IT i kulturens tjänst : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

l

tjänst

Kulturnat Sveriges slutbetänkande

.PJEEJINRâE " Svenge

sou 1997. 14

min ut Statens offentliga utredningar WW 1997:14 g Kulturdepartementet

IT i kulturens

tjänst

slutbetänkande Kultumät Sverige av Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara pá remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

gotab 18325.Stockholm 1997 ISBN 91-38-20504-1 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

kulturdeparte-

mentet

Regeringen bemyndigade den 26 oktober 1995 chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Utredaren skall därvid lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kultumät Kommittédirektiv 1995:129, Strategi för kulturinstitutionernas användning av informationsteknik. Utredningen har antagit namnet Kultumät Sverige IT-utredningen - Ku 1995:03. En kortfattad redogörelse för utredningsuppdraget, delbetänkandet Inför ett svenskt kulturnät IT och framtiden inom kulturområdet - SOU 1996:110 och föreliggande betänkandes uppläggning ges i kapitel Till särskild utredare har forskaren vid Institutet för framtidsstudier, docent Bi Puranen, utsetts. En expertgrupp och ett sekretariat har knutits till utredaren. De förordnade experterna har varit departementssekreteraren Karl- Mårten Karlsson, fil. lic. Tomas Ohlin, kanslirådet Björn Rosén samt chefen för Umeå datacentral Hans Wallberg. Sekretariatet har letts av huvudsekreteraren Cissi Billgren. Vidare har biträdande sekreterarna Rebecka Svensén samt Lotta Biörnstad mars-juni 1996 och Malin Edmar maj-juni och september-december 1996 samt januari 1997 tjänstgjort vid sekretariatet. Under viss tid har även Hans Hillforth anlitats som skribent. Dessutom har studerande Pär Olsson som sitt examensarbete vid linjen för datavetenskap vid Umeå universitet arbetat fram förslag till teknisk lösning samt en prototyp för det blivande Kultumät Sverige. Monica Berglund har varit utredningens assistent. Kultumät Sverige IT-utredningen överlämnar härmed sitt slutbetän- kande. Vårt uppdrag är därmed avslutat. Slutbetänkandet, delbetänkandet, utredningens direktiv, prototypen för Kultumät Sverige samt rapporter från utredningens fem workshops finns tillgängliga under regeringens informationstjänst Information Rosenbad med Intemet-adress: http://www.regeringen.se/kultumat

Stockholm i januari 1997

Bi Puranen Cissi Billgren Hans Hillforzh Lotta Biörnstad Pär Olsson Malin Edmar Rebecka Svensén

Innehåll

Ordförklaringar 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdraget 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredarens tolkning av uppdraget 32 . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3 Hur utredningen har arbetat 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.1 Enkät 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.2 Workshops 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.3 Intervjuer och möten 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.4 Konferenser och seminarier 39 . . . . . . . . . . . . . . 1.3.5 Nordiskt seminarium 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.6 studieresor 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.7 Rundabordssamtal 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.8 Hemsida 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.9 Diskussionslista 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.10 Prototyp 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1.3.11 Inspirerande exempel 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.4 Betänkandets uppläggning 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Kartläggning av IT-användningen i kultursverige. 45 . . . 2.1 Metod 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Vad ärdigitaliserat i dag 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Arkiv 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Bibliotek 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Museer 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.4 Musik, teater och medier 5 1 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Myndigheter och stiftelser 53 . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.6 Intresseorganisationer och ideella föreningar. 54 . .

2.2.7 Övriga 54

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Önskvärd digitalisering 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Arkiv 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Bibliotek 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.3 Museer 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.4 Musik, teater och medier 59 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.5 Myndigheter och stiftelser 59 . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.6 Intresseorganisationer och ideella föreningar 60 . . . 2.3.7 Övriga 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Konklusion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1997:00

3 Andra uppdrag och studier om T 63 . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Andra uppdrag som rör IT 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 IT-utredningen 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 IT-kommissionen 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.3 SESAM-projektet 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.4 Ungdomens IT-råd 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.5 Toppledarforum 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.6 Mediekommittén 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.7 Datalagskommittén 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.8 Intemet-utredningen 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.9 Grunddatabasutredningen 69 . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.10 Distansutbildningskommittén 69 . . . . . . . . . . . ..

3.1.1l Översyn av pliktexemplarslagen 70

. . . . . . . . . . . 3.1.12 Elektroniska pengar 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Propositioner som rör IT 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 IT-propositionen 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Kulturpropositionen 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Forskningspropositionen 73 . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3 Informationsnätverk 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Det offentliga Sverige på Internet 75 . . . . . . . . . . 3.3.2 Svenska miljönätet 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Forskningsinforrnationssystem 76 . . . . . . . . . . . . 3.3.4 LIBRIS 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4 Andra studier av IT-användning 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Datorvanor 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Skolans datorer 1995 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.3 IT-användning i Sverige 1995 79 . . . . . . . . . . . . 3.4.4 Data om informationstekniken i Sverige 1996 79 . . 3.4.5 Internet-användning 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Internationella erfarenheter 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1 Europeiska unionen och andra internationella 81 organ . . . .

4.1.1 Program och projekt för EUzs kulturarv 81 . . . . . . 4.1.2 Digitalisering av kulturarvet inom EU 82 . . . . . . . 4.1.3 Kulturprojekt inom EU 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.4 Kulturprojekt inom andra internationella 87 organ .

4.2 Norden och andra europeiska länder 89 . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Danmark 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Finland 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Island 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Norge 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.5 Nordens självstyrande områden 94 . . . . . . . . . . . 4.2.6 Storbritannien 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.7 Frankrike 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Utomeuropeiska länder 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Australien 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Japan 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

4.3.3 Canada 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.4 USA 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Konklusion 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utgångspunkter 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Definitioner 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Kultur 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.1.2 Kulturinstitutioner och -producenter 118 . . . . . . . . 5.1.3 lToch multimedia 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.2 Användarnas olika förutsättningar 119 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Demografi 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Funktionshindrade 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Mångkulturella aspekter 127 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 Det svenska språket 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 Konklusion 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Geografisk spridning 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Tillgänglighet till digital information 133 . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Tillgång till Internet 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Internet och andra digitala informations-

tjänster vid biblioteken 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.3 Internet vid skolorna 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.4 Internet vid medborgarkontor 136 . . . . . . . . . . . . . 5.4.5 Konklusion 137 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Informationsplattformar 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Begrepp vid datoriserad registrering 139 . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Kulturinstitutionemas datoriserade registrering 140 . 6.2 Arkivens datoriserade registrering 141 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Riktlinjer för registrering 141 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Nationella arkivdatabasen 142 . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Bibliotekens datoriserade registrering 142 . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 MARC-formatet 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.2 Auktoritetsarbete 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.3 LIBRIS och BURK 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.4 Förmedlare av nya medier 144 . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.5 Centrala 145 organ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.6 Webbsidor för eftervärlden 145 . . . . . . . . . . . . . . 6.3.7 Nationella databaslicenser 147 . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Museemas datoriserade registrering 148 . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 INSAM 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 SAMOREG och SWETERM 149 . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Flera registreringssystem 150 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.4 Outline 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 ABM-samarbetet 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.1 FRN-projektet 151 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.2 Nationell brevslcrivarkatalog 151 . . . . . . . . . . . . . 6.5.3 ABM-gruppen 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1997:00

6.6 Auktoritetsutbyte 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.1 Nationellt auktoritetsregister 153 . . . . . . . . . . . . . . 6.6.2 Utbytesforrnat och auktoritetskontroll 154 . . . . . . .

6.7 Konklusion 154

Tekniska förutsättningar för IT-användning 157 . . . . . . . . 7.1 Internet som distributionsform 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.1 Utveckling 157 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.2 Struktur på Internet 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.3 Konklusion 161 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 .2 Användbarhet 162 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 sökmöjligheter och metainformation 163 . . . . . . . . 7.2.2 interaktivitet 166 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.3 Intelligenta agenter 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.4 Konklusion 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.3 Tillgänglighet 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.3.1 Internetanslutning via SUNET för bibliotek och

museer 171 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Infrastruktur for datakommunikation 172 . . . . . . . . 7.3.3 Exempel på tillgänglighetsproblem 176 . . . . . . . . . 7.3.4 Konklusion 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Juridiska förutsättningar för IT-användning 179 . . . . . . .. 8.1 Offentlighet och yttrandefrihet i nya medier 179 . . . . . . . . . 8.1.1 Grundlagsskyddet 179 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.2 Allmänna handlingars offentlighet 180 . . . . . . . . . . 8.1.3 Brottslighet Internet 181 . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Datalagstiftning 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.1 EU-direktiv om skydd för personuppgifter 186 . . . . 8.2.2 Elektroniska anslagstavlor 186 . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Upphovsrättsfrågor 187 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Vad upphovsrätten innebär 188 . . . . . . . . . . . . . . 8.3.2 Upphovsrättsligt skyddat material 190 . . . . . . . . . . 8.3.3 Upphovsrättsliga projekt 192 . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.4 Internationell upphovsrätt 195 . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.5 Vart kan man vända sig med upphovsrättsliga

frågor 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4 Konklusion 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Ekonomiska förutsättningar för IT-användning 203 . . . . . .

9.1 Samhällsekonomiska aspekter Kulturnät Sverige 203 . . . . 9.1.1 Samhällsekonomiskt lönsamt 203 . . . . . . . . . . . . 9.1.2 En kollektiv 204 vara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.3 Priset en kollektiv vara 204 . . . . . . . . . . . . . . .

9.2 Finansiering av digitaliseringen 205 . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.1 Kostnader för den enskilda kulturproducenten 205 . . 9.2.2 Kostnader för den enskilda kulturanvändaren 207 . .

Innehåll

9.2.3 Kostnader för staten 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Konklusion 208

10 Förslag till samlad IT-strategi 211 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Kulturinstitutionemas olika förutsättningar 211 . . . . . . . . . . 10.2 Förslag till samlad strategi för kulturinstitutionemas

IT-användning 212 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2.l Kultumät Sverige 213 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2.2 Vikten av digitalisering 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2.3 Stimulans till samverkan och IT-användning 214 . . . 102.4 Lokala IT-strategier 215 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.3 Konklusion 218 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ll Förlag till ett Kultumät Sverige 219 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.1 Kulturens värde 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1l.l.l Olika tillgång till kultur 220 . . . . . . . . . . . . . . . . . 1l.l.2 Syftet med Kultumät Sverige 221 . . . . . . . . . . . . . Vilka funktioner kulturnätet bör fylla 222 . . . . . . . . . . . . . . ll.2.l Kulturell kunskapsbas 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2.2 Kulturell mötesplats 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.23 Evenemangskalender och marknadsplats 223 . . . . . l1.2.4 Konklusion 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.3 Vilket innehåll kulturnätet bör ha 224 . . . . . . . . . . . . . . . . ll.3.l Typer 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.3.2 Deltagare 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Hur informationen bör presenteras 226 . . . . . . . . . . . . . . . 11.4.1 Kultumätetsingångssida 226 . . . . . . . . . . . . . . .. l1.4.2 Kulturproducentemas sidor 227 . . . . . . . . . . . . . . Kultumätets Organisationsform 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . ll.5.1 Möjliga lösningar 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.5.2 Förslag till organisation for Kultumät Sverige 23 1 . . 11.6 Tidsplan och kostnader 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6.l Fas l 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6.2 Fas 2 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1l.6.3 Fas3 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

11.7 Kultumätets arbetsformer 236 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.7.l Redaktion 236 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.7.2 Styr- och referensgrupper 237 . . . . . . . . . . . . . . . 1l.7.3 Webbhotell 238 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.8 Tillsyn, kvalitetssäkring och utvärdering 239 . . . . . . . . . . . l1.8.1 Regler 239 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.8.2 Tillsyn och säkerhetsaspekter 240 . . . . . . . . . . . . . l1.8.3 Kvalitetssäkring 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.8.4 Utvärdering 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.9 Kultumätets webbplats 245 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.10 Modellprojekt med inspirerande exempel 246 . . . . . . . . . . .

SOU 1997:00

12 Konklusion 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.1 Inledning 247 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.2 Kartläggning av IT-användningen i kultursverige 247 . . . . . 12.3 Andra uppdrag och studier om IT 248 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.4 Internationella erfarenheter 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.5 Utgångspunkter 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.1 Utbildning 249 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12.5.2 Funktionshindrade 250 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12.5.3 Mångkulturella aspekter 250 . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5.4 Geografiska aspekter 251 . . . . . . . . . . . . . . . . . . l2.5.5 Tillgång till digital information 251 . . . . . . . . . . . . l2.5.6 Uppgradering av SUNET 252 . . . . . . . . . . . . . . .

12.6 Informationsplattformar 252 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.7 Tekniska förutsättningar 253 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.7.1 Internet som distributionsform 253 . . . . . . . . . . . . 12.7.2 Användbarhet 254 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12.7.3 Tillgänglighet 254 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

12.8 Juridiska förutsättningar 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.9 Ekonomiska förutsättningar 256 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.10 Förslag till samlad lT-strategi 256 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.11 Förslag till ett Kultumät Sverige 257 . . . . . . . . . . . . . . . .. 12.12 Framtiden 258 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteraturförteckning 261 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

1 Utredningens direktiv 1995:129 267 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Bakgrund till teknikval för Kultumät Sveritge 271 . . . . . . . . . . . . . 2.1 Internet 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Översikt 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.1.2 Bakgrunden till Internets succé 272 . . . . . . . . . . . 2.1.3 Internets tjänster 273 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.4 Olika slags anslutningar 275 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.5 Internet for dem med långsam anslutning. 276 . . . .

2.2 Alternativa disuibutionsfonner 278 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Cd-teknik 278 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Online-tjänster 280 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Jämförelse mellan olika distributionsfomier 281 . . . . . . . . . 2.3.1 Olika slags tjänster 281 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Jämförelse 284 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Hur göra digitalt material externt tillgängligt 287 . . . . . . . . 2.4.1 Demograñska databasen 287 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.2 Naturhistoriska riksmuseet 289 . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

IT-strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 IT-strategier vid kulturinstitutioner 293 . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Arkiv 293 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 Bibliotek 294 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.3 Museer 296 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.4 Musik-, teater- och dansinstitutioner 298 . . . . . . . . 3.2 IT-strategier inom offentlig förvaltning 299 . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Myndigheter 299 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Kommuner 301 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Universitet och högskolor 302 . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 IT-strategier inom näringslivet 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Inledning 303 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Nya verksamhetsforrner 303 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.3 Möjlighet till decentralisering 304 . . . . . . . . . . . . . 3.3.4 ITi affärsverksamheten 304 . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.5 Ledningens 305 ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Möjliga organisationsformer 307 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Myndighet 307 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Bildande 307 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Beslutsfattande och behörighet att företräda

myndigheten utåt 308 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Offentlighet 309 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Aktiebolag 309 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Bildande 309 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Beslutsfattande 309 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Behörighet att företräda aktiebolaget utåt 310 . . . . . 4.2.4 Offentlighet 310 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Ideell förening 311 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Bildande 311 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Beslutsfattande 311 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.3 Behörighet att företräda föreningen utåt 312 . . . . . . 4.3.4 Offentlighet 312 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Stiftelse 312 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Bildande 313 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Beslutsfattande 313 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Behörighet att företräda stiftelsen utåt 313 . . . . . . . 4.4.4 Offentlighet 313 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Inom befintlig verksamhet 314 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Inom en akademi 314 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.2 Inom en myndighet 315 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.3 I kommittéforrn 316 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Verksamhetsformer 316 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Betänkandet Former för statlig verksamhet 316 . . . 4.6.2 Propositionen Former för verksamhet som

är beroende av statligt stöd m.m 318 . . . . . . . . . . . 4.6.3 Lagutskottets betänkande Former för verk

samhet som är beroende av statligt stöd 319 m.m. . .

SOU 1997:00

Modellprojekt 321 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Energi- och livsstilslabbet i Trollhättan 321 . . . . . . . . . . . . 5.2 Kyrkböckemas hemligheter 322 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Norrtälje Konsthall 322 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Graffiti i Botkyrka 323 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Stockholmsoperan För utsocknes 323 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Birka vikingastaden försvann 323 - som . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Köket- hemmets viktigaste plats i tre dimensioner 324 . . . .

Förteckning över Kultumät Sveriges möten, deltagande i

konferenser etc 325 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kulturens skyltfönster på Internet 335 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Program, workshop 1 359 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Program, workshop 2 361 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Program, workshop 3 363 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Program, workshop 4 365 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Program, workshop 5 367 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Program för det nordiska kulturnätsseminariet 369 . . . . . . . .

Ordförklaringar

Snabel-a. Uttalas som engelska "at" eller svenska "på". Används mellan mottagarens namn och adress när man skickar elektronisk post över Internet.

Automatisk databehandling. Tidigare ofta använd gemensam term för den datoriserade verksamheten.

Analog Information i form av en vågrörelse. Vanligt ljud är analogt, precis som vågor på vatten och gammaldags grammofonskivor. Analog information tar mer plats och är känsligare för störningar än digital information.

Användargränssnitt Kontaktytan mellan datorn och användaren. Ofta menar man skärmen, där datorn skriver meddelanden till användaren, tangentbordet där man skriver in information i datorn och musen som man använder för peka och klicka skärmen. Även att utformningen av dialogen mellan dator och användare.

Bandbredd Ett mått hur mycket trafik en viss förbindelse klarar.

BBS Bulletin Board System eller elektronisk anslagstavla. Systemet erbjuder sina användare möjlighet att använda elektronisk post, delta i konferenser, hämta filer och prata i realtid med andra uppkopplade användare chat. BBS:er används för allt från politisk debatt över spel till distribution av piratkopierade program. BBS:er är inte Internet. De ingår inte i nätverk och man måste veta telefonnumret for att hitta dem. Ett populärt program för att använda och läsa BBS:er heter First Class.

Bit Förkortning av engelskans binary digit, dvs. binär siffra. En bit är den minsta enheten för data, och antar värdet 1 eller bps bitar per sekund eller mbps miljoner bitar per sekund är mått på överföringshastigheten i t.ex. ett modem eller en telekabel.

Byte Åtta bitar bildar en byte och varje byte kan motsvara en bokstav eller ett tecken. Byte är också den enhet som oftast används när man talar om utrymme på hårddisk eller storlek på fil.

Compact Disc, kompaktskiva med digital information. Används för bl.a. musik och datorprogram.

Cd-rom Compact Disc Read Only Memory. En cd som innehåller information för datorer på samma sätt som en vanlig cd rymmer musik.

Chat/chatta Att direktkommunicera med andra datoranvändare med hjälp av skrivna meddelanden.

Copyright Anglosaxisk term för upphovsrätt. Att en upphovsman har upphovsrätt till det han/hon skapat innebär i korthet att man inte får kopiera eller använda verket utan dennes tillstånd. Se kapitel 8 för en utförligare beskrivning.

Cyberspace Kallas också cybenymden och betyder den konstgjorda världen ettomas, nollornas och elektro- nemas värld. Man skulle kunna säga att Internet tillhör cyberspace. Begreppet myntades 1985 av William Gibson i boken Neuromancer.

Databas Ett elektroniskt arkiv som innehåller stora mängder information som organiserats och gjorts tillgänglig för användarna.

Datorisering Med datorisering avser vi att datorer används i verksamheten.

Digital Information i form av ettor eller nollor. Alla datorer, cd-skivor och GSM-telefoner använder digital teknik.

Digitalisering Innebär att föremål, dokument, böcker etc. registreras digitalt, alltså med hjälp av datorer till skillnad från analog registrering med t.ex. kortkatalog.

Domän Varje dator på Internet har en unik adress. Namnet på en domän är ofta synonymt med värddatoms adress. Domänadressen är det som står till höger om @ i en e-postadress.

Ordförklañngar

Electronic Data lnterchange. Begrepp inom elektronisk handel.

E-post E-post eller e-mail, där bokstaven "e" står för electronisk/elektronic. Personliga meddelanden i datomätverk, t.ex. Internet.

Elektroniska motor- Ofta använt som ett samlingsnamn Internet och vägar alla andra typer av modern kommunikation. Från början var det ett namn på ett framtida supersnabbt datornät som USA:s president Bill Clinton föreslog skulle byggas i USA.

Fast förbindelse I stället för att ringa upp via modem är datorn direkt uppkoppad till Internet. En fast förbindelse är snabbare men dyrare än en uppringd förbindelse. Kallas ibland för leasad lina.

Fiber I vanliga kablar färdas elektriska signaler över trådar av koppar. I en fiberoptisk kabel leds ljussignaler genom tunna trådar av glas eller plast. Fiber klarar av en mycket större mängd trafik än kopparkabel, men äri gengäld känsligare att hantera.

First Class First Class är en programvara för BBS:er. För att komma in i många BBS:er måste man ha First Class installerad. First Class ger inte tillgång till Internet, även om det finns First Class-BBS:er som har en brygga gateway till Internet.

GIS GIS är ett datorbaserat informationssystem med funktioner för inmatning, bearbetning, lagring, analys och presentation av geografiska data. I ett GIS som är i användning ingår en eller flera databaser. All information har en koppling till geografisk placering.

Hemsida HTML-kodade dokument som gjorts tillgängliga via Internet.

HTML HyperText Markup Language, HTML, är det dokumentformat som används på World Wide Web. I HTML kan man definiera hyperlänkar samt lägga bilder. HTML är en delmängd av det generella textformatet SGML.

Hyperlänk En förbindelse från ett dokument till ett annat World Wide Web.

Hypertext Icke Sekventiell text med länkar som skulle kunna liknas vid elektroniska fotnoter. Man klickar det markerade ordet för att komma till den plats på nätet där ordet beskrivs. Den del av Internet som bygger på hypertext kallas World Wide Web.

Internet Ett samlingsnamn för de sammanhängande datornät som använder TCP/IP protokollen. Internet utvecklades ur det av det amerikanska försvarsdepartementet stödda ARPANET. Numera är utvecklingen samordnad i Internet Society.

IP Internet Protocol. Ett protokoll är en uppsättning regler som bestämmer hur datorer skall kommunicera med varandra hur de möts, upprättar förbindelse och byter erfarenheter. IP är ett av de protokoll som används i Internet.

ISDN Integrated Services Digital Network. En standard för digital telefoni och datakommunikation. ISDN ger möjlighet till snabba uppringda nätverksanslutningar. ISDN är något snabbare än ett modem, men inte lika snabb som en fast uppkoppling.

Informationsteknik; ett samlingsbegrepp för olika digitala tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta och överföra information med hjälp av data- eller teleteknik.

Java Ett programspråk som flyttar interaktiviteten från servern till webbläsaren och kan användas till att ladda ner hela applikationer som möjliggör rikare interaktivitet, t.ex. kompletta ordbehandlingsprogram.

Klient-server System där en värddator server används för att utföra vissa tjänster. Klient är den som använder sig av värddatoms tjänster. World Wide Web bygger ett klient-server-system. Se även Server.

I World Wide Web är en länk något som tar användaren från ett dokument till ett annat. Se ovan under Hyperlänk och Hypertext. Att länka innebär att erbjuda en kopplingsmöjlighet.

Ordförklaringar

Modem Ordet är förkortning för Modulator-demodulator. en En låda kopplar datorn till telefonledningen. som Modemet översätter det som skickas från datorn digitalt så det kan via en vanlig telefonatt passera linje analogt och tvärtom. För att det skall fungera krävs att det finns ett modem i andra änden som

"svarar".

Multi User Domain eller Multi User Dungeon. MUD är tjänst Internet som gör det möjligt att en mötas och diskutera elektroniskt. Används t.ex. konferenssystem och som läromedel. som

En blandning olika typer digital infonnation, Multimedia av av digitalt framställd text, ljud och rörliga bilder. t.ex. Ofta också använt i betydelsen simultan användning

olika former av information. av

Eng. Newsgroups. Olika debattfora där e- Nyhetsgrupper postmeddelanden samlas för att sedan spridas över Internet. Grupperna är sorterade efter ämnen.

Nätet Syftar nästan alltid på Internet.

Online Att uppkopplad, t.ex. mot ett lokalt nätverk, en vara databas eller Internet. Online-tjänst innebär mot t.ex. att hämta information i en databas.

Personal Computer eller persondator. Används ofta PC för beteckna de datorer som bygger på Intels att och använder Microsofts operativsysprocessorer tem DOS.

Read Only Memory. Ett minne som det enbart går Rom läsa från och alltså inte kan kopieras eller att som ändras. Se även under Cd-rom.

Server En dator tillgång till någon form av tjänst. som ger Datorn "betjänar" andra datorer i ett nätverk genom hantera skrivare, stora skivminnen, fax eller att t.ex. på Internet är Word Wide e-post. En typ av servrar Web-servrar.

Smarta kort Även kallade aktiva kort. Är kontokort eller som ett ett ID-kort till formatet. På kortet finns ett mikro-chip som kan lagra för ögat dold information och utföra vissa beräkningar. Sådana kort kan användas för att identifiera användare och skydda åtkomsten till datasystem med integritetskänslig information. Korten kan också användas som informationsbärare för olika ändamål, t.ex. telefonkort eller elektronisk börs.

SUNET Swedish University computer NETwork. Ansluter de svenska högskolorna och universiteten till varandra och omvärlden. SUNET är grundstommen för Internet i Sverige.

Surfa Att vandra runt på World Wide Web från plats till plats i den riktning ens nyfikenhet styr för att en, se vad man stöter på. Kallas även att kunskapsnavigera.

Sökrobot Program som genomsöker och indexerar text på www-servrar.

Söksystem Används för att samla in, strukturera och tillhandahålla information. Söksystemet letar efter ett eller flera sökord som man anger. När ett dokument som innehåller ordet hittas, matas svaret tilbaka i form av en hypertextlänk till dokumentet. Använder ofta en sökrobot för att hämta information.

Telnet Ett program som tillåter användaren logga in på att en annan dator nätverket och få den att utföra uppgifter.

URL Uniform Resource Locator är det adressystem som används World Wide Web. URL:er har formen protokollz//datanplats.land/katalogmuext, som t.ex. http.//www.sunet.se/index.html

Uppringd förbindelse När modem används för att ringa Internetupp leverantören. Förutom datorn behövs ett modem, en telefonlinje och ett abonnemang.

Virtuell Betyder skenbar. Virtual Reality är konstgjord tredimensionell verklighet. Virtuella företag är utan kontor och de anställda arbetar distans med hjälp av datorer.

ordförklaringar

Webbhotell När företag eller privatpersoner hyr ut plats för hemsidor sin värddator.

Webbplats En samling av webbsidor World Wide Web.

Webbsida En sida World Wide Web, ofta synonymt med hemsida Med hjälp av HTML-kodade länkar är den direkt eller indirekt kopplad till alla andra sidor på World Wide Web.

World Wide Web Ett världsomspännande system av hypertextdokument. Tiotals miljoner dokument med text, bilder, ljud och video är hopkopplade via s.k. hyperlänkar.

WWW Se World Wide Web.

Sammanfattning

uppdrag utarbeta samlad strategi för användning av inforrna- Vårt är att en tionstelmik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet, samt lämna förslag uppbyggnad ett gemensamt kultumät. om av följande sammanfattas kapitlen i vån betänkande. De slutsatser drar l det och de förslag vi lägger återfinns samlade i det avslutade kapitel 12.

kapitel 1 redogör utredaren, docent Bi Puranen, för sin Inledningsvis i uppdraget. Utredningens övergripande mål att öka tillgängtolkning av till svensk kultur med hjälp IT och att söka motverka uppkomsten ligheten av informationstekniskt A- och B-lag i befolkningen. av ett Med tanke på den oerhört snabba och föränderliga utvecklingen på ITuppdraget strategi för IT-användningen vid alla området har att avge en Sveriges kulturinstitutioner och -myndigheter tolkats principiellt; som att

lämna förslag till ett måldokument.

Ikapitel 2 sammanfattar vi den kartläggning kulturinstitutionernas av och digitaliseringsnivå presenterades i sin helhet i IT-användning som delbetänkande SOU 1996:110. Kartläggningen bygger till stor utredningens del enkätsammanställning gjordes under våren 1996. en som framgår enkätsvaren kulturinstitutionema har kommit långt i sin Det av att IT-användning. Antalet hemsidor ökar, multimedie-produktioner blir allt i landet går kulturarbetare lntemet-kurser för att lära sig vanligare och runt om tekniken. De har kommit längst i sin IT-användning är den nya som medieföretag forskningsbibliotek. Intresset för den nya högskolor, samt och kulturinstitutionema har många planer och visioner inför tekniken är stort framtiden. Kartläggnin visar också delar kulturinstitutionernas register att stora av och förteckningar över samlingarna redan finns i digital form och att ett omfattande digitaliseringsarbete pågår i kultursverige. Det är främst efterfrågade delar samlingarna nyförvärv har registrerats, sällan hela av samt som dokument eller föremål. Äldre förteckningar, fotografier och lokala samlingar är inte digitaliserade i lika stor utsträckning. har gjort det digitaliserade materialet externt tillgängligt för Få institutioner allmänheten. Endast fåtal bibliotek och museer har t.ex. lagt ut sökbara ett kataloger på Internet. Arkivinstitutionerna registrerar innehållet i sina sam- Nationella Arkivdatabasen. Databasens innehåll finns utgivet på lingar i den s.k. NAD-skivan och det finns planer på att göra materialet cd-rom den

SOU 1997: 14

tillgängligt via Internet. De svenska bibliotekens samlingar kommer bli att sökbara via LIBRIS hemsida på Internet. På museiområdet varierar tillgången digitaliserat material mycket och än så länge är det bara ett fåtal museer som har gjort eller håller på att göra register över delar av samlingarna digitalt tillgängliga for allmänheten . Musik, teatrar, medier, myndigheter, stiftelser, intresseorganisationer, ideella föreningar samt övriga redovisas i enkätsammanställgrupper som ningen är mycket heterogena men det finns även bland dessa mängder stora digitaliserat material som skulle vara av intresse för ett svenskt kultumät. Vi anser att de enskilda institutionerna i stor utsträckning själva bör avgöra vilka delar av samlingarna som skall digitaliseras. institutionerna känner sitt material bäst och vet vad som är mest efterfrågat. Om institution underlåter en att digtalisera ett material som har ston allmänintresse bör dock regeringen via de årliga regleringsbreven styra digitaliseringsarbetet i önskvärd riktning. Det är viktigt att få till stånd ett strukturerat samarbete över institumer tionsgränsema, bl.a för att enas om gemensamma regler för hur olika kulturinstitutioner skall klassificera och katalogisera sitt material.

I kapitel 3 redogör vi för andra utredningar och arbeten inom regeringskansliet som berör frågor om IT och/eller kultur. Vi redovisar kortfattat arbetet inom IT-utredningen, IT-kommissionen, SESAM-projektet, Ungdomens IT-råd, Toppledarforum, Mediekommittén, Datalagskommittén, Internet-utredningen, Grunddatabasutredningen, Distansutbildningskom-

mitten, Översyn pliktexemplarslagen utredning elektroniska

av samt en om pengar. Vi presenterar även regeringens propositioner IT, kultur och om forskning som alla antogs av riksdagen under 1996. Den nya tekniken ger oss nya möjligheter, innebär också att lagar och men regler måste ses över och nya formuleras. De utredningar vi har redosom visat berör på många sätt uppbyggnaden av ett svenskt kultumät. Flera projekt pågår för att skapa infonnationsnätverk inom olika samhällsområden. Det offentliga Sverige Internet, Svenska miljönätet, Forskningsinformationssystem samt LIBRIS är exempel på Internet-baserade informationsprojekt som presenteras i kapitlet. Ett svenskt kultumät bör följa utvecklingen av, knyta kontakt och utbyta erfarenheter med andra internationella, nationella, regionala och lokala nätverk. Vi har även sammanställt undersökningar av IT-användningen i Sverige. Samtliga visar att IT -användningen ökar snabbt. Vi redovisar bl.a. Statistiska centralbyråns undersökningar Datorvanor 1995 och Data informaom tionstekniken i Sverige 1996, Skolverkets undersökning Skolans datorer 1995, NUTEKzs undersökning lT-användning i Sverige 1995 antal samt ett mindre undersökningar om Internet-användningen i Sverige.

Sammanfattning

Internationella erfarenheter redovisas i kapitel 4. Vi har valt att studera utvecklingen i några länder och inom några internationella organ som anser använder sig IT inom kulturområdet ett sätt som kan vara intressant och av lärorikt. Inom den Europeiska unionen finns olika program för att stödja det europeiska kulturlivet och uppmuntra samarbete kulturområdet mellan EU:s medlemsländer. G7-länderna har engagerat sig i förverkligandet av det globala informationssamhället och har bl.a. tagit initiativ till fyra kulturprojekt området. För UNESCO är tillgång till och utbildning i informationsteknik ett viktigt fält. Inom Nordiska ministerrådet har arbetsgrupp för IT inom kultursektom en tillsätts. Gruppens uppdrag är att ge råd om hur de nationella kultumät som etableras också kan ges en nordisk dimension. De nordiska länderna ligger generellt sett långt framme vad gäller IT-användning och upprättandet informationsnätverk. Samtliga länder har av eller håller på formulera IT-strategier och har långt framskridna planer att nationella kultumät. l Danmark finns redan ett Kulturnet Danmark som officiellt öppnas under våren 1997. Andra exempel europeiska länder ligger långt framme på som IT/ku1turområdet är Storbritannien och Frankrike. Vi redovisar också IT-utvecklingen på kulturområdet i Australien, Japan, Canada och USA. I dessa länder har IT-strategier formulerats och flera intressanta IT-projekt kulturområdet pågår. Canada håller t.ex. att få ett övergripande nationellt kultumät och i USA finns redan flera lokala kultumätverk. Inforrnationstekniken är till sin natur gränsöverskridande vilket innebär att vikten samverkan över nationsgränsema ökar. Det är angeläget både för av Kultumät Sverige och för landets kulturinstitutioner att följa den internationella utvecklingen och att delta i de arbeten som pågår för att lära och ta del av andras erfarenheter.

Kapitel 5 inleds med definitioner begreppen kultur, kulturinstitutioner, av och IT. I kapitlet diskuteras också människors skilda förutsättningar för att använda informationsteknik. En förutsättning för att människor skall kunna tillgång till kultur med hjälp IT är de har tillgång till och kan använda sig av den utrustning av att krävs. Samtidigt visar rad undersökningar att tillgången till IT är som en ojämnt fördelad inom den svenska befolkningen. Generellt sett är det främst män, välutbildade och som utnyttjar informationsteknikens yngre personer möjligheter, medan kvinnor, lågutbildade och äldre personer har tillgång till IT i mindre utsträckning. Vi förespråkar därför ökade utbildningsinsatser, för såväl äldre, för minska skillnaderna i medborgarnas tillgång till yngre som att IT. Vidare föreslår vi satsningar publika datorer, bl.a. i anslutning till

SOU 1997: l4

bibliotek, skolor och medborgarkontor, så att de som inte har utrustning egen och/eller uppkoppling ges möjlighet att ta del av lT:s möjligheter. Informationsteknik kan också vara till stor hjälp för med personer funktionshinder. Därför måste hänsyn tas till funktionshindrade när olika ITmiljöer skapas. Deltagarna i Kultumät Sverige bör följa Handikappinstitutets riktlinjer for hur information på Internet bör utfomias. Kultumät Sverige kan också bidra till ökade kontakter mellan Sverige och andra länder, liksom mellan invandrare och den övri ga svenska befolkningen. Information om det svenska kulturlivet som publiceras på Internet bör därför i största möjliga utsträckning också göras tillgänglig på engelska och på de större invandrarspråken.

lkapitel 6 diskuteras hur kulturarvsinstitutionernas samlingar och kataloger kan göras tillgängliga för allmänheten, forskare och andra institutioner med hjälp av informationsteknik. Det hittills digitaliserats är huvudsom sakligen institutionemas register och förteckningar, medan enskilda dokument och föremål ännu enbart i mycket begränsad omfattning finns tillgängliga i elektronisk form. För att informationen enkelt skall kunna sökas är det vikt av stor att registreringen sker ett enhetligt sätt. Genom Internet blir det sedan möjligt att koppla samman de kataloger och databaser finns vid kultursom institutionema så att de blir sökbara via Kultumät Sverige. Om sökningen skall kunna ge önskat resultat krävs fastställda format för hur namn personer, institutioner, organisationer, geografiska platser och annat skall skrivas. Utbytesforrnat måste också finnas för att informationen lätt skall kunna flyttas mellan olika system och mellan olika generationer av system. Arbete med att ta fram auktoriteter för personnamn, juridiska personer, geografiska platser, bilder, fotografier och brevskrivare pågår. Etablerade format finns redan för tryckt text, musikalier, ljudupptagningar, videoupptagningar, film, arkiv, föremålssamlingar, fotografier, kartor och ritningar. Dessutom finns grunden till format för brevskrivare och handskrifter. Däremot saknas format för bl.a. register över ADB-medier magnetband, kassetter, cd-rom etc., mikrofilm och nätverkspublicerade dokument. Auktoritetssarnarbete ger tidsvinster, ökar kvaliteten registrerade data och förbättrar möjligheterna till återsökning av information. Den institution sotn har mest erfarenhet av en viss typ av auktoritet bör den i första vara som hand ansvarar för registreringen av auktoritetema i fråga. Arbete med att skapa internationella standarder och riktlinjer för beskrivning av digital information pågår inom arkiv- och museisektorn medan biblioteken har standardiserade internationella beskrivningssystem sedan lång tid tillbaka. Biblioteken har också varit ledande i arbetet med utforma att enhetliga regler för auktoriserade namnformer.

Sammanfattning

Det är viktigt att de svenska kulturinstitutionema i så stor utsträckning som möjligt följer de internationella riktlinjer som arbetas fram. I Sverige pågår också samordningsarbete inom bl.a. Arkivverket, BIBSAM och Insam, men även över sektorsgränsema i t.ex. ABM- gruppen vars syfte är att identifiera Samarbetsområden och att göra information vid arkiv, bibliotek och museer tillgänglig på samma eller likartade sätt för användarna. Staten bör kräva att de statligt finansierade kulturinstitutionerna följer de regler som finns eller är under utarbetande för hur kulturmaterial skall klassificeras och benämnas.

I kapitel 7 behandlas de tekniska förutsättningarna för Kulturnät Sverige. Kapitlet inleds med en beskrivning av Internet som ett system i ständig förändring. Såväl producenter och konsumenter av information som tillverkare och leverantörer av teknisk utrustning deltar i utvecklingen. Standardutvecklingen på Internet är en flexibel och ofta effektiv process som om standardema följs gör att man inte riskerar att låsa sig vid en teknisk lösning utan kan följa med i utvecklingen. En viktig anledning till att vi föreslår ett kultumät Internet är att möjligheterna till kommunikation mellan kulturproducenter och -konsumenter förbättras. De olika grader av interaktivitet som finns Internet gör det möjligt för användaren att bli en aktiv deltagare i stället för en passiv åskådare. Tjänster för att t.ex. skicka och ta emot e-post, att delta i diskussioner eller att vara med och själv aktivt skapa utvecklas konstant; nya användare och nya användningsområden ställer höga krav på interaktivitet. Kulturnätet bör användas för att dirigera användarna till de tjänster inom kulturområdet som tillhandahålls på Internet. Såväl datorovana som erfarna användare skall erbjudas intressanta tjänster. För att göra information tillgänglig för användarna krävs struktur i form av katalog- och söktjänster. Ett sökbart system kräver en viss form av standardisering av vad som det skall att söka på, vilken information som skall ingå etc. Metainfoimation information om information är till hjälp för att skapa en sådan standar- disering och därmed säkra kvaliteten söktjänsten. En samlad mängd metainformation möjliggör struktur och samordning på ett helt annat sätt än informationen för sig. Därför föreslås deltagarna i Kulturnät Sverige förse sina webbsidor med metainformation. Kataloger sorterade efter ämne, geografi etc. bör användas som komplement till söktjänsten. De förmedlar s.k. organiserande information till användaren och gör det lättare för användaren att få en bild av informationens struktur och ordning. Kapitlet avslutas med en genomgång av infrastrukturen för datakommunikation och möjliga vägar för digital information att nå hushållen. Mycket av tekniken för att bygga ut infrastrukturen är redan utvecklad men kostar ännu alltför mycket för att slå igenom. Utvecklingen kommer till stor del att

SOU 1997: 14

styras av efterfrågan och det innebär troligen att datakommunikation med hög kapacitet inte når alla på länge Vi beskriver den beslutade uppgraderingen av SUNET för bibliotek och museer och betonar vikten att även Riksav arkivet och landsarkiven får anslutning samma villkor.

kapitel 8 redogör för de juridiska frågor som kan bli aktuella vid digital produktion. Vi går igenom grundlagsfrågor, datalagstiftningen, missbruk Internet och upphovsrätten i ljuset av digital teknik. Det är inte klart om tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen gäller för yttranden Internet. Man kan dock förmoda att så är fallet. Tillämpligheten utreds för närvarande och ett förslag kommer att presenteras i mars 1997.1 Olika slag av brottslighet och missbruk av Internet som kommunikationsmedel har funnits en längre tid, även om få fall har hunnit behandlas i domstol. De brott som nämns i kapitlet är bl.a. hets mot folkgrupp, förtal och förolämpning samt upphovsrättsintrång. Datalagstiftningen berörs med anledning av elektroniska anslagstavlor på Internet, s.k. BBS:er. Enligt datalagens nuvarande utformning skulle en BBS kräva att sökte man tillstånd för personregister. Möjligheten att kontrollera registrens innehåll för en BBS är emellertid mycket mindre än för de register avsågs vid som införandet av datalagen. Till följd av digitalteknikens framväxt är lagen för närvarande föremål för utredning fram till mars 1997. Upphovsrätten är indelad i ekonomiska och ideella rättigheter. Den ekonomiska rättigheten innebär att upphovsmannen har rätt till ersättning för systematiska utnyttjanden av hans verk, dvs. andra utnyttjanden än för enskilds bruk. Den ideella rättigheten innebär att man inte får manipulera ett verk utan tillstånd, och att man enligt praxis skall ange upphovsmannens namn. Flera olika pågående projekt syftar till att underlätta hanteringen av upphovsmännens rättigheter Internet och i andra digitala sammanhang. Eftersom Internet är en global marknad har de flesta projekten uppstått genom någon form av internationellt samarbete. Upphovsrätten är ett de mest av internationellt betonade juridiska ämnesområdena, har blivit den viktigaste industrigrenen och är en viktig handelsvara. Det finns flera internationella konventioner som enar olika länders nationella upphovsrättslagstiftningar. Behovet av internationella överenskommelser har växt på senare tid och i slutet av 1996 förnyades på den s.k. WIPO-konferensen vissa delar den av största internationella överenskommelsen, Bernkonventionen, som funnits sedan 1880-talet.

26 1 Kommittén Nya medier och grundlagama, dir 1994:104. Sc även 3.1.6.

Sammanfattning

Kapitel 9 de ekonomiska förutsättningar gäller för digitatar upp som lisering vid kulturinstitutionerna. Samhällsekonomiska aspekter berörs, liksom rner konkreta åtgärder för att finansiera ett kultumät. l kapitlet diskuteras huruvida Kultumät Sveriges verksamhet är en kollektiv vara och om det i så fall är samhällsekonomiskt lönsamt att skapa detsamma. Kostnaden för användare, producenter och staten diskuteras och fördelarna för alla parter med att få en gemensam digitalisering till stånd tas upp.

Utredningens förslag till samlad lT-strategi för kulturinstitutionerna i en kapitel 10 har som utgångspunkt att institutionerna bör använda sig av lT för att öka tillgängligheten till sina verksamheter och infonnationsresurser. Som ett viktigt led i detta arbete bör ett nationellt digitalt nätverk, Kultumät Sverige, inrättas. Kulturnätet kan samtidigt inspirera till eget skapande och ökat deltagande i kulturlivet. För kulturinstitutionerna erbjuder nätverket tillgång till större publik och till ett forum för kunskaps- och erfarenen hetsutbyte, vilket kan stimulera till ökad IT-användning inom kulturinstitutionerna, liksom till större samverkan institutionerna emellan. Kulturnätet bör baseras på Intemet-teknik och Internet-standarder, och användningen av nätet böri största möjliga utsträckning vara kostnadsfri. Kulturinstitutionerna har vitt skilda förutsättningar att digitalisera sina verksamheter. Därför är det viktigt att varje kulturinstitution, utifrån sina specifika mål och förutsättningar, formulerar sin egen IT-strategi. En sådan strategi bör regelbundet revideras i takt med att behoven förändras. Stora delar av kulturinstitutionemas verksamheter kan och bör digitaliseras. Digitalisering kan höja kvaliteten på dokument och bilder, minska slitaget materialet samt göra information lättare sök- och nåbar. I och med att materialet digitaliseras kan det också publiceras Internet och cd-rom. Datorisering och digitalisering förutsätter att det inom varje kulturinstitution finns en väl utvecklad infrastruktur för informationsbehandling. Med hänsyn till Internets snabba spridning och utveckling bör kulturinstitutionerna basera sina lokala datorinfrastrukturer Internet-standarder och låta infrastrukturema utvecklas i takt med utvecklingen Internet.

I kapitel 11 ges ett förslag till hur ett svenskt digitalt nätverk för kulturen, ett Kultumät Sverige, kan byggas upp. Nätverkets främsta syfte är att öka tillgängligheten till kulturinstitutionerna och kulturproducentema så att allmänheten, forskare och olika kulturaktörer ges utökade möjligheter att ta del av kulturarvet och den kultur som skapas i Sverige i dag. Kulturnätet kan också bidra till att vidga deltagandet i kulturlivet och stimulera det egna skapandet. Vidare kan kommunikationen mellan kulturproducenter och publik öka, liksom samarbetet och erfarenhetsutbytet kulturinstitutionerna emellan. Målet är att så stora delar som möjligt av det svenska kulturarvet och

SOU 1997: 14

kulturlivet skall kunna nås från ett och samma ställe: Kultumät Sveriges ingångssida Internet. Vi ser kulturarvsinstitutionema som basen i ett blivande Kultumät Sverige. Arkiv, bibliotek och museer besitter enorma, oftast offentligt finansierade, informations- och kunskapsresurser som bör ges en vidare spridning. Men kultumätet skall också fungera som en plattform för subkulturer av olika slag och inrymma kulturi vidaste mening. Innehållet i kultumätet kan vara information om kultur, men också sökingångar till olika typer av kataloger och databaser, kulturyttringar i form av ljud, text och bilder, virtuella utställningar, diskussionslistor och debattinlägg. Kulturnätet föreslås också inrymma en evenemangskalender och fungera sotn marknadsplats där man kan beställa biljetter, böcker, tidskrifter, cd, cd-rom m.m. Kultumät Sveriges innehåll skall kunna sökas utan att användaren vet vilken institution eller kulturproducent som ansvarar för en viss verksamhet. Därför bör deltagarna i kultumätet följa ett antal rekommendationer kring hur materialet skall presenteras. Rekommendationema är bl.a. att sidorna bör vara försedda med indexeringsord, vara läsbara med så många www-läsare som möjligt, skyddas mot manipulation, regelbundet uppdateras och vara utformande med beaktande av upphovsrätt och funktionshindrades särskilda behov. En redaktion föreslås ge råd och stöd till de kulturproducenter som vill göra material digitalt tillgängligt kulturnätet, bl.a. genom att utforma en handbok för utformning av webbtjänster. Redaktionen bör också ansvara för kulturnätets ingångssida och gemensamma funktioner, t.ex. diskussionsgrupper och ett särskilt kulturforum i form av något liknande dagstidningamas kultursidor i elektronisk form. Redaktionen föreslås utses och ledas av en styrgrupp som också ansvarar för strategiska och ekonomiska frågor. Styrgruppen bör också utse flera referensgrupper. Under en inledande period om tre till fem år föreslås Kultumät Sverige drivas som ett fullskaleförsök med Ingenjörsvetenskapsakademien och Vitterhetsakademien som gemensam huvudman. Genom en sådan samverkan får kultumätet tillgång till båda akademiernas stora kompetens inom ITrespektive kulturområdet. Anledningen till att en projektgrupp föreslås som Organisationsform är bl.a. att kulturnätet är ett tidsbegränsat försök och att projektforrnen möjliggör extern finansiering. Initialt är Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond beredda att gemensamt finansiera uppbyggnaden av ett kultumät. Verksamheten bör inledas omgående med ett interimistiskt arbetsår i avvaktan att utredningsförslaget remissbehandlas och bereds i regeringskansliet. Därefter får riksdagen avgöra om staten bör ta ett ekonomiskt delansvar för Kultumät Sverige.

Sammanfattning

Under denna försöksperiod bör kultumätets verksamhet noga följas och utvärderas så att beslut om inrättande av en eventuell permanent organisation fattas utifrån en väl dokumenterad verksamhet och på basis av en samhällsekonomisk analys.

1 Inledning

1.1 Uppdraget

Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 26 oktober 1995 att tillkalla en särskild utredare för att utarbeta en samlad strategi för användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Utredaren skall därvid lämna förslag om hur ett gemensamt digitalt nätverk

för kulturen i Sverige skall kunna byggas upp

Uppdraget har sin bakgrund i den snabba utvecklingen av informationsteknik IT och de nya tekniska lösningar som leder till att tele- och datakommunikation integreras och kan länkas samman över geografiska gränser. Utvecklingen medför att infrastruktur, arbetsvillkor och levnadsmönster i samhället är väg att förändras i grunden. Detta innebär också förändrade villkor för kulturlivet. IT kan ge nya möjligheter till konstnärligt skapande, ökad tillgänglighet till kulturarvet och nya plattformar för utbyte av tankar och upplevelser. Kulturutredningen uttalade i betänkandet Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84 att nya nätverk och informationssystem bör säkras för fritt tankeutbyte, att databaser inom kulturområdet som gör informationen tillgänglig för allmänheten bör skapas samt att ett särskilt digitalt kulturnät, "Kultumät Sverige", bör kunna skapas för att öka tillgängligheten till den samlade kunskapen och informationen inom kulturinstitutionerna. Utgångspunkten för utredningen är att varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra sin information tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för forskare och för allmänheten. I utredningsdirektivet påpekas att det finns ett stort behov av samverkan och samordning beträffande informationsförsörjning, informationsplattfomar och verksamhetsfömyelse. Statens roll när det gäller att främja medborgarnas möjligheter till inforrnationsinhämtning understryks också i direktivet. En demokratisk grundprincip är att alla skall vara tillförsäkrade möjligheten att hämta information. I hög grad avgörande för detta är dels i vilken utsträckning kulturinstitutionerna förmår ta till sig och använda den nya tekniken, dels hur användarvänlig den Män och kvinnor bör behandlas lika och funktionshindrades behov bör beaktas. Ett uttalat mål bör vara att medborgarna inte skall delas upp i ett informationstekniskt A- och B-lag.

1 Se utredningens direktiv i bilaga 31

SOU 1997: 14

Uppdraget innebär att lämna förslag till en samlad strategi för kulturinstitutionernas IT-användning och att föreslå hur ett gemensamt kultumät kan byggas upp. Det innebär bl.a. att kartlägga kulturinstitutionernas IT-användning och planerade projekt samt att ange de grundläggande ekonomiska, tekniska och rättsliga förutsättningarna for en samlad IT-strategi inom kulturområdet. Vidare skall utredaren söka finna öppna tekniska system där olika former för systematisering och katalogisering av information beaktas så att frågan om användarvänligheten sätts centrum. i Syftet bör vara att utveckla nya vägar och främja dialoger mellan olika kulturproducenter och medborgarna. Om forslag läggs som innebär ökade resursanspråk skall förslag till finansiering redovisas. Utredaren bör vidare föreslå de åtgärder i övrigt som utredningsarbetet ger anledning till. Uppdraget skulle enligt direktivet slutredovisas senast den 15 november 1996. Utredningen har senare beviljats förlängd arbetstid till den 31 januari 1997.

Delbetänkandet

I juli 1996 presenterade utredningen delbetänkandet Inför ett svenskt kulturnät- IT och framtiden inom kulturområdet SOU 1996:110. Däri redovisades kulturinstitutionernas och andra kulturproducenters IT-användning samt diskuterades förutsättningarna för en IT-stategi inom kulturområdet. Rent arbetsmässigt låg tyngdpunkten på en kartläggning av lT-användningen inom kulturområdet. Någon liknande genomgång har tidigare inte gjorts och en sådan undersökning är en förutsättning för att en generell ITstrategi skall kunna formuleras. Vi redovisade hur långt digitaliseringsarbetet har kommit och vad de olika institutionerna såg sorti önskvärt att digitalisera framöver. Parallellt med detta grundläggande arbete undersöktes de olika hinder som kan finnas för att förverkliga ett svenskt kultumät. Det handlar både om grundläggande demokratiaspekter och om juridiska, tekniska, organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. Ett första steg var därför att kartlägga de olika regelverk, inte minst vad gäller finansietings och avgiftsfrågor, som anger de praktiska förutsättningarna för vårt förslag.

1.2 Utredarens tolkning av uppdraget

Utredarens uppdrag är att lämna ett förslag till en samlad strategi för kulturinstitutionerna och därvid också föreslå hur ett gemensamt digitalt kultumät kan byggas upp. Kulturen och IT är var för sig två komplexa samhällsområden. Denna komplexitet förutsätter en viss stramhet i upplägget för att utredningsarbetet överhuvudtaget skall vara genomförbart.

Inledning

Utvecklingen den tekniska infrastrukturen på IT-området har varit av svindlande, även den immateriella överbyggnaden som underlättar inmen fonnationsutbytet människor, företag och institutioner emellan har utvecklats med överraskande intensitet. Det gäller i synnerhet den kraftigt ökande anen vändningen Intemet, men också det imponerande digitaliseringsarbete som av pågår, inte minst vid våra kulturinstitutioner. Verkligheten, och därmed förutsättningarna för utredningsarbetet, har sålunda förändrats sedan kommittédirektiven skrevs hösten 1995. Kultur kan samhälles strategi för att klara förändring och utredningsarbetet ses som ett har i sig blivit illustration just detta. Det blivande Kulturnät Sverige är en av inte primärt IT-projekt utan bör som ett redskap for den kulturella förett ses nyelsen.

IT en viktig del av infrastrukturen - Inom något decennium har vi ett Sverige där lT utgör en väsentlig del av infrastrukturen för information och kommunikation. Nya och mer effektiva sätt kommunicera förändrar också vårt sätt att och tänka; våra krav och att se förväntningar information och kommunikation skärps. Det ligger i kulturinstitutionemas intresse att leva upp till dessa ökade förväntningar genom att med hjälp IT tillgängliggöra den verksamheten. Vi befinner oss i av egna kvalitetskraven och förväntningarna början av en utveckling där intresset, från användarna ständigt ökar där också utvecklingen av den tekniska men infrastrukturen leder till kvalitativt nya möjligheter. Idag framstår internet de centrala utvecklingslinjema även om morgondagens motsvarigsom en av het sannolikt kommer att grundas andra koncept och frigöra andra delar av informationsteknikens möjligheter. Samtidigt går inte att komma ifrån att IT i grunden består konkreta föremål såsom kablar, växlar och datorer som tillav sammans bildar en infrastruktur. Det finns många definitioner av begreppet infrastruktur och ofta tar de fasta den karaktär underbyggnad som infrastrukturen fylleri ett samav hälle. Infrastrukturens grundläggande funktion är att tillhandahålla inte bara materiella anläggningar såsom transport-, kommunikations- eller energisystem utan i lika hög grad immateriella basfunktioner i ett samhälle. Flödet människor och information i nätverken utgör själva fundamentet för av varor, det som vi kallar ett samhälle.

IT förändrar samhället

människors grundläggande värderingar för- Ny teknik kommer snabbt men ändras långsamt. Vi lever i det förgångna betydligt mer än vi är medvetna om. Vi tolkar verkligheten utifrån föreställningar och världsbilder som baseras

SOU 1997: 14

erfarenheter från det förgångna. Det är få förunnat att uppfinna nya koncept, nya sätt att tänka. Olika människor och grupper av människor reagerar olika i likartade situationer. Deras samhälleliga och historiska erfarenheter skiljer sig åt. Det finns också en inbyggd slöhet, ett slags diffust motstånd vad gäller kulturell förändring som kan vara hindrande när det leder till värderingar och antaganden som huvudsakligen utgår från synsätt baserade på redan försvunna verkligheter och där nyfikenheten inför det som finns framför oss inte får en chans att utvecklas. Det blir särskilt farligt i tider med kraftfull teknisk utveckling och häri ligger det framväxande lT-samhällets kanske största hot. lnfoimationstekniska genombrott leder till omfördelningar av kunskap mellan information, kunskap och färdigheter. Modern informationsteknik ger också radikalt nya förutsättningar för kunskapens organisation. Gamla gränser sprängs och vi erbjuds en tidigare otänkbar rörlighet i vårt sätt att se och tänka. ligger den verkliga sprängkraften; IT leder inte bara till ökad kunskapsspridning utan också till kvalitativt ny kunskap. Därför måste samhället en basnivå sörja för likvärdig tillgång till utbudet. Kulturområdets innehåll är här av vital betydelse och ett svenskt kulturnät kan fungera medierandeZ och som en distributionskanal. Ett Kultumät Sverige bör således ses som en del av samhällets infrastruktur och detta synsätt präglar också utredningens uppläggning. Precis som vägar och energisystem krävde sina investeringar förutsätter en generell digitalisering av kulturområdets tillgångar sina investeringar. Insikten om att vi skapar verktyg för den verklighet som vi ännu inte har är central och därför måste ödmjukhet genomsyra arbetet. Kultumät Sverige skall utgöra ett golv eller en plattform för de ingående institutionerna och det är viktigt att man inte av oförstånd eller kortsiktigt tänkande åstadkommer en organisation som i stället blir till ett hindrande tak.

Förslag till samlad IT -rtrazegi

En IT-strategi för kulturområdet bör därför endast fungera som en rekommendation som anger den allmänna inriktningen för kulturinstitutionemas ITsatsningar. Ansvaret, men därmed också möjligheterna till ökad kreativitet och effektivitet, vilar varje enskild institution. Eftersom institutionemas förutsättningar, verksamheter och är så resurser olika blir en samlad IT-strategi av nödvändighet en mer principiell vägledning för att vara möjlig för alla att följa. Därutöver bör därför varje institution, utifrån sina specifika mål och förutsättningar, formulera en mer specifik ITstrategi. Denna strategi bör fungera som ett verktyg för att nå uppställda mål och bör regelbundet revideras.

2 Med detta fungera förmedlande i båda riktningama, menar att men 34 också att överbryggande mellan olika traditioner och vara synsätt.

Inledning

Det finns två huvudsakliga skäl till detta ställningstagande; dels måste kulturinstitutionernas självständighet respekteras, dels måste hänsyn tas till det faktum att det är omöjligt att förutsäga eller ens söka bedöma framtiden inom ett så dynamiskt område som IT.

F undamentet för en IT -strategi Ett annat viktigt ställningstagande är att se kulturnätet som ett fundament för en samlad IT-strategi för kulturinstitutionerna. Genom ett kulturnät skapas en infrastruktur för information och kunskap som kan fungera som sammanbindande länk mellan ett flertal olika kulturverksarnheter. Därmed ökar både tillgängligheten till kulturella informationsresurser och möjligheterna till samverkan och samordning mellan kulturproducenterna. Kulturnätet bör av flera anledningar baseras Internet-teknik. Internet är redan idag ett världsomspännande nätverk med miljontals användare och väldiga mängder information. Nätet bygger också på en teknik som är relativt enkel och billig att använda för den enskilde. Dessutom har många i Sverige tillgång till Internet och mycket kulturrnaterial finns redan tillgängligt på www. Den enskilda människan har stått i centrum under utredningsarbetet. Själva grundtanken med ett kulturnät är att öka tillgängligheten till det svenska kulturarvet och till samtida kulturyttringar samt att främja dialoger mellan kulturproducenter och medborgarna. Vi har därför velat visa hur lT-användning kan öka möjligheterna att få tillgång till information, kunskaper och kulturyttringar av olika slag. Vi har också beskrivit hur människor under de närmaste åren, innan alla hushåll har Internet-uppkoppling, kan få tillgång till kultumätet. En utredning av detta slag ger i bästa fall en ögonblicksbild av situationen just nu. Det digitaliseringsarbete som pågår är synnerligen dynamiskt och utvecklandet av generella iktlinjer brådskar. I dag rör sig bibliotek, museer och arkiv delvis olika håll, för att nu inte tala om alla övriga kulturproducenter utanför de traditionella institutionerna. Det är av grundläggande bety delse att också kulturproducenter i en vidare mening kultur/subkulturer - räknas in då de i hög grad kommer att bidra till att forma det framtida Sverige.

Stort gensvar

Det är påfallande hur positiva de allra flesta som vi mött i kultursverige har varit till vårt utredningsarbete. Redan Kulturutredningens förslag att inrätta ett Kultumät Sverige bemöttes genomgående positivt. Utöver ett femtiotal instanser som tillstyrkte förslaget att kulturinstitutionernas kunskap och infor-

SOU 1997: 14

mation digitaliseras och samordnas i Kultumät Sverige",3 framförde "ett inte ringa antal remissinstanser synpunkter i positiva ordalag.4 Huvudargumentet var att ett kultumät skulle bidra med viktiga demokratiska kvaliteter i kulturpolitiken, genom att öka tillgängligheten till information och kunskap om kulturinstitutionema, deras verksamhet och samlingar. Kulturinstitutionerna har varit övervägande positiva till tanken att söka skapa ökad IT-samordning, men vi har också mött en avvaktan kommer kultumätet verkligen till stånd För att söka säkra en konstruktiv behandling av det förslag som nu läggs har vi därför underhand fört dialoger med såväl de kulturinstitutioner som berörs som med de stiftelser och fonder sotn under utredningens gång har stött vårt arbete. Vi har vinnlagt oss om att arbeta öppet och utåtriktat, bl.a. genom vår hemsida www, genom att delta i rundabordssamtal och genom att inbjuda representanter för kultursverige till fem större workshops. Vi har också studerat hur länder i vår närhet och länder som till sin karaktär är lika Sverige har arbetat med utredningens frågor. Utredningens arbetssätt redovisas utförligare nedan.

1.3 Hur utredningen har arbetat

Vi har medvetet valt att arbeta öppet och utåtriktat. Anledningen är enkel; om kulturinstitutionema och övriga kulturproducenter i Sverige skall kunna acceptera våra förslag till IT-strategi och uppbyggnad av ett Kultumät Sverige, måste de också få vara med under arbetsprocessen och lämna sina synpunkter och förslag. Därför har vi valt att en rad sätt bjuda in kultursverige till en diskussion kring vårt uppdrag.

1.3.1 Enkät

I januari 1996 sändes en enkät ut till 864 myndigheter, institutioner, organisationer, föreningar och företag inom kulturområdet,5 med frågor deras om IT-användning och planerade IT-projekt. Dessutom beskrev vi utredningens syfte, bifogade direktivet och inbjöd intresserade att ta kontakt med oss. På så sätt "blev alla de större och många de övriga kulturproducentema tidigt inav formerade om vån arbete. Enkäten resulterade i 531 svar som gav en bild av IT-användningens omfattning och antalet planerade IT-projekt i kultursverige samt utgjorde en

3 SOU 1995:84. Kulturpølitikens inriktning, slutbetänkande av Kultunitrcdningen. s. 285. 4 DS 1996:23, Remissvar på Kulturutredningen, 130. s. 36 5 Se vidare 2.1.

Inledning

grund för den IT-strategi föreslås i slutbetänkandet. Eftersom IT är ett så som snabbt föränderligt område vill vi dock understryka att kartläggningen är ett nedslag i verkligheten under första halvåret 1996 då svaren lämnades. Genom personliga kontakter, navigerande Internet och tryckta publikationer vet vi att mycket har hänt sedan enkäten genomfördes.

1.3.2 Workshops För att inbjuda de verksamma inom kulturområdet till en fördjupad dialog kring olika aspekter ett svenskt kulturnät, har utredningen arrangerat fem av workshops. Det övergripande syftet har varit att påskynda och underlätta uppbyggnaden ett Kultumät Sverige, vilket också skall ses som en del i av infrastrukturen för forskning och utbildning. Mötena har varit heldagarsträffar i Rotundan Regeringskansliet Rosenbad i Stockholm. Inbjudna har varit representanter för de olika kulturinstitutionerna och -myndigheterna, departementen, stiftelser och fonder som stödjer kulturprojekt samt fria kulturutövare. Vi har särskilt vinnlagt oss om att även inbjuda verksamma utanför kulturinstitutionerna. Vi har valt att kalla mötena workshops, för att på så sätt understryka inriktningen på gemensamma diskussioner och vikten av att deltagarna är aktiva och väl förberedda. Därför har vi också inför varje workshop skickat ut inläsningsmaterial så att deltagarna fått möjlighet att sätta sig in i de frågor som tagits upp. En ansvarig person har förberett och dokumenterat varje workshop samt färdigställt en rapport som tillställts deltagarna. Rapporterna har utgjort ett viktigt underlag för våra överväganden. Tre workshops finansierades av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, medan en betalades av Stiftelsen framtidens kultur och Riksbankens jubileumsfond gemensamt. En workshop arragerade utredningen med egna medel. Vid varje workshop medverkade mellan 40 och 60 per- Ämnena avhandlades i konhetzö soner. som var

6 Se fullständiga i bilaga 8-12. Workshoprapportema kan de programmen hämtas från utredningens hemsida med adress httpzl/www.regeringense/kultumat 37

SOU 1997: 14

Workshop 1 Förutsättningar , för ett digitalt kultumät

Vår forsta workshop den 15 april 1996 hade som syfte att belysa hur kultur-

institutionemas innehåll och verksamheter kan göras tillgängliga med hjälp av

IT. Under dagen diskuterades:

en gemensam strategi för arkiv, bibliotek och museer, möjligheterna for och med ett svenskt digitalt kultumät, allmänhetens olika behov och hur ett kultumät kan göras tillgängligt för alla,

ekonomiska och juridiska förutsättningar för ett kultumät. -

Workshop 2 Kultur ; på nätet den digitala mötesplatsen och museernas nya arena

Den andra workshopen ägde rum den 29 maj 1996 och rymde tre teman:

digitala mötesplatser och hur ett kultumät kan bli en sådan mötesplats, museerna som digitala kunskapskällor, - IT som ett verktyg for demokratin. -

Workshop K ulturnätets möjligheter och begränsningar en kritisk dis- kussion

Den tredje workshopen hölls den 5 juni 1996 och var ett kulturlcritiskt samtal

kring det digitaliserade samhällets risker och möjligheter, med tonvikt på

kulturområdet. Under dagen diskuterades:

för- och nackdelar med IT-användning inom kulturområdet, hur förhindras att befolkningen delas upp i ett informationstekniskt A- och - B-la

vilkag skall få skall

delta och vad ett kultumät innehålla -

Workshop 4; K ulzurnät pd nätet tekniska förutsättningar för ett svenskt

kultumät

Den fjärde workshopen ägde den 9 oktober 1996. Övergripande teman rum

var:

för- och nackdelar med Internet som lösning, - - behövs en särskild sökmotor

hur skall användarna av och deltagarna i kulturnätet kunna få tillgång till teknisk utrustning

hur den tekniska utvecklingen kommer att fortskrida och dess betydelse för ett Kulturnät Sverige.

Inledning

Workshop 5; Kulturnätet.: organisation och finansiering

Den femte workshopen hölls den ll november 1997. Under dagen diskuterades: verksamhetsform for Kultumät Sverige, redaktion, finansiering av kultumätet, hur kultumiaterial skall kunna göras digitalt tillgängligt.

1.3.3 Intervjuer och möten

I enkäten framhöll vi att vi gärna besökte de kulturproducenter som har intressant IT-användning att demonstrera. Genom inbjudningar, media, konferenser och samtal med verksamma inom kulturområdet har vi identifierat en rad intressanta kulturinstitutioner, -myndigheter och -producentexz Besöken har sålunda tillkommit såväl utredningens initiativ som genom inbjudningar. Vi har dels samtalat med representanter för sektorsansvariga myndigheter på kulturområdet, dels intresserat oss för olika kulturyttringar där IT används på strategiskt eller annorlunda sätt.7 ett

1.3.4 Konferenser och seminarier

Vi har inbjudits att delta i en rad konferenser, seminarier och mässor under utredningstiden. De arrangemang som vi bedömt som intressanta för vårt arbete har vi Försökt att vara med på. Vårt deltagande har resulterat i nya kunskaper och kontakter samtidigt som vi fått möjlighet att sprida information om utredningens arbete. Vid ett relativt stort antal tillfällen har vi också framträtt och berättat om utredningsarbetet.

1.3.5 Nordiskt seminarium

För att utbyta erfarenheter och inhämta information om arbetet med att skapa nationella kulturnät i Norden har vi beviljats medel från Nordiska ministerrådet. Tack vare deras bidrag kunde representanter från Danmark, Finland, Island och Norge samt från de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland träffas seminarium i Stockholm den 18 och 19 november. vid ett

7 Se bilaga 6 för förteckning och konferenser. 39 en över möten

SOU 1997: 14

Under de två dagarna diskuterades olika praktiska aspekter kring att skapa digitala kultumät liksom hur nationella IT-strategier för kulturinstitutionerna kan utformas.3

1.3.6 Studieresor För att få intryck och inhämta erfarenheter av hur man arbetar med utnya redningens frågor i andra länder har flera studieresor företagits. Vi valde att åka till Storbritannien, Frankrike och Kanada av två gemensamma anledningar. Dels finns i alla de tre länderna utarbetade planer på att skapa nationella kulturnätverk, dels är IT-användningen kulturområdet omfattande i dessa länder. Vi besökte företrädare för motsvarigheterna till Kulturdepartementet samt flera kulturinstitutioner som utnyttjar IT för att göra verksamheten mer lockande och tillgänglig. Vi har också besökt Kultumet Danmarks sekretariat och serveransvariga. Dessutom har deltagit i de internationella konferensema "How lnfomiation Technology changes Society arrangerad av EU:s generaldirektorat X och XIII i Bryssel, "Reaching Museum Audiences Using New Technology" arrangerad Museum Computer Network en internationell ideell organisaav tion för ökad användning datorteknik vid museerna i Ottawa samt "De av nordiske och informationsteknologien" arrangerad av Nordiska museer ministerrådet i Köpenhamn.

l .3 7 Rundabordssamtal . Under utredningens arbete har haft stor glädje och hjälp av "Kultur-rundabordet", informell samarbetsgrupp initierad hösten 1995 av Kulturen departementet, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådsnämnden. Gruppen består av personer som arbetar med lT-frågor vid sektorsmyndigheter på kulturområdet och vid Kulturdepanementet, representanter för stiftelser som beviljar stöd kulturprojekt samt några fria kulturutövare som arbetar mycket med IT. Syftet med möten är att utbyta erfarenheter av IT-användning gruppens mellan kultursektorema och att försöka skapa enhetliga riktlinjer för hur kultunnaterial skall digitaliseras. "Kultur-rundabordet" har fungerat som en informell referensgrupp för utredningen och bl.a. varit remissinstans" inför våra betänkanden.

40 8 Seminarieprogrammet återfinns bilaga 13. som

Inledning

1.3.8 Hemsida

skapat sidor på för att så vis sprida kännedom Utredningen har egna www vårt arbete. På ingångssidan återfinns utredningsdirektivet, en presentaom arbetssätt och vilka arbetar med utredningen, de två betäntion av vårt som från utredningens fem workshops. För att inspirera kandena och rapporterna och -nyttjare har vi också lagt med länkar till svenska kulturutövare ut en text intressanta internationella platser med kulturinnehåll Internet. har under utredningstiden varit möjligt att skicka e-post till sekretaria- Det Under våren 1997 kommer det också att att sända synpunkter på detta tet. betänkande med till Kulturdepartementets registrator. Mer information e-post finns på hemsidan med adress:

httpz//wwwregeringen.se/kultumat/

1.3.9 Diskussionslista

fortlöpande diskussion kring de frågor som utredningen För att möjliggöra en med, startade vi också elektronisk diskussionslista. På vår hemsida arbetat en välkomnades alla anmäla sig till diskussionen som var en listserv-baserad att distñbutionslista. Det innebär alla inlägg görs, automatiskt vidareatt som befordras till alla deltagares e-postlådor. har diskussionen inte varit särskilt livfull. Inläggen har dock ge- Tyvärr varit intressanta och bl.a. berört upphovsrätt, sekretessproblenomgående matik och ñnansieringsmöjligheter.

l.3.10 Prototyp

tydligare kunna åskådliggöra hur ett blivande Kulturnät Sverige kan För att komma fungera har vi skapat prototyp för kultumätets ingångssida att en Internet. Prototypen har sökmotor snabbt skall kunna hitta det mateen som rial söks och ämnesindelning gör det enkelt att finna den slags som en som kulturyttring eller -information vill del Prototypen har länkar till en man ta av. del de många svenska sidor med kulturinnehåll som finns www i dag av till några inspirerande exempel närmare beskrivs nedan. Mer insamt som formation och sökmotorn finns i avsnitt 7.7 och 9.8. Själva om prototypen återfinns på utredningens hemsida med adress: prototypen http://www.regeringen.se/kulturnat/

SOU 1997: 14

1.3.1 Inspirerande exempel

För att kunna visa på de många möjligheter de datorbaserade som nya medierna erbjuder har utredningen också tagit fram exempel hur kulturmaterial av skilda slag kan presenteras i digital fonn.9 Det här förebildsoch modellprojektet har finansierats av Stiftelsen framtidens kultur och drivits via Institutet för framtidsstudier. Unga människor under utbildning har utarbetat ett antal presentationer under professionell ledning. Exemplen återfinns länkade till för prototypen Kulturnät Sverige på utredningens hemsidor samt den cd-rom som medföljer betänkandet.

1.4 Betänkandets uppläggning

Betänkandet som helhet skall utredningens uppdraget ses som svar att formulera ett förslag till samlad IT-strategi för kulturområdet. Essensen i en vårt förslag till IT-strategi återfinns i kapitel 10. Utredningens slutsatser och forslag finns samlade i det avslutande kapitlet 12. Betänkandet inleds med Sammanfattning, kapitel för kapitel. Därefter en följer kapitel 1 Inledning, som strax slut. l kapitel 2 Kartläggning ITav användningen i kultursverige redogör kortfattat för den kartläggning ITav användningen som utförligt redovisades i delbetänkandet. I kapitel 3 Andra uppdrag och studier om IT fungerar som en bakgrund för vårt uppdrag. Andra utredningar och studier som berör lT refereras. I kapitel 4 Internationella erfarenheter redogör vi för arbetet med skapa att nationella kultumät i andra länder. Vi redovisar också IT-strategier i den mån de förekommer samt beskriver projekt rör IT och kultur inom EU, som Nordiska ministerrådet, G7-länderna samt UNESCO. Tyngdpunkten i kapitlet ligger på Norden och EU men vi redovisar också erfarenheter från andra delar av världen som är långt framme vad gäller IT. I kapitel 5 Utgângspunkter definieras vad vi med olika begrepp. Vi avser redogör också för människors olika förutsättningar att använda sig IT och av för hur så många som möjligt skall kunna ta del av det blivande kultumätet. Kapitel 6 Informationsplatdormar behandlar behovet av gemensamma auktoriteter och klassiñceringsregler inom och mellan arkiv-, biblioteks- och museisektorema. Det pågående samordningsarbetet vad gäller användning av IT inom och mellan sektorerna beskrivs. Kapitel 7 Tekniska förutsättningar för IT-användning förklarar varför vi vill se Kulturnät Sverige som en del av Internet. En beskrivning Internet av och dess möjligheter och förutsättningarna för Sveriges befolkning ges att

42 9 Se också bilaga

Inledning

idag respektive några år kunna använda sig av Internet diskuteras. om Slutligen beskrivs den tekniska lösning för söksystem som vi föreslår skall utgöra grunden for Kultumät Sverige. l kapitel 8 Juridiska förutsättningar för lT-användning beskriver vi de juridiska aspekter måste beaktas när kulturmaterial görs digitalt som tillgängligt. Grundlagsfrågor och upphovsrättsliga problem tas upp liksom frågor kring säkerhet och missbruk av Internet. I kapitel 9 Ekonomiska förutsättningar för IT -användning diskuterar vi den samhällsekonomiska ett kultumät. Vi redogör för vår syn prisnyttan av sättning inforrnationstjänster och hur digitaliseringen av kultunnaterial av skall kunna finansieras. Vi lämnar också ett förslag till finansiering av kulturnätet. Kapitel 10 Förslag till samlad IT -strategi innehåller just ett sådant fören slag samt motiven till att förslaget har utformats som ett övergripande måldokument för kulturinstitutionerna. Dessutom ges rekommendationer om vilka områden bör i institutionemas egna IT-strategier. som tas upp Kapitel 11 Förslag till ett K ulturnät Sverige innehåller förslag till hur kultumätet kan byggas Vi redogör för de funktioner som kulturniitet bör upp. fylla, vilket innehåll det bör ha, hur informationen bör presenteras, hur kvaliteten bör säkras samt vilka arbetsformer och vilken Organisationsform som vi lämpliga. Vi beskriver också den prototyp för kultumätet som vi tagit anser fram och de inspirerande exempel framställts parallellt med utredningssom arbetet. I det avslutande kapitel 12 Konklusion redovisar i kortform våra förslag och slutsatser. Sist i boken återfinns 14 bilagor. Bilagorna ger en bakgrund till vårt teknik- och organisationsval, redovisar IT-strategier inom kulturinstitutioner, offentlig förvaltning och näringslivet samt beskriver närmare modellprojektet. Betänkandet inleds med en lista över ord som kan vara svåra att förstå. Hela betänkandet finns också tillgängligt utredningens hemsida http://www.regeringen.se/kultumat

2 IT-användningen i

Kartläggning av

kultursverige

vårt delbetänkande redovisades kartläggning kulturinstitutionemas IT- I en av användning och planerade IT-projekt. Kartläggningen är en del av utredningsuppdraget och har legat till grund för det förslag till en samlad strategi för kulturinstitutionernas IT-användning och uppbyggnad av Kulturnät Sverige utredningen presenterar i detta slutbetänkande. som Kartläggningen omfattar inte enbart kulturinstitutioner utan även massorganisationer, högskolor, föreningar samt myndigheter som finanmedier, sierar och/eller administrerar kulturell verksamhet.

2.1 Metod

bygger på resultat flera olika fån gstmetoder. Vi har samlat Kartläggningen av vid personliga besök vid nyckelinstitutioner på kulturområdet. Vi in uppgifter har deltagit/medverkat vid konferenser, seminarier och mässor som tagit upp frågor kring kultur och ITJ Vi har också "surfat" på Internet, eller kunskapsnavigerat som föredrar att kalla vår infomiationssökning via www. Grunden för kartläggningen utgörs dock enkätsammanställning. av en januari 1996 sändes enkät till 864 myndigheter, institutioner och orl en ganisationer, föreningar och företag inom kulturområdet, med frågor om IT-användning. Enkäten har skickats till samtliga remissinstanser för deras Kulturutredningens slutbetänkande, SOU 1995:84 Kulturpolitikens inriktning. Dessutom har samtliga kommuners huvudbibliotek, alla länsbibliotek och de special- och forskningsbibliotek allmänheten har tillgång till, fått som Även landsarkiven, de flesta institutionella medlemmar i Svenska enkäten. museiföreningen, de större regionala teatrama samt de större massmedieförei Sverige har ombetts att svara våra frågor. tagen möjliggöra så urval det här är fråga om har metoden För att ett stort som postal enkät valts. Denna form har även motiverats av den begränsade tidsram och det fåtal anställda ensamutredning har. Nackdelen med en postal som en bortfallet blir förhållandevis högt. Det gäller även denna enkät. enkät är att 531 de tillfrågade 864 instanserna har svarat, vilket ger en svarsfrekvens av på 61 %.

1 45 Se vidare 1.3.

SOU 1997: 14

Enkätsammanställningen presenteras i sin helhet i vårt delbetänkande. Här i slutbetänkandet redovisar vi en sammanfattning det materialet. Vi har valt av att dela det i sju grupper: arkiv, bibliotek, musik, och museer, teatrar medier, myndigheter och stiftelser, intresseorganisationer och ideella föreningar samt övriga. Anledningen till att valt att dela upp dem detta sätt är att vi utgått från de tänkta användarnas, dvs. allmänhetens, behov i ett framtida Kulturnät Sverige. Vi har därför inte skilt mellan verksamheter med olika huvudmän eller mellan verksamheter i offentlig, privat och stiftelsestyrd regi inom de olika grupperna. Enkätsvaren inkom under perioden januari-maj 1996. Sammanställningen ger en ögonblicksbild av ett område som äri snabb förändring. Våren 1996 svarade t.ex. bara 48 av landets museer att de hade lagt hemsida, i ut en egen januari 1997 kan vi konstatera att 137 museer har lagt hemsidor på ut egna Intemet

2.2 Vad är digitaliserat i dag

Det pågår digitalisering av samlingar och planering olika IT-projekt på av snart sagt varje museum och varje bibliotek runtom i landet. Digitaliseringsarbetet kan ses som en i faser. Den första fasen process tre består av grundläggande registrering förteckningar, register och kataloger. av Den andra fasen innebär att registreringen fördjupas utförligare begenom skrivningar av de ingående posterna. Under den tredje fasen registreras enskilda katalogposter på ett mer eller mindre sofistikerat sätt. Detta kan ske genom avancerade digitala bilder som går att vrida så att t.ex. ett museiföremål kan ses ur olika vinklar eller helt enkelt dokumenttext genom att en scannas in och därigenom blir digitalt tillgänglig. De flesta institutioner befinner sig för närvarande i den första fasen. Digitaliseringen sker för såväl externt internt bruk. Det är dock svårt som att idag bedöma vad som i framtiden kan komma allmänheten till nytta.

2.2.1 Arkiv

Det finns uppskattningsvis omkring 200 000 arkiv i Sverige förvaras som hos olika arkivinstitutioner,3 bibliotek och också företag och museer, men arbetsplatser liksom hos större och mindre organisationer.

2 Se förteckning på adresshttp://www.nrrn.se/vlmp/svcrige.html Med arkivinstitutioner avser vi institutioner som i första hand förvarar, 46 vårdar och katalogiserar arkiv.

Kartläggning av IT -användningen i kultursverige

Då syftet med denna kartläggning är att utreda kulturinstitutionernas ITanvändning har vi i vårt urval institutioner endast vänt oss till landsarkiven av Riksarkivet och de största stadsarkiven. Därutöver har specialarkiv med samt material bör intressera bred publik, såsom Arkivet för ljud och bild, som en Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Tjänstemannarörelsens arkiv och museum, tillfrågats. 15 17 tillfrågade arkivinstitutioner, 88 %, har svarat vår enkät. av Alla de svarande använder datorer i den dagliga verksamheten och nästan alla håller på att digitalisera delar av sina samlingar. Riksarkivet och landsarkiven fungerar många avseenden som en enhet, Arkivverket. Arkivverkets informationssystem, ARKIS, innehåller infonnation vilka arkiv förvaras inom Arkiwerket samt arkivföneckningar. om som

Årligen sammansställs också den Nationella Arkivdatabasen, NAD, med

sökingångar till för närvarande 150 000 arkiv som förvaras hos olika arkivinstitutioner, bibliotek och museer. 14 de 15 arkivinstitutioner har svarat vår enkät har digitaliserade av som arkivförteckningar. De flesta har också digitaliserat egna register över bouppteckningar, tidskrifter, ritningar och kartor m.m. Alla arkivinstitutioner har svarat vår enkät använder datorer i sin som verksamhet, det är bara några få som använder sig av t.ex. Internet och men Detta kan delvis förklaras att Arkivverket planerar att knyta same-post. av alla statliga arkivinstitutioner i ett nationellt arkivnät. De statliga arkivman institutionema kommer då att få gemensam utgång mot Internet via en eller en flera servrar hos Riksarkivet. Flertalet arkiv har ingen IT-plan utan hänvisar till den centrala mynegen digheten, Riksarkivet, som under våren 1996 har formulerat en gemensam TF-strategi for Arkiwerket, kallad "Strategier och vägval".

2.2.2 Bibliotek

Biblioteken utgör den största i enkätsammanställningen. 236 av 388 gruppen tillfrågade bibliotek, 61 %, har svarat på vår enkät. Det är de kommunala huvudbiblioteken, länsbiblioteken samt forskningsbibliotek. Majoriteten de forskningsbibliotek som har svarat på vår enkät är av universitets- eller högskolebibliotek. De övriga är i stor utsträckning specialbibliotek hos statliga myndigheter.

SOU 1997: 14

Folkbibliotek

Drygt 90 % av folkbiblioteken som har svarat vår enkät använder datorer i sin verksamhet och nästan lika många har digitaliserat beståndsuppgiftema. Böcker och skrifter finns samlade i biblioteksdatasystem av typen BTJ 2000, BIBS, Public eller Libra. Majoriteten av folkbiblioteken ger också allmänheten möjlighet att söka dessa kataloger. i Det är fortfarande få bibliotekskataloger som är tillgängliga för extern sökning. Bland de folkbibliotek som har lagt ut sina kataloger Internet kan nämnas stadsbiblioteket i Malmöfl Norrköping5 och Linköping.5 Folkbibliotekens kataloger går i vissa fall att nå inom de kommunala datanätverken, och bibliotek som använder samma biblioteksdatasystem kan söka i varandras bestånd. Knappt hälften av folkbiblioteken uppger att de har tillgång till olika databaser, t.ex. LIBRIS, lnfotorg och Artikel-sök, online eller via cd-rom. Dessa databaser är i vissa fall direkt tillgängliga för allmänheten, men eftersom de ofta är avgiftsbelagda används de främst av bibliotekspersonalen för att söka information. Flera folkbibliotek har lagt upp egna register och databaser över litteratur med lokalanknytning. Högskolan i Jönköping har lagt ut en lista över Specialsamlingar svenska folkbibliotek sin hemsida.7 Listan är sammanställd av Sveriges allmänna biblioteksförenings kommitté för referensoch infonnationsarbete. Många folkbibliotek uppger också att de har konst-, foto- och föremålsregister. Folkbiblioteken administrerar nämligen ofta register över kommunala konstsamlin gar och lokala museers samlingar. Folkbiblioteken använder sig i stor utsträckning av den nya tekniken och i enkätsammanställningen från våren 1996 kan man urskilja tre nästan lika stora grupper; en som har Internet, e-post och hemsida, en som inte har det och en som planerar att skaffa den nya tekniken. Bilden av IT-användningen på folkbiblioteken i Sverige kan dock ändras snabbt i takt med utbyggnaden lntemet.8 av Folkbiblioteken använder i stor utsträckning cd-rom, både för spel och som informationskälla för allmänheten. Folkbiblioteken är väl medvetna om den nya teknikens möjligheter och betydelse. l kommuner där det byggs nya bibliotek, som t.ex. i Botkyrka och Boxholm, satsar man IT redan från början. Det är värt att notera att folkbiblioteken månar om att ge allmänheten tillgång till den nya tekniken. Runt om i landet går bibliotekarier på Intemet-kurser for att kunna vägleda besökarna. Flera folkbibliotek ordnar också IT-kur-

Adressen är http://www.msb.malmo.se Adressen är http://www.nsb.norrkoping.se Adressen är http://www.linkopingse/bibliotek/ Adressen är http://www.hj.se/hs/bibl/spectext. html 48 Se 7.3.1

Kartläggning av lT-användningen i kultursverige

för allmänheten, där besökare får lära sig att använda Internet, ordbeser handling m.m.

Länsbibliotek Länsbiblioteken har integrerat sina bokbestånd i de kommunala huvudbibliotekens kataloger, av typen BTJ 2000, Libra eller Bibs. Det är därför enkelt for allmänheten att nå länsbibliotekens samlingar via kommunbiblioteken. Drygt tredjedel länsbiblioteken har byggt upp egna digitaliserade reen av gister. Bibliotek Västmanland har i samarbete med stadsbiblioteket skapat en länsbibliograñ som ligger i ett internt dataprogram, men det finns tankar på att lägga ut länsbibliograñn på Internet. Gotlands länsbibliotek har en av landets största lokalhistoriska samlingar, Gotlandicabeståndet, som innehåller 20 000 katalogposter. Länsbiblioteken betonar i enkätsvaren att allmänheca skulle ha nytta och glädje att få tillgång till dessa specialregister. ten av Alla länsbibliotek som har svarat på vår enkät har kommit långt i sin ITanvändning. Många länsbibliotek har tillgång till den nya tekniken via det kommunala värdbiblioteket eller via landstinget.

Forskningsbibliøtek Majoriteten de forskningsbibliotek som har svarat vår enkät använder av datoreri sin verksamhet och 85 % har digitaliserat bibliotekskatalogen. Det kan handla stora mängder material; Kungliga biblioteket i Stockholm har om t.ex. 50 olika register. Forskningsbiblioteken använder olika typer av katalogregister, men många forskningsbibliotek registrerar kontinuerligt sitt bokbestånd i LIBRIS Flera forskningsbibliotek har specialiserat sig viss litteratur, t.ex. biblioteket hos Statens invandrarverk som har litteratur inom migrationsområdet och Svenska barnboksinstitutet som bl.a. har facklitteratur om bam- och ungdomslitteratur. Nio forskningsbibliotek uppger i enkätsvaren att de har byggt upp egna specialregister. Allmänheten kan i stor utsträckning nå forskningsbibliotekens kataloger Internet, antingen via LIBRIS eller via institutionernas egna hemsidor. ll 33 forskningsbibliotek i enkätsvaren att deras kataloger finns av uppger tillgängliga via institutionernas hemsidor. Det är t.ex. universitetsbiblioteken i

9 Se även 3.3.4 6.3.3 samt 0 Adressen http://www.libiis.kb.se är

SOU 1997: 14

Lund, Stockholm och Uppsala,13 Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek,14 Arbetslivsbiblioteket15 på Arbetslivsinstitutet och Statens psykologiskpedagogiska bibliotek. Forskningsbiblioteken har kommit mycket långt i sin IT-användning, längre än någon annan grupp som har svarat på vår enkät. Det beror främst att en stor grupp högskolebibliotek finns med bland forskningsbiblioteken, och landets universitet och högskolor ligger generellt sett långt framme vad gäller lT-användning.

2.2.3 Museer

Vi har skickat ut enkäten till Sveriges samtliga centralmuseer och länsmuseet, samt till de större kommunala och stiftelseägda museerna. Enkätsvaren från 90 av tillfrågade 115 museer ger en mångfasetterad bild av IT-användningen. En del har kommit oerhört långt i sin IT-användning; andra har inte ens börjat använda datorer. De stora skillnaderna beror ofta på olika ekonomiska förutsättningar samt personalens varierande intresse för den nya tekniken. På museiområdet har man också problem med enhetliga system för klassifrcering av föremål och samlingar. Många museer har utvecklat egna system för att digitalisera samlingarna, system som inte alltid går att förena med andra. Trots dessa problem finns det ett stort intresse för den nya tekniken och för att göra samlingarna vid landets museer tillgängliga för allmänheten. Museema håller på att digitalisera sina samlingar och redovisar i enkätsvaren en rad olika kataloger som finns eller som håller att skapas. De vanligaste typerna av digitaliserade kataloger är föremålsregister, bibliotekskataloger och foto- och bildkataloger. Många av registren är skräddarsydda för det specifika museets behov. Det finns t.ex. register över snapsvisor Vin sprithistoriska museet i Stockholm, register över videobeståndet på Dansmuseet i Stockholm, ett textilregister Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg, osv. Museema har valt olika typer av databaser for sina samlingar. De tre system som återkommer frekvent i enkätsvaren är: REGIO, SOFIE samt General Professional. Många museer har också lagt sina samlingar i olika slags PCprogram och registerprogram i av typen FileMaker Pro.

11 Adressen http://www.ub2.lu.se/ är 12 Adressen http://www.sub.su.se/ är 13 Adressen http://www.ub.uu.se/ år 14 Adressen http://www.lib.kth.se år 15 Adressenårhttpz//wwwniwlse/biblñbhtm 50 16 Adressen är http://www.sppb.se

K anläggning av IT -användningen i kultursverige

Museema använder ibland GIS geografiskt informationssystem vid registrering av t.ex. kartmaterial, fornlämningar, kulturmiljöer och byggnader. Det är svårt for allmänheten att få tillgång till stora delar av museernas digitaliserade samlingar. Föremåls-, foto-, konst-, arkeologiska register m.m. går ofta bara att nå genom ett besök på respektive museum. Museemas bokbestånd är ofta enklare att nå externt. Nära hälften av museerna som har svarat på vår enkät har digitaliserat sina beståndsuppgifter, och många använder befintliga system som t.ex. LIBRIS, BTJ 2000 och BIBS. 28 % av museerna har digitaliserat sina arkivregister. Flera av dessa arkiv ñnns redovisade i den Nationella Arkivdatabasen. Drygt en tredjedel av museerna uppger att de använder Internet, e-post och cd-rom-skivor. Än så länge är allmänhetens tillgång till Internet på museerna begränsad; däremot är det vanligt att besökare får använda cd-rom-skivor. Ett antal museer har själva gett ut cd-rom-skivor, bl.a. Etnografiska Museet i Göteborg och Livrustkammaren i Stockholm. I enkätsvaren har 28 % av museerna uppgivit att de har tillgång till multimedieprogram. Muldmedieproduktioner ingår ofta som en del i en utställning. Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är enligt enkätsvaren det enda muhar lagt ut delar sina kataloger på Intemet.17 Flera plaseum som av museer nerar dock att lägga ut sina kataloger Internet. Ett fåtal museer har egna servrar, bl.a. Telemuseum i Stockholm, Länsmuseet Västernorrland, Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Andréemuseet i Gränna. Det är dyrt för museerna att ha egna servrar med fast uppkoppling mot omvärlden. På Andréemuseet i Gränna finansierar man det genom att sälja fasta IT-uppkopplingar till skolor och företag, liksom att erbjuda företag i trakten att hyra in sig 13 på museets webb-hotell.

2.2.4 Musik, teater och medier

Det finns generellt sett inte stora mängder material att digitalisera musik-, teater- och medieområdet. I stället använder man sig av den nya tekniken i produktionen. Det handlar om allt från biljettforsäljning via Internet till datoriserade ljus- och ljudprogram. Enkätsvaren skiljer sig mycket och visar på den bredd och mångfald som finns inom denna grupp. Musikinstitutionema som har svarat vår enkät består främst av länsmusikstiftelser, men även Norrlandsoperan i Umeå, Folkoperan och Operahögskolan i Stockholm.

17 Adressen http://www.nnn.se/ är samt httpz//linnaeusnnnse/ 13 Adresseb httpz//andreegrrnse 51 år

SOU 1997: 14

Landets musikinstitutioner har än så länge inga stora mängder digitaliserat material av intresse för ett framtida Kultumät Sverige. Bland det som nämns i enkätsvaren finns dock notarkiv, institutionernas verksamhet, repertoar, tuméplaner och dylikt. Flera musikinstitutioner har också byggt upp egna specialregister, som t.ex. bokkataloger, skivförtecknin gar eller register över cd-skivor. Det är än så länge endast musikinstitutionemas hemsidor Internet som går att nå externt. Folkoperan i Stockholm har t.ex. en mycket välutvecklad hemsida. Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har också kommit långt i sin IT-användning. Där håller man på att upprätta en databas som allmänheten skall kunna hämta musik, noter, pedagogiska tips m.m. från. Majoriteten av teatrar och dansinstitutioner som har svarat enkäten är läns- och stadsteatrar. Vi har också fått svar från t.ex. Marionetteatem och Dansens Hus i Stockholm. Nästan en tredjedel av teater- och dansinstitutionema som har svarat vår enkät har digitaliserade pjäsregister, och drygt hälften uppger att de har digitaliserade inventarieforteclorin gar. Flera institutioner uppger också att de har andra typer av digitaliserade register; Riksteatern har bl.a. ett register över ca 15 000 ljudeffekter, Dansens hus har ett Videoarkiv och Dramaten har register över teaterns konst och bibliotek m.m. Allmänheten har dag enbart i tillgång till den information som teater- och dansinstitutionema lägger ut sina hemsidor på Internet. Riksteatern som har kommit långt i sin IT-användning har på sin hemsida bl.a. delat in tuméplanema i aktuella pjäser, län och kommuner. Många av de teatrar och dansinstitutioner som har svarat på vår enkät uppger att de använder datorer i produktionen, för t.ex. belysning, musik, ljudeffekter och dekor. Knappt en tredjedel av teater- och dansinstitutionema uppger att de har datoriserat biljettförsäljningen. Enkäten skickades också till 53 dagstidningar och tidskrifter, radio- och TV-företag, men endast nio eller 17 % svarade. Svaren kom från Sveriges Television, Sveriges Radio samt sju dagstidningar. Den låga svarsprocenten kan bero att majoriteten av medieföretagen är kommersiella och därför inte känner sig berörda samma sätt som de tillfrågade kulturinstitutionema. Vi kan dock konstatera att det på SUNETs massmediesida i januari 1997 fanns länkar till inte mindre än 39 svenska dagstidningar med material Intemet. De medieföretag som har svarat på vår enkät har stora mängder digitaliserat material. På Sveriges Radio är programtablåer och allmän information om

programverksamheten tillgängliga Internet. Övrig digitaliserad inforrna-

19 Adressen är http://www.fo1koperan.se 20 Adressen http://www.nksteatem.se är 21 Adressenär hup://www.sunet.se/sweden/news-sv.htlm 52 22 Adressen är http://www.sr.se

Kartläggning av IT -användningen i kultursverige

tion t.ex. och grammofonarkiven kan av upphovsrättsliga programoch/eller kommersiella skäl inte göras tillgängliga för allmänheten. Sveriges Televisions programarkiv är digitaliserat men inte sökbart för utomstående. Allmänheten kan däremot få information via SVT direkt, en BBS med programinformation och chatrnöjlighet. Samtliga sju svarande dagstidningar uppger att tidningsproduktionen är i helt datoriserad. Fem tidningarna har material på Internet. stort sett av Fem dagstidningar skriver också att allmänheten skulle ha glädje av att komma tidningarnas textarkiv att det ännu inte är möjligt grund av men olösta upphovsrättsli ga frågor. Samtliga medieföretag har svarat på vår enkät uppger att de använder som Internet och e-post arbetsplatserna.

2.2.5 Myndigheter och stiftelser

Alla myndigheter och stiftelser svarat enkäten uppger att de använder som datorer i sitt arbete och det finns stora mängder digitaliserat material. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer har digitaliserat en stor del sina register såsom fomminnesregistret, register över riksintressen, av

statliga byggnadsminnen Statens kulturråd har digitala förteckningar

m.m. över Kulturrådets inventarier, rådets bok- och tidskriftsbestånd samt uppgifrör rådets bidragsfördelning. Statens konstråd har datoriserade register som över offentlig konst. Språk- och folkminnesinstitutet SOFI har diter gitaliserat bibliotekskataloger och register över skriftliga samlingar. t.ex. Svenska Institutet har digitaliserat förteckningen av sitt bok-, ñlm- och videobestånd. Svenska språknämnden har digitaliserat sitt biblioteksregister med litteraturhänvisningari olika språkfrågor. och skapat en databas Stora delar det material finns digitaliserat hos myndigheter och av som stiftelser går inte att nå externt. Men det finns undantag, allt informationsmaterial från Svenska Institutet går att nå externt via cd-rom och Internet. De flesta myndigheter använder elektronisk post i sin verksamhet, majoriteten har också tillgång till Internet. Flera av myndigheterna som har Internetuppkoppling har ännu inte någon hemsida. Många av dem planerar dock egen att skaffa sådan. Av de ännu inte har tillgång till Internet svarar många en som att de avser att skaffa det i framtiden.

SOU 1997: 14

2.2.6 Intresseorganisationer och ideella föreningar

Vi har tillfrågat 127 intresseorganisationer och ideella föreningar om deras ITanvändning. Knappt hälften av de tillfrågade svarade enkäten. Det kan bero på att många av framför allt de ideella föreningarna har en organisation som bygger på ideellt arbete med små resurser. Svaren är ytterst varierande i omfång och kvalitet. Generellt sett har intresseorganisationer och i än högre grad ideella föreningar mycket lite av eget digitaliserat material. Det vanligaste är att enbart medlems- och eventuella adressregister finns på data. STIM Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå har dock en omfattande databas med uppgifter om musikaliska verk, upphovsman och rättighetsinnehavare samt länkar till utländska STIM-sällskap. Föreningen Svenska Tonsättare FST har ett stipendiatregister. Stiftelsen Hantverksfrämjandet har ett register över dem som under de senaste 40 åren avlagt gesäll- och mästarbrev. Sveriges Konstföreningars Riksförbund SKR har ett diabildsarkiv med ca 25 000 diabilder. Delar av de material som finns digitaliserat hos intresseorganisationer och ideella föreningar är tillgängligt externt. Föreningen Svenska Läromedelsproducenter har t.ex. ett register med ca 16 000 läromedel, vilket man kan abonnera på via diskett eller söka i på Internet. Sveriges författarfond har digitaliserat resultatet av sina stickprovsundersökningar av utlåningen och referensbokbeståndet på folk- och skolbiblioteken också tillgänglig via Internet. Flera föreningar och organisationer anger att de inte avser att skaffa datorer och/eller digitalisera material eftersom deras medlemmar/avnämare inte har tillgång till de datorer som krävs för att kunna ta del av elektronisk information. Få anger uttryckligen att de använder eller har tillgång till e-post, men de som har tillgång till Internet har också möjlighet att sända och ta emot e-post. Få anger att de använder sig av cd-rom.

