Effektivare statistikstyrning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

M F i .LW Je

ligg

I s

Effektiv are

statistikstyrning

statistikens

Den statliga finansiering och samordning

g

Q 199248

Betänkande av 1990 års statistikutredning

§0 Statens offentliga utredningar @@ 199248 @ Finansdepartementet

Effektivare

statistikstyrning

Den statliga statistikens finansiering

och samordning

Betänkande Q90 års statistikutredning

av Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget. som också uppdrag av rcgeringskanslicts fisrvaltningskontor ombesörja Icmissutsändningar av dessapublikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationcma kan ocksåköpasi lnfonnalionsbokhandcln. Malmzorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIllS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13058-0 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

SOU 199248

statsrådet och chefen för Till

Finansdepartementet

Genom beslut den 8 november 1990 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Civildepartementet, statsrådet Johansson, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag över den statliga statistikens att se styrning, finansiering och samordning. Med stöd detta bemyndigande förordnades fr. o.m. den 30 november av 1990 landshövdingen Gösta Gunnarsson särskild utredare. Sedan att vara Gunnarsson begärt entledigande förordnades i hans ställe fr.o.m. den l juli 1991 länsdirektören Walter Slunge. Som experter förordnades fr.o.m. den l februari 1991 departementssekreteraren Stefan Ackerby, sektionschefen Cecilia Etzler, överdirektören Gösta Guteland, departementssekreterama Monica Helander och Ingrid Rijavec samt docenten Måns Rosén. Departementens representanter i statistikfrågor har utnyttjats som referensgrupp för utredningen. De har också medverkat i utredningsarbetet i försök avseende delegering till myndigheter av bestållaransvaret för statistik. Som huvudsekreterare i utredningen förordnades fr.o.m. den 1 december 1990 revisionsdirektören Karl-Olov Hedler. Som sekreterare förordnades fr.o.m. den 1 januari 1991 organisationsdirektören Birger Jensen. Utredningen, har antagit namnet 1990 års statistikutredning, som överlämnar härmed sitt slutbetänkande Effektivare statistikstyming den statliga statistikens finansiering och samordning. Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i maj 1992

Wzlter Slunge

Karl-Olov Hedler Birger Jensen

SOU 199248

Innehåll

Sammanfattning

1 Utredningsuppdraget 13 1.1 Direktiv och avgränsningar 13 1.2 Utredningsarbetet 14 1.3 Betänkandets disposition 15

2 Bakgrund 17 2.1 Statistikverksamhetens omorganisation på 1960-talet 17 2.2 1979 års statistikutredning 17 2.3 1985 års beslutmodell med utvärdering 18 2.4 Riksrevisionsverkets rapport Statlig statistik 19 2.5 Andra utredningar statlig statistik 19 om

3 Allmänna utgångspunkter 23 3.1 Statistikbegreppet 23 3.2 Behov och användning statistik 23 av 3.3 Olika slag statistik 24 av 3.4 Arbetsmoment i statistikframställningen 3.5 Produktion och konsumtionanvändningav statistik 26 3.6 Uppgiftsskyldighet 27 3.7 Frivilligt uppgiftslämnande 28 3.8 Sekretess och integritetsskydd 29 3.9 Etik och normer 3 1

4 Sverige och det internationella statistiksamarbetet 33 4.1 Allmänt statistiksamarbetet 33 om 4.2 Rapporteringen till internationella organisationer 33 4.3 Statistikverksamheten inom EG 34 4.4 Den svenska statistiken och Europa-samarbetet 37

6 Innehåll SOU 199248

5 Den statliga statistikverksamheten 5.1 Statistikproduktionens omfattning 39 m.m. 5.2 Ansvaret för den statliga statistikproduktionen 41 5.2.1 SCBs 41 ansvar

5.2.2 Övriga myndigheters statistikansvar och statistik-

produktion 43 5.3 Organ för samråd och användarinflytande över den statliga statistiken 45 5.3.1 Sektorsorgan med styr- och samrådsuppgifter 45 5.3.2 SCBs samråds- och referensgrupper 47 5.4 SCBs organistion 51 5.4.1 SCBs styrelse, råd och nämnder 51 5.4.2 SCB-myndighetens struktur 52 5.5 SCBs ekonomi 53 5.5.1 SCBs ñnansieringskâllor 53 5.5.2 SCBs finansiering budgetåret 199091 53 5.5.3 SCBs interna kostnadsbild 59 5.6 SCBs uppdragsverksamhet 61 5.6.1 Allmänt SCBs uppdragsverksamhet 61 om 5.6.2 Inriktningen och omfattningen SCBs av uppdragsverksamhet 62 5.6.3 Uppdragsverksamhetens ekonomi 65 5.6.4 SCBs konkurrenssituation 67 5.6.5 Principer för prissättning i SCBs uppdragsverksamhet 69 5.7 Den statliga statistikens publicering 73

6 Styrningen den statliga statistikproduktionen 77 av 6.1 Allmänt om nuvarande stymingsförhållanden 77 6.2 Nuvarande styrsystem med beslutsmodell 78 6.3 Allmänt förändrade förutsättningar 80 6.4 Styrningen av statistiken i andra länder 81 6.5 Alternativ fir styrning den statliga statistikproduktionen 83 av 6.6 Styrförslagets innebörd närmare utvecklad 87 6.6.1 Beräknade konsekvenser av utredningens förslag 87 6.6.2 Försök med delegering beställaransvaret 97 av 6.7 Genomförandefrågor 102 6.8 Sammanfattning konsekvenserna för statistikens av intressentgrupper 103

SOU 199248 Innehåll 7

6.8.1 Konsekvenser för statsmakterna och andra statistikanvändare 104 6.8.2 Konsekvenser fir statistikproducenterna 106 6.8.3 Konsekvenser fir uppgiftslämnarna 107

7 Kriterier och för basstatistik 109 ansvar 7.1 Efterfrågestyrning och basstatistik 109 7.2 Statistikbehov, officiell statistik och basstatistik 109 7.2.1 1979 års statistikutredning statistikens uppgift om och statistikbehovet 110 7.2.2 Mål för statistiken samt statistikbehovet enligt SCB 111 7.2.3 Kriterier för prioritering av statistik i andra länder 113 7.3 Basstatistikens avgränsning 116 7.3.1 Statistik enligt lag, förordning etc. 117 7.3.2 Statistik enligt internationella krav 118 7.3.3 Statistik underlag för planering 118 som m.m. 7.3.4 Allmåninformativ statistik 119 7.3.5 Objektiv statistik 120 7.3.6 Statistik för forskning FoU 120 7.3.7 Statistik betydelse för framställning av annan av statistik 121 7.4 Ansvar och garantier för basstatistik 123

8 Utredningens förslag 125 8.1 Utgângsläget och motiv för utredningens förslag 126 8.2 Utredningens förslag utvecklat 127 8.2.1 Delegering statistikansvaret 127 av 8.2.2 Uppdragsñnansiering av SCBs statistikproduktion 128 8.2.3 Basstatistikbehovet tryggas 128 8.2.4 Förstärkt samordning användarintressena 129 av 8.2.5 SCBs prissättning och konkurrensförhållanden 130

8.2.6 Äganderätten till statlig statistik 131

8.2.7 statistikens publicering 131 8.2.8 Genomförandeorgan 132

8.2.9 Översyn av föreskrivet samråd med uppgiftslämnare 132

8.2.10 Föreskrift i verksfdrordningen om statistiksamrâd med SCB 132

8 Innehåll SOU 199248

Bilagor

l Kommittédirektiv Dir 199068

133 2 Myndigheter utanför SCB med föreskrivet statistikansvar 141 3 Externa arbetsgrupper vid SCB 143 4 Utredningens utvärdering SCBs samrådsgrupper av 145 5 SCBs organisation 149 6 SCBs delprogram och politikområden 199091 med kostnadsfördelning, utfall miljoner kronor 151 7 Anvisade medel fir SCB budgetåren 199091 och 199192 153 8 Utredningens utvärdering beslutsmodellen av 155 9 Styrningen av statlig statistik i andra länder 159

SOU 199248

Sammanfattning

I betånkandets inledande kapitel 1-3 tecknas bakgrunden till dagens organisation och styrning den statliga statistikverksamheten. Vidare av sammanfattas där vissa tidigare utredningars överväganden och förslag avseende den statliga statistikverksamheten liksom andra utgångspunkter för utredningens bedömningar. I kapitel 4 beskrivs kortfattat hur den svenska statliga statistiken berörs det internationella statistiksamarbetet, mål och medel för EGs av statistikverksamhet och hur den svenska statistiken berörs av EES-avtalet och ett eventuellt EG-medlemskap. Kapitel 5 innehåller beskrivning den statliga statistikverksamen av heten i Sverige, dess omfattning, ansvarsfördelningen, anvåndarinflytandet, organisation, ekonomi, SCBs nuvarande uppdragsverksamhet samt den statliga statistikens publicering. Vidare redovisas i korthet en överslagskalkyl över kostnaderna för den totala statliga statistikproduktionen, 850 miljoner kronor år 1991, samt uppgifter om verksamheten ca i SCBs samrådsgrupper åren 1989-1990, mera utförligt i bilaga 4. Av analys SCBs finansiering, omsättning ca 700 miljoner kronor en av budgetåret 199091, framgår att bilden år mycket komplicerad samt att gränsen mellan anslag och uppdrag år oklar och tillämpas oenhetligt. Drygt femtedel SCBs statistikverksamhet inklusive tjånsteexport en av är nu uppdragsfmansierad. Prissättningen för SCBs uppdragsverksamhet baseras på sjålvkostnadskalkyler och skall totalt full kostnadståckning. För statistikuppdrag sett ge görs på grundkalkylen, är densamma för den anslagsfmansom som sierade verksamheten, ett pålägg 20 procent för marknadsföring, om uppdragsadministration, okalkylerade löneupprâkningar, rântekostnader, avsättning till riskkapital m.m. Utredningen föreslår att SCBs prissättning liksom hittills skall baseras på älvkostnaderna med anpassning till marknadssituationen. Vidare skall myndigheter vill statistikproduktion göra totalkostnadssom starta egen kalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB.

10 Sammanfattning SOU 199248

Kapitel 6 innehåller, som underlag för prövningen frågan medel av om för ökat användarinflytande på den statliga statistiken och en mera effektiv styrning av den, dels beskrivningar tidigare diskussioner av om styrningen samt nuvarande styrningsförhâllanden, dels sammanfattande en beskrivning av hur statistiken styrs i några andra länder. Två olika alternativ ñr förbättrad styrning redovisas med bedömda för- och nackdelar. Bedömningama resulterar i ett förslag delegering beställarom av ansvaret för statistik till användannyndigheter så långt detta är möjligt och lämpligt. Beställarmyndigheter skall ha för även andra ansvaret att statistikanvändares statistikbehov blir tillgodosedda. Ett användarorienterat organ, ett statistikråd eller motsvarande, inrättas för nationell samordning av anvåndarintressena, fir bevakning att viktiga statistikav behov inte blir eftersatta samt för rådgivning till regeringen i statistikfrågor m.m. Till stöd för SCB i dess samordningsroll föreslår utredningen det i att verksförordningen 19871100 införs föreskrift att myndigheter en om skall samråda med SCB i statistikfrågor jämte hänvisning till samrådsförordningen 1978620. För myndigheten SCB innebär utredningens förslag all statistikatt produktion skall uppdragsfrnansieras medan SCBs förvaltningsuppgifter avseende samordning av den svenska statistiken, internationellt statistiksamarbete, statistikservice, statistiskt bibliotek liksom hittills skall m.m. anslagsfrnansieras. Statistikprodukter för vilka det inte finns någon entydig huvudanvåndare, t.ex. statistik sektorövergripande karaktär, av vissa centrala statistikregister skall ha departement beställare. m.m. som En preliminär prövning möjligheterna att delegera bestållaransvaret av för SCBs statistikprodukter visar att i första etapp kan beställaren ansvaret för statistik till en kostnad motsvarande drygt 40 procent av SCBs statistikanslag förläggas till myndigheter. Nära 50 får procent departement som beställare. För SCBs förvaltningsuppgifter behöver verket ett anslag motsvarande 10 procent nuvarande anslag. Enligt ca av utredningens bedömning bör andelen statistikverksamhet för vilken beställaransvaret kan föras över till myndigheter kunna ökas betydligt utöver vad som angetts fir vissa departementsområden. Att helt uppdragsñnansiera SCBs verksamhet avstyrks utredningen av dels då det är principiellt fel att uppdragsfmansiera statlig förvaltningsverksamhet, dels då det skulle medföra ett behov att höja priserna på av SCBs statistikprodukter vilket skulle påverka SCBs konkurrensneutrali-

SOU 199248 Sammanfattning ll

I kapitel 6 utvecklas konsekvenserna utredningens förslag till tet. av styrning statistiken enligt utredningens bedömning. av Vidare konstateras att utredningens förslag delegering av beställarom innebär förhållandevis stor omställning, både fir beställarna ansvaret en och för statistikproducenterna, främst SCB. Ett kan därför behöva organ inför och under genomförande omläggningen bereda inrättas för att av aktualiserade frågor och bistå SCB vid beredning av principfrågor. Omläggningen till uppdragsñnansiering SCBs statistikproduktion av bedöms kunna få betydelse för uppgiftslämnarna och tillämpningen av en förordning 1982668 inhämtande uppgifter, som bl.a. innehåller om av föreskrifter samråd med uppgiftlämnare. Utredningen föreslår att om regeringen låter genomföra översyn nämnda förordning med sikte en av på förstärkt samrådsskyldighet. I kapitel 7 behandlas vilka åtgärder behöver vidtas för att ökad som efterfrågestyrning statistiken inte skall medföra att samhällsviktig av statistik, basstatistik, inte tas fram därför att ingen tar ansvaret för att beställa och bekosta den. Som underlag för bedömningarna och förslagen återges tidigare diskussioner officiell statistik och basstatistik samt om kriterier för prioritering statistik i andra länder. För avgränsav ett par ning vad skall räknas till officiell statistik används en indelning av som i statistikområden. För motsvarande avgränsning vad som skall anses av utgöra basstatistik kan erfordras detaljerad indelning, i statistiken mera produkter. Det är inte möjligt att inom denna utrednings gå igenom hela ram statistikområdet och bedöma varje statistikprodukts betydelse, vilken dessutom kan förändras från tid till Därför vissa kriterier annan. anges 7 för bedömning huruvida statistikprodukt skall anses tillhöra av en basstatistiken eller inte. Det får ankomma på departementen att efter

dialog med viktigare statistikanvändare fastställa vilka statistikprodukter

skall hänföras till basstatistik inom deras områden. som Beställarmyndigheternas för framtagning av basstatistikproduktansvar får läggas fast föreskrift i myndigheternas instruktioner, vid erna genom regleringsbrev eller i uppdrag till myndigheterna. behov mera detaljerat i utredningen i föregående kapitel föreslagna användarorienterade Det av samordningsorganet, statistikråd eller motsvarande, bör få till uppgift ett främja samordningen nationella och internationella statistikintresatt av särskilt bevaka statistik allmäninformativt intresse tas fram, sen, att att av sig över nedläggning statlig statistik m.m. Rådet bör även att yttra av redogörelse för den statliga statistiken till regeringen. lämna en årlig

12 Sammanfattning SOU 199248

Basstatistiken bör liksom den officiella statistiken allmänt vara tillgänglig och publiceras officiell statistik. SCB bör liksom hittills som ge information och vägledning beträffande statlig statistik var finns att tillgå och hur den hålls tillgänglig.

Betänkandets kapitel 8 innehåller en sammanfattning utredningens av förslag samt viss utveckling deras innebörd, 3.125 av se

SOU 199248

1 Utredningsuppdraget

1.1 Direktiv och avgränsningar

Denna utredning har enligt direktiven dir. 199068, som återges i bilaga till huvuduppgift att pröva hur den statliga statistikverksamheten skall kunna effektiviseras. Detta skall uppnås att statigenom stikens huvudanvändare skall få tydligare beställarroll. Statistiken bör en så långt möjligt finansieras direkt beställarna. Möjligheten att helt av uppdragsfinansiera Statistiska centralbyråns SCBs verksamhet bör prövas. Finansieringen SCBs verksamhet skall göras mera överav blickbar och ändamålsenlig. Gränsdragningen mellen anslag och uppdrag skall klargöras. Principerna för prissättningen skall anpassas till ökat användarinflytande. Ett entydigt bör utpekas för statistik som har karaktär av ansvar primärstatistik även benämnd basstatistik. Med sådan statistik avses då samhällets synpunkt är angeläget att ha tillgång till statistik som det från och bör ingå del i den. infrastrukturen. som som en gemensamma Inriktningen bör att trygga samhällets behov av grundläggande vara statistik och att underlätta statistikanvändningen. En viktig utgångspunkt skall att upprätthålla kraven på kvalitet vara och ändamålsenlig spridning statistiken. Uppgiftslämnarnas intressen av samt krav på sekretess och integritet skall beaktas. Särskilt skall uppmärksammas frågor kring statistikens oberoende och objektivitet när användarnas inflytande över statistiken ökar. Enligt direktiven måste också SCBs samordning statistiken lyftas av fram och reell innebörd. Formema för fortlöpande styrning av ges en statistikproduktionen och samarbete med olika intressenter bör övervägas varvid existerande styr- och referensgruppers verksamhet bör utvärderas. De internationella kraven, forskningens och allmänhetens behov bör övervägas. Utredningen skall vidare belysa SCBs principer för prissättning på statistikuppdragen, ansvarsförhâllandena för statistik som grundas på informationssystem samt för- och nackdelar av ökad frihet gemensamma

14 Utredningsuppdraget SOU 199248

för statistikanvändama vad gäller produktion och köp statistikav tjänster. Utredningen skall också klargöra konsekvenserna förslagen, av främst avseende statistiken och för dess användare. Statistik produceras många statliga myndigheter, dock främst av av SCB. Det ingår i SCBs uppdrag som central förvaltningsmyndighet fir den statliga statistikproduktionen för den statliga att svara statistikproduktion som det inte ankommer på någon myndighet annan att fullgöra. För detta ändamål disponerar SCB ett särskilt anslag för statistikframställning. Utredningens syfte avseende ökat anvândarinflytande gäller främst inflytandet över utnyttjandet detta anslag. Till av följd därav har utredningsarbetet begränsats till att främst den avse statistik som produceras SCB och hur effektivisering denna av av statistikverksamhet skall kunna uppnås utan att därför väsentliga statistikbehov eftersätts. Avsikten är dock att utredningens förslag i tillämpliga delar skall gälla för all statlig statistikverksamhet.

1.2 Utredningsarbetet

Utredaren har biträtts, förutom av sekretariatet, expertgrupp med av en representanter för Finansdepartementet, Civildepartementet t.0.m. 30 november 1991, statistikproducenter SCB, kommunintressen Svenska Kommunförbundet och forskningsintressen socialmedicin. De olika

departementens kontaktmiin i statistikfrågor har fungerat refe-

som en rensgrupp till utredningen och bl.a. medverkat i den del utredningsav arbetet som avser styrningen den statliga statistiken. av Utredningen har tagit kontakt med och informerat vissa viktiga användargrupper syftet med utredningen och dess inriktning. Sålunda har om sammanträden och informationsutbyten förekommit med representanter för bl.a. Landstingsförbundet, Sveriges Industriförbund, Industrins utredningsinstitut, Handelns utredningsinstitut och SCBs vetenskapliga råd. Utredningen har också hatt samråd med andra utredningar på området, främst utredningen om statistikbehovet inom livsmedelssektom dir. 199014 och Utbildningsdepartementets projektgrupp med uppgift att arbeta med ett nationellt uppföljningssystem för skolsektorn. Utredningen har vidare haft överläggningar med Riksrevisionsverkets avgiftsenhet samt ñljt beredningen av statistikregelfrågoma i regeringskansliet prop. 199192ll8. Även effekterna på den statliga statistiken av ett

SOU 199248 Utredningsuppdraget 15

ökat svenskt deltagande i det europeiska integrationsarbetet har studerats och i möjligaste man beaktats. Som underlag för utredningen har genomñrts tre mindre enkätundersökningar. En enkät riktades till departementens kontaktmån för statistik för att få aktuella synpunkter på hur regeringskansliets hittillsvarande styrmodell för statistik fungerar. En enkät gick till ordförandena annan i SCBs formella styr- och referensgrupper för att underlag för mera ge utvärdering av verksamheten i dessa grupper. Den tredje enkäten, med förfrågan produktionskostnader för statiom stik, tillställdes vissa större statliga myndigheter som bedömdes produstatistik allmänt intresse, inte enbart driftstatistik. cera egen av mera Syftet att därmed erhålla underlag för beräkning de totala kostvar av naderna för den statliga statistikproduktionen samt omfattningen av statistikpnoduktionen utanför SCB.

1.3 Betänkandets disposition

Efter innevarande inledande kapitel avseende utredningsuppdraget m.m. följer kapitel 2 innehåller beskrivning av den nuvarande orgasom en nisationen för den statliga statistikverksamheten. Där redogörs kortfattat för vissa tidigare statistikutredningar och pågående utredningar av betydelse för denna statistikutredning. I kapitel 3 behandlas vissa allmänna utgångspunkter för den statliga statistikverksamheten och för statistikutredningens arbete. Kapitel 4 innehåller Översikt Sverige och det internationella en om statistiksamarbetet. I kapitel 5 behandlas den statliga statistikverksamheten i Sverige, omfattning, ansvarsförhâllanden, organisation och ekonomi. Kapitel 6 innehåller redogörelse för styrningen av den statliga en statistikverksamheten. Alternativa styrrnodeller diskuteras och förslag ges till ändrade styrformer. I kapitel 7 behandlas deñnitionsfrâgor och kriterier för grundläggande statistik, basstatistik, samt föreslås vilka kriterier som bör gälla for avgränsning av basstatistik. Kapitel 8 innehåller sammanfattning utredningens överväganden en av och förslag.

SOU 199248

2 Bakgrund

2.1 Statistikverksamhetens omorganisation på

1960-talet

År 1960 lättade riksdagen principbeslut att all statlig statistik som om inte administrativa skäl behövde bunden till visst verk skulle av vara förläggas till Statistiska centralbyrån SCB. I linje med beslutet genomfördes under åren 1961-1965 långtgående centralisering av den en statliga statistikproduktionen.

2.2 1979 års statistikutredning

1979 års statistikutredning dir. 1979133 hade till huvuduppgift att

kartlägga behovet statlig statistik. Som viktig uppgift för utred-

av en ningen också att utarbeta metoder fir fortgående anpassning angavs en statistiken till statistikanvändarnas behov. Utredningen gjorde en av

omfattande behovskartläggning dokumenterades i delbetänkanden

som och diskussionsunderlag. Utredningen föreslog SOU 198374 att även fortsättningsvis myndighet skulle ha ett samlat för den statliga en ansvar

statistikverksamheten. Åtgärder borde dock vidtas för att de olika

sektorerna i samhället skulle få ett större inflytande och ansvar för statistikproduktionen. Det ansågs därvid särskilt viktigt att stativara stikens kostnader inom ett område vägs mot andra kostnader inom område och inte mot kostnader för annan statistik. samma Med detta syfte föreslog utredningen modell för styrning av statien stiken innebär att varje fackdepartement svarar för beredningen av som SCBs förslag till statistikproduktion inom det område som departementet har för. Civildepartementet skulle därutöver ha ett övergripansvar ande för den statistik är gemensamt intresse för flera ansvar som av samhällsområden för SCB. För att ytterligare öka användarsamt ansvar anpassningen borde SCBs och andra statistikproducenters arbetsgrupper

med statistikanvändare ges ökad självsündighet.

18 Bakgrund SOU 199248

Den allmâninformativa statistiken borde få friare ställning i förhållen ande till statsmakterna. Detta ansåg man sig kunna uppnå att genom ge resurserna för denna typ statistik i form än anslag för av mer av ramar konkreta projekt.

2.3 1985 års beslutsmodell med

utvärdering

Förslagen från 1979 års statistikutredning styrmodell för den om ny statliga statistiken kom att ligga till grund för riksdagsbeslut prop. ett 1984852100, bil. 15, FiU 16, rskr. 218 beslutsordning med om en ny anknytning till departementsindelningen. Den infördes fr.o.m. budget-

året 198586 och medförde också ändring SCBs delprograminen av delning så att den närmare anknöts till departementens ansvarsområden.

För att för sin del kunna svara mot den beslutordningen utupp nya vecklade SCB, inom ramen fir försök med treårig anslagsram, s.k.

statistikförsörjningsprogram för de politikområden kunde härledas

som till departementens indelning i sakområden. Programmen skall fungera

som instrument fir samråd med statistikens huvudanvändare. I programmen formuleras de huvudfrågor den löpande statistiken skall som belysa, analyseras nuvarande statistikförsörining samt ges underlag för beslut om prioriteringar statistikbehoven inom respektive statistikav område. Programmen och prioriteringarna diskuteras med användarna i referensgrupper, seminarier eller på temadagar.

Beslutsmodellen medförde allmänt del fördelar i form ökat en av intresse fit statistisk information och aktualisering de olika dqaarteav mentsområdenas statistikbehov i budgetprocessen. Såsom nackdelar betecknades i en utvärdering genomfördes år 1988 bl.a. krångliga som och tidsödande besluts- och informationsvägar inom regeringskarsliet. Vidare visade det sig att de praktiska möjligheterna att väga statistik

mot den verksamhet den skall betjäna starkt begränsade liksom var möjligheterna till omprioriteringar mellan olika statistikområden. Vissa åtgärder vidtogs för att problemen skulle minskas kwrståmen ende problem nämndes i denna utrednings direktiv motiv lör som en ytterligare översyn.

SOU 199248 Bakgrund 19

2.4 Riksrevisionsverkets rapport Statlig statistik

Riksrevisionsverket RRV slutförde år 1990 en ñrvaltningsrevision avseende effektiviteten i den statliga statistikproduktionen. Den redovisades i rapporten Statlig statistik produktion, styrning och roller - RRV dnr 19881424. Där belystes departementens svårigheter att ta ställning till frågor prioritering av statistik, särskilt när departemenom inte själva är primäranvändare. Utredningen ansågs bekräfta vid en ten tidigare utvärdering redovisade problem sammanhängande med budget-

processen, med de olika finansieringsformerna, materialets omfattning och svaga samband mellan direkt användning och finansiering av statistiken. Det dessa problem gjorde det angeläget att överväga hur styrning var som och samordning den statliga statistiken ytterligare skall kunna förav bättras.

2.5 Andra utredningar om statlig statistik

Under år har ett stort antal statliga utredningar genomñrts senare avseende den statliga statistikproduktionen och statliga eller eljest offentliga informationssystem. Av dem bör särskilt följande nämnas

Statistikregelutredningen, Förenklad statistikreglering -—— SOU 199043, proposition 199192l18, 1987 års lönekommitté, Svensk lönestatistik SOU 199063, -- INFHOS, Infonnationsstrukturen för hälso- och sjukvården - SOU 199115-18, Miljöräkenskapsutredningen, Räkna med miljön SOU 199137- - 38, Livsmedelsstatistikutredningen, Statistikbehovet inom livsmedelssek- torn SOU 199099, Statistikbehovet inom livsmedelssektorn förslag till förändringar SOU 199199, Skolprojektet, Ett resultatorienterat uppföljningssystem för skolsek- -

tom Ds 199143.

Informationsstrukturen för socialtjänsten Ifs, Att beskriva - m.m. socialtjänsten SoS-rapport 19912, Lokal basinformation om sociala insatser SoS 1992, Modeller för sociala områdesbeskrivningar SoS 1992, Bakgrundsfaktorer till socialbidragsbehov SoS

1992,

20 Bakgrund SOU 199248

Produktivitetsdelegationen, Drivkrafter för produktivitet och väl- stånd SOU 199182.

Därutöver kan nämnas uppdraget dir. 198957 till FoB 90-kommissionen att följa arbetet med FoB 90 och att utreda ñrutsättningama för att i framtiden genomföra helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar m.m. Av de nämnda utredningarna år statistikregelutredningen lagen om

den officiella statistiken, livsmedelsstatistikutredningen och Skolprojek-

tet av särskilt intresse fir statistikutredningen och förtjänar därför att här beröras något. I det förslag till lag om den officiella statistiken prop. 1991922118 som under våren 1992 förelagts riksdagen finns anknytning till frågan om avgränsningen av basstatistik. Där används nämligen beteckningen officiell statistik och att dit skall räknas statistik framställs anges som av statlig myndighet enligt föreskrift som regeringen meddelar med stöd av lagen i fråga. Den officiella statistiken skall vidare objektiv och vara allmänt tillgänglig. Statistiklagen kommer att utgöra för den ramen statliga statistikverksamheten, främst vad gäller uppgiftsskyldighet, uppgiftsskydd, tvångsmedel och ansvar.

Livsmedelsstatistikutredningen hade främst i uppdrag att utreda det

framtida statistikbehovet inom sin sektor, överväga samlad att en mera statistikproduktion för sektorn samt att föreslå bör producera vem som och bekosta statistiken. Som ñrslag till system fir ökat inflytande över statistikproduktionen för användarna livsmedelsstatistiken av anges två alternativ. Det ena alternativet är att Statens jordbruksverk huvudanvändare som också ges beställaransvaret för sektorns statistik, i nära samarbete med övriga myndigheter och organisationer inom Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden LES. Det andra alternativet innebär att LES som samordnande myndighet på det livsmedelspolitiska området också ges beställaransvaret för den statliga statistiken på området. Medel för uppdragsñnansiering statistik skall enligt sistnämnda alternativ av anvisas till LES. Valet av alternativ böra överensstämma med de anges mera generella förslag kan komma att läggas fram denna utredsom av ning. I avvaktan på statsmaktemas ställningstaganden till denna utrednings förslag om statistikens styrning, finansiering och samordning har på försök ett belopp överförts till Skolverket för verket skall överta att

Bakgrund 21 SOU 199248 r

beställare statistik avseende lärar- och skolstatiregeringens roll som av

bil.15. Enligt projektgruppens förslag stik prop. 199091100

skall SCB statistikproducent och ansvara för insam- Ds 199143 vara

granskning, kontroll, registrering och lagring av grunddata samt ling,

bearbetning och distribution. Statistikens huvudanvändare grundläggande

Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i och beställare,

fir analys, presentation och återföring av informaskolan, skall ansvara

olika informativa styrmedel. Skolprojektion till kommunerna i form av

fortsätter med behandling genomförandefrågorna. tet av

23 SOU 199248

utgångspunkter

3 Allmänna

3.1 Statistikbegreppet

statistik används här i betydelse som av 1979 års Begreppet samma statistikutredning, nämligen beteckning för numeriska sammanställsom elementära observationer kan hänföras till händelser, ningar av som flöden eller tillstånd. Stati-stik används också beteckning för som vetenskapen avseende metoder och modeller fir detta. Statistik i den förstnämnda betydelsen redovisas i form absoluta tal, frekvenstal, av proportionerade tal, medeltal i tabeller med tidsserier eller med etc. jämförelsetal och åskådliggörs ofta även i diagram eller figurer. andra Med statistik här även data i statistikregister från vilka uttag kan avses goras.

3.2 Behov och användning av statistik

Statistik är siffermässig del informationsunderlag för vilka två en av huvudfunktioner kan urskiljas, nämligen att

dels utgöra del informationsprocess för styrning av verksamheter av en innefattande planering, beslut, uppföljning, analys och utvärdering, dels eller ingå element i allmän beskrivning av förhållanden, ge som en dvs att ha allmäninformativ funktion. en mera

Statistik med det förstnämnda syftet kallas ofta driftstatistik, verksamhetsstatistik, operativ statistik eller instrumentell statistik då dess ändamål främst att information internt intresse vid myndigavser ge av mera heter och snävt avgränsade verksamheter. om mera statliga statistiken och offentlig statistik bör tillgodose Den annan både allmänhetens och samhällsorganens behov av information och krmskaper. Bland behoven för den statliga statistiken bör särskilt framhållas

den skall kunna tjäna underlag ñr styrning av verksamheter, att som varvid användarna främst är regeringen och riksdagen, beslutande

24 Allmänna utgångspunkter SOU 199248

kommunala statliga och kommunala organ, myndigheter och institutioner, företag m.fl.

att den skall beskriva samhället och underlag för samhållsdebatten, ge varvid de främsta användarna är politiker, massmedier, organisationer och allmänheten även internationella organisationer men och organ, att den skall ge underlag för forskning och utveckling

FoU i såväl

offentlig privat regi, som att den skall kunna utgöra objektiv information som underlag fir fir-

handlingar, branschbedömningar

m.m. som eljest skulle vara svår att framställa och få allmänt accepterad.

3.3 Olika

slag av statistik

Olika slag av statistik kan urskiljas med hänsyn till regelbundenhet och kontinuitet, produktionsmodell, och publicering. status Krav på kontinuitet uppfylls med löpande, regelbundet producerad och publicerad statistik, vilken kan avläsa förändringar av man över tiden, under förutsättning att statistiken är producerad under sådana ñrutsättningar att jämñrbarhet föreligger. Kännetecknande för sådan statistik är att den utarbetas fir perioder såsom månader, kvartal eller år eller fir regelbundet återkommande tidpunkter. Vad som är karakteristiskt för

engångsundersökningar framgår benämningen. De kan i och för sig

av också upprepas. Om det sker vid obestämda tidsintervall talar man om intermittent statistik.

Med avseende på produktionssättet för statistik skiljer man på total-

undersökningar och urvals- eller stickprovsundersökningar.

I det förstnämnda fallet gör enkla summeringar,

man medeltalsberäkningar etc.

utifrån data för alla individer populationen som skall beskrivas i statistiska termer. I det senare fallet används statistiska metoder för att på underlag av slumpmässigt utvalda data räkna fram vad som med viss sannolikhet gäller för hela populationen. I statistik framställd enligt båda alternativen kan utgångsmaterialet utgöras av särskilt för statistiska ändamål insamlade uppgifter eller uppgifter insamlade för administrativa

ändamål. Statistik kan också framställas genom samutnyttjande av uppgifter från olika datakällor, ofta dataregister. Vissa dataregister kan i sig betraktas som statistik.

En annan indelningsgnmd för statistik är officiell statistik och övrig statistik. Officiell statistik är enligt hittills gällande riktlinjer sådan med

SOU 199248 Allmänna utgångspunkter 25

statliga medel bekostad statistik publiceras i serien Sveriges officisom ella statistik SOS. Med SOS-statistik avsågs tidigare enbart årsrapportde blå böckerna. Numera räknas dit även allt vad som publiceras erna i SCBs Statistiska meddelanden och Allmän månadsstatistik m.m. Styrande för avgränsningen officiell statistik har varit statistikens av allmânintresse och dess ñnansieringsform. Den publicering av SCBstatistik förekommit har tid efter betraktats som ett kvitto på som annan SCB fullgjort sina åligganden. Frågor kring den statliga statistikens att publicering utförligt i avsnitt 5.6. behandlas mera I anslutning till den förslagna statistiklagen avses regeringen komma föreskriva vilken statistik skall räknas officiell statistik. I att som som detta sammanhang har frågan aktualitet främst som norm för avgränsningen basstatistik, fråga denna utredning återkommer till i av en som kapitel 7.

3.4 Arbetsmoment i statistikframställningen

Som ytterligare bakgrund till behandlingen frågorna om styrning och av produktion i den statliga statistikverksamheten kan här i korthet nämnas viktigare aktiviteter i framställning all slags statistik, oberoende av av hur frågorna om styrning och finansiering löses. Följande arbetsmoment kan normalt urskiljas

initiering behovsinventering, planeringutveckling, datainsamling datafångst, granskning och kvalitetskontroll, databearbetning, redovisning och presentationpublicering. - Initieringen och redovisningen statistiken har direkt intresse av mera för denna utredning skall pröva att öka användarinflytandet. Initiersom ingen, rimligtvis baseras på ett konstaterat informationsbehov, som omfattar i första hand analys statistikbehovet vilken information av behöver tas fram. Vidare ingår klarläggande av vilket underlag som kan utnyttjas, fastställande undersölcningsmetod m.m. Redovissom av ningen och presentationen publiceringen har betydelse för statistikens tillgänglighet. Hur statistiken blir tillgänglig i dag och hur tillgängligheten skulle kunna förbättras återkommer utredningen till i kapitlen 5

och

26 Allmänna utgángspunlder SOU 199248

3.5 Produktion och

konsumtionanvändning av

statistik

Orden produktion och konsumtion statistik av för till marknadstánkan-

de, en marknad där statistikprodukter tillhandahålls och där det finns en

efterfrågan och ett utbud styr prissättningen som på statistikprodulcema,

en värdering av nytta och uppoffringar som styr vad en kund är teredd

att betala. Något som är speciellt för statistiken i förhållande till många

andra nyttigheter är att den kan användas förbrukas, utan att den är en

s.k. kollektiv nyttighet. Sådana nyttigheter utmärks av att merkostnaden

för ytterligare en användare är ringa. Det är speciellt viktigt den att s

officiella statistiken kollektiv nyttighet som en om man tar hänsyn till

statistikens framtida användning. Inte minst forskare kommer i fram-

tiden att ha anledning att gå tillbaka till äldre data i sina analyser av

långa tidsserier. Om uppgifterna hämtas från redan publicerade statis-

tiska rapporter är kostnaden mycket liten ñr att ta fram dessa uppgifter.

För kollektiva nyttigheter detta slag kan inte av ett renodlat kommer-

siellt synsätt tillämpas. Statistikens karaktär kollektiv av vara gör cksá

att konsumtionen den är svår av att mäta och därmed också den otala

efterfrågan och hur den ut. ser

För att skall ha idealisk marknadssituation man en erfordras idare

bl.a. frånvaro monopol, oligopol och av motsvarande konkurrens-

inskränkande faktorer på både produktionsoch konsumtionssdan.

