SMHI:s verksamhetsform?

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

SMHI:

s

Verksamhetsform

M

g

U 1995:99

Betänkande av SMHI-utredningen

. KB

W Qcc

m Statens offentliga utredningar

1995 99 : Kommunikationsdepartementet

SMHI:

s

Verksamhetsform

Betänkande av SMHI-utredningen

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-20054-6 OFFSETCENTRAL Stockholm 1995 ISSN O375-250X

statsrådet och chefen för Kommuni- Till

kationsdepartementet

Genom beslut den 2 juni 1994 bemyndigade regeringen chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring verksamhetsformen för Sveriges meteorologiska och av hydrologiska institut SMHI. bemyndigandet förordnades den 25 november 1994 Med stöd av generaldirektören Lars Ljung särskild utredare. Samma dag som förordnades sakkunniga förste revisorn Susanne Jansson samt som direktörema Jörgen Nilsson och Lennart Svanberg. Som experter förordnades departementsrådet Svante Bodin samt departementssekreterama Mats Ekenger, Helen Källberg och Herbert Silbermann. Från uppdraget expert entledigades den 6 juni 1995 departesom mentsrådet Svante Bodin och förordnades departementssekreteraren Anna Bohman. Utredningen har antagit namnet SMHI-utredningen. Statskontoret i uppdrag att biträda utredningen fr.o.m. den gavs 25 november 1994 att tillhandahålla sekretariat för utredgenom ningen. Avdelningsdirektören Svante Eriksson utsågs till sekreterare. I arbetet har även Joacim Rydmark deltagit. Genom beslut den 21 september 1995 ändrade regeringen tidpunkten för redovisning uppdraget från den l oktober 1995 till av november 1995. i den l Statskontoret har genomfört tre specialstudier som underlag utredningen: Analys det offentliga åtagandet SMHI:s meteoroav

logiska verksamhet Dnr 11995-5, Roger Pyddoke, Möjligheter till ökad nordisk samverkan inom SMHI:s område Dnr 49994-5,

Tina Ekedahl och Clas Heinegård samt Styming och finansiering

basdataverksamhet, jämförande studie Dnr l5395-5, Ola

av en Norr. En stor mängd underlagsmaterial har även framtagits av SMHI. Henry Olsson, Justitiedepartementet, har författat en särskild underlagspromemoria om bl.a. upphovsrätt. Utredningen överlämnar härmed betänkandet SMl-llzs verksamhetsform. Utredningens arbete är hänned avslutat.

Stockholm den l november 1995.

Lars Ljung

Svante Eriksson

Sammanfattning 9

Sammanfattning

SMHI år central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska frågor. Verksamheten omsatte 350 ca

mkr budgetåret 199394 och finansierades med anslag till 45 %,

intäkter från uppdragsverksamhet 10 %, intäkter från affärsverksamhet 40 % samt vissa övriga intäkter 5 %. Anslaget används främst till att finansiera huvuddelen av den meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska infrastruktur som behövs för att SMHI skall kunna producera varningar och allmänna i syfte att prognoser skydda liv och egendom i Sverige. Inom uppdragsverksamheten utför SMHI tjänster andra myndigheter till självkostnadspris. Affärsverksamheten bedrivs på kommersiella villkor och är delvis konkurrensutsatt. Budgetåret 199394 intjänades 35 % affärsca av verksamhetens intäkter i konkurrens. Sedan länge ställer statsmakterna krav på att bidrag från uppdrags- och affärsverksamheten i ökande grad skall finansiera infrastrukturen. SMHI-utredningens huvuduppgift har varit att pröva hela om eller delar av SMHI bör ombildas till affärsverk eller bolag, eller om verksamheten fortsatt bör bedrivas i myndighetsfomi. Arbetet har haft två utgångspunkter. Den ena är att valet verksamhetsav fonn bör ligga i linje med de ställningstaganden statsmakterna som gjort under senare år om i vilka fomier statlig verksamhet bör bedrivas, dvs. att t.ex. myndighetsutövning och affärsverksamhet bör separeras, och att sådan konkurrensutsatt affärsverksamhet inte som innebär myndighetsutövning och som är oberoende av direkta anslag och av betydande omfattning bör bedrivas i bolagsform. Den andra utgångspunkten är att det inom ramen för den verksamhetsform som väljs bör möjligt att lösa vissa problem vara som iakttagits i dagens verksamhet. Ett exempel är att SMHI upplever

10 Sammanfattning S U 1995:99

viss osäkerhet om samhällsuppdragcts innehåll och omfattning, vilket tycks hänga samman med att statsmakternas styrning förlorat i tydlighet när SMHI:s myndighetsverksamhet i ökad utsträckning gjorts beroende affärsintäkter. Ett annat exempel är att SMHI:s av dubbla roll att bedriva både myndighets- och affärsverksamhet har vissa inneboende nackdelar; dels riskerar SMHI:s trovärdighet i myndighetsrollen att påverkas negativt av att institutet bedriver en omfattande affärsverksamhet, dels har SMHI:s affärsverksamhet fördelar gentemot konkurrerande företag av att finnas i samma organisation som myndighetsverksamheten. Ett tredje exempel är att SMHI att förutsättningarna för att bedriva affärsverksamhet menar måste förbättras om institutet på sikt skall kunna tillgodose statsmaktemas krav att uppdrags- och affärsverksamhetcn skall finansiera en allt större del av infrastrukturen. Som underlag för mina ställningstaganden vcrksamhetsform om har olika aspekter av SMHI:s verksamhet analyserats. Några bör kort nämnas. Bl.a. konstateras i utredningen att i synnerhet den infrastrukturella verksamheten saknar kommersiella förutsättningar. För överskådlig tid kommer därför en betydande del av SMHI:s verksamhet att beroende statliga bidrag. I utredningen anavara av lyseras vidare uppdrags- och affärsverksamhetens marknader och konkurrens. Analysen visar att en viss ökad konkurrens kan förväntas. Det handlar dock inte någon dramatisk förändring jämfört om med dagens situation. Sannolikt kommer ca 50-55 % av affärsverksamhetens intäkter att intjänas i konkurrens om några år. I utredningen pekas också på att SMHI i sin verksamhet är mycket beroende ett omfattande internationellt datautbyte. Det är därför av väsentligt att valet verksamhetsform inte negativt påverkar av SMHI:s möjligheter att delta i det internationella samarbetet. I utredningen prövas fyra altemativ. Bolagisering av hela SMI-ll. Ombildning hela SMHI till affärsverk. Uppdelning SMHI i av av en myndighet och ett fristående aktiebolag. Vidare analyseras möjligheter att minska dagens problem inom för myndighetsramen formen.

.Sammanfattning ll

En bolagisering skulle lösa vissa problem. Således skulle affärsmöjligheterna förbättras. Vidare skulle osäkerheten om samhällsuppdraget minska, eftersom bolagets uppgifter bör regleras i avtal med staten. En bolagisering är dock en signal om ökad kommersialisering. De problem som är förknippade med att SMHI bedriver myndighets- och affärsverksamhet i samma organisation skulle därför förstärkas. Jämfört med statsmakternas uttalanden vilka om verksamheter lämpar sig för bolagsfonnen talar också flera som skäl mot en bolagisering av SMHI. Bolaget skulle tex. inte kunna bära sina egna kostnader, utan en stor del av verksamheten skulle för överskådlig tid vara beroende betydande bidrag från staten. av Vidare kan inte konkurrens förväntas uppstå inom i synnerhet den infrastrukturella verksamheten. Dänned är det svårt att etablera konkurrensneutral upphandling de tjänster SMHI utför av samhället. Sammantaget bedömerjag att en bolagisering inte bör ske. En ombildning till affärsverk torde få liknande konsekvenser som en bolagisering. Således torde affärsmöjlighetema förbättras och osäkerheten samhällsuppdraget minska. Samtidigt torde om dock, skäl i bolagiseringsfallet, nackdelarna med inav samma som stitutets dubbelroll förstärkas. Affärsverksfonnen är avsedd för sädan statlig verksamhet med naturligt eller författningsreglerat som monopol drivs på affärsmässiga grunder, vilket bl.a. innebär att affärsverken bör kunna täcka sina kostnader med egna intäkter. SMHI uppfyller inte dessa kriterier. Dels bedrivs inte oansenlig, och en växande, del av verksamheten i konkurrens. Dels kommer verksamheten inte att inom överskådlig tid kunna finansieras med inegna täkter. En ombildning till affärsverk skulle också innebära ett avsteg från senare års förvaltningspolitiska utveckling, som bl.a. inneburit att affärsverk kommit att betraktas som en mindre lämplig form för staten att utöva sin ägarroll Sammantaget är min bedömning att en ombildning till affärsverk inte är lämplig. Alternativet att dela SMHI, så att anslags- och uppdragsverksamheten bildar en myndighet och affärsverksamheten ett fristående aktiebolag med ägandet skiljt från myndigheten, har många fördelar. Bl.a. skulle myndighets- och affärsverksamheten därigenom

12 Sammanfattning SOU l995:99

komma att bedrivas i former är väl anpassade för deras respeksom tive syften. En delning skulle också lösa de problem som iakttagits i dagens verksamhet. Dessutom ligger en delning väl i linje med scårs strävan mot renodling av statens vcrksamhetsformer. En nare delning innebär visserligen att de samproduktionsfördelar som finns mellan anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten inte längre kan tillvaratas, dessa är dock inte av en sådan dignitet att de enmen samt kan motivera sammanhållen organisation. en Trots fördelarna är det för närvarande inte lämpligt att dela SMHI. Ett skäl är att det tänkta bolaget i begränsad utsträckning skulle konkurrensutsatt. Eftersom konkurrensen ökar på sikt är vara detta dock inte ett avgörande hinder. Huvudskälet är istället att en delning skulle innebära att Sverige inför organisatorisk lösning en skiljer sig från övriga europeiska länder, där nationella vädersom tjänster för både myndighets- och affärsverksamhet. I dagssvarar läget detta olyckligt. Sedan tid förs nämligen diskussioner vore en mellan de europeiska vädertjänstema om möjligheter till arbetsdelning och det är angeläget att Sverige representeras av ett m.m. sammanhållet SMHI i dessa diskussioner. På sikt kommer sannolikt utvecklingen att innebära större variation i valet av orgaen nisatoriska lösningar i Europa, eftersom bl.a. den ökade kommersialiseringen och konkurrensen torde aktualisera en organisatorisk uppdelning verksamheten i flera länder. Förutsättningarna av för att dela SMHI kan därmed komma att förbättras. Tills vidare bör SMHI:s verksamhet hållas och fortsatt samman drivas i myndighetsfomi. Vissa åtgärder bör dock genomföras i syfte att förbättra statsmaktemas styrning SMHI. Bl.a. bör preav ciseras vilka uppgifter hör till SMHI:s myndighetsroll. Denna som bör omfatta dagens anslags- och uppdragsverksamhet. Användningen SMHI:s anslag bör vidare begränsas till uppgifter som är av nödvändiga för att tillgodose samhällets behov varningar och allav männa samt till sådana samhällsnödvändiga uppgifter prognoser, nyttiggör SMHI:s kompetens och där ingen annan kan fungera som beställare tjänsten ifråga. Vidare bör affärsverksamheten som av inte längre lämna ett direkt bidrag till infrastrukturen. Priserna i af-

S01 1995:99 .Sammanfattning 13

färsverksamhetcn bör dock fortsatt inkludera kostnader för infrastrukturen, men motsvarande medel bör inlevercras till statsverket genom att statsmakterna formulerar ett avkastningskrav på affärsverksamheten. Avkastningskravet kan sättas sä att effekterna i utgångsläget blir neutrala både för statsbudgeten och SMHI. De bidrag som kommer infrastrukturen till del uppdragsverkgenom samheten bör däremot bibehâllas. Ökad samhällsekonomisk effektivitet kan nämligen uppnås om intressenter med stora nyttor, som fallet är i uppdragsverksamheten incitament att påverka infrages strukturens kostnader och kvalitet. Bakom förslaget ligger bl.a. bedömning att nuvarande föruten sättningar för att bedriva affärsverksamhet är tillräckliga för att SMHI skall kunna tillvarata de möjligheter kan förväntas som uppstå på marknaden. Om bedömningen görs att nuvarande regelsystem är alltför begränsande, och affärsverksamheten därför bör bättre ges möjligheter, bör delning SMHI ske redan i dagsläget. En en av starkt ökad affärsorientering ett sammanhållet SMHI skulle nämav ligen förstärka flera av de problem som iakttagits i verksamheten. Sammanfattningsvis förordarjag att SMHI:s verksamhet tills vidare hålls samman och drivs i myndighetsfonn. Alternativet att dela SMHI bör prövas pä sikt. Bolagisering hela SMHI respektive av ombildning institutet till affärsverk är däremot olämpliga lösav ningar enligt min mening. I utredningen har också gjorts vissa andra överväganden i som korthet bör nämnas. Bla. jag att besparingarna i infrastrukanser turen börjat nänna sig gränsen för vad är acceptabelt statssom om makterna vill upprätthålla kvaliteten i verksamheten. För det talar att SMHI beslutat lägga ned delar observationsnätet och att olika av studier nyttan meteorologisk information visar att ökade av av bidrag till infrastrukturen eventuellt kan god samhällsekonomisk ge avkastning. Att döma av en välfärdsteoretisk analys av SMHI:s verksamhet som Statskontoret gjort utredningen kan dock finansieringsbördoma för infrastrukturen eventuellt omfördelas, så att de bättre avspeglar olika samhällssektorers meteorologisk, hydrologisk nytta av

14 Sammanfattning

och oceanografisk information. För att kunna bedöma förutsättningarna för sådan omfördelning behövs emellertid djupare kunen skap olika sektorers nytta. Eventuellt kan SMHI ges i uppdrag om att utreda detta. I utredningen föreslås hur SMHl:s miljöansvar bör utfonnas. För att kunna producera varningar och allmänna måste SMHI prognoser samla och på olika sätt bearbeta en mängd meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska data. Härmed produceras information och byggs kompetens värde också för miljöupp en som är av sektorn. SMHI är dock central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska frågor, och bör därför inte bedriva miljöarbete på eget anslag. SMHl:s miljöansvar bör istället innebära att institutet skall kompetent resurs som vid behov vara en kan andra, t.ex. Naturvårdsverket. I konsekvens med avropas av detta finns det eventuellt skäl att omfördela del av SMHl:s anen slag till Miljödepartementets budget. SMHI bör ges i uppdrag att ta fram ett underlag möjliggör för berörda departement att ta som ställning i denna fråga. I utredningen prövas SMHl:s roll i det civila försvaret. Därvid konstateras att dagens förhållanden fungerar tillfredsställande. Institutets roll i det civila försvaret behöver ändras, varken vad gäller inriktning eller finansiering. I utredningen prövas också nordisk samverkan inom SMHl:s om område kan leda till minskade kostnader för staten och förbättrad konkurrensförmåga för uppdrags- och affärsverksamheten. Därvid konstateras att bl.a. vissa stordriftsfördelar torde kunna uppnås vid ökad nordisk samverkan. Vinstema är dock både osäkra och en svåra att uppskatta. Sannolikt är också hindren mot ökad nordisk

samverkan i mer institutionaliserade fonner till följd av t.ex. de

stora strukturella skillnader finns mellan länderna detta omsom råde större än de potentiella fördelarna. Sammantaget bedömer jag att de fördelar finns med nordiskt samarbete bör kunna tillgosom doses inom för existerande samverkansformer. Det finns därramen för inte skäl för regeringen att uppta överläggningar med övriga nordiska ökad nordisk samverkan inom SMHl:s område. stater om

lirarningzcns nppzlrag och uppläggning 15

l Utredningens uppdrag och upp-

läggning

1.1 Direktiven

Enligt mina direktiv dir. 1994:53, med tillägg i dir. 1994:150 skall jag utreda förutsättningarna för och konsekvenserna eventuell av en förändring SMHlzs verksamhetsform. Därvid skall jag: av

pröva om statens krav på SMHI bäst kan uppnås inom - ramen för dagens uppdragsmodell. eller hela eller delar verkom av samheten skall bedrivas som affärsverk eller bolag,

precisera inriktningen och omfattningen SMHl:s tjänster - av samhället,

analysera marknadens storlek och utveckling vad gäller uppdrags- och affärsverksamhet,

analysera hur marknaderna och konkurrensen förväntas utvecklas i Sverige och i Europa,

redogöra för hur tillgången till data tillgodoses i olika verksam:- hetsformer mot bakgrund nuvarande regler äganderätt, av om upphovsmannarätt och nyttjanderätt i syfte att säkerställa samhällets intressen,

redogöra för den datapolicy och de principer för utbyte data - av son1 gäller i internationella organisationer.

16 Utredningens uppdrag och uppläggning

överväga nordisk samverkan kan leda till att kostnaderna för - om kan minskas och konkurrensfönnågan när det gäller uppstaten drags- och affärsverksamheten kan förbättras,

föreslå hur SMH1:s miljöansvar bör utfomias, samt -

pröva frågan SMH1:s roll i det civila försvaret. - om

Direktiven återges i bilagoma l och För arbetet gäller också ett antal generella direktiv till kommittéer och särskilda utredare: beaktande EG-aspekter i utom av redningsverksamheten dir. 1988:43, att redovisa regionalom politiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaom

ganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska

samt om konsekvenser dir. 1994:124. Dessutom börjag i tillämpliga delar regeringens beslut den l september 1994 ordning för beakta om en systematisk genomgång i regeringskansliet företagsregler. av Bakgrunden till utredningen beskrivs i direktiven. Bl.a. påpekas riksdagen uttalat SMH1:s verksamhet i ökande grad skall fiatt att nansieras med intäkter från uppdrags- och affärsverksamhet, och att anslagsfmansieringen bör minska. 1 linje med detta har SMHI marknadsanpassat verksamheten att under de senaste åren, genom startpunkten institutets interna strukturutredning 1991, förändra var sin organisation och sitt arbetssätt. Vidare påpekas i direktiven att staten har ett övergripande anför den meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska bassvar verksamheten, vilken omfattar observationsnät, insamling och bearbetning information, forskning och utveckling samt grundav läggande analyser och Statens omfattar också prognoser. ansvar bland och vamingstjänst samt deltagande i internaannat prognostionellt samarbete inom verksamhetsområdet. Av direktiven framgår även att riksdagen slagit fast att det är angeläget samhällsekonomiskt synsätt ligger till grund för att ett SMH1:s produktion bastjänster och att denna samtidigt utgör av grunden för SMH1:s uppdrags- och affärsverksamhet prop.

Utredningens itppdrag och uppläggning 17

199293100 bil. TU 19929322, rskr. l99293z247. Samtidigt sägs att en sådan helhetssyn måste vägas mot behovet ett regelav verk som möjliggör likvärdiga konkurrensvillkor på marknaden. Vidare sägs att tjänsterna och produkterna i SMHI:s uppdragsoch affärsverksamhet har fördelar att samproduceras med den av anslagsfinansierade verksamheten inom basverksamheten, och vice versa. I direktiven poängteras också att internationellt samarbete är av stor vikt inom SMHI:s verksamhetsområde. Sedan länge finns internationella avtal fritt utbyte data mellan de nationella om av meteorologiska instituten. För att säkra ett kostnadsfritt utbyte av observationer har också en informell överenskommelse växt fram mellan de nationella instituten innebär att instituten inte konsom kurrerar på varandras hemmamarknader. Vidare framgår direkav tiven att SMHI tillsammans med l6 andra meteorologiska institut har lämnat in en ansökan till EU-kommissionen om undantag från EU:s konkurrensregler. Ett av målen för ansökan är att åstadkomma gemensamma villkor för utbyte och handel med meteorologiska data. I samband med detta avser instituten också att bilda en europeisk, ekonomisk intressegruppering, ECOMET. I direktiven sägs också att diskussioner principer för datapolicy och betalning om av produkter och tjänster för närvarande pågår i alla internationella, meteorologiska organisationer. Slutligen bör nämnas att direktiven pekar pä att konkurrensen hittills varit inom vissa delar SMHI:s verksamhetsområde, svag av men att ökad konkurrens kan förväntas. Ett skäl till detta är tillkomsten av ECOMET.

1.2 Arbetets och

inriktning genomförande

Min uppgift är att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en eventuell förändring av SMHI:s verksamhetsform. Utöver detta skall jag även belysa vissa frågor särskilt påpekas i direksom

l8 Utredningens uppdrag och uppläggning

tiven. Jag har i utredningsarbetet i första hand inriktat mig på aspekter vissa finns angivna i direktiven, och andra fram-

varav

kommit under arbetets gång har relevans för huvudfrågan. som En fråga jag valt att inte gå är huruvida det finns försom utsättningar för att anföra den civila vädertj änsten, som SMHI sam m står för, och den militära vädenjänstcn, Försvarsmakten svarar som för. Möjligheterna till ökad samverkan mellan den civila och militära vädertjänsten har utretts vid ett antal tillfällen, se t.ex. Ds C 1987:6 eller det uppdrag till Chefen för Flygvapnet gemensamma och SMHI avrapporterades l994-05-3l. Dessa utredningar har som bedömt att sammanslagning vädenjänstema inte är intressant. en av Ett allt tätare samarbete har också växt fram sedan ett kund-leverantörsförhållande infördes mellan Försvarsmakten och SMHI efter 1987 års utredning avsnitt 2.8.1. Verksamheten tycks här-

se även

med bedrivas effektivt och i den mån ytterligare effektivitetsvinster kan göras torde detta kunna ske med nuvarande organisation. Jag har därför inte funnit skäl att studera för- och nackdelar med en eventuell sammanslagning. Vidare kunde jag tidigt konstatera att frågan SMHI:s verkom samhetsfonn inte påverkas att Sverige valt att, vilket internaav tionellt är tämligen unikt, samla meteorologi, hydrologi och sett oceanografi organisation. Jag har därför inte fördjupat mig i samma i huruvida det möjligt eller önskvärt att dela SMHI i olika vore upp organisationer utifrån de olika disciplinema. Att verksamheterna organiserats på olika sätt i olika länder har historiska förklaringar. I den mån det går att göra effektivitetsjämförelser tycks dock en samorganisering disciplinema i varje fall inte vara sämre än en av uppdelad organisation, överväger fördelarna. snarare Utredningen började arbeta i slutet november 1994 och avav slutade arbetet under oktober månad 1995. Av praktiska skäl utgår betänkandets beskrivning SMHI därför i första hand från av 199394 års uppgifter, i synnerhet gäller detta ekonomiska fakta. Med några undantag, framgår betänkandet, har dock inte utsom av vecklingen under 199495 varit sådan att det påverkar mina slut-

satser eller ställningstaganden.

Utredningens uppdrag och uppläggning 19

Utredningen har haft kontakt med ett stort antal SMHI:s inav tressenter. Sålunda har synpunkter inhämtats från totalt 200 ca personer, representerande ca 80 olika institutioner. I Sverige har kontakterna omfattat ett antal inom SMHI, olika departement, personer avnäm konkurrenter, utomstående forskare m.fI. Även utländska are, studieresor har företagits. Motsvarigheter till SMHI och Kommunikationsdepartementet, samt vissa privata meteorologiföretag, har besökts i Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Tyskland och USA. Besök har även gjorts vid WMO samt EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens. De fackliga organisationerna vid SMHI har informerats vid ett flertal tillfällen.

1.3 Betänkandets

disposition

Den fortsatta framställningen har disponerats på följande sätt. I kapitel 2 beskriverjag verksamheten vid SMHI. Ikapitel 3 redogörs för internationella förhållanden. Med hänsyn till det internationella samarbetets stora vikt har redogörelsen gjorts relativt omfattande. I kapitlet beskrivs viktigare internationella samarbetsorgan samt hur meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk verksamhet organiserats i andra länder. I kapitlet redogörs också för de datapolicies och principer för utbyte data gäller i interav som nationella organisationer. I kapitel 4 analyseras marknadens storlek och utveckling för SMHI:s uppdrags- och affärsverksamhet, samt hur marknaderna och konkurrensen kan förväntas utvecklas i Sverige och i Europa. I kapitel 5 analyseras bl.a. vissa s.k. välfärdsteoretiska aspekter på SMHI:s verksamhet. I kapitlet avhandlas även det generella

direktivet dir 1994:23 till samtliga kommittéer och särskilda ut-

redare att pröva offentliga åtaganden. Vidare analyseras i kapitel 5 förutsättningarna för att etablera konkurrensneutral upphandling av SMHI:s verksamhet. I kapitlet redovisas också enjämförande studie

20 Utredningens uppdrag och zzppläggning SLU 1995:99

över myndigheter verksamheter liknar SMHl:s. vars I kapitel 6 avhandlas vissa särskilda frågor tas upp i direksom tiven. Sålunda diskuterar jag SMHI:s roll i det civila försvaret, SMHI:s miljöansvar, hur tillgången till data tillgodoses i olika verksamhetsfonner mot bakgrund bl.a. upphovsrättsliga regler, samt av möjligheter till ökad nordisk samverkan inom SMHI:s verksam hets-

område. I kapitel 7 redovisas förvaltningspolitiska utvecklingstendenser, bl.a. uttalanden statsmakterna under år gjort om i vilka som senare former statlig verksamhet bör bedrivas, samt konkurrensregler av betydelse för utredningen. I kapitlet beskrivs också egenskaper hos de verksamhetsformer är aktuella att överväga i utredningen. som I kapitel 8 redovisas överväganden och förslag. Huvuddelen av kapitlet ägnas frågan lämplig verksamhetsfonn för SMHI. om Även vissa andra överväganden och förslag redovisas. I kapitel 9 avhandlas övriga generella direktiv som gäller för utredningen.

Beskrivning SMHI 21 av

Beskrivning

av SMHI

2.1 Uppgifter och mål

SMHI är enligt sin instruktion l988:lll3, ändrad 1992:140 cen-

tral förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och

oceanografiska frågor. SMHI skall inhämta och fönnedla kunskaper landets om meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska förhållanden. Institutet skall svara för den allmänna vädertjänsten respektive den allmänna hydrologiska och oceanograñska tjänsten. SMHI skall bedriva uppdrags- och affärsverksamhet samt tillämpad forskning och utveckling inom sitt område. SMHI skall samarbeta med svenska myndigheter, utländska institutioner och internationella organisationer samt samråda med Försvarsmakten i frågor allmän militär betydelse. av Regeringen har fastställt följande övergripande mål för SMHI:

SMHI skall för väder- och vattenberoende verksamheter till lägsta möjliga kostnad producera planeiings- och beslutsunderlag av bestämd kvalitet och innehåll,

SMHI skall med denna bastjänstproduktion grund bedriva - som en lönsam affärsverksamhet,

SMHI skall arbeta ett modernt, kundorienterat kunskaps- - som företag, och minst lika effektivt jämförbara organisavara som tioner inom den privata sektorn,

SMHI skall i miljöarbetet. - vara en resurs

22 Beskrivning avSMHI SOLJ 1995:99

Verksamhetens kärna är den meteorologiska, hydrologiska och oce-

anograñska infrastruktur den s.k. bastjänstproduktionen som krävs

för SMHI skall kunna ta fram varningar och för att att prognoser skydda liv och egendom i Sverige. Infrastrukturen omfattar obser-

vationstjänst inkl. insamling, kontroll och lagring av data, framtagning grundläggande analyser och viss s.k. slutproav prognoser, duktion t.ex. varningar och allmänna prognoser, viss distribution,

delar SMHI:s FoU samt erforderlig internationell samverkan. av

Bastjänstproduktionen tillgodoser ett allmänt behov av meteoro-

logisk, hydrologisk och oceanografisk infonnation, och finansieras

också till 70 % med anslag över Kommunikationsdepartementets ca huvudtitel bidrag från andra myndigheter, 22 %,

resten utgörs av

och från affärsverksamhet, 7 %. Många avnäm har dock särskilare da behov bearbetad och förädlad infonnation. Dessa behov tillav godoses avgiftsfmansierad uppdrags- och affärsverksamhet. genom

Med uppdragsverksamhet sådan samverkan med andra

menas myndigheter SMHI utför inom för sitt myndighetssom ramen är sådan omfattning att SMHI:s anslag inte kan ansvar, men som av eller bör täcka kostnaderna utan verksamheten bekostas av den andmyndigheten. Verksamheten bör till karaktär och utförande likna ra SMHI:s myndighetsverksamhet. Till uppdragsverksamhet skall nor-

malt inte föras verksamhet upphandlas i konkurrens eller som som köparen finansieras med avgifter eller intäkter verksamhet. av av Med affärsverksamhet sådan avgiftsfmansierad verksammenas het SMHI bedriver på kommersiella villkor på en helt eller som delvis konkurrensutsatt marknad. Sedan länge statsmaktemas önskan att uppdrags- och affärsär verksamheten i ökande grad skall bidra till att finansiera infrastrukturen. Med hur mycket detta bidrag skall öka har dock inte preciserats. Däremot har Kommunikationsdepartementet fonnulerat Verksamhetsmål skall indikera den minskande andelen ansom om slagsfmansiering försämrar verksamhetens kvalitet. På nästa sida

visas två exempel hämtade från regleringsbrevet för 199495.

Beskrivning .SMHI 23 av

väderprognosema för allmänhet, land- och sjötrafik samt för andra samhällssektorer skall ha träffsäkerhet på minst 65 % en vid temperaturförändringar på än 5 grader under 24 timmar, mer

vamingstjänsten för skydd liv och egendom och för att - av upprätthålla beredskap för akuta insatser i samband med katastrofer skall, vid varningar för kulingvindar till havs 12 timmar i förväg ha en träffsäkerhet på minst 78 % och andelen falska larm skall vara högst 22 %.

2.2 Organisation

SMHI är indelat i avdelning för intern produktion och utvecken ling, fyra marknadsorienterade affärsområden Samhälle, Trafik,

Miljö-Energi och Konsument samt central stabsenhet direkt

en under Generaldirektören med styrande funktioner för ekonomi, personal, juridik, information samt teknik.

Generaldirektör

Stab

lmeä pm Amlrsomrñde Affärsområde Amirsområde °°h Affärsområde

drlmzf, Trafik Miljtf-Energi Konsument

u vec mg Samhme - Planering Flyg Experttjanster Medin te ms ka Analys $i°lüf$ systemet Konsulttjänster lantbruk Forskningoch Expertfunk. tioner g Landtmñk utveckling Pmgmmsyswm Handel syslémuwecküng Dataochabonne- Sportochfritid Observationer lang Prognos Utlandsmnrknad Administration

24 Beskrivning avSMHI

indelning gjordes 17 1992. Tidigare SMHI indelat efter Denna var fackdiscipliner. Med den organisationen avsåg att bättre nya man SMHlzs tvärkompetens inom meteorologi, hydrologi och utnyttja oceanografi, varje affärsområde arbetar således i större eller mindre grad med alla disciplinema. Genom att disciplinema integrerats är det svårt exakt avgöra hur stor del SMHlzs verksamhet som att av

respektive disciplin uppskattningsvis står meteorologi

utgör, men hydrologi för 20 och oceanografi för 10 % omsättningen. för 70, av Omorganisationen avsåg även att kundanpassa verksamheten. har skiljts från produktion. Affärsområdena är Marknadsansvar marknadsorienterade och tolkar kundernas behov. Genom internhan- 2.6 köps sedan från Intern produktion och utveck-

del se avsnitt

grunden för de tjänster erbjuds. ling de prognoser m.m. som är som

3 Personal

hade 716 anställda 3112 1994. Av dessa har dock 139 sagts SMHI rationaliseringar i observationsverksamheten. 1 början upp p.g.a. av beräknas antalet anställda understiga 600. 53 % exkl. av 1996 observatörer har akademisk Andelen kvinnor är 37 %. examen.

Tabell l Antal anställda inom olika organisatoriska enheter.

GD och stab 9 Affärsområde Samhälle 69 regionalt anställda 20 - varav Affärsområde Trafik 127 regionalt anställda 107 - varav Affärsområde Miljö-Energi 51 Affärsområde Konsument 25 Intern produktion och utveckling 435 observatörer 195 - varav

Summa 716

Beskrivning av .SMHI 25

Finansiering

2.4 och finansiell utveck-

ling

Verksamheten finansieras med anslag, intäkter från uppdrags- och affärsverksamhet samt övriga intäkter, t.ex. forskningsrådsbidrag. Anslagsmedel anvisas över två anslag på Kommunikationsdepartementets huvudtitel, ett ramanslag, G2. Bidrag till SMHI, och ett reservationsanslag, G3. EUMETSAT. Ramanslaget skall användas för myndighetsuppgifter. Ramanslaget uppgick 199394 till 121,3 mkr. Hur bidraget till SMHI utvecklats framgår tabell av

Tabell 2 Utveckling av anslaget G2. Bidrag till SMHI.

l Vissa uppgifteranslagsmedel har tillkommit; from. 9091 ökades t.ex. anslaget med 3,8 mkr till följd av ökade kostnader för drift prognosmodellen HIRLAM, av vidare överfördes from. 9394 3,6 mkr från Fiskeriverkets anslag till SMHl:s. Samtidigt har medel till EUMETSAT förts till eget anslag, nedan. varvid också se 10 mkr togs från ramanslaget för att finansiera delar EUMETSAT-kostnadema. av

EUMETSAT-anslaget skall täcka Sveriges medlemsavgifter i det

europeiska vädersatellitsamarbetet. Tidigare ingick dessa i det all-

26 Beskrivning SMHI av

männa bidraget till SMHI. Men medlemsavgiftema har stigit kraftigt, från 2-3 mkr år under slutet åttiotalet till ca 40 mkr ca per av för innevarande år, och from. budgetåret 199394 anvisas medel

via anslag, 199394 uppgick till 70 mkr. På grund ett separat som förseningar i EUMETSATzs förbrukades dock endast av program 29 mkr. Återstoden har reserverats för kommande års avgifter. ca Uppdrags- och affärsverksamheten bedrivs inom ramen för ett

s.k. 1000 kronors anslag. Uppdragsverksamheten är inte kommersiell, skall endast full kostnadstäckning. Intäkter av upputan ge dragsverksamhet uppgick 9394 till 36 mkr. Affärsverksamheten, ca bedrivs på kommersiella grunder, intäkter på ca 139 mkr som gav 9394. Hur SMHI:s intäkter totalt sett utvecklats visas nedan.

Tabell 3 Nominell 0msättningsutveckling. Avrundningsfel finns.

Intäkter 8990 9091 9192 9293 9394

mkr

anslag 105,4 116,0 128,5 122,1 127,3 av Eumetsat-anslag 29, av - e - uppdrag 25,8 27,2 25,9 28,7 36,1 av affär 105,5 120,5 123,5 127,6 138,7 av övrigt 24,2 21,5 19,2 18,0 18,9

intäkter 260,8 285,1 297,1 296,4 349,9 Summa

Uppdelningen i uppdrags- och affarsintäkter har för de första tre åren gjorts i efterhand, tidigare redovisades dessa intäkter tillsammans. z Att intäkter anslag skiljer sig från tilldelade anslag enligt tabell 2 beror på av SMHI under flera år haft relativt stora reservationer respektive anslagsatt sparanden, som utnyttjats ett senare år. Ökningen mellan 9293 och 9394 beror främst på att försvaret temporärt bidrog 3 med extra resurser för utvecklingsarbete. Bl.a. FoU-bidrag, AMS-bidrag samt medel för lönekompensatican.

Hänsyn bör till inflationen. I tabell 4 på nästa sida har däräven tas för ovanstående siffror omräknats med index för statlig konsumtion.

Beskrivning .SMHI 27 av

Tabell 4 Real omsättningsutveckling. Avrundningsfel finns.

Intäkter mkr 8990 9091 9192 9293 9394

av anslag 117,0 117,3 135,5 120,4 127,3 av Eumetsat-anslag 29,0 - - - -

Som framgår tabell 4 har affärsverksamhetens intäkter i av genom-

snitt ökat med 4,5 % realt per år. Uppdragsverksamheten har om

de temporära för utvecklingsarbete försvaret bidrog resurser som

med 9394 räknas bort i stort sett utvecklats i takt med inflationen.

Statsmaktema har uttalat att SMHI skall bedriva lönsam afen färsverksamhet. Lönsamheten har också förbättrats under år. senare 198990 rörelseresultatet negativt. 199394 rörelseresultatet var var ca 9 mkr, vilket rörelsemarginal på 6 %. gav en ca Vid utgången budgetåret 199293 uppgick det ackumulerade av överskottet i uppdrags- och affärsverksamheten till drygt 30 mkr.

I enlighet med bestämmelserna i kapitalförsörjningsförordningen

tillskrev SMHI regeringen hösten 1993 med förslag hur överom skottet skulle användas. Regeringen följde SMHI:s förslag, vilket innebar att drygt 17 mkr satsades på SMHI:s rationaliseringsprojekt

se nedan och knappt 14 mkr på åtgärder för att påskynda ut-

vecklingen av affärsverksamheten; bl.a. marknadsföring, kundorientering av produktion och distribution samt personalutveckling. Statsmaktema har uttalat att SMHI skall öka bidraget från uppdrags- och affärsverksamheten till infrastrukturen. Bidraget från uppdragsverksamheten består till största delen direkta bidrag till av

28 Beskrivning SMHI S01] 1995:99 av

infrastrukturen andra myndigheter betalar för att ges rätt att utsom nyttja den information SMHI producerar. Marknadsföring av som

uppdragsverksamheten sker främst upparbetade kontakter

genom med andra myndigheter. 199394 uppdragsverksamhetens bidrag var till infrastrukturen 29 n1kr. Av detta stod Försvarsmakten för ca ca 24 mkr. För öka affärsverksamhetens bidrag åläggs affärsverkatt samheten internt avkastningskrav, f.n. gäller att bidraget skall ett öka med 2 % år. Affärsverksamhetens bidrag 9394 var ca 21 per mkr, Luftfartsverket stod för 10 mkr. Affärsverksamhetens varav ca bidrag har därmed ökat från att ha varit ca 16 mkr 199192. Under år har SMHI ålagts omfattande besparingskrav. senare beslutade riksdagen 1993 att 10 mkr de ökade medlems- Bl.a. av avgiftema i EUMETSAT skulle finansieras inom SMHI:s ramanslag. Vidare kompenserades inte SMHI för ökade kapitalkostnader statsförvaltningen 199293 övergick till ett system med lån i när Riksgälden för finansiering investeringar. Genom att kronan förav har också kostnaderna för medlemsavgifter i internationella svagats organisationer ökat. Som framgår tabell 2 har SMHI heller inte av alla år kompenserats for ökade lönekostnader. Sammantaget uppskattar SMHI kostnaderna ökat med drygt 30 mkr under en fyraatt årsperiod 9394, utan motsvarande kompensation anslaget. t.o.m. Besparingskraven har delvis hanterats att bidraget från genom uppdrags- och affärsverksamheten ökat. SMHI har emellertid också

genomfört, och planerar, rationaliseringar, som innebär att personalen kan minskas med 25 % under perioden 9394 till 9798. Uppsägningama får dock inte full effekt förrän i slutet perioden och av anpassningen verksamheten till lägre anslagsnivå har därför av en underlättats regeringen medgivit att SMHI får disponera baav att lanserade vinstmedel och reservationer från det gamla driftanslaget.

SMHI driver f.n. flera stora rationaliseringsprojekt. Genom projektet OBS 2000 skapas effektivare observationsverksamhet. Been mannade observationsstationer ersätts i stor utsträckning med auto-

matiska, vilket leder till l40 observatörer kan sägas upp. Proatt ca jektet skall fullt genomfört i maj 1996. Vidare drivs projektet vara

RiPP Rationalisering i ProduktionsProcessen, syftar till att,

som

Beskrivning av .SMHI 29

med minst bibehållen kvalitet, sänka kostnaderna för meteorologisk prognosproduktion med 20 % till 1997. Slutligen sker genom projektet Drift 90 rationaliseringar i driften det tekniska systeav met. Drift 90 avses vara avslutat l juli 1996 och förväntas leda till att ca l2 personer kan sägas upp eller sysselsättas i annan verksamhet. För budgetåret 199596 har riksdagen beslutat besparingar om ytterligare ca 6-7 mkr. På kort sikt klarar SMHI delar dessa av besparingar genom anslagssparande ramanslaget. SMHI menar dock att besparingskraven passerat gränsen för vad institutet kan nu klara utan att kvaliteten i verksamheten försämras. SMHI har därför också beslutat att lägga ned materialtransportnätet och fältforsk-

ningsontrådcn det s.k. FFO-nätet samt att glesa ut det hydro-

logiska observationsnätet.

