Lokal Agenda 21 : en vägledning : rapport från Miljövårdsberedningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

LOKAL AGENDA EN VÄGLEDNING

SOU I994: I 28

MKV

l

Statens offentliga utredningar l 994: 128 Miljö- och naturresursdepartementet

Lokal 21

Agenda

- en Vägledning

Tommy Månsson

från Rapport Milj övårdsberedningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-13795-X Stockholm 1994 ISSN 0375-250x

sou 1994:123 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD 5

AGENDA 21 ETT UPPDRAG TILL ALLA 7 - Det globala ansvaret 8

Agenda 21 en sammanfattning 9

- Kommunen i lokal handling for globalt uppdrag centrum - 11

LOKAL AGENDA 21 ETT VISIONSARBETE - 15 Behovet av visioner 17 Med kretsloppstänkande som utgångspunkt 18 Fran vision till verklighet 20

LOKAL AGENDA 21 ETT INSTRUMENT - FOR KUNSKAPSSPRIDNING OCH INFLYTANDE 25 Kunskap en förutsättning för demokrati och utveckling 26 - Kunskapens nya redskap 28 Skolan och biblioteken vitala kunskapsnav 30 -

LOKAL AGENDA 21 EN KREAKTIV UTVECKLINGSPROCESS 33 - Att vaga pröva det okända 34 Jakten pa hållbara lösningar 35 Frön till nya hållbara lösningar 36 Grönt näringsliv 36 Varor och materialflöden 37 Bygga och bo 39 Energi 40 Transporter 41 Stad och land i samverkan 42 Landsbygdsutveckling 43

H 14-1300

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

LOKAL AGENDA 21 PÅ LÅNG

KORT OCH SIKT 45 Agendaarbetet en process 46 - Städa framför egen dörr 48 Integrera kretsloppsarbetet inom kommunens alla sektorer och förvaltningar 49 Informera och engagera kommunens invånare i kretsloppsarbetet 50 Fördjupa samarbetet med nyckelaktörer 51 Utveckla systern för uppföljning och rapportering 53 Vad innebär Agenda 21 för dig 54 För dig som kommunalpolitiker 54 För dig som kommunal tjänsteman 54 För dig inom industrin 55 För dig som arbetar inom handeln 56 För dig som arbetar inom de areella nåringama 56 För dig som år aktiv inom förening 57 en För dig som konsument och samhållsmedborgare 59 Förväntningar 60

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

FÖRORD

En av de viktigaste slutsatserna vid FN :s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 var att miljöarbetet måste utvecklas lokalt. Där slogs fast att även centrala beslut viktiga om anger förutsättningar, förändras aldrig människors sätt att tänka och handla, inte den lokala om nivån lyfts fram. Detta har också varit vägledande för Sveriges regering och riksdag när det nationella uppföljningsarbetet inletts. Det är glädjande att konstatera att arbetet med att utforma Lokala Agenda 21 i våra kommuner landet runt redan fått stor spridning och att det i detta arbete finns mycket av nytänkande. Det är emellertid viktigt att dessa erfarenheter sprids till andra kommuner. Genom att sprida dessa Det goda exemplet kan man få ringarna på vattnet att röra sig långt vidare än inom den egna kommungränsen.

Agendaarbetet är en process. Det innebär ett helt nytt sätt att planera och genomföra

förändringar. Det är dags att gå ifrån det traditionella ovanifrån-perspektivet till ett underifrån-perspektiv som involverar alla på lokalplanet redan när problemen formuleras. Detta innebär att kommunens politiker och tjänstemän måste möta medborgarna på ett nytt sätt. Dessutom måste också samarbetet internt inom den egna kommunala organisationen förändras så att sektors- och slcråtänkandet bryts och ersätts ett integrerat arbetssätt. av mer Det är glädjande att se att arbetet med att utforma Agenda 21 redan fått så stor

spridning och rymmer så mycket nytänkandeArbetet med Lokala Agenda 21 är en

långsiktig process. Till 1996 är förväntningarna att landets samtliga kommuner ska vara i full gång med sina Lokala Agenda 21. Agendaarbetet kräver lokalt engagemang, envishet, tålamod, dialoger och kontakter k och åstadkommer som genomsyrar attitydförändringar. Där har vi alla en viktig roll att spela scm politiker, kommunaltjänstemän, anställda och som konsumenter. Sverige ska bli världsbäst Då att arbeta med Lokal Agenda 21.

rel Thurdin Miljöminister och ordförande i Miljövårdsberedningen

Foto Peter Hannebe g SNV

SOU 1994328 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

AGEN DA 21 -

ETT UPPDRAG

TILL ALLA

Världens länder och

folk fick

ett gemensamt

uppdrag vid FNss

konferens om miljö och

utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992. Uppdraget kan

sammanfattas

i en

uppmaning att arbeta för en hållbar

samhällsutveckling. Vi måste vända

ohållbara trender och leva

efter

vad naturen tål inte

efter

- vad tycker har

rätt att kräva av naturen.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING - SOU 1994: 128

Det globala ansvaret

Vid FN:s konferens om miljö och utveckling United Nations

Conference on Environment and Development, UNCED i Rio de Janeiro i juni 1992 antogs handlingsprogrammet Agenda 21. Agendan det latinska uttrycket för dagordning ger mål och - riktlinjer för att uppnå en hållbar utveckling genom att utrota Mer om Agenda 2 1 fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Handlingsprogrammet Agenda for Change presenterar Agenda 21 med analys är långsiktigt och sträcker sig in i det 21:a århundradet. av texten samt lättillgängliga diagram. 70 sidor Agenda 21 har formen av rekommendationer och är därför engelska. Pris: 120 kr. inkl inte juridiskt bindande, men handlingsprogrammet är starkt politiskt moms och apeditionsavgift. och moraliskt förpliktande för Sverige och alla de andra stater och Den fullständiga texten i Agenda 21 pá organisationer som genom sitt deltagande i Rio står bakom svenska finns pá diskett för PC3.5 eller Agenda 21. 5.25 diskettformat. Gratis från SEI. Agenda 21 innebär kraftfull uppfordran till handling. Den en Beställningar: SEI. Box 2142, 103 14 skall ett uppdrag till alla och individer i samhället ses som grupper Stockholm, fax 08-723 0348. delta i arbetet med forma vår att att livsmiljö under resten av 1900talet och in i nästa sekel. Agenda 21 är ett av de totalt fem dokument som antogs vid Riokonferensen. Det finns ett nära samband mellan Agenda 21 och de övriga fyra: Riodeldarationen, Skogsprincipema, Konventionen om klimatförändringar och Konventionen om biologisk mångfald. I inledningen till Agenda 21 anges att den skall genomföras med beaktande av de principer som anges i Riodeklarationen, till exempel att den som förorenar skall, i princip, bära kostnaderna för

föroreningarna Polluter Pays Principle. En annan viktig princip

som på detta sätt skall tillämpas på alla åtgärder som rekommenderas i Agenda 21 är att brist på vetenskapligt säkerställda bevis inte skall utgöra skäl för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att hindra miljöförstöring försiktighetsprincipen.

LOKAL AGENDA 21 VÄGLEDNING EN -

AGENDA 21 EN SAMMANFATTNING - Agenda 21 innehåller sammanlagt40 kapitel Dessasom listas nedan omfattar i sin tur ett eller flera;

programområden. Agenda21 anger de mål bör uppnås,Vilkaåtgärder ir nödvändiga som som samtger anvisningar för genomförandet.Originaldokumentetomfattari svensköversättningdrygt 4-00sidor och kan liksom en 30-sidig

sammanfattning beställasfrån Miljö- oclr naturrcursdepartomentta. UNCED-biblioteket. Rubrikemaär:

Avmitt Socialaod: ekonomiskadimensioner

I KapitelI ges en lägesbeskrivning och kankteristik Agenda I kapitlen främst sociala en av at. a-8 tas upp od: ekonomiskadimensioner miljö- och utveeklingsfrâgoma.

Kap. t Ett vägskili historien Kap. Internationellt samarbeteför hållbarutveckling en Kap. 3 Fattigdomsbekimpning Kap. Förändring konsumtiorasmönsuen av Kap. 5 Befolkningstillväxtodahållbarutveckling Kap. Människorshälsaskyddas 6 oda främjas

Kap. 7 Ett säkert och hälsosamt boende Kap. 8 ochutveckling integrerasi beslutsfattandet

AvnsittEAttbcvaraodalönralnrestarscrfáruwmkling

Avsnittetbehandlarolika naturresurser hantering känsligaekosystemjordbruk och skogsbruk,biologisk av mångfaldodr bioteknik samt hantering giftigakemikalierocholikaslag avfall. av av

Kap. 9 Atmosfärenskyddas Kap. Integrerad ro syn planeringodahushållningmed Kap. n Nationella och intenrationella naturresurser åtgärderför Iiålllwartskogsbruk Kap. I Kamp mot ökcnspridningodr torka

Kap. Hållbarutveckling av berçområden Kap. Hållbartjordbruk och landsbygdsutveckling u. Kap. Den biologiskamångfaldenbevaras Kap. r6 Miljöanpassad hantering biotekniken av Kap. 17 Skyddför oceaner od andrahav Kap. rx Skydd farskvattenresurser av Kap. 19 Miljöanpassad hantering av giftiga Kap. Miljöanpassad hantering miljöfarligt avfall 10-21 av kemikalier

Avsnitt III Att stärkaviktig s-amhillsgxuppcrs roll

Kap. 33 Alla samhällsgrupper engageras Kap. En rättvisutvecklingför kvinnorna u, Kap. 2.5 Barnodr ungdomarsroll Kap. Ursprungsbefolkningars inflytande 26 stärks Kap. 27 Icke-statligaorganisationer:inflytande Kap. 7.8 Lokalamyndigheter i centralroll Kap. 29 Arbetstagarna: och fackföreningantas Kap. Näringslivetsroll betonas 30 betydelse

Kap. Betydelsen vetenskapod: teknik av Kap. jordbrukamas roll viktig 32

Avsnitt IV. Medelför genomförandet

Det fjärdeavsnittetbehandlarolika medelför genomförande demiljö- av

od: utveddingspolitiska programsom ingår i de tidigarekapitlen.

Kap. 33 Finansieringen Agenda av Kap. Överföring miljöanpassad teknologi zt 3+ av Kap. Forskningför hållbarutveckling Kap. Utbildningodadet en 36 allmänna Kap. 37 Samarbete för kapacitetsuppbyggnad miljörnedvetandct

Kap. Ändringari FN-systerrøet Kap. Internationellarättsliga 39 systern Kap. 4.0 Informationför beslutsfattare

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING - sou 1994423

Runt om i världen pågår arbetet med att följa upp åtagandena nu från Riokonferensen och Agenda 21. De allra flesta länder har presenterat eller håller på att|ta fram nationell handlingsplan för en omsätta i konkreta Över hela

att konferensbesluten åtgärder.

jordklotet arbetar också lokala politiker, tjänstemän, näringsliv och handel, föreningar och gräsrötter med att på olika sätt omsätta Riouppdraget i praktisk handling.

Vem har då ansvaret i Sverige för att styra det svenska samhällets utveckling enligt de riktlinjer som drogs upp på Riokonferensen Svaret är ligger på flera nivåer:

att ansvaret

Regering och riksdag har genom propositionen Med sikte på hållbar utveckling. Genomförande av besluten vid FN :s konferens om miljö och utveckling UNCED 1993941111 angett att den ser som en av sina viktigaste uppgifter att verka för en långsiktigt Svensk handlingsplan inför hållbar utveckling 2000-talet Agenda 21 betonar den lokala nivåns betydelse och ansvar. - SOU1992104 Varje kommun ges ett uppdrag att utarbeta en lokal Agenda 21 för sin bit jorden. av Eftersom Riokonferensen gav ett uppdrag till hela samhället har varje sektor, exempelvis trañk, jordbruk, handel och industri, ansvar för sin miljöpåverkan. Sist men inte minst, uppdraget från Riokonferensen riktas till varje individ. Var och en har ansvar för att verka för en hållbar utveckling.

lO

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Kommunen i centrum

KOMMUNENS OLIKA ROLLER:

för

lokal handling globalt

I sina roller som -

uppdrag

tillsynsmyndighet, planerare,

producent eller entreprenör,

förvaltare, upphandlare, för ,

Agenda 21 betonar den lokala nivåns betydelse och ansvar att utbildare och informatör

omsätta Riobesluten i praktisk handling. I Agenda 21 Kapitel 28

har kommunen unika möjligheter

finns särskild rekommendation om att alla lokala myndigheter

en att verka som inspimtör och

ska ta fram lokala handlingsprogram, Lokala Agenda 21, för en

kreatör för att omsätta helhetssyn

hållbar utveckling inför nästa århundrade. Agenda 21 sätter upp ett

och kretsloppstänkande i praktiska

antal mål, till exempel att senast 1996 skall ett som tillämpningar.

samrådsförfarande med befolkningen ha inletts och enighet uppnåtts Lokal Agenda 21 och att samtliga lokala myndigheter

om en

uppmuntras att genomföra program för att förbättra kvinnors, barns

och ungdomars delaktighet.

Våra svenska kommuner har unika möjligheter att fungera som

motor i det lokala arbetet för en hållbar utveckling genom sitt

för mängd uppgifter som har betydelse för miljön. En

ansvar en

kommun spelar många olika roller. Rollen som tillsynsmyndighet

miljöområdet har hittills varit den mest dominerande, men nära

kopplad till detta är ansvaret för den fysiska planeringen av

bostäder, kontor, arbetområden, vägar och annan infrastruktur.

