IT i demokratins tjänst

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMOKRATI

Inledningen

Benjamin R. Barber Kajsa Ellegård Lars Ilshammar Magnus Johansson Kajsa Klein Johan Martinsson Tomas Ohlin Agneta Ranerup Elin Wihlborg Joachim Åström Britt Östlund

Redaktör Erik Amnå

IT

i demokratins

uanst

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

m5 5

SOU

Öcc

i

demokratins

Uänst

Benjamin R. Barber Tomas Ohlin Kajsa Ellegård Agneta Ranerup

Lars /lshammar Elin Wihlborg Magnus Johansson Åström

Joachim

Kajsa Klein Britt Ost/und

Johan Martinsson

Redaktör Erik Amnå

Demokratiutredningens forskarvolym VII

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91 -761 O-750-7 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-2SOX

Förord

Ett Demokratiutredningens uppdrag är att och värdera

av summera

de årens demokratiutredningar och demokratiforskning,

senaste ett

stimulera det offentliga samtalet demokratin. Av de annat att om skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat våra temaseminarier runtom i landet liksom i flera våra debattorien-

av terade småskrifter. Av de skälen har också den här boken kommit till.

Det här är böcker där drygt hundra forskare

en av tretton ett

inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter

av den svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna är verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas

vetenskapliga kvalitet har vanligtvis säkerställts författarnas

genom att kollegor granskat dem inom för institutionernas forskarse-

ramen minarier. Författarna till den här volymens har dessutom

uppsatser diskuterat varandras i särskilda seminarier.

texter

Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den

en av demokratirelevanta forskning pågår universitet och hög-

som skolor. En del forskare har ombetts redovisa forskningsläget

att jämte sina pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har

egna,

fått uppdraget genomföra studier inom områden forskning-

att som

eftersatt Demokratiutredningen behöver kunskap

en men som om. Tack att nästan alla blivit ombedda också lämnat bidrag

vare som ett

har denna breda, än långt ifrån fullständiga exponering våra

om av kunskaper demokratin blivit möjlig. Att forskarna det

om ser som

del sin yrkesroll att leverera underlag för det offentliga

en av samtalet är värt att notera med tillfredsställelse. Inte för forskarna

att skulle sitta inne med alla Men för deras olika teoretiska

svaren. att infallsvinklar och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet insiktsfullt. Det är nämligen mångfald kompli-

mer en som cerar.

Förhoppningen år att dessa texter ska kunna läsas med be-

nu hållning även utanför forskarsamhället. Det betyder inte förfat-

att tarna förenklat svåra orsakssammanhang. Men jag bad dem skriva så att texten blir läsbar för inte bara forskare inom andra ämnesområden även för allmänbildad medborgare. Detta kan kräva

utan en

FÖRORD

viss återhållsamhet med inomvetenskapliga jargonger. Särskilt svåra

och komplicerade tankegångar kan behöva något större pedago-

en gisk än vanligt. Eva Dahlström har biträtt med språklig

omsorg en

granskning.

IT i demokratins tjänst

Kommittén har till uppgift analysera hur den informa-

att nya

. tionstekniken påverkar demokratin.

Demokratiutredningen har valt tolka sitt direktiv tämligen

att

offensivt. Dels har själva skapat webbplatsen

"www.demokratitorget.gov.se" för att öka kommittéarbetets öppen-

het och tillgänglighet och dessutom erbjuda möjligheter till offent-

liga samtal med bl.a. kommitténs ledamöter, demokratins

om problem. Den besöks avi genomsnitt varje vecka. Vi

ca 400 personer

det har värdefulla erfarenheter också till andra komtror att gett mittéers arbete. Dels har olika sätt valt ställa frågor vad

att om tekniken kan tänkas ha för progressiva potentialer. Vi t.ex. ut

gav Anders R. Olssons debattbok Elektronisk demokrati SOU 1999:12, där han bl.a. redovisar erfarenheter från utländska försök kring IT och demokrati.

Tillsammans med Forskningsrådsnämnden, Kommunikations-

forskningsberedningen och IT-kommissionen arrangerade också

symposium kring IT och demokratin. I sitt huvudanförande, ett som

blivit den här forskarvolymens portalkapitel, menade Benjamin

Barber utgångspunkten för diskussionen inte gäller tekniken

att

demokratin. Vilket slags demokrati är det talar om Han utan som

över att håller att bli instrumentets instrument. Det är oroas oroande eftersom det finns drag i tekniken förefaller ha makt

som

försvaga demokratin, hastigheten, enkelheten, ensamheten att t.ex. och segmenteringen. Alternativet, han själv talar sig för,

som varm är tekniken i besittning för förstärka den demokrati

att ta att typ av

vill ha. För när allt kommer omkring är det medborgarskapets kvaliteter, de politiska institutionernas karaktär och samtalens innehåll är avgörande för den tekniska revolutionen ska bli

som om ett demokratiskt framsteg eller fiasko.

I sin samtidshistoriska analys Lars Ilshammar att det

noterar förekommit två olika synsätt i debatten informationsteknikens

om demokratiska potentialer. Det vanligt i svensk debatt, går ut

ena,

klyftan mellan väljare och valda ska minska. Vi får kunnigare att

väljare, livskraftigare partier och politiker lyssnar. Det andra,

som

FÖRORD

tydlig i t.ex. amerikansk diskussion, handlar genväg till

om att ta en

politiskt inflytande, skippa politikerna och överflygla etablerade

maktstrukturer. Representativ demokrati ersätts med direkt. Men

det finns förmodligen också tredje synsätt utgår från

ett som att informationstekniken och demokratin står i motsatsställning till

nu varandra. Juridiska och politiska makthavare tvekar inför låta den

att radikala svenska offentlighetsprincipen gälla fullt Det finns

ut. en

skepsis naturligtvis ytterst beror rädsla för ordningen

som en att

och maktfördelningen skall rubbas.

De tre följande behandlar alla informationsteknikens

uppsatserna

geografiska villkor. Vad händer med medborgaridentiteter och folkstyrelsens gränser Kajsa Ellegård att står inför ett hot

menar om

kommunikationskollaps. Under såväl dagspolitikens demokra-

som tireformernas pågår nämligen mycket dramatiskt skeende där

yta ett den demokratiska villkor i fråga geografisk förank-

processens om

ring och territoriell logik ruckas. Nu kan medborgarna frigöra sig från sin gamla platsbundenhet och skapa intressegemenskaper där valkretsindelningar framstår tämligen överspelade. Men

som samtidigt får större social räckvidd får mindre

som en möjligheter utnyttja hela denna potential. Vi kan bara plats i

att vara en sänder. I drömslottets oändligt många kan bara vistas

rum i ett av dem i taget. Och skulle de förtroendevalda å sin sida exploatera teknikens möjligheter till distans och abstraktion, förlorar de sin

igen-

kännbarhet bland folket fjärma sig från sina väljares

genom att vardagserfarenheter och deras platser i lokalsamhället. De blir inte

utan främlingar. Ställda inför alla möjligheter till dialog

en av oss med väljarna, kan de bara stå i kontakt med bråkdel. Så, vad hjäl-

en

det förtroendevald hon lyckas hålla sin hemsida aktuell per en om

förlorar sin representativitet

men

Vem ska förresten räknas till demos" när den geografiska

rörligheten ökar Den bor platsen, förstås. Men

som sommarstuge-

ägaren, säsongsarbetaren och den årligen återkommande badgästen då Elin Wihlborg hävdar IT folkstyrelsen i

att utmanar mycket fundamentala avseenden just göra folket mycket rörliga-

genom att

Hennes studie handlar hur människor försörjer sig den re. om landsbygd, fått plats för storstaden självklar utgångs-

som ge som punkt för de offentliga samtalen. Hon följer bl.a.

en programmerare, en telefonförsäljare och ett vårdbiträde. Hon de tekniska

noterar att

möjligheterna har ökat människors försörjningsmöjligheter. Men

hon samtidigt denna utveckling inte vidare kan förenas

ser att utan med förstärkning demokratin dessa platser, eftersom

en av vem

tillhör folket bestäms utifrån helt andra, gammaldags principer. som

FÖRORD

Hon det finns stereotyp föreställning landsbygden

menar att en om

måste ersättas korrektare bild dess olika som av en av typer av

De lokala gemenskaper finns måste också uppmärkresurser. som

och allvar i den nationella politiken. Till sist menar sammas tas hon det är dags ompröva skatteuppbörden, så betalar

att att att man skatt efter hur länge vistats orten. Landsbygden är inte

man dömd till bli demokratisk förlorare IT-utvecklingen.

att en

Det territoriella gränsöverskridandets demokratiska möjligheter

och det flexibla medborgarskapet analyserar också Kajsa Klein i sitt

bidrag kanske världens största ideella nätverksorganisation

om www.oneworld.net. Hon är nyfiken den vägen

om man håller skapa strukturer bryter ned de gamla, hierar-

att nya som kiska. Hon ställer sig frågan där kan konturerna till

om ana en kosmopolitisk demokrati med förstärkt yttrande- och informa-

en tionsfrihet och fördjupad människorättskultun Hon undersöker

en det globala nätverkssamhällets framväxt där Internet är motor.

en Vad hon upptäcker är dock ganska, förvisso anarkistisk och de-

en centralistisk också starkt standardiserad informationsform, där

men

möjligheterna till direktdemokratiska experiment med global

stora

representativitet ännu inte tagits till Hon bara embryon till

vara. ser

rimligt institutionellt ramverk och att för överskådlig ett menar

tid får kosmopoliter utan något kosmopolis.

nog vara

Liksom Barber konstaterar Klein att IT inte ännu är någon global

företeelse i den meningen den ligger inom allas räckhåll obero-

att ende bor Britt Östlund fokuserar i sin

var man någonstans. uppsats

farhågan IT vidgar mellan och gamla grund

att gapet unga av

och värderingar såväl utrustning. Hon menar visserligen

vanor som inte ålder i sig är den uttömmande förklaringsvariabeln,

att mest även det råder väldig snedfördelning redan i det avseendet.

om en Hon risken är uppenbar för att utvecklingen ska ännu

menar att ge

makt dem i dag dominerar informationsbildningen och

mera som

teknikutvecklingen. Men IT inte det enda saliggörande eller

är nu möjliga tekniska scenariot. Därför är det viktigt utveckla tekni-

att ken utifrån de förutsättningar olika tilltänkta användare har.

som Man måste utgå från också maximera mångfalden medier,

men av inte minst för säkerställa medborgarnas frihet också välja bort

att att

medium olika skäl inte ett som av passar.

Vad IT innebär för de barn och ungdomar är i skolan och för

som skolans demokratiska uppdrag behandlar Magnus johansson Han

slås väldig skillnad mellan vad hoppats och vad

av en man man åstadkommit under femtio år. Nya tekniker har inte automatiskt lett

till arbetsformer eller innehåll i undervisningen. Tvärtom

nya nytt

FÖRORD

kan den tekniken mycket väl konservera gamla metoder. Inte nya heller är det säkert den gamla auktoritetsstrukturen bryts till att upp förmån för plattare struktur, än Från demokratien annat ytan. synpunkt iakttar Johansson dessutom några tendenser är viksom tiga följa Slår det socialt när lärarens beatt noggrant. t.ex. snett

tydelse för strukturering arbetsuppgift försvinner och eleven

av en

måste skaffa sig reflekterande förhållningssätt till uppgiften

ett mer

Innebär ökad datoranvändning det oundvikligen sker

en att en maktförskjutning bland eleverna, så datanördarna bland killaratt

medan tjejerna marginaliseras

na gynnas De fyra avslutande uppsatserna alla sin utgångspunkt i förtar

hoppningar att IT skall kunna levandegöra medborgarstyrelsen.

om

Uttrycksformen såväl tillgängligheten är vad måste analy-

som som närmare, hävdar Tomas Ohlin. Hans kapitel andas övertyseras en gad förväntan informationstekniken skall kunna intensifiera om att

den politiska dialogen erbjuda bättre sätt reda

genom att ett att ta

vad medborgarna Ohlin är övertygad det finns

anser. om att ett intresse för medborgare delta inte alla de för vederbörande att men

verkligt viktiga besluten. Det kan öka legitimiteten i de politiska

besluten och därigenom "ha positiv effekt tillfredsställelsen en över skattebeslutet. Han skisserar flera s.k. medborgarredskap som skulle kunna tjäna det syftet. Han måste stödja den menar att staten infrastruktur experiment med elektroniska studietyp av som t.ex. cirklar erfordrar.

1998 års allmänna val utmålades i förväg det första IT-valet. som I johan Martinssons undersökning hur det blev med den saken av framkommer endast fåtal riksdagsledamöter använde sig att ett av

hemsidor i valkampanjen det personröstning kan

men genom att var deras relativa betydelse ändå inte uteslutas. Någon köns- eller

åldersdiskriminering kan inte Martinsson finna. Däremot det var vanligare Stockholmskandidaterna använde hemsidorna än kanatt didater från andra De redan hade höga listplaceringar orter. som använde hemsidor mest. Författarens slutsats IT tycktes förstärka den befintliga är att

elitens positioner bekostnad de inflytande. Ur

av resurssvagares väljarnas synvinkel- 200 000 besökte hemsidorna blev därför - presentationen kandidaterna sned och skev. Obalansen förstärktes av

förmodligen att partiernas allmänna attityd till personval färgade

av sig hur hemsidorna användes. När IT introducerades i den av

politiska kampanjverksamheten tenderade också bäraren bud-

av skapet bli viktigare än innehållet. Var tionde hemsida innehöll ingen

sakinformation alls. Den väljare gick där för söka som att en

FÖRORD

politik, fann ofta endast politiker, förvisso inte sällan intresserad

en

att bygga personlig relation.

av upp en

Både Ranemp och Joachim Åström har intresserat sig för

Agneta

hur IT används svenska kommuner. Ranerup jämför kommu-

av tre

De har haft flera syften med sin verksamhet saknar i stort ner. men

strategi för vilka åtgärder skulle behövas för att demosett en som kratimålen skulle kunna uppnås. Att t.ex. många medborgare

men också många politiker saknat de basala tekniska förutsättning-

mest

är naturligtvis förödande. Men när medborgarna själva får välja

arna debattämnen kan det hetta till nätet, fallet blev i kom-

som en mundelningsfråga. Överlag är det ännu deltar. Sannolikt är

som

deras inflytande den vägen ganska ringa.

