SOU 1999:96

Statistikreformen Appendix,utvärdering och förslag till utveckling.

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Statistikretormen

för

skrivna

Uppsatser

utvärderingen av reformen

av professor Svein Nordbotten

professor Bo Sundgren

Promemoria från Statskontoret

Appendix till utredningen om

utvärdering av statistikreformen

OCC S G4

Statens offentliga utredningar

1999:96

w w

W Justitiedepartementet

skrivna

Uppsatser

för av

utvärderingen

statistikreforrnen

till utredningen om utvärdering

Appendix

av reformen

i 1 I I

, 73:/M/~:54z-0/¢/v 6.LM°€4r€

. I

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varfor. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-815-5 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN O375250X Stockholm 1999

Appendix till utredning om utvärderingen

av statistikreformen

skrivna för utredningen Uppsatser

Professor Bo Sundgrens uppsats Ökad tillgänglighet till Sveriges officiella statistik 3

Professor Svein Nordbottens uppsats Officiell statistikkproduksjon Visioner strategi. 143

- og

Idépromemoria från Statskontoret möjliga konflikter mellan

om SCB:s olika roller. 181

Uppsats 1 3

Ökad tillgänglighet till Sveriges officiella

statistik

Professor Bo Sundgren December 1998

8 Uppsats 1

Ökad till officiella

tillgänglighet Sveriges

statistik

Inledning

l Uppdraget

I samband med statistikreformen statsmakterna SCB i uppdrag att

gav öka tillgängligheten till Sveriges officiella statistik, inklusive de bakomliggande observationsregistren och deras dokumentation. Tillgängligheten skulle bl.a. ökas genom att en databasverksamhet byggdes upp vid SCB, omfattande den officiella statistiken och ett antal särskilt uppräknade register.

På uppdrag av Utredningen om utvärdering statistikreformen Fi

av 1998:05 redogör jag i denna uppsats för en del erfarenheter från arbetet med att bygga upp den nämnda databasverksamheten, som numera går under beteckningen Sveriges statistiska databaser. Jag diskuterar också några idéer om hur tillgängligheten till Sveriges officiella statistik ytterligare skulle kunna förbättras för olika kategorier använ-

av dare.

De uppfattningar och förslag, som jag för fram i denna uppsats, står för mig personligen.

Tillgänglighetsproblematiken

Det har länge stått klart, att Sverige har internationellt sett ovanligt

en rik tillgång på statistiska grunddata. En viktig anledning till detta är att Sverige har världens äldsta officiella statistik, ursprungligen baserad på ett unikt folkbokföringssystem. En annan anledning, som i modern tid blivit allt viktigare, är att det svenska samhället och den svenska förvaltningen är uppbyggd kring välutformade administrativa system, idag datoriserade, som också lämpar sig väl datakälla för officiell sta-

som tistik.

1999:96 Uppsats 1 9 SOU

Så tidigt på 1960-talet demonstrerade Svein Nordbotten ett som övertygande sätt, hur redan med dåtidens teknik- stordatorer med man mindre kapacitet än dagens minsta persondatorer i kombination med magnetbandsteknik för datalagring på ett tämligen enkelt sätt skulle kunna drastiskt öka forskares, utredares och andra kvalificerade statistikanvändares möjligheter att bearbeta de väldiga volymema av statistiska grunddata i den svenska statistikens arkiv. Med lämpligt utformade tekniska system, möjliga att utveckla redan vid denna som var tid, skulle användarna själva kunna bestämma vilka statistiska bearbetningar och analyser, skulle utföras på arkiverade grunddata, utan som

att behöva begränsade till förutbestämda aggregeringsnivåer,

vara tabellfonnat och liknande. En återanvändare av statistiska grunddata skulle kunna ompröva många av de antaganden och designbeslut, som

den ursprungliga statistikproducenten gjort, och skulle därigenom med

flexibilitet kunna använda statistiska grunddata för nya ändamål. stor

möjligheterna på l960-talet, och sådana är naturligtvis

Sådana var möjligheterna ännu idag, när vi har tillgång till en teknik, som är mera åtskilliga tiopotenser effektivare. Det på l960-talet tog timmar, som dagar och veckor datorbearbetningar, klaras idag på minuter och av av sekunder. Ändå måste vi idag, liksom på l960-talet, konstatera- för min del med bedrövelse att dessa unika möjligheter, som vi besitter i stor - Sverige, återanvända den officiella statistikens arkiverade grundatt data, utnyttjas i mycket liten utsträckning. Vad beror det på Det utnyttjandet statistiska grunddata beror knappast på magra av bristande intresse från de närmast berörda statistikanvändama: forskutredare m.fl. Dessa kategorier av statistikanvändare ser utan tveare, kan den potentialen i statististiska grunddata, men måhända har de stora varit alltför modesta, när de uttryckt sina önskemål gentemot statistikansvariga. åtminstone mitt intryck. Kanske beror detta delvis på Det är statistikanvändama sist och slutligen är mest intresserade av att sakfrågoma inom sitt ämnesområde och inte vill ägna alltför stor del av sin tid åt teknikaliteter, de med rätta förväntar sig att stasom - tistikproducenten till stor del skall kunna hantera åt dem. Därmed har vi kommit till nästa hinder mot tillgängligheten till statistiska grunddata. Statistikansvariga och statistikproducenter har aldrig visat någon särskilt aktiv entusiasm för att verkligen ställa statistiska grunddata till statistikanvändamas förfogande för deras egna bearbetningar och analyser. Producentema är i och för sig inte negativa till att utnyttja de tekniska möjligheterna, föredrar att göra det i egen men man

‘ Se t.ex. Nordbotten Svein: "A Statistical File System Statistisk Tidskrifl, No. Stockhohn 1966 sid 99-109.

10 Uppsats 1

regi, hellre än att låta statistikanvändama göra det själva. Och då tycker statistikanvändama ofta att det blir för krångligt och dyrt, och framför allt tycker man inte, att får den frihet, skulle vilja ha, att i man som man många och snabba interaktioner med datamaterialen själva kunna testa och formulera nya statistiska hypoteser. Den dominerande attityden hos statistikansvariga och statistikproducenter skulle kunna beskrivas den upplyste despotens eller som den gode monopolistens. Man tycker helt enkelt att man som statistikansvarig producent bäst kan statistikbearbetningamas värna om kvalitet och datamaterialens sekretess. I den mån bedriver man uppdragsverksamhet, kan det även finnas begriplig frestelse att en snegla mot de intäkter kan få att utföra tjänster åt statistikman genom användarna hellre än att låta dessa göra jobbet själva. Fram till 1990-talets början accepterade statistikanvändama i stor utsträckning statistikansvarigas förklaringar, att det ändå bäst nog var att låta dem som hade förstahandskunskapen de statistiska dataom materialen göra även de specialbearbetningar, användarna önskade som sig, om inte annat så av sekretesskäl. Omkring 1990 kunde man se helt förutsättningar hos de profesnya sionella statistikanvändare, vi här talar forskare, utredare m.fl. som om: Användarna hade i stor utsträckning och i flera avseenden lika numera goda statistiska och metodologiska kunskaper statistikproducensom tema, och genom teknikens snabba framsteg hade de fått tillgång till minst lika goda tekniska förutsättningar dessa. som Några kategorier av statistikanvändare, främst utredare och analytiker inom regeringskansliet började artikulera tillgänglighetsnu kraven tydligare. Man ville bl.a. använda de statistiska grundmaterialen i de simuleringsmodeller, som man börjat bygga för att kunna upp testa möjliga utfall av olika reformer, övervägde i de olika som man departementen. Forskarsamhället uttryckte liknande önskemål om flexibel tillgång till gmnddata för statistiska bearbetningar och analyser, men till skillnad från departementstjänstemännen hade forskarna inga maktmedel att åberopa. Pâtryckningarna från statistikanvändama hade denna gång viss effekt. En statistikreforrn utreddes och genomfördes. Den s.k. Genomförandekommittén fokuserade bl.a. tillgänglighetsfrågoma. SCB gavs i uppdrag att bygga central databasverksamhet, skulle upp en som underlätta tillgängligheten till den officiella statistiken och ett antal

bakomliggande observationsregister. Sveriges statistiska databaser sat-

tes i drift fr.o.m. 1997. Inte minst genom att Sveriges statistiska databaser är baserade på den nya Intemettekniken, gör de det oerhört mycket enklare, flexiblare och billigare för alla kategorier statistikanvändare att komma den av

Uppsats 1 11 sou 1999:96

statistiken. De avancerade statistikanvändama forskare, officiella mera kan dessutom relativt enkelt bearbeta statistiken vidare utredare m.fl. önskemål och med hjälp man så vill. enligt egna av egna program, om den centrala databasverksamheten ännu inte åstad- Däremot har kommit särskilt för öka tillgängligheten till statistiska grund-

mycket att

data, det egentligen forskarnas och vissa utredares och departesom var huvudönskemål. Sveriges statistiska data-baser skall mentstjänstemäns 17 explicit uppräknade observa-tionsregister,

visserligen tillgängliggöra

dels detta bara del de grunddata, skulle kunna men är en av som och dels har inte arbetet med att verkligen

tillgängliggöras, ens

tillgängliggöra dessa ännu

klaras med prioriteringar varit nödvändiga i uppbyggnaden av att databaser, och då har man statistikansvariga och Sveriges statistiska

statistikproducenter klart prioriterat tillgängliggörandet av aggregerade

statistik, på bekostnad grunddata och dokumentation. Denna data, av kan naturligtvis försvaras med att det är så många fler

prioritering

använder sig färdig statistik, än som har statistikanvändare, som av ökad tillgång till statistiska grunddata. Icke desto mindre hade nytta av det säkert varit möjligt att göra för tillgängligheten till grunddata, mera det behövde ha inverkat negativt på tillgängligheten till aggreutan att gerade material. vad tillgänglighetsfrågoma hos statistikansvariga Attitydema gäller statistikproducenter har sålunda förändrats klart till det bättre, vad och till den färdiga statistiken. När det gäller till-

gäller tillgängligheten

till statistiska grunddata måste tyvärr konstatera att

gängligheten man

fortfarande går mycket långsamt. Här är det alltså

attitydförändringama

statistikanvändama och statsmakterna även fortsättningsvis viktigt att och enligt min mening ytterligare förstärker- ett väl artikuleutövar -

rat efterfrågetryck på statistikansvariga och statistikproducenter.

kommer utveckla i den här uppsatsen, bör det Som jag närmare att i spelreglema för den officiella statistiken, att inte bara den ingå statistiken, även bakomliggande observations-

fárdigaggregerade utan

och dokumentation, tillgängliggörs för statistikanvändama på register bästa möjliga sätt inom för givna anslag och tillgängliga metoramen finns oerhört mycket göra. Allt behöver göras behöver der. Här att som några astronomiska belopp. Det handlar väl så mycket inte heller kosta vilja, Standardisering och förmåga att på ett konstruktivt sätt utom nyttja tillgängliga metoder och tekniska lösningar. Samtidigt jag känner ett stort för att aktivt verka som engagemang statistikanvändamas enligt min mening mycket

för att de professionella

önskemål och krav på ökad tillgänglighet till statistiska

berättigade

faktiskt tillgodoses, så vill jag betona att mitt engagemang

grunddata

for statistikkvalitet och statistiksekretess inte är mindre. Min poäng är,

12 Uppsats I

att det finns mycket stora möjligheter att drastiskt öka statistikanvändamas tillgång till grunddata för statistiska ändamål, utan på att man något sätt behöver tumma på kvalitet och sekretess. Kvalitets- och sekretesskraven kan säkras, samtidigt statistikanvändarna ökad som ges flexibilitet och ökade möjligheter att statistiskt bearbeta grunddata enligt egna önskemål. Fönnyndarmentaliteten i och för sig ofta väl- menande ibland kan skönjas hos statistikansvariga och - som statistikproducenter bör nu definitivt förvisas till historien. Statistikanvändarna bör effektiv tillgång till alla statistiska data i den ges officiella statistiken och till all den kunskap och dokumentation, som behövs för att använda den officiella statistikens data på bästa sätt för den mångfald av statistikbehov, och framdeles föreligger hos som nu statistikanvändama.

0.3 Uppsatsens

uppläggning

Min uppsats utvecklar det tema kring den officiella statistikens tillgänglighet, som jag introducerade i föregående avsnitt. Kapitel l ger en historisk tillbakablick och redogörelse för några viktiga tillgängligen hetsrelaterade projekt, genomförts under 1990-talet. som I kapitel 2 diskuteras begreppet tillgänglighet lite ingående, mera

och olika tillgänglighetsdimensioner och tillgänglighetskomponenter

identifieras. Det betonas att olika kategorier användare har olika tillav gänglighetsbehov och därmed olika tillgänglighetsprofiler. Begreppet tillgänglighet relateras till andra viktiga begrepp i det goda systemet för officiell statistik, t.ex. kvalitet. Processen att tillgängliggöra statistik analyseras ett användarur perspektiv. Processens huvudflöde är följande: Användaren har ett problem och behöver statistik kan relesom vara vant för att belysa problemet. Med hjälp tillgängliga Sökverktyg identifierar användaren av successivt och interaktivt potentiellt relevanta statistiska data och bedömer med hjälp av tillgänglig dokumentation, huruvida de olika datamaterialen är så intressanta att de skall hämtas fram. Identifierade statistiska datamaterial, användaren bedömer som vara av intresse för problemet, lokaliseras och görs fysiskt tillgängliga för användaren tillsammans med erforderlig dokumentation. Därefter tolkar användaren framtagna statistiska data med hjälp av den tillgängliga dokumentationen och eventuell expertis. Vissa användare gör bearbetningar och analyser på basis egna av framtagna statistiska data.

Uppsats 1 13

Resultaten tolkningar och analyser sammanställs till någon form av utredning eller beslutsunderlag. av Användningen statistiken kan leda till statistikbehov idenav att nya tifieras, och att delar den skisserade processen upprepas. av

Några typiska klagomål från användarna beträffande den svenska officiella statistikens tillgänglighet identifieras också i kapitel 2 och utgör grund för diskussionerna i kapitel 3 kring vad kan göras för att öka som tillgängligheten till Sveriges officiella statistik. De tyngsta klagomålen dokumentationen statistiken och datamaterialen, sök- och avser av åtkomstprocessemas användarvänlighet, kostnaderna för olika typer av tjänster i sammanhanget, samt hanteringen statistiksekretessen. av I kapitel 3 diskuteras vad har gjorts och vad som kan göras för som komma till med de olika problemen kring tillgängligheten till att rätta den officiella statistiken och de bakomliggande datamaterialen. Sex viktiga åtgärdsområden identifieras och diskuteras:

Kunskapsbaserad dokumentation Teknik och presentation

Ekonomi: finansiering och prissättning Effektivare hantering av statistiksekretessen Lagar och regler

Organisationsfrågor

I kapitel 4 formuleras ett antal förslag till konkreta åtgärder för att öka tillgängligheten till Sveriges officiella statistik. Varje åtgärdsförslag hör hemma i något de åtgärdsområden, diskuterades i kapitel och av som bidrag till ett eller flera delmål, i sin tur bidrar till det överger som gripande målet ökad tillgänglighet. De delmål som avses är: om Lätt söka och komma åt all officiell statistik, är relevant för att som ett visst problem 2. Lätt även för icke-specialister att tolka statistiken och använda sig av den på rätt sätt Möjligt för kvalificerade statistikanvändare att använda den officiella statistikens datamaterial på hand egen Tillgängligheten till den officiella statistikens datamaterial inskränks inte än nödvändigt för att säkra statistiksekretessen mer Möjligt komma åt den officiella statistiken bastjänster till att genom låga priser i kombination med valfria tilläggstjänster

14 Uppsats 1

Några viktiga åtgärder föreslås är: som 0 All officiell statistik och tillhörande observationsregister dokumenteras och kvalitetsdeklareras fullständigt enligt fastlagda regler och

riktlinjer

0 En registerfunktion inrättas inom den centrala databasverksamheten för bearbetningar och samkömingar identifierade mikrodata för av statistiska ändamål 0 Begreppet officiell statistik definieras så, att reglerna beträffande den officiella statistikens tillgänglighet blir tillämpliga även för observationsregister, som ligger till grund för officiell statistik

0 Datamaterial på olika aggregeringsnivåer, ligger till grund för

som officiell statistik, skall tillgängliggöras enligt regler gälsamma som ler för den officiella statistiken och dess observationsregister 0 All officiell statistik tillgängliggörs på ett standardiserat sätt genom Sveriges statistiska databaser och Svenska statistiknätet 0 Nya metoder och verktyg utnyttjas för effektiv hantering av statistiska data och metadata och för problembaserade sökningar på många olika sätt 0 Infrastrukturen för att tillgängliggöra den officiella statistiken och

dess datamaterial byggs med hjälp standardkomponenter och

upp av standardiserade gränssnitt, så att billiga bastjänster och dyrare tilläggstjänster lätt kan fogas in i strukturen och väljas eller väljas bort av statistikanvändarna 0 Tjänsterna kring den officiella statistiken och dess data utformas så,

att grundtillgänglighet säkerställs med billiga bastjänster, varefter

användaren kan välja mellan Självbetjäning eller tilläggstjänster prissatta enligt den marginalkostnadsprincip, formuleras i Rikssom

revisionsverkets RRV förslag till huvudprincip för prissättning

informationstjéinster’

0 Skyddet för statistiksekretessen utformas så, att statistikanvändamas tillgång till datamaterialen inskränks minimalt: bästa kända metoder, tekniker och programvaror utnyttjas för att maximera tillgängligheten inom given statistiksekretess 0 Det centrala tillsynsorganet för den officiella statistiken starges en kare ställning och åläggs att utöva skärpt tillsyn särskilt vad gäller en i de skärpta föreskrifterna kring dokumentation och

kvalitetsdeklaration, ii tillgängliggörandet den officiella statisti-

ken och de bakomliggande observationsregistren databas-

genom

verksamheten iii enhetliga prissättningsprinciper baserade på

2 Riksrevisionsverket: "Principer för prissättning informationstjänster", av regeringsuppdrag, RRV1995:64.

Uppsats I 15

RRV:s marginalkostnadsbaserade huvudprincip för prissättning av

informationstjänster

Den som vill ha en mera fullständig översikt över de tillgänglighetshöjande åtgärder som föreslås i uppsatsen kan ha nytta av den tabell-

ariska sammanställningen i figur 24 a och

16 Uppsats 1

1 Historik och

nuläge

Sverige har en lång och ärorik historia på den officiella statistikens område. Tidigare än i något annat land i världen, började statsmakterna i Sverige att systematiskt bygga upp objektiva informationsunderlag för sina beslut i form av statistik. Redan från början spelade administrativa processer folkbokföringen en viktig roll i statistikframställningen.

Den långa statistiktraditionen i kombination med välorganiserade och datagenererande förvaltningsprocesser har givit Sverige ett omfattande och rikt historiskt dataarkiv, innehållande långa tidsserier av sociodemografiska och ekonomiska data.

Denna rikedom förpliktar. Forskare från hela världen blickar med avund på de svenska dataarkiven och det informationskapital, som lig-

där, till stora delar outnyttjat. Även sentida material, teknisk ger som ur synpunkt är mera lättillgängliga utnyttjas mycket sparsamt. Vad beror det på

Administrativa och statistiska datamaterial från de senaste tre decennierna är i mycket stor utsträckning elektroniskt lagrade och förhållandevis lätt åtkomliga för datorbearbetningar, även om det idag, p.g.a. den mycket snabba tekniska utvecklingen, kan vara vissa svårigheter att hitta lämpliga datorer och program för att bearbeta de äldsta materialen. Men de huvudsakliga hindren för ett effektivt utnyttjande av det slumrande informationskapitalet är inte längre av teknisk natur. Det handlar mer om vår oförmåga att utnyttja tekniken på ett bra sätt och om hinder av administrativ och organisatorisk natur. Mera konkret handlar hindren bl.a. om 0 inflexibla informationssystem 0 bristande Standardisering av komponenter och gränssnitt 0 bristande dokumentation och bristande motivation att göra något åt

det 0 bristande motivation att utnyttja möjligheterna att öka tillgänglig-

heten till känsliga data inom ramen för gällande statistiksekretess 0 oklara och ibland olämpliga prissättningsprinciper

Man kan i förbigående notera, att framställningen av officiell statistik under större delen av de senaste 40 åren varit centraliserad till SCB. De ovan antydda problemen har funnits under hela denna tidsperiod och har sålunda ingenting med den partiella decentralisering att göra, som genomfördes i början av 1990-talet. Problemen finns i ungefär lika hög grad inom en central statistikorganisation som SCB som inom ett mera

Uppsats I 17

decentraliserat system. Teoretiskt skulle man tro, att det vore lättare att åtgärda problemen inom ett centralt system än i ett decentraliserat, men så tycks inte fallet i praktiken. Det verkar behövas mera kraft-

vara en full och tydlig extern styrning från statsmakterna och statistikanvändama för att komma till rätta med problemen, oavsett graden av centralisering/decentralisering i det statistiska systemet.

1.1 En tidig ansats 1970: det

arkivstatistiska systemet ARKSY

Det har dock inte saknats ansatser att komma tillrätta med tillgänglighetsproblemen. Redan under 1960-talet, när datorer just börjat användas i statistikproduktionen, tog den dåvarande verksledningen vid SCB, generaldirektören Ingvar Ohlsson och planeringschefen, sedermera överdirektören, Lennart Fastbom initiativ till införandet av ett s.k. arkivstatistiskt system ARKSY för att möjliggöra flexiblare och mera användaranpassade statistikbearbetningar. Inspirationen kom från Svein Nordbotten, då avdelningschef vid statistiska centralbyrån i Norge, sedermera professor i informationsvetenskap vid Universitetet i Bergen och chef för FN:s statistiska kontor i New York.

Figur l åskådliggör det arkivstatistiska systemet. Sedan primärdata till statistiken inhämtats från uppgiftslämnare personer, företag och/eller myndigheter, och indata i vederbörlig ordning kodats, registrerats, granskat och rättats, skulle de lagras och organiseras på ett standardiserat sätt, i form av s.k. flata filer, enhetligt dokumenterade i en s.k. variabelkatalog. De flata filerna, innehållande vad som senare kom att benämnas mikrodata, skulle användas på två sätt: 0 dels omedelbart, som underlag for den reguljära publiceringen av

standardiserade statistiska redovisningar, s.k. statistiska meddelanden SM

0 dels vid behov, ad hoc, och vanligen på uppdragsbasis, som underlag

för skräddarsydda statistikprodukter, speciellt anpassade till

mera olika användarbehov

I bägge fallen skulle de erforderliga bearbetningama selekteringar, matchningar, aggregeringar m.m. utföras på ett standardiserat sätt med hjälp standardprogram. Utgående från mikrodata i de flata filerna,

av och med hjälp databeskrivningar, s.k. metadata, skulle med

av man hjälp de standardprogramstyrda men ändå flexibla bearbetnings-

av processerna framställa såväl standardiserad som mera användar-

18 Uppsats 1

anpassad statistik, s.k. makrodata, och tillhörande beskrivningar, metadata.

Det är värt att notera, att magnetband var den enda praktiskt tillgängliga tekniken för lagring av stora datamängder vid denna tidpunkt. Ända kan idag konstatera, att det arkivstatistiska konceptet

man som sådant ligger mycket nära modern databasteknik, med relationstabeller motsvarande de flata filerna och SQL-språket Structured Query Language motsvarande standardprogrammen. Man kan t.o.m. hävda att det arkivstatistiska systemets dataarkiv har stora likheter med ett modernt datalager, s.k. data Warehouse.

Den dåvarande verksledningen vid SCB gick så långt att man utarbetade ett detaljerat förslag till radikal omorganisation av SCB enligt den arkivstatistiska modellen. De flesta statistikbyråer i världen hade dittills, och har fortfarande, en s.k. stovepipe organisation, där statis-

tiken produceras, från till limpa, inom tämligen självständiga och

ax parallellt arbetande små organisatoriska enheter, s.k. statistikgrenar. Vid en statistisk centralbyrå kan det typiskt ñnnas ett par hundra statistikgrenar, grupperade hierarkiskt till statistikprogram, sektioner, enheter, avdelningar eller vad nu benämningarna kan vara. Organisationen är i grunden datainsamlingsbaserad, och samordningen mellan statistikgrenama är vanligen svag. Personalen på statistikgrenama har ett starkt kunskapsmonopol; de är de enda som har förstahandskunskap om de data och processer, som statistiken baseras på.

Uppsats I 19

DATA- ANVANDAR- ANVÄNDAR-

INDATAHOS INSAMLANDE ORIENTERADEANPASSADE

DATAARKIVOCH

UPPGIFTS- STAT|STlK- STAT|ST|K- STATISTIK-

STANDARDPROGRAM

GRENAR GRENAR PRODUKTER

METADATA

"variabelkatalog"

MIKRODATA

"flatafiler"

STANDARD-

PROGRAM

forselekteringar,

matdnningar.aggregeringar

m.m.

MAKRODATA

"statistik"

Figur Schematisk modell av det arkivstatistiska systemet ARKSY som det konceptualiserades under åren kring 1970.

Statistikanvändare har ofta behov av att kombinera statistik från olika statistikgrenar. Även de primärt är ute efter ekonomisk statistik,

som har t.ex. inte sällan ett starkt behov av kompletterande bakgrundsdata

från befolkningsstatistiken. En datainsamlingsbaserad statistikgrens-

organisation traditionellt slag är dåligt anpassad till användar- och

av användningsstrukturema. Få har överblick över all statistik, som i

en princip är tillgänglig vid statistisk centralbyrå, och de som har en

en viss överblick, t.ex. någon form informationstjänst, har i allmänhet

alltför ytlig kunskap, bl.a. därför att det är personalen på statistiken

har monopol på förstahandskunskapema sina respekgrenarna som om tive statistikprodukter och bakomliggande data och processer. De flesta

försök till ökad användaranpassning i sådan organisation stupar på

en detta och på det faktum att den erforderliga samordningen mellan statistikgrenama blir mycket komplicerad, tungrodd och resurskräv-

20 Uppsats 1

ande och inte heller är säskilt populär hos de traditionellt mycket självständiga statistikgrenama.

I den tilltänkta, arkivstatistiskt inspirerade organisationen skulle de traditionella statistikgrenarna delas i indata- och utdataorienterade

upp processer, sammankopplade i ett många-till-många-mönster via ett centralt clearing-house, s.k. databascentral, svarande för vården

en av dataarkivet mikrodata, makrodata, metadata och de standardiserade bearbetningsverktygen. De indataorienterade processerna skulle svara för att producera mikrodata och tillhörande metadata till dataarkivet. Eventuellt skulle de också kunna svara för den rutinmässiga framställningen av resultatrapporter SM från respektive datainsamling; det skulle då ske med hjälp standardverktygen.

De utdataorienterade processerna skulle struktureras efter användare och användningar. Tack vare den standardiserade lagringen av data och metadata i dataarkivet skulle den användarorienterade personalen själv snabbt och effektivt kunna framställa skräddarsydda statistikprodukter för olika behov med hjälp av standardverktygen.

Verksledningens förslag till ny organisation möttes sådana hög-

av ljudda protester från stora delar av personalen och från de fackliga organisationerna, att det aldrig officiellt lades fram. Ett komplett utkast på flera hundra sidor finns dock tillgängligt för den intresserade. Förslaget ansågs bygga på en alldeles för mekanisk syn på statistikproduktionen; det beaktade inte betydelsen av personalens unika kompetens och behovet av handpåläggning i de olika produktionsmomenten. Kort sagt skulle det leda till ett totalt kvalitetsmässigt haveri för den officiella statistiken.

Ambitionema att med hjälp av ett arkivstatistiskt system öka användaranpassningen av och tillgängligheten till den officiella statistiken och bakomliggande datamaterial drabbades ungefär samtidigt av ytterligare ett bakslag. I spåren av Folk- och bostadsräkningen 1970 FoB 70 och den integritetsdebatt, som då utbröt, utbredde sig en stark rädsla, inte minst hos SCB:s verksledning, att på ett alltför aktivt sätt använda sig av mikrodata i den sekundära statistikproduktionen, d.v.s. efter det att de primära statistikresultaten framställts och publicerats. Man befarade att det skulle kunna föranleda ytterligare opinionsstormar, vilka i sin tur skulle kunna försämra uppgiftslämnarklimatet och öka bortfallet i de statistiska undersökningarna.

Av dessa skäl tonade SCB:s verksledning ner det arkivstatistiska konceptet och speciellt de användar- och mikrodataorienterade delarna av det. Organisationen förblev i stort sett oförändrad. Dock fortsatte man att satsa på det tekniska utvecklingsarbete, som ARKSY-modellen förutsatte, men med huvudinriktningen att rationalisera de interna

nu produktionsprocessema vid SCB. Sålunda standardiserades datalag-

sou 1999:96 Uppsats 1 21

ringen, först i form flata filer, relationsdatabaser, och

av senare som

hel familj användarvänliga och flexibla standardprogram, den s.k. en av TAB68-familjen, utvecklades och infördes i stor skala med pedagogiskt understöd i form av en standardiserad systemutvecklingsmetod, SCB:s systemeringsmodell. Ãmnespersonal utan omfattande ADB-kunskaper kunde därefter, i stor utsträckning på hand, utan omfattande insat-

egen

IT-specialister, både utveckla statistikproduktionssystem och

ser av sköta dem driftmässigt.

Statistikproduktionen ökade kraftigt i omfattning under denna tid, samtidigt antalet anställda kontinuerligt minskade, särskilt bland

som s.k. smör-och-bröd-programmerare och bland icke-handläggare. I ett

skede kunde även kostnaderna för datordrift skäras ner kraftigt, senare efter outsourcing och införande av persondatorer i nätverk.

En användar- och tillgänglighetsorienterad del av det arkiv-

mera statistiska konceptet blev dock förverkligad. Vid mitten av 1970-talet öppnade SCB sin första externt riktade databasservice. Den baserades enbart på aggregerade data, d.v.s. makrodata, och bestod innehållsmässigt regionalstatistisk databas RSDB och en tidsseriedatabas

av en TSDB, bägge hanterade av den egenutvecklade, multidimensionella databashanteraren AXIS. Databasema var tillgängliga för externa användare via telefonförbindelse med SCB:s stordator. Systemet var avancerat för sin tid, bl.a. sin metadatahantering och den multi-

genom dimensionella datamodellen. Det är fortfarande i drift, men det kommer under 1999, efter mer än 20 års trogen tjänst, helt att ersättas av Sveriges statistiska databaser, det moderna Internetbaserade systemet, som sattes i drift den 1januari 1997.

En effekt teknikutvecklingen kring ARKSY-modellen,

annan av

onekligen kom användarna till godo, var att många uppdrag därsom efter snabbt och förhållandevis billigt kunde utföras med hjälp av de framtagna standardprogrammen, utan tidsödande planerings- och programmeringsarbete. Användarna fick därigenom en indirekt förbättring

den tillgängligheten till mikrodata, även om denna tillgänglighet

av med dagens mått mätt ter sig otillräcklig, dyr och inte särskilt användarvänlig.

22 Uppsats 1

1.2 krav från statsmakterna och

Tydligare

tunga användare 1990

Det arkivstatistiska utvecklingsarbetet under början 1970-talet hade i

av vissa avseenden drivits fram av starka användarkrav från de samhällsplanerare på central, regional och lokal nivå, som då hade en mycket stark ställning och numerär i den svenska förvaltningen. I minst lika hög grad dock utvecklingen resultatet av ett starkt och visionärt

var engagemang hos SCB:s dåvarande verksledning. När verksledningen fick kalla fötter integritetsdebatten och det interna motståndet,

p.g.a. tappade utvecklingen mot ökad tillgänglighet för externa användare momentum, helst som det externa trycket minskade i takt med att de nämnda samhällsplanerarna successivt förlorade terräng på alla nivåer inom förvaltningen.

Tjugo år senare, omkring år 1990, vaknade dock vissa grupper av statistikanvändare till liv igen och krävde allt ihärdigare, och med viss makt bakom orden, att SCB skulle öka tillgängligheten till den officiella statistiken och, inte minst, till de bakomliggande mikrodatamaterialen. Det var bl.a. Finansdepartementets personal, som hade upptäckt den moderna teknikens möjligheter, och som hade börjat bygga avancerade simuleringsmodeller i PC-miljö för att snabbt kunna ta fram ändamålsenliga beslutsunderlag inför viktiga politiska beslut kring reformer av olika slag, bl.a. skattereformen. Modellerna krävde effektiv och flexibel hantering mycket stora mängder av statistiska mikro-

av data, inte bara i form av engångsbearbetningar, utan alltmer i höginteraktiva statistiska och analytiska processer, där användaren testar och modifierar sina förutsättningar och hypoteser gång på gång och med krav på mycket korta väntetider mellan iterationema.

Även inom forskarsamhället vid den här tidpunkten lärt

hade man sig använda den moderna teknikens möjligheter på egen hand, och man förväntade sig alltmer otåligt att få en ändamålsenlig tillgänglighet till SCB:s mikrodata inom för statistiksekretessen. Forskarna har

ramen inte ensamma så stora möjligheter att påverka SCB:s verksamhet, men tillsammans med tongivande tjänstemän på Finansdepartementet bildade ganska effektiv påtryckargrupp. Situationen förstärktes

de en också av att SCB vid denna tidpunkt hade en generaldirektör, Sten Johansson, som själv var forskare, och som hade stor förståelse för forskarnas behov och även för liknande behov hos andra analyserande statistikanvändare, t.ex. vid privata eller offentliga utredningsorgan och

inom förvaltningen.

sou 1999:96 Uppsats 1 23

Uttalade klagomål, krav och önskemål kom sagt från tunga

som statistikanvändare: finansdepartementet, forskarsamfimdet, utredare och massmediarepresentanter. Några viktiga synpunkter var: 0 Det är svårt att få reda på vilken statistik faktiskt finns, och

som som skulle kunna vara av intresse för att belysa ett visst problem. Inte ens på SCB kan man ge bra på sådana frågor, eftersom har

svar man en alltför datainsamlingsorienterad organisation. Det saknas en god överblick över hela statistikfáltet, och sådan överblick är ofia nöd-

en vändig, eftersom ett visst problem ofta belyses bäst av en kombination av statistik från flera olika ämnesområden. 0 När man som användare, tillsammans med SCB, lyckats identifiera intressant statistik för att belysa ett visst problem, så visar det sig ofta svårt att rent tekniskt få fram statistiken, särskilt om man vill ha tillgång till den i datorläsbar form för egna fortsatta bearbetningar och analyser. Det beror på att SCB använder sig av gammalmodiga, stordatorbaserade och illa dokumenterade system, inte är gjorda

som för snabba, oförberedda uttag. 0 De omodema, inflexibla och ofullständigt dokumenterade systemen gör också att uttag och bearbetningar blir oerhört tids- och arbetskrävande och, inte minst, kostsamma. 0 Som kvalificerad statistikanvändare har man ofta både vilja, kunskaper och tekniska möjligheter att själv bearbeta statistiken och de bakomliggande datamaterialen för olika vidareanvändningar och analyser. SCB verkar inte särskilt beredvilligt att konstruktivt medverka till sådana lösningar utan vill hellre lösa användarnas problem inom ramen för sin egen uppdragsverksamhet. SCB överutnyttjar därvid vissa kvalitets- och sekretessargument:

i de efterfrågade bearbetningama och analyserna kräver sådana kun-

skaper om datamaterialen och deras kvalitet, bara finns hos

som

SCB:s personal ii finfördelad statistik kan inte lämnas ut till statistikanvändama, och

det kan inte heller mikrodata, inte de avidentifierats, efter-

ens om som det för sådana data alltid finns en risk att en användare genom matematiska härledningar kan röja känslig information

om en-

skilda objekt personer eller företag i statistiken

Det var ett antal viktiga klagomål, krav och önskemål från statistikanvändama, som ledde statsmakterna och SCB att initiera projekt och verksamheter som

0 Tillgänglighetsprojektet

0 Framtagandet av ett dokumentationssystem för statistiska undersökningar SCBDOK

24 Uppsats 1 sou 1999:96

0 Framtagandet av ett kvalitetsredovisningssystem

Omläggning av SCB:s produktionssystem från stordator till person- 0

datorbaserad client/serverteknik; det s.k. plattformsbytet

Uppbyggnaden Sveriges statistiska databaser för spridning av 0 av

statistik via Internet

1.3 En samlad attack för att lösa

dokumentationsproblemet

1.3.1 SCBDOK-modellen: begrepp och

dokumentationsmallar

Redan några år tidigare hade Sten Johansson själv upptäckt ett avgörande hinder for tillgängligheten till SCB:s data: dokumentationeneller bristen på dokumentation. Han uppdrog två experter,

snarare Bengt Rosén och Bo Sundgren, den ena professor i statistik och den andra i informationsbehandling, att utforma en begreppsapparat och ett beskrivningssystem för statistiska undersökningar i syfte att möjliggöra

så fullödig dokumentation av SCB:s datamaterial ur såväl statistisk en

informationsteknisk synpunkt, att datamaterialen skulle kunna som återanvändas forskare 200 år, d.v.s. inte skulle

av om av personer som ha någon förstahandskunskap om vare sig datamaterialen som sådana, eller de bakomliggande statistiska undersökningarna, eller ens om

om det samhälle och den tid, där undersökningarna genomfördes.

Arbetet resulterade i en sammanhängande och detaljerad beskrivningsmodell för statistiska undersökningar i vid mening och arkiverade mikrodatamaterial, s.k. slutliga observationsregister.’ Beskrivningsmodellen integrerade produktionsstatistiska, metodstatistiska och informationstekniska begrepp och lades till grund för ett dokumentationssystem, SCBDOK, baserat på dokumentationsmallar, som implementerades vanlig ordbehandlare.

med hjälp av en

På övergripande nivå strukturerar en SCBDOK-mallen doku-

en mentationen i ett antal dokumentationsavsnitt, svarande mot de typiska momenten i statistisk undersökning. Mallen fungerar därvid som en

en checklista for vad man bör överväga att ta upp i dokumentation. För att

3 Rosén, Bengt Sundgren, Bo: "Dokumentation fo"r återanvändning

av mikromaterial fån SCB:s undersökningar", Stockholm 1991. Finns även i engelsk översättning.

Uppsats 1 25

göra tröskeln för dokumentationsarbetet så låg som möjligt, kan merparten av informationen i form löpande text, på sätt

ges av samma som när man framställer vilket dokument helst med hjälp sin

som av ordbehandlare. På vissa punkter, t.ex. variabel- och postbeskrivningar, skall infonnationen tillhandahållas enligt formaliserade delmallar,

mera med stöd mallar och s.k. makros i ordbehandlaren.

Kriteriet för vad som måste behandlas i SCBDOK-dokument-

en ation är i princip enkelt och klart. Med hjälp dokumentationen skall

av en framtida återanvändare av ett arkiverat observationsregister från

en statistisk undersökning kunna tolka och analysera datamaterialet på ett självständigt och statistiskt ansvarsfullt han eller hon inte

sätt, även om har möjlighet att konsultera några som själva medverkat i den bakomliggande undersökningen. Användaren måste givetvis ha erforderliga statistiska metodkunskaper eller kunna rådfråga sådan expertis, i

men övrigt skall dokumentationen ge all den information datamaterialet,

om som användaren behöver.

Figur 2 åskådliggör huvuddragen i version 2.0 SCBDOK-mallen.

av Mera detaljerade instruktioner, checklistor och delmallar finns i den

handbok som åtföljer dokumentationssystemet.‘

4 "Att dokumentera statistiska undersökningar Användarhandbok för

- SCBDOK version 2.0", SCB 1996.

26 Uppsats 1

0 Administrativa uppgifter l Översikt

0.1 Benämning 1.1 Undersökningens uppläggning 0.2 Statistikområde 1.2 Innehåll: statistiska storheter 0.3 Ansvarig myndighet, person etc 1.3Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Kostnad 1.4 Tidsplaner 0.5 Syfie och historik 1.5 Dokumentation 0.6 Användare och användningsområden 0.7 Uppgifisskyldighet 0.8 Sekretessregler och gallringsföreskriñer 0.9 EU-reglering

2 Uppgiftsinsamling 3 Observationsregister

2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Mål- och observationsobjekt 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Variabelförteckningar 2.3 Mätinstrument 3.3 Fysisk organisation 2.4 Insamlingstörfarande 3.4 Erfarenheter från senaste under- 2.5 Databeredning sökningsomgången

4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem

4.1 Skattningar: antaganden och beräknings- 5.1 Systemöversikt och systemtlöde formler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell

5.4 Databastabeller

5.5 Databastillbehör

5.6 Rapporter

5.7 Övriga datamängder 6 Loggbok Figur 2. Huvudstrukturen i dokumentationsmallen SCBDOK 2.0.

1.3.2 Kvalitetsbegrepp och kvalitetsdeklarationer

På basis av samma begrepps- och beskrivningsmodell, som låg till grund för dokumentationssystemet SCBDOK, utarbetades sedermera också standard för kvalitetsdeklarationer.’ En kvalitetsdeklaration

5 Standarden är utförligt beskriven och exempliñerad i Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration ofliciell statistik SCB, Meddelanden i

Uppsats 1 27

har ett delvis annat syfte observationsregisterdokumentation,

än en vilket återspeglas i den dokumentationsmall, ligger till grund for

som kvalitetsdeklarationen. Det handlar i många stycken infor-

om samma mation i SCBDOK-mallen presenterad på ett annat sätt, för

som men andra användningar och användare.

Figur 3a åskådliggör strukturen i standardiserad kvalitetsdekla-

en ration för officiell statistik enligt MIS 1994:3. Figur 3b åskådliggör

engelsk översättning av kvalitetsbegreppets struktur Det handlar

om en reviderad version, där författarna även tagit hänsyn till olika

synpunkter inkommit, i första hand från Eurostat.

som

Innehåll Tid

Statistiska storheter Referenstid Objekt och population Framställningstid Variabler Punktlighet Statistiska mått Frekvens Redovisningsgrupper Jämförbarhet över tiden

Jämförbarhet med annan statistik Tillförlitlighet Tillgänglighet

Tillförlitlighet totalt Spridningsfonner Osäkerhetskällor Presentation Täckning Dokumentation Urval Primärmaterial Mätning Upplysningar Bortfall Bearbetning Modellantaganden

Redovisning av osäkerhetsmått Figur 3a. Kvalitetsbegreppets struktur för officiell statistik.

samordningsfrågor MIS 1994:3, utarbetad Chris Denell, Eva Elvers och

av Bengt Rosén, samtliga vid SCB. 6 Den i samarbete med Eurostat föreslagna strukturen beskrivs och kommenteras i Eva Elvers och Bengt Rosén: "Quality Concept for Oflicial Statistics", RD Report 1997:2, SCB.

Uppsats I

Contents Timeliness

Statistical target characteristics Frequency Units and population Production time Variables Punctuality Statistical measures Study domains Reference time

Comprehensiveness Accuracy Coherence, especially comparability

Overall accuracy Comparability over time Sourcesof inaccuracy Comparability over space Sampling Coherence in general Coverage Measurement Non-response Data processing Model assumptions

Presentation of accuracy measures

Availability and clarity

Fonns of dissemination

Presentation

Documentation

Access to microdata

Information services Figur 3b. Quality conceptfør oflicial statistics

SCBDOK-mallen är i första hand till för mycket kvalificerade och självständiga statistikanvändare, t.ex. forskare, inte utan vidare vill

som acceptera de antaganden det och det andra, t.ex. bortfallets

om ena effekter, den ursprungliga statistikproducenten gjort, utan som

som kanske vill pröva alternativa antaganden. En kvalitetsdeklaration är däremot i första hand till för användare, inte går tillbaka till

en som bakomliggande observationsregister för att göra nya bearbetningar,

användare, utgår från den statistik på aggregerad nivå, utan en som makrodata, den ursprungliga producenten publicerat. Även denna

som

användare har naturligtvis behov god information om olika typ av av förutsättningar och omständigheter kring statistiken och dess fram-

Uppsats 1 29

tagande, men informationen behöver inte vara lika djupgående och detaljerad som för en användare, vill tränga djupt in i underlig-

som gande mikrodata. Däremot väger pedagogiska aspekter tungt för användaren av publicerad statistik, som inte sällan har ont tid, och

om som kanske inte har så goda statistiska metodkunskaper.

En kvalitetsdeklaration publicerad statistik kan alltså något

av vara

ytligare och mera översiktlig än observationsregisterdokumentation,

en men i gengäld måste den pedagogiskt utformad. Den fokuse-

vara mera

rar också på makrodata, medan observationsregisterdokumentationen

fokuserar på mikrodata.

1.3.3 Översiktliga

produktbeskrivningar

För vissa syften behövs kortfattade, översiktliga och lättillgäng-

mera liga beskrivningar den officiella statistiken. För att tillgodose dessa

av behov, har en standardiserad mall for s.k. produktbeskrivningar tagits fram. Enligt föreskrifter från SCB baserade på förordningen den

om officiella statistiken,‘ skall en sådan produktbeskrivning tas fram

av respektive statistikansvariga myndigheter för varje statistikprodukt, som ingår i den officiella statistiken, och den skall aktualiseras gång

en om året.

SCB har utarbetat en dokumentationsmall för produktbeskrivningama.9 Även denna mall baserad på den och

är begrepps- beskrivnings-

modell, som ligger bakom dokumentationssystemet SCBDOK.

Figur 4 åskådliggör produktbeskrivningsmallen. Som har den

synes stora strukturella likheter med mallen för kvalitetsdeklarationer, bortsett från att ett avsnitt 0 med administrativa uppgifter lagts till. Av

anvisningarna till produktbeskrivningsmallen framgår dock,

om man jämför med MIS 1994:3, att det ställs lägre krav på omfattning och djup i en produktbeskrivning jämfört med vad gäller för fullödig

som en kvalitetsdeklaration.

7 "Föreskrifter och allmänna råd om oflentliggdrande av ofliciell statistik", SCB, Meddelanden i samordningsfrågor MIS 1995:5, utarbetade av Per Samuelson, Bo Sundgren 8 "Förordningen of den ofliciella statistiken", SFS 1992:1668, ändrad i SFS 1994:1108, omtryck. 9 "Produktbeskrivningsmall 1997 för officiell statistik Med anvisningar",

- SCB 1997, reviderad version 1998, utarbetad av Chris Denell, Gunilla Lundhohn, Per Nyström, Bo Sundgren m.fl.

30 Uppsats 1

0 Administrativa uppgifter om 1 Innehåll produkten

1.1 Statistiska storheter 0.1 Benämning objekt och population 0.2 Statistikområde variabler 0.3 Ansvarig myndighet, person etc statistiska mått 0.4 Kostnad redovisningsgrupper 0.5 Syfte och historik 1.2 Järntörbarhet med annan statistik 0.6 Användare och användningsområden 0.7 Uppgiñsskyldighet 0.8 Sekretessregleroch gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglcring

2 Tid

2.1 Referenstid

2.2 Framställningstid

2.3 Punktlighet

2.4 Frekvens

2.5 Jämförbarhet över tiden 3 Uppläggning och tillförlitlighet 4 Tillgänglighet

3.1 Tillförlitlighet totalt 4.1 Statistik: publicering och spridning 3.2 Osäkerhetskällor: inkl elektroniska media och databaser

täckning 4.2 Primärmaterial: lagring och åtkomstmöjlig -

urval heter -

uppgiñsinsamling/mäming 4.3 Presentation -

bortfall 4.4 Dokumentation -

bearbetning 4.5 Övriga upplysningar -

modellantaganden - 3.3 Redovisning av osäkerhetsmått Figur 4. Produktbeskrivningsmall för officiell statistik.

