Hantering av fel i utjämningssystemet för kommuner och landsting : delbetänkande
Hänvisat till av
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
fel i Hantering av för utjämningssystemet kommuner och landsting
SMU 1997:93 Delbetänkande av Kommunala utjämningsutredningen
w m Statens
offentliga utredningar MP1 1997:93 PJ Inrikesdepartementet
fel i
Hantering av
utjämningssystemet
för kommuner och
landsting
Delbetänkande av Kommunala utjämningsutredningen Stockholm 1997
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändxiingar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90
Svara på remiss. Hur och Varfor. Statsrådsberedningen.1993. En liten broschyr som underlättar arbetet Forden som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
REGERIGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20630-7 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen for
Inrikesdepartementet
Regeringen bemyndigade den 17 augusti 1995 chefen för Finansdepartementet att tillkalla en kommitté dir. 1995:1 18 med uppgift att följa upp och utvärdera samt lämna förslag i syfte att utveckla det system för statsbidrag och utjämning för kommuner respektive landsting som avsågs träda i kraft den 1 januari 1996. Kommittén
har antagit namnet Kommunala utjämningsutredningen Fi
1995:16. Kommittén har den 13 februari 1997 fått tilläggsdirektiv dir. 1997:32 att utreda dels behov och utformning av en utjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner för verksamhet enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS, dels huruvida felaktigheter i beräkningarna av utjämningsbidrag och utjämningsavgift skall korrigeras i efterhand och i så fall på vilket sätt. Uppdraget ska enligt direktiven redovisas senast den 10 juni 1997. I föreliggande betänkande behandlas den del av tilläggsuppdraget som avser huruvida felaktigheter i systemet ska korrigeras i efterhand. Den del av tilläggsuppdraget gäller som behov och utformning av en kostnadsutjämning för LSS-verksamhet har kommittén, efter att frågan utretts, beslutat att redovisa senast i samband med slutredovisningen av sitt uppdrag. Motiven för kommitténs ställningstagande redovisas till regeringen i särskild skrivelse. 1 arbetet med delbetänkandet har som ledamöter deltagit landshövdingen Lars Eric Ericsson, ordförande, fd kommunalrådet Marita Aronson, riksdagsledamoten Kjell Eriksson, kommun- och landstingspolitikern Ulla-Britt Hagström, oppositionsrådet Tommy Hamberg, kommunalrådet Kjell Höglin, stadssekreteraren Carl- Johan Korsås, landstingsrådet Elaine Kristensson, kommunalrådet Erik Langby, landstingsrådet Ingrid Lennerwald, riksdagsledamoten Kjell Nordström, riksdagsledamoten Roy Ottosson samt kommunalrådet Kerstin Wallin.
Som sakkunniga har deltagit chefsekonomen Sven Hegelund, Landstingsförbundet, sektionschefen Clas Olsson, Svenska Kommunförbundet och departementsrådet Agneta Rönn-Diczfalusy, Inrikesdepartementet. Som experter har deltagit departementssekreteraren Magdalena Brasch, lnrikesdepartementet, avdelningsdirektören Carl-Gunnar Hanaeus, Statistiska centralbyrån, departementssekreteraren Fredrik Holmström, Inrikesdepartementet, ekonomen Niclas Johansson, Svenska Kommunförbundet, kammarrättsassessorn Karin Dahlin, lnrikesdepartementet, ekonomen Nils Mårtensson, Landstingsförbundet samt departementssekreteraren Lars Nilsson, Socialdepartementet. I sekretariatet har ingått samhällsgeografen Åke Boalt, civilekonomen Pontus Johansson samt ekonomen Lennart Tingvall, huvudsekreterare. Experterna Magdalena Brasch, Karin Dahlin och Fredrik Holmström har tillsammans med utredningens sekretariat utarbetat föreliggande delbetänkande. Kommittén får härmed överlämna delbetänkandet Hantering av fel i utjämningssystemet för kommuner och landsting SOU 1997:93.
Stockholm ijuni 1997
Lars Eric Ericsson
Marita Aronson Kjell Eriksson Ulla-Britt Hagström
Tommy Hamberg Kjell Höglin Carl-Johan Korsås
Elaine Kristensson Erik Langby Ingrid Lennerwald
Kjell Nordström Roy Ottosson Kerstin Wallin
/Lennart Tingvall Åke Boalt, Pontus Johansson
9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen 1995:1515 om utjämningsbidrag till kommuner och landsting .39 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen 1995:1516 om utjämningsavgift för kommuner och landsting .39 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser om kommun och annan menighets utdebitering av skatt, 40 Bilagor Bilaga 1 Kommitténs tilläggsdirektiv Bilaga 2 statistik och källor i kostnadsutjämningen Typ av Bilaga 3 Typ av fel/oklarhet Bilaga 4 Den praktiska hanteringen av utredningens förslag
1 Sammanfattning
Kommittén har tilläggsuppdrag haft att utreda hur felaktighesom ter i beräkningarna i det statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner respektive landsting som infördes den l januari 1996 bör hanteras de upptäcks efter det att Skattemyndigheten har om
fastställt utjämningsbidrag och utjämningsavgift.
Kommittén har gått igenom de felaktigheter i beräkningarna hittills uppdagats, vilka ytterligare typer felaktigheter som som av kan tänkas uppkomma samt de möjligheter som i dag finns att
korrigera beslut om utjämningsbidrag och utjämningsavgift som
bygger felaktigt underlag. Har någon kommun grund felav aktiga beräkningar fått ett för litet bidrag eller en för stor avgift innebär detta att övriga kommuner fått för stora bidrag eller för låga avgifter. Kommitténs slutsatser gällande regler är att korrigering av av fel idag endast kan göras fullt ut, dvs. alla kommuners bidrag eller avgift rättas, innan Skattemyndigheten har expedierat sina beslut. Efter denna tidpunkt måste varje beslut behandlas individuellt och förutsättningarna att ändra beslut måste prövas individuellt. Skall ytterligare medel betalas ut på grund av ett fel utan att motsvarande belopp kan återkrävas uppstår ett finansieringsproblem. På grund utjämningssystemets komplexitet är de fel som kan av uppkomma sällan uppenbara och rättelse kan därför inte göras på denna grund. Avgiftsbeslutet står i princip fast och bidragsbesluten
kan i princip inte rättas till nackdel för en bidragsberättigad. Möj-
ligheterna att rätta fel uppdagas i systemet är således mycket som
begränsade idag.
Kommittén bedömer den situation råder idag med så som begränsade möjligheter att korrigera fel kan uppkomma som i ut-
jämningssystemet som otillfredsställande.
Kommittén Föreslår därför att nuvarande ordning ändras så att
Skattemyndigheten först fattar ett preliminärt beslut bidrag
om re-
spektive avgift och sedan ett slutligt beslut. Innan det slutliga beslutet har fattats kan skattemyndigheten ändra samtliga beslut både
till fördel och till nackdel för kommuner respektive landsting. Det preliminära beslutet är dock preliminärt endast i det avseendet att
alla berörda parter chans att kontrollera skattemyndighetens
ges
beslut. Beslutsunderlaget är inte preliminärt är det fullstän-
utan
diga underlag Skattemyndigheten skall grunda sitt beslut på.
som Kommittén föreslår som en ytterligare åtgärd att kommuner och
landsting, för att de skall större möjligheter upptäcka
ges att even-
tuella fel i beräkningarna, bör få tillgång till hela det underlag
som
beräkningarna är baserade på. Därigenom bör risken för att fel
skall uppkomma minimeras. Det preliminära beslutet torde således i de allra flesta fall detsamma det slutliga. Risken för vara som att
fel uppkommer kan dock aldrig helt uteslutas. Genom den föreslagna beslutsordningen öppnar för möjlighet korrigera
man en att
eventuella fel fullt ut så att inte snedvridningseffekter uppstår i
systemet.
Förslaget till beslutsordning, med relativt kort tid
en ny en mellan det preliminära och slutliga beslutet, bör incitament vara ett för samtliga inblandade att kontrollera alla belopp inför det slutliga beslutet. Skulle det så att det ändå finns fel upptäcks efvara som
ter skattemyndighetens beslut gäller regler idag
samma som avse-
ende rättelse, dvs. individuell bedömning varje beslut för sig.
en av Vidare finns en möjlighet att överklaga till regeringen det men är även här endast den klagande kommunens eller det klagande landstingets beslut som kan prövas.
2 F
Örfattningsforslag
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen 1995:1515 om utjämningsbidrag till kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen 1995:1515 om utjämningsbidrag till kommuner och landsting skall ha Följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Skattemyndigheten fastställer Skattemyndigheten beslutar bidragens storlek samt lämnar preliminärt bidragens storlek senast den 25 januari under bi- samt lämnar senast den 15 janudragsåret uppgift till varje kom- ari under bidragsåret uppgift till och landsting storleken varje kommun och landsting om mun om av dess bidrag. storleken av dess preliminära bidrag. Kommuner och landsting kan
senast den 15 februari påtala att ett fel uppkommit i underlaget för
beslutet. Skattemyndigheten fastställer bidragens storlek samt lämnar senast den 15 april uppgift till varje kommun och landsting om storleken av dess bidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2.2 till
Förslag lag om ändring i lagen 1995: l 516 om utjämningsavgift för kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen 1995:1516 utjämningsav-
om
gift till kommuner och landsting skall ha Följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skattemyndigheten fastställer Skattemyndigheten beslutar
preavgiftemas storlek samt lämnar liminärt avgiftemas storlek samt senast den 25 januari under lämnar senast den 15 januari av- ungiftsåret uppgift till varje kom- der avgiftsåret uppgift till varje
mun och landsting om storleken kommun och landsting stor-
om av dess avgift. leken dess preliminära avgift. av Kommuner och landsting kan .
senast den 15 februari påtala att ett fel uppkommit i underlaget för
beslutet.
