Miljöombudsman : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

MILJÖOMBUDSMAN

Delbetänkande av Miljöorganisationsutredningen SM] 1994:123

50V

M min

Statens offentliga utredningar

w w 1994: 123

w Miljö- och naturresursdepartementet

Mijöombudsman

Delbetänkande Milj öorganisationsutredningen av Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag avRegeringskansliets forvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 2l Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13790-9 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Miljö-

och naturresursdepartementet

Regeringen bemyndigade den 7 april 1993 chefen för Miljöoch naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra de organisationsförändringar som behövs med anledning av förslaget till miljöbalk.

Med stöd av bemyndigandet förordnades hovrätts-

presidenten Carl Axel Petri som särskild utredare fr.0.m. den 13 april 1993.

Som sakkunnig förordnades expeditionschefen Lars

Dahllöf fr.0.m. den 27 april 1993. Följande experter är förordnade, nämligen kanslirådet Pernilla Knutsson fr.0.m. den 27 april 1993, hovrättsassessorn Stefan Rubenson fr.0.m. den 21 juni 1993,

departementsekreteraren Lars Brandin fr.0.m. den 15

september 1993 t.o.m den 14 juni 1994, departementssekreteraren Anders Jeppson fr.0.m. den 15 september 1993, departementssekreteraren Maria Malmlöf fr.0.m den 15 september 1993, departementssekreteraren Bengt Wennerstein fr.0.m. den 15 september 1993, departementsrålet Olle Stångberg fr.0.m den 15 september 1993 t.o.m. den 19 januari 1994, departementssekreteraren Eva Lehndal fr.0.m. den 20 januari 1994, departementssekreteraren Micaela Schulman fr.0.m. den 7 oktober 1993 och kanslirálet Madeleine Holst fr.0.m. den 24 maj 1994. Som sekreterare är förordnade departementssekreteraren Mma Blomdin fr.0.m. den 15 juni 1993 och hovrättsasessorn Hans Karlbom fr.0.m. den 17 januari 1994.

Utredningen har en referensgrupp bestående av tillsynschefen Bertil Remaeus, Arbetarskyddsstyrelsen, avdelnings-

chefen Carl-Johan Engström, Boverket, direktören Bengt Bicht, Kemikalieinspektionen, hovrättsrádet Eva Wagner,

Koncessionsnämnden för miljöskydd, landshövdingen Rolf

Wirtén, Länsstyrelsen i Östergötlands län, direktören Laila

Linnergren-Fleck, Socialstyrelsen, överdirektören Mats

Olsson, Statens naturvárdsverk, organisationsdirektören Anders Kihlberg, Statskontoret, sektionschefen Rolf A Karlsson, Svenska kommunförbundet, direktören Lars Gunnar Larsson, Sveriges Industriförbund.

Vi har antagit namnet Miljöorganisationsutredningen.

Vi får härmed överlämna värt delbetänkande Miljöombudsman. I arbetet har vi haft samråd med följande ideella organisationer: Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Stiftelsen Globträdet, Greenpeace, Stiftelsen Håll Sverige Rent, Svenska Jägareförbundet, Stiftelsen Miljöcentrum, Miljöförbundet, Natur-

skyddsföreningen, Riksförbundet Sveriges 4 H och Vatten-

värnet. Vi fortsätter vart arbete med ett huvudbetänkande som be-

handlar frågor om myndigheternas arbets- och

ansvarsom-

råden, fördelning av föreskriftsrätt, tillsyn, tillståndsprövning

m.m. Vi räknar med att inom kort lägga fram detta. Senare i höst avser att presentera ytterligare ett betänkande. l det återkommer till bl.a. vissa praktiska frågor som rör Miljöombudsmannen.

Stockholm den 24 augusti 1994

Carl Axel Petri Mona Blomdin Hans Karlbom

Innehåll

INNEHÅLL

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till förordning med

instruktion för Miljöombudsmannen 11 . . . . . . . . . . .

1 Bakgrund och uppdrag 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Miljöombudsmannen i miljöbalken 19 . . . . . . . . . . 2.1 Syfte och uppgifter 19 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Miljöombudsmannens ideella råd 22 . . . . . . . 2.3 Regler Miljöombudsmannen i om balkförslaget 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Allmänna överväganden 27 . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 MO:s uppgifter och befogenheter 27

. . . . . . 3.1.1 Begreppet ombudsman 27 . . . . . 3.1.2 Inriktning 30 . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Kontakter utåt 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Det ideella rådet 32 . . . . . . . . . . 3.2.2 Kontakter i övrigt 35 . . . . . . . . 3.3 Fler möjligheter för MO 36 . . . . . . . . . . . .

3.4 Ändringar och tillägg i miljöbalken 37

. . . . .

3.4.1 Rätten att flytta över tillsyn 37

. . . 3.4.2 Uppgiftsskyldighet 39 . . . . . . . .

4 Resurser kompetens, budget och finansiering 43 - . .

5 Kommentarer till förslaget till instruktion 47 . . . . . . 5.1 Uppgifter och befogenheter 1-5 §§ 47 . . . . . 5.2 Organisation 6-8 §§ 50 . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Handläggning ärenden 9-11 §§ 50 av . . . . . 5.4 Miljöombudsmannens ideella råd 12-13 §§ 51

Innehåll

5.5 Tjänstetillsättningar och överklagande

14-15 §§ 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilagor: Kommittédirektiv dir. 1993:43

Kommittédirektiv tilläggsdirektiv, dir. 1994:48

Sammanfattning 7

Sammanfattning

Bakgrund

Ett ämbete som Miljöombudsman inrättas från den 1 januari 1995 enligt vad regeringen föreslår i propositionen Miljöbalk 199495:10. Miljöombudsmannen skall, det uttrycks som i l kap. 5 § i förslaget till miljöbalk, ta till allmänna vara intressen i frågor rör miljön. Den myndigheten som nya ges befogenheter att vid behov ingripa i hanteringen olika av

miljöfrågor. Uppgifterna och befogenheterna regleras i den

kommande miljöbalken. I denna samordnas flera de mest av

centrala lagarna miljö- och hälsoskyddsområdet. Ombuds-

mannens verksamhet omfattar frågor faller inom balkens som

tillämpningsområde. De kan således avse naturvård och annan miljövård samt även hälsoskyddsfrågor i den utsträck-

ning sådana regleras i miljöbalken. M jöombudsmannen är avsedd att förbättra möjligheterna för allmänheten att medverka i miljöarbetet i stat och kommun, särskilt i fråga rättsliga förfaranden. Det är om meningen att Mil jöombudsmannen skall utreda klagomål från

enskilda över olika miljöförhällanden. Vidare får Miljö-

ombudsmannen vid sin sida ett ideellt råd med representanter för organisationer. I detta delbetänkande lämnar i enlighet med våra

tilläggsdirektiv våra överväganden den myndighetens

om nya

verksamhet samt förslag till instruktion och förslag till

ramanslag för de första två kalenderåren. Senare i höst ämnar vi behandla andra, främst praktiska frågor behöver klarsom läggas innan Miljöombudsmannen börjar verka. Vi använder i betänkandet förkortningen MO för Miljöombudsmannen.

8 Sammanfattning

Allmänna synpunkter

Som underlag för våra överväganden i fråga om instruktion och ramanslag diskuterar i kapitel tre allmänt hur MO bör verka för att fylla de syften som anges i miljöbalkspropositionen. Vi anser att MOjämsides med sina rättsliga uppgifter bör delta i det allmänna samtalet och informera om erfarenheter från verksamheten. För att behärska dessa vitt skilda områden behövs enligt vår uppfattning vid ombudsmannens sida en ställföreträdare. Under vårt arbete har vi funnit att det på några punkter går att ytterligare förbättra det regelverk som utgör grund för MO:s möjligheter att arbeta effektivt. Bl.a. föreslår att MO ges rätt att kräva in uppgifter av myndigheter och företag.

Ramansla g

MO bör, i likhet med andra ombudsmän av motsvarande slag, ha en jämförelsvis liten och flexibel organisation. Vi föreslår att MO tilldelas medel för ett kansli som fullt utbyggt består av, förutom ombudsmannen själv och dennes ställföreträdare, tolv handläggare och två assistenter. Det är betydelsefullt för verksamheten att förhållandevis goda resurser anslås för att MO skall ha möjlighet att anlita fristående expertis för särskilda utredningar och andra uppdrag. Resursbehovet totalt för myndigheten beräknas uppgå till drygt 16 miljoner kronor per år. Av handläggarna bör, med hänsyn till den juridiska inriktning som myndigheten föreslås få, ungefär hälften vara jurister. Även naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och ekonomisk sakkunskap bör finnas inom kansliet liksom erfarenhet av massmediefrågor och informationsverksamhet.

Sammanfattning 9

Instruktion

De uppgifter och befogenheter som MO utrustas med kommer att framgå av miljöbalken och eventuellt även av vissa andra lagar. Det är då formellt sett inte nödvändigt att

ange dem i den förordning med instruktion för myndigheten

som regeringen har att utfärda. De aktuella bestämmelserna emellertid vitt spridda i miljöbalken, och det är därför för

överskådlighetens skull lämpligt att återge dem i instruk-

tionen.

I denna bör också ingå vissa bestämmelser om organisation, handläggning av ärenden, tjänstetillsättningar och över-

klagande. Av våra förslag i den delen kan nämnas att vi anser att MO bör ha möjlighet att uppdra ombud att föra

talan inför domstolar och andra myndigheter.

Det ideella rådets uppgifter och sammansättning bör framgå av instruktionen. Vi föreslår att rådet skall bestå av ett tiotal personer, förutom MO själv som fungerar som

ordförande. Ledamöterna skall representera ideella organisa-

tioner som arbetar med miljöfrågor. l ett betänkande senare i höst har för avsikt att återkomma till vissa, främst praktiska frågor som behöver klarläggas innan MO-ämbetet börjar sin verksamhet. Bl.a. kommer vi där att föreslå vilka organisationer som bör erbjudas att utse representanter till rådet för de första åren.

Sanzmarzfattni ng

Förslag till Förordning med instruktion

för

Miljöombudsmannen

Regeringen föreskriver följande

Uppgifter och befogenheter

1 § Miljöombudsmannen har till uppgift att ta till vara allmänna intressen i frågor som rör miljön. Miljöombudsmannen skall verka för att avhjälpa faktiska missförhållanden och brister i lagstiftningen. Detta gäller särskilt sådana missförhållanden och brister kommer till som Miljöombudsmannens kännedom klagomål från genom

enskilda eller från organisationer eller annat sätt.

personer Miljöombudsmannen skall också verka för de angivna syftena genom att informera allmänheten och på andra lämpliga sätt.

2 § För att fullgöra sina uppgifter har Miljöombudsmannen enligt vad som stadgas i miljöbalken 1995:000 rätt att ansöka hos tillståndsmyndighet om återkallelse av tillstånd att bedriva miljöfarlig verksamhet ändring samt om eller upphävande av villkor eller om meddelande av nya villkor för sådant tillstånd, i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl, överföra tillsynen enligt miljöbalken från en myndighet till en annan, överklaga beslut enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, dock inte

beslut som rör tillämpning av balkens straffbestämmelser

eller bestämmelser om ersättning eller skadestånd,

12 Sammanfattning

4. föra talan i frågor om miljöskyddsavgift, 5. själv pröva frågor om påförande av miljöskyddsavgift avgiftsföreläggande i fall som inte är av större vikt.

genom Miljöombudsmannens befogenheter enligt punkterna 1 och 3 gäller inte verksamheter som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

3 § Miljöombudsmannen har i syfte som enligt 2 § samma rätt att överklaga beslut enligt vad som föreskrivs i följande lagar: ---- 2. ---- ----

4 § Om fråga har väckts genom klagomål lämpligen en som kan utredas och prövas myndighet än Miljöav annan ombudsmannen, får ombudsmannen överlämna klagomålet till denna myndighet för behandling.

5 § Miljöombudsmannen skall senast den l oktober varje ar lämna rapport till regeringen om sin verksamhet under en tiden från l juli närmast föregående år till l juli innevarande år.

Organisation

6 § Ett ideellt rád biträder Miljöombudsmannen. I 12-13 §§ finns närmare bestämmelser om rådet.

7 § Följande bestämmelser i verksförordningen 1987:1100

skall tillämpas på Miljöombudsmannen:

16 § om interna föreskrifter, 17 § om inhämtande av uppgifter,

Sammanfattning 13

18 § om ärendeförteckning,

23 och 24 §§ om ställföreträdare för myndighetens chef

25 och 26 §§ om föredragning, 27 § om rätt att besluta i vissa frågor,

28 § om vem som får begära förklaringar samt

m.m. 29 § om myndighetens beslut.

8 § Ombudsmannen har det för verksamheten och de ansvar

uppgifter som anges i 4-7, 9 och 10 verksförordningen

1987: l 100.

Handläggning av ärenden

9 § Ärendena avgörs ombudsmannen eller, ombuds-

av om så förordnar, ställföreträdaren. Ärenden är mannen av som av det slaget att de inte behöver prövas av ombudsmannen eller ställföreträdaren får dock avgöras någon av annan tjänsteman. Hur detta skall ske i arbetsordning eller i anges särskilda beslut.

10 § Ombudsmannen får uppdra ett ombud att föra talan på ombudsmannens vägnar i en fråga som anges i 2 § 1., och 4. eller som gäller överklagande beslut enligt någon av

av de lagar som anges i 3

Beslut att överklaga dom eller beslut till högre instans får endast fattas av ombudsmannen eller, denne så förom ordnar, av ställföreträdaren.