1.3.4 Mot ett integrerat metadatasystem

Dokumentationsarbete upplevs ofta dem som måste göra det, delvis

av obefogat, tråkigt och tidsödande. Det är därför viktigt, att det läggs

som

på ett sådant sätt, att ansträngningarna kan minimeras, och att de upp

dokumenterar känner sig så välmotiverade som möjligt. som

Ett sätt att minimera ansträngningarna är att se till att dokumenta-

tionsarbetet blir så integrerat med andra arbetsuppgifter som möjligt,

och att dokumentation utarbetats för ett visst syfte också så

en som

Uppsats J 31

långt möjligt utnyttjas för andra syfien, d.v.s. skall aldrig som man behöva dokumentera samma sak två gånger. Sålunda bör dokumentationsarbetet påbörjas redan när man börjar utforma statistisk undersökning, så att den fullständiga dokumenen tationen växer fram mer eller mindre som en biprodukt av planeringsoch genomförandeprocessema. Ett och dokument kan användas samma först ett underlag för ett designbeslut och senare, när det diskutesom rats färdigt och frysts, infogas ett bidrag till dokumentationen av som det färdiga systemet. Med hjälp ordbehandlare, mallar och andra IT-baserade verktyg av kan stödja dokumentationsarbetet och säkerställa att man inte man behöver göra dokumentationsinsats, redan gjort i ett om en som man annat sammanhang. När genomför omgång av en regelbunman en ny det återkommande statistisk undersökning, skall naturligtvis inte man behöva dokumentera sådant inte förändrats sedan föregående om som

undersökningsomgång. Delar av en observationsregisterdokumentation

kan också återanvändas kopieras för motsvarande delar av en kvalitetsdeklaration den statistik tagits fram observationsav som ur registret. En produktbeskrivning består i mångt och mycket av utdrag

och sammanfattningar av mera fullständiga observationsregister-

ur dokumentationer och kvalitetsdeklarationer. Etc. Figur 5 åskådliggör vilka logiska samband som finns mellan några

viktiga metadataobjekt.

Den begreppsmässiga och tekniska utvecklingen på metadataområdet har kommit ganska långt inom SCB. Resultaten av dessa insatser har även fått ett visst genomslag i det internationella och standardiseringsarbetet på detta område. Ändamåls-

utvecklings-

enliga datorbaserade verktyg utvecklas för att stödja och knyta ihop olika delar dokumentations- och metadataarbetet. Detta arbete har av delvis skett inom för ett forskningsprojekt" inom EU:s fjärde ramen för forskning och utveckling, där SCB svarat för ramprogram

projektledningen.

‘° En dokumentation består metadata. Metadata kan vara mer eller mindre av strukturerade och formaliserade. Beskrivningar i form av löpande text är exempel på ostrukturerade metadata. Med hjälp av checklistor och mallar kan beskrivningarna viss struktur. Genom att mera i detalj styra hur en mall ges en skall fyllas kan framtvinga en hårt strukturerad beskrivning, s.k. man formaliserade metadata. Formaliserade metadata består i stor utsträckning av koder olika slag och behövs i första hand för styrningen av datorprogram. av Människor föredrar i allmänhet att få tillgång till metadata i form av lätt strukturerade texter i naturligt språk. " Projektet heter "Integrated Metalnformation Management" IMIM. Projektkoordinator är Bo Sundgren och projektledare Lars Rauch.

2 19-1658

32 Uppsats 1

Utvecklingen på dokumentations- och metadataområdet har alltså kommit ganska långt, och den går vidare i rask takt. Den punkten svaga är det systematiska genomförandet de uppnådda resultaten. Detta är av tyvärr inte ovanligt när det gäller statistiskt utvecklingsarbete, och som alltid är det i första hand statistikanvändama blir lidande. Den som enda av ovan beskrivna dokumentationsinsatser, blivit någorlunda som systematiskt och konsekvent genomförd i praktiken, är framställningen av årligen aktualiserade produktbeskrivningar. Detta är i och för sig utmärkt, men produktbeskrivningama är alldeles för ytliga- och ibland dessutom av tveksam kvalitet- för att duga för de kvalificerade statistikanvändare, vill ha tillgång till mikrodata för bearbetningar, som egna eller som vill göra avancerade analyser den publicerade statismera av tiken.

Fullständiga observationsregisterdokumentationer föreligger hittills

bara för en handfull produkter i den officiella statistiken. En vanlig ursäkt från de statistikansvariga- inte minst inom SCB är att man inte har tid att genomföra det erforderliga dokumentations- —— arbetet. För att undersöka detta kunde rimlig förklaring om vara en gjordes ett experiment. Ett antal produkter från olika avdelningar inom SCB dokumenterades enligt SCBDOK-modellen. Tidsåtgången mättes. Den varierade givetvis, beroende på produkternas omfattning och komplexitet, i genomsnitt handlade det personmånads men om ca en arbetsinsats per produkt. Om man räknar med att det finns 240 ca produkter i den officiella statistiken, så skulle fullständig dokumentaen tion av dessa kräva 20 personår, d.vs. knappt 2% den volym arbete av som utförs vid SCB under ett år. Det är knappast orimligt att en arbetsinsats av denna omfattning skall kunna inom befintliga rymmas anslag.

2 Andra statistikansvariga myndigheter än SCB är i och för sig ansvariga för ungefär hälften av de 240 produktema, eftersom SCB-anställda i stor men utsträckning svarar for produktionen även dessa produkter, kan det av vara rätt att räkna med arbetsinsatsen för dem också, när man ställer den i relation till mängden allt arbete utförs vid SCB under ett år. Å andra sidan av som handlade det här om en "förstagångsdokumentation" av samtliga produkter, och den utfördes i flera fall av personer, som inte hade någon helst som förkunskap om de produkter, som de skulle dokumentera. Aktualisering av befintliga dokumentationer, utförd "kan" sina produkter bör av personer som ta betydligt kortare tid. I ett fortvarighetstillstånd bör dokumentationsarbetet sålunda inte kräva mer än 1% statistikproducentens ca av resurser.

Uppsats 1 33

Begrepps- och beskrivningsmodell

SCBDOK

Standardiserat

Klassiñkations-

kvalitetsbegrepp

teori

Observations-

Klassifrkations- register- Kvalitets-

databas dokumentationer deklarationer

SCBDOK

Formaliserade Produkt-

metadata beskrivningar

Figur En översikt över olika objekt på metadataområdet och deras samband med varandra.

1 Tillgänglighetsproj ektet

Som ett resultat den refererade kritiken från statsmakterna och

av ovan

statistikanvändare avsnitt 1.2 tillsatte SCB ett särskilt verkstunga se projekt med uppgift att vilka åtgärder olika slag, som skulle

se av kunna vidtagas för att drastiskt öka tillgängligheten till statistiska datamaterial.

De huvudsakliga klagomålen var alltså:

34 Uppsats 1

0 att SCB använder gammalmodig stordatorteknik, klumpig, dyr och föga användarvänlig 0 att datamaterialen är dåligt dokumenterade och därför svåra att hitta och utnyttja 0 att SCB:s medarbetare, med hänvisning till kvalitets- och sekretessproblem, i alltför stor utsträckning vill utföra ad hoc bearbetningar av mikrodata själva, på uppdragsbasis, i stället för att låta användarna göra bearbetningar och analyser på hand, enligt självegen

betjäningsprincipen

Projektet skulle föreslå lösningar på de nämnda problemen, och även utföra en del praktiska experiment i samarbete med externa användare för att testa de föreslagna lösningarna. I kort sammandrag blev resultaten Tillgänglighetsprojektet fölav jande: 0 En helt ny modell för statistikproduktionen togs fram, helt baserad på persondatorer i nätverk och databasorienterade client/serversystem. Försök visade, att även mycket stora databaser skulle kunna hanteras på detta sätt. Ett nytt projekt, Plattformsprojektet, initierades för att förverkliga den produktionsmodellen. Omläggningen nya skulle vara klar före år 2000, så att SCB då skulle kunna göra sig av med stordatom och därmed som en bieffekt bli av med stor del en av den s.k. 2000-problematiken. 0 SCBDOK-modellen för dokumentation av observationsregister testades praktiskt tillsammans med både statistikproducenter och externa statistikanvändare. Testerna utföll till användarnas belåtenhet. Producenterna hade dock vissa tidigare refererade kritiska synpunkter beträffande de erforderliga arbetsinsatsema avsnitt 1.3,

och man trodde inte i motsats till användarna själva att doku- - mentationema skulle vara tillräckligt användarvänliga. 0 Ett alternativt, mera variabelorienterat dokumentationsverktyg, DAISY, testades. Systemet hade utvecklats vid ämnesenhet på en

SCB och var skräddarsytt för ett tiotal observationsregister,

som man hanterade på enheten ifråga. Testen skedde i samarbete med Socialstyrelsen, som var intresserad av att använda produkten, förutsatt att man fick generalisera och vidareutveckla den för sina behov. egna Ämnesenheten på SCB, ägde verktyget, dock inte intressom var serad av ett samarbete med Socialstyrelsen på dessa villkor. Man vill hellre vidareutveckla verktyget själv hade inte för detta, men resurser varför projektet rann ut sanden.

Uppsats 1 35

Olika metoder att hantera sekretessproblematiken på ett konstruktivt 0 sätt prövades. Genom förbudet mot olovlig identifiering, som just hade lagstadgats riksdagen, hade s.k. bakvägsidentifiering krimiav naliserats, vilket ökade möjligheterna för en statistikansvarig myndighet att lämna ut avidentiñerade mikrodata till forskare och andra seriösa statistikanvändare, t.ex. utredare vid privata och offentliga utredningsorgan. Tillgänglighetsprojektet prövade dessa möjligheter att anskaffa SuperCr0ss från ett programvarugenom programvaran företag i Australien, Space Time Research, en programvara som visade sig kunna hantera mycket stora mängder avidentifierade mikrodata ett mycket effektivt, flexibelt och säkert sätt. På en vanlig PC kunde t.ex. på någon minut framställa en godtycklig man statistisk tabell över hela den svenska befolkningen, ca 9 miljoner

poster.

1.5 Databasproj ektet och Sveriges

statistiska databaser

Genom 1990 års statistikutredning och 1993 års kommitté med uppgift att förbereda ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken, den s.k. Genomfdrandekommittén," genomfördes reform en med syfte att öka användarinflytandet över styrningen av den officiella statistiken i Sverige att i viss utsträckning decentralisera bestälgenom laransvaret för officiell statistik till ett antal sektormyndigheter, som vid sidan SCB skulle fungera statistikansvariga myndigheter. SCB av som skulle behålla statistikansvaret för ungefär hälften av statistikproduktema, ingår i Sveriges officiella statistik. Genom statistikrefonnen som SCB ett ökat för bl.a. tillgänglighetsfrågoma. Sålunda fick gavs ansvar SCB ett särskilt för att med anslagsmedel bygga upp en dataansvar basservice omfattande ett antal centrala databaser och register. För att utföra uppdraget att bygga upp en databasservice tillsatte SCB först databasutredning och därefter ett databasprojekt, vars en resultat redovisades i slutet 1994, respektive i slutet 1996. av av

3 den officiella statistiken, 10§ och l5§, 1992. Lagen om Utredningens förslag redovisades 1992 i betänkandet "Eflektivare statistikstyrning. Den statliga statistikens styrning och samordning" SOU , 1992:48. ‘5 Genomfiirandekommitténs förslag redovisades 1994 i betänkandet "Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken", SOU 1994: 1°"Den framtida databasverksamheten vid SCB Slutrapport, SCB 1994. — ‘7 "Slutrapport från databasprojekten", SCB 1997.

36 Uppsats 1

Verksamheten sattes i reguljär drift 1 januari 1997 och därvid gavs namnet Sveriges statistiska databaser. Ett nytt databasprojekt tillsattes samtidigt med uppgift att fullborda utvecklingen den av nya databasservicen fram till år 2000.

1.5.1 Innehåll: makrodata, mikrodata och metadata

Sveriges statistiska databaser startade alltså 1 januari 1997. Databaserna innehåller tre olika typer data: av 0 makrodata: det som vi kallar statistik i dagligt tal, d.v.s. aggregerade data om populationer och klasser av objekt, t.ex. summor, frekvenser, medelvärden 0 mikrodata: data om enskilda objekt, t.ex. företag, individer, händelser, som ligger till grund för statistik, och kan till som aggregeras statistik på ett flexibelt sätt 0 metadata: data om data, d.v.s. data definierar och beskriver som mikrodata och makrodata

En mera omfattande definition av statistik eller statistiska data skulle kunna vara 0 makrodata med bakomliggande mikrodata och tillhörande metadata

SCB har som mål att Sveriges statistiska databaser skall innehålla 0 all officiell statistik, som SCB är statistikansvarig myndighet for 0 ett antal av statsmakterna uppräknade mikrodatamaterial observationsregister, som ligger till grund för officiell statistik, och som statistikanvändama ofta vill bearbeta och samköra

Någon allmänt accepterad definition officiell statistik finns inte. av Statsmaktema har definierat begreppet explicit uppräkning genom av

8 Anledningen till begränsningen till den statistik SCB för är att det som svarar i enlighet med statistikutredningen inte råder något tvång för statistikansvariga myndigheter att använda Sveriges statistiska databaser för publicering och spridning. Alla statistikansvariga myndigheter är dock välkomna att använda Sveriges statistiska databaser som spridningskanal. Man kan diskutera om det inte ur samordnings- och tillgänglighetssynpunkt skulle vara en fördel alla om statistikansvariga myndigheter hade skyldighet sprida all officiell statistik, som de svarar for, genom Sveriges statistiska databaser. Databaserna skulle naturligtvis inte behöva vara den enda spridningskanalen, den skulle men vara obligatorisk.

Uppsats 1 37

22 ämnesområden; rutan till vänster i figur Inom vart och ett av se ämnesområdena finns ett antal explicit angivna statistikprodukter.

En beskrivande definition begreppet officiell statistik mera av

skulle följande: kunna vara

Med officiell statistik statistik av allmänt intresse, som upp- 0 avses fyller statsmakterna fastställda krav på objektivitet, allmänintresse av och kvalitet.

observationsregister Ämnesområden i officiell statistik Följanderegistertillgängliggörsförstatistikbearbemingargaiom SCB:sdatabasserviceSFS1995:1060: Arbetsmarknad Medborgarinflytande Registret ° Utrikeshandel Befolkning - Miljövårdoch - över - Bostäderochbyggande amömhushållninz totalbefolkningen,RTB - Bilregistret o Energi N°°°"°l°k°°' - Befolkningsförändringar- Lantbruksregistret,LBR - Fi"5"“‘""d Näringsverksamhet ochbostadsräkningar,Inkomst-ochförmögenhet, - Folkmed ochtjänster Ofrmdifi°k°"°"‘i FOB 10}: - Handel varor h sjukvård Primochkonsumtion ÅRSYS Hmm - Fastighetstaxeringar,l-TR-Årligsysselsättning, ’""°"‘°’°°" Rmvmm - UtbildningUREG - Utbildningsanalys inkomstfordelning ° Socialförsäkring - ArbetskrañsundersölaiingarFörbrottlagfördapersoner Jordochskogsbrukfiske Socialtjänst kommunikation° Kontrolluppglñer ° Levnadsförhållandenai - Kulturochfritid - Transporteroch Centralaföretags-och SamhälletU1-F - Levnadsförhållanden - Utbildningochforskning arbetsstéllenegislret,CFARMervärdesskatt

Figur 6. Översikt över innehållet av makrodata till vänster respektive mikrodata

till höger i Sveriges statistiska databaser.

Till den officiella statistiken bör strängt taget också räkna de man mikrodata s.k. observationsregister ligger till grund för den som officiella statistiken. Ett antal dessa har redan statsmakterna givits av av speciell ställning, att de skall hållas tillgängliga för statistiken genom bearbetningar SCB:s databasservice; rutan till höger i figur genom se På sikt borde alla observationsregister, ligger till grund för officiell som statistik, kunna tillgängliggöras på likartat sätt. Inom SCB bedrivs f.n.

verksprojekt, det s.k. registerprojektet, bl.a. förväntas förbättra ett som förutsättningama för snabba, flexibla och kostnadseffektiva statistik-

bearbetningar observationsregistren, såväl bearbetningar av enstaka av register kombinationsbearbetningar samkörningar flera regissom av samtidigt. Forskarna i SCB:s vetenskapliga råd har uttalat sig för att ter SCB borde inrätta särskild registerfunktion med uppgiften att en underlätta bearbetningar och samkömingar observationsregister för av

9 "Förordningen 1994:1108 den ofliciella statistiken", bilaga. om

38 Uppsats 1

statistiska ändamål. Givetvis skulle alla sådana bearbetningar ske under beaktande statistiksekretessen. av En viktig egenskap hos Sveriges statistiska databaser de, förär att utom data, innehåller rad olika definitioner, beskrivningar, förklaen ringar och kvalitetsdeklarationer data, s.k. metadata, data data. av om En del metadata lagras i fiitextform och hanteras med hjälp s.k. av sökmotorer och fritexthanterare. Andra data lagras på i princip samma sätt som data, d.v.s. i tabellstrukturerade relationsdatabaser. Exempel på olika slag av metadata i figur ges

Exempel på beskrivande och förklarande Exempel på formaliserade och metadata i fritextfonn l Sveriges statistiska strukturerade metadata i Sveriges databaser statistiska databaser

0 Produktbeskrivningar och kvalitetsdeklara o Variabler tioner: översiktliga beskrivningaravalla 0 Värdemångderoch värden statistikprodukter,somingår i Sverige o Tidsskalor officiella statistik SOS 0 Fotnoter 0 Fullständigabeskrivningar enligt SCEDOK o Korrespondensreglermellan olika klassifikaavobservationsregisteroch produkter, som tioner KDB ingår i SOS Tekniska metadata o 0 Beskrivningar avarkiveradedatanaterial ARKEN 0 Beskrivningaravstandardseradeklassifikationer KDB

Figur 7. Exempel på olika slag av metadata i Sveriges statistiska databaser.

De mest ingående och utförliga beskrivningarna och förklaringama

av innehållet i Sveriges statistiska databaser i dokumentationer, ges som utformats enligt den s.k. SCBDOK-modellen, beskrivningsmodell en

för observationsregister och statistiska undersökningar avsnitt 1.3.

En SCBDOK-beskrivning statistikprodukt skall så ingående

av en vara och utförlig, att även statistikanvändare, inte själv har någon en som förstahandserfarenhet undersökningen, skall kunna återanvända alla av statistiska data, som genererats undersökningen, kanske årtionden av efter det att undersökningen genomförts, när de ursprungligen som

genomförde undersökningen inte längre finns tillgängliga.

1.5.2 via Internet

Tillgänglighet

Statistiken makrodata i Sveriges statistiska databaser och tillhörande beskrivningar metadata tillgängliggörs för statistikanvändama i första hand via Internet. Det sker på flera olika sätt. Utgångspunkten är att Intemetanvändaren har tillgång till ett abonnemang på Sveriges statistiska databaser kostar f.n. 6.000 kr juridisk och år; gratis för per person

Uppsats 1 39

70-tal bibliotek samt vanlig s.k. webbläsare Internet Explorer ett en eller Netscape. Via Intemetgränssnittet kan användaren navigera sig fram till önskad statistik med hjälp olika Sökverktyg, och därefter av kan han eller hon betrakta statistiken på skärmen och, alltefter egna önskemål, skriva ut den eller ladda den i önskat format till den egna ner datorn för vidare bearbetningar.

1.5.3 Användarstyrd statistikframställning:

möjligheter och begränsningar

Alternativt kan användaren ladda särskild programvara, PCner en AXIS, s.k. statistikbläddrare, med hjälp kan vända och en vars man vrida på statistisk information och redigera och bearbeta den, tills dess att har fått den presenterad just så, man vill ha den. Med hjälp man som PC-AXIS kan också snabbt och enkelt komma åt ett antal av man färdigframställda statistikmaterial, ofta efterfrågas. som En användare vill ha skräddarsydda statistikuttag, kan som mera antingen själv, eller med SCB:s hjälp, göra komplicerade bearbetmera ningar direkt mot de relationsdatabaser, där statistiken ligger lagrad. Även de bakomliggande observationsregistren skulle på detta sätt kunna göras flexibelt tillgängliga för statistikbearbetningar, den men rätten förbehålls tills vidare SCB-personalen. Som skäl för denna begränsning brukar anföras att alla, icke helt fördefinierade och av statistikproducenten sekre- 0 tessgranskade bearbetningar mikrodata måste granskas av SCB, av innan de får genomföras; s.k. skadeprövning enligt sekretesslagen att produktbeskrivningar, kvalitetsdeklarationer och annan doku- 0 mentation inte ännu håller sådan kvalitet, att statistikanvändama en kan få göra vilka statistikbearbetningar helst på hand, ännu som egen utan att först konsultera ansvarig statistikproducent

Ett ytterligare skäl för begränsningen, ibland framkastas av vissa som statistikanvändare, är att skräddarsydda bearbetningar av mikrodata för olika statistikanvändares räkning utgör en viktig del av SCB:s uppdragsverksamhet. Om dessa uppdrag plötsligen föll bort, genom att användarna kan göra dem själva, skulle det åtminstone kortsiktigt ge SCB problem med att finansiera den berörda personalen. Samma kritiker brukar också påpeka, att det kan finnas ett visst egenintresse hos

statistikproducentens experter att slå vakt om det kunskapsmonopol

de har, så länge inte dokumentationen statistiken och bak-

man facto av

omliggande data och är tillräckligt bra och komplett. processer

40 Uppsats 1

Det är naturligtvis mycket svårt att objektivt avgöra huruvida det verkligen ligger något i ovan refererade anklagelser, eller det bara om rör sig om orättvisa misstänkliggöranden. Bäst enligt min mening vore att se till att ännu större ansträngningar görs för att eliminera de kvarvarande hindren för maximal tillgänglighet på användarnas villkor, inom ramen för gällande statistiksekretess. Mycket kan fortfarande göras. Mer om detta senare.

1.5.4 Elektronisk

publicering

Sveriges statistiska databaser lämpar sig bas för rad andra även som en

spridningsformer, t.ex. CD-ROM, disketter och publikationsframställning. När det gäller statistikpubliceringen, har SCB nyligen startat ett

projekt, Publiceringsprojektet, syftar till att standardisera och som automatisera produktionen pressmeddelanden och s.k. Statistiska av Meddelanden SM, genom vilka den officiella statistiken rutinmässigt publiceras och sprids. De nya publiceringsrutinema, som nu tas fram, baseras på att all officiell statistik i första hand publiceras att den läggs in i genom Sveriges statistiska databaser, och där görs tillgänglig vid viss tiden punkt. Med den databaslagrade statistiken och tillhörande metadata som grund, kan standardiserade, elektroniska pressmeddelanden och SM framställas med hjälp av fördefinierade mallar och program. Tryckta versioner framställs och skickas till dem beställt dem, som men någon reservupplaga trycks inte. Om någon statistikanvändare senare skulle vilja ha ett tryckt exemplar, kan han eller hon själv trycka ut det på sin egen skrivare via Internet eller beställa ett exemplar från SCB, som då trycker upp det enligt principen för s.k. Print On Demand. Bara besparingseffekten av att inte behöva trycka och lagerhålla upp restupplagor för en eventuell, framtida efterfrågan beräknas bli så stor att den kan finansiera gratis tillgängliggörande motsvarande elektroav niska produkter, s.k. webb-SM. De prenumererade eller spontanbeställda tryckta exemplaren kan å andra sidan behöva bli något dyrare än idag.

Uppsats 1 41

1.5.5 Internet som ingång till all officiell statistik i

Sverige och internationellt

Internet håller snabbt på att bli den naturliga ingången till all officiell statistik:

Korta nyhetsbulletiner på statistikansvariga myndigheters hemsidor 0

Rutinmässig statistikrapportering med korta kommentarer i form av 0

elektroniska pressmeddelanden och webb-SM

Flexibel tillgänglighet till detaljerad statistik och tidsserier, inklusive 0

omfattande och ingående beskrivningar och förklaringar, via Sveriges statistiska databaser

Länkar till relaterad statistik från andra statistikproducenter inom och 0

utom Sverige

För att knyta ihop den officiella statistiken, oavsett vem som är ansvarig för den, utvecklas f.n. det svenska statistiknätet efter del svenska

en och utländska förebilder såsom det svenska miljödatanätet och FedStatnätet i USA.

Tillgången till internationell statistik kommer att underlättas av att många nationella statistikbyråer världen över, liksom flera intemationella organisationer, är i full färd med att bygga systern liknande

upp Sveriges statistiska databaser och Svenska statistiknätet.

1.5.6 Rutiner för fortlöpande aktualisering av

Sveriges statistiska databaser

För att ett system Sveriges statistiska databaser skall fungera

som effektivt, inte bara tillfälligt, utan även uthålligt och långsiktigt, måste

lägga stor vikt vid att databaserna föds med indata mikrodata, man makrodata och metadata på ett rutinmässigt och automatiserat sätt. Alla erforderliga indata och aktualiseringar skall .helst flöda från de

bakomliggande statistikproduktionssystemen till databaserna via stan-

dardiserade gränssnitt och utan att det behöver ske någon handpå-

läggning.

Sveriges statistiska databaser är utformade för att kunna fungera på detta sätt, ännu så länge kommer merparten av data- och meta-

men datainflödet från SCB:s gamla, stordatorbaserade databaser. Det beror på att merparten SCB:s produktionssystem fortfarande går i stor-

av datonniljön. Vid millenniumskiftet skall emellertid alla produktionssystem vid SCB stordatorberoende, och produktionen kommer i

vara stället att ske i modern, PC-baserad client/servenniljö med rela-

en tionsdatabaser. En standardiserad s.k. databaskoppling har utfonnats

42 Uppsats I

för att möjliggöra automatisk överföring statistiska data och metaav data från de nya statistikproduktionssystemen till Sveriges statistiska databaser via ett s.k. SQL-gränssnitt. Även andra statistikansvariga myndigheter SCB kan utnyttja den än standardiserade databaskopplingen och SQL-gränssnittet för att på samma sätt överföra statistik och metadata från sina produktionssystem till Sveriges statistiska databaser. Detta gäller sig statistikvare en ansvarig myndighet väljer att köpa själva statistikproduktionen från SCB eller någon arman statistikproducent eller väljer att sköta statistikproduktionen i egen regi. Kostnaderna för eventuellt nödvändiga anpassningsåtgärder och manuella ingrepp ligger på respektive statistikansvarig myndighet, liksom de ligger på SCB:s produktansvariga statistikprogram, när det är SCB är den statistiksom ansvariga myndigheten. Databasservicen, Sveriges statistiska databaser, för att den svarar inkommande statistiken och tillhörande metadata är utformade i enlighet med fastställda standarder. När viss statistikproduktion för första en gången ansluts till Sveriges statistiska databaser, är det vanligen nödvändigt med visst expertstöd från databaspersonalen, för att statistiska data och metadata skall bli strukturerade på ett bra sätt, därefter men handlar de centrala insatserna i samband med data/metadatainflödet till databaserna mest bara om att pricka av indata och godkänna eventuella förändringar i innehåll och struktur.

1.5.7 Några hos viktiga egenskaper Sveriges

statistiska databaser

Figurema 8a-8f sammanfattar några viktiga egenskaper hos Sveriges

statistiska databaser. Figur 8a illustrerar problematiken med att databaserna skall tillgodose många olika användares olika, och ibland motstridiga behov. För en forskare eller en kvalificerad utredare är det t.ex. viktigt att kunna göra egna bearbetningar och analyser, helst på basis mikroav data, på den egna datorn. Det kräver bl.a. god tillgång till metadata och ingående kvalitetsinformation. För journalist är det viktigt med en snabbhet och extrem användarvänlighet. För aktör på finansen marknaden är det helt avgörande att ny statistik levereras snabbt och senast samtidigt med att någon arman aktör får tillgång till den. Etc. Ett system, som skall tillgodose en så komplicerad och motsägelsefylld kravbild, får inte utformas kompromiss mellan de olika som en kraven. Alla skulle bli missnöjda med sådan kompromiss. I stället en måste man bygga systemet, så att det består olika delar och gränsav

Uppsats 1 43

snitt, i kombination med varandra erforderlig mångsidighet

som ger och flexibilitet.

Figur 8b visar de viktigaste delarna och gränssnitten i Sveriges statistiska databaser. Tanken är att denna moduluppbyggda arkitektur, byggd på standarder, skall möjliggöra den flexibilitet, som nyss

beskrevs.

Figur 8e åskådliggör den s.k. servicetrappan, marknadsförings-

en filosofi, också bidrar till mångsidighet och flexibilitet till för

som gagn olika kategorier statistikanvändare. För dem inte har så gott om

av som

kanske har tid, finns på steg servicepengar, men som mera gott om

självbetjäningstjänster, har ett mycket lågt pris eller t.o.m.

trappan som

gratis. På 2 återfinns olika standardtjänster tillhandahålls är steg som

avgifter enligt prislista, och steg 3 finns skräddarsydda tjänster,

mot

offereras kunder individuellt. som

44 Uppsats 1

Olikaanvändareharolikabehov

fo..

lira-div

19mm

Kfifig

Figur 8a. Hur tillgodose olika behov Figur 8b. Sveriges statistiska databaser.

LUPPGOFISLÃMNARESTATISHKANVÃNDARE| UPPGIFTSLÃMNfÅFiEOCH STATISTIKANVANDARE

um nnnswswuun sumsvwnrmnmu observatlonsreglster, statistik och

metadata..

"‘.-2‘ :3‘. und: .nu .nu -at nun- P I% W i I l msrmoøaunaunum i i / ä. i

WWW ""‘°° ‘mm STATISTI sca:s DATABASER INTERNATIONELLAORGAN I

Figur 8d. Samspelet mellan produktions- Figur 8c. Processer och gränssnitt. och databasservicen. systemen

STE63: avlidit STEG2 sunamuuurnn -vuvw-sown--a STEG1: Qddjklfillllfl IIIM-Iilnlwlwhdp

Figu r 8c. Servicetrappan. Figur 81. Eurostats koncept DSIS och ERE.

Uppsats 1 45

Figur 8d åskådliggör schematiskt hur Sveriges statistiska databaser med de produktionssystem, statistiska data samspelar som genererar och metadata till databaserna, och hur såväl produktionssystemen som samspelar med omvärlden. Den inre ovalen

spridningsdatabasema

det inre nätverket hos statistikproducenten med i princip representerar

statistikprodukt eller statisen client/serverkonfiguration per grupp av statistikprogram; de små ringarna symboliserar klienter tikprodukter

f.n. finns hundratal och ett tusental och de större servrar; ett servrar klienter i detta nätverk. ovalen i figur 8d representerar ett yttre nätverk, står i Den yttre som förbindelse med omvärlden, dels for indataöverföringar från uppadministrativa dels för spridning statistik giftslämnare och system, av databasservicen. Mellan det yttre och det inre nätet finns s.k. brandvia säkerställer obehöriga inte kommer det inre nätet. väggar, som att statistiska databaser finns i två fysiskt skilda innehålls- Sveriges men inre i det inre nätet och på en mässigt lika kopior, en en server en

yttre server. på något detaljerad nivå de olika del- Figur 8c illustrerar en mera och gränssnitten i den arkitektur för insamling, produktion systemen och statistik, håller på att förverkligas.

spridning av som nu

åskådliggör den motsvarande arkitektur, Distributed Figur 8f Statistical Information Services DSIS, EU:s statistikorgan, som anbefaller för samspelet mellan nationella statistikbyråer och Eurostat, nationella statistiksystemen representeras där av P-R- Eurostat. De D-fl6den, där

0 P står för production

R står för reference 0 D står för dissemination 0

knyts ihop med varandra och med Eurostat via De nationella systemen respektive referenskomponenter till the European Reference sina Environment ERE eller det europeiska statistiska systemet. Sveriges statistiska databaser utgör den naturliga referenskompodet svenska statistiska systemet och erkänns sådan av nenten i som Eurostat.

2° tekniska lösningen givetvis inte ut exakt denna starkt förenklade Den ser som bild. 2 "statistikproducenten" f.n. SCB, konceptet kan tillämpas Med avses men andra statistikproducenter och, efter viss vidareutveckling, även på även hos det svenska statistiska systemet som helhet.

46 Uppsats 1

2 Vad menas med

tillgänglighet

Innan vi ger oss på att diskutera, vad kan göras för att öka tillsom gängligheten till den officiella statistiken, kan det på sin plats att vara kortfattat genomlysa själva begreppet "tillgänglighet. Vad betyder det egentligen För att officiell statistik skall tillgänglig, måste anses vara man 0 kunna lokalisera och komma åt statistiken, på rimlig tid och till rimlig kostnad 0 kunna tolka statistiken och använda den för bearbetningar och egna analyser

2.1 och

Fysisk innehållsmässig tillgänglighet

De två ovan fonnulerade tillgänglighetskraven mot två huvudsvarar

dimensioner i tillgänglighetsbegreppet:

0 fysisk tillgänglighet

0 innehållsmässig tillgänglighet

Ju enklare, snabbare och billigare kan lokalisera och komma åt man statistiken, desto högre grad fysisk tillgänglighet har den. av Ju enklare, snabbare och säkrare kan tolka statistiken och beman döma dess kvalitet och användbarhet för de bearbetningar och analyser

man vill göra, desto högre grad innehållsmässig tillgänglighet har

av den. Fysisk tillgänglighet är nödvändig förutsättning för innehållsen mässig tillgänglighet, i den meningen att ett statistiskt datamaterial naturligtvis måste vara lagrat och fysiskt tillgängligt på något sätt, för att det överhuvudtaget skall meningsfullt att tala datamateriavara om lets innehållsmässiga tillgänglighet. Statistikanvändare, t.ex. användare av Sveriges statistiska databaser, uttrycker ofta detta på så sätt, att man kräver ett utökat innehåll i databaserna, varvid att flera man menar statistiska datamaterial från den officiella statistiken borde fysiskt vara

och innehållsmässigt tillgängliga i databaserna.

Uppsats 1 47

2.2 Olika tillgänglighetsprofiler

Tillgänglighet betyder olika saker för olika användare i olika situatio-

Annorlunda uttryckt: olika komponenter i tillgänglighetsbegreppet ner. betyder olika mycket för olika användare i olika situationer. Betrakta figur är upprepning av figur 8a. Där finns ett

som en antal typiska kategorier statistikanvändare. De prioriterar olika till-

gänglighetskomponenter på olika sätt. Exempel:

För forskare är det viktigt med omfattande och djup doku- 0 en en mentation statistikens innebörd och kvalitet, så att han eller hon

av kan göra komplicerade analyser och tolka resultaten ett korrekt sätt. Särskilt intressant för forskaren är god tillgänglighet till väldokumenterade mikrodata. Forskaren kan vilja ompröva de antag-

anden, den ursprungliga statistikproducenten gjort, och behöver

som därför ha detaljerad information dessa antaganden. För forskaren

om är det viktigt att det är billigt att komma åt data, och att data är så väl dokumenterade att han eller hon själv kan göra så mycket som möjligt arbetet, utan att behöva köpa dyra tjänster av

av statistikproducenten. Tidsåtgången är vanligen mindre betydelse

av för forskaren. Däremot är det viktigt för forskaren att kunna arbeta mycket interaktivt med data. En handläggare i regeringskansliet, förbereder reform, har 0 som en ny krav på tillgängligheten, i mångt och mycket liknar forskarens.

som Dock har handläggaren mycket tid. Däremot är låga kostna-

ont om der inte lika viktigt som för forskaren.

48 Uppsats 1

Olika användare har olika behov

forskare /

handläggarei utredare regeringskansliet

Å politiker lärare elev-

Mitt i prick

aktör pa l°uma|lst finansmarknaden /

intresserad medborgare

Figur 8a. Hur tillgodose olika behov

0 En aktör på finansmarknaden har extremt höga krav att den senaste statistiken skall vara omedelbart tillgänglig, och att han eller hon också uppmärksammas på att de uppgiftema kommit. Det nya handlar ofta om nyckeltal. Deras egentliga innebörd kan svår att vara beskriva, den är heller inte något större intresse för denna typ men av av statistikanvändare, som är mest intresserad att tydligt förav se ändringar i förhållande till tidigare uppgifter slag. Det är av samma alltså viktigt att statistiken görs tillgänglig tillsammans med andra relevanta uppgifter, så att relevanta jämförelser lätt kan göras över tiden, mellan länder och i andra avseenden. Ovanliga eller oväntade uppgifter skall helst vara tydligt signalerade. Den här typen av användare har extremt ont om tid har i gengäld mycket gott men om pengar. 0 För lärare, elever, journalister, politiker och intresserade medborgare

är den pedagogiska tillgängligheten största betydelse, d.v.s. det

av skall vara lätt att förstå den huvudsakliga innebörden statistiken. av Även för dessa kategorier statistikanvändare ofta jämförelser av är av stort intresse. För privatpersoner och skolfolk är låga kostnader mycket väsentligt; helst skall statistiken gratis. För journalisten vara är det ovanliga intressant, liksom uppgifter gör det lätt att identisom fiera vinnare och förlorare. Politikern vill att det skall lätt vara att sätta informationen i relation till aktuella stridsfrâgor i samhällsdebatten.

Uppsats 1 49

Det är instruktivt att på detta sätt skissera typiska tillgänglighetsprofiler för olika kategorier användare. Man upptäcker snabbt, att ett

av system för tillgängliggörande officiell statistik måste vara mycket

av mångsidigt och flexibelt. Det duger inte med halvdåliga kompromisser,

och de sinsemellan mycket olika användarna skall få utan att var en av känslan att systemet är skräddarsytt just för honom eller henne. Det

av är idealet, och det krävs hel del systemkonstruktören, för att man

en av skall komma i närheten av detta ideal.

2.3 Tillgängliggörandeprocessen ur

statistikanvändarens synpunkt

Låt analysera steg för steg, delprocess för delprocess, hur en

oss användare skaffar sig och använder sig av statistisk information:

Användaren har ett problem eller någon annan typ av arbetsuppgift eller behov, där han eller hon tror eller vet, att statistisk information skulle kunna till nytta. Det kan röra sig om några olika typer av

vara behovssituationer: Användaren befinner sig i tämligen unik situation. Användaren a. en vet inte exakt vilken statistisk information, som skulle kunna vara till nytta, tror ändå att det finns användbar statistik. Användaren

men behöver alltså hjälp med att ta reda på om det finns någon relevant statistisk information för att belysa en viss frågeställning. Det kan handla såväl fárdigframställd statistik som statistik, som kan

om framställas på begäran från tillgängliga mikrodata. Användaren befinner sig i en återkommande situation och anser sig veta, vilken statistisk information, han eller hon behöver. Här

som handlar det att snabbt och effektivt hitta den informationen.

om Användaren befinner sig i ett pågående förlopp, där han eller hon vill c. bli uppmärksammad på, när statistisk information av visst slag

ny föreligger. En aktör på finansmarknaden vill t.ex. få reda på senaste uppgiften konsumentprisindex, så snart den föreligger. Använda-

vill alltså inte själv behöva ta reda på viss statistisk infonnaren om tion föreligger, utan informationskällan, systeme , skall automatiskt skicka ut informationen till användaren. Om en viss fördröjning kan accepteras, kan automatisk utsändning av elektronisk post vara

lösning på problemet, ibland är kraven på snabbhet betydligt

en men större, och då måste andra metoder användas.

50 Uppsats 1

Situationen 1a leder naturligen till en interaktiv där använ-

process, daren successivt, och med infonnationssystemets hjälp, ringar ett antal statistiska datamaterial makrodata och/eller mikrodata,

som kan vara av intresse i sammanhanget. Här krävs sökhjälpmedel

av olika slag: systematiska innehållsförteckningar, sökmotorer

m.m. Det behövs också metadata, som såväl översiktligt i detalj

som mera beskriver de tillgängliga statistiska materialen, så att användaren kan avgöra hur användbara de olika datamaterialen är. När användaren identifierat vissa statistiska datamaterial, som han eller hon vill titta på och eventuellt bearbeta vidare, måste datamaterialen och tillhörande metadata lokaliseras och göras fysiskt tillgängliga för användaren. Det fysiska tillgängliggörandet kan ske på några principiellt olika sätt: a. Data och metadata överförs till användarens egen dator, där han eller hon kan bearbeta dem vidare på hand. Här är det viktigt att data

egen och metadata kan tillgängliggöras i sådan form, att användaren kan använda dem på sin egen dator med sina

egna program. Data och metadata ligger kvar hos producenten, och användaren kan titta dem och eventuellt bearbeta dem vidare där. Eventuellt kan vissa slutresultat överföras till användaren, t.ex. för utskrift. Här är det viktigt att producenten kan erbjuda en mångfald av användarvänliga och prisvärda bearbetningsmöjligheter, och att resultaten

av de centralt utförda bearbetningama kan tillgängliggöras för användaren på ett ändamålsenligt sätt. De flesta användare och användningar kräver idag, att resultaten tillgängliggörs i elektronisk form, så att de lätt kan kombineras och integreras med annan information, som användaren använder

sig av. c. Man kan också tänka sig olika kombinationer och där vissa

av a bearbetningar kan göras centralt, medan andra kan göras lokalt hos användaren.

Därefter måste användaren kunna tolka den framtagna statistiken. Nu handlar det om innehållsmässig tillgänglighet. Återigen kan några olika typiska situationer föreligga: a. Om det rör sig om statistiska data, som är helt nya för användaren, kan han eller hon behöva åtskillig hjälp med att tolka data. Om användaren är okunnig och hjälpbehoven komplicerade, kan det vara nödvändigt, att en mänsklig expert finns att tillgå, men allt oftare kräver statistikanvändama, att det skall finnas ett datoriserat stöd i form av beskrivningar och förklaringar, d.v.s. metadata, och verktyg av olika slag, t.ex. dynamiska länkar och s.k. expertsystem, som gör det möjligt for användaren själv att snabbt och kostnadseffektivt tolka data. Hur avancerade metadata och verktyg, behövs, är

som

Uppsats 1 51

naturligtvis också beroende av hur komplicerad den tilltänkta användningen En forskare behöver naturligtvis mycket mera ingående metainfonnation journalist. Journalisten kan å andra

än en sidan behöva få metainforrnationen presenterad på ett mera pedagogiskt sätt, än vad som är nödvändigt för forskaren. Om det rör sig statistisk information av ett slag, som användaren

om är väl förtrogen med sedan tidigare, d.v.s. ett eller mindre regel-

mer bundet återkommande informationsbehov, behöver användaren inte alltid ha tillgång till så mycket metainfonnation. Däremot är det i en sådan situation ofta viktigt för användaren att bli uppmärksammad på viktiga förändringar i förhållande till tidigare perioder, jämförel-

med andra regioner, branscher eller liknande. Det är också viktigt ser för användaren att bli uppmärksammad på fel och störningar av olika slag, gör att föreliggande data på ett eller annat slag avviker från

som det normala. I ännu strukturerade situationer, t.ex. hos aktören på finansc. mera marknaden, där användaren fortlöpande använder sig av vissa väl kända nyckeltal, är det inte så mycket fråga om att förstå den exakta innebörden informationen att snabbt bli uppmärksammad på

av som oväntade mönster i data, vilka i sin tur kräver handling av dataanvändaren.

Vissa användare nöjer sig inte med att bara tolka de statistiska data, som han eller hon fått fram från det statistikproducerande systemet. Det kan ofta vara aktuellt att göra egna, mer eller mindre djupgående analyser, ibland genom att kombinera statistik från olika källor med varandra och med data olika slag. Härvidlag krävs, att det är

egna av möjligt att tekniskt och innehållsmässigt jämföra data från olika källor med varandra, vilket i sin tur kan kräva ganska ingående kunskaper om de olika datamaterialens kvalitet. Resultaten tolkningar och analyser sammanställs till någon form

utredning eller beslutsunderlag, som i sin tur används i någon av verksamhet. Tolkning, analys och användning statistiska data leder ofta till

av följdfrågor, vilka i sin tur leder till upprepningar av stegen l 4

Användaren kan också intresserad av att få tips om likovan. vara nande analyser, gjorts andra användare.

som av

I tabell 10 sammanfattas tillgängliggörandeprocessen för statistiska data, sedd användarens synpunkt, och där anges några viktiga, till-

ur gänglighetsskapande hjälpmedel, som behövs i de olika delprocessema.

52 Uppsats 1

Delprocess Tillgänglighetsskapande hjälpmedel och åtgärder

Användaren behöver statistisk 0 All statistik och alla slutliga observationsregister i den information i sin verksamhet och officiella statistiken ärtillgängliga genom en dataidentifierar den. Steg l och 2. bastjänst. 0 Sökmetodema är intuitiva, lättlärda cf Internet, Windows, och enhetliga, oavsett var data ligger fysiskt lagrade. 0 Unik situation. Finns det några Sökhjälpmedel som associerar problem eller frågeställrelevanta statistiska datamaterial ning med potentiellt relevanta statistiska datamaterial statistik eller observationsregister. Exempel: 0 systematiska innehållsförteckningar för tillgängliga statistiska datamateria "var de än finns o sökmotorer baseradepå innehållsbeskrivningar

Beskrivningar som hjälper användaren att bedöma om ett föreslaget datamaterial är av intresse eller Återkommande situation. Användaren Sökhjälpmedel som gör det möjligt för användaren att vet vilka statistiska datamaterial som ett enkelt sätt peka ut de statistiska datamaterial, som är relevanta. han eller hon vill hatag 0 Kontinuerligt pågående verksamhet Verktyg som skickar prenumererad statistisk informadär användaren vill hany statistisk tion till prenumererande användare, såsnartden information såsnart den föreligger. föreligger: o med elektroniska post måttliga krav på snabbhet o med s.k. "data shooting höga krav på snabbhet Identifierade statistiska material 0 Lätt att hämta hem statistik och andra tillgängliga lokaliseras och görs fysiskt till- till denegnamiljön. gängliga lör användaren. Steg 3. 0 Metadata följer med data, såatt användaren lätt kan arbeta vidare med data med egna program. 0 Data och metadataövertörs till o Standardiseradelagringsformat och effektiva överstatistikanvändarens egendator. föringsprocedurer för data och metadata Verktyg somgör det möjligt för användaren att transformera data och metadata för effektiv användning i egnadatabaseroch program. o Data och metadata ligger kvar hos 0 Verktyg somgör det möjligt för användareatt producenten. fjärrstyra bearbetningar av datamaterialen hos producenten,på ett sätt som så långt sommöjligt ger användarensamma möjligheter, som om data och metadata låg lokalt hos användaren. 0 Verktyg som gör det möjligt för användare att få resultatenav de fjärrstyrda bearbetningarna överförda till den egna lokala miljön påett sådantsätt att de där kan presenterasoch bearbetasvidare enligt användarensönskemål. Användaren tolkar framtagen 0 Fullständiga beskrivningar av innehåll och kvalitet statistik och presenterar tolkningar 0 Pedagogiskt utformade Översikter: språk, grafik m.m. och analyser. Steg 4 och 6. 0 Varningar om begränsningar och fallgropar. o Mer hjälp genom länkar och expertsystem.