En kommun fungerar vidare som producent av ett antal varor

och tjänster, är förvaltare av tillgångar i hus och mark. Genom den stora kommunala upphandlingen kan krav ställas miljöanpassade produkter. Genom sitt nåringslivssekretariat kan kommunen påverka det lokala näringslivet att anpassas till en grön marknad. Slutligen

har kommunen en viktig roll som utbildare och informatör och där

är miljö- och utvecklingsfrågor är vital betydelse.

av

I alla dessa roller har kommunen unika möjligheter att påverka

olika aktörer att verka för en hållbar samhällsutveckling. För att

åstadkomma detta krävs dels att insikten och kunskapen om miljöns betydelse tränger igenom samhällets alla barriärer och dels att det traditionella sektortänkandet och revirgränser bryts. För att uppnå hållbar utveckling krävs förändringar inte bara

en

inom den kommunala förvaltningen utan även hos näringsliv,

ll T2 14-1300

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

centrala myndigheter, organisationer och enskilda. Detta är med nödvändighet en långsiktig förändringsprocess. I en sådan process har kommunen en central roll att spela motor i lokal som en utvecklingsprocess. En sådan roll förutsätter att kommunen åtar sig att vara inspiratör och kreatör ideer och att kommunen har av nya vilja och möjlighet att våga pröva nytt. . g Arbetet med Lokala Agenda 21 skiljer sig på många sätt från Ytâdiâñéiâ. annan kommunal verksamhet. Här ska siktet vara inställt på en långsiktig samhällsutveckling som ser till helheter och samverkan mellan olika kommunala sektorer, samtidigt som det ska leda till konkreta handlingar som kan genomföras redan idag eller imorgon. Arbetssättet ska vara öppet och uppmuntra kommuninvånarna, företag och organisationer att medverka. I Agenda 21 finns en stark betoning av ett underifrån-perspektiv. Med det menas att alla olika grupper och aktörer inom kommunens geografiska område bör involveras i arbetet med Lokala Agenda 21. Detta underifrån-perspektiv innebär att varje kommun utifrån sina problem och möjligheter själva formulerar sina lösningar. Det finns ingen standardlösning kan rekvireras från centralt håll. som Underifrån-perspektivet innebär också att det inte är kommunen som organisation som själv ska sitta inne med alla svar på hur man bäst ska till väga i arbetet för att skapa en hållbar utveckling. De olika aktörema inom kommunens geografiska område förutsätts ha mycket att lära av varandra. Med detta synsätt kan flera fördelar uppnås. Man kan säkerställa olika gruppers rätt att påverka de viktiga framtidsbesluten demokratiaspekten. Kunskap och intresse tas till vara då det gäller att själv lösa sina problem närhetsaspekten. - Genom lokal förankring och samförstånd finns också goda förutsättningar att genomföra mera radikala åtgärder konsensusaspekten.

SOU 1994: 128 LOKAL AGENDA 21 VÄGLEDNING EN -

Det

kommunala

i

självstyret

. -J-å-L: är . . .. forändnngsprocess.

Svenêâkommuner

inne l en .. . . Allt mer ansvar flyttas från den centrala till den lokala nivån. Denna decentralisering av ansvar gäller såväl för det politiska systemet som för samhället i övrigt. För miljöarbetet gäller att detta i stort har präglats av ett uppifrån-perspektiv, där regering, riksdag och myndigheter har ställt krav. framtiden I kommer tyngdpunkten i miljöarbetet dock att alltmer förskjutas mot ett underifrån-perspektiv. Detta kommer att förstärka den lokala nivån, där såväl den kommunala organisationen som deenskilda kommunmedborgama får en allt viktigare roll. Samspelet mellan stat och kommun kännetecknas av ett löpandesamarbetei en rad olika frågor. Det råder allmän enighet om att regering och riksdag fastställer de allmänna spelreglerna och att kommunerna skall ha en stor grad av frihet att planeraoch genomföra program baserade lokala förutsättningar. Det svenska samhället är uppbyggt kring en hög grad av kommunalt självstyre med demokratiska traditioner. Genom allmänna val utses kommunala representanter. Var och en av landets 286 kommuner beslutar själv om de frågor som de enligt kommunallagen har ansvaret för. Kommunerna har egen beskattningsrätt, vilket är unikt vid en intemationell jämförelse. Den kommunala beskattningsrätten är en orsak till att den kommunala skatten varierar mellan olika kommuner.

Ä|UQL :INN-fr , r - a. n. A

I :.Se§§. l

zauunlü

KRETSLOPP SOUI992:42

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

. 0 f; , 39 E.:

KÃLLA: ÖP 93. Översiktsplan för Göteborg

1994:128 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING SOU -

LOKAL AGENDA 21

- ETT VISION SARBETE

En viktig del i agendaarbetet är att diskutera och visualisera

framtidsbilder -

visioner om hur vi vill att vår hembygd, vår kommun bör gestalta sig. Ett lokalt kräver förändringsarbete en aktiv medverkan samhället från alla i och det är därför viktigt att man enas om mål för framtiden. För detta gemensamma krävs visioner och nytänkande.

.L AGENDA 21 EN VÄGLEDNING - SOU 1994128

JJ VOLLND.: j

Jonzmumgrutgmâx

Its Not Just a Party...

its VISION FAIR

FtstTuncRmvealed-Aüøfdwgødsdadøpøddaø-üvg RzVsioviZOOO. r

t L; l11u|$lz|v..-|i1l .

I no foolin ut Millor Plain:

.

VISION FAIR Sauzouu:

I . sv

VISION 2000 CHATTANOOGA

i .LT-Gå

I staden Chattanooga i USA har de lokala

myndig etema genomfört

ett omfattande visionsarbete involverat som en mycket stor del av stadens invånare.

Under två månader genomfördes ett stort antal stadsdelsmöten där alla gammal

- som ung fick komma till tals j

och framföra sina åsikter och ideer. Dessa ideer strukturerades och -

diskuterades vid ett antal uppföljningsmöten.

Slutresultatet blev att 27 lokala visionsmål och 122 rekommendationer dessa om hur skall genomföras fastställdes.

Visionsarbetet i Chattanooga betraktas internationellt

som ett lyckat experiment med att engagera allmänheten i visionârt lokalt utvecklingsarbete. De ansvariga för Vision 2000 anger följande tio

principer som avgörande för att lyckas med lokalt

visionsarbete:

Skapa en process år öppen för alla

som Ta tillvara alla ideer

Ha tillförlit till samhällets visdom.

Respektera både enkelheten och komplexiteten

i samhället

Undanröj alla hinder för rak och ärlig dialog Förstå styrkan och begränsningen i samhâllsbyggandet Sök efter framkomliga vägar i Hävda mångfalden

Ta ansvar för visionens konsekvenser

Skapa tillförsikt

Fritt översatt efter ett informationsmaterial

som beskriver

Chattanoogas visionsarbete.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Behovet av visioner

Ordet vision har med och seende att göra. Visioner bilder syn ger av möjligheter som framtiden och utvecklingen kan skapa. En vision är inte prognos. För att vision ska bli krävs en en verklighet att samhället organiseras på ett visst sätt och att visionen är demokratiskt förankrad i samhället. Människan har i alla tider målat visioner och drömt hur upp om idealsamhället bör ut. Inom politiken, liksom se kyrkan och vetenskapen finns en uppsjö av mer eHer mindre teoretiska och abstrakta visioner är dokumenterade för eftervärlden. som Det som är gemensamt för alla dessa visioner är att ingen har kunnat genomföras praktiskt till hundra procent. Detta får dock inte tas som intäkt för att visioner saknar betydelse. Tvärtom verkligheten består alltid av kompromisser och dessa styrs av

olika individers och gruppers intressen. Dessa individer och

grupper har alla sina olika visioner. Det vi kallar för demokrati handlar om hur samhället försöker hitta form för hur dessa individuella en visioner får brytas mot varann. Inom miljöområdet har det varit dåligt med visioner hittills. Miljöarbetet har istället mycket präglats av hotbilder och reparerande åtgärder snarare än förebyggande. Prioriteringar och konkreta framåtblickande visioner integrerar som miljöfrågoma i samhällets olika sektorer har varit sällsynta. Bristen på visioner som inkluderar miljön har bidragit till att skapa felaktiga samhällsstmkturer när miljöproblemen börjar bli som tydliga är mycket svåra att förändra. Brundtlandkommissionen innebar ett nytänkande. Genom begreppet hållbar utveckling har vi fått ett samlat begrepp för målet med vårt visionsarbete. Visserligen är begreppet svårdeñnierat men det hjälper till att peka ut färdriktningen. Detta framgick tydligt vid Riokonferensen och dess slutdokument Agenda 21, där av begreppet hållbar utveckling används mål för vårt som förändringsarbete inom alla samhållssektorer.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Med kretsloppstänkande som utgångspunkt

En vision ett hållbart samhälle måste ta sin utgångspunkt från om behovet att ersätta nuvarande linjära system med ett system som av sluter kretsloppsanpassat samhälle är under lcretsloppen. Ett nytt - livsmönster är ekologiskt hållbara, socialt utveckling. Nya som attraktiva och ekonomiskt livskraftiga är på väg att se dagens ljus. Insikten ett sådant förändringsbehov ökar i allt bredare lcretsar om i många utvecklade länder. kan inte byggas direktiv uppifrån. Kretsloppssamhället genom Samhället kan ange ramar och riktlinjer och utforma styrmedel men omställningen kan bara genomföras genom ändrad inställning och ändrat beteende hos samhällets alla aktörer. Den insikten är

i strategi för kretsloppsanpassat samhälle. grundbulten en ett i denna utveckling är åstadkomma En viktig uppgift att i samhället. Detta är nödvändigt ett sätt att

materialkretslopp som

minska den diffusa spridningen olika material och ämnen stora av till naturen. Det är också nödvändigt för att hushålla med resurser inte lämnas utarmad till kommande generationer. så att jorden Dessutom är energiåtgång, avfallsmängder och utsläpp av ;ruin :Jill-sk Mø-,dgv un .rivs mindre vid nyauu; hdd-vr föroreningar till och oftast återvinning än

mark

vatten vid framställning av primärråvara. DOLDENS EESUESEK För åstadkomma utveckling mot ökad hållbarhet krävs en att en rad olika riktade såväl den lokala nivån mot den åtgärder mot som regionala och globala nivån. Alla dessa åtgärder måste bygga på ett Källa: Kretslopp miljöstrategi - en Kretsloppsdelegationen antal principer som bör vara vägledande vid utformningen av hållbar utveckling. De viktigaste är dessa: strategier för en

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Kretsloppsprincipen bör vara vägledande när det gäller

användningen av våra naturresurser och all användning av dem bör VAD Tu: KRETSLOPP

ske inom ramen för vad människor och natur tål.

Beslut och genomförande åtgärder bör tas så nära de berörda Kretslopp i naturen biosfären: av

som möjligt subsidiaritetsprincipen. De biologiska processerna innehåller Förorenaren bör alltid vara betalningsansvarig. antal cykliska i ett stort förlopp där Substitutionsprincipen bör råda dvs. när en från miljösynpunkt - olika ämnen förs runt i de naturliga bättre produkt finns tillgänglig ska den ersätta en befintlig sämre systemen, drivna av solenergin. produkt. I naturen finns ett antal centrala

Den förebyggande principen och försiktighetsprincipen bör styra kretslopp, t.ex. kolets, vattnets,

miljöarbetet. kvävets och fosfoms kretslopp. Dessa

är en förutsättning för allt liv.

Det är dock viktigt att påpeka att när konkreta lokala visioner ska Materialens kretslopp i samhället formas är det inte enbart ekologiska perspektiv ska dominera. som teknosfären: Andra dimensioner som ekonomisk och social utveckling, demokrati

och jämställdhet, kultur, skönhetsvärden och alla andra frågor Recirkulation material och i som av varor välfärd och livskvalitet måste ett kretslopp där de nya produkterna styr givetvis tas med. En hållbar görs av återvunnet material från de kommun kan inte skapas om man inte har en sådan helhetssyn. uttjänta. När man ska skapa Agenda Zl-visioner kan det vara naturligt

att ha hemmet och bostaden som utgångspunkt. Det finns rad en Kretsloppssamhället: enkla praktiska saker redan enkelt kan göras denna nivå. som nu Handla miljövänligt, sopseparera och kompostera, ändrade Ett samhälle inte äventyrar resvanor som och köpbeteenden, naturens kretslopp, dvs.: grannsamverkan m.m. är sådana exempel. flödena från samhället kan läggas Visionsarbetet behöver utvidgas till att omfatta hela kommunen till de naturliga kretsloppen utan att och alla de verksamheter som sker där. Här finns en traditionsgrund orsaka oacceptabla miljöstömingar i den fysiska planeringen behöver utvecklas och finna som nya på mycket lång sikt ens former. Den nya översiktsplaneringen kan ett tillfälle att pröva icke förnybara vara uttagen av material sådana nya former. Agendaarbetet förutsätter helt strategier för skall begränsas för att nya spara resurser konsekvenser för till kommande generationer att miljön på kort och lång sikt ska komma fram uttagen av biomassa och vatten får i de kommunala planerings- och beslutsprocessema. Det behövs över tiden inte överstiga tillväxt eller bilder som tydliggör den lokala utvecklingens konsekvenser för de tillrinning. ekologiska sambanden lokalt regionalt globalt, men också ett - -

språk som förenar alla sektorer. Slutligen behövs nya

samverkansformer mellan enskilda organisationer och verksamheter

som leder till handling i uthållig riktning.

19 13 14-1300

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Från Vision till

verklighet

Genom nya värderingar och teknik växer nya samhällen ny successivt fram. Den samhällsförändring som vi nu står inför måste leda till ett hållbarare samhälle. Vi befinner oss i en brytningstid med teknologi i snabb tillväxt den gamla lcrafteran går

ny - fossila

över i den nya elektroniska styreran. Den kommer med säkerhet att leda till nya lösningar för

produktion, transporter och lokaliseringsmönster. Denna nya

teknologi många möjligheter till större valfrihet, större

Ungdomars visioner rymmer

berikar personligt inflytande, ökad närhet mellan producent och kund. Det

miljöprogram

kan till exempel betyda i mindre enheter landet

;annu tillverkning runt,

Nasa-thousand vw una-m...n-una m u ma ufquunøunm um-små nh . hu: un muduu v arbete i hemmet, bättre egenkontroll och uppsikt över kvalitetsutvecklingen. Den nya teknologin kan innebära snabbare och enklare, energioch resurssnålare, bättre och billigare produktion och produkter. Studier av värderingsförskjutningar hos framförallt unga människor indikerar att den generation som nu är på väg i vuxenlivet har andra grundläggande synsätt än tidigare generationer. De blir den första generationen har växt med som upp miljöfrågoma och den nya informationsteknologin. Detta inrymmer i sig både möjligheter och hot. Ett scenario som leder mot ett hållbart samhälle kan exempelvis KÄLLA: Dagens Nyheter 1994-02-19 innebära att fossila energikällor ersätts med förnybara sol, vind som och bioenergi, att återbruk och återvinning blir regel snarare än undantag och att kretsloppen sluts inom jordbruket, skogsnäringen och inom varuproduktionen, att kommunikationer i stor utsträckning sker digitalt. Att människors krav på god livsmiljö driver utvecklingen mot sunda hus och god närmiljö, att vi får en biologisk och kulturell mångfald osv. Vilka tidsperspektiv bör vi då räkna med i det lokala visionsarbetet Framskrivningar av miljösituationen brukar sträcka sig tio-trettio är framåt i tiden. Tidshorisontema för dagens

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

beslutsfattare i näringsliv och i politik sträcker sig oftast - endast några år framåt. Men effekterna av dagens konsumtion kanske ligger i accelerande skala under flera generationer -

Fors Ia

kanske hundratals år framåt. Med ekonomiska :

blir framtida utfall diskonterade till allt g

beräkningsmetoder mindre Gör ditt specialarbete inom belopp längre bort i tiden de ligger.