11 § Ett avgiftsföreläggande enligt 22 kap. 6 § miljöbalken

skall delges den föreläggandet riktas mot. Endast som om det finns skäl att anta att denne har avvikit eller på annat sätt håller sig undan får föreläggandet delges enligt 12 § delgivningslagen 1970:428.

14 Sammanfattning

Miljöombudsmannens ideella råd

12 § Det i 6 § angivna rådet utgör ett forum för samråd mellan Miljöombudsmannen och den ideella miljörörelsen. Rådet skall verka för att arbetet inriktas på frågor av principiell betydelse. Vad ovan sagts gäller även när det är fråga om att

utnyttja de befogenheter som omnämns i 2

13 § Rådet skall, utöver ordförande, bestå av personer som företräder ideella organisationer. Regeringen beslutar för en period högst tre är vilka organisationer som har rätt att av

deltaga i rådet. På förslag av dessa organisationer utser

regeringen därefter ledamöter i rådet för samma tid. Ombudsmannen är ordförande och dennes ställföreträdare vice ordförande i rådet. Ombudsmannen utser en tjänsteman

vid myndigheten att vara sekretarare.

Vid sammanträden i rådet skall det föras protokoll som justeras av ordföranden.

Tjänstetillsättningar

14 § Ombudsmannen och dennes ställföreträdare utses av regeringen för bestämd tid. Andra tjänster tillsätts av en ombudsmannen.

Överklagande

15 § Miljöombudsmannens beslut om tjänstetillsättningar

överklagas hos regeringen. Beslut i andra ärenden får överklagas endast om det är särskilt föreskrivet.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1995.

Kapitel 1 15

l Bakgrund och uppdrag

Utgångspunkten for Miljöorganisationsutredningens arbete är den planerade miljöbalken. Vi har i uppdrag att se över myndighetsorganisationen på miljöområdet och föreslå de

förändringar vad gäller ansvarsfördelning, föreskriftsrätt,

förfarande för tillståndsprövning och överklagande m.m.

som behövs för att det statliga och kommunala miljöarbetet

skall kunna drivas så effektivt som möjligt inom ramen för miljöbalken. Detta framgår av våra ursprungliga direktiv dir. 1993:43. Genom tilläggsdirektiv dir. 1994:48 har vi fått i upp-

drag att förbereda inrättandet av en ny myndighet på miljö-

området Miljöombudsmannen. I en första etapp skall vi enligt dessa direktiv lämna förslag till instruktion och ramanslag för Miljöombudsmannen. De två direktiven är fogade som bilaga 1 och 2 till detta betänkande.

Miljöskyddskommittén om miljöombudsman

Den parlamentariskt sammansatta Miljöskyddskommittén

tillsattes 1989 och lade fram sitt huvudbetänkande SOU 1993:27 Miljöbalk i mars 1993. I detta presenterade kommittén ett förslag till miljöbalk, i vilken de centrala lagarna på miljöområdet har samordnats och skärpts.

Det ingick i kommitténs uppdrag att överväga olika möjligheter att bredda allmänhetens inflytande i miljöskyddsfrâgor. Som alternativa exempel sådana möjligheter an-

16 sou 1994:123 Kapitel 1

fördes i kommitténs direktiv l989:32 deltagande av ideella organisationer parter eller annat sätt i prövningssom eller tillsättande av en särskild miljöombudsman. processen I sitt huvudbetänkande föreslog kommittén att regeringen skulle bemyndigande att meddela föreskrifter om talerätt ges för ideella organisationer som tar till vara miljövårdsintressen 24 kap. 5 § i kommitténs förslag till miljöbalk.

Tanken på ett fristående ämbete som miljöombudsman av-

färdades kommittén. I betänkandet 620 anförs bl.a. av

att betydande komplikationer skulle kunna inträda om ett

sådant ämbete talerätt i miljöfrågor vid sidan av framgavs för allt Naturvårdsverket. Det bästa sättet att förstärka enskilda personers möjligheter att komma till tals vid sidan av att ge ideella organisationer talerätt enligt kommittén att inrätta en - vore

särskild enhet inom Naturvårdsverket med uppgift att ta

emot och utreda enskilda klagomål över olika personers förhållanden miljöområdet. Resultaten av sådana utredningar skulle enligt kommittén kunna användas som underlag

för att utnyttja Naturvårdsverkets talerätt men även för

verkets arbete i övrigt, exempelvis arbetet med att utarbeta generella föreskrifter. Kommittén menade också att det kan finnas skäl att, i likhet med vad som gäller vid Konsumentverket, ge en tjänsteman vid Naturvårdsverket beteckningen miljöombudsman.

Vissa ledamöter i Miljöskyddskommittén reserverade sig

mot majoritetens uppfattning i denna fråga.

Regeringens förslag fristående ombudsman

- en

Förslagen från Miljöskyddskommittén har remitterats och därefter bearbetats inom regeringskansliet. En proposition Miljöbalk 199495:10 har lagts fram i början av hösten

Kapitel 1 17

1994. Enligt propositionen skall en ny, fristående miljömyndighet inrättas och ges namnet Miljöombudsmannen. Syftet är att Miljöombudsmannen skall ta till vara allmänna intressen i miljöfrågor och ha befogenheter att ingripa på olika sätt i andra myndigheters hantering av sådana ärenden. l kapitel två redogör närmare för vad som anförs i propositionen. Regeringens strävan är att Miljöombudsmannen skall börja verka innan den tilltänkta miljöbalken träder i kraft,

nämligen redan från den 1 januari 1995. Miljöbalken kan

enligt den tidsplan som gäller träda i kraft tidigast den 1 juli 1995.

Várt arbete

l detta delbetänkande ger allmänna synpunkter på Miljöombudsmannens arbete och lägger i enlighet med våra

tilläggsdirektiv fram förslag till instruktion för myndigheten

och till ramanslag för tiden fram till 1996 års slut. Härmed

har fullgjort den första etappen i vårt tilläggsuppdrag. Våra förslag grundas vad som anförs i propositionen

Miljöbalk och utgår i övrigt från dagens förhållanden vad

gäller exempelvis myndighetsorganisation miljöområdet.

Inom kort avser att redovisa vårt ursprungliga uppdrag, dvs lämna förslag till förändringar i den offentliga miljövårdsorganisationen som behövs för att den kommande miljöbalken skall kunna fungera effektivt. Därefter återkommer i ett betänkande senare i höst till

frågor som rör Miljöombudsmannen och avser då att bl.a.

lämna förslag om vilka organisationer som bör vara foreträdda i Miljöombudsmannens ideella råd. Vidare kommer under hösten att arbeta med praktiska frågor som direkt är inriktade på att Miljöombudsmannen skall börja verka från och med årsskiftet 199495. Det gäller förberedelser för att anskaffa lokaler och anställa personal, uppläggning av redovisningssystem m.m.

18 Kapitel 1

Miljöombudsmannen förkortas M0

I fortsättningen använder genomgående förkortningen MO

för Miljöombudsmannen. Samma förkortning har tidigare använts för en ombudspå område Militieombudsmannen. Med tanke man ett annat -

att det är över 20 år sedan det ämbetet upphörde är risken

för förväxling obetydlig.

Kapitel 2 19

2 öombudsmannen i

Milj miljöbalken

l detta kapitel redovisar vi kortfattat vad uttalas om MO som

i regeringens proposition Miljöbalk 199495:10. Om inte

hänför vi till innehållet i avsnitt 4.16 i den annat anges oss

allmänna motivtexten. När hänvisar till lagrum i propositionens lagtext alltså till själva förslaget till miljöbalk

- använder vi benämningen balkförsIaget.

2.1 Syfte och uppgifter

Ett syfte med MO är, enligt vad regeringen uttalar, att bidra till att den miljöbalken en önskvärd genomslagskraft.

ge nya MO bör för att åstadkomma detta inrättas som en ny miljö-

myndighet, med fristående ställning mot andra myndigheter

och mot dem förorsakar miljöstörningar. Den nya mynsom

digheten bör ges sådana judiciella myndighetsuppgifter som jämfört med idag bör lyftas fram på miljöområdet. Ombuds-

bör enligt regeringen prioritera frågor av principiell mannen vikt där det finns ett starkt allmänt intresse av rättslig prövning. Det bör dock också, regeringen, finnas ett menar för ombudsmannen att i sådana enskilda utrymme agera

ärenden där det finns synnerligen ömmande skäl för att en enskild får en kvalificerad miljörättslig hjälp. Följande konkreta uppgifter för MO anges i proposi-

tionen.

20 Kapitel 2

Enskilda klagomål

En huvuduppgift för MO blir att ta emot och utreda enskilda klagomål över olika förhållanden inom miljöompersoners rådet. Även organisationer bör enligt propositionen få möjlighet att vända sig till MO i sådana frågor. Ideella organisa-

tioner på miljöområdet får ett fortlöpande inflytande över

MO:s verksamhet genom ett ideellt råd.

Rattstillämpning

MO bör följa rättstillämpningen inom miljöområdet och för brister i lagstiftningen avhjälps.

verka att

Miljöskyddsavgij

Institutet miljöskyddsavgift ges ett vidare innehåll än som gäller för närvarande. Tanken är att miljöskyddsavgiften skall användas i betydligt större utsträckning än i dag. Det är enligt regeringen lämpligt att MO enda myndighet får

som uppgiften att föra ett antal vägledande fall till domstol för att få till stånd enhetlig praxis. Skälet anges vara att det är en svårt att finna lämpliga, generellt tillämpliga parametrar for att bestämma avgiftens storlek. MO får enligt propositionen också till uppgift att utfärda förelägganden om miljöskyddsavgift. Regeringen understryker vikten av att MO får tillräckliga

resurser för att driva frågor om miljöskyddsavgifter.

Tillsyn

En enskild som anser sig utsatt för oacceptabla störningar

har idag möjlighet att vända sig till en tillsynsmyndighet och begära att denna ingriper. Regeringen att enskilda

anser människors möjligheter att hjälp i sådana fall behöver

Kapitel 2 sou 1994:123 21

förbättras. MO ges enligt propositionen befogenheten att i ett

enskilt fall besluta att tillsynsansvaret skall flyttas från

en myndighet till en annan. Som exempel på när denna befogenhet kan behöva till-

gripas nämns i specialmotiveringen till 18 kap. 2 § situationer där det finns befogad anledning myndig-

att anta att en het, som ansvarar för en viss verksamhet och samtidigt har ansvar för tillsynen över samma verksamhet, inte kan hålla isär sina roller.

Omprövning

Naturvårdsverket får enligt propositionen rätt att även i

fortsättningen påkalla omprövning av tillstånd till miljöfarlig

verksamhet. Även MO bör dock ha rätt begära att omprövning av sådana verksamheter, regeringen, och de båda anser myndigheternas insatser detta område bör komplettera varandra. I propositionen görs i stora drag följande uppdelning: Naturvårdsverket bör använda sin rätt t.ex när det gäller omprövning för en hel bransch och i andra frågor har som en räckvidd utöver det enskilda företaget.

MO bör ingripa när det behövs grund exempelvis

av särskilda lokala omständigheter men även i andra fall där det

föreligger ett allmänt intresse av principiell karaktär.

Överklagande

MO bör enligt regeringen ha rätt att överklaga beslut som har fattats med stöd miljöbalken, MO att av om anser allmänna intressen inte har beaktats tillräckligt. Vissa organisationer ges s.k. subsidiär talerätt, dvs. sådan organisaen tion har rätt att överklaga ett beslut endast om MO inte gör

det. Det gäller centrala arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer, sammanslutningar konsumenter samt

av

intresseorganisationer för yrkesfiskare.

22 Kapitel 2

Det bör framhållas att varken MO eller de organisationer

får rätt överklaga alla typer beslut enligt som avses att av balken. Se närmare detta i 20 kap. 5 och 6 §§ som återom ges nedan.

2.2 ideella råd

Miljöombudsmannens

I propositionen föreslås att MO vid sin sida skall ha ett

ideellt råd. Rådet bör enligt vad som uttalas i den allmänna motiveringen fungera ett samrådsforum mellan MO och som

de ideella organisationerna, kanalisera frågor av principiell vikt via MO till rättslig prövning och kunna ge en bakgrund till MO:s ställningstaganden i principiellt viktiga frågor.

Regeringen framhåller att frågan om organisationers talerätt har uppmärksammats allt mer internationellt, så att finns flera internationella instrument där oganisadet numera tioner på miljörättens område tillerkänns rättslig ställning. Som exempel nämns Europarådets konvention om ersättett ning för miljöskada. l konventionen har ideella organisationer tillerkänts talerätt i vissa frågor. Vidare nämns artikel 10 i Riodeklarationen, enligt vilken staterna skall förse en-

skilda med effektiv tillgång till det processuella och admi-

nistrativa förfarandet i miljösammanhang. Regeringen framhåller att ideella organisationer miljö-

området utför betydelsefullt arbete och att dessa organisaett tioner får väsentligt starkare ställning genom att det nu en ideella rådet inrättas. Systemet bör dock enligt regeringen

utvärderas efter tväårsperiod, så att det kan klargöras om

en

dessa syften har uppnåtts också i praktiken.