Skattemyndigheten fastställer
avgifternas storlek samt lämnar senast den 15 april uppgift till
varje kommun och landsting
om storleken av dess avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 1
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser kommuns och menighets utdebitering av om annan skatt, m.m. skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt 1996/97: 1 00 Föreslagen lydelse prop.
4 § Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskattemedel tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel. En kommun har rätt att under visst år beskattningsåret av staten uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar produkten av de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsterna i kommunen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen 1990:324 om taxering till kommunal inkomstskatt skatteunderlaget året före beskattningsåret, den skattesats som har beslutats för beskattningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje stycket som har fastställts senast i september året före beskattningsåret. Senast i september varje år skall regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. mellan Den ena skall avse förändringen andra och första året före beskattningsåret. Den andra skall avse förändringen mellan året före beskattningsåret och beskattningsåret.
lnnan Skattemyndigheten be- Innan Skattemyndigheten betalar ut kommunalskattemedel till talar ut kommunalskattemedel till kommunerna skall avräkning kommunerna skall avräkning
göras enligt 1O § lagen göras enligt 10 § lagen 1995:1516 utjämningsav- 1995:1516 utjämningsavom om
gift för kommuner och landsting gift för kommuner
och landsting och 2 § lagen 1995:1518 och 2 § lagen 1995:1518 om om mervärdesskattekonton för mervärdesskattekonton för
kommuner och landsting och 16 kommuner och landsting
och 16
kap. 9 § skattebetalningslagen kap. 9 § skattebetalningslagen
1997:000. Vidare skall tillägg 1997:000. Vidare skall tillägg
göras för bidrag enligt 10 § lagen göras för bidrag enligt 10 § lagen 1995:1515 utjämningsbi- 1995:1515 om om utjämningsbidrag till kommuner och landsting drag till kommuner och landsting samt för bidrag enligt 1 och 2 §§ för bidrag enligt
samt 1 och 2 lagen 1995:1514 generellt lagen 1995:1514 generellt om om
statsbidrag till kommuner och statsbidrag till kommuner och landsting. Det belopp som fram- landsting. Det belopp fram-
som kommer skall betalas ut med kommer skall betalas en ut med en tolftedel per månad den tredje tolftedel månad den tredje per vardagen räknat från den 17 i vardagen räknat från den 17 i månaden, varvid dag enligt månaden, varvid dag enligt som som 2 § lagen 1930:173 beräk- 2 § lagen 1930:173 beräkom om
ning av lagstadgad tid jämställs ning lagstadgad tid jämställs
av
med allmän helgdag inte skall med allmän helgdag inte skall
medräknas. Är kommunens ford- medräknas. Är kommunens fordran inte uträknad vid utbetal- inte uträknad vid utbetalran ningstillfallena i månaderna ja- ningstillfallena i månaderna januari och februari, skall utbetal- nuari och februari, skall utbetalningarna dessa månader grundas ningarna dessa månader grundas
samma belopp utbetal- på belopp utbetal-
som samma som ningen i december månad det ningen i december månad det
föregående året. När särskilda föregående året. När särskilda
skäl föranleder det får skatte- skäl föranleder det får skattemyndigheten dock förordna att myndigheten dock förordna att
utbetalningen skall grundas på ett utbetalningen skall grundas
ett
annat belopp. Om något av de annat belopp. Om något de
av
belopp som utbetalningen i må- belopp utbetalningen i må-
som naderna januari och februari naderna januari, februari och
9 13
grundats inte motsvarar en mars grundats på inte motsvarar tolftedel av kommunens fordran, en tolftedel av kommunens fordskall den jämkning som föran- ran, skall den jämkning som forleds av detta ske i fråga om ut- anleds av detta ske i fråga om betalningen i mars månad. utbetalningen i april eller, det om är fråga om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och juni månader.
En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga taxeringen under året efter beskattningsâret har avslutats. Produkten av skatteunderlaget enligt den taxeringen och den skattesats som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger summan av de preliminära kommunalskattemedlen enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den l november året efter beskattningsåret. I motsatt fall skall skillnaden återbetalas kommunerna med ett av enhetligt belopp per invånare den l november året efter beskattningsåret. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
3 Bakgrund
Den 1 januari 1996 infördes ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. Kommunala utjämningsutredningen har tillkallats med uppdrag att följa utvärdera samt upp, lämna förslag i syfte att utveckla det nya systemet dir. 1995:1 18.
Kommittén har i februari 1997 fått tilläggsdirektiv dir. 1997:32 att bl. a. utreda hur felaktigheter i beräkningarna i utjämningssystemet bör hanteras om de upptäcks efter det att skatte-
myndigheten har fastställt utjämningsbidrag och utjämningsavgift. Kostnadsutjämningen i det nuvarande utjämningssystemet fun-
gerar så att kommuner respektive landsting med högre strukturkostnad än genomsnittet erhåller ett bidrag motsvarar mellansom skillnaden. De med lägre strukturkostnad än genomsnittet betalar en motsvarande avgift. Summan av alla bidrag i kostnadsutjämningen motsvarar summan av alla avgifter, vilket innebär att kostnadsutjämningen i princip går jämnt ut riksnivå. Motsvarande
gäller för inkomstutjämningen. Har någon kommun eller något landsting, på grund felaktig-
av heter i beräkningarna fått ett för litet bidrag eller för stor avgift en innebär detta att övriga kommuner respektive landsting fått för
stora bidrag eller för låga avgifter i förhållande till beräkning-
om arna varit riktiga från början.
Om man utgår från att felaktigheter i kostnadsutjämningen ska
regleras ekonomiskt får detta följaktligen i regel ekonomiska konsekvenser för alla andra kommuner respektive landsting eftersom
både inkomst- och kostnadsutjämningen är ett nollsummespel där
samtliga kommuner respektive landsting är involverade.
Tre felaktigheter har hittills uppdagats och samtliga berör landstingen. Några åtgärder vad gäller ändringar i bidrag eller avgifter har hittills inte vidtagits. Enligt tilläggsdirektiven bör frågan eventuella korrigeringar om belysas flera aspekter. Dessa är: ur
Hur bör felaktigheter i beräkningarna hanteras när de upp-
täcks efter det att skattemyndigheten fastställt utjämnings-
bidrag och utjämningsavgift
Är det möjligt att i efterhand kräva tillbaka utbetalning
en
som beror ex. fel i beräkningsunderlaget
På vems initiativ ska en korrigering kunna göras Vilka typer fel kan uppkomma och vilka dessa bör av av korrigeras Hur kan korrigeringar ske om man finner att de bör göras Bör det finnas en tidsgräns för att korrigera fel eller undantag från korrigering ex. vid mindre belopp
En utgångspunkt för kommittén skall enligt direktiven vara att eventuella korrigeringar av felaktigheter i beräkningarna måste ske så att de kan finansieras inom utjämningssystemets ram. Kommittén har inte sett som sin uppgift att ta ställning till hur de hittills uppdagade och påtalade felaktigheterna i beräkningarna av utjämningssystemet bör hanteras.
4 inträffade
Beskrivning av fel
Frågan om hur felaktigheter i statsbidrags- och utjämningssystemet bör hanteras har aktualiserats genom att två felaktigheter uppdagats i beräkningarna för 1996 års kostnadsutjämning mellan landsting samt en felaktighet i beräkningarna för 1997 års kostnadsutjämning mellan landsting. De hittills uppdagade och påtalade felaktigheterna gäller beräkningsmodellerna för verksamheterna hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt landstingens högskoleutbildning. De tre felen är av olika karaktär och kan kortfattat beskrivas följande sätt:
Felet i hälso- och sjukvårdsmodellen for bidragsåret 1996 är direkt beräkningsrelaterat genom att SCB:s uppdatering av underlaget inte fungerat tillfredsställande. Felet i kollektivtrafikberäkningarna beror felaktigheter i utredningsmaterialet som följde med till SCB:s beräkningar for bidragsåret 1996. Felet i vårdhögskoleberäkningarna har sitt ursprung i upp- giftslämnarnas svårigheter att lämna korrekta dataunderlag.
Fel i dataunderlaget för verksamheten hälso- och sjukvård i I 996 års kostnadsutjämning mellan landsting
Kostnadsutjämningen for hälso- och sjukvården beräknas utifrån landstingets åldersstruktur, medellivslängd och andelen ensamboende i befolkningen över 16 år, samt ett tillägg eller avdrag för bebyggelsestruktur. Dessutom finns ett tillägg för små landsting. Felet i datamaterialet gäller variabeln medellivslängd och bestod i att medellivslängden, enligt beräkningsmodellen i kostnads-
utjämningen i Kronobergs läns landsting åren 1990-1994, blev uppdaterad. l stället kvarstod i datamaterialet värdet för Kronoberg avseende åren 1989-1993, dvs. det värde använts vid beräksom
ningen av 1995 års kostnadsutjämning. Den uteblivna uppdate-
ringen innebar att värdet 78,70 år använts i stället för 79,11 år. Skillnaden, 0,41 år, innebar att värdet för hälso- och sjukvård i Kronoberg enligt beräkningsmodellen blev 227 kronor invåper nare för högt. Efter uppräkning med nettoprisindex till 1996 års
nivå motsvarar detta för 1996 års kostnadsutjämning 250 kronor
per invånare, vilket resulterade i att Kronoberg fick betala en av-
gift i kostnadsutjämningen 45 miljoner kronor för låg.
som var ca
Genom kostnadsutjämningens konstruktion uppstår följdfel i
bidragens respektive avgifternas storlek för övriga landsting och landstingsfria kommuner. Vid korrekt beräkning vad gäller en medellivslängden i Kronoberg skulle övriga landsting i landet erhållit mellan 4 och 7 kronor invånare i bidrag eller mindre i per mer avgift jämfört med vad faktiskt utbetalats. De 45 miljoner krosom nor som övriga landsting och landstingsfria kommuner sammantaget skulle erhållit i högre bidrag eller lägre avgift motsvarar mellan 0,2 för Gotlands kommun och 12 miljoner kronor för Stockholms läns landsting.