miljöområdet

Hur långsiktiga skall då handlingsprogrammen för Lokala Agenda 21 vara Självfallet är det meningslöst att skissa femhundraårsplaner och även tio- eller femtioårsplaner om

med planer avses detaljerade planer för hur en vision idag

rä.

skall genomföras. Vi måste också i fortsättningen räkna med å dynamisk, föränderlig värld. en

Syftet med Agenda Zl-arbetets visioner är inte att utgöra v

en prognos eller plan i traditionell mening. Det gäller i stället att skapa konkreta framtidsbilder om en önskad framtid. Ett element i detta arbete är att med visionära inslag formulera vad man vill uppnå. Beskrivningen kan vara såväl kvalitativ som kvantitativ men tecknad med ganska grova penseldrag. Tecknandet av sådana framtidsbilder skall vara en hjälp att formulera det dynamiska inslaget i planeringsprocessen. Vilka kunskaper saknar vi till exempel för att nå målen Hur kan kommunen bidra till denna kunskap eller teknik En praktisk metod för att utveckla visionsarbetet kan vara att bedriva framtidsstudier och skapa scenarier som tar sin utgångspunkt i det långsiktiga målet hållbar utveckling. För olika delområden formuleras konkreta framtidsbilder som jämförs med dagens situation. Ett sådant betraktelsesätt skiljer sig fundamentalt från det idag gängse sättet att extrapolera en framtid där utgångspunkten är dagens situation och dagens trender. Detta prognostänkande bygger på en statisk och förutsebar framtidsutveckling som kan fungera under utvecklingsperioder med små förändringar men inte under perioder med revolutionära omvälvningar och tider av grundläggande värdeförskjutningar. Historien har också visat att denna planeringssyn har skapat dyra överinvesteringar och orsakat teknikkonservatism som förhindrar effektivisering och en nytänkande.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

VISIONSMODELLER

Egg :stars-ngt:

ensam TRANSPORTER nouuuuumnou RÅVAROR

l JORDBRUK SLUTNA TEKNK KRETSLOP 1994 KLÄDER 2044 mmm, i HÅLLBAR KUHATSKYDD BYGGANDE UTVECKUNG

En metod för att utveckla visionsarbetet kan vara bedriva att

framtidsstudier och skapa scenarier sin utgångspunkt i

som tar

det långsiktiga målet hållbar utveckling. För olika delområden

formuleras konkreta framtidsbilder jämförs med

som dagens

situation visionsmodellen.

Ert sådant betraktelsesätt skiljer sig fundamentalt från det idag gängse sättet att extrapolera en framtid där utgångspunkten är dagens situation och dagens trender prognosmodellen.

PROGNOSMODEILER

BEHOV ALTERNATIVA

TRENDER

I VERKLIGUTVECKUNG | I I

I

l x , 1944 1994 2044

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

De historiska erfarenheterna visar också att traditionell en prognosstyrd planering i alltför hög grad fokuserar intresse och debatt kring expertdominerade framtidsutsagor och medel snarare än att öppna för en demokratisk diskussion hur vi vill vår om se

framtid de långsiktiga målen.

Genom att skapa framtidsdebatter på lokal nivå har sin som utgångspunkt i hållbar utveckling och arbetar med visioner och tydliga framtidsbilder, finns möjligheter att öppna för ett brett och folkligt deltagande i planeringsprcessen. Då kan dessa framtidsbilder användas konstruktiv start för ett omfattande och som en mer detaljerat Agenda 21-arbete. Att få alla i en kommun att omfatta vision är givetvis samma inte möjligt och inte heller önskvärt. Ett visionsarbete kan innebära att man skapar en gemensam plattform och enas om vissa övergripande mål för hållbar utveckling och förhoppningsvis också om en del av första stegen som behöver tas. I ett senare skede kommer givetvis motsättningar, olika värderingar och intressekonflikter att bli tydliga

men genom att i

agendaprocessen skilja på mål- och medeldiskussion kan förhoppningsvis ett väl genomfört visionsarbete lägga grunden för en utvecklad närdemokrati. Ett sådant visionsarbete bör kunna lägga grunden för konkreta utvecklingsstrategier där ekologin och målet om en hållbar utveckling lyfts fram genom de kommunala planerings- och beslutsprocessema. Sådana strategier behöver bilder som tydliggör den lokala utvecklingens konsekvenser för de ekologiska sambanden lokalt regionalt globalt och ett språk som förenar alla sektorer på - samma sätt som ekonomin gör idag. Detta leder i sin tur till nya samverkansformer mellan enskilda, organisationer och verksamheter som leder till handling i miljövänlig riktning.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

FOTO: Hans-Peter Bloom 24

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

LOKAL AGENDA

- ETT INSTRUMENT FOR

KUNSKAPS SPRIDNING

OCH INFLYTANDE

Agendaarbetet betonar betydelsen av ett brett folkligt deltagande. Ett sådant deltagande kräver och insikt. engagemang Allt detta kräver kunskap. Därför är

information och kunskapsspridning en viktig

del av Agenda 21 -processen I detta arbete är skolan och biblioteket vitala kunskapsnav.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Kunskap - en förutsättning

för demokrati

och

utveckling

Agenda 21-arbetet betonar betydelsen brett Föranvisluhmnavändautvecldingmmotett av ett deltagande av alla uthålligt samhälle,krävs att alla hjälper till. grupper i samhället. Ett sådant folkligt deltagande förutsätter

ett Genom ett brett engagemang kan attityder ändras

engagemang på individnivå. Förutsättningar för att skapa detta

ochmångakonkretaåtgärderkomna till stånd.

Dettakan ske engagemang är att det finns en insikt behovet att och

genom: om agera en I nätverk inom yrkesgrupper insikt vad bör

. om som göras.

branschprojekr Individen behöver också insikt i

lokala projekt betydelsen av det egna agerandet att ta ett personligt ansvar. För att möjliggöra detta

Nätverkenkan utgörasav personer med liknande

krävs kunskap. Det räcker inte med traditionell arbetsuppgifterinom t.ex. kommun, landstingoch expertkunskap, utan

näringsliv. Med sinaerfarenheterkan deinitiera alla grupper i samhället måste förstå vad experten Annars blir vet. projekt för att åstadkomma praktiska insatsereller

kunskapen meningslös. Därför är formerna för kunskapsöverföring

att ge andrakunskap.Kommunenskahjälpatill i

starten,men därefterska nätverkensjälva svara för central.

sin verksamhet.Förskolláramaskompostgmpput-

Miljöinformation i alla dess former blir därför ett centralt

gör redan idag ett exempelpå ett nätverk.

inslag i agendaarbetet. Det ställer krav stora på en öppen dialog och fri tillgång till information. Allt detta ställer givetvis stora krav på

att rätt tolka all information.

Kunskap är en förutsättning för att politiker, tjänstemän, kommunmedborgare unga som gamla ska kunna agera och

- -

deltaga i ett demokratiskt utvecklingsarbete.

Ökad

kunskap skapar självförtroende och ökar på sikt

Kn

handlingsutrymmet för förändring. Enbart kunskap räcker dock inte

r

l för åstadkomma

L att förändring. Det krävs insikt. Insikt är en

l

ø/ä- I ;m djupare betydelse innebär att individen kan omsätta och

N: som ä

omtolka kunskap. För att få ett miljöengagemang krävs insikt

om

i miljöproblemens allvar och förståelse för nödvändigheten att

av

insatser måste vidtas, såväl den enskilde andra

av som av grupper

Källa: Marks kommun och samhället kollektiv. av som

Miljöinformation är ett mångsidigt begrepp. En rad former

nya

och benämningar har skapats under de senaste åren för markera

att

SOU 1994:123 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

att det är fråga om nya typer produkter och aktiviteter.

av Syften

och tyngdpunkter kan variera i miljöinformationen, men avsikten är oftast att öka kunskapen om miljöproblem och att påverka attityder

och beteenden hos allmänhet och

företag. En viktig del i det lokala agendaarbetet bör

vara att utveckla

och pröva former för hur kan

man stödja kommuninvånamas

miljöengagemang och övergång till mer miljöanpassade levnadssätt.

Strategin för hur detta ska ske måste utformas i nära samarbete

med alla lokalt berörda. För

att lyckas krävs förståelse för faktorer

som insikt, handlingsutrymme, självförtroende och

ansvar, kunskap.

Erfarenheterna hittills visar att den

personliga kommunikationen och

de nära sociala nätverken är de effektivaste formerna för

beteendeförändringar. Det innebär att agendaarbetet bör bygga på

att utveckla sociala nätverk metoder

genom som t.ex. miljöcirklar, miljöteam, idébytarträffar osv. Som komplement till detta kan det också behövas olika

former av massmedial kommunikation. Det

är viktigt att budskapen är någorlunda homogena och att alla inser vikten av att vi alla

personliga förebilder vare sig vi uppträder kommunalråd,

som

daghemspersonal eller företagsledare.

INDIVIDERS MIUÖENGAGEMANG

Förutsättningar för Värden skapas som engagemang i Insikt Insikt om miljöproblemens allvarlighet. Förstå nödvändigheten av att miljöförbâttrandc insatser behöver vidtas. Handlingsutrymme Makt och möjlighet att genomdriva miljöförbåttringar. Uppfatta att det finns olika handlingsalternativ kan hjälpa. som Ansvar Inse personligt ansvar att uträtta miljöinsatser. Självförtroende Tro sin egen förmåga att vidta miljövänliga handlingar. Kunskap

Information om olika möjliga miljöinsatser.

Viktig faktorer för SOU 1993:19, bilaga

T4 l4-l300 27

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Kunskapens nya redskap

E-Mail, Internet och Multimedia är alla exempel på de nya hjälpmedel som nu snabbt utvecklas inom informationssamhället. Genom den snabba utvecklingen inom informationsteknologin kan nu på

mycket kort tid information och kunskap spridas till ett mycket stort

antal mottagare. Kunskapen blir global. För somliga kanske en sådan utveckling väcker irritation och rädsla. Andra överdriver förväntningarna om hur snabbt våra elektroniska motorvägar ska föra oss till ett globalt kunskapssamhälle där informationen är tillgänglig för alla. Oavsett vad man tycker, står vi inför en ny tid där multimediala kommunikationsformer kommer att påverka oss alla i vår vardag exempelvis inom underhållning, utbildning och marknadsföring. Egentligen är det inte så konstigt att helt nya kommunikationsfomer utvecklas. Det vore däremot underligt om TV stannar i sin utveckling kabel-TV-nivå. Vi är därför på snabb väg in mot ett avancerat informationssamhålle. Genom utbyggnad av elektronisk infrastruktur med bland annat ñberoptik kommer avancerade globala kunskapsbaser att byggas upp för olika områden, vilket kommer att påverka utbildningen. Utbildning blir då inte längre en engångshändelse utan ett livslångt lärande. Utbildningen finns tillgänglig via telekommunikation for anyone, anywhere, anytime. Nya teknologier t.ex. ATM och ADSL kommer att göra det möjligt att överföra rörliga bilder på det befintliga telenätet. Det ökar möjligheterna att effektivt sprida information multimediatyp av on line. Denna teknik är under utveckling och förväntas få stor spridning redan under detta sekel. I arbetet med Lokal Agenda 21 är kunskapsspridningen betydelsefull. Att sprida information och utbyta erfarenheter över

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

kommun- och nationsgränsema är viktigt för att få de goda exemplen att spridas som ringar på vattnet. Med hjälp av den nya informationsteknologin är detta möjligt. Redan idag har alla som har tillgång till dator och modem denna möjlighet att till exempel via Miljödialogen utbyta Agenda ZI-erfarenheter.

MILJÖDIALOGEN DEN GRÖNA MOTORVÄGEN -

Vad det är Hur du gör Vem sköter den

Du kanske harhört talas om elektro- Du måste ha en persondator Miljödialogen år utvecklad av nisk post. lT. elektroniska motorvä- Macintosheller PC samtett mo- q2000sdatabasgrupp som också gar. multimedia mm. Nya ordförhur dem. Efter att du skickat in har ansvar för systemet. Vi sköter datorerkananvåndas för kommuni- blanketten nedan får du program- inslussning av nya användare och kationmellan människor.Miljö- met FirstClass Client som du an- svarar frågor om Miljödialogdialogenår en konkretisering av vänder för att ringa upp till Miljö- ens innehåll.Vi ansvarar även för dessa begrepp nya och utformad för dialogen. Num- strukturen av informationen i att vemsom helstmedpersondator ret 018- 100150 Miljödialogenochkan lägga upp skainspireras att-börja använda den Du kan ä v e n nya avdelningar begäran. Vill framtidatekniken. ringa upp med ett du nå oss finnsvi följande televanligt ter- minal- fonnummer. Vi svarar alla frå- Miljödialogenårert databas fylldmed p r o g r am men då gorom Miljödialogett ochmodeminformation om missar duden grafiska miljö somger ande: miljöfrågor. Du dig chans peka att ochklicka. precis kommunicerar som i Windows ellerMac FirstClass Jonas Olsson, med den via mo- Client kan även laddas ner direkt 08-6126841 dernoch ett pro- ifrånbasen. PärFrick, gram som heter 018-153080 FirstClass. l Miljö- Första gången du ringer upp får dialogen finnerdubl.a: du registreradig. Sen år du val- Miljödialogen godaexempel hur man tagit kommen lisa att och skrivai Miljö- ir en del av en större mötesplats itu medmiljöproblem dialogen samt skicka e-mail till för datakommunikation heter som register över organisationer, myn- folk frånorganisationer. kommu Agora 2000.Det år i själva verket digheter.kommuner som jobbar ner. massmedia mfl. en stor dator som taremot alla med miljö samtal från persondaorer runt om i ert nyhetsavdelning för senaste Du kansven möjlighet skicka att landet. Sander du ett meddelande till nytt. nyhetsbrev, rapportermm e-mailutanförMiljödialogen.Den någon lagrasdet hårddisken hos en arbetsförmedling förmiljöjobb år nämligenkoppladtill internet, Agora 2000ochviss når mottagaren diskussionsavdelningar för en ett globaltnätverkmed miljontals ringer upp. Företaget som driver rad åmnen användare. Du kan skickae-mail, Agora 2000heter lhundra AB och som är fram- fmnsiUppsala. l Miljödialogen finns även möjlig- me på några het för organisationer ochprojekt timmar, till i att ha privata avdelningar.Det princip vem q2000co Studiefrämjandet kan vara mycketvärdefullt om somhelst i Box4067.10262 Stockholm man jobbar nationelltför att sam- världensom Fax: 08-6446340 ordnasitt interna arbete. också har email.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Skolan och biblioteken