Därvidlag är förutsättningarna inte särskilt gynnsamma fir statstik-

produkterna. Det gäller särskilt de produkter för vilka SCB har exklusiv

tillgång till grundmaterialet till följd bestämmelser av för uppgiftslimn-

andet, integritet och sekretess För flertalet etc. statistikprodukter inns

det ingen marknadsmässig prisbildning.

Möjligheterna att värdera nyttan och kostnaderna av för statistik för

en avvägning av statistik mot andra ändamål är begränsade, vilket bl.a.

framgick utvärderingen 1985 av av års beslutsmodell. Eftersom det

oftast är svårt att definiera och ett marknadspris är det kostnacema ange

för framställningen statistiken av som får bilda ekonomiskt underlag vid

jämförelser. Men beräkningarna produktionskostnadema av för stati-

stiken blir oftast bristfälliga, åtminstone ur samhällsekonomisk synpunkt. Anledningen är att uppgiftslämnarkostnadema inte kan specifcer-

as på statistikprodukter.

SOU 199248 Allmänna utgångspunkter 27

Möjligheterna till och konsekvenserna ett ökat inslag av efterfrågeav styrning och därmed marknadsstyming för den statliga statistikproav duktionen är vad utredningen skall klarlägga.

3.6 Uppgiftsskyldighet

En självklar förutsättning för statistikproduktion är tillgång till gnmddata, oftast i form individuella uppgifter. Den statliga statistik som av framställs i dag baseras i stor utsträckning på uppgifter lämnade till myndigheter i administrativa ärenden, uppgifter registrerats och via som databearbetning kan användas för framställning statistik. Ca 95 av objektsdata i SCBs statistiska undersökningar hämtas från procent av register. Beräknat på antalet statistikprodukter delprodukter sker datafångst till 40 procent från register. För 60 procent av produktca ca är SCB således beroende särskild uppgiftsinsamling i en eller erna av annan form. SCBs tillgång till uppgifter andra myndigheters administrativa ur register regleras till del enligt särskilda författningsbestämmelser, till en del allmänna bestämmelser offentlighet och möjligheter en genom om för myndighet från myndighet inhämta uppgift. Särskild att annan uppgiftsskyldighet gäller för näringsidkare, fastighetsägare, kommuner och landsting samt vissa sammanslutningar. Enskilda personer är endast undantagsvis uppgiftsskyldiga för statistik. Skyldigheten stadgas då i lag

t.ex. för folk- och bostadsräkningama. som Föreskrifterna de statistikproducerande myndigheternas inhämtanom de statistiska uppgifter finns i ett stort antal lagar och andra författav ningar. För inhämtande uppgifter från näringsidkare, kommuner och av landsting skall t.ex. iakttas bestämmelserna i en ñrordning 1982688 statliga myndigheters inhämtande uppgifter från näringsidkare om av och kommuner. Enligt denna skall myndighet begär uppgifter som samråda med organisation eller kan företräda de annan som anses näringsidkare och kommuner skall lämna uppgifterna. Samrådet som skall utformning formulär för uppgiftslämnandet, eventuellt avse av urval uppgiftslämnare samt tidpunkt för genomförande undersökav av ning. Uppgiftslämnama inom näringslivet företräds av ett särskilt bildat Företagens uppgiftslämnardelegation, kommunerna av Landsorgan, tingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.

28 Allmänna utgångspunkter SOU 199248

En stor del föreskrifterna för enskilda fysiska av och juridiska personer samt kommuner har förts i förslaget nu samman till lag om den officiella statistiken. Viss uppgiftsskyldighet för dessa grupper regleras

även fortsättningsvis i andra förlattningar. Det gäller bl.a. verksamheter

som avses med socialtjänstlagen 1980620 samt hälso- och sjukvårds-

lagen 1982763.

Uppgiftslämnandet till myndigheterna betecknas ofta mycket som betungande. Många av de uppgifter lämnas, som t.ex. till Skattemyndighetema, avser primärt administrativa behov men kan också sekundärt användas fir statistikproduktion. Uppgiftslåmnamas kostnader kan inte

med säkerhet fastställas. För uppgiftslåmnandet till SCB, speciellt för

verkets statistik, har SCB beräknat uppgiftslåmnamas kostnader till ca 140 miljoner kronor år. Det har varit per en strävan med den nya statistildagen att uppgiftslämnandet till den officiella statistiken inte skall

vara onödigt betungande.

En ökad efterfrågestyming

och eventuell åtföljande decentralisering av

statistikproduktionen får inte medföra ökad belastning på uppgiftslämn-

arna.

3.7 Frivilligt uppgiftslämnande

En stor del den statliga statistiken bygger av på frivillig medverkan av uppgiftslåmnarna. Det gäller t.ex. de individbaserade arbetskraftsunder-

sökningarna AKU. En allmän uppfattning är att både etiska och

praktiska skål talar för att frivillig medverkan skall grundas på s.k.

informerat samtycke. Det innebär att en uppgiftslämnare fir sitt ställ-

ningstagande till att medverka eller inte skall vara informerad att om uppgiftslämnandet är frivilligt och ändamålet att är statistik. Vidare

skall det klart framgå på uppdrag statistiken framställs, vems vad den har för syfte och hur det år avsett att den skall offentliggöras. Det skall

också framgå att uppgifterna är skyddade av sekretess samt huruvida de

kommer att bevaras eller inte.

Principen om informerat samtycke ses som ett uttryck för behovet av ett sanningsenligt och respektfullt förhållande mellan statistikproducent

och uppgiftslåmnare.

Synpunkter på och rekommendationer beträffande vilken information

som skall lämnas för att tillgodose kraven för informerat samtycke finns

dokumenterade i olika skrifter. Den omfattande mest sammanställningen

SOU 199248 Allmänna utgångspunkter 29

finns i den yrkesetiska deklaration som den 21 augusti antogs av Internationella Statistiska Institutet ISI. medlemmar statistikmyndigheter och framstående statis- ISI har som tiker i olika länder. Institutet har till uppgift att utveckla och förbättra statistiska metoder samt att sprida användningen av dem i hela världen. informationsplikt till uppgiftslämnarna har i Sverige disku- Frågan om i anslutning till frågan den statistildagen och torde komterats om nya mat att regleras i kommande förordning i anslutning till lagen. en

3.8 Sekretess och integritetsskydd

För alla uppgifter bearbetas för framställning av, statistik gäller som särskilda bestämmelser sekretess och skydd mot integritetsintrång. om Frågorna regleras i lagen inskränkningar i rätten att utbekomma om allmänna handlingar sekretesslagen, 1980 100 och lagen dataskydd om datalagen, 1973289. Vad stadgas i dessa regelverk är i huvudsak som att uppgifter inhämtas för framställning av statistik inte får använsom das för andra ändamål än detta jämte forskning. Vidare får uppgifterna

och bearbetningar dem inte användas för åtgärder m.m. mot dem

av uppgifterna Sekretesslagen gäller uppgifter för både fysiska som avser. och juridiska datalagen enbart fysiska personer. personer,

Enligt sekretesslagens grundläggande bestämmelse om statistiksekre-

tessen 9 kap. 4 § gäller sekretess vid framställning av statistik hos

myndighet för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska

förhållanden till den enskildeLFör uppgift i och som kan hänföras företagsregister, uppgifter avliden, behövs för forsksom avser som

ningsändamål, personal- och lönestatistik och uppgifter som

som avser inte identitetsbeteclcning eller eljest är direkt genom namn, annan möjliga att hänföra till enskild gäller dock att de får lämnas ut, om det

står klart de kan röjas utan att den berörs eller någon honom

att som närstående lider skada eller men.

uppgifter V inrätta och

skydd för i dataregister. För att Datalagen ger föra personregister med automatisk databehandling ADB skall den

registeransvariga ha licens somkan erhållas efter .anmälan till Data-

inspektionen. För förande av register med känsligauppgifter, såsom

brott och straff, sjukdom ochhälsotil-lständ, ras, politisk uppfattning,

religiös omdöme eller värderande upplysning krävs därutöver tro, annan

30 Allmänna utgångspunkter SOU 199248

särskilt tillstånd. tillstånd krävs även för registrering i del andra en fall. I samband med tillstånd meddelar Datainspektionen vissa föreskrifter

om ändamålet med registret. Den kan också vad skall gälla ange som om inhämtande av uppgifter, utförandet den automatiska databehandav lingen, vilka personuppgifter får ingå, underrättelse till berörsom om da, personuppgifter som fär göras tillgängliga och vad skall gälla som om deras användning, bevarande och gallring etc.

För förande av personregister beslutats riksdagen eller som av regeringen behövs inte något tillstånd från Datainspektionen, dock skall som yttra sig och kan meddela föreskrifter.

Uppgifter från administrativ verksamhet kan, berörts, överlämnas som till annan myndighet för statistikfrarntällning, även fir sambearbetning med olika register. Som grund för överlämnande kan gälla bestämmel-

ser i lag eller författning, regler om allmänna handlingars offentlighet eller bestämmelser i sekretesslagen utlämnande handlingar mellan om av myndigheter. Sekretessbelagda uppgifter kan överlämnas uppgiñsskyldighet om följer av lag eller ñrordning. Regeringen kan också för särskilt fall

förordna om undantag från sekretess, det är påkallat synnerliga om av skäl.

I det aktuella förslaget till statistiklag finns flera bestämmelser till skydd för enskilda. Det anges 2 § att den officiella statistiken skall i framställas och offentliggöras med beaktande skyddet för enskilda. av Vidare föreskrivs 9 § att uppgifter i den officiella statistiken inte får sammanföras med andra uppgifter i syfte att återfinna enskildas iden-

titet. Enligt lagen 14 § kan brott däremot medföra pâñljd. Den som uppsåtligen bryter mot ñreskrifterna i 9 § kan dömas för olovlig identifiering till böter eller fängelse i högst ett år, gämingen inte är om belagd med straff i brottsbalken eller datalagen.

Integritetskydd i samband med bl.a. statistikproduktion också i ges Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter I denna konvention, är bindande som fir Sverige, finns bestämmelser att de uppgifter skall dataom som behandlas bl.a. skall behandlas på ett korrekt och lagligt sätt, skall

lagras Br angivna och lagliga ändamål och inte användas fir annat än

avsett ändamål, skall vara korrekta samt bevaras på ett sådant sätt att de registrerade personerna inte kan identifieras under längre tid än är som nödvändigt med hänsyn till ändamålet.

SOU 199248 Allmänna utgångspunkter 31

Det kan slutligen nämnas att det inom SCB fortlöpande vidtas och utvecklas olika åtgärder för att garantera säkerheten i statistikverksamheten. Det gäller bl.a. fysiska och tekniska skydd, skydd mot obehörig åtkomst, behörighetsregler, kryptering och avidentiñering av uppgifter Såkerhetsfrågoma ägnas stor uppmärksamhet, både internt och i m.m. samarbete med Datainspektionen.

3.9 Etik och normer

Ett viktigt komplement till den författningsmässiga regleringen av vad skall iakttas vid framställning och publicering statistik utgör som av vissa yrkesetiska principer i större eller mindre utsträckning tillämsom statistiker i hela världen. Principema har formulerats och ställts pas av i den yrkesetiska deklaration antogs av Internationella samman som Statistiska Institutet den 21 augusti 1985. I deklarationen och allmänna regler i fråga om förhållges normer ningsssätt och åtgärder i syfte att främja statistikens oberoende, objektivitet och kvalitet, dess korrekta redovisning och användning. Vidare

behandlas uppgiftslåmnarnas skydd mot obehörigt intrång och andra

störningar och skadeverkningar liksom rätten till information om och möjligheterna till att avstå från medverkan i undersökningar. Denna yrkesetiska deklaration har SCBs styrelse antagits att gälla av för SCB. Förenta nationernas regionala för Europa, ECE, har vidare på organ förslag den Europeiska statistikerkonferensen antagit en resolution av CESCRP.90Add.9 med bl.a. etiska regler för statistikmyndigheternas verksamhet.

SOU 199248

4 och det internationella

Sverige

statistiksamarbetet

4.1 Allmänt om statistiksamarbetet

Sverige har sedan lång tid tillbaka medverkat i ett internationellt samarbete på statistikområdet främst syftar till framställning och utbyte som jämförbar statistik för olika länder. Det har även avsett metodutveckav bedrivs både med internationella organisationer och ling. Samarbetet enskilda länder. för närvarande pågående och åsyftade anslutningen av Sverige till Den integrerat Europa-samarbete kommer att ställa markerade ett mera mera och ökade krav på svensk statistikverksamhet. Det gäller dels svensk medverkan i mellanstatlig statistikverksamhet, dels viss anpassning av statistiken till internationella överenskommelser och ñrfattden statliga ningar. Avgörande för vilka former och vilken omfattning samarbetet får år utvecklingen på statistikområdet vid de Europeiska gemenskaperna EG. Det gäller såväl vid ett samarbete mellan EFTA och EG inom ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EES än mer vid ett som svenskt medlemskap i EG. I anslutning till förhandlingarna ett EES-avtal har ett arbete om bedrivits för anpassning EFTA-ländemas statistik till vad som gäller av eller kommer att gälla för EG-statistiken.

4.2 Rapporteringen till internationella organisationer

Vissa internationella organisationer sammanställer, bearbetar och publicerar statistik från olika länder. Det är då fråga om statistik som till organisationen, inte sådan baseras på direkt inrapporteras som uppgiftsinsamling. Omfattningen rapporteringen och vilken statistik av i den i regel rekommendationer, överenskommelser som ingår styrs av

34 Sverige och det internationella SOU 199248

eller intressegemenskap. I del fall sker rapporteringen enligt en ett formellt fastställt åliggande för medlemsländer såsom för EG-ländema. Den svenska rapporteringen av statistik till internationella organisationer ombesörjs huvudsakligen SCB. Rapporteringen berör hittills av drygt hälften av SCBs statistikprodukter. Huvuddelen rapporteringen av har gått till FN i New York samt dess ECE, UNESCO och FAO. organ Andra stora statistikavnämare har varit OECD och Nordiska statistiska sekretariatet i Köpenhamn. Av andra mottagare kan särskilt nämnas EFTA, EG och GATT. Till detta skall läggas de mycket omfattande kraven på statistikleveranser, statistikanpassning samt deltagande i samråd Sveriges som deltagande i Europa-samarbetet medför.

4.3 Statistikverksamheten inom EG

Inom EG pågår fortlöpande ett arbete på ett gemensamt statistiskt system för medlemsländerna. För detta erfordras harmonisering en av de olika medlemsländernas statistik. Som hjälpmedel för detta har fastställts ett stort antal rättsakter vilka ett nittiotal är bindande för av medlemsländerna. Arbetet med integrationen på statistikområdet leds av Eurostat. Det är ett generaldirektorat inom EG-kommissionen förlagt till Luxemburg. Integrationsarbetet sker i samarbete med medlemsländemas nationella centrala statistikorgan. Statistikansvaret inom EG är i huvudsak förlagt till Eurostat, för vissa statistikområden ligger det på andra EG-organ. Under Eurostats ansvar faller främst

allmän ekonomisk statistik, nationalräkenskaper och prisstatistik, internationell handelsstatistik och statistik tredje världen, - om företagsstatistik, socialstatistik och regional statistik samt jordbruks-, fiske- och miljöstatistik. -

Statistikområden för vilka ansvaret ligger på andra EG-organ är bl. viss ñnansstatistik, jordbruksstatistik samt statistik över transporter, turism och energi. För närvarande bedrivs statistikarbetet inom EG enligt för ett program perioden 1989 1992. Förberedelser pågår för fastställande ett - av

Sverige och det internationella 35 SOU 199248

för perioden 1993 1997. Det kan komma att medföra statistikprogram -

ytterligare rättsakter. för EGs statistiska 1993 1997 är att den En utgångspunkt program integrationen inom EG också lett till snabb utveckling ökade takten i en statistiska och harmonisering principerna för av EGs system en av olika medlemsländerna. Avsikten är att EGs ministerråd statistiken i de EG-direktiv lägger fast de rättsliga under år 1992 skall anta ett som for samordnat, anpassningsbart och effektivt statistiskt grunderna ett skall bygga på grundläggande system för EG. Det gemensamma, medlemsländer. Den direktivet skapade statistikprinciper i alla genom skall reglera det allmänna statistiska systemet och dess organisalagen samordningen mellan Eurostat och de nationella statistikorgantion samt skall också innehålla bestämmelser myndigheternas rättigen. Den om skyldigheter i det statistiska arbetet i förhållande till enskilda heter och

hushåll och företag. personer, statistikverksamhet skall även fortsättningsvis bygga på nära EGs de nationella statistiska systemen. Det gäller såväl samverkan med statistikens utformning genomförandet EGs statistiska program. som av Utformningen bereds och bestäms i ett mycket omfattande systern av

kommittéer, samrådsgrupper och arbetsgrupper som medlemsländerna

dels för kunskapsuppbyggande, dels fir måste delta i med experter inflytande vid utformningen det europeiska statistiska systemet. För av närvarande har Eurostat närmare 100 sådana samrådsgrupper.

Framställningen statistiken skall förläggas till den nivå där den kan av effektivt. Insamlingen data och uppgifter eller utnyttjande ske mest av uppgifter skall för det mesta ankomma på de av administrativa Lex. nationella statistikorganen, även på de områden där EG har ansvaret för

statistiken. Ändamålen med och uppgifterna i EGs statistiska system anges vara

att

utveckla standarder, metoder och organisatoriska former som gör framställa jämförbar, tillförlitlig och relevant statistik det möjligt att

fir hela EG, EG-institutionema och medlemsländernas regeringar med den förse information de behöver för att införa, genomföra och utvärdera som EGs politik, statistisk information till allmänheten, företag och alla som är sprida engagerade i ekonomiska och sociala aktiviteter,

36 Sverige och det internationella SOU 199248

- verka fir att förbättra de statistiska systemen i medlemsländerna och stödja utvecklingsländer samt andra länder eftersträvar som marknadsekonomi.

För att målen skall uppnås bedömer följande åtgärder behöver man att vidtas

a. Utveckling av gemensamma klassiñkationer, metoder och definitioner som är direkt tillämpliga i medlemsländerna och är som grundade på EGs lagar. Genomförande statistiska undersökningar av gemensamma som bygger på harmoniserade metoder. c. Bearbetning, analys och presentation EG-statistik innefattande av jämförelser även mellan länder och regioner. Införande av EG-metoder i de statistiska i medlemsprogrammen länderna. e. Främjande av samstämmighet i de nationella statistiska tillämpningarna genom gemensamma utbildningsinsatser. Stödjande av utvecklingen de statistiska systemen hos EG och av utomstående länder genom strukturella åtgärder och utbyte av teknologi och erfarenheter mellan medlemsländerna och utomstående länder.

Med beaktande av begränsade ekonomiska möjligheter inom EG och medlemsländerna avser man att förtur för vissa åtgärder. Det gäller ge

fullföljande pågående projekt och fullt utnyttjande EGs —- av av speciella kunnande i fråga insamling, bearbetning, analys och om presentation av nu tillgängliga data, - metodarbete för att bestämma standarder, klassiñkationer och refenensramar, insamling av förekommande data på områden. -- nya

Insamling med harmoniserade metoder prioriterade data skall av nya, kunna företas vid varierande tidpunkter i medlemsländerna beroende på deras särskilda förhållanden och ekonomiska möjligheter. Olika tekniker för insamling data skall också kunna tillämpas i länderna av under förutsättning att statistikens jämförbarhet blir säkerställd.

SOU 199248 Sverige och det internationella 37

4.4 Den svenska statistiken och Europa-samarbetet

Ett EES-avtal innebär att Sverige skall delta i uppbyggandet av det statistiska systemet för EES-området. Med 1995 som första referensår skall Sverige kunna leverera statistiska uppgifter till Eurostat, främst avseende utrikeshandel och jordbruk. Vilka statistikområden som i övrigt berörs framgår av de rättsakter som nu gäller fir EG-ländema och som anges i bilaga till EES-avtalet. Inför framlåggandet SCBs nästa treårsprogram, för perioden av 199394 199596, har SCB gjort en bedömning huruvida den svenska statistiken fyller de krav som ett svenskt deltagande i ett vidgat Europasamarbete ställer. Resultatet kan sammanfattas sålunda. Flertalet svenska statistikprodukter fyller kraven. Det gäller t.ex. statistikområdena befolkning, bistånd, fiske, vattenbruk och jakt, forskningspolitik, ekonomisk fördelningspolitik, kriminalpolitik och rättsväsende, kultur och medier, livsmedelspolitik, socialtjänst, turism, utbildning, arbetsmarknad och välfärd. Inom områdena kapitalmarknad samt kredit- och valutapolitik bedrivs anpassningsarbete. På området fir tjänstenäringar pågår ett omfattande internationellt utvecklingsarbete. EES-avtal medför del mindre anpassningar av den svenska statien stiken inom områdena arbetstid, korttidsindikatorer för industrin, invandring och invandrare samt sysselsättning. Vid medlemskap i EG blir anpassningskraven mera omfattande. De områden som främst kommer att beröras är utrikeshandel och jordbruk, dämäst kommer boende, byggnader och bebyggelse, ekonomisk politik nationalräkenskaper, sparande och förmögenhet, fysisk planering och naturresurshushållning, skogsbruk, jämställdhet, nåringspolitik och regional statistik. Enligt SCB kräver och förväntar sig de europeiska statistikorganen att SCB samlat svarar fir den svenska statliga statistiken, håller informationsberedskap och levererar statistik till dem.

SOU 199248

5 Den statistikverksamheten

statliga

5.1 Statistikproduktionens omfattning m.m

En uppfattning den statliga statistikproduktionens betydelse ger om uppgifter om dess kostnader. För budgetåret 199091 kan kostnaderna för den beräknas till totalt ca 850 milj kr, s.k driftstatistik och annan intern statistik inräknad. Av detta belopp föll drygt 700 milj. kr eller ca 80 procent på SCBs statistikproduktion inkl. 70 mkr för FOB och

SCB-huset i Örebro. Uppgifterna för SCB âr hämtade från SCBs

resultatredovisning för det nämnda budgetåret. Uppgifterna för övrig statlig statistikproduktion baseras på information som inhämtats via en enkät som utredningen gjort till statliga myndigheter. sistnämnda uppgifter fâr dock tas med reservation med hänsyn till svårigheterna att skilja allmän statistik från driftstatistik och allmänt att skilja ut statistikkostnader från andra kostnader. Beloppet 850 milj kr beräknas motsvara ca 0,2 procent av utgifterna på statsbudgeten. Internationellt sett anses Sverige ha en kvalitativt och kvantitativt mycket högtstående statlig statistikproduktion. Av intresse, främst för bedömning av SCBs betydelse som central statistikmyndighet centralisering i Sverige, och graden av statistikens är att jämföra resurserna och kostnaderna för SCB med motsvarande data för de centrala statistikmyndigheterna i andra länder, främst Danmark, Finland och Norge. Den centrala statistikmyndigheten i Danmark, Danmarks Statistik DS, har år 1991 sammanställt uppgifter om resurser och kostnader för den centrala statistikmyndigheten i dessa länder och Sverige. Vid jämförelser uppgifter i detta material måste beakta ett flertal flakav man torer som gör att uppgifterna inte kan tas som mått på effektiviteten i de olika myndigheterna, vilket inte heller är syftet med dem här. De ger uttryck för graden centralisering statistikproduktionen i mera av av respektive land, olika ambitionsnivå i fråga om den nationella statistikinriktning, omfattning och kvalitet, tillämpat styrsystem fir statistikens produktionen och tillämpade produktionsmetoder, t.ex. graden av re-

40 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

gisterutnyttjande fir datafångst och ADB-utnyttjande. Detta gäller såväl

uppgifter om antalet anställda kostnaderna. som Vidare bör beaktas att Danmarks statistik under antal ett år fått sin verksamhet avsevärt beskuren led i hårda besparingsátgärder som i den danska statsbudgeten.

Enligt Danmarks statistik hade år 1990 de fyra ländernas centrala

statistikmyndigheter följande antal tjänstemän anställda.

Centrala Antal anställda tjänstemän statistik-

Danmark 623 0 623

Personalresurser för uppdragsverksamhet år inräknade eftersom an-

slagsñnansiering

i sig inte år något bra mått på den centrala statistik-

myndighetens betydelse.

Av sammanställningen framgår eller att, utan med antalet intervjuare

inräknade, hade SCB mer än dubbelt så många anställda motsvarsom ande myndigheter i Danmark och Finland. I förhållande till Norge var

skillnaden mindre. I detta sammanhang kan nämnas att Kanadas central-

byrå hade ca 5000 anställda 1000 intervjuare. varav

Som konkreta exempel på faktorer bidrar till skillnaderna som mellan

myndigheterna kan främst nämnas i SCBs att program ingår ett tjugo-

femtal statistikprodukter inte framställs som i Danmark. De mest kost-

nadskrävande dessa år undersökningar av av levnadsförhållanden, lant-

bruksregistret och skördeuppskattningar.

En del av SCBs undersökning-

ar är mera ambitiösa till omfattning och innehåll eller genomförs enligt 5

mera kostnadskrävande metoder än i Danmark. Exempel på sådan stati-

stik är arbetskraftsundersökningen

resp. folk- och bostadsräkningen,

som i Danmark inte bygger på uppgiftsinsamling från enskilda på utan en centraliserad lösning med utnyttjande av detaljerade registermatedal.

Vid jämförelser med den centrala statistikmyndigheten i Finland bör

beaktas att i Finland ligger en större andel av den statliga statistikpro-

duktionen utanför den centrala statistikmyndigheten än i de andra län-

derna.

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 41

Självfallet föreligger också kostnadsuppgifter för de olika centrala statistikmyndigheterna rättvisande kostnadsjämförelser är svåra att men göra med hänsyn till olika redovisning av lokalkostnader, sociala avgifter m.m. i de olika länderna. Jämförelserna ger ingen ledning för omprövning av inriktningen av statistikproduktionen vid SCB, vilket också ligger utanför för ramen denna utredning. Utöver den statistik som produceras av SCB och andra statliga myndigheter produceras mycken samhällsbeskrivande annan statistik. Det är främst statistik som framställs av större organisationer som Landstingsförbundet, Svenska Kommunñrbundet, större städers statistiska kontor, fackliga organisationer, branschorganisationer etc.

5.2 Ansvaret för den

statliga statistikproduktionen

Varje myndighet har ett visst statistikansvar för sitt ansvarsområde. Det gäller driftstatistik och annan intern statistik erfordras för planering som och uppföljning av myndighetens verksamhet. Därutöver har vissa myndigheter, enligt vad som föreskrivs i deras instruktioner, regleringsbrev eller eljest ett särskilt statistikansvar. SCB har ett särskilt för den ansvar statliga statistikproduktionen såsom närmare utvecklas i det följande.

5.2.1 SCBs ansvar

SCB är enligt sin instruktion 1988137 central ñrvalt-ningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen. Verket ansvarar för huvuddelen av denna produktion, särskilt sådan som saknar naturlig verksamhetsen anknytning. SCB skall utarbeta nomenklatur och klassiñceringsnormer för statistiken och göra långsiktiga enligt särskilda beslut prognoser av regeringen. Uppgiftslämnande och information till internationella organisationer ingår också i SCBs uppgifter. På uppdrag myndigheter och av mot ersättning skall SCB utföra statistiska undersökningar, intervju- och enkätundersökningar, manuell och maskinell statistisk databehandling samt bedriva statistisk konsultationsverksamhet. Uppdrag får även utföras privata uppdragsgivare. SCB skall också föra vissa administrativa register samt ha ett statistiskt bibliotek. SCB skall vidare bl.a. svara för samordning av den statliga statistikproduktionen samt verka för samordning mellan statlig och annan statistikproduktion. Statliga myndigheter skall enligt en samrådsförordning

42 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

1978620 samråda med SCB i fråga insamling uppgifter till om av statistik samt planering, produktion och publicering av statistik utom beträffande sådan år intresse enbart för den myndighet som av som utarbetat statistiken. Samråd skall också äga med SCB i fråga rum om ändring av administrativa förfaranden är betydelse som av för SCBs statistikproduktion, i fråga yttrande eller förslag i statistiska frågor om till internationellt samt när det gäller deltagande i internationella organ konferenser som behandlar statistiska frågor. Myndighet som avser att anlita utomstående organ för statistiska undersökningar och uppgifter i anslutning till sådana skall SCB tillfälle lämna anbud. Frågor ge att avseende byggnadsindex och konsumentprisindex skall behandlas i nämnder knutna till SCB. Från centraliseringen av statistikproduktionen till SCB i början 1960talet undantogs en del s.k. sektorproducerad statistik, främst vid Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen. Kostnaderna för sådan statistik särskiljs i regel inte i myndigheternas budget

utan anses utgöra en del av förvaltningskostnadema. Alla myndigheter torde sammanställa data och viss statistik de behöver för att följa som

upp sin verksamhet driftstatistik och underlag för anslagsfram-

som ställningar m.m. I SCBs uppgift att ha ansvar för samordning den statliga statistikav produktionen ingår att inventera och redovisa behovet statistik i av samhället. För detta ändamål är till SCB knutet sjuttiotal samarbetsett grupper, varigenom verket har kontakt med 400 viktigare statistikca användare. Ett trettiotal av dessa år formell karaktär grupper av mera genom att de har inrättats av regeringen eller beslut SCBs genom av generaldirektör. SCB ansvarar fir den officiella statistiken på de flesta viktigare samhällsområdena, såsom §

ekonomi, -- - arbetsmarknad, industri, tjänster och jordbruk, - -— utbildning och forskning, miljö och naturresurser, befolkning och bostäder, - - rättsväsen, socialvård och hälsa.

Vid sidan av de institutioner grundas på fri opinionsbildning och som forskningens frihet har statistiken väsentlig funktion fylla i demoen att

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 43

kratins informationssystem. SCB uppfattar sin uppgift som att för alla medborgares räkning söka hålla reda på fakta om samhällsutvecklingen i de avseenden där man kan komma sanningen närmast genom att mäta, räkna antal eller beräkna samband. Kravet på objektivitet i statistiken sätts högt. SCB anser att en förutsättning för oberoende statistik är att den statliga statistikproduktionen år förlagd till en centralbyrå som inte har andra intressen att försvara än statistikens integritet och ställning. Det institutionella oberoendet är ofta en första förutsättning för tilltro till statistiken. SCB sprider sin egen och andra myndigheters statistik, främst genom publikationer i form av årsböcker, Allmän månadsstatistik och Statistiska meddelanden, alla i serien Sveriges officiella statistik SOS. Enligt cirkulär till statsmyndighetema 1969 145 skall den officiella statistiken utges i serien SOS och SCB vara huvudman för denna. SCB tillhandahåller också statistik via sina dataregister. Den statliga statistikens publicering behandlas mera utförligt i avsnitt 5.7. SCBs nuvarande uppgifter kan sammanfattas med att verket som central statistikproducerande myndighet har ansvar för inventering av statistikbehovet, fir produktion av statlig statistik som inte åligger annan myndighet, för samordning av den statliga statistikproduktionen, för internationellt statistiksamarbete samt för publicering av och information om statlig statistik.

5.2.2 Övriga myndigheters statistikansvar och

statistikproduktion

Såsom nämnts torde det vid de flesta myndigheter produceras någon form av sammanställningar av typen driftstatistik. Därutöver framställs vid vissa myndigheter statistik av mera allmänt intresse. En del av denna publiceras i Sveriges officiella statistik, del publiceras primärt en av de enskilda myndigheterna men kan sekundärt inflyta som bidrag i SCBs samlingspublilcation, Statistisk Årsbok. För del de statistiken av producerande myndigheterna utanför SCB har statistikansvaret kommit till uttryck i föreskrifter i deras instruktion, i regleringsbrev eller andra dokument. Vilka myndigheter som mer eller mindre uttalat har ett statistikansvar anges i bilaga 2. Till belysning av omfattningen och inriktningen av andra myndigheters statistik i SOS-serien kan främst nämnas följande myndigheter

44 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

och deras produkter, afñrsverk medtagna. Uppgifterna avser år 1992.

Arbetarskyddsstyrelsen Arbetssjukdomar och arbetsolyckor, - - Centrala studiestödsnämnden Studiestöd, Finansinspektionen Enskilda försäkringsñretag, Understödstören- ingar, Försäkringsbolagen, Riksförsäkringsverket Social ñrsälcring, - - Riksrevisionsverket RRVs taxeringsstatistiska undersökning, Utfallet av statsbudgeten ñnansstatistik, Skogsstyrelsen Skogsstatistisk årsbok - Socialstyrelsen Alkoholstatistik, Verkställda steriliseringar, - Aborter, Verkställda aborter, Medicinsk tödelseregistrering.

Både de nämnda myndigheterna och andra producerar statistik som publiceras som SOS-statistik. Så svarar t.ex. Arbetarskyddsstyrelsen för informationssystemet om arbetsskador ISA med diverse statistikuttag i nära samarbete med SCB. Luftfartsverket publicerar på hand bl.a. tlygplatsstatistik. egen en Riksñrsäkringsverket offentliggör uppgifter socialñrsâlcringarna om i Socialförsäkringsstatistik Fakta, uppgifter sjukförsäkringen - om och tbrsäkringskassorna i kvartalsstatistik uppgifter sjukförsäken samt om ringen och andra socialförsäkringar i årliga och kortperiodiska m.m. publikationer. Socialstyrelsen tar fram och redovisar statistik avseende cancersjukdomar, nyfödda, missbildningar och patienter intagna i sluten värd. Boverket tar fram och redovisar statistik avseende byggkostuader,

bostadsbyggande och bostadsmarknadsläget Statens jordbruksverk

m.m. producerar och publicerar statistik avseende prisutvecklingen på jordbruks- och livsmedelsområdet i samarbete med SCB. Närings- och teknikutvecklingsverket sammanställer statistik för planering och prognoser betriiffimde befolkning, sysselsättning och näringsliv baserad på underlag från bl.a. SCB. Statens invandrarverk sammanställer och publicerar statistik över inoch utvandring, flyktingmottagandet Statens naturvårdsverk m.m. utarbetar statistik beträffande utsläpp och andra miljöförhållanden. Statens pris- och konkurrensverk har omfattande statistikproduktion en från vilken prisstatistik publiceras regelbundet, vilken roll inom kort kommer att förändras. Statens väg- och trañkinstitut VTI utarbetat och publicerar statistik över transporter och trafik. Sveriges meteorologiska och

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 45

hydrologiska institut tar fram och redovisar statistik över temperatur och nederbörd, väder och vatten m. m.. Riksgäldskontoret sammanställer och publicerar statistik avseende den svenska statsskulden och statens finanser samt ger ut en statistisk årsbok. Riksbanken har förhållandevis omfattande statistikproduktion en och publicerar statistik betalningsbalansen ñnansstatistik om samt annan i en kvartalstidskrift och en statistisk årsbok. Den andra myndigheter än SCB framställda statistiken, den s.k. av sektorstatistiken, bekostas med respektive myndigheters egna medel myndighetens anslag, förvaltningskosmader oavsett om den publiceras i SOS-serien eller ej. Den berörs således inte budgetprövningen fir av SCB enligt beslutsmodellen utan prövas i den vanliga budgetbehandlingen av myndigheternas anslag.

5.3 Organ för samråd och användarinflytande över den statliga statistiken

Till stöd för, for samordning och för tillvaratagande av användarav synpunkter på den statliga statistikverksamheten finns ett antal organ av permanent karaktär. Man kan urskilja dels några organ med uppmera gifter avseende sektorer, dels SCB-organ, både sådana som skall finnas enligt föreskrift och sådana inrättats av SCB på eget initiativ. Nesom dan redogörs först något för sektorsorganen, sedan fir de av SCB inrättade samråds- och referensgruppema. För SCBs föreskrivna organ lämnas en redogörelse i avsnittet 5.4 om SCBs organisation.

5.3.1 Sektorsorgan med styr- och samrådsuppgifter

Formella styr- och samrådssorgan utanför SCB är främst Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem SARI, Livsmedelsekonomiska samarbetsnâmnden LES och Socialsektoms statistikdelegation. Det finns vidare beredning för lönestatistik enligt ett samarbetsavtal en mellan SCB, SAF och LO samt styrgrupp fir finans- och kreen ditmarknadsstatistik. Bestämmelser uppgifter på statistikområdet finns för om dessa organs SARI i direktiv Ju 196859, i förordning om rättsväsendets informationssystem 1970517, ändr. 199120 och i förordning om rättsdatasystemet 1980628. För Livsmedelsekonomiska samarbetsnâmnden

46 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

finns föreskrifter i nämndens instruktion 1988862, ändr. 1991660. För Socialsektoms statistikdelegation finns uttalanden från statsmakterna prop. 1979806 styr verksamheten. Bestämmelser som om beredningen för lönestatistik finns i ett samarbetsavtal från år 1965, reviderat år 1972. SARI skall enligt sina ursprungliga direktiv 1968 bereda frågan om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor. Enligt förordningen om rättsväsendets informationssystem skall SARI bereda frågor som rör uppbyggnaden eller väsentlig förändring informationssystemet och av standarder i systemet. SARI skall även bereda allmänna frågor om utvecklingen och underhållet det tekniska och den tekniska av systemet utrustning som används samt för den samordning ansvara av registren som behövs. I uppgifterna ingår att verka för underlag att från de olika myndigheter och skall ingå i databaser och statistik organ som ñr rättsområdet samordnas. Ledamöterna i SARI representerar regeringskansliet Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet, Civildepartementet och Finansdeparte-

mentet, riksdagsförvaltningen, Statistiska centralbyrån, Statskontoret,

Tullverket och olika myndigheter inom rättsväsendet. SARI utarbetar årligen en utredningsplan för de närmaste två budgetåren.

