Samordnad insamling av miljödata : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

M min

Statens offentliga utredningar WW 1994:125

w

Kommunikationsdepartementet

Samordnad insamling

Ödata

av milj

Slutbetänkande av Miljödatautredningen

1994 p Stockholm

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Bestâllningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13792-5 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

statsrådet och chefen för Till

kommunikationsdepartementet

Genom beslut den 2 december 1993 bemyndigade regeringen chefen för Kommunikationsdepartementet, statsrådet Odell, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att klargöra förutsättningarna för och effekterna ett stärkt samarbete när det gäller observationer, bearbetning och av kontroll av miljörelaterade parametrar. Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen den 13 december 1993 avdelningsdirektören Arne Tollan att vara särskild utredare. Till sekreterare förordnades avdelningsdirektör Eva Edelid. Utredningen har antagit namnet Miljödatautredningen.

Miljödatautredningen redovisar härmed sitt arbete.

Stockholm den 8 september 1994.

Arne Tollan

Eva Edelid

i .

SAMMANFATTNING

Utredningen har studerat den fysisk-kemiska miljödatainsamling som sker främst i Vägverket, SMHI, Statens strålskyddsinstitut, Sveriges geologiska undersökning och Statens geotekniska institut, i någon mån också i länsstyrelsemas och andra institutioners regi. De nämnda myndigheterna samt Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån har aktivt bidragit till utredningen. Nuläget karaktäriseras bland annat av många dataproducerande aktörer, liten samordning av stationsnät, bristande kännedom om befintliga data och oklara regler för prissättning miljödata. På den positiva sidan av noteras en hög miljömedvetenhet, bred täckning av vanliga miljövariabler och god fackmässig kompetens. Framtiden kommer att ställa fortsatt höga krav på internationell rapportering och utbyte miljödata, följd av internationella avtal av som en och överenskommelser. På europeisk nivå påverkas Sverige, oavsett EUanknytning, av de program och procedurer som tillkommer inom EU, bl genom miljöbyrån EEA. Den internationella konkurrensen på a miljöområdet skärps. Den inhemska utvecklingen kräver större miljöhänsyn i samhällsplaneringen och bättre informationssystem, samtidigt anslagsgivande myndigheter förväntar högre kostnadseffektivitet hos som myndigheterna. Utredningen rekommenderar att statliga datainsamlande verk och institutioner åläggs att skapa en marknad för driftsorganisering genom att upphandla sådana tjänster. Därmed bör rationaliseringsvinster kunna tas ut. För att ta till vara behovet av högklassiga basdata bör omfattningen av de k statsuppdraget definieras. Leverans av data och enkla datatjänster s inom statsuppdraget bör ske till uttagskostnad, medan data från anda stationer som drivs för statliga medel eller för privata uppdragsgivare får säljas till marknadspris. Ett nationellt referenssystem, k metadatabas, för miljödata och s miljöundersökningar skulle underlätta sökandet och tillgängligheten. En

samordning med andra referenssystem bör eftersträvas. Det system för datavärdskap som för närvarande inrättas inom den nationella miljöövervakningen bör utsträckas att omfatta även data från den regionala övervakningen. FoU-projekt, och andra undersökningar med offentligt stöd, bör åläggas att registrera insamlade data i offentliga databaser. Datakvaliteten bör garanteras bättre rutiner och eventuell genom ackreditering. De statliga verken bör i betydande omfattning kunna samordna sina stationsnät, och ny offentlig datainsamling bör inte startas utan utvärdering av det ökade informationsvärdet. Stationer som kan ge underlag för miljöindikatorer bör prioriteras. Bättre samarbete rekommenderas vid specifikation och upphandling av automatiska mätsystem. En rådgivande grupp för praktisk samordning av datainsamling bör inrättas. Integration av fjärranalysdata med annan geografisk information och fältobservationer bör eftersträvas i de enskilda myndigheterna och inom nationella och regionala program. Utveckling av svensk fjärranalys bör i högre grad bli användarstyrd. Forskning och utveckling som syftar till integration av stationsnätmodellerñärranalys bör stödjas. Utredningen uppskattar att Sverige årligen använder ca 340 miljoner kronor till fysisk-kemisk datainsamling i vatten och luft. Bättre samordning av datainsamlingen och användning av ny teknik skulle - spara flera tiotals miljoner för samhället.

1 UPPDRAGET

1.1 Utredningens direktiv

Utredningen skall enligt sina direktiv dir 1993:133 klargöra förut-

sättningarna för och effekterna ett stärkt samarbete när det gäller av observationer, insamling, bearbetning och kontroll av miljörelaterade parametrar.

I utredningens uppdrag har därvid ingått att

kartlägga nuvarande samarbete när det gäller observationer, -

insamling, bearbetning och kontroll av miljörelaterade parametrar

som utförs av

Vägverket

- SMHI - Statens strâlskyddsinstitut - Sveriges geologiska undersökning

Statens geotekniska institut Mätningar utförs dessa myndigheter och av andra

som av

myndigheter på uppdrag SNV skall också ingå i kartläggningen

av redovisa i vilken utsträckning teknik och metoder för att - ny nya erhålla nödvändigt dataunderlag kan användas särskilt redovisa förutsättningarna för att ersätta manuella metoder med automatiska eller minska behovet av observationer genom modellsimuleringar. Kostnaderna för de olika alternativen skall beräknas.

analysera hur utvecklingen fjärranalysmetoder påverkar det totala

0 av behovet av observationer kartlägga de internationella krav är styrande för de berörda - som myndigheternas mätningar

Samråd skall ske med Statistiska centralbyrån. Möjliga kostnads-

besparingar skall redovisas.

ll

Utredningens direktiv framgår av bilaga

1.2 Organisation och genomförande av uppdraget

I kartläggningsfasen har utredningen lagt störst vikt vid den miljödatainsamling som sker vid de i uppdraget nämnda myndigheterna, och då i första hand den datainsamling som utgör underlag för deras egen verksamhet. Fakta har samlats in genom besök hos myndigheterna. Den hittills genomförda datainsamlingen som utförs på uppdrag av SNV, inom ramen för den samlade miljöövervakningen har beskrivits i olika SNV-rapporter, bl a i serien MONITOR. 1993 fastställdes ett nytt program för den svenska miljöövervakningen. För att genomföra det nya programmet har SNV bl a initierat en omfattande kartläggning av den regionala miljöövervakningen. Kartläggningen genomförs av länsstyrelserna och väntas slutföras under 1994. För att inte onödigtvis tynga länsstyrelserna med ännu en inventering har utredningen valt att samla uppgifter om regional datainsamling genom enkla enkäter till länsstyrelserna. Utredningen har dessutom besökt en länsstyrelse, i Göteborg och Bohus län. En enkät, liknande den till länsstyrelserna, har använts för insamling av fakta om miljömätningar hos de största övriga utförarna inom den nationella miljöövervakningen, IVL, SLU och de marina centren. De i direktiven nämnda myndigheterna har medverkat i utredningen genom en kontaktgrupp där varje myndighet haft en representant. Kontaktgruppen har givits tillfälle att följa utredningens arbete och att lämna synpunkter betänkandet efter hand som det vuxit fram. Regeringen har i november 1993 tillsatt en utredning Förbättrad hushållning med grundvatten, dir 1993:126, kallad Grundvatten-

utredningen. Grundvatten-utredningen berör delvis samma fråge-

ställningar som Miljödatautredningen, men har ännu inte kommit så långt i sitt arbete att deras resultat har kunnat beaktas. Som underlag till slutsatser om möjlig samlokalisering av mätstationer har utredningen genomfört en specialstudie över mätningar i luft och vatten i fyra begränsade områden. Luftmätningar har studerats i Skåne och i Örebro län, i avrinningsområdena för Arbogaån och Rönneå har mätverksamhet i vatten studerats. Utredningen har inhämtat fakta och trender angående utvecklingen inom fjärranalysområdet från Rymdbolaget.

1 Definitioner

l olika sammanhang politiskt, vetenskapligt, populär information kan

centrala miljöbegrepp ha något olika definitioner. För denna utredningen varit angeläget arbeta med definitioner är anpassade till, har det att som och begränsade till, den verklighet utredningen syftar att beskriva. som Med miljö förstås här den yttre omgivningen som människan lever Med miljödata förstås här mätdata och observationer som beskriver tillstånd och förändringar i denna miljö. utredningen till fysiska och kemiska data Av praktiska skäl koncentreras luft och dvs data insamlas och hanteras av de svenska statliga i vatten, som utredningen riktat I någon utsträckning har utredningen verk som är mot. miljömätningar i jord, t mätningar vid SGU och SGI. tagit upp som ex arbetsdefinition vad utredningsförordningen kallar Denna motsvarar miljörelaterade parametrar Detta betyder att t.ex. biologiska data, som centrala miljödata i många sammanhang, endast i liten givetvis är i utredningen. Utredningen är klart uppmärksam på utsträckning berörs biologisk monitoring, och utredningens koncentration till betydelsen av förhållanden får tolkas nedprioritering av den

fysisk-kemiska som

biologiska övervakningen. Ytterligare avgränsning behöver göras. Mätdata och observationer en från den tidpunkt mätningen eller observationen görs i har en existens eventuella omräkningar, kvalitetskontroll, lagring, naturen, via transport, återhämtning, till användning i statistiska formler och i modeller, aggrepublicering. Utredningen syftar mot samordning när det gäller gering och observationer, insamling, bearbetning och kontroll. I praktisk mening detta miliödata fölis från fält till kvalitetskontrollerad lagring i betyder att en databas. Som preciserats i förordningen, är utvärdering, analys, modellframinformationsspridning för utredningen endast i den mån tagning och tema samordnad datainsamling. Således har modell-

de påverkar potentialen för

användning potential ersätta fältmätningar i de fall då modellen stor att något lägre noggrannhet kan accepteras. En effektiv simuleringarnas å andra sidan förutsättning för att redan

informationsspridning är en miljödata också görs tillgängliga, så att onödig dubblering av

befintliga insamling undviks.

Ännu Mi1jödata,enligt ovanstående definition, en precisering behövs.

används i denna utredning, data om den fysisk och som begreppet avser referens till syftet med datainsamlingen. Utan tvekan kemiska miljön utan

är miljöövervakning det syfte som står i centrum för väsentlig del en av miljödatainsamlingen, och som kräver en mycket stor del de nationella av resurserna. Miljöövervakningen skall ge en nödvändig bas för miljövårdsarbetet, genom t ex beskrivningar tillstånd och förändringar, och av analys av olika utsläppskällors och naturingrepps miljöpåverkan. Den skall ge underlag för åtgärder, och uppföljning åtgärder. av För tydlighetens skull påminnes att miljödata också samlas in för om en lång rad andra ändamål, för fysisk planering, t ex trafikutveckling, flödesprognoser och vädertjänst. Inte minst faller stor del de data en av som samlas in av de statliga verken fokuseras utredningen i denna som av kategori. I många fall då miljödata används för planering utnyttjande av av naturresurser, kunde termen naturresurs-data varit användbar. Distinktionen tycks vara mer akademisk i utredningens sammanhang, och miljödata har genomgående använts, i bred bemärkelse vilket oavsett ändamålet med insamlingen varit. Begreppen miljöindikator och miljöindex används mycket inom övervakningen. Med miljöindikator förstås här parameter en som beskriver ett miljötillstånd utöver de direkta mätningarna. Ett miljöindex är sammansatt av viktade indikatorer.

NULÄGE

aktörer den svenska miljödata-scenen. De institutioner Det finns många olika hanterar insamling miljödata kan med hänsyn till som på sätt av utredningens systematik grupperas i fyra

I Myndigheter har samordnande och fönnedlande uppgifter, som främst inom den nationella och regionala miljöövervakningen, men inte själv utför datainsamling. Nedan beskrivs Naturvårdsverket, som SNV, 2.2.l och Statistiska centralbyrån, SCB, 2.2.2

verk med uppgifter inom miljödatainsarnling. Det är främst II Statliga denna utredningen riktar sig emot, och de fem som grupp som särskilt nämns i utredningsdirektiven:

och hydrologiska institut, SMHI, skall Sveriges meteorologiska som inhämta och förmedla kunskaper landets meteorologiska, om och oceanografiska förhållanden. 2.2.3 hydrologiska

institut, SGI, med förvaltningsansvar för Statens geotekniska geotekniska frågor 2.2.4

undersökning, SGU, med förvaltningsansvar för Sveriges geologiska landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I frågor om utredningens sammanhang är undersökningar av grundvatten viktiga.

strålskyddsinstitut, SSI, med förvaltningsansvar bl a för Statens frågor skydd skadlig strålning. Av särskilt intresse här är om mot mätningar och ultraviolett strålning 2.2.6 av garnmaförvaltningsansvar för väghållning och säkerhet i Vägverket, med Av särskilt intresse för utredningen är mätningar av vägtrafiken.

SOU 1994: l 25

utsläpp och buller från fordon och meteorologiska mätningar vid

vägar 2.2.7

Dessa fem statliga verk beskrivs nedan på standardiserat ett sätt, enligt följande disposition:

Allmänt instruktion och uppgifter organisation ekonomi och personal -

Miljödatainsamling

syfte, stationsnät, mätprogram internationell samverkan -

ekonomi och personal för datainsamling

-

Exempel stationsnätskartor från myndigheterna visas i bilaga

Volymen på miljödatainsamlingen varierar kraftigt mellan de

studerade organisationerna, vilket har fått styra omfattningen

av

myndighetsbeskrivningama.

Utöver de fem statliga verk här nämnts, utför lång rad andra

som en

statliga verk och institutioner miljödatainsamling, på uppdrag

av

andra myndigheter eller underlag för den verksamheten.

som egna

Några av de viktigaste i detta sammanhang beskrivs kort i avsnitt

2.2.8:

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVL

Marina forskningscentra i Göteborg, Stockholm och Umeå

Försvarsmakten Luftfartsverket

Övriga verk som bedriver miljödatainsamling i olika omfattning

är

a Banverket, Fiskeriverket, Kustbevakningen och Sjöfartsverket.

III Länsstyrelserna samordnar den regionala miljöövervakningen

genom

en rad olika program. Mätningar utförs oftast inom vattenvårds-

förbund, regionala kustvattenförbund och luftvårdsförbund, där

länsstyrelsen, kommuner och företag ingår. Eftersom statliga verk i

hög grad bidrar, eller skulle kunna bidra, med data och annan information till de regionala undersökningarna, är länens datainsamling beskriven i kap 2.3 och delvis även i kap 2.4

IV Konsultföretag och analyslaboratorier utför mycket av det fältarbete

och den analysverksamhet som är nödvändig, i synnerhet inom de

regionala miljöövervakningsprogrammen. Deras roll berörs endast perifert i utredningen.

2.1 Nationella och internationella mål och krav på

miljödatainsamling i Sverige

2.1.1 Nationella mål och krav

Nationell miljödatainsamling bedrivs som en del av verksamheten inom vissa myndigheter och institutioner motiverat av samhällets behov av planerings- och beslutsunderlag. Exempel på samhällssektorer med starka

sådana behov är vattenkraftsutbyggnad och annan energiproduktion,

Vattenförsörjning och avloppsutbyggnad, trafiksäkerhet, Vägunderhåll och

vägbyggande, jordbruk och skogsbruk, turism och resesektom.

Samhällets krav på miljökonsekvensbeskrivningar ökar ständigt, inte

bara för utredning efter det att utbyggnad ägt rum, utan i ökande grad för kännedom om vad naturen tål redan före beslut om mänskliga ingrepp. Väderprognoser styr många dagliga små och större beslut, och bidrar

tillsammans med flödesprognoser och geoteknisk information väsentligt

till samhällsnytta och livskvalitet. Vamingstjänsten skyddar liv och materiella värden vid extrema händelser.

Alla de statliga verk som omfattas av utredningen bedriver sådan

miljödatainsamling för framtagande av beslutsunderlag t ex Vägverkets

VägVäderinforrnationsSystem, SGUs grundvattennät, SMHIs luft-, vatten-

och havsmiljöprogram SSIs UV- och gammastrålningsmätningar och

, SGIs mätningar grundvatten vid vägbyggen och skredriskområden. av

Den praktiska nyttan och det ekonomiska värdet av dessa miljödata, och

deras utnyttjande i beräkningar och modeller är så stor att de statliga verken förmår att självfinansiera en väsentlig del av sin verksamhet genom intäkter.

Datainsamling för miliöövervakning Förutom den beskrivna datainsamlingen sker miljödatainsamling i ovan skala följd den nationella och regionala miljöövervakning stor som en av som SNV är ansvarig för.

Den miljöpolitiska propositionen l9909lz90 anger de övergripande

målen för den framtida miljöövervakningen, att

beskriva tillståndet i miljön bedöma hotbilder analysera olika utsläppskällors nationella och internationella påverkan miljön

lämna underlag för åtgärder följa upp beslutade åtgärder -

En särskilt viktig roll för den samordnade miljöövervakningen är att

utgöra underlag för miljöräkenskaper. I det internationella arbetet utgör resultaten från miljöövervakningen bl ett viktigt underlag för miljösamarbetet med EUs miljöagentur EEA a enligt sin förordning vart 3:e år skall rapportera miljötillståndet i som Europa utifrån de enskilda ländernas nationella rapporter. Ett för svensk nationell miljöövervakning har antagits av SNVs program miljöövervakningsnämnd 1993-06-07. Programmet har publicerats i SNV

rapport 4275 Svensk nationell miljöövervakning. Utredningens nr beskrivning svensk miljöövervakning har i huvudsak hämtats från av denna rapport.

Den nationella miljöövervakningen är indelad i 10 programområden

luft naturrnark - hav skog - sötvatten jordbruk - grundvatten hälsa och urban miljö - våtmarker landskap - -

Övervakningen upphandlas SNV och genomförs bl a av SMHI, SLU,

av SGU, IVL Naturhistoriska Riksmuseet samt av olika institutioner vid , universitet och högskolor. Resultatrapportering sker i form av årsboks-

serien MONITOR, samt i ett 30-tal enklare redovisningar.

Syftet med den regionala miljöövervakningen är att

erforderliga kunskaper om regionala miljöförhållanden - ge underlag för regional och kommunal planering - ge

Enligt miljöpropositionen skall miljöövervakning på nationell och

regional nivå samordnas och fogas in i enhetliga system. För att uppnå denna samordning har SNV initierat ett arbete med framtagning av

strategier för regional miljö STRAM. Inom STRAM utvecklas regionala

-

miljömål och uppföljning skall göras mot dessa. Den regionala miljö-

övervakningen har programstruktur den nationella.

samma som

Länsstyrelserna genomför alternativt upphandlar den regionala

övervakningen. Den lokala miljöövervakningen, dvs inom kommunerna, har hittills inte

fogats in i den samordnade miljöövervakningen. Miljömätningar har

bedrivits många olika typer verksamheter antingen enbart för genom av kommunen eller i samverkan inom regionen. SNV bedömer att kommunerna i framtiden kommer att få en mer framträdande roll i

miljöövervakningen. Detta innebär att samordningen måste utvidgas och

inkludera den lokala nivån, för att effektivisera och optimera mätverksamheten och för att få jämförbara, kvalitetssäkrade miljödata.

2.1.2 Internationella mål och krav

2.1.2.1 Internationella organisationer, konventioner och

överenskommelser

Svenskt deltagande i internationellt samarbete med krav på miljödatainsamling kan åskådligt klassifieras enligt global nivå, europeisk

nivå, nordisk nivå, samt konventioner och överenskommelser

Pâ global nivå är syftet att beskriva och analysera tillstånd och

trender i globala miljöproblem, så som klimatändringar och

gränsöverskridande luftföroreningar. Sveriges bidrag till dessa problem

-

och deras lösning behöver dokumenteras genom miljödata.

-

På europeisk nivå gäller detsamma rörande de miljöproblem som på

grund omsättningstider och transportavstånd har en europeisk skala.

av

Försurning mark och vatten, och spridning genom atmosfären av

av

radioaktiva ärrmen är exempel på sådana problem. De nordiska länderna har naturlig följd av bl.a. geografiska

som en och likheter utvecklat intensivt miljösamarbete både rörande

politiska ett

datainsamling och analys, och inte minst initiativ för lösning av gemensamma problem. Vissa problem har dessutom en regional nordisk

karaktär knutna till t ex Östersjön eller Arktis.

Sverige och de andra nordiska länderna deltar mycket aktivt i det internationella miljösamarbetet, och är därigenom parter till en rad viktiga konventioner och överenskommelser. Uppföljning genom dataleveranser till kontrollorgan är ett sätt att säkerställa egen trovärdighet och ger därigenom möjlighet att ställa krav på andra. Förutom mätdata för tillståndsbeskrivning rapporteras i flera fall utsläppsdata, se 3.1.2.

De viktigaste internationella organisationer och program med

krav på svensk miljödataproduktion inkl utsläppsdata beskrivs

nedan:

Global Environment Monitoring System, GEMS UNEP m fl

GEMS är det mest framträdande globala miljöövervakningsprogrammet, och etablerades redan 1975. Svenska data omfattar bl.a. atrnosfärs- och nederbördskemiska stationer samt data avseende ytoch grundvatten. Svenska data inom GEMS levereras av SGU, SLU och IVL.

Global Resource Information System, GRID UNEP

GRID-programmet drivs, liksom GEMS, inom ramen för UNEPs

Earthwatch. GRID-noden i Arendal, Norge, samlar data bl a från

övervakningen av Östersjön. SNV bedömer att en pågående översyn

av Earthwatch-programmet inom UNEP inte kommer att påverka

det svenska miljöövervakningsprogrammet.

World Wgamçr Watch, WWW, WMO

World Weather Watch är sannolikt det mest omfattande globala

systemet för miljödata, och dess basdata-komponent, The Global

Observing System, GOS, omfattar 8065 rapporterande stationer

Nov. 1992, varav ca 50 svenska. En stark utbyggnad väntas kommande år, särskilt inom luftfarten rapporterande flygplan, marina stationer, och användning av satellitdata. Källa: WMO 1994 Observing the worlds environent. Svensk kontakt mot WWW är SMHI

Global Agosphem Watch, QAW, W MO

GAW-programmet syftar till en övervakning av den globala atmosfärens förorening. Programmets huvudkomponenter är ett globalt system för ozon-observationer, och det sedan 1960-talet

verksamma Background air pollution monitoring network,

BAPMON.

Euro ean Environment A enc EEA

European Environment Agency är EUs miljöbyrå, med uppgift att

tillhandahålla europeiska miljödata och bearbetningar för beslut inom EUs miljöprogram. EEA är öppet för deltagande av länder

utanför EU och Sverige, Norge och Finland har alla i princip

beslutat in i EEA som är lokaliserat i Köpenhamn.

En central del av EEAs verksamhet är Corine-systemet, ett geografisk informationssystem för miljödata. Specifikationer från EEACorine på miljödata kommer direkt att påverka svensk miljöstatistik. För närvarande arbetar Corine-programmet med följande del-projekt:

Biotoper 5600 biotoper redan beskrivna

-

Naturskyddsområden 13 000 beskrivna

-

Utsläpp av S02, NOx och VOC

-

volatile organic compounds

Jord- och vegetationsklassiñcering

- Vatten navigerbarhet, badvatten-kvalitet - Klimat - Kusterosion - Befolkning och ekonomisk verksamhet -

Administrativ indelning

-

Sverige deltar också tillsammans med alla andra europeiska länder

med miljöinformation till en pågående miljötillståndsrapport,

Europes Environment 1993, med EU-kommissionenEEA som

projektansvarig. En stor del av arbetet inom EEA kommer att röra

Standardisering och metodfrågor. Möjligen kommer mycket av

miljöövervakningen i Europa succesivt att föras in under EEA.

Svensk kontakt för EEA är SNV.

Eurostat

Eurostat är EUs statistikorgan, som också arbetar med EUs miljö-

statistik i samarbete med EEA. Arbetet omfattar statistik över utsläpp, avfall, miljöskyddskostnader, miljöräkenskaper, utveckling

av GIS-system samt publicering av ett miljöstatistiskt kompendium.

Bindande direktiv kan väntas på vissa områden. Svensk kontakt är SCB.

Nordiska Ministerrådet, NMR Sedan 1993 samordnas det nordiska miljöövervakningsarbetet inom NMR av Nordiska miljöövervaknings- och miljödatagruppen. NMR har nått goda resultat, bl a rörande integrerad övervakning, Standardisering av metodik och utveckling av miljöindikatorer.

Helsingfggkgnvçntignçn HELQQM

Sverige samarbetar inom flera internationella organ på havsmiljö-

sidan eller som har koppling till havsmiljöfrågor. Oftast styrs arbetet

av en internationell konvention som t.ex. 1992 års konvention om

skydd av Östersjöområdets marina miljö Helsingforskonventionen

och Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten OSPAR. Inom de kommissioner som driver konventionsarbetet pågår program för övervakning av havsmiljön. I dessa program gör medlemsländerna mätningar och observationer av en lång rad

parametrar i både havsvatten, sediment och levande organismer.

Data från dessa undersökningar rapporteras in till en databasvärd på fasta terminer vanligen en gång om året. Data för programmet i

Östersjön rapporteras till Vatten- och Miljöstyrelsen i Helsingfors

medan data för OSPARs program rapporteras till ICES i Köpenhamn. Det formella operativa ansvaret för de svenska åtagandena vilar på Naturvårdsverket som knyter myndigheter och institutioner

till sig för att utföra övervakningsarbetet.

Luftutsläpp av metaller rapporteras också till HELCOM, liksom data rörande föroreningskoncentrationer i marin miljö.

Geneve-konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

;LRTAPL under UN Economic Commission for Eurgpe, ECE

Under Geneve-konventionen finns European Monitoring and Evaluation Programme, EMEP, för modellering av transport och

deposition av försurande ämnen. Sverige rapporterar utsläpp av

NOX, SOX, och VOC, och mätdata för svavel- och kväveföreningar

från 30 stationer för luft- och nederbördskemi.

För effektövervakning rörande försurning finns fyra europeiska

special-program, för vattenförsuming, skogsskador, materialskador,

och integrerad övervakning. Sverige bidrar med data till samtliga

Sverige är ledande land för den integrerade

program. övervakningen, operationellt styrs från det finska som miljödatacentret. Genom Korrosions-institutet har Sverige ledningen för materialskadeövervakningen.

Montrealprgtgkollet om uttunning av gzgnskiktçt UNEP

Sverige rapporterar luftutsläpp av CFC klorfluorkarboner och

andra ozon-nedbrytande ämnen.

Or aniz tion for Economic C00 erati n and Devel rn nt ECD Nationell miljöstatistik insamlas av OECD inom följande tema:

luftutsläpp, urban luftkvalitet, bakgrundsvärden för nederbörds-

kvalitet, utsläpp till vatten och Vattenkvalitet, fast avfall, naturresursutnyttjande, naturskyddsområden, skyddade arter. Datainsamlingen

till OECD och Eurostat är samordnad b la. gemensamma fråge-

formulär. OECD utvecklar och insamlar miljöindikatorer som skall

spegla miljötillståndet enligt den sk PSR-modellen pressure state-

-

response. I arbetet med att utveckla response-indikatorer

framkommer att det brister i de flesta länder i möjligheterna att belysa tillståndet i miljön i form av översiktliga indikatorer. SCB

svarar för den svenska statistikrapporteringen.

Arctic Monitoring and Assessment Prggragmç, AMAP

Sverige deltager i AMAP på miljöminister-nivå, tillsammans med

Canada, Danmark, Finland, Island, Norge, Ryssland och USA. För

närvarande har övervakning av persisterande organiska

föroreningar, tungmetaller och radionuklider högsta prioritet.

Geografisk avgränsning är områden norr om Polcirkeln samt

sydligare belägna pennafrostområden. Programmets första fas löper

från 1991 till 1996.

ECEs Statistical Commission SC, SC bedriver arbete med att ta fram klassificeringar för statistik över utsläpp, avfall, tillståndet i mark och vatten, markanvändning samt

SOU 1994: 125

miljöskydd. ECE SC har också en miljöstatistisk databas som ger ut ett miljöstatistiskt kompendium. SCB är huvudansvarig för kontakterna med ECE SC.

FNs Statistical Commission. SC FNs SC i New York är ansvarigt för att utveckla miljöräkenskapssystemet, ett satellitsystem till nationalräkenskapema. SCB är som ansvarigt för kontakterna med FNs SC.

Internationella havsforskningsrådet ICES Program har genomförts med svenska deltagare i våra närmaste havsområden. Baltiska Året samordnades från Här kan nämnas som Sverige inom för de Baltiska Oceanografema, samt BOSEX ramen

och PEX i Östersjön, SKAGEX i Skagerrak och JONSDAP i

Nordsjön, vilka alla samordnades genom ICES.

UNCED-konventionema Inom UNCED-konventionema deltar Sverige i program bla rörande bevarande biologisk mångfald och klimatändringar av

Detaljer avseende mätparametrar och rapporteringsfrekvens kan erhållas från SNV.

2.1.2.2 Internationell samordning av miljödatainsamling

Oberoende internationella krav på svenska data för uppföljning av av konventioner och överenskommelser sker ett aktivt utbyte av miljödata delvis i Standardiserad form för andra ändamål.

Luft Meteorologin och klimatologin kräver ett internationellt utbyte av bl a

data, kunskaper och metoder. Detsamma gäller för uppföljningen av

luftmiljön. Observationer behövs från områden långt utanför de nationella gränserna. Exempelvis kräver dagens modeller för medellånga och långa väderprognoser indata från hela jorden. För att observationema skall kunna användas krävs inte bara gemensamma internationella mätmetoder och standarder utan också väl fungerande kommunikationsoch databearbetningssystem. SMHI har ett internationellt ansvar som

består i att förse omvärlden, bl andra nationella institut, med mätningar a viss kvalitet och med fastställd täthet i tid och rum. Information från av ett femtiotal synoptiska stationer och alla aerologiska mätningar

distribueras via det sk GTS-nätet Global Telecommunikation System.

För hantering koordinerings- och standardiseringsfrågor för data- och av produktutbyte samt för kunskapsutbyte bildades för mer än 100 år sedan

den världsmeteorologiska organisationen, WMO, numera ett FN-organ.

Det meteorologiska observationssystemet består förutom av ett

markbundet också ett rymdbaserat system. För att säkerställa ett

av fullgott observations-material har man bl a genom WMO nått en överenskommelse att det rymdbaserade systemet skall bestå av fem

geostationära vädersatelliter runt ekvatom ochtvå polära vädersatelliter.

Olika länder eller länder ansvarar för definierade delar av grupper av

detta rymdbaserade observationssystem. Inom Europa är EUMETSAT det

samordningsorgan för Europas bidrag till systemet.

som svarar

För radioaktivitetsmätningar finns ett internationellt nät uppbyggt

IAEA. SSI står för den svenska kontakten, och ser gärna att ett genom starkare nordiskt samarbete utvecklas inom vamingstjänsten. Ozon- och

UV-övervakning sker med viss nordisk samordning i en särskild

arbetsgrupp.

Sötvatten

Inom hydrologin finns inte samma globala behov som inom meteorologin

datautbyte i realtid för prognosändamål. Avrinningen är knuten till

av

vattendragens avrinningsområde, vilket medför att det är främst i gräns-

korsande vattendrag datautbyte kommer till stånd för operativa

som ändamål.

Sverige deltar i vissa internationella program där utbyte av

hydrologiska data äger rum. Detta gäller bl a månatliga avrinningsdata till

Global Runoff Data Center i Tyskland, drivs under WMOs tillsyn.

som

Det k FRIEND-programmet Flow regimes from international

s

experimental and network data, ingår i UNESCOs Internationella

hydrologiska IHP, och omfattar idag 18 länder.

program

Dygnsvattenföringar med mycket hög datakvalitet från 4200 stationer

med än 86 000 stations-år, finns samlade i programmets databas. mer nu Detta de största hydrologiska databaserna i världen, och iden är en av

bakom FRIEND-programmet har rönt stark internationell spridning.

Här kan också nämnas planer inom WMO att etablera ett World

hydrological cycle observing system, WHYCOS, för att underlätta

SOU 1994: 125

tillgången till globala vattendata. Ett globalt nät med ca l 000 stationer planeras för de största flodema i världen. Bland de internationella organisationerna ar det WMO som ansvarar för den operativa hydrologin vad gäller Standardisering, informationsutbyte och annan internationell samordning. Det svenska grundvattennätet SGU, samarbetar med motsvarande nordiskt program och grundvattendata rapporteras både genom GEMS och inom den integrerade övervakningen av skogliga referensområden, knuten till ECEs luftföroreningskonvention.

Oceanografi Vattenmassorna i havet rör sig vanligen långsamt, men de rör sig över stora avstånd. Eftersom olika Vattenmassor har olika karaktäristiska egenskaper så skiftar havsmiljön i ett område från en tid till en annan både i ytled och i djupled. Om man skall förstå miljösituationen i ett område måste man alltså veta tillräckligt mycket om de omgivande havsområdena, och detta gäller både för naturliga variationer och for de problem som föroreningarna orsakar. Svårigheten att få tillräcklig observationsfrekvens och geografisk täckning är samtidigt en stark drivkraft till att söka internationell samverkan. Genom formella eller informella överenskommelser om arbetsfördelning mellan länder eller mellan institut i olika länder uppnås betydligt bättre kostnadseffektivitet eftersom utväxling av mätdata då en också ingår i överenskommelsema. Denna form av samverkan i det löpande arbetet är hittills vanligast inom miljöövervakning monitoringprogram. Ett annat exempel på mätning och datautväxling i internationell samverkan är lOCs Internationella Oceanografiska Kommissionens program för vattenståndsinformation.

SMHI är sk NODC National Oceanografic Data Center med nationellt

ansvar för utväxling av Oceanografiska data med utländska institutioner och med internationella organisationer.

2.2 Mätprogram vid statliga verk

2.2.1 STATENS NATURVÅRDSVERK SNV

2.2.1.1 Allmänt om SNV

SNVs instruktion och uppgifter

SNV är enligt sin instruktion SFS 1988:518 central förvaltnings-

myndighet för frågor om miljövård, däri inbegripet naturvård och

miljöskydd. Verket skall leda och främja företrädesvis tillämpad

forskning och undersökningsverksamhet inom miljövårdsområdet. SNV

skall vidare enligt sin instruktion särskilt verka bl a för att forsknings-,

utvecklings- och undersökningsverksamhet inom miljövårdsområdet

bedrivs på ett effektivt och samordnat sätt, redovisa resultatet av vidtagna miljövårdsåtgärder, medverka i det internationella miljövârdsarbetet samt

biträda andra statliga myndigheter i miljövårdsfrågor.

SNV tillhör miljö- och naturresursdepartementets ansvarsområde.

SNVs organisation SN Vs verksamhet bedrivs inom fem avdelningar : Naturresurser, industriteknik, samhällsteknik, kretslopp samt miljötillsyn. Därtill finns avdelningar för forskning, information och administration samt ett internationellt sekretariat.

Avdelningen för miljötillsyn, miljöövervakningsenheten, svarar för

miljöövervakningsprogrammet. Två nänmder, Miljöövervakningsnämnden och Forskningsnärrmden, har

centrala funktioner inom SNV.

Miljöövervakningsnämnden har 10 ledamöter, SNVs generaldirektör är

nämndens ordförande. Ledamöterna representerar kommunerna, länsstyrelserna, Fiskeriverket, Jordbruksverket, Socialstyrelsen,

Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Statistiska Centralbyrån,

skogsindustrin samt Industriförbundet. Miljöövervakningsnämnden är

beslutande i alla frågor som rör den nationella och den regionala

miljöövervakningen. Nämnden har budget inom SNVs ramanslag.

en egen

SNVs ekonomi och personal

SNV har totalt ca 450 anställda. Medel för miljöövervakning anvisas under ramanslaget som totalt uppgår till 424 mkr 199394. SNV bedriver ingen uppdragsverksamhet.

2.2.1.2 SNVs samordning av miljödatainsamling

Miljögvgrvakningsprggram

SNV har för planering och drift av det nationella ansvar miljöövervakningsprogrammet. Det svenska programmet för

miljöövervakning, det utformat när det är fullt utbyggt, är som avses utförligt beskrivet i SNV rapport nr 4275 Svensk nationell

miljöövervakning.

Indelningen programområden för miljöövervakningen har beskrivits

av i avsnitt 2.1.1.

Miljöövervakningen skall följa utvecklingen av de viktigaste

identifierade miljöhoten och resultatet av vidtagna åtgärder mot hoten. Fr

budgetåret 199495 indelningen miljöhotproblem ut så här:

0 m ser av

klirnatpåverkande gaser

uttunning av ozonskiktet -

försurning av mark och vatten

fotokemiska oxidantermarknära ozon -

tätorternas luftföroreningar och buller

-

övergödning av vatten och mark

-

påverkan genom metaller

-

påverkan av organiska miljögifter

introduktion och spridning av främmande organismer -

nyttjandet mark och vatten produktions- och försöijningsresurs

- av som exploatering mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och - av infrastruktur

anspråk mot särskilt värdefulla områden vissa odlingslandskap och

skyddsvärda områden brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter -

Den samordnade recipientkontrollen kommer att ingå i den nya regionala

miljöövervakningen. SNV utför ingen mätning miljödata. Nationell egen av

miljöövervakning upphandlas SNV och genomförs av andra

av

myndigheter och institutioner. Den regionala miljöövervakningen upphandlas eller genomförs av länsstyrelserna.

De myndigheter och institutioner som är aktiva utförare inom den

nationella miljöövervakningen är bl a SLU, SMHI, SGU, IVL och

universiteten. Flera hundra tusen data samlas in årligen från ca 2 000

mätstationer. Resultatet publiceras i ett 30-tal rapporter samt i rapport-

serien MONITOR, som även utkommer engelska.

SNVs ansvar för internationella kontakter och rapportering är beskrivet

i p 2.1.2.1

Tillgång till miljgdam En viktig del i utformningen av ett system för miljöövervakning är att göra insamlade miljödata tillgängliga för alla dess intressenter. Data måste

vara kvalitetssäkrade, lättillgängliga och kunna levereras i ett

överenskommet format. För att uppnå detta bygger SNV upp ett nät av

datavärdar, som skall hålla miljödata tillgängliga de villkor som avtalas

mellan SNV och datavärden. Datavärdama skall vara tunga utförare av miljöövervakning och ha stor fackkompetens inom sitt område. På sikt kan datavärdama få utökat ansvar inom miljöövervakningen inom sitt kompetensområde. SNV försörjer i vissa fall miljövårdsfamiljen med miljödata, som ligger utanför miljöövervakningsprogrammen. Ett exempel på detta är det avtal som tecknats mellan SNV och SMHI, som ger miljövården tillgång till

data och kompetens från SMHIs basverksamhet. Diskussioner pågår med

SGU om ett liknande avtal.

Ekonomi ggh personal för miljggatainsamling

Kostnaden för det nationella miljöövervakningsprogrammet uppges enligt budget 199394 till ca 54 mkr. SNVs kostnader för löner mm för egen

personal i miljöövervakningsprogrammet uppgår till ca 1,5 mkr.

Kostnader för extern hjälp med utvärdering av projekt mm uppges till ca

2,0 mkr. Därutöver avsätter SNV ca 5 personår från egen budget. Den

regionala miljöövervakningen har 199394 budgeterats till 23,6 mkr.

Kostnaderna för mätningar som utredningen berör, dvs fysikaliska och

kemiska parametrar i luft och vatten inkl markvatten grundvatten, har av utredningen uppskattats till ca 75 % av totalen, dvs ca 58 mkr.