- vitala kunskapsnav

Vårt miljömedvetande grundläggs i tidiga år. Det är därför viktigt att få våra barn och ungdomar att tänka, tycka och handla i miljöfrågor. De måste också stimuleras till att utveckla en positiv bild av framtiden för att kunna se lösningar och vilja att ta eget ansvar. Skolan är av fundamental betydelse för att åstadkomma de nödvändiga förändringar i attityder och livsstil som behövs för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart samhälle och den bör därför 5 spela en stor roll i det lokala agendaarbetet. KUNSKAPER . UNIVKSYTET Skolor och läroanstalter olika slag kan också A av spela en roll som går utöver den traditionella utbildningen. Det kan till exempel vara att delta i lokala utvecklings- och uppföljningsprojekt av olika slag. Exempelvis kan folkhögskolor och lantbruksskolor i många fall bidra med både kreativa ideer och engagerade människor som

kan utnyttjas iagendaarbetets olika faser. För mer avancerat

utvecklingsarbete spelar redan universiteten och högskolorna en viktig roll. Ett gott exempel är Stad och landprojekten i Ystad och Tidaholm som initierats av MOVIUM. Liknande samverkansprojekt mellan forskning och kommuner bör kunna komma i gång inom ramen för Lokala Agenda 21. NYLOKAL KUNSKAP Ystadaprojektet ir et: exempel Genom den nya informationsteknologin skapas helt nya på hur forskareoch praktiker förutsättningar för utbildning och kunskapsinhämtning. Men tillsammansutvecklar relevant förutsättningarna för att göra datorn till allas tjänare som kan gagna lokal kunskapom kretsloppsfrågor. Källa: Stadoch Land i den långsiktiga miljöutvecklingen är dels att alla kunskap om ges Samverkan exempletYstad, hur detta nya hjälpmedel kan utnyttjas och dels att alla får tillgång Eivor Bucht. Aktuellt från Lambruksuniv.424. till att använda tekniken. Skolan har en avgörande roll för att åstadkomma en sådan utveckling, men det är fråga om en kunskapsutveckling som tar tid. Parallellt med ett sådant långsiktigt kunskapsbyggande inom

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

skolan, behöver det också byggas någon form offentligt upp av tillgängliga data- och kommunikationscentraler i samhället. Alla kommuner har ett embryo till sådana centraler sina genom bibliotek. Biblioteken har stora förutsättningar kunna utvecklas att till lokala miljönav kan användas i som en Agenda 21-process. En sådan utveckling skulle kunna innebära att biblioteken service ger till allmänheten att erbjuda genom uppkoppling tiH centrala databaser och genom att tillhandahålla multimediaprodukter olika av slag CD-ROM-skivor, mm. såväl för utlåning som att sätta upp informationskiosker där de besökande själva på ett interaktivt sätt kan söka kunskap. Genom att erbjuda alla tillgång till sådana media skulle kommunen kunna tillhandahålla exklusiv centralt en mer placerad kunskap om till exempel den nationella och globala miljösituationen, olika tekniska hållbara lösningar Samtidigt osv. med att tillhandahålla sådan kunskap bör kommunens bibliotek också det ställe dit kommunmedborgarna vara naturligen söker sig för att finna information allt rör om som sig på det lokala planet. Det innebär också att biblioteken bör hålla sig å jour med allt som pågår lokalt inom den egna kommunen, såväl inom de olika kommunala förvaltningarna i kommunen i Genom som stort. en sådan utveckling biblioteken av mot någon form av öppna medborgarkontor skapas förutsättningar för att dessa ska kunna utvecklas till lokala mötesplatser för utställningar, debatt och andra aktiviteter som behövs för ett framgångsrikt agendaarbete.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

LOKAL AGENDA 21

- EN KREAKTIV

UTVECKLINGS-

PROCESS

bygga

Att ett hållbart samhälle är en revolutionerande och mäktig utmaning och revolutionerande i många avseenden. Varusektorn måste kretsloppsanpassas, transportsystemen förändras radikalt, förnybara energislag ersätta och

fossilkraft kärnkraft

och livsmedelsproduktionens kretslopp slutas så långt det år möjligt. En sådan utveckling kräver tillgång till såväl ny teknik som institutionella och organisatoriska nya ramverk. Detta kräver både och

fantasi

låt handlingskraft - oss kalla det kreaktivitet.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Att okända

våga pröva det

Det som ska ske imorgon måste påbörjas redan idag. Agenda 21arbetets visioner om ett hållbart samhälle måste konkretiseras i utvecklingsprojekt som kan tas i drift omgående. Det lokala agendaarbetet behöver därför innefatta ett utvecklingsprogram. Ett sådant program bör präglas kreaktivitet och nytänkande av ett program där man går från ord till handling planning by - doing. Tävlingar och teknikupphandling kan utgöra viktiga inslag i ett sådant utvecklingsarbete. På många områden finns idag ny teknik utvecklad som avsevärt skulle kunna bidra till hållbar utveckling samhället. Många en av av dessa nya lösningar behöver demonstreras i större skala innan de kan bli helt kommersiellt gångbara. En bra metod i detta sammanhang är teknikupphandling som bl.a. genomförts med gott resultat av NUTEK:s kansli för effektiv elanvändning. En viktig fråga vad gäller introduktion av miljövänlig teknik är vilka aktörer som driver utvecklingen. Genom att miljöproblemen har karaktären av kollektiva effekter, dvs. att många drabbas av ett utsläpp, måste samhället gripa in för att miljöförbättringar skall komma till stånd. I många fall behövs dessutom systemlösningar som inte kan tas fram av enskilda företag. Teknikupphandling ger möjlighet att The Rocka George Stephensons berömda snabba - på en systemutveckling genom att knyta ihop flera beställare ånglokomotiv som vann den spektakulära som gemensamt kan ställa krav på industrin. tillställningen vid Rainhill i oktober 1829, där dåtidens stora inom ångmaskintekniken Kommunerna är i fall många lämpliga aktörer för att driva fram samlats för att göra upp. Man får gissa att en miljövänlig utveckling. De har i många fall problemen tydliga ingenjörskonsten så småningom skulle ha frambringat ånglok med hastigheter 46 kmh och en närhet till medborgarna, en omfattande egen kompetens och den publikfriande kappkömingen vid ävenutan De har drivkraft för en systemsyn. därigenom att lösa många Rainhill. Fråganär bara när. Källa: NUTEKzs broschyr Beställarnas krav styr utvecklingen. miljöproblem och kan ta sig rollen att vara pionjärer. -

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Jakten på hållbara

lösningar

Ett av de största hindren för att åstadkomma hållbar sam-

hällsutveckling är ett sektoriellt revirtänkande. Den engelske

ekologen Edward Goldsmith har myntat uttrycket You cant do

only one thing. Med det menas att alla våra åtgärder får lång en

rad följdeffekter och att vi alltid måste ta med dessa i våra kalkyler.

Det mesta som görs i samhället genomförs därför det

att innebär

fördelar någon ur synpunkt. Men med en så långt driven

sektoriseiing, som i vårt samhälle, är det lätt att bländas av fördelarna och samtidigt blind för de nackdelar vara som uppstår

inom andra sektorer. Det är i själva verket just på det sättet som vi har skaffat de flesta våra Illustration:BIRGITELIASSC oss av miljöproblem.

För att undvika sådana suboptimeringar gäller det leta efter att

helhetslösningar, s.k. solution Träd ör exempel på naturen: multipliers eller vinna-vinna- en solution multiplier. lösningar. Vad det gäller är att leta efter sådana Träd ger oss lösningar som har dd, skönhet, energi och s ren en helhetssyn på människa, natur och samhälle. Det innebär ett lu bara vi ger dem möjlighet - Genom att plantera fler träd i

både-och-perspektiv som tar sin utgångspunkt i människans behov

staden vinner vi åtskilliga på ett uthålligt sätt. fördelar.

Motsatsen till sådana helhetslösningar är partikulära lösningar Träd problem multipliers som visserligen löser ett eller ett par 0 dämpar buller problem men som samtidigt skapar flera problem. Sådana luften nya 0 renar tar hand lösningar är skenlösningar lösningar dämpar symptom och 0 om regnvatten - som 0 ger energi döljer eller motverkar bearbetningen de av grundläggande 0 ger skydd för människor och

problemen. diur

0 lö för vinden För

er

att bryta dessa mönster och ersätta dagens sektoriella örskönar staden

suboptimeringar krävs nya arbetsformer och synsätt. Men det

nya behövs också fantasi, kreativitet och öppenhet mot andras

synpunkter och ideer och att våga göra sådant som man aldrig gjort

förut.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Frön till hållbara

nya lösningar

Grönt näringsliv

Miljöfrågoma kommer att påverka framtidens arbetsmarknad. Det handlar om en överlevnadsstrategi i mångdubbel bemärkelse. Miljövård, rena produkter, slutna system och kretslopp blir avgörande för vår utveckling som industrination. Så är till exempel marknaden för miljöteknik en av de snabbaste växande marknadema i världen enligt en OECD-rapport från 1991. Likaså ökar efterfrågan på miljöanpassade varor. De företag som tillverkar varor som kan återanvändas och återvinnas och som använder energi- och materialsnåla processer kommer att bli marknadsvinnarna i framtiden. Vidare kommer uppgifter som redan idag förknippas med miljöarbetet såsom att restaurera, underhålla och förbättra vår gemensamma livsmiljö också att erbjuda en betydande arbetsmarknad. Sammantaget rymmer miljöperspektivet både på kort och lång sikt en viktig möjlighet för att skapa nya jobb gröna jobb. - Eftersom många av de problem och lösningar som gäller såväl miljö som sysselsättning har sina rötter i lokal verksamhet spelar kommunernas deltagande och samarbete en central roll. Därför är detta ett område där agendaarbetet kan utnyttjas som ett instrument för att hitta jobb och företag och därmed skapa nya nya arbetstillfällen med grön profil. en I Södertälje har ett företagarcenter startats. Detta center innebär ett nytt sätt att arbeta med miljö- och företagsutveckling. Syftet är att stimulera utveckling, produktion och försäljning av miljöteknik i vid mening produkter, system, lösningar, know-how. Redan efter något års arbete finns flera produkter och småföretag som visat att miljömarknaden är en tillväxtbransch. Bland dessa kan nämnas en vattenburen screenfärg som fäster på olika plastmaterial.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Varor och materialflöden

existerar inte begreppet avfall, eftersom alla rest- I naturen

del i hand andra delar i produkter från ekosystemet tas om av

Dawn- zooo Miu

en

| e

teknosfären, borde gälla detta. För det människoskapade systemet, ö

od

vi det inte är så. Det är bara att tänka mm åhWhiM

samma lagar men vet att

soptipp. Alla borde inse att inga varor, material eller produkter $§-L§;;ff§__f_j___;f_“

en användandet. det handlar vi ofta så °"““'““°'°“ försvinner efter Trots som om

fallet vill för nästa led i nedbrytvar ingen ta ansvar - Genom lcretsloppstånkandet och idén med ett ningsprocessen. att i vinner inom allt fler områden utvecklas producentansvar terräng . g raskt nya hållbara lösningar.

kommuner och företag är snabba att utveckla effektiva i De som

och materialflöden mycket

lösningar samhällets varu- har att

vinna. Det gäller då inte bara en passiv anpassning av soptaxor,

kompostering. I nära framtid ligger källsortering och begränsad en rnmøwszmwm .

design “""“'

stora möjligheter i en förutseende produktutveckling och av

till alla produktled från till produkter som tar hänsyn vaggan u me 4 w--q-F-Y--r--v-n-ngraven. Nya aktörer . dykt upp - nya som

plaster ska återvinnas, datorer skrotas och hur nya produkter ska i.

sättas ihop för att enkelt kunna demonteras osv. v

Kommunerna har gjort avfallsplaner och dessa kan ge underlag i

för agendaarbetet. Det är viktigt att inse att en kretsloppsanpassning

samhällets och materialflöden sträcker sig mycket längre av vam-

ä°goPáytâaTgnfmnvfallsplm

normalt omfattar. Det är också ett sådant än vad en avfallsplan mer

samhällets varuströmmar bör omfattande perspektiv som

känneteckna agendaarbetet.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING - sou 1994:123

Östra Torn boendesamverkan

-

I Östra Torn år barn- och ungdomståt stadsdel i Lund har startat ett som en man projekt som har underifrånperspektiv och lokal boendesamverkan som ledord. Ett exempel år stadsdelen Östra Torn i Lund. Genom lokalt och ett engagemang ett antal eldsjälar med olika kompetens journalist, arkitekt, pedagoger, församlingskurator med flera har man fått igång ett stadsdelsarbete som omfattar skolor, barnstugor, fritidsverksamheter, butiker och bostäder. Inom skolan arbetar man med miljöpedagogik och försöker göra kretsloppen tydliga och synliga för barnen. På daghemmen gör man på samma sätt. Församlingen jobbar med miljösanering och miljöanpassning av exempelvis begravningskransar. Större tonvikt läggs på skapelsen i gudstjänstlivet. Tillsammans med de boende arbetar man med kompostering, energieffektivisering med Även handeln Stadsdelens livsmedelshandlare mera. engageras. engageras att satsa på Bra miljöval och utmanar sina kunder att handla dessa produkter. En ekometer har konstruerats och den mäter andelen bra miljöval av de produkter som handlas. Om en kund köper fem eller fler bra miljövalprodukter vid ett tillfälle lämnas som bonus en lott med 500 kronors vinstvårde. För att nå ut med all information utges en stadsdelstidning ut regelbundet. Regelbundna informationsträffar med kommunens tjänstemän och politiker hålls.

soU 1994:128 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Bygga och bo

Hur vi tänker boendet i framtiden är centralt för våra oss möjligheter att bygga kretsloppssamhället. Ekohus och ekobyar är viktiga experiment som kan ge oss inspiration och erfarenheter för att förändra det existerande byggnadsbeståendet. För det är där som de verkliga förändringarna måste till vi ska om lyckas vända utvecklingen i hållbar riktning. Också här pågår ett viktigt utvecklingsarbete. Erfarenheterna från en rad bostadsområden landet runt visar att mycket går att göra. Sopnedkasten kan stängas och ersättas med sopseparering, kompostering och kretsloppshus som också kan kombineras med odlingslotter för ökad trivsel och social gemenskap i bostadsområdet. Vatten och energibesparing kan åstadkommas enkla och icke kapitalintensiva genom lösningar och fossila bränslen för uppvärmning kan ersättas med solenergi och biobränslen. Ingen annan enskild aktör i samhället har så stora möjligheter att påverka boendet som kommunerna. Boendeområdet är därför ett centralt område i Lokala Agenda 21. Detta arbete bör bygga på samverkan med bland annat översiktsplanarbetet och den fysiska planeringen. På samma sätt andra branscher måste som byggsektorn kretsloppsanpassas. Det innebär begränsning miljöfarliga av produkter och ämnen i byggnaden och alla dess komponenter. Det innebär vidare sätt att ta hand nya om bygg- och rivningsavfall där olika fraktioner sorteras redan

på byggarbetsplatsen. Redan idag har

flera byggföretag, bland

annat i Örebro, börjat med sådan

sopseparering på sina byggen. Ett gott exempel är också Danmark som har en mycket lång tradition tillvara och återbruka att ta

byggmaterial och byggnadskomponenter.

O LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Energi

Huvuddelen av dagens globala

energianvändning är baserad på icke

förnybara energikällor som kol, olja och kärnkraft med oacceptabla

problem för miljön såväl lokalt globalt. För åstadkomma som att en Eloff Strömsnzzl hållbar utveckling krävs en genomgripande omställning till ett system baserat på bioenergi, vindkraft och solenergi.

Det är väl känt att det finns mycket stora effektivitetsvinster

att genom energieffektiva lösningar NUTEK - pekar på en

möjlighet att redan i dag spara bort cirka 25 procent av elenergin.

Sådana vinster erhålls både genom att åtgärda befintliga apparater

och anläggningar och att bland

genom annat teknikupphandling

fram effektivare nya lösningar på marknaden. I dessa arbeten spelar

Kansliet för effektivare elanvändning, för närvarande placerat inom

hjälper till att hitta strömsnåla vitvaror NUTEK, avgörande roll. en

Trots allmänt en pessimistisk bild av den globala

energisituationen finns det dock rad olika en exempel såväl i Ensamarbete mellanNUTEK.Konsumentverket, Svenska Sverige som utomlands hur visat det finns hållbara Elverksföreningen. energiföretag och man att vitvaruleverantörer. lösningar på energiområdet. Det finns också uppmuntrande exempel

på hur enskilda städer tagit beslut att gå före och visa om vägen. En

sådan stad är Toronto har som tagit beslut om att till år 2005

reducera koldioxidutsläppen med 20

procent räknat från 1988 års

nivå, samtidigt med beräknad en folkökning med 20 procent. Denna

kraftiga energieffektivisering ska åstadkommas med

hjälp av bl.a

utbyggnad av fjärrvärme, bättre isolering hus, bättre av

trafikplanering osv. Torontos exempel har följts

av ytterligare tolv

andra städer i Nordamerika och Europa.

Det faktum att den globala växthuseffekten nu i ett antal

städer resulterat i lokala strategier för att lösa ett globalt

miljöproblem är givetvis uppmuntrande. Det visar på att om viljan

och modet finns så kan med

man en underifrån-strategi komma

betydligt snabbare fram än om inväntar man en uppifrån -strategi.

Genom bland

annat lagen om kommunal energiplanering har

kommunerna möjlighet att utveckla det strategiska tänkandet på

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Transporter

Kraven på rörlighet är de mest framträdande dragen i en av dagens samhälle och därför möts alla åtgärder för begränsa den fria

att

bilanvändningena av motstånd. Också för människor har

som

beslutat att välja en miljöanpassad livsstil är bilen öm tå. Den

en

svenske bilisten har ett ambivalent förhållande till bilen och

miljön. E27 .Eld

De betraktar bilen ochköp

som nödvändig för sin vardag, men känner

ELFORDON

samtidigt inom sig en oro för vad bilismen ställer till med, skriver

Redan 2 komme: 99a

humanekologen Emin Tengström i en rapport bilen auoeuon an enom vara

om som ;hmmm kx mms samhällsfenomen. varemq, Kamerun 9:1 lowxugøi1.: som m g mwvem. Ehotdon

Det finns rad teknologiska amma an gynnas en lösningar som till en del kan Bestaelemasamlss nu

med Nuteks Nato.

förbättra transportsektoms miljöproblem. Införandet av katalytisk

etwa.

avgasrening har självklart betytt mycket för miljön. Men det är inte å

, ;mys

tillräckligt. Oljan som drivmedel måste på sikt ersättas med fömy-

bara bränslen. Många intressanta utvecklings- och demonstrations-

projekt och innovativa tillämpningar pågår också på rad ställen

en

såväl här hemma utomlands. som

En ökad användning

av informationsteknologi kan troligen

också sikt positiva bidrag till miljön minskat resbehov.

ge genom

Istället för att som bo på ett ställe och arbeta nu på ett annat, kan

arbetet helt eller delvis skötas från hemmet eller från kvarterskontor Effektivare energianvändning

eller liknande servicelokaler NUTEK-ENERGI gemensamma nära bostadsområden.

Därigenom minskar behovet av lokaler för kontor i centralt belägna

områden. Det är också intressant för

glesbygdskommuner där långa avstånd inte längre behöver nackdel för vara en företagsetablering.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Energi

Huvuddelen av dagens globala energianvändning är baserad icke

på

förnybara energikällor som kol, olja och kärnkraft med oacceptabla

problem för miljön såväl lokalt som globalt. För att åstadkomma en

EloflStromsnzil hållbar utveckling krävs genomgripande

en omställning till ett system baserat på bioenergi, vindkraft och solenergi.

Det är väl känt att det finns mycket stora effektivitetsvinster

att få genom energieffektiva lösningar NUTEK pekar på - en möjlighet att redan i dag bort cirka 25

spara procent av elenergin.

Sådana vinster erhålls både att åtgärda befintliga genom apparater och anläggningar och att bland

genom annat teknikupphandling

fram effektivare lösningar på marknaden. I dessa arbeten nya spelar

Kansliet för effektivare elanvändnin för närvarande placerat inom

hjälper till att hitta stromsnåla NUTEK, en avgörande roll. vitvaror Trots en allmänt pessimistisk bild den globala av energisituationen finns det dock en rad olika exempel såväl i Ett samarbete mellanNUTEK.Konsumentverket. Sverige som utomlands hur visat att det finns hållbara Svenska Elverksföreningen, man energiföretag och vitvaruleverantörer. lösningar energiområdet. Det finns också uppmuntrande exempel

pä hur enskilda städer tagit beslut att gå före och visa vägen. En om sådan stad är Toronto har tagit beslut till är 2005 som om att

reducera koldioxidutsläppen med 20 procent räknat från 1988 års nivå, samtidigt med en beräknad folkökning med 20 procent. Denna kraftiga energieffektivisering ska åstadkommas med hjälp bl.a

av

utbyggnad av fjärrvärme, bättre isolering hus, bättre

av trañkplanering Tomntos exemnel har fölits vtterliønre fnlv osv. av

I Miliövårdsberedningens rapport Lokal

Agenda 21 en vägledning har tyvärr sista raden

-

på sid 40 fallit bort. Denna lyder:

energiområdet. Ett sådant arbete bör kunna vara viktig komponent i lokalt

en ett agendaarbete.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Transporter

Kraven pä rörlighet är en av de mest framträdande dragen i dagens samhälle och därför möts alla åtgärder för att begränsa den fria bilanvändningena av motstånd. Också för människor har som beslutat att välja en miljöanpassad livsstil är bilen en öm tå. Den svenske bilisten har ett ambivalent förhållande till bilen och miljön. Ääülisää Varmødochkbp De betraktar bilen som nödvändig för sin vardag, känner men ELFORDON samtidigt inom sig en oro för vad bilismen ställer till med, skriver humanekologen Emin Tengström i en rapport om bilen som samhällsfenomen. Det finns en rad teknologiska lösningar som till en del kan förbättra transportsektoms miljöproblem. Införandet katalytisk av avgasrening har självklart betytt mycket för miljön. Men det är inte tillräckligt. Oljan som drivmedel måste på sikt ersättas med fömybara bränslen. Många intressanta utvecklings- och demonstrationsprojekt och innovativa tillämpningar pågår också på rad ställen en såväl här hemma som utomlands. En ökad användning av informationsteknologi kan troligen också på sikt ge positiva bidrag till miljön genom minskat resbehov. Istället för att som nu bo ett ställe och arbeta på ett annat, kan arbetet helt eller delvis skötas frän hemmet eller frän kvarterskontor Effektivare energianvändning NUTEK-ENERGI eller liknande gemensamma servicelokaler nära bostadsområden. Därigenom minskar behovet av lokaler för kontor i centralt belägna områden. Det är också intressant för glesbygdskommuner där långa avstånd inte längre behöver nackdel för företagsetablering. vara en

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Stad och land i samverkan

Staden är beroende landet och landet är av beroende av staden. För att lösa många miljöproblem

som dagvattenhantering, avfalls-

hantering, avlopps- och slamhantering måste staden få hjälp från landet. Avfall och restprodukter är idag inte resurser som landet efterfrågar. Däremot kan landet hjälpa till att lösa problemen och

ha viss nytta dessa. en av Sveriges jordbruk står också idag inför

en stor omställning. För att ñnna alternativa grödor och alternativ

produktion är landet beroende staden. av Stadsbefollcningen har också ett stort behov rekreation och friluftsliv av och här är givetvis landsbygdens miljö betydelsefull. Detta är bara några exempel på hur nära staden och landet är kopplade.

I det lokala agendaarbetet är det viktigt att se på hur denna samverkan mellan stad och land kan utvecklas. Det finns också en rad exempel på hur nytänkande har skapat nya

sysselsättningsmöjligheter landsbygden samtidigt har

som man kunnat lösa vissa urbana miljöproblem eller mött andra behov.

SOU 1994: 128 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Landsbygdsutveckling Kolbäck

Energi på lokal nivå

Den moderna tekniken stora möjligheter utveckla ger att förnybara

lokalt. Under är har det skett F armuvanargülhllønhammnrühøtøranpnpppá dum

resurser senare en utvidgning av det lantbrukare wmodJn-Idkpldm marker

omvnndludllvnrmvntüauuomølljsdllkøxiamunøuulrp lokala

utvecklingsarbetet gått

genom att man samman i sockenråd, vil-menu.

idrotts-

byalag,

och I 1990 kallade LRF-avdelningen till idékvlll

hembygdsföreningar,

samhälls- eller LRF- man en pA temat Vad gor vi medmarkenDenkullen

foremngar, innebar m:Fu-marenergi. bygdekommitteer m.fl. Grupperna har det gemensamt Gruppen investerat am har 5,5 miüonør kronori

de i form av sküehpriül. borgen och lån.Delvis har om-

att stor utsträckning arbetar ideellt för den egna bygdens slüllningumadel gått till bolngalüldnndet Mmhar

blainvuuntienpnnnnpLtvdMw. En

utveckling.

bygdekultur lokal

stark

ger identitet och stärker

Fürsttflkøpnaküaribøløgøtmáatømnnvan

sjalvkanslan. salixodlzrtsalixhivergüdningñrsttvántáll-

Delaktighet som poängteras i Agenda 21 är grunden 0 frodutlllnndn

ochman ñrhandlarmed nu kommunenom :tt CIanvlndn slam godkvlliletfrån av

för landsbygdsutveckling kommunens reningsverk till :inn odlingu. Markar-

ns används ufasluünde m: ulixodling dl och snur- man sig kunna

lokala grupperna är viktig del i där det unvlnda slnmgüdning. minnet har viutsig vara mycket lyckat

en en process gäller

ochfnmddstron i Ir storgruppen. att prova och utveckla också modeller för

nya servicelösningar.

Eftersom stor del de lokala

en av utvecklingsgruppemas förslag vänder sig till den kommunala nivån är det viktigt att kommunerna

har för

strategi

hur

landsbygdsdelama

en långsiktigt bör utvecklas

hållbart. Nara

samordning med den kommunala översiktsplaneringen behövs. Karbenning Det finns stora möjligheter att knyta samman stad och land, Kulturaktiviteter tätort och landsbygd i det Lokala Agenda ZI-arbetet.

Det kan ge

ytterligare en spännande dimension i

processen. År 1988 du;barnens i Ku förförsta gången.

Föreningen Barnen.: Kullurfrstiual i Knrbenning villurbota med en Årligfestival. Festivalenuppbyggd idénstl ir kring u: tillvara landsbygdens sättnu. fungera ochvärdera och människans formñgn ut lösa Visa frågor på annat sittIngenom konsumtion. Festivalen har tjugotal ett verkstäder. Aktiviteterna gAr på ut. nu skapa något. värdefullt. Manhnrocksl teater av olika slag,musikprogram ochandra uppträdanden bådemedbnrn. amatörer och professionella. Erfarenheterna av festivalenmycke är goda. Funktionärerna ärca 150- 200tillnntalcl. Besökarantalet har varierat mellan 1000 och20017 personer

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

. z F .

Källa: Observator iemuseet, Stockholm

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

AGENDA 21

LQKAL

KORT OCH

P4

LANG SIKT

Genom ett brett kan engagemang attityder ändras och många konkreta åtgärder komma till stånd. Nyckelorden för

framgång i detta

arbete heter samverkan, och engagemang förtroende. Dessa honnörsord gäller egentligen för allt ledarskap och förändringsarbete. Det är inte unikt för miljöområdet, men nytt genom att söka förändra beteenden och livsstilar mer genom personlig påverkan och kontakt.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING sou 1994:123 -

Agendaarbetet - en process

Arbetet med Lokala Agenda 21 bör ses som en långsiktig och än arbete för fram plan kontinuerlig process snarare ett att ta en eller för att genomföra ett begränsat antal aktiviteter. Det går därför inte att göra någon enkel checklista där man kan pricka av vad som skall göras. Det är också den lokala nivån själv som utifrån egna bedömningar och egna förutsättningar skall utforma och genomföra Agenda 21. En Lokal Agenda 21-process innefattar ett brett spektra åtgärder och aktiviteter berör såväl den egna kommunala av som organisationen ett stort antal aktörer utanför denna. Dessa kan som grovt indelas i följande fem processelement eller huvudkategorier av åtgärder som alla behöver genomföras:

Städa framför egen dörr 2. Integrera lcretsloppsarbetet inom kommunens alla sektorer och förvaltningar Informera och kommunens invånare i kretsengagera loppsarbetet. 4. Fördjupa samarbetet med olika nyckelaktörer i kommunen. 5. Utveckla system för uppföljning och rapportering.

En Lokal Agenda 21 behöver innefatta aktiviteter inom alla dessa fem huvudkategorier. Vart och dessa olika element innehåller ett av aktiviteter till stor del kan och bör genomföras parallellt. som

1994:128 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING SOU -

Nya arbetsformer

Miüövárdsberedningen har som en av sina uppgifter att pröva nya

MILJÖ§KULD OCH och arbetsformer för miljöarbetet. En sådan metod som

metoder MILJOKAPITAL beredningen år vetenskaplig medling. Medling är ett sätt prövats av kring beslutsunderlag genom att utsätta detta UPPSALA KOMMUN att öka kunskapen ett

granskning företrädare respektive för en vetenskaplig av

r

h. motståndare till underlaget.

kan tydligare bild vilka

En sådan medling ge en av

olika är överens och var och på vilka grunder punkter experter baseras. Vi har genomfört två medlingar, olika ställningstagande

s.k. Dennispakctet Trafiköverenskommelsen för

dels en för det fast förbindelse över Öresund.