Uppsats 1 53

Komplicerad användning, t.ex. Både översiktlig och detaljerad dokumentationav alla I 0 forskning, utredning. förhållanden, somär av betydelse för statistiskt korrekt användning och analys, och som gör det möjligt för användaren att ompröva producentens antaganden. 0 Verktyg, t.ex. dynamiska länkar, somgör det möjligt att "gräva djupare i data och metadatavid behov. Expertsystem som stödför tolkning och analys 0 0 Experthjälp hos producenten som "sista utväg". Pedagogisk ochjournalistisk 0 Presentationsmetoder och översiktliga beskrivningar, 0 användning. somgör det möjligt för användaren att snabbt förstå och tolka statistiken påett rimligt sätt. Återkommande analyser av likartat Information, presentationsmetoder och verktyg, som 0 slag. 0 framhäver förändringar och skillnader, och som ger underlag för att tolka och förklara dessa 0 0 underlättar jämförelser av olika slag,t.ex. över tiden, mellan regioner, mellan branscher. Handlingsinriktad användning på Information, presentationsmetoder och verktyg, som 0 basis nyckeltaloch signaler enkelt och tydligt framhäver förändringar och av av 0 olika slag. ovanligheter 0 passarväl ihop med användarensbeslutsmodeller och beslutsverktyg, och som 0 ger underlag för ett snabbt agerande Användning i kombination med Information och verktyg som underlättar statistiska och andra data från bedömningen av olika datasjämförbarhet egna 0 och andras källor. Steg 5. 0 jämförelser mellan olika data från olika källor Uppföljning och fördjupning av Information och verktygsom hjälper användaren att gjorda analyser. 0 minnas vad han eller hon gjort tidigare 0 upprepa liknande" bearbetningar och analyser påett förenklat sättjämfört med att behöva definiera dem helt från grunden igen 0 få referenser till andra användaresanalyser av liknande frågeställningar Hela Steg 1 7. Åtgärder för att bemöta vanligt förekommande kritik processen. mot statistikansvariga för att vara alltför restriktiva, dyra, förrnyndaraktiga och monopoliserande. statistik- 0 Kostnadseffektiva och säkra metoder och verktyg, 0 Effektiv hantering av sekretessen. som så lite som möjligt inskränker tillgängligheten till datamaterialen för statistiska bearbetningar enligt steg 1- 7 ovan. fokuserar på denkombinerade effekten 0 Metoder som av tekniska, metodologiska, legalaoch administrativa åtgärder. 0 Lagstiftning som tydligare framhåller den statistikansvariges plikt att tillgängliggöra datamaterial, som ingår den officiella statistiken.

54 Uppsats 1 sou 1999:96

c Rimliga kostnader. Möjlighet att 0 Produktion av officiell statistikanslagsfmansieras, välja passandepris/prestandanivå. liksom infrastrukturen för tillgängliggörandet. Endast

kostnader därutöver avgifisfinansieras

marginalkostnadsprincip.

0 Avgiflsfinansierade tilläggstjänster paketeras så att

användaren inte behöver köpa en mera omfattande

tjänst än vad han eller hon vill. 0 Kunskapen om datamaterialen 0 Lagstiftning som tydligare framhåller den statistikdokumenterad och tillgänglig. Inget ansvariges plikt att dokumentera datamaterial och otillbörligt kunskapsmonopolhos processer, som ingår den officiella statistiken. statistikansvarig eller producent. 0 Kostnadema för dokumentationsarbetet skall anses

ingå i anslaget för produktion av officiell statistik

0 Dokumentationen möjliggör Självbetjäning Figur 10. Översikt över krav på tillgänglighet och tillgänglighetsskapande åtgärder och hjälpmedel i olika delar av tillgångliggörandeprocessen, sedda ur användarsynpunkt.

2.4 Önskemål och beträffande den

klagomål

officiella statistikens tillgänglighet

Av diskussionerna i kapitel l och 2.1 2.3 framgår att användarna

- av officiell statistik bl.a. har framfört följande önskemål och klagomål beträffande den officiella statistikens tillgänglighet: All officiell statistik bör lätt tillgänglig på ett enhetligt sätt,

vara oavsett vem som är statistikansvarig. Det skall gå snabbt och lätt att identifiera och lokalisera statistik och observationsregister som är

relevanta i viss användningssituation.

en Alla statistikanvändare, även oerfarna och tillfälliga, skall kunna tolka statistiken och använda sig den på ett korrekt sätt.

av Kvalificerade användare skall kunna analysera och vidarebearbeta statistiska datamaterial självständigt och på hand,

egen utan att vara tvungna att konsultera eventuella experter hos producenten. All erforderlig kunskap om statistik och bakomliggande data och processer, som man kan behöva för att använda de statistiska datamaterialen på ett statistiskt ansvarsfullt sätt i olika situationer, måste därför vara väl dokumenterad och lätt tillgänglig för användarna. Tillgängligheten till statistiska data skall inte inskränkas mer än vad som är absolut nödvändigt för att uppnå lagstadgad statistiksekretess. Ett antal bastjänster, som är nödvändiga för att tillgängliggöra den officiella statistiken skall tillhandahållas till låg marginalkostnad. Bastjänstema skall vara tillräckliga för de användare, är villiga

som att göra en del arbete själva. Därutöver skall det finnas en konkur-

Uppsats 1 55

rensutsatt marknad, där statistikanvändaren kan köpa olika tilläggstjänster, om han eller hon så önskar.

2.5 Åtgärdsområden

För att komma till rätta med ovanstående önskemål och klagomål krävs aktiva åtgärder av olika slag. De faller inom följande âtgärdsområden:

Kunskapsbaserad dokumentation 2. Teknik och presentation

Ekonomi: finansiering och prissättning Effektivare hantering av statistiksekretessen Lagar och regler Organisationsfrågor

Matrisen i figur 11 åskådliggör måldimensionen horisontellt och åtgärdsdimensionen vertikalt. De viktigaste kombinationerna möjliga

av åtgärder och effekter är markerade med x i respektive celler i matris-

Dessa kommer att diskuteras mera i detalj i kapitel 3 och ema.

56 Uppsats I

Atgards- Mål område

Lättatt Lättäven Möjligtför Tillgänglig- Möjligtatt

sökaoch föricke- kvalificerade hetentillden komma den

komma specialister statistik- officiella ofiiciella

all atttolka användare statistikens statistiken

otficiell officiell attanvända datamaterial genom

statistik, statistikoch denofficiella inskrânksinte bastjanstertill

somär använda statistikens merännöd- lågapriseri

relevant sigavden datamaterial vândigt attför kombination

förett pårättsätt egen säkra medvalfria

visst hand statistik- tilläggstjänster

problem sekretessen DOK: x x x Kunskapsbaseraddokumentation TEK: x x x x x Teknikoch presentation EKO: x x x Ekonomi: finansiering ochprissättning SEK: x x Hanteringav statistiksekretessen LAG: x x x Lagaroch regler ORG: x x x Organisation Figur ll. Matris för att ange åtgärder för att bättre tillgodose vanligt förekommande önskemål och klagomål beträffande den officiella statistikens tillgänglighet.

Uppsats 1 57

2.6 Tillgänglighetens plats i det goda

statistiska systemet

Begreppet tillgänglighet har nära och delvis lite komplicerade relationer till andra centrala begrepp och värden i ett system för officiell

statistik. Se figur 12. Enligt SCB:s standard för kvalitetsdeklarationer," är tillgänglighet fyra huvuddimensioner komponenter i kvalitetsbegreppet. en av Alla kvalitetskomponenter beskrivs med hjälp av metadata. Dessa metadata ingår i tillgänglighetsdimensionen för den statistik, som de beskriver. Dessutom har de själva viss fysisk och innehållsmässig en

tillgänglighet.

Begreppet kvalitet används på principiellt olikartade sätt i ett par dagligt tal. Å sidan frågar vi vilken kvalitet en viss produkt har. ena oss En kvalitet egenskap behöver då inte nödvändigtvis bättre vara eller sämre än olika kvaliteter passar för olika ändaen annan, men mål, och för köpare gäller det att jämföra produktens faktiska kvalien teter egenskaper med de kvaliteter egenskaper som behövs i den tänkta användningen produkten. I andra sammanhang talar vi om av kvalitet liktydigt med god kvalitet i en mera absolut mening, som oberoende användning. Man kan t.ex. kvalitetsdeklarera en produkt av på skala från l till där 1 är mycket dålig och 5 är mycket bra. en

72Standarden är utförligt beskriven och exempliñerad i "Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration ofliciell statistik, SCB, Meddelanden i av samordningsfrågor MIS 1994:3, utarbetad Chris Denell, Eva Elvers och av Bengt Rosén, samtliga vid SCB .

58 Uppsats 1

TILLGÄNGLIGHET

OPARTISK- HET

BEHOVLIG KVALITET A ANVÄNDAR- PROBLEM JÅMFOR- BARHET

BESKRIVER

METADATA KVALITETS- KOMPONENTER Figur 12. Tillgänglighetens plats i det goda systemet för officiell statistik.

Uppsats 1 59

När det gäller statistik, så är det ytterst användaren i användningssituationen, som avgör om statistikens kvalitet är bra, eller snarare ändamålsenlig, för användningen ifråga. Statistik som är lämplig för en användning kan vara olämplig för en annan. Bedömningen går i princip till så, att användaren jämför statistikens faktiska kända kvaliteter egenskaper enligt metadata i kvalitetsdeklarationen med önskvärda kvaliteter egenskaper hos statistiken enligt användarens egen värdering av vad förhandenvarande problem eller frågeställning kräver. Både den av användaren värderade kvaliteten och den faktiska, i kvalitetsdeklarationen beskrivna kvaliteten ingår i kvalitetsbegreppet för officiell statistik.

Tillgängligheten så fundamental egenskap hos den officiella

är en statistiken, att man kan fråga sig, om den inte borde vara en helt fristående värderingsdimension vid sidan av snarare än som en del av kvaliteten. Detta är markerat med en streckad linje i figur 12.

Redan idag behandlar lagstiftningen såväl tillgänglighet som objektivitet som fristående dimensioner i kraven på officiell statistik.

Ett väl fungerande system för officiell statistik skall stödja 0 rationella beslut i samhälle, näringsliv och privatliv 0 demokratiskt beslutsfattande

Detta sker genom att systemet för officiell statistik producerar och tillgängliggör beslutsunderlag som präglas av 0 objektivitet saklighet, opartiskhet, mångsidighet 0 kvalitet väl beskriven och ändamålsenlig för många, viktiga

användningar 0 god tillgänglighet för alla potentiella användare

Ett bra statistiskt system värnar också om 0 statistiksekretessen

0 uppgiftslämnarförtroendet

0 effektiviteten

Statistiksekretess och uppgiftslämnarförtroende har en positiv påverkan

statistikens kvalitet. Statistiksekretessen har dock även en negativ inverkan på tillgängligheten, som också är en kvalitetsaspekt.

God effektivitet i det statistiska systemet har positiv inverkan på flera kvalitetsaspekter, t.ex. 0 relevansen: statistik kan produceras för samma summa pengar,

mera

vilket ökar chanserna att relevant statistik finns att tillgå, när den

behövs

2 den officiella statistiken, 2§.

Lagen om

60 Uppsats I

noggrannheten: effektivare urvalsdesign, bortfallsfdrebyggande 0

åtgärder, bortfallshantering och kontroller av primärdata ger bättre

precision i statistiken

tillgängligheten: statistiken produceras, publiceras och sprids 0

snabbare och säkrare och blir därmed aktuellare och punktligare

Uppsats I 61

3 Hur kan man öka

tillgängligheten

En hel del har redan gjorts for att komma till rätta med de inledningsvis beskrivna problemen kring den officiella statistikens tillgänglighet, men en hel del återstår också att göra. I den fortsatta framställningen behandlas några strategiskt viktiga områden:

Kunskapsbaserad dokumentation Teknik och presentation Ekonomi: finansiering och prissättning Statistiksekretessen Lagar och regler Organisationsfrågor

3.1 dokumentation

Kunskapsbaserad

Den som vill kunna

hitta relevant statistik för ett visst problem o 0 förstå vad statistiken betyder och bedöma dess kvalitet 0 analysera statistiken vidare

måste besitta eller kunna skaffa sig kunskaper av olika slag. Omfattningen och djupet av de erforderliga kunskaperna är beroende vad

av statistiken skall användas till.

l Behovet av dokumenterad kunskap vid

användning av statistiska data

För att hitta statistik, kan relevant för ett visst problem, måste

som vara den potentielle statistikanvändaren ha överblick över vilken statistik som finns tillgänglig. Om vi begränsar till svensk officiell statistik

oss är detta problem relativt hanterbart. Det torde räcka med att ha tillgång till en uppräkning av de 200 statistikprodukter fördelade på 22

ca ämnesområden, som f.n. utgör den officiella statistiken, tillsammans

med översiktliga beskrivningar av varje statistikprodukt av ungefär den

omfattning som ingår i Produktbeskrivningama i Sveriges statistiska databaser. Söksystem av olika slag, t.ex. strukturerade, menystyrda söksystem och fritextsökningssystem, underlättar för användaren.

62 Uppsats 1

För att rätt tolka den statistik funnit och för att förstå vad den

man betyder, vilka slutsatser kan dra av den, och vilka slutsatser man

man inte kan dra, behövs kunskap. Exempelvis måste man förstå inne-

mera börden de begrepp statistiska storheter: objekttyper, populationer,

av variabler, mätförfaranden, mått, som statistiken är uppbyggd av. Man

viss förståelse för statistiska metoder och kvalitetsmåste också ha en begrepp och kunskap den faktiska kvaliteten hos den statistik man

om försöker tolka, jämfört med den kvalitet, den tilltänkta använd-

som ningen kräver.

Om de produktbeskrivningar och kvalitetsdeklarationer som obligatoriskt skall åtfölja officiell statistik är välgjorda, räcker de en bra bit för att statistikanvändaren den kunskap om statistikens innehåll

ge och kvalitet är nödvändig, när skall tolka statistiken och

som man använda den informationsunderlag för problemlösning och

sig av som beslutsfattande.

För djupgående analyser officiell statistik räcker det inte

mera av med att förstå begreppsdefinitioner och att ta del av kvalitetsdeklara-

tioner för de aggregerade slutproduktema, själva statistiken. Man också

ha hel del kunskap de underliggande datamaterialen och de pro-

en om

vilka data har uppkommit, samlats in, preparerats och cesser, genom bearbetats. Man måste kort sagt veta, hur bakomliggande statistiska undersökningar och administrativa är utformade, och hur de

processer faktiskt genomförts. Full kunskap dessa saker har i bästa fall några

om få de deltagit i utformningen och genomförandet av ifrå-

personer, som gavarande de. Efter viss tid har med stor sarmolikhet

processer, om ens även denna kunskap förflyktigats, och riskerar betydande infor-

man mationskapitalförstöring, inte kunskapen dessförinnan dokumente-

rats på ett personoberoende sätt.

De största kraven kunskaper om de data och processer, som lig-

bakom den officiella statistiken, föreligger användare vill ger när en återanvända gamla observationsregister från eller flera undersök-

en ningar för att bearbeta och kombinera dessa data på nya sätt. Det är denna typ återanvändning, motiverar, att vi överhuvudtaget

av som arkiverar gamla data. Lite tillspetsat kan säga att all arkivering av

man data är bortkastad och inte borde göras, om man inte säkerställer, att den kunskap, finns i huvudena hos dem, som en gång planerade

som

2‘ Regleras "Foreskrifier och allmänna råd om oflentliggdrande av

genom ofliciell statistik", Meddelanden i samordningsfrågor 1995:5, SCB. Se särskilt 4-5§§.

Uppsats 1 63

och genomförde undersökningarna, också dokumenteras och lagras. Detta är uppgift är långtifrån trivial." en som del de grunddata, den officiella statistiken i Sverige En stor av som på, närmare bestämt än 95%, inte statistiska grundas mer genereras av undersökningar i traditionell mening utan administrativa processer. av Statistikema producerar den officiella statistiken har sällan den som förstahandskunskap de administrativa processerna, som de har om om de mätförfaranden och datainsamlingsprocesser, ingår i mera trasom ditionellt utformade statistiska undersökningar. Det är sålunda en ännu komplicerad uppgift att dokumentera administrativa processer och mera dessa genererade administrativa data, även används för av som statistiska ändamål. Ofta kombineras dessutom administrativa data och data genererats regelrätta statistiska undersökningar. som genom Kvalificerade statistikanvändare, som forskare och professionella utredare, kräver idag tillgänglighet till den officiella statistiken, som en innebär, de själva kan genomföra självständiga analyser av såväl att publicerad statistik bakomliggande observationsregister, utan att som de nödvändigtvis måste söka reda på och rådfråga de statistikprodudessa överhuvudtaget står att återfinna, genomfört de center, om som bakomliggande statistiska undersökningarna. Denna kategori av statistikanvändare vill också utnyttja de tekniska möjligheterna att numera bearbeta och analysera statistiska data på ett mycket interaktivt sätt utan behöva hamna i byråkratiska olika slag mellan de olika att processer av iterationema. De vill själva kunna formulera frågor till datanya materialen, allteftersom de får på tidigare frågor. De vill kunna svar formulera hypoteser, testa dessa, omformulera hypotesema, bygga modeller, teorier, De vill veta, vilka antaganden och modeller, som etc. den ursprungliga producenten utgått ifrån, så att de själva kan välja, om de vill dessa förutsättningar, eller de vill formulera sina acceptera om alternativa antaganden och modeller grund för åter egna, som användningen av de statistiska grundmaterialen. Man kan mycket grovt särskilja två motsatta attityder till den ovan

antydda problematiken kring kunskap och tillgänglighet:

Bara statistikproducenten har erforderlig kunskap för att rätt tolka och analysera statistiken. Alla statistikanvändare bör därför vända sig till statistikproducenten med sina frågor och uppdrag. Endast med försiktighet kan statistiken överhuvudtaget användas för andra stor syften än de för vilka den i första hand framtagits. 2. Statistiken skall så väl dokumenterad att vem helst kan vara som använda den på hand, för sina egna syfien. egen

25Se Rosén, Bengt Sundgren, Bo: " Dokumentation för återanvändning av mikromaterialfifin SCB:s undersökningar", Stockholm 1991.

3 19-1658

64 Uppsats 1

Det säger sig självt, att statistikproducenter har tendens att inta atti-

en tyder liknande 1 ovan, medan kvalificerade statistikanvändare hävdar ståndpunkter liknande 2. Statistikproducenten har ett visst övertag i denna dragkamp, eftersom statistikproducenten har ett kunskapsmonopol de facto; det är bara statistikproducenten, har direktkunskap

som om statistikens innehåll och kvalitet, liksom de bakomliggande

om datamaterialen och processerna. Det krävs aktiva och kvalificerade arbetsinsatser statistikproducenten för att på ett bra sätt dokumentera

av denna kunskap och göra den tillgänglig för statistikanvändama.

En inte alldeles ovanlig replik från statistikproducenten

i detta sammanhang är, att man i och för sig mycket gärna skulle vilja göra dessa insatser för att dokumentera och dela med sig sina kunskaper,

av men att man tyvärr inte har resurser för att göra det. Ett förslag i detta sammanhang kunde att statsmakterna i samband med att

vara, man beviljar anslag för produktion av officiell statistik mycket tydligt klargör, att det är en prioriterad uppgift, att inom ramen för anslaget genomföra ett gediget dokumenteringsarbete enligt standarder; dessa standarder måste då också fastställas, och de måste ligga på ambi-

en tionsnivå motsvarande den i avsnitt 1.3 behandlade SCBDOK-modellen.

Statistikproducentens kunskapsmonopol är sålunda i praktiken ett ganska allvarligt hot mot statistikens tillgänglighet.

Kvalitetsfrågor

Statistikkvalitetens komplexitet anförs inte sällan företrädesvis

av statistikproducenter som ett argument mot att göra statistiken alltför lättillgänglig. Bara den som har producerat statistiken anses rätt kunna uttolka och analysera den. Innan statistikanvändare tillåts ta del

en av en statistikuppgift, bör han eller hon åtminstone tvingas ta del av en hel del varningar och s.k. metodbeskrivningar. Kort sagt: det finns ibland en viss förmyndarmentalitet hos statistikproducenten.

Å andra sidan finns naturligtvis också de som tar alltför lättvindigt på kvalitetsfrågoma. En representant för Eurostat utbrast nyligen

ungefär följande: Vi på Eurostat tror inte på värdet att statistiken åtföljs

av av en massa förklaringar, fotnoter och s.k. metadata. Våra användare på kommissionen vill bara ha siffrorna, de är inte intresserade det

av andra, det bara förvillar dem.

En bra medelväg finns kanske antydd i följande slagord från Nederländemas statistiska centralbyrå: Use tools, not rules

- Använd verktyg, inte regler i något mindre poetisk svensk översätt-

ning.

1999:96 Uppsats 1 65 SOU

I stället för förhindra statistikanvändare att ta del av en statisatt en tikuppgift, innan han eller hon tagit del eller åtminstone klickat sig av förbi vamingstext, så kan statistikproducent, lever enligt en en som maximen use tools, not rules, t.ex. förse statistiken på Internet med klickbara länkar, gör det möjligt för intresserad användare att få som en relevant förklaring till snart sagt allt, inklusive de enskilda siffrorna, en

finns webbplatsen. En sådan kvalitetsmedvetenhetsstrategi

som bygger på användarnas naturliga nyfikenhet snarare än på producentens

förmyndarmentalitet och kan säkert väl så effektiv. vara Officiell statistik i allmänhet, och officiell statistik på Internet i synnerhet, är s.k. general karaktär, d.v.s. statistikproducenten av purpose måste räkna med att den används många olika typer av användare av och för många olika syften. Användningama kan t.o.m. ligga årtionden fram i tiden, samhället och användarnas referensramar är helt när annorlunda jämfört med hur det när statistiken producerades. var Alla funderar över begreppet statistikkvalitet kommer snart till som insikten det är ett komplicerat begrepp. I dagligt tal menar man med att kvalitet ofta god kvalitet, och varudeklarerar en produkts kvaman litet poängsätta den i ett antal dimensioner t.ex. 1dålig, genom att ..., 5bra. Begreppet statistikkvalitet innehåller också dimensioner eller

aspekter, kan värderas ungefär detta sätt; man kan t.ex. ange som urvalsstorlekar, bortfallsandelar, varianser, och någorlunda absolut en och mening kan därvid att stora urval, små bortfalls-

objektiv man anse

andelar och små varianser innebär bättre kvalitet än motsatsen. Begreppet statistikkvalitet består emellertid också dimensioner av eller aspekter, inte alls låter sig kvantifieras eller på något som ens sätt värderas i absolut och objektiv mening. Det gäller t.ex. annat en s.k. innehålls- eller relevansaspekter.

En statistikuppgifi kan eller mindre relevant för en

vara mer användning och inte alls relevant för Ytterst är det användaen annan.

själv, i viss användningssituation, måste avgöra vilken

ren en som statistik, är relevant för den användningen. som Statistikproducenten kan olika sätt underlätta för användaren att bedöma statistikens relevans för olika ändamål. I första hand gäller det för statistikproducenten informera vad statistiken betyder, d.v.s. att om hur de ingående statistiska storhetema definieras, hur mätningar och

observationer utförts, under vilka förutsättningar, som skattningarna av de statistiska storhetema beräknats, Användaren kan då jämföra m.m.

de föreliggande skattningarna de av statistikproducenten

0 faktiskt av

begagnade statistiska storhetema; med

faktiskt

de ideala skattningar ideala statistiska storheter, som användaren 0 av egentligen skulle behöva för att ett helt relevant sätt belysa

användarens föreliggande frågeställning.

66 Uppsats I

Figur 12 illustrerar kvalitetsproblematiken. Den faktiskt föreliggande statistikens egenskaper skiljer sig från den ideala statistik, som användaren skulle vilja ha tillgång till i en viss användningssituation, för ett visst ändamål, i rad olika avseenden eller kvalitetsdimensioner. I

en figuren har kvalitetsdimensionema och därmed avvikelsema mellan den faktiskt föreliggande och den önskade statistiken grovt sorterats i två nivåer:

i innehålls- eller relevansnivån

ii noggrannhets-, tillförlitlighets- eller precisionsnivån

lntressestorhetstatistiskstorhet intresseförav

användaren,den"ideala"statistiskastorheten,

somenvissanvändareskulleviljaskatta

relevansawikelse

kanbarabedömasiförhållandetill en

vissanvändning

målstorhet statistiskstorhet,somdenstatistiska

undersökningensyftartillattskattaenligt designbeslut,

ochmedhänsyntill kandaanvandarbehov

preclslonsawikelse

kanbeskrivas produoenten,av

oberoende användningav

faktiskt erhålletskatta värdepå målstorheten

basisavfaktisktobserveradevarden,påverkadeav

felochosakerheter olikaslagav

Figur 12. Kvaliteten hos statistiska data, sedd ur användarens synpunkt.

Vad gäller statistikens noggrannhet eller precision kan statistikprodu-

centen ge ganska detaljerad och exakt information, oberoende vad

av statistiken skall användas till. Statistiker brukar oftare tala osäkerhet

om och fel i statistiken än noggrannhet och precision, och faktum är, att

Uppsats 1 67

det lättare bristerna i statistiken och att uppskatta dessa bristers att ange betydelse för de framtagna skattningama statistiska storheter än att av direkt och positivt beskriva statistikens kvalitet i dessa mera avseenden. När det gäller statistikens relevans kan statistikproducenten bara tillhandahålla vissa pusselbitar, har med definitioner, mätmetoder som och förutsättningar göra. Användaren måste själv kombinera denna att information med sin kännedom om det

producentorienterade egen

föreliggande statistikändamålets behov. De storheter, som statistikanvändaren skulle vilja ha skattningar brukar kallas för

egentligen av,

intressestorheter, medan de storheter, statistikproducenten försökt som så bra möjligt, kallas för mâlstorheter. Det föreligger vanliskatta som diskrepans, användarens synpunkt, mellan intressestorgen en sett ur heterna och målstorhetema. Sedan föreligger det dessutom ytterligare diskrepans mellan de sanna värdena målstorhetema och de mer en mindre osäkra skattningar målstorhetema, härletts ur de eller av som faktiskt registrerade värden på observerade storheter, vilka uppnåtts med de mätmetoder och mätinstrument, statistikprodu-

hjälp av som

sig Denna diskrepans beror i sin tur på olika brister centen använt av. och ofullkomligheter i observations- och mätförfarandena.

3.2 Teknik och presentation

lugnt konstatera utvecklingen på IT-området har gått snab- Man kan att bare, mycket snabbare, än vad någon kunnat drömma om. Jag har ibland mig med titta tillbaka påvisioner, jag blivit omroat att som formulera vid olika tidpunkter. När de presenterades blev bedd att dessa visioner i och för sig uppskattade ofta behandlade med ett men visst kritiskt överseende såsom varande alltför djärva och orealistiska. I efterhand har jag regelmässigt kunnat konstatera, att mina visoner

varit alltför försiktiga. snarare Ingenting tyder på IT-utvecklingen skulle komma att långatt under de kommande 5-10 åren. Vi kan alltså se fram mot sammare mängder möjligheter. Vilka är dessa möjligheter, och hur tar vi av nya bäst vara på dem En första viktig fråga är hur skall förhålla sig den snabba utman vecklingen. Frågan är inte trivial, vilket belyses av följande paradox.

de tekniska problem har i ett utvecklingsprojekt tende-

Många av man få enkla och billiga standardlösningar, bara väntar något. rar att man just skulle kräva ganska resurskrävande För ett problem, som nu en kan det mycket väl finnas ett billigt och väl funge-

egenutveckling, t.ex.

rande kommersiellt standardprogram ett halvår eller ett år. När proom

68 Uppsats 1

grammet kommer ut på marknaden, har kanske bara kommit halvman vägs i sin egenutveckling av motsvarande ñmktionalitet, om man nu satsade på det. Å andra sidan: om man aldrig satsar på att lösa problem på egen hand, utan bara väntar på att den tekniska och kommersiella utvecklingen skall lösa problemen så kommer inte heller framåt. en, man Man måste alltså ha ganska mycket fingertoppskänsla och en hel del tur för att kombinera egenutveckling och inväntande färdiga stanav

dardlösningar på ett bra sätt.

3.2.1 för i snabbt

Strategi utvecklingsarbete en föränderlig teknisk miljö

En vettig strategi för att främja utvecklingsarbetet i teknisk miljö en med extremt hög förändringstakt kan vara, 0 att satsa de egna resurserna på att lösa problem verkar som vara unika, eller åtminstone ganska speciella, för det tillämpningsegna området, 0 medan man inväntar kommersiella standardlösningar problem, av som man tror är vanliga för många tillämpningsområden.

När det gäller att öka tillgängligheten till den officiella statistiken bör vi fokusera vårt eget tekniska utvecklingsarbete på att 0 ta fram en övergripande strategi och modell för tillgängliggörandet av officiell statistik, tillhörande dokumentation och bakomliggande datamaterial 0 avgränsa och utarbeta lösningar av problem, vi inte förväntar som oss att andra aktörer, t.ex. kommersiella programvarutillverkare, skall lösa åt oss 0 definiera enkla och tydliga gränssnitt, gör det möjligt för som egenutvecklade och kommersiellt tillgängliga komponenter att samverka med varandra på ett smidigt sätt

Observera att dessa principer kan tillämpas både i smått och i stort. En viss funktion i ett tekniskt system för att tillgängliggöra officiell statistik kan förverkligas ett byggs kombigenom program, som upp av en nation av kommersiellt tillgängliga och egenutvecklade komponenter, vilka samverkar via väldefinierade och väletablerade tekniska gränssnitt. Ett helt system för tillgängliggörande av officiell statistik- t.ex. det tekniska och organisatoriska system förverkligar Sveriges stasom tistiska databaser kan på motsvarande sätt byggas tekniska - upp av

Uppsats 1 69

och organisatoriska delfunktioner, vilka samspelar med varandra via

tekniska och mänskliga gränssnitt. Genom på detta sätt systematiskt arbeta med moduler och att gränssnitt uppnår också att systemet blir "öppet, d.v.s. man kan man lätt byta otillräcklig eller föråldrad modul mot något bättre, och ut en kan bygga och dess funktionalitet att lägga till man ut systemet genom helt moduler. Detta är ett sätt att skapa flexibilitet i förhållande till nya och förändrade användarönskemål, samtidigt som man upprättnya håller goda möjligheter att smidigt och fortlöpande anpassa ett system till den snabba och ständigt pågående tekniska utvecklingen.

3.2.2 Intemetbaserade system

De inslag i den tekniska utvecklingen, betytt särskilt mycket för som utvecklingen Sveriges statistiska databaser, är av Intemetteknikens genombrott 0 databastekniken med standardiserade gränssnitt SQL etc mot andra 0

systemfunktioner

intuitivt lättbegripliga de facto standarder för användargränssnitt 0

Windows, Netscape/Explorer

kraftfulla sökmotorer för att söka i stora datamängder bestående av 0 eller mindre ostrukturerad fri text mer

Fortfarande måste rätt mycket själv för att på ett bra man programmera sätt utnyttja och kombinera dessa tekniker med varandra. Här kommer emellertid hända hel del under de närmaste åren. Microsoft att en visade t.ex. nyligen hur på ett mycket enkelt sätt kommer att upp man kunna bygga avancerade, Intemetbaserade applikationer med hjälp upp databashanteraren SQL Server 7.0 i kombination med de olika komav i Office 2000 Word, Excel, Outlook etc inom ramen för ponenterna utvecklingsmiljön Visual Studio 6.0, i sig innehåller Visual Basic som 6.0 och ett antal kraftfulla utvecklingsverktyg. Med några enkla drags

and drops kan t.ex. snabbt förverkliga en applikation, där ett eman mail skickas till statistikanvändare, så snart viss statistik, som en användaren sagt sig intresserad finns tillgänglig. När användavara av, öppnar sitt e-mail, innehåller det inte bara den efterfrågade ren statistiken i någon form, användaren önskat sig, t.ex. i ett Excelsom ark, utan via Excel-arket kan användaren gå in i den bakomliggande

databasen, på producentens Intemetserver, och dynamiskt hämta ner

andra data eller få sig deldatabas nerladdad på den egna datorn. en

70 Uppsats 1

3.2.3 Standardkomponenter och standardiserade gränssnitt

Frågan om standardkomponenter och framför allt standardiserade

- gränssnitt är en fråga av största betydelse, och det av flera skäl:

Ett standardiserat gränssnitt ger många kombinationsmöjligheter och

därmed flexibilitet. Betrakta figur 13.

Figur 13. Standardiserde gränssnitt minskar komplexiteten och ökar flexibiliteten.

I vänstra delen av figur 13 visas, hur man kan kombinera olika komponenter t.ex. programvaror med varandra genom direkt kommunikation mellan komponenterna. Man måste då utforma kommunikationen på ett unikt sätt för varje par av komponenter, som skall kunna kommunicera med varandra. Om m komponenter skall kunna kommunicera med

n andra komponenter, måste alltså utforma n/2

man m x kommunikationsprotokoll" överenskommelser om hur kommunikationen mellan olika komponenter skall gå till.

I högra delen av figur 13 visas, hur kommunikationen kan förenklas med hjälp av ett standardiserat gränssnitt. Alla komponenter, som kan kommunicera med gränssnittet, kan därmed också kommunicera med alla andra komponenter, som kan kommunicera med gränssnittet. Det räcker sålunda i detta fall med att utforma m + n kommunikationsprotokoll för att m komponenter skall kunna kommunciera med andra

komponenter.

Genom att introducera ett standardiserat gränssnitt i ett system eller

mellan system kan alltså uppnå

man

a en viss flexibilitet med mindre komplexitet; och/eller

b större flexibilitet vid viss komplexitet.

Uppsats 1 71

Tack det standardiserade gränssnittet blir systemet också inkrevare mentellt utbyggbart: kan i små steg bygga ut systemet och öka man dess flexibilitet multiplikativt; när lägger till komponent, ser man en ny bara till denna komponent kan kommunicera med det stanman att dardiserade gränssnittet och därmed kan det också kommunicera med alla andra komponenter, redan kan kommunicera med gränssnittet. som Om inte har ett standardiserat gränssnitt, måste man däremot man etablera lika många kommunikationsprotokoll, som det finns komnya ponenter, det nytillagda komponenten skall kunna kommunicera som med. Genom att bygga ett system runt några väl valda gränssnitt, kan man snabbt utveckla hållbar systemstomme, kan sättas i drift för en som nyttiga ändamål. Systemet kan därefter vidareutvecklas kontinuerligt

under lång tid, att tillför komponenter runt de givna genom man nya gränssnitten. Man kan även lägga till nya gränssnitt, utan att man

därför behöver ta bort eller ändra de gamla. 4. Även standardiserat gränssnitt kan någon gång behöva ändras, ett och detta är naturligtvis djupgående ingrepp i systemet. Man ett mera bör dock lägga märke till, att det är betydligt lättare att byta från en

standard till än att göra motsvarande ändring i ett system, en annan där det inte finns någon standard alls. Standardiserade gränssnitt möjliggör decentraliserade system och

decentralisering själva systemutvecklingen. Olika system eller av utvecklas olika aktörer. Ändå kan de delsystem kan självständigt av kommunicera och samspela med varandra, bara de utfonnas så, att de kan kommunicera med de standardiserde gränssnitten. Detta är en egenskap stor betydelse i ett statistiskt system med flera statistiav kansvariga myndigheter och flera statistikproducenter. Med hjälp av

litet antal väl valda, standardiserade gränssnitt, kan man uppnå ett den bl. användarsynpunkt erforderliga samordningen inom ett a. ur sådant och kan göra det flexibelt och inkrementellt system, man utbyggbart. Systemet blir inte heller så sårbart för om en eller annan

aktör i systemet skulle fallera.

Man brukar tala system, på detta sätt byggts kring standardiseom som rade gränssnitt, löst sammanfogade system eng: loosely som systems till skillnad från hårt integrerade, monolitiska

coupled

system grek: monolit en sten. Standardiserade gränssnitt kan återfinnas på olika nivåer i ett infor-

mationssystem. Det kan t.ex. röra sig användargränssnitt, kommuom

nikationsgränssnitt, databasgränssnitt och gränssnitt mellan program-

moduler på högre eller lägre nivå. Principema för, och fördelarna med,

standardiserade gränssnitt är dock desamma, oavsett systemnivå.

72 Uppsats 1

Några konkreta exempel på standardiserade gränssnitt är: Internet som sådant HTML, XML, SGML Webbläsare som Internet Explorer och Netscape Databasgränssnittet SQL EDIFACT/GESMES Generic Statistical Message för statistiska data och metadata 0 Active X, CORBA, OLE, ODBC

Följande figurer i föreliggande rapport avsnitt 1.5 innehåller exempel på standardiserade gränssnitt: 8b, 8c, 8d, 8f. Ett problem med standarder i allmänhet, och med standardiserade gränssnitt i synnerhet, är att det ofta finns konkurrerande standarder för samma sak. Vissa standarder är formella standarder, fastställda av internationella standardiseringsorgan, andra är kommersiellt etablerade de facto standarder. I den bästa världar är den officiella standarden av också den kommersiellt dominerande de standarden, detta

facto men

lyckliga tillstånd uppkommer tyvärr sällan. Ett typiskt mönster är i stället, att marknadsledande leverantör tidigare IBM, en numera Microsoft framgångsrikt etablerar kommersiella de facto standarder, medan den dominerande leverantörens konkurrenter sluter sig samman och stöder officiell standard, tas fram internationell en som av en

standardiseringsgrupp. Bägge grupperingama har goda affärsmässiga

skäl för sitt agerande. Frågan är vad en standardanvändare systembyggare gör i situaen tion som denna. Den enda helsäkra lösningen för maximal flexibilitet är att implementera bägge standardema parallellt, detta är naturligtvis men ofta alltför komplicerat och dyrbart. Det politiskt korrekta välja är att den officiella standarden, vad hjälper det politiskt korrekt, men att vara om man därmed inte får tillgång till de marknadsdominerande systemkomponentema Den pragmatiskt korrekta lösningen är inte sällan att välja den marknadsdominerande leverantörens de facto standard. Man får därigenom tillgång till denna leverantörs samtliga produkter- och dessutom, vilket ibland kan ännu viktigare, även många konkurvara renters produkter, eftersom få leverantörer vågar inkompatibla vara med den marknadsledande leverantörens produkter. Man kan också vara säker på, att den dag den marknadsledande leverantören förlorar sin marknadsledande position, och/eller det dyker och helt upp en ny överlägsen produkt från konkurrerande leverantör, så uppkommer en omedelbart en livskraftig marknad för att eller konvertera den anpassa gamla standarden till en ny. Det kan i detta sammanhang instruktivt att jämföra med situavara tionen på videomarknaden för ett antal år sedan. En praktiskt numera

Uppsats 1 73

bortglömd standard, heter Betamax, ansågs av dåtidens taget som videoexperter helt överlägsen. Den konkurrerande standarden vara VHS blev emellertid den lyckades etablera sig den kommersisom som ellt dominerande de standarden, trots att den enligt de flesta

facto

klart sämre. De kunder satsade på Betamax fann experterna var som ganska de hade litet och snabbt krympande utbud av videosnart att ett välja mellan, d.v.s. deras valfrihet flexibilitet blev starkt filmer att beskuren.

3.2.4 Söksystem

Sveriges statistiska databaser finns flera olika sätt att söka reda det I intresserad och att associera från något man hittat till något man är av kommer på att skulle vilja titta närmare på. Några annat, som man man sök- och associationsmöjligheter åskådliggörs i figur 14. Av figur 14 framgår bl.a. att kan hitta intressanta statistikmateman

rial och observationsregister

antingen fritextsökning med hjälp av en sökmotor 0 genom systematisk sökning via ämnesområden och produkter 0 eller genom

hittat och kanske även bearbetat ett statistikmaterial eller När man observationsregister hjälp PC-AXIS, med av programvaror som SAS, SPSS, vill kanske veta någon variabel- SuperCross, man mer om definition eller kvalitetsaspekt. Man kan då länka sig till annan beskrivningar variabler och klassifikationer eller till någon mera av fullständig dokumentation fritextkaraktär. av finns önskemål från användarna ytterligare sökmöjligheter. Det om sådan antydd i figuren en streckad linje via en

En möjlighet är genom

tesaurus." avancerade möjligheter att associera En tesaurus ger mera näraliggande med varandra. En användare är

begreppsmässigt termer

kanske intresserad statistik kylskåp. Ordet kylskåp förekomav om kanske inte i de beskriver tillgänglig statistik. Däremot mer texter som finns kanske statistik vitvaror, i sig inkluderar kylskåp. I en om som kan kylskåp associerat med vitvaror och därigenom tesaurus vara möjliggöra användare hittar kylskåpen i statistiken. att en

2° funktion finns inte i Sveriges statistiska databaser, men den Denna ännu efterfrågas ofta statistikanvändare. av

74 Uppsats 1 sou 1999:96

SQL-databaser: statistik och observationsregister

ämnes- L värdemängder, områden O klassifikationer

iañabler

PC-AXIS ‘O

C Supercross U produ SAS, SPSS r Access

Textdatabaser: produktbeskrivningar kvalitetsdeklarationer dokumentationer kataloger

stan rserade grän snitt, t.ex. e et,Vwnd9y¢s’/——j——— STATISTIKANVÄNDARE

Figur 14. Några sökmöjligheter i Sveriges statistiska databaser.

En annan önskvärd sökmöjlighet är att via det svenska statistikman nätet, som knyter ihop Sveriges statistiska databaser med andra statistikkällor med hjälp av webblänkar, på ett enkelt sätt skall kunna utföra sökningar efter all statistik i statistiknätet, oavsett den fysiskt ligger var lagrad. Detta kräver ett visst organiserat utbyte metadata mellan de av olika system som deltar i det svenska statistiknätet, så att sökmotor en kan söka på all statistik, oavsett den finns. Inom för Miljövar ramen datanätet finns ett exempel på, hur kan lösa denna typ problem. man av Givetvis krävs arbete med att bygga och underhålla sökmera upp möjligheter och sökhjälpmedel användarvänliga och kraftfulla mer lösningar man önskar sig. Detta arbete kostar Men samtidigt pengar. går den tekniska utvecklingen snabbt framåt, så relativt billigt att man kan skaffa sig allt bättre standardverktyg för uppgifter detta slag. av Allt underhåll metadata, kräver manuella insatser, kommer av som dock att förbli dyrbart och tidsödande. Man bör därför undvika sökmetoder som bygger på manuella insatser, t.ex. manuell klassificering. I stället bör man satsa på automatiska och självlärande system.

Uppsats 1 75

3.2.5 Databashanterare

I Sveriges statistiska databaser ingår dels relationsdatabaser med SQL-gränssnitt, 0 dels fritextdatabaser. 0

lagras alla slags data, både siffror och verbala I relationsdatabaser hårt strukturerad form närmare bestämt i form av beskrivningar, i tvådimensionella tabeller figur 15, högra de1en.’7

multidimensionell modell till vänster och relationsdatamodell Figur 15. En en till höger för lagring av statistisk information.

Även fritextdatabaser kan eller mindre strukturerade. Textvara mer HTML, XML och SGML och för den delen

formateringsspråk som

ordbehandlare Microsoft Word rad möjligäven vanliga som ger en heter strukturera text med hjälp märkkoder. Sådan uppmärkning att av underlättar givetvis sökningar, bl.a. att de ökar möjligheterna att genom väsentligt och det är mindre väsentligt. skilja mellan det som är som kräver uppmärkningen eller mindre omfattande manuella Samtidigt mer insatser. Även ostrukturerad är sökbar med hjälp moderna sökhelt text av det slag berördes i avsnittet sökning ovan. motorer av som om Relationsdatabaser är i praktiken sökbara endast ett mycket

med hjälp Sökverktyg, är baserade på SQLstrukturerat sätt, av som

27 hämtad från översiktlig beskrivning Sveriges statistiska Figur 15 är en av internationellt; Sundgren, Bo: "Swedens databaser, som presenterats se infiastructure for flexible dissemination of statistics , Statistical Databases: an the UN/ECE Conference of European Statisticians, June 1997. Report to

76 Uppsats 1 sou 1999:96

språket Structured Query Language. Man kan visserligen lagra data och metadata i textforrn i relationsdatabas, denna

en men lagringsform

lider åtminstone tre brister: av Den minsta enheten lagras i relationsdatabas måste lagras som en odelbart, d.v.s. ostrukturerat, in enda tabellcell. Detta innebär en att den textmassa, lagras i cell inte kan struktureras på något som en sätt, vare sig för att underlätta läsbarhet eller för att effektivisera

sökningar.

Fritextsökning i en relationsdatabas blir, i den mån den alls kan utföras, i allmänhet mycket ineffektiv och långsam. Om texterna är av omfattande och mycket varierande storlek, kan de vara svåra att hantera på ett effektivt sätt i relationsdatabashanteen rare. Omfattande textdata kan även påverka effektiviteten i bearbetningar av sifferdata på ett negativt sätt.

Inom databasområdet är relationsdatabaser for närvarande den helt dominerande standarden, såväl teorimässigt kommersiellt. Ingensom ting inom IT-området gäller dock för evigt, eller, armorlunda uttryckt, evigheten inom IT-området är högst 5 år, och det finns redan alternativ

eller komplement till relationsdatamodellen, kan komma bli

som att kommersiellt intressanta under de närmaste åren. I det här aktuella sammanhanget tänker jag främst på två möjligheter. Den ena möjligheten är s.k. multidimensionella databaser figur

15, vänstra delen. En multidimensionell databas är klippt och som skuren för att lagra statistiska data. Var och de dimensionerna i en av n en multidimensionell databas representerar klassficering de en av observationer man samlat in. Ett statistiskt observationsmaterial kan t.ex. som i figur 15 vara klassificerat efter kön, åldersgrupp och tidpunkt/tidsintervall. Varje cell i den n-dimensionella struktur, som spänns upp av de klassificerande variablema, innehåller observerade eller skattade värden på eller flera statistiska storheter för den delen population som motsvarar cellen ifråga. Exempel. Cellen male, 18-65, 1997 i figuren delovan motsvarar populationen "män i åldern 18-65 år vid någon viss

som var tidpunkt

under 1997. För denna objekt innehåller cellen observe-

grupp ifråga

rade eller skattade värden på de statistiska storhetema

0 antal personer 0 medelinkomsten för dessa personer

Den multidimensionella datamodellen ligger det

uppenbarligen nära

som skulle kunna kallas naturlig datamodell för statistiska data. en Samma data kan visserligen logiskt ekvivalent lagras i traditionell en

1999:96 Uppsats 1 77 SOU

relationsdatamodell figur 15, högra delen, denna modell motse men inte lika väl statistikanvändarens mentala bild statistiken. svarar av finns redan bygger på renodlade multi- Det programvaror, som dimensionella datamodeller. Det finns också programvaror, som bygger på hybridmodeller, där den grundläggande lagringen av data sker på

vanligt sätt i relationsdatamodell, samtidigt som vissa data pennaen eller vid behov även lagras multidimensionellt, bl.a. för att nent snabba statistikuttag ur databasen. upp Multidimensionell lagring data blir alltmer vanlig i samband med av s.k. OLAP-tillämpningar, vilka förekommer i anslutning till s.k. data-

lager, data warehouses. OLAP står för On Line Analytical Proces-

sing, bl.a. förekommer, när ett företag vill analysera stora som mängder data, genererats de dagliga, operativa processerna, i som av planera verksamheten övergripande och längre sikt, syfte att mera eller skall fatta något strategiskt beslut, t.ex. stor investering när man en eller etablering på en ny marknad. en Motsatsen till OLAP är OLTP, On Line Transaction Processing, d.v.s. direkt stöder den dagliga, operativa verksamheten i system som ett företag. Figur 16 åskådliggör parallelliteten mellan å sidan figuren till ena vänster statistiska den typ förekommer i samband med system av som Sveriges statistiska databaser och å andra sidan figuren till höger

OLAP-system i företagsmiljö.

2‘ Som kuriositet i sammanhanget kan konstatera, att databashanteraren en man AXIS för lagring och spridning statistik och metadata, som SCB utvecklade av i början 1970-talet, bygger på multidimensionell datamodell. I dagens av en läge det dock orealistiskt att utveckla och underhålla programvaror av detta är komplicerade slag, utan den kommersiella utvecklingen bör inväntas.