Kapitel 2 23

2.3 Regler

om Miljöombudsmannen i balkförslaget

I balkförslaget är de bestämmelser som rör MO infogade i

sitt sakliga sammanhang. De är därför utspridda flera kapitel. De bestämmelser i balkförslaget där MO:s uppgifter och befogenheter anges återger vi här under rubrikerna till de kapitel där bestämmelserna har tagits in. Det kan noteras att MO:s funktion tillmäts sådan betydelse att ämbetet presenteras redan i balkens första kapitel.

l kap. Mål och grundläggande principer

5 § En statlig tjänsteman, Miljöombudsmannen, skall ha till uppgift att tillvarata allmänna intressen i frågor rör som miljön. Närmare bestämmelser Miljöombudsmannens om uppgifter finns i denna balk och i föreskrifter regeringen som meddelar.

13 kap. Miljöfarlig verksamhet

37 § Beslut om återkallelse av tillstånd eller ändring eller upphävande av villkor liksom beslut villkor medom nya

delas av tillståndsmyndigheten.

Framställning om sådant beslut som avses i första stycket

får göras tillsynsmyndigheten. Är myndigheten samtidigt

av

tillståndsmyndighet får frågan tas upp utan särskild framställ-

ning. Statens naturvårdsverk och Miljöombudsmannen har också den rätt som en tillsynsmyndighet har enligt andra stycket. Miljöombudsmannen får dock inte begära omprövning av beslut om verksamhet bedrivs Försvarsmaksom av ten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

24 SOU 1994123 Kapitel 2

18 kap. Tillsyn

2 § Miljöombudsmannen får trots vad som föreskrivits

med stöd av l § i ett enskilt fall utse den myndighet som

skall utöva tillsynen det finns särskilda skäl. om

20 kap. Överklagande

Miljöombudsmannen har rätt att överklaga beslut enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd balken och inte avses i 21, 23, 24 och 25 kap. av som Statens naturvårdsverk har motsvarande rätt att överklaga beslut i frågor som avses i 9-13 kap.

6 § Om Miljöombudsmannen i ett särskilt fall beslutar att inte överklaga beslut avses i 5 § får beslutet överklagas som av organisation som är att anse som central arbetsen tagarorganisation enligt lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande organisation på arbetsgivarsidan i frågor avses i 13 och 14 kap., som en sammanslutning av konsumenter i frågor som regleras i 14 kap. eller i föreskrifter är utfärdade med stöd som av 14 kap.,

intresseorganisation för yrkesfiskare i frågor som

en avses i 13 kap.

7 § Bestämmelserna i 5 § första stycket och 6 § gäller inte beslut Försvarsmakten, Försvarets materielsom avser verk eller Försvarets radioanstalt.

22 kap. Miljöskyddsavgift

4 § Frågor miljöskyddsavgift prövas av länsrätten

om talan Miljöombudsmannen. Talan väcks genom ansökan. av

Kapitel 2 25

6§ Fråga om påförande av miljöskyddsavgift får i fall som inte är av större vikt prövas av Miljöombudsmannen genom avgiftsföreläggande. Avgiftsföreläggande innebär att

den som antas ha gjort sig skyldig till en överträdelse som avses i 1 § föreläggs miljöskyddsavgiften till godkännande

omedelbart eller inom viss tid. Har föreläggandet godkänts, gäller det som domstols

lagakraftvunna dom varigenom miljöskyddsavgift pâförts.

Godkännande som sker sedan Miljöombudsmannen gjort ansökan hos länsrätten enligt 4 § är dock utan verkan.

Kapitel 3 27

3 Allmänna

överväganden

3.1 MO:s

uppgifter och befogenheter

Den grundläggande bestämmelsen om MO är allmänt hållen och ingår bland portalparagraferna i första kapitlet i balk-

förslaget. Där anges som MO:s verksamhetsområde att ta

till vara allmänna intressen i frågor rör miljön. Formusom leringen kunde lika väl gälla Naturvårdsverket och även

länsstyrelsernas verksamhet med miljöfrågor. Det är därför

värdefullt att så tydligt möjligt söka klargöra MO:s som speciella roll bland myndigheterna på miljöområdet. MO får exklusiv befogenhet endast ett område näm- -

ligen att föra talan om miljöskyddsavgift. I övriga fall där MO får befogenhet att ingripa i blir den

en process nya myndigheten, som regeringen framhåller i propositionen, ett komplement till och förstärkning den organisation på en av miljöområdet som redan finns.

Begreppet ombudsman

Ett extraordinärt organ. . .. Det är inte meningen att MO skall arbeta på sätt samma som de nuvarande myndigheterna. Detta ligger i valet att använda

begreppet ombudsman på den nya myndigheten. Den

speciella funktionen hos ombudsman har utvecklats under en en

lång följd av år av Riksdagens ombudsmän de ofta

- som brukar kallasJustitieombudsmannen JO. Andraombudsmän av motsvarande slag har under senare år inrättats för

28 Kapitel 3

särskilda områden. l ombudsmannens roll ligger att för allmänhetens räkning granska hur andra myndigheter sköter sina uppgifter och att ingripa mot missförhållanden.

Ombudsmannen har ställning som ett extraordinärt organ.

För att använda populära uttryck kan ombudsmannen sägas vara en säkerhetsventil som träder till när de ordinarie funktionerna fallerar, en spjutspets riktas på konkreta, som särskilt viktiga mål eller en blåslampa som sätts bakom ryggen andra myndigheter. De befogenheter som MO får enligt balkförslaget passar väl för en sådan roll. Det är exempelvis inte angivet att MO i ärenden som gäller ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet skall uppträda vid sidan länsstyrelsen och av Naturvårdsverket vid prövningen i första instans. Det är de

ordinarie miljömyndigheterna som normalt bör driva den ordinarie processen. Däremot utrustas den nya myndigheten

med befogenheten att överklaga tillståndsmyndighetens beslut

om MO inte är nöjd med det med hänsyn till hur allmänna

intressen har till godosetts. På tillsynsområdet gäller på motsvarande sätt att MO inte

skall ha några rutinuppgifter. Däremot får MO rätt att lyfta bort ansvaret för tillsynen över en verksamhet från en myn-

dighet och lägga det extraordinär befogenen annan - en het.

...Jnrilczat pd enskilda ärenden,...

MO skall enligt propositionen ha den dubbla uppgiften att verka såväl i enskilda ärenden med sikte på att avhjälpa faktiska missförhållanden i miljön på över- - som en mer gripande nivå genom att följa rättstillämpningen och påtala

brister i lagstiftningen.

Som extraordinärt organ av den typ beskrivit ovan bör

tyngdpunkten i MO:s rättsliga arbete enligt vår uppfattning

Kapitel 3 29

ligga på att utreda och agera i enskilda ärenden. l första hand torde det i praktiken bli fråga om ärenden som kommer till myndighetens kännedom genom klagomål från allmänheten eller propåer från organisationer i det ideella rådet. Men det bör också vara MO obetaget att ta upp ärenden eget initiativ om MO får vetskap om problem annat sätt. Med dejämförelsevis begränsade resurser som kan ställas till MO:s förfogande är det heller inte rimligt att den nya myndigheten fortlöpande bevakar all rättstillämpning på miljöområdet. MO bör följa rättspraxis på miljöområdet med utgångspunkt från de enskilda ärenden som MO engagerar sig Om MO finner anledning att väcka en fråga om lagändring får MO, som anges i avsnitt 4.16 i miljöbalkspropositionen göra en framställning om detta till regeringen. På motsvarande sätt bör MO även, när det är lämpligt, framföra förslag till nya eller ändrade föreskrifter inom

miljöområdet. Sådana förslag bör MO även kunna föra fram direkt till den myndighet som har ansvar för att meddela den

typ av föreskrifter som det i ett visst fall är fråga om.

...och med uppgift att skapa medvetenhet

Det ingår således i en ombudsmans uppgifter att fånga upp konkreta fel och brister och söka dem avhjälpta. I ombudsmannens roll ligger vidare att informera om erfarenheterna av sin verksamhet. På så sätt bidrar ombudsmannen till att skapa en allmän medvetenhet i samhället om viktiga frågor inom den sektor som han bevakar.

I begreppet ombudsman ligger sålunda att ingripa på

enskildas sida i konkreta fall, att sammanställa de erfarenheter detta ger och att sprida medvetenhet om mer allmän-

giltiga problem som framträder. Ett syfte med det tredje ledet är att förebygga att fel och misstag som gjorts på ett

håll upprepas någon annanstans. Det kommer med andra ord att krävas mycket av MO. Att förmedla visionen av ett samhälle där omtanken om hälsa

30 SOU l994sl23 Kapitel 3

och miljö all verksamhet bedrivs -och att genomsyrar som

göra det på sätt många förstår blir uppgift for

ett som - en MO jämsides med i enskilda ärenden. Vi förutengagemang

sätter i enlighet med intentionerna i miljöbalkspropositionen att den judiciella verksamheten blir den centrala. Med det

anförda vill vi emellertid understryka vikten av att MO ovan inte enbart för att agera i rättsliga sammanhang ges resurser även för att informera och delta i det allmänna samtalet. utan Ombudsmannen och dennes ställföreträdare bör tillha förutsättningar att verka över det vida fält som sammans har beskrivits. Slutligen vill nämna att det internationella miljöarbetet blir allt väsentligt. Även MO:s i mer om engagemang enskilda ärenden till största delen kommer att röra inhemska frågor, bör MO-ämbetet också viss kapacitet och kompetens att bevaka det internationella miljöarbetet.

3.1.2 Inriktning

Regeringens intentioner när det gäller inriktningen av den

myndighetens verksamhet kommer, som har visat

nya

tydligt till uttryck i att formen ombudsman har valts.

ovan,

Gränserna för MO:s verksamhet framgår av den grundläg-

gande bestämmelsen i l kap. 5 § i balkförslaget. Enligt denna har MO att ta till allmänna intressen i frågor som vara rör miljön.

Allmänna intressen

Att avgöra ett intresse är allmänt eller enskilt kan ibland om

svårt och att dra bestämd gräns är ogörligt. När det

vara en gäller att bedöma intresset insatser för miljön räcker det av inte heller med att ta hänsyn till förhållanden i dagens sam-

Kapitel 3 31

hälle och till de människor som för stunden har intresse av en fråga. Om exempelvis har att bedöma intresset av att ett pågående giftutsläpp begränsas eller stoppas, bör även den påverkan som utsläppet kan förväntas ha i framtiden väga tungt i bedömningen. Vidare bör en fråga kunna vara av allmänt intresse i MO:s verksamhet även av andra skäl än sådana som direkt hänför sig till förhållanden i miljön. Det bör t.ex vara ett allmänt intresse i ett rättssamhälle att en enskild person som

utsätts för mycket svåra olägenheter på grund av miljöstör-

ningar har praktiska möjligheter att få stöd av ett offentligt organ i sin kamp för att störningarna skall upphöra. Allmänt intresse är således ett mycket vitt begrepp. Det torde därför inte behövas något utrymme för MO att, såsom antyds iden allmänna motivtexten i miljöbalkspropositionen, agera i enskilda personers frågor som inte är av allmänt intresse.

Frågor som rör miljön

Av specialmotiveringen till l kap. 5 § i balkförslaget framgår att avsikten är att MO:s verksamhet skall omfatta frågor faller inom miljöbalkens tillämpningsområde. MO kan som

alltså ta upp frågor som gäller naturvård och annan miljövård men även hälsoskyddsfrågor, iden mån sådana regleras

i balken. Miljöbalken, som den är utformad enligt balkförslaget, är avsedd att reglera hälsorisker som är kopplade till miljön. I fråga om miljöbalkens avgränsning mot arbetsmiljölagstiftningen finns i 1 kap. 2 § i balkförslaget en hänvisning till de särskilda bestämmelser om arbetsmiljön som finns i arbetsmiljölagen 1977:1160.

Hälsoskyddslagen och lagen om kemiska produkter LKP är de två stora lagar, av dem som samordnas i miljöbalken,

i vilka hälsoaspekterna är centrala. Lagar som hälso- och

32 SOU I994.123 Kapitel 3

sjukvårdslagen, smittskyddslagen och livsmedelslagen samt

trafiklagstiftningen syftar till att skydda människors hälsa

mot andra risker och avses inte ingå i miljöbalken.

Det direkta skydd för människan som miljöbalken är

avsedd att ge gäller påverkan av störningar. Detta kommer

till uttryck i portalstadgandet i 1 kap. l Balkens syfte i detta hänseende anges där vara att skydda människor och

natur mot störningar i miljön som kan förorsaka skada eller

olägenhet.

Innebörden av begreppet störning diskuteras i Miljö-

skyddskommitténs huvudbetänkande och sägs där vara liktydigt med oönskad inverkan av yttre faktor. Miljöbalken

är enligt vad kommittén uttalar avsedd att reglera den del av det legala skyddsnätet kring människan vilket fångar upp yttre faktorer som kan påverka henne negativt och som inte är önskade av den enskilda människan. Störningar är t.ex. föroreningar, gifter av olika slag, buller, stank och liknande oönskad påverkan från omgivningen som är skadlig eller obehaglig SOU 1993:27 Miljöbalk, Del s. 10.

3.2 Kontakter utåt

3.2.1 Det ideella rådet

Uppgifter

Ett motiv för att inrätta myndigheten Miljöombudsmannen är

att de ideella organisationerna, i deras egenskap av språkrör för allmänheten, skall få möjligheter att effektivare än i dag

medverka i de offentliga beslutsprocesserna på miljöområdet. Att ge obundna organisationer större inflytande i dessa

processer ligger, som regeringen också framhåller i miljö-

Kapitel 3 33

balkspropositionen, i linje med den internationella utvecklingen på miljö- och hälsoområdet. Det förespråkas bl.a. i Agenda 21, det globala handlingsprogram för miljö och utveckling som antogs vid FN:s konferens i Rio år 1992, i Europeiska deklarationen för miljö och hälsa samt i WHO:s hälsomålsättningar Hälsa för alla år 2000. l Europarådets konvention om ersättning för miljöskada har också ideella organisationer tillerkänts talerätt i vissa frågor Utgångspunkten är således att MO har vittgående förpliktelser gentemot rådet lika väl som rådet har gentemot MO. I propositionen framhålls också att det nya systemet

bör utvärderas efter två år för att se om organisationerna då

verkligen har en väsentligt starkare ställning än nu.

