IT i miljöarbetet betänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
Ic/
,ar ;y
Om: 5539
IT
i
miljöarbetet
V
Hur mar Sveriqe Miliökonferenser
V . 4.5.5
Databaser miljötillstöndg|
- Miliölaqor och reqler Länkar andra Iönder . .
e-past kataloq Information miljöpalitik
-
Miliönytt fran EU |
Databaser utslapp/belastninq
-
I Utredninqar inom miliöomradet I
S U M
1996:92
Betänkande av
MILJÖVÅRDSBEREDNINGEN
/rlm
i
Statens offentliga utredningar Mm 1996:92
w Miljödepartementet
IT
i miljöarbetet
Betänkande av Miljövårdsberedningen Stockholm 1996
SOU och Ds kanköpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdragavRegeringskanslietsförvaltningskontor.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
10647 Stockholm
Fax: 08-20 50 21
Telefon: 08-690 91 90
Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993.
En liten broschyr somunderlättar arbetetför den somskall svara remiss. - Broschyren kan beställashos:
Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
ISBN 91-38-20296-4
Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX
f A wanv tfn. - v." x ,.,7,- i
Till Regeringen
Genom beslut den 21 juni 1995 regeringen Miljövärdsberedningen
gav J01968:A tilläggsdirektiv 1995:104 i uppdrag att utarbeta förslag
genom till samlad strategi för kopplingen mellan informationsteknik IT och
en miljön och att lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av IT inom milj öområdet.
Miljövårdsberedningens ledamöter har utorts av riksdagsman Björn von Sydow, ordförande entledigad fr.o.m. 1996-03-22, riksdagsman Jan Bergqvist, ordförande förordnad from. 1996-04-16, generaldirektör Rolf Annerberg, statskonsulent Åsa Domeij, biolog Stefan Edman, vice riksbankschef Lars Heikensten, generaldirektör Kerstin Nibleus entledigad fr.o.m. 950830, generaldirektör Maria Norrfalk, kommunalråd Elvy Söderström, högskolerektor Christina Ullenius, rniljörevisor Marja Widell. Miljövårdsdirektör Stig Hammarsten har biträtt Miljövårdsberedningen som konsult. Från miljövârdsberedningens kansli har kanslichefen Lars-Erik Liljelund och experten Tommy Månsson deltagit i utredningsarbetet.
lviiljövårdsberedningen får härmed överlänma sitt betänkande. Detta är resultatet av uppdraget som därmed är slutfört.
Stockholm i juni 1996
Jan Bergqvist
/Lars-Erik Liljelund
Irmehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Uppdraget och dess genomförande 3 Hur kan informationsteknik användas i miljöarbetet 7 4 Digitala data och information om miljön idag 10 4.1 Översiktlig beskrivning av behoven 10 4.2 Miljödata ll
4.2.1 Definitioner ll
4.2.2 Miljödatautredningen 12
4.2.3 Geografiska data 14
4.2.4 Biologiska data 15
4.2.5 Miljödatasystemet KRUT 15
4.2.6 lvliljöövervakningens data 16
4.2.7 Referensdatabaser 17 4.3 Miljöinfonnation 18 4.4 Elektroniska konferenser om miljöfrågor 19 4.5 Användningen av digitala data och information i dagens miljöarbete 20 4.6 UNEP/GRID-Arendal 20 4.7 Dagsläget 21 5 Teknisk bakgrund 23 5.1 Internet 23
5.1.1 World Wide Web 24
5.1.2 Elektronisk post 26
5 1 News nyhetsgnipper 27
. 5.2 Konferenssystem 27 5.3 CD-rom och multimedia 29 5.4 Geografiskt informationssystem GIS 30 5.5 Fjäiranalysteknik 31 6 Exempel på hur informationsteknik används för att förmedla miliöinformation 31 6.1 Länsstyrelsemas webserver 32 6.2 Naturvårdsverkets digitala infonnationstjänster 32 6.3 Miljödialogen 33 6.4 Miljödatacentrum i Kiruna 33 6.5 SLU Nliljödata 34
6.6 Utländska exempel 35
6.6.1 EIONET, Europa 35
6.6.2 ERIN, Australien 35
6.6.3 GLIN, Nordamerika 36
7 överväganden om informationsteknik och miljöarbete 38
7.1 IT är en teknik för dagens miljöarbete 38 7.2 Organisatoriska och ekonomiska förutsättningar 38 7.3 Spelregler för samverkan 40 8 Informationsteknik i miljöarbetet år 2001 42 9 Förslag till åtgärder 45 9.1 Svenska miljönätet 45 9.2 Prissättning av miljödata 50 9.3 Stimulera publicering av miljöinfonnation på Internet 5 l 9.4 Elektronisk dokumenthantering EDI 52 9.5 IT för minskad miljöpåverkan 53 9.6 Kostnader och finansiering 54 10 K onsekvensredovisning 55 11 Bilagor 56 11.1 Utredningsdirektiven 56 11.2 Arbetsgruppen kring geografiska data REGGIT 59 11.3 Enkät om miljödata och miljöinfonnation 62 11.4 lviiljödialogen 64 11.5 IT-strategi för Naturvårdsverket 66 11.6 Liten ordlista med datatenner 71
1 Sammanfattning
I föreliggande utredning redovisas hur den informationstekniken kan
nya användas för att stärka miljöarbetet. Vidare redovisas ett antal åtgärder
som syftar till att förbättra utbyte och förmedling data och information
av om miljön. Internet förväntas spela en viktig roll och flera åtgärderna syñar
av till att göra miljöinformation tillgänglig via Internet.
Miljövárdsberedningen ñck i juni 1995 i uppdrag regeringen att utreda
av "Informationsteknik i miljöarbetet". Uppdraget och dess genomförande
redovisas i kapitel Utredningsdirektiven bifogas bilaga 10.1.
som
En strategisk diskussion hur infonnationstelcnik kan användas i miljöar-
om betet redovisas i kapitel Den inriktas främst på frågor tillgänglighet
om och kvalitet hos data och information om nriljön. Strategin bygger på att det finns en väl fungerande produktion data och information miljön. En
av om förutsättning för att ett utökat utbyte data ska fungera är enhetliga be-
av grepp för att beskriva miljön och metoder för att kvalitetsdeklarera miljödata. Miljöarbetet har inga unika behov av nya tekniska lösningar eller
ny lagstiñtting. Dagens tekniska utveckling och de förändringar rättsord-
av ningen som har aktualiserats bör tillräckliga for miljöarbetets behov. De
vara största hindren för en ökad användning data och information miljön är
av om istället oklara och ibland höga priser på miljödata, samt svårigheter att finna relevanta miljödata och nriljöinformation.
En översiktlig beskrivning tillgången till och behoven digitala data och
av av information miljön i kapitel Det är i många fall enklare göra
om ges att miljöinfonnation tillgänglig än att göra miljödata tillgängliga, i många
men sammanhang kan data och information om miljön hanteras på ett likartat sätt. Termen miljöinformation får därför ibland beskriva både data och information om miljön. En teknisk bakgrund med tonvikten på Internet i
ges kapitel Några exempel på hur infonnationstelcnik används för att förmedla miljöinformation redovisas i kapitel Kopplingen mellan informationsteknik och miljöarbetet diskuteras i kapitel
En bild av hur informationstekniken kan ha förändrat miljöarbetet fram till år 2001 ges i kapitel Ambitionen är att beskriva situation är. möjlig
en som att uppnå med den teknik som finns idag. Organisatoriska frågor kommer att vara avgörande för om utvecklingen leder fram till den skisserade bilden eller inte. Kompetensutveckling och stöd till goda exempel kommer också att ha stor betydelse för utvecldingen.
Skapandet av Svenska miljönåtet" är den viktigaste åtgärden föreslås i
som kapitel Miljönätet är tänkt som ett projekt, över 1,5 2 år, med målet att
-
göra Internet till ett effektivt redskap för att söka och förmedla svensk miljöinformation. Miljönätet föreslås omfatta ett antal tjänster som gör det enkelt att finna miljöinforrnation. Vidare föreslås att grundläggande data och information om miljön blir gratis tillgängliga. Myndigheter inom miljöområdet föreslås att få i uppdrag att på Internet publicera all grundläggande myndighetsinformation. Multimediaprodukter bedöms kunna bli viktiga för att informera om vår miljö.
Elektronisk dokumenthantering, ökad användning av elektronisk post, elektroniska konferenser och annan informationsteknik kan ge lägre miljöbelastning än om motsvarande funktioner hanteras med äldre teknik. För att fullt utnyttja teknikens möjligheter måste delvis nya organisationsformer utvecklas.
För bildandet av Svenska miljönätet behövs ett engângsanslag på sammanlagt 7 miljoner kronor. Finansiering bör ske genom omdisponeringar inom miljödepartementets budget. Nätet bör vara i drift senast 1988.
2 Uppdraget och dess genomförande Regeringen gav i juni 1995 lvliljövårdsberedningen i uppdrag att utreda Informationsteknik i miljöarbetet", bilaga 11.1. Utredningen gör inte
se anspråk på att redovisa en heltäckande strategi för hur alla typer av informationsteknik ska användas i miljöarbetet. Arbetet har koncentrerats till följande delar av utredningsuppdraget:
0 förslag om hur informationsutbyte och informationsfömiedling till gagn
för miljön bäst ska utvecklas 0 förslag till utveckling av konferenssystem för dialog och debatt rör
som
miljö och miljöpolitik 0 förslag om hur utnyttjande, tillgänglighet och utbyte av miljödata kan
förbättras genom att samordnas och effektiviseras.
Eifektema av utnyttjandet av IT inom miljöområdet på samhället i stort och på miljöarbetet beskrivs översiktligt i denna utredning. Miljövårdsberedningen genomför i samarbete med IT-kommissionen ett projekt som syftar till en redovisning av goda exempel på IT-användning sett ett miljöpers-
ur pektiv. Detta kommer att presenteras i en gemensam skritt tillsammans med IT kommissionen.
Arbetet har löpande diskuterats med följande referensgrupp:
0 Åsa Domeij och Elvy Söderström, Miljövårdsberedningen 0 Rune Olsson och Marcela Petkov, Miljödepartementet 0 Lars Erik Liljelund och Tommy Månsson, Miljövårdsberedningens kansli 0 Wilhelm Dietrichson, Naturvårdsverket
Materialet har presenterats på en egen hemsida httpz//wwwenvironse/ itima/itimahun på Internet via Naturvårdsverkets WWW-server och via Miljödialogen samt Svenska Kommunförbundet Direkt. Totalt har infonnationen lästs ca 3000 gånger och huvudtexten har lästs 400 gånger fram till
ca den .31 mars 1996. Utredningen har underhand länmats för synpunkter till sekretariaten för IT-kommissionen, IT-utredningen och den s.k. REGGITgruppen. Under december 1995 genomfördes en enkel skriftlig enkät för att kartlägga hur olika aktörer inom miljöområdet använder digitala data och information. Texten konferenssystem i avsnitt 5.2 bygger på dokument
om som publicerats på Intemet av Jakob Palme vid Institutionen för Data- och Systemvetenskap, Stockholms Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Texten om olika sökträd i avsnitt 9.1 bygger delvis på ett projekt kallat Kunskapskuben som leds av Christer Paulsson vid lVIiljö- och hälsoskydd, Umeå Universitet.
3 Hur kan informationsteknik användas i miljöarbetet Miljöarbetet allt fler inom skilda verksamheter. Dagens
engagerar personer miljöpolitik bygger allt mer på att olika aktörer tar egna initiativ för en bättre miljö utifrån sina kunskaper och sin situation såsom sker i arbetet med
nu lokala Agenda 21. En ökad tillgång till bra data och information om vår miljö är en förutsättning för ett effektivt miljöarbete.
Informationsteknik IT är ett kraftfullt hjälpmedel för att ta fram, bearbeta och sprida data och information om vår miljö. De senaste årens snabba utveckling tekniken för datornät, främst Internet, har skapat nya tekniska
av förutsättningar för att förmedla den information som det moderna miljöarbetet behöver.
Syftet med denna utredning är att föreslå hur IT kan användas för att stärka miljöarbetet. Strategin bygger på förutsättningen att data och information om miljön produceras genom forskning, miljöövervakning och annan verksamhet. Utredningen innehåller förslag på hur utbyte och förmedling av sådan miljöinformation bäst ska kunna utvecklas.
Ökad tillgång till och användning data och information miljön kan
av om leda till ökad krmskap. Tillsammans med en bra grund- och vidareutbildning inom miljöområdet skapas förutsättningar för väl underbyggda och därmed bättre beslut. Det finns dock en risk att utbudet ökar även av felaktig information. Att firma information av god kvalitet är idag svårt och tidskrävande. De som arbetar med miljöfrågor måste i framtiden få möjlighet att enkelt välja kvalitetsdeklarerad miljöinformation. Sådana hjälpmedel kan dock aldrig bli mer än ett stöd och goda egna kunskaper kommer alltid att krävas för att bedöma om informationen är relevant.
Den tekniska utvecklingen av datakommunikation och då främst Internet har gjort det möjligt att till låga kostnader och med liten miljöpåverkan förmedla stora mängder data och information till en växande målgrupp. Internet och arman ny teknik är dock ännu inte allmänt tillgänglig. Kostnader och utbildningsbehov utgör en barriär för vissa grupper. Bland dem som yrkesmässigt arbetar med miljövård är dock tekniken redan idag allmänt tillgänglig. Kompetensutveckling är dock nödvändig för att större grupper ska kunna använda den nya teknikens möjligheter. Regeringen har i proposition l995/96:l25 redovisat ett antal åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.
Miljöarbetet ställer inga unika krav på teknik, kompetensutveckling eller lagstiftning inom IT-området Strategin bör därför fokusera på kvalitén och tillgängligheten till data och information om miljön. Internet kommer troligen
att utvecklas till ett dominerande systern för infonnationstörmedling. Strategin har därför som ett mål att öka tillgängligheten och höja kvalitén på den miljöinfonnation som publiceras på nätet.
En förutsättning för ett ökat datautbyte är att det finns enhetliga datamodeller termer och definitioner för att beskriva verkligheten inom miljöområdet. De datamodeller som används idag måste vidareutvecklas och till
anpassas kommande europeiska standarder.
Huvuddelen av alla miljödata som produceras är offentligt finansierade,
men prissättning och tillgänglighet varierar. Klara regler för prissättning enligt marginalkostnadsprincipen och skyldighet för dataägarna att leverera data
en via Internet behövs för att undvika suboptimering och dubbelarbete inom miljöarbetet.
Samma principer bör också gälla för offentligt producerad miljöinfonnation.
Marginalkostnadema för att distribuera data i fullt utbyggda nätverk blir sannolikt så låga att de administrativa kostnaderna för betalning blir högre än disnibutionskosmadema. Detta motiverar nolltaxa for leverans
en av standardprodukter via datornät.
Den största kostnaden vid användning Internet är arbetstiden för att söka
av relevant infonnation. Genom att skapa Svenska miljönätet med kataloger och andra Sökverktyg blir det enkelt att finna data och information den
om svenska miljön. Miljönätet vänder sig inledningsvis främst till dem ak-
som tivt arbetar med miljöfrågor i oifentliga, privata och ideella organisationer. De delar som är inriktade på allmänhet och skolungdom kommer successivt att byggas ut. Miljönätet kan även byggas ut till att innehålla information
om miljö och hälsoskydd samt miljöanpassad upphandling. Utbyggnadstakten inom nya områden bestäms i första hand i vilken takt myndigheter och
av andra inom dessa områden gör relevant information tillgänglig via Internet.
Multimediatelmiken ger nya pedagogiska möjligheter idag mest
som används för dataspel. Tekniken har dock stora förutsättningar att informera och påverka, inte minst yngre människor, om vår miljö. För att driva på sådan
en utveckling behövs ett stöd för att skapa ett utbud av rniljöpedagogiska
produkter.
Strategin vad gäller tekniska och rättsliga frågor bör vara att följa utvecklingen och stödja exempel på goda och nydanande tillämpningar inom nriljöarbetet. Tillämpningar som innebär en minskad miljöbelastning bör ha högsta prioritet. Miljövârden bör vara föregångare när det gäller att använda IT i den egna verksamheten för en bättre miljö. Miljödepartementet och de cent-
tala myndigheterna har ett särskilt ansvar för att IT används som en positiv kraft i miljöarbetet.
4 Digitala data och information om miljön idag Ambitionen med detta kapitel översiktlig bakgrund till de förslag är att ge en som länmas senare. Den nya informationstekniken kan självfallet bara stärka miljöarbetet om de grundläggande behoven av data och information hög av kvalitet är tillgodosedda. Tiden och utredningsdirektiven har inte medgivit en heltäckande studie av behoven och tillgången till data och information om miljön.
För att få en mer lättläst text får termen miljöinformation ibland beskriva både data och information milj ön. om
4. 1 Översiktlig beskrivning av behoven Under 90-talet har miljöarbetet förändrats och antalet aktörer har ökat från ett cenualiserat myndighetsarbete och några få starka ideella krañer till ett stort antal aktörer där företag och konsumenter spelar en allt viktigare roll. Agenda 21-arbetet har inneburit en breddning miljöengagemanget hos av allmänhet och företag med en inriktning på frågor som ligger nära många människors vardag.
Flera faktorer leder till ett ökat informationsutbyte:
o Decentraliseringen innebär att många beslut och arbetsuppgifter för centrala myndigheter som t.ex. Naturvårdsverket har förts över till regionala och lokala nivåer. Motsvarande omfördelning har också skett från länsstyrelserna till kommunema. Detta medför att miljövårdsarbetet har fördelats på fler aktörer. Länsstyrelsemas arbete med information, uppföljning och utvärdering blir viktiga hjälpmedel för att genomföra den statliga politiken ute i länen. Agenda 21-arbetet innebär att miljöñågoma förs ut ända till föreningar, skolor och bostadsområden och har givit främst kommunerna viktig roll en som infonnationsförmedlare.
0 Intemationaliseringen medför en anpassning av miljödata och miljöinformation efter internationella standarder och krav.
o Sektorsintegreringen medför, på liknande sätt decentraliseringen, ett som ökat behov av att sambearbeta information från olika källor.
Miljöarbetet inom näringslivet har till viss del övergått från myndighetsen styrd verksamhet till ett marknadsorienterat arbete med stora krav på informationsfönnedling.
Innehållet i miljöarbetet har förskjutits från framtagande av tekniska lösningar för att minska lokala utsläpp till miljöövervakning av storskaliga förändringar och en helhetssyn på produkters livscykler. Samtidigt som många lokala miljöproblem har lösts har de storskaliga problemen ökat och skapat ett behov av samarbete mellan många olika aktörer.
Inom miljöövervakningen har Naturvårdsverket valt en strategi med datavärdar som svarar för lagring och tillgänglighet av miljödata inom olika ämnesområden. Denna strategi ställer stora krav på Standardisering och sökmöjligheter för att hålla reda på informationen. Inom miljöövervakningen bygger man därför upp referenssystem och avtalar med datavärdama om vad som krävs för kvalitetssäkring, överföringsfonnat,
tillgänglighet m.m.
Länsstyrelserna svarar för genomförandet av den regionala miljöövervakningen. EU:s ökade och ofta svårforutsebara krav på rapportering har medfört att Naturvårdsverket idag räknar med att behöva en större mängd data från den regionala miljöövervakningen än tidigare.
Inventeringsverksamheten ligger mycket nära milj öövervakningen. Även denna går ut på att samla stora mängder data för att få information om tillståndet i miljön. För att kunna sambearbeta data från olika inventeringar har ett mödosamt arbete genomförts med att skapa en generell syn på hur naturen ska beskrivas och
hur informationen ska struktureras. Så långt möjligt har också en harmonisering med miljöövervakningen och annan undersökningsverksamhet gjorts. Arbetet har resulterat i en referensmodell för den information som hanteras inom undersökningsverksamheten och en databas för naturvärden har utvecldats.