78 Uppsats 1

UPPGIFTSLÅMNAREOCH STATISTIKANVÅNDARE

internet ä

operativa info: ationssystem

-mikrodata,makrodata,metadata -OLAP,OLTP

direktiva informationssystem LEDNINGS

mn WAREHOUSE omv

integreratdatalager STATISTIKANVÃNDARE, INTERNATIONELLAORGAN

Figur 16. Samspelet mellan operativa system och datalager/OLAP-system i statistikproduktionsmiljö till vänster och i lbretagsmiljö till höger.

Utvecklingen av produktions-, analys- och spridningssystem för officiell statistik bör alltså framdeles kunna dra den parallellt nytta av pågående utvecklingen metoder och verktyg for och

av datalager

analyssystem i företagsmiljö. Alltfler programvaruleverantörer kommer nu med verktyg anpassade för denna växande marknad. En annan utvecklingslinje intresse i detta sammanhang är av utvecklingen av s.k. Objektorienterade databaser. I objektorienterad en databas kan lagra många olika typer objekt, eller man av t.ex. mer mindre strukturerade data, eller mindre strukturerade mer texter, multimediaobjekt som bilder och/eller ljud. Man kan också på ett kraftfullt sätt bearbeta dessa olika typer data, för sig eller tillsamav var mans, och man kan på ett förhållandevis enkelt och flexibelt sätt utveckla och anpassa applikationer till behov. nya Objektorienterade databaser kan visa sig bli användbara, bl.a. för att hantera stora och komplicerade metadatabaser, fristående eller

integre-

rade med statistikdatabaser.

3.2.6 Presentationsteknik

De traditionella presentationsteknikema för statistisk information är 0 tabeller 0 grafik 0 texter

Uppsats I 79

Tabellema och grafiken presenterar siffroma, och texter av olika slag förklarar och kommenterar statistikens innebörd, förutsättningar och begränsningar, t.ex. genom 0 ledtexter rubriker, förspalter, överspalter, diagramtexter 0 kommentarer 0 fotnoter

Statistiken presenteras traditionellt ett seriellt sätt, på sida efter sida i ett tryckt medium.

Med de elektroniska medierna för lagring och spridning statistik har

av bl.a. följande möjligheter tillkommit:

länkar möjlighet att organisera statistiken i semantiska nätverk, 0 ger

möjlighet att associera och söka i många dimensioner sam-

som ger tidigt, oavsett hur statistiken rent fysiskt ligger lagrad animationer möjligheter att illustrera flöden och förändringar

0 ger nya

i statistiken

guider och expertsystem kan ge användarna kraftfullt stöd i deras 0

arbete med att tolka och analysera statistiken på egen hand

parallella ger möjligheter att titta på flera statistiska mate- 0 processer

rial samtidigt

simuleringar möjligheter att illustrera effekterna av olika förut- 0 ger

sättningar m.m.

Det finns fortfarande förvånansvärt mycket att göra, när det gäller de traditionella presentationsteknikema. Exempelvis finns det inte någon allmänt accepterad teori och metodik för hur statistiska tabeller skall byggas upp och presenteras.

Men de stora presentationstekniska utmaningarna finns förstås i anslutning till de möjligheter de elektroniska medierna erbju-

nya som der. Uppenbarligen finns det mycket stora behov och möjligheter att förbättra många aspekter statistikens tillgänglighet med hjälp av nya

av presentationstekniker. Under de senaste åren har datorn blivit ett nyttigt och lättanvänt arbetsverktyg mycket tack kreativ utveckling av

vare en grafiska användargränssnitt. På analogt sätt bör vi kunna hitta nya vägar för att snabbt och effektivt söka fram till relevant statistik

oss samt få hjälp med att tolka och analysera den. Detta utvecklingsarbete befinner sig ännu i sin linda.

80 Uppsats 1

3.3 Ekonomi: finansiering och

prissättning

3.3.1 Officiell statistik en kollektiv nyttighet

- Officiell statistik är det hela taget ett bra exempel på en kollektiv nyttighet. Kostnaden för att producera den officiella statistiken är praktiskt taget densamma, oavsett hur många som konsumerar den. När den väl producerats för någon konsument, är marginalkostnaden för att ställa den till ytterligare konsumenters förfogande låg, ibland nära noll.

I ett demokratiskt samhälle är det naturligt och rationellt att genom det politiska systemet fatta beslut om huruvida en kollektiv nyttighet skall produceras eller inte. Om beslutar, att den skall produceras,

man är det dessutom naturligt och rationellt att finansiera den kollektivt, d.v.s. anslag från skattemedel, åtminstone till större delen.

genom Alternativet vore att fördela kostnaderna på dem som faktiskt utnyttjar den kollektiva nyttigheten, sådan princip leder lätt till ett

men en suboptimalt underutnyttjande av nyttigheten ifråga.

Å andra sidan är det sällan optimalt att låta kollektiv nyttighet

en vara helt gratis. Det vore i och för sig optimalt, om marginalkostnaden för att låta ytterligare en konsument konsumera den vore exakt noll,

så är sällan fallet. Även de flesta kostnaderna för produktion men om och distribution av nyttigheten ifråga är helt oberoende av hur många

konsumerar den, så finns det nästan alltid några kostnader som som ökar med antalet konsumenter, proportionellt eller språngvis. Dessa kostnader bör konsumenterna stå för. Det är den s.k. marginalkostnadsprincipen, enligt ekonomisk teori leder till optimalt resurs-

som utnyttjande.

De flesta kostnaderna för att producera och tillgängliggöra viss

en statistikprodukt är helt oberoende hur många som konsumerar

av, statistikprodukten ifråga. Det gäller t.ex. kostnaderna för att 0 utforma och konstruera ett system för att producera statistiken ifråga 0 samla data till statistiken 0 granska och rätta data som samlats in 0 genomföra bearbetningar som leder fram till den förutbestämda

statistikprodukten t.ex. ett antal statistiska tabeller och/eller ett eller

flera slutliga observationsregister

0 utforma och konstruera ett system för att tillgängliggöra och vidare-

bearbeta den förutbestämda statistikprodukten

Emellertid finns det också kostnader, om än i de flesta fall av betydligt lägre storleksordning, som ökar med antalet användare. Det gäller t.ex. kostnader för att

Uppsats 1 81

0 producera ytterligare exemplar av en statistisk publikation utöver

originalet

betydligt fler användare tillgång till en databas med given 0 ge

servicenivå3°

skräddarsy särskilda varianter av statistikprodukten för vissa använ- 0

dare

utföra vidarebearbetningar och analyser av statistiken för en viss 0

användares räkning

Rörliga kostnader av detta slag bör bekostas av användarna. Annars uppkommer köer eller ransoneringsbehov, om inte statsmakterna tillåter anslagsöverdrag. Underdebitering leder liksom överdebitering till en suboptimal användning statistikprodukten ifråga.

Givetvis det ofta orationellt att tillämpa millimeterrättvisa vid

vore debiteringen av de rörliga kostnaderna. Bl.a. måste man ta hänsyn till kostnaderna för själva kostnadsfördelnings- och debiteringsförfarandet. Om viss typ av tjänst har en marginalkostnad, som ligger mycket

en nära noll, kan det ibland lämpligt att låta den vara gratis, samtidigt

vara som man tar ut ett något för högt pris på en annan tjänst, så att man totalt sätt f°ar balans mellan marginalkostnader och marginalintäkter. En förutsättning är då, att man på goda grunder kan anta, att efterfrågan på gratistjänsten inte växer så våldsamt, att totalkostnaden för denna tjänst trots allt blir mycket stor.

3.3.2 för

Marginalkostnadsprincipen prissättning av

informationstj änster

Man kan också uttrycka den här förespråkade marginalkostnadsprincipen för prissättning av officiell statistik på följande sätt: 0 De fasta kostnaderna för att producera och tillgängliggöra en viss

basversion den officiella statistiken och bakomliggande datamate-

rial, inklusive kostnaderna för erforderlig infrastruktur, skall vara

helt anslagsfmansierade och inte till någon del debiteras statistik-

användaren.

De rörliga kostnaderna för att tillgängliggöra och vidareförädla bas- 0

materialen mikrodata, makrodata och metadata, ingår i den

som

2° Här t.ex. papperskostnader och andra rörliga kostnader för att trycka

avses ytterligare exemplar. 3°Här t.ex. kostnader för ökad datorkapacitet för att kunna upprätthålla

avses en given svarstid gentemot användarna.

82 Uppsats I

officiella statistiken, skall i sin helhet debiteras användarna genom någon lämplig form av avgifter.

De här föreslagna principerna för prissättning av olika tjänster i samband med produktion och tillgängliggörande av officiell statistik motsvarar mycket väl den huvudprincip, som föreslås i ett av Riksrevisionsverket RRV regeringens uppdrag utarbetat förslag till

prissättning infonnationstjänster inom den offentliga sektom."

Det är angeläget att rationella och enhetliga prissättningsprinciper tillämpas konsekvent i hela det svenska statistiska systemet. Det är också mycket angeläget att Sverige hävdar samma principer i internationella sammanhang, där man ofta återfinner en brist på samordning, för att inte säga en stor aningslöshet, när det gäller prissättning av infonnationstjänster. Även internationella statistikorganisationer, finansierade av medlemsländerna, kan inte sällan helt ogenerat tänka sig att exploatera sina de facto monopol vad gäller tillgången till statistik genom att ta ut betydligt högre priser än de rörliga marginalkostnadema för tillgängliggörandet. Man ser det som en välkommen extra inkomstkälla.

Principlös prissättning och datamonopol de facto är i själva verket

mycket allvarliga hot mot statistikens tillgänglighet. Om en statistikansvarig myndighet utnyttjar sin monopolställning och sina förstahandskunskaper de statistiska datamaterialen till att ta betalt för

om data och dokumentation, trots att man redan fått betalt genom anslag, leder det inte bara till ett resursslöseri i form av underutnyttjande av den officiella statistiken. Det förhindrar eller bromsar åtminstone onödigtvis den utveckling, som annars skulle kunna komma statistikanvändama till godo, genom att olika innovatörer och entreprenörer i samhället i konkurrens med varandra och med de etablerade statistikproducentema skulle kunna ta fram och intressanta infonnationstjänster

nya med anknytning till den officiella statistiken.

3 Principer för prissättning av Informationstjänster", regeringsuppdrag, RRV 1995:64. 32 Helst borde principer också tillämpas för närbesläktade

samma infonnationstjänster i samhällets regi, t.ex. geografisk information kartor och koordinater. Här tycks man dock ibland ha funnit anledning att göra undantag från RRV:s huvudprincip för prissättning av infonnationstjänster, vilket i sin tur helt naturligt lett till ett enligt min mening beklagligt underutnyttjande av t.ex. tillgänglig geografisk information

Uppsats 1 83

3.3.3 Bastj änster och tilläggstjänster

Annorlunda uttryckt kan säga, att de statistikansvariga myndig-

man heternas anslagsfinansierade monopol bör begränsas till

produktion och tillgängliggörande vissa basprodukter inom den 0 av

officiella statistiken: fördefinierade statistiska sammanställningar och

bakomliggande observationsregister med tillhörande dokumentation och metadata

tillhandahållande ett antal bastjänster, gör det möjligt att 0 av som

överhuvudtaget få tillgång till den officiella statistiken och bakom-

liggande datamaterial

I övrigt bör samhället välkomna framväxten av en fri och konkurrensutsatt marknad för informationstjänster, s.k. tilläggstjänster, med anknytning till den officiella statistiken och bakomliggande datamaterial. Marknaden skall inte subventioneras, men den skall heller inte motarbetas, t.ex. genom att statistikansvariga myndigheter tillåts monopolisera eller begränsa datatillgången genom omotiverade restriktio ner, eller att tilläggstjänster subventioneras till den statistik-

genom ansvariga myndighetens fördel med hjälp av anslagsmedel.

Sammanfattningsvis bör nödvändiga bastjänster kring tillgängliggörandet officiell statistik tillhandahållas av det svenska statistiska

av systemet till marginalkostnader, som, inte minst tack vare den snabba tekniska utvecklingen under senare år, bör kunna hållas mycket låga. Tilläggstjänster, statistikanvändama mervärden utöver bas-

som ger tjänsterna, användarna fritt kan välja att begagna sig eller

men som av avstå ifrån t.ex. att man kan skapa sig motsvarande mervärde

genom på hand, skall produceras och tillhandahållas på en fri och kon-

egen kurrensutsatt marknad, där statistikansvariga myndigheter också kan

aktörer, i så fall på villkor som andra aktörer. vara men samma

33Exempel på motiverade restriktioner är vad som krävs för att upprätthålla statistiksekretessen. Men restriktionema får inte ges en sådan utfomming och tillämpning, att den statistikansvarige går längre i sin restriktivitet än vad som är absolut nödvändigt av sådana skäl. 3‘ Däremot kan man tänka sig, att statsmakterna använder anslagsmedel för att finansiera uppbyggnaden av en infrastruktur, med utgångspunkt i vilken alla aktörer på "statistiktjänstmarknaden" kan utveckla och tillhandahålla tilläggstjänster på lika villkor.

84 Uppsats 1

3 Intemet-baserade inforrnationstj änster

Internet-teknikens genombrott har gjort marginalkostnadsprincipen extra attraktiv. Intemet-tekniken gör det nämligen möjligt att tillgängliggöra producerad statistik till mycket låg marginalkostnad. I själva verket är marginalkostnaden så låg, att många argumenterar för att statistiken på Internet borde vara helt gratis.

Det finns flera goda argument för att låta Sveriges officiella statistik vara gratis på Internet. Produktionen av officiell statistik är helt finansierad statsmaktema. Traditionellt anses detta innebära, att statsmak-

av terna har betalt till och med framställningen av ett tryckoriginal. Reproduktion och spridning tryckta statistikpublikationer brukar

av man däremot åtminstone till viss del finansiera genom att man sätter ett pris på publikationema. Kostnaderna för traditionell reproduktion och spridning av tryckta publikationer är ganska stora, och även om man tillämpar marginalkostnadsprincipen, kan priset för en statistikpublikation bli högt, ibland alltför högt.

Om man i stället sprider statistiken helt elektroniskt, via Internet, blir motsvarande marginalkostnader mycket låga. Man kan då fråga sig om man inte kunde anse att denna låga kostnad i själva verket skulle kunna ingå i anslaget från statsmakterna. Då skulle statistikpro-

anses ducenten slippa besväret och kostnaderna för att ta betalt för statistiken. Vidare skulle användningen av statistiken säkert öka, och en ökad användning officiell statistik ligger väl både i effektivitetens och

av demokratins intresse

Det finns emellertid också argument mot nolltaxa för officiell statistik. Allmänt sett leder ett för lågt pris till överkonsumtion och slöseri med Även styckekostnaden statistikuppgift är

resurser. om per extremt lågt, så kan kraftigt ökade konsumtionsvolymer trots allt leda till betydande kostnader, även om man använder Intemetteknik. För att tillgängliggöra statistik via Internet, måste statistikproducenten lagra statistiken på servrar, som ansluts till Internet. Om alltfler användare kopplar sig mot servrama och gör alltmer avancerade bearbet-

upp ningar på dessa, uppstår förr eller senare trängsel, varvid statistikproducenten måste skaffa fler eller större servrar, vilket i sin tur leder till kostnader. Om tillgängliggörandet av statistiken är helt anslagsfmansierad, måste statistikproducenten då begära ökade anslag, vilket dels tar tid, dels inte säkert beviljas, vilket i så fall leder till att alla statistikanvändare tvingas acceptera längre kötider och sänkt servicenivå.

Ett pris täcker marginalkostnaden löser ovanstående problem

som på ett smidigt sätt. Om användningen av statistikproducentens tjänster ökar, så ökar också intäkterna, och serverkapaciteten kan byggas ut i

sou 1999296 Uppsats 1 ss

takt med ökad efterfrågan, utan att statsmakterna behöver involveras i

långdragen och osäker budgetprocess. en

Ett pris också värdefull återföring information till statistik-

ger av producenten. Det kanske visar sig att vissa statistikanvändare är beredda att betala ett högre pris för ytterligare tjänster, även tjänster

är förenade med ganska höga marginalkostnader. Nolltaxa som skulle göra det svårt, kanske omöjligt, för statistikproducenten att tillhandahålla sådana tjänster.

3.4 Effektivare hantering av

statistiksekretessen

Varje seriös statistikanvändare och statistikproducent är fullt det klara med statistiksekretessens betydelse. Om en uppgiftslämnare misstänker, att de uppgifter han eller hon lämnar ifrån sig för statistiska ändamål även kan komma att användas andra ändamål, t.ex. för att kontrollera uppgiftslämnarens laglydnad eller allmänna leverne, så kommer uppgiftslämnaren att lämna felaktiga eller snedvridna svar eller inga alls. Statistik baserad på sådana uppgifter blir mer eller

svar mindre värdelös, rentav skadlig.

3.4.1 Avsiktliga och oavsiktliga röj anden

Det mest näraliggande brottet mot statistiksekretessen är att statistik-

en producent själv använder sig insamlade uppgifter för icke-statistiska

av ändamål, medan uppgifterna fortfarande är knutna till identifierade per-

eller företag, eller att statistikproducent lämnar ut sådana uppsoner en gifter till andra t.ex. polisen, i sin tur använder dem för icke-

som statistiska ändamål. Sådana handlingar innebär avsiktliga röjanden av sekretesskyddade statistikuppgifter och är kriminella. I Sverige är vi dessbättre förskonade från denna typ av missbruk av statistikuppgifter insamlade för officiell statistik, och uppgiftslämnama i Sverige har i konsekvens därmed ett högt förtroende för producentema officiell

av statistik.

Så långt föreligger alltså inget större problem kring statistiksekre-

Det leder till problem är följande. Även sedan insamlade tessen. som statistikuppgifter avidentiñerats och summerats aggregerats till statistik, kan de under vissa förutsättningar åter knytas till de personer eller företag, lämnat dem. Det gäller t.ex. följande statistiska

som tabeller:

86 Uppsats 1

Tabell 1a. Befolkningen i Knypplinge efter ålder och kön.

	Män	Kvinnor
18 år	5	3
18 65	37	39

65 år 19 27 Tabell 1b. Antal dömda för brott i Knypplinge efter ålder och kön.

	Män	Kvinnor
18 år	5	0
18 65 år 8		5

65 år 3 l Figur 17. Statistiska tabeller som möjliggör bakvägsidentiñering.

Om man kombinerar de var för sig oskyldiga tabellerna, kan man sluta sig till att alla pojkar under 18 år i Knypplinge är dömda för brott, och

jag råkar känna pojke under 18 år i Knypplinge, så får jag om nu en alltså reda på att denne är dömd för brott, om jag inte redan kände till det. Jag kan också sluta mig till, att de flickor under 18 år jag eventuellt känner i Knypplinge, inte är dömda för något brott, men detta är troligen mindre känslig information.

Denna typ röjanden sekretessbelagda statistikuppgifter skiljer

av av sig från de inledningsvis i detta avsnitt nämnda exemplen genom att de är indirekta och oavsiktliga. Man kallar dem därför även oavsiktliga röjanden eng: inadvertent disclosures. Enligt svensk lag är det straffbelagt att utnyttja sådana eventuellt existerande möjligheter att forcera statistiksekretessen, genom att kombinera officiell statistik med annan information.

Det har under de senaste 30 åren bedrivits oerhört mycket forskning kring denna problematik. Till viss del har forskningen gått ut på att försöka hitta metoder för att förhindra oavsiktliga röjanden av det slag

åskådliggörs i ovanstående enkla exempel. I större utsträckning som har dock forskningen gått ut på att visa, att oavsett vilka raffinerade skyddsåtgärder, som vidtas, så finns det ännu mera raffinerade metoder för att bryta sig igenom statistiksekretessen. En något nedslående slutsats, jag för övrigt själv drog redan 1975 i uppsats, som jag

som en

35 den officiella statistiken, 10§. Brottet kallas "olovlig identifiering"

Lagen om samma lag, 15§ och straffas med böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken eller datalagen.

Uppsats 1 87

skrev tillsammans med Edmund Rapaport, är att det praktiskt taget alltid, under vissa förutsättningar, är teoretiskt möjligt att röja en eller annan mer eller mindre känslig uppgift om en enskild person eller ett enskilt företag statistik, överhuvudtaget behandlar någon typ av

ur som känslig information.

De viktigaste förutsättningarna för att jag på detta sätt skall kunna bryta igenom statistiksekretessen är: 0 att jag har ett starkt motiv att vilja röja känsliga uppgifter om en-

skilda; att jag är beredd att begå en brottslig gärning;

att jag har erforderliga kunskaper, pengar, datorkraft; 0 resurser

att jag utöver statistiken själv har tillgång till viss ytterligare infor- 0

mation från andra källor, t.ex. min lokalkännedom och upp-

egen gifter från offentliga administrativa register.

Det är sålunda omöjligt att ge en lOO-procentig garanti för att det är helt omöjligt för någon illvillig statistikanvändare att med hjälp av statistiken röja känsliga förhållanden om enskilda, med mindre än att

helt upphör att producera och sprida statistik om förhållanden, som man på något sätt kan upplevas känsliga eller kontroversiella.

som

I viss mening måste vi alltså välja mellan pest och kolera. Om vi

en vill ha någon intressant statistik överhuvudtaget vilket är nödvändigt om vi vill ha en demokratisk process baserad på objektiva infonnationsunderlag än okontrollerbara slagord, måste vi vara be-

snarare redda att ta vissa risker vad gäller statistiksekretessen. Men för att statistiken verkligen skall vara intressant och rättvisande, har vi inte råd att ta risker äventyrar förtroendet för statistikproducenten hos upp-

som giftslämnama.

En rimlig upplösning detta dilemma står att finna i lämplig

av en

kombination av lagstiftning, förtroendeskapande åtgärder gentemot uppgiftslämnama och tekniska/metodologiska insatser.

3.4.2 Det lagstadgade för skyddet

statistiksekretessen

Den svenska lagstiftningen ett mycket gott skydd för statistiksek-

ger retessen. Enligt grundlagen måste kräver all sekretessbeläggning av handlingar hos myndigheter kan hänvisa till ett lagstadgat

att man

3‘ Rapaport, Edmund Sundgren, Bo: "Output Protection in Statistical Data Bases". Conference of the International Statistical Institute ISI, Warszawa, 1975. Finns också tillgänglig som rapport från SCB.

88 Uppsats 1

explicit undantag från offentlighetsprincipen. För statistiksekretessen sker detta genom Sekretesslagens 9 kapitel 4§, vars innehåll sammanfattas nedanz

Sekretesslagen 9kap, 4§

enligt riksdagsbeslut

Statistiksekretessens-

0 Sekretess gäller för sådan särskild verksamhet hos myndighet,

som avser framställning av statistik, för uppgift, som avser en-

skilds personliga eller ekonomiska förhållanden, och som kan

hänföras till den enskilde. Sekretessen gäller i 70 år för uppgift

om enskilds personliga förhållanden och annars i 20 år.-

0 Med undantag från ovanstående gäller, att följande uppgifter får

lämnas ut, det står klart att den uppgiften rör eller någon

om som

honom närstående inte lider skada eller men:

uppgift i företagregister

uppgift som avser avliden

uppgift som behövs för forskningsändamål

uppgift som avser personal- och lönestatistik

-uppgift som inte genom namn eller annan identitetsbeteckning

eller liknande är direkt hänförlig till den enskilde

Figur 18. Statistiksekretessens innebörd enligt Sekretesslagen.

Ytterligare skydd för statistiksekretessen stadgas i Lagen om den offentliga statistiken, 2§, 9§, l0§ och l5§ vidare avsnitt 3.5. Enligt

10§ får inte uppgifter i den officiella statistiken sammanställas med andra uppgifter i syfte att utröna enskildas identitet. Denna paragraf förbjuder alltså bakvägsidentifiering via statistik eller avidentifierade mikrodata av det slag, som exemplifierades med tabellerna i början av detta avnitt. I 15§ anges straffsatsen för brott mot förbudet av sådana s.k. olovliga identifieringar.

Huvudsyftet med statistiksekretessen är att säkerställa förutsättningarna för att statistikansvariga myndigheter skall kunna framställa objektiv officiell statistik av god kvalitet, genom att uppgiftslämnama kan lita på att de uppgifter de lämnar till den officiella statistiken inte används för andra än statistiska ändamål. Exempelvis måste de kunna lita på uppgift de lämnat till den officiella statistiken inte

att en som sådan kan användas mot dem i någon administrativ process, som förorsakar dem skada eller men.

37 Se även Samuelson, Per: Statistikrdtt. Den rättsliga regleringen den

av statliga statistiken", Fritzes 1994.

Uppsats 1 89

Däremot kan det inte anses ingå i statistiksekretessen att förhindra att den statistik, som framställs med utgångspunkt i uppgift från en

en viss uppgiftslämnare tillsammans med uppgifter från andra uppgiftslämnare, i ett senare skede leder till beslut hos statistikanvändare, t.ex. statsmakterna, som uppgiftslämnaren till skada eller

anser vara men för denne.

Exempel En statistisk undersökning kan tänkas visa att fastighetsägare generellt sett har en mycket god ekonomisk situation. Det kan inte anses vara ett brott mot statistiksekretessen, om statsmakterna bl.a. på basis av statistiken ifråga, beslutar om en höjning av fastighetsskatten.

Exempel 2: Av officiell statistik framgår att en viss kommun är osedvanligt brottsbelastad. Det kan inte ett brott mot

anses vara statistiksekretessen, om Rikspolisstyrelsen därför beslutar att tilldela kommunen ifråga fler poliser, trots att detta troligen är till skada eller men för ett antal invånare i kommunen, som lämnat uppgifter till statistiken ifråga.

3.4.3 mellan statistiksekretess och

Avvägningen statistiktillgänglighet

Avvägningen mellan statistiksekretess och statistiktillgänglighet är inte okomplicerad, och en statistikansvarig myndighet är måhända inte i alla lägen den lämpligaste att ensam göra denna avvägI1ing. Låt något

oss analysera vari svårigheterna består.

Om en uppgift, som lämnats till den officiella statistiken, är knuten till en uppgiftslämnare, som är entydigt, eller nästan entydigt, knuten till en enskild med hjälp av namn, personnummer eller liknande, torde knappast någon, inte ens en forskare eller annan seriös statistikanvändare, förvänta sig att den statistikansvarige lämnar ut uppgiften i den form den föreligger. Enligt lagen skulle den statistikansvarige kunna göra detta, om det står klart att ett utlämnande inte skulle vara till skada

ekonomisk skada eller integritetskränkande för

men uppgiftslämnaren eller denne närstående.

Harmlösa uppgifter av det slag skulle möjliggöra utlämnande

som av dem, även de kan knytas till enskild uppgiftslämnare, är

om måhända i sig själva sällan så särskilt intressanta för statistiska bearbetningar och analyser. Däremot har forskare och analytiker ofta ett behov

av att komplettera egna uppgiftsinsamlingar, som kan innehålla mer

eller mindre känsliga uppgifter, med bakgrundsdata från den officiella statistiken. För att kunna göra detta individnivå, måste de berörda individerna t.ex. eller företag entydigt identifierade.

personer vara

90 Uppsats 1

Om bakgrundsuppgiftema då är harmlösa, d.v.s. om det står klart att ett utlämnande inte skulle till skada eller men för uppgiftslämnaren

vara eller denne närstående, kan den statistikansvarige lämna ut ifrågavarande uppgifter till forskaren ifråga. Ett annat alternativ är att den statistikansvarige kan åta sig att hos sig berika forskarens känsliga data med bakgrundsdata från den officiella statistiken. Detta förutsätter att forskaren får och är villig att lämna över sitt material till den statistikansvariga myndigheten för påförande bakgrundsdata. Det förutsätter

av också denna bearbetning kan göras till för forskaren rimlig kost-

att en nad.

3.4.4 Behövs för hantering

en tillgänglighetsprincip

av statistiksekretessen

forskare eller analytiker vill utnyttja identifierade uppgifter hos Om en den statistikansvarige, är känsliga i den meningen, att det inte står

som klart att ett utlämnande inte skulle till skada eller men för upp-

vara giftslämnaren eller denne närstående, är det enbart den senare möjligheten, står öppen, d.v.s. forskaren måste uppdra åt den statistik-

som ansvarige att genomföra de bearbetningar och sambearbetningar, som han eller hon vill och får genomföra. Återigen är det då viktigt för statistikanvändaren, att den statistikansvarige kan åta sig sådana uppdrag på ett snabbt och smidigt sätt och till låg kostnad. Detta senare krav på den statistikansvarige skulle rentav kunna formuleras som en tillgänglighetsprincip för hantering statistiksekretessen, avsedd att

av kompensera för de olägenheter, statistiksekretessen förorsakar

som statistikanvändamas berättigade krav på tillgänglighet figur 19.

Tillgdnglighetsprincip för hantering av statistiksekretessen."

Hanteringen statistiksekretessen skall så eflektiv, så att

0 av vara

den inte, tids- eller kostnadsskäl, onödigtvis inskränker

t.ex. av

tillgängligheten till statistiken för statistikanvändarnas egna

bearbetningar och analyser.

Figur 19. Tillgänglighetsprincip för hantering av statistiksekretessen.

Uppsats 1 91

3.4.5 Olika sätt att hantera statistiksekretessen i

särskilt fall

känsliga

Ett svårt fall föreligger, när forskaren vill genomföra mycket interaktiva analyser känsliga uppgifter hos den statistikansvarige, upp-

av gifter eventuellt också måste kombineras på individnivå med

som känsliga uppgifter hos forskaren. Forskaren kan då inte i förväg specificera exakt vilka bearbetningar han eller hon vill göra, vilket skulle möjliggöra att bearbetningama uppdrogs till den statistikansvarige enligt utan forskaren måste själv betrakta resultatet av en bearbet-

ovan, ning, innan nästa bearbetning kan specificeras. Detta leder till en mycket komplicerad där forskaren och den statistikansvarige

process, hela tiden måste ha mycket täta kontakter med varandra. Ett sådant förfarande upplevs ofta forskare alltför klumpigt, dyrt och tids-

av som ödande och därför helt otillfredsställande ur tillgänglighetssynpunkt. Vad kan man göra i en sådan situation

Forskare "svärs in vid forskararbetsplatser hos den statistikansvarige

En möjlighet, utnyttjas ibland, både i Sverige och utomlands, är att

som forskaren svärs in hos den statistikansvarige, d.v.s. temporärt behandlas anställd hos den statistikansvariga myndigheten, med

som en de plikter och privilegier, som detta för med sig. Vid SCB har t.ex. av och till funnits ett antal forskararbetsplatser i anslutning till vissa statistikprodukter, t.ex. ULF undersökning om levnadsförhållanden. Denna lösning förutsätter, att forskaren utan alltför stora problem under

viss tid kan flytta sitt arbete rent fysiskt till den statistikansvarige en och därför inte dem, har sin ordinarie forskarplats i någon

passar som annan del av landet.

Elektroniskt tillgängliga forskararbetsplatser med fidrrstyming

En elegantare lösning bygger elektronisk kontakt mellan forskaren och den statistikansvarige. En sådan lösning förutsätter bl.a., att man, ungefär i Intemetsammanhang, kan skapa någon form elektro-

som av nisk brandvägg mellan den statistikansvariga myndighetens register och databaser, å sidan, och den externa forskaren, å den andra, så

ena att bara harmlösa data kan brandväggen. I korta drag skulle ett

passera sådant system fungera på följande sätt:

92 Uppsats 1

Forskaren specificerar med hjälp och metadata på sin

av program

PC, eventuellt i kombination med metadata från den statistikegen ansvarige, naturligtvis är harmlösa och får passera brandväggen,

som

bearbetning identifierade, känsliga data hos den statistiken av ansvarige. Specifikationen skickas till den statistikansvarige via brandväggen och kontrolleras automatiskt, eller i särskilt komplicerade fall, delvis manuellt hos den statistikansvarige, så att det kan konstateras, att den specificerade bearbetningen inte hotar statistiksekretessen. Det handlar väsentligen att kontrollera, att resultatet

den specificerade bearbetningen kan lämnas ut. Eventuellt kan av denna kontroll utföras först efter det att bearbetningen faktiskt utfört, och resultatet är klart att leverera ut till forskaren via brandväggen. Bearbetningen utförs automatiskt hos den statistikansvarige, på dennes datorer. Resultatet kontrolleras och skickas elektroniskt till forskaren via

brandväggen. Forskaren begrundar resultatet och utför eventuellt egna analyser på

sin egen PC. Forskaren formulerar, på basis sina analyser, en ny fråga,

av egna

skickas till den statistikansvarige och bearbetas där enligt pkt som 1-3 ovan.

Med den teknik, idag är tillgänglig, kan det beskrivna för-

som ovan farandet göras minst lika säkert det betydligt klumpigare

som förfarandet med forskararbetsplats, är fysiskt placerad hos den

en som statistikansvarige. I bägge fallen bygger skyddet på en kombination av legala, avtalsmässiga och fysiska åtgärder. I lösningen med en forskararbetsplats hos den statistikansvarige, måste någon övervaka, att den betrodde forskaren verkligen håller sig till det överenskomna avtalet och inte gör något annat än det är tillåtet enligt lag och avtal. I den

som elektroniska lösningen sköts övervakningen till största delen helt automatiskt, och forskaren i praktiken inga möjligheter att bryta mot lag

ges och avtal. Den elektroniska lösningen är självklart både smidigare och billigare för alla inblandade. Det beskrivna elektroniska förfarandet blir naturligtvis ännu

ovan enklare att implementera och övervaka, de data, som forskaren spe-

om cificerar sina bearbetningar mot är avidentifierade. I sådan situation

en kan den statistikansvarige t.o.m., forskaren så skulle önska, och

om efter vissa kontroller, i huvudsak kan utföras automatiskt, överföra

som avidentifierade data till forskaren för lokala bearbetningar hos denne. Förbudet mot olovlig identifiering ett legalt skydd mot att forskaren

ger

eller mindre komplicerade operationer försöker genom mer bakvägsidentifiera de avidentifierade uppgifterna, han eller hon

Uppsats 1 93

mot förmodan skulle ha något incitament göra detta, och i kombinaatt tion med den förebyggande, huvudsakligen automatiska sekretessgranskningen hos den statistikansvarige, detta mycket kraftfullt ger ett skydd för statistiksekretessen, fullt i klass med, troligen betydligt bättre än motsvarande traditionella, huvudsakligen manuellt administrerade skyddet mot röjanden hos den statistikansvarige.

Avidentifiering och uttunning känsliga data

Avidentifiering av känsliga data är utmärkt metod i många fall, och en den kan ytterligare förstärkas vad gäller skyddet statistiksekretessen, av genom att att man uttunnar inforrnationsinnehållet i materialet, t.ex. genom att man redovisar kvantitativa variablers värden i intervall i stället för exakta tal, och att förgrovar klasserna för genom genom man kvalitativa variabler. Dock är avidentifiering inte användbar, när man vill kombinera olika datamaterial med varandra på individnivå, innan man framställer statistiken. Sedan genomfört den erforderliga man samkömingen av datamaterialen, kan dock göra avidentifiering man en för att ytterligare minska riskerna för brott mot statistiksekretessen i de

fortsatta bearbetningama.

3.4.6 Varför hanteras inte

statistiksekretessen

effektivare

Det finns alltså redan idag utmärkta tekniska metoder för inom att, ramen för en minst lika betryggande säkerställd statistiksekretess som tidigare, ge forskare och analytiker nästan lika effektiva, flexibla och

billiga bearbetningsmöjligheter, de känsliga statistikmaterialen

som om faktiskt låg hos dem själva. Varför utnyttjas då inte dessa möjligheter i någon större utsträckning Svaret på frågan finns kanske i följande omständigheter: Oavsett hur omfattande åtgärder vidtar till skydd för statistikman sekretessen, så kvarstår alltid än aldrig så liten risk, skyden om att det bryts. En illvillig extern forskare eller anställd hos den person, statistikansvarige, kan bryta mot lagar och avtal och kan rentav fysiskt bryta igenom aldrig så väl genomtänkta skydd. Det kan visserligen vara svårt att föreställa sig, att någon skulle ha något rimligt motiv att på detta sätt begå brottsliga gärningar, teoremen tiskt kan man aldrig helt säker. Om inte annat kan illvillig vara en journalist, utsänd skandaltidning, vilja skapa sensation och av en upprördhet hos läsama; det säljer bra.

94 Uppsats 1

Ett brott mot statistiksekretessen är katastrofalt för statistik-

en ansvarig myndighet, eftersom det undergräver förtroendet för myndigheten hos uppgiftslämnama och därmed allvarligt skadar den officiella statistikens trovärdighet och kvalitet. Det är därför föga förvånande statistikansvarig myndighet i avvägningen mellan

om en sekretess och tillgänglighet har tendens att prioritera sekretessen.

en Ett alltför frikostigt tillgängliggörande kan innebära katastrof för den statistikansvarige, om statistiksekretessen på något sätt äventyras. Ett alltför snålt tillgängliggörande medför i värsta fall viss kritik från en mycket begränsad statistikanvändare, som knappast kan

grupp av uppbåda någon stark opinion för sin sak. Den statistikansvariga myndigheten litar på egna anställda än

mera på externa forskare och analytiker. 4. Bearbetningar hos den statistikansvariga myndigheten för forskares och analytikers räkning icke obetydliga intäkter, särskilt

genererar

de är arbetskrävande, och bidrar därmed till att säkra anställom ningstryggheten hos myndigheten ifråga, åtminstone kortsiktigt. Ovanstående omständigheter har inte bara direkt betydelse, i samband med att ett konkret utlämnande- eller tillgängliggörandeärende skall avgöras hos den statistikansvariga myndigheten. De har också

allmänt tillbakahållande effekt hos myndigheten på sådant en utvecklingsarbete, skulle kunna bidra till ökad tillgänglighet

som inom för bibehållen statistiksekretess.

ramen

3.4.7 Möjliga åtgärder

Införande tillgdnglighetsprincip i kombination med krympt

av tolkningsutrymme

uppräknade svårigheterna vid avvägningen mellan skyddet för De ovan statistiksekretessen och främjandet statistiktillgängligheten skulle

av emellertid inte föreligga om

i den formulerade tillgänglighetsprincipen för hantering av

ovan statistiksekretessen tillämpades och övervakades strikt, så att hanteringen statistiksekretessen i praktiken verkligen var så effektiv,

av så att den inte, t.ex. tids- eller kostnadsskäl, onödigtvis inskrän-

av ker tillgängligheten till statistiken för statistikanvändamas egna

bearbetningar och analyser

iilagstifiningen glasklar och inte lämnade något utrymme för olika

var

tolkningar hos den statistikansvariga myndigheten

Uppsats 1 95

Det är särskilt följande formuleringar i sekretesslagen öppnar för som ett betydande tolkningsutrymme: . uppgift behövs för forskningsändamål. ., 0 som .., . ..., uppgift, inte identitetsbeteckning eller 0 som genom namn, annan därmed jämförbart förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, 0 får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den uppgiften rör eller någon honom närstående lider skada som eller men.

Kursiveringama i citaten är mina och pekar ut följande tolkningsproblem: Vad är forskningsändamål Vad är det kan jämförbart med namn eller annan identitetssom vara beteckning Måste det vara ett begrepp, eller kan det vara en mer eller mindre långsökt kombination av egenskaper, som var för sig inte är identifierande, men som tillsammans kan vara det uppgift direkt hänförlig till den enskilde Kan hänföran- När är en det bestå kortare eller längre logisk/matematisk deduktionsav en kedja, och kan hänförandet då anses vara direkt Vad med skada eller men Med skada avses ekonomisk menas skada, och med men i första hand integritetsavses inskränkningar. Bedömningen skall enligt förarbetena utgå från den berörda upplevelse, men den måste i viss mån kunna personens korrigeras på grund gängse värderingar i samhället; det räcker av inte tycker, att det i största allmänhet är obehagligt, att att en person andra vet något honom eller henne. om När kan att det står klart att en uppgift kan röjas, utan att man anse det leder till skada eller men Är det t.ex. tillräckligt uppgiften om inte direkt kan hänföras till uppgiftslämnaren, utan att någon begår brottsliga gärningar, t.ex. att fysiskt forcera ett skalskydd, genom eller att bryta mot förbudet mot olovlig identifiering I så genom fall borde alla uppgifter enskilda utan ytterligare överväganden om kunna lämnas ut efter avidentifierin g.

Erfarenheter från SCB:s verksamhet bekräftar, att tolkningsramama är vida, och praxis har följaktligen varierat hel del över tiden. Efter en integritetsdebatter, t.ex. i samband med FoB70 och i samband senare med Metropolitprojektet, har utlämnandeärenden hanterats extra restriktivt. När statsmakterna tillsammans med tunga forskarintressen har artikulerat legitima statistikanvändarintressen på ett tydligt sätt,

3 Se Samuelson, a.a.

4 19-1658

96 Uppsats 1

t.ex. i budgetpropositioner och regleringsbrev, har SCB gjort extra ansträngningar att öka tillgängligheten till mikrodata för statistiskt bruk utan att därför göra avkall på statistiksekretessen. I början 1990-talet

av bedrev SCB sålunda ett särskilt projekt, Tillgänglighetsprojektet,

som hade till uppgift att ta fram tekniska lösningar på problemet att göra mikrodata tillgängliga för statistikbearbetningar på användarnas villkor, utan att man därför inkräktade på statistiksekretessen. Ett antal lösningar togs fram och prövades med goda resultat, efter tid

men en lättade trycket från statsmakterna och användarna, och då denna

rann verksamhet mer eller mindre ut i sanden. Lösningama finns naturligtvis fortfarande kvar praktiskt användbara möjligheter, möjlig-

som men heterna utnyttjas inte de statistikansvariga i någon större omfattning,

av trots att det föreligger ett stort intresse för denna lösningar från

typ av forskare och utredare.

Anpassningar åt bägge hållen extremt restriktiva tolkningar och något mera frikostiga har sålunda rymts inom oförändrad lagstift-

en ning, genom att man utnyttjat det ovan beskrivna tolkningsutrymmet. Av praxis kan man dra slutsatsen att statsmakterna måste mycket

vara tydliga och pådrivande för statistikanvändamas intressen,

om en statistikansvarig myndighet skall anstränga sig för att utnyttja alla möjligheter, faktiskt finns, att öka tillgängligheten till statistiska

som mikrodata. Det är både bekvämare och riskfriare, kanske t.o.m. lönsammare för den statistikansvarige, att avstå från dessa möjligheter.

Statsmaktema skulle t.ex. årligen kunna avkräva statistikansvariga myndigheter redogörelser för vad de gjort under det gångna året för att öka tillgängligheten till den officiella statistiken- och då särskilt tillgängligheten till mikrodata för statistiska bearbetningar och analyser på användarnas egna villkor och inom ramen för statistiksekretessen.

Inrättande av central registerfimktion inom databasverksamheten

En annan åtgärd för att öka tillgängligheten till mikrodata för statistiska bearbetningar och analyser kunde att statsmakterna uppdrar

vara, SCB att ge det pågående Registerprojektet sådan inriktning, att det

en inte bara underlättar för SCB att internt utföra olika bearbetningar och samkömingar av SCB:s register, utan att man också bygger upp en externt riktad registerfunktion, förslagsvis inom för den databas-

ramen service, som redan byggts och fungerar kring Sveriges statistiska

upp databaser.

En registerfunktion skulle kunna finansieras enligt förebild från databasverksamheten, d.v.s. statsmakterna beviljar ett anslag för

uppbyggandet och vidmakthållandet av själva infrastrukturen, medan

Uppsats J 97

marginalkostnadema för uttag och bearbetningar bekostas av användama. Infrastrukturen skulle utnyttja alla tekniska möjligheter, så att användarna, de så önskar, själva kan utföra så mycket som möjligt om arbetet med de statistiska bearbetningama och analyserna, ungefär av kortfattat beskrevs tidigare i detta avsnitt. Kostnaderna på det sätt som för mikrodatabearbetningama skulle därigenom kunna hållas på en mycket låg nivå, SCB-personal inte behöver engageras i genom att någon utsträckning. En lösning detta slag förutsätter dock större av också dokumentationer och processdata och

att detaljerade metadata

kvalitetsdeklarationer tillgängliga mikrodata och bakomliggande av ingår i infrastrukturen. processer riktad registerfunktion beskrivet slag har efter- En externt av ovan lysts bl.a. SCB:s vetenskapliga råd och Databasrådet, en extern av av referensgrupp för Sveriges statistiska databaser.

3.5 Lagar och regler

rättsliga regleringen tillgängligheten till Sveriges officiella Den av statistik sker bl.a. följande lagar, förordningar, förekrifter, riktgenom

linjer m.fl. typer av stymingsinstrument:

0 Tryckfrihetsförordningen

0 Sekretesslagen den officiella statistiken 0 Lagen om Förordningen den officiella statistiken 0 om Föreskrifter och allmänna råd offentliggörande av officiell 0 om statistik Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration officiell 0 av statistik

De olika stymingsinstrumenten är olika dignitet. Tryckfrihetsförav ordningen, stadfäster offentlighetsprincipen, är grundlag, och som Sekretesslagen är, liksom Lagen den officiella statistiken, lagar om beslutade Sveriges riksdag. Förordningen den officiella statistikav om är utfärdad regeringen, medan de övriga ovan nämnda instruen av har utfärdats SCB serien Meddelanden i sammenten av genom ordningsfrågor MIS. Därutöver publicerar SCB ett resultat sitt som av

generella metodarbete fortlöpande rapporter och promemorior av

relevans för tillgänglighetsfrågoma. Det sker t.ex. genom serien RD Reports, gröna serien statistiska metoder och gula serien statistiska

informationsbehandlingsmetoder.

98 Uppsats 1

3.5. l Tryckfrihetsförordningen och Sekretesslagen

Offentlighetsprincipen enligt Tryckfrihetsförordningen behandlades

liksom Sekretesslagen i avsnitt 3.4. Statistiksekretessen enligt Sekretesslagen sammanfattades i figur 18.

Lagen om den officiella statistiken enligt riksdagsbeslut Framställning av officiell statistik- 0 Lagen tillämpas när statliga myndigheter under regeringen fram-

ställer officiell statistik- 0 Definition av officiell statistik 1§: Officiell statistik är sådan

statistik för samhällsplanering, forskning, allmän information och

internationell rapportering, som som en myndighet framställer

enligt föreskrifter regeringen meddelar

som 0 Krav objektivitet, tillgänglighet och statistiksekretess 2§

Uppgiftsskyldighet- 0 Specificering av fall där uppgiftsskyldighet föreligger 3-8§- 0 Tvångsmedel och straff 1 1-l4§

Uppgifisskydd 0 Hänvisningar till sekretesslagen och datalagen 9§- 0 Förbud mot olovlig identifiering 10§: Uppgifter i den officiella

statistiken får inte sammanföras med andra uppgifter i syfte att

utröna enskildas identitet- 0 Straff vid brott mot förbudet mot olovlig identifiering 15§ Figur 19. Sammanfattning av innehållet i Lagen om den officiella statistiken.

3.5.2 Lagen den officiella statistiken

om Innehållet i Lagen om den officiella statistiken sammanfattas i figur 19. Ur tillgänglighetssynpunkt är det särskilt 2§, 9-10§ samt 15§ som är av intresse.