Ranerup rekommenderar kommunerna använda sig det

att mer av lokala föreningslivet för bättre förankra nätverk och de

att elektroniska debattfora. Hon vidare medborgarna skall

anser att tillgång till öppet diskussionsforum någon styrning via

ett utan kommunens hemsida. Hon hävdar slutligen att IT än att bli

mer något vid sidan allt det andra, måste göras till del de

eget av en av redan etablerade demokratiska strukturer det ska bli intressant

om och effektivt använda för såväl medborgare förtroendevalda.

att som

Joachim Åström bl.a. Barbers demokratiteori och

inspireras av

hävdar IT-användningen avslöjar eller mindre underför-

att en mer stådd demokratisyn. Betonar exempelvis snabbheten, blir IT ett

man instrument för folkopinions omvandling till beslut. Om

en man nöjer sig med demokrati där syftet minimera och

en tunn är att effektivisera förvaltningen, erbjuder IT vägar för information

smarta och service. Vill däremot mångfaldiga möjligheter för samtal

man och kollektiv handling stark" demokratitradition blir möjlig-

i en heterna till interaktion och diskussion det primära syftet med

att lansera IT. Det är den demokratisynen dominerat de

tunna som svenska försöken, liksom ofta varit fallet i utlandet.

Åström också kritisk hur IT-politikens partnerskap för-

är mot

stärker såväl byråkratimakten konsensuspolitiken i sina tre

som

undersökningskommuner. Politikerna drar sig undan, tjänstemänhand det och medborgarna är så gott utestängda

nen tar om som från delta i IT-utvecklingen. Det mönstret kännetecknar också

att

IT-användningen. Om ingen vilja uttrycks och tillåts

annan genom-

de projekten, är risken därför för att informationsutsyra nya stor budet ökar medan samtalsmöjligheterna försitts.

FÖRORD

Barbers fråga pockar alltså Annorlunda uttryckt bör

ett svar.

reflektera över vilka demokratifrågor IT eventuellt

som är ett svar

på.

Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till

uppsatsernas innehåll. Varje författare själv för innehållet i

ansvarar

sitt bidrag.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Noter

1I vår småskrift Bör demokratin avnationaliseras SOU 1999:11 behandlas den kosmopolitiska demokratin också Robert A. Dahl, David Held och Saskia

av Sassen. 2Om skolans demokratiska utveckling handlar forskarvolym fol/estyret

VI Det unga SOU 1999:93.

INNEHÅLL

DIGITAL DEMOKRÅTV., lDáER OCH STRÅTEG|ER I LOKAL IT-POLITIK 317 Joachim Åström FÖRFATTARPRESENTATIONER 349

En för

plats kommers eller för

en plats oss

IT i

demokratiteoretiskt ljus

Benjamin H. Barber

För mig finns det ingen viktigare fråga än mötet mellan väst-

en av världens äldsta styrformer, demokratin, och de teknikerna.

nyaste Det är möte är viktigt för alla. Vi står emellertid inför

ett som oss ett grundläggande hinder: de teknikerna verkar ofta

som vet mest om

de vet minst demokrati, och de mycket vara som om som vet om demokrati vet ofta nästan ingenting teknik. Det är därför

om som jag i dag tänker tala detta viktiga mellan teknik och demo-

om gap krati.

Här detta seminarium ställer frågan: "vad kan detta

oss nya medium, de teknikerna för telekommunikation, göra för demo-

nya kratin Finns det något sådant tele-demokrati Om så är,

som

återstår frågan "tele-vilken-slags-demokrati" Vilket slags demokrati

talar om Vi använder begreppet demokrati alla för-

som om stod det, det hade för alla betydelse.

som om en oss gemensam Faktum är emellertid, det finns många olika former demokrati.

att av Några dem kan dra stor nytta den tekniken, andra kanske

av av nya ingen alls. Innan kan ta itu med frågan hur de teknikerna

om nya påverkar demokratin, måste därför tala de olika slagen

om av demokrati. Svaret frågan hur påverkar tekniken demo-

om kratin" är beroende demokratins och karaktär. Men innan jag

av art

kommer till de problem frågan aktualiserar, vill jag göra fyra

som reservationer utfärda fyra varningar -i fråga teknikens

- om mer allmänna problem. När det gäller den gör nämligen också ofta

antaganden inte nödvändigtvis delas alla.

som av

EN PLATS FÖR KOMMERS ELLER EN PLATS FÖR OSS

Fyra varningar

För det första, vill jag göra klart jag inte tror att tekniken är sty-

att rande. Jag inte tekniken sådan medför bestämda förut-

tror att som sättningar eller givna konsekvenser. Jag det hela

menar att taget historiskt kan bevisa tekniken oftare avspeglar det samhälle inom

att vilket den växer fram, än bestämmer och formar det samhället. Västerländska liberaler tycker att hävda att krutet 1400-talet

om hjälpte demokratisera västerlandet eftersom det bröt hier-

till att ner arkiska, feodala kulturer och den medeltida aristokratins militära förmåga. Vi emellertid att i Kina, där krutet uppfanns, förstärkte

vet det tyrannernas välde. Vi kan ta ett annat exempel: förbrännings-

och elektriciteten har haft radikalt skilda effekter motorn trans-

i Europa och i Amerika. I USA förde elektriciteten portsystemen med sig personbilen, framväxten förorterna och decentralise-

av en ring vår kultur. I Europa ledde den till att starka offentliga trans-

av

utvecklades och till förstärkning städerna. Samma portsystem en av teknik fick olika konsekvenser de skilda kulturer i vilka

som svar den tillämpades. Detsamma gäller troligen också för teknik. Om

ny

lever i demokratiskt samhälle är civiliserat, kulturellt och

ett som förankrat i utbildning, kan teknik användas till förmån för de-

ny mokrati, civil diskurs, konst och pedagogik. Men vårt samhälle i

om första hand är kommersiellt, privat, materiellt och konsumtions-

ett samhälle, blir också tekniken kommersiell, privat, materiell och konsumtionsinriktad. Tekniken räddar inte från själva; den

oss oss

visar vår spegelbild.

oss

Den andra varningen måste ha i minnet, är att de tek-

som nya

niker talar här IT informationsteknik, digital teknik, da-

om torteknik och Internet är långt ifrån universella. Eftersom själva

har tillgång till dem är det lätt att överskatta deras genomslag över världen och därför också övervärdera deras omedelbara effekter. Största delen världen domineras fortfarande traditionella

av av media. För de flesta människor är det fortfarande dagstidningar, radio, TV och regeringspropaganda utgör för informationen i

som ramarna deras liv. För dem avgörs frågorna demokrati och tyranni,

om cen-

och det fria ordet radio och TV och dagstidningar än sur mer av av de medierna.

nya

Vi är anhängare teknik talar gärna konvergens.

som av ny om Konvergenta multimedia där TV-skärmarna, datorerna och Internet knyts i enda, flytande, interaktivt Men den kon-

samman ett system.

är fortfarande långt borta och kan inte säkra vergensen ens vara att den kommer att bli verklighet. I USA, när jag växte 1950-

upp

BENJAMIN R. BAHBER

talet, skapade ingenjörerna sin teori konvergens i hemmen,

egen om konvergens i köken. Teknikerna i Amerika tänkte sig att det skulle

att bygga ihop brödrost, mixer, potatisskalare

en ugn, en en en

och kaffebryggare i och I verkligheten visade

en en samma apparat. det sig att kvinnorna arbetade i köken föredrog att ha olika

som apparater för olika uppgifter och det blev aldrig någon konvergens i köken i USA, och inte heller i några andra delar världen. Det är

av

möjligt kommer säga nej till konvergens i dagens elektro-

att att niska värld också. Det kan visa sig föredrar ha skärm för

att att en

underhållning, arbetar med och ytterligare för

en annan som en att tala med andra människor på. Det blir kanske så, att ingenjörer-

dröm enda skärm, där flera olika konvergerar, nas om en apparater förblir ett ingenjörernas fantasifoster.

En opinionsundersökning som nyligen gjordes av Pew Center

rörande media, visade över 40 % amerikanerna har tillgång

att av nu till Internet. Undersökningen emellertid ingen hänsyn till

tog att minst 5 °/o alla amerikaner fortfarande inte har telefon och alltså

av inte kan delta i sådana undersökningar Den "gamla telefontekniken är ännu inte universell, internettekniken är det ännu mindre.

Vi, de privilegierade, rör teknikens frontlinje,

oss yttersta men många andra år långt bakom den. I Skandinavien, Finland och här i Sverige, har mobiltelefoner och datorer fått större genomslag än i de flesta andra samhällen. Samtidigt finns det länder i Afrika och Asien där dessa inte slagit igenom alls även människor i

apparater - om vissa områden de kontinenterna kan hoppa bock över dagens

teknologi och landa i morgondagens. Den tredje varningen gäller det kallar för spektrumöver-

man flöd. Vi tenderar att tro att eftersom teknik öppnar brett

ny upp ett

fält kommunikationskanaler, är den gamla över begränsade

av oron

sändningsspektra föråldrad. I USA det det begränsade sänd-

var

ningsspektrat i början århundradet rättfärdigade regleringen

som av

radio och TV. Men spektrumöverflöd, både av senare av genom bredare band och teknik laseroptiksatelliter inte

annan garanterar pluralism i utbud och innehåll. Vi har fler och fler kanaler för visa

att

och begränsat innehåll eftersom ägandet koncentreras ett mer mer

och blir monopolistiskt.

mer

När jag först kom till Europa 1950-talet fanns bara handfull

en radio- och TV-kanaler i varje land uppriktigt jag fann

men, sagt, större variation då, två eller tre kanaler, än jag gör i dag de 50 eller 100 kanaler står till buds sådana satellit- och kabel-

som genom nät Sky Television. Att det blir varierat innehåll

som tro att ett mer

EN PLATS FÖR KOMMERS ELLER EN PLATS FÖR OSS

bara därför det finns fler kanaler, är inget än kategori-

att annat ett fel.

Den sista varningen handlar vad jag vill kalla generations-

om felslutet, har förekommit alltsedan teknikhistoriens begyn-

som nelse. skapar teknik knyter den till alla de uppfattningar,

De som ny värderingar och fördomar de tillskansat sig under användningen

som

den gamla teknik de växte med. Och de gör antaganden av som upp

den tekniken utifrån sina erfarenheter den gamla. Mina om nya av kollegor, utbildades i bibliotek och arkiv fulla böcker och

som av tidskrifter, Internet är underbart forskningsredskap.

anser att ett För dem är Internet surrogatbibliotek, ersättning för referens-

ett en

Naturligtvis de också detta är det främsta syftet system. antar att med Internet. Men våra barn och barnbarn, vuxit i bild-

som upp en rik TV- och internetkultur, har föga erfarenhet böcker och

av bibliotek och kommer betrakta den tekniken med

att nya en annan

uppsättning förväntningar. De kanske aldrig lär sig använda nätet

att

referensredskap eftersom de aldrig lärt sig använda referenser. som Generationsfelslutet hindrar från detta.

oss att se

Vi har vuxit i textbaserad, ordbaserad kultur och därför

upp en

betraktar naturligtvis Internet plats för användning 0rd,

som en av

text. Men våra barn och barnbarn, växte i TV-värld av som upp en full bilder, kan komma betrakta webben i första hand

av att som en källa till bilder och vägra använda den för rulla fram

att texter - som,

när allt kommer omkring, tämligen primitiv användning den

är en av

tekniken. Om Internet inte är något än trimmad turbonya mer en telegraf, kommer det knappast förändra Men Internet är helt

att oss. uppenbart mycket än så. Vår generation har faktiskt utformat

mer

teknik konsekvenser inte kan förutse, därför de en vars att som använder den inte vuxit i kultur vi.

upp samma som

Demokratins olika varianter

Mot bakgrund de fyra varningar jag fört fram, vill jag komma

av nu till kärnan i vår diskussion: förhållandet mellan demokrati och tek-

nik. Den avgörande punkten är naturligtvis det inte finns något

att sådant blott och bart "demokrati", det finns skilda former

som av demokrati, konkurrerande demokratiteorier; direktdemokrati och indirekt demokrati, representativ demokrati och populistisk demokrati, folkomröstningsdemokrati och stark demokrati. Vilken slags demokrati är det talar när är oroade över teknikens effekter

om,

BENJAMIN Fl. BARBER

den Det kan så uppfinningar slags de-

vara att som gynnar en mokrati är skadliga för en annan. Jag har förstått den representativa demokratin i Sverige vad att jag vill kalla tunn demokrati, lett till många svenska medboratt känner sig alltmer främmande för den politiska gare processen. Eftersom de professionella politikerna i välfärdsstaten sköter sitt

uppdrag så bra, känner sig de vanliga medborgarna privatiserade och

ägnar sig sina affärer. En tidigare talare diskuterade egna representativ demokrati sätt idé Varför mänett som ger en om niskor tycker det inte alls är särskilt demokratiskt att välja att repre- En gång året är Väljaren fri, han och hon röstar och sentanter. om går sedan hem till sitt. Under resten året lever privat, av man som konsument eller kund och låter de valda sköta representanterna regerandet. Det är tunn demokrati", färglös och urvattnad form en demokrati, den naturligtvis är bättre än ingen demokrati av även om

alls. Men passiviteten i den kan korrumpera och undergräva delta-

och från medborgarnas sida. Röstandet kan defigande engagemang niera demokratin i tunn mening, rösta är den demokratismen att

ke medborgarens minst betydelsefulla handling. Att rösta, skrev

Robert Michels, lägga sin frihet i tillsammans med röstär att urnan sedeln, överlämna sin frihet till den röstar för, att person man som sedan dina vägnar. En aktiv demokrati kräver aktiva medregerar borgare bryr sig sina bostadsområden, städer, skolor och som om

kyrkor.