Utvecklingen av miljöarbetet leder till ett behov att bedöma olika föränd-
av ringars totala effekter, förändringar ofta berör många aktörer och många
som olika delar av miljön. Detta medför ett ökat behov data och information
av om miljön. Ett växande utbud av tidskrifter och olika former av nyhetsbrev om nriljöfrågor är ett av svaren på denna utveckling. Den tekniska fackpressen har också givit ett allt större utrymme för miljöfrågor.
4.2 Miljödata
4.2.1 Definitioner Miljödata utgörs av mätvärden eller andra uppgifter miljön. Här
om avses främst den yttre miljön och värdena kan avse biologiska, kemiska och fysiska storheter som beskriver tillstånd och förändringar. Geografiska, hydrologiska, oceanografiska, meteorologiska och geologiska data kan innefattas inom begreppet miljödata. En god tillgång till sådana data är ofta nödvändig
för att bearbeta andra data om miljöns tillstånd. Det finns också miljödata som inte är kopplade till geografiska objekt, exempelvis data produk-
om tionsprocesser och ämnens miljöbelastning som används i livscykelanalyser. Även administrativa data avgränsningar nationalparker
som av och naturreservat är användbara i miljöarbetet. I ärendehandläggning kan även fastighetsinformation behövas. Administrativa data har dock i denna utredning inte innefattats i begreppet miljödata.
För att korrekt använda miljödata måste man ha tillgång till viss kringinformation, som besvarar frågor som: När Var I vad Vad Hur Vem Varför Ibland är på del dessa frågor självklara, ofta måste de
svaren en av men besvaras explicit för att data ska anses vara kvalitetsdeklarerade.
En förutsättning för att lqmna samutnyttja data är att de är kvalitetsdeklarerade. Det avgörande är att kvalitén är känd och att de olika begreppen som används är entydigt definierade. Naturvårdsverket har ett särskilt för
ansvar att definiera entydiga begrepp för miljövårdsarbetet.
lvliljöstatistik är miljödata sammanfattats olika statistiska meto-
som genom der. Gränsen mellan mätvärden och statistik är flytande. Idag är det vanligt att göra statistiska bearbetningar direkt i mätinstrument. De på detta sätt framtagna mätvärdena är i en mening miljöstatistik. I vissa sammanhang
används miljöstatistilc för den officiella statistiken miljön.
som synonym om Denna definition används inte i denna utredning.
4.2.2 Miljödatautredningen Miljödatautredningen Dir. 1993:133 fick i uppgift att: ...klargöra förutsättningarna för och effektema av ett stärkt samarbete när det gäller observationer, insamling, bearbetning och kontroll av miljörelaterade parametrar. Utredningen koncentrerade sig på fysiska och kemiska data i luft och vatten som insamlas av svenska statliga verk. De årliga kostnaderna för sådana miljömätningar uppskattades till 340 miljoner kr.
Utredningens slutbetänkande SOU 1994:125 utmärkt beskrivning
ger en av denna verksamhet och dess koppling till internationella program. Utredningen sammanfattade sina iakttagelser på följande sätt vissa avsnitt har avkortats:
"Stj/rkor
o Hög medvetenhet om miljöfrågor.
0 Bred täckning av vanliga miljövariabler.
Växande användning av modeller och fjärranalys.
God kompetens och motivation för rationaliseringar.
svagheter
Fortfarande stor andel fältbaserad mätverksamhet.
Bristande tillgänglighet till miljödata, antalet dataproducenter är högt och data spritt i många databaser.
Liten systematisk samverkan i miljödatainsamlingen.
Olika ekonomiska villkor eller målsättning för myndigheternas datainsamling. De hårda kraven på självñnansiering har bl. a medfört osäkerhet om vilka ekonomiska spelregler som gäller vid försäljning data. I vissa
av fall kan denna osäkerhet ha lett till suboptirnering av datainsamling. Som exempel har nämnts att data ansetts för dyrt att köpa och därför har
man gjort egna mätningar, med risk för sämre kvalitet, eller att avstått
man från informationen helt och fått ett sämre arbetsresultat.
Bristande kännedom om befintliga miljödata. Avsaknaden nationellt
av referenssystern/metadatabas kan ha lett till resultat
samma som ovan, dvs. att mätningar dubblerats eller information inte använts trots att behov funnits.
Växlande datakvalitet.
Nytta/kostnadsanalyser saknas oftast.
Utredningen föreslog bl.a. följande åtgärder:
"För att ta till vara behovet av högklassiga basdata bör omfattningen det
av s.k. statsuppdraget definieras. Leverans av data och enkla datatjänster inom statsuppdraget bör ske till uttagskostnad, medan data från andra stationer som drivs med statliga medel eller för privata uppdragsgivare får säljas till marknadspris.
Ett nationellt referenssystem, s.k. metadatabas, för miljödata och miljöundersökningar skulle underlätta sökande och tillgänglighet.
I ett längre tidsperspektiv bör FoU-projekt och andra undersökningar med offentligt stöd åläggas att registrera insamlade data i offentliga databaser.
Utredningen gjorde dock ingen närmare definition av basdata, formulering av statsuppdraget eller angivande av tidsperspektiv på övergången till lagring av data i offentliga databaser.
4.2.3 Geografiska data Nästan alla miljödata har någon fonn av geografisk koppling. Tillgång till bra geografiska data är därför en viktig förutsättning för att kunna bearbeta många miljödata. Även hydrologiska och geologiska data spelar
typer av en viktig roll vid tolkning av miljöinfonnation.
Lantrnäteriutredningens principbetänkande SOU 1993:99 konstaterade att priserna på digitala kartor har varit så höga att många tänkbara användare inte kunnat köpa de data som behövts. I vissa fall har man istället producerat egna digitala data från analogt kartmaterial. Detta leder till att data får skiftande kvalitet. När sedan andra data tas fram och kopplas till olika geografiska objekt uppstår skillnader beroende på vilka
geografiska databaser som används. I senare led uppstår då problem med att samköra data från olika källor.
Lantmäteriutredningen har en diskussion om geografiska data som infrastruktur för annan infonnation, bl.a. miljöinfonnation. Utredningen
argumenterar för att sådan information, som fungerar som infrastruktur, bör prissättas enligt marginalkostnadsprincipen.
En prissänkning av grundläggande geografisk information till en sådan nivå att den övervägande andelen av alla användare kan använda samma databaser ger stora fördelar för hanteringen av miljödata från olika källor. Samma resonemang kan också föras för hydrologisk och geologisk infonnation.
Låga priser på grundläggande geografisk, hydrologisk och geologisk information är en viktig förutsättning för en effektiv hantering av miljödata och miljöinfonnation. Datautbytet mellan olika myndigheter, företag och organisationer blir säkrare och effektivare om samma geografiska, hydrologiska och geologiska databaser används. Som framgår diskussionen i förelig-
av gande utredning kan också stor del rrriljöinforrnationen fungera
en av anses som en infrastruktur for arman information.
Regeringen har uppdragit den s.k. REGGIT-gmppen se bilaga 10.2 att sammanställa befintliga tidsplaner och att klarlägga förutsättningarna att
åstadkomma en mera samordnad övergång till digitala kartdatabaser med syfte att uppnå en heltäckande infrastruktur för geografisk information.
4.2.4 Biologiska data Det finns ingen systematisk studie av produktionen och tillgängligheten av biologiska rniljödata, men allt tyder på att miljödatautredningens slutsatser gäller även för sådana data. Biologisk datainsamling finansieras genom nationell och regional miljöövervakning, naturinventeringar, riksskogstaxeringen och ståndortskarteringen, Fiskeriverket och Naturhistoriska riksmuseet. Biologisk provtagning ingår också i regionala vattenvårdsförbunds verksamheter. De årliga kostnaderna för insamling av biologiska rniljödata kan uppskattas till 60 miljoner kr.
4.2.5 Miljödatasystemet KRUT Data om utsläpp från miljöfarliga verksamheter lagras av länsstyrelserna sedan 1990 i ett databassytem kallat KRUT. I samma system lagras också data om kalkningsverksamhetens omfattning. Det finns också en möjlighet att lagra recipientdata i KRUT, men denna del av systemet har endast använts i begränsad omfattning. Systemet har utvecklats Naturvårdsverket och
av varje län sköter sin egen databas. Ett mindre antal kommuner kan också rapportera direkt till KRUT genom uppkopplingar via modem. Det ñnns ett flertal olika datasystem för miljöskydd i användning hos landets kommuner men inget har enkelt kunnat leverera data direkt till KRUT.
Riksrevisionsverket RRV granskade under 1995 användningen KRUT
av RRV 1995:59 och farm att systemet inte används på det
sätt som ursprungligen planerats. Enligt RRV:s uppskattning är de årliga kostnadema för datainsamling kring KRUT minst 100 miljoner kronor. I denna
uppskattning ingår mindre summor för recipientdata som också ingår i miljödatautredningens beräkning.
RRV anser att KRUT i många fall inte har integrerats i verksamheten. Det finns vidare problem i samarbetet mellan myndigheter och uppgiftslämnare samt mellan myndigheterna i deras infonnationssamverkan. Det finns idag en stor osäkerhet om täckningsgraden och kvalitén hos de data som registreras i KRUT. Informationsförsörjningen som rör KRUT har flera olika sylten, vilket medfört en komplex uppgiñsinsamling i en miljö där ansvarsfrågor och samverkansfonner varit oklara.
Naturvårdsverket hämtar årligen utsläppsdata från länens datorer och lagrar dem i en databas kallad C-KRUT. Alla dataöverföringar görs via länens data nätverk som också Naturvårdsverket är anslutet till. Naturvårdsverket
an-
vänder dock C-KRUT endast i begränsad omfattning beroende på de ovannämnda osäkerhetema om datakvalitén. Huvuddelen av uttagen från C- KRUT har gjorts för andra statliga verk, offentliga utredningar, universitet och högskolor samt länsstyrelser och konsultñrmor.
KRUT-projektet har dock lyckats väl med att etablera en datamodell begreppsapparat för att beskriva miljöfarliga utsläpp. De höga kvalitetskraven och ambitionen att klara flera olika syñen har dock givit en i vissa avseenden komplicerad datamodell och det har krävts en omfattande utbildning för att kunna använda KRUT.
En översyn pågår av hur miljödata för miljöfarliga verksamheter bör samlas in. I samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna pågår också ett arbete med att ta fram datasystem som kan ersätta KRUT med nya tekniska lösningar. Ett viktigt mål i detta arbete är att utveckla ett systern är lätt
som att använda och underhålla.
4.2.6 lvliljöövervalcningens data Inom den nationella miljöövervakningen har Naturvårdsverket slutit avtal med fyra datavärdar som ska tillhandahålla alla data från fem olika delprogram: 0 SMHI: Stratosfarisk ozon, koldioxid, partiklar, UV-B, kemiska och fysi-
kaliska havsmätningar IVL: Luftföroreningar SLU: Jordbruksmark, kemi SLU: Sötvatten, kernibiologi ej fisk ITM Institutet för tillämpad miljöforskning: Miljögifter i biota
Diskussioner pågår med ytterligare två datavärdar. Ett databaskatalog referensdatabas utarbetas centralt på Naturvårdsverket och kommer att vara tillgänglig via Internet. Det finns dock idag inga avtal som säger att datavärdarna ska tillhandahålla data via Internet.
I de avtal som gäller för datavärdar står det att data ska levereras inom en vecka till självkostnadspriser. Dessa priser gäller endast data som har insamlats med medel från Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket har från SMHI köpt tillgången för meteorologiska, hydrologiska och oceanograñska basdata. Detta avtal ger dem arbetar med
som miljöövervakning rätt att beställa dataserier till marginalkosmadspris. Avtalet omfattar inte bearbetade eller beräknade dataserier. Sarnverkansavtalet har löpt under ett och ett halvt år. Redan under de första 7 månaderna gjordes 24 leveranser till länen som skulle kostat 1,6 miljoner med SMHIs ordinarie taxa. Dataleveransema har sedan ökat ytterligare. Detta visar att det
finns ett behov av sådana data, att priserna tidigare varit så höga att lä-
men nen inte införskaffat dessa data.
Regionala luft- och vattenvårdsförbund finansierar årligen framtagandet av stora mängder miljödata enligt samordnade recipientkontrollprogram. Insamlingen finansieras av företag och kommunala bolag enligt miljö-
som skyddslagen är skyldiga att genomföra sådana mämingar. Tillgänglighet och prissättning av dessa data varierar. I många fall kan data hämtas mot kopieringskostnaden, som dock för vissa system kan ganska hög beroende på
vara att data är lagrade i äldre databaser.
4.2.7 Referensdatabaser Referensdatabaser eller kataloger över databaser har flera utredare utpe-
av kats som viktiga för ökad tillgänglighet till data.
Inom ramen för det nordiska samarbetet publicerades 1993 rapport kal-
en lad Referanstjenester for rniljoinforrnasjon i Norden mulige
- status og samarbeidsmodeller Nordiske Seminar- Arbejdsrapporter 1993:559. I
og rapporten påpekas att det är svårt eller omöjligt att få tag på nriljödata från andra institutioner än den egna. Detta medför dubbelarbete eller att många beslut fattas med sämre underlag än nödvändigt. Det nordiska arbetet ska koordinerats med det arbete på europeisk nivå drivs EEA European
som av Environmental Agency. Enligt rapporten bör varje land bygga natio-
upp en nell databas med referenser av följ ande typ:
Organisationer och institutioner
Faktadatabaser
Projekt och program
Litteratur och kartor
Dataset/dataserier
Mätstationer
Prover.
Det nordiska samarbetet bör enligt rapporten innehålla följande tre aktiviteter: 0 Tesaurus ordlista sorterad efter begrepp. De nordiska länderna bör
samarbeta om en tesarus för den yttre miljön och föra
en gemensam nor-
disk linje i förhållande till EEA. Kodlistoma från Nordiska kodcentralen bör användas.
o Metodregister. Kunskap om använda metoder är viktig information
en för att bedöma kvalitén hos data. Ett gemensamt nordiskt metodregister bör därför skapas.
0 Karakterisering. datamodeller. Detta arbete bör ges högsta prioritet
eftersom det blir styrande för hur data lagras i referensdatabasen.
Arbetet inom EU har bl.a. resulterat i ett förslag till Catalogue of Datasources for the environment skrivet av Ulla Pinborg och publicerat 1994. En tidigare studie har formulerat de generella kraven på en EEA/CDS European Environmental Agency Catalogue of Data Sources. CDS är inte tänkt att innehålla några egentliga data, utan infonnation om data. Ambitionen är att CDS ska innehålla tillräckligt med infonnation för att en användare ska kunna bedöma informationens användbarhet. De fyra huvudtypema av referenser är:
institutioner, ansvariga för miljödata och infonnation o aktiviteter datainsamling, övervakning, datalagring, forskning, infonna-
tion, Standardisering 0 produkter rapporter, databaser, kartor 0 kontaktpersoner.
Kompletterande referenstyper är:
o någon fonn av geografisk referens till område där data insarnlats 0 berörda författningar.
Katalogen år tänkt att vara flexibel och uppbyggt av olika moduler. En flerspråkig tesaunis ska också utvecklas med de begrepp/tenner som definieras av EEA/EIONET. Möjligheten att utnyttja Internet och World Wide Web för att organisera katalogen berörs kortfattat. Idag är det dock det självklara valet. Arbetet med CDS och Tesaurus kommer att redovisas via EEA:s webserver http://wvvw.eea.dk när förslagen har godkänts.
Databaskataloger för geografisk infonnation håller också på att utarbetas på svensk och europeisk nivå. Det svenska arbetet leds av Lantmäteriverket som valt att bygga databasen på en WWW-server http://www.hn.se /samgis/ndbkhlml. Katalogen flyttades ut på Internet 95-12-12, men innehåller ännu bara några exempel på data. Den som vill kan sköta inmatning till katalogen via ett vanligt klientprogram som NETSCAPE.
4.3 Miljöinformation Miljöinformation betecknar i denna utredning bearbetade data och statistik om miljön. Miljöinformation kan innehålla miljödata men dessa är då tolkade och beslqivna i en medföljande text. Detta är en snävare definition av
begreppet information än vad som används i många andra sammanhang. För att få en mer lättläst text används ibland tennen miljöinfonnation för att beskriva både data och information miljön.
om
Kvalitetssäkringen av miljöinfonnation kan ske med i princip samma metoder som kvalitetssäkring av arman skriven information, dvs fackgranskning och kritisk debatt. Publicering i digital form som WWW-dokument kan dock kräva en viss omarbetning för att ge god läsbarhet.
Infonnationsutbudet inom miljövården ökar hela tiden. Företagens ökande intresse för miljövård har gett upphov till flera nyhetsblad och tidskrifter som kompletterar ett redan stort utbud. Miljöfrågor tas allt oftare i
upp annan fackpress. Det finns också ett stort antal lagar och förordningar be-
som rör miljön.
En informationsanalys utfördes några länsstyrelsers miljövårdsenheter
av 1994 och visade att infonnationssölcning, främst i publikationer som författningar, allmänna råd och informationsblad av olika slag, är resurskrävande. Det är troligt att förhållandena på kommunerna är likartade och att arbetstiden for att söka och hålla miljöinfonnation ajuor från olika myndigheter är betydande. Idag sker detta huvudsakligen genom läsning och deltagande i kurser.
Digital teknik har ännu en mycket begränsad användning för att sprida författningar, allmänna råd och annan information från myndigheter. Under det senaste året har det dock kommit några CD-skivor med bl.a. författningstexter inom miljövården.
4.4 Elektroniska konferenser om miljöfrågor Den första elektroniska konferensen miljöfrågor i Sverige lvliljödia-
om var logen, se avsnitt 5.3. Antalet användare är dock bara drygt 100 och
personer diskussionerna ligger ännu på en mycket enkel nivå utan koppling till den praktiska miljövården. Med undantag för Agenda 2l-arbetet har den ringa betydelse för nriljöarbetet. På senare tid har Miljöforum på Kommunförbundet Direkt blivit en intressant elektronisk konferens för dem arbetar
som med miljöfrågor inom kommunerna.
Det finns minst ett tjugotal nyhetsgrupper på Internet behandlar miljö-
som frågor. Inom den svenskspråkiga delen Swenet finns det inga nyhetsgrupper som behandlar miljöfrågor. Kvalitén på diskussionerna varierar kraftigt. De mer allmänna diskussionerna innehåller mycket ointressant material,
medan de vetenskapliga diskussionerna håller hög klass. Forskning och internationellt miljöarbete kan redan idag ha stor användning av sådant material.
Även FN miljöorgan United Nations Enviromnent Programme UNEP har
:s byggt upp nätverk som innehåller del ambitiösa Översikter över olika da-
en takällor och matprogram. Det finns bland datakatalog för Central-
annat en europa: Central European Environmental Data Request Facility http://pan.cedar.univie.ac.at. UNEP använder WWW-tekniken och har byggt upp ett nät av servrar med miljöinformation.
4.5 Användningen av digitala data och information i dagens miljöarbete Utbytet av digitala data och digital information mellan olika aktörer är fortfarande av begränsad omfatming. För att få uppfattning dagens situa-
en om tion sändes en enkel enkät se bilaga 10.3 till 36 olika myndigheter, högskolor och organisationer. Enkäten besvarades följande organisationer:
av Skogsstyrelsen, SLU, Högskolan i Karlstad, Högskolan i Luleå, Vägverket, SMI-II, Byggforskningsrådet, Stockholms Universitet, SGU, Det Naturliga Steget, Naturhistoriska Riksmuseet, Skogsforsk, Göteborgs Universitet, Skogsvårdsförbundet, SCB.