5 Avnäm

are

SMHI:s produkter utnyttjas mängd olika avnämare. Allmänav en heten är huvudmottagare den anslagsfinansierade informationen. av Inom ramen för anslaget tar dock SMHI även fram meteorologisk, hydrologisk och oceanograñsk information för direkt användning av miljömyndigheter, myndigheter med uppgifter inom räddningstjänst, fysisk planering mfl. Uppdragsverksamhetens intäkter härrör i första hand från samverkan med myndigheter, t.ex. Försvarsmakten, Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Affärsverksamhetens kunder är företag inom ett stort antal branscher, affärsdrivande verk, privatpersoner m.fl. Storleken på kundernas köp varierar kraftigt, allt från Luftfartsverket, som står för ca 15 % SMHI:s totala omsättning, till privatav personer som bl.a. köper väderinfonnation via s.k. 07l-nummer. Som framgår av tabell 5 på nästa sida kommer stor del inen av täkterna från den offentliga sektorn.

30 Beskrivning SMHI av

Tabell 5 Uppskattning intäktemas ursprung 199394. av

Intäkter från mkr

anslag 156

andra myndigheters anslag i uppdragsverksamhet 30

bidrag från bl.a. forskningsråd 19 anslagsfmansierade myndigheter i affärsverksamhet 10 affärsverk 57 biståndsmedel 6 statligt ägda aktiebolag 10 kommunala 3 organ kraftbolag, mil., i offentligt reglerade kontrolluppdrag 5 kommersiell försäljning till privata sektorn 54

Summa intäkter 349,9

2.69 Internhandel och prissättning

tillämpar för intemhandel. I första hand köper af- SMHI ett system produktion och utveckling. Även färsområdena tjänster från Intern mellan affärsområdena respektive mellan olika enheter inom Intern produktion och utveckling förekommer intemhandel. Affärsområde Samhälle köper intemhandeln all infragenom strukturell verksamhet utförs inom Intern produktion och utsom och utför också självt viss infrastrukturell slutproduktion. veckling,

Övriga affärsområden lämnar årligt bidrag till Samhälle för att

ett och produkter grund för den vidareförädling få utnyttja data som

till kunder. Som framgått ger även uppdragsverk-

som görs externa samheten bidrag till infrastrukturen. Intemhandeln älvkostnadsbaserad. I intempriset från enheter är produktion och utveckling ingår direkta kostnader för inom Intern konsulter, telekommunikations- och ADB-tjänster, inlöner, resor, köpts från andra enheter samt indirekta terna tjänster som m.m.

Beskrivning av .SMHI 31

kostnader för lokaler, central administration, kapitalkostnader m.m. Däremot ingår inte kostnader för GD och stab, utan dessa kostnader fördelas mellan affärsområdena. I de externa priserna för uppdrags- och affärsverksamhetens produkter ingår dessutom bidraget till infrastrukturen, samt i affärsverksamhetens fall även ett lönsamhetskrav. Storleken på uppdragsoch affärsverksamhetens bidrag till infrastrukturen beräknas innan årets början. Hur det totala bidraget sedan fördelas mellan enskilda produkter och kunder varierar. I huvudsak finns fyra varianter: En variant är direkta bidrag till infrastrukturen från samverkande myndigheter inom uppdragsverksamheten. Med flera myndigheter Försvarsmakten, Naturvårdsverket m.fl. har SMHI ingått långsiktiga samverkansavtal där motparten åtar sig att bidra till finansieringen infrastrukturen mot att rätt att utnyttja infonnaav man ges tion från densamma. Ca 70-80 % uppdragsintäktema är detta av av slag. Dessa intäkter utgör således inte betalning för viss en preciserad motprestation utan är ett slags licensavgifter. snarare I den övriga uppdragsverksamheten utgör bidraget till infrastrukturen däremot en del priset för viss preciserad motprestation. av en Bidrag till infrastrukturen från Luftfartsverket tredje variär en ant. I början av 80-talet kom SMHI och Luftfartsverket överens om att den civila luftfarten bör stå för skälig andel infrastruktuen av rens kostnader, eftersom luftfarten har stor nytta SMHI:s tjänav ster. Skälig andel bedömdes 30 %. Eftersom dessa kostnader vara dittills inte inkluderats i de priser Luftfartsverket betalat beslutades att bidraget gradvis skulle öka, för att först efter femtio år uppgå till 30 %. Hittills har andelen växt till 6 %. ca Bidrag till infrastrukturen från övrig affärsverksamhet utgör en fjärde variant. Detta fördelas mellan de kommersiella produkterna. Regeringen har delegerat rätten att fastställa avgiftemas storlek till SMHI, som brukligt är beträffande myndigheter bedriver som uppdragsverksamhet. l enlighet med avgiftsförordningen skall dock samråd ske med RRV.

Beskrivning avSAIHI 32

2.7 Finansiering av infrastrukturen

SMHI:s infrastruktur 175 mkr 9394. Av detta Kostnaden för var ca 100 mkr från observationstjänst, inklusive insamling härrörde ca kontroll data, datalagring samt drift av tekniska systemet. och av analyser och kostade 15-20 mkr. Den Grundläggande prognoser ca ingår i infrastrukturen kostade 10 mkr. erforderdel av FoU som ca internationell samverkan 40 mkr och produktion varningar lig ca av 5 mkr. Finansieringen visas i tabell och allmänna prognoser ca

Finansiering SMHI:s infrastruktur 199394. Tabell 6 av

medel mkr

Typ av

29 Eumetsat-anslag ramanslag 95 SMHI:s 29

Bidrag från uppdragsverksamhet

från Försvarsmakten 24 - varav affärsverksamhet Zl Bidrag från

från Luftfartsverket l0 - varav

ca 175 Summa

används för att producera Den maskin- och programvara som består inte enbart utrustning i SMHI:s tek- SMHI:s bastjänster av Flera organisationer t.ex. Försvarsmakten, Luftfartsniska system.

Fiskeriverket och Vattenfall bidrar med information från

verket, och står då för det systemets kostnader. egna tekniska system egna dessa organisationer också data och produkter I vissa fall använder

framställs SMHI:s bastjänstproduktion för egen pro-

som genom duktion. SMHI har även fri tillgång till stor mängd data genom en försorg avsnitt 3.1.1.

det internationella datautbytet i WMO:s se

Beskrivning avSAIHI 33

8 Verksam heten inom affärsområdena

I det följande beskrivs SMHI:s verksamhet ingående. Beskrivmer ningen utgår från de olika affärsområdena, eftersom dessa har ansvaret för att tillhandahålla produkterna till avnämarna inom sina områden. Det bör dock påpekas att produktionen till största delen sker inom Intern produktion och utveckling, varifrån affärsområdena köper tjänster. Affärsområdenas köp från Intern produktion och utveckling uppgår till 175 mkr år, affärsområde Samca per varav hälle står för 130-140 mkr. Med 435 är Intern produkca personer tion och utveckling också SMHI:s största organisatoriska enhet.

2.8.1 Affärsområde Samhälle

Affärsområde Samhälle omsatte 2 l 0 mkr 199394. Verksamheten ca finansierades anslag 1563 mkr, intäkter från uppdragsgenom

verksamhet 36,l mkr samt bidrag från forskningsråd l8,9

m.m. mkr. Samhälle består enheterna planering, analys av och expertfunktioner. Affärsområdet har 69 anställda, 20 vid det varav oceanografiska laboratoriet i Göteborg. Samhälle för SMHlzs anslags- och uppdragsverksamhet. ansvarar Med detta avses all verksamhet SMHI utför för att kunna tillsom handahålla de produkter och tjänster staten finansierar med som anslag till SMHI respektive andra myndigheter finansierar via sina anslag när m an samverkar med SMHI. Samhälle för datafångst, svarar förädling och slutproduktion. Kostnadernas fördelning mellan olika uppgifter framgår tabell av 7 på nästa sida.

34 Beskrivning .SMHI av

Tabell 7 Kostnader för Samhälles uppgifter 9394 mkr.

Typ tjänst Kostnad Via anslag av

Datafångst och förädling 101,7 80,5

Slutproduktion, varav:

allmän prognostjänst 2,6 2,3 varningstjänst, beredskap för räddningstj. 2,1 1,9 nationell samverkan, inkl med försvaret 2,3 2,1 samhällsplanering inkl allmän information 12,1 10,6 tjänster vattendomstolar 5,6 0 miljöarbete 13,7 8,7 forskning och utveckling 20,5 8,9 internationellt exkl EUMETSAT 17,1 12,4 - EUMETSAT 28,9 28,9 -

Summa 206,6 156,3

Tjänsterna, beskrivs nedan, produceras Samhälle självt eller som av köps från andra affärsområden eller, vilket är vanligast, köps från

Intern produktion och utveckling.

Datafångst och förädling

Datafångst omfattar tillgång till den mätverksamhet, de databaser

och den datakommunikation krävs för att upprätthålla den som svenska meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska infra-

strukturen. Denna, är del internationell infrastruktur som en av en kapitel 3, bygger på SMHI:s tekniska system, består

se men som

framgått även utrustning ägs och drivs av andra organ. av som Råvaran i SMHI:s produktion är mätningar och observationer i

luft och Dessa pågår dygnet runt, året SMHI:s observavatten. om.

tionsnät består följande mätstationer: av

SOU l995:99 Beskrivning .SMHI 35 av

800 st för meteorologi och klimatologi, 200 bemannade, - varav s.k. synoptiska, 420 st för hydrologi, - 318 st för isläggningislossning, - 87 st för älvtemperatur, ll st för sjötemperatur, - 31 st för istjocklek, - 5 st för oceanografi, - 100 st mätpunkter i öppet hav. -

Vidare tillkommer blixtlokaliseringssystem, nio väderradar

varav

fem tillhör försvaret, tre aerologiska sonderingsanläggningar samt utrustning för mottagning satellitinformation. av Insamlade data överförs till SMHI och kontrolleras. Modern databasuppbyggnad är en förutsättning för att informationen skall vara tillgänglig för olika produktion. Driften det tekniska typer av av systemet pågår dygnet runt och kräver hög driftsäkerhet. Förädlingsverksamheten innebär att, med observationsdata som grund, löpande kartlägga och prognosticera tillståndet i atmosfären, havet och de svenska vattendragen. För detta utnyttjas datorbaserade simuleringsmodeller, och verksamheten kräver bl.a. tillgång till högpresterande datorkapacitet. Till förädlingen hör viss bearbetning av insamlade data. Förädlingsverksamheten utgör basen för SMHI:s anslags-, uppdrags- och affärsfinansierade tjänsteproduktion. Kostnaderna för datafångst och förädling uppgick till 101,7 mkr 9394, varav 80,5 mkr finansierades med SMHI:s anslag. Som framgått kommer kostnaderna i viss mån att minska när SMHI:s rationaliseringsprojekt får fullt genomslag.

Allmän prognostjänst

De data samlas utgör underlag för grundläggande analyser som och prognoser. SMHI:s prognosverksamhet pågår dygnet runt. Prognosenheten inom Intern produktion och utveckling fastställer bas-

36 Beskrivning .SMHI av

och basprognoskartor med giltighetstid från 12 timmar prognoser till 5 dygn, vilka ligger till grund för bl.a. de allmänna progupp affärsområde Samhälle ansvarar för. noser som Allmän prognostjänst omfattar i första hand service till allmän-

heten via Sveriges Radios Pl-rapporter, dvs. för land och prognoser sjö, och vintertid även för fjällen. SMHI för utformningen ansvarar tjänsten i samråd med bl.a. Sveriges Radio och andra berörda av parter. Allmän prognostjänst inom hydrologin innefattar över-

vakning och information den hydrologiska situationen och av om regionala flödesutveckling. Infonnationcn om flödesprognoser av utveckling kompletteras med infonnation om snö- och markvatten-

magasinens status. Den allmänna prognostjänsten kostade 2,6 mkr

9394, 2,3 mkr finansierades med SMHI:s anslag. varav

Varningstjänst och Beredskap för insatser inom räddningstjänst

Till SMHI:s grundläggande myndighetsuppgifter hör att utfärda var-

ningar till skydd för liv och egendom i samhället. Vamingama

sprids i regel via riksradion. De viktigaste vamingama gäller:

storm och kuling till havs, hårda vindar till lands, kan förorsaka problem i kommunikationer till lands, - väder som hån väder och förfrysningsrisk i fjällen, fara för nedisning av fartyg, fara för bränder i skog och mark, högt vattenstånd längs kusterna, samt höga flöden i vattendrag och risk för översvämningar. -

SMHI:s uppgift i räddningstjänsten består i att utfärda förebyggande

varningar och att ha beredskap att medverka med infonnation,

och expertis vid inträffade olyckor. SMHI:s roll är defiprognoser nierad överenskommelse med Räddningsverket. SMHI deltar i en vidare i delegationema för samordning räddningstjänst respekav

Beskrivning av SMHI 37

tive för beredskap mot kämenergiolyckor. SMHI:s kunskap om spridningsberäkningar i atmosfären har betydelse i samband med beredskap för kämenergiolyckor. Uppgiften därvid är reglerad i avtal med Statens strålskyddsinstitut. Vamingstjänsten, inklusive beredskap för insatser inom räddningstjänst, kostade 2,1 mkr 199394, 1,9 mkr finansierades varav med SMHl:s anslag.

Samverkan med försvaret

SMHI och Försvarsmakten flygvapnet har sedan länge ett nära samarbete. Flygvapnet har bedrivit meteorologisk tjänst i egen regi sedan 1944, verksamheten har alltid varit beroende av SMHI. men Samverkan mellan myndigheterna har blivit allt tätare sedan riksdagen 1988 beslutade att ett kund-leverantörsförhållande skall råda mellan försvaret och SMHI. I samband med detta omfördelades 15 mkr från SMHI:s anslag till försvarets. Samverkan mellan parterna har avtalsreglerats sedan ljuli 1988. Nuvarande samverkansavtal gäller sedan 1 juli 1994. l detta är rollfördelningen tydligt formulerad. SMHI skall tillgodose samhällets behov meteorologisk, hydrologisk och oceanograñsk av tjänst, medan Försvarsmakten tillgodoser sina särskilda behov av meteorologisk tjänst produktion och samverkan med genom egen SMHI. I avtalet fastslås att SMHI för meteorologisk tjänst ansvarar såväl i fred som vid höjd beredskap. Samverkan bygger på olika typer avtal: övergripande samav verkansavtal, gmndsyn ansvarsförhållanden vid höjd gemensam om beredskap, övergripande produktionsavtal samt årlig överenskommelse produktion. I korthet innebär produktionssamverkan om att SMHI:s och Försvarsmaktens sammantagna observationsnät optimeras, och att kostnaderna för detta nät, och för överenskommen produktion därpå baserade produkter, delas så att SMHI står för av 75 % och Försvarsmakten för 25 %. Genom detta åtagande ersatte Försvarsmakten SMHI med ca 24 mkr 9394.

38 Beskrivning avSAIHI

SMHI:s kostnader för samverkan med försvaret, inklusive övrig nationell samverkan, uppgick till 2,3 mkr 9394, 2,1 mkr fivarav nansierades med institutets anslag.

Samhällsplanering inklusive allmän information

Som expertorgan skall SMHI förmedla kunskaper om landets meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden till allmänhet, myndigheter, forskare m.fl. SMHI tar fram beslutsunderlag betydelse för organ med anav för bl.a. vatten-, energi-, miljö- och klimatfrågor. SMHI:s kunsvar skaper utnyttjas t.ex. med ansvar för fysisk planering, som av organ kan ha behov meteorologisk infomi ation lufttemperatur, molav om nighet, nederbörd, snö och vind. Vidare kan finnas behov av oceanografisk information isutbredning, vattenstånd och vågor. Hydom rologiskt underlag för samhällsplanering kan bestå översiktliga av karteringar vattentillgångar och deras variation i tid och rum. av SMHI tar också fram övergripande planeringsunderlag för energisparande, produktion och distribution arbetar med organ som energiförsörjning, och översiktliga bedömningar av hur en klimatförändring kan påverka olika samhällssektorer. Kostnaden för detta arbete 12,1 mkr 9394. Av detta finanvar sierades 10,6 mkr med SMHI:s anslag.

Tjänster åt vattendomstolar

På uppdrag vattendom stolar kontrollerar SMHI att vattenhushållav ningen vid större sjöregleringar och kraftverk följer gällande vattendomar. Verksamheten finansieras att de kontrollerade föregenom tagen erlägger avgift. Intäkterna uppgick till 5,6 mkr 9394. en

Beskrivning av SMHI 39

Miljöarbete

Statsmaktema har fastslagit att SMHI skall i miljövara en resurs arbetet. Miljöarbetets omfattning har också ökat. Kostnaderna för Samhälles miljöarbete uppgick till 13,7 mkr 9394. Verksamheten

finansierades med SMHI:s anslag 8,7 mkr och med uppdrags-

intäkter från i första hand Naturvårdsverket. 1994 ingick SMHI samverkansavtal med Naturvårdsverket. Naturvårdsverket anlitar SMHI som utförare miljöövervakningsav uppdrag och datavärd för vissa miljöövervakningsdata. Natursom vårdsverket bidrar också ekonomiskt till infrastrukturen mot att Naturvårdsverket, länsstyrelserna och deras utförare miljöuppav drag samt forskare, forskning huvudsakligen finansieras vars av Naturvårdsverket, får tillgång till SMHI:s data och kompetens inom den infrastrukturella verksamheten. SMHI:s miljöarbete behandlas även i avsnitt 6.2.

Internationell verksamhet

SMHI är beroende internationellt samarbete och kontakter. Inav

stitutets deltagande i internationellt arbete, inklusive EUMETSAT,

kostade 46,0 mkr 9394, 41,3 mkr finansierades med anslag. varav SMHI arbetar, i olika roller, inom flertal internationella ett organ. En viktig uppgift är att representera Sverige i internationella organ t.ex. WMO, EUMETSAT, ECMWF. Vidare anlitas SMHI ibland som expert och stöd andra svenska myndigheter i deras arbete i internationella bl.a. ICES, HELCOM, OSPARCOM, organ ICAO. I viss utsträckning arbetar SMHI också konsult i som myndighetsiniiktat internationellt arbete, t.ex. baltisk biståndsverksamhet. Institutet deltar också i internationellt arbete i eget utbildningssyfte bl.a. ICES. Vidare deltar SMHI i visst informellt arbete av myndighetskaraktär t.ex. ICWED och dess undergrupper. De internationella förhållandena beskrivs närmare i kapitel

40 Beskrivning avSAIHI SOIJ 1995:99

Forskning och utveckling

SMHI bedriver tillämpad meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk forskning samt metodutveckling. SMHI satsar främst på FoU-projekt vidareutvecklar de grundläggande simuleringsmosom dellema projekt där meteorologiska och klimatologiska församt hållanden relateras till förändringar i miljön och där mätningar och beräkningar integreras i syfte att uppnå största möjliga utbyte av den tillgängliga infonnationen. F.n. prioriteras modellutveckling, mätdatabearbetning, klimatforskning, miljöforskning och kopplade

meteorologiska-oceanografiska-hydrologiska modeller.

Kommunikationsdepartementet utövar relativt liten styrning av SMHI:s FoU, t.ex. preciseras inte hur medel bör fördelas mellan olika ändamål. Istället styr interna prioriteringar. FoU initieras av SMHI:s FoU-enhet i samråd med affärsområdena och utomstående.

Övergripande FoU-frågor diskuteras i SMHI:s FoU-styrelse.

SMHI:s FoU-resultat är för det mesta allmänt tillgängliga. Det läggs sällan några restriktioner från uppdragsgivama, men i vissa fall krävs deras godkännande. Restriktioner finns däremot spridframtagna datorprogram o.d. Restriktionema är oftast större ning av utförts affärsdrivande uppdragsgivare. FoU-resulpå arbeten som tat sprids via SMHI:s officiella serier, i samband med vetenskapliga konferenser samt i vetenskaplig nationell och internationell press. SMHI eftersträvar hög nivå publiceringen. en 199394 omsatte verksamheten 20,5 mkr. Finansieringen är blan-

dad. SMHI:s anslag stod för 8,9 mkr. Övriga affärsområden bidrog

med 20 %. Ungefär tredjedel FoU-medlen kom från exterca en av finansiärer, i första hand NFR, Naturvårdsverket, Vattenreglena ringsföretagens samarbetsorgan, NUTEK, Statens strålskyddsinstitut, Räddningsverket, Sjöfartsverket och Nordiska ministerrådet. Under år har dessutom EU-medel tillkommit, något som senare väntas få ökande betydelse i framtiden. SMHI:s FoU-enhet har 41 anställda, varav en professor, tre docenter, nio doktorer och licentiat. Enheten är indelad i fyra en dynamisk modellering, klimatforskning, miljöfrågor samt grupper

Beskrivning .SMHI 41 av

vattenbalansstudier, l-IIRLAM och biblioteksfunktion. Tabell 8 en visar fördelningen kostnader enligt budget för 9495, 20,3 mkr. av

Tabell 8 FoU-budget fördelat på områden. Avrundningsfel finns.

HlRLAM är ett internationellt samarbete med deltagare från Norden, Irland och Nederländema, som drivits sedan 1985. Syftet är att utveckla operativa prognosmodeller för atmosfären över begränsadeområden med hög geometrisk upplösning.

En betydande satsning lär komma att ske inom klimatforskningen genom att SMHI i samarbete med bl.a. de meteorologiska institutionema vid universiteten i Uppsala och Stockholm under avser att de närm aste åren bygga ett svenskt klim atmodellcentrum. Detta upp skall tjäna nationellt fokus för klimatrelaterade aktiviteter och som som serviceenhet för den akademiska forskningen. Centrat är tänkt att vara en fristående funktion inom SMHI, direkt underställt institutets GD och med ca 12 anställda. I dagsläget är det dock inte helt klart att centrat kommer till stånd. En förutsättning bidrag är att ges från MISTRA, vilket förväntas kunna beslutas under hösten.

8.2 Affärsområde Trafik

Trafik arbetar med kommersiell försäljning i första av hand meteorologiska tjänster till kunder inom kommunikationssektom. Trafik

42 Beskrivning avSMHI

har 127 anställda, 107 är lokaliserade till Arlanda, Landvarav vetter, Sturup samt SundsvallHämösands flygplats. Trafik delas i resultatenhetema Flyg, Sjöfart och Landtrañk. 199394 omsattes 73 mkr. Rörelseresultatet var 7 mkr, vilket gav ca rörelsemarginal på 10 %. Intäktsutvecklingen visas nedan. en ca

Tabell 9 Trafiks omsättningsutveckling i nominella termer.

För de tre första åren har siffrorna beräknats i efterhand. 7 Varav 54,5 mkr från Luftfartsverket. 3 Varav 8 mkr från Vägverket.

Som framgår tabellen omsatte Flyg drygt 55 mkr 9394. I stort av sett hela denna eller 54,5 mkr, kom från Luftfartsverket. summa, Luftfartsverket köper SMHI den meteorologiska information ation som av verket i enlighet med den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO:s regler skall tillhandahålla till flygare. Produkterna inkluderar för flygsträckor och flygplatser, vamingstjänst prognoser meteorologisk rådgivning till piloter. Utöver detta har SMHI samt vissa intäkter från flygbolag, flygklubbar, ballongflygare, m.fl. .Sjöfart omsatte knappt 6 mkr 9394. Största kund är Sjöfartsverköpte för 2 mkr 9394. SMHI förser Sjöfartsverkets isket, som ca brytare med bl.a. iskartor och satellitbilder. Med stöd prognoser, från Sjöfartsverket tillhandahålls också kustväderprognoser på telefonsvarare till fritidssjöfarten. Andra kunder inom området är rederier, mäklare, speditörer, försäkringsbolag m.fl. SMHI säljer även s.k. weather-routing, vilket innebär tidsberäknar olika vägatt man

Beskrivning av SMHI 43

valsalternativ och ger kontinuerlig service under en övcrfart.

Landlrafk omsatte drygt 11 mkr 199394. Vintewäghållning är

den dominerande tjänsten. Vägverket. kommunala gatukontor samt olika entreprcnadbolag utnyttjar väderinformation för att dimensionera bemanning och maskinpark. Vägverket köpte tjänster SMHI av för ca 8 mkr 9394 och är Trafiks näst största kund. Bland andra större kunder inom Landtrafik märks Banverket och SL.

2.8.3 Affärsområde Konsument

Konsument arbetar främst med meteorologisk infonnation, bl.a. till mediasektom. Konsument har 25 anställda. Affärsområdet delas in i resultatenheterna Media, Lantbruk, Handel samt Sport och fritid. Konsument omsatte ca 23 mkr 9394. Detta var en ökning med ca 23 % från föregående år. Tillväxten stod framför allt den expanderande mediamarknaden för. Konsument gick med förlust 9394. Rörelseresultat var minus 300 tkr, vilket dock var en förbättning med 400 tkr frän året innan. Förlusten förklaras att SMHI tagit av kostnader för utveckling av nya produkter och för marknadsbearbetning. Intäkternas utveckling de senaste åren visas i tabell 10.

Tabell 10 Konsuments omsättningsutveckling i nominella tem1er.

Uppgifter för 8990 och 9091 tillgängliga. för 9192 beräknat i efterhand.

44 Beskrivning avSMHI

Media omsatte således drygt 15 mkr 9394 och visar god lönsan1het. I takt med att mediamarknaden utvecklats under senare år har SMHI:s försäljning ökat. Största kund är Sveriges Radio, inklusive Lokalradion, köpte för 6 mkr 9394. Stora kunder är också som ca Sveriges Television, TV3, TV4 samt FLT Press. Som framgår tabellen är Konsuments övriga delar relativt av små. Handel och Sport och Fritid torde dock ha viss tillväxtpotential, eftersom SMHI inom dessa områden utvecklat, och utvecklar, tjänster, t.ex. skräddarsydda prognoser för detaljhandeln och nya olika typer televäder, Fjällvädret och Resvädret. av som

2.8.4 Affärsområde Miljö-Energi

Miljö-Energi är det kommersiella affärsområde som i störst utsträckning arbetar med såväl meteorologi som hydrologi och oceanografi. Miljö-Energi har 51 anställda. Affärsområdet omsatte 45 mkr 9394. Detta ökning med ca 30 % från året innan. ca var en Uppgifter för tidigare år har funnits tillgängliga. Rörelseresulta- 2,2 mkr, vilket motsvarade rörelsemarginal på 4,8 %. tet var en Den ökade omsättningen förklaras att ökad marknadsföring av fram SMHI:s positioner på flera områden, och att Öresundsflyttat brokonsortiet blivit stor intäktskälla för SMHI. Med köp för en drygt 18 mkr 9394 konsortiet SMHI:s näst största affärskund. var Bland övriga kunder finns t.ex. vattenregleringsföretag, kraftföretag, tekniska konsulter, fastighetsbolag, myndigheter, kommuner, m.fl. Affärsom rådet består delm arknadema Experttjänster, Konsultav tjänster, Programsystem, Data och Abonnemang, samt Utlandsmarknad. Experttjänster, omsatte 5 mkr 9394, kännetecknas av som ca unika lösningar för varje kund. Exempel på uppdrag är ny styrregleringsteknik för energianvändning i fastigheter eller optimeringsmodeller för vattenkraftsindustrin. Tjänsterna säljs även inom miljösektom, har SMHI gjort utredningar kring Öresundsbron. t.ex. Konsulttjänster, omsatte 24 mkr 9394, kännetecknas av att som

Beskrivning .SMHI 45 av

problemlösningen är känd och likartad för olika uppdrag. SMHI erbjuder beslutsunderlag för planering, projektering och dimensionering, effektivisering drift och underhåll vid väder- och vattenav beroende verksamheter samt miljöfrågor. Här ingår också mätuppdrag som t.ex. strömmätning i havet, vattenföring i vattendrag m.m. Försäljningen av Programsystem uppgick till l mkr 199394. ca SMHI säljer egenutvecklade datorprogram till kunder själva som vill simulera olika skeenden i luft och vatten. Inom Data och Abonnemang säljs data från SMHI:s databaser till miljö- och energimarknaden samt kundanpassade väderprognoser till bygg- och anläggningsverksamhet respektive energimarknaden. Kunderna kan även teckna abonnemang på olika typer kliav matindex, t.ex. graddagar, energiindex Försäljningen uppgick m.m. till ca 8,5 mkr 9394. Verksamheten inom Utlandsmarknad främst biståndsproavser jekt, t.ex. studier för Vattenförsörjning och kraftutbyggnad, hydrologiska datormodellsystem för flödesvaming och reglering damav mar, oceanografiska mätningar och utredningar samt spridningsberäkningar av luftföroreningar. Verksamheten omsätter 6 mkr. ca

Internationella förhållanden 47

3 Internationella förhållanden

SMHI är beroende av ett omfattande internationellt samarbete. Beskrivningen nedan är därför relativt utförlig. I avsnitt 3.1 beskrivs viktigare samarbetsorgan SMHI medverkar i samt hur motsvasom rande verksamheter organiserats i andra länder. I mitt uppdrag ingår även att redogöra för datapolicies och principer för utbyte data av som gäller i internationella organisationer. Detta görs i avsnitt 3.2.

3.1 Viktigare samarbetsorgan och jämförel-

ser med andra länder

Att, som i Sverige, bedriva meteorologi, hydrologi och oceanograñ i samma organisation är internationellt sett mycket ovanligt. I allmänhet drivs dessa verksamheter i olika Redogörelsen sker organ. därför utifrån respektive disciplin. Eftersom meteorologi är dominerande i SMHI:s verksamhet har tonvikten lagts denna disciplin.

3.1. 1 Meteorologi

Internationellt samarbete inom meteorologin förutsättning för är en att göra väderprognosen Varje land behöver andra länders observationer. De nationella vädertjänstemas behov ett omfattande av data- och produktutbyte också den kanske viktigaste anledvar ningen till att World Meteorological Organization WMO bildades för än 100 år sedan. WMO är del FN-organisationen, mer en av och har ca 180 medlemsländer. Regeringama i de olika medlems-

48 Internationella förhållanden

länderna utser vill låta sig företrädas av i WMO-samarvem man betet; i de flesta fall nationella vädennyndigheter, men exempel finns även på att länder företräds bolag. WMO arbetar bl.a. med av koordinering och Standardisering för data-, produkt- och kunskapsutbyte. För datautbytet byggdes tidigt upp ett världsomspännande

nät, GTS Global Telecommunication System, inom vilket data

distribueras. Det finns i samband med detta internationella avtal om fritt utbyte data mellan de nationella meteorologiska instituten. av Det är dock långt ifrån alla observationsdata som skickas ut på GTS, för SMHI:s del handlar det om ca 30 %. Flera europeiska vädertjänster har under senare år p.g.a. besparingskrav i ökad utsträckning börjat ta betalt för data och produkter. Med den kommersiella meteorologi som växt fram har viljan att fritt dela med sig data minskat. För att säkra ett kostnadsfritt av datautbyte har därför informell överenskommelse gentlemems en agreement gällt mellan de europeiska vädcrtjänstema, som innebär att instituten inte konkurrerar på varandras hemmamarknader. Gentlemen°s agreement har dock av EU-kommissionen ansetts

strida mot konkurrensreglema. Den s.k. ICWED-sfären Informal Conference of Westeuropean Directors har därför under flera år

sökt former för att bevara det fria utbytet av meteorologisk information och samtidigt möjliggöra för instituten att bedriva kommersiell verksamhet under acceptabla konkurrensvillkor. För detta ändamål håller europeisk, ekonomisk intressegruppering en ECOMET European Cooperation Meteorology på att bildas. ECOMET skall fungera intresseförening genom vilken som en de 16 europeiska vädertjänster som är medlemmar licensierar användare att utnyttja de data, produkter och specialtjänster som finns införda i produktkatalog. Användare kan vara andra en gemensam meteorologiska institut eller privata företag. Andemeningen i

ECOMET är att allt underlag data och produkter som en medlem

utnyttjar för kommersiellt bruk, även i det egna landet, skall tas i produktkatalogen. Härigenom garanteras den privata sektorn upp tillgång till likvärdigt underlag, vilket hittills inte varit fallet. Priskall sättas enligt särskild taxa och inkludera ett bidrag till serna en

Internationella förhållanden 49

den meteorologiska infrastrukturen, totalt skall 3 % av kostnaderna för infrastrukturen återvinnas. Vid försäljning katalogen skall ur intäkten fördelas mellan producent, distributör och ECOMET. Utbytet av data mellan de nationella meteorologiska instituten skall fortfarande fritt, data används i affärsverkamhet skall vara men om affärsverksamheten belastas med kostnader på sätt samma som om en privat konkurrent köper data från institutet. Genom ECOMET minskar betydelsen av gentlemens agreement. Turerna kring ECOMET har varit många. Sommaren 1995 har dock WMO antagit datapolicy möjliggör ECOMET

en som se av-

snitt 3.2 och EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens godtagit samarbetets villkor. ECOMET förväntas därmed börja fungera under 1996. En annan aktuell diskussion inom ICWED är parallellarbetet om i Europa kan minskas bättre utnyttjande tekniska system genom av och metoder, och genom arbetsdelning mellan de europeiska vädertjänsterna. Samverkan i nätverk kring t.ex. korta väderprognoser, meteorologisk utbildning, klimatologi, etc, diskuteras. Vädertjänstema har länge samarbetat kring kostnadskrävande investeringar. I Europa finns t.ex. organisation för en gemensam vädersatellitinformation, EUMETSAT European Organization for the Exploration of Meteorological Satellites, för utsom svarar veckling och drift europeiska vädersatelliter och koordinerar sin av verksamhet med övriga vädersatellitoperatörer i världen. Under

senare år har medlem stigit kraftigt, framför allt till följd

av att nya satelliter planeras. Vidare etablerades i slutet 1970av talet det europeiska vädercentret ECMWF European Centre for

Mediumrange Weather Forecasts i Storbritannien ett för dess

som 17 medlemsnationer gemensamt räkne- och utvecklingscenter för medellånga väderprognosen Samarbete sker också på nordisk basis. T.ex. har ett nordiskt väderradamät NORDRAD byggts De nordiska länderna har upp. också varit drivande i HIRLAM-projektet. Vidare drivs ett samnordiskt FoU-projekt i syfte att undersöka möjligheten att automatisera produktionen av flygplatsprognoser. Som ett informellt forum för

50 Internationella förhållanden

erfarenhetsutbyte fungerar NMD Nordiska Meteorologiska Direk-

törer där de nordiska vädertjänstemas chefer träffas. Det nordiska samarbetet diskuteras vidare i avsnitt 6.4.

Europeiska vädertjänster

De europeiska nationella vädenjänstema är relativt enhetliga. Ty-

piskt ingår allmän vädertjänst inklusive och vamings-

prognostjänst, flygmeteorologi och marin meteorologi. Vidare arbetar de flesta med klimatologi och jordbruksmeteorologi. I ett fåtal, främst östeuropeiska, länder arbetar vädertjänstema liksom SMHI med hydrologi. Att SMHI också för oceanografi är tämsom ansvara ligen unikt, vissa vädertjänster arbetar dock med våg- och dyningsinformation till sjöfarten del marin prognosverksamhet. som en av Den infrastrukturella verksamheten är den dominerande för alla europeiska vädertjänster, och bildar basen för den kundorienterade verksamheten. Många europeiska vädertjänster bedriver affärsverksamhet, i samtliga fall i organisation den infrastruksamma som turella verksamheten. Vid mina studiebesök vid europeiska vädertjänster har framhållits att affärsverksamhetens kontakt med marknaden vädertjänsten ökad förståelse för avnämamas behov av ger meteorologisk infonnation, vilket innebär att den infrastrukturella verksamheten kan utformas effektivare. Att bedriva infrastrukturell och affärsverksamhet integrerat däremot inte ge upphov till uppges några betydande stordriftsfördelar. Beräkningar ICWED visar att de sammanlagda kostnaderna av för de västeuropeiska vädertjänstema uppgår till knappt l0 miljar-

der kronor l,l miljarder ecu år. Störst är vädertjänstema i

per Frankrike 2,4 miljarder kronor i årskostnad och 35 anställda,

ca

Tyskland miljarder och 3100 anställda respektive Stor-

ca 2,0

britannien ca 1,9 miljarder och 2300 anställda.

De flesta europeiska vädertjänster bedriver forskning och utveckling. Tonvikten ligger på tillämpad forskning och utveckling. FoUzs andel den totala verksamheten varierar, med spännvidd av en

Internationella förhållanden 51

på ca 2-12 %. Danmark och Nederländerna tillhör de som satsar mest. FoU-andelen hos de största vädertjänsterna är för Frankrike ca 6 % av den totala omsättningen, i Storbritannien ca 5 % och i Tyskland ca 8 %. Andelen FoU vid SMHI är ca 6 %. De europeiska vädertjänstemas departementstillhörighet varierar. I många länder, t.ex. Danmark, Spanien, Frankrike, Finland, Nederländerna och Tyskland, sorterar vädertjänsten som i Sverige under kommunikationtransport. Exempel finns också på att vädertjänsten hör till utbildningforskning tex. Norge och Belgien, miljö t.ex.

Estland och försvar Lex. Storbritannien och Italien.

Vädertjänsterna i Europa finansieras i huvudsak med statliga anslag, uppdrags- och affärsintäkter och forskningsbidrag. Anslaget täcker vanligen 65-70 % kostnaderna, detta gäller t.ex. i Finca av land, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. SMHI är ensamt om att ha intäkter från uppdrags- och affärsverksamhet som uppgår till 50 % av den totala omsättningen. Vissa av de europeiska vädertjänster jag besökt har, liksom SMHI, krav på sig att affärsverksamhetens priser skall inkludera ett bidrag till infra-

strukturen. Överlag betraktas dessa krav naturliga.

som Att jämföra andelen affärsverksamhet är dock svårt, eftersom affärsverksamhet inte definieras på samma sätt i alla europeiska länder. Uppskattningar som gjorts inom ICWED visar dock att SMHI:s affärsverksamhet är den proportionellt största i Europa, vilket också styrkts mina studieresor. l Frankrike, Storbritannien respektive av Tyskland där, i motsats till i Sverige, i inget fall tjänster civilflyget räknas som affärsverksamhet utgör de kommersiella intäkterna IO, 13 respektive 5 % av de totala intäkterna. Om förjämförelsens skull SMHI:s försäljning till Luftfartsverket räknas bort från institutets affärsintäkter, så blir motsvarande siffror för SMHI 24 %. De mer kommersiellt aktiva europeiska vädertjänsterna har lagt affärsverksamheten i särskilda avdelningar, eller motsvarande, separerat från den infrastrukturella verksamheten. I flera europeiska länder pågår också en utveckling mot att vädertjänsten ges en från m0derdepartementet mer fristående ställning. För att bl.a. skapa bättre förutsättningar för att bedriva affärsverksamhet har sålunda flera

52 Internationella förhållanden SOU l995z99

institut under år ombildats från myndighet till uppdragssenare myndighet agency. SMHI är sannolikt den vädertjänst som givits möjligheter bedriva affärsverksamhet, inget de länderjag bäst att av besökt har kommit lika långt i detta avseende. Brittiska MetOffice

kommer dock sannolikt att ha ungefär förutsättningar som samma övergår till s.k. trading fund. Även den SMHI när man nästa år om kommersiella inriktningen ökar tycks dock instituten idag överlag

inte ha kommersiella ambitioner sträcker sig utanför det egna som landet, bl.a. därför sådana ambitioner skulle riskera att negativt att påverka det fria internationella datautbytet. I flera europeiska länder t.ex. Frankrike, Nederländerna och Tyskland det nationella meteorologiska institutet har prövats om bör bolagiseras. I samtliga fall har dock bolagisering avfärdats med bl.a. motivet delar verksamheten är ett centralt statligt att stora av intresse. Samtidigt kan noteras från mina studieresor i Europa att varken EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens eller

WMO motsatt sig eventuell bolagisering av SMHI. en

USA och Nya Zeeland

USA motpol till Europa. Uppgiften för SMHI:s ameriutgör en

kanska motsvarighet, NOAA National Oceanic and Atmospheric

Administration, nämligen begränsad till den infrastrukturella är verksamheten, inklusive utfärdande bl.a. vamingar. NOAA får av bedriva affärsverksamhet. All kommersiell verksamhet bedrivs inte

istället privata företag. Företagen oavsett nationalitet har rätt

av distributionskostnad få tillgång till alla data och produkter, att mot sådana utbytts via GTS, NOAA tagit fram. All vääven som som derinformation tagits fram med statliga medel skall nämligen som fritt tillgänglig for all användning, även kommersiell. vara I mitten 1980-talet diskuterades att tillåta NOAA att agera av kommersiellt och försöka återvinna nedlagda kostnader genom att priset för väderinformationen även skulle inkludera ett bidrag till att infrastrukturen. Dessa idéer mötte dock starkt politiskt motstånd

SOU l995:99 Internationellaförhållanden 53

och avfärdades med bl.a. motivet att NOAA sin storlek genom skulle tränga undan konkurrenterna från marknaden.

