Möss och människor : exempel på bra IT-användning bland barn och ungdomar : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

V

i Exempel på bra IT-användning

V

bland barn och ungdomar

v

CORNELIA CLDFRx EUF

SUSANNE GUS SSON IA

CHmsn/xw Awuuassow;

|NGVAR LIND

JESPERTORSSON

CHARLOTTE HEGMAN

GABRIEL ODGREN

Statens offentliga utredningar 1996:32 Statsrådsberedniruget

01176535 Ch

än

ko

IS

m n r

Exempel på bra IT-användning

bland barn och

ungdomar

Delbetänkande IT-råd

av Ungdomens

J i V :Link xairv :

Till statsministern

Ungdomens IT-råd är en kommitté som tillsattes av regeringen i januari l995. Totalt består rådet av tre tjejer och två killar i åldern l4 till 27 år. Rådet år den i särklass yngsta statliga kommittén. Ledamöterna i rådet tar hjälp av andra barn och ungdomar i sitt arbete och jobbar mycket utåtriktat med till exempel studiebesök och samtal med jämnåriga. Dessutom startar och stöttar rådet många intressanta IT-projekt runt om i landet. Rådet skall enligt sina direktiv bland annat "samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan och fritiden. Rådet skall lyfta fram goda exempel användning av informationsteknik bland barn och ungdomar." l detta syfte har rådet skrivit denna skrift som överlämnas som ett delbetänkande till regeringen.

Stockholm i mars I996

Helejna Larsson Helejna Larsson, ordförande

..öch.

manni kor

Möss och människor, exempel bra lT-använd- Konstverken de inledande sidorna är gjorda av ning bland barn och ungdomar, SOU l996:32 elever vid Högskolan i Skövde. Skolans utbildning

inom konst och media är i grunden en humanistisk

.Redaktör och skribent: Eva Nyström kultur- och informationsutbildning.Tekniken

ses

Övriga skribenter: Siri Axelsson, Pär Rittsel. Vanja

främst som ett hjälpmedel, om än ett viktigt Wikström sådant.

Foto: Siri Åxelsson, Bo Fernström, Ulf Gladher, Dynamiska tekniska verktyg används allt

mer Eva Nyström, Jan Petterson, Pär RittseLThomas avancerade sätt i moderna medier. Den tekniska

Johansson utvecklingen inom dessa områden är enorm. Högskolans uppfattning är dock att tekniken aldrig Layout: NsT Form, Lisa Andersson, Stefan Ekblom får överordnas budskapet. Tryck: Norstedts Tryckeri AB Utvecklingen av den moderna mediatekniken © Ungdomens lT-råd påverkar också avgörande sätt vår världsett

Citera gärna, men uppge källan. bild, uppfattning och upplevelse av budskap och

kommunikation. Fram växer med andra ord ett

Försäljning: Frituzes, telefon 08/690 9I 90

nytt sätt att vara och leva och i anknytning till det ISBN: 9I-38-20l98-4 också en ny estetik. ISSN: 0375-250X Högskolan i Skövde

Tyrone Martinsson HEMSIDA 4 Telefon: 0500/46 48 3a Läs delbetänkandet. se konstverken och hitta E-post: tyrone.martinsson@ikm.his.se ytterligare bra exempel rådets hemsida Hemsida: http://www.his.se Internet: http://www.ungit.se. Från den sidan kan

du komma i direktkontakt med många de av exempel som beskrivs i den här skriften.

På hemsidan finns också information om Ungdoi IT-råd och fördjupningar frågor mens i som rör

barn, ungdomar och lT.

naturlig

En del av livet

Erik och Sara är fjorton år gamla. Båda ledamöter i Ungdomens lT-råd. Erik har varit anställd av skolan och undervisat sina lärare efter egen kursplan. Han menar att lärarna måste våga försöka. Nu hjälper Erik den egna skolan att ta fram en egen lTplan. Sara har lagt sina semesterbilder datorn och sedan skapat en multimediapresentation med ljud, bild och text. -Men hon får slåss om utrymmet vid datorn hemma eftersom hela familjen är lika engagerade. Alla har sina favoritprogram. Åsa och Johan är också med i rådet. De är i 25-årsåldern. Åsa började med

Internet för många år sedan och har nu kompisar över hela världen. Hon

kommunicerar och spelar spel tillsammans med dem. Idag använder hon också tekniken dagligen när hon redigerar skivor åt svenska och utländska artistenjohan har flickvän iAustralien och kan via Internet kommunicera billigare och enklare med henne även det självklart inte är känsla träffas riktigt. i - om samma som att Ordförande i rådet heter Helejna och hon är från Gotland. Hon har sin bakgrund i miljörörelsen. Även där har förutsättningarna ändrats i takt med tekniken. Stora lättillgängliga faktabaser byggs upp och nya-nätverk bildas. Precis som många andra väljer Helejna att sköta sitt jobb hemifrån under delar av arbetsveckan. dels för att det är skönare och friare, dels miljöhänsyn. Datorn står i sovrummet och av därifrån kommunicerar Helejna med rådet. Ungdomens IT-råd sammanträder med hjälp av bildtelefoner. Erik sitter i Luleå och Sara finns i Växjö. Alla är uppkopplade med sina datorer och kan tydligt se och höra varandra. Ledamöterna slipper åka över Sverige för att träffas och spar både tid, pengar och miljö. Genom att använda Internet och multimediaprogram skaffar sig rådet hela tiden aktuella kunskaper och nya bekanta. I Ingen i rådet är specialist att programmera och ingen är någon så kallad hacker. Tekniken är bara en naturlig del av livet. Den är med i delar av skolgången, arbetet, under fritiden och i samband med kommittéuppdraget.Tekniken är inte märkvärdig och alls inget underverk. Den bara används.

Ungdomens

Möss och människor

Det var först när musen uppfanns som datorerna blev allmän egendom. l ett slag gjorde musen det väldigt enkelt att använda datorer. Musen fick därför symbolisera ett nytt revolutionerade sätt att arbeta med tekniken. Mycket ändrades när lärde ,oss att klicka. dra och markera. Givetvis är det i grunden människor som ställer krav tekniken och ger den ett vettigt innehåll. Men det är först när många använder en teknik som krav och innehåll kan utvecklas och bli bättre. Och någonting har hänt under de senaste åren. Någonting i mötet mellan möss och människor. Musen blev alltså startsignalen för att allvar sätta människor i centrum för den nya tekniska utvecklingen. Musen gjorde tekniken tillgänglig, spridningen av ny teknik blev därför större och priset tekniken kunde pressas. Nu skymtar det verkliga genombrottet. Redan idag säljs det fler datorer än TV-apparater i Sverige. Men informationsteknik är förstås inte bara datorer. Det finns andra saker som förklarar att begreppet lT slår igenom just nu. Den nya tekniken har ett mycket brett användningsområde. Den används inom vården, jobbet,i hemmet och i snabbköpet.Tillverkning, produkter och arbeten utvecklas helt nya varor och tjänster skapas. Kommunikationen mellan människor förändras i och med den nya tekniken. Människor över hela världen kan nu samtala enklare och snabbare med varandra. Näten kan forsla mer information. En integration av olika tekniker är också väg. DatonTV, telefon och video kanske blir en apparat om ett par år. De flesta servicefunktioner i vårt samhälle kommer att kunna nås on-line. Ungdomens IT-råd anser att IT kommer spela en mycket stor roll för samhällets förändring. IT kommer att utveckla och reformera lärandet, vardagen och världen. Alla människor påverkas och berörs av den nya tekniken, vare sig de vill det eller inte. De kommer i kontakt med lT dagligen och det förändrar deras sätt att leva. Rådet ser i första hand IT som ett hjälpmedel för att ta fram och sprida kunskap.

Hur unga människor utnyttjar lT blir därför avgörande för om Sverige ska klara av att

ställa om sig till ett delvis nytt samhälle.

Den unga generationen har ett självklart och naturligt förhållande till den teknik som nu växer fram. Men alla har inte tillgång till tekniken och får därigenom inte samma möjligheter att utvecklas. På många håll saknas pengar. engagemang och kunskaper. l den här skriften vill Ungdomens lT-råd visa några exempel bra lT-användning bland barn och ungdomar. Det är företrädesvis unga människorna som själva får komma till tals om hur de använder tekniken. De berättar om sin syn framtiden och lT-utvecklingen. De har alla kommit en bit väg. mest av till följd av en stor portion vilja.

Möss och människor kan förhoppningsvis leda till att fler barn och ungdomar får

möjlighet att utvecklas med hjälp av lT.

Känner du igen titeln

John Steinbeck skrev redan I937 boken Möss och människor Of Mice and Men som blev hans första publiksuccé. Boken handlar om den enkla människans svårigheter att möta en krånglig värld.Två lantarbetare, George och Lennie, drömmer om en bättre tillvaro en egen gård. Lennie som är lite förståndshandikppad älskar att smeka allt som är mjukt möss, kaniner och hundvalpanTyvärr är han lite hårdhänt och råkar ibland krama ihjäl djuren. Boken får ett tragiskt slut för Lennie.

Boktiteln hade Steinbeck lånat av en strof hos den skotske diktaren Robert Burns.

Där berättas hur en bonde under höstplöjningen ofrivilligt kommer att förstöra ett rede som en liten mus ställt i ordning till vintern. Dikten slutar med en vemodig reflexion: "Du är inte ensam, Mousie. i din fåfänga omsorg. De vackraste och klo.kaste planer, både av möss och människor, går ofta till spillo. Kvar blir i stället för den glädje de hoppades kunna uppnå bara sorg och möda." Liknelsen med j en tänkbar lT-utveckling är slående. Det gäller att ta tillvara alla vackra och kloka planer innan de går förlorade.

Ba rn

0 Funktionshindrade

Grundskola

p

In vandrare

Gymnasium

Högskola

Arbetslösa i

Företag

IT

IT betyder informationsteknik. Distans

Det innebär i sin tur datorer, telefoner, faxar och andra tekniska finesser men också ledningar, kablar och nätverk och sådant som gör det möjligt

Fritid

att uppnå kontakt oavsett geografiska avstånd. IT gör det alltså möjligt lagra, bearbeta, överföra att och presentera text, ljud och bild.

Egentligen är nog informations- och Tjejer

kommunikationsmöjligheter bättre beskrivande ett namn. Men då skulle förstås förkortningen IT inte att använda.

Framtid

Äldre elever lär de yngre

Körkort för sjuåringar

Spel och lek bra för barn

yttervärlden Fönster mot

Fantasin övas med datorlek

Visar sina drömmar

Skola utaniskolplikt

Datorn kan inte kramas

Ombytta roller

Bärbara till barnen

inspirerar elever

Internetkonst Lär sig datorer och bättre svenska

Lärare i världen undervisar Edsbyn

Vårdskolans elever utbildar sina lärare

Tekniken blev frö till ny skola

Brygga mellan teknik och folk för

Testpilot ny högskola

Kortare tid för projektjobben

i Datorspel gav arbete

Livsvilja på datortek i

välja yrke i Datorn hjälper dig ,

Missionerar människor om unga

får stöd via datorn

Unga företagare .

Marknadsföring över Internet

Högskolekurs distans

Kurs i distansarbete bruksorten jobb

ger

Distansundervisning i skärgården

Miljöbåt kastar loss

Kulturentusiaster bildar nätverk j

nya i

Nätverk för datornördar Å

lockar fram tjejer i i Kreativa program -

killar portförbjudna

Här

är Tjejer samarbetar

Byn bortom Internet Tankar om framtiden r i

Det får lära

är att man sig

hantera datorn och använda

den som en penna.

Jag har ett körkort

som visar att jag

kan köra datorn.

Det är Visa för att

kompisarn

Körkor

.-

or

. .

o

r

sjuanng

Räbåc/e, Umeå, barn i alla åldrar med

arbetar

På Linblomman, som ligger i

datorer, till eloaåringar. från sexåringar

Norman. körkortet jâzllt år, beråttarjoakim får Första man ta når man -

redan lårt anoånda datorn i små s/eol/Jroje/et.

Som tioåring bar joakim sig att

med både

informationssidor

Mattelåxan ban i datorn oeb ban bar skapat

fixar

bar ban lårt bantera de vanligaste bilder ocb grafik. sig På nyttavågen

programmen.

landsomfattande projektet

På Linblomman bar barnen varit med i tre år i det

använder eller mindre skolar- Framtidsbarn. Alla barn datorer i i projektet mer

scbemat. betet databuns/eap inget på år åmne men

Den åldersintegrerade skolan Linblomman består av tre

avdelningar; Gläntan, Källan och DungemMen det är

bara Dungens barn olika åldrar SKAPAR EN EGEN HEMSIDA 28 i som är med i

projektet. Skolan funderar förslag i framtiden låta

nu ett om att

-Jag tycker flera skolor ska ha datorer, Joakim, barnen körkort varje år och då klara etappmål. När

anser ta nya

för det är jätteroligt att arbeta med dem. barnen börjar i femte klass ska de kanske använda

kalkylprogram och I planerar e-post. sexan man att eleverna ska lära sig söka databaser i Internet. GEMENSAMMANYTTIGHETER Just är hemsida under uppbyggnad och nu en egen

Ett 20-tal fritidshem i landet tanken är de äldre barnen ska med och utforma

runt om är upp- att vara kopplade nät och har tillgång till den. samma en gemensam databas med uppslagsverk och De barnen använder ritprogrammen och massor av yngre mest andra nyttigheter. spel begränsad omfattning. i

Där skriver små brev och meddelanden Det är roligast spela spel för då skjuter - man - att man mest, i till varandra, säger Joakim. säger sexårige Erik Strand. Fast han

Barnen Dungen berättar berättar han också ritar mycket. Men att

- jag vill inte

att man chattar med de andra Mest robotbilder, jag - som tar

och förklarar det är jobba med datorer när hem och kylskåpet. Där får

att som att sätter prata i telefon fast de skriver dom hänga tills jag river sönder

jagblir stor Det tror

dator. dom, säger han glatt.

jag skulle vara tråkigt.

Mest kontakt har Dungen Hemma hos Erik finns det flera

med förskolor, fritidshem och datorer och där brukar han också

skolor i den kommunen vilket barnen tycker sitta och rita. egna

är roligare. Då kan de också träffas ibland och leka Men jag vill inte jobba med datorer jag blir stor

- när med varandra. Det jag skulle tråkigt. tror vara

BILDER OCH BREV KUL RITA HÄSTAR

D

et är inte bara skrivna brev de skickar över nätet Jämnåriga Amanda Hurican har en helt uppfatt-

annan till sina vänner i landet. Ibland skickar de ning; Hon ska jobba med datorer när hon blir och runt om stor också med bilder hela klassen eller sig själva och förklarar varför datorer finns: .

de lite äldre barnen får hjälpa till läsa in bilderna i Det är för att de ska skriva och för

att - vuxna att

datorn. barnen ska ha kul

Eleverna har tillgång till mängd olika program, Själv tycker hon grafikprogrammen är roligast och bäst en anpassade till ålder och färdighet vid datorn. Här får de är att rita hus eller hästar. Hon brukar sitta och rita

lära sig att hantera grafikprogram, ordbehandlings- tillsammans med sin äldre också går Linsyster som program, verktygsprogram och pedagogiska blomman. program. Dessutom deltar skolan i ett världsomfattande Amanda berättar stolt hennes föräldrar, speciellt att miljöprojekt Internet. är mycket imponerade hennes teckningar. mamma, av

HJÄLPERVARANDRA

Barnen hjälper varandra väldigt Jörgen Markström det

menar att

mycket och det är alltid minst två är ekonomisk fråga och han tror

en barn sitter framför dator. Ãr nyckeln till kunskasom en att skolan här är det något problem så försöker de datorerna. Jörgen är förskolpen om A

själva lista vad är fel och de lärare och är tillsammans med Annica

ut som

hjälper varandra istället för att ropa Nordenqvist dataansvarig skolan.

någon lärare. Det trycks ivrigt -Jag hörde talas projektet om knappar och förtjust trumpetar de ut Framtidsbarn när jag gick en datakurs

för varandra roligheter de 199.3 handlade teknik för

nya som om upptäckt. flickor och pojkar, berättar Jörgen.

Till skillnad från verkar de Han blev oerhört intresserad och vuxna inte bekymra sig något ska idag finansierar universitetet den om att sönder de trycker fel knapp. årliga kostnaden 20 000 kr om Det finns flera datorer i utspridda i Linblomman.

skolan och barnen kan använda dem

när de vill, ifall de är lediga de: van

säga. Men det är mycket kiv ÖKAT INTRESSE - om datorerna, berättar Hanna, och jag FRÅN FÖRÄLDRAR

hoppas att snart får några fler. Reaktionerna från barnens föräldrar

alla barn önskar hon För som har till största delen varit positiva. kunna använda datorn precis då hon I projektstarten ifrågasatte ett par får lust. Och det är inte alltid det går. föräldrar om det verkligen var Tanken är dessutom att barnen lämpligt att så små barn skulle hålla att arbeta gemensamt framför datorn orolig för med datorer. Någon var -ingen ska behöva sitta där ensam. arbetet vid skärmarna med tanke Det ligger i hela pedagogiken att för mycket strålning att barn utsätts stötta samarbetet mellan pojkar och från andra elektroniska apparater. flickor i olika åldrar. Idag finns inte dessa farhågor utan

man får enbart positiva reaktioner.

Föräldrarna till barnen de andra FÅ DATORERI HEMMEN ökat avdelningarna har också visat ett

När Linblomman

gick med i intresse för bör använda att man projektet var det bara tredjedel en av datorer i arbetet med barnen. hade datorer hemma. Tre barnen som har antalet visserligen ökat, år senare långt ifrån alla har dator men hemma.

MÖTE UTANFÖRDATORNÄTET

E

n gång om året träffas Framtidsbarn från hela landet. I år sker mötet i Skåne där cirka 400 barn i projektet möter de brevväxlat med längre tid. I Umeå vänner som en ser alla fram träffen och sammanlagt blir det barn emot 28 i åldrarna 8-1 1 år som åker tillsammans med föräldrar och personal. Nyligen genomfördes också ett litet specialprojekt

Linblomman. En grupp nio- och tioåringar tre tjejer

och pojkar fick läsa in bilder sig själva, lägga sex ljud och sedan skriva några rader till varje bild. Gruppen fick det här sättetilära sig bildinläsning med scanner samtidigt som de lärde sig hur multimedia fungerar i praktiken. Tillsammans gjorde de personlig en presentation av sig själva. Alla som deltog tyckte det var jätteroligt att skapa utan alltför mycket inblandning från de vuxna. c

Äldre elever lär

de yngre

När lärarenTimoVilgats vikarieradei Lombolo- väldigt uppskattade och de fick fördelen att Datorgrund lågstadiet

skolan Kirunañckhanidéntill i ett projekt.För tidigt bekanta sig medden nya tekniken ett Redan första klasshade i barnen även fått testa att aktiveraelevernas skrivande och för att öka roligt och pedagogiskt sätt. enklaordbehandlingsprogram tack datorvareen samarbetetoch kommunikationenskolor och Till sakenhör också att det bara var tjejer intresseradlärarinna tyckte att det ett som var förskolor emellan så lät han sina l6 elever med i skolansdatagrupper.det helasågs som bra drag inför framtiden. elektroniska brevlådor.Genom demkunde tjejaktiviteter. Det finns naturligt hos barnen. egna - ett intresse de skrivatill sina kompisarochlärare,samtidigt Även om killarna ocksåbleverbjudna att De lär väldigtsnabbt användaallaolika - sig att som de lärde sig massorom datorer. vara med. så var de inte lika intresserade. släpper i derasnävarl programsom man förklararTimo.

Till skolan lördag Intressetblandtjejerna var så stort att flera

l projektet ingick tjejernai årskursfem styckenkomtill skolanredanhalvåtta morävenatt v för halvtimme i datasalen. gång veckan i träffadesoch undervisade gonen att en extra en förskolebarni datorkunskap. När dedessutomfick chansen skapa att egna jätteduktiga.berättar Tjeje- tidningari programmet Publisher så var det till - De var visadede enklare till och med elever skolan i lördagarna rna yngre programsom exempelMiasMattehus,och barnen fick -Ja, de hadedragit med en praktikant som även bilder och småtelefonlistor. hadenycklartill skolan för att komma och rita göra Blandförskolebarnen dessadatamöten arbetamed sina tidningar... var

för

Spel och lek bra barn

För barn med koncentrationssvårigheter kan datorskärmdagarna ändaskulle i infrias. ljudtill ljudsagor.Program som överhuvud taget iblandTV ett sätt att Och just Detta ärlju organiseradverksamhet, snuddar vid ämnet våld är totalt uteslutna. vara varvaner. - en dennalikhet med TV. att blandaljud och bild, säger Bo Gustafsson och berättar att barnen i Vadgällerintresset könenemellan så anser kanske är skältill oroligabarn så regelfår sitta högst trettio minuter vid datorn. Bo Gustafsson pojkar att ochflickor använder ett att passar bra ihop meddatorer. Den tiden användseffektivt med bland annat datorernalika mycket. men olika sätt: PåKällängensförskola ijönköping har man inlärnlngsprogram fyllda av roliga inslag. Flickortycks hellre arbetamed bild- och gått med projektet Datorn Förskolan.Det i i är formprogram medanpojkar mera dras till de

ett projekt som satsar att lära barn i åldrarna Datorn enbart ett komplement program och spel som innehåller action. Men

fyra till sex år att handskasmeddatorer. oavsett vad de väljer får de i sig en stor dos Inte heller har man tagit bort någotfrån det -Att "lura barnkunskapmedhjälp av lek platsmed dator- kunskap. ordinarie schematför att och spelhar länge varit ett pedagogiskt sätt Bo Gustafsson. erna. menar att undervisa. säger Bo Gustafsson som är viktigt datorn för vad - Det är att manser projektledare..Han berättar att barnenockså den är ett utmärktkomplementtill den övriga samarbetarbättre dåde hjälper sina kompisar undervisningen medde olika programmen. På förskolan arbetar barnen med olika

inlärningsprogram som till exempel matte- Alla barn får med vara program räkna fötterna en någotminimerad Och det är inte bara barn har svårt tusenfoting,formprogram rita ochberätta som att en koncentrera sig som ingår projektet, i utan alla saga eller programsom övar det logiska tänsom vill vara med. kandet ñnn din väg ut ur en labyrint. Barnen Det finns heller inga tecken den gängse skriver också små berättelser i att vuxenprogram bilden av ett glåmigt barnsittandes framför en och de ritar bilder som de sätter samman med

Det

är

Jhgt

a säga att dator

inte är nyttig

för barn.