Enkäten har inte planerats som en statistisk undersökning. Ambitionen
var att få indikationer på problem och hinder för användningen informa-
av ny tionsteknik till att förmedla miljöinformation.
Flera anser att de största hindren för en ökad användning miljödata är
av oklarheter kring ekonomiska frågor. Bristen på överblick
nämns även som ett problem. Avnämama har ännu inte kompetens att söka direkt i olika data baser, men de flesta tror att det kan bli möjligt i framtid. Multimedia och
en Internet återkommer i många svar när framtiden ska beskrivas.
4.6 UNEP/GRID-Arendal GRlD-Arendal är ett regionalt center för FN:s miljöprogram; UNEP. UNEP skapades vid miljökonferensen i Stockholm 1972 och har sitt huvudkontor i Nairobi. UNEP:s uppgift är att tillhandahålla miljöinformation hög kvali-
av tet som underlag för bedömningar av olika miljöfrågor. GRID Global Resource Information Database är ett världstäckande nätverk olika center
av som tillhandahåller olika former av miljödata. Idag omfattar detta än
mer 2000 olika dataserier, de flesta avpassade för användning i geografiska infonnationssystem.
GRlD-Arendal startade 1989 med ansvar för miljöinformation om polarregionen och de nordiska staterna med tillhörande havsområden. I september 1995 anordnades ett Executive Seminar på temat The Role of the Elect-
ronic Highway the Preparation of Environmental Information for Decision-Making Rapport GA/205029-95/9. I sammanfattningen konstaterade man att:
"Omaktuell, pålitlig och förståelig miljöinfomration tillgänglig för be-
görs slutsfattare, skolungdom och allmänheten via elektroniska nätverk kan detta ge en stor ökning av antalet användare av miljöinfonnation.
Varje diskussion om informationssystem måste utgå från behovsmodell - en som är brukarstyrd och beslutsorienterad.
Policies och regler krävs för att de elektroniska motorvägama ska kunna användas effektivt.
Sökverktyg behöver utvecklas för att skilja ut användbar information från brus.
Informationen ska kunna nås via en punkt. -
Ordnad tillgång till Internets resurser kräver kvalitetssäkring utförd obe- - av roende organisationer.
Ojämlikheten i tillgång till IT måste bearbetas. -
Icke-elektronisk kommunikation kommer att nödvändig för att nå alla - vara användare.
De internationella organisationemas roll måste definieras. -
4.7 Dagsläget Den digitala teknikens första tillämpningar inom miljöarbetet använd-
var ningen av digitala mätinstmment, sedan kom oña någon fonn databashan-
av tering, därefter kontorsgöromål. Miljöarbetet skiljer sig inte i något väsentligt avseende från andra verksamheter när det gäller sådana tillämpningar. Idag hanteras i stort sett alla data och all information digitalt i de interna system som olika aktörerna på miljöområdet använder. De olika organisationema, företagen och myndigheterna har interna nätverk och på de flesta
arbetsplatser ñnns det en PC med standardprogram för Ordbehandling, kalkyl och presentation.
Det finns en etablerad begreppsapparat för att beskriva de flesta miljöfrågoma. Men lagringen sker inte på ett enhetligt sätt. Data är svårtillgängliga och kostnaderna för att föra data mellan olika systern är betydande. Pris-
sättningen varierar och är i vissa fall ett hinder för att data ska kunna användas.
De totala årliga kostnaderna för insamling miljödata är storleksord-
av av ningen 500 miljoner kronor exklusive kostnader för landskapsinformation. Lantmäteriverkets årliga kostnader för insamling av sådan landskapsinformation som används i miljöarbetet är drygt 200 miljoner kronor. Den helt dominerande finansieringen är via statliga anslag. Därefter kommer den
recipientkontroll som företagen åläggs genom beslut enligt Miljöskyddslagen.
Naturvårdsverket betalade år 3,5 miljoner kronor 1995 för grundläggande miljöinformation från SGU, SMHI och Lantmäteriverket. Kommuner och länsstyrelser köper tillsammans miljöinfonnation för uppskattningsvis 10 miljoner kronor per år. Försäljningen av miljödata till offentliga myndigheter har därför ringa styrande effekt på vilka miljödata som faktiskt insarnlas.
Under det senaste året har en del miljöinfonnation av intresse för svenskt miljöarbete lagrats på datorer som är uppkopplade till Internet. E-post fungerar bra för infonnationsutbyte mellan personer som arbetar inom den statliga sektorn och i den högre undervisningen. Flertalet kommuner kan ännu inte använda e-post eller Intemet, men utbyggnadstakten är hög och under 1996 kommer många kommuner att skaffa sådana anslutningar. Enstaka CDskivor med miljöpedagogik och författningstexter har publicerats under 1995. Användningen av digital teknik för att förmedla miljöinfonnation har ännu ringa omfattning. Situationen förändras dock snabbt och redan under hösten 1996 bör Internet och CD-skivor kunna utvecklas till ett viktigt komplement till konventionell teknik för informationsspridning.
Prissättningen av digital miljöinfonnation varierar, priserna är ännu inte
men lägre än motsvarande tryckta information, ofta är de högre. Det kan bero på att de första produkterna har belastats med utvecklingskostnader men också på att många förlag har en strävan att bibehålla försäljningsvolymen på den tryckta informationen.
Det finns några få svenskspråkiga elektroniska debatter miljöfrågor,
om men dessa har ännu en marginell betydelse för miljöarbetet.
5 Teknisk bakgrund Datorer och standardprogram för ordbehandling, kalkyl och statistik år vanliga hjälpmedel för många som arbetar med miljövård. Idag är det möjligt att hantera stora mängder data och information med en vanlig PC. Statistiska analyser och matematiska simuleringar som för tio år sedan krävde tillgång till stordatorer kan nu göras med en vanlig PC. Den ökande tillgången till geografiska informationssystem till måttliga priser leder just nu till ändrade arbetssätt för analys och redovisning av geografiska data.
Tekniska hjälpmedel som telefon och fax tar nästan för givna, men också dessa har lett till nya sätt att arbeta. Förändringarna har skett gradvis och det som idag är en del av vår vardag föreföll visionärt för 10-20 år sedan. Utvecldingstakten idag när det gäller IT och speciellt Internet är dock betydligt snabbare än när tidigare tekniker etablerats.
Under de senaste åren har det skett en mycket snabb ökning av möjligheterna till global kommunikation via Internet. CD-tekniken gör det möjligt att till låga kostnader distribuera stora mängder data och information. Denna utveckling innebär stora förändringar i vårt sätt att förmedla data och information mellan olika aktörer. Tekniken kan också ge mindre miljöpåverkan än att distribuera data och information i tryckt form.
I detta kapitel beskrivs några strategiska delar i dagens informationsteknik för att ge en teknisk bakgrund till de förslag till åtgärder som presenteras i senare kapitel. Tyngdpunkten ligger på teknik som har eller förväntas
en bred användning under de närmaste åren. Den önskar ännu
som en mer omfattande teknisk beskrivning av WWW-tekniken hänvisas till rapporten World Wide Web för offentlig förvaltning Statskontoret 1995:22. Pâ samma sätt som det går utmärkt att köra bil utan att förstå hur motorn är uppbyggd kan man använda datorer utan att förstå de tekniska detaljerna i datorer och program. Men den ska köpa produkter för olika behov
som nya kan ha glädje av mer tekniska kunskaper.
1 Internet Internet utgörs av ett stort antal datorer som är hopkopplade i ett globalt nätverk. Nätverket saknar centralpunkt och hålls istället ihop av vissa grundläggande regler protokoll för hur data ska sändas och hur datorer ska namnges TCP/IP. Det finns också regler för hur elektronisk post ska hanteras SMTP/MIME och ett språk HTML för att skriva dokument till World Wide Web. Det finns också regler för filöverföring frp mellan datorer, frmktioner för detta ingår numera vanligen i de klientprogram som finns för att läsa dokument på World Wide Web. Idag är alla dessa funktioner samla-
de i ett enda program och den vanliga användaren behöver inte lära sig några detaljer.
Intemet är idag det helt dominerande nätet för allt annat än företagsintem information. Nätet växer mycket snabbt och är väl tillgängligt på universitet och högskolor. Flertalet statliga myndigheter inom miljöområdet har också tillgång till Intemet. Många ideella organisationer har en anslutning, ofta genom Nordnet, som är en del av ett världsomfattande nät för ideella organisationer. Företag och kommuner håller snabbt på att ansluta sig. Det blir också allt vanligare för privatpersoner att ansluta sig. Enligt uppskattning för-
en dubblas för närvarande antalet användare varje år. I Sverige fanns våren 1996 ungefär 500 000 användare.
Det går att bygga upp privata delnät som är kopplade till Intemet. För organisationer med måttliga säkerhetskrav är detta tillräckligt. Den tekniska lösningen för kommunikation som används på Intemet kallas TCP/IP och har blivit en de facto-standard som också allt mer används för rent företagsinterna nät. Detta har skapat en enorm marknad för programutveckling, där nya områden som ljud/bild/interaktiva program och konferenssystem utvecklas mycket snabbt.
Allt tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta i snabb takt och att det firms eller kommer att firmas billiga och bra standardprogram för många tilllämpningar och att dessa produkter väl täcker miljöarbetets behov.
5.1.1 World Wide Web World Wide Web WWW är den snabbast växande delen av Intemet. Tekniken gör det möjligt att länka infonnation som rent fysiskt kan vara spridd till olika datorer i olika delar av världen. Läsaren av ett dokument behöver aldrig känna till de fysiska adresserna till de olika dokumenten, utan söker sig fram med hjälp av länkar i texten. Dokumenten kan innehålla bilder, ljud och video.
Webtekniken kan fungera som ett skal kring befintliga databaser och kvalitén på slutresultatet är givetvis beroende på de databaser och datamodeller som man utgår ifrån. Tekniken ökar dock sökbarheten och överblicken på ett dramatiskt sätt vilket gör att fler människor kan få tillgång till data och infonnation som tidigare krävt stor datorvana för att söka.
Websidor skrivs i ett språk som kallas HTML hypertext markup language. Detta språk använder bara vanliga läsbara tecken vilket gör att samma program kan läsas på en mängd olika datorer. Det spelar alltså ingen roll om användaren har en PC, Macintosh eller UNIX-dator. HTML-språket vidareutvecklas i rask takt och medger nu interaktiva program. En utveckling av
språket, som kallas Java, gör det möjligt att tillsammans med dokumentet skicka över det program som behövs för att läsa och bearbeta dokumentet.
Det är lätt att bygga upp enkla HTML-dokument och redan i år kommer flertalet ordbehandlare att kunna skapa dokument som är färdiga att publicera på nätet. Ökningstakten av antalet websidor är enorm och enligt uppgift hösten 1995 fördubblas antalet websidor vart 53:e dygn. Kostnaderna för att själv skapa en websida är låga om man har en dator med en anslutning till Internet. Priserna för olika former av anslutningar sjunker hela tiden. Det finns ett ökande antal Webhotell där man till måttliga kostnader kan lägga ut sina sidor. Det finns ett antal gratisprogram för att översätta text från vanliga ordbehandlare till HTML. Detta gör att WWW kan användas även av privatpersoner och små ideella föreningar.
Den idag helt dominerande användningen av WWW är att publicera information om företag, produkter eller projekt. Det finns en hel del miljöinformation av skiftande kvalitet tillgänglig. Ett växande antal s.k. hemsidor publiceras som systematiskt redovisar miljöinforrnation av hög eller mycket hög kvalitet. En utmärkt katalog med miljöinfonnation på Internet http://www.lib.kth.selwlgenvsitehnn underhålls av Larsgöran Strandberg vid KTH.
En snabb utveckling av WWW-tekniken kan förväntas även i Sverige och WWW-information kan på vissa områden redan idag konkurrera med fax och enklare trycksaker. Websidor kommer att bli allt viktigare teknik för
en att distribuera information där det inte ställs mycket stor krav på tryckkvalitet. Det är en oöverträifad teknik för att sprida information som ändras ofta till stora grupper och tekniken är mer miljöanpassad än fax eller tryckta nyhetsbrev. Tekniken utvecklas mycket snabbt och är till vissa delar ett nytt media som skapar nya former för kommunikation.
Den explosionsartade tillväxten av nätet gör det allt viktigare att få hjälpmedel för att snabbt firma den information man behöver. Det finns ett antal bra, publika söktjänster tillgängliga. Dessa är av två slag. En variant är hierarkiska, mer eller mindre välstrukturerade listor där man successivt avgränsar ett område. En arman variant är s.k. sökmotorer t.ex. http://altavista. digital.com där det är möjligt att via olika kombinationer sökord leta sig
av fram till de referenser som önskas. Tillväxten gör att bra sökhjälpmedel kommer att bli allt viktigare och en utveckling mot avancerade betaltjänster som bevakar vissa områden kan förväntas. Ett exempel på en sådan tjänst är Routenet http://www.csa.com/routenet/ från Cambridge Scientific Abstracts som söker täcka rniljöforskningens behov av kvalitetsgranskad information. Routenet ger också tillgång till ett antal kommersiella databaser.
5.1.2 Elektronisk post Elektronisk post är en mer än tjugo år gammal teknik som nu utvecklas från företagsintema till globala funktioner. Inom forskarvärlden skedde detta redan för mer än tio år sedan, medan statlig förvaltning börjat använda tekniken under de senaste åren. Kommunala förvaltningar saknar i många fall externa anslutningar till sina system, men under 1996 kommer ett ökande antal kommuner att skaffa sig möjligheter att sända och ta emot e-post.
Det har under de senaste åren saknats starka och accepterade standarder för att hantera svenska tecken och bilagor till text. Problemet med de svenska tecknen bottnar i att e-poststandarden är framtagen i USA, där alla tecken som man trodde behövdes defmierades i en kod med 128 tecken 7-bitars US-ASCII. Men i Sverige och andra europeiska länder har alla tecken inte kunnat representeras med 7-bitars kod utan man har behövt 8 bitar per tecken. För att komma runt problemet har det ftmnits, och finns, en mängd lösningar för att ordna till ä och ö över 7-bitars e-post. För att råda bot på detta har ett tillägg till den befintliga e-poststandarden tagits fram. Detta tilllägg kallas MIME, Multipurpose Internet Mail Extension. Förutom att ordna
ä och ö på ett bra sätt så innehåller lvIIME-standarden specifikationer för hur till exempel bilder och ljud ska kunna transporteras i e-post. Detta gör att även utländska programvaruföretag som inte har problem med nationella tecken, har anledning att använda MIME.
En förbättring sker nu genom att SUNET svenska wriversitetsnätet antog MIME-standarden från och med januari 1995. Statskontoret har under våren 1995 också gett samma rekommendation. Statskontoret rekommenderas även X.400, som är en mer omfattande standard lämpad för att knyta ihop olika företagsintema nät. X.400 är också EU:s första rekommendation. Den snabba utvecklingen av Internet gör att X.400 har en måttlig spridning. Kostnadema för denna lösning är också högre än Intemet/MIME. Möjligheterna att uppnå god säkerhet är dock bättre med X.400;
Troligen kommer Internet med MIME att bli den helt dominerande tekniken redan under 1996 för att hantera elektronisk post mellan olika myndigheter, organisationer och individer. Detta kommer att leda till ökad användning
en av e-post for extern kommunikation, där den kommer att konkurrera främst med fax, men även med telefoni och brev.
Ett problem för e-postanvändare är att det inte finns några bra kataloger med e-postadresser. Utredningsarbete pågår för att ta fram en nationell sådan katalog. Det finns en ISO-standard för e-postkataloger X.500 som också har rekommenderats av Statskontoret.
5.1.3 News nyhetsgrupper News är ett elektroniskt konferenssystem som funnits i över tio år på Internet. I News kan man ta del i olika nyhetsgrupper. News nyhetsgrupper var, innan WWW slog igenom, tillsammans med e-post, telnet och Rp den dominerande användningen av Internet. News skiljer sig från e-post genom att ett inlägg kan läsas av vem som helst. En nyhetsgrupp är en Sändlista med personer som är intresserade av ett visst ämne. Det är möjligt att abonnera på en viss nyhetsgrupp och då får man all e-post inom denna grupp till sin egen brevlåda. En annan metod är att gå in och läsa de inlägg som är intressanta via en s.k. newsserver, dvs en dator som lagrar en mängd olika nyhetsgrupper. Svar på olika inlägg kan antingen göras till nyhetsgruppen eller direkt till adressaten.
Antalet nyhetsgrupper är mycket stort över 7000 ämnesområden och nyhetsgruppema är därför svåra att överblicka. Inom vissa nyhetsgrupper är diskussionen kaotisk, medan den i de vetenskapligt orienterade grupperna kan hålla hög klass och styrs av en moderator dvs. en slags ordförande. Under senare tid har det blivit möjligt att söka i nyhetsgrupper via olika WWW-servrar. Tjänsten är i många fall gratis och gör det möjligt att på ett enkelt och snabbt sätt finna intressanta inlägg.
Antalet inlägg som direkt berör svensk miljöpolitik är ringa i den intemationella delen nätet, for forskare och för dem sysslar med interna-
av men som tionella frågor ñnns intressant information att hämta. Det finns ett svenskspråkigt undemät kallat swenet, men där finns idag ingen diskussion om miljöfrågor.
5.2 Konferenssystem Ett datorstött konferenssystem utgörs av en databas av meddelanden, uppdelad på olika aktiviteter "möten" över olika ämnen där kommunikationen inte sker i realtid dvs. inte sker samtidigt. Användarna kan lägga in meddelanden i möten och läsa vad andra har skrivit. Mötet kan därmed bli
ett medium för diskussion mellan deltagarna. Konferenssystem är alltså även de ett medel för "gruppkommunikation". Observera att alla gruppdeltagama inte behöver vara med samtidigt, som vid vanliga möten. Deras meddelanden lagras i datorn, och kan läsas senare. Var och en kan delta vid en tidpunkt som passar. En distributionslista eller ett konferenssystem fungerar oñast som ett diskussionsforum och ett medel för erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna. Mindre, slutna grupper kan fullgöra funktioner jämförliga med sammanträden, arbetsgrupper och studiecirklar.
Ett konferenssystem medger en någorlunda överblickbar diskussion, som kan innehålla såväl privata som offentliga delar.
En vanlig teknisk lösningen är First Class som vuxit starkt under de senaste åren. Idag finns det flera publika First Class servrar i Sverige. De mest kända är Kommunförbundet Direkt, Miljödialogen och Idgonline. Flera politiska partier använder systemet för såväl intern extern kommunikation. Kost-
som nadema är måttliga. Användarens klienten är gratis och kan enkelt
program installeras på en PC eller Macintosh. Programmet fungerar bra även med långsamma telefonmodem, men kan också använda uppkoppling via Internet och TCP/IP. Gränssnittet är enkelt att lära sig och eftersom all hantering
av post och bilagor sker på ett enhetligt sätt år det lätt att debattera och utbyta information.
Det är endast möjligt att nå en server gången. Olika servrar kan dock kopiera information mellan sig, s.k. replikering. Det är ändå en mycket stor begränsning i förhållande till WWW-tekniken där kan hoppa mellan
man olika datorer utan besvär.
Den snabba utvecklingen av WWW-tekniken och de sjunkande anslutningskostnaderna till Internet kan medföra att intresset för First Class stagnerar eller minskar. Systemet har dock fördelar när målgruppen är väldefinerad och den låga inträdeskostnaden är också viktig när användarna har små
resurser.