NOAA sorterar under handelsdepartmentet och har ett brett verksamhetsfält, bl.a. för meteorologisk, ansvarar man oceanogratisk, hydrologisk och miljörelaterad verksamhet. Den egentliga vä-

dertjänsten, National Weather Service, ingår del i NOAA. som en National Weather Service har 5000 anställda, merparten ca varav är placerade vid Väderstationer i landet. Kostnaden runt om för den operativa verksamheten vid National Weather Service uppgår till ca 2,9 miljarder kronor för innevarande år. Till detta skall läggas temporära kostnader för rationaliseringsprojekt på l,5 miljarder kroca nor samt att NOAA har kostnader för satelliter på 4,3 miljarder. ca Verksamheten finansieras statliga anslag. genom Genom att staten inte bedriver kommersiell verksamhet finns i USA, i motsats till i Europa, relativt stor privat vädersektor. Den en privata marknaden i USA uppskattas omsätta 1,5 miljarder kroca nor per år och sysselsätta ca 2500 Dessa arbetar till överpersoner. vägande del i en- eller fåmansföretag. Det finns också 5-6 relativt stora företag, några med flera hundra anställda. Uppgifter om omsättning lämnas i allmänhet inte uppskattningsvis har de ut, men största företagen intäkter på vardera drygt 200 mkr år. per Som framgått har den meteorologiska verksamheten organiserats

på olika sätt i Europa respektive i USA. De europeiska länderna har på ett enhetligt sätt givit sina statliga vädermyndigheter i uppdrag att sköta både den infrastrukturella verksamheten och distributionen till olika kunder, inklusive kommersiell försäljning. I USA är statens ansvar däremot i princip begränsat till den infrastrukturella verksamheten, medan den privata sektorn för den kundoriensvarar terade verksamheten. Medborgarnas kostnader för meteorologisk verksamhet tycks dock ungefär desamma i USA i vara som exempelvis Sverige. Om kostnaderna för National Weather Service läggs ihop med den privata sektorns omsättning, och ländernas om respektive kostnader för satelliter, inte är jämförbara, räknas som bort, så ligger nämligen kostnaden capita både i USA och Sveper rige på 27 kronor år. Även det finns betydande osäkerca per om

54 Internationella förhållanden

heter i beräkningarna, USA är bl.a. ett avsevärt större land, och har också fler och vädertyper, så antyder detta att USA:s och extrem are Europas olika modeller för att organisera meteorologisk verksamhet kanske är i stort sett lika effektiva. I Nya Zeeland delades 1992 den statliga vädertjänsten i två delar. FoU samt klimatövervakning flyttades till ett fristående forskningsinstitut, till vilket även fördes liknande verksamheter som hydrologi- och oceanografiforskning. Återstoden vädertjänsten av ombildades till ett helägt statligt bolag, MetService.

Ägandet i MetService utövas av finans- och skattedepartemen-

medan transportdepartementet fungerar köpare de tjänten, som av ster staten behöver. Kontraktet mellan MetService och transportdepartementet innehåller köp översiktliga land- och sjöprognoav varningar och uppgiften att representera Nya Zeeland i WMO. ser, MetService för den zeeländska meteorologiska infraansvarar nya strukturen, för vilken transportdepartem entet betalar hela kostnaden.

Sammanfattning

Inom det internationella meteorologiska arbetet kan olika utvecklingstendenser noteras. Vissa aspekter bör särskilt framhållas:

I Europa blir de nationella vädertjänstema allt kommersielmer la. SMHI ligger dock långt framme när det gäller affärsmässighet. SMHI har också störst andel affärsverksamhet de europeav iska vädertjänstema.

I flera europeiska länder pågår utveckling mot att vädertjän- - en fristående ställning. SMHI har dock sannolikt sten ges en mer den friaste verksamhetsfomien de europeiska vädertjänstema, av möjligen tillsammans med brittiska MetOffice. Vissa länder i Europa har prövat, och avfärdat, möjligheten att bolagisera vädertjänsten. Bolagisering har dock skett i Nya Zeeland.

Internationellaförhållanden 55

När ECOMET etableras kommer konkurrensen att öka. Sannolikt sker dock ingen dramatisk förändring. För det talar bl.a. att de nationella vädertjänstema inte tycks ha kommersiella ambitioner utanför sina hemländer. Såväl nationella vädertjåistusom privata företag betonar också behovet samarbete än av snarare konkurrens.

Ett tecken på ökat samarbete är också de diskussioner för som närvarande pågår inom ICWED att minska parallellarbetet om i Europa genom någon form arbetsdelning mellan de av europeiska vädertjänstema.

I den mån det finns fördelar med att hålla myndighetssamman och affärsverksamhet tycks dessa främst kvalitativa. Enligt vara företrädare för europeiska vädcrtjänster saknas betydande tekniska stordriftsfördelar i ett enskilt land. Skäl finns också som talar för att det amerikanska systemet är lika effektivt det som europeiska.

Varken WMO eller EU-kommissionen invänder bolagimot en sering av SMHI.

SMHI har normal FoU-andel internationellt sett. en

3.1.2 Hydrologi

Internationellt hydrologiskt arbete sker främst inom WMO, sam som har samordningsansvar för operationell hydrologi inom FN. Samarbete finns även i det internationella hydrologiska programmet IHP, som sorterar under UNESCO, och arbetar med övergripande samarbetsfrågor inom hydrologin och med internationellt infonna-

tionsutbyte. I Norden arbetar SMHI i CHIN Cheferna för Hydrologin i Norden och NHP Nordiska Hydrologiska Programmet.

56 Internationella förhållanden

De hydrologiska förhållandena skiljer sig mer mellan olika länder än vad fallet är med meteorologi. Detta avspeglar sig också i att jämförelse motsvarighetema till SMHl:s hydrologiska en av verksamhet i olika länder ett varierat intryck. ger T.ex. finns stora skillnader vad gäller organiseringen av hydrologisk verksamhet. I vissa länder t.ex. Norge, Polen, Island,

Finland, och Schweiz är de nationella hydrologiska änstema kon-

centrerade till ett institut. I andra t.ex. Danmark, USA och Stor-

britannien är de hydrologiska tjänsterna fördelade på flera institut.

I många länder har också, i motsats till i Sverige, en långtgående delegering skett till regional och lokal nivå. I Finland och Norge kompletteras t.ex. den centrala myndigheten med regional orgaen nisation. I Tyskland bär delstatema del ansvaret. I Storen av britannien har nästan alla hydrologiska frågor lösts lokalt genom s.k. river authorities. Sverige intar också en särställning genom att hydrologin är samorganiserad med meteorologi och oceanograñ. Vidare varierar inriktningen på hydrologisk verksamhet i olika länder. l samtliga nordiska länder, utom Danmark, har t.ex. den hydrologiska verksamheten alltid haft markerad inriktning mot en kartläggning vattenresurser, och varningar inom den av prognoser anslagsfinansierade delen verksamheten, och tjänster för vattenav kraftens behov inom affärsverksamheten. I Danmark har grundvattenfrågor varit störst intresse. Kopplingen till geologi grundav

vatten finns också starkt uttalad i t.ex. Schweiz, där motsvarig-

heten till SGU för den hydrologiska verksamheten, och i ansvarar USA, där US Geological Survey bl.a. för grundläggande ansvarar hydrologiska databaser. I USA är dock ett flertal organ engagerade, gör National Weather Service huvuddelen de hydrologiska t.ex. av och varningama. Som exempel på att hydrologins villprognoserna kor skiljer sig från meteorologins kan också nämnas Nederländerna, där kopplingen till utdikningen havet har stor betydelse, och av Tyskland, där de stora flodema gör att de hydrologiska frågorna i högre grad än i Sverige kräver internationellt samarbete. Finansieringen verksamheten skiljer sig också mellan olika av länder. I vissa länder, t.ex. Schweiz, Tjeckien, Tyskland och USA,

Internationella förhållanden 57

är de myndigheter som motsvarar SMHI:s hydrologiska verksamhet helt anslagsfmansierade. I USA gäller för övrigt, som på det meteorologiska området, att privata företag får tillgång till infonnation från de federala databaserna mot distributionskostnad. I ett flertal andra länder bedriver nationellt ansvariga myndigheter viss även en affärsverksamhet, detta gäller t.ex. för samtliga nordiska länder.

3.1.3 Oceanografi

l det internationella oceanograñska arbetet agerar SMHI bl.a. i organisationerna IOC lntergovemmental Oceanographic Commission, som är ett underorgan till UNESCO, och ICES Intemationella havsforskningsrådet. Internationellt samarbete sker också i Lex. Helsingforskommissionen HELCOM och Oslo-Pariskommissionen OSPARCOM och arbetsgrupper och kommittéer som hör till dessa. l Norden är samarbetet bäst utvecklat med Finland, i första hand inom Bottniska Vikenkommittén. Liksom vad gäller hydrologin skiljer sig oceanografm på flera sätt från de relativt enhetliga nationella vädertjänstema. Uppbyggnaden av oceanografisk verksamhet har varit beroende av tillgång till fartyg och andra marina plattformar och styrts samhällets bear av hov och forskningens möjligheter. Haven har ända fram till de senaste decennierna betraktats som en gemensam resurs, varför samarbete och arbetsdelning varit naturligt. Internationellt betecknar oceanografi hela havsvetenskapen och täcker en mängd discipliner, som t.ex. fysik, kemi, biologi, geologi. Den stora bredden har i kombination med den avnämarstyrda utvecklingen lett till att oceanografiska verksamheter i olika länder organisatoriskt har stora skillnader. SMHI har ingen direkt motsvarighet i andra länder utan en kombination av myndigheter, institut, forskningsinstitutioner och konsulter utför det oceanografiska arbete SMHI svarar för i Sverige. Omvänt utför de flesta organ som ingår i dessa kombinationer också en verksamhet som i Sverige utförs av annan myndighet än SMHI. Nedan följer några exempel.

58 Internationellaförhållanden

Den oceanografiska verksamheten vid det tyska hydrograñska institutet, Bundesamt für Seeschiffart und Hydrographie BSH, har liknande inriktning SMHI:s. BSH har dock ingen egen verksom samhet inom meteorologi eller hydrologi, utan är istället samordnat med den federala sjöfarts- och sjömätningsmyndigheten. Verksamheten vid BSH, de största i Nordeuropa, är helt finansom är en av sierad med allmänna medel. Även USA:s NOAA bedriver oceanografisk verksamhet typ SMHI. Typiskt för dessa av samma som myndigheter, liksom för SMHI. är att man bedriver s.k. operationell oeeanografi, dvs. service till i havet bedriven yrkes- eller fritidsverksamhet, t.ex. varningar och prognoser. I de flesta länder saknas operationell oceanografi som samlad tjänst. Både globalt och på EU-nivå skrivs dock program för utveckling operationell oceanografi med mål att parallellt med de av nationella vädertjänstema tillhandahålla oceanografiska tjänster, vid vädertjänsten eller annat institut. l Norge och Danmark pågår en utveckling i denna riktning vid de meteorologiska instituten. l Storbritannien koncentras stor del den nationella oceanografin en av

till ett särskilt center. Övrig SMHI-liknande oeeanografisk verksam-

het i dessa länder är knuten till myndigheter ansvariga för fiskerioch miljöfrågor och till vissa forskningsinstitut. Verksamheten finansieras med direkta anslag och via forskningskontrakt. Vid sidan de statliga finns ett antal konsultföretag som speav organen cialiserat sig på t.ex. offshoreindustrin. I övrigt kan nämnas att Finland har ett havsforskningsinstitut bedriver forskning, kartläggning och miljöövervakning för som samhällets behov. Vid sidan detta institut finns forskning vid om universitet och tillämpad miljöoceanografi vid särskild myndighet.

3.2 Datapolicies i internationella organ

I flera de beskrivna diskuteras f.n. vilka regler av ovan organen skall gälla för bl.a. utbyte data. Enligt direktiven skall jag som av därför redogöra för de datapolicies gälleri internationella organ. som

Internationella förhållanden 59

WMO:s datapolicy

WMO strävar efter the principle of free and unrestricted exchange of meteorological data and products between National Meteorological Services. Ett fritt internationellt utbyte data och produkter av var också tidigare relativt problemfritt. Som framgått gav dock den kommersiella meteorologin under 80-talet upphov till viss återhållsamhet i det internationella datautbytet. Under senare år har WMO därför eftersträvat en datapolicy som möjliggör en fortsatt utveckling av den kommersiella meteorologin utan allvarliga konflikter för det internationella samarbetet och datautbytet. Vid WMO:s 12:e kongress ijuni 1995 antogs en resolution förväntas lösa detta. som Resolutionen innebär att man i framtiden kommer att skilja på:

essential infonnation, skall utbytas fritt inom för - som ramen WMO-samarbetet, och för vilken inga villkor skall finnas som begränsar användningen, samt

additional infonnation, som skall utbytas fritt mellan nationella meteorologiska institut, men för vilken ursprungslandet kan ange villkor begränsar vidareexport för kommersiell användning. som

Dessa typer av information skall täcka WMO-programmens behov. Utanför detta kan det finnas data och produkter för vilka det internationella utbytet regleras genom t.ex. bilaterala avtal. Resolutionen säger att det som gäller för ett land i vissa fall gäller för countries forming a single economic group. EU är att betrakta som en sådan grupp, vilket innebär att WMO:s datapolicy överensstämmer med de regler som föreslagits för ECOMET. Härmed kan ECOMET etableras. Detta medför bl.a. att privata företag, som hittills fått europeiska data mot distributionskostnad från t.ex. NOAA, nu kommer att tvingas köpa data enligt ECOMET:s villkor.

60 Internationella förhållanden

Datapolicy i ECOMET samt i USA

gäller för ECOMET och i USA har i huvudsak behandlats Vad som korthet kan dock ECOMET sägas innebära att allt i avsnitt 3.1. I nationell vädertjänst är medlem i ECOMET underlag som en som kommersiellt bruk, även i det landet, skall införas utnyttjar för egna produktkatalog, och det sedan kan utnyttjas alla i en särskild att av nationella vädertjänster eller privata företag. Privata föanvändare; betala enligt särskild För de nationella väderretag skall en taxa. medlemmar i ECOMET skall allt som finns upptjänster som är katalogen fritt tillgängligt. Om vädertjänsterna använder taget i vara affärsverksamhet skall dock affärsverksamheten belastas med datai på privat konkurrent köper data kostnader samma sätt som om en institutet. I sammanhanget bör noteras att ECOMET inte skafrån datapolicy, är anpassning till EU:s regelverk. pat en egen utan en framgått i USA all information framtagits med an- Som är som fritt tillgänglig för all användning. Från amerikansk sida slagsmedel har därför reagerat negativt på de europeiska strävandena att man information och begränsa informationsutbytet. USA ta betalt för att accepterade dock den ovannämnda WMO-resolutionen.

Datapolicy i ECMWF

Utgångspunkten för ECMWF:s datapolicy är att medlemmar skall fördelar före icke-medlemmar för att därigenom ha incitament ha bidra till verksamheten. Nuvarande datapolicy antogs i att fortsatt december 1994. Jämfört med tidigare har den öppnat för kommersiell verksamhet utanför medlemsländemas nationsgränser. Detta

görs på sätt i ECOMET, en produktkatalog upprättas

samma som och det i denna kan försäljas till olika användare. som tas upp har upphovsrätt till de produkter organisationen ECMWF som Nationella vädertjänster är medlemmar ges full framställer. som produkterna för icke-kommersiell användning. För nyttjanderätt av kommersiell användning sker försäljning ECMWF-katalogenom

Internationella förhållanden 61

gen. En medlem kan använda katalogprodukter för kommersiella aktiviteter inom det landet utan att någon del försäljegna av ningssumman går till ECMWF. Däremot skall vid kommersiell aktivitet utanför det egna landet viss andel försäljningssumman en av gå till ECMWF. Privata företag kan också köpa produkter från katalogen. En nationell vädertjänst som är medlem kan underge licenser och försäljningssumman fördelas mellan ECMWF och leverantören av produkten, vilken ofta är medlemmen ifråga. En begränsad del ECMWF:s produktion är fritt tillgänglig för av det meteorologiska samfundet. Detta utgör ECMWF:s bidrag till WMO och det fria internationella data- och produktutbytet. F.n. diskuteras också länder med låg BNP capita skall kunna få om per tillgång till infonnationen utan avgift för sina nationella behov.

Datapolicy i EUMETSAT

EUMETSAT har en liknande datapolicy ECMWF. Det skall som finnas incitament att fortsätta medlem och lämna bidrag till att vara verksamheten. EUMETSAT är ägare till data och produkter tas som fram. Medlemmarna har full tillgång till alla data och produkter och kan nyttja dem för all nationell användning. Affärsverksamhet utanför nationsgränsema med EUMETSAT-information tillåts dock i princip endast den vädertjänst där försäljningen sker sitt om ger samtycke. F.n. diskuteras datapolicyn att anpassa till ECOMET. EUMETSAT-infonnationen har hittills varit tillgänglig för alla som har en mottagarutrustning för satellitdata. Med start under hösten 1995 kommer dock stor del den högupplösliga, dien av gitala infomi ationen att krypteras. Infonn ationen kommer endast att vara tillgänglig för de vädertjänster är medlemmar och för dem som som tecknat avtal med EUMETSAT, eller med medlem, och en därmed fått tillgång till nyckel. en egen Liksom i ECMWF har EUMETSAT dock beslutat beatt en tydande del infonnationen skall lämnas öppen och fritt tillgängav lig. Alla lågupplösliga satellitdata kommer även i framtiden att vara

62 Internationella förhållanden

fritt tillgängliga. Viss högupplöslig infonnation skall också vara fritt tillgänglig. Vidare kan länder med låg BNP per capita få en tillgång till infomiationen utan avgift för sina nationella behov.

Datapolicies inom hydrologiska och oceanografiska organ

Inom hydrologin sker samarbete inom bl.a. WMO, OHP, IHP samt på nordisk basis inom CHIN och NHP. Inom WMOOHPIHP utnyttjas WMO:s datapolicy, dvs. det finns ett omfattande fritt utbyte data och produkter. Hittills har denna policy gällt även inom av Norden. Under tid har detta dock ifrågasatts p.g.a. kommersenare siell konkurrens inom verksamheten. En särskild utredning om en eventuell nordisk datapolicy har därför initierats. ny Datapolicies inom oceanografin har utfonnats på ett annat sätt än inom meteorologin, vilket är naturligt eftersom gemensamma oceanografiska databaser inte byggts för operativa ändamål, upp stöd FoU-verksamhet. och dessutom ansvaret för obserutan som vationsverksamlieten delats så att merparten av kuststatema utför observationer på gemensamt bestämda positioner i det fria havet. Samarbetet bygger på ett fritt datautbyte mellan deltagande länder. Oceanografm blir dock alltmer operativt inriktad, vilket sannolikt kommer att påverka reglerna för datautbyte. Som framgått sker oceanografiskt samarbete bl.a. inom IOC, ICES, OSPARCOM och HELCOM. FN-organet IOC har nära samarbete med WMO inom det marina området. IOC har ingen fastställd datapolicy, idéer finns att införa liknande policy men om en den WMO nyligen beslutat. Hittills har gällt att inlämnade data som skall tillgängliga för alla användare. Data får därför inte bevara läggas med några restriktioner av sina upphovsman. ICES har bl.a. byggt och förvaltar stora databaser med rcupp guljära observationsdata inom fiskeri och oceanografi. ICES har en restriktiv hållning än IOC. Den som begär andras data från mer ICES inte själv bidrar med data till databasen har svårt men egna att få ut större datamängder. Om hos ICES dessutom vet eller man

Internationellaförhållanden 63

misstänker att data begärs för kommersiell användning sker ingen leverans utan den som vill ha data hänvisas istället till direkt en uppgörelse med den ursprunglige dataproducenten. ICES förvaltar också miljöövervakningsdata från OSPARCOM. För dessa gäller att OSPARCOM har exklusiv förfoganderätt upp till två år efter inrapportering. När OSPARCOM beslutat att publicera data, eller en rapport där data utvärderats. har ICES rätt att tillföra dessa data till sin databas. Ett medlemslands konegen taktmyndighet, i Sverige Naturvårdsverket, kan då begära att få övriga länders data. Enskilda t.ex. ett universitet, kan endast organ, tillgång till data via den nationella myndigheten. HELCOM driver bl.a. olika övervakningsprogram som ger upphov till data vilka förvaltas av olika databasvärdar. För HELCOM:s största databas gäller att inrapporterade data årligen distribueras till medlemsländernas kontaktmyndigheter, vilket är Naturvårdsverket i Sverige, SMHI får dock kopia. Dessa data kan myndigheten en använda för eget arbete. Vill man däremot publicera material baserat på nya data från andra länder måste tillstånd begäras från varje enskilt land. När data genomgått utvärdering och en gemensam denna publicerats kan myndigheten utan hinder använda data för icke-kommersiell verksamhet. För kommersiellt bruk måste tillstånd begäras från de länder vars data man vill använda. Andra användare kan endast få data genom landets kontaktniyndighet. Inom HELCOM pågår f.n. utredning databasstrategi förväntas en om som utmynna i datapolicy. en ny

Data och produkter till FoU och till utbildning

Icke-kommersiell utbildning och FoU har särställning vad gäller en tillgång till data och produkter. De flesta de nämnda av ovan organisationema, även de arbetar för att på något sätt begränsa dasom tatillgången för icke-auktoriserade användare, bekänner sig till policyn att all icke-kommersiell utbildning och FoU skall ha fri tillgång till data och produkter, låt vara att tillämpningen kan eller vara mer

64 Internationella förhållanden

mindre generös. Sverige är dock tämligen ensamt om att hävda att också dessa nyttjare information skall bidra till finansieringen. av

Avslutande kommentarer

Ett omfattande internationellt data- och produktutbyte är en nödvändig förutsättning för i synnerhet meteorologisk verksamhet. För att SMHI skall kunna göra korrekta väderprognoser behöver institutet ha tillgång till andra länders observationer. För att till låga kostnader kunna tillgodose enskilda länders behov har därför traditionellt gällt policy i de internationella meteorologiska organen att data som skall utbytas fritt och utan restriktioner. Liknande policies gäller i allmänhet i hydrologiska och oceanografiska organ. Inom framför allt det meteorologiska området har dock en ökad kommersialisering skett under år. Flera europeiska vädersenare tjänster har t.ex. i ökad utsträckning börjat ta betalt för data och produkter. Kommersialiseringen har givit upphov till viss återhållsamhet i det internationella datautbytet. Denna utveckling har skapat konflikt mellan i första hand de en västeuropeiska länderna och USA. I Västeuropa har vädertjänstema strävat efter att hitta former för att bevara det fria utbytet av meteorologisk information och samtidigt möjliggöra för instituten att bedriva kommersiell verksamhet under acceptabla konkurrensvillkor. I USA, där fundamental princip är att all information som tagits en fram med allmänna medel skall fritt tillgänglig för alla anvara vändare, har emellertid starkt motsatt sig att nationella väderman tjänster skall kunna ta betalt för data. Konflikten tycks dock löst sedan en resolution, som vara möjliggör fortsatt utveckling den kommersiella meteorologin en av allvarliga konflikter för det internationella samarbetet och utan datautbytet, antagits vid WMO:s kongress i juni 1995. För utredningens del är den viktigaste slutsatsen detta avsnitt att resoav lutionen bl.a. innebär att ECOMET kommer att kunna etableras. nu

Marknader och konkurrens 65

4 Marknader och

konkurrens

Som underlag för ställningstaganden SMHI:s verksamhetsfonn om är en analys uppdrags- och affärsverksamhetens marknader och av konkurrens väsentlig. Underlag har utgjorts skriftligt material av från SMHI och intervjuer med företrädare för institutet. Ett trettiotal intervjuer har också gjorts med svenska avnämare och konkurrenter. Vidare har ett tjugotal intervjuer gjorts med motsvarigheter till SMHI, samt privata meteorologiföretag, i utlandet. I kapitlet analyseras dagens situation och hur förhållandena kan

förväntas utvecklas i Sverige och Europa. Vidare uppskattas med

9394 som startpunkt intäktemas utveckling på fem års sikt. Bedömningen görs utifrån dagens verksamhetsfonn och bygger på resonemang om marknademas utveckling och SMHI:s konkurrenskraft. Uppskattningama jämförs med SMHI:s tillväxtmål, dvs. en tillväxt i takt med inflationen för uppdragsverksamheten med samt 5 % realt år för affärsverksamheten, vilket, framgår nedan, per som i stort sett överensstämmer med de senaste årens utveckling.

Tabell ll Real omsättningsutveckling.

Intäkter mkr 8990 9091 9192 9293 9394

av uppdrag 28,6 27,5 27,3 28,3 36,1 av affär 117,1 121,8 130,3 125,8 138,7

Summa intäkter 145,7 149,3 157,6 154,1 174,8

Index statlig kons. 0,901 0,989 0,948 1,014 1,000

66 Marknader och konkurrens

1 Uppdragsverksamheten

Inom uppdragsverksamheten utför SMHI olika typer av meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska tjänster andra myndigheter. Verksamheten omsatte 36 mkr 9394, 24 mkr ca varav ca kom från samverkan med försvaret. Som framgått avsnitt 2.4 var av dock del försvarets bidrag temporära för utvecken av resurser lingsarbete. Utan dessa hade omsättningen varit ca 30 mkr. För vidare uppgifter verksamheten se avsnitt 2.8.1. om Uppdragsverksamhetens tjänster skall till sin karaktär och utförande likna SMHI:s myndighetsverksamhet. Verksamheten är inte kommersiell, vilket bl.a. illustreras att relationerna till avnämarav i allmänhet är reglerade i långsiktiga samverkansavtal och att na priserna är självkostnadsbaserade. I större delen uppdragsverksamheten saknar SMHI konkurav Merparten tjänsterna är nämligen av den arten att SMHI är rens. av den enda tänkbara leverantören, detta gäller t.ex. för den största intäktskällan, samverkan med försvaret. En mindre del av intäkterna, 5-10 %, härrör emellertid från tjänster där kunden har alternativ, ca i första hand att utföra verksamheten själv eller att samarbeta med någon myndighet kan lösa uppgiften på ett alternativt annan som sätt jämfört med SMHI. I vissa fall erbjuder också universitet och högskolor eller tekniska konsultföretag alternativ till SMHI. Sammantaget innebär detta att marknaden för uppdragsverksamhetens tjänster kan sägas vara något större än verksamhetens omsättning. Uppskattningsvis uppgick marknaden till ca 38-40 mkr 9394.

Bedömning uppdragsverksamhetens framtida intäkter av

Hur uppdragsverksamhetens intäkter utvecklas sikt sammanhänger med olika typer beslut av statsmakterna, bl.a. beror den av möjliga omfattningen kundernas köp på beslut om anslagsav tilldelning. Med tanke på de besparingskrav myndigheter lever som under är det inte troligt att intäkterna kan växa kraftigt de nännaste

Marknader och konkurrens 67

åren. En faktor kan tala för viss tillväxtpotential är som en att behovet av SMHI:s tjänster inom miljösektom sannolikt ökar. Att tala om tillväxtm för uppdragsverksamheten är dock egentligen inte relevant. Intäkterna från försvaret automatiskt är Lex. kopplade till kostnaderna för infrastrukturen, vilket innebär att när effekterna SMHI:s rationaliseringar inträder, så minskar inav täkterna från försvaret. Vidare är intäkterna från kontrolluppdrag för vattendomar svåra att påverka för SMHI; uppdragen skall inte ge vinst och volymen hänger samman med vattendomstolamas arbete. Den ökade konkurrens väntas på den europeiska vädersom marknaden till följd bl.a. ECOMET kan möjligen medföra av att andra nationella institut, och eventuellt stora internationella företag, kommer och erbjuder sina tjänster till uppdragsverksamhetens kunder. Enligt min bedömning är dock sådan utveckling en tämligen osannolik, eftersom det knappast finns några vinster att hämta för en konkurrent. SMHI har också sina samarbetsavtal med genom kunderna stark position kan förväntas bestå, fören som att t.ex. svaret skulle överge SMHI får betraktas högst osannolikt, och som SMHI lyckas sannolikt upprätthålla sin stora marknadsandel. Sammantaget bedömerjag att SMHI i princip kommer att nå sitt tillväxtm för uppdragsverksamheten, dvs. utveckling i takt med en inflationen. Den långsiktiga intäktsnivån torde dock lägre än vara

199394 års, eftersom hänsyn bör tas till att försvaret detta år sköt

till extra medel för utvecklingsarbete. Min bedömning är därför att uppdragsintäktema realt kommer att ligga på 30 mkr fem år. ca 0n1

4.2 Affärsverksamheten

4.2.1 Trafik och

Konsument

Affärsområdena Trafik och Konsument arbetar i det närmaste uteslutande med meteorologisk affärsverksamhet, och möter i huvudsak befintliga eller potentiella, konkurrenter. Jag har därför samma, valt att behandla dessa affärsområden tillsammans.

68 Marknader och konkurrens SiU 1995:99

Trafik omsatte 73 mkr 9394, detta härrörde ca 54 mkr ca av från försäljning till Luftfartsverket. Konsument omsatte ca 23 mkr under period. Merparten intäkterna, l5 mkr, kom från samma av mediasektom. För vidare uppgifter verksamheten se avsnitten om 2.8.2 och 2.8.3. Som framgått kapitel 3 har den kommersiella meteorologin av utvecklats på olika sätt i skilda delar världen. l vissa länder har av de nationella vädertjänstemas uppgift begränsats till att stå för infrastrukturen och att till uttagskostnad tillhandahålla ett meteorologiskt basmaterial till marknad där privata företag opererar. en Detta är t.ex. fallet i USA och i Japan, där de kommersiella marknaderna för väderprodukter helt domineras privata företag som av säljer tjänster baserade på grundmaterial tillhandahållits av resom spektive lands vädertjänst. Det material dessa företag har tillgång till innehåller också som grundläggande data andra länder, t.ex. Sverige, erhållits via om som det internationella datautbytct i WMO:s försorg. De data som tillhandahålls i det internationella utbytet begränsas i allmänhet till de grundläggande krav i WMO:s regler, dessa data är son1 anges men ändå sådan omfattning att de möjliggör för företagen att konav kurrera på den europeiska marknaden. Några amerikanska och japanska företag också redan idag i Europa. På hand eller agerar egen dotterbolag erbjuder tjänster direkt avsedda för markgenom man naden eller databasmaterial kan utnyttjas för vidareförädling. som I Europa har de nationella vädertjänsterna på ett enhetligt sätt givits i uppdrag sköta både sina länders meteorologiska infraatt

struktur och distributionen till olika kunder. Ett undantag utgör

dock Nederländerna, där privata företag i slutet av 80-talet gavs möjlighet köpa internationella data från den nationella väderatt

tjänsten till enbart uttagskostnad. Övriga europeiska vädertjänster

protesterade dock kraftigt, vilket lett till att den fria distributionen i praktiken stoppats. Som framgått avsnitt 3.1 har också en inav formell överenskommelse gentlemens agreement funnits mellan vädertjänstema, innebär inte konkurrerar på varandras som att man marknader. På den europeiska vådemiarknaden innebär det att den

Marknader och konkurrens 69

konkurrens som förekommer idag i huvudsak handlar att privata om meteorologiföretag konkurrerar med nationella vädertjänster på vädertjänstemas respektive hemmamarknader. Sålunda verkar affärsområdena Trafik och Konsument idag nästan uteslutande i Sverige. SMHI har också i det närmaste en monopolställning på den svenska marknaden för dessa tjänster. I praktiken är det endast intäkterna från weather-routing

ca 2-3 mkr

9394 och mediatjänster ca 15 mkr kan sägas ha genererats

som i konkurrens. På mediaområdet har dock SMHI lyckats bevara en dominerande marknadsposition. Marknadens storlek sammanfaller således i stort sett med Trafiks och Konsuments intäkter. Uppskattningsvis uppgick marknaden för

Trafiks tjänster till 75 mkr budgetåret 199394. Hur Trafiks

ca marknad bör beräknas är dock inte givet. Weather-routing skiljer sig nämligen från bilden nationella marknader med begränsad av konkurrens i Europa. Weather-routing utgör global, konkurrensen utsatt marknad som uppskattas omsätta 150-160 mkr år. ca per Eftersom SMHI:s intäkter inom området är så begränsade särpass redovisas dock inte denna marknad här. Marknaden för Konsuments tjänster uppgick uppskattningsvis till 25 mkr 9394. ca Som framgått avsnitt 3.1 innebär etablerandet ECOMET av av att gentlemens agreement minskar i betydelse, varigenom andra länders vädertjänster kan komma på den svenska marknaden, och SMHI gå ut på den europeiska marknaden. Genom ECOMET får också privata företag garanterad tillgång till data, varigenom de får bättre möjligheter att konkurrera. Samtidigt innebär ECOMET å andra sidan att t.ex. de amerikanska företagen tvingas betala för vissa data som tidigare fått mot distributionskostnad från man USA:s vädertjänst. Även ECOMET sannolikt leder till ökad konkurrens om är det, att döma av de studieresorjag genomfört i Europa och USA, inte troligt att konkurrensbilden kommer att radikalt förändras. Från de nationella vädertjänstema framhålls i allmänhet att det fria datautbytet är mycket viktigt, och inte vill hota samarbetet att man genom att konkurrera i andra länder. Även större privata företag talar om

70 Marknader och konkurrens SOIJ 1995:99

hellre vill samarbeta med de nationella instituten deras att man respektive marknader, än att driva verksamhet i hård konkurrens med instituten. Sammantaget är min bedömning att de nationella vädertjänstema alltjämt kommer att dominera på sina respektive marknader, att exempelvis SMHI i Sverige kommer att möta men en viss ökad konkurrens. Sannolikt kommer också konkurrensens styrka att variera mellan olika tjänster inom Trafik och Konsument. Framför allt är det mindre sannolikt att konkurrensen ökar beträffande meteorologisk tjänst luftfarten, än vad fallet är för övriga tjänster. Meteorologisk tjänst luftfarten betraktas nämligen i de flesta europeiska länder grundläggande myndighetsuppgift för den nationella som en vädertjänsten, vilket bl.a. innebär att det i allmänhet är landets vädertjänst är meteorologiskt ansvarig myndighet gentemot som ICAO. Flygvädertjänst ingår heller inte i ECOMET. Sannolikheten att meteorologisk tjänst luftfarten skall konkurrensutsättas får därför i flertalet länder betraktas liten. I-Iämied torde SMHl:s som marknad även i framtiden begränsas till Sverige. Möjligheterna för konkurrenter att utmana är dock sannolikt större på den svenska flygvädennarknaden än i många andra länder, eftersom det är Luftfartsverket, och inte SMHI, som är meteorologiskt ansvarig myndighet gentemot ICAO, och flygvädret betraktas kommersiell verksamhet, kan köpas Luftfartsverket som en som av i öppen upphandling. Flera europeiska vädertjänster skulle sannolikt kunna erbjuda likvärdig tjänst SMHI, men om en nationell en som vädertjänst utmanar SMHI i Sverige torde dock vädenjänstens hemland också tvingas öppna sin egen flygvädemiarknad, varför en sådan utveckling är mindre sannolik. I första hand kan den potentiella konkurrensen istället antas komma från större, främst amerikanska, privata företag. SMHl:s chanser att behålla Luftfartsverket kund får dock betraktas som goda. som På övriga tjänster inom Trafik och Konsument kommer konkursannolikt att öka. Marknaden torde samtidigt komma att rensen växa till följd att t.ex. massmedieutbudet ökar och att den tekav niska utvecklingen ökar möjligheterna både att framställa och ta be-

Marknader och konkurrens 71

talt för nya typer av skräddarsydda tjänster. Konkurrensen kommer dock sannolikt att variera mellan olika produkter. Detta antyds av en undersökning från 1993 i vilken tio europeiska vädertjänster ombads rangordna olika segments attraktivitet, med följande resultat.

l TVradio, 2 Teletjänster, 3 Press, 4 Myndigheter, 5 Landtran-

sport, 6 Sjötransportoffshore, 7 Jordbruk. Den europeiska, kommersiella marknaden för den här typen av meteorologiska tjänster uppskattades i undersökning uppgå samma till l miljard kronor 107 miljoner

ca ecu 1993. Den totala omsätt-

ningen på marknaden förväntades växa med 5 % år. per På den europeiska marknaden finns ett flertal aktörer i som framtiden skulle kunna bli konkurrenter till SMHI. Dessa kan delas i två grupper. Dels nationella vädertjänster, vilka tillsammans har en marknadsandel på 80 %, idag nästan uteslutande ca men som agerar på sina hemmam arknader. Dels privata europeiska och utomeuropeiska företag, tillsammans har marknadsandel på som en ca 20 % och i flera fall redan idag över delar som agerar stora av Europa. Bland de nationella vädenjänstema har brittiska MetOffice mest uttalade kommersiella expansionsplaner. MetOfñce har också, med ca 245 mkr senaste året, de största kommersiella intäkterna. Bland andra vädertjänster med kommersiella ambitioner kan nämnas den franska, med 240 mkr i kommersiell omsättning, den tyska, ca ca 100 mkr, den norska, 40 mkr och den nederländska, 30 mkr. ca ca

Observera att dessa siffror inte inkluderar intäkter från tjänster till

nationella luftfartsmyndigheter, eftersom detta inte räknas som en kommersiell tjänst i dessa länder. Att döma mina samtal med av företrädare för dessa vädertjänster är dock i allmänhet de kommersiella ambitionerna i första hand inriktade på det landet. egna

På marknaden finns vidare ett dussintal större med omsättningar

mellan 5 och 40 mkr europeiska väderföretag, vilka företrädes-

ca vis säljer tjänster inom områdena sjötransport, offshore, media och jordbruk. Några de största företagen har köpts nedan.

av upp se

Bland fortfarande självständiga företag märks Indic från Sverige, det nederländska MeteoConsult och det brittiska Noble Denton.

72 Marknader och konkurrens SOU l995z99

Europamarknaden drar också till sig allt större intresse från stora amerikanska och japanska företag. Ett stort amerikanskt företag, WSI, har nyligen etablerat sig i Europa att köpa det brittiska genom företaget Weather Department. En liknande affär har gjorts av japanska Weather News Intemational, köpt amerikanska Oceansom och därmed även kommit över Oceanroutes brittiska dotterroutes bolag, de största privata aktörerna i Europa. Det finns som är en av flera andra amerikanska företag kan bli betydande aktörer även som på den europeiska marknaden, t.ex. Accu-Weather och Kavouras.

Bedömning Trafiks och Konsuments framtida intäkter av

Som framgått bedömerjag att SMHI kommer att lyckas behålla anför flygväder i Sverige. Intäkterna från Luftfartsverket har svaret dock minskat de åren att genomförda rationalisenaste genom seringar lett till prissänkningar. Om den svenska marknaden utsätts för konkurrens torde priserna ytterligare. Det finns därför pressas skäl intäkterna från Luftfartsverket kommer att minska. att anta att På övriga meteorologiska tjänster SMHI erbjuder kommer som konkurrensen sannolikt öka, vilket bl.a. torde leda till viss att en prispress. Liksom i övriga Europa torde dock den svenska marknaden samtidigt komma växa, bl.a. till följd att produkter att av nya lanseras. Den samlade effekten på marknadens totalomsättning kan bli i enlighet med den bedömning tio europeiska väderantas av tjänster redovisades dvs. årlig ökning med 5 %. som ovan, en Även konkurrensen ökar på den svenska marknaden talar om vissa faktorer till SMHI:s fördel. Dels finns ett upparbetat förtro-

ende och överlägsen kunskap de svenska förhållandena, vad en om gäller språk och närhet till kunden. Dels kan det faktum att t.ex. länge ställt krav på minskad anslagsñnansiering ha inneburit staten tidig trimning kostnader och anpassning till ökad konkurrens. en av Samtidigt bör poängteras att SMHI på flera tjänster inom affärsområdena Trafik och Konsument hittills i praktiken haft monopol. Sammantaget dock min bedömning att SMHI torde kunna är

Marknader och konkurrens 73

upprätthålla sin position relativt väl på den svenska marknaden. Sannolikt kan institutet behålla dagens intäkter hälften samt ta ca av den förväntade tillväxten. SMHI:s internationella konkurrenskraft är oprövad. Att döma av mina studiebesök utomlands ligger dock SMHI relativt väl framme jämfört med flertalet andra europeiska vädertjänster, både vad gäller produkternas kvalitet och fönnågan att agera på konkurrensen marknad, varför möjligheterna att ta marknadsandelar ute i Europa, och i synnerhet i Skandinavien, sannolikt är förhållandevis goda. Sammantaget bedömer jag att SMHI:s intäkter från meteoro-

logisk tjänst luftfarten ca 54 mkr 9394 om fem år kommer att

uppgå till ca 45 mkr exklusive inflation, och att intäkter från övriga

tjänster ca 42 mkr 9394 kommer att ha ökat till 50 mkr. Ut-

ca över detta kan SMHI sannolikt ha intäkter från utlandsförsäljning, inklusive bidrag från ECOMET-sam arbetet. Jag uppskattar att dessa kan komma att uppgå till 5-6 mkr fem år. ca om Totalt bedömer jag således att den reala omsättningen för affärsområdena Trafik och Konsument kommer 100-105 mkr att vara ca om fem år. Detta motsvarar en tillväxt på endast ca 5-10 mkr på fem år, men samtidigt liggeri uppskattningen ett antagande att om institutets intäkter från flygväder kommer att minska med 10 ca mkr under samma period. Min bedömning är dock avsevärt lägre än vid en tillväxt motsvarande SMHI:s tillväxtmål på plus 5 % realt per år, som ger 122 mkr.