2.2.7 Övriga

Under rubriken Övriga har vi samlat de någon anledning inte

svar som av passar under de andra rubrikerna. Det är enkätsvar från landsting, länsstyrelser, högskolor samt övriga. En bok för alla, Stockholm Water Festival och Svenska kyrkans centralstyrelse har vi placerat under övriga.

54 2 3 Adressen är http:// www.mic.stim.se

Kartläggning av IT -användningen i Iadtursverige

Landsting och länsstyrelser är myndigheter som under sig har institutioner som är verksamma på kulturområdet, men som själva inte har så mycket material som är intressant att förmedla i ett kulturnät. Många av landstingen som har svarat på vår enkät har t.ex. digitaliserade konstregister, främst för internt bruk. Det material som länsstyrelserna har digitaliserat och som skulle vara intressant för allmänheten att ta del av består framför allt av olika register. Det finns t.ex. register över byggnadsminnen, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och fornminnen. En majoritet av landstingen och länsstyrelserna som har svarat på vår enkät använder sig av e-post och Internet, och flera har lagt upp egna hemsidor. Högskoloma är generellt sett mycket aktiva IT-området. Alla högskolor utom en har egna hemsidor med information om verksamheten och det framgår av svaren att användningen av Internet för både intern och extern information ökar kraftigt. I några fall kan man nå mycket stora mängder information via hemsidan, på Linköpings universitet där allmänheten kan nå t.ex. allt från information om seminarier, rapporter, kurser, forskningsprojekt etc. till omfattande volymer klassisk nordisk litteratur, som lagts ut Internet av projekt Runeberg. Flera högskolebibliotekskataloger är sökbara via Internet. Inom gruppen övriga finns det inte mycket digitaliserat material av intresse för allmänheten. Svenska kyrkans centralstyrelse har dock ett stort antal digitaliserade register för internt bruk, t.ex. inventariefoneckningar, församlingsstatistik och kyrkoboktöringsregister.

2.3 Önskvärd digitalisering

Kulturinstitutionema har kommit långt i arbetet med att digitalisera sina samlingar, rr en mycket arbete återstår. Kulturinstitutionema har i stor utsträckning valt att digitalisera register över nyinkomna och populära delar av samlingarna, vilket innebär att många äldre och inte lika efterfrågade delar ännu inte har blivit digitaliserade. Många kulturinstitutioner påpekari enkätsvaren att de har lokala samlingar och äldre bestånd som borde digitaliseras och göras tillgängliga for allmänheten via ett svenskt kultumät. Kulturinstitutionema har också redovisat en rad IT-projekt i enkätsvaren. Sammanställningen bygger på svar som inkom under perioden januari-maj 1996 vilket innebär att projekt kan ha avslutats och planer förverkligats sedan dess.

24 Adressen http://www.liu.se är 25 Adressen är httpzllwwwlysator.liuse/runeberg/ 26 Se också 2.2.2. 55

SOU 1997: 14

2.3.1 Arkiv Arkivinstitutionema har visserligen kommit långt i digitaliseringsarbetet, men registreringsbehovet är enormt. I sina enkätsvar framför många arkiv önskemål om att digitalisera och så sätt tillgängliggöra register och dokument for allmänheten. Många pekar behovet av att digitalisera äldre arkivalier for att därigenom minska slitaget på originalen. Enbart Stadsarkivet i Stockholm förvarar 45 000 hyllmeter pappershandlingar, och konstaterar att "tillgången till informationen skulle naturligtvis öka enormt om den kunde sökas med datorer". Alla arkivinstitutioner ger exempel på samlingar och information som borde digitaliseras och finnas tillgängliga för allmänheten. Det handlar om allt från dagböcker och brev till radio- och TV-program. Arkivinstitutionemas IT-projekt gåri mångt och mycket ut på att digitaliseolika arkivregister. Det handlar om att registrera äldre samlingar såväl som ra att bygga upp egna specialregister. Arbetarrörelsens arkiv håller t.ex. med stor inventering av fackliga fanor och standar, och Arkivet för ljud och en bild bygger upp en datakatalog över samtliga grammofonskivor som har producerats i Sverige; en svensk nationaldiskograñ. Flera arkiv håller också på att bygga upp kart- och ritningsregister inom for SESAM-projektet. ramen Arkivverket planerar att knyta samman alla statliga arkivinstitutioner i ett nationellt arkivnät med en gemensam utgång mot Internet. En eller flera www-servrar kommer attt kopplas in på Internet för den digitala information som Arkiwerket vill distribuera via nätverk för extern användning.

2.3.2 Bibliotek Biblioteken har kommit långt i sin IT-användning, mycket tack vare enhetliga system för klassificering och katalogisering av mediebeståndet. Bara 7 % av biblioteken som har svarat på enkäten använder inte datorer i den dagliga verksamheten. Många bibliotek har dock egna specialsamlingar som inte är digitaliserade. Det rör sig ofta om register över äldre litteratur eller samlingar med lokalanknytning. Biblioteken, och då främst folkbiblioteken, är måna om att fungera som inforrnationscentraler och dra till sig nya besökare. IT-projekt är ett sätt att locka allmänheten till folkbiblioteken. Det kan handla om allt från Internetkaféer till en datakurs för pensionärer på folkbiblioteket i Kramfors. Länsoch forskningsbiblioteken arbetar främst med övergripande IT-projekt, som

56 27 Se 3.1.3.

Kartläggning FI -användningen i kultursverige av

bygga kontaktnät eller finna enhetliga system för distansundervisning att upp och digitalisering bilder. Dessa IT-projekt är sällan så publika som folkav bibliotekens olika projekt. Många folkbibliotek är fullt sysselsatta med att lära sig Internet, lägga upp hemsidor och installera multimediedatorer och cd-rom-läsare. Stockegna holms stadsbibliotek håller på att upprätta ett speciellt lT-bibliotek, och t.ex. biblioteken i Ljungby, Sundbyberg och Mora har startat lntemet-kaféer. Folkbiblioteken har till stor del digitaliserat sina bibliotekskataloger. Men många folkbibliotek har också kataloger över lokala samlingar av fotografier, konst och litteratur inte är digitaliserade; samlingar som allmänheten som skulle ha nytta och glädje av att få tillgång till. Många folkbibliotek betonar också vikten att få digital tillgång till komav munal information, protokoll, konsumentinformation, lokala arkiv och t.ex. diariet. I flera kommuner är detta redan möjligt med hjälp av kommunala nätverk. På andra håll kommer det att bli möjligt genom att medborgarkontoren placeras de lokala biblioteken. Flera länsbibliotek har konkreta planer på IT-projekt av enbart teknisk Det kan handla att bygga ett digitalt nätverk mellan biblioteken natur. om upp i länet eller köpa in datorer och skaffa Intemet-uppkoppling. att nya Länsbiblioteken har flera register över samlingar som borde digitaliseras. Det är oftast äldre bokbestånd och/eller samlingar av litteratur som har lokal anknytning, emigrant- och soldatregistren vid Stifts- och Landssom t.ex. biblioteket i Skara. Forskningsbiblioteken har inte några omfattande planer olika IT-projekt. De flesta institutioner tycks ha kommit igång med önskvärda projekt och planerar främst digitalisera register över äldre samlingar. De mindre nu att specialbiblioteken, Nordiska Afrikainstitutet och Svenska barnsom t.ex. boksinstitutet, planerar för Intemet-uppkoppling och egen hemsida. Det finns mängder information vid forskningsbiblioteken som inte är av digitaliserad. Främst äldre samlingar vid universitets- och högskolebiblioteken borde intresse for forskarvärlden. Flera universitetsbibliotek har vara av böcker kontinuerligt och äldre samlingar i takt med att valt att registrera nya universitetsbibliotek har digitaliserat bokbeståndet sedan de lånas ut. Uppsala 1976 och i dag finns femtedel bibliotekets 5 000 000 titlar registreca en av rade digitalt. Knappt tredjedel forskningsbiblioteken uppger i enkätsvaren att de en av håller på digitalisera förteckningar över sina samlingar. Problemet är att att digitalisering kataloger över äldre samlingar är mycket tids- och resursav krävande.

SOU 1997: 14

2.3.3 Museer

Museema i Sverige hari stor utsträckning datoriserat sin verksamhet, även om 14 % av de som har svarat på vår enkät att de inte använder datouppger rer. En del museer har intagit en avvaktande hållning till den tekniken. nya Det finns en rädsla för att man skall köpa in fel utrustning eller digitalisera materialet på fel sätt, och därför avvaktar många i hopp övergriom en mer pande IT-strategi för museiområdet. Det finns enorma mängder material i landet och museerna runt om man har kommit olika långt i digitaliseringen av samlingarna. Hela 53 % av museerna uppger att de håller på att digitalisera register över sina samlingar medan mycket få uppger att de har digitaliserat samtliga register. Många museer digitaliserar sina samlingar inom ramen för SESAM-projektenzg andra museer tar hjälp av skolelever eller arbetsmarknadsprojekt. Det pågår också många IT-projekt vid svenska museer. Statens historiska museum, Telemuseum och Livrustkammaren i Stockholm har t.ex. gett ut tidningen Historiska Nyheter på lntemet. Musikmuseet i Stockholm har ett multimedieprojekt som kallas "Respekt rötter fram".3° nu - rappens rotas Det märks på museernas planer och projekt att arbetet och bedrivs mer mer med hjälp av nya medier och ny teknik. Det är inte längre självklart att ett projekt presenteras i form av en tryckt broschyr. l stället planerar från man början för en redovisning på cd-rom-skiva eller för publicering på Internet. Många museer har också IT-projekt som resulterar i multimedieutställningar, ett sådant exempel är projektet "Den kunskapande människan" på Folkens Museum i Stockholm. 75 % av museerna som har svarat vår enkät att de har samlingar uppger och material som borde digitaliseras och som allmänheten skulle ha nytta och glädje av att få tillgång till. Det rör sig i första hand föremålssamlingar, om arkiv och bokbestånd, men många museer skulle också vilja digitalisera sina bildarkiv. Många museer har dock varken utrustning eller praktiska möjligheter att digitalisera stora mängder bilder och fotografier. Man väljer därför ofta att ha enbart textbaserade bild- och fotoregister, där bilderna beskrivs och relevanta fakta redovisas. De museer som har kommit lite längre i sin IT-användning har också mer avancerade önskemål om gitaliserad information. Riksutställnin vill gar t.ex. digitalisera hela utställningar och ge människor möjlighet att besöka dem virtuellt.

28 Se 3.1.3. Adressen är httpz//wwwtelemuseum.se/hpn/ 58 30 Adressen år http:// www.smus.se/musikmuseet/respektnu/

Kartläggning av IT -användningen i lcultursverige

2.3.4 Musik, teater och medier

Musik- och teaterinstitutionema använder främst datorer för ekonomiska och administrativa system. Det blir dock allt vanligare, framför allt på teaterinstitutionema, att datorteknik används i produktionen. Tekniken kommer att få allt större betydelse för den konstnärliga verksamheten, för såväl produktion som distribution och dokumentation. Det som ännu inte digitaliserats vid musik- och teaterinstitutionema och som allmänheten skulle ha glädje av att få tillgång till är främst not- och pjäsarkiv. Flera musikinstitutioner skriver att de vill infomiera allmänheten om konserter, tuméer och andra projekt, i någon form av digital evenemangskalender. Teaterinstitutionema vill att allmänheten skall tillgång till digitaliserad information om rekvisita- och kostymförråd samt om den tekniska utrustningen eftersom denna hyrs ut flera håll. Många av teater- och dansinstitutionerna som inte har egna hemsidor vill också informera allmänheten om sin verksamhet i digital fonn. De har ofta långt framskridna planer på vad som skall komma allmänheten till del, t.ex. pjäsmanus, forskningsprojekt, fakta och historia om resp. teater, publikundersökningar, undervisningsprogram, recensioner m.m. De medieföretag som svarat enkäten har genomgående digitaliserat stora mängder material. Det som återstår är att göra det digitaliserade arkivmaterialet tillgängligt för allmänheten. Sveriges Radio lägger redan ut de senaste riks- och lokala nyhetssändningarna Internet. Göteborgs-Posten har en omfattande digitaliserad informationsmängd som är externt tillgänglig, bl.a. GP:s digitala arkiv. Sveriges Television har bl.a. planer att digitalisera stillbildsarkivet samt att upprätta en databas med programtablåer, och Eskilstuna-Kuriren vill ge allmänheten tillgång till tidningens arkiv i någon form.

2.3.5 Myndigheter och stiftelser

En omfattande planering av IT-projekt pågår vid myndigheter och stiftelser i Sverige. Man har i hög grad upptäckt de möjligheter som informationstekniken erbjuder. Språk- och folkminnesinstitutet SOFI har t.ex. påbörjat digitalisering av en ortnamnsdatabas. Riksantikvarieämbetet har en fomminnesdatabas som kommer att finnas tillgänglig vid samtliga länsstyrelser i landet. Statens konstråd har planer på att lägga ut sina 19 000 diabilder över offentlig konst

31 Adressen är http://www.gp.se 59

SOU 1997: 14

på datorrnedium. Kungliga Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien skulle vilja ge allmänheten digital tillgång till sin bokutgivning.

2.3.6 Intresseorganisationer och ideella föreningar Även många organisationer och föreningar påpekar att de förfogar över om små resurser och är beroende av ideellt arbetande medlemmar, pågår och planeras ändå relativt många IT-projekt inom gruppen. Vanligast är att skaffa Intemet-anslutning och att skapa egna hemsidor. Flera planerar också att sprida information internt och externt med hjälp av s.k. elektroniska anslagstavlor BBS:er. En hel del intressanta projekt planeras eller skisseras där den nya tekniken utnyttjas för att tillgängliggöra kulturmaterial i form av bilder och ljud.

2.3.7 Övriga

Universitet och högskolor tillhör de tidiga e-post- och Intemet-användama och därför är det inte förvånande att så många planerade och pågående ITprojekt finns i den här gruppen. Det framgår också tydligt av enkätsvaren att det inte bara är institutionerna för informatik och datavetenskap som är aktiva området: kvinnoforskning, arkeologi och religion ligger exempelvis också långt framme. Elektronisk publicering av forskningsrapporter, uppsatser m.m. blir allt vanligare och många universitet och högskolor ger studenterna möjlighet att koppla upp sig till lokala nätverk och Internet direkt från studentrummen. De projekt som förekommer landsting och länsstyrelser handlar ofta om att öka tillgängligheten till olika typer av lokal kulturinformation förenings- aktiviteter, kulturevenemang m.m. Länsstyrelserna arbetar för att deras interna register, t.ex. fomminnesregistren, skall kunna bli tillgängliga för allmänheten. l den lilla och heterogena gruppen övriga planerar man i första hand att skaffa sig hemsidor, för att kunna nå ut med information om sin verksamhet till allmänheten.

2.4 Konklusion

Vår kartläggning visar att mycket information om kultur redan finns i digital form och att ett omfattande digitaliseringsarbete pågår i kultursverige. Det 60 finns också på många håll en uttalad vilja och utarbetade planer för att till-

Kartläggning av lT-användningen i kulrursverige

gängliggöra kultur i digital form. Däremot är relativt lite material ännu tillgängligt för allmänheten. I många fall måste dessutom den som vill ta del av den digitala informationen ta sig till den institution som sammanställt materialet. hittills digitaliserats huvudsakligen register och föneckningar, Det som är ofta av relativt elementärt slag, medan enskilda dokument och föremål ännu enbart i mycket begränsad omfattning finns tillgängliga i elektronisk fomi. Samtidigt skall sägas att allmänheten knappast är intresserad av ett fullständigt digitaliserat material utan i många fall bara vill kunna få tillgång till kultur-institutionemas allmänna resurser. Institutionemas mest efterfrågade och intressanta material bör dock göras tillgängligt i digital fomi. Även material är mycket ömtåligt, efterfrågat eller slitet är lämpligt att överföra som i digital form för att så sätt skona originalet. Dessutom bör övervägas om material bör tillgängliggöras för utbyte mellan kulturinstitutioner, mellan forskare och för utbildningsändamål. Vilket material som bör digitaliseras är de enskilda institutionerna oftast mest lämpade att själva avgöra. institutionerna är de som känner sitt material bäst och vet vad som är mest efterfrågat. Om en institution underlåter att digitalisera ett material som vore värdefullt för allmänheten att få tillgång till, bör regeringen via de årliga regleringsbreven styra digitaliseringsarbetet i önskvärd riktning. Någon övergripande samhällelig strategi för vad som bör prioriteras när det gäller IT-användning vid kulturinstitutionema finns inte. Varje kulturinstitution ansvarar själv för sin IT-användning och bör upprätta en egen lT-strategi utifrån sina specifika förutsättningar. Samtidigt är det viktigt att diskutera frågan om gränsdragningen mellan respektive institutions egen bedömning och samhällets ansvar för vad som bör ingå i infrastrukturen. Ännu överenskomna och accepterade regler for hur finns inte gemensamt olika typer av kulturinstitutioner skall klassificera och katalogisera sitt material. Ett mer strukturerat samarbete över institutions- och sektorsgränsema är därför nödvändigt om institutionemas material enkelt skall kunna sökas och

nås via Kultumät Sverige och andra söksystem. Vi tror att

gemensamma Kultumät Sverige kan fylla en viktig funktion som gemensamt forum för detta arbete. Många institutioner står inför principbeslut vad gäller val av system, utrustning och hur resurserna skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Därför är det viktigt att institutionerna i ökad utsträckning samarbetar och utbyter erfarenheter om t.ex. för- och nackdelar med olika slags katalogisering och teknisk utrustning. Vid sidan av de befintliga samarbetsorganen inom de olika kultursektorerna, lnsam,33 BIBSAM34 mfl., bör Kultumät som

32 Se vidare kapitel 33 Se 6.4.1. 34 Se 6.3.5. 61

SOU 1997: 14

Sveriges planerade elektroniska diskussionsgrupper kunna fungera som ett gemensamt forum for sådana diskussioner. Digitaliseringsarbetet har hittills i stor utsträckning skett med hjälp av tillfälliga anslag via arbetsmarknadsátgärder och liknande. Varje institution bör utarbeta sin egen strategi för hur den befintliga organisationen långsiktigt anpassas så att tillgängliggörande genom digitalisering blir en permanent del av verksamheten. Vi ser informationsteknik och Internet som kraftfulla verktyg för att Öka tillgängligheten till svensk kultur. Genom att göra kulturrnaterial tillgängligt i digital form och distribuera det genom ett Kulturnät Sverige, dvs. en välstrukturerad del av Internet, kan fler människor än i dag få tillgång till det svenska kulturarvet och till samtida kulturyttrin gar. Det är också viktigt att det framtida Kultumät Sverige omfattar en vidare krets av kulturproducenter än enbart de samhälleliga kulturinstitutionema. Kulturinstitutioner och -myndigheter bör på olika sätt förmås att göra sin verksamhet digitalt tillgänglig. Ett sätt som vi rekommenderar är att regeringen i regleringsbrev till institutionerna ställer krav årlig redovisning av i vilken utsträckning verksamheten finns tillgänglig i digital form. Regeringen kan också välja att mer explicit uttala att en viss andel av verksamheten eller ett visst innehåll görs tillgängligt i digital form.

3 Andra och IT

uppdrag studier om

I detta kapitel redovisar vi andra uppdrag och arbeten inom regeringskansliet som berör IT/kultur-området. Vi presenterar aktuella propositioner och redogör for andra arbeten med att skapa informationsnätverk. I-lär redovisas också aktuella studier av IT-användningen.

3.1 Andra uppdrag som rör IT

Flera utredningar som berör användningen av informationsteknik pågår eller har nyligen avslutats inom regeringskansliet. Här följer en kort presentation av dessa arbeten.

3. l .l IT-utredningen

IT-utredningen föreslog i betänkandet SOU 1996:40 Elektronisk dokumenthantering våren 1996 att definitioner av begreppen elektronisk handling, digitalt dokument, digital signatur och digital stämpel förs in i förvaltningslagen. På så sätt kan nämligen rättsregler skrivna för traditionell pappersbaserad uppgiftshantering tillämpas också i IT-miljö. Dessutom föreslogs benya stämmelser i rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen och förvaltningslagen om inkommande elektroniska handlingar. Beträffande elektronisk post föreslogs att handlingar som överförs elektroniskt som huvudregel skall anses ha kommit när handlingen har nått myndighetens elektroniska adress. För att inte hindra ett fritt meningsutbyte vid elektroniska anslagstavlor s.k. BBS:er föreslogs vissa undantag från datalagen. Vidare föreslogs vissa bestämmelser för att begränsa missbruk av elektroniska förmedlingstjänster. Användarna måste informeras om vem som tillhandahåller en formedlingstjänst och den tillhandahåller tjänsten skall som vara skyldig att förhindra fortsatt spridning vid missbruk. Dessa skyldigheter föreslogs straffsanktioneras. Utredningens förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet och en lagrådsremiss väntas under våren 1997.

SOU 1997: 14

3. 1 .2 IT-kommissionen Regeringen vill främja användningen av informationsteknik i Sverige. l mars 1996 lades därför en proposition om åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik prop. 1995/962125. En särskild IT-kommission har också tillkallats.

1994 års IT -kommission Den dåvarande regeringen tillkallade den 17 mars 1994 en kommission för att främja en bred användning av informationsteknologin i Sverige. IT-kommissionen skrev i betänkandet SOU 1994:118 IT-Vingar människans förmåga att kulturskapare och kulturinstitutioner genom IT lättare kan nå publiken och att IT också kan ge upphov till helt nya möjligheter för konstnärligt skapande. Samtidigt pekades på risken for att den multinationella kulturindustrins dominans förstärks ytterligare genom uppbyggnaden av världsomspännande informationsnätverk.

Den nuvarande IT -kommissionen Efter regeringsskiftet hösten 1994 tillkallades den 19 januari 1995 en ny ITkommission. Denna kommission har fortsatt den förra kommissionens arbete och har som uppdrag att vara rådgivande till regeringen i lT-frågor, vara åtinformationstekniken och verka pådrivande gärdsinriktad, sprida kunskap om för att främja bred IT-användning i Sverige. Delbetänkandet SOU en 1995:68 IT-kommissionens arbetsprogram för 1995-96 var en första inventering av åtgärder och förslag for att främja användningen av IT. IT-kommissionen avsåg att samla operatörer, användarorganisationer och andra intressenter de nya informationsnäten för att försöka få till stånd en gemensam användarmoral med "etiska regler" som kan efterlevas frivillig väg.

IT -kommissionens tilläggsdirektiv Regeringen beslutade den 6 juni 1996 att koncentrera och förnya lT-kommissionens uppdrag. De övergripande uppgifterna enligt tidigare direktiv ligfast, uppgifterna följer regeringens lT-proposition tillkomger men som av mer. Det rör sig om att följa utvecklingen av IT-användningen inom utbildningsväsendet och att ta initiativ till att bilda ett rättsligt observatorium som bl.a. skall identifiera och uppmärksamma rättsliga problem för utvecklingen av IT samt föreslå förändringar av lagstiftningen som underlättar använd-

64 1 Se även 3.2.1.

Andra uppdrag och studier om IT

ningen av informationsteknik. IT-kommissionen skall också följa utvecklingen vad gäller statens informationsforsörjning samt bistå regeringen i dess arbete med att organisera ett mer samordnat ansvar för och utveckla en strategi IT-säkerhetsområdet. IT-kommissionen skall inrikta sitt fortsatta arbete på frågor som berör ITanvändningens möjligheter att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. Vidare skall kommissionen fokusera ökad tillgänglighet till infonnationsteknik samt konsekvenserna av och frarntidsscenarion för utvecklingen av den i samhället alltmer integrerade informationstekniken. Kommissionen skall lämna en delredovisning senast den 31 mars 1997 samt en slutrapport den 31 maj 1998.

3.1.3 SESAM-projektet

Våren 1995 beslutade riksdagen att avsätta 235 miljoner kronor som en engångsinsats för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Avsikten var att medlen skulle användas för att hjälpa första hand museerna att komma ikapp med registrering, dokumentering, gallring, konservering och magasinering av sina föremålssamlingar. En projektgrupp bildades i mars 1995 för att formulera projektplan och handlingsprogram för verksamheten. I rapporten SESAM öppna musei- samlingarna som lades fram i juni 1995 sägs bl.a. att en nationellt distribuerad databas, i flera delar tillgänglig via Internet, bör byggas upp för att skapa tillgänglighet till infomtation från museer och arkiv. Pengarna som avsattes för SESAM-projektet är nu fördelade på 69 olika kulturinstitutioner, varav största delen har gått till statliga eller statsunderstödda museer. Regeringen avser att följa och utvärdera SESAM-projektet som kommer att pågå fram till 31 december 1998.

3. l .4 Ungdomens IT-råd

Regeringen tillsatte i januari 1995 den i särklass yngsta statliga kommittén Ungdomens IT-råd med fem ledamöter i åldern 13 till 26 år. Rådet skall samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern

informationsteknik i skolan, på fritiden och inför arbetslivet. l delbetänkandet

SOU 1996:32 Möss och människor redovisas goda exempel på användning av informationsteknik bland barn och ungdomar. I december 1996 presenterade Ungdomens IT-råd sitt slutbetänkande Mega-byte SOU 1996:181. Betänkandet innehåller visioner om framtidens

SOU 1997: 14

samhälle och ger förslag till ny politik i fråga om samhällets utveckling, arbetsmarknad och företagande samt utbildning. Den 19 december beslutade dock regeringen att ge Ungdomens IT-råd förlängt förordnande till den 15 december 1997 då ett nytt slutbetänkande skall presenteras. I tilläggsdirektivetz står att arbetet skall fullföljas med tyngdpunkt framtidsvisioner, jämlikhet och goda exempel på IT-användning. Ungdomens 1T-råd skall även bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsdatabas om IT-projekt och lT-satsningar.

3. 1 .5 Toppledarforum

Våren 1994 tog Finansdepartementet initiativ till ett arbetsprogram för förnyelse och effektivisering av offentlig verksamhet genom ökad användning av IT. Den informella samverkansgruppen Toppledarforum bildades och består av ett tiotal generaldirektörer vid informationsintensiva myndigheter samt cheferna för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Till samverkansgruppen är knutet ett s.k. programråd för planering och beredning av olika frågor. Toppledarforums arbetsprogram är indelat i tre delområden: informationsförsörjning i offentlig förvaltning, informatikplattformar samt verksamhetsfömyelse med hjälp av lT. Toppledarforums verksamhet bedrivs i projekt som normalt genomförs av personer hämtade från de organisationer som är representerade i samverkansgruppen eller programrådet. En central uppgift är att genom rekommendationer etablera standarder för att främja en enhetlig utformning av infrastrukturen.

Exempel på Toppledarforums projekt

Projekten trycker och distribuerar sina rapporter som en del i Toppledarforums publikationsserie. Bland projekten hittills kan närrmas: En utredning om vilka spelregler som behövs för en effektiv informations- försörjning inom offentlig förvaltning. Projektet PROSIT Policy och Riktlinjer för den Offentliga Sektorns IT-användning lämnade flera åtgärdsförslag. Två av dessa har lett till särskilda utredningar, dels om prispolitik för informationstjänster3, dels studie över användningen s.k. en av grunddatabasefi.

2 Dir. 1996:105 3 RRV 1995:64, Principer för prissättning informationstjänster. av Se även 9.1.3. 66 4 De centrala företags- och fastighetsregistren. Se 3.1.9. person-. även

Andra uppdrag och studier om IT

En kartläggning av de rättsliga hindren för en rationell IT-användning i offentlig förvaltning samt förslag till förändrade lagar och regler. Projektet presenterade sina slutsatser i den s.k. LEXlT-rapporten i januari 1995. En förstudie om de tekniska förutsättningarna för infomtationsutbyte inom i första hand den offentliga förvaltningen. Resultatet av huvudstudien Gemensamma IT-plattformar för informationsutbyte presenterades i juni 1996 med förslag till rekommendationer, gemensamma normer och standarder inom förvaltningen. Toppledarforums medlemmar kommer att tillämpa rekommendationerna inom sina myndigheter. Offentliga organisationen Intemet-sidor. Projektet har utarbetat ett förslag till hur Internet kan användas som en kanal för spridning av samhällsinformation. I rapporten Det offentliga Sverige på Internet presenteras bl.a. ett förslag till en gemensam ingångssida för medborgare, företag och förvaltning som söker förvaltningsspecifik information på Internet. Rapporten föreslår också vissa grundläggande kvalitetskrav för förvaltningens Intemet-sidor.5 En utredning av förutsättningarna för att införa elektronisk upphandling för den offentliga sektorn. I förstudien Elektronisk handel för kommuner, landsting och stat konstateras att elektronisk handel kan ge stora rationaliseringsvinster för såväl förvaltning som leverantörer. Projektets målsättning är därför att 95 % av upphandlingen av alla frekventa varor och tjänster inom offentlig sektor skall ske elektroniskt före sekelskiftet. Varje kontor inom den offentliga förvaltningen skall vara nåbart med epost under 1996. Projektet Elektronisk post katalog arbetar med kartläggning och Standardisering av teknik för e-post och utveckling av gemensamma adresskataloger samt med att ge förslag till regler och rutiner för e-postanvändningen. Säkrare IT i offentlig sektor är ett förslag som innebär att användningen av personliga smarta kort för tjänstebruk införs som en gemensam lT-säkerhetslösning för hela den offentliga sektorn och i samhället i övrigt. Förslaget är ute på remiss t.o.m. 5 mars 1997.

3. l .6 Mediekommittén

Regeringen tillsatte i september 1994 en kommitté för att utreda tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet nya medier som används vid förmedling av yttranden och annan information till allmänheten.6 Mot bakgrund av den analysen skall kommittén undersöka frågan om ett grundlagsskydd för moderna medier som nu inte har ett sådant skydd. Syftet med översynen är inte att förändra offentlighetsprincipen utan att överväga hur den skall kunna tillämpas under nya tekniska förutsättningar. Lagstiftningen måste vara anpassad till dagens förhållanden, och om möjligt

Se även 3.3.1. Dir. 1994:104. 67

SOU 1997: 14

även till framtidens. Den skall utformas så oberoende av tekniska begrepp och termer som möjligt. Kommittén skall också analysera förhållandet mellan tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om beslag och konfiskering å ena sidan och offentlighetsprincipen å den andra. Kommittén kommer att föreslå de lagändringar som den finner motiverade och ha avslutat sitt arbete under mars 1997.

3. 1.7 Datalagskommittén Regeringen beslöt den 15 juni 1995 tillkalla kommitté7 med uppgift att en att analysera vilket sätt EUzs direktiv om skydd för personuppgifter skall införlivas i svensk lagstiftning. Kommittén skall även lägga fram förslag till en ny lag området. Fram till den 31 mars 1997 kommer Datalagskommittén därför att utreda datalagens nuvarande form och föreslå genomgripande förändringar för att anpassa lagen till utvecklingen området. Datalagen skall därigenom också göras förenlig med EU:s direktiv om skydd för personuppgifter. Direktivets syfte är att göra ett fritt flöde av personuppgifter möjligt inom EU. Datalagskommittén har även fått i uppgift att föreslå de ändringar som behöver göras i tryckfrihetsförordningen för att anpassa bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet till den nya tekniken och den nya terminologin omrâdet.

3.1.8 Internet-utredningen Regeringen gav den 26 september 1996 Statskontoret i uppdrag att utreda den svenska delen av Internet. Uppdraget syftar till att beskriva Internet i dagsläget och att göra en analys av framtida krav. I huvudsak omfattar utredningen den tekniska infrastrukturen teknik och regelverk för Internet i Sverige. Den omfattar däremot inte t.ex. offentlighetsrättsliga frågor yttrandefrihet och tryckfrihet, straffrättsliga och upphovsrättsliga frågor. Utredningen skall föreslå åtgärder till förändringar samt undersöka behovet av och förutsättningar för att öka säkerheten och användbarheten av Internet. En anledning är den säkerhetsrisk som kan tänkas ligga i att den svenska delen av Internet nu har en enda sammanbindningspunkt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Statskontoret har därför fått i uppgift att bl.a. föreslå att regionala knutpunkter för sammankoppling av da-

68 7 Dir. 1995:91.

Andra uppdrag och studier om IT

tanäten etableras samt bedöma om den nuvarande administrationen av Internet är adekvat eller om den bör organiseras annat sätt. Utredarna kommer även att föreslå hur utbyggnad och finansiering av gemensamma resurser kan ske och hur nya nätoperatörer får tillgång till dessa resurser. Uppdraget skall vara avslutat senast den l oktober 1997.

3 l .9 Grunddatabasutredningen . Regeringen har tillkallat en särskild utredare som skall överväga hur vissa centrala databasers tillgänglighet, service och kvalitet kan förbättras Utredaren skall samtidigt beakta integritets- och säkerhetsaspekter, att samhällets kostnader bör minska samt att uppgiftslämnandet effektiviseras. Arbetet skall koncentreras att lämna förslag till lösningar aktuella problem med register samt att i samband med det föreslå eventuella författningsändringar. Utredarens överväganden bör även kunna fungera som riktlinjer för andra viktiga register i samhället. Uppdraget skall vara avslutat senast den 1 maj 1997.

3.1.l0 Distansutbildningskommittén

Regeringen har tillsatt en särskild kommitté som skall föreslå åtgärder som kan främja utbildningen användning av distansmetoder inom Kommitténs huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen av de möjligheter till distansutbildning som lT erbjuder. Distansutbildningskommitténs förslag skall bl.a. grunda sig på erfarenheter från ett antal distansutbildningsprojekt. Projekten skall ge ny kunskap och nya erfarenheter av distansutbildning, samt prova nya läromedel och pedagogiska metoder som lämpar sig för distansutbildning. Kommittén har delat lt 85 miljoner kronor till 101 olika projekt vid universitet, skolor, studieförbund och företag. Distansutbildningskommittén skall även analysera hur radio och tv kan utnyttjas i bildningens tjänst och presenterade ett delbetänkande i ämnet hösten 1995. Kommittén fick i 1996 tilläggsdirektiv för att lägga fram förslag mars om vilken roll Sveriges Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och

8 Dir.1996:43 9 Dir.1995:69 10 sou 1995:120 rv och utbildning. 11 Dir.1996:l7 69

SOU 1997: 14

folkbildningsområdet. Uppdraget skall redovisas före utgången av oktober 1997. Distansutbildningskommitténs slutbetänkande skall presenteras i maj 1998.

3.1.1 Översyn av pliktexemplarslagen

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en förutsättnings-

lös översyn av pliktexemplarslagen. Enligt pliktexemplarslagen skall do-

kument böcker, tidningar, trycksaker och skivor lämnas till vissa biblio- - tek och arkiv för att bevaras och finnas tillgängliga för forskning. Redan i dag omfattas också elektroniska dokument i ñx form, t.ex. cd-rom-skivor och disketter, av lagen. Däremot omfattas inte dokument som lagras digitalt i datanät, vilket skall ses mot bakgrund av att allt fler dokument som t.ex. vetenskapliga uppsatser och tidningar enbart lagras i digital form. Utredaren skall undersöka om leveransplikten kan utökas, och hur den i så fall skall utformas. Uppdraget skall vara färdigt den 1 september 1998.

3.l.12 Elektroniska pengar

Regeringen har en tillsatt en särskild utredare som skall analysera de rättsliga frågor som uppkommer vid användning av elektroniska pengar samt utreda behovet ändrade lagar och regler på området. av Utredaren skall kartlägga hur e-pengar, i form av smarta kort dvs. kontantkort och betalningssystem via datornät som t.ex. Internet, utnyttjas. Utredaren skall även utreda vilka som skall få utfärda e-pengar och föreslå eventuella åtgärder för att motverka att sådana skall utnyttjas i ekonomisk brottslighet, t.ex. vid penningtvätt. Dessutom skall utredas vilken rättslig status e-pengar har. Utredarens uppdrag skall vara slutfört före utgången av år 1997.

3.2 Propositioner som rör IT

Regeringen har under det gångna året presenterat ett antal propositioner som berör IT/kultur-området. Vi redovisar här kortfattat några av de förslag som kan komma att betydelse for ett svenskt kultumät.

12 Dir.l996:92 70 13 Dir.1997:1

Andra uppdrag och studier om IT

3.2.1 IT-propositionen

Regeringen lade i mars 1996 fram en proposition med förslag till åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. I propositionen föreslås mål för en övergripande nationell lT-strategi, ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik samt vilka statliga uppgifter som bör prioriteras. Regeringen vill genom propositionen främja tillväxt och sysselsättning samt värna grundläggande samhällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla medborgare skall kunna dra nytta av infonnationsteknikens möjligheter. Regeringen anser att det grundläggande arbetet med att skapa en öppen marknad för telekommunikationstjänster samt att bygga ut den fysiska infrastrukturen redan är genomfört i Sverige. Därför gäller det nu framför allt att stimulera användningen av den nya tekniken. Staten föreslås prioritera insatser på tre områden de närmaste åren: Rättsordningen skall kunna hantera tekniska förändringar och målet är att genomföra författningsändringar inom prioriterade rättsområden inom tre år. Effektiva former för att rättsligt kontinuerligt följa upp den snabba utvecklingen IT-området skall också skapas. Kunskaper om IT och dess användningsmöjligheter skall föras på alla nivåer i utbildningrväsendet inom tre år. En väl fungerande infrastruktur för samhällets informationsförsörjning skall utformas för att ge hög tillgänglighet till basinformation. Inforrnationsförsörjningen innefattar såväl fysiska nätverk som innehållet i och regelverket kring gemensamma informationssystem.

IT och kulturpolitiken

I IT-propositionen sägs att IT öppnar helt nya perspektiv för museernas och arkivens möjligheter. Museema och arkivmyndighctema bör därför ta aktiv del i utvecklingen av multimedier, digitaliseringssystem och telekommunikation. Regeringen anser också att ett snabbt införande av digital marksänd TVteknik i Sverige kan öka yttrandefriheten och mångfalden samt motverka privat och offentlig maktkoncentration. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har enats om riktlinjer som underlättar beslut om snabbt införande av digitala TV-sändningar i marknätet, om åtgärder för att stärka och förtydliga public service-verksamheten samt om insatser för att säkra framtida svensk TV-produktion med kultur och kvalitet.

SOU 1997: 14

Propositionen.: behandling Riksdagens trafrkutskott har behandlat IT-propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till mål och prioriterade uppgifter för en nationell IT-strategi och poängterade vikten av att det redovisade handlingsprogrammet genomförs snabbt och effektivt. För att stärka den parlamentariska förankringen ansåg utskottet att regeringen årligen bör återkomma till riksdagen med en skrivelse som redovisar utvecklingen IT-området. Utskottet framhöll vikten av att informationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället motverkas. Utskottet ville också att säkerhets- och sårbarhetsfrågor inom IT-användningen uppmärksammas tydligare och att regeringen utarbetar en strategi för det arbetet. Riksdagen beslutade den 4 juni 1996 i enlighet med Trañkutskottets betänkande att anta regeringens förslag till mål for en nationell lT-strategi samt att godkänna regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja lT-användningen.

3.2.2 Kulturpropositionen

Regeringen tillsatte 1993 en parlamentarisk utredning som antog namnet Kulturutredningen. Den hade främst till uppgift att utvärdera kulturpolitikens inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål. Utredningen ñck också i uppdrag att göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar kulturpolitiken har att möta längre sikt, och att lämna förslag om mål för kultmpolitiken och åtgärder for att främja kulturlivet. Utredningens slutbetänkande överlämnades i augusti 1995 till regeringen och har sedan remissbehandlats. Detta material har utgjort ett av underlagen vid framtagandet av 1996 års kulturproposition 1996/97:3.

Riksdagsbeslutet som inte var helt i enlighet med propositionens förslag,

fastslår att målen för den statliga kulturpolitiken skall vara: värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att an- - att vända den, att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kultur-upplevelser samt till eget skapande, att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därige- motverka kommersialismens negativa verkningar, nom att kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obun- - ge den kraft i samhället, att bevara och bruka kulturarvet, -

72 14 Riksdagen behandlade kulturpropositionen den 19 december 1996.

Andra uppdrag och studier om ff

att främja bildningssträvanden, att främja internationellt kultumtbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Med dessa formuleringar förändras de kulturpolitiska målen något jämfört i de mål som slogs fast i 1974 års mål för den statliga kulturpolitiken, men udinriktningen är densamma. Propositionen fokuserar som tidigare ytt- .randefrihet, kulturell jämlikhet och mångfald. Regeringen lägger ökad tonvikt vid litteraturen och läsfrämjandet bl.a. föreslås en bibliotekslag samt vid - att förbättra konstnäremas villkor. Samtliga dessa förslag har antagits av riksdagen, bibliotekslagen dock med vissa ändringar.

Kultur och IT

Den bibliotekslag som riksdagen antagit syftar bl.a. till att garantera avgiftsfria boklån. Bestämmelsen om avgiftsfrihet tar endast sikte litteratur, vilket innebär att informationssökning i databaser m.m. inte regleras i lagen. Många av remissinstansema till Kulturutredningen har synpunkter detta och anser att avgiftsfriheten också bör omfatta utnyttjandet av medier och informationstjänster biblioteken. De menar att en begränsning till enbart litteratur bygger på ett föräldrar synsätt. I frågan om avgiftsfrihet för informationsteknik på biblioteken avvaktar regeringen slutbetänkandet från utredningen Kultumät Sverige. När det gäller IT inom museerna hänvisar propositionen till Kultumät Sveriges delbetänkande, Inför ett svenskt kultumät IT och framtiden inom kulturområdet SOU 1996:110, i vilket det konstateras att en övergripande IT-strategi för museiområdet behövs.

3.2.3 Forskningspropositionen I Forskningspropositionen, som antogs av riksdagen den 11 december 1996, presenterades regeringens forskningspolitik för åren 1997-199915 Omfattningen av forskningsinsatsema beslöts vara lika stor som hittills. De nya forskningspolitiska målen innebär bl.a. att: övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om verksamheten och den närmare medelsfördelningem

15 Se också 5.4.2. 16 Proposition 96/97:5 Forskning och samhälle. 17 De demokratiskt valda skall det för de organen ta yttersta ansvaret offentliga forskningsresursema och deras användning. Det innebär att statsmakterna måste kunna planera övergripande för alla offentliga medel 73

SOU 1997: 14

en särskild samverkansgrupp inrättas för att främja tvärvetenskap och jämställdhet, ett sammanhållet tvärvetenskapligt program för forskning om kulturarv och olika kulturområden skall byggas med förbättrad forskningsupp information och nyttiggörande av forskningsresultat, - biblioteksdatabassystemet LIBRIS skall utvecklas till en nationell och allmän inforrnationsresurs.13 Det svenska universitets- och högskoleväsendets gemensamma datanät, SUNET, bör enligt regeringen även omfatta åtminstone ett folkbibliotek per kommun samt statliga och statsunderstödda museer. 19 Som riktlinjer anges också bla att: internationella utvärderingar bör göras inom alla forskningsområden med statlig finansiering. Samtliga forskningsfinansiärer och forskare måste i ökad utsträckning bedöma relevansen i den forskning som bedrivs. I detta syfte avser regeringen att ändra i instruktioner och föreskrifter,

forskarna bör ta ansvar i forskningsetiska frågor,2°

ett närmande sker mellan forskningen och övriga samhällssektorer, - - forskningen inkluderar alla samhällsområden och bidrar till utvecklingen inom dessa områden, - samverkan mellan myndigheterna förstärks inom vissa särskilda områden, t.ex. forskning inom informationsteknik. I budgetpropositionen för år 1997 föreslogs också ändring i högen skolelagen 1992:1434 för att tydliggöra högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället. Regeringen anser att högskolan har ett ansvar när det gäller stöd till forskare i frågor som rör samverkan med det omgivande samhället. Alla universitet och högskolor bör därför enligt regeringen förfoga över vissa egna resurser för forskning. Därigenom förbättras förutsättningarna för att den långsiktiga kunskapsutvecklingen och samverkan med det regionala arbetslivet kan fortsätta att öka. För att stärka sambandet mellan utbildning och forskning tilldelas de mindre och medelstora högskolorna fasta och ökade forskningsresurser, eftersom en utbyggnad av forskningsresursema vid dessa högskolor enligt regeringen bidrar till att stärka detta samband.

som används för att finansiera forskning, dvs. även för de löntagarfondsmedel som avsatts till stiftelser för forskningsstöd. Se vidare 3.3.4. Se vidare 7.3.1. 0 Regeringen har också för avsikt tillsätta en utredning med parlamentarisk 74 förankring för att allsidigt belysa forskningsetiska frågor.

Andra uppdrag och studier om IT

3.3 Inforrnationsnätverk

Flera projekt pågår för att skapa informationsnätverk inom olika samhällsområden. Intresset för och behovet av gemensamma nätverk tycks öka. I detta avsnitt redovisas Intemet-baserade inforrnationsprojekt som Kultumät Sverige bör samråda och eventuellt också samarbeta med.

3.3.1 Det offentliga Sverige på Internet

Toppledarforumzl startade i november 1995 projektet World Wide Web för offentlig information. Statistiska centralbyrån var ansvarig för projektet och representanter för stat, landsting och kommuner deltog. Projektet resulterade i en rapport och en handbok, som presenterades i september 1996, under rubriken Det offentliga Sverige på Internet. Handboken ger råd och rekommendationer för publicering av information förvaltning. Internet till såväl tekniker som informatörer inom offentlig I rapporten föreslås bl.a.: att offentlig sektor etablerar en gemensam ingångssida "Det offentliga - Sverige" på Internet, - att ett sekretariat snarast inrättas för att bl.a. etablera, underhålla och vidare utveckla ingångsidan till Det offentliga Sverige, att grundläggande kvalitetskrav skall gälla for den enskilda förvaltningen för att bli länkad från Det offentliga Sverige och att Toppledarforums medlemmar förklarar sig beredda att tillämpa dessa grundläggande kvalitetskrav, att Statskontoret får i uppdrag att utvärdera och teckna ramavtal gällande olika Intemet-tjänster och -produktioner, att Samhällsguiden snarast blir tillgänglig Internet, att Stiftelsen Invandrartidningen får i uppdrag att publicera övergripande samhällsinformation på "lätt svenska" via Internet. Flera av dessa förslag har eller håller nu att genomföras. Ett sekretariat har inrättats för att under de närmaste två åren genomföra projektet "Det offentliga Sverige på Internet". sekretariatet består av tre personer från Svenska kommunförbundet, Information Rosenbad respektive Landstingsförbundet.

21 Se 3.1.5. även 2 En uppdaterad version handboken finns tillgänglig på Toppledarav forums www-server under adressen http://toppled.nutek.se 75

SOU 1997: 14

3.3.2 Svenska miljönätet Regeringen Miljövårdsberedningen i uppdrag utarbeta förslag till gav att ett samlad strategi för användning IT inom miljöområdet. Miljövårdsav beredningen presenterade sitt förslag 1996.25 Förslaget innebär sommaren bl.a. att ett svenskt miljönät skall skapas på Internet. Det Svenska miljönätet skall göra det enklare att snabbt finna information om miljö i Sverige. Enligt förslaget skall Miljönätet innehålla fyra delar: en katalog med länkar till www-sidor med nriljöinfonnation av intresse för svenskt miljöarbete, en sökfunktion och en databas som innehåller allt som publicerats digitalt om svensk miljö, elektroniska konferenser om miljö och miljöarbete, samt en katalog med e-postadresser till alla som arbetar med miljövård i någon form. Naturvårdsverket skall enligt budgetpropositionen för 1997 avsätta pengar for att bygga upp ett svenskt miljödatanät. Naturvårdsverket har redan under hösten 1996 påbörjat en förstudie om hur ett svenskt miljödatanät bör organiseras.

3.3.3 Forskningsinformationssystem

Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att i samråd med Forskningsrådsnämnden m.fl. utarbeta ett förslag till ett forskningsinforrnationssystem på Internet. Meningen är att allmänheten, skolorna och andra utbildningsinstitutioner som har intresse av såväl att orientera sig allmänt om forskning som att få specifik information om olika forskningsområden och -projekt skall få möjlighet att på ett enkelt sätt tillgodogöra sig sådan information. Regeringen anser därför att det är angeläget att skapa nationellt heltäckande forskningsinformation baserad på IT, anpassad både för allmänheten och för utbildningsväsendet i vid mening. Målet är att 1998 ha ett utbyggt och överblickbart system över hela landet.

23 Jo 1968:A. 4 Tilläggsdirektiv 1995:104. 76 25 sou 1996:92 IT miljöarbetet. z

Andra uppdrag och studier om IT

3.3.4 LIBRIS

LIBRIS är forskningsbibliotekens samkatalog.25 För närva-

gemensamma rande registrerar 70 universitets-, högskole- och specialbibliotek sitt litteraturbestånd i LIBRIS medan 600 bibliotek använder systemet för sökning och fjärrlån. Databasen innehåller for närvarande ca tre miljoner unika titlar med tillhörande beståndsuppgifter. LIBRIS innehåller också information från nationalbibliografiema i USA, England och Tyskland katalogiseringsstöd som för svenska bibliotek. I februari 1997 planeras katalogen bli tillgänglig för sökning www utan kostnad. Såväl LIBRIS flera högskolebibliotek har länge haft sina som kataloger tillgängliga Internet via Telnet, men hittills är det enbart högskolebiblioteket i Luleå och Lantbruksuniversitetets bibliotek i Uppsala som lagt ut sina kataloger www. LIBRIS skall uppdateras kontinuerligt på Internet och det kommer även att länkar till LIBRIS-bibliotekens hemsidor. finnas Regeringen har Kungliga biblioteket KB i uppdrag att utveckla gett LIBRIS modernt heltäckande bibliotekssystem. Det innebär att folktill ett och länsbiblioteken också skall inlemmas i LIBRIS som därigenom blir en rikstäckande bibliotekskatalog. Regeringen har beslutat att öka anslaget till KB för 1997 med 11 miljoner kronor för ändamålet.

3.4 Andra studier av IT-användning

Eftersom användningen informationsteknik och Internet ökar mycket av snabbt, efterfrågar både näringsliv och förvaltning undersökningar av hur omfattande IT -användningen i Sverige Många undersökningar av varierande kvalitet har också genomförts den senaste tiden.

3.4 l Datorvanor 1995 . Statistiska centralbyrån genomförde 1995 studie över användningen av IT en Undersökningen, beställdes IT-kommissionen23 och i Sverige. som av presenterades i Datavanor 199529 visade bl.a. att ca 60 % av Sveriges befolk-

26 Se även 6.3.3. 27 Adressen är: ht:tp://www.libris.kb.se/ 28 Se 3.2.3. 29 Frågorna har ställts via datorstödda telefonintervjuer i samband med SCB:s ordinarie Arbetskraftsundersökningar varje månad. l0 106 intervjuer om datorvanor gjordes under juni månad 1995. Ytterligare 401 individer tillvalde enbart besvara arbetskraftsundersökningens frågor. 77 frågades men att

SOU 1997: 14

ning i åldern 16-64 år är eller har varit datoranvändare. Drygt 50 % dem av som är sysselsatta använder datorer i sitt arbete. Män använder datorer i större utsträckning än kvinnor och det är särskilt markant när det gäller användning datoreri hemmet. Drygt 30 % av av samtliga män och ca 22 % av samtliga kvinnor i åldern 16-64 år använder dato-

rer. Ungefär 17 % av dem som använder datori hemmet har uppkoppling en av datorn mot andra datorer utanför hemmet. Knappt 9 % dem med dator av hemma använder den för att hämta/lämna information från externa databaser och drygt 8 % använder datorn för att kommunicera med elektronisk post.

3.4.2 Skolans datorer 1995

Skolverket genomförde hösten 1995 en kartläggning av tillgången till datorer i Sveriges skolor. Undersökningen riktade sig till samtliga skolhuvudmän och var en uppföljning av en liknande kartläggning genomfördes hösten som 1993. Resultatet, som publicerades våren 1996 i skriften Skolans datorer - en kvantitativ bild3° visar antalet datorer i skolorna har ökat kraftigt att mellan , 1993 och 1995, såväl för lärarbruk som för undervisning. Antalet undervisningsdatoner har mer än fördubblats i den kommunala grundskolan. Det innebär att det nu går hälften så många grundskoleelever 19 på varje dator järnfört med 1993 38. Inom den kommunala gymnasieskolan i samsas genomsnitt 8 elever om en dator. Datorerna placeras också i allt större utsträckning i klassrummen i stället for i speciella datasalar. Generellt sett är datortätheten större vid fristående skolor än vid de kommunala och landstingsdrivna skolorna. Oavsett skolform är datortätheten högst i glesbygdskommuner och lägst i storstäderna. Möjligheterna till extern datakommunikation varierar mycket mellan skolforrnema men har generellt sett ökat. Tillgången till bl.a. Internet fortfaranär de störst inom gymnasieskolan och minst inom särskolan. Ungefär 3/4 av gymnasieskolorna och 1/3 av grundskolorna har tillgång till datakomextern munikation.

30 Skolverkets rapport nr 99 med tabellbilagan Skolans datorer 1995 En 78 redovisning pd huvudmannanivå.

Andra uppdrag och studier om IT

3.4.3 IT-användning i Sverige 1995

Kommunikationsdepartementet kartlade Närings- och teknik- På uppdrag av utvecklingsverket NUTEK översiktligt infrastrukturen för informationstjänster i olika delar av Sverige 1995. Hur IT används, vad som hindrar en bred användning samt tillgängligheten till olika slags teletjänster studerades. I Teletjänster och IT-användning i Sverige redovisas en enrapporten kätstudie besvarats 206 landets 288 kommuner. Svaren är komsom av av munala tjänstemäns bedömningar av läget inom sina resp. kommuner. Tjänstemännen har inte enbart uppgett den kommunala IT-användningen utan också skattat IT-användningen hos företag och organisationer som är verksamma i kommunen. Studien visar att Internet är det vanligaste externa datanätet hos företag och organisationer. Samtidigt sägs att enbart ett fåtal faktiskt har tillgång till ISDN och Internet, något också gör det svårt att uttyda några eventuella regiosom nala skillnader. Det finns ett stort intresse för bredbandiga tjänster över hela landet. Den tillämpning IT används i flest kommuner är distansutbildning. av som Inom den kommunala förvaltningen används IT mest för att sprida information intemt. Oftast nämns ekonomiska faktorer som hinder för en ökad ITanvändning inom förvaltningen. För företag och organisationer anges däremot brist på kompetens det vanligaste hindret för ökad användning vara datorer och telekommunikation. 114 av kommunerna hade en IT-strategi, av 40 IT-plan och 104 ADB-plan flera kommuner har dock kryssar för en en mer än ett av dessa alternativ.

3.4.4 Data informationstekniken i Sverige 1996 om Statistiska centralbyrån har IT-kommissionens uppdrag sammanställt statistik handel med och produktion av IT samt IT-användning. I skriften om Data informationstekniken i Sverige 199632 framgår bl.a. att antalet ITom utbildade har än tredubblats sedan 1985. Var femte plats inom personer mer personalutbildningen är vid datakurs och mer än fem gånger så många peren avslutade 1994 arbetsmarknadsutbildning inom IT jämfört med soner en 1991. Idag arbetar 80 % de sysselsatta en datoriserad arbetsplats, varav av den statliga sektorn har den största andelen datoranvändare. Antalet anställda inom IT-relaterade tjänsteföretag är mer än dubbelt så många som inom elektronikindustrin.

31 NUTEKR 1995:38. 32 Utkomimaj 1996. 79

SOU 1997: 14

Elektronikproduktionen mätt i fasta priser har än trefaldigats sedan mer 1975. Exporten av elektronikprodukter ökade med 35 % mellan 1993 och 1994 medan importen ökade med 30 % under samma period.

3.4.5 Internet-användning

När det gäller antalet Intemet-användare i världen har många undersökningar gjorts, med kraftigt varierande resultat. Ofta hörs i den svenska debatten att omkring 40 miljoner människor världen använder sig av Internet. Många av dem har troligen enbart tillgång till elektronisk post och kan alltså inte använda sig av informationen www eller andra interaktiva tjänster. Flera konsultföretag genomför undersökningar kännedomen och av om användningen av Internet i Sverige. Klart är att användningen Internet ökar av

mycket snabbt. Enligt en undersökning av opinionsinstitutet Skop34 har

24 % av Sveriges befolkning någon gång använt lnternet, och 5 % gör det dagligen. Skillnaden mellan tillgången till och den faktiska användningen av Internet är liten. Av de tillfrågade har 25 % tillgång till lnternet, antingen på jobbet eller hemma. Det betyder att 1,7 miljoner svenskar någon gång använt lnternet, vilket är en femdubbling av antalet Intemet-användare sedan oktober 1995. Enligt undersökningen använder 355 000 svenskar Internet minst fem gånger i veckan. Mer än 850 000 svenskar, dvs. 12 % av befolkningen, kopplar upp sig mot Internet minst en gång i veckan. Undersökningen visar också att skillnaden mellan mäns och kvinnors användning av lntemet är relativt liten. 28 % av männen mot 23 % kvinav norna har tillgång till Internet. Desto större är skillnaderna när det gäller utbildning och inkomst. Bland dem med endast grundskoleutbildning har 12 % tillgång till Internet på jobbet eller hemma. Bland dem med eftergymnasial utbildning har hela 42 % tillgång till lntemet-uppkoppling. Enligt undersökningen "Det svenska lntemet-användandet", som genomfördes av tidningen Expressen i samarbete med företaget Infratest Burke i oktober 1996, har 97 % av svenskarna någon gång hört talas Internet, om 56 % av svenskarna är positiva till Internet, och endast 7 % är negativa. Dock uppger 37 % att de ännu inte bildat sig en uppfattning i frågan. Undersökningen visade också att 19 % de intervjuade, vilket av motsvaras av ca 1,2 miljoner personeri åldrarna 1544 år, använder Internet mer än en gång per månad. 35 % av användarna är kvinnor, vilket är en ökning med 5 procentenheter sedan föregående mätning.

33 Det i och för sig är möjligt att nå hela World Wide Web via e-post. Se vidare bilaga 2.1.5. 80 Undersökningen publicerades i Dagens lT den 22 oktober 1996.

4 Internationella erfarenheter

Informationsteknik gränslös teknik och den används också i alla delar är en världen, i större eller mindre utsträckning. Sverige har kommit förhållanav devis långt när det gäller att använda sig av lTzs många möjligheter, men det finns en hel del att lära av hur IT används i andra länder. Vi har därför valt att studera utvecklingen i några länder som vi anser använder sig av IT inom kulturområdet på ett sätt som kan vara intressant och lärorikt att ta del av. Kapitlets innehåll bygger på erfarenheter från studieresor till Frankrike, Storbritannien och Canada, ett seminarium om kultumätsarbete i de nordiska länderna, rapporter från Sveriges Tekniska Attachéer, informationssökning på Internet samt ett antal skrifter, PM och rapporter från bl.a. Kulturdepartementet.

4.1 Europeiska unionen och andra internationella organ

Inom ett flertal internationella organ pågår ett ston antal program och projekt för att utveckla och öka användningen av IT på kulturområdet. I det följande redovisas sådana program och projekt som pågår inom EU, UNESCO, G7 och Nordiska ministerrådet.

4.1.1 Program och projekt för EU:s kulturarv För att stödja det europeiska kulturlivet och uppmuntra till samarbete mellan EU:s medlemsländer det kulturella området har EU olika program och s.k. pilotprojekt för stöd till den europeiska kultursektom. Stödet från EU utgår från principen om medfinansiering, där EU medñnansierar projekten med i allmänhet mellan 25 och 75 %. Resten av finansieringen får projekten ordna genom offentlig och eventuellt privat medfinansiering. De tre huvudsakliga kulturprogrammen Raphael, Kalejdoskop och Ariane delade under 1996 - ut 26 miljoner ECU till olika projekt, vilket motsvarade 0,03 % av EU:s totala budget. De ekonomiska medel som ställs till kulturlivets förfogande genom EU:s kulturprogram är dock relativt begränsade jämfört med de resurser som disponeras av EU:s s.k. strukturfonder, vilka används till att understödja utvecklingen iregioner som är svagt utvecklade eller som går igenom, altema-

SOU 1997: 14

tivt är i behov av, strukturomvandling. Genom strukturfonderna öppnas möjligheten för kultursektom att delta i olika typer av utvecklingsprojekt, ofta i samverkan med andra sektorer. Till exempel har strukturpolitiskt stöd utgått till att bevara det europeiska kulturarvet, särskilt byggnader, för att på så sätt bl.a. stimulera till turism. Ett annat exempel är hur medel använts för yrkesutbildning relaterad till bevarandet av kulturarvet. Av de pengar som det europeiska kulturlivet mottog från EU under perioden 1989-1993 kom närmare 80 % från strukturfondema vilka alltså utgjort en större finansieringskälla för kulturen än de och pilotprojekt program som är direkt inriktade olika kulturverksarnheter.

4.1.2 Digitalisering av kulturarvet inom EU

Inom EU pågår ett omfattande arbete med att datorisera och digitalisera de institutioner som har att förvalta det europeiska kulturarvet. Ett flertal projekt och program med inriktning IT har initierats för att öka tillgängligheten till den information och de kunskaper som bl.a. bibliotek och besitter. museer

Biblioteksprogrammet Till de mer övergripande programmen hör Telematics for Librariesl biblioteksprogrammet. Det är en del av E U:s fjärde vilket syftar till ramprogram, att stimulera IT-utvecklingen inom Europa. Biblioteksprogrammet har som målsättning att skapa en modern biblioteksinfrastruktur som, genom nya tekniska tillämpningar, gör det lättare att koppla ihop biblioteken i de olika länderna. Avsikten är att de förbättrade möjligheterna för biblioteken att koppla upp sig mot varandra skall underlätta användarnas tillgång till hela den europeiska unionens biblioteksresurser. Biblioteksprogrammet består av tre delar. Den första delen är satsning en på interna bibliotekssystem, som bl.a. skall förbereda de enskilda biblioteken for en anslutning till ett större nätverk. Den andra riktar in sig på infonnationsteknik för hopkoppling av bibliotekstjänster, där avsikten är att ge användarna tillgång till kvalificerade tjänster basis av de gemensamma biblioteksresursema. Den tredje delen syftar till att främja bibliotekstjänster som ger tillgång till nätverksbaserad information.

82 1 Adressen http://www.echo.lu/libraries/en/libraries.html är

Internationella erfarenheter

Memorandum of Understanding Till de mer övergripande initiativen hör också det samarbetsdokument om Multimedia Access to Europe s Cultural Heritage multimedial tillgång till Europas kulturarv som tagits fram av EU-generaldirektorat 10 och 13. Dokumentet, som år ett s.k. Memorandum Understanding MoU, är ett erbjudande till museerna i Europa om att delta i ett nätverk för digitalisering och användning av multimedia i syfte att förbättra kommunikationen mellan museerna och göra det lättare för omvärlden att utnyttja museernas kunskapspotential. Det har hittills, hösten 1996, undertecknats av ett

hundratal museer ett flertal industriföretag och organisationer, och vissa of-

fentliga organ som ministerier och myndigheter. Nätverket i fråga bygger på ett samarbete mellan museerna och den europeiska IT-industrin. Målet med samarbetet är dels att kulturarvssektom skall ges möjlighet att själv formulera regler området, dels att skapa ett skyddat system som både kan stimulera den europeiska IT-industrin och parera den dominerande japanska och amerikanska kommersialiseringen av kulturen. MoU:n är inte legalt bindande och är alltså inget avtal. Utan vidare undertecknande gäller överenskommelsen som är frivillig i två år. Den är alltid - öppen för nya undertecknare och museerna har frihet att arbeta med aktörer som inte inkluderas av MoU:n. I princip medför dock överenskommelsen vissa skyldigheter. De offentliga organ som antar överenskommelsen förbinder sig bl.a. att förse museerna med riktlinjer för samarbetet med den privata sektorn, att tillse att lagstiftningen när det t.ex. gäller upphovsrätten ornrådet är klar, och att ekonomiskt stödja digitaliseringen av akademiska och vetenskapliga forskningsverksarnheter där det allmänna och kommersiella intresset är otillräckligt. IT-industrin förbinder sig bl.a. att hjälpfinansiera digitaliseringen av museisamlingar som en stimulans för att utveckla en större marknad för dess produkter och service, men även att samarbeta vid framtagandet av rutiner för hur man skall driva ett nätverk. Museema förbinder sig i sin tur bl.a. att se till att en betydande del av deras samlingar blir tillgängliga för allmänheten på elektronisk väg till år 2000. De aktörer som ansluter sig till MoU:n har rätt att delta i olika arbetsgrupper med anknytning till nätverket i fråga. Arbetsgruppema, som bl.a. hanterar frågor om digitalt innehåll och upphovsrätt, leds i sin tur av en styrgrupp med representanter från samtliga EU:s medlemsländer.

2 Två svenska har undertecknat MoU, det är Naturhistoriska riksmuseer museet samt Statens Historiska museer. 83

SOU 1997: 14

INFO 2000 INF 0 2000 är ett EU-program om multimedia och informationsinnehåll.3 Det ingår som en delåtgärd i EUzs paket av åtgärder för att främja informationssamhällets utveckling. Programmet, som är flerårigt och skall gälla fram till slutet av 1999, är en efterföljare till IMPACT Information Market Policy Actions Programme. IMPACI har bl.a. syftat till att utveckla den interna marknaden för infommtionstjänster och att öka användarvänligheten och kunskapen om informationstjänster. INFO 2000 har fyra uttalade målsättningar, att skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av den europeiska multimedieindusuin, att stimulera efterfrågan användning av multimedieinnehåll, att bidra till de europeiska medborgarnas yrkesmässiga samt kulturella och sociala utveckling, och att främja kunskapsutbyte mellan användare och producenter av mul- timediaprodukter och kunskapsinfrastruktur. Programmet består av fyra handlingslinjer som på olika sätt skall bidra till att målen uppfylls. Handlingslinje l omfattar att stimulera efterfrågan och att öka kunskapen om multimedia. Linje 2 syftar till att förbättra utnyttjandet av offentlig information i Europa genom att skapa ett gemensamt regelverk när det gäller tillgängligheten till offentlig information, samt till att länka samman kataloger över information i medlemsländerna. Ett viktigt delområde rör utnyttjandet av offentliga informationssarttlingar som museer, arkiv och bibliotek. Handlingslinje 3 riktar in sig att stimulera den europeiska multimedieproduktionens konkurrenskraft, medan linje 4 omfattar stödåtgärder vilka inbegriper marknadsanalyser, standarder for strukturering av information, samt kompetensutveckling.

Raphael-programmet

Ett av EU:s huvudprogram på kulturområdet är Raphael-programmet, om vilket förlikningsförhandlingar ännu pågår när detta betänkande går till tryck. Det är avsett att stödja europeisk verksamhet inom kulturarvets samtliga delområden, dvs. arvet i fast egendom, det arkeologiska arvet, det arv som döljs i hav och sjöar, arvet i form av lösöre, liksom arvet i samlingar museer, och arkiv. De särskilda målen för programmet är att bidra till att bevara det kulturarv som är av gemensamt europeiskt intresse, att på europeisk nivå uppmuntra samarbete och utbyte av kunskaper, erfarenheter och praxis som kan gynna bevarandet av kulturarvet, samt att förbättra medborgarnas tillgång till kulturarvet och utbudet av information det. om

84 3 Adressen är http://www.echo.lu/mlis/m1ishome.html

Internationella erfarenheter

Stöd planeras utgå till olika projekt, exempelvis stöd till skapandet av nätverk kan främja utbytet information och erfarenheter området. Stöd som av skall även till insamling och spridning av sektorsspecialiserad information ges studier rörande praxis och system i de olika medlemsländerna, statistik, som handböcker och föneckningar. Som en del av detta skall stöd också utgå till avancerad informationsteknik och avancerade kommunikaanvändning av tionstjänster de yrkesverksamma och allmänheten tillgång till kultursom ger arvet.

4.1.3 Kulturprojekt inom EU

Här följer antal exempel projekt inom EU som bygger interaktion ett mellan industrisektom för avancerad kommunikations- och informationsteknik och kultursektom. Det bör poängteras att de projekt som redovisas endast utgör urval den totala mängd projekt som redan genomförts eller som ett av pågår for närvarande. EMN-projektet European Museums Nenvork, som ingick i RACE I-pro- Research and Development in Advanced Communications grammet Technologies in Europe, utvecklade ett fullt digitalt multimediesystem som byggde på klient-serverkonceptet. Det installerades i åtta museer, där personalen byggde kunskapssamling som inkluderade 800 upp en gemensam museiobjekt vilka dokumenterats med hjälp multimedia. Vid tillämpningen av användes verktyg personalen möjlighet att komponera sina egna som gav multimediedokument, samt ett presentationssystem som gav museibesökama möjlighet leta bland objekten utifrån nyckelord som svarade mot deras att individuella associationer och intryck. Projektet genomfördes mellan 1989 och 1992. RAMA-projektet,en del av RACE ll-programmet, siktade att ge eurolångtgående tillgång till varandras databaser och bildarkiv. peiska museer en RAMA gör det möjligt för att organisera sina arkiv elektroniskt, att museerna erbjuda multimediepresentationer för sina egna och andra museers utnya ställningar, och att göra detta material externt tillgängligt. RAMA förväntas bidra till museiarkiven blir tillgängliga för forskare, publicister, skolor och att vetenskapsmän det internationella planet. Projektet genomfördes mellan 1992 och 1995. AQUARELLE-projektetfl är en del av Telernaticsprogrammet, vänder som sig till museipersonal, forskare, arkiv, kommersiella publicister, m.fl. Det syftar till att erbjuda ett multimedialt informationssystem innehållande multimediedokument, texter, stillbilder och rörliga bilder som beskriver målningar, skulpturer, monument, musikinstrument, möbler och annat som tillhör det

4 http://aquajnriafr/EN/projecthtml 85 Adressen är

SOU 1997: 14

kulturella arvet. Samtliga infonnationsdatabaser, vilka skall skötas och uppdateras av de nationella myndigheter och lokala enheter har förvalta som att kulturarvet, kommer att kopplas samman i ett nationsgränsöverskridande nätverk som ger en global vision av det europeiska arvet. Projektet inleddes i början av 1996. MAGNUS-projektet Museums Galleries New Technology Study är en djupstudie av de europeiska museernas behov och erfarenheter när det gäller den nya informationsteknik. Studien skall resultera i förbättrad en lägesbeskrivning inför den framtida planeringen av program inom den europeiska kultursektom. Av beskrivningen skall framgå vilka behov museernas och önskemål vad som är möjligt respektive omöjligt, och det redan i om dag existerar lösningar på olika problem inom sektorn. Projektet pågår för närvarande. De s.k. ESPRIT-programmen5, ingår i det fjärde som ramprogrammet, uppmuntrar museer att ta del av och utveckla lT-applikationer är relesom vanta för dem. Försök att utveckla konsensus beträffande standarder har resulterat i ökad samordning mellan de involverade aktörerna. ESPRIT -programmen har resulterat i flera projekt. Ett projekt är MARC Methodology for Arts Reproduction in Colour. Det genomfördes i Frankrike mellan 1992 och 1995 och syftade till att utveckla ett integrerat systern för digital lagring av bilder i publiceringssyfte. Kataloger hög av kvalitet kommer att produceras för att visa olika europeiska museers målningar, vilka skall kunna inhämtas och återges med hjälp av digital teknik. Även M USA Use of M ulti-Media for Protecting Europe s Cultural Heritage tillhör ESPRIT-programmen. Detta syftade till multimedieprogram att ge publiceringsindustrin direkt tillgång till bilder hög kvalitet och till data av om museernas konstverk, samt till att ge museerna verktyg for konservera nya att och undersöka konstverk. Ett annat projekt är VASARI Visual Systems for Archiving an Retrieval of Images. Projektet, genomfördes i Storsom britannien mellan 1989 och 1992, hade mål att utveckla mjuksom ett varussystem som med hög kvalitet återgav museernas målningar. Det visade fördelarna med högupplösning och digitala bildprocesstekniker inom konstområdet. Till VASARI-projekten hör det brittiska EVA-CLUSTERpmjektet som syftar till att hjälpa EU-finansierade lT-projekt inom kulturområdet att samarbeta mer effektivt, samt till att stärka den europeiska industrins ställning på marknaden för kulturinfomtationssystem. Projektet anordnar bl.a. med jämna mellanrum workshops på olika platser i Europa där representantema för olika projekt ges tillfälle att dela med sig av erfarenheter, projektplaner och projektresultat. Det tillhandahåller vidare elektroniskt forum på ett Internet, som även det ger möjlighet till utbyte information mellan de olika av

86 5 Adressen http://www.cordislu/esprit/homehtml är

Internationella erfarenheter

projekten, samt nyhetsbrev i både elektronisk och tryckt form. I projektet deltar museer, universitet och ett flertal större företag.

4.1.4 Kulturprojekt inom andra internationella organ Här redovisas de program och projekt som gäller IT och kultur inom G7gruppen, UNESCO och Nordiska ministerrådet.

G7-länderna G7 är ett mötes- och diskussionsforum för sju av de ledande industrinationerna6 i frågor internationell ekonomi och politik. En av de frågor som om G7-ländema har engagerat sig i är förverkligandet av det globala informationssamhället. Under G7:s ntinistermöte i Bryssel i februari 1995, beslutade G7- gruppen elva olika samarbetsprojekt med anknytning till det globala informationsom samhället De flesta av projekten drar nytta av och samordnar olika existerande nationella initiativ, och fyra av dem knyter direkt an till kulturområdet; projektet för elektroniska bibliotek, projektet för multimedieaccess till världskulturarvet, projektet för internationellt kulturutbyte och utbildning, och projektet for elektroniska museer. Projektet Elektroniska bibliotek Bibliotheca Universalis skall skapa en avancerad infrastruktur for att koppla samman bibliotek. N ätverkskopplingar och Sökverktyg för flera språk skall utvecklas för att göra stora mängder information tillgängliga via en global och öppen plattform. Målet är att skapa en världsomfattande virtuell katalog som innehåller alla typer av kunskap. Alla länder vill kan delta i projektet, som skall arbeta långsiktigt med att digisom talisera befintligt material som text och bilder. Projektet Multimedieaccess till världskulturarvet består av tre huvudprojekt. Ett skall basis pågående internationellt projektarbete ta upp frågor av som gäller upphovsrätt, uppbyggnad av globala register och lT-metoder för utväxling av information interkulturellt och mellan olika språk. Ett annat projekt skall arbeta med brukargränssnitt och anpassning av tjänster till olika grupper. Det tredje projektet är applikationsorienterat och siktar bl.a. att utveckla avancerade programverktyg för bruk inom kultursektom, undervisning och kulturturism. Projektet Internationellt kulturutbyte och utbildning syftar till att ge tillgång till utbildningshjälpmedel och olika informationskällor genom att koppla samman utbildningsinstitutioner, resurscentra för mindre företag och andra

6 USA, Japan, Tyskland, Storbritannien. Frankrike. Italien och Canada. 87

SOU 1997: 14

institutioner. Målsättningen är att utveckla en global webb-tjänst för internationellt kulturutbyte och utbildning som bl.a. skall tillhandahålla digitalt läromaterial. Pågående projekt och erfarenheter från varje land skall sammanställas och göras tillgängliga för övriga deltagare och andra länder. En permanent, virtuell utställning med material och verktyg skall konstrueras. Internet och www kommer att spela en central roll. Projektet Elektroniska museer och konsthallar syftar till att göra kulturell information tillgänglig via datomätverk samma sätt som i biblioteksprojektet. Museer och kulturella byggnader skall kunna studeras från hem, skolor och universitet via Internet. Ett mål för projektet är att påskynda digitaliseringen av konstsamlingar världen över, för att skapa en virtuell kulturkatalog.

UNESCO Ett UNESC0:s7 fyra huvudprogram är inriktat på kommunikation, och av inom detta program är tillgång till och utbildning i informationsteknik ett viktigt fält. Frärnjandet av informationsnätverk och upprättandet av dokumentations- och informationsdatabaser är emellertid centralt inom UNESCO:s samtliga kompetensområden. I ökande grad används multimedia i UNESCO:s omfattande upplysnings- och undervisningsarbete. UNESCO anordnar specialistseminarier och större konferenser om tekniska ämnen, bl.a. om IT-metoder för bevarandet av kulturellt originalmaterial, under programmet Memory the Worlds Under Memory of the Worldprogrammet har det upprättats en infotrnationsdatabas om världens viktigaste filmarv, och åtgärder planeras för att skapa en liknande informationsresurs när det gäller världens mest unika dokumentbestånd och audivisuella arv. På kulturområdet är informationsdatabasen for Konventionen för skyddet av världens natur- och kulturarv den databas som UNESCO har byggt ut mest Databasen är inte minst ett hjälpmedel for de ansvariga myndigheterna i de länder har förbundit sig att följa konventionen Ett nordiskt som världsarvskontor, som bygger på ett samarbete över Internet mellan fyra nordiska länder, utarbetat en databas som innehåller information om nordisk expertis och bedriver övervakning av den nordiska efterlevnaden av Världskonventionen. UNESCO har även ett flertal underorganisationer som arbetar med frågor om kultur och IT. Till dem hör ICA International Council on Archives,

7 FNzs för internationellt samarbete inom utbildning. kultur organ vetenskap, och kommunikation. % Adressen är http://cis.anueduau/CCE/memowrld.htm 9 World Heritage Convention Världsarvskonventionen internationell är en överenskommelse om skydd för världens kultur- och naturaiv, antagen av 88 UNESCO 1972.

Internationella erfarenheter

IFLA International Federation of Library Associations and lnstitutions, ICOM International Council Museums, ICOMAS International Council on Monuments and Sites samt IMC International Music Council. on

Nordiska ministerrådet Enmansutredaren för nordiskt kulturellt samarbete inom Nordiska ministerrådet tillsatte i februari 1996 arbetsgrupp för IT inom kultursektom. en Bakgrunden är det arbete med att bygga upp digitala kultumät som pågår i flera nordiska länder. Gruppens uppdrag är att ge råd om hur de kultumät etableras också kan ges en nordisk dimension. som Som led i sitt arbete har arbetsgruppen givit Kulturnät Sverige ekonoett miskt stöd for att genomföra ett seminarium med deltagare från de nordiska länderna och självstyrande områdena. Seminariet ägde rum i november 1996 och avhandlade rad praktiska frågor kring hur nationella kultumät kan oren ganiseras och finansieras.

4.2 Norden och andra europeiska länder

Enligt direktivet bör utredningen hålla sig informerad om utvecklingen i Norden och inom EU. Vi har därför valt att framför allt studera förhållandena i Europa. En studieresa har gjorts till Storbritannien och en till Frankrike. Vi har också nordiskt seminarium om arbetet med att skapa natioarrangerat ett nella kulturnätverk. Seminariet genomfördes med ekonomiskt stöd från Nordiska ministerrådet.

4 2 1 Danmark . . Danmark ligger internationellt sett väl framme IT-området genom att ha en fastställd IT-strategi for sarnhällsplaneringen. Regeringen lade 1994 fram sin första IT-politiska rapport Info-samfundet år 2000 och efter en omfattan- - de hearing presenterades for Folketinget slutsatser och en handlingsplan för IT-området i dokumentet Fra vision til handling Info-samfundet år 2000. - Denna plan kommer Forskningsministeriet att revidera och uppdatera årligen och 1996 års upplaga har titeln Info-samfundet for alle den danske model. - I handlingsplanen för IT-området betonas samspelet mellan offentlig och privat sektor för att få till stånd planens skisserade strategi, i vilken såväl stat, län och kommuner, de olika politikområdena från utbildning till arbetssom marknad inbegrips. Bibliotekens roll i IT-utvecklingen betonas. Att inrätta ett utskott med uppgift att analysera bibliotekens nya villkor och uppgifter 89

SOU 1997: 14

föreslås. Redan i dag prioriteras att biblioteken skall ha tillgång till elektroniska nät, och ett mål, till vilket statliga medel har anslagits, är att få folkbiblioteken anslutna till Internet Ett statligt webbcenter har också inrättats där alla statliga institutioner kan få gratis rådgivning, medan praktisk hjälp med att lägga ut information på nätet är avgiftsbelagd. Under 1996 har dessutom workshops arrangerats med möjlighet för institutionerna att gratis göra en hemsida. Enda motkravet har varit att hemsidorna sedan hålls uppdaterade. I handlingsplanen tas också initiativ till ett Kultumet Danmark; ett samordnat nätarbete mellan de statliga kulturinstitutionema med Internet som grund.

K ulturnet Danmark

Kulturministeiiets bidrag till regeringens IT-politiska handlingsplan blev att påbörja arbetet med att upprätta ett Kultumet Danmark. Det officiella öppnandet sker under våren 1997 men nätverket började att fungera redan under 1996. Målet är att komplettera och öka kunskapen och spridningen om av kulturupplevelser, och att offentliga bibliotek, arkiv, och museer ytterligare kulturinstitutioner efterhand skall ingå i ett sammanhängande elektroniskt nätverk tillgängligt för andra institutioner, forskare och allmänheten. Den enskilde medborgaren betonas som användare och avgörande vikt läggs vid att samhället inte delas upp i ett inforrnationsteknologiskt A-och Blag. För att bl.a. kunna följa upp tillgänglighetskravet formulerade Kulturministeriet en IT-strategi för kultumätet vilken även den, i likhet med handlingsplanen, regelbundet kommer att revideras grund av den snabba utvecklingen. Strategin slår fast att institutionerna bör använda Internet för att tillgängliggöra sin verksamhet för allmänheten. Samtidigt sorti vikten av Ökat samarbete mellan de statliga kuturinstitutionema framhålls, understryks att det är den enskilda institutionen som ansvarar för sin tekniska utveckling och för sin egen IT-strategi. Även det är Kulturministeriet för etablerandet om som ansvarar av Kultumet Danmark och dess IT-strategi, eftersträvas alltså att i möjligaste mån decentralisera digitaliseringsarbetet. Institutionerna bestämmer själva i vilken takt de skall skapa hemsidor och göra kulturrnaterial tillgängligt på nätet. Medel till detta arbete får institutionerna också själva stå for.

90 10 Adressen är httpz//wwwkultumetdk

Internationella erfarenheter

Nätverksuppbyggnad och framtida planer

Kulturministeriet har valt en decentraliserad organisationsstruktur för Kulturnet Danmark som grovt kan indelas i sju sektionen Koordinationsutskottet samordnar och värderar det löpande arbetet med nätet IT -kulrurforum fungerar som samarbetsforum för de statliga kulturinstitu- tionema, och har hand om kvalitetsaspekter. Expertgrupperna är fem till antalet, och fungerar som kunskapsbanker för frågor rörande teknisk standard och format för ljud, bild, text, www och förmedling. Grupperna är även diskussionsklubbar och ger råd till kulturinstitutionema. sekretariatet sköter uppföljningen av kulturnätets utvecklingsprojekt, och utför sekretariatssysslor för Koordinationsutskottet. Under 1997 ansvarar Statens bibliotekstjänst för sekreteriatet medan Kvinfo har hand om redaktionen. Servern sköts av Det Kongelige Bibliotek. Biblioteket vägleder de statliga kulturinstitutioner som vill delta i nätverket, och ansvarar för uppbyggande, ändring och drift av Kultumet Danmark. Styrgruppen samordnar arbetet vid expertgruppema, sekretariatet, servern och Koordinationsutskottet. Institutionskretsen är en uppdelning av de offentliga kulturinstitutionema som ingår eller kommer att ingå i kulturnätet. Dessa delas in i dels statliga kulturinstitutioner med tillgång till anslag respektive tillgång till servern, dels i offentliga institutioner med tillgång till expertgruppema, och dels kulturinstitutioner med rätt till hänvisning kultumätet. I 1996 års statsbudget avsattes 3,5 miljoner dkr till pilotprojekt för att göra digitalt kulturmaterial tillgängligt via Kultumet Danmark. Under en tidsperiod på 6-9 månader genomfördes åtta projekt som dels skulle innefatta nya aspekter på elektronisk förmedling, dels fungera som "goda exempel och inspiration for andra kulturinstitutioner. För 1997 har 5 miljoner dkr anslagits för utvecklingsprojekt. Projekten kan avse såväl digitalisering av existerande källmaterial som tillgängliggörande av redan digitaliserat material. Särskild vik: läggs vid att projekten inbegriper allmänna användaraspekter som att t.ex. tillgodose infonnationsteknologiskt svaga grupper. Efter hand som uppbyggnaden av Kultumet Danmark fortskrider blir efterfrågesidan allt viktigare, bl.a. för att: öka medborgarnas och institutionernas kännedom om kultumätet, säkra ett gensvar från användarna, och efter hand kunna justera utbudssidan. -

H KVINFO Center for information kvinde- och kønsforskning om år ett landstäckande informations- och kulturcenter, som har till uppgift att förmedla kvinno- och genderforskningens resultat till en bred allmänhet. 91

SOU 1997: 14

4.2.2 Finland Ett nationellt strategiprogram för IT-användningen i Finland lades fram av regeringen 1995, och i ett åtgärdsprogram för 1996-2000 har utbildning, forskning och kultur utpekats som prioriterade områden. Under 1996 anslogs för IT-ändamål 225 miljoner mark till utbildningsområdet och 15 miljoner till kulturornrådet. Med ställningstagandet for informationssamhället i Finland vill regeringen främja sysselsättningen och stärka den internationella konkurrenskraften.

Åtgärderna i programmet syftar till att effektivt utnyttja IT och telekommuni-

kationer inom samhällets olika sektorer. I strategiplanen för Finland läggs särskild vikt vid att säkra skolornas och bibliotekens tillgång till de elektroniska näten. Regeringen har beslutat att fram till 1998 ge folkbiblioteken extra medel och knyta IT-kompetenta perso ner till länsbiblioteken, kursverksamheten och andra fora.

Nätverksuppbyggnad och framtida planer På undervisningsministeriets initiativ tillsattes 1994 en expertgrupp för att göra en basutredning om den digitala teknikens verkningar på kulturutvecklingen, och vilka behov som fanns för att utveckla kulturpolitiken i ITsamhället och inom de digitala nätverken. l början av 1996 presenterade utredningen sitt förslag till en utvecklingsstrategi och ett handlingsprogram för kulturpolitiken med avseende IT: Kulturen i informationssamhället De strategiska grunderna och utgângspunkterna för undervisningsministeriet.: handlingsprogram 1997-2000. Sextio förslag lades fram och bl.a. föreslogs att ett kultumätskoncept skulle upprättas. Ett sådant arbetas sedan hösten 1996 fram av de tio ledamöterna i gruppen "Nätstrategi för kultur" som också skall ta fram ett koncept och skissera en struktur för ett kultumätverk. År 1997 blir en testfas för kultumätet och arbetsgruppen har för de närmaste åren fått tillräckliga medel för att kunna säkra starten av kultumätet. Dessutom avsätts årligen 15 miljoner mark för att digitalisera material. En övergripande målsättning för det kommande kultumätet är att synliggöra kulturinstitutionema för allmänheten.

4.2.3 Island

Islands regering har i två skrifter, som publicerades hösten 1996, formulerat mål och en strategi för lT-frågor. Utbildnings- och kultumiinisteriet sammanställde våren l996 en omfattande rapport, Informationens makt, där det bl.a. understryks att IT skall användas for kulturlivets bästa, inte minst för att främja tillgången till kulturella upplevelser. Ett kultumät skall upprättas för att 92 öka tillgängligheten till kulturinstitutionemas verksamheter, för att förbättra

Internationella erfarenheter

informationsflödet mellan institutionerna, for att göra isländsk kultur tillgän glig på Internet och därmed allmänheten tillgång till information om kulturge livet i Island. En arbetsgrupp har tillsatts för att förbereda driften av en hemsida för kultumätet och lägga fram förslag om redaktion, referensgrupp, etc. Gruppen skall också förbereda anbudsprocess, sotn företag och offentliga instituen tioner har möjlighet att delta for att välja ut den som skall ta hand om kultumätets hemsida, erbjuda service för kultutinstitutionema, presentera kulturnätet, osv. Hemsidan skall läggas Internet under våren 1997. Ministeriet anser att det tillsvidare inte finns någon bättre plattform for ett kultumät än Internet. En hemsida, med möjligheter att komma vidare till alla konst- och kulturinstitutioners hemsidor i Island, bildar grunden till ett isländskt kulturnät. Inom nätet skall sedan mindre nät, t.ex. ett biblioteksnät, skapas som också skall vara tillgängliga för allmänheten. Ministeriets uppgift blir följaktligen att att se till att det finns en hemsida för kulturnätet och att den styrs av en redaktion, att skapa ett samarbetsforum för alla inblandade referensgrupp, samt att uppmuntra och erbjuda utbildning för institutionemas personal. Dessutom har regeringen avsatt 20 miljoisländska kronor för att under de närmaste åren påskynda en fullständig ner datorisering av alla landets bibliotek och för att öka samarbetet dem emellan genom ett särskilt biblioteksnät.

4.2.4 Norge Början till en norsk IT-strategi presenterades i slutet av 1995 i och med statssekreterarxapporten Den norske IT -veien. Bit for bit. Redan i förordet slås det fast att Norge skall arbeta för en IT-strategi som baserar sig regeringens mål ett tryggare och mer rättfardigt samhälle med arbete alla och ökad om livskvalitet för den enskilde. I rapporten tas ett brett informationsteknikens möjligheter for det grepp norska samhället i framtiden. IT bör användas sektorsövergripande och nya medel för sådana åtgärder IT-området har utlovats av regeringen. Upprepade gånger poängteras att för IT-strategi skall kunna leda till en att en positiv utveckling är det av största vikt att myndigheter och näringsliv nära samarbetar kring IT-frågoma. IT ses också som ett verktyg för den ekonomiska utvecklingen och for att öka sysselsättningen samt effektivisera och kvalitativt förbättra den offentliga sektorn, m.m.

SOU 1997: 14

Nätverksuppbyggnad och framtida planer Ganska snart efter att den refererade IT-rapporten lagts fram beslutade Kulturdepartementet att utarbeta en plan för lT-användning på kulturområdet. Grundmaterialet till en sådan plan lades fram i utredningsrapporten Skape,

bevare, formidlelz hösten 1996. Titeln anspelar att om begreppen "bevara"

och "förmedla" hittills varit centrala föreställningar i norsk kultur så kommer "skapa" och "uppleva" att accentueras framöver. I rapporten föreslås 27 mål och 71 åtgärder, däribland att etablera ett Kultumät Norge. Erfarenheterna från det pågående arbetet med att skapa kultumät i Danmark och Sverige kommer att utgöra ett viktigt bakgrundsmaterial inför planläggningen av ett norskt kultumät. Själva utredningsrapporten bildar underlag till den kulturnätsplan som beräknas vara färdig i början av 1997. I utvecklingen av Kultumät Norge utpekas folkbiblioteken som centrala, dels för att knyta kulturinstitutionema till Internet, dels för att utbilda medarbetare i de nya tekniska hjälpmedlen. För att stärka folkbiblioteken som informationscentrum har Kulturdepartementet i sin budget för 1997 avsatt 5 miljoner nkr till IT-initiativ. Utredaren tänker sig att Kultumät Norges funktion skall vara övergripande i förhållande till olika sektorsnät som skall byggas upp inom centrala konstoch kulturområden. Man fäster också stor vikt vid att kvalitetssäkra det kulturutbud som läggs ut på nätet. Vidare understryks att en viktig uppgift för kultumätet är att på IT-området säkra landets två skriftspråk. Ytterligare en tanke är att inrätta ett upphovsrättsligt kontor som företräder framför allt brukarnas intressen.

4.2.5 Nordens självstyrande områden Förutom de fem nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island, inbegriper Norden även de trr självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Utvecklingen vad gäller IT-användning på kulturområdet på dessa öar beskrivs kortfattat i det här avsnittet.

Färöarna Färöarna saknar fastlagd IT-strategi. I juni 1996 presenterades kulturbctänkandet Begränsad marknad, där IT-frågoma tas upp i biblioteksavsnittet. Pengar till IT-utveckling har anslagits både för 1996 och 1997, och för 1997 har även medel till nätadministration avsatts. Flera kulturinstitutioner är i dag uppkopplade mot Internet.

94 12 Adressen är http://odin.depno/kd/pub//96/it-plan/it-plan4.html

Internationella erfarenheter

Grönland

Grönland har ännu inte någon fastlagd IT-strategi, men i slutet av 1995 tillsattes en arbetgrupp med uppgift att lämna rekommendationer till en nationell ITstrategi. Rapporten, som förelades parlamentet i slutet av 1996, kommer att diskuteras under våren 1997. Rekommendationema i rapporten rör tre huvudotmåden: Fri tillgång till Internet på bibliotek och skolor. Grönland är anslutet till - Internet sedan januari 1996, och ca l % av befolkningen har tillgång till internet i hemmet. Tanken är att skapa fria Intemet-uppkopplin gar för allmänheten vid folkbibliotek och skolor, Uppkoppling av lokala sjukhus till Centralsjukhuset i Nuuk för att ge de lokala enheterna tillgång till de centralt arbetande medicinska specialisterna. Ökad användning av ITi skolundervisningen. - I rapporten föreslås också att ett Kultumät Grönland, Inunet, upprättas för att göra kulturinformation tillgänglig för alla grönlänningar och för att informera om Grönland internationellt. Inunet skall bl.a. innehålla samlingar i digital form, turistinformation, elektroniska diskussioner och fungera som webbhotell för ickekommersiella organisationer. Nätet skall ha biblioteken som bas, men hittills har pengar vare sig avsatts eller satts i utsikt för uppbyggnaden av Inunet.

Åland

Åland har hösten 1996, med hänvisning till självstyrelselagens skrivningar om att bevara kulturella särdrag och det svenska språket, påbörjat arbetet med skapa kultumät. En intresseförfrågan till del Ålands att ett eget en stor av kulturinstitutioner har fått ett övervägande positivt Någon samlad gensvar. IT-suategi har däremot inte arbetats fram. En del Ålands kulturinstitutioner uppkopplade till Internet vid av är och de bibliotek som nar Intemet-anslutning kan allmänheten utan kostnad ta del av nätet. Syftet med det blivande kultumätet är att få till stånd ett samarbete mellan kulturinstitutionema och att öka kunskaperna om kulturupplevelser för att därmed också öka spridningen dem. Att framtida Kultumät Åland blir av ett en del av Internet ses som det mest ändamålsenliga. De resurser som hittills anslagits är den tid som landskapsstyrelsens kulturansvarige kan avsätta. Kulturinstitutionema får själva bära kostnaderna for sin IT-användning och för att göra sin verksamhet digitalt tillgänglig.

SOU 1997: 14

4.2.6 Storbritannien Det är val i Storbritannien i maj 1997 och IT-frågoma ligger högt den politiska dagordningen. Labourpartiet har bl.a presenterat ett avtal som innebär att British Telecommunication.: BT gratis skall ansluta alla skolor, bibliotek och sjukhus till Internet mot att Labour lättar på de statliga restriktionema för BT. Regeringspartiet the Conservatives har svarat med ett förslag om att låta alla teleoperatörer dela kostnaderna för att ansluta landets skolor till bredbandsnåtet. Den brittiska regeringen vill stimulera användning av informationsteknik och föregår själv med gott exempel. Government Information Service är t.ex. regeringens uppmärksammade infomiationssatsning Intemet. I Storbritannien har man kommit långt vad gäller användning av inforrnationsteknik och landet har en väl utbyggd infrastruktur för datakommunikation. Kabel-TV-bolagen har t.ex. åtagit sig att ansluta ett visst antal hem till sina nät och inom tre år beräknas ca 64 % av alla brittiska hushåll vara anslutna. I Storbritannien, till skillnad från USA, kan kabel-TV-företagen få licens att erbjuda telekommunikationstjänster över sitt kabelnät. Det stigande antalet abonnenter har öppnat en marknad för nya interaktiva multimedietjänster. Department of Trade and Industry, DTI motsvarande det svenska Näringsdepartementet, har formulerat den brittiska IT-policyn Creating the Superhighways the Future: Developing Broadband Communications in the UK. Policyn är mycket allmänt hållen och talar mer om möjligheter än om direkta åtgärder. Den brittiska IT-politiken är generellt sett mycket inriktad på näringslivet och betonar vikten av att företagen investerar i ny teknik för att effektivisera och förbättra verksamheten. År 1996 lanserade DTI projektet Information Society Initiative. Syftet med projektet är att öka IT-användningen i Storbritannien och det är främst inriktat små och medelstora företag. Staten satsar 350 miljoner kronor projektet under fyra år och DTI räknar med att näringslivet ställer upp med minst lika mycket. Det finns ingen IT-strategi för kulturområdet eftersom Department of National Heritage, DNH motsvarande det svenska Kulturdepartementet, menar att kulturinstitutionema måste formulera sina egna IT-strategier. DNH betonar vikten av decentralisering och vill så lite som möjligt gå in och styra kulturinstitutionemas IT-användning och digitaliseringsarbete.

96 13 http://www.open.gov.uk/ Adressen är:

Internationella erfarenheter

IT pd lculturomrddet IT-användningen vid kulturinstitutionerna i Storbritannien varierar mycket. De stora statsunderstödda institutionerna som t.ex. The Science Museum och The Natural History Museum i London liksom British library har kommit långt vad gäller att använda ny teknik och att digitalisera samlingar. De mindre och lokala kulturinstitutionemas IT-användning varierar lika mycket som antalet institutioner. Ett bibliotek i en liten fattig kommun har ofta inte ens tillgång till en dator medan t.ex. biblioteket i Croydon en välmående förstad till London kan erbjuda allmänheten Internet, ordbehandlare och cd-rom i nätverk. Biblioteket kommer inom det närmaste året också att lägga ut sina kataloguppgifter på Internet. 14 Kulturinstitutionema i Storbritannien har de senaste åren fått känna av det allt kärvare ekonomiska klimatet, bl.a. i form av sänkta anslag. DNH uppmanar därför institutionerna att söka sponsorer och försöka finansiera projekt externt. Detta har lett till flera omdiskuterade projekt; The National Gallery i London sålde t.ex. rättigheterna att digitalt publicera museets samlingar till företaget Microsoft mot att Microsoft bekostade digitalisering och publicering av materialet på cd-romskiva. Många menar att National Gallery "sålde sig for billigt", andra menar att museet aldrig hade haft råd och möjlighet att göra samlingarna tillgängliga i lika stor utsträckning på egen hand. Den förra premiärministern Margret Thatcher införde en form av regleringsbrev där de större kulturinstitutionerna som får statliga bidrag skall redovisa vad de har åstadkommit och vad de har for planer för verksamheten de närmaste åren. Detta har tvingat institutionerna att omprioritera och effektivisera verksamheten. Tom Wright som är biträdande chef för samlingarna vid Science Museum i London menar att kulturinstitutionerna måste göra sitt yttersta och leva upp till allmänhetens förväntningar för att motivera sina statsanslag. Science Museum visar i dag bara 2 % av sina samlingar vid museet i South Kensington, men håller nu att öppna resten av samlingarna, både fysiskt och viruellt. Flera lagerlokaler där museet förvarar sina samlingar har öppnats för allmänheten och både tid och pengar har satsats på att digitalisera register över samlingarna som förhoppningsvis kommer att finnas tillgängliga på museets webbsidor på Internet under 1997.15 De brittiska museerna har kommit olika långt i arbetet med att digitalisera register över sina samlingar. Majoriteten av landets museer har dock förbundit sig att vårda och dokumentera sina samlingar enligt ett system kallat SPECTRUM Museum Documentation Association, MDA,15 har tagit som fram.