Konferenssystem kommer att firmas allmänt tillgänglig på Internet redan
under 1996. Några centrala funktioner i dessa system är:
0 Utbyte av meddelanden, via vanlig e-post och/eller webklient, kan
som
bestå av text, bild, ljud, animation, video, formulär m.m.
0 Ett flertal areor i datorn, som kan kallas för aktiviteter. En aktivitet består
dels av ett antal meddelanden, dels av ett antal personer, medlemmar i
aktiviteten. Medlemmarna kan ha olika roller, organisatör, medlem
som
med skrivrätt, medlem med bara läsrätt o.s.v. En aktivitet kan också vara
förenad med ett stickordsregister, med speciella automatiska agenter, med
speciella meddelandeformat m.m.
0 Nyhetskontroll, varmed menas enmekanism för användare att enkelt hitta
de meddelanden som är nya ännu inte lästa för just dem.
0 Att lästa och olästa meddelanden organiseras i en struktur som underlättar
för användaren att överblicka dem. Centralt i denna struktur är att medde-
landena gmpperas i en aktivitet i taget. Men även inom aktiviteter kan
meddelanden sorteras t.ex. i konversationer serie, eller egentligen
en
trädstruktur, av meddelanden som är svar på varandra direkt eller indi-
rekt.
Det ñnns också andra mycket krañfulla konferenssystem eller grupprogram, där Lotus Notes är marknadsledande, för användning inom organisationer. Kostnaderna är relativt stora och det är inte troligt att dessa system får någon betydelse för att sprida miljöinfonnation eller miljödata till större grupper.
Datorstödda konferenssystem är hjälpmedel för utbyte av information mellan människor med hjälp av datorer. Användarna lämnar skriñliga bidrag,
som lagras och kan läsas av andra användare vid den tidpunkt som passar dem bäst. Denna typ av system kan användas för distansundervisning på många sätt. För sådan undervisning, där ett viktigt mål är att lära eleverna att tänka, resonera och formulera sig skriftligt om ett ämne, kan hela kursen ske genom konferenssystem, med olika grupper i systemet för olika uppgifter, for frågor till läraren o.s.v. Vid kurser som ges via distansundervisning, t.ex. via videoföreläsningar, kan konferenssystem användas för diskussion ämnet
av mellan elever och med läraren efter föreläsningarna. Vissa funktioner i ett konferenssystem kan lämplig för distansundervis-
göra programvaran mera mng.
5.3 CD-rom och multimedia CD-rom är en utmärkt teknik för att distribuera stora mängder infonnation/data som är någorlunda stabila över tiden. Det är möjligt att kombinera text och bilder med ljud och video. Kombinationen av text/bild/ljud/rörliga bilder kallas multimedia och utvecklas främst av den kapitalstarka spelindustrin. Detta är en enorm marknad som gör att en fortsatt snabb utveckling kan förväntas.
Den stora lagringskapaciten gör det möjligt att använda avancerad grafik. Interaktiva tillämpningar kan skapas. Lagringskapaciteten på skivorna är idag 680 Mb vilket motsvarar 10 000 tryckta textsidor eller 700 kg
ca papper med text. En ny standard för lagring av data på CD-skivor har nyligen fastställts. Det enklaste formatet medger lagring av 5 Gb 5 000 Mb och det mest avancerande formatet medger lagring av 18 Gb, vilket motsvarar 13000 disketter. Den nya tekniken väntas vara ute på marknaden under hösten 1996.
CD-rom kan få två användningsområden inom miljöarbetet. Det är pub-
ena liceringen av referensmaterial, den andra är pedagogiska hjälpmedel.
Det finns idag flera olika CD-skivor med lagar och författningar. Andra tilllämpningar är publicering geografisk information olika slag. Dessa
av av tillämpning kan få en mindre betydelse om några år då kostnaderna för snabb datakommunikation förväntas minska ytterligare. Läroböcker på CDskivor kommer säkerligen att bli vanliga.
Multimedia gör det möjligt att ta fram interaktiva tillämpningar som spel och andra pedagogiska hjälpmedel. Miljövårdsberedningen har redan testat CD- ROM i olika sammanhang. I samband med introduktionen av Agenda 21 i i våra svenska kommuner utarbetades vägledning SOU 1994:128. Detta
en var den första statliga utredning som kunde kompletteras med en CD-ROM som på ett interaktivt sätt presenterade utredningens budskap. Under våren 1996 presenterades Miljövårdsberedningens andra CD-ROM. Detta är en samproduktion med Boplats -96 med titeln "Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing World". Denna CD-ROM kommer att finnas som en bilaga till den nationalrapport som svenska regeringen presenterar vid FN:s konferens "Habitat II" i Istanbul juni 1996.
5.4 Geografiskt informationssystem GIS GIS är ett nanm för olika datorprogram som gör det möjligt att hantera lägesbunden information. Utvecklingen har dominerats ett antal stora
av system som krävt omfattande utbildning och stora investeringar. Kopplingen till kartografisk utveckling har varit stark.
Idag finns det ett ökande antal relativt billiga programvaror som gör det möjligt att utnyttja tekniken med vanlig persondator utan att ha omfat-
en en tande utbildning. Under de närmaste åren kommer enkla GIS-prograrn att bli nästan lika vanliga i rniljövårdares datorer som olika kalkylprogram. I vissa fall blir det en del av kalkylprograrnrnen.
Det finns GIS-program där alla data lagras i en generell databas. Men i många system används en specialiserad hantering av geografiska objekt medan annan information attributdata lagras i generella databaser. Miljödata är i första hand attributdata och kan därför hanteras i vanliga databaser för att sedan kopplas till geografiska objekt under analysen. Som tidigare påpekats är det en viktig kvalitetsfråga att olika användare använder samma geografiska objekt. Detta gör att god tillgång till digitala geografiska data är av stor betydelse för ett effektivt miljöarbete.
Flera olika GIS-program kan användas i miljöarbetet och det finns ingen anledning att försöka standardisera valen av programvara. Det är däremot mycket viktigt för miljöarbetet att arbetet med att skapa datamodeller och Överföringsformat för landskapsinformation når framgång snarast.
5.5 Fjärranalysteknik IT har revolutionerat tjärranalystekniken från flygbilder till de mest avancerade satellitsystemen. Tillsammans med utvecklingen av digitala mätinstrument och instrument för positionsbestämning med GPS ett system med satelliter kompletterade med marksändare som gör det möjligt att bestämma positionen med hög noggrannhet har detta medfört ett mycket stort flöde av miljöinformation. Infonnationsmängdema är mycket stora och trots den snabba tekniska utvecklingen uppstår problem med att lagra alla data som produceras.
Inom många områden har utvecklingen varit teknikstyrd och de praktiska tillämpningama har utvecklats i en långsammare takt, delvis beroende på höga kostnader och stora kompetenskrav.
Kraftfulla persondatorer har idag tillräcklig kapacitet for att lagra och hante-
fjärranalysdata tillsammans med annan lägesbunden information. Om prira serna på data börjar sjunka och tillgängligheten till data ökar finns det många tänkbara tillämpningar. Trots den stora mängden av ñärranalysdata finns det enligt Miljödatautredningen SOU 1994:125 få exempel på hur sådana data använts i det operativa miljöarbetet. Enligt utredningen kan tillgängligheten förbättras bl.a. genom att:
0 kvalitetskontroll och lagring av mätdata ursprungsdata sker nära källan
hos dem som genererar data och som har kunskap om mätmetodiken
0 elektroniska nätverk, CD-ROM och andra effektiva men billiga distribu-
tionsmedia utnyttjas i högre grad
praktisk försöksverksamhet stimuleras där flera, gärna intemationella, organisationer ingår och där olika datatyper används och integreras.
6 Exempel pá hur informationsteknik används för att förmedla miljöinformation
6.1 Länsstyrelsernas webserver Länsstyrelserna startade hösten 1994 webserver
en gemensam http://www.lst.se. Under de senaste åren har det också vuxit fram ett antal olika länsservrar som alla kan nås via den Det finns
gemensamma servern. numera även en intern webserver för samarbetet mellan länsstyrelserna. På denna dator finns internt material som olika former av arbetsmaterial. Många län planerar också att använda WWW-tekniken för intern information.
Inom länsstyrelsemas miljövårdsenheter blev datorer allmänt tillgängliga i samband med att det s.k. KRUT-systemet infördes kring 1990. Naturvårdsverket har anslutningar till länsstyrelsemas nätverk och kan därför utnyttja detta för att sprida information, inklusive handböcker och datorprogram
som distribueras via den interna webservem. Dataöverföringar till kommunerna har dock varit problematisk. Internet bör dock snart kunna fungera som en brygga mellan länen och kommunerna.
Länsstyrelserna har de tekniska förutsättningarna för att utnyttja Internet och annan informationsteknik i miljöarbete. Kompetensen är dock mycket ojämn mellan länen. Det kommer att ta tid innan tekniken utnyttjas fullt ut i alla län. Många län ser den moderna informationstekniken ett medel till att ut-
som veckla och effektivisera arbetet.
6.2 Naturvårdsverkets digitala Informationstjänster Naturvårdsverket antog under våren 1995 en IT-strategi, se bilaga 11.5. Under hösten 1995 öppnade verket WWW-server
en egen httpzl/wwwenvironse och publicerade sin första CD-skiva innehållande de viktigaste författningarna på miljöområdet. Verket har sedan flera år en väl fungerande e-post, internt och externt.
Med de satsningar som nu görs inom Naturvårdsverket kommer det att frnnas goda förutsättningar att verket kan få en ledande roll när det gäller att utnyttja IT för att förbättra miljöarbetet.
Naturvårdsverket är National Focal Point inom EIONET, vilket innebär ett särskilt ansvar för att rapportera miljödata till EEA och att bygga de
upp datanätverk som behövs för dessa uppgiñer.
6.3 Miljödialogen Miljödialogen är en kommunikationsplats för folk som arbetar med miljöhägor och utgörs av en elektronisk konferens som kan nås via telefomnodem och Internet.
I IvIiljöDialogen finns diskussionsforum, databaser, kalendarium m.m. Det finns ett stort antal olika konferenser att tillgå, se bilaga 10.4. Organisationer, företag, myndigheter m.fl. som vill informera om sin verksamhet och organisera sin kommunikation, kan starta egna avdelningar. Miljövårdsberedningen har en egen konferens där olika versioner av denna utredning har publicerats.
MiljöDialogen startades på initiativ av en projektgrupp i q2000. q2000 är en ungdomskampanj som stöds av Svenska FN-törbundet juridisk huvudman. MiljöDialogen drivs numera i samarbete mellan Stiftelsen MiljöDatacenter och Svenska FN-förbundet.
Miljödialogen speglar en del av de diskussioner som förs på Kommunförbundet Direkt, som är en annan öppen First Class-server. Svenska Kommunförbundet upplåter informationstjänsten Kommunförbundet Direkt för informationsspridning och erfarenhetsutbyte för alla inom den kommunala sektorn utan annan kostnad än för kommunikationen. Intresset har varit stort och inom bland annat miljöområdet pågår en livlig diskussion.
6.4 Miljödatacentrum iKiruna Sverige har en internationellt sett stark position inom ijärranalys med inriktning mot det markbundna systemet för datamottagning, databearbetning samt uppbyggnad av användarbaserade informationssystem.
Miljödatacentrum i Kiruna har till uppgift att producera och ajourhålla miljödatabaser, utveckla nya databaser i samverkan med uppdragsgivare samt bedriva miljöövervakning med ljärranalystelcnik. Det ingår som en del i det nyetablerade Miljö- och rymdforslcningsinstitutet. Miljödatacentrum år ett s.k. European Topic Center ETC med uppgift att ansvara för uppbyggnad, underhåll och drift av EU:s databaser inom projektet CORINE land cover.
Aktuell geografisk information behövs i miljöarbete och i fysisk planering, t.ex. översiktsplanering och regionplanering. Inte minst för miljöaspektema av en sådan planering är behovet stort av kontinuerliga data, som täcker stora områden. Detta innebär att alternativet med satelliter som datakällor blir allt intressantare. lvliljödatacentrxun ska hjälpa användare av miljödata att utnyttja den enorma informationsmängden från dagens och morgondagens satelliter. Ett antal databaser av hög kvalitet som uppdateras så ofta som
möjligt ska finnas tillgängliga i Kiruna. Många användare förväntas koppla upp sig direkt mot miljödatacenlrum för att ta del av informationen.
6.5¶SLU Miljödata
Inom ramen för iiksskogstaxeringen, ståndortskarteringen, den nationella övervakningen av jordbruksmark, sjöar och vattendrag samt Artdatatabankens verksamhet produceras stora mängder miljödata vid SLU. För koordination av SLU:s verksamhet med den vid andra nationella och internationella organ har fr.o.m. 1996-04-01 bildats SLU Miljödata. SLU Miljödata kommer att ledas av en styrelse med företrädare för Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och större berörda program vid SLU.
SLU Miljödata skall enligt sin instruktion verka for:
0 att insamlingen av miljödata samordnas inom SLU,
0 att analys av miljödata genomförs i ökad omfattning och samordnas
inom SLU,
0 att miljödata och information hög kvalitet och aktualitet görs
av
lätt tillgängliga via datornät inom ramen för en SLU-gemensam profil,
0 att information om miljöns tillstånd och förändring på lämpligt och
effektivt sätt fönnedlas till intressenter och allmänhet inom för
ramen en
SLU-gemensam profil,
0 att stöddata i form av digitala kartdatabaser, observationsserier,
anskaifas, underhålls och görs internt tillgängliga på ett lämpligt och kostnadseffektivt sätt,
0 utveckling av metoder och system för insamling, analys och
presentation av miljödata och -information stimuleras och vid behov
samordnas inom SLU,
0 att svara för kontakter och samordning med aktörer och intressenter
inom området både inom och utom landet,
att katalysera informationsutbyte och samspel mellaniljöövervakningsrelaterade enheter inom SLU,
0 att analysera utbildningsinsatser inom miljöövervakningsomrâdet.
6.6 Utländska exempel
6.6.1 EIONET, Europa EEA:s European Environmental Agencys webserver http://www.eea.dk kommer att en nyckelroll när det gäller att göra information från EEA allmänt tillgänglig. Den kommer också att vara ett nav för samarbetet inom EIONET European Environmental Information and Observation Network. EIONET ska utvecklas till ett europeiskt nät för insamling, analys och spridning av data samt information om miljön. De viktigaste beståndsdelarna, förutom EEA i Köpenhamn, är ETC European Topic Centers
som samordnar arbetet för ett visst tema som sötvatten eller hav och NFP National Focal Points som för Sveriges del är Naturvårdsverket. EIONET håller på att bygga ett eget datanät använder teknik på In-
som samma som temet och kommer att vara anslutet till Internet för vissa tjänster.
Idag finns följande information tillgänglig:
EEA:s uppdrag och planer
EEA:s produkter och service
samarbetspartners inom EIONET
organisation och personal på EEA
länkar till andra intressanta webservrar.
När andra delar av EIONET startar sina webservrar kommer allt infor-
mer mation att kunna hämtas från olika delar Europa. De olika ETC kommer
av att en viktig roll. EEA håller på att utarbeta riktlinjer för hur information ska presenteras på nätet. Varje deltagare i EIONET ska rapportera till EEA i Köpenhamn vilka webtjänster som finns tillgängliga.
Utvecklingen av webtekniken inom EIONET kommer att få stor betydelse för hur svensk miljöinfomiation görs tillgänglig för utlandet. För att undvika dubbelarbete bör största möjliga samordning med EIONET eftersträvas när svensk miljöinfonnation görs tillgänglig på Internet.
6.6.2 ERIN, Australien Environmental Resources Information Network http://kaos.erin.gov.au i Australien har som mål att tillhandahålla miljöinforrnation med den omfattning och kvalitet som behövs för planering och beslutsfattande. ERINprogrammet är ett samarbete mellan aktörer som är intresserade av miljöin-
fonnation och effektiva beslut. Nätverket skapades
1989 efter beslut av Australiens premiärminister.
För att uppnå sitt mål använder ERIN den modernaste informationstekniken. En heltäckande bild av Australiens miljö blir tillgänglig via det nät
som byggs upp med data från många discipliner: geografi, ekologi, arkeologi, taxonomi, geologi och miljöövervakning. Materialet används för policybeslut som miljökonsekvensbeskrivningar och strategier för hållbar utveckling, forskning och undervisning.
ERIN är ett omfattande nätverk som förefaller innehålla data hög kvalitet.
av Ambitionema och omfattningen är i nivå med EIONET och det finns idag 15 olika delprojekt. ERIN har utvecklat datamodeller och standarder för
egna publicering. Det finns också en databaskatalog som är sökbar via Internet. Katalogen är mycket omfattande, innehåller bara beskrivningar data-
men av set och beställningar måste göras på vanligt sätt. De flesta relevanta lagtexter finns också tillgängliga via Internet och kan hämtas hem över nätet. Det finns en katalog med mer än 1 miljon poster innehåller observationer
som av olika djur och växter. Data kommer från olika museer, herbarier och inventeringar. Sökresultaten redovisas på kartor och tabeller som sedan kan hämtas hem via Internet. Copyright ligger kvar hos den institution som har originaldata.
ERIN är ett imponerande nätverk for miljöinformation och bör kunna ftmgera som en inspirationskälla för arbetet här hemma.
6.6.3 GLIN, Nordamerika Great Lakes Information Network GLIN är ett samarbetsprojekt mellan myndigheter och organisationer kring de stora sjöarna i USA och Kanada, för att skapa en plats med all information om ekonomi, miljö, hälsa, turism och evenemang. GLIN-medlemmarna har länkar till varandra. Oavsett
var sökning börjar kan man finna all information inom GLIN.
GLIN startade 1993 och sponsras numera bl.a. EPA ungefär USA:s Na-
av turvårdsverk, stiftelsen Ameritech och USA:s telestyrelse. Inriktningen hittills har varit att skapa länkar mellan befintligt material. GLIN har inte lika höga ambitioner som ERIN när det gäller att skapa standarder för
egna presentation eller att skapa heltäckande databaser.
Våren 1994 var det drygt 10 000 besök per månad hos GLIN:s centrala server httpz//wwwgreat-lakes.net:2200/glin/glm.html. I november 1995 överskred antalet besök 100 000 per månad. Projektet arbetade inledningsvis mycket med utbildningsfrågor. Under de första året var infonnationsförmed-
ling via e-post och nyhetsgrupper en viktig del av verksamheten. Under den senaste tiden har WWW-tekniken blivit allt viktigare. Projektet hade fram till hösten 1995 kostat ungefär 8 miljoner kronor.
7 överväganden om informationsteknik och miljöarbete
7.1 IT är en teknik för dagens miljöarbete
. Miljöarbetet engagerar allt fler personer från skilda verksamheter. Miljöpolitiken bygger i ökande grad på att olika aktörer tar egna initiativ för en bättre miljö utifrån sina kunskaper och sin situation såsom nu sker i arbetet med lokala Agenda-21. En ökad tillgång till bra data och information vår
om miljö är en förutsättning för att denna utveckling ska leda till ett effektivt miljöarbete.
Utvecklingen av datomätverk som Internet gör att tids- och rumsaspekten på vårt sätt att arbeta förändras. Det är möjligt att öka infonnationsutbytet mellan olika aktörer utan stora kostnader, oberoende av var de olika aktörerna befinner sig och vilken tidpunkt på dygnet det Detta gör det möjligt att bygga nya platta och demokratiska organisationsfonner där många människor kan dela på data och information, samt förmedla sina synpunk-
egna ter.