2.2.2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN SCB

2.2.2.1 Allmänt om SCB

SCBs organisation och uppgifter SCBs uppgift är att framställa och tillhandahålla objektiv statistik om

olika samhällsområden underlag för bedömning av läge och som utveckling. Den officiella statistiken omfattar bl a

ekonomi arbetsmarknad industri, tjänster och jordbruk -

utbildning och forskning

miljö och naturresurser befolkning och bostäder rättsväsen, socialvård och hälsa -

SCBs organisation SCBs framtida organisation och uppgifter har varit föremål för

utredning. Riksdagen har beslutat förändrat för den officiella om ansvar statistiken.

Fr budgetåret 199495 kommer 13 SCBs anslag att överföras

om ca av

till de myndigheter idag är huvudanvändare av SCBs statistik. Dessa

som

myndigheter kommer i fortsättningen att beställa statistikproduktion.

Beställaren betalar endast de direkta kostnaderna för framtagande av

offentlig statistik. Förändringen innebär att SCB blir uppdragsfinansierat

till 50 %. Regeringen har tillsatt kommitté som har arbetat fram ca en

förslag till genomförande SOU1994:1.

organisation för SCB har genomförts från 1 juli 1993.

En ny intern Verksamheten bedrivs inom sex avdelningar;

arbetsmarknads- och utbildningsstatistik

-

befolkning och regioner

ekonomisk statistik miljö- och lantbruksstatistik välfärds- och socialstatistik utveckling -

Avdelningen för miljö- och lantbruksstatistik svarar för miljöstatistiken.

Avdelningen för befolkning och regioner bidrar till viss miljöstatistik.

SCBs Ekonomi och personal SCB har 1 400 anställda inkl ca 130 intervjuare spridda över hela landet. Ca 55 % verksamheten är lokaliserad till Örebro och resterande 45 % av

till Stockholm. Mindre, regionala enheter finns i Luleå, Göteborg och

Malmö.

Verket hade 199293 omsättning på ca 700 mkrår, varav ca 495 kr

en

anslag och 205 mkr uppdrag och andra intäkter.

2.2.2.2 Miljödatainsamling vid SCB

Miljöstatistiken skall belysa hur människan genom produktion, konsumtion och naturresurs- utnyttjande påverkar sin miljö om denna miljöpåverkan sker ett sådant sätt att en god livsmiljö för människan och för djur och växter garanteras långsiktigt

Miljöstatistiken skall kunna användas för att följa upp internationella konventioner och riksdagsbeslut samt för planering av miljöarbetet nationellt, regionalt och lokalt. Miljöstatistiken kommer o med 1 juli 1994 att ha flera beställar-

myndigheter: Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Miljö- och natur-

resursdepartementet samt vissa delar som anslagsñnansieras till SCB. SCB

har slutit fleråriga avtal produktion av miljöstatistik från 1 juli 1994.

om SCB bedriver egna mätningar avseende jordbruket, skörde-

uppskattningar, i övrigt är SCB endast bearbetare av miljödata som

produceras av andra myndigheter. SCB avlönar för närvarande ca 130 personer, säsongsanställda av länsstyrelserna, för fältarbete i anslutning till skördestatistik. Miljö-

övervakningen, med SNV uppdragsgivare, planerar att använda

som organisationen för miljömätningar på jordbruksmark. I anslutning till

skördeuppskattningama undersöks även användningen av gödselmedel och

bekämpningsmedel. Skördeuppskattningar sker med hjälp av ett

slumpmässigt urval gårdar, varför generalisering kan göras till alla

av Sveriges jordbruk. SCB undersöker alternativa metoder för att ta fram

skördestatistik bl a genom utnyttjande av fjärranalys, expertbedömningar

och modellberäkningar. Modeller utvecklas f n i samverkan med SMHI. SCB utvecklar tillsammans med främst Konjunkturinstitutet

miljöräkenskaper som ett särskilt regeringsuppdrag. Miljöräkenskapema

skall utvecklas satelliträkenskaper till nationalräkenskaperna. som

SCB vart tredje år ut publikationen Naturmiljön i siffror. Den är ett

ger

statistikkompendium i vilken översiktligt samlas resultaten från landets

miljömätningar.

Internationellt nell fr mil atara rterin ansv r

Det sker ett omfattande internationellt utvecklingsarbete inom miljö-

statistiken. Detta syftar dels till att bygga upp enhetliga klassificeringar

inom miljöstatistiken, dels till att bygga ut miljöstatistikrapporteringen. I

avsnitt 2.1.2.1 har närmare beskrivits vilka internationella organisationer SCB aktivt samverkar med. De nordiska miljömyndighetema och statistikmyndighetema samarbetar

för att ut publikation med nordiska miljöindikatorer. Arbetet

ge en ansluter sig till OECDs arbete, söker få fram bättre indikatorer men man för att spegla tillståndet i miljön. De nordiska statistikmyndighetema

samarbetar bl i ett projekt miljöräkenskaper, som omfattar skog,

a om

näringsämnen och miljöskyddskostnader.

Samordning med övriga myndigheter som utför miljömätningar SCB redovisar årligen officiell statistik över luftkvalitet i tätorter, som

baseras på data från kommuner och IVL. Bl a presenteras uppgifterna i

ett luftkvalitetsindex. SCB redovisar också i samarbete med SLU officiell statistik över Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag.

SNV har i uppdrag att utveckla miljöindex som belyser tillståndet i

olika ekosystem. Detta uppdrag sker i samarbete med SCB.

SCB bedriver vidare utvecklingsarbete i samarbete med SNV i syfte att publicera ytterligare officiell statistik från olika miljömätningar yt- och

grundvattentäkter, hav, biologisk mångfald och ger metodstatistiskt stöd i

utvecklingen av miljöövervakningen.

Ekon mi h rson lför mil a ain amlin

SCBs budget för miljöstatistik 199394 uppgår till 12 mkr.

2.2.3 SVERIGES METEOROLOGISKA OCH HYDROLOGISKA INSTITUT SMHI

2.2.3.1 Allmänt SMHI om

SMHIs instruktion och uppgifter

SMHI enligt sin instruktion1988:1113, ändring 1992:140 central är

förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceano-

grafiska frågor. Institutet skall inhämta och förmedla kunskaper om

landets meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden.

Institutet hör till kommunikationsdepartementets ansvarsområde.

I SMHIs regleringsbrev för 199394 fastställer regeringen SMHIs

övergripande mål SMHI skall för väder- och vattenberoende verksamheter till lägsta

möjliga kostnad producera planerings- och beslutsunderlag av bestämd

kvalitet och innehåll

SMHI skall med denna bastjänstproduktion som grund bedriva en

lönsam affärsverksamhet SMHI skall arbeta ett modemt, kundorienterat kunskapsföretag, som

och minst lika effektivt jämförbara organisationer inom den

vara som privata sektorn SMHI skall en resurs i miljöarbetet vara

Miljömålet är närmare preciserat av regeringen.

SMHIs verksamhet finansieras med anslag 42%, intäkter från

uppdragsverksamhet 15% och intäkter från affärsverksamhet 43%.

Med uppdragsverksamhet SMHI myndighetssamverkan som inte

avser inom SMHIs eget anslag och därför finansieras med annan ryms Med affärsverksamhet verksamhet bedrivs

myndighets anslag. avses som på helt kommersiella villkor konkurrensutsatt marknad.

en

SMHIs organisation SMHIs verksamhet bedrivs sedan 1 juli 1992 i en organisation bestående

fyra affärsområden, riktade mot marknadssektorema Samhälle, Miljö av

2 .4-1208

och Energi, Trafik samt Konsument. Intern produktion och utveckling

utförs inom en egen avdelning, varifrån affärsområden köper tjänster. Styrande funktioner finns samlade i stab direkt under en generaldirektören. Affärsområde Samhälle för de tjänster institutet utför svarar som

anslags-finansierade uppdrag mot regeringen, liksom för samverkan med

andra myndigheter inom uppdragsverksamheten. SMHIs miljömätningar

hör till Samhälles ansvarsområde.

MHI ekonomi h nal er SMHI har ca 700 anställda. Antalet anställda beräknas minska till 600 ca

inom en treårsperiod, som en följd beslutade rationaliseringar.

av

Omsättningen 199293 var 296 mkr. Anslaget uppgick till 122 mkr,

intäkter från uppdragsverksamhet 46 mkr och intäkter från affärsverksamheten 128 mkr. Affärsverksamheten har gett överskott de senaste åren, rörelseresultatet

199293 uppgick till 7 mkr. Uppdragsverksamheten debiteras till

självkostnadspris och skall ge något överskott.

2.2.3.2 Miljödatainsamling vid SMHI

Insamlingen av miljödata motiveras i första hand av SMHIs behov

av

underlag för prognos- och vamingstjänsten. Framtagande planerings-

av

och beslutsunderlag inom miljövård och samhällsplanering är ett annat

viktigt användningsområde för dessa data.

SMHIs mätningar utgör därför viktig förutsättning för svenskt

en miljöarbete. Beskrivning och lösning av de flesta stora miljöproblem

förutsätter bl a meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska data.

Exempel på detta är

klimatförändringar

-

ozonskiktets uttunning

-

försurningen och våra motåtgärder mot denna

kärnkraftsrisker transport och deposition av förorenande ämnen i luft, vattendrag och hav

Endast en mindre del av mätningarna görs som särskilda

miljöövervakningsuppdrag för SNV.

Kärnan i SMHIs arbete, basverksamheten, består i att utföra mätningar och observationer i luft och Mätningarna utgör råvaran i SMHIs vatten. Realtidsverksamheten är dominerande. Informationen

produktion. överförs till SMHI och kontrolleras. Därefter görs grundläggande

analyser och bygger på alltmer utvecklade beräkningar av

prognoser som

fysikaliska och dynamiska samband. Modem databasuppbyggnad är en informationen skall tillgänglig för olika viktig förutsättning för att vara

typer av produktion. Inom det meteorologiska och hydrologiska området finns goda

möjligheter i modeller utnyttja de fysikaliska och dynamiska samband

att finns mellan olika parametrar för att i och tid göra analyser. som rum

Detta innebär meteorologiska och hydrologiska förhållanden inte alltid

att

behöver mätas för att erhålla tillräcklig noggrannhet.

SMHIs olika mätsystem och användningen dess data beskrivs nedan: av

Meteorologiska mätningar

Manuella synoptiska stationer Sveriges synoptiska observationsstationer består cirka 140

nät av av stationer vilka 126 drivs SMHI och resten Försvarsmakten. Dessa av av av stationer är bemannade och tredje timme utförs observationer av var

lufttryck, fuktighet, vind, väder, sikt, molnmängd, molnbas,

temperatur,

molnslag och i speciallägen även någon parameter. Var 12e eller

annan 6e timme görs även mätningar nederbörd och max- resp var av min-temperatur.

Den synoptiska informationen utgör traditionellt det viktigaste

underlaget i meteorologens väderövervakning. Data utnyttjas i hög utsträckning för de numeriskadatorframställda prognoserna vilka i dag är det väsentligaste underlaget för alla prognoser. information används också för klimatbeskrivningar och för

Synoptisk

spridningsberäkningar.

Automatiska väderobservationer Antalet automatstationer har successivt ökat i Sverige det senaste decenniet och kommer att fortsätta öka snabbt. I det svenska grundnätet

för meteorologi ingår cirka 40 stationer. Dessa är placerade i kustbandet,

skärgården, i fjällen och andra platser där det är svårt att etablera i

manuella synoptiska stationer. efter behovet specifika lokala Automatstationer är upprättade av

mätbehov. SMHI driver t ex 12 automatstationer för kartläggning av strålningsförhållanden i olika klimatområden och i storstadsregioner. l vissa mätplatser kombineras meteorologiska och oceanografiska mätningar. Kostnaden för att driva en automatstation av den typ som används idag uppgår till ca 10 % av kostnaden för drift av en manuell synoptisk station. Kostnaderna för drift av de nya stationer som planeras inom OBS 2000 uppgår till ca 20 % av en manuell station. De nya stationema är mer avancerade och därmed dyrare i inköp och har anskaffats med andra regler för finansiering. SMHI kommer de närmaste åren att ersätta ett stort antal manuella stationer med automatstationer, se nedan avsnitt 2.2.3.3.

Aerologiska observationer Ett viktigt underlag för den numeriska analysen utgörs av aerologiska mätningansonderingar. I Sverige utförs sonderingar genom att ballonger med mätutrustning sänds upp 2 ggrdygn på 5 platser, varav SMHI svarar för 3 och Försvarsmakten för Dessa sonderingar temperatur, vind ger och fuktighet på olika nivåer upp till cirka 25 km höjd. Runt jorden finns cirka 700 sonderingsstationer. Alla aerologiska mätningar utbyts via GTS-nätet. Sonderingar över Sverige är förutom i de numeriska prognoserna viktiga i övervakning av vind, isbildning och turbulens för luftfarten.

Klimatstationer Stationsnätet omfattar cirka 300 stationer för temperatur och 800 för nederbörd. De synoptiska stationerna är även klimatstationer. Temperatur mäts 07,13 och 19 svensk nornraltid. Nederbörd och snödjup kl 07. Informationen från klimatstationema samlas i dag in var tionde dag eller månadsvis per post.

Blixtlokalisering Samhället har de senaste åren genom utbyggnad av telekommunikationer och datoriserade system blivit mycket mer sårbart för elektriska störningar i form av blixtnedslag. SMHI har etablerat ett system där alla blixturladdningar med viss styrka registreras med hög noggrannhet i rummet och i tiden. Detta system täcker hela Skandinavien och har de senaste åren fungerat med hög säkerhet.

SOU 1994: l 25

Väderradarinformation väderradar har det senaste decenniet vuxit över Sverige. Ett nät av upp

Den i dag används är dopplerradar. Radar ger information

nya typ som nederbördens fördelning och intensitet och visar även mäktigheten i om

nederbördsalstrande moln. En väderradar täcker med god precision cirka

120 km radie används i regel ut till 240 km radie. men information vind när det finns

En dopplerväderradar ger även om reflekterande partiklar i atmosfären.

Genom den höga frekvensen data och det täta nätet av radar i av numera

väderradar i dag mycket viktigt underlag för de mycket Sverige, utgör ett

korta och snöfall. prognoserna av regn Med ekonomiskt bistånd från Nordiska ministerrådet och i samarbete

med övriga nordiska länder har ett nordiskt radamät skapats,

NORDRAD. Danmark är inte längre med i detta och det är nu främst svenska och finska radar som ingår i nätet. I radarinfonnationen, liksom i satellitinformationen finns en stor

för effektivare väder- och hydrologisk övervakning genom den

potential goda kontinuitet i tid och rum som dessa system ger.

Satellitinformation

Det viktigaste användningsområdet för satellitinformation i dag är

väderövervakning och prognosframställning. Satellitbilder

meteorologens

produceras för olika kunder komplement till annan

även som information.

medlem i den europeiska organisationen EUMETSAT som

Sverige är

driver det europeiska operationella vädersatellitsystemet.

Hydrologiska mätningar

Stationsnät för vattenföring

viktiga miljösynpunkt. Vattendragens flöde

Vattenföringsdata är ur

årliga och mellanårsvariationer påverkar miljön. uppvisar stora även som sig kan orsaka erosion på omliggande land, stränder och

Vattenflödet i

översvämning vilket påverkar miljön främst det

bottnar, osv, biologiska livet, även de kemiska förhållandena och i sin tur men samhället.

sjö och till våra kuster påverkar vattenomsättning

Flödet till en även

vilket likaså påverkar det biologiska livets och strömningsförhållanden,

förutsättningar.

Mått på vattenomsättningen spelar nyckelroll för att beräkna en belastningen av olika ämnen på olika recipienter i olika tidsperioder. Vattnet fungerar som en transportör både lösta och suspenderade av ämnen. Aktuella ämnen idag är försurande ämnen, närsalter, olika toxiska ämnen, tungmetaller osv.

Flödets storlek påverkar utspädningen utsläpp olika ämnen.

av av

Vattenföringen mäts i ett antal platser i Sverige, men beräknas i

ytterligare ett stort antal med hjälp av modeller QiLän.

Modellberäkningama kräver kalibrerings- och verifieringsmöjligheter

mot utvalda stationer. Ett viktigt användningsområde är miljöövervakning

för belastningberäkningar, transport ämnen, för kalkningsunderlag,

av

för att följa långsiktiga och kortsiktiga förändringar

mm.

Vattentemperatur

Observationer vattentemperatur utnyttjas underlag för kemiska

av som

och biologiska studier. Framför allt har informationen utnyttjats för

studier av reproduktionen hos fisk. Efterfrågan på information

om vattentemperatur har varit relativt begränsad med direkt syfte mot miljöapplikationer. Indirekt har informationen varit knuten till miljön

genom utnyttjandet i planering av värmepumpanläggningar.

Isobservationer

Isobservationer innefattar observation isläggnings och

av islossningstidpunkt, istjocklek samt isens beskaffenhet. Informationen utnyttjas för biologiska studier. Ljusklimatet i vattenmassan är ett exempel på en viktig faktor i detta sammanhang.

Stationsnät för materialtransport Syftet med detta nät är att fastställa koncentrationer och transporter av

suspenderat partiklar och löst material i olika vattendrag, återspegla

årliga variationer av koncentrationen, årlig transport samt långsiktiga

förändringar.

Mängden suspenderat material och grumlighet påverkar det biologiska

livet i vattendrag och sjöar. Många fiskar skyr grumligt vatten. Det suspenderade materialet påverkar sikten, som i sin tur påverkar bottenvegetationen. Det suspenderade materialet sedimenterar i lugna sträckor i vattendraget och kan förhindra fisklek, äggläggning och kläckning.

Det suspenderade materialet fungerar som bärare av många ämnen

av

betydelse för miljön såsom tungmetaller och fosfater, både genom ren

vidhäftning och kemisk bindning. Vid erosion stränder osv förs genom av allt detta med vattnet nedströms. I sedimenttransportnätet bestäms den organiska och oorganiska halten

suspenderat och löst material, vilket har betydelse för t ex den kemiska

av

bindningen ämnen. Grumligheten sammankopplad med halt suspen-

av derat material viss information komstorleksfördelningen, men ger en om

för fosfat- och metalltransportbestämningar skulle samtidiga mät-

t ex

ningar komstorleksfördelning och dessa halter ge betydligt mer dels

av för att öka förståelsen och dels referensmätningar. som

pH-mätningar information surhetsförhållandena. Den kan

ger om utnyttjas för kalkningsinsatser, för kalibrering av modeller för att styra bedömning och utformning av kalkningsinsatser. Vattnets färg indirekt mått på humushalten, har betydelse ger ett som

för det biologiska livet och för den hydrokemiska sammansättningen.

Stationsnät för fältforskningsområden

Syfte med detta nät är övervakning vattenbalansen, det avrinnande

av sammansättning, den hydrokemiska balansen och kopplingen vattnets

mellan dessa fysikaliska och kemiska parametrar i ett antal små

avrinningsområden med relativt homogen markanvändning, jordarter,

vegetation med riksvid täckning och representerande olika regioner.

osv Nätet används främst referensområden för förståelse och studier av som

för test uppbyggnad olika modeller och verifiering av

processer, av av

modellresultat vid studier påverkan olika slag. Många

samt av av

väsentliga tillstånd och i naturen är svåra att mäta areellt t ex

processer avdunstning och andra mätningar kan fungera indikatorer resp som modeller verifierade mot mätningar i flera steg. Mätdata över halter av t

nitrat och total kväve används typhalter säsongsvariationer från

ex som olika markbeskaffenheter i SMHIs modellarbete.

På de naturliga variationema normalt har och för grund av stora man fånga händelser det väsentligt mätseriema inte är för att många är att

korta.

Oceanggrafiska mätningar

Observationer av vattenstånd, ytvattentemperatur och

Regelbundna observationer vattenståndsvariationer började i av Stockholm redan 1774, långt före SMHI inrättades. Observationsserien är

SOU 1994: 125

därigenom den näst längsta i världen. Flertalet stationer är realtidsrapporterande men kompletteras med lokal grafisk registrering. Timvisa data lagras direkt i databas. Totalt omfattar vattenståndsnätet 21 stationer. Observationerna av ytvattentemperatur har bedrivits sedan början av 1900-talet och successivt byggts ut både vad gäller observationsfrekvens och stationsnät och omfattar 80 stationer. Dagens observationer nu ca görs dels manuellt av observatörer, dels från fasta automatstationer på fyrar och från fartyg färjor, handelsfartyg, isbrytare och kustbevakningsfartyg. Även satellitmätningar används för den rutinmässiga datainsamlingen. Mätningarna inrapporteras till SMHI och är tillgängliga på karta inom 6 24 timmar. - Isobservationema startades 1926 och bedrivs idag längs 375 farledsavsnitt. Observationsmaterialet insamlas observatörer på fartyg, från av

flyg och från satellit. Resultatet sammanställs på SMHI och är tillgängligt

på karta inom 6 24 timmar. -

Riktade kustundersökningar

De riktade kustundersökningama startade i mitten 1960-talet

av som utredningsuppdrag för den framväxande kärnkraftsindustrin. Målsättningen var att studera spridning och miljöeffekter det av uppvärmda kylvattnet vid olika lokaliseringar planerade kärnkraftverk. av

Undersökningarna har fått en fortsättning delar kontrollprogram

som av för befintliga kärnkraftverk.

Realtidsobservationer Realtidsobservationer har bedrivits sedan slutet 1970-talet. Nätet av omfattar för närvarande tio stationer är förankrad boj och de varav en en övriga finns i anslutning till Sjöfartsverkets kassunfyrar. Alla fyrstationerna mäter väder och vattentemperatur och fem dessa av stationer samt bojen mäter någon eller några oceanografiska parametrar. Data från stationerna är tillgängliga på bildskärm eller för vidare bearbetning efter varje timma. Denna realtidsinformation unik ger en möjlighet att beskriva nuläget i havet på utvalda platser i kustområdet eller i öppet hav.

Karteringsundersökningar ikustvattnen De allmänna kustundersökningama har byggts sedan 1969 främst upp genom observation och vattenprovtagning Kustbevakningen. genom Antalet stationer uppgår till ca 30, de flesta kustnära och kompletterade

några utsjöstationer. På de kustnära stationema tas prover i princip

med ishinder eller hårt väder gör detta omöjligt och på

varje vecka om inte

varje månad. Vattenprovema analyseras för utsjöstationema tas prover rad miljöparametrar närsalter etc.

bestämning av en som Kustundersökningar bedrivs också i tiden avgränsade kampanjer för

som

kustavsnitt affärsuppdrag för olika

att kartlägga vissa samt som rena kunder.

Undersökningar av öppet hav undersökningarna öppet hav har bedrivits av olika De allmänna av i Sverige sedan sekelskiftet och är SMHIs ansvar sedan 1985. huvudmän

Observationer och provtagningar bedrivs från Fiskeriverkets

undersökningsfartyg Argos med varierande frekvens på ett stationsnät

100 stationer från västligaste Skagerrak till nodligaste delen av

med ca Bottenviken. Sammantaget observeras eller analyseras mer än ett 20-tal

fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar.

Nationell och internationell miljöövervakning

undersökningarna kust och öppet hav är av starkt intresse De allmänna av

inte bara för allmän kunskapsuppbyggnad utan också för miljövård och

Alltsedan det nationella programmet för övervakning

miljöövervakning.

startades SNV har dessa undersökningar hos

av miljökvalitet PMK av SMHI varit knutna till miljöövervakningen.

Fjärranalys för studium av havet

främst då observationer från satellit används sedan slutet av Fjärranalys, 1980-talet rutinmässigt i SMHIs havsverksamhet. SMHI har egen för data från Meteosat och Landsat. Så nämnts

mottagningsstation som

används dessa observationsdata för studier av ytvattentemperatur ovan

också för följa upkomst och utbredning massiva eller

och men att av

skadliga planktonblomningar i havet.

Modellutveckling de riktade kustundersökningarna utvecklades matematiska I samband med

simulera hur kylvattnet skulle sprida sig vid olika

modeller för att vädersituationer, utsläpp kylvattnet på olika djup och så vidare. av Modellverksamheten har därefter utökats och förfinats till modeller som

och blandning Vattenmassor, spridning av oljekan beskriva spridning av kemikalieutsläpp, spridning ismassor och för prognos av när

och av

isläggningen skall ske, med flera tillämpningar.

Ekonomi ggh pgggnal for miljggatainsgljng SMHI redovisar nedanstående kostnader för de olika stationsnäten tkr. I beloppen inkluderas samtliga kostnader för insamling och. kontroll av data till och med lagring i databas.

o SUMMA 100 729

exkl Sveriges avgift till EUMETSAT 50 mkrår

SNV finansierar budgetåret 199394 2,2 mkr inom för ca ramen

miljöövervaknings-uppdragen. Regeringen har fastslagit att uppdrags- och

affärsverksamheten skall bidra till kostnaden för basverksamheten. Försvarsmakten betalar ca 20 mkr, Luftfartsverket ca 10 mkr och den

övriga affärsverksamheten ca 12 mkr. Övrig finansiering via SMHIs

ramanslag.

Kvaligtssäkring

SMHIs kvalitetspolicy formuleras; SMHIs produkter och tjänster skall

karakteriseras av att de konkurrenskraftigt uppfyller avtalad kvalitet och

därmed kundens förväntan SMHIs kvalitetsarbete kvalitetsmanual. För kvalitetssäkring i styrs av en produktionen används egenkontroll. I intemhandeln ställs kvalitetskrav, som också följs upp. Dygnetmnt-övervakning säkrar kontinuitet.

Tillgänglighetsstyming och ADB-säkerhet har ägnats stor uppmärksamhet

I förändringsarbete åstadkoms kvalitetssäkring bl a genom att en

bestämd projektmodell tillämpas, väldefinierad anskaffnings-

genom standardiserade avtal, och kontroll av leverantörer, process, genom

leveranser och nya komponenter i produktionssystemet.

SMHI eftersträvar att följa internationell, svensk resp allmänt

accepterad industristandard i denna ordning. SMHI tillämpar även sådan

branchstandard definieras WMO. SMHIs kemiska analyssom av

laboratorier är ackrediterade Styrelsen för teknisk ackreditering

av SWEDAC

2.2.3.3 Rationalisering av mätsystemet

OBS 2000 är benämningen på SMHIs projekt för rationalisering av det

meteorologiska observationssystemet och anpassning detta till en av framtida krav. OBS 2000 skall utformas så att mätningarna till låg kostnad, med bibehållen kvalitet, tilfredställer

behovet indata för numeriska analys- och prognosmodeller

- av behovet för väderövervakning och hydrologisk övervakning behoven för övervakning av klimat och miljö -

Det ekonomiska målet för projektet är att sänka kostnaderna för

observations-systemet med 15 mkr per år.

I OBS 2000 integreras fjärranalys och punktmätningar i realtid i ett

Nätet manuella meteorologiska observationsstationer minskas

system. av från 150 till 50. Datakällor kommer att utgöra indata till förbättrade som

prognosmodeller:

satellitdata, med väsentlig information molntäcke och om marktillstånd radardata, med information vind och nederbördens fördelning om och intensitet automatstationsdata i tätare nät över Sverige, med delvis ny ett information

automatstationema kommer att göra mätningar kontinuerligt och

De nya

så ofta erfordras för prognosmodellema. Till

insamling kan göras som automatstationema kan anslutas givare för andra typer av mätningar än

rent meteorologiska tex för gammastrålning. Förbättring kommer att ske med hjälp av den sk.

av prognoserna

HIRLAM-modellen High resolution limited area model. Modellen förutsätter en förbättrad beskrivning av processer i kontaktytan atmosfär mark, samt en databas för topografi och fysiografi med mycket hög upplösning.

2.2.3.4 SMHIs driftorganisation

SMHI driver ett projekt, DRIFT 90, som till 1996 skall skapa ett system och en organisation för dygnetruntövervakning och -styrning av

produktionen som till lägre kostnad än idag tillfredsställer de krav som

ställs av ökad marknads-orientering, ökad produktionsvolym och automatisering. Utrustningar, teleförbindelser, inforrnationsproduktion och inforrnationsflöden kommer att övervakas och styras ett enhetligt och effektivt sätt, med lägre personalstyrka än idag. Förebyggande och

felavhjälpande underhåll kommer att planeras och styras med användning

av ett till övervakningssystemet kopplat underhållssystem. DRIFT 90 ger

bl a möjlighet att övervaka dataflöden även från av Försvarsmakten, Vägverket eller Luftfartsverket tillhandahållna delar av det gemensamma observationssystemet och att snabbt initiera erforderliga underhållsåtgärder. SMHI kan kontinuerligt förse dessa myndigheter med aktuell information om driftstatus hos alla delar produktionssystemet. av

Det nya observationssystemet OBS 2000 är en viktig tillämpning för

samordning av ovannämnda slag. Där ingår bl a väderradamät, liksom

information från automatiska mätstationer tillhandahållna andra parter av än SMHI.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SGI 2.2.4

2.2.4.1 Allmänt om SGI

SGIs instruktion och uppgifter förvaltningsmyndighet för geotekniska frågor SFS

SGI är central

ändring 1993:680. Institutet har ett övergripande och från

1988:628 med

skilt för de geotekniska frågorna i landet. Det olika partsintressen ansvar

målet för SGI har formulerats i budgetprop. 199293:l0O.

övergripande

obunden forskning verka för optimal användning

att genom en

mark i Sverige i samband med planering och byggande

av på hushållning med naturresurser, beaktande av miljö baserat och säkerhet samt god ekonomi

I budgetpropositionen betonas SGIs samlade sektorsövergripande ansvar.

Institutet hör till kommunikationsdepartementets ansvarsområde.

får enligt sin instruktion bedriva uppdragsverksamhet ât andra än

SGI kommuner och andra myndigheter arbetet i övrigt tillåter det. om

De miljörelaterade uppdragen ökar, bl a rörande skydd av grundvatten.

SGIs sin sammansättning fått tydligare miljöproñl. styrelse har genom en särskild miljögeoteknikavdelning inrättades SGI under 1993.

En SGI forskning, information och Verksamheten vid utgörs av normalt till 35% finansieras anslag. 65% av konsultation som ca av

verksamheten finansieras med intäkter från uppdragsgivare. SGIs forskningsverksamhet läggs fast i intern forskningsplan. Nu

en

gällande forskningsplan åren 1993-1996.

avser

SGIs organisation

avdelningar: Anläggningsgeoteknik, information och

Inom SGI finns fem

marknad, administration, miljögeoteknik, samt planerings- och byggnads-

geoteknik.

SGIs ekonomi och personal

80 anställda och nyanställningar planeras.

SGI har ca

SGIs omsättning uppgick till ca 50 Mkr 199293. Uppdragsverksamheten

omsätter 35 Nlkr och 199293 ett överskott på 2,1 Mkr. Lönsamheten

gav

är god och överskottet växande. Uppdragsverksamheten har minskat,

trots en i övrigt vikande konjunktur. Verksamheten är i stora delar

konkurrensutsatt. Prissättningen baseras självkostnad vinstkrav.

utan

Det är ett intern mål på SGI att uppdragsverksamheten inte skall

uppgå

till mer än 70% av den totala omsättningen. Som skäl för denna

målsättning anförs att ett allt för stort beroende externa medel skulle

av

innebära ett hot mot långsiktigheten i forskningen.

2.2.4.2 Miljödatainsamling vid SGI

SGIs miljömätningar, enligt utredningens definition, omfattar mätningar

av grundvatten och radon. SGIs databas geoteknisk information har i av

detta sammanhang inte betraktats miljödata.

som SGIs verksamhet innebär att data insamlas för vissa ändamålprojekt bla

projekt för att ta fram metoder för datainsamling för vägverket

projekt avseende skydd av yt- och grundvatten vid vägar och broar -

miljökonsekvensbeskrivningar för vägar

-

koncessionsärenden för miljöprövning

-

metoder för nyttiggörande restprodukter

- av

lakvattendatabank tungmetaller, salter

förorenad jord -

Markradon mäts i ett samverkansprojekt med SSI, SGU och Statens råd

för byggnadsforskning. Mätningar för kontinuerlig övervakning finns i

Linköping och Uppsala. Mätningarna startade i november 1993 och

planeras pågå till september 1995.

SGI bedriver skredövervakning. Exempelvis har institutet

som

myndighetsuppgift att övervaka stabilitetsförhållandena i Göta älvdalen,

vilket bl a görs genom regelbundna mätningar.

Nederbördsdata, temperaturdata och vattenföringsdata köps vid behov

från SMHI. Grundvattenmätningar görs ofta i regi. Grundvattendata

egen

köps från SGU när det finns för det aktuella området. Inget omfattande

samarbete med SGU förekommer. Data från de egna mätningarna ej, än vad krävs för sparas annat som

aktuellt projekt. Det innebär att mätningar måste göras för varje

om projekt och man kan inte utnyttja redan gjorda mätningar i efterhand.

Koncessionsnämnden och länsstyrelsen mottager givetvis relevanta

projektdata, ingen har hittills täckt kostnaderna för en men inforrnationsdatabas. laboratorium är ackrediterat enligt svensk och SGI har eget som kvalitetsstandard Sveriges enda ackrediterade för internationell

jordanalyser. Laboratoriet utför undersökning och provning av vatten,

och övriga fasta material, t restprodukter. Vissa analyser skickas jord ex till Svensk Grundämnesanalys AB i Luleå. kvalitetshandbok finns framtagen. Informationschefen på SGI är En

ansvarig för kvalitetssäkringsarbetet.

SGI har databas för geotekniska data och för projekt utförda av en egen SGI. Motsvarande databaser finns i flera kommuner.

Vid miljöprövning blir data offentliga. I övrigt måste uppdragsgivaren

sitt tillstånd data ska användas utanför projektet. ge om används vid planering vägar, för fysisk planering och Fjärranalys av för lokalisering naturresurser grus. av

Internationell samverkan med Netherlands Energy Research Foundation i SGI samarbetar Nederländerna har miljödatabank för karakterisering av som en restprodukter, där bl data från laktester finns att tillgå. a medverkar internationellt i standardiseringsarbete, där miljö- SGI aven dock är huvudsyftet. Nordtests fackgrupp yttre miljö, där

rapportering

ordförande, arbetar för närvarande huvud-

SGIs generaldirektör år sakligen med Standardisering metoder för miljöundersökningar av

av förorenade jordar. SGI deltar även i den europeiska fasta avfall och CEN TC 292, arbetar med Standardisering av metoder kommittén som

karakterisering restprodukter. Slutligen finns SGI representerade i

för av Working Group, arbete kommer att resultera i en International Ash vars vilken behandlar restprodukter från avfalls-

omfattande publikation,

förbränning i stort sett alla aspekter. ur

Ekonomi och personal för miliödatainsamlirg för miljömätningar, den ar ofta i sin helhet SGI har viss utrustning men

finansierad uppdragsgivare. SGI satsar även egna medel på inköp av

av då det viktigt att institutets laboratorium har laboratorieutrustning, är och utrustning privata företag saknar, för att kunna sådan kompetens som stödja svensk geoteknik.

radonmätning uppgår till omkring 55 000 krår

SGIs kostnader för

fyraårsperiod, i det gemensamma forskningsprojekt som

under en

tidigare nämnts. Övriga radonmätningar ligger inom för

ramen

extemfinansierade konsultprojekt, för mindre områden kan uppgå

som till 15-20 000 och för hela kommuner 50-100 000 kr.

Vad gäller mätningar grundvattennivåer, samverkar SGI med av

kommuner vid uppläggning observationsnät för grundvatten.

av Denna

verksamhet är helt uppdragsfinansierad.

2.2.5 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SGU

2.2.5.1 Allmänt SGU om

SGUs instruktion och uppgifter

SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor landets geologiska om beskaffenhet och mineralhantering. SFS 1988:367 med ändring 1993:367. Det övergripande målet för SGUs verksamhet är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk information som behövs särskilt inom områdena miljö och

hälsa, fysisk planering, försörjning av och hushållning med naturresurser,

jord och skogsbruk och totalförsvar samt att marknadsföra denna information. SGU delades 1982 i en myndighetsdel, nuvarande SGU och en

bolagsdel, SGAB. Mineralprospekteringen fördes till SGAB,

som lokaliserades till Luleå. SGU bedriver ingen prospektering. SGUs verksamhet berör många departement, endast en mindre del är

riktad mot Näringsdepartementet, som man tillhör.

SGUs viktigaste kunder är kommuner, länsstyrelser, privata konsulter,

Banverket, SNV, Försvarsmakten, Vägverket samt andra statliga

myndigheter och domstolar. SGUs expertroll har ökat starkt, särskilt den har koppling till som

miljöfrågor.

SGUs organisation

SGUs verksamhet bedrivs i projektform. Organisations-formen avviker

från andra myndigheter som ingår i utredningen. Enhetschefer har

personalansvar och tillhandahåller personal med rätt kompetens till

verksamhetsansvarig. Enligt ledningen för SGU ger organisationen större

flexibilitet i verksamheten genom att den är anpassad till arbete i projekt-

och programforrn.

SGUs ekonomi och personal

SGUs omsättning är 150 mkr. Verksamheten finansieras till 90% med

anslag och ca 10% med uppdragsintäkter. Till anslagsverksamheten

räknas även vissa bidragavgifter från kommuner och övriga. Det kan tex gälla kommun som vill påskynda kartering i ett område och en

samtidigt är villig att delfinansiera arbetet. Uppdragsverksamheten har

ökat i volym.

SGU har gjort uppföljningar av kundnytta, dvs kunderna har själva

uppskattat den besparing gjort att använda SGUs

man genom

tjänsterprodukter. Denna uppföljning visar att SGUs årliga anslag är

inbesparat för samhället på avsevärt kortare tid än ett år.

Verket har 220 anställda.

2.2.5.2 SGUs miljödatainsamling

I vid mening är det mesta SGU:s verksamhet relaterad till vår miljö, av

och miljön nämns som ett viktigt tillämpningsområde för SGU. I den

snävare mening beaktas inom Miljödatautredningen mäter SGU

som miljövariabler främst i grundvattnet. Självklart är grundvattnet inte enbart ett miljöelement, utan också en mycket viktig naturresurs. En av

SGUs uppgifter är därför att undersöka och dokumentera landets grund-

vattentillgångar. Nära anknutna till den geologiska miljön och grundvattenmiljön är

riskfrågorna, till exempel: Var finns risker för skred Var bör

miljöfarlig verksamhet och utsläpp lokaliseras Var finns risk för höga

metallhalter i mark och vatten Vilka åtgärder bör vidtas vid olycks-

händelser

Inom marknadsområdena Naturresurser Grundvatten och Maringeologi

har efterfrågan på SGUs tjänster ökat mest de senaste tvâ åren.

SGUs mätverksarnhet beskrivs översiktligt nedan:

De grundläggande, rikstäckande observationema av grundvattennivå sker

i 70 områden med drygt 400 observationsrör. Detta stationsnät ca

benämns girgndvattennätet. Grundvattennätet påbörjades 1966 inom

för Internationella Hydrologiska Dekaden. Grundvattennätets mål

ramen

är att tillhandahålla information regionala och tidsmässiga variationer

om i grundvattnets kvalitet och nivå. Observationsområden är därför utvalda

representativa för olika geologi, topografi och klimat. Observationer

som

och provtagning utförs manuellt, dels av lokala arvoderade observatörer

lönekostnader och reseersättningar 350 000 krår, och dels av SGU:s fast anställda personal. Nivåmätninger sker 2 ggr per månad, tillsammans 10 000 mätningar ca per år. Grundvattennätet drivs med anslagsmedel, ca 1,6 mkr per år, och försäljningsintäkter data 46 000 kr. Årskostnadema station av utgör per

för insamling av nivådata ca 875 kr, och varje nivåmätning kostar i

genomsnitt 35 kr.

