestämma om registrens innehåll, kan ett gemensamt registeransvar uppkomma för SCB och beställarrayndigheten. SCB kan också bli ensam ansvarig i det fell centralbyrån helt självständigt skall ansvara för statistikframställningen och för dette ändaraål behöver inrätte särskilda s.k. uppdragsregister. Det är angeläget att konsekvensema av de olika altemativen utreds noga.
Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
Det råder en besvärande oklarhet beträffande de rättsliga gmnderaa för den stetliga stetistikverksamheten och särskilt vad gäller den nuvarande kommersiella verksamheten vid SCB (se Patrik Hiselius, 1990, SCBs stetistikverksamhet och gällande rätt. IRI-rapport 1990:7). Vi påyrkar att de rättsliga villkoren för all dateservice/uppdragsverksamhet inom den stetliga stetistikproduktionen samt frågan om äganderätten till statistikens primämppgifter noggrant klargörs i nära anslutning Ull att de institutionella formema för den framtida steUstikprodukfionen festställs.
Enligt utredningsförslaget skall SCB:s framtida kommersiella verksamhet gmndas på uppdragsfinansiering enligt riktlinjer som gäller för nuvarande uppdragsverksamhet vid SCB. Dessa "riktlinjer" torde emellertid sakna rättslig dignitet. De är uteslutende baserade på praxis utvecklad inom SCB och uten någon närmare prövning av statsmaktema.
Vad gäller äganderätten till stetistikens primärdate säger utredningen att frägan "kan fordra olika lösningar baserade på växlande förhållanden och torde bäst lösas avtelsvägen" (s. 131). Vi motsätter oss bestämt att frågan om äganderätten till viss information — åtminstone uppgifter som insamlas med stöd av uppgiftsplikt — hanteras som om den vore en för den stetliga stetistiken intera angelägenhet.
Från näringsUvets sida har vi vid olika tillfallen uttryckt vår oro för den bristfälliga rättssäkerhet som gäller för uppgiftslämnare till den offentliga statistiken, när exempelvis uppgifter till SCB också används i verkets kommersiella verksamhet och då för ändamål som ej tillkännages vid uppgiftslämnandet. Vi motsätter oss följaktUgen bestämt utredningsförslaget i den del man förordar att statistiskt priraärraaterial skall kunna användas för andra ändamål än de som redovisas i respektive uppgiftskrav Ull den uppgiftsskyldige eller att sådant material i övrigt görs tillgängligt för forskare och andra användare, dvs. envar. Varje sådant
användande kräver tillstånd av uppgiftslämnama. Det sagda fömtsätter Prop. 1992/93:101 att SCB likställs med andra uppdragstagare och ges en ren servicebyråsta- Bilaga 1.2 tus vad gäller rätten att förfoga över det datamaterial som ingår i eventuella fraratida förekoraraande uppdrag.
I avvaktan på att en översyn av näranda rättsfrågor sker, godter vi att de nya stetistikrayndighetema interimistiskt ges dispositions- och äganderätten till primärdate för respektive myndighets egen stetistik (avgränsad enligt beställaransvaret). Till beställaransvaret skulle således därmed kopplas ett dispositions- och ägandeansvar. För ordningens skull torde dispositions- och äganderätten också böra gälla äldre stetistiskt primärmaterial på ämnesområdet liksom i förekommande fell äldre årgångar/bestånd av registermaterial och annan basstetistik.
11 Publicering av statistik
Remissinstenseraa ansluter sig i stort sett genomgående till förslagen om publicering av stetistiken eller har inget att erinra eller anföra om dem. Svenska Kommunförbundet anför dock vissa farhågor i frågan.
Svenska Kommunförbundet
Idag kan kommuneraa beställa olika typer av stetistikpaket från SCB med redovisning för kommun eller del av kommun. Det gäller t.ex. stetistik om sysselsättning, befolkning, flyttningar, inkomster, festigheter, energi m.m. SCB svarar också för samordning, registerhållning, kontekter med användare och uppgiftslämnare samt utveckling av nya produkter.
Myndigheter utenför SCB som själva producerar stefistik t.ex. Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket erbjuder inte den egna stetistiken eller samköraingar med annan stetistik till kommunema på raotsvarande sätt.