Ökad tillgång till rniljöinforrnation ger ett bättre miljöarbete om användarna har en grundutbildning i miljöfrågor som gör att de kan koppla den nya informationen till andra kunskaper och sätta den i ett större sammanhang. Vidare måste forskning, miljöövervakning och annan verksamhet ha tillräcldiga resurser för att producera miljöinfonnation av hög kvalitet. Endast då kan den nya infonnationstekniken bli ett medel för ett bättre miljöarbete.
7.2 Organisatoriska och ekonomiska förutsättningar Informationstekniken har lett till stora förändringar i hur rniljömätningar utförs, hur data lagras och sedan bearbetas. Det färdiga informationsmaterialet hanteras normalt med digital teknik ända fram till tryckeriet. Ärendehandläggningen inom myndigheter och företag har effektiviserats
med hjälp av informationsteknik. Dessa förändringar fortgår hela tiden och det som sker inom miljöområdet skiljer sig inte väsentligt från andra verksamheter. Drivkrañema för dessa förändringar är starka och det finns inget behov av att föreslå ytterligare åtgärder för att stärka användningen av informationsteknik i det interna arbetet inom olika myndigheter och organisationer på rniljöområdet.
En ökad användning av IT i det breda miljöarbetet förutsätter allmän
en kompetenshöjning och ökad tillgång till datorer för alla människor. Endast då kan IT utnyttjas fullt ut i miljöarbetet utan att komma i konflikt med demokratins krav. En sådan utveckling kan också innebära att miljöarbetet kan utföras med en minskad miljöbelastning genom att färre transporter
an-
vänds och att pappersförbrukningen minskar. Det krävs dock medveten
en satsning från dem som arbetar med miljövård. De flesta studier visar att IT inte direkt leder till minskad resursförbmlcning utan istället till intensivare kontakter.
När det gäller utbytet av digitala data och information miljön mellan oli-
om ka aktörer är utvecklingen långsam och det finns behov
av åtgärder för att öka utbytet och användningen av digital miljöinformation.
Utbytet av data och information miljön bromsas främst följande
om av hinder:
0 oklar tillgång till och höga priser på miljödata 0 osäkerheter om datamodeller och beskrivningar data
av 0 bristande information om vilka data och vilken information finns till-
som
gängliga.
En ökad användning informationsteknik, enligt de förslag redovisas i
av som kapitel kan minska de två senaste hindren. Det forsta hindret kan endast rivas genom att reglera tillgången till och prissättningen miljödata. Riks-
av revisionsverket RRV har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till principer för prissättning av inforrnationstjänster inom den offentliga sektorn RRV 1995:64, Principer för prissättning informationstjånster. Den fö-
av reslagna principen innebär att avgifterna på uttagen ska beräknas så att samtliga kostnader för att framställa och distribuera uttagen ska täckas. RRV:s övervägande berör endast avgiftsbelagda uttag. Gällande regler och praxis för att avgiftsfritt tillhandahålla information har inte ifrågasätts.
En grundregel inom miljöarbetet bör vara marginalprissättning. Detta innebär att för data som tagits fram med offentliga medel betalar använda-
en ny re endast for distributionskostnaden. När data görs tillgängliga via datanätverk kan denna kostnad bli så låg att det inte är meningsfullt att ta ut någon betalning för sådan uttag som kan göras direkt. Denna princip år rimlig
om man utgår från att myndigheterna inom miljöområdet inom ordinarie verksamhet har till uppgift att ta fram miljöinformation. Då är uttagskostnaden redan täckt av ordinarie anslag och endast distributionskostnaden behöver finansieras. Alternativt kan man argumentera för att ökande tillgång till
en data och infonnation om vår miljö har ett värde i sig och därför bör
vara gratis.
lVIiljöinfonnation som har vidareförädlats och anpassats till speciell mål-
en gmpps behov bör även i framtiden kunna säljas till marknadspris,
oavsett om informationen fömredlas via Internet eller trycksak.
som
miljö viktig del samhällets grundläggande in- Basdata om vår utgör en av data behövs för ökande antal beslut mängd olifrastruktur. Sådana ett av en ka aktörer. Om staten i olika sammanhang producerar sådana data bör staten data tillgängliga för alla aktörer. Om olika aktörer av kostockså göra andra orsaker inte utnyttjar sådana data kan det ge beslut nadsskäl eller av felaktiga och onödigt negativ miljöpåverkan. Det finns också som är ger stor miljöåtgärder genomförs inte behövs eller är onödigt dyra. en risk att som Satsningar på lätt tillgängliga data miljön är därför lika angeläget som att om infrastruktur. Ökad tillgänglighet till sådana data kan bidra utveckla annan beslut fattas effektivare och med större hänsyn till hur miljön påvertill att kas.
Tillgången till data och information är maktfråga. Den som ensam har en till primärdata hög kvalitet är den enda kan göra kompetenta tillgång av som Innehavet sådana data gör det möjligt att påverka beslut och tolkningar. av användas motiv för söka ytterligare medel för den egna verkkan som att gäller såväl enskilda forskare organisationer. En ökad samheten. Detta som tillgänglighet till miljödata och låg och konkurrensneutral prissättning av en data leder till fler kan analysera och beskriva vår miljö. Detta att personer skapar möjligheter för ett bredare och effektivare miljöarbete.
7.3 Spelregler för samverkan Toppledarforum arbetsgrupp för verksamhetsutveckling i offentlig förär en valtning med stöd infonnationsteknik och har bl.a. publicerat en rapport av med titeln Spelregler för samverkan Statskontoret, 1995. De slutsatser redovisats gäller till delar också för IT i miljöarbetet. Inom följansom stora de områden föreligger enligt rapporten behov policy, riktlinjer och regler: av
"De största möjligheterna att uppjj/lla de ställda kraven finns i att:
utnyttja befintliga datakällor bättre 0 förbättra sökbarhet, tillgänglighet och kvalitet 0 förbättra villkoren för åtkomst och dataflöden. 0
De största hindren eller problemen jinns bristen på initiativ och översikt för att använda gemensamma resurser 0 kompetens att söka, förstå och rätt använda data 0 kvaliteten i dokumentationen av datalagren 0 villkoren för del data: legala, prismässiga och upphovsrättsliga 0 att ta av hinder sårbarheten i inforrnationsförsörjningen. 0
Konflikter om upphovsrätt är mindre vanliga enligt uppgiñ från justitie-
en departementet som refereras Toppledarforum. För författningar, beslut
av och yttranden av svenska myndigheter samt officiella översättningar så-
av dana gäller inte upphovsrätt. Däremot gäller upphovsrätt för kartor. För katalog, tabell eller motsvarande finns ett skydd mot kopiering. Det kan tillämpas även på offentliga register, dock inte för enskilda uppgifter eller mindre delmängder av registret.
Vad gäller legala frågor och övergripande principfrågor bör miljövården följa den allmänna utvecklingen. Hindren inom dessa områden är för närvarande inte avgörande för användningen av informationsteknik i miljöarbetet. De åtgärder som kan behövas kräver lång tid och kommer troligen att drivas fram av andra samhällsintressen än miljöarbetet.
Regeringen har i proposition. 1995/962125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av infonnationsteknik formulerat plan för utveck-
en lingen inom rättsområdet den genomförs, kommer att täcka miljö-
som, om arbetets behov. IT-utredningen har i sitt betänkande SOU 1996:40 lämnat förslag till rättslig reglering bl.a. myndigheters hantering elektroniska
av av dokument och elektroniska anslagstavlor. Förslagen underlättar genomförandet av de åtgärder som presenteras i kapitel 9 nedan.
8 Informationsteknik i miljöarbetet år 2001
Detta kapitel försök att beskriva tänkbar verklighet år 2001. Ambi-
är ett en tionen är att beskriva den utveckling pågår inom informationstekniken
som och visa vad resultatet kan bli om fem år.
Det normala att fömredla data och infonnation miljön är via Inter-
sättet om
Mer omfattande material skrivs fortfarande ut på papper. Det är lättare net. att läsa tryckt text och överblicken blir bättre än på en datorskärm. Kostnaderna för datorer och enkla nätanslutningar är sådana att även privatpersoner och små ideella organisationer utnyttjar dessa möjligheter.
Basdata och grundläggande information om miljön är gratis liksom att söka information Tidsserier for alla viktiga miljövariabler finns enkelt
på nätet. tillgängliga, även det också är möjligt att söka direkt i flertalet
om numera miljödatabaser. Det finns ökande mängd betaltjänster som säljer bearbe-
en tad information för speciella ändamål. Navet inom miljövårdens infonnationshantering är Svenska rniljönätet som innehåller länkar till grundläggande data och information, författningar och allmänna råd. Naturvårdsver-
som ket och andra fortfarande ut ett antal böcker om vår miljö. Huvuddelen
ger
informationen hämtas dock via nätet och trycks lokalt vid behov. av
Ivliljönätet gör det möjligt att snabbt plocka fram aktuell miljöinformation i olika situationer. Den enkla tillgången till information uppskattas också av högre tjänstemän och politiker direkt kan söka den information de
som nu behöver. Det gäller både myndighetsinformation och olika sammanställning-
miljösituationen i landet. Det är vanligt att chefen själv gör sina OHar om bilder för presentation eller kanske gör presentation direkt från en bärbar
en dator med projektor som ansluts direkt till datorn.
en
Svenska miljönätet används flitigt i skolundervisningen for att hämta referensmaterial. Eleverna kan själva gå in och söka infonnation i samband med olika övningsuppgifter. På gynmasienivå kan olika dataserier hämtas och användas direkt i undervisningen.
Allmänheten kan söka information hemifrån eller via bibliotek och andra offentliga platser. Miljönätet är ett viktigt komplement till kommunernas nriljöinfonnatörer och i det fortsatta arbetet med Agenda 21 spelar nätet en viktig roll. Interaktiva tillämpningar blir allt vanligare och gör det lättare att nå miljöinformation som direkt belyser specifika frågor.
Den goda tillgången till data och information har breddat och intensifierat miljödebatten. enkelt för olika medborgargrupper att samla
Det är numera
underlag för att belysa olika beslut. Information tidigare svår nå
som var att är idag åtkomlig till ringa kostnader. Det har också blivit enklare för forskare på de mindre högskolorna att snabbt få tillgång till data och
göra egna analyser. Miljönätet har därför bidragit till breddning miljöarbetet.
en av
Även delar den miljöinformation hämtas via miljönätet
om av som är kvalitetsdeklarerad ställs fortsatt höga krav på goda grundkunskaper för kunna
att använda det stora infonnationsutbudet på ett bra sätt.
IT ger också nya möjligheter att utveckla rniljöpedagogiken. Multimedia
är en viktig del i miljöundervisningen och för produktion referensmaterial.
av Distansundervisning med hjälp konferenssystem och PC-baserad videout-
av rustning blir allt vanligare. Grundundervisningen har blivit bättre att
genom referensmaterialet är mer lättillgängligt då det presenteras med multimedia på CD-skivor eller kan hämtas på Internet. Kortare specialkurser kan hämtas hem via miljönätet, kompletta med bilder, ljud och video för att läsas vid lämpligt tillfälle. Lärarkontaktema sköts till viss del via elektroniska konfe-
renssystem.
En faltdator med inbyggt CD-läsare gör det möjligt att i fält ta med 100 000tals sidor med referensmaterial som också innehåller ljud och rörliga bilder. GPS-tekniken gör det möjligt att direkt föra över observationsdata till GISsystem. Fältanteckningar kan göras direkt med datorn.
Inom miljöadrninstrationen har pappersflödet mellan olika aktörer minskat tack vare en ökad användning elektroniska dokument för ansökningar och
av andra sldivelser. Skrivborden är dock i många fall fortfarande täckta lo-
av kalt tryckta papperskopior av de elektroniska dokumenten.
Olika verksamheter och miljömål följs normalt
upp genom att rapporter sänds via datomätverk. I samband med att en uppföljning/utvärdering påbörjas skapas ett rapporteringsfomrulär publiceras på Internet. De ifyllda
som formulären skickas sedan via nätet till den för uppfölj-
som ansvarar ningen/utvärderingen sedan kan sammanställa resultaten direkt i da-
som en tabas. Detta har minskat pappersflödet och givit snabbare rapporteringar.
Underlag för den kommunala översiktsplaneringen finns numera tillgängliga via Internet i de flesta län. Det finns också enhetliga begrepp för hur olika företeelser ska beskrivas i de kommunala översiktsplanema. Detta har
underlättat det regionala samarbetet. Länsstyrelser och kommuner byter numera en allt större mängd planeringsunderlag via datomätverk.
Mycket av de förändringar som skett inom miljöarbetet sedan mitten 90-
av talet följer ett allmänt mönster. Utvecklingen vad gäller IT i miljöarbetet har
dock gått snabbare än inom många andra områden. Det finns fyra viktiga orsaker till detta:
0 uppbyggnaden av Svenska miljönätet
principbeslutet att dey skall kostandsfri tillgång till basdata och 0 vara
grundläggande information om miljön
allmänt accepterad begreppsapparat för att beskriva den yttre miljön 0 en
IT har varit en prioriterad del av det interna miljöarbetet hos många aktö- 0
rer.
Den ökande användningen infonnationsteknik inom miljöarbetet har ock-
av så medfört minskad resursförbrukning. En viss del av den möjliga miljö-
en förbättringen har dock använts till intensivare kontakter mellan olika aktörer. Detta har lett till högre kvalitet i miljöarbetet och ett snabbare genomslag
en för nya krav och arbetssätt vilket givit de största miljövinstema. De största resursvinstema har gjorts på följande områden:
o minskad produktion och transport av trycksaker
har delvis ersatts konferenssystem och videokonferenser. 0 personresor av 0 faxens försvinnande och den ökande användningen av e-post
Många aktörer inom miljöområdet med Naturvårdsverket i spetsen har medvetet satsat på ny informationsteknik som har gett tydliga miljövinster. Genom att tidigt ta fram och dokumentera ett antal goda exempel där informationsteknik verkligen mindre miljöbelastning har Naturvårdsverket stimu-
ger lerat andra att följa efter.
9 Förslag till åtgärder
1 Svenska miljönätet
Svenska miljönätet ska ge överblick över data och information den om svenska miljön. Ambitionen är att göra det lätt att hitta data och information genom att skapa ett antal tjänster för informationssökning skapa samt att enhetliga principer for publicering svensk miljöinfomration på Internet. av Ambitionen kan liknas vid att skapa ett Intranet, dvs. ett koncemgemensamt nät för data och infonnation. Svenska miljönätet ska på frivillig basis skapa en sådan struktur för dem som arbetar med miljöfrågor i Sverige. Miljövårdsarbetet har inga företagshemligheter att skydda och nätverket kan därför till sin huvuddel vara öppet. Det är tekniskt möjligt att länka miljönätet till interna nät som EIONET och myndighetsintema nät. Dessa länkar kommer dock endast att kunna användas de är behöriga. av personer som
Det finns stora fördelar för användare som har tillgång till interna nät att endast behöva söka information i ett enda nätverk. Myndigheter och andra med interna nät har därför goda motiv för att skapa länkar mellan de egna näten och Svenska milj önätet.
Svenska miljönätet bör innehålla fyra delar:
En katalog med länkar till kvalitetsgranskade WWW-sidor med data och information av intresse för svenskt miljöarbete. Det bör också finnas länkar till andra kataloger, inom och utanför Sverige som är av intresse for miljöarbetet. Layout och grundläggande definitioner och termer bör vara enhetliga inom denna katalog. De offentliga delarna av EIONET European Environment Information and Observation Network ska länkade till katalogen. vara Terminologi och överföringsformat ska bygga på gällande standarder och bör i möjligaste mån anpassas till den databaskatalog CDS utvecklas som av EEA. En databaskatalog med beskrivningar alla betydande källor med av data om svensk miljö bör också finnas. Denna katalog bör till översättas engelska.
Katalogen bör ha två nivåer, detaljerad och översiktlig. Användaren en en avgör själv vilken nivå som används och det ska enkelt att byta mellan vara de olika nivåerna. Den detaljerade nivån har som målgrupp de som arbetar med offentligt eller ideellt miljöarbete, inom näringslivet har personer som ansvar för miljöfrågor, studerande och forskare inom miljöområdet. Den översiktliga nivån vänder sig till i offentlig eller privat verksamhet personer som någon gång arbetar med miljöfrågor, skolungdom och media. Huvuddelen av katalogen skrivs på svenska. Det internationella miljösamarbetet blir
allt viktigare och det är viktigt att utländska miljöarbetare kan få tillgång till svenska erfarenheter. Delar katalogen bör därför översättas till engelska.
av
För att underlätta sökning bör det finnas tre olika sökträd på katalogen:
o ärrme, art eller biotop 0 verksamhet 0 problem.
De tre ingångarna, ämnesingången bly eller talgoxe, verksamhetsingången industriell verksamhet, jordbruk, skogsbruk och problemingången försurning, eutrofiering, i enlighet med Naturvårdsverkets 13 hotbil-
ozon der möts i gemensamma beröringspunkter till vilka man kan komma oavsett vilken väg man väljer. Det bör också firmas omfattande korsreferenser mellan de olika sökträden.
Om kadrnirun Cd väljs som exempel på ämne, kan man via ämnesingången finna Cd-användningen, upptag via gröda, rörlighet i ekosystemen, miljömedicinska aspekter på Cd. Via verksamhetsingången, t ex verksamhetsområdet jordbruk, kan man också nå kxmskap om Cd, dess spridning, risker
och likaså via problemornrådet försurning kommer man på metallers m.m. rörlighet, användningsområden och risker. Två underkataloger sorterade efter geografiskt område och organisation bör också finnas som ett komplement till de tre träden.
Miljönätet innehåller länkar till olika datorer som finns hos de organisationer som deltar i miljönätet. Ajourhållning och annat underhåll av miljöinformation sköts dessa organisationer. Miljönätet är därför för sin framgång be-
av roende att de viktiga organisationerna inom miljöarbetet utvecklar sin
av fönnåga att göra miljöinfonnation tillgänglig via Intemet. Vissa åtgärder för att påskynda denna process hos statliga myndigheter redovisas i de följande avsnitten.
En sökmotor och en databas som innehåller allt som publicerats om svensk miljö i digital form. Sökning bör kunna göras på såväl offentliga som privata delar Internet och andra datanätverk. Med hjälp av denna ska det
av vara möjligt att finna allt som publicerats om svenska miljöfrågor. Det är lämpligt att låta databasen omfatta nriljöinfonnation från alla de nordiska länderna. Tjänsten byggs upp genom att en databas skapas där sökbara index firms med allt som publiceras med anknytning till svensk miljö. Innehållet i denna databas kan inte kvalitetsgranskas och data kommer att insamlas med automatiska metoder.
Ägare kommersiella databaser med miljöinfonnation bör erbjudas möjlig-
av het att redovisa sin information via denna databas. Det kan till så att de gör nyckelord och sammanfattningar sökbara att skicka indexñl
genom en till Svenska miljönätet med regelbundna uppdateringar. På liknande sätt kan myndigheter länka sina egna interna informationsservrar till Svenska miljönätet. Den som önskar kan sedan hämta hela dokumentet mot betalning enligt normal taxa eller efter särskild överenskommelse.
Elektroniska konferenser om miljö och miljöarbete. Svenska miljönätet bör erbjuda möjligheter att diskutera miljöarbetet via elektroniska konferenssystem. Det pågår en snabb utveckling av konferenssystem för Internet. Redan våren 1996 finns det flera sådana system på marknaden. Systemen bygger oña på etablerade protokoll IHML, NNTP och användaren behöver bara en webklient NETSCAPE eller annan och/eller för
ett program elektronisk post.