Rådet kan således förutsättas få stor betydelse och verka

flera plan. Vi tror att angelägna uppgifter för representanterna i rådet blir bl.a. att

initiera och diskutera principiellt viktiga frågor som MO bör ta upp,

föra fram frågor till MO som väckts av enskilda med- lemmar eller lokalavdelningar i den egna organisationen,

lägga fram egna förslag till ändringar i lagstiftning och föreskrifter samt

bistå MO med synpunkter i frågor som MO tagit upp grund av klagomål eller själv initierat.

I propositionen understryks framför allt rådets roll i MO:s

rättsliga verksamhet, alltså i fall där det är aktuellt för MO

att utnyttja de befogenheter som att överklaga beslut, begära omprövning m.m. som myndigheten får enligt miljöbalken

och andra lagar.

Vi tror emellertid att det ideella rådet blir en betydande tillgång för MO även när det gäller uppgiften att sprida

34 Kapitel 3

information om erfarenheterna av verksamheten. För att fullgöra dessa uppgifter behöver rådet sannolikt sammanträda ett tiotal gånger om året.

Sammansättning

Att utse ett råd med förmåga att stötta båda dessa centrala sidor av MO:s verksamhet torde bli en grannlaga uppgift. Det är svårt att se att det finns något annat lämpligt organ än

regeringen för detta. Eftersom syftet bakom reformen är att

öka allmänhetens inflytande över beslutsprocesserna på miljöområdet bör en lämplig ordning vara följande. Först

fattar regeringen beslut om vilka organisationer som erbjuds

plats i rådet. Därefter föreslår var och en av de utvalda organisationerna sin representant i rådet. Det bör även vara regeringen därefter formellt utser de enskilda ledasom möterna i rådet. För att ett råd av det ideella rådets typ, och med dess uppgifter, skall fungera bör det vara relativt litet. l och för sig är det önskvärt att så många organisationer som möjligt får medverka, det får inte ske till priset av rådets effekmen

tivitet. Den uppbyggnad och inriktning av myndigheten MO

regeringen har valt, förutsätter att rådet hela tiden som

fungerar som vital pådrivare och inspiratör.

Det är allmän erfarenhet att organ som institutionaen liseras tenderar att stelna i former och uttrycksmedel. För att undvika en sådan utveckling är det viktigt att finna ramar

som stimulerar till förnyelse.

Ett effektivt sätt kan vara att se till att platserna i rådet cirkulerar. För att säkerställa att rådet är representativt för den miljöintresserade allmänheten kan ett fåtal stora organisationer med stark karaktär av folkrörelse ha

permanenta platser medan övriga organisationer byts regel-

bundet.

Kapitel 3 SOU 19945123 35

Med en sådan modell anser att en övre gräns för rådets storlek bör vara ett tiotal personer, representerande lika många organisationer. Ungefär hälften av organisationerna förutsätts ha i praktiken fasta mandat medan övriga byts ut, förslagsvis vart tredje år. Förnyelsen bör lämpligen ske kontinuerligt.

För att ytterligare garantera att verksamheten förblir vital

kan man ha som riktlinje att även de ledamöter som representanter organisationer med fasta platser i rådet byts regelbundet.

Vidare utgår vi från att jämställdhetssynpunkter kommer

att avspeglas i rådet sammansättning. Vi avser att senare i höst lämna förslag om vilka organisationer som under de första åren bör vara representerade i rådet.

3.2.2 Kontakter i

övrigt

l avsnitt 3.1.1 har vi behandlat ombudsmannens uppgift att sprida information och delta i det allmänna samtalet om de frågor som han arbetar med. Det bör vara en naturlig del i arbetet för MO eller dennes ställföreträdare att i offentliga och enskilda sammanhang -

alltifrån sammankomster av företrädare för myndigheter eller

industribranscher till grupper av barn och ungdom redovisa sina erfarenheter och diskutera frågor kommer som upp. MO:s kontaktnät bör alltså vara vittförgrenat. Här vill vi framför allt peka kontakterna med andra organisationer inom miljöområdet än dem som företräds i det ideella rådet och med s.k. nätverk. Med organisationerna i det ideella rådet får MO ett nära och kontinuerligt samarbete. Det finns emellertid många organisationer som har stor betydelse och gör viktiga insatser utöver dessa, t.ex. sådana som har miljöfrågor som ett av flera inslag i sin verksamhet eller som arbetar med

36 Kapitel 3

begränsade miljöfrågor. MO bör vara lyhörd och öppen för att rådgöra med organisationer av dessa slag i frågor som de arbetar med.

Nätverk

I det ideella miljöarbetet har olika nätverk kommit att spela viktiga roller. De fungerar i första hand som kanaler för snabb information mellan organisationer och individer. Ofta består nätverken av representanter för olika organisationer. Ett nätverk ger idéer till verksamheter av olika slag och

samordnar verksamheter, men det bedriver vanligen inte

själv kampanjer och aktiviteter. Detta, tillsammans med att

vissa formella kritierier på organisationer som stadgar,

demokratisk uppbyggnad m.m. saknas, kan möjligen tala för

att nätverk som sådana inte bör vara representerade i rådet. I alla händelser bör MO vara lyhörd för synpunkter från grupper av detta slag.

3.3 Fler möjligheter för MO

Som vi redan sett utrustas MO i balkförslaget med vittgående juridiska befogenheter. Vi har i avsnitt 2.3 återgett de bestämmelser i balkförslaget som ger MO möjligheter att ingripa i det offentliga processforfarandet i miljöfrågor. Vidare har i avsnitt 3.1.1 utvecklat behovet av att MO också har en mer utåtriktad verksamhet. Det förtjänar påpekas att MO inte har utrustats med befogenhet att för enskilda människors räkning föra talan i civila processer. Eftersom miljöskadelagen arbetas in i

miljöbalken kunde detta annars möjligen övervägas. Vi

tänker då framför allt fall där enskilda människor utsätts för så svåra störningar från en verksamhet att det föreligger

Kapitel 3 37

ett allmänt intresse att de gottgörs för olägenheterna. På konsumentomrádet övervägs för närvarande en ordning innebär att Konsumentombudsmannen KO ges som möjlighet att hjälpa enskilda konsumenter att föra talan vid allmän domstol. Konsumentpolitiska kommittén har i betänkandet SOU 1994:14 Konsumentpolitik i en ny tid uttalat att detta är en angelägen reform bet. s. 248. Vid den genomgång som skall göras efter två år av vunna erfarenheter bör motsvarande fråga aktualiseras för MO:s del. Då kan det också vara lämpligt att överväga om MO bör få behörighet att medverka i ärenden som rör ersättning ur miljöskadeförsäkringen. I uppbyggnadsskedet anser vi det rimligt att begränsa MO:s verksamhet till de områden som tidigare berört.

Ändringar

3.4 och tillägg i miljöbalken

Grunden för våra överväganden och förslag rörande MO är de regler om denne som ges i regeringens förslag till miljöbalk. Under vårt arbete har emellertid kommit att se möjligheter att bygga på denna grund genom smärre ändringar och tillägg i miljöbalkens regler. I detta avsnitt lämnar förslag till sådana förändringar

i miljöbalkens tillsynskapitel som enligt vår uppfattning bör

tjäna till att förbättra regelverket kring MO.

3.4.1 Rätten att flytta över tillsyn

18 kap. 1 § i balkförslaget innehåller ett bemyndigande för regeringen att bestämma vilka myndigheter som skall utöva

tillsyn enligt miljöbalken. l 2 § i samma kapitel ges MO befogenhet att, om det föreligger särskilda skäl, flytta över tillsynsansvaret för en enskild verksamhet från en myndighet

till en annan. MO är då inte bunden av vad regeringen har

38 Kapitel 3

bestämt med stöd av l § se närmare i avsnitt 2.1 och 2.3.

l specialmotiveringen till 18 kap. 2 § i miljöbalksproposi-

tionen anförs att det kan gälla tillsynsärenden är den ordinarie tillsynsmyndigheten har sådan jävsliknande position

en att tillsynen försvåras. Som exempel nämns en situation i vilken det finns befogad anledning myndighet, att anta att en

som både har ansvar för en viss verksamhet och för tillsynen

över samma verksamhet, inte kan hålla isär sina roller.

Bör gälla omedelbart

Vår bedömning är att MO:s befogenhet att flytta över ansvaret för tillsynen bör komma att användas vid flagranta fall

av missskötsel. Vi föreställer situationer där starka alloss männa intressen kräver snabba åtgärder för att förbättra oacceptabla förhållanden. För att säkerställa att behövliga åtgärder då snabbt kan vidtas, bör MO:s beslut som huvudregel gälla med omedelbar verkan. Vi anser därför att den angivna bestämmelsen bör kompletteras med en andra mening där detta kommer till uttryck.

Synnerliga skäl

MO får enligt balkförslaget utnyttja befogenheten att flytta

över tillsynsansvar när det föreligger särskilda skäl. Som bedömer MO:s praktiska användning av denna befogenhet motsvarar det närmast situationer där det är fråga om synnerliga skäl, dvs. det rör sig om att allvarliga missförhållanden har uppstått eller hotar att uppstå på grund av att den

ordinarie tillsynsmyndigheten någon anledning inte kan

av sköta sin uppgift. För att inte riskera onödiga konflikter

mellan MO och de ordinarie miljömyndigheterna det

anser lämpligt att MO:s befogenhet i detta avseende begränsas till

att avse fall där det föreligger synnerliga skäl.

Kapitel 3 39

Tillsyn bör flyttas till tillsynsmyndighet

I detta sammanhang vill även påpeka att MO:s befogenhet

flytta över tillsyn förefaller onödigt vidsträckt i ett annat

att avseende. Som tolkar de angivna bestämmelserna kan MO

flytta tillsynen till vilken myndighet helst. Vi anser det

som rimligare att MO hänvisas till att välja bland dem som

fungerar som tillsynsmyndigheter enligt vad regeringen har

bestämt med stöd av 18 kap. 1

De ovan framförda Synpunkterna kan tillgodoses genom

att bestämmelsen ändras på följande sätt.

18 kap. 2 §

Propositionens lydelse Várt förslag

Miljöombudsmannen får, utan Miljöombudsmannen får i ett

hinder vad föreskrivits enskilt fall, om det finns .syn-

av som med stöd l om det finns nerliga skdl, utse en annan av

särskilda skäl, i ett enskilt fall tillsynsmyndighet än den som utse den myndighet skall har förordnats med stöd av I

som utöva tillsynen. Ett beslut om sådan överflytt-

ning tillsyn skall gälla ome-

av delbart om inte annat bestäms.

3.4.2 Uppgiftsskyldighet

För att MO skall kunna verka gentemot myndigheter och företag bör det finnas lagregler om uppgiftsskyldighet m.m.

för dessa. För JO:s del sådana regler i grundlag. Enligt 12 kap. ges

6 § andra stycket regeringsformen fär JO närvara vid domstols eller förvaltningsmyndighets överläggningar och har tillgång till myndighetens protokoll och handlingar. Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt tjänstemän hos

40 Kapitel 3

stat och kommuner och andra som står under J O:s tillsyn är skyldiga att tillhandagå med de upplysningar och yttranden

som JO begär. Allmänna åklagare skall på begäran biträda JO.

Enligt 33 §jämställdhetslagen 1991:433 arbets-

är en givare skyldig att på uppmaning av Jämställdhetsombuds-

mannen JämO lämna de uppgifter om förhållandena i arbetsgivarens verksamhet som kan vara av betydelse för JämOzs tillsyn. Om arbetsgivaren vägrar får JämO enligt

34 § utfärda vitesföreläggande. Eventuellt vite döms ut av tingsrätt 44 §. Motsvarande regler om skyldighet för arbetsgivare gentemot Diskrimineringsombudsmannen DO finns i 6 och 7 §§ lagen 1994: 134 mot etnisk diskriminering. De innefattar

även skyldighet för arbetsgivare att komma till överlägg-

ningar med DO. För att kunna vara det vakande öga gentemot företag och

andra myndigheter som förutsätts, behöver även MO stöd av

vissa regler av dessa slag. Det saknas dock anledning att ge MO de vittgâende rättigheter gentemot andra myndigheter som JO har. Inte heller torde det föreligga något behov av att MO, såsom är fallet med DO, skall kunna tvinga företag till överläggningar. Vad MO behöver är regler som ger möjlighet att kräva bl.a. upplysningar.

Tillsynsmyndigheter får enligt 18 kap. 14§ i balkför-

slaget förelägga dem som bedriver verksamhet som regleras

i miljöbalken att lämna de upplysningar som behövs för tillsynen. Enligt 9 § i samma kapitel får beslut om föreläg-

ganden förenas med vite. Vi att MO bör ha anser samma

möjligheter som tillsynsmyndigheterna i detta avseende. MO bör alltså ges rätt att fordra de upplysningar MO

som behöver för sin verksamhet av företag och andra som bedriver verksamheter som regleras i miljöbalken. Myndigheter bör enligt vår uppfattning åläggas att bistå

Kapitel 3 41

MO med upplysningar och yttranden. De skyldigheter som här diskuterar går längre än vad som gäller enligt 15 kap. 5 § sekretesslagen 1980:100.