14 httpt//wwwcroydongov.uk/cr-libcehtm Adressen år Adressen är: http://www.nmsi.ac.ult/ 15 97 Adressen är: http://www.open.g0v.uk/mdocassnhndexhtm

SOU 1997: 14

Brittiska undantaget de stora nationella museerna måste registrera museer sig hos Museum Gallerier Commission, MGC, för att få statsbidrag och MGC har ställt krav på institutionerna att de skall dokumentera sina samlingar med hjälp SPECTRUM. Målet är att museerna som lyder under MGC av skall ha digitaliserat registren över sina samlingar före sekelskiftet. Samlingarna hos museerna i Hampshire County grevskap i södra England är registrerade enligt MDA-standard och finns nu tillgängliga via Intemet. Registratom vid Hampshire County Council Museums Service, Martin Norgate, har själv under fem år fört över uppgifter om museernas samlingar från gamla katalogkort och pärmar till datorbaserade register. Efter många regniga dagar i Winchester finns nu 83 000 register över 300 000 musieföremål digitaliserade. Martin Norgate har också utvecklat en egen hierarkisk sökstruktur "som även en 11-åring skall kunna använda".

lT-projekr pd Iculturømráder Det pågår rad IT-projekt kulturområdet i Storbritannien. Många projekt en genomförs med medel från the National Lottery. Den brittiska regeringen beslutade för ett och ett halvt år sedan att starta the National Lottery för att få in till konst, sport, kulturarv, välgörenhet samt projekt inför millenniepengar skiftet år 2000. Intäkterna fördelas lika mellan de fem utvalda områdena och lotterier har bara under det första året inbringat 1,2 miljarder pund. National Lottery bekostar sällan hela projekt utan står för 25-75 % av kostnaderna. Resten måste respektive projekt finansiera på egen hand. projekt drivs med medel från National Lottery är SCRAN 2000.13 Ett som SCRAN står för Scottish Cultural Resources Access Network och är ett samarbetsprojekt mellan tre kulturinstitutioner i Skottland. Projektet som kostar 15 miljoner pund, startade för ett och ett halvt år sedan och innebär att en ca databas byggs med de mest efterfrågade delarna av kulturarvet i Skottupp land. Materialet omfattar bl.a. 1,6 miljoner förteckningar och register samt 100 000 digitala bilder från arkiv, bibliotek och museer i Skottland. Ett annat viktigt IT-projekt är Electronic Libraries Programme. Detta mycket uppmärksammade program drivs av de brittiska högskolemyndigheterna. The E-lib Programme har hittills genererat 40 projekt inom områdena elektronisk dokumentleverans, elektroniska tidskrifter, digitalisering, publicering "on demand", utbildning och information. Programmets syfte är att förbättra tillgången till information vid högskolebiblioteken med hjälp av elektroniska bibliotekstjänster, att underlätta for de akademiska biblioteken att klara tillväxten vid universiteten, att utforska olika modeller för adminisav

17 Adressen är. http://www.hants.gov.uk/museums/ 98 18 Adressen är http://www.nms.ac.uk/scran

Internationella erfarenheter

tration av upphovsrätter och att understödja utvecklingen av metoder för vetenskaplig publicering.

Kulturnätsplaner Det finns planer att bygga upp ett kultumät i Storbritannien. DNH har tillsatt arbetsgrupp som undersöker om det är möjligt att få till stånd ett kulen tumät utan något egentligt samhällsåtagande. Tanken är att ett kommersiellt företag ges i uppdrag att lägga upp en geingångsida för den brittiska kulturen på Internet. DNH tror att det mensam finns företag är intresserade av att härbärgera ett kultumät eftersom det som anses prestigefullt och ger god publicitet. Det är sedan upp till företaget som åtar sig uppdraget att uppdatera ingångssidan och ansvara för eventuell sökmotor och webbhotell. För kulturinstitutionema skall det vara gratis att, i mån av intresse och resurser, delta i Kulturnätet Departement of National Heritage har än så länge bara uttalat en vilja att skapa ett nationellt digitalt kultumät. Frågor kring eventuella avgifter för användare, regler för deltagare, etiska gränsdragningar osv. har man ännu inte tagit ställning till. Departementet hoppas dock att ett brittiskt kultumät skall bli verklighet redan under 1997.

4 2 7 Frankrike . . Den franska regeringen har antagit en liberal lT-strategi. Staten skall stimulera utvecklingen utan att styra den. Det mesta av ansvaret for de konkreta initiativen lämnas över till regioner och näringsliv, även om franska staten betonar vikten av universella tjänster, dvs. att alla skall ha lika tillgång till vissa bastjänster oavsett geografisk hemvist eller personlig ekonomi. Alla fransmän kan försorg i dag koppla sig mot Intemet-lcvet.ex. genom statens upp rantörer till lokalsamtalstaxa. Hela det franska telefonnätet är sedan 1994 digitaliserat efter beslut av staten. Den 1 januari 1998 kommer telemarknaden att avregleras och tre telebolag börjar redan forma allianser med brittiska och tyska telekommunikationsforetag.

Upprop om IT -projekt 1994 lämnade enmansutredaren Gérard Thiéry sitt slutbetänkande les Autoroutes de I information informationsmotorvägama om Frankrikes nationella IT-strategi. Thiérys förslag innebar ett ston statligt åtagande; bl.a. 99

SOU 1997: 14

skulle man dra fiberoptik till alla franska hushåll i landet. Förslaget lcritiserades både från regeringshåll och allmänheten. I samband med detta gjorde regeringen ett upprop om IT-projektförslag, i syfte att visa att man ville låta marknaden och behoven styra utvecklingen på IT-ornrådet. Kostnaden för de 170 godkända projektförslagen blev sammanlagt 18 miljarder svenska kronor. Meningen var emellertid att marknadskraftema utan större inblandning från staten skulle genomföra projekten. De flesta av projekten därför var redan finansierade eller fann sina finansiärer på marknaden. Därefter fördelade franska staten 75 miljoner svenska kronor på 48 projekt. I oktober 1996 presenterades ett nytt förslag till fransk IT-strategi, Les Résaux de Ia Société de l Information informationssamhällets källor, som visar att regeringen tagit till sig den kritik som mötte den tidigare rapporten. Behovet av att marknaden styr utvecklingen betonas, liksom behovet att av telecomföretagen och de audiovisuella parterna innehållskreatörema samarbetar. Både vägarna och fordonen behövs, som man uttrycker det. Sedan kan staten in och rätta till eventuella snedeffekter av marknadens styrning.

Den internationella utvecklingen Frankrike betonar att utvecklingen på IT-området måste ske i nära samarbete med andra europeiska länder. En gemensam europeisk politik for innehåll och kultur eftersträvas, eftersom man bl.a. är orolig för att den amerikanska dominansen på nätet kan påverka den franska kulturen och det franska språket ett negativt sätt.

Minitel

Minitel är ett äldre, men väl fungerade informationssystem, presenterat på svartvit bildskärm utan grafik, genom vilket man kommer 25 000 olika ca slags tjänster online. Minitel används regelbundet av en femtedel fransav männen, vilket innebär att de är världsledande på att utnyttja online-service. De tjänster som erbjuds representerar alla delar av samhället, från bokning av tågresor till erotiska tjänster. Utbudet av kulturinformation är ston. Nätverket används dagligen av många fransmän, t.ex. för att få en väderprognos inför en resa inom landet. Även tekniken är föråldrad är Minitel lysande exempel på hur om ett man enkelt kan göra en tjänst tillgänglig online. Nyttan av online-service, som fransmännen uppenbarligen har upptäckt, gör att de besitter en unik erfarenhet och kunskap inför Internets intåg i hemmen. Genom att Minitel redan

Internationella erfarenheter

finns i de flesta hushåll känner många ännu inte behov av att också ha Internet hemma,19 sannolikt kommer Intemet-användningen öka. men att

Kulturdepanententets IT -projekr

Frankrikes kulturtradition är stark och det franska kulturdepartementet menar bestämt att kultur inte kan hanteras som andra varor på marknaden. Kultur måste stödjas av staten och kan inte vara en marknadsvara bland andra. Just nu pågår tre stora projekt i kulturdepartementets regi: Att digitalisera kulturarvet. Digitaliseringsprojektet påbörjades redan for tio år sedan. Meningen är att 20 nationella databaser samt mindre databaser museer, arkiv o.dyl. skall tillgängliggöras via Internet, vilket bl.a. medför att mer än 20 miljoner bilder kommer att digitaliseras. Joconde och Merimee är två konstdatabaser som redan finns på Internet i dag. Dessa databaser kan användas fritt för att söka konst vid museerna respektive historiska monument. Bilder finns inlagda och dessa kan förstoras upp osv. Utförlig information kring epoken och den enskilde konstnären respektive dennes konstverk finns också beskrivet. Att skapa standarder vid digitalisering, för att underlätta internationellt utbyte, interaktivt arbete och återsökning av infomaation. Aquarelle är ett europeiskt kultumät för yrkesverksamma inom konstområdet. Frankrike, Grekland, Italien och England ingår i skall nätet, som samordna kulturinstitutioner. Ett problem är dock att nätet måste vara flerspråkigt, vilket gör det svårt att utforma ett gemensamt system. Franska kulturdepartementet ger inget ekonomiskt stöd till Aquarelle, utan fungerar bara som medproducent vad gäller utformningen. EU-kommissionen står för hälften av kostnaderna för kultumätet, samt alla resor som behövs mellan länderna. Resten betalas av forskningsorganisationer utom en liten del som kommer från olika IT-företag. Den sammanlagda kostnaden för uppbyggnaden av Aquarelle är ca 42 miljoner svenska laonor.

Bibliothêque nationale de France

Bibliothêque nationale de France är Frankrikes stora nationalbibliotek. Samlingarna flyttas under 1996-1997 till nybyggda, moderna lokaler i Tolbiac, strax söder om Paris. Lokalerna har byggts för nationalbibliotekets räkning och bygget påbörjades 1989. I december 1996 öppnade den del av biblioteket som är till för allmänheten. Den senaste tekniken har använts vid byggandet, där t.ex. forskare kan beställa upp material från magasinen via dator. Mate-

19 1995 använde 150.000 endast abonnenter Internet i Frankrike. medan Sverige hade ca 500.000 abonnenter. 20 Länkar till Joconde och Merimee finns bl.a. på franska kulturdepartementets hemsida adress http://www.culture.fr. 21 Se 4.1.3 innehållet i Aquarelle. 101 om

SOU 1997: 14

rialet levereras sedan automatiskt på räls till det forskarrum varifrån beställningen gjorts. Bibliotheque nationale de France arbetar med att lägga ut hela det franska kulturarvet i uppslagsverksform. Man hoppas att om tio år ha en bokkatalog med över 20 miljoner böcker tillgänglig på Internet. Därigenom ges också tillgång till bilder, Videofilmer och ljud. En mindre bokkatalog finns tillgänglig på Internet sedan 1996, kräver att har tillgång till men man programvaran Telnet. Under 1997 kommer ytterligare bokkatalogcr att göras sökbara via Internet. Man har tänkt att ha en ingångssida gemensamt med nio specialbibliotek från olika delar av Frankrike. Bibliotheque nationale upplever att ITtekniken gör de äldre delarna av kulturarvet betydligt mer tillgängliga, eftersom den digitala versionen kan ses av alla hur ofta som helst, utan att originalets kvalitet riskeras.

Louvren och dess cd-romproduktioner

Musée du Louvre började tidigt använda sig av ny teknik för att tillgängliggöra sina konstskatter. Vid utredningens besök i november 1996 hade man hunnit ge ut tre cd-romskivor som visar museets samlingar med rörliga bilder och vägledning av chefskonservatom vid museet. Huvudsyftet med Louvrens audiovisuella satsningar är framför allt att nå ut till universitet och skolor. Man ordnar bl.a. videokonferenser med skolor där man utgår från cd-romskivorna och diskuterar konst samtidigt som man tittar samma cd-romskivor. På så sätt skapas en dialog, i stället för en traditionell envägskommunikation. Museet utgår dock från att de som använder deras skivor har vissa förkunskaper i konsthistoria. l samarbete med bl.a. Apple gör Louvren en encyklopedi över konsthistorien fyra cd-romskivor. Den första skivan beräknas vara klari april 1997. Företagens insatser i produktionen utgör en mindre del av den totala kostnaden. Tanken är att t.ex. universiten skall gratis tillgång till en eventuell framtida databas vid Louvren, medan distributionskostnaden får bäras av universiteten. Servern står således fritt tillgänglig. Därmed finansieras större delen av innehållet i databasen med de offentliga medel museet har att tillgå, medan användaren kan sägas få stå för konsumtionskostnaden dvs. distributionskostnaden.

22 Bokkatalogen bn-Opalc och tidskriftskatalogen bn-Opaline. Se adress 102 http://www.bnf.fr

Internationella erfarenheter

4.3 Utomeuropeiska länder

Runt i världen pågår ett stort antal program och projekt som syftar till att om främja användningen av lT på kulturornrådet. Många länder upprättar också särskilda IT-strategier i samma syfte. I det följande redovisas Australiens, Japans, Canadas och USA:s lT-strategier, och vidare olika program och projekt med inriktning kultur och IT som pågår inom nämnda länder.

4.3 1 Australien . Australiens regering fastslog i april 1995 en nationell strategi för användningen av infomrations- och kommunikationsteknik. Strategin involverar hela statsförvaltningen, och den baseras på ett flertal studier som har genomförts under 1994-1995. De centrala dokumenten har tagits fram av Broadband Services Expert Group och heter "Networking Australia s Future".

Riktlinjer och md

Den nationella strategin styrs av tre politiska riktlinjer: Den första riktlinjen är att initiativet skall bidra till förbättrade informa- tionstjänster som skall vara tillgängliga för hela det australiska samhället. Den andra riktlinjen är att initiativet skall stärka den ekonomiska effektivi- teten och konkurrenskraften hos statsförvaltningen och industrin. Den tredje riktlinjen är att utnyttja möjligheterna hos IT för att utveckla kreativa och kulturella produkter och industrier. Statens mål med den nationella strategin är att underlätta för den privata sektorn, som tillmäts det huvudsakliga ansvaret för att utveckla den nya informationsbaserade industrin. Det är den privata sektorns investeringsbeslut och agerande som skall vara den främsta drivkraften, både när det gäller utvecklingen av en infrastruktur och utvecklingen av produkter och tjänster. Statens roll i sammanhanget är att stödja och uppmuntra denna utveckling. Statens stöd skall konkret bestå i reformer av lagar och regler för att främja utvecklingen mot en öppen marknad baserad på fri konkurrens, samt skapandet riktlinjer och program för att säkerställa att alla får lika tillgång till inav fomrations- och kommunikationstjänster. Därutöver skall staten också vara en ledande förebild genom att själv använda ny teknik och nya tjänster, både när det gäller statsförvaltningens egen verksamhet och samhällstjänster riktade mot medborgarna. Det nyligen skapade National Information Services Council NISC, med premiärministern som ordförande, är ett diskussionsforum hög nivå som består av experter från olika sektorer och organisationer. Rådets uppgift är att

SOU 1997: 14

studera viktiga socioekonomiska frågor och att ge regeringen expertsynpunkter när den nationella strategin utfomias.

Tillgänglighet och kulzuraspekter

Ett antal nyckelfrågor ligger till grund for Australiens nationella IT-strategi. Till dessa hör bl.a. att skapa ett dynamiskt regelverk baserat på konkurrens, att uppmuntra den privata sektorn att investera i och utveckla den egna II-industtin. Dit hör också frågan om lika tillgänglighet för alla till IT. Enligt strategin får tillgängligheten inte begränsas av geografiska avstånd, höga kostnader eller olika former av handikapp. En strategi där alla, så långt det är möjligt, får lika möjligheter att kommunicera effektivt prioriteras högt. l praktiken innebär det att ett nätverk med online-tjänster skall ha lokala anslutningspunkter över hela Australien. Strategin kompletterar ett av regeringens tidigare initiativ; att Australiens 1 400 bibliotek skall anslutas till ett nätverk och till de Telecenters som upprättats i flera landsortsstäder. Department of Social Security invigde som ett led i detta den första fasen av ett nationellt Community Information Network CIN i juli 1995. Nätet skall ge fri tillgång till myndighets- och samhällsinformation, och ge kommunikationsmöjligheter genom 300 lokala anslutningspunkter.

Satsningar på att tillgängliggöra kulturarvet

I den nationella strategin ingår också satsningar på att öka tillgängligheten till det australiska kulturarvet. Under perioden 1996-1997 kommer regeringen att satsa 13 miljoner australiska dollar utvecklingen av nya online-tjänster och program som ger medborgarna ökad tillgång till Australiens kulturinstitutioner. Merparten av pengarna, 10 miljoner dollar, kommer att användas till att stimulera landets museer till atti större utsträckning tillgängliggöra sina samlingar via onlinesystem. Ett av de nyare och större IT-projekten på kulturområdet är framtagandet av ett nationellt nätverk som skall göra de australiska samlingar museernas och inforrnationsresurser tillgängliga via Intemet. Projektet, kallas för som AM 0L23 Australian Museums On Line, bygger på principen att de nationella, regionala och lokala museerna har enorma resurser som i dag inte utnyttjas, men vilka kan tillgängliggöras med hjälp den informaav nya tionstekniken. När AMOL som i nuläget befinner sig på uppbyggnads- stadiet- är fullt utvecklat kommer användarna att få tillgång till information om alla Australiens museer genom en enda databassökning. Informationen

104 23 Adressen är http://www.nma.gov.au/AMOL

Internationella erfarenheter

kommer att omfatta allt från museernas olika samlingsföremål till deras utställningsprogram. AMOL bygger på ett initiativ från Cultural Ministers Council s Heritage Collections Committee. Rådet, dvs. Cultural Ministers Council, inrättades 1984/1985 som ett forum för utbyte av synpunkter området för kulturella aktiviteter i Australien och Nya Zeland. Heritage Collections Committee är ett samarbete mellan museisektom och de statliga och regionala kultumiinisteriema, vilket syftar till att förbättra tillgängligheten till Australiens museiresurser. Andra parter som är involverade i projektet är National Museum of Australia, som är AMOL:s bas och samordningsenhet, samt Department of Communications and the Arts, som stödjer de övriga tre finansiellt och administrativt. En avgörande komponent i framtagandet av nätverket är att utveckla ett online-system för Australiens museer. Projektet kommer att genomföras i flera steg där AMOL-enheten skall samordnas, information om museernas verksamhet skall samlas in och en genomgång av museernas dokumentationssystem skall genomföras.

Utbildning och IT

En del av den nationella strategin är vidare det s.k. Education Network Australia, EdNA. Nätet, som redan är i funktion, skall på sikt förbinda alla skolor och universitet över hela Australien. Tjänster relaterade till undervisning, där allt från diskussionsgrupper till uppslagsverk ingår, tillhandahålls till en låg kostnad med hjälp av modem teknik for interaktiv kommunikation. Nätet kan nås av lärare och studenter från institutionen eller från hemmet oberoende av geografisk plats. Huvudmålet är att säkerställa nödvändig kompetens för Australiens lärare och elever för att de effektivt skall kunna delta i informationssamhället oberoende av plats eller socioekonomisk status. Nätverket skall också stimulera till produktion och distribution av elektroniskt undervisningsmaterial.

Delstatsirtitiativ

Flera av Australiens delstater har tagit initiativ på IT-orrirådet. Ett framgångsrikt exempel är delstaten Victoria invigde sitt VlCNET34 i april 1995. som VICNET är ett gemensamt projekt mellan delstatens bibliotek finansieras som via Victorian State Government s Community Support Fund, där syftet är att skapa lika möjligheter for alla i Victoria att ansluta sig till Internet samt att sprida delstatsinforrnation Internet. Regionala noder sätts upp över hela

24 Adressen http://www.vicnet.net.au/vicnet/Vnetprophtml 105

SOU 1997: 14

Victoria för att möjliggöra billig modemanslutning. Terminaler, som får användas fritt, installeras dessutom i alla bibliotek, vilket gör det möjligt för samtliga medborgare att ta del av det utbud som Internet erbjuder.

4.3.2 Japan Japan har inte varit något föregångsland på IT-området, utan har under många år legat efter i utvecklingen jämfört med USA och Europa. De senaste åren har dock intresset för informationsteknik ökat markant i Japan. Japanema, framför allt i storstäderna, har börjat använda datorer, mobiltelefoner och Internet i större utsträckning. De stora företagen har omstrukturerat sina verksamheter och myndigheter har utfärdat program och riktlinjer. Samtidigt har Japans intresse för omvärlden ökat från att landet tidigare främst har varit upptaget med den nationella utvecklingen. Till exempel flyttar nu Japan i ökad utsträckning produktionen utomlands för att minska kostnadema. Nya marknader utvecklas, framför allt i de expansiva regionerna i Asien, samtidigt som enheter för forskning och utveckling förläggs till Europa och USA for att man snabbt skall kunna få tillgång till ny kunskap och vetskap om de senaste trenderna området. Från både stat och företag märks också ett allt större intresse att delta i internationellt samarbete, t.ex. teknisk Standardisering och olika pilotprojekt med inriktning på att bygga upp en global informationsinfrastruktur.

Japans IT -strategi När USA:s regering i september 1993 tog initiativet till en nationell inforrnationsinfrastruktur följde många länder efter och upprättade egna strategier for att främja användningen av informationsteknik, däribland Japan. Både Japans Departementet för industri och internationell handel MITI och Departementet för post och telekommunikation MPT kände sig pressade att snabbt dra upp riktlinjer för det egna landet, även om liknande tankar tidigare formulerats i Japan. I maj 1994 presenterade MIT och MPT sina program för att föra Japan in i inforrnationssamhället: "Program for Advanced Information Structure" respektive Reforms toward the lntellectually Creative Society of the 21st Century". Regeringen har därefter fattat beslut om de grundläggande riktlinjerna för arbetet genom en enhet som kallas Högkvarteret för främjandet av infonnationssamhället. Enheten bildades i augusti 1994.

Internationella erfarenheter

Principer och statens roll Den japanska regeringen har för avsikt att genomföra en politik som grundar sig på följande principer. Politiken skall: skapa ett samhälle där alla kan dra nytta av fördelarna med en infrastruktur för IT, ta största möjliga hänsyn till äldre och funktionshindrades behov, eliminera skillnaderna när det gäller tillgången till lT mellan centrum och regionerna genom att utveckla användningen av IT i olika regioner, skydda den personliga integriteten samt förbättra säkerhet och tillförlitlig- het, baseras på en helhetssyn och mångsidighet, undanröja olika hinder genom flexibla lösningar, samt bidra till att utveckla en global lT-infrastruktur och ge stöd i IT-frågor till utvecklingsländerna. Målet att bidra till u-ländemas IT-utveckling är ovanlig i andra länders nationella strategier. Detta visar Japans intresse att delta i den internationella utvecldingen. Statens roll är att skapa bra förutsättningar för att IT-infrastrukturen skall utvecklas på ett mångsidigt och kontrollerat sätt. Ansvaret for uppbyggnaden av infrastrukturen ligger på den privata sektorn. Regeringen kommer dock att stödja utvecklingen av ett fiberoptiskt bredbandsnätverk i de större regionerna, och vidare ett nationellt nätverk som skall vara klart till år 2010. Den kommer även att stödja utvecklingen av grundläggande och generella applikationstelaiologier för att möjliggöra praktisk användning av näten, samt introduktionen av innovativa applikationer för allmänheten som utnyttjar dessa nätverk.

Tillgänglighet och kulturaspekter I den japanska regeringens IT-strategi finns en uttalad målsättning att skapa ett samhälle där alla kan dra nytta av fördelarna med IT. Den omfattar även IT inom kulturområdet. Japan deltar i G7, som är ett mötes- och diskussionsforum för sju av de ledande industrinationema i frågor om internationell ekonomi och politik. Under G7:s ministermöte om informationssamhället, vilket hölls i Bryssel i februari 1995, beslutade G7-gruppen om ett antal principer. strategier och pilotprojekt för att förverkliga det globala informationssamhället. Elva olika samarbetsprojekt beslutades och ledningsansvaret för vart och ett fördelades mellan G7-ländema. De flesta av projekten drar nytta av och samordnar olika existerande nationella initiativ. Japan beslutade att delta i samtliga projekt och aktivt dela ledarskapet i fyra projekt. Fyra av de totalt elva projekten knyter direkt an till kulturområdet; projektet för internationellt kulturutbyte och utbildning, projektet för elektroniska

SOU 1997: 14

bibliotek, projektet för elektroniska museer och projektet för multimedietill världskulturarvet. access

4.3.3 Canada

Canada sägs ofta ligga i främsta ledet vad gäller att utveckla IT-innehåll. Regeringen har också antagit en nationell IT-strategi med tonvikt just kanadensiskt innehåll och kultur. Datortekniken ses som en möjlighet att utjämna den ännu ojämlika tillgången till information och därför betonas alla kanadensares rätt till uppkoppling mot Internet till rimlig kostnad, oavsett en vari detta glesbefolkade och vidsträckta land de bor.

Nationell IT -strategi

I början av 1994 tillsatte regeringen Information Highway Advisory Council IHAC något liknande den svenska lT-kommissionemzö för att få hjälp , att utveckla en kanadensisk lT-strategi. Tre mål stod i förgrunden för IHAC:s arbete: att skapa arbeten genom innovationer och investeringar i Canada, att stärka Canadas suveränitet och kulturella identitet, samt att trygga allas tillgång till "informationsmotorvägarna till en rimlig kostnad. Uppdraget slutredovisades i rapporten The Challenge of the Information

Highway i september 1995. Rapporten innehåller 300 rekommendationer

till regeringen, bl.a. om att utvecklandet av kanadensisk kultur på Internet bör stödjas och att de viktigaste delarna Canadas kulturarv bör digitaliseras. En av del av kulturinstitutionemas anslag bör öronmärkas för digitalisering av samlingar. IHAC:s rekommendationer anammades i hög grad regeringen i av som mars 1996 presenterade Moving Canada into the 21 st Century. en plan för hur Canada skall kunna omvandlas till ett informationssamhälle och en kunskapsekonomi. Ett av de fyra övergripande målen i planen är att öka det kanadensiska innehållet "informationsmotorvägen" och på så sätt stärka den nationella kulturdialogen och skapa ekonomisk tillväxt och jobb. "Informationsmotorvägarna" skall tillgängliga för alla. I de områden vara där marknadskraftema inte egen hand fönnår erbjuda medborgarna tillgång till datakommunikation är regeringen beredd att ställa För att tillforsälcra upp.

25 Se vidare 4.1.4. 26 Se 3.1.2. 27 Rapporten finns att läsa httpz//infoicgeca/info-highway/ihhtml 108 23 Planen finns att läsa på adressen ovan.

Internationella erfarenheter

alla kanadensare, oavsett inkomst och hemvist, tillräckliga och billiga datakommunikationer skall därför en särskild accesstrategi utvecklas under 1997. Sannolikt kommer bl.a. allmänna uppkopplingsplatser att skapas i bibliotek, kommmuncentrum, skolor och köpcentrum. l strategin ingår också att analysera hur kön, ålder och olika sociala faktorer påverkar användandet av IT. Industridepartementet har ett särskilt program for att ge människor i glesbefolkade och svårtillgängliga delar av Canada tillgång till Internet. Kommuner i sådana trakter kan få upp till motsvarande 150 000 kronor för teknisk utrustning, utbildning och anslutningar. Tanken är att kommunerna genom programmet dels skall kunna skapa egna sidor Internet för att informera kommuninvånarna, dels tillgång till information och service från regeringen.

IT -strategier för kulturomrádet

Iden nationella IT -strategin sägs att Canadas kulturminister avser att utveckla en strategi för kanadensiskt kulturinnehåll i informationssamhället som bl.a. skall innefatta stöd till produktion och marknadsföring av inhemskt kulturinnehåll. Tillsammans med industriministem avser kulturministern också att utveckla en exportstrategi för inforrnationsprodukter med kanadensiskt innehåll och att identifiera vägar att underlätta finansiering av utvecklandet av kanadensiska multimedieprodukter. Regeringen understryker vikten av att digitalisera de stora samlingarna vid Canadas kulturinstitutioner och på så sätt göra dem tillgängliga för hela befolkningen. En nationell digitaliseringsstrategi skall skapas och vikten av att de offentligt finansierade kulturskattema också kan nås av alla skattebetalare betonas. Regeringen vill även uppmuntra samarbete mellan kulturskapare, informationsforetag och forskningscentrum for att, genom olika pilotprojekt, utveckla nya verktyg och produkter.

Nationella kulturnät

Sedan 1972 har Canadian Heritage Information Network CHIN arbetat med att förbättra tillgängligheten till kunskap om Canadas kulturarv, bl.a. med hjälp av digitalisering. CHIN är en särskild avdelning inom kulturdepartementet och har länge arbetat med datorer och byggt databaser. Sedan några år används Internet för att ge tillgång till kanadensiska kulturdatabaser, referensservice och en rad internationella kulturarvstjänster. Ca 100 kanadensiska museer är anslutna till CHIN varav ett fyrtiotal har lagt ut delar av sina samlingar på nätet. Mot avgift kan man via CHIN:s

SOU 1997: 14

webbtjänst ta del antal bevarandedatabaser och omkring 25 milav ett stort joner kanadensiska museiföremål. CHIN utvecklar standarder och intelligenta Sökverktyg, utbildar museianställda i ny teknik och administrerar digitaliseringsprojekt. CHIN har också startat en interaktiv tidskrift på Internet där museianställda kan utbyta erfarenheter, samt tagit fram en guide till kanadensiska museer och gallerier som finns tillgänglig och sökbar via CHIN:s webbtjänst. År 1994 initierades Culturenet, ett ideellt nätverk för kultursektom, av the Canadian Conference of the Arts, the Canadian Institute for Theatre Technology och fakulteten for Fine Arts vid universitetet i Calgary.

Culturenet består av en webbtjänst. ett webbhotell med låga priser för

enskilda kulturarbetare och en mötesplats, baserad FirstClass. Nätverket erbjuder också råd, stöd och koordinering. I första hand är det artister, kulturarbetare och konstnärer som är anslutna till Culturenet. Nätet fungerar också som ett paraply för lokala och regionala kultumät. Hemsidan innehåller bl.a. en sökbar förteckning över personer och organisationer som är verksamma inom kultursektom i Canada. Där finns också en förteckning över kanadensiska kultursidor på Internet. Culturenet bedriver dessutom flera projekt för att öka det kanadensiska kulturinnehållet nätet, bl.a. genom att skapa ett Canadian Music Information Centre en samlingspunkt för kanadensisk musikindustri, en förteckning över lokaler i Canada som är lämpliga for kulturevenemang och en nationell evenemangskalender.

Det Kanadensiska kulturnätet Under 1995 föddes idén att skapa ett övergripande kanadensiskt kultumätverk, Canadian Cultural Electronic Network CCEN. Idén är att bygga vidare på det kulturinnehåll som redan finns Internet, att länka samman olika kultursektorer och låta dem dela verktyg. Regeringen ser som sin roll att stödja och underlätta denna utveckling, men själva samordningen skall Culturenet stå for. CCEN skall vara en ideell organisation som länkar samman institutioner, organisationer, företag och individuella kulturarbetare och som ägs av dem som lägger ut information i nätverket. De största grundande organisationerna är Canadian Conference of the Arts, Canadian Music Information Centre, Culturenet och Technological Arts Society. Alla som sysslar med kultur i vid mening och som förbinder sig att följa en samling etiska regler får utan kostnad delta i nätverket. De etiska reglerna skall bl.a. omfatta upphovsrätt och intellektuella rättigheter, personlig integri-

29 Adressen http://www.chin.gc.ca är 110 0 Adressen är http://www.culturenet.ca

Internationella erfarenheter

och förbinder sig att regelbundet uppdatera den information som tet att man läggs ut. - Nätverket kommer att bestå av ett resurscentrum med tematiska fönster där de olika kultursektorema kan nås och är sammanlänkade. Varje tematiskt skall ha samordnare och en gemensam databas samt länkar centrum en egen till kultursidor utanför nätverket. Ett förbindelsecentrum med Sökverktyg och länkar till andra nätverk skall göra det möjligt att söka kulturmaterial såväl alfabetiskt geografiskt och tematiskt. Dessutom planeras ett servicesom skall bistå deltagarna med teknisk utrustning och utbildning centrum som arbeta med forskning och utveckling. samt CCEN kommer ett operatörsforum med representanter för att styras av varje kultursektor. Alla deltagare kan medverka i ett elektroniskt diskussionsforum och dessutom skall ett partnerforum inrättas där nätverkets sponsorer information om CCENzs utveckling. ges Ett litet skall sköta den dagliga driften av nätverket. Under de första team två åren skall det bestå chef, en kommunikationsexpert och en tekniker av en tillsammans för organisationen av information och för att utsom ansvarar veckla sök- och kommunikationsverktyg. Ett team av resande konsulter skall i Canada och erbjuda deltagarna i nätverket teknisk assistans också åka runt och utbildning till låg kostnad. Alla projekt inom CCEN skall finansieras individuellt. Genom sponsorstöd och försäljning Servicetjänster räknar man med att nätverket skall av klara sig statligt stöd tre år. Kultur- och industridepartementen utan om ca företag i kommunikations- och radio-TV-branschen har utfäst sig att samt stödja CCEN ekonomiskt.

4.3.4 USA

USA är det land där IT-utvecklingen har kommit längst och där lT-frågoma har fått i offentliga debatten. Alla sektorer av det stort utrymme den amerikanska samhället berörs i allt större utsträckning av den utveckling som

pågår IT-otnrådet. Den amerikanska regeringen framhåller ofta IT23 betydelse för USA:s fortvälfärd. Målsättningama med att bygga ut informationsinfrastrukturen satta

att skapa jobb och ekonomisk tillväxt, att stärka USA:s ledande roll inom teknikutvecklingen, minska kostnadema för och samtidigt höja servicenivån inom det arneri- - att kanska sjukvårdssystemet, att förmedla högkvalitativ offentlig service till en låg kostnad, förbereda de generationerna för framtida arbetsuppgifter, - att yngre bygga öppen och interaktiv demokrati på alla nivåer i - samt att upp en mer landet. 111

SOU 1997: 14

USA :s lT-strategi

USA:s regering har definierat statens roll i IT-utvecklin I president Clintons programförklaring för de federala myndigheternas IT-användning, kallad Agenda for Action från september 1994 sägs att staten skall: stimulera den privata industrin till investeringar, utveckla begreppet universal service för att alla skall få tillgång till infor- mationsteknikens möjligheter till en rimlig kostnad, fungera som en katalysator för att stimulera teknisk utveckling och - nya tillämpningar, stödja integrerad, interaktiv och användarstyrd styrning av nationell IT- infrastruktur, garantera informationssäkerhet och tillförlitlighet i nätverk, förbättra förvaltningen av radiofrekvensspektrat, skydda upphovsmannarätten, - - koordinera arbetet med lokala initiativ och andra länders IT-program, samt erbjuda tillgång till offentliga handlingar och förbättra den offentliga upphandlingen. Arbetet med att skapa en nationell IT-policy sker på flera fronter och brukar gå under samlingsnamnet National Information Infrastructure, NII. l september 1993 lanserade Clinton-administrationen The National Information Infrastructure Initiativ, ett initiativ som bygger följande fem principer: - privata investeringar i NII skall uppmuntras, konkurrens inom NII skall stödjas och skyddas, konsumenter och leverantörer av tjänster skall ha öppen tillgång till NII, - NH skall bygga vidare konceptet att alla skall ha möjlighet att skaffa sig en anslutning till NII, samma sätt som alla amerikaner i dag har rätt till telefon till en rimlig kostnad, lagstiftning och andra regler och förordningar skall vara flexibla så att de kan anpassas till den tekniska utvecklingen.

Kultur och IT i USA

USA har inte någon särskild strategi för IT på kulturornrådet. Till stor del beror det på att kultur inte betraktas som en statlig angelägenhet, vilket den i praktiken inte heller En betydande skillnad mellan kulturinstitutionemai USA och kulturinstitutionerna i de europeiska länderna är att de amerikanska institutionerna närmast uteslutande är privatñnansierade. Medan ett stort antal europeiska kulturinrättningar bygger sina verksamheter på statliga anslag ñnansieras majoriteten av de amerikanska av ideella eller kommersiella intressen. Detta Förhållande har stor betydelse för förekomsten, eller snarare den i stort sett obefintliga förekomsten, av digitala kultumät i USA. Eftersom de

31 Universal service är ett begrepp som infördes 1930-talet i USA och som 112 syftar till att förse alla amerikaner med möjligheten ha telefon. att

Internationella erfarenheter

amerikanska kulturinstitutionema existerar som separata enheter utan helhetsär incitamentet till olika fonner av samarbete inom ramen för digitala ansvar nätverk inte lika starkt som i Europa. Då USA saknar kulturdepartement och därför också en IT-strategi för kulturområdet finns heller ingen given samordnande kraft som skulle kunna bidra till ett ökat IT-samarbete mellan de amerikanska kulturinstitutionema. Det betyder inte att kulturinstitutionema i USA inte använder sig av IT. Det gör de i stor utsträckning, men under mer individuella former. Många mukonsthallar och bibliotek finns representerade på Internet, och ett stort seer, antal av dem håller att digitalisera sina samlingar.

Digitala nätverk Det finns dock ett fåtal exempel på digitala kultumät även i USA. Ett av dem är Los Angeles Culture Net LACN.32 Målsättningen med LACN, är ett som pilotprojekt, är att ge Los Angeles 88 lokalsamhällen möjlighet att använda IT för att bevara, presentera och utveckla sitt kulturella arv. I projektet ingår att upprätta ett kultumät som visar upp Los Angeles kulturresurser online, att utbilda lokalsarnhällena i hur de kan använda och bidra till kultumätet, samt att skapa nya sammanslutningar mellan näringslivet, utbildningssektom och kulturlivet som kan bidra till att utveckla regionen. Kulturnätet skall kunna användas samtliga invånare, dock under förutsättning att de har tillgång till av Internet kulturnätet är kopplat till. Projektet pågår mellan 1996 och 1999. som Open Studio: The Arts Online 0SA033 är ett annat exempel. Projektet, är rikstäckande, syftar till att öka tillgången på lokal konst- och kulturinsom formation på Internet samt till att ge lokala kulturinstitutioner och konstnärer möjlighet att nå ut till en större publik i ett nationellt sammanhang. OSAO kommer att genomföras i en tvåstegsprocess där man i ett första steg inrättar så kallade public points för konstnärer och en intresserad allmänhet. Dessa public points skall bl.a. finnas på bibliotek och medborgarkontor, vilka kommer att erhålla en mindre ekonomisk ersättning för att de gör Internet tillgängligt för medborgarna i det lokala samhället. l ett andra steg skall konstorganisationer och enskilda konstnärer ges utbildning i hur de kan kommunicera och publicera sig elektroniskt online. Utbildningen skall initialt ges genom tio regionala centra. De organisationer och konstnärer som utbildas kommer i sin tur att bli ombedda att lära ut det de själva lärt sig till andra organisationer och konstnärer. Bland ñnansiärema bakom projektet finns bl.a. det oberoende regeringsorganet National E ndowment for the Arts. I USA finns också många håll så kallade Community Networks. Dessa fungerar som ett slags lokala medborgamätverk där myndigheter, institu-

32 Adressen är ltttpz//wwwgiigettyedu/lacn/ 3 Adressen är http://www.openstudio.org/ 113

SOU 1997: 14

tioner, organisationer, m.fl. kan informera om sina verksamheter, och där medborgarna kan inhämta samhällsinformation samt kommunicera med lokala politiker och med andra medborgare. Även det inte är fråga renodlade om om kultumät så har dessa nätverk många gånger kulturella inslag.

Utbildning

I USA är grundskolan ett prioriterat område för pilotprojekt inom IT. Den amerikanska staten stöder projekt som hjälper skolor i glesbefolkade områden och skolor i områden där skolsystemet behöver stöd av andra orsaker. I de projekt som staten stödjer måste skolorna ordna 50 % av finansieringen själva. Ofta får skolorna hjälp av lokala företag. För tillfället satsar staten inga stora summor pilotprojekten; under 1994 avsattes totalt 182 miljoner kronor för detta ändamål. Meningen är dock att stimulera skolorna till att själva avsätta pengar till IT-utrustning, med de lyckade pilotfallen som förebild.

4.4 Konklusion

Inforrnationstekniken är till sin natur gränsöverskridande vilket innebär att vikten av samverkan över nationsgränserna ökar. Det är angeläget både för ett svenskt kultumät och för landets kulturinstitutioner att följa den intemationella utvecklingen och att delta i de arbeten som pågår för att inte uppfinna hjulet en gång till, utan i stället lära och ta del av andras erfarenheter. Som redovisats i detta kapitel pågår en rad internationella samarbetsprojekt, bl.a. inom EU och G7-gruppen. Projekten verkar för att främja IT-användningen på kulturområdet och finna gemensamma lösningar för att öka tillgången till kulturinstitutionemas samlingar, bl.a. genom gemensamma standarder för klassificering av kulturmaterial. Det är viktigt att även enskilda kulturinstitutioner deltar i dessa intemationella samarbetsprojekt och själva initierar projekt på kulturområdet. Här finns även möjlighet till ekonomiskt bistånd, Blekinge län har t.ex. fått medel ur EU:s strukturfonder som bl.a. kommer att användas till IT-projekt på kulturområdet. Det pågår många intressanta projekt även på nationell nivå inom EU och i andra delar av världen. I Danmark och Canada finns det t.ex. nationella digitala kultumät. Vi ser det som betydelsefullt att få till stånd ett samarbete mellan dessa fungerande kultumät och ett framtida Kulturnät Sverige. Utvecklingen går internationellt sett mot en ökad öppenhet där tillgång till fri information får allt större betydelse. Vikten av "contents", dvs. innehåll betonas ofta och Sverige, som har en lång tradition öppenhet och spridav ning av offentlig information, kan här spela en viktig roll.

Internationella erfarenheter

internationellt perspektiv är det också intressant att jämföra synen I ett Det finns markanta skillnader mellan USA och kultur i olika länder. t.ex. Frankrike i på samhällets för kulturen. Vad som inryms i besynen ansvar varierar också; i Storbritannien är det t.ex. kulturdepartementet greppet kultur för turistfrågor och i Kulturnät Danmark är idrotten en egen som ansvarar rubrik. mycket läxa andra länders arbete med IT och kulturfrågor. Det finns att av internationellt perspektiv bör därför genomsyra Kultumät Sveriges verk- Ett samhet.

irä

5 Utgångspunkter

I det här kapitlet redogörs för vad vi avser med begreppen kultur och IT. Människors olika förutsättningar för att använda datorer och inforrnationsteknik diskuteras liksom möjligheterna att motverka att befolkningen delas i ett inforrnationstekniskt A- och B-lag. Kapitlet avslutas med upp forslag till hur ett blivande Kultumät Sverige skall kunna nås av dem som inte har tillgång till datorer och lntemet-uppkoppling.

5.1 Definitioner

Vi vill inledningsvis klargöra några grundläggande begrepp som återkommer många gånger i vårt betänkande, nämligen vad vi menar med kultur, kulturinstitutioner, IT, multimedia samt strategi.

5.1.1 Kultur Ordet kultur kommer från franskans culture odla och latinets cultura bearbetningâ odlingi bildningi Enligt Norstedts stora svenska ordbok är kultur sammanfattningen av allt som skapats av människor för att ge högre andliga upplevelser. Svenska Akademiens ordlista anger att kultur är en gestaltning mänsklig verksamhet inom ett folk eller en grupp o.d., särskilt av med tanke vetenskap, konst, litteratur och religion. Nationalencyklopedien beskriver flera filosofers definition av kultur. Kant definierade t.ex. kultur "något högre än vad naturen själv kan åstadkomma". som Kulturutredningenl definierade kultur som ett beskrivande begrepp som inrymmer konstartema, medierna, bildningssträvanden och kulturarvet Utredningen angav också att: I vidaste mening ger kulturen människor en viktig del deras identitet. Men kulturen ger också redskap för var och en att av själv forma den identiteten, att uttrycka tankar och känslor och att påegna verka och förändra

1 sou 1995:84, Kulturpolitikens intriktning. 2 Kulturarvet inrymmer historia och traditioner. kulturlandskapet och den byggda miljön liksom språket, det konstnärliga kulturarvet och folkkulturen. 3 Ibid 13. 117 s.

SOU 1997: 14

Vi ansluter oss till Kulturutredningens beskrivande kulturbegrepp, samtidigt som vi vill understryka att nya kulturformer kan uppstå med hjälp inav formationsteknik. Några exempel på hur Internet inspirerat till kongenialt nyskapande ges i "Kulturens skyltfönster Internet", guide till kulturella en sidor Internet som återfinns som bilaga till betänkandet I detta sammanhang bör också påpekas att kultur definieras på olika sätt och inbegriper olika saker i olika länder. Vi vill inte dra någon gräns mellan vad är etablerade kulturfomrer och som vad som är subkultur. Subkultur definieras i Norstedts stora svenska ordbok som en kultur kännetecknande för en grupp som i något avseende avviker från det dominerande mönstret i ett samhälle. En vidare tolkning begreppet av subkultur är en ännu inte etablerad eller erkänd form kulturyttring. Vad av som är en etablerad kulturfonn och vad som tillhör subkulturer är naturligtvis oerhört subjektivt. Vi nöjer oss med att konstatera att vi vill att ett kommande Kultumät Sverige skall inrymma så många olika slags kulturyttringar som möjligt.

5.1.2 Kulturinstitutioner och -producenter

Kulturinstitutioner är offentligt finansierade institutioner med kulturell verksamhet. Kulturutredningen delari sitt slutbetänkande SOU 1995:84 Kulturpolitikens inriktning institutionerna i fyra typer:

Konstnärligt arbetande institutioner har stor konstnärlig integritet och - som som visar upp sitt arbetsresultat för en publik. Hit räknas dans-, teateroch musikinstitutionema. - Samlande, dokumenterande och fönnedlande institutioner som har samhällsuppdraget att samla, vårda, bevara och levandegöra våra kulturarv. En del av institutionemas arbete kommer inte omedelbart allmänheten till del. Hit räknas arkiv och museer. Förmedlande institutioner som framför allt skall förmedla kultur till all- mänheten. I viss mån kan dessa institutioner ha ett praktiskt, än inte om formellt, bevarandeintresse. Hit räknas biblioteken och konsthallama. Konsulterande institutioner som betjänar andra kulturinstitutioner. Hit räk- nas bl.a. länsbiblioteken.

Kulturproducenter är alla som skapar kultur, alltså inte enbart kulturinstitutionema utan också enskilda eller gruppvis arbetande professionella kulturarbetare eller amatörer. Även företag, organisationer och föreningar kan vara kulturproducenter.

4 Se bilaga Kulturens skylgfönster på Internet Ett snapshot från januari - 118 1997 föränderlig kulturscen. av en

U tgångspunker

5.1.3 IT och multimedia

Nationalencyklopedien förklarar IT informationsteknik som teknik för in- - samling, lagring och bearbetning samt kommunikation och presentation av i olika former. Vi definierar lT ett samlingsbegrepp för olika digitala data som tekniker används för att skapa, lagra, bearbeta, överföra och presentera som information med hjälp data- eller teleteknik. Informationen kan vara i form av text, ljud, bild och/eller video. av Med begreppet informationsteknologi, som ibland används som en synotill informationsteknik, vi läran informationsteknik. nym avser om Multimedia kommer från engelskan, multi och medium förmedav lingslänk, uttrycksmedeli Nationalencyklopedien definierar multimedia sarnmanhållna, datorstödda presentationer eller produkter, baserade på som kommunikationsfomiema text, grafik, animation, ljud och bild/video. Helheten kan information, ett konstverk, ett undervisnings- eller underavse hållningstillfálle. Uttrycket används även då de olika formerna tekniskt sett lagrats i och format, vanligen digitalt t.ex. en hårddisk eller ett samma optisk skiva. Ofta används multimedia helt enkelt i betydelsen simultan användning olika information, t.ex. att text, ljud och bild komav typer av bineras.

5.2 Användarnas olika förutsättningar

Vår grundtanke är att öka människors tillgång till kultur med hjälp av informationsteknik och göra den lätt åtkomlig genom en gemensam ingångssida att för Kultumät Sverige Internet. Helt avgörande är förstås därför att alla har tillgång till den utrustning krävs och att så många som möjligt också klasom använda den. I utiedningsdirektivet sägs att ett uttalat mål bör vara rar av att medborgarna inte delas i ett informationstekniskt A- och B-lag. att upp Samtidigt visar rad undersökningar och studier att den svenska befolken ningen idag de facto är uppdelad i två grupper som har, respektive inte har,

tillgång till datorer. Enligt undersökning genomfördes i maj 1996 är grovt räknat sju en som tio Intemet-användare män, åtta tio användare är födda 1950-talet av av

eller och nio tio är högutbildade.5 När det gäller tillgång till datorer

senare av och till Internet varierar olika undersökningars resultat. men någonstans kring

befolkning brukar uppskattas ha tillgång till lntemetP

20-25 % av Sveriges de flesta fortfarande sin arbetsplats.

5 Undersökningen genomförs kontinuerligt sedan april 1995 med hjälp av företaget KAIROS Research/Forskningsgruppen för sampostal enkät av hälls- och informationsstudier. 6 119 Se vidare 3.4.5.

SOU 1997: 14

5.2.1 Demograñ

Sveriges befolkning har väldigt olika förutsättningar för att använda sig av informationsteknik. De blivande användarna Kultumät Sverige är därför av ett en mycket heterogen grupp som bl.a. består datorovana, akademiker, av pensionärer, invandrare, kulturarbetare, funktionshindrade, barn och glesbygdsboende. lnkomststorlek och utbildningsgrad har hittills ofta varit avgörande för huruvida människor tar del av nya teknikers alla möjligheter. Precis när som nya tekniska landvinningar tidigare introducerats har de första användarna av IT varit relativt högutbildade, teknikintresserade, välavlönade och unga samt påfallande ofta män.

Utbildning

Hittills är det främst välutbildade och unga som har använt sig inforrnaav tionsteknikens många möjligheter. Många skolor har också börjat lära eleverna att använda sig av IT, databaser och Internet för skaffa kunskaper och att knyta kontakter. I IT-pr0positionen7 det övergripande målet kunanges att skaper om IT och om dess användningsmöjligheter förs in på alla nivåer i utbildningsväsendet inom tre år. I propositionen sägs också att varje kommun bör upprätta en lT-strategi för skolan, att samtliga erhåller lärarexamen som från år 1998 skall ha kunskaper om och egna erfarenheter hur IT kan av användas i undervisningen samt att skolhuvudmännen och berörda högskolor bör ta initiativ till fortbildning av lärare för att öka intresset för och kunskaperna om IT:s möjligheter i undervisningen. Regeringen dessutom avser att skapa ett nätverksbaserat resurscentrum för att främja och stimulera framväxten av IT-baserade läromedel-läromedia, att under treårsperiod avdela sären skilda medel för utbildningsinsatser på IT-området de statliga anslagsav medlen till Folkbildningsrådets respektive till Folkrörelserådets verksamhet, att uppdra Skolverket att i samråd med berörda branscher utveckla yrkesinriktade kurser på IT-området inom gymnasieskolan och komvux samt att uppdra varje universitet och högskola att redovisa handlingsprogram för ett användning av IT inom utbildning och forskning. Lärarnas utbildning och inställning till IT är idag helt avgörande för vilken undervisning eleverna får. l dag varierar datortillgången mycket mellan skolorna eftersom det är kommunerna för grund- och som ansvarar gymnasieskolan. Någon form av utbildning är också nödvändig för så många att vuxna som möjligt skall kunna använda sig av informationsteknik. Folkbildning IT om och om frågor som rör informations- och kunskapssamhället bör enligt IT-

7 Proposition 1995/96:125. Åtgärder för att bredda och utveckla använd- 120 ningen informationsteknik. Se också 3.2.1. av

Uzgångspunker

propositionen också prioriteras under de närmaste åren. En ide, som också nämns i propositionen, är införandet av ett IT- eller datakörkort efter dansk och finsk modell. I dessa och flera andra länder finns möjlighet att examineras för ett särskilt "körkort" och därmed få ett intyg på att man besitter grundkunskaper i hur man använder informationsteknik. På så sätt främjas folkbildning och kompetenshöjning. Den ideella föreningen Dataföreningen i Sverige driver tillsammans med Ungdomens IT-råd8 frågan sådana körom kort i Sverige. I IT-propositionen anges att regeringens avsikt är att samtliga kostnader som följer av insatserna inom utbildningsområdet skall finansieras och inte medföra ökade kostnader för staten.

Gender

Kvinnor har tillgång till ny teknik i mindre utsträckning än män. Flera undersökningar har visat att bara omkring en tredjedel av de svenska lntemet-användarna är kvinnor. Dock verkar skillnaden vad gäller tillgång till Internet inte vara lika stor. Enligt en undersökning som opinionsinstitutet Skop gjorde för tidningen Dagens IT hösten 1996 har 23 % av kvinnorna och 28 % av männen i Sverige tillgång till lntemet.9 Av tradition är kvinnor inte i lika hög grad som män intresserade av teknik i sig, utan snarare av de praktiska tillämpningar som teknikutvecklingen kan erbjuda. Många menar att Internet tidigare inte innehållit så mycket information inom ämnesområden som traditionellt sett har ansetts tillhöra den kvinnliga intressesfären. Internets och inte minst wwwzs snabba expansion innebär dock att det numera finns material på nätet inom snart sagt alla tänkbara ärrmen, inte minst kultur. Kulturyttringar brukar anses intressera kvinnor i större utsträckning än män och kanske kan de digitala kulturyttringama locka fler kvinnor att utforska Internet. Män kommer oftare i kontakt med teknik under sin utbildning och i sitt arbete, vilket är en följd av den traditionellt ojämlika könsfördelningen mellan olika typer av utbildning och yrken. Visserligen har intresset för teknikinriktade utbildningar ökat under senare år, men vid antagningen till Kungliga Tekniska Högskolan höstterminen 1996 var t.ex. endast 15 % av de antagna till datatekniklinjen kvinnor. Samtidigt skall sägas att datorer numera används på snart sagt alla typer av utbildningar och arbetsplatser. Merparten av de ca tre miljonerna datoranvändare i det svenska arbetslivet är faktiskt kvinnor, som ofta jobbar med administrativa uppgifter kontor. Flickors inlärning skiljer sig delvis från pojkars, och skolornas pedagogik är fortfarande ofta sådan att den stödjer pojkars inlärning bättre än flickors.

8 Se 3.1.4. 9 Se vidare 3.4.5. 121

SOU 1997: 14

Ett sätt att minska skillnaden mellan könen i det här avseendet kan vara att anordna särskilda utbildningar i datorteknik och Internet för kvinnor och flickor. Så har också skett många håll, ofta med goda resultat. Vid stadsbiblioteket i Ronneby startades t.ex. ett projekt särskilt riktat till flickor sedan personalen konstaterat att över 90 % av dem som satt vid bibliotekets datorer var män, framför allt pojkar. Ett trettiotal flickor fick varje vecka komma till biblioteket för att lära sig att göra egna hemsidor, framställa en elektronisk tidning m.m. I dag är det lika många kvinnor som män som använder bibliotekets datorer.

Ålder

Som tidigare nämnts är det ofta de unga som först tar till sig tekniska innovationer. När det gäller datoranvändning och Internet är detta i hög grad sant. Många barn och ungdomar har tillgång till datorer och Internet via sina skolor och många använder Intemet-uppkopplade datorer vid biblioteken eftersom de i stort sett alltid är tillgängliga utan kostnad. Dessutom har det bland många ungdomar blivit populärt att besöka Internet-kaféer. Dator- och Intemetanvändningen i Sverige kan generellt sett sägas minska med stigande ålder. Med undantag från en del intresserade pensionärer är datorerna framför allt de ungas och de medelålders verktyg. Vad datorerna används till varierar förstås med intresse mer än med ålder, men grovt sett kan sägas att datorerna i större utsträckning är ett arbetsredskap och hjälpmedel for de lite äldre medan de yngre mer använder datorer for att kommunicera, spela spel och skaffa information om fritidsintressen. I skolan används dock datorerna främst för utbildningsändamål, åtminstone under skoltid.

5.2.2 Funktionshindrade

I Kulturpropositionenlo sägs att det är en kulturpolitisk ambition att kulturen

skall kunna erbjudas alla och att människor med funktionsnedsättning bereds möjlighet att använda sin kreativitet och sina konstnärliga och intellektella färdigheter. Kulturinstitutioner har ett särskilt ansvar att söka nya vägar att nå fram till alla de grupper som idag inte är delaktiga i landets kulturutbud. Staten bör ta ett ansvar i att främja tillgänglighetem till kulturinstitutionemas lokaler och utbud. Det främsta syftet med ett svenskt kultumät är att öka tillgängligheten till kulturarvet och andra kulturyttringar. Via kulturnätet skall alla snabbt och

10 1996/9723,kulturpolitik. 122 11 Ibid. 188. s

Utgångspunker

enkelt kunna få information om och tillgång till kulturen i Sverige. Det är en demokratisk rättighet som måste gälla samtliga grupper i samhället. Informationstekniken kan vara till stor hjälp för personer med funktionshinder. Därför måste hänsyn tas till de funktionhindrade när man skapar ett kultumät. Tekniken i sig är inget hinder för att funktionshindrade skall kunna del kultumät. Det går t.ex. att omvandla datortext till talsyntes och ta av ett punktskrift. Vad har större betydelse för att personer med funktionssom hinder skall kunna använda ett kultumät är att samhället bidrar med utbildning och nödvändig utrustning, och att kultumätets användarfunktioner anpassas till funktionshindrade.

Allmänna förutsättningar

Att funktionshindrad kan innebära allt ifrån att man behöver läsglasögon vara till är dövblind. Många funktionshinder avhjälps genom enkla prakatt man tiska lösningar som inte kostar så mycket, medan andra kräver mer genomgripande och kostsamma anpassningar. Funktionshindret ligger hos den enskilde, hur handikappande det blir beror på omgivningen och samhället. men Inforrnationstekniken har inneburit en revolution för många funktionshindrade. Med hjälp datorteknik kan exempelvis dövblinda kommunicera av via telenätet. Gravt synskadade kan hämta information och nyheter från olika databaser och direkt läsa vad som står en datorskärm med hjälp av syntetiskt tal eller punktskriftsdisplay. Rörelsehindrade kan, även om de är nästan totalförlamade, använda persondatorer med hjälp av t.ex. en sug- och blåsfunktion, och det är till och med möjligt att styra en persondator med rösten. För rörelsehindrade kan rätt anpassade datorer ge tillgång till en ny värld, med möjligheter att ta sig till platser som annars kan vara svårtillgängliga, som t.ex. bibliotek och museer. Det kan dock uppstå problem for funktionshindrade som vill använda nya sig informationsteknik, bl.a. när det gäller nätverk som www. Det stora av problemet just är att allt fler webbsidor baseras inforrnationsbärande nu bilder i stället för text. Starka kommersiella intressen verkar för att göra sidorna attraktivare användning av ett stort antal bilder. Det finns genom webbsidor är helt textlösa, vilket innebär att gravt synskadade omöjligt som del informationen. Även många synskadade i dag har utrustning kan ta av om direkt kan översätta bildskärmens text till syntetiskt tal eller punktskrift som så finns det ingen teknisk utrustning som kan översätta informationen i en bild på sätt, och det kommer förmodligen heller aldrig att finnas samma någon sådan.

SOU 1997: 14

Det beskrivningsspråk, HTMLJZ används vid utformningen som av webbsidor har emellertid inbyggda möjligheter att text i beskriva den bild som läggs på sidan. I praktiken går det till så att den som utformar webbsidan kompletterar den grafiska bilden med en text som beskriver bilden. När webbläsaren, dvs. programmet som används för att tolka informationen, visar upp sidan så visas antingen bilden eller också den beskrivande texten beroende på vad användaren väljer. För t.ex. synskadade och med personer långsam Intemet-ansluming via modem kan det senare vara att föredra. Om man vill åstadkomma en layout på sin webbsida i huvudsak bygsom ger på grafik så finns också möjligheten att skapa sida baserad på text för synskadade. Man skapar då ett parallellt dokument uteslutande återger de som texter som finns utspridda över det grafiska dokumentet, vid exempelvis ikoner och bilder. Texterna återges i koncentrerad form i löpande text, som lätt kan översättas till syntetiskt tal eller punktskrift. På varje grafisk sida bör det då högst upp till vänster finnas en textlänk till det textbaserade parallelldokumentet. i Allt detta förutsätter dock att de som producerar webbsidor verkligen kodar in bildbeskrivande textsidor respektive upprättar parallella textdokument, vilket många inte gör. För de synskadade är det alltså problematiskt att utvecklingen på Internet går från textbaserade användargränssnitt till grafiska, eftersom grafiska gränssnitt är svårare att anpassa till talsyntes och punktskriftsdisplay. Från synskadesynpunkt är DCS-miljön, som bygger tangentkommandon, att föredra då den är bättre lämpad för talsyntes och punktskriftsdisplay än vad mac- och windowsmiljöema med grafiska fönster Med andra 0rd finns det flera aspekter som berör funktionshindrade som måste beaktas inför inrättandet av ett kulturnät. Om ett kulturnät skall kunna kallas demokratiskt är det nödvändigt att upprätta strategi avhjälper de en som tekniska hinder som annars kan försvåra för funktionshindrade få full tillatt gång till kultumätet.

Handikappkrav

Regeringen föreslog i IT-propositionen13 att förutsättningarna för att genomföra ett IT-program med inriktning på att främja funktionshindrade äldre samt personers användning av IT skall prövas. Efter ett regeringsbeslut i frågan, som togs i augusti 1996, har Handikappinstitutet fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter och organisationer utveckla ett sådant program

12 HyperText Markup Language. HTML, är det dokumentformat som används på World Wide Web. I HTML kan hyperlänkar definieras och bilder läggas in. 13 Proposition 1995/962125, Åtgärder för att bredda och utveckla använd- 124 ningen informationsteknik. av

Utgångspunker

samt lämna förslag till finansiering. Syftet med programmet är att skapa förutsättningar för ett mer samlat grepp när det gäller beslut om prioriteringar och åtgärder inom området IT för äldre och funktionshindrade. I uppdraget ingår också att föreslå handlingslinjer och åtgärder på området, och programmet skall bl.a. beröra skola och utbildning, arbetsliv, kultur, fritid, boende, samt frågor om tillgänglighet i samhällslivet. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 maj 1997. Redan nu finns dock riktlinjer for hur information Internet bör utformas för att den skall kunna vara tillgänglig för funktionshindrade. Handikappinstitutet har formulerat ett antal krav,14 vilka Kultumät Sverige och dess deltagare bör följa. Kraven, som bl.a. gäller tillgänglighet, utformning av text, och användning av bilder och ljud, redovisas något bearbetade och förkortade i det följande.

Baskrav

Användaren skall kunna välja att få enbart textbaserad information, och denna valmöjlighet skall återfinnas ett enhetligt ställe webbsidan och med ett enhetligt utförande på samtliga sidor. Detta möjliggör för gravt synskadade och personer med lässvårigheter att använda skärmläsare, som är ett datorprogram som gör informationen tillgänglig via hjälpmedel som t.ex. talsyntes och punktskriftsdisplay. All information som producenten vill få fram och all information som användaren behöver måste föreligga i textforrn, och texten skall lagras i teckenbaserad form. Anledningen till detta är att text går att omvandla till bl.a. talsyntes och punktslcrift, vilket inte är möjligt att göra med bilder. Information och kommunikation skall därför inte baseras på enbart ett grafiskt gränssnitt om inte en skärmläsare finns tillgänglig för detta gränssnitt eller detta gränssnitt kompletteras med ett textbaserat sådant.

Krav på text

Om teckensnitt något sätt fördefinieras vid skapandet av ett webbdokument bör det generellt vara groteskt eller linjärt, dvs. en stil som inte innehåller några schatteringar. För många synsvaga kan schatteringar medföra att texten tycks flyta ihop, vilket gör den oläslig. Det är en fördel om användarens webbläsare klarar att visa texter i flera olika typsnitt. Dock bör påpekas att www-information av tekniska skäl sällan kan ses i ett visst typsnitt, även om ett sådant har angetts.

14 Kraven framtagna för Toppledarforums är projekt Det offentliga Sverige på Intemet. Toppledarforum är en arbetsgrupp för verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning med stöd av infonnationsteknik. 125

SOU 1997: 14

Versaler bör i text enbart förekomma i början av meningar och egennamn enligt vedertagna svenska skrivregler. Text med enbart versaler bör generellt inte användas då sådan text är mer svårläst. Med hänsyn till användarnas skiftande möjlighet att läsa olika attribut som färg, fetstil etc. bör producentema göra en logisk beskrivning av innehållet i webbdokumenten för att ge användaren möjlighet att förändra utseendet för att tillfredsställa individuella behov. Vid markering i löpande text bör alternativa presentationer kunna väljas. Fetstil och färger med stor kontrast är lämpligt, dock kontrasten rött/grönt. Generellt får ingen information göras beroende av att användaren kan uppfatta dess färg. Används röd eller grön färg är det extra viktigt att informationen också förmedlas på annat sätt, eftersom många färgblinda personer har svårigheter med dessa färger. För större textmängder är det lämpligt med korta radlängder med sju till åtta ord per rad. Upplösningen bör vara sådan att tecken inte kan misstolkas och att läsbarheten är god även vid maximal förstoring. Detta gäller hela innehållet men särskilt text och knappar av olika slag.

Krav på användning av bilder, tal och ljud

Bilder måste förses med text som förmedlar bildens väsentliga budskap. Denna text får inte vara en del av bilden. Detta är av avgörande betydelse för om gravt synskadade skall kunna läsa med behållning. Fullständig information bör kunna erhållas via bilder och piktogram. Det är viktigt främst för vissa språkskadade och utvecklingsstörda. Den viktigaste informationen bör kunna presenteras med tal och ljud. Det är särskilt viktigt för synskadade, dyslektiker, vissa utvecklingsstörda och förskolebarn. Talad information bör användaren med hjälp av en webbläsare kunna justera vad gäller volym. intonation och hastighet. Detta är viktigt främst för hörselskadade. Tal cch ljud bör också alltid finnas textade eller texttolkade.

Krav avseende övrig tillgänglighet Informationen bör kunna förmedlas med olika svårighetsgrader så att den som inte har behov av att fördjupa sig kan få enkel och övergripande information i lättläst form. Informationen bör vidare kunna förmedlas olika språk. Den som utformar informationssidor bör ge läsaren möjlighet att känna igen sig genom att följa enhetliga principer för var viss basinforrnation finns

U tgdngspunlcer

på skärmen och för hur man bär sig för att vidare liksom att komma tillbaka.

Krav avseende varningssignaler Vamingssignaler och dylikt bör erbjudas i alternativa presentationsformer tillåter såväl synskadade som hörselskadade personer att rätt uppfatta som signalen. Detta innebär bl.a. att ljudsignalema bör kunna regleras avseende nivå, puls och frekvenser via användarens webbläsare, och synliga signaler bör placerade där de är lätta att upptäcka. Varningar och motsvarande vara viktiga meddelanden bör kvarstå eller upprepas under tillräckligt lång tid för att hinna uppmärksammas av användaren.

Krav vid erbjuden kommunikation Kommunikationen bör kunna fås teckentolkad till teckenspråk om textalternativ saknas. I första hand gäller det viktig information som teckentolkad bör visas i videosekvenser. Videosekvenser kan också kompletteras med textremsa. Kommunikation som bygger inmatning av text bör kunna acceptera felstavningar eller föreslå alternativ stavning eller att rättning görs. Knappar av olika slag måste också ha stora träffytor som ställer små krav på precision från användaren, vilket är viktigt för personer med motorisk funktionsnedsättning.

Särskilda krav på kulturinstitutioner Vi anser att ytterligare några krav, förutom de som Handikappinstitutet har formulerat, bör ställas kulturinstitutioner och -myndigheter, nämligen att vid digitala presentationer verksamheten också informera om tillgängligheav ten och eventuell service för funktionshindrade. Dessutom bör kulturminnen, -byggnader, är svåra att fysiskt nå för rörelsehindrade göras tilletc. som gängliga i digital form med hjälp av t.ex. Virtual Reality-teknik.

5.2.3 Mångkulturella aspekter

Kultur hjälper oss människor att förstå samhälleliga sammanhang och ger en känsla för vilka vi är och varifrån vi kommer. Sverige är ett mångkulturellt samhälle snabbt förändras. Omkring en miljon invandrare från andra som kulturer bor i vårt land och ytterligare ca 700 000 är födda i Sverige men har

SOU 1997: 14

minst en förälder som är invandrare. Samtidigt reser och bor svenskarna i ökande omfattning utomlands. lntemationaliseringen av det svenska samhället har blivit allt tydligare, inte minst i och med Sveriges EU-medlemskap. Även bland de svenska medborgarna finns en rad kulturella särdrag, beroende på i vilken del av landet man bor och vilken etnisk och religiös bakgrund man har. Inom Sverige finns också flera minoritetskulturer, varav den samiska intar en särställning. Just den samiska kulturen lever undanskymt och har under senare år fått allt färre utövare. Vi hoppas att det blivande Kultumät Sverige kan bli ett forum för ökad spridning av och kännedom om den samiska kulturen. Att känna och förstå det samhälle och den omgivning man är en del av och veta hur dessa har formats genom historien är en förutsättning för att få en egen identitet och för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Vissa av kulturarvets symboler har på senare år utnyttjats av grupper som vill skapa motsättningar mellan invandrare och övriga invånare i Sverige, men rätt använt kan kulturarvet utgöra en grund för integration. Den svenska kulturen är viktig att förvalta men det är också angeläget att uppmuntra och spegla de mångkulturella särdragen. Att tillägna sig och respektera ett främmande kulturarv kräver dock insikt i det egna, som Kulturutredningen uttryckte det. Den ökande invandringen till och omflyttningen inom landet har medfört att en rad skilda kulturuttryck ibland blandas, ibland lever sida vid sida. En alltför liten del av denna kulturella mångfald är dock synlig i det svenska kulturlivet. Vi tror att ett Kultumät Sverige kan möjliggöra ökad kännedom om och tillgång till det svenska kulturarvet och till olika svenska kulturyttringar. Vi vill också att kultumätet skall inrymma olika invandrargruppers kulturyttringar så att kultumätet blir en samlad resurs och ett forum för möten mellan alla de olika former av kultur som ryms i landet. Internet är dessutom en viktig resurs för invandrare som med nätets hjälp lättare kan upprätthålla kontakt och informera sig om utvecklingen i sina ursprungsländer. Sverige är ett mångkulturellt samhälle i och med att en rad invandrarkulturer finns representerade här, men svensk kultur sprids också allt mer i världen i och med det ökade internationella utbytet. Inte minst ungdomar reser i stor utsträckning utomlands och vistas ofta också under längre tid i andra länder. Många svenska företag är transnationella samtidigt som allt fler internationella företag verkar Sverige. Alla dessa processer bidrar till ett ökat utbyte mellan olika kultur-typer och -fomier. Det globala datomätverket Internet har i sig bidragit till ett ökat utbyte mellan kulturer och kulturarbetare i olika länder. Därför är det logiskt att Kultumät Sverige blir del Intemet.16 en av

15 SOU 1995:84, Kulturpolitikens inriktning, slutbetänkande av Kulturutredningen. s. 296. 128 16 Se vidare 7.2.4.

Utgdngspunker

5.2.4 Det svenska språket

Med den inforrnationstekniken övergår vi från en "papperskultur" till en nya "skärmkultufi Det medför förändringar som är lika genomgripande som de förändringar som följde av att tryckpressen uppfanns. Att byta ut papper mot skärm innebär inte bara att vi går från ett medium till ett annat, utan också att vi arbetar med språket och söker information på ett annat sätt. Generellt sett blir texterna vid digital ordbehandling längre, samtidigt som språket blir mindre formellt, vilket bl.a. kan bero på att det är ett snabbare medium. Formen för hur information presenteras i datomätverk som Internet påverkar också läsningen av texter. På Internet tvingas läsaren in i en viss struktur som bygger på länkar och punkter, och det styr läsningen i högre grad än vad som är fallet vid tidningsläsnin g där man har en annan överblick. Samtidigt ger just denna struktur läsaren större möjligheter att söka den information som han/hon vill läsa, och möjlighet att välja bort den information som inte önskas. Utvecklingen av nya teknologiska områden skapar också nya begrepp. Några av dem blir allmänna och påverkar våra föreställningar om världen, exempelvis inforrnationssamhället. Begreppet är redan något av en realitet som påverkar allt fler människors vardag. Alla grupper i samhället kommer att möta infonnations- och kommunikationsteknikeri ökande grad, inte minst inom yrkeslivet där kunskap om lT numera ofta är ett krav. Att stora delar av IT -användningen bygger på språkanvändning innebär att förutsättningarna för att använda IT kommer att variera mellan olika samhällsgmppcr, bl.a. beroende på utbildning och olika funktionshinder som t.ex. dyslexi. Med lT-utvecklingen får med andra ord den allmänna undervisningen och stödåtgärder för funktionshindrade en ökad betydelse. , IT påverkar nationalspråken, särskilt de små, ett dramatiskt sätt. De kommer i skymundan av särskilt det engelska språket som i allt större utsträckning blir det internationella bruksspråket, inte minst i lT-sammanhang. För att det svenska språket skall kunna utvecklas och behålla sin ställning i den informationstekniska utvecklingen krävs därför nya strategier och allianser. Ett av målen för den nationella IT-strategi som fastställdes av riksdagen i juni 1996 var att bevara och utveckla det svenska språket och kulturen i en allt gränslös värld. Svenskar skall inte hänvisade till att söka informamer vara tion och kunskap enbart i andra länders och kulturers samlade vetande. I dag finns också mycket fakta och information på svenska att hämta på Internet. I förhållande till vår folkmängd tillhör Sverige de länder i världen som har lagt ut allra mest information det egna språket på www. En hel del information i språkfrågor, bl.a. i form av lexikon, finns också tillgänglig på Internet. Den

17 Proposition 1995/96:l25, Åtgärder för bredda och utveckla användatt ningen informationsteknik. 13. 129 av s.

SOU 1997: 14

statliga myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet har t.ex. flera intressanta projekt för att utveckla användandet av IT inom det immateriella kulturarvet dialekter, personnamn, ortnamn, folkminnen, visor m.m..

5.2.5 Konklusion

Lärarnas utbildning och inställning till IT är i dag helt avgörande för vilken undervisning eleverna får. Läroplanen borde därför mer uttryckligt understryka vikten av att eleverna ges grundläggande kunskaper i datorteknik och informationssökning. Riktade statsbidrag skulle kunna garantera att Sveriges elever ges en någorlunda jämlik tillgång till teknisk utrustning. Någon form av utbildning också nödvändig för att så många vuxna som möjligt skall kunna använda sig av informationsteknik. På många håll i Sverige anordnas kurser i datoranvändning och Internet. Det är viktigt att sådana kurser ges till rimliga avgifter och att kurserna avpassas till användarolika förutsättningar och förkunskaper. Önskvärt är det även finns nas att snabb- och repetitionskurser. På www finns en rad kurser i hur Internet är uppbyggt, fungerar och kan användas. Redaktionen för Kulturnät Sverige bör producera en självinstruerande beskrivning av hur kultumätet fungerar som nås från ingångssidan Internet. Även lättfattlig fram. en tryckt bruksanvisning bör tas

Funktionshindrade

Handikappinstitutet har utformat riktlinjer för hur information Internet bör utformas för att den skall kunna vara tillgänglig för funktionshindrade. Dessa krav bör de kulturproducenter som deltar i Kulturnät Sverige följa. Kulturinstitutioner och -myndigheter som lägger ut information om sin verksamhet på www bör också informera om sin tillgänglighet och eventuella särskilda service för funktionshindrade. Under en tydlig symbol, förslagsvis den stiliserade person i rullstol som oftast används på skyltar, bör sådan information finnas samlad. Dessutom måste en bildbeskrivande textversion av symbolen kodas in. Kulturbyggnader, kulturinstitutioner och kultunninnesmärken med begränsad framkomlighet, som rörelsehindrade kan ha svårt att besöka, bör göras tillgängliga genom att byggnaden/platsen dokumenteras med hjälp av

VR Virtual Reality-teknik.19

18 Se vidare ll.7.l om redaktionens arbetsuppgifter. 19 En digital teknik möjlighet till förflyttningar i i som ger rummet. t.ex. en byggnad. Tekniken gör det också möjligt att vrida ett avfotograferat 130 föremål så att man kan se det från olika håll.

U tgångspunker

Mångkulturella aspekter Övergripande information om det svenska kulturlivet, kulturarvet och de olika kultursektorernas verksamhet bör finnas tillgänglig på engelska, eventuellt också fler världsspråk liksom de större invandrarspråken. Att ta fram en sådan introduktion till kulturen i Sverige föreslås bli en uppgift för den blivande redaktionen för Kulturnät Sverige. Det är också viktigt att det svenska kulturnätet blir en Vägvisare till internationella kulturnät och kulturprojekt. Alla deltagare med sidor på kultumätet bör överväga att översätta delar av sin information till andra språk. Många är oroliga for att det annalkande informationssamhället i kombination med den ökande globaliseringen medför att de kulturella särdragen mellan människor suddas ut och att den egna identiteten blir mindre tydlig. Vi tror dock att dessa tendenser motverkas av informationssamhällets ökade möjligheter att sprida och få kunskap om olika kulturer och sätt att leva.

Det svenska språket

Det är av stor betydelse att det svenska kulturarvet och kulturutbudet görs tillgängligt i nya medier och datomätverk, inte minst i undervisningssyfte. Vi behöver skön- och facklitterära infomiationsbaser, och viktigt kulturhistoriskt källmaterial måste kunna nås via Internet och i form av multimedieprodukter. Informationen bör presenteras svenska och enligt svenska pedagogiska principer, så att det svenska språket blir ett naturligt och fullvärdigt bruksspråk i IT-sammanhang.

5.3 Geografisk spridning

Sverige är ett samhälle i stark förändring. Vi brukar tala om att vi är väg från industrisamhället in i informations, kompetens- eller kunskapssamhället. Människors kompetens, kunskaper och kommunikationsförrnåga värderas allt högre medan jobben i den industriella produktionen står för en minskande andel av landets intäkter och arbetstillfällen. Med hjälp av informationsteknik blir en allt större del av samhället elektroniskt tillgängligt, samtidigt som allt färre personliga möten krävs för att få tillgång till information, hjälp och service. Detta är förstås en utveckling gott och ont. Fördelarna är uppenbara i form av effektivare verksamheter, rationellare administration och arbetsrutiner, ökad tillgänglighet till information och service allt till lägre kostnader. - Förutsättningen är dock att alla får tillgång till och kan använda sig av den nya tekniken. 131

SOU 1997: 14

I nästa avsnitt går vi närmare in på vikten av att vissa grupperi befolkningen inte ställs utanför i informationssamhället och hur det kan motverkas. Detta är en grundläggande demolcratifråga eftersom rätten till information är "en allemansrätt lika viktig som rätten att vistas i skog och mark", for att cite- Det offentliga Sverige Intemet.2° Rätten till information omfattar också ra kulturområdet och varje kulturinstitution bör noga överväga hur elektroniskt tillgänglig information kan öka tillgängligheten till institutionen och dess verksamhet. En grundläggande förutsättning för att Kultumät Sverige skall kunna användas av alla är förstås att det är tillgängligt för alla, oavsett var i landet man bor. Just nu bygger en rad operatörer snabbt ut nät för data- och telekommunikation i Sverige, men tyvärr sträcker sig näten sällan ut till dem som bori de glesast befolkade delarna av landet. De sista kilometema kabel fram till den enskilda bostaden anses ofta inte vara företagsekonomiskt lönsam. Därför saknas tillräcklig bandbredd för datakommunikation i stora delar av Sverige. De som skulle vinna mest ökad tillgänglighet till kulturen är med andra ord också de i dag har minst möjlighet att ta del ett digitalt kultumät. som av Fortfarande är inte heller alla hushåll anslutna till digitala växlar för telekommunikation, s.k. AXE-stationer, vilket medför att mer avancerade ITtillämpningar inte kan användas. Det är däremot möjligt att med hjälp av modem amvända det vanliga telefonnätet för datakommunikation. Under förutsättning att infrastrukturen byggs ut öppnar annars inforrnationstekniken möjligheter till arbeta och bo i glesbygd. Många arbenya att ten kan skötas på distans med hjälp av datorer. Den information som behövs för att sköta arbetet kan hämtas på elektronisk väg. Allt fler samhälls- och kommersiella tjänster erbjuds också i digital form vilket gör att man kan beställa och snart också betala varor och tjänster hemifrån med hjälp av datorn. Många kulturinstitutioner har också gjort delar av sin verksamhet tillgänglig via lntemet.23 En ökad satsning kulturturism i Sverige kan också bredda möjligheterna att bo och verka i områden med få arbetstillfällen. Därför kan kulturturism ha stor betydelse för utveckling och tillväxt ur regional synvinkel. I en del glesbygdskommuner har "datastugor" eller andra centrum med tillgång till datorer och annan teknisk utrustning inrättats. På dessa platser får ett stort antal människor tillgång till relativt dyr teknik samtidigt som lokalerna blir naturliga mötesplatser för erfarenhetsutbyte och samvaro.

20 Rapport från Toppledarforums projekt, utgiven Statskontoret 1996. Se av vidare 3.3.1. 21 Se dock 7.4.3 hur enkel teknik ändå kan tillgång till Kultumät om ge Sverige. 22 Se vidare 7.3 den förväntade utvecklingen infrastrukturutbyggnad om av och nya former för dataöverföring. 132 23 Se vidare 2.2.

Utgdngspunker

I ett samhällsekonomiskt perspektiv är det bra om så stora delar av Sverige som möjligt bebos och utnyttjas. Informationstekniken kan bli ett hjälpmedel för regional utveckling och motverka att bygder avfolkas och att befolkningen koncentreras till ett fåtal större städer.

Konklusion Rätten till information är en grundläggande demokratifråga och varje kulturinstitution bör noga överväga hur elektroniskt tillgänglig information kan öka tillgängligheten till institutionen och dess verksamhet. Det är viktigt att infrastrukturen för tele- och datakommunikation byggs ut så att hela Sveriges befolkning ges möjlighet att ta del av digital information. Med hjälp IT skapas ökade möjligheter till att arbeta och bo i glesbygd. av Distansarbete och kulturturism kan innebära fler arbetstillfällen i områden med liten tillväxt och hög arbetslöshet.

5.4 Tillgänglighet till digital information

Den enskilda människan har stått i centrum under utredningsarbetet. För att göra det mer påtagligt för oss själva har vi försökt ha en fiktiv kulturanvändare i åtanke: en äldre kvinna bosatt i en by i Norrlands inland. Den kvinna vi föreställer oss har ingen högre utbildning eller välavlönat arbete och hon bor i ett område som få infrastrukturbyggare anser det lönsamt att investera Hon har ingen egen dator och är inte heller särskilt intresserad av att lära sig att använda datorer eftersom hon har svårt att se nyttan av att kunna det. Kvinnan är ingen stor kulturkonsument men hon läser en del böcker och tycker att det är roligt att föreläsningar och teater någon gång ibland. Själva grundtanken med ett kultumät är att öka tillgängligheten till det svenska kulturarvet och till dagens kulturyttrin Vi har därför velat ha en person i åtanke som riskerar att tillhöra det informationssamhällets B-lag som vi enligt direktivet skall motverka uppkomsten av. Om vi lägger förslag som är bra för någon som bor i glesbygd, som är lite äldre utan alltför lång utbildning och är kvinna, bör förslaget också gagna Sveriges befolkning i stort. Det är därför som vi har försökt att frammana bilden av denna blivande kultumätsanvändare under utredningsarbetet.

SOU 1997: 14

5.4.1 Tillgång till Internet

För att kunna ta del Internet och därmed Kultumät Sverige behöver av av dator med Intemet-uppkoppling. Än så länge har majoriteten man en av Sveriges befolkning inte tillgång till sådana datorer med tanke på men Internets oerhört snabba expansion, de sjunkande priserna teknisk utrustning och den kraftiga tillväxten av antalet Intemet-abonnemang tror vi att de svenska hushållen i stor utsträckning och relativt snart kommer att skaffa lntemet-anslutning. Den tekniska utvecklingen kommer sannolikt också att medföra enklare och billigare typer anslutning till lntemet.25 nya, av Inte desto mindre måste det under en ganska lång period finnas goda möjligheter att nå Internet, och därmed också Kultumät Sverige, via publika datorer. Vi lämnar nedan förslag och beskrivningar till några lämpliga platser for sådana datorer.

5.4.2 Internet och andra digitala informationstjänster vid biblioteken

Hittills har möjligheterna att allmänna platser använda sig av datorer varit mycket begränsade. Biblioteken utgör dock undantag som i ganska stor utsträckning har skaffat datorer med Intemet-anslutning för publik användning, nästan alltid också utan kostnad för användaren. Vid vår kartläggning av ITanvändningen vid svenska kulturinstitutioner våren 1996 erbjöd vart femte folkbibliotek allmänheten tillgång till Internet och sedan dess har det sannolikt blivit vanligt. Även andra digitala infonnationstjänster, främst olika än mer cd-romproduktioner, är ofta fritt tillgängliga for allmänheten. I Kulturpropositionenzg föreslogs en bibliotekslag som antogs riksav dagen i december 1996. Lagen föreskriver att alla medborgare skall ha tillgång till ett folkbibliotek, där allmänheten avgiftsfritt skall få låna litteratur. I lagen sägs också att folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Lagen föreskriver alltså inte att databaserad information måste göras tillgänglig och reglerar inte heller huruvida avgifter får tas ut för tillhandahållandet. Däremot sägs att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

24 Se vidare 7.1.3 valet lntemet-teknik för det blivande om av kultumätet. Se även bilaga 25 se vidare 3.4.5. 26 Se också 7.3.2. 27 Se vidare kapitel 134 28 Proposition 1996/97:3. Kulturpolitik. s.

Utgdngspunker

På annan plats i Kulturpropositionen understryker regeringen vikten av åtgärder som främjar tillgängligheten till databaser och nätverk inom biblioteksverksamheten. "Samtidigt är detta en komplicerad och ekonomiskt svåröverblickbar fråga som det i nuvarande läge inte är lämpligt att lagstifta om.29 Dessutom sägs explicit regeringen avvaktar Kultumät Sveriges att slutbetänkande vad gäller frågan om avgiftsfrihet för informationsteknik på biblioteken. Vi vill starkt förorda att både folk- och forskningsbibliotek erbjuder allmänheten fri tillgång till såväl Internet som andra typer av digitala infonnationstjänster. Kommunerna bör som folkbibliotekens huvudmän känna ansvar för att invånarna verkligen ges den möjligheten. l utredningsdirektivet och på många andra sätt har regeringen uttalat vikten av att medborgarna inte delas upp i ett inforrnationstekniskt A- och B-lag. IT kan effektivisera och göra samhället mer tillgängligt och demokratiskt, men förutsättningen är att alla får tillgång till och kan använda sig av den nya tekniken. Idag är den svenska befolkningen de facto uppdelad i två grupper som har, respektive inte har, tillgång till datorer. Genom att allmänheten ges möjlighet att ta del av digitala infonnationstjänster vid biblioteken kan den ojämlika tillgången till digital intormation motverkas.

I budgetpropositionen for 1997 föreslog regeringen att ett särskilt anslag

anvisas universitetsdatanätet SUNET. Syftet är bl.a. biblioteken att ge bättre tillgång till nätverk och databaser för att på det sättet erbjuda biblioteksbesökarna möjlighet att söka information. Anslutningen till SUNET torde medföra att folkbiblioteken i varje kommun snart kommer att kunna erbjuda besökarna möjlighet att använda sig av Internet. Enligt planerna kan de flesta folkbiblioteken troligen få lntemet-anslutning under 1997. Runt om i landet går bibliotekarier nu på Intemet-utbildning för att kunna vägleda biblioteksbesökarna. Nästa år kommer också ett läromedel i IT för bibliotekarier, tas fram DIK-förbundetåz att finnas tillgängligt via som av Internet. Bibliotekariema har stor erfarenhet av att hantera, sortera och värdera information efter olika användares behov. De fungerar också sedan länge som centrala sökare och förmedlare av information i samhället och denna funktion kommeri framtidens informationssamhälle att bli allt viktigare. För allmänheten är det redan i dag relativt lätt att få tillgång till stora mängder information, men många har svårigheter att tillgodogöra sig, värdera och sovra i materialet.

29 Ibid so. s 30 Proposition 1996/97:1. utgiftsområde 16 utbildning och universitetsforskning. 31 Se vidare 7.3.1. 32 Förbundet för anställda inom Dokumentation. Information och Kultur. Materialet skapas i samarbete med bibliotekarieutbildningama, Den Digitala Salongen, Statens kulturråd, Bibsam och Svenska kommunförbundet. 135

SOU 1997: 14

5.4.3 Internet vid skolorna

Flera bibliotek liksom många studieförbund ordnar IT- och Intemet-kurser för allmänheten. Ibland används också skolornas datorer för externa kurser men ofta är den tekniska utrustningen tillgänglig enbart för elever och skolpersonal. Det blir allt vanligare att svenska skolor alla utbildningsnivåer har Intemet-anslutning och skolorna borde därför också i större utsträckning kunna fungera som IT-resurscentrum för alla som bor i deras närhet.

5.4.4 Internet vid medborgarkontor

Medborgarkontor är ett medel för att förbättra information och service till medborgarna. Tanken är att människor på ett ställe kan svar på frågor och sköta ärenden som berör en rad olika myndigheter inom offentlig förvaltning, t.ex. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polisen och Vägverket. Ett 70tal kommuner i Sverige har antingen öppnat medborgarkontor eller utreder förutsättningama för att starta sådana kontor. Tanken är att medborgarkontoren skall förbättra kontakten mellan människor och den offentliga förvaltningen, och verksamheten är främst inriktad information och handläggning av okomplicerade ärenden. Idén innebär att myndigheter samverkar i ökad utsträckning, att användningen av IT stimuleras, att den offentliga verksamheten blir billigare och effektivare samtidigt som den lokala demokratin stärks och servicen för befolkningen, inte minst i glesbygd och i storstädernas förortsområden, förbättras. Utvecklingen mot datoriserade service- och informationssystem gör att människor i allt större omfattning själva skall kunna hämta och lämna uppgifter från och till offentlig förvaltning elektronisk väg. Det kan ske via elektroniska medborgarkontor som förmedlar tjänster till hemmen och via publika medborgarterminaler och inforrnationskiosker vid t.ex. kommun- och medborgarkontor, bibliotek, postkontor och köpcentrum. Medborgarkontoren och andra publika platser bör också inrymma Internetanslutna datorer där allmänheten kan ta del av information, som t.ex. det offentliga Sverige på lntemet33 och Kultumät Sverige. En proposition om medborgarkontor väntas i mars 1997.

136 33 Se vidare 3.3.1.

Utgdngspunker

5.4.5 Konklusion

Vi vill starkt förorda att både folk- och forskningsbibliotek erbjuder allmänheten fri tillgång till såväl Internet som andra typer av digitala informationstjänster. I utredningsdirektivet och på många andra sätt har regeringen uttalat vikten av att medborgarna inte delas upp i ett informationstekniskt A- och Blag. Genom att allmänheten ges möjlighet att ta del av digitala infomiationstjänster vid biblioteken kan den dag i ojärnlika tillgången till digital information motverkas. Planerna på uppgradera SUNET34 och ansluta ett folkbibliotek i varje att kommun, länsbiblioteken, länsmuseema och de statliga museerna underlättar även för ett Kultumät Sveriges uppbyggnad. I och med att huvudmännen förbinder sig att svara för kostnaderna för anslutningen under minst tre år bör folkbiblioteken, även efter de inledande två avgiftsfria åren, kunna erbjuda besökarna fri tillgång till Internet och andra digitala inforrnationstjänster. Angeläget är att folkbiblioteken, även efter de inledande två avgiftsfria åren, har möjlighet att erbjuda besökarna fri tillgång till databaser, andra digitala inforrnationstjänster och Internet Detta är av stor betydelse för att motverka att ett informationstekniskt A- och B-lag uppstår i befolkningen. I dag är det framför allt de välutbildade och välbeställda som har tillgång till digital information och det är av både demokrati- och rättviseskäl angeläget att alla ges möjlighet att ta del av digitala kunskaps- och informationskällor. Det är angeläget att även Riksarkivet och landsarkiven får anslutning till SUNET på samma villkor som bibliotek och museer, så att det blivande kultumätet har balans i utbudet från de olika typerna av kulturarvsinstitutioner. Eftersom materialet vid arkiv, bibliotek och museer utgör basen det i blivande Kultumät Sverige är det viktigt att även de största arkivinstitutionema får tillgång till fast Intemet-uppkoppling så att dessa står samma tekniska nivå som bibliotek och museer. Dessutom är det pedagogiskt angeläget att alla de större kulturarvsinstitutionema har höghastighetsuppkoppling, så att de anställda har möjlighet att ta del av Internet, kan inspireras av www-materialet och förstå varför den egna institutionens verksamhet bör göras tillgänglig via nätet. Bruksanvisningar för användarna av kultumätet bör tas fram i såväl tryckt som elektronisk fomr. Vid allmänna platser med Intemet-uppkopplade datorer bör också guider finnas i ett inledningsskede. Dessa guidejobb kan t.ex. organiseras som arbetsmarknadsprojekt. Det borde kunna vara samhällsekonomiskt intressant att utbilda arbetslösa i IT- och lntemet-användning och sedan genom guidejobb ge dem arbetslivserfarenhet inom en expanderande bransch. Samtidigt får många människor möjlighet att lära sig att använda ny teknik till en relativt låg kostnad.

34 Se vidare 7.3.1. 137

6 Infonnationsplattformar

Arkiv, bibliotek,1 kulturmiljövårdsmyndigheter och konstnärliga inmuseer, stitutioner har samhällsuppdraget att samla, vårda, bevara, tillgängliggöra och ofta även levandegöra vårt kulturarv. De arbetar sedan länge med att inventera, dokumentera och registrera olika yttringar av kulturarvet och har också under lång tid arbetat med att bygga upp system för klassificering och datorbaserad registrering. Genom den nya tekniken är det möjligt att med relativt begränsade insatser göra dessa kunskapsbanker tillgängliga och få investeringarna i informationsförsörjning att ge bättre avkastning till samhället och allmänheten än hittills. För att information vid de olika kulturinstitutionema enkelt skall kunna sökas är det dock av stor vikt att informationen registreras på ett enhetligt sätt. Genom Internet blir det sedan möjligt att koppla samman de kataloger och databaser som finns inom kulturinstitutionema så att de blir sökbara via Kultumät Sverige. I det här avsnittet redogör vi för klassificeringsarbetet vid arkiv, bibliotek och museer samt för det IT-samarbete som pågår inom och mellan arkiv-, biblioteks- och museisektorerna. Vi inleder med att förklara några viktiga be- STCPP-

6.1 Begrepp vid datoriserad registrering

Vissa namn innehas av flera personer, orter, föremål etc. Andra namn förekommer parallellt eller vid olika tider; en person kan t.ex. byta namn under levnadstiden, stavningen kan ändras eller vara oklar, etc. För att kunna söka och finna information t.ex. om en viss person är det därför viktigt att bestämma vilken form av namnet som är den auktoriserade och göra hänvisningar till den auktoriserade formen vid övriga benämningar. En auktoriserad form är en reglerad formulering av det namn eller den tenn som används som åtkomstpunkt. En auktoritet eller auktoritezspost består av en auktoriserad form för ett visst namn, ämne etc. kombinerad med andra infonnationselement som beskriver eller definierar det namngivna eller pekar mot andra auktoriserade former. Auktoriteten fastställs av den eller de institutioner som utsetts som ansvarig för den typen av auktoriteter. Ett auktorizetsregister är ett register med auktoritetsposter. Auktoritetskonzrøll innebär kon-

1 Biblioteken klassificeras dock ofta förmedlande kultuiinstitutioner. 139 som

SOU 1997: 14

troll standardiserade termer används som sökingångar i datoriserade av som register. Ett bestånd förhand bestämd mängd föremål. dokument etc. baseär en rad på utgivningsort, nationalbibliograñ. En katalog t.ex. gemensam som en är register över ett bestånd böcker, en samling föremål etc. Ett register är ett uppsättning poster. En post är efter registrets ändamål redigerad delen en mängd den information finns tillgänglig om varje individ som ingår i av som beståndet. Posten består en beskrivning av det som registreras och ett av ordnings- eller sökelement bestämmer vari beståndet som objektet skall som finnas i registret posten skall finnas. En post består av ett antal samt var som beståndsdelar dataelementen, de minsta informafält och postens minsta är tionsbärande enheterna. Dataelementens struktur och presentation kallas format och uttrycks i etiketter, placering, typografi m.m. Ett utbytesformat är en överenskommen standard eller format för identifiering och utbyte av dataelement, oberoende av hård- och mjukvara. En relationsdatabas innehåller flera hoplänkade, specialiserade register. En bibliotekskatalog kan t.ex. bestå av ett register med enbart beskrivningar, ett register med autoriserade namnformer, ett register med auktoriserade ämnesbegrepp samt tekniska kopplingar mellan registren. En är speciell auktoritetsregister där relationen mellan tesaurus en typ av varianterna objekttypen fastställs och definieras. En tesaurus kan omfatta av små variationer som t.ex. skilda typer av stolar eller omfattande strukturer som t.ex. bruksting.

6.1.1 Kulturinstitutionernas datoriserade registrering

information redan Överförd i digital form Mycket av kulturinstitutionemas är relativt små datamängder är externt tillgängliga för allmänheten. men Användaren måste oftast ta sig till den institution där materialet förvaras och i många fall saknas också datorer där man kan sitta och ta del av materialet digitaliserats huvudsakligen register och förteckningar, Det som hittills är medan enskilda dokument och föremål ännu enbart i mycket begränsad omfattning finns tillgängliga i elektronisk form. För att kunna samordna informationssökning i de olika institutionemas databaser är det angeläget att komma överens hur enhetlig registrering skall kunna komma till stånd. om en

lnfornrationsplatfonnar

6.2 Arkivens datoriserade registrering

Själva grundregistreringen av arkivinforrnation är det dyraste och mest tidskrävande arbetet med att bygga upp databaser. Arkivverket, som förfogar över drygt 30 hyllmil handlingar, kan naturligtvis inte digitalisera hela detta väldiga material. Däremot övervägs att digitalisera ett urval av det mest efterfrågade och ömtåliga materialet för att skydda det från förslitning. Arkivverket diskuterar också att på beställning skapa digitala kopior av enskilda dokument och då samtidigt göra digitala kopior för eget bruk. Riksarkivet skall också genomföra en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att digitalisera delar SVAR:s2 mikroñlmade kyrkböcker och tillgängliggöra av dem på Internet.

6.2.1 Riktlinjer för registering En kommission tillsatt det internationella samarbetsorganet för arkiven av ICA International Council on Archives har sedan 1990 arbetat med att ta fram internationella standarder och riktlinjer for beskrivning av arkivinformation. Hittills har detta resulterat i en standard för arkivredovisning, ISADG General International Standard Archival Description och ISAARCPF International Standard Archival Authority Record for Corporate Bodies, Persons and Families som är ett dokument med regler för upprättande av auktoritetsposter för organisationer, personer och familjer inom arkivornrådet. Samtidigt har kommittén Committee on Archival Automation arbetat med att ta fram riktlinjer för en datamodell som i sin tur skall ligga till grund för utbytesfonnat. Inom det svenska Arkivverket3 har dataelementkatalog utarbetats med en regler för hur arkiv, kartor och ritningar skall registreras. Regelverket synkroniseras med motsvarande regelutveckling inom bibliotek och museer. Dessutom har ett enhetligt utbytesformat, knutet till registreringsreglerna, utvecklats, baserat MARC-AMC-formatetfl Dataelementkatalogen är helt oberoende av hård- och mjukvara. Arkivverket har också utvecklat det gemensamma arkivinformationssystemet ARKIS bl.a. används för att skapa arkivregister, arkivförteckningar, som kart- och ritningsregister.

2 SVAR står för Svensk Arkivinforrnation och är byrå inom Riksarkivet en för tillgängliggörande av arkivinformation. 3 Med Arkivverket Riksarkivet och de regionala landsarkiven, Stockavses holms stadsarkiv. Malmö stadsarkiv och Värmlands arkiv. 4 MARC-AMC, Machine Readible Cataloging Archives and Manuscript - Control. är ett internationellt standardiserat utbytesfonnat för att beskriva arkivalier, i likhet med bibliotekens MARC-fonnat. 141 .