Uppsats 1 99

3.5.3 Förordningen om den officiella statistiken

Innehållet i Förordningen den officiella statistiken sammanfattas i om figur 20. Där preciserar regeringen explicit uppräkning, vilken genom statistik skall ingå i Sveriges officiella statistik. I övrigt är det 8-9§ som intresse. Där befullmäktigas SCB att meddela föreskrifter om som är av hur den officiella statistiken skall dokumenteras, kvalitetsdeklareras och 0 hållas allmänt tillgänglig 8§ den officiella statistiken skall offentliggöras i serien Sveriges offi- 0 ciella statistik 9§

3.5.4 Föreskrifter och allmänna råd om

offentliggörande av officiell statistik

Med stöd dessa befullmäktiganden har SCB utfärdat närmare föreav skrifter och allmänna råd i FOreskrifier och allmänna råd om offentliggörande ofliciell statistik, innehåll sammanfattas i figur 21. av vars Av figur 21 framgår bl.a. att den statistikansvarige fritt kan välja

mellan att publicera officiell statistik på traditionellt sätt, i tryckt form; och/eller 0 på ADB-medium 0

Oavsett vilken form den statistikansvarige väljer, ställs i princip samma krav på offentliggörandet och på åtföljande dokumentation. Man kan fråga sig, det inte är dags att kräva att all officiell om statistik skall offentliggöras Sveriges statistiska databaser. Därgenom utöver skulle det naturligtvis stå den statistikansvarige fritt att dessutom offentliggöra andra ADB-medier och genom traditionella genom

tryckta publikationer.

Av figur 21 framgår också, att det inte är obligatoriskt att ta fram fullständiga dokumentationer de observationsregister, som ligger till av grund för utgör ett resultat den officiella statistiken. Enligt

och av

"Föreskrifter och allmänna råd oflentliggdrande officiell statisom av tik bör den statistikansvarige framställa sådan dokumentation, medan skall framställa kvalitetsdeklaration och produktbeskrivning. man Börkravet bör skärpas till ett skallkrav för att underlätta för kvalificerad statistikanvändare att analysera och vidarebearbeta statistiken på hand, i enlighet med vad diskuterats tidigare i denna uppegen som sats.

100 Uppsats 1 sou 1999:96

Förordningen om den officiella statistiken utfärdad av regeringen

Den ofliciella statistikens omfattning och innehåll:- 0 örordningen tillämpas när statliga myndigheter under regeringen framställer officiell statistik enligt lagen officiell statistik 1 §om 0 Uppräkning av den officiella statistiken fördelad på 22 ämnesområden och med angivande ansvarig myndighet för respektive av produkt, som ingår i den officiella statistiken 2§+bilaga- 0 Väsentliga förändringar av officiell statistik skall prövas av rege-

ringen 2§-

0 Individbaserad statistik skall, när inte särskilda skäl talar däremot,

vara könsuppdelad 10§

Uppgiftslämnandetz- 0 Myndighet som samlar uppgifter till den officiella statistiken skall eftersträva att uppgiftslämnandet inte blir onödigt betungande 3§- 0 SCB får lämna ytterligare föreskrifter om uppgiftsskyldighet 4§- 0 Myndighet är skyldig att samråda med SCB, i innan den börjar samla in uppgifter till den officiella statistiken; och vid över-

lämnande av sådana uppgifter mellan myndigheter 5§- 0 Vid inhämtande uppgifter från näringsidkare och kommuner av föreligger samrådsskyldighet med organisationer, som företräder dessa uppgiftslämnare 5§- 0 Myndighet samlar uppgifter till den officiella statistiken som från någon annan än statlig myndighet skall informera 6§ om ändamålet med uppgiftsinsamlandet -

grunder för uppgiftsskyldighet, uppgiftsskyldighet föreligger

- om att uppgiftslämnadet är frivilligt, uppgiftsskyldighet inte före- - om ligger huruvida samråd har skett med den organisation företräder - som uppgiftslämnaren vad som gäller om uppgiftsskydd vad som gäller uppgiftemas bevarande - om eventuella påföljder om uppgifterna inte lämnas -

andra förhållanden är betydelse i sammanhanget-

- som av 0 Myndighet som samlar in uppgifter för annat ändamål än officiell statistik, men som också skall användas för officiell statistik, skall informera detta 7§ om

sou 1999:96 Uppsats 1 101

Den ofliciella statistikens tillgänglighet:-

Den officiella statistiken skall dokumenteras, kvalitetsdeklareras 0 och hållas allmänt tillgänglig enligt föreskrifter SCB meddesom lar 8§- Myndighet skall offentliggöra den officiella statistiken i serien 0 Sveriges officiella statistik enligt föreskrifter som SCB meddelar 9§

Figur 20. Sammanfattning innehållet i Förordningen om den officiella statistiav ken.

Föreskrifter och allmänna råd offentliggörande av officiell om statistik enligt beslut SCB Meddelanden i samordningsfrågor 1995:5 av

Oflentliggérande och prissättning ofliciell statistikav Officiell statistik skall offentliggöras i serien Sveriges officiella 0 statistik SOS i tryckta publikationer eller på ADB-medium 1 §.- Officiell statistik skall offentliggöras i SOS så snart den är fram- 0 ställd 2§. Vissa bibliotek skall få den officiella statistiken gratis. I övrigt 0 skall endast marginalkostnader tas ut, t.ex. kostnader för mångfaldigande och distribution 3§.

Dokumentation ofliciell statistikav När officiell statistik offentliggörs skall den även omfatta de för- 0 klaringar behövs för att användarna skall kunna förstå statissom tiken 4§. Officiell statistik skall åtföljas kvalitetsdeklaration och en 0 av en produktbeskrivning, fylls i enligt formulär som SCB tillsom handahåller 5§. Även datamaterial ligger till grund för den som officiella statistiken bör dokumenteras. Dokumentationen bör ha sådan omfattning och detaljeringsgrad att den möjliggör framen tida användning bevarade datamaterial, s.k. observationsregisav ter. Produktbeskrivningar och kvalitetsdeklarationer skall offentliggöras och hållas tillgängliga på sätt den officiella samma som statistiken. Detta sker att uppgifterna lagras i den gemengenom databas, handhas SCB:s databasverksamhet. Riktsamma som av linjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik ges i MIS 1994:3. Riktlinjer för hur dokumenterar observationsregister man tillhandahålls också av SCB.

102 Uppsats 1

0 Myndigheter som ansvarar för officiell statistik skall årligen till SCB lämna förteckningar över dels planerad, dels genomförd publicering av officiell statistik l 1§.

Formalia- 0 Vid offentliggörande i SOS skall texten "Sveriges officiella statistik samt utgivande myndighet, utgivningsort och årtal anges 6§- 0 Tryckta publikationer i SOS skall innehålla uppgift om tidigare publicering i SOS, om det inte är uppenbart att detta är onödigt 7§- 0 Tryckta publikationer i SOS skall innehålla översättningar till engelska 8§. Översättningar till engelska bör även finnas i de redovisningar som görs på ADB-medium.- 0 I SOS ingår publikationsserien Statistiska meddelanden SM, för vilken SCB är ansvarig utgivare 9§. Även andra statistikansvariga myndigheter kan publicera i SM-serien. En myndighet kan också ge ut en egen serie, där publikationer i SOS ingår.

Oflentliggérande på ADB-medium-

0 Vid offentliggörande av officiell statistik på ADB-medium skall ett standardiserat format användas l0§. Standardiserade format är nödvändiga bl.a. för att man skall kunna integrera statistik från olika ämnesområden i databaser och för en effektiv internationell rapportering. Figur 21. Sammanfattning av innehållet i MIS 1995:5.

3.5.5 for officiell statistik

Personregister

Lagen SFS 1995:606, ändrad t.o.m. SFS 1998:1433 respektive Förordningen SFS 1995:1060, ändrad t.o.m. SFS 1998:1330 om vissa personregister för officiell statistik reglerar, hur personuppgifter i personregister får hanteras för framställning officiell statistik.

I bilagan till förordningen anges för ett antal statistikansvariga myndigheter 0 vilka personregister som respektive myndighet får ha för officiell statistik 0 vad som är ändamålet for respektive register 0 vilken information respektive register får innehålla

som 0 med vilka andra register respektive register får sambearbetas

Uppsats 1 103

Av speciellt intresse, när det gäller tillgängligheten till datamaterialen i

Sveriges officiella statistik är punkt 1.15 i bilagan till förordningen.

Den lyder som följer:

"1.15 Register för databasservice

Ändamål Registren får utgöra nd för Statistiska centralb råns SCB databas-

service enligt 2 och förordningen 1988:137 med instruktion för

centralbyrån.

Innehåll Re istren för databasservice består av ko ior av följande personregister egistret över totalbefolkningen RTBE

Registret över befolkningsförändringar vid SCB,

— inrättats för folk- och bostadsräkningar, - som

Eersonregisterastighetstaxeringingsre istret vid SCB,

Utbildningsregistret vid CB, registret Arbetskraftsundersökningama AKU,

Registret över kontrollup gifter, - Centrala företags- och etsställeregistret CFAR vid SCB, - ar Utrikeshandelsregistret vid SCB, - Lantbruksregistret LBR vid SCB, -

Inkomst och förmögenhetsregistret IoF,

sysselsättnin sregistret ÅRS S vid SCB,

Årliga

Registret över utbil ning-arbetsmarknad UA-registret,

- För brott förda ersoner, - Levnadsför ållan ena i samhället ULF, - Mervärdesskatteregistret vid SCB, -

Bilstatistikregistret vid SIKA.

Sambeqrbetning

för databasservice. får sambearbetas med ett annat sådant

Ettregister

Här finns sålunda den legala grunden för möjligheterna att inom ramen

för SCB:s databasservice sambearbeta den officiella statistikens obser-

vationsregister med varandra för statistikändamål. Förteckningen ovan

kan antas omfatta de register, statistikanvändama bedöms mest som av angelägna att få tillgång till för statistikbearbetningar. I den mån ytter-

ligare behov uppkommer, kan förordningen i vederbörlig ordning

kompletteras.

3.5.6 Begreppet Sveriges officiella statistik

Begreppet Sveriges officiella statistik har stor betydelse för att hålla

det svenska statistiska systemet. Det är den delmängden av samman den statliga statistiken, större delen den ovan sammanfattade som av lagstiftningen tar sikte på, och det är den statistiken, som alla aktörer i

det svenska samhället, de vanliga medborgarna likaväl som professio-

104 Uppsats 1

nella statistikanvändare i näringsliv och förvaltning, i första hand har att förlita sig som en gemensam och objektiv referensram och informationstillgång av god kvalitet och hög tillgänglighet.

Det finns goda skäl att något diskutera begreppet Sveriges officiella statistik, inte minst ur tillgänglighetssynpunkt. I samband med att statsmakterna och statistikanvändama artikulerat allt tydligare krav på den officiella statistikens tillgänglighet, har det av och till funnits tendenser hos statistikansvariga att mildra effekterna av dessa krav genom att helt enkelt snäva in tolkningen vad som skall räknas

av som officiell statistik.

Möjligheterna för statistikansvariga att göra vidare eller snävare tolkningar av vad som skall räknas som officiell statistik har sin grund i att begreppet inte är särskilt skarpt definierat i lagstiftningen. I de lagar och förordningar, som vi nyss gått igenom, finns två principiellt olika definitionsansatser: 0 en intentionell, d.v.s. syftesorienterad ansats 0 en extensionell, d.v.s. explicit uppräknande ansats

En intentionell, syftesorienterad definitionsansats

Den intentionella definitionsansatsen finns iLagen om den officiella statistiken jfr figur 19. I lagens två första paragrafer sägs sålunda:

l § Officiell statistik är sådan statistik för samhällsplanering, forsk-

ning, allmän information och internationell rapportering som

myndi het framställer föreskrifter som regeringen meddelar. 2 § Den ficiella statistikenenligtall objektiv och allmänt

o s vara

och offentliggöras med beaktande tillgänsky det

fDensklalådframställas

or ens 1 a.

Den första paragrafen uttrycker den officiella statistikens syfte. Den andra paragrafen ställer krav på objektivitet, allmän tillgänglighet och skydd för statistiksekretessen. Man kan sålunda bl.a. notera att kravet på tillgänglighet är ett krav av mycket hög dignitet i lagstiftningen.

I Förordningen om den officiella statistiken ställs ytterligare krav på statistikens tillgänglighet:

8§ En officiella statistiken skall dokumenteras, kvalitetsdeklareras

och hållas allmänt tillgänglig enligt föreskrifter Statistiska

som centralbyrån meddelar.

9 § En myndighet skall offentli göra den officiella statistiken i serien

Sveriges officiella statisti enligt föreskrifter som Statistiska

centralbyrån meddelar.

Uppsats 1 105

Det kan möjligen förvåna, att det inte ställs några uttryckliga krav på den officiella statistikens kvalitet utöver att den skall objektiv, vilvara ket naturligtvis i sig är ett mycket starkt krav, och att den skall vara dokumenterad, kvalitetsdeklarerad och allmänt tillgänglig.

En extensionell, explicit uppräknande definitionsansats

Den extensionella definitionsansatsen finns i°°Förordningen om den officiella statistiken jfr figur 20. Där sägs i andra paragrafen:

2 § Officiell statistik är sådan statistik förtecknas i bilagan. I som bilagan också den myndi het svarar för statistiken. Om anges som föreslår väsent förändringar i den officiella

en myndighet iga

statistiken, skall förslaget prövas av regeringen.

I den nämnda bilagan räknas sedan samtliga statistikprodukter upp, ingår i den officiella statistiken. De är sorterade i 22 ämnesomsom råden. Av uppräkningen framgår inte, vilken omfattning och detaljeringsgrad, statistikproduktema skall ha. Sålunda anges varken som vilka populationer eller vilka variabler, skall undersökas. Dock som skall alla förslag till väsentliga förändringar i statistiken prövas av rege-

ringen.

Möjliga åtgärder för att precisera innebörden av ofliciell statistik

Ett åtgärder skulle kunna vidtas för att precisera innebörden av par som begreppet Sveriges officiella statistik och samtidigt skärpa kraven på dess tillgänglighet är följande:

Lagen skulle kunna säga, att all statistik, framställs med hjälp av som anslag från statsmakterna, skall officiell statistik, om det inte är vara uppenbart, att statistiken saknar intresse utanför myndigheten som framställer den. Lagen skulle kunna tydliggöra, att med officiell statistik avses inte bara summerade sammanställningar det slag, brukar redoav som visas i traditionella statistikpublikationer, utan även de observationsoch redovisningar på lägre aggregeringsnivåer, som ligger registertil grund för sådana summeringar.

Observationsregister och detaljerade redovisnin ar måste naturligtvis tillgängliggöras på ett sådant sätt att ett gott sky d för statistiksekretesupprätthålls, t.ex. att vidtar sådana åtgärder för sen genom man effektivare hantering statistiksekretessen föreslogs i avnitt 3.4 i av som föreliggande rapport.

Den officiella statistiken skulle sålunda bestå av

106 Uppsats 1

0 makrodata: skattningar av statistiska storheter, d.v.s. det i dag-

som ligt tal kallas statistik eller aggregerade uppgifter 0 mikrodata: de observationer, organiserade i observationsregister, som ligger till grund för framställningen den officiella statistikens

av makrodata 0 metadata: dokumentation, som beskriver den officiella statistiken och de bakomliggande datamaterialen och processerna på ett så fullständigt sätt, att även statistikanvändare, som inte själva deltagit i framställningen av den officiella statistiken, självständigt kan åter använda såväl mikrodata som makrodata på ett statistiskt ansvarsfullt sätt

För att ytterligare tydliggöra begreppet Sveriges officiella statistik, och för att säkerställa den officiella statistikens användbarhet och kvalitet, skulle man kunna utöka listan med t.ex. föjande krav och egenskaper: Den officiella statistikens olika delar skall statistiskt belysa viktiga samhällsområden, deras tillstånd och utveckling. Sammanta et skall den officiella statistiken sammanhängande statistisk eskriv-

ge en ning av det svenska samhället helhet.

som 4. Statsmaktema fastställer vilka samhällsområden, skall beskrivas

som med hjälp av officiell statistik, och efter förslag från statistikansvarig myndighet vilka statistik ro ukter skall ingå i den

som officiella statisti en för res e tive samhällsområde. Samma statistikprodukt kan ingå i en officiella statistiken för flera samhällsområden. Den officiella statistiken skall ha både dju och bredd, så att den täcker såväl specialisters behov djup hö kvalitativ informa-

av oc tion om viktiga samhällsområden isters och allmän-

som enera hetens behov av bred och lättillgänglig in orrnation. 6. Officiell statistik skall uppfylla obektivitets- och kvalitets-

vissa kriterier, fastställs statsmakterna förslag från den cent-

som av e er

rala statistikansvariga myndigheten SCB

. Officiell statistik och bakomliggande o servationsregister mikrodata får bara användas för statistiska ändamål, skall å andra

men sidan på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt tillgängliggöras for statistisk användning och statistiska bearbetningar hos statistikanvändama. Den som är statistikansvarig för officiell statistik skall med lämpliga juridiska, administrativa och tekniska åtgärder säkerställa att statistiksekretessen upprätthålls, när statistiken och bakomliggande datamaterial tillgängliggörs för statistikanvändama. Vare sig statistiksekretessen eller prissättningsinstrumentet får dock onödigtvis begränsa tillgängliggörandet. Tvärtom skall den statistikansvarige utnyttja bästa kända metoder för att på alla sätt underlätta för statistikanvändama att på det sätt de själva önskar få genomföra statistiska bearbetningar med bibehållen statistiksekretess. Officiell statistik finansieras normalt med anslag från statsmakterna och till sedan den producerats för användarna enli

ina kostnaängligäörsrincipen, d.v.s. statistikproducenten bara betat mar s tar för e kostnader ör spridning inte täcks anslaget for

m.m., som av

produktionen. Prissättningen bör sålunda följa huvudprincipen i

Uppsats 1 107 sou 1999:96

RRV:s förslag till risättning inforrnationstjänster. av

baseradePrissättningenpå fi-

officiell statisti och produkter och tänster 0 av av ciell statistik övervakas tlllsynsorganet ör det svenska statistiska av stemet och av riksrevisionsverket. s finansierats på sätt kan i efterhand statsmaktatistik som annat av definieras officiell statistik. Den skall därefter rissättterna som smässigt behandlas på sätt den ha varit nin samma som om e agsfinansierad, och den skall även i övrigt uppfylla alla de krav, ans gäller för officiell statistik. som

3.6 Organisationsfrågor

3.6.1 Centraliserat eller decentraliserat system

Med bra tekniska lösningar Internet etc, bra standarder

baserade

krav på den officiella statistiken blir frågan eller och bra om en mer mindre organisation den officiella statistiken

decentraliserad av

tillgänglighetssynpunkt. Dock måste effektiv mindre betydelsefull ur en

övervakning ske, och det övervakande organet får inte ha sådana egen-

intressen, lätt kan komma i konflikt med rollen att bevaka statistiksom för användarna. Övervakaren den officiella

ens tillgänglighet av

statistiken skall stå på statistikanvändamas och uppgiftslämnamas sida.

Argument för centraliserad statistikorganisation en

Några huvudargument, brukar anföras till förmån för en centralisesom

rad organisation statistikproduktionen, är:

av knappa och svårdelbara t.ex. datorkraft och metodkompe- 0 resurser

tens

stordriftsfördelar, särskilt i datainsamlingsledet

professionalism

innehållsmässig samordning och Standardisering

samkömingsmöjligheter

statistiksekretessen

När det gäller datorkraften, är denna bekant inte längre vare sig som knapp eller svårdelbar. Även metodkompetens främst statistiska meto-

andra metodkompetens har betydelse för der, men även typer av som borde idag kunna tillhandahållas i tillräcklig

statistikproduktionen

omfattning den högre utbildningen. Däremot kan små organisationer av organisationer där statistiken utgör en liten del av verksamheten

eller

svårt bära de specialister skulle behövas; de kan t.o.m. ha ha att som

108 Uppsats 1

svårt att hålla sig med den upphandlingskompetens, behövs som for att köpa in kompetensen, inte har råd att hålla sig med den i om man egen regi. Man måste också beakta att en grupp specialister måste ha viss en kritisk massa för att på sikt vidmakthålla sin kompetens. En centraliserad organisation statistiken erbjuder vissa stordriftsav fördelar, särskilt i datainsamlingsledet. Vissa i datainsammoment lingen är fortfarande mycket resurskrävande. Främst gäller det direktin-

samling data med hjälp intervjuare. Det finns visserligen

av av numera en fungerande kommersiell marknad for datainsamling, den offimen ciella statistiken ställer höga krav på kvaliteten i datainsamlingen, och det är inte så lätt för t.ex. liten statistikansvarig myndighet en att vara en kompetent beställare gentemot kommersiella aktörer; det är lätt hänt att man alltför ensidigt fokuserar på priset och därmed missar viktiga

kvalitetsaspekter. En liten statistikorganisation har inte heller råd att

organisera vissa typer datainsamling i regi. av egen Det enklaste sättet att drastiskt sänka kostnaderna för datainsamling är att återanvända data, redan finns tillgängliga i elektronisk fonn, som t.ex. hos företagare, är uppgiftslämnare, eller hos andra myndigsom heter, som samlar in data för administrativa ändamål. Även när man samlar in data på sådana sätt, är det emellertid nödvändigt besitta att kompetens, som kan avgöra, om dessa data kan användas för statistiska ändamål, och vilka kvalitetsåtgärder, i så fall måste vidtas. som Ett återkommande argument för centraliserad statistikorganisaen tion är behovet professionalism i produktionen officiell statistik. av av Det finns visserligen god utbildning i de flesta de metoddiscipliner, av som är relevanta för statistikproduktionen statistik, informationsbehandling, mätteknik, m.fl., det är först när dessa metoder integremen ras med varandra, som man kan tala metodik för statistikproom en duktion, och det är strängt taget bara inom stor, praktiserande en statistikorganisation, som sådan metodik kan växa fram och en utvecklas. Många samhällsfrågor är så pass komplexa, att de behöver belysas av en kombination statistik från flera olika områden, befolkav t.ex. ningsstatistik och ekonomisk statistik. För att kunna kombinera statistik från olika områden med varandra, och för att kunna jämföra statistik över tiden och mellan olika regioner och länder, är det viktigt, att man använder sig definitioner. Detta försöker professionella av samma statistikorganisationer uppnå att etablera och använda sig genom av standarddefinitioner objekttyper, variabler, klassifikationer av m.m. Man eftersträvar övergripande innehållsmässig samordning den en av officiella statistiken, så att den hänger ihop begreppsmässigt; i bästa fall kan man på detta sätt etablera konsistenta statistiska modeller för

Uppsats 1 109

eller mindre områden samhället. Nationalräkenskapema är större av kanske det bäst kända exemplet på sådan modell. en Samordning, Standardisering och modellbyggande kräver uppen-

barligen ett visst mått centralisering. av Innehållsmässig samordning är nödvändig förutsättning som sagt en skall kunna kombinera statistik från olika områden. Är det för att man tillräcklig förutsättning Knappast. Även tekniken har blivit oeren om billigare och kraftfullare, så ställs fortfarande inför en hört mycket man tekniska problem, när vill samköra olika datamate-

rad praktiska, man

varandra. Även visst mått teknisk samordning är sålunda rial med ett av nödvändig för möjliggöra sådana statistikbearbetningar. Återigen är att i detta fall teknisk Standardisering gränssnitt, lag- Standardisering, av ringsformat ett viktigt medel, och det behövs professionella m.m., kan driva på framväxten och tillämpningen av sådana organ, som standarder. Även väldefinierade innehållsmässiga och tekniska standarder om sikt det allt lättare att samköra statistiska data från

och gränssnitt på gör

så kommer det säkert under överskådlig tid att

olika organisationer,

samkömingar inom organisation än melvara något enklare att göra en lan organisationer. Vämandet statistiksekretessen är ytterligare ett om till vissa samkömingar görs inom en och argument för att se att typer av

samma organisation.

Argument för decentraliserad statistikorganisation en

Några huvudargument för decentraliserad statistikorganisation är: en bättre anpassning statistiken till användarnas behov 0 av att statistiken vägs mot andra behov

0 mera optimal prioritering genom

inom sakområde inte mot statistik ett - annan flera inslag tävlan och konkurrens till förmån för nytänkande 0 av och effektivitet

Jag skulle vilja lägga till ytterligare ett argument:

decentraliserad statistikorganisation synliggör ett antal problem,

0 en finns i varje statistiskt och påkallar därmed på ett starksom system, lösningar problemen, än vad kanske skulle ske inom are sätt på som

för enda, monolitisk organisation ramen en mera

problem, sammanhänger med statistik- Vad jag menar är att som t.ex. användarnas behov innehållsmässig och teknisk samordning m.m., av föreligger sig har centraliserad eller en

uppenbarligen vare man en decentraliserad statistikorganisation. I centraliserad statistikorgani-

110 Uppsats 1 sou 1999:96

sation finns problemen inom och organisationen och är dären samma med i teorin och kanske även i praktiken lättare lösa. Erfarenhe- - - att ter från centrala statistikorganisationer visar dock med stor tydlighet, att dessa förhållandevis bättre förutsättningar i centraliserad organien sation ingalunda är någon garanti för att problemen verkligen blir lösta. För att man skall lösa dem på ett bra sätt, krävs i själva verket inomorganisatoriska åtgärder, är ganska likartade de mellanorganisatosom riska åtgärder som behövs för att lösa motsvarande problem i ett decentraliserat statistiksystem. I bägge fallen handlar det bl.a. om att etablera och tillämpa standarder och att få olika system och delsystem att kommunicera och samspela med varandra på ett smidigt sätt.

Syntes: balanserad kombination decentrala och centrala av komponenter inom för ett integrerat statistiskt ramen system

Valet mellan centraliserad och decentraliserad organisation har en en vissa likheter med valet mellan ett hårt integrerat, skräddarsytt programvarusystem och ett system där på ett lösare sätt, med hjälp man av standardiserade gränssnitt, har sammanfogat flera självständiga programvaror till en helhet; se figur 13 i avsnitt 3.2.3. Varje väl fungerande statistiskt system behöver sålunda ha vissa egenskaper och funktioner, vare sig det statistiska systemet är centraliserat eller decentraliserat. Detta gäller för att ett statistiskt system generellt skall fungera väl, och det gäller speciellt för skall funatt systemet

gera väl ur tillgänglighetssynpunkt.

Man kan diskutera huruvida olika grader centralisering eller av decentralisering gör det lättare eller svårare att säkerställa att systemet verkligen får dessa önskvärda egenskaper och funktioner. Decentralise-

ring synliggör behoven, medan centralisering möjligen ökar chanserna

att egenskaperna och funktionema uppstår spontant. I bägge fallen behövs i alla fall likartade åtgärder, även åtgärderna i det fallet om ena huvudsakligen är inomorganisatoriska, medan de i det andra fallet är mellanorganisatoriska eller överorganisatoriska. Det svenska statistiska systemet kan beskrivas balanserad som en kombination decentrala och centrala komponenter inom för av ramen ett integrerat statistiskt system.

Uppsats 1 111

3.6.2 Det svenska statistiska dess omvärld systemet,

och delsystem

När diskuterar det svenska statistiska systemet och dess organisa-

man tion, måste ta hänsyn till ett antal aktörer, system och delsystem

man se även figur 22:

Internationella statistikorgan FN, OECD m.fl. Det europeiska statistiska systemet, representerat av Eurostat Det svenska statistiska systemet helhet

som Den centrala statistikmyndigheten i Sverige SCB Statistikansvariga myndigheter

Statistikproducerande enheter

Internationella statistikorgan

På den internationella är idag Eurostat den dominerande kraften,

arenan vad gäller inflytande över den svenska statistiken. Man har både pengar och makt. OECD har ingen större makt över statistiken. FN

pengar men har varken pengar eller makt.

Det europeiska statistiska systemet

Eurostat har ägnat mycket tid och resurser att skissera det europeiska statistiska systemet. Eurostats nuvarande filosofi illustreras av figur 8f i avsnitt 1.5. Två nyckelbegrepp i filosofin är

112 Uppsats 1

Internationella statistikorgan FN - -OECD - m.

Det europeiska statistiska systemet Eurostat nationella statistikbyráer

Det svenska statistiska systemet

Den centrala statistikmyndigheten i tatistikansvariga Sverige my - SCB tatistikansvariga myndigheter Statistikansvariga myndigheter

Tillsyn - Internationellakontakter - Metoderochstandarder - Infrastruktur - Särskildauppgifter - Statistikproducerande enheter

Figur 22. Det svenska statistiska systemet: omgivning och delsystem.

Uppsats 1 113

0 DSIS, som står får Distributed Statistical Information System eller

Distributed Statistical Information Services 0 ERE, som står för European Reference Environment

Man tänker sig det europeiska statistiska systemet som ett distribuerat informationssystem med Eurostat i en samordnande och i viss mån styrande roll. De nationella statistiksystemen beskrivs som P, R, Dtripler, där 0 P står för production 0 R står för "reference" 0 D står för distribution

Det är i första hand R-komponentema, som de nationella sta-

genom tistiska systemen knyts ihop med varandra och med det europeiska statistiska systemet. Mera konkret står R-et för referensdatabaser liknande Sveriges statistiska databaser, innehållande i första hand makrodata och metadata. Eurostat har och till också uttryckt önskemål att för

av om det europeiska statistiska systemets räkning få tillgång till mikrodata, något som Sverige ställt sig avvisande till.

P- och D-komponentema i de nationella statistiksystemen ses mera som lokala angelägenheter. Dock har Eurostat ibland gjort ansatser att vilja standardisera även produktionsmetodema för officiell statistik, d.v.s. inte bara innehållet i statistiken utan också processerna och metoderna för hur statistiken skall tas fram. Man har t.ex. tidigare ställt sig negativ till den skandinaviska ansatsen att i stor utsträckning basera officiell statistik på administrativa data, och har rentav ibland velat

man tvinga medlemsländerna att i stället använda sig av urvalsundersökningar, vilket skulle bli mycket dyrare. På senare tid synes Eurostat dock ha svängt i denna fråga och ser fördelarna, inte minst kostnads-

ur synpunkt, med att använda administrativa data i statistikproduktionen.

I praktiken har utvecklingen av ett europeiskt statistiskt system enligt Eurostats intentioner ännu inte kommit särskilt långt. Eurostat har visserligen drivit en lång rad kostsamma projekt inom databas- och metadataområdena, men resultaten av dessa ansträngningar kan i stort sett bedömas som undermåliga. Det beror bl.a. på att samordningen inom Eurostat är mycket dålig för att inte säga obefintlig, och att man i alltför stor utsträckning lagt ut arbetet kommersiellt arbetande konsultfirmor, som saknar erforderlig kompetens, och som fått en alltför

styrning från Eurostat. Medlemsländema har först under senare tid svag

och efter en hel del bråk fått ett visst inflytande över utvecklingsar- - betet och konsultinsatsema. Detta inflytande är dock fortfarande alltför svagt, och den professionella kompetensen hos de nationella statistikbyråema tas dåligt tillvara.

114 Uppsats 1

En mycket kompetent och informativ utvärdering av Eurostats insatser på detta område ges i en rapport av Rodrigo Magalhäes, forskare vid London School of Economics.

Det svenska statistiska systemet

Det svenska statistiska systemet består för närvarande av följande

komponenter

0 en central statistikmyndighet SCB 0 statistikansvariga myndigheter varav SCB är en 0 producerande enheter varav SCB är en

Man kan som tidigare nämnts beskriva systemet som en balanserad kombination decentrala och centrala komponenter inom ramen för

av ett integrerat statistiskt system.

Decentrala komponenter

De decentrala komponenterna i det svenska statistiska systemet utgörs av 0 ett antal decentrala statistikansvariga myndigheter med ansvar för

officiell statistik, de också är den dominerande användaren av,

som

och som faller inom ett avgränsat samhällsområde 0 operatörer, på marknadsmässiga villkor fungerar som produ-

som

center olika delprodukter i produktionsprocesser för officiell

statistik; i första hand avses produktionsmoment, som inte kräver

expertkunskaper, eller som kräver expertkunskaper, som inte finns i

tillräcklig utsträckning hos statistikansvarig

0 operatörer, som på marknadsmässiga villkor förädlar officiell

statistik; kan t.ex. avse anpassning av officiell statistik för särskilda användarbehov

39"DSIS Impact Project- Final Report" drañ, London 1998.

Uppsats 1 115

Decentrala statistikansvariga myndigheter

Kraven på decentral statistikansvarig myndighet kan sammanfattas

en på följande sätt: Myndigheten för den officiella statistiken inom ett avgränsat 0 svarar samhällsområde, där myndigheten ifråga också har ett sakansvar. Myndigheten är den dominerande användaren statistiken ifråga,

av och därigenom får ett starkt och direkt användarinflytande.

man Statistikansvaret måste klart skiljas från sakansvaret, så att myndig- 0 heten inte kan misstänkas för att otillbörligt påverka statistiken eller för att använda insamlade data för icke-statistiska ändamål. Den statistikansvariga myndigheten måste har tillräckliga kontakter 0 med andra användare statistiken ifråga, så att även deras behov

av blir rimligt tillgodosedda. Särskild uppmärksamhet måste ägnas allmänintresset för statistiken ifråga. Den statistikansvariga myndigheten svarar för att de allmänna kra- 0

på officiell statistik uppfylls, d.v.s. att den uppfyller kraven på ven objektivitet och kvalitet, att standarder och dokumentationskrav följs, och att statistiken publiceras och sprids på ett lättillgängligt sätt, samordnat med officiell statistik, bl.a. Sveriges

annan genom statistiska databaser och svenska statistiknätet, etc. Den statistikansvariga myndigheten producerar statistiken ifråga i 0

regi eller helt eller delvis med hjälp av andra producenter, t.ex. egen SCB. I det fallet har den statistikansvariga myndigheten

senare beställaransvaret.

Operatörer på statistikprøduktionsmarknaden

På väl fungerande statistikproduktionsmarknad finns ett antal opeen ratörer, på marknadsmässiga villkor och i konkurrens med var-

som andra, åtar sig olika arbetsmoment i statistikproduktionen. SCB är f.n. den dominerande operatören på statistikproduktionsmarknaden. Även SCB använder dock andra operatörer för avgränsade moment i statistikproduktionen, t.ex. datainsamling och datordrift. Operatörer, åtar sig uppdrag avseende större eller mindre delar

som statistikproduktionsprocessen, måste förbinda sig att följa de lagar, av standarder och riktlinjer, gäller för den officiella statistiken i

som Sverige. En statistikansvarig myndighet, som beställer statistikproduktion, har ansvaret för att alla inblandade operatörer följer lagar, standarder och riktlinjer för den officiella statistiken och måste bevaka detta bl.a. i samband med anbudsinfordran.

116 Uppsats 1

SCB:s roller

SCB har en tredubbel roll i det svenska statistiska systemet: 0 rollen som den centrala statistikmyndigheten 0 rollen som den största statistikansvariga myndigheten primus inter

pares

0 rollen som statistikproducerande enhet, för egen räkning och för

andra statistikansvariga myndigheter

Rollen som den centrala statistikmyndigheten

Rollen central statistikmyndighet innefattar ett antal uppgifter:

som 0 att vara den naturliga centralpunkten för den officiella statistiken i

Sverige och det svenska statistiska systemet med ansvar för bl.a.

i samordning och övervakning av Sveriges officiella statistik och det

svenska statistiska systemet som helhet ii övergripande kontakter med internationella statistikorgan iii utveckling av metoder och standarder för det svenska statistiska

systemet iv infrastruktur för det svenska statistiska systemet v produktionsmoment, som av särskilda skäl, t.ex. sekretesskäl eller

kompetenskrav, bör utföras av den centrala statistikmyndigheten

Av de fem ovan nämnda delrollema för SCB som central statistikmyndighet är det väl egentligen bara delrollen i som är kontroversiell. Jag återkommer till en mera utförlig diskussion av den rollen.

De övriga delrollema, ii v, ligger naturligt på SCB, eftersom

- SCB är den i särklass största statistikansvariga myndigheten, och eftersom uppgifterna ifråga utförs bäst i en allsidig statistikproduktionsmiljö, i nära samarbete med erfarna och professionella statistikansvariga och statistikproducenter. Det gäller t.ex. den starkt tillämpningsorienterade metodutvecklingen liksom utvecklingen av en praktiskt fungerande infrastruktur för det svenska statistiska systemet med hjälp av system som Sveriges statistiska databaser, Svenska statistiknätet, m.fl.

Uppsats 1 ll7

Övergripande kontakter med internationella statistikorgan och utländska statistikbyråer

Det internationella samfundet vill ha central kontaktpunkt i statistik-

en frågor i varje medlemsland. Arbetsuppgifterna kan sammanfattas i följande punkter: Intemationell kontaktpunkt for det svenska statistiska systemet. Tar emot internationella studiebesök. Deltar aktivt i internationella möten på statistikområdet. Deltar aktivt i internationellt standardiserings- och metodutvecklingsarbete. Tillhandahåller standardiserade rutiner för internationella statistikleveranser.

Metoder och standarder för det svenska statistiska systemet

Arbetsuppgifterna kan sammanfattas i följande punkter: Utvecklar och metoder för statistikproduktion, där olika

anpassar discipliner integreras statistisk metodik, IT-metoder, sociologi, ekonomi m.fl.. Behovet praktiskt förankrade teorier och metoder för

av statistikproduktion täcks inte berörda discipliner på universitet

av och högskolor. Etablerar och sprider kunskap bästa metoder eng: current

om best methods, d.v.s. standardmetoder för statistikproduktion. Tillhandahåller metodkompetens och information i metod- och standardfrågor till statistikansvariga myndigheter och producenter.

Infrastruktur för det svenska statistiska systemet

Standarder för dokumentation, kvalitetsdeklarationer, publicering, data- och metadata-utbyte, klassifikationer, variabeldeflnitioner m.m. Sveriges statistiska databaser för publicering och spridning av officiell statistik. Registerfunktion för flexibla bearbetningar och samkömingar av observationsregister. Standardiserade verktyg för olika moment i statistikproduktionen. 0 0 Standardiserade gränssnitt.

118 Uppsats 1 sou 1999:96

Särskilda produktionsmoment

Det kan vara lämpligt, att den centrala statistikmyndigheten har ett särskilt för produktionsmoment, som av särskilda skäl, t.ex. sekre-

ansvar tesskäl eller kompetenskrav, bör koncentreras till en organisation. Det kan t.ex. gälla

0 Känslig datainsamling.

0 Datainsamling vid uppgiftsplikt.

Bearbetning och samköming känsliga mikrodata. 0 av

Rollen samordnare och övervakare

som SCB:s roll samordnare och övervakare av Sveriges officiella sta-

som tistik och det svenska statistiska systemet kan uppfattas som kontroversiell det skälet, att SCB, samtidigt som man har ansvaret för denna

av polisfunktion, också är det främsta övervakningsobjektef. Tillsynsverksamheten har visserligen organiserats som en relativt fristående enhet under SCB:s chefsjurist, och jag tror inte att någon hittills anklagat detta Tillsynskansli för att på något sätt ha favoriserat SCB framför andra statistikansvariga myndigheter. Men det finns ändå tydliga nackdelar med den nuvarande organisationen.

En principiell invändning, som man kan göra, är att policyfrågor i tillsynsverksamheten behandlas på samma sätt som andra policyfrågor inom myndigheten SCB, d.v.s. de bereds i verkets direktion, innan beslut fattas generaldirektören. I verksdirektionen sitter samtliga

av ämnesavdelningschefer, vilka i högsta grad representerar den statistikansvariga myndigheten SCB och statistikproducenten SCB. Däremot är inte några andra statistikansvariga myndigheter representerade vid den slutliga beredningen sådana ärenden. Mera informellt sker dock en

av hel del sådana kontakter. En bättre ordning att policyfrågor i till-

vore synsverksamheten hanterades av generaldirektören ensam, eventuellt efter beredning där samtliga statistikansvariga myndig-

i något organ, heter är representerade. Dessutom borde statistikanvändama och upp-

giftslämnama vara representerade.

En praktisk invändning mot den nuvarande ordningen är att

mera tillsynsverksamheten möjligen tenderar att bli mera tandlös än den skulle behöva Det är ofrånkomligt med en viss grad av

vara. självcensur, genom att de tillsynsansvariga i sin roll som SCBanställda är mycket väl medvetna om, att den statistikansvariga myndigheten SCB inte alltid är något mönster och föredöme, när det gäller att uppfylla kraven på den officiella statistiken, t.ex. vad beträffar kvalitetsdeklarationer och dokumentation.

Uppsats I 119

Fördelen med den nuvarande ordningen är å andra sidan att tillsynsverksamheten genom sin närhet till praktiskt fungerande statistikproduktion får en god känsla for vad är rimligt och önskvärt att

som kräva de övervakade myndigheterna. Man kan på det sättet i bästa

av fall få en god förankring för de regler och påbud, går ut med.

som man Man har också god tillgång till expertis olika slag, kan hjälpa

av som

till med erforderliga beredningsinsatser.

Rollen som den ledande statistikansvariga myndigheten

SCB:s roll som den ledande statistikansvariga myndigheten i Sverige

innefattar 0 ansvar for officiell statistik, som används av många användare och

inom flera samhällsområden, central kärna officiell statistik

en av

med stort allmänintresse 0 ansvar för omfattande och djupgående användarkontakter, bl.a. via

programråd I eget producentansvar och/eller beställaransvar gentemot andra

pro-

ducenter och delproducenter 0 ansvar for att uppfylla alla krav på officiell statistik

Rollen som producerande enhet

SCB:s roll som producerande enhet innefattar 0 produktion av officiell statistik, som SCB är statistikansvarig

myn-

dighet för

0 produktion på uppdragsbasis av officiell statistik, som andra

statistikansvariga myndigheter för

svarar 0 andra statistikproduktionsorienterade uppdrag för offentliga och pri-

vata kunders räkning

120 Uppsats 1

4 Önskvärda

åtgärder

Matrisen i figur 23 upprepning figur 11 i avsnitt 2.5

som är en av

åskådliggör hur åtgärder inom vart och ett av de sex åtgärdsområden,

som vi diskuterat ingående i kapitel kan bidra till bättre måluppfyllelse i var och en av de fem måldimensioner, som tillsammans utgör målet ökad tillgänglighet till Sveriges officiella statistik. De viktigaste kombinationerna möjliga åtgärder och effekter är markerade

av med x i respektive cell i matrisen. Här sammanfattas nu innebörden av varje x i form av ett eller flera förslag till ågärder. Förslagen identifieras med hjälp av koordinatema för respektive cell i matrisen. Exempelvis är TEK.1 ett förslag till åtgärd inom området teknik och presentation med syfte att att bidra till mål att göra all officiell

statistik tillgänglig på ett enhetligt sätt.

Uppsats 1 121

Åtgârds- Mål område

Lättatt Lättäven Möjligt iillgänglig- Möjligtatt

sökaoch föricke- för hetentillden komma

komma specialister kvalificerad officiella denofficiella

allolficiell atttolka estatistik- statistikens statistiken

statistik, statistiken användare datamaterial genom

somär och attanvända inskrånksinte bastjánster

relevantför använda den merän tilllågapriser

ettvisst sigavden officiella nödvändigtför i kombination

problem pårättsätt statistikens attsäkra medvalfria

datamateria statistik- tilläggs-

Ipáegen sekretessen tjänster

hand DOK: x x x Kunskapsbaserad dokumentation TEK: x x x x x Teknikoch presentation EKO: x x x Ekonomi:linansieringoch prissättning SEK: x x Hanteringav statistiksekretessen LAG: x x x Lagaroch regler ORG: x x x Organisation Figur 23. Matris för att ange åtgärder för att bättre tillgodose vanligt förekommande önskemål och klagomål beträffande den officiella statistikens tillgänglighet.

122 Uppsats 1

4.1 Lätt att söka och komma all officiell

som är relevant för ett visst

statistik,

problem

4.1.1 Fullständiga dokumentationer och

kvalitetsdeklarationer

DOK.1 All ofliciell statistik och tillhörande observationsregister do-

kumenteras och kvalitetsdeklareras fizllständigt enligt fastlagda regler och riktlinjer

Såsom redogjordes för i avsnitt 1.3 finns redan ett enhetligt och tillräckligt omfattande beskrivningssystem for officiell statistik, det s.k. SCBDOK-systemet. Beskrivningssystemet är konkretiserat i form av mallar och handledningar för

0 översiktliga produktbeskrivningar

0 detaljerade observationsregisterdokumentationer

översiktliga och detaljerade kvalitetsdeklarationer 0

Det gäller att konsekvent införa beskrivningssystemet i all officiell

nu statistik, och att sedan fortlöpande aktualisera dokumentationema och kvalitetsdeklarationema, samt att vid behov förändra och vidareutveckla själva beskrivningssystemet, mallama och handledningama.

De tre nämnda grunddokumentationema är sinsemellan systematiskt

relaterade till varandra och kan i sin tur läggas till grund för mera skräddarsydda, användar- och problemanpassad information om den officiella statistiken och dess datamaterial. Transformationema mellan olika dokumentationsvarianter bör så långt möjligt åstadkommas

som med hjälp datorstödda rutiner, så att de manuella arbetsinsatsema i

av sammanhanget minimeras. Jfr figur 5 i avsnitt 1.3.4. Se även åtgärdsförslag DOK.2 i avsnitt 4.2.1.

4.1.2 Tekniska för att förbättra sökbarhet

åtgärder och åtkomstmöj ligheter

TEK. 1a All ofliciell statistik tillgängliggörs på ett standardiserat sätt

Sveriges statistiska databaser och Svenska statistikgenom nätet

Uppsats I 123

Officiell statistik kan naturligtvis publiceras och tillgängliggöras på många olika sätt, men ett av dem bör alltid Sveriges sta-

vara genom tistiska databaser och Svenska statistiknätet. Denna publicering bör vara den primära. Genom att all officiell statistik lagras och beskrivs på ett enhetligt sätt i Sveriges statistiska databaser, säkerställer att sta-

man tistikanvändama på enklast möjliga sätt kan hitta och kombinera officiell statistik från olika statistikansvariga myndigheter. Svenska statistiknätet ger å andra sidan de olika statistikansvariga myndigheterna

samtidigt goda möjligheter att profilera publiceringen av den officiella

statistik de för på olika sätt, t.ex. att länka den till

svarar genom annan information, även icke-statistisk, är relevant för deras användare.

som

TEK. 1b Alla slutliga observationsregister från den ofliciella statistiken

tillgängliggörs på ett standardiserat sätt särskild

genom en registerfunktion inom Sveriges statistiska databaser

Den nuvarande centrala databasverksamheten, Sveriges statistiska databaser, har också ansvaret for att tillgängliggöra 17 särskilt utpekade

observationsregister, som räknas upp i Förordningen vissa

om personregister för officiell statistik. Enligt förordningen får nämnda register utgöra grund för SCB:s databasservice, som definieras i 2-3§§ i instruktionen 1988:137 för SCB, och de får sambearbetas

med varandra.

SCB har sålunda i uppdrag att tillgängliggöra de 17 utpekade observationsregistren för statistikbearbetningar inom för den centrala

ramen databasverksamheten. Detta uppdrag är fortfarande långt ifrån slutfört. Viss dokumentation tillgängliggörs för närvarande för några få

av registren via databasverksamheten. Inget av registren är ännu sig

vare direkt eller indirekt tillgängligt för statistikanvändama via databasverksamheten, utan den som vill göra sådana bearbetningar får, liksom tidigare, vända sig till respektive statistikansvarig.

4° Förordningen SFS 1995:1060, senaste ändring SFS 1998:1330 vissa

om personregister för officiell statistik reglerar hur personregister får bearbetas och samköras för framställning av officiell statistik. I en bilaga till förordningen räknas de berörda personregistren statistikansvarig myndighet.

upp per Ändamål, innehåll och regler för sambearbetning register för register. I

anges punkt 1.15 specificeras de 17 registren ingår i SCB:s databasservice. Det

som stadgas där, att "register för databasservice får sambearbetas med annat sådant register".