SGU planerar för ökad användning registrerande dataloggers med

av

möjlighet till uppringning och nertagning av data i realtid. För

närvarande görs tester av ett antal olika loggers. Data från Grundvattennätet presenteras bl a i månadskartor. Planer finns

att i fortsättningen förbättra underlaget till månadskartan med hjälp

av

modellberäkningar, bl a HBV-modellen.

Förutom grimdvattenytans förändringar, mäts inom grundvattennätets

ram grundvattnets kemiska sammansättning ca 60 stationer, temperatur ca 30 stationer, samt enstaka stationer för tjäldjup och snötäcke.

Grundvattnets långsamma omsättningshastighet gör det synnerligen

angeläget med långa tidsserier, bl.a. för att beskriva långtidstrender, och

följa eventuella föroreningshot. I grundvattennätets databas finns data

från ett 90-tal områden med totalt ca 700 observationsrör.

Grundvattenkemiska mätningar pågår dels inom grundvattennätet, dels

sedan 1978 inom ramen för programmet för övervakning av miljökvalitet PMK, på uppdrag SNV. Totala antalet stationer är 176 i 46 områden av

1991. Av dessa ingick 115 stationer i 37 miljöövervakningsområden i

PMK-prograrnmet. Det är i synnerhet den sura nederbördens påverkan

grundvattnets kemiska sammansättning har uppmärksammats.

som Grundvattnet provtages mellan 1 och 8 år. I fält bestäms ggr per

temperatur, pH, konduktivitet och 02. Laboratorie-analyser görs av SLU,

som har ett ackrediterat laboratorium, och omfattar huvudkonstituenter,

närsalter och metaller. Vid miljöövervakningsstationema analyseras även

Al och viktiga tungmetaller.

Inom det nya nationella miljöövervakningsprogrammet kommer SGU

att genomföra den grundvattenkemiska delen inom den integrerade

övervakningen i skogliga referensområden 27 stationer, 415 000 kr,

och genomföra den yttäckande övervakningen grundvatten i av

skogsmark 74 stationer, 800 000 kr. Genomsnittlig provtagnings-

frekvens är 7 respektive 4 ggr per år. Analysdata från de 74 stationema

skall tjäna som verifiering av den modell PROFILE och SAFE som

skall användas för yttäckande simulering av grundvattenkemin statistiskt och dynamiskt utifrån markens mineralogiska sammansättning. Drivvariabler är klimatdata och deposition. Genom avtal med SNV kommer SGU att bli datavärd för grundvattenkemiska miljödata. SGU mottager data rörande brunnsborrningar, brunnsprotokoll, från de firmor utför sådana. Skyldigheten att lämna resultat från som grundvattentäkts-undersökningar och brunnsborrningar är ålagd enligt SFS 1975:424, och omfattar bl a uppgifter om brunnsutfonnning, jorddjup, kapacitet, grundvattennivå och i vissa fall vattenanalyser. Brunnsarkivets databaser innehåller uppgifter om 155 500 brunnar, l 500 grundvattentäkter och l 300 källor. Varje år registreras ytterligare 4 000 -8 000 brunnsprotokoll. Datakvaliteten anses vara ojämn. nya SGU bedriver även annan mätverksamhet som avser tillstånd i vatten och jord av fysisk och kemisk karaktär, såsom

biogeokemisk undersökning bäckvattenväxter - markgeokemisk undersökning markprovtagning - maringeologisk undersökning bl a tungmetaller och organiska - miljögifter i bottensedimentet geofysiska mätningar bl a gammastrålningskartor - -

Även de regionala jordarts- och bergartsundersökningarna innebär .insamling fysiska och kemiska data som lagras i databaser om jord och av berg. De regionala grundvattenundersökningama innebär insamling av fysikaliska och kemiska data om gnmdvatten. SGU utarbetar på uppdrag SNV Råd och Riktlinjer för inventering av av förorenad mark. Från och med budgetåret 199394 kommer PMK att in i de nya nationella miljöövervakningsprogrammen. SGU kommer att genomföra det nationella rikstäckande programmet för grundvatten. SGU kommer vidare att tillsammans med SLU, IVL och SNV medverka i integrerad övervakning av skogliga referensområden. Det sistnämnda programmet är knutet till Konventionen om långtransporterade, gränsöverskridande luftföroreningar, och drivs inom UN ECE, se 2.1.2.

Aktuella utvecklingsinsatser Nytt system för databashantering införs, INGRES, Kvalitetsmärkning av data

Modellering, HBV- PROFILE- och SAFE-modellema används Automatisk registrering av nivåer och överföring av data Nya programvaror för PC

Internationell samverkan Grundvattennätet, samordnat med miljöövervakningen, samarbetar med motsvarande nordiska program, och deltar i det globala miljöövervakningssystemet GEMS. Internationell samverkan förekommer även med ICES och IOC.

Ekonomi och personal för miliödatainsamling Inom SGUs verksamhetsplan och budget 199394 finns följande aktiviteter med grundvattenanknytning:

Anslagsfinansienng, totalt mkr 8,6

varav regional grundvattenundersökning, 4,8 grundvattendokumentation 3,8

lntaktsfinansiering brutto, totalt 4,5 varav

-

Kostnaderna för den grundvattenkemiska övervakningen uppges till kr: per station per prov

integrerad övervakning i skogliga referensomrâden 6 200 l 030

Yttäckande övervakning i skogsmark 7 200 l 800

Kostnaderna inkluderar kostnader för förberedelser, provtagning, efterbehandling, analyser och datainlagring. Provtagningen utförs till övervägande del lokala provtagare, ett kontrollresor företas av men par från central ort. Kostnaderna för grundvattennätets kemiska provtagning

uppges vara i samma storleksordning som de ovan nämnda programmen. SGU har gjort uppskattningar av de besparingar som kan anses ha sin grund i utnyttjande av SGU-produkter. Inom miljödataområdet finns bl.a. ett vattentäktprojekt för Bollnäs kommun, där grundvattenutredning bedöms ha sparat 65 mkr för kommunen. Tilldenna summa kan läggas en årlig besparing på 3-4 mkr. Inom ett projekt rörande ogräsbekämpning för SJ, anges en nyttakostnadsfaktor på 18 när jordarts-information användes. Miljöövervakningsuppdrag för SNV uppgår till ca 1,2 mkrår.

2.2.6 STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT SSI

2.2.6.1 Allmänt om SSI

SSIs instruktion och uppgifter

SSI är central förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av märmiskor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande

strålning SFS 1988:295, med ändring 1992:284

I treårsplanen 199293 -199495 formulerar SSI sitt övergipande mål: Den övergripande målsättningen är att kunskapen om strålningens egenskaper och användning blir så utbredd att frågor om strålning kan avgöras grundval av god avvägning mellan risk och nytta, att respekt

men obefogad oro finns för strålningens risker och att onödiga

strålningsrisker uppkommer.

SSI tillhör miljö- och naturresursdepartementets ansvarsområde.

SSIs orgQisation

SSIs verksamhet bedrivs i tre huvudenheter: Allmän tillsyn, Forskning och utveckling samt Kämenergitillsyn. Därtill finns enheter för ekonomi, personal och information.

Inom SSI finns en rådgivande forskningsnämnd. Enligt institutets

instruktion skall nämnden ge råd om forskningsprogram för den

målinriktade strålskyddsforskningen planering, samordning och

samt om

uppföljning av den forskning som institutet svarar för. Forsknings-

nämnden leds av SSIs generaldirektör, regeringen utser högst tio andra ledamöter.

Mätning av icke-joniserande strålning sker inom enheten för allmän

tillsyn. Gamma-mätningama hör till huvudenheten för forskning och

utveckling.

SSIs ekonomi och personal SSI har 127 anställda. SSIs omsättning är ca 82 mkr varav ca 71 mkr finansieras med anslagsmedel och 11 mkr med avgifter och ersättningar.

SSI bedriver uppdragsverksamhet som omfattar bla kontroll av

bildskärmar och persondosimetrar. Uppdragsverksamheten redovisar ett

litet underskott 199293, på 0,1 mkr.

2.2.6.2 Miljödatainsamling vid SSI

Till SSIs miljödatainsamling kan hänföras 36 mätstationer för gammastrålning. Inom för ett SSI-finansierat forskningsprojekt ramen har SMHI satt fem stationer för mätning ultraviolett strålning. upp av Gammamätningarna ingår i samordnad, nationell beredskap inom en strålskyddsområdet mot utsläpp radioaktiva ämnen. Snabbhet och av säkerhet i datainsamlingen har högsta prioritet eftersom data utgör underlag för beslut kan gälla skyddande av liv. som Mätningar UV-strålning och ozon omfattas av målet att genom av forskning och tillsyn förhindra akuta skador och minska risken för sena skador till följd av strålning.

Qammgsnâdmrtg SSI har 36 mätstationer mäter kontinuerlig permanenta som gammastrålning på 2,5 höjd. Mätsystemet består av tryckm jonisationskammare med tillhörande elektronik. Mätområde är från l nSvh till 6 nSvh ambient dose equivalent rate. Energiområde är från 90 keV och uppåt. Mätvärden från detektorn lagras kontinuerligt i en mikrodator vid varje mätstation. En dator vid SSI kopplar upp sig tre gånger dygn till varje mätstation och överför mätvärdena till en per databas vid SSI, frekvensen insamlingen kan ökas hotbild av om en föreligger eller olycka har inträffat. Mikrodatorn vid varje om en mätstation är programmerad så att bakgrundsnivån överstiger om förinställd larmnivå ringer [nätstationer] personsökare automatiskt, upp en i personsökaren kan den larmande stationen identifieras. SSI har en strålskydsinspektör i tjänst dygnet runt kan ta hand om larmet, direkt som från aktuell mätstation, och utreder orsaken. Vid varje mätstation är som det möjligt att även avläsa mätvärden direkt.

Lokaliseringen stationerna gjordes ursprungligen med hänsyn till vid

av den tiden60-talet gällande hotbild, bestämd den globala spridningen av radioaktivitet efter kärnvapenprov. Senare tillkom en viss av koncentration stationer i sydligaste delarna Sverige, med tanke på av av kämkraftshaveri i fd Östblocket. ett ev De fasta mätstationema kan vid ett misstänkt utsläpp kompletteras med mätningar från flygplan FOA och SGU. SSI förfogar även över mobil av

utrustning som mäter nuklid-specifikt, utrustningen är under utveckling och antalet mobila system kommer att utökas. Ytterligare mätstationer kan bli aktuella, i första hand en station till på Gotland. Kostnaden för drift av mätstationema inkl insamling av data är 375 tkrår. De flesta stationer är lokaliserade vid SMHIs synoptiska stationer och sköts av SMHI-observatörer. SSI ersätter dessa med 2400 kr per år för hyra och 400 krår för el. Ett antal stationer är förlagda på militärt område.

Icke joniserande strålning.

På senare tid har oro uppstått rörande UV-strålning risk för ökad

p g a

förekomst av malignt melanom vid uttunning av ozon-skiktet. För

närvarande ökar registrerade melanomfall med 5 % per år. Ökningen kan

inte förklaras med ökad UVB-strålning, även om de senaste åren tycks ha

sett en sådan. Dagens mätningar utförda inom ramen för ,

forskningssamarbetet mellan SSI och SMHI, syftar till att beskriva hur

stor den infallande UV-strålningen är över Sverige. Forskningen har

pågått sedan början av 80-talet med varierande mätutrustning.

SMHI står för själva mätningarna och modellberäkningar. Fn finns fem

mätsationer finansierade SSI. Kostnaden har varit 1,4 mkr för av en

femårspeiiod. Det är oklart om SSI kan finansiera fortsatta mätningar när

projektet avslutas 1994. Projektmedel får enligt bestämmelserna inte

användas för rutinmässig övervakning.

I samverkan mellan SSI och SMHI har ett UV-index tagits fram. UV-

index är ett mått på den skadliga ultravioletta strålningen. Sedan

sommaren 1993 gör SSI och SMHI l-dygns UV-prognoser som bygger modellberäkningar vid SMHI. Subventionerade prognoser säljs till massmedia.

Internationell samverkan

Fn arbetar en nordisk arbetsgrupp med ett förslag till nordiskt samarbete

i vamingstjänsten, så att man kan ta del av mätvärden från övriga

nordiska länder. SSI ser mycket gärna tillkomsten av ett nordiskt

bulletin board för radioaktivitetsmätningar, vilket är tekniskt

problemfritt, men möjligen politiskt känsligt. En gemensam nordisk ozon- och UV-databas vid Finlands

meteorologiska institut diskuteras inom Nordic ozone and UV-group

Inom IAEA finns ett fungerande internationellt nät för mätning av

gammastrålning, främst för beredskap vid kämkraftsolyckor.

Ekonomi Qgh personal fgr miljgggtainsamling Kostnaden för mätningar av gammastrålning vid 36 stationer uppgår till 375 tkrår, eller ca 10 400 krstation. Tillsynen över stationema utövas i de flesta fall av personer som samtidigt är observatörer vid SMHIs synoptiska stationer. SSI betalar 2 800 kr per station för hyra och elförbrukning, därtill kommer kostnad för datainsamling och instrument. Kostnaden, inkl projektpersonal, för mätning av UV-strålning vid SMHIs fem stationer är 100 tkrår.

2.2.7 VÃGVERKET

2.2.7.1 Allmänt Vägverket

om

Vägverkets instruktion och jgppgifter Vägverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om väghållning och säkerheten i vägtrafiken SFS 1992:1467. Enligt sin instruktion skall Vägverket bland annat främja ett miljöanpassat trafiksystem och en miljöanpassad fordonstrafik. Inriktningen för vägväsendet har fastslagits i det trafikpolitiska målet som brutits ner i fem delmål:

Grundläggande transportbehov skall tillgodoses Transportsystemet ska bidra till ett effektivt resursutnyttjande Transportsystemet ska motsvara högt ställda krav trafiksäkerhet God miljö och hushållning med naturresurser skall främjas Transportsystemet skall bidra till regional balans

Vägverket har med utgångspunkt från dessa mål och riksdagens beslut den 9 juni 1993 om investeringar i trafikens infrastruktur tagit fram ett förslag till nationell väghållningsplan 1994-2003. Regeringen har godkänt planen i mars 1994. Parallellt med den nationella väghållningsplanen har sju regionala väghållningsplaner upprättats. Vägverket har ett sektorsansvar inom sitt verksamhetsområde och skall därför påverka andra aktörer såsom näringsliv, trafikanter, kommuner m att bidra till att vägtransportsektom uppfyller bl a miljömål och andra miljökrav. I regleringsbrevet för Vägverket har regeringen angivit att verket skall redovisa vilka bidrag de lämnar till förbättring de trafikpolitiska av målen. Bl a redovisas totalutsläpp kväveoxid och koldioxid samt av

förändring av antalet bullerstörda lägenheter. Återrapportering till

regeringen av verksamhetens miljökonsekvenser samt miljöarbetet inom sektorn görs i en gemensam miljörapport från de fyra trafikverken samt i en miljörapport från resp verk. Till trafikverken räknas förutom Vägverket, Luftfartsverket, Banverket och Sjöfartsverket. Vägverkets miljöpolicy innebär att ansvaret för miljöfrågoma internt ligger hos resp verksarnhetsansvarig

Vägverkets organisation Vägverket är organiserat i koncern bestående två divisioner och en

en av bolagsenhet: Division Väg och Trafik Division Produktion Bolagsenheten

Väg och Trafik för Vägverkets alla myndighetsuppgifter bl a

ansvarar

planering, långsiktig väghållningsplanering, vägprojektering, genom-

förande väghållningen samt statsbidragsgivning. Divisionen är

av beställare tjänster hos Produktionsdivisionen, utförande division av en

vilken succesivt skall konkurrensutsättas. Bolagsenheten svarar för

förvaltning och affärsutveckling av bolag knutna till Vägverket.

Under 1992 integrerades Trafiksäkerhetsverkets uppgifter med

Vägverket. Tre råd biträder Vägverkets ledning

Miljöråd Råd för kultur och skönhet Trafiksäkerhetsråd

Division Väg och Trafik är indelat i 7 regioner, medan Division

Produktion har 5 produktionsområden.

Vägverkets ekonomi och personal Verket har 7 500 anställda. Omsättningen uppgår till 15 miljarder kr.

ca

2.2.7.2 Miljödatainsamling vid Vägverket

Regelbunden och rikstäckande insamling av miljödata i snäv bemärkelse

sker inte Vägverkets försorg. Den datainsamling som sker görs

genom

för verket ska klara de statsmakterna ålagda uppgifterna på

att av effektivaste sätt. Egen datainsamling exempelvis miljödata sker endast av

relevanta data inte finns tillgängliga på annat sätt och om egen

om insamling är det rationella alternativet. Däremot finns insamlingsmest och informationssystem för trafik och väder längs det statliga vägnätet, vilket är kan underlag för beräkningar av parametrar som ge finns insamlings- och informationssystem för

miljötillstånd. Därutöver

I vägdata både åtgärds- och tillståndsdata samt för olycksdata. Omfattande datainsamling engångskaraktär förekommer i samband av med vägbyggnadsprojekt. Vägverket bygger upp en geodatabas med data

framtagna vid miljökonsekvensbeskrivningar. Denna innehåller bl a

jordarter, sonderingar, provtagning, grundförstärkningsåtgärder, rest-

produkter och omgivningens ytkaraktär. Geodatabasen bör vara av intresse för SGU, SGI m fl.

Nedan redovisas kortfattat utnyttjande miljödata i några viktiga

av verksamheter inom Vägverket. Därefter beskrivs de två insarnlings- och informationssystem som kan sägas gälla miljörelaterade data, nämligen

Vägverkets trafikinformationssystem och Vägverkets Vägväder-

informationssystem.

Långsiktig väghållningsplanering

För beskrivning av nuläge och prognoser när det gäller avgasemissioner utnyttjas modeller som bygger på trafikens storlek och fördelning på vägnätet samt emissionsfaktorer för fordonens utsläpp beroende på

fordonstyp och körförhållanden.

Emissionsfaktorer egentligen emissionsmodeller för vägfordonens

avgasemissioner tas fram i samarbete mellan SNV, VTI och Vägverket.

De bygger på laboratorieprov som görs vid Bilprovningens

motortestcenter på uppdrag av SNV.

För bedömning av transport- och trafikvolymer utnyttjas statistik från

olika källor: Vägverkets trafikmätningar, storstädemas trafikmätningar,

kollektivtrafikbolagens resandestatistik, pendlingsdata, resvane-

undersökningar samt försåld mängd bränsle. Det statistiska underlaget

sammanställs av Väg- och Trañkinstitutet som också svarat för de senaste

årens trafikprognoser. Det kan nämnas att SCB bygger sina trafik-

uppskattningar i landet på bl a såld mängd drivmedel, medan Vägverket skattar motsvarande parametrar för det egna vägnätet från egna

mätningar.

Ansvaret för samlad transport- och trafikstatistik och prognoser ligger

numera på Delegationen för prognoser och utvecklingsarbete inom

transportsektom DPU. DPU inrättades i juli 1993 och ska bl a svara för underlag för det långsiktiga planeringsarbetet inom sektorn och för

beställning av statistik.

För bedömning av olika planeringsaltemativs konsekvenser bl a när det

gäller luftföroreningar och energiförbrukning, utnyttjar verket egna

datamodeller. De bygger på aktuella trafikdata och officiella prognoser, beskriver förändrade trafikvolymer och trafikfördelningar beroende men de alternativ studeras i första hand när det gäller förändrad av som

transportinfrastruktur, även förändringar i fordonsbestånd och

men

fordonens tekniska egenskaper. I samband med den långsiktiga planeringen sammanställs även olika

inventeringar, såsom problem med luftkvalitet och buller för typer av boende längs det statliga vägnätet, och konfliktrisker med riksintressen

för kultur och natur som en följd av aktuella vägbyggnationer.

V r kterin ch nde

Vid vägplanering, projektering och byggande av vägar sker en

omfattande datainsamling, anpassad för de beslut successivt fattas i

som

samband med projekteringsfaserna förstudie, lokaliseringsutredning,

arbetsplan och bygghandling samt i samband med själva byggandet.

Förstudien syftar till identifiera olika intressekonflikter som kan bli att

aktuella. Lokaliseringsutredningen ska bl underlag för val av

a ge

och detaljprojekteringen resulterar i detaljerad vägsträckning en

beskrivning den vägen och även av hur den ska byggas. av nya

Krav miljökonsekvensbeskrivning vid vägprojektering infördes i

på Väglagen redan 1987. Miljökonsekvensbeskrivning sker som en

integrerad del projekteringsarbetet, och i varje fas av projekterings-

av

arbetet skall miljökonsekvensbeskrivning ingå i beslutsunderlaget.

en

I samband med vägprojekteringen sker en omfattande kartering av

landskap, terräng, geologi och markanvändning inklusive områden som

har speciella och eller kulturvärden. I bebyggda områden sker

natur-

även detaljerade beräkningar luftkvalitet och buller som bygger

mer av på lokalisering, terräng- och vegetationsdata, samt på vägens

emissionsfaktorer och beräknade trafik- och hastighetsdata. Beräkningar

när det gäller bullerstömingar utnyttjar den bullermodell och beräknings-

metodik överenskommits standard för de nordiska länderna. som som Även för luftkvalitet finns vedertagen metodik för beräkning av utsläpp

och I Vägverkets datorstöd för projektering DRD Digital spridning. Road Design ingår beräkningsmoduler för såväl buller, luftkvalitet och

bränsleförbrukning utnyttjas både för utformning av vägen och av som

eventuella skyddsåtgärder.

Även mätningar luftkvalitet och buller förekommer i samband med av

sådana mätningar utnyttjas ofta konsulter. projekteringen. För

Naturvårdsverket har angivit mål för buller från trafik. God miljö anges

som högst 55 dBA utomhus samt 30 dBA inomhus när det gäller dygnsekvivalentnivå. Även för luftkvalitet i tätort finns riktvärden framtagna av Naturvårdsverket.

Drift och underhåll av det statliga vägnätet Vid drift och underhåll av vägnätet utnyttjas trafik-, tillstånds- och åtgärdsdata. För service till trafikanterna och produktionsstyming, framför allt när det gäller vinterväghållningen, är vägväderdata ett mycket viktigt underlag. När det gäller användning av olika material och substanser följs saltanvändning för vinterväghållning och dammbindning För upp. halkbekämpningen används årligen 150 000 350 000 ton natriumklorid, med stor variation mellan åren bl beroende på väderleken. Vid a temperaturer under -80 C saltas ej. Kemiska bekämpningsmedel används inte för bekämpning av ogräs och vegetation längs vägarna. annan Dagvatten från vägar, inklusive innehåll tungmetaller område av är ett där datainsamling sker i samband med FoU för att kartlägga hur stora problemen är och hur de kan åtgärdas. Mätningar förekommer även i samband med att konkreta åtgärder vidtas för avvattning och omhändertagande av dagvatten. Problem med buller och luftkvalitet längs befintliga vägar kan ofta åtgärdas med underhålls- och mindre förbättringsåtgärder. Det kan gälla bullerdämpande beläggning, bullerplank och åtgärder på kringliggande fastigheters fasader, fönster eller ventilationssystem. Ofta föregås åtgärderna av mätningar och beräkningar av miljökvalitén före och efter åtgärd.

Miljörappgrtering Vägverket följer såväl vägtransportsektoms som den verksamhetens egna bl a väghållningens utveckling ur miljösynpunkt. Detta dokumenteras i form av dels en gemensam miljörapport från de fyra trafikverken och dels en mer detaljerad för vart och ett verken. I miljörapporteringen av görs även en analys av tänkbara åtgärder för att minska olika typer av miljöpåverkan. För bedömning av nuvarande miljöpåverkan från sektorn utnyttjas i stor utsträckning statistik från olika håll och modellberäkningar, samma sätt som i den långsiktiga planeringen. Dessutom utnyttjas olika typer av inventeringar, exempelvis av känsliga miljöer, och luftkvalitetsoch bullerproblem. Ett problem i sammanhanget är att få tillgång till

SOU 1994: l 25

uppgifter från de kommunala väghållama i landet och enhetligheten hos sådana uppgifter. Vissa typer av uppgifter som rör vägtransportsektons

miljöpåverkan är mycket svåra att uppskatta, t ökad förbrukning

som ex

av avfettningsmedel pga vinterväghållning med salt. För uppföljning den väghållningen och tillståndet längs de

av egna statliga vägarna utnyttjas dessutom verksamhetsdata från Vägverkets

regionala organisation, bl omfattar förbrukning av olika ämnen,

som a

produktionsmetoder och maskiner i verksamheten. Fr 0 m 1993 sammai-

ställs även uppgifter intrång vid planerade vägprojekt.

om

Vä väd rinfonnai met VVi - n s

VViS har varit viktig förutsättning för att Vägverkets övergång frin

en

24 länskontor med 250 arbetsområden till 7 produktionsområden med

ca

tjugotal produktionsdistrikt skulle leda till rationalisering av vinter-

ett

väghållningen. Före införandet VViS under vintersäsongen i

av var genomsnitt 6 månader år, minst 250 befattningshavare dygnet run i per jourtjänst för att bevaka väder och för att kunna sätta igång

vinterväghållningsåtgärder. Idag är antalet befattningshavare i jcur

dygnet mellan 7 och 28 i hela landet, beroende på hur alarmerande

runt

väderläget bedöms Besparingen enbart för detta bedöms till ca S0

vara.

mkr år. En betydligt större besparing är förknippad med att systenet

per

väsentligt förbättrar möjligheterna att vidta rätt åtgärd rätt plats xid

rätt tidpunkt. Vägverket har uppskattat att besparingen för minskade

produktionskostnader är 200 mkrår, total kostnad för väglags-

ca av en

tjänst på l 400 mkrår. Till dessa besparingar kan även läggas de

ca besparingar samhället gör minskade trafikolyckor 03h som genom räddade människoliv.

VViS användningsområde

Vägunderhåll

-

produktionsledning; rätt halkbekämpningsåtgärder vid rätt tillfälle

vägledning information till trafikanter - genom trafikledning -

I VViS ingår 570 automatiska mätstationer. Alla mäter -systemet ca yttemperatur, lufttemperatur, luftfuktighet och beräkning av daggpurkt. 446 nederbörd och 272 mäter vind. l mätstolpe mäter också mäter trafikflöde. Vissa stationer är indikatorstationer som kan aktivera andra stationer. Denna funktion används dock vintertid, då samtliga stationer

kommuner.

Ytterligare givare, 26 st, kan kopplas till stolpama. Givarna kan

max placeras till 3 km från stolpen. Vid längre avstånd till stolpen blir upp kostnaden för hög för att motivera att man använder en gemensam

insamlingsenhet. Insamling data görs huvudsakligen via Televerket, på

av

kabel. Mobiltelefonnäten utnyttjas ibland, liksom Vägverkets eget

radiokommunikationsnät. Data samlas in automatiskt, med mätfrekvens 10 sek. Aggregerade data samlas in 30 min. Alla data lagras, ca 6 var

miljoner mätvärden per år. Systemet har en övervakningsfunktion som

kan larma när vissa gränsvärden överskrids, och insamlingen kan då göras oftare. I systemet finns även prognosmodell, ägd av Vägverket, för de en fyra timmarna. Som ett komplement används lokalklimatologisk närmaste modell LKM på försök i några län. LKM är framtagen som ett

doktorandforskningsprojekt vid universitetet i Göteborg. Modellen ger information temperaturvariationen längs hela vägsträckan i stället för

om

punktinforrnation. Modellen ägs av Vägverket

Insamling via satellit är ett alternativ studeras för framtiden. som

Information från VViS -systemet distribueras till de 7 regionala

centralerna för vägtrafikledning. Informationen distribueras till VVs

producenter och till trafikantinformation via radio, TV, terminaler vid rastplatser, telefonsvarare eller via Text-TV. De systemen görs öppna, så att de kan användas av flera. nya Nuvarande intressenter i VViS är, förutom Vägverket och dess entreprenörer, kommuner, Vattenfall, kraftindustrin, SMHI.

Vägverkets trafikdatasystem Information från systemet har ett brett användningsområde både internt

och externt. Trafikinformation ingår bl a i analyser som gäller

trafiksäkerhet och miljö.

Det statliga vägnätet är indelat i ca 20 000 mätavsnitt. Med hjälp av ett

stickprov omfattande 2-4 mättillfällen per avsnitt skattas

årsmedeldygnstrafik ÅDT med noggrannhetsangivelse. Informationen

i rapportform, i flödeskartor och i Vägdatabanken VDB.

presenteras Totalt mäts 4 -5000 avsnitt år. Resultaten från mätningarna bildar per

för skattning Trafikarbete trafikväglängd med grunden av noggrannhetsangivelse.

Vägverket använder ett basurval vägsträckor och mätpunkter för bla av

skattning trafikförändring över tiden. Det basurval som idag nyttjas

av

3 14-1208

består av 80 mätpunkter och ger skattningar med noggrannhetsangivelse på nationell nivå. En utvidgning och ett merumyttjande av detta basurval pågår internt inom verket. Utrustningen kan mäta olika fordonsklasser, fordonets riktning och hastighet. Mätutrustningama töms på information på plats i de flesta fall, men vissa mätpunkter i basurvalet har direkt kommunikation med Vägverket.

Ekonomi och personal för miliödatainsamlinz Resursåtgång för VVIS-systemet: 2 personer centralt, 12 person per region 7 regioner. Service köps externt. Total kostnad för systemet är 20 Mkrår inkl drift, service och kommunikation, exklusive nämnda ovan personresurser.

2.2.8 övriga miljömätande institutioner

Miljödatautredningen har enligt sina direktiv studerat miljömätningar

utförs vid de i 2.2 beskrivna myndigheterna. Som tidigare nämnts

som p

inga miljömätningar. Inom för den nationella och

utför SNV egna ramen

miljöövervakningen utförs miljömätningar uppdrag av den regionala

och institutioner, utöver de i 2.2

SNV vid ett antal myndigheter p

Även dessa institutioners mätningar skall omfattas av nämnda.

kartläggning, i den mån deras mätningar rör kemiska och

utredningens

variabler i luft och De viktigaste dessa miljömätande

fysiska vatten. av institutioner beskrivs översiktligt nedan.

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

enskilda utföraren miljöövervakningsuppdrag för

SLU är den största av årlig volym 10 mkr. SLU utför även mätningar för SNV, med en av ca

länsstyrelser och vattenvårdsförbund. Huvuddelen av miljödatainsam-

inom SLU sker inom Institutionen för miljöanalys, som har sitt

lingen SNVs och landenhet överfördes till SLU 1992. ursprung i sötvatten som - SNV det nationella programmet för sjöar och Uppdragen för avser

undersökningar mark och vegetation i

vattendrag samt av referensområden. Vissa mätresultat rapporteras internationellt inom

internationella konventioner begränsning luft- och

ramen för om av

havsföroreningar.

omfattar de fyra sjöarna, 190 referenssjöar Mätprogrammet stora ca

vattendragsstationer. I sjöarna tas vattenkemiska prover 4-6

samt ca 120

undersöks bottenfauna och växtplankton. I

ggr per år. I 26 sjöar även vattendragen tas vattenkemiska prover månadsvis. bedriver inga mätprogram med undantag för Institutionen egna

enskilda forskningsprojekt med begränsad varaktighet i tiden.

Institutet för vatten- gch luftvardsfgrskning, IVL

för analys i Göteborg utför mätningar i luftrniljön för SNV IVLs enhet luftvårdförbund. Inom det nationella och för vissa drivs luft- och nederbördskemiskt nät

miljöövervakningsprogrammet

EMEP-stationer European Monitoring and Evaluation samt sex till kostnad 3,5 mkrår. IVL utför dessutom

Programme en av ca

lokala övervakningsprogram samt inom

mätningar för regionala och

olika forskningsprojekt.

för EMEP, under ECE-konventionen om långväga Inom ramen

gränsöverskridande luftföroreningar, drivs ett hundratal mätstationer över hela Europa. I Sverige driver IVL stationer för daglig

sex provtagning av luft och nederbörd i bakgrundsmiljö. Syftet med mätningarna är att studera halt- och depositionsförhållanden i samband

med kartläggning av regional transport av svavel och kväve över Europa.

IVLs luft- och nederbördskemiska nät består ett 30-tal mätstationer av

som månadsvis mäter huvudsakligen nederbörd. Syftet med mätningarna

är främst att bestämma tillförseln antropogent svavel och kväve med av

nederbörden samt att studera långsiktiga trender i depositionen.

IVL utför mätningar av krondropp i skog och nederbörd på öppet fält vid ca 150 mätstationer i landet. Mätningarna bekostas olika av luftvårdsförbund och länsstyrelser. Förutom de samordnade mätningarna

inom krondroppsnätet driver Kalmar län ett fristående liknande

men matprogram.

Mätningar av luftföroreningar i tätortsmiljö utförs dygnsvis under

vinterhalvåret inom det sk urbannätet. Mätningarna omfattar ett fyrtiotal

tätorter och bekostas av de enskilda kommunerna. I de nämnda mätprogrammen mäts huvudsakligen svavel- och

kväveföreningar, i ett av programmen mäts ozon och i ett annat

tungmetaller i nederbörd.

Marina forskningscentra

1989 inrättades tre marina forskningscentra vid universiteten i

Stockholm, Göteborg och Umeå. Centrens uppgift är att bedriva marin

naturvetenskaplig forskning och utbildning samt informera om resultaten.

På uppdrag av framför allt statliga myndigheter skall centren utföra

mätning, provtagning och andra miljökontrollerande åtgärder. Centrens geografiska ansvarsområde är Umeå: Bottenviken och Bottenhavet

Stockholm: Östersjön från Ålands hav till Limharnnströskeln i Öresund

Göteborg: Öresund, Kattegatt och Skagerrak

Centren i Göteborg och Stockholm förfogar över egna fartygsresurser.

Umeå marina Centra utnyttjar Kustbevakningens fartyg för utsjö-

provtagning.

giötgmrgs Marina Forsknin QMF

GMF arbetar inom det nationella miljöövervakningsprogrammet med

undersökningar av fauna på hård- och mjukbottnar samt det fria vattnet,

pelagialen. Uppdragen från SNV omfattar ca l mkr 199394.

Stockholm Marina Forsknin c ntr MF SMF utför marin miljöövervakning för SNV 199394 till en omfattning

av ca 3 mkr. Övervakningen avser övervakning av pelagial samt

bottenfauna och vegetationsklädda bottnar. Institutionen bidrar själv till

övervaknings-programmet med fartygstid samt med 400 tkr för

utveckling av regional databas. Vid SMF finns omfattande databas BED, Baltic Ecosystem en -

Database, där uppgifter klimat, belastning och situationen i havet

om beskrivs och kontinuerligt uppdateras. BED används i olika

forskningsprojekt och i miljöövervakningen på nationell och

internationell nivå.

Umeå Marina Fgrskningscçntra, UMF

Mätprogrammen för SNV omfattar liksom för de övriga marina centra undersökningar fauna på hård- och mjukbottnar samt det fria vattnet, av pelagialen. Enligt budget 199394 uppgick kostnaden till 2,5 mkr.

Uppdrag för SNV inom miljöövervakningsprogrammen 199394,

utförs dessutom ett flertal andra institutioner bl a av

Institutet för tillämpad miljöforskning vid Stockholms universitet

-

Stockholms Universitet, meteorologiska institutionen

-

Kungliga vetenskapsakademin

- Fiskeriverket -

Den regionala miljöövervakningen utförs dessutom ofta med hjälp av ett

stort antal privata konsultföretag och analyslaboratorier.

Miljödatainsamling utanför det nationella och regionala

miljöövervaknings-programmet bedrivs också av andra myndigheter

institutioner än de primärt är berörda utredningen. Några av de som av

viktigaste nämns nedan.

Försvarsmakten

Försvarsmakten har vädertjänstfunktion som svarar för det

en egen militära flygets särskilda behov vädertjänst. Funktionen är helt av beroende omfattande samverkan med SMHI för att bedriva sin av en

verksamhet. De två myndigheterna har därför alltid samverkat och utbytt

information, sedan 1987 inom för ett renodlat kund ramen leverantörsförhâllande.

Försvarsmakten driver eget meteorologiskt observationsnät som fn

ett

omfattar ett tiotal manuella observationsstationer, två

aerologiska

stationer samt tre väderradar. Dessa mätstationer utgör del det med en av SMHI gemensamt definierade basnätet. Kostnaderna 199394 för Försvarsmaktens mätningar är 10 mkrår. egna ca

Försvarsmakten installerar fn automatiska mätstationer planeras bli

som

en integrerad del av det nya observationssystemet OBS 2000, 2.2.3.3.

se p

Luftfartsverket

Luftfartsverket utför meteorologiska observationer för flygets behov vid

14 civila flygplatser i Sverige. Mätningarna görs med automatstationer

och mätparametrama är i huvudsak de de SMHI mäter vid samma som

sina automatstatitoner. Mätningama görs dygnet runt eller, för de mindre

flygplatserna, under flygplatsens öppethållande. Förhandlingar pågår

mellan Luftfartsverket och SMHI några dessa mätstationer skall

om av

integreras i det nya observationssystemet OBS 2000.

Vid ytterligare 17 civila flygplatser, kommunalt ägda, utförs

motsvarande observationer, i de flesta fall manuellt. Kostnaden för drift Luftfartsverkets automatstationer torde ligga i av

samma storleksordning som SMHIs automatstationer, dvs 50 -100 tkrår.

Om man antar att kostnaden för de manuella stationerna vid

kommunernas flygplatser uppgår till 50 -100 tkrår skulle totalkostnaden

för Luftfartsverkets och kommunernas meteorologiska observationer uppgå till ca 2-3 mkr.

Övriga

Utredningen konstaterar att mätningar av miljörelaterade parametrar

utförs av ytterligare ett flertal aktörer några nämns nedan,

varav utan att

kostnadsuppskattningar för mätningarna har gjorts

Banverket, utför mätningar i samband med projektering och

byggande av nya järnvägar.

Fiskeriverket, utför främst fiskeribiologiska mätningar

-

Kustbevakningen utför observationer bl a för SMHI

- Sjöfartsverket utför observationer bl för SMHI - a

2.3 Mätprogram vid regionala myndigheter

2.3.1 Bakgrund

har hittills haft viktig uppgift samordnare av den Länsstyrelserna en som regionala miljöövervakningen. Även i det framtida regionala miljö-

övervakningsprogrammet kommer länsstyrelserna att ha en central roll.

för den regionala miljöövervakningen har SNV med

Inom ramen nya

särskilda medel påbörjat genomgång den regionala

en av

miljöövervakning bedrivs i Sverige. Genomgången syftar till att

som

dokumentation pågående aktiviteter, och kommer att

upprätta en av underlätta eventuell omläggning mätprogrammen. Förslag till en av regionala miljöövervakningsprogram skall klart februari 1995. vara

I denna situation har Miljödatautredningen vald att söka information om

regionala miljömätningar enkel enkät riktat till alla 24 genom en

kompletterad med besök vid länsstyrelses administration, länsstyrelser, en Göteborg och Bohus län. Enkäten syftade till att få översiktlig

i en

dokumentation datainsamling, datalagring och -registrering; kontakter

av

och samverkan; ekonomi och personalresurser; samt länsstyrelsemas

på rationaliseringsmöjligheter och ökad samverkan synpunkter

beträffande miljödatainsamling. 17 länsstyrelser besvarade enkäten. två utvalda regionala vattenprogram och två

En specialstudie av luftprogram belyser graden samlokalisering mellan regionala och

av nationella stationsnät, se 2.4.