Jag

ingen aning or

hur jag lärde mi

läsa eller att prat

engelska. Det bar

liksom kor

när man lekt

med datorr Henrik Fann/euiyt 8 Å

dator på grund a

egen

fimktiøns/Jineá

Fantasin

OVQS

meélatorlek

besökte Henrik Fannkvist datateket Sundsvall gammal i

fick för

år

Fyra acb

mamma

leka dator. den tiden framför På måste Karin första gången en bjålpa

bonom med allt grund bans muskelsjukdom. på av

långre. För kan skriva, spela spel oeb ba med

Men kul kompi-

inte - nu jag

datorn, berättar Henrik.

famfbr

sarna

Förresten. Det år jag som får bjålpa mamma med datorn. Hon kan inte så

-

mycket.

med

i anvånda På landets datatek får olika möjlig/vet

barn fiinktionsbinder

att

dator.. det de kan leka alldeles leken sjålva. Det För många första gången år år

som. datorn. satts i centrum. Inte sjålva

Ibland framför datorn oeb slutar med klossarna golvet, ibland - börjar man på

Sundsvall,

blir det förklarar de eldsjälarna datateket

två i på tvårt om,

Pierre ock speeialpedagogen Anne-Marie Wålikangas.

arbetsterapeuten Maud

Funktionshindrade

A

På datateket lockas barnens fantasi fram, deras olika Att skriva för hand är Henriks utmaning. Likaså nya att sinnen stimuleras och den motoriska förmågan utvecklas. läsa serietidningar och böcker. Favoriterna är Fantomen

På samma sätt i vanlig lek. och Kalle Anka och boksidan är det Bert-böckerna. som Med olika knep och tillbehör minimeras barnens olika För läsa har han kunnat sedan fyraårsåldern och skriva

funktionshinder. Henrik använder liten styrkula i stället dator är han nästan i klassen behärska. en ensam om att för den muskelkrävande Andra barn med Matte och engelska har han fått köpet via dataspel och. musen. utrustas pekskärmar, styrplattor, de många pedagogiska

klämkontakter eller han lotsar sig igenom annat program som passar just dem. under fyra år. Eftersom datorn

har ljudkort och högtalare har

LYCKAN ÄR han också lärt sig uttalen rätt.

OBESKRIVLIG Det är löjligt att säga -

Henriks

att datorer inte är nyttigt för lycka att för barn, fnyser han. jag har

första gången klara något

ingen aning hur jag lärde själv obeskrivlig. i om var mig att läsa eller prata Första gången pirrade engelska. Det bara liksom det i magen." Iag visste kom lekte med inte hur gjorde. Men när man man

kunde nästan datorn. Och det måste vara

jag själv med bra för alla barn. en gång

Hemma hos honom talar tiden före LÃNAR OFTA man nu om och efter datorn. Så HEM PROGRAM

betydelsefullt det för kan låna var an program Henrik att klara något datateket och byta dem när ut själv, att kunna bestämma. tröttnat. Idag lånar man Fyra år har gått och i tre Henrik lika ofta från kompi-

års tid har Henrik haft Men favoriten en sarna. är egen dator, kompi- fortfarande det första som proförtjust flockas kring. han testade; Kul sarna grammet Visserligen kan Henrik med Jokus. . inte hålla i vanlig När liten fanns en - man var leksakspistol men här kan han skjuta rymdmonster det roliga saker göra och så kan jag leta lite - att nu upp snabbare och träffsäkrare än de datorovana vännerna. För svårare delar ijokusprogrammen. Som och leta att runt framför datorn är det kompisarna är funktions- i olika eller pröva de lite luriga sakerna i rymden. som rum

hindrade. Eftersom Henriks inte kan speciellt mycket

mamma Henrik går nu i första klass. Men någon dator i skolan datorer är det han blivit familjens dataexpert. om som vill han absolut inte höra talas om.

Jag vill skriva själv. Det blir mycket och

snyggare är roligare.

Funktionshindrade

Och det är med mycket stolthet i

rösten han berättar om de råd han kan sin när hon sätter sig , ge mamma vid datorn. Kärvar det för mycket passar han å fråga Maud eller Anne-Marie 1991 drog Birgitta att vid veckobesöket habiliteringscent- treårig försöksverks där han muskeltränar i bassängen. Sundsvall . rat var en av l början hände det de kom hem personal utan Maud att till honom och hjälpte till. Till och pröva sig fram och

med killen sålde åkte andra datatek. som program hem till dem gång. Deras engagem en Fast Maud och Anne-Marie kund metoder. inte så mycket från början det Bara målet om - a tekniska. Det till och med så medger att de ofta var att Anne-Marie först inte ville alls. Barn inte tekniken som skulle inte sitta framför datorer. De Datateken ingå skulle leka. tive barnhabiliteri

ungdomar som än UTVECKLA DATORLEKEN Det är inte en v u a , därför Maud absolut ville del utan ett sätt at et var ha med henne i projektet, drog språk och begrepp som i w igång För det leken Detta får barn funktionshinder den vanliga leken 1991. var som utan 1 skulle utvecklas med hjälp. barnen datateken får det framför datorn.

datorernas

Försynt har de lirkat med alltför Efter försöksperioden har datateken permanentats och fått ett

ambitiösa föräldrar och fått dem 20-tal efterföljare i landet. Personalen vid försöksdatateken att utbildar i sin datatekspersonal. I förstå upprepning och igenkän- nu tur ny att ning glädje för barnen. Inte Finns inget datatek kan föräldrar hjälp är en orten av

något tråkigt för de Handikappinstitutet att hitta det ligger bäst till.

som vuxna. som För tvåårige Henrik Morgonsköld

är upprepningen ett måste. Hans högra har plexusskada, den arm en var orörlig efter förlossningen. Ihärdig vanlig sjukgymnastik visserligen gav resultat men efter bara andra -

besöket clatatekct är pappa Lennart

stormförtjust. För här sitter Henrik

och kämpar för björnen Nalle

att att röra sig runt i ett snabbköp. Han klämmer, trycker och slår

ivrigt med högerarmen tryckdonet

Funktionshindrade

för att föra Nalle vidare i butiken. Den vänstra handen är Flera barn med funktionshinder får idag leka sig tusen fullt upptagen med att hålla specialknapp så fram till större självkänsla datateken. nere en att . programmet kan skärmen. Många kan för första gången i sitt liv sig själva och ses roa Det tar inte många sekunder för Henrik förstå leka med föräldrar, syskon och kamrater. Med datorns att att det bara är den högra kan trilla hjälp. armen som varorna att 4 ner i Nalles kundvagn.

Efter kvart framför datorn är Henrik svettig och en rödkindad förtjusning. Men det är dags sluta. För av att leken framför datorn är så intensiv Henrik får träningsatt

värk han sitter förilänge.

om Datateket Sundsvall Efteråt blir det saft och kakor flinkt plockas som upp med högerhanden farten. Maud Pierre, Anne-Marie Wälikangas av bara Den vänstra behövs för

saftflaskan. Träningen högerarmen fortsätter. Telefon: 060/18 28 80

av Men för

Henrik är det saftkalas och datorlek. Henrik och Karin Fannkvist

Telefon: 060/61 41 59

Handikappinstitutet, Stockholm ENORM SKILLNAD Birgitta Göthberg appa Lennart är närmast rörd. Bara efter två korta Telefon: 08/620 17 00 gånger framför datorn datateket har det blivit en enorm Teitttelefon: 08/759 66 30 skillnad i Henriks förmåga att röra sin högerarm. Fax: 08/739 21 52 Henrik uttrycker det sitt alldeles sätt när egna ska plocka kakor paketet. RBU, riksförbundet för rörelsehindrade barn och pappa ur -Jag kan själv i ungdomar

Självförtroendet hos barnen efter besök. Jan-Erik Jonsson

växer varje Vanligtvis får de fem finns Telefon: 08/774 68 20 gånger, men det barn som

besökt datateket 20-talet gånger. De slinka in Fax: 08/647 77 48 passar att "vid sina besök habiliteringscentrat, eftersom datateket E-post: jan-erilej0nsson@eua.ericsson.se

ligger byggnad. Hemsida: http://wvvw.rbu.se i samma

På så sätt får Maud och Anne-Marie kontakt med nya TeleNova barn och föräldrar kan intresseras för verksamheten. som Skräddarsyr hjälpmedel för minska olika funkatt Till början testar i leken vilka en man program som tionshinder barnen mest. Sen klurar olika sätt för roar man ut att Telefon: 08/39 90 90 förenkla användningen och minska funktionshindren. Fax: 08/39 58 80

Under årens lopp har personalen landets datatek tagit

fram egna program, specialkonstruerat tangentbord och

musknappar och andra sätt fört utvecklingen framåt.

26:

Funktionshindrade

-Jag hadekontakt med en kollegafrån Stock- För mångadovblindaanvändare är detta finner man bådetonåringar, pensionärer och holm nätet i två år utan att ha den minsta datornätderasendafönster yttervärlden, medelålders personer. mot aning om att han var dövblind.Det upptäckte säger Christer. jag först när träffades. berättar Christer Med sina specialkonstruerade datorer kan Yngst nätet

Holmgren ,Gammelängsbasen i Boden.Han deskrivatill och jonasEckerman databasen Träffpunkt44zani på ar en av initiativtagarna till det riksomfattande råd eller skaffa nya vänner. Stockholmberättar att den uppkopplade yngsta datornätet Fruktträdet. hanhar hört talas är sju ar om Nätet år till för människor allaåldersgrup- Lockar de i Att använda kostar ingenting och unga systemet per och medalla sorters funktionshinder.Det det finns inga medlemsavgifter skabetalas. Frånbörjan var det mestvuxnasom använde som enda som krävs är att man kanhanteradatorer systemetmen Christer Holmgrenhävdar att Fruktträdet är egenligen ett samlingsnamn för GammelängsbasenBoden i det senare tid har kommit allt fler unga ett tiotal olikadatabaser runt om i landet;fran Christer Holmgren användare. TräffpunktHadariMalmötill Gammelangsbasen Det kanbero fungerar Telefon:092-l/50000 att systemet som i Boden. BBS:O92l/5l l 94 Internet och användarnakommunicerarfritt medde olika databasernainätet. BBStexttelefon:092l/5l l 95

Får nya kompisar

Man kan diskutera handikappfrågor,nya Träffpunkt44:an De flesta användarna dovblinda, är syn- eller böcker,brafilmer,ungdomsvåld allt man är - jonasEckerman hörselskadade. Här diskuterarmänniskormed intresseradav. Telefon:08/3992 56 talsvårigheterobehindratmedvarandraochde Drygt 3 000 personer är uppkoppladetill BBS:08/3986 70 alt. 39 99 20 som nästan aldrig varit utanförden egna orten Fruktträdetsdatabassystem ochdeblir fler och BBStexttelefon:08/64807 07 får kompisar över helalandet. fler. Åldern bland användarna varierar. Har

Hur beskriver drömmar och önsk- andra människor,förklarar Göran Plato man sina nalen sorterat ochanalyserat. som ningar om man har svårt att överhuvud taget Thomas Åkesson kan sätt avslöja startade centret. samma görasig förståddinför andramänniskorDetta sina önskningaroch innersta drömmar. Hans Då var den lilla källarlokalenhelt tom.

har varit ett problem som begåvningshandi- dröm är röd sportbil.lnallröd.Stig pekar ldag de är tre rummen välfyllda medmöbler en kappade genom allatider fått drasmed.Nu har skärmen och visar han önskar de renoveratsamt keramikskalar, vaggdekoraatt ett eget det kommit ett hjälpmedel som krossarmånga kylskåp sitt tioner, dukar och kuddar de självatillverkat. rum. hinder hanheter Isaac. Datorer blandasmedegenodladeeterneller. - Isaac är en liten dosa, inte mycket större än Minningar Här bestämmerde själva.

en freestyle.medfunktioner som mobiltelefon. Programmetdeanvänderkallas Minningar satellitnavigator.dator och digitalkamera. och såsmåningomskabarnmed samma funk- Isaac provas sedannågraår av ett tiotal vuxna tionshinder tillgångtill detta. personersom dagligenkommertill verksamhe- Personerna Tryckolerahjälperforskarna ten Tryckolera Lund.De flesta i kan inte Certec, Tryckolera centrum för rehabiliteringsteknik, uttrycka sigi dagligttal.Menmedlsaacs hjälp är Göran Plato,StigNilsson Lundstekniskahögskola att utforskaIsaacs det mesta möjligt. Telefon: 046/2l I 48 se möjligheter.ldaganvändsIsaac som personlig

assistent också av barn med funktionshinder. Certec Samlat bilder Nu utvecklasprojektetvidaremed nya tillämp- CalleSjöström,ArneSvensk

StigNilsson tar fram en diskett. sätter den i ningar som till exempelMinningar Telefon:046/22240 95 datorn och börjar berätta vem han är och hur Det är underbart hur dessaspecial- - att se Fax:046/222 44 3l han bor. Bildernahan visar skärmen har han kunnigamänniskorfårettalltstörresjälvförtro- calle.sjostrom@certec.lth.se E-post: samlat medlsaacochtillsammansmed perso- ende mer de kandela sina upplevelser med

Vi kan g"ra så

Ct

IIIYC

med datorn. har

Jag gjort

udnmgar

och böcker till ettorna.

johan Gustafson 11 år

Datcfgn

. anime

Grundskoleeleverna skolbånk med Espedalsskolan Ronneby i sin på öppnar en diskett. Sko/banken datorn. Också personlig ligger nämligen i skolkatalogen år oc/o de eleverna bar digital själva med 180 gjort personliga presentationer av sig bilder, texter ocb eget inspelat prat. Alla kan kolla in elever ocb varifrån de kommer ocb vilka intressen de - nya se bar, berättar lite hemland Indien förklarar Mitta Seg/Jani, sjalv som om sitt på sin sida. kan bor också, ock klickar

fram

Man

- se var jag sager foban Gustafson en

karta över Ronneby ocb pekar blinkande punkt bans bem. Ett på en - nytt musklick ocb elever ock lårare bor. man ser var samtliga

Grundskola

rutinerna för att starta Den Digitala Skolbänken. Lärarna

har liknande disketter lite andra möjligheter att nå men MÅNGA ÄR INVANDRARE innehållet i skolbänken.

De flesta punkterna skärmen blinkar i bostad- Under varje rubrik har samlat de pedagogiska

man sområdet Hjorthöjden, tättbebyggt hyreshusområde program kommunen testat och köpt in. Också databaser ett i utkanten den typiska lilla småstaden. Nästan och multimediafunktioner liksom Ronnebys eget resursnät av var tredje elev skolan har invandrarbakgrund i och flertalet med kopplingar till både Internet och kraftfull CDav en eleverna kommer från hem där föräldrarna har ROM-server nås med några knapptryck. någon av

industrijobb eller ett serviceyrke.

För att ge eleverna en god start i livet bestämde kommu- INNEHÅLLET SKRÄDDARSYS sig för att göra rejäl datorsatsning. Men inte planlöst nen en

tanka i databurkar och hoppas någon varje skola kan alltså ha olika innehåll under de olika

ner en massa program att specialintressserad lärare skulle sig. Här skulle det bli rubrikknapparna. Här finns knappar för matematik, engagera

ett projekt som utgick från elevernas och lärarnas behov. engelska, svenska, historia, bild, geografi. Också knappar

Och kunniga tekniker dessavillkor beredda för rast och fritid, uppslagsverk och lexikon samt Internet. som var att skapa sådant fann bara någon kilometer från Allt kan skräddarsys under de olika knapparna. ett system man skolan. Sedan tio år har Stiftelsen Soft Center lockat IT-inriktade Snart har sportlov och idag är det kroppkakor i affärsföretag, produktutvecklare, forskare, utbildare och dessutom matsalen, påpekar 1 l-åriga Hanna Olin Pettersson som

högskola till På företaget ADB- med vana knapptryck bläddrade en orten. Nordic tyckte idén lysande och

partner man var Jag behöver inte bry

hösten 1994 började den vilka fyller gemensamma se som

. mig hur dator

utvecklingen Den Digitala Skolbänken. om en idag, frågar hon och trycker fram av en

fungerar. Men jag måste färgbild dagens födelsedagsbarn.

Olof Appelkvist just går förbi vad som

veta jag vill göra.

ALLA FUNGERARSOMTESTPILOTER tycker man ska skicka ett grattiskort.

Elever, och skolpersonal har villigt Sagt och gjort. Han sticker in sin

fungerat testpiloter och drivit projektet framåt. diskett och trycker fram datorpostfunktionerna, skriver som Visst har gått in i väggen många gånger, berättar låg- några rader och skickar sin hälsning. stadieläraren Britt Broman Sjösten, projektledare skolan.

Men efter ett svettigt år har ett bra pedagogiskt verktyg, nu EGNA FOTOT FRIMÄRKE fungerar lugnt och säkert både för lärare och elever. som

Och andra skolor kan tillgång till. Tiots han går i är han lika förtjust första-

som nu att sexan som

I varje skolsal står två eller fyra datorer. De elever som vill klassarna när hans foto dyker upp som frimärke

arbeta självständigt vid datorerna går dit, de andra slår sig skärmens ritade kuvert. För här man att posten i ser vid de runda borden och kan lite hjälp från datorn kuvert sitt brev Med frimärke, ner extra är ett man stoppar

lärarna. namn, adress och allt. Och tack vare disketterna med

Det är dödsenkelt starta datorn, förklarar sjätte- inbyggda lösenord kan ingen läsa någon

- att annans post. klassaren Mitta och in sin diskett. Datorn kör På olika sätt har man jobbat sig bort från den vanligtvis stoppar igång och skärmen dyker bild så abstrakta datorvårlden och skapat fönster, en upp av ett som sommarlandskap med tiotal rubrikknappar. På konkret visar elever och lärare vad de håller med. ett

disketten finns redan elevens lösenord inladdat liksom

Grundskola

Därför ärdet lika lätt för både sjuåringen och den

datorovane läraren att skicka första datorbrevet.

Bläddra i skolkatalogen eller skolkalendern är lika

enkelt. Esped i Elever och lärare

Jag behöver inte bry mig hur en dator fungerar, - om samarbete med ADB-Part förklarar Hanna. Men jag måste vad jag vill veta göra. utvecklat Den Digitala Sko

För lärarna har datorn blivit en betydelsefull Skolbänken ska behöva ha

En liten del tiden utnyttjar den för så extraresurs. av man vardagsarbetet. Detta är en

kallade drillningsövningar. Elever som till exempel behöver skapats för att avdram som träna multiplikations-tabellen kan extra duvning i

förenkla momenten och g

några av matteövningarna. Man köper paketlös en Lärarna får då tid över till elever behöver extra mer som skolan läggs sedan de p

uppmärksamhet. vill ha lättillgängliga ° man Hela klassen behöver inte när jag görvfel, säger - veta eller för elevernas gruppar . Johan och förklarar att bara får öva tillräckligt länge man kommer ihåg. Rättat det datorn. Både EGEN DISKET man gör Alla specialfunktioner svårighetsgraden och arbetstakten ökar allteftersom i sy man skolans önskemål lättill klarar sig bra. om

moment som inloggning

förprogrammerade pers

OSYNLIGA LÄNKAR VÄRLDEN och lärare har MOT utrustats m

drillningsprogrammen bara liten del och den startar alla dezfun en är en av

innehållet i Den Digitala Skolbänken. En viktig bänken.

de oändliga möjligheterna söka informa- I Skolbänken finns kop extraresurs är att tion i världens databaser via Internet. Både för elever och biblioteksdatabaser, komm

lärare. SKOLPO

Eftersom alla tyckte det krångligt med dessa var Det lockar är hu i som mest bokstavsrika Internetadresser fick teknikerna konstruera skolkatalog, skolpost, skol

speciella knappar att klicka på. Under knapparna döljs skolmatsedel

schema och länkar omärkligt kopplar användarna ut till världen

som utför kvalificerade ope som utanför skolan. den vanligast förekomman

Under .rubriken för engelska kan göra knappar

man nisk post, Ordbehandling a

kopplar eleverna till Internet och någon engelsk skola. som Eleverna kan klicka fra

Under lektionen i historia kan de sätt koppla samma enskild elev bor och skick

mot det lokala biblioteket och be bibliotekarien upp läsa andras post eftersom l

läsa in tidningstexter handlar Bosnien, EU eller som om postadressen.

står dagordningen. annat som

Grundskola

De kan också utdrag ur böcker, referenslistor och DIGITAL LÄRARE behövs för svenskämnet. Samarbetet med stans annat som

Men grundidén får inte spolieras. Det ska lätt för

bibliotek är mycket intimt och bibliotekspersonalen jobbar vara både lärare och elever använda sig datorn. Under för högtryck för att hjälpa eleverna. Allt finns inte i att av deras databas. Då de in det efterfrågade den ettåriga experimenttiden har de ovana lärarna fått egen scannar materialet. Plockar tidningsarkiv och undervis- tampas och stå ut med en hel del. Men idag finns det ur stöttar ningen olika färdigt; ett attraktivt pedagogiskt skal lärare och elever sätt. som kan fylla med det innehåll de själva vill. . En digital skolbänk har fötts under vånda. Ãr det stor BÖCKER TILL ETTORNA dags för digital lärare nu en

Eleverna skolan kan också göra projekt. En - Nähä, säger Mitta bestämt. Vem ska då krama ettorna

egna gjorde lättlästa tidningar och böcker till och vem ska prata med oss Det kan aldrig dator grupp små en i göra ettorna. Man var tvungen att tänka att ha korta meningar och lättlästa ord. Det kul, tycker johan går i var som nu femman.