F elaktigheter för verksamheten kollektivtrafik i 1996 års
kostnadsutjämning mellan landsting samt i beräkningen
av
införandetillágg/avdrag
Kostnadsutjämningen för kollektivtrafiken beräknas i flera 1 steg. ett första steg görs beräkningen länsnivå, varefter den hälfena ten av den beräknade ersättningen fördelas kommunkollektivet i länet och den andra hälften landstinget. Kommunerna i ett län erhåller en ersättning mot kommunens andel komsom svarar av munkollektivets i länet faktiska kollektivtrafikkostnader. Göteborg och Malmö erhåller den andel mot de båda kommunersom svarar nas andel sina läns trafikkostnad. av
Vid beräkningen 1996 års kostnadsutjämning för kollektiv-
av
trafiken fanns felaktiga värden i datamaterialet för denna fördel-
ning av ersättningarna Malmöhus läns och Göteborg och Bohus läns landsting. Orsaken är att de faktiskt använda värdena utgick från icke korrekta värden som angivits i en bilaga till Statsbidragsberedningens betänkande SOU 1994:1 14. På grund av att samma felaktigheter använts både i prövningen mot införandereglerna och i beräkningen av kostnadsutjämningen blev dock effekten det totala utfallet for de båda landstingen inte lika stor som om beräkningen gjorts for ett enskilt år utan införanderegler. För Malmöhus reducerades effekten genom övergångsreglerna från över 50 miljoner kronor till drygt 3 miljoner kronor och för Göteborg och Bohus län från 3 miljoner till 1 miljon kronor. Genom systemets konstruktion påverkades övriga landstings bidrag respektive avgifter med i storleksordningen +4 till -3 kronor invånare inklusive effekter införandereglema for vissa per landsting. Detta motsvarar från knappt 7 miljoner kronor till -1,3 miljoner kronor per landsting.
Förändringar i dataunderlaget för verksamheten vårdhögskola i 1997 års kostnadsurjämning mellan landsting
Kostnadsutjämningen for vårdhögskolan baseras antalet helårsstudenter som studerar vid vårdhögskolan i respektive landsting. För år 1997 grundade sig beräkningarna for Örebro läns landsting ett felaktigt antal helårsstudenter som studerar vid vårdhögskolan. Efter att beslut om statsbidragens storlek fattats upptäcktes det att ett for lågt antal studenter hade inrapporterats till Högskoleverket. De i statistiken utelämnade 256 helårsstudentema innebär att Örebro läns landsting under 1997 får 16,5 miljoner kronor 60 kronor per invånare högre avgift än om det korrekta
värdet använts. Övriga landstings utjämningsbidrag/avgift påver-
kas med 2 kronor per invånare. Det motsvarar från drygt 3 till 0,1 miljoner kronor i för höga bidrag/för låga avgifter per landsting.
5 Vilka typer av fel kan uppkomma
Vad är rätt eller fel i statistiskt underlag är på intet sätt entysom digt. Förutom räkne- eller hanteringsfel, är det viktigt att starena tistiken beskriver de förhållanden man avsett validitet, ex. att de kontrolluppgifter arbetsgivare lämnar till Skattemyndigheten en faktiskt återspeglar de anställdas arbetsförhållanden. Det är också viktigt att förhållandena är korrekt mätta, beräknade och redovisade reliabilitet. Underlaget for att beräkna utjämningen inom kommuner och landstings skilda verksamheter bygger en mycket omfattande statistik sammanställs från olika register. I bilaga 2 redovisas som de olika typer statistik och datakällor som används för beräkav ningarna i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. Statistiska centralbyråns löpande befolkningsregister, 1990 års Folk- och bostadsräkning samt räkenskapssammandraget är de viktigaste. Vissa uppgifter, arbetslöshet, antal elever i ex. om
skilda i gymnasieskolan etc, hämtas också från administ-
program rativa register bearbetas for att kunna användas i skilda planesom ringssammanhang. I några fall, som inom äldreomsorgen, har större fältundersökningar genomförts för att få basinforrnation. Det statistiska underlaget används olika nivåer. Huvuddelen tämligen enkla antalsuppgifter kommun eller landsting, avser per antal invånare i viss ålder eller antal hushåll. Denna typ av som data, har bred användning, är relativt lätta att kontrollera som en och eventuella fel uppmärksammas regel mycket snabbt. som Andra typer data, komplex karaktär och med mycket av av mer specialiserad användning, medellivslängden över ett antal år ex. landsting eller glesbygdsboende åldringar i en viss kommun är per
mycket svåra att kontrollera. Dessutom saknas ofta andra användare, som skulle kunna bidra till att hitta eventuella felaktigheter. Brister i kvaliteten i statistikunderlaget kan beskrivas utifrån en mängd olika aspekter. I detta sammanhang är det i första hand re-
levant att belysa vilken fel eller oväntad kvalitetsförsämring
typ av som kan uppkomma och påverka utjämningssystemen. Med utgångspunkt från utjämningssystemets databehov kan indela man fel och kvalitetsbrister i några kategorier. Se även bilaga
Fel/ brister i kvaliteten i inrapportering basinformation till SCB
av eller annan statistikproducent
Statistiska centralbyrån och andra statistikproducenter är i stor utsträckning beroende av inrapportering basinformation från av andra myndigheter, kommuner och landsting sedan som sammanställs till statistik. Det kan både gälla registerbaserad statistik som inkomster från Riksskatteverket och enkla sammanställningar över antal studerande vid vårdhögskolor från landstingen. Ansvarig statistikproducent skall naturligtvis kontrollera kvaliteten. Större avvikelser från tidigare år torde uppmärksammas, vid förändmen ringar av statistikens innehåll eller insamlingsforfarande kan det vara mycket svårt att upptäcka eventuella brister och få dessa rättade innan statistiken kommit till användning. Exempel på fel i
inrapportering av basinformation som påverkat utjämningssyste-
met är fel i uppgiften om antalet helårsstudenter vid vårdhögskolan i Örebro läns landsting läsåret 1995/96.
Fel som uppstår vid bearbetning basinformation och register hos
av statistikproducenter:
Flera av de faktorer används vid beräkningarna standardsom av
kostnaderna tas fram genom sambearbetning skilda register.
av
Det är synnerligen viktigt att förändringar i registrens innehåll och
uppbyggnad beaktas, liksom att de framräknade variablerna granskas innan de används i beräkningarna.
Fel som uppstår vid beräkning standardkostnader, bidrag och av avgifter i utjämningssystemet
Själva beräkningarna standardkostnader inom de skilda verkav samhetsområdena är komplexa. En stor del de statistiska variav ablerna aktualiseras årligen och hela systemet räknas igenom årligen. Misstag i beräkningsarbetet kan lätt uppstå och dessa kan vara svåra att upptäcka, utan mycket noggranna avstämningar. Denna typ av fel har inträffat när man lagt fel värden för medellivslängden i Kronobergs län i beräkningsmodellen för hälso- och
sjukvård.
Kvalitetsproblem vid förändringar istatistikförsörjningen och
basregister
En annan typ av kvalitetsproblem är när statistik- eller administrativa system förändras ett sådant sätt att statistikens innehåll och variablernas betydelse ändras. Exempel sådant kan när vara folkbokföringen överfördes från kyrkan till Skattemyndigheten,
vilket under övergångstid påverkade befolkningsstatistiken,
en
särskilt flyttningsstatistiken. Förändringar i inkomstbeskattning,
socialförsäkring, arbetsmarknadspolitiska åtgärder etc. återverkar indirekt statistikens innehåll.
Kvalitetsproblem förutsätts beaktade vid överväganden och val som
av faktorer
Flera av de faktorer som ligger till grund för beräkning stanav dardkostnader baseras statistik från Folk- och bostadsräkningen 1990 eller andra källor inte aktualiseras löpande. Kvalitet som och relevans i dessa underlag försämras med tiden. Vissa faktorer
baseras urvalsundersökningar eller syntetiska skattningar där
kvalitet for små kommuner kan osäker beräknad förvara ex. värvsfrekvens för småbarnsföräldrar i bamomsorgsmodellen. Bort-
fall i Folk- och bostadsräkningen är också exempel liknande
24 SOU 1997:93
kvalitetsproblem som, främst i storstadsområdena, viss osäkerger het i samboende- och hushållsstruktur i modellen för hälsoex. och sjukvård.
Vid beräkning standardkostnader med hjälp bestämd
av av en modell, påverkas naturligtvis precisionen förhållandena ändras om så att sambanden mellan de faktorer ingår i modellen förändsom ras. Detta gäller både i de fall modellen ligger fast för längre en period, men där beräkningarna aktualiseras årligen, och om standardkostnadema inte räknas årligen ligger om utan låsta under en
femårsperiod.
Man får dock förutsätta att dessa frågor har beaktats när man
utvecklat och föreslagit vilken typ statistikunderlag och model-
av
ler som skall utnyttjas i utjämningssystemets skilda delar.