Demokrati handlar inte bara välja de styrande, utan att om att om ska själva, åtminstone i någon mån, åtminstone någon del styra av tiden, åtminstone i några frågor. Det är vad jag beskrivit stark som demokrati. Jag vill påstå dessa två slag demokrati, och att av svag stark, representativ och direkt, ställer mycket olika krav och kan eller missgynnas de teknikerna beroende hur de gynnas av nya används. Dessutom finns det fler än bara dessa två varianter deav mokrati: kan också tala folkomröstningsdemokrati ett om där enda parti och/ eller stark ledare får sitt auktoritära system ett en

bekräftat folkomröstningar. Ta exempel Mussoli-

styre genom som nis Italien eller Peronistjuntorna i Latinamerika. Flera andra slag av demokrati är också tänkbara och i takt med de demokratiska att varianterna blir fler, blir deras förhållande till teknik alltmer kom-

plicerat.

För vår diskussion här i dag, kan begränsa till representativ oss och stark demokrati, med några referenser till folkomröstningsdemokrati, och försöka mäta vilka effekter de medias specifika nya karaktär, i synnerhet datorbaserad digital kommunikation det av

EN PLATS FÖR KOMMERS ELLER EN PLATS FÖR OSS

slag finns World Wide Web och Internet, kan ha dem. Låt som mig först sju eller åtta tänkbara kännetecken tekniken och ta upp sedan behandla vart och dem i förhållande till de olika demoett av kratimodellerna, så att kan börja vilka olika effekter tekniken se kan ha beroende vilket slags demokrati talar om. Här lista kännetecken de teknikerna: hastighet är en nya den digitaliserade, datorbaserade tekniken är snabb; enkelhet nya,

eller enkelspårighet tekniken kan bli begränsande, binär;

den nya

avskildhet tekniken kan isolera och splittra oss; bildlighet

den nya

den tekniken prioriterar bild och ljud framför även nya text, om den i dag i huvudsak är textbaserad; horisontalitet tekni-

den nya

ken erbjuder horisontellt kommunikationsmedel, punkt till

ett

punkt snarare än vertikalt; informatoriskt den tekniken prio-

nya

riterar rådata, information framför kunskap; segmentering

den nya

tekniken splittrar publiken i delar och i stället upp segment, grupper, för samla dem nations- eller samhällsnivå, de traditionella att som

radiosändningarna en gång gjorde..

Vi skulle kunna Visa de komplexa relationer skapas i intersom aktionen mellan de slagen demokrati och dessa sju kännetecktre av för den tekniken rutnät, 3x8. Men kanske skulle det en nya ett bli överväldigande än underlätta vår förståelse, även det snarare om skulle klargöra det komplexa samspelet mellan olika faktorer.

Jag kommer att begränsa mig till kort kommentera och de

att var en av sju kännetecknen i förhållande till minst eller två slags demokrati. en

Teknologins dygder - demokratins

synder

Låt mig börja med det är den elektroniska teknikens främsta som dygd och synd dvs. snabbheten. Med datorkommunikationen - arbetar med ljusets hastighet. När den amerikanska revolutionen

pågick, det veckor skicka nyheter tillbaka till tog sex att England och Kronan och Kronans ytterligare veckor för svar tog sex sig att nå Amerika; allt allt tremånaders rundtur. Amerika som en uppnådde sitt oberoende delvis grund de långsamma kommunikaav tionerna, för rapporteringen varit snabb, hade britterna kanske om kunnat bemöta effektivt än de och

upproret mer gjorde, troligen

räddat" sin koloni.

I dag har samtidig kunskap pågående händelser

nära nog om nyhetscykeln mäts i minuter än dagar och veckor. Datorerna snarare medger omedelbar kommunikation. Men är snabbhet lämplig för alla

BENJAMIN R. BARBER

mänskliga aktiviteter För kulturen För läskunnigheten För demokratiskt beslutsfattande När det gäller samrådsdemokrati democracy, är kommandot sakta nerl. Demokratins

deliberative

i elektronikåldern införa "fartgupp" de elektro-

utmaning är att

niska motorvägarna fartgupp är eller hinder byggs gupp som lokala för trafiken ska sakta ner. Demokrati tid, kräver vägar att tar tålamod, samråd, tänkande, omprövning. Det är därför parlasom mentariska ofta kräver lagförslag ska behandlas vid

procedurer att

flera tillfällen innan de godkänns. Syftet det ska krävas tid för är att tänkande och förhastade åtgärder motverkas.

omprövning så att

Rum för chat nätet inbjuder till "snabbtänkande", ofta detsamma

uttrycka öppna fördomar och illa genomtänkta uppfatt-

som att därför Walt Whitman Center vid Rutgers Uni-

ningar. Det är som

versity håller utveckla reflekterande, självstyrande webbatt en

sida för samhällelig och politisk debatt, kallad Civic Exchange.

Den tekniken kan alltså betraktas fartvänlig", medan nya som demokratin kräver diskussion och tålamod. Tekniken stöder ome-

delbara opinionsundersökningar och elitistisk manipulering ett

av

kan förstärka folkomröstningsdemokrati, under-

slag som men som andra, participativa och reflekterande former demogräver mer av

krati. I manipulativa folkomröstningar är det bra att kunna tvinga

människor rösta snabbt, innan de hinner tänka. I stark demoatt en krati vill människor ska tänka, och tänka igen, och tänka ytteratt så de kan komma fram till fasta, välgrundade be-

ligare en gång, att

slut. Att ställa tekniken i samrådets tjänst är emellertid emot att dess definitionsmässiga karaktär. Tekniken säger "Skynda på medan demokratin säger Sakta nerl". medias andra kännetecken, betydelse för de-

Digitala som är av

mokratin, teknikens tendens till begränsande enkelhet till binär är dualism i politiska underlättar representativ demokrati som, termer, med eller nejröster och val mellan två alternativ. Denna förkärlek

ja-

för dualism emellertid problem för stark demokrati, kräär ett som val mellan flera alternativ, med de komplikationer sådana ver som medför. Här söker ståndpunkter mellan

avgöranden gemensamma

två alternativ i stället för starkt val mellan dem. Nyans, motsatta ett och ståndpunkter är målet för stark de-

komplexitet gemensamma

mokrati; digitaliserade media bidrar inte nödvändigtvis till att det

målet nås. Det kännetecknet för den tekniken är tendensen att

tredje nya

dela isolera och splittra manniskor. Vårt hantera cyberupp, sätt att är med nödvändighet avskilt. Vi sitter framför tangentbord

rymden

och skärmar och umgås med världen endast ivirtuell form; våra

EN PLATS FÖR KOMMERS ELLER EN PLATS FÖR OSS

kroppar svävar fritt. Många anhängare Internet hävdar

av att cyber-

rymden skapar virtuella samhällsformer jag kommer till nya, strax

det. Men faktum är rör i cyberrymden med hjälp

att oss av ett verktyg är avskilt. På amerikanska universitet faller studenterna som i ökande utsträckning det sociala livet, samhället och skolaktiut ur viteterna och sitter framför datorn. Vissa rumskamrater ensamma har börjat samtala över nätet, de bodde i olika länder i stälsom om let för tala med varandra i skulle

att samma rum. Datorröstning

underlätta medverkan i den politiska tänkprocessen, men värsta bara sätt i avskilt där det inte finns anled- - ett ensamt, rum någon ning att ta hänsyn till andra eller andras bästa. .S. gemensamma Mills och många andra demokrater har hävdat beslutsfattandet, att för möjligt, måste till och med att vara vara offentligt. Mills var motståndare till sluten omröstning det skälet, och betonade av att det bara uppfattningar kunde försvaras också

var som offentligt som

kunde uttryckas i röstning Ändå finns det

en inget privatare ut-

rymme än cyberrymden. När medborgarna röstar, måste och behö-

de befinna sig tillsammans med andra medborgare i

ver en offentlig

lokal eller vallokal.

Avskildhetens effekter är lätta i amerikanska

röstningen att se

val. Där svarta kandidater ställer i vita distrikt, får de upp svarta re-

gelbundet 15 % fler röster i opinionsundersökningarna i det

än faktiska valet. Varför Därför när opinionsundersökarna

att frågar

dig Kommer du att stödja den här kandidaten döljer du

svarta

dina eventuella fördomar och ja", eller "troligen, eller svarar kanske", även du privat är bigott och det inte finns någon chans om att du faktiskt kommer rösta så du du väl står i att som svarar, när båset. Om människor skulle de vore tvungna att rösta offentligt,

kanske rösta i enlighet med vad opinionsundersökningarna vi-

mer eftersom de skulle försvara sina försar, vara tvungna att antingen domar offentligt knappast eller åsidosätta dem. Kontakt-

troligt

ytans avskildhet är därför problem för samråds-

ett deliberative

demokrati. Det kan öka antalet röstande och iVästerlandet

- och

här i Sverige där Valdeltagandet är snabb förefaller det

nedgång,

vara något positivt. Men att öka antalet sänka kvaliteten genom att och innebörden i deltagandet begränsat värde. Att bara är av människor till valurnorna, så svensk demokratikomatt att en

mitté kan skryta med Sverige blivit fullfjädrad demo-

att nytt en krati med kanske 85 % röstande jämfört med 50 °/o andra håll i

västvärlden, har liten betydelse för demokratin, röstandet inte om är övertänkt, ansvarsmedvetet och aktivt.

BENJAMIN R. BARBER

Även röstning hemma, elektroniskt och digitalt, höjer siffom valdeltagande, måste alltså fråga sig detta stärker rorna man om

eller den svenska demokratins kvalitet. Det är inte detsamutarmar säga inte kan använda den tekniken sätt ma som att att nya som

tvingar människor försvara och motivera sina ställningstaganden. att

Men det blir möjligt bara kommer bort från röstningen om som

enkelt klick ja- eller nejknapp datorskärmen, för ett en att

uttrycka ogenomtänkt privat fördom. Från stunden välja

en att ena

mellan musikspår MTV-webbsida tittar du Madonna eller en - Garth Brooks och i nästa besluta ska bomba Serbien till- - om

baka till stenåldern eller inte Att flytta mellan val och dag- - runt

ibland saknar betydelse och är helt privata och andra

ordningar som

gånger har konsekvenser och är offentliga, kan inte ett enorma vara

lämpligt söka till stånd demokratiskt beslutsfattande. sätt att

De entusiastiska anhängarna de teknikerna kan väntas beav nya det här insistera vad de betraktar möta argumentet genom att

cyberrymdens icke-individuella potential- cybersamhället.

som "Men det finns ju", kan de säga, "nya samhällsformer inte som

till bostadskvarter eller etnisk skär

längre begränsar sig grupp, som

tvärs igenom nationer och folk." De tror att cybersamhället är nästa

demokratiska gränsland. Och den tekniken kan faktiskt också nya

ha viss potential för överbrygga tid och sluten att rum sätt som

ligen överskrider Aristoteles definition samhället av som ett geogra-

fiskt område du kan genomkorsa enda dag. Sökandet som en

efter transnationella demokratiska institutioner, kan hantera som

transnationella ekonomiska dominerar jorden, är avgösystem som

rande för demokratins överlevnad in i det millenniet. Marknanya

den har globaliserats medan demokratiska institutioner och det

civila samhället har förblivit nationellt och lokalt. Det är ingen

tvekan Internet öppnar möjligheter för transnationell medom att

orgerlig kommunikation och utveckling virtuella internationella av

samhällen. Grupper CIVICUS och CIVITAS har redan tagit som i bruk för sina syften. Men innan förlorar i nätet egna oss entu-

siasm måste emellertid granska vad virtuellt samhälle noga ett

faktiskt är det alls existerar De flesta virtuella samhällen om som -

skapats Internet är snävt avgränsade intressegemenskaper. I själva

verket är de speciella intressegrupper består människor som av som

har hobby eller likartade identiteter eller en gemensam samma

åsikter. Demokrati är politik handlar skillnader

politiska en som om

förhandla med och umgås med levande människor ett sätt att som skiljer sig från Nätet skapar samhällen med oss. en gemensam

identitet, där skillnaderna kan undvikas.

EN PLATS FÖR KOMMERS ELLER EN PLATS FÖR oss

Montana-milisen, islamiska Jihad och den nynazistiska rörelsen för bara nämna exempel har alla använt Internet för att tre att skapa något liknande transnationella samhällen, de men representerar knappast vad demokrater skulle betrakta idealiska virtuella som samhällen Jag nätet kan duplicera, och förstärka tror att vidga samhällen redan skapats mening, inte samhälsom iblsisk men skapa nya len ingenting. Vår konferens i dag i den reella fysiska

av platsen

Stockholm, med människor är medborgare i Sverige och

som poli-

tiska ledare, skulle ha kunnat hållas Internet. Varför envisades

kvinnor och män, de teknikernas med

som tror nya välsignelser,

att samlas fysiskt Det hade gått mycket lättare, och varit

mycket

billigare, att samlas virtuellt. Svaret är naturligtvis vi, precis att som andra kvinnor och män, mycket väl formellt, vet att ett anonymt, virtuellt samtal mellan avskilda sitter framför sin personer som var skärm inte kan ersätta möte där sitter bredvid varandra, kan ett avläsa varandras ansiktsuttryck, dricka kaffe och tillsammans en och kanske också bryta bröd. Vi kan kanske så

småningom återskapa

denna levande gemenskap i virtuell form, kan inte skapa den men så vis. Om detta gäller akademisk konferens, gäller en det i ännu

högre grad för demokratisk gemenskap.

en Låt mig säga något bildernas demokratin. De nu om effekt nya teknikerna kan fortfarande tyckas handla ord

om scrolla text men

åtminstone potentiellt gör de inte det. Visserligen är det du, sant att du kom med rymdskepp i dag från Mars, kanske Alpha om Centauri, och ordentlig titt Internet, kanske skulle förletog en das att utropa:

De här människorna har inte utvecklats alls, sedan bibelns dagar Hur kommer det sig Ordet fortfarande här Med alla deras teknoloatt styr giska framsteg fortsätter de leva i civilisation bygger att en som Ordet. Till och med deras avancerade teknik utgår från mest text.

Det är det timmar ladda bilder och ord fortsant att tar att ner att farande är den gångbara valutan Internet. Det är emellertid mest bara fråga teknisk eftersläpning. Nätet är snabbare och blir en om snabbare. Videoåtergivning är framtiden, eftersom informa-

digital

tion och pixlade skärmar är byggda för bilder och inte för ord.