4.2.2 Miljö-Energi

Miljö-Energi är det kommersiella affärsområde där meteorologi, hydrologi och oceanograf: i störst utsträckning används gemensamt. Förutsättningarna skiljer sig dänned från Trafik och Konsument, och jag har därför valt att behandla Miljö-Energi separat. Budgetåret 199394 omsatte Miljö-Energi 45 mkr. Miljö-Energi har många kunder som gör relativt små inköp och är inte på samma sätt som övriga affärsområden beroende enstaka stora kunder. av

74 Marknader och konkurrens

Under år har dock Öresundsbrokonsortiet varit betydelsesenare cn full kund, 9394 köpte konsortiet tjänster för ca 18 mkr. För vidare uppgifter verksamheten se avsnitt 2.8.4. om Miljö-Energi är det affärsområde som är mest konkurrensutsatt idag. Konkurrenterna är främst inhemska, bl.a. universitet och högskolor, tekniska konsultföretag eller kunden själv. Totalt kan den Miljö-Energi prioriterade marknaden uppskattas ha uppgått till av 70-80 mkr 199394. Konkurrensens styrka varierar dock mellan ca olika tjänster. När det gäller försäljning data och statistik, olika av abonnemangstjänster samt försäljning vissa typer av typer av av saknar SMHI i princip konkurrens. På konsultprogramsystem respektive experttjänster är å andra sidan konkurrensen i vissa fall hård. Sammantaget kan 25-30 mkr SMHI:s intäkter inom afca av färsområde Miljö-Energi 9394 sägas ha intjänats i konkurrens.

Bedömning Miljö-Energis framtida intäkter av

Miljö-Energis tjänster omfattas inte på sätt övriga afsamma som färsområden gentlemens agreement, varför ECOMET inte torde av medföra plötsligt ökad konkurrens. Snarare är tjänsterna redan en idag i utsträckning konkurrensutsatta. Sannolikheten för att pristor är därför inte lika stor som för Trafik och Konsument. serna pressas Inom Sverige finns förmodligen viss tillväxtpotential för afen färsområde Miljö-Energi. Dels torde efterfrågan på tjänster inom bl.a. miljösektom kunna öka, dels kan SMHI möjligen hitta nya användningsområden för sina tjänster. Min bedömning är att SMHI:s intäkter i Sverige kan växa realt med 7-8 n1kr på fem års sikt, ca dvs. till 47-48 mkr. Om SMHI kan expandera utomlands är svårare att bedöma. Dagens utlandsverksamhet är beroende biståndsmedel. Att av hand etablera sig konsultmarknaden i Europa torde vara egen svårt, förmodligen måste SMHI liera sig med lämpliga samarbets- SMHI:s produkter är dock sannolikt internationellt gångpartners. bara. Jag bedömer att SMHI kan uppnå försäljning i Europa på en

SOlJ 1995:99 Marknader och konkurrens 75

ca 2-3 mkr på fem års sikt och att SMHI samtidigt kan öka intäkterna från biståndsverksamhet med miljoner. Därmed skulle ett par utlandsverksamheten totalt kunna omsätta ca 10-11 mkr fem år. om Sammantaget bedömerjag att Miljö-Energis intäkter kan komma att ligga på ca 57-59 mkr, exklusive inflation, om fem år. Uppskattningen äri paritet med SMHl:s tillväxtmål, skulle innebära att som intäkterna ökar till ca 57 mkr.

4.3 Avslutande kommentarer

199394 omsatte uppdragsverksamheten 36 mkr och affärsverkca samheten ca 139 mkr. De svenska marknaderna, varifrån än 95 n1er % av intäkterna kom, uppskattas ha uppgått till 38-40 mkr för ca uppdragsverksamheten och 180 mkr för affärsverksamheten. ca Endast 25 % uppdrags- och affärsverksamhetens totala inca av täkter dvs. intäkterna från weather-routing, konsult- och experttjänster inom Miljö-Energi, samt mediatjänster kan dock sägas ha genererats i reell konkurrens. På övriga tjänster har konkurrensen hittills varit Inom ett flertal områden har SMHI i praktiken svag. verkat i monopolställning. När ECOMET etableras kommer konkurrensen sannolikt att öka på den svenska marknaden på flera tjänster. Att döma de studieav resor jag genomfört i Europa och USA är det dock inte troligt att konkurrensbilden kommer att radikalt förändras. Från de nationella vädertjänsterna framhålls i allmänhet att det fria datautbytet är mycket viktigt, och att inte vill hota samarbetet att man genom konkurrera i andra länder. Även större privata företag talar om att man hellre vill samarbeta med de nationella instituten på deras respektive marknader, än att driva verksamhet i hård konkurrens med instituten. Konkurrensens styrka torde också komma att variera mellan olika tjänster. Framför allt är det mindre sannolikt att merparten av uppdragsverksamheten respektive meteorologisk tjänst luftfarten kommer att konkurrensutsättas. Sammantaget torde därmed inte den andel av uppdrags- och affärsverksamheten besom

76 Marknader och konkurrens

drivs i fungerande konkurrens komma att öka markant under de närmaste åren. Jag har i kapitlet uppskattat uppdrags- och affärsverksamhetens reala intäkter på fem års sikt. Min bedömning av detta, samt av hur andelen konkurrensutsatt verksamhet kan förväntas utvecklas, framgår av tabell 12.

Tabell 12 Förväntad real omsättningsutveckling.

Intäkter mkr 9394 1999

uppdrag 36,1 ca 30 av affär 138,7 ca 160-165 av

Summa 174,8 ca 190-195

i reell konkurrens 25 % 35-40 % varav

Som framgår tabellen bedömer jag att de reala intäkterna komav att öka 15-20 mkr på fem års sikt. Detta kan tyckas blygmer ca samt, i uppskattningen ligger också ett antagande om att totalt men 15 mkr i intäkter från Försvarsmakten och Luftfartsverket bortca faller under perioden. Som jämförelse skulle dock utveckling i en takt med SMHI:s tillväxtm innebära att intäkterna uppgår till egna 210-215 mkr om fem år. ca Som kommentar till tabellen bör även sägas att andelen intäkter i reell konkurrens snabbt skulle öka om, i motsats som genereras till min bedömning, det civila flygvädret på allvar konkurrensutsätts, eftersom intäkterna från Luftfartsverket utgör en så betydande del uppdrags- och affärsverksamhetens omsättning, 30 % av ca 9394. Det sist sagda pekar på att SMHI är mycket beroende av att behålla Luftfartsverket som kund. Beroendet av intäkter från den offentliga sektorn är också generellt sett stort. Som framgått av av-

Marknader och konkurrens 77

snitt 2.5 är 70 % uppdrags- och affärsverksamhetens intäkter ca av av detta slag. Om utvecklingen de närmaste åren följer mina bedömningar torde denna andel sjunka till 50 % på fem års sikt. ca Enligt mina direktiv skall jag bedöma den förväntade efterom frågeökningen på och förädlade tjänster och den ökade totala nya omsättningen på marknaden för miljödata och vädertjänster inom en överskådlig framtid kommer att kunna bära kostnaderna för insamling och bearbetning data. Med den omsättningsutveckling av som jag förutspår torde detta inte kunna bli fallet. Om mina bedömningar stämmer, och relationen mellan uppdrags- och affärsom verksamhetens bidrag till infrastrukturen och uppdrags- och affärsverksamhetens omsättning kvarstår på 199394 års nivå 50175, så kommer nämligen bidraget att endast öka med 5 mkr på fem års sikt, till ca 55 mkr. Sålunda torde behovet anslagsfmansiering av kvarstå under överskådlig tid, låt att SMHI:s rationaliseringsvara projekt kommer att minska kostnaderna för infrastrukturen. Bedömningen omsättningsutvecklingen har gjorts med av ovan utgångspunkten att myndighetsformen behålls. Den faktiska utvecklingen kan dock eventuellt bli institutet ombildas en annan om t.ex. till aktiebolag. De bedömningar gjorts utvecklingen på som av marknaderna och konkurrensen är oavhängiga SMHI:s verkav av sainhetsfonn och påverkas inte. Däremot kan SMHI:s möjligheter att konkurrera på marknaden eventuellt förändras, bogenom att ett lag har större möjligheter att t.ex. bilda allianser med andra bolag, utnyttja riskkapital etc. I vilken mån verksamhetsfonnen påverkar

intäktsutvecklingen återkommerjag till i avsnitt 8.2.

Egenskaper hos infraslrukturell verksamhet 79

5 hos

Egenskaper infrastrukturell

.

verksamhet av SMHI:s typ

SMHI:s verksamhet kan grovt sägas bestå infrastruktur inom av en vilken grundläggande data samlas in och lagras, och bearbeten ningsverksamhet genom vilken data omvandlas till färdiga produkter, som t.ex. väderprognoser. Verksamheten uppvisar vissa speciella egenskaper som det finns skäl att analysera inför mina överväganden om institutets framtida verksamhetsfonn, bl.a. bör sannolikt vissa meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska produkter betraktas som kollektiva nyttigheter. Begreppet kollektiva nyttigheter och andra s.k. välfärdsteoretiska aspekter på SMHI:s verksamhet analyseras i avsnitt 5.1. Produktionen av kollektiva nyttigheter sker ofta statliga av myndigheter. Det finns dock inget hindrar att kollektiv nyttighet som en likaväl kan upphandlas från ett bolag, förutsatt att bl.a. kompeen tent beställarfunktion kan etableras till rimlig kostnad och att beställaren har alternativa leverantörer att vända sig till. l avsnitt 5.2 analyseras förutsättningarna för att etablera konkurrensneutral upphandling av SMHI:s verksamhet. Att en statlig myndighet både för datagenererande ansvarar en infrastruktur och för framställning såväl icke-kommersiella av som kommersiella förädlade produkter är inte unikt för det meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska området, utan på liknande sätt har verksamheten organiserats även inom andra samhällsområden. Som underlag för mina ställningstaganden redovisas därför i avsnitt 5.3 erfarenheter från myndigheter med liknande uppdrag.

80 Egenskaper hos infrastruklurell verksamhet

5.1 Välfärdsteoretiska SMHI:s

aspekter på

verksamhet

Enligt nationalekonomisk välfärdsteori finns ett flertal omständigheter som kan medföra att produktion och fördelning av nyttigheter inte blir samhällsekonomiskt effektiv om produktionen och fördelningen överlåts till decentraliserat beslutsfattande på en marknad. Bland dessa s.k. marknadsmisslyckanden brukar nämnas förekomst av kollektiva nyttigheter, externa effekter, stordrifts- och samproduktionsfördelar, och infonnationsbrister. Ett par av dessa omständigheter har särskild relevans för en analys av SMHI; sannolikt bör delar av verksamheten betraktas som en kollektiv nyttighet, och eventuellt finns också sam produktionsfördelar mellan produktionen infrastruktur och olika förädlade tjänster. I det här avsnittet av diskuteras dessa frågor. l samband med detta behandlas även det

generella direktivet dir 1994:23 att pröva offentliga åtaganden.

Som underlag för avsnittet har Statskontoret på mitt uppdrag gjort en välfärdsteoretisk studie av SMHI:s verksamhet, som redovisats i promemorian Analys av det offentliga åtagandet i SMHI:s meteorologiska verksamhet. Statskontorets analys är avgränsad till meteorologi, men resonemangen går att tillämpa även på hydrologi och oceanografi. Det bör påpekas att Statskontorets studie endast omfattar den infrastrukturella delen SMHI:s verksamhet, härmed av ingår inte hela anslagsverksamheten. Som framgått av kapitel 2 används dock anslaget till 80 % för att finansiera infrastrukturen. ca För att, i enlighet med direktivet om att pröva offentliga åtaganden, kunna bedöma om det är motiverat med ett offentligt åtagande eller inom det meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska området måste först avgöras vilka medel som hör till det offentliga åtagandet. Utöver från anslag via Kommunikationsdepartementet, så finansieras SMHI:s verksamhet till stor del av offentliga medel som erhålls som betalning för tjänster institutet utför andra myndigheter, affärsdrivande verk m.fl. Dessa medel kan dock knappast betraktas som ett offentligt åtagande i SMHI i första hand. Jag menar därför att i en analys av det offentliga åtagandet i SMHI bör

Egenskaper hos infrastrukturell verksamhet 81

hänsyn endast tas till de anslagsmedel SMHI erhåller via Kommunikationsdepartementet.

5.1.1 SMHI:s tjänster kollektiva som nyttigheter

Kollektiva nyttigheter karaktäriseras egenskaperna icke-rivalitet av och öppenhet. Med icke-rivalitet att konsumtion avses en persons av produkten inte minskar tillgängligheten för andra. Med öppenhet avses att det är omöjligt eller mycket svårt att utestänga den som inte bidrar till finansieringen. Icke-rivalitet är det centrala kriteriet. Nyttigheten information uppfyller i allmänhet icke-rivalitetskriteriet, vilket exempelvis kan illustreras med att en person som ser en väderprognos på TV inte minskar andras möjligheter att ta del av informationen. Till följd dess syfte kan väsentlig del av en av den information SMHI producerar även sägas uppfylla öppenhetskriteriet. Det grundläggande syftet med SMHI:s verksamhet är att tillgodose samhällets behov att kunna förmedla varningar och av prognoser till allmänheten, vilket i sin tur motiverar att institutet bl.a. driver ett meteorologiskt, hydrologiskt och oceanografiskt observationsnät den omfattning krävs för att kunna producera av som dessa varningar och prognoser. För att nå maximal spridning sänds varningar och allmänna prognoser ut i radio. Härmed uppfylls öppenhetskriteriet, eftersom det t.ex. torde svårt att sälja vara en prognos som ändå finns allmänt tillgänglig. Sammantaget menarjag att SMHI:s grundläggande infonnation, samt den krävs apparat som för att generera denna infonnation, bör betraktas kollektiv som en nyttighet.

Öppenhetskriteriet är dock inte uppfyllt för all information

som SMHI tar fram. SMHI:s tjänster produceras i flera förädlingsled och olika användare konsumerar tjänsterna i olika grad förädling. I av de högsta och mest användaranpassade förädlingsleden kan tjänsterna vara privata, i betydelsen att utestängning både är möjlig och önskvärd. Hela SMHI:s verksamhet bör därför inte betraktas som en kollektiv nyttighet.

82 Egenskaper hos infmstrizkturell verksamhet

En implikation nyttighet är kollektiv är att offentlig fiav att en nansiering kan behövas för att samhällsekonomiskt effektiv proen duktion skall komma till stånd. Huruvida ett offentligt åtagande är

nödvändigt eller beror på ändamålsenlig koordination av om en intressentemas önskemål den kollektiva nyttigheten kan förvänom uppstå beslutsfattandet överlåts till marknad. Detta i sin tas om en hänger med intressentkollektivets sammansättning. Såtur samman lunda minskar möjligheterna att uppnå fungerande koordination en intressentema exempelvis är många eller geografiskt utspridda. om Möjligheterna minskar också intressentema har ojämnt fördelad om finansiell styrka eller de har olikartade önskemål om tjänstens om inriktning och omfattning. Om någon dessa omständigheter råder av blir kostnaderna för att nå fungerande koordination höga. Enligt en välfärdsteorin är risken då stor att nyttigheten inte alls tillhandahålls, eller tillhandahålls i för liten omfattning eller i för låg kvalitet jämfört med samhällsekonomiskt optimum, produktionen ett om överlåts till företag på fri marknad. Produktionen av den kolleken tiva nyttigheten kan därför behöva säkerställas ett offentligt genom åtagande. När det gäller varningar och allmänna består inprognoser alla i landet boende individer. Att på marknad tressentema av en uppnå ändamålsenlig koordination dessa intressenters önskeen av mål torde i praktiken omöjligt, eftersom kostnaderna för att ta vara reda på den enskilde användarens värdering nyttigheten, och att av debitera honom för utnyttjandet densamma, sannolikt skulle bli av orimligt höga. Härmed skulle sannolikt den grundläggande meteo-

rologiska, hydrologiska och oceanograñska infomiationen komma att produceras i samhällsekonomisk synvinkel för liten omen ur fattning det offentliga åtagandet avvecklades och produktionen om istället överlåts till marknaden. sMHlss infrastrukturella verksamhet

torde därför alltjämt behöva anslagsfinansieras. Att det enligt välfärdsteorin kan rationellt att anslagsvara finansiera kollektiv nyttighet hindrar inte att nyttigheten till en en del kan finansieras med bidrag från intressenter med stora nyttor av verksamheten, eftersom dessa dänned incitament att påverka ges

SOU l995z99 Egenskaper hos infrastrukturell verksamhet 83

kostnader och kvalitet. Detta är Lex. motivet för införandet den av nya modellen för finansiering av offentlig statistik, vilken innebär att ca hälften det anslag SCB tidigare förfogade över flyttats av över till s.k. beställarmyndigheter inom olika statistikgrenar. Som framgått kapitel 2 fungerar också vissa stora nyttotagare, t.ex. av Försvarsmakten och Luftfartsverket, SMHI:s verksamhet av som beställare inom olika sektorer, och omfördelning anslagsen av medel liknande den vid SCB gjordes också t.ex. mellan SMHI och försvaret 1988. Statskontoret refererar i sin promemoria vissa beräkningar som gjorts olika samhällssektorers nytta meteorologisk infonnaav av tion; t.ex. Bramshill Consultancy Ltd Study the direct economic on

effects of the Meteosat programme 1993 och Murphy, Liljas och

Granström On the economic value of short-range snowstorrn forecasts winter road maintenance decisions in Sweden 1995. Med stöd i dessa beräkningar Statskontoret att finansieringsbörmenar doma för infrastrukturen möjligen skulle kunna omfördelas så att de bättre avspeglade olika sektorers nytta. I första hand skulle försvarets och det allmänna anslagets del infrastrukturkostnaderav na kunna minska och vägsektoms istället öka. Statskontorets slutsatser är intressanta. För att kunna bedöma förutsättningarna för att fördela finansieringsbördoma behövs dock fördjupad kunskap om om olika samhällssektorers nytta meteorologisk, hydrologisk och av oceanografisk infonnation. Detta bör studeras vidare och eventuellt kan ett sådant uppdrag till SMHI. ges Mot bakgrund av resonemanget gör jag bedömningen att ovan merparten av SMHI:s infrastrukturella verksamhet fortsatt behöver finansieras med anslag till SMHI, att också, idag, delar men som av kostnaderna för infrastrukturen kan täckas med bidrag från stora nyttotagare. Med reservation för omfördelning i linje med att en vad Statskontoret föreslår eventuellt kan ske, och för viss ökatt en

ning av affärsintäktema kan förväntas se kapitel 4, jag

menar också att nivån på anslaget till den infrastrukturella verksamheten sannolikt inte bör minska, låt att kostnaderna på sikt minskar vara till följd SMHI:s pågående rationaliseringsarbete. av

84 Egenskaper hos infrastrukturell verksamhet

finns till och med skäl talar för att nivån på anslaget Det som börjat närma sig gränsen för vad är acceptabelt om statssom vill upprätthålla kvaliteten i verksamheten. Dels antyds makterna detta SMHI till följd besparingskrav inför 199596 beslutat av att av lägga ned materialtransportnätet och fältforskningsområden samt glesa det hydrologiska observationsnätet. Dels menar Statskonut i sin promemoria, med stöd i olika samhällsekonomiska stutoret dier gjorts nyttan meteorologisk infonnation ibid., att som av av SMHI:s infrastrukturella verksamhet sannolikt inte är överdimensionerad idag, det finns skäl talar för att ökade utan att snarare som satsningar på den meteorologiska infrastrukturen skulle kunna ge

hög samhällsekonomisk avkastning. Som framgått avsnitt 2.8.1 används dock anslaget från Komav munikationsdepartementet även till andra uppgifter än infrastrukturell verksamhet. Budgetåret 199394 finansierades bl.a. delar av institutets miljöarbete inom för anslaget. Enligt min mening ramen bör dock inte SMHI bedriva miljöarbete på eget anslag. Det kan därför eventuellt finnas skäl flytta del SMHI:s anslag till att en av huvudtitel. Jag återkommer till denna fråga i Miljödepartementets avsnitt 6.2.

5.1 Samproduktionsfördelar

Förekomst samproduktionsfördelar är sådan omständig-

av en annan het kan medföra produktion och fördelning nyttigheter som att av inte blir samhällsekonomiskt effektiv produktionen och fördelom ningen överlåts till decentraliserat beslutsfattande på marknad. en Med samproduktionsfördelar olika faktorer som innebär att avses två eller tjänster kan produceras till lägre kostnader i en orgavaror nisation än i två. Redovisningar SMHI gjort på min begäran, och samtal som som jag fört med företrädare för vädertjänster i andra länder, tyder på

det föreligger vissa samproduktionsfördelar i SMHI:s

att typer av verksamhet. Bl.a. pekas på den infrastrukturella verksamheten att

Egenskaper hos infrastrukturell verksamhet 85

förbättras genom institutets marknadskontakt, eftersom förståelsen för samhällets behov av meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information, och dänned också förmågan att utfonna infrastrukturen på rätt sätt, torde öka. Vidare framhålls att vissa stordriftsfördelar föreligger i tekniska system och administrativa stödfunktioner. Genom att anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten bedrivs i samma organisation torde också den samlade fackkompetensen vara större än om verksamheterna bedrevs i olika organisationer. Vidare torde utrymmet för personalutveckling, befordringsmöjligheter, etc, större i samlad organisation. En vara en sammanhållen anslags-, uppdrags- och affärsverksamhet också större ger en volym på verksamheten, och dänned bättre utrymme för forskning; t.ex. kan tekniska resurser och andra hjälpmedel tillhandahållas i en omfattning som gör det lättare att upprätthålla hög forskningsen kompetens. Samproduktionsfördelamas storlek är dock svår att uppskatta. Beroende på vilka antaganden görs kan också resultatet variera som kraftigt. SMHI gör t.ex. bedömningen att samverkan mellan anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten sammantaget innebär

att anslagsbehovet är 40-50 mkr lägre år genom bl.a. stordrifts-

per fördelar i tekniska system, 15-20 mkr, andra stordriftsfördelar, ca ca 5-6 mkr, ökade FoU-bidrag 6-7 mkr, förbättrade m.m., ca befordrings- och utvecklingsmöjligheter, samutnyttjad fackkompe-

tens m.m., ca 7-8 mkr än vad som skulle fallet verksam-

vara om heten bedrevs i olika organisationer. Samtidigt kom dock SMHI i den interna strukturutredningen 1991 fram till delvis en annan slutsats beträffande det tekniska systemet. I utredningen sades nämligen att väl planerad och genomförd delning, görs i en som samband med den naturliga systemomsättningen, inte behöver medföra bestående kostnadseffektcr för utrustning inklusive låt programvara, vara att personalkostnadema för drift och förvaltning antogs öka med i storleksordningen 10 % vid delning. Detta pekar en på att alla uppskattningar bör tas med försiktighet. Förekomsten av samproduktionsfördelar innebär att en uppdelning av anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten i olika orga-

86 Egenskaper hos infastruktizrell verksamhet

nisationer till vissa samhällsekonomiska kostnader. torde ge upphov De samhällsekonomiska effekterna är dock inte entydiga. Förekomst samproduktionsfördelar i en verksamhet leder nämligen av också till att konkurrensen på marknaden hämmas. De kostnader lär uppstå anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten som om delas torde därmed i viss mån komma att kompenseras av ökad upp konkurrens, kan leda till sjunkande prisnivå på marknaden för som meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska produkter. Det finns också faktorer talar för att samproduktionssom fördelarna i SMHI:s verksamhet kan vara mindre än institutets uppskattning. Företrädare för andra europeiska vädertjänster som jag samtalat med bedömer t.ex. att stordriftsfördelama i de tekniska systemen är relativt små i ett enskilt land. Om dessa stordriftsfördelar betydande så borde också medborgarnas kostnader för t.ex. vore meteorologisk verksamhet betydligt större i USA, där affärsvara verksamheten inte bedrivs tillsammans med den infrastrukturella verksamheten, kapitel 3 visar är detta sannolikt inte fallet. men som Vidare torde knappast stordriftsfördelarna i SMHI:s administration betydande omfattning. För det talar t.ex. en analys som vara av gjordes den särskilde utredare såg över organisation och fiav som nansiering myndighetsuppgiftema för tillsyn nätverksamheten av av på elmarknaden, Elmyndighetsutredningen SOU 1993:105. Elmyndighetsutredningen menade således att administrativa stordriftsfördelar uppnås redan vid relativt begränsad omfattning på en en verksamhet, 30-35 anställda, och att en stor organisation snarare kan behöva relativt sett större administrativ överbyggnad i fonn en chefer, reception, administrativa system, tyngre rutiner m.m. av Slutligen är det inte självklart att externa intressenters vilja att finansiera SMHI:s forskning och utveckling markant skulle minska anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten delades upp på flera om organisationer. Mot bakgrund vad sägs i föregående stycke, och med av som hänsyn till att det innebär undanträngning konkurrens att been av driva anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten i samma organisation, gör jag sammantaget bedömningen att samproduktionsför-

Egenskaper hos infrastrukturell verksamhet 87

delamas nettovärdc sannolikt är inte oväsentligt mindre omfattav ning än SMHl:s uppskattning.

5.2 Möjligheter till konkurrensneutral

upphandling av SMHI:s verksamhet

I avsnitt 5.1 framhålls att SMHLs infrastmkturella verksamhet bör betraktas som en kollektiv nyttighet, samt att merparten den fortav satt bör finansieras med anslag. Att staten måste bidra till finansieringen av en kollektiv nyttighet betyder dock inte att produktionen också måste ske av en statlig myndighet. Förutsatt att vissa omständigheter råder kan produktionen även upphandlas från ett bolag. Med stöd i kriterier för när en tjänst kan lämpa sig för upphandling, Statskontoret på regeringens uppdrag redovisat i som rappor-

ten Åtgärder för ökad konkurrens inom den statliga sektorn

Statskontoret 1994:26, diskuteras i det följande möjligheterna att

etablera konkurrensneutral upphandling meteorologisk, hydroav logisk och oceanografisk infrastrukturell verksamhet. I samband med detta redovisas också vissa för- och nackdelar med ett system där regeringen utser en förhandlare för att upphandla de tjänster SMHI idag utför samhället. Av Statskontorets rapport framgår verksamhet kan lämpa att en sig för upphandling om:

det går att separera beställaransvaret från ansvaret för att produ- cera tjänsten,

det går att precisera tjänsten, och -

det finns existerande eller potentiell konkurrens. -

Det första kriteriet kan sägas handla att bedöma den risk om som tas när den utförande organisationen ett rent produktionsansvar. ges Vid en upphandling är det beställarens uppgift att precisera den

88 Egenskaper hos infrastrukturell verksamhet SOU l995z99

tjänst någon skall utföra. Det som kan utkrävas som annan ansvar den utförande organisationen skall leverera den beav är att man gärda eller tjänsten. Om sedan den beställda tjänsten inte levaran der till önskat resultat är detta beställarens ansvar. En separation av ansvaret för beställning från produktion bör därför enligt rapporten inte ske om överväganden som beställaren typiskt skall ansvara för t.ex. politiska bedömningar behöver göras i utförandet av tjänsten. Det andra kriteriet handlar om mer praktiska faktorer. Det bör finnas fungerande beställarkompetens, avtal, uppföljningskriterier m.m. och erfarenheter av att köpa tjänsten. Det tredje kriteriet handlar om att bedöma risken för att beställaren blir alltför beroende utförare. För att konkurrensneutral upphandling skall av en komma till stånd krävs nämligen att realistiska alternativ finns. Inget kriterierna är idag uppfyllt för SMHI:s infrastrukturella av verksamhet. Visserligen kan sägas att Kommunikationsdepartementet har ett beställaransvar för huvuddelen av infrastrukturen. I praktiken har dock en stor del av de uppgifter beställaren bör ansvara

för i en upphandling att bedöma vilka prestationer som är ända-

målsenliga för att uppnå de önskade resultaten och att precisera tjänstens innehåll delegerats till SMHI. Med den struktur som förvaltningen har i Sverige är det nämligen den centrala förvaltningsmyndigheten SMHI i stor utsträckning skall ansvara för att besom döma vad som erfordras för att tillgodose samhällets behov av meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk infomiation. En liknande delegation skulle inte kunna ske om tjänsterna istället upphandlades, från ett bolagiserat SMHI eller från en eventuell konkurrent. Ett uttolkningsuppdrag av den typ SMHI har idag är nämligen svårt att reglera i avtal, samtidigt den utförande organisationens ansom efter upphandling inskränker sig till vad åtagit sig i svar en man avtalet med beställaren. Att uppfylla det första kriteriet, dvs. beställar- och att separera produktionsansvaret, torde dock vara möjligt. Detta förutsätter dock, för att gå vidare till det andra kriteriet, att beställaren av den infrastrukturella verksamheten preciserar uppdraget betydligt noggrannare än vad Kommunikationsdepartementet behöver göra idag. Här-

SOL 1995:99 Egenskaper hos infrastrukturell verksamhet 89

med skulle den fördelen uppnås jämfört med dagens situation att den osäkerhet som idag finns kring samhällsuppdragets innehåll och

omfattning se vidare avsnitt 8.1 skulle minska. Verksamheten är

dock tekniskt komplicerad, och för att kunna utforma preciserad en beställning måste beställaren besitta betydande meteorologisk, en hydrologisk och oeeanografisk kompetens. Sannolikt av en typ som endast SMHI självt besitter idag. Att skapa en sådan beställarfunktion torde dock möjligt. vara Den skulle t.ex. kunna organiseras regeringen utsedd som en av särskild förhandlare eller förstärkt kompetens inom Kommunikaen tionsdepartementet. Omfattningen på arbetet är svår bedöma, att men jämfört med de idag avsätts inom Kommunikaresurser som tionsdepartementet för detta ändamål torde dock betydande en resursförstärkning behöva ske. Sannolikt skulle motsvarande rationalisering inte kunna ske hos SMHI. varför nackdel med sådan en en modell att kostnaden för att beställa tjänsterna skulle öka. vore Att utveckla en fungerande beställarfunktion och lämpliga rutiner tar sannolikt en viss tid, men rimligen kan det första och det andra kriteriet uppfyllas relativt kort sikt. Däremot torde det tredje kriteriet, att det skall finnas existerande eller potentiell konkurrens, mycket svårt att uppfylla. Enligt min mening det vara är nämligen ytterst osannolikt att realistiska alternativ till SMHI som leverantör den infrastrukturella verksamheten kommer finnas av att inom överskådlig tid. Beställarens beroende SMHI torde därför av bli stort.

Sammanfattningsvis menarjag att det sannolikt är möjligt att på

relativt kort sikt bygga fungerande beställarfunktion. En upp en sådan modell skulle ha den fördelen att uppdraget preciserades, men samtidigt skulle sannolikt kostnaden för att beställa tjänsterna öka. Samtidigt är också möjligheterna etablera konkurrensneutral att upphandling små, eftersom SMHI för överskådlig tid torde förbli det enda alternativ som upphandlaren realistiskt sett kan överväga som leverantör den infrastrukturella verksamheten. Ett av system där SMHI:s nuvarande för att uttolka vad erfordras för ansvar som att tillgodose samhällets behov meteorologisk, hydrologisk och av

90 Egenskaper hos infrastrukmrel verksamhet

oceanografisk infonnation skulle överföras till förhandlare, eller en motsvarande, med uppgift att upphandla de tjänster SMHI idag utför samhället skulle dämied delvis förfelas, eftersom beroendet av SMHI skulle bli stort.

5.3 Jämförelser med liknande verksam-

heter

SMHI:s roll, att som statlig myndighet ansvara både för en datagenererande infrastruktur och för framställning av såväl icke-kommersiella som kommersiella förädlade produkter, är inte unik. Som underlag för mina ställningstaganden om SMHI:s verksamhetsfomi harjag därför givit Statskontoret i uppdrag att göra jämförande en studie av bl.a. styrning och finansiering av myndigheter med delvis liknande uppgifter som SMHI. I studien har ingått delar av verksamheten vid Statistiska Centralbyrån SCB, Statens Lantmäteriverk LMV. Centralnämnden för fastighetsdata CFD, Sjöfartsverket SjöV, Sveriges Geologiska Undersökning SGU samt Naturvårdsverket SNV. Statskontorets arbete har redovisats i promemorian Styming och finansiering av basdataverksamhet, en jämförande studie. I det följande redovisas några av Statskontorets iakttagelser. Inom de delar av verksamheterna som studerats är myndigheternas huvuduppgift överlag att samla och lagra grundläggande data. I flera fall ingår dock även att framställa vissa bearbetade produkter. Samtidigt framställs i vissa fall grundläggande data inom ramen för avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet. Det går således inte att sätta likhetstecken mellan basdata och myndighetsuppgifter respektive mellan förädlade produkter och uppdragsverksamhet. Liksom för SMHI har i de flesta fall myndigheternas uppdrag fonnulerats i relativt allmänna ordalag. Riksdagen har för samtliga studerade myndigheter beslutat om övergripande mål för basdataverksamheten. Propositionstext och andra förarbeten som ligger till grund för riksdagsbeslutet är mer detaljerade än de beslutsförslag

SOU |995:99 Egenskaper hos infrastruklurel verksamhet 91

riksdagen tar ställning till. l regleringsbreven kan också riksdagsbesluten preciseras något. l de flesta fall dock besluten på ger denna nivå inte någon precisering i detalj. Att statsmaktemas beslut formuleras pä ett övergripande sätt innebär dock inte att myndigheterna helt självständigt definierar verksamhetens detaljinnehåll. För detta utnyttjas olika styrmekanismer. Några exempel är att myndigheten utformar långsiktig en produktionsplanering som statsmakterna tar ställning till och som ger grunden för regeringens och riksdagens beslut LMV, SGU eller att internationella överenskommelser definierar innehållet i

verksamheten SjöV, SNV, SCB. Överlag har också myndigheter-

nas intressenter med tiden fått ökade möjligheter att påverka verksamhetens innehåll. Detta kan t.ex. innebära att rådgivande organ med intressenter knutits till myndigheten LMV, SCB, SGU, SjöV. att liknande organ med vissa beslutsfunktioner inrättats SNV eller att direkt intressentfmansiering sker LMV, SGU.

Överlag finansieras de delar myndigheternas verksamheter

av som är jämförbara med SMHI:s infrastrukturella verksamhet helt eller till största delen med anslag. CFD och SjöV. är avgiftssom fmansierade, utgör dock undantag. Emellertid förekommer även intressentñnansiering, dvs. att en intressent ett bidrag till produkger tionen för att denna skall tidigareläggas ocheller fâ en annan omfattning eller inriktning gäller främst LMV. I något fall sker också finansieringen till viss del med avgifter för datauttag eller för uppdragsverksamhet, i de fall dessa avgifter även ett bidrag till den ger grundläggande produktionen och får behållas myndigheten av gäller främst SGU. Principerna för avgiftssättning varierar mellan de studerade myndigheterna. Vissa, SNV och SCB, tar endast betalt för uttagskostnaden. I övriga fall avgifterna ett bidrag utöver den uttagsger rena kostnaden. Kraven på bidrag av denna typ har i vissa fall ökat. För den nya myndigheten Lantmäteriverket, LMV och CFD bildar som fr.o.m. den l januari 1996, har tex. riksdagen beslutat att användare i ökad utsträckning skall bidra till drift och utveckling inav formationssystemen på såväl fastighets- landskapsinfonnasom

92 Egenskaper hos infrastrukturell verksamhet SOU l995z99

I

tionsområdet. Att statsmakterna i vissa fall har ambitionen att avlasta statsbudgeten kan också utläsas i att krav ibland, som i SGUfallet, ställs på uppdragsverksamhetens omfattning skall öka. att Alla myndigheter, utom Naturvårdsverket, bedriver uppdragsverksamhet, bl.a. med hjälp den grundläggande information man av samlar in. Jämfört med SMHI omfattar begreppet uppdragsverksamhet i detta sammanhang både uppdrags- och affärsverksamhet. Att direkta jämförelser mellan de studerade myndigheterna är göra svårt, eftersom olika principer finns för vad skall räknas in som uppdragsverksamheten. Mest omfattande är uppdragsverksamheten vid SCB, där den står för hälften omsättningen. LMV är dock ca av den myndigheterna i störst utsträckning säljer förädlade av som produkter. I regel finns viss konkurrens i uppdragsverksamheten. De studerade myndigheterna att det förekommer konkurrens uppger åtminstone vissa uppdrag. Även från privata företag i typer av andra myndigheter sägs ibland vara konkurrenter. Sammanfattningsvis framgår Statskontorets studie att uppdrag av till myndigheter med liknande uppgifter SMHI ofta är allmänt som formulerade. Verksamhetens innehåll preciseras dock ofta genom

andra mekanismer, t.ex. långsiktig produktionsplanering,

genom med hjälp rådgivande intressentorgan eller internationella av genom överenskommelser. Vidare visar studien att principerna för finansiering och avgiftssättning varierar. De studerade myndigheternas infrastrukturella verksamheter är i huvudsak anslagsfinansierade. Det förekommer dock även finansiering med intressentmedel samt med avgifter från datauttag och uppdragsverksamhet. Studien visar att SMHI är ovanligt i vissa avseenden. De studerade myndigheterna har t.ex. inte tydliga krav på sig att samma uppdrags- eller affärsverksamhet i ökad utsträckning skall finansiera infrastrukturen, låt att vissa tendenser i denna riktning kan vara från några myndigheter. Vidare bedriver ingen av myndignoteras heterna kommersiell verksamhet liknande omfattning eller med av affärsmässighet som SMHI. samma

.Särskilda frågor 93

6 Särskilda

frågor

I det här kapitlet behandlas vissa särskilda frågor jag enligt som direktiven skall belysa. Som framgår redogörelsen har frågorna av olika relevans för ställningstaganden SMI-llzs verksamhetsform. om I avsnitt 6.1 prövas SMHI:s roll i det civila försvaret. l avsnitt 6.2 diskuteras SMHI:s miljöansvar. I avsnitt 6.3 redogörs för hur tillgången till data tillgodoses i olika verksamhetsformer mot bakgrund bl.a. upphovsrättsliga regler. l avsnitt 6.4 diskuteras möjav ligheter till ökad nordisk samverkan inom SMHI:s område.

6.1 SMHI:s roll i det civila försvaret

Enligt beredskapsförordningen 1993:242 är SMHI beredskapsmyndighet. Förordningen bygger på den s.k. ansvarsprincipen, som innebär att den för verksamhet i fred skall behålla som ansvarar en ansvaret under krig. De myndigheter som i förordningen anges som beredskapsmyndigheter är därför sådana har stor betydelse för som totalförsvaret och verksamhet skall fortsätta under höjd bevars redskap. Beredskapsmyndigheter skall bl.a. i fred planera för att kunna övergå till krigsorganisation under höjd beredskap och vidta övriga åtgärder för den beredskapen. egna Beredskapsförordningen delar samhället i ett antal funktioner, dvs. samhällssektorer i krig är av särskild betydelse för totalsom försvaret. För varje funktion finns funktionsansvarig myndighet en utsedd på central nivå. Syftet med funktioner och funktionsindelning är att fördela ansvaret för beredskapsförberedelsema i fred och för verksamheten under krig och krigsfara på nivån under regeringen. Till funktionsansvariga myndigheter utses sådana som har

94 Särskilda frågor

fredstida samordningsansvar inom funktionen berör flera ett som myndigheter. SMHI kan därför inte utses till funktionsansvarig myndighet. Som beredskapsmyndighet skall SMHI fortsätta sin verksamhet under höjd beredskap. SMHI skall lämna meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk infonnation till ett stort antal funktioner och myndigheter inom totalförsvaret. All SMHI:s fredstida verksamhet fortsätter dock inte efter höjd beredskap, utan det är huvudsakligen efterfrågad realtidsproduktion alltjämt skall bedrivas. som Exempel på verksamheter upphör eller minskar kraftigt är som FoU, utredningar och administration.