124 Uppsats 1

Det här framlagda förslaget innebär två saker: Ansträngningama intensifieras, att via den centrala databasverksamheten tillgängliggöra de 17 utpekade registren för statistikbearbetningar enligt användarnas önskemål. Detta kräver att alla idag tillgängliga tekniska möjligheter och utnyttjas bästa programvaror beskrivits i avsnitt 3.4.5. sätt, t.ex. som 2. Verksamheten utvidgas successivt till att omfatta alla s.k. slutliga observationsregister, ligger till grund för officiell statistik. som

Den nuvarande verksamheten inom Sveriges statistiska databaser är fokuserad på makrodata och metadata, d.v.s. på aggregerade statistiska datamaterial och de beskrivningar som hör till dem. Tillgängliggörandet observationsregistrens mikrodata innebär verksamhet av nåav en annorlunda karaktär, och det kan därför motiverat att markera got vara denna verksamhet särskild registerfunktion inom ramen för genom en databasverksamheten. Se vidare åtgärdsförslag ORG.4.

TEK.1c Det statistiska infrastruktur för att systemets gemensamma den ofliciella statistiken och dess datamaterial

tillgängliggöra

vidareutvecklas med hjälp den snabbt föränderliga inforav mationstekniken

Här kommer det finnas mycket att göra under överskådlig tid. Att att inte något är inte stå stilla, utan att falla tillbaka. Några av de göra att viktigaste åtgärderna är följande:

Den tekniska infrastrukturen för att tillgängliggöra den ofliciella

statistiken baseras på standardkomponenter och standardiserade gränssnitt Detta det bästa sättet att kombinera hög flexibilitet och låg är komplexitet, och det gör det möjligt att vid varje tidpunkt ha ett väl fungerande samtidigt tekniska framsteg och system, som nya

utvecklingsmöjligheter snabbt kan tas till vara.

Den snabba utvecklingen på Internet-området utnyttjas även i

fortsättningen för att göra den tekniska infrastrukturen ännu kraftfull och användarvänlig mera Återigen gäller det att dra maximal nytta den allmänna utav vecklingen på Intemetområdet utan att behöva bedriva ett alltför omfattande och dyrbart utvecklingsarbete för den officiella statistiken hand. på egen Nya metoder och verktyg för eflektiv hantering data- och

iii av

metadatabaser utnyttjas: datalager, OLAP-verktyg, objektorienterade databaser m. m.

Uppsats I 125

De nämnda teknikerna är under stark utveckling på den kommersiella marknaden, och de är högst relevanta för möjligheterna att på effektivare, flexiblare och mera användarvänliga sätt tillgängliggöra den officiella statistiken. iv Verktyg för associativa sökningar, ex. tesaurusar och typer nya av sökmotorer, anskaflas och för den ofliciella staanpassas tistikens behov Med associativa sökningar avses bl.a. sökningar där användaren kanske använder sig av andra termer och begrepp än de är som gängse i den officiella statistiken, t.ex. kylskåp i stället för vitvaror. Med hjälp tesaurusar och andra avancerade av Sökverktyg, gärna självlärande, kan sådana sökningar genomföras på ett effektivt och användarvänligt sätt. v Skapa många olika ingångar till den ofliciella statistiken, så att problembaserade sökningar underlättas Samma statistik kan mycket väl relevant för många olika vara problem. Sökvägama bör därför inte strikt hierarkiska, utan vara de måste kunna korsa och överlappa varandra på olika sätt. vi Utnyttja nya tekniker för att presentera och levandegöra den ofliciella statistiken, ex. länkar, animationer, guider och expertsystem Även de gamla etablerade presentationsteknikema, tabeller, grafik och texter, behöver standardiseras, modemiseras och läras ut med hjälp av datorstödd pedagogik.

Marginalkostnadsbaserad prissättning

EKO.1 Den av Riksrevisionsverket RRV föreslagna huvudprincipen

för prissättning av informationstjänster bör tillämpas kon-

sekvent vid tillgängliggörande av officiell statistik och informationstjänster i samband därmed

Om modern, Intemet-baserad teknik används, såsom redan sker i bl.a. Sveriges statistiska databaser, innebär RRV:s huvudprincip, att all offi-

ciell statistik kan tillgängliggöras med hjälp ett antal bastjänster till

av mycket låg marginalkostnad. Vidarebearbetningar och avancerade mera

tjänster i anslutning till bastjänstema betraktas tilläggstjänster,

som vilka användaren antingen kan utföra själv eller köpa på konkuren rensutsatt marknad. Den fasta infrastrukturen, i första hand själva ut-

‘ "Principer för prissättning av infonnationstjänster", regeringsuppdrag, RRV 1995:64.

126 Uppsats I

vecklingen informationssystemet och bastjänstema, utgör fasta kost-

av nader, d.v.s. de är oberoende användningsvolym, och anslagsfinans-

av ieras. De rörliga kostnaderna för drift, uttag, vidarebearbetningar m.m. bekostas användarna avgifter av något slag.

av genom

Dessa frågor har diskuterats utförligt i avsnitt 3.3 av denna uppsats.

4.1.4 Begreppet officiell statistik preciseras, och

föreskrivs

enhetliga publiceringsregler

LAG. 1a Datamaterial på olika aggregeringsnivåer, ligger till

som

grund för ofliciell statistik, skall tillgängliggöras enligt samma

regler gäller för den ofliciella statistiken och dess obser-

som

vationsregister

Tydliggörandet förhindrar bl.a. att statistikansvariga mer eller mindre självsvåldigt bort definierar datamaterial från den officiella statistiken,

de är tillgängliga eller möjliga att tillgängliggöra till låg mar-

som facto

ginalkostnad.

Traditionellt är det bara de statistiska slutproduktema på relativt hög aggregeringsnivå, har räknats officiell statistik, och som har

som som betraktats anslagsfmansierade. Mera finfördelade redovisningar

som och specialbearbetningar bakomliggande observationsregister har

av varit relativt arbetskrävande och därmed dyrbara att utföra. Idag är situationen helt annorlunda. Det är fullt tekniskt möjligt att tillhandahålla även finfördelad statistik och specialbearbetningar av mikrodata

enligt användarens specifikationer till mycket låga marginalkostnader.

Den officiella statistiken bör därför anses omfatta såväl aggregerad

statistik makrodata på olika aggregeringsnivåer som bakomliggande

observationsregister mikrodata med tillhörande, utförliga dokumentationer metadata.

LAG. 1b All ofliciell statistik skall publiceras Sveriges statistiska

genom

databaser och Svenska statistiknätet

Detta innebär skärpning jämfört med nuläget, där den statistik-

en ansvarige fritt får välja mellan traditionella publiceringsfonner och elektroniska media. Den föreslagna publiceringsregeln innebär, att det blir obligatoriskt att publicera officiell statistik genom den gemen-

infrastrukturen för Sveriges statistiska system: Sveriges statissamma tiska databaser och Svenska statistiknätet. Statistikansvarig kan självklart därutöver välja att även publicera på andra sätt, t.ex. genom elek-

Uppsats I 127

troniska publikationer på webben eller traditionellt tryckta publikationer.

4.1.5 Skärpt tillsynsverksamhet

ORG. 1 Det centrala tillsynsorganet för den ofliciella statistiken får en stärkt ställning och bevakar

att skärpta förskrifter för dokumentation och kvalitetsdeklaration

officiell statistik följs de statistikansvariga av av att den officiella statistiken och bakomliggande observations-

register tillgängliggörs den centrala databasverksamheten, genom och att tillgängligheten till observationsregistren inte inskränks mer än nödvändigt for att skydda statistiksekretessen att enhetliga prissättningsprinciper, baserade på RRV:s förslag,

iii

tillämpas på all officiell statistik och alla tjänster i anslutning till den officiella statistiken, och att statistikansvariga inte, t.ex. genom olämpligt utformade inforrnationstjänster eller prisstrukturer, de monopoliserar tillgången till den officiella statistikens data-

facto

material

4.2 Lätt även för icke-specialister att tolka

officiell statistik och använda sig av den

rätt sätt

på

4.2.1 information statistiken för

Skräddarsydd om olika användarkategorier

DOK.2 Ofliciell statistik förses med problemorienterad dokumentation, är särskilt utformad för olika användares behov som

Den obligatoriska, grundläggande dokumentationen officiell statistik av består av

0 produktbeskrivningar

0 observationsregisterdokumentationer

0 kvalitetsdeklarationer Sammantaget bör de grundläggande dokumentationema innehålla all information kan behövas för att tolka och använda officiell statissom tik. Men för många statistikanvändare kan det alltför svårt och vara

5 19-1658

128 Uppsats 1

mödosamt att relatera den grundläggande dokumentationen till ak-

en tuell användningssituation. Om inte annat saknar användaren ofta den tid och motivation, som skulle behövas. Det gäller därför för den statistikansvarige att kunna presentera olika varianter av den grundläggande dokumentationer på sätt som passar respektive användare. För att inte detta arbete skall bli alltför resurskrävande och kräva

nya dokumentationsinsatser ungefär omfattning den grund-

av samma som läggande dokumentationen, måste försöka hitta systematiska

man metoder att omforrna till grundläggande dokumentationen till ända-

nya mål.

Som framhållits tidigare förslag DOK.1 är de tre nämnda

grunddokumentationema sinsemellan systematiskt relaterade till

varandra, och de kan i sin tur läggas till grund för den skräddar-

mera sydda, användar- och problemanpassade information den officiella

om statistiken och dess datamaterial, vi är ute efter här. Transfonna-

som tionema mellan olika dokumentationsvarianter bör så långt möjligt

som åstadkommas med hjälp datorstödda rutiner, så att de manuella

av arbetsinsatsema i sammanhanget minimeras. Jfr figur 5 i avsnitt 1.3.4.

4.2.2 Datorstödd användar- och

framställning av problemanpassad dokumentation

TEK.2 Metoder och tekniska system utvecklas, stöder syste-

som en

matisk och helst automatisk omformning den grundläg-

gande dokumentationen ofliciell statistik till använ-

av mera

dar- och problemorienterade dokumentationsvarianter

Detta förslag innebär utvecklar det erforderliga tekniska stödet

att man för föregående förslag, DOK.2.

Uppsats 1 129

4.3 för kvalificerade

Möjligt

statistikanvändare att använda den

officiella statistikens datamaterial på

hand

egen

kvalificerad statistikanvändare, vill använda officiell statistik, En som inklusive bakomliggande observationsregister, är mest beroende av

följande saker: all relevant information de data och som har legat 0 att om processer, till grund för statistiken, är så väl dokumenterad, att användaren på hand, behöva konsultera de kanske döda eller egen utan att numera avgångna producentema statistiken, kan tolka och omtolka staav tistiken, och alla de förutsättningar den bygger på, på ett ansvarsfullt

och självständigt sätt

datamaterialen rent tekniskt är tillgängliga på ett sådant sätt att 0 att användaren lätt och till låg kostnad kan komma åt dem för egna bearbetningar eller åtminstone för bearbetningar, som inom ramen för vad statistiksekretessen medger så långt möjligt utförs som enligt användarens önskemål, vad gäller interaktivitet, flexibilitet, funktionalitet och kostnader

Åtminstone vissa kvalificerade användare, t.ex. forskare, är typer av däremot inte lika beroende att dokumentationen presenteras på ett av speciellt användarvänligt sätt. Det är viktigare att den är korrekt och fullständig. Forskaren har också förhållandevis gott egen tid men om för att köpa tjänster andra. Bl.a. därför vill forskaren ont om pengar av ofta göra så mycket möjligt på egen hand, enligt självbetjäningssom

principen.

Andra typer användare, t.ex. professionella utredare, har mera av tid och gott och kan därför vara beredda att ont om mera om pengar köpa tjänster. Men även dessa användare vill i så fall göra detta av eget fritt val, och helst på konkurrensutsatt marknad, så att de får valuta en för Det tidigare föreslagna upplägget med bastjänster och pengarna. tilläggstjänster för tillgängliggörande officiell statistik passar därför av bra även för denna typ användare, de kvalificerade statistikanvänav dama. förslag avnsitt 4.3.1 4.3.6 är avsedda att öka tillgäng-

Följande i -

ligheten till den officiella statistiken för kvalificerade statistikanvän-

dare.

130 Uppsats 1 sou 1999:96

4.3.1 Fullständig dokumentation

av så att de kan återanvändas utan

dokumentationsregister, förstahandskunskap

DOK.3 Alla observationsregister, ligger till grund för ofliciell som statistik, är så fullständigt dokumenterade, kvalificerad att en användare kan använda sig av dem på egen hand även efter lång tid, när inga experter med förstahandskunskap finns att fråga

4.3.2 Standardiserade tekniska för att

lösningar göra

datamaterialen tillgängliga

TEK3 Infiastrukturen för att tillgängliggöra den ofliciella statistikens datamaterial baseras på standardiserade tekniska lösningar, som gör det lätt för en kvalificerad användare att genomföra bearbetningar och analyser på egen hand och enligt egna önskemål, inom ramen för statistiksekretessen

4.3.3 till för

Bastillgänglighet lågpris gör-detälvaren, prisvärda tilläggstjänster till

marginalkostnad

EKO.3 Tjänsterna kring den ofliciella statistikens datamaterial utformas så, att en grundläggande tillgänglighet säkerställs med hjälp billiga bastjänster, varefter användaren kan välja av

mellan självbetjäning eller avgiftsbelagda tilläggstjänster; all

prissättning sker enligt RRVzs marginalkostnadsprincip

4.3.4 för statistiksekretessen inskränker

Skydd som tillgängligheten minimalt

SEK.3 Skyddet för statistiksekretessen utformas så, att statistikanvändarnas tillgång till datamaterialen inskränks minimalt

42 uPrinciper för prissättning av infonnationstjänster", regeringsuppdrag, RRV 1995:64.

Uppsats 1 131

4.3.5 officiell statistik

Tillgänglighetskraven på föreskrivs gälla även observationsregistren

LAG.3 Begreppet "oficiellt statistik" definieras så, att reglerna betraflande den ofliciella statistikens tillgänglighet blir tillämpliga även för observationsregister, ligger till grund för som ofliciell statistik

4.3.6 Offensiv bevakning av tillgängligheten

Statistiksekretessen nödvändiggör vissa inskränkningar i den officiella

statistikens och speciellt de bakomliggande observationsregistrens

tillgänglighet. Den statistikansvarige har förstahandsansvaret för

avvägningen mellan skyddskrav och tillgänglighetskrav. Tillsyns-

organet övervakar att avvägningen är rimlig.

ORG.3a Tillsynsorganet övervakar, att statistikansvariga arbetar konstruktivt med att göra den ofliciella statistikens observationsregister så tillgängliga möjligt inom för statistiksom ramen sekretessen

Det gäller säkerställa att statistikansvariga på ett konstruktivt och att resurssnålt använder sig alla till buds stående metoder och teksätt av niska lösningar.

ORG.3b Tillsynsorganet övervakar, att statistikansvariga inte inskränker tillgängligheten än nödvändigt och inte etablemer

kunskaps- eller datatillgångsrrzonopol

rar

Statistikansvariga kan frestas de etablera monopol nämnda

att facto av

slag, att underlåta att dokumentera ordentligt, eller genom t.ex. genom att komponera datatjänster, är orationellt utformade eller mera omsom fattande vad användaren egentligen har behov och därför än av, som blir onödigt dyra. Den statistikansvarig myndigheten kan därigenom tillförsäkra sig uppdragsverksamhet, inte skulle komma till stånd, som den kvalificerade statistikanvändaren kunde göra mera av jobbet om själv.

132 Uppsats 1

4.4 till den officiella

Tillgängligheten

statistikens datamaterial inskränks inte

mer än for att säkra

nödvändigt

statistiksekretessen

Problematiken behandlades relativt utförligt i avsnitt 3.4. Se särskilt avsnitt 3.4.5. Här skall vi bara sammanfatta de viktigaste förslagen till åtgärder.

4.4.1 Kombinera administrativa och tekniska

legala, åtgärder

Huvudpoängen är här, att just välkomponerad kombination legala, av administrativa och tekniska åtgärder i praktiken det bästa skyddet ger för statistiksekretessen. I teorin är det däremot praktiskt taget omöjligt att under alla omständigheter garantera hundraprocentig statistiksekretess, oavsett hur bra lagar man har, och vilka raffinerade metoder man inför.

SEK. 4a Skyddet för statistiksekretessen skall säkerställas med en kombination av legala, administrativa och tekniska åtgärder, som inskränker tillgängligheten till den ofliciella statistiken och dess datamaterial så lite möjligt som

Man kan också uttrycka detta krav på följande sätt:

SEK. 4b Den statistikansvarige skall utnyttja alla tekniska, legala och administrativa möjligheter, som står till buds, för att göra den ofliciella statistiken och dess datamaterial så tillgängliga som möjligt för användarna för statistiksekretessen inom ramen

Bägge fonnuleringarna ställer hårdare krav på statistikansvariga, än vad som gäller idag, att aktivt och konstruktivt verka för praktiskt välfungerande och säkra lösningar på problemet att tillgängliggöra den officiella statistikens datamaterial på de användarna önskar sätt, som sig, samtidigt som statistiksekretessen upprätthålls. Den statistikansvarige får inte frestas att upprätthålla statistiksekretessenmed marginal, om detta går ut över tillgängligheten, trots att brott mot statistiksekretessen helt säkert är förenade med större olägenheter för den statistikansvarige än brott mot tillgänglighetskraven.

Uppsats 1 133

4.4.2 Minska och inför t

tolkningsutrymmet illgänglighetsprincip

LAG.4a Statistiksekretessen förtydligas i lagen, så att den statistikansvariges tolkningsutrymme minskar

LAG.4b Lagreglema kring statistiksekretessen kompletteras med en

lagstadgad tillgänglighetsprincip för ejfektiv hantering av sta-

tistiksekretessen

Innebörden dessa båda förslag har redan utvecklats och exempliñeav i avsnitt 3.4 liksom det följande förslaget, den tekniska rats som avser hanteringen av statistiksekretessen.

4.4.3 Bästa kända tekniska för att

lösningar maximera tillgängligheten inom given

statistiksekretess

TEK.4 Bästa kända metoder, tekniker och programvaror utnyttjas för att säkerställa skyddet statistiksekretessen, samtidigt som av tillgängligheten till statistikmaterialen inskränks så lite som

möjligt

Följande metoder och tekniker bör utnyttjas se avsnitt 3.4.5 för utförligare resonemang: Forskare "svärs in " vid forskararbetsplatser hos den statistik-

ansvarige

ii Skapa elektroniskt tillgängliga forskararbétsplatser med interaktiv

fidrrstyrning statistikbearbetningar känsliga data via brandav av vagg och tunna känsliga data, innan de görs fiitt till-

iii Avidentifiera ut

gängliga s.k. public files, används mycket i USA

t.ex. som som

Vad här sägs forskare bör gälla även andra typer kvalifisom om av cerade och seriösa statistikanvändare, t.ex. utredare i näringsliv och förvaltning.

134 Uppsats I

4.4.4 Registerfunktion inom databasverksamheten

0RG.4 En registerfimktion inrättas inom den centrala databasverk-

samheten för bearbetningar och samkörningar av identifierade mikrodata för statistiska ändamål

4.5 att komma den officiella

Möjligt

statistiken änster till

genom bastj låga

priser i kombination med valfria

tilläggstjänster

Alla kategorier av statistikanvändare framhåller värdet av att de själva, i enlighet med sina egna preferenser, kan välja eller välja bort tjänster i anslutning till den officiella statistiken och bakomliggande observationsregister. De vill inte känna sig tvungna att använda tjänster

som den statistikansvarige erbjuder, särskilt inte om dessa tjänster betingar ett högt pris, eller om användaren känner på sig att tjänsterna inte är prisvärda utan skulle kunna göras bättre någon

av arman.

Det skulle därför i hög grad bidra till att användarna blir nöjda med officiella statistikens tillgänglighet, om infrastrukturen för tillgängliggörandet i ännu högre grad än för närvarande byggdes och pris-

upp sattes ett sådant sätt, att användaren kan se ett smörgåsbord

av tjänster framför sig, bestående av 0 billiga bastjänster, som säkerställer en miniminivå av tillgänglighet

till den officiella statistiken 0 självbetjäningstjänster, som fristående eller i kombination med bil-

liga bastjänster, gör det möjligt för varje medborgare, är beredd

som att lägga ner en hel del eget arbete, att i princip komma all information som finns i den officiella statistiken och bakomliggande datamaterial

0 tilläggstjänster, som gör det möjligt för den statistikanvändare, som

så önskar, att komplettera bastjänstema med förädlande, mervärdesskapande tilläggstjänster, som tillhandahålls av den statistikansvarige eller av någon arman aktör på marknaden för statistiktjänster

I det följande avsnitt 4.5.1 4.5.2 beskrivs ett antal åtgärder behöver

vidtas.

Uppsats 1 135

4.5.1 Infrastruktur som möjliggör flexibla

kombinationer av billiga bastj änster och

prisvärda tilläggstjänster

TEK5 Infrastrukturen för att tillgängliggöra den officiella statis-

tiken och dess datamaterial byggs med hjälp standard-

upp av komponenter och standardiserade gränssnitt, så att billiga

bastjänster och dyrare tilläggstjänster lätt kan fogas in i

strukturen och väljas eller väljas bort statistikanvändarna

Denna infrastruktur i kombination med marginalkostnadsbaserad prissättning skapar förutsättningar för konkurrensutsatt marknad för

tilläggstjänster.

4.5.2 Marginalkostnadsbaserad prissättning

EKO.5 EKO.5Bastjänsterna och tilläggstjänstema prissätts enligt

RRV:s förslag till marginalkostnadsprissättning av informa-

tionstjänster

136 Uppsats 1

.u m

.n å

n m.. s. a.. å .s .a a.. E å u å

å .. .a

Uppsats 1 137

...

n..

m..

.n -

a..

.u .

138 Uppsats 1

ä ä a

c ä E - 3 . 2 S ä . :a å s å

e E s .

o ä a 8 å 3

. u ä

__ 8 å

ä 8 a ä

a ä a E .a ä 2 s o s 8 u

e E s s s s . . .

Uppsats 1 139

ö ä . å

. - R ä u

s å å - .

E 2 å å å å - .

140 Uppsats 1

å ä

å å

_. m..

8 5

å å .g ä 2 å 8 ma _.

e EV - ä

Uppsats 1 141

Referenser

Denell, Chris Lundholm, Gunilla Nyström, Per Sundgren, Bo:

Produktbeskrivningsmall 1997 för ofliciell statistik Med anvis-

— ningar", SCB 1997, reviderad version 1998.

Elvers, Eva Rosén, Bengt: Quality Concept for Oflicial Statistics, RD Report 1997:2, SCB.

Magalhäes, Rodrigo: DSIS Impact Project Final Report draft, - London 1998.

Nordbotten Svein: A Statistical File System", Statistisk Tidskrift, No. Stockholm 1966 sid 99-109.

Nygren, Rolf Larsson, Jan Åkerman, Sune: Samhällsdokumentation inför framtiden En bok samhällsforsk- - om

ningens framtida materialtillgång, Delegationen for långsiktsmotive-

rad forskning, LiberFörlag, Stockholm 1982.

Rapaport, Edmund Sundgren, Bo: Output Protection in Statistical Data Bases Conference of the International Statistical Institute ISI, Warszawa, 1975. Finns också tillgänglig som rapport från SCB.

Riksrevisionsverket RRV: "Principer för prissättning informaav

tionstjänster", regeringsuppdrag, RRV 1995:64.

Rosén, Bengt Sundgren, Bo: Dokumentation för återanvändning av mikromaterial från SCB:s undersökningar, Stockholm 1991. Finns även i engelsk översättning.

Samuelson, Per: Statistikrätt Den rättsliga regleringen av den stat- — liga statistiken SCB och CE Fritzes AB 1994.

SFS: Lag den ofliciella statistiken , SFS 1992:889. om

SFS: Förordning den ofliciella statistiken, SFS 1992:1668, ändom rad i SFS 1994:1108, omtryck.

SFS: Förordning vissa personregister för ofliciell statistik, SFS om 1995:1060, senast ändrad i SFS 1998:1330.

142 Uppsats 1

SOU: Eflektivare statistikstyrning. Den statliga statistikens styrning och samordning, SOU 1992:48.

SOU: Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken, Betänkande av Genomförandekommittén, SOU 1994:

Statistiska centralbyrån SCB: Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration ofliciell statistik, SCB, Meddelanden i samord-

ningsfrågor MIS 1994:3.

Statistiska centralbyrån SCB: Den framtida databasverksamheten vid SCB Slutrapport SCB 1994.

—

Statistiska centralbyrån SCB: Slutrapport från databasprojekten, SCB 1997.

Statistiska centralbyrån SCB: "Föreskrifter och allmänna råd of-

om fentliggörande av officiell statistik, SCB, Meddelanden i samordningsfrågor MIS 1995:5.

Sundgren, Bo: Att dokumentera statistiska undersökningar Använ-

darhandbok för SCBDOK version 2.0, SCB 1996.

Sundgren, Bo: Swedens Statistical Databases: infrastructure for

an flexible dissemination of statistics, Report to the UN/ECE Conference of European Statisticians, June 1997.

Winberg, Christer Åkerman, Sune: "Forskningens framtida datatillgång", samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning, Stockholm 1976.

sou 1999:96 Uppsats 2 143

OFFISIELL STATISTIKKPRODUKSJON

VISJONER OG STRATEGI

Av Svein Nordbotten

‘ Dette skrevet etter oppdrag fra Gruppen for å evaluere erfaringer

notat er fra det svenske systemet for ofñsiell statistikk fra l.juli 1994. Forfatteren har hatt ulike tilknyttinger til statistikk statistikkaxbeid i innpå et halv

og hundrede år, blant armet i Sverige. De visjoner og strategier som legges ñem bygger derfor på synspunkter fra mange statistikere. Forfatteren har imidlertid det hele fulle ansvar for eventuella feiltolkninger av andres

og ideer.

144 Uppsats 2

Innehåll

Innledning

Om visjoner, mål og strategier

Scenario for statistikkmarkedet omkring år 2010

Strategi for utvikling av statistikkproduksjon

Sammenfatning

A. Henvisninger

B. Begreper og termer

Uppsats 2 145

l Innledning

For å kunne velge mål planlegge for fremtidig offisiell

og og

statistikkproduksjon det nødvendig å utvikle sarmsynlige visjoner for

er fremtiden i form scenarier. Betegnelsen statistikkproduksjon blir i

av dette brukt i vid betydning dekker all virksomhet fra

notat og planlegging til markedsføring statistisk informasjon. Med en

offisielle statistikkprodusent sikter her til produsent som har

del i det ofñsielle statistikksystemet. ansvar for en

Notatet gir neste avsnitt kort omtale av tidligere nasjonal og

innsats for å skape mål strategier for fremtidig

intemasjonal og

statistikkproduksjon. I tredje avsnitt presenteres et scenario av infonnasjonssamfunnet slik vi tror det kan omkring år 2010 basert

vare på den teknologiske samfunnsmessige utvikling i de siste 10 årene.

og Deretter drøñes hvilken rolle mål det vil ønskelig å den

og were

ofñsielle statistikkproduksjonen i et slikt inforrnasjonssamfunn. I fjerde

avsnitt understrekes det at forutsetningen om at effektiv oppnåelse av

målene krever strategi steg i en slik strategi skisseres.

en og noen Avslutningsvis de viktigste synspunkter og konklusjoner

oppsummeres som er ñemført i notatet.

I vedlegg følger litteraturhenvisning og et avsnitt om begreper

to en

terminologi nyttet i notatet. og

146 Uppsats 2

2. Om mål

visjoner, og strategier

2.1 Hvorfor det å

er nødvendig ha visjoner,

mål

og strategier

Mange har motvilje mot å tenke langsiktig. Arbeid med en fremtidsplaner omtales som bortkastet fordi de oñe bygger på

sviktende forutsetninger. Skeptikeme hevder at å planlegge fremtiden i

verste fall kan føre til ineffektivitet i beste fall til sløsing og av ressurser fordi planene vil vzere foreldet før de fullførte. Det finnes er mange eksempler på at slik holdning til framtiden kan vel vaere berettiget blant annet fordi arbeidet ikke tar hensyn til infonnasjon som kommer under planleggingen heller ikke omfatter nødvendig og løpende vedlikehold oppdatering planene. og av Vi vil argumentere for at det nødvendig å visjoner er generere og mål for å kan få et sikte for målrettet utvikling

avstatistikkproduksjonen. Statistikkproduksjon i seg selv

er en tidkrevende verdien statistisk infonnasjon avhenger ofie prosess, og av

av at den beskriver historisk utvikling. Skal statistikkproduksjonen

en bli vellykket, må derfor statistikkprodusenten helst både kurme forutse

statistikketterspørselen på fremtidige tidspunkter, sette mål for å møte

etterspørselen og utarbeide strategier planer for hvordan disse mål og skal oppnås. Samtidig må mål planer oppdateres underveis når det og

foreligger ny infonnasjon.

2.2 Svensk

statistikkproduksj on

Oñisiell svensk statistikkproduksjon har alltid vzert rettet og styrt etter fremtidige mål. Premissene for målene ble tradisjonelt få satt av noen store statistikkbrukere, i første rekke de statlige styresmakter, gjennom

ressurstildeling, og av forpliktende intemasjonalt samarbeid også sterkt

påvirket av de samme store brukere. Oppfatningene om hvordan en kunne oppnå effektiv en statistikkproduksjon har variert gjennom tidene. På 1700 1800 opp og

tallene ble produksjonen styrt gjennom tabellkommisjoner med

oppgave å se til at berettigede brukerinteresser ble forsvarlig tilgodesett. Etterhvert som behovet for statistisk underlag i den statlige

Uppsats 2 147

virksomhet tiltok i bredde, ble det innført sterk sentralisering av en statistikkproduksjonen i Statistiska Centralbyrån SCB . I de siste tiår har også andre brukere kommet inn med større tyngde

nyanserte synspunkter på statistikkproduksjonen har kommet og mer frem. I den siste svenske statistikkreformen juli 1994, var det av således 3 synspunkter gjorde gjeldende Förordning som seg 1992:1668 den officiella statistikken. Statistikk-produksjonen om skulle hensyn til de ulike brukerinteresser skulle få større ta som innflytelse på utforming produktene, markedsføringen skulle av tilrettelegges slik at flest mulig skulle kunne dra fordeler av

statistikkproduktene produksjonsprosessen skulle gjøre bruk av

og tilgjengelig teknologi for å ble mest mulig eflektiv. Disse mål ga seg

utslag i desentralisering den ofñsielle statistikkproduksjonen til en av tjue-tall ansvarlige produsenter. Det koordinerende for hele et ansvar den ofñsielle statistikk ble fortsatt forankret i SCB. I en publikasjon

med tittelen Fremtiden redan idag viser SCB også sitt sterke engasjement i brukernes fremtidige problemer Statistiska Centralbyrån

1996b.

2.3 Internasjonal statistikkproduksjon

I intemasjonalt samarbeid det blitt lagt premisser for hvordan de er nasjonale statistikksystemene burde utformes, og hvordan intemasjonal

statistikk skulle ivaretas. Disse premisser har konkret ført til utvikling statistiske begrepssystemer standarder har hatt og har av og som betydelig innflytelse på hvordan den nasjonale statistikkproduksjonen blir utfonnet. Behovene for intemasjonal statistisk infonnasjon har vaart ivaretatt forskjellige intemasjonale Statistiska organer i naert av samarbeid med de nasjonale statistikkprodusenter. For å få oversikt muligheter for å studere ulike former for over og organisering statistikkproduksjon, ble det i 1970 årene etter initiativ av UN Statistical Commission gjennomført omfattende undersøkelser av nasjonale statistikkkontorers oppbygning. Det ble også ført av diskusjoner utformat synspunkter generell karakter om og av mer hvordan statistikkprodusentene oppfattet sin fremtidig rolle. Det kan både interessant laererikt å studere disse arbeider Duncan vzere og 1978, Kennessey 1994. I de siste årene verdifulle synspunkter lagt frem av to komiteer er oppnevnte UN Statistical Commission, United Nations 1992 og av Nations 1998 I vår sammenheng det viktig å merke seg

United er

anbefalinger den internasjonale koordineringen utvikling på

om at av de begrepsmessige metodiske områder må styrkes. og

148 Uppsats 2

Scenario for år 2010

3.1 Beskrivelse av den informatiske domene

Scenario

Med et scenario mener vi visjonaer beskrivelse fremtidig en av en

situasjon sammensatt av to komponenter. En komponent består

av forhold som ligger utenfor vårt pâvirkningsområde. Den andre

komponenten søker vi å en utforming innen de føringer

rammen av som den første forventes å gi. For den første komponenten kan vi bare støtte oss til forutsetninger at visse utviklingstrender vil fortsette, om for den andre vil vi søke å skissere handlingsstrategi kan en som realisere den form vi ønsker å den andre komponenten. I den sammenheng som opptar oss i dette notat, vil vi således på den

ene side ha en komponent som beskriver samfunnsmessige

og teknologiske forhold som de offisielle statistikkprodusente bare i liten grad og indirekte kan påvirke. På den side kan vi innenfor de annen

begrensninger og med de muligheter denne tekniske,

som samfunnsmessige ramme gir, forsøke å stille ønskelige mål for den opp offisielle statistikkproduksjon og en strategi for hvordan målene skal kunne realisere. Det scenario for informasjonssamfunnet ligger til for som grunn våre drøftinger idette avsnitt, er illustrert i Figur

Figur l: Offisiell statistikk del et informasjonsystem som av

Horisont

Før vi kan oss i kast med å skissere et fremtidig scenario hvor den offisielle statistikken inngår, må vi ta ståndpunkt til hvor langt frem i tid det kan hensiktsmessig å legge horisonten. Et perspektiv med vaare en tidsnzer horisont vil âpenbart kunne ha høyere grad realisme en av enn et annet perspektiv med tidsfjem horisont. På den andre side har vi allerede påpekt at statistikkproduksjon tidkrevende at etterspurt er og statistisk infonnasjon ofte vil tidsserier krever viss lengde vaere som en for at de skal kunnskap utvikling ha interesse verdi for om og og

Uppsats 2 149

brukeme. Det siste argument taler for at vi bør legge horisonten så lang frem i tiden at den gir rom for en realistisk gjennomføring. I det følgende har vi valgt et 10-12 års fremtidsperspektiv med begrunnelse at stort lengere er det vanskelig å ha noen nyttig

oppfatning informasjonsteknologiske betingelser i samfunnet, mens

av et kortere perspektiv har tvilsom nytte fordi større endringer neppe en kan gjennomføres innen stram tidsramme. Et annet argument for det en valgte perspektiv at ofte går det 8-10 år fra teknologiske ideer er nye gjøres kjent til de tatt i bruk innarbeidet i større omfang. Innen vår er og horisont for eksempel romforskeme med å ha utviklet teknologi regner for å sette det første menneske på Mars, teknologi som uten tvil også på det informatiske samfunn. vil sette preg

Teknologi

Ved utgangen det 20. århundrede dobles IT verktøyene kraft pr. av krone over få år. Datamaskiner med kraft reservert de aller største brukere en som var for 20 år siden, finnes idag personlige datamaskiner på som arbeidsplasser, i skoler og hjem. Parallelt har det i det siste ti-år skjedd en rask utvikling av

telekommmunikasjons-mulighetene. Mest bemerkelsesverdig er

utviklingen Internet for 30 år siden ble initiert for militzere av som romforskning, så sent for 10 år siden i stor oppgaver og og som utstrekning reservert for den akademiske verden. Idag er var brukermassen dominert først fremst brukere fra de kommersielle og av private sektorer. I organisasjoner interessegrupper vokser det og og frem skjerrnede intranet mellom samarbeidene intranet etableres og extranet. Markedsledere innen kommunikasjonteknologi forventer at allerede få år vil femtedel jordens befolkning ha adgang til om en av Internet, i vår tidshorisont vil kanskje hvert fjerde menneske kunne kommunisere globalt ha adgang til kunnskapssamlinger over hele og verden. Nye raskere telekanaler under utvikling vil få år tillate og er og om overføring levende bilder lyd uten szerlige begrensninger. Med av og fortsatt utvikling mobilnett, vil kravet kabeltilknytting til av om kommunikasjonsnettet falle bort. Teknologien blir stadig mindre energikrevende fjemer bruksbegrensning til steder med kontinuerlig og energitilførsel. I løpet få år vil det vzere mulig å lade opp en av datamaskin i løpet natten for hele neste dags bruk. av Over kort, lokale distanser vil data formidles trådløst imobilnett naturlig utvidelse den telefonteknologi vi kjenner fra slutten som en av

150 Uppsats 2

av de 20. århundrede. Den regionale trafikk vil fonnidles ved

høyhastighetskabelnett mens global langdistansetrafikk vil formidles

over satellitnett. Det regnes med at tallet på kommersielle kommunikasjonssatellitter vil 5 dobles allerede i de neste 5 år. I løpet av de neste 10-12 år vil utvildingen føre til baerbare datamaskiner får en kapasitet som kan sammenlignes med dagens tunge vertsmaskiner. De

vil vzere selvforsynt med energi for minst dag, ha trådløs tilnytting

en til nettverk, vzere integrert med mobiltelefon, formidle både tekst, og lyd og video. l horisonten kan vi for et teknologisk scenario hvor svzert se oss mange kan kommunisere og oppnå kunnskap forskjellig slag av

uavhengig av tid og sted. Infonnasjonsteknologisk vil verden uten

vaere grenser.

Informasj onssamfunnet

Den teknologiske utvikling vil påvirke samfunnet på mäter. Det

mange har lenge vart fremhevet at den representerte kunnskap øker betydelig raskere enn det har vasrt mulig å gjøre bruk kunnskapen. Noen av hevder at den kurmskap blir representert i et eller fysisk som annet medium fordobles hvert tiår, andre det går raskere. Å gjøre den mener stadig raskere voksende kunnskap tilgiengelig for flere med sikte mer på å skape bedre samfunn, vil derfor et de viktigste vaere av utviklingsmål i tiden fremover. I horisonten kan vi industrielt utviklede samfunn hvor alle vil ha se

mulighet for tilgang til kunnskapsmengder både i eget andre

enorme og samfunn. Disse samfunn vil ha andre utdannings-, arbeidsog fritidsmønstre enn de vanlige idag. Det vil i tilfeller ikke som er mange vzere nødvendig å vaere tilstede fysisk i skole, på arbeidsplass eller på fritidsarena for å here, bidra i nzeringsvirksomhet eller seg underholde. Publisering på nettet vil tilta. Ved utgangen fra det 20. århundrede er veksten av nyhetsstoff på nettet raskt økende det sarmsynlig at og er avisenes nettutgaver vil få voksende betydning kilde for som mer utdypende nyhetsstoff fordi disse vil tillate brukeme å bla tilbake til

tidligere reportasjer. De fleste bøker vil etterhvert bli tilgjengelige i

nettutgaver enten for direkte avlesning eller utskrift personlige av kopier. Film vil kurme hentes ned vises privat når hvor helst og og som og overta videokassettenes rolle.

Mengden av tilgjengelig infonnasjon vil bli mangeartet stor. Den

og vil leveres i abonnement fra informasjonsmeglere i med samsvar

personlige/ organisasjonsmessige informasjonsprofiler eller

Uppsats 2 151

skreddersydd etter mål for spesielle behov. Ved hjelp sterke

av søkesystemer, vil brukeme få den informasjon de har behov for når behovet oppstår. Både klientutstyr vertsmaskiner vil ha sterke

og innebyggede redigeringsverktøy som integrerer og tilrettelegger informasjon ulike slag fra flere kilder til den form som søkerens

av kontekst og personlige ønsker krever.

Lett tilgang til aktuell relevant informasjon vil stimulere

og innbyggeme til sterkere samfunnsengasjement. De politiske prosesser vil gå raskere og mer i takt med velgemes oppfatninger gjennom interaktive prosesser mellom politiske representanter og deres velgere.

Naeringslivet vil gjennom tilgjengelig informasjon få større innsikt i

sin markedssituasjon og bli mer tilpassingsdyktig. Når kjøperen ikke

har behov for å eller tilstede for å nytttiggjøre seg

se varen vzere tjenesten, vil de fleste økonomiske transaksjoner bli gjennomført over nettet.

Interaktiv infonnasjonsutveksling vil prege samfunnsstrukturen. Løpende samarbeidkontakt ubegrensede distanser vil vas-re vanlig

over ved hjelp multimedia tekst, audio video. Samarbeid i

av som og virtuelle arbeid utenfor oppdragsgivemes fysiske lokaler vil

grupper og bli presset frem av effektivitetshensyn, ressursbegrensninger og av miljøhensyn. Kontakt blant medlemmer i ulike interessegrupper vil utvikles uavhengig av avstand.

Undervisning på lavere trinn vil forsatt foregå i gruppe-/klasserom i naermiljøet sålenge laeringen krever mellommenneskelig kontakt, men den vil bli supplert økende støtte fra undervisningsstoff og -verktøy

av på nettet. En betydelig del den høyere undervisning og studier vil

av foregå interaktiv fjemundervisning over nettet og tillate personlige

som

tilpassede utdanningsstier og hastighet i kunnskapsoppbyggingen.

Mulighetene for videre- etterutdanning vil øke og bidra til at

og arbeidstakeme kan were bedre oppdaterte på sine områder. Ideen om livslang lzering vil realiseres. Generelt vil utdarmingsstoff vaare tilgiengelig for å hentes ned nettet. En økende del av

over underholdning vil flyttes fra kino, sportsarena og teater til hjemmet.

De fleste aktiviteter vil legge igjen elektroniske spor og skape personvemsproblemer. registreres vil bidra til økt risiko

De spor som for misbruk, men vil på den armen side også kurme medvirke til bekjempelse kriminalitet. Omfattende vel overveiede regelverk

av og

for å regulere organisasjon, tilgjengelighet og formidling av

informasjon vil derfor bli fremtidens mest krevende politiske

en av oppgaver.

Tilgang til informasjon vil bli overveldende i brukervennlige informasjonsvarehus for standard informasjon ved hjelp sterke

som av søke- editeringsverktøy vil lete frem ønsket informasjon fra mange

152 Uppsats 2

kilder på forespørsel. Informasjonsproduktene vil få alternative presentasjoner som vil spenne fra tradisjonell tekst, grafikk inklusive 3D, lyd og video. Brukeme vil enten få den presentasjonsform som synes mest hensiktsmessig for deres bruk eller vil kunne velge presentasjonsform. På linje med andre økonomisk varer og tjenester vil informasjonen få en markedsverdi bestemt av tilbud og etterspørsel.

3.2 Etterspørsel bruk av statistiske

produkter

Figur 2 illustrerer hvordan vi kan tenke oss den offisielle statistikkproduksjonen i horisonten knyttet opp til lowerk, datakilder og brukere av produktene, og hvordan statistikkprodusentene systematisk får feedback fra brukere markedet påvirker det

og som statistiske begrepssystem, det regulerende lowerk og produksjonsplaner. Den offisielle statistikkproduksjon vil i likhet med alle andre infonnasjonsprosesser, bli en økonomisk aktivitet med omfang bestemt av sin inntjeningsevne og driftskostnader.

Ofñsiell statistikk

For statistikkprodusenten vil tekniske og sarnfunnsmessige utvikling frem til den overskuelige horisont ha flere konsekvenser. Det vil bli fasrre utpregede brukere av statistikk, de vil bli brukere av infonnasjon hvor statistikk vil vzere en av flere komponenter. Brukerene vil ha liten interesse for hvem de enkelte komponenter i et budskap kommer fra sålenge kvaliteten er tilfredstillende. På samme måte som andre produkter og tjenester, vil brukeme assosiere

informasjonsprodusentene med produktenes kvalitet.

Offisiell statistikk er i dagens svenske lovgivning knyttet til bestemte slag av statistisk informasjon. I fremtiden vil offisiell statistikk kunne sammenlignes med et varemerke garanterer

som statistisk kvalitet. Offisiell statistikk vil saerlig vasre fokusert på

samfunnsbestemte fastlagt i det generelle regelverket for

oppgaver

informasjonsformidling og fmansiert gjennom offentlige bevilgninger.

Dise opgavene vil omfatte de offentlige myndigheters oppgaver og fri

informasjonsformidling om samfunnets tilstand og utvikling. Dette vil de offisielle statistikkprodusentene eksklusive rettigheter

til å samle inn, bearbeide og fonnidle bestemte typer av infonnasjon som krever behandling av konfidensielle opplysninger. Begrunnelsen

sou 1999:96 Uppsats 2 153

for 5 statistikkprodusentene eksklusive rettighieter til 5 samle inn konfidensielle data fra administrative kilder direkte, vil vaere at

informasjon om samfunnsutviklingen ofte forutssetter behandling av

konfidensielle data. Denne statistisk infonmasjon vil få økende

type av betydning i et samfunn hvor trivsel for alle ‘vil vare sentral

en målsetting. Det vil bli alminnelig politisk enighet at samling

om av disse oppgaver i et ofñsielt statistikksystem underrlagt streng offentlig kontroll vil innebaare minst risiko for misbruk.

Fordi det vil vaare naturlig å knytte de ofñsiellle statistikkprodukter til amen samfunnsorientert statistikk, wil de offisielle statistikkprodusenter også tilby andre statistikkprocdukter og -tjenester i konkurranse med andre produsenter.

Statistikkbrukere

Blant de som vil etterspørre infonnasjon hvor offusiell statistikk inngår kan vi sondre mellom brukergrupper med ffølgende forventede

orientering:

Nasjonale myndigheter: Statistikk om nasjonaile intemasjonale

og forhold.

Regionale myndigheter: Stedfestede sosio-økomomisk statistikk. Naeringsliv: Nasjonal intemasjonal stedfestedle statistikk.

og Interessegrupper: Detaljert statistikk om befolknings-

/naeringsgrupper.

Nyhetsmedia: Statistikk om endringer.

Undervisning: Oppdatert statistikk om nasjonaale og intemasjonale samfunn.

Forskning: Anonymiserte mikrodata

Publikum: Orienterende statistikk samlfilnnet tilstand Og

om utvikling.

Det er rimelig å forvente at hovedtyngden brukeeme i fremtiden ikke

av vil henvende direkte til den ofñsielle statisstikkprodusent,

seg men henvende seg til informasjons-varehus for 5 :mer vanlige typer av

informasjon eller til informasjon-smeglere for 5 sspesiell informasjon.

Det vil i første ledd vare disse som vil staitistikkprodusentenes

vesentligste kunder.

154 Uppsats 2

Statistikkprodukter

Etterhvert offisiell statistikk blir etterspurt i flere grupper, vil

som mer

etterspørselen trekke i følgende hovedretninger:

Detaljertefaggruppering: Avanserte analyseverktøy for å følge med i utviklingen og støtte opp om beslutningsprosessene vil stille større krav til statistikk om mer detaljerte faglige grupperinger.

Stedfestet informasjon: Regionale myndigheter og nzeringsliv vil bli

mer interessert i å få fastlagt hvor ressurser finnes og utvikling foregår. Etterspørsel av informasjon om spesielle stedfestede områder vil bli viktig, men vil også skape problemer.

Intemasjonal kompatibilitet: Med økende mobilitet og informasjonsutveksling vil avhengigheten mellom og interessen for andre land tilta. Markedene vil i økende grad bli intemasjonale. Behovet for å vaere vel orientert vil øke og fare til voksende krav til og

etterspørsel etter komparativ intemasjonal statistikk.

Informasjon utvikling: En stor del av den tradisjonelle statistikk

om har vzert knyttet til periodiske undersøkelser. Fremtidens statistikk vil i langt større utstrekning vaere orientert mot å belyse utvikling, endring i og mellom ulike grupper.

Som all armen informasjon, vil også statistikkproduktene presenteres på flere ulike mäter som tekst, tabeller, grafer av forskjellige slag, tale og video.

Statistikkmarked

Det vil knytte tap til ikke å vaere orientert eller mangle kunnskap i

seg fremtidens informasjonssamfunn. Offisiell statistikk vil derfor få økonomisk verdi og brukeme vil etterspørre statistiske informasjonsprodukter for å unngå de tap som knytter seg til uvitenhet.