2.3.2 Den regionala övervakningen

På länsnivå sker miljöövervakning dels inom ramen för de nationella

2.1.1 och 2.2.1., dels rent regionalt motiverade

mätprogrammen, se som aktiviteter. Inom PMK-programmet har b utvecklats

20 referensområden för integrerad övervakning mark, luft och

av vatten; särskilt övervakning av de stora sjöarna; - en

okalkade referenssjöar för övervakning av försumingsutvecklingen;

för materialtransport i större vattendrag; och - ett program riksinventering vart femte år totalt 6000 sjöar. en av ca -

SOU 1994: 125

Länsstyrelserna deltager och utnyttjar givetvis data från, de lokala mätningarna i dessa program, till stor del utförs statliga verk och som av institutioner på SNVs uppdrag.

Myndigheterna har med stöd i miljöskyddslagen ålagt industriell

verksamhet att på egen bekostnad kontrollera utsläppens konsekvenser. Sedan 1970-talet har länsstyrelserna samordnat för programmen recipientkontroll för större områden, och därigenom sänkt kostnaderna för kontrollen. Denna samordnade recipientkontroll, SRK, ofta för hela avrinningsområden, utgör en viktig del övervakningen sjöar av av

och vattendrag. Vanligen utförs övervakningen ett vattenvårdsförbund,

av där kommuner och berörda företag deltar. Länsstyrelserna adjungeras vanligen till förbundens möten, och har en rådgivande funktion. I de 13 län för vilka tillräckligt datamaterial föreligger, utförs samordnad recipientkontroll i ca l 420 mätpunkter i sjöar och vattendrag, Mätprogrammen omfattar i regel vattenkemiska variabler, sedimentkemi, Växtplankton och bottenfauna. Centrala vattenkemiska variabler i de flesta mätprogrammen är:

Temperatur, konduktivitet, pH, alkalinitet, färg, suspenderat material, totalkol, totalfosfor och totalkväve och nitratkväve. I vattendragen mäts ytterligare viktiga makroelement som kalcium, magnesium, natrium och kalium; sulfat och klorid. I sjöar mäts siktdjup, syrgasmättnad och klorofyll a. I vissa fall mäts också tungmetaller.

Mätfrekvenser varierar kraftigt hög frekvens i vattendrag, lägre i sjöar. Den vattenkemiska provtagningen sker mest typisk 4-12 gånger år. per Sedan slutet av 80-talet är övervakningen de areella näringarna av systematiserad inom Jordbrukets recipientkontroll, JRK. Programmet omfattar 2-4, ofta fler, små och medelstora vattendrag i varje län, där jordbruksmarken dominerar. I sjöar och vattendrag pågår också en mycket omfattande uppföljning av kalkningseffekter och försurningsutveckling. I de sydväst-svenska länen kräver denna miljöövervakningen en mycket stor insats. I Halland,

Göteborg och Bohus, Älvsborg och Värmlands län övervakas tilsamman

nästan 2 300 lokaliteter. Grundvatten-observationer i länen utförs i regel inom SGUs landsomfattande grundvattennät. På senare år tycks grundnya vattenstationer mestadels ha blivit etablerade inom PMK-programmet.

framför behovet fler grundvattenstationer inom länet t ex.

Flera län av Värmland. Kustvattnens tillstånd övervakas under medverkan av länsstyrelserna, fall regionala kustvattenförbund. Kontrollprogram i i flera genom endast delvis samordnade med övriga kontrollprogram kustvatten är Stockholm t ex. de 20 åren har bildandet luftvårdsförbund satt fart. Under senaste av i regel övervaka luftkvaliteten itätbefolkade och Deras uppgifter är att regioner, nedfallet luftburna föroreningar. industriella samt av omfattar vanligen 5-10 stationer län. Ett typiskt Stationsnätet per för stoftnedfall omfattar flera tungmetaller, i synnerhet matprogram kadmium och bly, och halogenerna klor, brom och jod. koppar, zink, för nederbördskemi mäter nederbördsmängd, pH, svavel- och Stationer konduktivitet, alkalinitet samt kalcium, magnesium, kvävekomponenter, natrium och kalium. pågår för insamling och lagring av mossprover Det även ett program 1500 lokaliteter i hela landet för kemisk analys, främst av från tungmetaller. analyser, enkla, i laboratorier, som har I viss mån görs mest egna delta i interkalibreringar. För det mesta anlitar länsmöjlighet att styrelserna andra, ackrediterade laboratorier. Ackreditering av utsträckning för att få analysuppdrag från laboratorier krävs i allt större länsstyrelserna. Stora mängder data matas in i KRUT från Datalagring länsstyrelsemas försorg. Fortfarande försvåras

papperskopior genom

databaser med mycket omfattande data är spridda datahanteringen av att antal huvudmän vatten- och luftvårdsförbund, konsultpå ett stort Utvärderingen regionala mätdata försvåras att de är laboratorier. av av föreligger i enkla Mätresultat lagras också, svåråtkomliga, och rapporter. delvis manuellt, i lokala databaser.

2.3.3 Samarbetsfonner

samarbetar inom miljödatainsamlingen med sina

Länsstyrelserna nödvändigt främst i utformningen stationsnät för grannlän. Detta är av vattendrag. Också med hänsyn till övervakning inom samma sker viss harmonisering över länsgränsema, och luftövervakningen en

utvärdering görs i samverkan med nabolän ex. sydlänen. Länen som

gränsar till Kattegat, Östersjöområdet och Bottniska Viken samverkar

inom respektive Åtgärdsgrupp Väst, Syd och Nord.

I flera län är tillsynen av kommunala och industriella utsläpp delegerad

till kommunerna, och i regel rapporteras inga problem vad gäller

kontakterna med kommunerna. Samtidigt påpekas länsstyrelserna inte

att

alltid har fullständig kunskap mätningarna i kommunerna. Länens

om kommuner och industrier deltar i kustvattenvårdsförbund, vattenvårdsförbund och luftvårdsförbund, med länsstyrelserna adjungerade som rådgivare. Det är ingen tvekan att samordnad miljökontroll om genom förbunden har lett till mera systematisk och effektivare kontroll än vad

som eljest hade varit fallet. Regionala samrådsgrupper för utbildning och

gemensamma utvecklingsprojekt finns också.

SNV är den centrala myndighet har för genomförande som ansvar av

regional miljöövervakning, årligen fördelas 23 mkr bä 199394, till

denna sektor. Det praktiska arbetet sker med stöd i basprogram utarbetat

av SNV. SNV har i samverkan med länsstyrelsema utvecklat Handbok

för miljöövervakning, skall rationaliseringsvinster

som ge genom

nationell samordning mätvariabler, -frekvens, och val

av av

provtagningsplats. Som tidigare nämnts har SNV initierat genomgång

en

av mätprogrammen i syfte att uppnå ytterligare rationalisering.

Andra statliga verk av central betydelse för mätning inom regionerna är SGU som samordnar grundvattenobservationema, och SMHI som

tillhandahåller meteorologiska och hydrologiska data, och deltar praktiskt

i kustövervakningen. Av speciellt intresse för behovet datainsamling

av är

de vattenförings-beräkningar SMHI utför med

som hjälp av den hydrologiska PULS-modellen för valda övervakningspunkter i länen.

Dessa beräkningar ersätter direkt mätta värden där detta kan

anses tillräckligt noggrant, t för beräkning föroreningstransport i ex av

vattendrag. Samverkan sker med SLU för analysverksamhet och erbjudande

om att

samordna IRK-områdena, med IVL för mätningar luftföroreningar.

av

MISU och Skogsvârdsstyrelsen utgör andra viktiga länkar i länens

miljöövervakning.

Vid uppläggning matprogram sker samråd mellan länsstyrelse, SNV,

av

berörd kommun, och berörd statligt verk t SGU, Gotland län

ex

2.3.4 Länens synpunkter på rationaliseringsbehov

rationaliseringsbehovmöjligheter kommit från

Några synpunkter som

länsstyrelserna listas nedan, utan inbördes prioritering:

Utvecklandet begreppsmodeller för datahantering är

av gemensamma

grundläggande förutsättning för rationell samverkan.

en

Samordning sker bäst den baseras frivillighet. om

Samarbetet mellan centrala myndigheter, och koordineringen mellan

fackdepartementen bör stärkas så att det inte uppstår intressekonflikter mellan olika sektorer.

Länsstyrelsen gärna ökat samarbete med kommunerna för att ser ett nå rationaliseringsvinster.

Det är angeläget att uppgifter tas fram av centrala myndigheter

som vattenföring, kartor, satellit- eller flygfotobilder, statistikuppgifter mm, ställs direkt till länsstyrelsernas förfogande utan separat Om avtal detta görs redan centrala

upphandling. om av anslagsfördelande myndigheter mycken möda regionalt med

sparas försöka finansiera sådana inköp. Vidare blir naturligtvis att

tillgången till viktiga underlagsuppgifter jämt fördelade över landet.

viktigt övervakning initieras statliga verk och

Det är att som av

motsvarande alltid föregås ett samråd med länsstyrelsen för att

av optimera insatserna och hålla kostnaderna nere.

nordisk samverkan inom kustvattenvården, t ex med Det önskas mera finansiering Nordiska Ministerrådet. genom

Länsstyrelserna önskar att de instanser som utför mätarbetet, t ex

kommuner och analyslaboratorier själva registrerar data i KRUT.

kunde gälla SMHIs PULS-beräkningar för Det samma t ex vattenföring.

SOU 1994: l 25

2.4 Nuvarande samordning nationella och av regionala nät

Som underlag till slutsatser möjlig samlokalisering

om av mätstationer har utredningen genomfört en särskild studie över mätningar i luft och

vatten i fyra begränsade områden. Luftmämingar har studerats i Skåne

och i Örebro län, mätverksamhet i vatten har studerats i

avrinningsområdena för Arbogaån och Rönneå.

De i utredningen berörda myndigheterna har lämnat uppgifter om egen mätverksamhet i de aktuella områdena. Länsstyrelserna har lämnat uppgifter om mätningar i länen, oftast utförda inom och vatten-

luftvårdsförbund. Mätningar utförs IVL och SLU

som av på uppdrag av

SNV, inom ramen för den nationella miljöövervakningen, har också

ingått i studien.

Kartläggningen kan ändå inte anses fullständig eftersom det

förekommer flera mätningar i de studerade områdena som inte har tagits

med här, tex meteorologiska observationer vid mindre flygplatser och

andra mätningar av mer eller mindre tillfällig natur.

Resultatet av studien, redovisad i bilaga visar att mätverksamheten

är mycket omfattande i landet och graden

att av samordning av mätverksamhet mellan de mätande institutionerna är låg. Det förefaller

också som om kärmedomen vilka mätningar utförs

om som av andra

institutioner än den är ganska dålig. Någon samlad bild

egna av samtliga

mätningar som utförs i dessa regioner har inte tidigare tagits fram.

De mätande instutionema har naturligvis olika syften med sina

mätningar och de utförs med högst varierande frekvens, varierande

utrustning, manuellt eller automatiskt. Nya mätstationer lokaliseras när

behov av ny information uppkommer i många fall föregående - utan

undersökning av möjligheten att utnyttja redan etablerade stationer.

Av figurerna framgår endast de uppgivna mätpunktema, däremot inte

vilka parametrar mäts, med vilken frekvens mätningarna eller

som görs

vilken utrustning som används. Denna redovisning återfinns i utrednings-

materialet har inte ansetts praktiskt redovisa här. Möjligheterna men att

till samordning bör i första hand utvärderas utifrån vetskapen det

att finns andra miljömätande aktörer i område. samma

Några kommentarer till kartorna i bilaga - Beträffande luftrnätningar har Vägverket med sitt VViS-system det

tätaste observationsnätet.Vägverket har 46 meteorologiska mätstationer

SMHI har 15. Som framgår kartan är många stationer av

i Skåne och av särskilt längs Skånes västkust, lokaliserade mycket nära samma typ, bälte från Kullen till Trelleborg finns 22 varandra. I ett ca 15 km brett

luftstationer SMHI Vägverket 14.

de två vattenkemiska stationerna SLU -I Rönneå är ingen av

lokaliserade de två vattenföringsstationema SMHI.

nära

49 vattenkemiska stationer samlokaliserad med 3 av

I Arbogaån är 3 av

o

6 vattenföringsstationer SMHI.

Sverige 110 SMHIs 419 vattenföringsstationer

För hela är av samlokaliserade med vattenkemiska stationer.

från också Länsstyrelserna är mycket intresserade Utredningen utgår att

stationskartor den typ här har tagits fram.

av kompletta av som

rekommenderar därför att befintliga stationer kartläggs t ex Utredningen

den pågående omstruktureringen av den regionala

som en del av

miljöövervakningen.

studien i luft- och vattendel har gjorts av mer

Uppdelning av en en Sarnordningsvinster mellan luft- och vattenmätningar är praktiska skäl.

varför bör studera luft och vattenkartorna för

givetvis också möjlig, man

vardera område tillsammans.

SOU 1994: 125

2.5 Myndighetssamverkan

Samverkan mellan de miljömätande myndigheter omfattas

som av

utredningen kan sammanfattas i en matris.

Dataanvändare

Data- SGI SMHI SGU SSI VÄGV producent SGI l 2 Mätning Miljökonseav markradon kvensbeskrivmin 3 gar för trafik 4 SMHI Nederbörd Nederbördoc UV- Väderradar, temperatur h vatten- mätningar, meteorolog och vatten- i foringsdata ozon, data, satellitföringdata 5 spridningsmo bilder, l deller, väder- tjäldjupmäm kartor, bered- 7 skap för kärnenergiolyckor 6

10 logiska observationer 7

SMHI och SGU är utförare miljöövervakningsuppdrag för SNV. Båda

av

myndigheterna förhandlar med SNV datavärdskap för

om

miljöövervaknings-data inom delar sitt fackområde.

av

SCB samlar in data från miljöövervakningen i huvudsak via SNV. Från

ovanstående myndigheter hämtas mätdata bla från SGU

brunnsarkiv och

SMHI klimatdata.

kommentarer göras, refererande till Till ovanstående matris kan följande

numrering i matrisen.

1 SGI och SMHI

och vattenföringsdata av SMHI.

SGI köper nederbörds- temperatur -

2 SGI gch SGU

SGI köper grundvattendata SGU.

SGI deltar i kartrådet liksom SGU. av

samverkar i markradonprojekt. Myndigheterna

3 SGI och SSI mätningar markradon på uppdrag av SSI.

SGI utför av

4 SGI gch Vägverket

i samband med

SGI utför utredningar åt Vägverket för trafikit skydd av yt- och grund-

miljökonsekvensbeskrivningar ex

vatten och behandling av vägdagvatten.

5 SMHI och SGU

SGU beroende data från

För beräkna grundvattenbildningen är av

att

och vattenföring. Grundvatten

SMHI avseende nederbörd, lufttemperatur vattenbalansen varför SMHI har intresse av är central del i en data har hittills haft en Samverkan och utbyte av

grundvattendata.

fn närmare samverkan

blygsam omfattning. Diskussioner pågår om en

mellan myndigheterna.

6 SMHI och SSI.

beredskap för nedfall från

Myndigheterna samverkar inom

via GTS och INMARSAT.

kärnenergiolyckor, SMHI förmedlar larm

beträffande överföring av

Förhandlingar pågår mellan myndigheterna

och väderkartor från SMHI till SSI.

spridningsberäkningar

idag med SMHI beträffande mätningar En omfattande samverkan finns Utveckling UV-index.

UV-strålning och ozon-mängd. av

av

SSI betonar att bättre tillgång till SMHI-data önskvärd, särskilt vore onlinetillgång till UV-data. SSI har ett intresse av att långa tidsserier av tex UV-mätningar bevaras.

7 SMHI gch Vägverket Myndigheterna samarbetar kring väderradar, satellitbilder och väderprognoser för Vägverkets operativa behov. Diskussioner pågår om Vägverkets mätstationer kan integreras i SMHIs nya observationssystem OBS 2000.

8 SGU och SSI

Myndigheterna samverkar inom för beredskap för ramen flygmätningar av gammastrålning och beträffande mätningar markradon. av

9 SGU och Vägverket Vägverket använder grundvattendata vid vägprojekteringar

l0Vagvçrket och SSI Ingen samverkan tycks föreligga

Övrig samverkan

Samverkan mellan ovanstående myndigheter och andra miljömätande institutioner förekommer givetvis också. Den mest långtgående

samverkan för miljödatainsamling sker mellan SMHI

och Försvarsmakten, baserat på kundleverantörsförhållande. ett Möjligheter för ytterligare ökad samverkan mellan dessa har parter utretts gemensamt av de båda myndigheterna särskilt som ett uppdrag från regeringen. I utredningsrapporten 1994-05-31 Ökad samordning den civila av och den militära vädertjänsten konstateras att stora samordningsvinster har gjorts och kommer att göras bl integration a genom av observationssystem, samköp av utrustning, samordning drift och underhåll av samt genom att dubblering av system har kunnat undvikas. Utredningen ser att det förekommer del samverkan och den har en att ökat under utredningens gång. Det finns skäl att ytterligare stimulera bilateral samverkan, exemplet SMHI Försvarsmakten visar vilken -

besparingspotential som finns. Genom avtal där båda parter har ekonomiska fördelar av ett systematiskt samarbete, kan samordning en av

miljödatamätningar ge besparingar. Bättre samordning drifts-

av

organisationerna kan uppskattningsvis ge en samlad besparing på 5 %.

ca

Detta skulle innebära en besparing på 6,5 mkr år endast för de

ca per

berörda statliga myndigheterna.

En rådgivande grupp, med representanter från miljömätande

institutioner, kan ha roll påskyndare och idegivare till förbättrad

en som praktisk samordning.

SOU 1994: 125

2.6 Kostnader och besparingspotential för den svenska

miljödatainsamlingen

I detta avsnitt försök till uppskattning den sammanlagda

görs ett grov av

kostnaden för svensk miljödatainsamling, enlig utredningens definition.

Beräkningen har gjorts för att indikation på vilken besparings-

ge en

potential det finns i förbättrad samordning av miljödatainsamlingen.

en

Kostnader för miliöövervaknmg SNV har i rapporten Finansiering den samordnade miljööverav vakningen, Dnr 801-2533-92, uppskattat den totala kostnaden för

miljöövervakning i Sverige till 100 mkrâr kostnadsläge 198990.

Staten då stå för 40 % av kostnaderna. Övriga finan-

uppgavs ca

sieringskällor för miljöövervakningen är

kommuner verksamhet prövats enligt

l företag, rn vars miljöskyddslagen och vid denna prövning ålagts att utföra viss egen

som miljökontroll samt 2 kommuner, landsting och företag stöder arbetet inom som vattenvårdsförbund, luftvårdsförbund m fl.

SNVs budget för nationell och regional övervakning 199394 uppgår till

80 mkr. Länsstyrelsemas personalkostnader för miljööver-

ca egna och miljömätningar kan uppskattas till l mkrlän, totalt ca 24 vakning ca mkr. Om andel fortfarande antas 40 % totalen, borde den statens vara av

totala kostnaden uppgå till 260 mkr. Utredningen har gjort antagandet

ca 75 % mätningarna berör fysikaliska och kemiska parametrar i luft att av och vatten, dvs ca 195 mkr.

Kostnader för övrig miliödatainsamling enl mvndighetemas budget

SMHI 98,530 mkr inkl drift och förvaltning av databas SGI 500 mkr radonmätningar och grundvatten i skredområden

SGU 11,900 mkr grundvattennätet

SSI 0,375 mkr avser 36 gammastationer

Vägverket 20,000 mkr avser VViS, 571 stationer Summa 131,305 mkr

Till ovanstående kostnader skall läggas miljömätningar som utförs av andra myndigheter och institutioner och som inte finansieras av SNVs

miljöövervakningsprogram. Dit kan hänföras t ex meteorologiska

mätningar som görs av Försvaret, Luftfartsverket och kommunala flygplatser. Mätningar av mer eller mindre tillfällig natur utförs av SLU, IVL, SGI och universitets-institutionen Vägverket och Banverket utför olika miljömätningar i samband med byggande av vägar och

järnvägar. En försiktig uppskattning av kostnadema hos dessa är ca 15

mkr. Sammanfattningsvis är kostnaden för svenska miljömätningar enligt

denna utrednings definition ca 340 mkr årligen. Då har inte SCBs

budget för produktion av miljöstatistik 12 mkr medtagits. Om en förbättrad samordning av miljömätningar skulle kunna sänka kostnaden med 10 % innebär det en besparing statsbudgeten med 30- 40 mkr per år. Genomförda nyttakostnadsanalyser skulle vara ett värdefullt underlag för en vidare diskussion om resursförbrukning för miljödatasamling.

Detta gäller såväl för Sveriges totala miljödatainsamling som för de

enskilda myndigheterna.

2.7 Fjärranalys

Satellitbaserad fjärranalys är relativt vetenskaplig disciplin, men en ung detta såsom tekniskpraktisk tillämpning växt mycket kraftigt har trots

under de senaste 10 åren. Inte minst har fjärranalystekniken på ett

dramatiskt ökat människans möjligheter till kartläggning och sätt övervakning vår planet i både global och lokal skala. Fjärranalysen har av ingen teknologi gjort det möjligt att jämföra små lokala som annan företeelser och förändringar på markytan med stora regionala och globala händelser

Fjärranalystekniken är generellt användbar inom all miljödatainsamling,

och nuläget beskrivs därför här på ett integrerat sätt, se också kap. 4.1

2.7.1 Grundläggande egenskaper

Satelliter för övervakning och kartläggning jordytan sk fjärranalys

av har funnits i bana de senaste 25 åren. Det äldsta civila användningsområdet hittar inom meteorologin, där man idag är helt man avhängig satellitdata i den operativa vädertjänsten. Andra exempel på av kartläggning markanvändning, skoglig

tillämpningsområden är av kartläggning, geologi och prospektering, samt miljöövervakning.

Fjärranalyssatelliternas mätinstrument sensorer avbildar jordytan

inom flera olika våglängdsområden spektralband. De viktigaste

är optiska och utnyttjar ljus inom de synliga och infraröda sensorerna

våglängderna IR; längre våglängder än synligt ljus. Det s k nära

lR-området är speciellt lämpat för t vis vegetationsstudier, medan det

ex långvågiga termiska IR-området mäter värrnestrålningen från t ex havs-

strömmar.

Fjärranalystekniken kan även användas inom mikrovågsområdet, t ex

med avbildande radar eller mikrovågsradiometri. Några experimentella

civila satelliter med sådana har redan sänts upp, och flera sensorer operativa radarsystem planeras under detta decennium. De radarbaserade är oberoende av molntäcket. sensorerna

SOU l994zl25

Optiska system är emellertid fortfarande de praktiskt sett mest intressanta sensorerna för land och kustnära områden. Vanligtvis sker avbildning av jordytan i ett antal våglängdsband inom intervallet synligt grönt ljus till infrarött. Data från satellitens sensorer kan presenteras som färgbilder. Tolkning av sådana satellitbilder är därmed relativt okomplicerad Satellitemas banor runt jorden styr hur ofta bilder kan registreras över ett och samma område, vid vilken lokal tid bildregistreringen görs, och den överblick av markytan bilddata får. Fjärranalyssatelliter kan genom sina polära banor täcka in hela jordytan satelliten cirkulerar runt jorden från pol till pol. Ett varv kring jorden avverkas ca 100 min, d v s normalt gör polära satelliter 14 varv per dygn. Med andra ord finns det en möjlighet att få daglig global täckning av bilddata med lågupplösande sensorer vars avbildning täcker ett tillräckligt brett område jordytan. En viktig operativ begränsning hos optiska systern är kravet på dagsljus och bra väder vid registreringstillfället. Moln, dis och dimma begränsar i vissa områden starkt tillgången på användbara satellitdata. Beroende på klimatet kan det alltså vara svårt att registrera mer än kanske 1-3 molnfria och högupplösande bilder för ett visst område under vegetationssäsongen. Detta innebär exempelvis att det med dagens antal satelliter krävs ett tidsintervall 3-5 år för en rikstäckande kartering av Sverige.

2.7.2 Satellitdata och dess fördelar

Ofta utnyttjas fjärranalysen som en komponent i ett större informationssystem för t ex miljöövervakning. Satellitdata har vissa unika egenskaper som inte enkelt kan ersättas av andra inforrnationskällor. Nedan redogörs för några av dessa egenskaper:

Överblick Fjärranalystekniken är den enda realistiska möjligheten att överblicka stora geografiska områden, eller atmosfäriska fenomen på mycket höga höjder. Global miljöövervakning av till exempel ozon i stratosfären, vegetationstäckets utbredning eller variationer i mängden biomassa,

baseras därför till stor del just Satellitdata.

Aktuella data Satellitdata registreras kontinuerligt över dygnets alla timmar och året runt. Data registreras normalt också återkommande över ett och samma område. Detta innebär att kan studera långsamma förändringar som man sker gradvis under en följd av år.

Digitala data Fjärranalysbilder är inte fotografier tagna med en kamera. Sensorema satelliten är avancerade mätinstrument som registrerar radiometriska mätdata i separata våglängdsband i digital form. Detta gör att satellitdata kan reproduceras, bearbetas och integreras med andra miljöparametrar på ett enkelt sätt. Uppskattningar av mängden biomassa för hela länder är ett exempel på beräkningar kan genomföras med sk korrelerade som satellitdata.

Låg kostnad per ytenhet Kostnaden för satellitdata ytenhet är relativt låg i jämförelse med per många markmätningar. Satellitbild AB levererar kartriktiga data från det kommersiella Landsat TM systemet för ca 2 kronor per kmZ, dvs mer än 500 mätvärden krona. För de kommande vetenskapliga satellitema per kan förvänta sig att informationen levereras till kunderna för man

reproduktionskostnaden. Satellitdata kan genom korrelation med enstaka

markbaserade stickprov, användas för att interpolera trender hos miljöparametrar till att omfatta större arealer. Vid valet satellitsystem för en viss tillämpning, som t ex av miljöövervakning, måste behovet av geografisk täckning, våglängdsområden, markupplösning och satellitåterkomst vägas samman. För att en viss typ satellitdata ska intressant för miljöapplikationer bör av vara satellitsystemet god täckning markytan under längre tidsperioder ge av 5 år, och med god spektral upplösning. Idag finns tre optiska fjärranalysprogram vars satelliter är intressanta för olika miljövårdsändamål. Dessa program har varit i kontinuerlig drift

under flera år och har ett allmänt tillgängligt dataarkiv:

det amerikanska vädersatellitprogrammet NOAAAVHRR med dagliga registreringar över samma område, och en översiktlig global upplösning på ca 1 km,

den amerikanska serien av naturresurssatelliter som kallas - Landsat och som har en hög spektral upplösning och ett globalt arkiv med data som sträcker sig tillbaks till 1972,

det fransk-svensk-belgiska satellitprogrammet SPOT med en hög geometrisk upplösning och kapacitet till stereo-registrering

2.7.3 Tillämpning av fjäiranalys

Viktiga tillämpningsområden för fjärranalystekniken för miljövårds-i

ändamål skulle kunna sammanfattas i det följande:

Miljöövervakning återkommande och yttäckande karteringar

-

Återkommande registreringar över område naturmiljö och

samma av

naturresurser gör satellitdata lämpade för förändringsstudier. Speciellt

fysisk påverkan på miljön, är ett område där satellitbilder är en lämplig

datakälla. Det kan gälla förändringar i och exploatering av olika

vegetations- och landskaps-typer, nedläggning åkermark och

t ex av

plantering av skog eller nybebyggelse, utdikning av myrar, övergång till

andra grödor, gradvis ändring av kultur-landskapets brutenhet,

täktverksamhet för torv och grus, skogsbruksåtgärder som kalhyggen och

anläggning av skogsbilvägar.

Fysisk planering baskartering och GIS

-

Ett av huvudsyftena med den svenska miljöövervakningen är att ta fram

underlag för åtgärdsinriktat miljövårdsarbete. Satellitbilder kan användas

för att identifiera och avgränsa områden för markbaserade inventeringar, för att effektivisera och minimera fältinsatser, eller för att planera

utplaceringen av markstationer inom ett övervakningsprogram.

SOU 1994: 125

Satellitdata är också ett lämpligt underlagsmaterial i miljökonsekvensbeskrivningar av större exploateringar, genom att omfattningen av påverkan kan redovisas på ett illustrativt sätt. Exempelvis kan miljöpåverkande verksamhet kvantifieras och analyseras i ett geografiskt informationssystem. Baserat på analysresultaten kan verksamhetens lokalisering optimeras och skadorna därigenom minimeras.

Prognostisering övervakning för tidig upptäckt. - Utbredningen kraftigare kemisk eller biologisk påverkan på miljön av kan ofta observeras i satellitdata. Omfattande skogsskador från luftföroreningar eller vattenkvalitetsförändringar orsakat av större utsläpp är två sådana förhållanden. Bland annat kan ökad algblomning, identifieras i satellitbilder, indikation på diffusa som vara en

närsaltsläckage eller andra utsläpp. Temperaturvariationer i havet och

strömningsmönster sett från satellitbilder, kan tillsammans med data från mätstationer för recipientkontroll ge prognoser om spridningsförhållanden. Kartläggningen av renbetesmarker kan ge en tidig antydan om överbetning.

2.7.4 Svenska förutsättningar

2.7.4.1 Befintlig infrastruktur

Sverige har internationellt sett en mycket väletablerad operativ fjärranalysverksamhet. Förutom SMHIs verksamhet med daglig

mottagning bl METEOSAT och NOAA se kap. 2.2.3, så år huvud-

av a delen den svenska infrastrukturen för fjärranalysen koncentrerad till av Kirunaområdet. Verksamheten där kan sammanfattas i följande aktiviteter:

Esranges mottagningsstation för ESA tar emot och bearbetar data från i första hand Landsat. På senare år också från de japanska satellitema MOS och J ERS. Ett omfattande arkiv med

data sedan 1978 finns.

Salmijärvi är ESAs kontrollstation och primära mottagnings- station för ERS-l och senare ERS-2. Vid stationen görs snabb

bearbetning för distribution via satellit av så kallade nära-

realtidsprodukter. Data skeppas omgående vidare för

långtidsarkivering och framställning av mer bearbetade

produkter.

Data från SPOT tas emot vid Esrange transporteras sedan

- men

vidare till Satellitbild AB i Kiruna stad där arkivering och

framställning av användarprodukter sker. Såväl standard-

produkter som vidareförädlade halvfabrikat t ex satellit-

bildskartor som färdiga slutprodukter t ex skogskartor

framställs för världsmarknaden.

Sammantaget finns i Kirunaområdet en av de största koncentrationema av

personal ca 150 personer och andra resurser helt avdelade för

fjärranalys. Produktionserfarenheten och produktionskapaciteten är idag

kanske större än på något annat håll. Det förväntas att ett flertal 90av talets nykonstruerade satelliter och sensorer kommer att leverera data till

Kiruna och Sverige.

Ovan nämnda anläggningar drivs Rymdbolaget med dotterbolaget

av

Satellitbild AB. Därtill kommer dels ett utbildningsinstitut inom

fjärranalys och geografiska informationssystem, det sk SIGIT, och dels

Lantmäteriets LM Kartor, som är en produktions- och utvecklingsenhet

för digital kartframställning utgående bl a från satellitdata. På initiativ av Naturvårdsverket, RymdstyrelsenRymdbolaget,

Lantmäteriverket och KVA genomförs för tillfället planeringsarbetet för

att sätta upp ett Miljödatacenter MDC för satellitdata i Kiruna. MDC föreslås producera och ajourhålla miljödatabaser, samt bedriva egen

miljöövervakning och utveckla nya databaser tillsammans med

uppdragsgivare. MDC ska passa in i det nätverk för jordresursdata som håller på att ta form i Europa, och baseras de studier ESA och EU av rörande tillgängligheten av fjärranalysdata. Centret beräknas i en driftsfas

sysselsätta omkring 20 och ha en årlig omslutning på 20-30

personer MSEK, internationella uppdrag och kontrakt beräknas svara för varav hälften.

2.7.4.2 Forskningsresurser

På sätt arbetet med insamling och bearbetning av andra samma som miljöpararnetrar är även hanteringen fjärranalysdata starkt beroende av resultaten från forskning och utveckling. av

Totalt finns 10 professurer och 15 lektorer forsknings-

ca st ca

assistenter i landet har anknytning till fjärranalysområdet. Hittills

som har ett 50-tal doktorsexamina och licentiatavhandlingar erlagts.

Välutrustade fjärranalyslaboratorier med avancerad utrustning och

även för digital bildbehandling och GIS finns vid högskolor

programvara och universitet i Göteborg, Lund, Stockholm, Uppsala och Umeå.

Andra institutioner och organisationer med delvis annan inriktning,

med utrustning kan användas för fjärranalysforskning är; GIS

men som

Centrum i Stockholm, Linköpings Universitet, SMHI i Norrköping, Inst.

för Samhällsbyggnad vid Luleå Tekniska Högskola, FOA i Linköping;

samt RymdbolagetiSolna.

2.8 Sammanfattning iakttagelser

av

Svensk miljödatainsamling kärmetecknas av stor bredd och hög kompetens och skulle troligen hävda sig mycket väl i internationell jämförelse. De en starka sidorna överväger men utredningen vill även peka på några svaga sidor som iakttagits och som ger anledning att rekommendera vissa förbättrande åtgärder.

Styrkor Hög medvetenhet om miljöfrågor hos de studerade myndigheterna, länsstyrelserna, näringsliv och hos allmänheten. Ger en god grund, och i viss mån finansiella förutsättningar, för vidareutveckling av kompetens, system och metoder.

Bred täckning av vanliga miljövariabler. Inga uppenbara brister i kunskaper om miljövariabler har iakttagits. Naturligtvis uppträder från tid till annan nya miljöhot vars förekomst, spridning och konsekvenser behöver studeras. Vår bedömning är att beredskapen är god för att svara upp mot nya krav;vad beträffar forskningsresurser, mätsystem och laboratorieresurser.

Växande användning av modeller och fjärranalys Snabb utveckling, även presentationsverktyg, pågår hos flertalet av myndigheter, bl a med hjälp av GIS-verktyg.

God kompetens och motivation för rationaliseringar Flera rationaliseringsprojekt drivs, baserade på hög teknisk kompetens.

Svagheter Fortfarande stor andel fältbaserad mätverksamhet. Detta medför höga kostnader bl a för observatörsarvoden, resor och stationsutrustning. Datainsamling sker inte alltid mest kostnadseffektivt Sätt.

SOU 1994: 125

Bristande tillgänglighet Bl beroende på antalet dataproducenter är högt är information a att spridd i många databaser. I avsaknad nationellt referenssystem har av bristande tillgänglighet blivit en följd.

Liten systematisk samverkan i miljödatainsamlingen.

Bilateral samverkan sker att institutionerna köper data av genom varandra, eller i vissa fall driver gemensamma projekt. Samverkan för datainsamling såsom samlokalisering stationer eller drift av av observationssystem förekommer däremot knappast alls. Det finns få exempel på projekt där data från flera olika institutioner har använts.

Olika ekonomiska villkormålsättning för myndigheternas datainsamling Myndigheterna har hårda krav på ökad självfinansiering. Detta har bl a medfört osäkerhet vilka ekonomiska Spelregler som gäller vid om försäljning data, framför allt data inte tagits fram inom av som miljöövervakningen. I vissa fall kan denna osäkerhet ha lett till suboptimering datainsamling. Som exempel har nämnts att data ansetts av för dyrt köpa och därför har gjort mämingar, med risk vara att man egna för kvalitet eller avstått från informationen helt och fått sämre att man ett sämre arbetsresultat.

Bristande kännedom befintliga miljödata om Avsaknad nationellt referenssystemmetadatabas kan ha lett till samma av konsekvenser dvs mätningar dubblerats eller informationen som ovan, att inte använts trots att behov funnits.

Växlande datakvalitet

Kvalitetssäkring är idag ett uppmärksammat och prioriterat område hos

flesta institutioner. Även utvecklingen ännu inte har kommit så de om långt på detta område kan klar förbättring märkas. en

Nyttakostnadsanalyser saknas oftast En förutsättning för en diskussion om resursförbrukning för miljödatainsamling är att det finns nyttakostnadsanalyser. Bristen på sådana leder till att de miljömätande institutionerna har svårt att övertyga staten, och övriga kunderanvändare, om nyttan av sina mätningar och de produkter som mätningarna utgör underlag för.

3 FRAMTIDA BEHOV AV

MILJÖDATAINSAMLING

De styrande kraven på framtidens miljödatainsamling kommer enligt utredningens bedömning framför allt från

- förpliktelser enligt internationella avtal och överenskommelser o effekter av EES och eventuellt svensk medlemskap i EU - större miljöhänsyn i samhällsplaneringen vilket medför ökat behov av expertutlåtanden och krav på bättre infonnations- och pesentationssystem - ökade miljörisker i ett alltmer sårbart samhälle - krav högre effektivitet och större samhällsnytta

I detta kapitel diskuteras framtida krav och behov och vilka konsekvenser de kan väntas på den svenska miljödatainsamlingen.

3.1 Internationellt perspektiv

Stora miljöproblem berör många länder och utvecklingen det som av övemationella samarbetet i Europa kommer i hög grad att påverka behovet av och kraven svensk miljödatainsamling i framtiden. Internationella och konventioner kommer att ställa ökade och program nya krav på framtagande av data och nationella sammanställningar. Redan idag ser man effekter av Sveriges anslutning till EES-avtalet, med åtföljande harmonisering av svensk lagstiftning. Sverige har t ex antagit en ny lag om offentlig upphandling samt anpassat plan- och

bygglagen till EES-avtalet.

Det enbart nordiska samarbetet kommer troligen att minska till förmån för europeiskt samarbete.

3.1.1 Förpliktelser enligt internationella avtal

och överenskommelser

Alltfler miljöproblemen kräver internationell samverkan för att lösas.

av

Sverige deltar med miljödata i rad uppföljningsprogram enligt

en internationella avtal och överenskommelser, vilka tidigare beskrivits under p 2.1.2. Det mycket viktigt för trovärdigheten att länder som ratificerat är internationella miljöavtal redovisar sina utsläpp, och aktivt bidrar till övervakningen miljöeffekter. Endast på så sätt kan man med styrka av

ställa krav på andra länder.

De internationella och konventioner där Sverige deltar idag, program och kan väntas delta aktivt i framtiden, kommer sannolikt att ställa nya

krav på framtagande data och nationella sammanställningar. Ett

av nya exempel är utökad kustövervakning inom HELCOM, krav på mätningar metaller och organiska miljögifter inom de marina konventionema och av

AMAP, och biologisk mångfald inom konventionen med detta tema.

Man får utgå från att flera framtida miljöavtal kommer att grundas på

vad naturen tål, i stället för generella procent-reduktioner.

3.1.2 EES och eventuellt svensk medlemskap i EU

EG-konsekvensutredningen har i betänkandet EU, EES och miljön SOU 1994:7 analyserat konsekvenserna för miljön olika former av svensk av

medverkan i EU. Av särskilt intresse för miljödatautredningen är

EES-avtalet EU-medlemskap och dess konsekvenser för - resp

miljödatainsarnling nationellt och internationellt

uppkomst internationell konkurrens datainsamling och - av om

miljöövervakning

innebörden fritt datautbyte enligt EUs miljödirektiv Council

- av Directive 90313EEC.