Styrelsen anser att det stora problemet med stetistikutredningens förslag gäller hur konununema ska få tillgång till stetistikprodukter som decentraliseras. Stetistikutredningen har inte i tillräcklig utsträckning utrett svårigheteraa med att hitte både rätt och snabbt i stetistikutbudet. Dette sammanhänger också med frågan om äganderätten till stetistiken.
Styrelsen bedömer risken för försämring som stor vid ett decentraliserat ansvar av stetistikproduktionen. Även om SCB har det övergripande ansvaret för information ora olika produkter kommer den enskilda myndigheten att behöva kontektes för att fä mer exakt information. Risken är att stetistiken inte når fram till användama inom den kommunala sektom.
72
12 Genomförande Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 Flertelet remissinstanser ansluter sig till förslaget att ett genomförandeorgan skall inrättes eller har inget att anföra mot dette. Flera konstaterar att en rad ouppklarade frågor behöver klargöras och utredas inför ett genomförande av förslagen. Några framhåller att genomförandet kan behöva ske successivt och innefatte försöksverksamhet inom avgränsade områden.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Den nya beställarmodellen har egentUgen endast skisserats av utredningen. Vikfiga uppgifter åsterstår att lösa, t.ex. att närmare definiera den s.k. basstetistikens omfettning, att uterbete det regelverk som säkerställer att den kommer att produceras och att närmare precisera hur samråd mellan SCB och andra myndigheter skall fungera. Kanske av dette skäl föreslår utredningen att ett tillfälligt genomförandeorgan skall inrättes. Det kan emellertid beferas att ansvarsfördelningen mellan detta organ, SCB och stetisUkrådet skulle bli oklar. Även om utredningen avsett att klart markera skillnaden mot den nuvarande beslutsordningen, synes det svårförklarligt att dessa uppgifter inte skulle kunna läggas på SCB, som ju ändå fömtsätts få samordningsuppgifter.
Statistiska centralbyrån
Vid ett eventuellt genomförande enligt utredningens förslag är det säkert nödvändigt med ett särskilt genomförandeorgan på det sätt som utredningen skisseran Ett genomförandeorgan torde däremot inte behövas i det fell ett begränsat antel huvudanvändare får stetistikansvaret delegerat till sig. Med ett eteppvis genomförande minskar behovet av ett särskilt organ.
De frågor sora enligt utredningen bör klarläggas inför en eventuell omläggning kommer att tes upp i förhandlingar med berörda myndigheter varvid erfarenheter från tidigare avtelsförhandlingar kan utnyttjas. Det förefaller också troligt att avtelsutformningen kommer att gestelte sig olika från rayndighet till myndighet för skilda frågor. Det innebär att det kan vara vanskligt att lägga fast principer i alla frågor som berörs av utredningen med hänsyn till de särlösningar som kan bli aktuella.
13 Samråd med uppgiftslämnare
Ett stort antel remissinstenser ansluter sig till eller har inte något att anföra om att reglema för samråd med uppgiftslämnare ses över.
Ett par framhåller särskilt betydelsen av samråd méd uppgiftslämnama. Stetistiska centralbyrån kommenterar att samrådet för dess del fungerar tillfredsställande för närvarande.
73
Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD) Prop. 1992/93:101
Bilaga 1.2 FUD tillstyrker utredningens förslag att regeringen låter genomföra en
översyn, med sikte på förstärkt samrådsskyldighet, at förordningen
(1982:668) om stetliga myndigheters inhämtande av uppgifter från
näringsidkare och kommunen
FUD har nyligen genomfört en utredning om samrådet. Utredningsmannen redovisar att såväl myndigheteraa som näringslivets organisationer har en hög värdering av hur samrådet fiingerar när det gäller företegens uppgiftslämnande. Det sammanfattende intrycket av hans intervjuer med myndighetsrepresententer, bl.a. från SCB, är "att rayndighetssidan inte bara funnit det väl fungerande samrådsförfarandet vara av stort värde uten även att man anser dagens och morgondagens problera på uppgiftsläranarområdet bäst kunna lösas för alla berörda parter genom fortsatt samråd med ett för näringslivet gemensamt samverkansorgan, som under överskådlig tid framöver anses ha stora uppgifter att fylla".
Trots de dokumenterat goda erfarenhetema av samrådsförordningen är det motiverat att den nu ses över, bl.a. med hänsyn till närmandet till EG. Ett ökat användarinflytende bör vidare, enligt FUD:s mening, leda till att olika stetistikprodukters innehåll och uppläggning ändras. Därmed ökar antelet samrådsärenden, vilket utredningen också konsteterar.