Dessutom är den generation i dag utbildas i datoranvändning som en

generation vuxit med television, bilddränkt generation

som upp en föredrar rörliga bilder eller framför statiska

som film bio

bokstäver och ord. Och så tekniken klarar

snart som hastigheten,

kommer informationsflödet bli bildligt och inte textuellt. En att dataskärm är helt enkelt förskräckligt dåligt medium för ett att

BENJAM|N Fi. BARBER

återge bok är i det avseende tekniskt överlägsen; text en sett flexibel, bärbar, estetiskt tilltalande. En skärm är emellertid ett utomordentligt medium visa rörliga bilder och så snart det är att tekniskt möjligt, är bilder det kommer visas den. Nu som att kommer den demokratiska frågan: är det troligt övergången från att ordbaserat medium till bildbaserat medium kommer ett ett att gynna eller undergräva demokratin Frodas demokratin med hjälp ord av eller bilder Det finns enkelt den frågan. Vissa, bland

givetvis inget svar

dem konstnärerna, kommer bilder kan och att säga att vara sannare mindre bedrägliga än ord. Men jag vill hävda demokrati med att

nödvändighet börjar ordens politik, ställd maktens

som en mot politik och känslornas politik. Det politik och löftenas, är argumentens och såväl löften kräver ord. Det därför Ariargument som var som stoteles trodde logos" själva både i människatt ord var essensen och i politik. Vår politik har sina rötter i ett samhällskonor egen trakt och det samhällskontraktet är beroende tillförlitligheten och av

integriteten i löftesgivningen. Löftesgivningen beror i sin tur

ordens helighet. Vi lovar inte med bilder. En ed är signatur, att ge en sitt "ord". I de amerikanska stadskärnornas getton begriper dagens

gängmedlemmarna detta alldeles utmärkt. När

svarta ungdomar

- de lovar något säger de Word, Word man, Sambandet mellan tidig demokrati och den protestantiska refor-

mationen och uppfinningen de lösa och följderna det i av typerna av form bibel kunde läsas alla, är historiska bevis dessa av en som av påståenden. Och det kanske är så övergången från ordens att en civilisation till de rörliga bildernas civilisation inleder tid en en av utarmning demokratiska institutioner. En sådan civilisation är av

tvivel sämre ägnad upprätthålla löftesgivning och ett socialt

utan att kontrakt, eller den diskurs gör demokratin möjlig. typ av som Vi kan erinra hur amerikansk utrikespolitik Afrikas horn oss kraftigt påverkades enda bild, bilden död amerikansk av en av en soldat i Somalia, släpades naken längs marken sedan hans helisom

lokal krigsherre. Ett enda fotografi ledde kopter skjutits ner av en

till Amerika drog tillbaka från militära åtaganden i Afrika och

att sig

så alla andra håll i världen. Sedan dess har Amerika

småningom

varit i fråga sätta sina Det finns

mycket motvilligt om att trupper.

viktiga för och amerikanska militära insatser utomargument emot lands, de kan inte intelligent sätt framföras men argumenten ett valda bilder. Bildvärlden håller i själva verket att bli allt genom mindre tillförlitlig, i takt med digital teknik underlättar manipuatt

lation via specialeffekter morphing och digital rekonstruktion

av

EN PLATS FÖR KOMMERS ELLER EN PLATS FÖR oss

bilder. Det Steven Spielberg kan göra i sina magiska bildverksom

städer, kan i allt högre utsträckning varje någorlunda kun-

göras av nig Internetanvändare. Vi Internet i dag redan blivit plats vet att en för rykten och skvaller och felinformation, med bilder hantesom

rats och manipulerats för speciella syften. Detta kommer knappast

bli bättre i framtiden. att Den tekniken kännetecknas också den är lateml till sin nya av att

natur. Den erbjuder direkt, punkt-till-punkt-samspel som utesluter

mellanhänder och hierarkisk övervakning. Den tillåter tala oss att med varandra och inte bara till våra lärare och herrar. Potentiellt detta kännetecken direktdemokrati bra gynnar mycket och av samskäl hotar det representativ demokrati. Politikerna kan ma protestera: Det sista vill är medborgarna ska med varandra att prata Låt dem tala till och vi ska tala till deras med-medborgare, å oss, deras vägnar " Om de möjligheter till horisontell kommunikation

som Internet erbjuder direktdemokrati, är de skäl gynnar av samma till mindre för samråds- demokrati. Omedel-

nytta deliberative

barhet är demokratisk dygd, också demokratisk en men en synd, eftersom omedelbar kommunikation är odisciplinerad konversation,

fördomsfull konversation, privat konversation, polariserande och

improduktiv konversation. Överläggningar har traditionellt krävt medverkan från förmedlare, auktoritära ledare, moderatorer,

utgivare eller utbildare. Om överläggningarna lämnas sig själva,

urartar samtalet till svammel och deltagarna till mobb. en

Pratradid där lyssnarna ringer och deltar i pågående poli-

tiska debatter leds högröstade och rabiata som av ytterst politiska

anhängare är en varning. Den kallar sig själv demokratisk

men

uppmuntrar i själva verket till överdrifter, söndring, ogenomtänkta

påståenden och dumhet. Det direkta utbytet våldsamma fördoav tillför inte samtalet någonting och ännu mindre det demar gynnar mokratin. I pratradio och skriker människor och de vitt ropar orerar och brett och ställer fördom fördom. De

mot ägnar sig hatfyllda

litanior och lär sig knappast något något huvud nytt eller över taget. De förändras aldrig eller växer inte i empatisk förmåga till att ta sig bredare förståelse sitt upplysta egenintresse. De bara en av befäster sina fördomar. egna Jag har besökt antal s.k. politiska "chatrum" Internet och ett de börjar låta skrämmande likt pratradio. Människor förstärker fördomar, talar nedsättande andra, förhindrar förståelse och om gemenamma utgångspunkter och kriminaliserar skillnader. Internets sedesamma förpliktelse till direkt lateral konversation blir dess

största synd och Öppnar nätet för farorna kommer vandalism som av

BENJAMIN R. BARBER

i diskursen, befästa fördomar och människor vägrar lära, som att vägrar lyssna och vägrar växa. På pratradio och Internet beatt att

yttrandefrihet och tankfull

hövs inte större mer prat, utan mer tyst-

nad och lyssnande. Demokratin behöver lyssnarradio och lyss-

narrum nätet. I tidningar och tidskrifter, klassrum och för rum lärande, finns det någon för att lära ut och förmedla, som tar ansvar vägleda och övervaka. Information förmedlas och kan växa till kunskap och kanske till och med till visdom. Det kan bara ske nätet

kringgår dess horisontella dygd också CIVIC om man

EXCHANGE, experimenterar med självstyrt

ett program som tillåter medling från deltagarnas sida och moderation inifrån gemen-

skapen. I de fria städerna i New England disciplinerades medborgarnas

direkta medverkan i stadsråden tekniker för samråd genom som omfattade stadsmoderator", kunnig i interaktiv kommunikation. en Hans uppgift hålla diskussionen öppen, relevant, produktiv var att och rättvis. Han kunde ingripa i debatten för säga: Herr Jones, att för högljutt, fröken Smith, ni lyssnar inte vad han säger eller "Herr Garvey, ni har redan gånger och säger sak pratat tre samma varje gång. Det räcker. Jag ordet till fru Watson inte haft ger som möjlighet tala än vill ni fortfarande säga något, fru Watson att - Att vägleda och leda diskussion, göra den produktiv, att en att tvinga människor lyssna till varandra, det stadsmoderatorns att var mål, de är god klasslärares mål eller, för den samma sätt som en delen, god utgivares mål. En god lärare arbetar för att uppmuntra en de tala, för de talar lite kan mycket tala tysta att att som men att de talar för mycket och ofta med alltför lite mer, och för att som kunskap pojkarna tala mindre och lyssna Sådana lärare att mer. skulle aldrig samla alla barnen i klassrum och säga "Lär sätt ett er nu, igång och lär er." Varför då demokrati bara handlar att tror att om samla medborgarna till möte och säga dem sätt igång, tala, ett rösta På 1960-talet det just vad progressiva mänargumentera, var niskor försökte i sina fria skolor och fria universitet och det skapade

kaos än demokrati. Undervisning och lärande kräver modesnarare ration och förmedling och övertänkt, stark, demokratisk diskurs en kräver saker. Vilken är då den teknikens relation med samma nya tillförsel ändlös information Vi talar lätt IT informationsav om och skryter "informationssamhället informateknik om som om

tion självklart, nyttigt redskap. Men, vad är egentligen

vore ett information Det är råa, direkta, osmälta data meningslöst Information är vad det nyfödda barnet får slumpartade nonsens. ljud och det inte kan skapa någon mening Den mänskvyer som

EN PLATS FÖR KOMMERS ELLER EN PLATS FÖR OSS

liga civilisationen och det mänskliga intellektet har varit beroende inte information kunna skapa mening informaav - utan av att av tionen, att omvandla information till kunskap och sällsynta

av vid

tillfällen att kunna omvandla kunskap till visdom. Det är bara av den slutprodukten visdom är till för vår kultur, vår - - som nytta utbildning och vår demokrati. Ändå har tillåtit oss att tro, att dygden ligger i ett flöde information och vi, så länge har av att tillräckligt med data, kan skapa utbildat samhälle och livsdugett en demokrati. Problemet med vårt samhälle är inte det råder brist att information, eller tillgången till information är för begränsad. att Problemet har för mycket information kan skapa är att som alltför lite mening Vi dränks redan i information och ändå får nu höra Vår nätteknik kan ännu information" nya ge er mer Välsignelse eller förbannelse Skolorna i USA håller viras in i kablar. Barn inte att som ens kan läsa bok har tillgång till alla bibliotek i hela världen. Till en nu vilken hjälp kommer detta för ungdomar saknar nu att vara som förmågan att söka, inte kan läsa och inte kan skilja mellan vad som är relevant och inte Inte kan skilja mellan och falskt Det sant skulle kanske välsignelse för de barnen kapade alla vara en om man kablar och klippte alla ledningar och bad dem läsa bok, enda av en en bok, och förstå den. Vi har övertygat själva tillgång och oss om att kvantitet är viktigare än kvalitet, information är detsamma att som kunskap och att kunskap är detsamma visdom. Detta kan som absolut inte demokrati är beroende utbildade och gynna en som av visa medborgare, än människor simmar i hav snarare av som ett av ofiltrerad information.

Bristerna i våra skolor handlar inte brist information om utan brist kunskap, brist kritiskt tänkande. Vi borde döpa om om

vårt ämne, från informationsteknologi till kunskapsteknologi. Det

skulle finnas mycket mindre det och det finns skulle av som vara av mycket större värde. Vi skulle ha mindre tala skulle att om, men ha realistiskt ämne och ämne är relevant för ett mer ett som mer demokratin och likaså för kulturen.

Slutligen, ett kännetecken de teknikerna är de tenderar nya att

till segmentering och splittring. Det är inte längre frågan utsänd-

om ningar till vida kretsar, "snävsänder" och utvecklar speciella inne-

håll och speciella kanaler för speciella åhörare. Med växande antal

ledningar, webbsidor och mediakanaler blir det mindre allmän av och generell kommunikation till amerikaner eller svenskar eller

européer samhällen, och specialiserade och smalare som mer av ut-

sändningar till specifika organiserats kring specifika

grupper, som

BENJAMIN R. BARBER

intressen. Om skulle demokrati är beroende ett anta att av samhälle, det är bysamhälle, nationellt samhälle eller oavsett om ett ett

globalt samhälle, kan den här segmenteringseffekten bara be-

ett traktas samhällsförstörande. Och när den förstör samhället kan som den mycket väl samtidigt förstöra möjligheterna till demokratiskt självstyre dela i och särintressen utan genom att upp oss grupper någon grund är för alla. som gemensam oss

Det finns något djupt solipsistiskt, djupt självupptaget, i tanken

"åt och webbsida. Eftersom det går att göra, var en, en egen gör det. Jag tänker mig värld där alla sitter och tittar sin en

webbsida någonsin tala med någon Visserligen

egen utan att annan. vill inte Sveriges televisionens kanal 1 ska den enda att vara som hela svenska folket alltför mycket koncentration, monopol, ser:

ensidiga uppfattningar alltför mycket kontroll. Men vill ha

- en värld är så segmenterad alla har sin kanal, sin som att var egen privata webbsida Privata webbsidor kan också skapa farlig en

illusion jämställdhet. Min sida och Disneys jämställda.

av gör oss Mina sidor och Bill Gates portal- vad är det för skillnad Makten

ligger inte i kunna uttrycka sig själv, i andra lyssna.

att utan att att Och förutsätter tillgång till och där finns det det i sin tur resurser

ingen jämställdhet alls. Disney kan människor sina

att se produkter sätt du aldrig kan använda för dra folk till din ett som att hemsida. Det finns ingen jämställdhet i Internets reala ekonomi, det finns illusion jämställdhet. men en av Det finns, naturligtvis, motsättning i den teknikens tenen nya dens till segmentering, eller uppsplittring. Medan distributionen är

fragmenterad, är ägandet till mjukvaran monopolistiskt och tenderar

både likriktande och kommersialiserande. Det har skett att vara en

påtaglig "gallerisering cyberrymden har gjort att doncom

av som

blivit mycket Viktigare än dooorg eller dotedu. Nästan fjär-

en dedel trafiken nätet går till pornografi, medan del av en stor av är kommersiell. Nätets "drag"-dygder ersätts högtryckresten av

ande "skjut"-teknik för hård marknadsföring. Fri tillgång till nätet,

liksom fri hårdvara inkl. datorer, finns för dem vill leva att som med ändlös reklam skärmen. Man frågar sig den svenska om lutherska kyrkan har funderat sälja i sina sångböcker att annonser och kyrkornas vita väggar. De skulle förmodligen kunna rena finansiera växande församlingar de gjorde det. Men värld där om en allting är till salu, är inte värld är gästfri demokrati. Den en som mot underbara tekniken kan mycket snabbt bli ytterligare faktor nya en förstärker gammalt, kommersiellt konsumtionssamhälle. som ett Det bara ökar det tryck handel och monopol redan utsom pengar,

EN PLATS FÖR KOMMERS ELLER EN PLATS FÖR OSS

övar demokratins krafter och utsätter den för demokratin nöd-

vändiga pluralismen för påtryckningar, för likriktning och enhetlig-

het.