Miljönätet bör fungera som värd för ett stort antal konferenser inom miljöområdet. Även regionala och kommunala konferenser bör kunna finnas på nätet för att underlätta för användare som vill följa flera olika konferenser. Marginalkostnadema för ytterligare
konferenser kommer sannolikt att vara mycket låg och tjänsten bör vara gratis.
En katalog med e-postadresser till dem som arbetar med miljövård i Sverige.
Svenska miljönätet bör under de två första åren drivas i projektform med medverkan ñân bl.a. Naturvårdsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, kommunförbunden, universitetsbiblioteken och ideella organisationer. Projektet bör utforma regler för hur miljöinformation ska redovisas och hur de inledande sidorna ska utformas för att materialet ska få finnas med i nätverket. De medverkande organisationerna ska publicera speciella förstasidor som används för länkning till den katalogen. För att organi-
gemensamma en sation ska få medverka måste det finnas en minsta mängd information
av god kvalitet som ajourhålls enligt vissa regler. Miljönätet bör kunna utvecklas tiH en informell ackreditering svensk miljöinformation på Internet.
av
När det gäller kvalitetsbedömning av miljödata bör miljönätet tillämpa de regler som Naturvårdsverket använder för datavärdar. I proposition. 1995/962125 nämns att regeringen kommer att ge Naturvårdsverket i
uppdrag att i samråd med Kommunförbundet utarbeta ett förslag till utformning av kvalitetsdeklarationer för miljödata och miljödatabaser. När detta förslag är antaget bör det självfallet också vara styrande för miljönätets kvalitetsbedömningar.
lVIiljönätet har som huvudsyfte att öka tillgängligheten till data och inforrnation om den yttre miljön. lnfonnation om olika kemiska ämnen som kan påverka miljön bör också finnas på miljönätet. Miljönätet kan även byggas ut till att innehålla information miljö och hälsoskydd samt miljöanpassad
om upphandling. Utbyggnadstakten inom ytterligare områden bestäms i första hand i vilken takt myndigheter och andra inom dessa områden gör rele-
av vant information tillgänglig via Internet.
För att snabbt bygga ett nät god kvalitet bör ekonomiskt stöd utgå till
upp av de organisationer som kvalificerar sig för att medverka i nätet. Stödet bör utgöras av ett engångsbelopp och avse kostnaderna för att anpassa befintlig information till de regler som utformas av Svenska miljönätet. Stödet utbetalas i efterhand och endast om materialet godkänts för att ingå i miljönätet. Ekonomisk ersättning kan också betalas till ägare av kommersiella databaser för att de ska göra sina baser sökbara via Svenska miljönätet.
När nätet har uppnått en viss storlek bör den fortsatta driften ligga på Naturvårdsverket som till sitt stöd bör ha ett miljöinformationsråd som ska vidareutveckla reglerna för Svenska miljönätet. Naturvårdsverket kommer även under uppbyggnadsfasen att ha viktigt roll för att miljönätet ska bli en
en framgång och blir redan från början en av de viktigaste medlemmarna i miljönätet.
Svenska miljönätet bör verka för att enhetliga datamodeller begreppsmodeller för miljödata används. Naturvårdsverket bör få fortsatt ansvar för att utveckla och underhålla sådana datamodeller inom miljöområdet.
Naturvårdsverket har utvecklat en referensmodell, som är en generell datamodell för beskrivning av olika typer av miljödata. De rniljödatabaser som
utvecklas vid Naturvårdsverket bygger på denna modell. Referensmodelnu len följer det nordiska förslaget till hur miljödata ska beskrivas Nordic Concept for Environmental Data, Nordiska ministerrådet, 1993.
Inom EEA har ett arbete påbörjats med att definiera datamodeller för det europeiska datautbytet inom miljöområdet. Det svenska arbetet med datamodeller inom miljöområdet bör i möjligaste mån anpassas till dessa standarder. Sverige och andra nordiska länder arbetar för att den nordiska modellen för miljödata ska påverka EEA:s datamodeller.
Förslag till organisation av Svenska Miljönätet
Projektstyrelse
E å å E å
Axvüxdarkoqfuvns Telmikkøqfenus Mdüønüwiøm
Projektstyrelsen utses av Miljövårdsberednmgen och ska leda arbetet med att bygga upp Svenska Miljönätet. Projektstyrelsen får beställarroll gent-
en emot projektgruppen och rapporterar direkt till beredningen sin
som genom sammansättning representerar de viktigaste grupperna inom miljöarbetet.
Projektgruppen består av tre personer och har det operativa ansvaret för att bygga upp miljönätet. Projektgruppen upphandlar driften den eller de
av datorer som behövs för att driva nriljönätet. Projektgruppen leder arbetet i de olika råden och deltar i de olika konferenser som lämnar synpunkter på miljönätets Projektgruppen genomför uppbyggnaden miljönätet i
av egen regi eller med konsultinsatser beroende på vad som blir mest kostnadseffektivt. Projektgruppen bör etablera ett intimt samarbete med de forsknings- och myndighetsbibliotek har utvecklat kompetens inom miljö-
som en området.
Användarridet har en nyckelroll och bör innehålla representanter från centrala verk, kommuner, länsstyrelser, privata företag, universitetsbibliotek och ideella organisationer. Användarrådet har främsta uppgift att beva-
som ka att miljönätet utformas så att det utvecklas till ett stöd för miljöarbetet. Användarrådet Proj ektstyrelsen.
utses av
Teknikrådet ger synpunkter på den tekniska utformningen miljönätet och
av deltagarna utses av projektgruppen.
Redaktionsrådet diskuterar innehållet och utformningen materialet på
av miljönätet. Deltagarna utses av projektstyrelsen på förslag från de organisationer som lämnar bidrag till miljönätet. Deltagarna bör komma från statliga myndigheter, företag, ideella organisationer och universitet/högskolor. Inledningsvis koncentreras arbetet på att göra information tillgänglig för de
som arbetar aktivt med miljövård. Deltagarna i detta råd bör ha erfarenhet från arbete med informationsfrågor.
De olika elektroniska konferenserna bör skapas snarast och vara öppna för alla som vill lämna synpunkter på miljönätets utveckling. Det är viktigt att projektgruppen aktivt deltar i dessa konferenser. Konferensdelen kommer successivt att breddas med målet att bli ett forum för diskussion och erfarenhetsutbyte kring olika delar av miljöarbetet.
Svenska miljönätet kräver inte några stora datorinvesteringar. En eller två datorer med en fast förbindelse till Internet bör räcka länge. Katalogdelama kräver ingen stor minneskapacitet. Den mest resurskrävande delen kommer att vara sökmotorn och dess databas med referenser till rniljöinforrnation. Kraven på driftsäkerhet bör vara högt ställda. Något intrångsskydd av typ brandmur behövs inte då det inte kommer att finnas några originaldata på dessa datorer förutom olika kataloger. Katalogerna kan skyddas genom regelbunden säkerhetskopiering och övervakning av att inga obehöriga skriver i dessa.
9.2 Prissättning av miljödata Reglerna för prissättning av miljödata är oklara. Prisnivån på en del grundläggande data upplevs av många aktörer som för hög, vilket leder till dubbelarbete och sänkt kvalitet. Prissättningen och tillgången till data är inte alltid konkurrensneutral utan gynnar dataproducenter. En stor del av dataproduktionen inom miljöområdet finansieras med statliga medel och staten kan därför lösa uppkomna problem genom att utforma tydliga regler för prissättning av miljödata.
Enligt de uppskattningar som redovisats i kapitel 4 är årskostrtadema för insamling av miljödata av storleksordningen 500 miljoner kronor. Kostnaderna för produktion av den landskapsinfonnation som används i miljöarbetet är ytterligare drygt 200 miljoner kronor. Den helt dominerande finansieringen är via statliga anslag. Försäljningen av miljödata till offentliga myndigheter är uppskattningsvis 10-15 miljoner per år och har ringa styrande effekt på vilka miljödata som samlas in.
Grundläggande miljödata basdata bör betraktas som infrastruktur för arman information och tillhandahållas till marginalkostnadspris. Det är vanskligt att definiera begreppet basdata operationellt. Eftersom begreppet också kommer att ha betydelse för olika myndigheters prissättning skulle det behöva definieras i någon form av författningstext. En enklare lösning är att säga att all datainsamling som görs i huvudsak med offentliga medel ska innefattas i begreppet basdata. För att undvika att någon myndighet undantar viktiga
data genom samñnansiering med privata intressenter bör begreppet hu-
vudsak" ges en vid tolkning. Staten bör arbeta för att kommunerna tillämpar
samma principer för prissättning av rniljödata.
Internet kommer snart att bli den dominerande distributionsforrnen för mil-
jödata. Under en övergångsperiod bör även andra distributionsfonner som disketter ñnnas kvar. För stora datamängder kommer CD-ROM att ett vara viktigt distributionsmedia under de närmaste åren för sedan att ersättas av snabba datanät.
De data som distribueras måste kvalitetsdeklareras databasägaren av genom att denna alltid publicerar tillräcklig kringinfonnation så att olika användare
kan bedöma hur data bör användas.
Det internationella miljösamarbetet blir allt viktigare. Det är därför viktigt att beskrivningar viktiga svenska miljödata översätts så dessa data kan av att användas av andra länders miljöarbetare.
För data som hämtas direkt via datanätverk blir distributionskostnadema så
låga att det inte är meningsfullt att ta betalt för dessa. För speciella sammanställningar som kräver arbetsinsatser databasförvaltaren kan betalning av tas ut enligt gällande taxor. Avgiñsförordningen bör tillräcklig reglege en ring om den kompletteras så att den också täcker data och information som hämtas via nätverk, diskett och CD-ROM.
Myndigheter och privata företag ska kunna sälja vidareförädlade data i digi-
tal form eller på annat sätt till marknadsmässiga priser. För de myndigheter
som bedriver sådan verksamhet är det angeläget att det finns tydliga regler
som gör att privata företag kan konkurrera med dem på lika villkor. Enkel tillgång till data, med kvalitetsdeklarationer, är förutsättning för sådan en en konkurrens.
9.3 Stimulera publicering av miljöinformation på Internet
Idag används mycket arbetstid i olika organisationer för att söka och ajour-
hålla författningstext, allmänna råd och olika typer faktablad. En ökad av tillgång, via Intemet, till all sådan information betydelse för svenskt milav jöarbete skulle inom några år medföra stora besparingar i företags och myndigheters nriljöarbete.
Kostnaderna för att producera grundläggande miljöinformation som är kopplad till myndighetsutövandet täcks normalt förvaltningsanslag. De av marginalkostnader som uppstår befintlig information ska tillgänglig om göras via Internet är troligen så små att det inte är rimligt att myndigheterna tar
betalt för denna tjänst då adminstrationskosmadema för ett sådant system kan bli av samma storleksordning som intäkterna.
Regleringsbreven bör därför ändras så att publicering på Internet av miljöinformation som är direkt kopplad till myndighetsutövandet blir en del av myndighetsansvaret. Ajourhållning av sådan information kommer att kräva resurser och bör täckas med anslag.
Försäljning publikationer är inte en huvuduppgift för myndigheter och det
av finns ingen anledning att kompensera dem för eventuella minskningar i försäljningsvolymen. Däremot måste det även i framtiden finnas resurser på myndigheterna för att vidareförädla och anpassa miljöinformation till olika målgruppers behov. Vidareförädlad miljöinforrnation i olika former bör även i fortsättningen kunna säljas till marknadsmässiga priser av myndigheter och andra oavsett om den distribueras i digital form eller trycks.
Även tekniken för att söka och analysera data från stora databaser ge
om nomgår en snabb utveckling mot ökad användarvänlighet, kommer många användare att behöva sammanfattande rniljöinfonnation som innehåller enkla dataserier som ger en översikt över miljötillståndet. Exempelvis årsrapporter om miljösituationen i landet och tidsserier med de viktigaste miljövariablerna. Naturvårdsverket och andra har en viktig uppgift i att göra miljödata tillgängliga via sådana dataserier. Svenska miljönätet bör verka för att dataserier som belyser alla viktiga miljöfrågor blir tillgängliga på nätet. Dessa dataserier kan få en viktig roll i skolundervisningen.
Multimedia, datorspel och användningen av Internet fascinerar idag många människor. Möjligheterna att kombinera olika medierna skapar nya pedagogiska hjälpmedel som bör utnyttjas i miljöarbetet. Det finns ett sarnhållsintresse i att medborgarnas miljökimskaper förbättras och försök med att använda framförallt multimedia på CD-skivor bör stödjas. Kunskaps- och kompetensstittelsen har tidigare givit stöd till olika projekt inom detta ornråde. Ett fortsatt stöd för sådana projekt behövs för att stimulera utvecklingen.
9.4 Elektronisk dokumenthantering EDI I samband med myndigheternas hantering av olika miljöärenden produceras en omfattande dokumentation. Antalet remissinstanser är ofta stort, varför många kopior måste göras. Fonnkraven på många dokument är också tydligt uttalade. En övergång till att använda EDI vid hanteringen av miljövårdsärenden bör förenkla arbetet för såväl myndigheter som företag. För att uppnå avsedda rationaliseringsvinster bör EDI efter en övergångsperiod bli obligatoriskt för juridiska personer, medan privatpersoner även i framtiden får använda andra medel för att kommunicera.
Naturvårdsverket bör påbörja ett eller flera utvecklingsprojekt för några lämpliga ärendegrupper. Företagens årliga miljörapporter till länsstyrelser och kommuner är en lämplig ärendetyp flera skäl. Formkraven är tydliga av och dokumenten innehåller numeriska data som normalt hanteras i olika datasystem hos såväl företag som myndigheter. En övergång till EDI gör det möjligt för myndigheterna att automatiskt föra över information till de databaser som används för att lagra data miljöfarliga utsläpp. om
Om utvecklingsprojekten ett positivt resultat bör berörda förordningar ger ändras så att rapportering med EDI blir ett förstahandsaltemativ. En sådan utveckling kräver dock ändringar även i andra lagar reglerar myndighesom ters arbete. De insatser som redan har föreslagits regeringen i proposition av 1995/962125 bör vara tillräckliga för rniljöarbetets behov.
9.5 IT för minskad miljöpåverkan
En analys av hur olika användningar IT påverkar miljön är angelägen av men kräver omfattande resurser. Den ökande IT-användningen upphov till ger en mängd direkta och indirekta miljöeffekter. Förändringarna sker mycket snabbt och det är viktigt att stimulera forskning kring sådana effekter.
Internationella Institutet för Miljöekonomi, Lunds Universitet, har nyligen påbörjat ett forskningsprojekt för att studera vilka effekter ökad använden ning av IT kan ha på miljön. IT-kommissionen har nyligen beställt skrift en om goda exempel på hur IT påverkar miljön. Nedan föreslås vissa ytterligare åtgärder för att informera goda exempel. om
IT kan användas för att ersätta tryckning och pappersdokument. transport av IT kan också användas för att minska resandet elektroniska konfegenom renssystem, telekonferenser och interaktiv TV ITV. Det är dock långt ifrån självklart att dessa möjligheter kommer att användas så de leder till att en minskad miljöbelastning.
Exempel på användningar IT givit minskad miljöbelastning bör av som stödjas olika sätt. Under kortare tid kan det lämpligt att stimulera en vara olika pionjärer med ekonomiska bidrag. De projekt får stöd bör väl som vara integrerade i den normala verksamheten och bidrag ska täcka kostnaderna för utvärdering och publicering. Verksamheten bör tidsbegränsas till två år och bidragen betalas ut i efterhand. Miljövårdsberedningen bör fördela detta stöd.
Svenska miljönätet bör på olika sätt sprida information projekt där IT om har lett till minskad miljöbelastning.
9.6 Kostnader och finansiering För bildandet av Svenska nriljönätet behövs ett engângsanslag på sammanlagt 7 miljoner kronor. Finansieringen bör ske genom omdisponeringar inom miljödepartementets budget. Efter projektettiden, vilken vi bedömer vara 1.5-2 år, bör Naturvårdsverket ansvara för driften av Svenska miljönätet inom ramen för ordinarie anslag.
Förslaget om ökande tillgänglighet till och lägre priser på miljödata kan leda till inkomstbortfall för vissa myndigheter. Effektema av förslaget bedöms dock inte vara större än att de kan hanteras i den normala budgetprocessen. Förvaltningsanslagen bör normalt täcka kostnaderna för att ta fram basdata och information som berör myndighetsuppgiñema samt att göra den tillgänglig i digital form.
Många myndigheter och andra organisationer kommer att välja WWWtekniken för intern informationshantering. Tillkommande utbildningskostnader för att använda miljönätet bedöms därför vara försumbara. De program som behövs för att använda miljönätet kan hämtas gratis från Internet.
Effektivitetsvinstema som kan erhållas genom miljönätet är svåra att kvantifiera. En ökad tillgång till miljöinformation bör kunna ge snabbare handläggning och vinsterna av detta kan uppskattas på följande sätt:
Det finns uppskattningsvis 5000 personer inom landet som arbetar med miljöfrågor minst på halvtid. Om antar att dessa personer i genomsnitt
använder 1 timme per vecka för att söka miljöinformation blir årskostnaden för detta 60 miljoner kronor l40300*5000. En tidsvinst på 10 minuter per vecka för hälften av dessa personer skulle ge en besparing på ungefär Smiljoner kronor per år.
En förbättrad överblick och tillgänglighet till miljödata leder till ett minskat dubbelarbete och bättre användning av befintliga miljödata. Totalkosmaderna för miljödataproduktion är cirka 700 miljoner kronor per år. Storleken på effektivitetsvinstema med Svenska miljönätet är svåra att uppskatta,
men bara någon procents förbättring i användningen av miljödata motiverar de föreslagna åtgärderna.
Kostnadema för den primära insamlingen av miljödata och framtagandet av grundinformation berörs inte av förslagen och frågan om finansieringen och omfattningen av sådan verksamhet ligger utanför uppdraget.
10 Konsekvensredovisning
Enligt utredningsdirektivet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning regionalpolitiska konsekvenser,
av att pröva offentliga åtaganden och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser.
Vi bedömer inte att våra förslag har några regional- eller jämställdhetspolitiska konsekvenser.
Avseende offentliga åtaganden ñnns dessa redovisade i kapitel 9.6.
S6
11 Bilagor
1 1 Utredningsdirektiven Tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen Jo 1968:A, Informationsteknik i miljöarbetet 1995:104, Beslut vid regeringssarnrnanträde den 21 juni 1995
Sammanfattning av uppdraget Miljövårdsberedningen Jo 1968:A får i uppdrag att utarbeta förslag till en samlad strategi för kopplingen mellan infonnationsteknik IT och miljön och att lämna förslag till åtgärder som främjar användningen av IT inom miljöområdet.
Bakgrund Den alltmer utbredda användningen av IT på senare år har givit olika samhällssektorer inte bara ökad snabbhet och ökad precision utan också ökade valmöjligheter inom rad olika områden. När denna möjlighet utnyttjas
en påverkas miljön i många fall direkt eller indirekt. Ofta diskuteras rniljönyttan med den ökande IT-användnjngen. Elektronisk post och information via nätet kan mindre pappersförbnilcning, effektivare kommunikation kan bidra
ge till energihushållning etc. Ökad IT-anvándning vidare förutsättningar för
ger att snabbt och effektivt sprida kimskaper om miljöproblemen och deras orsaker. I det konkreta miljöarbetet finns redan i dag olika användningsområden. IT är t.ex. förutsättning för den översyn och datainsamling som ut-
en förs i den moderna nriljöövervakningen.
IT spelar också en betydelsefull roll i sarnhällsplaneringen. Den information
finns i fastighetsdatasystemet kan utnyttjas inom olika samhällssektorer. som En omvandling av allmänna kartor till digitala kartdatabaser pågår. Därmed möjliggörs uppbyggnad av geografiska informationssystem GIS. Utveckling, samordning och IT-perspektivet vad gäller geografiska data GIS m.m.