Oklarheter vad gäller tolkningen underlagsdata för de olika av delmodellerna
Vid översynen de skilda delarna kostnadsutjämningen har
av av
vissa smärre fel i det beräkningsunderlag använts vid skatt-
som ningen av delmodellema konstaterats. Dessa har rättats till under hand. På sätt har oklarheter i tolkningarna hur några samma av faktorer i modellerna exakt skall definieras under hand. retts ut Denna typ av oklarheter i själva modellerna bör klarnumera vara lagda och åtgärdade.
Hur skulle kunna vilka
man avgränsa fel som bör föranleda rättning
Det är inte möjligt att utifrån kriterier typ fel förhand om av
förutse alla felaktigheter skulle kunna uppstå och föreslå vilka
som som bör rättas till. Var, i kedjan från det grunddata levereras till
statistikproducenten till beräkningen avgifter och bidrag,
av eventuella fel uppkommit, kan inte ha någon principiell betydelse anses för om och hur de skall rättas.
Kvalitetsaspekter som bör ha övervägts vid utformningen
av
systemen bör dock inte föranleda rättning eller justering. Detta
innebär att eventuella kvalitetsbrister som kan uppstå, skall betraktas som fel, i den mån beräkningarna följer vad som anges i förordningen. Rättningarna bör således begränsas till sådana fel som beror att det statistiska underlaget inrapporterats eller bearbetats ett icke avsett sätt. Det synes dock föra väldigt långt, om man skulle justera beräkningarna i den händelse brister skulle uppträda i sta-
tistik som inlemmats i Sveriges officiella statistik i den mån
uppgifter i den officiella statistiken statistikansvarig myndigrättas av het bör naturligtvis detta beaktas i utjämningssystemet. En förutsättning för att fel skall kunna rättas, är att eventuella felaktigheter i statistiken skall kunna ersättas med rätta värden med rimlig ansträngning och i rimlig tid. Det är inte alls självklart att detta är möjligt. Om ex. grunddata är felaktigt, kan det vara omöjligt att få fram rätta värden. I denna fall, liksom när det typ av uppkommer oväntade kvalitetsforändringar i statistiken, måste det finnas någon typ av reglerat forfarande för hur skall hantera man bristerna i statistiken, ex. beräkna närmevärden som kan användas i stället.
6 Nuvarande
förutsättningar och möjligheter fel
att rätta
6.1 Förutsättningar
Kommuner och landsting vars strukturkostnad överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare eller vars
garanterade skatteunderlag överstiger det uppräknade skatteun-
derlaget har rätt till ett bidrag. Kommuner och landsting vars strukturkostnad understiger den för landet genomsnittliga eller vars garanterade skatteunderlag understiger det uppräknade skatteunderlaget skall betala en avgift. Skattemyndigheten fattar beslut om bidragens och avgiftemas storlek och lämnar besked till kommunerna och landstingen senast den 25 januari bidrags- och avgiftsåret. Bidragen skall betalas ut och avgiften skall betalas genom avräkning i samband med och motsvarande gäller vid sätt som utbetalningen av kommunalskattemedel. Utbetalningen sker månadsvis den tredje vardagen efter den 17:e i månaden. För skattemyndighetens handläggning förvaltningsärenden av gäller förvaltningslagen. Skattemyndighetens beslut om utjämningsbidrag och utjämningsavgift faller under begreppet myndighetsutövning.
6.2 Möjligheter fel
att rätta
Före expedieringen
Före den tidpunkt då Skattemyndigheten har expedierat sitt beslut har myndigheten full frihet att ändra beslutet. Alla beslut som ännu inte har expedierats kan följdändras. Skattemyndighetens beslut
expedieras normalt någon gång i mitten januari. Den tid som förflyter mellan den tidpunkt då Skattemyndigheten fattar sitt beslut och beslutet expedieras är oftast endast några dagar varför det
här främst är fråga korrigeringar skrivfel upptäcks
om av rena som direkt. Efter det att besluten har expedierats måste de behandlas individuellt. Uppdagas det att det har blivit fel i beslut får ett man
pröva om det finns förutsättningar att rätta det beslutet. Att
rätta ett beslut på grund att det blivit fel i ett beslut är normalt inte av annat möjligt efter det att besluten har expedierats.
Rättelse av skrivfel och liknande
Skattemyndigheten kan rätta skrivfel, räknefel och liknande förbiseendefel 26 § förvaltningslagen. För sådant fel skall
att ett kunna rättas krävs att det är fråga uppenbar oriktighet. Felet om en skall vara sådant att och med normal iakttagelseförmåga var en en borde kunna upptäcka felet. Som regel bör felet framgå enbart av själva beslutet.
Skattemyndigheten har inte någon skyldighet att rätta förbise-
endefel, endast befogenhet att göra det. Rör det sig fel en om av saklig betydelse, får myndigheten i regel skyldig anses att rätta
felet. Någon tidsspärr för rättelsemöjligheten finns inte. Eftersom det bara får röra sig uppenbaraoriktigheter, torde det dock
om sällan inträffa att ett sådant fel upptäcks först sedan lång tid förflutit efter det att beslutet meddelats.
Skattemyndighetens omprövningsplikt
Skattemyndigheten är under vissa förutsättningar skyldig att rätta ett felaktigt beslut 27 § förvaltningslagen. Följande tre förutsättningar skall uppfyllda för skatte-
vara att myndigheten skall skyldig att rätta felaktigt beslut: vara ett
Skattemyndigheten skall finna att beslutet är uppenbart orik-
tigt,
beslutet skall kunna ändras snabbt och enkelt, och ändringen skall kunna ske utan att det blir till nackdel for någon enskild part. Rättelse kan ske så länge Skattemyndigheten inte överlämnat handlingarna till regeringen for överprövning.
Skattemyndighetens självrättelsebefogenhet
Omprövningsskyldigheten enligt förvaltningslagen omfattar endast de fall då Skattemyndigheten är skyldig att ompröva ett felaktigt beslut. De möjligheter Skattemyndigheten har att rätta ett felaktigt beslut styrs av i praxis utvecklade principer förvaltningsbesluom tens rättskraft. Enligt dessa principer beror möjligheten att ändra ett beslut efter expedieringen beslutets karaktär. Ett beslut om bidrag är ett gynnande beslut i regel inte kan som återkallas. Ett gynnande beslut kan dock ändras återkallelseom förbehåll finns i författning eller beslut, säkerhetsskäl föreligger eller vilseledande uppgifter har lämnats. Ett avgiftsbeslut är i princip orubbligt om inte annat uttryckligen har föreskrivits.
Slutsatser om möjligheterna att ändra fel i det kommunala
utjämningssystemet
Det kommunala utjämningssystemet fungerar så att summan av alla bidrag motsvarar summan alla avgifter, vilket innebär att av utjämningen i princip gårjämnt ut. Har någon kommun på grund felaktiga beräkningar fått ett av för litet bidrag eller for stor avgift innebär detta att övriga en kommuner fått för stora bidrag eller för låga avgifter. Korrigering av fel kan idag endast göras fullt ut, dvs. alla kommuners bidrag eller avgift rättas, innan Skattemyndigheten har expedierat sina beslut. Efter denna tidpunkt måste varje beslut behandlas individuellt och förutsättningarna att ändra beslut måste prövas individuellt. Skall ytterligare medel betalas ut grund av
ett fel utan att motsvarande belopp kan âterkrävas uppstår ett fi-
nansieringsproblem. På grund av utjämningssystemets komplexitet är de fel kan
som uppkomma sällan uppenbara och rättelse kan därför inte göras på denna grund. Avgiftsbeslutet står i princip fast och bidragsbesluten kan i princip inte rättas till nackdel För bidragsberättigad. Möjen ligheterna att rätta fel uppdagas i systemet är således mycket som
begränsade idag.
7 överväganden och förslag till ny
beslutsordning
Utredningens förslag: Skattemyndigheten fattar först ett preliminärt beslut om bidrag respektive avgift och sedan ett slutligt beslut. Innan det slutliga beslutet har fattats kan Skattemyndigheten ändra både till fördel och till nackdel för samtliga kommuner och landsting om ett fel i beslutsunderlaget uppdagas.