Att eleverna själva varit försökskaniner i projekt-

utvecklingen har de inte tänkt på. Istället känner de att de

fått med och bestämma hur de själva vill ha det. vara Skolkatalogen och datorposten är roligast, tycker -

Mitta. Jag kan sitta länge och klicka mig fram bland

eleverna här skolan för att veta vad de gillar, höra hur

de pratar och hur de ut. För får göra våra sidor se ser själva. Filma in och något kul till kamraterna. oss prata Att hon samtidigt lär sig hantera dator, lägga in både en bild, ljud och i dokument har hon inte text samma ens tänkt på.

Elevernas naturliga nyfikenhet, experimentlusta och

berättarglädje grundsten. Lärarnas behov och tankar är en kring datorn som en pedagogisk resurs är Varje en annan. dag kommer de använda datorn i skolarbenya sätt att tet och projektledaren Britt gör så mycket hon kan för

att tillgodose behoven. Ideérna står elever och lärare för,

det handfasta programmeringsjobbet gör teknikerna samarbetsföretaget. i

Grundskola

Skola utan skolplikt

Ljusdals kommun i Hälsinglandhar 45 l renoverings- och ombyggnadsarbetet har Det är ocksårektorerna som ska P rata med satsat miljoner kronor bygga grundskolan i tagit bort alla korridorer för att göra "bråkiga"elever. säger Rolf att om man Färila.Det har blivit en skolaför framtiden. arbetsmiljön mer trivsam. Härfinnsheller inga

-Vi villegöra denhelt olik den traditionella klassrum utan arbetsrum av olika storlek och Skola 2000 för förändring

skolan nutidens har gått berättar karaktär. Projektet heter Skola 2000 och ingår i som vuxna en drivkrafterna Datorerna skolankommer också använrektor Rolfjansson som är en av - satsning inom landetför att förbättra dagens bakom projektet das till kontakter medandraskolor både utom- skolor.l projektplanen fastslås eleverna att ska Projektet är till för att vända upp och ner lands och inom Sverige.berättar Rolf stimuleras söka kunskap.lära sig arbeta - att givnasanningar inom skolan. l den nya skolan samsas årskurs l-9. tillsammans och arbeta tränasatt i samman- Inomtvåår ska allaelever ha en egen bärbar sexårsverksamhet samt barnomsorg. hängandearbetspass. dator. En rektor utan lektionsansvar

Bestämmer tiden själva Arbetsplanen framställs elever

gemensamtav De äldre elevernasköter delar av sitt arbete och lärare. Rektorerna har inget inflytande hemifrånochbehöverinte till skolanifallde över själva undervisningemfast de har givetvis hemma.För förhindra traditionella skolan. Tn-.lr-,fnrirö/;Ei gñi 5:5 arbetar att ett stort ansvar lektioner får eleverna fördjupa sig i ämnena i Rektorernas ska vara visonärer. deskaleva Fal-x; 0125M26/ långaarbetspass. i framtiden ochdraskolan framåti utvecklingen.

Ombytta roller

PåSolängsskolan i Gävlesker dataundervisningen -Just användsdatorerna mest för att göra Lettlandoch lrland. nu j just under ombyttaroller. Påledigadagar och fina presentationer specialarbeten med in- Måletär att skakunnakommunicera med nu av kvällar har elevernaundervisat sina lärare i lagda bilder och spännande typsnitt. berättar varandra utan gränser och sikt hoppas ämnet datorkunskap ochhjälptdem sätta sig Bo-Erik.Det finns även de elever lagttill att helavärldeni allavåraklassrum. som i den nya datoriserade skolvärlden. ljud och skapat små "filmsnuttar". -Vi har datarådhär skolandär de Andra viktiga användningsområden är infor- Datorn inte ett substitut ett elever som kan mest om datorer ingår.berättar mationssökning och övningsprogram i olika Att skaffa sig kunskap med datorns hjälp kan skolansrektor Bo-ErikSimonsson. Där hjälper ämnen. också underlätta för de elever som är väl de bland annat till med att utforma dator- Det är dock inte meningen att den vanliga införstådda med dess olika funktioner, men undervisningen och Öppet hus-verksamheten undervisningen med sina manuellametoder ska kanskehar problem andra i ämnen. där föräldrar och övriga utomståendekan försvinna. utan alla moment som är grundläg- På Solängsskolan är alla överens om att komma och titta. gande inom till exempelfysik ska utföras som datorn ska ett fantastiskt hjälpmedel, sessom vanligt. inte som ett substitutför lärare och böcker. Inte inskränkt Är det något behöveruppgraderas, så - som till Hela världen i ett klassrum är det skolan, säger Bo-Erikavslutningsvis. På Solängsskolan går elever i åldrarna sex sexton år och målsättningen är att alla ska Nyligenkopplade skolan även upp sig Internet j användatekniken i samtliga ämnen. och detta bereder stora möjligheter för un- Ämnet datorkunskapska inte längre dervisningen indm historia och samhällskunvara inskränkttill ett enda ämne.utan praktiseras skap.Ungdomarna kan nu inte baraläsa och se inom deolika kunskapsgrenarna. Dessutom ska filmer andraländer,de har även möjlighet liovlril Cimmwccoia om elevernakunna behärskade kommunicera med dem under lektionens on ai fik/MW 78 J, programsomvan- att ligtvis följer meddatorn såsom Ordbehandling, gång. Solängsskolan har redanflera internatio- x: JM/W :f: .17 kalkyl. databas, rit- och presentationsprogram. nella kontakter. med till exempel skolor i

l Det är typ världens haft igaste

uppslagsbok med ett innehåll du aldrig

uppslagsverk.

kan i vanliga

Spanska

Jag övar med

brevvänner i mina föräldrars

och det är

både

billigare och rol igare över

nätet.

ry v ä

0 Ej

n

.

raêlever

WP

De trista slitna långorna planlost utspridda kelt

asfalt

over svart ser ut som en vanlig forortsskola. med röda bokstäver under tråkig En skylt meterköga strax takrampen deklarerar att det år Hallundaskolan, som huserar i de industriliknande oyggkropparna.. Men icke. Sedan några år huserar Botkyrka Friskola kår. Huvudman år varken stat, kommun eller landsting utan en ekonomiskt förening under tillsyn av Skolverket.

Ett riksdagsbeslut

våren 1991

landets friskolor

i ger stort sett samma bidrag som de kommunala skolorna.

Öppnar

dörrarna ock skolkorridorerna

går in i fantastiska

man mäts man av mura/målningar ock andra konstverk som eleverna smyckat skolan med. Inspirationen /iar de fått från Internet

invandrare

för nå de kunskapsmål eleverna själva stakat ut i olika att

ämnen. De gamla skolsalarna är förvandlade till kontor

eleverna vid Botkyrka Friskola söder Stock-r där fyra till åtta elever har sitt skrivbord och För de 350 om var

holm datorn inget naturligt hjälpmedel i det arbetskamrater i olika åldersgrupper. är annat än ett

vanliga skolarbetet. " Rasterna bestämmer eleverna själv och flextid är en helt

Här har varje elev datorpostadress, läxorna görs naturlig företeelse. egen

och skoltidningen kan skärmen. Det är till elever till att är här för att

dator ses - upp oss att se

Ändå har skolan bara 15 datorer används lära det ska kunna, förklarar Lina Siren, som just som av oss

från första klass till och med åttonde bestämt hon måste jobba lite rasttid hon ska eleverna att om

klara det gymnasium hon vill komma till. av

Ännu finns inga datorer kontoren. Det finns i en

DATAKONST FRÅN INTERNET datasal skolans hjärta och dit det fritt fram hur ofta i är

i letar bland alla bilder finns nätet och och hur länge vill. som man plockar de själva tycker häftigast eller bäst för Nästan. För är det kö får hänsyn till varandra. ut är man ta den målning ska göra, förklarar Romina Eserberg påpekar Lina. sen

och pekar några färgbilder i A4-

format nästan som hänger runt den

jag kan mycket mer LÄRARDATORER EN ExTRA RESURS

målningen i korridoren. tomma

Tavlan ska bli nästan två om datorer och .hur Det händer att eleverna bankar

meter

bred och hög och görs dörren redan klockan sju när salen en meter man använder dem än

grupparbete mellan elever i öppnar och får fösas bort när den som ett min bror som är två olika åldrar. stänger 17. Räcker inte de tolv

och får plocka fram år och datorerna i datasalen går in och

Var en ä|dre går i en man

lämpliga bilder från Internet. Sen någon lärarnas tre datorer är ser om av

Vanlig . sk°|a°

röstar eleverna fram de bilder lediga.

som

ska för huvudkompositionen i Vi frågar bara de måste jobba

stå - om

målningen. med datorn just och behöver de inte det så och nu tar

En liten dragvagn full med oljefärger för hundratals där, berättar Romina. i sätter oss

kronor står under den halvfärdiga muralmålningen. Rominas föräldrar är liksom hälften av de övriga

På min gamla skola skulle den inte kunnat stå här elevernas från land och det talas 25 olika språk i - ett annat

bli tömd innehållet, konstaterar Romina med skolan. Det är snitt i Botkyrka utan att samma som resten av

viss stolthet i Vi skolan bryr De här kommun och skolan strävar efter ha invandrarrösten. oss. att samma

oljefärgerna våra och med grupparbeten i konst får täthet kommunens andra skolor har. är som resten av

själva med och arbetsmiljön fin. Efter års verksamhet står 700 Botkyrkabarn kö

vara göra tre

för komma till skolan. Kanske beroende att att

eleverna här får försprång framför elever i Botkyrkas ett NGA SKOLSALARUTAN ELEVKONTOR övriga skolor.

För Romina och alla andra skolan det inte jag kan mycket datorer och hur

är en - mer om man

skolmiljö arbetsmiljö. Det finns inga skolsalar använder dem än min bror är två år äldre och går utan en som

elev får söka de föreläsningar behövs i vanlig skola berättar Lina Siren med viss stolthet. utan varje upp som en

Invandrare

Herti

OUTTÖMLIG KUNSKAPSKÄLLA

l

Skolan har h Linas familj har det funnits datorer en egen

svenska, engelska länge och hennes bror har varit den som av landet och värld imponerat övriga familjemedlemmar. - Men inte längre. Lina surfar världs- kan själva skapa egna nu projekt. vant nätet, sköter mycket sina av

kontakter med lärarna skolan med

datorposten och utnyttjar Internets Lärarna kan hämta n många databaser outtömliga som och tips till sina ämn kunskapskällor för det vardagliga skolarskolarbete och brevv betet. föräldrar är hela tide Och det gör Romina också. Trots att programpoolen l som familjen inte har någon dator. För egen projekt. tillfället har hon gått in några bibliotek

och begärt upplysningar böcker hon om

ska skriva recensioner om. Förra året organisera

.Lina som ska göra en uppsats om nätet i Kidlink, ett na

Finland försökte sig Dagens Nyheters ifrån tio till femton åta,

datarkiv och gjorde sökning bara en och lärare inbjöds till

ordet Finland. Det gör hon inte om. gick dels till skolan,

Ettusenniohundrafemtionio artiklar har i spanska och konst. DN haft Finland. om Dessutom har skol

Man måste veta vad söker och - man och ett data- och vid

försöka begränsa området, förklarar hon.

ras skolans hemsid

Får problem kan rycka någon av

lärarna hjälper att hitta som oss en definition för slippa för mycket Fortbildning både i att av

överinformation. derna i ordbehandlin

Lår man sig inte söka rätt sätt i mering med Visual Bi alla databaserna är det att plocka får de göra som utom egn

hem en hel uppslagsbok och försöka sålla En kurs i DOS

- en ut något vettigt den, påpekar Romina. don för och ur att styra

Kursen har gjorts av w

skolans hemsida via I ALLA HAR DATORPOST

Alla elever även skolans personal

- har e-postadresser det vill säga de egna

Invandrare

kan skicka och egen datorpost. Föräldrarna kan alla. Bakgrunden spelar inte någon roll. Är det går

ta emot en som koppla sig och information veckans skolarbete i veten det jag behöver kan jag upp om sexan som massa om veta

och elevernas skoltidning kan läsas skärmen. Flera fråga. Och andra frågar mig.

elever har dessutom gjort egna hemsidor Internet. j datorer lika ofta böcker för hitta Vi använder som att information eller klara olika arbetsuppgifter, berättar LÄXÖVNINGAR SKER ÖVER NÄTET våra

Kompisarna gamla skola förstår riktigt I

Romina. i min inte skolans datasal finns multimediadatorer spelar upp som vad jag här år datorn liksom bara naturlig. Vi hur olika uttal låter till del läxövningar i spanskmenar, men en har den till nästan allt. undervisningen. Sen är det bara att öva. Också del av en Eleverna har fått världen sitt verksamhetsfält. Varje tyskaläxorna sker det här sättet. Varje elev öva i sin som vecka får de vilka mål de ska nå: Kunskaperna får de takt och så vis sig igenom arbetsuppgifterna. veta egen ta

hämta biblioteket eller från databanker. och skriver kommentarer via

Sen rättar lärarna

De kan också rådfråga elever i andra länder; USA, datorpostenHär är datorn naturligt redskap. Oavsett

ett

Sydamerika eller Europa spelar ingen roll. Man når om det är estetiska, humanistiska eller tekniska ämnen.

varandra via datorn. o

BREVVÄNNERÖVER |NTERNET

Romina med sitt argentinska övar spanskan

ursprung dels med brevvänner i Sydamerika, dels med sina lärare skolan. I datorn finns interaktiva övningar som spanskläraren lagt Eleven direkt sina fel. Det finns också i upp. ser olika nivåer allteftersom klarar underliggande man uppgifter. Med brevvänner får sin kultur Romina veta mer om och öva skrivfärdigheten ytterligare. Hon kan faktiskt fråga från sin spanskskrivande brevvän sekunsvar en den efter hon ställt Frågan

Eftersom eleverna kommer från hela världen anvander

länderna. man datorn för att söka information om de olika Just pågår ett projekt att leta information om Turkiet. nu Från befolkningsstatistik till de häftigaste turkiska skäm- Parollen är att det ska roligt när man letar sig ten. vara fram över Internet för fyllig bild ett land, dess att en av kultur och historia. Och eftersom alla har tillgång till de olika projektet skapar kulturella bryggor mellan man eleverna. Här är jag inte med i ett visst gäng i min gamla - som skola, förklarar Romina. Här är jag tillsammans med

Invandrare

Bärbara till barnen

På Björksätraskolan Sandviken i har en klass utomlands.De använder ett eget nät som kallas leksrapporter och egna iakttagelser om vårmed 7-9 åringarfått bärbaradatorer. Ungefär Framtidsnätetochhar även tillgångtill andra nät teckentill varandra. hälften av barnenhar invandrarbakgrund. som det världsomfattandeKidlink. .När elevernahar lärt sig hanteradatorerna Och någonskillnad attitydernafrånföräld- i Deälskar att chatta nätet,säger Ewaoch rätt sätt tagit "körkort" som det kallas-får - - 4 rarna är det inte. berättar att detta därför blir ett roligt sätt för de enegen bärbardator som dekan medhem ta EwaHultkvist som är lärare klassentycker i barnen att skriva sina svar och berätta om sina och använda. att samarbetetmellanbarnenökar tack upplevelser.Det snabbar allas förmåga att vare datorerna.De delar med sig sina erfarenhet skrivaoch läsa svenska. Bra för tjejerna av och hjälpervarandra. Intressetlika stort hosallabarnenochtjejerna

Visstharsjuåringarnalite problemeftersom Geografisk uppfattning håller väl framme. Eva det bra

sig tror är att de inte har fullständigaläs- och skrivkunnig- Kontaktenmed andraskolor Sverigeoch i börjaanvändadatorer tidigt hosbarn. heter ännu ochinvandrarbarnen hardetförstås världen bidrar ocksåtill barnensgeografiska l dataundervisning högstadietkommer ännu svårare. uppfattning, Ewaoch påpekar att barnen tjejerna lätt skymundan. i Men flickornafår anser om kanpeka ut länder de har släkt och i sen finns börjatidigt blir allting mer avdramatiserat, me- Lär sig snabbt möjligheter kontakt med barn dessa i hon. att nar Mende är mycketduktigaändåochdeharlärt länder.De övarsigjust nu med att skrivatill en sig snabbtmed hjälp datorerna,tycker Ewa l grupp elever Oregon i och får detta sätt av och hon tror att användandet datorernaär av engelska köpet. ett bra sätt för barnfrånandraländer att lära sig -Annars är det ingenstörre skillnad om man skriva. har invandrarbakgrund eller inte,menar Ewa. Alla arbetar med ordbehandling, grafik och Barnentänker inte det.Det är de äldre som deharfått lära sigatt skicka elektronisk post till kanskapamotsättningar. andraelever andraskolor både Sverigeoch i i Barnenskickarsmånyhetstelegram. väder- -

Lär datorer och bättre svenska

l det invandrartätaAlby Stockholmssödra i två veckorsundervisningkan läggafram kost- med att skrivaoch lära sig använda program utkanter har språkoch religion blandats sam- nadsförslagoch göra budgetar företags- hjälperdemförbättra sinstavning. som man tjejernas datortek.Här möts arbetslösa manér Lisbethunderstrykerockså att när tjejerna tjejer från allamöjligakulturer för att en tre - Dessutomkommer en del gamlaelever ska ut arbetsmarknaden det viktigt för är månaderlångkurs datorteket och det tillbaka och bjuder fest när defått jobb.Då dem ha god språkgrund stå på. att en att viset öka sina chanser att jobb.Varför behö- firar ordentligt Och det är något verkligen försöker V ver de då ett eget datortek, utan killar Att deflesta är av olikanationaliteterverkar bidramed här.Vår kurs är härligblandning en Kvinnor och män är skapadeolika och inte vara någotproblem.Tjejernakommerbra högkvalitativdatorutbildningmedsvenska - som förhållandena mellan deras detta märkstydligt vadgällerattitydentill att överensäven om bas och alla olika kulturer och religioner som handskas med datorer, säger Lisbeth Sagen som hemländeriblandkan vara lite spända. extra krydda.säger LisbethSagen. arbetar datorteket. Killar testar tjejer Om man inte kanlägga av sin politiskaeller - frågar Därför behöverdenågotställedärde religiösamantel när man stiger datorteket tillåtna lite försiktigare ochdärdefår såmåste ändra sin attityd. att vara man lära sig sina villkor: Förbättrar sin svenska

Aldrig rört dator stor

en En annan fördel meddatorteket är att de

Många de tjejer kommer till in oss har innanvarit dåliga svenska förbättrar

- av som som nu aldrig förr rört en dator. fortsätter Lisbeth. sina kunskaper enormt. Därför är det såhärligt att se när deredanefter För att öva svenskanfår de arbetamycket -

Det där med data har varit så Men här har det

man tagit ner

jorden. Vi har roligt, oss

och får mer dator än blivande läkare.

Vcçdslfolans

e l

utbildar

sm

ärarc

På köar eleverna Birgittaskolan i Linköping på lördagsmorgnarna för att

vara med på den frivilliga kursen i Internet. Under arton månader /aar tio

procent av skolans 900 elever fått chansen att bli elev/Jandledare i Internet.

Det är inte bara eleverna de utbildar. Också skolans lärare blir elever.

Här har de lärare förstått de kan med all världens

flesta

inte inne

sitta

att elevrådets kunskap, förklarar ordförande Poonam Nilsson.

Har de lektion i samhällskunskap oc/J behöver använda Internet blir det

en ofta

eleverna som guidar lärarna.

Vi /oar den kunska Lärarna kur in. kan tolkas ock - J u att en. vet ormationen . sättas in i olika sammanhang. Vi vet /øur vi kittar den.

Att hitta Internet lätt för eleverna. det de

på Men fn

måste först är att göra å Internetkurs å sammanla tio timmar under lörda g en ra g ar.

Gymnasium

Av vårdgymnasiets elever är 80 procent tjejer. Men till lnternetkurserna det enbart TVÃDAGARSKURSERFÖR SKOLANS LÄRARE är nästan tjejer som sökt sig.