,
i nyligen tillsatt interdepartemental arbetsgrupp under kommer att tas upp en Miljödepartementets ledning. Dessa frågor bör emellertid också bevakas ur miljösynpunkt.
Det pågår ett antal övergripande aktiviteter när det gäller IT-användningen inom ramen för t.ex. IT-kommissionen, Ungdomens IT-råd och Toppledarforum.
När det gäller miljörelaterade aktiviteter har Statens naturvårdsverk ut-
mer arbetat IT-strategi som innehåller följ ande prioriterade områden:
en egen
0 IT för extem inforrnationspridning; målgruppsanpassad förmedling av ktmskap med hjälp av IT. 0 Naturvårdsverkets interna informationssystem; intern uppbyggnad och samverkan så att gemensam information görs tillgänglig för alla. 0 IT för uppföljning och utvärdering; ökat IT-användande för Naturvårdsverkets uppföljning av rniljötillståndet och hur miljöarbetet bedrivs. av 0 Verksamhetsstöd. 0 Extern samverkan; samverkan i IT-utnyttjandet med intressentema så att infonnationshanteringen bedrivs på ett effektivt sätt. 0 Kvalitetssäkring; kvalitetsdeklarerad information.
Miljöñågoma blir alltmer komplexa och följd detta ställs det störsom en av re krav på att eventuella orsaksamband analyseras och på databearbetning. I det dagliga miljöarbetet hos myndigheter och andra ökar exempelvis behovet av en effektivare samordning miljödata. Ökad IT-användning av samt en bättre samordning kan leda till ökad effektivitet för berörda aktörer i miljöarbetet.
En samlad strategi skall utarbetas vad gäller för användningen av IT inom rniljöonrrådet. Uppdrag att utarbeta förslag till sådan strategi skall en därför ges till Miljövårdsberedningen.
Uppdraget Miljövårdsberedningen skall lägga förslag hur infonnationsutbyte och om inforrnationsfönnedling till för miljön bäst skall kunna utvecklas. En gagn viktig del i miljöarbetet är spridning och tillgodogörande infonnation. av Som en följd av FN:s konferens miljö och utveckling i Rio de Janeiro om och undertecknandet Agenda 21 år 1992 kommer miljöarbetet allt av mer att utföras på regional och lokal nivå. Miljöfrågoma kommer också att få ökad betydelse inom de olika samhällssektorema och inom undervisningen. Det är därför viktigt med en fungerande informationsfonnedling mellan stat, kommun, ñivilliga organisationer, näringsliv och allmänheten när det gäller t.ex. nationell och internationell rniljöpolitik, miljötillståndet, miljöarbetet i landet etc.
Beredningen skall även lägga förslag utvecklingen konferenssystem om av för dialog och debatt som rör miljö- och miljöpolitik.
Beredningen skall vidare belysa vilka effekter utnyttjandet av IT inom andra samhällssektorer kan för miljön, dels vilka effekter utnyttjandet IT inav om miljöområdet kan på samhället i stort och på miljöarbetet.
Beredningen skall slutligen lägga förslag om hur utnyttjande, tillgänglighet och utbyte av miljödata kan förbättras genom att samordnas och effektiviseras. Beredningen skall härvid belysa och i sina förslag beakta juridiska frâgor, t.ex. kring bestämmelserna om allmän handling, offentlighet och selcretess samt upphovsrätt och prissättning. I beredningens förslag skall även ingå ansvarsfördelning, drifts- och underhållsansvar, varvid de mest kostnadseffektiva lösningarna skall eftersträvas.
Om förslag läggs som innebär ökade resursanspråk skall förslag till finansiering redovisas.
Genomförande och redovisning Miljövårdsberedningen skall utföra uppdraget inom ramen för sin ordinarie verksamhet Dir. 1995:22. Utredningen skall utföras i fortlöpande samråd med berörda myndigheter, kommittéer och utredningar däribland ITutredningen Ju 1994:05 och Ny datalag m.m. l995:91, Regeringens ITkommission och arbetsgruppen kring geografiska data. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 april 1996. En delredovisning skall lämnas senast den 1 oktober 1995 som underlag för regeringens överväganden i IT frågor.
Miljödepartementet
11.2 Arbetsgruppen kring geografiska data REGGIT
BILAGA TILL PROTOKOLL 36 vid regeringssammanträde
1995-06-01 M95/2454/7
Arbetsgrupp for samverkan geografiska data och geografiska informaom tronssystem
Samordning av arbetet med geografiska data m.m. Regeringen behandlade i propositionen om Finansiering lantmäterim.m. av och fastighetsdataverksamhet 1994/95:166 behov viss samordning på av kommunal och regional nivå och konstaterade
Det av regeringen aviserade och bostadsutskottet förutsatta samordav ningsinitiativet bör fullföljas att arbetsgrupp bildas med förnu genom en ankring i regeringskansliet.
Arbetsuppgiñema i stort för denna arbetsgrupp framgår de av återgivna utdragen ur propositionen och utskottsbetänkandet. Vissa närmare riktlinjer för arbetsgruppen anges i det följande.
Inriktning av arbetsgruppens verksamhet En omfattande verksamhet pågår med uppbyggnad geografiska databaser av och utveckling av geografiska informationssystem GIS. Som framgår av den återgivna propositionstexten bedrivs också ett betydande arbete med samordning, Standardisering på myndighetsnivå och inom olika organiosv. sationer både centralt och regionalt. Vidare pågår ett arbete inom EU för att få fram en policy för europeisk infrastruktur för geografisk information en GI 2000.
Vad som eñerlyses från många berörda är ett samlat över aktuella frågrepp geställningar och problem, utarbetandet nationell strategi samt ett av en snabbt genomförande av nödvändiga åtgärder och beslut. Det bör vara en primär uppgiñ för arbetsgruppen att verka med denna inriktning. Arbetet bör i ett inledande skede koncentreras på konkreta frågor där regeringsbeslut eller initiativ från berörda departement kan krävas, där hinder för positiv en utveckling behöver röjas undan eller EU-arbetet kräver snabba svenska ställningstaganden osv.
När arbetsgruppen har skaffat sig en överblick över de mest akuta frågorna och initierat lösningar på dessa bör den nu angivna inriktningen kombineras med uppgifter av mera utredande karaktär inriktade på att lösa frågor om samordning m.m. i ett längre tidsperspektiv. En målsättning bör därvid vara att sarnordningsåtgärder m.m. så långt möjligt skall ha sin tyngdpunkt på myndighetsnivå. Endast mera övergripande frågor bör på längre sikt hanteras av en eventuellt bibehållen samordningsñmlction inom regeringskansliet.
Verksamhetsområde De sakfrågor som arbetsgruppen ställs inför spärmer över ett vitt fält från
tekniska frågor om dataförsörjning m.m. till relativt breda sarnordmera ningsaspekter, regelfrågor osv. Till den förstnämnda gruppen hör frågor om databasuppbyggnad, datautbyte och datadistribution. Frågor om standardi-
prissättning blir centrala i dessa sering, regler för tillgång till data och om sammanhang.
Dessa grundläggande frågor måste sättas i system som präglas av klara ansvarsroller och tydliga regler. Samordning och ansvarsfördelning inom den offentliga sektorn behöver utvecklas. En viktig fråga är var gränsen skall gå mellan offentliga åtaganden och företagsbaserad verksamhet. Brister i tidsanpassning mellan utbyggnad av olika databaser kan kräva initiativ för att trånga sektorer skall undvikas. Resursfrågor behöver bedömas fortlöpande och mera samordnat än nu. Legala och andra hinder bör så långt möjligt undanröjas genom tidiga överväganden om nödvändiga författningsändringar. God framförhållning behövs också när det gäller initiativ i fråga om forskning och utveckling. Integritet och säkerhet är generella utgångspunkter för verksamheten på området. En genomgående strävan bör vara att söka lösningar som är gemensamma över det vidare IT-området.
Berörda departement, myndigheter m.m. Det finns en mängd aktörer inom området med inriktning på produktion av data. Det gäller främst Statens lantmäteriverk, Centralnänmden for fastighetsdata, Statistiska centralbyrån, Sveriges geologiska undersökning, Satellitbild AB, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt Riksantikvarieämbetet. Viktiga avnämare är bl.a. Försvarsmakten, infrastrukturverken inom transport och kommunikation, skogs- och jordbruket samt dess myndigheter, Statens naturvårdsverk, Boverket m.fl. Statskontoret och Riksrevisionsverket har viktiga funktioner inom området, inte minst vad gäller anknytningen till IT-frågoma generellt och frågor om den offentliga verksamhetens omfattning. Flera organ med inriktning mot sarnordningsåtgärder är också verksamma inom området.
Sammantaget leder det nu anförda till att många departement blir berörda av arbetsgruppens verksamhet. Följande departement bör utöver Miljödepar-
-
tementet som svarar för den sammanhållande funktionen löpande före-
- vara trädda i arbetsgruppen: Försvars-, Kommunikations-, Finans- såväl budget- och förvaltnings- som kommunfrågor, Jordbruks-, Närings-, Kulturoch Civildepartementet länsförvalming.
Alla berörda myndigheter mil. kan av praktiska skäl inte formellt ingå i
arbetsgruppen. Arbetsgruppens kärna bör företrädare för nämnda
utgöras av departement samt för Statens lantmäteriverk, Centralnämnden för fastighetsdata, Statskontoret, Svenska kommunförbundet, Utvecklingsrådet för landskapsinformation ULI och den Nationella SAMGIS-gmppen. Övriga aktörer bör, när frågor behandlas som rör dem, på lämpligt sätt knytas till
gruppens verksamhet. Inom regeringskansliet bör samordning ske mellan arbetsgruppen och IT-kommissionen samt Toppledarforum.
Tidsplan Arbetsgruppen bör fortlöpande redovisa förslag till lämpliga beslut och åtgärder. En samlad rapport om verksamheten skall lämnas till regeringen
senast den 1juni 1996. Denna rapport skall innefatta förslag till plan inklusi-
ve tidsplan för den fortsatta verksamheten.
-
Miljödepartementet
11.3 Enkät om miljödata och miljöinformation Med m menas tabeller med text eller siffror som redovisas utan en tolkning. Om m publicerar data är jag intresserad av att veta hur beskriver kvalitén hos data. Finns det någon fonn av metadata tillgängligt Med information avses sammanhängande text, bilder och tabeller. Om ni hanterar data och infonnation på olika sätt är jag tacksam om ni redovisar detta.
1 Nanm och adress till uppgiñslämnaren . Vilken typ av information och data används i er organisation
Hur införskañäs information och data Finns det ekonomiska eller prak- . tiska problem med att införskaffa nödvändig infonnation och data
Vilken typ av infonnation och data produceras i er organisation Finns det . ekonomiska eller praktiska problem med att nå ut med infonnation och data
Äger er organisation databaser . Kan andra söka i dessa Hur Om inte: Varför . Hur levereras information och data idag till respektive från er organisa- . tion
Vilka problem finns idag med att utnyttja IT effektivt för miljöarbe-
mer . tet
Vilken informationsteknik används idag i din organisation . Exempelvis: e-post Rp gopher WWW Konferenssystem som First Class och Lotus Notes ITV CD-produktion multimedia
10. Vilka nya tekniker tror du kommer att användas i ert arbete under de närmaste två-tre åren
l Kommer detta att leda till ett effektivare miljöarbete
12. Föreslå centrala initiativ som kan underlätta användningen av IT i miljö-
arbetet
Du är också välkommen att ge synpunkter och sända material direkt till mig utan att känna dig bunden till denna enkät.
Svar med e-post till shn@x.lst.se eller på fax 026-653357. Brevsvar sändes till Stig Hammarsten, Länsstyrelsen, 801 70 Gävle, om svarar per brev så bifoga gärna diskett med text.
en er
11.4 Miljödialogen Här följer förteckning över avdelningar och underavdelningar som fanns i en Miljödialogen under slutet av september 1995:
Gröna jobb behöver du någon ska jobba med miljö, annonsera här - som I framtiden underavdelningar i fomi olika sektorer i samhället
av som söker jobb
Kalendarium i datumordning hittar du miljöaktiviteter av alla de slag - Underavdelningar i fonn av geografiska mappar
Miljölösningar och fakta databas där du kan läsa och lägga in info
- Agenda 2 1-arbete Idéer och påverkan Nyttiga Resurser Litteratur Tidskrifter Nyttiga kontakter Myndigheter Organisationer/Projekt Utbildningar/skolor Andra M U databaser Forskning/ Utveckling
Goda Exempel Avfall/Återvinning Biologisk mångfald Ekologiskt byggande Boende och byggande Energi Grönt Näringsliv Jordbruk Handel och Kontor Kommunikationer Militären och miljön Skogsbruk Skola/Utbildning styrmedel för en bättre miljö Vardagsliv/hushåll
Miljödialogare registrera dig här om du vill kommunicera med andra miljöaktiva
Organisationer mm.- här presenterar organisationer sin verksamhet Agenda Zl-kommitten Avveckling tack Boplats -96 JAK Konsumentverket Miljöbiblioteket i Lund Miljökonsultema IvIiljöligan Skarpnäck Miljövårdsberedningen Optimum q2000 SAC Sociala innovationer Unga Forskare Uppsala världsbanksgrupp Västerbottens miljönät
m.fl. organisationer och grupper är på väg -
Info Frågor om MD Tillgång till Internet för dig som vill ha Intemetadress mm
- MD-utveckling stängd för vanlig folk, endast MD har
sysops behörighet Heta tips om MD ger intressanta tips om innehållet
- Välkommen till MD grundinformation alla bör ta del
- som av
Nyheter här hittar och lägger du in intressanta miljönyheter - Ex-Jugoslavien nyheter via Internet från Kroatien och Bosnien
- EPA-pressmeddelande Klimatforhandlingar direktrapporter från FN:s klimatförhand-
lingar
Diskussionsgrupper här finns olika ämnen att diskutera
- Allt möjligt Miljö på Internet många underavdelningar med massa informa-
tion Agenda 21 i Uppsala Agenda 21 och Sjöfarten IT och kommuner IT och skolan
1 1.5 lT-strategi för Naturvårdsverket Strategins roll Naturvårdsverkets IT-strategi anger ramar för inriktning och styrning av verkets IT-användning. Syftet med IT-strategin är att säkerställa kopplingen mellan verksamheten och IT, och att skapa en effektiv IT-verksamhet vid Naturvårdsverket. IT-strategin kompletteras med årliga IT-planer som redovisas i verksamhetsplaner på olika nivåer, IT-handböcker som ingår i verkets administrativa handbok där detaljerade spelregler finns, samt enskilda projektplaner. Beslut om IT-strategin har tagits av GD den 5 maj 1995. Ny ITstrategi tas fram senast 1998.
Naturvårdsverkets verksamhet Under senare år har Naturvårdsverkets verksamhet genomgått förändring till följd av ökad decentralisering, sektorsintegration och internationalisering. Detta har resulterat i mindre ärendehandläggning, ökade insatser för att stödja miljöarbetet i Sverige och mer aktivt arbete med internationella frågor. Denna utveckling kommer att fortsätta och uppföljningen av miljöarbetets resultat kommer att ställa nya krav. För många av verksamheterna är informationshanteringen omfattande. Naturvårdsverket är idag i stor utsträckning ett kunskapsföretag där informationshantering är en central uppgift.
Naturvårdsverkets roll för miljövårdens informationshantering Den information som hanteras inom miljövården kan delas på följande Sätt:
Miljöinformation miljödata. Avser information om tillståndet i miljön, påverkan på miljön och åtgärder.
Administrativ infonnation. Avser information om ärenden, ekonomi, personal etc.
Stödinfonnation. Avser infonnation om t.ex. föreskrifter, regler och övriga publikationer inom miljöområdet som sprids aktivt internt och externt.
För att Naturvårdsverket skall kunna fullfölja sina uppgifter har verket ett sektorsansvar för miljöinfonnation/miljödata. I detta ingår att samordna begreppsbildning och tenner inom landet samt en samordning internationellt.
Informationsteknikens roll vid Naturvårdsverket Nästan alla vid Naturvårdsverket arbetar med någon form av informationsbehandling. Arbetet går ut på att ta in infonnation, i de allra flesta fall bearbeta den och sedan föra ut den. Informationsteknik OT utgör ett brett spektrum av möjligheter och metoder att utveckla och förmedla kimskap. IT har därför en viktig roll vid Naturvårdsverket. Naturvårdsverket siktar mot att bli ett föredöme i att använda IT. Naturvårdsverket skall utnyttja IT för att
utveckla nya arbetsformer för att nå en miljöanpassad samhällsutveckling rationalisera och effektivisera arbetet möjliggöra stimulerande arbete i bra arbetsmiljö en åstadkomma ett "grönt Naturvårdsverk" förbättra vår tillgänglighet och trovärdighet.
För att åstadkomma en effektiv informationshantering med god kvalitet och till låga kostnader skall registrera data så nära källan möjligt som inte samla mer data än nödvändigt återanvända och samutnyttja information se till att gemensam information finns tillgänglig och kvalitetsbeskriven använda enhetliga begreppsdefinitioner och tenner anpassa åtkomlighet av information och data till IT-utvecklingen i samhållet sammanfatta information så att det blir lätt att firma det är väsentsom ligt.
Prioriterade områden IT-användningen skall integrerad i verksamheten. Varje verksamhet vara skall därför själv inom sina ekonomiska ta ställning till vilken ITramar användning verksamheten skall prioritera. Följande övergripande prioriteringar görs: IT för extern infonnationsspridning. En snabb utveckling pågår som ger nya möjligheter att utnyttja IT för förmedling kimskap. Naturvårdsverket av skall efter målgmppsanpassning tillvarata dessa möjligheter. ITkommissionen har rekommenderat att alla offentliga skall utnyttja de organ möjligheter IT ger. Naturvårdsverket skall i ökad omfattning utnyttja IT för marknadsföring och informationsöverföring i olika fonner. Naturvårdsverkets interna infonnationssystem. Naturvårdsverket har påbörjat en uppbyggnad ett gemensamt infomiationssystem med persondaav torer, nätverk, servrar, datorpost och datorfax. Vi skall påskynda denna uppbyggnad och samverka inom verket så att information gemensam görs tillgänglig för alla. Informationen skall sorteras så kan välja effektivt att man vad man vill ta del och på ett enkelt sätt får del obligatorisk infonnaav av tron. Infonnationsförsörjning. Naturvårdsverket behöver information utifrån för allt sitt arbete. Med ny teknik underlättas möjligheterna att snabbt söka och ta hem relevant infonnation. För Naturvårdsverkets arbete med att följa upp tillståndet i miljön och hur miljöarbetet bedrivs krävs omfattande informationsinsamling. Vi skall utnyttja IT for vår informationsförsörjning så att verksamheten kan genomföras med hög kvalitet och till låg kostnad.
Verksamhetsstöd. Prioriteringar görs av avdelningarna och enheterna som redovisar dessa i sina verksamhetsplaner.
Extern samverkan. Internationalisering, sektorsintegration och decentralisering gör att samverkan med andra är viktig. Vi skall utnyttja samverkansfördelar så att informationshanteringen bedrivs på ett effektivt sätt. En uppbyggnad informationshanteringen inom EU har nyligen startat för miljö-
av området, Vi skall även skapa bra kommunikation med andra internationella
En samverkan med sektorsmyndigheter, regionala och kommunala organ. myndigheter skall ske för att underlätta informationsutbyte med dessa. Länsstyrelserna har fått särskild ställning genom att de medverkar vid
en fördelning medel för miljövärdsåtgärder och har en viktig roll för Natur-
av vårdsverkets informationsförsörjning.