Produktene vil bedømmes etter sin kvalitetsdeklarasjon og den tiltro produsentene opparbeider statistikkleverandører.

som Statistikkprodusenten må vokte seg for å deklarere bedre kvalitet enn produktene holder fordi markedet sikt vil laare hvilke produsenter som leverer produkter i samsvar med sine deklarasjoner.

Organisasj on av statistikktilbudet

Allerede i midten av det 19. århundrede gjorde statistikeme sine produkter sammenlignbare gjennom bruk av de statistiske standarder.

Fra intemasjonale organisasjoner har arbeidet med å gjennomføre og

Uppsats 2 155

tilby intemasjonal statistikk etterhvert fått store dimensjoner i form

av regionale og globale statistiske organisasjoner.

Behovet for 5 se statistisk informasjon i videre kontekst krever at

en de enkelte deler kan integreres med hverandre med

og annen informasjon. I hvert nasjonalt miljø vil det derfor et sentralt

vzere koordinerende statistikkorgan med hovedansvar for 5 utvikle

og formidle statistiske begrepssystemer standarder i intemasjonalt

og samarbeid med hverandre. I verden uten inforrnatiske sterkt

en grenser påvirket av IT vil det voksende behov for felles intemasjonal

vzere Standardisering av begreper og prosesser for 5 kunne få

sammenlignbare produkter.

Den konkrete fremstilling de ofñsielle statistiske produkter vil

av vaere distribuert til de har de beste faglige metodiske

organer som og forutsetninger for 5 produsere de enkelte deler den offisielle

av statistikken. Hvor produksjonen fysisk foregår vil underordnet

vare av betydning. Tilbudet produktene vil omfatte metainfonnasjon for

av mer 5 tilfredstille kravene brukervennlighet innsikt, bli distribuert

om og og gjennom forskjellige kanaler. Mange produktene vil samles tilbys

av og fra nettverk av store nasjonale og intemasjonale infonnasjonsvarehus og -meglere. Det vil vaere spesielt utviklede verktøy for å finne

og integrere statistikk fra ulike kilder og tilrettelegge denne for den faktiske etterspørsel. For 5 dekke globale informasjonsbehov, vil sâvel nasjonale statistikkprodusenter nasjonale/regionale

som infonnasjonsvarehus og -meglere knyttet i globale

vzere sammen leverandømettverk.

Figur 2: Den fremtidige offisielle statistikkproduksjon og dens omgivelser

3.3 on av ofñsielle statistiske

Produksj produkter

Spesialisering

Den statistiske informasjon vil komme fra kilder. Etterhvert

mange som statistisk inforrnasjon får markedsverdi vil kommersielle

en statistikkprodusenter etablere konkurrere med de ofñsielle

seg og produsenter om å levere statistisk informasjon Franchet 1994. En viktig del den statistiske informasjon samfimnet vil ha behov

av som for vil imidlertid kreve adgang til mikrodata fra administrative registre,

og gjennomføring av spesiell datainnhenting med hjemmel i

oppgaveplikt. Disse rettigheter supplert med strenge plikter

156 Uppsats 2

behandling data, vil fastlagt ved lov og delegert til det offisielle

av vaare statistikksystem.

Produksjon slik statistikk vil kreve innsikt svasrt ofte vil

av en som

knyttet til utøvelse av andre administrative myndighetsoppgaver. vaere Det rimelig å anta at produksjonen offisiell statistikk vil ligge

er av tilrette for betydelig distribusjon til og spesialisering i samarbeidende statistiske produsenter knyttet til flere offentlige myndigheter. Disse produsenter vil samlet utgjøre det offisielle statistiske system.

På den side vil lovhjemlet innhenting data utelukkende for

annen av statistiske formål og samkjøring for statistiske formål av mikrodata fra flere administrative registre som konfidensielle, foregå i

som ansees hos sentral statistisk produsent med disse oppgaver som sasrlige

Det naturlig at produsent også har ansvaret for utvikling, ansvar. er vedlikehold og bruk av statistiske databaser bygget på slike mikrodata fra flere kilder med tilhørende formidling.

Konkurranse

I vår horisont vil endel av det som nå faller inn under ofñsiell statistikk bli produsert utenfor det offisielle statistikksystemet. Det vil vaere andre produsenter finner det regningssvarende å innhente egne data og

som videreforedle data fra de offisielle produsentene og utføre disse oppgaver mer effektivt enn det offisielle statistikksystemet.

Når den statistiske informasjon får klar markedsverdi, må vi

en derfor forvente et marked med konkurranse mellom flere produsenter

utnytter spesiell kompetanse sikrer markedsledelse på flere som og seg felter.

De offisielle statistikkprodusentene vil på sin side som saerlige fortrin ha:

databaser med historiske statistikk utviklet fra administrative registre, -

adgang til ad hoc å utnytte administrative mikrodata innsamlet av -

offentlige,

rett til å innkreve informasjon fra publikum for statistiske formål,

——

oppgavegivemes tillit på av lovbestemt plikt til konfidensiell —— grunn

behandling,

statistisk opplysningsplikt til publikum offentlig finansiert.

Kontinuerlig registrering

En betydelig del den offisielle statistikkproduksjonen vil vare basert

av på mikrodata samlet inn for andre formål enn statistiske av offentlige

Uppsats 2 157

myndigheter. Som følge av IT-utviklingen, vil denne innsamling i økende grad bli hendelsesorientert, det vil registrering vil foregå når de aktuelle hendelser inntreffer, ikke retrospektivt registrering

som av hvilke hendelser som har inntruffet under gitt periode eller

en som

periodisk statusregistrering.

Kontinuerlig registrering av administrative data vil grunnlag for kvalitetsmessig bedre statistikk fordi grunnmaterialet kan oppdateres frem til den konkrete etterspørsel inntreffer.

Avtalt dataoverføring

Selv om en hoveddel den offisielle statistikkproduksjonen vil

av produseres fra registreringer for andre fonnål, vil det alltid

were forhold krever spesielle statistiske observasjoner hvor de

som og ofñsielle statistikkprodusenter om nødvendig gjør bruk sin lovgitte

av rettighet til å hente inn opplysninger direkte fra de statistiske enheter i de grupper som er i fokus.

En del av innsamlingen vil kunne foregå automatisk etter avtale. Det vil inngås avtaler direkte med oppgavegivere å legge inn standard

om rutiner i deres IT-systemer som automatisk overvåker registrerer de

og transaksjoner som statistikkprodusentene har behov for videresender

og disse til statistikkprodusentene uten medvirkning fra

annen oppgavegiveme.

Standardisering

Når data fra mange kilder integreres, er det saerdeles viktig at komponentene logisk avstemt så langt mulig. Det gielder både

er som når statistiske data settes sammen, när de settes sammen med data av

og annet slag.

Statistikkprodusentens aktive medvirkning i det intemasjonalt

samarbeid om utvikling standardiserte begrepssystemer

av som reflekterer den virkelige verden hensiktsmessig måte, vil sikre

på en

globale sammenligninger. Det vil viktig at bruk

vatre av

begrepsstandardene følges opp nasjonalt. Dette vil et kontinuerlig

vaere ansvar for det offisielle statistikksystemet.

158 Uppsats 2

Metadata

Metadata, begreps-, andre bruksbeskrivelser av statistiske

prosess- og data, vil like viktige numeriske statistiske data for å

vare som statistisk informasjon. Tidlig 1990-tallet ble det allminnelig forståelse for at systematisk registrering tilrettelegging av metadata

og var like nødvendig som utarbeiding av de statistiske tall.

I et fremtidsperspektiv vil vi se et voksende fonnalisert statistisk metadatasystem som bearbeides like intensivt som den numeriske part

gir gmnnlaget for fleksibel og effektiv integrering av mikro-, og makro- og metadata til et etterspurte statistisk informasjonsprodukt.

Kvalitetsdeklarasj on

Et siste, ikke minst viktig, aspekt som vil karakterisere et statistisk

men produkt i et statistisk konkurransemarked er kvalitetsdeklarasjonen. Kvalitet i denne sammenheng er et vidt begrep som gir uttrykk for hvor godt statistikktilbudet tilfredstiller et brukerbehov. Det favner således

både produktets relevans og aktualitet såvel som dets nøyaktighet om Kvalitetsdeklarasjonen vil inngå som en naturlig og standard

komponent i et produkts metainformasjon og et gnmnlag for

brukeme til valg mellom alternative informasjonstilbud.

3.4 on mellom brukere

Interaksj og produsenter

Forventede statistikkbehov -fonnidling. og

Maxkedskunnskap vil bli viktig for fremtidens offisielle statistikkprodusent. Den forventede konkurranse vil kreve at statistikkprodusenter må lydhøre for brukemes behov for statistisk

vare informasjon i nåtid og fremtid.

Statistikkprodusentene må både gå aktivt ut og hente inn informasjon hvilke problemer brukeme forventer skal bli statistisk

om belyst i fremtiden, og selv gjøre prognoser om behovsutviklingen fordi statistikkproduksjonen tidkrevende svart ofle først gir resultater

er og etter at en utvilding har vant observert over en periode.

Innhentingen av behovsdata fra markedet vil både kreve videre begrepsutvilding for å få beskrevet nye fenomenet tilfredstillende og verktøy for å bearbeide de markedsdata som blir samlet inn.

Uppsats 2 159

I det fremtidige samfunn med sterkt utviklede globale kontakter, vil det komme klart frem at brukeme for mange fonnål vil ha behov for intemasjonal statistikk tillater sammenligninger mellom forhold i

som ulike land. En betydelig del av fremtidige behov vil synliggjøres som etterspørsel rettet mot intemasjonal statistikk hvor den enkelte statistikkprodusent bare vil bli flere medvirkende leverandører

en av

illustrert i Figur I figuren viser de stiplede linjene hvordan som mikrodata samles inn fra oppgavegiverne, mens de heltrukne linjer viser hvordan statistikkproduktene flyter ut til brukeme langs forskjellige veier. Doble linjer viser hvordan brukemes beslutninger

tilslutt påvirker samfunnsutvikling.

Figure 3: Den offisielle statistikkproduksjon i internasjonalt perspektiv

Markedsføring

For statistikkproduksjon som må tilpasses etterspørselen i markedet,

en vil også markedsføring av statistikkproduktene kreve vesentlig mer

oppmerksomhet statistikkprodusentene enn hva som var nødvendig

av for statistikkproduksjon i tid hvor noen få store dominerende

en en brukere på forhånd har bestemt og betalt for hva som skal produseres.

En viktig komponent i markedføringen av offisielle

statistikkprodukter de muligheter fremtidens elektroniske

vil vzere som reklame vil by på. Med den mengde av informasjon som vil tilbys i et

informasjonssamfunn, må den oñisielle statistikkprodusent regne med

å aktiv markedsfører, synliggjøre og fremheve både

vaere en anvendelsesmuligheter kvaliteten sine produkter. I god tid i før

og av

statistikkprodukter vil foreligge og kunne leveres vil

nye

statistikkprodusentene måtte armonsere sine produkter.

fia brukeme

Tilbakemelding

Etterspørsel etter de oñisielle statistikkprodukter vil avhenge av kvalitets-deklarasjonenes pålitelighet. Tilbakemelding fra brukeme vil den viktigste kilde for statistikkprodusentene for å evaluere

vaere

påliteligheten av egne kvalitetsprediksjoner og gjøre nødvendige tilpassninger.

Mens det i varemarkedet kan gis returrett når en Vare ikke holder den kvalitet er lovet, er kvalitetsbedømmelsen av

som

informasjonsprodukter så komplisert at returrett lar seg

neppe gjennomføre. Ofie vil kvalitetssvikt ikke komme tilsyne før den er lagt

6 19-1658

160 Uppsats 2

til grunn for beslutninger og det vil vzere for sent å søke etter alternativ informasjon. Statistikkmarkedet i horisonten vil derfor vazre avhenge av en kontinuerlig tilbakemelding fra brukeme om deres erfaringer med statistikkproduktene for å bygge opp og beholde brukemes tillit. Går vi tilbake til Figur 2 er denne tilbakemelding illustrert ved stiplede linjer.

Uppsats 2 161

4. Mål for

og strategi statistikkproduksj on

I dette avsnittet skal vi skissere noen av de tiltak som må gjennomføres for å møte de utfordringer visjonene i de foregående avsnitt gir. som

4.1 Statistikkmarkedet, struktur

konkurranse

F orberede statistikkproduksj onen på et

konkurransemarked

De ofñsielle statistikkprodusenter må på kort sikt forberede seg på at produksjon statistisk informasjon i fremtiden ikke vil bli forbeholdt av de tradisjonelle produsenter. Som andre felter som tradisjonelt har vaert forbeholdt offentlige organer vil også statistikkproduksjon bli åpen for de ønsker å investere i nødvendig kompetanse, tekniske som data. Den offisielle statistikkprodusent må forberede seg til ressurser og å identiñsere sine komparative fortrinn. Kompetanse tekniske ressurser vil kunne kjøpes av private og

statistikkprodusenter. Det ofñsielle statistikksystemet må identiñsere til

hvilke felter det har eksklusiv eller spesiell adgang til grunndata, på hvilke felter det har spesielle rettigheter på grunn av konñdensialitet og

på for hvilke statistikkprodukter det har spesiell markedsføringsplikt.

På felter hvor de ofñsielle statistikkprodusentene stiller på linje med kommersielle konkurrenter, kan det også bli spørsmål om

statistikkprodusentene har spesielle kompetansefortrinn gjør dem

som konkurransedyktig både når det gjelder innsamling, bearbeiding og formidling, eller de med fordel kan overlate eller sette bort deler av om produksjonen til produsenter utenfor det ofñsielle statistikksystemet.

Bygge ut et ofñsielt statistikktilbud

På sikt må statistikkprodusentene innstilt på at mange vaere sluttbrukeme vil henvende til informasjonsvarehus eller -meglere seg videreselger infonnasjon alle slag og i alle kombinasjoner. som av statistikkprodusentene må derfor arbeide for å bygge ut et ofñsielt statistikktilbud få avtalet med de virksomheter som etablerer seg for og

162 Uppsats 2

å selge og formidle infonnasjon. Bare spesielle sluttbrukere vil ha fordeler av å få produktene levert direkte fra de offisielle statistikkprodusentene.

4.2 Lov om offisiell statistikk

Revidere loven om offisiell statistikkproduksj on

Gjeldende lov er Lag 1992:889 om den ofliciella statistiken. Loven er supplert med Förordning 1992:1668 om den ofliciella statistikken. Dette regelverk deñnerer ofñsiell statistikk ved en liste som oppdateres etter behov. For bedre å få understreket hva ofñsiell statistikk er og hvorfor ansvaret for denne må gis til det offisielle statistikksystemet, bør loven revideres slik at den deñnerer offisiell statistikkproduksjon som nødvendige virksomhet for å

produsere statistisk samfunnsinformasjon for offentlig undervisning, -

folkeopplysning og utøvelse av offentlige myndigheters oppgaver,

koble konñdensielle data innsamlet for andre formål av offentlige -

myndigheter med sikte på produksjon av statistisk informasjon,

innhente oppgavepliktige data for statistiske formâl, —

produsere statististisk infonnasjon fra databaser bygget på -

konfidensielle mikrodata.

Ellers synes det rimelig at ansvaret for den ofñsielle produksjonen kan vaare fordelt på flere produsenter avhengig av faglig kompetanse, men at en sentral statistikkprodusent gis ansvar for å

utvikle statistiske standard begrepssystemer, herunder -

registerstrukturer.

samarbeide med tilsvarende utenlandske organer om felles -

standarder,

overvåke bruk av vedtatte begrepssystemer. -

Det sentrale organ bør også ha ansvar for å samle de ofñsielle statistikkprodusenter som faggruppe og vzere gruppens felles talerør.

Statistikkprodusentene må i et lengere tidsperspektiv vzere forberedt på at lovgivningen må oppdateres og tilpasses de nye betingelser som en informatisk samfunnsutvikling vil kreve.

Uppsats 2 163

4.3 Kontinuerlig oppdatering av statistikkproduksj on

Utrede hvilke statistikkbehov som administrative data

kan dekke

I de år har ideen en arkiv- eller registerbasert senere om statistiskproduksjon naering Danmark Statistik 1994, Statistiska fått ny Centralbyrån Statistiska Centralbyrån 1997. Drivkraften bak 1996a og denne trend har vzert den teknologiske utvikling og målsettingen om en omfattende effektiv ofñsiell statistikkproduksjon med høy kvalitet. I og stadig flere sammenhenger vi at spørsmålet fremmes hvordan vi ser om best kan nyttiggjøre de omfattende mengder mikrodata som oss av offentlig myndigheters administrative registreringer representerer. Et mål for den offisielle statistikkprodusent vil vaere å nzert identifisere hvilke administrative data kan utnyttes statistisk, som hvordan de kan harmoniseres hva kan gjøres for å skape et og som

økonomisk grunnlag for å produsere offisiell registerstatistisk fra disse

datakilder.

Videreutvikle metoder for registerstatistikk

Det offisielle statistikksystemet må Videreutvikle foredle metodene og for effektiv utnytting administrative datakilder. Med eksklusive av rettigheter til å koble slike for statistiske formål, vil den sammen offisielle statistikkprodusent ha et fortrin som ikke andre

statistikkprodusenter vil ha. De mengder administrative data

enorma av vil det aller viktigste gnmnlag for fremtidig offisiell representerer vaere statistikkproduksjon. Utnyttelse krever imidlertid både nye modeller,

metoder teknikk for statistikkproduksjonen.

Videreutvikle metoder for ad hoc undersøkelser

Med utgångspunkt i de statistiske bakgrunnsdata administrative som vil gi, vil de offisielle statistikkprodusenter få et forbedret

dataki1der

utgångspunkt for å gjennomføre spesielle ad hoc undersøkelser med

økt effektivitet i datainnhenting bearbeiding. Teknologisk utvikling og vil også muligheter for raskere innsamling og oppfølging. Dette nye vil krav til surveymetoder med tyngere vekt på utnytting av sette nye

tilgjengelig bakgmnnsinfonnasjon de statistiske enheter.

164 Uppsats 2

4.4 Informasjon om markedet dets

aktører

øke innsikten i statistikkbehovene

Mens produsentene historisk har fått sin finansiering gjennom noen få, store brukere som har dominert utfonningen av produktene, vil det fremtidige marked for offisiell statistikk vaere preget av et voksende antall sluttbrukere med ulike profiler. For å fmansiere og planlegge fremtidig virksomhet, må statistikkprodusentene bruke en større del av sine ressurser på få innsikt i de statistikkbehov forskjellige brukergrupper har og vil få, hvilke krav til kvalitet de vil knytte til etterspørselen etter produktene, hvilken pris de vil betale for produktene, og hvordan produktene best kan markedsføres.

Blant de mange spørsmål som i denne forbindelse må utforskes, vil også vaere hvordan brukeme reagerer på og prefererer ulike former for presentasjon av statistisk informasjon. For å fylle sin oppgave som formidler av samfunnsviten til publikum, vil det vzere nødvendig for statistikkprodusentene å ha kunskap om hvilke presentasjonsformer ulike statistiske informasjoner bør gis for at de best mulig skal forstås av publikum.

Det må derfor vzere et mål å bygge opp rutiner for innhenting og bearbeiding av brukemes statistiske infonnasjonsbehov, markedsatferd og etterspørsel. Disse data vil vare en naturlig utvidelse i metadata systemet knyttet til de produkter atferden er rettet mot.

Planlegge bedre tilbud

På lengere sikt må statistikkprodusenten i sin planlegging og virksomhets-administrasjon ta konsekvensene av den endring som vil skje i markedet. Det vil blant armet vaere tale om å nyttiggjøre seg den markedsinformasjon som er samlet inn med sikte på å kunne møte markedsetterspørselen etter offisiell statistikk på beste måte ved planlegging av kvalitetsmessig relevante tilbud av ofñsielle statistikkprodukter.

Uppsats 2 165

4.5 Metadata system

Videreutvikle metadatasystemet

Opp til ganske nylig var det tallene i tabellene som fikk størst oppmerksomhet. For få år tilbake initierte SCB innføring av et metadatasystem som skal produsent og brukeme bedre kjennskap til de ofñsiell statistikkprodukter Sundgren 1993. Et metadatasystem har som mål å bruks- og produksjonsrelevante opplysninger om de numeriske størrelser som inngår i statistikkproduktet. Oppbygningen av et dokumentasjonssystem hvor data om definisjoner, og prosesser som leder til de numeriske resultater inngår, er allerede vel igang. Statistiska Centralbyrån 1995

Tilpassing til et informasjonsmarked vil kreve at metadatasystemet utvides med resultatet fra både effektivitetsmålinger i produksjonen og kvalitetsmålinger av de ferdige produkter. Metadata og numeriske data må kunne leveres integrert slik at de gir fullverdig statistisk

informasjon. Det må derfor utvikles integrasjonsverktøy som tilpasser

de to typer data til hverandre og i en form etterspørres

som av brukeren.

Utvikle kvalitetsindikatorer

Utvidelser i metadatasystemet i form av objektive kvalitetsindikatorer må innarbeides i rutinene for den ofñsielle statistikkproduksjonen slik at brukeme kan få informasjon om den usikkerhet knytter til

som seg bruk av de forskjellige statistikkprodukter og at å planleggeme av statstikkproduktene kan få muligheter for å vurdere kvalitet mot produksjonskostnad. Systematisk innføring av kvalitetsindikatorer vil vasre en kostbar, men nødvendig delprosess i statistikkproduksjonen som hittil har vaert forsømt, og må tas opp som en viktig oppgave.

166 Uppsats 2

4.6 av de ulike

Harmonisering statistikkprodukter

Videre harmonisering

Statistikkprodusentene har tradisjonelt oppfattet mange av sine produkter som separate infonnasjonsprodukter. Det har vanligvis vaert overlatt til brukerene selv å tilpasse de ulike statistikkprodukter til hverandre og til andre informasjonsprodukter for å få den informasjon som skulle dekke deres behov. Den økende bruk av ulike nasjonale og intemasjonale statistikkprodukter som forventes, vil kreve at produktene er så langt som mulig logisk konsistente.

Det vil vzere behov for fortsatt harmonisering mellom de ulike statistikkprodukter, både ved innføring av nye begrepsstandarder og ved tilpassinger av produkter fra eksisterende begrepssystemer. Metadata systemet som vil vasre et naturlig hjelpemiddel for å identifisere behov for og styre harmoniseringen av statistikkproduktene.

Harmoniseringsverktøy

På sikt må automatiserte harmoniseringsverktøy bli tilbudt i tilknytning til generelle søkemotorer. Faren ved slike verktøy kan bli at de ikke utnytter tilgjengelig metadata og foretar ineffektive tilpasninger

av produktene. Ved utvikling og bruk av egne harmoniseringsverktøy

som utnytter tilgjengelig metadata, szerlig kvalitetsdata, mikro-og

om makrodata, vil statistikkprodusentene vzere rustet til å tilby de offisielle statistikkproduktene mest mulig konsistente for ulike anvendelser.

4.7 Markedsføring

Skal den oflisielle statistikkproduksjonen komme i økonomisk balanse, vil det vare viktig for statistikkprodusentene å profilere i markedet

seg som eksklusive leverandører offisielle statistikkprodukter

av som bygger på adkomst til datakilder utilgjengelige for andre. Andre

som er statistikkprodusenter som søker å tilby konkurrerende infonnasjon vil derfor ikke kunne produkter med samme kvalitet. De offisielle statistikkprodusentene må derfor utvikle markedsføringsprogram som fremhever disse fordelene ved de offisielle statistikkproduktene for brukeme.

Uppsats 2 167

I et inforrnatisk samfunn basert på høyteknologi vil bruken av infonnasjon bli langt mer bevist og statistikkprodusenten må kontinerlig vaere forberedt på produksjons-

nye og markedsføringsløsninger. Fordi det forventes at brukeme i økende grad vil rette sin etterspørsel etter informasjon som løser eller bidrar til å løse konkrete problemer og hvor det offisielle statistikkproduktet bare inngår som en av flere komponenter, må statistikkprodusenten innstille seg på at den direkte kundekontakten blir overtatt systemer

av som samler inn informasjon fra mange kilder, integrerer og komponerer det etterspurte produkt. Kontakt med informasjonvarehus, -meglere og andre som viderebearbeider produktene blir derfor desto viktigere.

4.8 Kunnskapsoppbygning

Utviklingen inn i et informatisk samfunn hvor de ofñsielle statistikkprodukter f°ar en markedsverdi bestemt av produktenes kvaliteter og etterspørsel av produktene, vil kreve at produsentene må utvide sin metodiske og tekniske kompetanse på flere felter. Etter-

og videreutdanning av personalet må bli enda viktigere aktivitet hos statistikkprodusentene.

I tillegg til de tradisjonelle felter, må utvikling produsentenes

mer av kompetanse i tillegg til de rene statistiske emner også omfatte større satsing på disipliner psykologi, administrasjons-

som og organisasjonsteori, IT-teknologisk kompetanse og på kommunikasjonsteknologi med sikte på nye retninger innen telekommunikasjon.

4.9 IT

Systemutvikling og utbygging

Statistiske databasesystemer produksj

og onsprosesser

De Statistiske datasystemer har gjennomgått sterk utvikling i den

en senere tid, ikke minst på grunn av etablering av de statistiske databasesystemer som fortsatt vil bli ryggraden i enhver offisiell statistikkproduksjon. Den teknologiske trend viser at tids- og kapasitetsbegrensninger som hittil har virket bremsende på anvendelse av disse hjelpemidler vil reduseres. Arbeid med videreutvikling av de statistiske databaser må derfor fortsatt vaere en primaer for

oppgave statistikkprodusenten. Spesielt vil integrasjon av metadata og

7 19-1658

168 Uppsats 2

makrodata skape utfordringer for hensiktsmessig konstruksjon av nye databasenes struktur. Den teknologiske behandlingskapasitet vil tillate at mer avanserte

bearbeidings-algoritmer gjør mer intensiv bruk av tilgiengelige

som data, i bruk. Med de store mengder tilgjengelig mikrodata vil tas av utvikling som kan utnytte store mengder av av programvare bakgrunnsdata en systemteknisk utfordring. vzere

Teknologi

På lengere sikt vil de kommunikasjonsverktøy sette sitt preg nye som på datainnhenting -fonnidling, bedre grañkk, animasjon og 3og mens D teknologi vil åpne for tilbud produkter til brukeme. av nye Teknologiutviklingen vil statistikkprodusentene store utfordringer med hensyn til videreutvikling den egenkompetanse skal til for av som å nyttiggjøre slik teknologi i videreutvikling av seg

produksjonssystemene.

4.10 av den ofñsielle

Organisasjon statistikkproduksj on

Organisasj on

Den svenske offisielle statistikkproduksjonen fikk organisasjon fra

ny l.juli 1994 fordelte ansvaret for produksjon av som

statistikkproduktene til flere samarbeidende produsenter. SCB ble

imidlertid gitt ansvaret for å koordinere statistikkproduksjonen, for det intemasjonale samarbeidet for utbygging og vedlikehold av de og sentrale databaser med sikte på å kurme betjene brukere fra disse. Organisasjonen tillater også at de enkelte ansvarlige produsenter med visse begrensninger kan sette bort sine arbeidsoppgaver helt eller delvis til andre. Med den utvikling vi kan tenke i den naermeste fremtid er det oss lite behov for store endringer i denne arbeidsfordeling. En stadig voksende del statistikkarbeidet vil trolig andre grunner foregå av av fjemarbeid. Hvor den tunge tallbehandlingen foregâr har forlengst som vasrt et uinteressant spørsmål. Det vil bli viktig å delta videreutvikle styrke standardiseringsog koordineringsarbeidet i FN i regionale samarbeidsorganer for at og og

statistikkproduktene skal bli konsistente og sammenlignbare United

sou 1999:96 Uppsats 2 169

Nations 1998. Med den faglige intemasjonale posisjon SCB har, bør det bli et saerlig bidrag fra svensk side å ta opp de spørsmål som integrasjon av meta- og makrodata vil kreve.

Etablering intemasjonale forskningssentra for utvikling og

av evaluering av metoder relevante for den offisielle statistikken vil vaare et annet felt hvor vi må håpe på samling av de nasjonale utviklingskrefter i et felles utviklingsprogram Kennessey 1994.

Innen nettbasert formidling statistisk, må det forberedes

av organisasjonsmessige endringer vil tillate bedre flyt i

som informasjonsformidlingen samtidig som ansvars- og rettighetsforhold blir ivaretatt. Mens Internet hittil har vaert oppfattet fri for

som ressurs global formidling av infoxmasjon, må statistikkprodusenten som andre, forberede på at også tjenestene Internet som ikke

seg over er en ressurs er kostnadsfri.

170 Uppsats 2

Sammmenfattende

synspunkter

Tekniske premisser

I de neste 10-12 år vil IT verktøy bli effektive pr.krone og bli tatt i

mer bruk i anvendelser. Parallelt ser vi at markedsledere innen

nye telekommunikasjon forbereder sterkere integrasjon av de to

en teknologier. I slutten denne perioden vil myndigheter, naeringsliv og

av publikum få adgang til og formidle infonnasjon uavhengig av sted og distanse.

Infonnasjon vil bli et økonomisk gode med et marked hvor infonnasjon informasjonstjenester omsettes mellom produsenter,

informasjonsvarehus, informasjonsmeglere og brukere.

Mål for den ofñsielle statistikken

Det offisielle statistikkproduktet vil bli assosiert med økonomisk verdi og vaere en av flere infonnasjonskomponenter i mange anvendelser. Verdien vil i høy grad avhenge en troverdig beskrivelse av

av produktenes sammensetning kvalitet. Det må et primaert mål

og vaere for det ofñsielle statistikksystemet å utmerke seg som en pålitelig informasjonsleverandør.

Når statistikkproduktene f°ar en markedsverdi vil den ofñsielle statistikkprodusenten også kunne fåkonkurrenter. Det er ikke noe mål i seg selv å ha en ofñsiell statistikkprodusent dersom andre kan utføre produksjonen like godt eller bedre til samme pris. I et modeme samfunn vil det alltid vaare legitim etterspørsel etter statistisk infonnasjon, f.eks. om sosiale forhold, som må bygge på konfidensielle mikrodata. Det å fremskaffe slik infonnasjon på forsvarlig måte vil berettige eksklusive rettigheter for det ofñsielle statistikksystemet og må et det ofñsielle statistikksystemets viktigste mål.

vaere av

Figure 4: Strategi for fremtidig utvikling statistikkproduksjonen

for å arbeide mot den ønskede

Strategi tilpassing

For å forsvare sin plass i det fremtidige informasjonssamfunnet, må den ofñsielle statistikkprodusenten ha en handlingsstrategi. Figur 4 illustrerer de må overveies for en slik strategi.

noen av oppgaver som

Uppsats 2 171

Henvisninger

Danmark Statistik 1994: PERSONSTATISTIK I DANMARK ET

- REGISTERBASERT STATISTIKSYSTEM. Danmark Statistik. København.

de Vries, W. 1998: GETTING BETTER ORGANIZED SOME

- CHALLENGES FOR OFFICIAL STATISTICS IN NEAR FUTURE. ISI Annual Report International Statistics. Voorburg.

on Duncan, W 1978: STATISTICAL SERVICE IN TEN YEARS’ TIME. A Seminar of the United Nations Economic Commission of Europe. Pergamon Press. Oxford.

FÖRORDNING 1992: 1668 OM DEN OFFICIELLA STATISTIKEN.

Franchet, Y. 1994: A PRODUCER’S PERSPECTIVE ON FUTURE DATA NEEDS. In Kennesey, Z. ed.: The Future of Statistics. International Statistical Institute. Voorburg.

Kennessey, Z. 1994: THE FUTURE OF STATISTICS- AN INTERNATIONAL PERSPECTIVE. International Statistical Institute. Voorburg.

LAG 1992:889 OM DEN OFFICIELLA STATISTIKEN.

Statistisca Centralbyrån 1995: DOKUMENTATIONSSYSTEMET SCBDOK MED DATORSTÖDET PCDOK. Användarhandbo. Stockholm.

Statistiska Centralbyrån 1996a: REGISTER STATISTICS, RESPONDENT COSTS, AND SURVEY PROCESS IMPROVEMENT. Proceedings of the 2nd International Conference

on methodological Issues in Official Statistics. Stockholm.

Statistiska Centralbyrån 1996b: FRAMTIDEN REDAN IDAG. Stockholm

172 Uppsats 2

Statistiska Centralbyrån 1997: VERKSAMHETSSEMINARIUM KRING REGISTERSTATISTIKFRÅGOR 8.9 APRIL 1997. Stockholm.

Sundgren, B 1993. GUIDELINES ON THE DESIGN AND IMPLEMENTATION OF STATISTICAL MEATAINFORMATION SYSTEMS. Statistics Sweden. Stockholm.

United Nations 1992: REPORT OF THE REVIEW GROUP ON STRENGTHENING INTERNATIONAL STATISTICAL COOPERATION. N.Y.

United Nation 1998: REPORT OF THE AD HOC GROUP ESTABLISHED BY THE STATISTICAL COMMISSION. N.Y.

Uppsats 2 173

Begreper termer

I dette vedlegg vil vi oversikt endel av de begreper som er en over brukt i notatet.

Data: Data beskrivelse et fenomen formidles/oppbevares en av som ved hjelp fysisk medium med sikte på å mottaker infonnasjon av et om fenomenet.

Harmonisering: Tilrettelegge betingelsene for at to statistikkprodukter kan nyttes logisk enhetet. Harmonisering oppnås sammen som en gjennom arbeid med begrepssystemer standarder ved tilpasninger og og i operasjonelle deñnisjoner og rutiner.

Horisont: I våre drøftinger vil horisont uttrykk for hvor langt inn i fremtiden vi vil forsøke å ha visjoner om et system.

Informasjonsmegler: En organisasjon som på bestilling og mot

vederlag tilbyr å hente frem sette sammen tilgjengelig infonnasjon, og herunder statistikk, fra en eller flere informasjonskilder.

Informasjonsvarehus: En organisasjon selger et bredt spekter av

som informasjons-produkter fra et fysisk eller virtuelt lager.

Integrering: Sette to eller flere statistikkprodukter til et nytt sammen produkt. Vellykket integrering betinger at produktene er harmonisert.

Internet: Elektronisk informasjonsnett med intemasjonal utbredelse. Det gjør bruk vanlige telekommunikasjonsnett, men gjør bruk av av spesielle protokollet for global fonnidling av informasjon.

Kvalitet: Et uttrykk for hvor godt et statistikkprodukt tilfredstiller brukeme.

Makrodata: Makrodata statistikkprodukter som beskriver er egenskaper ved systemer eller grupper av objekter.

174 Uppsats 2

Metadata: Metadata representerer beskrivelser andre mikroav og makrodata, og av de prosesser frembringer data karakteriserer som og bruk av data. De representerer bl.a. definisjoner mikrodata for av individuelle objekter, hvordan mikrodata observeres, definisjoner av for makrodata og transformerer mikrodata til prosessene som makrodata.

Mikrodata: Mikrodata representasjoner observerte egenskaper er av ved individuelle objekter i de systemet observeres. Det og grupper som skilles mellom identiñserbare anonymiserte mikrodata. og

Oflisiell statistikk. Offisiell statistikk den samfunnsinforrnerende er statistikk som helt eller delvis utarbeides med hjemmel i et lovverk som gir den offisielle statistikkprodusenten eksklusive rettigheter og pålegger ham bestemte plikter.

Oflisielt statistikksystem: Samlingen alle statistikkprodusenter med av ansvar for å utarbeide ofñsiell statistikk.

Statistikkbruker: En eller organisasjon gjør bruk person som av statistikk. I mange tilfeller kan statistikkprodusent også selv en vaere statistikkbruker.

Statistikketterspørsel: Statistikketterspørsel er brukemes betingede

forespørsel etter statististiske produkter. Etterspørselen vil vanligvis va:re betinget av det enkelte statistikkprodukts kvalitet det vederlag og

brukeren må for produktet/tjenesten.

Statistikkmarked: Statistikkmarked det reelle eller virtuelle møtested er for statistikkprodusenter -brukere hvor avtaler økonomiske og om formidling av statistikkprodukter inngås.

Statistikkprødusent: En statistikkprodusent den organisasjon er som er

ansvarlig for å planlegge statistikkproduksjon, samle inn, bearbeide

og ta vare på mikrodata, tilby makrodata, utvikle metadata med sikte på og å dekke etterspørsel etter statistikk.

Statistikkproduksjon: Statistikkproduksjonen er all aktivitet utføres

som

av en statistikkprodusent med mål å tilby brukeme statistikkprodukter. Statistikkproduksjon omfatter her således både planlegging, fremstilling og markedsføring av statistiske produkter.

Uppsats 2 175

Statistikkprodukt: Statistikkprodukt et resultat sammensetning

er av en av statistiske makro- og metadata med sikte på å dekke et statistisk

informasjonsbehov. Et statistikkprodukt kan ha bearbeidingsgrad som

varierer fra anonymiserte mikrodata til avanserte makrodata med tilhørende metadata.

176 Uppsats 2

Infonnasjonsmeglere

Skole, universitet Student, arbeidstaker

Tråd S "ett Fritidstilbud, underholdning butlkk Kabelnett

Satellittnett Offentlig / Forlag, avis myndighet

Offisiell Bb"°‘°k’. . Statistikk museum Informasjonsvarehus

Figur 1: Offisiell statistikk som del av et informasjonsystem

Uppsats 2 177

Intemasj onalt

Nasjonal begrepssystem

Åpne datakilder

Administrative Markedskunnskap datakilder

Foretak, personer,

objekter

adre

Offisielle statistikk- Metadata

produkter

Bmkere

Infonnasjonsmeglere

Figur Den femidige offstette statistikproduksjon og dens omgiveiser

178 Uppsats 2

Bruker 1 Bruker 2 Bruker l Bruker 2 Land A Land A Land B Land B

Nasj onal Nasjona formidling fonnidling Land A Land B

Intemasjonal standardisering Land B koordinering

Nasjonal Nasj onal koordinering koordinering Land A Land B

Produksjon 1 Produksjon 2 Produksjon l Produksjon 2 Land A Land A Land B Land B

Figure 3: Den ofñsielle statistikkproduksjon i internasjonalt perspektiv

Uppsats 2 179

STRATEGI FOR DEN OFFISIELLE STATSTIKK Utvikle et konkurransedyktig ofñsielt statistikktilbud Få presise mandat i lov for den ofñsielle statistikkproduksjon

Fortsette utvikling registerstatistikk beredskap for ad hoc

av og undersøkelser Søke innsikt i statistikkmarkedet og om dets aktører Fortsette utvikling metadata systemet

Harmonisere statistikkproduktene

Aktivisere markedsføring av de ofñsielle statistikkproduktene

Utvikle metode- teknologikompetanse på nye området

og Fortsette utbygging systemer for innsamling, databaser og

av nettleveranser

Tilpasse statistikkorganisasjonen til nasjonale og intemasjonale

nettverk Delta aktivt i utvikling av intemasjonal begrepssystemer Figure 4: Strategi for fremtidig utvikling av statistikkproduksjonen

Uppsats 3 181

från Statskontoret

Idépromemoria

Uppdragsenheten

1999-02-05

182 Uppsats 3

l Nuläge

SCB:s uppgift är att ansvara för förvaltningsuppgzfter såsom samordning och bevakning av den officiella statistiken, grundläggande metodutveckling, nationell statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete, information och statistikservice samt vissa centrala databaser.

SCB och ett 25-tal sektorsmyndigheter, har som statistikansvariga myndigheter SAM i uppgift att inom sina respektive statistikområden ansvara för att beställa statistik samt programråd eller liknande

genom ge andra användare inflytande på statistikens utformning m.m. SCB ansvar för officiell statistik griper över flera sektorer eller

som som saknar en entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken ekonomisk, fördelnings- och välfärdsstatistik.

SCB ansvar även för långsiktiga prognoser/analyser om befolkning,

utbildning och arbetsmarknad. De ca 25 sektorsmyndighetema ansvarar inom sina fackområden för sektorbunden statistik och har frihet att utan lagstadgade krav på konkurrensutsatt anbudsupphandling välja mellan SCB, andra fristående statistikproducenter eller produktion i egenregi.

Ovanstående verksamheter finansieras i regel SCB:s anslag

genom och anslag vid de berörda sektormyndighetema. Övrig statistik och statistiska tjänster finansieras av beställaren.

SCB:s tredje uppgift är att producera statistik på uppdrag statisti-

av kansvariga myndigheter m.fl. Huvuddelen av den officiella statistiken SOS produceras även efter reformen av SCB på uppdrag statisti-

av kansvariga myndigheter.

Uppsats 3 183

2 för övervägandena Utgångspunkter

2.1 mål

Statistikverksamhetens

Som grund för politiska beslut, samhällsplanering, opinionsbildning,

forskning etc. har statistik betydelsefull samhällsfunktion. Mot denen bakgrund har statistiken rad viktiga mål att leva till. Statistina en upp kens mål kan i övergripande ordalag sägas vara:

Trovärdighet

Objektiv och förtroendeingivande statistik

Ökad närhet mellan produktions- och analyskompetens

Möjlighet att påverka

Ökad möjlighet för användarna att påverka statistiken 0 Bättre dialog mellan statistikansvariga och användare 0 Användaranpassad kvalitet dvs. kvalitetsarbetet bör utgå från an- 0 vändarnas behov och önskemål

Eflektivitet

Effektivare statistik 0 Ökad konkurrens mellan olika producenter i syfte att effektivisera 0

produktionen

Tillgänglighet

Ökad tillgänglighet till den offentliga statistiken

0 Ökat användande statistik 0 av

8 19-1658

184 Uppsats 3

Trovärdighet ett avgörande mål med flera dimensioner

- Trovärdighet för statistikens och SCB:s objektivitet och kvalitet är ett mycket centralt mål dels påverkar, dels är beroende möjligheten

som av till användarinflytande, tillgänglighet och effektivitet. Statistiken och SCB:s agerande måste framstå som trovärdig inför: 0 Användare och statistikbeställare 0 Konkurrenter 0 Allmänhet

Att de som använder statistiken har möjlighet och förmåga att påverka utformning och utveckling är sannolikt av avgörande betydelse för vilket förtroende statistikproduktionen åtnjuter. Hur stort inflytandet skall vara är sannolikt en avvägningsfråga från fall till fall. Generellt bör dock inte glappet mellan producent och användare allt för stort.

vara

Möjligheten att påverka och känna förtroende bör även inverka på graden av användning. Olika användares möjlighet att påverka statistiken och en mera användaranpassad produktion bör utgöra ett viktigt incitament i strävandet efter att öka samhällets statistikanvändning.

Förtroendet för statistik är även beroende tillgängligheten. Med

av tanke den genomslagskraft och opinionsbildande funktion statistik har i samhälldebatten är det, inte minst ett medborgarperspektiv,

ur viktigt att det finns trovärdig och objektiv statistik lätt tillgänglig. Att enbart ta del av olika aktörers statistiska analyser utan tillgång till

egen objektiv data riskerar att grundlägga ett demokratiskt glapp mellan de som har grundinfonnation och de som enbart tar del bearbetad in-

av formation.

Vad gäller effektivitet är det för det första, förtroende och legiti-

ur mitetssynpunkt, viktigt med ett så effektivt resursutnyttjande möj-

som ligt. För det andra är ambitionen att via konkurrens öka effektiviteten

beroende av att SCB på ett konkurrensmässigt förtroendeingi-

agerar vande och korrekt sätt gentemot sina konkurrenter och beställare.

Målkonflikter

De ovan presenterade målen är alla viktiga och har, framhållits, ett

som samröre med varandra. Samtidigt är de troligen inte sinsemellan helt förenliga. Det finns flera tänkbara målkonflikter att beakta.

Beroende på vem som använder statistik och i vilket syfte den

används kan ökad tillgänglighet och användning hota trovärdigheten och objektiviteten. Om allt för många använder och presenterar statistik på

1999:96 Uppsats 3 185 SOU

förvanskat och oseriöst sätt riskerar objektiviteten och tilltron till ett statistiskt material att undennineras. Det kan även ligga målkonflikt i avvägandet mellan objektivitet en och användarpåverkan i den meningen att anpassning och differentiering kan hota kontinuitet och vissa grundläggande krav på likhet enhetlighet, jämförbarhet m.m.. Slutligen kan konkurrens och eventuella tendenser till allt for långt gången prispress inverka negativt kvalitetsambitionema. Hur målen och konflikternas allvar värderas och rangordnas får avgörande betydelse for vilken organisationsmodell och struktur som

väljs.

2.2 Statistik ett offentligt åtagande

Motiv for offentliga åtaganden

De klassiska motiven for offentliga åtaganden är att tjänsten eller varan skall produceras har karaktären kollektiv eller fri nyttighet, som av en det finns risk för marknadsmisslyckanden och att det föreligger att en naturliga monopol. Behovet offentliga åtaganden brukar försöka bedöma utifrån av man den samhälleliga nyttan ställd mot kostnaden för åtagandet samt en analys samhällspolitiska konsekvenser ett uteblivet offentligt åtaav av

gande.

Ett marknadsmisslyckande kan dels förstås risken för att marksom nadens vinstbehov inverkar negativt på för samhället nödvändig en nyttighet i den meningen att nyttigheten inte får generell spridning och prissättningen inte gör den universellt åtkomlig. Produktion och distatt ribution behöver inte nödvändigtvis ett offentligt åtagande, men ett vara

marknadsmisslyckande, kopplat till naturliga monopol, kan uppstå om

det inte är företagsekonomiskt attraktivt för en privat aktör att producenyttigheten. I detta läge får staten ett naturligt monopol. ra Utifrån de gängse motiven och kriterierna för offentliga åtaganden finns mycket talar för att statistik kan att betrakta som ett som vara

nödvändigt offentligt åtagande. Tillgänglighet, spridning och objektiv

statistik inslag och vinstintressen är faktorer skulle utan av sär- som kunna motivera offentligt statistiskt åtagande for att beställa och ett finansiera statistik. Vidare det troligt att det ekonomiska intresset för är aktörer är begränsat när det gäller att upprätthålla de databaser

privata

och den information forskare, Regeringskansliet och flera mynsom digheter efterfrågar för forskning, utvärdering och samhällsplanering. frågan hur långt det offentliga åtagandet for statistik

Den avgörande är

186 Uppsats 3

skall sträcka sig och hur ansvaret skall struktureras inom den offentliga sektorn. Vilka uppgifter faller inom det offentliga och vad kan

som som avlövas det offentliga får betydelse for hur statistikhanteringen ocl SCB skall organiseras.

Officiell statistik SOS

Inom begreppet officiell statistik flera variabler skulle kunm

ryms som motivera ett offentligt åtagande. Genomförandekommitténs betänkande från 1994 bl.a. följande för den officiella statistiken:

anger

Officiell statistik är sådan statistik for samhällsplanering, forskning, allmän

information och internationell rapportering myndighet framställer

som en

enligt föreskrifter som regeringen meddelar

Den officiella statistiken skall omfatta regelbundet producerad primär-

statistik samt sådana statistiska sammanställningar och vidarebearbetningar

som utgör väsentligt underlag för samhällsplanering, forskning, allmän in-

formation och internationell rapportering.

Däremot ska SOS inte innehålla debattinlägg, värderande kommentarer

eller analyser.

Någon entydig definition av officiell statistik har vi inte funnit. SOSdefinitionen varierar också bland statistikansvariga myndigheter

kopplat till finansiering, kvalitetskontroll, publiceringsform

m.m.