EES-avtalet resp EU-medlemskap Sverige, Norge och Finland har beslutat med i European Environment

EEA, EUs miljöbyrå. EEA skall tillhandahålla europeiska

Agency miljödata och bearbetningar för beslut inom EUs miljö-program.

En central del EEAs verksamhet är Corine-systemet, ett geografisk

av

informationssystem för miljödata. Specifikationer från EEACorine

miljödata kommer direkt att påverka svensk miljöstatistik. EEA kommer

också initiativ till europeisk datasamordning, bl a genom en

att ta

Catalogue of data sources. Troligen kommer mycket av den europeiska

miljöövervakningen att succesivt föras in under EEA.

del arbetet inom EEA kommer att röra Standardisering och En stor av

metodfrågor. Standardiseringsarbetet i Europa bedrivs inom den

europeiska standardiserings-organisationen CEN, som har tillkommit

EUEPTA-beslut. Avtal mellan EU, EFTA och genom ett gemensamt CEN slår fast Europeisk Standard skall göras till nationell standard att inom 6 månader. Nationella avvikelser kan förekomma. CEN har skapat teknisk kommitté för att standardisera mätningar i den en ny

cykeln. SMHI deltar aktivt i SISCENISO. SGI arbetar hydrologiska inom CEN med karaktärisering och klassificering av restprodukter.

Också SNV och de andra statliga verken inom utredningen har kontakter

med CEN. Eftersom Europeisk Standard innebär starkare förpliktelser än

ISO-standarder, är det angeläget att svenskanordiska synpunkter på t ex

standarder för miljödatainsamling tas fram.

bl a

Sveriges plan- och miljölagstiftning har ändrats så att den inte strider

EES-avtalet. Det innebär bl a att mi]jgkgnsçkvgnsbgskrivningan

mot MKB, skall göras i större omfattning än för närvarande. Kommunerna

blir i samband med större projekt redovisa att EUs regler skyldiga att

inte kränks. T kan EU:s regler för luftkvalitet leda till något mera ex omfattande mätningar i svenska kommuner, det finns anledning att tro om

4 14-1208

att gränsvärdena kan komma att överskridas. De kraven väntas få nya konsekvenser för MKB vid planering och genomförande bl.a. av vatten-

och avloppsanläggningar, bostäder, industrier, och turistanläggningar.

Intçmatignçll konkurrens om datainsamling

Riksdagen har med anledning EES-avtalet antagit Lagen offentlig

av om

upphandling SFS 1992:1528. Den svenska lagen innebär överföring

en

av bestämmelserna i EUs direktiv 71305. Beträffande offentlig

upphandling finns ingen skillnad mellan EES-avtalet och EUmedlemskap.

All offentlig upphandling över ett tröskelvärde skall ske på sådant sätt

att företag i samtliga medlemsländer bereds möjlighet lämna anbud. att Tröskelvärdet uppgår för närvarande till 200 000 ECU eller 1,8 mkr ca

vid upphandling av varor och tjänster.

För närvarande tillämpas en praxis som utgår från att upphandling

inom koncemen staten, dvs mellan statliga myndigheter, får göras utan

föregående anbudsinfordran.

Det är förmodligen inga stora skillnader i kostnadsläge mellan

europeiska länder med kapacitet och kompetens att konkurrera på den

svenska marknaden om datainsamling. Motsvarande torde gälla för

svensk konkurrensförmåga utomlands. En möjlighet för svenska

myndigheter att konkurrera utomlands, kan att ingå allianser med vara besläktade utländska miljöinstitutioner, i syfte att driva specialiserad övervakning internationellt. Över huvud taget får räkna med man bildande av konsortium kommer att skärpa konkurrensen. Redan som finns exempel på att stora nationella institut RIVM, Nederländerna eller sammanslutningar konkurrerar effektivt den europeiska marknaden

för miljöundersökningar. För Sveriges del bör tendenser till institutionell

fragmentering motverkas, och samgående också inom Norden

- -

övervägas positivt.

För myndigheter som bedriver affärsverksamhet på

en en

konkurrensutsatt marknad är det viktigt att få konkurrera med europeiska

institutioner och företag på likvärdiga villkor med avseende på krav på

avgiftsfinansiering mm. För att uppnå en likvärdig konkurrenssituation

mellan statliga meteorologiska institut och privata aktörer i enlighet med

EUs regler pågår fn ett samarbete mellan 16 västeuropeiska institut för skapa samarbetsorganisation, ECOMET. meteorologiska att en

Fritt taut te nli tEU milödi ktiv

EU har ingen motsvarighet till den svenska offentlighetsprincipen, och

EU-praxis alla handlingar hemliga utom i de fall där man enligt är beslutat göra dem offentliga. Enligt EUs regler skall en myndighet

att

besvara begäran uppgifter inom två månader. Det bedöms SOU

en om

1994:7 EUs regler inte kräver ändring av de svenska reglerna.

att Vad gäller miljödata finns ett EU-direktiv rörande rätten till

miljöinforrnation Council Directive 90313EEC the freedom of

on information the environment. Enligt direktivets definitioner access to on de miljödata produceras de statliga myndigheter som omfattas är som av

miljödatautredningen, inkl länsstyrelser, berörda av direktivet.

av Direktivets artikel 3 fastlägger den allmänna rätten att ta del av

miljöinformation, med vissa undantag bl a avseende personuppgifter,

allmän säkerhet, ärenden under rättslig prövning, kommersiell sekretess.

Artikel 5 tillåter dataproducenten att ta betalt för informationen:

Member States make charge for supplying the information,

may a but such charge not exceed reasonable cost. may a

EG-konsekvensutredningen för miljö har inte analyserat Artikel 5

om

kräver någon harmonisering svensk lagstiftning. Den praxis som råder

av

i Sverige, och i flera EU-länder idag, är att dataproducenterna

tillhandahåller basdata i form enkel statistik mot ersättning till av

uttagskostnad, ofta med enhetsprissättning.

Så långt överensstämmer detta uppenbart med Art. I den grad utför kvalificerad bearbetning modell-beräkningar,

dataproducenten GIS-utveckling faktureras mervärdet enligt

sammanställningar, osv

varierar från land till land. Gemensamt för EU- och många taxor som andra länder, i detta avseende, är trend mot allt högre en

avgiftsfinansiering för data tagits fram inom miljöövervakning.

som

Så länge detta sker inom i praktiken betyder självkostnad utan

ramar som

vinstkrav, tycks också Art. 5 uppfylld. Om den statliga

vara

verksamheten drivs under företagsekonomiska villkor t ex i bolagsform,

kan frågan om reasonable cost möjligen ställas, i synnerhet

om tjänsterna utbjuds på den internationella marknaden.

Utredningen finner att nuvarande praxis vad gäller prissättning

av miljödata inte tycks strida mot EU-direktivet 90313EEC.

Frågan om villkor för tillgång till statligt genererad information utreds

för närvarande i andra kommittéer bl inom

a LI-utredningen landskapsinforrnation och den nyligen tillsatta utredningen SMHIs

om framtida verksarnhetsforrn.

3.1.3 Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet, också på miljödataområdet, karaktäriseras mer

av frivillighet än av krav.

Sedan 1993 samordnas det nordiska miljöövervakningsarbetet inom

NMR av Nordiska miljöövervaknings- och miljödatagruppen. NMR har

nått goda resultat, bl a rörande integrerad övervakning, Standardisering

av metodik och utveckling miljöindikatorer. av Samarbetet har visat sig lyckat i fall där utnyttjande gemensamt av

resurser ger rationaliseringsvinst. t ex för marin övervakning,

meteorologiskt radamät, fjärranalys, ozon- och UV-övervakning.

I andra fall har nordiskt samarbete lett till viss Standardisering

av

mätdata, ex. grundvattendata Nordiskt hydrologi-samarbete, och data-

karaktärisering kring-information Nordisk Ministerråd

Merparten av miljödatainsamling inkl Standardisering i samnordisk

regi kommer troligen pâ sikt att styras europeiska eller globala av program.

3.1.4Konsekvenser för miljödatainsamlingen den

av

förväntade internationella utvecklingen

- Myndigheterna måste ha beredskap för att klara krav på utökad

övervakning t ex inom HELCOM eller på ökade analyser

av

metaller och organiska miljögifter marina konventioner,

AMAP

Nya krav kan komma till bl a inom UNCED- konventionema; -

klimatändringar, biologisk mångfald, skog. De nya

konventionema kommer sannolikt i större omfattning att baseras på vad naturen tål.

Stramare former och ökade kvalitetskrav kan förväntas. - Ackreditering kommer att krävas i större utsträckning för internationell accept och internationella uppdrag, liksom Standardisering och harmonisering. Samverkan med nya organ, CEN EEACDS, EEACorine mäste etableras. ,

Mer omfattande miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, kommer

o att krävas anpassning till EUs regler. som en

och specialisering ökar, både nationellt och - Samgående

internationellt. Man kan räkna med att institutioner bildar

strategiska allianser för att stå starkare på den

marknaden. Svenska institutioners

europeiskaintemationella

möjligheter till sådant samgående bör förbättras.

Nuvarande praxis för dataförsäljning tycks inte strida mot EU-

-

direktivet fria miljödata. Krav på fortsatt ökad

ang

avgiftsfinansiering kan leda till konflikter mot EU-direktivet.

därför viktigt statsuppdraget definieras för varje

Det är att myndighet.

Samhällsekonomiska vinster kan kanske nås nuvarande - om

tillämpning Lagen offentlig upphandling ändras så att

av om

anbudsupphandling alltid görs över tröskelvärdet, även av

myndigheter.

3.2 Större miljöhänsyn i samhällsplaneringen

Allmänhetens medvetande om miljöfrågor är mycket högt. Ett exempel

på detta SIFO-undersökning där tillfrågat allmänheten

är en man om

vilka frågor de såg som speciellt viktiga när Sverige förhandlade med EU

om medlemskap. Miljöfrågoma toppade listan, och närrmdes av 15 % av

de tillfrågade. Östersjöns Vattenkvalitet, spridning av miljögifter i

naturen, och långtransport av försurande ämnen är några av de allvarliga

miljöproblem som har engagerat den svenska opinionen. Med tiden tycks

det ske en utvidgning av miljöperspektivet från lokala till regionala, och även globala problem. Långsiktig och representativ insamling av miljödata för andra viktiga

ändamål än miljöövervakning måste fortsätta. För ekonomiskfysisk

planering och operativ prognosverksamhet behövs nationella basnät med

god kontinuitet. Med ökande kännedom om sammanhangen mellan ekonomisk välstånd och miljökvalitet, har miljöhänsyn fått en allt viktigare roll i

samhällsplaneringen. Länder som, liksom Sverige, har gått igenom första

generationens detektion och beskrivning av miljöproblem och andra generationens motåtgärder ute i naturen, lägger alltmer vikt på

förebyggande planering för att undvika föroreningar och

naturresursförstöring. Begrepp som vad naturen tål och

kretsloppstänkande rörande det moderna samhällets produkter, vittnar om denna ökade medvetenhet. Agenda 121 efter UNCED kommer få att

betydelse för kommunal planering

Iförslaget till ny miljöbalk läggs tre grundläggande principer fast

miljöskador skall förebyggas den miljövänligaste tekniken skall

- -

användas och miljöfarliga ämnen skall bytas ut mot mindre miljöfarliga

sådana

det som utvinns av naturen skall kurma användas och tas om hand utan -

att naturen skadas kretsloppstanken

-

orsakar skador skall stå för kostnaderna för att förebygga och - den som avhjälpa skadorna förorenaren skall betala -

3.2.1 Ökande efterfrågan på expertutlåtande

ändras, eller tas i bruk,

När utnyttjandet av naturresurser nya resurser

uppstår också behov miljödataanalyser. nya av

exempel utnyttjande grundvatten i svensk

Ett är större av dricksvattenförsörjning. Andelen grundvatten är idag 50%, därav 25%

SGU idag hydrogeologin arbetsfält snabbare konstgjort. Inom växer som än berggrundsgeologin. Omställningen till energisarnhälle, med övergång från fossila

ett nytt

bränslen till biobränslen och andra förnyelsebara energikällor, väcker

SMHI. Mätverksamheten måste förstärkas

nya frågeställningar bl a för både i tiden och i rummet, för att frågorna om t ex strålningsenergi och

vindenergi skall kunna besvaras. krävs i framtiden är ofta tvärvetenskapliga. Ett

De miljöanalyser som

exempel försurningen bl berör atmosfärskemi, hydrologi,

är som a

geologi och biologi. Det är därför väl motiverat att undvika vetenskaplig splittring inom

miljöinstitutioner och myndigheter. God samordning och effektivt informationsutbyte bör därför eftersträvas.

3.2.2 Bättre informations- och presentationssystem

Mycket vikt måste åt utformning inforrnations- och stor ges av Snabbare och lätt förståelig information kartor,

presentationssystem.

tid och framför allt medverka till att rätt beslut fattas.

figurer kan spara

infonnationskvalitet finns med bl

Tekniska förutsättningar för bättre nu a GIS, enkelt tillåter integration av olika areella uppgifter.

som

på moderna produkter, framtagna hos de Nedan nämns några exempel

studerade myndighetema, som ger bättre beslutsunderlag

:

l Riskzonkartor visar sannolikhet för höga flöden och översvämningar längs vattendrag SMHI

UV-kartor över Europa som visar hur länge kanbör vistas i solen på

man olika breddgrader SMHISSI

SGU producerar tematiska kartor som visar sårbarhet grundvatten -

försurningskänslighet

radonrisk tungmetallhalter skredriskområden -

Det finns exempel på att företag gärna använder miljöövervakningsdata

för att presentera sin egen verksamhet som miljövänlig. Externa användare behöver i allt större utsträckning direkt åtkomst till centrala databaser. För dokumentation befintlig miljöinformation om

krävs referenssystem, enhetliga gränssnitt och tillämpningsprograrn. Vid

utformning av system måste datasäkerheten beaktas. Se vidare avsn 4.5

3.2.3 Konsekvenser för miljödatainsamlingen den ökande

av

miljöhänsynen i samhällsplaneringen

- Många av miljöproblemen är av en karaktär som kräver tvär-

vetenskaplig kompetens för undersökning och lösning, vetenskaplig

splittring bör därför undvikas.

v Framtiden kommer att avslöja typer miljöproblem, t idag

nya av ex

okända föroreningar eller ämnen med idag okända

miljökonsekvenser. Miljöinstitutionerna behöver därför viss en

beredskap för att kunna ta prover och analysera sådana ämnen.

Vid all mätverksamhet är det viktigt att dokumentera hur o mätningarna har gjorts, vilka instrument som har använts mm. Sådan information informationen kallas ofta metadata. Det är om viktigt att metadata registreras i digitala arkiv.

Miljöhänsyn i samhällsplaneringen och ett ökat miljöekonomiskt o

tänkande krav på högre effektivitet och större samhällsnytta

medför krav ökad samordning av miljödatainsamling.

Mycket stor vikt måste åt utformning av informations- och 0 ges presentationssystem.

3.3 Ökande miljörisker

3.3.1 Samhället blir sårbart mer

Ett ständigt mer komplicerat samhälle blir alltmer sårbart för störningar

i sin funktion och utsatt för miljörisker. Det gäller det växande antal t ex produkter som vi är beroende i vår vardag, det gäller vår av

energiförsörjning utan vilken samhällsfunktionema snabbt stannar, och

det gäller inte minst kommunikations- och informationssystem.

Olyckshändelser, så kärnkraftsolyckor, industriolyckor och

som

transporthaveri hotar. Kust- och havsövervakning är nödvändig,

bl a

som följd av risk för haveri i svenska farvatten med spill av miljöfarliga

ämnen och för övervakning algblomning. Översvämningar och får

av ras

givetvis större konsekvenser när de drabbar känslig infrastruktur och

tätorter. Deponering av miljöfarligt avfall och elektriska störningar till

följd av åskväder är andra exempel på hot samhället. mot

SNV har i sin rapport Hur ska Sverige må år 2020 i scenarioform

bedömt vilka miljörisker kommer att allvarligast i den

som vara närmaste

framtiden inte nuvarande miljöpolitik ändras. Rapporten visar

om att

växthuseffekten, -

försumingen

-

påverkan av organiska miljögifter

-

är de allvarligaste riskområdena, och att dagens internationella miljöavtal

och överenskommelser inte räcker till för att stoppa försämringen vårt av livsmiljö.

Även ozonuttunningen i stratosfären, marknära ozon och påverkan av

metaller, kan komma att förvärras inte ännu kraftfulla avtal om mer

förverkligas.

de ökade

3.3.2 Konsekvenser för miljödatainsamling av

miljöriskema

belastning, omvandling och effekter de framtida

- Spridning, av miljöhoten måste beskrivas för att rationella åtgärder skall kunna

vidtas.

allvarliga konsekvenserna många miljöhot gör det angeläget De av -

för skydd människan och hennes miljö.

med vamingssystem av på sådana behov är kustövervakning, övervakning av Exempel

luftföroreningar fotooxidanter i tätorter och radioaktivt bl a

nedfall.

Både problemutveckling och eventuella motåtgärder kan ha en

-

utsträckning många decennier eutrofiering, ozonproblem,

över

klimatförändringar. Datainsamling med hänsyn till långsiktiga

problem, måste givetvis själv vara långsiktig.

Användning modeller är helt nödvändigt för kvantifiering av de - av

konsekvenserna, och följaktligen för effektiva långsiktiga För klimatförändringar, ozonuttunning,

bekämpningsstrategier.

försurning och övergödning i vatten och hav finns

marknära ozon,

modellverktyg, knappast för t.ex. konsekvenser av spridning av

men

miljögifter. Ny modellutveckling krävs metaller och organiska därför och forskningsinstitutionema har här stora utmaningar.

3.4 Krav på högre effektivitet och större samhällsnytta

3.4.1 Högt nyttakostnadsförhållande

I all anslagsfinansierad verksamhet ligger ett krav att insatserna skall motsvaras av ett ökande värde. Det samhälleliga nyttakostnadsförhållandet bör vara högre än Kravet på högt nytta kostnadsförhållande förstärks av den allt högre graden marknadsav styrning inom svenska miljöinstitutioner och statens krav högre egenfinansiering, t ex för SGU och SMHI. Besparingar på anslagen medför samtidigt behov av prioriteringar mellan angelägna verksamheter. Frågan om bolagisering av statliga verk är aktuell. För viss miljödatahantering kan nyttovärdet beräknas. Det är t ex möjligt att beräkna ett ekonomiskt värde väderprognos eller av en av flödesprognoser för energiproduktion. Svenska myndigheter har endast gjort få ansatser att beräkna vilka besparingar görs med relevant som datainsamling och -analys, SGU har t ex utfört nyttakostnadsberäkning för sin information till Vägverket. Man planerar 1994 att göra utvärdering grundvattennätets en av verksamhet, både vetenskapliga och ekonomiska sidor. European Space Agency, ESA, har genomfört studie den en av ekonomiska nytta som uppnåtts genom förbättrade väderprognoser där förbättringen är en följd användningen satellitdata. Studien visar att av av det totala årliga värdet av väderprognoser i ESAs medlemsländer uppskattas till 10,6 miljarder ECU och mervärdet till följd att av satellitinfonnation har använts och förbättrat prognoserna uppskattas till ca 300 miljoner ECU. Givetvis kan inte all nytta räknas i kronor; bättre hälsa och ostörd natur är sådana svårt kvantifierbara nyttor. l brist på enkla nyttovärden, blir kravet på effektivitet ofta ett krav om flera produktenheter per insatsenhet. För miljödatainsamling skulle detta innebära flera mätvärden för samma pris mätinstrument, arbetstimmar, datortid osv.

3.4.2 Konsekvenser för rniljödatainsarnlingen av krav på högre

effektivitet

på ökad avgiftsfinansiering har lett till skapande av

- Krav

kund leverantörsförhållanden mellan myndigheter. Ett sådant

affärsmässigt förhållande ofta ett incitament till ger hos leverantören och ett ökat rationalisering hos kunden. Det kan dock finnas en risk kostnadsmedvetande

inkomster uppnås högre priser vid

att högre som genom

försäljning miljödata, eller ökad kommersialisering av data av förmedlas fritt, reducerar användningen miljödata, som idag av

eller altemativasämre datakällor tas i bruk. att

uppnås fortgående

Större nyttakostförhållande kan genom

och automatisering vilket sänker kostnaderna i rationalisering

Vägverkets VViS-system har t ex lett till stora verksamheten.

besparingar för vinterväghållningen. SMHI genomför ett stort

rationaliseringsprojekt kommer att sänka kostnaderna för som

observationssystemet med 15 mkrår.

internationell specialisering, kan också Specialisering, även

-

totala kostnaderna för miljödatainsamling. Det är

reducera de till sin natur redan är internationell, främst datainsamling som

bäst. Inom EUEEA redan tendenser till som lämpar sig syns

på europeiska topic centers. specialisering, bl a planer att utse samarbete mellan specialiserade institutioner är en

Nordiskt

möjlighet, i synnerhet också Finland, Norge och

intressant om

Sverige blir EU-medlemmar.

mellan myndigheter, för att uppnå större effekt av

Samverkan har frivillig redan inletts. SMHI

de samlade resurserna på väg diskuterar gemensamt nyttjande av och Vägverket

mätstationer. SGU och SMHI, som båda är

meteorologiska

varandras information för sin verksamhet, avser beroende av

samverkansavtal varandra tillgång till data.

att teckna som ger

4 FRAMTIDA MÖJLIGHETER

redovisar inom vilka sektorer och med vilka hjälpmedel

Kapitel fyra

utredningen potential för förbättrad samordningrationalisering av

ser en I den mån bedömningar av

svensk miljödatainsamling. kostnadsbesparingar har gjorts är dessa osäkra. potential i den framtida användningen av

Utredningen ser en stor

vilket får motivera att beskrivningen av fjärranalysens fjärranalys möjligheter fått stort utrymme i inledningen av kapitlet.

framtida ett användning teknik som t ex

Därefter beskrivs potentialen i av annan ny i havet, multikanals loggning och automatstationer.

bojsystem för stationsnät, olika former av gemensamt

Principer optimering av samlokalisering mätstationer eller integration utnyttjande av resurser, av

i sammanhanget och tas i avsnitt 4.3.

mätsystem är centrala frågor upp

av modeller och index kommer att öka, i många fall som Användning av

för mätningar, vilket beskriv i avsnitt 4.4

ersättning

förbättrad tillgänglighet till insamlade miljödata, Hur man kan uppnå

kvalitetssäkring data, berörs under rubriken liksom vikten av av datavärdar och kvalitetssäkring i avsnitt 4.5. Referenssystem, att tillvarata marknads-

Avslutningsvis berörs hur man genom kan skapa incitament för myndigheterna att uppnå en mer

mekanismer

kostnadseffektiv miljödatainsamling.

lll

4.1 Fjärranalys

Beskrivningen av fjärranalysens framtida möjligheter i första är hand

fokuserad miljöövervakningens behov data.

av Information från satelliter används operationellt av de flesta myndigheter som berörs utredningen, även för andra ändamål av än ren miljöövervakning, vilket framgått i kapitel Sådan användning kommer med säkerhet att öka i framtiden. Satellitinfonnation är t ex en förutsättning för SMHIs väderövervakning och prognosframställning. Fjärranalys används också för planering vägar och av annan fysisk planering och för lokalisering geologiska och biologiska av naturresurser. Användning av andra former fjärranalys, av som t ex mätningar från ballonger och luftskepp väntas inte öka i omfattning. SMHI utnyttjar idag ballonger för uppsändning av radiosonder för mätning bl a av höjdvindar. Genom pågående automatisering utsläpp av av ballonger kan dock betydande besparingar göras. Fjärranalys med luftskepp som plattform sker idag experimentellt det är oklart vilken men betydelse detta kan få i framtiden.

4.1.1 Framtida satellitsystem och trender

En långsiktig utveckling fjärranalysen sker bättre kvalitet av mot och allt högre upplösning, geometriskt och spektralt. Samtidigt utnyttjas den intensiva utveckling mot snabbare bearbetningar och bättre kapacitet att hantera stora informations-mängder i datorsystem. Sedan några år kan man t ex rutinmässigt framställa satellitbildskartor i skala 1:50 000 från data registrerade någon vecka tidigare på 80 mils höjd. Utvecklingen av framtida satelliter och går i flera olika sensorer riktningar. Dels planeras fortsättning och en uppföljning av dagens operativa system NOAA AVHRR, Landsat och SPOT, och dels planeras andra satellitprogram med nykonstruerade och med sensorer delvis nya uppgifter. Två upplösningsluckor från 10 till mindre meter ner än l

meter och från 1 km ner till 100 meters upplösning hos dagens optiska satelliter kommer sannolikt att fyllas med data från under

nya sensorer 90-talet. På motsvarande sätt kommer flexibiliteten vad gäller den spektrala upplösningen att öka. I vissa av de kommande inter-nationella

programmen avser man införa nya sk avbildande spektrometrar gör

som

det möjligt att välja, för respektive miljöändamål, lämpliga och mycket

exakt definierade våglängdsband.

Inom överskådlig tid, fram till ca år 2000, kan vi också ana en snabb

utveckling av radardata för olika tillämpningar de

genom sensorer som nyligen sänts upp. Därigenom fås bl a molnoberoende kapacitet dygnet runt som komplement till optiska data. Radardata har emellertid en helt annan bildkaraktär, varför det kan dröja några år innan användarna fått

verktyg för att tolka data och helt förstått vilka tillämpningar som är

realistiska för operativ miljöövervakning.

I den internationella samordningsgruppen CEOS Committee Earth

on

Observation Satellites har sammanställt lista på ett 40-tal

man en nya, planerade satelliter, varav flertalet är avsedda för tillämpningar inom området EnvironmentGlobal change. Av dessa kan nämnas några grundläggande karakteristika för vissa av sensorema och systemen som är av specifikt svenskt intresse:

Vegetation

Vegetation VGT är en ny europeisk sensor för globala studier av

växtligheten. Systemet avses bli dagligen återkommande med en

upplösning på ca 1 km och ett synfält pâ 2 200 km. Data kommer att

länkas ner till en central mottagnings-station troligtvis Esrange, varefter

informationen processas till dagliga och veckovisa sammanställningar av den globala vegetations- eller snöissituationen. Sverige delfinansierar

projektet till 4% via Rymdstyrelsen. Uppsändning år 1997 som

medföljare till SPOT4.

SeaWiFS SeaWiFS är ett amerikanskt instrument som är utvecklat för övervakning av haven. Studier av algblomning och havsströmmar är några exempel på tillämpningar. Satelliten kommer att vara halv-kommersiell dvs det ,

finns teckna kontrakt på mottagning lokala data t över möjlighet att av ex

Östersjön. Första beräknas sändas upp hösten 1994.

sensorn

Miami kanadensiskt initiativ. Satelliten är bestyckad med en Radarsat är ett avbildande radar-sensor SAR med variabel upplösning ner till 10 en Möjligheterna till mörker- och molnoberoende kapacitet samt meter. flexibiliteten hos Radarsat gör det möjligt att studera snabba dynamiska förlopp. Exempel på detta kan studier av snösmältningsfronten, vara issituationen, översvänmingar, etc. Sverige Rymdbolaget kan komma medverka i mottagning och marknadsföring data. Trolig att av uppsändning 1996.

Envisat Envisat mycket omfattande europeisk satsning under 90-talet på ett är en internationellt fjärranalysprogram inriktat mot en rad olika det sk Mission Planet Earth. Sverige bidrar med ca miljöparametrar to - 6% till dess budget via Rymdstyrelsens finansiering till ESA European har bl Saab Ericsson Space fått kontrakt på Space Agency. Därigenom a bygga delar satelliten, och viss mottagning har förlagts till Esrange. att av Uppsändning planeras 1999.

EQ USANASAs bidrag till det internationella fjärranalysprogrammet Mission Planet Earth kallas EOS Earth Observation System. I to planerna hel flotta polära satelliter med programmet ingår enligt en av mängder instrument ombord för mätningar olika miljöparametrar. av av En de första satelliter skjutas 1998 är EOS AM-l av som avses upp Meridian, inriktas mot observationer moln, aerosoler och Ante som av jordytans vegetation. uppräknade instrumenten och fjärranalyssystemen utgör bara De ovan bråkdel vad planeras för 90-talet. Detta innebär bl a att den en av som informations-mängd ska tas emot, lagras, bearbetas, och distribueras som bli Vissa uppskattningar pekar mot att 1 på marken kommer att enorm. ca data dygn måste kunna hanteras. Tera 1012. terabyte per

Vi kan alltså under 90-talet förvänta oss att rad satellitbaserade en nya informationskällor blir tillgängliga för miljöövervakande myndigheter och forskare. Många av dessa internationellt finansierade fjärranalyssystem kommer att drivas och leverera data på ickekommersiell basis, och informationen kan därigenom bli mycket kostnadseffektiv att utnyttja.

4.1.2 Miljövariabler och framtidsutsikter

Vilka miljövariabler skulle kunna övervakas och insamlas med hjälp av

fjärranalys under 90-talet I den följande behovsanalysen har vi utgått

från krav och prioriteringar hos en operativ miljöövervakning, och

jämfört dessa krav med en inventering av nuvarande och planerade satelliter.

Bland de faktorer som starkt påverkar möjligheterna att använda

fjärranalystekniken för miljöövervakning är vilka kvalitetskrav som ställs

på skalor, tillgänglighet dataarkiv, datamedia, kundservice, etc och

upplösning. Kraven upplösningen kan ytterligare förfinas till att gälla

anspråk på geografisk upplösning samplingsavstånd, heltäckande

mätning, temporal upplösning satellitens återkomst, arkivets

fullständighet, samt spektral upplösning antal mätta spektrala

våglängdsband, definitionen av respektive band. Kraven ovan från miljöövervakningen skall därefter ställas i relation till vad den internationella rymdsektom redan har levererat i form av

operativa instrument och satellitsystem, men framför allt vad som

kommer under 90-talet. Ett flertal studier av denna typ har genomförts i

internationell regi och ofta med svensk medverkan. I Sverige genomförs

för närvarande liknande studier i och med förberedelserna för ett Miljödatacenter i Kiruna.

Nedanstående tabell ger exempel på typiska objekt och variabler där

satellitdata kan tas i anspråk på ett effektivt sätt för miljöövervakningen

under 90-talet. Tabellen är indelad efter ekosystem och har inte

ytterligare indelats med avseende på typ av miljöövervakning, skala, eller

annat. Det har antagits att huvudinriktningen skall vara miljöövervakande

kartering av atmosfär, land och havsjö

EKOSYSTEM SATELLIT, OBJEKTVARIABELINSTRUMENT SAMT EV ANMÄRKNING

ATMQS ARLHE Solinsuâlning Nyckelinstrumentet är ACRJM Molntäcke AVHRR på NOAA forregionala observationer Utsläppsplymer Större plymer av rök och ånga skogs- o oljebränder, etc AVHRR och TM -

HAWKUSTNÃRQSJ O Havsytans höjd och strömmar Flera instrument: Topex-Posidon, RA på ERS Utsläppsplymer Indirekt via Landsats varmvatten termiska TM-band Suspenderat material klorofyl Nyckelinstrument är Landsat TM, SeaWiFS samt MERIS på ENVISAT Ytströmmar Beroende skala AVHRR eller Landsat TM Vattenarealen på sjöarfloder Beroende på dynamiskt förlopp Radarsat eller SPOT Oljespill på havet Radarsat och ASAR på ERS

ÄNT LAND - Vegetation och markanvändning Beroende på skala VGT eller Landsat TM och SPOT HRVIR Förändringsstudier Samma som ovan inklusive Radarsat, ERS Uppdatering kartdata SPOT HRVIR, Landsat ETM, JERS av Snöutbredning vatteninnehåll SPOT HRVIR, Landsat TM, Radarsat eller VGT

SKOG Ban-löv-innehåll Nyckelinstrument: Landsat TM eller SPOT HRVIR Biomassa Regionala studier mha VGT Hyggen, avverkningsförändringar Landsat TM och SPOT Skogsskador, vegetationsstress SPOT HRVIR eller Landsat TM Övervakning skogsbilvägar grustäkter SPOT PAN av

W116

VÅTMARKER Karterings- förändringsstudie Landsat TMETM, SPOT HRVIR, Radarsat Förändringar av torvtäkter Landsat TM och SPOT

J ORDBRUK Inventeringstatistik av grödor arealer Landsat TMETM och SPOT FANHRVIR Kartering av vinterbar åkermark SPOT, Landsat, eller Radarsat Landskapets brutenhet SPOT HRVIR

När tabellen ovan studeras bör man beakta att det finns ett direkt förhållande mellan geometrisk upplösning och hur ofta en satellit kan registrera markytan. I praktiken innebär detta att en totalt molnfri

täckning, av t ex Sverige, med högupplösande data typen Landsat kan

av åstadkommas med några års mellanrum, medan en molnfri mosaik, av

storleksordningen Östersjöregionen i 1 km upplösning, kan erhållas

ungefär månadsvis med NOAA-data. Detta bör ställas i relation till att kraven på registreringsintervall varierar beroende på vilken miljövariabel som skall studeras. Förändringar i markanvändning och vegetation kanske endast behöver studeras vart femte år medan övervakningen av algblomning kan vara önskvärd upp till två gånger per dygn.

Sammanfattningsvis kan sägas att fjärranalysdata idag och under 90-

talet lämpar sig bäst för regional och nationell kartering och övervakning

av förändringar i odlings- och skogslandskapet inkl våtmarker samt för

marin småskalig övervakning. Framför allt är satellitdata effektiv som ett

yttäckande komplement till glesare markbaserade mätningar. Sannolikt kommer också atmosfärskemiska studier att bli än mer operationella. Den

tekniska utvecklingen inom fjärranalys-området går dock som tidigare

visats snabbt framåt, vilket för den framtida miljöövervakningen innebär:

att globala dynamiska trender kan komma att övervakas regelbundet ex

-

vis årliga förändringar av grönskans utbredning våren med VGT

att nya och tidigare svårövervakade miljövariabler kan komma att

-

mätas regelbundet t ex olika typer av atmosfarskemi med ENVISAT,

eller diffusa regionala vegetationsförändringar med HRVIR

att data kommer att bli än mer prisvärd och lättillgänglig bl a med

hjälp av europeiska initiativ för att distribuera data via elektroniska nätverk.

Denna positiva utvecklingstrend kräver dock att svenska och

internationella miljövårdande myndigheter i högre grad än vad som hittills varit fallet får påverka och prioritera teknikutvecklingen. Där har den svenska fjärranalyskommitten en viktig roll. Utvecklingsinsatser som

hittills har gjorts har i hög grad varit teknikstyrda.

4.1.3 Internationella aktiviteter

Inom EUs miljöbyrå EEA tas i flera fall fram information om miljötillståndet i Europa med hjälp av fjärranalys, vilket bl a kommer att avrapporteras i deras State of the Environment Report. CORINE Land Cover CLC är ett exempel på ett sådant miljörelaterat projekt. CLC är i huvudsak baserat på satellitbildtolkade Landsat TMbilder och databasen är anpassad till GIS-miljö. CLC projektet har

ambitionen att täcka i första hand hela Europa med en vegetations- och

markanvändningsklassning i 44 klasser, där minsta tolkningsenhet är 25

ha. Rymdbolaget har nyligen genomfört en metodstudie för hur en

CORINE landtäckningsklassning skulle kunna genomföras över Sverige. För att bättre vara anpassad till svenska behov har man föreslagit att den svenska CORINE klassningen ska genomföras med ett tillägg av nationella underklasser och med 5 ha som minsta tolkningsenhet.

Det Nederländska riksinstitutet för folkhälsa och miljöhygien, arbetar

bl a med EEA och har tillsammans med Rymdbolaget tagit initiativ till en

småskalig paneuropeisk databas avseende markanvändning, utgående från

AVHRR data. Syftet är att använda databasen vid småskalig modellering

och miljöövervakning av Europa.

EG-kommissionen och dess 23 generaldirektorat DG är för övrigt de största användarna av satellitdata i Europa, speciellt inom miljö,

jordbruk, bistånd, regional utveckling och fiske. EU har därför nyligen startat CEO Centre for Earth Observation, en sameuropeisk detaljerad studie av bl a databehoven hos EUs olika direktorat och hos EFTA, samt behov av system för ökad tillgänglighet av satellitdata. Andra internationella organisationer som nyttjar satellitdata inom miljöövervakningsområdet är FN-program som FAO,Global Resource Information Database UNEPGRID, samt International Geosphere- Biosphere Programme IGBP en organisation för internationell forskningssamverkan. Inom ramen för GRID byggs ett globalt nätverk av miljödatabaser som skall göras tillgängligt för alla. GRID har två sk noder eller centra i Norden med speciellt uppdrag att bevaka bl a Nordkalott-området. IGBP, vars huvudsekretariat finns på KVA i Stockholm, kommer bl a att definiera och genomföra forskningsprojekt inom temat globala miljöförändringar med hjälp av fjärranalysdata. Många internationella och europeiska institutioner och myndigheter genomför eller initierar redan idag miljöövervakningsprojekt där fjärranalystekniken utgör en väsentlig beståndsdel i arbetet. Vid ett eventuellt EU-inträde kommer Sverige att bli än starkare påverkad av fjärranalystekniken, antingen som ett konkurrensmedel vid olika upphandlingar, eller genom direktiv hur miljöövervakningsarbetet bör harmoniseras för att kunna jämföras mellan länderna. Det är därför klokt att Sverige redan nu förbereder sig genom att t ex känna sig för med pilotprojekt och praktiska prov, och därigenom se vilka fördelar alternativt begränsningar tekniken har i miljöövervakningen.

4.1.4 Dataintegration

4.1.4.1 Kompletterande data

Fjärranalysdata ger inte ensamt all information. Ofta måste bildinnehållet från satelliten för en viss frågeställning översättas till reella fysikaliska eller biologiska miljövariabler biomassa, barrförlust, ytvattentemperatur, mängden suspenderat material, etc. Denna översättning eller

korrelation görs ofta med hjälp av markmätningar. I andra fall måste

fjärranalysdata kompletteras och kontrolleras med andra lägesbundna .data

för att vara helt tillförlitliga. I datoriserad miljö kan olika sorters lägesbundna och digitala data

en korreleras med satellitbildens mätvärden statistiska modellgenom

beräkningar. Slutresultatet möjliggör beräkningar och datoriserade

visualiseringar av miljöparametrar.

För att på ett optimalt sätt utnyttja fjärranalysdata i miljöövervakning

är det därför väsentligt att kompletterande data är kartriktiga och finns

tillgängliga i digital form. Nedan följer några vanliga exempel på digital

information redan idag används komplement till fjärranalysdata.

som som

Topografiska och ekonomiska kartan Dessa bakgrundskartor kommer att spela stor roll även i framtida

en miljöövervakning tillsammans med satellitdata, men då sannolikt i dess digitala form sk Geografiska Sverige Data GSD. -

Jordartskagan SGU överför för närvarande jordartskartan i skala 1:50 000 till digital form. Ett fåtal blad är för tillfället färdiga, men SGU anpassar

produktionen efter kundernas intresseområden. Kartbladen kan levereras

i samma format som satellitdata normalt produceras sk raster form,

varför informationen från de båda datakälloma enkelt kan integreras.

Avrinningsområden

Gränser för avrinningsområden och annan hydrologisk information kan erhållas från SMHI. Normalt levereras informationen i sk vektorform

vis ArcInfo vilket gör det möjligt för de flesta myndigheter att

ex

redan idag hantera dessa data.