SOU 1997: 14

6.2.2 Nationella arkivdatabasen

Riksarkivet fick 1990 forsknings- och utvecklingsmedel för att skapa en nationell arkivdatabas NAD, detta som en följd av regeringens proposition om arkiv.5 I propositionen betonades arkivinstitutionemas användarservice att skulle kompletteras med insatser for att aktivt tillhandahålla arkiven. Målsättningen med NAD är att skapa förutsättningar för en enhetlig registrering och återsökning av arkivinformation, oavsett om den förvaras vid arkivinstitutioner, bibliotek, museer eller någon annanstans. Arkiven presenteras i form av arkivförteckningar med arkivbeskrivning och genom kompletterande sökingångar som läggs upp i ett särskilt arkivregister. Registreringen är till en början grund men bred för att på sikt fördjupas, och då prioriteras de mest forskningsintressanta arkiven, som t.ex. personarkiv. Den andra upplagan av NAD på cd-rom utkom våren 1996 och innehåller register över drygt 150 000 arkiv, omkring 12 500 arkivförteckningar, SVAR:s databas över mikrofrlmade handlingar, en förvaltningshistorisk databas samt adresser till arkivförvarande institutioner i Sverige. Dessutom finns ett auktoritetsregister över namn territoriella indelningar i form av en topo grafrdatabas med administrativa gränsdragningar från 1600-talet och framåt. Ett särskilt NAD-råd vid Riksarkivet, med representanter för arkiv, bibliotek, museer, Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet samt släktforsknings- och hembygdsrörelsen är rådgivande när det gäller NAD och den tillhörande dataelementkatalogen. Cd-rom har valts som distributionsmedium i väntan att Internet blir mer allmänt tillgängligt men en kopia av NAD planeras att läggas ut på Internet under 1997. År 1998 planeras upplaga en ny av NAD som kommer att kunna användas såväl hårddisk som cd-romspelare och www.

6.3 Bibliotekens datoriserade registrering

Den avgörande skillnaden mellan biblioteken och arkiven/museema är att bibliotekens dokument inte är unika, utan tvärtom ofta tryckta i stora upplagor och spridda i hela världen. Detta kan också vara en förklaring till att biblioteken generellt sett kommit längst när det gäller att utnyttja resurserna i gemensamma system och i att kommunicera och utbyta information mellan institutionerna. Det finns standardiserade format för bibliografisk information och biblioteken har också varit banbrytande när det gäller att utforma enhetliga regler för auktoriserade namnforrner. Dock används i Sverige ett flertal olika datasystem för att skapa katalogema.

142 5 Regeringens proposition 1989/90172 om arkiv m.m.

lnfomzationsplaryfomtar

6.3.1 MARC-formatet Biblioteken har standardiserade internationella beskrivningssystem sedan lång tid tillbaka. Library of Congress i Washington gick i spetsen för utvecklingen. Utgångspunkten låg i principer som UAP Universal Availability of Publications och UBC Universal Bibliographic Control, globala program där varje land tar hand om sin information, som när den läggs samman täcker världen. Det avgörande var att Library of Congress lyckades etablera dessa två sätt att beskriva och paketera den bibliografiska informationen. MARC-fonnatet Machine Readable Cataloging, som används i Sverige, etablerades på 1960-talet och har reviderats flera gånger sedan dess. Folkbiblioteken och forskningsbiblioteken har samma regler för mediekatalogisering.

6.3.2 Auktoritetsarbete

Biblioteken har varit ledande i arbetet med att utforma enhetliga regler för auktoriserade narnnforrner. Under 1980-talet utarbetade det internationella biblioteksorganet IFLA International Federation of Library Associations and Institutions en standard för utformning av auktoriserade namnformer, Guidelines for Authority and Reference Entries GARE. Riktlinjerna återfinns i Katalogiseringsregler för svenska bibliotek KRS. Med utgångspunkt från GARE har IFLA också utvecklat ett tekniskt format för utbyte av auktoritetsposter, UNIMARC/Authorities, som ansluter till UNIMARC-formatet för bibliografisk information. I Sverige har Kungliga biblioteket KB ansvaret för att utarbeta auktoriteter för svenska person- och institutionsnamn. Flera universitetsbibliotek samarbetar med KB och har bistått med auktoritetsposter för både svenska och utländska personnamn. Auktoritetspostema registreras också i den nationella sarnkatalogen LIBRIS.

6.3.3 LIBRIS och BURK LIBRIS Library Information System är forskningsbibliotekens gemensamma samkatalog. För närvarande registrerar 70 universitets-, högskoleoch specialbibliotek sitt litteraturbestånd i LIBRIS medan 600 bibliotek använder systemet för sökning och fjärrlån. Totalt rymmer LIBRIS ungefär 5,5 miljoner poster. Avsikten är att minska tiden för katalogiseringsarbete och därför registreras varje bok eller annan publikation endast en gång i databasen. Biblioteken kompletterar sedan katalogposterna med lokala uppgifter. LIBRIS databas 143

SOU 1997: 14

innehåller också utländsk bibliografisk information, från bl.a. nationalbibliograñema i USA, England och Tyskland, som katalogiseringsstöd för svenska bibliotek. I februari 1997 planeras katalogen bli tillgänglig för sökning utan www kostnad för användarna. Därmed blir i stort sett all svensk bokutgivning från 1866 och framåt tillgänglig på nätet. Såväl LIBRIS som flera högskolebibliotek har länge haft sina kataloger tillgängliga på Internet via Telnet och några bibliotek har även lagt ut katalogen www. Folkbiblioteken saknar motsvarande nationella samkatalog även om 185 folkbibliotek använder sig av Bibliotekstjänsts katalogdatasystem och registrerar sitt bestånd i den gemensamma beståndskatalogen BURK Biblioteks tjänsts universella register för katalogdata som är en bibliografisk databas med drygt 1,5 miljoner poster. Denna databas är sökbar mot avgift och används i dag av 350 kunder, främst bibliotek. Än så länge saknas programvara för att koppla ihop bibliotek med olika katalogsystem. Det innebär att många samlingar av nationellt intresse som förvaras vid landets folkbibliotek, t.ex. unika lokalsamlingar, inte är tillgängliga för extern sökning. Regeringen har uppdragit Kungliga biblioteket att utveckla LIBRIS till

ett modernt heltäckande bibliotekssystem.5 Det innebär att folkbiblioteken

också skall inlemmas i LIBRIS som därigenom blir en rikstäckande bibliotekskatalog.

6.3.4 Förmedlare av nya medier

Idag har biblioteken i högre grad än tidigare den funktion som var den viktigaste då de inrättades; att tillhandahålla medier som människor inte själva har möjlighet att skaffa sig. Förr handlade det mest om böcker och uppslagsverk; i dag är det också datorer med Intemet-uppkoppling och tillgång till infomtation via databaser och cd-romskivor. Bibliotekariema har länge haft en nyckelroll när det gäller att förmedla information. Många bibliotekarier runt om i Sverige går nu på lntemet-kurser för att kunna vägleda biblioteksbesökama i det digitala infonnationshavet. Möjligheten att ta del av inforrnationsutbudet på Internet lockar nya grupper av besökare till biblioteken. På många bibliotek finns också arbetsmarknadsutbildade IT-värdar, lntemet-guider etc. som hjälper besökarna att använda de informationsbärama7 nya

6 Se vidare 3.3.4. 144 7 Se vidare 5.4.2.

hrformationsplardønnar

6 3 5 Centrala organ . . BIBSAM är Kungliga bibliotekets sekretariat for nationell planering och samordning och bildades 1988. sekretariatet svarar för samordnings- och utvecklingsinsatser inom det svenska forskningsbiblioteksväsendet. För folkbiblioteken har Statens kulturråd i stort sett motsvarande funktion. De centrala stödjer biblioteken genom t.ex. utredningar, statistikorganen insamling och -bearbetning, anordnande kurser, internationellt arbete, meav del för utvecklingsprojekt samt i BIBSAM:s fall även Standardisering. BIBSAM beviljade i maj 1994 medel för projektet Auktoritetssamarbete mellan arkiv, bibliotek och med syftet att utarbeta ett regelverk med museum grundkrav för auktoritetsregister. Projektet redovisades i form gemensamma i november 1996.8 av en preliminär slutrapport Under de åren har bevakningen IT-utvecklingen intensiñerats senaste av och stöden till IT-projekt ökat. BIBSAM försöker att göra en nationell uppkommersiella forskningsdatabaser. Målet är få till stånd natiohandling av att söka i referatdatabaser.9 nella licenser så att alla svenska högskolor kan stora Genom sluten elektronisk diskussionslista med landets högskoleen bibliotekschefer har BIBSAM också noterat ett intresse av nationella avtal med elektroniska tidskrifter och fulltextdatabaser.

6.3.6 Webbsidor för eftervärlden

Inom Kungliga biblioteket KB pågår ett projekt som syftar till att bevara det svenska material som finns Internet, så att det blir tillgängligt i ett längre

Projektet KULTURARW3 och drivs i samarbete med

perspektiv. kallas Riksarkivet och Arkivet for ljud och bild.

Grunden for projektet är den s.k. pliktleveranslagen som föreskriver att

alla tryckta skrifter, och vissa elektroniska dokument, som ges ut och sprids i Sverige skall levereras i ett exemplar till vardera KB och landets sex universi-

8 ABM-gruppen, Auktoritetssamarbete mellan arkiv. bibliotek och museer, 1996. 9 Se vidare 6.3.6. 10 Adressen är http://kulturarw3.kb.se/ n l lagen pliktexemplar av dokument ges föreskrifter om skyldighet att om till bibliotek eller Arkivet för ljud och bild lämna exemplar av dokument pliktexemplar. Med dokument förstås ett föremål som lagrar information för läsning. avlyssning eller visning. Ett dokument för elektronisk återgivning definieras ett dokument som i fixerad form lagrar text, ljud som eller bild och innehåll kan återges med hjälp av elektroniskt hjälpvars medel. Pliktexemplar skall enligt lagen bevaras och tillhandahållas för forskning och studier. Pliktleveranslagen är under översyn. Se vidare 3.1.1 145

SOU 1997: 14

tetsbibliotek. Avsikten med lagen är i första hand att bevara materialet till eftervärlden. Lagen omfattar ännu inte det material som finns på Internet eftersom det inte är i fixerad form. Det innebär att KB i princip inte behöver arkivera materialet i fråga, men har ändå valt att göra detta eftersom det är viktig del en av kulturarvet Målet for projektet är att utarbeta och pröva metoder samla, att bevara och tillhandahålla svenska elektroniska dokument finns tillgängsom liga online i en sådan form att de kan betraktas publicerade. som KB:s ambition är att bevara en så stor del möjligt det material som av som finns på Internet, men i praktiken finns vissa begränsningar. Av olika skäl förändras innehållet på Internet mycket snabbt, inte minst beroende att nätet delvis är interaktivt. Det medför att KB kompromiss får bygga som en insamlingen av material på olika tidsutsnitt, dvs. nedslag med jämna mellanrum i det totala flödet av information, utsnitten kommer bli så täta men att som möjligt. Alla svenska hemsidor med bl.a. toppdomännamnen Sverige .se och .com kommer att dokumenteras. Insamlandet av material sker med hjälp av en sökrobot konstruerats som av Nordiskt Webindex NWI12 i Lund. NWI är projekt för upprätta ett att en katalog över www-information i Norden vilket stödjs NORDINFO, av BIBSAM, LIBRIS norska motsvarighet BIBSYS, Forskningsministeriet i Danmark, det finska universitetsdatanätet FUNET och Bibliotekstjänst AB. Sölcroboten är ett slags sökprogram bygger på NWI hem som att tar texter från Internet och indexerar dessa, vilket gör det möjligt att utifrån olika ämnesord söka specifika texter på alla de nätlänkar finns i Sverige. De som texter som NWI tar hem läggs även ned på magnetband, vilka KB kompletterar med information om bilder för det aktuella tidsutsnittet. Därefter m.m. arkiveras materialet. Olika sätt att lagra dokumenten skall övervägas och prövas. Problemet är inte främst hållbarheten magnetband och andra lagringsfonner utan dataprogrammens och datoremas begränsade livslängd. Målet är därför att finna lagringssätt underlättar överflyttning till framtida mjuksom och hårdvaror. KB har hittills inte velat skapa en egen sökrobot med motiveringen att for många robotar på Internet belastar systemet i onödan. Därför kommer NWIroboten att anpassas för att också kunna samla in elektroniska tidskrifter varje dag. Det material som KB samlar in från Internet kommer enligt Frans Lettenström, IT-ansvarig vid BIBSAM, att vara tillgängligt på ett framtida Kultumät Sverige. Förmodligen kommer tillgången till materialet att begränsas av någon form av karenstid, dvs. att enbart material äldre visst än ett datum kommer att kunna nås. Även den sökrobot utvecklats NWI som av

146 12 Adressen htqx//nwi.ub2.lu.se/ är

Irtfomtationsplatçformar

kommer att tillgänglig för dem som vill installera och anpassa den för vara egna behov.

6.3.7 Nationella databaslicenser År 1988 fick Kungliga biblioteket KB i uppdrag att planera och samordna all svensk forskningsinformation, dvs. den information som finns samlad inom Sveriges forsknings-, universitets- och högskolebibliotek. I samband med detta imättades BIBSAM som fick uppgiften att verkställa uppdraget. Den praktiska samordningen av forskningsinformationen bygger på en modell kallas ansvarsbibliotekssystemet. Den fungerar på så sätt att KB som till vissa bibliotek för att de skall ta ett samordningsansvar ger extra pengar för hela landet inom vissa särskilda ämnesområden. Till exempel hanterar Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm teknikområdet och Uppsala universitet området för humaniora. Under 1995 genomförde BIBSAM en utredning om de behov studenter behöver få tillgodosedda vid forskningsbiblioteken och hur väl dessa kan till-

fredsställas i dag. Utredningen resulterade i fem rapporten i vilka det bl.a.

konstaterades att det finns ett behov av nationella databasavtal då det är mycket kostsamt för de enskilda biblioteken att köpa in de databaser de behöver. Med utgångspunkt från utredningen beslutade BIBSAM att försöka få till stånd ett upphandlingsavtal för de dyraste och populäraste databaserna. Avsikten är att nå överenskommelse som gör det möjligt för alla studenter en och forskare att kunna söka fritt och plattformsoberoende, och som innebär att den fria sökningen betalas med ett fast pris per i stället för att biblioteken tvingas betala för varje enskild sökning. Genom den fria sökningen skulle det bli möjligt att nå alla typer av databaser, som t.ex. konstdatabaser, humanioradatabaser och tidskriftsdatabaser. Begränsningen kommer att ligga i att avtalet- om ett sådant kommer till stånd endast kommer att omfatta forskningsbiblioteken, och att sökningar bara kommer att kunna göras inom respektive universitet och högskola. Målsättningen är att ett avtal skall kunna undertecknas i början av 1997. Liknande nationella avtal inom högskolan finns redan i bl.a. Norge, Storbritannien och Australien. Norska Riksbibliotekstjenesten RBT ingick i december 1995 två gemensamhetsavtal som ger användarna vid högre utbildningsinstitutioner i Norge tillgång till databaser från OCLC Online Computer Library Center 14 och ISl Institute for Scientific lnformation.15

13 Rapporterna ñmis läsa http://www.kbse/bibsam/jarl/jehpresshtm att 14 ickekommersiell lT-tjänst för bibliotek och deras användare. OCLC är en Totalt erbjuder OCLC tillgång till över 50 fackdatabaser. varav sex år egenutvecklade. OCLC driver även katalog- och fjärrlånesystemet PRISM 147

SOU 1997: 14

6.4 Museernas datoriserade registrering

På museisidan finns inte samma tydliga hierarki som inom arkiv- och biblioteksområdet. Det finns ingen självklar sektorsansvarig myndighet så som Riksarkivet på arkiv-, Statens kulturråd på folkbiblioteks- respektive Kungliga biblioteket på bibliotekssidan. De enskilda museerna har också vitt skilda typer av samlingar och inriktningar sina verksamheter. Ett kulturhistoriskt museum har delvis andra slags dokumentationskrav än ett konst- eller naturhistoriskt museum. Samtidigt har flertalet blandade typer museer av samlingar. Eftersläpande registrering av föremål är ett problem på många museer, vilket påpekas i Museiutredningens betänkande. Allmänt kan sägas att centralmuseema har kommit längre än regionala och kommunala vad museer gäller informationsteknik men omfattningen av IT-användningen är mycket varierande inom museisverige. Museema har, till skillnad från biblioteken och arkiven, inget självklart

gemensamt format for foremålsregistrering. Dessutom saknar de flesta

museitjänstemän utbildning för att arbeta med struktur och katalogisering. I IT-propositionen sägs att en grundläggande förutsättning för museernas utveckling på IT-området är att de arbetar med en gemensam struktur, vilket krävs för att samlingarna skall bli en tillgänglig resurs för hela landet. Regeringen aviserar också krav på att de statliga museerna och museerna med

statliga bidrag arbetar fram en enhetlig struktur for sarnlingamaÅs

Internationellt sett har museerna kommit längre än biblioteken när det gäller t.ex. digitalisering av bilder. Förutom stora föremålssamlingar har museerna också omfattande innehav av text- och bildarkivalier. Nordiska museet har t.ex. 350 000 katalogposter föremål men minst 2 000 000 fotografier.

Service som distribuerar elektroniska tidskrifter och tillhandahåller onlinereferenssystem för bibliotekarier och användare. 15 ISI är en databasproducent som bl.a. skapar citeringsdatabasema SCl, SSCl och AHCI. som innehåller över 16 000 internationella tidskrifter, böcker och andra handlingar med inriktning på teknikvetenskap, socialvetenskap, konst och humaniora. Allt material är indexerat och kompletterat med bibliografiska data, referenser samt uppgifter av upphovskaraktär. 16 sou 1994:51, Minne och bildning. 17 En fotoelementkatalog har dock tagits fram av Fotosekretariatet som år ett centralt forum för utbyte av erfarenheter. samordning och rådgivning för museer och andra fotosamlande institutioner, fotografemas organisationer samt enskilda personer.

18 Proposition l995/96:125. Åtgärder

för att bredda och utveckla använd- 148 ningen informationsteknik, 63. av s

lrifomaationrplatførmar

6.4.1 INSAM

För främja och samordna IT-användningen vid svenska museer bildades att samarbetsorganisationen INSAM 1990. INSAM Informationssystem i sam-

verkan vid svenska museer har ett hundratal medlemmar och styrs av ett råd

som väljs av medlemmarna vid årsmötet INSAM har beviljats SESAM-medel för utveckla dokumentationsatt riktlinjer för hur information skall registreras, ta fram auktoriteter/tesaurusar och dataelementkatalog for föremål, pröva möjligheten att utveckla en EDIen

standard anordna utbildning och elektroniska konferenser, upprätta en ge-

programvarubörs samt skapa och driva en elektronisk tidning på mensam Internet.

6.4.2 SAMOREG och SWETERM

Flera olika system för registrering av föremål används vid svenska museer. För kunna söka efter enskilda poster i digitala kataloger är det viktigt att att dessa olika använder sig gemensam terminologi för systemens system av en innehåll. Samordningsgruppen för dokumentationsfrågor vid museerna SAMOREG utarbetade under 1980-talet fram ett dokumentationssystem för museiföremål, det s.k. SAMOREG-systemet. Systemet bygger på enhetlighet och består anvisningar och blanketter för dokumentation av objekt i av såväl kulturhistoriskt, etnografiskt, konstnärligt, arkeologiskt samlingar av naturhistoriskt slag. Inom kulurhistoriska museer är detta system relativt som väl förankrat, inte minst att länsmuseema i stor utsträckning använder genom sig av systemet INSAM har arbetat fram SWETERM Uniform Procedures for term descriptions in Swedish database systems, en uppsättning regler och museum byggstenar för bilda systematiskt namngivna etiketter fälttaggar för alla att sorters samlingar.

19 Se 3.1.3. 20 En standard för utbyte elektroniska dokument. 149 av

SOU 1997: 14

6.4.3 Flera registreringssystem

Nordiska museet har utvecklat relationsdatabasen General Professional som bygger på samma grundval CIDOC använt vid utarbetandet som av sina riktlinjer för registrering museiföremål. General Professional av är baserad på SWETERM och på så sätt kan Nordiska samla informationen museet om och ur alla sina samlingar i ett gemensamt system. Flera museer i Sverige har tagit fram datasystem för egna att registrera sina samlingar. Västerbottens museum har t.ex. tillsammans med Umeå universitet skapat SOFIE Samlingar och fomminnen i ett som kan hantera föremål, kartor och ritningar samt fornlämningar. SOFIE har också sålts till rad en andra svenska museer. Hittills har det stora samverkansområdet för varit applikationermuseerna na, alltså de olika databasverktygen. Förutom SOFIE och General Professional kan nämnas Adrian, Album, Art System och Reform.

6.4.4 Outline

Outline of Cultural Materials är en allmänt i Sverige och delvis även internationellt accepterad auktoritet för klassifikation av funktion inom det kulturhistoriska museiområdet. Detta klassifrkationssystem rekommenderades också SAMOREG. av

Nordiska museet har översatt Outline från amerikanska till svenska i flera

omgångar med början på 1970-talet då behovet av ett gemensamt klassificeringssystem uppmärksammades. Eftersom den klassiñcerar kontextuellt kan den användas för såväl föremål som litteratur, arkivalier, bilder, film m.m. Många svenska museer använder sig anpassade versioner Outline för av av att kunna klassificera alla sina samlingar med samma auktoritet.

6.5 ABM-samarbetet

Det finns stora likheter mellan arkiv, bibliotek och som tillsammans museer brukar kallas ABM-områden; alla arbetar med att samla, ordna, vårda och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Därmed finns också delvis gemen-

21 ClDOC Comité International pour la Documentation är lCOM:s International Council of Museums kommitté för dokumentationsfrågor och arbetar bl.a. fram förslag till standarder och regler för museivärlden. 22 Reglerna kallas CIDOC Framework. CIDOC lämnar fortlöpande rekommendationer som museivärlden kan använda grund för uppbyggnad som av registreringssystem. 150 23 Se 6.4.2.

lrtformazionsplatformar

referensramar och terminologi som gör det möjligt att samma gemensam skapa gemensamma sökingångar. Dessutom är gränserna mellan sektorerna ofta flytande; museerna har egna bibliotek, biblioteken innehåller brevsam lingar osv. ABM-samarbete har funnits relativt länge men ökad samverkan inom ABM-området är särskilt angeläget nu när både arkiv och museer är väg att fastställa standardiserade beskrivningsregler och bygga upp nationella samkataloger. I och med databasemas och inte minst Internets hastiga tillväxt blir användarna vid standardiserade Sökverktyg som snabbt förser dem med stora vana

mängder information inom ett avgränsat område. Användarna av ett framtida

svenskt kultumät kommer därför att förvänta sig att kunna söka efter specifik information pä ett likartat sätt och att kunna använda sig av sökbegrepp och terminologier är lika för samma sorts material oavsett var det förvaras. som Utvecklingen leder därför mot generella system som integrerar information från flera källor och målet är att få en så god kvalitet som möjligt i sökningarna.

6.5.1 FRN-projektet 1990 beviljade Forskningsrådsnämnden FRN anslag för att utveckla en modell för gemensam informationssökning vid arkiv, bibliotek och museer. Ett praktiskt försök visade att det var tekniskt möjligt att lägga samman information Samsökning fungerade bäst för tid, plats och namn men att det - krävdes komplettering av grundinformationen liksom analys och koppling mellan olika sökbegrepp. Det viktigaste delmomentet var att utveckla gemenauktoritetsregister. Just att utveckla gemensamma auktoriteter blev samma ett separat projekt som BIBSAM i maj 1994 anslog medel för. senare "Auktoritetssamarbete mellan arkiv, bibliotek och museum" syftar till att utarbeta regelverk med gemensamma grundkrav för auktoritetsregister. Projektet redovisades i form en preliminär slutrapport i november 1996. av

6.5.2 Nationell brevskrivarkatalog En särskild dataelementkatalog för att kunna skapa en nationell samkatalog över brevskrivare håller på att tas fram och beräknas vara klar under 1997. Registreringsreglema bygger bl.a. resultatet av ett seminarium om brevskrivareregister som hölls 1987 vid Uppsala universitetsbibliotek för att

SOU 1997: 14

skapa samordning mellan bibliotekens och arkivens brevregistreiing.24 Målet är att registrera och sammanställa de i dag manuellt förda brevskrivareregister som förvaras vid universitetsbibliotek och inom Arkivverket.

6.5.3 ABM-gruppen

Samrådsgruppen för utökad samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer den s.k. ABM-gruppen är en informell samarbetsgrupp med representanter för Kulturrådet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket med BIBSAM och LIBRIS, INSAM, Riksantikvarieämbetet, Arkivet för ljud och bild, Språkoch folkminnesinstitutet samt Vitterhetsakademiens bibliotek. Syftet med gruppen, som bildades 1992, är att fånga upp nya idéer, identifiera samarbetsoniråden, utbyta erfarenheter och att göra information inom de olika kultursektorema tillgänglig samma eller likartade sätt for användarna. Utgångspunkten är de möjligheter till nya samverkansforrner IT som ger liksom de ökade möjligheterna att effektivisera verksamheten vid kulturinstitutionema och göra deras kunskapsbanker och kompetens tillgängliga mer med informationsteknikens hjälp. ABM-gruppen har bl.a. tagit inititativ till att fastställa ett sektorsövergripande regelverk för att information skall kunna samsökas i arkiv-, biblioteksoch museidatabaser. Projektet kallas ABM-element och syftar bl.a. till att utvidga det svenska MARC-fonnatet och NAD:s dataelementkatalog, utarbeta tillämpningsanvisningar och format för auktoriserade namnformer, sammanställa gemensamma dataelementkataloger samt göra specifikationer för utbytesformat.

6.6 Auktoritetsutbyte

Den långsiktiga målsättningen är att skapa möjligheter till Samsökning inav formation, oavsett om den förvaras i arkiv, bibliotek eller Söker museer. man t.ex. på "August Strindberg" skall man få besked om vilka böcker han skrivit, vilka böcker sorti skrivits om honom, vilka av hans ägodelar finns som bevarade, vilka tavlor han målat och var de hänger, vilka bevarade dokument som rör eller har skrivits av Strindberg och de arkiveras. var För att sökningen skall fungera krävs fastställda format för hur på namn personer, institutioner, organisationer, geografiska platser och skall annat skrivas. Utbytesformat måste också finnas för informationen lätt skall att

152 24 Carolinarappon 9 redovisar resultatet av seminariet.

lrformationrplatfonnar

kunna flyttas mellan olika system och for att information skall kunna flyttas mellan olika generationer av system.

6. 6 1 Nationellt auktoritetsregister . Arbete med att ta fram auktoriteter för personnamn, juridiska personer, geografiska platser, bilder, fotografier och brevskrivare pågår. Etablerade format finns redan för tryckt text, musikalier, ljudupptagningar, videoupptagningar,

film, arkiv, föremålssamlingan fotografier, kartor och ritningar. Dessutom

finns grunden till format för brevskrivare och handskrifter. Däremot saknas format för bl.a. register över ADB-medier magnetband, Kassetter, cd-rom etc, milcroñlm och nätverkspublicerade dokument. Ett konkret auktoritetssarnarbete har inletts mellan Kungliga biblioteket, Riksarkivet och INSAM. Arkiven får tillgång till LIBRIS auktoritetsregister medan Arkivverket delar med sig av de namn föreningar, organisationer och myndigheter som de har i sina samlingar. På så sätt växer en kärna av auktoriteter fram. Arkivverkets topografiska databas över administrativa gränsförändringar i Sverige från 1630-talet och fram till nutid har redan integrerats i databaskonceptet General Pro. Tanken är att museerna också skall ta fram auktoriteter för namn på hantverkare och fotografer. I rapporten om Auktoritetssamarbete mellan arkiv, bibliotek och museer föreslås vilka dataelement som bör ingå i ett för kultursektom gemensamt auktoritetsregister. Utgångspunkten tas i ICA:s auktoritetsstandard ISAAR CPF25 grundstruktur kan användas även för andra auktoriteter än vars person- och institutionsnanm. Standarden är indelad i auktoritetskontroll, information och anmärkning. Auktorizetskontralldelen bör innehålla en identitetskod som identifierar den institution som är ansvarig for auktoritetsposten samt den enskilda posten, en angivelse vilken typ av auktoritetspost det rör sig om, t.ex. en fysisk perav son samt sökmöjlighet från de namnforrner som inte valts som auktoriserad form. Irgformationsdelen bör innehålla beskrivningar av det som namnges i den auktoriserade formen, t.ex. när en person levde och vad han/hon arbetade med. Anmärkningsdelen innehåller information om vilka regelverk som använts vid bestämningen och när posten upprättats. Detta förslag till hur dataelement i ett auktoritetsregister bör beskrivas kan användas för att komplettera de uppgifter som finns i LIBRIS och NAD:s befintliga auktoritetsregister. Även ett förslag till regelverk för de värden dataelementen får anta data values" har arbetats fram. Nationella riktlinjer skall vara vägledande vilket i

25 Se vidare 6.4.2. Se under arkiven. 153 ovan

SOU 1997: 14

Sverige innebär att man utgår från Katalogiseiingsregler för svenska bibliotek och Nationella arkivdatabasens dataelementkatalog.

6.6.2 Utbytesformat och auktoritetskontroll Utbyte av auktoritetsinformation mellan auktoriserande institutioner föreslås ske i ett MARC-baserat utbytesforinat. En stomme till ett forslag till forumets utseende har tagits fram, men behöver kompletteras. Målsättningen är att auktoritetspostema skall sammanställas i en databas som förvaltas av LIBRIS. Databasen bör kunna nås av de registrerande institutionerna via Internet, online via LIBRIS eller via cd-rom i form av en separat bas på t.ex. NAD-skivan. Systemtekniskt krävs en anpassning av LIBRIS. I väntan på det kan utbytet ändå börja genom att det befintliga auktoritetsregistret i LIBRIS görs tillgängligt i en referensdatabas som kan konsulteras av de institutioner som skall genomföra registrering. Kvalitetskontroll av auktoritetema måste ske i flera steg. Först och främst måste ett gemensamt regelverk utformas och personal utbildas i hur inmatning och kontroll skall skötas. Därefter kommer efterkontrollen av de individuella posterna. Kontroll måste alltid ske av identiteten när samma auktorisationsform redan finns i post. Är det individ/objekt eller måste de en annan samma båda formerna kompletteras med särskiljande information Den post sorti lagts in först blir normalt den auktoriserade formen.

6.7 Konklusion

Ett omfattande arbete med databuren registrering pågår vid svenska arkiv, bibliotek och museer. Registreringen sker oftast ett enhetligt sätt men följer långt ifrån alltid de internationella riktlinjer för registrering som arbetats fram. För att informationen som kulturinstitutionema rymmer skall kunna sökas i ett sammanhang, t.ex. via ett Kultumät Sverige på Internet, är ökad samordning nödvändigt. Fastställda format for hur namn personer, institutioner, organisationer, geografiska platser och annat skall skrivas måste tas fram. Utbytesfonnat måste också finnas för att informationen lätt skall kunna flyttas mellan olika system. Staten bör kräva att de statligt finansierade kulturinstitutionema följer de regler som finns eller är under utarbetande för hur kultumiateiial skall klassiñceras och benämnas. Arbete med att ta fram auktoriteter för personnamn, juridiska personer, geografiska platser, bilder, fotografier och brevskrivare pågår. Etablerade

lrtformarionrplarførmar

format finns redan för tryckt text, musikalier, ljudupptagningar, videoupp-

tagningar, film, arkiv, föremålssamlingan fotografier, kartor och ritningar.

Dessutom finns grunden till format för brevskrivare och handskrifter. Däremot saknas fonnat för bl.a. register över ADB-medier magnetband, kassetter, cd-rom etc., milmofilm och nätverkspublicerade dokument. Auktoritetssamarbete ger tidsvinster, ökar kvaliteten på registrerade data och förbättrar möjligheterna till återsökning av information. Den institution som har mest erfarenhet av en viss typ av auktoritet bör vara den som i första hand ansvarar för registreringen av auktoriteterna i fråga. Det är viktigt att de svenska kulturinstitutionema i så hög grad som möjligt följer de internationella riktlinjer som finns området. På så sätt skapas en internationell kulturell kunskapsbank som ökar möjligheterna till utbyte av information och erfarenheter. Det blivande Kulturnät Sverige kan fungera som ingång till en nationell distribuerad databas med material från Sveriges arkiv, bibliotek och museer. Intemet-användningen medför att sökverktygen standardiseras vilket innebär att någon samordning på det området inte behövs. Med tanke på de många presumtiva användarna bör kulturmaterialet göras tillgängligt i en sådan form att också lekmän kan söka i och ta till sig innehållet i denna digitala kunskapsbas. Internet inklusive Kulturnät Sverige är respektive blir också en effektiv infonnationsspridare. Det är t.ex. där som ett gemensamt auktoritetsregister bör göras tillgängligt. Den snabba utvecklingen av och omfattande anslutningen till Internet gör dessutom nätet till ett lämpligt forum för kulturinstitutioner som vill utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma angelägenheter.

27 Se vidare 6.4.2. 155

Tekniska för IT-

7 förutsättningar användning

I det här kapitlet behandlas de tekniska fömtsättningama för IT-användning och för ett Kultumät Sverige. Kapitlet inleds med en beskrivning av hur Internet är en system i ständig utveckling. Vi motiverar även varför Internet distributionsform för kultumätet. Sedan beskrivs vilka tjänster har valts som kan tillhandahållas på Internet och vad som bör göras för att kultumätet som skall bli användbart. Avslutningsvis beskrivs möjliga utvecklingsvägar för infrastrukturen för datakommunikation och hur dessa kan komma att påverka kultumätet.

7.1 Internet som distributionsfonn

Internet är den distributionsfonn som vi valt for Kultumät Sverige. I följande avsnitt redovisas Internets utveckling, strukturen på Internet och i konklu vi for fram for valet Internet distributionsforml. sionen de argument av som

7.1.1 Utveckling

Internet är en världsomspännande samling digitala nätverk som är anslutna till varandra. De tjänster som Internet erbjuder används av miljontals användare världen över för att söka och inhämta information, publicera texter och bilder och kommunicera elektronisk nyhetsgrupper m.m2. En etc. genom post, av de stora fördelarna med Internet är att användarna enkelt och snabbt får tillgång till de enorma inforrnationsresurser som bibliotek, arkiv, museer och enskilda personer publicerar nätet. Internet uppstod i slutet på 1960-talet initiativ av det amerikanska försvaret. Fram till för ett par år sedan användes Internet i huvudsak inom akademiska områden för filöverföring, diskussionsgrupper och elektronisk post De senaste åren har dock inneburit en explosion av antalet användare av Internet. Utvecklingen tog rejäl fart i slutet av 1994 och på ett par år har an-

En beskrivning av och jämförelse mellan möjliga distributionsformer - Internet. cd-teknik och online-tjänster finns i bilaga - 2 Se bilaga 2.1. 157

SOU 1997: 14

talet användare vuxit från endast ett fåtal till omkring en halv miljon män-

niskor bara i Sverige3.

En anledning till Internets explosionsartade utbredning är utvecklingen av standarder för TCP/IP-kommunikation4 för persondatorer. Det har förenklat utvecklingen och ökat spridningen av Intemet-verktyg och möjliggjort anslutning till Internet för hushållen. Något som också har haft stor betydelse är utvecklingen av modemen. Billigare modem med snabbare och säkrare överföring har möjliggjort bättre anslutningar till hemmen. Med bättre modem har det blivit möjligt att använda mer kapacitetslcrävande tjänster. Dessutom har priserna anslutningar blivit lägre och leverantörerna fler Ytterligare anledning till Internets snabbt ökande popularitet är www5 en och dess enkla grafiska gränssnitt. Det ger tillgång till mängder av information från stora delar av världen och har gjort det snabbt och enkelt att publicera material. Dessutom har www integrerat och förenklat användningen av andra tjänster. Även myndigheterna har insett värdet av att följa med i den snabba utvecklingen av informationstekniken och ändrat sin syn på spridning av offentlig information. Idag finns det både myndighetsdiarier och gratis myndighetsinforrnation på Internet. Den massmediala uppmärksamhet som Internet har fått under senare år har naturligtvis bidragit till att så gott som alla svenskar någon gång hön talas om Intemetö. Intemet-användning, både för produktion och konsumtion av information, marknadsförs av allt från försäljare av Internet-anslutningar och persondatorer till företag med information på www. Det verkar också finnas en utbredd nyfikenhet och kanske även viss oro för att inte hänga med i utvecklingen.

7.1.2 Struktur på Internet

Internet sägs ofta sakna central styrning och vara icke hierarkiskt uppbyggt. De nätverk som tillsammans utgör Internet bestämmer över sin egen struktur och fortsatta utveckling. Däri ligger förmodligen mycket av Internets styrka. Enskilda nätverk tillåts växa och förändras i princip oberoende av varandra. Denna till synes kaotiska struktur Internet är dock inte helt sann. Det finns ett flertal oberoende organisationer som arbetar med att utveckla och förbättra

3 Se vidare 3.4.5. 4 Se bilaga 2.1.1. 5 Se bilaga 2.1.3. 158 6 se 2.1.3.

Tekniska förutsättningar för IT -användning

standarder Intemet.7 De ingående nätverken måste också följa vissa grundregler för Lex. vilka protokoll som skall användas.

Standarder

Internet är ett system som utvecklas regelbundet. En grundtanke med Internet är att såväl användare sotn tillverkare och leverantörer av teknisk utrustning, mjukvaror och tjänster skall delta i och bistå denna utveckling. En del förav ändringen är utvecklingen av standarder på lntemet. Bland kraven på en standard för Internet är en specifikation är stabil, som lättförståelig och tekniskt kompetent. Dessutom skall den implementerad vara och testad samt ha betydande publikt stöd och anses användbar delar av eller hela Internet. Utvecklingen av standarder ställer höga krav på flexibilitet: implementeringen måste testas före publicering och alla intressenter ges tillfälle att kommentera speciñkationen. Den snabba utvecklingen nätverksteknologier av kräver att standarder utvecklas och förbättras regelbundet. De regler för standardiseringsproccssen som finns är tänkta att balansera de motsägelsefulla målen. Processen är tänkt att vara kort och enkel utan att därför offra teknisk kompetens eller öppenhet. Processen för att utveckla en standard för Internet är rättfram. l varje del av standardiseringsprocessen diskuteras specifikationen öppna möten och/eller i publika distributionslistor. Dessutom görs specifikationen tillgänglig på Internet. Detta för att ge alla intressenter möjlighet att komma med kommentarer och förslag. Därmed erhålles en rättvis, öppen och objektiv bas för utveckling och evaluering av standarder. En specifikation implementeras och testas i krävande miljöer i flera upprepningar av ett antal oberoende parter innan den godkänns och antas som standard av en organisation Internet se nedan och publiceras.

Organisationer

Samtidigt som Internet växer skapas nya nationella och internationella organisationer som koordinerar trafiken inom och mellan näten. För de kommersiella intressentema på Internet finns en särskild samarbetsorganisation Commercial Internet Exchange CIX som bl.a. diskuterar problem med penningtlöden på nätet. Det finns också organisationer inte företräder som någon särskild intressegmpp. De organisationer som är inblandade i utvecklingsprocessen av standarder för Internet är ISOC, IAB, IESG och IETF.

7 RFC 2026 The Internet Standards Process, se t.ex. htztpzllwww.isiedu/rfc-editor 159

SOU 1997: 14

Internet Society, IS0C,3 är en organisation for samarbete och koordination av Internet. De intresserar sig for tillväxt och utveckling av Internet vilket inbegriper hur Internet används i dag och hur det kan tänkas användas i morgon samt de sociala, politiska och tekniska frågor som då uppstår. Internet Engineering Steering Group, IESG är ansvariga för teknisk

ledning av lETFzs se nedan aktiviteter och tillsammans med IAB se nedan

ledning av utvecklingsprocessen av standarder. IESG är direkt ansvariga för godkännandet av en specifikation som standard. Internet Architecture Board, 1AB,1° assisterar vid ledningen av utvecklingsprocessen och tillser strukturen på Internet och dess protokoll. Internet Engineering Task Force, ET F ,U löst organiserad är en mer grupp av människor som kommer med tekniska bidrag till utvecklingen av Internet. IETF är indelat i nio funktionsområden: Applications, General, Internet, Network Management, Operational Requirements, Routing, Security, Transport och User Services. Varje område består i sin tur av flera arbetsgmpper. En arbetsgrupp utgörs av frivilliga som kommunicerar mestadels via Internet och träffas tre gånger per år för att utföra sina uppdrag. Målet kan vara att skapa ett inforrnationsdokument, en protokollspeciñkation eller ett förslag lösning av ett problem Internet. Gruppen Humanities and Arts13 inom funktionsområdet User Services har t.ex. bl.a. till uppgift att skriva en handbok för kulturproducenter och -konsumenten De flesta arbetsgrupper har en förutbestämd livslängd och upplöses när de uppnått sitt mål. Internet Research Task Force, IRTF, är en organisation som inte är någon direkt del av standardiseringsprocessen. IRTF betänker utvecklingsproblem Internet i ett längre perspektiv och undersöker problem som är för avancerade, för ospeciñka eller för dåligt förstådda för att standardiseras. När en aktivitet inom IRTF genererar en specifikation som anses tillräckligt stabil för att kunna standardiseras går speciñkationen genom standardiseringsprocessen. Mycket av utvecklingen av standarder för www görs av The World Wide Web Consortium W3C.14 Det är ett oberoende forum även tillsom handahåller information om www och exempel på lösningar för att sprida användning av standarder.

8 Adressen är http:/ñnfo.isoc.org/index.html 9 Adressen år httpz//wwwietñorg/iesg.htrnl 10 Adressen är httpJ/wwwjaborgfrab 1 1 Adressen är http://www.ietf.org 12 Se vidare httpz//www.ietñorg/htmlchaners/wg-dir.html 13 Se vidare http://www.ietf.org/htrnl.charters/hans-chanenhtml 160 14 httpz//wwwwlorg/pub/WWW/Consortium Adressena:

Tekniska förutsättningar för IT -användning

Publikationer Varje version av en specifikation publiceras i serien med Request for Comment RFC. RFC är den officiella kanalen for publicering av dokument om standarder för Internet och andra publikationer från IESG och lAB. Nya RFC:er ersätter gamla i takt med att standarder för Internet utvecklas. Från början användes RFC för att kommunicera om särskilda problem mellan dem skapade ARPANET 15. De utvecklades till bli formella och täcker som att mer i dag en lång rad ämnen, allt från tidiga diskussioner om nya projekt till specifikationer om de protokoll för kommunikation som används Internet. Dessa RFC:er finns fritt tillgängliga på lntemet. Delserien STD Standards utgörs av de RFC:er som är antagna som standard för Internet. Det är ofta tekniska specifikationer av hård- eller mjukvara som krävs för datakommunikation. En specifikation kan fortsätta att utvecklas även efter det att den antagits som standard. BCP Best Current Practice är en delserie som används för att standardisera riktlinjer och råd för de organisationer vars nätverk utgör Internet. BCP är ett sätt att strukturerat föreslå ett speciellt handlingssätt eller en viss användning inom ett område, väcka uppmärksamhet på särskilda frågor, etc. Under utvecklingen av en specifikation publiceras utkast, s.k. Internet Drafts, av IETF. Dessa arbetsdokument görs tillgängliga, för att alla som är intresserade skall kunna ge reaktioner och kommentarer innehållet. En Internet Draft är inget officiellt sätt att publicera en specifikation. De är giltiga i sex månader och kan uppdateras, ersättas eller bli obsoleta när som helst. Det är inte lämpligt att använda Internet Drafts som referensmaterial eller att citera dem sotn något annat än arbetsmaterial eller arbete som pågår.

7.1.3 Konklusion

Informationen i ett kultumät kommer från institutioner, myndigheter och organisationer inom olika kulturområden. Den är av olika slag och av skiftande mängd. De tänkta användarna av ett kultumät är allmänheten som utgör en både heterogen och stor grupp. Vi har valt Internet som distributionsform for Kultumät Sverige för att det ger tillgång till många tjänster för kommunikation och lämpar sig väl för stora mängder information och många användare. En viktig anledning till att vi föreslår ett kultumät Internet är att möjligheterna till kommunikation mellan kulturproducenter och -konsumenter förbättras. De olika grader av interaktivitet som finns på Internet gör det möjligt for användaren att bli en aktiv deltagare i stället för en passiv åskådare.

15 Se bilaga 2.1.1. 16 Se Lex. hnpJ/wwwjsiedu/rfc-editor 161

SOU 1997: 14

Många kulturinstitutioner har redan gjort eller börjat att göra sitt digitaliserade material externt tillgängligt via Internet och fler är gång. En teknisk lösning som inte inbegriper Internet skulle medföra att de blir tvungna att lägga material på flera ställen. Med Internet som lösning skulle Kultumät Sverige också kunna hjälpa till att dirigera användarna till kultur resten av det världsomspännande nätet. Det skapas också många vägar till kultumätet som kan betyda att nya grupper av användare hittar fram till institutioner, myndigheter och organisationer kulturområdet. Internet år ett system i regelbunden förändring. Såväl producenter och konsumenter av information som tillverkare och leverantörer av teknisk utrustning deltar i utvecklingen. Standardutvecklingen på Internet är en flexibel och ofta effektiv process som om standardema följs gör att man inte riskerar att låsa sig vid en teknisk lösning utan kan följa med i utvecklingen. Nya användningsområden tillkommer hela tiden. Beslutet om anslutning till Internet via SUNET för bibliotek och museer betyder att vägen till nätet- och därmed också till kultumätet breddas. Med snabba anslutningar för arkiv, bibliotek och museer kan de nå och nås av nya användare.

7.2 Användbarhet

Inom forskningsområdet människa-dator interaktion MDI används begrepanvändbar för att beskriva fungerar väl. Det räcker inte pet ett system som att systemet är användarvänligt, effektivt eller grafiskt tilltalande. Ett användbart system måste vara allt detta och lite till. Användaren måste ges möjlighet att arbeta intuitivt ett sätt som ger stöd tidigare kunskaper och erfarenheter. Gränsytan skall förmedla systemets funktionalitet ett sätt som gör att användaren förstår vad som kan göras och hur det görs. Ofta är problemet inte främst att få tillgång till information utan att kunna tillgodogöra sig den. Det blir extra tydligt med så stora mängder information som finns på Internet. Många gånger är transporten av information inte mer intressant för användaren än vad järnvägens uppbyggnad är för en tågpassagerare. Fram till i dag har mycket av utvecklingen på Internet styrts av forskare och tekniker som bara letar efter tekniska möjligheter och begränsningar. Med en mer heterogen användargrupp kommer vi förmodligen få se mer användbara tillämpningar och mer användarorienterade tjänster.

17 Se 7.3.1. 162 Se t.ex. Preece,J., Human-computer interaction. 1994.

Tekniska förutsättningar för IT -användning

7.2.1 sökmöjligheter och metainformation

Det finns stora mängder kulturmaterial på Internet som kan nås via För www. att göra informationen tillgänglig för användarna krävs struktur i form kaav talog- och söktjänster. Ett sökbart system kräver en viss form av standardisering av vad det skall att söka på, vilken information som skall ingå, etc. Metainforrnation information om information kan vara till hjälp för att - skapa en sådan Standardisering. Just sökmöjligheten är de parametrar en av som skiljer ett kultumät som sammanhållen enhet från ett antal disparata webbsidor. Nedan följer en kort beskrivning informationssökning av mer allmänt, sökning via www mer specifikt samt metainformation.

Informationssökning Datorbaserade system för sökning av information har funnits länge. Redan 1960-talet fanns system för att samla ihop, söka och bearbeta information med hjälp av datorer, s.k. lR-system Information Retrieval. Ett lR-system bygger upp en indexñl vars innehåll baseras informationen skall gösom ras sökbar. Från indexñlen finns det länkar till den ursprungliga inforrnationen. När en användare anger sökbegrepp och sökvillkor kontrolleras indexfilen efter eventuella förekomster, s.k. träffar. Ett sökvillkor används för att t.ex. sortera och rangordna träffarna. Resultatet levereras som ett antal träffar, möjligen inbördes rangordnade, med länkar till den tillhörande informationen. IR-system gör det tack vare indexeringen möjligt med snabba sökningar i stora mängder information. Dessutom kan de användas för sofistikerade sökningar; boolesk sökning, närhetssökning, sökning på delar ord, sökav ning i naturligt språk, relevanssökning etc. IR-system används för hantering av information www, dels för övergripande söksystem och dels för databaser i allmänhet. De kan vara speciellt utvecklade for www eller tillhandahållas anpassningar mellan genom www och andra system. WAIS Wide Area Information Sever är ett distribuerat textsökningssystem som är baserat på ett protokoll för informationssökning i databaser kallat 239.50. En annan modell för informationssökning och -lagring är relationsdatabaser. I en relationsdatabas är inforrnationema och relationerna mellan dem organiserade i tabeller. Principen för indexering skiljer sig från IR-system. l ett IR-system bestäms vilka begrepp som skall indexeras medan det i en relationsdatabas bestäms vilka uppgifter som skall indexeras oavsett deras innehåll. Till skillnad från IR-system är även icke-indexerade ord sökbara i en relationsdatabas, men en sådan sökning tar längre tid. SQL är ett standardiserat

19 Kombinera sökord med hjälp av booleska operatörer som AND. OR och NOT. 163

SOU 1997: 14

språk för söka i relationsdatabaser. Även relationsdatabaser som nyttjar att SQL kan kopplas till www.

Sökning och indexering av webbsidor

Internet och svämmar över av information. Den explosionsartade utwww vecklingen antalet www-platser och -sidor har gjort det svårt att hitta det av söks. Det gäller för användaren att veta vad det finns för infonnation, som den finns och hur den enklast kan nås. Det enkla sättet att lägga upp och var sprida information gör det samtidigt svårt att lokalisera den. Dessutom bör en bedömning göras av hur tillförlitlig information är, vilka regler som gäller för använda och sprida den vidare, etc. Informationssökning på www blir lätt att en konst i att undvika ointressant information. Visionen om att underlätta navigering på www genom att skapa ett index över alla sidor är förhållandevis gammal. Tidigt fanns ideer om att leta på och indexera alla dokument som hittades. Tanken var att följa länkarna www i hypermediesystemet för att till slut ha besökt alla webbsidor. För detta ändamål skapades speciella robotar kallas även spindlar eller kravlare som automatiskt följer länkar och indexerar de webbsidor som besöks. Indexet kan bestå dokumentets titel, författare, adress och en delmängd av inneav hållet, alternativt sammanfattning. Möjligheten att göra bra automatiska en sammanfattningar är begränsade i dag. Det finns inga artefakter som sammanfattar lika bra människa. Är det dessutom svensk text en text som en en minskar möjligheten till en bra sammanfattning ytterligare eftersom de flesta system är uppbyggda kring engelska. Det index som skapas förses med en sökfunktion och ett gränssnitt mot www. Resultatet blir ett IR-system för www. Ett sådant söksystem underlättar för användaren att hitta infonnation. Bra sökresultat kräver dock bra sökfrågor och sökvillkor. För att formulera relevanta frågor som ger precisa svar krävs kunskap om det ämne som söks. Mer allmänt ställda frågor kan resultera i tusentals svar, varav kanske bara ett fåtal är intressanta. Dessutom är det omöjligt för globala söksystem att hitta och indexera alla webbsidor vilket gör dem inkompletta. Urvalet av vilka webbplatser som indexeras och beskrivningen av dem varierar i noggrannhet eller saknas helt. Webben som dynamiskt och kontinuerligt växande system gör att indexeringen information bör göras ofta. Webbsidor uppdateras, försvinav ner och flyttas hela tiden. För att förbättra sökmöjligheten använder de flesta robotar metainformation se nedan om sådan finns tillgänglig. Flertalet dokument på www saki dag metainformation varför det är svårt att bygga ett generellt och glonar balt söksystem som är baserat metainformation. Söksystem som täcker färre ämnesområden eller en mer avgränsad mängd webbplatser är naturligt- 164 vis lättare att indexera och göra sökbara. Dels går det att göra en mer nog-

Tekniska förutsättningar för IT -användning

grann indexering med mer information om innehållet och dels kan indexeringen göras oftare. Om alla sedan följer ett antal rekommendationer för hur webbsidorna skall utformas, då främst att de skall innehålla metainforrnation som beskriver dokumentets innehåll, finns alla möjligheter att erhålla ett sökbart system. Kataloger sorterade efter ämne, geografi, etc. är ett alternativ till söktjänster. De fungerar väl om användaren söker efter ett ämne eller ett koncept. En katalog förmedlar s.k. organiserande information till användaren, jämför med innehållsförteckningen i en bok, och gör det lättare för användaren att skapa sig bild informationens struktur och ordning. Även kataloger brukar uten av rustas med en sökfunktion, antingen för att söka efter ett ämne eller för att söka fritt som i ett söksystem. De webbplatser eller enskilda sidor som ingår har inte sammanställts av en robot utan sker ofta genom frivillig registrering. Således är det upp till var och en som vill kunna nås genom söktjänsten att fylla i ett formulär med uppgifter om titel, författare, innehåll, etc. På så sätt kan en katalogtjänst bättre styra kvaliteten innehållet, men på bekostnad av mångfalden. Det är svårt att få en heltäckande katalogtjänst. Utvecklingen av verktyg för IR-system kopplade till www fortgår. Mer avancerade och för användaren avpassade verktyg konstrueras kontinuerligt. Det skall inte behöva vara svårt att använda ett söksystem. Användaren är ofta inte intresserad av alla detaljer kring sökningen utan vill att det skall vara enkelt och snabbt att få önskat svar. En intressant utveckling är söksystem i kombination med intelligenta för underlätta för användaren. agenter att

Metairgfomtation

Metainforrnation i sin vidaste betydelse är information om information. Det används för att klassificera information och dess egenskaper. Varje individuell information beskrivs i en egen post. Postema är i sin tur en samling element där vart och ett av elementen beskriver en speciell egenskap hos informationen, t.ex. när den skapades, vem som skapat den och i vilket format den är. En samlad mängd metainforrnation möjliggör struktur och samordning ett helt annat sätt än informationen i sig. Användning av speciella format för att beskriva information är inget nytt. Redan på 1960-talet utvecklades format främst för biblioteksvärlden. Tanken var att kunna byta enhetliga beståndskataloger mellan olika bibliotek. Det finns ett antal olika format för metainfonnation, t.ex. Dublin Core, SOIF Summary Object Interchange Format, AFA Internet Anonymous

Ftp Archive Templates, MARC MAchine Readable Catalogue21 och TEI

Text Encoding Initiative som alla har sina för- och nackdelar. De har var för

20 Se 7.2.3. 21 Se vidare 6.3.1. 165

SOU 1997: 14

sig utvecklats for de särskilda behov som olika verksamheter med olika slags information har. IAFA utvecklades arbetsgrupp inom IETF för t.ex. av en

att beskriva innehållet och tjänster anonyma ftp-arkiv.

Formaten skiljer sig bl.a. vad gäller vilka element som kan användas, hur metainformationen lagras och vilket stöd det finns för att söka poster. Många verksamheter måste kunna hantera samma information i flera versioner och/eller flera format, t.ex. dokument i ASCII, Postscript, etc. Andra verksamheter har information som ofta flyttas, ändras eller blir inaktuell. Idag kan inget enskilt format förväntas uppfylla alla krav från samtliga verksamhetcr. För en del kanske det passar bra med ett enkelt och litet format med få element medan det för andra verksamheter krävs många områdesspeciñka element för att vara funktionellt. Ett gemensamt system för metainfortnation kan bli otympligt och onödigt komplext. För att möjliggöra effektiv sökning av digital information publicerad på www är det nödvändigt att utnyttja metainformation. Begreppet metainformation används då för sådan information som beskriver innehållet i digitala texter, bilder, ljud, etc. och som kan distribueras via Internet. Det förutsätter att formatet for metainformation stöder element som kan referera till infomiation utspridd på olika platser. Dessutom kan det finnas önskemål om att det skall att specifiera olika accessmetoder ftp, etc.24, olika rättigheter som www. med lösenord samt att informationen kan finnas på flera ställen samtidigt. En arbetsgrupp bestående av representanter för olika metaformat, IT-företag och söktjänster på Internet har utarbetat rekommendationer för hur metainfonnation skall bäddas in i dokument på www. De stöder olika metaformat genom att utnyttja de indexeringsord metataggar som finns i standarden for HTML. Det betyder att varje institution kan använda det mest lämpade metaformatet samtidigt som metainforrnationen kan samlas ihop för sökning med inforrnation i andra format.

7 .2. 2 lnteraktivitet

lnteraktivitet är ett aktuellt begrepp som påträffas i begrepp som interaktiv TV, interaktiva uppslagsverk, interaktiva tillämpningar på Internet, etc. Avsikten är att användaren skall kunna bli en aktiv deltagare i stället för en passiv åskådare. Interaktiva system förutsätter att det är möjligt med tvåvägskommunikation. Användarens val och handlingar måste kunna förmedlas till systemet och resultatet måste kunna avspegla sig systemets tillstånd.

22 Se 7.1.2. 23 Se bilaga 2.1.3. 166 24 Se bilaga 2.1.3.

Tekniska förutsättningar för IT -anvândning

Interaktiv TV ger användaren möjlighet att beställa filmer, att tidsbeställa TVprograrn, att välja kameravinkel, etc. På liknande sätt finns det möjlighet till interaktiva tillämpningar Internet, som med sina tjänster www, ftp, IRC, MUD, etc. utgör ett - interaktivt system. Det erbjuder t.ex. möjlighet att skicka och ta emot e-post, att använda interaktiva formulär för individanpassade webbsidor, att använda tryckkänsliga bilder och bildkartor, att deltaga i diskussioner eller att vara med och aktivt skapa själv. Det kan därmed sägas finnas flera grader av interaktivitet på Internet. Möjligheterna utvecklas konstant; nya användare och nya användningsområden ställer andra krav på interaktivitet.

Interaktiva tillämpningar pd Internet Med elektronisk post och nyhetsgrupper kan kommunikation mellan användare, hög grad av interaktivitet, uppnås. De förutsätter att kommunikationen kan föras asynkront och inte sker i realtid. Förutom att skicka digitala meddelanden möjliggör e-post mer samordnade tjänster. En e-postadress är även gmndfomtsättningen för att deltaga i distributionslistor där användaren kan vara med och diskutera och fatta beslut. Har användaren dessutom tillgång till nyhetsgrupper ökar möjligheterna till interaktivitet ytterligare. Då öppnas en port till alla de diskussionsfora där alla möjliga ämnen debatteras. Nya distributionslistor och nyhetsgrupper som tillgodoser användarnas krav på att vara med och påverka kan skapas. IRC Internet Relay Chat och MUD Multi User Dungeon är tjänster som möjliggör hög grad av interaktivitet i realtid. IRC erbjuder digitala mötesplatser där olika diskussionsämnen tas upp. MUD är en typ av äventyrsspel där deltagarna kan kommunicera med varandra eller med artificiellt skapade karaktärer. Praktiska tillämpningar av MUD kan vara distansundervisning och konferenser. Ytterligare möjlighet till synkron kommunikation ges med grupparbete i realtid. Nya verktyg för grupparbete utvecklas i takt med att överföringskapaciteten Internet ökar och komprimeringen av bild och ljud förbättras. Www erbjuder i dag begränsade möjligheter att tillhandahålla interaktiva tillämpningar. En av grundtankarna med www är att användaren själv bestämmer en väg genom informationsmängden genom att följa länkar. Ofta ställs emellertid högre krav en tjänst för att den skall kallas interaktiv. Cgiprogram Common Gateway Interface möjliggör mer interaktiva tillämpningar än att enbart läsa statisk information. Ökad interaktivitet erhålles genom att användaren kan välja mellan flera möjliga alternativ genom att skriva eller annat sätt kommunicera med webbservern som svarar med webben sida avpassad efter valet. En annan möjlighet är att låta användaren ändra

25 Se bilaga 2.1.3.

SOU 1997: 14

innehållet i en databas eller andra filer. Ett cgi-program anropas av webbservern efter det att användaren har gjort sina val. Det skickar tillbaka avpassad information till servern som förmedlar den vidare till användaren. Med egi går det att välja om webbplatsen skall vara passiv och inte kräva något engagemang av användaren eller aktiv där användaren själv måste ge indata. Webbplatsens syfte och innehåll bör styra hur mycket interaktivitet som den skall tillhandahålla. Cgi-program erbjuder en viss grad av interaktivitet men det utvecklas också andra tekniker för www. Java är ett programspråk som flyttar interaktiviteten från servern till webbläsaren. Ett program kan överföras till webbläsaren och exekveras på användarens lokala system i stället för på servern. Det innebär ett sätt att skapa och distribuera exekverbara program över www som inte tidigare varit möjligt. Java kan användas för att ladda ned hela applikationer som möjliggör rikare interaktivitet, t.ex. kompletta ordbehandlingsprogram. ActiveX heter en annan teknik som är ett samlingsnamn för hur Internet- och PC-teknik skall integreras. Med ActiveX kan program på olika datorer i ett nätverk samverka. Varken Java eller ActiveX är dock färdiga tekniker varför det är svårt att avgöra deras betydelse för interaktiva tillämpningar. Viktigt för att öka användbarheten och tillgängligheten till tjänster som nyhetsgrupper, IRC, MUD, etc. är att integrera dem i webbläsare. Det är en utveckling som har pågått ett tag. Fler tjänster blir tillgängliga direkt i webbläsarna och därmed kan de i framtiden komma att nås genom samma enkla grafiska gränssnitt som www.

7 2 3 Intelligenta agenter . . Med intelligenta agenter avses här sådan mjukvara som hjälper en enskild användare att söka och filtrera information Internet. En sådan tolkning resulterar i en bred skala av tillämpningar. Dock betyder det att de robotar som söksystem använder för indexera dokument på utesluts25. Iden att www mån det går att tala om intelligens är olika slags agenter olika mycket intelligenta. I framtiden kommer sannolikt agenterna att klara av att utföra mycket tråkigt och tidsödande arbete som följer med sökning av information men än så länge måste användaren vara delaktig. Utvecklingen av intelligenta agenter för Internet drivs av problemen med att söka information. Stora mängder information gör att det är svårt att navigera egen hand och ställer därför höga krav på att användaren kan formulera relevanta sökfrågor. Agenter bör kunna användas för förhindra användaren drunknar i i att att informationsflödet Internet.

168 26 Se 7.2.1.

Tekniska förutsättningar får användning

Agenter för att kopiera och sammanställa information En enkel agent kan vara en mjukvara som endast kopierar delar av en webbplats till användarens lokala dator. Agentprogrammet kan startas på kvällen och arbeta under natten för att morgonen erbjuda användaren en lokal kopia av den önskade webbplatsen. Användaren kan sedan besöka webbplatsen utan att vara ansluten till Internet, s.k. offline browsing. Alla länkar mellan de hämtade dokumenten byts ut mot länkar till de lokala filerna medan länkar utanför de hämtade dokumenten behålls. Det går ofta att bestämma hur många nivåer som skall hämtas för att undvika alltför lång anslutningstid. Om samma webbplats hämtas flera gånger kan en kontroll göras av om det har tillkommit någon ny information. En mer avancerad form av agent är de som även kan göra en sammanfattning av de hämtade dokumenten. På samma sätt som för robotar innebär det problem låta tolka innehållet i dokument. Det är svårt att ett program ett att få en agent att göra en automatisk sammanfattning som varken förvränger eller saknar viktiga delar av innehållet. För att underlätta vissa agenters arbete kan dokumenten förses med relevant metainformation.

Assisterande agenter

Det som ofta kallas assisterande agenter är en programvara som mer aktivt hjälper användaren att söka, filtrera och prioritera information samt i vissa fall även klarar av att utföra andra tjänster. Användaren formulerar ett uppdrag, då inte nödvändigtvis att söka efter infomration, som agenten sedan utför utan vidare medverkan av användaren. Det kan t.ex. gälla att boka en biljett till en teaterföreställning ett visst datum dessutom med önskemål om bra platser, eller att konstruera en personlig dagstidning med avpassat innehåll baserat användarens intressen. De riktigt intelligenta agenterna låter dock vänta sig ännu ett tag. Mer realistiskt i dag är att ta hjälp av en assisterande agent för att formulera väldefinierade frågor om ett visst ämne till ett söksystem. Användaren behöver därmed inte lära sig hur ett specifikt söksystem fungerar. Det kan också vara så att användaren inte är tillräckligt insatt i ämnet för att ställa rätt frågor. Även antalet träffar med söksystem kan reduceras till tiotal måste om ett ett användaren själv läsa samtliga dokument för att avgöra deras värde. En väl fungerande agent kan i bästa fall underlätta för användaren att hitta önskad information Internet. De kan ta en fråga i talspråk och omvandla den till relevanta sökfrågor. För att en personlig agent skall fungera krävs att den matas med information och regler om både användaren och det aktuella ämnet. Det möjliggör skräddarsydda hjälpmedel för enskilda användare. Agenten använ-

27 Se vidare 7.2.1. 28 Se vidare 7.2.1. 169

SOU 1997: 14

der den angivna informationen för att formulera egna frågor. Sedan söker den på Internet tills den hittar ett svar och presenterar det för användaren. Allt detta medan användaren är fri att göra något annat. Ytterligare funktionalitet fås om agenten kontinuerligt kan bevaka ett visst ämne via ett söksystem. Det ger möjlighet att få reda när något nytt inom ett visst ämne har indexerats av söksystemet. Resultatet kan med rätt söksystem t.ex. bli en personlig sammanfattning av veckans händelser inom biblioteksvärlden. Nackdelen med intelligenta agenter är att det tar tid för dem att utföra sitt arbete. I motsats till att använda ett söksystem som söker i en lokal databas måste agenten ut Internet och utföra sina sökningar i realtid. Det betyder att det är svårt att uppskatta hur lång tid det tar innan resultatet erhålles.

7.2.4 Konklusion Ökad användbarhet är ett av de starkare argumenten för ett Kultumät Sverige. Det räcker inte att allmänheten har tillgång till kulturinstitutionernas digitala material det distribuerade Internet. Materialet måste struktureras på ett sätt som gör det möjligt för alla att hitta vad de söker. För att inte tvinga användama att hålla reda vad det finns för information om kultur och var informationen finns, skall de veta att kultumätet är platsen att börja sökandet på Med Internet som teknisk lösning följer mängd verktyg kan en som användas för att tillhandahålla tjänster och möjliggöra spridning av digital information. Det är viktigt att erbjuda allmänheten tillgång till tjänster är som relevanta och underlättar kommunikation, t.ex. distributionslistor och nyhetsgrupper för att utbyta tankar och idéer om kultur. Det finns en motsättning mellan å ena sidan teknikens snabbt ökande möjligheter och å andra sidan att alla skall ha samma möjlighet att tillgodogöra sig dem. Utvecklingen bör dock inte hejdas för att alla skall hinna med, utan i stället uppmuntras. Användning av tjänster och verktyg i dag som anses avancerade driver utvecklingen mot mer användbara verktyg och ökar kompetensen. För att inte riskera att mer avancerade verktyg utestänger de grupper av människor som har liten eller ingen datorvana bör flera nivåer av t.ex. detaljrikedom och finesser skapas. Vana användare ges därmed möjlighet att arbeta med avancerad sökning, kommunikation, det måste etc. men också finnas enklare alternativ för de datorovana. Oavsett tidigare erfarenhet av Internet skall det att använda de tjänster som kultumätet tillhandahåller. För att underlätta sökning i kulturrnaterial publicerat på www bör metainformation användas. Ett antal gemensamma sökord kan förbättra sökmöjlighetema och därmed öka användbarheten av kultumätet. Därför är det viktigt att förmå kulturproducentema att förse de dokument, bilder och ljud som 170 publiceras med rekommenderad metainformation.

Tekniska förutsättningar för IT -användning

De stora mängder information som publiceras på Internet kräver att användaren kan formulera relevanta sökfrågor som resulterar i önskade svar. Intelligenta agenter kan vara ett sätt att göra kultumätet användbart. Även mer om agenter i dag inte är fullgoda ersättare för mänskligt formulerade sökfrågor vet vi inte hur det förhåller sig i morgon. Det borde t.ex. vara möjligt att skapa, eller träna upp existerande, agenter för att söka information om litteratur, konst, etc. Ett av de viktigaste syftena med ett kultumät Internet är att dirigera användarna till de tjänster inom kulturområdet som tillhandahålls på nätet. Det betyder att det kanske räcker med att informera om att det går att söka i flera av Naturhistoriska riksmuseets forskningsdatabaser och att hänvisa dit med en länk i stället för att möjliggöra sökning direkt från kultumätets hemsida. Skall kultumätet även fungera som sökmotor till kulturinstitutionemas samlade material- databaser med museiföremål, bokbestånd, krävs samordetc. ning av format och struktur i databaser, möjliga sökfrågor, etc. Kan kulturnätet användas för att skapa struktur på nätet genom att erbjuda en gemensam ingång med sökbara webbsidor har vi kommit en bit på vägen mot ett användbart system. En sådan sökbar webbplats blir i mångt och mycket en unik möjlighet for allmänheten att hitta information om kultur.

7.3 Tillgänglighet

Via ett framtida kultumät borde alla snabbt och enkelt kunna få tillgång till kunskap och information om kulturen i Sverige. Det faktum att det krävs teknisk utrustning och anslutning till Internet för att kunna ta del av kulturnätets innehåll gör att många till en början inte kommer att ha tillgång till nätet hemifrån. Därför får bibliotek, skolor och medborgarkontor viktiga roller för att tillhandahålla kultumätet. I det här avsnittet ges en översikt över infrastrukturen för datakommunikation. Där beskrivs ett antal möjliga sätt för infrastrukturen att utvecklas som resultat av allt fler användare och allt mer kapacitetslctävande tillämpningar på Internet.

7.3.1 Internetanslutning via SUNET för bibliotek och museer

Det svenska universitetsdatomätet SUNET Swedish University computer NETwork skall uppgraderas. Pengar anslogs i Budgetpropositionen för 1997 för att under den kommande treårsperioden öka SUNETs kapacitet och utvidga dess uppgifter. Förutom ursprungsuppgiften, att förse högskolor och universitet med de nätverksresurser som modern forskning och utbildning

SOU 1997: 14

lcräver, skall även bibliotek och museer ges tillgång till lntemet-anslutningar med god kapacitet. Under åren 1997-1999 anslås 100, 38 respektive 36 miljoner kronor till SUNET och tilläggsbudget anvisas också ett engångsbelopp om 66 miljoner kronor som avses kunna förbrukas under en treårsperiod. Pengarna skall bl.a. till 2 Mbps förbindelser för huvudbiblioteken i varje kommun, länsbiblioteken, de statliga museerna samt länsmuseema. Dessutom skall ryggradsnätet uppgraderas till 155 Mbps och förbindelsema till de mindre och medelstora högskolorna uppgraderas till 34 Mbps. SUNET planerar att genomföra uppkopplingarna av huvudbibliotek, länsbibliotek, länsmuseer och statliga museer redan under 1997. Under de första två åren står staten for anslutningskostnadema for huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuseer under förutsättning att berörda kommuner åtar sig att själva svara för kostnaderna när statens stöd upphör. I dag är ett trettiotal högskolor och universitet knutna till SUNET. En utvidgning med bibliotek och museer ger många nya intressenter vilket ställer stora krav nätverksmässigt. Den nationella knutpunkt som SUNET i dag utgör kanske därför i framtiden kommer att bestå av flera regionala knutpunkter.

7.3.2 Infrastruktur för datakommunikation

Så gott som dagligen redovisas nya planer anslutning till snabba nätverk for enskilda bostadsområden eller delar av kommuner. Det är lätt att tro att det byggs en mängd nätverk och skapas nya satellitförbindelser som inom en snar framtid kommer alla tillgodo. Klart är att den digitala tekniken leder till att olika typer av telekommunikation smälter samman. Tidigare åtskilda tekniker för att sprida information börjar kunna erbjuda samma typer av tjänster. Nätet för kabel-TV kan användas för datakommunikation och telefoni, telenätet kan användas för television, satelliter kan kombineras med telenätet för att erbjuda interaktiva tjänster, etc. Alla verkar vara överens om att digital information är framtiden. När det gäller hur den skall distribueras, vägen in i hushållen, går uppfattningarna emellertid starkt isär. Det är dock orealistiskt att tro att den snabba utbyggnadstakten av infrastruktur för datakommunikation i storstäderna skall komma att upprepas överallt i landet. Dessutom är det viktigt att den infrastruktur som skapas anpassas för interaktiva tjänster. Kommunikation enbart i en riktning lämpar sig inte för de tjänster digital information kräver. Det envägsriktade informasom stora tionsflödet från traditionella producenter som TV-stationer och tidningar till

172 29 Se bilaga 2.1.3 och bilaga 2.3.1.

Tekniska förutsättningar får IT -användning

konsumenterna kan i framtiden kompletteras av andra flöden, t.ex. om alla

vill producera TV-program3o. Sådana informationsflöden ställer höga

egna krav på infrastrukturen. Gemensamt for flera disuibutionsaltemativen är att digital television och av lättåtkomligt Internet år drivkraftema. De kräver en koppling till telenätet för interaktion och utnyttjar en s.k. set top-box för att omvandla digitala signaler till dagens analoga TV-apparater. När boxarna kan användas för anslutning blir uppkopplingen enkel for användaren. Även de inte vill till Internet som eller kan köpa en persondator med tillbehör skall kunna komma ut nätet. Nedan följer kort genomgång ett antal möjliga vägar för digital inen av formation nå hushållen vilket också översiktsbild av infrastruktuatt ger en ren för datakommunikation.

Distribution via telenätet

hushåll i Sverige anslutet till det allmänna telenätet för Så gott som varje är vanlig telefoni. I telenätet består de stamlinjer som förbinder telestationema i olika delar landet ñberoptisk kabel vilket ger mycket hög överföav av ringskapacitet. De ledningar som går mellan stationema och de enskilda abonnenterna är dock i allmänhet av vanlig kopparkabel med begränsad kapacitet. De centrala delarna av telenätet är därmed digitalt medan lokalnäten ofta är analoga. Telenätet har länge varit det dominerande nätet även för datakommunikation. Tekniken i telenätet har kontinuerligt förbättrats för att tillgodose de krav datakommunikation ställer på bl.a. snabb uppkoppling och hög överfösom ringshastighet. Teknisk utrustning som växlar, modem, etc. utvecklas vad gäller såväl hastighet, säkerhet som felkorrigerin Ny teknik for kodning av signaler, nya snabba signalprocessorer och förbättrade metoder för signalanalys gör det möjligt att öka kapaciteten i det befintliga telenätet. Hur hög överföringskapaciteten i nätet blir beror i första hand på kopparkabelns längd. Ju kortare kabel desto högre kapacitet. Med ADSL Assymetric Digital Subscriber Line kan det befintliga telenätet användas nät- och abonnentterrninaler bytas ut. Närmare 90 % av men Sveriges befolkning de är anslutna till telenätet med en total kabellängd - som under fem kilometer kan erbjudas ADSL. Tekniken ger överföringsca kapacitet på 2-5 Mbps, att jämföra med ca 30 kbps för vanligt modem. VDSL Very high bit-rate Digital Subscriber Line är en teknik för att utnyttja fiberoptisk kabel fram till telenätets yttersta delar. Längden kopparkabeln till abonnenterna måste understiga en kilometer. VDSL kan ge över-

30 Se Negroponte. N.. Leva digitalt, 1995. t.ex. 31 också sou 1996:25. Från massmedia nu multimedia. 173 Se

SOU 1997: 14

föringskapacitet på 25-50 Mbps. Tekniken kräver dock investeringar i befintligt nät for att dra ñberoptisk kabel längre ut mot abonnentema. FTTC Fibre To The Curb är en teknik där endast ca 100 meter till abonnenten är kopparkabel. Fiber dras alltså nästan ända fram till varje enskilt hushåll. FIT C kan ge kapaciteter till 155 Mbps kräver också upp men att fibemätet byggs ut till höga kosmader. Företag börjar i allt större utsträckning ansluta sig till telenätet med fiberoptisk kabel. Fiber kan ge överföringskapaciteter på flera hundra Mbps, eller kanske i vissa fall till och med Gbps.

Digitalt markbundet nät

Det finns i Sverige ett rikstäckande nät sändare för TV når 99,8 % av som ca av befolkningen. Ett antal större sändarstationer utgör sändarnätets ryggrad. De kompletteras med mindre stationer för att öka täckningsgraden. Sändning sker genom radiolänk eller kabel till de större stationerna distribuerar som signalen vidare. I propositionen om digitala TV-sändningar32 som presenterades i december 1996 föreslås att digital marksänd TV skall införas i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till och vilket om sätt verksamheten skall fortsätta. Propositionen föregicks av Utredningen tekniska förutsättningar för om utökade sändningar av radio och TV33. Där framgår sändare i att samma som dag sänder analog TV kan utrustas för att sprida digitala sändningar. Förutsättningen är därför att de hushåll kan ta digitala sändningar som emot via takantenner är många, minst 98 %. Ett digitalt markbundet nät for television kan leda till bättre infrastruktur även för interaktiva tjänster och datakommunikation. Den ökade överföringskapaciteten kan användas för nya former TV, av som t.ex. tidsförskjuten utsändning och alternativa bildvinklar intersamt aktiva TV-tjänster som t.ex. beställ-TV och informationssökning. Interaktiva tillämpningar bygger att informationsflödet är assymetriskt, dvs. flödet att av information är mycket större det ena hållet. De val användaren gör som kan förmedlas via det vanliga telenätet men även mobiltelefoninäten eller kabel-TV-näten kan användas. Utvecklingen av digital TV skapar möjligheter för digital kommunikation inom andra områden. Den infrastruktur som digital marksänd TV förutsätter skulle förutom distribution av TV också kunna användas för distribution av stora mängder annan information, t.ex. tjänster på Internet.

32 Proposition 1996/97167, Digitala TV-sändningar. 174 3 sou 1996:25, Från massmedia :tu multimedia.

Tekniska förutsättningar för IT -användning

Distribution via kabel-TV De ledningar som i dag förser drygt hälften av de svenska hushållen med kabel-TV kan också användas för distribution av annan infonnation. Kabel finns primärt i tätorter med relativt koncentrerad bebyggelse. Lokala kabelnät i bostadsområden är ofta av kopparkabel och därmed långsamma. De kan dock uppdateras, förbättras och knytas samman med stadsnät av snabb fiberkabel. Vissa sådana kombinerade nät finns redan utbyggda och utvecklingen fortsätter kontinuerligt. På samma sätt som för satellit- och marksändningar kan en returkanal över telenät eller mobiltelefonnät användas för att erbjuda interaktiva tjänster. Returkanalen kan även läggas i själva kabel-TV-nätet genom frekvensdelning så att en viss frekvens används i backriktningen. Huvuddelen av de kabelnät som används i dag är byggda för kommunikation i en riktning och med samma signal till alla mottagare. De har dock delvis förberetts för dubbelt-iktad kommunikation.

Distribution via satellit Med satellit går det att åstadkomma en mycket god yttäckning till en förhållandevis låg distributionskostnad. Det förutsätter att mottagaren har en parabolantenn som tar emot de digitala signalerna som satellitema sänder ut. Antennerna monteras utomhus och kräver placering med fri sikt mot satelliten. I stadsbebyggda områden kan det vara svårt att åstadkomma en sådan placering. En större gemensam antennanläggning eller tillgång till kabelnät kan vara nödvändigt som komplement. Mellan 10 och 15 % av befolkningen beräknas ha tillgång till egna satellitantenner. Satelliter som går i stationära banor runt jorden är så långt borta ca 3 600 mil ovanför jordytan att det blir stora fördröjningar i överfö- ringen. Det leder till att den effektiva överföringskapaciteten blir låg och att interaktiviteten blir lidande. För att kunna fungera interaktivt krävs satelliter närmare jordens yta eller samverkan med t.ex. telenätet. Det finns företag i USA som har planer att sända upp ett ston antal satelliter för kommunikation Internet. Satellitema skall befinna sig så nära jorden ca 70 mil ovanför jordytan att överfö- - ringstiden inte blir samma hinder som för vanliga satelliter.

Distribution via mobiltelefonnäten Sverige är ett av världens mest mobiltelefontäta länder. I Europa har 18 länder enats om en gemensam standard för digital mobiltelefoni GSM Global - System for Mobile Communications. Mobiltelefoni förutsätter att det finns ett system av basradiostationer förmedlar samtalen. När avståndet från som 175

SOU 1997: 14

en station är för stort för att hålla kontakten skall en annan station ta över kopplingen. De digitala näten som krävs för GSM-tekniken utökas kontinuerligt av operatörer i såväl Sverige som i övriga Europa. I Sverige är täckningen bäst i städer och längs de större riksvägarna. Dagens mobilnät är optimerade for talkommunikation. De medger relativt

låg överföringskapacitet för datakommunikation. Överföringshastigheten

ligger på ca 10 kbps, jämfört med det fasta telenätets ca 30 kbps. Dessutom är det dyrt för användaren att utnyttja nätet. Arbete pågår för att standardisera nästa generation mobiltelefonsystem. Det kan inbegripa bättre förutsättningar även för datakommunikation. De stora investeringar som redan ligger i GSM-nätet gör att ett nytt mobiltelefonsystem troligen inte lanseras förrän en bra bit in på 200-talet. GSM kan dock uppgraderas genom att man "klumpar ihop" t.ex. sex kanaler för ökad överföringskapacitet. De ökade kostnaderna som en sådan lösning idag medför gör att den inte lämpar sig for det stora flertalet användare.

7.3.3 Exempel på tillgänglighetsproblem

I samband med den genomgång av ett antal relevanta databaser och tillgängligt material nätet som vi genomfört för att åskådliggöra prototypen har vi fått en inblick i vilka problem som kan uppstå när digitalt material görs externt tillgängligt. Vi har därför valt att mera utförligt redovisa två skilda exempel i bilaga avsnitt 2.4. Det ena exemplet; Demograñska databasen, visar hur man uppfattar problemen innan man egentligen påbörjat och fått erfarenheter av att göra material externt tillgängligt. Det andra exemplet, Naturhistoriska Riksmuseet pekar de problem som kan uppkomma hos en institution med mångårig och omfattande erfarenhet att tillgängliggöra av material. Den Demograñska databasen har till upppgift att registera och bearbeta demografiska och sociala historiska data för forsknings- utbildnings- och arkivändamål. Källorna är alla mer än hundra år gamla, det görs 20-25 ca uttag per år huvudsakligen för forskare, och den faktiska kostnaden för uttagen varierar mellan några tusen och 40 000 till 50 000 kronor. Demograñska databasens problem rör ställningstaganden i från processen beslut till färdigt system, t.ex. hur mycket material som skall göras tillgängligt och huruvida efterfrågan kan tillgodoses. En idé som nu växer fram är att i samarbete med Kultumät Sverige göra detta material mer allmänt tillgängligt och att presentera ett basutbud som är avgiftsfritt. Vid Naturhistoriska riksmuseet är problemen teknisk karaktär. av mer Riksmuseet satsar mycket på att använda lösningar och material finns som

176 34 Se vidare 11.9.

Tekniska förutsättningar för IT -användning

fritt hämta på nätet och har långvarig erfarenhet av www som distriatt butionsforrn. Det krävs mycket arbete för att hålla en webbplats uppdaterad och felaktiga länkar. Det gäller också att ta hänsyn till låga överutan föringskapaciteter och gamla webbläsare som inte klarar av nya standarder för formatering. Båda institutionerna betonar att Internet breddar deras möjligheter till effektiv kommunikation med användarna, vare sig dessa är kollegor eller användare vid bibliotek, skolor, universitet och inte minst i hemmen. externa

7.3.4 Konklusion

Alla måste kunna nå Kultumät Sverige. Det bör inte krävas någon dyr utrustning eller anslutning för att kunna ta del av tjänsterna som utgör kulturnätet. Därför är den beslutade uppgraderingen av SUNET för bibliotek och angelägen liksom att även Riksarkivet och landsarkiven får anslutning museer till SUNET villkor. Publika terminaler vid arkiv, bibliotek och musamma ökar naturligtvis tillgängligheten till kultumätet. Dessutom ger anslutseer ningen de berörda kulturinstitutionema möjlighet att både göra en del digitalimaterial tillgängligt och att själva medverka i kulturlivet på serat externt Internet. De flesta kulturproducenter är också konsumenter och därmed i behov av den samlade till hjälp och kontakter som kultumätet innebär. Lika resurs viktigt erbjuda allmänheten tillgång till tjänster och information via som att kultumätet är alltså att möjliggöra for kulturproducenter att både sprida digital information och att själva använda sig av tjänsterna. Såväl små som stora producenter bör få utrymme Kultumät Sveriges webbplats. Utvecklingen infrastrukturen för datakommunikation är nödvändig för av öka tillgängligheten till kultumätet. Tyvärr är det svårt att sätta in infraatt strukturen i ett tidsperspektiv. Ingen kan svara på om det dröjer fem, tio eller tjugo år för bredbancskommunikationen att nå hushållen i större skala. Det troliga är att de olika alternativen telenätet, kabel-TV, satellit, etc. mest - kommer utvecklas både för sig och i kombination. Mycket av tekniken att var är redan utvecklad kostar ännu alltför mycket för att slå igenom. Med en men avreglerad telemarknad kommer utvecklingen till stor del att styras av efterfrågan och det innebär troligen att datakommunikation med hög kapacitet inte når alla på länge än. De stora kostnaderna för att förse glesbygden med snabba anslutningar gör att få är intresserade av att medverka i utbyggnaden. Det inte lönsamt att bygga ut infrastrukturen så att den omfattar alla. anses

SOU 1997: 14

Även tekniker som utnyttjar det existerande telenätet ADSL, VDSL, etc. - fungerar bara där det finns modern kopparkabel. Risken är att skillnaderna mellan tätort och glesbygd blir extra tydliga i ett land som Sverige med sin omfattande yta och geografiskt utspridda befolkning. Därför bör kultumätet erbjuda alternativa vägar till material publicerat på Internet. Avsaknaden av väl fungerande lösningar med cd-teknik kombinerat med Internet innebär inte att det är ett omöjligt framtida alternativ35. Utvecklingen av uppslagsverk på cd-romskiva med möjlighet att uppdatera valda delar via nätet tyder på att det finns marknad for kombinerade lösningar. en Den stora mängden information medför problem for kultumät. Många ett tjänster och mycket information kan dock nås med verktyg som inte kräver snabb anslutning; t.ex. kan e-post användas för att besöka webbplatser. Vilken överföringskapacitet som krävs beror helt och hållet på vilka tjänster som skall utnyttjas. Alla användare kommer inte vara intresserade anslutav ningar med hög kapacitet och de olika anslutningsmöjligheter för användare som finns i dag främst uppringd förbindelse blir hela tiden snabbare och - billigare. En anslutning med modem klarar 30 kbps räcker för de som ca flesta tillämpningar i dag.

35 Telelagen ses för närvarande över och en proposition ändringar i teleom lagen väntas i februari 1997. 6 Se vidare bilaga 2.1.5. 178 37 Se vidare bilaga 2.1.5.

8 Juridiska förutsättningar IT-användning

Kapitlet belyser de juridiska frågor som är aktuella för kulturproducentema när de använder sig av informationsteknik, både vid digitalisering i ett vidare perspektiv och inför skapandet av ett gemensamt kulturnät. De flesta frågor berördes redan i utredningens delbetänkande, men tas här upp ur en mer praktisk synvinkel med anledning av den pågående digitaliseringen inom kulturområdet.

8.1 Offentlighet och yttrandefrihet i nya medier

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt Fri åsiktsbildning förutsätter bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet. Dessa friheter gäller oberoende av vilket medium som används och får endast begränsas lag Yttrandefriheten har central ställning genom en genom att den ingår som moment i alla de andra friheter som tas upp i 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen. Friheten att yttra sig i tryckt skrift regleras närmare i tryckfrihetsförordningen TF, medan friheten att yttra sig i radio, TV, filmer, video, ljudupptagningar m.m. behandlas i yttrandefrihetsgrundlagen YGL. Det är dock inte klart i vad mån grundlagama också omfattar de nya digitala medierna.

8.1. 1 Grundlagsskyddet

Vid tillkomsten av YGL gjordes överväganden om de nya elektroniska medieformerna och ett tilltänkt grundlagsskydd för yttrandefriheten för dessa nya medier. Utgångspunkten för en reglering skulle vara att medierna bör kunna tas i bruk i nyhetsförrnedlingens och opinionsbildningens tjänst på samma sätt som det tryckta ordet. Man införde därför ett tillägg till 1 kap. 7 § TF, enligt vilket TF skall tillämpas om en periodisk skrift i oförändrat skick förmedlas på annat sätt, t.ex. genom radioprogram eller i form av en film eller

1 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen RF. Begränsningama får endast ske under vissa förutsättningar som anges i 2 kap. 12-13 §§ RF. 179

ljudupptagning enligt YGL. Bestämmelsen innebär att en förlagetrogen version av en periodisk skrift som sprids på något av dessa sätt skall ses som en del av den tryckta förlagan och omfattas av det skydd som TF ger periodiska skrifter. TF och YGL:s tillämplighet nya medier utreds for närvarande Bestämmelserna i TF och YGL bygger principen om ensamansvar. Ensamansvar innebär att endast en av de personer som medverkat vid tillkomsten av en framställning enligt TF och YGL kan hållas straffrättsligt ansvarig för innehållet i framställningen. Det anges i grundlagama denna vem person Vanliga straffrättsliga regler om ansvar för medverkan tillämpas inte. Ansvaret är successivt. Det betyder att ansvaret i första hand vilar på den som står närmast brottet, t.ex. utgivaren av tryckt periodisk skrift. Om ansvaret inte kan utkrävas av den personen vilar det den som står närmast efter honom i ansvarskedjan för en tryckt periodisk skrift är det ägaren. Ansvaret är slutligen formellt på så sätt att det vilar på den som anges i TF eller YGL, oavsett hur han har bidragit till framställningens tillkomst och han oavsett om känt till dess innehåll. Ensamansvar blir aktuellt i samband med elektroniska anslagstavlor när ett medieföretag tillhandahåller upplysningar direkt ur ett register utan att mottagaren kan ändra på innehållet i registret. Då tillämpas bestämmelserna om radioprogram. Sådana program skall ha en utgivare. I första hand ansvarar denne, och i andra hand den som bedriver sändningsverksamheten, för innehållet.

8.1.2 Allmänna handlingars offentlighet

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Det är ett uttryck for offentlighetsprincipen. Genom denna skall rättssäkerhetsprincipen, effektiviteten i förvaltningen och i folkstyret garanteras. Offentlighetsprincipen ger medborgarna möjlighet till kontroll och insyn i myndigheternas verksamhet.

Elektronisk post och allmänna handlingar

Ett externt meddelande som tas emot eller skickas via elektronisk post e-post och som är en allmän handling måste, precis som traditionella handlingar, tillgängligt för allmänhetenf När någon begär få del vara att ta av ett

3 Mediekommittén, dir. 1994:104. Utredningen presenterar sitt förslag i mars 1997. Se också 3.1.6. 4 Datalagskommittén. dir. 1995:91, kommer vid utgången av mars 1997 bl.a. att föreslå de ändringar som behövs för att anpassa TF till den nya 180 tekniken. Se 3.1.7.

Juridiska förutsättningar ngar för IT -användning

meddelande skall det kunna läsas hos myndigheten eller lämnas ut i utskrift. Ett meddelande som begärs utlärnnat från en myndighet skall hållas tillgängligt genast eller så snart det är möjligt. Sekretessprövning skall göras på vanligt sätt innan meddelandet lämnas ut. Dessa krav innebär att man måste ha en god överblick över vilka meddelanden finns och hanteras genom elektronisk post. Sekretesslagen som 1980: 100 ställer krav att myndigheter som använder datorutrustning skall ha en "god offentlighetsstruktur. Detta innebär t.ex. att meddelandena bör hållas åtskilda från andra handlingar men också att en införd uppgift i ett meddelande i princip aldrig får raderas. Om en uppgift rättas måste den ursprungliga uppgiften fortfarande vara avläsbar.

8.1.3 Brottslighet på Internet

Den brottslighet sker på Internet skiljer sig inte nämnvärt från annan som brottslighet i samhället. Att gripa gärningsmannen är emellertid ofta avsevärt svårare brottet sker via Internet än i andra sammanhang. Utgångspunkten om är att straffansvaret i första hand bör vila på de användare som missbrukar en elektronisk tjänst. IT-utredningen har föreslagit5 åtgärder för att hindra missbruk elektroniska förmedlingstjänster anslagstavlor. Eftersom den anav vändare som missbrukar tjänsten ofta inte går att spåra, föreslås att den som tillhandahåller tjänst för förmedling skall informera om bl.a. vem som tillen handahåller tjänsten samt ha uppsikt över den. För vissa fall föreslås också en skyldighet att förhindra fortsatt spridning av meddelanden. Denna skyldighet samt skyldigheten att informera användarna straffsanktioneras. Slutligen föreslås att datorer och andra hjälpmedel som har använts vid brott, i vissa fall skall kunna förverkas.

Uppvigling, hets mot folkgrupp och barnpornografibrott

Exempel på brottslighet som sker via Internet är bl.a. uppvigling, hets mot folkgrupp och barnpomografibrott.

De objektiva rekvisiten för uppviglingö hindrar inte i sig en lagföring av

förfaranden knutna till elektroniska förmedlingstjänster, och bestämmelsen har givits en tidig fullbordanspunkt. l ett avseende finns emellertid en skillnad mellan spridning som skeri skrift respektive elektroniskt. Uppvigling genom spridning skrift är fullbordad redan genom att skriften "utlämnas för av spridning". Begreppet skrift torde dock inte omfatta elektroniska meddelan-

5 Se SOU 1996:40, Elektronisk dokumenthantering. Se även 3.1.1. Se 16:5 brottsbalken BrB. 181

den. För att klargöra när ett elektroniskt meddelande kan utgöra uppviglings-

brott borde därför begreppet skrift i BrB förtydligas. De objektiva rekvisiten för hets mot folkgrupp7 hindrar inte heller lagen föring av elektroniska förfaranden, och kravet meddelande uttrycker att som hot eller missaktning mot folkgrupp på grund eller dylikt "sprids" är av ras lågt ställts Försök till hets folkgrupp emellertid mot är inte kriminaliserat. Inte heller vid barnpornografrbrott är försöksstadiet straffbelagt. När någon i spridningssyfte har sänt ett meddelande med sådant innehåll

som avses i de ovan nämnda bestämmelsema till elektronisk förrnedlingsen tjänst, ligger det vanligtvis utanför avsändarens kontroll hur omfattande spridningen blir. Gärningsmannen har genom att sända meddelandet fullgjort alltför att ett brott skall komma till stånd. Det blir sedan svårt bevisa vilken att spridning som egentligen skett.

Olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning

När brottslig informationspridning via elektroniska förmedlingstjänster riktas mot en viss person blir ansvar för olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning aktuellt. Den som skickar oönskad information till viss kan en person göra sig skyldig till ofredande på samma sätt den utnyttjar telefon som som eller post på ett hänsynslöst sätt. Som exempel kan nämnas den själv som eller i samråd med andra "fyller" en användares elektroniska brevlåda så att den inte längre kan användas Då torde också for egenmäktigt förfaansvar rande kunna komma i fråga.

Förtal innebär att någon utpekar "...såsom en annan person brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt..." eller inlämnat uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning...". Ofta råder intressekonflikt en mellan yttrandefriheten och förtal. Man gör därför undantag från straffett stadgandet om förtal för de fall då den har uttalat sig skyldig som var att göra det t.ex. tjänsteplikt eller det försvarligt med hänsyn till annars var omständigheterna. Vid detta undantag måste man dock kunna visa att uppgiften var sann eller att man hade skälig grund för den. Men det finns ingen generell regel om att få säga sanningen en intresseavvägning mellan yttrandefrihet och personlig integritet måste göras i varje enskilt fall. Eftersom brottet förtal inte anses fullbordat förrän uppgiften har nått

tredje person torde inte enbart lagring meddelandet med uppgiften i av en databas e.dyl. vara tillräckligt för ansvar. Hur många faktiskt del som tar av uppgiften när den sprids, spelar ingen roll för ansvarsfrågan när det gäller

7 Se 16:8 BrB. 8 Se vidare SOU 1996:40 Elektronisk dokumenthantering, s. 198. 9 I dagligt tal kallas det för att "Hama" någon. 10 Se vidare Jareborg, N.. Brotten Il. 2 uppl. s.l22. 182 11 Se 5:1 BrB.

Juridiska förutsättningar för användning

förtal. Det påverkar däremot straffmätningen, dvs. vilket straff som skall utgöra påföljden, och kan göra att brottet betecknas som grovt. Det räcker med en uppskattning av hur många som tagit del av uppgiften vid en bedömning. Det är emellertid svån att över huvud taget göra en uppskattning när en kande uppgift framförts via en databas eller andra mer interaktiva medier, även om många elektroniska anslagstavlor BBS är utrustade med en loggfunktion som registrerar alla användare som kopplar upp sig. Det finns inget krav sådan registrering och uppgifterna som en sådan loggfunktion ger är inte alltid tillförlitliga. Förtal kan också ske konkludentalz handlingar, någon i genom t.ex. om annans namn skickar ett inlägg i syfte att misskreditera denne genom att exempelvis uttala sig kränkande om någon tredje person.

Missbruk av Internet vid Högskolan i Ronneby

I januari 1996 anmälde rektorn vid Högskolan i Ronneby till Sveriges Universitets- och Högskoleförbund att flera fall av oetisk användning av Internet uppdagats vid skolan. Disciplinnämnden vid Högskolan i Ronneby beslutade bl.a. att två studenter skulle avstängas från sina studier under viss tid. Det ena fallet rörde Förtal. Vid skolans datorenhet uppmärksammades en webbsida med bilder av en känd TV-personlighet samt över hundra länkar till erotiskt material. Sidan avslutades med texten "From NN with Love" Bilder föreställande NN kopplades således samman med pomograñskt material. Studenten avstängdes från sina studier under en månad efter beslut av disciplinnämnden. Fallet polisanmäldes, men åklagaren beslutade att lägga ner förundersökningen då brott inte kunde styrkas. En annan student vid Högskolan i Ronneby hade framställt nazistiskt propagandamaterial på skolans datorer. Han gjorde gällande att han endast ägnat sig s.k. individuell färdighetsträning. Högskolan menade att studenten genom sin framställning brutit mot en av högskolans etiska regler om att man vid användandet av datorerna inte får kränka annans identitet eller orsaka högskolan eller utomstående dåligt rykte. Genom att använda högskolans datorresurser till den angivna verksamheten hade verksamheten vid datorenheten störts och därmed förelåg också grund att vidta disciplinär åtgärd i form två månaders avstängning. Även denna händelse polisanmäldes, av men åklagaren beslutade att lägga ner förundersökningen då gärningen inte kunde anses utgöra brott.

12 Att något är konkludent innebär något inte är direkt uttalat. att men att man kan sluta sig till det av andra omständigheter. 183

Upphovsrärtsintráng

Otillåten kopiering och spridning av upphovsrättsligt skyddade datorprogram är förmodligen det vanligast förekommande brottet i samband med användningen digital teknik. Kopiering och spridning har tidigare skett via av mest disketter, men har nu också blivit vanligt vid användning av Internet. Det är inte enbart dataprogram som sprids på detta sätt, utan även andra former av upphovsrättsligt skyddat material såsom texter och bilder sprids på Internet. Det råder oklarhet i frågan upphovsrättsintrång när länkar sin om man webbsida till andras www-adresser. En del att länken kan menar ses som exemplarframställning om den görs utan medgivande från webbsidans innehavare. Att göra en sammanställning av länkar till andras webbsidor som publiceras via Internet skulle enligt denna syn kunna medföra ansvar för upphovsrättsintrång. Andra gör i stället en distinktion mellan att länka sig till en allmänt tillgänglig webbsida respektive att lagra det skyddade materialet för vidareutnytt-

jande i sin egen dator server eller cd-rom utan tillstånd. Det sistnämnda

skulle då utgöra upphovsrättsintrång. Detsamma gäller om man direkt laddar ned t.ex. en bild från någon annans webbsida till den egna hemsidan utan att det klart framgår att bilden härrör från en annan sida. Det görs också en distinktion mellan att på sin egen hemsida ange ett antal länkar för ytterligare information, respektive att skapa en s.k. frame med andras länkar, där de sökbara webbsidorna visas i ramen eng. the frame på den egna hemsidan. I det senare fallet är meningarna delade om ett upphovsrättsligt intrång sker. En webbsida måste emellertid inte vara tillgänglig for alla användare för att den finns på Internet. Med hjälp av inställningar kan man reglera vilka som får och inte får tillträde till webbsidan. Dessutom kan man skydda enskilda dokument genom att kräva användarnamn och lösenord.