Kommittén bedömer att det inte är tillfredsställande att det finns så begränsade möjligheter att rätta fel som kan uppkomma i utjämningssystemet. Huvudsyftet med bidrags- och utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommurespektive landsting. Detta sker genom en långtgående utjämner ning av skillnader i beskattningsbara inkomster och för strukturellt betingade kostnadsskillnader. För att skapa likvärdiga förutsättningar krävs att systemet beaktar så många faktorer att det förmår fånga upp den komplexa verkligheten. Systemet är därför mycket detaljrikt i sina beståndsdelar. Systemet följs också upp för att utvärdera dess förmåga att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar och för att kunna föreslå förändringar om det visar sig att det inte uppfyller detta mål. Uppföljningen syftar även till att anpassa systemet i förhållande till utvecklingen och förändringen av den kommunala verksamheten. Att det endast skall finnas små möjligheter att rätta rena felaktigheter är inte tillfredsställande. De idag gällande reglerna medför dels att det kan uppstå finansieringsproblem att rätta fel till fördel för kommun eller ett landsting samtidigt som man inte kan ta en tillbaka pengar från andra, dels att det kan medföra en sned fördel-
ning av medel i systemet så att rättvisetanken går förlorad. Systemets komplexitet gör att, även om man vidtar alla tänkbara åtgärder för att förebygga fel, så måste man ändå räkna med att fel kan uppkomma. Samtidigt är det viktigt att kommunerna och landstingen ges stabila planeringsförutsättningar. Kommunerna och landstingen skall inte under någon längre tid behöva sväva i ovisshet om vad det slutliga beloppet för bidrag respektive avgift kan komma att bli. Kommittén föreslår därför att Skattemyndigheten fattar två beslut. Först ett preliminärt och sedan ett slutligt. Skattemyndigheten föreslås lämna uppgift om det preliminära beslutet senast den 15 januari under bidrags- och avgiftsåret. Detta är den tidigaste tidpunkt som kan bestämmas för skattemyndighetens beslut eftersom det fullständiga underlaget från Statistiska centralbyrån kommer först den 10 januari. Det preliminära beslutet är preliminärt i det avseendet att alla berörda parter ges chans att kontrollera skattemyndighetens beslut. Beslutsunderlaget är inte preliminärt utan är det fullständiga underlag skattemyndigheten skall grunda sitt som beslut på. Efter att skattemyndigheten har skickat ut de preliminära besluten har kommuner och landsting möjlighet att till och med den 15 februari påtala att ett fel uppkommit i underlaget till beslutet. Påtalas inte något fel inom denna tid borde skattemyndigheten kunna fatta det slutliga beslutet under februari månad. Uppdagas däremot att det är något fel måste det finnas tid för Statistiska centralbyrån att göra beräkningar och ta fram nytt underlag till nya Skattemyndigheten. Detta kan beräknas ta ca två veckor. Skattemyndigheten måste härefter skicka ut överväganden till ändring av besluten till kommunerna och landstingen. Kommunerna och landstingen bör ges minst två veckor för kontroll av de nya beräkningarna. Om man dessutom lägger till viss tidsmarginal hinner en inte någon justering på grund av felet göras till mars månads utbetalning kommunalskattemedel. Kommittén föreslår därför av den 15 april som senaste dag för att lämna uppgift om bidragens och avgiftemas storlek. En sammanställning av den praktiska hanteringen av utredningens förslag redovisas i bilaga
Med de Förebyggande åtgärderna, kommittén föreslår i som avsnitt bör risken för att fel skall uppkomma minimeras. Det preliminära beslutet torde således i de allra flesta fall detsamma vara som det Slutliga. Som ovan angetts kan dock risken för att fel uppkommer aldrig helt uteslutas. Genom den föreslagna beslutsordningen införs en möjlighet att korrigera eventuella fel fullt ut så att inga oönskade snedvridningseffekter uppstår i Systemet. Förslaget till en ny beslutsordning med en relativt kort tid mellan det preliminära och slutliga beslutet bör ett incitament för vara samtliga inblandade att kontrollera alla belopp inför det Slutliga beslutet. Skulle det så att det ändå finns fel i beräkningsunvara derlaget som upptäcks efter skattemyndighetens Slutliga beslut gäller samma regler idag avseende rättelse, dvs. individuell som en bedömning av varje beslut för sig. Vidare finns möjlighet att en överklaga till regeringen men det är även här bara den klagande kommunens eller det klagande landstingets beslut kan prövas. som Finansieringsproblem och oönskade Snedvridningseffekter i systemet, som återstår efter det definitiva beslutet, får i detta läge man acceptera för att kommuner och landsting skall få ett relativt snabbt definitivt beslut och därmed möjlighet till stabila planeges ringsförutsättningar.
Vem kan initiera en rättelse
Det är till Skattemyndigheten man skall påtala ett fel upptäcks
som och det är Skattemyndigheten efter samråd med Statistiska Som centralbyrån har att avgöra om ett fel föreligger. Det kan olika Sätt komma till skattemyndighetens kännedom att ett fel har uppstått. Det ligger dock i sakens natur att det främst är berörda kommuner och landsting eller Statistiska centralbyrån kommer att Som vara initiativtagare. Eftersom det är Statistiska centralbyrån som gör beräkningarna får Skattemyndigheten vända sig dit för omräkning om någon har påtalat ett fel.
Hur länge kan fel rättas
Begäran om rättelse av bidragets eller avgiftens storlek grund av fel skall framställas senast den 15 februari. Härefter måste tid
finnas för att Statistiska centralbyrån Skall kunna räkna belop-
om pen samt för att Skattemyndigheten Skall kunna kommunicera med samtliga berörda och skicka ut besluten senast den l5 april. ln-
kommer ingen begäran rättelse beslutet bör Skattemyndig-
om av heten kunna fatta det nya beslutet under februari månad. Tidsrymden mellan det preliminära och det slutliga beslutet, normalt en dryg månad och maximalt tre månader, är avvägen
ning mellan å ena sidan att kommunerna, landstingen, Statistiska centralbyrån och Skattemyndigheten skall ha rimlig tid på sig att
kontrollera samtliga uppgifter och å andra sidan att kommunerna
och landstingen inte under någon längre tidsrymd Skall behöva
sväva i ovisshet hur stort det Slutliga beloppet kommer att bli. om
Vilka fel kan korrigeras
Det finns ingen anledning att undanta några fel från korrigering eller att ange några beloppsgränser for att fel Skall rättas. Fel som upptäcks inom den tidsrymd som fel kan rättas Skall rättas.
Hur sker korrigeringen
Tillägg för bidrag respektive avräkning för avgift Sker i samband
med utbetalningen kommunalskattemedel och regleras i 4 § i
av lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Kommittén föreslår en ändring i denna lag innebär att som om utbetalningen för januari, februari och inte är riktig skall mars
jämkning ske i fråga om utbetalningen i april eller, det är fråga
om om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och juni. Det är Skattemyndigheten gör bedömningen det är Som om fråga om ett större belopp.
Nar skall den beslutsordningen börja gälla
nya
Det är angeläget att den beslutsordningen träder i kraft vid
nya en tidpunkt så att eventuella fel kan hanteras i den ordningen. nya nya
Kommittén Föreslår därför att lagändringen skall träda i kraft den l januari 1998 så att den beslutsordningen tillämpas från
nya och med bidrags- och avgiftsåret 1998.
Övriga
åtgärder
8.1 Back up-system
Det är endast i landstingens utjämningssystem fel hittills har som uppdagats. Detta trots att kommunerna är många fler och har betydligt fler faktorer med i beräkningarna. Genom samarbete mellan Statistiska centralbyrån och Svenska Kommunförbundet finns en
back up-beräkning i kostnadsutjämningen mellan kommunerna.
Kommittén har erfarit att Statistiska centralbyrån planerar att infor 1998 skapa ett back up-system även i kostnadsutjämningen mellan landstingen. Vidare planerar att ha datalagring i två separata man dataformat samt genomföra beräkningarna i två olika program. Kommittén ser positivt att dessa förebyggande åtgärder genomförs för att minimera risken för fel i framtiden.
8.2 Fullständigt beräkningsunderlag
Utredningens förslag: Kommuner och landsting får tillgång till
det fullständiga beräkningsunderlaget har använts för att be-
som räkna kommunens eller landstingets bidrag respektive avgift.
När kommuner och landsting får kännedom Skattemyndigheom tens beslut om bidrag respektive avgift bifogas specifikation en av vad ingår i bidraget respektive avgiften. Även Statistiska som centralbyråns tabellhäfte omfattar det slutliga utfallet beräksom av ningar av statsbidrag m.m. enligt gällande bidrags- och utjämningssystem skickas till kommuner och landsting. Häftena innehåller uppgifter om samtliga kommuners och landstings
bidragsinkomster, inkomst- och kostnadsutjämning. Vidare finns
några exempel hur man har räknat ut värdena för olika delar. Det fullständiga underlaget for den enskilda kommunen skickas dock inte ut.
Kommittén anser att för att kommuner och landsting skall kunna upptäcka fel i beräkningarna bör de ha tillgång till det underlag som beräkningarna är baserade på. Kommuner och landsting bör få värdena samtliga ingående variabler och förklaringar till hur standardkostnaden är beräknad för varje ingående verksamhet eller kostnad för den berörda kommunen eller det be-
rörda landstinget. I det skatteutjämningssystem som fanns före år
1993 skickades ett sådant underlag ut. Om möjligt bör det fullständiga underlaget skickas ut redan när Statistiska centralbyrån under
september månad året före bidrags- och avgiftsåret lämnar uppgift
till varje kommun och landsting om preliminära bidrag och avgifter. I vart fall bör det bifogas skattemyndighetens preliminära beslut som skickas ut under januari månad bidrags- och avgiftsåret.
9 Författningskommentar
9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen 1995: 1 515 om utjämningsbidrag till kommuner och landsting
l första stycket stadgas att Skattemyndigheten skall besluta preli-
minärt bidragens storlek. Detta beslut grundas dock på fullstänett digt underlag.
1 andra stycket att kommuner och landsting kan påtala
anges att ett fel uppkommit i underlaget för beslutet. För skall kunna att man tala om ett fel i underlaget skall det fråga uppgifter vara om som inrapporterats eller bearbetats på ett icke sätt. Ett sådant fel avsett kan t.ex. att det finns uppgift i den officiella statistiken vara en
men för en viss kommun har den misstag inte använts i beräk-
av
ningen. Ett annat exempel är att ett fel i datahanteringen
gör att
variabeln för ett landsting misstag inte blivit uppdaterad
av trots att
alla andra landstings variabler uppdaterats i detta avseende.
Det är
Skattemyndigheten som efter samråd med Statistiska centralbyrån
har att avgöra ett fel i underlaget föreligger. om
1 tredje stycket regleras att Skattemyndigheten slutligt skall fastställa bidragens storlek och den tidpunkt Skattemyndigheten
senast skall lämna uppgift dessa till varje kommun. om
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen 1995:1516 om utjämningsavgift för kommuner och landsting
Ändringen i 9 § motsvarar ändringen i 9 § lagen 1995:1515
om
utjämningsbidrag till kommuner och landsting.
9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen 1965:269 med särskilda bestämmelser om kommun och annan menighets utdebitering
av skatt, m.m.