Enligt FUD:s raening bör en översyn av samrådsförordningen kunna leda till att antelet regler minskar och att de regler som behövs anpassas till den smidiga praxis för samrådets innehåll och arbetsformer som har utvecklats raellan parteraa.
FUD delar utredningens uppfettning att förordningen bör innehålla en regel om att rayndigheteraa skall anmäla nya/förändrade uppgiftskrav även när man av tidsskäl inte kan genoraföra ett fullständigt samråd. Det ökar bl.a. raöjligheten att få en fiiUständig överblick av företegens uppgiftslämnande.
Svenska Kommunförbundet
Vid en decentralisering av stetistikansvaret ökar risken för att uppgi ftslämnarbördan blir större för bl.a. korarauneraa. Många fler myndigheter blir inblandade i insamlingar av uppgifter och behovet av samordning lär öka högst avsevärt. Styrelsen vill peka på vikten av att kommuneraas uppgiftslämnande till stefliga myndigheter begränsas och att dubbel insamling av uppgifter undviks. Styrelsen är mycket positiv till förslaget att kraven på samråd förstärks.
Statistiska centralbyrån
SCB har i och för sig inte anledning att motsätta sig en översyn av förordningen (1982:668) om stetliga myndigheters inhämtende av uppgifter från näringsidkare och kommuner. Enligt SCB:s uppfettning fungerar dette samråd för SCB:s del på ett tillfredsställande sätt, vilket också kan tas till intäkt för att den nuvarande regleringen är adekvat. Så
74
länge statistiken baseras på uppgifter inhämtade av SCB blir det också Prop. 1992/93:101 verket som kommer att genomföra det samråd som förordningen Bilaga 1.2 föreskriver. Det är således först om en arman myndighet tar över själva uppgiftsinsamlandet för stafistiken som samrådsskyldigheten kommer att föreligga för andra än SCB.
Det bör också erinras om att insamlingar för stafistik endast är en begränsad del av de uppgiftsinsamlingar som samrådsskyldigheten enligt förordningen omfattar.
14 Samråd med Statistiska centralbyrån i statistikfrågor
Flertalet remissinstanser ansluter sig till eller anför inte något mot att myndigheters skyldighet att samråda med Stafistiska centralbyrån betonas genom en föreskrift i verksförordningen. Ett par är dock tveksamma.
Statistiska centralbyrån (SCB)
SCB kan för sin del inte bedöma om samrådet med verket i frågor rörande stetistikproduktion m.m. skulle fungera bättre om en föreskrift om dette flyttas från den nuvarande förordningen till verksförordningen. Verket anser att det i varje fell vore fördelaktigt om en bestämmelse med motsvarande innebörd tas in i den förordning som kommer att ges ut i anslutning till den nya lagen om den officiella statistiken. Informationen kommer då att firmas tillgängUg i det sammanhang som hör till ämnet. I övrigt ser SCB det som än viktigare att verket etablerar sådant samarbete med olika myndigheter att samrådet löses på ett naturUgt sätt i diskussioner ora stafistikfrarnställningen.
Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län
Länsstyrelsen anser att de statliga myndigheteraa är kompetenta att själva avgöra om de behöver samråda med SCB. Om de saknar statistikkompetens får fömtsättas att de söker råd hos SCB. Skulle myndigheten själv besitte tillräcklig stetistisk kompetens (vilket många myndigheter säkert gör), finns knappast någon anledning till samråd. Länsstyrelsen anser därför att den nu gällande samrådsskyldigheten kan avskaffas.
75 Innehåll pp- 1992/93: loi
Bilaga 1.2
1 Remissinstensema 20
2 Ställningstegande i stort 21
3 Delegering av stetistikansvar till myndigheter 23
4 Central förvaltningsmyndighet 33
5 Stetistikansvar på departement 38
6 Konsekvenser av delegering och decentralisering 41
7 Uppdragsfinansiering 51
8 Basstetistik 54
9 Prissättning och konkurrensförhållanden 64
10 Tillgänglighet och förfoganderätt till stetistikmaterial 67
11 Publicering av stetistik 72
12 Genomförande 73
13 Samråd med uppgiftslämnare 73
14 Samråd raed Stetistiska centralbyrån i stetistikfrågor 74
gotab 42206, Stockholm 1992