Slutsatser

Låt mig sammanfatta. Tekniken kan stärka demokratin, i synnerhet i dess starka, participatoriska form. Men bara tekniken om programtill göra det och bara i de politiska teorier och meras att termer av

demokratiska böjningsmönster bygger på. På

som programmet sätt kan de använder den tekniken, de medvetet samma som nya om strävar efter participatorisk samrådsform

en mer deliberative form

stark demokrati och livskraftigt civilt samhälle, finna av ett nytt, utomordentligt effektiva allierade och former för stärka denya att mokratin i de telekommunikationerna och teknikerna. nya Det är inte bara teknikanhängarna bär skulden för det faksom tum tekniken ännu inte ställts i demokratins tjänst. Dessa cyberatt entusiaster förstår sig teknik, missförstår demokratin; demen mokraterna å sin sida har ofta misslyckats teknikens möjligatt se heter och underlåtit söka samverkan med ingenjörer god vilja. att av

Den verkliga utmaningen är politisk, inte teknisk, och demo-

om kratin ska tekniken måste med politiken, inte gynnas av starta med tekniken. Att ha röst, kräva röst och utforma policies en en att för teknik och vetenskap, är det första medborgarna kan steget som för försäkra sig genuint demokratisk teknik. Den ta att om en nya tekniken är bara kommunikationsverktyg. Den kan inte avgöra ett vad ska säga eller kommer säga det till. vem att Det finns underbar historia pionjären trådlös kommuen om nikation, Marconi, uppfinnarna 1900-talets kommunikaen av av tionsteknik. Det sägs när han hade sitt första att monterat upp experiment med trådlös kommunikation i New York, med någon i Flo-

rida i andra änden, kom hans medhjälpare inrusande till honom apparaturen fanns i och ropade, "Marconi, Marconi ett annat rum Vi kan tala med Florida." Och Marconi, hade uppfunnit teknisom ken, hade ändå sinnesnärvaro att fråga: Och har något nog att säga till Florida Cyberentusiaster världen över är upphetsade över det faktum Stockholm kan tala med Hanoi, och Hanoi med att Tokyo och Tokyo med Florida och Florida med Göteborg.

Medan kan tala med främlingar över hela världen, beror många

våra problem i dag inte längre hur ska tala med av att vet med äkta makar och med människor i samhället grannar, runt oss.

BENJAMIN R. BARBER

Kan våra kommunikativa blockeringar, våra lokala oartigheter och grannskapskonflikter lösas mirakulös datorkommunikation

genom

långdistans Jag tvivlar det. Kommer virtuella samhällen

att hela sprickorna i reella samhällen Jag tvivlar det. Kommer nätet

erbjuda lösningar för Kosovo eller Ruanda Knappast. Varför att

vi, med hjälp våra små tangentbord och pixlade

tror att av skärmar, ska kunna lösa alla de svåra problem ställt till med,

ansikte-mot-ansikte Om vill att demokratin ska i det

gynnas nya, märkvärdiga millenniet snart träder in ett millennium där

som dessa tekniker kommer dominera våra liv aldrig förr,

nya att som måste vetenskapens sötsura frukter samlas ihop under våra demokratiska mål och fås att fungera för underlätta, än kor-

att snarare

vår kostbara demokrati. Och det ska ske, eller inte, rumpera om om demokratin överlever och blomstrar eller inte, kommer bero

inte att

vår tekniks kvalitet och karaktär, kvaliteten hos våra

utan politiska institutioner och våra medborgares karaktär.

IT-

IT eller

i demokratin

demokrati

Teknologi och demokratisering i historiskt

perspektiv

Lars l/shammar

Ur demokratisk synvinkel innebär informationstekniken bättre möjligheter för medborgare del lagar, bestämmelser och beslut, att ta av men också lämna information. Statsförvaltningen kan göras alltmer tillatt gänglig med hjälp Internet, telefon och fax. Medborgare kan lättare av komma i kontakt med många myndigheter och andra offentliga institutioner även utanför kontorstid. Internet har kort tid blivit ett medium med genomslagskraft förenklar och snabbar konstor som upp takterna med den offentliga sektorn. Regeringens skrivelse l998/99z2 Informationssamhället inför 2000-talet.

I IT-utvecklingen finns löften arbetstillfällen, nya sätt att orgaom nya nisera verksamheter och tillhandahålla samhällsservice redskap samt nya för utveckla välfärden. Här finns förhoppningar ökad livskvalitet att om för den enskilde människan med möjligheter arbeta friare i tid och att Här finns möjligheter med hjälp IT stärka medborgarnas rum. att av ställning, utveckla demokratin och underlätta insynen i det offentligas förehavanden. Prop. l995/96zl25 IT-propositionen.

Demokr@ti som politiskt mode

I vilken betydande helst från de snart sagt mera programtext som

åren möter föreställningen nära och positivt

senaste om ett samband mellan sidan informationsteknik IT och å den andra å ena demokrati. Bland de många goda effekter räknas inforsom upp mationsteknikens konto hör fördjupad demokrati och ökad med-

borgerlig insyn regelmässigt till de framträdande. Mönstret

mera

IT I DEMOKRATIN ELLER IT-DEMOKRATI

återkommer såväl i riksdagsmotioner och

regeringens propositioner

i de politiska partiernas manifest och i den allmänna debatten. som Av medier, forskare och debattörer utsågs 1998 års valrörelse också

förhand till IT-valet, uppfattning hämtat sin från

en som näring

partiernas ökande användning Internet för försöka nå till av att ut

potentiella väljare

I direktiven till Demokratiutredningen heter det "nya inforatt

mations- och kommunikationsmönster, informationstekniken,

samt

det medielandskapet ska utgöra fyra prioriterade områ-

nya ett av den i utredningens arbete. Direktiven är dock svalare i sina förvänt-

ningar än många de nämnda Det talas av ovan programtexterna. om hur ökad interaktivitet i kommunikationsmönstren be-

påverkar slutsfattandet och opinionsbildningen, men ingenting sägs om

huruvida denna påverkan bör betraktas eller

som positiv negativ ur

demokratisk synpunkt Den neutrala da-

skrivningen antyder att

snabba teknikutveckling kan medföra såväl

gens möjligheter som

problem och risker. Även detta har varit senare tema en följetong i

de årens debatt informationstekniken och demokratin,

senaste om

med inslag hot den personliga integriteten, risk för ökade

som mot

samhällsklyftor och informationsobalanser, uppgivenhet inför

ett alltmer storskaligt och tekniskt systemsamhälle, Inter-

komplicerat

hemort för nazister och andra antidemokratiska krafter net som ny etc. Som kontrapunkt till de ljusa framtidsvisionernas durackord en

klingar förutsägelser demokratins skymningstid med infor-

om en mationstekniken starkt pådrivande kraft. som För historiker ligger det frestande nära till hands påminna en att att detta fenomen uppvisar nästan i

om en lagbunden regelmässighet

samband med införande kommunikationstekniker och av nya medieformer. Under de hundrafemtio åren har

senaste polarisering

mellan mörka och ljusa framtidsbilder väckts till liv i och ordav tur ning telegraf och telefon, radio och TV, video och satelliter, och nu datorer och informationsteknik. Såväl senast av annan utopiska drömmar och revolutionära förhoppningar

som kulturskymningens

slagskugga och dunkel framtidsskräck ackompanjerar de komnya

munikationsteknikernas framträngande. I efterhand har ofta

man kunnat slå fast varken utopier eller dystopier realiserades att Det betyder givetvis inte att tekniken skulle sakna betydelse för

samhällsutvecklingen. Att telefon, radio och TV har haft infly-

ett tande är nästintill omöjligt tänka bort, inte minst som att genom att vidga vår erfarenhetshorisont och göra fler människor delaktiga i det

offentliga samtalet, behöver knappast påpekas. Konstaterandet att de storslagna och överdrivna hot-

mest förhoppningarna respektive

LARS ILSHAMMAR

bilderna inte har infriats är illustration till den snarare en tes som

drivs forskare sociologen Anthony Giddens, nämligen att

av som människans historia bäst kan förstås produkt vårt handsom en av landes oavsiktliga konsekvenser

Att visa allmänt samband mellan kommunikationsteknisk ett utveckling och utopiskt tänkande räcker dock inte för förklara de att specifika omständigheter har lett fram till det 1900-talets som sena förståelse informationstekniken kraftfullt verktyg i av som ett nytt demokratins tjänst. Syftet med denna är därför spåra det uppsats att historiska till de idéer fördjupad eller förbättrad ursprunget om en demokrati under år har utvecklats med tekniken som senare som

inspirationskälla Hur har dessa föreställningar uppstått Vilka

teknologiska och strukturella förändringar i samhället kan de kopplas till Vart leder de idéhistoriska rötterna, och hur de ser olika demokrativisioner i praktiken har utvecklats i takt med ut som informationsteknikens utbredning I detta sammanhang är det viktigt komma ihåg att informaatt tionsteknikens demokratiska potential naturligtvis är beroende av vilken teknik vad med demokrati. Som den som avses samt menar amerikanske Benjamin R. Barber har påpekat är IT, likstatsvetaren

demokrati, brett och mångtydigt begrepp, och preciseringar

som ett krävs debatten ska bli meningsfull: om

The relationship between the telecommunication technologies and new

democracy often portrayed and ineluctably beneficial to li-

as easy berty and equality. But the actual impact of the technology denew on mocratic society depends both HOW define democracy, and on we HOW define the technologies. Certain features of the we new new

technology speed for example, benefit plebiscitary democracy

may but deliberative democracy. A picture based medium that corrupt what the technology ultimate becomes be useful to new may more propaganda than civic education.5

av informationsamhället

Upptäckten

Kopplingen mellan informationsteknik och demokrati är nära för-

knippad med uppkomsten begreppet informationssamhälle. Det av i dag kallar IT, sammansmältningen framför allt datorer och av telekommunikation, har sitt i 1950-talets militärindustriursprung ella forskning. Under 1960- och 1970-talen, i takt med den snabbt

växande administrativa datoranvändningen inom både näringsliv och

offentlig förvaltning, började avancerade framtidsvisioner knytas till

IT I DEMOKRATIN ELLER IT-DEMOKRATI

informationsteknikens utvecklingf "Informationssamhälle" är det

begrepp oftast har använts för beteckna den samhällssom att nya formationen. Ett vanligt påstående har varit inträdet i detta att samhälle skulle innebära radikalt skifte i sättet arbeta, producera ett att

och tänka, med näringsstrukturer och möjligheter till till-

nya nya växt, välfärd och demokrati. Föreställningen väg in stå att vara tröskeln till, alternativt redan befinna sig informationssami ett hälle har 30 år utvecklats till mäktig tankefigur kastar senare en som sin skugga över samtidsdebatten och formar många våra föreav ställningar kommande framtid. om en Ett försök härleda den aktuella diskussionen IT och deatt om mokrati bör alltså inledas med klargöra vad med inatt som menas formationssamhälle och hur begreppet har uppstått. Det finns tre helt skilda sätt närma sig detta problem. Vi kan vår utgångsatt ta punkt i semantiska nyskapelser själva ordet informationssamhälle", kan utgå från faktiska, observerbara tekniska och sociala förhållanden eller strukturer, alternativt kan lyfta fram

visioner, framtidsbilder och trendframskrivningar utgår från som eller bygger vidare dessa förhållanden och strukturer. Infor-

mationssamhället kan med andra ord beskrivas semantiskt

som

begrepp, empiriskt företeelse eller utifrån eller

som mer

mindre normativa föreställningar önskvärd framtid om en som

samhällsutopi.

Semantiska bestämningar

Historiska samhällsformer har alltid identifierats och etiketterats i

efterhand. Informationssamhället är unikt i den meningen det att fick sitt dopnamn redan innan någon allvar kunde hävda att ett sådant samhälle realitet. Det är osäkert först forvar en vem som

mulerade själva informationssamhälle", och när detta

termen skedde. Klart är dock begreppet härstammar från tiden före mikatt rodatorernas intåg och den s.k. mikroelektroniska revolutionen som startade i början 1970-talet. Redan 1969 publicerades iJapan av en rapport med Toward the Information Society". Rapporten namnet i sin inspirerad Yoneji Masuda och hans idéer framvar tur av om tidens samhälle de uttrycktes i boken "Computopia" från 1966. som Ämnet har sedan dess behandlats forskare, och

av politiker populär-

vetenskapliga författare i många länder. I Frankrike publicerades

1978 Uinformatisation de Société" på engelska The Compute-

rization of Society. A Report the President of France", den s.k. to

LARS lLSHAMMAR

Nora-Minc-rapporten. Det japanska forskningsorganet Institute for

the Information Society boken "Informationssamhället" gav 1980 ut med Masuda författare Två publicerade den kanasom år senare

densiska regeringens forskningsråd "Planning for the

rapporten now information society: late.8 tomorrow too Även i den svenska framtidsdebatten började begreppet "informationssamhälle" uppträda några år 1980-talet och rad en böcker utkom Vid denna tid hade begreppet etablerats i temat det allmänna medvetandet, och skulle under de kommande två

decennierna inspirera rader vetenskapliga och politiska tänkare att

av fylla det med innehåll. Ett försök spåra begreppets uppkomst och att användning kompliceras dock något informationssamhälle och av att rad eller mindre utbytbara begrepp ofta används en av mer syi olika det teknologiska samhället, datorsamhället, nonymt texter: det postindustriella samhället, kommunikationssamhället, tjänstesamhället, K-samhälletw, IT-samhället, kunskapssamhället etc. Denna begreppsförvirring gör det inte heller lätt något entyatt

digt vis klargöra begreppets innehåll, något ska i de två

som se

följande styckena.