Livsmedelsekonomiska tidigare Lantbruksekonomiska

samarbetsnämnden är som namnet antyder ett med uppgifter på det livsorgan medelsekonomiska området. Nämnden LES skall enligt sin instruktion 1988862, ändr. 1990 1533 och 1991664 göra kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet. Den skall därvid särskilt

redovisa sammanställningar uppgifter för att belysa de effekter av som en ny livsmedelspolitik får i lantbruket och i led i livssenare medelskedjan, låta verkställa utredningar behövs för livsmedels-politiska översom väganden och beslut.

LES består cheferna för Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsav verk, Statistiska centralbyrån, Statens pris- och konkurrensverk och Konsumentverket samt andra ledamöter. Nämnden fyller funktionen sex som referensgrupp för SCB i jordbruks- och livsmedelsstatistiska frågor. För behandling statistikfrågor avseende området för hälsoav och sjukvård samt socialtjänst finns sedan ett antal år tillbaka ett organ

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 47

benämnt Socialsektoms statistikdelegation. Delegationen har enligt riksdagsbeslut prop. 1979806, SoU 45, rskr.386 till uppgift att samordna statistiken inom socialsektom. Samordningen skall omfatta verksamheten inom områdena för hälso- och sjukvårdsstatistik, socialtjänststatistik, socialñrsälcringsstatistik samt hälso- och sjukvårdskomponentema i levnadsnivåundersökningarna. Statistiken på området skall utformas efter samråd i delegationen. Frågor som behandlas av delegationen skall ha förberetts i beredningsgrupper, en för hälso- och sjukvårdsstatistik och en för socialtjänststatistik. I delegationen ingår representanter för Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Statistiska centralbyrån samt Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Representanter fir Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut SPRI och Datainspektionen är adjungerade till delegationen. Chefen för Socialstyrelsen är ordförande. Delegationen sammanställer årligen en statistikplan för socialsektom, en plan som fogas som bilaga till SCBs anslagsframställning. Utöver nämnda organ för budgetberedning och samordning av statistik förekommer det tillfälligt utredningar med uppgift att inventera statistikbehov och lägga förslag om statistikproduktion. Genom att SCB förts in i regeringens försöksverksamhet med treåriga budgetramar har beredningsarbetet för statistiken i stort koncentrerats till en period vart tredje år. SCB har under denna beredningstid mycket omfattande kontakter med statistikintressenter, både myndigheter och departement m.fl. .

5.3.2 SCBs samrâds- och referensgrupper

De mera permanenta samrådsorganen i anslutning till SCB, i mitten av år 1991 ett trettiotal, har olika benämningar såsom referensgrupper, samarbetsgrupper, samrådsgrupper, beredningar etc. De har till skillnad mot SCBs styrelse och SCBs två indexnämnder inte beslutanderätt. En förteckning över sådana externa SCB-grupper enligt uppgifter från SCB i december 1991 redovisas i bilaga 3. För denna tidpunkt anges ett fyrtiotal externa grupper. En utvärdering av verksamheten i SCB-gruppemas verksamhet, som genomfördes av utredningen i mitten av år 1991, baseras på en förteckning från SCB från den tidigare tidpunkten. En sammanställning av utvärderingen ges i bilaga

48 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

Samrådsgruppemas karaktär

och uppgifter

Ett försök att analysera SCBs samråds- och referensgrupper med hän-

syn till deras karaktär och uppgifter leder fram till följande konstater-

anden.

Man kan urskilja följande kategorier av grupper

- Organ som behandlar standarder och principer,

Beredningar, -

—- Referensgrupper samt

- Samrådsgrupper mellan SCB och andra statistikproducenter.

Till organ för standarder och principer m.m. hör nämnden för standardema för indelning arbetskraftskostnader av m.m. och arbetstidsbegrepp samt nämnden för vård av svensk utbildningsnomenklatur. Regeringskansliet är inte representerat i något av dessa organ.

Som beredningar betecknas indexberedningen

och prognosberedning-

en. I indexberedningen diskuteras

andra indexar än byggnadsindex,

särskilt i anslutning till omläggning av indexar. I prognosberedningen

diskuteras på motsvarande sätt prognosfrågor. Inte heller i dessa organ är regeringskansliet representerat.

Mera typiska referensgrupper med representation

för både statistikanvändare och statistikproducenter fanns i mitten av år 1991 fir ett tjugotal ämnesområden.

De flesta viktigare statistikanvändare var representerade i det tjugotal

referensgrupper här åsyftas. Regeringskansliet

som representerat i var tolv av dem.

För samråd i statistikfrågor fanns också samrådsgrupper av mera bilateral karaktär, nämligen mellan SCB och Riksskatteverket, mellan

SCB och Statens pris- och konkurrensverk, mellan SCB och kommuner-

na samt mellan SCB och regionala organ.

SCB och därmed Sverige var vidare i tjugotvå representerat utskott fir nordiskt samarbete på statistikområdet och därutöver i flertal ett internationella samarbetsorgan.

Ett fyrtiotal mindre formella grupper för samråd med statistikanvän-

dare fanns inrättade på avdelningsnivå inom SCB. Några särskilda riktlinjer var inte fastställda för arbetet i dessa De medverkar grupper. oftast i samband med omläggning av statistiken. En del de av grupper som var verksamma i anslutning till SCBs avdelning fir individstatistik

har nu ersatts med programrâd, se vidare bl.a. bilaga 4.

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 49

Utvärderingar av verksamheten i SCBs samrådsgrupper

Arbetet i SCBs samrådsgrupper har belysts med uppgifter dels från en kartläggning som SCB gjorde år 1990, dels från en enkätundersökning som i mitten av år 1991 genomfördes inom ramen fir denna utredning. Från SCBs egen undersökning, som bl.a. avsåg gruppernas sammansättning och kontaktformer, kan följande sammanfattningsvis noteras. I SCBs mera formellt inrättade samrådsgrupper kom ca 80 procent av ledamöterna från den offentliga sektorn. Av den offentliga sektorns representanter kom ca 45 procent från myndigheter, 30 procent från universitet och högskolor, 15 procent från landsting och kommuner och 10 procent från departementen. Av de 20 procent av ledamöterna som kom från den enskilda sektorn kom huvuddelen, ca 18 procentenheter från intresseorganisationer och ideella föreningar. Den låga representationen för departementen i grupperna förklarades med att inom departementen har kortsiktig verksamhet prioriterats framför bl.a. statistikbehoven. Slutsatsema av SCBs egen kartläggning blev i korthet att

SCB har många användarkontakter med olika typer av användare, särskilt med myndigheter, forskning och intresseorganisationer, kontaktformer och kontaktfrekvens varierar mycket i de olika avdel- ningarnas användargrupper, SCBs kontakter med myndigheter, departement, kommuner och statliga regionala affärsverk och företag borde utökas, organ, SCB-avdelningarnas användarkontakter borde i ökad utsträckning systematiseras och intensiñeras. Denna utrednings enkät till SCBs styr-, samråds- och referensgrupper riktades till ordñrandena i de för mars 1991 redovisade grupperna. I enkäten ställdes frågor huruvida riktlinjer var fastlagda för gruppens verksamhet, vilka påtagliga resultat ansåg att uppnått man gruppen under de två senaste åren, gruppens ev. samarbete med andra grupper, antal sammanträden, om protokoll eller minnesanteckningar förs vid sammanträdena, om gruppen bereder statistikfrågor som underlag för SCBs budgetprocess samt huruvida gruppen anses ha en angelägen funktion. Beträffande gruppernas aktivitet kan först konstateras att ett femtontal av dem hade låg eller ingen aktivitet. Många av dem hade en funktion främst vid omläggning av statistik, aktivitet som inte hade varit en

50 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

aktuell under åren 1989-90 enkäten gällde. Tre hade som av grupperna upphört med sin verksamhet och deras uppgifter hade övertagits av andra grupper. För det övervägande antalet grupper fanns riktlinjer fastlagda för verksamheten. I några baseras verksamheten på avtal av grupperna mellan olika organisationer och SCB. På frågan om resultat som uppnåtts verksamhet genom gruppemas var det mest frekventa svaret att statistiken har fått bättre kvalitet. Sammanträdesfrekvensen varierade mycket mellan bl.a. grupperna, beroende på behovet och syftet med dem och vad som fanns föreskrivet. En del grupper hade sammanträden månad, nämnden för varannan konsumentprisindex två gånger året. Nämnden för byggnadsindex om hade inte sammanträtt på två år. Grupperna för de olika välfirdskomponentema samlas vid ett par tillfällen för planering vart åttonde år och vid ett par tillfällen under mellantiden. En för utredningen intressant fråga âr i vilken utsträckning användargrupperna regelbundet medverkar genom diskussion statistik led av som i SCBs budgetprocess. Enligt SCB har detta aldrig varit syftet med

grupperna. Sådana diskussioner uppgavs förekomma bara i ett fåtal av grupperna. För alla grupper, med ett undantag, att de fyller viktig par angavs en funktion. Av resultaten av enkäten kan dra den slutsatsen att flertalet man av á SCBs användargrupper främst fungerar plattform för framställan som av önskemål om statistik, sällan för diskussion ñnansieringsfrågor. I av Enligt senast tillgänglig information från SCB verkets användarom grupper, från december 1991, har avsevärda föränd-ringar inträffat i verkets bestånd av styr- och samrådsgrupper. I förhållande till uppgifterna från mars 1991 fjorton flertalet dem med anges nya grupper, av uppgifter på miljö- och naturområdet. SCBs senaste förteckning över grupperna återges som nämnts i bilaga Inom SCB införs nu ett nytt system fir anvândarkontakter, s.k programråd, som syftar till att användarsidan skall etablerad en mera position i styrningen statistikens innehåll och kvalitet, därom i av mera ett följande avsnitt och i bilaga 4.

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 51

5.4 SCBs

organisation

SCBs verksamhet leds av en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Som styr- eller stödorgan finns därutöver i enlighet med verkets instruktion styrelse, ett vetenskapligt råd samt en nämnd en för byggnadsindex konsumentprisindex. och en nämnd för

5.4.1 SCBs styrelse, råd och nämnder

SCBs styrelse består av sammanlagt tretton ledamöter exkl. personalföreträdare. SCBs generaldirektör är ordförande. Ledamöterna i övrigt har hemvist i regeringskansliet 2, Riksdagen 2, Riksbankenl, centrala och regionala myndigheter 2, Svenska Kommunförbundet 1, fmansvärlden 1 och centrala fackliga organisationer 3. Uppgifterna fir SCBs styrelse regleras liksom för andra myndigheters motsvarande organ i 13 § verksförordningen 19871100.

Enligt denna skall styrelsen fatta beslut om myndighetens anslagsframstållning och årsbokslut, i anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och års- rapporter, sådana föreskrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller - om landstingskommuner. Därutöver skall styrelsen enligt SCBs instruktion 1988137 dels ; besluta och till regeringen årligen överlämna en verksamhetsplan om I och en ekonomisk plan för uppdragsverksamheten, dels bestämma grunderna för den ersättning centralbyrån skall ta ut i uppdrags-verksom

l samheten.

E SCBs vetenskapliga rád har SCBs generaldirektör som ordförande och består i övrigt ett tiotal prolessors-kompetenta ledamöter. I av rådets sammanträden deltar också ett antal högre tjänstemän från SCB.

programñrklaring till uppgift Rådet har enligt en att tillföra SCBs verksledning vetenskaplig kompetens genom att inforoch förmedla kontakter med svensk och internationell mera om nyare forskning, att ñlja, delta i och i vissa fall leda större utvecklingsprojekt inom verket,

52 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

att på eget initiativ eller på begäran genomföra kritiska granskningar eller avge yttranden om statistikprodukter, statistikgrenar eller statistikförsörjningsprogram, att medverka vid rekrytering av kvalificerad personal, bl.a. att genom bistå verksledningen med bedömningar kvaliñcerad kompetens i av vissa personvalsfrågor.

Nämnden för byggnadsindøc består ordförande och elva andra av en ledamöter med ersättare. I nämnden ingår representant för vardera en SCB, Finansdepartementet, Boverket, Byggnadsstyrelsen och Statens pris- och konkurrensverk samt representanter för olika och organ sammanslutningar på byggområdet 6 och för SABO. Nämnden skall handlägga frågor beräkningar byggnadsindex om av och därvid avgöra frågor av principiell natur rörande tillämpningen av de grunder som gäller för indexberäkningama samt främja utveckling en av metoderna för beräkningarna av byggnadsindex. Nämnden för konsumentprisindex består ordförande och av en sex andra ledamöter med ersättare. Där ingår representant för vardera en SCB, Finansdepartementet, Riksbanken, Statens pris- och konkurrensverk, universiteten i Göteborg och Umeå samt Handelns utredningsinstitut. Denna nämnd skall handlägga frågor beräkningar konsuom av mentprisindex och därvid avgöra frågor principiell natur rörande av tillämpningen av de grunder gäller fir indexberäkningama som samt främja en utveckling metoderna för beräkningen konsumentprisav av index. SCBs styrelse och nämnderna har beslutsfunktioner i anslutning till verksamheten vid SCB. Ledamöterna i styrelsen och det vetenskapliga rådet förordnas av regeringen. Ledamöterna i nämnderna utses SCB, av i något fall av regeringen, efter förslag olika särskilt angivna av myndigheter och organ.

5.4.2 SCB-myndighetens struktur

Myndigheten SCB är organiserad på sju avdelningar och ett antal stabsenheter, se bilaga 5. SCB har fyra ämnesavdelningar, nämligen avdelningen för arbetsmarknadsstatistik, avdelningen för areell statistik, avdelningen för ñretagsstatistik samt avdelningen för individstatistik. Vidare finns det en avdelning för utveckling, för statistikservice och en

en för driftsverksamhetADB samt personalenhet, ekonomienhet,

en en

Den statliga statistikverksamheten 53 SOU 199248

juridiskt kansli och kansli för internationell uppdragsverksamhet

ett ett ICO. 1991 1 600 anställda 200 var intervjuare. Verket hade år ca varav ca fasta arbetsplatser på SCB fördelade sig med ca 55 Personalen med Örebro och 45 procent på Stockholm. SCB har därutöver procent på ca fåtal anställda i Luleå, Göteborg och Malmö. regionala kontor med ett spridda över hela landet. Datoriseringen har drivits långt Intervjuama år datorstödda arbetsplatser på SCB. Intervjuarså att man nu har ca 1400 batteridrivna portföljdatorer för användning na har utrustats med lätta, vid besöksintervjuer.

5 SCBs ekonomi

anslagsfmansierade verksamhet är verkets budget indelad i För SCBs fir motsvarande departementsområden och fjorton delprogram, tretton för frågor. Inom delprogrammen finns en ytterligare ett gemensamma uppdelning totalt ett fyrtiotal statistikprogram. I programmen presenstatistikförsörjningen, analyseras brister och behov, redovisas teras föreslås prioriteringar. SCBs delprogram med politikkostnader och områden och redovisade kostnader för budgetåret 199091 återges i

bilaga

5.5.1 SCBs ñnansieringskällor

bedömning frågor förändring mot ökad uppdrags-ñnansier- För av om verksamhet år det intresse att studera hur SCBs verking av SCBs av samhet finansierats hittills. Som underlag redovisas i följande avsnitt uppgifter SCBs finansiering för det senast tilländalupna budgetåret, om kostnader fördelade på avdelningar redovisas dock med 199091. SCBs beräknade belopp för budgetåret 199192, då utfallstal för 199091 inte föreligger. uppgifterna olika redovisningsperioder bör inte ha Att avser betydelse i detta sammanhang då syftet är att en översiktlig någon ge bild av SCBs ekonomi.

5.5.2 SCBs finansiering budgetåret 199091

SCB ingår i regeringens försöksverksamhet med treåriga anslagsramar och är inne i sin andra treårsperiod omfattande budgetåren 199091 nu - 199091 utgör således det första året i budget- 199293. Budgetåret

54 Den statliga statistikverkramheten SOU 199248

perioden. SCB omfattas också av en försöksverksamhet med en ny fmansieringsmodell för investeringar i viss ADB- och kommunikationsutrustning. Den innebär att SCB för sådana ändamål får ta upp lån i Riksgäldskontoret. För finansiering av uppdragsverksamheten får SCB disponera en rörlig, råntebelagd kredit i Riksgäldskontoret. Från budgetutfallet för budgetåret 199091 har SCBs ekonomienhet redovisat ett exempel till belysning av SCBs Finansiering. SCB har i sin verksamhet tre huvudtyper intäkter, av nämligen anslag, intäkter under anslag och intäkter uppdragsverksamheten. av Av det totala beloppet, 722 milj. kr, avsåg 565 milj.kr 78 % anslagsmedel inklusive tillåtna överskridanden och anslagsspamnde, 144 milj. kr 20 % intäkter från uppdragsverksamheten och 13 milj. kr 2 % intäkter under anslag.

SCBs anslag

En överblick SCBs anslagsmedel av m.m. ger uppgifterna för SCB i regleringsbreven. Sådana uppgifter för budgetåren 199091 och 199192 har sammanställts i bilaga Vad först gäller anslagen till SCBs disposition fördelar sig medlen för budgetåret 199091 enligt regleringsbrevet och SCBs sammanställning på följande sätt.

Anslag enl. Totalt reglerings- disponibelt brev, utfall

milj milj.kr %

Civildepartementet VIII ht C 2. Statistik, register och g prognoser, ramanslag C 17. FoB, reservationsanslag Jordbruksdepartementet lX ht A 3. Utredningar m.m. lX ht C Statistik på jordbruksområdet, förslagsanslag 1000 kr. Miljödepartementet XIV ht B 2. Bidrag till miljöarbete posterna 12 och 13, reservationsanslag

Summa

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 55

Summan för totalt disponibelt utfall överskrider anslagsbeloppet med ca 95 milj. kr 20 %. Skillnaden utgörs belopp för tillåtna överskridanav den för avtalsenliga löneomräkningar, beviljade merutgifter, anslagssparande från tidigare år eller ingående reservation. För det beloppsmässigt största anslaget, VIII ht C för vilket skillnaden mellan anslag och utfall 90 milj. kr, finansierades utfallet var ca 460 milj. kr på följande sätt.

Som kommentar till ñnansieringsformen anslag nämner SCB att det råder viss oklarhet, bl.a. att vissa mellanformer mellan anslag genom och uppdrag tillämpas. Som exempel anför SCB ñljande.

Då departementet beräknat anslaget för Statistik, register och progkan i beräkningen ingå medel förs till SCBs anslag ett noser som visst år från något annat departementsanslag för finansiering av viss statistikproduktion. Detta inte i anslaget till SCB, men kan som syns regel utläsas budgetpropositionen. Detta är ett internt mellanhavav ande mellan departementen. Tillvägagångssättet har tillämpats de senaste 2-3 åren. Motiven för att detta tillvägagångssätt tillämpas ibland medan tilldelning medlen ibland sker intäkt under av som anslag där medlen tas från andra departements anslag i samband med rekvisitionen från SCB eller vanlig anslagsökning är inte som kända för SCB. Anslagen under IX ht jordbruket år i princip också intäkter

under anslag C7, IX ht men behandlas i SCBs regleringsbrev på

annat sätt än andra intäkter.

För överskridanden för löneomräkningar budgetåret 199091 gällde belopp för löner löneomräkbestämmelser som innebar följande. SCBs ningsbasen ñck till följd avtalsenliga lönehöjningar räknas upp med av procenttalet 17,75, framräknat av Statens arbetsgivarverk.

56 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

Beträffande posten merutgzfter SCB följande kommentar. ger

Finansiering arbete merutgifter kan av genom avse kostnadsfördyringar av särskilda skäl avseende befintlig statistik men även särskilda åtgärder, utredningar etc aktualiserats efter anslagsframställsom ningen. Det kan svårt att avgöra sådan vara om en utredning skall behandlas uppdrag eller anslag. som

För myndighet med ramanslag och med anslagssparande år det tillåtet

att utnyttja kvarvarande medel, även från närmast föregående nearsperiod.

SCBs intäkter under anslag

SCBs intäkter under anslag C 2 uppgick för budgetåret 199091 till

ca 13 milj. kr. Dessa intäkter fördelade sig enligt SCB på följande sätt endast större poster särredovisade

tkr

Biståndsstatistilt l 000 Tätortsavgränsning 930 Statens törnyclsefonder 739 Ovriga intäkter 652

Summa 13 492

SCB kommenterar denna intåktsform följer. som

Finansiering löpande statistikproduktion av som intäkt under anslag har i stort sett skett ñrst de åren då den senaste nya beslutsmodellen börjat verka och omfattningen har ökat. Tidigare ingick

här i stort sett bidrag för finansiering det av gemensamma biblioteket i Stockholm från de andra myndigheterna ingår i biblioteket som samt AMS-bidrag, tillskott medel från förnyelsefonder Omav etc. fattningen statistik finansierad av på detta sätt år dock fortfarande liten. Problem finns med behandlingen av dessa poster vid pris- och

löneomräkning. I regleringsbrevet under XIII ht för 199192 är de olika posterna angivna.

Den statliga statistikverkvamheten 57 SOU 199248

Minskning anslagsbelastning förekommer i begränsad omiattav ning inte redovisas inkomst under anslag galler Lex. som som omföring utgifter från SCB till andra myndigheter i Orebro vid av sambruk vissa resurser. Detta skall eventuellt också ses som av en ñnansieringskâlla. Som intäkt under anslag behandlas det anslag som förts från SCB till Skolverket fr.0.m. 199192 och av Skolverket skall som användas för beställning statistikprodukter. av

Därutöver kan konstateras att vissa posterna under intäkter under av anslag fir. budgetåret 199091 egentligen har karaktär av uppdrag men

för minskning kostnaderna undvikande uppdragstillägg redo-

av av visats här.

SCBs intäkter av uppdragsverksamheten

Såsom nämnts i det föregående uppgick SCBs intäkter av uppdrags-

verksamheten fir budgetåret 199091 till ca 144 milj. kr. Det motsvarar kr för SCBs finansiering. en femtedel av totalbeloppet 722 milj. Uppdragsinñktema i SCBs uppdragsverksamhet budgetåret 199091

fördelade sig på kategorier enligt följande sammanställning.

%

Summa 100

Regeringen och statliga myndigheter svarade således fir nära hälften

uppdragsintäktema, 75 milj. kr. SCB kommenterar uppdragsinav ca täkterna så här

Någon helt klar princip Br vilken typ produkter som skall vara av uppdragsñnansierade finns inte. Den löpande statianslags- resp. stikproduktion är intresse fir än en användare är som som av mer regel anslagsfinansierad. Undantag gäller Lex. kreditmarknadsstatistiken, turiststatistiken och statistiken hushållens inköpsplaner. om En engångsundersökning för viss utrednings räkning kommer en

regel in uppdrag kan ibland om det passar för bud-

som som men getbehandlingen i departementet läggas som anslag till SCB.

58 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

Av redogörelsen framgår gränserna att mellan anslag, intäkter under anslag och intäkter uppdragsverksamhet av âr oklara och tillämpas oenhetligt. Frågan klara linjer om mera tas upp i det följande. SCBs uppdragsverksamhet behandlas utförligt mera i avsnitt 5.6.

SCBs finansiering på delprogram

Med redovisning SCBs anslagsfinansierade av verksamhet, i en annan dimension, nämligen på delprogram

efter departementsindelningen, blir

bilden av SCBs kostnader den framgår som av tabell 1. Uppgifterna är

hämtade SCBs resultatredovisning

ur 199091.

Tabell 1 Anslags- och uppdragslinansierad verksamhet vid SCB budgetåret 199091 per delprogram, kostnader

Delprogram Milj. knbelastning Andel uppdrag, % departement

anslag uppdr. totalt per del- uppdragsav program verksamheten

3 Utanför delprogram

Utanför delprogrammen tillkommer därutöver FoB med 84,4 och miljöstatistik med l milj. kr.

Andelen uppdragsverksamhet är avsevärt olika för de olika delprogrammen. Socialdepartementets delprogram hade detta år den största andelen, 31 procent. Därefter kom Civildepartementet med 26 samt

Kommunikationsdepartementet, Finansdepartementet,

Utbildningsdepartementet, Industridepartementet och Miljödepartementet med vardera

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 59

andelar inom intervallet 17-20 procent. Övriga departements delprogram

hade andelar om 10 procent eller lägre. Av tabellen framgår att beräknat på totalbeloppet för uppdragsverksamheten, teknisk uppdragsverksamhet undantagen, svarade Finansdepartementet och Civildepartementet vardera för de största andelama.

Därefter kom Socialdepartementet. Övriga delprograms andelar av

uppdragsverksamheten var obetydlig. Andelen redovisad uppdragsverksamhet delprogram kan variera per kraftigt från år till år. Det kan bero dels på förekomsten av behov av tillfälliga undersökningar för utredningar, dels på skiftande avgränsning mellan vad skall betraktas uppdragsñnansiering och anslagssom som finansiering.

5 SCB interna kostnadsbild s Av intresse år också hur kostnaderna för SCB fördelar sig mellan å ena sidan löner och externa kostnader samt å andra sidan mellan SCBs olika avdelningar motsv.. Till belysning detta har SCB för budgetav året 199192 gjort produktionställeorienterad sammanställning, somi en något omredigerat skick återges i tabell 2. Lönekostnaderna i tabellen avser avdelningarnasenheternas egen personal värderad i standardlön inkl. lönekostnadspâlägg 40 procent. De externa kostnaderna inköpta och tjänster samt avskrivningar. avser varor Av uppgifterna i tabell 2 framgår bl.a. de totalt beräknade kostatt av naderna fir SCB budgetåret 199192, ca 678 miljoner kronor, avser ca

617 miljoner kronor ca 91 96 verksamhet av mera ordinarie karaktär,

således exklusive folk- och bostadsräkningen, internationell uppdragsverk-samhet och engångsutgifter för inredning av det nya SCB-huset i Örebro. Beträffande kostnaderna fir SCBs ordinarie verksamhet framgår av tabellen att 58 procent dem beräknas bestå av lönekostnader och ca av 42 procent övriga kostnader. Av personalen angiven i årsarbetare, av totalt 1 460, är fördelningen den att 715, ca hälften, faller på {amnesca avdelningarna och 515 633-117, tredjedel, på de funktionella ca en avdelningarna, intervjuarkåren inräknad. Även kostnadsmåssigt svarar ämnesavdelningarna fir den största andelen, 41 procent mot 34 procent för de funktionella avdelningarna, lokalkostnader och andra gemensamma kostnader inräknade.

60 Den statliga statistikverksamheten SOU l99248

Kostnadsandelen för lokaler innefattande hyror, bevakning, städning och viss Övrig service var ca 16 procent, andelen fir den centrala administrationen 5 procent och för den internationella ca uppdragsverksamheten ca 4 procent.

Tabell 2 Beräknade kostnader och personal per avdelning på SCB budgetåret 199192

Belopp i tkr % Personal

l okt. 1991

lön cxt.kostn. totalt antal årsarb.

Gemensammakostnader

Funktionella avdeln.

Ãnvtesavdelningar

100 Folk- o. bostadsråkningen 4 900 l 100 6 000 SCB-huset, O, inredning 29 600 29 600 Summainterm. verksamhet 4 900 30 700 35 600 Totalt SCB 365 700 312 000 677 700 l 602‘ 1 463

varav 174 intervjuare varav 117 intervjuare ICO SCBs International Consulting Office

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 61

5.6 SCBs

uppdragsverksamhet

5.6.1 Allmänt om SCBs uppdragsverksamhet

Enligt sin instruktion 1988l37, 3 § skall SCB på uppdrag av myndighet inom sitt ansvarsområde i mån av resurser

utföra statistiska undersökningar samt intervju- och enkätundersök- ningar, utföra manuell och maskinell statistisk databehandling samt bedriva statistisk konsultationsverksamhet. - Centralbyrån får åtaga sig sådana uppdrag även från andra uppdragsgivare. Uppdragen skall utföras mot ersättning. Med uppdragsverksamhet verksamhet som finansieras med avses direkt ersättning från en uppdragsgivare beställare, således inte med anslag. SCB har för sin uppdragsverksamhet ett särskilt programanslag C 3, ett s.k. tusenkronorsanslag, med därtill anknutna villkor. För SCBs uppdragverksamhet gäller samma lagar, förordningar och civilrättsliga regler i övrigt som för annan affärsmässig verksamhet. SCBs styrelse har gjort följande uttalande om verkets uppdragsverksamhet Den anslagsfmansierade verksamheten är basen för arbetet vid SCB. Uppdragsverksamheten är en viktig och nödvändig del av SCBs verksamhet. Syftet med uppdragsverksamheten är i första hand att tillgodose angelägna statistikbehov som inte ryms inom ramen för SCBs anslag. Vårt material och vårt kunnande utgör tillgångar som ännu i viss utsträckning är outnyttjade. Vi kan och skall därför inrikta oss på att öka uppdragsverksamheten. I en situation med krympande medelstilldelning kan den motverka en utarmning av information omrsamhållet. Uppdragsverksamheten innebär också att vi breddar vårt kunnande vad gäller behoven av statistik och statistikens användning. Den kommer därigenom också den anslagsfinansierade verksamheten till godo. I det följande behandlas mera ingående inriktningen, omfattningen och innehållet i SCBs uppdragsverksamhet, uppdragsverksamhetens ekonomi, prissättningen för uppdragen och marknadsförhållandena.

62 Den statliga statistikverkramheten SOU 199248

5.6.2 Inriktningen och omfattningen SCBs

av

uppdragsverksamhet

För avgränsningen mellan anslagsfmansierad och uppdragsfmansierad verksamhet gäller följande riktlinjer. För sådana myndighetsfunktioner SCB erhåller anslag fir att som fullgöra skall ersättning inte debiteras. Förutom huvuddelen statistikav produktionen gäller detta information verket skall lämna enligt som förordningen 1980900 statliga myndigheters serviceskyldighet, om uppgifter till internationella organisationer SCBs instruktion 3 4, p. samråd enligt samrådsförordningen 1978620 samt utdrag ur person-

register enligt datalagen 1973289. Övrig verksamhet utgör i princip

uppdragsverksamhet för vilken ersättning skall utgå. Vissa blandformer för finansiering förekommer såsom nämnts i avsnitt 5.5.2. För debitering i uppdragsverksamhet gäller i övrigt följande SCB av fastställda riktlinjer

Upplysningar kan tas fram på mindre än halv timme, ingen -- som en avgift. Upplysningar som kräver än halv timme avgiftsfritt i — mer en ges följande fall Svar på förfrågan den officiella statistikens källor, kvalitet, om tillämpade metoder, definitioner inte kan erhållas på m.m. som annat Sätt. SCB har inte i förväg talat om att ersättning skall krävas. Avgiftsbeläggning anses olämplig med hänsyn till att upplysningen begärs av någon som regelbundet lämnar uppgifter till SCB och upplysningen avser statistik har med uppgiftssom lämnandet att göra.

Den nu nämnda serviceverksamheten bekostas således med anslagsmedel. Riktlinjer för SCBs uppdragsverksamhet finns angivna i ett särskilt dokument Policyregler för SCBs uppdragsärenden. Den faktiska inriktningen av SCBs uppdragsverksamhet kan beskrivas med hjälp av områdesbeteckningarna statistisk basverksamhet, funktionell service, registerservice, publikationsförsäljning och tjänsteexport. Basverksamhet är då en samlingsbeteckning för statistiska specialbearbetningar, intervju- och enkätundersökningar samt konsultuppdrag m.m.

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 63

Funktionell service står för delinsatser i kunders statistikproduktion, t.ex. uppgiftsinsamling och datakömingar av externt material. De olika verksamhetsområdenas betydelse i uppdragsverksamheten kan belysas med följande uppgifter om intäktsutvecklingen.

prognostnl

De i sammanställningen angivna beloppen är nominella, dvs inte omräknade för förändringar i penningvärdet. Beträffande uppgifterna för åren med utfallstal, 198990 och 199091, kan det konstateras att verksamhetsomrâdet Statistisk basverksamhet dominerar, för budgetåret 199091 med andelen 60 procent, att dârnäst kom tjänsteexport med ca ca 20 procent och register med ca 10 procent. Det tyngst vägande omrâdet, Statistisk basverksamhet, förändrades ungefär i takt med prisutvecklingen. Av intresse är hur SCBs uppdragsñnansierade statistik vårdemâssigt fördelar sig på dels kompletta undersökningar, från ax till limpa, dels vidarebearbetning statistik. Av den totala omsättningen i SCBs av uppdragsverksamhet budgetåret 199091, ca 145 miljoner kronor, avsåg 45 miljoner kronor, drygt 30 procent, kompletta undersökningar, ca främst kapitalmarknads- och försåkringsstatistik, turiststatistik och sjöfartsstatistik. Ca 32 miljoner kronor, ca 22 procent, intjånades på vidarebearbetningar och 27 miljoner kronor, ca 19 procent, på tjänsteexport. Såsom nämnts i avsnitt 5.5.2 är regeringen med dess organ och statliga myndigheter den största kundkategorin genom att svara för uppemot hälften av omslutningen i uppdragsverksamheten.

64 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

Efterfrågan på statistik kan i viss utsträckning beskrivas i kvantitativa termer såsom efterfrågan på publikationer, databaser, uttag ur antal förfrågningar etc. Några sådana nyckeltal avseende SCBs publikationer återges nedan. SCBs ca 700 publikationer går till 20 000 kunder varav uppemot 10 000 betalande. Hur kundema fördelar sig på kategorier anges i ñljande sammanställning av abonnenter hämtad från SCBs distributionsregister.

Kategori grupp Abonnenter, antal Procent betalande gratis totalt bet. tot. Riksdagen 47 47 94 0 0

man att företag, ca 40 procent. Dämäst kommer kommuner med 15 procent, universitet, skolor och bibliotek samt statliga myndigheter, vardera kategorin med 10 procent. ca En annan illustration till belysning efterfrågan på statistik av ger en fördelning av kontraktskundema för uttag statistik från SCBs dataav baser, se följande sammanställning.

Vid sidan av de redovisade formerna för presentation statistik ovan av tillhandahåller SCB till många stora användare statistik i form råav tabeller.

5.6.3 Uppdragsverksamhetens ekonomi

SCBs verksamhet budgetåret 199091 hade såsom nämnts en omslutning av totalt drygt 700 miljoner kronor. Om intermittenta anslagsfinansierade undersökningar frånrälcnades stannade omslutningen vid ca 600 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp svarade uppdragsverksamheten fir ca 150 milj. kr. Uppdragsverksamhetens andel har under senare år ökat från en femtedel till en fjärdedel av SCBs omsättning.

198788 198889 198990 199091

66 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

Resultatutvecklingen och vissa kostnader i SCBs uppdragsverksamhet under budgetåren 198788 199091 framgår sammanställning - av på s. 65. Beloppen är angivna i miljoner kronor, löpande priser. Såsom framgår av sammanställningen har den uppdragsñnansierade verksamheten under de två senaste budgetåren visat mindre underett skott, vilket hänför sig till den inländska verksamheten. Underskottet har täckts med SCBs riskkapital, därigenom reducerats så det som att budgetåret 199091 motsvarade 3 procent omsättningen. ca av Det senaste budgetårets förlust främst hänföra sig till äktenuppges skapsregistret, viss undersökning och SCBs förlagsverksamhet. I regleringsbrevet fir SCB avseende budgetåret 199091 liksom för 199192 anges ekonomiska mål för SCBs uppdragsverksamhet, vilka av följande är intresse i detta sammanhang. av

- SCB skall verka fit att den totala uppdragsverksamheten ökar med 5 % per år med minst 10% för budgetåret 199293 enligt budget-

prop. 1992, bil. E 9, SCB får inom sin uppdragsverksamhet bygga ett riskkapital - upp motsvarande 10 % av den totala omslutningen, ett kapital i som första hand skall användas för att möta tillfälliga underskott i uppdragsverksamheten. - SCB skall anpassa sin prissättning och sina taxor till kravet på att erforderligt riskkapital byggs upp.

Under regleringsbrevets rubrik Särskilda villkor bl.a. följande anges

Under IOOO-kronorsanslaget redovisas all verksamhet är finansom siellt reglerad gentemot Riksgäldskontoret. 2. Till den del löpande utbetalningar inte kan bestridas med löpande inbetalningar får SCB hos Riksgäldskontoret disponera rörlig en kredit intill 15 000 000 kr. På medel tas i anspråk utgår ränta som efter räntesats som fastställts av Riksgäldskontoret. 3. Kassamässigt överskott får sättas in på räntebärande räkning i Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret fastställer räntesats.

Uppdraget att öka den totala uppdragsverksamheten med 5 procent per år har den innebörden att uppdragsverksamhetens volym, dvs. dess omslutning i fasta priser, bör öka med 5 år. Detta inca procent per nebär för uppdragsverksamhetens omfattning, mätt i andel SCBs av totala kostnadsram, att andelen skall öka med 1-2 år, procent per t.ex.