Stock-holmsregionen och dels för en medling: metod kan vara användbar

Våra erfarenheter är att som investeringsprojekt. Metoden borde även inför stor och komplexa användbar lokal nivå.. avArMJOmobv kunna vara

miliöskuld har utretts och lanserats av

MILJOVÅRDSBEREDNINGENS RAPPORT 1994:3 Begreppet olika sammanhang. Professor Arne

Miljövårdsberedningen i

kostnaden för

Jemelöv har definierat miljöskuldsbegreppet som

tekniskt-ekonomiskt återsätllbara samt storleken

miljöskador som är

erfordras för att betala återkommande

av det kapital som Beräkningar miljöskulden har gjorts för såväl reparationsinsatser. av hela riket, för kommun Uppsala.

som en -

MEDLING

om

DENNISPAKETE

Kortfrlstlg mlllöskuld

I Uppsala kommuns kortfristiga miljöskuld i millionerkronor. Beloppen avrundade till en signifikant siffra. De framråknadc och i texten nämnda siffrorna inom parantes.

Område DeLrumnur

MILJÖVÅRDSBEREDNINGENS RAPPORT 1994-5 47

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Städa dörr.

framför egen

En förutsättning för att skapa trovärdighet i sitt miljöarbete är att man själv föregår med gott exempel att man förändrar och kretsloppsanpassa sin egen verksamhet. Detta gäller vare sig man talar sitt eget hem, sitt företag eller kommunal UÖVÅRD S om en förvaltning. e n N INGEN Allt lokalt miljöarbete måste därför innehålla en egen självkritisk granskning vad kan förbättras och åtgärdas redan

MILJÖVÅNLIG

av som idag. Det DET

gäller att städa framför egen dörr innan man ställer krav på andra.

Den kommunala DEPARTEMENTET

organisationen är som koncern räknat i allmänhet de största arbetsplatserna i kommunen och en av köper och tjänster till ansenliga belopp. De varor utsläpp och det avfall som denna verksamhet upphov till har tillsammans ger stor betydelse för de miljöproblem vi måste komma tillrätta med vi om ska kretsloppsanpassa våra kommuner. Det är därför viktigt att den egna kommunen gör före och visar på goda exempel. Sådana goda IIITuIIL, exempel kan till exempel gälla att införa strikta när miljökrav på h upphandling av varor och tjänster, att miljöanpassa alla j in E1 kontorslokaler att införa sopseparering och r l kompostering på alla skolor och w nu: l 1h.daghem osv.

För att få till stånd sådant 7

ett kommunövergripande städarbete krävs medvetna och engagerade politiker och kommunanställda. Ett viktigt led i agendaarbetet är därför att olika sätt sprida information och erfarenheter vilka om åtgärder som bör vara möjliga att vidtaga på kort och lång sikt inom olika delsektorer. För att inte kunna anklagas för att kasta ster glashus maste allt miljöarbete börja hemma måste om sitt eget hus. Pa Miljö- o man se naturresursdepartementet har stâdarbetet börja Vi har kartlagt de stora materialflöden utvecklat rutinerna för pappersinsamlin effektiviserat kopieringsrutiner, utnytt; elektronisk post i större utsträckning, tillämp miljökrav vid upphandling osv. Mycket återsl att göra också hos men Stådâfbetet h oss inletts

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

NYA GREPP

om ekonomi, energi och

lokal nivå

Integrera kretsloppsarbetet

supptmmø m:MILEN

inom kommunens alla sektorer

och

förvaltningar

Ett av de största hindren för åstadkomma

att en hållbar utveckling

är det sektoriella tänkandet

som idag är dominerande inom den kommunala organisationen liksom på många andra håll i samhället.

Detta innebär

att varje sektoransvarig var för sig försöker lösa sina miljöproblem. Resultatet blir ofta att kanske löserett man problem

i sin bur

egen men skapar nya miljöproblem i andra burar. Exempel på goda hållbara lösningar visar sig dock ofta sådana

vara

lösningar som löser flera problem samtidigt, så kallade vinnavinna-lösningar. För att hitta sådana lösningar och för kunna

att

genomföra dem i praktiken krävs därför tänkande

ett nytt i den För att finna de goda helhets-

kommunala organisationen. Ett sådant nytänkande bör främja och lösningarna, de s.k. vinna-vinna-lösstimulera mångfald och samarbete över ningarna, behöver olika förvaltningar ämnesgränser och mellan olika för förvaltningar och och personer med olika kompetens budgetkonton. Agendaarbetet

ger komma samman och utveckla lösningar

möjlighet att skaffa en gemensam plattform för ett sådant integrerat

som samtidigt hanterar och löser flera

förvaltningsövergripande utvecklingsarbete.

problem, t.ex. energi, ekonomi och

miljö. Boken Nya grepp från

NUTEK kan ge ideer för hur man kan

hantera systemfrågor på ett nytt sätt.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Informera och engagera kommunens

invånare i

kretsloppsarbetet

Utan engagemang från kommunens invånare är det inte

möjligt att få till stånd några omfattande

mer förändringar av samhället. Detta kräver utbildning och information i olika former,

men det är viktigt

att finna former för detta. För vi ska kunna nya att vända

utvecklingen mot ett hållbart samhälle, krävs alla

att hjälper till.

Genom ett brett kan

engagemang attityder ändras och många

konkreta åtgärder komma till stånd.

Nyckelorden för framgång i

detta arbete heter samverkan, och förtroende. engagemang Dessa honnörsord gäller

egentligen för allt ledarskap och förändringsarbete. Det är inte unikt för miljöområdet, inom

men

miljöområdet är det nytt att söka förändra beteenden och livsstilar

genom mer personlig påverkan och kontakt. Exempel på metoder

som kan användas är att stimulera till olika former Vägstrid att av nätverk

delar lånet etableras, såväl hushållsnivå miljöteam,

U som arbetsplatser

W315i eller mellan olika yrkes- eller

branschgrupper. Man bör också

mot ut utnyttja existerande

skogen sammanslutningar som föreningar av olika slag,

okända

°° stadsdelsgrupper och byalag för nå med att ut ett fördjupat Agenda

...mwumuum

ill-engagemang.

A585 mnljo 4

n

ka. v i -uuuñhtuxzu mm-.

ie M 4:

47 lljomassan .. . Västerås Vad är milj öteam

p I ,. . you

xD Hela .°4°:. l

viga . programmet nu; mm

i v Uisiáuartörtecknung 1.919

- ...ua I Arbetet med miljöteam 0 Alla seminarier 7 k har utvecklats i Nacka kommun har sedan . . - m1 :i men spritts till många andra kommuner. Ideen bygger på att i grupper ute bostadsområdena arbetar gemensamt med varandra i det dagliga

miljöarbetet. Grupperna kan t.ex. arbeta med kompostering, källsortering, miljövänliga inköp, energibesparing och transporter. De kan utbyta erfarenheter, diskutera problem och stötta varandra. Kommunen informerar och råd, grupperna ger ordnar exempelvis studiebesök, föreläsningar samt skickar information ut till alla teammedlemmar.

Tanken med miljöteamarbetet är att miljöarbetet blir enklare och rolilgare om arbetar tillsammans. man Samtidigt blir resultaten förhopningsvis också bättre.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Fördjupa samarbetet med nyckelaktörer

Det Lokala Agenda 21-arbetet förutsätter

ett nära samarbete mellan

den kommunala organisationen och nyckelaktörer i samhället som det lokala näringslivet, jord- och skogsbruket, facket och föreningslivet osv. Ett sådant utvecklat samarbete eller partnerskap är nödvändigt för att skapa

en gemensam problemuppfattning och

för att finna former för hur

gemensamma lcretsloppssamhållet bör

genomföras. En metod som framför allt har utvecklats i Kanada är så kallade rundabordssamtal. Ideen med sådana

samtal är att

nyckelaktörema på ett utpekat delområde

till exempel våtmarksetablering, utveckling av hållbart skogsbruk eller enstaka exploateringsprojekt träffas regelbundet under period för att

en

skapa någon form av samsyn.

En form

annan av partnerskap är att kommunen samverkar

direkt med olika företagsgrupper. I

Sundbybergs agendaarbete har

man exempelvis en ledningsgrupp bestående

av företagsledare.

Kommunen och dess

förvaltningar ses som resurser i en dialog med

företagen och utnyttjas som rådgivare än

snarare som kontrollanter

och pâdrivare.

MÅLGRUPPER NÃS canon MEDEU EXEMPEL ml -°5 NÅS GENOM MEDEU EXEMPEL PÅ rRou-:xr rnotsxr FOR man PROJEKT FOR ENGAGERADE ENGAGEMDE m m °.ue;:r. . . W .. zzmw-wm F. såå N . masa. . Föra . . Is, xx-h MM w n p: I navingslivskom-Ilá mamma villalbrminprKompostering, xludnedrkln kamwdduüm undan Pauugruppcnu . M. VP nnfomuumxnnag C. . . ;IN mf w. u, m Tf än r ° Fadifbtuungzl LO.rco,saco inlomution mamma: mnáinrmm DaaljharsddnKépumvufömniøu inlonnuioønwüu. nülyiövfnüs VIII-tid. gen, KFICA. mus-tungan.utbildat mighdupdbø: °°' man Milnumn PAIFoJS anforvuiamunac, lit-gnutta hmm-sun; {°""°'°"“ Fbøuünw nudidbrbunáun. inlomulionrkvtll fr KFK umumdiø, K;K Sjukvården KSSlokala uiloømalnorwwüt. K-NDFL . . sjukvården L r -4 I jovdbmkcx LRF mødieárkhr,KRAV-odling.. Bunoch Dagisfrixidx och Agaam;av ...summan med WMI-M M-Wiwm- W E94°° xlnolungdomskola Iulurskohn, Linn. barnen temadag k3mwM nu mbqümyn l . lirare, utställning P" °°mulkvtrksmmn 96 u 4 Omgungdomar AF.hogkocminspiralionxkvill sludiecirlzlar WW

uuionåltr PRO SFR

Exempel från Skovde u

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

LOKALA INDIKATORER EXEMPLET SEATTLE - Staden Seattle har under ett antal år utarbetat kriterier för att mäta och bedöma vilket håll staden utvecklas: mot eller ifrån

ett kretsloppssamhälle. 1993 års avstämning

gav nedanstående resultat.

- Utvecklingen går fel håll O Utvecklingen gör varken från eller till + Utvecklingen går rätt håll

Den yttre miljön

Antal lax leker i flodema

- som

+ Antal dagar per år när stadsluften klassas bra

som O Andel gator i staden klassas

som som fotgängarvänliga

Befolkning och resurser

- Länsbefolkningen + Vattenförbrukning capita

per

Ton avfall skapas - som per capita

Ton avfall âteranvänds

- som per capita

Fordonmil

- samt bensinförbrukning per capita - Energiomsättning per capita

Ekonomi

+ Andel anställda arbetar

som hos de tio största arbetsgivarna

O Antal timmars lön

vid genomsnittslön som fordras för existensminimum

Andel barn som lever i fattigdom

-

- Låg- och medianinkomsttagares möjligheter att skaffa bostad

- Hälsovårdsutgifter per capita

Kultur och samhälle

Andel nyfödda med låg födelsevikt

-

Ungdomsbrottslighet

Andel ungdomar i olika

samhällstjänstprogram

Andel röstande vid lokalval

Alfabetism bland

vuxna

Användning av bibliotek, folket hus

m.m.

Medverkan i kulturutövning Ytterligare ett 20-tal faktorer kommer att fogas till dessa,

som

utvecklats i en dialog mellan kommunen och invånarna.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Utveckla system för uppföljning och rapportering

I den Lokala Agenda 21-processen behöver återföringsmekanismer byggas in som möjliggör för den enskilde att kontrollera om utvecklingen går i rätt riktning. En sådan uppföljning förutsätter dels att det finns uppställda mätbara mål och dels ett informationssystem som kommunens medborgare förstår att tolka. Ett viktigt inslag i agendaprocessen är att i nära samverkan med medborgarna utveckla lokala miljöindikatorer och finna former for hur återrapportering om hur miljöutvecklingen fortskrider. Internationellt talas alltmer om indikatorer för hållbar utveckling, nyckeltal som beskriver om ett samhälle är väg rätt håll. Det handlar om mätbara storheter som anger färdriktningen men det är inte fråga om standardindikatorer som varje enskild kommun kan kopiera. Det är istället fråga om en process som leder fram till Vägvisare son1 har starkt stöd inom kommunen, såväl hos politiker och tjänstemän som hos näringsliv, föreningar och allmänhet. Om sådana indikatorer, eller nyckeltal, formuleras enbart av ett fåtal experter, kan det bli svårt att få stöd och entusiasm för åtgärder som sträcker sig över flera år. Om däremot nyckeltalen återspeglar invånarnas egna kvalitetsuppfattningar, kan också

negativa besked av typen vi är på väg bort från hållbar

utveckling sporra till insatser och vid behov också uppoffringar för att vända utvecklingen. En stad som kommit långt med att utveckla sådana lokalt förankrade indikatorer är staden Seattle.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

21 för

dig

Vad innebär

Agenda

För dig som kommunalpolitiker

Agenda 21-arbetet innebär möjlighet att vitalisera demokratin. en Det år inte kommunpolitiker och kommunala tjänstemän som ska utforma de lokala agendorna. Agenda 21 är ett ensamma uppdrag till alla att vara med och påverka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Ett starkt från kommuninvånarna är engagemang ska få verkligt genomslag. Därför är nödvändigt om miljömålen ett det viktigt att arbetet med Lokala Agenda 21 utformas som en dialog med medborgarna, lokala organisationer, företag med flera. ska dessutom särskilt till kvinnor och Enligt Riobesluten man se att ungdomar kommer med i arbetet. Agenda 21 nämner också särskilt icke statliga organisationer viktiga samarbetspartners i arbetet som med de lokala agendorna.