Möjligen har de andra killarna redan den datorvana som ittills har över hälften av lärarnahunnit igenom en behövs eller så är det handboll och andra fritidsaktiviteter tvådagarskurs i Internet. Både utbildade lärare och elever

som lockar dem, tror Anders Ström som är helgens ende kille vidareutbildar i sin tur andra skolorna.

kursen. Han själv har aldrig varit fascinerad tekniken Under det kommande året innebär ett bidrag från av datorn. Men att nå både kunskap och andra männis- Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling runt ett kor via det världsomspännande datornätet har helt fängslar välbehövligt tillskott för att starta ännu fler projekt. v honom. Stiftelsen förvaltar del de gamla löntagarfondsen av pengarna och ska fördela miljarderna till intressanta

projekt landets skolor. EN TRYGGHET FÖR ORDBLINDA elev känner landstinget verkligen vill Som man att -

Internet är sådan kommunikation tjejer modern utbildning, förklarar

- en som satsa att ge oss en älskar, Madeleine Nilsson. Datorn är inte något Poonam Nilsson. Dagligen får läsa andra komanser man om annat än ett redskap för att ska kunna kommunicera muner och landsting som pressas till minskade investe-

med människor över hela ringar. Men här kunskaser man världen. pen om den moderna -Vi har lärt oss att ta för För henne har datorn kommunikationen som en

dessutom blivit inträdesbiljetten oss själva och märker att nödvändighet för elever.

oss

till högre studier. lyssnar våra Inom den framtida vården

vuxna på

För oss som är ordblinda är kommer datorn att vara ett - åsikter. Vi blir hörda.

datorn till hjälp med nödvändigt redskap,

stor menar till exempel Poonam. Hon anser att om man program som rättstavning och ordlistor, hon och berättar inte får den kunskapen det lätt slås arbetsmarksäger att är att ut datorn flera sätt underlättar hennes utbildning naden. i vårdgymnasiet.

Madeleine förklarar att för ordblinda tar skrivandet NÄTKONTAKTER EN SJÄLVKLARHET och läsandet mycket längre tid än för andra. Men gör

hon fel hon det skärmen och behöver Poonam är övertygad kontakten över. datanäten

nu ser genast om att inte kallsvettas för att skriva långa med sjukvårdspersonal, andra sjukhus och uppsatser. experter runt Förr dömdes ordblinda ut totalt. Idag inser alltfler om i världen kommer att bli en självklarhet för alla inom att vårt handikapp kan minskas med bland annat hjälp sjukvården. av datorer. Med datorn så att säga under armen har jag inga Akuthjälp med datoröverförd information blir naturligt funktionshinder, slår hon fast och videodiskussion olycksplatsen i ambulanser och mindre sjukstugor i startar en Internet med några killar i USA, Frankrike och Japan. glesbygd. Sjukjournaler blir datoriserade, digital röntgen

Landstinget i Östergötland har satsat rejält för att deras kommer stort och databaser med apoteksinformation finns åtta skolor vårdgymnasierna, naturbruksgymnasierna och redan nätet.

- Lunnevads folkhögskola ska lära sig den Den utbildning eleverna får Birgittaskolan är - nya kommunikationstekniken. Trots minskade budgetar har nödvändig för att de överhuvud taget ska kunna

investerat i Internetuppkopplingar, datorer och jobba med modern sjukvård. man videokonferensmöjligheter i de aktuella skolorna. i Visst leker in kunskapen Internet med - om att

Gymnasium

ragga killar nätet och göra annat kul. Men i vardagsarbetet skolan får sedan lära att oss utnyttja de kontakter får och det sättet skaffa kunskap. oss mer Eftersom varje dator har liten videoen kamera kan eleverna vara med de populära världsomfattande videokonferenser där man direkt kan se de personer som är med och diskuterar. Filmstjärnan Keanu Reeves skickade en

personlig hälsning till några tjejerna och också

av gr varje lördag skriker flera förtjusning varje int av samt gång killarna på nätet vill ha deras adresser.

VIDEODELTAGARE PÅ FN:s TOPPMÖTE

Eleverna har också fått med i Hera

vara spännande internationella projekt. Förra våren deltog ett tiotal elever vid FN:s sociala toppi Köpenhamn. i möte Via datorpost visades skärmar i som upp anslutning till konferenslokalen kunde de ° Distan presentera sina idéer om lösningar av sociala problem arbetslöshet och massfartigdom i som u-länder. De kunde också ställa Frågor direkt till mötesdeltagarna och diskussionerna kunde följas ungdomar i flera olika länder. av Ett annat projekt i oktober förra året. Då var

fick eleverna vid Östgötalandstingets projektskolor vara med dagliga videokonferenser

med besökarna i den nationella vid montern världens största telecommässa i Geneve. Vi har lärt oss att tala för oss själva och märker lyssnar våra åsikter. Vi blir att vuxna hörda, menar Poonam och förklarar att mycket beror den metodik man arbetar med i den skolan. egna

Gymnasium

Undervisningen är elevstyrd och baserad problem utnyttja de kunskaper får till exempel de här man genom själva konstruerat. Lärarna fungerar som naturliga handle två programmen. Några gör det när de kommit hit dare i de olika ämnena och är uppdelade i olika studiebesök och fått lära sig. Jag är säker idag får man att basgrupper, arbetsenheter och lärarlag. mer kunskap om hur hittar intressanta områden och Eleverna bestämmer olika specialarbeten för att uppnå företeelser nätet än många dagens läkarstudenter, av vissa kunskaper inom olika ämnesområden. Sen får de påpekar Poonam som anser det självklart att elevrådet har själva söka information. Antingen via Internet eller i e-postadress och ständigt kan nås via datorpost. egen skolans bibliotek. Metoderna är valfria.

ENGELSKAPÅ KÖPET

Men det blir både roligare och går snabbare söka

- att information i nätet. Dessutom lär vi engelska köpet oss och får kontakt med elever andra länder. i Ett projekt har skolan tillsammans med ett japanskt college för. tjejer i Kyoto. En dag det förfärlig var en oordning den japanska datorposten. jordbävningen Kobe. datorbrevvänner Det var i Våra hade släkt, bekanta, drabbats och deras vänner som maktlöshet och förtvivlan kunde avläsasdirekt."

Det blev helt kontakt och eleverna

en annan Birgittaskolan fick en direkt inblick i hur katastrofarbetet andra sidan jordklotet gick till. Ett annat projekt har de tillsammans med skola i en Zaandam i Holland. Tillsammans med elever och lärare där datorpostkonferenser med deltagare organiserar man från ytterligare fyra, fem länder. Under konferensveckorna utbyts erfarenheter kultur, skolsystem och fritidsintresom sen i de olika länderna. Skolan är också med i ett internationellt miljönärverk där intresserade kan delta med inlägg i miljöfrågor.

DIAGNOSER ÖVAS PÅ NÄTET

Andra nyttigheter nätet är till exempel den interaktiva

patienten och det virtuella sjukhuset. Eleverna kan koppla upp sig och får lära sig att ställa diagnoser eller runt på fiktiva avdelningar och hämta mer kunskap. - De som studerar till läkare borde ha tillgång och

Gymnasium

Lärare i världen undervisar Edsbyn

Europa projekt omkring sig har rad videokameror. tre datorer som kan användsundervisningen. i Mitt i år ett nystartat man en Voxnadalens gymnasium och Komvuxi Edsbyn berättar MalteMalm. Skolanhar ett eget nätverkoch är uppkopplat Hälsingland.Undervisningen skolan har lTV. teknikenkallas. används skolan till Internet. Alla datorer på skolanhar även i som datoriserats. för att till exempellyssna föredrag frånandra CD-ROM, går skolan kommer bli länder.Dessutom kan allalärare med vid l Gävleborgslän är man även pa gångmed att - Eleverna som att vara användadatorer.säger anställningsintervjuer kollegor. bygga upp ett länsskoldatanät som ska användas ovanligtduktiga att av nya biträdande rektor Malte Malmoch låter stolt. För användandet datorer i undervis- till pedagogiska utvecklingsprojekt, att av Voxnadalensgymnasium och Komvux är ningen ska fungeraharalla lärare genomgått en För att finansiera projektetvände sig skolan en liten skola med bara 350 elever. Här har kurs i dagar. till kommunen som satsade närmaretva miljoman tre datorer med undervis- ner. Idag den är lilla glesbygdsskolan en attraktiv satsat att integrera Egna datorer till alla lärare skola som lockarbåde eleveroch lärare ningen. -Varje lärarehar skolans bekostnadfått en Lektioner distans dator med modem så de kan arbeta egen Alla har också möjlighet att delta distans- i hemifrån om detskulle behövas.berättar Malte. kurserfrånolika högskolor i landet till exempel De har då större möjlighet att i lugn och ro MalteMalm från Mitthögskolan i Sundsvalloch Högskolan i förberedahurdatorerna skakunna användas på Telefon: 027l/57l 65

Sandviken. ett bra sätt i undervisningen, Fax: 027l/573 79 Påskolanhar nämligen installerat inter- Manhar köpt SI datorer till eleverna. l8 Hemsida: wvvw.voxnadalen.ovanaker.se aktiv TV. Det är bildtelefonfast dem är placerade i en datasal och resten är E-post: info@voxnadalen.se som en man av sitter i sal med storbilds-TV och runt utplacerade i klassrummen.Varje klassrumhar en en

Tekniken blev frö till n skola

y

Att helt gymnasium medhelt tillbaka till det gamla och samtidigt att Ierna såallaelever har möjlighet att arbeta-vid startaett nytt nya undervisningsmetoder är inte lätt. men det är blanda den nya tekniken. Och istället för datorerna.

bevisligenmöjligt.Hans Erngren från Mölnlycke vanligalektioner ar det numera föreläsningar

tyckte de gamla undervisningsmetoderna där den katederfria läraren fungerar IT-linje för profil

att var snarare egen förlegade. som en handledareän som den sedvanliga På Hulebäcks gymnasium finns alla de vanliga

Dessutom var det tråkigt att alla ungdomar magistern. teoretiska programmenmen det finnsäven ett försvann in till Göteborg efter grundskolan. Vad gäller datorerna. berättar Hans. så estetiskt ett speciellt slagverlspro- - program, Tillsammans medkommunen arbetade han fram finns de till för att elevernaska kunna söka utbildninginom barn- och gram samt en grenen idé förbättrad gymnasieskola information med hjälp av dem och för att de fritid. Dessutom har de skapat ett eget profilen om en ny. - Hulebäcksgymnasium. ska lära sig de nyttigaste programmen. heter lT-telecomdär eleverna får programsom Elever och lärare har egna datorpostadres- lärasig använda datorer ett annat plan än att Stöd från föräldrar ser och förhoppningar finns också att föräld- det tekniska.

föreläsareoch rar skakunna komma i kontakt medskolan via Även vårt system inte har varit igång så Näringslivet ställde upp med - om kommunen med och lite knorr nätet. länge. såfungerardet bra och alla är nöjda pengar trots Internet elever bådeelever och föreläsare och skepsis från föräldrarnas sidagick förslaget skolan. Här hämtas baskunskap i världens igenom. med ha databaser och kontakter knyts med elever i Vi har varit oerhört noga att andra länderför att bygga språkkunskaper Hans Erngren föräldrarnas stöd, säger Hans Erngren och och förbättra kunskaperna dagens sam- Fax:03 l/9866l4 påpekar att det faktiskt är deras barn som ska om hälle. Telefonarbete: 03 l/986000 i skolan. Påskolanär datorerna spridda runt i loka- De nya idéerna var egentligen att i viss mån

Vi kan ha svårt klara att vägar. Men

de elektroniska kör v1

lika villkor.

Test ilo

glsjkølåo

r

Yhö

Karlskrona fungerar sedan några tillbaka testpilotför

Anderberg Peter i som

moderna metoder låsa distans åt Lunds Tekniska Högskola. att på

det då kan realisera drömmarna, ban tekniken val sager

finns

Nar ar man

- -

elektroniska det möjligt för bonom gjort att oeb förklarar att de motorvagarna

sina studier till civilingenjör återuppta

Lund bem Karlskrona via dator med inbyggd f/ån Han studierna sitt i

följer i

marknaden det dela datorns bildtelefon. Ett standardprogram på gör möjligt att

Dess-

dokument med en lärare 20 mil från hemmet oeb föra vissa gruppsamtal.

till databas. utom bar ban tillgång högskolans

i

det alla studera vid bitta metoder möjligt för ett Tanken år att som gör att

-

det redan

möjligt finns på

anvånda så universitet oeb att mycket som av som

marknaden.

Högskola

LIVSLÅNGT LÄRANDE

N r

1985 tvingade en muskelsjukdom Peter avbryta sin Civilingenjörsatt är Peter pratar ett universitet om utbildning i Lund. Det fysiskt jobbigt för honom sig var att ta runt för alla han inte enbart menar alla Föreläsningar med rullstol. Tiden räckte helt enkelt inte till. Av dessa människor med handikapp utan folk

skäl orkade han inte följa med i de dagliga fiorelasningsrutinerna utan hindras helt andra skäl; som av återvände till Karlskrona och började skriva deckare. tidsbrist, arbete, glesbygd, småbarn.

Under skrivartiden genomled han den svåra tid då successivt finna man accepterar Vi vill metoder gör att - som sitt handikapp. Så småningom började han fundera sina studier att ta upp också högskolestudier kan ingå i det

igen och tog kontakt med sin tidigare lärare högskolan, fysikern Bodil livslånga lärandet för alla människor i

Jönsson. olika livssituationer. Att sen mitt

handikapp gjort det lättare att

medel till projektet jag ser som en FÖRSTA BOKEN PÅ lNTERNET fördel.

en först passadehan att bli först i Sverige med lägga bok han att ut en Men nöjer sig inte med detta.

Internet. Han såg vilka möjligheter de moderna digitala motorvägarna kunde ha - Samtidigt arbetar han nämligen att

också för honom. bygga upp en referensdatabas med

Bodil Jönsson ville möjligheterna testa att En kan fallstudier för andra handikappade person vara genomföra den dröm hon själva burit i runt om i Europa. Syftet är att öppna flera mer ensam l en folk år; Ett universitet för alla. också Europas universitet för alla.

Tillsammans med forskningsenheten samling än i en enslig

Certec i Lund samt ekonomiskt stöd från Stuga pa l an d e t Det länsarbetsnämnden i Blekinge och arbets- k i EU-PROJEKT

beror g

marknadsstyrelsen fick de till stånd P3 en5 egen

ett deltar an i ett EU-projekt

pilotprojekt 1994.

personlighet och för- tillsammans med folk från Belgien,

Peters dator kopplades till ISDNupp Frankrike, Grekland, Italien och

för maga att upprätthålla

nätet att han skulle god kvalitet Spanien. De arbetar gemensamt för

de bildöverföringar nödvändiga kontakter: som var att bygga databas där folk kan en se för hans studier. Men samtidigt som han vilka fysiska möjligheter behövs som fått möjlighet att plugga vidare har han för att studera vid olika högskolor

också uppdrag i och utrustning, lämpliga för den här att testa nya program typen inom EU.

distansundervisning. i

av Eftersom Peter redan läst flera år

Vi har gått in i många återvändsgränder och hamnat flera stickspår - tekniska högskolan innan projek-

under den här tiden, berättar han, alla sådana så kallade missmen menar att tet startade och dessutom har stor lyckanden tillför något bara de är väl dokumenterade: erfarenhet datorer och teknik har av Syftet är andra inte ska behöva uppfinna hjulet varje gång. - att nytt han lättare kunnat bedöma

genomförbarheten i de olika del-

projekten.

Säger en leverantör att det inte -

går, så har jag ofta idéer hur om

Högskola

problemet skulle kunna lösas. jag ganska mycket om teknikens

vet

möjligheter. Det gäller bara att det hela att fungera praktiskt också.

TEKNOLOG TÄNKOLOG -

Och det har som sagt inte varit helt lätt. Men eftersom drivkraften

själv kunna tillgodogöra sig utbildning i tekniska färdigheter är att en

med hjälp teknik kan Peter testerna från två håll: av ny

Dels teknolog och dels tänkolog som Bodil Jönsson

- som som

brukar uttrycka det, han och förklarar han tekniker kan säger att som

möjligheterna och studerande kan till de behoven. se som se egna

Peter teknologer ska uppfinna för att det är kul, sen är anser att

det tänkologernas sak till uppfinningarna kan göra någon att se att

i samhället. Han är mycket nytta

bestämd i sin uppfattning att samhäl- Men det är inte så får lets framåtskridande inte enbart

mycket tekniken som

överlåtas ihumanister.

Man måste möjligheterna i hur

- se oroar mig utan

tekniken, inte bara farorna. Annars samhället agerar. Samhamnar statiskt samhälle; i ett

han. i hället kan utesluta vissa, varnar

Att studera distans innebär en

skapa isolering och göra

.

viss form isolering från studie-

av

det omöjligt för folk att

kamrater och universitetsmiljö. Men

några större risker i detta han inte. sig de

ser tillgodogöra nya

-En kan vara mer ensam i person

möjligheterna.

folksamling än i enslig stuga en en

landet. Det beror ens egen

personlighet och förmåga upprätthålla kontakter. Ser man att

riskerna, går det undvika dem. att

VIKTIGT MED KONTAKTNÄT

S har han hela tiden arbetat med att skapa ett eget kontaktnät, utrustning

bland i Karlskrona och studiekamraterna i Lund. För både vännerna

inte tala alla kontakter han skaffat sig inom EU. att om den moderna tekniken skulle det varit tungrott för Utan mer mig. Men jag skulle absolut inte varit

Högskola

isolerad även jag inte kunnat mig med min om ta ut kompletterar fakta via böckerna. lnlärningsförmågarn rullstol. jag har den läggningen jag tycker att om att mångdubblas. umgås med olika människor och postväsendet fungerar Om sen föreläsningarna anpassadestill 90-talet skulle fortfarande. mycket Men det behövs insikt och vara vunnet. en ny ny Däremot finns det mycket han måste pedagogik för anser omprövas att förstå vilka möjligheter till utbildning om fler ska studera distans. finns som via ny teknik. Brister i den flera hundra år gamla föreläsningsv tekniken blir tydliga med den nya tekniken. Det är dags

att tänka om

i Peter Anderberg

TV-TEKNIKER Fax: 0455/438 79

E-post: peter.anderberg@certec.lth.se förklarar följer Föreläsning i sin att om man en hemmadator går jämförelserna osökt till TVzs utbud, där Bodil Jönsson

bildvinklarna ständigt ändras och olika välredigerade E-post: bodil.j0nss0n@certec.lth.se ,.

inslag ökar intresset. L

Mer information studentdatorprojektet 0rn En TV-tekniker varje institution är nödvändighet

en kan man hitta påihemsidan: http://www.citu.lu.se/

O.

om distansundervisningen ska ha en framtid, han menar och förklarar det gäller snabbt föreläsningarna att att ut

vill du

aE

Internet och krydda dem med bakgrundsfilmer och

inslag ve

som höjer intresset och kompetensen. Dessutom

måste man kunna inslaget eller backa för kanske stoppa att anteckna eller smälta informationen.

Visst hyser han farhågor kring den tekniken. nya

Men det är inte så mycket tekniken som mig

- oroar utan hur samhället Samhället kan utesluta vissa, aigerar. skapa isolering och göra det omöjligt för folk tillgodoatt göra sig de nya möjligheterna.

HANDIKAPPAD UTAN BILDERNA j

l

:tt slag försökte han följa undervisningen enbart via

böcker. Men det gick inte bra.

Man behöver kroppsspråket hos föreläsaren, - se se bilder labbproven och med följa Lindervisegna ögon ningens olika skeenden. Utan bilderna verkligen är man handikappad.

Olika forskningsresultat visar också att

kommunikationsinnehållet ökar vid ögonkontakt och

via tekniken hör Peter föreläsarna, vad de och ser gör

Högskola

i: klxllllt till

Brygga

liltlidii m. tå

varit ska kämpa med utan det innehållde använder kunskaper ska fungera brygga Internet har programmeringsintresset en -Våra som en liv. Men intresset för människor datorn till för att fram. mellan tekniken och människornaforklarar 24- del av hennes

Högberg, går och kunskaperär minst likaviktigt. åriga Rättvikstösen Mari som nya och lärdemig Drömmen att återvända linje vid Linköpings Universitet. Kognitions- Pappa var prylidiot mamma en ny 4 filosofiska fakul- tidigt läsa och söka kunskap, säger hon och Hennes dröm ar att återvända till Rättvik. vetenskapliga programmet att

den mixen i bagagetgjort att hon nu lnte gång tidigare dåhon efter gymnateten. tror att som en

påTeknis hittat utbildning som passar henne. siet arbetade dataansvarig sin gamla Hon hoppade aven datautbildning en som

visserligen Suget efter folk med hennes specialutbild- skola och utbildade sina tidigare lärare. for att denna linje där man

för datorer,gör minst ning tror hon kommer att bli stort i framtiden. Nej. vill jag utnyttja tekniken fullt ut för studerarexpertsystem - nu

programmeringsövningar Dels blir specialiteten röststyrning att för- också göra mitt framtida yrkesliv mänsklilika avancerade som - att

psykologi söka förmå datorerna att förstå mänskligt tal. säger Mari och förklarar att hon via moförra skolan men dessutom läser gare.

delshar de betydande tekniska kunskaper men dem.telekommunikationer och modern teknik och språklära.

humanistisk syn själva tekniken. ska sitta i Dalarna ochskapa nya bryggor mellan en

-Vi kan skräddarsy lösningar som passar datorer och människor åt kunder.l hela världen.