BBS -mdlet Ett exempel på upphovsrättsintrång Internet är det uppmärksammade s.k. BBS-målet. I dom den 22 februari 1996 friade Högsta domstolen den en tilltalade BBS-innehavaren. Åtalet gällde tillhandahållande datorprogram av på en elektronisk anslagstavla, BBS. Enligt domstolen var det förmodligen så att en olovlig överföring till en BBS "uploa " av ett skyddat datorprogram innebar en olovlig kopiering och att en vidareöverföring från en BBS till en annan ansluten dator "download" också torde innefatta ett upphovsrättsintrång. Den som tillhandahöll BBS:en, som också var den tilltalade, gick

13 Angående upphovsrätt, se vidare 8.3. 14 Att länka innebär erbjuda kopplingsmöjlighet. att en För Kultumät Sveriges ståndpunkt. se 8.4. 184 NJA 1996 s. 79.

Juridiska förutsättningar för IT användning

däremot fri, eftersom Högsta domstolen inte ansåg att hans handlande varit tillräckligt aktivt för ett tillgängliggörande för allmänheten. att ses som Upphovsrättslagen i sin nuvarande form gav enligt Högsta domstolen inte grund för att döma den tilltalade BBS-operatören för att ha gjort programmen tillgängliga for allmänheten. Man kunde i och för sig tolka upphovsrättslagen så att hänsyn togs till den tekniska utvecklingen på ett sådant sätt att inte lagen urholkades. Eftersom man vid straffrättsliga bedömningar måste beakta lega-

litetsprincipenås menade domstolen emellertid att de inte kunde tolka upp-

hovsrättslagen annat sätt än den ort, dvs. ganska snävt. Utgången av målet har väckt stor uppmärksamhet. Domen kunde möjligen ha blivit en annan om åklagaren lagt upp åtalet på ett annat sätt, t.ex. även väckt åtal gentemot andra inblandade och då också inbegripit medverkan till olovlig kopiering. I sammanhanget kan nämnas att IT-utredningen har före-

slagit att den ansvarige för en elektronisk anslagstavla också skall vara an-

svarig utgivare för innehållet BBS:en. Förslaget skickas lagrådsremiss under våren 1997.

8.2 Datalagstiftning

Datalagen 1973:289 ger skydd mot otillbörligt intrång i den enskildes personliga integritet när personuppgifter registreras med hjälp av data. Personregister definieras som register, förteckning eller andra anteckningar som törs med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller person-

uppgift kan hänföras till den som avses med uppgiften. Enligt data-

som lagen DL får personregister inrättas och föras endast av den som anmält sig hos Datainspektionen och fått bevis om detta, s.k. licens. Om personregistret skall innehålla vissa känsliga uppgifter som generellt sett kan antas medföra risk för otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet, t.ex. politisk åskådning, värderingar och omdömen, behövs särskilt tillstånd av Datainspektionen. Detsamma gäller uppgifter om någon som saknar naturlig anknytning till den som registrerar. Datalagen ger således skydd mot att personregister upprättas utan tillstånd. Det är emellertid oklart om registeransvar även för nya kommunikationsformer via Internet och elektroniska anslagstavlor inkluderas. Datalagskom-

17 2§ stycke l och 3 upphovsrättslagen. Stycke "Verket görs tillgängligt för allmänheten då det framförs offentligt. så ock då exemplar därav utbjuds till försäljning, uthyrning eller utlåning eller eljest sprids till allmänheten eller visas offentligt." 18 Inget straff uttryckligt lagstöd. utan 19 Se SOU 1996:40. Elektronisk dokumenthantering. 20 1 § datalagen DL. 185

mitten skall bl.a. föreslå de ändringar i TF som behövs för att anpassa bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet till den nya tekniken och den nya terrninologin på området. Utgångspunkten har hittills varit att information hos en myndighet i princip alltid funnits i pappersforrn, med men den nya tekniken är pappersdokumentet inte längre självklar utgångspunkt. en Varje sammanställning av sakligt sammanhängande uppgifter i elektronisk form som en myndighet enkelt kan göra med hjälp tillgängliga är av program att anse som en handling där. Det slaget av allmänna handlingar brukar benämnas potentiella handlingar. En sådan handling är att betrakta allmän som under förutsättning att den förvaras hos myndigheten och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Att uppgifterna kan sammanställas med tillgängliga program betyder att det skall kunna göras med rutinbetonade åtgärder. Det skall vara fråga om en begränsad arbetsinsats utan nämnvärda kostnader.

8.2.1 EU-direktiv om skydd för personuppgifter

Datalagen skall även göras förenlig med EU:s direktiv skydd för om personuppgifter. Syftet med EU:s dataskyddsdirektiv är att göra ett fritt flöde av personuppgifter möjligt inom EU. Direktivet tillämpas på all behandling av personuppgifter, med undantag för de register som faller utanför gemenskapsrätten. Undantaget innebär att personuppgifter som berör allmän säkerhet, statens säkerhet m.m. inte påverkas av direktivet. Register för personligt bruk berörs inte heller. Personuppgifter får enligt direktivet endast samlas för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Uppgifterna får senare bara användas ett sätt som är förenligt med ursprungsändamålet.

8.2.2 Elektroniska anslagstavlor

Elektroniska anslagstavlor karaktäriseras av att många användare fritt kan påverka registrens innehåll och använda dem for olika syften. Anslagstavloma väcker många frågor kring datalagens regler om registeransvar och ändamålsbestämning. Skall hela anslagstavlesystemet ses som ett enda register Särskilt tydligt framträder frågan i 7a § datalagen DL där det föreskrivs att det hos den registeransvariga skall finnas en förteckning över de personregister som denne ansvarar för. Det är uppenbart att regeln är svår att förena med att andra än den som är ansvarig för anslagstavlan tillåts konfeatt starta nya renser där ändamålet för dataregistreringen är ett annat än förtjänsten i övrigt.

186 21 Se 3.1.7.

Juridiska förutsättningar för IT -anvândning

Bestämmelsen om registeransvar l § DL har också utformats så att, vid en strikt tolkning, varje användare av en elektronisk anslagstavla skulle kunna bli ansvarig. I datalagen föreskrivs även att insamling, registrering, utlämnande och användning av uppgifter skall ske i överensstämmelse med registrets ändamål. Regeln utgår från att den registeransvarige har full kontroll över databehandlingen, något som självklart förelåg vid datalagens tillkomst. När det gäller elektroniska anslagstavlor verkar ett sådant registeransvar förutsätta någon form av förhandsgranskning av de uppgifter som tillförs en anslagstavla. Eftersom anslagstavlan skall fungera som ett öppet forum blir en förhandsgranskning svår att genomföra och förena med anslagstavlans syfte och eventuellt även tryckfrihetsförordningens förbud mot förhandscensur. Även bestämmelserna om rättelse m.m. och om att begäran underrätta den som är registrerad om innehållet i de personuppgifter om honom som ingår i registret bygger att den registeransvarige har full kontroll över informationsdatabehandlingen. Att komma tillrätta med spridning av felaktiga uppgifter är emellertid svårt när uppgiftslämnane, minuten efter att en felaktighet har korrigerats, elektroniskt kan lämna nya meddelanden med samma innehåll. IT-utredningen har föreslagit att man för de elektroniska anslagstavlomas del skall göra ett undantag från datalagen för löpande text.23 I den mån egentliga register förekommer på anslagstavloma bör de däremot omfattas av datalagen, med undantag för sådana register över användare och elektroniska meddelanden som förs vid anslagstavloma och som behövs för att användarna skall kunna hämta och lämna meddelanden.

8.3 Upphovsrättsfrågor

Informationsteknikens framväxt har medfört att upphovsrätten nu genomgår en genomgripande utmaning, såväl nationellt som internationellt. Genom digitalteknologin kan verk omvandlas i digital form och, utan att förlora i kvalitet, snabbt lagras och överföras i oerhörda mängder. Problemen när det gäller upphovsrätten IT-området rör både de ekonomiska och ideella

rättighetemau och de praktiska möjligheterna att förvalta dessa rättigheter i

en digital omgivning. När skyddat material används i datornätverk förlorar rättighetshavaren till stor del kontrollen över materialet. Till de problem som måste lösas hör därför skyddet av de ideella rättigheterna och därmed verkets identitet gentemot manipulationer av text och bild.

22 1:2 tryckfrihetsförordningen. 23 sou 1996:40, Elektronisk dokumenthantering, 165. Betänkandet koms. mer under 1997 att skickas på lagrådsremiss. Se även 3.1.1. Dessa rättigheter beskrivs utförligt under 8.3.1. 187

8.3.1 Vad upphovsrätten innebär

Upphovsrätten är den del av rättssystemet som har att göra med rättigheter till främst litteratur och konst. Enligt upphovsrättslagen har författare, kompositörer, konstnärer och andra som skapar litterära och konstnärliga verk vissa tidsbegränsade ensamrätter till sina verk. Rättigheterna uppkommer när verket har skapats och varar normalt i 70 år efter uphovsmannens död. För att upphovsrättslagen skall kunna tillämpas ett visst verk ställs inga formalitetskrav. Verket måste emellertid upfylla vissa grundläggande krav originalitet och kvalitet verkshöjd. Upphovsrätten består av ekonomiska och ideella rättigheter. De ekonomiska rättigheterna är överlåtbara, medan de ideella rättigheterna stannar hos upphovsmannen. De ekonomiska rättigheterna kan sägas bestå av två delar; rätten att framställa exemplar av verket och rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Verket görs tillgängligt för allmänheten när det framförs eller visas offentligt eller när exemplar av det sprids på andra sätt. Även de ideella rättigheterna består två delar. Upphovsmannen har för av det första rätt att i den omfattning och på det sätt som god sed kräver, få sitt namn angivet när exemplar av hans verk framställs eller när verket görs tillgängligt för allmänheten. För det andra har upphovsmannen rätt att motsätta sig att verket ändras så att hans litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks eller att verket görs tillgängligt för allmänheten i en sådan form eller i ett sådant sammanhang som är kränkande för honom. Den klassiska upphovsrättens kärna låg i användningen av vissa traditionella typer av verk, framför allt böcker, konst, musik och filmer. Nutida teknikfonner har dels gjort skapande av nya kategorier av verk möjligt, t.ex. datorprogram och databaser, dels inneburit nya sätt att sprida skyddade verk på, t.ex. via kabel och satellit. Eftersom upphovsrättens uppgift är att föreskriva ett rättsligt skydd för dessa olika uttrycksfomier, har utvecklingen medfört att den ekonomiska betydelsen av upphovsrätten har ökat dramatiskt. Verk som finns tillgängliga digitalt kan inte kontrolleras i tillnärtnelsevis samma utsträckning som traditionella verk skapade i analog fonn. Det är svårt att kontrollera när, var och hur verket används sedan det väl har publicerats digitalt. Möjligheten att manipulera ett verks innehåll ökar också avsevärt. Intrång i rättigheterna upptäcks inte lika lätt och gränsen mellan primär och sekundär utgivning riskerar att suddas ut, genom att det är möjligt att till en låg kostnad och med minimal tidsåtgång framställa exakta kopior av förlagan. Betydelsen av att framställa exemplar minskar betydligt i och med att digitalt material kan överföras direkt till en enskild dator.

Juridiska förutsättningar för IT användning

Ersättningar som har samband med upphovsrätten

Den s.k. ensamrätten, som är utgångspunkt för upphovsrätten, innebär att upphovsmannen har rätt att få ekonomisk ersättning for alla systematiska utnyttjanden av verket. Det finns emellertid fall då man från allmän synpunkt sett menar att rättighetshavarens rätt bör stå tillbaka. Dessa inskränkningar i upphovsrätten innebär bl.a. att kopior får framställas för enskilt bruk, att exemplar får framställas i blindskrift eller som talböcker för synskadade m.m. , - en viss rätt att fritt sprida exemplar av verk, en viss rätt att fritt visa exemplar av verk. - För att kompensera upphovsmännen för vissa inskränkningar i deras rättigheter har följande offentli ersättningsordningar införts:

Biblioteksersättning, som lämnas för utlåning av litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk översättning. Ersättningen gäller utlåning genom folkbibliotek eller skolbibliotek. Talboksersättning, som utgör ersättning för det fria utnyttjandet av verk för talböcker och taltidningar. Visningsersättning, som utgår för den visning som sker av verk, främst bildkonst, i museer och allmänna platser. Särskilda insatser for upphovsman inom musikornrådet samt musiker och sångare för biblioteksutlåning av musikaliska verk. Ersättning till rättighetshavare musikomrádet, som utgör ekonomisk kompensation för verkningar av privatkopiering av fonograrn. Medlen fördelas av fonder, förbund och organisationer området. Upphovsrättsliga organisationer tar till vara upphovsmännens intressen vid vidareutnyttjanden av verk. Organisationerna ser också bl.a. till att ensamrättill verk inte missbrukas. Även s.k. tvångslicensfrågor och avtalsten ett licensfrågor handhas av de upphovsrättsliga organisationerna

Tvångslicens

Tvångslicens innebär att upphovsmannen inte kan motsätta sig ett nyttjande, men är garanterad ersättning för utnyttjandet av sitt verk. Ett typexempel ges i 18 § upphovsrättslagen URL. Den som framställer ett samlingsverk, sammanställt ur verk från ett större antal upphovsman, för användning vid undervisning, får återge mindre delar av bl.a. litterära eller musikaliska verk, om det har gått minst fem år efter det år då verken offentliggjordes.

Avtalslicens Avtalslicens innebär att ett kollektivt avtal med en svensk organisation ges verkan också för upphovsmän som inte är anslutna till en organisation. En viss summa betalas som täcker alla inblandade upphovsmäns rättigheter, alltså även dem som inte anslutit sig till någon upphovsrättslig organisation. Avtalslicens tillämpas t.ex. i fall som tas upp i 13 § URL. Där nämns bl.a. fotokopiering för undervisningsändamål. Kabel-TV är ett annat exempel där licensen förekommer, vilket nämns i 26 § f URL. Avtalslicensen blir ofta aktuell vid stora produktioner med flera upphovsmän. Licensen administreras av övergripande organisationer på det upphovsrättsliga området, som BONUS och COPYSWEDEZÖ

8.3.2 Upphovsrättsligt skyddat material

Det är av vikt att upphovsmännens skapande respekteras. Att använda andras publicerade verk är ofta positivt, men det får inte ske till men för upphovsmannen. Vi tar därför upp vilka grundläggande regler som måste respekteras vid utnyttjande av andras verk vid digital framställning, inte för att hämma användningen utan i syfte att klargöra vilka möjligheter som finns.

Upphovsrätt och ofentlighetsprincipen

Allmänna handlingar upprättade hos myndigheter omfattas ofta inte av ekonomisk upphovsrätt. Det innebär att vem som helst får utnyttja informationen utan några begränsningar. Upphovsmannen skall dock anges i den ornfattning och på det sätt som god sed kräver. Följande handlingar är därmed inte upphovsrättsligt skyddadez författningar, beslut, yttranden av svenska myndigheter, t.ex. offentliga utredningar, officiella översättningar av författningar, beslut och yttranden. -

25 Bild-Ord-Not-Upphovsrättslig Samorganisation. BONUS är en ideell förening med uppgift att förhandla om, inkassera. förvalta och fördela ersättningar för mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk samt fotografiska bilder. 26 COPYSWEDE bildades 1982 på upphovsmannasidan för att möta den moderna teknikens höga krav snabb tillgänglighet till upphovsrättsligt skyddade verk och underlätta avtalslösningar. Organisationen fungerar som en förhandlingskartell som tar till vara sekundära rättigheter m.m., bl.a. i samband med utnyttjandet av skyddade verk i kabel-tv. 190 27 9§ upphovsrättslagen 1960:729.

Juridiska förutsättni ngar för IT -anvåndning

Handlingarna omfattas dock av upphovsrätten i det fall de utgör: kartor, bildkonst, t.ex. en webbsidas grafiska form, musikverk, diktverk. - I 26a § upphovsrättslagen finns regler om andra typer av upprättade allmänna handlingar där upphovsrätt kan finnas helt eller delvis. Handlingar som är verk enligt upphovsrättslagens mening och inkommit till som myndigheten är ofta upphovsrättsligt skyddade. Dessa får emellertid återge man inför myndigheter, i statliga och kommunala presentationer samt vid offentliga debatter och utfrågningar. Men man får endast återge dessa verk i den omfattning som motiveras av ändamålet och det är fortfarande upphovsmannen som har ensamrätt att ge ut samlingar av sina anföranden.

Möjlighet att visa upphovsrättsligt skyddade verk på Interner

Det är viktigt att ha fotografens eller annan upphovsrättsinnehavares samtycke vid publicering på webbsida eftersom detta innebär att verket då görs tillgängligt för allmänheten. Samtycket bör vara dokumenterat för att undvika missförstånd. Man får citera ur annans verk inom ramen för god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Det god sed anses vara att ange upphovsmannen och att citatet används för att understryka den framegna ställningen. De kulturinstitutioner som vill lägga ut upphovsrättsligt skyddat material på Internet eller på annat sätt publicera material i digital form måste klarera de till verket knutna ekonomiska rättigheterna. Det kan ske genom att man kontaktar de olika upphovsrättsliga organisationer som representerar respektive verksområdc, och utformar ett avtal baserat det utnyttjande institutionen tänker sig t.ex. om materialet används i bakgrunden eller förgrunden, i vilken omfattning osv. Ersättningen är avgörande för utnyttjandet och syftar även till att möjliggöra för upphovsmännen att kontrollera deras verk var förekommer. De ekonomiska rättigheterna bör klareras innan produktionen har startat. I annat fall riskerar man att erhålla kritik för sitt agerande i efterhand, möjligen med större ekonomiska följder än det annars skulle resulterat i28 Det är viktigt att känna till att upphovsrätten även påverkar det tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material som sker skärmvisning, genom såväl via Internet som plats kulturinstitution. Det kan gälla både en t.ex.

28 Statens Konstmuseer gjorde t.ex. en cd-romproduktion men beslöt att dra in den. eftersom man inte klarerat rättigheterna till den konst som ingick i innehållet och påmindes om detta av BUS, den upphovsrättsliga organisation som representerar bildkonst. 191

cd-romvisning på en fysisk plats, som ett museum, och virtuell visning på kultumätet. Båda slagen av framförande måste klareras med upphovsmannen, och ger denne möjlighet att kontrollera sitt materials användning. Detta torde inte innebära en hög kostnad for kulturinstitutionen. Den traditionella ersättningen för utnyttjande är baserad på antalet exemplar. Vad som utgör exemplarframställning på Internet är oklart. Det är inte självklart att man vid Intemet-framforanden skall likställa den situation då man tar del av innehåll på nätet med traditionell exemplarframställning. Man försökte komma fram till ståndpunkt i frågan vid WIPO-konferensen i december en gemensam 1996, men misslyckades. Vill en kulturinstitution ta hjälp av någon utomstående for att utforma sin hemsida bör man vara noggrann med hur avtalet med den utomstående formuleras. Materialet som används för skapandet av hemsidan tillhör institutionen, men den bör också enligt avtalet rätt att ändra utseendet på den hemsida som den utomstående skapar.

8.3.3 Upphovsrättsliga projekt

Det finns ett tydligt behov av Standardisering inom det upphovsrättsliga området. Flera olika projekt pågår för att bl.a. försöka förenkla klareringen av rättigheter till digitalt publicerade verk. Common Information System CIS avser främst musikaliska verk, Upphovsrättslig databas avser fotografiska verk och Imprimatur avser litterära verk, med inrikting på digitala produktioner. En internationell Standardisering av identiñkationskoder är en fråga för samtliga projekt

Upphovsrättslig databas

Genom den digitala tekniken har originalbildens betydelse minskat kraftigt. Svenska Fotografernas Förbund, Bild och upphovsrätt i Sverige BUS samt Föreningen för svenska tecknare arbetar med ett projekt med målet att införa en individuell streckkod för varje verk. Koden skulle kunna innehålla information om verket och hur den ekonomiska ersättningen för att utnyttja det kan erläggas. Det primära målet är att skapa en infonnationsdatabas vilken i framtiden skulle kunna fungera som en klarerlngsdatabas. Varje enskilt verk skall få en unik identifrkationskod. Koden kommer att gå att applicera både fysiska och digitalt lagrade verk. Via koden kan sökning sedan ske i en central databas för att finna information knuten till verket, t.ex. vem som är upphovsrättsinnehavare.

192 29 Se nedan under 8.3.4.

Juridiska förutsättningar för H -användning

Identifiering är huvudanledningen till streckkodsmärkningen. Genom streckkoden förenklas det tillåtna utnyttjandet av fotografiska verk. Kostnadema för att klarera rättigheter bör härigenom sänkas betydligt, eftersom flera led kan hoppas över. Traditionellt sett är själva hanteringen av klareringen den dyra delen, medan upphovsmannens ersättning i bland utgjort så lite som 20 % av den totala kostnaden för användaren. Lyckas projektet skulle man kunna ta ut en lägre avgift från användaren, vilket förhoppningsvis kan leda till att fler utnyttjar verk på ett lovligt sätt. Upphovsmannen skall själv koda sitt verk och med streckkod ange vem som är upphovsman, hur man kontaktar denne, bildbeslcrivning och datum för när bilden skapats. Eftersom det är upp till varje upphovsman att koda sitt verk, kommer innehållet vid märkningen till viss del att skilja sig åt.

Common Information System Common Information System CIS är ett större projekt som syftar till att skapa förutsättningar för att internationella upphovsrättsliga organisationer skall kunna utnyttja varandras verksdokumentation över gränserna, dvs. målet är att skapa standarder och kommunikationsvägar. Projektet startades 1994 av CISAC Confédération Internationale des Sociétés dAuteurs et Compositeurs, en paraplyorganisation för STIM-organisationema i syfte att skapa "the Collective Administration Societies International Network of Information for the 2lst Century". Detta internationella nätverk skall anta en öppen roll, där verkens identiñkationsnummer kommer att finnas tillgängliga för allmänheten. I dag har de olika upphovsrättsliga organisationerna egna identiñkationsnummer för sina verk. Tanken är att dessa nummer skall standardiseras, dvs. att även audiovisuella, musikaliska och digitala verk skall få identiñkationsnummer som är av ISO-standard eller motsvarande, samma sätt som litteratur har ISBN och skivinspelningar har ISRC-nummer. Man tänker sig internationella agentbyråer i varje land som sköter numrerin gen och befinner sig fysiskt nära de upphovsrättsliga organisationerna. Även avtal mellan olika upphovsrättsliga organisationer och rättighetshavare bör standardiseras och numreras. De olika nationella organisationemas databaser skall länkas samman med gemensamma identiñkationsnummer, så att organisationerna kan utbyta information med varandra på ett smidigt sätt och så sätt spara avsevärd tid och arbete jämfört med vid dagens hantering av rättigheter till verk. Genom att de olika databaserna länkas samman kommer man till viss del att kunna automatisera hanteringen av rättigheter. Projektet skall inkludera verk av många skilda musikaliska, audiovisuella, grafiska, fotografiska och litterära slag. Dokumentationen av ett verk behöver bara ske i en databas och där- med blir dokurnentationskostnaden sannolikt lägre. 193

Projektets huvudsyfte är således att bygga upp ett samarbete mellan olika upphovsrättsliga organisationer, för att skapa fungerande gemensamma standarder. Vikten av att man samarbetar över gränserna motiveras av det gränsöverskridande som blivit möjligt genom elektroniska medier som t.ex. Internet. CIS vill också utveckla elektroniska "fingeravtryck" som skall inbäddas i digitalt publicerade verk samt skapa någon form av digital kopieringskontroll. Man har för avsikt att samarbeta med ISO International organisation for Standardisation, ITU International Telecommunication Union och IEC International Electrotechnical Council vid utvecklandet av tekniska standarder.

Upphovsrättscenter Copyswede

Copyswede kommer under mars 1997 att öppna ett upphovsrättsligt infonnationscenter Intemet.3° Allmän upphovsrättslig information, med upphovsrättslagen i sin helhet, ändringar av lagen samt rättsfall, litteratur och internationella aspekter på upphovsrätten kommer att finnas. Man kommer även att ge specifik information för både traditionella och digitala medier. Till digitala medier räknas cd-rom, Internet, Intranet och online-tjänster/databaser. Information för skilda verksforrner i digitala media blir sökbara och indelas bl.a. i musik, bild, text, sceniska verk och datorprogram. För varje verkstyp beskrivs också olika utnyttjandeforrner, såsom exemplarframställning, spridning eller offentligt framförande. Rättslig information samt konkreta exempel lämnas, liksom hänvisning till den organisation som klarerar den aktuella rättigheten. Användare delas in i olika grupper: bibliotek, museer, utbildningsinstitutioner, myndigheter, vårdinrättningar, företag och övriga grupper. Utöver den rättsliga informationen kommer en förteckning över de olika upphovsrättsliga organisationerna i Sverige att ges, liksom en "frågelåda" med veckans fråga, tidigare veckofrågor samt möjlighet att ringa/skicka epost direkt till Copyswede. Syftet med informationscentret är att underlätta utnyttjandet av skyddade verk.

Imprimatur Imprimatur Intellectual multimedia property rights model and terminology for universal reference är ett privat partnerskap som leds av den brittiska organisationen ALCS Authors Licensing and Collecting Society. Denna grupp har som främsta mål att enas om en gemensam plattform för elektro-

194 30 Adressen http://www.copyswede.se. är

Juridiska förutsättningar för IT -användning

nisk handel och upphovsrättslig ersättning. När man konkretiserat allas olika önskemål har man för avsikt att skapa ett fungerande system för att praktiskt genomföra handeln. Sammanlagt 16 partners från USA och Europa deltar i konsortiet. EU-kommissionen bidrar att stå för hälften kostnagenom av dema för projektet. Gruppen består av allt från skivbolag och IT-företag till universitet och bibliotek. Telia är engagerat i projektet från svensk sida. Genom den breda sammansättningen har man försökt att täcka in alla intressenter i upphovsrätt på IT-området. De involverade representerar i första hand sitt yrkesområde. Eftersom den internationella spridningen är stor är det emellertid naturligt att även geografiska intressen företräds i gruppen. Imprimatur försöker alltså att bygga ett system som motsvarar alla parters önskemål vad gäller hantering av upphovsrätter, betalning och säkerhet Internet. Systemet skall underlätta handel där rättigheter respekteras samtidigt som användarnas behov tillgodoses. Vid årsskiftet 1996/97 avsåg man att ha en server vid universitet i Florens, där ett provisoriskt elektroniskt upphovsrättsligt hanteringssystem ECMS Electronic Copyright Management - System skulle kunna inrättas. Man grundar sitt system på dagens teknik för elektronisk handel och multimedia. Systemet görs samtidigt så flexibelt att det kan uppdateras då ny teknik utvecklas.

8.3.4 Internationell upphovsrätt Genom informationsteknikens framväxt har upphovsrätten ökat i betydelse inom både EU och de länder är medlemmar WlP0.32 När skapandet som av sker i en gränslös värld är det svårt att ha nationell lagstiftning som skiljer sig mellan länderna. En harmonisering av synen på de rättigheter som blir aktuella vid internationella överföringar av skyddat material är därför av väsentlig betydelse. Upphovsrätten är dessutom en av de mest betydelsefulla industrigrenama i dag. Vikten av att säkert kunna hantera de ekonomiska rättigheterna har således Ökat betydligt. De internationella konventioner som tillträddes under slutet av 1800-talet, respektive mitten av 1900-talet, har fått ny aktualitet och Bemkonventionen fick i december 1996 nya tillägg för att anpastill den digitala utvecklingen.33 sas

31 Följande 16 partners ingår i konsortiet Imprimatur: ALCS, Bertelsmann. British Library. CISAC. CliPet Communications, Digicash, EUSIDIC, universitetet i Florens. IFPI, ILC, Croft Communication Consultants, The Interactive Multimedia Association, Teles samt Telia lnfomedia Content Center. 32 Världsorganisationen för intellektuella den äganderätten World lntellectual Property Organization. 33 Se nedan under WIPO. 195

Konventioner

Tre konventioner berör den svenska upphovsrätten ur ett internationellt perspektiv; Bemkonventionen 1886, Världskonventionen om upphovsrätt 1952 och Romkonventionen 1961. Bernkonventionen har tillträtts av ungefär 120 länder. Konventionen omfattar de flesta av de länder som Sverige har ett kulturellt utbyte med. De konventionsanslutna ländernas egna nationella lagstiftning reglerar förutsättningarna för och omfattningen av det upphovsrättsliga skyddet i det landet. Ett konventionsland skall ge samma skydd medborgare från de andra länderna som det ger sina egna medborgare. En av Bemkonventionens viktigaste principer är att det upphovsrättsliga skyddet inte får göras beroende av några fonnalitetskrav. Upphovsrätten skall gälla formlöst och skyddet inträder i och med att verket skapas. Inga krav registrering får ställas. På så sätt kan varje författare och konstnär utan vidare göra det upphovsrättsliga skyddet gällande för sitt verk enligt den nationella lagstiftningen i alla länder som anslutit sig till konventionen. USA valde länge att inte tillträda Bernkonventionen eftersom landets upphovsrättsliga lagstiftning bygger på formkrav, vilket skiljer sig från konventionens inriktning. År 1988 ratificerade USA emellertid Bemkonventionens principer. Under den tid då USA ännu inte tillträtt Bernkonventionen bildades den s.k. Världskonventionen 1952, som i dag ratifrcerats av 95 länder. Enligt Världskonventionen är formkrav tillåtna som betingelse för skydd. Alla slags formkrav skall anses tillfredsställda genom att verket märks med copyrightsymbolen © eller ordet "copyright" följt av rättshavarens namn och året för första publicering. Om man vill göra anspråk skydd i länder med formforeslcrifter måste dessa formkrav vara uppfyllda. De länder som tillträtt både Bernkonventionen och Världskonventionen, har sinsemellan inga fomikrav eftersom Bernkonventionen gäller dem emellan. Romkonventionen 1961 är den tredje stora konventionen på det upphovsrättsliga området. Den gäller skydd för utövande konstnärer, fonogramframställare och radioföretag. Dessa s.k. närstående rättigheter skiljer sig emellertid ganska mycket från land till land och Romkonventionen har därför inte blivit så utbredd som undertecknama hoppades. Konventionen omfattar nu 51 länder.

World Trade Organization

Viktiga aspekter av den internationella upphovsrätten regleras numera också inom Världshandelsorganisationen WTO. Det s.k. TRlPS-avtalet34 som arbetats fram inom WTO:s ram, innehåller regler om upphovsmäns, utövande

196 34 Trade Related Intellectual Property Rights.

Juridiska förutsättningar för IT -användning

konstnärers, fonogramframställares och radio- och TV-företags rättigheter. Underlåtenhet att följa dessa regler kan medföra handelspolitiska sanktioner. Framför allt får ingen medborgare i någon av WTO-medlemsstatema gynnas eller rnissgynnas framför någon annan. Man får alltså inte särbehandla sina egna medborgare. Andra frågor som berörs inom TRIPS-avtalet är bl.a. att Bemkonventionen skall följas, att datorprogram på upphovsrättens område ses som litterära verk, och därmed åtnjuter samma skydd, att databaser skall erhålla upphovsrättsligt skydd om de är att anse som en intellektuell prestation, att skapare av datorprogram, fonogram och filmer skall ges vissa möjligheter att kontrollera uthyrning av exemplar av sina verk, att begränsningar av upphovsmannens rättigheter endast får gälla certain special cases which do not conflict with normal exploitation of a work and do not unreasonably prejudice the legitimate interests of the right holder", dvs. ett normalt utnyttjande av ett verk får inte begränsas, att upphovsrätten inte får vara kortare än 50 år efter upphovsmannens död. -

Europeiska unionen

Upphovsrätten är en viktig fråga för EU, eftersom den inverkar på kommunikationsmöjligheterna inom unionen t.ex. TV och har en ekonomisk betydelse för området. EU:s önskan om en gemensam kulturpolitik påverkas också av upphovsrätten. Grunddokumentet är EU:s "Grönbok" från 1995, Green Paper on Copyright and the Challenge of Technology. l grönboken finns en generell handlingsplan för upphovsrätten inom EU. Rapporten behandlas under hösten 1996 i Europaparlamentet och det är meningen att den skall funsom underlag för diskussioner om en mängd frågor som främst hänger gera samman med internationella digitala överföringar av upphovsrättsligt skyddat material. I grönboken sägs att bristande harmonisering av reglerna om ensamrätt till utnyttjande, reproduktion osv. av skyddade verk skulle hindra den fria omsättningen och också kunna leda till uppsplittring av marknaderna. Därför fortfarande skall hålla fast vid territorialitetsprincipen. diskuteras om man En annan fråga rör parallellimport. Inom EU gäller i stor omfattning regional konsumtion av spridnings- och visningsrätten, dvs. upphovsmannen har möjlighet att förbjuda parallellimport till gemenskapen från ett land utanför regionen. När det gäller utbudet av information skiljer man i grönboken mellan varor, exempelvis cd-romskivor med databaser, och tjänster, t.ex. tillhandahållande databaser via onlinesystem. Enligt grönboken bör regional av konsumtion gälla enbart för varorna. Sverige har sedan länge tillämpat princi-

35 Principen innebär att varje lands nationella lagstiftning reglerar förutegen sättningarna i det landet. 197

pen om global konsumtion av ensamrätten till ett verk. När svensk t.ex. en upphovsman ger ut exemplar av sitt verk i USA, kan upphovsmannen inte hindra att dessa exemplar sedan förs i Sverige. I mars 1996 antog Ministerrådet ett direktiv om rättsligt skydd för databaser. Direktivet skall implementeras i svensk rätt senast den l januari 1998. Det kommer förmodligen att medföra vissa förändringar av upphovsrättslagen för att uttryckligen kunna ge sammanställningar i digital form ett upphovsrättsligt skydd i enlighet med direktivet. Benämningen databaser betyder i direktivet samlingar av litterära, konstnärliga, musikaliska och andra verk eller sådant material som texter, ljud, bilder, siffror, fakta och data. En samling som man väljer att kalla databas måste vara arrangerad ett systematiskt eller metodiskt sätt. Direktivets skydd omfattar även icke-elektroniska databaser och cd-rom. En förutsättning för det upphovsrättsliga skyddet är att databasen kan anses vara en intellektuell prestation. Det avgörs i det här sammanhanget av systematiken eller urvalet av uppgifter. Skyddet skall gälla från det att basen skapades fram till dess att 70 förflutit efter upphovsmannens död. EU:s direktiv innefattar även ett skydd för databasens tillverkare. Tillverkaren måste, för att kunna få skydd, visa att denne gjort en kvantitativ eller kvalitativ investering i anskaffandet av uppgifterna i databasen. Skyddet för tillverkaren gäller under 15 år räknat från den 1januari året efter det då basen tillverkades. De rättsliga frågor som blir aktuella genom informationstekniken kan endast till en del lösas genom anpassning och utveckling av den svenska lagstiftningen. Många frågor på upphovsrättens område måste lösas genom internationella överenskommelser om IT.

WIPO

I Geneve hölls den 2-20 december 1996 en diplomatkonferens om upphovsrätt, the Diplomatic Conference on Certain Copyright and Neighbouring Rights Questions. Konferensen organiserades inom ramen för ett av FN:s fackorgan, WIPO, World Intellectual Property Organization och 126 medlemsstater, Europeiska Unionen och ett mycket stort antal mellanstatliga och internationella organisationer deltog. Syftet med konferensen var att komma överens om tre nya multilaterala avtal som berör internationella regler om skyddet för upphovsman, artister och dem som framställer ljudinspelningar fonogramproducenter när deras material används i internationella informationsnätverk, t.ex. Internet. Två av dessa avtal antogs, WIPO Copyright Treaty och WIPO Performances and Phonograms Treaty. Det tredje fördraget, som handlade om skyddet för databaser, Treaty on Intellectual Property Respect of Databases, kunde man emellertid inte enas om. För svensk del och generellt inom EU är många av dessa rättsliga frågor lösta i lag och 198 praxis; problemet ligger främst i att det är svårt att tillämpa dem effektivt i den

Juridiska förutsättningar för ngar H -användning

nya tekniska omgivningen. Som grund för diskussionerna i sakfrågan låg det s.k. Basic Proposal som utarbetats av ordföranden för de expertkommittéer som har arbetat med frågan, Jukka Liedes från det finska undervisningsministeriet. Vid konferensen togs både tekniska och politiska frågor upp samt de frågor som tidigare behandlats inom det s.k. TRIPS-avtalet se ovan. Tekniska frågor gäller bl.a. definitionen av utgivning, mångfaldigande respektive fonograrn. Resultatet av konferensen var från svensk synpunkt bra av två skäl; möjligheten att behålla den globala konsumtionen spridningsrätten bibehålls av och de kontroversiella reglema37 exemplarframställning bl.a. Internet om har tagits bort. De slutliga texterna till de två fördragen antogs enhälligt. Från europeisk synpunkt innebär avtalen inte någon större förändring av skyddsnivån, men man kan säga att skyddet i viss mån stärkts ytterligare. I fördragen beslöt man också att införa ett rättsligt skydd mot manipulation av koder och andra tekniska anordningar som skyddar mot intrång i rättigheterna till ett verk. Sådana regler har ansetts nödvändiga för att ge skydd för verk och andra prestationer vid användning av IT. Annars riskerar man att verken kopieras och används fritt. Regeln har dock försetts med vissa undantag, bl.a. att tillgången till information som skall vara fri inte får försvåras allmänna handlingar och verk som är fria.

8.3.5 Vart kan man vända sig med upphovsrättsliga frågor

De upphovsrättsliga organisationerna har till uppgift att för upphovsmännens räkning sköta klareringen av ekonomiska och ideella rättigheter. Dessa kan man också vända sig till med grundläggande upphovsrättsliga frågor. I Danmark och Finland sköts Copyswedes och BONUS se nedan uppgifter av en och samma organisation, COPYDAN respektive COPIOSTO, medan man i Sverige har valt att dela uppgifterna. Det finns även hemsidor på

36 Se under EU för definition. Global konsumtion spridningsrätten ovan av av upphovsrättsligt skyddade verk tillämpas av Sverige, men i EU:s s.k. grönbok om upphovsrättsliga frågor har man uttryckt önskemål att alla medlemsländer inom EU skall tillämpa regional konsumtion. 37 Artikel 7 i fördraget WIPO Copyright Treaty. l artikeln stod bl.a. "...shall include direct and indirect reproductions of their works, whether permanent or temporary, in any manner or form" samt "...it shall be a matter for legislation in Contracting Parties to limit the right of reproduction in cases where a temporary reproduction has the sole purpose of making the work perceptible or where the production of a trancient or incidental nature...". Fonnuleringama kritiserades kraftigt av biblioteksvärlden i synnerhet och lT-användare i allmänhet. Man menade att beskrivningarna kunde ges alltför snäva tolkningar med följd att kunskapsnavigerande Internet skulle kräva tillstånd av respektive upphovsman. 199

Internet som tar upp upphovsrätt och litteratur som berör ämnet på ett ingående sätt.

Copyswede

Copyswede är en ideell tömning för de svenska upphovsmännens och ut-

övande konstnäremas organisationer, alltså en slags paraplyorganisation. Föreningen har också hand om nya medier, bl.a. kabel- och satellitsändningar och sammansatta verk som har flera olika upphovsman. Copyswede repreolika medlemsorganisationer bl.a. författare, tonsätsenterar genom tretton tare, musikförläggare, musiker, artister, fotografer, tecknare, konsthantverkare och bildkonstnärer. Upphovsmännen lämnar fullmakt till sina respektive medlemsorganisationer att kontrollera att rättigheterna till deras verk skyddas. Medlemsorganisationerna lämnar sedan forhandlingsuppdrag till Copyswede, skapar licensavtal på området de utnyttjar verken följer när som som som verken distribueras till allmänheten. Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå STIM41 samt Bildkonst Upphovsrätt i Sverige BUS42 är några av de upphovsrättsorganisationer som är medlemmar i Copyswede.

ALIS

Administration Litterära rättigheter i Sverige ALIS43 är ideell förening av en som skapades 1995 av Sveriges Dramatikerförbund, Svenska Journalistförbundet, Sveriges Författarförbund och Läromedelsförfattamas förbund. ALIS skall förvalta vidareanvändningen av litterära och sceniska verk och inriktar sig främst ny teknik, t.ex. cd-rom, databaser och TV-on-demand.

38 Copyswede. Skeppargatan 26. 114 52 Stockholm. Tel: 08-667 88 11. 39 Bildkonst Upphovsrätt i Sverige BUS, Nordisk Copyright Bureau ncb. Sveriges Artisters och Musikers Intresseorganisation SAMI, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå STIM, Svenska Fotografernas Förbund, Svenska Joumalistförbundet, Svenska Musikerförbundet, Svenska Teaterförbundet. Svenska Tecknare. Sveriges Dramatikerförbund. Sveriges Författarförbund. Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare samt Sveriges Yrkesmusikerförbund SYMF. 40 Se 8.3.1. 41 Sandhamnsgatan 102 54 Stockholm. 79. Tel: 08-783 88 00. 42 Dalagatan 23 Stockholm. Tel: 08-10 70 90. 111 200 43 Skeppargatan 26. 114 52 Stockholm. Tel: 08-663 05 53.

Juridiska förutsättni ngar för IT användning

BONUS BONUS, Bild-Ord-Not-Upphovsrättslig Samorganisation,44 är en ideell förening med inriktning litterära och konstnärliga verk samt fotografiska bilder. Föreningen har till uppgift att förhandla om, inkassera, förvalta och fördela ersättningar för mångfaldigande, dvs. reproduktion, av sådana verk. Organisationen har bl.a. hand om skolors möjlighet till mångfaldigande av skyddat material. BONUS är inte inriktad ny teknik på samma sätt som Copyswede.

www-adresser

Copyswedes hemsida tar upp många upphovsrättsliga frågor http://www.copyswede.se. Det gör även ett cd-romproduktionsbolag, Promise, Produktion av Multimedia i Sverige http://www.promise.se. Världsorganisationen WIPO http://www.wipo.int tar upp upphovsrätten i ett internationellt perspektiv och på det amerikanska advokatsamfundets hemsida http://www.abanet.org diskuteras juridiska frågor i ett allmänt perspektiv. En annan amerikansk hemsida http://www.cyberlaw.com tar enbart upp IT-juridik.

litteratur Hovrättslagman Henry Olsson vid Justitiedepartementet har skrivit flera böcker om upphovsrätt. Den kanske mest inriktade på ny teknik är Copyright. Han har också gjort en utförlig tolkning av upphovsrättslagen i boken Upphovsrättslagstiftningen. Marianne Levin, professor i civilrätt med specialisering på immaterialrätt vid Stockholms universitet, har tillsammans med Mogens Koktvedgaard, professor i rättshistoria vid Köpenhamns universitet, skrivit en grundläggande bok om upphovsrätt, Lärobok i immaterialrätt, som på ett utförligt sätt går igenom bl.a. upphovsrättens regler.

8.4 Konklusion

Det finns inga rättsliga hinder för att skapa ett kulturnät på Internet. Kulturinstitutionerna rekommenderas dock att hålla sig väl informerade om den rättsliga utvecklingen på det digitala området, eftersom flera utredningar fortfarande arbetar med att se över och vid behov anpassa lagstiftningen till användandet av digital teknik. Kulturinstitutionerna bör också utbilda sin per-

44 Sandhamnsgatan 81, 102 51 Stockholm. Tel: 08-667 ss 85. 201

sonal i grundläggande upphovsrätt, för att underlätta publicering av digitala verk Internet. Att känna till upphovsrättslagstiftningen är i dessa sammanhang av stor betydelse. Vi menar att enbart länkandet till någon annans ingångssida inte bör ses som en olovlig exemplaJframställning/visning av den webbsidan, eftersom den som skapade länken endast har skrivit Intemet-adressen till en allmänt tillgänglig webbsida och användaren enbart kopplat sig till denna. Man upp förflyttar sig också tydligt från den ena webbsidan till den andra. Lagrar man i stället det skyddade materialet for vidareutnyttjande i sin egen dator server eller cd-rom utan tillstånd utgör handlingen däremot upphovsrättsintrång. Detsamma gäller om man direkt laddar ned t.ex. en bild från någon annans webbsida till den hemsidan. För ett sådant utnyttjande egna krävs tillstånd från upphovsmannen. De kulturinstitutioner som önskar lägga ut material, i första hand annat material än sitt eget, Internet bör kunna få möjlighet till juridisk vägledning genom Kultumät Sveriges redaktion. Redaktionen kan behjälplig t.ex. vara vid utforrnandet av avtal mellan de upphovsrättsliga organisationerna och kulturproducenten/institutionen samt ge grundläggande juridiska synpunkter på digital publicering i den föreslagna handboken till kulturproducentema. Beroende hur kultumätet utformas kan det även komma att bli aktuellt att lösa frågor om förvärv av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer med kollektiva ordnin gar.

202 45 Se vidare ll.7.l.

9 Ekonomiska förutsättningar för IT-användning

En viktig förutsättning för att Kultumät Sverige skall bli verklighet är att de ekonomiska frågorna får en lösning. I kapitlet tar vi upp vissa samhällsekonomiska aspekter på IT-användning vid kulturinstitutionema och lämnar sedan förslag till finansiering för Kultumät Sverige, både vad gäller digitaliseringsarbetet vid kulturinstitutionema och uppbyggnaden av ett kultumät.

9.1 Samhällsekonomiska aspekter på Kultumät Sverige

Vid en beräkning av nyttan av ett kultumät måste man identifiera, kvantiñera och värdera de olika kostnader respektive nyttor som kulturnätet kan innebära för samhälletl Några dessa kostnader respektive nämns nedan. av nyttor

Överstiger nyttoeffektcma kostnaderna, kan vi dra slutsatsen att det är

samhällsekonomiskt lönsamt med ett Kultumät.

9. 1 l samhällsekonomiskt lönsamt . Kultur är inte bara en kostnad. För samhällets del finns det många ekonomiska fördelar med att synliggöra kulturen på Internet genom ett kultumät. Vid en bedömning av samhällsnyttan och om samhället gör en vinst genom att tillgängliggöra ett kultumät, behöver man som sagts ovan identifiera dess kostnader respektive nyttor. Vad gäller kostnaderna kan vi ganska lätt ställa upp en budget med t.ex. följande utgiftsposter:

lokal, datorutrusmin - - server, Intemet-uppkopplin g, övrig maskinell utrustning, administrativ personal, teknisk personal, -

1 För kunna beräkna förutsätts att nyttan att vi kan kvantiñera och värdera dessaidentifierade kostnader respektive intäkter. Det vore önskvärt att göra en sådan investeringsbedömning före ett eventuellt beslut om ett svenskt kultumåt. l det här fallet är detta svårt, och vi rekommenderar att man återkommer till de kvantitativa preciseringama. 203

SOU 1997: 14

programvaran litteratur m.m., extern rådgivning. - Listan kan göras lång och är inte särskilt komplicerad att identifiera när man väl bestämt organisationsforrnen. Värre är att identifiera, kvantifiera och, inte minst, värdera de nyttør som ett Kultumät kan generera. Man skulle t.ex. kunna identifiera följande nyttoeffekter: bättre infrastruktur forsknings- och utbildningsområdet, ökad kollektiv kunskap, begränsad effekt av diskriminerade i ett IT-tekniskt B-lag, upphävande av den geografiska snedfordelningen, minskade könsskillnader på IT-orruådet, ökad demokrati, ökad måluppfyllelse för kulturinstitionema, egen svensk kulturell identitet Internet. - En värdering av dessa poster är svår att göra innan ett kultumät skapats. När det är praktiskt genomförbart, dvs. sedan en viss tid förflutit, bör därför

utvärdering göras

en

9.1.2 En kollektiv vara

Kultumät Sveriges verksamhet kommer att komma många konsumenter till godo, utan att nyttjandet för andra konsumenter därigenom inskränks. Det kostar inte heller mer att göra kultumätet tillgängligt för ytterligare en person. Verksamheten kan därför med ett nationalekonomiskt uttryck kallas kollektiv vara. En kollektiv vara definieras som en vara vilken ytterligare konsumenter kan dra nytta av utan att därigenom minska den mängd som är disponibel for andra,3 dvs. en kollektiv vara förbrukas inte för att den konsumeras. Varan kan konsumeras av flera konsumenter samtidigt utan att någons konsumtion minskar möjligheten för andras konsumtion. Denna egenskap är också karaktäristisk för Internet.

9.1.3 Priset på en kollektiv vara

I en perfekt konkurrens bör priset vara lika med marginalkostnaden. Marginalkostnaden motsvarar kostnaden for ytterligare en producerad enhet. Varje användare/forbrukare som tillkommer för utnyttjandet av en kollektiv vara innebär ingen ytterligare kosmad.

2 Se 11.s.4. Bohm, Peter. Samhällsekonomisk effektivitet, s. 66, 5 uppl., Kristianstad 204 1996.

Ekonomiska förutsättningar för IT -anvândning

Principer för prissättning av irtfomtationrtjänster

Riksrevisionsverket RRV har på regeringens uppdrag upprättat förslag till prissättning inforrnationstjänster inom offentlig sektorf Den föreslagna av principen är att avgifterna på uttagen skall beräknas så att samtliga kostnader för att framställa och distribuera inforrnationsuttagen skall täckas. Det inbegriper såväl indirekta som direkta kostnader för informationsframställningen. Att likt RRV:s förslag försöka lösa det finansiella underskottet med hjälp styckkostnadsprissättning, skulle för kultumätets del kunna leda till att av prissätter sig ur marknaden. Skulle kultumätet ta ut en avgift som täcker man de totala styckkostnadema, kommer nämligen efterfrågad kvantitet av tjänsten att minska. I takt med att efterfrågad kvantitet minskar behöver man höja avgiften, och då minskar efterfrågan ännu mer osv. En prissättning som baseras på den rörliga kostnaden skulle således leda till finansiell forlust.5 Om liksom RRV föreslagit, tar ut en avgift som motsvarar den reella man, kostnaden för tillhandahållandet av ett kultumät gör man s.k. allokeringsforluster de individer som har en betalningsfönnåga som är större än margiav nalkostnaden men lägre än det fastställda priset. De får då inte tillgång till varan. Detta innebär en samhällsekonomiskt ineffektiv prissättning.

9.2 Finansiering av digitaliseringen

Digitaliseringen av Sveriges kulturskatter är resurskrävande. Förutsättningarför att kunna tillgängliggöra material utan kostnad varierar av naturliga skäl na för de olika kulturproducentema. Väl medvetna om detta menar vi ändå att för användarens skull, bör materialet på kultumätet i så hög grad som möjligt vara fritt tillgängligt

9.2.1 Kostnader för den enskilda kulturproducenten

Kostnaden för att producera kulturinformation som kan sägas vara kopplad till institutionens sedvanliga arbete täcks normalt av anslag. De marginalkostnader som uppstår för att göra befintlig information tillgänglig via Internet är troligen så låga att det inte är rimligt att institutionen tar ut avgifter för denna

4 1995:64, Principer för prissättning infonnationstjänstcr. RRV:s rapport av Grunddatabasutredningen, dir. 1996:43. har fått i uppdrag att utreda frågan vidare. Se. även 3.1.9. 5 Jämför Riksrevisionsverkets rapport principer för prissättning om av informationstjänster med Andersson, R., Prissättning och fjärrvärme. s. 205-235. Jämför även RRV:s rapport med Bohman, M.. Priser som leder till effektivitet, 32-36. 205 s.

SOU 1997: 14

tjänst,5 eftersom de administrativa kostnaderna förmodligen skulle bli högre än vinsten. Internets karaktär av kollektiv vara medför också att det inte kostar mer att göra kultumätet tillgängligt för ytterligare Tillgången personer. bör därför vara fri, så länge den avser grundläggande kulturinfonnation. Med grundläggande kulturinforrnation vi den information kulmenar som turproducentema har digitaliserat för sitt eget behov samt den information som det hör till institutionemas uppgifter att tillhandahålla. Därmed avses alltså inte t.ex. virtuella utställningar, särskilt skapade för kultumätets besökare. Liksom ett museum ofta tar ut entréavgift för reell utställning, bör en museet själv bedöma huruvida man även önskar ta ut en viss avgift för att bereda besökaren tillträde till en virtuell utställning. Detsamma gäller t.ex. virtuella konstkataloger, som kan jämföras med de utställningskataloger som ofta finns till försäljning i samband med reella utställningar. Avgiftsuttaget för dessa bör stå i proportion till det arbete som lagts ned på framtagandet, respektive den nytta katalogen utgör för användaren. Bedömningen bör ske efter samma principer som för andra avgiftsuttag i verksamheten, t.ex. entréavgift till utställningar respektive avgift för utställningskataloger.

Onyfördelning av befintliga resurser

Vi utgår från att statliga kulturinstitutioner skall klara digitaliseringen inom av den ordinarie verksamheten genom att omfördela redan befintliga medel. Institutionema kan också pröva alternativa vägar form extern finansiering av från stiftelser och näringslivet. Institutionemas material bör dock i princip finnas fritt tillgängligt för envar kultumätet, som ett led i statliga institutioners öppenhet.

Extern finansiering

Extern finansiering kan ske dels genom bidrag från stiftelser, fonder och andra organisationer, dels genom sponsring från näringslivet. En annan idé är att staten avsätter en begränsad summa pengar som kulturinstitutionema kan ansöka om bidrag från för att utveckla digitala presentationer av någon del av sin verksamhet. I Danmark avsatte t.ex. Kulturministeriet 3,5 miljoner dkr 1996 för kulturinstitutioner som ville utveckla digitala applikationer för det danska kultumätet.7 Dessa projekt fungerar förebilder som och inspirationskällor för andra kulturproducenter. Bidrag från stiftelser kan avse ekonomisk hjälp för köp av teknisk utrustning, hjälp med utformning innehåll på webbsidor, kompetensutveckling av m.m. Det finns flera stiftelser och fonder som stödjer kulturinstitutioner i

6 Detta förutsätter dock att institutionen redan har tillgång till lntemet. 206 Se 4.2.1 Kultumet Danmark. om

Ekonomiska förutsättningar för IT -användning

dessa avseenden. Som exempel kan nämnas Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur, Riksbankens Jubileumsfond, NUTEK, Forskningsrådsnämnden, Kommunikationsforskningsberedningen, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. Sponsring på kulturområdet har blivit vanligare under senare år. Utvecklingen går mot fler långsiktiga avtal mellan kulturinstitutioner och sponsorer, och mot att mindre företag går samman för att kunna sponsra projekt tillsammans. För att få vara avdragsgill skall sponsring kunna ses som reklam, dvs. utgöra en driftkostnad för företaget. Det finns fall där Skattemyndigheten respektive länsrätten gjort bedömningen att företaget inte "synts tillräckligt" for att sponsringen skall kunna kallas för reklam. Då kan bidraget komma att ses som en gåva och aktuella gåvoskatteregler blir tillämpliga. l-lar företagets kostnad för sponsring med intäktemas förvärvande och bibehållande att göra blir bidraget däremot avdragsgillt. I annat fall ses kostnaden som rörelsefrämmande och är därmed inte avdragsgillt. Det måste alltså finnas en klar koppling mellan sponsringen och företagets verksamhet. Sponsring i allmänhet, och i synnerhet på kulturområdet, är emellertid relativt oprövat.

9.2.2 Kostnader för den enskilda kulturanvändaren

En grundregel inom kulturområdet bör vara marginalprissättning. Det innebär att för material som tagits fram med offentliga medel betalar en ny användare endast för distributions- och sökkostnaden När data görs tillgängliga via kultumätet kan kostnaden bli så låg att det inte är meningsfullt att ta ut någon betalning för sådana uttag som kan göras direkt. Principen är rimlig om man utgår från att kulturinstitutionema bl.a. har som ordinarie uppgift att tillhandahålla och ta fram information. Då är uttagskostnaden redan täckt av ordinarie anslag och endast distributionskostnaden behöver finansieras. Kulturinforrnation som har vidareförädlats och anpassats till en speciell målgrupps behov bör även i framtiden delvis kunna avgiftsñnansieras, liksom man i dag i bland avgiftsbelägger kataloger och utställningar. Detta bör vara möjligt att göra även i fortsättningen, oavsett om informationen förmedlas via Internet, som trycksak eller plats på respektive institution.

3 Detta beror på ingen kostnad än distributionskostnaden tillatt annan kommer då ytterligare användare ansluter sig. Se ovan om kollektiva varor.

SOU 1997: 14

9.2.3 Kostnader för staten Som vi konstaterat tidigare i kapitlet finns flera skäl till att samhället bör stödja ett kulturellt nätverk. Ett kultumät på Internet fyller en samordnande funktion mellan de olika kulturlnstitutionema, vilket blir allt mer angeläget då tekniken erbjuder till synes oändliga möjligheter till kulturkonsumtion. Helheten är mer än summan av delarna, dvs. om digitaliseringsarbetet sker gemensamt och i samråd är det mer värt än om var och en digitaliserar på sitt håll. Om det digitaliserade materialet dessutom görs tillgängligt i ett sammanhang, förslagsvis på Kultumät Sveriges hemsida, uppnås synergieffekter. Det är därför viktigt att de mer traditionella kulturinstitutionema på ett tidigt stadium erbjuds möjligheter att samordna sig för att använda sig av ny teknik, i vårt fall att nå ut till användare Internet. Man kan tänka sig flera sätt på vilka samhället ekonomiskt kan engagera sig i ett kultumät. För att uppnå en långsiktig lösning krävs dock att samhället visar sitt stöd för kulturnätet. Staten kan t.ex. bära en mindre del av kostnaderna under det kostsamma uppbyggnadsskedet de första åren, för att sedan ta ett större ansvar då kultumätet blivit mer stabilt. Utredningen har sökt och erhållit medel från tre olika stiftelser och fonder, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Riksbankens Jubileumsfond samt Stiftelsen framtidens kultur. Dessa finansiärer är beredda att stå för en större del av kostnaderna under uppbyggnadsskedet. Statens ekonomiska

ansvar blir därmed betydligt mindre betungande

Staten kan välja att från början stå för en mindre del av kostnaderna. När sedan kultumätet byggts ut, föreslås att staten helt tar över kostnaderna, for-

utsatt att kultumätet bedömts utgöra en samhällsnytta. Man kan också tänka

sig ett stegvis ökat samhällsåtagande, där staten går in med en mindre andel av kostnaderna i början, för att sedan stå för hela kostnaderna då kultumätet är fullt utbyggt.

9.3 Konklusion

Ett digitalt kultumät bör skapas och tillhandahållas allmänheten utan kostnad med vissa undantag, t.ex. digitala utställningar och konstbilder. Samma principer som styr avgiftsbeläggning i andra miljöer än digitala bör gälla även här. Om en entreavgift t.ex. tas ut vid ett museum, eller utställningsom en katalog finns till försäljning kan det således motivera att en avgift tas ut för liknande digitala produktioner. Precis som vid andra produktioner får institutionen själv avgöra om resursanvändningen kräver att en avgift tas ut.

9 Se 11.6 Tidsplan närmare och kostnader. 10 Se ll.8.4 Utvärdering. 208 H Se vidare 11.6.

Ekonomiska förutsättningar för IT -användning

Huvuddelen det material läggs ut på kultumätet skall dock vara avav som giftsfri, så att kultumätet till största delen blir fritt tillgängligt. Kulturinstitutionema föreslås själva bekosta digitaliseringen av det material skall ingå i ett kultumät, förutsatt att en sådan digitalisering kan sägas som ingå i institutionens ordinarie verksamhet. Finansieringen bör i första hand omfördelning befintliga medel. Även bidrag från sponsorer är ske genom av en tänkbar möjlighet. För att stimulera användningen av IT på kulturområdet och betona vikten

digitalisering föreslår vi regeringen i regleringsbreven understryker

av att att institutionerna bör öka tillgängligheten till sin verksamhet genom att använda teknik. Om regeringen initierar processen underlättas sannolikt ny prioriteringen av resurserna hos institutionen. Stiftelsen framtidens kultur, Riksbankens Jubileumsfond samt Stiftelsen För Kunskaps- och Kompetensutveckling har ställt medel till förfogande för finansiera större delen Kultumätets verksamhet under de att gemensamt av första åren. Detta bör betraktas ett slags tidsbegränsat fullskaleförsök som fortlöpande utvärderas. Utredningens förslag förutsätter därmed inte som några omfattande ekonomiska åtaganden for staten. Sedan år förflutit,13 under vilka ett kultumät upprättats, föreslås en ett par utvärdering kultumätets samhällsekonomiska nytta, för att därefter evenav tuellt besluta ett statligt åtagande for kultumätets fortsatta verksamhet. om

12 Se även 2.4. 13 tidsplanen i 11.6. 209 Se vidare

10 Förslag till samlad IT-strategi

Hela betänkandet en bakgrund och bildar en ram för det förslag till samlad ger strategi för kulturinstitutionemas IT-användning som vi presenterar i det här kapitlet. De slutsatser som utredningen dragit i övriga kapitel återfinns här i bearbetad och kondenserad form. Ordet strategi kommer från grekiskans strategi a, fälthenevärdigheti och betecknar läran om användning av militära och andra maktmedel för att i en kamp med motståndare nå politiska mål. Svenska Akademiens ordlista en strategi är ett välplanerat tillvägagångssätt medan Norstedts stora anger att en svenska ordbok snarlikt definierar strategi som ett långsiktigt övergripande tillvägagångssätt Vår definition är strategi är ett övergripande, gemensamt och långatt en siktigt förhållnings- och tillvägagångssätt som genomsyrar en verksamhet. Strategin utformas för färdväg och medel för att nå uppsatta mål. att ange I kapitlet redogörs först för utgångspunktema för vårt förslag, dvs. kulturinstitutionemas förutsättningar för IT-användnin Därefter följer förslaget till IT-strategi, vars fundament är ett Kultumät Sverige baserat Intemet-teknik och -standarden Vi betonar förslaget vikten av att varje kulturinstitution formulerar sin egen IT-strategi och lämnar också rekommendationer om vilka punkter som bör ingå i ett sådant dokument.

10.1 Kulturinstitutionemas olika förutsättningar

Vi inledde utredningsarbetet med att kartlägga kulturinstitutionemas förutsättningar att använda sig av IT. Detta har redovisats i delbetänkandet Inför ett framtiden inom kulturområdet SOU 1998:110 svenskt kultumät - IT och presenterades i juli 1996. Kulturinstitutionerna är olika långt komna i sitt som digitaliseringsarbete, har olika kunskaper om och intresse av IT, har skilda ekonomiska förutsättningar att investera i ny teknik, saknar i bland den personal och den utrustning som krävs för digitalisering, har varierande IT, har olika geografiska förutsättningar och bedriver slutligen olika behov av verksamheter som lämpar sig mer eller mindre väl för IT-applikationer. Det är med andra ord inte möjligt att utforma en strategi som i pregnant form svarar mot samtliga institutioners behov och förutsättningar. Däremot är det viktigt att de principiella huvuddragen delas av så många kulturinstitutioner som mer möjligt.

SOU 1997: 14

Ytterligare en försvarande omständighet är den snabba och svårbedömda tekniska utvecklingen. Det går inte att i detalj ange vilken teknik och vilka tillämpningar som skall användas eftersom kulturinstitutionemas behov av IT-applikationer kontinuerligt förändras och med tanke att den teknik som används i dag snart kan vara föråldrad. Institutionema måste undvika att investera sig fast i ett visst system eller en viss slags teknisk lösning som hindrar dem från att utnyttja fördelarna av den fortsatta teknikutvecklingen. Till detta kommer den viktiga aspekten att institutionemas självständighet måste respekteras. Det är därför inte möjligt att ge kulturinstitutionema detaljerade direktiv om hur deras IT-användning skall ut. Till saken hör också se att varje institution bättre än någon annan känner sin egen verksamhet, och i de allra flesta fall själv är bäst att prioritera inom verksamheten. För att en strategi skall fungera och följas krävs dessutom att den är förankrad bland dem som skall förverkliga strategin, och därför bör varje institution själv fatta detaljbesluten. Kulturinstitutionema har också klart uttalat att de inte önskar styrande direktiv. Det framgår av svaren på Kultumät Sveriges enkät användningen om av IT på kulturområdetÅ de kulturinstitutioners IT-strategier vi har av som tagit del av och som sammanfattas i bilaga 3 och av de kontakter utredsom ningen har haft med kultursverige. Svårighetema med att formulera en samlad IT-strategi har också påtalats av ett flertal representanter för olika kulturinstitutioner, bl.a. i samband med de workshopsz utredningen inbjudit som arrangerats.3 till och vid det nordiska seminarium som Den allmänna uppfattningen är att kompetensen att avgöra verksamhetens behov av IT-stöd finns inom den enskilda institutionen. Dessa synpunkter har haft en avgörande betydelse för hur vi valt att utforma vårt förslag till ITstrategi.

10.2 Förslag till samlad strategi för kultur-

institutionemas IT-användning

Vår utgångspunkt är att ny teknik bör användas för att stimulera till deltagande i kulturlivet och öka tillgängligheten till kulturinstitutionemas information, kunskap och verksamheter. IT kan också bidra till att vidga kulturinstitutionemas dialog med publiken samtidigt som de adminisuativa, bevarande och publika verksamheterna blir effektivare och av bättre kvalitet. Vi ser det som ett demokratimål att de stora informationsmängder som arkiv, bibliotek, museer och andra kulturinstitutioner besitter får vidare en

1 Se kapitel 2 se 1.3.2. 212 Se 1.3.5.

F ärslag till samlad IT -srrategi

spridning. Genom digitalisering kan stora mängder data och kulturyttringar göras tillgängliga via Internet och andra datomätverk. Därför bör svenskt digitalt kultumät byggas upp, med Internet som bas. ett möjligheter del kulturverksamheter och -information Förutom större att ta av kultumätet också stimulera till ökad IT-användnin inom kulturinkan stitutionema och breddat samarbete institutionerna emellan. Skapandet av ett kultumät bör därför utgångspunkten för en lT-strategi för kulturett vara institutionema. Kulturnätet är med andra 0rd själva fundamentet i den strategi

vi föreslår.

l0.2.l Kulturnät Sverige

främsta syftet med svenskt kultumät är att öka tillgängligheten till kul- Det ett och andra kulturyttringar. Tanken är att det skall vara möjligt att nå ett turarvet antal kulturinstitutioners och kulturproducenters hemsidor och databaser stort på Internet via ingångssida, Kulturnät Sveriges hemsida. en gemensam Innehållet på kultumätet skall kunna sökas utan att användaren känner till vilken institution eller kulturproducent som har en viss verksamhet eller hur de olika kultursektoremas struktur och organisation ut. Nätverket skall alltså ser underlätta orienteringen i det många gånger svåröverskådliga och i vissa avseenden svårtillgängliga svenska kulturutbudet. Därmed blir kulturen, inte minst den kunskaps- och infonnationsresurs som kulturinstitutionerenorma besitter, i ökad utsträckning tillgänglig for allmänheten, forskare och andra na institutioner och aktörer inom kulturområdet. Fler människor får helt enkelt och tillgång till kunskap och kultur. kännedom om Kulturnätet kan samtidigt inspirera till eget skapande och ökat deltagande i kulturlivet. För kulturinstitutionema erbjuder nätverket tillgång till en större potentiell publik, forum for kunskaps- och erfarenhetsutbyte, en idébank ett och därmed inspirationskälla för ökad IT-användning. en Staten har för att främja medborgarnas möjligheter till fn inforett ansvar mationsinhärntning. Det är grundprincip som är till gagn för demokratin en och för den allmänna kunskapsutvecklingen. Alla medborgare har också en självklar del kulturinstitutionemas verksamheter, inte minst rätt att ta av eftersom dessa huvudsakligen är samhällsfinansierade. Inrättandet av ett kultumät ökar tillgången till kunskaper och information om kultur, och bidrar därmed till rättvis fördelning hela svenska folkets möjligheter att ta en mer av del kulturinstitutionernas Av detta följer att materialet i Kultumät av resurser. Sverige så långt möjligt skall vara kostnadsfritt att ta del av. som

SOU 1997: 14

10.2.2 Vikten digitalisering av

Tillgänglighet till kultur är i grunden fråga en om demokrati. För att den demokratiska processen skall fungera krävs att alla tillgång till kunskaper ges och information om vår historia, våra värderingar, vårt gemensamma samhälle etc. Kulturen är också ett intresse livet innehåll som ger och mening för många människor. Många utnyttjar dock inte eller känner inte ens till det rika kulturutbud som

finns i Sverige. Det är också faktum

ett att alla inte har samma förutsättningar att ta del av kulturarvet och olika kulturyttringar. Personer i landsorten har förstås inte lika stora möjligheter att utnyttja kulturinstitutionema invåsom narna i de storstäder där institutionerna i många fall är belägna. Funktionshindrade människor har ofta svårigheter att ta sig till kulturinstitutionema, och när de kommer dit kan de få problem med del verkatt ta av samheten eftersom den inte är anpassad till olika funktionshinder. Det finns stora mängder material i form av texter, bilder, föremål, arkivalier m.m. vid kulturinstitutionema i dag inte kan nås som av utomstående och som mycket sällan är tillgängligt utanför de förvarande institutionerna. Det innebär att allmänheten i praktiken sällan har tillgång till denna kulturnesurs. Kulturinstitutionemas verksamheter och material kan och bör därför digitaliseras. Digitalisering kan höja kvaliteten de dokument och bilder som institutionerna förvarar, vidga tillgängligheten till institutionerna och minska

slitaget originalmaterialet. Vid digitaliseringsarbetet är det viktigt att följa de standarder och gemensamma format som finns inom respektive kultursektor. På så sätt ökar möjlighetema till samsökning i t.ex. de olika institutionernas material. Materialet bör också avpassas för att kunna göras tillgängligt via Internet vilket också innebär via Kultumät Sverige. Kulturinstitutionema bör därför basera sin datorinfrastruktur på Internetstandarder och vedertagen Intemet-praxis. Varje institution bör skaffa en fast Intemet-anslutning, skapa hemsidor och använda sig av e-post och nyhetsgrupper. Den IT-ansvariga vid varje institution måste utarbeta lT-säkeren hetsplan så att det lokala nätverket och det digitala materialet skyddas. Eftersom den tekniska utvecklingen går så snabbt måste system och rutiner också vara flexibla så att de kontinuerligt kan och förändras. anpassas

10.2.3 Stimulans till samverkan och lT-användning

Kulturinstitutionema bör sträva efter samarbeta, samordna sina att att resurser och att dela med sig sina kunskaper och erfarenheter av när det gäller informationsförsöijning, standarder, verksamhetsförnyelse användning genom av IT, gemensamma policyfrågor, rättsliga frågor, säkerhetsfrågor, m.m. Sam-

Förslag till samlad IT -strategi

verkan och samarbete kan bidra till ökad tillgänglighet och effektivitet inom de olika verksamheterna Möjligheterna till samverkan och incitamentet till att använda IT vid kulturinstitutionema ökar också att ett kultumät skapas. Den stora potentiella genom och tillgången till central redaktions4 publik som kan nås via kultumätet en bl.a. i form praktisk handledning för hur material kan digitaresurser, av liseras och för hur publicerar sig på kultumätet, kan komma att stimulera man många institutioner att använda IT.

De digitala diskussionsgrupper5 som kultumätet föreslås inrymma kom-

också kunna fungera som ett forum för och uppmuntra till erfarenmer att hetsutbyte, samordning och utveckling av gemensamma tillämpningsprojekt virtuella utställningar. Dessutom skapar inrättandet av Kultumät som t.ex. Sverige förmodligen förväntan institutionerna att publicera material en nätet.

l0.2.4 Lokala IT-strategier

Eftersom institutionemas förutsättningar, verksamheter och resurser är så olika blir samlad IT-strategi nödvändighet en mer principiellt hållen en av vägledning. Med utgångspunkt från denna bör därför varje institution, utifrån sina specifika mål och förutsättningar, formulera en egen, mer detaljerad ITstrategi. Denna strategi bör fungera ett verktyg för att nå uppställda mål. som Eftersom förutsättningarna kontinuerligt förändras bör IT-strategin också regelbundet revideras. I det följande ett antal rekommendationer for kulturinstitutionernas anges vändning IT. Vissa punkter kan förefalla självklara, men vår erfarenhet är av många kulturinstitutioner kan göra vinster av ett mer konsekvent anatt vändande IT. Dessa skall vägledning och inspirationskälla för av ses som en enskilda institutioner skall utforma eller revidera egna lT-strategier. .som

Digitalisering av material

Digitalisering kan höja kvaliteten på dokument och bilder, minska slitaget materialet öka tillgängligheten till de fakta och kulturyttringar som kulsamt turinstitutionema inrymmer. Genom en sökfunktion, utifrån olika kategorier eller via fritext, blir det också enklare att hitta det material man vill ta del av. Det digitaliserade-materialet kan göras tillgängligt Internet, via on1ine-tjänster och/eller på cd-rom.

4 se vidare 117.1. Se vidare 112.2. 215

SOU 1997: 14

Det är av avgörande betydelse att föremål, arkivalier, litteratur, texter, bilder etc. registreras i samordnade system och på ett enhetligt sätt. Det medför att information kan sökas från alla institutionens databaser i ett sammanhang. Ett integrerat informationssystem kräver ett ämnesklassifikationssystem som är gemensamt för all slags information. Standardiseringen innebär tillatt gängliga data kan utnyttjas rationellt, och även av andra institutioner. Därför är det nödvändigt att kulturinstitutionema inom de olika kultursektorema tillsammans utformar gemensamma standarder och auktoritetsfomtat5

Teknikval Datorisering och digitalisering förutsätter att det inom varje kulturinstitution finns en väl utvecklad infrastruktur för inforrnationsbehandling. Med hänsyn till Internets snabba spridning och utveckling bör kulturinstitutionema basera sina lokala datorinfrastrukturer på Intemet-standarder och vedertagen Internet-praxis, och låta de lokala infrastrukturerna för datakommunikation utvecklas i takt med standardernas utveckling. Institutionema bör också undvika attanvända speciallösningar och leverantörsspeciñka lösningar i de lokala datorinfrastrukturema. Det är särskilt viktigt att följa dessa rekommendationer för program och system som används för infonnationsutbyte såsom elektronisk post, hantering av distributionslistor, nyhetsutbyte, informationssökning och informationsspridning via ljud- och videowww, konferenser, digitalisering osv. För att allmänheten skall få tillgång till kulturinstitutionernas informationsresurser bör varje institution skaffa sig en väl fungerande och fast Internetanslutning,7 skapa hemsidor och använda sig av e-post och nyhetsgrupper. I och med att institutionerna kopplar sig mot Internet får de tillgång till upp ett globalt nätverk. Om de också lägger ut information och ger möjlighet till sökning i databaser på www får även utomstående möjlighet att nå institutionernas data via externa datorer. Varje institution bör definiera en IT-enhet, arbetsgrupp eller annan ansvarig med uppgift att befrämja användning av IT. Denna skall för svara utveckling och drift av institutionens fysiska nätverksinstallation, utveckla och underhålla en koppling mellan det lokala datornätet och det globala Internet, bevaka utvecklingen på området i syfte att identifiera mjukvara och

5 Se vidare kapitel 7 Kapaciteten bör vara god och man bör välja en lntemet-operatör som erbjuder anslutning med god prestanda i hela nätet, utbyggnadsplaner. tillgänglighet, driftsäkerhet och god funktionalitet i fonn av namnserver databas med domännamn och motsvarande lP-adress, e-post, nyhetsförmedling. användarstöd. driftövervakning, hantering av säkerhetsincidenter, www-utrymme etc. Vid val av lntemet-operatör kan det vara lämpligt att utgå från Statskontorets ramavtal för upphandling av lntemet-anslutningar. 216 skall klart den juli 1997. som vara 1

Förslag till samlad IT -strategi

programlösningar som är tillämpbara inom kulturområdet, samt bistå enheterna inför upphandling av IT-utrustning och därtill relaterade tjänster. Varje institution måste också utarbeta en IT -säkerhetsplan som säkrar institutionens lokala datorinfrastmktur och materialets beständighet, tillförlitlighet och giltighet samt skyddar det från otillåtna ingrepp. Utvecklingen på IT-området går dock så snabbt att den utrustning och de metoder används i dag snart kan vara föråldrade. Därför måste institusom tionemas IT-strategier och IT-planer vara flexibla så att de kan anpassas till morgondagens behov.

Den publika och administrativa verksamheten

Datorstöd kan vara användbart i den publika verksamheten, t.ex. för bokning lokaler och visningar, produktion av publikationer och program, samav manställning av olika former av besöksstatistik, utlåning och informationssökning besökarna. Multimedia blir också ett allt viktigare inslag i många kulturinstitutioners utställningsverksarrthet. Med denna teknik ges besökaren möjlighet att på hand söka information, vilken presenteras i form av såegen väl text som ljud och bild. En dator som kontrollerar olika elektroniska media, gör det möjligt för besökaren att göra egna vandringar i den lagrade informationen. Tekniken ökar institutionemas möjligheter att presentera sitt material på ett pedagogiskt och attraktivt sätt, och dessutom ett medium som lätt kan spridas och användas externt. Det är viktigt att bygga upp ett särskilt datomätverk för den publika delen av verksamheten med sökfunktioner som är anpassade till en bredare allmänhet. Besökarna bör själva kunna söka i informationen vid användarvänliga datorer. Målsättningen bör vara att publiken skall kunna sköta tekniken utan personalens hjälp och informationen bör vara tillgänglig även för barn, funktionshindrade och invandrare. Vissa institutioner, bl.a. biblioteken, skall även fungera som Vägvisare till digitaliserad information och nya medier för dem som inte har möjlighet att skaffa sig egen teknisk utrustning och uppkoppling. Utbildning av personalen är avgörande för att besökarna skall kunna få den vägledning de behöver. Personalen bör ges fördjupade kunskaper om teknik, databaser, PC-användning, programvaror, nya medier och Internet. Varje kulturinstitution kan också ha stor användning av IT i sin administrativa verksamhet. Olika datorprogram for ekonomi, administrativa rutiner, 0rd- och textbehandling, ärendehantering/diarium, registerhantering, kalenderfunktion, katalogisering, inforrnationssökningar och statistik kan bidra till att förenkla rutiner, göra arbetet lättare och spara tid. Vid t.ex. diarieföring kan datoriseringen bidra till förbättrade sökmöjligheter, så att det går snabbare att få fram handlingar i ett visst ärende. Genom att minska rutinarbetet frigörs också resurser. 217

SOU 1997: 14

IT kan även underlätta den interna kommunikationen mellan de olika enheterna inom institutionerna. Genom att installera ett datornätverk blir det möjligt för personalen att skicka elektronisk post och textfiler internt och att ta del av diarium och andra gemensamma funktioner. Om nätverket ansluts till externa nätverk ges också möjlighet att kommunicera samma sätt med andra institutioner. Denna typ av datakommunikation kan i många fall ersätta vanliga brev, och i viss mån även telefonsamtal. Ett lokalt nätverk gör det också möjligt att enkelt hämta information ur institutionens databaser. Med en uppkoppling mot andra institutioners databaser och mot globala nätverk, som t.ex Internet, blir det möjligt att hämta information även ur dessa.

10.3 Konklusion

Det blivande Kulturnät Sverige bildar fundamentet för vårt förslag till samlad strategi för kulturinstitutionernas lT-användnin Utgångspunkten är att varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att öka tillgängligheten till sin verksamhet, information och kunskap. Genom att material digitaliseras kan stora informationsmängder göras nåbara, även för den som fysiskt befinner sig långt borta. Via ett gemensamt kultumät Internet kan sedan materialet sökas i ett sammanhang. Kulturnät Sverige kan också öka möjligheten till kommunikation mellan institutioner och publik och stimulera människor att delta i kulturlivet och att själva skapa kultur i olika former. Kulturnätet kan vidare bidra till ökad samverkan mellan kulturinstitutioner och kulturproducenter. Den stora potentiella publiken och tillgången till en central redaktions vägledning och stöd, kan komma att stimulera många institutioner att använda sig av IT. Dessutom skapar inrättandet av Kulturnät Sverige en förväntan institutionerna att publicera material nätet. Vid digitaliseringsarbetet är det viktigt att följa de standarder och gemensamma format som finns inom respektive kultursektor. På så sätt ökar möjligheterna till Samsökning i t.ex. de olika institutionernas material. Kulturinstitutionema bör basera sin datorinfrastruktur lntemet-standarder och vedertagen Intemet-praxis. Varje institution bör skaffa en fast Internetanslutning, skapa hemsidor och använda sig av e-post och nyhetsgrupper. Den IT-ansvariga vid varje institution måste utarbeta en lT-säkerhetsplan så att det lokala nätverket och det digitala materialet skyddas. Eftersom den tekniska utvecklingen går så snabbt måste system och rutiner också vara flexibla så att de kontinuerligt kan anpassas och förändras. Eftersom kulturinstitutionemas förutsättningar, verksamheter och resurser är så olika blir en samlad lT-strategi av nödvändighet principiellt en mer hållen vägledning. Varje institution bör därför, utifrån sina specifika mål och förutsättningar, formulera en egen, mer detaljerad IT-strategi. Eftersom 218 förutsättningarna förändras över tid bör IT-strategin regelbundet revideras.

11 till Kultumät

Förslag ett Sverige

Sverige är ett land med ett omfattande kulturarv och ett levande kulturliv. Vi anser att det är av stor vikt att människor får kännedom om och ges möjlighet att ta del av kulturarvet och den kultur som skapas i Sverige i dag. Ett sätt är att skapa ett gemensamt nationellt digitalt nätverk för kulturen, ett Kultumät Sverige. Hela det här kapitlet utgör ett förslag till hur kultumätet kan byggas upp. Det globala nätverket Internet har bara några år drastiskt förändrat formerna för och förbättrat möjligheterna till kommunikation och informationsspridning. Tekniken är vitt spridd i Sverige, är relativt enkel och billig att använda för den enskilde. Många kulturinstitutioner och andra kulturproducenter använder också redan nätet för intern och extern information, dokumentation och kommunikation. Genom Internet är det möjligt att ta del av information och verksamheter som fysiskt är avlägsna. Stora mängder data kan lätt göras tillgängliga. Att öka tillgängligheten till kulturen är, vid sidan av att skapa en kulturell mötesplats, det allra viktigaste syftet med det blivande kultumätet. Därför är det naturligt att ett Kultumät Sverige blir del Intemetl en av En väldig mängd unikt och värdefullt material finns vid landets kulturinstitutioner, men bara en bråkdel är i dag möjligt för allmänheten att ta del av. I relativt stor utsträckning är också förteckningar, bilder, beskrivningar, hand-

lingar etc. tillgängliga i digital form men materialet kan ofta inte nås

av utomstående och är mycket sällan tillgängligt utanför den institution där det förvaras. Dessa stora informationsmängder, som utgör en gigantisk kunskapsbas och en kulturell skattkista, bör få en vidare spridning. Därför ser vi kulturinstitutionema, framför allt arkiv, bibliotek och museer som har den största mängden material, som basen i ett blivande Kultumät Sverige. Kulturnätet skall också ses som ett strategiskt instrument för att flera sätt främja IT-användningen vid kulturinstitutionema och hos andra kulturproducenter. Genom bl.a. en central redaktions resurser, en handbok med råd och stöd for tekniker och informatörer som vill publicera material på kulturnätet, samordnade utbildningsmöjligheter gärna på distans med datorstöd - och erfarenhetsutbyte mellan kulturproducenter via de digitala diskussionsgrupperna stimuleras användningen av IT kulturornrådet. Kultumätets användare kommer sannolikt också att efterfråga digitalt material från de kulturinstitutioner och -producenter som saknas nätet.

1 Se vidare 7.1.3. Se bilaga även Se vidare 2.2. 219

11.1 Kulturens värde

Kulturen har ett egenvärde och bör i första hand inte betraktas ur ett nyttoperspektiv, enligt Kulturpropositionen.3 Regeringen dock flera tecken anser att tyder att kultur har en strategisk betydelse för övergången från industrisamhälle till inforrnationssamhälle. I Kulturpropositionen sägs också att kulturpolitiken måste inrikta sig på att både bejaka människors nya krav på kultur och verka för att ingen ställs utanför. Vi instämmer helt i dessa uttalanden.

ll.l.1 Olika tillgång till kultur

I lT-propositionens4 mål för en nationell IT-strategi sägs att "Den svenska

kulturen, det svenska språket och vår nationella identitet blir än viktigare att bevara och utveckla när gränserna mellan länder, kulturer och språkområden inte längre är lika tydliga".5 Ett sätt att öka kännedomen och tillgången till om svensk kultur är att skapa ett digitalt nätverk under förutsättning att män- niskor också ges tillgång till datorer för att kunna ta del av kultumätet. Internationellt sett ligger Sverige en hög nivå vad gäller delaktighet i kulturlivet, enligt Kulturutredningens utvärderingsrapportö Samtidigt tycks de skillnader i kulturvanor som finns mellan olika befolkningsgrupper bestå. Ett annat tydligt resultat från utvärderingsrapponen är att människors utbildningsnivå är den viktigaste enskilda grunden för deras deltagande i kulturlivet. Samma sak gäller användningen av datorer och utnyttjandet av Internet i Sverige. Många undersökningar visar att det främst är högutbildade som har del och har tagit till sig tekniken.7 av den nya I utredningsdirektivet understryks vikten av att medborgarna inte skall delas upp i ett informationstekniskt A- och B-lag. Kvinnor och män bör behandlas lika och funktionshindrades behov bör beaktas. Detta kommer också till uttryck i regeringens förslag till mål för kulturpolitikens Dessa är bl.a.: att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att an- vända den, att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kultur- upplevelser samt till eget skapande.

3 Proposition l996/97:3 Kulturpolitik. Se också 3.2.2. 4 Proposition 1995/96:l25, Åtgärder för bredda och utveckla användatt ningen av informationsteknik. Se också 3.2.1. 5 lbid 14. s. 9 SOU 1995:85, Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. ä Se också 3.4.1, 3.4.5 och 5.2.1. 220 Se Proposition 1996/9713 kulturpolitik, s. 27 och 3.2.2.

Förslag till ett K ulturnât Sverige

l1.1.2 Syftet med Kultumät Sverige

Vi anser att vade kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra sin verksamhet tillgänglig for allmänheten, för forskare och for andra institutioner och

aktörer inom kulturområdet. Utifrån den gemensamma IT- strategin9 bör varje

institution i största möjliga utsträckning svara för sin egen användning av IT. Institutionema liksom fria kulturproducenter bör kunna vända sig till en central funktion, kulturnätsredaktionJo för att få råd och stöd för att kunna en göra sin verksamhet digitalt nåbar. Dessutom bör den digitala kulturen göras tillgänglig via ett gemensamt nätverk, Kultumät Sverige, som utgör en del av Internet Målet är att så stora delar som möjligt av det svenska kulturutbudet skall kunna nås från ett och samma ställe; Kultumät Sveriges in gån gssida. Innehållet på kultumätet skall kunna sökas utan att användaren vet vilken institution eller annan kulturproducent som har en viss verksamhet och utan att känna till de olika kultursektoremas struktur och organisation. Vi tror att detta kommer att medföra ökad samverkan inom och mellan de olika kultursektorerna. Tanken är också att de enskilda kulturinstitutionerna och -producentema skall få hjälp och stöd med att inleda och utveckla digitalisering av sina verksamheter och sin informationsspridning via Kultumät Sverige Internet. Dessutom ökar dialogen mellan kulturproducenter och -konsumenter vilket bör innebära att publikens inflytande på kulturinstitutionemas verksamheter och på kulturutbudet som helhet ökar. lnformationsutbudet och kommunikationslösningarna måste utgå från användarnas önskemål och förutsättningar. Kulturnätet blir därmed ett redskap for ökad demokrati och ökad tillgänglighet under förutsättning att människor vill utnyttja, får tillgång till och lär sig att använda den nya tekniken. Annars riskerar IT att i stället vidga gapet mellan dem som redan har kunskaper och pengar och dem som tillhör informationssamhällets B-lag. Redan det faktum att någon form av teknisk utrustning krävs för att kunna ta del av kultumätets innehåll gör att de flesta svenskar till en början inte kommer att ha tillgång till nätet hemifrån. Därför får arbetsplatser, bibliotek, skolor och medborgarkontor nyckelroller för att tillhandahålla kultumätet. På lite längre sikt kommer hushållen dock sannolikt att ha lntemet-anslutning och den snabba tekniska utvecklingen gör att det troligen blir betydligt billiga-

re och kraftfullare uppkopplingar än i dag.

9 Se kapitel 10. 10 Se vidare 11.7.1. 11 se 5.4.4. 12 Se vidare bilaga 2. 221

11.2 Vilka funktioner kultumätet bör fylla

Vi vill likna det blivande kultur-nätet vid ett virtuellt bibliotek som erbjuder information, kultur och andra nättjänster till allmänheten. Kultumätets utbud kan sorteras in i tre större grupper; en kulturell kunskapsbas, en kulturell mötesplats samt en marknadsplats inklusive en evenemangskalender.

l1.2.l Kulturell kunskapsbas Kultumät Sveriges bas utgörs av det väldiga material som kulturinstitutionerna samlar in, förvarar, vårdar, dokumenterar, visar och sprider kunskap om. Med den nya teknikens hjälp kan långt fler människor än tidigare få tillgång till vån gemensamma kulturarv. Men vi vill också att Kultumät Sverige blir en plats där kultur i ordets vidaste bemärkelse kan nås digitalt. Det innebär inte bara tillgång till kulturinstitutioner och -myndigheter utan också poesiföreningar, rockklubbar, gallerier, tidskrifter, hembygdsföreningar, litterära sällskap, ñlmklubbar, fria teatrar osv. Det som skall finnas tillgängligt är inte enbart information om olika verksamheter utan också delar av själva verksamheten i forrn av t.ex. kataloger, konstverk, handlingar, bilder, virtuella utställningar och videoñlmer. En viktig funktion för Kultumät Sverige är att öka möjligheterna för kulturskapare att sprida kännedom om och visa upp resultatet av sitt arbete. Därför bör kulnätsredaktionen förutom råd och stöd, erbjuda mindre kulturproducenter att till en rimlig kostnad få utbildning i användning av multimedial teknik samt möjlighet att använda sig av teknisk utrustning och att webbservern hyra plats på en Vår kartläggning visar att det redan finns omfattande och intressant material i digital form vid Sveriges kulturinstitutioner. 4 Problemet är att materialet sällan är externt tillgängligt. Därför är det viktigt att institutionerna är beredda att anpassa det digitala materialet så att det kan tillgängliggöras för allmänheten, i första hand via Internet och Kultumät Sverige. Dessutom bör institutionerna överväga vilka delar av deras verksamhet som i första hand bör göras digitalt tillgängliga och utarbeta planer for hur denna överföring skall ske. För att innehållet på kulturnätet enkelt skall kunna hittas med hjälp av ett Sökverktyg är det viktigt att gemensamt accepterade regler för hur materialet skall klassificeras och benämnas arbetas fram. Sådana regler finns redan i viss utsträckning, men de är inte tillräckligt omfattande och är ännu inte heller erkända av alla kulturinstitutioner. Arbete pågår med att skapa enhetliga regler och att nå enighet kring dem inom och mellan arkiv-, biblioteks- och musei-

13 Se vidare 11.7.l om redaktionens arbete och 1l.7.3 om webbhotell. 222 14 Se vidare 2.2.

Förslag till en K ulturnät Sverige

sektorerna. 15 En viktig uppgift för Kultumät Sveriges redaktion blir att understödja detta arbete och att på olika sätt verka för att det råder så stor enstämmighet som möjligt vad gäller benämningar som förekommer på kulturnätet. I samråd med kulturinstitutioner och övriga kulturproducenter kan t.ex. en förteckning med rekommenderade benämningar tas fram och göras tillgänglig i såväl pappers- som digital form. Det som läggs ut på kultumätet bör vara anpassat för www. Den information som kulturproducenten publicerar i tryckt form lämpar sig sällan för direkt överföring till webbsidor. I stället bör mediets möjligheter till multimediala framställningar utnyttjas, dock med beaktande att alla användare av inte har möjlighet att ta del av platskrävande applikationer. Därför kan informationen också behövas göra tillgänglig i en enbart textbaserad form. Även utbildnings- och forskningsinstitutioner samt myndigheter bör utnyttja kultumätet för att sprida kännedom sina verksamheter inom kulturom området.

11.2.2 Kulturell mötesplats

Vi vill att Kultumät Sverige också blir en mötesplats för alla vill diskutesom ra olika kulturföreteelser. I elektroniska diskussionsgrupper kan skilda frågor, som t.ex. kulturpolitik, yttrandefrihet och konstinriktningar, diskuteras. Särskilda diskussionsgrupper kan bildas för olika yrkesgrupper som är verksamma inom kulturområdet, som museimän, dansare, bibliotekarier osv. Vi föreslår också att ett digitalt kulturforum, liknande dagstidningarnas kultursidor, knyts till kultumätet. På denna plats skall alla ha möjlighet att göra debattinlägg och publicera recensioner av aktuella föreställningar, böcker, filmer, utställningar, cd, cd-rom I jämförelse med tryckta m.m. kultursidor och etersända kulturprogram kan detta bli ett öppnare forum med plats för såväl kända kulturpersoner som enskilda kulturkonsumenter. Interaktiviteten som mediet medger skapar också goda möjligheter till livaktiga debatter med många deltagare. Forumet bör ha en moderator/redaktör, förslagsvis någon vid Kultumät Sveriges redaktion.

ll.2.3 Evenemangskalender och marknadsplats

Vi vill att kulturnätet skall fungera som en kalender för alla de kulturarrangemang och evenemang som anordnas runt om i Sverige. En sådan evenemangskalender skall kunna nås från Kulturnät Sveriges ingångssida och vara sökbar såväl evenemangstyp som tidsperiod/datum, arrangör och geogra- 15 se vidare kapitel

tiskt område/ort. Evenemangen skall kunna anmälas på ett formulär till- gängligt i såväl elektronisk form som fylls i och sänds till pappers- som - Kulturnät Sveriges redaktion. Vi vill också att Kulturnät Sverige blir en plats där man på elektronisk väg kan beställa och betala biljetter, böcker, tidskrifter, cd, cd-rom m.m. Det innebär att även kommersiella kulturproducenter skall kunna delta i kulturnätetJÖ Även kulturturism skall kunna marknadsföras via Kulturnät Sverige.

Redan i dag är det möjligt att nätet boka biljetter t.ex. Folkoperan och att söka och beställa böcker t.ex. Norrköpings stadsbibliotek. Det finns också flera system för betalning via Internet, även om många tvivlar på att säkerheten är tillräcklig. Systemen för elektronisk betalning är under utveckling och inom några år kommer sannolikt nya krypteringsprogram och användning elektroniska signaturer att väsentligt öka möjligheterna till säav ker handel över nätet

l1.2.4 Konklusion

Tanken med ett svenskt kultumät är att så stora delar som möjligt av all kultur finns och skapas i Sverige skall kunna nås digitalt via en gemensam insom gångssida på Målet är ett Kultumät Sverige som erbjuder alla möjligwww. het att:

söka information och ta del litteratur, konst, musik, teater, film, - om av museiföremål, arkivalier, kulturmiljöer m.m., söka fakta hur och med vad institutioner, myndigheter, organisationer, - om föreningar och andra aktiva och intressenter inom kulturområdet arbetar, delta i elektroniska diskussionsgrupper om kultur, söka information forskning och utbildning inom kulturområdet, - om ta del utredningar och beslut inom kulturområdet, - av få kontakt med kulturproducenter, -myndigheter och -politiker, få information kulturevenemang och kulturturistmål i hela Sverige, - om beställa och betala biljetter, böcker, od-skivor, cd-rom etc., eller tillsammans med andra skapa virtuella konstverk och texter, - ensamma komma vidare till internationella elektroniska kultursidor. -

11.3 Vilket innehåll kultumätet bör ha

Kulturnätet bör innehålla information om så mycket som möjligt av den kultur framställs och förvaltas i Sverige. Däri inräknar vi inte bara kulturinstisom tutionemas verksamheter utan också det som andra kulturproducenter t.ex. föreningar, organisationer, myndigheter, stiftelser, företag och enskilda -

224 15 Se vidare avsnitt 11.3.

F ärslag till ett K ulturnät Sverige

skapar. Sidorna på kultumätet bör dels innehålla information om de olika verksamheterna, dels inrymma exempel eller delar av själva verksamheten.

ll.3.l Typer av innehåll

I Kultumät Sverige skall kulturproducentema kunna lägga ut exempelvis infonnation om vad de sysslar med, adressuppgifter och e-postforrnulär, sökingångar till olika typer av kataloger och databaser, kulturyttringar i form av texter, bilder, ljud och video, virtuella framställningar med VR-teknik, diskussionslistor och debattinlägg. Bara fantasin, lagen, de etiska reglema och inte minst kulturproducenternas resurser sätter gränser för vad som kan inrymmas i Kultumät Sverige. Kulturnätet bör också vara en mötesplats för kulturdiskussioner och erfa-

renhetsutbyte marknadsplats för kulturyttringar och kulturprodukter19

en samt en anslagsplats for kulturevenemang. Nätet blir större än summan av dess beståndsdelar. Om det sammantagna innehållet lockar många användare kommer sannolikt varje deltagare i kulturnätet att få fler besökare till sina sidor än vad som varit fallet om sidorna inte varit en del av nätverket.

ll.3.2 Deltagare

Vi vill, som sagts tidigare, att en så stor del som möjligt av det svenska kulturutbudet skall göras tillgängligt via Kultumät Sverige. Det innebär att kulturinstitutionema och andra etablerade kulturproducenter skall beredas plats, men även mindre kulturproducenter och enskilda kulturskapare. Det innebär också att kommersiella kulturproducenter bör kunna delta. Användarna av kultumätet skall stå i centrum för våra överväganden, enligt utredningens direktiv. Vi medborgarna är betjänta anser att mest av ett kultumät där alla slags kulturproducenter har möjlighet att medverka. Den bok en person är intresserad av att läsa kan finnas såväl på biblioteket som i bokhandeln. Den film någon gärna vill se kan visas såväl någon av de kommersiella biograferna som i någon ideell förenings regi. De flesta är med andra ord intresserade av en viss kulturyttring, snarare än av och oavsett vem det är som tillhandahåller den.

17 Se 113.1. 13 Se vidare 11.2.2. 19 Se vidare 112.3. 20 Direktivet återfinns bilaga 225 som

Att utesluta kommersiella intressenter leder också till mycket svåra gränsdragningar för vad är egentligen att betrakta kommersiellt Även de - som statliga kulturinstitutionema bedriver kommersiell verksamhet i form av t.ex. biljettförsäljning. Flera kulturarbetare och anställda vid kulturinstitutioner har efterlyst någon form av kvalitetskrav på den information som inryms i Kultumät Sverige. På samma sätt som biblioteken undviker att köpa exempelvis s.k. kiosklitteratur och sexiealbum med många våldssekvenser, borde kulturnätet erbjuda ett innehåll med en viss rninimikvalitet och utan alltför osmakliga inslag. Det är naturligtvis en tilltalande tanke men samtidigt måste den besvärliga mot- frågan om vilka som skall besluta vad som uppnår en tillräckligt hög kvalitet ställas. Vi anser att denna fråga noga bör övervägas av den styrgrupp som vi föreslår skall avgöra övergripande och långsiktiga frågor kring Kultumät Sverige. Vi föreslår vidare att en uppsättning regler bör formuleras som bl.a. rymmer etiska överväganden, respekt av upphovsrätten och den personliga integriteten. Reglerna bör formuleras för Kultumät Sverige, i av styrgruppen dialog med kulturproducenterna och de referensgrupper med representanter for kulturinstitutionema som beskrivs i avsnitt ll.7.2. Tanken är att den som vill medverka i kulturnätet först måste förbinda sig att följa de framtagna reglerna.