För dig som kommunal tjänsteman

Lokal Agenda 21 ska ses om en långsiktig strategisk process där miljö, ekonomi och andra frågor vävs samman till en helhetssyn. Det är alltså inte frågan om specialinriktade handlingsprogram som kan ersätta miljöprogram, energi- och avfallsplaner. I Agenda 21 betonas sociala aspekter och människors levnadsvillkor. De lokala agendorna bör väga in sådana synsätt utifrån lokala problem och förutsättningar. Det kan till exempel gälla bör skyddas eller konsumtionsmönster som svaga grupper som måste förändras. Agendaarbetet förutsätter nya arbetsformer och nya sätt att samverka såväl internt inom och mellan olika förvaltningar som i kommunens samarbete med kommunens medborgare. Ta detta som en utmaning.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

För arbetar inom industrin

dig som

En utveckling i hållbar riktning baserad på kretslopp och globalt en ansvar kommer att medföra stora marknadsförändringar. Mycket av det normalt och är inarbetade rutiner och som idag uppfattas som system kommer att stegvis förändras. Exakt vilka förändringarna blir är svårt att säga redan idag ser man en rörelse mot en men grönare marknad. . De företag tidigt sig i sådan riktning har som anpassar en konkurrensfördelar. Många företag har redan insett detta och börjat omställning. Andra företag har också gjort officiella åtaganden en att till exempel skriva under dokument som till exempel genom internationella handelskammarens principer för miljömedveten ledning av företag. En viktig del i företagens miljöarbete är att formulera företagsintema mål för miljöarbetet står i samklang med som affärsidé miljöpolicy. Dessa bildar sedan bas för ett

företagets en

blir basen för det dagliga arbetet. En handlingsprogram som förutsättning för att lyckas är att dessa mål och program får bland de anställda. Genom företag sig i genomslag att engagerar kommunens agendaarbete kan en sådan förankringsprocess underlättas och samarbete i nätverksform med andra företag på kan kontakter och ideer kan positiva för orten skapa nya som vara såväl miljön för företagandet. Det också goda möjligheter som ger att få ökad förståelse i samhället i stort för de praktiska problem en och den tid det tar att genomföra förändringar. Genom att aktivt delta i det lokala agendaarbetet kan näringslivet också testa nya lösningar och produkter hemmaplan innan dessa lanseras på en större marknad.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

För

dig som arbetar inom handeln

En grundtanke bakom Agenda 21 är att försöka uppnå nödvändiga förändringar i allas vår livsstil och vårt nuvarande sätt att använda energi- och naturresurser. Därför kommer en stor del av det lokala agendaarbetet att beröra konsumenten, konsumtionsvaror, gröna butiker och Bra miljöval. Detta sätter handeln i blickpunkten. Handeln har en viktig roll att spela länk mellan producent som och konsument. Handeln har stora möjligheter att styra mot ett mer hållbart konsumtionsmönster att tillhandahålla ett genom miljöanpassat produktsortiment och ge kunderna bra information. Genom att aktivt delta i det lokala agendaarbetet kan handeln tidig insikt i livstilsförändringar och känna av trender i konsumtionsmönster. Genom aktiv medverkan i agendaarbetet en kan handeln också skapa goodwill och vinna ökad respekt för en sina behov.

För

dig som arbetar

inom de areella

näringarna

Att ta hand om ekologiska kretslopp har varit bondens vardag i alla tider. På väg mot världens jordbruk är renaste näringens eget motto. Vad krävs för att dagens system för odling, djurhållning och skogsbruk ska kretslopps-anpassas för hållbar utveckling Dagens system för odling, djurhållning och skogsbruk har goda förutsättningar att kunna vridas i en hållbar riktning. För en sådan omställning är det viktigt att se sambandet stad och land. Genom att de areella näringama sig i arbetet med Lokala engagerar Agenda 21 ges förutsättningar att utveckla detta samband. Jordbruket kan exempelvis ta hand om näringsämnen i slam från

reningsverken om staden skapar rena förutsättningar för det,

anlägga våtmarker och odla fånggrödor för att minska kväveläckaget till åar, bäckar och hav. Jordbruket kan också i samarbete med kommunen finna skötselformer för parker. nya

SOU 1994:123 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Lokal produktion och kontraktsodling KRAV-märkta av livsmedel med leveranser till kommunens skolor och daghem kan kombineras med ett mer utvecklat samarbete där barnen får möjlighet att ta del av det dagliga arbetet på en gård. Genom en aktiv medverkan i det lokala Agenda 21-arbetet skapas möjligheter för att utveckla en lokal marknad för livsmedel är bra för både som lantbrukare och konsumenter. Genom former samarbete nya av mellan stad och land kan också ömsesidig respekt och förståelse en för varandras villkor utvecklas.

För

dig aktiv

är inom

som en förening

Agenda 2l-arbetet innebär att arbeta med både traditionella miljöfrågor och med bredare samhällsfrågor Rio handlade både om miljö och utveckling. En hållbar framtid får vi inte att genom tänka i termer bevara eller skydda. En lokal agenda bör av innehålla ideer hur kommunens om näringsliv och bebyggelseutveckling, kommunikationer m.m. kan fås att ihop med miljömålen. För gräsrötter och inbitna miljöaktivister ägnat som mycket möda och kraft att stoppa olika projekt skadar som miljön gäller det då att gå från att till Den reagera att agera. förening som till exempel inte bara har synpunkter på ska dra var man en väg utan också analyserar om vägen behövs och är samhällsekonomiskt lönsam har mycket större förutsättningar vinna i att gehör en dialog med tjänstemän och beslutsfattare. Kan dessutom genomtänkta alternativa förslag presenteras har förutsättningar atvbli aktör man och medspelare i utvecklingen mot hållbar kommun. en

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Några vägledande principer for kommunal miljömedveten ledning

Internationella Handelskammaren har utarbetat ett antal principer som bör gälla för industrin. Ett stort antal

företag även i Sverige har antagit dessa principenLilazande principer behöver utvecklas och antas inom

andra områden och en kommun bör rimligtvis kunna leva upp till minst samma regler som finns för företagen

inom den egna kommunen. I det följande ges en lätt omtollazing av Handelskammarens principer för

miljömedvetet ledarskap som de skulle kunna formuleras för kommunalt ledarskap.

Miljöarbetet och dess syfte Rådgivning

Kommunens miljöarbete skall syfta till en effektiv användning av Kommunen skall information, rådgivning och utbildning genom energi och råvaror, ett hållbart utnyttjande av förnybara resurser befrämja miljömässigt positiva beteenden och livsstilar hos samt minimering av skadliga miljöeffekter. Kretsloppslösningar allmänheten. Av särskild vikt år att uppmuntra sådanahos ungdom skall eftersträvas. Miljöarbete är all verksamhet som har betydelse och uppväxandegenerationer. för kommunmedborgamas hälsaoch naturens ekologiska funktion.

Prioritering Upphandling

Miljöarbete skall prioriteras som en av de strategiskt viktigaste verksamheterna inom kommunen och varje del av kommunens Vid inköp och upphandling skall miljöfrågoma särskilt beaktas. arbetsområdenskall ta sitt ansvar för miljöfrågoma.

Entreprenörer och leverantörer Miljöanpassad styrning

Kommunen skall verka för att dessaoch liknande principer som Riktlinjer, program och rutiner skall miljöanpassasoch integreras kommunen anser viktiga antas och efterlevs av alla entreprenörer som en naturlig del av den politiska styrningen av de kommunala och leverantörer. verksarnhetsområdena.

Katastrofberedskap Förbättringsprocess

Kommunen skall upprätta beredskapsplaner mot tänkbara katastrofer Kommunens miljöarbete skall kontinuerligt förbättras med hänsyn och miljöolyckor. till teknisk och kunskapsmässig utveckling och naturens och

folkhälsans behov samt kommunmedborgamas förväntningar. Förhandsbedömning

Uppfyllande av miljömål Innan verksamhet som kan ha inverkan miljön påbörjaseller

ny en gammal avslutas skall miljökonsekvensernabedömas. Kommunen skall ta sitt ansvar för att nationell, regionala och

internationella miljömål uppfylls. Teknikspridning

Anställdas motivation Kommunen skall bidra till sprida miljöanpassad teknik och

att miljömedvetet handlande till såväl näringsliv, offentlig sektor som Kommunen skall utbilda och motivera anställda att utföra sina allmänhet. arbetsuppgifter ett miljömässigt ansvarsfullt sätt.

Gemensam strävan Kommunens verksamhet

Kommunen skall bidra till att utveckla strategier, program, utbild- Den verksamhet kommunen bedriver skall utvecklas så den ning och samarbetsformer inom näringsliv, offentlig sektor och som att medför minimal inverkan på miljön och utnyttjar energi- och ideella organisationer, för att stärka miljömedvetandet och skyddet naturresurser ett effektivt sätt. Ur energisynpunktskall förnybara av miljön. energislag prioriteras framför fossila bränslen.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

För dig som konsument och samhällsmedborgare

Agenda 21 konstaterar att det behövs stora förändringar av konsumtionsmönster och beteenden för att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling. Förändring börjar alltid hos den enskilda människan. Samtidigt finns begränsningar för vad den enskilde kan göra helt själv. Det är svårt att välja kollektiva transporter om inga Tomas Gustafsson sådana finns eller att bestämma sig för från vindkraftverk.

Hållbar välfärd

Många viktiga beslut fattas i andra rum än den enskildes, men enskild kommunmedborgare och tillsammans med andra kan som Enbok om visioner. strategier vi alltid ställa krav. Vi kan kräva att vår butik tar in de bästa och hållbaraframstegi vardagen miljömärkta och skyltar så att vi hittar dem. Vi kan fråga varorna i butiken användningen bekämpningsmedel för att framställa om av den mat vi köper, om miljöprestanda energiåtgång, skadliga ämnen, återvinning när vi köper kylskåp, persondator, kläder och inredning till vårt hem.Vi kan kräva att våra bostäder byggs så att vi slipper bli sjuka, När många av oss enskilda konsumenter börjar ställa sådana frågor kan förändringskraften bli oanat stor. Vi kan också ställa krav på kommunen, att vi får lägre soptaxor om vi komposterar, att vi får tillgång till välfungerande kollektivtrafik, bullerfri miljö osv. Men vi kan inte bara ställa krav. Vi har också skyldigheter. För att nå målet om en hållbar utveckling så krävs att vi själva ändrar våra beteenden och vanor.

LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

Förväntningar

Dokumenten från Riokonferensen innehåller inga konkreta anvisningar om hur en lokal Agenda 21 ska se ut eller vad den i detalj ska innehålla. Varje Agenda 21 förutsätts växa fram utifrån en demokratisk process som utgår från lokala problem och lokala förutsättningar. Det är därför själva processen som är det centrala. Årtalet 1996 den som anges som tidpunkt när de första lokala handlingsprogrammen ska finnas framme bör ses som en kontrollstation. Till 1996 bör de resultat och utfástelser som uppnåtts inom kommunens geografiska område kunna sammanfattas i ett dokument Lokal Agenda 21. Detta dokument kan - en vara en värdefull bas för den fortsatta processen i kommunen. En förändring mot ett uthålligt samhälle beror dock på enskilda individers engagemang och kreativitet. Vad enskild kommun en lyckas uppnå till 1996 och åren därefter beror därför hur väl man lyckas ta tillvara detta. All rapportering bör därför utgå från de lokala behoven av erfarenhetsâterföring. En Agenda 21-process startar med ett lokalt åtagande att verka för att utveckla kretsloppsarbetet inom olika sektorer i samhället. Detta förutsätter att framsteg görs inom alla de fem olika delområden som utpekats i det tidigare. I detta arbete ingår att olika berörda såväl kommunala förvaltningar enskilda företag, som föreningar och andra aktörer tillsammans sätter de upp olika mål för förändringsarbetet och gör sina olika åtaganden. För att få struktur i detta arbete behövs någon form planeringsdokument så av att det klart framgår vem som åtar sig att göra vad och till vilken tidpunkt. Hur ett sådant Agenda 21-dokument skall utformas är dock helt en fråga för de lokalt berörda att bestämma. För detta finns ingen standardlösning. Genom agendaarbetet bygger koncensusinriktad en en process där alla lokala aktörer involveras skapas förväntningar hos dessa om framsteg. Det är dessa förväntningar som bör vara det centrala i all uppföljning av Agenda 21.

SOU 1994428 LOKAL AGENDA 21 EN VÄGLEDNING -

För kommunerna innebär Agenda 21-arbetet i många avseenden ett nytt sätt att arbeta. Det innebär också ett nytt förhållningssätt gentemot kommunens medborgare och olika aktörer i samhället. Agendaarbetet förutsätter ett aktivt och samarbete från engagemang det att problemen definieras, vidare till att formulera gemensamma visioner om ett framtida samhälle och till dessa att visioner omsätts i praktisk handling.

För att kommunens arbete ska bli framgångsrikt lcrävs:

att kommunledningen är aktiv i sitt ledarskap, att kommunen satsar resurser, att kommunen har hög kompetens och god kunskap om den lokala miljösituationen, att allmänheten hålls informerad om miljöläget, att målen är tydliga, att arbetet bedrivs över traditionella sektorgränser och att samråd och förankring sker kontinuerligt.

Statens offentliga utredningar

1994 Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelning för denstatliga 35.Vårandes stämma och andras. . statistiken.Fi. Kulturpolitikochinternationalisering. Ku.

Kommunerna,LandstingenochEuropa Miljö ochfysiskplanering.M. . . + Bilagedel.C. Sexualupplysning ochreproduktivhälsaunder . Mänsföreställningar om kvinnorochChefskap.S. 1900-taletiSverige. UD. . VapenlagenochEG. Ju. Kvinnor,bamocharbetei Sverige1850-1993.UD. . . Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. Gamla är ungasom blivit äldre.Omsolidaritet . SverigeochEuropa.En samhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiskaäldreâret1993. . konsekvensanalys. Fi. Långsiktigstrålskyddsforskning. M. . EU,EESochmiljön. M. Ledighetslagstiñningen en översyn. A. . . - Historisktvägval Följdemaför Sverigei utrikes- - Statenochtrossamfunden. C. . ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli, Uppskattadsysselsättning skattemasbetydelse . - om respektiveintebli medlemi Europeiskaunionen.UD. för denprivatatjänstesektom. Fi.

O Förnyelseochkontinuitet- om konstochkultur Folkbokföringsuppgiñema i samhället.Fi. . . i framtiden.Ku. Grundenför livslångtlärande.U. . Anslutningtill EU Förslagtill övergripande Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar - . lagstiñning.UD. ochsocialbidrag.

Omkrigetkommit...Förberedelser för mottagande Aweckling av denobligatoriskaanslutningen . . av militärt bistånd1949-1969 Bilagedel.SB. + till Studentkårer ochnationer.U.

Suveränitetochdemokrati 48.Kunskapfor utveckling bilagedel.A. +

+ bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49.Utrikessekretessen. Ju.

JIK-metoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet översyn.Fi. . - en Konsumentpolitiki enny tid. C. 51.Minneochbildning. . Museernasuppdragoch På väg. K. organisation bilagedel.Ku. +

Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller. Ku.

Kartläggningochåtgärdsförslag. M. 53.Mästarbrevfor hantverkare.Ku.

Års- ochkoncernredovisning enligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi asylärenden.Ku. av Del [och Il. Ju. 55.Rättentill reformeratbilstöd.S. ratten- Kvaliteti kommunalverksamhet nationell 56.Ett centrum för kvinnor våldtagits och - som uppföljningochutvärdering.C. misshandlats. S.