Bra mix i bagaget olika slags människor. Det ska vara betydligt

lyckades enklareän i dag sätta sig vid en dator och Mari Högberg

Sedan hon i tolvårsåldern program- att

sitt första spel och sköter viss pro- arbeta, tycker Mari. Telefon: Ol 3/I7 S7 06 mera nu grammering textbaserade Mud-spelen Det är inte tekniken deflesta människor E-post: c94marho@und.ida.liu.se av de e

i

5,1 i m: jülillkll

Lärarna drillas i lektioner går sjätte terminen använder utrustningen för sökningari deras egna Susanne Arvidsson står och analystjänster. Flera gångeri veckan kommer studenterna och Ekonomihögskolani Lund. Hon i ett omfattande databaser

huvudbyggnad där elonomistudenter redan i får lektioner i systemens möjligheter. Förenkällarrum under högskolans Vi tyckte att med hantera dehär avancerade ingen ordnar också samma slags utbildning då studentföreningen Linc utrustat en lokal skolan skullelära sig

används för datorsystemen, berättar föreningens ordför- och då för lärarna högskolan. avancerade tekniska systernsom möjlig- FredrikBarkman. ldaghar föreningen 600 medlemmar av högden finansiella marknaden. Här får hon ande

special- skolan hade inte rådså studenterna tog skolans 2 500 studenter. De flesta anslutersig het att använda systemen för att göra Men

sakeni hand. l99l bildadede den ideella under fjärde terminen när det är dags att göra arbeten. egen

fyra veckor ibland göra föreningen Linc. Lundaekonomernas lnfor- egna projektarbeten. -Tidigare tog det att De vände sig direkt till företa- -Via lärare och sina studentkompisar får de ett projektjobb. ldag kan det ett par mationscentrum.

installeradesina utrustningar i höra talas tidsvinsterna och möjligheterna sekunder. förklarar hon. gen som villigt om

räcker lokalerna. härhos oss och då brukar dekomma hit.menar Kostnaden är minimal.Det att vara

och betala l20 kronor för fem ldag finns det paraboler takendatorer och Fredrik. medi föreningen

terminer. skärmari källarrummen och dessutom ett avan-

storbildssystem för utbildning av både cerat Lära sig under skoltiden Studentföreningen Linc systemen studenter och lärare.

drivit projektet och Systemenar idag sådyrbara att utbildning- Telefon och fax: 046/2l l 08 25 Det är föreningen som påfinansmarknaden hänga med, säger Fredrik. Det Hemsida: http://student.ec.lu.se/Iinc/ förmått största aktörerna arna inte kunnat

gratis installera dyrbarutrustning hos dem. är bara de största bankerna och storföretagen FredrikBarkman att Bloomberg, Ecovision, Reuters och har tillgång till något systemen. Men här Telefon: 046/2l I 08 25 Här finns som av

SIX- realtidssystem högskolan aldrig skulle finns alla studenterna kommer att Henrik Persson som systemsom

råd driva. Nu företagen allt möta i yrkeslivet. Telefon: 046/3935 29 haft att sponsrar -

utrustning, drift ochalla de timmar studenterna

Som arbetslös

hamnar utanför man allt socialt liv. Här har fått tillbaka

jag ett

fungerande liv.

Ulrika jeppsson 24 år,

arbets/äs undersköterska

j

Livsvil a

datgäek

undersköterska Ulrika sin dom; feppsson

intensivt jobb fick

ärs

Efter flera

som

Nilsson. De båda sak det snickaren jonas du bebövs inte längre. Samma var för

i Kristianstad ocb började stämpla.

arbetsförmedlingen

sökte upp

tiden blev det

sökte bärs ock Men allteftersom gick

jobb I tvärs. - början man

alla till slut

Ulrika ocb berättar bon efter avslag

trögareocb

att trögare, säger

tappade självkänslan.

v Dels andra

trafar

cbans, vi bar vi fått jonas. datorteket Här menar - pä en ny

lära bantera datorer. livssituation, dels fär sig ungdomar i samma

andra arbetslösa ungdomar,

det självkänslan trafa

stärker att Konstigt nog

i Ulrika.

förklarar

kunna arbeta vid dator. Alla arbetsgivare Dessutom är det en kick att en

-

ocb aldrig den det bara är nägra

idag vi

fick

att kunskap sän trots kräver -

är sedan lämnade gymnasiet.

Arbetslösa

så datorberoende hade han ingen aning Satellit var om.

kartor och larm över datornätet är vardag räddnings- i

SKAPA PERSONLIGHANDLINGSPLAN bilarna. Likaså i brandförsvaret dit han hoppas kunna

Alla går igenom datorteket i Kristianstad ska de komma någon Såvida

som gång. det inte lossnar inom hans

sista veckorna arbeta fram personlig handlingsplan för yrke när Öresundsbron ska byggas. För flytta till en eget nu

minst ett år framåt. jobben har han inget emot. Det ger en möjlighet tänka efter, fundera över introduktionen i datorvärlden har perspektiv. - att gett nya

yrkesvägar eller utbildningar. Sen är det skönt faktiskt Eventuellt vill han efter de tolv veckorna datorteket att

sätta lite struktur framtiden, jonas och berättar fortsätta med fem månaders lång kurs Datalabbet.

menar en i

att arbetsförmedlingens personal och handledare hela Kursen erbjuds ungdomar i åldern 20-24 år och är en

tiden nyttiga råd rätta instanser söka eller specialsarsning i samarbete med arbetsförmedlingen,

ger om att upp

tips utbildningsmöjligheter han Kristianstad kommun och ett

tidigare inte känt till. dataföretag i närbelägna ens Svängsta.

jag nog

Sedan andra halvåret 1995 hade överlåtit - Först blir det tolv veckors

pågår en riksomfattande satsning grundläggande datorutbildning,

datorkörandet på någon

datortek i landets samtliga sedan erbjuds åtta veckor special-

ivrigare kandidat vi

kommuner. Arbetslösa ungdomar om inriktning programutveckling,

mellan 20-24 år får under tolv tvingats dela på dator- nätövervakning, databaskunskap

veckor lära sig hantera de vanli- eller bokföring. resurserna, förklarar Ulrika. gaste datorprogrammen och Också byggsvängen inom -

dessutom skaffa Idén är galen. Om två

sig en inblick i hur måste hänga med i datorman den lokala arbetsmarknaden ska lära världen, Jonas och berättar

ser ut personer sig datorn menar

via olika projektarbeten. alla byggprojekt idag om som

på samma gång blir det

Datorteken sker i samarbete byggs efter datorframtagna CAD-

mellan länsarbetsnämnder, som att öva bilkörning från ritningar. Och alla komplicerade

arbetsförmedlingar och kommuner. konstruktioner kräver avancerade passagerarsätet.

I Kristianstad kommer personal datorkunskaper. Både för den som

från arbetsförmedlingen till konstruerar och den ska bygga

som datorteket fyra-fem gånger i veckan för stötta ungdo- efter ritningarna. att

marna att söka arbete samt ge råd om olika utbildnings- Trots att det bara är några år sedan han själv lämnade

möjligheter. gymnasieskolans bygglinje fanns inte dessakunskaper med

i undervisningen. Kunskaper idag är närmast nödvänsom

diga för kunna klara jobbet och konkurrera de

att om VÅGAR RINGA HÖGRE INSTANSER lediga platserna inom byggindustrin.

känner de har förväntningar mig och

- ag att stora

det är bra, Ulrika. Det stimulerar mig menar att göra några tyck. Idag TVÅ PERDATOR EN ioé extra vågar jag till och med ringa högre GALEN

instanser för att veta mer om de lediga jobben. Varken Ulrika eller Jonas hade suttit framför dator

en Jonas alltid drömt bli brandman har gjort innan de kom till datorteket."

som om att Eftersom det är gamla

ett projektarbete om länets räddningstjänst. Att den regementslokaler inretts verksamheten fanns

som

det inte ekonomiska möjligheter bygga de att om stora

Arbetslösa

samlingssalarna i så utsträckning han vill ha ännu mer data-

m r

stor

det blev tillräckligt många specialisering innan han ger sig uti att

för ungdomarnas arbetslivet igen. Detta han i

grupparbetsrum oavsett om På datorteket i Kristianstad ska

projektarbeten. ska söka in till drömjobbet alla lära sjigfönsterhanterings-lg i

,

Av den anledningen kan brandkåren eller fortsätta i byggbran- systemet Windows kunna

Samt

datorteket för närvarande bara ta schen. ordbehandiaggöra kallqrlerg

i

65-70 ungdomar kurs. Och Ulrika är inte lika lättflyttad Hanteradatabasprogram och

emot per

medför de kan använda varsin eftersom hon är småbarnsmamma. g presentationsprofgram samt 14m

det att

j

dator under den tid de utbildar sig Före kurserna datorteket skulle lelekçronisk post. p

V

På de flesta landets hon inte kunnat tänka sig omskol- tiläessutom ska dearfbeta tried i

programmen. av en

övriga datortek arbetar två elever ning till industrijobb. Men .arbetsmarknadsinfiktadeipröjekt i

ortens

idag. Lich

samtidigt per dator. kanske cijärrtgcdñnnartyáaatäildi-ji

Jag hade överlåtit De flesta industrier här arbetar nitigsmöjligheter, De ska också i i

- nog - .y

datorkörandet någon ivrigare något sätt med datorer och det är stimulerá att sökajobb,

kandidat tvingats dela faktiskt roligt, säger hon och Ä ál1â518:FÄ1i Riäfåförmñáüliâ 045: i

om 5

datorresurserna, förklarar Ulrika. berättar att hon de sista kursveckorna gjfrkesweeh ántgastçtutngsyâgrk; y : i

j

Idén galen. Om två ska ska sig bland industrierna kádningø i

är personer ge runt x p,

lära sig datorn samma gång blir orten och se hur det är att jobba där ; i figjoÅ-gbñgk

v a H

det bilkörning från Idag vtåssaåstörre ;i

som att öva i i etter

passagerarsätet.

Nu har hon i stället kunnat arbeta BETUNGANDE SKULDER

takt. Var och har å i sin egen en en datorteket specialarbete ennes

multimedia-lärare inbyggd i iyttxgresöehiåldtefâtrbetâiöisa i i

egen studera barnmisshandel, dess Im var att r datorn. Kursdeltagarna arbetar

orsaker och verkningar. Hon kom i iuxxgiçlgámamájiáljté

självständigt med de olika j

program- kontakt med socialarbetare och jjyâiátçifçflgñaz x Å g i i 3

j kan utföras i

men, egna tester ett arbetsterapeuter. Yrken närbesläktade çllåâffør iráfftjáimadonüom

specialfönster och kan göra i i

man om med hennes grundutbildning dáiçortiâll; i i

som övningarna tills de blir rätt utförda. i

undersköterska. Men det krävs frlpkalavarbctsförrrxedliágen;

i Den kör fast ordentligt får ropa i i som kompletteringar gymnasiebetygen i till sig handledarna. och flera års påbyggnadsutbildning.

Jag slipper ha lärare hängande - en I mitt yrke finns ingen framtid. över axeln och mina kurskamrater Och jag vet inte jag orkar att om behöver aldrig upptäcka hur ofta just betala alla studieskulder av som en jag kör fast. Det har skapat trygghet vidareutbildning skulle dra med sig.

och ökat mitt självförtroende, anser De jobb jag helst vill ha är sådana

Ulrika. som inte är välavlönade trots att man

Jonas snabbt klarade av

som har två, tre års högskolestudier

självstudiekurserna har i stället kunna bakom sig.

projektarbete och lägga mer tid sitt

dessutom fått möjligheter att fråga

framtida utbildningar. För runt om

Arbetslösa

Huvudmålen för datorteket i Kristianstad är bland just utreder för kunna nu att starta. deltagarna ska finna realistiskt yrkesval. För Datorteken hoppas består och blir annat att ett jag en av håll- -

Ulrika lutar det därför åt att via de nyvunna dator- platserna i det livslånga lärandet alla strävar efter,

nu kunskaperna skaffa industrijobb orten och därmed påpekar Waldemar Hasselbring.

bidra till familjens försörjning.

UTBILDNING ÃLDRAS SNABBTV

NTEGRERADNY VERKSAMHET För alla ständigt förkovra

måste sig och skaffa utbildning

varje datortek har lite olika upplägg. I Kristianstad har relevant för det yrke

som är man valt. Att utbildningen

strävat efter att integrera aktiviteterna inom

man ett snabbt föråldras visas inte minst genom att flera . av område i kommunen där liknande projekt pågår. Det deltagarna för bara några år sedan satsade yrkesinrik-

gamla kasernområdet håller successivt att förvandlas till tade kiirser där framtidsutsikterna bra. var ännu ett utbildningscentrum i regionen. Men för exempelvis vårdbiträden och undersköterskor har

I Kristianstad inte datorteketisom isolerad utbildningskraven ökat markant de

ser man en senaste åren. Deras . arbetsmarknadsinsats strävar efter integrera bara två, år gamla utbildningar redan omoderna - utan att tre är verksamheten med övriga insatser och utbildningsmöjlig- Bland de 160 ungdomar hittills gått datortekets som heter. Allt för att vidga och kontaktmöjligheterna. kurser har visserligen alla inte fått jobb. Men det vyerna är en Det är därför integrerat verksamheten med andra märkbar skillnad i inställning till fortsatta studier efter man

aktiviteter och utbildningsmöjligheter inom regionen. bara veckor. Av första kursen gick 30

ett par över procent Genom förlägga mycket utbildningsmöjlighetema vidare till studier att av nya och trenden hos de efterföljande inom samma område får kursdeltagarna också naturliga kursdeltagarna är densamma.

kontakter och möjligheter att fråga andra till råds. När gick hemma och stämplade tänkte inte

- man man Detblir c en slags rundgång mellan verksamheterna dagens skolungdomar faktiskt får bra datorsom att en massa slutligen ska de olika deltagarna bättre konkurrens- kunskaper, berättar Ulrika. Här blir medveten ge man om att möjligheter arbetsmarknaden och därmed större det nödvändigt med viss

en är vidareutbildning för att

möjlighet till ett meningsfullt jobb. överhuvud ha chans konkurrerapå dagens taget en att arbetsmarknad. I

DATORTEKENSAMBASSADÖRER

Projektledare Waldemar Hasselbring berättar de

att nu planerar ett samprojekt med biblioteket. Ungdomar

datorteket ska framtiden kunna i medverka bibliotekets

IT-verkstad och lära kommuninvånare söka sig fram att

Internet. De ska bli datortekens ambassadörer

gentemot allmänheten.

I Kristianstad datorteket i förlängningen ser man som ett folkbildningsprojekt. Det finns till exempel stora invandrargrupper i regionen och utveckling multien av media-läraren andra språk skulle kunna öppna dator-

världens dörrar också för dem. Detta ett projekt man

Arbetslös

.Datorspel arbete

gav

frånhans tidigare hobby datorspel kan Sen han arbetslös, anmälde sig till arbets- Landets högstadieelever har svårt att hitta rätt terna - var

försörja honom. förmedlingeni Boråsoch började den ihärdiga utbildning bland utbudet av hundratals gymnasie-

Redan tioåringfickUlrik sin första dator. kampen med att vänta. och folkhögskolor som

CD-ROM- Med paketet fanns handbok i Det var då han träffade sin nuvarande chef Meni våraskom det en avancerad i en programme-

utbildhingsmöjligheterna. spel. och Ulrik blev helt fascinerad. Dennis Olsson, fick en chans som ungdomsproduktion om Alla ring av

lokala lntresset växte och han skaffade Amiga. praktikant och efter praktiktiden en fast anställskolor, utbildningsprogram, grenar och en

specialutbud presenterades med video Den datorn kostadenågra tusenlappar och ning. text,

och bildspeltillsammans med stor databas det gick att göra häftigare grafiskalösningarän en

Och allt programmeringsarbete hade gjorts vad experterna med mångmiljondatorer då

den 2 l -årige Boråsaren Ulrikjohansson som kunde prestera. av

för drygt två år sedan arbetslös. Det är ur denna grupp unga människor. som var

Det gång lärde sig dagens exportframgångar spelsidan föddes. - Det är märkligt. manen

för skull får i det Det blev tvååriglinje dåtidens el- och enbart nöjes mansen nyttaav en

verkliga livet. Och kan försörja sig det. teletekniska gymnasielinje, kompletterad med

Det säger Ulrik funnit att erfarenhe- en ettårig påbyggnadslinje Dataservice. somnu - .

Datorn hjälper dig välja yrke

frågan Sverige och i databasen Diva kan man reda arbeta med Den har välalla dator och leta efter något passande arbete. Vadvill jag arbetsför- vilkautbildningarman kan söka statligt studieställtsig självnågon här i livet.Men behöver säger Jan-ErikLiden Södertäljes nu medling. stöd för. du inte funderalängre om din fantasi tryter i allafall Södertälje. Vet man inte alls vad man letar efter får man inte i

Klarar sig själva

Fördärhar arbetsförmedelningen startatett svara ett antalfrågor om sig sjalv, sen letar

berättar också underlät- Kanalen.där de samordnat funk- datorn upp något lämpligt åt en. jan-Erik att systemet nytt projekt.

mängd l två undersöker sedandatorn tar mycket för personalen dåungdomarna kan tionerna hosplatsautomaterna med en stegnummer

automatiskt detñnns några lediga jobb inom klarasig själva. nya möjligheter. om

den och region valt. Och intresset för projektet har varit stort. Här får man inte bara veta vad man passar för, gren man

Det verkar som om många fler tar sig till utan också vad man måste komplettera sin

vilka stöd- ...men även mycket annat arbetsförmedlingen när nu jobbsökandetinte

utbildning med. Och dessutom

möjligheter det finns information används för arbetsletande är är likatrist. samt om De program som

ungdomsutbyte eller utbildningi utlandet. Yrkesguiden och lmpuls. men det finns flera

saker man kan ägna sig åt än att söka jobb.

Ham; lediga jobb... Vill utomlands ger programmet Orbis

man

Tanken arbetslösa eller information om internationellt Ungdomsutbyte, är att studerande. jobb söker den automatiska skolkatalogen Asktalar om för människor som redanhar men ett

välkomna sig viden en vilka kurser som finns alla högskolor i nytt ska vara att sätta ner

Den moderna

tekniken gör det

lättare för oss unga att starta egna

företag. Min egen

affär hade Varit

omöjlig annars.

Ger/vara Guran 30-årz företagare

Un

..

fâêâfår

tagare

atom

Via

den moderna tekniken. De vill företag borde utnyttja Ungdomar som starta -

det borta år.

efter några

som inte gör år

under de två åren .båvdar Ger/vard Guran, enmansfofretag Detta vars senaste

000 ungdomar i Goteborg ocb förverkliga sina företagsbjålpt 2 över att testa

drömmar

anlitar Gerbards med modem oeb får under Alla som tjånster utrustas sex

Ger/vard i

datoriseratfågeplank dygnet. månader år tillgång till ett som öppet

näringslivet, vilka sin tur bar kontakt med bankfolk, jurister oeb rådgivare fån

bjålper bonom att snabbt besvara ungdomarnas frågor.