11.4 Hur informationen bör presenteras

Det är viktigt att informationen Kultumät Sverige är ordnad ett sätt som gör den lätt att finna. De som lägger ut material kulturnätet bör också strukturera innehållet på sina sidor så att det är enkelt att förstå var infonnationen finns. Deltagarna bör dessutom överväga att anpassa sin information till olika grupper av användare.

ll.4.1 Kulturnätets ingångssida

Vi föreslår att Kultumät Sveriges ingångssida läggs en enkel domänadress Internet. Sidan bör inrymma olika ämneskategorier inom kulturområdet, som litteratur, dans, musik, teater etc., med underkategorier som skönlitteratur, facklitteratur, lyrik osv. Formen är inspirerad av bl.a. den amerikanska

21 Se vidare 11.72. 226 Se vidare 11.8.l.

Förslag till ett K ulmrnä: Sverige

webbtjänsten Yahoo23 och det svenska universitetsdatanätet SUNET:s förteckning över svenska www-sidor. Ingångssidan bör också innehålla länkar till information om vad Kultumät Sverige e-postadresser till dem som arbetar vid kultumätsredaktionen och till leda- mötema i styr- och referensgrupper. Vi har tagit fram en prototyp för hur en ingångssida till Kultumät Sverige kan utfomras. Sidan återfinns på adressen hhtp://www.regeringense/kultumat och prototypen beskrivs närmare i avsnitt 11.9.

11.4.2 Kulturproducenternas sidor

Vi vill att Kultumät Sverige skall inrymma en bred och brokig bukett kultur. Det innebär att sidorna gärna får vara olika till sin karaktär och sitt utseende. Den som lägger ut material Kultumät Sverige skall dock beakta ett antal rekommendationer kring hur materialet bör presenteras.

Krav och rekommendationer

Toppledarforums projekt "Det offentliga Sverige Intemet"25 har sammanställt fyra grundläggande kvalitetskrav för en www-tjänst som är länkad från "Det offentliga Sverige". Dessa är att tjänsten: är godkänd för publicering av den ansvariga organisationen/myndigheten, har en välkomstsida med en tydlig organisationsmarkering med logotyp eller motsvarande och uppgift om informationsansvarig med namn, adress, telefonnummer, faxnummer samt eventuell e-postadress som klickbar länk, har uppgifter om när informationen senast uppdaterades, har länkar och innehåll som regelbundet kontrolleras. - Vi tycker att detta är krav som är lämpliga att ställa också de sidor som ansluts till Kulturnät Sverige. Med utgångspunkt från "Det offentliga Sveriges" rekommendationer, liksom förslaget till krav på www-tjänster som är länkade från det blivande svenska miljönätet,25 rekommenderar också att en www-tjänst kultumätet: är publicerad under eget domännamn för att underlätta sökbarhet och för- enkla adressering vid flyttning, är läsbar med så många www-läsare som möjligt, -

23 Adressen http//www.yahoo.com är 24 Adressen är http://www.suneLse/sweden/main-svhtml 25 Se 3.3.1. 26 Se 3.3.2. 227

har resurssnåla bilder så att överföringen inte tar alltför lång tid särskilt inte förstasidan och att storleken anges där det är befogat är utformad så att dokumenttitlama är så informativa att de ger träff vid automatisk sökning, har sidor innehåller indexeringsord "metataggar"27 enligt - som kulturnätets standard, uppger namn kontaktperson för varje enskilt dokument, dokumenterar kvaliteten det som publiceras, i de fall det är befogat, med hjälp av källhänvisningar eller länkar till dokument där kvaliteten beskrivs, har ett tillfredsställande skydd mot att manipuleras av obehöriga, ger möjlighet att välja enbart textbaserad information, beaktar handikappaspekter i övrigt, inte innehåller tomma sidor eller sidor som är under konstruktion, har dels en länk från varje dokument till den egna förstasidan, dels en länk från den egna förstasidan till ingångssidan för Kulturnät Sverige, är utformad med respekt för upphovsrätten och beaktande av övriga juri- diska aspekter.

Deltagarna i kultumätet bör dessutom överväga att vid behov anpassa sin information för olika grupper av användare. Förutom funktionshindrade kan t.ex. invandrare och unga behöva särskilda versioner av sidorna for att till fullo kunna tillgodogöra sig innehållet. I avsnitt 5.2.2 beskriver vi närmare hur kultumätets innehåll kan avpassas till funktionshindrades behov medan 5.2.3 tar upp mångkulturella aspekter på ett Kulturnät Sverige. Dessa preliminära rekommendationer bör ses över och kompletteras av kulturnätsredaktionen, gärna i samråd med sekretariatet för det offentliga Sverige, det blivande svenska miljönätet samt det aviserade forskningsinformationssystemet.

Handbok

Kultumätsredaktionen bör också framställa en särskild handbok med råd och tips till de kulturproducenter som vill medverka i Kulturnät Sverige. Handboken skall vända sig både till dem som ansvarar för tekniken kring webbtjänsten och till dem som fyller sidorna med innehåll. Handboken bör också innehålla avsnitt om säkerhetsfrågor, juridiska aspekter och kvalitetssäkring av innehållet. Boken skall finnas tillgänglig både i digital form via Kulturnät Sverige och i en tryckt version. Texten bör fortlöpande uppdateras och utvecklas av redaktionen. Samråd och samarbete med sekretariatet för Det offentliga Sverige bör ske även i denna fråga eftersom en liknande handbok finns för den offentliga förvaltningen.

27 Se 7.2.1. Se vidare kapitel 228 29 Se 3.3.3.

Förslag till ett K ulturnäz Sverige

11.5 Kultumätets Organisationsform

Utredningen har arbetat i nära kontakt med kultursverige. l samband med möten, resor och våra workshops har vi haft en dialog med ett stort antal av landets kultuiproducenter. Det är tydligt att IT-användningen ökar i snabb takt och det är därför viktigt att få till stånd en samverkan kulturområdet. Vi ser i dag hur enskilda kulturproducenter investerar i tekniska system som inte är förenliga med andra och hur material klassificeras på olika sätt, vilket gör att olika institutioners material inte kan sökas i ett sammanhang. Kultumät Sverige skulle kunna betyda mycket för att uppnå samverkan och samordning på detta orriråde. Det finns nu en uttalad vilja och förväntan i kultursverige att ett Kultumät Sverige skall bli verklighet. Vi ser det därför som viktigt att processen, att göra kulturinstitutionemas och -producenternas verksamheter digitalt tillgängliga i en användarvänlig form, inte avstannar. I ett initialskede är Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond beredda att finansiera uppbyggnaden av ett svenskt kulturnät, Organisationsform for Kultumät Sverige är inget vis självklart. Valet av Utgångspunkten har varit att organisationen skall fungera under en begränsad

tidsperiod och medge att såväl statliga medel som externa finansiärer kan

bidra till verksamheten. Under denna försökspeiiod bör Kultumät Sveriges verksamhet noga följas och utvärderas så att beslut om inrättande av en eventuell permanent organisation fattas utifrån en väl dokumenterad verksamhet och på basis av en samhällsekonomisk analys. De olika alternativ som undersökts är aktiebolag, ideell förening, myndighet, stiftelse samt att låta kultumätet organisatoriskt sortera under någon befintlig verksamhet. En redovisning av vad de olika alternativen innebär återfinns i bilaga

ll.5.1 Möjliga lösningar

Det är viktigt att finna en Organisationsform for ett Kultumät Sverige som är öppen, flexibel och självständig. Utredningens förslag kräver inte någon omfattande organisation för att bygga upp och driva ett kulturnät, men valet av Organisationsform har stor betydelse. Verksamheten bör inledas omgående med ett interimistiskt arbetsår i avvaktan på att utredningsförslaget remissbehandlas och bereds i regeringskansliet. Den snabba IT-utvecklingen och behovet av kontinuerlig utvärdering gör att den verksamhet som sedan mer formellt startar 1998, under förutsätt-

30 Se vidare 11.6. 229

ning att regering och riksdag så beslutar, enbart blir övergångskaraktär av under 2-4 år. Verksamheten får under denna tid motivera sin egennytta ur både allmänhetens och institutionemas synvinkel. Först därefter fattas beslut om huruvida Kultumät Sverige bör övergå i en permanent verksamhet. De organisationsfomier som redovisas i bilaga 4 har alla sina för- och nackdelar. Ett svenskt kultumät skulle naturligtvis kunna bilda myndighet en egen eftersom vi ser kultumätets verksamhet som ett samhällsintresse. Det som talar för myndighetsformen är att det ger en stabilitet och kontinuitet verksamheten. Eftersom Kultumät Sverige föreslås bli ett frivilligt samarbetsforum för kulturproducenter i Sverige behöver den blivande projektorganisa-

tionen dock inte ägna sig myndighetsutövning. Dessutom föreslår

en tidsbegränsad projektorganisation som kan upplösas redan tre-fem år. om Detta talar emot myndighetsfomien. Det är också svårt att redan bedöma nu om det är samhällsekonomiskt motiverat att skapa myndighet för en egen Kultumät Sverige. Aktiebolag är en Organisationsform förekommer även på det offentsom liga kulturområdet. Kungl. Dramatiska teatern och Kungl. Teatern "Operan" i Stockholm är exempel på aktiebolag där regeringen utser styrelserna och staten äger samtliga aktier. Fördelen med att bilda ett aktiebolag för Kulturnät Sverige är att det underlättar extern finansiering, det försvårar samtidigt men statliga åtaganden som kräver att ett aktiekapital investeras. En nackdel med bolagsforrnen är normalt bristen på insyn; den slutna verksamhetsforrnen kan också avskräcka många aktörer på kulturområdet från att delta. Stifzelseformen är vanligt förekommande på kulturområdet. Stiftaren väljer själv om stiftelsen skall ha en egen förvaltning eller knuten till befintvara en lig verksamhet. Det innebär att en stiftelse kan ha stor självständighet. Det som talar emot bildandet av en stiftelse för kultumätet är att stiftelseformen till sin natur är sluten och statisk, i och med att stiftelseförordnandet endast kan ändras om särskilda skäl föreligger. Eftersom Kultumät Sverige föreslås utgöra en tidsbegränsad projektverksamhet är stiftelsefonnen därför olämplig. Formen innebär också att det kan vara svårt att få statliga anslag till verksamheten. En möjlighet är att Kultumät Sverige bildar en ideell förening. Nackdelen med en ideell förening är att många olika intressenter kulturområdet drar olika håll och att organisationen därför kan bli ohanterlig. Fördelen är att landets kulturproducenter kan delta aktivt i organisationen, eftersom ideell en förening inbjuder till engagemang och ger deltagarna möjlighet att påverka

31 Myndighetsutövning innebär beslut eller åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Utanför myndighetsutövningens område faller däremot ärenden som uteslutande gäller råd. upplysningar eller andra oförbindande besked. 230 32 Se även bilaga avsnitt 4.4.

Förslag till ett K ulzurnât Sverige

kultumätets utformning. Föreningen kan skriva in i stadgarna att offentlighetsprincipen skall gälla, vilket ger önskvärd öppenhet och insyn i organisationen. Det är dessutom möjligt för en ideell förening att ta del av både statliga medel och extern finansiering. Ett annat alternativ är att placera Kultumät Sverige inom någon befintlig verksamhet. Kulturnätet kan då dra nytta av den kunskap och kompetens som finns tillgänglig inom organisationen och slipper bygga upp en egen administration. Det finns dock en risk att kulturnätet förlorar i synlighet om det placeras inom någon befintlig myndighet på kulturområdet. Valet av myndighet riskerar också att uppfattas som att kultumätet "väljer sida" och därmed kan inbyggda motsättningar mellan kulturinstitutionema förstärkas. Om man placerar kultumätet inom någon myndighet kulturområdet kan det därutöver leda till att kulturinstitutionema och övriga kulturproducenter inte känner sig lika delaktiga och därför inte bidrar i så stor utsträckning. En sådan placering torde också försvåra möjligheten till extern finansiering av verksamheten, vilket innebär att staten får ta ett större ekonomiskt ansvar. En förutsättning för att Kultumät Sverige skall placeras inom någon befintlig verksamhet är att det tillåts utgöra en självständig organisation med egen budget, styrgrupp och referensgrupper. Ett alternativ kan vara att i kommittéfonn driva Kultumät Sverige genom att regeringen förlänger utredningens mandat och i tilläggsdirektiv anger hur försöksverksarnheten skall bedrivas. Så fungerade t.ex. inledningsvis taltidningsverksamheten, som under ett flertal år drevs av Taltidningskommittén. Nackdelar med en sådan lösning är emellertid att organisationen blir låst i strukturen, förlorar en del i synlighet samt går miste om den dynamiska entreprenörsfasen. Kommittéformen är också svår att kombinera med extern finansiering. Ett bättre alternativ är att placera kultumätet under någon av akademierna. Akaderniema präglas av en gränsöverskridande struktur där det finns många arbetsgrupper, föreningar och kommittéer som arbetar tidsbegränsat. Dessutom medför en akademi som huvudman att kultumätet kan finansieras externt och de tilltänkta ñnansiärema har ställt sig positiva till en sådan organisatorisk lösning.

ll.5.2 Förslag till organisation för Kultumät Sverige

Utredningen föreslår att Kultumät Sverige under forsöksperioden fungerar som ett tidsbegränsat projekt inom akademiemas ram. Efter att ha granskat akadetniemas olika verksamheter föreslås att Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och Kungl. lngenjörsvetenskapsakademien i kombination blir huvudman för kulturnätsorganisationen. Genom en sådan samverkan får kultumätet dels tillgång till Vitterhetsakademiens särskilda 231

kompetens inom kulturområdet, dels tillgång till lngenjörsvetenskapsakademiens kompetens inom infrastrukturfrågor i allmänhet och inforrnationsteknik i synnerhet. lngenjörsvetenskapsakademien har också stor erfarenhet av att driva projekt i självständig form. Båda akademiema har förklarat sig intresserade av ett samarbete med Kultumät Sverige och en organisatorisk lösning föreslås där akademiema tillsammans åtar sig att bilda en gemensam plattform för kultumäteL Denna lösning är, som framgått ovan, finansierad för de Första årens verksamhet och det är också för de första åren som verksamhetsformen förordas. Detta förslag är också förankrat i och med att lösningen diskuterats vid utredningens workshops,33 framför allt vid särskild workshop en om ett svenskt kultumäts organisation och finansiering som arrangerade den ll november 1996. Vid workshopen föreslogs just en tillfällig organisation i form av ett tidsbegränsat projekt som utvärderas efter period tre-fem en om år. Förslaget rönte bred uppslutning av deltagarna som var representanter for sektorsmyndighetema kulturområdet, för Kultur-, Utbildnings- och Kommunikationsdepartementen samt for andra berörda myndigheter som Statens kulturråd och Skolverket. Vid samma workshop uttalades också tveksamhet till att inrätta en ny myndighet eller att lägga Kultumät Sverige under en befintlig myndighet. Skälen härför var desamma som refererats ovan.

11.6 Tidsplan och kostnader

I detta avsnitt presenteras en plan för de närmaste tre-fem åren. Under denna period bör Kultumät Sveriges verksamhet noga följas och utvärderas så att beslut om inrättande av en eventuell permanent organisation fattas utifrån en väl dokumenterad verksamhet och basis av en samhällsekonomisk analys.

ll.6.1 Fas l

Vi föreslår att det bildas en interimistisk redaktion för ett Kultumät Sverige så snart som möjligt. Denna bör utses av huvudmännen Vitterhetsakademien och

Ingenjörsvetenskapsakademien på förslag av en styrgrupp vilken bör utses

av Kulturdepartementet.

33 Se också 1.3.2. 34 Av formella skäl kallas denna styrgrupp för referensgrupp under den interimistiska verksamheten 1997. men kommer i praktiken att ha en sty- 232 rande funktion.

Förslag till ett K ulrumâ: Sverige

Under våren 1997 kommer förslaget till ett svenskt kultumät att remissbehandlas. Av hänsyn till såväl den demokratiska processen som den snabba utvecklingen på IT-området bör denna redaktion och styrgrupp därför vara interimistisk. Redaktionens arbetsgruppgifter beskrivs närmare i avsnitt 11.7.1 och bör inledningsvis främst inriktas att bistå institutionerna med stöd och råd i digitaliseringsarbetet samt med kompetensutveckling. Kulturdepartementet kan sannolikt inte bidra med något anslag till redaktionens verksamhet under innevarande budgetår. Däremot har Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling och Stiftelsen framtidens kultur beviljat medel för verksamheten 1997. Därutöver har även Riksbankens Jubileumsfond aviserat att medel kan påräknas. Verksamheten kan således finansieras med externa medel i avvaktan på att förslaget om uppbyggnaden av ett Kultumät Sverige har remissbehandlats, beretts i regeringskansliet och behandlats av riksdagen. Denna något okonventionella arbetsmetod ser vi som nödvändig eftersom utvecklingen på IT-området går så snabbt och det slutbetänkande som presenteras i januari 1997 är en färskvara som kommer att åldras fort. Det är dock inte första gången som utvecklingstakten styr valet av arbetsmetoder. Miljövårdsberedningen presenterade t.ex. sommaren 1996 ett förslag till en samlad strategi för kopplingen mellan lT och miljön med förslag till åtgärder för att främja IT-användningen inom miljöområdet. Miljödepartementet valde då att redan i budgetpropositionen för 1997 som presenterades i september 1996 att inom ramen för Naturvårdsverkets myndig-

hetsanslag bygga ett svenskt miljödatanät35 Under hösten 1996 påbör-

upp jade också Naturvårdsverket en förstudie om hur ett svenskt miljödatanät bör organiseras.

En inrerimisriskz arbetsâr

Vitterhetsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien har förklarat sig villiga att samfällt svara för den organisatoriska hemvisten för kultumätet under ett interirnistiskt arbetsår. Styrkan i en sådan lösning ligger i att Vitterhetsakademien har den innehållsliga kompetensen medan lngenjörsvetenskapsakademien har ett tekniskt och strukturellt kunnande som är värdefullt som stöd för Kultumät Sverige. Samtidigt undviks de låsningseffekter som en mer traditionell lösning kan medföra under denna entreprenörsfas. Den interimistiska verksamheten bör ledas av en styrgrupp med representanter för Kulturdepartementet, kulturinstitutionema, fmansiärema, Vitterhets- och Ingenjörsvetenskapsakademien samt fria kulturutövare. Dessutom bör flera referensgrupper knytas till verksamheten för att på så sätt förankra arbetet och inbjuda kultursverige till inflytande. Det är också viktigt att orga-

35 Se även 3.3.2. 233

nisationen blir transparent och att offentlighetsprincipen gäller for verksamheten. Akademiema har samtyckt till en sådan lösning och Ingenjörsvetenskapsakademien har erbjudit sig att iträda ett arbetsgivaransvar. För att säkra samverkan mellan de två akademiema föreslås inrättandet av en Kultumätets akademiförsamling. Församlingen bör ha rådgivande en funktion och ha till uppgift att tillsammans med den operativa ledningen ansvara för verksamhetsplanering samt följa den löpande verksamheten.. Akademiförsamlingen föreslås rapportera till styrgruppen och bestå av ledamöter från båda akademiema som utses av respektive akademi. Styrgruppen föreslås ansvara för beslut om ekonomiska och verksamhetsmässiga riktlinjer samt att utse redaktion och övriga referensgrupper, medan redaktionen ansvarar för den dagliga verksamheten och redovisar till styrgmppen.

ll.6.2 Fas 2

Efter en sedvanlig remissomgång och ett regeringsförslag kan riksdagen tidigast under hösten 1997 ta ställning till utredningsförslaget om ett svenskt kultumät. Först budgetåret 1998 är det därför möjligt för staten att in och ta någon form av ekonomiskt ansvar för ett Kultumät Sverige. Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond har ställt medel till förfogande for att gemensamt finansiera större delen av Kultumätets verksamhet under de första åren. Detta bör betraktas som ett slags tidsbegränsat fullskaleförsök som fortlöpande utvärderas. Utredningens forslag förutsätter därmed inte några omfattande ekonomiska åtaganden för staten. Tvärtom innebär förslaget till ett kulturnät en minimalistisk lösning. Det är dock angeläget att staten, genom Kulturdepartementet, finns med vid uppbyggnaden och driften av ett svenskt kultumät. Det är en viktig markering gentemot kultur-institutionerna, och det är en given följd av att Kultur-nät Sverige är ett samhällsintresse. Det statliga ekonomiska åtagandet för kultumätet bör finansieras genom omfördelning befintliga av resurser.

Samverkan med andra databaser

Idag finns ett flertal samhälleligt finansierade organisationer som har till uppgift att digitalisera material för forsknings-, utbildnings- och/eller arkivändamål, exempelvis den Demograñska databasen i Umeå, Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst SSB i Göteborg och Stockholms historiska databas. Av historiska skäl har dessa databaser olika huvudmän vilket bidrar till att de inte utnyttjas optimalt. En mer samordnad resursanvändning och ett

Förslag till ett K ulrurnät Sverige

gemensamt nyttjande av databaserna genom Kultumät Sverige skulle möjliggöra synergieffekter och därmed en effektivare resursanvändning för dessa nationella angelägenheter. För Umeås del är detta extra viktigt då staden saknar ett traditionellt landsarldv. Fröet till ett virtuellt forskningsarkiv finns däremot redan i och med att Umeå universitets forskningsarkiv nu vidareutvecklas till Centrum för Arkivstudier. Vi föreslår därför en samverkan mellan detta centrum, Demografiska databasen och Kultumät Sverige för att möjliggöra att databasens resurser tillgängliggörs för forskning, utbildning, arkiv, bibliotek och museer i betydligt större utsträckning än i dag.

Tidsbegränsat projekt vid en akademi

En mer reguljär redaktion för Kultumät Sverige bör inrättas från och med år 1998. Redaktionens omfattning och arbetsuppgifter beskrivs närmare i avsnitt l1.7.l. Kultumät Sverige föreslås att, liksom i fas organisatoriskt fungera som ett tidsbegränsat projekt inom akademiernas ram. Under hösten 1997 bör dock en översyn av organisationen göras innan de slutgiltiga arbetsformema för fas 2 fastställs. Det tidsbegränsade fullskaleförsöket med ett svenskt kultumät, dvs. fas bör sträcka sig över två till fyra är, beroende på hur länge de externt anslagna medlen i kombination med statens anslag räcker.

1l.6.3 Fas 3 Under förutsättning att utvärderingen faserna 1 och 2 utfaller positivt av och att den i kapitel 9 beskrivna samhällsekonomiska analysen berättigar kultumätets existens, ser vi det som naturligt att fas bildandet av en permanent organisation for Kultumät Sverige, förverkligas. Organisationsformen för ett permanent Kultumät Sverige kan vara densamma som under försöksperioden, men staten kan också välja en annan form.37 Om uppdraget däremot inte anses långsiktigt motiverat, om det betraktas som slutfört eller om kultumätet inte visar sig vara samhällsekonomiskt försvarbart, läggs verksamheten i stället ned. Vi ser det som en särskild fördel att den föreslagna organisatoriska formen inrymmer fröet till sin egen destruktion.

35 Se 11.23,4. 37 Se bilaga 235

11.7 Kultumätets arbetsformer

För att kulturnätet skall kunna bli verklighet behövs en samordnande funktion som skapar och utvecklar nätets ingångssida och gemensamma funktioner. Denna redaktion bör också bistå kulturnätets deltagare med råd och stöd samt ansvara för redaktörskapet för diskussionsgruppema och det föreslagna kulturforumet. Organisationen för Kultumät Sverige är inte geografiskt beroende utan kan med fördel vara placerad flera platser landet. i Kulturnätet bör ledas av en styrgrupp som knyts till redaktionen och som ansvarar för strategiska och övergripande frågor samt fungerar som rådgivargrupp för redaktionen. Dessutom bör flera referensgrupper knytas till redaktionen.

1 l 7 l Redaktion . . Redaktionen skall fungera som en inspirationskälla och rådgivare för de kulturproducenter som vill tillgängliggöra material via Kulturnät Sverige. Redaktionen skall också samordna och strukturera innehållet på kultumätet genom att skapa, driva, underhålla och utveckla nätets ingångssida. En annan viktig uppgift är att moderera och administrera digitala diskussioner i olika ämnen och redaktör för det föreslagna kulturforumet.38 att vara Redaktionen bör bestå av ett litet antal anställda som kompletterar varandra. Under kultumätets uppbyggnadsskede bör teknisk och juridisk kompetens liksom kunskaper i effektiv kommunikation via www finnas vid redaktionen. Den bör också ge kulturproducenter råd och stöd vad gäller digitalisering. Vi anser att den föreslagna redaktionen, i väntan beslut om att inrätta Kultumät Sverige, bör börja arbeta med dessa frågor så snart som möjligt, eftersom vi under utredningstiden mött en stor efterfrågan på råd, stöd och erfarenhetsutbyte från landets kulturproducenter.

Arbetsuppgifter

En rad arbetsuppgifter för redaktionen är ganska självklara, nämligen att: skaffa plats på en eventuellt egen server för kultumätets ingångssida - - och övrigt gemensamt material, skapa, utforma, driva, underhålla och utveckla ingångssidan, anpassa och vidareutveckla någon av de befintliga sökmotorerna på - Internet för kultumätets behov,

236 38 Se 112.2.

Förslag till ett K ulmrnâr Sverige

producera självinstruerande beskrivning av hur kulturnätet fungerar - en kan nås från ingångssidan och som även finns tillgänglig i form av en som lättfattlig tryckt bruksanvisning, godkänna ansökningar om att få delta i kultumätet, skapa och därefter ständigt uppdatera en handbok som bör finnas i både - digital och tryckt form för dem som vill lägga ut information nätet, bistå kulttrrproducenter med råd och stöd, initiera, underhålla, moderera och utveckla elektroniska diskussions- - EWPPCT utforma, redigera och utveckla ett kulturfonrm med möjlighet till debattin- lägg, recensioner och andra typer av material från användarna,

följa Internets tekniska utveckling, följa utvecklingen andra svenska nätverk med information till allmänhe- - av ten Internet, samråda och eventuellt samarbeta med dessa, samt

- informera om och marknadsföra kultumätet.

Redaktionen bör också:

olika sätt verka för att så stor enstämmighet som möjligt råder vad gäller benämningar som förekommer kultumätet. l samråd med kulturinstitutioner och övriga kulturproducenter kan t.ex. en förteckning med rekom-

menderade benämningar tas fram och göras tillgänglig i såväl pappers-

som digital form, initiera nätverk för dem som ansvarar för tekniken respektive innehållet de sidor som knyts till kultumätet, verka för att utbildningar för att hantera den nya tekniken kommer till stånd för t.ex. tekniker och informationsansvariga,

upphandla konsulttjänster, serverutrymme39 och Intemet-anslutning till

konkurrenskraftiga priser för de kulturproducenter som deltar i kultumätet,

särskilt bistå mindre kulturproducenter med t.ex.utbildning i användning multimedia teknik, möjligheter att använda sig av teknisk utrustning av samt hjälp att hyra plats på en webbserver, följa utvecklingen knyta kontakt och utbyta erfarenheter med andra in- - av, ternationella, nationella, regionala och lokala nätverk, överväga delar det material som redaktionen lägger ut också bör - om av publiceras på andra språk, t.ex. engelska och större invandrarspråk som

finska och serbokroatiska.

ll.7.2 Styr- och referensgrupper

En styrgrupp bör arbeta med långsiktiga frågor och utforma en strategi för

Kulturnät Sverige regelbundet bör ses över och omarbetas. Gruppen bör som fungera stöd och ledning för redaktionen och ansvara för övergripande som och strategiska frågor kring Kultumät Sverige. En inledande viktig uppgift

blir att utforma de etiska regler som vi föreslår att den som vill delta i kultur-

39 119.4. 237 Se

nätet skall förbinda sig att följa. Styrgruppen bör också fastställa kriterier för deltagande i kulturnätet och de sanktioner som kan bli aktuella för den som inte följer de uppställda reglerna. I styrgruppens uppgift bör dessutom ingå att avgöra enskilda tveksamma ansökningar deltagande. om Vid sidan av styrgruppen bör flera referensgrupper inrättas. Vi föreslår att ett utvidgat "Kultur-rundabord",41 bestående för sektorsav representanter myndigheterna på kulturområdet och för de större stiftelser och fonder som beviljar stöd kulturprojekt, bildar en referensgrupp för kultumätet. Även några fria kulturutövare bör ingå i gruppen. Arbetsuppgifterna bör bl.a. vara att söka skapa ökad samverkan mellan institutioner och sektorer, att verka för att enhetliga riktlinjer för hur kulttumaterial skall registreras arbetas fram och att genom olika inititativ främja IT-användningen inom kulturområdet. Särskilda referensgrupper för teknik och juridik bör också inrättas. Vi föreslår dessutom att styrgruppen inbjuder en bred krets av kulturproducenter till ett större diskussionsforum. Detta forum bör samlas några gånger årligen för att diskutera strategiska frågor och dessemellan kommunicera med styrgruppen och redaktionen via e-post, telefon och elektroniska diskussionslistor.

l l .7.3 Webbhotell

Många kulturproducenter arbetar utan ekonomiskt stöd eller vinning sitt av kulturskapande. Dessa människor och organisationer har oftast små resurser och har därför inte möjlighet att skaffa egen server för att lägga ut material www och kultumätet. Det har i flera sammanhang framställts önskemål om att kultumätet skall driva en server som också fungerar webbhotell med som låga priser för kulturproducenter som vill lägga ut material på Kultumät Sverige. Andra menar att det blir alltför dyrt, svårt och personalkrävande att driva ett webbhotell i kultumätets regi. En tanke är att Kultumät Sverige går med exempelvis Det offentsamman liga Sverige på Internet och Svenska miljönätet43 och gemensamt med dessa projekt driver ett webbhotell. Ett alternativ är att kultumätsredaktionen fungerar som en guide till olika webbhotell och eventuellt också upphandlar plats på webbservrar till fördelaktiga priser för de kulturproducenter som behöver någonstans att lägga det material skall ingå i Kultumät Sverige. som Även en sådan upphandling kan ske i samarbete med andra projekt.

40 Se vidare 11.8.1. 41 Se vidare 1.3.7. 42 Se 3.3.1. 238 43 Se 3.3.2.

Förslag till ett K ulturnät Sverige

Inspiration kan hämtas från t.ex. Danmark där det av Kulturministeriet drivna Kultumet Danmark erbjuder plats en webbserver för de statliga kulturinstitutioner inte har server.44 som egen I Canada kan enskilda kulturskapare lägga ut wcbbmaterial en server drivs den ideella föreningen CultureNet till en kostnad motsvarande som av 50 kronor sida och år. CultureNet kommer också att driva redaktionen i per det blivande nationella kanadensiska kulturnätet45 och tanken är att även detta "Canadian Cultural Electronic Network" skall erbjuda motsvarande fönnånliga pris. Det är viktigt att även kulturproducenter med små resurser har möjlighet att delta i Kultumät Sverige. Därför är det bra om kultumätet kan ordna eller erbjuda plats på webbserver till låg kostnad. En tanke är att ha differentieen rade priser så att enskilda kulturutövare betalar en lägre avgift än andra för uten webbserver i Kultumät Sveriges regi. rymme Kultumätsredaktionen bör utreda hur alla kulturproducenter skall kunna få tillgång till utrymme på en webbserver och också överväga att upphandla sådant utrymme liksom Intemet-anslutnin g för deltagarna i kultumätet.

11.8 Tillsyn, kvalitetssäkring och utvärdering

För att Kultumät Sverige skall ha ett värde måste nätets innehåll vara kvalitetssälcrat. Ett minimikrav är att redaktionen kontrollerar att det material som läggs kommer från den avsändare som anges. Redaktionen bör också reut gelbundet undersöka att de etiska regler deltagarna förbundit sig att följa som verkligen följs och att inga länkar från Kultumät Sveriges ingångssida leder till tomma eller olämpliga sidor. Redaktionen bör dessutom fungera moderator för de elektroniska dissom kussionsgruppema och som redaktör för det föreslagna kulturforumet.

1l.8.l Regler Styrgruppen bör utforma regler som alla deltagare i Kultumät Sverige skall förbinda sig att följa. Reglerna bör omfatta etiska överväganden, respekt för upphovsrätten och den personliga integriteten samt stadga att deltagarna bör vinnlägga sig att följa de krav och rekommendationer för webbsidor som om anges i avsnitt l1.4.2. Styrgruppen bör också bestämma vilka sanktioner

44 Se även 4.2.1. 45 Se även 4.3.3. 239

som skall utlösas när reglerna inte följs och sedan vid behov använda sig av dessa.

1l.8.2 Tillsyn och säkerhetsaspekter

Kraven på driftssäkerhet för kultumätet bör höga. Någon form invara av trångsskydd måste finnas för det material som kultumätsredaktionen lägger ut nätet, samtidigt som säkerhetskraven inte får hindra tillgängligheten. Dessutom bör det finnas skydd mot obehörig uppdatering och förvanskning liksom funktioner för att vid behov kunna rekonstruera innehållet. Redaktionen bör också fungera som moderator för de olika elektroniska diskussionsgrupper som Kultumät Sverige planeras inrymma. Dessutom bör redaktionen ansvara för redaktörskapet för det digitala kulturforum närsom mare beskrivs i avsnitt 11.2.2. Redaktionen bör tillse att säkerheten kring kultumätet är god. Personalen bör hålla sig informerad och sprida kunskaper om utvecklingen elektroav niska sigill, digitala signaturer och andra metoder för att skydda innehållet från obehörigas påverkan. Innehållet på kultumätet bör också skyddas genom regelbunden säkerhetskopiering och virusprogram bör regelbundet användas.

ll.8.3 Kvalitetssäkring

Den som publicerar material på Kultumät Sverige skall förbinda sig att följa de särskilda regler, samt de krav och rekommendationer som föreslås i avsnitt 11.42. Detta innebär att grundförutsättnin garna för en hög kvalitet på kulturnätets innehåll är goda. Varje deltagare ansvarar sedan för att det material som eäggs ut på nätet är faktagranskat och i enlighet med de uppsatta reglerna. Detta innebär att kultumätsredaktionen inte har något för det material ansvar som de enskilda kulturproducentema lägger in, men att redaktionen naturligtvis ändå vinnlägger sig om att kontrollera att materialet inte förändras eller förvrängs av obehöriga och att felaktigheter inte förekommer. Den som anslutit sig till Kultumät Sverige får symbol använda kulsom tumätets logotyp. Logotypen kan t.ex. vara det gröna K:et,utfonnat i analogi med ett snabel-a, som varit utredningens kännemärkefiö Symbolen kan också ses som en kvalitetsstämpel på sidan. Via symbolen, bör klickbar, som vara skall användaren föras tillbaka till Kultumät Sveriges ingångssida.

240 45 Logotypen syns på betänkandets omslag.

Förslag till ett K ulturnât Sverige

ll.8.4 Utvärdering För att kunna avgöra om Kultumät Sverige skall vara ett samhällsåtagande, bör nyttan först utvärderas. Vi föreslår därför att en utvärderare följer kulturnätets utveckling under fas l och 2,47 för sedan lämna underlag till ett att politiskt beslut om huruvida ett kultumät skall bli en statlig angelägenhet. Utvärderaren bör utses av Kulturdepartementet i samråd med de externa finansiärema. I utvärderingen bör en investeringsbedömning av det slag som beskrivs nedan ingå, dvs. en värdering av de kostnader och intäkter som kultumätet medför bör göras.

Är K ulturnät Sverige samhällsnytta en Vilka kostnader medför Kulturnät Sverige i den form som vi diskuterat tidii betänkandet Vilka intäkter kan vi identifiera l kapitel 9 har vi ställt gare upp de kostnader respektive nyttor som vi kan förmoda att ett kultumät kommer att innebära. Där skriver vi också att en mer preciserad kvantiñering respektive värdering av dessa poster, i synnerhet för nyttoeffektema, kan vara svår att genomföra redan i dag. En utvärdering bör dock göras så snart posterna blivit mer definierade för att värdera nyttan av ett kultumät inför ett eventuellt samhälleligt åtagande. Utvärderingen skall baseras ett samhällsekonomiskt effektivitetskriterium. Samhällsekonomisk effektivitet uppstår då man producerar något for att någon skall få det bättre utan att någon annan därmed får det sämre. Genom att göra en investeringsbedömning av kultumätet där man värderar de olika intäkter respektive kostnader som ett kultumät förväntas bära, kan man sedan avgöra om kultumätet är samhällsekonomiskt effektivt.

47 Se vidare 11.6. 241

A TSK

° MKO le q

Figur

Om utgår från att ytan under efterfrâgekurvan i figur 1 anger konsumenternas betalningsvilja, kan vi illustrera de totala samhällsekonomiska intäkterna med ytan EcqeO, varav endast ytan pcqe0 utgör finansiella intäkter vid ett pris som är lika med p i figur De totala kostnaderna framgår TSK-kurav van TSK, totala styckkostnader, dvs. de utgörs av ytan abqe0. Kriteriet för att kultumätet skall betecknas som samhällsekonomiskt lönsamt blir därför att de samhällsekonomiska intäkterna skall överstiga de totala kostnaderna, dvs. Ecqe0abqe0. I praktiken kompliceras tillämpningen av detta diagram av att sällan mer än en eller annan punkt efterfrågekurvan är känd. För kultumätets del kan man t.o.m. säga att ingen punkt på efterfrâgekurvan ännu är känd. Det blir alltså svårt att redan i dag uppskatta konsumenternas totala värdering av ett kultumät och att värdera nyttan av detsamma. Vi föreslår därför, vilket också sägs inledningsvis, att man följer kultumätets utveckling under fas l och for att utvärdera nyttan av ett kultumät för samhället. Därefter kan samhället besluta om ett kultumät skall bli ett statligt åtagande.

Förslag till ett Kulrurnät Sverige

Externa effekter De poster som tagits upp som nyttor i kapitel 9 utgör främst externa effekter. Externa effekter är i motsats till andra effekter konsumenten, t.ex. egna inköp, resultatet av en av utomstående kontrollerad åtgärd. De utgörs således av faktorer som andra bestämmer över. Till exempel utgör den utbildning av arbetskraft inom ett företag som inte påverkar lönen och som "medföljer" arbetskraften vid anställning i ett annat företag, en positiv extern effekt av en produktion på en annan produktion. En enskild människas konsumtion påverkas inte bara av externa effekter av företagens produktion utan också av andra människors konsumtion. En person kan t.ex. känna sig fördelaktigt påverkad av grannens hemdator positiva externa effekter av konsumtion och/eller negativt påverkad av grannens sena datorspelande negativ effekt. Eftersom grannen inte kan antas ta hänsyn till sådana verkningar på utomstående, blir konsumtionsfördelnin gen mellan olika människor inte optimal ur samhällets synvinkel. Ett annat exempel av liknande slag finns på telefonområdet; anskaffning av telefonabonnemang i fler hushåll höjer värdet av telefoninnehav i övriga hushåll. I princip skulle man här kunna beräkna hur mycket den påverkade individen är villig att betala för att erhålla ytterligare positiva externa effekter av andras konsumtion, respektive för att andra minskar sin konsumtion av sådant som ger upphov till negativa externa effekter. Därigenom skulle man kunna beskriva den totala effekten av människors konsumtion ett sätt som motsvarar den totala effekten av den produktion som ger upphov till externa effekter. Bilden kan kompliceras av att de statsinkomster som behövs för att täcka det finansiella underskottet kan vara svåra att uppbringa utan att ineffektivitet skapas på något annat håll i ekonomin. Statsñnansiellt motiverade önskemål om full kostnadstäckning vid avgiftsuttag medför emellertid, som visats i kapitel ett ineffektivt utnyttjande av den verksamhet som Kultumät Sverige skulle utgöra.

48 Nyttoeffekter: bättre infrastruktur forsknings- och utbildningsområdet, ökad kollektiv kunskap. begränsad effekt av diskriminerade i ett IT-tekniskt B-lag. upphävande av den geografiska snedfördelningen. minskade könsskillnader på lT-området. ökad demokrati, ökad måluppfyllelse för kulturinstitionema. egen svensk kulturell identitet på Internet. 243 -

Praktiskt tillvägagångssätt

Rent praktiskt bör tne viktiga områden ingå i utvärderingen; den ovan nämnda samhällsekonomiska analysen, användarnas krav och förväntningar samt kultumätets internt fastställda mål. Med användare avses såväl institutioner som fria kulturutövare och allmänhet. Dessa gruppers krav och förväntningar bör utvärderas genom enkätforfarande. Kultumätets kvalitativa och kvantitativa mål bör fastställas av styrgrupp och redaktion i samråd.

Extern förväntan och intern måluppfyllelse

Vissa typer av verksamheter har tämligen handfasta mått på måluppfyllelse och en utvärdering av resultaten innebär då inga större problem. När det gäller att bedöma en verksamhet som Kultumät Sverige behövs metoder som tar hänsyn till kvalitetsbedömningar många nivåer, såväl externa som intema. Å sidan bör ena ett antal kvantitetsmått fastställas; andel anslutna till kultumätet, antal uttag, spridning i användargruppema etc. Å andra sidan måste stor vikt läggas vid att bedöma själva kärnan av verksamheten, nämligen kvaliteten i Kultumät Sveriges arbete. Ett bra kultumät behöver utveckla både djup och bredd i verksamheten. Nyskapande och kreativt experimenterande kan inte bindas av mått och normer som är avpassade efter helt andra typer av verksamheter. Det är därför viktigt att kvalitetsoch utvärderingsfrågor får inta en central plats i kultumätets initiala verksamhet. Härvid bör även hänsyn tas till kultumätets strukturkapital, dvs. vad som finns kvar när "personalen gått hem", t.ex. databaser, manualer och organisationsstruktur. Kultumätets logotyp och varumärke k-stämpeln, vars föreslagna användning beskrivs i avsnitt 11.8.3, bör även inbegripas i denna värdering, liksom det utvecklingsarbete som utförts och som finns dokumenterat i form. Även det ofta benämns "humanen mer permanent som kapital", dvs. kompetensen och kapaciteten hos medarbetarna, bör inbegripas. Det är sålunda knappast möjligt att finna gemensamma och objektiva kvalitetsmått för kultumätets många skilda verksamheter. Därför bör arbetet med att utveckla och förankra prestationsmåtten inledas så snart den föreslagna interimistiska verksamheten startar. Det är också viktigt att utvärderingen leder till uppföljningar av skilda slag, inte bara avseende val av framtida organisationsmodell utan också av verksamheten i sig. En utvärdering av detta slag sätter dessutom i gång en process som under sitt förlopp påverkar verksamheten. Själva beslutet att utvärdera ett område innebär ofta att deltagarna själva granskar sin verksamhet på ett delvis nytt

Förslag till ett K ulturnät Sverige

sätt och diskussionerna kring verksamheten intensifreras. En utvärdering att bör vidare inkludera internationella jämförelser så att effektiviteten i ett svenskt kultumät även kan bedömas hålla internationell standard. Vi föreslår att en extem utvärderare omgående tillsätts med uppdrag beakta såväl interna externa mått för måluppfyllelse. Genom att att som Kultumät Sverige inledningsvis relativt fristående organisatorisk lösges en ning är det särskilt viktigt att regeringen får det underlag den behöver för att kunna pröva verksamhetens resultat.

11.9 Kultumätets webbplats

För visualisera hur ingångssidan till ett framtida Kultumät Sverige kan att komma har vi tagit fram prototyp kan ses på utredningens att se ut en som hemsidor under adressen http://www.regeringen.se/kultumat Prototypen återfinns också cd-romskivan sist i betänkandet. Prototypen innehåller information om vad kultumät Sverige är och när sidan uppdaterades. l ett katalogsystem inryms olika ämneskategorier senast inom kulturområdet, arkitektur, arkiv, dans, design etc., med underkatesom gorier dansgruppen dansscener, balett, jazzdans osv. Katalogsystemet som kompletteras ett söksystem som bygger på att deltagarna i kultumätet av förser sina webbsidor med metainformation. Dessutom kommer det att finnas möjlighet till geografisk sökning och sökning med hjälp av internationella sökverktyg. Det söksystem vi har valt använda är Harvest,49 är utvecklat att som av IRTF-RD Internet Research Task Force Research Group on Resource Discovery. Systemet är utvecklat för att samla, organisera och söka infonnation över Internet. Det går att vad som skall samlas in. l prototypen har vi t.ex. valt avpassa från HTML-dokument samla titel, metainformation, länkar från att dokumentet samt namn på inlagda bilder. Informationen från ett dokument läggs i s.k. objekt i formatet SOIF5° sedan kombineras och görs ett som sökbara. För att inte servrar och nätverk skall överbelastas under insamlingen kan den göras distribuerar och den resulterande samlingen av objekt sedan

sättas ihop centralt. Det Sökverktyg används är Glimpse51 som

som

möjliggör relativt avancerade sökfrågor.52

För att visa på söksystemets funktionalitet har Naturhistoriska riksmuseet och Demografiska databasen försett delar av sina webbplatser med metainformation som möjliggör sökning på beskrivning och nyckelord. Det

49 httpz//harvestcscolorado.edu

Adressen är

5° Se 7.2.1. 51 Mer information finns på adressen http://glimpse.cs.arizona.edu 52 Se vidare httpz//wwwnormod.se/kultumat/sokinfo.htrnl 245

enklaste sättet att söka i kultumätet är att sökord, släktforskning ange ett t.ex. eller en fras t.ex. Tuna församling. Det är även möjligt att söka specifikt mer på strukturerad information, t.ex. beskrivning universitet eller nyckelord : : demografi. Sökfrågan kan utvecklas genom att sökord och fraser kombineras med de booleska operatörerna AND/OR, t.ex. nyckelord demografi AND . "Tuna församling". Mer information hur söker finns på adressen om man http://www.nom1od.se/kultumat/sokinfo.html Den framtida ingångssidan till Kultumät Sverige, dock inte prototypen, föreslås också innehålla länkar till

e-postadresser till dem som arbetar vid kultumätsredaktionen och till leda- mötema i styr- och referensgruppema,53 ett kulturforum,54 ett diskussionsforum,55 - samt evenemangskalenden55 - en

11.10 Modellprojekt med inspirerande exempel

I anslutning till utredningsarbetet har vi med hjälp av medel från Stiftelsen framtidens kultur arbetat fram ett antal förebilds- och modellprojekt för ett framtida Kultumät Sverige. Syftet är att dessa exempel skall fungera idégenererande för hur ett kultumät kan tänkas användas. De olika projekten presenteras närmare i bilaga 4 och finns även länkade till prototypen för Kultumät

Sverige samt på den cd-rom medföljer betänkandet.

som De sju exemplen är Energi- och livsstilslabbet i Trollhättan, Kyrkböckernas hemligheter, Norrtälje Konsthall, Graffiti i Botkyrka, Stockholmsoperan för utsocknes, Birka vikingastaden som försvann, samt Köket - hemmets viktigaste plats i tre dimensioner. I exemplen har inte väjt för att använda komplexa och rninneskréivande presentationstekniker något som med dagens överföringshastigheter blir mycket svårtillgängligt på www för alla dem är uppkopplade via som t.ex. modem. Men med den snabba utvecklingen när det gäller modembandbredd och komprimeringsmetoder är det tidsfråga innan film, animeringar, en stereoljud, virtuella verkligheter etc. blir lika enkelt eller enklare tillgängligt än på cd-rom idag. Det som, när text-TV kom för ett decennium sedan, missvisande i bland kallades interaktiv television, blir därmed verklighet. Tanken med att lägga exemplen på cd-rom är att förmedla känsla för hur dagens en stundtals tvångströjebetonade Internet kan komma att te sig inom bara några år.

53 Se 11.7.2. 54 Se 11.2.2. 55 Se 11.2.2. 56 Se 11.2.3. 246 5 7 Se adressovan.

12 Konklusion

I detta avslutande kapitel har vi samlat alla slutsatser vi drar och samtliga forslag som vi lägger fram i betänkandet. Slutsatserna och förslagen är ordnade kapitelvis. Avsnitt 12.11 inrymmer följaktligen förslagen kring uppbyggnaden av Kultumät Sverige.

12.1 Inledning

Inom något decennium utgör IT sannolikt en väsentlig del av infrastrukturen för information och kommunikation i Sverige. Nya och mer effektiva sätt att kommunicera skärper våra krav och förväntningar på information och kunskap. Det ligger i kulturinstitutionemas intresse att leva upp till dessa ökade förväntningar genom att med hjälp av IT tillgängliggöra den egna verksamheten och öka kontakten med sin publik. Informationstekniken leder till omfördelning av kunskap och ger också radikalt nya förutsättningar för kunskapens organisation. Vi erbjuds en tidigare otänkbar rörlighet i vårt sätt att se och tänka och häri ligger den verkliga sprängkraften; IT leder till en omfördelning av kunskaperna. Därför måste samhället på en basnivå sörja för likvärdig tillgång till utbudet. Kulturområdets innehåll är då av vital betydelse och det blivande Kultumät Sverige är inte primärt ett IT-projekt utan bör ses som en distributionskanal och som ett redskap för den kulturella fömyelsen. Kulturnätet är således en del av samhällets infrastruktur och detta synsätt präglar också utredningens uppläggning.

12.2 Kartläggning IT-användningen i kultursverige

av Institutionemas mest efterfrågade och intressanta material bör göras tillgängligt i digital form. Även material är mycket ömtåligt, efterfrågat eller slitet som är lämpligt att överföra i digital form för att på så sätt skona originalet. Dessutom bör övervägas om material bör tillgängliggöras for utbyte mellan kulturinstitutioner, mellan forskare och for utbildningsändamål. Vilket material bör digitaliseras är de enskilda institutionerna oftast som mest lämpade att själva avgöra. institutionerna är de som känner sitt material bäst och vet vad som är mest efterfrågat. Om en institution underlåter att digi-

SOU 1997: 14

talisera ett material som vore värdefullt for allmänheten att tillgång till, bör regeringen via de årliga regleringsbreven styra digitaliseringsarbetet i önskvärd riktning. Vi föreslår att regringen ställer krav årlig redovisning i av vilken utsträckning institutionemas verksamheter finns digitalt tillgängliga. Regeringen kan också välja att mer explicit uttala viss andel att en av verksamheten eller ett visst innehåll görs tillgängligt i digital form. Någon övergripande samhällelig strategi för vad som bör prioriteras när det gäller IT-användning vid kulturinstitutionema finns inte. Varje kulturinstitution bör själv ansvara för sin IT-användning och upprätta IT-straen egen tegi utifrån sina specifika förutsättningar. Ett mer strukturerat samarbete över institutions- och sektorsgränsema är nödvändigt om institutionemas material enkelt skall kunna sökas och nås via Kultumät Sverige och andra gemensamma söksystemJ Vi menar att Kultumät Sverige kan fylla en viktig funktion gemensamt forum för som detta arbete. Det är också viktigt att institutionerna i ökad utsträckning samarbetar och utbyter erfarenheter om t.ex. för- och nackdelar med olika slags registrering och teknisk utrustning. Vid sidan av de befintliga samarbetsorganen inom de

olika kultursektorema, som Insam BIBSAM3 m.fl., bör Kultumät Sveriges

föreslagna diskussionsgrupper kunna fungera som ett gemensamt forum. Varje institution bör utarbeta en strategi för hur den befintliga organisationen långsiktigt anpassas så att tillgängliggörande digitalisering genom blir en permanent del av verksamheten. Genom göra kulturrnaterial tillatt gängligt i digital form och distribuera det genom ett Kultumät Sverige, dvs. en välstrukturerad del av Internet, kan fler människor än i dag få tillgång till det svenska kulturarvet och till samtida kulturyttringar. Det är också viktigt att det framtida Kultumät Sverige omfattar en vidare krets av kulturproducenter än enbart de samhälleliga kulturinstitutionema.

12.3 Andra uppdrag och studier IT

om Den nya tekniken ger oss nya möjligheter, innebär också lagar och men att regler måste ses över och nya formuleras. De utredningar vi har redovisom sat i kapitel 3 och som pågår eller nyligen har avslutats inom regeringskansliet berör många sätt uppbyggnaden av ett svenskt kultumät. De arbeten som pågår med att skapa andra inforrnationsnätverk, som t.ex. Svenska Miljönätet och Det offentliga Sverige Intemet, är stor betydelse av

1 se vidare kapitel Se 6.4.1. 248 se 6.3.5.

Konklusion

för ett svenskt kultumät. Därför bör en samverkan med andra infomrationsnätverk komma till stånd.

12.4 Internationella erfarenheter

Det är angeläget att kulturinstitutionerna följer den internationella utvecklingen och deltar i de arbeten som pågår for att lära och ta del av andras erfarenheter. Ett internationellt perspektiv bör också genomsyra Kultumät Sveriges verksamhet. Det pågår många intressanta projekt på nationell nivå inom EU och i andra delar av världen. I Danmark och Kanada finns t.ex. nationella digitala kulturnäL Det är betydelsefullt att få till stånd. ett samarbete mellan sådana kultumät och Kultumät Sverige. Utvecklingen går internationellt sett mot en ökad öppenhet där tillgång till fri information får allt större betydelse. Vikten av "contents", dvs. innehåll, betonas ofta och Sverige, som har en lång tradition av öppenhet och spridning av offentlig information, kan här spela en viktig roll.

12.5 Utgångspunkter

I det här avsnittet beskrivs ett antal möjligheter att överbrygga människors olika förutsättningar att använda sig av datorer och informationsteknik.

l2.5.1 Utbildning

Lärarnas utbildning och inställning till IT är i dag helt avgörande för vilken undervisning eleverna får. Läroplanen borde därför mer uttryckligt understryka vikten av att eleverna ges grundläggande kunskaper i datorteknik och informationssökning. Riktade statsbidrag skulle kunna garantera att Sveriges elever ges en någorlunda jämlik tillgång till teknisk utrustning. Någon form av utbildning är också nödvändig för att så många vuxna som möjligt skall kunna använda sig av informationsteknik. På många håll i Sverige anordnas kurser i datoranvändning och Internet. Det är viktigt att sådana kurser ges till rimliga avgifter och att kurserna avpassas till användarnas olika förutsättningar och förkunskaper. Önskvärt är det även finns snabbatt och repetitionskurser.

SOU 1997: 14

På www finns en rad kurser i hur Internet är uppbyggt, fungerar och kan

användas. Redaktionen for Kultumät Sverige bör producera en självinstrue-

rande beskrivning av hur kultumätet fungerar som nås från ingångssidan på Internet. Även lättfattlig tryckt bruksanvisning bör fram. en tas Ett sätt att minska skillnaden i omfattning mellan kvinnors och mäns datoranvändning kan vara att anordna särskilda utbildningar i datorteknik och Internet för kvinnor och flickor.

l2.5.2 Funktionshindrade

Handikappinstitutet har formulerat riktlinjer for hur information på Internet bör utformas för att den skall kunna vara tillgänglig för funktionshindrade. Dessa krav bör deltagarna i Kultumät Sverige följa. Kulturinstitutioner och -myndigheter som lägger ut information om sin verksamhet på bör www också informera om sin tillgänglighet och eventuella särskilda service för funktionshindrade. Under en tydlig symbol, förslagsvis den stiliserade person i rullstol som oftast används på skyltar, bör sådan information finnas samlad. Dessutom måste en bildbeskrivande textversion av symbolen kodas in. Kulturbyggnader, kulturinstitutioner och kulturrninnesmärken med begränsad framkomlighet, som rörelsehindrade kan ha svårt att besöka, bör göras tillgängliga genom att byggnaden/platsen dokumenteras med hjälp av Virtual Reality-teknik5

l2.5.3 Mångkulturella aspekter

Övergripande information det svenska kulturlivet, kulturarvet och de olika

om kultursektoremas verksamheter bör finnas tillgänglig på engelska, eventuellt också fler världsspråk liksom de större invandrarspråken. Att ta fram en sådan introduktion till kulturen i Sverige föreslås bli uppgift för Kultumät en Sveriges redaktion. Det är också viktigt att det svenska kultumätet blir en Vägvisare till internationella kultumät och kultur-projekt. Alla deltagare med sidor på kultumätet bör överväga att översätta delar av sin information till andra språk.

å Se 11.7.l. 5 En digital teknik som ger möjlighet till förflyttningar i rummet, t.ex. i en byggnad. Tekniken gör det också möjligt att vrida på ett avfotograferat 250 föremål så kan det från olika håll. att man se

Konklusion

l 2. 5.4 Geografiska aspekter

En grundläggande förutsättning för att Kultumät Sverige skall kunna användas av alla är förstås att det är tillgängligt för alla, oavsett var i landet man bor. Infrastruktur för datakommunikation måste därför vara ett samhällsåtagande, precis som staten har huvudansvaret för den fysiska infrastrukturen. Med hjälp av IT skapas ökade möjligheter till att arbeta och bo i glesbygd. Distansarbete och kulturturism kan innebära fler arbetstillfällen i områden med liten tillväxt och hög arbetslöshet.

12.5.5 Tillgång till digital information

Rätten till information är en grundläggande demokratifråga och varje kulturinstitution bör noga överväga hur elektroniskt tillgänglig information kan öka tillgängligheten till institutionen och dess verksamhet. Allt fler hushåll skaffar sig Intemet-anslutning och antalet abonnemang växer mycket snabbt. Ännu har majoriteten svenskarna dock inte tillgång av till Internet och det kommer att dröja ganska många år innan i stort sett alla hushåll är anslutna. Därför måste det under en ganska lång period finnas goda möjligheter att nå Internet, och därmed också Kultumät Sverige, via publika datorer. Biblioteken spelar en central roll i IT -utvecklingen eftersom de kan göra IT tillgängligt för breda befolkningsgrupper. Därför vill vi starkt fororda att både folk- och forskningsbibliotek skall erbjuda allmänheten fri tillgång till såväl Internet som andra typer av digitala infomiationstjänster. I utredningsdinektivet och många andra sätt har regeringen uttalat vikten av att medborgarna inte delas upp i ett infonnationstekniskt A- och B-lag. I dag är det framför allt de välutbildade och välbeställda som har tillgång till digital information och det är av både demokrati- och rättviseskäl angeläget att alla ges möjlighet att ta del av digitala kunskaps- och informationskällor. Genom att ge allmänheten möjlighet att utan kostnad ta del av digitala informationstjänster vid biblioteken, kan den ojämlika tillgången till digital information motverkas. Skolorna böri större utsträckning än hittills kunna fungera som IT-resurscentrum för alla som bor i deras närhet. Medborgarkontoren och andra publika platser bör också inrymma Intemet-ansluma datorer där allmänheten kan ta del av information, som t.ex. Kultumät Sverige. Bruksanvisningar för användarna av kultumätet bör tas fram i såväl tryckt som elektronisk form. Vid allmänna platser med lntemet-uppkopplade datorer bör också guider finnas i ett inledningsskede. Dessa guidejobb kan t.ex. organiseras som arbetsmarknadsprojekt. Det borde kunna vara samhälls-

SOU 1997: 14

ekonomiskt intressant att utbilda arbetslösa i IT- och Intemet-användning och sedan genom guidejobb ge dem arbetslivserfarenhet inom en expanderande bransch. Samtidigt får många människor möjlighet att lära sig att använda ny teknik till en relativt låg kostnad.

12.5.6 Uppgradering av SUNET Planerna på att uppgradera SUNET och ansluta folkbibliotek i varje att ett kommun samt länsbiblioteken, länsmuseema och de statliga museerna underlättar uppbyggnaden av ett Kultumät Sverige. Angeläget är att folkbiblioteken, även efter de inledande två avgiftsfria åren, kan erbjuda besökarna fri tillgång till Internet. Det är viktigt att Riksarkivet och landsarkiven får anslutning till SUNET samma villkor som bibliotek och museer. Eftersom materialet vid arkiv, bibliotek och museer utgör basen i det blivande Kultumät Sverige är det angeläget att även de största arkivinstitutionema får tillgång till fast Internetuppkoppling så att det blivande kultumätet har balans i utbudet och att de olika typerna av kulturarvsinstitutioner har samma tekniska basnivå.

12.6 Infomiationsplattfonnar

För att informationen som kulturinstitutionema rymmer skall kunna sökas i ett sammanhang, t.ex. via ett Kultumät Sverige på Internet, är ökad samordning nödvändigt. Fastställda format för hur namn personer, institutioner, organisationer, geografiska platser och annat skall skrivas måste tas fram. Utbytesfonnat måste också finnas för att informationen lätt skall kunna flyttas mellan olika system. Staten bör kräva att de statligt finansierade kulturinstitutionerna följer de regler som finns eller är under utarbetande för hur kulturmaterial skall klassiñceras och benämnas. Det är också angeläget att de svenska kulturinstitutionema i så hög grad som möjligt följer de internationella riktlinjer som finns på området. Auktoritetssamarbete ger tidsvinster, ökar kvaliteten registrerade data och förbättrar möjligheterna till återsökning av information. Den institution som har mest erfarenhet av en viss typ av auktoritet bör vara den som i första hand ansvarar för registreringen av auktoritetema i fråga. Det blivande Kultumät Sverige bör fungera som ingång till en nationellt distribuerad databas med material från Sveriges arkiv, bibliotek och museer.

252 6 Se vidare 7.3.1.

Konklusion

Intemet-användning medför att sökverktygen standardiseras vilket innebär att någon samordning det området inte behövs. Med tanke på de många presumtiva användarna bör kulturmaterialet göras tillgängligt i en sådan form att också lekmän kan söka i och ta till sig innehållet i denna digitala kunskapsbas. Internet inklusive Kultumät Sverige är respektive blir en effektiv informationsspridare. Det är t.ex. där som ett gemensamt auktoritetsregister bör göras tillgängligt. Kulturnätet bör också kunna fungera som katalysator i samordningsarbetet och vara ett lämpligt forum för kulturinstitutioner som vill utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma angelägenheter.

12.7 Tekniska förutsättningar

I det här avsnittet beskrivs varför Internet har valts som distributionsfonn för Kultumät Sverige. Vi betonar vikten av att tillhandahålla bra och intressanta tjänster och redogör för tillgängligheten till kultumätet.

12.7.l Internet som distributionsform

Vi har valt Internet som distributionsform för kultumätet eftersom det ger tillgång till många tjänster för kommunikation och lämpar sig väl för stora mängder information och många användare. En viktig anledning till att vi föreslår ett kultumät Internet är att möjligheterna till kommunikation mellan kulturproducenter och -konsumenter förbättras. De olika grader av interaktivitet som finns på Internet gör det möjligt för användaren att bli en aktiv deltagare i stället för en passiv åskådare. Med Internet som lösning kan Kultumät Sverige också visa användarna till den kultur som finns andra delar av det världsomspännande nätet samtidigt som nya grupper av användare kan hitta fram till kulturområdet. Internet är ett system i regelbunden förändring. Såväl producenter och konsumenter av information som tillverkare och leverantörer av teknisk utrustning deltar i utvecklingen. Standardutvecklingen Internet är en flexibel och ofta effektiv process som om standarderna följs gör att man inte riskerar att låsa sig vid en teknisk lösning utan kan följa med i utvecklingen.

SOU 1997: 14

l2.7.2 Användbarhet Ökad användbarhet är ett av de starkare argumenten för ett Kultumät Sverige. Det räcker inte att allmänheten har tillgång till kulturinstitutionemas digitala material på det distribuerade Internet. Materialet måste struktureras på ett sätt som gör det möjligt för alla att hitta vad de söker. För att användarna inte skall behöva hålla reda på vad det finns för information om kultur och var informationen finns, skall de veta att kultumätet är platsen att börja sökandet på. Oavsett tidigare erfarenhet av Internet skall det att använda de tjänster som kultumätet tillhandahåller. För att inte riskera att mer avancerade verktyg utestänger människor med liten eller ingen datorvana bör flera nivåer av t.ex. detaljrikedom och finesser skapas. Vana användare ges därmed möjlighet att arbeta med avancerad sökning, kommunikation etc. men det måste också finnas enklare alternativ för de datorovana. För att underlätta sökning i kulturrnaterial på www bör metainformation användas. Ett antal gemensamma sökord kan förbättra sökmöjlighetema och därmed öka kulturnätets användbarhet. Därför är det viktigt att förmå kulturproducentema att förse de dokument, bilder och ljud som publiceras med rekommenderad metainfonnation. Intelligenta agenter kan vara ett sätt att göra kultumätet mer användbart. Även i dag inte är fullgoda ersättare för mänskligt formulerade om agenter sökfrågor vet vi inte hur det förhåller sig imorgon. Det borde t.ex. vara möjligt att skapa eller träna upp existerande agenter för att söka information om litteratur, konst etc.

l2.7.3 Tillgänglighet

Alla måste kunna nå Kultumät Sverige. Det bör inte krävas någon dyr utrustning eller anslutning för att kunna ta del av tjänsterna utgör kultumätet. som Därför är den beslutade uppgraderingen av SUNET för bibliotek och museer angelägen liksom att även Riksarkivet och landsarkiven får anslutning till SUNET på samma villkor. Publika terminaler vid arkiv, bibliotek och museer ökar naturligtvis tillgängligheten till kultumätet. Dessutom ger anslutningen de berörda kulturinstitutionema möjlighet att både göra en del digitaliserat material externt tillgängligt och att själva medverka i kulturlivet Internet. Utvecklingen av infrastrukturen för datakommunikation är nödvändig för att öka tillgängligheten till kultumätet. Det är troligt att de olika alternativen telenätet, kabel-TV, satellit etc. kommer att utvecklas både var för sig och i kombination. Mycket av tekniken är redan utvecklad kostar ännu alltför men mycket för att slå igenom. De stora kostnaderna för att förse glesbygden med snabba anslutningar gör att få är intresserade att medverka i utbyggnaden. av

Konklusion

Vilken överföringskapacitet som krävs beror helt och hållet på vilka tjänster som skall utnyttjas. Alla användare kommer inte vara intresserade av anslutningar med hög kapacitet och de olika anslutningsmöjlighetcr för användare som finns i dag främst uppringd förbindelse blir hela tiden snab- - bare och billigare. En anslutning med modem som klarar ca 30 kbps räcker för de flesta av dagens tillämpningar.

12.8 Juridiska förutsättningar

Det finns inga rättsliga hinder för att skapa ett kulturnät på Internet. Kulturinstitutionema rekommenderas dock att hålla sig väl informerade om den rättsliga utvecklingen på det digitala området, eftersom flera utredningar arbetar med att se över och vid behov anpassa lagstiftningen till användandet av digital teknik. Kulturinstitutionerna bör också utbilda sin personal i grundläggande upphovsrätt för att underlätta publicering av digitala verk på Internet. Vi menar att enbart länkandet till någon annans ingångssida inte är att se som en olovlig cxemplarframställning/visning av den webbsidan, eftersom den som skapade länken endast har skrivit Intemet-adrcssen till en allmänt tillgänglig webbsida och användaren endast har kopplat upp sig till denna. Man förflyttar sig alltså tydligt från den ena webbsidan till den andra. Lagrar man i stället det skyddade materialet för vidareutnyttjande i sin egen dator

server eller på cd-rom utan tillstånd utgör handlingen upphovsrättsintrång.

Detsamma gäller om man åstadkommer en direkt nedladdning av t.ex. en bild från någon annans webbsida till den egna hemsidan. För ett sådant utnyttjande lcrävs tillstånd från upphovsmannen. De kulturinstitutioner som önskar lägga ut material, i första hand annat material än sitt eget, Internet bör kunna få möjlighet till juridisk vägledning Kultumät Sveriges redaktion Redaktionen kan behjälplig genom t.ex. vara vid utformandet av avtal mellan de upphovsrättsliga organisationerna och kulturproducenten/institutionen samt ge grundläggande juridiska synpunkter på digital publicering i en handbok till kultur-producentema. Beroende på hur kulturnätet utformas kan det även komma att bli aktuellt att lösa frågor om förvärv av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer med kollektiva ordningar.

7 Se vidare 11.7.1. 255

SOU 1997: 14

12.9 Ekonomiska förutsättningar

Ett digitalt kultumät bör skapas och tillhandahållas allmänheten utan kostnad med vissa undantag, t.ex. digitala utställningar och konstbilder. Samma principer som styr avgiftsbeläggning i andra miljöer än digitala bör gälla. Om t.ex. en entréavgift tas ut vid ett museum, eller om en utställningskatalog finns till Försäljning kan det således motivera att en avgift tas ut för liknande digitala produktioner. Precis som vid andra produktioner får institutionen själv avgöra om resursanvändningen kräver att en avgift tas ut. Huvuddelen av det material som läggs ut på kultumätet skall dock vara avgiftsfri, så att kultumätet till största delen blir fritt tillgängligt. Kulturinstitutionema föreslås själva bekosta gitaliseringen av det material som skall ingå i ett kultumät, förutsatt att sådan digitalisering kan sägas ingå i institutionens ordinarie verksamhet. Finansieringen bör i första hand ske omfördelning befintliga medel. Även bidrag från är genom av sponsorer en tänkbar möjlighet. För att stimulera användningen av IT kulturområdet och betona vikten

av digitalisering föreslår vi att regeringen i regleringsbrevens understryker att

institutionerna bör öka tillgängligheten till sin verksamhet genom att använda ny teknik. Om regeringen initierar processen underlättas sannolikt prioriteringen av resurserna hos institutionen. Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond har ställt medel till förfogande för att gemensamt finansiera större delen av Kulturnätets verksamhet under de första åren. Detta bör betraktas som ett slags tidsbegränsat fullskaleförsök som fortlöpande utvärderas. Utredningens förslag förutsätter därmed inte några omfattande ekonomiska åtaganden for staten. Sedan ett år förflutit under vilka ett kultumät upprättats, föreslås par en utvärdering av kultumätets nytta, innan ett eventuellt beslut om statligt stöd för kulturnätets fortsatta verksamhet fattas.

12.10 Förslag till samlad IT-strategi

Det blivande Kulturnät Sverige bildar fundamentet för vårt förslag till samlad strategi för kulturinstitutionemas FT-användning. Utgångspunkten är att varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att öka tillgängligheten till sin verksamhet, information och kunskap. Genom att material digitaliseras kan stora informationsmängder göras nåbara, även för den som fysiskt befinner

8 Se 2.4. även 256 9 Se vidare tidsplaneni 10.6.

Konklusion

sig långt borta. Via ett gemensamt kultumät Internet kan sedan materialet sökas i ett sammanhang. Kultumät Sverige kan också öka möjligheten till kommunikation mellan institutioner och publik och stimulera människor att delta i kulturlivet och att själva skapa kultur i olika former. Kulturnätet kan vidare bidra till ökad samverkan mellan kulturinstitutioner och kulturproducenter. Den stora potentiella publiken och tillgången till en central redaktions vägledning och stöd, kan komma att stimulera många institutioner att använda sig av IT. Dessutom skapar inrättandet av Kultumät Sverige en förväntan på institutionerna att publicera material nätet. Vid digitaliseringsarbetet är det viktigt att följa de standarder och gemensamma format som finns inom respektive kultursektor. På så sätt ökar möjlighetema till Samsökning i t.ex. de olika institutionernas material. Kulturinstitutionema bör basera sin datorinfrastruktur på Internet-standarder och vedertagen Intemet-praxis. Varje institution bör skaffa en fast Internet-anslutning, skapa hemsidor och använda sig av e-post och nyhetsgrupper. Den IT-ansvariga vid varje institution måste utarbeta en IT-säkerhetsplan så att det lokala nätverket och det digitala materialet skyddas. Eftersom den tekniska utvecklingen går så snabbt måste system och rutiner också vara flexibla så att de kontinuerligt kan anpassas och förändras. Eftersom kulturinstitutionemas förutsättningar, verksamheter och resurser är så olika blir en samlad lT-strategi av nödvändighet en mer principiellt hållen vägledning. Varje institution bör därför, utifrån sina specifika mål och förutsättningar, också fonnulera en egen, mer detaljerad IT-strategi. Eftersom förutsättningarna förändras över tid bör IT-strategin regelbundet revideras.

12.11 Förslag till ett Kultumät Sverige

Vi anser att ett digitalt nätverk för kultur, ett Kultumät Sverige, skall byggas upp. Det främsta syftet är att öka tillgängligheten till kulturarvet och den kultur som skapas i Sverige i dag. Kulturnätet kan också bidra till att stimulera deltagandet i kulturlivet liksom det egna skapandet. Vidare kan kommunikationen mellan kulturproducenter och publik öka, liksom samarbetet och erfarenhetsutbytet kulturinstitutionema emellan. Målet är att så stora delar som möjligt av kulturen i Sverige skall kunna nås från ett och samma ställe: Kultumät Sveriges ingångssida Internet. En redaktion föreslås ansvara för kulturnätets ingångssida och gemenfunktioner, bl.a. diskussionsgrupper och ett särskilt kulturforum i samma form av något liknande dagstidningamas kultursidor i elektronisk form. Redaktionen bör också ge råd och stöd till de kulturproducenter som vill göra material digitalt tillgängligt på kultumätet. Redaktionen föreslås utses och

SOU 1997: 14

ledas av en styrgrupp som också ansvarar för strategiska och ekonomiska frågor. Styrgruppen bör också utse flera referensgrupper. Under en inledande period om tre till fem år föreslås Kultumät Sverige drivas som ett fullskaleförsök med Ingenjörsvetenskapsakademien och Vitterhetsakademicn som gemensam huvudman. Genom en sådan samverkan får kultumätet tillgång till båda akademiemas stora kompetens inom ITrespektive kulturområdet. Anledningen till att en projektgrupp föreslås som , organisationsforrn är bl.a. att kultumätet är ett tidsbegränsat försök och att projektformen möjliggör extern finansiering. Initialt är Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond beredda att gemensamt finansiera uppbyggnaden av ett kultumät. Verksamheten bör inledas omgående med ett interimistiskt arbetsåri awaktan att utredningsförslaget remissbehandlas och bereds i regeringskansliet. Därefter får riksdagen ta ställning till om staten bör ha ett ekonomiskt delansvar för Kultumät Sverige. Under hela försöksperioden bör kultumätets verksamhet noga följas och utvärderas så att beslut om inrättande eventuell permanent organisation av en fattas utifrån en väl dokumenterad verksamhet och på basis samhällsav en ekonomisk analys.

12.12 Framtiden

Det engelska begreppet "empowerment" har inte utan anledning blivit allt mer använt i sarnhällsdebatten. Det handlar om insikten att människors kraft egen och förmåga är avgörande för den framtid vi får. Detta är också det bakomliggande synsätt som präglat vårt utredningsarbete. Vi är övertygade om att ett kultumäts viktigaste funktion och syfte är att bidra till människors kraft och kunnande genom att utveckla kommunikationen, att arbeta med gemensamma källor och att i dessa möten tänka och uppleva tillsammans. Människan har uppfunnit röksignaler, skrivspråk, telegraf, telefon, radio, TV, datorer, Internet och nu tas språnget in i den tredimensionella virtuella verkligheten. Behovet av information och kommunikation känner inga gränser, men historien, våra vanor, och tekniken har hitills skapat många gånger oöverstigliga hinder. Det är vår förhoppning att ett kultumät skall kunna fungera just gränsöverskridande. Tillgänglighet och användbarhet är nyckelord, vi är men också medvetna om att det krävs åtskilligt av nytänkande och omprioriteringar vid många av Sveriges kulturinstitutioner. Inte minst finns tydligt behov ett av utbildning och införskaffande av teknisk utrustning. Kultur är ett samhälles strategi för överlevnad. Just nu genomgår samhället en rad omvälvade förändringar; gamla yrken försvinner och nya kompetenser 258 efterfrågas. Människor som arbetar med att identifiera och lösa problem och

K onklusion

att samordna och kommunicera resultaten blir allt fler och efterfrågar nya informationskällor. En alltmer komplex verklighet renodlas till abstrakta bilder, symboler som analyseras och kommuniceras till andra likasinnade för att till sist förvandlas tillbaka till verklighet. Eftersom vare sig problem eller lösningar kan definieras i förväg, blir det allt viktigare att samarbeta med andra. Dessa processer leder till annorlunda och mer tillspetsade krav och förväntningar, inte minst kulturen och dess institutioner. Här tror vi att kulturnätet kan bli ett värdefullt redskap IT i kulturens tjänst - Kulturen i våra sinnen är den största tillgången men också det svåraste hindret for att kultumätet skall bli den levande arena for utbyte och utveckling vi hoppas på. Vill vi arbeta också digitalt Till vår glädje har de allra som flesta i kultursverige redan besvarat den frågan positivt. Många är nyfikna framtiden och väl medvetna om att dagens beslut är morgondagens verklighet.

Litteraturförteckning

Litteratur Ahlberg, K., Din upphovsrätt och andras, Tidens förlag, 1995 AQUARELLE, Le Réseau dinformation sur Patrimoine Culturel, AQUARELLE, 1996 Australiens kommunikationsdepartement, Online access and cultural institutions Introducing the Australian Museums Information System, 1996 Berg, K., Rapport från mötet Museums and Multimedia, Kulturdepartementet, 1996 Bergstrand, J., Ekonomisk styrning, Studentlitteratur, 1993 "BBS-målet", NJA 1996 s. 79 Benthom, L., Multimedia och cd en introduktion till interaktiva multimeia och cd, Studentlitteratur, 1995 Bibliotheque national de France, Bibliothéque national de France into the twenty-first century, 1996 Björkhem, B., Red., Samhällsguiden En handbok i offentlig service, - 8 uppl., 1996. Brinnen, M., Institutet för Rättsinformatik, Ansvar och yttrandefrihet i telemedier, 1995:2 Bull, Une exposition imaginaire sur Internet, Réseaux et systemes dinformation, 1996 Centralnämnden för fastighetsdata, Statens lantmäteriverk, Avgifter för olika verksamheter inom den nya lantmäteriorganisationen, 1995 Falk, T., Olve, N-G., IT som strategisk resurs företagsekonomiska per- spektiv på ledningens ansvar, Liber-Hermods, 1996 Finnström, Å., INFO 2000, Kulturdepartementet, 1996 Fluckiger, F., Understanding networked multimedia, Prentice Hall, 1995 Forskningsministeiiet, Fra vision til handling Info-samfundet år 200, den danska regeringens lT-handlingsplan, 1995. Forskningsministeriet, Info-samfundet år 2000, Köpenhamn 1994. Forskningsminister-let, Info-samfundet for alle den danske model, Köpen- hamn 1996. Forskningsministeriet, Retningslinier for offentlige on-line publikationer, Köpenhamn, Udkast 1995 Föreningen kultur och näringsliv, ABC om kultursponsring, 1996 Galtung, A., Medierätten, Nordisk Årsbok i Rättsinfonnatik, 1995 Government of Canada, Moving Canada Into the 2lst Century, 1996.

SOU 1997: 14

Håkansson, S., Svenska kommuners IT-strategier nulägesrapport, - en Näringsdepartementet, 1996 Härviden, M., Fransk esprit informationsteknologi mitt i Europa, - Sveriges Tekniska Attachéer, 1996 IMPRIMATUR Partners, IMPRIMATUR, Esprit Project 20676, 1996 Information Highway Advisory Council, The Challenge of the Information Higway, Canada, 1995 INSAM-râdet, Museet IT och juridiken, 1996 International Data Corporation, Sverige i ett internationellt IT-perspektiv, 1995 IT-kommissionen, Sveriges Tekniska Attachéer, Den japanska IT-vågen, 1996 IT-kommissionen, Rättsinformation och IT, 1996 Janlert, L-E., Hemma i cyberspace, Scandinavian University Press, 1995 Justitiedepartementet, Rättsligt skydd för databaser, departementspromemoria, 1996 Kamell, G., Digitalisering och upphovsrätt, Juristförlaget, 1993 Karlsson, K-M., Rapport från DGX:s Culture et multimedia-möte, december 1995 Klasén, L. och Olofsson, A., Den svenska marknaden för online, audiotex och cd-rom framväxt, nuläge, utveckling och trender, Teldok 93, - rapport 1995 Kristiansson, G. red., Auktoritetssamarbete mellan arkiv, bibliotek och museer, 1996 Kristiansson, G., NAD-rådet, Riksarkivets huvudstrategi beträffande den Nationella Arkivdatabasen NAD och tillgängliggörande arkivinforav mation, 1996 Krol, E., Internet i sin helhet, International Thomson Publishing 1996 Kulturdepartementet, Kulturen, Sverige och EU, 1996 Kulturdepanementet, Skape Bevare Formidle - - - Grunnlagsmateriale for en IT-plan for kultursektc-ren, Oslo, 1996. Lantmäteriverket, Studier av samhällsekonomiska effekter landskaps- och av fastighetsinformation, 1996 Liedes, J., WIPO Basic Proposal for the substantive provisions of the treaty on certain questions concerning the protection of literary and anistic works to be considered by the diplomatic conference, 1996 Liedes, J., WIPO Basic Proposal for the substantive provisions of the treaty for the protection of the rights of perfonners and producers of phonograms to be considered the diplomatic conference, 1996 Liedes, J., WIPO Basic Proposal for the substantive provisions of the treaty on intellectual property in respect of databases be considered by the to diplomatic conference, 1996

Litteraturförteckning

Levin, M., Koktvedgaard, M., Lärobok i immaterialrätt, Norstedts Juridik, 3 uppl, 1995 Negroponte, N., Leva digitalt, Albert Bonniers förlag, 1995 NUTEK, Teletjänster och IT-användning i Sverige, rapport uppdrag av Kommunikationsdepartementet, R 1995:38, 1995 NUTEK, Infrastruktur för informationssarrthället, 1995 NUTEK 1996:53, Behov av svensk IT-användningsstatistik, redovisning av ett regeringsuppdrag, 1996. Olsson, A. R., Yttrandefrihet och tryckfrihet, Tidens förlag, 1992 Olsson, A. R., IT och det fria ordet, Juridik Samhälle, 1996 Olsson, H., Upphovsrättslagstiftningen, Norstedts, 1996 Olsson, H., Kommande diplomatkonferens om immaterialrätten i Internet m.m., PM, Justitiedepartementet, 1996 Olsson, H., Digitalteknologin och upphovsrättssystemet, PM, Justitiedepartementet, 1994 Olsson, H., Copyright, 5 uppl, Publica, 1994 Olsson, H., Diplomatkonferens om upphovsrätt och informationsteknologi, Justitiedepartementet, PM, 1996 Olve, N-G., Effektiv IT, Prissättning och betalning av elektroniska tjänster, SISU, 1995 Preece, J., Human-computer interaction, Addison-Wesley, 1994 Riksarkivet, SVAR infor framtiden, Förslag till huvudstrategier, organisation och finansiering m.m. för svensk arkivinforrnation, 1995 Riksförsäkringsverket, Gemensamma IT-plattformar för informationsutbyte, huvudstudie från ett projektarbete genomfört Toppledarforums uppdrag, maj 1996 Riksrevisionsverket, Principer för prissättning av informationstjänster, 1995:64 Riksrcvisionsverket, Resultat, verksamhet, ekonomi en handledning för myndigheterna, 1995 Rohde, Knut, Inledning till Associationsrätten, 6 uppl., Fritzes förlag, 1995 Rohde, Knut, Föreningslagen, 8 uppl., LTs forlag, 1988 Rohde, Knut, Aktiebolagsrätt, 17 uppl., Norstedts, 1988 Rådet för mångfald inom massmedierna, Yttrandefriheten, grundlagarna och mediekoncentrationen, arbetsdokument, 1996:2 SESAM-gruppen, SESAM öppna museisamlingarna, 1995 - Skol IT, Skol IT Idéer om IT-användningen i skolan, 1996 - Skolverket, Skolans datorer 1995 en kvantitativ bild, rapport nr 99, 1996 - Stallings, W., Data and computer communications, Prentice Hall, 1994 Statistiska centralbyrån, Toppledarforum, Det offentliga Sverige Internet, 1996 Statistiska centralbyrån, Datorvanor 1995, undersökning gjord uppdrag av IT-komrnissionen, 1995

SOU 1997: 14

Statskontoret, Att använda resultatmátt med gott resultat 1992:32 Statssekretaarutvalget for IT, Den norske IT-veien. Bit for bit, Oslo 1995 Statskontoret, Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier, uppdrag av IT-kommissionen, 1995 Statskontoret, World Wide Web för offentlig förvaltning, en beskrivning av tekniken, 1995 Statskontoret, Offentlighet och IT, vägledning för den offentliga förvaltningen, 1995:14 Sturrnark, C., Surfa @lntemet, Bonnier Data Media 1995 Sveriges Tekniska Attachéer, IT världen runt- nationella initiativ, 1996 Sveriges Tekniska Attachéer, IT världen runt- regionala initiativ, 1996 Sveriges Tekniska Attachéer, IT världen statligt stöd till mjukvarurunt utveckling, 1996 Tallmo, K-E., Varning Copyright, Art Bin, 1996 Toppledarforum, LEXIT 2005, bilaga Myndigheternas kartläggning av rättsliga hinder, 1995 Undervisningsdepartementet, Kulturdepartementet, I kraft av information, rapport med förslag till strategi för informationsfrågor inom utbildning och kultur, Reykjavik 1996 Undervisningsministeriet, Kulturen i informationssamhället, De strategiska grunderna och utgångspunktema för undervisningsministeriets handlingsprogram 1997-2000, Helsingfors 1996

Offentligt tryck

EU-komrnissionen, IMO Annual Report 1993-1994, 1995 EU-kommissionen, European Community Action in Support of Culture, 1995 EU-kommissionen, Grönbok om upphovsrätt och närstående rättigheter i infomtationssamhället, 1995 EU-komrnissionen, Multi-Media Access to Europe s Cultural Heritage, 1996 EU-kommissionen, First Report on the Consideration of Cultural Aspects in European Community Action, 1996 EU-kommissionen, Follow-up to the Green Paper on Copyright and related rights the Information Society, 1996 Europaparlamentet och Rådet, Direktiv nr 96/9/EG av den ll mars 1996 om rättsligt skydd för databaser

Proposition 1995/962125, Åtgärder för att bredda och utveckla användningen

av informationsteknik Proposition 1996/97:3, Kulturpolitik Proposition 1996/97:5, Forskning och samhälle

Litteraturförteckning

SOU 1994:105, Ny lagstiftning om Radio och TV SOU 1994:1 18, Vingar människans förmåga SOU 1994:147, Former for statlig verksamhet SOU 1995:68 IT-kommissionens arbetsptogram för 1995-96 SOU 1995:84, Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:85, Tjugo års kulturpolitik 1974-1994 SOU 1996:25, Från massmedia till multimedia. Att digitalisera svensk television SOU 1996:32, Möss och människor, Exempel bra IT-användning bland barn och ungdomar SOU 1996:40, Elektronisk dokumenthantering SOU 1996:92, ITi miljöarbetet SOU 1996:181, MEGA-BYTE

Ds 1994:9, Från samhällsguide till medborgarkontor om samhällsinforma- tion och service i en decentraliserad förvaltning, Civildepartementet Ds 1994:53, Motiv för offentliga åtaganden, Finansdepartementet Ds 1996:23, Remissvar på kulturutredningen, Kulturdepartementet, 1996.

Bilaga I

Kommittédirektiv

Strategi för kulturinstitutionemas användning Dir.

av

informationsteknik 1995:129

Beslut vid regeringssarnmanträde den 26 oktober 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utarbeta en samlad strategi for användning av informationsteknik vid myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Utredaren skall därvid lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät. Uppdraget skall slutligt redovisas senast den 15 november 1996.

Bakgrund

Informationsteknik IT används för att samla in, lagra, bearbeta, presentera och distribuera ljud-, text- och bilddata i elektronisk form. Nya tekniska lösningar leder till att telekommunikation och datakommunikation integreras och kan länkas samman över geografiska gränser. Infrastruktur, arbetsvillkor och levnadsmönster i samhället är på väg att förändras i grunden. Ett informationssamhälle är den nya samtida trenden efter jordbrukssamhället och industrisarnhället. Allt fler verksamheter baseras idag informationshantering och det krävs allt oftare förmåga att hantera stora mängder infomiation. IT påverkar i allt större utsträckning ekonomisk tillväxt och sysselsättning. IT gör det möjligt att i ökad utsträckning lokalisera arbetstillfällen till geografiskt avlägsna platser och erbjuda den enskilde medborgaren elektroniska tjänster i hemmet. lT kan på ett påtagligt sätt förändra sociala och kulturella mönster. Denna utveckling har även stor betydelse för kulturlivet. IT kan ge nya möjligheter för konstnärligt skapande och för utbyte av tankar, idéer och upplevelser. Såväl inom Europeiska unionen EU som i USA, Japan och andra länder har det utvecklats långsiktiga politiska strategier för att främja användningen av IT. Inom EU pågår arbete med att stimulera Europas informationsproducenter att utveckla nya varor och tjänster. Ett programförslag från EGkommissionen INFOZOOO skall underlätta övergången från tryckt publi- - -

SOU 1997: 14

cering till elektronisk publicering och skapa gynnsamma förutsättningar för utvecklingen av den europeiska multimedieindustrin. I Sverige pågår inom ramen för t.ex. IT-kommissionen, Ungdomens ITråd och Toppledarforum ett antal övergripande aktiviteter när det gäller ITanvändningen. Toppledarforum publicerade i januari 1995 LEXIT, en rapport som är resultatet ett utredningsarbete som Datainspektionen ansvarat för. Där av redovisas rättsliga hinder för en rationell IT-användnin g i förvaltningen samt vissa arkivrättsliga frågor. IT-kommissionen publicerade sitt betänkande IT-kommissionens arbets- 1995-96 SOU 1995:68 i juni 1995. Där sägs att teknikens program utveckling för kulturkonsumenten i bästa fall kan innebära att mångfalden i det tillgängliga kulturutbudet ökar. För kulturproduccnten leder utvecklingen till att litteratur, konst, musik, film, teater och dans kan förmedlas på nya vägar och att direkta dialoger med konsumenterna blir möjliga med hjälp av multimedier. Nya konstformer kan växa fram. Museer, arkiv, bibliotek och de kulturmiljövårdande institutionerna har sedan länge arbetat med att inventera, dokumentera och registrera olika yttkulturarvet, allt ifrån folkminnesuppteckningar till byggnadsinvenringar av teringar. Detta har varit grundläggande för att bevara kunskap till eftervärlden också för att skapa kännedom om t.ex. viktiga kulturminnen eller men kulturmiljöer kräver hänsyn i samhällsarbetet. Sammantaget är en försom hållandevis stor andel av kulturarvsinstitutionernas resurser inriktade på detta kunskapsuppbyggnad. Därför har dessa institutioner också under lång slag av tid arbetat med att bygga upp system för datorbaserad registrering och systemen har successivt utvecklats. Avsikten har varit att underlätta det interna arbetet, men också att göra kulturarvet mer lättillgänglig för forskningen och for allmänheten. Vid bland annat Statens kulturråd, Riksarkivet, landsarkiven, Riksantikvarieämbetet, Språk- och folkminnesinstitutet, Svenskt biografiskt lexikon och Stiftelsen Nordiska museet bedrivs olika projekt för att utveckla användandet av IT. Riksdagen har för budgetåret 1995/96 anslagit medel till en plan för att rädda kulturskattema vid museer och arkiv genom att de registreras, vårdas och görs tillgängliga. Kulturdepanementet har gett en projektgrupp i uppdrag att formulera ett förslag till projektplan och ett handlingsprogram för en räddningsaktionen. Gruppen har i rapporten SESAM öppna museisamling- lades fram i juni 1995, angivit att en nationellt distribuerad databas, arna, sotn i vissa delar tillgänglig via Internet, bör byggas upp för att skapa tillgänglighet till information från museer och arkiv. Kulturutredningen har nyligen i betänkandet Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84 uttalat nätverk och informationssystem bör säkras for att nya fritt tankeutbyte, att databaser inom kulturområdet bör utvecklas som gör

Bilaga I

informationen tillgänglig för allmänheten samt att ett särskilt IT-nät, "Kulturnät Sverige", bör skapas för att öka tillgängligheten till den samlade kunskapoch informationen inom kulturinstitutionema. en

Utgångspunkter Varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra sin information tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för forskare och for allmänheten. Detta behöver inte innebära användning av ny teknik utan kan även baseras befintlig teknik. Inom kulturområdet är det viktigt med goda exempel på IT-användnin g som kan utnyttjas av andra med likartade problem. Det finns ett stort behov av samverkan och samordning beträffande infomiationsförsörjning gemensamma policyfrågor, rättsliga frågor och säkerhetsfrågor, informationsplattformar användning av standarder, teknisk IT-hantering och verksamhetsförnyelse nytt harmonisering och gemensam sätt att organisera och bedriva verksamhet samt gemensamma tillämpningsprojekt. riktlinjer bör dock varje institution i största möjliga Utifrån gemensamma utsträckning svara för sin egen användning av IT. Kulturinstitutionerna bör därvid aktivt följa utvecklingen IT-området och noga bedöma vilken del av den nya tekniken som bäst lämpar sig för den egna verksamheten. Det är angeläget att möjligheterna utnyttjas att utveckla och förnya kunskapsuppbyggnaden via inventeringar, dokumentationsprojekt och registeruppbyggnad vid i första hand kulturarvsområdets institutioner. Statens roll är väsentlig när det gäller att främja medborgarnas möjligheter till informationsinhämtning. En demokratisk grundprincip är att alla skall vara tillförsälaade möjligheten att hämta information. Allmänheten bör få tillgång till kulturinstitutionemas information genom bl.a. bibliotekens och skolornas försorg. Medborgarnas möjligheter att i framtiden detta sätt få tillgång till information och kunskap hänger i hög grad samman med dels i vilken utsträckning bl.a. biblioteken och andra kulturinstitutioner förmår ta till sig och använda den nya tekniken, dels hur användarvänlig den Kvinnor och män bör behandlas lika och funktionshindrades behov bör beaktas. Ett uttalat mål bör att medborgarna inte skall delas upp i ett informationstekniskt A- och vara B-lag.

SOU 1997: 14

Uppdraget

Utredaren skall lämna förslag till en samlad strategi för kulturinstitutionernas lT -användning, varvid utredaren skall lämna förslag om uppbyggnad av ett gemensamt kultumät. Det innebär bl.a. att utredaren skall kartlägga kulturinstitutionemas IT-användning och planerade projekt de grundsamt ange läggande ekonomiska, tekniska och rättsliga förutsättningarna för en samlad IT-strategi inom kulturområdet. Vidare skall utredaren söka finna öppna tekniska system där olika former för systematisering och katalogisering av information beaktas så att frågan om användarvänligheten sätts i centrum. Syftet bör vara att utveckla nya vägar och främja dialoger mellan olika kulturpmducenter och medborgarna Utredaren bör hålla sig underrättad om utvecklingen i Norden och inom EU. Utredaren bör kunna föreslå de åtgärder i övrigt som utredningsarbetet ger anledning till. Om förslag läggs som innebär ökade resursanspråk skall förslag till finansiering redovisas.

Redovisning av uppdraget

Arbetet skall bedrivas i nära samarbete med berörda institutioner och andra aktörer inom kulturområdet. Utredaren skall under arbetets gång samråda med lT-utredningen Ju 1994:05 och IT-kommissionen SB 1995:01. Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124. Utredningen skall senast den 24 maj 1996 redovisa ett delbetänkande om övergripande IT-strategi, kartläggningen institutionemas IT-användning av och planerade projekt." Utredningens slutbetänkande skall redovisas senast den 15 november 1996.

Kulturdepartementet

2 till teknikval för

Bilaga Bakgrund

Kulturnät

Sverige

Här följer icke-teknisk beskrivning av de olika distributionsformer en - Internet, cd-teknik och online-tjänster som övervägt för kultumätet. För att belysa för- och nackdelar med distributionsformema avslutas bilagan med jämförelse där vi tar upp ett antal tjänster som är aktuella för kulturnätet. en

2.1 Internet

I det här avsnittet beskrivs Internet och de tjänster som nätet kan användas för. Dessutom ges en översikt av alternativa anslutningar till Internet.

2. l l Översikt . Med Internet avses det nätverk av nätverk som gör det möjligt for datorer som har Intemet-domänadress att kommunicera med varandra. Grunden till en Internet lades i slutet av 1960-talet då det amerikanska försvarsdepartementet genom DARPA Defence Advanced Research Project Agency satsade pengar att ta fram en teknik för kommunikation mellan olika slags datorer. Det datorer kallades ARPANET, vilket utvecklades och växte skapade nätet av

under hela 1970-talet. Ett resultat av utvecklingen var TCP/IP-protokollen se

amerikanska försvarsdepartementet 1983 bestämde skulle nedan som det standard för nätet. Samma är delades ARPANET upp i två delar; det vara militära nätet MILNET och det civila nätet som behöll namnet ARPANET. Forskare och institutioner från hela den industrialiserade världen anslöt sig till ARPANET när det växte fram nya akademiska nät som kopplades samman. ARPANET blev Internet som i dag är en världsomspännande samling nätverk. De olika nätverken i Internet är sammankopplade för att kunna kommunicera. I Sverige var det svenska universitetsdatanätet SUNET först med att använda IP-protokollet, vilket skedde 1988. Ett av kraven på det ursprungliga ARPANET var att allt som skickades skulle komma fram till rätt mottagare, oavsett om andra datorer i nätverket slutade att fungera. Lösningen blev att dela upp informationen som skulle skickas i mindre delar, paket, som kunde transporteras vilken väg som helst nätverket för att samlas ihop hos mottagardatom. TCP/IP är den samgenom

ling protokoll som är den minsta gemensamma nämnaren mellan de olika nätverken som ingår i Internet. I grunden ligger protokollet IP, Internet Protocol, som ser till att det som skickas kommer fram. TCP, Transport Control Protocol, skapar en logisk förbindelse mellan de kommunicerande datorerna och ser till att de paket som skickas kommer fram utan fel och i rätt ordning.

2.1.2 Bakgrunden till Internets succé

Den explosionsartade spridningen av användningen av Internet har förvisso en förhistoria. Liknande tankar fanns även i Europa, men det var i USA man lyckades enas om att det kanske mest fundamentala arbetsmålet att nå var en gemensam grundstandard för kommunikationen mellan och inom systemen, en standard som kunde vara giltig för alla. l den markeringen spelade det militära intresset en roll. Det var svårt att nå enighet om denna standardutveckling i olika länder därför att man inte var överens om på vilken "teknisk nivå" standarden som skulle vara giltig. Skulle det röra ren teknisk dataöverföring, med vissa säkerhetshänsyn, eller skulle standarden också omfatta "högre" former av regler för samverkan, som adressering, indexering, debitering, osv. Här fanns många olika intressen i olika länder. Samtidigt som den amerikanska nya kommunikationsformen TCP/IP började prövas i olika sammanhang, pågick andra försök. l flera länder nöjde man sig, åtminstone inledningsvis, med att koppla samman sina datorer på en tekniskt lägre kommunikationsnivå. Men småningom ökade behovet av högre flexibilitet, och projekt för utveckling av högre standarder uppstod i ett flertal länder. Man började rikta uppmärksamheten mot de många användarna, de mer tekniskt oerfama. Det samlande konceptet för dessa tillämpningsprojekt gavs olika namn i olika länder: Viewdata samt Prestel Storbritannien, Antiope Frankrike, Bildschirmtext Tyskland, NAPLPS USA, Captain Japan, Teledata m.m. nordiska länder m.fl. Så småningom etablerade sig beteckningen videotex som gemensam för denna nya typ av tecken- och stillbildsstandard. Man kan också hålla i minnet att under 1980-talet var det ännu fråga om att spara på datakommunikation, något som då var en dyrbar resurs. Man anpassade sina tillämpningar till de överföringshastigheter som fanns till buds för rimliga kostnader. Visst hade snabbare överföring, ända upp till Mbit per sekund, prövats. Men för den kommande stora marknaden var det de låga hastigheterna som gällde. I många länder diskuterades intensivt frågan om kritisk för onlinemassa tjänstetillämpningar. Vid vilken penetration kunde man förvänta sig att systemet skulle börja växa av egen kraft, och verkligen bli "lönsamt" Var det

Bilaga 2

500 000 terminaler, eller det vid miljon Från Frankrike fråga om var en sades det rörde sig än så. Många andra redovisade andra siffror. att om mer början 1990-talet fanns det således miljontals videotexterrninaler Vid av i världen, samt miljontals företagsintema terminaler av olika slag, runt om körde sådana tillämpningar senare skulle återkomma i ny skepnad som som på Internet. En begynnande tjänsteindustri på näten hade skapats, och det fanns erfarenheter och kunskap hos många miljoner användare. Man var omedvetet redo för det stora steget men man kunde inte ta något sådant eftersom systemen talade olika språk. steg, fanns också bakgrund i de kabel-TV-försök som prövats många Det en håll under 1980-talet. De drevs företrädare för häftigare teknik, där bredav band med möjlighet till video självklart. Men de ledde aldrig fram m.m. var interaktivitet eftersom det blev för dyrt. Även de väntade på till full teknisk förlösningen, tekniken skulle bli så billig att vägspärren till de stora anatt vändargrupperna skulle öppna sig. Det då Internet trädde in till vad skulle kunna beskrivas som ett var som dukat bord. Naturligt nåddes och överskreds blixtsnabbt den kritiska nog av några miljoner användare. massan

2 l 3 Internets tjänster . . Det finns mängd tjänster för kommunikation Internet. l det här aven stor snittet beskrivs några de använda tjänsterna för kommunikation anav mest

vändare-användare och användare-systeml.