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 67

från 24 procent budgetåret 199091 till 25-26 procent budgetåret 199192. SCB har i den senaste planen för verkets uppdragsverksamhet 1991- 11-11, planen för budgetåret 199192, sammanfattat sina ambitioner i bl.a. följande termer SCB har målsättning att med full kostnadstäckning öka sin upp- - som dragsverksamhet med 5 % år. För budgetåret 199192 förväntas per uppdragsverksamheten öka med ca 7 %. Intäkterna från uppdragsverksamheten 199192 uppskattas till ca — 162 miljoner kronor. SCBs resultat för budgetåret 199192 uppskattas till 6 miljoner kronor och riskkapitalet förväntas därmed öka till 10 miljoner kronor. SCB har som målsättning att under treårsperioden 199091-199293 ytterligare öka sin kund- och marknadsorientering. För budgetåret 199192 planeras särskilda insatser mot staten och näringslivet. SCBs prisnivå fir 199192 höjs med i genomsnitt ca 5 %. -

5.6.4 SCBs konkurrenssituation

På de ämnesområden där SCB konkurrerar med andra statistikproducenter är de främsta konkurrensmedlen kvalitet, resurser och pris. I fråga kvalitet och resurser har SCB oftast klart övertag. Det om beror på att SCB har en kompetent och välutbildad personal med god yrkesertarenhet och god kännedom om statistiken och dess möjligheter inom respektive ämnesområde och med ambitioner att fylla de kvalitetskrav som gäller för SCBs statistikproduktion. Därutöver har SCB en välutvecklad basstatistik i den anslagsfmansierade verksamheten, vilket medför tillgång till breda dataunderlag och databaser. Enligt SCBs bedömning av marknaden för statlig statistik finns det totalt efterfrågan motsvarande ett värde drygt 1 miljard kronor en av per år. Cirka hälften av denna efterfrågan täcks nu med anslagsñnansierad statistik. En lika stor andel skulle kunna avse uppdrag. Regeringen köper med anslag statistik för ca 400 miljoner kronor. Därutöver finns efterfrågan på samhällsstatistik för ca 700 miljoner kronor, en varav ca 150 miljoner kronor nu täcks med SCBs uppdragsverksamhet. Med nuvarande finansieringsstruktur för den statliga statistiken i behåll bedömer SCB att det finnas en stor utvecklingspotential för upp-

68 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

dragsfinansierad statistik inom företagssektom, utbildningsväsendet, massmedierna, organisationer etc. Utrymmet för utbyggnad bedöms motsvara ca 400 miljoner kronor. SCB bedömer också att dess andel av den totala statistiska informationsmarknaden har minskat.

SCBs möjligheter att öka sin marknadsandel av statistik är beroende av konkurrenssituationen. Vissa myndigheter och universitet har egen datainsamling och producerar själva statistik. De är SCBs främsta konkurrenter mot vilka SCBs argument är att SCB kan göra statistiken billigare. Det finns vidare fristående enskilda företag som framställer statistik med inriktning mot den offentliga sektorn, t.ex. SIFO, Samhällsstatistik AB, TEMO m.fl. Andra företag av betydelse i sammanhanget är Kommundata och Kommunkonsult.

För huvuddelen SCBs anslagsfinansierade av statistik har verket för närvarande inte någon konkurrens. Det gäller särskilt sådan statistik för vilken SCB har monopolsituation en vad gäller tillgång till grundmaterialet. På vissa områden framställer SCB statistik vid sidan andra av myndigheter. Det gäller t.ex. Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket, Boverket, Statens jordbruksverk, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket och Socialstyrelsen.

SCBs monopolställning och roll i fråga bearbetning om och analys kommer att försvagas om SCB enligt verkets avsikt med hjälp av m0dem teknik lyckas utveckla tekniska systern som gör det möjligt att framställa statistik primärmaterial ur utan att säkerhetskraven eftersätts. Det skulle underlätta för myndigheterna att själva göra tabeller samt att

ta hand om bearbetning och analys statistiken.

av Eftersom SCB tillämpar vissa restriktioner när det gäller att åtaga sig statistikuppdrag blir det konkurrenssituation en enbart på områden som inte omfattas av dessa. Restriktionema innebär att

- uppdraget enligt SCBs instruktion skall ligga inom verkets kompe-

tensområde, . - genomförande av uppdraget inte får uppenbart strida mot samhällsintresset eller befaras skada SCBs anseende eller förhållande till

uppgiftslämnarna eller allmänheten,

- SCB måste ha möjlighet att genomföra uppdraget under iakttagande

av dels vetenskapliga grundkrav, dels sådana kvalitetskrav som svarar mot behovet

Därutöver gäller naturligtvis ekonomiska restriktioner. SCB måste få täckning för sina kostnader enligt gällande regler. SCB kan sällan hävda

SOU 199248 Den statliga statistikverkramheten 69

sig konkurrensmässigt på området små och medelstora marknadsundersökningar. Anledningen är att sådana effektivast utförs som s.k. omnibusundersökningar med batterier mängd skilda frågor, som SCB av en inte gärna vill blanda med sina samhällsrelaterade frågor. mera

SCBs konkurrenssituation kan kort beskrivas sålunda

I fråga utnyttjande samhällsrelaterat grundmaterial har SCB - om av ofta en monopolsituation. På området marknadsföringsundersökningar kan SCB bidra med datainsamling av samhällsekonomisk information. I fråga analys statistik har SCB ofta konkurrens som kan öka -- om av SCBs primärmaterial kan göras tillgängligt med nya tekniska om lösningar.

5.6.5 Principer för prissättning i SCBs uppdragsverksamhet

I den del SCBs uppdragsverksamhet som är utsatt för konkurrens av blir ofta priset avgörande för huruvida SCB skall få ett statistikuppdrag eller inte. För prissättningen i SCBs uppdragsverksamhet gäller vissa regler, bl.a. styrda föreskrifter från regeringen och Riksrevisionsav verket RRV. Taxoma fir uppdragsverksamheten bestäms SCB efter samråd med av RRV för ett år i taget och ändras i regel inte under löpande budgetår.

Ersättningsformema i uppdragsverksamheten år

löpande räkning, fast offert, debitering enligt prislista paket, registeruttag och bearbetningar enligt standardprogram, kontrakt utlandsuppdrag. - En viktig princip för SCBs uppdragsverksamhet år att den totalt sett skall full kostnadstäclcning. Verksamheten skall inte gå med förlust, ge den skall inte heller vinst än erfordras för att den skall men ge mer som ett eget risk- och rörelsekapital motsvarande 10 procent av uppdragsverksamhetens omsättning. SCB gör sina kalkyler för täckning av hela kostnaden, inte marginalkostnaden. Inom SCB-området skall för samma produkter priser gälla fir alla kunder. samma

70 Den statliga statistikverksamheten SOU 199248

Kostnaderna skall täckas med intäkter från SCBs kunder. I uppdragskostnaden kan ingå kostnader fir maskinbearbetning, personresurser, intervjuarverksamhet samt för grafisk service, tryck och distribution. I personkostnadema inräknas samtliga direkta produktionskostnader, proportionell andel verks- och avdelningsgemensamma av kostnader Lex. central administration, lokaler m.m. samt uppdragsspeciñka gemensamma kostnader. Till de sistnämnda räknas kostnader för marknadsföring, produktutveckling, uppdragsadministration, räntor, porton och löneökningar enligt löneavtal kända vid budgetårets ingång. I gnmden används för anslagsñnansierad och uppdragsfinansierad statistik samma beråkningsmetoder för kalkylering av kostnaderna. Kalkylmetoden fir illustreras i schema, personresurs ett se figur som visar ett genomsnitt för all SCB-personal. I SCBs kalkyler används skilda priser för fyra olika personalkategorier.

En s.k. intern avräkningsnorm IAN-norm tillämpas, fir samma norm anslagsfinansierad och uppdragsfinansierad statistik.

Basen för kalkylen är standardlönen utbetald lön+lkp 40 % för

resp. personalkategori. Ovanpå sålunda beräknad lönekostnad en lades budgetåret 199091 ett pålägg 70 för lokalhyra, om procent lokal och central administration. Så långt är beräkningsmetoden densamma för den anslags- och den uppdragsfmansierade statistiken. För den uppdragsñnansierade statistiken tillkommer på denna beråkningsbas ett uppdragstillågg på 20 procent för uppdragsgemensamma kostnader samt till resp. avdelning för disposition. I uppdragsgemensamma egen kostnader ingår räntor, löneökningar, porto, utbildning, bidrag till risk- och rörelsekapital Medlen till avdelningens disposition m.m. skall täcka kostnader för marknadsföring, konsultationer i samband med uppdragsförfrågan, administration och produktutveckling.

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 71

Figur 1 Kalkylerat pris för närvarotimme en

N Till avdelningen för marknadsfi5ring,uppdrags- S9kx adm m.m. 30kr

uppdrags- - - ————~ ——- — pålägg Uypdragsgemensamma 20% kostnader 30kr k i

Lokaladministration 31,5% av 70% 39kr

122k Centraladministration [AN-pålägg 06,2% av 70% i 70%pa standard- 44kr lön

Lokalhyra 32,2% av 70% 40kr 5 Uppdrag J56k 7 Anslag Socialaavgifler 297kr 40% påutbetaldlön IAN

SOkr

175kr standard- W Genomsnittlig lön utbetaldlön

125kr A J

Kalkylen gäller genomsnittligt timpris 199091, beräknad närvarotid 1532 timmar.

Källa SCBs ekonomienhet

72 Den statliga statistikverkramheten SOU 199248

Taxedifferenser för kalkylema vid årets slut fördelas i förhållande till utnyttjandegraden proportionellt mellan anslag och uppdrag. Man strävar efter att ha en noggrann bodelning mellan uppdrag och anslag. Av metodkostnaderna läggs de övergripande på delprogramgemensamma met för Gemensamma frågor, andra på produktdelprogram. resp. Vid vidareförädling statistik bearbetning databaser är av genom av debiteringsgrunden full ersättning för arbete och material, dock ingen ersättning för register och kunskap. För eventuella tilläggsfrågor får dock kunden betala fullt ut. För enbart datauttag kalkyleras priset för förädling, dvs för maskintid, tillgång och grundavgift, för sakinnehållet. För t.ex. handelsstatistiken tar SCB betalt för sina tjänster för vidareförädling statistiken. j av Om SCB skulle betala ersättningar till Tullverket för grundmaterialet skulle det bara innebära att SCB skulle få begära medel av statsmakterna fir merutgiften. För SCB-publikationer baseras prissättningen i princip på tryckkostnadema för den upplaga som trycks för försäljning samt på kostnaderna för marknadsföring och distribution försäljning. Man inte betalt för tar innehållet. Undantag från denna policy gäller bl.a. för Statistisk årsbok och SCB-indikatorema, för vilka marknadsmässig prissättning en mera tillämpas. Vid flera beställningar av samma produkt tillämpar SCB den policyn att vid senare beställning debiteras pris till tidigare kund. samma som Då departement myndighet efterfrågar statistik tidigare tagits fram som för annan myndighet brukar dock den kommer hänvisas till som senare att ta del av det tidigare framställda materialet hos den först gjorde som beställningen. Efterfrågas produkt samtidigt flera brukar 1 samma av man fördela kostnaden mellan dem, efter vad de kommer överens om. Kostnader debiteras inte för internationell

rapportering. I

För enskilda produkter kan vissa undantag göras från här angivna 5

riktlinjer för prissättningen, främst med hänsyn till marknaden och f

betalningsförmågan.

I

Vid en jämförelse SCBs för prissättning med dem av normer som rekommenderas av Riksrevisionsverket finner awikelse. Vid man en 5 SCBs beräkning av timlönen, ligger till grund för taxesättningen som fir persomesurs, divideras årslönekostnaden med antalet närvarotimmar. Enligt RRV bör årslönekostnaden divideras med antalet timmar för produktiv tid. Denna beräknas normalt utgöra 60-80 närvaroprocent av tiden. Genom SCBs sätt att räkna beaktas inte de i uppdraget engagera-

1992248 Den statliga statistikverksamheten 73 SOU

de tjänstemännens användning tid för utbildning, administration, av verksamhet i personresurskalkylens lönedel. Priset för profacklig etc. duktiv debiterbar tid i uppdragsverksamheten blir då för lågt, såvida inte SCBs pålägg beräknats för att även täcka sådana kostnader. Eljest kommer kostnaderna för icke debiterbar tid att bäras av den anslagsfinansierade verksamheten. Vad gäller de faktiskt debiterade priserna för SCBs statistikprodukvid personresursutnyttjande även är beroende antalet redoter, som av visade timmar, har utredningen inte något underlag för bedömning och uttalande huruvida priserna är förhållandevis höga eller låga. En uppräkning har ägt från budgetåret 199091 till av taxorna rum 199192. Det s.k. IAN-pålägget på lönekostnaden höjdes från 70 till 75 Vidare gjordes uppräkning med 5,4 procent lönenivån i procent. av personresurskalkylema och med 14 procent för intervjuartid, det sistnämnda till följd övergång till löneplansanstållning för intervjuarav personalen.

5.7 Den statliga statistikens publicering

Den statistik produceras SCB och andra statliga myndigheter som av redovisas och presenteras traditionellt i tryckta publikationer. Till en del ingår dessa i olika serier, till del är de mera fristående. en En sammanfattande beteckning för huvuddelen publikationerna är av Sveriges officiella statistik SOS. Denna omfattar främst årsböcker, de blå böckerna, och SCBs Statistiska meddelanden SM. De sistnämnda är indelade i ett tjugotal serier efter ämnesområden. Den mest kända SOS-publikationen är samlingverket Statistisk årsbok för Sverige. Till SOS-kategorin räknas även vissa andra publikationer och serier såsom Allmän månadsstatistik, Historisk statistik för Sverige, demografiska rapporter och information arbetsmarknaden m.fl. om I årsböckerna redovisas i text, tabeller och diagram demograñsk, social, politisk, ekonomisk och statistik inom olika, mer eller annan mindre avgränsade ämnesområden. SCB ut ett trettiotal årsböcker, ger andra myndigheter ett tiotal. Statistiska meddelanden innehåller huvudsakligen månads- och kvartalsvis redovisad statistik. Även mindre omfattande årsrapporten ofta i preliminär form, och engångsundersökningar redovisas i SM-form. SMpublikationema utkommer med 700 år. Det är huvudca nummer per

74 Den statliga statistikverkramheten SOU 199248

saldigen statistik producerad av SCB publiceras på detta sätt som men även viss statistik från andra myndigheter såsom Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen m.fl. Vid sidan av de eller mindre ämnesavgränsade publikationema mer ger SCB ut årsböcker och temapublikationer där statistik från skilda ämnesområden kombineras i olika former. Ett exempel på detta är Statistisk årsbok bred översikt den statliga statistiken. I som ger en av denna liksom i andra mera ämnesvis inriktade årsböcker ingår också viss statistik från andra offentliga myndigheter samt från enskilda och utländska statistikproducenter. SCB tillhandahåller i s.k. statistikpaket statistik från ett eller flera

ämnesområden. Statistikpaketen består ett antal tabeller framför

av som allt är anpassade att tjäna som underlag för planering, o.d. prognoser hos kommuner, landsting och länsstyrelser. Tabellerna kan erhållas på papper, magnetband eller disketter. Exempel på sådana statistikpaket är

DEMOPAK ca 30 tabeller statistik befolkningens storlek

som ger om

och sammansättning, TAXOPAK ca 10 tabeller med information

om olika typer inkomster och avdrag för inkomsttagare SYSSPAK av samt om sysselsättning och pendling. De flesta tabellerna i statistikpaketen hålls också tillgängliga i de statistiska databaserna. Dessa har ett bredare innehåll. De omfattar omkring en tredjedel SCBs statistikprodukter volymmåssigt dock av mera. De är fördelade på tabeller eller ges som tidsserier. Ur databaserna kan statistikanvåndare med persondatorer, dataterminaler o.d. hämta statistiska uppgifter, till stor del enligt önskemål omfattning egna om och kombinationer. De viktigaste databaserna är den regionalstatistiska databasen RSDB, tidsseriedatabasen TSDB, den delområdesstatistiska databasen DSDB och den socialstatistiska databasen SSDB. RSDB innehåller statistik för kommuner och övriga regionala områden, TSDB främst ekonomisk statistik på riksnivå. DSDB uppgifter för delområden inom komger muner som har anslutit sig och SSDB statistik socialtjänst samt om hälso- och sjukvård. SCB har också databas Ekonomisk snabbstatien stik, från vilken kunderna kan göra statistikuttag on-line. Med hjälp av modern teknik sänder SCB ut ekonomisk snabbstatistik av betydelse fir finansmarknadens aktörer så att den blir tillgänglig på dataskärmama fir alla i ögonblick. samma Utöver den nämnda presentationen statistik SCB statistisk av ger information via pressmeddelanden och presstjänst samt genom en upp-

SOU 199248 Den statliga statistikverksamheten 75

lysningstjfinst. Kostnaderna för SCBs statistikservice med gemensamma förlag, publikationer, databaser samt press- och upplysningstjänst beräknas till ca 30 milj. kr om âret.

SOU 199248

6 den statliga

Styrningen av

statistikproduktionen

6.1 Allmänt nuvarande

om styrningsförhållanden

Såsom tidigare belysts produceras statistik av många statliga myndigheter, dock främst av SCB. Vad statistiken skall innehålla, vilken inriktning och omfattning den skall ha styrs för flertalet myndigheter av deras egna behov, därutöver av de föreskrifter och resurser som ges av regering och riksdag. Den statistik som produceras har ofta både karaktär av driftstatistik och statistik av allmänt intresse. För flertalet myndigheter är statistikproduktion en mer eller mindre integrerad del av verksamheten. Regeringen har då inte avdelat särskilda resurser fir statistikproduktion utan denna skall fullgöras inom ramen för tilldelade förvaltningsmedel. Det är endast SCB som har fått till huvuduppgift att producera statistik. För fullgörande av denna disponerar SCB ett särskilt anslag, anslaget för Statistik, register och prognoser. Den aktuella frågan om styrningen av den statliga statistikproduktionen gäller primärt styrningen och utnyttjandet av SCBs statistikanslag. Med nuvarande styrsystem har SCB till uppgift både att bevaka att behoven av statlig statistik blir tillgodosedda och att i sina anslagsframställningar prioritera mellan olika statistikbehov. Man kan betrakta SCBs anslagsframställning som en offert till regeringen. Den slutliga, ofta marginella styrningen av statistikanslagen sker i regeringskansliet i en samrådsgrupp enligt en s.k. beslutsmodell, som resulterar i ett förslag till riksdagens beslut om statistikanslag till SCB. I det nu tillämpade styrsystemet har SCB i praktiken ett mycket stort inflytande på den statistik verket producerar, i praktiken närmast en beställarroll, där beställningen grundas på ett omfattande samråd med olika statistikanvändare. Användarnas möjligheter att direkt påverka statistiken är starkt begränsade eftersom de i regel inte själva bekostar statistiken utan den finansieras statistikanslaget till SCB. genom En huvuduppgift för denna utredning är att pröva hur bättre balans och samspel skall kunna uppnås mellan statliga statistikanvändare och

78 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

statistikproducenter. En huvudfråga är därvid hur resurser motsvarande SCBs statistikanslag skall kunna fördelas och komma till en mera effektiv användning. Enligt utredningens direktiv bör möjligheterna till

ökat användarinflytande efterfrågestyminguppdragsfmansiering

genom prövas i detta syfte.

6.2 Nuvarande styrsystem med beslutsmodell

På förslag av 1979 års statistikutredning SOU198374 infördes fr.0.m. budgetåret 198586 på ñrsök särskild en modell för beredningen av statistikfrågoma i regeringskansliet, den s.k. beslutsmodellen. Målet var att varje departements för statistiken inom dess ansvar område i avsevärd grad skulle ökas. En utvärdering modellen genomfördes av år 1988, som medförde vissa modifieringar. Enligt redovisningen från utvärderingen beslutsmodellen av år 1988 fungerade modellen i princip på följande sätt.

SCB lämnade sin anslagsframställning till Civildepartementet,

vars

område SCB då tillhörde nu Finansdepartementet,

som delade den till Finansdepartementet och fackdepartementen. Fackdepartementen beredde sedan inom för budgetarbetet frågor statistikproduktionen ramen om inom sina respektive områden inklusive statistik producerad av SCB. I

regel skulle nytillkommande statistik bekostas genom omprioritering inom respektive departements delprogram för SCB-statistik eller genom

att medel tillfördes delprogrammet från fackdepartementets egen budget. Civildepartementet beredda myndigheten SCBs anslag samt beslutade om den statistik som departementet hade för. ansvaret Efter beredning inom läckdepartementen lämnade dessa sina förslag

bud om statistikproduktionens inriktning och finansiering

avseende sina områden dels till statistikdepartementet, dels integrerade i sina totala bud till sina resp. kontaktmän på Finansdepartementet. Civildepartementet hade överläggningar med kontaktmännen för statistik för de olika departementen, gjorde en sammanställning av samtliga departements statistikbud och lämnade denna jämte förslag till myndigheten SCBs anslag till handläggaren av SCBs anslag på Finansdepartementet. Därefter följde överläggningar dels mellan Civildepartementet och Finansdepartementet, dels mellan Civildepartementet och fackdepartementen.

SOU 199248 Styrning av den statliga statistik... 79

I egenskap samordnande departement för statistikfrågor hade av Civildepartementet därefter slutliga överläggningar med Finansdepartementet, varpå regeringens förslag till anslag till SCB fastställdes. Från utvärderingen av beslutsmodellen år 1988 redovisades företrädesvis problem med den. Enligt synpunkter från departementen var möjligheterna att väga statistik mot den verksamhet den skall betjäna i praktiken mycket begränsade. Incitamenten till omprövning av statistik liksom till utveckling av ny statistik var mycket små. Det fanns svårlösta gränsdragnings- och samordningsproblem mellan departementen. Besluts- och informationsvågama i statistikfrågor var krångliga och departementen angavs i många fall sakna utredningsresurser för att hantera statistikfrågoma etc. Gruppen föreslog att en arbetsgrupp skulle inrättas i regeringskansliet för gemensam beredning mellan departementen av statistikfrágoma samt att en procent av SCBs statistikanslag skulle disponeras fir ad hoc-behov av statistik. Efter utvärderingen infördes i regeringskansliet en form för gemensam beredning av statistikfrågoma. De behandlas i samrådsgrupp en med en representant för statistikfrågor från varje departement. Syftet med denna förändring var främst att skapa bättre möjligheter till samordning av de olika departementens anspråk på statistik och till omprioriteringar mellan statistikområden samt att förenkla beredningen. Den beskrivna beslutsmodellen har delvis ñrenklats genom att ansvaret för SCB och statistikfrågoma i slutet av år 1991 fördes över från Civildepartementet till Finansdepartementet. En del av problematiken med den tillämpade beslutsmodellen har också behandlats av Riksrevisionsverket RRV i en revisionsrapport, Statlig statistik produktion, styrning och roller, en rapport som publicerades i april 1990. RRV föreslog bl.a. att detaljeringsnivân i departementens styrning av SCBs statistik vad avser inriktning och innehåll borde klarlåggas, att ansvars- och arbetsfördelningen för den statliga statistiken borde förändras mot en decentralisering samt att det införs ett ökat användaransvar för statistiken med ekonomiska incitament till omprövning av statistikbehovet. För att en aktuell bild av hur regeringskansliets beslutsmodell för den statliga statistiken fungerar har inom fir denna utredning ramen genomförts en ny utvärdering av modellen. Uppgifter och synpunkter insamlades genom en enkät till de olika departementens representanter i statistikfrågor.

80 Styrning den statliga av statistik... SOU 199248

De erfarenheter beslutsmodellen av som redovisats från 1988 års

utvärdering bestyrktes. Bland fördelar med modellen nämndes bl.a. att

det är enklare att få till stånd förändringar i statistiken genom att modellen departementet ger ett stort eget inflytande. Som nackdelar

nämndes bl.a. att modellen är rörig och dåligt anpassad till praktiskt budgetarbete fackdepartementen samt att varit dåliga statistikanvändare

som haft svårt att formulera krav och omprioritera.

I svaren från undersökningen redovisades vidare stora sektoriella

statistikbehov som bäst och snabbast kan tillgodoses med en annan, mera användardominerad styrmodell. Resultaten av enkäten redovisas i bilaga 8.

Med ledning enkätresultaten av och diskussioner med statistikhandläggare inom regeringskansliet kan konstateras att de ansträngningar som under årens lopp gjorts för att förbättra beslutsmodellens funktion endast gett marginella resultat. Undersökningens resultat bestyrker att de nuvarande ansvarsförhållandena fir statistikproduktionen är oklara

samt att systemet Er styrning den statliga av statistikproduktionen behöver ñrändras.

SCB kom också, i nära anslutning till införandet av beslutsmodellen,

att delta i regeringens försöksverksamhet med treåriga anslagsramar. Den första treårsplanen avsåg perioden 198788 198990. - Det nya planeringssystemet medför för SCB inför varje treårsplan ett omfattande

beredningsarbete dels inom SCB, dels i kontakter mellan SCB och olika

statistikintressenter. Resultatet redovisas i varje treårsplan i en huvud-

rapport och i ett fyrtiotal delrapporter, en för varje statistikprogram.

6.3 Allmänt förändrade

förutsättningar

Såsom anges i direktiven för denna utredning betonas i diskussionerna

om den offentliga sektorns ñmyelse behovet av ökad produktivitet och effektivitet samt ett decentraliserat Ökad verksamhetsansvar. vikt läggs

vid mål-och resultatstyming. Därmed tillmäts resultatmätning, resultat-

ananlys och informationssystem allt större betydelse

i förvaltningen. g Statistiken får stor betydelse för myndigheterna med deras roll. Ett nya alltmer decentraliserat verksamhetsansvar i statsförvaltningen ställer i

ökade krav på myndigheterna också bör konkreta möjligheter som ges att utforma statistiken så den att motsvarar de nya kraven.

SOU 199248 Styrning den statliga statistik... 81 av

Många myndigheter har fått avsevärt bättre möjligheter att själva producera statistik. Med det statistiska primärmaterialet i egna ADBregister kan myndigheter med ämneskompetens och statistisk kompetens i ökad utsträckning tillgodose sina statistikbehov. Med ny teknik ökas möjligheterna för myndigheterna att göra egna uttag ur databaser m.m., även att bearbeta och utnyttja datamaterial för analys. Att Sverige i ökad utsträckning deltar i Europa-samarbetet medför, tidigare belysts, stora krav på anpassning av den svenska statliga som statistiken till vad Sverige enligt avtal och lagbundna bestämmelser skall fullgöra. En sådan anpassning underlättas av att statistikanvändare djupare och överprövar sina statistikbehov, vilket kan medengageras föra att de med större sakkunskap kan medverka vid prövning av olika statistikfrågor. Statistiken är i allt högre grad del myndigheternas verksamhet. en av Stora krav ställs på dess användbarhet och kvalitet. Det är då naturligt att det kunnande som finns hos statistikproducenter och statistikanvändare ges likvärdiga förutsättningar. l dag har myndigheterna som användare av statistiken en svag roll. Det behövs såväl ökad statistikkompetens större inflytande över prioriteringar och utformning av statistiken som hos myndigheterna som är statistikanvändare för att bättre jämvikt skall uppnås. Bättre jämvikt uppnås om statistikanvändare och statistikproducenter får mötas i direkt dialog.

6.4 Styrningen av statistiken i andra länder

Det kan också vara av intresse att studera hur man löst frågorna om styrning av de statliga statistiken i andra länder med likartad struktur fir statlig verksamhet som Sverige, främst nordiska länder. En redogörelse för styrningen av statlig statistik i andra länder lämnas i bilaga 9. I sammanfattning är förhållandena följande. I Danmark, Finland och Norge âr den statliga statistikproduktionen i huvudsak koncentrerad till en statlig myndighet, nämligen till Danmarks Statistik, Statistikcentralen i Finland och till Statistisk Sentralbyrå i Norge. Alla tre statistikorganen har en självständig ställning i förhållande till resp. lands finansdepartement. I Norge är styrfunktionen koncentrerad till en generaldirektör. Han har till sitt förfogande en exekutivkommitté med rådgivande funktioner. Danmarks Statistik har generaldirektör med styrelse med ungefär en

82 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

motsvarande uppgifter som SCBs styrelse. Statistikcentralen i Finland har som ledningsorgan generaldirektör med ett statistiskt råd en om ytterligare tolv ledamöter, till hälften består för som av representanter viktiga statistikanvändare och uppgiftslâmnare. grupper av För den statliga statistiken i alla de tre nämnda länderna gäller att den är eller har nyligen varit föremål för översyn. Resultatet har i samtliga fall blivit omläggning mot ökad mål- och resultatstyming och ökad andel uppdragsverksamhet. I t.ex. Danmark har som mål satts upp att uppdragsverksamhetens andel den totala omslutningen skall ökas av från ca 25 till 50 procent.

Av de övriga åtta länder ingår i studien är den statliga statisom stiken hårt centralstyrd och centraliserad i dem nämligen Holland, tre av Österrike och Kanada. Tre av länderna Belgien, Frankrike och -— Storbritannien har nationella statistikmyndigheter med och -— styrsamordningsfunktioner ganska decentraliserad statistikproduktion. men Två av länderna Tyskland och Schweiz har bl.a. sin - - genom statsstruktur både en central och regional statistikproduktion. I Tyskland finns stor statistikproduktion på både förbundsstats- och delstatsnivå. Det centrala statistikverket har stark styrning hela verksamheten. en av I Schweiz är den centrala styrningen statistiken mycket och av svag statistikproduktionen mycket decentraliserad. En omorganisation pågår för bättre samordning. I nästan alla länder finns det nationella rådgivande organ, främst för prioritering inom statistikproduktionen. Det kan konstateras att flertalet länder har central statistikmynen dighet med större eller mindre inflytande på statistikproduktionen och en starkt centraliserad statistikproduktion. Vissa har decentralien mer serad produktion i den meningen att den planeras och genomñrs utanför den centrala statistikmyndigheten. I Norden hör Danmark och Norge liksom Sverige till den ñrstnämnda kategorien, Finland till den sistnämnda. Alla länder utom Storbritannien har styrelser eller rådgivande kommittéer med representanter för statistikproducenter och statistikanvändare. Dessa organ har i många fall stort inflytande på planering, prioritering och publicering den statliga statistiken. Flera länder har av underkommittéer eller andra samarbetsorgan, där främst användarintressena får komma till tals. Den svenska förvaltningsorganisationen med förhållandevis självständiga myndigheter under regeringen fir unik. I denna är det ovanligt med en budgetprocess som innefattar så detaljerad styrning från regeringen

SOU 199248 Styrning den statliga statistik... 83 av

myndighetsverksamhet som den som tillämpas för den statliga av en statistikverksamheten, främst SCBs statistikanslag.

6.5 Alternativ för styrning av den statliga statistikproduktionen

Såsom konstaterats i det föregående tillgodoser den nu tillämpade modellen Er styrning och finansiering av den statliga statistikproduktionen inte i tillräcklig grad de krav ställer på den. Beslutsmodellen man och styrförhållandena i övrigt med anslagsñnansiering av huvuddelen av SCBs statistikproduktion inte statistikanvändarna önskvärt direkt ger inflytande på den statistik de har behov av. Utgångspunkt for prövning av nya alternativ för styrning av den statliga statistiken är i enlighet med utredningens direktiv strävandena att statistikens användare ett större inflytande över statistikens ge inriktning och innehåll. En ökad efterfrågestyming bör kombineras med att statistiken så långt möjligt direkt finansieras av bestållama. Två tänkbara alternativ fir effektiv styrning och finansiering en mera av den statliga statistikproduktionen diskuteras i det följande. Styrningen den statliga statistikproduktionen delegeras till ett av nytt, allmänt, användarorienterat organ i anslutning till regemera ringskansliet, en statistikdelegation. Delegationen ges ansvaret för behovsprioritering och resursfördelning och beställer statistik av SCB eller annan statistikproducent. Delegationen ansvarar fir att behovet av basstatistik tillgodoses inom de ramar som regeringen anvisar. 2. Styrningen av statistikproduktionen delegeras så långt möjligt till huvudansvarig myndighet. Om ingen huvudansvarig myndighet kan utses får närmast berört departement ansvara för statistiken. Resursema för statistiken fördelas mellan berörda departement och myndigheter. Statistiken beställs som uppdrag eller produceras i intern regi. Ansvar för att basstatistik tas fram åvilar finansiärer och regleras i instruktion och regleringsbrev samt bevakas av ett samordningsorgan, ett statistikråd. Både enligt alternativ 1 och 2 skiljs bestållarrollen från producentrolloch beslutsmodellen slopas. SCB förblir central förvaltningsmyndigen

84 Styrning den statliga statistik... SOU av 199248

het fir statistiken. SCBs firvaltningsuppgifter skiljs från statistikproduktionen och anslagsñnansieras. Innebörden de två modellerna diskuteras i det följande med av avseende på stymingfmansiering och organisation, för- och nackdelar och konsekvenser.

Styrning och finansiering, jämförelser mellan alternativen

Om man först till de principiella skillnaderna mellan de båda alterser nativen kan följande noteras. Med alternativ 1 kommer prioritering av statistik även fortsättningsvis att göras på central nivå. Enligt alternativ 2 skall prioriteringen ske i decentraliserade former. Enligt alternativ l övertas regeringens beställarroll statistikdeleav en gation liknande den delegation för samordning fanns vid centralisom seringen av den svenska statistikproduktionen i början 1960-talet, av den delegation blev styrelse för SCB. som senare Delegationen får också till uppgift att samordna statistikintressena mellan användargrupper fir olika statistikområden, vilka skall lägga förslag till delegationen viktigare förändringar i statistiken. Departeom menten skall vara representerade i delegationen och dessutom naturligtvis liksom hittills själva kunna lägga ut statistikuppdrag, i den mån deras intressen inte blir tillgodosedda i förslagen från delegationen. Enligt detta alternativ läggs ett avsevärt fir statistikens användaransvar anpassning på den nämnda, användarorienterade statistikdelegationen. Enligt alternativ 2 övertas beställarrollen för statistiken i första hand l

av myndigheter som är huvudanvändare av den. De blir huvudansvariga i

för statistiken och bestållarmyndigheter. Partsförhållanden likartade mellan dem gäller i uppdragsverksamhet mellan statistikbeställsom nu are och statistikproducenter skall gälla i all statlig statistikproduktion. I de fall det inte är möjligt eller det eljest är olämpligt att lägga beställaransvaret på en myndighet får enligt alternativ 2 departement på l tesp. ta sig beställaransvaret. Även för statistik sektorövergripande av karaktär, vissa centrala statistikregister får beställaransvaret förläggas till m.m., 5 departement. I beställaransvaret ingår även för andra viktiga ansvar att användares intressen statistiken tillgodoses, bl.a. för av genom ansvar användargrupper. Samordningen av den statliga statistiken användarperspektiv åvilar ur inte som enligt alternativ 1 delegation myndighetskaraktär en av utan ett

SOU 199248 Styrning av den statliga statistik... 85

statistikråd. Detta skall bevaka att viktiga statistikbehov inte blir eftersatta och fungera som rådgivare till regeringen. I båda alternativen behåller SCB sin roll som central förvaltningsmyndighet fir den statliga statistikproduktionen. För detta talar främst kompetensmässiga, ekonomiska och praktiska skäl. Det gör det vidare möjligt att samla resurser kring gemensamma viktiga frågor och verksamheter på statistikområdet samt underlättar det internationella statistiksamarbetet.

Fördelar och nackdelar med alternativen och förslag Att bestållar- och producentansvaret skiljs åt i både alternativ 1 och 2 medför att de fördelar som avses med denna förändring uppnås oavsett vilket alternativ som väljs. Att statistikprodukterna skall uppdragsfinansieras medför att kostnaden för varje statistikprodukt måste göras synlig. Detta skapar förutsättningar ñr utvecklat kostnadsmed- - ett mera vetande och ger ett förbättrat underlag för en effektiv styrning, fördelar som även de är gemensamma fir båda alternativen. Till fördel fir alternativ 1 talar främst att beställaransvaret fir statistiken flyttas från regeringsnivån till en lägre nivå samtidigt som tillsynen av grundläggande och tvärsektoriella statistikbehov tillgodoses. Prioriteringarna kommer förmodligen att kunna göras mera kvalificerat än inom regeringskansliet, eftersom delegationen skall vara mera representativ med avseende på användarintressena samt inte är beroende av tidspress i budgetarbetet och politiska svängningar. Statistikens användbarhet för andra ändamål än huvudsyftet kan komma att öka eftersom ingen delprogramindelning behöver låsa möjligheterna till omprioritering mellan programmen. Nackdelar med alternativ l är främst att kostnaderna och nyttan av statistik i ännu mindre grad än i dag kommer att vägas mot resursanvändning för andra ändamål inom det område statistiken skall betjäna. Många myndigheter får liksom tidigare acceptera att de inte har direkt inflytande över statistiken. Liksom i dag finns det därmed risk för att statistiken inte blir tillräckligt användbar för en del huvudanvändare. Statistikens kvalitet med avseende på noggrannhet och tillgänglighet förändras knappast. Alternativ l torde för statistikens del inte innebära någon stor skillnad jämfört med i dag. Organisatoriskt sett tillkommer en myndighet och en beslutsnivå.