A

Gerhard började 26-åring driva projekt han sitt musikskapande. som att

tillsammans med gymnasieskolorna och den En kille tyckte planera veckomatsedeln annan om att

ideella föreningen Ung Företagsamhet. och undersöka kunde köpa billigast och bäst. Idag var man

Efter två år projektledare hade han skaffat sigså ligger han i med företag kan erbjuda som startgroparna ett som

mycket erfarenheter och kontakter han vågade höginkomsttagare Göteborgstrakten

att att maten

starta det företaget Robinson Crusoe. Affärsidén planerad, inköpt och hemkörd. egna

densamma; att hjälpa ungdomar strukturera sin var att

företagside och stötta dem i starten. UNGA MÅSTE SATSA PÅ IT

Till och med killen med hemkörning behöver

EGNA BÄSTA AFFÄRSIDEN - av mat HOBBYN-

anlita moderna IT-tjänster för klara sitt företag,

Gerhard

att säger

hjälper ungdomarnas företag att överleva också Gerhard. Som ung, ny företagare måste ifrågasätta man sikt. Här är det inga ettårsprojekt blodigt allvar. utan alla kostnader. Med mobiltelefon kan han alltid nås. en Jag upptäckte att mina erfarenheter och mitt - egna stora Dessutom finns det tjänster via nätet massor av som sparar kontaktnät kunde kombineras med modern databåde tid och pengar.

kommunikation till bärkraftig en Gerhard företagare anser att unga 4

företagsidé, berättar Gerhard Guron.

måste satsa IT för att kunna vara

För tio år sedan hade det varit helt -.Vi kan koppla

- oss samman konkurrenskraftiga sikt. Med en

omöjligt både tekniskt och ekonomiskt.

i kortare affarsprojekt, hitta dator och ett modem kommer

man Han har lärt blivande sig att unga långt: extra

företagare liksom han själv har nya samarbetspartners och

- -

knappt O Restiderna kan kapas; om kontanter. Bankerna står sprida vårt kunnande.. man

heller inte i kö för låna startkapi- skickar bilda ljud- eller att ut Modern IT blir del en av textmaterialet över telenätet. tal till ungdomar vars företagsideér ofta

j livet och är och förblir den ° Informationssökningen kan har en engagerande hobby som

grogrund. bli effektivare och snabbare;

bästa. förutsättningen för

Alla vänder sig till konkurrens- eller kundbevakning unga som mig att vi unga ska kunna kon- via databaser effektivare är duktiga någonting. Det kan är än

vara data, service, musik, kreativ kurrera med etablerade tidsödande biblioteksbesök och

talang eller letningi tidningsarkiv. ett passionerat intresse

företag.

för företeelse. ° Beräkningar, marknadsunnågon

Två älskade allt dersökningar, bokföring och tjejer japanskt,

kundregister i den datorn både söktid och hade bott ijapan och ville fortsätta bevaka landet egna sparar att

arkiveringsutryrnme. och dess kultur. Idag lever de att hjälpa svenska

Listan fördelar kan göra hur lång helst, företag att förstå japaner, etablera kontakter i japan - som mena:

han och poängterar att investeringen i dator och och göra marknadsundersökningar den japanska en ett om i modem är låg avskrivningsbar engångskostnad medan marknaden. en

en extra medarbetare i startskedet kan knäcka företagets En kille skapade musik sin fritid. Gjorde lite här

ekonomi. och där till reklamfilmer och radioprogram. Helt

plötsligt ville Volvo ha hans musik en

omfattande reklamfilmsproduktion. Idag lever

Företag

ä a... ,H .m ä ,

a

s

äøåw

ma ägt 52A

Funderar du att starta eget

DATORISERAD FRÅGESERVICE Här följer användbara ett par g

i ör väcka intresset hos nyföretagare har byggt en datoriserad tips hur du kan finansiera din

att unga

GU

frågeservice baseras den tekniken. verksamhet som nya

företagarna tidigt stadium upptäcka fördelarna På så sätt kan de unga ett Är har Industri- och ° du tjej

med informations- och kommunikationsteknik. special- Nyföretagarfonden ett

företag kan använda sin personal till mycket Gerhard menar att stora av paket för dig: Ett företagarlån

för v nyföretagare måste kapa alla kostnader så långt det går

detta. Men en ung där lånesumman 50V

är max

kunna slå sig in marknaden. Den bästa hjälpen är modern IT. att ditt kapitalbehov. procent av

I år har han själv testat sina principer. De som vänder sig till låna bank

snart tre Resten måste man

faser. Först får de stöd och hjälp göra marknadsunhonom genomgår två att en eller finansiera själv.

och utarbeta affärsplan kan ligga till grund för ett dersökning en som

Om du är arbetslös eller du

nyföretagarlån hos banken eller starta-eget-bidrag. ° om

ett

riskerar att bli det ger Länsar-

betsnämnden eget-Ä

ut ett starta

ETT STÖD NÄTET bidrag. Kravet är att den

PERSONLIGT VlA

påtänkta verksamheten

Därefter

månaderna och ger får de personligt stöd och råd under de första sex varaktig sysselsättning och

kan via datanätet skicka frågor till honom dygnet runt. tillfredsställande lönsamhet.

Gerhard har fungerat som en - stå Alla vüánder den somiär beredd slags för mig och mig unga. 30W ° För att mentor gett w

för minst 10

den hjälpande hand jag då och då på procent av sig :ärlig duktiga

förklarar Ulrica Hellichius finansieringen själv kan ALMI behövt,

någonting. Det lean vara.

ligger just i företagspartner bevilja ett vars företag Syntax

fick hon till ggyvicei musik, särskilt nyföretagarlån. Dock startfasen". I början data,

bankkontakt den här till högst 30 procent av exempel en lezreatw . talang eller ett

och idag . har hon fått finansieringsbehovet. vagen ,, ett starta-

9355507187215 lYYtYESSGfÖV

eget-bidrag. Bidraget söks hos den Det finns även andra organisa- ° lokala arbetsförmedlingen och :fö reteejse

någon tioner är villiga att låna ut

som innebär ekonomiskt bidrag med 75 pengar, bland andra Trygghets-

den beräknade månadslönen under månader. procent av sex stiftelsen, Trygghetsfonden,

30-årsdagen packade Ulrica sin nyköpta dator och med den Strax före upp och Trygghetsrådet Statens

reklamtexter, högtidstal, göra företagspresentationer och ska hon skriva Jordbruksverk. i

marknadsföringsplaner. telenätet och modemet ska hon emot texter för

Via ta

hos kunderna. Den lokala arbetsförmedlingen korrekturläsning eller skicka sina för granskning egna

arbetslivserfarenhet mark- vilka starta-eget-kurser som - Att skriva är min hobby. Och med åtta års av vet

finns, vilka stöd eller bidrag man

kan och vilka krav ställs. som

Företag

nadsfoiing och vidareutbildning RMI Berg Robinson Crusoe en k e L kvällstid vågar jag företag förklarar hon Gerhard Guron nu satsa ett eget och berättar arbetslokalei blir det hemmet och Telefon: 031/13 88 27 att egna arbetsfåiltet hela landet. Fax: 031/13 08 74

E-post: robinson.crus0e@mailb0x.kdtnet.se

Hemsida: http://wvwpp.kdr.net robinsoncrusoe ÅVSTÅNDET BETYDELSELÖST Ä Westnet, BBS, telefon: 031/61 25 13 1 ed den moderna tekniken betyder inte avståndet

någonting. Det tar några sekunder att skicka text till Ung Företagsamhet en ideell förening,

- som Värmland eller Skåne. Mina kunder behöver sällan besöka hjälper gymnasieelever och lärare finna former att min arbetsplats för att ska komma till uppgörelse. för hur driver elevföretag under läsår. en man ett Förhandlingarna har jag tänkt till största delen sköta Telefon: 08/762 70 24 att via telefon och faxmodein.

Alla utnyttjar Gerhards tjänster får tillgång till

ko ntalct

som

a

datornätet Westnet. Det ligger inte Internet är utan ett nås via specialprogram. Ungdomarna får när som ett en egen datorpostzttlress och under månader kan de sex dygnet runt nå Gerhard den hvär vagen. lin medlemssida

ger färsk information om nya lagar, regler eller

annat som nya företagare behöver Likaså används nätet för veta. kallelser till natverksmtiteii dar specialister håller föredrag

om viktiga ämnen.

På sikt kan via nätet stötta och hjälpa varandra i vårt företagande, Gerhard. menar Har flyter kunskaperna fritt och - kan koppla oss

samman i kortare ziffarsprojekt, hitta samarbetspartnya ners och sprida vårt kunnande. Modern ll blir del en av livet och är och förblir den bästa förutsättningen för att unga ska kunna konkurrera med etablerade företag.

Företag

Missionerar om människor unga

Allt finns i den bärbara Uppslagsverk CD-skiva

-Jag vet inte hur jag skulle kunnaleva utan min dator.Att tappa den vore tusen gånger värreän De som tror att unga företagare ska OcksåCD-ROM används flitigt. De viktigaste handväskan. säger Johanna Unghanse. 29-årig nyanställa en massa folk har inte fattat det uppslagsverken har hon CD inte böcker. företagarei Stockholm. moderna samhällets möjligheterVi anställer -Vilka fantastiska saker man kanslå upp och egen l hennesdator finnsallt bådedet är inte samarbetar. vadmycketroligare det är att lära sig någotmed - som nödvändigtför företagetoch för hennesprivata Någon direkt datautbildning har hon inte CD-skivorna än att någon står vid en kateder liv. i utan upptäckte datorernas möjligheter ett och mässar. Dataspeldäremot är Johanna inte

lett års tid harjohannadrivit sitt företagStall tidigare jobb för någraår sedanf ett dugg intresserad av. Unghanse från sitt hem. Affarsidénharblivit Idagliggerdet mesta i hennesbärbara. Där -Jagupptäckerdagligen såmycketroligt att missionera och sprida information om unga finns företagets bokföring.henneskundregis- Internet och CD-skivorna jag förstår inte människorsvillkor och deraskrav samhället. tenadressregister,projektplanenprojektförslagmeningen med att spilla tid spel. Omvärldsbevakningen är omfattandeochden och manus till föredrag.debattinlägg och annat

sköter hon via modem ochdator Fleraföretag hon skrivit. g och organisationer anlitarhennes tjänster. Där finns ocksåhennes privata brev, inbjud- Vi unga arbetar med virtuella företags- ningskorttillfödelsedagar och menyer till fester konstellationer, förklarar Johannaoch berättar hon haft. Likasåadressertill alla vänneröver

att de moderna kommunikationsmöjligheterna världenhon skaffat via Internet. gör att enmansföretag kanlierar sig medandra Internets alladatabaseroch andramöjlighe-

i vissa projekt.När projektetär slutfört upphör ter till informationssökning utnyttjas dagligen det virtuellaföretagetoch nya konstellationer av Johannaliksom möjlighetertill elektronisk

kanuppstå. post och datorns fäxfunktioner.

Marknadsföring Internet

över

På det nystartade företaget Intergaid utanför Kennethråder även andra företagare att get i nuläget. men i och med att produktionsunga Göteborg hjälper företagmed marknads- inte dra sig för utgifter fort .Det kan delen blir större kommer Mikaeltill stor del man stora bli jobbigt längden,berättar han. arbeta meddenna. l föring via Internet.De producerar ocksåweb- i sidor åt företagenochgör det lättareför dem Nackdelenmed att inte låna pengar är att nå sina kunder Internet. aldrighar någondirekt buffert däre- Planer expansion att . man men .man heller några utgifter för Intergaid startades i januari och i februari var mot har inte Alla tjänster ochproduktioner utförsfrånkonföretaget i full gång.Det drivs av tre unga killar låneskulder. menar Kenneth. toret. Manhar än så längeingastörre resurser

KennethJutmamMikael Hed ochPatrikNydén när det gällerdatorer men man har planer alla24 år. Ljus framtid köpa datorkraft. mer Idén har funnits länge.berättar Kenneth, Det finns dessatider bra i möjligheter Expanderingen skeri dentakt får kunder. - att men förutsättningarnahar inte riktigt varit rätt kunder. berättar Kenneth. tidigare. Problemet med försöka marknadsföra - att Planerings- och förberedelsearbetet började sig Internetär när deväl lagt sidaså att en redan september i med att undersöka ifalldet det svårt för folk hitta den. berättar är att fanns ett behov av derasföretagsidé. Kenneth.

Och det är därIntergaidkommer i bilden. Lånade inte pengar -Vi hjälperföretag marknadsföra sina att Killarnastartade företagetmed mottot att inte sidor Internet så att folk lättarehittar dem.

lånanågra pengar. Hittills har de klarat sig bra. Kennethoch Mikael utgör säljdelen i företa-

det här med informa-

tionsbchandling och

det grafiska. Jag

älskar

att göra tidningssidor i Pagemaker.

Kurs i

erchstansarb

etc:

g

bruksortexa

Jobb

håll Men år Lindesberg år det som på andra ont omjohhfir ungdomar ett

har Lord arbete. Hon den enda från sin avgångsklass Sigrid år

efter gymnasiet

intresserad

som

enstaka strojohh. Om hon inte varit så fått något an av mer

hade hon hört till de arhetslosas skara. datorer

distans. I kontor i Hon ingår i en pionjårgrupp somjohharpå ett nyinrett

sitter man och kvinnor kommunens utbildningscentrum Masugnen unga

och kvällar

och säljer försäkringar via telefon på eftermiddagar

forsåljningskontor Dial har i

De johhar åt forsakringsholaget som ytterligare ett

Vaxholm också det och huvudkontoret skårgårdskommunen ett Stockholm i -

den moderna kommunikationstekniken gor lokaliseringsorten exempel på att

ovåsentlig.

Distans

KÄNNER FOLK PÅ EGNA ORTEN

ANNORLUNDA KARRIÄRVÄG När började fanns

- jag gymnasiet det jobb, när jag slutade fanns det

igrids karriärväg är långt ifrån ingenting, säger Linda. Och ändå är det kanske lättare liten en en ort som

traditionell sådan Bergslagen. i Lindesberg än i storstad. Här känner folk det inte finns en man men om några

-Jag blev intresserad datorer platser så hjälper inte det. Jag i reception innan jag fick plats av ens satt en

högstadiet, berättar hon. Jag valde datorteket. Nu får jag det jag lärde mig och får jobba ihop med nytta av

handel och kontor, gick sedan ADB likasinnade. i

och terminalarbete och komplette- Telefonförsäljning är ändå inte vad de drömmer syssla med. Sigrid om att

rade med marknadsföring under ett skulle vilja använda sitt intresse för

år. Jag ville inte bli läkarsekreterare grafik jobba med reklam

Nar .. . genom att

lag borjade .. . gymna

Teknikintresset fanns i familjen eller tidningar, .Linda vill arbeta med

och studerar datavetenskap siet fanns det jobb, när jag

storasyster grafik ooh dekoration

högskolan i Örebro, så hennes val

slutade fanns det Ingen dem hade tänkt

ingen av ens

låg nära till hands. Och det inte möjligheten bli telefonförsäljare. var att tmg dataspelen drog henne till Dial

som Pionjärgruppen hos är ett

datorerna: resultat i kurs i distansarbete en som

Nej, jag tycker om det här med dataläraren Henrik Arenvang drog igång hösten 1995. Det skedde i Masugnen, -

informationsbehandling och det den amla bruksb naden blivit modernt utbildnin i g Ygg som nu ett g scentrum

grafiska. Jag älskar göra tidnings- utkanten Lindesberg. att av

sidor i Pagemaker. Men det såg inte

ljust ut när jag gick gymnasiet. Det ut

blev en del ströjobb i butiker, men UTLOKALISERADTELEFÖRSÄLJNING

det knappast butik har

Kursen

är någon som var ett projekt genomfördes i samarbete mellan arbetsförmedråd anställa folk, fall som att i varje inte de lingen i Lindesberg och försäkringsbolaget Dial. Givetvis räknade företaget med små butikerna. Och minsann var att den skulle ge resultat, beslutet att utlokaliseraen del telefonårskull ville jobba. hade men av en som Vi försäljningen till Lindesberg växte fram under projektets gång. Av de 14 sommarjobb och som var beredda att ta deltog i kursen har fyra fått jobb hos företaget och övriga kom direkt via vad helst. tre som datorteket. Jobbet Dial hörde hon talas . om Kursen koncentrerades data- och telekommunikation, företagsekonomi datorteket i Lindesberg där hon, i och marknadsföring affärskommunikation svenska och engelska. Man ganska följdriktigt, samt fick en plats när lärde sig att använda elektroniska anslagstavlor och Internet och första hon jobb. Där träffade hon som var utan inslag i kursen fick deltagarna möta två Säljledare i videokonferens. Linda Ingemarsson, en en ett år yngre Masugnen har en modern anläggning för sådana videokonferenser och den skolkamrat som följt ungefär samma använde eleverna till flera kontakter med företaget. Dock fick eleverna studera väg i gymnasiet med handel, data och telemarketing plats under ett studiebesök i Vaxholm mänsklig kontakt ekonomi. -

behövs fortfarande.

Den nya tekniken mötte eleverna också under studiebesök ett en

bilverkstad där använder digital kamera för man en

att ta bilder krockskador bilarna. Tillsammans av

Distans

med data hämtats via modem från bilregistret skickas som sedan bilden till skaderegleraren inom via e-post som en timme återkommer med arbetsorder och prisuppgifter. Hittills dussintal bilverkstäder har ett i Stockholmsområdet etablerat en sådan kontakt med försäkringsbolaget. Som led i utbildningen fick eleverna utforma ett en marknadsundersökning. De diskuterade egen egen

i extgêiskáifhjgjsçpxáia saba; kéâráskârmár L

hand fram rad Frågor de sedan gick med till ett en som ut

ort-agila saggáçgiárga gasa elegans,

antal bilägare vilka redan tecknat fordonsförsäkring hos Dial. En övning som också gav enintroduk- D e t k" arms t rygg t tion till den kommande kundkretsen. att kunna talas vid,

ansikte mot ansikte

VIDEOTELEFONEN och det är nog

VIKTIG nödvändigt att ha

På kontoret i Lindes- den kontakten om liten berg sitter en

ett foretag ska kunna

videokamera en

bildskärm. Så fort den fungera utspritt på.

fasta ledningen till flera orter Stockholm och Vaxholm blivit inkopplad kommer telefonförsäljarna att kunna varandra när se de behöver konferera. Dessutom kan de granska och arbeta med dokument sina bildskärmar. samma Det känns kunna talas vid, ansikte mot - tryggt att ansikte och det är nödvändigt att ha den kontakten nog företag ska kunna fungera utspritt flera orter, om ett

säger Pär Ericson, med sina 37 år är den äldste bland

som de nyblivna telefonförsäljarna.

Distans

NY PÄ oisrAus KURS-

Distansarbetskursen

gav sådana goda erfarenheter att

rektor Conny Johansson

Masugnen nu planerar en ny

kurs till hösten 1996. Den behöver inte nödvändigtvis äga

i kurslokalerna i Masugnen. Projektledaren Henrik rum Arenvang skisserar en utbildningsform där deltagarna vissa dagar arbetar hemifrån med hjälp dator och modem. av De sju telefonförsäljarnakommer sannolikt att bli dubbelt så många under året och flytta från Masugnen ut till egna lokaler. Med en ny kurs i distansarbete gång och datorteket i Masugnens bottenvåning har Lindesberg alla förutsättningar att kunna skapa fler arbetstillfällen. Grundvalen är det samarbete skapat, där Länsstyrelman sen, kommunen, arbetsförmedlingen, datorteket och Komvux samarbetar i olika projekt med Masugnen som spindeln i nätet.

Distans

distans

Högskolekurs w

På Sandbackaskolans gymnasium i Arvidsjaur eleverna arbetsuppgifter.Alla lärare och ut Internet och söka i databaser eller skaffa nya har datorer alla ämnen. elever skolan har e-postadress. vänner över nätet. Ett bra sätt att skaffa man integrerat i nästan en egen Dessutomslipperregionens studenter vill Förutom datorerna i datasalarna har eleverna datakunskap fritiden samtidigt som som fortsätta studeravid högskolorna i Umeåeller även tillgångtill ett 20-taldatorer som är utpla- språkkunskaperna övas upp. Luleå till universiteten. cerade i skolan. Avstånden är stora och det är långt till att resa Studenternakan nämligen till gymnasie- Skolanhar haft kontakt med elever i till närmastetätort. Det här ar ett sätt för många skolan och där följa vissa specialkurser från exempel Portugaloch England. ungdomar iArvidsjaur att knyta kontakter som hemmaplan den via data-och videokonferens- Eleverna söker information till sina skol- defysiska avstånden annars försvårar. teknik finns installerad skolan. arbetenoch bland annat via Internet. När eleverna så småningom kommer ut i som uppsatser till arbetslivetska de bekanta medde Distanskurser kommer att större och Sedan använderde ordbehandlingsprogam vara program betydelse i framtiden.Speciellt för elever utformningenochkan medkalkylprogram skapa som används arbetsmarknaden. Därför har större bor i Sverigedär avstånden är så diagram eller via ritprogramgöra illustrationer. kommunen och företagen i regionen enats om som norra långa. Lars Hagnelius är studierektor att använda samma standardprogram som skotror som

Sandbackaskolan. Kvällsöppen skola lan valt.

De har tillgångtill datorer hela dagarna när

Uppgifter via nätet datalsalarna har lediga platser. Eftersom viss

Eleverna går gymnasietanvänder i många undervisning sker i datasalarna och då är stängda som ämnen den interna datorposten och skickar för de övriga eleverna har man infört kvällsuppgifter, redogörelseroch rapporter till be- öppet skolan. Alla som vill kan sitta kvaroch Lärarna kommenterar. arbeta med sina läxor eller grupparbeten. rörda lärareöver nätet. rättar, skickartillbaka uppgifternaoch kan ge Det är helttillåtet att också kvällstid ta sig

Distansundervisning i skärgården

PåKoster, egentligen är två öar Nord- föräldramöten Fastdå i det enklareslaget. Den består av en vanlig dator som - samma sätt. motsatt och Sydkoster,ligger lite annorlundagrund- med videokamera ovanpå skärmen. Samma en riktning. skola.Här harde l 6 eleverna möjlighet att.följa Med teknikens hjälp slipper människorna dator användsdessutom av allaelever.

distansundervisning från fastlandet via video- förflyttas.Via ISDN-nätet överförs bild. ljud,

konferensteknik. Kosteroch de Hjälper forskare

ochdataviautrustningen ger Kosterliggeri Bohusläns skärgårdochtillhör annars rätt isoleradeeleverna öarna möjlig- Skolan har även via videokonferenstekniken Strömstadskommun. Många är medandraskolor, MarinbiologiskaLaboratoöarna enga- het att kommunicera institu- kontaktmedTjärnö gerade företag i ellerkommunala aktiviteter tioner och företag. rium och får lära sig massor om havet och fastlandet och den lilla skolan Koster har Påså sätt breddasderas kunskaper och marinbiologi. Men ocksåforskarnahar bra ut- blivit deras fönster mot fastlandetoch omvärl- deras omvärld. menar Morten Pedersen som byte eleverna som i sin tur utför provav den. l alla fall vintertid när båttransporterna är teknisktansvarig för projektet. tagningar och observationer åtTjärnö. försvåras av isen. l Läraren Kosterskolan,Helén Engström. har tillsammans medVästcadi Strömstad ut- Föräldramöten via bildkonferens till Möjligheternas vecklatprojektetsom döpts För det är inte baraelevernautnyttjar skolans Skola. kommunikationsmöjligheten Ocksåpolitikerna ochsmåföretagarna öarna kan följamöten Utan gränser

fastlandet.De kopplar upp sigvia skolans bild- Det. är en skola utan gränser och tak för telefon och kan sen följa sammanträden kunskapsutbyteförklararJan Dahlhielm föfastlandet som använder sig av samma teknik. retaget. Ocksålärare som bor i Strömstadsköter ibland Videokonferensutrustningen skolan är av

På

upptäckte jag möjligheterna

att kontakt med

ungdomar i Väl Iden.