Kvalitetssäkring. För att data skall kunna återanvändas och sarnbearbetas krävs att vet vad data står för. Vi måste därför lagra data på ett kvalitetsmedvetet sätt. Det behöver inte alltid vara högsta möjliga kvalitet på data
det måste framgå vilken kvalitet informationen har för att den skall men kunna återanvändas.
Organisationsprinciper
Verksledningen verkets IT-strategi, verksgemensam in-
beslutar om frastruktur och för verksövergripande planer.
En IT-grupp, med representanter från direktionen och IT-tunga enheter,
. biträder verksledningen i övergripande IT-frågor. IT-gruppens ordförande är föredragande i direktionen. IT-gruppen granskar övergripande IT-plan, stör-
IT-projekt 500 tkr säkerhetsfrågor m.m. IT-gruppen beslutar om ITre handböcker och frågor om gemensamma begreppsdeñnitioner.
Verksamhetsansvarig avdelning för IT-användningen inom re-
ansvarar spektive verksamhet. Vid varje avdelning skall det ñrmas en IT-samordnare
har tid avsatt för lokalt stöd och samordning inom avdelningen. För som större informationssystem skall det firmas systemägare som håller i ekonomi och systemansvarig som ansvarar för driften av systemet.
Den centrala IT-fmrktionen svarar för upphandling av alla programvaror/datasystem, IT-konsulter och utrustning; svarar för driften av nätverksservrar; ger PC-support; biträder avdelningarna med kompetens för verksamhetsanalys, projektledning och upphandling, samt åtar sig uppdrag vid systemutveckling, förvaltning, utredningar m.m.
Finansieringsprinciper
Gemensam resurs inom verket utgörs av UNIX-servrar och en del nätverksutrustning. Till den gemensamma resursen hör också delar av den centrala IT- funktionen med personal och utrustning.
IT-användningen finansieras i övrigt av verksamheten inom ordinarie budget.
En "mjuk" intemdebitering av IT-tjänster sker att avdelningarna genom belastas med kostnadema för dessa tjänster. Kostnadskalkyl och bedömning av kostnad/nytta skall göras i varje ITprojekt från början eller etappvis.
Teknisk bas för IT-användningen Kommunikationen på det intema datomätverket sker med hjälp av samma grundläggande teknik som används i Internet. Vi använder UNIX-datorer som servrar. Vilka programvaror som används på och persondatorer framgår servrar av IT- handboken. Där framgår också hur denna uppsättning förändras. Vi strävar efter en enhetlig programvarumiljö för att förenlda internt infonnationsutbyte och kompetensuppbyggnad. Vi strävar efter att använda plattformsoberoende informationssystem både for extem och intern informationsspridning. Leverantörsspeciñka system används bara för tillämpningar där det saknas "öppna" alternativ med jämförbar funktionalitet. Arbetsplatsutrustningen består sk. IBM-kompatibla PC med grafiskt av användargränssnitt for närvarande MS Windows version 3. Macintoshdatorer och UNIX arbetsstationer kan anskaffas för specialändamål. För telekommunikation strävar eñer att hyra funktionalitet snarare än att specificera vilken teknisk lösning som ska användas. Det gäller bl.a. telefonväxel, stationära telefoner och kabelsystem. Mobiltelefoner och faxar köps. Vi skall stödja standardiserings- och nonneringssträvanden som gynnar miljövården. All IT-användning vid Naturvårdsverket skall till individens anpassas förutsättningar och möjligheter. Arbetsglädje och god arbetsmiljö skall följa den nya tekniken.
Kompetens Samtliga medarbetare ska ha behövlig kompetens för de viktigaste funktionerna i Naturvårdsverkets intema informationssystem. Utbildningsfunktionen följer kontinuerligt upp att alla har tillräckliga grundkunskaper. Utöver grundnivån gäller särskilda kompetenskrav för de flesta kategorier av medarbetare. Det är viktigt att IT-funktionens personal har specialistkompetens. Varje avdelning ansvarar för att det finns lokal kompetens för ITsamordning och stöd i användningen verkets och avdelningens standardav verktyg t.ex. för ordbehandling, kalkylprogram, OH-program o.dyl.. Direktionen utbildas tidigt på strategiska funktioner i de nya gemensamma informationssystemen.
Säkerhet och sekretess
Datasäkerhetschef har det övergripande säkerhetsansvaret och beslutar om när större eller mindre säkerhetsanalyser skall göras.
Systemansvariga för att varje system håller en lämplig
ansvarar tillräcklig säkerhetsnivå.
Varje person ansvarar för att infonnation inte går förlorad eller kommer i orätta händer.
11.6 Liten ordlista med datatermer @ Commercial at, på svenska "vid, kanelbulle eller snabel-a". Skil-
jetecken i e-postadress mellan och domärmamn.
person-
ASCH Teckenstandard som är mycket vanlig. Klarar inte att hantera
många nationella tecken.
ATM Asyncronous Transfer Mode, en standard för tele- och data-
kommunikation som ger höga överföringshastigheter.
bit Minsta enhet för representation infonnation; 0 eller l
av
byte Informationsenhet bestående av 8 bit
Firewall Brandmur, programvara och/eller utrustning höjer säkerhe-
som
ten i det lokala nätet mot intrång
DNS Domain Name System, system som ser till att datorer hittar
var-
andra med hjälp av IP-adresser och IP-namn.
Domän En del av Intemet. Ett domännamn talar om var en dator fmns i
nätet. I en e-postadress är domännamnet den delen som återñnns
efter @-tecknet.
e-post/ Tjänst i Internet för att skicka meddelanden och dokument e-mail mellan användama.
Ethernet Standard för överföring av datatrafik med 10 miljoner bi-
tar/sekund.
FTP File Transfer Protocol, standard i Internet för överföring filer
av
mellan datorer.
FAQ Frequently Asked Questions, dokument innehåller de vanli-
som
gaste frågoma och svaren om till exempel en tjänst eller pro-
gramvara.
Filöverfönng Tjänst i Internet för att föra över ñler mellan datorer, använder
protokollet FTP.
FreeWare Programvaror som är fritt tillgängliga. Finns ofta att hämta med
FTP över Intemet.
Gopher Infonnationssystem i Internet med hierarkiskt strukturerad in-
formationen nästan alltid är vanlig text. En Gopherserver
som kan innehålla länkar till andra Gopherservrar.
HTML Hyper Text Markup Language, standard för att presentera do-
kument i WWW.
HTTP Hyper Text Transport Protocol, standard för att föra över infor-
mation mellan WWW-servrar och klienter.
IP-adress Logisk adress som tilldelas alla datorer i Internet. Varje Inter-
net-ansluten dator måste ha en unik IP-adress.
LRC Internet Relay Chat, program för att få direktkontakt med män-
niskor via datorer över Internet.
ISDN Integrated Services Digital Network, en standard för tele- och
datakommunikation. Kan användas för anslutning till Internet
64 kbps.
klient Dator med programvara som används för att komma infonna
tion på en server.
MIME Multipurpose Internet Mail Extension, en standard för e-post i
Internet möjliggör överföring av nationella tecken, bilder,
som ljud m.m.
modem Utrustning för att köra datatrafik på telefonledningar.
News Tjänst i Internet för elektroniska konferenser, använder proto-
kollet NNTP NetNews Transfer Protocol.
protokoll Regler som styr hur datorer ska kommunicera med varandra.
server Dator som i det lokala datomätet ofta sköter till exempel ñl- och
skrivardelning. På Internet är en server en dator som är tillgänglig över nätet innehållande information.
ShareWare Programvara är iii Håller ofta låga priser och
som att prova.
finns tillgänglig att hämta över Internet med FTP.
SMTP Simple Mail Transfer Protocol, standard för överföring av e-post
i Internet.
SUNET Swedish University Network, det svenska högskolenätet som
sedan länge varit en del av Internet. SUNET har det adminstra-
tiva ansvaret för de svenska delarna av Internet. TCP/IP Två nätverksprotokoll TCP Transmission Control Protocol och
IP Internet Protocol. Kommunikationen i Internet bygger på
dessa två protokoll. Telnet Protokoll i Internet för att hantera terminalemulering. UNIX Operativsystem som är vanligt på servrar i Internet.
Uniform Resource Locator, standard för att ange en informa-
tionskälla i Intemet. Uppbyggd enligt tjänstJ/adress. WAIS Wide Area Information Service, Sökverktyg för Gopher. Fritext-
sökning i Gopherdokument X.25 ISO-standard för överföring av data. X.400 ISO-standard för elektroniska meddelanden. X.500 ISO-standard för elektroniska katalogtjänster.
6151/0
ä
ägs
e
m/bCKHO
Statens offentliga 1996
utredningar
Kronologisk förteckning
Dennyagymnasieskolanhurgårdet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken Bilagor.K. . - + Samverkansmönsteri svenskforsknings 27.Enstrategiför kunskapslyft . ochlivslångtlärande. finansiering.U. U.
b Fritid i förändring. 28.Detforskningspolitiskalandskapet . i Nordenpá Omkönochfördelning fritidsresurser.av C. 1990-talet.U.
Vembestämmervad EU:sinternaspelregler . inför 29.ForskningochPengar.U. regeringskonferensen1996.UD. 30.Borgenärsbrotten översyn ll kap.- en av Politikomrádenunderlupp.FrågoromEUzsförsta brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen1996.UD. 3. Attityderochlagstiftningisamverkan . Ettår medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheter arbeteti EU.UD.av 32.Mössochmänniskor.Exempelpâbra
Av vitalt intresse.EU:sutrikes-och lT-användningblandbarnochungdomar.SB.
säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.UD. 33.Banverketsmyndighetsroll m.m.K. Batteriernaenladdadfråga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik - + expertbilaga.A. Omjärnvägenstrañkledningm.m.K. 35 Kriminalunderrättelseregister . Forskningför vårvardag.C. DNA-register.Ju. EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36.HögskolaiMalmö.U. tvâ-ochtrehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkani FN:sfamiljeár.S.
Kommunerochlandstingmedbetalnings- b .NationalstadsparkenM.
svárigheter.Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen1995. Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M.
Budgetlag regeringens- befogenheterpå 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju.
finansmaktensomrâde.Fi. Statensmaritimaverksamhet.Fö. - Unionför både och . öst väst.Politiska,rättsliga 42.Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav ochoffentligheti EU. UD.
utvidgning.UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch
.Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD.
utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga 44.Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteriEU.UD. Reformeratförhandsbesked.Fi.
Bättre trafik medväginformatik.K. 45 Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. Totalförsvarspliktiga , m95.Förslag jobb/studier 46.Enskildavägar.K.om eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhêillet.Studiecirklarsbetydelserför
försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle.U.
.Sverige,EU ochframtiden.EU96-kommitténs 48.ShapingSustainableHomes anUrbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World.Swedish NationalReportfor Habitatll. N. UD. Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnad . rollfördelninginomtekniskforskning. Förbudmotvapen allmänplats Ju. . m.m. U .Grundläggandedragi arbetslöshetsförsäk-
.Reform enny
2 ochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.A. verksamhetvid universitetochhögskolorefter Precisering handelsändamálet . av i detaljplan.M. 1993ársuniversitets-ochhögskolereform.U. Kalkning sjöarochvattendrag.M. . av 22.Inflytandepâriktigt Omelevers till- rätt .Kooperativamöjligheteri storstadsområden.S.
inflytande,delaktighetochansvar.U. Sverige,framtidenochmångfalden.A. 23.Kartläggning . ochanalys denoffentligasektornsav Pâvägmotegenföretagande.A. upphandling . avvarorochtjänstermed .Vägar i Sverige.A. miljöpåverkan,N. .Hälften vorenog om- kvinnorochmän 24.FrånMaastrichttill Turin.Bakgrundochövriga 90-taletsarbetsmarknad.A.
EU-ländersförslagochdebattinför .Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi.
regeringskonferensen1996.UD. Finansieringen detcivilaförsvaret.Fö. av 25.Frånmassmediatill multimedia attdigitaliserasvensktelevision.Ku.
Statens 1996
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
59.Europapolitikenskunskapsgrund. 88.Kameraövervakning.Ju.
Enprincipdiskussionutifrån 89.Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch
EU96-kommitténserfarenheter.UD. medelstoraföretagen.N. 6 .Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöreglerochO 90,Sammanhâlletstudiestöd.U.
utvidgningenseffekter dengemensamma Denprivatavärdensomfattningochframtida
.
jordbrukspolitiken.UD. ersättningsformerEnöversynavdenationella
- 6 .Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration taxornaförläkareochsjukgymnaster.S.
ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. 92.IT i miljöarbetet.M. UD.
62.EU, konsumenternaochmaten
Förväntningarochverklighet.Jo.
- 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 64.FörsäkringskassanSverige Översynav
-
Socialförsäkringensadministration.S. 65.Administrationen EU:sjordbrukspolitikav
i Sverige.Jo. 66.Utvärderatpersonval.Ju. 6 .Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader.
Fi. 68.Någrafolkbokföringsfrágor.Fi.
.Kompetensochkapital bilaga.N.+ 70.Samverkanmellanhögskolan näringslivet.och N. 7l. Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäder
ochlandsbygd.In. 72.Râttspsykiatrisktforskningsregister.S. 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities.
Volume1 An Assessment.- M. 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities.
Volume2 Descriptions.M.
- 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U.
.EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer,
-
formalia.Sammanfattningavettseminariumi
april 1996.UD. 7l .Utländskaförsäkringsgivare verksamhetmed i
Sverige.Fi. 7 .ElberedskapemOrganisation,ansvarsfördelning
och finansiering.N. 79.Översyn revisionsreglerna.av Fi. 80.Viktigtmeddelande.
RadioochTV i KrisochKrig. Ku. 81.Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 82.Enöversynavluft sjö-ochspártrafikens
tillsynsmyndigheter.K. 83.AllmäntpensionssparandeAPS.S. 84.Ekobrottsforskning.Ju. 85.EgonJönssonenkartläggning lokalaav sam-
-
verkansprojektinomrehabiliteringsområdet. 86.Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret
ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning,
övervägandenochförslag.Fö.
Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.
Statens offentliga 1996 utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet
Mössochmärmiskor.Exempel bra Totalförsvarspliktigam95.Förslag jobb/studierom lT-användningblandbarnochungdomar.32 eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar.18 Justitiedepartementet Statensmaritimaverksamhet.41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringendetcivilaförsvaret.58av DNA-register.35 Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret Elektroniskdokumenthantering.40 ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, Presumtionsregelniexpropriationslagen.45 övervägandenochförslag.86 Förbudmotvapen allmänplatsm.m.50 Utvärderatpersonval.66 Socialdepartementet Ekobrottsforskning.84 Sverigesmedverkani FN:sfamiljeár.37 Tredimensionellfastighetsindelning.87 Kooperativamöjligheteristorstadsomräden.54 Kameraövervakning.88 FörsäkringskassanSverige Översyn - av socialförsäkringensadministration.64 Utrikesdepartementet Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför AllmäntpensionssparandeAPS.83 regeringskonferensen1996.4 EgonJönssonenkartläggning lokalaav - Politikområdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta samverkansprojektinomrehabiliteringsomrädet.85 pelareinförregeringskonferensen1996.5 Denprivatavårdensomfattningochframtida Ettär medEU.Svenskastatstjänstemäns ersättningsformerEnöversynavdenationella erfarenheter arbeteti EU. 6av taxornaför läkareochsjukgymnaster.91 Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.7 Kommunikationsdepartementet Unionför både ochöst väst.Politiska,rättsliga Omjärnvägenstrañkledning 9 m.m. ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför utvidgning.15 tvá-ochtrehjuligamotorfordon.11 Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, Bättretrafikmedväginformatik.17 utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga Nykursi trafikpolitiken Bilagor.26+ rättigheteri EU. 16 Banverketsmyndighetsroll 33 m.m. Sverige,EUochframtiden.EU 96-kommitténs Enskildavägar.46 bedömningarinförregeringskonferensen1996.19 Enöversyn luft-sjö-ochspártrañkens av FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga tillsynsmyndigheter.82 EU-ländersförslagochdebattinför regeringskonferensen1996.24 Finansdepartementet Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament Kommuner ochlandstingmedbetalningsochoffentligheti EU. 42 svárigheter.12 Jämställdheteni EU.Spelregleroch befogenheter Budgetlagregeringensverklighetsbilder.43 ñnansmaktensomrâde.14 Europapolitikenskunskapsgrund. Borgenärsbrotten översyn kap. - en av11 Enprincipdiskussionutifrån brottsbalken.30 EU96-k0mmitténserfarenheter.59 Översyn skatteflyktslagen.av Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljörcgleroch Reformeratförhandsbesked.44 utvidgningenseffekter dengemensamma Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.57 jordbnikspolitiken.60 Medborgerliginsyni kommunala entreprenader.67 Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration- Någrafolkbokföringsfrágor.68 ochförhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. Utländskaförsäkringsgivare medverksamheti 61 Sverige.77 EU:sregeringskonferens- procedurer,aktörer, Översyn revisionsreglerna.79 av formalia.Sammanfattning seminariumavett i Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 april l996.76
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet Dennyagymnasieskolanhurgårdet l Kartläggningochanalys denav offentligasektorns
- Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. upphandlingavvarorochtjänstermed 21 miljöpåverkan.23 Samordnadrollfordelninginomtekniskforskning. ShapingSustainableHomes anin Urbanizing 20 World.SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Reformochförändring.Organisationochverksamhet Reglerför handelmedel. 49 vid universitetochhögskolorefter1993års Kompetensochkapital bilaga.69+ universitets-ochhögskolereforrn.21 Samverkanmellanhögskolan näringslivet.70och Inflytande riktigt Omeleversrätttill Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch
inflytande,delaktighetochansvar.22 finansiering.78 Enstrategiför kunskapslyftochlivslångtlärande.27 Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch Detforskningspolitiskalandskapeti Nordenpá medelstoraföretagen.89 1990-talet.28 ForskningochPengar.29 Civildepartementet Högskolai Malmö.36 Fritid i förändring. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Omkönochfördelning fritidsresurser.av 3 individochlokalsamhälle.47 Forskningför vårvardag.10 Värdeni folkhögskolevärlden.75 Attityderochlagstiftningisamverkan Sammanhálletstudiestöd.90 + bilagedel.31
Jordbruksdepartementet Inrikesdepartementet Offentligdjurskyddstillsyn.13 Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch EU, konsumenternaochmaten landsbygd.71 - Förväntningarochverklighet.62 AdministrationenavEU:sjordbrukspolitik i Sverige.65 Miljödepartementet
Batterierna- enladdadfråga.8 Arbetsmarknadsdepartementet
Nationalstadsparker.38 Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.34 Rapportfrånklimatdelegationen1995. Grundläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäkring Klimatrelateradforskning.39
alternativochförslag.5l Precisering handelsändamåletav i detaljplan.52 Sverige,framtidenochmångfalden.55 Kalkning sjöarochvattendragav 53 Påvägmotegenföretagande.55 SwedishNuclearRegilatoryActivities. Vägarin i Sverige.55 Volumel An Assessment.73
- Hälftenvorenog omkvinnorochmän SwedishNuclearRegulatoryActivities.
- 90-taletsarbetsmarknad.56 Volume2 Descriptions.74
- Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 lT i miljöarbetet.92
Kulturdepartementet Frånmassmediatill multimedia
attdigitaliserasvensktelevision.25 Viktigtmeddelande. RadioochTV i KrisochKrig. 80
POSTADRESS:1064.7STOCKHOLM FAX:08-20 50 21,TELEFON:08-6909190
ISBN 91-38-20296-4
ISSN 0375-250X