86 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

Alternativ 2 bedöms medföra, förutom de fördelar angetts för som alternativ ett ännu mera direkt användarintlytande på statistiken genom att dess innehåll, omfattning och utformning kan anpassas till huvudanvândares önskemål i en direkt förhandling. Kostnaderna för statistiken ingår i beställarens budget och de kan därför vägas mot myndighetens andra behov, dock med de restriktioner betingas som av myndighetens ansvar för att basstatistik tas fram. Statistikbestållama tvingas ägna större uppmärksamhet åt sina statistikbehov och därmed att säkerställa sin kompetens på statistikområdet, vilket medför att statistisk kompetens kommer att spridas till flera statliga myndigheter. Mer statistik kan komma att framställas på myndigheterna och samarbetet mellan SCB och andra myndigheter bör öka. Någon statistikdelegation behöver inte inrättas. En nackdel med alternativ 2 kan vara att myndigheter som statistikbeställare inte kan ha samma överblick av statistikbehoven som departementen och SCB. Risker kan finnas att beställarmyndighet i otillräcklig grad beaktar andra användares behov av statistik på myndighetens ansvarsområde samt att behoven allmäninformativ statistik blir efterav satta, risker som får motverkas genom föreskrifter till beställarmyndighetema och statistikrådets verksamhet. Förhandlingsinsatser erfordras som under en övergångstid kan medföra extra arbetsinsatser mot vilket skall ställas minskade insatser och förberedelser för SCBs anslagsframställning. Ökad egenproduktion statistik hos användarmyndigheterna av kan medföra risker för ökad belastning på uppgiftslämnarna och påverka statistikens kvalitet. För bestållarmyndigheter tillkommer samordning av externa statistikintressen mot vilket skall ställas bättre möjligheter att få statistiken anpassad till myndigheternas behov. Behoven att egna av samordna statistikens publicering ökar. Efter prövning av fir och nackdelar fir de olika alternativen förordar utredningen att alternativ 2 med långtgående delegering väljs som modell för den förändrade styrningen den statliga statistikproduktionen. av Alternativ 2 bedöms bäst tillgodose direktivens krav på ökat direkt användarinflytande samt effektiv styrning av statistikproduktionen. Innebörden av utredningens stymingsförslag, alternativ samt konsekvenserna vid genomförande av detta och vissa följdförslag utvecklas närmare i följande avsnitt.

SOU 199248 Styrning den statliga statistik... 87 av

6.6 Styrförslagets innebörd närmare utvecklad

6.6.1 Beräknade konsekvenser av utredningens förslag

Utredningens förslag långtgående delegering och decentralisering om en av ansvaret för att statlig statistik innebär att fir varje statistikområde eller statistikprodukt skall en förvaltningsmyndighet eller ett departement utses att ha huvudansvaret för statistiken. Det utsedda organet skall ges ett beställaransvar ñr statistik som den inte själv producerar, en uppgift jämställd med andra uppgifter som åligger en myndighet enligt dess instruktion eller motsvarande föreskrifter. Förutsättning för sådan delegering av beställaransvaret är att myndigheten bedöms ha beställarkompetens samt förutsättningar att fånga upp och samordna även andra användarintressen för statistiken i fråga. För sådan statistik inte har någon entydig huvudanvändare skall som statistikansvaret läggas på närmast berört departement eller Finansdepartementet, som skall ge uppdrag, departementsuppdrag, för sådan statlig statistik. Motsvarande skall gälla centrala statistikregister och databaser för statistiska ändamål, som av effektivitets- och samordningsskål bör hållas samlade. Det gäller främst statistik av sektorövergripande karaktår och intresse såsom t.ex. befolkningsstatistik och levnadsnivåundersökningarna samt registret över totalbefolkningen RT B, centrala företags- och arbetsstålleregistret CFAR, äktenskapsregistret, den regionalstatistiska databasen tidsseriedatabasen, den delområdesstati- , stiska databasen och den socialstatistiska databasen. Nuvarande SCB-verksamheter som mera kan likställas med andra myndigheters förvaltningsuppgifter såsom samordning av den svenska statistikproduktionen, utarbetande av och samordning av nomenklaturer och klassiñceringsnormer, internationell statistiksamverkan samt att för ett nationellt statistikt bibliotek bör även fortsättningsvis svara m. m. vara ñrlagd till SCB såsom nationell, central statistikmyndighet. Myndigheter producerar statistik som de själva är huvudanvändsom are av, t.ex. Riksförsäkringsverket och Jordbruksverket, åläggs ansvar för att fånga upp och samordna användarintressena från andra myndigheter och andra viktigare statistikanvändare samt att bevaka att även deras statistikintressen tillgodoses. Ett system med samråds-användargrupper byggs upp vid myndigheter med beställarfunktion så att användarsynpunkter på alla viktigare statistikprodukter kan komma till uttryck och beaktas av myndigheter med beställaransvar, som då även bör leda dessa grupper.

88 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

Finansieringsmâssigt innebär förändringen att erforderliga medel för framställning av statistik skall föras över från SCB-anslag till beställarmyndigheterna. SCBs statistikproduktion bekostas inte längre med ett särskilt anslag. Den uppdragsñnansieras medan verkets uppgifter av mera ordinarie myndighetskaraktår avseende samordningsarbete, nomenklaturer och normer, internationellt statistiksamarbete, bibliotek etc. även fortsättningsvis bekostas med anslag.

Sammantaget innebär förslaget följande förändringar i nuvarande styroch finansieringssystem

Alla SCBs statistikprodukter blir uppdragsñnansierade vilket — innebär att de blir efterfrågestyrda och kostnadskänsliga. mera Det bör medföra ökad inriktning av statistikproduktionen mot mera ändamålsanpassad statistik och därmed totalt sett ett effekge mera tivt resursutnyttjande Med ökad efterfrågestyrning på myndighetsnivå avtar behovet - av central detaljstyrning från regeringsnivå, vilket minskar behovet av samråd i regeringskansliet enligt den nu tillämpade beslutsmodellen. Genom ökad direktkontakt mellan beställare och producent öppnas möjligheter till ökat användarinflytande på statistiken.

I det följande utvecklas närmare konsekvenserna utredningens av förslag, alternativ med avseende på

användarinflytande och informationsbehov, effektivitet i styrning och finansiering, statistikens finansiering, prissättningen, tydlig ansvarsñrdelning, garantier fir basstatistik, samordning och effektivitet i statistikproduktionen, statistikens kvalitet, statistikerkompetens, - - statistikens oberoende och objektivitet, belastningen på uppgiftslämnama, sekretess och integritetsskydd, statistikproduktemas tillgänglighet samt internationella åtaganden och internationellt samarbete. -

Användarinflytande och infonnationsbehov

För den statistik för vilken bestâllaxansvaret förs ned till någon av huvudanvåndarna blir situationen den att beställaren än tidigare i mer

SOU 199248 Styrning av den statliga statistik... 89

direktkontakt med statistikproducenten får möjlighet att påverka statistikens utformning, leveranstidpunkt etc. Det bör medföra att användarna engagerar sig mer än hittills för att få en produkt som år anpassad till informationsbehovet. Skyldigheten för statistikansvariga myndigheter att tillgodose även andra statistikanvândares behov medför att beställarmyndigheten måste informera sig om detta. Det får ske genom kontakter med andra användare och ev. delñnansiårer, t.ex. genom att statistikansvarig myndighet sammankallar och leder samrådsgrupp. Detta ansvar medför i vissa fall merarbete som dock får vägas mot minskad detaljstyming av statistiken i regeringskansliet, anvândaranpassade statistikprodukter och mera vidare ökat kostnadmedvetande hos statistikbestållama. Detta tillsammantaget bör sikt leda till en mera effektiv statlig statistikverksamhet. Myndigheter som får bestållaransvar får behov av att utveckla sin kompetens som statistikanvändare vilket också kan göra dem bättre skickade att delta i internationellt statistiksamarbete, effekter som närmare utvecklas i ett följande avsnitt.

Effektivitet i styrning och finansiering

Ett av skälen till utredningsuppdraget är strävan efter en förenklad budgetbehandling av statistikfrågoma inom regeringskansliet. Riksdagen skall besluta om övergripande mål för statliga verksamheter, mål som normalt skall framgå av instruktionerna för myndigheterna. Regeringen skall styra genom att ange riktlinjer för verksamheten samt resultatmål och resultatkrav. Genom att ansvaret för statistik läggs ut på myndigheter skall awågning på ett naturligt sätt komma till stånd mellan satsning på statistisk information och andra ändamål inom myndighetens verksamhetsområde. Även för den basstatistik för vilken beställaransvaret inte lämpligen kan läggas ut på någon myndighet eller annan intressent bör den beställning departement ger till statistikproducent i form av departementsuppdrag medföra återkommande omprövningar av statistikbehoven och statistikproduktionen. Det nya systemet kan åtminstone till en början kräva ökade resursinsatser för förhandlingar mellan olika användare och statistikproducenter. Redan med dagens system har dock SCB betydande kostnader för anslagsframställningar och förarbete för sådana, vilka minskar. För

90 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

att minska förhandlings- och beslutskostnadema bör söka finna man standardiserade modeller för avtal mellan statistikbeställare och producentmyndigheter.

Statistikens finansiering, prissättningen

Den föreslagna modellen för Ökad uppdragsñnansiering av statistikverksamheten medför att SCBs anslagsmedel för statistikproduktion

förs över från SCBs anslag till bestållarorganen såsom förvaltningsmyndigheter och departement. Beställarorganens anslag får således räknas upp med de beräknade kostnaderna för den basstatistik som regeringen anser att det är angeläget att framställa även i fortsättningen. För beräkning hur stora belopp skall överföras från av som SCBs anslag till beställarorganens anslag erfordras beräkningsunderlag ett baserat på ett detaljförslag vilka basstatistikprodukter skall om som

överföras till uppdragsfinansiering. Överslagsvisa beräkningar hur

av stort belopp det i en först etapp, totalt sett, kan komma att röra sig om anges i runda tal i ett följande avsnitt.

De riktlinjer för prissättning tillämpas för SCBs uppdragssom nu verksamhet med pris baserat på självkostnadema och krav på full kostnadstäckning, totalt sett, redovisade i avsnitt 5.6.5, bör gälla även fortsättningsvis. Det nuvarande uppdragstillägget täcker enligt SCB vissa räntekostnader m.m. finns inte är synliga för som men som anslagsfmansierad statistik, eftersom de för sådan statistik bärs hela av statsbudgeten. Vid helt uppdragsfmansierad statistik vid SCB ökar vidare SCBs behov kredit i Riksgäldskontoret liksom behovet av av riskkapital.

Såsom nämnts behålls anslagsñnansiering för SCBs uppgifter av mera ordinarie myndighetskaraktår, främst samordning för vilka m.m., ett anslagsbelopp får beräknas.

Tydlig ansvarsfördelning, garantier för basstatistik

Enligt utredningens direktiv skall gränser föreslås för den grundlägg-

ande statistikverksamheten basstatistiken och entydigt för

ett ansvar basstatistik utpekas. Vid delegering beställaransvaret finns av det nämligen vissa risker för att statistik inte har någon entydig huvudsom användare inte kommer att beställas. I utgångsläget måste det klarläggas vilka statistikprodukter eller

statistikområden som skall hänföras till basstatistik. Denna fördelning är

SOU 199248 Styrning av den statliga statistik... 91

inte något som i alla delar ständigt ligger fast utan som förändras i takt med samhällets, organisationernas, företagens och individernas informationsbehov. Riskerna för att basstatistikbehovet inte tillgodoses får bemästras genom att beställarmyndighetemas ansvar fir statistik anges bland uppgifterna i deras instruktioner samt att det i regleringsbrevet för dem vid behov också föreskrivs vilka basstatistikprodukter myndigheten skall ha ansvar fir. Det föreslagna statistikrådet skall också ha till uppgift bevaka att viktiga statistikbehov inte blir eftersatta. Hur bevakningen av att basstatistikbehovet skall kunna tillgodoses samt om och hur awägning mellan olika sektorers statistikbehov skall hanteras behandlas närmare i kapitel 7.

Samordning och effektivitet i statistikproduktionen m.m.

Med nuvarande till SCB starkt centraliserade statistikproduktion underlättas samordningen av statistiken eftersom denna kan ske internt hos SCB. Då ansvaret för statistiken decentraliseras ökar visserligen möjligheterna att ge ämneskunnandet större inflytande, men risken för dubbelarbete och ohörsamhet mot fastställda krav och klassificeringar kommer också att öka. För att motverka dessa risker är det därför angeläget att SCBs roll som samordningsorgan lyfts fram. Samtidigt kan konstateras att förutsättningarna fir att bedriva effektiv samordning även externt en förväntas öka betydligt EGs regelverk för statistik införs. om Utredningens förslag innebär endast ett ställningstagande till ansvaret för styrning och finansiering. Förslaget kan dock även få konsekvenser för var statistikproduktionen förläggs. En uppdragsstyrd statistikproduktion kan medföra att alternativ till produktion vid SCB söks. Detta kan innebära att de fördelar som en sammanhållen statistikproduktion medför ñrsâmras. Risker för ökad uppgiftslämnarbörda, sämre statistisk kvalitet, mindre flexibilitet i användningen och dyrare statistik måste motverkas.

För att bibehålla de fördelar som en sammanhållen statistikproduktion

innebär samtidigt som effektiviteten i statistikproduktionen ökar bör därför följande beslutsunderlag tas fram för de fall då en decentralisering av statistikproduktionen övervågs

självkostnadskalkyler där alla kostnader för statistikproduktionen tas - PP ett anbudsförtarande där SCB också ingår, —

92 Styrning den statliga statistik... av SOU 199248

underlag som visar hur uppgiftslämnama berörs - samt en bedömning effekterna för statistikens kvalitet - av och användning.

Vid beslut statistikpmduktionens förläggning bör gällande om regler för statlig upphandling förordning 1986366, RRVs föreskrifter och allmänna råd samt övriga nämnda faktorer beaktas. Såsom nämnts i bl.a. avsnitt 5.2.1 har SCB ett samordningsansvar för den statliga statistikproduktionen, uppgift för SCB enligt verkets en instruktion. Föreskrifter de statliga myndigheternas skyldigheter om att samråda med SCB finns angivna i den s.k. samrâdsñrordningen 1978620. SCB har vissa svårigheter fungera samordningsatt som organ gentemot andra myndigheter betraktar sig likstållda med som som SCB och som inte drabbas någon påföljd de inte fullgör sina av om skyldigheter enligt samrådsñrordningen. Det bl.a. synes bero på att myndigheterna inte år tillräckligt uppmärksamma sina skyldigheter i nämnda avseenden. Till ytterligare stöd fir SCB i dess samordningsroll bör det i verksförordningen 19871100 införas föreskrift myndigheter en om att skall samråda med SCB i statistikfrågor jämte hänvisning till samrådsförordningen. För bibehållen och ökad effektivitet i statistiksamordningen bedöms det som viktigt att SCB har fortsatt tillgång till de viktigare databaser som verket disponerar i dag. Behov av SCB central statistikmyndighet och statistiksamordnare som kvarstår och förstärks således. Det gäller också det internationella statistiksamarbetet, särskilt Europa-samarbetet såsom närmare utvecklats i avsnitt 4.4. I detta arbete krävs att en central nationell myndighet som SCB har det samlade ansvaret för Sveriges deltagande på myndighetsnivå.

statistikens kvalitet, statistikerkompetens

För att statistiken skall ha hög kvalitet erfordras den framställs att av personal med god kompetens vad statistisk teori och erfarenhet. avser Lika viktig är dock âmneskunskap. Det är vidare viktigt att den samlade kompetensen för statistiskt arbete i dag finns på SCB kan bibehållsom as. Det gäller även utvecklingsarbete avseende statistisk metod och

teknik samt ett omfattande samarbete med forskning och utveckling på

statistikområdet, både nationellt och internationellt.

SOU 199248 Styrning av den statliga statistik... 93

Inom de myndigheter skall fungera statistikansvariga behövs som som god kunskap de produkter de skall beställa samt i övrigt viss statisom tisk-teoretisk kunskap, ADB-kunskap samt kunskap om och vana att göra upphandling. Sådan kunskap har i regel de myndigheter som själva framställer statistik, har en egen statistikenhet och vana från att lägga ut eller ta emot beställningar. Genom den föreslagna delegeringen av beställaransvaret till myndighetsnivå bör âmneskompetensen bli bättre tillgodosedd i statistikproduktionen. Samtidigt måste i vissa ran statistisk kompetens och upphandlarkompetens byggas upp på myndighetsnivå. Att statistikkompetensen sprids till myndigheterna får betydelse inte minst när det gäller det ökade internationella samarbetet på statistikområdet men även på andra områden. Det blir naturligt fir myndigheterna att ta med de intemationella aspekterna i sina bedömningar och i sitt arbete. Utredningens förslag innebär sammanfattningsvis att SCB även fortsättningsvis skall ha hög kompetens på statistikområdet samt att statistisk kompetens även skall utvecklas hos bestållarmyndighetema.

statistikens oberoende och objektivitet

De nya riktlinjerna fir statsbudgeten med inriktning mot ökad mål- och resultatstyming medför redan i dag större krav på statistiskt underlag för uppföljning och analys än tidigare. Hård detaljstyming av statistikproduktionen från regeringendepartement kan väcka misstankar om politisk styrning av den statistiska informationen, t.ex. att för regeringen intressanta fakta i första hand belyses medan mindre behagliga fakta inte redovisas. Även myndigheters statistikönskemål kan i viss man vara färgade av önskemål att ge en något annorlunda bild än den som skulle ges av ett statistikorgan som vore helt oberoende av deras verksamhet.

Belinade risker att detaljstyming av statistikproduktionen från regeringendepartement skulle innebära viss politisk styrning av den statistiska informationen minskar avsevärt genom utredningens förslag om delegering av bestållaransvaret och inrättandet av ett användarorienterat statistikråd. För den statistik för vilken bestållaransvaret läggs över från regeringskansliet till myndigheter kan det dock föreligga vissa risker för att den blir vinklad för att myndigheternas syften. De farhågor som finns passa

94 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

är att statistiken ges en viss utformning för att motivera ökade resurser till ansvarsområdet, för att tona ned mindre positiva förhållanden inom området eller eljest fir att gynna myndigheternas verksamhet. Sådan påverkan på statistiken kan ligga nära till hands fir myndigheter som skall uppvisa mera påtagliga effekter av sin verksamhet i form av produktion av tjänster m.m., myndigheter som kan betecknas som produktionsmyndigheter att skilja från tillsynsmyndigheten Riskerna fir beaktas av departementen vid fördelningen av beställaransvaret för statistiken på olika myndigheter.

Belastningen på uppgiftslämnama I SCBs nuvarande statistiksystem hämtas data för statistik till huvudsaklig del från uppgifter i administrativa register och statistikregister, i mindre utsträckning från enskilda genom särskild uppgiftsinsamling. Hos en myndighet, SCB, finns således uppgifter som kan kombineras i olika strukturer för framställning av olika slag av statistik. Det är angeläget att insamlade data på detta sätt kan utnyttjas i olika sammanhang så att uppgiftslämnarbördan begränsas samtidigt som kraven på sekretess och uppgiftslämnarnas integritet beaktas. Dubbelinsamling av data genom statliga myndigheter förekommer dock nu i inte obetydlig omfattning. Det finns exempel på detta från bl.a. kommunsektom. Att lämna uppgifter från administrativa register medför också kostnader för uppgiftslämnarna. Vid delegering av bestâllaransvaret kan resultatet bli att statistikproduktion startas vid andra myndigheter än SCB. Om viktiga användarmyndigheter med ambition att själva producera statistik inte kan få tillgång till SCBs primäruppgifter finns det risk för att de gör egna uppgiftsinsamlingar som medför att uppgiftslämnama kan komma att belastas extra. En omläggning till uppdragsñnansiering får i sig inte medföra ökad belastning på uppgiftslämnama. Bestämmelser i en kommande statistiklag verkar för en begränsning av uppgiftslämnandet. I dag förekommer ibland en dubbelinsamling av likartade uppgifter från både sektormyndigheter och SCB eftersom de förra inte anser sig kunna utnyttja SCBs statistik. Uppdragsfmansiering har den fördelen att sektormyndighetema tvingas ta ett sammanhållet ansvar för statistiken. Därmed minskar också risken för dubbelinsamlingar.

SOU 199248 Styrning av den statliga statistik... 95

SCB äger i dag primärmaterialet i alla uppdrag. Vem som skall ha äganderätten till materialet bör liksom hittills avgöras från fall till fall i förhandling och tillgängligheten regleras i avtal. Därvid får beaktas att statistikanvåndares tillgång till primärmaterial tillgodoses i samma mån som tidigare.

Sekretess och intrgritetsskydd

För uppgiftslämnama till statliga myndigheter är det viktigt att uppgifter som lämnas för statistikändamål inte kommer till användning för andra syften än just statistik samt att känsliga uppgifter hanteras och statistiken publiceras på ett sådant sätt att enskildas förhållanden inte röjs. Vid en mera spridd statistikproduktion kan riskerna i dessa hänseenden öka och medföra benägenhet hos uppgiftslämnarna att lämna ofullständiga och felaktiga uppgifter som medför lägre kvalitet pâ statistiken. Om delegeringen av statistikansvaret leder till att statistikproduktion skall flyttas till myndigheter utanför SCB måste möjlighet öppnas för sådana myndigheter att själva ta in uppgifter eller att ta del av primäruppgifter hos SCB. så att dubbelinsamling av uppgifter skall undvikas. SCB har särskilda regler och rutiner för upprätthâllandet av integritetsskydd. Motsvarande måste tillämpas för andra myndigheter som får tillgång till primåmppgifter. Varje användning av grundmaterial utanför den myndighet som samlat in det och har det primära ansvaret för dess användning medför ökade risker för att sådana uppgifter skall få en otillåten spridning. SCB arbetar därför fram ett system som skall underlätta för andra myndigheter att få tillgång till SCBs statistikmaterial för egna statistiska bearbetningar utan att sekretessen röjs.

Statistikproduktemas tillgänglighet Med ökad uppdragsverksamhet och många beställare av statistik aktualifrågor analys och publicering av statistik. Med nuvarande seras om ordning har det varit naturligt att SCB gjort viss analys av den statistik SCB framställt samt att sådan statistik också publicerats i SCB-publikationer. En beställare kan resa krav på att själv få disponera över och välja vad skall publiceras och hur detta skall ske. Det är dock som viktigt att den statliga statistiken presenteras enhetligt eller eljest hålls

96 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

tillgänglig på ett sådant sätt att det är lätt för användarna att hitta och utnyttja den. Statistik kan, liksom för närvarande viss bostads- och byggmarknadsstatistik samt jordbruksstatistik, komma att publiceras i olikartade former. Det kan för statistikanvändama bli tidsödande och svårt att hitta rätt på de intressanta publikationema och personal fir kommentar av statistiken. Det är en klar ñrdel ur tillgänglighetssynpunkt att statlig basstatistik publiceras enhetligt och att SCB liksom hittills informager tion om var statistiken står att finna samt redovisar förteckningar över publicerad statlig statistik inklusive tillgängliga databaser. Basstatistiken måste liksom den officiella statistiken enligt förslaget till statistiklag vara allmänt tillgänglig.

Internationella åtaganden och internationellt samarbete

SCB har nu en samordnande roll vid Sveriges deltagande i internationellt statistiksamarbete och internationell statistikrapportering. Denna verksamhet är i stark tillväxt som följd det europeiska integrationsav arbetet. De internationella statistiska organisationerna har starka önskemål om en motpart i varje land för att samarbetet skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. En del svenska myndigheter lämnar för närvarande

statistikuppgifter direkt till internationella organ. Detta medför emellanåt

problem genom att olika statistikuppgifter avseende förhållanden samma sprids och förorsakar frågor vilka uppgifter är de officiella. om som Vid ökad andel uppdragverksamhet med många beställare och en eventuellt decentraliserad statistikproduktion blir effektiv samordning en av det internationella statistiksamarbetet ännu viktigare än tidigare. Det ökade internationella statistiksamarbetet medför även behov av deltagande från berörda myndigheter utanñr SCB, vilket tidigare som berörts bör stimulera kompetensutvecklingen inom dessa myndigheter. För det internationella statistiksamarbetet är det viktigt att det finns en central svensk myndighet med allsidig kompetens och resurser för att företräda Sveriges intressen. SCB uppfyller väl kraven fir att fullgöra denna uppgift och SCB bör även fortsättningsvis ha samordningsansvaret för Sveriges internationella statistiksamarbete. I samrådsñrordningen 1978620, l § ñreskrivs bl.a. att statlig myndighet skall samråda med SCB i fråga om yttrande eller förslag i statistiska frågor till internationella organ samt deltagande i interom

SOU 199248 Styrning av den statliga statistik... 97

nationella konferenser som behandlar statistiska frågor. Genom ovan föreslaget tillägg i verksförordningen med hänvisning till samrådsförordningen bör myndigheternas medvetande om denna skyldighet aktiveras.

6.6.2 Försök med delegering av beställaransvaret

Som ett led i utredningens arbete har preliminärt prövats hur beställaransvaret skulle kunna läggas ut som ett resultat av att utredningens förslag genomförs. Delegering beställaransvaret för statlig statistik av prövas fr.0.m. budgetåret 199192 för lärar- och skolstatistik, för vilken Skolverket försöksvis fått överta regeringens roll som beställare. Sammanfattningar synpunkter och frågeställningar från dessa försök av redovisas i det följande.

Utredningens och departementens försöksverksamhet I syfte att pröva genomförbarheten av utredningens styrförslag har under medverkan av kontaktmännen för statistik i de olika departementen genomförts en granskning av möjligheterna att lägga ut beställaransvaret för statistik på myndigheter inom respektive departements område. För detta arbete angavs vissa förutsättningar och metoder. Som mål för delegeringen beställaransvaret för SCBs statistik av angavs att ansvaret så långt det är möjligt skulle föras ned från regeringen nuvarande anslag till SCB till användarmyndigheter. För varje departementsområde skulle vilka myndigheter som vore lämpliga anges som beställare av statistikprodukter och statistikprojekt. Som förutsättning för delegering till myndighet av beställaransvar skulle gälla dels att statistikbehovet kunde hänföras till eller ett fåtal en användare, dels att den tilltänkta beställaren skulle besitta beställarkompetens. Som kriterier för beställarkompetens angavs att myndigheten skall ha erforderlig statistisk kompetens, t.ex. från användning eller pro- duktion av statistik, erfarenhet av eller kunskap om upphandling, förutsättningar för att samordna andra användares intressen av statistiken i fråga, t.ex. genom att leda användargrupp. Som underlag för arbetet tjänade det senast tillgängliga fullständiga materialet SCBs anslagsfmansierade statistik, nämligen SCBs om

98 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

Produkt- och projektbeskrivningar 199091, ur vilka uppgifter de om olika produkterna och projektens användning och användare hämtades. Från uppgifter i detta material och övrig kännedom statistikom användarna skulle göras en bedömning vilka myndigheter eller motsvarande som, med tillämpning av ovannämnda beställarkriterier, kunde vara lämpliga som beställare av statistik. Utredningens försök genomfördes på följande sätt. Arbetet inleddes med att utredningssekretariatet i samråd med kontaktmän i Finansdepartementet och Jordbruksdepartementet m.fl. gjorde en bedömning hur beställa-ansvaret skulle kunna läggas ut för statistik för programmet Ekonomisk politik och för livsmedelsstatistik. Dessa försök visade att beställanransvaret fir del statistik limpen ligen kunde läggas ut på myndigheter men att det för viss statistik av sektorövergripande karaktär föga rimligt. För sådan verksamhet var syntes det mera ändamålsenligt att förlägga beställaransvaret till respektive departement. Detta bekräftades de fortsatta försöken. av Vid prövningen av och diskussionerna med departementsföreträdarna om utläggningen av beställaransvaret tillämpades den vid årsskiftet 199192 gällande departementsindelningen. En särställning bland departementen intar Finansdepartementet som efter den senaste departementsreformen har SCB inom sitt ansvarsområde. Reformen innebar att till Finansdepartementet fördes med några undantag Civildepartementets delprogram för statistik samt viss del av det tidigare Bostadsdepartementets delprogram. På Finansdepartementets delprogram faller därmed nära hälften SCBs anslag för av statistik, register och prognoser. Som exempel och till belysning problematiken kring utläggning av av beställaransvaret redovisas här i sammanfattning förslaget till lösning för Finansdepartementets område. Med hänsyn till förhållandena på Finansdepartementets område förordades en indelning SCBs statistikprodukter och statistikprojekt av i ñljande fem kategorier, nämligen

Förvaltningsuppgifter som kan knytas till SCBs roll central som förvaltningsmyndighet för statlig statistik, 2. Statistik som bestäms av nationella och internationella intressen för vilka kraven på samordning är stora och som berör flera sektorer, Statistik av samma slag för vilken sektor är huvudanvändare, en

f Övrig statistik inte är reglerad samt statistik utöver gnmdkrav.

som

5. Statistisk stödverksamhet statistik underlag fir statistik.

som annan

SOU 199248 Styrning av den statliga statistik... 99

Till SCBs förvaltningsuppgifter räknas verksamhet som rådgivande expertmyndighet vad avser statlig statistik, för samordning av statlig och annan statistikproduktion allmänt - av intresse, för utveckling och samordning av nomenklatur och klassifrcerings- normer för statlig och annan offentlig statistik, för samarbete med och uppgiftslämnande till internationella organ, för utveckling och vård av vissa administrativa register, med statistiskt bibliotek och arkiv. - Verksamheterna tillhörande kategorierna 1 och 2 borde enligt förslaget frän Finansdepartementet betraktas som uppgifter tillhörande SCBs förvaltningsuppgifter och finansieras med anslagsmedel motsvarande. Statistik av kategori 3 borde finansieras av berört fackdepartement eller p sektormyndighet, kategori 4 på annat sätt och statistik kategori 5 av kostnadsmässigt belasta närmast berörda statistikprodukter. Enligt utredningen bör all SCBs statistikproduktion uppdragsñnansieras. Det innebär att en fortsatt anslagsfrnansiering av SCB endast bör förvaltningsuppgifter enligt kategori 1 Även 2 bör avse ovan. grupp uppdragsñnansieras. Utredningen redovisar här i sammanfattning resultaten av departementens förslag till delegating. Beställaransvar för statistik till en kostnad av ca 200 milj. kr eller nära 50 procent av SCBs anslag skulle kunna delegeras till myndigheter, allt avseende kostnadsuppgifter för 199091 . För fem av de tretton departementen, kostnadsmässigt 100 milj. kr ca av SCBs anslag, bedömdes att beställaransvaret för all statistik kan läggas ut på myndigheter. För tre departement med statistik till en sammanlagd kostnad av ca 75 milj. kr av SCBs anslag ansågs det fir närvarande inte lämpligt eller möjligt att redovisa förslag till utläggning av beställaransvaret på myndigheter. För övriga departement, med något undantag, föreslogs att beställaransvaret för en del statistikprodukter och projekt skulle delegeras till myndigheter, för andra förläggas till departementet. . Utsikterna att delegera bedömdes mycket olika från departement till

departement. Det måste betonas att manga redovisningar betecknades

som mycket preliminära. De ekonomiska konsekvenserna av detta skulle bli att SCB under de planeringsförutsättningar som rådde fir budgetåret 199091 men med de ändrade ñnansieringsformerna skulle ha anslagsñnansierats till ett

100 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

belopp av ca 45 milj. kr. Övriga statistikkostnader inklusive belopp för

statistisk stödverksamhet skulle ha finansierats via uppdragsverksamhet. Om en uppdelning av SCBs statistikanslag hade gjorts enligt de angivna förutsättningarna skulle i en första etapp bestållaransvaret fir drygt 40 procent av SCBs anslag kunnat läggas ut på myndigheter m.fl. och nära 50 procent fått departement som beställare. Ca 10 procent av SCBs statistikanslag skulle ha behållits som anslag. Som tidigare nämnts har man från vissa departement betonat att deras uppgifter är osäkra. Man har inte haft tillfälle att penetrera frågan med alla berörda och kunnat bedöma konsekvenserna av den ifrågasatta omläggningen. En del departement som nu inte ansett sig kunna redovisa delegering till myndigheter torde senare kunna göra detta. Enligt utredningens bedömning bör andelen myndigheter som kan tilldelas bestâllaransvar för statistik och därmed den statistikverksamhet som genom dem kan föras över till uppdragsfinansiering kunna ökas betydligt utöver vad som angetts fir vissa departement i försöken. Enligt utredningsdirektiven skall utredningen pröva att helt uppdragsfinansiera SCBs verksamhet. Det skulle innebära att den verksamhet av ñrvalmingskaraktår som enligt utredningens förslag även fortsättnings-

vis skulle vara anslagsñnansierad ca 10 % i stället skulle finansieras

av SCBs statistikproduktion genom ett pålägg på priset för uppdragsfinansierad statistik. Pålågget skulle behöva uppgå till 10 procent och ca medföra motsvarande prishöjning på SCBs produkter. Med hänsyn till att den verksamhet det här gäller har karaktär av förvaltningsåtgârder och dessutom är av den storleksordningen att pålägget skulle påverka SCBs konkurrensneutralitet avstyrker utredningen total uppdragsñnansiering av SCBs verksamhet. Uppdragsverksamheten bör begränsas till SCBs statistikproduktion.

Lärar- och skolstatistiken Vissa erfarenheter av värde för bedömning vilka frågor aktualiav som seras vid övergång från anslagsñnansierring till uppdragsñnansiering av statistiken ger det pågående omlâggningsarbetet avseende lårar- och skolstatistiken. Skolverket har i stort sett övertagit SCBs budget och förslag till program för lärar- och skolstatistiken. De medel Skolverket fått disponera fit statistiken, ca 9 miljoner kronor, har hittills i form av uppdragsersåttning oavkortat förts över till SCB. Försöket visar att det inledningsvis fanns många problem att lösa, här beskrivet utifrån SCBs perspektiv.

199248 Styrning den statliga statistik... 101 SOU av

SCB har uppfattat sin roll konsult erbjuder sina tjänster till som som Skolverket. Det innebär att SCB åtar sig att samla in och bearbeta material, att bygga register och producera statistiska tabeller. Priset upp för skolstatistik och övrig utbildningsstatistik skall sättas på ett affarsmässigt sätt, dvs. det skall också täcka SCBs overheadkostnader

inklusive utvecklings- och riskkostnader. Skolverket har varit berett att ta ansvaret för den statistik som behövs fir den verksamheten uttryckt tveksamhet för att ta egna men över samordningsuppgiften för andra intressenters behov av utbildningsstatistik. Arbetet med de internationella statistikkontakterna har man gärna velat delegera till SCB. Skolverket har inte varit berett att betala den tidigare anslagsñnansierade statistiken till det högre pris som skulle

debiteras enligt SCBs uppdragstaxa. För att lösa flertalet problem har samrådsgrupp med representanter en för Skolverket och SCB bildats. Man har bl.a. kommit fram till att lösningen på mellanhavandena bör sökas samt dokumenteras i avtals-

form, t.ex. ett flerårigt ramavtal som skulle reglera frågor som

volym och priser för statistik, kvalitet relevans, tillgänglighet och tillförlitlighet, - i termer av rätten till publicering, sekretess och integritet, uppdragsverksamhet, samordning andra användares behov, - av samordning uppgiftsinsamling med annan statistik, - av beaktande krav från internationella organisationer, - av deltagande i det internationella samarbetet, spridning allmåninformativ statistik och - av insyn i SCBs ekonomi och kostnader. - Enligt SCB visar jämförelse arbetsvolymen för ramavtal med en av den för anslagsframstållning att avtal, åtminstone under ett övergångs-

skede, torde medföra merarbete. Beträffande statistikens finansiering i framtiden torde Skolverket få ta resursbehovet i sin anslagsframstållning. Verket bör då ha beaktat upp även andra statistikanvândares intressen samt enligt SCB de krav det internationella samarbetet medför. SCB skulle varje år kunna lämna in kompletterande offerter till Skolverket för att ge underlag för verkets anslagsframstållning. Enligt SCBs bedömning kan anslagsframstållningganska omfattande och komma att kräva betydande handläggen bli en ningsinsats i regeringskansliet.

102 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

Även omläggningen finansieringen Skolverkets statistik om av av ännu inte slutförts och det därför är svårt att dra säkra slutsatser konstaterar utredningen att en del frågor kan behöva lösas i förhandlingar mellan beställare och producenter. För Skolverkets statistik har dock gällt vissa speciella förutsättningar som komplicerat omläggningen. För andra myndigheter är förutsättningarna likartade vilket motiverar mera att man söker sig fram mot mera generella lösningar problemen, av t.ex. med hjälp av ett genomförandeorgan utredningen återkommer som till i det följande.

6.7 Genomförandefrågor

Som underlag för en analys av frågor som har samband med genomñrandet av omlåggningen till uppdragsñnansiering statistiken kan det av vara lämpligt att utnyttja SCBs nuvarande anslagsstruktur, uppgifter hämtade ur avsnittet SCB i regleringsbrevet för budgetåret 199192 om Statsliggaren, Civildepartementet, XIIIC, s. 28 ff., se även bilaga Allmänt sett kan genomförandet ta sig den formen att SCBs anslag för statistik, register förändras på så sätt att det fördelas på dels m. m. ett SCB-anslag fir förvaltningsuppgifter, dels övriga medel för uppdrag med departement eller myndigheter som beställare. Det kan i grova termer också uttryckas så att mindre del, 10 en ca procent, av SCBs nuvarande anslag behålls som anslag medan ca 90 procent av anslaget fördelas på departement och myndigheter för uppdragsñnansiering. Ett lämpligt underlag för planeringen myndigheternas Övertagande av av bestållaransvaret för statistik är SCBs redovisning sin statistik av och sina statistikprodukter i verkets treårsplan med produktbeskrivningar. Inledningsvis kan den för departement och förvaltningsmyndigheter avsedda andelen av SCBs anslag fördelas på de olika departementen i stort sett enligt den nuvarande indelningen i delprogram. I dialog mellan departementen och aktuella bestållarmyndigheter kommer överens man om för vilka statistikprodukter eller statistikprogram de olika myndigheterna inom respektive departements område skall ha bestållaransvar samt de belopp som med anledning därav bör tillföras de olika beställarmyndighetemas anslag. I detta sammanhang kan det vara naturligt att man gör en omprövning av statistikbehoven. I de fall det inte anses möjligt att med fördel delegera bestållaransvaret på myndighet blir

Styrning den statliga statistik... 103 SOU 199248 av

beställare med finansiering t.ex. via ett statistikanslag departementet motsvarande det utredningsanslag departementen nu har. Ett som kombinerat utrednings- och statistikanslag kan också visa sig lämpligt. är flertal frågor bör klarlâggas inför omläggning till Det ett som en andel uppdragsñnansierad statistik. Detta framgår bl.a. av de ökad diskussioner förs innebörden bestållaransvaret i anslutning som om av till Skolverket övertagit regeringens beställaransvar för skol- och att lärarstatistik. Bland de frågor behöver diskuteras vidare är bl.a. som register-ansvar, för kvalitet, ägaransvar, tillgänglighet sekretess, ansvar för andra användare, publicering, förfrågningar, internationell rappor-

tering. delegering beställaransvarvet så skisserats innebär förhållan- En av som omställning, både för beställarna och för den närmast berörda devis stor statistikproducenten SCB. I första hand bör det ankomma på berörda myndigheter och departement samt SCB att praktiskt lösa de olika

frågor uppstår i samband med omställningen. Det bör dock i den som vidare handläggningen övervägas det under en kortare övergångsom period behövs någon form genomförandeorgan, ett som dels av organ löpande kan bereda aktualiserade problem fir att få till stånd enhetliga

lösningar, dels bistå SCB i beredning principfrågor aktualiserade av av förändringen. Målet fir detta bör vara att med ledning av erorgan farenheterna från pågående och genomförd försöksverksamhet medverka

till den föreslagna, utvidgade uppdragsverksamheten snabbt genomatt förs.