På begäran Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB utredde

av SMHI 1992 det civila försvarets behov institutets produktion vid av höjd beredskap. Enligt utredningen tillmäts information från SMHI betydelse vid beredskap för katastrofer föranledda drivande stor av gasmoln från radioaktiva- och kemiska utsläpp, fartygsolyckor samt utsläpp till havs. Störst behov av SMHI:s information vid höjd beredskap har dock det militära försvaret. Som framgått av avsnitt 2.8.1 är också SMHI:s produktionssystem nära samordnat, och i viktiga delar integrerat, med Försvarsmaktens system för vädertjänst, vilket under beredskap är starkt beroende av att stora delar SMHI:s produktionssystem drivs och underhålls. av En fråga aktualiserats under senare tid är att SMHI anser som sig behöva ökade för att fullt ut kunna uppfylla de krav resurser ställs i beredskapsförordningen. Dels därför att kostnaderna för som beredskapsplanering ökat. Dels därför att vissa investeringar anses behöva göras för att höja säkerhetsnivån i det fredstida produktionssystemet. Investeringarna, bl.a. dubblering av vissa system, placering utrustning i skyddat läge samt anskaffning av mindre av

sårbara kommunikationssystem, beräknas kosta 5 mkr samt ge upp-

hov till årlig driftskostnad på 2 mkr. en Kommunikationsdepartementet har hittills inte hörsammat SMHI:s önskemål ökade SMHI har därmed inte ansett om resurser. sig ha råd att genomföra investeringarna. För att ändå kunna tillgodose beredskapsförordningens krav har institutet istället hänvisat

.Särskilda frågor 95

till att planeringsförutsättningama inom totalförsvaret ger utrymme

för s.k. återtagning av brister i försvarsfömiåga. Återtagning inne-

bär att myndighet, statsmakterna så finner lämpligt, inte been om höver ha full beredskapsfönnåga i fredstid. En krigssituation förväntas föregås av en långsam upptrappning och myndigheten kan därför få ett år på sig att ställa verksamheten till beredom skapsläge. SMHI har också framhållit att säkerheten i produktionssystemet ändå ökar när system, OBS 2000, tas i drift. nya som SMHI skulle teoretiskt sett kunna få bidrag till beredskapsinvesteringar från den s.k. ekonomiska planeringsramen för det civila försvaret, fördelning föreslås ÖCB. ÖCB för vars av ansvarar frågor om ledning och samordning verksamhet inom totalförav svarets civila del och skall bl.a., i samråd med övriga funktionsansvariga myndigheter, i den årliga s.k. programplanen föreslå inriktning och utveckling det civila försvaret under de kommande av fem åren. I detta arbete ingår således också att föreslå fördelning av den ekonomiska planeringsramen. Inriktningen programplan av och planeringsram styrs rådande totalförsvarsbeslut, vilka fattas av av riksdagen vart femte år, senast 1992, och regeringens av operativa anvisningar. Planeringsramen omfattar knappt 3300 mkr för artonmånadersperioden 199596. Planeringsramen räcker dock inte till alla civila beredskapsinvesteringar. Vissa funktioner inom det civila försvaret i gällande anses planeringsförutsättningar vara vitala för landets fönnåga att motstå ett väpnat angrepp, och prioriteras av detta skäl. I dagsläget är det endast 10 20 funktioner får medel från SMHI:s ca av som ramen. verksamhet bedöms inte vara vital för landets fönnåga att motstå ett väpnat och även ÖCB i programplanen för åren angrepp, om 199596-19992000 tillstyrkte att de av SMHI förordade investeringarna bör genomföras, så menade ÖCB kostnaderna skall beatt stridas utanför planeringsramen. Med nuvarande prioriteringar tycks därför SMHI:s finansieringsproblem endast kunna åtgärdas genom att Kommunikationsdepartementet omprövar sitt beslut och skjuter till ytterligare anslagsmedel eller att SMHI intemt omprioriterar användningen av ramanslaget.

96 Särskilda frågor

Det finns dock skäl talar för att behovet de SMHI som av av förordade investeringarna inte är så stort. Som framgått kommer säkerheten i produktionssystemet ändå att öka genom att SMHI av andra skäl moderniserar systemet. Vidare torde villkoren för verksamheten förändras när, sannolikt l januari 1997, nästa totalförsvarsbeslut, och därmed planeringsförutsättningar, börjar gälla. nya Arbetet inför det totalförsvarsbeslutet pågår för närvarande. Ennya ligt uppgift från ÖCB kommer sannolikt kraven på att placera utrustning i skyddat läge och den tolvmånadersgräns idag gäller som för återtagning att tonas ned i de planeringsförutsättningama. nya Sammantaget tycks investeringsbehovet och det fmansieringsproblem SMHI upplever mindre betydelse. Min bedömsom vara av ning är sammanfattningsvis att SMHI:s roll i det civila försvaret behöver ändras, varken vad gäller inriktning eller finansiering.

Bercdskapsrollcns betydelse för frågan om verksamhetsform

ÖCB har regeringens uppdrag belyst konsekvenserna för totalförsvarets civila del bolagisering och privatisering av bl.a. statav liga myndigheter, vilket redovisats i rapporten Bolagisering, privatisering och civil beredskap slutrapport från ÖCB, 1993. Rappor- ten visar att SMHI:s beredskapsansvar fonnellt sett inte förhindrar ett byte verksamhetsfonn. En ombildning till affärsverk skulle av knappast få några konsekvenser. En bolagisering skulle däremot kräva vissa förändringar. statlig myndighet bolagiseras upphör skyldigheten enligt När en instruktion och beredskapsförordning att fortsätta verksamheten under kris och krig. Uppgiften beredskapsmyndighet kan att vara inte behållas utan får överföras till myndighet i den mån en annan den nödvändig att upprätthålla. En bolagiserad myndighet är anses dock skyldig att medverka i totalförsvaret enligt de regler som gäller för enskilda företag. Skyldighetema under krig, och till stor del även vid krigsfara, är därmed inte nämnvärt mindre än tidigare. En bolagisering innebär att beslutsvägama för regeringen och

SOU l995z99 .Yärskildafrågor 97

andra beredskapsmyndigheter förändras, och möjligen kompliceras. Det gäller dock enligt ÖCB i första hand vid privatisenare en sering, så länge bolaget ägs av staten behöver inte stymiöjlighetema i praktiken försämras. För att säkerställa statens inflytande anser dock ÖCB att beredskapsuppgifter bör preciseras i avtal med en myndighet som bolagiseras. I avtalet bör också anges om någon ersättning skall utgå till företaget för att det utför beredskapsuppgiftema. Vidare ÖCB att det i bolagsordningen bör anser skrivas att företaget har vissa beredskapsuppgifter. Sammanfattningsvis visar rapporten att SMHI:s beredskapsroll inte behöver förhindra ett byte av verksamhetsfonn. Enligt min mening kan dock eventuellt det faktum att ett bolagiserat SMHI inte längre skulle kunna handha uppgiften att vara beredskapsmyndighet, och att beslutsvägama för regeringen möjligen skulle bli mer komplicerade, tala för att det vore olämpligt att överlåta beredskapsuppgiftema till ett bolag.

6.2 SMHI:s miljöansvar

Genom sin grundläggande uppgift, att producera varningar och allmänna utvecklar SMHI kompetens som är av värde prognoser, en för miljösektom. Till följd av detta spelar institutet också sedan länge en roll inom det svenska miljövårdsarbetet. Bl.a. är den meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska information som SMHI producerar väsentlig för att status, förändringar och effekter åtgärder i miljön skall kunna beskrivas på ett riktigt sätt. Som av framgått av kapitel 2 har också regeringen fastställt att SMHI skall vara en resurs i miljöarbetet. SMHI:s miljöarbete omsatte knappt 35 mkr 9394. Av detta stod affärsområde Samhälle för 13,7 mkr, varav 8,7 mkr finansierades inom SMHI:s ramanslag. Anslagsmedlen finansierade insamling av vissa oceanografiska data samt verksamhet vid SMHI:s oceanografiska laboratorium. Resterande del miljöarbetet utfördes av av affärsområde Miljö-Energi.

98 Särski Ida frågor

Inom affärsområde Samhälle fungerar SMHI som remissinstans och expertmyndighet i miljöanknutna frågor, eget anslag eller på uppdrag andra myndigheter. Naturvårdsverket är den viktigaste av avnämaren SMHI:s miljötjänster. Med Naturvårdsverket har av SMHI fr.0.m. den l juli 1994 tecknat ett samverkansavtal, som bl.a. innebär att Naturvårdsverket årligen bidrar med 2,2 mkr till infrastrukturen mot att SMHI:s data ställs till förfogande för m.m. miljöarbete. Naturvårdsverket anlitar också SMHI för exempelvis vissa mätuppdrag. Under 9495 omfattar överenskommelsen med Naturvårdsverket totalt 4,5 mkr. Andra användare av SMHI:s kompetens och data är länsstyrelser, miljövårdsförbund, kommuner, forskare vid universitet samt myndigheter t.ex. Fiskeriverket, som Kustbevakningen, Strålskyddsinstitutet, SGU m.fl. SMHI:s affärsverksamhet inom miljöområdet rör främst luftmiljön. Bl.a. säljs egenutvecklade programsystem för simulering och presentation utsläpp och spridning föroreningar. Affärsav av verksamheten omfattar också miljöfrågor med anknytning till hydrologi och oceanograñ. Institutet erbjuder bl.a. tjänster som innebär beskriver aktuella förhållanden och studerar förändatt man ringar vattens flöde och strömning, t.ex. beträffande spridning av utsläpp i hav och kustområden. av Enligt mina direktiv skall jag föreslå hur SMHI:s miljöansvar bör utformas. Därvid bör betonas att SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska frågor, och inte miljömyndighet. Enligt min mening bör SMHI en därför inte ha ett miljöansvar, i betydelsen att institutet på eget initiativ skall utföra uppgifter motiveras av miljövårdsintressen. som SMHI bör istället, precis statsm aktema beslutat, vara en resurs som i miljöarbetet, dvs. kompetent aktör som kan avropas av miljöen ansvariga myndigheter och privata aktörer om dessa så finner lämpligt. Utgångspunkten för detta synsätt sannolikt är att statens resurser

används effektivast uppgiften att bedöma vilka miljöinsatser

om är väsentliga och att prioritera hur statliga resurser bäst bör ansom vändas till fullo utförs de miljöansvariga myndigheterna, dvs. i av

SOU l995:99 .Särskilciafrägor 99

första hand Naturvårdsverket. Enligt min mening bör således inte SMHI bedriva miljöarbete på eget anslag. l den mån SMHI:s ramanslag används för miljöarbete bör dessa medel istället överföras till Miljödepartementets huvudtitel. SMHI uppger dock att samverkansavtalet med Naturvårdsverket har förändrat förutsättningarna för institutets miljöarbete och att myndigheterna har kommit överens att de delar SMHI:s om av miljöarbete som budgetåret 199394 finansierades inom institutets ramanslag dvs. insamling vissa oceanografiska data samt verkav

samhet vid SMHI:s oceanograñska laboratorium inte längre bör

benämnas miljöarbete utan istället betraktas del den som en av meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska infrastrukturen. Utredningen har inte haft tillgång till underlag gjort det som möjligt att ta ställning till huruvida dessa data verkligen den är av arten att de bör inräknas i den meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska infrastrukturen. Min bedömning är dock att om denna datainsamling i första hand betingas miljöintressen, och av alltså ingår i den ovannämnda infrastrukturen, så bör verksamheten finansieras miljösektom, och inte med anslag till av SMHI. Om så är fallet bör motsvarande medel föras över från SMHI:s anslag till Miljödepartementets huvudtitel. SMHI bör ges i uppdrag att ta fram ett underlag möjliggör för berörda deparsom tement att ta ställning i denna fråga. I sak förefaller SMHI:s verksamhet inom miljöområdet annars ha rätt inriktning. Enligt min mening kan nedanstående skrivningar användas för att beskriva inriktningen arbetet, och för att därmed också precisera vad SMHI skall kunna erbjuda miljösektom:

SMHI har till uppgift att bevaka, beskriva och prognosticera meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska tillstånd och samband. Därvid bidrar SMHI till att skapa bättre beslutsunderlag andra. Inom miljöområdet innebär detta:

att SMHI:s mätning, behandling mätdata och modellering - av för att samla kunskap i främst fysikaliska och i viss ut-

100 Särskilda frågor

sträckning kemiska tennerger bidrag till samhällets organ för miljöövervakning och miljöinsatser,

att SMHl:s forskning bidrar till ökad kunskap samband - om fysikaliska processer, klimatutveckling och miljökonseom kvenser del den svenska miljöforskningen, samt som en av

att SMHI utredningar och rådgivning olika - genom myndigheter, användare och kunder underlag för fysisk ger planering, miljöutredningar, lagstiftning, internationella förhandlingar och andra bcslut.

6.3 Upphovs-, ägande- och nyttjanderättsliga aspekter på datatillgång

I det här avsnittet redogörjag för hur tillgången till data tillgodoses i olika verksamhetsfonner mot bakgrund nuvarande regler om av äganderätt, upphovsrätt och nyttjanderätt i syfte att säkerställa samhällets intressen. Med tillgång till data avses i detta sammanhang både andra möjligheter att ta del av de data SMHI förfogar organs över och SMHl:s möjligheter att ta del av data från andra. Inledningsvis bör något nämnas om hur begreppen ägande-,

upphovs- och nyttjanderätt förhåller sig till varandra. Äganderätten

innebär rätt att i princip helt självständigt förfoga över en sak en som man äger i alla hänseenden som inte är särskilt undantagna lag, avtal eller sedvanerätt. Genom äganderätt utstängs sågenom ledes andras möjligheter att bruka ägarens egendom. En sådan s.k. nyttjanderätt kan dock ägaren överlåta t.ex. genom avtal. I vissa situationer ger äganderätten ett otillräckligt skydd. Det kan t.ex. handla om otillbörligt utnyttjande av musikstycken, litterära verk eller datorprogram. I sådana situationer kompletteras äganderätten av upphovsrätten. Upphovsrätten innebär att författare, kompositöoch andra upphovsmän har tidsbegränsad rätt att tillåta eller rer en förbjuda vissa typer utnyttjande deras verk och prestationer. av av

SOU l995:99 .Skiirskildafrägor lOl

Genom upphovsrätt inskränks andras nyttjanderätt till ett verk eller en prestation genom att upphovsmannen i vissa avseenden kan förbjuda andra att utnyttja verket ifråga utan sitt medgivande. Upphovsrätten är det väsentliga begreppet i det här sammanhanget, och. i den fortsatta framställningen ägnas det mest utrymme. En förutsättning för att ett alster skall omfattas den av upphovsrättsliga lagstiftningen är att det är att betrakta ett verk, som dvs. att det är resultatet av en andligt skapande verksamhet och uppnår s.k. verkshöjd. För att exempelvis databas skall uppnå en verkshöjd måste den resultatet samlande, ordnande och vara av en strukturerande verksamhet av en sådan höjd att förutsättningen för skydd är uppfyllt. Det allmänt att verkshöjden ligger tämligen anses lågt, dvs. att inte någon hög grad av originalitet behöver finnas för att skydd skall föreligga. Upphovsrättslagen 1960:729 innehåller också regler om s.k. närstående rättigheter, dvs. rättigheter som står upphovsrätten nära. Till dessa räknas det s.k. katalogskyddet, vilket innebär kataatt en log, en tabell, eller annat sådant arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts, inte får kopieras utan framställarens samtycke förrän tio år förflutit från det år då arbetet ut. Genom gavs katalogskyddet kan ett immaterialrättsligt skydd fås för databaser som inte uppfyller förutsättningarna för verkshöjd. Redan idag, myndighet, har SMHI relativt goda möjligheter som att hävda upphovsrätt till resultatet av sin verksamhet på grund av de speciella reglerna i upphovsrättslagen upphovsrätten till om myndigheters handlingar. Bl.a. representerar i allmänhet bearbetade eller förädlade data, i fonn kartor och liknande, sådan grad av en av kreativitet att de är att anse som verk i upphovsrättslagens mening, varigenom de således är upphovsrättsrättsligt skyddade. Full upphovsrätt gäller vidare materialet är ett resultat vetenom av skaplig forskning eller det kan hävdas att SMHI sin förom genom sorg tillhandahåller exemplar i sin affärsverksamhet. Begreppet affärsverksamhet omfattar här inte bara de fall då avsikten är att göra en vinst utan också fall där det är meningen att i stort sett få kostnadstäckning. Hela myndigheten behöver inte heller affärsvara

102 Särskilda frågor

drivande, det räcker med att exempelvis avdelning driver sådan en publikations- och försäljningsverksamhet. Genom att Sverige anslutit sig till olika internationella konventioner på detta område så gäller att inom landet skall ge upphovsrättsligt skydd enligt den svenska upphovsrättslagen även verk från andra är anslutna till dessa konventioner. Detta stater som innebär således att också verk och data SMHI inhämtar, och som har sitt i utlandet, omfattas av den svenska upphovssom ursprung rättsliga lagstiftningen. Rena rådata är dock inte att räkna som verk i upphovsrättslagens mening. Däremot kan större samlingar av rådata omfattas av katalogskyddet. I sådana fall gäller regler som för verk i uppsamma hovsrättslagens mening. Utländska rådatasamlingar omfattas dock inte katalogskyddet och får alltså användas utan tillstånd. Det av skall dock påpekas att EU nyligen antagit ett direktiv om det rättsliga skyddet för databaser, vilket kan komma att ändra rättsläget beträffande skyddet för rådatasamlingar med ursprung inom unionen. I och med att SMHI i stor utsträckning kan hävda upphovsrätt eller katalogskydd till resultatet av sin verksamhet, så minskar därmed möjligheten för andra att utnyttja institutets data och information. För SMHI, för alla myndigheter, gäller dock som offentlighetsprincipen, vilket innebär att institutet måste tillhandahålla allmän handling till den så önskar. Detta får inte en som upphovsrätten hindra. För att skydda dessa tryckfrihetsrättsliga intressen finns i upphovsrättslagen särskild regel 26b § intagen, en föreskriver allmän handling alltid skall tillhandahållas som att en enligt tryckfrihetsförordningen. Regeln garanterar dock endast rätten att få ut handlingen, och den innebär alltså inte att också har man rätt att använda detta material för t.ex. kommersiell verksamhet. Som påpekats tidigare så måste SMHI för att kunna bedriva sin verksamhet inhämta data från andra organ, framför allt från internationella t.ex. andra länders vädertjänster, EUMETSAT organ som och ECMWF. I egenskap myndighet, och därmed representant av för den svenska staten, så innebär detta idag inte några problem för SMHI. Institutet är väl etablerad aktör i det internationella samen

Särskilda frågor [03

arbetet, och både levererar och tar emot data enligt de regler som föreskrivs i det internationella samarbetet. En förändring av SMHI:s verksamhctsforin torde inte medföra några betydande förändringar beträffande tillgången till data, varken vad gäller andra möjligheter att ta del SMHI:s insamlade organs av data eller SMHI:s möjligheter att ta del data från andra. av En ombildning till affärsverk innebär sannolikt inga förändringar beträffande andra möjligheter att nyttja data och infomiation organs som SMHI producerat, eftersom verket skulle kunna hävda upphovsrätt och katalogskydd i utsträckning institutet kan samma som idag. Vid bolagisering kan däremot vissa förändringar förutses. en Bolaget, och inte staten fallet är vid myndighet eller afsom en ett färsverk, blir självt ägare till sina skapade produkter och kan hävda upphovsrätt till vissa alster inte är skyddade idag. Genom som att SMHI redan idag kan hävda upphovsrätt eller katalogskydd till en stor del av sina produkter torde dock inte i detta avseende andra svenska organs nyttjanderätt påverkas i nämnvärd utsträckning. Däremot skulle ett bolag sannolikt sätta sådana priser infomiationen att vissa avnämare eventuellt skulle tvingas avstå från att utnyttja bolagets tjänster. Vidare gäller inte längre tryckfrihetsförordningens regler allmänna handlingars offentlighet efter boom en lagisering, varför möjligheterna att få allmän handling ut en med stöd av offentlighetsprincipen försvinner. SMHI:s möjligheter att få tillgång till data från andra, i första hand internationella, torde heller inte försämras vid organ en ombildning till affärsverk eller bolag. Enligt uppgifter från WMO har t.ex. inte en vädertjänsts verksamhetsfomi i sig betydelse för ett enskilt lands möjligheter att delta i det internationella datautbytet, utan detta påverkas i första hand hur vädertjänsten ifråga av agerar i samarbetet. Att en förändrad verksamhetsfonn inte behöver betyda problem i detta avseende visar också det faktum den att nya zeeländska vädertjänsten, bolagiserats, fortfarande fungerar som som en fullvärdig aktör i det internationella samarbetet. Om således ett bolagiserat SMHI statsmakterna åläggs att även fortsättningsvis av

104 Särskilda frågor

handla enligt nuvarande linje i det internationella samarbetet så torde inga förändringar ske. Sammanfattningsvis kan konstateras att möjligheterna att få tillgång till data, utifrån ägande-, upphovs- och nyttjanderättsliga aspekter, inte på ett avgörande sätt påverkas av vilken verksamhetsform väljs för SMHI. Situationen för andra organ torde inte som förändras vid ett byte verksamhetsfonn, eftersom SMHI redan av myndighet kan hävda långtgående upphovsrättsligt skydd eller som katalogskydd till data och information som institutet producerar. Inte heller SMHI:s möjligheter att ta del av data från andra, främst internationella, behöver minska om verksamhetsformen ändorgan eftersom institutets möjligheter i detta avseende beror på hur ras, agerar snarare än på verksamhetsfonnen i sig. man

6.4 till ökad nordisk

Möjligheter

s am -

verkan

l mitt uppdrag ingår att överväga nordisk samverkan inom om SMHI:s område kan leda till att kostnaderna för staten kan minskas och konkurrensfönnågan när det gäller uppdrags- och affärsverksamheten förbättras. Om jag finner att ökad samverkan har klara fördelar bör jag enligt direktiven föreslå regeringen att uppta överläggningar med övriga nordiska stater om detta. Som underlag för mina ställningstaganden harjag givit Statskontoret i uppdrag att studera förutsättningarna för ökat samarbete. Statskontorets synpunkter, redovisats i promemorian Möjligsom heter till ökad nordisk samverkan inom SMHI:s område, bygger på intervjuer med meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska myndigheter i Sverige, Norge, Danmark och Finland, totalt nio institutioner. Med Statskontorets promemoria som utgångspunkt har jag diskuterat förutsättningarna för ökad nordisk samverkan med företrädare för ansvariga departement i de olika länderna. Det nordiska samarbetet är redan idag väl utvecklat inom alla SMHI:s discipliner. Olika typer samarbete förekommer. Som av

Särskilda frågor 105

framgått kapitel 3 kan det t.ex. handla regelbundna, inav om formella möten mellan institutens chefer för erfarenhetsutbyte, in-

formation och samordning NMD, CHIN, bilateralt eller multilateralt FoU-arbete t.ex. HlRLAM och utvecklingen NORDRAD av eller bilateral eller multilateral operativ samverkan t.ex. driften av NORDRAD. Erfarenheterna nordiskt samarbete är också överav lag goda. Samtliga de nordiska myndigheter Statskontoret intervjuat

framhåller betydelsen de informella nätverk och kontakter på av olika nivåer i organisationerna byggts under åren och som upp som kännetecknas hög grad flexibilitet. Motsvarande synpunkav en av ter har framförts vid samtalen med företrädare för departementen. Av Statskontorets promemoria framgår att ökad nordisk samverkan torde kunna leda till minskade kostnader i vissa avseenden. Be-

sparingama antas bli större integrerat samarbetet blir, allt mer från ökad samordning mellan fristående nordiska myndigheter till

en regelrätt fusion diskuteras i promemorian. Att uppskatta värdet av de potentiella vinsterna är dock svårt, vilket bl.a. visas att av Statskontoret inte kvantifierar effekterna ökad nordisk av samverkan. Bland de fördelar Statskontoret tar kan nämnas som upp stordriftsfördelar, som sägs kunna uppnås t.ex. saminvesteringar genom i observationsnät eller datorer, drift och underhåll gemensam av systemen, gemensam utbildning och FoU samt ökad specialisering och arbetsdelning. Vidare sägs att ökad samverkan inom affärsverk-

samheten skulle kunna bättre möjligheter att konkurrera på den ge kommersiella marknaden. Statskontoret också att ökad koormenar dination skulle kunna öka genomslaget för de nordiska ländernas ståndpunkter i internationella organ. Av både Statskontorets promemoria och mina samtal med departementsforeträdare framgår emellertid att det finns betydande hinder mot ökad nordisk samverkan. Dessa hänger mycket med samman de stora strukturella skillnaderna mellan länderna. Som framgått av kapitel 3 är Sverige t.ex. ensamt att ha samlat meteorologi, om hydrologi och oceanograf: i l övriga länder finns discipliett organ. nema i olika institut, ibland fler än ett disciplin. De nordiska per instituten inom disciplin har också ofta olika inriktning. samma

106 Särskilda frågor

Även vad gäller kommersialisering finns stor variation, SMHI:s affärsverksamhet är således betydligt omfattande än övriga normer diska instituts. Vidare har både Danmark och Norge, som âr medlemmar i NATO, integrerat den civila och militära vädertjänsten. Sammantaget tyder dessa skillnader på att samverkan i mer institutionaliserade former torde bli både dyrt och tidsödande at1 få till stånd, i synnerhet syftet är att skapa en gemensam organisation. om Det finns också skäl talar för att fördelarna av ökad samsom verkan kan mindre omfattning och att nuvarande former för vara av samarbete är tillräckliga. I den mån samarbetets omfattning bör öka t.ex. de intervjuade myndighets- och departementsföreträdarmenar överlag att detta bör initieras på institutsnivå. Några politiska na initiativ syftar till institutionella förändringar sägs inte behösom Vidare flera de intervjuade att det nordiska perspektivas. menar av vet är för snävt. Bl.a. sägs att det orationellt att i dagsläget vore kraft söka uppnå ökad specialisering och arbetsdelning ägna att inom Norden när de europeiska vädertjänsterna samtidigt diskuterar

motsvarande förändringar på europeisk nivå se avsnitt 3.1.1. Flera

institut också att kommersiell samverkan bäst bör sökas menar utanför Norden. Sammantaget visar Statskontorets promemoria och mina samtal med departementsföreträdare i de olika länderna att de fördelar som finns med nordiskt samarbete bör kunna tillgodoses med nuvarande samverkansformer. Vinsterna ökad samverkan är också både av osäkra och svåra att uppskatta. Hindren mot nordisk samverkan i institutionaliserade fonner är också betydande. Min bedömning mer är därför att ökad samverkan den typen inte har sådana klara av fördelar att det finns skäl för regeringen att uppta överläggningar med övriga nordiska stater om saken. Enligt utredningens direktiv skall en förändring av verksimhetsformen kunna genomföras oavsett vilka rekommendationer som lämnas angående ökad nordisk samverkan. Avslutningsvis bör därför sågas att både Statskontorets promemoria och mina santal i de nordiska länderna visar att verksamhetsfonnen sannolikt saknar betydelse för SMHI:s möjligheter att delta i nordiskt samarbete.

SOU l995:99 Färvaltningspolitiska utvecklingstendenser 107

7 F

Örvaltningspolitiska utvecklings-

tendenser

Som bakgrund till mina överväganden SMHI:s verksamhetsom form är olika förvaltningspolitiska utvecklingstendenser av stort intresse. I det här kapitlet redovisas därför uttalanden som statsmakterna under år gjort i vilka former statlig verksamhet senare om bör bedrivas 7.1, konkurrensregler som kan ha betydelse för utredningen 7.2, samt vissa utvecklingstendenser avseende principer för tillhandahållande offentlig infomiation 73. Inför av den analys som följer i nästa kapitel beskrivs också egenskaper hos de verksamhetsfonner jag bedömer är aktuella som att överväga 7.4.

7.1 Synen på verksamhetsformer

I utredningen prövas statens krav på SMHI om bäst kan uppnås inom ramen för dagens myndighetsfonn eller hela eller delar om av verksamheten bör bli affärsverk eller bolag. I praktiken har under en följd av år renodlingen dessa verksamhetsformer försvagats. av I synnerhet har myndigheter och affärsverk i vissa fall givits förut-

sättningar typiskt bör gälla för aktiebolag, i första hand som att eftersträva lönsamhet i delar sin verksamhet. Syftet av med förändringarna har varit att dels begränsa kostnader, statens dels främ-

förändringsbenägenhet och effektivitet. Särskilt uttalad har denna

tendens varit de senaste tio åren svårigheterna få kontroll p.g.a. att över statsfmansema. Under 90-talet har alltmer uppmärksammats negativa bieffekatt ter kan uppstå författningsreglerad verksamhet bedrivs tillom

108 Förvallningspoliliska ulveckingslendcnscr

med affärsverksamhet. Exempel pä sådana bieffekter är sammans oklarheter kan uppstå myndighets uppgift, att en myndigatt om en het kan ta på sig risktagande utanför sina befogenheter, eller att en myndighets närvaro på marknad kan snedvrida konkurrensen. en Inom det statliga området pågår därför sedan flera är tillbaka en

strävan mot att renodla verksamhetsfomiema. Bl.a. har sagts att verksamhet inte behöver bedrivas i offentlig regi kan avvecksom las och verksamhet kan utsättas för konkurrens bör avskilatt som jas från myndighetsutövning och bedrivas i annan fonn. ren Renodling har drivits regeringar olika politisk färg. Den av av förra socialdemokratiska regeringen uttalade i 1991 års budgetpro-

position prop. l9909l:l00, bil 32 konkurrensutsatt s att rcn verksamhet inte bör bedrivas i myndighetsform, utan att bolagsformen istället bör övervägas för sådan verksamhet. Regeringen

sade också att det vid sådana överväganden alltid bör prövas om verksamheten bör bedrivas i statlig regi. Den borgerliga regering tillträdde 1991 hade en tydlig strasom tegi både bolagisera och privatisera konkurrensutsatt myndigatt hetsverksamhet. l budgetpropositionen 1992 prop. l99l92:l00, bill, 40-41 sades bl.a. att innan styrningen av en verksamhet s läggs fast skall det alltid prövas verksamheten är statlig anom en gelägenhet. Vidare sades att myndighetsfomxen bör tillämpas för statlig verksamhet, samt att konkurrensutsatt verksamhet inte bör bedrivas i myndighetsfonn, inga särskilda skäl talar för det, och om i nomialfallet Även den borgerliga regeringen ansåg av staten. i de fall affärsverksamhet eventuellt bör bedrivas staten bör att av det ske i bolagsfonn. På uppdrag regeringen gjorde RRV under l99l92 en överav konkurrensutsatt verksamhet hos förvaltningsmyndighetema. syn av l rapporten Konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndiglietcma presenterade RRV analysmodell för att bedöma en myndighets affärsverksamhet är lämplig att bedriva i bolagsnär en fonn. Mot bakgrund RRV:s analysmodell redovisade regeringen av i 1993 års budgetproposition prop. 199293: 100, bil.l, s 92-93 föl-

Färvaltningspolitiska ulvecklingslcntlenser 109

jande generella kriterier för affärsverksamhet när en kan bedömas vara aktuell för ombildning till aktiebolag:

verksamheten är av betydande omfattning, verksamheten styrs inte primärt politiska uppgifter och mål, - av verksamheten bedrivs under fungerande konkurrensvillkor, verksamheten har kommersiella förutsättningar och är oberoende av direkta anslagsmedel, verksamheten innebär ingen myndighetsutövning. -

RRV sade dock i sin rapport att en uppdragsverksamhet som har så stark koppling till eventuell anslagsverksamhet att det är olämpligt att avskilja den inte bör bolagiseras. Regeringen menade i propositionen att en verksamhet bolagiserats i nomialfallet också bör som privatiseras, men att ett bolag bör kunna kvarstå i statlig ägo om väl fungerande konkurrensvillkor saknas eller hög effektivitet och affärsmässighet saknas. Den nuvarande regeringen uttalade i årets budgetproposition prop. l99495:l00, bil 73 bl.a. att omfattande utgiftsminsks ningar måste genomföras, och att detta inte enbart kan infrias genom besparingar, utan att offentliga utgifter på ett grundmer läggande sätt måste omprövas. I linje med detta, och med referens till det generella direktivet dir. 1994:23 att pröva offentliga åtaganden, sades också fortgående renodling motiven för att en av de offentliga åtagandena måste ske, liksom återkommande pröven ning vilken verksamhetsfonn är lämpligast. Regeringen av som menade också att myndighetsutövning och affärsverksamhet bör hållas åtskilda. Regeringen har också sommaren 1995 tillsatt särskild komen mission den statliga förvaltningens uppgifter och organisation. om Mot bakgrund av att bl.a. ökad avgiftsfinansiering och affärsinriktning inom förvaltningen enligt kommissionens direktiv dir. 1995:93 sägs ha lett till att gränsdragningen ibland kan framstå som oklar mellan vad som skall anses vara myndighetsutövning respektive avtalsförhållande mellan kund och leverantör, skall kom-

110 Förvaltningspolitiska utvecklingstendenser

missionen bl.a. göra analys nuvarande former för orgaen av om nisation och styrning statlig förvaltning och verksamhet är ändaav målsenliga i förhållande till de uppgifter och mål som fastlagts av regering och riksdag. Kommissionens arbete skall redovisas senast den 31 december 1996. Under år har således förvaltningspolitiska uttalanden senare gjorts innebär att myndighetsuppgifter och affärsverksamhet som bör åtskiljas och helst inte bedrivas i organisation. Strävan samma mot renodling har lett till att staten i första hand använder aktiebolagsformen i sådana fall där myndighetsfomien inte ansetts som lämplig, t.ex. för konkurrensutsatt affärsverksamhet. Affärsverksforhar kommit att betraktas mindre lämplig form för stamen som en att utöva sin ägarroll Under år har också flera affärsten senare verk ombildats till aktiebolag.

för

7.2 Konkurrensregler av betydelse

utredningen

Den konkurrensrättsliga utvecklingen, i synnerhet frågan om konkurrensreglema påverkar möjligheterna att bedriva anslags-, uppdrags- och affärsverksamhet i organisation, har betydelse för samma mina ställningstaganden. Till viss del omfattas också SMHI redan idag konkurrenslagstiftningen, eftersom myndighet som bedriav en kommersiell verksamhet i denna del likställs med företag. ver Den svenska konkurrenslagen l993:20 är utformad med EU:s konkurrensregler förebild och avsikten är att tillämpningen av som den svenska lagen i stor utsträckning skall bygga på EU-domstolens praxis. Med medlemskapet i EU omfattas också Sverige fullt ut av EU:s konkurrensregler, dessa regler tar dock sikte på handeln men mellan länderna. Konkurrenslagen innehåller två förbud, vilka båda

har sin motsvarighet i EU-rätten: Det är förbud mot sådant konkurrensbegränsande samarbete ena mellan företag har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida som konkurrensen på ett märkbart sätt eller som ger sådant resultat.

Färvaltningspolitiska zztvecklingstendenser lll

Konkurrensverket kan dock bevilja undantag för samarbete vars positiva verkningar överväger nackdelama. Konkurrensbegränsande

samarbete inom EU-området förbjuds Romfördragets artikel av 85. Det torde vara med stöd i denna EU-kommissionen ifrågasatt som det gentlemens agreement funnits mellan vädertjänstema, som vilket i sin tur lett till bildandet ECOMET

av se avsnitt 3.1.

Det andra innebär förbud mot missbruk från eller flera föreett tags sida av en dominerande ställning på marknaden. Att vara dominerande är i sig inte förbjudet. Däremot missbruka att denna marknadsmakt t.ex. diskriminering, leveransvägran genom eller underprissättning syftar till att slå konkurrent. som ut en svagare

Underprissättning innebär att ett företag med stark ställning

en på marknaden sänker priserna på kort sikt för få bort konkurreatt rande företag från marknaden eller förhindra inträde företag. av nya En fonn av underprissättning sker offentligt om ett organ, som bedriver både anslagsfmansierad och kommersiell verksamhet, subventionerar den kommersiella delen med medel från den anslags-

finansierade verksamheten s.k. korssubxientioncring. För

att defini-

tivt undanröja risken för korssubventionering

torde, som Konkurrensverket ofta förespråkar, delning organisationen krävas. en av Regeringen har för övrigt tillsatt särskild utredare en med uppgift att bl.a. kartlägga och vid behov föreslå åtgärder för motverka att

de konkurrensproblem kan följa offentlig

som av att näringsverksamhet underprissätts dir. 1994:72. Utredningens arbete skall redovisas senast den l november 1995.

Konkurrensreglema inte absoluta ibland finns ger svar, utan omständigheter motiverar avsteg från de generella principerna. som Ett slutligt avgörande kan i det enskilda fallet endast uppnås genom rättslig prövning. Även således om t.ex. risk för korssubventionering kan tala för att myndighetsuppgifter och affärsverksamhet inte bör bedrivas i samma organisation, så är det inte sannolikt diatt rekta förbud mot detta kommer införas inom att överskådlig tid. EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens harju också, genom att man accepterat ECOMET. godtagit att de europeiska vä-

dertjänstema bedriver både myndighets- och affärsverksamhet. Ett

112 Förvallningspolitivka ittvecklingstendenser

villkor för godkänna ECOMET dock att samarbetet förvänatt var privata konkurrenter tillgång till data på likvärdiga villtas ge m.m. kor de nationella vädertjänstema. Enligt företrädare för konsom kurrcnsdirektoratet medför kravet på likvärdiga villkor bl.a. att om myndighetsuppgifter och affärsverksamhet skall bedrivas i samma organisation, så är det väsentligt att tydlig åtskillnad görs mellan en de olika delarna i organisationen och att det av den ekonomiska redovisningen tydligt framgår olika kostnader uppstår. var Det finns inget i EU-rätten förhindrar medlemsstaterna att som äga företag. Artikel 90 i Romfördraget behandlar verksamhet inom offentligt ägda företag. I denna sägs att förbud mot diskriminering på nationella grunder och de allmänna konkurrensreglema skall gälla för offentliga förelag. Detsamma gäller för företag som har beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter. Det är EU-kommissionen och EU-domstolen avgör om dessa typer av monosom pol är nödvändiga och därför kan tillåtas. Enligt företrädare för kommissionen så bör dock ett bolag helst inte vara direkt beroende anslag. Om SMHI bolagiseras menar man därför att staten, av istället för att fortsatt direkta anslag till den infrastrukturella ge verksamheten, bör omfördela SMHI:s anslag till en särskild beställare ocheller mellan olika avnämare sedan får beställa som tjänsterna av SMHI. Sammanfattningsvis framgår detta avsnitt att frågan om av SMHlzs verksamhetsfonn inte direkt påverkas av de konkurrensrättsliga reglerna, detta gäller i synnerhet eftersom EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens godtagit ECOMET.

7.3 för tillhandahållande

Riktlinjer av offentlig information

Genom tillkomsten ECOMET definieras det meteorologiska av spelfältet i Europa för ett antal år framåt. Som underlag för mina ställningstaganden bör dock något nämnas vissa andra princiom piella ställningstaganden gjorts under avseende hur som senare

Färvaltningspolitiska zztveckingsvendenser 113

och i vilka former offentlig information bör tillhandahållas. Eftersom inform ationstjänster blivit allt viktigare antog EU-rådet t.ex. 1988 en plan för att skapa marknad för inforrnaen gemensam tionstjänster, Guidelines for improving synergies between the public and private sectors the information market. Riktlinjerna, som endast är rådgivande, syftar till att förbättra samarbetet mellan de offentliga och privata sektorerna på informationsm arknaden och att undanröja illojal konkurrens. Utgångspunkten är att den offentliga sektorn samlar basdata och information har intresse för som den privata sektorn, och att det är till fördel materialet kommer om till användning både i den offentliga och privata sektorn. Därför bör offentliga så långt det är praktiskt möjligt och materialet inte organ, är hemligt, låta den privata sektorn använda det och låta informationsindustrin exploatera det. Villkor för tillgång bör så långt möjligt harmoniseras mellan olika offentliga verksamheter. Om avgifter sägs i dessa riktlinjer att de i första hand skall avspegla kostnader för att sammanställa och överföra informationen, men att avgifterna inte nödvändigtvis skall täcka hela kostnaden för insamling och drift av databasen. Detta betyder att EU accepterar en viss andel avgiftsfmansiering av infrastruktur, däremot inte men tagit ställning till hur stor en sådan andel kan eller bör vara.