Renaroller biståndet i styrningocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter,del Principiella av i en effektiv biståndstörvalming. UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. Reformeratpensionssystem. Fi . Reformeratpensionssystem. BilagaA. 58.6 JuniNationaldagen. Ju. . Kostnaderochindivideffekter. 59.Vilka vattendragskallskyddas Principeroch

Reformeratpensionssystem. BilagaB. förslag.M. . KvinnorsATP ochavtalspensioner. 59.Vilka vattendragskallskyddas Beskrivningarav

Förvaltabostäder.Ju. vattenområden. M. . Svenskalkoholpolitik en strategiför framtiden. 60.Särskildaskäl utformning ochtillämpning . - - av Svenskalkoholpolitik bakgrundochnuläge. 2 kap.5 § ochandrabestämmelser i . - Att förebygga alkoholproblem. utlänningslagen. Ku. . Vård av alkoholmissbrukare. 61. Pantbankemas kreditgivning.N. . Kvinnorochalkohol. 62.Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. . Barn Föräldrar Alkohol. - 63.Personnummerintegritetocheffektivitet.Ju. . - - Vallagen.Ju. 64.Med i tankarna M. . raps Vissamervärdeskattefrågor IIl Kultur m.m. Fi. 65.Statistikochintegritet,del 2 Lag . - - om MycketUnderSammaTak. C. personregister för officiell statistik Fi. . m.m. Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, m.m. 66.Finansiellatjänster förändring. i Fi. . Ku. 67.Räddningstjänst i samverkanochpåentreprenad.

Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar.Ku. Fö. . 68.Otillbörlig kurspåverkan ochvissainsiderfrågor.Fi.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69.On theGeneralPrinciplesof Environment 99. Domaren i Sverigeinför framtiden Protection.M. - utgångspunkter för fortsattutredningsarbete. 70.Inomkommunalutjämning.Fi. Del A B. Ju. + 71.Om intyg ochutlåtanden som utfärdas hälso- av 100.Beskattningen vid gränsöverskridande ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen. S. omstruktureringarinomEG, m.m. Fi. 72.sjukpenning,arbetsskada och förtidspension 101.Höj ribban förutsättningarocherfarenheter.S. Lärarkompetens för yrkesutbildning.U. - 73.Ungdomarsvälfärdochvärderingar en under- 102.Analysochutvärdering bistånd.UD. av sökning om levnadsvillkor, livsstil ochattityder.C. 103. Studiemedelsfmansierad polisutbildning.Ju. 74.Ptmktskattema ochEG. Fi. 104.PVC en planfor att undvikamiljöpåverkan.M. - 75. Patientskadelag. C. 105. Ny lagstiftning om radiooch TV. Ku. 76. Tradeandthe Environment towards a 106.Sjöarbetstid.K. sustainable playingfield. M. 107.Säkrare finansiering framtidakämavfalls av - 77. Tillvarons trösklar. C. kostnader. M. 78.Citytunne1niMalmö. K. 108.Säkrarefinansiering framtidakämavfalls- av 79.Allmänhetensbankombudsman. Fi. kostnader Underlagsrapporter. M. - 80.iakttagelserunder en reform Lägesrapport från 109.Tågetkommer.K. - Resursberedningens uppföljningvid sex universitet 110.Omsorgochkonkurrens.S. ochhögskolor av det nya resurstilldelningssystemet lll. Bilars miljöklassning ochEG. M. for grundläggande högskoleutbildning. U. 112.Konsumenterna ochlivsmedelskvaliteten. 81.Ny lag om skiljeförfarande.Ju. En studie av konsumentupplevelser. Jo. 82.Förstärktamiljöinsatseri jordbruket 113.Växanderåvaror.M. svensktillämpning av EG:s miljöprogram. Jo. 114. Avfallsfri framtid. M. - 83. Övergång verksamheter ochkollektiva 115. Sjukvårdsreformer i andra länder.S. av uppsägningar. EU ochden svenska arbetsrätten.A. 116.Skyldighet lagraolja ochkol. N. att 84.Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. U. 117.Domstolsprövning förvaltningsärenden. av Ju. 85. Ny lag om skatt energi. 118.Informationsteknologin-Vingar människans En teknisk översyn och EG-anpassning. förmåga.SB. Motiv. Del 119.Livsmedelspolitikför konsumenterna. Reformen - - Författningstext och bilagor. Del II. Fi. som kom av sig. Jo. - 86.Teknologiochvårdkonsumtion inom sluten 120.Finansiellleasing av lös egendom.Ju. somatiskkorttidsvård1981-2001.S. 121. Bosparande. Fi. 87.Nyatidpunkterför redovisningochbetalning av 122.Trygghet mot brott i lokalsamhället.Kartläggning, skatterochavgifter. Fi. principiellasynpunkterochförslag.Ju. 88.Mervärdesskatten ochEG. Fi. 123. Miljöombudsman. M. 89.TullagstiftningenochEG. Fi. 124.Varu- ochpersonkontrollvid EU:s yttre gräns. Ju. 90.Kart- ochfastighetsverksamhet 125.Samordnad insamling miljödata.K. av finansiering,samordningoch 126.Husläkarreformens förstahalvår. S. författningsreglering.M. 127.Kronan Spiran Äpplet. En universitetsstruktur ny 91. Trafikenochkoldioxiden Principerfor att minska i södraStockholmsområdet. U. trafikenskoldioxidutsläpp.K. 128. Lokal Agenda 21 en vägledning.M. - 92.Miljözonerför trafik i tätorter.K. 93.Levandeskärgårdar.Jo. 94.Dagspresseni1990-talets medielandskap. Ku. 95.Enallmänsjukvårdsforsäkringoffentlig i regi. S. 96.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. 97. Reglering av Vattenuttag ur enskildabrunnar.M. 98.Beskattning förmåner.Fi. av

Statens offentliga

utredningar

1994 Systematisk förteckning

Finansiellatjänsteri förändring.[66] Teaternsroller. [52]

Otillbörlig kurspåverkanochvissainsiderfrågor.[68] Mâstarbrevñr hantverkare.[53]

Inomkommunalutjämning.[70] Utvärdering praxisi asylärenden.[54] av Punktskattema ochEG. [74] Särskildaskäl utformningochtillämpning 2 kap. - av

Allmänhetensbankombudsman. [79] 5 § ochandrabestämmelser i utlämringslagen. [60]

Ny lag om skattpåenergi. Dagspresseni1990-taletsmedielandskap. [94] En teknisköversynoch EG-anpassning. Ny lagstiftning radioochTV. [105] om - Motiv. Del

Förfatmingstextochbilagor. Del ll. [85] Näringsdepartementet - Nya tidpunkterför redovisningochbetalningav Pantbankemas kreditgivning.[61]

skatterochavgifter. [87] Skyldighet lagraolja ochkol. 16] att Mervärdesskatten ochEG. [88]

Tullagstiftningenoch EG. [89] Arbetsmarknadsdepartementet

Beskattning förmåner.[98] av Ledighetslagstiñningen en översyn [41] Beskattningen vid gränsöverskridande - Kunskapför utveckling bilagedel. + [48] omstruktureringarinom EG, m.m. [100] Övergång verksamheterochkollektiva av upp- Bosparande.[121] sägningar.EU ochdensvenskaarbetsrätten.[83]

Utbildningsdepartementet Civildepartementet

Grundenför livslångtlärande.[45] Kommunerna, LandstingenochEuropa. Avveckling av denobligatoriskaanslutningentill + Bilagedel.[2] Studentkårer ochnationer.[47] Konsumentpolitiki enny tid. [14] Iakttagelserunder en reform Lägesrapportfrån - Kvaliteti kommunalverksamhet nationell Resursberedningens uppföljningvid sex universitet uppföljningochutvärdering.[18] ochhögskolor det av nya resurstilldelningssystemet MycketUnderSammaTak. [32] för grundläggande högskoleutbildning. [80] Statenochtrossamfunden. [42] Samvetsklausul inomhögskoleutbildningen. [84] Ungdomarsvälfärdochvärderingar en under- Höj ribban sökning om levnadsvillkor,livsstil ochattityder.]73] [Årarkompetensför yrkesutbildning.[101] Patientskadelag. [75] Kronan Spiran Äpplet. En universitetsstruktur ny Tillvaronströsklar. [77] i södraStockholmsområdet. [127]

Miljö- och naturresursdepartementet Jordbruksdepartementet

EU,EESochmiljön. [7] Förstärktamiljöinsatserijordbruket Skoterkömingpåjordbruks-ochskogsmark. svensktillämpning av EG:smiljöprogram.[82] - Kartläggningochåtgärdstörslag. [16] Levandeskärgårdar.[93] Miljö ochfysiskplanering.[36] Konsumenterna ochlivsmedelskvaliteten. Långsiktigsträlskyddsforskning. [40] En studie av konsumentupplevelser. [112] Vilka vattendragskallskyddas Principeroch Livsmedelspolitikför konsumenterna. förslag.[59] Reformen som korn av sig. [119] - Vilka vattendragskallskyddasBeskrivningarav

vattenområden. [59] Kulturdepartementet Med raps i tankarna [64]

Förnyelseochkontinuitet om konstochkultur On theGeneral Principlesof Environment i framtiden.[9] Protection.[69]

Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden, [33] m.m. TradeandtheEnvironment- towardsa Tekniskt utrymme för ytterligareTV-sändnirrgar. [34] sustainable playingfield. [76] Vår andes stämma ochandras. Kart- ochfastighetsverksamhet - finansiering, Kulturpolitik ochinternationalisering. [35] samordningochförfattningsreglering.[90] Minne ochbildning. Museemasuppdragoch Följdlagstiftningtill miljöbalken.[96]

organisation bilagedel.[51] +

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Refonneratpensionssystem. Bilaga B.

KvinnorsATP ochavtalspensioner. [22] Om krigetkommit... Förberedelser för mottagande av Svensk alkoholpolitik en strategiför framtiden. [24] militärt bistånd1949-1969+ Bilagedel. - Svensk alkoholpolitik bakgrund och nuläge. [25] lnfonnationsteknologin - Att förebyggaalkoholproblem. [26] -Vingar människans förmågan18] Vårdav alkoholmissbrukare. [27]

Kvinnor ochalkohol.[28] Justitiedepartementet Bam Föräldrar Alkohol. [29] och [4] - - Vapenlagen EG solidaritetmellan Gamlaårungasom blivit äldre.Om Kriminalvårdoch psykiatri.[5] generationerna. Europeiskaäldreåret1993.[39] Års- och koncemredovisning enligtEG-direktiv. Sambandet mellan Samhällsekonomi, transfereringar Del I och Il. Ju. [17] och socialbidrag.[46] Förvalta bostäder.[23] Rätten till reformeratbilstöd. [55] Vallagen.[30] ratten-

Ett centrum för kvinnor som våldtagitsoch Utrikessekretessen. [49] misshandlats. [56] 6 JuniNationaldagen. [58] Om intygoch utlåtanden som utfärdas av hälso- Personnummer integritetoch effektivitet.[63] - och sjukvårdspersonal i yrkesutñvningen.[71] Ny lag om skiljeförfarande. [81] sjukpenning, arbetsskada och förtidspension Domareni Sverigeinför framtiden förutsättningaroch erfarenheter.[72] utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. - - Teknologioch vårdkonsumtion inomsluten Del A+B. [99] somatiskkorttidsvard 1981-2001.[86] Studiemedelsfmansierad polimrtbildning.[103] Enallmän sjukvårdsförsåkring i offentlig regi. [95] Domstolsprövning av förvaltningsårenden. [117] Omsorgochkonkurrens. [110] Finansiellleasingav lös egendom. [120] Sjukvårdsreformer i andraländer.[115] Trygghetmot brott i lokalsamhället. Kartläggning, l-lusläkarreformens förstahalvår. [126] principiellasynpunkter ochförslag. [122]

Varu- och personkontrollvid EUzs yttre gräns. [124] Kommunikationsdepartementet

Utrikesdepartementet Påvåg. [15]

Citytunnelni Malmö. [78] Historiskt vägval Följdema för Sverigei utrikes- och - Trafikenochkoldioxiden Principerför att minska säkerhetspolitiskt hänseende att bli, respektiveinte bli av trañkens koldioxidutsläpp.[91]

medlemi Europeiskaunionen. [8] Miljözonerför trafik i tätorter. [92] Anslutningtill EU- Förslagtill övergripande Sjöarbetstid.[106] lagstiftning.[ l Tågetkommer. [109] Suveränitetoch demokrati Samordnad insamlingav miljödata.[125] + bilagedel med expertuppsatser. [12]

Rena roller i biståndet styrningoch arbetsfördelning - Finansdepartementet i en effektiv biståndsförvaltning. [19] Ändrad ansvarsfördelning för denstatliga statistiken. [l] Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under1900-talet SverigeochEuropa. En samhällsekonomisk i Sverige.[37] konsekvensanalys. [6] Kvinnor, barnocharbete i Sverige1850-1993.[38] JlK-metoden, m.m. [13] Analys ochutvärdering av bistånd.[102] Vissa mervärdeskattefrågor III Kultur m.m. - Försvarsdepartementet Uppskattad sysselsättning om skatternas betydelse för den privatatjånstesektom. [43] Räddningstjänst i samverkanoch entreprenad.[67] Folkbokföringsuppgiñema i samhället.[44]

Allemanssparandet översyn. en [50] Socialdepartementet - Beskattning fastigheter,del av Principiella - Mäns föreställningar om kvinnoroch chefskap.[3] utgångspunkter för beskattning fastigheter [57] av m.m. Reformeratpensionssystem. [20] Rationaliserad fastighetstaxering, dell. Fi. [62] Reformerat pensionssystem. Bilaga A. Statistikoch integritet,del 2 Kostnaderoch individeffekter. Lag om personregister för officiell statistik m.m. [65] -

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Reglering Vattenuttagur av enskildabrunnar.[97] PVC en plan för att undvikamiljöpåverkan.[104] - Säkrarefinansieringav framtida kämavfallskostnader. [107] Säkrarefinansieringav framtida kärnavfallskostnader Underlagsrapporter. [108] - Bilarsmiljöklassningoch EG. [111] Växanderåvaror. [113] Avfallsfri framtid. [114] Miljöombudsman. [123] Lokal Agenda 21 en vägledning.[128] -

råd i Beredning-

Miljövårdsberedningen är regeringens miljöfrågor.

söka och tillföra arbetsformer till

en ska av nya miljöfrågor nya

ska också bidra till stimulera miljömiljöarbetet. Beredningen att debatten. kommitté inom Miljö- och

Miljövårdsberedningen är en naturre-

inrättades 1968. har ledasursdepartementet och Beredningen 22 möter förutom ordföranden, miljöminister Görel Thurdin. Gunnel Hedman är kanslichef.

Posramusss: 10647 STOCKHOLM FAX 08-20 5021, TELEFON 08-690 9090

ISBN 9l-38-l3795-X ISSN 0375-250X