Regler detta slag om skyldigheter för företag och

av

myndigheter att bistå MO bör lämpligen placeras i miljö-

balken. Som denna enligt balkförslaget är uppställd systematiskt, anser vi det mest lämpliga vara att placera en bestäm-

melse med nedan angiven lydelse i kapitlet om tillsyn under

rubriken Övriga bestämmelser.

18 kap. 0O§

Várt förslag

Miljöombudsmannen har

samma rätt som tillsynsmyndig-

heter enligt 14 § att förelägga den som bedriver verksamhet

att lämna de upplysningar som

MO behöver.

Statliga myndigheter skall

lämna MO de upplysningar och

yttranden som denne begär.

Kommunala myndigheter som utövar tillsyn eller prövar

frågor om tillstånd enligt bal-

ken har samma skyldighet.

sou 1994123 43 Kapitel 4

4 Resurser - kompetens, budget och finansiering

Uppdraget

Enligt våra tilläggsdirektiv skall utredningen bl.a. ge förslag

till ramanslag för MO och finansieringen av detta för ett andra hälften budgetåret 199495, budgetåret 199596 och av för andra halvåret 1996.

MO föreslås enligt miljöbalkspropositionen 199495: 10

inrättas den l januari 1995.

Våra förslag och överväganden

M0 skall till allmänna intressen i frågor som täcks ta vara

miljöbalkens skyddsområden. MO skall bl.a. ingripa i

av

andra myndigheters hantering av miljöfrågor, utreda klago-

mål från enskilda, identifiera och medverka till att avhjälpa

brister i lagstiftningen, det finns skäl överklaga beslut

om

enligt miljöbalken, föra talan i frågor om miljöskyddsavgift

och verka kunskapsspridande.

Med utgångspunkt i de uppgifter MO föreslås få, bör som ombudsmannen ha ett kansli till sitt förfogande som enligt vår bedömning fullt utbyggt bör omfatta en ställföreträdande MO, tolv handläggare och två assistenter. Detta innebär att MO:s kansli bör omfatta ca 15 personer. MO:s uppgifter kommer att kräva kompetens över skilda områden. All den kompetens MO behöver for att verka som

bör dock inte samlad inom myndigheten. För att skapa

vara

effektiv och flexibel myndighet bör därför ombudsmannen

en

44 Kapitel 4

ges möjligheter att inhämta särskild kompetens som kommer att behövas för vissa ärenden. Vi vill dock poängtera vikten

av att en baskompetens måste finnas myndigheten där

tyngdpunkten bör ligga den juridiska kompetensen. Även naturvetenskaplig, teknisk och ekonomisklsamhällsvetenskaplig kompetens bör finnas permanent. Vidare kan det eventuellt finnas behov av medicinsk kompetens fast knuten

till myndigheten. Dessutom bör MO ha kompetens även

massmedie- och informationsområdet. Vår bedömning är att ungefär hälften av resurserna bör

finnas inom myndigheten och hälften bör finnas som medel

för ombud, konsulter och särskilda utredningaruppdrag.

Medelsbehovet för MO beräknas uppgå till drygt

16 miljoner kronor per budgetår. Eftersom det statliga budgetåret skall läggas om till kalenderår skall vi enligt våra direktiv ge förslag till budget dels för andra hälften av bud-

getåret 199495 och dels för perioden l juli 1995 till den 31

december 1996 dvs. för 1,5 år. Nedan följer vårt förslag till budget för dessa två perioder.

Kapitel 4 45

Budgetförslag

z år l z år

11 1995 171995 - - 306 1995 3112 1996

Löner inkl lkp 1 400 000 9 300 000 Investeringar i ADB- 200 000 300 000 utrustning

Medel för särskilda 2 000 000 12 000 000 uppdrag konsulter mm Lokaler 400 000 l 200 000 Ideella rådet arvoden, 250 000 750 000 reseersättning

Övrigt resor, material, 200 000 600 000

publikationer m.m. Summa 4 450 000 24 150 000

Mot bakgrund MOzs funktion anser att verksamheten av bör skatteñnansieras. Finansieringen bör ske via ett ramanslag pá statsbudgeten. Utöver tilldelat anslagsbelopp bör MO få disponera en anslagskredit på 5 % av ramanslaget.

Kapitel 4

Den personal som bör finnas vid MO:s kansli då det är fullt utbyggt, dvs. från och med den 1 juli 1996 bör enligt vår

bedömning fördela sig enligt följande:

ombudsman ställföreträdande ombudsman jurister naturvetare eller tekniker ekonom samhällsvetare

press- och informationsansvarig

assistenter

Summa: 16 personer

Kapitel 5

5 Kommentarer till förslaget till

instruktion

Vårt förslag till instruktion redovisas i början av betänkan-

det. Vi har utgått från vad anförs om MO:s uppgifter

som

och befogenheter i miljöbalkspropositionen se kapitel två.

Här nedan korta kommentarer till innehållet i ger

förslaget. Våra principiella synpunkter på MO:s uppgifter,

befogenheter har vi valt att samla i kapitel tre, Allm.m. männa överväganden. Där det behövs hänvisar i texten dit. Framställningen är indelad i avsnitt som följer rubrikerna i förslaget.

5.1 Uppgifter och befogenheter

§§

1-5

Den grundläggande bestämmelsen rörande MO återfinns

bland portalparagraferna i första kapitlet i balkförslaget.

Enligt 1 kap. 5 § skall MO ha till uppgift att ta till vara allmänna intressen i frågor rör miljön. Inledningen i som instruktionen bör så nära möjligt följa denna bestämsom melse. l avsnitt 3.1.2 har vi diskuterat vad sm ryms inom de två begreppen allmänna intressen och miljön.

Rättstillämpning och lagstiftning

Det bör vidare framgå instruktionen att MO har den av dubbla uppgiften verka såväl i enskilda ärenden med att sikte på avhjälpa faktiska missförhållanden som på en att -

48 sou 1994:123 Kapitel 5

mer övergripande nivå genom att följa rättstillämpningen och påtala brister i lagstiftningen.

Som framhållit i avsnitt 3.1.1 bör uppgiften att följa rättstillämpningen och påtala brister i lagstiftningen utföras

med utgångspunkt från vad MO uppmärksammar vid handläggningen av enskilda ärenden. Det är inte realistiskt att tänka sig att MO fortlöpande skall bevaka all rättstillämpning på miljöområdet.

Arbetsmetoder

En viktig funktion hos MO är att utgöra ett forum för enskilda personer att påverka förhållanden miljöområdet. Detta ligger i begreppet ombudsman. Det bör framgå av instruktionen att MO verkar på grundval av klagomål och andra propåer utifrån samt att MO också har mandat att agera på eget initiativ, om MO exempelvis får kännedom om missförhållanden genom massmedier. MO tilldelas enligt balkförslaget starka rättsliga befogenheter. l propositionen understryks också att det är fråga om

att förse MO med sådanajudiciella myndighetsuppgifter som jämfört med i dag bör lyftas fram på miljöområdet. Detta behandlas nedan under rubriken Rättsliga befogenheter.

I många fall där missförhållanden konstateras torde MO emellertid med lika gott resultat kunna agera mjukare sätt än att gå den juridiska vägen. Det är inte meningsfullt att i

instruktionen försöka ge en uttömmande beskrivning av MO:s olika möjligheter att påverka skeenden. Vi förutsätter att MO exempelvis tar kontakt med myndigheter, företag och organisationer för att till stånd behövliga förändringar

såväl när det gäller faktiska missförhållanden som när lag-

regler och föreskrifter inte fungerar ändamålsenligt sätt.

I instruktionen behövs ingen särskild regel om sådana förfaranden. Däremot bör det allmänt framgå att MO skall

Kapitel 5 49

informera om sina erfarenheter på lämpligt sätt. Den sidan av MO:s verksamhet har vi diskuterat i slutet av avsnitt 3.1.1. Det bör vidare framgå av instruktionen att MO har rätt att

formellt överlämna ärenden till andra myndigheter när det är fråga om företeelser som en sådan myndighet har ansvar för. Utan att det behöver anges i instruktionen kan här tilläggas

att MO normalt bör överlämna ett ärende om MO finner att

en annan myndighet på tillfredsställande sätt kan lösa den

fråga som är aktuell.

Rättsliga befogenheter

För att ge en samlad översikt över MO:s rättsliga befogenheter bör dessa enligt vår uppfattning anges i instruktionen. De befogenheter som tilläggs MO enligt balkförslaget kommer att framgå av miljöbalken när denna träder i kraft, och det vore i och för sig formellt sett tillräckligt att i instruktionen hänvisa till denna. I miljöbalken kan emellertid de aktuella bestämmelserna förutsättas bli utspridda på paragrafer i flera olika kapitel. Samma princip bör gälla beträffande de befogenheter som MO sannolikt kommer att utrustas med enligt andra lagar

som rör förhållanden i miljön. Miljöskyddskommittén över-

lämnade ijuni 1994 till regeringen sitt slutbetänkande SOU 1994:96 Följdlagstifning till miljöbalken. Kommittén föreslår att MO får rätt att överklaga beslut enligt nio lagar vid sidan av miljöbalken, bl.a. vattenlagen, skogsvårdslagen och minerallagen. Betänkandet har ännu inte remissbehandlats. Frågorna befinner sig således fortfarande i en inledningsfas i lagstiftningsprocessen och vi skall inte föregripa denna process. I vårt förslag till instruktion formulerar vi därför endast ett utkast till bestämmelse 3 §.

50 Kapitel 5

Årsrapport

MO bör i likhet med andra offentliga ombudsmän avge en årlig rapport till regeringen om sin verksamhet. Detta bör

regleras i instruktionen. Rapporten bör avse ett budgetår och

således tills vidare omfatta tiden från 1 juli ett år till samma datum året därpå. För att rapporten skall finnas tillgänglig i budgetprocessen i regeringskansliet bör föreskrivas att den skall ges senast den 1 oktober. När det blir aktuellt att övergå till annat budgetår bör regeln anpassas efter det. Utan att det behöver anges i instruktionen bör rapporten utöver en formell redogörelse för ärendemängder, åtgärder m.m. även redovisa erfarenheter och ta upp de behov av

förbättringar av olika slag som MO har uppmärksammat.

5.2 Organisation 6-8 §§

Verksförordningen 1987: l 100 bör tillämpas på MO:s

organisation i den utsträckning som framgår av 7 och 8 §§ i förslaget till instruktion. Det innebär bl.a. att MO skall ha en permanent ställföreträdare utses regeringen. som av

Med hänsyn till den centrala roll i MO:s verksamhet som

det ideella rådet förutsätts få, bör rådet nämnas i detta sammanhang med en hänvisning till de närmare bestämmelser som ges i 12-13 §§.

5.3 Handläggning av ärenden

§§

9-11

Som grundprincip bör gälla att ombudsmannen beslutar i ärendena. Ställföreträdaren bör dock kunna besluta i alla

slags ärenden om ombudsmannen bestämmer så. Det bör

Kapitel 5

emellertid även finnas möjlighet att delegera beslutsrätten till andra tjänstemän när det är fråga ärenden sådana slag om av att de kan prövas på lägre nivå. Med tanke på MO förväntas bedriva omfattande att en

processverksamhet bör ombudsmannen ges möjlighet att i sin uppdra ombud att föra talan för sig inför domstolar

tur ett

och andra myndigheter. l normala fall bör MO själv eller ställföreträdaren föra talan. Det finns emellertid speciella

situationer där det kan befogat att uppdra detta ett vara

ombud. J ustitieombudsmännen och Diskrimineringsombuds-

har motsvarande möjligheter. mannen Beslut överklaga domar eller beslut till högre om att instans bör emellertid alltid fattas av ombudsmannen eller av dennes ställföreträdare.

MO får enligt miljöbalken rätt att utfärda avgiftsföreläggande miljöskyddsavgift. instruktionen bör inne-

om

hålla bestämmelse om att s.k. surrogatdelgivning av

en sådana förelägganden endast får användas i vissa undantagsfall.

5.4 ideella råd

Miljöombudsmannens

§§

12-13

Som framgått i avsnitten 2.2 och 3.2.1 förväntas det ideella rådet viktiga funktioner hos MO. Det skall enligt vad

fylla anförs i miljöbalkspropositionen fungera som ett forum

som för samråd mellan MO och ideella organisationer på miljö-

området och kanalisera frågor principiell vikt via MO till

av

rättslig prövning. Vi har berört frågorna om rådets uppgifter

och sammansättning i avsnitt 3.2.1.

l instruktionen bör framhållas den betydelse rådet förut-

sätts få i MO:s rättsliga verksamhet, dvs. när det är fråga utnyttja de befogenheter MO kan förväntas få om att som enligt miljöbalken och andra lagar. instruktionen bör vidare

52 sou 1994:123 Kapitel 5

innehålla bestämmelser hur rådet utses. Med hänsyn till

om

syftet bakom reformen att Öka allmänhetens inflytande över

-

beslutsprocesserna miljöområdet bör lämplig ordning

- en vara följande. Först bestäms vilka organisationer skall som vara representerade i rådet. Det bör regeringen besluta. Därefter föreslår var och en av de utvalda organisationerna sin representant i rådet. Det bör även regeringen vara som därefter formellt utser de enskilda ledamöterna i rådet. I avsnitt 3.2.1 har även gett synpunkter på vad kan som

göras för att fortlöpande vitalisera rådet och tillföra

nya impulser. Vi avser att i ett betänkande i höst lämna forslag senare om vilka organisationer bör representerade i rådet. som vara Ombudsmannen bör vara ordförande i rådet och ställföreträdaren vice ordförande. Protokoll bör föras vid sammanträdena.