Däremot har EU i annat sammanhang Council Directive

90313EEC the freedom of to information the on access on en-

vironment uttalat vad som är rimliga avgifter för miljödata. I di-

rektivet fastslås allmän rätt att ta del miljöinfonnation med en av vissa undantag, bl.a. avseende personuppgifter, allmän säkerhet och kommersiell sekretess. Direktivet tillåter dataproducenten beatt ta talt för att tillhandahålla infonnationen, avgiften får inte övermen stiga skälig kostnad. Miljödatautredningen SOU 1994:125 gjorde bedömningen att den praxis finns i Sverige när det gäller tillsom handahållande basdata inom miljöområdet uppfyller kraven i diav rektivet. Även uppdragsverksamhet vinstkrav bör enligt utan utredningen rymmas inom direktivet. Däremot menade utredningen att kravet på skälig kostnad möjligen inte uppfylls verkom en samhet drivs under företagsekonomiska villkor i t.ex. bolagsfomi.

114 Färvaltningspolitiska utvecklingstendenser

Sammantaget visar de refererade dokumenten att det finns ovan betydande tolkningsutrymme när det gäller vad som ärgodtagett bara avgiftsnivåer för offentlig information. Det finns heller inte en bestämd linje från EU i dessa frågor. Resonemang i vilka former verksamhet SMHI:s typ bör om av bedrivas finns bl.a. i kommissionens XXIIIrd Report Competion tion Policy från 1993. Kommissionen tar dock uttryckligen inte ställning till verksamheter skall drivas offentligt eller privat. om Däremot sägs det viktigt att möjligheten till konkurrens uppvara rätthålls, ägarförhållanden. T.ex. gäller det prissättning av oavsett produkter från offentliga Ur konkurrenssynpunkt skall alla organ. organisationer behandlas lika. Utvecklingen i Sverige följer liknande linjer. Regeringen har nyligen givit RRV i uppdrag att ta fram principer för prissättning av information. I utredningens direktiv konstateras, också fram gått som den jämförande studien i avsnitt 5.3, att det finns ymnig flora av en fmansieringsprinciper och avgiftskonstruktioner för tillhandaav hållande offentlig information. RRV:s uppdrag innebär bl.a. att av verket skall fram riktlinjer för uttagsavgifter. Att formulera en ta helt enhetlig policy torde dock bli svårt, direktiven pekar t.ex. på

olika prissättningsprinciper kan motiverat för olika typer av

att vara användare. RRV:s uppdrag skall redovisas under december 1995. För SMHI-utredningens del framgår sammanfattningsvis av resoi detta avsnitt att det inte finns tydliga utvecklingsnemanget tendenser inom EU visar att institutets verksamhet skulle besom höva organiseras eller prissättas på ett visst sätt. Vi är i Sverige fria organisera verksamheten finner lämpligt, förutsatt givetatt som vis inte från andra generella regler, t.ex. de i att avsteg görs som föregående avsnitt refererade konkurrensreglema.

7.4 Olika Verksamhetsfonner

I kapitel analyserar jag tänkbara förändringar av SMHI:s nästa verksamhetsform. Som bakgrund till detta beskrivs i det här av-

Färvaltningspolitiivka utvecklingstendenser ll5

snittet olika egenskaper kännetecknar verksamhetsformema som myndighet, affärsverk och aktiebolag samt vilka syften respektive verksamhetsform principiellt sett börtillgodose. Eftersom SMHI be-

driver såväl anslags- uppdrags- och affärsverksamhet har viss som tonvikt lagts vid möjligheterna att bedriva myndighets- respektive

affärsverksamhet i de olika verksamhetsfonnema. Inledningsvis bör påpekas att verkliga organisationer sällan är homogena och helt uppfyller kriterierna för specifik verksamen hetsform. Detta gäller i synnerhet organisationer under som en längre tid arbetat inom oförändrad verksamhetsfomi. Ett skäl till detta är att arbetsuppgifter initialt kan ha så liten omfattning nya att de lämpligen bör lokaliseras till befintlig organisation. Av detta en skäl kan det t.ex. rationellt att förlägga kommersiell verksamvara het, som har nära koppling till myndighets verksamhet, till en myndigheten ifråga.

Myndighet

De övergripande bestämmelserna för förvaltningsmyndigheter äterfinns i regeringsfomien. Av denna framgår att ett privaträttsligt eller enskilt rättssubjekt i rättslig mening inte kan myndigvara en het, eftersom myndigheterna är en del staten juridisk av som person. Myndigheter förvaltar statlig egendom och de i verksamom heten drar på sig förpliktelser är det den förpliktade. staten som är Myndigheterna lyder under regeringen. Regeringen har rätt att ge direktiv, dvs. direkta order, till myndigheten, förutsatt att ärendet inte rör myndighetsutövning eller tillämpning lag. Regeringen av utnyttjar ett flertal styrinstrument, bl.a. övergripande verkanges samhetsuppgifter och organisation i myndighets instrukm.m. en tion. Vidare utser regeringen styrelseledamöter och verkschef,

ibland också vissa övriga chefer. Departementens tjänstemän har också löpande kontakt med myndighetema. Mycket regeringens av styrning kanaliseras också till budgetprocessen.

Möjligheterna till offentlig insyn i myndighets verksamhet är en

ll6 Förvaltningspolitiska utvecklingstendenser

goda. Bl.a. gäller offentlighetsprincipen, varigenom myndighetens handlingar är offentliga de inte särskilt sekretessbelagts enligt om sekretesslagen. Vidare omfattas myndigheter JO:s och JK:s tillav och kontroll från RRV och Riksdagens revisorer. syn av Myndigheter bedriver mängd olika typer av verksamheter. en

Mest genuin myndighetsverksamhet är sådana uppgifter som ställer

särskilda krav på rättssäkerhet, opartiskhet, insyn och kontroll, t.ex. s.k. myndighetsutövning, dvs. utövande befogenhet att för enav skild bestämma fömiån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd eller jämförbart förhållande. I myndighetsforrn bedrivs också ofta annat verksamheter politiska värderingar och målsättningar, som styrs av myndigheter har t.ex. inrättats for att uppnå sociala-, sysselsättningspolitiska-, regionalpolitiska- eller beredskapsmål. Vidare har myndigheter ofta givits i uppgift att för en infrastruktur ansvara eller driva verksamheter med krav på ett särskilt långsiktigt peratt spektiv. Många myndigheter bedriver också intäktsfmansierad verksamhet, ibland kommersiell affärsverksamhet. Myndigheternas förutsättningar för att bedriva intäktsfinansierad verksamhet har förbättrats på år. T.ex. har kraven på mynsenare digheters redovisning, kapitalförsörjning anpassats alltmer till m.m. företag. Tidigare skiljde sig förutsättvad som gäller för privata ningarna i dessa avseenden mellan vanliga myndigheter och s.k. uppdragsmyndigheter. I dag är dock skillnaderna i stort sett utjäm-

nade, och begreppet uppdragsmyndighet är numera utmönstrat.

Jämfört med aktiebolag finns vissa formella skillnader som påverkar myndigheters möjligheter att bedriva affärsverksamhet. Myndigheter betalar t.ex. inte något motsvarar bolagsskatt. Vidare som skall, enligt avgiftsförordningen 1992:191, full kostnadstäckning i normalfallet gälla ekonomiskt mål för avgiftsfinansierad som verksamhet. Myndigheter får således inte tillämpa marknadsprissättning och möjligheterna till resultatutjämning mellan olika varor och tjänster är starkt begränsade. Enligt kapitalförsöijningsförordningen 1992:406 skall vidare myndigheters kapitalbehov för investeringar nonnalt tillgodoses upplåning i Riksgäldskontoret, m.m. genom myndigheter får således inte låna i bank. Förordningen säger också

Förvaltningspolitiska zztvecklingstendenser 117

att en myndighet som får disponera inkomster från avgiftsbelagd verksamhet får balansera räkenskapsårets resultat i räkning. ny Detta dock under förutsättning att det ackumulerade överskottet uppgår till högst 10 % av verksamhetens omsättning under räkenskapsåret; om det ackumulerade överskottet överstiger 10 % skall myndigheten till regeringen lämna förslag till disposition hela av överskottet. Myndigheters möjligheter att bedriva affärsverksamhet begränsas också att de inte fritt kan bilda dotterbolag eller av samarbetsbolag med utomstående. Det bör dock noteras att regeringen kan besluta undantag från de generella begränsningar om som angivits i detta stycke, om de utgöra betydande hinder för anses en myndighets verksamhet. Sammanfattningsvis kan det grundläggande syftet med myndighetsfonnen sägas vara, att bedriva verksamhet rättssom avser tillämpning eller produktion och tjänster, och i första av varor som hand styrs av lagar eller författningar. Typiskt sett bör myndigen het därför utmärkas följande egenskaper: av

verksamheten är inriktad på rättstillämpningmyndighetsutöv- ning, kundernamedborgama garanteras rättssäker behandling, dvs. lika behandling av ärenden är lika, som om myndigheten har myndighetsutövande uppgifter skall vill- koren för att få förmånen respektive kravet på att uppfylla förpliktelsen fastställd i författning, vara statsmakterna har, i de fall avgiftsñnansierad verksamhet be- drivs, bemyndigat myndigheten att ta ut avgifter, och fastställt verksamhetens ekonomiska mål, verksamheten syftar till maximering intjänat överskott. - av

7.4.2 Affärsverk

Affärsverk ärjuridiskt sett statliga förvaltningsmyndigheter och ly-

der under regeringen. Verken är underkastade övergripande samma

118 Färvaltningspolitiska utvecklingstendenser SOU l995z99

regelverk övriga myndigheter, och styrs i huvudsak på samma som sätt dessa. Affärsverksfonnen har sitt ursprung i 1911 års budsom getreform. Tanken bakom refonnen att vissa myndigheter en var ge för affärsverksamhet lämplig förvaltningsfonn, så att staten skulle kunna driva rörelse på affärsmässiga grunder. Sin nuvarande utfonnning har verken fått främst refonner under 1980-talet. genom Affärsverken har fått ökade befogenheter samt större ekonomisk och finansiell självständighet bl.a. ökad målstyming. genom Affärsverkens produktion utmärks naturligt eller författningsav reglerat monopol. För verken gäller den övergripande ekonomiska målsättningen att de med intäkter, dvs. utan anslag över statsegna budgeten, skall täcka kostnader inklusive avskrivningar och därutöverlämna tillfredsställande avkastning på det disponerade statsen kapitalet. Kostnadstäckning gäller minimikrav. Det finns exemsom pel på affärsverk får anslag. 1 allmänhet är det dock fråga om som ersättning för specifika, ofta tillfälliga, ändamål. Inga formella hinder finns dock mot att finansiera delar ett affärsverks verksamav het med anslag stadigvarande karaktär. av mer Traditionellt har affärsverken givits större ekonomiskt handlingsutrymme än övriga myndigheter. Med de förändringar som gjorts myndigheternas ekonomiadministrativa regelverk m.m. har dock av de formella skillnaderna i detta avseende minskat. Vissa praktiska skillnader föreligger dock alltjämt. Ett exempel är att affärsverken inte är bundna att låna i Riksgäldskontoret. Ett andra exempel är att affärsverken har bättre möjligheter att disponera över intjänade vinstmedel. Statsmaktema ställer i nonnalfallet ett avkastningskrav på ett affärsverk, vilket brukar vad ett bolag skulle betala i bolagsskatt. Det finns motsvara inga generella regler hur stort avkastningskravet skall vara utan om detta bestäms från fall till fall. En viss del av avkastningskravet skall inlevereras. Resterande del får affärsverket använda relativt fritt, ändamålet måste anknyta till verksamhetsområdet. även om Genom myndigheter får disponera inkomster från avgiftsatt som belagd verksamhet har rätt att balansera räkenskapsårets numera resultat räkning har villkoren för dessa myndigheter närm at sig i ny

SOU l995z99 Färvaltningspoiizlvka uIveckingstendenser ll9

vad som gäller för affärsverken, myndigheternas möjligheter men att använda intjänade medel för tex. investeringar är dock sämre. Ett tredje exempel utgör möjligheterna att ingå arbetsalliansam ser med företag eller bilda dotterbolag För både affärsverk och myndigheter kräver bildande dotterbolag normalt regeringens, av och i vissa fall även riksdagens, godkännande. Affärsverken torde dock i allmänhet lättare få tillstånd att genomföra sådana åtgärder.

Ett fjärde exempel gäller möjligheten att införa belöningssystem 0.d. Visserligen finns inte heller i detta fall några formella skillnader mellan affärsverk och övriga myndigheter, sannolikt men är det lättare för ett affärsverk att införa resultatlönesystem, Lex. ett eftersom affärsverken regel har röra sig med som mer pengar att och motivationshöjande åtgärder detta slag måste självav vara finansierade.

Ett femte exempel utgör styrelsens roll. Styrelsen i ett affärsverk har en starkare och aktiv roll än styrelsen i myndighet, mer en om än inte lika aktiv roll styrelsen i aktiebolag. Det finns en som ett dock inte några generella regler vad ett affärsverks styrelse om skall handha för uppgifter, utan styrelsens roll varierar från affärsverk till affärsverk.

Sammanfattningsvis kan det grundläggande syftet med affärsverksformen sägas att i monopolställning bedriva produktion vara, av varor eller tjänster, som vad inriktning, finansiering, avser omfattning och prissättning styrs politiskt fattade beslut, dvs. är förav fattningsreglerad, och att inom denna eftersträva vinstmaxiram mering. Typiskt sett bör ett affärsverk därför utmärkas följande av egenskaper:

verksamheten är inriktad på att tillhandahålla eller tjänster, - varor produktionen utmärks naturligt eller författningsreglerat - av monopol, konkurrens kan inte förväntas uppstå på sikt eller med - ens aktiva konkurrensfrämjande insatser,

verksamhetens omfattning år författningsreglerad eller styrd - av politiska beslut,

120 Förvaltningspolitiska utvecklingstendenser

verksamheten finansieras med egna intäkter, för de givna förutsättningarna vad omfattning, inom ramen avser prissättning, och anslagsfinansiering skall överskottet från verk-

samheten maximeras, eventuellt överskott kan disponeras enligt de regler som ägaren bestämmer.

7.4.3 Aktiebolag

väl anpassad för kommersiell verksamhet. Aktiebolagsfonnen är Aktiebolaget har rättssubjektivitet och kan därmed ha eget egen kapital och tillgångar och skulder. Ett aktiebolag bildas genom egna tillskjuter egendom skall utgöra bolagets aktieatt stiftama som

kapital. Ãgamas är sedan i princip begränsat till det till-

ansvar skjutna kapitalet. grundläggande reglerna för aktiebolag återfinns i aktiebolags- De lagen 1975:1385. Av denna framgår bl.a. vilka bolagsorgan som finnas och vilka befogenheter dessa har. I ett aktiebolag måste skall finnas bolagsstämma, styrelse och revisor. l större bolag tillkommer verkställande direktör. Bolagsstämman är bolagets högsta beslutan-

de Stämman alt bolagets styrelse. Styrelsen svarar organ. utser nonn för bolagets organisation och förvaltning samt utser verkställande

direktör. Denne för den löpande förvaltningen. svarar varje aktiebolag skall upprättas specifik bolagsordning. För en bolagets firma och verksamhetens art. Särskilda be- I denna anges stämmelser styrelse, revisorer, ändring bolagsordning m.m. om av kan också I bolagsordningen kan även andra faktotas upp. anges skall gälla för bolagets verksamhet, förutsatt rer, som ägarna anser inte brottslig verksamhet eller på annat sätt är lagatt dessa avser stridiga. Jämfört med myndigheter är statsmaktemas stynnöjligheter be-

gränsade, eftersom aktiebolag inte har någon direkt lydnadsplikt

regeringen. Inför överväganden bolagisering av SMHI gentemot om dock påpekas regeringens styrmöjligheter sannolikt inte bör att

SOU l995:99 Färvaltningspolitirvka zztvecklingstencienser 121

skulle försämras så länge bolaget förblev helägt staten, t.ex. av skulle särskilda villkor samhällsåtaganden e.d. kunna skrivas om i bolagsordningen eller preciseras i särskilda avtal. Fonnema för styrningen skulle däremot ändras. Statsmaktemas möjlighet till insyn och kontroll är mindre i aktiebolag än i myndigheter. T.ex. är i princip endast de uppgifter som skall tas in i PRV:s aktiebolagsregister offentliga. I aktiebolag med direkt statligt engagemang, i form t.ex. ägande eller tillskott av av anslagsmedel, är dock insynen bättre än i privata bolag. För ett aktiebolag gäller de ekonomiska mål bolagets styrelsom se fastställer, vilka i sin tur utgår från ägamas krav på avkastning.

Prissättningen är fri om inte ägarna bestämt annat inom de

ramar som konkurrenslagen anger. För vissa statliga aktiebolag gäller lagen offentlig om upphandling 1992:1528. Detta förutsatt att bolaget inrättats för att fullgöra uppgifter i det allmännas intresse och verksamheten inte har en industriell eller kommersiell karaktär. Enligt Nämnden för offentlig upphandlig skulle ett statligt ägt, bolagiserat SMHI sannolikt omfattas lagen. Detta måste emellertid avgöras särav genom skild prövning. Det finns inga formella hinder mot att låta aktiebolag utföra

myndighetsuppgifter. I regeringsformen ll kap. 6§ tredje stycket

fastslås nämligen att förvaltningsuppgift kan överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild individ. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning skall det dock ske med stöd lag. av Aktiebolag kan inte myndigheter ingå för Sverige bindande som överenskommelser med andra stater eller mellanfolkliga organisationer. Huvudregeln enligt regeringsformen är att sådana överenskommelser skall ingås regeringen. Regeringen får myndigav ge heter i uppdrag att ingå internationella överenskommelser i frågor som inte kräver riksdagens eller utrikesnämndens medverkan. Ett bolag kan inte ges denna rätt. Vid tidigare bolagiseringar har detta lösts att uppgifterna förts över till någon myndighet. genom Sammanfattningsvis kan det grundläggande syftet med aktiebolagsfonnen för statlig verksamhet sägas att tillhandahålla vara varor

122 Förvaltningspolitiska utvecklingslendenser

tjänster på kommersiella villkor på marknad. Som framgått

eller en

har statsmaktemas mening under år varit att av avsnitt 7.1 senare

bolagiseras i normalfallet bör överföras till priverksamheter som

Ombildning myndighet till ett statligt ägt aktievata ägare. av en

bolag torde dock kunna accepteras bolagisering antas ge posiom

tiva samhällsekonomiska effekter, och i övrigt gäller att:

för aktuell eller tjänst utmärks monopol, marknaden vara av inte kan förväntas uppstå på sikt eller med konkurrens ens aktiva konkurrensfrämjande insatser,

verksamheten kan drivas utan statligt finansiellt stöd, avkastningskrav på kapitalinsatsen motsvarar normal statens förräntning,

prissättning, dimensionering produktion skall ske på av m.m. kommersiella grunder, dvs. syfta till vinstmaximering,

styrelsen skall besluta utdelning respektive behållna vinstom medels användning i rörelsen.

Ett privat aktiebolag kännetecknas bl.a. att eventuellt statligt enav

i verksamheten enbart sker stöd i de former som gagemang som

godtas inom EU. Stödet får inte ett driftsstöd. Ett statligt kan vara

ägande torde kunna avvecklas om:

verksamheten omfattar krav på rättstillämpning och ställer krav på rättssäkerhet,

produktion och konsumtion den aktuella varan eller tjänsten av fria avtal mellan producent och konsument inom styrs genom

för de restriktioner marknadsförings-, konkurrens-, ramen som

m.fl. generella lagar uppställer,

marknaden utmärks väl fungerande konkurrens. av -

överväganden och förslag 123

Överväganden

och förslag

Min huvuduppgift är att utreda förutsättningar för och konsekvenser

av en eventuell förändring av SMHI:s verksamhetsfonn. Jag skall pröva om statens krav på SMHI bäst kan uppnås inom för ramen myndighetsfonnen eller hela eller delar verksamheten bör om av ombildas till affärsverk eller bolag. Detta kapitel ägnas främst denna analys. I avsnitt 8.1 analyseras tänkbara förändringar av verksamhetsfonn. l avsnitt 8.2 redovisas förslag angående verksamhetsfonn. I avsnitt 8.3 redovisas andra överväganden och förslag.

Som framgått har vissa av de aspekter analyserats i tidigare som kapitel mindre relevans för frågan verksamhetsfonn. T.ex. kan om skönjas några entydiga tendenser avseende regler för tillhandahållande offentlig infonn ation tyder på att SMHI:s verksamav som het måste organiseras eller prissättas på ett visst sätt. Vidare påverkas inte mina ställningstaganden direkt de konkurrensrättsliga av reglerna, detta gäller i synnerhet eftersom EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens godtagit ECOMET. Jag har också kon-

staterat att tillgången till data, utifrån ägande-, upphovs- och nyttjanderättsliga aspekter, inte på ett avgörande sätt påverkas vilken av verksamhetsfonn väljs för SMHI. Slutligen påverkas inte möjsom ligheterna till ökat nordiskt arbete SMHI:s verksamhetsfomi. sam av

8.1 Tänkbara

förändringar av verksamhets-

form

Frågan om verksamhetsfonn påverkas givetvis vilka krav av som ställs på verksamheten. I avsnitt 8.1.1 beskrivs utmaningar bör som

124 Överväganden och förslag

hanteras den valda verksamhetsformen. I avsnitten 8.1.2 till av 8.1.5 analyseras konsekvenser och förutsättningar för altematiav ombildning till aktiebolag, ombildning till affärsverk, delning ven i myndighet och ett fristående aktiebolag, samt möjligheter att en utveckla myndighetsfonnen för att förbättra dagens situation.

8.1.1 Krav som ställs på verksamheten

Enligt utredningens direktiv skall jag pröva i vilken verksamhetsfonn krav på SMHI bäst kan tillgodoses. Statens krav är statens dock inte entydiga. Som redogörelsen i de tidigare kapitlen visat finns antal, delvis svårförenliga, utmaningar bör kunna hanett som teras den verksamhetsform som väljs: av

Statens primära intresse är SMHI:s myndighetsuppgifter. Det grundläggande motivet för institutets existens är samhällets behov att kunna förmedla varningar och prognoser till av allmänheten i syfte att skydda liv och egendom. Detta innebär bl.a. det viktigaste statens krav är att SMHI på ett att av tillfredsställande sätt skall utföra de uppgifter som behövs för att kunna uppfylla det grundläggande syftet. Dessa uppgifter består huvudsakligen insamling, kontroll och lagring data, av av framtagning grundläggande analyser och erfordav prognoser, erlig internationell samverkan, viss samverkan med andra organisationer t.ex. försvaret, viss forskning och utveckling samt viss slutproduktion och distribution denna. av

SMHI:s grundläggande information och den apparat som krävs för denna dvs. den meteoro logiska, hydrologiska att generera

och oceanografiska infrastrukturen kommer fortsatt att kräva

statlig finansiering, eftersom den skulle tillhandahållas i otillräeklig omfattning eller kvalitet jämfört med ett samhällsekonomiskt optimum produktionen överläts till marknaden. Inom

Överväganden och förslag 125

frastrukturen kommer därför att för överskådlig tid behöva säkerställas genom ett offentligt åtagande.

I likhet med vad som gäller för övrig offentlig verksamhet bör statens utgifter för SMHI:s verksamhet begränsas. Statsmakterna har sedan länge ställt krav på drags- och affärsverkatt upp samheten i ökande grad skall bidra till finansieringen infraav strukturen. Statsmaktema har också uttalat att affärsverksamheten skall vara lönsam.

Renodling är önskvärt. Den förvaltningspolitiska utvecklingen har sedan flera år tillbaka gått mot renodling de former av statlig verksamhet bör bedrivas En utgångspunkt ökad är att samhällsekonomisk effektivitet kan uppnås konkurrensutsatt om verksamhet avskiljs från traditionell myndighetsverksamhet. Konkurrensutsatt verksamhet bör bedrivas i bolagsform, och i normalfallet inte av staten.

Motiv kan finnas för integrerad produktion. Mellan produktion av grundläggande meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information, och produktion kommersiell, meteorologisk, av hydrologisk och oceanografisk information, finns samband som innebär att vissa samproduktionsfördelar föreligger. Dessa är eventuellt av en sådan dignitet att det kan rationellt att, vara som SMHI gör idag, bedriva anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten i samma organisation.

Möjligheterna att delta i det internationella samarbetet får påverkas negativt, eftersom meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk verksamhet är beroende ett omfattande interav nationellt utbyte data av m.m.

Utöver dessa övergripande utgångspunkter har jag även uppmärksammat vissa problem bör hanteras. Dessa beskrivs nedan. som

126 Överväganden och förslag

Viss osäkerhet råder samhällsuppdragets innehåll och omom fattning

Mot bakgrund samhällets behov att kunna förmedla varningar av av och till allmänheten i syfte att skydda liv och egendom prognoser har statsmakterna givit SMHI i uppdrag att producera meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska tjänster en viss kvaliav Samtidigt har statsmakterna successivt minskat anslaget till tet. denna produktion, och istället krävt att bidrag från uppdrags- och

affärsverksamheten i ökande grad skall finansiera infrastrukturen. Med hur mycket uppdrags- och affärsverksamhetens bidrag till inskall öka har dock inte preciserats. Önskemålen har frastrukturen upplevts svårförenliga och med tiden har viss osäkerhet som en uppstått kring samhällsuppdragets innehåll och omfattning. SMHI har bl.a. efterlyst preciserat uppdrag. Institutet ett mera har därför föreslagit att ett kontrakt, i detalj skulle precisera som vilka tjänster SMHI skall producera inom för sitt samhällsramen uppdrag, bör upprättas mellan institutet och Kommunikationsdepar-

tementet. Departementet har dock avfärdat idén. Dels därför att inte sig kunna precisera, i detalj och i förskott, vad som man anser erfordras för att tillgodose samhällets behov meteorologisk, av hydrologisk och oceanografisk infomiation. Dels därför att man an-

att det är svårt att mäta och följa upp resultatet av den av samser hället efterfrågade produktionen. Istället har hävdats att det ligger

i SMHI:s myndighetsroll att statens uttolkare av vad som bör vara göras inom verksamhetsområdet. I syfte att tillgodose statsmaktemas krav på att affärsverksamheten skall lönsam har SMHI utvecklat verksamheten genom vara bl.a. marknadsföring och marknadsutbildning personalen. Affärsav intäktema och lönsamheten har också ökat. Utvecklingen under år har inneburit att institutets myndighetsverksamhet blivit senare alltmer beroende bidraget från uppdrags- och affärsverksamav heten. Härmed finns ökad risk för att myndighetsverksamheten en kan påverkas negativt fluktuationer på affärsverksamhetens av marknad; sådana tendenser ännu inte kunnat noteras. Samäven om

Överväganden och förslag 127

tidigt har SMHI i ökande grad kommit att uppleva ett incitamentsproblem i affärsverksamheten, eftersom framgångsrika affärer bara belönas med sänkta anslag.

Genom att en relativt stor del av SMHI:s ram anslag ca 10 % av

ramanslaget, dvs. 12,4 mkr 9394; utöver det särskilda anslaget för EUMETSAT används för att finansiera medlemsavgifter i internationella organ, påverkas den infrastrukturella verksamheten också på ett märkbart sätt av valutakursförändringar. Sålunda har den svenska kronans försvagning under senare år minskat utrymmet för den infrastrukturella verksamheten i övrigt.

Uppgiften att både vara myndighet och bedriva affärsverksamhet innebär en i vissa avseenden svårförenlig dubbelroll

Att SMHI bedriver både myndighets- och affärsverksamhet innebär i vissa avseenden svårförenlig dubbelroll. Detta förstärks av en statsmaktemas krav att SMHI i ökande grad skall finansiera verksamheten med uppdrags- och affärsintäkter. Bl.a. har från ett flertal kunder och konkurrenter som SMHIutredningen intervjuat framhållits att SMHI:s trovärdighet, när man central förvaltningsmyndighet för meteorologi, hydrologi och som oceanografi skall göra auktoritativa, oberoende uttalanden, riskerar att minska när institutet samtidigt tävlar om konsultuppdrag inom samma områden. Att SMHI:s affärsverksamhet bedrivs integrerat med myndighetsverksamheten innebär också att institutet har vissa fördelar gentemot konkurrerande företag. Framför allt innebär samproduk-

tionsfördelama se avsnitt 5.1.2 mellan anslags-, uppdrags- och

affärsverksamheten en konkurrensfördel. Vidare har institutet t.ex. enklare tillgång till data som behövs för att utföra vissa konsulttjänster. Från konkurrenter har också uttryckts missnöje med vad upplever konkurrensvillkor. SMHI anklagas t.ex. man som orena för att dumpa priserna på konkurrensutsatta områden och att, omvänt, sätta höga priser på produkter där konkurrens saknas. Vissa

128 Överväganden och förslag

konkurrerande företag har också uttryckt misstankar om att SMHI subventionerar affärsverksamheten med anslagsmedel. Statsmaktemas krav att affärsverksamheten skall öka har också lett till vissa samarbetssvårigheter med avnämare statliga mynsom digheter, kommuner, forskningsinstitutioner m.fl. Dessa har haft svårt att acceptera att staten ålagt SMHI att ta betalt för utförda tjänster. Enligt vissa avnämare leder också SMHI:s kommersiella inriktning till att den meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska infonnationen inte alltid utnyttjas på ett för samhället optimalt sätt. T.ex. sägs det faktum att avnämarna inte har fri nyttjanderätt till den information köper ibland leda till suboptimeringar, man eftersom myndigheter sinsemellan samarbetar inte kan samsom ordna sina köp gentemot SMHI utan tvingas köpa dubbla uppsättningar information.

Förändrade förutsättningar för verksamheten kan kräva bättre möjligheter att öka affärsorienteringen

Enligt SMHI klarar institutet sin ursprungliga operativa uppgift, den är formulerad i bl.a. instruktionen, inom ramen för nusom varande verksamhetsfonn. Institutet menar dock att villkoren för verksamheten håller på att förändras till följd av bl.a. statsmakternas krav på att nuvarande kompetens skall bevaras trots minskande anslag och förväntad ökad konkurrens på vädermarken naden i Europa. Om finansieringen av infrastrukturen skall kunna säkerställas i denna situation krävs enligt SMHI en verksamhetsform bättre möjligheter än idag att öka affärsorienteringen. som ger På min begäran har SMHI redovisat faktorer enligt institusom tets bedömning försvårar ökad affärsorientering i myndighetsforskulle elimineras vid bolagisering. Institutet pemen, men som en kar bl.a. på att ett aktiebolag lättare kan bilda allianser med samarbetspartners, t.ex. i fonn dotterbolag. Vidare sägs att bolagsav ordningen i ett aktiebolag kan frihet att disponera över uppnådd ge vinst respektive att utjämna vinst och förlust över åren, vilket enligt

Överväganden och förslag 129

institutet skulle ge ledningen medel att arbeta strategiskt, långmer siktigt. Vidare har styrelsen i ett aktiebolag aktiv roll, med ett en tydligt ansvar och tydliga befogenheter. En bolagisering sägs också ge SMHI ökade möjligheter att genomföra motivationshöjande åtgärder för personalen. SMHI pekar också på att bolagsfonnen kan ge ökad tydlighet i målsättning och inriktning för verksamheten, och ökad snabbhet och flexibilitet i affärsutvecklingsprocessen. Ett bolag sägs också vara mer utvecklingsbenäget och expansivt. Slutligen sägs ett bolagiserat SMHI kunna väcka större respekt på vädenn arknaden och lättare konkurrera med utländska statliga institut.

8.1.2 Ombildning till aktiebolag

l detta avsnitt analyseras konsekvenser och förutsättningar för att av ombilda hela SMHI till ett aktiebolag.

Påverkan på redovisade problem i dagens verksamhet

En bolagisering torde medföra att osäkerheten samhällsuppdraom gets innehåll minskar, eftersom en avtalsstyrd relation mellan bolaget och staten skulle framtvingas och därmed institutets uppgifter preciseras. Som framgått avsnitt 5.2 torde dock kostnaderna för av att beställa tjänsterna samtidigt öka, eftersom en avsevärt större meteorologisk, hydrologisk och oceanograñsk ämneskompetens skulle behöva byggas inom Kommunikationsdepartementet eller i upp, en särskild beställarfunktion. Vid en bolagisering torde institutets kommersiella inriktning förstärkas. Härmed förstärks sannolikt också de problem som är förknippade med att SMHI har den dubbla rollen att bedriva både myndighets- och affärsverksamhet. Risken för att trovärdigheten i myndighetsrollen tar skada torde således öka. Vidare torde de konkurrensfördelar SMHI:s affärsverksamhet har gentemot konkur-

rerande företag samt i ännu högre grad konkurrentemas misstankar

130 Överväganden och förslag

förfördelade komma att förstärkas. Vid en bolagisering om att vara skulle dessutom SMHI:s möjligheter till partssamverkan med andra myndigheter generellt sett minska, eftersom bl.a. lagen om offentlig upphandling måste tillämpas den upphandlande myndigheten. av Aktiebolaget erbjuder väl utvecklad form för affärsverksamen het och SMHI:s möjligheter att öka affärsorienteringen skulle att förbättras vid bolagisering är givet. en

Förutsättningar för att bolagisera SMHI

Nedan analyseras förutsättningarna för att bolagisera SMHI mot bakgrund de förvaltningspolitiska uttalanden redovisats i av som avsnitt 7.1 och vad aktiebolagsfonnens kännetecken som sagts om i avsnitt 7.4.3. Att i detalj diskutera alla bolagiseringskriterier som

regeringen formulerade i 1993 års budgetproposition se avsnitt l

är knappast meningsfullt. I organisation med ca 350 mkr i omen sättning kan vidare konstateras att verksamheten är bet.ex. utan av tydande omfattning. Jag har i stället koncentrerat mig på de aspekter är väsentliga för att bedöma förutsättningarna för att som bolagisera just SMHI, vilket innebär att uppgiftemas art, behovet statlig finansiering, konkurrensförhållanden, samt möjligheter att av etablera konkurrensneutral upphandling behandlas i det följande. Beträffande uppgiftemas att kan sägas att SMHI inte bedriver myndighetsutövning. Vissa uppgifter kan dock andra skäl vara av mindre lämpliga att bedriva i bolagsform. Detta gäller t.ex. ansvaret

för infrastrukturen vilket bl.a. inkluderar uppgifterna att utfärda

varningar och allmänna samt att representera Sverige i prognoser det internationella arbetet, samverkan med försvaret, och institutets

beredskapsuppgifter. Det torde visserligen inte omöjligt att överlåta dessa uppvara gifter till bolag. Således kan ett bolag statliga bidrag till ett ges infrastrukturen. Vidare torde försvaret kunna köpa tjänster av ett likaväl myndighet. Enligt uppgift från ÖCB skulle bolag som av en bolagiserat SMHI fortfarande tvingas delta i beredskapsockså ett

SOU l995:99 Överväganden och förslag 131

arbete, även uppgiften att beredskapsmyndighet inte kan om vara behållas utan får överföras till myndighet i den mån den en annan anses nödvändig att upprätthålla. Slutligen är det också till den upp enskilda medlemsstaten att utse i åtminstone en representant WMOsamarbetet, det är myndighet eller bolag om en ett spelar ingen roll för WMO:s del. Att vädertjänst kan bolagiseras visar också en exemplet Nya Zeeland, avsnitt 3.1.1. se Uppgifter att exempelvis utfärda allmänna som prognoser och varningar är dock icke-kommersiella till sin och ställer krav natur både på långsiktighet och den fonn saklighet och opartiskhet av som typiskt sett kännetecknar myndigheter, vilket kan tala för att de inte bör bedrivas i bolagsfonn. Detta är också den vanliga synen internationellt. Mot det zeeländska exemplet kan således ställas nya att man i flera andra länder, t.ex. Frankrike, Nederländerna och Tyskland, avfärdat alternativet att bolagisera den nationella vädertjänsten med bl.a. motivet att stora delar verksamheten av är ett centralt statligt intresse. Att överlåta dessa myndighetsuppgifter till ett aktiebolag torde också innebära att samtidigt överlåter krav på hänsynstagandcn man av en typ som riskerar att negativt påverka bolagets funktionssätt. ÖCB förordar beredskapsansvar att bör preciseras i avtal med en bolagiserad myndighet och att det i bolagsordningen bör inskrivas att företaget har vissa beredskapsuppgifter

se vidare avsnitt 6.1.

På liknande sätt skulle statsmakterna sannolikt tvingas reglera även SMl-Uzs övriga samhällsåtaganden. Härmed begränsas bolagets

handlingsutrymme. Om restriktionema blir omfattande, vilket torde

gälla i SMHI:s fall, går rimligen syftet med bolagisera förlorat. att För att ett företag skall kunna fungera rationellt bör nämligen företagets ledning i den löpande förvaltningen snarare ges stort utrymme till flexibelt handlande. Förutsättningarna för att bolagisera SMHI påverkas vidare av att, som framgått avsnitt 5.1.1, betydande del SMHlzs verkav en av samhet saknar kommersiella förutsättningar. Den grundläggande informationen SMHI tar fram samt den krävs för apparat som att producera denna infonnation skulle tillhandahållas i för liten omfatt-

132 Överväganden och förslag

ning eller i för låg kvalitetjämfört med ett samhällsekonomiskt optimum produktionen överlämnades till marknaden. För överom skådlig tid kommer därför verksamheten att till stor del behöva finansieras med statliga bidrag. En väsentlig faktor att ta hänsyn till vid överväganden om annan bolagisering är att endast begränsade delar verksamheten bedrivs av i konkurrens. Som framgår kapitel 4 är i dagsläget endast enav staka delar affärsverksamheten weather-routing, expert- och av konsulttjänster inom affärsområde Miljö-Energi, och mediatjänster reellt konkurrensutsatta. Totalt kan endast 40-50 mkr av SMHI:s ca totala intäkter på 350 mkr 9394 sägas ha intjänats i konkurrens, ca dvs. knappt 15 %. På sikt kommer konkurrensen att öka. Enligt min bedömning handlar det emellertid inte dramatiska förändringar. Anslagsom och uppdragsverksamheten kommer knappast att bli konkurrensutsatt. Det är också osäkert konkurrens på allvar kommer att om uppstå på sådana affärstjänster t.ex. civilt flygväder som i många andra länder betraktas genuina myndighetsuppgifter. Sammansom

är det inte troligt att än 25-40 % det högre värdet be-

taget mer ca

på flygvädertjänsten utmanas SMHI:s framtida intäkter

ror om av kommer att intjänas i fungerande konkurrens. Konkurrensens begränsade omfattning innebär också att det blir svårt etablera konkurrensneutral upphandling de tjänster att en av SMHI utför samhället. l dag åligger det SMHI, att central som förvaltningsmyndighet självt för stor del de uppgifter ansvara en av beställare skulle utföra renodlad beställar-utförarsom en om en modell infördes för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska tjänster, t.ex. att bedöma vilka prestationer är ändamålssom enliga för uppnå de önskade resultaten och att precisera att tjänstens innehåll. Som framgått avsnitt 5.2 torde det visserligen av möjligt att relativt kort sikt bygga fungerande bevara upp en ställarfunktion, inom Kommunikationsdepartementet eller i t.ex. form särskild förhandlare, kostnaden för att beställa av en även om tjänsterna skulle öka. Men eftersom det är osannolikt att det inom överskådlig tid kommer att finnas realistiska alternativ till SMHI

jverväganden och förslag 133

som leverantör av den infrastrukturella verksamheten skulle dock beställarens beroende SMHI bli stort av Sammantaget görjag bedömningen bolagisering SMHI att en av sannolikt inte är ett lämpligt alternativ. För detta talar att:

en bolagisering förstärker de problem är förknippade med - som SMHI:s dubbla roll att både bedriva myndighets- och affärsverksamhet, vissa uppgifterna är den arten att de inte bör bedrivas i - av av bolagsform, en betydande del av verksamheten för överskådlig tid kommer att behöva finansieras av staten, konkurrens inte kan förväntas uppstå på framför allt den infra- strukturella verksamheten, samt att avsaknaden av alternativa leverantörer den infrastrukturella - av verksamheten innebär att konkurrensneutral upphandling de av tjänster SMHI utför samhället är svår att etablera.

Ombildning till affärsverk

Nedan analyseras konsekvenser och förutsättningar för att av ombilda hela SMHI till affärsverk.