Empiriska bestämningar det korta

-

perspektivet

Samhällsforskare väljer ofta karaktärisera viss tidsepok efter att en avancerade teknologi, den definierande teknologin dess mest

Den kanske allra vanligaste empiriska bestämningen informa-

av tionssamhället är därför utgå från den tekniska utvecklingen. att Detta teknikorienterade angreppssätt ofta fasta banbrytande tar uppfinningar och tekniska genombrott inom informationsbehandlingens område framför allt själva datorn med sitt i mili- - ursprung tära behov inom dechiffrering och ballistik under och efter strax

andra världskriget, samt mikroprocessorn "The Mighty Micro

när den lanserades år 1971 representerade ett stort teknologiskt som

dagens allt snabbare, billigare och användarvänligare

steg mot persondatorer. Enligt den s.k. Moores lag har mikroprocessorerna alltsedan sin tillkomst i genomsnitt fördubblat sin beräkningskapacitet artonde månad, nästan exponentiell tillväxt har var en som datorernas behandla information. Även

mångfaldigat förmåga att

tekniken för decentraliserade kommunikationsnätverk, i allt Väsentligt embryot till dagens Internet, brukar ofta räknas till de uppfinningar konstituerar informationssamhället. som

|T I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

Förändringar i samhällets teknologibas, i synnerhet utbyggnaden infrastrukturen för informationsbehandling den växande

av samt

tillgången till persondatorer i hem och arbetsplatser, används

också ofta för karaktärisera framväxten informationssamatt av ett hälle. Exemplet preférénce är Internet, har växt med i per som genomsnitt 100 procent året alltsedan sin tillkomst. I dag beräkom nas drygt 46 procent svenska folket ha tillgång till Internet, av samtidigt det finns dator i 43 de svenska hushållen som en procent av något för närvarande våren 1999 gör till världens

som Sverige

datortätaste land. En annan typ empirisk beskrivning informationssamhället av av tar fasta strukturella förändringar i ekonomi och arbetsliv. Huvudpoängen är här att visa växande del arbetet eller de ekoatt en av av nomiska värden skapas kan förknippas med information snasom än med bearbetning, manuellt arbete, fysisk närvaro etc..17 En rare allt större del befolkningen, betydligt över hälften i många av

länder, arbetar i dag med olika slags informationsbehandling eller informationsprodukter, t.ex. programmering, konsulttjänster, underhållning, design samtidigt det traditionella indu-

m.m., som striarbetet minskar. Denna utveckling har skapat föreställi sin tur ningen att de industriländerna kommer övergå till om mogna att att informationsekonomier".18 Uppmärksamheten kan också rikvara tas mot den snabbt växande informationsindustrin, från boksom förlag och tidningshus har expanderar till omfatta radio och TV, att datorer, dataprogram och dataspel, databaser, telekommunikation och Internet. Storleken denna industri Enbart världsär enorm. marknaden för datorspel konkurrerar med marknaden för numera biofilm.

Ytterligare typ empirisk beskrivning fokuserar det

en av kraftfulla fenomen går under beteckningen leonvergens, och som innebär att medier och tekniska tidigare varit skilda system som telefon, radio, TV, datorkommunikation förenas i multietc. - en medial smältdegel. Den drivande kraften i denna sammansmältning

är digitaliseringen de ursprungliga informationsbärarna. När

av text, bilder och ljud digitaliseras kan de också lagras i standardiserade datafiler, förmedlas över världen med ljusets hastighet och blandas i kombinationer hänsyn till ursprungsmaterien. Detta leder nya utan i sin tur till maskinerna t.ex. datorn, telefonen och TV:n börjat att växa ihop. Därmed sammansmälter tidigare tekniska separata system: datorteknik, telesystem, mediateknik. På det ekonosamt miska området har konvergensen också lett till företag och att branscher börjat närma sig varandra från olika håll.

LARS |LSHAMMAR

Det uppenbara resultatet konvergensen är alltfler tramest av att ditionella tele- och mediatjänster blir tillgängliga via Internet. Inter-

framstår därmed alltmer det Allmediet, transportör net som nya en

digitala informationspaket kan förmedlas lika väl

av som via etern via kabel, satellit, mikrovågslänk eller t.0.m. via kraftledningssom nätet. Detta medium skiljer sig från andra mediaformer avgöen rande punkt. Nyckelordet är interaktivitet och innebär att mottagakan påverka och interagera med avsändaren. Därmed förlorar ren traditionella begrepp publik, läsare, tittare eller massmedium som alltmer sin mening. Den interaktiva möjligheten har tagit till inav täkt för skulle kunna sitt bokförlag, radioatt vem som starta eget station, TV-studio, tidningshus, skivbolag eller nyhetsbyrån

I den vardagliga användningen begreppet kompletterar och

av blandas dessa olika bestämningar informationssamhället med av varandra ett ofta förvirrande sätt. Det framgår sällan, varken av po-

litiska policydokument eller populärvetenskapliga vad

av texter, som

egentligen med "information. Denna vaghet i begreppsan-

avses vändningen bidra till informationssamhällets utopiska kan antas skimmer. En alltför tydlig och vardaglig definition begreppet av skulle med säkerhet förta något denna glans. av

Empiriska bestämningar det långa

-

perspektivet

Gemensamt för de försök empiriskt bestämma informationsatt samhället hittills redovisats är att de fasta företeelser i som tar samhället är relativt sent datum. Det rör sig utan undantag som av tekniska och sociala förhållanden under efterkrigstiden. Ett om drag är fokuserar radikala brott mot annat gemensamt att man en tidigare utveckling. Att avgränsa informationssamhället så snävt i tiden är dock oriktigt, sociologerna Kevin Robins och Frank menar Webster. I boken "The Technical Fix utvecklar de betydligt ett

längre perspektiv framhäver utvecklingens kontinuitet

som snarare än dess föränderlighet. Enligt Robins 8C Webster har informationssamhället sina rötter långt före datorer och mikroelektronik.

Författarna sociala, ekonomiska och politiska förhålmenar att landen under de 100 åren har präglats allt högre organisasenaste av

tionsgrad. Denna systemisering" och företag har i sin

av stater tur lett till ändrade maktrelationer. Det viktigaste draget i senkapitalis-

och nationalstaternas utveckling har varit deras strävan att mens lägga det mänskliga livet, sociala förhållanden såväl affärer och som

lT I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKHATI

näringar, under sin kontroll. Effektiv och systematisk kontroll har i sin lett till ökande behov information. Därför bör den tur ett av egentliga informationsrevolutionen" förläggas långt före mikrochipsets tillkomst. Robins 8CWebsters är inträdet i infortes att mationssamhället inte i första hand är effekt den tekniska en av utvecklingen. Det är staters och företags växande behov snarare av kontroll och övervakning har skapat de datoriserade informasom

tions- och kommunikationsteknologierna.

Kommunikationsforskaren James R. Beniger har i ännu ett grundligare försök söka till informationssamhället att ursprunget

hävdat de snabba samhällsförändringar upplever i dag i själva

att verket startade redan under 1800-talets två sista och 1900-talets första decennier. Det då informationssamhället började form var ta

och informationshantering i eller form blev viktig

en annan som tidigare hantering energi och materia Rötterna till informaav tionssamhället bör därför sökas i vad Beniger kallar kontrollrevolutionen". Hans är byråkratin, växt sig stark tes att som under 1800-talet, genomgick antal kriser vid sekelskiftet. För ett hantera kriserna genomfördes komplex snabba förändatt ett av ringar i den tekniska och ekonomiska organisationen för informa-

tionshantering, med hjälp kan påverka kontrollen över

vars man samhället." Beniger t.ex. att många byråkratiska innovationer kan menar kopplas till kontrollkriser i järnvägssystemet under 1800-talets andra hälft. Telegraf, postväsende och telefon svarade dismot nya

tributionsproblem. Masstillverkning och taylorism enligt löpande bandets princip svarade organisatoriska problem i den moderna

mot industriproduktionen. Behovet att kontrollera allmänheten, "massorna" ledde till innovationer inom tidningsproduktion och andra

massmedia fotografi, rörliga bilder, radio, reklam, patentlagstift-

ning m.m.28 Hur kan det komma sig strukturer och tekniker för kommuatt nikation och bearbetning information fortfarande spelar så av stor roll, trots att kontrollrevolutionen fenomen vid industrialisvar ett genombrott Benigers är dels människan har bemens svar att ett hov överblicka, kommunicera med och kontrollera sin omgivav att ning. När informationsflödet ökar skaffar hon sig metoder hanatt tera detta. En förklaring söker han i den rationella annan naturen hos all ekonomisk aktivitet. Den fordrar därmed kontroll för nå att olika mål, och eftersom kontroll beror informationsaktiviteter av kommer dessa uppträda marknaden, både och att som Varor tjänster, i direkt förhållande till viss ekonomis behov konen av

LARS |LSHAMMAR

troll. Informationstekniken är alltså ingen unik företeelse i dagens samhälle. Den är i själva verket bara det ledet i kontrollresenaste volutionens, eller kanske "kontrollevolutionens", långa utsnarare

veckling.

Beniger och Robins 8CWebster närbesläktade förklaringar till ger informationssamhällets framväxt när de pekar läng historisk en

utveckling alltmera komplext, genomorganiserat och syste-

mot ett miskt samhälle. Även författarna har något olika utgångspunkom ter avfärdar de uppfattningen informationssamhället om att reprenågot radikalt brott med det tidigare industrisamhället. senterar Snarare överlagrar informationstekniken de befintliga strukturerna i den industriekonomin, där den blir del och förutmogna en av en sättning för den växande informationssektorn. Därmed leds vidare till den frågan vad eller stora om vem som Är det tekniken driver

egentligen styr utvecklingen. som sam-

hället technology push Eller är det tvärtom samhället som sporrar tekniken society pull Robins 8CWebsters och Benigers tycks svar informationssamhället inte är funktion datorernas eller vara att en av

mikroprocessorns uppkomst. Tekniken är

snarare ett svar uppstår när människan försöker bemästra den sväl-

problem som

lande administrationen i och företag. Den rakt motsatta stat uppfattningen informationssamhället uppstår en ny - att som svar och teknisk möjlighet flera informaväldig representeras av av tionssamhällets ledande visionärer presenteras i det följande som

stycket.

Informationssamhället: utopiska

bestämningar

Vi har det finns rad principiellt olika empinyss sett att en sätt att riskt bestämma vad kännetecknar informationssamhälle. som ett Variationerna i utopiska föreställningar, visioner och framtidsbilder är minst lika många. Som den kanadensiske sociologen David Lyon påpekar är rötterna till idén informationssamhälle om ett sammanflätade ett komplicerat sätt:

disentangle the diverse stands of attempted social predichard to

tion, policy, futuristic speculation and empirical social

government ana-

lysis.

En klart identifierbar rottråd är emellertid debatten postinduom strialismen", ulär samhällsvetenska redan en Po P P g genre som

|T I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

under 1960- och 1970-talen förutspådde slutet industrikapitalis-

och födelsen service- eller "fritidssamhällevl Det mens era av ett

är svårt att exakt bestämma uppkomsten begreppet postindu-

av strialism eller "postindustriellt samhälle" i tid och Klart är rum. dock det framkommer intresse för rationell att ur ett stegrat samhällsplanering, framtidsstudier utvecklades under 1950- och etc. som

1960-talen. De grundläggande tankefigurerna härstammar från

USA och framträder första gången kring mitten 1960-talet. År av 1964 publicerade forskare i USA "The Tripple en grupp rapporten Revolution, i vilken tecknade bilden historiskt brytman av ett ningsskede skulle kräva fundamentala förändringar värdesom av ringar och institutionella strukturer i såväl ekonomiskt, socialt som politiskt avseende. Samhället väg i helt historiskt var ett nytt skede där det samhällets nya

organisationsprinciper lika skilda från den industriella epoken, var som denna gång skilde sig från den agrikulturella. en

Det rörde sig alltså inget mindre än den tredje metahändelsen i om mänsklighetens historia: vidare från industrisamhällets steget produktionssätt in i tidsålder. Denna revolutionära utvecklingsen ny kallade den cybernetiska revolutionen". Huvudskillprocess man naden i förhållande till de tidigare agrikulturella och industriella revolutionerna ansågs hastigheten med vilken den cybernetiska vara revolutionen utvecklades. Den främsta anledningen till denna histo-

riska förändring produktionsteknikens utveckling i

var mot stort sett obemannade och automatiserade fabriker, när en process som rapporten publicerades redan hade inletts i USA. Trots såg risker för ökad arbetslöshet och utslagning från att man arbetsmarknaden betraktade författarna den cybernetiska revolutioi huvudsak positiv möjlighet. Ekonomin inte nen som en var längre traditionell knapphetsekonomi, överflödsekonomi. Fören utan en delningen ett lands samlade tillgångar måste därför baseras helt av

grunder. För kunna förverkliga de positiva möjligheterna

nya att måste helt världsbild etableras och övergången till det en ny nya samhället planeras och i socialt och politiskt acceptabla banor styras utan att viktiga demokratiska värden gick förlorade.

Det är närmast förknippat med begreppet "postindu-

namn som striellt samhälle är förmodligen den amerikanske sociologen Daniel

Bell. Redan 1971 hävdade Bell "intelligensbetonade" institutioner att

som forskningsföretag, industrilaboratorier, experimentstationer

och universitet skulle bli dominerande i det samhället. Fem nya

LARS lLSHAMMAR

skulle enligt Bell komma prägla de högt utvecklade

grunddrag att

industriländernas samhällsstrukturerz

Övergången från varuproducerande ekonomi till servicea en en ekonomi.

Akademikernas och teknikernas ledande positioner.

b

De teoretiska kunskapernas centrala roll upphov till nyskac som

pande och målsättning i samhället.

Skapandet "intellektuell teknologi".

d av en ny

Möjligheten självgenererande teknisk tillväxt.

e av en

Bell förutspådde framväxten social struktur baserad av en ny telekommunikationer "may be decisive for the economic and som way social exchanges conducted, the knowledge created and are way the character of Work and occupation Which engaged.4° men are De värdeskapande faktorerna i detta samhälle skulle inte längre vara arbete och kapital information och kunskap. Bell och hans utan efterföljare har kritiserats, bl.a. för bortse från del välbekanta att en i det moderna samhället inte minst klassrelationer och den

drag

makt utövas militära, ekonomiska och politiska eliter samt som av för underskatta uppkomsten konfliktmönster inom den att av nya samhällsformationen. Forskare har frågat sig tekniken verknya om medverkar till harmoniskt samhälle, eller den ligen ett nytt, mera om hjälper till förstärka vissa i dagens samhälle snarare att processer redan är alltför väl medvetna omf som Ändå har Bells koncept visat sig ha förvånansvärd livskraft, en och det ligger fortfarande till grund för många utopistiska varianter

informationssamhälle. Den kanske mest kända temat expoför tredje vågen-motivet är dock amerikanen Alvin Toffler. nenten

År 1980 publicerade han sin populärvetenskapliga bästsäljare The

Third Wave på svenska Tredje vågen.42 I Tofflers version bars den tredje vågen fram fyra komplex tekniker: informaav nya av

tionstekniken, rymdtekniken, djuphavstekniken och biotekniken.