Så har fått Internet

nu

till vårt ungdomsñk.

Kulturentusiaster

native rk

källa där

Lidköping ligger ett stenkast från Husaby Olof Skötkönung kristnades

I 1 00-talet. stenkast åt andra bållet Läckö slott, landets på Ett ligger ett av

baroek. förnämsta byggnadsminnen från medeltid oeb Oeb mitt i ligger nästan

porslins-

Rörstrands oeb där konstnärer keramikfabrik, Märta

som Hilfons

kulturarvet vid Europas

äldsta förvaltat porslinsftzbrik. näst

Det kultur. kulturtraditionerna vidare var gårdagens Idag för stans ungdomar -

men nu är kulturen datoriserad.

Nu är det video, midistudio, multimedia oeb Internet som lockar till

Nätverket oeb kulturaktiviteterna bos ungdomsfket på övervåningen ungdoms-

föreningen Kultverket.

stadskärnan besökare Huset ligger mitt i den gamla oeb bit kommer nära 300

veckan oeb kan kronor använda den varje dag, sex dagar i för några dyrbara

utrustningen.

Fritid

-jag kom hit för göra video kom jag Vill ska kunna göra sin egen musik här och att men snart att - man man saknade bra tidning speglade vår kultur musik, film producera musikvideo skulle kunna sändas TV, en som - en som och sånt, berättar Tim Keihag och kläckte idén till det han Mikael Lundgren, dramapedagogen som hösten anser gör idag; tidningen Cult. Två har hittills kommit 1991 drog igång den ideella föreningen och med ihärdignummer ut och spridits skolorna Lidköping. het och fantasi sökt medel hos kommun och fonder för att runt Har bara bra projektidéer så hjälper ledningen kunna driva verksamheten. - man oss skaka fram projektpengar, berättar Andreas Wegscheider I början det ett fik och teaterverksamhet men redan att var håller utveckla internationellt ungdoms- året efter utökades verksamheten med databaserad musik som att ett utbyte. Ett 60-tal ungdomar från hela Europa ska komma och till hösten ska den 100 kvadratmeter stora multi-

till stan nästa höst. mediastudion stå klar.

Hittills har han skickat ut inbjudningar för hand. - Men några veckor ska Internetkopplingen bli om Andreas nödvändiga hjälpreda. OLIKA KURSER

F

ör den dyrbara utrustningen inte ska förstöras av att okunniga ordnas ständigt olika kurser efter fullgången som NÖDVÄNDIGT MED |NTERNET tid ger behörighet till olika aktiviteten

vill ha kontakt med ungdomar byggt Det är inte många personer som är fast anställda vilket

.- som liknande organisationer och är lätt att tro när försöker upp man byta erfarenheter. Det kommer ta sig fram bland dagens att

bli betydligt lättare nå dem via Allteftersom tiden gått har byggbråte och hela tiden

att idag förgäves krockar med tonåringar. Internet än att som

jag lärt mig Ordbehandling,

försöka förmå olika ambassader Fyra personer har heltids-

hjälpa till. redigering och bildhantering tjänster, är arbetslösa

att resten Just håller de två våningarna Och ungdomar fått ALU- eller

nu i datorn. att göra som

där aktiviteterna ungdomspraktikplats via samsas att

tidningen är ganska kul.

ihandikappanpassas. Efter fyra års arbetsförmedlingen efter att

verksamhet är det också dags Annars tycker jag datorer är själva ha presenterat ett

att del utrustningen. passande projekt för Kultverket.

modernisera en av dötrista

Samtidigt bygga Gemensamt för alla de passar man att är att

modern midistudio för dem driver verksamheten vidare och en som .

vill skapa musik med hjälp elektroniska ljudkällor. ständigt startar och fullföljer nya kulturprojekt.

av Redan tidigare finns utrustning för Videoredigering,

kameror och filmutrustning. Nu ska också detta förnyas häftigare den vill kan helt MoDERN BUDKAVLE med ännu prylar, så att som göra

professionell film. Eftersom praktikplatserna är tidsbegränsade blir det

också modern budkavle projekt som inte hinner som en avslutas drivs vidare andra i sin tur skapar nya av som MoDERN MULTIMEDIA projekt...

0ch den moderna multimediastudion kan de fixa till jag föreslog skulle tidning och dela

i att göra en animationer eller avancerade bildmixar och i skolorna, berättar Tim och eftersom ut stan .

Fritid

mer om

han arbetslös ordnade föreningen var Tanken med Kultverket är att olika

fram en ungdomspraktikplats åt

kulturella aktiviteter sin fritid. Det honom och två andra arbetslösa gång lärorikt. grabbar, Johan Antonsen och Patrik samma Fast just vill rätt många att man Gillgren. Tidningen finansieras med nu -Vi vill ha kroppskultur, säger föres sponsorer och lokala annonser. Kanske blir det ett gym i höst för Att han skulle sitta och jobba marna in i gemenskapen, anser drivkra framför en dataskärm var kanske inte

hans första tanke. FIKET

Men allteftersom tiden gått har - Som lockbete finns fiket Nätverket där jag lärt mig ordbehandling, redigestans damer att smyga in bakvägen för ring och bildhantering i datorn. Och Darttavlor, schackbord, TV och nu

att tidningen ganska kul.

göra är Internet är andra beten.

Annars tycker jag datorer är dötrista När ungdomarna väl år plats ka Han sökte sig till Kultverket för att som lockar dem vidare till våningen ov göra video. Idag får han sköta Kultverket har sin högborg med alla m fotograferingen tidningen och driva projekt. dessutom ekonomin samt då och då SO-lapp För året blir en om man m recensera nya filmer, CD-skivor och för kronor att hyra in sig att skapa mu videorullar. EN FEMMA

För endast fem kronor i timmen får m

SKAPA NYA AKTIVITETER avancerad de proffsmusikerna ida som

Andreas i sin blev verkligt hyra. Lika billigt är det att använda fot

tur datorintresserad han arbets- videofilm. när som - . lös blev anvisad till stadens datortek. De som vill ska inom kort möjlig

Och något vill han i framtiden Först skapar man musiken i midistudi sätt ha med datorer Men inte under att göra. armen.

direkt det tekniska utnyttja

utan KURSER möjligheterna sig näten V att ta ut För att tillgång till de olika avancera för att bygga sina kunskaper eller . middagar, helger och kvällar. Och d skapa nya kulturaktiviteter. sköta utrustningen samtidigt de som Idén till ungdomsutbytet började heter. Kulturen får de så att säga kö redan datotteket och eftersom han

inte kunde avsluta sitt projekt där

under tolvveckorsperioden ordnades

ALU-plats fram honom på en Kultverket. i

Fritid

Sen har han fått gräva fram adresser och skriva tiggarr brev för att kunna finansiera det hela. Under tiden har

intresset för möjligheterna inom EU väckts och projektet Kultverket

Mikael Lundgren EU-stöd. kommer också att Tidningen cult Timo Keihag Telefon: 0510/660 .82 EUROPEISKMIDDAG

I j Fax: 0510/655 25a

fiket Nätverket våningen under har ett 20-tal

Lidköping, E-postå kultverket@hotell.nettime.s

ungdomar från gymnasieskolorna i Götene

lysningar

och Skara samlats för att äta en europeisk middag de själva .

utpp

komponerat och gemensamt anrättat. Det är portugisisk fisk med tysk potatissallad till huvudrätt och efterrätten består svensk glass dekorerad med franska persikor. av Middagen symboliserar det EU-samarbete gruppen har

med liknande kulturföreningar i Tyskland, Frankrike och

Portugal. Under vintermånaderna har de träffats fiket Nätverket, byggt nätverk via Internet och lärt sig massor nya om de olika ländernas kultur och ungdomspolitik. I vår -reser de i tre olika. grupper till de olika länderna och träffar ungdomarna plats i fjorton dagar. Samarran et drivs dels mnasierna, dels av 8eman g av 8 Kultverket och dess motsvarighet i Götene, Växthuset.

HANDLEoARE FRÅN ALU

Med middagen är ansvariga lärare och handledare

från kulturföreningarna. Projektledare är Ulrika Wernersjust har ALU-plats. son som nu en Och allt ska naturligtvis dokumenteras. de En av utsedda filmarna är 19-årige Mikael Svedberg ska åka i som med en av grupperna till Tyskland. Klart blir motiverad att plugga tyska lite - man mer extra, säger Mikael och zoomar in sina reskamrater. Filmen

ska vi jobba med här och göra lite extra. häftig så alla kan

vad gjort. Vi kan ta med både foton, bandse inspelningar och annat kommer på. Både från resorna och från alla våra planeringsmöten. Också detta är ett EU-projekt inordnats i som gymnasielinjernas så kallade fria val.

Fritid

mllllllllill kastar loss

FritidshemmetSkeppet Borlänge i ar inte ett Datorspel bannlysta Miljökunskap via Internet

vanligtfritidshem.Här har barnen en gammal Här är datorspelbannlystaVårutgångspunkt Påså får de geografiskakunskaper - sätt men träbåt som de vårarna gör småutflykter barnenska arbetamedriktigaverktygsär att också ett hum om den miljöförstöring vuxna med. Från båten görs bland annat natur- berättar han. åt varlden.Enlevandegjord program. ägnarsig runt om i observationer, mätningar av surhetsgraden i Meddatorernashjälp gör barnendessutom distansundervisningmiljökunskap. i vattnet och studier av insekter. tidningar, närmiljön,dikt egna rapporter om Nar desedankommertill land gör barnen samlingaroch stafettbrev.De i är numerauppdiagramoch statistik av sina observationer i kopplade lnternet. datorerna fritidshemmet, berättar Lars Skeppet med projekt år även i ett annat som Westling som är projektansvarig Skeppet. kallasBlue Wave" internationellt som ar ett Han berättar att barnentycker att det är miljöprojekt.Via lnternet håller de kontakt La Westling rs mycketspännande. På vintrarna pysslarbarnen med skepp seglarjorden och TeIefon:0243/38840 ett som runt tar ochledarnamed att underhållabåtensådenär olika miljöprover.Sedan Kapten Fax: 0243/377 rapporterar i skicktill nästasäsongs utflykter. Dennis, han kallas, Internet till de E-post: larsweg9S@student.umu.se som via Det slipas.skrapasoch fernissasför att anslutnafritidshemmen och skolorna E-post: larsáwestling@future.pp.se4 runt om miljöforskningenskakunna återupptas såfort i världen om sina resultat. båtengår att sätta sjön. i

Nätverk lill lilllill"lllllkltll

Vi har skapat huvudorganisationför Stöttar duktiga datorelever Uppgifternaför Svit är inte sköta mängd

en att en landetsdatornördanOchhärfår delov att vara För duktigaidrottseleverfinns hur mycket personalkrävande administrativauppgifter utan duktiga. skolstöd helst.Men duktigadatorelever verkautåt för föreningarna, spridainformation som Det sägerinitiativtagaren jonas Birgersson hamnarutanför.Därför behöverde stöd om dessverksamhetoch stötta de lokalaförav om SvenskalT-förbundeLSvit.LiksomSverok, lokalaföreningarnaoch riktig riksorga- eningarna egna en . som organiserar rollspelsentuasiaster över nisation. När riksförbundetför rollspelsentusiaster datanätet,skadet nystartadeförbundetsköta bildadesgick det lite trögt i början.Men idag Själv började Jonasskriva egna program sina kommunikationer med datakommunika- innan tonårsåldernochhar alltid fascinerats fördubblasmedlemsantalet varje år. av tion. OcksåSverok varjonas med att initiera. datorernasmöjligheter.Men när det dags Sammautvecklingräknar man att det ideella var Det finns en kraft hosdatorentusiastiska för universitetsstudiervaldehan inte teknik- förbundetSvitocksåkommer att få. - en l3-l4-åringar, som nästan aldrig tas tillvara i framtid samhällsinriktad. - utanen dagensskolsystem,påpekarhanoch anser att Fastdatorintresset över. Efter kort tog en skolan inte stöttar dessaelever.Dessutom gästvisit universiteteti Lund han är nuenav kande känna sig ganska ensamma i klasserna. delägarna företaget Framtidsfabriken, i som - Därför hjälper ocksåenskildaatt starta bland annat hjälperTelia att bygga upp sin lokala föreningar. Vi har standardformulär lnternetplattform. t som debarabehöverfylla i namn och annat på. JonasBirgersson Med datornördar Jonasalla dessa Ett tiotal anslutna menar Telefon:046/IS 85 60 ungdomar runt om i landet som älskar att trixa Idag är det ett tiotal lokala föreningar Fax:046/|5 73 72 som med sina datorer, göra spel. program, anslutit sig till Svit.Varjeföreningsköter sina E-post: jonasbirgersson@lector.kth.se animationer och annat. Ofta mycket avancerat. medlemsregisteroch angelägenheter. egna

Härfiir i H också att

tjejer är viktiga. Men jag förstår

inte dagens fixering vid datorer.

Ibland blir det både finare

personligare

och

att

skriva för hand.

Häfär

,

klgârljcförbjudna

re i /Jus i centrala Stockholm. Här residerar Xist sedan bara våningar ett A veckor. Yjej/ntset där killar bara välkomna till All

några fiket första plan.

är pä

övrig verksamhet är till får tjejer, drivs av tjejer ock /øar initierats av tjejer. Ett

av målen är att via deras intressen dem att använda sig av I T på ett natur-

i ligt sätt.

Visst det datorer kär. det Virtalina.

finns

Massor i tjejdatorteket, Oak egna /øar man gjort undantaget som bekräftar regeln - datortekets projektledare är

en kille.

får

Här vända oe/J - kämpar vi att upp ner på känsrollerna, förklarar 23-

åriga Åsa Linder suttit med i referensgruppen ville kära

Kvinnoforum

som när

igång projektet.

Till ock med vaktmästaren kårar kvinna. Men till datorteket hittade ingen som uppjâ/llde våra kriterier sä väl som janne nu gör.

Tjejer

Hos jan Michelson utbildas just nu ett 50-tal

NGA ABAKOM i tjejer i åldrarna 20-24 år. Två tjejer varje dator i KILLAR AXELN

två varje dag. H

pass ska kunna komma och göra saker som är - man

intresserade utan att killarna hänger och kollar över av -

axeln, förklarar Åsa och påpekar allt inte har med att MÅSTE FÅ SAMMA CHANS SOM KILLAR datorer att göra, även om datorerna olika sätt integreras

D i

är det enda riktigt negativa här idag, säger Janne i verksamheten. - et

och påpekar att tjejerna inte får möjlighet att sitta i lugn Hon är arbetslös ochhar fått ungdomspraktikplats

en

och ro och leka och leta datorn. i Xist. Men Åsahar dessutom sedan

Det är nödvändigt om de ska oktober förra året deltagit i referens- - Det finns massor av samma möjlighet som de flesta - för själva verksamheten, gruppen som

killar skaffar sig. tjejer redan har barn bara månad.

som varit igång någon

Han får medhåll av Linda visar datorframställt caféoch måste hemma då a upp ett vara Stepanovska, 20 år, som gått en program. -

och då. De behöver bär-

vecka datorteket och inte haft Det här bland det första jag - var

kontakt med datorer tidigare: modem. gjorde dator, berättar Åsa och säger bara datorer och att

Min kompis Tanja här det ganska fint och - först hade hon textat Då kan de obehindrat datorteket kan sedan mer en massa rätt stolt över det men snabbt märkte var

tidigare, förklarar hon. Och då känner följa verksamheten vid meningarna gick lite isär.

att

jag hon får göra övningarna i En del tyckte mitt textade att dato rteket. - program

stället. Det går lite snabbare då. både charmigt och personligt. var i i Två år äldre Tanja Radojcic hade Utanför huset fick hon dock höra att

tillgång till dator när hon jobbade en reception. handtextade skrivelser kunde uppfatta oprofessionella.

som

På mitt förra jobb fick jag sitta helt i fred och testa Hur helt. Åsa mod till sig och sig vid

- som tog satte

möjligheterna, säger Tanja och att det är lika nödvän- datorn och började skriva. Och upptäckte det inte alls menar att

digt för tjejer för killar att göra det. så svårt hon-trott. Men stilarna hon valde är som var som

Och hon slår fast det inte är någon skillnad mellan kvinnliga; lite kursiva, lite kurviga.

att typiskt

könens nyfikenhet. Däremot i sättet att använda datorer. Det skönt det i alla fall inte stod någon kille - var att Vi vill göra något vettigt med-dom, förklarar Tanja, och kommenterade vilka fel jag eventuellt gjorde. jag fick -

men killarna vill mecka vanlig i ordning. Det är med mitt sätt. Och alla kan inte texta

som göra programmet

bilar, säger hon med suck och berättar hennes kille så då det bra ha dator.

en att snyggt, är att en

anser sig oumbärlig när bilen ska tvättas. Däremot inte när Målet integrera verksamheterna inom Xist och

att

hennes fönster behöver vård i hemmet. datorteket vilket inte går idag. Gemensamt har

samma Virtulina

Xist är öppet för alla tjejer. Inte bara de hänvisas de därför ansökt hos Länsarbetsnämnden utföra som om att

till datorteket av arbetsförmedlingen. i del projekt tillsammans och då kunna utnyttja den

en

samlade datorkraften.

Verksamheten i huset är så pass ny att inte ens en

skylt hunnit fasaden. Och än har inte upp man

gått ut aktivt för att locka tjejer till verksamheten.

Fler datorer och verksamhet ska först finnas plats mer de ansvariga. i anser

Men när det är klart har tjejerna datorteket erbjudit

sig att göra marknadsföringskampanj med flygblad, en

affischer, faktablad och annat som behövs.

Verksamhet Xist år de MÅSTE LETA SPONSORER V har initierats Kvinnofo i

I av .,

avvaktan besked från Länsarbetsnämnden letar Xist för datorteket i huset. De i i

dataföretag kan verksamheten. med j

upp som sponsra strävar efter att skapa, me i

datorer också avdel- i intressen vill i som tjejer

ningarna utanför Tänk H en teater Det är ett forum för u j datorteket. målet . j För är ur perspektiv:

tjej verkstad där tjejer

att det står datorer arbetar för

en Man att tje i med Internetkoppling i gör dekor, skapar med tjejprojekt. i Verksam

fiket och multimedia-

scenkläder, ter att delta i andra uppgi i

gör egen

datorer i korridorerna väcka i tjejernas intressen rekvisita i lera och ana plan i huset kens möjligheter. , H i j lnfefnetkopPlingen" trä och dessutom verksamhet Det år en där unga tjejers egen kraft och

blir klar inom kort och möjlighet sätts i fokus och där tjejernas etniska bak-.

skapar nya pjäs-

tills de får fast lina får de grund tillgång. sessom en

klara sig med modem. manus. Mycket kan

Aktiviteterna Xist har initierats tjejerna i huset. av de

Just nu arbetar göras med Många av tjejerna Xist har dessutom invandrar-

att fram bärbara bakgrund och slussas

fram till tekniken via deras egna datorns hjälp. För

datorer till tjejerna intresseområden.

datorteket och modem att inte tala om

till de projektanställda vilka affischer vi så de kan testa att jobba

påidistans. skulle kunna göra

Det finns vår nam med samlade

av tjejer som redan har

kraft barn och måste vara

hemma då och då. De

behöver bärbara datorer och modem. Då kan de i mer

obehindrat följa verksamheten vid datorteket och övrig

verksamhet i huset, säger Ewa Brändholm Xist.

För att realisera detta öppnar hon dörren de forskare

som vill följa denna form verksamhet. av

Tjejer

Hon planerar också att integrera aktiviteter som tjejer FÅn LOV ATT MISSLYCKAS keramikverkstad, snickarbod, attraheras av. Syhörna,

skrivarverkstad och målarateljé för några de Eller Tanja sammanfattar verksamheten Xist:

att nämna av som hela tiden sprudlar fram från tjejerna i huset. På Här får loviatt misslyckas och fram med idéer som - testa oss de stimuleras utnyttja datorer i de olika den tekniken. Utan killarna står bredvid och flinar. olika sätt ska att nya att verksamheterna. För det är allt viktigt för oss tjejer att visa att trots Åsa älskar och vill bli skådespelerska fram kan. som teater ser detta. Och jobba med datorer tycker alla är eller emot att mer Tänk teaterverkstad där tjejer gör dekor, skapar mindre självklart: - en scenkläder, rekvisita i lera och och dessutom Alla jobb har dator "idag, förklarar Linda vill gör egen trä - som skapar pjäsmanus. Mycket kan med datorns fortsätta med någon form vårdverksamhet men inser att nya göras av hjälp. För inte tala vilka affischer vi skulle kunna många dagis idag har datorer. att om med samlade kraft, påpekar hon och poängterar Till och med kassörskorna Konsum måste kunna göra vår att skillnaden mellan och killar kanske just det det. Och lämnat skolan har varken fått chans tjejer är som nyss kreativa. eller möjlighet lära ossdetta. Men får det. att nu Hon går det privilegierade tjejdatorteket. Men mer alla driver för samtliga tjejer Xist förr eller senare att TJEJERNAVILL SKAPA ska samma chans.