6.8 konsekvenserna för

Sammanfattning av

statistikens intressentgrupper

En utläggning beställaransvaret för statistik i linje med vad som av skisserats medför konsekvenser olika slag för olika intressentgruppav De främst berörs är riksdag och regering, övriga er. grupper som statliga statistikanvändarebestållare och statistikanvändama i allfinhet,

statistikpmducentema, särskilt SCB, samt uppgiftslämnama. Vad kan redovisas konsekvenserna får mest karaktären av som om

bedömningar praktisk erfarenhet uppdragsverksamhet i

eftersom av skala på statistikområdet med statliga myndigheter som beställare större producenter är Det är främst på bank- och försäkringsoch sparsamma. området haft uppdragsverksamhet avseende fullständiga som man en statistikprodukter och med SCB son1 statistikprodueent.

104 Styrning av den statliga statistik... SOU 199248

De tataliga erfarenheter från utläggningen bestâllaransvaret för av statistik som hittills finns inga allmängiltiga besked vilka konger om sekvenser som omläggningen för med sig.

6.8.1 Konsekvenser för statsmakterna och andra

statistikanvändare

Den centrala frågan vid utvärdering styrförslagets konsekvenser är av om statistikanvändarnas inflytande ökar. Nedan prövas den frågan vad gäller riksdagen, regeringen med regeringskansliet, beställa-myndigheter, andra myndigheter, kommuner, forskare, allmänhet m.fl. Riksdagens inflytande över samlad statistikbudget försvinner en om statistikproduktionen helt uppdragsñnansieras. I stället riksdagen ges insyn när viktigare statistikfrågor i anslutning till sektormyndigtas upp hetemas anslagsframstâllningar. En fördel med detta år att statistiken kommer att vägas mot sektorbehoven. Riksdagen kommer också att kunna koncentrera sina insatser på de större frågorna. Därmed ökar riksdagens möjlighet att bedöma kostnaderna för statistiken i större ett sammanhang. När det gäller sektorövergripande statistik kan dock förslaget innebära minskad insyn. Regering och regeringskansli kommer i likhet med riksdagen att mista möjligheterna till en samlad insyn i statistikkostnadema. Inte heller kommer verksamheten att kunna detaljstyras i grad tidigare. samma som Regeringen kommer främst att kunna utöva sitt inflytande genom instruktioner och andra ñreskrifter den mål- och samt genom resultatstyming som riktas mot beställarmyndigheterna. Detta är helt i linje med en ñrândrad på styrning statliga myndigheter. Förändringsyn av arna kommer att minska arbetsbelastningen i regeringskansliet och öka möjligheterna till engagemang i de strategiska och viktigaste statistikfrågoma.

I de tall departementen själva är huvudanvândare eller beställar-

ansvaret för statistiken inte kan delegeras till någon myndighet kommer det emellertid att krävas att departementen tar ett ökat ansvar. För att riksdag och regering fortfarande skall helhetsbild den en av samlade statliga statistikproduktionen ñreslås uppgifter den att om sammanställs i en årlig redogörelse, för vilken lämpligen läggs ansvaret på det föreslagna statistikrádet. Stora förändringar i inflytande över statistiken får de myndigheter som utses till huvudansvariga för statistiken. Genom de tilldelas att resurserna fir den statliga statistiken kommer deras förhandlingsposition gentemot statistikprodueenten att stärkas. Detta bör leda till aktiv en

SOU 199248 Styrning av den statliga statistik. 105 ..

prioriteringsdiskussion verksamhetens utformning och avvägning om beträffande hur mycket som skill satsas på statistik och på andra myndighetsuppgifter. Samtidigt åläggs de att beakta kraven på basstatistik och väga in andra intressenter statistikbehov i sina bedömningar av vilken statistik som skall tas fram Det ökade arbete som myndigletema får genom omläggningen bör åtminstone på sikt kompenseras av motsvarande mindre arbete hos SCB. Förändringarna bör också innebära en kvalitativt bättre bedömning av statistikbehoven än regeringskanslet har möjlighet att göra. Konsekvenserna för andra intressenter än de myndigheter som utsetts som huvudansvariga för statistiken blir beroende av hur mycket av statistiken som âr reglerad och lur väl beställarmyndighetema beaktar deras behov. Om en stor del av statistiken är reglerad blir beställarmyndighetemas handlingsfrihet liten ch förändringarna för olika intressenter inte så stora. Där handlingsfrheten är stor kan villkoren för andra intressenter emellertid påverkas mera. Därñr är det viktigt med ett statistikråd kan slå larm missförhållanden och med användarsom om grupper som kan påverka den konkreta utformningen av statistiken. Kommunerna, primärkommuner och landstingskommuner, âr stora konsumenter av den statistik som staten producerar. Som användare av statistik bör kommunerna med det nya förslaget kunna påverka innehållet i olika statistikprodukter och därmed få tillgång till ett väl anpassat statistikutbud. Det finns dock vissa problem som gäller såväl möjligheten till påverkan som tillgängligheten som bör uppmärksammas. Det förslag till strikt sektorindelad delegering av statistikansvaret som föreslås får inte medföra att möjligheterna att göra statistiska bearbetningar där flera statistikprodukterär involverade ñrsämras. Att bevaka statistikutformningen för en rad olika produkter som kommunerna utnyttjar kan komna att kräva större arbetsinsats än tidigare. SCB blir inte längre den samlande myndigheten som har helhetsgreppet. För kommunerna det därför viktigt att de âr represen-

terade i den statistikansvariga myndighetensdepartementets användar-

SWPP- För forskningen kan ökad uppdragsverksamhet medföra speciella kostnadsproblem. Då det enligt utredningen inte finns skäl att ändra SCBs riktlinjer för prissättningen i SCBs uppdragsverksamhet, innebärande täckning sjéilvkostnadema, bör forskningen kompenseras för av prishöjningar ökade bidrag till forskningsfonderna. I annat fall genom bedömer forskare att forskningens utnyttjande av statistik, speciellt registerstatistik kan komma att minska, vilket totalt sett kan medföra en

106 Styrning den statliga statistik... av SOU 199248

minskad effektivitet i forskningen och för den statliga statistikverksam-

heten. Med ett annat sätt att i ett annat perspektiv, kan omläggningse, en medföra att statistiken blir anpassad till forskninges behov och mera att totalkostnaden för forskningen därmed inte behöver förändras.

När det slutligen gäller användare allmänhet och massmedier som innebär utredningens förslag att SCB även i fortsättningen skall ha ett särskilt ansvar för information och service till dessa grupper. Detta ansvar har föreslagits ingå i SCBs förvaltningsuppgifter. Några större

konsekvenser fir allmänheten förväntas omläggningen inte medföra.

6.8.2 Konsekvenser för

statistikproducentema

Den statistikproducent främst berörs uppdragsñnansiering som av av statistiken och den föreslagna delegeringen beställaransvaret av är SCB. Det år en stor andel, totalt 90 procent, SCBs anslagsñnansierca av nu ade verksamhet som enligt utredningens förslag helt blir beroende av uppdrag. För detta krävs sannolikt typ planering på SCB en annan av och nya former för beslutsfattande. En ökad efterfrågestyming av statistiken medför, såsom bl.a. krav på snabbare avsetts, anpassning av statistikproduktionen till olika informationsbehov. Detta leder självfallet till ökade krav på flexibilitet hos statistikproducenten.

Den anslagsmässiga basen för SCBs verksamhet blir i fortsättningen

resurserna för verkets förvaltningsuppgifter exkl. statistikproduktion. I

övrigt blir SCBs mera lasta resursram beroende hur mycket statistik av som kommer att föras till kategorin basstatistik och därmed bli föremål för eller mindre stående beställning, vilken mer om långtidsavtal kan träffas. Det torde särskilt komma att gälla sådan statistik för vilken SCB

har mer eller mindre monopol på primärmaterialet. Kraven på intern planering inom SCB fir ett optimalt utnyttjande av resurserna i personal m.m. kommer med all säkerhet att öka.

Övergång till total uppdragsñnansiering

av SCBs statistikprodukton kan också medföra behov av och krav på ökade utrymmen för stående

kredit och riskkapital till SCB, ökningar i takt

med utbyggnad av

uppdragsfrnansieringen.

Viss omprövning av statistikbehoven, kan komma till stand i som samband med att mera direkta användare statistiken såsom myndigav heter m.fl. får beställaransvaret, kan medföra omfördelning eller en total minskning av efterfrågan på statistik från SCB. Det är i så fall en avsedd allmän effektiviseringseffekt får genomslag. som Även andra statistikproducenter än SCB kan beröras övergången av till total uppdragsfmansiering SCBs statistikproduktion. av En del

SOU 199248 Styrning den statliga statistik... 107 av

myndigheter som nu förser SCB med primärmaterial kan finna det mera förenligt med sina intressen att beställa statistik hos annan producent eller att själva producera den. Detta torde ligga närmast till hands för myndigheter har viss statistikproduktion och statistisk som redan nu kompetens.

6.8.3 Konsekvenser för uppgiftslämnama

Den allt övervägande delen av SCBs och övriga myndigheters statistikproduktion bygger på uppgifter olika administrativa register. ur Dessa uppgifter insamlas ofta med stöd lag och ñrfattningar. För av statistiska ändamål samlar SCB med författningsstöd dessutom in uppgifter, främst från näringsidkare och kommuner. Denna uppgiftsskyldighet har föreslagits fä lagstöd fr.0.m. år 1993. Uppgifter för statistiska ändamål individer samlas huvudsakligen in på frivillig om vag. Det lagstöd föreslagits fir uppgiftsinsamling för statistiska som ändamål är utformat så att regeringen bestämmer till vilken myndighet

uppgifterna skall lämnas. Vad som därigenom regleras kommer att i

viss mån styra möjligheterna att producera statistik. Ur uppgiftslämnarnas synvinkel är skillnaden mellan uppgiftsinsamling för statistiska ändamål och tillsynsändamål ofta otydlig. En ofta framförd kritik, speciellt mot tillsynsmyndigheterna, har varit att det sker dubbelinsamling. Myndigheterna har inte samordnat sina uppgiftsbehov. Frågan är då helt uppdragsstyrd statistikproduktion om en kommer att ändra myndigheternas beteende. Risker i situation med uppdragsñnaniserad statistik är framför allt en sammankopplade med om statistikproduktionen splittras ett sådant sätt att viktig samordning försvåras. Fördelar med ett ökat ansvar hos huvudanvändarna är att de tvingas ta ett sammanhållet ansvar för statistiken på sitt område. En bedömning är att statistikproduktionen i stort sett kommer att hållas ihop även den blir uppdragsñnansierad. om Därmed blir slutsatsen att uppgiftslämnarnas situation snarast förbättras utredningens förslag, särskilt om SCB genomför de åtgärder som genom verket arbetar med för att göra primärmaterial tillgängliga för externa användare utan att sekretessen röjs. Enligt verksförordningen 19871100, 17 § skall myndigheterna sträva efter att begränsa och förenkla uppgiftslämnandet. Enligt förordningen 1982668 statliga myndigheters inhämtande av uppgifter om från näringsidkare och kommuner skall myndighet samråda om uppgiftskravens utformning med organisation som företräder uppgiftslämnama,

108 Styrning den statliga statistik... av SOU 199248

dvs. Företagens Uppgiftslämnardelegation FUD, Landstingsförbundet

och Svenska Kommunförbundet. Ökad uppgiftsinsamling omläggningen kan komma genom att medföra en ökning antalet samrådsårenden. av Samrådet uppges hittills ha fungerat bra, men det finns också uppfattningar på uppgiftslämnarsidan

om att förordningen uppgiftslämnarsamrådet borde om ses över. I vissa situationer kan myndigheterna underlåta att genomföra ett regelrätt samråd, Lex. vid tidsbrist. Även vid tidsbrist borde enligt utredningens mening övervägas att förordningen ställer krav på att myndigheten informerar anmäler, eller om, ett nytt ändrat uppgiftskrav till samrådsparten.

Utredningen anser att regeringen bör genomföra en översyn av förordningen uppgiftslämnarsamråd med hänsyn om till de erfarenheter som vunnits under förordningens tioåriga tillvaro. Nårmandet till EG och ökad belastning på uppgiftslåmnama kan följa ett sätt som av nytt att styra den statliga statistikproduktionen ger ytterligare motiv för en sådan översyn.

Den tidigare nämnda samrådsskyldighet med SCB, bl.a. i fråga om uppgiftsinsamling, enligt den s.k. samrådsförordningen som 1978620 åligger myndighet, bör aktiv tillämpning kunna genom en mera fungera som hjälpmedel för begränsning uppgiftslämnarbördan. av Ett statistikråd enligt utredningens förslag bör också få betydelse för tillsyn av att myndigheter inte i onödig omfattning belastar medborgare, kommuner, organisationer och ñretag med uppgiftslämnande.

SOU 199248 109

7. och för Kriterier ansvar

basstatistik

7.1 Efterfrågestyrning och basstatistik

Enligt direktiven för utredningen skall samhällets behov av grundläggande statistik tryggas och statistikanvändningen underlättas. För sådan statistik bör ingå del i den gemensamma infrastrukturen, som som en s.k. basstatistik, bör ett entydigt ansvar utpekas. För hantering frågan hur ansvaret skall fördelas för den gnmdläggav ande statistikverksamheten måste först, åtminstone i grova drag, klarläggas vad skall räknas till basstatistik samt vilken inriktning och som omfattning den skall ha. Med denna information som underlag kan sedan prövas hur ansvaret för den grundläggande statistikverksamheten skall fördelas. Behovet basstatistik skall som ett informationsav ses under alla förhållanden bör tillgodoses, ett minimibehov för behov som vilket statsmakterna ytterst måste ta ett Till basstatistik skall då, ansvar. förutom statistikprodukter, räknas dataregister samt databaser av betydelse fir basstatistikproduktion.

7.2 Statistikbehov, officiell statistik och basstatistik

Som bakgrund till behandling frågan om basstatistik kan det vara av lämpligt återge del i tidigare sammanhang redovisade uppfattatt en statistikbehov och samband mellan sådan statistik och basningar om statistik. Statistikbehoven och avgränsningsfrågoma behandlades bl.a.

1979 års statistikutredning SOU 198374 och av riksdagen FiU

av 198485l6 med anledning utredningens förslag. SCB har också i av sin treårsplan Statistik 93 vidrört frågan i uttalanden om mål för statistiken och statistikbehovet. SCB arbetar med riktlinjer för om nya avgränsningen basstatistik med utgångspunkt i statistikbehovet fir av departement och myndigheter. Vissa riktlinjer för avgränsning vad skall räknas officiell av som som statistik har också diskuterats i anslutning till statistikregelutredningen

110 Kriterier och för basstatistik ansvar SOU 199248

och de förslag prop. 199192l18 lagts till riksdagen på underlag som av förslag från utredningen.

7.2.1 1979 års

statistikutredning om statistikens uppgift

och statistikbehovet

Enligt 1979 års statistikutredning bör den

offentliga statistiken ge grundläggande data och tidsserier om centrala företeelser i samhällsutvecklingen. Statistiken kan sågas ha två huvudroller, nämligen

att ingå i beslutsunderlag och att ge en allmän beskrivning samhället, dvs.

av att vara allmäninformativ.

Den offentlig statistiken bör tillgodose både allmänhetens och politikernas behov information och kunskaper. av

Statistikutredningen utvecklar vidare kraven på statistiken.

Den skall ha till uppgift

att tjäna som underlag fir planering och beslutstattande, att beskriva samhället och underlag för samhållsdebatten, ge att ge underlag för forskning, att ge opartiskt underlag för förhandlingar samt att ge underlag för internationell rapportering.

Allmänt sett bör den offentliga statistiken ge opartisk och relevant information, ha larmfunktion en samt ge underlag för en mera resultatinriktad planering och verksamhet.

Statistikutredningen ansåg att det inte är möjligt

att välja enbart en metod för mätning behoven anslagsfinansierad av av statistik. Man kan inte göra några exakta beräkningar fir att ställa statistikens nytta mot dess kostnader. Det är oftast lättare att rangordna olika statistikproduk-

ter, variabler eller egenskaper hos statistiken, dvs att gå direkt på prioriteringen.

1979 års statistikredning använde tne olika metoder för uppskattning av behovet statistik, nämligen av

- användarnas uttalade önskemål om statistik,

- egna studier av behovsområdet och fördjupade diskussioner med användarna samt - konkret mätning av styrkan i ett statistikbehov.

SOU 199248 Kriterier och ansvar för basstatistik 111

Statistikutredningen prioriterade behoven av den anslagsñnansierade statistiken enligt tre ambitionsnivåer. Den första omfattade sådana statistikbehov som ansågs synnerligen angelägna, den andra angelägna statistikbehov medan den tredje även omfattade statistikbehov som ansågs mindre angelägna på kort sikt. Statistikutredningen tog inte ställning till vilken nivå som borde väljas och därmed hur avgränsningen av basstatistik borde göras. Utredningen deklarerade att den statliga statistiken inte borde behandlas isolerad från den verksamhet den skall tjäna, varje statistikgrens kostnader borde vägas mot andra kostnader inom de enskilda samhällssektorema. I propositionen med ställningstagande till statistikutredningens ñrslag 198485l00 bil. 15 anfördes bl.a. att statistiken ständigt måste anpassas till samhällsutvecklingen och användarnas behov. Vissa tyngdpunktsñrskjutningar förordades fir bättre belysning av aktuella områden såsom tjänstesamhâllet, välfärdsutvecldingen, miljön och den offentliga sektorn. Vilken statistik som skall produceras och hur den skall finansieras bör enligt föredragande statsrådet avgöras löpande inom ramen fir budgetprocessen. I enlighet med utredningens förslag borde fackdepartementen få ökat inflytande pâ den statistik som huvudsakligen

används inom deras respektive områden. Utskottet FiU 19848516

hade inte något att erinra mot den föreslagna allmänna inriktningen av den statliga statistiken. Med stöd av riksdagens beslut infördes år 1985 på ñrsök den i tidigare sammanhang nämnda beslutsmodellen för hantering av SCBs anslag i regeringskansliet. Varje departement ñck ett eget ansvar för statistiken inom sitt verksamhetsområde. Civildepartementet ñck därutöver ett samordningsansvar samt ansvaret för SCB.

7.2.2 Mål för statistiken samt statistikbehovet enligt SCB

SCB har i sin treårsplan Statistik 93 belyst statistikbehovet i ett något annorlunda perspektiv, nämligen utifrån statistikverksamhetens effektivitet. I planens huvudrapport s.l1 har verket förslagsvis angett följande mål bör uppfyllda för att den statliga statistiksom vara verksamheten skall anses vara effektiv. 1 Medborgarna och deras valda ombud i kommuner, landsting och riksdag skall via massmedia, bibliotek och i andra former ha tillgång till korrekt och relevant statistik om läge och utveckling på olika samhällsområden.

112 Kriterier och för basstatistik ansvar SOU 199248

2 Det statliga statistiksystemet skall fungera som infrastruktur för

samhällsvetenskaplig, medicinsk och forskning

annan så att kun-

skapsutvecklingen främjas och statistiksystemet

prövas och utvecklas i kvalificerade invändningar

3 Regeringskansliet och dess myndigheter skall kunna riksdagen ge bästa möjliga underlag fir bedömningar och beslut på olika sam-

hällsområden.

4 Kommuner och landsting skall ha den statistik som behövs för

bedömningar, utvärdering och planering på lokal nivå och statistiken skall vara jämförbar mellan kommunerna så att samhällsförhållandena i olika delar av landet kan bedömas.

5 Politiska partier, fackliga och andra intresseorganisationer m.fl.

skall ha tillgång till relevant statistik för sina ställningstaganden.

6 Företagen i näringslivet skall ha det underlag som behövs fir att

minska osäkerheten vid beslut investeringar, om prissättning, lokalisering m.m.

Målet enligt punkt det allmäninformativa syftet, är enligt SCB egentligen det djupaste och grundläggande. mest Innebörden det av

anges vara att medborgarnas bedömningar. av samhällsutvecklingen på

olika områden skall vara välgrundade i sådana frågor såsom

den ekonomiska utvecklingen - i allmänhet och konsumentpriser och

arbetslöshet i synnerhet,

förhållandena i arbetslivet; arbetsmiljö, - stress, löneslcillnader, jäm-

ställdhet, medbestämmande,

spridningen i inkomster och förmögenhet; - förekomsten iättigav dom, rikedom makt, som ger hälsotillståndet i befolkningen; vâlbeñnnande, - hur sjukvården fungerar,

- tryggheten mot stöld, våld och vandalisering, rättssäkerhet och lika behandling inför myndigheterna,

demokratins funktionssätt och medborgarnas - engagemang och inflytande i den politiska processen.

Enligt SCB är denna uppräkning inte uttömmande. Den officiella

statistiken skall bidra till att de

verklighetsföreställningar ligger till

som grund fir det offentliga meningsutbytet kan ligga närmare sanningen än

de skulle göra utan tillgång till sådana fakta bäst som tas fram genom räkning eller mätning.

199248 Kriterier och för basstatistik 113 SOU ansvar

framhåller vidare bl.a. att statistikens värde bestäms inte enbart SCB användningen i också dess betydelse för att för framav nuet utan av inför kommande generationer dokumentera nutida samhällsförhålltiden anden. Statistiken är också viktig i det internationella samarbetet. Tillgången statistik andra länders förhållanden, vi får genom det interpå om som nationella statistiska samarbetet, gör det också möjligt att bättre bedöma

utvecklingen i vårt eget land.

för statistik i andra länder

7.2.3 Kriterier prioritering av

ytterligare bakgrund för diskussionen vad bör räknas till Som om som basstatistik återges i det följande i sammanfattning tillgängliga uppgifter vilka kriterier används för prioritering statistikprodukter i ett om som av länder öppet redovisat dem, nämligen Holland och Kanada par som Programming and Priorisetting, Central Bureau of Statistics,

Statistical

BPA 12997-90-DES och Managing of Change in a Statistical Office, nr Statistics Canada, Paper prepared for the 1990 Conference of Common-

wealth Statisticians.

Statistikprioritering i Holland

I Holland har sedan början 1980-talet systematisk ansats av en mera gjorts priorietera på statistikområdet. Anledningen var krav på att nedskärningar i statsbudgeten. Följande kriterier för prioritering av statistik har uppställts den holländska statistiska centralbyrån på av framställning från och i samråd med den holländska statistikkommis-

sionen. De utan inbördes gradering. anges

Statistikens betydelse för andra statistikprodukter, graden av betyd-

else samt hur den används, 2. Betydelsen det skall belysas med statistik, t.ex. ekonomin, av som sysselsättningen etc. Storleken den population täcks in, dvs täckningsgraden och 3. av som underlaget fir slutsatser, Föränderligheten i vad skall beskrivas, t.ex. behov av täta 4. som observationer vid snabba förändringar, Produktionstiden i förhållande till informationens aktualitet, ex. krav på snabb publicering korttidsinformation, av

114 Kriterier och ansvar för basstatistik SOU 199248

6. Statistik som produceras enligt författning eller avtal, står självklart utanför prioriteringsdiskussionema, 7. Statistik som har direkt social och ekonomisk betydelse, t.ex. kommunalt skatteunderlag för statsbidrag och konsumentprisindex för en mängd avtal, Arten av annan extern användning, indirekt nytta utöver enligt punkt Efterfrågan på statistiska publikationerupplysningar, antal t.ex. sålda volymer och frekvens i informationsverksamheten, 10. Statistikens betydelsen för den vetenskapliga utvecklingen, ev. positiva effekter, ll. Statistik som led i speciella samarbetsfonner och i register, t.ex. statistik med särskilda krav på objektivitet, 12. Statistikens produktionskostnader, bör vägas mot statistikens som positiva effekter, 13. Externa olägenheter i form uppgiftslämnande negativt av m.m., kriterium bör vägas mot andra kriterier. som

Den redovisade uppsättningen av kriterier har ännu inte praktiserats i någon större utsträckning i Holland. Det bedöms som svårt att använda dem, detta med hänsyn till att beslutsfattarna har olika, ofta motsatta intressen och utgångspunkter. Bland fördelarna med kriterierna nämns dock att de gjort det möjligt för centralbyrån och statistikkommissionen att göra objektiva mera bedömningar profilen för olika statistikprodukter. Detta har av gett underlag för rationaliseringsinsatser och ökad medvetenhet kostom nader och intäkter, vilket tätt viss betydelse bakgrundsfakta vid som prioriteringen. Av de tretton kriterier angetts främst åtta ha betydelse för som synes avgränsning av basstatistik, nämligen 1-2 och 6-11, fortfarande angivna utan inbördes gradering.

Statistikprioritering i Kanada

Liksom i Holland har statistikinstitutionema i Kanada under år senare känt av ökande besparingskrav. Till följd detta har antal effektiav ett viseringsâtgärder vidtagits, bl.a. hårdare prioritering bland olika en statistikprojekt. Planeringsprocessen för bestämmande vilka statistikav behov som skall tillgodoses inom den fastställda budgetramen har ñrfrnats.

SOU 199248 Kriterier och ansvar för basstatistik 115

Som en första etapp fir prioritering i planeringsprocessen har man sorterat statistikpmduktema i olika kategorier efter hur slutproduktema används och vilka ändamål de tjänar. Alla statistikprodukter och de resurser som erfordras för deras framställning har klassificerats enligt vissa riktlinjer. Man har då kommit fram till följande prioriteringsordning. Angivna procenttal avser de olika kategoriernas andel av kostnadsbudgeten.

Procent

Summa 100

De nämnda kategorierna är angivna i en ordning som motsvarar den grad av valfrihet eller flexibilitet i styrningen som den kanadensiska centralbyrån kan utöva för att förändra eller slopa statistikprodukter. Den första gruppen, infrastrukturen, avser den organisation, grundläggande kunskap, erfarenhet, yrkeskultur m.m. som är en förutsättning för att en statistikmyndighet skall kunna fungera. Av den anledningen betraktas dessa kostnader som fasta, åtminstone på kort sikt. De rörliga kostnaderna för teknik och administration hänförliga till de olika statistikprogrammen och statistikproduktema är inräknade i kostnaderna för de följande kategorierna. Grupperna 2-5 är angivna i prioritetsordning med hänsyn till användarna och de ändamål statistiken skall tjäna. Statistikprodukterna och deras kostnader har därvid klassificerats så att den totala kostnaden för en produkt förts till den grupp som har den högsta prioriteten dem av som kan komma i fråga. Utgångspunkten har då varit att den statistikprodukt som år mest obligatorisk skall prioriteras högst. Om man i tablån räknar bort de infrastrukturella basbehoven kategori

l kan man beräkna att av de icke-strukturella kostnaderna hänför sig

drygt 50 procent till författningsmâssigt styrda statistikbehov, 15 procent till avtalsenligt bundna behov, nära 30 procent till statistik av allmåninformativ karaktär och 5 procent till statistik av betydelse för intressegrupper.

116 Kriterier och ansvar för basstatistik SOU 199248

7.3 Basstatistikens

avgränsning

När man diskuterar avgränsning av statistik, vad som skall föras till officiell statistik eller basstatistik är det lämpligt att skilja två avgränsningsnivåer, nämligen statistikområden och statistikprodukter. Statistikområden är en grov indelning som SCB använder fir sin indelning i politikområdenstatistikprogram och torde komma att som användas för fördelningen av ansvaret för officiell statistik i förordningen till statistiklagen. Statistikprodukter är detaljerad indelning en mera av statistiken med hänsyn till dess innehåll och omfattning, kan som behöva användas för precisiering av den statistik som skall framställas. Ca 80 procent av statistikområdena berörs i någon grad interav nationell rapportering. Eftersom inte all statistik inom områdena berörs är andelen berörda statistikprodukter mindre. EES-avtalet reglerar innehållet i den statistik som skall tas fram, endast undantagsvis vilken metodik som skall tillämpas. Regelverken styr i förhållandevis liten utsträckning statistiken. Det finns ett ganska stort utrymme för förhandlingar mellan användare och producenter av statistik beträffande dess utformning. Det är inte möjligt att inom denna utrednings ram göra grundlig en genomgång av hela statistikområdet med bedömning angelägenhetsav graden fir varje statistikprodukt. Arbetet har inriktats på att ange kriterier för klassificering av statistik till den grundläggande statistikverksamheten. Det får sedan ankomma på respektive departement att efter dialog med viktigare statistikanvändare fastställa vilka statistikprodukter som skall hänföras till basstatistik inom respektive departements ansvarsområde och totalt. Som underlag för en sådan bedömning kan inledningsvis tjäna SCBs produkt- och projektbeskrivningar i anslutning till SCBs treårsplan. Det bör noteras att även det grundläggande informationsbehovet som skall styra avgränsningen av basstatistik i viss utsträckning förändras från tid till annan allteftersom samhällets och de enskildas informationsbehov förändras. Det är därför inte möjligt gång för alla göra att en en avgränsning fir vad som skall betraktas basstatistik. Förutom att som gränszonen är oklar kommer behov alltid att finnas att ändra avgränsningen. I det följande redovisas sju olika kriterier som utredningen funnit böra beaktas vid fastställande av vilka statistikprodukter bör hänföras till som basstatistik, här angivna utan inbördes rangordning.

SOU 199248 Kriterier och ansvar fär basstatistik 117

Förekomst av bestämmelser i lag, förordning, instruktion eller annat styrinstrument att statistiken i fråga skall produceras eller finnas. 2. Statistik behövs för obligatorisk rapportering till internationella som organ. 3. Statistik med uppgift att tjäna som underlag för nationell planering och beslutsfattande. 4. Allmäninformativ statistik, främst för allmänheten, politiker, massmedierna etc. som information om utvecklingen och som underlag för samhällsdebatten. 5. Statistik objektivt underlag för intressegruppers verksamhet, som t.ex. lönestatistik, prisindexar och statistik belysande nyetableringar och branschstrukturer. 6. Statistik för forskning och utveckling FoU, nämligen statistikprodukter och databaser för mera exklusiva FoU-behov av stor betydelse för samhället. 7. Statistik av betydelse för framställning av annan statistik, främst statistikprodukter och databaser.

7.3.1 Statistik enligt lag, förordning etc.

Framställning viss statistik är direkt regelstyrd i den meningen att det av stadgats i lag, förordning eller instruktion att myndighet skall framställa I viss statistik eller hålla vissa dataregister för olika informationsuttag. Som exempel på statistik och statistikkâllor som skall framställas eller finnas enligt lag kan nämnas folk- och bostadsräkningen FoB. Som exempel på förordningar avseende uppgifter för statistikproduktion kan tjäna förordningen 19681ll, omtryckt 1991660 om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagsregister samt skatteregisterförordningen 1980556. Myndigheternas instruktioner utfärdas också i form förordning. Vilka myndigheter utanför SCB som enligt föreav skrifter i förordning har ett mer eller mindre uttalat statistikansvar framgår av uppgifter i bilaga 2. SCBs skyldighet att framställa statistik regleras också i instruktion 1988 137. Eftersom åliggandet innebär en att SCB skall svara för den statliga statistikproduktion som inte ankompå någon myndighet ger denna bestämmelse ingen ledning mer annan för klassificering av SCBs statistik som basstatistik. Det är närmast självklart att statistik som har sådan vikt att det redan föreskrift i lag eller förordning fastställts att den skall tas fram genom skall hänföras till basstatistik. Detsamma gäller de statistikgrenar som i

118 Kriterier och för basstatistik ansvar SOU 199248

föreskrifter i anslutning till den statistiklagen kommer hänföras nya att till officiell statistik. Vad i EES-avtalet och vid eventuell framsom en tida EG-anslutning avtalas statistiken kommer öveföras till lag om att och föreskrifter fir den svenska statistikverksamheten.

7.3.2 Statistik enligt internationella krav

Såsom framgått kapitel 4 är SCBs statistikrapportering till internaav tionella organ omfattande redan i dagsläget. En del statistiken till av internationella lämnas frivilligt, enligt rekommendationer eller i organ byte mot statistik, t.ex. till FN. Annan internationell annan som rapportering är tvingande enligt konventioner eller lag, såsom Lex. till ILO och i framtiden eventuellt till EG.

Enligt ett förenklat sätt att berörs minst hälften SCBs se nu av statistikprodukter till någon del sådan rapportering. Det framgår av också att den internationella statistikrapporteringen under de allra

närmaste åren kan komma att öka avsevärt. Vilka statistikprodukter

och databaser som då närmast kommer att beröras och den anledav ningen kanske skall klassificeras basstatistik har kartlagts SCB. som av Enligt SCBs bedömning kommer 80 procent de statliga statistikca av områdena att i större eller mindre grad beröras internationell av rapportering, främst inom för Europa-samarbetet. i ramen Den statistik som obligatoriskt enligt lag eller konvention skall lämnas till internationella bör enligt utredningen hänföras till basstatistik. organ

7.3.3 Statistik underlag för som planering m.m.

En annan huvuduppgift för statistiken är tjäna underlag för att som planering och beslutsfattande. I sin huvudrapport Statistik 93 SCB anger följande användargrupper för statistik för sådana ändamål, nämligen

medborgarna och deras valda ombud, regeringskansliet och dess myndigheter, kommuner och landsting, politiska partier, fackliga och andra intresseorganisationer samt företagen. i Beträffande statistik med detta syfte kan skilja på statistik fir man mera långsiktig planering och för planering på kort sikt. De statliga organ som främst använder statistik för långsiktig planering är regeringens långtidsutredningar, departementen, Konjunkturinsti-

tutet Kl och Riksrevisionsverket RRV samt vissa andra myndigheter,

olika statliga utredningar etc. KI och RRV bär främst för ansvaret ekonomisk prognosverksamhet, KI för samhället totalt och RRV för sett

SOU 199248 Kriterier och ansvar för basstatistik 119

inkomsterna på statsbudgeten. På primärkommunal och landstingskommunal nivå liksom inom länsstyrelserna bedrivs också långtidsplanering för vilken erfordras statistiskt underlag. Det statistiska underlag som erfordras för uppföljning av verksamheten vid myndigheter med treårsbudgetar kan även vara av mera långsiktig karaktär. Dessa uppgifter har dock närmast karaktär av driftstatistik och år kanske därför av mera begränsat allmänt intresse. En tilltagande decentralisering av statlig och kommunal verksamhet medför att mera statistik behövs. Ekonomisk statistik fir meta övergripande ändamål som de statliga och kommunala långtidsutredningama samt nationalräkenskaperna är av sådan karaktär att den bör få styra innehållet i en basstruktur för det svenska statistiksystemet. Statistik av mera kortsiktig karaktär, som i fråga om ekonomisk statistik ofta även är redovisningsdata, har även den användning främst inom nationalräkenskapema och den ekonomiska prognosverksamheten. Även den kortperiodiska redovisningen och statistiken kan ha stor betydelse för planering, främst för budgetering och verksamhetsplanering på årsnivå och kortare perioder. Gemensamt för både de långsiktiga och kortsiktiga underlagen för planering är bl.a. att de förutsätter tidsserier. Både långsiktig och kortsiktig ekonomisk statistik kan vara av stor betydelse även för den enskilde medborgaren, för planering av ekonomi, arbetsliv, utbildning m.m. Vilken statistik med hänsyn till dess betydelse för planering skall som hänföras till basstatistik får dels avgöras i samråd med de aktuella huvudanvändarna, dels utrönas genom intervjuer med personal som framställer statistiken och med dem som använder den.

7.3.4 Allmäninformativ statistik

Den statistik som erfordras för att tillgodose behoven fir internationell rapportering samt för planering och beslutsfattande torde också i stor utsträckning fylla behovet statistik för allmän information, dvs för av beskrivning av samhället och som underlag för samhällsdebatten. Någon skarp gräns är det svårt att dra.