Markanvändning Några exempel på datakällor för markanvändning som liknar och med fördel kan korreleras med fjärranalysdata är Riksskogstaxeringens och SCBs statistik i km-rutor. Kombination av en nationell provytor

flerårig serie av statistiskt väl underbyggda markmätningar från

Riksskogstaxeringen, med en nationell yttäckande och aktuell satellitdatamosaik från Satellitbild är även internationellt sett helt unik. Båda dessa databaser existerar idag.

Fältarbeten Positionering eller inmätning i fält med hjälp av Global Positioning System GPS har funnit sitt genombrott inom alltfler tillämpningsområden, t ex för detaljerade punktinmätningar vid provtagning av olika miljöparametrar, och för realtidsrapportering av exempelvis fordonspositioner. GPS i kombination med små handhållna mätinstrument och datorer har förverkligat det helt digitala fältarbetet.

4.1.4.2 Integrationen av fjårranalysdata

Miljöövervakningsinformation består dels av direkta mätningar och observationer i fält, men också av modell- och scenarioberäkningar. Dessa analyser och interpoleringar görs för att upptäcka trender och förstå större sammanhang. Geografiska informationssystem är ett av de

nya verktyg som möjliggör integration och sambearbetning av satellitdata

med annan lägesbunden miljöinformation, exempelvis resultat från

modellberäkningar. Modellberäkningama kan också utvecklas med hjälp

av GIS-verktygen i sig.

Satellitdata kan alltså integreras på flera nivåer inom miljövårdsarbetet:

som ett mätresultat som direkt ger en relevant miljövariabel t ex - förändringar i landskapets brutenhet,

som ett mätresultat som via korrelation med andra, markbaserade, miljövariabler förbättrar eller förenklar

insamlandet av dessa data t ex yttäckande beräkningar av

kraftiga barrförluster,

som ett informationsskikt som, indirekt och med hjälp av GIS,

-

ökar kvalitén eller minskar behovet markbaserade mätningar i av olika miljöanalyser t ex övervakning av torvtäkter, -

ett aktuellt och digitalt baskartematerial som kan användas som

för att komplettera och uppdatera miljövârdsarbetet i allmänhet t

ex vegetationsinforrnation vid större projekteringar.

Ett exempel på typisk prognosberäkning, där fjärranalysdata kan

en integreras ett informationsskikt i en GIS-modell, är uppskattningen som

kväveläckaget från jordbruksmark genom att åkerfält utan gröda på

av hösten och vintern kan identifieras och arealberäknas i satellitbilden. En

tänkbar prognosberäkning är kombinationen av mark-

annan användningsdata, klassade från satellitbilder, och jordartsdata i en GISmodell för spridning luftföroreningar för att beräkna kritiska av belastningsgränser för marken av luftbuma föroreningar.

Med ett GIS-system kan följaktligen intelligent miljödatabas byggas

en

lämpar sig väl för miljöövervakning, prognostisering, eller

upp som annat miljöarbete. Integreringen data med hjälp av GIS tar sikte på av hela den digitala datahanteringen från insamlingen av data till

presentationen av beslutsunderlaget. Man kan hävda att det viktigaste i

integreringsarbetet är att formulera syftet med dataintegreringen, medan

det dyraste är själva insamlingen och databasuppbyggnaden. Vid

integration fjärranalysdata med andra data kan konverteringen mellan

av

olika datafonnat vektor, raster, systemberoende lagring, etc utgöra ett

hinder.

Kraftfulla persondatorer har idag tillräcklig minneskapacitet och

snabbhet för att lagra, hantera och analysera fjärranalysdata tillsammans information. De flesta kommersiella GIS-verktyg

med annan lägesbunden

kan sambearbeta vektordata och sk rasterdata. Den snabba ökningen av

prestandapris kommer att ytterligare förbättra möjligheten att hantera

stora mängder fjärranalysdata skrivbordet. Den tekniken med digitala mätinstrument, GPS, satellitbaserade

nya och GIS, gör det således möjligt att integrera och samordna sensorer

miljöparametrar på ett mycket effektivt sätt. Fördelarna med detta

arbetssätt är bl att värdet varje enskild miljöparameter blir än större

a av

när den kan jämföras och vägas mot andra dataset.

De generella principerna för hur ett miljöövervakningssystem, med

integrerade fjärranalysdata, skulle kunna se ut visas i figurennedan.

SATELLITDATA Z Z z z

Iüi

OMGIVNING N

Wing J

x

t

m DATAKÄLLOR Ev.Iønpldteábg BESLUTS-

x

UNDERLAG uppbmnad á ANALYS DATABAS Presentation

RESULTAT int

Figur: Tänkt integrering fjänanalysdata i ett miljöövervakningssystem

av

4.1.4.3 Tillgänglighet till fiärranalysdata

Användande av satellitdata i ett operativt sammanhang ställer höga krav

på tillgängligheten av dessa data. Data skall lättillgängliga, vid

vara sökning, vid distribution och under användandet. Teknik och metodik för extraktion av relevant information bilderna måste också spridd ur vara och lättanvänd. Därför kan man också konstatera att det trots den stora

mängden av olika sensordata som finns lagrade hos myndigheter, företag och institutioner genomförs få samordnade miljöövervakningsprojekt där

olika typer av data från olika institutioner används. Enkel åtkomst och

tillgänglighet av miljödata inkl satellitdata, skulle förbättra samordningen

av miljödatainsamlingen med existerande integrationstelmik.

SOU 1994: 125

Tillgängligheten kan förbättras bl a genom att

kvalitetskontroll och lagring av mätdata ursprungsdata sker

nära källan hos de genererar data och som har kunskap om som mätrnetodiken,

elektroniska nätverk CD-ROM, Exabyte och andra effektiva men -

billiga distributionsmedia utnyttjas i högre grad

,

praktisk försöksverksamhet stimuleras där flera, gärna -

internationella, organisationer ingår och där olika datatyper

används och integreras.

4.1.4.4 Datadisttibution

Elektroniska nätverk har under de senaste åren kommit att bli ett smidigt instrument för att distribuera och söka infonnation. Internet är bara ett i mängden de internationella nätverk idag växer mycket kraftigt. av som

För närvarande ansluts i genomsnitt 5-10 nya lokala nätverk per timma

till Internet. Man räknar uppskattningsvis att ca 25 miljoner användare

i världen idag kan nås via Internet. Allt fler institutioner inom runt om miljöområdet, såsom Lantmäteriet, SMHI, Naturvårdsverket och vissa Länsstyrelser har redan, eller förväntas inom en snar framtid få,

anslutningar till Intemet.

I och med anslutningen till Internet finns a möjligheten att använda s

k hypertextdokument, vilket tillåter användaren att pâ ett enkelt sätt peka

på, hämta och referera till dokument, bilder, ljud eller filmsekvenser

världen över. Internet kan därför vara en av de kanaler som, åtminstone

tekniskt sett, ligger nära till hands för att förbättra datadistribution och

tillgänglighet inom miljöövervakningsområdet. Taxan för en Internet-

anslutning är för närvarande relativt hög i Sverige ca 120 000 krår för 64kbit, förväntas snart sjunka till amerikansk nivå ca en 10-del av

men det svenska priset idag då fler nätoperatörer etablerat sig. av Kostnaden för CD-ROM läsare och skrivare har minskat dramatiskt de

senaste åren. CD-ROM skivan har därför kommit att bli ett väl spritt medium för överföring relativt datamängder

av stora ca 0,5-4 Gbyte.

En annan fördel med CD-skivan är dess hållbarhet och låga kostnad att massproducera, vilket gör den mycket lämplig för distribution utdrag av ur olika offentliga miljödatabaser.

4.1.5 Operationellt utnyttjande

Vi kan konstatera att det i Sverige föreligger goda förutsättningar för ett operationellt utnyttjande av fjärranalys i miljöövervakningen. Det finns en internationellt sett mycket välutvecklad infrastruktur för att ta emot och bearbeta fjärranalysdata, samtidigt allt både som mer av miljövariablema och den nödvändiga kompletterande kartinformationen lagras digitalt i lägesbunden form. Forskningen i Sverige på miljö- och fjärranalysområdet ligger också i frontlinjen. På samma sätt ligger Sverige långt fram med uppbyggnaden telekommunikationsnätet. I och av med regeringens initiativ att avreglera telemarknaden kan vi dessutom förvänta oss allt lägre taxor för att distribuera de stora datamängder som miljöövervakningen kräver. I Sverige genomförs nu flera satsningar för att öka deltagandet i europeiska fjärranalys- och miljöövervakningsinitiativ:

uppbyggnaden av Miljödatacentret MDC i Kiruna för att skapa en fokalpunkt där satellitbaserade miljöövervakningsdata skall kunna tillhandahållas,

utvecklingen av metodik och kostnadsberäkningar för att genomföra en svensk motsvarighet till EU projektet CORINE landtäckning,

satsningarna på BGIS The Basic Geographic Information of the - Baltic Drainage Basin för att samordna hanteringen och analysen

av miljöparametrar över Östersjöns dräneringsområde,

mottagningen miljörelevanta data i Kiruna från VGT och

av - ENVISAT inom för Sveriges ESA och EU samarbeten, ramen

deltagandet i EUs CEO för att integrera Sverige i det europeiska

datanätverket.

4.1.6 Diskussion och kostnader

Fjärranalysen realistisk och effektiv informationskälla med stor är en

framtida potential. En samordning och integration av olika digitala

lägesbundna data med fjärranalysdata skulle kunna ge miljöövervakningen

fördelar. Datatillgängligheten är en av de viktigaste faktorerna för

stora

att påverka utvecklingen och främja samordningen.

Tillgängligheten kan förbättras med hjälp av ny informationsteknologi

med dataproducenter levererar data via datanätverk, men också

som datavärdar för olika sakområden 4.5.2. De rationaliseringar genom se

kan göras att samordna miljödata och skapa nya

som genom informationstjänster är viktiga. Fjärranalysen skulle här kunna bidra, dels såsom användbart informationsskikt, men också genom att ett

banbrytande för överföra stora datamängder fjärranalystekniken är att över långa avstånd i digitala nätverk. Vad skulle ökad användning fjärranalysteknik och den därmed

av sammankopplade informationsteknologin kosta Vilka rationaliseringsvinster skulle vi få Det finns inga svenska studier utförda som bas för en

detaljerad kostnadsanalys, endast några indikationer på storleksordningen.

Infrastruktur för mottagning, arkivering och bearbetning Stora delar dessa investeringar är, eller väntas bli, finansierade

av tunga

svensk rymdindustri och myndigheter med ansvar för rymdsektom.

av

Med det ökande intresset för fjärranalysdata, och vikten av att kunna

påverka verksamheten, kan emellertid miljövårdande myndigheter väntas

delta i finansieringen driften, främst genom uttag av tjänster. av

Distributionstjänster

Man kan tänka sig att dessa tjänster skapas marknaden och när så av om finns behov. Pâ sätt mäklartjänster normalt behövs för samma som att köpa och sälja sitt hus, kan man tänka sig att det europeiska eller globala

nätverket av fjärranalys- eller andra lägesbundna data blir så komplext att

det uppstår liknande tjänster. För att dessa mäklare skall kunna fungera

behövs kunskap om nätet, dess innehåll och möjligheter. För detta

ändamål behövs metadatabaser inom miljödatasektorn. Se 4.5.1.

Dataanvändare inkl miljövårdande myndigheter väntas bidra till

finansieringen genom uttag av data och produkter. Därutöver kan

myndigheter och institutioner behöva uppgraderas vad gäller databaser och nätverkstjänster.

Praktisk försöksverksamhet med olika typer fjärranalysdata och

av

miljöparametrar

För att stimulera till användandet av fjärranalys- och miljödata och att

använda den nya tekniken i form GPS, GIS och nätverksdistribution av av data kan det behövas insatser i form projektstöd eller investeringsstöd. av

De miljödatainsamlande institutionerna bör i högre grad ta del IT-

av

forskningens program och fonder. Inte minst inom EU görs idag

en

mycket ambitiös satsning, som kan komma Sverige till del både

genom

EES-avtalet och vid ett eventuellt medlemskap i EU.

Vad kan man vinna på att i högre grad införa informationsteknologi

och att rationalisera miljödatainsamlingen med hjälp av fjärranalys Det

är mycket vanskligt att svara på denna fråga utan underliggande

ekonomisk analys. Sådana har inte utförts i Sverige. Däremot

kan man

dra vissa paralleller med rationaliseringar i verksamhet och från

annan

utländska pilotförsök som inte är alltför långsökta.

Det finns industriella exempel ABBs T-50 projekt där i princip

man

har halverat produktionstidema inom hela koncernen samtidigt

som kvalitén har förbättrats, delvis genom en intensiv användning den av nya informationstekniken. Inte minst effektiviserades hanteringen av information för produktionskontroll och beslutsstöd. Det andra exemplet rör ett effektivare sätt att förutsäga skördeutfallet av sockerbetor i

England med hjälp av fjärranalys. Genom att införa satellitdata i

planeringsprocessen kunde British Sugar förfina och optimera lagring, produktion och försäljning betor och socker. Förhållandet

transport, av mellan vinst och kostnad för British Sugar var 8:1 om fjärranalys integrerades i planeringen. I ett tredje exempel från danska

Jordbruksdepartementet, rör kontrollen EUs arealstöd det sk

som av

set-aside programmet, har jämfört kostnaderna för traditionella

man

markbaserade kontroller med fjärranalysmetoder. Det visade sig att

fjärranalysmetodiken är kvalitetsmässigt konkurrenskraftig och samtidigt

minskar kostnaderna för kontrollprogrammet med ca 20%. Ytterligare exempel kan hämtas från rapport som presenterats av Bamshill ett en Consultancy Ltd, England, har Europa år 1990 tjänat cirka 300 miljoner

ECU tillgången till Meteosat, och de säkrare prognoser satelliten

genom medfört.

Sammanfattning Rymdbolaget har uppskattat kostnaden för nödvändig förbättring av infrastruktur och distribution till 15-30 mkr under 3-5 år. Dessa investeringar utgör 5-10 % dagens kostnader för hanteringen av ca av miljödata. Det är dock inte klart hur dessa investeringar kan täckas. En sådan insats skulle kunna intjänas ett effektivare miljöarbete. genom

Uppskattningarna är naturligtvis osäkra och utredningen kan inte

konkretisera vilka nuvarande mätverksamheter kan bli överflödiga. som

Av tabellen på sid 116-117 framgår dock att ett stort antal variabler i

olika ekosystem kommer att kunna mätas med hjälp av fjärranalys, i

synnerhet förväntas nya möjligheter för översiktlig kartläggning Vi kan

förvänta besparingar både i form ett minskat behov av traditionella

oss av

mätmetoder och effektivare administration av miljöinformationen. Det

skall dock poängteras att besparingarna inte uppstår enbart i och med en

satsning på fjärranalys och informationsteknik, utan den nya tekniken led i omfattande rationaliseringsåtgärder. Ökad

skall införas som ett mer

informationskvalitet gör fjärranalys unik och särskild användbar.

Tidigare har nämnts de fyra viktigaste egenskaperna hos fjärranalysen;

överblick, aktuella data, digitala data och låg kostnad per ytenhet.

Problemen med aggregering, lagring och distribution av enorma

fjärranalysdata idag den tekniska utvecklingen

mängder är stora, men

detta fält går snabbt. Användningen fjärranalys har potential som endast delvis är av en

utnyttjad idag. Fjärranalysdata kombinerad med annan geografisk

information, modeller och vissa fältmätningar kommer att utgöra ett

kostnadseffektivt alternativ till de fältbaserade mätningarna. Etableringen

ett Miljödatacenter kommer att stärka den svenska fjärranalysav kompetensen. Det är dock viktigt att utvecklingen bl a av nya sensorer

användarna i ännu högre grad än hittills har skett.

styrs av

5 [4-[208

4.2 Annan ny teknik

4.2.1 Bojsystem

Övervakning av havsområden blir allt viktigare. Behov kunskap

av om havet ökar för samhällsplanering, för nyttjande och skydd havets av resurser och för skydd av människans hälsa. Ett aktuellt exempel på

behov av kunskap är den giftiga algblomning fn pågår i Östersjön.

som Realtidsövervakning av havsmiljön är förutsättning för att viktiga en beslut skall kunna fattas. Det finns bl a planer på att bygga ett upp internationellt nätverk för utbyte marina realtidsdata inom lOCWMO. av Med nuvarande teknik med mätningar från fartyg eller från fasta mätplatser t ex vid kassunfyrar blir övervakningen orimligt dyr, samtidigt som krav kontinuerliga mätningar flera parametrar av nya inte kan uppfyllas. Ett sätt att väsentligt öka observationsfrekvensen på utvalda stationer, främst i öppet hav, är att använda förankrade bojar. Ett sådant system ger bättre kunskap om vattenomsättning och vattentransport i ett havsområde samtidigt som det kan ge snabb information och förvarning för besvärande algblomningar. Ett bojsystem för övervakning marin miljö kan också producera av meteorologiska observationer vilket är väsentlig tillgång för att en ytterligare höja kvaliteten väderprognoser. Ett system av bojar som används med framgång i bl Holland och a Norge är det s k SeaWatch systemet. På försök har boj installerats i en den svenska delen av Kattegatt genom en samfinansiering mellan SMHI och Naturvårdsverket. Bojarna har olika instrumentering, men samtliga mäter temperatur och salthalt på olika djup, syre, radioaktivitet och fluorescens klorofyll samt partiklar. Försök pågår även med automatiserad närsaltsmatning en av dessa bojar. Data sänds till landstation via satellit och nya data iir tillgängliga varje timma. Fler sensorer är under utveckling och ett utvidgat system med bojar skulle

vara av stor betydelse för övervakning av havsmiljö i både Östersjön och

i Västerhavet.

Använding bojar är dyrt inte kan nå en sarnfinansiering med av om man andra länder. SMHI planerar att in i ett samarbete, SeaWatch-Europe,

vilket tillgång till information från två bojar på svenskt farvatten, i

ger

och Skagerrak, information från ytterligare 10 bojar i

Kattegatt samt ca Nordsjön, Norska havet och Barents hav. SMHI också att in i ett avser

samarbete, Sea-Watch Baltic, för utveckling 5-6 bojar i Östersjön.

av

Bojteknik har sannolikt stor outnyttjad potential. Vid bedömning av

en

lönsamheten vid utnyttjande bojar, liksom för fjärranalys, måste man

av beakta den förbättrade informationskvalitet som erhålls genom

kontinuerlig registrering. Möjligheter till mätningar av parametrar, som

kan intresse för andra myndigheter och institutioner bör tas vara av

tillvara. Ett exempel detta är att bojar kan mäta radioaktivitet i havet

vilket intresse för SSI. bör vara av

SOU 1994: l 25

4.2.2 Automatisk datainsamling

Mättekniken för miljödatainsamling har utvecklats från enkla, manuella

observationer, som fortfarande tillämpas, via skrivande instrument till

elektroniska, automatiska system. Övergången från manuell till skrivande

teknik har medgett kontinuerlig dataregistrering till betydligt lägre

kostnad. Den framväxande ADB-tekniken krävde datalagring i digital

form för rationell vidarebearbetning. Skrivande instrument

kompletterades därför med digitaliseringsutrustning. Mätsystem med

direkt digital registrering finns kommersiellt många år.

numera sen En logger är en utrustning som kan lagra uppmätta värden i digital form. De data som lagras i loggem kommer från eller flera därav en

multikanals sensorer. Mätvärden kan hämtas på mätplatsen genom att

loggem töms på data. Loggem kan också vara ansluten till ett nät som

medger elektronisk överföring av data till en fältlokaliserad dator, i

som

sin tur kan teleöverföra data till en insamlingscentral hos stationsägaren,

eller till någon annan dator . Loggems fördel jämfört med pappersregistrering är att data direkt

läggs in från registreringsenheten till en databas för vidare bearbetning,

utan digitalisering som mellanled. Mätfrekvens och i vissa fall

kalibreringsomräkning styrs genom loggern. Loggers och

pappersregistrering används främst när realtids datatillgång inte är väsentlig. För realtids, eller nära realtids, datainsamling krävs någon form av

teleöverföring. Flera olika överföringsprinciper används kommersiellt

idag t ex radiosamband, radiolinje, det offentliga telenätet, satelliter, eller

sk meteor-burst samband. SMHI har använt ett begränsat antal loggers för vattenståndsmätningar under ca fem år. Erfarenheterna har inte varit helt positiva att p g a

tekniken inte har fungerat tillfredsställande. SMHI har hittills bedömt att

traditionella pappersskrivare är det mest kostnadseffektiva mät-

instrumentet med hänsyn tagen till kostnader och dataåterbäring. SMHI

har investerat i digitaliseringsutrustning omvandlar data på

som papper till digital form. Norska erfarenheter Norges vassdrags- energiverk, Hydrologisk og

följande relationer mellan årliga kostnader, inkl avdeling visar

avskrivningar, för mätstationer med olika typer av registreringssystem

vecka, typ Ott 100 % papper, månad, 68 % papper,

långtids, 73 %

papper, logger, 1 kanal, typ SFI 82 %

Först när fler än loggerkanal används tycks väsentliga besparingar

en möjliga. Priset loggers verkar sjunka och den tekniska standarden vara öka, vilket gradvis gör elektronisk loggning mera konkurrenskraftig.

SGU har tagit beslut användning loggers för mätningar i grund-

om av

Målet för automatiseringen är i första hand att uppnå en högre

vatten.

datakvalitet och bättre tillgänglighet. SGU testar f n ett antal olika

en

och har tagit initiativ till samverkan med SMHI vid

utrustningar man

specifikation och upphandling av loggers.

Även det finns antal loggers på marknaden, är inte alla om ett stort kontinuerligt bruk i fält under svåra nordiska klimatanpassade till förhållanden. Troligen skulle det vara förmånligt

flera miljömätande institutioner deltog i SGU SMHI

att ännu - samarbetet det utsträcktes till omfatta automatstationsteknologi mera att att allmänt syftet med samarbetet borde att klarlägga de tekniska att vara förutsättningarna för närmare samarbete, samt samordna ett

specifikationskrav när så är motiverat, sträva efter avropsavtal för de statliga verken

att -

finns och har funnits i drift vid många statliga verk, och Automatstationer

generation, SMHI inom OBS flera står i begrepp att upphandla en ny tex

ZOOO-projektet, Vägverkets VViS- system, SGUs grundvattenmätningar

Försvarsmakten och Luftfartsverket

och SSIs gammamätningar.

fn automatstationer för meteorologiska mätningar vid anskaffar nya flygplatser. automatstationer kan användas för många olika

Ett exempel på att

syften och för många olika mätvariabler kan hämtas från Österrike som

genomför ett samlat koncept för insamling miljödata. I Österrike

av installeras 120 automatstationer, spritt över landet. Det stationsnätet nya

skall användas för meteorologiska mätningar, mätningar

av

luftföroreningar, seismologiska mätningar samt mätningar

av gamrna-

strålning.

Slutsatser

Automatstationer är en kostnadseffektiv mätmetod jämfört med manuell

mätning och den internationella utvecklingen gär mot ett allt större

utnyttjande av automatstationer.

Berörda myndigheter har inte i tillräcklig omfattning beaktat

möjligheterna till användning av automatstationer för flera olika ändamål.

Miljödatainsamlande institutioner bör samarbeta vid specifikation och upphandling av automatiska mätsystem enligt modellen ovan.

4.3 Optimering för miljödatainsamling

av resurser

För optimal användning de förbrukas för miljödata-

av resurser som insamling måste sannolikt flera olika åtgärder kombineras. I detta avsnitt

diskuteras möjligheter för optimering stationsnät, effektivare

av

användning fartygs- och flygplansresurser samt effektivisering av

av

driftorganisering.

4.3.1 Samlokalisering av stationer

Direkta mätningar i fält är oumbärliga i all naturvetenskap. Det är endast själv kan på människans frågor om vilka naturen som ge svar finns, vilka styr naturliga kretslopp och naturresurser som processer som

och trender för naturens tillstånd naturligt eller påverkat av

om status människan. Som beskrivits tidigare i kapitel 2 görs mätningar ett mycket stort av antal variabler i alla naturliga media luft, jord, vatten, biota och med - -

utbud och registreringssystem. Eftersom samhället

ett stort av sensorer använder för datainsamling måste varje möjlighet till stora resurser

rationalisering mätverksamheten och optimering av stationsnäten tas

av till vara.

Rationalisering kan t ske övergång från manuella mätningar

ex genom till automatiska, att mätstationer samlokaliseras eller genom att genom mätsystem integreras. Moderna insamlingssystem tillåter att ett stort antal

givare kopplas till och registreringsutrustning. Detta illustreras

en samma

bl i Vägverkets VViS-system där man till varje mätstolpe kan koppla

a till 26 givare på ett avstånd upp till 3 km. upp Det viktigaste underlaget för diskussion hur mätverksamhet kan en om

rationaliseras och optimeras är ändamålet med mätningen. Efter sitt

ändamål kan miljödatainsamling översiktligt indelas i fyra kategorier:

Basnät av primärstationer Sådana stationer utgör stommen i den nationella miljödatainsarnlingen. De

skall beskriva nuvarande tillstånd och långsiktiga variationer. Basnäten

SOU 1994: 125

bör ha som ambition att varariksstäckande nödvändig stationståthet men ,

för att ge rimlig geografisk täckning varierar från mätvariabel

till

mätvariabel. Primärstationer bör drivas utan tidsavgränsning, ned

regelbunden och högklassig tillsyn, och med högsta krav på tillgänglighet och kvalitet.

I a Referensstationer.

Vissa primärstationer syftar till beskrivning bakgrundsvärden av för naturliga förhållanden och lokaliseras därför i relativt opåverlade lokaliteter. I realiteten finns troligen inte längre lokaliteter som i strikt

bemärkelse är opåverkade människan. Referensstationer behövs just

av

för att värdera graden mänsklig påverkan.

av

I b Stationer för långsiktig övervakning.

Andra primärstationer syftar till beskriva långsiktiga variatiozer,

att oberoende av bakgrundsaspekter. Typiska exempel är stationer för

övervakning av klimatförändringar, vattenbalans och lösta

transport av

ämnen i stora vattendrag. Stationer med långa tidsserier får ökande

ett värde under årens lopp eftersom stationer läggs olika orsaker och ner av

antalet stationer med långa mätserier krymper. Historien visar dessu:om

att långa mätserier har kommit till ovärderlig nytta inom ;ch

nya

oväntade områden. Gamla ozon-mätningar har fått aktualitet efter

ny

upptäckten av miljöproblemen förknippade både med troposfäriskt

ozon

och förstöringen det stratosfariska ozon-skiktet. Svenska

av data rörande

vattenkemi och skogsjord insamlade för många decennier

sedan har ;ett

en ny dimension till försumingsforskningen.

II. Stationer för omrâdes-uppskattningar

En mycket viktig aspekt av miljödatainsamlingen är behovet areell

av

generalisering. Många miljöproblem och miljöförhâllanden har

av natur

en areell utbredning, t ex atmosfärisk deposition, UV-strålning,

förorenande avrinning från tex jordbruk, låter sig inte enkelt

men

registreras på annat sätt än vid punktmätningar. Stationsnät för sådana

ändamål måste säkerställa god representativitet bl med hänsyn till a

klimat, geologi, höjdförhållanden och markanvändning. Punkt-

måste tillåta slutsatser utöver mätplatsen. Det finns statistiska mätningarna

tekniker till hjälp i planeringen representativa stationsnät och

av beräkning arealmedelvärden eller andra index. Exempel på av

användning statistisk metodik för miljödatarapportering är

av

riksskogstaxeringama och SCBs skördeuppskattningar. För generali-

miljödata observationspunkten används matematiska seringar av utöver

modeller. Efter hand kommer sannolikt fjärranalysteknik att överta en

del denna typ av datainsamling, se 4.1. av

III. Stationer för drift och kontroll

Miljödata samlas ofta in med speciellt syfte att övervaka punktutsläpp av

föroreningar, eller för kontroll av miljövariabler för operationell drift

någon teknisk anläggning eller system. Uppföljning av miljöbotande

av åtgärder faller i denna kategori. För datainsamling av denna typ är

lokaliseringen mätstationen ofta bestämd och varaktigheten av

av mätningarna i tiden begränsad.

IV. Stationer för forskningsändamål för forsknings- och undervisningsändamål är ofta utrustade med

Stationer

speciell och för hög mätfrekvens. Syftet är att ge data rörande

apparatur, sedan kan modelleras. Data insamlas ofta någon naturlig process, som

endast över en viss projektperiod. olika syften för mätningarna vissa gränser för hur Uppenbarligen sätter

samlokalisering kan drivas, även och mätstation i långt en om en samma

kan täcka varierande behov. Så kan t SMHIs synoptiska princip ex stationer fylla basnätfunktioner kat I, ge omrâdesuppskattningar av t ex

arealnederbörd kat II och indata för väderprognoser kat III. De

ge

kan givetvis även användas för forskningsändamål kat IV.

bedömning möjliga samlokaliseringar mätstationer Vid av av

integration mätsystem, bör vissa principer tillämpas:

av

Primärstationer, och motsvarande stationer som stationsägaren syftar

driva under mycket lång tid och med höga kvalitetskrav, bör till att naturliga lokaliteter även för andra mätvariabler och övervägas som

andra institutioners behov.

Tillgången på mätningar av andra variabler än ens egna har ett värde

som kanske inte alltid tillräcklig vikt den upprättar stationen.

ges av som

Några exempel: Provtagning för kemisk Vattenkvalitet behöver

kombineras med avrirmingsdata för beräkning kemisk ärnnestransport.

av

Data om vattentemperatur och partikeltransport ofta ökat värde till

ger

mätningar av kemisk och biologisk art. Mätningar av luftföroreningar

kräver meteorologiska data för tolkning och spridningsberäkningar.

Utvärdering av kopplingar mellan tillstånd och trender i flera media kräver data insamlade i lokalitet eller område. Erkännandet samma av

naturens många kretslopp har gett upphov till så kallad integrerad

monitoring, där samordning av datainsamlingen i tid och är

rum

självklar. Det nationella miljöövervakningsprogrammet är ett exempel på

detta.

Stationslokalisering för nationell överblick eller annan areell

generalisering kräver god representativitet. Ofta läggs stationsnät eller

provytor ut slumpmässigt, med möjligheter till samordning.

Stationer för driftövervakning och kontroll lämpar sig minst för

-

samlokalisering eftersom syftet med övervakningen förutsätter viss

en

lokalisering. Trots detta bör förnuftiga kompromisser övervägas mellan

kostnader och exakt lokalisering. Utnyttjande modeller hör också till

av bilden för denna stationer. typ av

Forskningsstationer anses ofta, av forskaren, kräva ytterst speciell

instrumentering och lokalisering. Inom forskning syftar till som

utveckling av ny metodik och studier av specifika natur-förhållanden kan

sådana krav mycket väl motiverade. Å andra sidan utförs vara mycket

värdefull forskning också med data från existerande stationsnät, och

denna möjlighet borde sannolikt tas tillvara i något högre omfattning än

vad som nu sker. Förbättrad kännedom befintliga stationsnät t

om genom

ex upprättad metadatabasreferenssystem kan underlätta denna utveckling.

En annan sida av forskningsdata är det angelägna i systematisk lagring

en

i tillgängliga databaser, se 4.5. samgående utnyttjande lokalisering Ett mer systematiskt om av samma

och eventuellt datainsamlings-

enligt principerna ovan, av samma såväl de statliga verk utredningen

utrustning, bör eftersträvas av som

berör andra datainsamlande aktörer. som av

ständigt optimalt stationsnät bör också

I arbetet för ett man

frågan sanering stationer som inte oundgängligen uppmärksamma om av stationssanering får utgångspunkten den eventuella

behövs. Vid vara finnas i informationsinnehåll mellan befintliga, dubblering som kan bedömningar modellberäkningar kan närbelägna, stationer samt om

i utsträckning. Innan beslut fattas om nedläggning

utnyttjas större många andra relevanta förhållanden, så som

bedöms givetvis längd och homogenitet, driftskostnader, externt observationsperiodens

intresse för stationen osv.

för optimering stationsnät kan i vissa fall hämtas

Ytterligare stöd av standarder. WMO har t i sina standarder för från internationella ex mätverksamhet gett för

meteorologisk och hydrologisk normer

för olika variabler, stationssyften och minimum-täthet för stationsnät Enligt dessa bör det nationella nätet av naturförhållanden. normer på land ha avstånd högst 150 km

meteorologiska synop-stationer ett av

betyder det ett minimi-nät på 20 mellan stationema. För Sveriges area assessment activities, handbook

stationer. I en handbok Water resources evaluation, 1988, delvis bygger på WMOs

for national som

exempel följande normer för

rekommendationer anges som humida, klimat, omräknade till Sveriges

basdatainsamling i tempererade, ungefärligt antal i Sverige:

yta. Inom parentes anges

1800 950 SMHI, IVL,

Nederbördsstationer, registrerande

90 710 SMHI, VV

Nederbördsstationer, registrerande

900 419 SMHI

Vattenföringsstationer

90 19 SMHI Sedimenttransport 90 314 SLU Vattenkvalitet, ytvatten 23 70 SGU

Grundvattennivå, registrerande

5 7 SGU

Grundvattennivå, registrerande

15 46 SGU Grundvattenkvalitet

Sådana normer, utvecklade från ett antal exempel i olika länder, bör endast användas som stöd för den nationella planeringen. egna

För att uppnå optimering stationsnät rekommenderar utredningen

av följande inledande aktivitet:

1 Varje miljömätande institution gör självständig analys

en av mätstationemas inforrnationsinnehåll.

2 Mätstationema indelas efter syfte i kategorier enligt Stationer ovan.

som fyller flera syften, t underlag för beräkning miljöindex,

ex ger av bör ges prioritet med hänsyn till driftresurser.

3 De miljömätande institutionerna utbyter information tagits fram

som

enligt ovan med varandra. En nationell metadatabasreferenssystem kan

bidra till detta.

4 Sammanhållna stationskartor den typ i avsnitt av som som presenteras 2.4 bör tas fram, eftersom de kan värdefull överblick. ge

5 En rådgivande grupp för praktisk samordning kan ha viktig roll i

en ovanstående aktiviteter, se 2.5.

4.3.2 Gemensamt bruk fartyg och flygplan

av

Flera typer av miljömätningar utförs idag från fartyg och flygplan. Det

är därför angeläget att eventuell ledig kapacitet identifieras och

möjligheter till samutnyttjande beaktas.

Fartyg Fiskeriverket är redare för uf Argos är ett de statliga som av

undersökningsfartygen. Fartyget är specialbyggt för havsundersökningar,

främst inom fiskeriforskningen, och kan användas i öppet hav i alla de

Sverige. Fartyget har utformats även med havsområden som omger

för oceanografiska undersökningar

hänsyn till SMHIs krav resurser

och havsmiljöövervakning.

effektiva tid disponeras f till 60% Fiskeriverket och Fartygets n ca av

i enlighet med de anslag de båda verken har tilldelats

till ca 40% av SMHI för inköp fartygsresurser. Under senare tid har statsmakterna av av mellan Fiskeriverkets och SMHIs fältverksamhet

integrationen ökats

SMHI deltar under flera Fiskeriverkets

genom att personal från även av

expeditioner. företas Fiskeriverket och SMHI med

Samtliga expeditioner som av i mån kapacitet, för deltagare från olika

Argos står även öppna, av

forskare har forskningskontrakt med

universitetsinstitutioner. De som

med prioriterad plats ombord. Naturvårdsverket kan i praktiken räkna

betalar då endast kost och logi ombord och Deltagande forskargrupper

ingenting för själva fartygsresursen. SMHI utnyttjar även Kustbevakningens fartyg för utsjömätningar.

fartyg, Ancylus, utför mätningar i Fiskeriverket har ett som inlandsvatten.

undersökningsfartyg, Ocean Surveyor.

SGUs förfogar över ett eget mätningar och kartläggningar kontinentalsockeln Fartyget används för försvaret. Ocean Surveyor ha viss och för vissa uppdrag mot uppges

ledig kapacitet vintertid. Marina i Göteborg och Stockholm förfogar över egna

centra

Umeå marina utnyttjar kustbevakningens fartyg

fartygsresurser. centrum

för sina utsjömätningar.

Flygplan mätningar. SSI anlitar SGU för

SGU hyr flygplan för geofysiska

Också FOA har flygplansresurser som

flygmätning av gammastrâlning.

SSI för provtagning. Utredningen har inte närmare

kan användas av

flygplansresurser hos de berörda studerat nytjandegraden av tillgängliga

myndigheterna. utnyttjandegraden i varje fall fartygsresurser

Det förefaller som om av

berörda hög. Trots det bör området regelbundet hos de myndigheterna är skall kunna fånga tillkommande ledig kapacitet

över för att man upp ses

SOU 1994: l 25

och eller tillkommande behov. Detta kan också nya vara en tänkbar

uppgift för den tidigare nämnda rådgivande

gruppen.

4.3.3 Gemensam driftsorganisation

Datainsamling kräver en driftsorganisation. Driftsorganisationen hand

tar

om de praktiska arbetsmomenten mellan beslutet samla in

att en viss sorts information från viss lokalitet, till observationema

en ligger klara för bearbetning i en databas. De arbetsmoment vi talar är

om

sensoranskaffning och stationsetablering

-

observationstjänst

-

stationskontroll, underhåll och fältkalibreringar

-

- dataregistreringprovtagning och -överföring från fält

primär datakontrolllab analyser

-

inläggning av data i databasannat lagringsmedium

-

Det avhänger datatyp och mätsituation vilka dessa

av av moment som är tunga och kostnadsdrivande. I enklaste fall avläser observatör en en skala, noterar mätresultatet på ett och skickar in det papper t ex per post.

Mottagarinstitutionen bedömer rimlighet i data och protokollerar

talen. I ett annat fall avkärmer flera olika egenskaper i

sensorer omgivningen, mätresultaten registreras i central insamlingsenhet avläser

en som sensorema i tur och ordning och med mycket tidsintervall täta i en

automatisk procedur. Omräkning från t elektriskt spärmingsvärde

ex till

meningsfull observation sker också automatiskt och data teleöverförs vid

programmerade tidpunkter, kanske i aggregerad form och med t ex

elektronisk mellanlagring loggning i insamlingsenheten. Även

en stor

del av datakontrollen kan idag ske automatiskt, liksom registrering. Oavsett automatik och raffinemang i insamlingsprocessen krävs en effektiv organisering driften. Det är inom driftsorganisationen

av de

största resurserna för miljödatainsamling i fält förbrukas, och det är

följdaktligen där besparingspotentialen är störst. T är årskostnaden

ex för en av SMHIs manuella synoptiska stationer mycket arbetsintensiv med

tredje 450 tkr år, medan SGU uppger

observationer var timme ca per

stationer 4-7 år till 5-

årskostnaden för grundvattenkemiska prover per

VViS-system har kostnader för drift, service

7 tkr per år. Vägverkets

motsvarande 37 tkr mätstolpe och år. och kommunikation ca per

miljödatainsamling sannolikt

En bättre samordnad drift av ger

stordriftsfördelar.

lösningen skulle tillskapande ett nationellt

Den mest radikala vara av

driftorganisation övertog all nationell

driftsbolag eller att en existerande nationellt, driftbolag är knappast realistiskt eftersom datainsamling. Ett, sig fackmässig eller

det skulle leda till en monopolsituation utan vare

ekonomisk konkurrens

förslag de miljömätande institutionerna Ett mer pragmatiskt är att

varandras insamlingssystem där det

uppmuntras att utnyttja delar av

avtal lokala

bedöms praktiskt. Detta kan ske t ex genom om gemensamma

Avräkning sker internt mellan

observatörer, gemensam provtagning osv. praktiskt driftsamarbete borde kunna deltagande parter. Denna typ av

nationell för regional och lokal

tillämpas såväl för som Samarbetet enkelt att åstadkomma, men innebär

miljödatainsamling. är verkligt betydande rationalisering eller

möjligen inte någon

resurssparande. systematisk rationalisering kan statliga

För att uppnå en mera institutioner åläggas skapa marknad för datainsamlande verk och att en

upphandla sådan tjänster. Genom driftorganisering genom att rationaliserings-vinster vid stordrift kunna

offertförfarande torde

måste givetvis ha ett självständigt ansvar för

materialiseras. Beställaren

och godkännande acceptabel

programutforrnning, specifikation av

datakvalitet, och vidare databearbetning. barriärer vi vet bäst själva

Det finns troligen psykologiska av typen

in. En kärv ekonomisk verklighet där de hur våra data skall samlas ekonomiska kraven höjs och tydlig politisk verksamhetsmässiga och - en

använda marknadsmekanismen ger myndigheterna

signal om att -

incitament att lägga verksamhet entreprenad.

verksamhetsområde lämpar sig för Laboratorietjänster är ett som laboratorier är oftast små och

upphandling. De berörda myndigheternas

vilket kan innebära

därmed sårbara vid personalomsättning mm,

svårigheter att hålla en jänm, hög kvalitet till en rimlig kostnad.