I fjärde stycket anges som huvudregel att något de belopp om av som utbetalningarna i januari, februari och mars grundats inte motsvarar en tolftedel av kommunens fordran skall den jämkning som skall göras grund av detta göras avseende aprilutbetalningen. Om det är fråga om ett större belopp skall dock jämkningen fördelas utbetalningarna i april, maj och juni månader. Det är Skattemyndigheten gör bedömningen vad är ett som av som större belopp.
Bilaga 1
/rhx
Kommittédirektiv
Dir. 1997:32
Tilläggsdirektiv till Kommittén Fi 1995:16 om
uppföljning och utveckling av det nya utjämnings-
för kommuner och
systemet landsting
Beslut vid regeringssammanträde den l3 februari 1997.
Sammanfattning av uppdraget Kommittén skall utreda dels behov och utformning utjämning av en av kostnadsskillnader mellan kommuner för verksamhet enligt lagen 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade, dels
huruvida felaktigheter i beräkningarna utjämningsbidrag och
av utjämningsavgift skall korrigeras i efterhand och i så fall vilket sätt.
Det nya statsbidrags- och utjämningssystemet Den l januari 1996 infördes ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. En parlamentariskt sammansatt kommitté
tillkallades redan i augusti 1995 for att följa och utvärdera upp samt
lämna förslag i syfte att utveckla systemet dir. 1995:1 18.
Statsbidrags- och utjämningssystemet består, förutom ett generellt av
invånarbaserat statsbidrag inkomstutjämning, utjämning för struk-
av
turellt betingade kostnadsskillnader samt införanderegler. Inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen bygger att de kommuner och landsting som har en högre skattekraft eller struktur än
mer gynnsam
genomsnittet får betala utjämningsavgift till staten och att de har
en som en lägre skattekraft eller mindre struktur än genomsnittet får gynnsam
ett utjämningsbidrag från De sammanlagda staten. utjämningsbidragen respektive utjämningsavgiftema för kommuner och landsting uppgår i princip till lika stora belopp vilket innebär att systemet är neutralt for statsbudgeten. När det gäller utjämningssystemet finns två aktuella frågeställningar
som behöver belysas ytterligare. Den forsta är frågan behov och om
utformning av en utjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner
för verksamhet enligt lagen 1993:387 stöd och service till vissa om
funktionshindrade. Den andra frågan gäller huruvida felaktigheter i beräkningarna av utjämningsbidrag och utjämningsavgift skall korri-
geras i efterhand.
Utredningar om utjämning kostnadsskillnader för verksamhet av
enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Den l januari 1994 trädde lagen 1993:387 stöd och service till om vissa funktionshindrade LSS i kraft. Lagen innebär bl.a. att de tidigare omsorgsinsatsema för personer med utvecklingsstörning m.fl. har forts
över från landstingen till kommunerna. Huvudmannaskapsförändringen
har genomförts successivt under åren 1991 till 1996. Metoden för att
ekonomiskt reglera huvudmannaskapsförändringar har i allmänhet skett genom skatteväxling i kombination med särskilda länsvisa mellankommunala kostnadsutjämningssystem. 1 något fall har landstinget
lämnat särskilt bidrag till kommunerna. Det finns emellertid stora kostnadsskillnader mellan kommuner for LSS-insatser. Redan i utredningsarbetet föregick det nationella utjämningssom systemets införande diskuterades frågan möjligheterna och behovet om
av att inom ramen för kostnadsutjänmingen också utjämna för kostnader för insatser enligt LSS. Det fanns emellertid inte ett tillräckligt underlag för att fastställa vilka strukturella faktorer som påverkar kostnaderna och som skulle kunna ligga till grund för en utjämningsmodell. Regeringen beslutade därför den 24 maj 1995 att tillsätta en arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppgift att utreda
frågan. Arbetsgruppen lämnade sin rapport ijuni 1996 Ds 1996:47.
Arbetsgruppen gjorde bedömningen att ett nationellt kostnadsutjämningssystem är det mest lämpliga alternativet för att utjämna kostnadsskillnader mellan kommuner för LSS-insatser och att ett sådant system bör kunna infogas i det existerande nationella statsbidrag- och utjämningssystemet. Arbetsgruppen föreslog också faktorer skulle som
kunna användas i ett sådant kostnadsutjämningssystem. Gruppen kons-
taterade emellertid att ytterligare statistik skulle krävas för att utforma ett utjämningssystem. Socialdepartementet har därefter genomfört fältstudie i syfte att få en fram ytterligare underlag. l ett urval landets kommuner har antalet av LSS-insatser, innehållet i insatserna och de därav följande kostnaderna analyserats. Resultatet faltstudien samt ett förslag till konstruktion av av ett system för att utjämna för kostnadsskillnader för verksamhet enligt LSS kommer att redovisas inom kort.
Problem vid beräkningar utjämningsavgzjft och uzjämningsbidrag av
Statistiska centralbyrån SCB beräknar varje år utjämningsbidrag
respektive utjämningsavgift. Utjämningssystemet är komplext och beräkningarna baseras många olika faktorer. vilket kräver ett omfattande statistikunderlag för varje kommun och landsting. SCB skall senast den l oktober året före det år bidrag betalas ut som lämna uppgift till varje kommun och landsting preliminära bidrag om och avgifter. Dessa ges därigenom möjlighet att i tid upptäcka eventuella felaktigheter. Skattemyndigheten fastställer bidragens storlek samt lämnar, senast den 25 januari det år bidrag betalas ut, uppgift bidragets storlek som om
till varje kommun och landsting. Skattemyndighetens beslut får
överklagas hos regeringen.
Om ett fel skulle uppstå i de definitiva beräkningarna, kan det
vissa följdeffekter. l kostnadsutjämningen beräknas bidragets eller
ex. avgiftens storlek för varje kommun respektive landsting skillnaden som
mellan en kommunvis respektive landstingsvis beräknad kostnad och
den för landet genomsnittliga kostnaden invånare. Ett fel i per beräkningarna för en enskild kommun eller ett enskilt landsting kan innebära att den genomsnittliga kostnaden för landet också blir fel, vilket därmed kan påverka bidragen och avgiften för alla andra kommuner eller landsting.
Uppdraget
Utjämning kostnadsskillnader för verksamhet enligt lagen stöd av om
och service till vissa funktionshindrade
Utifrån det underlag som Socialdepartementet har redovisat skall
kommittén ta ställning till det finns behov nationell utjämning
om av en för kostnadsskillnader mellan kommuner for verksamhet enligt LSS. Om så är fallet skall kommittén föreslå hur utjämning bör utformas, en när den bör införas samt hur införandet skall ske. Kommittén bör därvid bedöma behovet och konstruktionen införanderegler vilka av samt övriga förändringar krävs. En fråga gäller t.ex. hur de nuvarande som
inomregionala kostnadsutjämningssystemen bör hanteras.
Hantering av felaktigheter i beräkningarna
Kommittén skall utreda hur felaktigheter i beräkningarna bör hanteras om de upptäcks efter det att skattemyndighetema har fastställt utjämningsbidrag och utjämningsavgift. En utgångspunkt för kommittén skall att eventuella korrigeringar felaktigheter i vara av
beräkningarna måste ske så att de kan finansieras inom utjämnings-
systemets ram.
Frågan om eventuella korrigeringar bör belysas flera aspekter. En
ur fråga är om det är möjligt att i efterhand kräva tillbaka utbetalning en
som beror t.ex. fel i beräkningsunderlaget. En fråga är t.ex. annan vems initiativ korrigering skall kunna göras. en Kommittén skall beskriva vilka typer av fel som kan uppkomma samt vilka av dessa som bör aktuella för eventuell korrigering. vara Om kommittén finner att felaktigheter bör korrigeras, skall kommittén föreslå hur korrigeringen kan ske. Kommittén skall även ta ställning till om det skall finnas tidsgräns för att korrigera fel och en om undantag från korrigering bör finnas t.ex. vid mindre belopp. Kommittén skall, om så krävs, föreslå ändringar i gällande lagar och förordningar.
Redovisning av uppdraget
Tilläggsuppdraget skall redovisas senast den 10 juni 1997.