Påverkan på redovisade problem i dagens verksamhet

En ombildning till affärsverk torde medföra liknande konsekvenser som en bolagisering. Juridiskt sett är dock ett affärsverk fortfarande en myndighet, varför effekterna torde bli mindre långtgående än i bolagiseringsaltemativet. En ombildning till affärsverk torde således, i likhet med en ombildning till aktiebolag, medföra att osäkerheten samhällsom uppdragets innehåll minskar, eftersom SMHI:s samhällsåtaganden o.d. sannolikt bör specificeras i avtal. Kommunikationsdepartemen-

134 Överväganden och förslag

tet torde även i detta fall behöva bygga upp en större meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk ämneskompetens för att kunna fungera kompetent avtalspart, men sannolikt är besom en hovet särskild beställarfunktion mindre än vid bolaav en en gisering. I likhet med bolagiseringsfallet skulle ombildning till affärsen verk sannolikt förstärka SMHlzs kommersiella inriktning, variockså de problem är förknippade med att SMHI har genom som den dubbla rollen bedriva både myndighets- och affärsverkatt samhet torde öka. Ett flertal de svårigheter att öka affärsorienteringen som av SMHI upplever idag torde kunna minskas vid ombildning till en affärsverk. Som framgått avsnitt 7.4.2 erbjuder nämligen affärsav verksfonnen i vissa avseenden bättre affärsmöjligheter än myndighetsfonnen. Således kan ett affärsverk lättare få statsmaktemas tillarbetsallianser med företag eller bilda dotterbolag. stånd att ingå sam Affärsverken har också bättre möjligheter att disponera över intjänade vinstmedel. Vidare är ett affärsverk inte myndighet som en bundet till lånai Riksgäldskontoret. Styrelsen i ett affärsverk har att också starkare och aktiv roll. Slutligen kan ett affärsverk en mer lättare genomföra motivationshöjande åtgärder för personalen.

Förutsättningar för att ombilda SMHI till affärsverk

Statsmaktema har givit SMHI i uppdrag att både ansvara för icke-

kommersiella myndighetsuppgifter och att i ökande utsträckning be-

driva lönsam affärsverksamhet. Den blandade verksamheten innebär att SMHI i viss mån liknar ett affärsverk. Vissa av de faktorer som försvåra bolagisering skulle sannolikt också kunna ovan sagts en hanteras i affärsverksforrnen. Sålunda torde det faktum att affärsverk är myndigheter innebära de SMHI:s uppgifter kan olämpliga att bedriva i att av som vara bolagsfonn, vamingstjänst och allmän prognostjänst, utan som problem bör kunna utföras ett affärsverk. Eftersom affärsstörre av

Överväganden och förslag

verksfonnen är avsedd för författningsreglerad produktion torde heller inte ett avtalsreglerande hällsåtagandena av sam vilket sanno-

likt bör ske innebära negativa inskränkning ledningens

samma av handlingsfrihet i bolagsfallet. som En faktor talar emot ombildning till affärsverk som en är dock att en inte oansenlig del SMHl:s verksamhet allt bedrivs av trots i konkurrens. Som framgått avsnitt 7.4.2 nämligen av är affärsverksformen avsedd för att på affärsmässiga grunder bedriva verksamhet som bl.a. utmärks av naturligt eller författningsreglerat monopol.

En annan faktor talar emot ombildning till affärsverk som är att infrastrukturen för överskådlig tid kommer beroende att vara av statliga bidrag. Härmed kan inte den övergripande ekonomiska mål-

sättningen for aifärsverk, dvs. att verket med intäkter egna skall täcka kostnader inklusive avskrivningar och därutöver lämna en tillfredsställande avkastning på det disponerade statskapitalet, uppnås i SMHI-fallet. Som framgått avsnitt 7.4.2 behöver av detta dock inte automatiskt förhindra ombildning till affärsverk, en eftersom ett affärsverk kan delvis anslagsfinansierat. vara

Sammanfattningsvis skulle ombildning till affärsverk

en sannolikt innebära att de problem förknippade som är med att SMHI bedriver både myndighets- och affärsverksamhet förstärks. Mot en ombildning till affärsverk talar också SMHI i att stor utsträckning kommer att beroende anslagsmedel vara av för överskådlig tid, och att verksamheten till viss del är konkurrensutsatt. En ombildning av SMHI till affärsverk skulle också innebära ett avsteg från de senaste årens utveckling mot renodling verksamhetsformema av inom den statliga sektorn.

Delning av SMHI

I det här avsnittet diskuteras möjligheterna att renodla de verksam-

heter SMHI bedriver genom delning institutet, så en av att en myndighet och ett från myndigheten fristående aktiebolag istället bildas. Vilka av dagens uppgifter borde ingå i de respektive som

136 Överväganden och förslag

delarna är inte sjävklart. En variant att söka efterlikna den vore amerikanska modellen avsnitt 3.1. Myndighetens skulle

se ansvar

då begränsas till de uppgifter behövs för att fullfölja Sveriges som internationella åtaganden, att utfärda varningar och prognoser för skydda liv och egendom i Sverige, och att tillhandahålla data att

utomstående kan exploatera kommersiellt. Att också ta efter

som den amerikanska principen för prissättning, dvs. att data skall tillhandahållas till enbart distributionskostnad, vore sannolikt inte möjligt, eftersom Sverige del den gemensamma marknaden som en av knappast kan ha prissättning radikalt avviker från övriga en som EU-medlemmars. Med denna uppdelning skulle bolaget omfatta dagens uppdrags- och affärsverksamhet, dvs. ansvara för i stort sett all distribution färdiga produkter till avnämama, oavsett proav dukternas kommersiella förutsättningar. Enligt min mening det dock inte lämpligt att dela SMHI på vore detta vis. En sådan uppdelning kan visserligen motiveras med att den minimerar risken för kommersiell verksamhet på sikt att en ny skall uppstå i myndighetsdelen. Men sannolikheten för att uppdragsverksamheten skall utvecklas till affärsverksamhet är en ny dock liten. Uppdragsverksamheten är nämligen del av SMHI:s en myndighetsroll. Den riktar sig i och för sig till externa avnämare, det handlar inte kommersiella relationer utan till helt övermen om vägande samverkan mellan SMHI och andra myndigheter del om där priserna bara täcker självkostnaden. Att bolagisera uppdragsverksamheten skulle innebära att bolagisera en verksamhet m.a.o. kommersiella förutsättningar, vilket knappast är lämpligt. utan Ett bättre delningsaltemativ därför enligt min mening att vore lägga all icke-kommersiell verksamhet i myndighetsdelen, och all kommersiell verksamhet i bolaget. I detta alternativ, som också är i det följande, skulle således myndigheten omfatta det som studeras

dagens anslags- och uppdragsverksamhet och bolaget dagens affärs-

verksamhet. Myndigheten skulle dänned för observationsansvara

tjänst inklusive insamling, kontroll och lagring data, framtag-

av ning grundläggande analyser och viss slutproduktion av prognoser, varningar och allmän prognostjänst, och distribution. Även t.ex.

Överväganden och förslag 137

delar SMHI:s forskning och utveckling erforderlig internaav samt tionell samverkan skulle ingå. Myndigheten skulle också ansvara för slutproduktion riktad mot mängd andra myndigheter, en som Försvarsmakten, Räddningsverket, Fiskeriverket, Naturvårdsverket mfl. samt utföra kontrolluppdrag vattendomstolar. Med detta delningsaltemativ skulle myndigheten omsätta 210 ca mkr och bolaget 140 mkr utgår från SMHI:s totala ca om man omsättning budgetåret 199394.

Påverkan på redovisade problem i dagens verksamhet

En delning löser sannolikt de problem redovisats i avsnitt som 8.1.1. Bl.a. torde osäkerheten minska om samhällsuppdragets innehåll. Genom att renodlad myndighet respektive ett renodlat bolag en skulle bildas torde det t.ex. bli lättare att uttrycka tydliga styrsignaler gentemot de respektive delarna. I motsats till alternativen att ombilda hela SMHI till aktiebolag eller affärsverk skulle staten heller inte behöva bygga någon särskild beställarfunktion e.d. upp för den infrastrukturella verksamheten. Vidare kan inte längre ett direkt medelsflöde ske från affärsverksamheten till myndighetsverksamheten, härigenom upphör sannolikt bl.a. det incitamentsproblem som SMHI upplever till följd att framgångsrika affärer belönas av med sänkta anslag. Vidare skulle sannolikt de problem är förknippade med som att SMHI bedriver både myndighets- och affärsverksamhet helt försvinna vid delning. När myndighetsdelen renodlas torde en t.ex. risken för ifrågasättande av SMHI:s trovärdighet i myndighetsrollen minimeras. Vidare skulle affärsverksamheten inte längre finnas i samma organisation myndighetsverksamheten efter delning, som en varigenom de konkurrensfördelar institutet har att verksamsom av heterna idag bedrivs integrerat skulle upphöra. Aktiebolaget erbjuder slutligen väl utvecklad form för affärsen verksamhet, och en bolagisering affärsverksamheten skulle skapa av bättre möjligheter att öka affärsorienteringen för denna del.

138 Överväganden och förslag

Förutsättningar för att dela SMHI, dvs. att bl.a. bolagisera

affärsverksamheten

Av naturliga skäl uppvisar SMHlzs affärsverksamhet till stor del sådana egenskaper den, jämfört med de bolagiseringskriterier att

redovisades i 1993 års budgetproposition se avsnitt 7.1,

som sannolikt kan ombildas till, åtminstone ett statligt ägt, aktiebolag. Således kan sägas att verksamheten är betydande omfattning, att av den inte primärt politiska uppgifter och mål, att den inte styrs av innebär myndighetsutövning, samt att den har kommersiella förutsättningar och är oberoende direkta anslagsmedel. av En viss reservation bör dock göras för konkurrensförhållandena. När jag prövade alternativet att bolagisera hela SMHI konovan staterade jag relativt liten del institutets verksamhet beatt en av drivs i fungerande konkurrens. Om affärsverksamheten betraktas på hand förändras dock situationen i viss mån. I dagsläget kan egen nämligen 35 % affärsverksamhetens intäkter sägas ha inca av tjänats i konkurrens. Inom några år torde denna siffra stiga till ca 50-55 %, och den civila flygvädertjänsten verkavsevärt mer om ligen blir konkurrensutsatt. Härmed är det rimligt att anta att konkurrenskriteriet kommer att uppfyllas i framtiden. Att konkurrensförhållandena inom överskådlig framtid också skulle kunna bli sådana privatisering det tänkta aktiebolaget kan ske är att en av mindre sannolikt. talar delning SMHI är att det finns En faktor som emot en av samproduktionsfördelar mellan anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten, innebär att samhällets kostnader för att producera som meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska tjänster är lägre sammanhållen organisation. Samproduktionfördelama består i en exempelvis i den infrastrukturella verksamhetens kvalitet föratt institutets kontakt med marknaden, vissa stordriftsbättras genom fördelar, samt bättre samlad fackkompetens. SMHI menar att samproduktionsfördelama ett värde 40-50 mkr per år. motsvarar av framgått avsnitt 5.1.2 är det emellertid svårt att uppskatta Som av samproduktionsfördelamas storlek. Dels är inte de samhällsekono-

Övervägandcn och förslag l39

miska effekterna entydiga, eftersom sammanhållen anslagsg en uppdrags- och affärsverksamhet också innebär konkurrensen på att marknaden hämmas. Dels finns skäl talar för som att samproduktionsfördelama kan inte oväsentligt mindre omfattvara av ning än SMHI:s uppskattning. Mot bakgrund detta min av är bedömning att samproduktionsfördelama sannolikt inte är av en sådan storlek att de i sig kan motivera fortsatt förekomst de en av problem, i form icke-neutrala konkurrensförhållanden, risk för av ifrågasättande SMHI:s trovärdighet i myndighetsrollen, av etc, som det innebär att anslagsa uppdrags- och affärsverksamheten bedrivs i samma organisation.

Det starkaste argumentet mot delning är enligt min mening en att Sverige därmed skulle införa organisationsmodell skiljer en som sig från vad som gäller för meteorologisk verksamhet i andra europeiska länder, där nationella vädertjänster bedriver myndighets- och affärsverksamhet integrerat. Detta skulle kunna innebära problem i det europeiska samarbetet, eftersom det svenska nationella meteorologiska institutet inte längre skulle både myndighetsrepresentera och affärsverksamheten. Eventuellt kan detta ha betydelse för Sveriges deltagande i de diskussioner kring möjligheter till ratioen nellare arbetsfördelning mellan de europeiska länderna pågår som för närvarande. Sammantaget anserjag att delningsaltemalivet har fördelar. stora Att med bestämdhet avgöra delning är lämplig åtgärd eller om en är dock svårt. Ytterst handlar det avvägning mellan olika om en principer. Om värden renodling, konkurrensneutralitet som m.m. betonas, så torde delning det bästa altemalivet. Om i stället en vara faktorer att för Europa systemfrämmande organisationssom en modell skulle införas eller att konkurrens idag inte fullt råder på ut affärsverksamhetens produkter betonas så finns det sannolikt skäl att hålla ihop SMHI.

Slutligen böri detta avsnitt också nämnas alternativet istället att, för att bolagisera hela affärsverksamheten knoppa de delar av av affärsverksamheten är konkurrensutsatta, dvs. weather-routing, som expert- och konsulttjänster inom affärsområde Miljö-Energi, och

l40 Överväganden och förslag

mediatjänster. Härigenom skulle åtminstone dessa delar ges bättre affärsmässiga befogenheter. En sådan uppdelning SMHI skulle av i övrigt förbättra de förhållanden beskrivits i avsnitt dock inte som skulle problemet med institutets dubbelroll fortfarande 8.1.1, t.ex. kvar. Vidare skulle det finnas viss risk för att de avfinnas en tjänsterna återuppstod i SMHI. Sannolikt är det heller knoppade inte lämpligt bilda gemensamt bolag dessa tre verkatt ett av naturlig koppling saknas nämligen mellan expert- och samheter. En konsulttjänstema och de övriga två verksamheterna, varför bolaget skulle få enhetlig och konsistent affärsidé. Å andra knappast en sidan det heller inte rationellt att skapa flera bolag av dessa vore verksamheter, eftersom omfattningen då skulle bli för liten. Samtalar dessa faktorer enligt min mening för att avknoppning mantaget inte är ett lämpligt alternativ.

lösa problemen inom

8.1.5 Möjligheter att

för myndighetsfomien

ramen

I avsnitt 8.l.l pekades på att viss osäkerhet råder om samhällsuppdragets innehåll och omfattning, att uppgiften att både vara myndighet och bedriva affärsverksamhet innebär i vissa avseenden svåren förenlig dubbelroll förändrade förutsättningar för verksamsamt att heten kan kräva bättre möjligheter att öka affärsorienteringen. Problemen har uppstått i myndighetsformen, därav följer inte att men nödvändigtvis beror på densamma eller att situationen inte skulle de förbättras verksamhetsfonnen ändras. Nedan analysekunna utan att problemen kan lösas inom för myndighetsfonnen. ras om ramen

Kan osäkerheten samhällsuppdragets innehåll och omfattom ning minskas

Min bedömning osäkerheten samhällsuppdragets innehåll är att om

inte i första hand myndighetsuppgifternas inriktning. För det

avser

Överväganden och förslag 141

talar t.ex. att SMHI:s uppdrag inte är mindre preciserat än vad som

gäller för andra myndigheter med liknande uppgifter se avsnitt 5.3

och att en betydande del av SMHI:s uppgifter faktiskt är väl preciserade genom att Sverige åtagit sig att producera vissa tjänster inom för WMO-samarbetet. ramen Osäkerheten torde istället handla om finansieringen samhällsav uppdraget. Genom att SMHI:s myndighetsverksamhet i allt högre grad gjorts beroende affärsintäkter, vilket bl.a. innebär att av omfattningen av för staten väsentliga uppgifter kan påverkas flukav tuationer på marknad, har nämligen styrningen gentemot både en myndighets- och affärsverksamheten gradvis förlorat i tydlighet. Om styrningen gentemot de två delarna renodlas kan osäkerheten sannolikt minskas. En sådan renodling torde kunna uppnås fölom jande åtgärder genomförs: Till att börja med bör tydligare definieras vilka uppgifter som hör till SMHI:s myndighetsroll. Med begreppet myndighetsroll vill jag peka på vilka uppgifter bör betraktas ett centralt statsom som ligt intresse, däremot bör inte sättas likhetstecken mellan myndig-

hetsrollen och uppgifter bör anslagsfinansieras se nedan. En-

som ligt min mening bör denna myndighetsroll definieras på sätt samma som i delningsaltemativet dvs. omfatta all icke-kommersiell ovan, verksamhet eller dagens anslags- och uppdragsverksamhet. m.a.o.

Myndighetsrollen bör således inkludera observationstjänst inklusive

insamling, kontroll och lagring data, framtagning grundav av läggande analyser och prognoser, delar SMHI:s forskning och av utveckling, erforderlig internationell samverkan, slutproduktion som t.ex. varningar, allmän prognostjänst och viss allmän infomiation, och distribution, samt även slutproduktion riktad mot samverkande myndigheter i uppdragsverksamheten och expertuppdrag vattendomstolar. Vidare bör användningen SMHI:s anslag begränsas till av uppgifter som är nödvändiga för att tillgodose samhällets behov av varningar och allmänna prognoser, samt sådana samhällsnödvändiga uppgifter nyttiggör den kompetens institutet bygger i den som upp infrastrukturella verksamheten och där ingen kan fungera annan

Överväganden och förslag

tjänsten ifråga. Det förra innebär att anslagsmedel som beställare av

för observationstjänst inklusive insamling, kontroll

bör användas data, framtagning grundläggande analyser och och lagring av av varningar och allmän prognostjänst, viss distribution, prognoser, forskning och utveckling, samt erforderlig indelar av SMHI:s Det innebär att anslagsmedel också ternationell samverkan. senare för exempelvis viss allmän meteorologisk, hydrobör användas oceanografisk information utöver varningar och allmänlogisk och Däremot bör enligt min mening inte SMHI:s anslag na prognoser. finansiera slutproduktion där tydlig beställare användas för att en identifieras; jfr vad sagts SMHI:s miljöarbete i kan t.ex. som om

avsnitt 6.2.

myndighetsverksamhetens direkta beroende affärs-

Vidare bör av brytas. Affärsverksamheten bör därför inte längre verksamheten direkt bidrag till infrastrukturen. Prisemai affärsverksamlämna ett heten bör dock fortsatt inkludera kostnader för infrastrukturen, men

bör formulera avkastningskrav på affärsverksamstatsmakterna ett avkastningen levereras till statsverket. Miniminivå för heten och avkastningskravet bör att, i enlighet med ECOMET, minst 3 vara infrastrukturkostnadema skall täckas, vilket skulle inneburit % av 199394. Statsmaktema har dock ställt krav på att affärsca 5 mkr skall lönsam och ett större bidrag till infraverksamheten vara ge strukturen, varför avkastningskravet även bör kunna inkludera ett

på överskott. Om detta sätts så att det totala avkastningskravet krav affärsverksamhetens nuvarande infrastrukturbidrag 21 motsvarar 9394 kan effekterna i utgångsläget bli neutrala både för statsmkr och SMHI. Det bör poängteras att modellen syftar till att budgeten finansiella kopplingen mellan myndighets- och affärsbryta den varför det inlevererade beloppet inte bör öronin ärkas verksamheten, meteorologiska, hydrologiska eller oceanografiska ändamål. Avför kan uttryckas antingen ett bestämt belopp eller kastningskravet som procentuell andel affärsverksamhetens omsättning. vsom en av kastningskravet kan skrivas i SMHI:s regleringsbrev. När avkast-

kan finnas skäl att i tillämpliga delar beakta ningskravet utfonnas gäller för avkastningskrav på affärsverk. de generella riktlinjer som

Överväganden och förslag 143

De bidrag kommer infrastrukturen till del som genom uppdragsverksamheten bör däremot bibehållas. Visserligen kan hävdas att statsmaktemas möjligheter att styra den infrastrukturella verksamheten skulle vara störst verksamheten fullt anslagsfinansieraom ut des. Men som framgått avsnitt 5.l.l kan ökad samhällsekonoav misk effektivitet uppnås intressenter med om stora nyttor, som fallet är i SMHI:s uppdragsverksamhet, incitament påverka ges att infrastrukturens kostnader och kvalitet. Att den infrastrukturella

verksamheten är beroende bidrag från de myndigheter SMHI av samverkar med i uppdragsverksamheten innebär heller inte samma risker som beroendet affärsverksamheten. Relationema av till de samverkande myndigheterna är nämligen både långsiktiga och ickekommersiella, och risken för ett plötsligt bortfall finansiering av i uppdragsverksamheten är liten. Härmed är också bidragets storlek väl känd långt i förväg. Den skisserade modellen syftar bl.a. till eliminera att risken för att myndighetsverksamhetens omfattning och inriktning skall påverkas negativt av marknadsfluktuationer utom SMHI:s kontroll. Det

finns därför också skäl att överväga inte kostnader för medom lemsavgifter i internationella bör föras bort från SMHI:s organ ramanslag, och istället finansieras via ett särskilt anslag, så som numera sker för EUMETSAT-avgiftema. Eftersom relativt stor del en av SMHI:s ramanslag, 10 %, används för sådana medlemsavgifter ca kan nämligen svängningar på valutamarknaden få menliga konsekvenser för den infrastrukturella verksamheten. I sammanhanget bör samtidigt påpekas att särskild arbetsgrupp inom regeringsen kansliet, för närvarande över vissa budgettekniska som ser frågor, bl.a. studerar möjligheter att hantera valutaberoende anslag.

Sammantaget bör dessa åtgärder kunna leda till styrningen att blir tydligare gentemot både myndighets- och affärsdelen. Samhällsuppdraget skulle inte automatiskt bli preciserat, mer som SMHI efterlyst, diskussionerna mellan SMHI och Kommunikationsmen departementet torde förenklas myndighetsverksamheten genom att behandlas fristående från affärsverksamheten.

Avslutningsvis bör påpekas att SMHI när ECOMET etableras

144 Överväganden och förslag

sannolikt kommer att få vissa intäkter från försäljning av data m.m.

I viss utsträckning torde intäkterna komma att tillfalla myndighets-

delen. Myndighetsdelens intäkter, dock torde bli av relativt

som liten omfattning, bör kunna redovisas särskild post och msom en

vändas i myndighetsverksamheten.

nackdelarna med SMHhs dubbelroll minskas Kan

renodling styrningen mot myndighets- respektive af- Genom en av färsverksamheten på det sätt beskrivs minskas sannolikt som ovan också de problem förknippade med att SMHI bedriver både som är myndighets- och affärsverksamhet. T.ex. torde risken bli mindre för

SMHI:s trovärdighet i myndighetsrollen ifrågasätts. att torde dock inte helt kunna elimineras. Så länge verk- Problemen samheterna bedrivs i organisation består t.ex. den konkursamma

rensfördel ligger samproduktionsfördelama. Vidare torde kon-

som fortsatt misstänka att t.ex. korssubventionering förekurrenterna kommer. Det finns dock skäl talar för att konkurrenternas som misstankar överdrivna. Enligt företrädare för RRV innebär t.ex. är SMHI:s intemhandel gränsytorna mellan olika verksamheterär att rimligt tydliga. Genom ECOMET kommer också den privata sek-

garanteras tillgång till data på likvärdiga villkor. torn att

Kan affärsorienteringen öka

I avsnitt 8.1.1 redovisades ett antal hinder enligt SMHI:s besom dömning idag försvårar ökad affärsorientering. Flera av dessa en kan dock sannolikt minskas inom för myndighetsforrnen, om ramen statsmakterna så bedömer lämpligt. Som framgått beskrivningen av myndighetsfomiens egenskaper i avsnitt 7.4.1 kan t.ex. regeav ringen besluta undantag från ett flertal generella begränsningar om för myndighets möjligheter att göra affärer dessa utgör been om tydande hinder för myndighetens verksamhet. Myndigheter kan bl.a.

jverväganden och förslag

ges tillstånd att låna på andra håll än i Riksgälden, eller ges tillstånd att bilda bolag det befrämja verksamheten. om anses Vidare torde ökad tydlighet i målsättning och inriktning en för affärsverksamheten, SMHI efterlyser, kunna uppnås som genom den renodling av styrningen mot myndighets- respektive affärsverk-

samheten beskrivs Som framgått beskrivningen som ovan. av av myndighetsfonnen i avsnitt 7.4.1 finns heller inga formella hinder mot att en myndighet genomför olika typer motivationshöjande av åtgärder för personalen, t.ex. i form belöningssystem. av Vidare

visar den intemationellajämförelsen i avsnitt 3.1 SMHI:s

att befogenheter att göra affärer är bättre än de flesta andra nationella vädertjänsters och att SMHI:s affärsverksamhet också är förhållandevis omfattande. Möjligen är därmed det behov att kunna konkurrera med utländska institut SMHI som pekar på till viss del redan uppfyllt.

Sammantaget torde SMHI inom för dagens verksamhetsramen fonn kunna förbättrade möjligheter öka

ges att affärsorienteringen

i flera avseenden. Som framgått avsnitt 7.4.1 är dock det grundav läggande syftet med myndighetsformen bl.a. bedriva att verksamhet som avser rättstillämpning eller produktion och tjänster, av varor som i första hand styrs lagar eller författningar, av och som inte syftar till maximering intjänat överskott. Detta av kan tala för att det vore olämpligt att med bevarad myndighetsform SMHI ge förbättrade affärsmöjligheter.

8.2 Förslag angående verksamhetsform

Ovan harjag analyserat förutsättningarna för olika förändtyper av ringar dagens verksamhetsfonn. I bedömningen av av olika altemativ måste de faktorer lyftes fram i inledningen som vägas in, dvs. att:

statens primära intresse är myndighetsuppgiftema,

-

infrastrukturen kräver fortsatt anslagsfinansiering,

-

146 Överväganden och förslag

statens utgifter bör begränsas, renodling är önskvärt utifrån förvaltningspolitiska motiv, samproduktionsfördelar kan tala för integrerad produktion, möjligheterna delta i det internationella samarbetet får påatt verkas negativt,

problemen i dagens verksamhet i form av osäkerhet om sam-

hällsuppdragets innehåll och omfattning samt att det innebär en

i vissa avseenden svårförenlig dubbelroll att bedriva både myn-

dighets- och affärsverksamhet bör lösas, samt att

motiv kan finnas för att öka affärsorienteringen. -

Faktoremas betydelse varierar dock. Att statens primära intresse är

myndighetsuppgiftema bör understrykas. Det är därför väsentligt att

den verksamhetsfonn väljs rätt förutsättningar för myndigsom ger hetsuppgiftema, och den osäkerhet samhällsuppdragets att tex. om innehåll och omfattning idag finns kan minskas. som Däremot påverkas inte ett lands möjligheter att delta i det inter-

nationella datautbytet vilken verksamhetsfonn landets vädertjänst av har, vilket bl.a. det faktum att den bolagiserade, zeeländska vänya dettjänsten fortfarande fungerar fullvärdig aktör i det intersom en nationella samarbetet tyder på. Med undantag för kopplingen till

europeiskt samarbete nedan torde därför den internationella

se

aspekten av mindre vikt. vara Jag också att samproduktionsfördelamas betydelse kan menar

ned. Visserligen förekommer samproduktionsfördelar mellan

tonas anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten. Min bedömning är

dock, framgått resonemanget att fördelarna inte är av som av ovan, sådan storlek de i sig kan motivera fortsatt förekomst av en att en de problem det innebär att anslags-, uppdrags- och affärssom verksamheten bedrivs i samma organisation. Vissa omständigheter tyder vidare att SMl-llzs möjligheter att

bedriva affärsverksamhet redan är tämligen goda. För det talar bl.a.

SMHI lyckats väl med att utveckla affärsverksamheten redan i att myndighetsfonnen och att övriga europeiska vädertjänster i allmän-

het har förutsättningar än SMHI. Vidare torde inte behovet sämre

Överväganden och förslag 147

av att öka affärsorienteringen så stort, eftersom konkurrensvara situationen sannolikt inte kommer att radikalt förändras låt vara att en viss ökad konkurrens kan förväntas. Enligt min bedömning är det heller inte troligt att intäkterna skulle kunna ökas i betydande grad även om SMHI bolagiserades. För det talar att stor del en av uppdrags- och affärsverksamhetens intäkter kommer från kunder vars köp är stabila och sannolikt inte kan ökas vid bolagisering, en detta torde gälla t.ex. Luftfartsverket, Försvarsmakten, Vägverket,

Sjöfartsverket, lantbrukare kontrollerade reglerings- och kraftföre-

tag, m.fl. Sammantaget är 100-110 mkr de 175 mkr ca av uppdrags- och affärsverksamheten omsatte 9394 denna Resteav art. rande 65-75 mkr torde vid bolagisering kunna växa än vad en mer som antogs i den uppskattning de framtida intäkterna gjorav som des i kapitel Ett bolagiserat SMHI torde dock få svårare att samverka med andra myndigheter, vilket kan minska uppdragsintäktema, samtidigt som också risken för att förluster skall uppstå i verksamheten torde öka. Sammantaget gör jag bedömningen att den potential för ökade intäkter marknadsutvecklingen skapar i stor som utsträckning kan tillvaratas även med nuvarande förutsättningar. Min uppgift är att pröva i vilken verksamhetsfomi statens krav på SMHI bäst kan tillgodoses. Av avsnitten 8.1.2 till 8.1.5 framgår att inget alternativ helt kan tillgodose de önskemål finns. Alla som alternativ har både för- och nackdelar: Alternativet att bolagisera SMHI har bl.a. fördelen att vissa av de problem beskrivits i avsnitt 8.1.1 torde reduceras, bl.a. som framtvingas en avtalsstyrd relation mellan bolaget och staten varigenom institutets uppgifter preciseras. Däremot torde de problem som är förknippade med att SMHI bedriver både myndighets- och affärsverksamhet förstärkas. Således torde Lex. risken öka för att SMHI:s trovärdighet i rollen oberoende statligt expertorgan som inom det meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska området ifrågasätts. Vidare framstår bolagisering inte lämplig en som mot bakgrund av de förvaltningspolitiska uttalanden redovisats i som kapitel För det talar att vissa institutets uppgifter kan bedömas av vara olämpliga att bedriva i bolagsfonn, att konkurrens inte inom

148 Överväganden och förslag

överskådlig tid kommer att uppstå på den infrastrukturella verksam-

heten, behovet statlig finansiering kommer att förbli stort att av det torde mycket svårt att etablera konkurrensneutral samt att vara upphandling de tjänster SMHI utför samhället. av Alternativet ombilda SMHI till affärsverk har bl.a. fördelen att verksamheten form är lämpad än dagens för att att ges en som mer bedriva affärsverksamhet, och i motsats till aktiebolaget kan som

myndighetsuppgiftema ett godtagbart sätt. En ombild-

hantera till affärsverk torde dock förstärka de problem som är förning med SMHI har den dubbla rollen att bedriva både knippade att och affärsverksamhet. SMHI:s verksamhet uppvisar myndighetstvå väsentliga avseenden egenskaper gör att den inte också i som affärsverksformen. Dels bedrivs inte oansenlig, lämpar sig för en och växande, del verksamheten i konkurrens. Dels kommer en av betydande del verksamheten inte att inom överskådlig tid kunna av intäkter. En ombildning till affärsverk skulle finansieras med egna också innebära ett avsteg från den förvaltningspolitiska strävan mot

ökad renodling beskrivits i kapitel som Alternativet dela SMHI, så att anslags- och uppdragsverkatt bildar myndighet och affärsverksamheten ett fristående samheten en aktiebolag med ägandet skiljt från myndigheten, har bl.a. den för-

tydlig renodling sker. Därigenom torde de problem som delen att en dagens verksamhet definitivt lösas, samtidigt både iakttagits i som myndighets- och affärsverksamheten kommer att bedrivas i former

väl anpassade för deras respektive syften. En delning torde som är också ligga väl i linje med års förvaltningspolitiska utsenare veckling. En omständighet försvårar delning är att inte hela som en affärsverksamheten i dagsläget bedrivs i konkurrens. På sikt kom-

dock konkurrensen att öka. En delning innebär att sammer produktionsfördelama förloras. Dessa är dock inte enligt min be-

dömning sådan storlek att de i sig motiverar en fortsatt samav en manhållen organisation. Den största nackdelen med delning en

torde Sverige därmed skulle införa organisationsmodell

vara att en skiljer sig från vad gäller för meteorologisk verksamhet som som i övriga europeiska länder, där nationella vädertjänster bedriver

Övervägancien och förslag 149

myndighets- och affärsverksamhet integrerat. Detta skulle kunna innebära problem i det europeiska samarbetet, eftersom det svenska nationella meteorologiska institutet inte längre skulle representera både myndighets- och affärsverksamheten. Alternativet att behålla myndighetsfomien har bl.a. fördelen att verksamheten därmed fortsatt bedrivs i form är lämpad för en som de grundläggande myndighetsuppgiftema. Som framgått kan också dagens problem sannolikt reduceras utan att verksamhetsfonnen ändras. Således torde styrningen både myndighets- och affärsav verksamheten kunna bli tydligare åtgärder bryter genom som myndighetsverksamhetens direkta beroende affärsverksamheten. av Härigenom torde också de problem är förknippade med att som SMHI bedriver både myndighets- och affärsverksamhet i viss mån minskas. Slutligen kan regeringen besluta undantag från ett om flertal generella begränsningar för myndighets möjligheter att en göra affärer de utgöra betydande hinder för verksamheten. om anses Det kan dock ifrågasättas det lämpligt att SMHI förom vore ge bättrade affärsmöjligheter inom för myndighetsfonnen, efterramen som man därmed skulle tänja på gränserna för myndighetsfonnen och möjligen sända ut fel signaler vad myndighetsfonnen bör om användas till. Min bedömning är att alternativen att bolagisera hela SMHI respektive att ombilda SMHI till affärsverk är olämpliga och bör genomföras. För detta talar bl.a. att båda alternativen förstärker de problem som är förknippade med SMHl:s dubbla roll att bedriva både myndighets- och affärsverksamhet. Vidare gör jag bedömningen att SMHI redan idag torde ha tillräckligt goda möjligheter att tillvarata de affärsmöjligheter som marknaden erbjuder. Varken aktiebolags- eller affärsverksfonnen bör heller användas för verksamhet med ett sådant betydande anslagsberoende SMHl:s. som Mot ombildning till affärsverk talar dessutom att SMHI inte bedriver verksamheten i monopolställning. Mot att bolagisera SMHI talar utöver vad som sägs ovan att vissa uppgifterna är den av av arten att de inte bör bedrivas i bolagsform. Vidare framstår bolaen gisering också som olämplig mot bakgrund att konkurrens inte av

Överväganden och förslag

förväntas uppstå på framför allt den infrastrukturella verksamkan avsaknaden alternativa leverantörer den infraheten, samt att av av strukturella verksamheten också innebär att konkurrensneutral upp-

handling de tjänster SMHI utför samhället är svår att etablera. av Enligt min mening talar många skäl för att dela SMHI i en myn-

och fristående aktiebolag. Bl.a. skulle delning innebära dighet ett en myndighets- och affärsverksamheten kom att bedrivas i former att väl anpassade för deras respektive syften. En delning skulle som är innebära lösning på de problem diskuterats tidigare, också en som konkurrensneutrala förhållanden skapas, och risken för t.ex. skulle SMHI:s trovärdighet i myndighetsrollen minimeifrågasättande av En delning skulle också ligga väl i linje med den förvaltningsras. politiska utvecklingen. Trots dessa fördelar bedömer jag det dock inte lämpligt att för

närvarande genomföra delning. Huvudskälet till detta är, som en tidigare redovisning, delning är organisatorisk framgått av att en en lösning skulle sig främmande i ett europeiskt perspektiv. Jag som te bedömer det angeläget att Sverige representeras av ett samsom manhållet SMHI i de diskussioner arbetsdelning som förs om m.m. i Europa mellan de olika nationella meteorologiska instituten. Ett

idag genomföra delning är att det tänkta boannat skäl mot att en laget till begränsad del skulle verka i konkurrens. På sikt komen dock konkurrensen öka, varför detta enligt min bedömning mer att avgörande hinder. En delning skulle också inneinte skulle vara ett

samproduktionsfördelama inte längre kan tillvaratas, men

bära att dock enligt min bedömning inte den storleken att de endessa är av kan motivera fortsatt sammanhållen organisation. samt en På lite sikt kommer sannolikt utvecklingen att innebära en större

variation i valet organisatoriska lösningar i Europa, eftersom av kommersialiseringen och konkurrensen torde aktuabl.a. den ökade organisatorisk uppdelning verksamheten i flera länder. lisera en av Förutsättningarna för att dela SMHI skulle därmed förbättras.

bakgrund förordarjag att SMHI:s verksamhet tills vi- Mot denna hålls och fortsatt drivs i myndighetsform. För att mindare samman ska de problem tidigare diskuterats, samt för att underlätta en som

Överväganøien och förslag l5l

eventuell framtida delning, föreslår dock att följande åtgärder genomförs i syfte att förbättra styrningen SMHI: av

De uppgifter som hör till SMHl:s myndighetsroll bör tydligare definieras. Myndighetsrollen bör enligt min mening omfatta dagens anslags- och uppdragsverksamhet. Myndighetsrollen bör

således inkludera observationstjänst inklusive insamling, kon-

troll och lagring av data, framtagning grundläggande av analyser och prognoser, delar SMHl:s forskning och utveckling, av erforderlig internationell samverkan, slutproduktion t.ex. som varningar, allmän prognostjänst och viss allmän information, och distribution, samt även slutproduktion riktad mot samverkande myndigheter i uppdragsverksamheten och expertuppdrag vattendomstolar.

Användningen SMHl:s anslag bör begränsas till uppgifter - av som är nödvändiga för att tillgodose samhällets behov av varningar och allmänna prognoser, samt till sådana samhällsnödvändiga uppgifter nyttiggör den kompetens institutet bygger som upp i den infrastrukturella verksamheten och där ingen annan kan fungera som beställare tjänsten ifråga. av

Myndighetsverksamhetens direkta beroende affärsverksam- - av heten bör brytas. Affärsverksamheten bör inte längre lämna ett direkt bidrag till infrastrukturen. Priserna i affärsverksamheten bör dock fortsatt inkludera kostnader för infrastrukturen, men statsmakterna bör formulera ett avkastningskrav affärsverksamheten och avkastningen levereras till statsverket. Miniminivå för avkastningskravet bör, i enlighet med ECOMET, vara att 3 % infrastrukturkostnadema skall täckas. Statsmakterna av har dock ställt krav på att affärsverksamheten skall lönsam vara och ge ett större bidrag till infrastrukturen. Avkastningskravet bör därför även kunna inkludera ett krav på överskott. Ifall detta sätts så att avkastningskravet totalt sett motsvarar affärsverksamhetens nuvarande bidrag till infrastrukturen kan effekterna iut-

152 Överväganden och förslag SOU l995z99

gångsläget bli neutrala både för statsbudgeten och SMHI. Avkastningskravet kan uttryckas antingen ett bestämt belopp som eller procentuell andel affärsverksamhetens omsättsom en av ning. Avkastningskravet bör inskrivas i SMHI:s regleringsbrev.

De bidrag kommer infrastrukturen till del genom uppdrags- - som verksamheten bör däremot bibehållas. Ökad samhällsekonomisk effektivitet kan nämligen uppnås om intressenter med stora nyttor, fallet är i SMHI:s uppdragsverksamhet, ges incitasom ment att påverka infrastrukturens kostnader och kvalitet.

Kostnader för medlem savgifter i internationella organ bör föras bort från SMHI:s ramanslag, och istället finansieras via ett särskilt anslag, så sker för EUMETSAT-avgiftema. som numera

Den modell jag föreslår bör betraktas ett principförslag. Detalsom jerna, t.ex. ifall avkastningskravet bör formuleras som ett bestämt belopp eller procentuell andel omsättningen, bör utformas i en av diskussion mellan SMHI och Kommunikationsdepanementet. Bakom förslaget ligger bl.a. bedömning att nuvarande fören utsättningar för att bedriva affärsverksamhet är tillräckliga för att SMHI skall kunna tillvarata de möjligheter som kan förväntas uppstå på marknaden. Om bedömningen görs att nuvarande regelsystem är alltför begränsande, och affärsverksamheten därför bör ges bättre möjligheter, bör delning SMHI ske redan i dagsläget. Ett skäl en av till detta är att starkt ökad affärsorientering ett sammanhållet en av SMHI skulle förstärka flera de problem diskuterats tidigare. av som Ett annat skäl är att det enligt min mening inte är lämpligt att tänja gränserna för myndighetsfonnen att bevilja SMHI undantag genom från generella regler. Delningsaltemativet bör också övervägas redan i dagsläget om statsmakterna att det är ett överordnat mål att främja ökad anser konkurrens inom SMHI:s verksamhetsområde, och att det av detta skäl finns anledning att skapa så konkurrensneutrala förhållanden möjligt genom att undanröja de konkurrensfördelar som samsom

Överväganden och förslag 153

produktionen anslags-, uppdrags- och affärsverksamheten av ger SMHI. Sammanfattningsvis förordarjag att SMHl:s verksamhet tills vidare hålls och drivs i myndighetsfonn. Alternativet att dela samman SMHI bör prövas på sikt. Bolagisering hela SMHI respektive av ombildning av institutet till affärsverk är däremot olämpliga lösningar enligt min mening.