5.5 Tjänstetillsättningar och

§§

Överklagande 14-15

De regler om tjänstetillsättningar och överklagande

som

upptagits i förslaget till instruktion fordrar inga särskilda

kommentarer.

BILA GOR

fö;

Kommittédirektiv

W129

1131 Dir. 1993:43

Organisationsförändringar med anledning av förslaget till miljöbalk

Dir. 1993:43

Beslut vid regeringssammanträde 1993-04-07

Chefen för Miljö- och naturresursdepartcmentet, statsrådet Johansson, anför.

Witt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare ges i uppdrag att lämna förslag till sådana organisationsförändringar som behövs med anledning av förslaget till en miljöbalk.

Bakgrund

Dåvarande regeringen tillkallade i maj 1989 en kommitté med uppgift att se över miljöskyddslagstiftningen dir. 1989:32. Kommittén antog namnet Miljöskyddskommittén. Genom tilläggsdirektiv dir. 1991:54 fick Miljöskyddskommittén i uppdag att lägga fram förslag till en miljöbalk. l miljöbalken borde enligt direktiven alla lagar ingå som i första rummet avser att bevara, skydda och förbättra tillståndet i miljön, att garantera medborgarna rätten till en ren och hälsosam miljö och att säkerställa en långsiktigt god hushållning med naturresursema. Miljöskyddskommitténs huvudbetänkande SOU 1993:27, MILIÖBALK med förslag till miljöbalk överlämnades till regeringen den 31 mars 1993.

Utgångspunkter för utredningen

Miljöskyddskomtnittén har inom ramen för sitt uppdrag gjort allmänna bedömningar av myndigheternas ansvarsområden och uppgifter. Samordningen av ett stort antal miljölagar i ett gemensamt lagkomplex innebär emellertid med nödvändighet att förslaget till balk kommer att innehålla regler som är allmänt hållna. Vad gäller myndigheternas ansvarsområden och uppgifter kommer balken därför enligt förslaget att i huvudsak innehålla bemyndiganden för regeringen att reglera dessa frågor genom särskilda föreskrifter. Arbetet med att närmare utreda och lägga fram konkreta förslag till den Inyndighetsorganisation som bör föranledas av kommitténs förslag bör anförtros en av regeringen tillkallad särskild utredare.

Anrvarqförzlølning mellan conralu :nynxliglzcrcr

Samordningen av miljö- och hälsoskyddslagarna leder till att ansvarsfördelningen behöver klargöras mellan de olika centrala myndigheter som har uppgifter inom de områden som balken täcker. För närvarande har en central myndighet ofta tilldelats ett odelat ansvar for ett visst lagomrâde men det förekommer också att ansvaret delas mellan olika myndigheter. Ett sådant delat ansvar kan om inte avgränsningarna är tydliga medföra viss ineffektivitet. l sammanhanget bör nämnas att olika centrala sektorsmyndigheter har ett ökande ansvar för miljöarbetet inom sina respektive sektorer såsom t.ex. jordbruk och trafik. Vidare har generaldirektörerna för de centrala myndigheter som har det huvudsakliga ansvaret för kemikaliekontrollen nyligen träffat en överenskommelse om ansvarsfördelning. Den grundläggande ansvarsfördelningen vad gäller kemikaliekontrollen kan behållas. Socialstyrelsens roll inom hålsoskyddet har nyligen utretts av Statskontoret rapport 1992:10. Rapporten har remissbehandlats. Enligt Miljöskyddskommitténs bedömning är strålskyddsområdet ett område inom vilket det inte finns någon anledning att föreslå någon ändrad ansvarsfördelning även om strálskyddslagcn skulle komma att inordnas i balken.

Förcsknfisrâtt

Miljöskyddskommittén har byggt sitt förslag till miljöbalk att balkens regler i stor utsträckning skall kompletteras med myndighetsföreskrifter. Härtill kommer att EG:s regler miljöområdet i stor utsträckning skall införlivas med svensk rätt genom föreskrifter utfärdade av den centrala myndigheten på området.

Miljö- och hälsoskyddslagstiftningen i framtiden torde därför dels grund av förslaget till miljöbalk. dels grund av Sveriges närmande till EG, i högre grad än i dag sitt närmare innehåll genom föreskrifter som meddelats av en central myndighet. Det är då angeläget att kartlägga de av balken berörda centrala myndigheternasformella befogenheter, resurser och förutsättningar i övrigt för att klara av denna nya uppgift. En belysning bör också göras i förhållande till kommunernas roll.

TiIlsrrindsprörtning m.m.

Organisationen för tillståndsprövning enligt nuvarande miljöskyddslag behöver ses över liksom instansordningen för vissa överklagade ärenden enligt naturvårdslagen. Tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagen av miljöfarlig verksamhet sker i dag vid Koncessionsnämnden för miljöskydd och länsstyrelserna. Koncessionsnämnden är tillständsgivande myndighet för ca 300 olika verksamheter och länsstyrelsen för 4 000. Överklagande beslut ca av som fattas av länsstyrelsen prövas av Koncessionsnämnden.Regeringen prövar överklagade beslut som Koncessionsnämnden fattar som första instans. Prövning av ärenden enligt naturvårdslagen sker i betydande utsträckning hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan och har också delegerat vissa ärenden till kommunerna. Ärenden tillstånd till täktverksamhct. dispens från som bestämmelserna om strandskydd samt inrättande av och föreskrifter för naturvårdsområden får överklagas hos regeringen. Då det gäller sättet för tillståndsprövningen för miljöfarlig verksamhet år en grundläggande och principiellt viktig fråga om prövningen skall företas av en domstol som vattendomstolen, av en fristående administrativ tillstándsmyndighet eller av en förvaltningsmyndighet som också har tillsynsuppgifter. Från visst industrihåll har exempelvis föreslagits att tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet skall övertas av regionala organ, t.ex. vattendomstolarna. Miljöskyddskommittén gör den bedömningen att de starkaste skälen för närvarande talar för att ärenden om tillstånd till miljöfarlig verksamhet handläggs i administrativ ordning. Tillståndsprövningen för miljöfarlig verksamhet bör därför tills vidare stanna kvar inom länsstyrelsen. Den omständigheten att samma myndighet meddelar tillstånd och utövar tillsyn över samma verksamheter har påtagliga fördelar när det gäller att ta tillvara de begränsade resurser som står till buds. De regler som finns i dag när det gäller Koncessionsnämndens kompetens och sammansättning har emellertid ingen motsvarighet för länsstyrelsernas handläggning av liknande ärenden. Det finns därför skäl att utveckla särskilda handläggningsregler för tillståndsârenden som handläggs vid länsstyrelserna. För att förbättra möjligheterna till effektivt resursutnyttjande, kortare handläggningstid, ökad offentlighet och en ökad kvalitet tillståndsprövningen, bör det också

finnas möjligheter för flera länsstyrelser att samarbeta om tillståndsprövtningen. En viktig utgångspunkt är att regeringen i ikad utsträckning bör avlastas förvaltningsärenden. Det kan dåirför vara lämpligt att en del av den tillståndsprövtning för miljöfarlig verksamhet som nu sker hos Koncessionsnämnden som första instans flyttas till länsstyrelserna. Koncessionsnämnden skulle da bli överklagningsinstans också för dessaärenden. Det bör vidare övervägas om också tillstånd som har lämnats av länsstyrelserna eller kommunerna enligt den nuvarande naturvårdslagen bör överklagas hos Koncessionsnämndenliksom andra ärenden enligt naturvårdslagen som för närvarande överklagas hos regeringen. Koncessionsnämndensuppgift blir då att i ökad utsträckning slutligt pröva ärenden sotn har överklagats. Det nyss sagda innebär alltså att Koncessionsnämnden skulle bli sista instans i de flesta ärenden. som inte är av principiell vikt. som inte kräver ett politiskt ställningstagande av regeringen och som inte kräver domstolsprövning. Därmed får regeringen i detta sammanhang i huvudsak den roll som bör följa av de av riksdagen. antagna riktlinjerna om vilka överklagade ärenden som bör prövas av regeringen prop. l98384:l20. bet. l98384:KU23, rskr. 1983842250. Det bör i detta sammanhang nämnas att Fri- och rättighetskommittén Ju 1992:01 har till uppgift att bl.a. överväga frågan om vidgade möjligheter till domstolsprövning av normbeslut och förvaltningsbeslut. Nämnas bör också att Plan- och byggutredningen M l992:03 bl.a. har till uppgift att lämna förslag till hur regeringen kan avlastas ärenden enligt plan- och bygglagen l987: 10, PBL. Utredaren bör beakta det behov av en samordning av prövningssystemet som kan finnas mellan de frågor som kommer att beröras av miljöbalken och plan- och bygglagen. Naturvårdsverket genomför för närvarande en utvärdering av fördelningen av verksamheter mellan Koncessionsnämnden och länsstyrelserna enligt bilagan till 1989 års miljöskyddsförordning.

Tillsyn

Flera utredningar har under senare år kommit fram till att de största bristerna i myndigheternas miljöarbete står att finna inom tillsynsomrâdet. Orsakerna härtill anses inte i första hand bero brister i lagstiftningen utan mer hänga samman med organisatoriska frågor, bristande resurser och brister i styrningen av tillsynsarbetet. Som en följd av dessa utredningar tillfördes den statliga miljöskyddsorganisationen under slutet av 1980-talet betydande resurstillskott samtidigt som kommunernas tillsynsansvar har vidgats. Under de allra senaste åren har länsstyrelsernas resurser minskat. Nya och delvis förändrade tillsynsuppgifter tillkommer i och med Sveriges nårmande till EG, miljöbalken och annan ny miljölagstiftning. Inom tillsynsområdet bör det gå att finna rationaliseringsvinster genom

i samband med samordningen :tv de olika lagarna organisationsföråindringar utfärda generella föreskrifter. Det är i och med hänsyn till möjligheten att viktigt klargöra vad myndighetsarbetet omfattar. detta sammanhang att för god livsmiljö M 1991:01 Utredningen om kommunernas arbete en frågor berör delar tillsynsorganisationert. behandlade i sitt arbete som av ställningstaganden kan utgöra del underlaget för den översyn Dess en av Vidare behandlar llan och bygglagutretlningen frågor som föreslås här. tillsyn och kontroll när det gäller fysisk planering och om tillstånd,

byggande.

Uppdraget

Utredaren skall lämna förslag till sådana organisationsförändringar sotn

med anledning Miljöskyddskotnmittens förslag till en behöver vidtas av miljöbalk. Följande områden skall behandlas

ansvarsfördelning mellan olika centrala myndigheter olika myndigheter rätten att meddela föreskrifter fördelning av organisation inklusive instansordning för prövning av tillstånd enligt nuvarande miljöskyddslag instansordning för sådana överklagade ärenden enligt nuvarande för närvarande prövas slutligt av regeringen naturvårdslag som tillsyn enligt miljöbalken inklusive fördelningen av formerna för tillsynsansvaret mellan central, regional och lokal nivå.

översynen bör koncentreras till den typ av myndighetsutövning som avser

tänkta miljöbalken eller föreskrifter sotn kan komma tillämpningen av den

att meddelas med stöd av denna. förslag till hur förvaltningsansvaret bör vara fördelat Utredaren bör lämna centrala myndigheter har uppgifter inom de områden som mellan olika som Utredningen skall därvid peka ut särskilt ansvariga täcks av balken. för de olika verksamhetsområdena i förslaget till miljöbalk. myndigheter Utredningsförslaget skall utformas med beaktande av sektors-

för miljöarbetet. Utredningsförslaget bör såvitt myndigheternas ansvar centrala myndigheterna leda dels till ett effektivare miljöarbete, avser de till bestående besparingar jämfört med nuvarande förhållanden. dels bör kartlägga de centrala miljömyndigheternas formella Utredaren och förutsättningar i övrigt att utfärda föreskrifter befogenheter, resurser vid behov förslag till förbättringar. Utredaren bör lämna förslag samt ge föreskriftsrått myndigheten skall ha, detta inte minst i till hur långtgående

närmande till EG. ljuset av Sveriges bör överväga möjligheten att öka Iänsstyrelsernas andel av Utredaren tillståndsprövningen i fråga miljöfarlig verksamhet. Utredaren bör om överväga länsstyrelsens beslut om tillstånd, enligt nuvarande vidare om iniljöskyddslag och sådana beslut enligt nuvarande naturvårdslag som i dag

fär överklagas hos regeringen. i ökad utsträckning bör överklagas till Koncessionsnämnden. Utredaren bör därvid särskilt klarlägga vilka frågor som slutgiltigt bör prövas av regeringen samt, om det behövs. också beskriva Koncessionsnâmndens nya roll och arbetsuppgifter. Utredaren bör lämna förslag till hur flera länsstyrelser vid behov skall kunna samordna arbetet med tillstándsprövningen. Utredaren bör också lämna förslag till hur särskilda handläggningsregler för länsstyrelsen skall komma till uttryck i den tänkta miljöbalken. i lânsstyrelseinstruktionen eller annat lämpligt sätt. Utredaren bör vidare föreslå en lämplig organisation för tillsyn enligt miljöbalken så att de samlade myndighetsresursema fördelas och utnyttjas ett effektivt sätt och för att fånga upp de möjligheter till rationaliseringsvinster som den samordnade lagstiftningen ger. Vad gäller tillsynen är utgångspunkten att uppdelningen av tillsynsansvaret mellan länsstyrelsen och kommunerna bör göras tydligare än i dag. Det är angeläget att säkerställa hög kompetens, liksom högt ställda krav rättssäkerhet och effektivitet i tillsynsarbetet. Vidare bör enhetlighet i rättstillämpningen uppnås. De förslag och ställningstaganden angående tillsynen som lämnas av Miljöskyddskommittén och av Utredningen om kommunernas arbete för en god livsmiljö bör tjäna som utgångspunkt och vidareutvecklas i de delar det behövs. Miljöskyddskommitténs majoritet föreslår i sitt slutbetänkande att en Miljöombudsman skall inrättas. Utredningen bör med hänsyn till remissutfallet belysa för- och nackdelar med ett inrättande av en Miljöombudsman och utvärdera alternativa organisatoriska lösningar för en sådan. Utredaren bör redovisa konsekvenserna av sina förslag i form av ftnansieringsbehov samt rationaliseringsvinster för den statliga och kommunala administrationen. Effektiviseringar i av staten genererad administration inom näringslivet och kommunerna bör också redovisas. Utredarens förslag skall vara neutralt i förhållande till Regionberedningens C 1992:06 arbete och inte förhindra en annan regional huvudman även för dessa frågor. Utredaren har möjlighet att pröva också andra frågor som har samband med dem som aktualiseras här.