Inrikesdepanementet
Bilaga 2
Typ av statistik och källor i kostnadsutjämningen
Typ av statistik och källor som används i modellerna för Typ av statistik Källa u, l c
å 8 §2 2%
E :s ° E.: m i... ä u o U 3 Kön SCB,register över totalbefolkning Ålder SCB.registeröver totalbefolkning x x x Medborgarskap SCB, register över totalbefolkning x Arbetslösheti kommunen AMS, SCB Total befolkning senaste 10åren SCB,registeröver totalbefolkning lnackorderadegymnasieelever Centrala studiestödsnämnden x Elever eñer gymnasieprogram SCB, skolstatistik x Helårsstuderande vid vårdhögskola SCB,högskolestatistik Kommunens skattekrañ SCB,taxerings inkomststatistik Samboende SCB Folk- och bostadsräkningen1990 Hushållstyp SCB Folk- och bostadsräkningen1990 SEl efter kön ålder SCB Folk- och bostadsräkningen1990 Genomsnittligvårdkostnad Data från Malmöhuslänslandsting 1992 Genomsnittligvårdkostnad Särskildfältundersökning Medellivslängdefter kön ålder SCB bearbetning av befolkningsregister Föräldrarefterveckoarbetstid SCB Årlig sysselsättningsstatistik Förvärvsarbetande dagbefolkning SCB Folk- och bostadsräkningen1990 Flyttare över församlings gräns SCB bearbetning av befolkningsregister Kommunspec tillägg för små skolor Spec studie baserad datafrån LMV/SCB på Kommunspectillägg för Skolskjutsar Spec studiebaseradpå data från LMV/SCB Glesbygdsboende 80-w hemtjänst Specstudie baserad datafrån LMV/SCB på Kommunens index på invånardistans SCB Folk- och bostadsräkningen 1990 Bebyggelsestrukturi landsting Specstudiebaseradpå datafrån LMV/SCB Glesbygd/tätortsgrad,kommunvis SCB Folk- och bostadsräkningen1990 Klimatzon kommunvis Vägverket Ortstillägg för vägar, kommunvis Speciellindelning Geotekniska förhållanden,kommunvis Sveriges Geologiskaundersökningar Energiindex,kommunvis Speciellstudie Byggkostnadsindex, kommunvis SCB,byggnadsstatistik Kallortsindex,kommunvis Tidigare kallortsgruppering Kommunandel av kostn for kolltraf Speciellinventering Öar m färja för arbetsresor Speciellinventering Kommunareal SCB Lokalt/regionalt befunderlag Spec studiebaseradpådata från LMV/SCB
kostnadsut ämn en mellan kommuner och lands a. d. o.. X
Bilaga 3
Typ av fel/ oklarhet Exempel Fel i inrapportering av basinformation till statistikproducenten Sifferfel i underlag från primär uppgiftsläm- T data vårdhögskolan i Örebro ex om nare
Otillräcklig kvalitet i underlag från primär Kan gälla t ex data om arbetslöshet uppgiftslämnare från AMS Fel som uppstår vid bearbetning av basinformation och register Sifferfel i underlag sammanställt inom SCB Troligen ganska vanligt men ofta eller annan statistikproducent mycket svårt att hitta Fel som uppstår vid själva beräkningarna i utjämningssystemet Räknefel vid kalkylarbete T ex hälso- och sjukvården i Kronoberg Kvalitetsproblem vid förändringar i statistiklörsörjningen Innehållsmässiga förändringar av primärt Förändringar i inkomstslag vid också används för beskattning, regler för socialförsäkadministrativa system som statistikproduktion ring eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder ger innehållsmässiga förändringar i statistiken.
Förändringar i hantering och registerupp- Förändringar i registerhantering som läggning av primärt administrativa system ändrad huvudman för folkbokfösom också används for statistikproduktion ringen kan påverka statistikens kvalitet Forts. nästa sida
Typ av fel/ oklarhet Exempel Kvalitetsproblem som förutsätts beaktade vid val av faktorer Representativiteten i data baserade Modellen Förhälso- och sjukvård förhållande i ett urval kommuner eller baseras förhållanden i Malmöhus landsting läns landsting, modellen för äldreomsorg baseraspå förhållanden i ett urval kommuner.
Kvalitet i data för små kommuner när Data om arbetstidens längd for uppgifterna helt eller delvis baserade förvärvsarbetande småbarnsföräldrar urvalsundersökningar baseraspå skattningar där urvalsundersökningar nyttjats
Bortfall eller kvalitetsproblem i underlag Kan gälla samboende enl FoB 90 i sammanställt inom SCB eller annan statistik- storstäderna producent Oklarheter vid tolkningen av underlagsdata för delmodellerna Fel i underlagsdata på vilket modellen Några smärre exempel funna vid skattats översynen
Osäker kvalitet i underlagsdata T ex boende i glesbygd där bättre metoder utvecklats
Oklarheter vid tolkningar av modell vid Uppkommer löpande vid förändringar kalkylarbete av underlagsstatistiken, t ex kollektivtrañken i Malmöhus län
SOU l 997293
Bilaga 4
Den praktiska Hanteringen av utredningens förslag
Förslaget om en ny beslutsordning kommer att få konsekvenser för Statistiska centralbyråns och skattemyndighetens praktiska hanteringen av utjämningssystemet.
I dag finns följande datum angivna i lagar och förordningar för hanteringen av beräkningar och beslut om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting:
1 okt Statistiska centralbyrån skall lämna uppgift till varje kommun och landsting om preliminära bidrag/avgifter
10jan Statistiska centralbyrån skall lämna uppgifter som beräknats till Skattemyndigheten.
25 jan Skattemyndigheten fastställer bidragens/avgifternas storlek
samt lämnar uppgift till varje kommun och landsting om storleken av
dess bidrag/avgift.
Förslaget till den nya beslutsordningen leder till följande hantering:
l okt Statistiska centralbyrån lämnar uppgift till varje kommun och landsting om preliminära bidrag/avgifter. Sammanställningar av beräkningsunderlaget bifogas.
10 jan Statistiska centralbyrån lämnar uppgifter till Skattemyndighe-
ten.
l5 jan Skattemyndigheten beslutar de preliminära bidraom gens/avgifternas storlek samt lämnar uppgift till varje kommun och landsting om storleken av dess bidrag/avgift.
15 jan-IS feb Kommuner och landsting kan påtala fel i beräkningarna.
l6 feb-l4 april Om fel uppdagas får Statistiska centralbyrån göra nya
beräkningar. Skattemyndigheten måste därefter skicka ut övervägan-
den till ändring beslutet till berörda kommuner och landsting. av
Kommunerna och landstingen mäste tillfälle att kontrollera de
ges nya beräkningarna. Skattemyndigheten måste vidta åtgärder för att ändra
utbetalningsbelopp och förbereda nya redovisningsräkningar.
15 april Skattemyndigheten fastställer bidragens/avgifternas storlek
samt lämnar uppgift till varje kommun och landsting storleken om av dess slutliga bidrag/avgift.
Om inget fel upptäcks fram till den 15 februari kan skattemyndighe-
ten fastställa bidragens/avgifternas storlek under februari månad.
vägg 1,50% +
Statens offentliga utredningar 1997
ronologisk förteckning
Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. Följdlagstiftning till miljöbalken, M. . 4 lnkomstskattelag, dell-lll. Fi Att lära övergränser. Enstudie OECDzs av . . Fastighetsdataregister. Ju. lörvaltningspolitiska samarbete. Fi. . Förbättrad miljöinfonnation. M. ,Övervakning av miljön. M. . . Aktivtlönebidrag. Etteffektivare stöd för .Ny kursi trafikpolitiken bilagor.K. + . arbetshandikappade. A. Bekämpandepenningtvätt. av Fi.
Länsstyrelsemas roll i trafik-ochfordonsfrågor. K. Ettteknisktforskningsinstitut i Göteborg. U. , Byråkratin i backspegeln. Femtioår av förändring 38 Myndighet ellermarknad. . pásex förvaltningsomráden. Fi. Statsförvaltningens olikaverksamhetsfomier. Fi.
Röster om bamsochungdomars psykiska hälsa. 39.IntegritetOffentlighetInformationsteknik. Ju. . Ão Flexibelförvaltning.Förändring verksam- och 40.Ungaocharbete.ln.
hetsanpassitingstatsförvaltningens av All. Staten ochtrossamfunden
struktur. Fi. Rättsligreglering
gro. Ansvaret för valutapolitiken. Fi. Grundlag ll. Skatter.miljöochsysselsättning. Fi. Lagom trossamfund 4 §2.lT-probleminförZOOO-skiftet. Referatoch Lag otn Svenska kyrkan.Ku.
slutsatser från en hearinganordnad av Statenochtrossamfunden ... lT-kommissionen den l8 december. Begravningsverksamheten. Ku.
if-kommissionens rapport l/97.K. 43.Statenochtrossamfunden
n Regionpolitik förhelaSverige, N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkligaegendomen . IT i kulturens tjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku. . Detsvårasamspelet. Resultatstymingens framväxt Statenochtrossamfunden 4 . ochproblematik. Fi. Svenska kyrkanspersonal. Ku.
l6. Att utvecklaindustriforskningsinstituten. N. . Statenochtrossamfunden
17.Skatter. tjänsterochsysselsättning. Stöd.skatter och finansiering. Ku.
+ Bilagor. Fi. 46.Statenochtrossamfunden
.Granskning granskning. av Statligmedverkan avgiftsbetalning. vid Ku.
Den statligarevisionen i SverigeochDanmark. Fi, 47.Statenochtrossamfunden
l9. Bättre infonnation konsumentpriser. om ln. Den kyrkligaegendomen. Kn.
.Konkurrenslagen 993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.
214Växai lärande. Förslagtill läroplanförbamoch Förkompetens ochresultat.Fi.
unga 6-16år.U. 49.Grundlagsskydd för nya medier.Ju.
Aktiebolagets kapital. Ju. 50.Alternativatttvecklingsvägar för EU:s . Digitaldemokr@ti. seminarium Teknik, Ett om gemensamma jordbrukspolitik. Jo. . demokrati ochdelaktighet den8 november 1996 Bristeri omsorg . anordnat Folkomröstningsutredningeit. av lT- en fråga om bemötande äldre. av e kommissionen ochKommunikationsforsknings N Omsorgmedkunskap och inlevelse . beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97.K. - en fråga om bemötande äldre. av
24.Välfärd i verklighetenPengar - räckerinte. Avskaffa reklamskatten Fi.
25.Svensk mat- på EU-fat. Jo. J ,Ministemochmakten.
26.EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hurfungerar ministerstyre i praktikenFi,
försörjningen. Jo. . Statenochtrossamfunden. Sammanfattningama av
.Kontroll ReavinstVärdepapper. Fi. förslagen fråndestatligautredningarna. Ku.
l demokratins tjänst,Statstjänstemannens roll och Folket som rådgivare ochbeslutsfattare. . vånoffentliga etos. Fi. + Bilagal och Ju,
Bampornograñfrâgan. I medborgarnas tjänst. . . lnnehavskriminalisering mm. Ju. En samladförvaltningspolitik for staten. Fi.