Övriga

överväganden och förslag

I utredningsarbetet har även andra iakttagelser och överväganden gjorts, varav vissa kring frågor särskilt specificerats i utredsom ningens direktiv. I detta avsnitt redovisas väsentligare sådana överväganden och vissa förslag.

8.3.1 Anslagets storlek

199394 finansierades den meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska infrastrukturen till 70 % med anslag från Kommunica kationsdepartementet till SMHI. Om, i enlighet med vad jag föreslår ovan, affärsverksamhetens bidrag istället inlevererats till statskassan och anslaget ökats i motsvarande grad skulle anslagets andel av finansieringen varit drygt 85 %. Som framgått kommer också den infrastrukturella verksamheten att for överskådlig tid behöva garanteras ett offentligt genom åtagande. Att anslag till SMHI alltjämt bör finansiera huvuddelen av infrastrukturen säger emellertid ingenting anslagets storlek om i absoluta tal. Vissa tecken tyder dock på att besparingarna i den infrastrukturella verksamheten närmat sig gränsen för vad är som acceptabelt om statsmakterna vill upprätthålla kvaliteten i verksamheten. Således har SMHI beslutat lägga ned materialtransportnätet och fältforskningsområden samt glesa ut det hydrologiska observationsnätet. Som framgått avsnitt 5.1.1 visar också olika stuav

154 Överväganden och förslag

dier nyttan meteorologisk information att ökade bidrag till av av den infrastrukturella verksamheten eventuellt kan ge god samhällsekonomisk avkastning. Sammantaget jag därför att den del anslaget som går anser av till den infrastrukturella verksamheten bör bibehållas på åtminstone nuvarande nivå. Vissa reservationer bör dock göras för att de pågående rationaliseringama innebär att kostnaderna för infrastrukturen i viss mån minskar på sikt, och för att möjligen vissa omfördelningar kan göras fmansieringsbördoma för infrastrukturen, se av avsnitt 8.3.2.

för omfördela finan-

8.3.2 Förutsättningar att sieringen av infrastrukturen

Som framgått avsnitt 5.1.1 finns tecken tyder på att fmanav som sieringsbördoma för den infrastrukturella verksamheten eventuellt skulle kunna omfördelas så att finansieringen bättre avspeglade olika samhällssektorers nytta meteorologisk, hydrologisk och av oceanograñsk information. I den välfärdsteoretiska analys av SMHI:s verksamhet Statskontoret gjort på mitt uppdrag sägs som att i första hand försvarets och det allmänna anslagets del av infrastrukturens kostnader borde minskas och vägsektoms andel ökas. Enligt min mening är Statskontorets slutsatser intressanta. För att kunna bedöma förutsättningarna för att fördela om finansieringsbördoma behövs dock fördjupad kunskap om olika samhällssektorers meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk innytta av formation. Jag föreslår att denna fråga utreds vidare. Eventuellt kan ett sådant uppdrag ges till SMHI.

8.3.3 Forskning och utveckling

I olika sammanhang har uttryckts farhågor att SMHI:s forskning om och utveckling otillräcklig omfattning ocheller kvalitet. I är av

Överväganden och förslag 155

RRV:s revisionsrapport SMHI kunskapsinriktad uppdragsmyn- - en dighet, Dnr 1989:76, sades t.ex. SMHI:s FoU har liten att omfattning jämfört med motvarande institutioner i andra länder. Vidare har regeringen vid flera tillfällen betonat att FoU-verksamheten bör prioriteras, t.ex. 199394:100, bil. se prop. Vissa förändringar har dock skett under år. Bl.a. senare tycks SMHI:s omorganisation 1992, bl.a. innebar institutets som att dittillsvarande två FoU-enheter slogs till samlad samman en FoUenhet, ha inneburit kraftsamling för verksamheten. Vidare en har flera de externa forskare intervjuats av som i utredningsarbetet pekat på att förhållandena förbättrats. De intervjuade forskarna anser överlag att SMHI:s FoU är god kvalitet, även av om man anser att omfattningen borde kunna större och inriktningen möjligen vara en annan. Beträffande FoU-verksamhetens omfattning harjag dock kunnat konstatera att andelen FoU hos SMHI internationellt sett är normal, låt att institutet inte tillhör de Som vara som satsar mest. framgått avsnitt 3.1.1 är t.ex. SMHI:s FoU-andel av större än den brittiska vädertjänstens och lika Frankrikes. stor som Sammantaget bedömerjag att SMHI:s FoU-verksamhet fungerar tillfredsställande. Dessutom torde ytterligare framåt steg tas omnär det planerade klimatmodellcentrat etableras.

8.3.4 SMHI:s roll i

miljöarbetet

Enligt mina direktiv skall jag föreslå hur SMHI:s miljöansvar bör utfonnas. Att SMHI har roll i det svenska miljövårdsarbetet en är naturligt. För att kunna utföra den grundläggande uppgiften att producera varningar och allmänna mäste institutet bl.a. prognoser samla och på olika sätt bearbeta mängd meteorologiska, hyden rologiska och oceanografiska data. Hänned produceras också information och byggs kompetens är värde för miljöupp en som av sektom. Som framgått avsnitt 6.2 bedriver också SMHI av ett omfattande arbete riktat mot miljösektom. Totalt detta omsatte ca 35 mkr 199394, 8,7 mkr finansierades inom SMHI:s ramanslag. varav

156 Överväganden och förslag

SMHI är emellertid central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska frågor och inte en miljömyndighet. Enligt min mening bör därför inte SMHI bedriva miljöarbete på eget anslag. Istället anserjag att SMHI:s miljöansvar bör tolkas att institutet, precis statsmakterna beslutat, skall som som i miljöarbetet, dvs. kompetent aktör som kan avvara en resurs en ropas av andra. Utgångspunkten för detta synsätt är att statens resurser sannolikt används effektivast uppgiften att bedöma vilka miljöinsatser om är väsentliga och att prioritera hur statliga resurser bäst bör ansom vändas till fullo utförs de miljöansvariga myndigheterna, dvs. i av första hand Naturvårdsverket. I den män SMHI:s ramanslag används för miljöarbete bör därför dessa medel istället överföras till Miljödepaitementets huvudtitel. SMHI dock att det samverkansavtal som ingicks med uppger Naturvårdsverket 1994 har förändrat förutsättningarna för institutets miljöarbete och att myndigheterna har kommit överens om att de delar SMHI:s miljöarbete 9394 finansierades inom instituav som tets ramanslag dvs. insamling vissa oceanografiska data samt av

verksamhet vid SMHI:s oceanograñska laboratorium inte längre

bör benämnas miljöarbete utan istället betraktas som en del av den meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska infrastrukturen. SMHI-utredningen har inte haft tillgång till underlag som gjort det möjligt att ta ställning till ifall dessa data är av den arten att de bör inräknas i den meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska infrastrukturen. Min bedömning är dock att om denna datainsamling i första hand betingas miljöintressen, och alltså ingår i den av ovannämnda infrastrukturen, sä bör verksamheten finansieras av miljösektorn, och inte med anslag till SMHI. Om så är fallet bör motsvarande medel föras över från SMHI:s anslag till Miljödepartementets huvudtitel. SMHI bör i uppdrag att ta fram ett underlag ges möjliggör för berörda departement att ta ställning i denna som fråga. I sak förefaller SMHI:s verksamhet inom miljöområdet annars ha rätt inriktning. Nedanstående skrivningar kan användas för att

sou 1995:99 Överväganden och förslag 157

beskriva inriktningen på arbetet, och för att därmed också precisera vad SMHI skall kunna erbjuda miljösektom:

SMHI har till uppgift att bevaka, beskriva och prognosticera meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska tillstånd och samband. Därvid bidrar SMHI till att skapa bättre beslutsunderlag andra. Inom miljöområdet innebär detta:

att SMHI:s mätning, behandling mätdata och modellering - av för att samla kunskap i främst fysikaliska och i viss utsträckning kemiska tenner ger bidrag till samhällets för organ miljöövervakning och miljöinsatser,

att SMHI:s forskning bidrar till ökad kunskap samband - om om fysikaliska processer, klimatutveckling och miljökonsekvenser som en del den svenska miljöforskningen, samt av

att SMHI genom utredningar och rådgivning olika myndigheter, användare och kunder underlag för fysisk ger planering, miljöutredningar, lagstiftning, internationella förhandlingar och andra beslut.

8.3.5 SMHI:s roll i det civila försvaret

SMHI är beredskapsmyndighet och skall sådan bl.a. i fred plasom nera för att kunna övergå till krigsorganisation under höjd beredskap och vidta övriga åtgärder för den beredskapen. Under egna höjd beredskap skall SMHI lämna meteorologisk, hydrologisk och oceanografisk information till ett stort antal funktioner och myndigheter inom såväl det civila militära försvaret. som Enligt mina direktiv skall jag pröva frågan SMHI:s roll i det om civila försvaret. Därvid har två frågor särskilt uppmärksammats. För det första huruvida SMHI skulle kunna bli s.k. funktionsansvarig en myndighet. Beredskapsförordningen delar in samhället i ett antal

158 Överväganden och förslag

funktioner, dvs. samhällssektorer som i krig är av särskild betydelse för totalförsvaret. För varje funktion finns en funktionsansvarig myndighet utsedd på central nivå. Syftet med funktioner och funktionsindelning är att fördela ansvaret för beredskapsförberedelsema i fred och för verksamheten under krig och krigsfara på nivån under regeringen. Till funktionsansvariga myndigheter utses sådana har ett fredstida samordningsansvar inom funktionen som berör som flera myndigheter. Jag kan därför konstatera att SMHI inte kan uttill funktionsansvarig myndighet. ses Den andra frågan som särskilt uppmärksammats är att SMHI ansig behöva ökade för att bl.a. kunna göra vissa investeser resurser ringar för att höja säkerhetsnivån i det fredstida produktionssystemet. Investeringarna, bl.a. dubblering vissa system, placering av av utrustning i skyddat läge samt anskaffning mindre sårbara komav munikationssystem, beräknas kosta 5 mkr samt ge upphov till en årlig driftskostnad på 2 mkr. Min bedömning är dock att behovet ytterligare medel för beredskapsändamål är litet, i synnerhet som av de problem SMHI vill åtgärda ändå minskar på sikt. Om en annan bedömning görs tycks dock finansieringen endast kunna lösas geatt Kommunikationsdepartementet skjuter till ytterligare annom slagsmedel eller att SMHI internt omprioriterar användningen av ramanslaget. Sammantaget är min bedömning att dagens förhållanden fungetillfredsställande, och att SMHI:s roll i det civila försvaret berar höver ändras, varken vad gäller inriktning eller finansiering.

8.3.6 Möjligheter till ökad nordisk samverkan

I mitt uppdrag ingår att överväga om nordisk samverkan inom

SMHI:s område kan leda till kostnaderna för staten kan minskas

att och konkurrensfönnâgan när det gäller uppdrags- och affärsverksamheten förbättras. Om jag finner att ökad samverkan har klara fördelar börjag enligt direktiven föreslå regeringen att uppta överläggningar med övriga nordiska stater om detta.

Överväganden och förslag 159

Det nordiska samarbetet är redan idag väl utvecklat inom alla SMHI:s discipliner. Olika typer samarbete förekommer. Det kan av t.ex. handla om regelbundna, informella möten mellan institutens chefer, bilateralt eller multilateralt FoU-arbete eller bilateral eller multilateral operativ samverkan. Erfarenheterna nordiskt av samarbete är överlag goda. Sannolikt skulle ökad nordisk samverkan kunna leda till minskade kostnader till följd t.ex. vissa stordriftsfördelar. De potentiella av vinsterna är dock både osäkra och svåra att uppskatta. På grund av de stora strukturella skillnader finns mellan länderna på detta som område finns också betydande hinder mot ökad nordisk samverkan i mer institutionaliserade fomier. Vidare majoriteten de menar av myndighets- och departementsföreträdare intervjuats i de som nordiska ländema att nuvarande former för samarbete är tillräckliga och bör bibehållas. I den mån samarbetets omfattning bör öka menar man också överlag att detta bör initieras på institutsnivå. Några politiska initiativ syftar till institutionella förändringar sågs inte som behövas. Det nordiska perspektivet sägs också för Bl.a. vara snävt. sägs att det vore orationellt att i dagsläget ägna kraft att söka uppnå ökad specialisering och arbetsdelning inom Norden när de europeiska vädertjänstema samtidigt diskuterar motsvarande förändringar på europeisk nivå. Mot denna bakgrund görjag sammantaget bedömningen de att fördelar som finns med nordiskt samarbete bör kunna tillgodoses med nuvarande samverkansfonner. Ökad nordisk samverkan i mer institutionaliserade former har enligt min mening inte sådana klara fördelar att det finns skäl för regeringen att uppta överläggningar med övriga nordiska saken. stater om

SOU l995:99 Generella direktiv som gäller för inredningen 161

9 Generella direktiv för

som gäller

utredningen

Enligt mina direktiv skall jag beakta regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare EG-aspekter dir. 1988:43 i utom redningsverksamheten samt även direktivet till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. om 1994:23. För arbetet gäller vidare regeringens direktiv att redoom visa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 samt direktivet till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124. Dessutom börjag i tillämpliga delar beakta regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler. EU-aspektema har stor betydelse för utredningen och dessa har behandlats t.ex. i kapitel 3 respektive kapitel Jag finner inte skäl att ytterligare beröra detta här. Detsamma gäller för direktivet om att pröva offentliga åtaganden, vilket har behandlats i kapitel Enligt direktiven om jämställdhetspolitiska konsekvenser skall alla förslag läggs fram föregås analys och innehålla som av en en redovisning de jämställdhetspolitiska effekterna. Om kommittén av eller utredaren bedömer sådan analys och redovisning inte att en kan göras på ett meningsfullt sätt till följd utredningsuppdragets av eller ämnets karaktär, skall detta och särskilt motiveras. Jag anges kan inte finna att mina förslag har några effekter från jämställdhetssynpunkt. Det framstår därför inte meningsfullt att försöka som företa någon analys eller redovisning sådana effekter. av Inte heller i fallet med regionalpolitiska konsekvenser framstår det som meningsfullt att företa någon särskild analys eller redovis-

162 Generella direktiv som gäller för utredningen

ning. Enligt dessa direktiv skall beaktas hur utrednings förslag en påverkar sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar landet samt hur planerade förändringar taxor, avgifter, skatter av av och bidrag påverkar de ekonomiska förutsättningarna för kommunäringsliv och privatpersoner i olika delar landet. Jag kan ner, av dock inte finna att mina förslag har några effekter från regionalpolitisk synpunkt. Regeringens beslut ordning för systematisk genomgång om en i regeringskansliet företagsregler innefattar granskning av alla av en de regler i lagar och förordningar samt myndighetsföreskrifter och allmänna råd berör företag. Granskningen skall syfta till att som förenkla, förändra eller ta bort befintliga regler eller ersätta dem med andra styrmedel, i de fall reglerna orsakar för höga kostnader eller andra problem att i onödan störa effektiviteten på genom marknaden. Enligt min mening är heller inte detta tillämpligt på SMHI-utredningen.

Bilaga l 163

Kommittédirektiv

741W

MW

Utredning om Sveriges meteorologiska B84

och hydrologiska instituts

Dir.

verksamhetsform m.m.

1994:53

Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring av verksamhetsformen för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI.

Utredaren skall

pröva om statens krav SMHI bäst kan uppnås inom ramen för dagens uppdragsmodell eller om hela eller delar av verksamheten skall bedrivas som añärsverk eller bolag,

precisera inriktningen och omfattningen av SMHI:s tjänster samhället

analysera marknadens storlek och utveckling vad gäller uppdrags- och affärsverksamhet,

analysera hur marknaderna och konkurrensen förväntas utvecklas i Sverige och i Europa,

redogöra för hur tillgången till data tillgodoses i olika verksamhetsformer mot bakgrund av nuvarande regler om

äganderätt. upphovsmannarätt och nyttjanderätt i syfte att

säkerställa en bra avvägning mellan samhällets intressen och privata aktörers intressen,

164 Bilaga

redogöra för den datapolicy och de principer för utbyte av

data gäller i internationella organsiationer, som

överväga nordisk samverkan kan leda till att kostna- -- om derna for staten kan minskas och konkurrensförmågan när det gäller uppdrags- och añärsverksamheten kan förbättras samt

föreslå hur SMHI:s miljöansvar bör utformas. -

Utredningens utgångspunkter

Regeringen har i 1994 ars budgetproposition prop.

1993942100 bil. 7 angett att ett arbete inletts som syftar till

att klarlägga förutsättningarna för myndighetens verksamhet.

Verksamheten

SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska fragor. Verksamheten finan-

sieras dels med anslag över statsbudgeten, dels med intäkter fran uppdrags- och affärsverksamhet. SMHI har de senaste aren genomfört en förändring av sin organisation och sitt arbetssätt anpassning till markgenom en naden. För närvarande uppdrags- och affärsverksamsvarar heten för ca 60 % av omsättningen. Anslaget skall täcka

kostnaderna för institutets myndighetsuppgifter.

SMHI skiljer på uppdrags- och affärsverksamhet. Uppdrag

är sådana tjänster SMHI utför andra myndigheter inom

som

för sitt myndighetsansvar men som inte finansieras

ramen

över SMHI:s anslag. Till uppdragsverksamheten skall inte

föras verksamhet som upphandlas i konkurrens eller som av

köparen finansieras med avgifter eller intäkter. Uppdragsverk-

samheten skall full kostnadstäckning medan affärsverksamge heten bedrivs kommersiella grunder.

Bilaga 1 165

Riksdagen har uttalat att såväl uppdrags- som affärsverksamheten årligen skall öka sitt bidrag till basverksamheten och att anslagsñnansieringen bör minska. För budgetåret 199495 beräknas bidraget bli 44 miljoner kronor. Tjänsterna och produkterna i uppdrags- och affärsverksamheten har fördelar av att samproduceras med den anslagsfinansierade verksamheten inom basverksamheten och vice versa. Den totala nyttan har beräknats motsvara 35-40 miljoner kronor per år SMHI:s strukturutredning år 1991. Basverksamheten omfattar observationsnätet, insamling och bearbetning av information, forskning och utveckling samt

grundläggande analyser och prognoser.

Staten har ett övergripande ansvar för basverksamheten. Statens ansvar omfattar också bl.a. prognos- och varningstjänst samt deltagande i internationellt samarbete inom verksamhetsområdet.

Utbyte av data, konkurrens och marknad

Marknaden för SMHI:s verksamhet i Sverige består i huvudsak av offentlig förvaltning. På vissa områden är konkurrensen på marknaden svag. SMHI är beroende av ett fåtal stora kunder. SMHI bedömer att marknaden kommer att växa och att konkurrensen kommer att fortsätta att öka. Konkurrensen har

ökat från såväl andra nationella meteorologiska och hydrolo-

giska institut som specialiserade privata konsultföretag. Konkurrensen från privata vädertjänster är stor framför allt i USA

men även i vissa europeiska länder. I USA är den meteorologiska basverksamheten statligt ñnansierad. Alla data överförs till privata vädertjänster till enbart distributionskostnaden. De

nationella meteorologiska instituten i Europa har en dominerande ställning på sina marknader. De flesta är skatteñnansierade.

SMHI förenar disciplinerna meteorologi, hydrologi och

oceanograñ i en organisation. Detta är unikt och förstärker

166 Bilaga 1

SMHI:s konkurrenskraft. Rationaliseringar genomförs för att sänka kostnaderna. Internationellt samarbete inom meteorologin är en förutsättning för att göra väderprognosen Varje land behöver andra länders observationer. Data distribueras genom ett

världsomspännande nät, GTS Global Telecommunications

System, enligt de regler som WMO World Meteorological

Organization bestämmer. Det finns i samband med detta en rad internationella avtal om fritt utbyte av data mellan de nationella meteorologiska instituten. Det förekommer också ett omfattande samarbete om utveckling och drift av modeller för prognosproduktion och vädersatelliter. För att säkra ett kost-

nadsfritt utbyte av observationer har en informell överenskom-

melse växt fram mellan de nationella instituten gentlemens agreement som innebär att instituten inte konkurrerar på varandras hemmamarknader.

Meteorologiska, klimatologiska, oceanografiska och hydro-

logiska observationer som utförs av SMHI har fått en allt

större betydelse i miljöarbetet. Det gäller också andra institut

med motsvarande verksamheter. För globala miljöfrågor som växthuseffekten och ozonskiktets förtunning men även för övervakning av jorderosion m.m. har observationer från radar

eller satelliter stor betydelse. Utredningen skall utgå från att

SMHI och andra nationella meteorologiska institut skall medverka till att samhället på ett kostnadseffektivt sätt kan få tillgång till miljödata. SMHI har tillsammans med 16 andra meteorologiska institut lämnat en ansökan till EG-kommissionen om att få undantag från EU:s konkurrensregler. Ett av målen för ansökan är att åstadkomma gemensamma villkor for utbyte och handel med meteorologiska data. Förhandlingarna beräknas

avslutas under år 1994 eller i början av år 1995.

För närvarande pågår diskussioner om principer för data-

policy och betalning av produkter och tjänster i alla internatio-

nella meteorologiska organisationer. Utredaren bör noga följa

ställningstaganden i WMO, Eumetsat European Organization for the Exploatation of Meteorological Satellites, ECMWF

i SOU Bilaga

1995:99 I l67 l

European Centre for Medium Range Weather Forecasts och

Ecomet European Cooperation in Meteorology vad gäller

regler för utbyte av observationer och andra dataprodukter.

Utredningar

Riksrevisionsverket RRV har år 1992 genomfört en särskild studie om verksamhetsformen, Konkurrensutsatt affärsverk-

samhet hos förvaltningsmyndigheterna, Dnr 20-91-0908.

Statskontoret har år 1994 redovisat en studie om konsekvenserna för SMHI av ett ekonomiskt samarbete med övriga

europeiska vädertjänster Konsekvenser för SMHI av ökad

konkurrens inom väderområdet En analys principer och

- av

förutsättningar för konkurrensneutral prissättning och ñnansiering av infrastruktur, rapport 1994:3.

Uppdraget

Riksdagen har slagit fast att det är angeläget att ett samhällsekonomiskt synsätt ligger till grund for statens köp av bas-

tjänstproduktion av SMHI och att denna samtidigt utgör grun-

den for SMHI:s uppdrags- och affärsverksamhet prop. l99293:lOO bil. bet. 199293:TU22, rskr. l99293:247.

En sådan helhetssyn måste vägas mot behovet ett regel-

av verk som möjliggör likvärdiga konkurrensvillkor på marknaden. Konkurrens leder i allmänhet till effektivare verksamen het och en högre produktivitet. Det är angeläget att en förändring av villkoren för SMHI:s verksamhet förbereds väl. Organisationen måste vara mogen och marknaden måste vara bärkraftig. En särskild fråga i detta sammanhang är de tjänster som SMHI i dag utför samhället. Utredaren skall redovisa för-

och nackdelar med ett system där regeringen utser en förhandlare för att upphandla dessa tjänster ett konkurrensneutralt

sätt.

[68 Bilaga

Vissa meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska

produkter är s.k. kollektiva nyttigheter. En del användare har

så låg värdering nyttan att det vid en avgiftsñnansiering av finns risk för att de inte efterfrågar tjänster som är angelägna för samhället. I dessa fall kan samhällsekonomiska förluster uppstå.

Utredaren skall därvid särskilt redovisa pa vilket sätt sam-

hällets behov SMHI:s tjänster kan säkerställas. De olika av verksamhetsformernas ekonomiska konsekvenser skall analyoch redovisas. Vidare ingår i uppdraget att lämna förseras

slag finansiering av de delar av verksamheten som inte

om betalas med intäkter. Det är viktigt att verksamhetsformens påverkan Sveriges möjligheter till internationellt samarbete när det gäller SMHI:s verksamhet klarläggs. Behoven av tjänster fran SMHI i Sverige överensstämmer nära med de tjänster övriga nordiska länder har och som som i de andra nordiska länderna tillgodoses av nationella institutioner. Det är inte självklart att varje nationalstat behöver ha egna institutioner för att tillfredsställa behovet av tjänster när

det gäller meteorologi, hydrologi och oceanograñ. Det är angeläget att möjliga effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och kvalitetsförbättringar redovisas liksom om det

finns hindrande skäl av vikt. Om utredarens prövning leder till att nordisk samverkan har klara fördelar bör utredningsarbetet leda till att förslag läggs till den svenska regeringen att uppta överläggningar med övriga nordiska stater om saken. En förändring av verksamhetsformen skall kunna genomföras oaktat detta.

Genom ökad åtkomlighet till miljö- och väderdata och genom användning av ny teknik, kommer styckkostnaderna för förädling och distribution av data att minska. Kostnaderna

för infrastrukturen kan däremot komma att öka genom en ökad användning av satelliter. Utredaren bör klargöra om den förväntade efterfrágeökningen på nya och förädlade tjänster

och den ökade totala omsättningen marknaden för miljödata och vädertjänster inom en överskådlig framtid kommer att

Bilaga 1 169

kunna bära kostnaderna för insamling och bearbetning

av data. Utredaren skall löpande hälla kontakt med de fackliga företrädarna. Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 juni 1995. För arbetet gäller regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare om beaktande av EG-aspekter i utrednings-

verksamheten dir. 1988:43, om att redovisa regionalpolitiska

konsekvenser dir. 1992:50 samt till samtliga kommittéer och

särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden dir.

1994:23.

Kommunikationsdepartementet

sou 1995:99 Bilaga 2 171

än

Kommittédirektiv

Iilläggsdirektiv till utredning om Sveriges Dir.

meteorologiska och hydrologiska instituts 19943150

verksamhetsform m.m.

Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 1994

Uppdraget Med stöd av regeringens bemyndigande den 2 juni 1994

dir. 1994:53 tillkallade chefen for Kommunikationsdeparte-

mentet den 25 november 1994 en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna for och konsekvenserna av en

förändring av verksamhetsformen for Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI.

Regeringen har därefter beslutat följande tillägg till och änd-

ringar av de ursprungliga direktiven:

En särskild utredare skall utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av en eventuell förändring verksamhetsav formen för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI l i de ursprungliga direktiven,

utredaren skall redogöra för hur tillgången till data till- godoses i olika verksarnhetsformer mot bakgrund av nuvarande regler äganderätt, upphovsmannarätt och nyttjanom derätt i syfte att säkerställa samhällets intressen 1,

det är angeläget att ett samhällsekonomiskt synsätt ligger till grund for SMHI:s produktion bastjänster och av att

Bilaga 2 172

denna samtidigt utgör grunden för SMHl:s uppdrags- och

affärsverksamhet 5,

sådan helhetssyn måste vägas mot behovet av ett regelen verk möjliggör likvärdiga konkurrensvillkor på marksom naden. Det är angeläget att förändring av villkoren för en SMHI:s verksamhet förbereds väl 5,

utredaren skall undersöka förutsättningarna för att Öka

samarbetet integration insamling, produktion och

genom av

förädling meteorologiska data 6,

av

det är angeläget möjliga etfektivitetsförbättringar, kostatt nadsbesparingar och kvalitetsförbättringar vid ett utökat samarbete redovisas liksom det finns hindrande skäl av om vikt 6,

utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 oktober 1995 7,

utredaren skall pröva frågan SMHI:s roll i det civila om försvaret,

för arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommit-

téer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspoli-

tiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att utredaren i sitt arbete i tillämpliga delar bör beakta regeringens beslut den

l september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av töretagsregler.

Kommunikationsdepartementet

Bilaga 3 173

Förkortningar

AMS Arbetsmarknadsstyrelsen BNP Bruttonationalprodukt BSH Bundesamt für Seeschiffart und Hydrographie CFD Centralnämnden för Fastiglietsdata CHIN Cheferna för Hydrologin i Norden Ds Departementsserien ECOMET European Cooperation in Meteorology ECMWF European Centre for Mediumrange Weather Forecasts ECSN European Climate Support Network EG Europeiska Gemenskapen EU Europeiska Unionen EUMETSAT European Organization for the Exploration ofMeteorological Satellites FFO Fältforskningsomräden FLT Förenade Landsortstidnixigar FN Förenta Nationema FoU Forskning och Utveckling GTS Global Telecommunication System HELCOM Helsinki Commission HIRLAM High Resolution Limited Area Model ICAO International Civil Aviation Åkganization ICES International Council for the Exploration of the Sea ICWED Informal Conference of Westeuropean Directors IHF International Hydrology Programme IOC Intergovernmental Oceanographic Commission IK Justitiekanslern JO Justitieombudsmannen LMV Statens Lantmäteriverk MISTRA Stiftelsen för miljöstrategisk forskning NATO North Atlantic Treaty Äkganization NFR Naturvetenskapliga Forskningsrådet

174 Bilaga 3

NHP Nordiska Hydrologiska Programmet NORDRAD Nordiskt väderradamät National Oceanic and Atmospheric Adminstration NOAA NMD Nordiska Meteorologiska Direktörer NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket OBS 2000 SMHI:s projekt för optimerat observationssystem OHP Operational Hydrology Programme OSPARCOM Oslo-Paris Commission PRV Patent- och registreringsverket RiPP Rationalisering i ProduktionsProcessen RRV Riksrevisionsverket SCB Statistiska Centralbyrån SGU Sveriges Geologiska Undersökning SjöV Sjöfartsverket SL Storstockholms Lokaltrañk SMHI Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut SNV Statens Naturvårdsverk sou Statens Offentliga Utredningar TU Trafikutskottet UNESCO United Nations Educational Scientific and Cultural Organization WMO World Meteorological Organization ÖCB Överstyrelsen för Civil Beredskap

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud. N. 40. Ålvsäkerhet. K. . ArbetsföretagEn - ny möjlighetför arbetslösa. A. 41 Allmänbehörighet för högskolestudier. U. . . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi. - .Framtidsanpassad Gotlandstraftk. K. . lángtidsutredningen 1995.Fi. .Sambandet RedovisningBeskattning. Ju. . - Vårdenssvåraval. 44,Aktiebolagets organisation. Ju. , slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av 45.Grundvattenskydd M.

Muskövarvets framtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet . Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. . Pensionsrâttigheter ochbodelning. Ju. 47.Tvangsmedel enligt27och28kap.RB . fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi samt polislagen. Ju.

10.Oversyn skattebrottslagen. av Fi. 48.EG-anpassade körkortsregler. K.

ll. Nya konsumemregler. Ju. 49 Prognoser över statens inkomster ochutgifter.Fi. . 12.MervärdesskattNyatidpunkterför - 50.Kunskapsläget pákämavfallsomrádet 1995.M.

redovisning ochbetalning.Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N. 13.Analys Försvarsmaktens av ekonomi.Fö 52.Godtrosförvärv av stöldgodsJu.

14.Ny Elmarknad Bilagedel.N. + 53,Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. Fö. 15.Könshandeln. S. 54 Feistighctshiltlning uppgiftför - engemensam stat 16.Socialtarbete mot prostitutionen i SverigeS. ochkommun.M.

17.Homosexuell prostitution.S. Ettsamlatvcrksamhetsansvar för asylärcitden. A. . 18.Konstioffentlig miljö.Ku. 56 Förmåner ochsanktioner 19.Ettsäkraresamhälle. Fö, utgifterför administration. Fi, - 20.Utan stannar Sverige.Fö. 57 Förslag Cll internationellt flygsäkerhetsom 21.Staden vatten utan vatten. Fö. universitet i Norrköping-Linköping, U.

22.Radioaktiva ämnen slår ut jordbruki Skåne.Fö. 58.Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- - om 23 Bristpåelektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. S. . 24.GasmolnlamslárUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsäkring ochsamhällsekonomi

25.Samordnad ochintegrerad tågtrafik olikaaspekter modellerfinansiering - Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament.S. 26.Underhållsbidrag ochbidragsförskott, .Kvinnofrid DelA+B. S.

DelA ochDelB. S. .Myndighctsutöitning vid medborgarkontor. C. 27.Regionalframtid bilagor.C. + Ett renar Skåne.M. Lagen . om vissainternationella sanktioner Översyn av skattcreglerna för stiftelserochideella . . - en översyn.UD. föreningar.Fi. .Civilt bruk av försvarets resurser .Klimatförändringar i trañkpolitiken. K. regelverken, erfarenheter, helikoptrar.Fö. Näringslivets tvistlösning. Ju. . AlkylatochMiljöklassning bensin.M. av Polisens användning övervakningskameror av vid Ettvidareutvecklat . miljöklassystem i EU.M. förundersökning. Ju. lT ochverksamhetsförnyelse inomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt. m.m. Fi,

Förslagtill nya samverkansformer. Ju. 68.IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.SB, Ersättning för ideellskadavid personskada. Ju. 69.BetaltjänstcnFi.

Kompetens för stntkturomvandling. A. 70 Allmännakommunikationerför alla K. . - Avgifterinomhandikappomrádet. S. 7l Behörighet ochUrval.Förslagtill nya regler för Förmåner . ochsanktioner en samladredovisning. antagning till Universitet ochhögskolor.U. - Fi. 72.Svenska insatserför internationell katastrof-och

Vártdagligablad stödtill svenskdagspress. - Ku. flyktinghjälp,Kartläggning, analysochförslag.

Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial Fö. . yrkesutbildning. U. Ettaktiebolag för servicetill universitet och , 39.Somereflections SwedishLabourMarket on högskolor m.m. U.

Policy.A. 74.Lâgenhetsdata. Fi.

Någrautländska forskares syn svensk 75.Svenskflyktingpolitiki globalt perspektiv. A. arbetsmarknadspolitik. A. 76.Arbetetill invandrare. A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Röster om EU:s regeringskonfcrens hearingmed organisationsföreträdare, debattörer och forskare.UD. 78.Den svenska rymdverksamheten. N. 79, Vårdnad,boende och umgänge, JU. 80.EUom regcringskonferensen 1996 institutioncmas rapporter synpunkter i övriga medlemsländer. UD. - 8 Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om . rättsligt bistånd.Ju, 82. Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dcnnisövcrcnskommelserna. K. 83. EU-kandidaier 12länder som kan bli EU: nya medlemmar. UD. .Kulturpolitikcns inriktningKu. Knlturpolitikcns inriktning i korthet.Ku .Titigo im kulturpolitik 1974-1904 Kn Dolxlllllcnlullvll och socialttâinsticgistci S Fotsiilzringxiorclsc l löiantlring lit. XX Den hrtikadt: inangtlaltlcn. Del l + 2 Jo. 8. Svenskar i lEU-tiztnst Karnavlztll ochhlilio. M. 9l litt icloiiiicral strallsystein. Dell-lIl. Ju. 92.EGs lllllclslldWlllükllkoch lesskonsekvenser for detSvenska icgclsystenictA. .Oniprovningav statliga åtaganden l5i 9-1. Pcrsonzilzivvcckling utbildningochbeskattning Fi 95 HälSOdaUllCglSlCl Vfirdrcgistcr.S. r 96.Jordens klimat foiändras. Enanalys av hotbild ochglobala atgardsstratcgici. M. 97. Miljöklassning av Snöskotrar. Mt 9 1990-talets bostadsmarknad . en första utvärdering. N .SMHls vcrksamhctslorm K.

Statens offentliga 1995 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet lT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.[68] Várdens svåraval. slutbetänkandePrioriteringsutredningen. av [5] Justitiedepartementet Könshandeln. [l5] Pensionsråttigheter ochbodelning. [8] Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige.[16] Nyakonsumentregler. [11] Homosexuell prostitution.[17] lT ochverksamhetsfömyelse inom rättsväsendet Underhállsbidrag ochbidragsförskott, Förslagtill nya samverkansformer. [32] Del ochDel A B. [26] Ersättningför ideellskada vid personskada. [33] Avgifter inom handikappomrádet. [35] Sambandet Redovisning Beskattning. [43] Kompetens ochkunskapsutveckling om yrkes- - - Aktiebolagets organisation. [44] roller ocharbetsfält inomsocialtjänsten. [58] Tvángsmedel enligt27 och28kap.RB Ohälsoförsältring ochsamhällsekonomi samt polislagen.[47] olikaaspekter modellerfinansiering - Godtrosförvärv stöldgods av [52] ochincitament. [S9] Näringslivets tvistlösning. [65] Kvinnofrid.Del A+B. [60] Polisensanvändning övervakningskameror av vid Dokumentation ochsocialtjänstregister. [86] förundersökning. [66] llälsodataregisterVârdrcgister.[95] - Vårdnad,boendeochumgänge.[79[ Ny rättshjälpslag ochandrabestämmelser otn rättsligtbistånd[81] Kommunikationsdepartementet Ett reformeratstraffsystcm. Dell-lll. [91] Samordnad ochintegrerad tågtrafik Arlandabanan ochi Mälardalsrcgionen. [25] Utrikesdepartementet Älvsäkerhet. [40] Lagen om vissainternationella sanktioner Framtidsanpassad Gotlandstrañk. [42] - en översyn.[28] EG-anpassade körkortsregler. [48] Röster om EUzsregeringskonferens Klimatförändringar i tralikpolitikcn.[64] - hearingmedorganisationsförcträdare, debattörer Allmännakommunikationer för alla [70] r ochforskare.[77] Finansieringslösningar för Göteborgs- och EU om regeringskonferensen 1996 Dennisöverenskommelsema. [82] institutionernas rapporter SMHl:sverksamhetsform [99] - synpunkter i övrigamedlemsländer. [80] EU-kandidater12länder kanbli lill Finansdepartementet - som nya medlemmar. [83] Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3] - Lângtidsutredningen 1995.[4] Försvarsdepartementet Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Muskövarvets framtid.[6] Översyn skattebrottslagen. [10] av Analys av Försvarsmaktens ekonomi[13] Mervärdesskatt Nyatidpunkterför - Ettsäkraresamhälle.[19] redovisning ochbetalning.[12] Utan stannar Sverige.[20] Förmåner ochsanktioner samladredovisning. [36] - en Staden vatten utan vatten. [21] Prognoser över statens inkomster ochutgifter.[49] Radioaktiva ämnenslår jordbruk ut i Skåne[22] Förmåner ochsanktioner Bristpåelektronikkomponenter. [23] utgifterför administration. [56] - GasmolnlamslárUppsala.[24] Översyn skattereglerna för stiftelserochideella av Civilt bruk av försvarets resurser föreningar.[63] regelverken, erfarenheter, helikoptrar. [29] Naturgrusskatt, m.m. [67] Samverkan för fred.Den rättsliga regleringen. [53] Betaltjârtster. [69] Svenska insatserför internationell katastrof- och lägenhetsdata. [74] flyktinghjälp.Kartläggning analys och förslag. [72] Försäkringsrörelse i förändring [87] Svenskar i EU-tjänst.[89] Omprövning statligaåtaganden. av [93] Personalaweckling, utbildning och beskattning. [94]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Miljödepartementet Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Alkylat och Miljöklassning bensin. av [30] yrkesutbildning. [38] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Allmän behörighet för högskolestudier. [41] Grundvattenskydd. [45] Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- Kunskapsläget kärnavfallsområdet 1995.[S0] universitet i Norrköping-Linköping. [57] Fastighetsbildning - en gemensam uppgift för stat Behörighet ochUrval.Förslag nya till reglerför ochkommun. [54] antagning till Universitet ochhögskolor. [71] Ett renat Skåne. [62] Ettaktiebolag för servicetill universitet och Kämavfall ochMiljö. [90] högskolor m.m. [73] Jordens klimatförändras.Enanalys hotbild av och globala åtgärdsstrategier. [96] Jordbruksdepartementet Miljöklassning av snöskotrar.[97] Den brukademångfalden. Del 1+2. [88]

Arbetsmarknadsdepartementet ArbetsföretagEn ny möjlighet för arbetslösa. [2] - Obligatoriska arbctsplatskontakter för arbetslösa, [7] Kompetens för strukturomvandling. [34] Some retlcctions Swedish on LabourMarket Policy. [39] Någrautländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik. [39] Effektivarestyrningoch rättssäkerhet i asylproccsscn. [46] Ensamlatverksamlietsansvar för asylärenden. [55] Svensk flyktingpolitiki globalt perspektiv. [75] Arbetetill invandrare.[76] EG:sarbctstidsdirektiv dess och konsekvenser för det svenska rcgelsystemet. [92]

Kulturdepartementet Konsti offentligmiljö. [18] Vårtdagligablad Pstödtill svensk dagspress.[37] Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikens inriktning i korthet. [84] - Tjugo årskulturpolitik 1974-1994. [85]

Näringsdepartementet Ettrenodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad Bilagedel. + [14] Elförsörjningiofred.[51] Densvenska Rymdverksamheten. [78] 1990-talets bostadsmarknad en förstautvärdering. [98] - gtaLr Civildepartementet Regionalframtid+ bilagor.[27] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61]