Kommunikation användare-användare

Elektronisk är den grundläggande tjänsten för asynkron tvåvägskompost munikation på Internet. Det går att skicka e-post till alla som har en e-postadress och det fungerar i princip sätt som vanlig post, fast med samma snabbare utdelning. Med standarden MIME, Multipurpose Internet Mail Extensions, kan information inte är text översättas så att den enbart som ren innehåller tecken Internet klarar av. Därmed kan såväl formaterade dosom kument exekverbara program skickas via e-post. som En särskild form e-post är distributionslistor. Hanteringen av distribuav tionslistan sköts s.k. listserver. All e-post som skickas till en särskild av en adress kommer automatiskt skickas ut till alla som finns med i distribuatt tionslistan.

1 Se Krol E.. Internet i sin helhet, 1996 för en mer omfattande bet.ex. skrivning

Nyhetsgrupper eller news, är ytterligare sätt kommunicera att asynkront med andra användare. Det är ett konferenssystem där användaren kan läsa och skriva till de nyhetsgrupper som den speciella servern, newsservem, ger tillgång till. Både distributionlistor och nyhetsgrupper är forum för diskussioner inom en mängd olika ämnen. IRC Internet Relay Chat är en tjänst gör det möjligt för antal som ett användare att kommunicera synkront via Internet. På för samma sätt som news finns det ett antal olika egentligen kanaler, handlar grupper, som om speciella ämnen. En kanal fungerar som digital mötesplats där det går en att diskutera med andra som är anslutna. MUD Multi-User Dungeon skapades nätverksversion som en av äventyrsspel. Dessa utspelar sig i en värld som inte nödvändigtvis efterliknar den riktiga världen. Deltagarna i spelet kan kommunicera synkront med varandra eller med artifrciellt skapade karaktärer. MUD kan också användas för annan interaktivitet i realtid, t.ex. diskussioner och distansundervisning. Det är även möjligt att genomföra telefon- och videokonferenser via Internet men användningen har begränsats bristande av överföringskapacitet. Utvecklingen vad gäller komprimering av ljud, bild, etc. går emellertid framåt och dessutom förbättras modemen kontinuerligt.

Kommunikation användare-system

Ftp File Transfer Protocol är ett protokoll som också har tjängett namn sten som används för att sända filer med information mellan datorer som är anslutna till Internet. Anonyma ftp-arkiv är ett sätt att göra information tillgänglig för alla. Användare utan användarnamn och lösenord tillåts hämta vissa filer och ibland även lämna filer for spridning via arkivet. Telnet är ett protokoll som används för att härma beteendet hos en terminal, s.k. terrninalemulering. Det möjliggör anslutning till en annan dator i nätverket och den att utföra uppgifter, dvs. användaren som om satt framför den datorn. Gopher är ett informationssystem baserat på menyer i flera olika nivåer. Det är ett sätt att organisera och ge användare tillgång till information. Gopher ersätts nu i stor utsträckning av www. Www World Wide Web, är i dag den snabbast växande tjänsten på Internet. Det är ett distribuerat hypermediesystem utvecklades vid som CERN, det europeiska forskningscentret för panikelfysik, i början av 1990talet. Grundtanken att skapa enhetlig och konsistent var en gränsyta för olika slags datorer med möjlighet att nå information även andra datorer. Www:s utformning som hypermediesystem gör informationen att inte behöver vara linjär. Ett dokument kan läsas genom att användaren hoppar mellan olika delar som är kopplade till varandra via s.k. hyperlänkar. Det finns ofta ingen

Bilaga 2

speciellt definierad väg ett dokument utan läsaren väljer själv riktning genom med hjälp av informationen. HTML HyperText Markup Language är det dokumentformat som används på nätet. Det är delmängd av det generella textformatet SGML en Standard Generalized Markup Language. Innehållet i ett dokument www kan blandning av text, ljud, bild och rörliga bilder. Dokumenten läses vara en speciella webbläsare. Basen for www-systemet utgörs av de av program, webbservrar tillhandahåller alla dokument och som i dag är som världsomspännande. En webbläsare fungerar som klient till en webbserver. Webbläsaren frågar efter ett dokument och servern svarar med att skicka tillbaka det.

2.1.4 Olika slags anslutningar Det finns ett antal olika sätt att ansluta sig till Internet. En anslutning kan vara uppringd eller fast. Uppringda anslutningar är främst för privata användare. För producenter som vill göra information tillgänglig från en egen server är det i princip nödvändigt med fasta anslutningar.

Uppringd anslutning En uppringd analog anslutning är det billigaste sättet att komma ut Internet. Tekniken används för analog anslutning är densamma som för det som en vanliga telefonnätet. Den enda extra utrustning som krävs för att kunna ansluta sig analogt till persondator är ett s.k. modem. Modemet behövs för att översätta utgående digitala signaler från datorn till analoga över telefonledningen, och tvärtom för att översätta ingående analoga signaler från telefonledningen till digitala som datorn förstår. Modemen utvecklas kontinuerligt och finns i dag med kapacitet 56 kbps. För privata användare är uppringd anslutning med modem det vanligaste vid kommunikation via Internet. ISDN Integrated Services Digital Network är en standard för digital både vanliga telefonsamtal och elektronisk information. För att överföring av kunna använda ISDN anslutning till Internet lcrävs speciell utrustning, en som s.k. nätterminal. En standardanslutning med två s.k. D-kanaler för data och s.k. B-kanal för signalering ger överföringskapaciteter upp till 144 kbps. en ISDN är i dag inte tillgängligt överallt; möjligheten saknas främst i mindre tätorter.

Fast anslutning

En fast linje ger konstant tillgång till Internet vilket betyder det inte föreatt kommer någon uppkopplingstid och att kommunikationen är säkrare.

Överföringskapaciteten med fast anslutning är från 2 Mbps och uppåt. Fast

anslutning är vanligt att använda för att förse ett helt lokalt nätverk med anslutning till Internet. Alla datorer i nätverket delar då på den fasta linjen.

Överföringshastigheten är därför beroende hur många

av som använder linjen samtidigt. En fast linje är i dag inte något alternativ för privata användare eftersom det är alltför dyrt. För att göra information tillgänglig från en egen server är det i princip nödvändigt med fast anslutning.

2.1.5 Internet för dem med långsam anslutning

För att kunna utnyttja alla de olika tjänster erbjuds via Internet krävs som en anslutning med webbmöjlighetz. Trenden alltmer kapacitetskrävande mot tillämpningar gör dessutom att det bör anslutning med relativt hög vara en överföringskapacitet, åtminstone på 30 kbps. Det finns dock alltid de ca som inte har möjlighet till en sådan anslutning. Det dåligt utbyggda telenätet glesbygden gör att snabba anslutningar inte är möjliga. För krävande tillämpningar kan kanske publika teminaler på bibliotek och med museer snabba anslutningar användas. Många tjänster kan utnyttjas även med långsammare anslutningar. Det finns ett antal olika slags tekniker för att öka tillgängligheten till Internet. En enklare anslutning till Internet från ett annat nätverk eller från en BBS kan ge användaren tillgång till e-post eller andra tjänster. För att ytterligare underlätta for dem utan snabb anslutning kan också tänkas cd-romskiva komen som plement till Internet.

Internet i kombination med cd-rom

En intressant användning av cd-teknik3 är att kombinera dess statiska natur med Internets dynamiska natur. Ett av problemen med cd-teknik är när att skivan väl är pressad och distribuerad kan vissa delar den redan inav vara aktuell. Ett hybrid-system kan vara lösningen sådana problem. Statisk information erhålles från cd-skivor uppdateras information som genom att hämtas via en förbindelse till Internet. Exemplen kombinerade lösningar är få. Det beror på att utvecklingen ännu inte har kommit så långt att det finns fungerande standardlösningar.

2 Se bilaga 2.1.3. Se bilaga 2.2.1.

Bilaga 2

flera sätt kombinera Internet och cd-teknik. Det går att utgå Det finns att cd-teknik och på olika sätt tillgång till information utanför cd-skivan från ge Med hyperlänkar i dokumenten som pekar utanför cd-skivan kan via www. information tillhandahållas dynamiskt. Information som producenten vet viss ofta behöver inte finnas på cd-skivan. Optimalt fungerar det helt uppdateras för användaren inte märker informationen hämtas från transparent som om cd-skivan eller från www. sätt kombinera statisk teknisk lösning med en dynamisk är Ett annat att en låta användaren sköta uppdateringen av informationen. Det kan göras geatt användaren ansluter sig till och hämtar hem ny information. nom att www lagras på användarens hårddisk för att vara tillgänglig för cd- Informationen skivan. När informationen väl är hämtad kan användningen vara transparent. tredje alternativ är producenten tillhandahåller ett index över vilken Ett att uppdaterad via När användaren vill ha tillgång till information som är www. information kollas först den finns med i indexet över uppdaterad informaom så fallet hämtas informationen från Annars hämtas den tion. Om är www. från cd-skivan.

Internet via e-post

Många nätverk kommersiella eller företagsnät som inte är direkt anslutna - till Internet kan det erbjuda sina användare tillgång till vissa tjänster. Det trots s.k. tunnel eng. gateway fungerar som en översättande sker genom en som länk mellan de två olika systemen. Mängden tjänster som kan utnyttjas beror protokoll tunneln stöder. En tunnel med stöd for endast ett fåtal på vilka som önskvärd lösning säkerhetsskäl eller helt enkelt för protokoll kan vara en av det inte nödvändigt med alla olika slags tjänster. Även uppringda att anses BBS:er kan i vissa fall erbjuda sina användare någon form av begränsad an-

slutning till Internet. enklaste tunneln klarar enbart att förmedla e-post. Dess främsta Den av funktion översätta adresser så e-posten når sin adressat. Det ger anär att att vändaren möjlighet kommunicera med de miljontals människor som kan att och skicka filer olika slag4. En e-postförbindelse kan nås genom e-post att av diskussioner via distributionslistor Meddeäven användas för att delta i skickas direkt från och till användarens e-postlåda varför ingen landen funktionalitet med distributionslistor rnissas. Genom s.k. snigelsurfning är det även möjligt att ta del av information endast finns på Användaren skickar e-post till en speciell sersom www. en med förfrågan innehåller adresser till dokument på webben. Som ver en som får användaren med önskade dokument där hyperlänkarna är svar en e-post

4 Se bilaga 2.1.3. Se bilaga 2.1.3.

markerade med ett speciellt nummer. Det numret kan användas for beställa att nya dokument och därmed navigera www med e-post. Med snigelsurfning får användaren klara sig utan multimedier i dokumenten och den utan omedelbara återkoppling som www ger med sitt hyperlänkar. system av Har tunneln stöd för andra protokoll kan tjänster som t.ex. Telnet, ftp och/eller nyhetsgrupperö ge användaren förbättrad tillgång till Internet. Med Telnet kan www utforskas på ett sätt som erbjuder direkt återkoppling än mer e-post. Speciella servrar for att nå via Telnet användaren möjlighet www ger att navigera på www med ett menysystem. På sätt för är samma som e-post det dock svårt att ta del av multimediedokument. För utnyttja det distribueatt rade hypermediesystemet med multimedier och integrerade tjänster till fullo krävs en anslutning till Internet med stöd for www.

2.2 Alternativa distributionsfonner

I det här avsnittet beskrivs alternativa distributionsforrner cd-teknik och onlinetjänster för kultumätet. Avsikten med beskrivningarna - är att ge en översiktlig icke-teknisk förklaring av respektive distributionsforni.

2.2.1 Cd-teknik

Med cd-teknik avses här de olika standarder finns för optisk läsning som av digital information från kompaktskivor. Detta till skillnad från sådana lagringsmedier för datorer som diskett och hårddisk, är magnetiska. Den som optiska läsningen sker med en tunn laserstråle lyser cd-skivan och som mot reflekteras till en ljuskänslig mottagare. På cd-skivan har åstadkommits gropar där laserstrålen inte reflekteras på samma sätt som mot plan yta. Det en reflekterande ljuset tolkas i mottagaren till digital signal. En standardskiva en mäter 120 millimeteri diameter och har en tjocklek 1,2 millimeter. Sedan standarden cd-da deñnierades i början av 1980-talet för musikbranschen har ett flertal standarder med olika användningsområden utvecklats; cd-rom för generell informationslagring, cd-i för multimedietillämpningar etc. De olika standarderna för hur information skall lagras på skiva en beskrivs i böcker som har namngivits med färger, cd-da Röda boken, varav cd-rom Gula boken och cd-i Gröna boken är de vanligaste. Utöver dessa

standarder finns en mängd andra cd-standarder är speciellt framtagna for som video, skrivbara cd-skivor, etc.

6 Se bilaga 2.1.3.

Bilaga 2

Cd-da alternativt cd eller cd-a utläses compact disc-digital audio, är en standard för lagring och uppspelning av musik som lanserades 1983/84 av Philips och Sony. En cd-da-skiva rymmer mellan 60 och 74 minuter musik beroende på hur stor yta av skivan som används. Standarden är speciellt definierad för att uppfylla de krav som ljudformatet ställer på ett lagringsmedium; relativt hög lagringskapacitet, feldetektion, felkorrektion, synkronisering, etc. Dessutom är cd-da-skivor enkla att massproducera, billiga att framställa och lätta att använda, vilket också var viktigt för att ett lagringsmedium för musik skulle lyckas kommersiellt Cd-rom, utläses compact disc-read only memory, är en utveckling av standarden för cd-da. Standarden lanserades 1985 av Philips och Sony och är definierad för att lagra alla sorters digital information. Feldetektion och felkorrektion har anpassats for de högre krav som generell digital information ställer lagringsmediet. Dessutom krävs en nogrannare adressering av cdrom-skivans innehåll. En cd-rom-skiva rymmer upp till mellan 527 Mbyte och 742 Mbyte digital information, beroende på hur mycket av skivans yta som används och hur mycket plats feldetektion och felkorrigering tar upp. Det motsvarar cirka 500 disketter, 220 000 A4-sidor text eller l 000 bilder. Cd-rom är inte bundet till ett specifikt operativsystem eller en viss hårdvara varför cd-rom-spelare kan användas ihop med nästan samtliga persondatorer

på marknaden. Överföringskapaciteten är vanligen mellan 300 och 1000

kBps. Cd-i, utläses compact disc-interactive, är en produktspeciñk applikation av cd-rom-formatet. I stället För generell information är cd-i avsett att lagra multirnedier kombinationer av text, ljud, bild, och rörliga bilder och att an- - vändas till interaktiva tillämpningar. Det är en kombinerad hårdvaru- och mjukvarustandard med stöd för synkronisering av text, ljud, bild och rörliga bilder. En cd-i-spelare har inbyggt operativsystem och är avsedd att användas tillsammans med en vanlig tv-apparat. Eftersom mindre fel text, ljud, bilder och rörliga bilder inte anses förhindra uppspelningen och användningen av en multimedietilläntpning används cd-skivor utan felkorrigerin Det betyder att det ryms lite mer information en cd-i-skiva än på en cd-rom-skiva. Dvd är det senaste tillskottet i familjen av standarder för cd-teknik. Det är elektronik- och nöjesindustrin som tillsammans har utarbetat en standard för att ersätta videokassetter, cd-da-skivor och cd-rom-skivor. Dvd kommer troligen att lanseras under 1997. Från början utlästes dvd som digital video disc, men eftersom dvd även skall ersätta standardema cd-da och cd-rom var det missvisande att låsa benämningen till enbart video. Benämningen är därför numera en fristående beteckning utan ytterligare betydelse. Dvd är ett nytt sätt att lagra digital information cd-liknande skivor. Informationen har packats tätare och laser-tekniken för att läsa skivorna har utvecklats. Skivorna tillverkas på liknande sätt som cd-da- och cd-rom-skivor. Dessutom verkar det som

om dvd-spelare kommer att vara bakåtkompatibla och kunna användas tillsammans med både cd-da- och cd-rom-skivor. Dvd-tekniken kan användas på flera olika sätt. En dvd-skiva med ett lager information läses samma sätt som en vanlig cd-da- eller cd-rom skiva och rymmer då omkring 4,7 Gbyte. Lagrin gen kan också göras i dubbla lager vilket även dubblar lagringskapaciteten och/eller båda sidorna vilket maximalt fyrdubblar kapaciteten till omkring 17 Gbyte. En dvd-skiva med fyrdubbel kapacitet motsvarar ca 30 cd-rom-skivor. Dvd-spelare kommer att lanseras i flera olika modeller, avsedda för video, musik eller dator. För att kunna spela Videofilmer är en mpeg-dekoder inbyggd i spelarna. Mpeg är en standard för komprimering av ljud och rörliga bilder som kan reducera lagringsutrymmet för en digital videoñlm upp till en 200-del av det ursrungliga utrymmet.

2.2. 2 Online-tjänster

Med online-tjänster avses här att tillhandahålla datorbaserad informationssökning i databaser. En mer heltäckande beskrivning av begreppet innehåller förutom textbaserade databaser och offentliga register även finansiella tjänster och videotex. Grundtanken är att samla stora mängder information ett ställe och göra den tillgänglig för alla som behöver komma den. Databasvärden den som driver online-tjänsten förses med information - från ett antal olika databasproducenter. Ofta fungerar databasvärden också som databasproducent. Användare kommer informationen genom att koppupp sig mot tjänsten, via fast eller uppringd anslutning. Databasvärden fungerar som mellanhand genom att lägga och tillhandahålla andras upp information. Vanligen måste användaren teckna ett abonnemang med värden för att kunna använda online-tjänstema. Databasvärden tar sedan avgift ut en av användaren vid sökning, antingen beroende söktid eller antal sökträffar. Online-användning i Sverige sker i dag via teminaler eller persondatorer som via myndighets- eller företagsnät har en fast anslutning till databasvärden. Det är endast en mindre del av användningen som sker via uppringd förbindelse med persondator och modem. Att myndighets- och företagsnät är direkt anslutna till online-tjänsterna har troligen haft en postitiv inverkan på online-användningen i Sverige. Samtidigt kan det ha hämmat utvecklingen och användningen av moderna grafiska gränssnitt7. Online-tjänster har traditionellt sett haft en specifik användare med grupp tydliga mål. Det har varit interrnediärer eller slutanvändare som söker information med ett visst innehåll. Användarna har ställt höga krav på att den in-

7 Se Klasen L. och Olofsson A.. Den svenska marknaden för online. audiotex och cd-rom. 1995

Bilaga 2

formation de söker skall finnas tillgänglig och att det skall snabbt att söka den. Utvecklingen har sedan början av 1990-talet gått mot att online-tjänster sammanlänkas med varandra. Sådana tunnlar3 mellan online-tjänster möjliggör för användarna att komma i kontakt med andra tjänster och databaser. Användarnas behov tillfredsställs bättre och för databasvärden innebär det att nya kundgrupper kan nås. Nu går utvecklingen i stället mot s.k. distribuerade och klient/server - system vilket gör separata lösningar med tunnlar onödiga. I distribuerade system är databaser och sökprogram utspridda olika datorer sammanlänkade i nät. Ett verktyg i användarens system för en dialog med verktyg i andra system. De kan sedan i sin tur föra en dialog med ytterligare verktyg eller t.ex. utföra en sökning i databaser och presentera resultatet. Med distribuerade system kan det verka onödigt med databasvärdar men de bör fortfarande fylla en funktion genom att samordnat tillhandahålla information, erbjuda kundstöd, sköta marknadförin etc.

2.3 Jämförelse mellan distributionsfonner

I det här avsnittet vill vi tydligaregöra en koppling mellan möjliga distributionsformer och kulturnätet. Vi beskriver först olika slags tjänster i ett framtida kultumät. Genom att sedanjämföra cd-teknik, online-tjänster och Internet framgår för- och nackdelar med respektive lösning.

2.3.1 Olika slags tjänster

All slags användning av ett framtida kultumät handlar om kommunikation, antingen mellan användare och användare eller mellan användare och system. Med kommunikation mellan användare och användare avses att två eller flera användare kommunicerar med varandra. Syftet med tjänsterna användare-användare är att möjliggöra eller snarare underlätta kommunikation mellan människor. Kommunikation mellan två eller flera användare kan realiseras med synluona eller asynkrona tjänster. Med kommunikation mellan användare och system avses att en eller flera användare något sätt utbytet information med systemet. Syftet med tjänsterna användare-system är antingen att ge användaren tillgång till den information som finns i systemet eller att låta användaren förmedla information till systemet. Det handlar om att möjliggöra kommunikation mellan användaren och systemet på ett effektivt sätt. När

8 Se även bilaga 2.1.5.

kommunikationen sker mellan användare och system är tjänsterna i stället interaktiva eller distributiva.

Asynkrona tjänster Med asynkrona tjänster sker kommunikationen mellan användare och användare inte i realtid. De kommunicerande parterna behöver inte utnyttja tjänsten samtidigt utan kan ta del av de andras inlägg när det passar. Asynkrona tjänster ett i kultumät kan vara kommunikation mellan allmänheten och personal vid någon institution, myndighet eller organisation. Det kan också vara att medverka i nyhetsgrupper eller distributionslistor. Kommunikation sker vanligen via e-post. Det betyder att den information som skickas ofta är text. Epost med multimedier är dock möjligt och kan då innehålla såväl text, ljud, bild som rörliga bilder. De asynkrona tjänsterna kan stå för en relativt stor del av användningen i ett kultumät. Krav överföringshastighet är små.

Synkrona tjänster

De synkrona tjänsterna är sådana att kommunikationen mellan användare och användare sker i realtid. Det kräver att de kommunicerande parterna utnyttjar tjänsten samtidigt. Två eller flera användare kommunicerar digitalt med varandra, genom text, ljud, bild och/eller rörliga bilder. Synkrona tjänster i ett kultumät kan t.ex. vara att delta i ett konferenssystem eller ett grupparbete i realtid. Det är tjänster som kan variera mycket beroende på vilken slags information de innehåller. Ett konferenssystem kan vara textbaserat, ljud- och bildbaserat med kameror riktade mot deltagarna eller bestå av avancerade virtuella världar med text, ljud, bilder och rörliga bilder. Grupparbete i realtid kan också vara uppbyggt kring multimedier. Synkrona tjänster kan ställa höga krav på överföringshastighet, speciellt om ljud, bilder och rörliga bilder används.

Interaktiva tjänster

Med interaktiva tjänster avses tjänster där användaren påverkar informationen genom att göra något slags val. Det resulterar i dynamiska dokument som skapas när de efterfrågas. Ett dynamiskt dokument kan se olika ut beroende vilka val användaren gör. l ett kultumät finns stora mängder information i databaser, externa databaser och andra tillämpningar som kan kommas genom interaktiva tjänster. Med databaser avses i första hand institutionernas, myndigheternas och organisationemas digitaliserade beståndsregister. De kan utgöras av referenser till böcker, referenser till bilder, etc. eller beskrivningar av böckerna re-

Bilaga 2

spektive bilderna. Speciella samlingar kan digitaliseras och i sin helhet läggas i databaser som text eller bild. Databaser som institutionerna, myndigheterna och organisationerna inte producerar själva kategoriseras som externa databaser. Allmänheten kan i första hand ges tillgång till externa databaser online. Många externa databaser är avgiftsbelagda och svåra att söka effektivt i varför de ofta handhas av personal vid t.ex. arkiv och bibliotek. De interaktiva tjänsterna som gör informationen i databaser och externa databaser tillgängliga för användaren behöveri sig själva inte vara särskilt kapacitetsluävande. Det kan räcka med ett enkelt gränssnitt databas för mot en att infomiationen skall bli tillgänglig. Innehållet i databaserna, själva infomiationen, ställer dock höga krav den tekniska lösningens lagringskapacitet. Informationen i databaser och externa databaser ställer vanligen låga lcrav synkronisering och kontinuitet. Andra tillämpningar som kräver interaktiva tjänster är t.ex. bokning och beställning av biljetter. Informationen är främst text och ställer i sig inga större krav på lagring, överföringshastighet, etc.

Distributiva tjänster

De distributiva tjänsterna används för att ta del av fördefinierade dokument. Det är dokument som ser likadana ut varje gång användare efterfrågar en dem. Fördefinierade dokument är intressanta för ett kultumät. Det kan vara digitala altemativ/komplement eller digitala presentationer. Till kategorin digitala altemativ/komplement hör både reproducerad-distribuerad information skapad i ett annat medium och information som är skapad digitalt. Det kan vara utskick av digitaliserat material som tidigare gjorts på virtuella papper, konstverk eller hela virtuella utställningar. Digital presentation är att med text, ljud, bild och rörliga bilder informera om en institutions, myndighets eller organisations verksamhet. Det är information som är aktuell och kräver kontinuerlig uppdatering för intresatt vara sant för användaren. De distributiva tjänsterna växer snabbt just Många institutioner, nu. myndigheter och organisationer är intresserade av att synas digitalt. Det görs med digitala presentationer och digitala altemativ/komplement med varierande kapacitetslcrav. Trenden går mot mer ljud, bild och rörliga bilder vilket gör de distributiva tjänsterna mer krävande.

2.3.2 Jämförelse

Internet, cd-teknik och online-tjänster är distributionsformer med olika förut-

sättningar att distribuera olika tjänster9. Distributionsfonnema är i grunden

helt olika och en jämförelse blir lite av att jämföra äpplen med päron. Jämförelsen försvåras också att cd-teknik kan kombineras med Intemetm av och såväl cd-teknik som online-tjänster kan använda Intemet-teknik. Vi har försökt att beskriva de skillnader som är avgörande för hur lämplig distributionsfonnen är för Kultumät Sverige.

Informationen.: omfattning

Infomiationen i ett kultumät kommer från institutioner, myndigheter och organisationer inom olika kulturornråden. Den är av olika slag och av skiftande mängd. De tänkta kulturnätsanvändarna är likaledes en stor och heterogen grupp. Informationens omfattning och antalet användare med olika intressen, gör att det ställs helt andra krav på en teknisk lösning än om informationen eller användargruppen skulle vara mer begränsad. Det traditionella användningsornrådet för cd-teknik är att en enskild organisation sprider statisk information till en relativt känd grupp användare. Informationen cd-skivan är avsedd för användare med ett visst intresse och kan avpassas därefter. Den information som finns på skivan ändrar sällan vare sig innehåll, struktur eller utseende oftare än att det räcker med ett par tre uppdateringar per år. Online-tjänster används vanligen för att sprida information till en specifik grupp användare med tydliga mål intemtediärer eller slutanvändare som söker information med ett visst innehåll. Internet användes till att börja med mest inom den akademiska världen för filöverföring, diskussionsgrupper och elektronisk post. Nätet var idealiskt for att förenkla kommunikation mellan personer som befann sig geografiskt åtskilda. I dag är användargruppen betydligt större och mer heterogen. Tjänsterna Internet avpassas kontinuerligt efter nya önskemål från nya användare och nya användningsområden hittas ständigt. Många kulturinstitutioner har redan börjat att göra sitt digitaliserade material externt tillgängligt via Internet och fler är på gång. En teknisk lösning som inte inbegriper Internet skulle medföra att de blir tvungna att finnas på två ställen.

9 Se vidare bilaga 2.3.1. 10 Se vidare bilaga 2.1.5.

Bilaga 2

Möjliga värmer En lösning baserad enbart på cd-teknik kan inte innehålla vare sig asynkrona eller synkrona tjänster. Eftersom det inte finns någon anslutning till andra användare är det omöjligt att kommunicera. En stor del av de tjänster som bör finnas i ett kulturnät, t.ex. e-post, nyhetsgrupper, distributionslistor, konferenssystem och grupparbete i realtid, faller då bort. Även de interaktiva och distributiva tjänsterna blir problematiska med cdteknik eftersom sådana tjänster ställer höga krav på lagringskapacitet. Det skulle dock vara möjligt att göra ett urval så att endast viss information läggs på skivan, t.ex. kan ett antal databaser väljas ut och distribueras tillsammans. Problemet blir att välja vilken information som skall ges plats skivan. Det tar också lång tid att sammanställa, prägla och distribuera information på en cd-skiva. Om skivan enbart kommer ut ett antal gånger år är det därför per omöjligt att sprida aktuell information.

Överföringskapaciteten med cd-teknik är relativt hög" vilket möjliggör

krävande multimedietillärnpningar. Med cd-teknik finns det goda förutsättningar att tillhandahålla sådan information som i dag tar alltför lång tid att distribuera via online-tjänster eller Internet. Online-tjänster och Internet kan användas för många former av kommunikation. Med Intemet-teknik finns det väl fungerande tjänster för kommunikation mellan människor och kommunikation mellan människor och system. Problem till följd av låg överföringskapacitet uppstår när stora mängder ljud, bilder och/eller rörliga bilder skall distribueras. l dag är det ändå möjligt att hålla telefon- och videokonferen ser med låg ljud- och bildkvalitet. Utvecklingen av såväl modem som komprimering av bilder och ljud går också fort och även anslutningarna mellan och inom nätverken förbättras kontinuerligt. Information som uppdateras kan snabbt göras tillgänglig för användaren vilket möjliggör spridning av aktuell information. I dag finns mjukvara för att ansluta sig till Internet till i princip alla typer av

datorer. TCP/IP-protokollen13 är oberoende nättyp, och kan därför använ-

av das för t.ex. lokala nät, fasta och uppringda förbindelser, etc. De är inte bundna till en speciell hårdvara vilket gör att olika typer av datorer kan kommunicera. Det finns redan färdiga lösningar för de flesta tjänster och dessutom går utvecklingen mycket fort. Den stora mängden användare, producenter och utvecklare leder sannolikt till allt mer användbara tjänster. Processen för att skapa standarder på Internet är kort, effektiv och flexibel. Följer man standarder skall det därför inte vara några problem att flytta sina tjänster till nya standarder.

11 se bilaga 2.2.1. 2 Se bilaga 2.1.3. 3 se bilaga 2.1.1.

Användning Med cd-teknik måste producenten hela tiden försöka förutsäga vilken information användaren är intresserad av och hur den skall kunna användas. Exempelvis kan flera museer producera cd-skivor med delar av sina samlingar, men om användaren är intresserad av en viss konstnärs verk måste han/hon leta alla cd-skivoma for att om möjligt få önskad information. Med online-tjänster och kanske framförallt Internet kan användaren själv plocka fram den information som är intressant. Informationen kommer inte färdigförpackad utan användaren hämtar den själv i önskad form. Nya distributionsfomier som Internet kan därför bryta traditionella gränser mellan producent och konsument och användning som inte förutses i vare sig producent- eller konsumentled kan komma till stånd. De stora infonnationsresurser som finns tillgängliga i publika databaser har hittills inte utnyttjats av särskilt många användare. De tjänster som tillhandahålls är ofta alltför svårtillgängliga och specialiserade och är ofta också avgiftsbelagda. Tjänsterna går endast att nå om användaren först anmäler sitt intresse för att få ett användarnamn och lösenord. Online-branschen var också sen med att inse vikten av grafiska och standardiserade gränssnitt för att underlätta för användaren. Spridningen av standarder har dessutom hämmats av att det inte är självklart attraktivt för kommersiella online-tjänster att underlätta sökning hos konkurrenter. En fördel med en lntemet-lösning är att användarna enkelt kan komma även resten av det världsomspännande nätet genom kulturnätet. På så sätt skulle också användare som inte har för avsikt att utnyttja kultumätet kunna nås. Användningen av cd-teknik eller online-tjänster är mer medveten. Användaren måste först skaffa en cd-skiva respektive ett abonnemang och sedan varje gång starta cd-skivan eller koppla upp sig mot online-tjänsten. Med Internet skapas många fler ingångar till kulturnätet vilket kan locka nya grupper av användare. En av grundtankarna med www är att fritt kunna söka information genom att följa länkar. Lika viktig är möjligheten att själv kunna publicera material, delta i diskussioner och i skapande av elektronisk kultur. Med utvecklingen och integrering e-post, nyhetsgrupper, etc.15 i får använav www av www daren ett lättanvänt grafiskt gränssnitt för olika tjänster.

14 Se Klasen L. och Olofsson A.. Den svenska marknaden för online, audiotex och cd-rom. 1995 15 Se bilaga 2.1.3. 16 Se bilaga 2.1.3.

Bilaga 2

2.4 Hur göra digitalt material externt tillgängligt

I det här avsnittet beskrivs ett antal problem med att göra digitalt material externt tillgängligt. Vi beskriver två institutioner Demograñska databasen och - Naturhistoriska riksmuseet- som har kommit olika långt och därmed stött olika problem.

2.4.1 Demografiska databasen

Demograñska databasen DDB vid Umeå Universitet har hittills i mycket begränsad omfattning gjort sitt digitaliserade material externt tillgängligt för allmänheten. DDB:s uppgift är att registrera och bearbeta demografiska och sociala historiska data för forsknings-, utbildnings- och arkivändamål. Det digitaliserade materialet består av information om cirka 365 000 individer uppdelat på drygt 11 miljoner poster. Informationen kring individerna är baserad på 1700- och 1800-talens kyrkböcker och består uppgifter kring födelse, av död, vigsel, flyttningar, läskunnighet osv. Utöver det individbaserade materialet har DDB även registrerat det s.k. Tabellverket, rikstäckande statistik en sotn beskriver människorna i Sverige för åren 1749-1859. Det görs 20-25 uttag vid DDB per år och sedan starten 1973 har materialet i sammanlagt använts för 400-500 vetenskapliga arbeten l samt i viss utsträckning även för undervisning på universitet. Den uttagskostnaden varierar, rena beroende på komplexitet och arbetsinsats, mellan några och 40 000tusen 50 000 kronor. Denna kostnad debiteras dock inte alltid beställaren. I allmänhet är det forskare som beställer material från databasen. De flesta uttag görs av personal som arbetar vid enheten i Umeå även det går att om online-anslutning som forskare. Delar av materialet är också tillgängligt via Forskningsarkivet vid Umeå universitet. DDB är ansluten till Umeå universitets lokala datakommunikationsnät vilket i sin tur är anslutet till SUNET. Demograñska databasen har en presentation av sin verksamhet på www. Det har dock hittills varit en mer eller mindre preliminär presentation utan tillhandahållande av några egentliga tjänster. När DDB nyligen bestämde sig för att undersöka möjligheterna att publicera sitt digitaliserade material externt beslöts också att presentationen skulle uppdateras. DDB har kontinuerligt gått igenom sådant som kan vara lämpligt att publicera på arbetet har www men inte haft hög prioritet. Problemen med att tillgängliggöra material är av skiftande karaktär men samtliga rör sådana ställningstaganden måste göras i som processen från beslut till färdigt system. Arbetet att tillhandahålla data till beställande forskare måste prioriteras främst, påpekar Sören Edvinsson och Roger Mähler, forskare respektive systemerare vid DDB.

17 Adressen är http://www.ddb.umu.se

Målet är inte bara att göra materialet tillgängligt via Internet utan också via Fördelarna med ett grafiskt gränssnitt som är lätt att använda skall utwww. nyttjas. Det gäller att välja bland de tekniska lösningar som finns för att flytta eller ersätta existerande verktyg. Verktygen för att utvinna, analysera och presentera information har utvecklats vid databasen och kunskaper om materialet finns internt, vilket bör underlätta utvecklingsprocessen av verktyg för www. En olöst fråga är hur mycket av det digitala materialet som skall göras tillgängligt för externa användare; t.ex. om det skall finnas en gräns för hur aktuella data som skall få vara med. Det gäller inte bara att välja ut vilket material som skall publiceras utan också avgöra hur mycket som skall göras tillgängligt, hur det skall göras tillgängligt och för vem det skall visas. Det kan t.ex. vara bra att skapa speciella verktyg för vissa kunder så att de kan söka material själva. Olika kundgrupper med olika krav och kanske framför allt olika kunskaper behöver olika slags verktyg. Databasens tanke att i en första fas göra en begränsad mängd material tillgängligt för allmänheten för att i en senare fas tillgängliggöra fler delar, då eventuellt i kombination med någon fonn av abonneoch lösenordshantering. Hur mycket av databasens material som blir mang tillgängligt och vad som kan göras med materialet beror i så fall på vilket slags abonnemang användaren har. Ett annat problem som DDB befarar är att det är lätt att skapa förväntningar inte kan tillgodoses. Det finns för närvarande inga planer på att göra som databasens individmaterial rikstäckande eftersom det skulle kräva alltför omfattande resurser. Däremot kommer ytterligare ett för forskningen intressant område att digitaliseras, nämligen Norrköpingsområdet. Det gäller också att kunna tillgodose den förmodade ökade efterfrågan om materialet blir externt tillgängligt. Vid DDB diskuteras de möjliga följderna när materialet släpps till bredare användargrupp. Om t.ex. alla skolor kan koppla upp sig och en använda systemet resulterar det sannolikt i både fler och annorlunda förfrågningar än i dag. Stor vikt kommer att läggas vid att inte utsätta den existerande produktionsdatabasen för någon säkerhetsrisk. Att det utvalda materialet för externa besökare finns speciell server och en fristående dagabas innebär att en produktionsdatabasen inte hotas. Det skall inte vara möjligt att hämta information för att sälja vidare, förvanska eller på annat sätt utnyttja. DDB avser att fortsätta sin satsning www och att utveckla fler och bättre verktyg. Det skulle t.ex. i framtiden kunna vara möjligt att skapa sysför extern inregistrering för kommuner som själva vill sköta digitalisetem kyrkböcker och befolkningsstatistik. Registreringen skulle då ringen av kunna utföras i enhetlig miljö oberoende av var den sker, eftersom webbläsare och anslutningsmöjligheter till Internet finns för de flesta slags persondatorer.

Bilaga 2

Demografiska databasens material kan redan idag göras tillgängligt för allmänhet, skolor och forskning. Frågor som hänger samman med att materialet är komplext samt en osäkerhet om följderna av publicering har medfört en försiktig hållning vad gäller att vidga användargruppen. Hittills har även de rent praktiska förutsättningarna begränsat dessa möjligheter. DDB:s material är emellertid ett bra exempel på sådant som är viktigt att tillgängliggöra för allmänheten. Kulturnätet kan fungera som en plattform för att underlätta användningen och för att göra materialet känt. Demografiska databasen har också stora förhoppningar om att satsningen på www skall göra materialet mer tillgängligt för såväl universiteten som för andra utbildningsanstalter.

2.4.2 Naturhistoriska riksmuseet Naturhistoriska riksmuseet har kommit relativt långt med att göra sin digitala information publikt tillgänglig. På riksmuseet ser man möjligheter i stället för hinder med öppenhet och de problem som finns är av teknisk karaktär, enligt Cary Karp, IT-chef på riksmuseet. Han tror att anledningen är den stora omfattningen av museets forskningsverksamhet. För forskarna är det nödvändigt att ha tillgång till nätverkstjänster för såväl spridning som hämtning av information. Riksmuseet var först i museisverige med ett datorbaserat nätverk. Det lokala nätverket anslöts till SUNET i slutet av 1993 med motiveringen att museet fungerar som resurs för universiteten. I början på 1994 var museet återigen först i landet med att tillhandahålla information genom Internet-tjänster. webbservern som startades längre fram under året var också musei- - sveriges första och bland de tidigaste även internationellt sett. Ett flertal av de tjänster som finns för informationsspridning Internet- e-post, www, ftp, Gopher, etc. används för både interna och externa ändamål. l framti- den är det tänkt att all intern nätverkskommunikation skall vara baserad på Internet-teknik. Riksmuseet satsar mycket att använda lösningar och material som finns fritt att hämta nätet. Utvecklingen följs hela tiden för att få kännedom om tillämpningar som kan användas för museets ändamål. Material som omfattar allt från vetenskapliga databaser till infomiation om öppethållning kan beställas via e-post eller via interaktiv användning. Av de ca 30 databaser som finns på riksmuseet är i dag ungefär en tredjedel publikt tillgängliga och antalet ökar kontinuerligt. Undantaget känsliga data, t.ex. uppgifter om skyddade arters boplatser, är databaserna fritt tillgängliga för allmänheten. De olika enheterna på museet får själva styra i vilken takt de

13 Adressen http://www.nrm.se är 19 Se vidare bilaga 2.1.3.

skall publicera sitt material www. Det medför att enheter som har stor nytta av att tillgängligöra sitt material kan göra det oberoende av de andra. Riksmuseet har med sin relativt långa erfarenhet av publicering på www stött på problem som kan vara bra för andra kulturinstitutioner medatt vara vetna om. Problemen har framför allt att göra med webbens inbyggda struktur för att lätt kunna såväl sprida som hämta information. En av anledningarna till att www har slagit igenom är sannolikt dess uppbyggnad för att det skall vara lätt att komma igång. Nya webbsidor skapas enkelt för hand med den begränsade formatering som HTML tillåter eller genom att konvertera existerande dokument. Men just strukturen är också en källa till problem eftersom den kräver en fortsättning. Webbplatsen måste utvecklas nya tjänster till- handahållas, informationen uppdateras kontinuerligt, etc. för att användarna skall finna den intressant och komma tillbaka. Dessutom kan publicering på www locka nya användare med nya önskemål på tjänster. Ökad efterfrågan kan vara svår att tillgodose utan ökade resurser. Det kanske största problemet med www som distributionsform är att en liten samling webbsidor är lätt att hålla uppdaterad och i ordning, men att antalet sidor brukar växa snabbt. För att skapa en väl fungerande webbplats som tillåts växa krävs erfarenhet och mycket ny kunskap. Det finns inga hjälpmedel inbyggda i systemet för att hålla ordning på webbplatsen. Alla länkar mellan dokument görs för hand och måste uppdateras när dokument flyttas eller tas bort. Mycket arbete krävs alltså för att hålla en webbplats uppdaterad och utan felaktiga länkar. Dessutom är många vana vid att skapa dokument med de rika möjligheter till formatering och layout som Ordbehandlare tillåter. De jämförelsevis begränsade möjligheterna till formatering med HTML innebär bl.a. att det är svårt att producera dokument som motsvarar förväntningarna utseende. Det kan också finnas standarder för hur dokumenten skall se ut och innehålla som är svåra att följa med HTML. Produktion av webbsidor skiljer sig även andra sätt från produktion av t.ex. pappersdokument och det finns ett antal detaljer som producenten bör känna till för att kunna undvika problem. För att inte utestänga vissa grupper av användare bör dokumenten bl.a. kunna visas med olika konñgurationer och med webbläsare av olika slag. Det är t.ex. möjligt att avbryta överföringen av bilder eller att konfigurera webbläsarna för att inte visa bilder, varför dokumenten bör avpassas för det och förses med en beskrivande text som alternativ. Ytterligare problem uppstår till följd av webbens snabba utveckling. Standarder för formatering och möjliga funktioner med HTML ändras kontinuerligt. Det gäller att ta hänsyn till låga överföringskapaciteter och gamla webbläsare som inte klarar av nya standarder för formatering Enligt Cary Karp måste riksmuseet göra kännbara omprioriteringar om dess framstående plats på Internet skall kunna behållas. Sådana planeringsdiskussioner har redan kommit igång. Alla aspekter av museiverksamheten

Bilaga 2

påverkas av den snabba utvecklingen. Den manuella expeditionen av förfrågningar kan undan för undan ersättas av ett självbetjäningssystem där såväl forskare som allmänhet själva kan söka Internet efter material som förut kunde kräva en längre och kostsam betjäning. Med en ständigt växande uppgiftsmängd, utan möjlighet till motsvarande ökning av resurserna, måste digitaliseringsarbetet spridas över hela verksamheten. Forskarnas arbetsuppgifter har därför nödtvun get börjat omfatta egen produktion av digitala dokument. Cary Karp är dock noga med att påpeka att informationstekniken breddar museets möjligheter till effektiv kommunikation, såväl inom verksamheten som vid externa kontakter. En koppling mellan museets lokala datornät och Internet möjliggör dels för museitjänstemännen att använda tjänster Internet och dels för allmänhet, forskare, skolor, etc. att ta del av museets informationsresurser.

Bilaga 3 IT-strategier

Inom i stort sett samtliga samhällsområden utarbetar organisationer strategier för användning av IT. I denna bilaga redovisas IT-strategier inom offentlig förvaltning, kulturinstitutioner samt näringslivet.

3.1 IT-strategier vid kulturinstitutioner

I januari 1996 sände Kultumät Sverige ut en enkät till 864 kulturinstitutioner med frågor om deras lT-användning. Totalt svarade 563 institutioner varav 15 arkiv, 187 folkbibliotek, 16 länsbibliotek, 33 forskningsbibliotek, 90 museer, 21 musikinstitutioner samt 23 teaterinstitutioner. I enkäten ombads de tillfrågade att också inkomma med IT-planer/strategier om de hade formulerat sådana för sina verksamheter. Ett flertal ITplaner/-strategier av högst skiftande karaktär sändes in. Vissa av dem består av ett fåtal sidor med mycket allmänna formuleringar som att datorer är till nytta for verksamheten, medan andra är mycket omfattande och detaljerade. Gemensamt för det stora flertalet av strategierna är att de främst är inriktade på teknikval och tidpunkter för installation av IT inom de respektive verksamheterna. Många av strategierna tar dock även upp mer generella aspekter hur IT kan och bör användas inom kulturområdet, och inte minst vilken funktion IT kan fylla från bildnings-, demokrati- och rättvisesynpunkt. Det insända materialet ger en bild av hur många kulturinstitutioner som har strategier för sin IT-användning, samt vilka målsättningar som dominerar i dessa strategier. Hur vanligt det är med IT-strategier inom de olika kultursektorema och vilka frågor dessa berör redovisas nedan.

3.1.1 Arkiv

Flertalet arkiv har ingen egen lT-plan utan hänvisar till den centrala myndigheten Riksarkivet, som under 1996 har formulerat en gemensam IT-strategi för Arkivverketl, kallad "Strategier och vägval".

1 Med Arkivverket Riksarkivet och de regionala landsarkiven. Stockavses holms stadsarkiv, Malmö stadsarkiv och Värmlands arkiv. 293

SOU 1997: 14

Till exempel hänvisar Landsarkivet i Uppsala till Riksarkivets IT-plan, men förklarar att man som ett komplement också kommer att utarbeta sären skild ADB-handbok som är anpassad till den egna IT-verksamheten. Stadsarkivet i Göteborg skriver att de inte har någon IT-plan utan ägnar sig "ad-hoc-lösningar". I "Strategier och vägval", som främst fokuserar på Riksarkivet och landsarkiven, betonas bl.a. nödvändigheten av överblick och planmässighet for att undvika att datorstödet utformas på ett bristfälligt och oekonomiskt sätt. Vidare framhålls att arkiven måste ha en organisation och ett arbetssätt som kan hantera tekniken, och att det däri ingår att personalen skall ha goda kunskaper om de möjligheter IT-användning kan erbjuda och om de krav som den ställer. Andra målsättningar som nämns i strategin är bl.a.: att kraven ADB-säkerhet måste uppfyllas, att Riksarkivet och landsarkiven skall använda samma system för ordbe- handling och elektronisk post, att Riksarkivet och landsarkiven skall ha en gemensam server som princip- lösning för det interna datorstödet, att Internet skall vara det primära sättet att kommunicera externt, samt att Arkivverket bör upprätta en gemensam World-Wide-Web-server för externt tillhandahållande av information.

3. l .2 Bibliotek

En tredjedel av folkbiblioteken har en formulerad lT-plan. Många dem av uppger att de omfattas av den kommunala IT-planen eller att de applicerar valda delar av kommunens plan sin verksamhet. Vissa folkbibliotek hänvisar till länsbibliotekets IT-plan. Drygt en tredjedel av länsbiblioteken uppger att de har formulerat en ITstrategi. Flera länsbibliotek hänvisar till landstingens IT-planer. Knappt en tredjedel av forskningsbiblioteken har en IT-plan. Högskolebiblioteken är i regel de som har de mest omfattande IT-planema, även om vissa, som Göteborgs universitet, har integrerat IT med den allmänna planeringen. De bibliotek som inte har en IT-plan motiverar det med att de inte har haft tid och resurser att formulera en sådan, eller att de känner sig omkörda utav vecklingen och inte finner någon anledning att formulera en plan som troligen är inaktuell i samma stund som den presenteras. I flertalet av de befintliga IT-planerna betonas bibliotekens uppgift att tillhandahålla kunskaper och samhällsinformation. IT beskrivs mycket som en värdefull resurs som ger biblioteken ökade möjligheter att fullfölja denna uppgift. Den genomgående tanken är att IT kan bidra till att öka tillgänglighe-

Bilaga 3

ten till alla typer av information, och att det är till gagn för folkbildningen och den demokratiska processen. En allmän vision är att biblioteken, genom att tillhandahålla olika IT-baserade infomiationstjänster, i framtiden skall fungera som "elektroniska informationscentraler" och "medborgarkontor", som det uttrycks i Falköpings kommuns strategi for de lokala biblioteken. Som ett led i strävan att ge alla medborgare tillgång till IT och de informationsresurser som IT erbjuder, väljer en majoritet av de bibliotek har ITsom planer att inrätta datorterminalcr for låntagama. Via terminalema skall låntagarna bl.a. kunna söka i bibliotekskataloger samt interna och externa databaser. I IT-planema framhålls att dessa datorer måste erbjuda standardiserade och lättillgängliga användargränssnitt så att alla kan använda dem. Vissa bibliotek anger även att datorerna skall vara anpassade till funktionshindrade, genom t.ex. talsyntesutrustning, och betonar vidare att kvinnor måste få samma möjlighet som män att lära sig den nya tekniken. Merparten av de bibliotek som har IT-planer har redan tillgång till, eller avser att ansluta sig till Internet. Flera av dessa bibliotek har också för avsikt att erbjuda låntagarna kostnadsfri tillgång till Internet. De flesta av IT-strategiema innehåller vidare beslut om att investera i olika databaser, såväl onlinesom cd-rom-baserade, som skall kunna utnyttjas av allmänheten. I stort sett samtliga bibliotek uppger att en viktig förutsättning för IT-verksamheten är att personalen ges utbildning på området. För att personalen skall kunna hjälpa låntagarna med avancerad infonnationssökning/-rådgivning och kunna ge dem den vägledning de behöver för att kunna använda IT måste personalen ges fördjupade kunskaper om teknik, databaser, PC-användning, programvaror, de nya medierna och Internet. De flesta IT-strategiema innehåller därför någon form av målsättning om utbildning av personalen. Stora delar av strategiema uppehåller sig vid praktiska frågor vilken som typ av datorer biblioteken skall köpa in, hur många datorer som skall köpas in, när de skall installeras, hur datasäkerheten skall garanteras osv. I anslutning till detta förs i flera strategier olika resonemang om fördelarna med datorisering när det t.ex. gäller katalogisering, lånerutiner och olika former av informationssökningar. Som fördelar nämns bl.a. förbättrade och enklare sökmöjligheter. I sammanhanget tar flera av strategiema också upp vikten av standardisering av information som lagras och behandlas i bibliotekens databaser. Den samfälliga bedömningen är att en Standardisering medför att tillgängliga data kan utnyttjas rationellt, och av andra bibliotek. Många av IT-strategiema tar upp frågor om samordning mellan biblioteken. Eskilstuna stads- och länsbibliotek beslcriveri sin strategi hur man planerar att skapa ett integrerat inforrnationsnät för biblioteken i Eskilstuna kommun, baserat Internet. Enligt planen skall stads- och länsbiblioteket göra vissa onlinekataloger och databaser tillgängliga Internet samt ansluta kommundelsbibliotek och andra intressenter till nätet. I förlängningen skall en

SOU 1997: 14

uppbyggnad och integration av datanätverket även ske regionalt. Flera bibliotek har liknande ambitioner Jämtlands läns biblioteks IT-suategi fore- skriver t.ex. att inte bara kommunbiblioteken skall anslutas till ett gemensamt nätverk, utan också gymnasiebiblioteken, och vidare att allmänheten och småföretag skall tillgång till bibliotekets databaser.

3.1.3 Museer

Av de 90 museer som har svarat Kulturnät Sveriges enkät har 28 formulerat en IT-plan. 33 av museerna uppger att de inte har någon IT-plan och 26 museer planerar att skaffa en sådan. Samtliga museer tycks vara överens om vikten av att ha en formulerad IT-plan. Tre museer hänvisar till andra institutioners IT-planer. Som ett exempel använder stiftelsen Kultur i Sörmland lämpliga delar av landstingets IT-plan. Den utbredda andemeningen i museernas strategier är att museerna har ett ansvar att förvalta och skydda kulturarvet, men också att verka för att så många som möjligt ges förutsättningar att ta del av kulturarvet, och att detta ansvar gynnas av en datorisering. I flera av strategiema påtalas att IT kan bidra till en effektivitets- och kvalitetshöjning av museernas verksamhet och en större tillgänglighet till den information som museerna besitter. I likhet med biblioteken avhandlar museerna i sina strategier frågor om teknik och utrustning, såväl befintlig som sådan som skall köpas in. I anslutning till detta diskuteras olika användningsområden. Av strategiema framgår att museerna inledningsvis kan ha stor användning av IT i sin adrninistrativa verksamhet, inte minst med hänsyn till att behovet av datorstöd ökar i takt med att de ärendemängder som skall hanteras ökar i omfattning. När det gäller administration är det främst datorprogram for ekonomi, administrativa rutiner, 0rd- och textbehandling, ärendehantering/diarium, registerhantering, kalenderfurtktion och statistik som tas upp i strategiema. Ett annat användningsområde för IT inom museerna som strategiema tar upp är kommunikation; dels intern kommunikation inom museerna, dels extern kommunikation med andra institutioner och allmänheten. I stort sett samtliga strategier beskriver hur det egna museet redan har installerat planerar att installera ett datomätverk, vilket från kommunikationssynpunkt innebär att personalen kan skicka elektronisk post och textfiler internt, men även externt om nätverket ansluts till ett större nätverk. Om den egna databasen kopplas mot andra museers och institutioners databaser och mot Internet, vilket är en målsättning för flertalet av museerna, blir det även möjligt att hämta information från dessa. Genom en Internetanslutning blir det också möjligt för allmänheten att nå det enskilda museet från externa datorer, exempelvis i syfte att inhämta information om museets samlingar och verksamhet.

Bilaga 3

IT-strategierna innehåller vidare målsättningar för den publika verksamheten. En punkt som återkommer i flera av strategiema är att det är viktigt att bygga upp ett särskilt datornätverk för den publika delen av verksamheten med sökfunktioner som är anpassade till en bredare allmänhet. Besökarna skall själva kunna söka i samlingarna via dator-terminaler, vid vilka stor användarvänlighet bör eftersträvas. Målsättningen bör vara att publiken skall kunna sköta stora delar av tekniken utan särskild hjälp från personalen. Det kan dock tilläggas att det endast är ett fåtal museer som betonar att tekniken även bör vara tillgänglig för barn, funktionshindrade och invandrare. Av strategiema framgår också att multimedia blir ett allt vanligare inslag i museernas verksamhet. Tekniken utökar museernas möjligheter att presentera sitt material ett pedagogiskt och attraktivt sätt, och tillåter att en omfattande informationsmängd presenteras en begränsad yta. Inom museernas samlingar ryms bibliotek, arkiv och föremålssamlingar. Strategierna visar att många museer har börjat datorisera dessa enheter. Biblioteken är lämpliga att datorisera, dels för åtkomlighet och sökmöjligheter inom museerna och deras förvaltningar, dels för kontakter med andra institutioner. Arkiven har ofta ett varierande innehåll och där ryms stora enheter; förutom textmaterial finns i många fall bildarkiv. Allt detta material kan dock digitaliseras med hjälp av inscanning, digital fotografering, mikroñlmning m.m. Föremålssamlingarna kan också dokumenteras digitalt. Föremålen registreras då i en databas, där det med adekvata applikationer är möjligt att lägga in texter om och bilder av föremålen i ett och samma dokument. En allmän uppfattning bland museerna är att en digitalisering av dessa enheter avsevärt kan höja kvaliteten och öka omfattningen av de dokument som beskriver samlingarnas innehåll, och samtidigt öka tillgängligheten till den informationsresurs som museernas olika dokument utgör. Bland annat blir det möjligt att söka efter information utifrån olika ämnesord, där huvuddatorn mycket snabbt letar fram relevant material. Det blir även möjligt att producera cd-rom-versioner av det material som läggs upp i databaserna för bibliotek, skolor och en intresserad allmänhet Flera av strategiema betonar att det är en stor fördel om föremål, arkivalier, litteratur, texter och bilder registreras i ett fåtal databaser och allra helst i en enda gemensam databas, dvs. ett helt integrerat system. Det medför att hela museet och förvaltningen kan söka information från de databaser som innehåller arkiv, bibliotek och föremål. "Meningen är att lägga upp ett datoriserat söksystem för hela den kunskapsbank som finns hos museet", som Skellefteå museum formulerar saken. g Som Nordiska museet konstaterar kräver dock ett integrerat informationssystem ett ämnesklassiñkationssystem som är gemensamt för all information; föremål, bilder, litteratur, arkivalier etc. Processen förenklas också av att man vilket flera av museerna påtalar i sina strategier -inför stan- - en gemensam dard vid utformningen av IT-material. Fördelarna med en enhetlig standard är

SOU 1997: 14

flera, bl.a. en högre samlad kompetens, enhetligare utbildning, förenklat underhåll och bättre samverkan mellan olika användargrupper. Andra målsättningar och synpunkter som förs fram i de olika stiategiema är att personalen måste ges nödvändig utbildning för att datoriseringsprocessen skall falla väl ut, att datoriseringen förutsätter att museerna har en väl utvecklad infrastruktur för infonnationsbehandling, och att varje museum bör koppla upp sig mot Internet med hemsidor, e-mail, och news så att deras inforrnationsresurser blir tillgängliga for andra museer, forskare och allmänheten. Vidare framhålls vikten av samverkan och samordning mellan museerna, kulturminnesvårdande organ, arkiv och bibliotek, samt fördelarna med att skapa nätverk mellan museernas olika databaser då det innebär att de totala resurserna kan utnyttjas gemensamt. I sammanhanget poängteras också nödvändigheten av att datalagt material och kommunikationsystem standardiseras. l flera av strategiema påtalas också behovet av att inrätta IT-enheter eller arbetsgrupper med uppgift att svara för utveckling och drift av museernas datomätverk. Flera strategier tar också upp frågan om vikten av att utarbeta en IT-policy som säkrar museimaterialets beständighet, tillförlitlighet och giltighet samt skyddar det från otillåtna ingrepp.

3.1.4 Musik-, teater- och dansinstitutioner

Det är bara en av musikinstitutionema som har en fastlagd IT-plan. Flera av länsmusikföreningama uppger att de varken har tid eller pengar att utveckla någon egen IT-plan. Fyra av 21 teater- och dansinstitutioner har en IT-plan medan 15 institutioner uppger att de inte har någon plan. Norrbottens Musiken, som är den enda musikinstitutionen som har en ITplan, beskriver i sin strategi hur planering och uppföljning av program och föreställningar kan effektiviseras och förenklas med hjälp av datorstöd. Ett av de problem som har identifierats inom verksamheten är brist på samordning av programmen inför spelårsplaneringen, vilket lett till oönskade krockar mellan olika program. Enligt strategin blir det möjligt att undvika sådana med ett datorstött planeringsverktyg. Om institutionen snabbare får fram turnéplaner och underlag för traktamenten och gager ger det en framförhållning i administrationen samt ett jämnare arbetsflöde, som dessutom är enklare att följa upp. Artister och andra inblandade får ett tidigt stadium planeringsunderlag och scheman. Arrangörerna får i god tid veta exakta datum och tider för sin planering och samordning. IT möjliggör även samordning med arrangörer och andra intressenter. Norrbottens Musiken påpekar i sin strategi att man i vissa avseenden är nära 298 knuten till landstinget, och att man en i förlängning kan tänka sig en anslut-

Bilaga 3

ning till landstingets datornät. En sådan anslutning skulle göra det möjligt for landstinget att på elektronisk väg fortlöpande information verksamheten om under pågående spelår. En annan tanke i Norrbottens Musikens strategi är att arrangörer skall kunna koppla upp sig mot institutionen via Internet för att studera programutbud och göra beställningar direkt hos Norrbottens Musiken. Teatercentrum TC beskriver i sin IT-strategi hur lT kan bidra till ökad demokrati inom TC. I strategin ingår planer på att ansluta TC och dess medlemsgrupper till ett datornät för att de skall kunna informera och diskutera om frågor som rör de fria teatergruppema. Ett annat förslag i strategin är att teaterarbetama skall kunna söka jobb genom TC:s nätverk.

3.2 IT-strategier inom offentlig förvaltning

IT-strategier är mycket vanligt förekommande inom offentlig förvaltning. Många myndigheter är i full färd med att uppdatera gamla eller formulera helt nya IT-strategier. Under rubriken IT-strategier inom offentlig förvaltning har valt att samla kommuner, universitet och högskolor samt olika och sektorsmynansvarsdigheter.

3.2. l Myndigheter

Kultumät Sverige skickade i januari 1996 ut en enkät till 864 institutioner och myndigheter inom kulturområdet med frågor deras IT-användning Ett om tjugotal myndigheter har svarat på vår enkät och flera av dem har skickat med sina IT-strategier. Vi har också under hösten 1996 tagit kontakt med ytterligare ett antal institutioner inom offentlig förvaltning för att få ta del deras av IT-strategier. Vi har fått ett mycket omfångsrikt och heterogent material från 39 olika myndigheter, alltifrån Nämnden for hemslöjdsfrågor till NUTEK finns representerade med sina enkätsvar och/eller IT-strategier. Långt ifrån alla myndigheter har formulerat en IT-strategi, över hälfmen ten har eller planerar att skaffa en sådan.

2 Se kapitel

SOU 1997: 14 Tabell 1 IT -straregier inom offentlig förvaltning.

De IT-strategier vi har fått in skiljer sig i många avseenden. Majosom strategierna är detaljerade dokument skrivna för den enskilda riteten av myndighetens verksamhet och specifika behov. Andra myndigheter har valt att upprätta mer allmänna måldokument. De mest omfattande IT-strategiema återfinns hos myndigheter som hanteinformationsmängder, t.ex. Centrala studiestödsnämden, Riksrar stora som försäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen. IT-strategierna syftar till att ge ledningen ett verktyg/styrinstrument så att IT-användningen utvecklas i takt med verksamheten. Tanken är att en tydlig koppling mellan IT och organisationens utveckling skall leda till en effekti-

vare verksamhet. Drivkraften for myndigheter att formulera IT-strategier är bl.a. att:

IT skall förbättra den externa och interna kommunikationen, - IT skall rationalisera och effektivisera verksamheten, - IT skall förbättra verksamheten så att t.ex. servicen till allmänheten blir bättre med kortare väntetider och högre kvalitet, IT skall göra verksamheten mer miljövänlig. - Svenska myndigheters IT-strategier varierar både till form och innehåll. Naturvårdsverket har formulerat lT-strategi som anger ramarna för t.ex. en hela organisationen. Strategin kompletteras sedan med årliga lT-planer och IT-handböcker. Statistiska centralbyrån har valt att formulera en IT-strategi for internt bruk och strategi för IT-användning i extern verksamhet. en Majoriteten de IT-strategier som vi har fått in är mycket konkreta. De av innehåller t.ex.: Policy, där respektive myndighet redogör for informationsteknikens roll inom respektive organisation och målsättningen för IT-användningen. Strategi för säkerhetsfrågor, rörande bl.a. rutiner, system och ansvarsför- delning. Teknisk strategi, där betonar vikten av att använda etablerade system - man och så långt det är möjligt ha ett gemensamt system for hela organisatio-

nen. Strategi för kompetensutveckling, där personalens kompetens skall öka i takt med IT-användningen inom respektive myndighet.

IT-utvecklingen går snabbt och flera myndigheter betonar vikten av att formulera ordentlig IT-strategi. Riksförsäkringsverket skriver t.ex. i sin en IT-strategi: "Nu måste vi ständigt ha ett strategiskt perspektiv. Det gäller både strategin sådan måste under kontinuerlig utveckling och att den att som vara måste beaktas när konkreta beslut tas.

Bilaga 3

3.2 .2 Kommuner

De svenska kommunerna har i stor utsträckning formulerat IT-strategier för den kommunala verksamheten. Enligt en rapport från Struktursekretariatet Näringsdepartementet har nära hälften av landets 288 kommuner upprättat en IT-strategi eller liknande dokument. Av dessa klassas 80 som "riktiga"

II-strategier enligt rapporten Dessa innehåller riktlinjer och handlingsplaner

för kommunernas hela kommunikations- och informationsteknologi. Flertalet strategier är upprättade under 1994 eller 1995, och sträcker sig över en 2-5årsperiod. Många kommuner har också en ADB-plan som fungerar som komplement eller alternativ till en lT-strategi. Det pågår ett intensivt arbete i landets kommuner vad gäller lT-frågor. l de flesta kommuner som ännu inte har någon IT-strategi håller man att ta fram en sådan; endast i undantagsfall har kommunerna uppgett att det inte finns några planer på att formulera en lT-strategi. Näringsdepartementet gör i sin rapport bedömningen att 75-90 % av landets kommuner kommer att ha en IT-strategi eller ett motsvarande dokument färdigt fore 1996 års utgång. Det huvudsakliga motivet for kommunernas lT-arbete är möjligheten att behålla och locka till sig näringsliv och nya invånare. Kommunerna är också måna om att inte halka efter i samhällsutvecklingen. I Haninge kommun ser man IT som en möjlighet till rationalisering av verksamheten. Målet är administrativa besparingar om 33 % i samband med utvecklandet av IT-användningen. Kommunerna strävar efter att utveckla kompetensen inom IT och att bidra till att samtliga kommuninvånare får tillgång till IT. Ett exempel är elektroniska medborgarkontor där invånarna kan få tillgång till bl.a. kommunal information. Kommunernas IT-suategier skiljer sig ibland markant men de viktigaste och vanligaste komponenterna är: en organisationsplan for lT-ansvaret, en strategi for kompetensutveckling, en strategi för säkerhetsfrågor, en handlingsplan som bl.a. innehåller projektbeskrivningar och utveck- lingsförslag för IT i skolan, i samarbete med näringslivet etc., en teknisk strategi för att bl.a. standardisera utrustning, en kartläggning av befintlig infrastruktur och framtida utvecklingsbehov, en strategi för samarbete inom kommunen och med t.ex. näringsliv och länstyrelse. Det går inte att generalisera utifrån kommunernas IT-strategier, men vissa tendenser kan skönjas. Enligt Näringsdepartementets rapport är det varken storstäderna eller universitetsstäderna som tycks ha de bästa strategiema

3 Svenska kommuners IT-strategier nulägesrapport Suzanne - en av Håkansson 1996. 301

SOU 1997: 14

utan snarare kommuner där man arbetat mest med att definiera den egna regionens möjligheter vad gäller ll". Flera norrlandskommuner utmärker sig t.ex. genom att ha väl genomtänkta strategier, som ofta tar upp frågor kring infrastruktur och distansarbete. I allmänhet är de mindre kommunernas strategier mer inriktade på ITutveckling i skolan och samarbete med näringslivet medan de större kommunerna presenterar mer detaljerade strategier för den interna IT-utvecklingen. V lT-frågorna har generellt sett mycket hög prioritet i de svenska kommunerna. Det finns dock ett fåtal kommuner som inte har tagit till sig den nya tekniken i brist kompetens och initiativfområga. Kommuner efterlyser statliga initiativ av olika slag på IT-området, t.ex. någon form av standardrekommendationer gällande infrastruktur och utrustning samt en klar och tydlig lagstiftning IT-området.

3.2.3 Universitet och högskolor

Universitet och högskolor har generellt sett kommit mycket långt i sin IT-användning, men långt ifrån alla har upprättat en IT-strategi. Ungefär hälften av de universitet och högskolor som vi har varit i kontakt med har en IT-strategi. De som ännu inte har en strategi uppger att de arbetar med det eller att de planerar att formulera en sådan. I samtliga IT-strategier betonas vikten av att använda informationsteknik i forskning och utbildning vid landets universitet och högskolor. Strategiema syftar till att öka IT-användningen vid institutionerna och så sätt rationalisera och effektivisera verksamheten. IT-strategiema skiljer sig i omfattning och inriktning, de men gemensamma målsättningarna går att sammanfatta i några punkter: Studenterna skall ha möjlighet att använda IT i utbildningen, - IT skall vara ett självklart redskap i den dagliga verksamheten, - IT skall användas vid informationsspridning och publicering av akade- miskt material, samt att IT skall användas direkt i utbildningen, vid t.ex distansundervisning. - För att nå dessa mål har landets universitet och högskolor i sina IT-strategier formulerat konkreta förslag. Det handlar bl.a. om att bygga ut den tekniska infrastrukturen så att t.ex. studenter får tillgång till nättjänster i bostaden och att e-post och konferenssystem blir naturliga sätt att kommunicera på. Det som påtagligt skiljer universitetens och högskolornas IT-strategier från andra är betoningen på Internet. För den akademiska världen är det självklart att information skall presenteras Internet, skall jämställas med att e-post

Bilaga 3

vanlig post, att arkiv och källmaterial skall vara tillgängliga digitalt, att information kan spridas via digitala konferenssystem osv. . Vikten av en modern infrastruktur för IT betonas därför ofta i IT-strategiema och det förekommer många detaljerade förslag tekniska lösningar för den egna organisationen. I IT-strategiema lägger man också stor vikt vid utbildning; studenter och personal måste få lära sig att använda den nya tekniken. Datorer måste ett vara självklart verktyg i utbildningen. Flera universitet och högskolor har inrättat speciella IT-råd skall som ansvara för dessa frågor.

3.3 IT-strategier inom näringslivet

Inför detta avsnitt har vi haft ambitionen att studera olika lT-strategier inom näringslivet, för att belysa huruvida de skulle kunna tjäna exempel för som andra samhällssektorer. Flera av de större företag vi har varit i kontakt med har dock inte velat lämna ut sina IT-strategier eftersom de med visst fog ses som företagshemligheter. Som ersättning presenteras här i stället några tankegångar hämtade ur boken "IT som strategisk företagsekonomiska resurs perspektiv på ledningens ansvar", av Thomas Falk och Nils-Göran Olve 1996, Liber-Hermods.

3.3.1 Inledning I Sverige har informationstekniken, IT, använts i näringsliv och förvaltning i mer än 30 år. IT har blivit en förutsättning för företagens konkurrensfömiåga och en effektiv förvaltning. IT möjliggör helt nya arbetssätt, organisationsformer och affärsprocesser. Allt oftare ingår IT i nya affärsidéer, och infonnationsinnehållet ökar i produkter, tjänster och produktionsprocesser. Traditionellt har IT setts som en stödfunktion till huvudverksarnheten inom företag och förvaltning. Det primära intresset har varit att rationalisera och sänka kostnader. Numera handlar det också om att skapa intäkter och höja kvaliteten på beslut, service och tjänster.

3.3.2 Nya verksamhetsformer

När företagen datoriseras och när deras elektroniska kommunikationsnät byggs ut skapas förutsättningar för helt arbets-, organisations- och nya styr- 303

SOU 1997: 14

former. Företagen har i dag större frihet än någonsin att välja hur verksarnheten skall organiseras och till vilken plats den skall förläggas, då de geografiska avstånden minskar betydelse. En växande andel arbetsuppgifter förutsätter datorstöd, och i stor utsträckning kan sådana arbetsuppgifter utföras när som helst och var som helst. De nya organisationsformer som växer fram på grund av att elektroniska datanät byggs upp inom och mellan företag kan komma att bygga på ett näst intill frivilligt samarbete mellan separata enheter. Företagen övergår alltmer till att fungera som nätverk av samverkande medarbetare, där hierarkiska strukturer raseras och där informella organisationsformer växer fram vid sidan av formell beslutsordning och rapportering. Det blir också mer angeläget för företagen att delta i interorganisatoriska samarbetsformer då framgången för företagens produkter är beroende av hur kunderna, men även kundernas kunder, reagerar. IT gör det lättare att skapa nätverk, federationer och olika former av partnerskap mellan företag. Det blir också enklare att upprätthålla imaginära organisationer, dvs. allianser av formellt fristående företag och kontaktpersoner som de enskilda företagen kan mobilisera i sina strävanden på marknaden.

3.3.3 Möjlighet till decentralisering

Vidare ökar lT möjligheten till en långtgående decentralisering av beslut inom företagen, samtidigt som styrning och kontroll kan centraliseras. Företagsledningarna kan med teknikens hjälp hålla sig informerade om verksamheten både vertikalt och horisontellt, och beslut tagna långt ut i organisationen kan revideras av ledningarna i efterhand. Men detta kräver en genomtänkt behörighetspolicy för vem som skall ha tillgång till information av olika slag. Med andra 0rd ställer informationstekniken krav på nya etiska spelregler. IT medför också att det traditionella ledarskapet utmanas. Elektronisk kommunikation möjliggör kontakter över funktionsgränsema och på sidan av formella rapportvägar. Det är viktigt att ledningen slår fast de grundläggande spelreglerna.

3.3.4 IT i affärsverksamheten

Det blir allt svårare att särskilja de enskilda företagens IT-användning från deras huvudverksamheter. Många IT-system är gemensamma inom företagen, och i ökad utsträckning blir olika affárs- och produktionsprocesser avhängiga att företagen har en väl fungerande inforrnationsinfrastruktur. Företagsledningarna måste därför se till helheten, och inte till enskilda delar,

Bilaga 3

när det gäller nyttan av nya IT-investeringar och hur kostnaderna för dessa skall fördelas mellan företagens olika avdelningar. Företagsledningarna måste förbättra sina metoder att diskutera och fatta beslut kring dessa IT-investeringar, vars nytta inte bara ligger i en effektivisering av administration och produktion utan också i att de gör det möjligt att överhuvudtaget skapa affärsförbindelser och därmed en marknad för företagen. Företagens IT-suategier måste omfatta mer än frågor om gränssnitt, leverantörsstrategier, standards, upphandlingsprinciper och systemförvaltning. De måste också inbegripa bedömningar av verksamheternas informationsbehov, vilken information som skall lagras, vem som ansvarar för underhållet av databaser, vilka aktualitetskrav som gäller samt hur kostnaderna för uppläggning och underhåll av databaserna skall fördelas. Vidare bör de omfatta personalens kompetensutveckling, riktlinjer för behörighet till information, kvalitetssäkring av data, gemensamma begrepp, datasäkerhet och skyddet av den personliga integriteten.

3.3 .5 Ledningens ansvar Det är i dag nödvändigt för alla med chefsansvar inom företagen att behärska det grundläggande IT-språket. IT kostar i dag mycket pengar, IT sätter en stark prägel på vardagsarbetet i verksamheten och det är i längden inte meningsfullt att hålla i sär IT-investeringar från investeringar i affärsprocesser. Det blir svårare och svårare att bedriva affärs- och verksamhetsutveckling utan grundläggande IT-kunskap. Informationsöverflödet inom företagen måste angripas genom att initiativet till informationsutbyte ändras från sändare till mottagare. Detta går att åstadkomma genom riktlinjer för informationsförsörjningen, och genom att inte betrakta information i verksamheten fri nyttighet. Även det är som en om billigt att sända information så skapar den kostnader for mottagarna, då hanteringen av informationen tar tid dvs. arbetstid. - För att åstadkomma önskvärda resultat inom en organisation gäller det att ta till vara insikter från många bedömare. l styrningen av IT handlar det om att man anger regler och skapar en kultur som man tror bidrar till en önskvärd inriktning. Ett sätt att formalisera stymingsprocessen är att bilda särskilda ITstyrelser eller IT-råd. IT-besluten har inom många företag traditionellt delegerats till dataexpertema. Företagsledningarna har upplevt styrningen av IT som ovan och svår och därför avstått från att engagera sig djupare i frågan. Men styrningen av IT måste utgå från företagsledningen som har det övergripande affärsansvaret. Företagsledningarna har också ansvaret för den ekonomiska styrningen av IT, som i många företag är ett eftersatt område. Sättet att värdera IT-verksarn- 305

SOU 1997: 14

heten i ekonomiska termer kan lägga grund for bättre eller sämre beslut, vilket särskilt gäller besluten att anskaffa, utnyttja och betalt för lT-resursema ta inom verksamheten. En sådan utvärdering förutsätter att man noggrant tänker igenom vilken användning man har av informationsstödet, såväl internt som externt. Det innebär att man i en diskussion vilken har på enas om syn man framtiden och vilken betydelse infonnationsstödet kommer att ha för framtida affärstmnsaktioner. I sammanhanget är det också viktigt ställa de faktiska att kostnaderna För inköp och förvaltning av datorstöd i relation till övriga verksamhetskostnader.

4 Bilaga Möjliga organisationsforrner

Kultumät Sverige bör organiseras i en form som tillåter att såväl statliga medel som externa finansiärer kan bidra till verksamheten. Det finns då flera möjliga organisationsforrner. Vi redovisar nedan för- och nackdelar med alternativen aktiebolag, ideell förening, myndighet, stiftelse samt att låta kultumätet organisatoriskt sortera under någon befintlig verksamhet.

4.1 Myndighet

Förvalmingsmyndighetema ingår som en del i statens organisation. En myndighet är därmed inte en enskild juridisk person. Myndigheten förvaltar statlig egendom, och i den mån en myndighet drar på sig förpliktelser i sin verksamhet så är det staten som har det yttersta ansvaret för dessa

4. 1.1 Bildande

En privaträttslig eller enskild organisation kan inte vara en förvaltningsmyndighet. En förvaltningsmyndighet skapas i regel genom att regeringen, sedan riksdagen anslagit medel för verksamheten, utfärdar en instruktion för myndigheten i fråga med bestämmelser om myndighetens organisation m.m. samt utser en ledande befattningshavare for myndigheten. De statliga förvaltningsmyndighetema kan delas in efter olika kriterier, bl.a. utifrån hur deras verksamheter finansieras. Med finansieringen som indelningsgrund kan två olika grupper av förvaltningsmyndigheter särskiljas. I den ena gruppen finns de förvaltningsmyndigheter som finansieras genom anslag ur statsbudgeten och i den andra myndigheter som helt eller delvis är avgiftsñnansierade. Gruppen av anslagsñnansierade förvaltningsmyndigheter rymmer bl.a. centrala ämbetsverk. Sådana verk har hela landet som verksamhetsområde och har ofta till uppgift att bestämma om förmåner, rättigheter, skyldigheter, disciplinpåföljder m.m. dvs. förvaltningsuppgifter som innefattar s.k. myn- dighetsutövning. De anslagsfinansierade myndigheterna verkar bl.a. inom områden som bevakning, beredskap, rättsvård, näring, infrastruktur, kultur, forskning, stöd till statsförvaltningen och produktion av kollektiva nyttigheter. Det bör beto-

SOU 1997: 14

nas att anslagsñnansierade myndigheter oftast har uppgifter inom flera av områdena. Vid en del av dessa myndigheter förekommer även verksamhet som är avgiftsñnansierad. Det gäller särskilt i fall då myndigheten producerar varor eller tjänster som är efterfrågestyrda. I gruppen avgiftsfinansierade myndigheter ingår bl.a. affärsverken. Dessa

ägnar sig generellt verksamhet av affärsmässig natur. Övriga myndigheter

som ingår i denna grupp har förvaltningsuppgifter av såväl traditionellt som affärsmässigt slag. När det gäller avgiftsfrnansierade myndigheter kan man skilja på myndigheter som har monopol på en verksamhet, avgiftsintäkvars ter förs in i statsbudgeten, och myndigheter som arbetar konkurrensen utsatt marknad och i gengäld får disponera sina avgiftsintäkter egen hand.

4.1.2 Beslutsfattande och behörighet att företräda myndigheten utåt

För statliga förvaltningsmyndigheter gäller vissa generella regler. Syftet med reglerna är att skapa garantier för att förvaltningsmyndigheternas verksamhet uppfyller vissa minimikrav i fråga om rättssäkerhet och effektivitet, och för att verksamheten skall vara möjlig att styra. En förvaltningsmyndighet är enligt grundlagen underkastad regeringens direktivrätt. Regeringen kan ge direkta order till en myndighet under förutsättning att ärendet inte rör myndighetsutövning eller tillämpning lag. Det av finns också särskilda regler för handläggningen av ärenden vid en förvaltningsmyndighet. Enligt förvaltningslagen kan ett beslut av en förvaltningsmyndighet alltid överklagas. En förvaltningsmyndighet är också underkastad den tillsyn och kontroll som utövas av Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket RRV9. Enligt verksförordningen leds myndigheten av en chef. Denne ansvarar för myndighetens verksamhet. Vid myndigheten kan det också finnas en styrelse. Styrelsen skall bl.a. pröva om verksamheten bedrivs effektivt och i överensstämmelse med verksamhetens syfte. Styrelsen skall vidare bl.a. fatta beslut om myndighetens anslagsframställning och årsredovisning. Regeringen kan finansiellt styra underlydande myndigheter genom förordningar, regleringsbrev och beslut i enskilda ärenden. Enligt anslagsförordningen får ett anslag disponeras av den myndighet med det belopp som regeringen bestämmer. Med det följer att den berörda myndigheten har befogenhet att använda statens medel för de ändamål som anslaget avser och skyldighet att löpande avräkna de utgifter som skall finansieras med anslagsmedel. Med dispositionsrätten följer även skyldigheten att upprätta en årsredovisning och att lämna anslagsframställning. En myndighets årsredovisning skall innehålla resultat- och balansräkning, ñnansieringsanalys, anslags- 308 redovisning samt resultatredovisning. När det gäller statliga myndigheter har

Bilaga 4

RRV med några få undantag ansvaret för den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. Effektivitetsrevisionen innebär en granskning av att verksamhet bedrivs ändamålsenligt och på ett kostnadseffektivt sätt.

4.1.3 Offentlighet

Reglerna i tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingars offentlighet gäller för statliga förvaltningsmyndigheter.

4.2 Aktiebolag

Ett aktiebolags verksamhet kan, till skillnad från andra bolagsformer, bedrivas utan att delägarna blir personligen ansvariga för de i bolaget uppkomna vinsterna eller skulderna.

4.2.1 Bildande Reglerna om aktiebolag finns i 1975 års aktiebolagslag. Aktiebolaget är tänkt för en stor krets delägare och från denna utgångspunkt har man delat upp proceduren vid bolagsbildning i flera led. Lagen förutsätter att en liten grupp personer, stiftama, tar initiativet och gör upp ett förslag till bolagsordning som innehåller de regler som skall gälla för verksamheten. Stiftama vänder sig sedan till en större krets och inbjuder till teckning av aktier i det blivande bolaget. När aktieteckningen är avslutad samlas aktietecknama till konstituerande bolagsstämma. Där beslutar man om bolaget skall komma till stånd eller inte. l verkligheten går det sällan till på det sättet. Nästan alla aktiebolag bildas av ett mycket litet antal intressenter som eniga och har hela proceduren under kontroll. Ofta är det ett företag som specialiserat sig på bolagsbildning som sköter det hela. Aktiebolag skall registreras i aktiebolagsregistret, där de grundläggande uppgifterna om aktiebolagen görs offentligt tillgängliga.

4.2 .2 Beslutsfattande

Aktiebolaget är tänkt for samverkan mellan ett stort antal personer. Men det är inte möjligt att alla dessa skulle kunna och vilja personligen medverka i den dagliga skötseln av bolagets verksamhet. Därför har man fördelat uppgifterna

SOU 1997: 14

så att aktieägarna endast medverkar vid ett mindre antal vikti åtgärder när de ga är samlade till bolagsstämma, medan en eller flera särskilt utsedda personer anförtros att sköta ledningen av bolagets angelägenheter. Dessa särskilt utsedda personer bildar bolagets styrelse. Den dagliga ledningen verksamheav ten i större aktiebolag handhas av en verkställande direktör är underställd som styrelsen. Styrelsen skall svara för bolagets organisation och förvaltning. l styrelsen fattas beslut med majoritet. Styrelsens ledamöter har vanligen inte sin huvudsakliga sysselsättning i bolaget utan kommer utifrån. Den sammanträder med vissa mellanrum och skall främst fungera som kontrollerande och rådgivande organ för den verkställande direktören. Bolagsstämman är aktiebolagets högsta och styrelsen är skyldig organ att följa de föreskrifter som meddelas stämman. På bolagsstämman är det av majoritetens åsikt som avgör. Dess viktigaste uppgifter är gång året att en om fastställa bolagets årsredovisning och att besluta om åtgärder med anledning av den vinst eller förlust som redovisas. Bolagsstämman skall också välja styrelseledamöter och revisorer. Om man vill ändra i bolagsordningen eller upplösa bolaget, skall sådana beslut fattas av bolagsstämman.

4.2.3 Behörighet att företräda aktiebolaget utåt

Aktiebolagslagen ger alla styrelseledamöterna behörighet föregemensam att träda bolaget och teckna firma. I praktiken utgår dock lagen från att behörigheten delegeras till särskilda personer inom eller utom styrelsen. Verkställande direktören har behörighet att ensam företräda bolaget i den löpande förvaltningen. Styrelsen kan också besluta att ge direktören obegränsad behörighet att företräda bolaget, vilket i praktiken är det vanligaste.

4.2.4 offentlighet

Om aktiebolagets uppgifter innefattar myndighetsutövning har allmänheten rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder gäller för allsom männa handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningens TF andra kapitel och i sekretesslagen. Vid aktiebolag som kommuner eller landsting äger än hälften akmer av tierna i har allmänheten rätt att ta del av handlingar enligt samma förutsättningar som anges i TF om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndighet. Har kommun/landsting mindre än hälften aktierna eller saknar komav

310 1 T.ex. AB Svensk Bilprovning.

Bilaga 4

mun/landsting motsvarande inflytande över verksamheten. skall fullmäktige ändå verka för att allmänheten skall ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt vad som gäller i 2 kap. TF om allmänna handlingars offentlighet. Andra typer av aktiebolag har allmänheten däremot ingen insyn

4.3 Ideell förening

Det finns ideella föreningar och ekonomiska föreningar. En ekonomisk förening måste uppfylla två krav: dels skall den ha till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse, dels skall detta ske genom en ekonomisk verksamhet. Om ettdera eller båda av dessa krav inte uppfylls föreligger i stället en ideell förening. Ideella föreningar är först och främst alla föreningar som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt, idrottsligt eller annars ideellt syfte, vare sig de bedriver ekonomisk verksamhet eller inte. Även fackföreningar, arbetsgivanorganisationer o.dyl. som främjar medlemmarnas ekonomiska intressen men inte gör det genom att bedriva ekonomisk verksamhet räknas till de ideella föreningarna Lagstiftning saknas för ideella föreningar och därför är det endast ett ofullständigt system av rättsregler som bygger på domstolspraxis reglesom rar deras verksamhet.

4.3.1 Bildande När en ideell förening bildas går det till på i princip samma sätt när ett som aktiebolag bildas. En grupp initiativtagare gör ett förslag till stadgar, dvs. grundläggande regler för föreningens verksamhet, och grundval dessa av startar de medlemsvärvningen. stadgarna måste innehålla uppgifter föreom ningens namn, ändamål samt beslutsforrner. De blivande medlemmarna samlas till konstituerande stämma och beslutar att föreningen skall komma till stånd samt fastställer stadgarnas lydelse. Föreningen behöver inte registreras för att bli rättskapabel. Varken föreningens styrelse eller dess medlemmar kan bli personligen ansvariga för föreningens förpliktelser.

4.3.2 Beslutsfattande

En ideell förenings beslutsfattande följer princip samma grundmönster som aktiebolagets. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Beslut i styrelse och vid föreningsstämma fattas i regel med absolut majoritet. 311

SOU 1997: 14

Eftersom det inte finns några lagregler på området, skall det framgå av föreningens stadgar vem som har rätt att besluta om vad.

4.3.3 Behörighet att företräda föreningen utåt

Till styrelsens uppgift hör bl.a. att företräda föreningen utåt. Föreningsstämman väljer vanligen styrelse vid föreningsstämman.

4.3.4 Offentlighet

Det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen TF om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar vid myndighet skall även gälla en ideell förening, i den mån föreningen innehar förvaltningsuppgifter som innefattar myndig-

hetsutövning

Vad gäller handlingsoffentligheten i ideella föreningar som kommun eller

landsting har ett inflytande över, sägs det i bilagan3 till sekretesslagen att

fullmäktige skall verka för att allmänheten ges rätt att ta del av allmänna handlingar enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet en-

ligt 2 kap. TF och sekretesslagenf

4.4 Stiftelse

För stiftelser gäller 1994 års stiftelselag, som trädde i kraft 1januari 1996. En stiftelse är en juridisk person, men inte en form för samverkan mellan flera personer som aktiebolaget och föreningen är. Stiftelsen har varken delägare eller medlemmar. Den hari stället en stiftelseförmögenhet som skall användas för ett visst ändamål.

2 Det gäller vissa organ vilka nämns i bilagan till sekretesslagen1980:100. i den man handlingarna hör till den verksamhet som också nämns i bilagan till sekretesslagen. Ett exempel är Svenska Språknamnden och offentligheten avser de handlingar hos nämnden som gäller prövning av anställnings- och arbetsvillkor. 3 s1s 1995:904. 312 4 Jfr 3:18 kommunallagen 1991:900 i dess lydelse enligt SFS 1993:1295.

Bilaga 4

4.4.1 Bildande En stiftelse uppkommer genom att en eller flera stiftare anslår viss egendom, vanligen genom gåva eller testamente, att användas för ett visst ändamål. Ändamålet kan vara uppdelat i tre delar; syftet t.ex. att stödja forskning, mottagarkretsen t.ex. forskare vid en viss institution samt medlet t.ex. att lämna stipendier. Men ändamålsbestämningen kan också vara opersonlig, t.ex. att stiftelsen skall ge ut en tidning. Stiftarna skall bestämma vem som skall vara förvaltare för stiftelsen. Det kan vara en för ändamålet särskilt skapad styrelse, en s.k. egen förvaltning. Stiftelser som bedriver näringsverksamhet eller har tillgångar som överskrider en viss värdegräns skall registreras i stiftelseregistret hos länsstyrelsen. Alla stiftelser står dessutom under länsstyrelsens tillsyn.

4.4 .2 Beslutsfattande Stiftelseförordnandet bör innehålla bestämmelser om hur beslut om stiftelsens angelägenheter skall fattas. Har stiftelsen en egen förvaltning måste det bl.a. förskrivas hur styrelsen skall utses när stiftelsen börjar sin verksamhet och när styrelseledamot avgår. Sedan stiftelsen bildats, kan inte stiftaren längre ingripa i stiftelsens verksamhet. Om stiftaren vill ändra på stiftelsens ändamål elleri andra föreskrifter som stiftaren angett i förordnandet, måste det ske genom myndighetsbeslut ansökan av förvaltaren eller styrelsen. Kammarkollegiet fattar sedan beslut i frågan. Man kan endast ändra i föreskriftema om särskilda skäl föreligger, t.ex. om en bestämmelse blivit uppenbart onyttig eller inte längre kan följas på grund av ändrade förhållanden.

4.4.3 Behörighet att företräda stiftelsen utåt Stiftelsen företräds utåt av alla styrelseledamöter gemensamt, dvs. av styrelsen i sin helhet. Styrelsen kan också naturligtvis använda sig av befullmäktigat ombud.

4.4.4 Offentlighet Det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen TF om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar vid myndighet skall även gälla en stiftelse om den innehar förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.

SOU 1997: 14

Detta gäller även stiftelser som kommun eller landsting har ett rättsligt bestämmande inflytande över, i den mån det är tillämpligt. Andra stiftelser har allmänheten däremot ingen insyn

4.5 Inom befintlig verksamhet

En tänkbar Organisationsform för Kulturnät Sverige är att verka inom en redan befintlig verksamhet. De alternativ som vi i sammanhanget anser ligger närmast till hands är att låta kultumätet sortera under antingen en akademi eller en myndighet eller att bedriva verksamheten i kommittéform. De praktiska förutsättningarna för ett sådant arrangemang redovisas i det följande.

4.5.1 Inom en akademi

Akademiema är samfund som har till uppgift att främja vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet. Exempel på akademier är Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien KVHAA, som stödjer humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning och verksamhet, Kungliga Vetenskapsakademien KVA, som bedriver och uppmuntrar främst matematisk och naturvetenskaplig forskning och verksamhet samt lngenjörsvetenskapsakademien IVA som främjar tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling. IVA har även flera självständiga forskningsföreningar och kommittéer inom ramen för sin akademins verksamhet.

Beslutsfattande och behörighet att företräda akademierna utåt

Till sin uppbyggnad består akademierna som är en europeisk form av lärda sällskap av ett antal ledamöter, vars antal varierar mellan de olika akade- mierna. Ledamöterna, som är experter inom olika ämnesområden, verkar ideellt inom s.k. klasser och arbetsgrupper med att ta fram underlag och beslut som har anknytning till akademiernas verksamheter. Akademiema väljer själva sina ledamöter, och samordningen inom akademierna sköts vanligtvis av en ledningsgrupp som leds av en preses, ordförande. Det förekommer även ett stort internationellt utbyte, där svenska ledamöter deltar i andra länders akademier och vice versa. Flera av akademierna kan i princip liknas vid slutna ideella föreningar. De har av hävd tillerkänts självständig juridisk personlighet, vilket innebär självständig förvaltning. Flera av dem men inte alla får statliga anslag. Gene- - rellt styr inte staten användningen av anslagen, utan förvaltandet dessa av

Bilaga 4

överlåts helt akademierna. Regeringen beslutar dock om akademiemas stadgar.

Ofentlighet vid akademierna

Generellt sett gäller offentlighetsprincipen inte akademiema. Staten kan detta till trots ge akademiema rätt till myndighetsutövning, t.ex. att föregenom skriva en akademi rätten att lämna stipendier. Vissa akademier driver även mer praktiska verksamheter, i form av t.ex. undervisning, vetenskapliga institutioner och föreningar med styrelse. egen Dessa kan själva besluta om att offentlighetsprincipen skall gälla, hur referensgrupper och styrelser skall utses samt fungera som ekonomiskt självständiga föreningar inom akademiens ram.

4.5.2 Inom en myndighet

Att förlägga en enskild verksamhet inom en myndighet kan gå till på olika sätt. En variant är att låta den berörda myndigheten ta det formella ansvaret för verksamheten. Det innebär att regeringen i sitt regleringsbrev vilken anger budget och vilka befogenheter den enskilda verksamheten skall ha, och att myndighetens styrelse får ansvaret för verksamhetens ekonomi och att den angivna policyn följs. Myndigheten, som i och med detta disponerar budgeten för verksamheten, tillhandahåller då lokaler och olika former av tjänster som telefonväxel, städning och löneadministration. Från kostnadssynpunkt är detta fördelaktigt eftersom man då delar på utgifterna för redan befintliga tjänster. En följd av denna organisationsforrn är att verksamheten inte kan hålla sig med en egen styrelse. Orsaken är att två styrelser myndighetens och verk- samhetens -inte kan dela på budgeten eftersom det skulle kunna innebära att det uppstår en konflikt om hur resurserna skall användas. Vad däremot som är möjligt inom ramen för detta arrangemang är att verksamheten håller sig med en självständig arbetsgrupp som bereder och föreslår olika beslut, som myndigheten därefter har att fastställa. En annan möjlighet är att bilda en särskild inrättning inom för ramen en myndighet. Det innebär att regeringen i instruktionen för myndigheten skriver in att institutionen i fråga skall vara självständig. Verksamheten får då fritt disponera sin budget och har också möjlighet att välja en egen styrelse. I slutänden har dock myndighetens styrelse det formella ansvaret för verksamheten, vilken särredovisas i myndighetens årsredovisning. I praktiken får verksamheten tillgång till myndighetens lokaler och befintliga tjänster som telefonväxel och administration, men måste betala för dessa enligt överensen

SOU 1997: 14

kommelse om prissättning mellan myndigheten och den enskilda verksamheten.

4 .S 3 I kommittéform . En samhällelig verksamhet kan i vissa fall drivas i kommittéform, något som t.ex. kan vara lämpligt för ett tidsbegränsat projekt eller försök. Regeringen då direktiv i till en statlig utredning hur verksamheten skall bedrivas. anger

4.6 Verksamhetsfonner

Regeringen tillkallade i mars 1994 en särskild utredare för att söka finna en lämplig form för finansiering av framtida verksamhet som fortlöpande är beroende av statligt stöd, men som inte bör bedrivas i myndighetsform. Delbetänkandet Former för statlig verksamhet lämnades i november 1994. I oktober 1995 kom regeringens proposition om Former som är beroende av statligt stöd m.m., där regeringen föreslog att ett aktiebolag eller ideell förening skulle bildas när staten engagerar sig i verksamhet tillsammans med en annan pan Propositionen var en följd av utredningens betänkande. Lagutskottet behandlade sedan regeringens proposition samt de motioner som väckts med anledning av propositionen, och kom därvid fram till att det inte kunde uteslutas att det kan krävas en ny rättslig form vid sidan av aktiebolaget och den ideella föreningen för de skilda slag av verksamheter som är beroende av fortlöpande statligt stöd. Utskottet utgick dock från att regeringen fortsättningsvis kommer att följa frågan mycket noga, och återkomma till riksdagen med en redovisning av det om något år. Nedan beskrivs utredningsförslaget utförligare liksom dess behandling i regering och riksdag.

4.6.1 Betänkandet Former för statlig verksamhet Utredningen Former för statlig verksamhet5 tog i sitt betänkande olika upp verksamhetsformer för statliga åtaganden och deras respektive lämplighet. Man berörde såväl anslagsstiftelser som privaträttsliga organ i form av aktiebolag och ideella föreningar. Även behovet statlig insyn och kontroll i av olika organisationsformer diskuterades.

316 5 sou 1994:147.

Bilaga 4

Syftet med utredningens förslag var att:

uppnå besparingar och administrativa förenklingar. att renodla formerna för statlig verksamhet. att skapa en flexibel organisation. att ge goda möjligheter till uppföljning och utvärdering av statlig verksam- het. att skapa förutsättningar för smidig samverkan mellan staten och andra parter. Utredningen kom fram till att den statliga verksamhetens omfattning bör begränsas. Man bör inta ett samhällsekonomiskt betraktelsesätt inför frågan om åtagandet skall vara offentligt eller privat. Befintliga åtaganden bör omprövas och nya åtaganden införas endast om klara välfärdsekonontiska motiv talar för det. Skall åtagandet vara statligt, bör undersöka möjligheten till man avgiftsfinansiering. Ansvaret för en verksamhet som staten vill börja bedriva och även finansiera på egen hand böri första hand läggas en befintlig myndighet. Detta gäller i synnerhet uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Utredningen menade att de senaste årens stiftelsebildningar och bristen omprövning av anslagen till befintliga stiftelser bidragit till underskottet i att statens finanser ökat. Stiftelseformen innehar flera nackdelar enligt utredningen:

stiftelsens ändamål går inte att anpassa till nya behov i samhället, - - en stiftelse kan sällan upplösas och förmögenheten riskerar då att bli inlåst, begränsad insyn och kontroll av verksamheten. - Stiftelser är därför ingen lämplig form för statlig verksamhet, ansåg utredningen. Genom att samverka med någon annan kan staten och ytterlispara pengar gare resurser tillföras samtidigt som särskild kompetens hos andra aktörer kan tas till vara. Finns det skäl för staten att samverka med bör annan man enligt utredningen göra det i privaträttslig form, dvs. aktiebolag eller som ideell förening, om verksamheten är i behov självständig framtoning. En av ideell förening beskrivs som ett lämpligt alternativ i de fall då verksamheten är av intresse för en bredare allmänhet. En förutsättning för att verksamheten skall kunna föras över till ett privaträttsligt är att åtagandet är statligt organ och inte innefattar myndighetsutövning. Aktiebolaget eller den ideella föreningen bör då vara omgärdat ett fast regelverk skall: av som ge verksamheten en självständig framtoning, göra det möjligt att anpassa verksamheten till förändringar i omvärlden, medge att det läggs fram klara mål för verksamheten. -

SOU 1997: 14

4.6.2 Propositionen Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd m.m. För verksamhet är beroende av statligt stöd föreslog regeringen i oktober som 1995 att, i de fall då staten engagerar sig tillsammans med annan part, det främst skall ske aktiebolag eller ideell förening bildas.5 Detta genom att ett en bör enligt regeringens uppfattning även gälla landsting och kommuner. Stiftelseformen har använts flitigt kulturområdet. En stiftelse utmärks att den är ett självägande organ med en varaktigt bestående självständig av förmögenhet. Staten, kommuner och landsting har ofta, särskilt inom kultursektom, använt beteckningen stiftelse även för organ av självägande natur som de bildat och som kräver regelbundna medelstillskott av stiftar-na. Ett sådant ligger definitionsmässigt vid sidan av begreppet stiftelse, men organ brukar trots det kallas anslagsstiftelse. För anslagsfinansierade verksamheter där man har ansett att det funnits skäl att använda en privaträttslig form har framför allt kommuner och landsting, hittills ofta använt anstaten, men slagsstiftelser. Stiftelselagen 1994:1220, som trädde i kraft 1 januari 1996, innehåller inget förbud mot att bilda självägande organ med så liten förrnögenhet att de inte uppfyller det s.k. varaktighetsrekvisitet dvs. varaktigt bestående, självständig förmögenhet. I praktiken kommer emellertid sådana förmodligen inte att bildas, eftersom de inte betraktas som stiftelser. organ Statlig verksamhet bör bedrivas i myndighetsforrn. l några fall kan det ändå aktuellt att låta en statlig uppgift utföras i privaträttslig form, t.ex. vara då staten av statsfinansiella skäl samverkar med annan. Regeringen konstatedärför att verksamhet som tidigare skulle ha getts formen anslagsstiftelse i rar fortsättningen antingen skall fungera som myndighet eller som aktiebolag respektive ideell forenin Aktiebolagsformen har fördelen att den är väl reglerad. l aktiebolagslagen 1975:1385 regleras beslutsfonner, ansvarfördelning, insyn och kontroll. Samtidigt är aktiebolagsforrnen flexibel. Ett aktiebolag behöver inte heller ha syfte att vara vinstgivande. Som exempel aktiebolagsformer nämns som Operan och Dramaten, som båda är statliga helägda aktiebolag. Enligt regeringen kan ideell förening vara aktuellt i sådana fall där det finns en större krets som har intresse av den uppgift som skall delegeras. Det finns ingen lagstiftning för ideella föreningar, men generella principer för verksamheten har utvecklats i praxis och omskrivits i den juridiska doktrinen. Om staten överlämnar en förvaltninguppgift till en ideell förening kan det i bland finnas risk för att något särintresse får ett alltför ston inflytande över verksamheten. Därför bör staten enligt regeringen se till att få ett bestämmande inflytande i föreningen. Man kan t.ex. i föreningens stadgar införa bestämmelser om rätten att utse styrelseledamöter samt regler för hur rösträtten används vid föreningsmöten.