En ändring nuvarande tillämpning

av av upphandlingslagen,.så

att

anbudsupphandling används i större utsträckning, kan påskynda

denna

utveckling.

4.4 Användning av modeller och index

4.4.1 Varför används modeller

Mätningar och modellberäkningar utförs i syfte att generera information om dels det aktuella tillståndet i den omgivande miljön, dels om förändringar i detta tillstånd och om orsakerna till förändringarna. Varken mätningar eller modellberäkningar är exakta beskrivningar av verkligheten. Mätningar innehåller systematiska och slumpmässiga fel och har brister i tidsmässig och rumslig upplösning. De modeller som används är alltid i större eller mindre omfattning förenklingar av den komplexa verkligheten.

Varför används modeller, skulle man inte kunna nöja sig att mäta Av följande skäl är detta inte rationellt:

För att täcka alla krav på noggrannhet samt rumslig och tidsmässig upplösning skulle mätsystemen bli orimligt dyra.

Processema i atmosfären, haven och de hydrologiska systemen är

intimt kopplade till varandra och utgör ett oerhört komplicerat system. Man kan knappast utifrån enbart mätningar dra de rätta slutsatserna om hur detta system fungerar. Det behövs en teori, vilken kan uttryckas i en matematisk modell.

På grund att mätningar från olika datakällor har olika egenskaper - av

och felstrukturer är det svårt att på ett bra sätt väga ihop dessa

mätningar utan att utnyttja en modell.

Enbart mätningar är relativt odugliga för prognostiskt ändamål. En -

modell kan användas för prognosberäkning eller för simuleringar av

olika scenarier.

Skulle kunna använda enbart modeller Inte heller detta är rationellt. man

Mätningar behövs för att man ska kunna få en snabb information om miljötillståndet.

Vi har inte all kunskap och behöver mätningar för att formulera och o verifiera teorier. Teoriema uttrycks oftast i matematiska modeller nya av verkligheten.

Modellerna är inte perfekta och det behövs mätningar för att förbättra

o modellerna.

Mätningar behövs ingångsvärden till modellberäkningar.

- som

4.4.2 Fyra typer av modeller

Det finns i princip fyra typer modeller som används inom

av meteorologin, hydrologin och oceanografin och även andra

miljövetenskaper.

Statistiska modeller.

Bygger på statistiska samband, oftast linjära, mellan olika variabler.

Används i de fall då kunskapen om de bakomliggande mekanismerna

saknas. För framtagning av modellen krävs tillgång till stora datamängder

och långa tidsserier. För användning av modellen krävs små

datamängder. I regel erhålls en relativt dålig beskrivning av den komplexa verkligheten. Utnyttjas numera mycket sparsamt inom

meteorologi, hydrologi och oceanografi

Fysikaliskazstatistiska modeller Utnyttjar fysikalisk kunskap i modellansatsen men kräver statistisk

anpassning vissa konstanter för att modellen skall kunna på bästa sätt

av

beskriva de verkliga processerna. Beträffande data gäller liknande krav

för statistiska modeller. Används med framgång inom hydrologin.

som

Statistisk tolkning av dmamiska modeller.

Förbättrar resultatet från en dynamisk modell med hjälp av statistiska samband. Kan eliminera systematiska fel eller tillföra lokala samband som beskrivs i modellen. Kräver stora datamängder och långa tidsserier både för mätdata och modellresultat. Används for väderprognoser.

Dynamiska modeller. Utgår från naturlagarna formulerade i matematisk form. Processer större an en viss skala beskrivs fysikalisktdynamiskt. Processer mindre än denna skala förenklas. Kräver ingångsdata som är i harmoni med modellens egen beskrivning av verkligheten. Olika datakällor kan utnyttjas om deras egenskaper och felstrukturer är kända.

4.4.3 Exempel på modellanvändning

Den operativa HIRLAM-modellen. Modellen körs fyra gånger per dygn. Beräknings-området täcker Europa och norra Nordatlanten. Data samlas in från synoptiska stationer, aerologiska stationer, båtar och bojar inom det aktuella området. Kartläggningen analysen av det aktuella atmosfärstillståndet går till så att man utgår från ett beräknat atmosfärstillstånd prognoserat 6 tim tidigare och gällande vid tiden T. Skillnaden mellan denna prognos och aktuella mätdata används för att korrigera utgångstillståndet till en analys för tidpunkten T,

Mesoskalig analys. För att kunna dra nytta av olika typer av datakällor, t ex manuella punktmätningar, högfrekventa automatiska punktmätningar och högupplöslig information från fjärranalyssystem väderradarnät och vädersatelliter på ett integrerat och konsekvent sätt krävs en vidareutveckling av analysmetodiken. Målet är ett skapa ett system som kontinuerligt, var tredje timme dygnet runt, kartlägger olika variabler över Sverige med en sk mesoskalig rumsupplösning avstånd mellan beräkningspunkter ca 10 20 km. - Ett automatiskt analyssystem som integrerar olika typer av data är en

förutsättning för ett optimalt utnyttjande av det nya observationssystemet och för rationalisering av vädertjänstens arbetsmetoder. Exempel på analyser är kontinuerlig uppföljning av nederbördsfördelning, övervakning av vindar, moln, snötäcke, is, vattentemperatur mm.

Tillämpningar förutses både inom allmän prognostjänst, vamings- och

räddningstjänst, klimattjänst och för samhällsplanering.

Q-i-Län Den s.k. PULS-modellen har sedan 1986 använts för beräkning av vattenföring för provtagningspunkter inom recipientkontrollen. Modellen utnyttjar i simuleringsfasen observationer av nederbörd och

lufttemperatur samt information om potentiell avdunstning,

höjdfördelning och fördelning skogsjööppen mark. Modellen innehåller

ett flertal koefficienter som måste ges ett värde för varje enskilt område

som simulering ska genomföras för. Dessa koefficienter är beroende av

områdets karakteristika som t.ex. klimatzon, jordart, jordtäckets

mäktighet. Bestämningen av koefficientema görs utifrån anpassning av

modellen till observationer av vattenföring.

För modellsimuleringar för avrinningsområden utan observationer av vattenföring utnyttjas generaliserade koefficienter. Underlaget för

generaliseringen bör innefatta olika områden med olika

områdeskarakteristika för att bild av variationerna inom aktuell ge en region.

Simulering vattenföring för recipientkontroll görs idag med

av modellen för ca 400 punkter. Samtliga punkter finns i södra Sverige. Normalt levereras vecko- och månadsvärden till recipientkontrollen i berörda län.

Qceanografiska modeller

Projektgruppen för marin monitoring under Nordiska Ministerrådet har

presenterat ett förslag till nordiskt program för havsövervakning. En

nyhet i de föreslagna programmet var att modeller skulle utvecklas

gemensamt och erbjudas de deltagande instituten i de nordiska länderna. De modeller som föreslogs var följande:

Bargklin modell för beskrivning av vattentranspgrten i Östersjön,

Kattegatt, Skagerrak och delar av Nordsjön. Denna skulle beräkna vattentransporten månadsvis mellan de olika havsområdena. Transporten

av material mellan de olika havsområdena är naturligtvis nära avhängig

vattentransporten. En särskild modell skulle därför beskriva den av månatliga transporten kväve, fosfor, silikat och organiskt material av mellan de olika havsområdena.

Modeller för utvärdering av effekter. Modellerna skulle beskriva effekterna reducerad belastning på havsområdena. I en vidare av en

utveckling skulle dessa modeller också kunna beräkna planktonproduktion

och därmed också risk för förekomst av skadliga planktonblomningar

eller syrebrist i vissa havsområden. Som framgår ovan används och utvecklas modeller redan i stor

omfattning inom meteorologi, hydrologi och oceanografi; för

teoribildning, supplement till mätsystem där mätningar skulle bli som

alldeles för dyra, och för simulering och prognosverksamhet.

Andra exempel framkommit under utredningsarbetet, illustrerar

som mycket väl det breda användningsområde och den potential för

rationaliseringar som modeller erbjuder.

I det nationella miljöarbetet ingår modeller som oumbärliga verktyg

för beräkning långsiktiga konsekvenser och bedömning av alternativa av

miljöskyddsstrategier. Klimatändring, försurning och eutrofiering är

goda exempel. För nationell rapportering av skördestatistik undersöker SCB möjligt utnyttjande modellberäkningar i kombination med av fjärranalys och expertbedönmingar. Kontroll av att internationella avtal efterlevs äri flera fall beroende av modellberäkningar, t EMEP-programmet som beräknar gränssom ex överskridande transport och deposition av försurande ämnen. Vägverket använder modeller för konsekvensbedörrming och planering

när det gäller trafikens luftförorening och energiförbrukning. Med ett

nordiskt standardiserat förfaringssätt modellberäknas bullerstörningar av vägtrafiken.

För prognosändamål använder Vägverket inom VViS en lokal-

klimatologisk modell för fyra timmars temperaturprognoser längs

vägsträckor, i stället för punktinformation.

SGU förbereder yttäckande dynamisk simulering av grundvattenkemi

med modeller utöver markens mineralogiska sammansättning som

använder klimatdata och atmosfärisk deposition som modelldrivande

variabler. Motsvarande information skulle vara praktiskt omöjlig att

uppnå endast med ett grundvattenkemiskt matprogram.

4.4.4 Miljöindex

Ett miljöindex kan definieras som ett komprimerat mått på tillståndet i

miljön och kan betraktas som en modell. Regeringen har uppdragit åt

Naturvårdsverket att i samråd med SCB utarbeta ett system för miljöindex. Miljöindex skall ingå i en informationskedja som bl a skall ge möjlighet till utvärdering av miljöpolitiken. SNV har i juli 1994 lagt fram ett förslag till svenskt miljöindexsystem.

Systemet omfattar miljöindex för sju naturtyper; skog, sötvatten,

odlingslandskapet, kust, tätort, våtmark och fjäll. För varje naturtyp

föreslås ett miljöindex som i sin tur är en aggregering av 1-4 delindex.

Delindex beskriver miljötillståndets förändring över tiden utgående från

miljöarbetets övergripande syfte, uttryckta som bevarande av biologisk

mångfald, skydd av människors hälsa, hushållning med naturresursema

och bevarande av natur- och kulturlandskap. Miljöindex utvecklas i första hand för hela landet, men möjligheter till

regionalisering kommer att finnas.

Miljöindikatorer kan komma att påverka datainsamlingsprogrammen.

Det ligger en utmaning i att välja indikatorer och index som relativt enkelt kan mätas eller härledas av existerande datainsamling. SNV föreslår inte i detalj det observationsnät som skall utgöra basen

för beräkningar av miljöindex. Man betonar dock vikten av att utnyttja

sammanhängande nät av långa tidsserier. I detta sammanhang bör 30-års standardnormalperioder som används inom meteorologin och hydrologin, så långt möjligt, utnyttjas som referensperioder. De mätstationer som kommer att ge dataunderlag för miljöindex bör prioriteras hos resp

mätande institution.

4.4.5 Besparingspotential för modeller och index

Många goda exempel finns på att modeller gör dyra matprogram överflödiga. Beräkningar vattenföring med hjälp av PULS-modellen av inom SMHIs QiLän-program är redan dokumenterad ovan.

Vattenföringsberäkningar med modeller görs vid ca 400 lokaliteter till en

kostnad uppgår till 10 % av kostnaden för konventionella som ca mätningar. Möjligheter till besparingar vid utnyttjande av modeller är således stor, även utredningen finner det svårt att ange ett belopp. En indikation om dock SMHIs OBSZOOO-system, där modeller integreras med ger nya fjärranalys, samtidigt manuella mätststioner ersätts av automatiska. som SMHI bedömer att nettobesparingen i observationsnätet kommer att bli 15 mkr eller ca 15 % per år.

4.5 Referenssystem, datavärdar och kvalitetssäkring

Miljödata och miljöinfonnation används av ett mycket stort antal intressenter och beslutsfattare på olika nivåer; politiker, myndigheter, media, forskare, organisationer, skolor och allmänhet. Det är därför oerhört viktigt att miljödata är lätt förståeliga, är lätt tillgängliga och har en bestämd, känd kvalitet. Referenssystem, datavärdar och kvalitssäkring är därför nyckelbegrepp i detta avsnitt. I denna utredning används ordet referenssystem om ett sätt att söka information med hjälp av register eller metadatabaser.

4.5.1 Referenssystem

Under utredningens gång har bättre samordning av databashantering efterlysts, inte minst mellan länen inbördes och mellan länen och andra myndigheter.

Frågan är hur man man bäst uppnår denna samordning, med ökad

Å sidan finns starka

centralisering eller genom styrd decentralisering. ena

skäl att behålla decentrala eller distribuerade databaser nära utföraren har kännedom tillkomst och datakvalitet. Å andra sidan finns som om

önskemål att göra miljödata allmänt tillgängliga, säkerställa en

om mer homogen kvalitet, främja ämnesövergripande databearbetning osv, vilket

kunde tala för att gg gemensam databas skapades.

Att skapa en, gemensam, nationell miljödatabas är tekniskt komplicerat

och i praktiken orealistiskt. Målet bör istället vara att skapa likartade

dataforrnat och databasstruktur för att underlätta dataöverföring.

Gemensam begreppsapparat och terminologi är också viktiga.

Ett nationellt referensregister eller sk metadatabas för miljödata och miljöundersökningar skulle underlätta sökandet och öka tillgängligheten.

SNV bör ha ansvaret för homogenisering av datakommunikation och

operativ drift metadatabas för miljösektom. Det finns ett förslag till

av en

Nordic Environ-mental Data Exchange-format, NEDEX, men också

andra utväxlingsformat kan vara aktuella. Ansvaret för uppdatering av

nationell metadatabas bör i första hand åligga beställaren mätningama

av undersökningarna. En metadatabas bör minst innehålla nedanstående kringinforrnationer om de aktuella dataseriema, enligt en nordisk utredning karaktärisering av miljödata, Nordiska ministerrådet, 1978 vad som har mätts var mätningen gjordesprovet togs när mätningen gjordesprovet togs hur mätningenanalysen gjordes eller provet togs -

i vad jord, vatten, luft, biota mätningen gjordesprovet togs

-

vem gjorde mätningentog provetanalyserade provet

-

Vidare behövs information om vem som äger data, hur man kommer åt data och till vilken kostnad.

9 I VÅD

o o

i Öiiutilltlñl .

tegápiovn iogspçeêgigj . . v

at. i t,

Figur: Några frågor kring mätvärdet

Det befintliga datasystemet KRUT integrerar information om kalkning,

recipientkontroll och utsläppskontroll. SNVs ambition är att bredda

KRUT till att omfatta även data om mätningar i luft och jord, och att skapa en enhetlig miljödatahantering vid SNV och länsstyrelserna. Under

utredningens arbete har några användare av KRUT-databasen anmält att

den utnyttjas lite.

En eventuell revision av KRUT bör samordnas med tillkomsten av en nationell metadatabas. Samordning bör också övervägas med andra systern, så som en metadatabas för den nationella miljöövervakningen

SNV, och ett referenssystem för lägesbestämd information

Lantmäteriverket.

4.5.2 Datavärdar

Inom den nationella och regionala miljöövervakningen upphandlar SNV

och länsstyrelserna datainsamling. För att säkra att data kommer till användning för miljöarbete inrättar SNV för närvarande datavärdar inom olika sakområden för lagring och distribution av kvalitetssäkrade miljöövervakningsdata. Datavärdar skall vara tunga, långsiktigt stabila utförare, med stor fackkompetens inom sitt område.

Datavärdens åtagande omfattar mottagande, eventuell bearbetning,

lagring, arkivering och leverans data samt viss kvalitetssäkring.

av Datavärdens fackkompetenta kvalitetskontroll utgör ytterligare ett led i kvalitetssäkringen, utöver den som dataproducenten åläggs att göra. SNV fastställer ett format för dataleveransema som skall tillämpas av utförare och datavärdar. SNV har upphovsrätt till data som produceras eller lagras inom

datavärdskapet, datavärden har nyttjanderätt till data som ingår i

databasen. Informationen i databasen utgör allmän handling och lämnas ut mot ersättning enligt avgiftförordningen. Bearbetad information kan beställas till myndighetens ordinarie uppdragstaxa. Inrättande datavärdar kan förväntas underlätta Sveriges medverkan i av EEA, eftersom datavärdsnätverket kan komma att utgöra ett viktigt led i

det nationella flödet av miljöinformation, också för internationell rapportering.

Utredningen anser att SNV och länsstyrelserna bör beakta möjligheten

att utsträcka datavärdskapet till att omfatta även data framtagen inom den regionala miljöövervakningen. En mera allmän inläggning av övervakningsdata hos ett begränsat antal datavärdar, samt allmän tillgång

till inlagda data kommer sannolikt att reducera dubbel-observationer och

tidsförlust mellan mätning och dataanvändning.

I ett längre tidsperspektiv bör även FoU-projekt med offentligt stöd

förpliktas att lägga in data i offentliga databaser. Risken är eljest att värdefulla och dyrbara data förblir otillgängliga för andra än forskaren

själv och hans institution. En principiell fråga som måste beaktas är om

en viss karenstid behöver tillämpas för andra forskares tillgång till

forskningsdata som insamlas i akademiskt meriteringssyfte. Forskare som

erhåller forskningsmedel för miljödatainsamling bör stimuleras att

använda standard-mätförfarande, utan att därför hindra metodutveckling. En stimulans kanske också behövs för att forskare i större omfattning utnyttjar redan befintliga data från reguljära mätstationer som alternativ till ny, och ofta tidsbegränsad datainsamling. Dessa frågor bör tas upp av SNV med institutioner som beviljar forskningsanslag. Projektdata inom miljöområdet, t ex miljökonsekvensbeskrivningar

MKB, eller andra undersökningar med länsstyrelsen eller

koncessionsnämnden beställare, tas idag sällan tillvara, utan överlåtes

som till uppdaragsgivaren som dock inte täcker kostnaden för info-databaser. På motsvarande sätt som föreslås beträffande forskningsprojekt, bör framtida relevanta projektdata eller aggregerade data, systematiskt tas tillvara genom att villkor sätts av offentlig uppdragsgivare.

4.5.3 Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring har på 1980- och 90-talet framstått som ett mycket

viktigt element både i produktion, datainsamling, laboratorieanalyser och

förvaltning. Tillkomsten av internationell standard, ISO 9000-serien, har sedan 1987 i hög grad stimulerat och påskyndat utvecklingen. Enligt vissa

SOU 1994: 125

organisationsteorier bör företagsstyming helt inriktas efter kvalitetsmål. Man talar total quality management, syftar till noll fel i den

om som -

produkt slutligen presenteras för kunden. Många myndigheter och-

som

företag, tex SGI och SMHI, har utsett särskilt kvalitetsansvarig personal

och handböcker för kvalitetssäkring är numera vanliga.

Inom laboratorieverksamhet, inklusive miljödataanalys, finns nu i

många länder nationella ackrediteringssystem, som syftar till höjd

standard i kvalitetssäkringsarbetet. I Sverige täcker styrelsen för teknisk

ackreditering, SWEDAC, denna sektor. Det är allt mer vanligt att

ackreditering krävs för tilldelning uppdrag, både i privat och offentlig

av sektor. Kostnaderna för kvalitetssäkring är relativt höga. SWEDAC uppger att

genomsnittlig kostnad för ackreditering av ett litet vattenlaboratorium

en

30-40 tkr första året, och därefter årlig kostnad på 20-30 tkr. Dessa

är en

kostnader inkluderar såväl fast avgift till SWEDAC som en rörlig

en kostnad för årlig tillsyn. Därtill kommer laboratoriets kostnader för eget arbete med handböcker, kvalitetssystem mm. Det finns idag ca 250 ackrediterade laboratorier utför vattenanalyser. Av dessa är flertalet som ackrediterade för dricksvattenanalys, och endast två för analys av havsvatten.

I de statliga verk berörs Miljödatautredningen är ackreditering

som av

redan på väg in, idag är tex SMHIs kemiska analyslaboratoriurn och SGIs

laboratorium ackrediterade. Också SLUs vattenkemiska laboratorium är ackrediterat. Interkalibrering mellan laboratorier anordnas SWEDAC, flera länsav styrelser deltar frivilligt. De data inom den nationella miljöövervakningen kommer att lagras som hos datavärdar skall också vara kvalitetssäkrade, och SNV följer en egen

kvalitetssäkringsplan för miljöövervakningssystemet Svensk nationell

miljöövervakning 1993. Toligen är många av de miljödata som mera

tillfälligt hamnar i miljödatabaser projekt, brunnsborrningar

otillräckligt kvalitetssäkrade. . Allmänt kommer kvalitetssäkring miljödata, inkl ackreditering, att av krävas i ökande omfattning, såsom tendensen redan är för analysuppdrag för länsstyrelserna.

Eftersom ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, måste inom man

mijödatainsamlingen beakta behovet av kvalitetssäkring, eventuellt

ackreditering, av alla led i arbetet, även fältarbete och provtagning. Data

skall ha känd kvalitet, vilket inte alltid innebär högsta möjliga kvalitet.

Som en konsekvens av ökad kommersialisering av miljödataområdet

bestämmer idag kunderna genom sin betalningsvillighet i hög grad vad

som är rätt datakvalitet och tillräcklig mätnogggrannhet. Detta

erkännande borde återspeglas i verkens strategier. Att kvalitets-säkra

miljödata får därför innebära att datakvaliteten är bestämd, och att data som får läggas in i databaserna har en kvalitetsmärkning. Utredningen rekommenderar att kvalitetssäkringsarbetet får fortsatt hög prioritet i de berörda myndigheterna och offentliga miljö-

övervakningsprogrammen, genom att kvalitetsarbetet tas in i verkens

strategier och plandokument. Oavsett om formell ackreditering

eftersträvas eller ej, behövs relevant dokumentation, som t ex handböcker, och ansvarig personal.

4.6 Marknadsmekanismer

Principiellt borde offentliga data, insamlade för offentliga medel vara

fritt tillgängliga, endast till uttagskostnad. Inom miljöövervakningen

praktiseras redan denna princip. Bl från länsstyrelsehåll argumenteras

a för också övriga miljödata bör ställas fritt till förfogande för att miljövårdsarbetet. Är detta möjligt I strävandet efter reduktion statens utgifter är insamling av data, av

antingen vi talar ekonomiska, geografisk-fysiska, beteendedata mm ett

om område för möjlig besparing och försäljning data en möjlighet av ses som

att öka avgiftsfinansieringen. Miljödata utgör inget undantag. Den vind av

liberal marknadsekonomi idag styr många politiska beslut, både inom

som

och Sverige, gör det närliggande att fråga vilka

utom

besparingareffekter kan väntas miljödata i större omfattning än

som om tidigare görs till en handelsvara. Bakom marknadstänkandet ligger den filosofin att marknaden är ett

lämpligt instrument för prioritering. De miljödata för vilka någon är

villig att betala bör högsta prioritet. Samtidigt önskar anslagsgivama

ges att användarna data deltar i kostnadstäckningen av den dyrbara av infrastrukturen. Konkurrens dessutom stimulera till anses kostnadseffektiv datainsamling med hög kvalitet. Statliga verk skall inte

nödvändigtvis samla in miljödata, utan kan köpa data till lägsta pris.

egna

Även snabb analys indikerar att full, konsekvent marknadsstyming å

en

sidan och betald miljödatainsamling å andra sidan har fördelar resp

ena svagheter.

Marknadsprincipen medför tex i allmänhet

bättre precisering mätuppdrag både i tid och i rum, för att

- av

undvika onödig datainsamling och bearbetning

användning modern, kostnadseffektiv metodik för att uppnå

av konkurrenskraft

utveckling av nya produkter tex modeller, mätkoncept

-

mobilisering av kapital som inte armars vore tillgängligt -

Marknadsprincipens negativa sidor kan vara

viktiga databehov för vilka ingen enskild betalare kan identifieras och påläggas kostnadstäckning, negligeras. Exempel på detta är

långsiktig datainsamling för upptäckt av långsamma miljö-

förändringar.

högt kostnadsläge för användaren leder till minskad användning av tillgänglig information och kan vara ett incitament till dubblerad datainsamling, ibland med lägre kvalitet

att statens medel används fel genom att myndigheterna inte har tillräcklig kompetens för ett marknadsmässigt agerande, i synnerhet

som spelreglerna för myndigheterna är dåligt definierade

En god strategi för svensk miljödatainsarnling bör vara att utnyttja

marknadsmekanismemas positiva sidor i kombination med nödvändig

central styrning och stimulans.

Kostnaderna för köp av data och tjänster statliga verk emellan får inte bli så höga att det uppstår ett incitament för dubblerad datainsamling, som

kan synas verksekonomiskt förmånlig med hänsyn till förbrukning av

egna anslag men som är samhällsekonomiskt slöseri. Det bör etableras ett kundleverantörförhållande för utbyte av miljödata

och tjänster mellan statliga verk, utgående från en av regeringen fastställd

gemensam prispolicy för miljödata. Idag sker resultatstyming efter

företagsekonomiska villkor inom flera olika statliga verk, inom ramen

för det sektorsansvar som verken är ålagda. En tendens är att delar av

verksamheten decentraliseras eller bolagiseras. Det är angeläget att statens

ansvar preciseras, oavsett vilken assosiationsforrn man väljer att driva

verksamheten Konkurrensaspekten kräver att alla statliga verk och

institutioner följer samma principer för prissättning. Det är kompetens

och bättre organisering som skall ge konkurrensfördelar.

Utifrån betraktelse av prispolicy för miljödata tycks finnas två

en

situationer kan motivera olika principer, a datainsamling som

som

statsuppdrag, och b datainsamling för egengenererade medel eller för

andra uppdragsgivare.

a För att ta tillvara samhällets ofrånkomliga behov av basdata med hög

kvalitet och med långsiktigt perspektiv, behövs en bättre definition av

statsuppdraget för den miljödatafångst som statliga verk förestår. I

budgetdialog mellan departement och myndighet bör definieras och

överenskommas omfattning och kvalitet på ett högklassigt basdatanät som

har karaktär primärstationer för allmän nytta, se 4.3.1, kategori I

av

detta arbete ingår harmonisering med internationella krav t ex från EEA.

Data från dessa nät bör tillhandahållas efter liberal prispolicy se

en nedan. Till kategori, vad prispolicy, bör höra eventuella samma avser

övriga stationer från vilka SNV beställer nationella övervakningsdata.

b Alla andra stationer drivs för statliga medel eller för andra

som privata uppdragsgivare tillhör kategori data får omsättas till vars

marknadspris då myndigheten har upphovsrätt eller nyttjanderätt för

kommersiella ändamål.

Detta är samtidigt ett steg i utvecklingen mot en gemensam prispolicy för

miljödata. Beställarmyndighetskonceptet, är under införande för

som offentlig statistik, bör utvecklas även för nationell datainsamling annan

inom miljösektom. Vederbörande departement kan anses närmast att åta

sig beställaransvaret för miljöbasnät drivna av statliga verk. Beställarmyndighet förutsätter givetvis kompetens i sakfrågor. Leverans data och enkla datatjänster inom statsuppdraget bör ske till av

uttagskostnad till allmänheten, undervisnings- och forskningsändamål,

andra statliga verk och institutioner, inkl officiell statistik, och även andra

institutioner när de arbetar med offentliga uppdrag.

Ersättning för nyttjanderätt till basdata för kommersiella ändamål bör alltid uppgå till marknadspris. Miljödata insamlade för egengenererade medel får säljas till

marknadspris.

5 DISKUSSIONER OCH FÖRSLAG

Nuläget inom svensk miljödatainsamling, med de definitioner och avgränsningar gjorts för utredningens ändamål, är beskrivet i kapitel som och sammanfattat i avsnitt 2.8.

Dagens situation kan kortfattat karaktäriseras som

hög medvetenhet om miljöfrågor

många dataproducerande aktörer, nationellt, regionalt och lokalt

bred täckning av vanliga miljövariabler

stor andel fältbaserad mätverksamhet, växande användning av modeller och fjärranalys hittills liten samverkan, men tendenser till bättre kontakter liten samordning av stationsnät bristande kännedom om befintliga miljödata växlande datakvalitet

god kompetens och god motivation för rationaliseringar

höga krav ökad självfinansiering av statliga myndigheter

total resursförbrukning ca 340 mkr men nyttakostnadsanalys för

miljöinformation saknas oftast

oklara regler för prissättning av miljödata

Den framtida utvecklingen, beskriven i kapitel kommer att ställa nya krav

på miljödatainsamling

förpliktelser enligt internationella avtal och överenskommelser

effekter EES-avtaletsvenskt medlemskap i EU

av internationell konkurrens om datainsamling EU-direktiv om fritt datautbyte

6 14-1208

SOU 1994: l 25

- större miljöhänsyn i samhällsplaneringen som leder till ökad efter-

frågan expertutlåtanden och krav på bättre inforrnations- och

presentationssystem

- ökade miljörisker kräver databeredskap

- krav på högre effektivitet och samhällsnytta

Svensk miljödatainsamling idag är ett resultat av strävanden att möta befintliga

behov hos politiker, myndigheter, forskare och det internationella samhället,

med de resurser och den institutionsstruktur som gradvis vuxit fram. Det är ett

livsdugligt och robust system, med en bredd och en kompetens som troligen

står sig mycket väl i en internationell jämförelse. Vi har därför ingen sjuk patient framför oss, utan snarare en kropp i behov av regelbunden hälsokontroll, goda råd för livsföringen och möjligen utskrift av någon stärkande elixir.

Den följande uppsummeringen är ett sådant recept, där det mesta i diagnosen finns i kap 2-4. I slutet av resp punkt ges en referens till det kapitel och avsnitt

där frågan behandlats mer utförligt.

l Samordnaeffektivisera driftorganisationerna

Datainsamling kräver en driftorganisation som bl a svarar för

sensoranskaffning och stationsetablering

observationstjänst -

stationskontroll, underhåll och fältkalibreringar

dataregistreringprovtagning och -överföring från fält primär datakontrolllaboratorieanalyser inläggning av data i databasannat lagringsmedium -

Det är inom driftsorganisationen de största resurserna för miljödatainsamling förbrukas, och det är följaktligen där besparingspotentialen är störst. En bättre samordnad drift av miljödatainsamling ger sannolikt stordriftsfördelar.

De miljömätande institutionerna bör uppmuntras att utnyttja varandras

insamlingssystem, eller delar av detta, där det bedöms praktiskt. Detta

kan ske t ex genom avtal om gemensamma lokala observatörer, gemensam provtagning osv.

För att uppnå en mera systematisk rationalisering kan statliga data-

insamlande verk och institutioner åläggas att skapa en marknad för

driftorganisering genom att upphandla sådana tjänster. Genom offert-

förfarande bör rationaliseringsvinster genom stordrift kunna tas ut.

Beställaren måste givetvis ha ett självständigt ansvar för

program-

utfonnning, specifikation och godkännande av acceptabel datakvalitet, och

vidare databearbetning.

Bättre samordning av driftsorganisationema kan uppskattningsvis ge en

samlad besparing på ca 5 %. Detta innebär kostnadsminskningar på ca 6,5

mkr per år endast för de berörda statliga verken. Se bl a 4.3.3

2 Definiera statsuppdraget och fastställ prissättningsprinciper

Principiellt borde offentliga data, insamlade för offentliga medel vara

fritt tillgängliga, endast till en uttagskostnad. Samtidigt önskar anslagsgivama att användarna av miljöinformation deltar i kostnadstäckningen av infrastrukturen. Konkurrens anses dessutom stimulera till kostnadseffektiv datainsamling med hög kvalitet. Konkurrensaspekten kräver att

alla statliga verk och institutioner följer samma principer för prissättning.

Det är den bättre organiseringen och kompetensen som skall ge

konkurrensfördelar.

Det är inte möjligt att fullt ut förena alla dessa önskemål.

För att ta tillvara samhällets ofrånkomliga behov av miljödata med hög

kvalitet och långsiktiga perspektiv, behövs bättre definition av

statsuppdraget för den datainsamling som statliga verk förestår. Som ett

underlag för definitionen skulle nyttakostnadsanalyser ha stor betydelse.

I dialog mellan departement och myndighet definieras omfattning gçh

kv å hö klas i asd t t m h k r k v rimär ationer

for allmän nytta.

Leverans av data och enkla datatjänster inom statsuppdraget bör ske till

uttagskostnad till allmänheten, undervisnings- och forskningsändamål,

andra statliga verk och institutioner, inkl officiell statistik, och även andra institutioner när de arbetar med offentliga uppdrag. Till samma kategori, vad avser prispolicy, bör höra eventuella andra stationer för vilka SN V beställer nationella övervakningsdata.

Beställarrnyndighetskonceptet, som är under införande i den offentliga statistiken, bör utvecklas även för annan nationell datainsamling inom miljösektom. Vederbörande departement kan anses närmast att åta sig beställaransvaret för miljöbasnät drivna av statliga verk.

Data från alla andra stationer som drivs för statliga medel. eller för

privata uppdragsgivare får säljas till marknadspris. Ersättning för

nyttjanderätt till basdata för kommersiella ändamål bär alltid uppgå till

marknadspris. Se bl a 4.6

Inrätta ett nationell referenssystem för miljöinformation

Under utredningens gång har bättre samordning av databashantering

efterlysts, inte minst mellan länen inbördes ochxmellan länen och andra

myndigheter. Frågan är hur man bäst uppnår denna samordning genom

ökad decentralisering. Å sidan finns

centralisering eller genom styrd ena

starka skäl att behålla decentrala eller distribuerade databaser nära har kännedom tillkomst och datakvalitet. Å andra sidan utföraren som om

finns önskemål om att göra miljödata mer allmänt tillgängliga, säkerställa

en homogen kvalitet, främja ämnesövergripande databearbetning osv,

vilket kunde tala för att çn gemensam databas skapades.

Att skapa nationell miljödatabas är tekniskt komplicerat en, gemensam,

och i praktiken orealistiskt. Målet bör istället vara att skapa likartade

dataformat och databasstruktur för att underlätta dataöverföring.

Gemensam begreppsapparat och terminologi är också viktiga.

Ett nationellt referenssystem sk metadatabas för miljödata och miljöundersökningar akallç andçrlätta §gkar1dçt ggh öka tillgag glighgtçn. SNV bör ha

för samordning datakommunikation och operativ drift av en

ansvaret av metadatabas för miljösektom. Det finns ett förslag till Nordic Environmental Data Exchange-forrnat, NEDEX, också andra utväxlingsmen format kan vara aktuella.

Samgrdning referenssystem bör eftersträvas, också för att

maa andra

reducera etablerings- och driftkostnadema. Besparingar vid inrättande av

metadatabas är indirekta färre felinvesteringar, mer optimal

en genom användning befintlig infonnation och totalt bättre inforrnationskvalitet. av

Se bl a 4.5.1

4 Utöka datavärdskapen till att omfatta regionala data

Naturvårdsverket inrättar för närvarande datavärdar inom olika sakområden för lagring och distribution kvalitetssäkrade miljööverav

vakningsdata. Systemet gäller uppdrag utförda inom den nationella

miljöövervakningen. Datavärdens åtagande omfattar mottagande,

bearbetning, lagring, arkivering, leverans data samt viss kvalitets-

av säkring. Datavärdskapet väntas även underlätta Sveriges internationella

miljörapportering.

SNV och länsstyrelserna bör överväga att atgtgägka datavärdskapgn att

fran ggn rçgignala miljgágjvçrvakningçn. Allmän omfatta data ävçn tillgång till data kommer reducera dubblering observationer och

att av tidsförlust mellan mätning och dataanvändning.

bör FQQ-projekt och andra undersökningar med I ett längre perspektiv

ffnli t l irrin led i ffnli ataasr. a r

SNV med forskningsanslagsgivare. Se bl 4.5.2

Frågan bör tas upp av a

5 Kvalitetssäkra och kvalitetsdeklarera miljödata

Kvalitetssäkring stor vikt hos de myndigheter utredningen studerat,

ges

men man har hunnit olika långt. Kvalitetsarbetet bör in i verkens tas stratggiçr oçh planglokumçnt. Kvalitetshandböcker bör utarbetas för all miljöövervakning, och en ansvarig person utses för institutionens kvalitetssäkring. Allmänt anses att en jämn och hög datakvalitet är lättare att åstadkomma med ett litet antal dataproducenter. Ackreditering bör stimuleras både inom miljöövervakningen och inom nationell annan miljödatainsarnling. SNV och respektive departement bör för den svara överordnade styrningen krav på kvalitetssäkring datainsamling. genom av

För miljödata som samlas in, och inte är kvalitetssäkrade, är det viktigt att kvalitetsnivån är känd och framgår i ett referenssystem. Se bl 4.5.3 a

Samordna stationsnäten

De statliga verken bör i betydande omfattning kunna samordna sina ütjgnmat, när syftet är integrerad övervakning eller slumpmässigt utlagda nät. Att syftet med datainsarnlingen, och användningen data av kan vara olika i utgångspunkten bör inte hindra samlokalisering att en eftersträvas. Utredningen rekommenderar arbetsmodell för en optimering av stationsnät, omfattande: analys av informationsinnehåll, kategorisering och beslut om driftsresurser.

Vägverket och SMHI bör fortsätta att samordna sina meteorologiska mätnät, med målsättningen att minska det sammanlagda antalet stationer. SSI och SMHI har båda mätnät för UV-strålning och det finns en potentiell besparing vid överföring gammastrålningsmätningar till av SlvlI-II.

Befintliga mätstationer bör kartläggas och sammanhållna stationskartor tas fram, detta kan möjligen åläggas länsstyrelserna i anslutning till den inventering av regional miljömätning som för närvarande görs.

Ny offentlig datainsamling bör inte stagas utvärdering det ökade utan av infgrrnatignsvärdçt. Alternativ infoimationsalstring med modeller och fjärranalys kan vara mer kostnadseffektivt och bör prövas.