De mål SCB enligt vad återgetts i avsnitt 7.2.2 ñr

som som satt upp statistikinformation till allmänheten är en provkarta på de informationskrav som ofta är aktuella för allmänhet och politiker. Det gäller infor-

120 Kriterier och ansvar för basstatistik SOU 199248

mation om den ekonomiska utvecklingen, förhållandena i arbetsom livet, om inkomst och förmögenhetsfördelningen, trygghet och om rättssäkerhet samt om demokratins funktionssätt och medborgarna i den politiska processen. En ram för diskussion huruvida viss statistik skall betecknas som basstatistik eller ger den uppsättning av statistik finns i Statistisk som årsbok och Allmän månadsstatistik. Sådan statistik i årsboken inte som kan betecknas som basstatistik enligt något av de tidigare behandlade kriterierna får bedömas utifrån övriga kriterier, således huruvida den har karaktär av allmäninformativ statistik, objektiv statistik för intressegrupper, statistik för forskning eller eljest är av sådan art att den skall betecknas basstatistik. Därutöver bör prövas vilket tillskott som av statistik i form av basstatistik som är önskvärt, t.ex. vad gäller statistik utan någon entydig huvudanvändare t.ex. fir befolkningsstatistik, som levnadsnivåundersökningar och jåmställdhetsstatistik.

7.3.5 Objektiv statistik

På arbetsmarknaden och inom näringslivet där starka parter är verksamma sammanställs information och statistik ofta präglad de intresav sen parterna företräder. Eftersom t.ex. lönestatistiken på olika områden är anknuten till de existerande lönesystemen och förhandlingsbehoven är statistiksystemen olika och inte jämförbara. Det råder hos parterna delade meningar om behovet partsoberoende lönestatistik. Den av en officiella lönestatistiken får dock betydelse för att tillgodose det allmäninformativa behovet av statistik belysande löneförhållandena på hela arbetsmarknaden. För vissa ändamål och områden är det speciellt angeläget att det finns statistik som uppfattas som objektiv. Det kan gälla, förutom lönestatistik, prisstatistik, arbetsmarknadsstatistik och statistik belysande näringslivets stmktur. Statistik detta slag bör därför hänföras till basstatiav stiken.

7.3.6 Statistik för

forskningFoU

Få områden torde ha så varierande och speciella statistikbehov som verksamheter avseende forskning och utvecklingFoU. De spänner över samhällets alla områden och är därför också svåra att famna och definiera. För vissa ändamål behövs statistiska tidsserier, fir andra mängddata av olika slag, underlag för prognoser etc. En stor del av den

SOU 199248 Kriterier och ansvar för basstatistik 121

statistik som klassiñeras som basstatistik enligt andra kriterier än starkt behov för forskningen kommer automatiskt forskningen till godo. Av SCBs nuvarande statistikproduktion är det få statistikprodukter som mera exklusivt tjänar fbrskningsändamål. Enligt uppgifter i SCBs produkt- och projektbeskrivning 199091 detta främst gälla synes dödsfallsregistret. Andra sådana SCB-produkter är t.ex. dödsorsaksregistret, arbetsskaderegistret, statistik rörande insatser för barn och ungdom, motsvarande statistik beträffande missbrukare, statistik om förskolor och fritidshem. SCBs undersökning av levnadsförhållanden ULF används inte exklusivt för forskning men är mycket viktig en källa i forskningsverksamheten. Annan statistik på socialområdet som oftast har Socialstyrelsen som producent, t.ex. cancerregistret, tjänar främst FoU-ändamål. Vissa dataregister kan ha så stor betydelse för forskningen att det kan vara motiverat att detta skål hänföra dem till av kategorin basstatistik. Allt pekar på att det med hänsyn till forskningens speciella krav på statistik, ofta av ad hoc-betonad karaktär, torde bli svårt att finna statistik som exklusivt med hänsyn till dess intresse för forskningen kommer att klassificeras som basstatistik. För forskningsändmål behövs ibland stora datatmängder för att finna signifikanta skillnader för sällsynta händelser. I dessa fall behövs nationella register, t.ex. cancerregistret och missbildningsregistret.

7.3.7 Statistik betydelse för framställning

av av annan statistik

Statistikprodukter och databaser framställda för primärt angivna ändamål kan också ha betydelse fir produktion av annan statistik. Statistikuppgifter från ett område kan utgöra viktig beståndsdel i statistik för belysning av förhållanden på andra ämnesområden, t.ex. utbildningsstatistik för tillgången på arbetskraft, ekonomisk statistik element i som nationalräkenskapema etc. Databaser, t.ex. skatteregistren, med primär uppgift att ge information förhållanden beträffande skatter och om uppbörd, utgör också viktigt underlag för framställning inkomststatiav stik. Statistik kan också användas för avstämning statistik, av annan t.ex. statens inkomster av moms för avstämning uppgifter hanav om delsomsättningen i olika produktions- och handelsled etc.

Genom olika bearbetningar och samkörningar register emellan kan

framställas statistikprodukter vitalt intresse. Dataregister fyller av som

122 Kriterier och för basstatistik ansvar SOU 199248

vissa krav på uppbyggnad, sökmöjligheter och teknisk tillgänglighet,

även för flera användare, benämns databaser. Dataregister med ñre-

trädesvis statistisk användning ñnns hos flera myndigheter, främst SCB,

Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Domstolsverket och Rikspolisstyrelsen. Vid SCB finns ett hundratal register eller databaser av vilka t.ex. kan nämnas bilregistret, centrala företags- och arbetsställeregistret

CFAR, lantbruksregistret och registret över totalbefolkningen RTB samt tidsseriedatabasen TSDB, den regionalstatistiska databasen RSDB och den delområdesstatistiska databasen DSDB. Vissa statistikprodukters och statistikregisters betydelse för framställ-

ning av basstatistik och deras informationsinnehåll utgör motiv för att de skall hänföras till kategorin basstatistik. SCB har i studie publiceen rad i en rapport 1991-10-20, Samband mellan SCBs statistikpmdukter m.m., belyst produktionstekniska samband vid SCB. Enligt rapporten kan statistikproduktema vid SCB indelas i två kategorier, nämligen primära produkter och produkter statistiksystem. sammansatta En sammansatt produkt bygger på att data från flera primära produkter

kombineras för statistisk beskrivning samhällsområde av ett eller fenomen. Ytterst primära produkter är helt fristående från andra produkter. Det blir allt vanligare att data från flera undersökningar eller produkter förs och kombineras i dataregister samman som kan betecknas som kombinerade register.

Betydelsen samutnyttjande uppgifter i statistikproduktionen av av belyses också vad avser datainsamling, bearbetning och presentation av statistiken. Vid datainsamlingen kombineras ofta flera insamlingsmetod-

er i en och undersökning. Vidare kan insamlade samma uppgifter i stor utsträckning samutnyttjas inom SCB. För detta krävs definitioner, att

klassiñceringssystem och urvalsprinciper är enhetliga, vilket

m.m. förutsätter särskilda insatser statistiskt metodarbete. av

Återanvändning data ställer också krav på ändamålsenlig

av en arkivering och dokumentation av insamlat material. Som exempel på att statistik förutsätter statistik kan nämnas nationalräkenskapema, annan som byggs upp på olika slag ekonomisk statistik. I andra av sammanhang används olika primârdata främst hjälpinformation för som att erhålla eller förbättra skattningar. Typiska exempel på utnyttjande av statistik för statistik annan ser man vid presentationen av statistik i form av utgivning av temapublikationer och tillhandahållande material i av gemensamma presentationsbaser.

SOU 199248 Kriterier och ansvar för basstatistik 123

7.4 Ansvar och

garantier för basstatistik

Såsom nämnts i avsnitt 5.2 om ansvaret för den statliga statistikproduktionen har varje myndighet ett visst statistikansvar för sin verksamhet. För vissa myndigheter finns ett särskilt föreskrivet statistikansvar och SCB skall svara för den statliga statistikproduktion som inte ankommer på någon annan myndighet. SCB har alltså med nuvarande ordning ett samlat ansvar som verket utövar, främst i samråd med och efter föreskrifter från regeringendepartementen. Beträffande den anslagsfinansierade statistiken fattas de slutliga besluten mer eller mindre i detalj av regeringen på basis av riksdagsbeslut. Ett närmande av statistikanvändama till statistikproducentema genom uppdragsfinansiering m.m. bör medföra att dialogen mellan dem aktiveras, att statistiken därmed blir bättre anpassad till statistikanvändamas behov samt att den samlade statistikverksamheten kan bli effektivare. Beställarmyndighetemas ansvar i vad gäller samhällets behov av statlig statistik får, såsom närmare utvecklats i det föregående, fastläggas av regeringen efter en dialog mellan departementen och myndigheterna i fråga. Det kan ske genom föreskrift i instruktion eller i regleringsbrev motsvarande. För annan statlig myndighet än SCB som producerar statistik av basstatistikkaraktär, även sådan har karaktär av utvecklad driftstatisom stik och vars framställning kan betecknas som en myndighetsuppgift, bör gälla skyldighet att beakta och samordna andra statistikanvändares önskemål om statistik. Vilka myndigheter som nu producerar statistik av sådant slag att den betecknas som officiell statistik och därmed i viss mening som basstatistik har tidigare beskrivits i kapitel avsnitt 5.2.2. I anslutning till den nya statistildagen prop. l99ll92zll8 torde regeringen komma att föreskriva vilken typ av statistik som skall betecknas som officiell statistik och därmed i viss mening som basstatistik. För att ytterligare bredda de olika statistikanvändarnas inflytande bör, som nämnts i avsnitt 6.5, ett särskilt statistikråd inrättas. Det bör ha rådgivande och bevakande uppgifter, främst i syfte

124 Kriterier och för basstatistik ansvar SOU 199248

att tillse att behoven basstatistik, särskilt allmäninformativ av statistik inte blir eftersatta,

att bevaka att den statliga statistiken är opartiskobjektiv,

att verka för samordning nationella och internationella av statistikintressen,

att lägga förslag till regeringen viktigare förändringar om i det statliga statistikutbudet och statistikverksamheten,

att yttra sig över förslag till nedläggning statlig statistik, av att bevaka att uppgiftslämnama inte blir oskäligt belastade, att till regeringen årligen redogörelse avge en avseende den statliga statistikverksamheten.

Rådet bör knytas till Finansdepartementet och främst basera sitt inflytande på bred och hög kompetens en representerande olika samhällsintressen, inte enbart myndigheter.

SOU 199248 125

8 Utredningens förslag

Ansvaret för detaljstymingen av den statliga statistikverksamheten delegeras så långt möjligt och lämpligt till särskilt utsedda myndigheter, huvudansvariga för statlig statistik. 2. All statistikproduktion vid SCB uppdragsfinansieras, SCBs förvaltningsuppgifter anslagsñnansieras. Basstatistiken avgränsas efter sju föreslagna kriterier och statistikbehovet tryggas genom föreskrifter till statistikansvariga myndigheter och bevakning av ett nyinrättat statistikråd. Regeringen lämnar årlig redogörelse till riksdagen för den statliga statistiken. 4. Användarintressena samordnas dels för de olika statistikområdena av statistikbeställama, dels nationellt av statistikrådet, som bl.a. företräder även mera allmäninformativa intressen och årligen avger en redogörelse fir den statliga statistikverksamheten till regeringen. 5. SCBs prissättning skall liksom hittills baseras på självkostnadema med anpassning till marknadssituationen; myndigheter som vill starta egen statistikproduktion skall göra totalkostnadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB. 6. Basstatistiken skall liksom den officiella statistiken vara allmänt tillgänglig. För SCBs uppdragsñnansierade statistik i övrigt föreslås inga förändringar i hittills tillämpade riktlinjer. 7. All basstatistik bör publiceras i lämplig form, bl.a. officiell som statistik. SCB bör ge information och vägledning beträffande var statlig statistik finns att tillgå och hur den hålls tillgänglig. Ett genomförandeorgan inrättas för att i samråd med departement och myndigheter mera i detalj planera hur förändringarna skall genomföras.

126 SOU 199248

9. Regeringen låter göra en översyn av förordningen 1982668 om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, i vad avser reglerna om samråd vid uppgiftsinsamling. 10. Regeringen prövar att i verksförordningen 1987 1100 införa en föreskrift samråd i statistikfrågor med SCB med hänvisning om till samrådsförordningen 1978620.

8.1 Utgångsläget och motiv för utredningens förslag

Budgetåret 199091 framställdes i Sverige statlig statistik av mera allmänt intresse till en kostnad av ca 850 miljoner kronor. Av detta belopp hänförde sig ca 700 miljoner kronor inkl. folk- och bostadsákningen ca 85 milj. kr. eller 80 procent till statistikproduktion vid Statistiska ca centralbyrån SCB, som är den centrala förvaltningsmyndigheten för den statliga statistikproduktionen. Av verksamheten vid SCB, som omfattar både förvaltningsuppgifter och statistikproduktion, finansieras drygt 20

procent med inkomster från uppdragsverksamhet. Övrig verksamhet till

ett belopp av ca 550 miljoner kronor nära 80 procent bekostas med anslagsmedel. Den statliga statistikproduktionen utanför SCB har en stark koppling till myndigheternas ñrvaltningsuppgifter. Omfattningen och inriktningen den anslagsfinansierade statistikproav duktionen vid SCB har i stor utsträckning påverkats av de statistikbehov SCB noterat i sina användarkontakter och verket prioriterat som som mellan och redovisat till regeringen, främst i sina treårsplaner och årliga anslagsframstâllningar. Inom regeringskansliet bereds statistikfrågoma enligt en särskild styrmodell enligt vilken avvägningar sker dels inom respektive departements ansvarsområde, dels mellan departementen. Finansdepartementet,

tidigare Civildepartementet, har ansvaret för sektorövergripande statistik

samt för myndigheten SCB. Med hittills tillämpat styrsystem har SCBs statistikproduktion i hög grad detaljstyrts av regeringen på underlag från SCB. Kombinationen treårsbudgetering, den särskilda beslutsmodellen, anslags- och uppdragsñnansierad statistik samt en monopolsituation på många områden har gett SCB en mycket stark roll gentemot användarna och innehållit få

SOU 199248 127

incitament att ompröva statistiken i grunden. Statistiken har lästs på delprogramnivå under många år och ny statistik har finansierats genom tillskott eller uppdrag. Detta har lett till att endast marginella omprövningar har gjorts vad gäller statistikproduktionens inriktning och omfattning. Awägningar mellan för statistik och för andra resurser ändamål har i praktiken endast kunnat göras i samband med viktiga förändringar. Så avsattes Lex. medel för statistik fir utvärdering den av senaste skattereformen.

sambanden mellan önskemål om statistik och kostnadsansvar har ofta

varit svaga eller helt saknats. Det har ofta förefallit svårt att få till stånd förändringar i statistiken. . Utredningens förslag skall enligt direktiven syfta till att trygga samhällets behov av basstatistik samtidigt som de viktigaste huvudanvändama fär ett Ökat ansvar för statistikens kostnader och innehåll. Ytterst bör förslagen resultera i en effektivare styrning den statliga av statistiken genom en flexiblare anpassning till förändringar i behoven och genom ökat engagemang och ökad kunskap hos användarna. En följd av förslagen bör bl.a. bli att den statistiska kompetensen kommer att spridas till flera myndigheter. Detta förväntas öka deras möjligheter att ställa relevanta krav och att utnyttja statistiken bättre. Utredningen tar inte ställning till statistikproduktionens organisation. Förslagen innebär att incitamenten till och möjligheterna att producera statlig statistik utanför SCB ökar. Det finns dock flera skäl för att den större delen av statistikproduktionen, åtminstone till en början, kommer att hållas samlad hos SCB. För detta talar bl.a. behovet att utnyttja de datalager som byggts upp inom SCB samt strävandena att begränsa uppgiftslämnandet. Däremot förväntas förslaget medföra ett ökat samarbete kring statistikproduktionen mellan producent och användare, där användarna i högre grad kommer att ha ansvar för och vidarebearbeta de statistiska underlagen. Utredningens förslag kommenteras närmare i det följande.

8.2 Utredningens förslag utvecklat

8.2.1 Delegering statistikansvaret

av Ansvaret för detalj av den statliga statistiken skall så långt det är möjligt och lämpligt delegeras till huvudanvändare av statistiken. En ökad efterfrâgestyming av statistikproduktema i ett systern där viktigare

128 SOU 199248

användare av statistiken mera direkt i en förhandlingsposition kan påverka statistikens innehåll och omfattning bedöms gynna både användarintressena och intresset av att åstadkomma en mera effektiv statistikproduktion. Det innebär att den detalj styrning som hittills i viss utsträckning utövats genom beredningen i regeringskansliet i princip upphör. Departementens liksom andra statistikanvändares önskemål skall i avsevärt större utsträckning direktstyras av särskilt utsedda statistikansvariga myndigheter, som skall representera statistikanvändama och utses av regeringen.

8.2.2 Uppdragsñnansiering av SCBs statistikproduktion

All statistikproduktion vid SCB skall uppdragsñnansieras med departement eller myndigheter som uppdragsgivare beställare. SCB behåller sin ställning som central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen. Den verksamhet som kan betecknas som SCBs förvaltningsn uppgifter bör även fortsättningsvis anslagsfinansieras. Det gäller uppgifter av typ statistiksamordning, nomenklaturarbete, grundläggande metodutveckling, internationellt samarbete, publiceringsverksamhet och informationsserviee samt biblioteks- och arkivservice. Hittillsmande styrsystem fir SCBs statistikproduktion kan betecknas som ett uppdrag från regeringen till SCB att producera statistik med innehåll och omfattning, i tillämpliga delar i överensstämmelse med vad SCB föreslagit, slutligt dokumenterat i regleringsbrev. Det är detta uppdrag som skall delas upp, så långt det är möjligt och lämpligt på myndigheter. Endast då ingen myndighet befunnits lämplig som beställare bör beställaransvaret läggas på departementet. För statistik som inte på något entydigt sätt kan hänföras till ett departementsområde bör beställaransvaret förläggas till Finansdepartementet. Att uppdragsñnansiera även SCBs förvaltningsuppgifter har bedömts som olämpligt, bl.a. av principiella skäl och då det skulle medföra ett icke obetydligt pålägg på SCBs produktpriser som skulle försämra SCBs konkurrenssituation.

8.2.3 Basstatistikbehovet tryggas

En omläggning av styrningen av statistikproduktionen mot uppdragsfmansiering där SCB fär ställning som uppdragstagare får inte medföra att grundläggande statistikbehov blir eftersatta. Garantier måste skapas för att behoven av basstatistik blir tillgodosedda även fortsättningsvis.

SOU 199248 129

Till ledning för avgränsningen av vilken statistik som bör hänföras till basstatistik har utredningen satt upp följande kriterier.

Förekomst av bestämmelser i lag, förordning, instruktion eller annat styrinstrument att statistiken i fråga skall produceras eller finnas. 2. Statistik som behövs för obligatorisk rapportering till internationella organ. Statistik med uppgift att tjäna som underlag för nationell planering och beslutsfattande. 4. Allmäninformativ statistik, främst fir allmänheten, politiker, massmedierna etc. som information om utvecklingen och som underlag för samhällsdebatten. 5. Statistik som objektivt underlag för intressegruppers verksamhet, t.ex. lönestatistik, prisindexar och statistik belysande nyetableringar och branschstrukturer. 6. Statistik för forskning och utveckling FoU, nämligen statistikprodukter och databaser för mera exklusiva FoU-behov av stor betydelse fir samhället. 7. Statistik av betydelse fir framställning av annan statistik, främst statistikprodukter och databaser.

Vilka statistikprodukter eller statistikområden som med ledning av dessa kriterier skall hänföras till basstatistik avgörs i första hand i dialog mellan departement och myndigheter. Det fastställs av regeringen och dokumenteras, förutom i regelverket för officiell statistik, främst genom föreskrifter i myndigheternas instruktioner och i regleringsbrev motsv. för berörda myndigheter. Att statistikbehovet, särskilt behovet av allmäninformativ statistik, tryggas skall också bevakas av ett statistikråd, se avsnitt 7.4 samt i det följande. Rådets uppgifter med sikte på att trygga behovet av basstatistik är att bevaka att basstatistikbehov inte eftersätts, att yttra sig över förslag till nedläggning av statlig statistik samt att till regeringen lämna en årlig redogörelse om den statliga statistikverksamheten.

8.2.4 Förstärkt samordning av användarintressena

Samordningen av användarintressena ñrstârks dels genom att varje beställarmyndighet får ta ansvar för samordning av intressena avseende sina statistikprodukter, dels genom statistikrådets verksamhet.

130 SOU 199248

En delegering av statistikansvaret till anvåndarmyndigheter medñr behov av förändrade former för anvåndarsamarbete för att syftet med delegeringen statistikansvaret skall uppnås. För även andra av att intressen än bestållarmyndighetens skall komma fram och kunna bli tillgodosedda får myndigheten ta fir att andra viktigare statistikansvar användares behov beaktas, t.ex. genom ansvar för användargrupper eller på andra sätt. Det främsta skälet för att inrätta ett nationellt samordningsorgan fir statistiken, ett statistikråd, är nämnts behovet att bevaka som av att basstatistikbehovet tillgodoses. Men ett viktigt skäl âr också det ökade behov av samordning Övergripande användarintressen, framför av mera allt mera allmåninformativa intressen ofta kan ha svårt att göra sig som gällande. Rådets uppgifter med avseende på samordning bör främst att vara verka fir samordning statistikintressena mellan de statistikansvariga av myndigheterna samt att lägga förslag till regeringen viktigare om förändringar i det statliga statistikutbudet och statistikverksamheten, se närmare avsnitt 7.4. Statistikrådet bör knytas till Finansdepartementet. Det bör basera sitt inflytande främst på bred och hög kompetens olika en samt representera samhällsintressen, inte enbart myndigheter.

8.2.5 SCBs prissättning och konkurrensförhållanden

SCBs prissättning skall liksom hittills baseras på SCBs sjålvkostnader med anpassning till marknadssituationen. Myndigheter vill starta som egen statistikproduktion skall göra totalkostnadskalkyler, samråda med och begära in anbud från SCB. SCB har för vissa produkter genom unik tillgång till grundmaterial monopolsituation motiverar en som att SCBs prissättning, åtminstone för sådana produkter, baseras på SCBs självkostnader. Att ett uppdrag från regeringen i stället blir uppdrag ett från ett departement eller statlig myndighet är i en sig inte något skål för ändrad prissättning, annat än i den mån det medför ändrade faktiska kostnader för statsverket. För konkurrensutsatta produkter bör SCB liksom hittills kunna driva marknadsanpassad prispolitik. en Av myndigheter som överväger att starta statistikproduktion bör egen man fordra att de gör ekonomiska kalkyler inför beslut sådan om en förändring och då inte bara räknar marginalkostnader de totala utan kostnaderna, såsom närmare utvecklats i avsnittet Samordning och

SOU 199248 131

effektivitet i statistikproduktionen se avsnitt 6.6.1. Myndigheterna bör

i sådana fall samråda med SCB och i likhet med vad som enligt samrådsñrordningen gäller för infordrande av externa anbud, infordra anbud från SCB för jämförelse av kostnaderna fir egenproduktion och uppdrag till SCB. De bör vidare ta fram underlag som visar hur uppgiftslåmnama berörs samt bedöma effekterna för statistikens kvalitet och användning av en egenproduktion. För beslut om produktionens förläggning bör riktlinjerna enligt reglerna för statlig upphandling beaktas.

8.2.6 Äganderätten till statlig statistik

Basstatistiken skall liksom den officiella statistiken vara allmänt tillgänglig, eftersom den fyller gnmdläggande behov och bekostas med allmänna medel. För SCBs uppdragsñnansierade statistik i övrigt föreslås inga förändringar i hittills tillämpade riktlinjer. Det förhållandet att beställaren är en myndighet eller ett departement i stället för regeringen bör inte medföra någon inskränkning i möjligheterna att ta del av basstatistiken. Det är i vissa fall speciellt viktigt att såväl statistik som primärmaterial görs tillgängligt för forskare och andra användare. statistikens karaktär av kollektiv nyttighet gör att också framtida användares behov måste tillgodoses. Enligt av SCB tillämpad praxis har SCB äganderätten till primärdata som SCB samlat in eller lagrat i sina register, såvida inte annat avtalats. Frågan om äganderätten till primärdata kan fordra olika lösningar beroende på växlande förhållanden och torde bäst komma att lösas avtalsvägen.

8.2.7 statistikens publicering

Målet bör vara att all basstatistik skall vara lättillgänglig, vilket bäst främjas genom att den publiceras som officiell statistik. Med uppdragsñnansiering av statistiken kan ansvaret för statistikens publicering bli otydligt. Det naturligaste är att ansvaret ligger på uppdragsgivarna i den mån det inte avtalats att SCB skall svara för publiceringen. Det är angeläget, främst från allmänhetens synpunkt, att statistiken publiceras på ett sådant sätt att den är lättillgänglig, att den hålls tillgänglig i ett system för officiell statlig statistik. För att främja

132 SOU 199248

lättillgängligheten för statlig statistik bör SCB liksom hittills informage tion och vägledning om var statlig statistik olika slag finns tillgänglig. av

8.2. 8

Genomförandeorgan

För genomförande av de ñreslagna förändringarna bör ett särskilt, tillfälligt organ inrättas med uppgift att i samråd med departement och myndigheter mera i detalj bereda aktualiserade problem, arbeta fram enhetliga lösningar och bistå SCB vid lösning av principfrågor.

Ett stort antal frågor bör klarläggas inñr omläggning till uppdragsen ñnansiering av statistiken. Det gäller t.ex. registeransvar, ägaransvar, tillgänglighet grunddata för andra användare, publicering, internaav tionellt samarbete etc.

8.2.9 Översyn av föreskrivet samråd med uppgiftslämnare

Enligt förordningen 1982668 statliga myndigheters inhämtande om av uppgifter från näringsidkare och kommuner skall myndighet samråda om uppgiftskravens utformning med organisation företräder uppgiftssom lämnarna. Omläggningen statistikens finansiering enligt utredningens av förslag kan medföra en ökning av antalet samrådsärenden. Riskerna ökar att myndighet utnyttjar sin möjlighet att t.ex. under åberopande av tidsbrist underlåta att genomñra samråd. Någon form information av om den förändrade uppgiñsskyldigheten borde under alla ñrhållanden

föreligga. Utredningen föreslår att regeringen låter genomföra översyn

en av den nämnda förordningen om uppgiftslåmnarsamråd.

8.2.10 Föreskrift i verksförordningen statistiksamråd

om med SCB

Statliga myndigheter har enligt förordning 1978620 samråd med om SCB i frågor rörande statistikproduktion skyldighet samråda m.m. att med SCB i vissa statistikfrågor. Samrådet fungerar inte tillfredsställande, kanske beroende på att myndigheterna inte âr uppmärksamma på sina skyldigheter i detta avseende. Utredningen föreslår regeringen prövar att att, som medel för att sprida information samrådsskyldigheten, i om verksförordningen 19871100 införa föreskrift samråd med en om hänvisning till samrådsförordningen 1978620.

SOU 199248 133

1 Bilaga

Kommittédirektiv Dir. 199068

Översyn av den statliga statistikens styrning, finansiering

och samordning

m.m. Beslut vid regeringssammanträde 1990-11-08

Chefen fir civildepartementet, statsrådet Johansson, anñr.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att se över den statliga statistikens

styrning, finansiering och samordning. Översynen bör leda till att

användarna får ett större inflytande över statistikens inriktning och innehåll, styrning och finansiering av den statliga statistiken görs -- mer effektiv, statistikens produktionsförutsåttningar klargörs. —-

Bakgrund

I 1990 års budgetproposition prop. 198990 100 bil. 15, 36 avises. rade jag en utredning med uppdrag att bl.a. se över styrformerna fir den statliga statistiken. Jag återkommer nu till denna fråga. Huvuddelen av den statliga statistiken framställs statistiska centralav byrån SCB. Produktionen regleras instruktion och regleringsgenom brev. Uppgiftsinsamlingen regleras författningar med föreskrifter genom om statistik hos SCB. En särskild utredning har lämnat förslag SOU 199043 till lag om den statliga statistikframstållningen. Förslaget bereds f.n. inom regeringskansliet. Omkring tvâ tredjedelar av SCBs verksamhet finansieras ett genom statistikanslag under trettonde huvudtiteln. Den resterande tredjedelen

134 Bilaga 1 SOU 199248

finansieras genom anslag på andra huvudtitlar samt genom intäkter av uppdragsverksamhet. Merparten av uppdragen kommer från departement och myndigheter. Den nuvarande beslutsordningen prop. 198586100 bil. 15, s. 42 omfattar primärt den del av verksamheten som finansieras under trettonde huvudtiteln. Genom den blandade finansieringen en och samma -—statistikprodukt kan ha flera finansiärer eller ñnansieringssätt berörs huvuddelen av statistikproduktionen av denna ordning. Beslutsordningen har som grundprincip att kostnader för statistik inom ett verksamhetsområde skall vägas mot kostnader för andra verksamheter inom området. Fackdepartementen har därmed i regeringskansliet ett beredningsansvar fir den statistikproduktion och den del statistikav anslaget som svarar mot dess verksamhetsansvar. SCB gör avvâgningar mellan olika användares behov och föreslår vilken statistik som skall tas fram. Vidare har SCB ett allmänt samordningsansvar och skall utarbeta standarder för klassiñkationer och indelningar, begrepp och definitioner för den statliga statistiken. Enligt de principer som regeringen tillämpar kan ett departements andel av statistikproduktionen utökas genom att medel tillskjuts enligt någon eller några av de ñnansieringsformer som förut redovisats.

Återföring av medel från statistikanslaget till fackdepartementen på

grund av produktionsminskning har inte förekommit. Civildepartementet har, förutom ett fackansvar för den statistik som inte har någon entydig departementstillhörighet, för myndigett ansvar heten SCB och därmed ett ansvar för samordning av statistikfrågoma och för att hålla samman statistikanslaget.

Problem

En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet C 1987D har utvärderat beslutsordningen. Gruppen har i en rapport dnr CE 32188 Beslutsmodellen för statistik inom regeringskansliet redovisat bl.a. följande problem Omprioriteringar mellan statistikområden är i praktiken inte möj- liga. Det finns grånsdragnings- och samordningsproblem mellan departe- menten. Ansvaret för statistik som griper över flera statistikområden är oklart.

SOU 199248 Bilaga I 135

— Värdering av statistik med stor strategisk betydelse kan inte alltid göras i relation till kostnaderna för den verksamhet den skall belysa. Besluts- och informationsvâgarna inom regeringskansliet samt mellan regeringskansliet och SCB är krångliga och tidsödande. Det är oklart hur ansvaret för uppföljning och utvärdering SCBs - av verksamhet skall fördelas mellan det statistiksammanhållande departementet och övriga departement. SCBs debiteringssystem och prissättning har skapat problem. —- Gränserna mellan anslagsfmansierad statistik och uppdragsfman- —sierad statistik är oklar.

För att komma till rätta med problemen föreslogs åtgärder som syftade till att få en bättre samordning av de olika departementens anspråk på statistik, underlätta omprioriteringar och förenkla beredningen i regeringskansliet. Vissa åtgärder har vidtagits men avvägningen mellan anslag och uppdrag, SCBs prissättning samt ansvarsförhållanden och beredningsprocessen inför regeringsbeslut behöver ses över ytterligare. De praktiska möjligheterna att våga statistik mot den verksamhet som den skall betjäna är fortfarande begränsade liksom möjligheterna till omprioriteringar mellan statistikomrâden. I en revisionsmpport den 2 april 1990 dnr 1988 1424 Statlig statistik produktion, styrning och roller belyser riksrevisionsverket ett depar- tements svårigheter att ta ställning till frågor om prioritering av statistik på sitt område. Detta gäller särskilt när departementet inte själv är primäranvändare. Även i dessa fall är departementet ansvarigt för finansiering medan myndigheter och andra statistikanvändare endast deltar i användargrupper för att utforma statistikens innehåll och uppläggning. Sammanfattningsvis kan konstateras att det tillämstyrsystem som nu pas ökat engagemanget för statistiken. Det finns dock problem som sammanhänger med budgetprocessen, de olika finansieringsformema, materialets omfattning och de svaga sambanden mellan direkt användning och finansiering av statistiken. Denna problembild har också bekräftats i riksrevisionsverkets rapport. Mot bakgrund av de problem som redovisats och den förnyelse av den offentliga sektorn som pågår är det nu angeläget att överväga hur

136 Bilaga 1 SOU 199248

styrning och samordning av den statliga statistiken ytterligare kan förbättras.

Förändrade förutsättningar I fömyelsen av den offentliga sektorn betonas behovet produktivitet av och effektivitet samt ett decentraliserat verksamhetsansvar. Ökad vikt läggs vid resultatmätning, resultatanalys och informationssystem. Eftersom statistik är ett betydelsefullt verktyg i denna process ökar kravet på att verksamhetsansvariga ges ett direkt inflytande över statistiken. För närvarande ses behoven av och kraven på informationssystem över på flera områden. Som exempel kan nämnas utredningar på områden som rör u-landsbiståndet, rättsväsendet, jordbruket, skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Flera utredningar skall även lämna förslag om informationssystem som är gemensamma för staten och kommunerna resp. landstingen. Ett alltmer decentraliserat verksamhetsansvar i statsförvaltningen kan medföra behov av en annan ansvarsfördelning även för statistikproduktionen. I utvecklingen av den offentliga sektorn eftersträvas också att mer renodla förvaltningsmyndigheternas uppgifter, roller och finansiering. För SCB, som är en myndighet med en stor andel serviceuppgifter för bestämda användare och en expansiv uppdragsverksamhet, blir det särskilt angeläget att klargöra vad som är de grundläggande uppgifterna och vad som är serviceuppgifter samt hur finansiering skall en anpassas till detta. Andra förändringar som påverkar förutsättningarna fir statistikproduktionen är att de statistiska primärmaterialen i allt högre grad hämtas från administrativa register utanför SCB och att ADB-resurser finns hos de flesta myndigheter. Möjligheterna att producera och bearbeta statistik utanñr SCB ökar. Den växande ADB-hanteringen har förbättrat förutsättningarna att ta fram statistik och utnyttja registerny information mera. Detta har emellertid också medfört ett ökat krav på begränsningar av kostnader för uppgiftslämnandet och hänsyn till personlig integritet och sekretess. SCB har utvecklat särskilda rutiner och kompetens för att hantera dessa alltid lika aktuella krav. Härutöver kvarstår behov av samordning på grund att statistiken av blir mera komplex och beroende av allt fler datakällor. Det räcker sällan med uppgifter från ett register för att statistiskt belysa viktiga

SOU 199248 Bilaga 1 137

samhällsfrågor. Nationalräkenskaperna är ett exempel på ett system som ställer krav på ett omfattande och samordnat statistikunderlag där många

datakällor ingår. Nu diskuteras ytterligare kopplingar till detta system

för att integrera faktorer som rör miljön och sociala effekter. Inkomstfördelningstmdersökningarna är ett annat exempel på statistik från många källor. SCBs samordningsansvar vad gäller standarder och definitioner får dessutom ökad betydelse vid en mer decentraliserad statistikproduktion. Kraven på internationell samordning ökar också. Det europeiska integrationsarbetet ställer Lex. större krav på officiell statistik än vad tidigare internationella rekommendationer gjorde.

Utredningsarbetets inriktning Ett entydigt för basstatistik bör utpekas. Med basstatistik avses ansvar statistikprimärstatistik som från samhällets synpunkt anses angelägen att ha tillgång till och som bör ingå som en del i den gemensamma infrastrukturen. I detta sammanhang bör även ansvaret för statistik som inte har någon entydig huvudanvândare Lex. jämställdhetsstatistik, resurser för forskning och utveckling samt extern service beaktas. Inriktningen bör vara att trygga samhällets behov av grundläggande statistik och underlätta statistikanvåndningen. Avgränsningen av denna grundläggande statistikverksamhet samt frågor som rör ansvarsförhållanden, prissättning m.m. bör särskilt ldargöras. För att få en effektivare användning av statistiken bör dess huvudanvändare departement, myndigheter, kommuner, bransch- och intresseorganisationer m.fl. få tydligare bestållarroll. Statistiken bör så långt en möjligt direkt finansieras av beställarna. En viktig fråga är hur ansvarsförhållanden bör utformas när det gäller statistik som grundas på gemensamma informationssystem för staten, dess myndigheter, kommum.fl. En annan viktig fråga som aktualiserats med anledning av nerna detta år vilken frihet användarna bör ha när det gäller produktion och köp av statistiktjänster. Finansieringen SCBs verksamhet måste göras mer överblickbar och av ändamålsenlig. Syftet är att undvika oklara gränsdragningar mellan anslag och uppdrag samt att principer för prissättning m.m. till anpassa ett ökat användarintlytande. Ett alternativ som bör prövas är att helt

138 Bilaga 1 SOU 199248

uppdragsfinansiera SCBs verksamhet, dvs. även sådan statistik som finansieras direkt av regeringen. En viktig utgångspunkt är att kravet på kvalitet och ändamålsenlig spridning av statistiken upprätthålls. Vidare bör uppgiftslämnarnas intressen samt krav på sekretess och integritet beaktas. Frågor kring statistikens oberoende och objektivitet när användarnas inflytande ökar bör särskilt uppmärksammas. SCBs samordning av statistiken måste lyftas fram och reell ges en innebörd. De internationella kraven, forskningens och allmänhetens behov måste beaktas. Formema för fortlöpande styrning av statistikproduktion och samarbete med olika intressenter bör övervägas. Härvid bör existerande styr- och referensgruppers verksamhet utvärderas.

Uppdraget

Utredningen skall lämna förslag till hur den statliga statistiken bör styras och samordnas. Härvid skall utredningen

- föreslå gränser fir den grundläggande statistikverksamheten, föreslå en effektiv styrning och finansiering statistiken, både vad - av gäller basstatistik och statistikverksamhet. Möjligheten att annan helt uppdragsñnansiera SCBs verksamhet skall prövas, klargöra principer fir prissättning, klargöra ansvarsförhållanden fir statistik grundas på - som gemensamma informationssystem, - belysa för- och nackdelar med en ökad frihet för statistikanvändarna vad gäller produktion och köp av statistiktjänster, klargöra konsekvenserna förslagen, särskilt med avseende på - av ekonomi, samondningsbehov, statistikens kvalitet, oberoende och objektivitet, internationella åtaganden och olika användarkategoriers riksdag, regering, myndigheter, kommuner, näringsliv, forskare, allmänhet m.m. behov.