Europaoch staten. Europeiseringens betydelse för ss.Personaluthyming. A.
svenskstatsförvaltning. Fi. 59.Svenskhemmet Voksenâsens forvaltningsfonn. Ku.
Kristallkulan -- tretton röster om framtiden. 60.Betal-TVinomSveriges Television.Ku. , IT-kommissionens rapport 3/97.K.
Statens offentliga 1997 utredningar
.
Kronologisk förteckning E
6l. Att växa blandbetongochkojor. 90. Ändrad organisation för det statliga planabygg- i Ett delbetänkande om barnsochungdomars ochbostadsväsendet. ln. uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områden från 91.Jaktens villkor en utredning vissa om jaktfrágof - Storstadskommittén. Jo, 62. Rosor betong. av 92.Medieföretag i Sverige Ägande och i - Enantologitill delbetänkande Att växa bland strukturförändringar i press. radio ochTV. Ku. betongochkojorfrånStorstadskommittén. 93.Hantering fel i av utjämningssystemet för t 63.Sverigeinförepokskiftet. kommuner ochlandsting. ln. lT-kommissionens rapport 5/97.K. 64.Samhall. Enarbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel. A 65. Polisens register,Ju. Statsskuldspolitiken, Fi, 67. . Återkallelse av uppehållstillstånd. UD, os.Grannlands-TV i kabelnät. Ku. 69.Besparingar i stort ochsmått.U. 70. Totalförsvaret ochfrivilligorganisationema - uppdrag, stödochersättning. Fö. 7 Politikfor unga. . + st 2 bilagor.ln. 72.En lag om socialförsäkringar. S, 73. Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk kommunikation, Referatfrån ett seminarium anordnat lT-kommissionen, av Närings-och handelsdepanementet och SElS den december 1996.IT-kommissionens rapport 6/97.K. 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional utveckling.Jo. 7 Bosättningsbegreppet. Skatterättsliga regler för . fysiska personer. Fi. 76.Invandrare i vårdochomsorg - en fråga om bemötande äldre. av .Uppföljning inkomstskattelagen. av Fi. Medelsförvaltning i kommuner ochlandsting. In. . 79. Försäkringsmäklare. Enlagöversyn av Försäkringsmäklarutredningen. Fi. 80.Reformerad stabsorganisation. Fi. 8l. Allmännyttiga bostadsföretag. + Bilaga.ln. 8k.Lika möjligheter. In. 83.Ommaktochkön i - spåren av offentliga organisationers omvandling. A. 84.Enhållbarkemikaliepolitik. M. 85,Förmån efter inkomst Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvaliñkationsregler för rätt till sjukpenninggrundande inkomst. 86.Punktskattekontrollalkohol,tobakoch av mineralolja, m.m. Fi, 8I Kvinnor, män ochinkomster. . Jämställdhet ochoberoende. A. 88.Upphandling för utveckling.N. 89,Handelnmedskrotochbegagnade varor. N.
Statens offentliga utredningar 1997
Systematisk förteckning
ustitiedepartementet Kristallkulan tretton röster om framtiden. w lT-kommissionens rapport 3/97,31 astighetsdataregister. 3 Ny kursi tratikpolitiken bilagor.35 + tktiebolagets kapital.22 Sverige inför epokskiftet. arnpornogratifrågan, IT-kommissionens rapport 5/97.63 nnehavskriminalisering 29 min. Offentlighetlnfonnationsteknik. Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk ntegritet 39 rnindlagsskydd för medier.49 kommunikation. Referatfrån ett seminarium anordnat av nya lT-kommissionen, Närings-ochhandelsdepartementet folket som rådgivare ochbeslutsfattare, ochSElSden ll december 1996. Bilaga och 56 l lT-kominissionens rapport 6/97,73 olisens register. 65
Utrikesdepartementet Finansdepartementet
lnkomstskattelag, del l-lll. 2 Kterkallelse uppehållstillstånd, av 67 Byråkratin i backspegeln. Femtioår av förändring sex
försvarsdepartementet förvaltningsområden. 7
Flexibelförvaltning.Förändring ochverksamotalförsvaret ochfrivilligorganisationema hetsanpassningStatsförvaltningens av struktur.9 g uppdragstöd och ersättning. 70 Ansvaret valutapolitiken. för 10 Il ocialdepartementet Skatter.miljöochsysselsättning. l l
Detsvårasamspelet. Resultatstymingens framväxt österom barns och ungdomars psykiska hälsa.8 ochproblematik, l5 älfardi verkligheten - Pengar räckerinte.24 Skatter,tjänsterochsysselsättning. rister i omsorg + Bilagor.l7
en fråga bemötande äldre.5l om av Granskning granskning.
msorg kunskap av
med ochinlevelse Den statliga revisionen i SverigeochDanmark. 8 en fråga om bemötande äldre.52 av KontrollReavinstVärdepapper. 27 växa blandbetongochkojor. I demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och delbetänkande barnsochungdomars om vårt offentliga etos. 28 ppväxtvillkori storstädemas utsatta områden från Europaoch staten, Europeiseringens betydelse for itorstadskoinmittén. 6I svenskstatsförvaltningi 30 osor av betong. Att lära övergränser. Enstudie OECDIsförvaltnings av n antologitill delbetänkandet Att växa bland politiskasamarbete. 33 :etong och kojorfrånStorstadskoinmittén. 62 Bekämpande penningtvätt. av 36 n lag om socialförsäkringar. 72 Myndighetellermarknad. ivandrarevårdoch i omsorg Statsförvaltningens olikaverksamhetsfonner. 38 en fråga om bemötande äldre.76 av Arbetsgivarpolitik i staten. innan efterinkomst Samordnat inkomstbegrepp - För kompetens ochresultat.48 bostadsstöden och nya kvalitikationsregler för Avskaffareklamskatten 53 till sjukpenninggrundande inkomst.85 Ministemochmakten.
Kommunikationsdepartementet Hurfungerarministerstyre i praktiken54
I medborgamas tjänst. änsslyrelsenias roll i tratik-ochfordonsfrágor. 6 Ensamladforvaltningspolitik för staten. 57 T-problem införZOOO-skiftet. Referatochslutsatser från Statsskuldspolitiken, 66
n hearing anordnad av lT-kommissionen den Bosättningsbegreppet, Skatterättsliga reglerför B december. lT-komntissionens rapport l/97.l2 fysiska personer. 75 Digitaldemokr@ti. Ettseminarium Teknik, om Uppföljning inkomstskattelagen. av 77
etnokrziti ochdelaktighet den8 november 1996 Försâkringsmäklare. Enlagöversyn
av ordnat av Folkomröstningsutredningen, IT- Försäkringsmäklarutredningen. 79
mmissionen och Kommttnikationsforsknings- Reformerad stabsorganisalion. 80
redningen. IT-konnnissionens rappon 2/97,23 Punktskattekontrollalkohol,tobakoch av mineralolja, m.m, 86
Statens offentliga utredningar 1997
Systematisk förteckning
Utbildningsdepartementet Svenskhemmet Voksenásens förvaltningsfonn, 59
Betal-TVinomSveriges Television.60 l Den nya gymnasieskolan - steg för steg. 1 Grannlands-TV i kabelnät. 68 Växai lärande. Förslagtill läroplantorbamoch Medieföretag i Sverige Ägande och unga 6-16är. 21 - E strukturförändringar i press, radioochTV, 92 ä Ett teknisktforskningsinstitut i Göteborg, 37
Besparingar i stort och smått. 69 Närings- och handelsdepartementet; l
Jordbruksdepartementet Regionpolitik för helaSverige.13 i
Att utvecklaindustriforskningsinstituten. 16 Svensk mat- EU-fat.25 Konkurrenslagen 1993-1996. 20 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Upphandling för utveckling,88 försörjningen. 26 Handeln medskrotochbegagnade varor. 89 Alternativa utvecklingsvägar för EU:s gemensamma jordbnrkspolitik. 50 lnrikesdepartementet
EU:s jordbrukspolitik, miljönochregional p utveckling.74 Bättreinfonnation om konsumentpriser. 19
Jaktens villkor utredning vissa jaktfrágor. 91 Unga ocharbete.40 - en om PolitikFörunga.
Arbetsmarknadsdepartementet + st 2 bilagor.71 Medelsförvaltning i kommuner landsting. och 78 Aktivtlönebidrag. Etteffektivare stödför Allmännyttiga bostadsföretag. arbetshandikappade. 5 + Bilaga,81 Personaluthyrning. 58 Likamöjligheter. 82 Samhall, arbetsmarknadspolitisk En åtgärd Ändrad organisation det för statligaplan-, bygg- + Bilagedel. 64 ochbostadsväsendet. 90
Ommaktochkön i - spåren av offentliga l
Hantering fel i av utjämningssystemet för organisationers omvandling. 83 kommuner ochlandsting. 93 Kvinnor, män ochinkomster.
Jämställdhet ochoberoende. 87 Miljödepartementet i
Kulturdepartementet Förbättrad miljöinfonnation. 4 l ä Följdlagstiftning till rrriljöbalken. 32 IT i kulturens tjänst.14 1 Övervakning miljön.34 av Statenochtrossamfunden i Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Rättsligreglering i
Grundlag r - - Lagom trossamfund
- Lag om Svenska kyrkan.41
Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten. 42
Statenochtrossamfunden
Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och
dekyrkligaarkiven.43
Statenochtrossamfunden
Svenska kyrkanspersonal. 44
Statenochtrossamfunden
Stöd,skatterochfinansiering. 45
Statenochtrossamfunden Statligmedverkan vid avgiftsbetalning, 46
Statenochtrossamfunden
Denkyrkligaegendomen. 47 Statenoch trossamfunden. Sammanfattningama av
förslagen fråndestatligautredningarna. 55