Besparingspotentialen illustreras av exempel på nuvarande

driftskostnader: manuellt drivna stationer med dagliga observationer

kostar i genomsnitt än 100 000 krår, automatstationer kostar 25

mer 000 50 000 krår. Grundvattenkemisk övervakning kostar 1 000 800 -

krprov. Se bl a 2.4 och 4.3.1

7 Utnyttja flexibel teknologi

Med flexibel teknologi menas mätsystem med flera parallella sensorer,

datalagring med multikanals loggning och insamlingssystem för olika

automatstationer, se ovan under p Flexibel teknologi innebär en

betydande besparingspotential i förhållande till manuella mätningar. Den

internationella utvecklingen går mot allt större utnyttjande av automatstationer. Berörda svenska myndigheter har inte i tillräcklig omfattning beaktat möjligheterna till användning av automatstationer,

även om flera ansatser nu görs. Miljödatainsamlande institutioner bör

samaroota vid specifikation och upphandling av automatiska mätsystem.

Framtagande av avropsavtal för olika typer av utrustning skulle vara en

naturligt inslag i samverkan. Se bl a 4.2.2

8 Påskynda användningen av fjärranalys

Användningen fjärranalys inom miljödatainsamlingen har en potential

av som endast delvis är utnyttjad idag. Användningen kommer att öka med ökad sensortillgång, inte minst med radarsensorer som är oberoende av molntäcke, och förbättrad täckning i tid och rum. Fjärranalysdata

integrerad med annan geografisk information ooh faltobservationor, är ett

kostnadseffektivt komplement till traditionell drift av stationsnät. Sådan

intogration bör tillskaoas i de enskilda mmoighetema och inom nationella

och regionala orogram. Investeringskostnader för förbättrad

infrastruktur kommer att vara stora, och det är inte klart hur dessa kan täckas. Kostnaderna för dataöverföring bl a via elektroniska nätverk och CD-ROM sjunker och tenderar att göra de enorma mängdema

fjärranalysdata hanterliga på ett ekonomiskt sätt. Besparingar uppstår

dock inte enbart med satsning fjärranalys och informationsteknik, utan

som en effekt av mer omfattande omstrukturering.

Det planerade Miljödatacentret i Kiruna kommer att få en viktig roll för stärka den svenska fjärranalyskompetensen, särskilt i

att internationella

sammanhang. Det är viktigt att fjärranalyskompetens utvecklas och utnyttjas även i andra institutioner och att utvecklingen i betydande grad blir anvägdarstyrd, Här har Fjärranalyskommitten, som ger råd till Rymdstyrelsen, en viktig roll. Se bl a 2.7 och 4.1

Integrera stationsnätmodellanvändningfjärranalys

Mera systematisk användning av modeller som ersättning av mätnät rekommenderas, där reduktion i noggrannhet bedöms försvarlig för ändamålet. Modellanvändning får dock inte reducera betydelsen av upprätthållande av nationella basnät.

Samordnad datainsamling med integrerat utnyttjande av stationsnät modellerfjärranalys ger god ytttäckning och överblick fjärranalys, numeriska beräkningar, inkl prognoser och simuleringar, på godtycklig plats modeller och långsiktig högfrekvent information med data av hög kvalitet moderna stationsnät.

Geografiska informationssystem underlättar integrationen av miljöinfonnation från olika källor, och ökar därmed värdet av varje enskild miljöparameter.

F rsknin och utvecklin om ftar till inte ration av tationsnät mod ller frr 1 s r tda

Besparingspotentialen belyses av SMHIs nya observationssystem OBS 2000, som bedöms leda till besparingar pâ 15 mkr per år. Se bl a 4.1.4 och 4.4

SOU 1994: 125

10 Inrätta en rådgivande grupp för samordning mellan

myndigheterna

Bilaterala avtal mellan statliga verk finns och fler behöver komma till stånd. En rådgivande grupp för praktisk samordning av datainsamling Gruppen bör bestå representanter för de miljömätande av

institutionerna och arbetsuppgifterna skulle kunna omfatta

ömsesidig information om stationsnät och mätbehov frågor om samlokalisering teknisk samverkan bl a rörande automatisering idégivning om driftsorganisering - En systematisk genomgång kontaktmönster och gemensamma intressen av kan möjligen leda till nya former för samordning. Inte minst inför ett skärpt konkurrensklimat, och nya utmaningar i Europa, kan tanken om flerpartsavtal och även konsortiumbildning intressant, t ex på vara

nordisk bas, 3.1 och 3.4.2. Se bl a 2.5 och 4.3.1

se

11 Prioritera mätningar ger underlag för miljöindex som

När miljöindex och underliggande miljöindikatorer har överenskommits,

bör de påverka valet mätvariabler för nationell rapportering. Här

av ligger viss potential för reduktion av variabelspektret, och därmed en mätkostnader. Urvalet av miljöindikatorer måste dock ständigt anpassas

till Sveriges internationella förpliktelser. Stationer som kan ge underlag

för miljöindikatorer bör prioriteras. Se bl a 4.4.4

12 Förbättra myndigheternas instruktioner och förordningar

Myndigheternas för att framskaffa miljöinforrnation inom sin egen ansvar

sektor är inte tydligt uttalad i nuvarande instruktioner. Departementen

bör till att myndigheterna har en sådan miljöinforrnationsaspekt i sin

se förordning. Ett informationsansvar skall inte nödvändigtvis förstås som datainsamling i regi. Utfornmingen av myndigheternas policies egen måste däremot ha kostnadseffektivitet i miljöinformationsarbetet som

riktlinje. Se bl a 2.2

7 14-1208

Bilaga 1 1 :

Kommittédirektiv

Dir. 1993:133 Samordnade miljömätningar

Dir. 1993:133

Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-02

Chefen för Kommunikationsdepartementet, statsrådet Odell, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår särskild utredare tillkallas för att klargöra att en förutsättningarna för och effekterna av ett stärkt samarbete när det gäller observationer, insamling, bearbetning och kontroll av miljörelaterade parametrar.

Bakgrund

Som del miljövårdsarbetet utförs i Sverige regelbundet en av omfattande mätningar olika miljöförhållanden. Insamlandet av av data nödvändig del i miljöarbetet. Detta ställer krav på är en system för såväl insamlande som lagring av information. Utan historiska data är det inte möjligt att göra vare sig tillförlitliga bedömningar av nuläget eller prognoser. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI aktualiserade i en särskild rapport inför den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 199394-199596 behovet av en samlad översyn beträffande samordning observationer, inav samling och kontroll av miljörelaterade parametrar. En viktig fråga är ansvarsfördelningen mellan myndigheter som ansvarar för mätningar. Statens naturvárdsverk SNV skall enligt sin instruktion vara samordnande och pådrivande i miljöarbetet och har därvid bl.a.

Bilaga 1:2

ett övergripande ansvar för miljöövervakning nationell och regional nivå samt för rapportering av miljötillståndet till internationella organisationer och enligt konventioner. Ett antal centrala myndigheter samt länsstyrelser, kommuner och lokala sammanslutningar, såsom vatten- och luftvårdstörbund, deltar i olika mätprogram. SNV utför inga mätningar utan köper dessa tjänster från egna myndigheter och universitet. Regeringen har i prop. 199293:l00 bil. 7 anmält att mätningar av miljödata och observationer bör kunna samordnas bättre och att ett gemensamt uppdrag bör lämnas till berörda myndigheter med syfte att redovisa samarbetet när det gäller observationer, insamling, bearbetning och kontroll av miljörelaterade parametrar.

Uppdraget

Utredaren skall kartlägga det nuvarande samarbetet när det gäller observationer, insamling och kontroll miljörelaterade av parametrar som utförs av Vägverket, SMHI, Statens strålskyddsinstitut, Sveriges geologiska undersökning och Statens geotekniska institut. De mätningar utförs dessa myndigsom av heter, och av andra myndigheter, på uppdrag SNV, skall också av ingå i kartläggningen. I uppdraget ingår att redovisa i vilken utsträckning teknik ny och nya metoder för att erhålla nödvändigt dataunderlag kan användas. Utredaren skall särskilt redovisa förutsättningarna för att ersätta manuella metoder med automatiska eller minska behovet av observationer genom modellsimuleringar. Kostnaderna för de olika alternativen skall beräknas. Under den kommande tioårsperioden kommer satellitövervakningen att utökas kraftigt. En fråga bör analyseras är hur som utvecklingen av tjärranalysdata från såväl satelliter som ballonger, luftskepp och andra fjärranalysmetoder påverkar det totala behovet av observationer. En samordning svenska miljörelaterade mätningar skapar av bättre förutsättningar för att rapportera till internationella organisationer och för att uppfylla åtaganden enligt konventioner. Det är angeläget att utredaren kartlägger de internationella krav som är styrande för de berörda svenska myndigheternas måtningar. Frågor om utvärdering, analys och modellframtagning,

informationsspridning samt övergripande ansvar är miljöfrågor

Bilaga 1: 3

endast de påverkar möjligheterna till samord-

skall behandlas om

nmgsvmster. Utredaren skall utföra uppdraget i samverkan med Vägverket, SMHI, Statens strålskyddsinstitut, Sveriges geologiska undersökning och Statens geotekniska institut. Erfarenheter från det arbete som SNV ansvarar för vad gäller miljöövervakningen bör tas till vara. Utredaren skall under uppdragets gång samråda med Statistiska centralbyrån SCB, som driver ett treårigt statistikprogram för miljövård. Utredaren skall utföra uppdraget i nära samarbete med berörda myndigheter. Möjliga kostnadsbesparingar skall redovisas. Utredaren skall beakta regeringens direktiv dir. 1984:5 angående utredningsförslagens inriktning och dir. 1988:43 angående EG-aspekter i utredningsverksamheter. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 1994.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en en särskild utredare omfattad av kommittéför- ordningen 1976:119 med uppdrag att klargöra förutsätt- ningarna för och effekterna av ett stärkt samarbete när det gäller observationer, insamling, bearbetning och kontroll av miljörelaterade parametrar, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns anslag A Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Kommunikationsdepartementet

Bilaga 2

Exempel på stationsnätskartor:

SMHI Meteorologiska stationer och vattenföringsstationer SGU Grundvattennätets observationsomrâden SSI Nät för mätning av gammastrålning Vägverket VägVäderinformationsssystem

I Meteorologiskasynop-statloner O Vattenförlngsstationer

Grundvattennätets observationsområden

Págáendemâmingm a Nivå I Temp I Keuu B Kemigvn+PMK 9 Kemi PMK

Avslutade måmingm 0 Nivå 0 Kemi gKemigvxu-PMK Sxemimrc

November 1993

SSI:s mütstutioner

Malmö Smy ehomn Sunåummuren

Vä

verket

VViS-MÄTSTATIONER 1993

93-11-03

Bilaga 3

Nuvarande samordning av nationella och regionala nät

Karta över mätstationer för luft i Skåne Karta över mätstationer för luft i Örebro län

Karta över mätstationer för vatten i Rönneå avrinningsområde Karta över mätstationer för vatten i Arbogaåns avrinningsområde

MÃTSTATIONER FÖR LI.JFT 1 KRISTIANSTADS OCH MALMOHUS LÄN 1994 ä 1 U E,

VLJ C

Z

ha

.oQ

Q

r v

o

m

x Kristianstad

W

v

Q

Teckenförklaring:

i SMHI Ö Vägverket A M D ssx Å Skånes Iuftvårdsförbund

Skala 1:1 150 000

MÄTSTATIONER FÖR LUFT I ÖREBRO LÄN

v\r\\4\\ . [ÅlF j f . . i d... V

r 15

Teckenförklaring: x E] SMHI - . N SSI

o Vägverket

A IVL

Skala 1:1 000 000

g\

x

.VATTENMÃTNINGARI

i RÖNNE AVRINNINGSOMRÅDE A 1994 ø

Å

M x Teckenförklaring:

v

SMHI Malmö Å Q SLU j x Q y . Kr A Skånes vattenvårdsförbund f

,.

n

KMS t

x

f...ä

Hfffwfvâx

VATTENMÄTNINGAR I ARBOGAÅNS AVRINNINGSOMRÃDE 1994

få

A AJ Teckenförklaring: u,

I SMHI

Q SGU 5

A SLU

0 Länstyrelsen Örebro Arbogaánsvattenförbund

Skala 1:800 000

x. Web X

.

Bilaga 4:1

FÖRKORTNINGAR

ASAR Advanced Synthetic Aperture Radar

AVHHR Advanced Very High Resolution Radiometer BAPMON Background air pollution network

BED Baltic Ecosystem Database

CEN Europeiska standardiseringsorganisationen

CEO Centre of Earth Observation CEOS Committee Earth Observation Satellites on CFC Klorfluorkarboner CLC Corine Land Cover CORINE Coordination of Information the Environment on

DPU Delegationen för prognoser och utvecklingsarbete inom

transportsektorn

DRD Digital Road Design 90 SMHIs projekt för rationalisering drift- underhålls- och DRIFT av

förvaltningsorganisation för produktionssystemet

ECE UN Economic Comission for Europe ECU European Currancy Unit EEA European Eniviromnent agency EU EES Europeiska ekonomiska samarbetet EMEP Co-operative for the monitoring and programme

evaluation of long-range air pollutants in Europe ECE

EOS Earth Observation System EOS AM-l EOS Ante Meridian ERS European Remote Sensing Satellite ESA European Space Agency ETM Enhanced Thematic Mapper

EU Europeiska unionen EUMETSAT European Organisation for the exploitation of Meteorological Satellites Eurostat EUs statistikbyrâ

FAK Fjärranalyskommittén

FAO Food and Agricultural Organization of the UN

FMV Försvarets materialverk

FOA Försvarerts forskningsanstalt Flow from intemationeal experimental and FRIEND regirnes

network data

GAW Global Atmospheric Watch WMO GEMS global Environmental Monitoring System GIS Geografiskt informationssystem GMF Göteborgs marina forskningscentrum

GOS Global observing system GPS Global Positioning System GRID Global Resource Information System GRID Global Resources Information Database GSD Geografiska Sverige Data

Bilaga 4:2

GTS Global Telecommunication System HELCOM Helsinki Commission, för Helsingfors-konventionen IAEA Intematinal atomic FN-organ energy agency ICES International Council for the Exploration of the Seas IGBP International Geosphere-Biosphere Programme INMARSAT International maritime satellite organization IOC Internationella oceanografiska kommissionen IR Infraröd IVL Institutet för vatten- och luftvårdsforskning JERS Japanese Earth Observation Satellite IRK Jordbrukets recipientkontroll KRUT Databas för kalkning, recipientkontrolLutsläpp KVA Kungliga Vetenskapsakademin LKM Lokalklimatologisk modell LRTAP Geneve-konventionen långväga gränsöverskridande om luftföroreningar

LUFT Årligt miljöindex för tätorter SCB

MDC Miljödatacenter MERIS Medium Resolution Imaging Spectrometer0 MISU Meteorologiska institutionen i Uppsala MKB Miljökonsekvensbeskrivning MOS Marine Observation Satellite NMR Nordiska ministerrådet N OAA National Oceanic and Atmospheric Administration NODC National Oceanografic data center N ORDRAD Nordiskt väderradarnät OBS 2000 SMHIs projekt för optimerat observationssystem OECD Organizaton for Economic Co-operation and Development OSCOM Oslo Commission, för Oslo-konventionen OSPARCOM Oslo-Pariskommissionen PARCOM Paris Commission, för Paris-konventionen PMK program för miljökvalitetsövervakning PULS Modell för beräkning vattenföring av RA-2 Radar Altimeter 2 SAR Syntetisk Apertur Radar SCB Statistiska centralbyrån SGI Statens geotekniksa institut SGU Sveriges geologiska undrsökning SIGIT Svenska institutet för geografisk inf.teknologi SI Statens järnvägar SLU Sveriges lantbruksuniversitet SMF Stockholms marina forskningscentrum SMHI Sveriges Meteorologsska och hydrologiska institut SPOT Satellite Pour Observation de Terre SSI Statens strålskyddsinitut STRAM Strategier för regional miljö SNV SWEDAC Styrelsen för teknisk ackreditering UNCED United Nations conference Environment and on development, Rio 1992

Bilaga 4:3

TM Thematic Mapper TTC Tracking, Telemetry Command UMF Umeå marina forskningscentrum UNEP United Nations Enviromnent Programme

VGT Vegetation VOC Volatile organis compounds, flyktiga organiska

förbindelser

VViS Vägverkets vägväderinfonnationssystem WI-IYCOS World hydrological cycle observation system

WMO World meteorological Organisation, ett FN-organ World Weather Watch W MO

BILAGA 5:1

LITTERATURFÖRTECKN ING

Arctic Monitoring and Assessment Programme, AMAP

presentationsbrochyr

Bennerstedt, T., Rantanen, H. and Mortensen, B.: Monitoring artificialradioactivity in the Nordic countries. Final report

prepared for NKS, BER-Z Jan 17, 1994, Draft version no

quotation

Bramshill Consultancy Limited 1993: Study on the direct economiceffects of the Meteosat programme, Final report

Carlberg, S. R. 1993: Monitoring; its strategies, tactics and operational

plans. FAOUNEPIAEA Training workshop, Athens

Environment Data Centre, Helsinki 1993: Manual for integrated

monitoring. Programme Phase 1993-1996

och Bohus läns Vattenvårdsförbund 1993: Sammanfattning Göteborgs kustvattenkontrollens mätningar, Tredje kvartalet 1993 av

HELCOM 1994: 20 of international cooperation for the years Balticmarine environment 1974-1994

INKA-bladet, 22, 1993; SNV nr.

IVL Rapport L91381: Svenska mätnät för luft och nederbörd

Knutz, och Rosen, B. 1993: Yt- och grundvattenskydd av det

befintliga vägnätet. Bygg teknik 893

Komm.dept. 1993: Trafik och miljö info.brosjyre

Hav 1993: Havsmiljön 1.992. Rapport miljötillståndet i

Kontaktgrupp om Kattegatt, Skagerrak och Oresund

Löfgren, Stefan 1993: Samordnad recipientkontroll erfarenheter och

förslag till framtida utformning. Naturvårdsverket Rapport 4190

Lövblad, Gun 1993: Svenska mätnät för luft och nederbörd. Statusbeskrivning. IVL Rapport B-1099

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1991: Miljöövervakning.

Redovisning befintliga för perioden 1990-95.

av program Rapport 1991:10

BILAGA 5:2

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1993: Tillståndet i miljön 92. Miljövårdsrapport 1993:5

Länsstyrelsen i Norrbottens län 1992: Miljödatacenter för

satellitinformation. Rapport 131992

Marina forskningscentra i Sverige, brochyr

Miljö- och naturresursdepartementet 1994: EU, EES och miljön.

Betänkande av EG-konsekvensutredningen. SOU 1994:7

Miljøvemdepartementet 1991: Forslag til miljøindikatorer for Norge.

Rapport T-907

National board of waters and the environment, Finland 1993: Nordic working group on hydrometric networks, Intermediate report

Naturvetenskapliga forskningsrådet 1985: Svensk vattendataberedskap.

International Hydrological Programme, Report 60 no.

Nordic Council of Ministers 1993: Nordic for enviromnental concept data

Nordiska Ministerrådet 1978: Karakterisering miljödata, NU B

av 1978:10

Nordisk Ministerråd 1989: Methods for integrated monitoring in the Nordic countries. Miljørapport 1989:11

Nordisk Ministerråd 1993: Nordisk havovervågningsprogram forslag

-

til koordinering af overvågningsaktiviteter, NORD 1993:14

Nordisk romvirksomhet 1993:5 Tema Miljøovervåking

Readings, C.J. and Dubock, P.A.1993: Envisat-l: Europes major contribution to earth observation for the late nineties, ESA Bulletin 76

Remote sensing 1993:24 Information from the Swedish Space Corporation

Rymdbolaget 1993: Årsredovisning 1992

Rymdbolaget Swedish Space Corporation 1993: Space place,

our brochyr

BILAGA 5:3

CORINE landtäckning ett pilotprojekt i Sverige Rymdbolaget 1994: -

SCB 1992: Environment statistics programme

SCB 1992: Statistik 96, Miljövård

SCB 1993: Årsredovisning 199293

mellan SNV och SCB miljöstatistiken

SCBSNV 1991:Samarbete om

SGI 1993: Verksamhetsberättelse 199293 Svenskt vattenarkiv, Grundvattennätet. SGU Rapporter och SGU 1985: meddelanden nr. 43 användning i samhället. Produktkatalog från

SGU 1991: Geologins Sveriges geologiska undersökning

SGU 1993: Verksamhetsberättelse 199293 SGU 1993: Intembudget 199394 SGU 1993: Verksamhetsplan 199394

SGU 1993: Geologin i samhället, Årsredovisning för budgetåret

Svenskt vattenarkiv, Oceanografiska stationsnät. SMHI

SMHI 1986: Oceanografi no. 1986 SMHI 1991: Utredning långa mätserier vid SMHI om

SMHI 1992: Årsredovisning 199192

Meteorologisk verksamhet i det framtida Europa några SMHI 1993: -

scenarier internt notat

SMHI 1993 Särskild rapport till regeringen inför den fördjupade anslagsframställningen 199394 199596, Särskild rapport

- 1992-03-27

1993: Fördjupad anslagsframställning 199394 9596

SMHI -

1993: Förstudium gällande basverksamhetens fasta

SMHI stationsnät, OCEAN 2000

meteorologiskoceanograñska

1993: Oceanografiska Laboratoriet, brochyr

SMHI vattenarkiv. Vattenföring i Sverige.

SMHI 1993-94:Svenskt

BILAGA 5:4 Vattenföringsseiier tom 1990. SMHI Hydrologi 40-43 no SNV 1990: Miljöövervakningen inför 2000-talet SNV 1992: Finansiering den samordnade miljöövervakningen; Notat av Dnr 801-2533-92 SNV 1992: REKO Rationalisering och effektivisering av kalkningsorganisationen SNV 1993: Fördelning av medel till Regional miljöövervakning, bå 9394 SNV 1993: Naturvårdsverkets årsredovisning 199293 SNV 1993: Svensk nationell miljöövervakning version 93-06-07 SNV 1993: Rapporteringskrav Sverige avseende miljöstatistik och miljödata; Arbetsmaterial 1993-05-27 SNV 1993: Miljöövervakningsbudget 9394 SNV 1993: Naturvårdsverkets enkla anslagsframställning för 199495 SNV 1993: Strategi för regional miljö; Miljöanalys, miljöproblem, miljömål, handlingsprogram SNV 1993: Hur ska Sverige må år 2020. Framtidsscenarier över Sveriges miljö. Naturvårdsverket Rapport 4104 SNV 1994: Fördjupad anslagsframställning för 199596-199798 SNV 1994: Miljöövervakning. Särskilt budgeteringsunderlag FAF 9596-9798

SSI 1993: Årsredovisning 199293

SSI 1993: Verksamhetsplan 199394 Statens forurensningstilsyn 1992: Evaluering programmet for av overvåkning av langtransportert forurenset luft og nedbør, SFI, Oslo, TA-9121992 Statens forurensningstilsyn 1993: Overvåkingsprogram for skogskader. Evaluering 1993. SFI og Landbruksdepartementet, TA- 9931993 Statens offentliga utredningar 1994: Ändrad ansvarsfördelning för den

statliga statistiken, SOU 1994:1

BILAGA 5:5

Trafikverkens Miljörapport 1992 Banverket, Luftfartsverket,

Sjöfartsverket, Vägverket

UNESCOWMO 1988: Water-resource assessment activities, Handbook for national evaluation, 116p

förening 1992: Datainnsamlingsutstyr for

Vassdragsregulantenes meteorologi og hydrologi, 122p

Viberg, L. 1991: Lärobok i geobildtolkning. Statens geotekniska

institut, Information 14

Vägverket 1992: ARENA, Test site West Sweden, En arena för fältförsök mrd informationsteknologi för bättre vägtransporter

Vägverket 1993: Årsredovisning 1992

Vägverket 1993: Trafikmätningssystem TMS, brochyr

Vägverket 1993: Underlagsrapport till Miljörapport 1992, Publ. 1993:49

Vägverket 1993: Miljörapport 1992

Vägverket 1994: Nationell väghållningsplan 1994-2003. Med bilaga: Miljökonsekvensbeskrivning

Ulf 1993: UV index daily forecast of the suns strength. SSI Wester, a - News, 3:1993

World Meteorological Organization 1994: Observing the worlds

environment: Weather, climate and water. WMO no. 796

Statens

offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelningför denstatliga 35. Vår andes stämma ochandras. . statistiken.Fi. Kulturpolitik ochintemationalisering.Ku.

Kommunerna,Landstingenoch Europa 36. Miljö ochfysiskplanering.M. . + Bilagedel.C. 37. Sexualupplysning ochreproduktivhälsaunder

Mänsföreställningar om kvinnor ochchefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . Vapenlagenoch EG. Ju. Kvinnor, bamocharbetei Sverige1850-1993.UD. . . Kriminalvård ochpsykiatri. Ju. 39.Gamla är ungasom blivit äldre.Om solidaritet . Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiskaäldreáret1993. . konsekvensanalys. Fi. 40 Långsiktig strålskyddsforskning. M. . EU, EESochmiljön. M. Ledighetslagstiñningen en översyn. A. . . - Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes- 42. Statenochtrossamfunden. C. . ochsäkerhetspolitiskthänseende av att bli, 43. Uppskattadsysselsättning om skattemasbetydelse respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen.UD. för denprivatatjänstesektom.Fi.

Förnyelseochkontinuitet- om konstochkultur 44. Folkbokföringsuppgiñema i samhället.Fi. . i framtiden.Ku. 45. Grundenför livslångtlärande.U.

Anslutningtill EU Förslag till övergripande 46. Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar . lagstiftning.UD. ochsocialbidrag.

Omkriget kommit...Förberedelser för mottagande 47. Avveckling denobligatoriskaanslutningen . av av militärt bistånd1949-1969 Bilagedel.SB. + till Studentkårer ochnationer.U.

12 Suveränitetochdemokrati 48. Kunskapför utveckling + bilagedel.A. . + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49 Utrikessekretessen. Ju. . 13.JIK-metoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet en översyn. Fi. - 14 Konsumentpolitiki en ny tid. C. 51. Minneochbildning. Museemas uppdragoch . 15 På väg. K. organisation bilagedel.Ku. + . 16.Skoterköming jordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku.

Kartläggningochåtgärdsförslag.M. .Mästarbrevför hantverkare.Ku.

Års- ochkoncemredovisningenligtEG-direktiv. 54. Utvärdering av praxisi asylärenden.Ku. . Del l ochII. Ju. Rättentill reformeratbilstöd. S. . ratten-

Kvalitet i kommunalverksamhet nationell 56. Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch . uppföljningochutvärdering.C. misshandlats.S.

. Renaroller i biståndet- styrningocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter,del av Principiella i en effektiv biståndsförvaltning.UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. 20 Reforrneratpensionssystem. Fi . 21. Reforrneratpensionssystem. BilagaA. .6 Nationaldagen.Ju.

Kostnaderochindivideffekter. Vilka vattendragskall skyddas Principeroch

22 Reformeratpensionssystem. BilagaB. förslag. M. . KvinnorsATP ochavtalspensioner. 59. Vilka vattendragskall skyddas Beskrivningarav

Förvaltabostäder.Ju. vattenområden.M. . 24. Svenskalkoholpolitik en strategi för framtiden. 60. Särskildaskäl utformningochtillämpning - - av 25. Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. 2 kap. 5 § ochandrabestämmelseri

26.Att förebyggaalkoholproblem. utlänningslagen.Ku.

27. Vård av alkoholmissbrukare. Pantbankernas kreditgivning.N. . Kvinnor ochalkohol. Rationaliseradfastighetstaxering, del Fi. . . 29. Barn Föräldrar Alkohol. - .Personnummer integritetocheffektivitet. Ju. - - 30.Vallagen.Ju. Med raps i tankarna M. . 31 Vissamervärdeskattefrågor III Kultur m.m. Fi. Statistikochintegritet,del 2 Lag . - - om Mycket UnderSammaTak. C. personregisterför officiell statistik Fi. . m.m. Vandelnsbetydelsei medborgarskapsårenden, m.m. Finansiellatjänsteri förändring.Fi. . Ku. Räddningstjänst i samverkanoch entreprenad.

Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar.Ku. Fö. . .Otillbörlig kurspåverkanochvissainsiderfrågor.Fi.

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69. On the GeneralPrinciples of Environment 99.Domaren i Sverigeinför framtiden Protection.M. utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. - 70. Inomkommunal utjämning.Fi. Del A +B. Ju. 71.Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- 100.Beskattningen vid gränsöverskridande och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen.S. omstruktureringarinom EG, m.m. Fi. 72. sjukpenning, arbetsskadaoch förtidspension 101. Höj ribban förutsättningar ocherfarenheter. S. Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. - 73. Ungdomars välfärd och värderingar en under- 102.Analysoch utvärdering av bistånd. UD. - 103. Studiemedelsfinansierad polisutbildning.Ju. sökningom levnadsvillkor, livsstil ochattityder. C. 74. Punktskattema och EG. Fi. 104.PVC en planför att undvika miljöpåverkan.M. - 75 .Patientskadelag.C. 105.Ny lagstiftning om radio ochTV. Ku. 76.Trade andthe Environment towards a 106.Sjöarbetstid.K. sustainableplaying field. M. lO7.Säkrare finansiering av framtida kämavfalls - 77. Tillvarons trösklar. C. kostnader.M. 78. Citytunnelni Malmö. K. 108.Säkrare finansiering av framtida kämavfalls- 79.Allmänhetens bankombudsman. Fi. kostnader Underlagsrapporter. M. - 80. iakttagelser under en reform Lägesrapport från 109. Tågetkommer. K. - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet llO. Omsorgochkonkurrens. S. och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet lll. Bilars miljöklassningoch EG. M. för grundläggande högskoleutbildning.U. 112.Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. 81. Ny lag om skiljeförfarande.Ju. En studie av konsumentupplevelser. Jo. 82.Förstärkta miljöinsatseri jordbruket 113. Växanderåvaror. M. svensk tillämpning av EG:s miljöprogram.Jo. 114. Avfallsfri framtid. M. - 83. Övergång av verksamheter och kollektiva upp- 115. Sjukvärdsreformeri andra länder. S. sägningar.EU och densvenskaarbetsrätten.A. ll6. Skyldighet att lagra olja ochkol. N. 84.Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. U. 117 Domstolsprövning av förvaltningsärenden. Ju. . 85.Ny lag om skattpá energi. 118. Informationsteknologin-Vingar människans En teknisköversyn och EG-anpassning. förmäga.SB. Motiv. Del 119.Livsmedelspolitik för konsumenterna. Reformen - - Författningstextochbilagor. Del lI. Fi. som kom av sig. Jo. - 86.Teknologi ochvärdkonsumtioninom sluten 120. Finansiellleasing av lös egendom.Ju. somatisk korttidsvård 1981-2001.S. l2l. Bosparande.Fi. 87. Nya tidpunkterför redovisningoch betalning av 122.Trygghet mot brott i lokalsamhället. Kartläggning, skatteroch avgifter. Fi. principiellasynpunkteroch förslag.Ju. 88. Mervärdesskatten och EG. Fi. 123.Miljöombudsman.M. 89.Tullagstiftningenoch EG. Fi. 124.Varu- och personkontrollvid EU:s yttre gräns. Ju. Kart- och fastighetsverksamhet 125. Samordnadinsamling av miljödata.K. . finansiering, samordningoch författningsreglering.M. 9 .Trafiken ochkoldioxiden Principerför att minska trafikenskoldioxidutsläpp.K. 92. Miljözoner för trafik i tätorter. K. 93. Levandeskärgårdar.Jo. 94. Dagspresseni1990-talets medielandskap.Ku. 95. En allmän sjukvârdsförsäkringi offentlig regi. S. 96. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. 97. Reglering av Vattenuttag ur enskildabrunnar.M. 98.Beskattning av förmåner. Fi.

Statens offentliga utredningar

1994 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Reformeratpensionssystem. BilagaB.

Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22] Om kriget kommit...Förberedelser for mottagandeav Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden.[24] militärt bistånd1949-1969 Bilagedel.[11] + lnforrnationsteknologin Svenskalkoholpolitik bakgrundochnulåge.[25] -

Att förebygga alkoholproblem.[26] -Vingar människansformåga.[118] Vård av alkoholmissbrukare.[27]

Justitiedepartementet Kvinnor ochalkohol. [28]

Barn Föräldrar Alkohol. [29] Vapenlagenoch EG [4] - - Gamla är ungasom blivit äldre. Om solidaritet mellm Kriminalvård ochpsykiatri. [5] generationerna. Europeiskaäldreåret1993.[39] Års- ochkoncemredovisningenligt EG-direktiv. Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar Del I och lI. Ju. [17] ochsocialbidrag.[46] Förvaltabostäder.[23] Rättentill ratten reformeratbilstöd. [55] Vallagen. [30] - Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch Utrikessekretessen. [49] misshandlats.[56] 6 Juni Nationaldagen.[58] Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- Personnummer integritetocheffektivitet. [63] - ochsjukvårdspersonal iyrkesutövningen.[71] Ny lag om skiljeförfarande.[81] sjukpenning,arbetsskadaochförtidspension Domareni Sverigeinför framtiden - förutsättningaroch erfarenheter.[72] utgångspunkterför fortsattutredningsarbete. - Teknologiochvårdkonsumtioninom sluten Del A+B. [99] somatiskkorttidsvård 1981-2001.[86] Studiemedelsfinansierad polisutbildning.[103] En allmänsjukvårdsförsäluingi offentlig regi. [95] Domstolsprövning förvaltningsärenden.[117] av Omsorgochkonkurrens.[110] Finansiellleasing av lös egendom.[120] Sjukvårdsreformeri andraländer. [115] Trygghet mot brott i lokalsamhället.Kartläggning,

principiella synpunkteroch förslag. [122]

Kommunikationsdepartementet

Varu- och personkontrollvid EU:s yttre gräns. [124] På våg. [15]

Utrikesdepartementet Citytunnelni Malmö. [78]

Trafiken ochkoldioxiden Principerför att minska Historisktvägval Följdemafor Sverigei utrikes-och - - trafrkenskoldioxidutsläpp.[91] säkerhetspolitiskthänseende av att bli, respektiveintebli Miljözoner för trafik i tätorter. [92] medlemi Europeiskaunionen.[8] Sjöarbetstid.[106] Anslutningtill EU Förslagtill övergripande - Tågetkommer. [109] lagstiftning.[10] Samordnadinsamling av miljödata. [125] Suveränitetochdemokrati

+ bilagedelmed expertuppsatser. [12] Finansdepartementet Renaroller i biståndet- styrningocharbetsfördelning i en effektiv biståndsforvaltning.[19] Ändradansvarsfördelningför denstatliga statistiken [l]

Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder1900-talet Sverigeoch Europa.En samhällsekonomisk

i Sverige.[37] konsekvensanalys. [6]

JIK-metoden, m.m. [13] Kvinnor, barnocharbetei Sverige1850-1993.[38] Analysoch utvärdering Vissamervårdeskattefrågor III Kultur m.m. [31] av bistånd.[102] - Uppskattadsysselsättning om skattemasbetydelse -

Försvarsdepartementet för denprivatatjänstesektom.[43]

Folkbokföringsuppgiñemaisamhället.[44] Räddningstjänsti samverkanoch entreprenad.[67] Allemanssparandet en översyn. [50] -

Socialdepartementet Beskattning fastigheter,del av Principiella

utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. [57] Mänsföreställningar om kvinnor ochchefskap.[3] Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi. [62] Reformeratpensionssystem. [20] Statistikochintegritet, del 2 Reformeratpensionssystem. BilagaA. Lag om personregisterför officiell statistik m.m. [65] Kostnaderoch individeffekter.[21] - Finansiellatjänster förändring. i [66]

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Otillbörlig kurspäverkanoch vissa insiderfrágor.[68] organisation bilagedel. + [51] Inomkommunal utjämning. [70] Teaterns roller. [52] Punktskattema och EG. [74] Mästarbrevför hantverkare.[53] Allmänhetens bankombudsman. [79] Utvärdering av praxisi asylärenden.[54] Ny lag skatt pâ energi. Särskildaskäl utformning och tillämpning av 2 kap. om - En teknisköversyn och EG-anpassning. 5 § ochandra bestämmelser i utlänningslagen. [60] Motiv. Del Dagspresseni 1990-talets medielandskap. [94] - Författningstextoch bilagor. Del II. [85] Ny lagstiftning om radio och TV. [105] - Nya tidpunkter för redovisningoch betalning av Näringsdepartementet skatteroch avgifter. [87] Mervärdesskatten och EG. [88] Pantbankernas kreditgivning. [61] Tullagstiftningen och EG. [89] Skyldighetatt lagraolja och kol. [116] Beskattningav förmåner. [98] Beskattningenvid gränsöverskridande Arbetsmarknadsdepartementet omstruktureringar inom EG, m.m. [100] Ledighetslagstiftningen översyn [41] - en Bosparande.[121] Kunskap för utveckling + bilagedel.[48] Övergång av verksamheter och kollektiva upp- Utbildningsdepartementet sägningar. EU ochden svenska arbetsrätten. [83] Grundenför livslångt lärande.[45] Avveckling av den obligatoriskaanslutningentill Civildepartementet Studentkåreroch nationer. [47] LandstingenochEuropa. Kommunerna, Iakttagelser under en reform Lägesrapport frän [2] - + Bilagedel. Resursberedningens uppföljningvid sex universitet Konsumentpolitiki tid. [14] enny och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet Kvalitet i kommunal verksamhet nationell för grundläggande högskoleutbildning.[80] uppföljning och utvärdering.[18] Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. [84] Mycket Under Samma Tak. [32] Höj ribban Staten och trossamfunden. [42] Lärarkompetens för yrkesutbildning.[101] Ungdomars välfärd och värderingar en under- sökningom levnadsvillkor, livsstil och attityder. ]73] Jordbruksdepartementet Patientskadelag. [75] Förstärktamiljöinsatser i jordbruket Tillvarons trösklar. [77] svensktillämpning av EG:s miljöprogram. [82] - Levande skärgårdar. [93] Miljö- och naturresursdepartementet Konsumenternaoch livsmedelskvaliteten. EU, EES och miljön. [7] En studie av konsumentupplevelser. [112] Skoterköming jordbruks-och skogsmark. Livsmedelspolitikför konsumenterna. Kartläggning ochåtgärdsförslag. [16] Reformen som kom av sig. [119] Miljö och fysisk planering.[36] - Långsiktig strålskyddsforskning. [40] Kulturdepartementet vattendragskall skyddas Principer och Vilka Förnyelseoch kontinuitet- om konst ochkultur förslag. [59] i framtiden.[9] Vilka vattendragskall skyddas Beskrivningar av Vandelns betydelsei medborgarskapsärenden, m.m. [33] vattenområden.[59] Tekniskt utrymme for ytterligare TV-sändningar. [34] Med raps i tankarna [64] Vår andes stämma och andras. On the General Principlesof Environment - Kulturpolitik och internationalisering.[35] Protection.[69] Minne och bildning. Museernas uppdrag och Trade andthe Environment towards a sustainable playing field. [76] Kart- och fastighetsverksamhet finansiering, samordningoch författningsreglering. [90] Följdlagstiftning till miljöbalken. [96]

Statens offentliga utredningar 1994

Systematisk förteckning

Reglering av Vattenuttag ur enskildabrunnar. [97] PVC en plan för att undvikamiljöpåverkan.[104] - Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader. [107] Säkrarefinansiering av framtida kärnavfallskostnader Underlagsrapporter.[108] - Bilars miljöklassningoch EG. [111] Växanderåvaror. [113] Avfallsfri framtid. [114] Miljöombudsman.[123]