Utredningen skall samråda med andra pågående utredningar rör som förändring och utveckling informationssystem på olika områden. av Riksrevisionsverkets arbete vad gäller uppdragsmyndigheter samt eventuella ställningstaganden på grund statistikregelutredningens av förslag SOU 199043 förenklad statistikreglering liksom det om en europeiska integrationsarbetet och annat internationelltnordiskt samarbete bör särskilt beaktas.

SOU 199248 Bilaga 1 139

Vissa utredningens överväganden kan behöva beaktas i myndighetsav specifika direktiv till SCB sommaren 1991. Utredningen bör anpassa sitt arbete till detta. Arbetet bör i sin helhet vara avslutat senast den 30 april 1992.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976119 med uppdrag att utreda den statliga statistikens styrning, — finansiering och samordning, att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt om utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Utredaren skall beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående dels utredningsförslagens inriktning Dir. 19845, dels beaktande EG-aspekter i utredningsverksamheten Dir. av 198843.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Civildepartementet

SOU 199248 141

2 Bilaga

utanför SCB föreskrivet

Myndigheter med

statistikansvar

Av de ca 35 myndigheter utanför SCB som ger ut statistiska publikationer fir mera allmän spridning finns föreskrift om statistikansvar för följande.

Finansinspektionen 1991937 svarar för att statistik över finansiella marknader, kreditinstitut och försäkringsområdet framställs. Publicering i SOS. Konjunkturinstitutet 1988531 skall i samråd med sådana verk, myndigheter, föreningar och sammanslutningar som arbetar inom närliggande områden verka fir att statistiskt material av betydelse för studiet av den ekonomiska utvecklingen samlas in och bearbetas. Riksbanken 1988 1385 skall löpande offentliggöra statistiska uppgifter om valuta- och kreditförhållanden. Riksrevisionsverket 198880 skall utarbeta statistik över statens ñnanser SOS och lämna realekonomisk statistik över statens finanser. Statens invandrarverk 1988429 skall föra register och statistik över utlänningar i landet i den utsträckning det behövs för verksamheten.

Vissa myndigheter publicerar statistik mot bakgrund av ett i instruktionen eller eljest särskilt föreskrivet allmänt ansvar för uppföljning, utvärdering 0.d. Bland dessa kan ñljande nämnas

Arbetarskyddsstyrelsen 1988730, SOS, Arbetsmarknadsstyrelsen 1988 1 139, Boverket 1988590 och 19901367, Riksförsäkringsverket 19881293, Riksskatteverket 1990 1204, Skogsstyrelsen 1988855, SOS, Socialstyrelsen 19881236,

142 Bilaga 2 SOU 199248

Statens arbetsgivarverk 1989517, Statens jordbruksverk 1991375, Statens kulturråd 1988676, SOS, Statens naturvdndsverk 1988518, Statens pris- och konkumensverk 1988980, Universitets- och högskoledmbetet 1988670.

Ett statistikansvar kan också finnas föreskrivet i regleringsbrev eller framgå av uttalanden i propositioner.

SOU 199248 143

3 Bilaga

Externa arbetsgrupper vid SCB

l Arbetskraftskostnader m.m. och arbetstidsbegrepp Nämnden för standarderna för indelning av SIAKSIAI Arbetsmarknadsstatistik, Expertgruppen för EFAM Bekåmpnings- och gödselmedelsstatistik, Referensgruppen för Boende, Referensgruppen för komponenten Byggnadsindex, Nämnden för Fastigbetsprisstatistiken, Samrådsgruppen fir översyn av Forskningsstatistik, Referensgruppen för Fritid, Referensgruppen för komponenten Férdelningsmodellprojekt, Referensgruppen ñr SCBs Hälsa, Referensgruppen fir komponenten Hälsogruppen Högskolestatistiken, Samrâdsorganet fir Indexberedningen KU-frâgor, Samrådsgruppen mellan RSV och SCB i kontrolluppgifter Kemikalier, Samordningsgrupp ñr kartläggning av riskkemikalier i samhället Konsumentprisindex, Nämnden för KPI Konsumentprisindex, Referensgruppen för KPI Lantbruksregistret, Samrådsgruppen för Lönestatistiknåmnden, SCBs samarbetsorgan för LSN Miljön, Samarbetsgruppen för statistik om NRL-statistik, Samarbetsgruppen för Naturstatistik, Styrgruppen för Politiska resurser, Referensgruppen fir komponenten Prognosberednjngen Regionalstatistiska rådet SCB och SPK, Samarbetsgruppen mellan Samverkan mellan SCB och CFD, Styrgruppen för

144 Bilaga 4 SOU 199248

27 Skogsstatistiken, Samarbetsgruppen mellan Skogsstyrelsen och SCB beträffande 28 Skördeuppskattningarna AOS, Anvândargrupp för de objektiva 29 Sociala relationer, Referensgruppen fir komponenten 30 Socialsektoms statistikdelegation SSD 3 1 Statistikberedningen 32 Sysselsättning, Referensgruppen fir komponenten 33 Transporter och kommunikationer, Referensgruppen för komponenten 34 Trygghet och säkerhet, Referensgruppen för komponenten 35 Tåtort 90, Samarbetsgruppen 36 Uppgiftslämnar- och användarfrågor i samband med sekretess- och säkerhetskrav m.m. inom företagsstatistiken, Samarbetsgruppen för SAMFÖR 37 Utbildning, Referensgruppen för komponenten 38 Utbildningsnomenklatur, Nämnden fir vård svensk av 39 Utrikeshandelsstatistik, Gruppen för GUS 40 Vetenskapliga rådet

Källa SCB, Juridiska kansliet 1991-12-16

SOU 199248 145

Bilaga

4 Utredningens utvärdering av SCBs samrådsgrupper

Gruppernas verksamhet

För styrning och stöd av SCBs verksamhet ñnns ett antal styr-, samråds- och referensgrupper, en del enligt av regeringen utfärdade föreskrifter instruktionen, en del som har inrättats SCB. av Till den förstnämnda kategorin hör SCBs styrelse, SCBs vetenskapliga råd samt nämnden fir byggnadsindex och nämnden för konsumentprisindex. Bland övriga grupper, redovisade av SCB våren 1991, kan man urskilja

grupper fir översyn av standarder och metoder 7 st., - - grupper för samarbete mellan SCB och andra statistikproducenter 3 samt övriga användargrupper 17. - Om SCBs styrelse och vetenskapliga råd har uppgifter inhämtats under hand och genom protokoll. Om övriga grupper insamlades uppgifter under maj 1991 genom att en enkät ställdes till ordförandena i grupperna. I enkäten ställdes frågor huruvida riktlinjer fastlagda för var gruppens verksamhet, vilka påtagliga resultat ansåg att uppnått man gruppen under de två senaste åren, gruppens ev. sammarbete med andra grupper, antal sammanträden, om protokoll eller minnesanteckningar förs vid sammanträdena, om gruppen bereder statistikfrågor underlag för som SCBs budgetprocess samt huruvida ha angelägen gruppen anses en funktion. Beträffande gruppemas aktivitet kan först konstateras att ett femtontal av dem hade låg eller ingen aktivitet. Många dem hade funktion av en främst vid omläggning av statistik, en aktivitet som inte hade varit aktuell under åren l989-90 som enkäten gällde. Tre hade av grupperna upphört med sin verksamhet och deras uppgifter hade övertagits av andra grupper.

146 Bilaga 4 SOU 199248

Ser man till gruppernas funktioner kan man hänföra dem till tre olika kategorier. SCBs styrelse har främst rådgivande och beslutande funktion för styrningen av SCB. Vetenskapliga rådet, indexnämnderna samt grupperna för översyn av standarder och metoder samt samarbetsgrupperna mellan SCB och andra statistikproducenter, totalt tolv grupper, har främst betydelse för initiativ till och samordning av metodutveckling samt tillämpning av enhetliga nomenklaturer och klassificeringsnormer. Den tredje kategorin är mera utpräglat forum för statistikanvândare. Beträffande den sistnämnda kategorin kan man notera att dessa grupper främst år inriktade på fackområdena

utbildning, forskning och kultur, inkomst- och levnadsförhållanden samt -regionalstatistik. - Inom ramen för området levnadsförhållanden kan anvåndarintressen ur individ- och hushållsperspektiv fångas upp i undergrupper för nio olika komponenter, nämligen boende, fritid, - - hälsa, politiska resurser, —sociala relationer, sysselsättning, transporter och kommunikationer, - - trygghet och säkerhet samt utbildning. - För det övervägande antalet grupper finns riktlinjer fastlagda för verksamheten. I några av grupperna baseras verksamheten på avtal mellan olika organisationer och SCB. På frågan om resultat som uppnåtts genom gruppernas verksamhet är det mest frekventa svaret att statistiken har fått bättre kvalitet. Sammantrådesfrekvensen varierar mycket mellan grupperna, bl.a. beroende på behovet och syftet med och vad kan finnas grupperna som föreskrivet. En del grupper sammanträder varannan månad, nämnden för konsumentprisindex två gånger året, nämnden för byggnadsindex om har inte sammanträtt på två år. Grupperna för de olika vältärdskomponenterna samlas vid ett par tillfällen för planering vart åttonde år och vid ett par tillfällen under mellantiden.

SOU 199248 Bilaga 4 147

En för utredningen intressant fråga är i vilken utsträckning användargruppema regelbundet medverkar genom diskussion av statistik som led i SCBs budgetprocess. Så uppges vara fallet för ett fåtal av grupperna. För alla grupper, med ett par undantag, anges att de fyller viktig en funktion. Av resultaten av enkäten kan dra den slutsatsen att flertalet man av SCBs användargrupper främst fungerar som plattform för framställan av önskemål om statistik, sällan för diskussion ñnansieringsfrågor. av Enligt senast tillgänglig information från SCB om verkets användargrupper, från december 1991, har avsevärda förändringar inträffat i verkets bestånd av styr- och samrådsgrupper. I förhållande till uppgifterna från mars 1991 fjorton flertalet dem med anges nya grupper, av uppgifter på miljö- och naturomrádet. SCBs senaste förteckning över grupperna återges som bilaga 3.

SCBs programråd

Inom SCB har påbörjats en omläggning av systemet med för grupper användarkontakter. Med början på SCBs avdelning fir individstatistik har inletts omorganisation skall uppbyggd på målstyrda en som vara statistikprogram. Varje statistikprogram leds programchef med av en stöd av ett s.k. programråd, som skall återspegla viktiga användargrupper. Därmed skall förutsättningar skapas för en ökad, prioriterad användaranpassning av statistiken liksom för ökad delegering. Användarsidan skall också få en position i styrningen statistikens innehåll och av kvalitet. Ordföranden och ledamöterna i programrådet skall SCBs utses av generaldirektör. Ordföranden anges böra vara extern, företrädesvis från någon huvudanvändare. ~ Programrådets uppgift skall vara att fastställa yttranden över verksamhetsplan och resultatredovisning. Rådet skall i övrigt stå till programmets förfogande för rådgivning. Enligt senaste uppgifter från SCB har vid verkets avdelning för individstatistik inrättats programråd för följande tolv statistikprogram

Konsumentpolitik, - Folkstyre och medborgarinflytande, - Trafiksäkerhetsstatistik, - Befolkning och invandring, - Demografi, barn och familj, -

148 Bilaga 4 SOU 199248

Ekonomisk fördelningspolitik, - Hälso- och sjukvård, —- Jåmstålldhetspmgmmmet, - Kultur- och mediastatitik, - Kriminalstatistiken, —- Socialtjéinststatistiken, - Véilférdsstatistiken. —

SOU 199248

5 Bilaga

SE8 ANSLAGSFRAHSTXLLNDG 199293 91-06-10

ORGANISATIONSYABU 1991-07-01

Avddnngu Bram divnuvarande

Ana amma Slansulu nunnan ochulvockhngsameln STM All Albclsklaflsmdovsohnmgu AKU Albusmho ochavbelsutaaov AMI Vetenskaplig Lona och syssusánmng. omm sakta LSP ,gg Lona ochsysselsanmvg. Manlig se-rm LSO Pvognanrumulet PI Reguonu uborsmanmansuanuk RA Ulbddrng u

N .- Sun MST Å fig m WW BF Anal - ‘° L .unna r - Malm MI Nanmasmsv NA

g... ADB-metoder och sysmmtveciu-ng F-ADE . . Slazusnsxaochavder rneloaer rgs å F hä gamnnsam sctvuco SMS ‘.5’... Emvgu och ansa EPR a Foraøaçsreg-srtat REG — GD.ka|1s|| Inausxn IND Komunkltl KONJ Naluonaurakensxaocr NR Sorvconanngal SE

Strain Metod och ADE mer GD 0D Bthlknng se Domogrul mod bam o farm‘ DEF Eknnon-uh lovaolnmgsool--’.~k EFF JK Folkslyro ochr-eooorgaun-tyxandn ——- Juridisk I mao alman uuoanngsgrunn FUG kansi HIko- och smkvlld HS Järvsüllmol JAM Konsumontponuk KCN Knmndooi-nk ochransvasen KR Kullu ochrreoau KM

E _ Ekonomi

L P Personal

AC-kanshnIa .ptom-aeon.s- -ram-aus~ ochmnnnvoauarunkuomv SKAN i ADB databaser och SDB ,um ARK Pmsdmhn . Fong granna FG °°°° 3 och como ‘ comm sumnkumt cs I Regional sm-suknswsl REK T DIST Pm.’m Slå

g Plmumg ooh utvoclu-ng PU

kansloot ° Dunnovounmq oa u Dmeonvnlon DC Imnmuuvoøtsaønnu

Imornlnond Cons-.-mg om

w mankw mp um.

ä , gt mv , B§,ls¢~Lv-‘.i‘~.’¢¢~ v.H.

êä c

rzL.‘lfA’ € ,~x. wa

SOU 199248 151

6 Bilaga

SCBs delprogram och politikområden 199091 med kostnadsfördelning, utfall milj. kr

Delprogram och Utfall politikområde milj. kr % Justitiedepartementet Kriminalpolitik och rättsväsen 5,8 l Utrikesdepartementet Biståndspolitik 0,3 0 Försvarsdepartementet Försörjningsberedsknp 0,6 0 Socialdepartementet

Kommunikations-departementet Transporter 7,4 2 Trafiksäkerhet 2,0 0

Hnansdepartententet Economisk politik 64,7 14 Krodit- och valumpolitik - - Fördelningspolitik 16,6 4 Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet Jord- och skogsbruk 50,7 ll Livsmedelspolitik 0,6 O Fiske, vatxenbrukoch jakt 2,6 l

Arbetsmarknadsdepartementet

utbildn.- o. Tiansport 261.9 58

152 Bilaga 6 SOU 199248

Fortsättning

Delprogram och Utfall politikområde milj. % kr

Transport 261,9 58 Bostadsdepartententet

Industridepartementet

Näringspolitik 19,2 4 Informationsteknologi 1 0 Turism Energi - - 8,9 2 Regionalpolitik 0,2 0

Civildepartementet Befolkning

5 Konsumcntpolitik 1 0 Jämställdhet 8,2 2

Miljödepartementet

Miljövård 8,5 2

Gemensammafrågor

0 SCB-husen Örebro 10,4 2 Summa 456,2 100

Anmärkning Kostnaderna anges brutto, dvs före avdrag för intäkter under anslag. Dessa intäkter uppgår till ca 13 milj. kr varav ca 3 milj. kr ersättningar för avser biblioteksservice från andra myndigheter i kv. Garnisonen.

SOU 199248

7 Bilaga

Anvisade medel för SCB för budgetåren 199091 och 199192, sammanställning ur statsliggaren XIIIC 199091 199192 Anslagsmedel för SCBs statistik, milj. kr Under trettonde huvudtiteln

Under övriga huvudtitlar eller med medelfidn sådana

XV B11. Kemikalieinspektionen .. Ekonomisk plan, milj. kr Kostnader

Finansieringanslag

SOU 199248 155

Bilaga

8 Utredningens utvärdering av beslutsmodellen

De erfarenheter av beslutsmodellen som redovisats från 1988 års utvärdering av modellen bestyrktes av resultaten av en enkät som utredningen år 1991 genomförde med departementens kontaktmän i statistikfrågor. Bland kommentarer avseende fir och nackdelar med beslutsmodellen förtjänar bl.a. följande att återges. Som fördelar med nuvarande beslutsmodell angavs följande. Det är enklare att få igenom ny statistik eller förstärkningar av befintlig genom att departementet får ett så stort eget inflytande. Finansierar vi så âr det grönt. Det är också lättare att finansiera när pengarna även efteråt är våra och i princip skall tillbaka till departementet om vi lägger ner statistiken. Modellen är den väg man bör gå men den kräver stora arbetsinsat- ser inte bara i civildepartementet. En återgång till tidigare ordning där statistikfrågoma var skilda från sakansvaret för kriminalpolitiken skulle inte innebära några fördelar, tvärtom. Ingen visste då vem som var ansvarig. Gränsen mellan verksamhetsstatistik och allmän statistik är alltid flytande och vållade problem liksom frågan om vem som skulle betala. Som nackdelar med nuvarande beslutsmodell nämndes följande. Den nuvarande modellen uppfattas som rörig och dåligt anpassad till praktiskt budgetarbete. Att departementet har ett stort eget inflytande på statistiken på sitt område medñr också svaghet i den meningen att ingen väger dess statistik mot annan statistik. En svaghet med modellen har fram till de sista åren varit att civil- -departementet bedrivit sin samordningsroll för svagt. De statistikgrenar som berör nästan alla befolkningsstatistik, levnadsnivåundersökningarna etc. har det inte gått att behandla på ett rimligt sätt.

156 Bilaga 8 SOU 199248

Fackdepartementen har varit dåliga statistikanvândare som haft svårt både att formulera krav på statistik och att omprioriteia. Förslag som redovisats i anslutning till enkäten år främst följande. I den mån det år möjligt att avgränsa statistik som huvudsakligen tjänar ett departements politikintresse bör man föra över resurser från SCBs anslag till fackdepartementets anslag, så att respektive departement själv får bestämma hur medlen skall användas för sakåndamål eller statistik. För att få beslutsmodellen att fungera bör Civildepartementet ställa följande krav på fackdepartementen. Redovisa vilken statistik som används i departementet och hos dess myndigheter, Redovisa hur den statistiken finansieras, Skär bort all statistik som saknar användare. För att modellen skall fungera bra bör det finnas en definitiv beslu- tande makt hos Civildepartementet att genomföra de omprioriteringar som följer av en väl prioriterad politik. De inom regeringskansliet som närmast har att hantera samordningen av SCBs statistikanslag hävdar att beslutsordningen för SCBs anslag i regeringskansliet inte fungerar tillfredsställande och att den bl.a. medför att finansieringen av den statliga statistiken är omöjlig att överblicka. Regeringskansliet år inte uppbyggt på ett sådant sätt att man på hantering av statistiken kan lägga ned så mycket arbete som erfordras enligt beslutsmodellen. SCBs anslag är i budgetprocessen uppdelat pá många produkter av vitt skild betydelse ur kostnadssynpunkt, från mångmiljonprojekt till produkter med kostnader på 50 OQO-kronorsnivân. Politiskt intressanta frågor tenderar att bli högt prioriterade medan annan viktig statistik blir eftersatt. Budgetprocessen är för kort för att man skall få utrymme att förankra frågoma. Departement som vill ha stort inflytande över statistiken pâ sitt område finansierar inte statistiken över SCBs anslag utan låter pengarna gå till SCB via egna anslag. Från SCBs sida uppges att verket för sin del inte har några negativa erfarenheter av beslutsmodellen fir hantering av SCBs anslag i regeringskansliet. Den medförde avsevärda förbättringar då den infördes år 1985 i förhållande till tidigare då beredningen av SCBs budget helt legat på ett departement.

SOU 199248 Bilaga 8 157

I enkäten ställdes också en fråga huruvida statistikbehovet inom departementsområdet i fråga beräknades öka eller minska och i så fall i vilka avseenden. För flertalet departementsområden redovisades ett ökat behov av statistik. Förändringar i form av utbyggnad angavs vara aktuella för socialtjänsten, hålso- och sjukvården, folkhälsan, kommunikationsområdet, verksamhetsstatistik på utbildningsområdet, personalutbildning, livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln, miljö- och naturresursområdet, produktionsberäkningarna särskilt tjänstenâringama, forskning och utveckling, informationsteknologin, internationella investeringar och multinationella företag, investeringsstatistiken fir såväl materiella som immateriella investeringar, konsistens mellan produktions- och finansstatistik, deflatorerna vid produktionsbeåkningar, kapitalstocksberåkningarna, beräkningar av BNP och arbetslöshet efter stödområde, arbetskraftens kompetens- och utbildningsnivå samt energianvändning och vägtransporter. Både ökning och minskning bedömdes för statistik över bostadsbyggandet, minskning endast för statistik avseende jordbruket. Mera allmänt angavs att statistikbehovet säkert kommer att öka i samband med att Europa-frágoma får en ökad tyngd. Samtidigt kommer Sverige att få ökad tillgång till statistik från Europa som det krävs resurser för att kunna använda. Resultatuppföljning medför behov av integration av statistik om kostnader och verksamhet. Förändringarna på utbildningsområdet och jordbruksområdet behöver belysas, på jordbruksområdet sannolikt genom omfördelning av statistik baserad på förändringar i landskapet som är livsavgörande för växt- och djurlivet, även omfördelning mot miljö- och nattmesursräkenskaper.

SOU 199248

9 Bilaga

länder

Styrningen av statlig statistik i andra

Några exempel på hur statistikproduktionen styrs ges i det följande i form av kortfattade beskrivningar av förhållandena i några andra länder, inledningsvis i vissa nordiska länder. Framställningen bygger väsentligen på uppgifter förhållandena januari 1988 enligt Handbook of om official statistics in ECE member countries, UN ECB samt uppgifter i - Förenklad statistikutredning SOU 199043 och i SCBs rapport från IORG-utredningen1990. Uppgifterna om de nordiska länderna avser år 1990. I de nordiska länderna är den statliga statistik-produktionen i huvudsak koncentrerad till en statlig myndighet, i Danmark till Danmarks Statistik, i Norge till Statistisk Sentralbyrå och i Finland till Statistikcentralen. I Danmark är statistikverksamheten hårt centraliserad till myndigheten Danmarks Statistik. Denna intar en självständig ställning och lyder under finansministeriet. Av mera allmän statistik är det endast ñskestatistiken och ñnansmarknadsstatistiken som framställs helt utan aktiv medverkan av Danmarks Statistik. En styrelse med bred representation knuten till statistikmyndigheten beslutar om dess statistikprogram och budget samt bestämmer hur den får utnyttja sin befogenhet att kräva in uppgifter. Till myndigheten finns knutna ett flertal rådgivande kommittéer. Ledningsstruktur och styrningsprinciper för myndigheten har nyligen varit föremål för översyn och viss delegering och decentralisering har genomförts. Även myndighetens mål har övervägts med resultat att strävan skall vara att uppdragsverksamhetens andel av den totala omslutningen skall ökas från ca 25 till 50 procent. Administrativa upppgifter används i mycket stor utsträckning som basmaterial i den danska, statistikproduktionen. I Danmark har Lex. folkräkningar genomförts med enbart administrativa data som underlag. Även i Norge är den statliga statistikverksamheten hårt centraliserad. Statistisk Sentralbyrå framställer så gott som all statlig statistik. Statistik

160 Bilaga 9 SOU 199248

som tas fram för begränsade administrativa syften räknas inte till officiell statistik. Sentralbyrån är en självständig myndighet under finansdepartementet. Den agerar självständigt beträffande den statistiska verksamheten. Finansministeriet beslutar endast i finansiella frågor. Sentralbyrân leds av en generaldirektör och en exekutivkommitté. Den sistnämnda svarar för långtidsprogram, budgeten Myndigheten beslutar själv i m.m. publiceringsfrågor. Det gör den inom för sin skyldighet ramen att tillhandahålla statistisk information. Även i Norge ändras nu inriktningen mot mâlstyrning och mot ökad

andel uppdragsverksamhet. Huvudansvaret för användarkontakter, marknadsföring och utformning publikationer läggs på avdelningsnivå av inom Sentralbyrån. I Finland är den statliga statistikverksamheten i huvudsak koncentrerad till en myndighet, Statistikcentralen, framställer två tredjedelar som ca av den statliga statistiken. Återstoden produceras av ett trettiotal andra myndigheter, då främst på underlag uppgifter de behöver för sin av som administrativa verksamhet. Statistikcentralen är självständig myndighet under ñnansministeriet. en Centralen har ansvaret för utveckling och samordning all statlig av statistik. Till myndigheten hör ett Statistikråd med uppgift att bedöma planer för utveckling statistiken, budgetförslag för den statistiska av verksamheten och behoven statistik i samhället. Rådet utnämns av som av regeringen består generaldirektören och tolv ledamöter av varav sex från viktiga anvåndar- och uppgiftslämnargrupper. Även i Finland är den statliga statistikverksamheten föremål för över-

syn. En övergång från detaljstyming till målstyming planeras. Lönsamhet, samarbete och samordning skall bli nyckelord i det styrnya systemet. Andelen uppdragsverksamhet skall ökas. Centralen skall utvecklas från att ha varit en statlig myndighet till ett statligt företag. Formerna fir styrning den statliga statistikproduk-tionen i av mera avlägsna länder kan också vara av intresse. Som exempel redovisas här

Belgien, Holland, Schweiz, Österrike, Tyskla.nd, Frankrike, Storbritan-

nien och Kanada. I Belgien är den statliga statistikproduktionen förhållandevis numera decentraliserad. Den leds ett benämnt Institut National de av organ Statistique, som är en enhet inom ekonomiministeriet. Institutet har främst samordnande funktioner framställer också viss väsentlig men

SOU 199248 Bilaga 9 161

statistik, utvärderar statistik framställd andra och beslutar av organ om publicering av statistik. Till institutet är knutet ett högsta råd med uppgifter avseende forskningsmetoder, regelverk för styrning av statistikverksamheten, publicering av statistik m.m. Den statliga statistiken i Holland är hårt centraliserad. Nästan all statistik sammanställs och publiceras av en statistisk centralbyrå. Centralbyrån är en enhet inom ekonomiministeriet men är självständig i den statistiska verksamheten. Centralbyrån sammanställer och publicerar också regional statistik. Sådan produceras dock även av regionala och lokala myndigheter. Centralbyråns standarder och definitioner år därvid riktgivande. Till centralbyrån är knuten en statistikkommission med representanter för alla mera betydande användar- och uppgiftslämnargrupper. Kommissionen har ett trettiotal kommittéer och rådgivande grupper. Statistikkommissionen har främst till uppgift att utöva kontroll av centralbyråns verksamhet, att samordna statistik på nationell nivå samt att vara rådgivande organ till departementen i statistikfrågor Den statliga statistikverksamheten i Schweiz är mycket decentraliserad. Det finns där ca femtio produktionsenheter. Dessa sammanställer och publicerar 200 olika statistiska serier. Dessutom framställs ca en betydande mängd statistik på kantonal och lokal nivå. Flertalet statistikproducenter och statistikanvändare ingår i en sammanslutning av statistikmyndigheter. Denna arbetar fir att främja samarbetet mellan olika statistikproducenter. Det finns också central statistikmyndighet med en samordningsuppgifter, viss statistikproduktion och publicering av statistik. Man genomför nu en omorganisation av den statliga statistiken som skall resultera i bättre förutsättningar för samordning. En rådgivande kommitté skall också inrättas. I Österrike är statistiken starkt centraliserad. Ministerier och myndigheter är skyldiga att konsultera centralbyrån om de vill göra egna undersökningar. I anslutning till centralbyrån finns en rådgivande kommission med sjutton kommittéer samt arbetsutskott. Kommissionens uppgift är att samordna statistisk verksamhet, avgöra prioriteringsfrågor, bl.a. genom att ta ställning till centralbyråns budget. Kommissionen består av representanter för ministeriema, delstatema och kommunerna samt fungerar son1 förmedlingslänk mellan statistikproducenter och statistikkonsumenter. Experter âr också knutna till arbetet i kommittéema.

162 Bilaga 9 SOU 199248

Tyskland har för statistiken ett likartat Österrike. Den styrsystem som statliga statistiken framställs främst Statistisches Bundesamt. I varje av delstat finns det en statistisk byrå med uppgift att dels framställa viss statistik, dels samarbeta med det centrala statistikverket samt medverka vid statistikinsamling fir detta. Statistsches Bundesamt är självstänen dig myndighet under inrikesministeriet. De olika ministeriema har stort inflytande över statistikproduktionen på sina områden. resp. Det centrala statistikverket är allenarådande i metodfrågor och vetenskapliga fragor. Till detta är knutet rådgivande kommitté Statistien

sches Beirat med flera tekniska kommittéer och expertgruppen Dessa

har till uppgift att bistå statistikverket med rekommendationer i frågor om behovet av statistik samt i tekniska och finansiella frågor. I Frankrike är den statliga statistikverksamheten decentraliserad mera än i de flesta andra länder. En stor del statistiken framställs visserav ligen av ett centralt verk, Institut National de Statistique et des Etudes Economiques INSEE, även ett stort antal andra - men av myndigheter och av olika ministeriet. I anslutning till INSEE finns också ett nät av regionala statistiska organ. INSEE är organisatoriskt del en av det franska ekonomi- och ñnansministeriet beslutar självständigt i men tekniska och vetenskapliga frågor. Det också självständigt fir svarar publiceringen av statistiska resultat. INSEE skall svara fir samordningen den statliga statistiska verkav samheten samt för forskning och analys. För kontakterna mellan producentema och konsumenterna statistik och för att denna till av anpassa behoven finns ett särskilt råd, Conseil National de lInformation Statistique. Detta råd har också till uppgift att lämna rekommendationer avseende årliga program och långtidsprogram fir den statliga statistiken samt att bevaka anpassningen av den statistiska nomenklaturen. Till rådet som har stort inflytande på inriktningen den statliga statistiken av är anknutna ett femtontal kommittéer. Storbritanniens statistikproduktion är i hög grad decentraliserad med fler än tjugo statistikorgan i olika departement. Personalen i dessa organ är anställd av resp. departement och är ansvarig inför departeresp. mentschef. Det finns också en statistisk centralbyrå inom regeringskansliet, en byrå har allmänt samordnande roll har för som en samt ansvar viss central statistik såsom nationalräkenskapema, publicering och internationell rapportering. För utförande folkräkningar, intervjuav undersökningar m.m. finns ett särskilt institut, Office of Population

SOU 199248 Bilaga 163

Censuses and Surveys. Några fasta rådgivande kommittéer eller motsvarande finns inte. Statistikverksamheten i Kanada är programtekniskt och administrativt centraliserad till Statistics Canada. Till denna statistikbyrå är åtta regionala kontor knutna. Dessa är huvudsakligen engagerade i insamling uppgifter. Centralbyrån har ett samordningsansvar fir statistikav produktionen. Den anses åtnjuta en hög grad av självständighet. Uppgiften år att tillgodose statistikbehoven i hela samhället. Den bedriver också omfattande publikationsverksamhet. Till statistikbyrån är en knutet ett rådgivande National Statistical Council. Dess uppgift organ, är att biträda statistikmyndigheten med råd avseende prioriteringar, rationalisering och samordning av statistikprogrammen.

KUNGL. BIBL.

1992 -06-1 8

STOCKHOLM

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar- kompetens. Grundutbildningens 37. Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden. villkor Mgskolan. i U. vårdens innehålloch utveckling. Regler förrisker.Ett seminarium varförvi om 38.Fristående skolor. Bidragoch elevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inne ånute. M. 39. Begreppet arbetsskada Psykiskstördas situationikommunerna 40.Risk-och skadehantering i statligverksamhet. Fi. -en probleminventeringsocialtjänstens ur 41.Angående vattenskotrar. M. perspektiv.S. 42.Kretslopp Basen förhållbar stadsutveckling. M. - PsykiatriniNorden-ctt jämförande perspektiv. 43.Ecocycles The Basisof Sustainable Urban koncession för forsåkringssammanslutningar. Fr. Development. M. Ny mervltrdesskattelag. 44.Resurser förhögskolans grundutbildning. U. Motiv. Del 45. Miljöfarligt avfall- ansvar och riktlinjer.M. - Författningstext ochbilagor.Del Fi. 46. Livsskvalitet förpsykiskt långtidssjuka forskning - - Kompetensutveckling en nationellstrategi. A. kringservice.stod ochvård.S. - Sfastighetstaxering Bostadsrätter. Fr. 47. Avreglerad bostadsmarknad. Delll. Fi. m.m.- Ekonomi ochrätt i kyrkan.C. 48.Effektivare statistikstymingDen statliga - 10. Ettnytt bolag för rundradiosåndningar. Ku. statistikens linansiering och samordning. Fi. ll. Fastighetsskatt. Fi. 12.Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13. Bundna aktier.Ju. 14.Mindre kadmiumi handelsgödsel. Jo. 15.Ledningochledarskap i högskolan några perspektiv och möjligheter.U. 16. Kroppen efterdöden. 17.Den sistaundersökningen obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. S. lllfrvångsvårdi socialtjänsten ansvar och innehåll.S. - 19.Långtidsutredningen l992.Fi. 20. Statens hundskola. ombildningfrånmyndighet till aktiebolag. S. 2l.Bostadsstbd till pensionärer. 22.E.E.S-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 23. Kontrollñågori ttrlldatoriseringen Fi. m.m. 24.Avreglerad bostadsmarknad. Fr. Ziutvårdering av försöksverksamheten med B-årig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 26. Rätten till folkpension kvalitikationsregler i internationella förhållanden. 27. Årsarbetstid. A. 28.Kartläggning av kasinospelenligtinternationella regler. Fr. 29.Smittskyddsinstitutet ny organisation förSveriges nationella smittskyddsfunktioner. 30.KreditforsåloingNågra aktuellaproblem. Fi. - 3l.l.agstittning om satellitsåndningar av TV-pmgram.Ku. 32. NyaInlandsbanan. K. 33. Kasinospelsverksamhct i folkrörelser-nas tjänst C. 34.FnsligheIsdalasysLemels datorstmktur. M. 35.lan- och mätningsutbildningar i nya skolformcr.M. 36.Radio och TV i ett. Ku.

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet

Bundna aktier.[13] Frihet- kompetens. Grundutbildningens villkor ansvar- EES-anpassning av kreditupplysningslagen. [22] i högskolan. [l] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Socialdepartementet Ledningoch ledarskaphögskolan i några perspektiv - Psykiskt störda situationikommunerna och möjligheter.[15] probleminventering socialtjänstens perspektiv.[3] Utvärdering av försöksverksamhcten med 3-årig -en ur jämförande perspektiv. [4] yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25] PsykiatriniNorden ett - Kroppen efter döden. [16] Fristående skolor. Bidragoch elevavgifter. [38]

Den sista undersökningen obduktionen i Resurser förhögskolans grundutbildning. [44] — ett psykologiskt perspektiv. [17] Jordbruksdepartementet Tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll. [18] - Statens hundskola. Ombildning frånmyndighettill Mindre kadmiumi handelsgödsel. [14]

aktiebolag. [20] Kulturdepartementet Bostadsstöd till pensionärer. [21]

Rätten till folkpension kvaliftkationsregler i Ett nytt bolag för ntndradiosåndningar. [10] internationella förhållanden. [26] lagstiftning om satellitsandningarTV-program. av [31]

Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges Radiooch TV i ett. [36]

nationella smittskyddsfunktioner. [29] Psykiatrin dess patienter levnadsförhållanden, Arbetsmarknadsdepartementet och vårdens innehåll och utveckling.[37] Kompetensutveckling en nationell strategi.[7] - Begreppet arbetsskada. [39] Årsarbetstid. [271

Livsskvalitetför psykiskt långtidssjuka -forskning kringservice.stöd ochvård.[46] Civildepartementet

Ekonomioch rätt i kyrkan. [9] Kommunikationsdepartementet Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33] Nya Inlandsbanan. 321 Miljö- och naturresursdepartementet Finansdepartementet Reglerförrisker.Ett seminarium om varför tillåter Koncession för försakringssammanslutrtingar. [5] föroreningar inneänute. [2] mer Ny mervärdesskattelag. Fastighetsdatasystetnets datorstmktur. [34]

Motiv. Del Karl-och mätningsutbildrtingar i nya skolformer. [35] - Författningstext ochbilagor. Del [6] Angående vattenskotrar. [41] - Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter. [8] Kretslopp Basen för hållbar Stadsutveckling. [42] - Fastighetsskatt. [ l Ecocycles The Basisof Sustainable Urban Develop- ungtidsutredningen 1992. [19] [43] ment. Kontrollfrågori tulldatoriseringen m.m. [23] Miljöfarligt avfall- och riktlinjer.[45] ansvar Avreglerad bostadsmarknad. [24] Kartläggning kasinospel av enligtinternationella regler. [28] KreditiörsåkringNågraaktuella problem.[30] - Risk- och skadehantering i statligverksamhet. [40]

Avreglerad bostadsmarknad. II. [47] Del Effektivare statistikstymingDen statligastatistikens futansiering och samordning. [48]

ALLMÄN FÖRLAG m N A

BESTÄLLNINGAR ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 10647 STOCKHOLM, TI-L 08-739 96 30, FAX 08-739 95 48. INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 vm BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM.

ISBN -38-130550 91 ISSN 0G75-25OX