Teknikskiftet skulle leda till helt värld med decentraliserade en ny enheter för och konsumtion och starkt förändrad

produktion en

"informationssfär. Hemmet och lokalsamhället skulle återigen bli

för människans identitet. För Toffler industrisamhället centrum var

massamhälle, samtidigt präglat stereotypisering och uppsplitt-

ett av ring. Han såg den tredje vågen möjlighet att restaurera en som en rad värden och sammanhang hade gått förlorade i den industrisom ella revolutionen och samtidigt realisera mänsklighetens projekt

IT I DEMOKRATIN ELLER IT-DEMOKRATI

...Third Wave civilization begins heal the historic breach between

to

producer and giving rise to the procumer economics of to-

consumer,

For this could with intelligent

morrow. reason, among many, - some

help from be the first truly humane civilization in

us - turn out to

recordes history.

Med övergången till samhälle, baserat teknologier för

ett nytt nya kommunikation/information skulle det bli möjligt "av-mas-

etc., att sifisera" samhället och öka välståndet förorena miljön eller

utan att bedriva rovdrift knappa Den karaktär Toffler

naturresurser. som kallar den industriella människan", präglad masskultur, avindivi-

av

dualisering och splittrad upplevelse tid och skulle ersättas

av rum,

människa. med helt annan

Ytterligare inflytelserik för de postindustriella

en representant tankarna är fransmannen Jean-Jacques Servan-Schriber år 1980

som publicerade bok den globala framtiden, Le défi mondial på

en om svenska Den globala utmaningen". Servan-Schriber hävdade att den tredje världen med informationsteknikens hjälp skulle kunna hoppa över hela industrifasen och steget direkt i det

ta nya samhället. Varje by skulle anslutas till informationscentra där

experter

jordbruk, sjukvård och undervisning ständigt skulle stå beredda

bistå med hjälp och råd. Den kanadensiske massmediateoretiatt kern Marshall McLuhan har utvecklat liknande tankar. Redan i boken Understanding Media: The Extensions of Man på svenska "Mediaz människans utbyggnader" från 1964 lanserade han den välkända de elektroniska medierna inte bara skulle

tesen om att nya utvidga människans sinnen, också i grunden förändra samhället i

utan

riktning mot "den globala byn.47

informationssamhällets utopiska rottrådar utgår från

En annan av

futurologer och anhängare skolan "social impact of technology".

av Många dem har hävdat uppfattningen det är tekniken

av att som

. formar sociala relationer, och vissa livet i den

menar t.o.m. att postindustriella världen kommer göra intellektuellt och ekono-

att oss miskt rikare, mindre benägna krig demokratiskt

att starta samt mera sinnade. Bättre tillgång till information i kombination med

knapptryckningsomröstningar skulle för första gången öppna dörtill styrelseskick i verklig mening byggde medbor-

ren ett som

direkta demokratiska deltagande. Informationstekniken förgarnas väntas också bidra till lösa de miljöproblem industrialismen

att som skapat. Dess icke-förorenande, icke-destruktiva kvaliteter har därför ofta framhållits, inte minst James Martin i hans

av systemvetaren

uppmärksammade bok "The Wired Society från 1978.

LARS lLSHAMMAR

Nära besläktad med futurologernas visioner är prognosmakarnas

och samhällsplanerarnas. Japan första land år 1971 fram

var att ta en nationell strategi: The Plan for Information Society: A National Goal Toward The Year 2000. Dokumentet starkt inspirerat

var av Yoneji Masuda och hans tankar från 1960-talet compu-

om ett

topia", och skulle i sin tur inspirera liknande strategidokument

världen Masuda futorologernas drömmar konkret skepnad

runt. gav

förbinda dem med framväxten verkliga experimentgenom att av samhällen och infrastruktur. För Masuda inspirerade städer

en ny

Japans Tama New Town tankar mänskligt som om en ny typ av samhälle, där produktion informationsvärden och inte materiella

av värden skulle drivkraften. Samtidigt menade han dock erfa-

vara att renheter från det gamla industrisamhället fortfarande kunde

användas historisk analysmodell framtida samhällen.

som en av

Ytterligare rottråd kan sökas i olika föreställningar

en om en omvälvande kulturell förändring. Vissa forskare har hävdat infor-

att mationstekniken transformerar våra sociala relationer och vårt sätt att betrakta världen så människa uppstår. Kulturhistorikern

att en ny David Bolter menade i boken "Turings Western culture

s man: the från 1984 själva datorn är i väldig

computer age att motorn en kulturell transformation inklusive mänsklig förståelse det

en ny av

jaget. Enligt Bolter är datorn definierande teknik inte bara i egna en

teknologisk mening, utan också sin påverkan vissa

genom grundläggande relationer mellan kunskap och teknisk makt och

mellan människa och särskild plats i vårt

natur - som upptar en

kulturella landskap. Därigenom börjar människor tänka sig själva som "informationsprocessorer" och naturen information

som att processa.5° Denna Culture of information har populära

i mera

sammanhang stimulerat idéer pågående frigörelse den

om en av

mänskliga anden och skaparkraften kan jämföras med renässan-

som sens.

Informationssamhället motbilderna

-

Som motbilder mot dessa i allt väsentligt översvallande positiva visioner har flera kritiska tankeskolor uppstått. Jag bortser här från

vildvuxna föreställningar förverkligande Orwells

mera om ett av storebrorssamhälle med ständig elektronisk Övervakning, despoti och tankens ofrihet. Jag bortser också från den i och för sig Väsentliga diskussionen hur vissa empiriska fenomen ska tolkas

om och värderas. I stället kommer jag några riktningar

att presentera

lT I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

ifrågasätter eller avvisar användningen begreppet informa-

som av tionssamhälle. Dessa kritiker förnekar vanligtvis inte informationsteknikens sociala och ekonomiska genomslagskraft. Problemet är

de, bristen realism och den alltför förenklade snarare, menar att verklighetsbeskrivningen tenderar leda till rent önsketänkande:

att

Social factors of several different kinds tend be neglected. In fact, the

to

further from grand national IT plans and from futuristic fore-

on moves

of conditions prevailing within the informatizing society, and the

casts

actual social analysis in which technology not

nearer one gets to per-

ceived quasi-autonomous force acting society, the ques-

as a upon more

tionable the information society concept appears.

David Lyon har påpekat det finns fler än tolkning koncep-

att en av

informationssamhälle. Den populära och deterministiska biltet den social förändring i tredje vågens riktning är inte densamma

av

den suddigare bild producerad social

som genom mera noggrann analys samhällen måste hantera rad eller mindre all-

av som en mer varliga politiska, ekonomiska och kulturella effekter informa-

av tionstekniken. Lyon väljer själv tilldela informationssamhället

att

"problematic"; slags rudimentär organisation fält

status av en av ett

fenomen framför allt avkastar problem för vidare undersökav som

ning.

En skola närmast tolkar informationssamhället ideologi

som som representeras svensk botten de tre linköpingsforskarna

av Magnus Johansson, Jörgen Nissen och Lennart Sturesson. I

en rap-

"IT-ismen från 1998 diskuterar de informationssamhället i port om

termer diskurs, tankefigur eller teknologisk reglerad

av ram, en samtalsordning avgör vad får sägas eller göras vill

som som om man bli allvar. Ordningen formas och bevakas intressen

tagen av som

till ingenting väsentligt förändras. Tillåtna yttranden är

ser att t.ex.:

Informationstekniken utvecklas snabbt och kommer fort- 0 att

sätta med det.

Informationstekniken är grunden för det informationssamhälle

efterträder industrisamhället. som Informationstekniken skapar arbeten.

0 nya

Vi måste hänga med och lära använda informationstekni- 0 oss att

ken.

Informationstekniken kommer leda till decentralisering och 0 att

ökad demokrati.

LARS lLSHAMMAR

Informationstekniken leder till globalisering och minskning 0 av

nationalstatens makt.

Författarnas utgångspunkt är bristen överensstämmelse mellan å

sidan informationsteknikens symboliska kraft och retoriska ena an-

språk, och verkligheten å den andra:

Någonstans mellan stora löften IT:s betydelse och många människ-

om

erfarenheter använda tekniken finns besvärande disors egna av att en krepans mellan vision och verklighet. Trots relativt beskedliga eller till och med negativa effekter vid introducerandet IT så har inte

av förnyade satsningar allvar ifrågasätts. Informationsteknikens symbolvärde har varit så omfattande att den än väl kunnat täcka

mer upp för sådana icke förverkligade visioner.

Inspirerade den palestinske litteraturvetaren Edward

av Saids tes om

konstruerad "orientalism frikopplad från den verkliga Orienten en

de utsagor informationssamhället och den teknikens ser om nya betydelse relativt frikopplade från IT-brukets praktik. Med IT-

som ism betecknar författarna de löften, föreställningar och retorik

om ett nytt samhälle informationstekniken och betonar

som omger som dess samhällsförändrande kraft. I sina propagandistiska drag går ITismen utanför teknikens faktiska egenskaper och möjligheter. ITismen åtar sig i likhet med orientalismen också upplysningsan-

ett

Dess företrädare vill upplysa, utbilda, omvända, övertala och svar. övertyga IT:s frälsning både ett individplan och ett

om - samhälleligt plan. Precis orientalismen under 1800-talet skapade

som Orienten i västerlandets ögon, så har IT-ismen skapat informationssamhället.

Enligt Said bestod styrkan i västerlandets imperialistiska

syn Orienten i att tvinga samhället, dess politiker och medborgare i

en viss utvecklingsriktning. På motsvarande Johansson m.fl.

vis menar att IT-ismen riskerar bli styrande för hur framtiden kon-

att strueras. Författarna anknyter här till idéhistorikern Svante Beck-

har hävdat att informationstekniken i sin egenskap både man som av

framstegsmyt och utvecklingstvång kan betraktas självupp-

som en

fyllande profetia:

I samtidsdebatten inkarnerar och återbekräftar IT den moderna västerländska kulturens centralmyt, Framsteget, och återskapar samtidigt intrycket ett oemotståndligt utvecklingsimperativ, alla ansvariga

av som regeringar och organisationsledningar måste leva till. Antingen

upp an-

sig snabbt och beslutsamt till denna världsordning och

passar man nya

kommer då att tillhöra vinnarna. Eller så blundar och tvekar och

man

lT I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

döms då till marginalisering och stagnation. Att motsätta sig Utveck-

lingen höjden dårskapf

vore av

Det Beckman beskriver symbios mellan informationstekniken

är en

och själva framstegstanken. "Utvecklingen vår civilisations

som

viktigaste trosfundament kräver IT för fyllas med meningsfullt

att innehåll, särskilt i tid när plågas post-moderna tvivel

en av oss

själva i miljökatastrofernas skugga. IT kräver å andra sidan idén

om

utvecklingstvång för komma framstegsvisionens obegrän-

ett att sade kreditmöjligheter. IT presenterar sig världshistorisk

som en

uppgift, ett civilisationsbeting för hela mänskligheten Men

Johansson m.fl. de centrala idékomponenterna i IT-

menar att en av ismen, likhetstecknet mellan informationsteknik och informationssamhälle, är missvisande. Om är väg i "generalbe-

en ny skrivning samhällets struktur kan den troligen inte baseras

av en enskild teknik eller sammanväxta komplex tekniker det

ens av som globala tele- och datakommunikationsnätet. Deras slutsats är därför

begreppet informationssamhälle döljer än det förklarar att mer

En likartad, ännu kritisk ansats representeras bl.a.

men mera av Michael Traber Myth of the Information Revolution" och

The

den svenske humanekologen Emin Tengström i den uppmärk-

som sammade boken Myten informationssamhället från 1987 tar

om avstånd från själva begreppet. Tengström hävdar hela talet

att om ett framväxande informationssamhälle är Han använder dock

en myt. mytbegreppet något annorlunda sätt än Traber; i vad han ka-

ett

rakteriserar företagsekonomisk mening. Kärnan i sådan

som en myt

består värdesystem med uppfattningar vad bör göras

av ett om som och vad inte bör göras. Från kan organisationen sedan

som myten härleda strategier för sitt eget handlandefl Tengström att

menar bilden framväxande informationssamhälle har skapats vissa

av ett av intressen i bestämda syften. Dessa intressen skulle i första hand

vara

producenter olika informationstjänster tillverkarna och för-

av samt säljarna den informationstekniken, i myten hittar

av nya som en

lämplig bas för gemensamt agerande. Medierna, själva uppfattar

som

sig nyckelfigurer i den dagliga förmedlingen "information,

som av

sedan villigt spridare myten:

agerar av

Från de identifierade intressenternas synpunkt är bilden det fram-

nu av

växande informationssamhället idealisk framtidsbild. Den innehåller

en

både hot och löften. Hoten kan användas för disciplinera

att grupper

inte arbetar med informationstjänster och informationsvaror: om

som

inte hänger med i utvecklingen, blir akterseglade. Löftena före-

LARS |LSHAMMAR

speglar alla i varierande omfattning dock framtida belöningar i form

av

konsumtionsökninganbá

Enligt Tengström informationssamhället uttryck för

är myten om

särintresse allmänintresse. Denna ett som presenteras som ett myt

han, farlig i sin suggestiva kraft. Om inte vill spela är, menar man med i mytbildningen bör alltså inte heller använda

man termen informationssamhälle". Tengström vill dock någon-

se myten som ting än enbart uttryck för gruppintresse. Han förklarar dess

mer ett tillkomst uttryck för fundamental osäkerhet inför fram-

som en mer tiden. Myten i Emin Tengströms tolkning är med andra ord både

medveten strategi från vissa och undermedveten eller en grupper en halvmedveten psykologisk reaktion oklara framtidsutsikter. Tengström har nio år konstaterat att myten informa-

senare om tionssamhället visat sig inte bara seglivad också i stånd

vara utan att återkomma med förnyade krafter, under IT-samhäl-

nu namn av let.68

Informationssamhällets tre vågor

Framställningen har så här långt varit tematisk. Men olika föreställningar informationssamhället har givetvis utvecklats och föränd-

om

karaktär under de än 30 år gått sedan begreppet första rat mer som gången introducerades. Om i stället anlägger dynamiskt

ett perspektiv diskussionen informationssamhället kan "vågor"

om tre

eller utvecklingsfaser tydligt urskiljas. Den första vågen omfattar

1960-tal och tidigt 1970-tal. Denna period omfattar upptäckten

av informationssamhället". De grundläggande föreställningarna etable-

bakgrund samhällsklimat präglades stark framras mot av ett som av tidstro och snabb teknikutveckling. Under denna tid

en representeras informationstekniken framför allt otympliga stordatorer

av

används för olika administrativa ändamål, och informationssom samhället är i första hand inomvetenskaplig diskurs.

en

Under den andra vågen, sträcker sig från mitten 1970-ta-

som av let till slutet 1980-talet får informationssamhället ett allt

av mera konkret innehåll i takt med förståelsen datorn ändras från

att av administrativ kontrollmaskin till vardagligt arbetsverktyg.