318 6 Proposition l995/96:6l

Bilaga 4

I aktiebolag och ideella föreningar är utgångspunkten alltid årsstämman att respektive årsmötet har rätten att utse styrelse etc. Sådana verksamheter får därigenom en stor självständighet. Sammantaget är det regeringens uppfattning att en rad olika faktorer påverkar anslagsberoende en verksamhets självständighet. Det är sättet på vilket olika verksamhetsformer används som avgör graden av statligt beroende. Regeringen därför det inte finns anser att några tydliga fördelar med anslagsstiftelser. Tvärtom innebär de verksamhets-

former som regeringen i stället föreslår större möjligheter till anpassning till den verksamhet som skall bedrivas.

4.6.3 Lagutskottets betänkande Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd m.m.7

Enligt stiftelselagen 1994:1220, trädde i kraft 1 januari 1996, som uppkommer en stiftelse genom att egendom förordnande genom av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas självständig förmögenhet som en för ett bestämt ändamål. Med denna definition omfattas inte stiftelser som for sin verksamhet är beroende av fortlöpande ekonomiskt stöd. Då kan man närnligen inte anse att den avskilda egendomen varaktigt skall förvaltas av stiftelsen. I en övergångsbestämmelse föreskrivs dock anslagsberoende att stiftelser som har tillkommit före lagens ikraftträdande inte skall omfattas av lagen. Några nya anslagsstiftelser kommer emellertid inte att kunna bildas sedan stiftelselagen trätt i kraft

Offentligt understödd verksamhet på kulturområdet har sedan länge ofta bedrivits i stiftelseforrn. När det gäller de av regeringen förordade formerna

för sådan verksamhet påpekar lagutskottet att aktiebolagsreglema är utforma-

de för näringlivets behov, vilket utskottet kan menar vara till nackdel för verksamheten. Även användningen av formen ideell förening kan vara problematisk. Det är enligt utskottet viktigt i så fall till att se att man skapar en verksamhet vars form är tillräckligt lik ideell förening, en så att man klart kan se att organisationen även i juridisk mening är ideell förening. De en anpassningar som i så fall skulle behöva göras kan innebära att den ideella föreningen inte blir en så användbar form för anslagsberoende verksamheter som regeringen förutsatt. Lagutskottet menar därför det inte kan uteslutas att att det kan krävas en ny rättslig form vid sidan av aktiebolaget och den ideella föreningen för att tillfredsställa behovet av rättslig reglering för de olika verksamheter som är i behov av fortlöpande statligt stöd. Utskottet föreslår därför att regeringen följer frågan uppmärksamt och om något år återkommer till riksdagen med en

7 1995/96:LU7

SOU 1997: 14

redovisning samt förslag till ny rättslig reglering om ett sådant behov har visat sig föreligga. Riksdagen biföll lagutskottets hemställan den 7 december 1995.

5 Bilaga Modellprojekt

I anslutning till utredningsarbetet har vi med hjälp av medel anslagna av Stiftelsen framtidens kultur arbetat fram ett antal förebilds- och modellprojekt för ett framtida Kultumät Sverige. Syftet är att dessa exempel skall fungera idégenererande för hur ett kultumät kan tänkas användas. Exemplen återfinns på kultumätets hemsida och på den cd-rom som återfinns sist i betänkandet.

5.1 Energi- och livsstilslabbet i Trollhättan

Vad är energi för något Kan man spara på den och hur gör man i så fall Och kan jag själv genom att ändra livsstil påverka energikonsumtionen Detta är grundläggande frågor som ställs när Skogshöjdens skola i Trollhättan bygger ett energilaboratorium. Här kan eleverna, med hjälp av en alldeles egen mätstation, se hur konsumtion och produktion av energi samvarierar med såväl livstilsmönster som väder och vind. Projektets ambition att locka barn och ungdomar till en energimedveten, framtidsinriktad livsstil, har gjort att Kultumät Sverige valt att ta med Skogshöjdens energilabb bland de "inspirerande" exemplen. Tillsammans med skolan har vi skapat ett antal hemsidor som utgör grunden för det laboratorium som kommer att byggas upp under 1997 i anslutning till skolan i trollhättefororten Skogshöjden. Här skall eleverna kontinuerligt lägga ut mätdata och egna kommentarer den egna hemsidan uppgifter som sedan andra skolor kan jämföra sig med. - Den norske ekonomen Trygve Haavelmo har polemiskt hävdat att de mest energisnåla mänskliga verksamheterna utförs av matematiker och poeter. Gruppen kan sannolikt vidgas till fler intellektuella verksamheter, bl.a. konsumtion av kultur, som till skillnad från t.ex. konsumtion av naturresurskrävande varor tillhör en framtida livsstil. Att utbilda energimedvetna medborgare genom att skapa insikter om sambandet mellan miljöhänsyn, livsstil och energiåtgång är syftet med energi- och livsstilslabbet i Trollhättan. Den energimedvetne medborgaren bär nyckeln till framtidens kultur.

SOU 1997: l4

5.2 Kyrkböckemas hemligheter

Av de modellprojekt som arbetats fram är kyrkbokspresentationen, som gjorts i samarbete med Forskningsarkivet och den Demograñska databasen vid Umeå Universitet, det mest komplexa såväl tekniskt som omfångsmässigt Presentationen antyder vilka enorma möjligheter Internet rymmer när det gäller interaktivitet och överföring i realtid av ljud och bild. För första gången kan vem som helst ta del av ett utsnitt av det enorma material från de svenska kyrkböckema som under ett par decennier har digitaliserats och samlats i den Demografiska databasen. Genom kyrkböckema ges möjlighet att lära känna våra anfader på ett alldeles speciellt sätt; genom prästemas noggranna noteringar inte bara födsel, dop, giftermål och död utan också läsförståelse och av andra färdigheter, kliver individerna bokstavligt talat fram för den som sitter vid skärmen. Så kallade livslinjer ritas upp. Barn som letar efter sina förfäder och vet att farmors mosters mor hette Augusta Andersson och korn från Lilldälje utanför Sundsvall, kan via presentationen ett annat sätt förstå innebörden i det i Disney-filmen Lejonkungen kallas "Livets Cirkel". som I presentationen finns också interiörer från Tuna kyrka i Medelpad från början l800-talet. Med hjälp en databas kopplad till bilden är det möjligt av av att att trycka en person i kyrkbänken få reda på vem det är, vad han genom eller hon gör, samt ålder och släktskap med de andra kyrkobesökama. Helt uppenbart är hur tydligt klassamhället gjorde sig påmint i kyrkbänkarna.

5.3 Norrtälje Konsthall

På senare år har åtskilliga institutioner och museer gjort multimediala presentationer verksamheten. Dessa har nästan uteslutande producerats av den egna cd-rom. Den begränsade överföringshastigheten Internet för vanliga som användare leder till alltför långa väntetider för t.ex. ljud och bild. l samarbete med Norrtälje Konsthall och elever vid Stockholms Universitets medielinje har vi ändå gjort ett försök att koda om delar av en sådan cd-presentation för Intemet-bruk. På ett inspirerande och annorlunda sätt visas vad som tilldragit sig i Norrtälje Konsthall de senaste åren fotoutställningar, installationer, skulpturer och målningar. Materialet i exemplet blickar bakåt och berättar om avslutade utställningar, skulle som Internet-tillämpning kunna fungera men även som presentation av kommande eller pågående evenemang och utställningar.

Bilaga 5

5.4 Graffiti i Botkyrka

Botvidsgymnasiet i Tumba utanför Stockholm är Sveriges inett av mest vandrartäta gymnasier där fyra av fem elever har invandrarbakgrund. l ett samarbete mellan skolan och Kultumät Sverige har elever formulerat och uttryckt tankar, idéer och känslor på temat "Ung i Sverige 1997". Med egna poem, dagbokscitat och berättelser beskriver dessa ungdomar sin verklighet. Deras presentation ledsagas av egna bilder och teckningar. 17-åriga Zahar från Syrien har gjort musik till den egna hemsidan. Här finns också ett "klotterplank" med verkliga citat från toaletter och korridorer i Botvidsgymnasiet. Materialet på Internet uppdateras kontinuerligt skolans elever. Klotterav planket hari Internet versionen även en gästboksida där vem som helst kan skriva ett credo, en vers, ett poem eller en kommentar.

5.5 Stockholmsoperan för utsocknes

Åtskilliga är de debattörer åren ifrågasatt tillgängligheten till de

som genom stora nationalscenema för hela svenska folket. Hans Rydén vid Kungl. Teatern arbetar med att via Internet göra opera- och balettkonsten tillgänglig för alla. Genom hundratals bilder länkade till varandra kan besökare låten saspromenera runt Operan genom att röra med sin pekare skärmen. Vi har gjort ett urval av det stora materialet för känsla hur rundatt ge en av en vandring i byggnaden ter sig. Ledsagad av Jussi Björling och Puccini går man uppför de pampiga marmorklädda trappoma, via gyllene hallar, i den varmröda och ombonade salongen. Även den för huvudstadsbor stängda kungalogen med tillhörande salong och gemak är öppen for virtuella besök.

5.6 Birka vikingastaden försvann

- som I samband med invigningen av vikingamuseet Birka 1996 fick sommaren eleverna vid Tappströmsskolan Ekerö uppdraget att sprida kunskapen om detta av FN utnämnda världsarv bland unga i hela världen. Kultumät Sverige har, tillsammans med Tappströmsskolan och en av Riksantikvarieämbetets arkeologer, arbetat fram ett komplett program för hur kunskaperna Birka om skall samlas, förvaltas och spridas. En tematisk utbildning där vikingar och vikingakultur i vid mening utgör den samlande kraften har skapats; i gymnastiken kastar man varpa och stöter stång, i engelskan studerar det fomman engelska språk som talades i England och Irland för tusen år sedan, i slöjden snidar man kåsor och broscher efter vikingamodell, i samhällsämnena läser man om det sociala livet i den gamla vikingastaden, etc.

SOU 1997: 14

Idéer att göra ett vikingaspel for Internet och att producera en egen film om där Birka presenteras flera språk har ännu inte förverkligats.

5.7 Köket- hemmets viktigaste plats i tre dimensioner

Vid universitetet i Linköping har en grupp studenter vid institutionen för slöjd, hantverk och formgivning prövat att använda olika digitala tekniker for att tillgängliggöra och presentera kulturhistoriskt material. Under 1996 genomförde Östergötlands länsmuseum tillsammans med universitetet ett pilotprojekt kallat Köket där tre historiska kök presenteras med hjälp av Virtual Reality. Det är interiörer från både slott och koja som ger insikter om hur primitiva våra kök verkligen var på "farfars tid". Klassperspektivet syns tydligt och de två interiörerna från en arbetarbostad år 1850 respektive år 1900 antyder den framväxande folkhemstanken. I samarbete med Kultumät Sverige har det digitala köket putsats och förfinats och aven anpassats för Intemet-användning.

Bilaga 6

Kultumät

Förteckning

över

Sveriges möten, deltagande i konferenser etc.

Möten

Andréemuseet, Gränna Sven Lindström, museichef Jakob Lundkvist, IT-ansvarig Tomas Vikrnan, lT-ansvarig

Arkitektunnuseurrt, Stockholm Ulla Eliassson, projektansvarig Tomas Mjöberg, IT-ansvarig

Artnode, Stockholm Mats Brodén

Arts Policy and Management City Patrick J Boylan, professor University, London, Storbritannien

AQUARELLE, Frankrike Alain Michard

David Bearrnan, Pittsburgh, USA Intemet-konsult för arkiv och museer Bibliotekstjänst AB, Lund Svante Hallgren, FoU-ansvaris

Bibliothéque national de France, Roland Schaer Paris, Frankrike Delphine Weber

Bildkonst Upphovsrätt i Sverige Erica Wänelöf BUS, Stockholm

Bildmuseet, Umeå Per Frånberg, ordf. Museistyrelsen Göran Karlsson, museichef Lisa Lundström, lT-ansvarig

Bunyip Information Systems, Peter Deutsch, VD Montreal, Canada

Canadian Conference of the Arts, Susan Annis Ottawa, Canada

Canadian Heritage, Ottawa, Canada France Trépanier, chef for Arts and New Technologies Group Claudie Perrault, policyanalytiker vid Distribution Systems and Multimeida Broadcasting Policy

Canadian Heritage Information Net- Barbara Rottenberg, Policywork, Ottawa, Canada ansvarig Bruce Williams, chef för infonnationssystem

Copyswede, Stockholm Gun Magnusson Peter Carls

Croydon Libraries, Storbritannien Heather Kirby

Det offentliga Sverige Internet Lars Ömulf bena Müller Demograñska databasen, Umeå Sören Edvinsson, forskare Roger Mähler, systemerare

Department of National Heritage, Mark ONeil, lT-ansvarig London, Storbritannien Michel Seeney

Distansutbildningskommittén, Peter Erichs, sekreterare Stockholm

Electronic Libraries Programme, Kelly Russell, bitr. samord- University of Warwick, London, nare Storbritannien

Thomas Falk, Stockholm IT-konsult

Film i Väst och Musik i Väst, Staffan Albinsson m.fl. Alingsås

Forskningsgruppen för samhälls- Joakim Timander och informationsstudier FSI, Stockholm

Forskningsarkivet för moderna me- Egil Johansson dia, Umeå Mats Danielsson

Föreningen Sveriges kulturchefers styrelse

Föreningen Sveriges multimediapro- Ann Westfeldt ducenter PROMISE, Stockholm

Getty Information Institute, S:ta Jane Sledge Monica, USA

Bilaga 6

Göteborgs kultumät Nils Tengdahl, informatör vid Kulturförvaltningen Bengt Källgren, projektledare Tomas Olsson, informatör vid Göteborgs stadsmuseum

Hampshire County Council Martin Norgate, registrator Museums Service, Winchester, Storbritartrtien

Handikappinstitutet, Stockholm Eva Jacobsson

Hans-Eric Hellberg, Borlänge Författare Tony Elgenstiern a, webbredaktör IMPRIMATUR, Stockholm David Philipson Patric Hiselius

Insarn, Stockholm Christer Larsson, IT-chef

IT-Blekinge, Ronneby Ulf Nilsson

IT-kommissionen, Stockholm Magnus Härviden Eva Mittermaier Kjell Skoglund

Kairos Future AB, Göteborg Göran Molin

Kajplats 305, webbhotell och datacenter, Malmö

Kungliga Tekniska Högskolan, Inst. Mats Wilhelmson för fastighetsekonorni, Stockholm

Kulturi skolan, Stockholm Agneta Sommansson

Kulturcenualen, Stockholm Marianne Gille

Kultumet Danmark, Danmark Ole Ejdmp Christensen Jesper Rönnow Simonsen Niels Bonde

Kultumet Norge Jostein Hauge

Kungliga Biblioteket, Köpenhamn, Karl Krarup Danmark Ivan Boserup

Kungliga Biblioteket/BIBSAM Frans Lettenström, IT-handläggare Kjell Nilsson, chef vid Bibsam Göran Skogmar Jakob Harnesk Agneta Lindh, 1:e bibliotekarie

Lagutskottet, Stockholm Lars Jansson

Linköpings universitet Erik Sandewall, professor i datalogi Lars Aronsson, dataföreningen Lysator

Lunds universitetsbibliotek UB 1 Peter Berry, informationschef

Malmö museer Lena Wilhelmsson, chefsfotograf P-G Bendtz, chef vid Naturmuseet

Mediateket, Umeå Anna Cronée, föreståndare

Ministére de la Culture, Paris, Jean-Louis Pascon Frankrike

Musée du Louvre, Paris, Frankrike Pierre Coural

Museum Documentation Associa- Louise Smith, bitr. chef tion, London, Storbritannien

NAD-rådet, Stockholm Göran Kristiansson

Natural History Museum, London, Neil Thomson Storbritannien

Naturhistoriska Riksmuseet, Stock- Cary Karp, IT-ansvarig holm Eva Stengârd

Nordiska ministerrådet, Kartlägg- Ingemar Arnesson, projektning av ungas medieanvändning, ansvarig Stockholm

Portico British Librarys Inter- Ban Smith, redaktör net-satsning, London Storbritannien

Postnet/I orget, Stockholm Carmela Fuchs Gerson

Public Technologies Multimedia Philippe Télio, marknadsan- Inc., Montreal, Canada svarig

Bilaga 6

Referensgruppen för Digitalisering Carl Edvard Edvardsson, ordf. av arkivmaterial, Härnösand Jan Sahlén, projektledare

Riksantikvarieämbetet, Stockholm Keith Wijkander, bitr. riksantikvarie Ulf Bertilsson, chef vid kunskapsavdelningen

Riksarkivet, Stockholm Erik Norberg, riksantikvarie Börje Justrell, teknisk chef Mats Bergengren

Riksteatern, Stockholm Lars Hovell Peter Köhler

Ronneby kommun Curt Ahnström, kulturchef Maj-Stina Pettersson, lT-chef bibliotek

Samrådsgruppen för utbildningsfrå- Per Kåks gor for museerna och kulturmiljö- Björn Lindqvist vården SUM, Stockholm

Samrådsmöte mellan kommitteer som sysslar med lT-frågor, Stockholm

Schoolnet, Canada David Gazsi Science Museum, London, Stor- Tom Wright, bitr. chef för britannien samlingarna Alice Grant John Griffiths

SESAM, Stockholm Marita Jonsson, projektledare Björn Lindquist

Skoldatanätet, Skolverket, Stock- Göran Isberg holm

Statens kulturråd, Stockholm Ledningsgruppen

Statistiska Centralbyrån SCB, Birgitta Mannfeldt, Forskning Stockholm och IT Brita Karlberg-Nilsson, Kultur- och mediestatistik

Statskontoret, Stockholm Roger Pydokke

Stockholm Europas Kulturhuvud- Palzemona Mörner stad 1998 Stockholms skolors AV-central, Björn Lingons Stockholm

Svenska fotografernas förbund, Stefan Ohlsson Stockholm Adim Lundin

Svenska kommunförbundet, Gunnar Hedborg, projektle- Stockholm dare

Sveriges Television, Stockholm Agnete Hebert, ekonomichef Torbjörn Jacobsson, lT-ansvari g

Sveriges Tekniska Attachéer i Paris, Eva-Karin Strandberg Svenska ambassaden, Frankrike

Telemuseum, Stockholm Lars Johannesen, musiechef Nils Olander, IT-ansvarig

Tekniska museet, Stockholm Peter Larsson

Telia lnfomedia Interactive, Stock- Ken Ceder, affärsutvecklare holm Wiktor Södersten, affärsutvecklare

Toppledarforum, TLF, Stockholm Anders Forsberg, Finansdepartementet

TLF:s projekt "www för offentlig Gustav Levenius, SCB, proinfomtation", Stockholm jektledare Jan Berner, SK, projektselcreterare

Umeå kulturforvaltnin g Christina Hallman, kulturchef Åke Samuelsson. bibliotekschef

Umeå universitet Hans Wallberg, chef vid Umeå datacentral Christer Holgersson, nätverksansvarig Umeå datacentral

Umeå universitetsbibliotek Jon-Erik Nordstrand, biblio-

tekschef

Gunni Oberg, projektledare distansutbildning Vivianne Hjalmarsson, lånechef Kerstin Olofsson, projektledare intemetpublicering Mats Almqvist, internetpubliceringsprojektet

Ungdomens lT-råd, Stockholm Helejna Larsson, ordförande

Bilaga 6

Ungdomsdatabasen, Klaus Salminen, webbmaster Ungdomsstyrelsen, Stockholm Utbildningsdepartementet, Hans Strandell, deprâd Stockholm Lars Santesson, dep.sekr. Vitterhetsakademicns bibliotek, Kerstin Assarsson-Rizzi, bi- Stockholm bliotekschef

Västerbottens länsbibliotek Gunnel Hedman, IT-konsulent Västerbottens Kenneth Åström, IT-ansvarig museum Susanne Karregârd Västsvenska kultumätet Hans Rengman, IT-ansvarig, Bohusläns museum Marie Nyberg, IT-ansvarig, Göteborgs stadsmuseum

Östgötaservem, Linköping Sture Alexandersson

Östergötlands länsbibliotek Anna-Lena Höglund, läns-

bibliotekarie

Konferenser, mässor och seminarier

Framtidens gränssnitt; Konferens for folkbiblioteken, Halmstad Föredrag om IT av Anne-Margrete Wachtmeister vid Intemet-caféet Access, Stockholm Forskningsrådsnämnden, Seminarium om folkbildning och vetande, Stockholm Föreningen för Museernas Arkiv-, Biblioteks- och Bildarkivanställda MABBAS, Intemet-konferens, Telemuseum, Stockholm Internet-utredningen, konferens, Stockholm IT och den nya yrkesrollen; konferens för arkiv-, biblioteks- och museipersonal, Malmö/Lund IT-dygnet, Linköping IT-kommissionen, Seminarium elektronisk handel, Stockholm om

IT-kommissionen, Hearing Sveriges framtida infrastruktur, Stockholm om

lT-komrnissionen mfl. Seminarium Teknik, demokrati och delaktighet, om , Stockholm

Kommunikationsforskningsberedningen, Seminarium om det goda IT-samhället, Stockholm

Kulturtjänstemännens förening och Föreningen Sveriges Kulturchefen kulturpropositionen, Norrköping Konferens om

länsbiblioteket i Värmland, Länsmöte 1996 Det livslånga lärandet, Karlstad -

Uinsmuseemas samarbetsrâds årsmöte, Växjö

Museimässan, Göteborg

Namn nätet- konferens auktoritetssamarbete mellan arkiv, bibliotek om och museer, Stockholm

Naturhistoriska riksmuseet; Föredrag om upphovsrätt och IT av Martin Brinnen, doktorand vid institutionen för rättsinformatik vid Stockholms universitet, Stockholm

Nordiska ministerrådet; Seminarium ungdomskultur i den elektroniska om världen, Stockholm

Nordiska ministerrådet, Konferens om datorisering vid museer i Norden, Köpenhamn

Nordiskt kultumätsseminarium, Stockholm

Riksbankens Jubileumsfond; överläggning forskningsbasers tillgängligom het, Stockholm

Seminarium elektronisk post och allmänna handlingar, Rosenbad, om Stockholm

Statskontoret; Informationsdag om EU-programmet INFO 2000, Stockholm

Sveriges Allmänna Biblioteksförening; Konferensen Kvinnor och Internet", för AV och elektroniska media, Stockholm

Bilaga 6 Telia Infomedia Content Center, Seminarium om informationsmarknadens institutioner, Stockholm Toppledarforum; Seminarium om projekt "Intemet kanal för spridning - av myndighetsinformation via World Wide Web", Stockholm Ungdomens IT-rád, Seminarium om "Visionen om samhällets planering", Stockholm Utbildningsdepartementet, Konferens om livslångt lärande, Stockholm

7 Kulturens

Bilaga skyltfönster på Internet

Ett snapshot från januari 1997 av en föränderlig kulturscen

Av Karl-Erik Tallmo redaktör för tidskriften The Art Bin httpz//wwwmisusse/artbin e-post: tallm0@nisus.se

Denna text finns också tillgänglig med klickbara länkar Kultumät Sveriges hemsida under Information Rosenbad med adressen httpJ/wwwxegeringen.se/kultumat

Varför en kulturell guide till just Internet och bara Internet I Kultumät Sveriges kommittédirektiv 1995:l29| talas om IT såsom mer eller mindre synonymt med något internationellt datomätverk. Naturligtvis är informationsteknik något som definitionsmässigt kan innefatta allt från gåspenna eller huggmejsel till datorer. Och även om vi begränsar oss till den nya informationstekniken, kan man förstås förutom Internet räkna in mera begränsade elektroniska anslagstavlor BBS:er, som man ringer upp via ett särskilt telefonnummer, eller något kommersiellt nätverk av typen Compuserve eller America Online. Men även dessa integreras alltmer med Internet, och deras för- och nackdelar är ungefär desamma som Internets, fast i nriniatyr. Möjligen kan just begränsningen ha särskilda juridiska konsekvenser, men detta är inte ämnet här. Produktioner på cd-rom måste också räknas till modern IT, men här föreligger inte den kommunikation mellan olika användare som direktivet talar om. Den största skillnaden mellan cd-rom och olika typer av nätverkspublikationer är att cd-rom är en fast enhet som är betydligt besvärli gare att uppdatera. Dokument cd-rom blir helt enkelt inte dynamiska såsom dokumenten Internet, vilka kan förändras varje dag, varje minut, ex. efter varje speciñk användares önskemål. Cd-rompublikationer rör sig dock med ungefär samma delmedier som Internet: texter, stillbilder, digitaliserad video och digitaliserat ljud. Cd:n har här ännu en stor fördel framför Internet: de oerhört utrymmeslaävande ljud- och videofilema kan visas lättare med cd-romteknik än via de långsamma nätverken. Med detta sagt ger oss alltså Internet.

1 Se bilaga 335

SOU 1997: 14

l stället for det engelska ordet Website, tänker jag använda Svenska data-

termgruppens rekommendation "webbplats".2 När jag skriver "nätet" i be-

stämd form, så är det en svensk kortform för Internet. Web browser får bli "webbläsare", alltså det program som man använder för att ta sig runt på Internets World Wide Web www. En plats www är egentligen rätt svår att definiera, men torde kunna ses som en tematiskt någorlunda avgränsad del, dvs. en elektronisk tidskrift, några informationssidor från ett museum eller ett företag. Rent tekniskt är den också oftast begränsad till en och samma server. Rubrikens ordval skyltfönster är förstås något av en blygsam dubbelvits. Dels är fonstermetaforen förhärskande i de flesta användargränssnitt på persondatorer i dag, dels tycks det s. surfandet vara typiskt for det nuvarande utvecklingsstadiet hos de globala nätverken en sorts windowshopping om man så vill, där man mera sällan bestämmer sig för att satsa något speciellt, köpa en vara, läsa en längre text etc. Det som lyser mot oss på Internet är just förflyttningens lockelse, inte dröjandets. Medlet och vår ovana vid det inbjuder inte till att stanna och Fördjupa sig. Varje gång man faktiskt fångas av något är det paradoxalt nog emot detta nya mediums mest slående karaktärsdrag. Det är ett hyperuniversum, där länkarna lätt blir budskapet, inte det de sammanlänkar. Jag tror dock att detta är övergående; såväl tekniken som dess användare kommer att utvecklas, tekniken blir mera användarvänlig, men användarna själva kommer förstås också att mogna, vänja sig vid detta vårt sekels troligen mest epokgörande medium. När det gäller aktiviteter Internet brukar man skilja mellan hur kongeniala dessa är med själva mediet. Bland det mest perfekta som erbjuds är förstås datorprogram som kan informeras om, beställas, levereras och betalas for direkt nätet Något mindre anpassat är saker som kan beställas elektroniskt men som sedan måste levereras via andra kanaler. Databranschen har förstås på ett alldeles osökt sätt haft sin naturliga plats Internet och andra nätverk ex. tidigare fristående som Compuserve, America Online etc. Resebranschen och bankväsendet förväntas bli de näringar som hämäst invaderar Internet och intar en betydande plats. När det gäller kultur, så har det kommit bort ur diskussionen att den har frodats Internet nästan hela tiden nätet funnits. Den akademiska världen, både den naturvetenskapliga och den mera humanistiskt inriktade, har länge utbytt och publicerat material Internet, från rent bilaterala diskussioner mellan forskare per e-post, över bredare diskussionslistor avsedda för en hel forskningsgren eller disciplin, till färdiga rapporter och uppsatser som spridits, bara till prenumeranter eller för mera allmän hämtning från någon server, gopher och senare www. Skillnaden mellan gopher och www är att www

336 2 Se vidare httpz//wwwtncse/datatennhtm

Bilaga 7

har man hyperlänkade ord inne i textdokument, och bilder kan visas direkt i dokumenten; den äldre funktionen gopher har också en sorts globalt mycket flexibel lärtkning, men bara ñlnivå Man kan klicka på underbimappar bliotek eller enskilda dokument och förflyttas till den server där just detta dokument ligger. Många forskningsbibliotek har varit tidigt ute med att tillhandahålla bibliograñer och olika katalogtjänster via Internet ofta som en avläggare till separat uppringda system. Vad som däremot varit svårt att finna tidigare är enskilda konstnärer eller författare som direkt antingen informerar om sin konst eller visar prov verk gjordai den verkliga världen. Men de senaste åren har detta i dyningama av den våg av self-publishing som böljat i pappersvärl- den kommit att öka forsartat. Un gefär samtidigt har också många kultur-in- stitutioner vaknat och börjat lägga ut material nätet. Det har då oftast varit fråga om elektroniska broschyrer med exempel ur samlingarna, öppettider och dylikt. Det är annars rätt svårt att hitta konstnärliga eller kulturella ställen Internet där man inte bara reproducerar eller distribuerar verk skapade ett i annat medium, utan skapar direkt för, på eller av nätet med de verktyg som finns till hands, e-postrobotar, mailbackfunktioner man skickar ett e-postmeddelande med ett eller flera kommandoord, så svarar servern med att skicka tillbaka ett visst meddelande, cgi-, java- eller javascript-programmering programkod som exekveras antingen på www-servem eller av webbläsaren och som medger att dokumenten blir dynamiska och kan förändras interaktivt. Något man stöter överallt Internet är en ny sorts elektronisk revirmarkering; folk som skaffar sig personliga www-sidor där de kan visa upp familjemedlemmar eller publicera egen datakonst eller dikter. En av de verkligt epokgörande nyheterna med Internet är just att den utrustning som kan göra oss till mottagare av budskap också ger oss möjligheten att publicera oss och distribuera det vi publicerar via nätet. Kommittédirektivet talar här tyvärr bara om kulturkonsumenter, men Internet blir man lätt kulturproducent också alltför lätt hävdar vissa. - Precis som den lekande människan numera tycks ha tagit ledningen i utvecklingen av komplicerade datasystem t.o.m. av militära system så tycks - tendensen vara att de programmeringsresurser som finns på Nätet utnyttjas mer för spel och skämt i början. Ett par tillämpningar som just är skoj är t.ex. The Zippy Page http://www.metahtml.com/apps/zippy/welcomemhtrnl, där slumpmässigt valda citat ur den absurda satiriska serien Zippy av Bill Grifñth interfolieras i texterna andras www-sidor via en sorts filter. En annan tillämpning är Scott Pakins automatic complaint-letter generator, httpz//www-csag.csuiuceduñndividual/palcin/complaint, där man får fylla i namn den man vill klaga på, därefter personens kön, samt hur många

SOU 1997: 14

stycken brevet skall omfatta. Någon typ av syntaktisk generator skapar sedan ett antal meningar. Har någon gjort något liknande för mera "seriöst konsthärliga" ändamål Den frågan kan knappast sägas ha fått något svar genom min undersökning. Men kanske finns något i den stilen bland de cirka 50 miljoner dokument som World Wide Web nu lär omfatta. När vi i dag talar om publicering Internet, har det nästan blivit synonymt med utgivning www. Men man skall inte glömma e-postbaserade tidningar och diskussionslistor, dvs. e-postrneddelanden som går ut till en grupp prenumeranter, där alla läser allas brev. Detta kan ofta på ett fruktbart sätt kombineras med ex. en sida på Översikter över litterära och www. en del konstnärliga diskussionslistor finns gopher://gopher.english.upenn.edu/1l/Lists/. Diskussionslistor i allmänhet förtecknas i rikligt mått webbplatsen Liszt på adressen http://www.liszt.com/. Söker man efter diskussionlista i visst ämne, en ett kan man här leta bland 50 000 listor. De s. nyhetsgruppema Usenet kan ofta kopplas till aktiviteter på www. Virtual Beret har både ett www-ställe httpz//wwwariel.com.au/VirtualBeret/ och Usenet en grupp altartvinual-beretl, så även svenska Digitala salongen httpz/lsunsitekth.se/DDS/J, som har diskussioner swnet.sis.satntalisalong. När det gäller att nå ut snabbt med oglamorös ren text är vanliga enkla e-postbaserade magasin fortfarande effektiva, fast de flesta nu stirrar sig blinda de trögt uppdykande bilderna på E-post www. går direkt till en persons brevlåda; prenumeranten behöver inte söka upp en server. Www-baserade tidskrifter har dock fördelen att kunna fånga upp "förbipasserande", som inte känner till tidskriften förhand. En kombination av metoderna är nog det bästa. Många www-baserade publikationer bygger mycket riktigt också upp en prenumerantfunktion, där ett e-postmeddclande skickas till intresserade så snart www-servem har uppdaterats med nytt material. Nätet används strängt taget ofta till annat än det normalt förknippar man med publicering; arbetsgrupper spridda över världen kan ha www-sidor att samlas lcring, där man kan utbyta information, läsa varandras artiklar och inlägg osv. Flera sådana projekt kring hypertext förekommer, liksom arbets-

grupper för ett globalt musikskapande som jag återkommer till.

Konferens- och seminariearrangörer sätter ofta inforrnationssidor för upp att först locka folk till konferensen, och efteråt publiceras ofta föreläsningar och annan dokumentation för dem som inte kunnat närvara. Finansieringen av kulturmaterial på Internet bygger främst sponsring, antingen av företag som får ha sin logotyp med någonstans i publikationen som tack, eller också finansieras den av någon akademisk eller statlig institution. Viss annonsering förekommer också, men inte så ofta i renodlade kultursammanhang. Knappast några tar betalt direkt sina läsare/besökare. av

Bilaga 7

Detta kommer säkert att vara annorlunda om ett eller ett par år, men ännu är traditionen att allt skall vara gratis stark på Internet. En del försök har gjorts att sälja skönlitteraturi elektronisk form Internet. Omnibooks försökte sprida böcker enligt shareware-principen, dvs. att man får boken gratis och betalar om man läst och tyckt om den. Onmibooks ägare märkte dock snart att inte ens en promille av dem som laddat ned en bok betalade. Senast i raden av försök är F ictionNet http://www.FictionNet.coni/ som visar delar av sina böcker online medan resten får beställas mot avgift for leverans på diskett i Adobes PDF-filformat portable document format.

Har nätet inspirerat till nyskapande

Vad finns det nu for ställen på nätet som skulle kunna bedömas som kongeniala och nyskapande Jag skall syna några ställen jag hittat själv eller fått förslag på. Det bästa exemplet verklig nätkonst, ligger faktiskt inte på World Wide Web utan bygger e-post. Det är Carl Steadmans fyndiga e-postroman Two Solitudes. Den kan man prenumerera genom att skicka e-post till twosolitudes@freedonia.com; och skriva "Subscribe" i ämnesfaltet subject. Under ett par veckor får man sedan då och då e-postmeddelanden som ger intryck av att ha kommit fel, som läsare får man känslan av att smygläsa andras post. I detta fall är det en kärlekshistoria som berättas genom att vi får ta del av brevväxlingen mellan Lane Coutell och Dana Silverman. Tyvärr är den inte så bra från litterär synpunkt inte heller tillräckligt olitterärt for att vara naturalistiskt, men idén är lysande. 1800talets brevroman har återuppstått i s.k. realtid En annan bra idé, som strängt taget är exempel en global arbetsgrupp, är Resrocket Surfer. Det är ett antal musiker världen runt som skapar musik tillsammans över Internet. Deras plats på nätet http://www.resrocket.com är mycket innehållsrik; där finns en pratkanal chat och möjlighet att utväxla ljud i olika filformat. Utan att vara medlem kan man höra några smakprov ur produktionen i ljudñlformaten wav och aiff. Cyberspace Opera, Honoria Ciberspazio, är ett kollektivt samarbete av ett femtiotal personer, som via nätet skapat en operaföreställning http://www.cwrl.utexasedu/slatin/opera. Brain Opera httpzllbrainopmediamitedu är ett annat kollaborativt operaprojekt, startat av tonsättaren Tod Machover tillsammans med Massachusetts Institute of Technology MIT. Operan har uppförts live med deltagande direkt från nätet på olika platseri den verkliga geograñn under hösten 1996 bl. a. i Köpenhamn.

SOU 1997: 14

Ensembleteatem i Malmö har ett projekt med interaktiv teater på nätet, mordhistorien Martin Keller, som spelas i flera avsnitt, författade av folk på Internet och snabbehandlade av teaterns dramaturg. Handlingen hittills finns sammanfattad på httpz//www.ensembleteatem.se. Det har rätt länge varit populärt att sätta upp digitala kameror som ex. var tionde minut förmedlar en bild av en kaffeautomat, ett gathörn eller ett kontorslandskap ut på nätet. Man kan tycka att efter några decennier med television och inte minst offentliga övervakningskameror, borde detta inte vara så lockande, men tydligen är mediet budskapet detta i fall. Och naturligtvis det som nämnts tidigare om publicering på nätet- att nästan vem som helst med relativt blygsam utrustning kan nå ut till andra. En sorts kontrabevakning kan man kanske säga att Steve Mann httpz//wwwwearcamorg/pva.html MIT håller på med. Han en hjälm med en digital kamera på som fotograferar det han själv ser och förmedlar detta ut nätet. Här ser man tydligt hur flytande gränsen kan vara mellan ett mera tekniskt experiment eller studentikost skämt och konst, för Manns bild tas sedan upp med en länk av konstnärerna på Adaweb httpz//adawebcotn/adaweb/project/ secure/onehouse/ohzhtrnl som alltså här gör den till en sons elektroniskt readymade. Bowling Alley httpr/lbowlingalleywalkerarLorg/l kan nog sägas utnyttja nätet i viss mån. Det är vibrationerna från bowlare som förändrar hur bilderna sänds ut. Här visas dels bilder på käglor och klot, men framför allt är det ord som kastas om på olika sätt och körs ut som bilder inline images till skillnad från textfiler. Man kan också bidra med egna ord som då blir en del av verket. Man skulle dock behöva en ISDN-förbindelse med Internet för att till fullo uppskatta den ganska långsamma och ryckiga föreställningen. Detta är ett projekt med tre olika parter inblandade; producent är Walker Art Museum i Minnesota. På lmpressionist painting with Java, adressen http://reality.sgi.com/grañca/impression/08html, kan man måla över en vald bild med något som ser ut som penseldrag. Att göra det på nätet är inte nödvändigt, bara lite mer omständli än att göra det sin egen dator. Just detta är idén hos Anjypaint The Virtual Gallery, på http://www.anñteatro.it/javadcv/anfypainthtml, där man får ladda ned ett program att rita med. Sedan skickar man teckningen för utställning på galleriet Det skulle strängt taget kunna göras med disketter i frankerade kuvert och det som ställs ut är knappast konst utan liknar mest telefonklotter. Användargränssnitten World Wide Web skulle kunna vara ämnet for ytterligare en rapport. Fler och fler inser numera att man bör försöka underlätta för människor att förstå hur man skall bära sig för att navigera runt på en webbplats. Konstiga bilder där man får gissa sig till var man skall klicka för att komma vidare passar möjligen i mera livsstilsinriktad och imageskapande reklam, i spel eller i konstnärliga sammanhang, tycker många. Själv -

Bilaga 7

tycker jag att det vore skönt om även modemistiskt inriktade konstnärer kunde göra webbplatser där man någorlunda kan orientera sig. Inte ens Joyce eller Conazar kastade om pagineringen i sina böcker eller tvingade oss läsare öppna boken i ryggen i stället för i framkanten. Men nätet skall man att prompt behöva gissa, tycker många kreatörer. Adaweb lhttpz/ladawebcontl är inte värst i det här avseendet men ändå ganska tröttande att klicka sig runt Det är synd, för här finns en del intressant. Adaweb är uppkallat efter datapionjären lady Ada Byron Lovelace, och här finns Jenny Holzer med sina truismer av typen: "ALL THINGS ARE ex. DELICATELY INTERCONNECTED", "BOREDOM MAKES YOU DO CRAZY THINGS" eller "EVERYONES WORK IS EQUALLY IMPORTANT. Man kan själv modifiera dessa meningar eller lägga till nya. Är detta kongenialt med nätet Tja, egentligen inte, men det är ändå en rätt skojig och även rätt tankeväckande idé. Passar kanske nätet bara för självklarheter Urholkas sanningarna hela tiden Finns det en ny sons muntlig tradering i skriftform på nätet Osv. En tillämpning inom ramen för Adaweb är Alter Stats annan httpz//adawebcom/cgi-bin/jfsjr/obsr, där en diagrammatisk bild skapas beroende på vilken datorkonfiguration den användare har som just loggar in. Det underliggande prograrmnet avläser vad man har for typ av Intemet-förbindelse och dator och gör ett diagram av detta, som modifieras om man går in flera gånger. Det hade dock varit trevligare med något mindre teknologiskt än ett diagram. Egentligen är detta också en sorts teknologiskt readymade till konst. Å andra sidan det inte någon ställde ut kretssom görs - var som kon som konst Eller var det DNA-molekylmodeller Teknologiskt är också Cyberhead Am I Really Existing http://www.ai.sri.corrt/-caire/ av fransyskan Patrice Caire, som bor i New York. Detta är ett antal videoklipp från en datortomografi, som visar kroppen avskalad i olika skikt. Filmerna hänger dock inte ihop, så det blir lite extra fragmentariskt, och det är egentligen inte något som utnyttjar just Internets funktioner utan skulle passa bättre på cd-rom. Intressant, men trots allt kanske rnera fysiologi än konst. De ryska emigrantema Vitaly Komar och Alex Melamid har gjort en installation Dia Center for the Arts i New York http://www.diacentenorg/kmñndexhtml. Den heter The Most Wanted paintings och är sorts konstnärlig marknadsundersökning, där folk från en bl.a. USA, Frankrike, Turkiet, Ryssland och Island fått besvara frågor om huruvida tycker bäst om målningar med nakna eller påklädda människor, man inga människor alls, om man helst vill ha skarpa vinklar eller rundade kurvor, vilka favoritfärgema är, om man vill ha med djur eller kanske frukt i bilden Bildema som sedan gjorts efter önskemålen liknar hötorg, av lite olika osv. nationell Spännande och tänkvärt och en plats väl värd att besöka, men visst hade man kunnat göra det i TV lika gäma. Kanske rent av med 34 1

SOU 1997: 14

musik. Populärmusik från olika europeiska länder visst ja, det finns - redan. Under törvåren 1997, fram till 29 mars, ordnar Annetweb och MIT uten ställning som kallas PORT: Navigating Digital Culture. Konstnärer inbjuds att visa upp verk som just utnyttjar Internet medium. Det skall intersom vara aktivt och användare skall kunna delta i realtid, är det tänkt. Det förefaller ganska lovande, men att döma av de bidrag finns tillgängliga när detta som skrivs, krävs oftast speciell utrustning för att delta, endast nätläsare räcker inte, utan man behöver också vissa plug-in-program tillägg utökar som funktionerna i grundprogrammet och även särskild hårdvara, kanske videokort eller processor på 200 MHz. Utställningens hemsidor finns på httpz//artnetwebcom/pon/J. Olika interaktiva skönlitterära texter är ett kapitel för sig. interaktivitet räcker inte for att vårt kriterium skall uppfyllas låt mig ändå nämna men några av de projekt som finns. -

Noah Wardrip-Fruin är verksam vid New York Universitys Center for

Digital Multimedia, som sysslar med forskning och undervisning kring multioch hyperrnedia. Hans Book of Endings httpz/lwwwcat.nyu.edu/projects/writing.htrnl beskrivs "network som ett fiction piece". l princip består verket av ett antal bilder utförda som klickbara bilder image-maps som leder till olika textpartier hänger ihop ganska som löst. Ibland kan man också klicka på 0rd. Endings för alltså närmast tankarna till en massa loose ends snarare än till slut. Ett annat hypertextprojekt är Fantastic Prayers

http://www.diacenter.org/rooftop/webproj/fprayer/fprayer.html författa-

av ren Constance DeJong, konstnären Tony Oursler och musikern Stephen Vitiello, med hyperlänkar mellan text, bild, video och ljud. Lite för många kockar kanske, men det glimtar till inspiration här och där. av Om experimentet Monique http://cnsvax.albanyedu/hñction/indexhtml utnyttjar nätet så särskilt är väl tveksamt. Initiativtagaren till detta lösliga elektroniska bokprojekt heter lustigt nog David Bookbinder. Han och, när detta skrivs, sju andra författare medverkar via e-post med textfragment som speglar denna Monique och hennes vänners öden olika sätt. Men detta kunde man nog lika gärna ha skickat vanlig post eller fax. Det är inte helper ler särskilt intressant att läsa. En lite mer komplicerad struktur har byggts i My Scibe name

httpz//wwwartswireorg/Artswire/interactive/www/scibe/story.html

av Judy Malloy m. fl. Här har deltagarna också infogat del parallella projekt en som man kan råka när man minst anar det. Många hypertextprojekt den av här typen består antingen av rätt svulsti ga poesiförsök eller berättande rent fragment som hopfogas på olika sätt, och själva berättelsen är då inte sällan påverkad av science fiction eller dataspelens ramhandlin gar.

Bilaga 7

Daisys Amazing Discoveries http://www.kolumbusfi/daisy är en sorts ñnsk tvålopera i Intemetförpackning, mycket välgjord och snyggt utförd grañskt, men aningen svårnavigerad. Texterna finns på engelska och finska, och man kan interagera genom att ex. tipsa skandaltidningen Flash om lämpligt skvaller. The Flames City är ett hypertextexperiment inom ramen for tidskriften Flames http://www.gold.net/flames/. Man rör sig på stadens gator, går i hus och kan läsa om de personer som bor där, liksom om deras miljöer och de ting som finns där. Det roliga här är möjligen att bokhandeln i Flames City inte säljer ñktiva böcker utan sådana man kan beställa direkt online. Boken om Sara och de andra i Broköping httpz/lwwwskolverket.se/skolnet/projckt/skiivlya/bokenhtml är inte någon hypertextroman men ändå ett kollaborativt arbete värt att nämna. Under författaren Lasse Ekholms ledning har 600 elever via Skolnet skrivit denna bok tillsammans under ett år. Die Zeits litteraturpris 1996 kan man läsa om http://eunet.bda.de/bda/int/zeit/littwett/wettbewhtml, där det finns länkar till flera intressanta texter. Sven Stillichs lilla textuniversum med titeln Verwunschlos httpz//eunenbdade/bda/int/zeit/littwett/Literatur- HTMUStillich/00index.htrn, med färgade testbildsartade bakgrunder, fick specialpris. En av de bästa hypertexter jag stött på, dock inte heller denna med nätet som ovillkorligt raisan d être, är Lisa Bloomfrelds No Memory. Enkelt, avskalat och stilrent på http l .ucnedu/Bloomfield/Bloomñeld/l Vill man ha en översikt över skönlitterära hypertexter Internet kan man gå till Hyperizons http://www.dukeedu/-mshumate/hyperñc.html. När det gäller iklädandet av klassiska texter i hypertextdräkt, så har Mats Dahlström skrivit en intressant uppsats, "Hypereditioner av antik litteratur", som finns på http://www2.hb.se/bhs/mad/www/hypenhtml. Åsa Harvard Konstfack undersöker hypertextens livsvillkor och verkningsmedel under rubriken På jakt efter den icke-linjära texten httpzllwww.konstfack.se/gdi/asa/pajakt/splash.html.

Kulturställen värda ett besök

Vi lämnar försöken att hitta former som verkligen utnyttjar nätet och övergår till webbplatser som ändå är värda ett besök. Allt behöver inte vara innovativL Det finns mängder av intressanta ställen, där man kanske bara i all anspråkslöshet presenterar ex. en klassisk text utan vare sig spektakulär grafik eller animationer. Spridningen, tillgängligheten och sökbarheten räcker långt som motivation till att något finns nätet.

SOU 1997: 14

Tidskrifter

Av svensk e-periodica kan nämnas några som dock inte är självständiga kultur-tidsltrifter. Aftonbladets E-kulrur finns på httpt//wwwaftonbladetse/ekultur/kultursidanhtml och SvD har recensioner, understreckare etc. på httpz//www-bsvd.se/svd/ettan/dagens/kultur/index.html, innan de flyttas över till det avgiftsbelagda Mediearkivet httpz//wwwmediearldvetse/J. F iB/Kultwfront har en avläggare på Internet, där man bl. a. kan läsa kolumner av Jan Guillou och Jan Myrdal http://www.kajen.com/-ñb/. Anrika 0rd Bild har också fått en webbupplaga http://www.goteborg.se/kultur/tidskrifter/tids/ord/J. Basilisk är en snyggt gjord tidskrift, redigerad av den mångkunnige konstnären, arkitekten, musikern m.m. Edward Keller i New York. Den behandlar ñlm, arkitektur, filosofi, litteratur, musik m.m. Här kan man finna artiklar om filmer som Blademnner, men även essäer om saker som seendet: var exakt uppträder själva seendet och hur ser dess mekanik ut The Blue Moon Review tidigare The Blue Penny Quarterly är ett litterärt magasin med rätt hög standard bidragen och med god design. Det utges i Virginia och finns adressen http://ebbs.english.vt.edu/olp/bluemoonñndexhtml. Common Boundaries http://www.comm0nb.com heter en tidskrift som samlar mycket av gatukulturen från New Jersey och New York: musik, konst, dikter etc. Drivande är Easton Davy, som själv deltar med några målningari nr i en sorts grafñtiinspirerad expressionistisk stil. Gemensamma gränser kan man också säga att fyra andra webbplatser har. Under det gemensamma namnet Brainwave kan de fyra nås på adressen httpz//wwwsalonmagazinecom/brainwave/common970120.htrnl, där de har varsin ram i webbläsarfonstret. Här finns Salon Magazine, fräck allen mänkulturell och politisk publikation, med ämnen från Woody Allen och Elvis till Bruno Bettelheim, Margaret Atwood och libertarianer, och här ñnns den besläktade tidskriften Feed samt två andra fora, Electric Minds och The Site. En av de bästa kulturpublikationerna Internet är Postmodern Culture httpJ/jefferson.village.virginia.edu/pmc/contents.allhtml, som utges av North Carolina State University, Oxford University Press och University of Virginias Institute for Advanced Technology in the Humanities. Oregelbunden utgivning och hafsig formgivning, men alltid läsvärda artiklar, med titlar som "Women Writers and the Restive Text: Feminism, Experimental Writing and Hypertext" av Barbara Page och God Has No

Allergies: Imrnanent Ethics and the Simulacra of the Immune System" av

Adrian Mackenzie. l redaktionen for PMC ingår Stuart Moulthrop, en av pionjärema inom hyperñktionen. Han utgav 1991 romanen "Victory Garden" Eastgate Systems elektroniska forlag, som förresten också har virtuell en 344 parkeringsplats på nätet adressen http://www.eastgate.com/.

Bilaga 7

Word är en svårbeskrivbar plats på nätet, men en av de mest överraskande och angenäma att besöka. Man får aldrig riktigt grepp om dessa besynnerliga texter och bilder, och man skrattar ofta. Marisa Bowe är redaktör med sinne för akadernistisk klacksparksprosa, och den utomordentliga designen är art directom Yoshi Sodeoka ansvarig för. Adressen är http://www.word.comÄndex.html. Renaissance Forum http://www.hull.ac.uk/Hull/ELWeb/renforum/ publiceras av University of Hull och kan utgöra exempel på de riktigt seriösa akademiska tidskriftema. Early Modern Literary Studies: A Journal Sixteenth- and Seventeenth-Century English Literature http://unixg.ubc.ca:700l/O/e-sources/emls/emlshomehtml är en annan, som utges av University of British Columbia. CT heory httpz//english-www.hss.cmu.edu/ctheory/ är också en av de mer prestigeladdade kulturpublilcationema Internet. Den utges ett i samarbete mellan the Dean of Arts and Science och Department of Political Science vid Concordia University i Montreal. Huvudredaktörer är Arthur och Marilouise Kroker, men de har en imponerande stab av redaktionella rådgivare: Kathy Acker, Jean Baudrillard, Bruce Sterling, Siegfried Zielinski, Stelarc, m. fl. Nyligen skrev ex. Baudrillard här en artikel om Disney, som den verklige skaparen av virtuella världar. Designer på Cfheory är förresten Carl Steadman, som gjorde e-postromanen "Two solitudes". Frederick Barthelme redigerar den fina Mississippi Review httpz//sushistusmedu/mrw/J, som startades offline redan 1970 av Center for Writers vid University of Southern Mississippi. Här kan man bl. a. läsa Joyce Carol Oates essä "Death, Etc." Grand Street är en väl gjord publikation hos Voyager http://www.voyagerco.corn/gs/. Den redigeras av Jean Stein, och medverkande är bl.a. John Waters och Dennis Hopper. Hos Voyager huserar också The Paris Review på httpz//www.voyagercocom/PRÅndexhtml, en internationell litterär kvartalstidskrift, som nu är inne femtionde årgången. Man får här en del prov från den tryckta upplagan. Images: A Journal Film and Popular Culture försöker närma sig film och populärkultur på ett både folkligt och akademiskt sätt. Publikationen redigeras av Gary Johnson i Kansas City, som laddar upp den http://www.qnicont/ijoumal/index.html. En del bra poesi och noveller kan man finna i Nebraskabaserade Robert Fulkersons The Morpo Review httpz//morponovianet/morpol liksom i Wisconsinboende Clifford Kurkowskis e-magasin 256 shades of Grey http://www.primenetcom/-blkgmt. Har du drabbats av det vita papperets förbannelse Skrivkramp alltså. Det finns faktiskt en tidskrift om detta, Writers Block, http://www.niva.com/writblok/. Bland annat kan man läsa en del om datorteknikens inverkan på skrivandet.

SOU 1997: 14

Leonardo httpz//www-mitpressmitedu/Leonardo/homehtml och Fine/lr: Online http://www.msstate.edu/Fineart0nline/h0me.html är en sorts systerpublikationer. Leonardo hängeri sin tur ihop med någon form av intresseorganisation, ISAST, för konstnärer med teknologisk inriktning de verkar dock inte helt missgynnade på nätet. Leonardo har sitt rent fysiska säte vid MIT medan FineArt Online finns i Australien med serverñlialer, s.k. speglar, i USA och Europa. Båda dessa publikationer har utställningar och artiklar och sysslar med förkärlek med cyborgproblematiken, dvs. frågor kring korsningen människa/maskin. Man har ex. publicerat Stelarcs verk, och en utställning i Leonardo var betitlad "Perverting technological correctness. En rad konstnärer visade upp teknologins oundviklighet, snarare än hur nymodig den är. I Kalifornien ges Striking Distance ut av Timothy Silverlake httpz//strilcingdistancecom/l. Den innehåller artiklar, och konst visas i galleri, men man kan också köpa konst här. Stirling Marginal Review heter ett skotskt konstrnagasin på http://www.almac.co.uk/personal/adickson/margrev.htm med en del intressant. Jay Grimm och Alissa Schoenñeld ger ut den ambitiösa Critical Review på httpz//wwwsrcviewcom/J, där man recenserar amerikanska konstutställningar medan de ännu pågår. Äldre recensioner också i databas. sparas en Talkback A Forum for Critical Discourse, http://math240.lehmancunycdu/talkbackl, är en tidskrift som uteslutande sysslar med online-konst i samhällsbelysning. Museøs, "la revista de las grandes exposiciones", är ett spansk- och engelskspråki magasin med utgivningsort Monterrey, Mexiko, som försöker hålla reda på och presentera bra utställningar i världen: http://www.ivc.com.mx/museos/. Spanskspråkig är också EI cuarto del Quenepán http://ponce.inter.edu/cuarto/quenepon.html som speglar puertoricansk kultur. I Portugal ger Oportouniversitetets Faculdade de Belas-Artes ut Nättidslcriften up arte httpz//wwwtelepac.pt/up-arte/J. Future Pacific httpzl/www.futurepaciñcconz/J är ett nyzeeländskt e-magasin. Här kan man läsa om maorikultur såväl som om jazzgruppen Jazz the Present Tense. Nere vid antipoden finns också det australiska multimediemagasinet MM Australian Multimedia Online http://www.next.com.au/amm/. Grist Online httpz//wwwthingnet/grist/pagel .htm är John Fowlers poesiprojekt, som från början bestod av en e-postbaserad tidskrift, men som nu finns på www. Här kan man läsa dikter av poeter som John Bennett, William Burroughs, Fabio Doctorovich, Peter Ganick, David 1 gnatow, Bill Luoma, Jim McCrary och Reid Wood. Dessutom frodas ett antal andra tidskrifter un-

Bilaga 7

der Fowlers paraply, ex. den unge finländaren Lehmus med projektet Cyanobacteria International, vidare Anabasis och Room Tenzperature. Amerikanen Jason Snells lntertexr httpz//wwwetextorgflines/lnterText/J är en av de äldre snart sex år tidskriftema, och den innehåller novellistik med viss smak av creative writing. Ett och annat bra återfinns dock här. Tidskriften har genomlevt många former, e-postbaserad, nedladdningsbara Postscriptfiler för typograferad utskrift på laserskrivare, och nu finns den som PDF-filer och i html-fomiat www. Jason Snell är förresten också redaktör datortidskiiften MacUser. The McLuhan Probes är ett periodicum i PDF-format http://www.mcluhan.ca/ mcluhan/probes.html, vilket känns lite onödigt tillkrånglat i sammanhanget, eftersom det är mest bilder som visas. Men ganska spännande sådana. The Virtual Baguette httpz//wwwmmaniacom/J är en allmänkulturell tidskrift på både engelska och franska i lättsam ton. Bad Subjects på http://english-www.hss.cmu.edu/bs/ och Speed på http://www.arts.ucsb.edLi/-speed/ är ett par undergroundartade tidskrifter. Bad Subjects försöker enligt egen utsago gjuta nytt liv i vänsterpolitiken genom att ifrågasätta dogmema, medan den medie- och samhällsorienterade Speed skrivit om det alltmer aktuella ämnet "science and re-enchantrnent". Ojämnt innehåll i båda, men snygg design. Den samhällsvetenskapliga och tvärdisciplinära tidskriften H umanitas httpz//nhumanitiesorg/humhtm, baserad i Washington och redigerad av Claes G Ryn och Joseph Baldacchino, innehåller intressant läsning bl. om a. demokratins problem. William Timbermans tidskrift Afternoon http://www.motley-focuscom/timber/aftemoonhtml innehåller en del intressant bildmaterial, medan texterna oftast är sämre. Timberman vill överge tidskriftens traditionella periodicitet och ser ordet "magazine" i sin mer ursprungliga betydelse lagerutrymmel Quanta Magazine http://www.etexLorg/lines/Quanta/J är den ledande science ñction-tidsluiften. Omphalos är dock tycks ha en annan, som avsornnat, men gamla nummer finns kvar adressen httpz//polarbeaneng.lycoscont/sf-clearing-house/zines/omphalos/. Utforliga Översikter över elektroniska publikationer finns hos John Labovitz på http://www.meer.net/Njohnl/e-zine-listl och hos Association of Research Libraries på httpz//arl.cni.org/scomm/edir/indexhtml.

SOU 1997: 14

Litteratur online Litterära arkiv i elektronisk form, liksom Översikter över sådana, finns det mängder Internet. En bra översikt är Literary Resources on the Net av http://www.english.upenmedu/-jlynch/Lit/J som vidmakthålls av Jack Lynch, doktorand i engelsk litteratur vid University of Pennsylvania. På The WWW Virtual Library http://www.w3.org/vl/ kan man söka texter efter ämnesområde. En annan översikt är The On-line Books Page http://www.cs.cmu.edu/books.htrnl Reference Shelf http://www.nova.edu/Inter-Links/referencehtml är en mindre översikt 19 referensverk tillgängliga nätet, L ex. Periodic Table of the Elements, Perpetual Calendar, Postal Abbreviations, Rogets Thesaurus, U.S. Census Info 1990 och Websters Dictionary. Den berömda The Elements Style William Strunk finns tillgänglig av httpz//sutl.sut.ac.th/strunk/. Som en blygsammare men modern variant kan nämnas tidskriften Wireds språkråd, Wired Style: Principles of English Usage in the Digital Age, som finns på httpz/lwww.hotwired.com/hardwired/wiredstyle/toc/index.html. Bland de litterära reservoarema är förstås Project Gutenberg http://www.prom0.net/pg/ den mest kända. Det finns också en filial i Tyskland, Das Projekt Gutenberg http://gutenberginfonnatikuni-hamburgde/gutenb/j, som skall koncentrera sig på tyskspråkig litteratur. Franskspråkiga texter kan man hitta hos Association des Bibliophiles Universels ABU http://cedric.cnam.fr/ABU/. Ett av de större arkiven med elektroniska böcker, där man ex. kan hitta Dante originalspråket, är Book stacks http://www.books.corn/. Det är delvis kommersiell online-bokhandel med 400 000 titlar i lager men även en ett fritt elektroniskt bibliotek med massor av klassiker. Bibliomania httpz//wwwbibliomaniacom/J är ett ännu så länge blott halvstort textarkiv, som drivs av Data Text Publishing Ltd i England. l-lär tillhandahåller Joyces Ulysses, en bok man naturligtvis inte läser på man nu skärmen, men att ha den sökbar på datorn ger säkert Joyceforskarna arbete i 50 år till. Bibliomania har också hyperlänkat E.C. Brewers klassiska Dictionary Phrase and Fable, ett något ovetenskapligt filologiskt arbete, synnerligen fantasieggande att bläddra Här finns också ett par klassimen ker inom amandi, nämligen Den doftande trädgården och Kama S utra, av ars någon anledning katalogiserade under "N0n-ñcti0n/S0ciety". Transient Mismatch Press, http://www.he.net/-tmp/, är ett tyskt elektroniskt förlag som publicerar bl. a. Anton Olanders och Nabla Grüns Cinque Ports och Büchners Lenz nätet. Inte så litterärt men ibland ganska underhållande är Story Bytes, en diskussionslista, där deltagarna skriver korta historier, otroligt korta ibland faktiskt, från två ord och längre. Resultatet kan avnjutas httpz//thonhenet/-stories/J.

Bilaga 7

Skandinavisk litteratur hittar man hos Projekt Runeberg httpz//www.lysator.liu.se:7500/runeberg/, som drivs av en mängd frivilliga inskrivare och scannare, med eldsjälen Lars Aronsson i Linköping i spetsen. Stora e-textarkiv är också Wiretap gopher://Wiretap.Spies.COM:70/1 1/Books och Project Bartleby httpz//wwwøolumbiaedu/acis/bartlcby/J. Den första svenska romanen som gavs ut enbart på nätet var Bo Svemsuöms Förvirringens dr som publicerades hösten 1996 hos Projekt Runeberg på http://www.lysatorliuse/nmeberg/forvirrl. I januari 1997 kom F orssell/Myrdal/Cumzans print-on-demand-böcker httpz//wwwmarebalticum.se/print-on-demand/bokbestallning9701 14.htrn. Vill man läsa klassiker som Boêthius och Augustinus, kan man gå till James 0Donnells medieval texts in Latin http://ccat.sas.upenmedu/jodâodhtml. Liturguiska texter finns hos Durham Department of Theology gopher://de1phi.dur.ac.uk/1 l/Academic/P- T/Iheology/Computing och Vulgatan kan man läsa ex. hos Online Book Initiative gopherz//ftpstdcom/ l 1/obi/book/Religion/V ulgate. Hos Christian Classics Ethereal Library http://ccel.wheaton.edu ñnns exempelvis Thomas å Kompis "De imitatione Christi" i engelsk översättnin University College i Cork tillhandahåller på sin sida Curia httpz//curiauocie/curia/menuhtml, medeltida iriska texter. Hos University of Virginia finns ett engelskt medeltidsarkiv med bl. a. "Canterbury Tales" httpz//etextvirginiaedu/Clihttnl. Databasen Perseus med texter och bilder kring det antika Grekland, som tidigare bara funnits på cd-rom, finns nu delvis på httpz//wwwperseustuftsedu/J. China News Digest CND tillhandahåller kinesiska klassiker som Lao Zi Lao Tsu, Zhuang Zi Chuang Tsu, Kong Zi Konfucius adressen http://www.cnd.org:8013/Classics/. Det vore kanske falsk blygsarnhet att inte nämna att min egen tidskrift The Art Bin httpz//Wwwnisusse/anbin också innehåller en del ovanliga e-texter:

Stiemhielrn, Östgötalagen, Novalis, Chauccr

m.m. Nationalbiblioteken har länge använt sig av Internet, mest gopher och telnet, om man inte haft helt egna uppringda databaser. Dessa börjar nu i viss utsträckning dyka upp www tillsammans med övrig information om bibliotekens aktiviteter, utställningar m.m. Library of Congress i Washington finns på http://1:web.10c.gov/homepage/lchphtml, Kungliga Biblioteket i Stockholm på http://www.kb.se/J, det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn http://www.kb.bib.dk/, Nasjonalbiblioteket i Rana och Oslo httpz//wwwnbnno/J. l Norge finns även Bibsys httpzl/www.bibsys.no/bibsys.htrnl, en översikt över forskningsbibliotek. Tämligen utpräglad biblioteksproñl har också Den digitala salongen http sunsite.kth.se/DDS/, "ett nätverk mellan människor och institutioner inom kultur, humaniora och folkbildning inom hela Sverige", som man presenterar

SOU 1997: 14

sig på hemsidan. Här deltar olika lokala folkbibliotek med information, men här finns även ex. Riksutställningar och Utbildningsradion. Sidor om enstaka författare finns förstås i massor, dock mera sällan utgivna av något litterärt sällskap eller någon auktoritet på området. Karin Boyesällskapet httpr//wwwjvose/kboycl är såtillvida ett av undantagen. Selma Lagerlöfs samlade verk ñnns på: http://wwis.upnet.se/selma/indexswehtml Går man ex. till adressen httpz//wwwozemail.comau/-caveman/Joyce får man läsa: "Greetings from Sydney, Australia Computer software my profession, but Joyce one of my favourite authors ..." Detta är typiskt för en stor del av publiceringen på nätet, fans som producerar idolsidor om favoiitforfattaren, -kompositören, -rockgruppen etc. I Australien finns en sida om Dylan Thomas httpz//pcugorgau/-wwhatman/ dylanthomas.html. Där finns inte så mycket att hämta om man redan känner till poeten något, men hans egna oförglömligt suggestiva uppläsningar kan man höra på http://town.hall.org/Archives/radi0/IMS/HarperAudio/020894harpIIl-1. html. Jorge Luis Borges kan man läsa om http://www.microservenet/-thequail/libyrinth/borgeshtml. En webbplats med texter franska om och av Boris Vian finns http://www.cybertheque.fr/perso/anita/vian/vian.htrnl. Kierkegaard on the Internet heter ett ställe http://www.webcom.com/sk med dels filosofens samlade verk danska, dels en del intressanta uppsatser om honom. Apropå filosofi, finns en bedövande stor översikt över filosofiställen httpz//wwwxpi.edu/-cearls/philhtml. Den hette tidigare The Ultimate Philosophy Page" men kallas nu Seans One-Stop Philosophy Shop. Tyler Steben, doktorand vid Wayne State University i Detroit, har upprättat The 19th Century American Women Writers Web http://www.clever.net/l9cwww/home.html som tillägnas författare som Louisa May Alcott, Rebecca Harding Davis och Emily Dickinson. Mycket av universitetens litterära forskningsråvara finns förstås inscannad och ligger kvar på en del ftp- och gopher-servrar, men eftersom sådana numera är nåbara med hjälp av webbläsare som Netscape och Internet Explorer, så är de ofta ändå kopplade till olika www-sidor. Exempel detta är Ebooks, där man bl. a. kan hitta hela Whitmans "Leaves of Grass" via en länk till en ftp-server under adressen ftp://ftp.books.com/eB0oks/Poeuy/Whitman%2C%20Walt/grass.txt. Man kan också köpa fysiskt påtagliga böcker via Internet. De största boklådorna på nätet är engelska Internet Book Shop http://www.bookshop.co.uk/, och amerikanska Amazoncom på http://www.amazon.com/. Den förstnämnda utlovar när detta skrivs 912 000 titlar och den sistnämnda en miljon; båda kallar sig störst i världen. B00kWire samarbetar med Publishers Weekly på

m

Bilaga 7

httpz//wwwbookwirecom/J. Här finns en databas över tusentals boklådor, bibliotek och förlag. I Sverige finns t.ex. Hedengrens nätet http://www5.torget.sc/hedengrensl. Svenska Antikvariatföreningen har sin medlemsforteckning http://www.svaf.se/. Några av antikvariaten har också egna hemsidor och sex av dem har sina kataloger tillgängliga elektroniskt.

Konst

Museer och gallerier saknas inte precis nätet numera. I början var det vanligare att enstaka konstnärer publicerade sig själva och gick förbi kuratorer och uttagningsnämnder. I sanningens namn skall sägas att mycket av detta är skräp, precis som fallet är med de litterära självpublicistema. Och många museer har nätsidor som främst visar husfasaden, någon enstaka tavla och öppettidema. Men det finns några bra ställen. Louvren förstås på httpz//rnistralenstfr/J, skapad oberoende av Louvren som institution och därför numera omdöpt till WebMuseum. Betydligt mer officiellt och tyvärr tråkigt är det hos franska kultunninisteriet http://www.culture.fr/, som har en server med viss utställningsverksamhet. Whitney Museum American Art httpz//www.echonyc.com/-whitney/ visar både smakprov från aktuella utställningar och från den permanenta samlingen Edward Hopper ex.. Andy Warhol-museet finns httpz/lwww.warhol.org/warhol/warhol.html och Museum of Modern Art på http://www.sva.edu/moma/messager/museum.html . National Museum of American Art http://www.nmaa.si.edu/ tillhör Srnithsonian Institution i Washington och har ett mycket snyggt formgivet ställe. Den permanenta samlingen omfattar bl. a. verk av Thomas Cole, George Catlin och Albert Bierstadt. Såväl klassiskt vasmåleri som medeltids- och renässanskonst kan hos ses det Chicagobaserade The David and Alfred Smart Museum http :llcsmaclalr www.uchicago.edu/SmartMuseum/indexhtml. Hos Museum moderner Kunst Stiftung Ludwig i Wien http://www.AustriaEUnet/MMKSLW/J finns bl. a. Kokoschka, Balla, Magritte och Pollock i de permanenta samlingama. Deutscher Museum für virtuelle Kunst på http ://www.art-museum.de/ är ett webbplats med förskräcklig formgivning, men tar man sig fram till individuella konstnärer kan man hitta en del bra, ex. Monika Schuch http ://www.art-museum.de/ gallery/ schu/gal l .htm . Konstelevers verk kan man ta del av australiska North Adelaide School of Art http://www.cyberscenecomau/stanleyl, M inneapolis College of Art and Design http z//wwwmcadedu/J, K unsthochschule für Medlen Köln

SOU 1997: 14

http://www.khm.de/ eller Hochschule der Bildenden K ünste i Saarbrücken httpz//www.phil.uni-sbde/projekte/l-BKS/gallery.html. Högskolans tidskrift Tighzrope finns på adressen http://www.phil.unisb.de/tightrope.htrnl. Information om Japans museer, med många länkar, finns http://www.dnp.co.jp/museum/icc-e.html. Japanska Ukiyo-e-tryckfrdn Edoperioden kan man förresten hitta på en svensk server httpz/lwww.bahnhofse/-secutor/ukiyo-el. Författaren Hans Olof Johansson har här gjort en mycket ambitiös sammanställning. När det gäller svenska museer, finns en översikt med vidare länkar till ett 90-tal museets nätsidor på adressen http://www.nrmse/vlmp/sverigehtrrtl, och Stockholms museer finner man httpz//www.stoinfose/sverige/museum/J. Konszkalendern, httpzllpiazzacomedia.se/konstkalendern/J, visar vilka utställningar som pågår de olika gallerierna i Stockholmstrakten. Galleriet Andréhn- Schiptjenko httpj/wwwjvose/freq/gas/J är ett som funnits länge nätet Vår huvudstad som blivande huvudstad för kulturen i Europa har information http://www.kultur98.stockholm.se//hemma.htrnl. Stiftelsen Artnode har gjort en utmärkt cd-romskiva med presentationer av svenska konstnärer och deras verk, och delar av detta material finns också nätet http://www.artnode.se/. Även inom konstsektom finns förstås många som gör egna små museer med favoritkonstnärema. Om de juridiskt har rättigheterna till verken är inte alltid så säkert. För bara ett halvår sedan fanns många arkiv med reproduktioallt möjligt från Dürer till Picasso eller Magritte. Många har nyligen ner av försvunnit från nätet- kanske kan det bero att serverinnehavama har blivit mer medvetna om riskerna med att sprida upphovsrättsligt skyddade bilder fritt. När det gäller forntida konst har upphovsmannen eller -kvinnan varit död så pass länge att det torde vara rätt riskfritt att sprida dem. Fransmännen var snabbt ute med fynden av grottmålningar vid Vallon-P0nt-dArc http://www.culture.fr/culture/gvpda-en.htm. Bara någon vecka efter upptäckten fanns de till beskådande på nätet. Tanken var bl. a. att något försöka minska tillströrrmingen av nyfikna som ville komma till platsen, som bara forskare har tillträde till. Egyptisk konst och andra föremål finns University of Memphis i Tennessee http://www.memphisedu/egypt/artifact.htmlJ och papyrusrullar kan studeras University Michigan http://www.lib.umich.edu/pap/H0mePage.htrnl. Antik grekisk konst finns redan nämnts i Perseus-basen httpz//wwwperseus.tufts.edu/. En som översikt över "fÖrhistor-iSka nätsidor finns på http://www.cs.su.oz.au/-rkwok/prehist.html.

Bilaga 7

Bland de små revir som enskilda konstnärer skapat sig nätet kan jag nämna ett par personliga favoriter: SarabePs studio http://www.ar-Lnet/Smdios/Visual/Sarabel/sarabeLhtml, där konstnären Patricia Cor-rigan huserar och The Place httpzllgertrudeart.uiucedU/ludgate/the/place/place2.htrnl, oerhört en snyggt designad plats Joseph Squire, som ställer ut foton, skisser och annat med hög grafisk potential. Sidan om Christo http://pomo.nbncom/youcart/christo/J är inte hans eget verk, men den är värd ett besök, liksom sidorna med målningar Stephanie Cozon av http://www.soc.soton.acuk/JRD/OCCAM/people/doos/cozhtml, måsom lari en stil som för tankarna till Modigliani. Busstops var ett projekt där nio formgivare skapade lika många buss- och spårvagnshållplatser i Hannover. Projektet dokumenteras http://www.xcomde/busstops/defaulnhtmll. Besynnerligt men underhållande är A Guide T0 Visiting As A Customer, på http://rr0se.sfai.edu/-shopc/, som visar det oväntade mötet mellan shoppingvagnar, science fiction, kvantfysik, schizofreni och hemlöshet på en webbplats. Det finns förstås också mängder av Översikter över konstställen. Art on the Net http://www.art.net/ och Artnetweb httpz//artnetwebcom/J har både listor och egna hyresgäster som visar konst. l-los Artnetweb huserar när ex. detta skrivs Guggenheim med en Oldenburgutställning. På Find Arts, med adress httpz//wwwfrnd-artseom/J, kan konstnärer utbyta länkar och skaffa sig egna hemsidor for att visa sin konst. Här finns mängder av länkar till intressanta konstställen på Internet. Kvaliteten på konsten är högst varierande, men mycket är bra. Ett annat intressant projekt är Art Quest, på httpzllwwwartquesLcom/j, vill länka konstkösom samman pare och -säljare via e-post. Liknande är Artistavenue, i verkligheten beläget i Denver och på nätet på httpz//wwwartistavenueeom/J. Artistavenue har också en cd-romservice. I sammanhanget kan jag också passa på att nämna en bra samlingsplats, Artsource, för kanadensiska konstnärer

http:l/www.shinnovacom/artsource/index.html samt Les Editions Cybérie

på http://www.cyberie.qc.ca/, med mängder av länkar till tidningar och konstställen samt veckokalendarium på http://www.cyberie.qc.ca/chronik/. Frankrikebaserade Le Journal des Arts på http://www.artvisionmmfr/artvision/actusl försöker hålla reda på alla utställningar hela världen. Svenska konstnären Marika af Trolle har skapat @rt net Mallefougasse, ett Webbforum för konstnärer i Provence med svensk anknytning; adressen är http://www.art-net.asso.fr/. An-Diaty-lnternet http://www.art-diaryeom/An-Diary-Intemat/worldmap.html påstår sig ha 50 000 adresser till konstnärer, gallerier och i museer världen. Och kontrollerar man Sverige, så nog förefaller täckningen rätt hyf-

SOU 1997: 14

sad. Men katalogen utnyttjar ännu inte hyperlänkar till exempelvis Omnämnda galleriers och museers egna webbplatser. Det är den tryckta katalogen som är Överförd i tämligen obearbetat skick. Det finns nu många webbställen i världen som kallar sig något med "artnet". I Italien finns ett Anne: med ganska kommersiell konst skulptur, måleri och foto, med aningen pretentiösa presentationer, men en del bra kan man hitta här på httpz//wwwthrucom/art/J. På svenska Armet http://www.artnet.se företräds gallerierna Bennetter, Futura, Leger och några till. När fler ansluter sig och uppdateringen av utställningar sker oftare, kan det bli mycket bra. Lars Wikström har ett snyggt ställe på http://www.kuai.se/-wksmn/, där han visar sin konst, ofta med tonvikt boken som artefakt. Peter Rosvik visar sina minimalistiska målningar en likaledes rätt minimalistiskt hållen, stramt designad plats httpz//wwwqnet.ñ/rosvik. Konstnären Bertil Berggren-Askenström visar sina silver- och glasskulpturer under rubriken Aluvisions på adressen httpr//wwwmmase/alukonst/J. En mycket fin webbplats ägnas Arne Jones konst på http://connectum.skurup.se/Nfhcl/jonesñndexhtmll Här finns frikostigt med bilder och förklarande texter. Dagboksantecknin garna, som vi får ta del av här, är mycket intressant och stimulerande läsning. Jag hoppas att fler läggs rn. Arkitekten Marcos Novak kunde kanske lika gärna ha nämnts i samband med olika ñlosoñställen. Denne särling, som bl. a. bygger övningsmiljöer för astronauter spe och "flytande arkitektur för framtida nomadiserande samhällsformer, kan man läsa om på Words, Works, Worlds. Adressen är http://www.ar.utexas.edu/centrifuge/marcoshtml.

Musik

Musiken har haft lite trögt att komma igång nätet, om man nu undantar den väldiga flora av beundrarsidor som skapas av fans till olika artisters eller kompositörers Det är nästan meningslöst att börja räkna upp alla dessa, från Frank Zappa-sidan St. Alphonzds Paneake http://www.winsuvanl/-heederik/zappa/J till The Symphønies of Gustav Mahler on Record http://www.camosun.boca/Ndbarker/mahlcnhunl. När tekniken blir bättre, kommer musiken själv att ta plats nätet i allt större utsträckning, och vi kommer att få minst lika många musikarkiv som det i dag finns textarkiv. Olika musikaffarer finns förstås, ex. CDNow http://cdn0w.com/. Affarsidén hos CDNow följer helt vad alla marknadsförare predikar. Precis som i fallet med den redan nämnda bokhandeln Book Stacks, försöker man

Bilaga 7

här tillföra ett mervärde förutom den rena försäljningen. Det gör CD Now genom att gratis tillhandahålla All Music Guide, ett stort referensverk om skivor och musik som inte nödvändigtvis innehåller bara sådant som CDNow säljer. University of California i Irvine har också en bra online-skivaffar med en del exuainformation om musik på adressen http://www.book.uci.edu/music.html. En fantastisk indisk skivaffär finns numera på www. Raag http://www.webcomcom/raag/welcomehtml säljer en förskräcklig mängd musik, både syd- och nordindisk klassisk, men även ñlmmusik. Länkar till ställen som handlar om klassisk indisk musik finns förresten på httpz//www.mel.dms.csiro.au/-mohan/world/music/other-carnatiehtml. De bästa tangoskivoma finns listade Les meilleurs disques de Tango http://www.tango.montreal.qc.ca/. För jazzintresserade finns Jazz Central Station httpII/jazzcentralstationcorrx/l, där man kan lyssna på skivor, nya prata en chat line med olika musiker, läsa information om festivaler m.m. l UMA, Internet Underground Music Archive http://www.iuma.com/ är en liknande institution, som trots namnet har ett rätt brett utbud. Bluesen och dess historia kan man studera på The Blue Highway httpz//wwwxivanetcom/-blues/J. Den "grekiska bluesen", rembetika, behandlas numera på flera webbplatser. Rembetikans historia kan läsa på man http://users.forthnetgr/ath/physiart/rebetika.htm, och klassiska skivor med legender som Kostas Roukounas och Markos Vamvakaris kan köpa man httpz//wwwxenophone.com/specials.htm. En bra översikt över andra musiklänkar, med tonvikt elektronisk och experimentell musik finns på http://www.webcom.com/hurleyj/music/linkshtml. En samlingspunkt för den europeiska fria improvisationsmusiken, med namn som Bailey, Bennink, Brötzmann etc., finns hos European Free Improvisation Pages http://www.shef.aeulc/misc/rec/ps/efi/ehome.html. Hos The British Harry Partch Society, på httpz//centauri.ftech.net/-rainbow/BHPS/welcomehtml, kan läsa man om uppñnnaren av instrument som chromelodion och den 43-toniga skalan. Institutioner och föreningar finns förstås i mängder, från sidor med tips för flöjtister http://www.nfa.flute.org/index.html till Stockholmsoperan http ://www.dataphone.se/wgberkson/operan/indexlhtml eller La Scala httpz//lascalamilanoit/J. Folkoperan har också sidor nätet adressen http://www.folkoperamse/text/folkinfo-sw/titelsidahunl. Modemister kan glädjas IRCAM, Institut de Recherche et Coordination Acoustique/Musique http://www.ircam.fr/ eller Fylkingen i Stockholm http://www.bahnhof.se/-fylkingen.

SOU 1997: 14

Ett sätt att spara plats och åstadkomma rimligare nedladdningstider är förstås att överföra MIDI3 i stället för färdig musik, dvs. instruktioner till en sequenzer om vilka toner som skall spelas och hur länge själva ljudframställ- ningen häver då någon form av synt eller ett program som kan göra motsvarande i datom. Detta är vår tids pianorullar, kan man säga. På The Classical Midi Archives httpz//wwwprsnet/midi.html finns mer än 1 800 MlDI-ñler med musik av Bach och Beethoven såväl som av Dufay och Josquin. Sonienet httpzl/wwwsonicnetcom i New York är ett forum för ny musik, hip-hop, techno m.m. Här rapporterar man direkt från konserter, sänder digital video m.m. En sons musikalisk self-publishing via Internet sysslar Björn Fogelberg med http://www.engelholmse/-fogelberg/main.htm. På hans webbplats får man höra smakprov ur hans egenproducerade techno-cd.

Från teatern och biosalongen

Shakespeare Theatre i Washington, under ledning av Michael Kahn, har information om pjäser, kursverksamhet etc. httpJ/shakespearedcorg/J. En bra översikt över teaterinfonnation nätet hittar man Theatre Centrals adress: httpz//wwwtheatre-central.com/. Kungl. Dramatiska teatern har informationssidor adressen http://www.dramaten.se. Regissören och journalisten Peter Ferm kallar sin webbplats med adress http://www.oden.se/-pferm/grus.htm för Grusgång till teater på nätet. Här finns länkar till teater- och dramatikställen. Dansens Hus har information http://www.dansenshus.se/. För övrigt när det gäller dans, har Estelle Souche gjort en intressant personlig översikt över bra "dansställen" httpz//wwwenslyonfr/-vesouche/danse/dance.html. Det gäller såväl klassisk balett som modern dans, danstrupper, enskilda dansare etc. Hon har ex. en sida om Martha Graham http://www.ens-lyonfr/Nesouche/danse/Grahamhtmll. Amerikanska BaIletWeb http://www.novia.net/jlw/indexhtntl sysslar enbart med klassisk balett. Varje vecka publiceras en ny dansbild och man har också recensioner av olika föreställningar. M ilonguero httpz//wwwsnafu.de/"uwa/Milonguerol kan vara en bra utgångspunkt om man vill läsa om tango. För cineasterna finns förstås mängder av sidor om enskilda regissörer och filmer kolla Yahoo httpr//wwwyahoocom/Arts/l, vilket förresten får bli tipset för alla som tycker att jag skarnligen negligerat just deras favoritgenre. Ett bra ñlmlexikon, som kan komplettera cd-rombaserade verk såsom

356 3 Musical Instrument Digital Interface.

Bilaga 7

Microsofts Cinemania, är Internet Movie Database http://www.msstate.edu/Movies/, som påstår sig ha med ungefär 50 000 filmer. Ett intressant ställe är också New York-baserade Film Forum, en oberoende biograf som också presenterar filmer och publicerar intressanta artiklar nätet på httpz//wwwfilmforumcom/J. Stockholm Film Festival finns förstås också på www, på http://www.ñlmfestivalen.se/. Performance Index httpz//ltometltingat/perfonnance-indexl är ett forum för performanceartister, där man finner uppgifter om 80 konstnärer, uttalanden och teoretiska texter. Tilläggas skall bara att det finns ett par kulturella nätverk, ungefär som Kultumät Sverige kanske kommer att bli. I Danmark finns Kulturnet Danmark 4 http://www.kultumet.dk/ och i Kanada Culturenet 5 httpz//www.cultureneLucalgaryca/J. Tyskland har Kulturbøx http://www.kulturbox.de/ och i Finland finns ett kulturnät Kabelknuten , http://www.kaapeli.fi. Vill någon botanisera bland mängder av länkar, mycket systematiskt ordnade, finns förteckningar hos Skolverket, på http://www.ub2.lu.se/skolverket/top.html, och hos Bibliotekstjänst, på http://www.btj.se/btj/saburl/saburl.html.

4 Se 4.2.1. 5 Se 4.3.3. 357

Bilaga 8

Workshop 1996-04-15, Rosenbad, Rotundan 9.00-

09.00-09.30 Samling, kaffe, presentationsrunda

09.30-10.00 Presentation av uppdraget Kultumät Sverige IT-utred- ningen, Bi Puranen, utredare, Kultumät Sverige. En kartläggning av kulturinstitutionemas IT-användning, mars 1996, Cissi Billgren och Rebecka Svensén, kommittéselcreterare, Kultumät Sverige

10.00-10.15 "Kultumet Danmark fra vision til handling" - Presentation av Kultumet Danmark, Jesper Rønnow Simonsen, Kultumet Danmark

10.15-12.00 Tema: En gemensam strategi för arkiv, bibliotek och museer Vinstema med samarbete, Göran Kristiansson, Riksarkivet Biblioteken som samarbetspartner, Kerstin Assarsson Rizzi, Vitterhetsakademiens bibliotek 3. Samarbete på museiområdet hur långt har kommit Bengt Witt- - man gren, Institutionen for Museologi, Umeå universitet Internationella utblickar, Cary Karp, Naturhistoriska Riksmuseet Gemensam diskussion: identifiera stratcgiema för att ett samarbete skall kunna fungera

12.00-13.00 Lunch

13.00-15.30 Tema: Användarperspektiv i n n k l - n v v n m

a Ett pekfinger från värl Bjöm-Axel Johansson, Högskolan i Kalmar

b Att skapa lärandemiljöer för användare, Lena Holmberg, tidigare vid institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet, på LINQ numera Systems AB

c Framtida projekt Skoldatanätet, Benny Regnet, Skolverket

a Medborgarkontor, Tomas Ohlin, Civildepartementet

b Exemplet Ronneby, Maj-Stina Pettersson, Ronneby stadsbibliotek

c Internetcaféet som pedagogisk idé, Anita Nilsson-Röjning, Internet

Aswellas Coffee, Stockholm

14.30-14.45 Kaffe

15.30-17.00 Tema: Ekonomiska och juridiska förutsättningar Kultumät Sverige en fri demokratisk rättighet Bi Puranen, Kultumät - Sverige Upphovsrätt och ersättningsregler, en lägesrapport, Henry Olsson, Justitiedepartementet Vad händer när man får pengar och de tekniska problemen inte är lösta Marita Jonsson, SESAM 4. När tjänster distribueras via nätet vad är ett virtuellt bibliotek Frans lettenström, Bibsam/KB

Bilaga 9

Workshop 1996-05-29, Rosenbad, Rotundan 09.00-

Digitala mötesplatser som modell för ett Kulturnät Sverige

09.00-09.30 Samling, kaffe och presentationsrunda 09.30-09.45 Välkommen Bi Puranen 09.45-10.15 Dagens människa morgondagens teknik Patric Hadenius -

10.15-12.30 Tema: Digitala mötesplatser a. Vad är digitala mötesplatser Alexander Rudenstam b. Den digitala salongen Eva Jonsby c. MUD, Multi User Domain Daniel Pargman d. Kommunförbundets First Class Gunilla Lilie Bauer e. Svenska Miljönätet ett forslag Stig l-lammarsten -

12.30-13.30 Lunch

13.30-15.00 Tema: Museet en mötesplats och en kunskapskälla -

a. Museema som distribuerade kunskapscentra Per-Uno Ågren

b. Museema i den virtuella utbildningens tjänst Anders Gillner c. Museer under omvandling Diskussion: Museet en arena för möten och lärande

15.00-15.30 Kaffe och demonstration Jorge de Sousa Pires

15.30-17.00 Tema: IT ett verktyg för demokratin - Den digitala mötesplatsen en del av det offentliga samtalet och demokratin Lena Ek Diskussion: Hur skapar digitala mötesplatser

Inledarna i den ordning de framträder:

Bi Puranen, särskild utredare, docent vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet for framtidssmdier Patric Hadenius, redaktör för ABF:s elektroniska medier Alexander Rudenstam, kanslichef vid föreningen Den digitala salongen Eva Jonsby, gymnasiebibliotekarie och deltagare i uppbyggandet av ett nationellt nätverk för bibliotek och utbildning Daniel Pargman, forskare vid Linköpings universitet, Tema Kommunikation Gunilla Lilie Bauer, ansvarig för Svenska Kommunförbundets First Classserver Stig Hammarsten, miljövårdsdirektör i Gävle som uppdrag av Miljövårdsberedningen utrett möljlighetema att använda lT inom miljövårdsarbetet

SOU 1997: 14

Per-Uno Ågren, professor emeritus i museologi vid Universitetet i Umeå

Anders Gillner, kulturansvarig på KK-stiftelsen och informationsansvarig på SUNET Tomas Olsson, projektledare vid Göteborgs museer Jorge de Sousa Pires, Research and Education Manager vid Apple Computer Europe Lena Ek, kommunalråd i Valdemarsvik och forskare i internationell rätt

Bilaga 10

Workshop 1996-06-05, Rosenbad, Rotundan 09.00-

Syftet med denna workshop är att fördjupa den intellektuella dialog som pågår kring IT -användningen i allmänhet och Internet i synnerhet, vad gäller kulturområdet. Eftemriddagen ägnas åt ett kritiskt samtal kring de frågeställningar som tas upp i programmet.

9.00-9.30 Samling, kaffe

9.30-11.30 Tema: För- och nackdelar med IT-användning inom kulturområdet Medborgaren i Cyberspace IT och den fartblinda demokratin, Lars - llshammar, historiker och IT-slcribent Fran Ada Byron till Donna Haraway, Ana L Valdés, författare och kulturskribent Kultur alla Tillgängligheten en ödesfråga för funktionshindrade, ngar - Beckman Hirschfeldt, Talboks- och punktskriftsbiblioteket De andras perspektiv, Mehmed Uzun, Författare -

11.30-12.30 Gemensam diskussion: Hur förhindrar vi uppkomsten av ett informationstekniskt A-och B-lag

12.30-13.45 Lunch

13.45-15.15 Tema: Vad skall Kulturnät Sverige innehålla Vilka skall vara med i Kulturnätet Maria Gummesson, poet, redogör för en rundfrågning bland sina kollegor Gemensam diskussion: Kan och bör vi styra innehållet a information eller kommersiellt material var går gränsen b kvalitet och etiska avvägningar vem är smakdomare -

15.15-15.45 Kaffe

1 5 4 5 1 7 0 0 . - . Den kognitiva revolutionen och IT, Åke E Andersson, Institutet för framtidsstudier Gemensam diskussion: Strategier för framtiden; vad bör göras - Vi avslutar dagen med ett exempel kulturell IT-användnin g -

Bilaga 11

Workshop Tekniska förutsättningar för ett kultumät

Rotundan, Rosenbad den 9 oktober 1996 kl 9.00-17.30

09.00-09.30 Samling med kaffe.

09.30-09.45 Inledning Bi Puranen - Presentation av deltagarna

09.45-10.15 Kulturnät Sverige Bi Puranen - Bi berättar om utredningsarbetet och om tidigare workshopar.

10.15-10.45 Övergripande tekniska frågor Christer Sturmark

- Christer talar om de övergripande tekniska frågorna som skall diskuteras under dagen. Skall vi använda Intemet-teknologi Skall cd-rom bli ett delmoment i kultumätet Skall en egen kultumätsapplikation som har access till nätet utvecklas Hur hanterar vi både de stora kulturinstitutionernas och de små kulturproducentemas behov, ur ett tekniskt perspektiv

10.45-11.15 Gemensam diskussion Diskussion kring ovanstående tekniska frågor.

11.15-11.30 Teknisk kartläggning Pär Olsson - Pär har som examensarbete i teknisk datavetenskap vid Umeå universitet genomfört en undersökning av de tekniska förutsättningarna för ett kultumät som han presenterar. i

11.30-12.30 Fortsatt diskussion

12.30-13.45 Lunch

13.45-14.15 Mjukvaruutvecklingen Erik Geijer - Erik, journalist Computer Sweden, berättar om hur mjukvamutvecklingen inom Internet- och intranätområdet förväntas fortskrida.

14.15-15.30 Gemensam diskussion Skall kultumätet standardiseras kring en viss mjukvarustrategi Hur skall kultumätet tekniskt administreras Hur skall det göras tillgängligt för så många som möjligt

15.30-15.45 Kaffe

SOU 1997: 14

15.45-16.15 ABM-samarbetet Göran Kristiansson - Göran, 1:e arkivarie vid Riksarkivet, berättar om det pågående digitaliseringsarbetet inom arkiv, bibliotek och museer och vilka tekniska om lösningar som valts.

16.15-17.30 Gemensam diskussion Behövs en separat sökmaskin för kulturnätet Hur skapas den Skall särskilda krav på struktur ställas för att möjliggöra mer avancerade sökningar pa kulan-nätet Hur tillgängliggörs det redan digitaliserade arbetet

Bilaga 12

Workshop 11/11 1996, Rotundan, Rosenbad 9.00-

Syftet med workshopen är att diskutera möjliga vägar för finansiering och organisation av ett svenskt kultumät. Större delen av dagen ägnas fri debatt kring dessa frågor.

09. 00-0 9. 30 Samling, kaffe, presentationsrunda

09.30-12.00 Tema: Samhällets ansvar for organisation och finansiering av Kultumät Sverige Välkommen hälsar Bi Puranen, utredare Inledning, Göran Löfdahl, statssekreterare, Utbildningsdepartementet Gemensam diskussion Frankrikes och Kanadas kultumät, Malin Edmar och Cissi Billgren Gemensam diskussion

12.00-13.00 Lunch

l 3 00- l 5 30 Tema: Alternativa vägar for organisation och . . finansiering av Kultumät Sverige Kulturnätet i England, Rebecka Svensén Gemensam diskussion Sponsringens villkor, Carin Adlén från Föreningen Kultur och Näringsliv Gemensam diskussion

15.30-15.50 Kaffe

15.5 0-1 7.00 Gemensam diskussion Kulturell överraskning

Bilaga 13

Program för det nordiska kultumätsseminariet på Lidingö

Måndagen den 18 november

Från 9.00 Kaffe står framdukat

10.00 Seminariets moderator Cissi Billgren hälsar välkommen, presentationsrunda, seminariets avsikt 10.30 Presentation av kulturnätsarbete i Danmark, Färöarna, Grönland, Norge 12.15 Lunch 13.30 Presentation kultumätsarbete i Finland, Åland, Sverige av 15.00 Kaffe 15.30 Diskussion: Vad skall ett kultumät innehålla Behövs enhetliga regler för registrering och klassificering till ca 17 Hur bör ett Sökverktyg fungera 19.00 Gemensam middag

Tisdagen den 19 november

Från 7.00 Frukost serveras 9.00 Diskussion: Hur skall ett kulturnät finansieras anslag, sponsorer, fonder, stiftelser avgifter for kulturproducenter. för användare, för vissa typer av innehåll, differentierade 10.40 Kaffe 11.00 Diskussion: Hur skall ett kultumät organiseras redaktion/sekretariat vilka skall få delta regler/loiterier för deltagarna kvalitetssäkring, kvalitetskrav - 12.30 Lunch 13.45 Presentation av kultumätsarbete och IT-strategi i Island Diskussion: Hur kan en samlad IT-strategi för kulturområdet formuleras exempel nationella IT-strategier vad bör en IT-strategi innehålla till ca 16 hur konkret bör den vara -

Kaffe serveras under eftermiddagen. Buss till Arlanda avgår från Skogshem kl 16.05 och ankommer Arlanda kl 17.30.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. lnkomstskattelag,del I-III. Fi. Fastighetsdataregister. Ju. Förbättrad miljöinfomation. M. . Aktivt lbnebidrag.Ett effektivarestödför . arbetshandikappade. A. Länsstyrelserna:roll i trañk- och fordonsfrågor. K.

9 Byråkratin i backspegeln.Femtioår av förändring . sex förvalmingsområden.Fi. Röster om barnsoch ungdomarspsykiskahälsa.S. . Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- . hetsanpassning statsförvaltningens av struktur. Fi. 10. Ansvaret for valutapolitiken.Fi. ll. Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. 12.IT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch slutsatser från en hearing anordnad av lT-kommissionenden 18december. lT-kommissionens rapport l/97. K. 13. Regionpolitikför hela Sverige.N. 14.IT i kulturens tjänst.Ku.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Fastighetsdataregister. 3 Socialdepartementet barns och ungdomars psykiska 8 Rösterom Kommunikationsdepartementet Iånsstyrelsemas roll i trañk- och fordonsfrågor. 6 IT-problem inför ZOOO-skiftet. Referat och slutsatser från hearing anordnad av IT-kommissionenden en 18 december. IT-kommissionens rapport l/97. 12 Finansdepartementet lnkomstskattelag, del lvIIl. 2 Byråkratini backspegeln. Femtio år av förändring sex förvalmingsomráden. 7 Flexibel förvaltning. Förändring och verksamhetsanpassning av statsforvaltningens struktur. 9 Ansvaret för valutapolitiken. 10 Skatter. miljö och sysselsättning. ll Utbildningsdepartementet gymnasieskolan steg för steg. 1 Den nya - Arbetsmarknadsdepartementet Aktivt Iönebidrag. Ett effektivare stödför arbetshandikappade. 5 Kulturdepartementet lT i kulturens tjänst. 14 Narmgs- och handelsdepartementet Regionpolitikför hela Sverige. 13 t

Miljödepartementet

Förbättrad miljöinfomation. 4