Hur SOS definieras har här bedömts främst påverka ansvarsområde1 för SCB:s SOS-relaterade uppgifter som tillsyn och samordning

m.m Vidare påverkas statistikansvariga myndigheternas antal och uppgiñer samt vilken statistik som skall produceras med statliga anslag. Organisationen i övrigt har bedömts påverkas marginellt.

‘ Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken SOU I.

1994:

Uppsats 3 187

2.3 Faktorer som i framtiden kan påverka

statistiken och SCB:s roller och

förutsättningar

En organisations utvecklings- och förändringsbenägenhet bestäms och

begränsas såväl externa interna faktorer. Externt tryck i form av av som samhälleliga förändringar, opinionstryck och politiska intentioner pâverkar givetvis organisation. Tack SCB:s dominerande ställning en vare

är frågan vilken utveckling och vilka förutsättningar statistiken och

om SCB kan komma att ställas inför i framtiden i mångt och mycket avhängigt verkets eget agerande och strategiska val. Tre andra faktorer av betydelse är statsmaktemas beslut mål och för statistiken, resurser

EU:s krav de statistikansvariga myndigheternas agerande. Nedan

samt

presenteras några tänkbara utvecklingsscenarier kan få betydelse

som för statistiken och SCB:s organisation i framtiden.

Ökad konkurrensutsättning

Konkurrensen är idag i praktiken tämligen begränsad. Relationen mellan SCB och statistikansvariga myndigheter kan i princip karaktäriseras sektorsintemt köp-/säljsystem, dvs. offentliga medel mellan som ett offentliga aktörer. Detta kan ha befrämjat effektiviteten inom den offlciella statistiken. Någon egentlig konkurrens föreligger emellertid inte med undantag för ett fåtal statistikområden varit föremål för ännu, som

konkurrensutsatt upphandling där alternativa statistikproducenter

en lagt anbud. Marknadsförutsättningama är viktiga att beakta. Vilka producenter fmns/kommer att finnas och vilka tjänster Vilka hinder för konkurrens finns Blir det endast fråga olika mindre nischföretag vänder om som sig till viss sektor/kundkrets eller kommer det att finnas till en m.m. SCB jämbördiga och breda konkurrenter Vilken valfrihet kommer/bör

statistikansvariga myndigheter ha att välja mellan olika producenter Kommer det att uppstå marknadsuppdelning och prissamverkan

SCB:s nuvarande dominans producent och SCB:s samtidiga som ägande stora centrala grundläggande statistiska databaser som av

mycken statistik produceras gör konkurrerande producenter mycket

ur, beroende SCB samtidigt det finns risk att SCB sin av som en genom ställning/position får insyn i konkurrenternas affärer anbud etc.. SCB:s prissättning gentemot dessa konkurrenter kan även påverka konkurrensförhållandena.

188 Uppsats 3

När det gäller de statistiska grunddatabasema är det inte ekonomiska av skäl möjligt för alla konkurrenter att bygga Det är inte heller upp egna. lämpligt med flera stora personregister statsmaktemas synpunkt nya ur med hänsyn till skyddet för samhällets sårbarhet och säkerhet insamt

dividens integritet.

SCB erbjuder idag rad tjänster inte faller inom för en som ramen den officiell statistiken och därmed inte självklart

som är ett offentligt åtagande. Exempel på sådana tjänster är intervjuundersökningar, regionala konjunkturbarometrar, servicemätningar, kundstudier och mark-

nads- och branschprofiler. Genom sin breda verksamhet och dominerande ställning har SCB här ett stort eget utrymme att påverka framtida konkurrensförhållanden och välja hur vill utforma sitt

man tjänstesor-

timent. Idag är konkurrensen tämligen begränsad vad delar

gäller stora

av statistikproduktionen. Genom att omstrukturera och konkurrensutsätta delar av SCB:s verksamhet finns det troligen möjligheter öka att antalet aktörer och därmed konkurrensen. Framförallt är frågan hur om SCB:s databaser skall organiseras avgörande i detta sammanhang.

Analyskompetens

Idag producerar SCB i huvudsak basstatistik och utför relativt lite eget analysarbete. I detta kan det uppstå såväl trovärdighets- konkursom rensproblem. Bilden SCB:s statistik- och analyskompetens är inte av entydig. Vid intervjuer företrädare för statistikansvariga myndigheav ter har det framkommit att SCB i vissa situationer ansetts ha sämre möjligheter och kompetens för kvalitetskontroll känsla för siffrorna, analyser och vidareförädling. Å andra sidan marknadsför annan SCB sådana tjänster. SCB behöver kompetens inkl. spetskompetens för kunna förstå, att påverka och granska statistiken. Som läget är idag riskerar SCB bli att gisslan i den meningen att SCB:s används

namn som ett kvalitetssig-

num utan att man egentligen har någon möjlighet att påverka det resultat som presenteras. Om SCB:s datamaterial används i tveksamma analyser och presentationer kan detta på sikt underminera SCB:s tro-

värdighet.

Om SCB väljer att utveckla sin analysverksamhet kan detta även ha viktiga implikationer för konkurrenssituationen. Genom att göra mera analysarbete borde SCB kunna bredda sitt tjänsteutbud till områden/marknader där det finns flera tänkbara aktörer och en mera reell konkurrens. Å andra sidan kan då riskera inkräkta man att på de statis-

tikansvariga myndigheternas ansvar.

Uppsats 3 189

Teknikutveckling

Den tekniska utvecklingen i form ökade möjligheter till Internet- och av databasanvändande borde göra statistik lättillgängligt och lättmera spridd vilket kan leda till nyttor i samhället statistik används i stora om högre grad i olika beslut. Frågan är vad detta innebär för SCB:s nuvarande struktur Det avgörande problemet ligger i hur ansvaret, finansieringen och tillgängligheten for databaserna skall ordnas. Ökad tillgänglighet till databaserna måste naturligtvis vägas mot integritets- och finansieringsproblemen. Basema måste finansieras det får för tillmen gänglighetens skull inte bli för dyrt att köpa information eller innebära

försämrat integritetsskydd Även trovärdighetsaspekten måste

m.m.. beaktas. Ökad tillgänglighet och oseriös användning kan underminera både statistikens och SCB:s trovärdighet. Detta gäller även de sammanhang när statistik används i opinionsbildande syfte.

Krav på skärpt tillsyn

SCB har för samordning och att tillse att de mål och krav som ansvar riktas mot statistiken uppfylls. Tillsynsfunktionen är idag emellertid såväl otydlig tämligen eftersom tillsynens mandat, uppgifter som svag och befogenheter inte är tillräckligt preciserade. Sannolikt kan det uppstå behov och krav på tydligare tillsynsroll inom statistiken, resas en f°ar konsekvenser för SCB:s organisering. något som

2.4 Förvaltningspolitiska implikationer

De uppgiftskombinationer och situationer där dubbla eller motstridiga roller uppmärksammats är till mycket vanligt förekommande i synes offentliga utredningar och i riksdagstryck i princip i alla de samman- — hang där det finns kombinationer verksamheter med skilda syften av eller fokus.

Rollkonflikter inom myndighetsutövningen

Det handlar bl.a. rollkonflikten mellan rättsskipning och myndigom hetsutövning, inklusive varianten mellan överklagnings- och tillsynsärenden. En snarlik uppmärksammad rollkonflikt är den mellan tillståndsgivning och tillsyn.

190 Uppsats 3 sou 1999:96

Vidare förekommer rollkonflikter mellan service- och kontrollfunktioner, mellan rådgivning/information och tillsyn/kontroll samt mellan normerande och revisionell verksamhet. Dylika kombinationer mellan verksamheter med vämande/främjande syfte och med polisiär

mera inriktning har lett till rollkonflikter bl.a. ansetts påverka förutsätt-

som ningarna för sanktioner. Riksdagens revisorer har också betonat

att

förutsättningarna för en ändamålenlig tillsyn särskilt måste beaktas i

samband med omorganisationer och ändrade ansvarsförhållanden.

Rollkonflikter mellan myndighetsutövning och

annan

verksamhet

Rollkonflikter finns mellan myndighetsutövning och t.ex. uppdragsoch affärsverksamhet. Det gäller verksamhetsområden där klienten i ena stunden får tjänster utförda på kommersiella grunder och i andra sammanhang möter samma organisation beslutande myndighet.

som Myndighetsutövningen är omgärdad av bestämmelser skall

som garantera rättssäkerhet, obundenhet och medborgarnas förtroende, hur

men en myndighet uppträder vid sidan myndighetsutövningen har stor

av betydelse för detta förtroende.

Staten kan också ägare ställa ekonomiska krav är svåra

som som att förtroendefullt förena med statens roller reglerare, kontrollant,

som främjare av konkurrens och huvudansvarig för konsumenterna inom området.

Rollkonflikter vid upphandling

Konflikter har ofta uppmärksammats i samband med konkurrensutsatt upphandling och val mellan egenregi och extern entreprenad, t.ex. när kommuner och landsting både skall beställa från sig själv och från privata vårdgivare. Även staten via bolagsägande förekommer i liknande rollkonflikter som ytterst ansvarig för både köpare och säljare.

4 1994/95 :RR9

Uppsats 3 191

Rollkonflikter i brett sammansatta verksamheter

Rollkonflikter förekommer också i samband med att olika nivåer och intressen är inblandade eller att gränserna dem emellan är oklara, t.ex. mellan central och regional nivå, mellan statlig och kommunal nivå eller kommunala företrädare eller andra samhällsintressen finns när representerade i statliga myndigheters ledning. En bred representativ sammansättning god förankring i samhället, fördelar i form av ger ger till intresseavvägningar och samförståndslösningar inom

möjligheter

myndigheten. Men samtidigt skapas osäkerhet om vem man repreen Intressekonfliktema ställs också på sin spets när det kan bli senterar. fråga myndighetsingripande mot det intresse som man representeom Partssammansättning kan innebära att myndighetsledningen blir rar. konfliktfylld och ansvarsutkrävandet oklart. Rollkonflikter är också vanliga i breda verksamheter, av typ länsstyrelse, kommun, medborgarkontor etc. Kommuner eller t.o.m. kommunala nämnd kan uppträda både myndighet, komsamma som mersiell aktör och sakägare/intressent, t.ex. ifråga fastigheter. I falom let friskolor uppträder kommuner både finansiär och utövare. som

Medborgarkontoren löser förvaltningsuppgifter för olika myndigheter

genom en och samma person. Rollkonflikter har även uppmärksammats för myndigheter ansvariga

både för genomförande/verkställande och uppföljning/utvärdering av

densamma, att både utforma och utvärdera planer. RRV var tidigat.ex. både initiativtagare, verkställare, granskare och utvärderare. Ytterst re ifrågasätts myndigheternas möjligheter att utvärdera/ompröva sin egen verksamhet.

Andra faktorer än rollkonflikter kan väga tyngre

Förutom rollkonflikter har ofta andra samtidiga nackdelar uppmärknackdelar delvis är följd rollkonfliktema, bl.a. rissammats, som en av ker for diskriminerande särbehandling, konkurrenssnedvridningar, korssubventionering, försämrat integritets och sekretesskydd, hotad rättssäkerhet Det kan också svårt att särskilja det är rollm.m. vara om konflikter eller andra skäl legat bakom beslut att renodla myndigsom

heter. Myndighets- och förvaltningsuppgifter har även skilts från servi-

ceinriktade verksamheter skäl att de kunnat ha en arman av som senare finansierings- och verksamhetsforrn samt huvudman avgiftsfmansiering, bolagsform privat. Vanligt förekommande mål bakom resp. dylika refonner är också:

192 Uppsats 3 sou 1999:96

0 att stärka den politiska styrningen. En tilltagande komplexitet hade gjort offentlig sektor politiskt svårstyrd och svåröverskådlig, 0 att Förbättra de offentliga finanserna. Ekonomiska problem och budgetunderskott hade försvårat möjligheterna att finansiera offenten lig tjänstesektor utanför statens traditionella åtaganden, 0 att förnya och effektivisera den offentliga verksamheten att genom ompröva och renodla verksamheten till statens s.k. kämfunktioner, i första hand kollektiva nyttigheter och myndighetsutövning med därtill knuten verksamhet, 0 att skapa konkurrens, konkurrensutsätta, eftersträva styrning genom en marknadslogik och att göra ansvaret för målfonnulering, finansiering och utförande tydligare. Inom myndigheterna skulle beställarrollen separeras från producentrollen och entreprenadupphandlingar prövas som alternativ till produktion i regi. Konkurrensutsatt egen affärsverksamhet borde inte bedrivas i myndighetsform. Om verksamheten över huvud taget bedrivs i statlig regi borde bolagsfonnen övervägas. Renodlingsförslag förekommer även i syfte att minska en myndighets dominerande ställning.

Renodling statsmaktemas huvudlinje

- Statsmaktema har bl.a. i förvaltningspolitiska propositionen 1997/98:136 angivit inriktningen att värna kämverksamhetema om och att fortsätta att renodla den statliga verksamheten. Som naturligen del i detta arbete ingår fortsatta omstruktureringar och omprövningar av det offentliga åtagandet. Strukturförändringar behövs för att statsförvaltningen skall kunna utvecklas och effektiviseras. Vissa tjänster i de statliga myndigheterna, som idag utförs i regi, bör kunna effektiegen viseras betydligt om de upphandlas i konkurrens. Konkurrensutsatt verksamhet bör inte bedrivas i myndighetsfonn, om det inte finns särskilda skäl. För konkurrensutsatt verksamhet bör bolagsfonnen övervägas. Om konkurrensen bedöms otillräcklig som eller ombehovet av offentlig insyn och kontroll är särskilt stort, är myndighetsforrnen lämpligast. Bedriver myndigheten affärsverksamhet, bör affärsverksamheten särskiljas. Detta kan ske tydlig genom en organisatorisk uppdelning inom myndigheten.

Uppsats 3 193

För- och nackdelarna är av olika art och tyngd

Nackdelarna med rollkonflikter är ett principiellt problem, som praktiskt främst tar sig uttryck otydlighet, ifrågasättande och trovärgenom dighetsproblem i omvärlden. Rollkonflikter är vidare ett problem vars signifikans ofta ifrågasatts med hänvisning att det snabbt lösts internt

inom organisationen.

Fördelarna med sammansatta/blandade roller är å andra sidan mera konkreta. Stordrifisfdrdelar, samordnings- eller effektivitetsvinster och

synergieffekter kompetenser och roller/uppgifter

genom att resurser, hålls samlade på ett enda ställe. De underlättar helhetssyn, ökar genom-

kraftsamling möjligheter till löpande kunskaps- och slagskraft, samt

erfarenhetsutbyte. Bl.a. har affärsverksamhet ansetts kunna ge ökad förnyelse- och förändringskompetens. Breda kompetenser ger ärenden

bra och allsidig belysning. Awägningsfrågor och ibland oundvikliga

en intressekonflikter löses på ett smidigt administrativt sätt inom en myndighet istället för att frågorna lyfts till och löses regeringen. Renodav ling bl.a. minska rollkonflikter har också ansetts leda till försämför att rad överblick och fördyringar. Tidpunkten för bedömningen rollkonflikter kan också vara avgöav rande. Det gällde t.ex. tidigare i fråga RRV, där en samlad kompeom ansågs värdefull för reformen att förändra styrningen och tens vara

uppföljningen statsförvaltningen. Men när reformen i huvudsak ge-

av nomförts ansågs inte längre behovet samlad kompetens vara lika av en varvid ESV bröts RRV, bl.a. för att stärka RRV:s oberoende stort, ur ställning och integritet Tidigare hade kostnads- och effektivim.m. tetsskäl ansetts väga tyngre än rollkonflikter mellan systemstöd, normering och revision.

Varierande utfall i praktiken av renodlingsfrågan

I enskilda fall och tillämpningar har det gjorts skilda bedömningar och/eller funnits skilda meningar lett till kompromisser och olika som lösningar, bl.a. när det gäller val organisatorisk lösning och verkav samhetsform myndighet, BU-modeller, resultatenhet, bolag samt hu-

vudmannaskap offentligt/privat.

I vissa fall har funnit att principiella skäl till invändningar man finns, å andra sidan gjort bedömningen att några avgörande olämen genheter inte uppstått i praktiken. I andra fall har gått längre och man framhållit bör uppmärksam på rollkonflikten, samt noga att man vara följa utvecklingen och vid behov/praktiska problem ta initiativ till upp åtgärder. Men det förekommer också fall där strävat efter att beman

194 Uppsats 3

gränsa riskerna för intressekonflikter preciserade mål och

genom uppdragsbeskrivningar, lagreglering, avtalskonstruktioner, begränsningar i registeråtkomst, minskade ekonomiska beroenden

m.m.

Organisatoriska och strukturella åtgärder förekommer även för att minska rollkonfliktema. Antingen ändras myndighetens organisationsstruktur i syfte att på ett tydligt sätt hålla isär rollerna inom och

en samma organisation. Genom att ställa stora krav på att de olika rollerna kan utföras oberoende och med stor integritet i förhållande till varandra tillåts inte personal eller organisatoriska enhet ansvarig för

samma vara båda rollerna eller ens utbyta information med varandra. I vissa fall har t.o.m. särskilda krav på bemanning/kompetens ställts. Slutligen finns fall där man gått så långt att lagt olika roller i skilda organisationer

man eller ytterst på olika huvudmän. En mellanvariant är de fall

när myndigheter skapats inom myndigheten , t.ex. inspektionsverksamheter på trañkområdet formellt sett är självständiga myndigheter.

som

1999:96 Uppsats 3 195 SOU

3 av tänkbara

Bedömning

rollkonflikter

SCB-roller har kunnat identifieras har grupperats nedan eñer De som

uppgifl. Observera att grupperingen efier uppgiftstyp går att

typ av

ifrågasätta.

Alyndighetsuppgifier

helhets-/systemansvarig för officiell statistik SOS tillsynsorgan och kvalitetskontrollant for SOS norrngivare, standardiserare för SOS m.m. samordnare, koordinatör för SOS nationellt och internationellt statistiska grunddatabaser inom SOS, ett infonnationskaägare av pital betydelse för produktion SOS och för förädling av stor av

bevakare integritetsskydd, företagshemligheter etc. i SOS

0 av

Uppgifter statistikansvarig myndighet SAM som

beställaransvarig finansiär upphandlare främst sektorsöver-

0 och av

gripande statistik i egenskap statistikansvarig myndighet av

Stabsuppgifter, såsom SOS-resurs för Regeringskansli

en gemensam och statistikansvariga myndigheter

expert för SOS/statistikutvecklare 0 metodutvecklare för SOS 0 statistik- och databasservice åt statistikansvariga myndigheter 0

Serviceuppgifter f normalt avgiftsfinansierade

för och for andras räkning SAM m.fl. så-

0 statistikproducent egen

underleverantör av statistik på entreprenad som

rådgivare, tjänstekonsult, systemleverantör, partner

196 Uppsats 3

0 vidareförädlare, dvs. analys samt avancerad och/eller skräddarav sydd tillämpning statistik informatör, marknadsförare, försäljare, av återförsäljare grossist/ detaljist och distributör statistik av

statistik- och databasservice

SCB har att hantera flera olika roller och har flera mål leva till. att upp Det finns ett genomgående samband mellan mål och roller. Det i är sammanhanget särskilt intressant att på vilka rollkonflikter är se som av sådan art att de försvårar förverkligandet de mål

av som inledningsvis

angavs för statistiken.

Trovärdighet är ett viktigt mål i sig, vi inledningsvis fram-

men som höll är trovärdigheten dels avgörande för, dels beroende målen av om

påverkansmöjligheter, effektivitet och tillgänglighet. Mot denna bak-

grund kommer vi att hävda att trovärdighet är det viktigt, gemensamt och övergripande mål.

3.1 Helhetsansvar kontra egenintresse

Vad gäller SCB:s roller ligger den övergripande konflikten i förekomsten ett helhetsansvar riskerar kollidera med av som att ett egenintresse. SCB har ett statistiskt helhetsansvar inom offentsom ryms ett ligt statistiskt åtagande och innefattar bl.a. samordning och tillsyn. Samtidigt har säljare- och producentroll. Denna

man en övergripande

konflikt kan brytas ned i flera avgränsade problem. mera

Stabsuppgifter kontra uppdragsverksamhet

SCB har genom sina förvaltningsuppgifter till viss del rollen av ett statistiskt stabsorgan. SCB har exempelvis till uppgift arbeta med att metodutveckling, produktionsteknisk utveckling, utveckla och för ansvara standarder på databaser och sprida statistik.

Främst ur ñnansieringssynpunkt är frågan hur mycket dessa stabav suppgifter som bör friläggas respektive inrymmas i den

uppdragsñnan-

sierade verksamheten och den beställarutförarrelation SCB har gente-

mot statistikansvariga myndigheter Stabsuppgifiema skall i princip

vara anslagsfinansierade medan tjänsteproduktionen skall kopplad vara

till uppdragsfinansieringen från statistikansvariga myndigheter

och andra beställare. Otydligheten i hur dessa roller skall och vad avgränsas som skall tillhandahållas fritt och inte kanske inte upphov till någon ger allvarligare rollkonflikt. Det finns dock fara för att otydliga finansieen ringsprinciper på sikt kan vara till skada för SCB:s förtroende. Till följd

Uppsats 3 197

SCB misstänkas för att ta betalt för

av budgetrestriktioner kan t.ex.

de egentligen är ålagda att tillhandahålla fritt.

uppgifter

Tillsynsrollen

på hur helhetsansvar kan kollidera med

Tillsynsrollen är ett exempel

tillse kvalitet och måluppfyllelse kan, bl.a.

egenintresse. Ansvaret att

eller indirekt underkänna produktion än den genom att direkt annan användas för produktion. Detta riskerar givetvis egna, att gynna egen påverkar trovärdigheten främst gentemot konkurrenter. att trovärdigheten gentemot användare

Tillsynsrollen påverkar även

och beställarna statistik tillses sin och allmänhet. Användarna av av och affärsmässiga motpart. Allmänhetens förtroende för staleverantör beroende målsättningarna på ett effektivt sätt tistiken är i sin tur av att affärsrelation med beställare och kratillses. I kravet på en jämbördig från allmänheten på tillsyn, kontroll och effektivt resursutnyttjande ven kan SCB hamna i rollkonflikt. en kan behöva tillsyn kan hävda Ett fungerande SOS-system en som

statistikmyndigheter och statistikproducenter, dvs. som

sig gentemot

tillräckliga kompetens/erfarenhet/expertis samt befogen-

har resurser, heter att begära uppgifter, få insyn m.m. värdera allvaret i de potentiella konflikter ligger Det är svårt att som föreligger dock åtminstone principiellt, inte

i tillsynsrollen. Där en,

motsättningar. Problemet kan till stor del ligga i att tilloviktig risk för

otydlig och innan tillsynsrollen förtydlisynsfunktionen idag är mycket

kommer denna potentiella konflikt troligen att bestå. gats oklar tycks det tillsynsrollen idag är tämli- Utöver att vara som om tillsyn skulle stärkas kan den beskrivna konsvag. Om kraven gen bli och svårhanterlig. I ett läge där det t.ex. flikten troligen mera tydlig utdela tydliga sanktioner skulle detta bli mycket skulle åligga SCB:s att svårt att förena med rollen som affärspartner.

kontra försäljning/produktion Myndighetsutövning

beskrivna utgör ett tydligt exempel hur myndig- Det ovan problemet

hetsutövning kan kollidera med rollen producerande och säljande som

affärspartner. i SCB:s troligen mycket omfattande Ytterligare ett problem ligger statistikens utformning. Trots att statistikansvaret de-

inflytande över

centraliserats till statistikansvariga myndigheter får SCB genom att vara

både försäljare, producent samt tillsyns- och samordningsansvarig en

198 Uppsats 3

mycket styrande roll över statistiken. I synnerhet beställaren har om liten statistisk kunskap/kompetens är det lätt SCB blir mycket att styrande. Detta riskerar givetvis att underminerar målet användarpåom verkan och kan i förlängning skada SCB och statistikens förtroende en gentemot beställare och användare.

Problemet med helhetsansvar kontra egenintresse och

myndighets-

utövning kontra försäljning/produktion märks även när det gäller rollkonflikter kopplade till konkurrens.

Konkurrensfördelar

SCB:s stora breda verksamhet inklusive det statistiska helhetsansvaret

ger SCB en mycket dominerande ställning. Detta vore inte något större problem SCB är möjlig producent eller det handlade om ensam om om en klart uttalad produktion skall ske i statlig regi. Med beställasom en

re- utförarerelation där statistikansvarig myndighet har möjlighet

att vända sig till andra leverantörer och det faktum SCB produceatt även rar andra tjänster än basstatistik och officiell statistik blir gränserna mera flytande. Ställt mot den, inte minst från SCB, uttalade ambition om en effektivitetsstimulerande konkurrenssituation medför SCB:s nuvarande ställning problem. Det finns inte risk SCB:s

en obetydlig att do-

minerande ställning upphov till betydande konkurrensfördelar. ger Konkurrensfördelarna är tydligast i SCB:s vid

infonnationsövertag sö-

kandet efter uppdrag och offertgivning. Genom konkurrerande att aktörer i många fall är tvingade att vända sig till SCB för statistisk grundin-

formation får SCB dels kännedom uppdrag, dels får

om man möjlighe-

ten att anpassa offertema gentemot konkurrenten. Att det kan svårt vara att förstå SCB:s prissättningsprinciper medverkar även till försämra att

förutsättningarna för konkurrens och statistikbeställning.

Genom att ha i princip ensamrätt på produktion officiell basstaav tistik får SCB även ett försprång gentemot konkurrenter det gäller när

kompletterande tjänster.

I uppdragsverksamheten ingår också konsultationer i statistikfrågor och

specialbearbetningar av olika slag. Den vanligaste tjänsten kimderna är att vill komplettera den anslagsproducerade statistiken med andra tabelluttag

som bättre tillfredsställer deras specifika informationsbehov.5

Det är svårt att värdera hur allvarlig den beskrivna rollkonflikten Ett

problem kan ligga i att databasansvarig myndighet information en säljer

till konkurrenter och samtidigt via offentlig

finansiering ges konkur-

5Statistiska centralbyrån, Årsredovisning 1997. s. 20.

Uppsats 3 199

rensfördelar i bl.a. prissättning. Detta riskerar att underminera förtroendet gentemot både konkurrenter och beställare. Vidare kan ambitionen om att öka effektiviteten genom ökad konkurrens gå förlorad.

200 Uppsats 3

4 lösningsalternativ Organisatoriska

4.1 Modifierat nollaltemativ

Alternativet har till tydligare organisatorisk uppdelning

syfte att genom inom SCB minska risker för rollkonflikter och andra konsekvenser till följd att ansvaret för sektorsövergripande statistik, förvaltningsupp-

gifter och uppdragsbaserad statistikproduktion ligger inom en och

samma myndighet SCB.

Denna lösning innebär i stort sett ett antal förtydliganden inom ra-

för nuvarande organisation. Dessa förtydliganden skulle kunna men åstadkommas utan några större strukturella ingrepp i nuvarande organisation. Den övergripande tanken är att tydligt hålla isär olika funktioner så att de kan verka oberoende av varandra.

Som tidigare påpekats är tillsynsfimktionen inom SCB idag såväl

otydlig vad gäller mandat, befogenheter och position svag som ansvar, inom SCB. För att undvika risken för rollkonflikter och bristande internt och externt förtroende bör tillsynsfunktionen förtydligas och ges en mera fristående och neutral roll.

Ett andra förtydligande som bör framhållas är behovet av en klarare gränsdragning mellan SCB:s roll som statistikansvarig myndighet och rollen producent. Syftet med detta är ökad tydlighet i kontakter

som mellan SCB och andra statistikmyndigheter.

Ett tredje förtydligande krävs i form av tydligare ekonomiska spelregler och bättre gränsdragning när det gäller vilka tjänster som SCB

en skall producera fritt respektive ta betalt för. Vidare är det av yttersta vikt med tydligare och genomskinlig prissättning från SCB:s

en mera sida. Till detta kan även fogas behovet öppen och konkur-

av en mera rensneutral åtkomst till statistiska grunddatabaser.

Slutligen vill vi framhålla vikten att SCB verkar för att bevara

av och vidmakthålla sin statistiska kompetens. För att SCB inte skall förlo-

känslan för siffrorna och de bakomliggande samhällsfunktionema ra och effekterna kan det krävas att analysrollen förstärks.

Uppsats 3 201

4.2 Maximal decentralisering utvidgning

av reformen

Alternativet innebär ett ökat decentraliserat beslutsfattande om statistik där fler av statistikens huvudanvändare främst de myndigheter där

statistiken kan ha/har operativ roll i verksamheten- ges en tydligare

en beställarroll som statistikansvarig myndighet. Den ändrade rollfördelningen mellan SCB och befintliga eller statistikansvariga myndig-

nya heter innebär också att en större del av statistiken kommer att finansie-

direkt statistikansvariga sektorsmyndighetema istället för via ras av SCB:s anslag. Ansvaret för tydliga sektorsövergripande statistikbehov

hålls även fortsättningsvis lyfts SCB till befintliga el-

samman, men ur ler för detta ändamål särskilt tillskapade statistikansvariga myndigheter. Av det 40-50 procentiga statistikansvar fick ligga kvar SCB

som efter reformen kvarstår mycket lite inom SCB.

Minskas SCB:s roll statistikansvarig myndighet genom decent-

som ralisering, blir övriga roller som SOS-ansvarig och producent tydligare samtidigt riskerna för rollkonflikter minskar. Till nackdelarna hör

som en svårare samordning och minskade synergier. Om enskilda statistikansvariga myndigheter utvecklas i riktning mot mini-SCB med produktion i egen regi kan nya rollkonflikter uppstå.

4.3 i statistik-

Tredelning SOS-myndighet, ansvarig myndighet och produktionsansvarig myndighet

I detta alternativ delas nuvarande SCB antingen i tre helt fristående

upp myndigheter eller tre från varandra mycket tydligt organisatoriskt och finansiellt avgränsade enheter.

En myndighet/enhet får uteslutande stabsuppgifter såsom samordningsansvar, metodutveckling och tillsyns- och databasansvar. En and-

myndighet/enhet får ansvaret for den statistik SCB idag är statistira kansvarig myndighet för. Denna enhet utför ingen egen produktion utan fungerar fristående beställare och administratör av den statistik

som en

man är ålagd att ansvara för. En tredje myndighet/enhet har slutligen till

uppgift att fungera produktionsenhet som skall förse de sta-

som en ren tistikansvariga myndigheterna och andra beställare med statistiska tjänster i konkurrens med andra producenter.

202 Uppsats 3

4.4 Maximal

konkurrensutsättning tudelning i myndighets- och produktionsdel

Den bärande tanken med detta alternativ är att SCB gör sådant som inte kan eller bör produceras av privata aktörer. Förutom att det utifrån ett samhällsintresse kan vara motiverat att SCB producerar och har ansvar för att det finns neutral och objektiv statistik så finns det ytterligare ett klassiskt motiv för ett offentligt åtagande. Det är sannolikt att de databaser och den statistik SCB producerar är så dyr att det inte är företagsekonomiskt attraktivt för privata aktörer att bygga upp en konkurrenskraftig verksamhet. Det uppstår med andra ord ett naturligt monopol.

Det presenterade alternativet kan kallas för en maximal renodling av SCB:s offentliga åtagandet. Allt som inte kan skötas andra än den

av offentliga sektorn behålles. Där det inte finns några motiv för ett offentligt åtagande bör verksamheten för privata aktörer och

öppnas upp

konkurrensutsättning.

Ett sätt att organisatoriskt och finansiellt genomföra en renodling av det offentliga åtagandet är att öronmärka viss statistikproduktion i statlig regi. Ifråga om sådan statistik kan statistikansvariga myndigheter vända sig till SCB. Poängen är att i frånvaron av reell konkurrens tydliggöra och formalisera ett regelrätt beställare- utförarsystem myndigheter emellan.

För all annan statistik och övriga tjänster skall statistikansvariga myndigheter vända sig till en reellt konkurrensutsatt marknad. På denna marknad kan i sin tur SCB via ett fristående produktionsbolag medges möjlighet till likvärdig konkurrens. Renodlingen av SCB:s offentliga åtagande kombineras alltså i detta fall med inrättandet ett fristående

av produktionsbolag vid sidan SCB, ett bolag är helt avskilt från

av som den anslagsfinansierade produktion ligger inom för det of-

som ramen fentliga åtagandet. Med en sådan lösning är det även viktigt att frilägga SCB:s databaser och göra det möjligt för alla aktörer, inklusive den bolagiserade delen SCB, att på lika villkor köpa information. Där-

av med finns även möjligheter att finansiera databaserna samtidigt som SCB får en mindre dominerande ställning än idag.

SCB blir med denna delning en tudelad organisation där den ena

delen har stabsuppgifter, ansvar för databaser och producerar anslags-

finansierad officiell basstatistik. Den andra delen utgörs ett frikopp-

av lat produktionsbolag som på samma villkor som andra aktörer f°ar köpa information den databasansvariga delen SCB.

av av

Det bör observeras att myndigheter inte kan bilda eller äga bolag. Bolagsbildningar måste alltid ske med statsmaktsbeslut. Till skillnad

Uppsats 3 203

från myndigheter, alltid är del av den juridiska personen staten,

som en är bolag alltid självständiga juridiska personer vilket påverkar regering-

förutsättningar att styra. Istället gäller styrning i bolagsordningen, ens

ägardirektiv eller avtal mellan bolaget och annan part.‘ genom genom

4.5 Återställare renodlad

—

ursprungsmodell

Ytterligare ett alternativ är att centralisera det statistikansvar som ligger inom för det offentliga åtagandet och återföra de nuvarande sta-

ramen tistikansvariga myndigheternas till SCB. Detta skulle t.ex. kunna

ansvar motiveras med att externa krav och budgetstyming via Öronmärkta statistikanslag minskat utrymmet för användarinflytande.

Detta alternativ skulle i stort sett innebära återgång till läget före

en statistikrefonnen. För att garantera statistik av god kvalitet bör en

en recentralisering statistikansvaret kompletteras med att SCB även

av utför analys- och förädlingsarbete.

mera av

° Statskontoret 1996:25 En förvaltningsrättslig översikt, Statskontoret 1997:25 Statens samverkan.

204 Uppsats 3

5 Altemativens för- och nackdelar

Ett sätt att sammanfatta denna idépromemoria är att göra följande samlade bedömning att rollkonfliktema i nuläget är av sådan art och om-

fattning att någon form av åtgärd är motiverad. Redovisade organisationslösningar kan därvid ge uppslag kring möjliga handlingsvägar.

I princip alla redovisade organisationsaltemativ skulle också troligen leda till mera renodlade roller än dagens organisationslösning nollalternativet. Organisationsaltemativen är dock i mångt och mycket renodlade ytterlighetslösningar, och det finns andra lösningsaltemativ, bl.a. kombinationer i gråzonema mellan olika alternativ. Det finns också risker med i stort sett varje alternativ. I en del fall kan nya rollkonflikter uppstå.

Men när det gäller bedömningen av vilka roller som är möjliga att förena i en och samma organisation utan risker för rollkonflikter, otydlighet eller minskat förtroende för SOS är det mycket av en bedömningsfråga -ju starkare garantier eftersträvas, desto radikalare för-

som ändringar. Samtidigt kan en del av fördelarna med dagens organisation gå förlorade. Vinster i form renodling av roller bör därför vägas mot

av fördelar med nuvarande organisation, bl.a. synergier, samordning, intern konflikthantering, tillgänglighet m.m.

Ytterst kan man tala om olika rollblock i mer eller mindre lämpli-

ga kombinationer, nämligen följande:

0 Ansvar för ofliciell statistik SOS-rollen, kan främst kombineras

med rollen för "gemensamma" stabs- eller SOS-resurser metodutveckling, databaser m.m. för statistikansvariga myndig-

heter. Hur kostnadsfria eller avgiftsfinansierade dessa bör vara gen-

temot statistikansvariga myndigheter är dock främst en fråga för rå-

dande budgetrestriktioner och regelverk för avgiftsfinansiering m.m. 0 Tillsynsrollen kan eventuellt ingå i SOS-rollen, alternativt vara mera

fristående. I övrigt är den svår att kombinera med övriga roller som

statistikansvarig myndighet och som producent. 0 Rollen som statistikansvarig myndighet för övergripande statisti-

kområden är svår att kombinera med någon annan roll utan risker

för otydlighet m.m. Frågan är också hur mycket statistikansvar som

kan fördelas på andra myndigheter.

Uppsats 3 205

Rollen kommersiell statistikproducent är svår att kombinera 0 som

med övriga roller, utan att riskera otydlighet i förhållande till

m.m. statistikansvariga myndigheter och andra statistikproducenter. Rollen bör organiseras fristående och eventuellt delas upp på flera.

Ytterst bör också valet av organisationsaltemativ utgå från frågan om

renodlade roller enligt något av organisationsaltemativen påtagligt

skulle påverka statistikrefonnens eller statistikens mål. Olika mål kan dock tala för olika organisationsaltemativ inklusive nollalternativet.

En slutsats är att ett tydligare uppdelat SCB eller ett mindre SCB troligen skulle statistikmyndighetemas och konkurrentemas för-

gagna troende för statistiken. Hur denna uppdelning görs kan dock ha stor inverkan på styrningen och samordningen av statistiken kan bli ef-

om fektivare/enklare. Dagens lösning med ett inomoffentligt köp- /säljsystem kan ha gett lägre transaktionskostnader och ökat kostnadsmedvetande och därmed haft positiv inverkan på effektiviteten i den officiella statistiken. Detta skulle tala emot ett återställaraltemativ.

En ökad avgiftsbeläggning skulle troligen påverka statistikens kost-

nads- och produktivitetsutveckling positivt, men kan också riskera att

negativt påverka statistikens tillgänglighet och användning i samhället. En uppdelning SCB:s statistikproduktion i flera enheter skulle på

sätt kunna stimulera kostnads- och produktivitetsutvecklingen, samma givet att det inte finns några nämnvärda stordriftsfördelar att ta hänsyn till.

Organisationslösningamas påverkan på mål som statistikens kvalitet omfattning/innehåll, relevans, flexibilitet m.m. samt påverkan på mål

integritetsskyddet och uppgiftslämnamas börda är svåra att bedö-

som ma

KUNGL BlBL. 1999 -J9" 2 4 STOCKHOLM

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya förmånsrättsregler Bilagor.+ Ju. 32.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. . Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975. 33.Bo Betalarätt.Särskildaboendefonnerför . tryggt- Ekonomiskersättning. äldresamtavgifter för äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . God sedi forskningen.U. 34.Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn.Fi.

- EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidation aktiebolag.Ju. . av Märk väl Fi. 37.Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö. . lnvandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranseri sambandmedexportav . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningför alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyfiet.U.

Ju. 40.Demokratini denoffentligasektornsförändring.

10.Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 4 Bevaradokumentärñlmenskulturarv.Åtgärdsförs-

. l Bördemokratinavnationaliseras lagsamtförslagtill ett centrumför dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. ochenfilmvårdscentral.Ku.

12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42.Ny luñfartslag.N.

skriftserie.Ju. 43.Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-

13.Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch

15.Nytt systemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch

om 16 Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S. . 17.GarantipensionochBosättningstilläggför personer 47.Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi.

föddaår 1937ellertidigare.S. 48.LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18 Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N. . 19.Artikel 7 EG:si vammärkesdirektiv. 49.Invandraresomföretagare.Ku. Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50.Skyddsjaktpå M.

varg. 20. Sverigeochjudamastillgångar.UD. 51.Smittskydd,samhälleoch individ. DelA+B.

21 Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet 52.lnkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer. . av personermedfunktionshinder.

22.Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53.Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54.Ennytullag. Fi.

skriftserie.Ju. 55.Konvergensochförändring.Samordningav

23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku.

Förslagtill inriktningavnyamål inom3 EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24. EG:sstrukturstöd.Nyorganisationfördegeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N.

— fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58.Löserjuridiken demokratinsproblem

25.Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

- 26. Införselavbeskattadevaror.Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi.

27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60.Kundvänligaretaxi.N.

jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 61.Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

28. Kontantmetodför småföretagare.Fi. 62.Bilen,miljön ochsäkerheten.Fi.

29.Internationellkonflikthantering attförberedasig 63.Att läraoch leda Enlärarutbildningför samverkan

- tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64.Representativdemokrati.Demokratiutredningens

mediekoncentrationslag.m. m.Ku. skriftserie.Ju.

31. Tillsynöveradvokaterm. m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareför barnoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav

——

ungdomar. informationomnarkotikautveckling. 66.Godvårdpå lika villkor omstatensstyrningav 91. Enöversynavjämställdhetslagen.N.

hälso-ochsjukvården+ 2bilagor. 92.Premiärför personval.Ju. 67.KÄRNAVFALL metod plats 93. Det folkstyret.ForskarvolymVI.

- - - unga miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. FUD-program98.M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi.

68.Brandkatastrofeni Göteborg. 95.Småskaligelproduktionsamtmätningoch

DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. 69.Individenocharbetslivet.Perspektiv det 96.Statistikrefonnen.Utvärderingochförslagtill

samtidaarbetslivetkringsekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför 70.Gentekniknämnden.U. utvärderingen reformen.av Ju. 71.Oseriösabostadsiörmedlare. 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch

rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch

egnahem. 73.Handikappombudsmannensframtida

förutsättningarocharbetsuppgifter. 74.Demokratinochdetgemensammabästa.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 75. Rättplatsför vindkrafien.Del och Del1 M. 76.Maktdelning.Forskarvolym

Demokratiutredningen.Ju. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar-

volym II. Demokratiutredningen.Ju. 78. Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför

jordbruket.Jo. 79. Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat

skattskyldiga.Fi. 80.Demokratiopinioner.

Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 8 Förhandlingsersätuiingtill hyresgästorganisation.

Ju. 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker

m.m.Fi. 83.Globaliseing.ForskarvolymIX. Demokrati-

utredningen.Ju. 84.Civilsanrhället.ForskarvolymVIII.

Demokratiutredningen.Ju. 85.Bredbandförtillväxt i helalandet.

Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska

aspekter IT-infrastrukturen.N. 86. PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheter

för Sverige.

Enrapportfrånhearingen"Eñer PC:n"anordnad

avIT-kommissionenjuni 1999.N. 87. VagnbolagRs:järnvägen.N. 88. Granskningskommissionensbetänkandeianledning

avBrottsutredningeneñermordet statsminister

Olof Palme.Ju. 89. Statsbidragtill handikapporganisationer.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Granskningskommissionensbetänkandeianledningav

Brottsutredningeneftermordet statsminister Nya förmånsrättsregler Bilagor. 1+

Olof Palme.88 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati-

Premiärför personval.92 utredningensskriñserie.8

DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Om religionsfrihetoch

Demokratiutredningen.93 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9

Statistikreformen. Utvärderingochförslagtill Rasism,nynazismochfrämlingskap. -

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför utvärderingen Demokratiutredningensskriftserie.10

avrefonnen.96 Bör demokratinavnationaliseras

Demokratiutredningensskiñserie.1 1 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Utrikesdepartementet

skriftserie.12 Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16

Etik ochdemokratiskstatskonst. Sverigeochjudamastillgångar.20

Demokratiutredningensskriñserie.13 Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel.

Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 38

Artikel 7 EG:svarumârkesdirektiv.i Ändringar i varumärkeslagen.19 Försvarsdepartementet

Den skyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.6

värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie Internationellkonflikthantering attfor beredasig

- 22 tillsammans.29

Tillsyn överadvokaterm. m. 3 l Underrättelsetjänsten översyn.37

- en Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32

Likvidationavaktiebolag.36 Socialdepartementet

Demokratini denoffentligasektornsförändring. Ekonomisk

SteriliseringsfråganiSverige1935-1975. Demokratiutredningensskriftserie.40 ersättning.2

Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43

Garantipensionoch Bosättningstilläggför personer Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53

födda år 1937eller tidigare.l7 Globaliseringenochdemokratin. Lindqvistsnia nio utvecklabemötandet

- vägaratt av Demokratiutredningensskriftserie.56 medfunktionshinder.21

personer Löserjuridiken demokratinsproblem Bo Betala Särskildaboendefonnerför äldre

tryggt rätt. Demokratiutredningensskriftserie.58 samtavgifter för äldre-ochhandikappomsorg.33

Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.6 l Ökadesocialbidrag. studie inkomster

En om och Representativdemokrati.Demokratiutredningens socialbidragåren1990till 1996.46

skriftserie.64 Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B. 51

Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- lnkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52

av utredningensskriftserie.74 Barnombudsmannenföreträdareför barnoch

- Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. ungdomar.65

76 lika

Godvård villkor omstatensstyrning

~ Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskarvolymll. hälso-ochsjukvården 2 bilagor. 66

av + Demokratiutredningen.77 Oseriösabostadsfönnedlare.71

Demokratiopinioner. Boendesocialaeffekter konkurseroch

av Demokratiutredningensskriftserie.80 rekonstruktioner bostadsrättsföreningar

och

- Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.8 l egnahem.72

Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch

83 arbetsuppgifter.73

Civilsamhället.ForskarvolymVlll. Demokrati- statsbidragtill handikapporganisationer.89

utredningen.84 Narkotikastatistik.Om samhällets information

behovav

omnarkotikautveckling.90

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeografiskt

avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Märk väl 7

Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb Införselavbeskattadevaror.26 -

ocharbetslöshetsersättningen.27 Kontantrnetodför småföretagare.28

Ny luftfartslag.42 Fastighetsmäklarnämndeneffektivaretillsyn. 35

—— Öppenelmarknad.44 Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47

- Lära Estonia.Denandradelrapportenoch

tullag. 54 av Enny

slutredovisning.48 Begränsadfastighetsskatt.59

Rikstrafiken Ennymyndighet.57 Bilen, miljön ochsäkerheten.62 -

Kundvänligaretaxi. 60 Källskattpåutdelningochroyalty till begränsat

Individenocharbetslivet.Perspektiv det samtida skattskyldiga.79

arbetslivetkringsekelskiftet2000.69 Vårdslöskreditgivningsamtsekretessi bankerm.m.82

Bredbandför tillväxt i helalandet.Närings-,regional- Förmånerochökadelevnadskosmader.94

ochvälfárdspolitiskaaspekter IT-infrastrukturen.85

PC:när död längelevePC:n Nyamöjligheterför Utbildningsdepartementet -

Sverige.Enrapportfrån hearingen"Eñer PC:n" God sedi forskningen.4 IT-kommissionenjuni 1999186

anordnadav Vuxenutbildningfor alla Andraåretmed Vagnbolagförjämvägen.87

Kunskapslyfiet.39 jämställdhetslagen.91

En översynav Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan Småskaligelproduktion mätningochdebitering

- samt ochutveckling.63 eltörbrukning.95

av Gentekniknämnden.70

Miljödepartementet Jordbruksdepartementet

Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 platsvalsprocessen.45

Samema ettursprungsfolki Sverige.25 skyddsjaktpå 50

- varg. Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens.

- - - jordbruket. 78 KASAMsyttrande SKBsFUD-program98.67

över

Rättplatsforvindkrañen.Del ochDel1 75 Kulturdepartementet

Denframtidakommersiellalokalradion.14

Frågortill detindustriellasamhället.18

Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

— mediekoncentrationslagm. m.30

Svensktmedborgarskap.34 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsforslag

samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmochen

filmvårdscentral.41

Invandraresomföretagare.49

Konvergensochförändring.Samordningavlagstift-

ningenfor medie-ochtelesektorema.55

BrandkarastrofeniGöteborg.

DrabbadeMedierMyndigheter.68

Näringsdepartementet

Effektivavänne-ochmiljölösningar.5

Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.

Förslagtill inriktningavnyamål inom3 EG:sstruktur-

fonder.23

fakta info direkt

Tel 08-587 671oo.Fax08-58767171. Box6430.11382Stockholm. order@faktainfo.sewww.faktainfo.se

ISBN 91-7610-815-5 ISSN 0375-250X