Tidsplan, arbetsformer m.m.

Utredaren bör senast den l september l994 redovisa resultatet av sitt arbete. Utredningen skall genomföras i nära samarbete med Miljöskyddskommittén och med utgångspunkt i kommitténs förslag och bedömningar och remissinstansemas synpunkter.

också beakta resultaten av Utredningen om Utredningen bör god livsmiljö SOF 1993:19. Kommunerna och kontmunernas ;arbete för en Socialstyrelsens roll inom miljöarbetet sann Statskontorets rapport om hälsoskyddet trappor: 1992:10. med Plan- och byggutreditingett M 1992:03 och Samråd skall ske 1992:06. Samråd bör även ske med Fria och Regionbcredxiingen C 1991:01 såvitt gäller domstolspréiiøning av rättighctskoinmitten Ju törvaltningsbeslnt. utredningsarbetet bedrivas i samverkan med berörda Hiirutöver skall

myndigheter. vidare gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer För arbetet bör angående utredningsförslagens inriktning dir. och särskilda utredare EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43 samt 1984:5, regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50. redovisning av

Hemställan

vad jag har anfört hemställer jag att regeringen Med hänvisning tiil nu

bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet särskild utredare omfattad av kommittéförordningen att tillkalla en uppgift utreda organisationsförändringar med 1976:119 med att anledning förslaget till en miljöbalk. av sakkunniga, experter. sekreterare och annat biträde att besluta om kontmittén. jag regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta Vidare hemställer att fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

sig till föredragandens överväganden och bifaller hans Regeringen ansluter

hemstâllan.

Miljö- och naturresursdepartementet

dhx

144W

Kommittédirektiv

Dir. 1994:48

Tilläggsdi rektiv

Inrättande Miljöombudsman av

Dir. 1994:48

Beslut vid regeringssammantriide 1994-05-26

Sammanfattning av uppdraget

.Vliljöorganisationsutredningen får genom tilläggsdirektiv i uppdrag att Förbereda inrättandet en miljöombudsman med förbehåll för regeringens av och riksdagens kommande beslut i fråga om miljöbalken.

Utredningen skall redovisa riktlinjer för hliljöombudsmannens organisation, lämna förslag om det ideella råd med företrädare för främst miljöorganisationer skall biträda ombudsmannen och ge förslag till som rådets uppgifter, bör knytas till Miljöombudsmannens kansli, - ange vilken kompetens som vilken kompetens som kan tillgodogöras genom samarbete med berörda myndigheter och vilken kompetens ombudsmannen i övrigt bör ha möjlighet att upphandla, redovisa förslag till ansvarsfördelning mellan Miljöombudsmannen och övriga berörda centrala, regionala och lokala myndigheter, utforma förslag till instruktion för Miljöombudsmannen, ge förslag till ett ramanslag för Miljöombudsmannen och finansieringen detta för andra hälften av budgetåret 199495, budgetåret 199596 och av för andra halvåret 1996, vidta de administrativa förberedelser som krävs för att myndigheten skall kunna fungera från och med l januari 1995. I detta ingår att förbereda tillsättandet av tjänster, göra de anskaffningar samt ingå de avtal m.m. som bedöms vara nödvändiga för att verksamheten skall kunna påbörjas.

Bakgrund

Miljöorganisationsutredningen M 1993:04 har i uppgift att lämna förslag till sådana organisationsförändringar behövs med anledning som av förslaget till en miljöbalk. Utredningen skall enligt sina direktiv dir. 1993:43 bl.a. belysa för- och nackdelar med inrättande ett av en miljöombudsman och utvärdera alternativa organisatoriska lösningar för en sådan. Sedermera har i regeringens lagrådsremiss den 3 1994 mars om miljöbalk föreslagits bl.a. att miljöombudsman inrättas innan en miljöbalken träder i kraft. Miljöombudsmannen föreslås till uppgift att företräda allmänheten för att främja miljö- och naturvårdens intressen. Ombudsmannen skall ta emot och utreda klagomål från allmänheten över olika förhållanden inom miljöområdet, följa tillämpningen av lagstiftningen inom miljöområdet och verka för att brister i lagstiftningen avhjälps. Ombudsmannen skall föra talan om miljöskyddsavgift och i vissa fall själv kunna besluta om att avgift skall tas ut. Vidare skall ombudsmannen ha rätt att överklaga beslut enligt miljöbalken och beslut som fattats med stöd av denna. En annan viktig uppgift är att föra talan omprövning tillstånd om av till miljöfarlig verksamhet. Miljöombudsmannen skall också vid behov kunna besluta att tillsynsansvaret i ett enskilt fall flyttas från myndighet en till en annan. Ytterligare arbetsuppgifter för Miljöombudsmannen för verksamheter som regleras utanför miljöbalken kan bli aktuella bl.a. som en följd av Miljöskyddskommitténs slutbetänkande som skall lämnas senast den 30 juni 1994. Miljöombudsmannen inrättas som en myndighet. Myndigheten föreslås namnet Miljöombudsmannen. Miljöombudsmannen biträds ideellt råd av ett med representanter för miljöorganisationer. I lagrådsremissen anför regeringen att förberedelsearbetet för inrättandet bör påbörjas snarast. Detta uppdrag är till sin karaktär annorlunda än det Miljöorganisationsutredningen tidigare fått i fråga Miljöombudsmannen. om Med ändring av de tidigare direktiven ges Miljöorganisationsutredningen därför i uppdrag att förbereda inrättandet miljöombudsman. av en

Uppdraget

Miljöorganisationsutredningen skall redovisa riktlinjer för den nya myndighetens organisation, kompetens och arbetsformer med utgångspunkt från vad som anförs i lagrådsremissen om miljöbalk med anpassning till regeringens och riksdagens kommande beslut i frågan. Utredningen skall lämna förslag om det ideella råd med företrädare för främst miljöorganisationer som skall biträda ombudsmannen. Vidare skall

utredningen närmare ange rådets uppgifter med utgångspunkt från lagrådsremissens förslag att rådet bör fungera som ett samrådsforum mellan Miljöombudsmannen och organisationerna och att det skall ge en bakgrund till Miljöombudsmannens ställningstaganden i principiellt viktiga frågor. Utredningen skall också ange vilken kompetens som bör knytas till Miljöombudsmannens kansli, vilken kompetens som bör finnas tillgänglig samarbete med berörda myndigheter och vilken kompetens genom ombudsmannen i övrigt bör ha möjlighet att upphandla. Vad gäller Xliljöombudsmannens rättighet att utnyttja andra myndigheters resurser och skyldigheten för dessa myndigheter att ställa resurser till förfogande är utgångspunkten att det skall finnas ett smidigt samarbete mellan olika myndigheter miljöområdet. Utredningen skall redovisa ansvarsfördelningen mellan Miljöombudsmannen och övriga berörda centrala, regionala och lokala myndigheter. Utredningen skall utforma förslag till instruktion för Miljöombudsmannen av vilken verksamhetsområde och prioriteringar framgår. Därvid skall utredningen också föreslå former för ombudsmannens kontakter med andra myndigheter samt med ideella miljöorganisationer och andra berörda organ. Utredningen skall ge förslag till ett ramanslag för Miljöombudsmannen och finansieringen detta för andra hälften av budgetåret 199495 samt av för budgetåret 199596 och andra hälften av år 1996. Utredningen skall vidare vidta de administrativa förberedande åtgärder krävs för att den nya myndigheten skall kunna fungera från och med som den l januari 1995. l detta ingår bl.a. att förbereda tillsättandet av tjänster och att vidta de åtgärder i övrigt som bedöms nödvändiga för att verksamheten skall kunna påbörjas. Till sådana åtgärder hör att ansluta Miljöombudsmannen till det statliga redovisningssystemet, att lägga upp redovisningsplaner för myndighetens verksamhet och att göra de anskaffningar och ingå de avtal som bedöms vara nödvändiga för att verksamheten skall kunna påbörjas. Utredningen skall, med förturi förhållande till övrigt utredningsmaterial, lämna förslag till instruktion och ramanslag för den nya myndigheten senast den 15 augusti 1994. Uppdraget i övriga delar skall redovisas till Miljöoch naturresursdepartementet senast den 1 december 1994. Det administrativa förberedelsearbetet skall fortgå tills Miljöombudsmannen har inråttats. Företrädare för ideella miljöorganisationer skall beredas möjlighet att delta i utredningsarbetet. Utredningen har möjlighet att pröva också andra frågor som har samband med de som aktualiseras här. Utredningen bör även såvitt gäller de nu aktuella uppgifterna samråda med Plan- och byggutredningen M 1992:03, har till uppgift att se över plan- och bygglagens l987:10 som överklaganderegler. För arbetet skall vidare gälla regeringens direktiv till

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utrcdningsförslagens inriktning dir. 1984:5, EG-aspekter i utredningsvcrksamheten dir. 1988:43 samt att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Miljö- och naturrcsursdepanementet

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

statliga 35. Vår andes stämma och andras. Ändradansvarsfördelning för den - . Kulturpolitik och internationalisering. Ku. statistiken. Fi. 36. Miljö och fysisk planering. M. h Kommunerna, Landstingen och Europa . 37. Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under + Bilagedel. C. Chefskap. l900-talet i Sverige. UD. Mäns föreställningar om kvinnor och . Kvinnor, bam och arbete Sverige l850-l993.UD. Vapenlagen och EG.Ju. 38. . 39. Gamla blivit äldre. Om solidaritet Kriminalvård och psykiatri. Ju. ärungasom . mellan generationerna. Europeiska äldreåret 1993.S. Sverige och Europa. En samhällsekonomisk . Långsiktig strålskyddsforskning. M. konsekvensanalys. Fi. . 4l. Ledighetslagstiftningenöversyn. en A. EU, EES och miljon M. - . Sverige i utrikes- 42,Staten och trossamfunden. C. Historiskt vägval Följdenia för . - Uppskattad sysselsättning skattemas betydelse säkerhetspolitiskt hänseende att bli, 43, - om och av UD. förden privata tjänstesektum. Fi. respektive inte bli medlem i Europeiska unionen 44. Folkbokföringsuppgiftema i samhället. Fi. Förnyelse och kontinuitet om konst och kultur -v Grunden för livslångt lärande. U. i framtiden. Ku. . transfereringar 46. Sambandet mellan Samhällsekonomi, Anslutning till EU Förslag till övergripande . - och socialbidrag. lagstiftning. UD. mottagande 47. Avveckling den obligatoriska anslutningen Om kriget kommit., Förberedelser för av . Bilagedel. SB. till Studentkårer och nationer. U. av militärt bistånd l949-l969 + 48. Kunskap för utveckling+ bilagedel. A. Suveränitet och demokrati . UD. 49. Utrikessekretessen. Ju. + bilagedel med expertuppsatser. 50. Allemanssparandet en översyn. Fi. llK-metoden, m.m. Fi. - . Sl. Minne och bildning. Museernas uppdrag och Konsumentpolitik ny i en tid.C. . organisation + bilagedel. Ku. Pâväg. K, . och skogsmark 52.Teaterns roller. Ku. Skoterköming på jordbruks- . 53. Mästarbrev för hantverkare. Ku. Kartläggning och âtgärdsförslag. M. EG-direktiv. 54. Utvärdering praxis i asylärenden. Ku. Års-och konceniredovisning enligt av . 55. Rätten till reformerat bilstöd. Dell ochll. Ju. rattennationell 56.Ett centrum för kvinnor som vâldtagits och Kvalitet i kommunal verksamhet . utvärdering. C. misshandlats. S. uppföljning och arbetsfördelning 57. Beskattning fastigheter, del Principiella Rena roller i biståndet styrning och av - . - beskattning fastigheter m.m. effektiv bistándsförvaltning. UD. utgångspunkter för av i en pensionssystem. Fi. Refonnerat . pensionssystem. Bilaga A. 58.6 Juni Nationaldagen. Ju. Refonnerat . 59. Vilka vattendrag skall skyddas Principer och Kostnader och individeffekter. pensionssystem. Bilaga B. förslag. M. Refonnerat . 59. Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av Kvinnors ATP och avtalspensioner,

bostäder. Ju. vattenområden. M. Förvalta . . 60. Särskilda skäl utformning och tillämpning av Svensk alkoholpolitik en strategi för framtiden. - . - andra bestämmelser i alkoholpolitik bakgrund och nuläge.S. 2 kap. 5 § och Svensk - . alkoholproblem. utlänningslagen. Ku. Att förebygga . 61. Pantbankernas kreditgivning. N. Vårdav alkoholmissbrrtkare, S. . 62. Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. Kvinnor och alkohol. . 63. Personnummer integritet och effektivitet. Ju. Bam Föräldrar Alkohol. - , - - tankarnaM. Ju, 64. Med raps i Vallagen. . Kultur Fi. 65. Statistik och integritet,del 2 - Lag om Vissa mervärdeskattefrágor lll - m.m. . personregister för officiell statistik m.m. Fi. Mycket Under Samma Tak.C. , medborgarskapsärenden, 66. Finansiella tjänster i förändring. Fi. Vandelns betydelse i m.m. . 67. Räddningstjänst i samverkan och entreprenad. Ku. för ytterligare TV-sändningar. Ku. Fö. Teknisktutrymme insiderfrágor. Fi. . 68. Otillbörlig kurspáverkan och vissa