-vi skapa med hjälp olika tekniker. Men

vill något av

killar vill oftast laborera med själva tekniken och skapa ny

teknik.

Än så länge är våningen vikits för olika aktiviteter som Men däremot inte projektbägaren. närmast tom. Just avsaknaden killar upplever de flesta tjejer som

enbart skönt.

Killar är så att allt, anser Åsa och berättar om - vana hur hennes kompisar tränade hockey blev behandsom lade:

När tjejernas tränare slutade var det ingen som

brydde sig. Dessutom fick de alltid spela kvällarna sent och tider killar inte ville. Klubben favoriserade som killarna Därför tycker jag det är bra det i alla fall finns att . enda ställe hela i Stockholm favoriserar tjejer. ett som oss Och dessutom uppmuntrar att ta till oss datateksom oss niken fast inom områden som engagerar oss. -

Tjejer

lockar fram tjejer

Kreativa program

Tjejerochdatorerär något gårbra emot frivilliga tjejer från hela grundskolan, i som satt framför dem och speladespel nittiosom numera ihop.Tyvärr så inte falletför ett par årsedan, huvudsak mellanstadiet, för att lära dem om åtta procent av tiden.BodilochLena frågade sig var något soml|-systrarna" Bodil KjellinochLena datorer." om det var deras arbetsuppgift att lärapojkar Mattisson bestämde sig för att andrapå. De skulle gärna fler lektioner, säger spela elektronisk ping-pong, kom framtill svaret - Upp för trappan till andra våningen Ron- Bodil, intresset för Tjejdatorn är så Nej och startade Tjejdatorn. men stort nebyStadsbibliotekhittar du dator är att måstebegränsa oss för att alla ska en l grupperna får flickornalära sig behärska en som enkom för tjejer. chans. program som de kommer nytta av när de avsatt Tjejer måste lära sig att tränga undan sedanska ut arbetsmarknaden. grabbflocken alltid hägrar framför datore- Vill lära sig något De får även lära sig hur man hittar bibliosom Lena Mattissonmed leende. teket med hjälp av-datorn och hur går rna, säger ett De programsom är populärast inom grupperna man De behöver också förlora respektenför tillväga om eventuella fel uppstår. - är CreativeWriter och FineArtist. maskinen och inse att det är de själva som -Tjejer är i regel intresserade kreamer av bestämmer. förklarar Bodil. tiva program, Program och spel har någonting lära att i som

Populär verksamhet och förutsätter strategiskttänkande

ut som Förtvå år sedan startadesprojektetTjejdatorn brukar ansesvara de mest intressanta. och nu har det utvecklats till en etableradoch Hur fick de då idéntill detta På sitt arbete i mycketpopulär verksamhet. RonnebyStadsbibliotek var åtta datorer äm- Femtimmar var i veckan tar Bodiloch Lena nadeför allmänheten men det var barakillar

Tjejer samarbetar

i l värmländskabyn Gunnarskognågonmil Telestugan och upptäckte möjligheterna. konkurrenter, påpekarAnnikaoch berättar att norr om Arvika startade 29-årigaAnnikaBäcklin en Annika håller dessutom bokföringskurser hon just kommit hemfrån enresa i Estland,där egen Telestuga för ett år sedan. och hjälpermångamedekonomi. estländskakvinnor fått råd att startaegna tele- Jag var arbetslös småbarnsmamma och De flesta småföretagare i området är män stugor enligtsvensk modell. tyckte hade gott om platshär vår bond- som får hjälpmedutskrifteroch annat detycker Nästamål är en kopplingtill Internet, såhon gård,berättarAnnika. är krångligt.Mennågon mansom hjälperhenne kanhjälpafolk orten att söka det i världsom- Folk här saknadefaxmöjligheter och nå- om datorernakrånglar finns inte orten. fattande nätet. Dessutom vill hon skaffa sig en gonstans dit de kunde för att snygga Fasthon har ett helt nät av kunniga kvinnor liten scanner, för att läsa in bilderochföretagsutskrifter.Sådet var bara att dra igång. och ett fåtal män runt om i landet som logotyper. Hon planerar också att komplettera - - För jobba ville hon trots att ingen då ville stöttar henne. Föralla som driverTelestugor är med en färgskrivare eftersomallt fler efterfråanställa en ung tjej med ett barn i magen och ett medi ett eget datornät. anslutettill First Class. gar flerfärgsmöjligheter. annat armen. -Jag skickar ett nödrop över nätet och får Hon slutade sin anställning när sonen Erik nästan alltid den hjälpjagbehöver, säger hon. föddesoch när Annaväntades ville hon börja jobba igen. Endamöjligheten för henne var att Stöd via nätet starta företag.Två datorer skaffades V ett eget Utan stödet från sina medsystrar i runt om och utrustades medfaxmodem samt laserskri- både och landetskulledet bli ensamt tungrott vare. tycker hon. Annika skickar därför datorpost flera gånger om dagentill sina kollegor runt om

Flygblad bra start i landet ochfårständigt tips ochgoda

- massorav Brafart fick hon efter att hadelat ut egenhän- råd över nätet. digt gjordaflygbladtill ortens småföretagare. Det är nog typiskt tjejenVi delarmed oss - Flerastyckenville ha egna flygblad,besökte och samarbetarställetför i att se alla som bittra

glesbygdens

För

skolor är det ännu

viktigare att komma åt

Internet. Vi har

ont om

litteratur och det är svårt att

lärare till vår.

en ort som

bort

Internet

Karesuando kan inte komma år Sveriges nordligaste kyrkby. Långre norrut man

svenska På andra sidan Muonio ålv Finland Bredvid på vågar. ser. man

oeb skolan. kyrkan grånsstationen ligger

öppnas Eriksson,

till nian. Dörren mediateket av jobannes som går i

alla datalårarna ställer till med,

- Det årjag som fixar problem som presenterar

ban oeb de barbara datorerna också kan färdesig startar en av som se

man

klassare bara mellan klassrummen.

Skolan kåta. Klassrummen oeb biblioteket ligger byggd jättelik år som en runt

i dår

åttkantiga periferi. bögt

I mitten byggnadens möter man ett rum, en stor

Framtidens

.öppen

skorsten kåtans spis reser sin upp mot ljusinslappet i topp.

skola med vårldens skrev skolan invigdes i spis Expressen nar största öppna

1993. januari

Framtid

Här möts eleverna och här möts också I färsk broschyr från Norrlandsförbundet, serna. en kulturerna. Blott sex mil söder Treriksröset Norrland leder IT-utvecklingen, AXE-växlar och om sägs lever byn med fyra språk: Svenska, finska, samiska ISDN vara ett måste. Men ingen sådan modern telefonoch faktiskt också norska. Precis som i alla orter teknik har nått Karesuando. Och de befintliga

längs den finska gränsen, går familjebanden kors och telefontrådarna anses för långsamma för att skolan ska

tvärs över gränsälven. Här längst i är det kunna något utbyte Internet. uppe, norr, av samiska inslaget självklart. Hela 90 eleverna Ironiskt så finns tekniken inom synhåll. andra procent av nog På

hade hemspråksundervisning förra året. sidan går finsk höghastighetskabel gränsen en ända upptill

Kilpisjärvi, ett stenkast från Treriksröset. Där får finsk en gymnasieklass distansundervisning med ljud och bild från KULTURERSAMSAS Helsingfors

Lars Levi Laestadius kyrkoherdebostad finns bevarad Men också

tvärs dåliga telefonledningar kan användas.

över vägen från skolan. Kring den öppna spisen samlas Johannes Eriksson skolans datorentusiast. Oftast-kallas är kulturerna med en naturlig självklarhet. Teckningarna han bara för prästens son. av trolltrummor väggen med hip-hop-musiken från Här har jag mina brevvänner, han och samsas en - säger öppnar CD-spelare. datorns brevlåda.

Kulturblandningen skolan fyra

ger -Här lever Hemifrån prästgården lyckas

man på skotern.

nationaldagar fira. Förutom de han faktiskt att ta sig ut Internet.

svenska och finska så den samiska Många ser Luleå som syd-

är

nationaldagen den 6 februari ett givet gränsen för världen. Det

Och den syttende maj firar MARILYN PÅ |NTERNET evenemang. kan inte vara rätt att vi ska klass 5 med skolresa till Norge. en Biblioteket här är ganska -

Till de exotiska inslagen hör också vara isolerade häruppe

att litet och det tar tid beställa att skolans Macintosh-datorer kan skriva hem böcker behöver bara för att det fattas när man speciella, accentuerade bokstäver för något till ett specialarbete. Så när

moderna telefonledningar

samiskan: C, S och Z med v-formad skulle skriva en ett par tjejer en accent över, D och T med ett extra uppsats om Marilyn Monroe så tvärstreck samt kombination N och Detta har fått plockade jag hem en av några texter och bilder från Internet. officiellt stöd av Apple och är idag slags inofficiell Det blev ungefär 80 sidor skrev och ett som jag ut sedan standard i Sameland, den "virtuella, nation sträcker sig körde jag hem bunten som till dem med snöskotern över Nordkalotten. Att prästgården har ett par betydligt modernare datorer

än skolan har sin förklaring. Pappa prästen har förflutet ett

dataansvarig Svenska kyrkan. l

som i På fritiden hjälper LÖ$N|NGEN INOM SYNHÅLL Johannes till att sköta den kristna databasen Crossnet

När

dåvarande rektor Erik Nilsson inredde sin nya BBS. En gång månaden i gör han ettreklamblad datorn

skola, datorer och kommunikation viktig be- finsk butik. Och bland de tankeutbyten, var en en ståndsdel i undervisningen. Två datorer i varje klassrum newsgroups, han deltar i Internet den står om och ett lokalt datornät med elektronisk Snöskotrar högst listan. en egen brevlåda installerades från början. I dag är också

skolan i grannbyn Kuttainen ansluten till nätet. . Men längre än så sträcker sig inte förbindel-

Framtid

klass. Eleverna lär sig umgås med NÖDVÄNDIGT KULTURTlLLSKOTT

datorer tidigt.

,Med sitt väldatoriserade hem är det naturligt att Johannes inte är nöjd med

Men måste komma längre, det kommunikation. För honom gymnasielinjen skolans möjligheter till väntar nu räcker inte med använda datorer att marknadsmedia i Kiruna, han tänker inte sig förrän hans skola finns men ge skrivmaskiner. Om alla lärarna som Internet. skulle det vågade upptäcka datorerna,

måste för varje skola i - Det är ett kunna bli så mycket bättre.

finns så mycket informa- Biblioteket här är Sverige Där - framtidens Men hans visioner om

tion, ingen skola kan skaffa sig det tid

att ganskalitet och tar skola går längre än så:

bråkdelen, inte ens i en storstad. För böcker Det skulle inte behövas en att beställa hem - ens glesbygdens skolor är det ännu skola här. Vi kunde lika gärna sitta

viktigare att komma Internet. Vi har när man behöver något

hemma och distansundervisning

litteratur och det är svårt att

ont om till ett specialarbete. Så från Kiruna

lärare till en liten ort som vår.

i när ett par tjejer skulle

Det finns skolbarn måste åka som

18 mil dagen för attkomma till skriva uppsats FÖR om en om TIDIGT UTE

A

skolan och tillbaka hem. Och för dessa -vi hade planer. Vi korn

Marilyn Monroe så stora

går vägarna via Finland.

igång, bland pionjärerna och

också Internet plockade jag hem några var

Han ser som ett för det började bra. Men kanske var

nödvändigt tillskott till den lokala från

texter och bilder tidigt ute.

kulturen. Man att hans perspektiv anar Erik Nilsson, under

Internet. Det blev ungefär Det säger som

sträcker sig längre än kyrkbyn med sin tid rektor i Karesuando som

sina 300 invånare. 80 sidor jag skrev ut

som svarade Framtidens skola när man

Här lever skotern. I vår

- man och sedan körde jag hem ringde till honom.

kommer vissa elever att välja ripjakten Det det gick för fort till dem med - var som om före undervisningen och knappast bunten och fick slå takten för att av någon vill flytta härifrån. Många ser snöskotern vänta resten av länet.

sydgränsen för världen. Det Luleå som Idag har han tillträtt rektor i som kan inte rätt att ska vara vara Piteå. Hans berättelse de åren om tre isolerade håruppe bara för det fattas moderna telefonledningar att skolan i Karesuando med den nya

börjar i entusiasm och slutar i viss

uppgivenhet. DISTANSSKOLA HANS VISIONER

Mycket föll de dåliga telekomhan visar ohannes talar allt mer engagerat när oss runt: munikationerna. Vi ville knyta till oss det bra skola, den är så öppen kan sitta och jobba var Visst en att man kommunen - det finska nätet men sa vill. Vi högstadiet behöver i varje fall sällan sitta i klassrummen. man nej till abonnemang. Vi talade ett Undervisningen bedrivs i hela huset och datorerna står utspridda lämpmed Telia låg för långt bort. men Och det bira datorerna finns tillgängliga redan från första liga platser. visst är att Ja, uppvaktade högskolan, länssty- . relsen, NUTEK och de flesta andra

de enda fick var att men svaren

vänta ochse. Vi diskuterade faktiskt

Framtid

också att göra närmaste Esranugeoch komsom grannen municera via satellit.

Karesuando skola

Claes-Göran Helmersson ÅRKITEKTER I SAMARBETE Telefon: 0981/200 70

baresuando skola ritades i samarbete mellan Fax: 0981/203 08

ett nara arkitekten och lärarna. De fick gehör för sina idéer och BBS: 0981/20 67

flyttade fulla fiörhoppiiiiigar. av Samiska teckensnitt Vi skulle knyta -- upp förskolan och lekis till vårt nat. Björn Egerth skulle göra skoltidning och låta alla bli delaktiga i elev- Telefon: 018/14 83 38 rådet. Vi kom bara halvvägs, det blev kurser i data men Johannes Eriksson och starta eget. Från finsk sida ville Telefon: 0981/203 93 man köpa undervisning från Fax: 0981/203 88 Karesnaiiçlo skola. Och fortfarande hagar franska skolor E-post: j0hanneseriksson@cr0ssnet.se efter erfarenheter från Karesuando. Hemsida: hrtp://wrww.cr0ssnet.se Men liten kyrkby med 38 knastriga telelonlinjer, i en långt bort kan komma. tycks betyda Crossnet BBS: 08/651 30 10 man inte mycket mitt i allt tal glesbygdssatsningar. Vi har om myntat ett eget begrepp haruppe: glesbygd. extrem Kanske har tiden kommit i fatt pionjären Erik Nilsson.

Kvar står hans märkliga skola där, längst i

norr

uppe norr. Fortfarande ett föredöme för de många skolor ska som byggas för den pedagogiken. om nya Och vet, kanske får byn sin AXE-zinslutning redan vem i sommar världen äntligen kan komma till att resten av Karesuando.

Framtid

Tankar om framtiden

skrivits aviFramtidsbarn mellan 8 och 13 år. Barn från Vänersborg, Vilhelmina,

Här följer ett par texter som

Umeå och Borlänge har deltagit i arbetet. i Skellefteå, Västerås, Södertälje,

kommer finnas kvar fast alla har dator bänken och i Vi kommer

Skolan att en att

böckerna kommer det finnas mekaniska uppslagsverk I framtiden kommer det att använda datorer

jimmy Öryd att finnas mycket mer i som är blå, bra det fanns datorer kunde prata. I framtiden datorer. Jag tror dom Det vore om som gröna och röda. tror jag att detär väldigt många som har datorer hemma.Tank kommer kunna gå. att det i framtiden finns robotar som städhjälp hemma Datorerna kan om Rikard Johansson

Alice löfgren då användas Jag tror att luften telefon. har annorlunda Hundarna svävar i som man Jag inte kommer att ha telefoner. och det människorna Han skriver till tror att Dé är av jäm och gör Pennor. h l f

hlñtallet inbyggd

" v a C on l dator har också. l framtiden finns

nia

det blir . en slags som exempel

an. eoer ratanavm 1 v rat a och

kbmme: ellerchar: Bilias

har det autodrive l

Jrâhmd hon en dataskärm Jag for man "grönsak" och

e så na J . kontor Istället för klassrum video och en bra kompis. kommer inte marken i luften Det då säger en röst utan Farbror Joakim är död kommer finnas skor går sig själv. Gibfiel lsskândâl det till att som av personen och Kalle Anka är /lmm Vidarxmn skriver till. sjukhuset. Knartarna har man

tagit över allting. Barnen och

Michael Persson lärarna kommer

Jag vill inte leva i värld där allting styrs av mycket en att vara

datorer. Hoppas att det inte blir så. Datorerna kommer bli vanligt folk. snällare.

som.

Ma Marmnø" Henrik Holmgren Petra

A

Lärarna :ha inte bestämma när s/ea ha rast. Man shafå

man

-Tryck på fjärrkontrollen och vips

komma till skolan när vill och hem när vill. Man ska man man kommer det fram en stor

.rjälvfå bestämma vill sitta och jobba.

var man

TV-skärm.Tryck gång till så visar Det borde

en Elin Videll

skärmen snabbköpet eller någon finnas maskiner

g

affär man så önskar. Sedan i

om i framtiden som

det bara sätta igång

och

är att

botar allvarliga

åka omkring i en 3-dimensionell

sjukdomar.

affär och handla. Sandro Svensson

Sofia Moss

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet

Mössoch människor. Exempel bra Den nya gymnasieskolan hur går det l - IT-användningblandbarn och ungdomar.32 Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.2 Samordnadrollfördelning inom tekniskforskning. 20 Utrikesdepartementet . Reformoch förändring.Organisationoch verksamhet Vem bestämmervad EU:s interna spelregler inför vid universitetochhögskolorefter 1993års regeringskonferensen 1996..4 universitets- och högskolereform.21 Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första Inflytande riktigt Om elevers rätt till pelareinför regeringskonferensen 1996.5 inflytande,delaktighetoch ansvar. 22 Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 erfarenheter arbeteti av EU. 6 Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpä Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och 1990-talet.28 säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 Forskning och Pengar.29 Union för bade öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter EU:s sjätte Jordbruksdepartementet av utvidgning, 15 Offentlig djurskyddstillsyn.13 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar,

utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Kulturdepartementet

rättigheteri EU. 16 Från massmediatill multimedia- Sverige, EU och framtiden. EU åäö-kommitténs att digitalisera svensk television. 25 bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Näringsdepartementet EU-ländersförslagochdebattinför Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns regeringskonferensen 1996. 24 upphandling och tjänstermed av varor miljöpåverkan.23 Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier Civildepartementet efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, Fritid i förändring. försäkringar. 18 Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 Forskningför vår vardag. 10 Kommunikationsdepartementet Attityder och lagstiftningi samverkan Om järnvägenstrafikledning m.m. 9 + bilagedel. 31 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför Miljödepartementet i tvâ- och trehjuligamotorfordon. 1 l Bättretrafik medväginformatik.17 Batterierna laddadfråga. 8 - en Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26

Finansdepartementet

Kommuneroch landstingmedbetalningssvårigheter.12 Budgetlag regeringensbefogenheter ñnansmaktens omrâde.14 Borgenärsbrotten översyn ll kap. - en av brottsbalken.30

offentliga utredningar

1996 Statens

i

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur gar det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. - 2. Sarnverkansmönster i svensk forsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. finansiering.U. U. 3. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Nordenpå . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. 4. Vem bestämmer vad EU:s interna spelreglerinför 29. Forskning och Pengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. - 5. Politikomrádenunder lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftningi samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänsterxiäns + bilagedel.C. erfarenheter av arbetet i EU. UD. 32. Mössoch människor.Exempelpå bra 7. Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och .IT-användning bland barn och ungdomar. SB. säkerhetspolitik infor regeringskonferensen. UD. Batterierna en laddadfråga. M. - 9. Om järnvägens trafikledning m.m. K. 10. Forskningför vår vardag.C. 11. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför tvá- och trehjuliga motorfordon. K. 12.Kommuneroch landstingmed betalningssvárigheter.Fi. 13. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. 14. Budgetlag regeringens befogenheter finansmaktensomrâde.Fi. 15. Union för både öst och väst. Politiska,rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. 16.Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheteri EU. UD. 17.Bättre trafik med väginformatik.K. 18. Totalförsvarsplilctigam95.Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. Fö. 19. Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. UD. 20. Samordnad rollfördelninginom teknisk forskning. U. . 21.Reform och förändring. Organisationoch verksamhetvid universitet ochhögskolorefter 1993årsuniversitets-och högskolereform.U. 22.Inflytande pá riktigt Om elevers rätt till inflytande,delaktighet och ansvar. U. 23.Kartläggningoch analysav den offentligasektorns upphandlingav varor ochtjänstermed miljöpåverkan.N. 24.Från Maastrichttill Turin. Bakgrundochövriga EU-länders förslag och debatt inför regeringskonferensen 1996.UD. 25.Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensk television.Ku.

.w

p

människorrt

Möss och människor är ett delbetänkande från Ungdomens Hlråd.

Skriften innehåller exempel

bra användning

av informationsteknik IT

bland barn och ungdomar.

Texten iir skriven i

reportagcfornu och skildrar

en mängd föredömen tunt

om i Sverige.

Här Ungdomens

ger Vli-råd hur prov unga människor har förändrat saker till det bättre med -

hjälp av IT.

POSTADRESS: STOCKHOLM 10647 FAX 08-20 5021, TELEFON 08-690 9190