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

69.OntheGeneralPrinciplesof Environment .Domareni Sverigeinförframtiden Protection.M. - utgångspunkter för fortsattutredningsarbete. 70.lnomkommunal utjämning.Fi. DelA+B. Ju. 71 Omintygochutlåtanden utfärdas hälso- . som av 100.Beskattningen vidgränsöverskridande

och sjukvårdspersonal i yrkcsutövningen. omstruktureringar inomEG. m.m. Fi. 72.sjukpenning. arbetsskada ochförtidspension lO Höjribban förutsättningar ocherfarenheter. S. . - Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. 73.Ungdomars välfärdochvärderingar under- - en 102.Analys ochutvärdering bistånd.UD. sökning levnadsvillkor, av om livsstil ochattityder.C. 103.Studiemedelsñnansierad polisutbildning. 74.Punktskatterna lu. ochEG.Fi. 104.PVC - cn planför att undvika miljöpåverkan. M. 75.Patientskadelag. C. l05.Ny lagstiftning radioochTV. Ku. om 76.TradeandtheEnvironmenttowards - a 106.Sjöarbetstid. K.

sustainable playingfield.M. lO7.Säkrare finansiering framtidakärnavfalls av 77.Tillvaronströsklar.C. kostnader. M

78.Citytunneln i Malmö.K. . 108.Säkrarefinansiering framtidakärnavfalls- av 79.Allmänhetens bankombudsman. Fi. kostnaderUnderlagsrapporter. - M. 80.iakttagelser under reform Lägesrapport en - från 109.Tågetkommer.K. Resursberedningens uppföljning vid universitet llO. sex Omsorgochkonkurrens. ochhögskolor det av nya resurstilldelningssystemet lll. Bilarsmiljöklassning ochEG.M. för grundläggande högskoleutbildning. U. 112.Konsumenterna ochlivsmedelskvaliteten. 81.Ny lag om skiljeförfarande. Ju. Enstudie konsumentupplevelser. av Jo. 82.Förstärkta miljöinsatser i jordbruket ll3. Växande råvaror.M. - svensk tillämpning av EG:smiljöprogram. Jo. 114.Avfallsfriframtid.M. 83. Övergång verksamheter ochkollektiva av upp- 115.Sjukvårdsreformer i andraländer.S. sägningar. EUochdensvenska arbetsrätten A. ll6. Skyldighet lagraoljaochkol. att N. 84.Samvetsklausul inomhögskoleutbildningen. U. ll7. Domstolsprövningförvaltniiigsärenden. av Ju. 85.Ny lag om skatt energi. 118.Informationsteknologin-Vingar människans EnteknisköversynochEG-anpassning. förmåga.SB.

- Motiv. Del H9. Livsmedelspolitik för konsumenterna.Reformen - Författningstext ochbilagor.Delll. Fi. som kom av sig.Jo. 86.Teknologiochvårdkonsurntion inomsluten 120.Finansiellleasing lösegendom. av Ju. somatisk korttidsvård198l-200l. l2l. Bosparande. Fi. 87.Nyatidpunkterför redovisning ochbetalning av 122.Trygghet mot brotti lokalsamhället. Kartläggning, skatterochavgifter.Fi. principiellasynpunkter ochförslag.Ju. 88.Mervärdesskatten ochEG.Fi. 123.Miljöombudsman. M. 89.Tullagstiftningen ochEG.Fi.

90.Kart-ochfastighetsverksamhet

- finansiering, samordning och

författningsreglering. M.

9 .Trafikenochkoldioxiden Principerför minska - att

trafikenskoldioxidutsläpp. K.

92.Miljözonerför trafiki tätorter.K.

93.Levande skärgårdar. Jo.

94.Dagspressen i 1990-talets medielandskap. Ku.

95.Enallmänsjukvårdsförsäkring i offentligregi.

96.Följdlagstiftning till miljöbalken.M.

97.Reglering Vattenuttagenskilda av ur brumar.M . 98.Beskattning förmåner.Fi. av

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Reformerat pensionssystem. Bilaga B.

Kvinnors ATP ochavtalspensioner. [22] Omkrigetkommit...Förberedelser förmottagande av Svensk alkoholpolitik en strategiförframtiden. [24] militärtbistånd1949-1969Bilagedel. + [ll] - Svensk alkoholpolitikbakgrund ochnuläge.[25] lnfonnationsteknologin - Att förebygga alkoholproblem. [26] Vingar människans åt fönnåga.[l18] Vårdav alkoholmissbrukare. [27]

Justitiedepartementet Kvinnoroch alkohol. [28]

Vapenlagen ochEG[4] Barn- FöräldrarAlkohol.[29] -

Gamla ärungasom blivitäldre.Om solidaritet mellan Kriminalvård och psykiatri.[5] generationema. Europeiska äldreåret 1993. [39] Års- ochkoncentredovisuing enligt EG-direkliv. Sambandet mellanSamhällsekonomi transfereringar Dell ochll. Ju,[17] och socialbidrag. [46] Förvaltabostäder. [23] Rätten till reformerat bilstöd.[55] Vallagen.[30] ratten-

Ett centrum för kvinnor som våldtagits och Utrikessekretessen. [49] misshandlats. [56] 6 JuniNationaldagen. [58] Omintyg och utlåtanden utfärdas hälso- som av Personnummer integritetoch effektivitet.[63] - och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. [71] Ny lag om skiljeförfarande. [81] sjukpenning. arbetsskada och förtidspension DomarenSverigeinförframtiden i förutsättningar erfarenheter. och [72] utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. - - Teknologi och vårdkonsumtion inom sluten DelA+B. [99] somatisk korttidsvård 1981-2001. [86] Studiemedelsfinansierad polisutbildning. [103] Enallmän sjukvårdsförsâkring i offentligregi.[95] Domstolsprövningförvaltningsärenden. av [117] Omsorg ochkonkurrens. [110] Finansiellleasing av lösegendom. [120] Sjukvárdsreformer i andraländer.[115] Trygghet mot brott lokalsamhället. i Kartläggning,

principiellasynpunkter ochförslag.[122] Kommunikationsdepartementet

Utrikesdepartementet Påväg. [15]

CitytunnelnMalmö. i [78] Historiskt vägval - Följdema förSverige i utrikes-och Trafikenoch koldioxiden Principer - för att minska säkerhetspolitiskt hänseende av att bli,respektive intebli trafikenskoldioxidutsläpp. [91] medlemEuropeiska i unionen. [8] Miljözonerför trafiki tätorter. [92] Anslutning till Förslag till övergripande EU- Sjöarbetstid. [106]

lagstiftning. [10] Tågetkommer. [109] Suveränitet ochdemokrati

+ bilagedel med expertuppsatser. [12] Finansdepartementet Rena rolleri biståndet - stymingocharbetsfördelning Ändrad ansvarsfördelning fördenstatliga statistiken. [l] i en effektivbiståndslörvaltning. [19] Sexualupplysning ochreproduktiv 1900talet Sverige och Europa.Ensamhällsekonomisk hälsaunder konsekvensanalys. [6] i Sverige.[37] Kvinnor,bam arbete JlK-metoden. m.m. [13] och Sverige1850-1993. [38] Vissa mervärdeskattefrågorKultur 111 m.m. [31] Analysochutvärdering bistånd.[102] av - Uppskattad sysselsättning skattemas om betydelse - Försvarsdepartementet förden privatatjänstesekrom. [43]

Folkbokföringsuppgiñema i samhället. [44] Räddningstjänst i samverkan och entreprenad. [67] Allemanssparandet - en översyn. [50]

Beskattning fastigheter, av del Principiella Socialdepartementet utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. [57] Mäns föreställningar kvinnorochChefskap. om [3] Rationaliserad fastighetstaxering. Fi. [62] del

Reformerat pensionssystem. [20] Statistikoch integritet, del2 Refonnerat pensionssystem. BilagaA. - Lag om personregister för officiellstatistik m.m. [65] Kostnader ochindivideffekter. [21] Finansiella tjänsteri förändring.[66]

Otillbörligkurspaverkan och vissainsiderfrågor. [68]

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

lnomkommunal utjämning.[70] Teaterns roller. [52] Punktskatterna EG.[74] och Mästarbrev för hantverkare. [53] Allmänhetens bankombudsman. [79] Utvärdering praxisi av asylärenden. [54] Ny lag om skatt energi. Särskilda skäl utformning och tillämpning 2 av kap. - Enteknisk översynoch EG-anpassning. 5 § och andrabestämmelser i utlänningslagen. [60] Motiv. Del Dagspressen i 1990talets medielandskap. [94] - Författningstext bilagor.Delll. [85] och Nylagstiftning radio om och TV. [105] - Nya tidpunkter redovisning betalning för och av skatter och avgifter.[87] Näringsdepartementet

Mervärdesskatten och EG.[88] Pantbankernas kreditgivning. [61] Tullagstiftningen EG.[89] och Skyldighet lagra att olja ochkol. 16] Beskattning förmåner. av [98] Beskattningen vid gränsöverskridande Arbetsmarknadsdepartementet omstruktureringar inomEG, m.m. [100] Ledighetslagstiñningen [41] - en översyn Bosparande. [121] Kunskap för utveckling bilagedel. + [48] Övergång av verksamheter och kollektiva upp- Utbildningsdepartementet sägningar. EUochdensvenska arbetsrätten. [83] Grunden för livslångt lärande. [45] Avveckling av den obligatoriska anslutningen till Civildepartementet Studentkårer nationer.[47] och Landstingen och Kommunerna, Europa. iakttagelser under reform en Lägesrapport från Bilagedel. [2] - + Resursberedningens uppföljning vid sex universitet Konsumentpulitik i tid. [14] enny och högskolor det av nya resurstilldelningssystemet Kvalitet kommunal i verksamhet nationell för grundläggande högskoleutbildning. [80] uppföljning ochutvärdering. [18] Samvetsklausul inomhögskoleutbildningen. [84] MycketUnderSamma Tak.[32] Höj ribban Staten ochtrossamfunden. [42] Lärarkompetens för yrkesutbildning. [101] Ungdomars välfärd och värderingar under- - en sökning levnadsvillkor, om livsstil och attityder.]73] Jordbruksdepartementet Patientskadelag. [75] Förstärkta miljöinsatser i jordbruket Tillvarons trösklar. [77] - svensk tillämpning av EG:s miljöprogram. [82] Levandeskärgårdar. [93] Miljö- och naturresursdepartementet Konsumente ua och livsmedelskvaliteten. EU, EESochmiljön.[7] Enstudie konsumentupplevelser. av [112] Skoterkömingjordbruks-och på skogsmark. Livsmedelspolitik för konsumenterna. Kartläggning átgärdsförslag. och [16] - Reformen som korn av sig.[119] Miljö ochfysisk planering. [36] Långsiktig strålskyddsforskning. [40] Kulturdepartementet Vilkavattendrag skallskyddasPrinciperoch Förnyelse ochkontinuitet om konstochkultur förslag.[59] i framtiden.[9] Vilka vattendrag skallskyddas Beskrivningar av Vandelnsbetydelse i medborgarskapsärenden,[33] m.m. vattenområden. [S9] Tekniskt utrymme förytterligare TV-sändningar. [34] Med raps i tankarna [64] Vårandes stämma ochandras. On the GeneralPrinciples of Environment - Kulturpolitik och internationalisering. [35] Protection. [69] Minne och bildning.Museernas uppdrag och Trade and theEnvironmenttowards a organisation bilagedel. + [51] sustainable playingfield.[76] Kart-och fastighetsverksamhet finansiering, samordning författningsreglering. och [90] Följdlagstiftning till miljöbalken.[96] Reglering av Vattenuttag ur enskilda brunnar. [97]

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

PVC en planför att undvikamiljöpåverkan. [104] - Säkrare finansiering framtidakärnavfallskostnader. av [107] Säkrare finansiering av framtidakärnavfallskostnader Underlagsrapporter. [108] - Bilars miljöklassning EG.[111] och Växanderåvaror. [113] Avfallsfriframtid. 14] Miljöombudsman. [123]

x. , n mampwmwqgg- .vex-.amá-:sz W. .m

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-205021, TELEFON08-690 9090

ISBN 91-38-13790-9 ISSN 0375-250X