En ut-

veckling tyckts centralisering och maktkoncentration

som mot

förefaller byta riktning och decentralisering och makt-

styra mot

spridning. 1970-talets datoriseringsdebatt, dominerats risker

som av

ökad sårbarhet, utslagning och hot den personliga intesom mot

|T I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

griteten, tonar därmed bort och ersätts successivt med

en upp-

fattning datorn befrielseteknologi. Denna föränd-

om som en sorts

rade upplevelse datorn inspirerar i sig till utopiska föreställningar

av

informationssamhället. Men Tengströms tolkning mytom som av

begreppet antyder måste det understrykas att de olika föreställning-

informationssamhälle under denna period också till arna om ett stor del utvecklas bakgrund rad samverkande samhällskriser,

mot av en

i sin tur näring såväl postmaterialistiska värderingar och

som ger alternativrörelser utopiska drömmar.

som

Under decennium efter oljekrisen verkade framtiden

mer än ett

försvunnen från dagordningen ivästvärlden. Eftersom mänvara niskor tycks ha ett generellt behov framtidsbilder skapade det

av långvariga kristillståndet uppdämd önskan skönja bättre

en om att tider. När framtiden återvände i informationsteknikens skepnad fanns därför grogrund för visioner och utopiska drömmar. Den

en spanske sociologen Manuell Castells konstaterar i tredje delen sitt

av

verk informationsåldern, End of Millennium", instora om att formationsteknikens genombrott sammanfaller väl i tiden med de allvarliga kriserna i världsekonomin och alternativrörelsernas framträdande. Ur detta historiska Sammanträffande härleder han den

nya samhällsform han kallar the network society:

som

society taking shape this end of millenium. originated in A new the historic coincidence, around the late 19605 and mid-1970s, of three independent the information technology revolution; the

processes: eco-

nomic crisis of both Capitalism and statism, and their subsequent

re-

structuring; and the blossom of cultural social such li-

movements, as

bertarianism, human rights, feminism and environmentalism. The inter-

action between these and the reactions they triggered,

processes,

brought into being dominant social structure, the network soci-

a new

the informational/ global and cul-

ety; a new economy, economy; a new ture, the culture of real virtuality.7°

Den tredje vågen, slutligen, omfattar perioden från tidigt 1990-tal fram till i dag. Framför allt är det den explosionsartade utvecklingen

Internet och andra datornätverk det globala politiska intresav samt

för informationstekniken följde president Clintons se som stora satsning s.k. information superhighways National Information Initiative, NH hösten fyller konceptet informationssam-

1993 som hälle med delvis innehåll." Tyngdpunkten ligger

nytt nu mera teknik i sig. Under denna tid får idén informationssamhälle

om ett också sitt definitiva publika genomslag.

LARS |LSHAMMAR

om IT och demokrati

Föreställningar

Att fastställa direkt kausalt samband mellan utopiskt tänkande

ett

informationssamhället och föreställningar informationstekom om nik demokratiredskap låter sig bara göras när utopierna direkt

som behandlar den demokratiska potentialen. Hur och i vilken grad

t.ex.

politiska och strategier har inspirerats föreställningarna

program av

ett informationssamhälle är i regel svårt att klarlägga. Vad om som däremot kan fastställas allmänt hållna utopier informa-

är att om

tionssamhället och demokratiföreställningar framträder ungefär

samtidigt, och de har utvecklats successivt i takt med informa-

att tionsteknikens utbredning.

Redan iTV:s ungdom 1960-talet fanns konkreta tankar att

om

kombination olika elektroniska medier och telekommunikaen av tion skulle kunna användas för effektivisera den representativa

att demokratin och stärka partiväsendets legitimitet. Statsvetaren Leif Lewin skisserade i boken Folket och eliterna från 1970 nära

en framtid där telefon och TV hade vuxit ihop och blivit instrument för

genomföra enkäter och rådgivande omröstningar inom partierna:

att

Det är anmärkningsvärt i hur liten utsträckning efterkrigstidens tekno-

logiska revolution påverkat tekniken för politiskt beslutsfattande och

-

därmed consensusuppbyggandet. Genom kombination telefo-

en av ni-television skulle ett interaktivt system kunna upprättas mellan eliten och m Den teknikens uppgift är att göra eliterna

massan. nya mera re-

presentativa för Över särskild TV-kanal förs öppen

massan. en en

debatt inom partiet. Partimedlemmarna har hela tiden möjlighet från

att

sina hem göra inlägg och ställa ledarna till med hjälp telefoni.

svars av

Alla medlemmar har delta i voteringen. Nya kanaler öppnas

rätt att

för den vanlige partimedlemmens politiska inflytande."

Lewin föreställde sig vad han kallade "den interaktiva demokra-

att tin" till den direkta borde kunna innebära

i motsats demokratin en

maktförskjutning till massans", dvs. den vanlige partimedlem-

mens/väljarens fördel. Partiledningen skulle t.ex. något

en svagare

ställning. "En sådan försvagad maktställning för eliten förstärkt

och

ställning för skulle leda till mindre auktoritativ

massan en

värdeallokering i samhället, eliten skulle Ökade svårig-

genom att heter att såväl väga ihop olika åsikter till ett konkret beslut att

som verkställa besluten med maximal effektivitet. I allt väsentligt

menade han dock kommande integrering tele- och mediateknik

att en av borde ställas i de politiska eliternas tjänst. Tekniken skulle utnyttjas för att stärka banden mellan väljare och valda, beslutsfattandet

men skulle fortfarande kanaliseras eliterna via den mellanliggande

genom

lT I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

partistrukturen. "Massan skall yttra sig hur deras parti skall

om

I parlamentets beslutsfattande skall endast eliten delta73. Det agera.

vision det bestående samhällets villkor. Någon förändring i var en demokratins funktionssätt eller natur inte aktuell.

var

En helt uppfattning vad demokrati borde och

annan om vara, om

vilka praktiska möjligheter informationstekniken öppnade,

som växte de avancerade framtidsvisioner informationssamhället

ur om

vid tid började kopplas till informationsteknikens som samma utveckling. Den bärande tanken i många dessa arbeten att in-

av var formationstekniken skulle bidra till, förutsätta, för-

eller rent av en djupning demokratin i direktdemokratisk riktning bortom det

av representativa systemets Yoneij Masuda menade i sin tongi-

ramar. vande bok Informationssamhället från det politiska

1980 att sys-

i informationssamhället måste förändras från parlamentarisk temet demokrati till deltagande eller direktdemokrati i vilken medbor-

en

själva är med att fatta de politiska besluten, både när det garna om gäller och den lokala självstyrelsen". Masudas för

staten argument denna slutsats fyra: För det första skulle människornas beteen-

var demönster komma förändras från tillfredsställelse materiella

att av behov till självförverkligande. För det andra behövdes motvikt

en

och de kommersiella företagens ökande politiska makt. mot statens

För det tredje många framtidsfrågor globala, och deras

var svar skulle påverka alla människors liv. Masudas fjärde argument att

var

de tekniska svårigheter, tidigare gjort det omöjligt för ett stort

som antal människor delta direkt i politiskt beslutsfattande, hade

att nu lösts den informationstekniska revolutionen."

genom

Masuda också grundläggande principer för hur

angav sex en informationsteknik byggd direktdemokrati skulle kunna fungera effektivt:

Alla medborgare, eller i varje fall så många möjligt, bör delta

som i beslutsfattandet.

En anda samarbete och bistånd bör hela

av genomsyra systemet.

All relevant information bör tillgänglig för allmänheten.

vara

Alla fördelar medborgarna vinner och alla uppoffringar de

som

gör bör fördelas lika.

Man bör söka sig fram till lösning byggd övertygelse och

en

enighet.

beslut fattats förväntas alla samverka för genomföra

Så snart att

förslaget.

LARS ILSHAMMAH

Masuda anknöt här inte bara till teknikutvecklingen också till

utan den kritik industrisamhällets och materialismens" baksidor

av som pågått sedan 1960-talet. Den tekniken tycktes skapa

nya nu en potential för överbrygga motsättningen mellan tillväxt och livskva-

att litet, mellan materialism och postmaterialism, och motverka den legitimitetskris för välfärdsdemokratin många samhällsforskare

som tyckte sig kunna iaktta. Det fanns dock problem måste lösas

som

vägen, erkände Masuda. Ett sådant hur riktig och objektiv

var information skulle kunna sammanställas och göras tillgänglig för

medborgarna:

Viktigare än något för medborgarna ska kunna fatta väl under-

annat att

byggda politiska beslut i direkt, deltagande demokrati är att de får

en

tillgång till riktig och objektiv information. Om framställningen och

en

presentationen information skulle monopoliseras liten priviligi-

av av en

erad och stå till förfogande för dess intressen, eller

grupp om

specialister och tekniker arbetade med informationen skulle

som

behandla den så att den avpassades till deras speciella värderingar

egna

eller deras ideologi, så skulle medborgarna fatta beslut byggda

som var

förvrängd eller felaktig information."

en

Vi kan redan här skymta polarisering i den samhällsvetenskapliga

en

debatten mellan två principiellt olika huvudföreställningar rela-

om tionen mellan informationsteknik och demokrati. De två skolorna

i huvudsak representativ demokratiuppfattning med

motsvaras av en

varierande grad elitistiska respektive participatoriska inslag och

av en direktdemokratisk uppfattning där avsevärt större beslutsmakt anförtros medborgarna själva. När från politiskt håll under

man 1970- och 1980-talen i takt med informationsteknikens utbredning

tyckte sig vår för demokratin har det dock oftast varit frå-

se en ny

den representativa demokrativarianten skulle förädlas. gan om som

Mot bakgrund de tidigare nämnda samhällskriserna det

av Var

inte särskilt förvånande regeringar och offentliga myndigheter

att världen över tacksamt sög de tankarna informations-

upp nya om

tekniken generell problemlösare. Samtidigt framställdes tekni-

som

ken inte sällan i grunden självgående, ohejdbar kraft,

som en som människan och hennes sociala organisationer har sig till.

att anpassa Denna uppgivenhet inför anspråken från den tekniken och dess

nya uttolkare, förefaller ha stått i eller mindre direkt förhållande till

mer

teknikutvecklingens ökande hastighet och komplexitet.

De politiska visionerna underlättades att datorutvecklingen

av under 1970- och början 1980-talet och egalitär

av tog en ny mera riktning. Frågan gällde inte längre i första hand hur teknikut-

nu

lT I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

vecklingen skulle ställas under demokratisk kontroll, hur tekutan niken själv skulle kunna bidra till vidgad demokrati. Denna förändrade varseblivning informationstekniken skedde parallellt, och av

ofta i samspel, med allmän liberalisering i de tidigare

en synen

centralstyrda etermedierna. Utvecklingen gick fler kanaler och

mot programformer. Försök med när-TV startades i Sverige redan år nya 1974 och närradio i föreningsregi kom till 1979 experiment. som ett År 1977 introducerades lokalradion inom för Radio.

ramen Sveriges

De för decentralisera radio och TV gemensamma argumenten att var

att uppnå vidgad yttrandefrihet och fördjupad demokrati.8°

Flera de statliga utredningar Data- och elektronikkommittén av

DEK, informationsteknologiutredningen ITU, Dataeffektsut-

redningen, Videogramsutredningen, Datadelegationen, Massmedia-

kommittén m.fl. under 1970- och 1980-talen tillsattes i Sverige som för att följa informationsteknikens utveckling och föreslå åtgärder, uppmärksammade också den demokratiska potentialen. 1976 skrev

justitieminister Lennart Geijer i direktiven till datalagstiftnings-

kommittén att:

datortekniken, rätt utnyttjad, positivt kan främja den allmänna upplysningens och den informerade debattens sak. Det ligger väl i linje med de motiv bär offentlighetsprincipen söka i anspråk den som upp att ta teknikens för att möjligt öka tillgängligheten hos den nya resurser om information finns samlad hos samhällsorganenf som

Informationsteknologiutredningen trodde i sitt betänkande Nya

medier text-TV, teledata från vad vid den tiden kal- - 1981 att som lades medier skulle kunna bidra till vidga yttrandefriheten,

nya att

öka kontaktytan människor emellan och leda till decentralisering en

med elektroniska informationsvägar och mötesplatser i

nya grann-

skapet. I sin kartläggningsrapport "Nya Datorer och

vyer. nya massmedier hot eller löfte två år tidigare hade också diskute- - man hur tekniken kunde bidra till bättre kontakter mellan allmänherat

och myndigheter/ politiker. Ingen dessa utredningar ledde

ten av

dock till några långsiktiga politiska åtgärder för vidga det demo-

att

kratiska deltagandet

Under 1980-talet och början 1990-talet återkom svenska av rege-

ringar, både borgerliga och socialdemokratiska, flera gånger till

möjligheten använda IT medel för vitalisera den att som att representativa demokratin. I 1985 års datapolitiska proposition talades bättre tillgång till politisk information via terminaler och om bibliotek, också decentraliserad datakraft och dubbelmen om ett riktat informationsflöde:

LARS |LSHAMMAR

Enskilda medborgare del kommunalt ärende bibliote-

som tar av ett ket kommer att direkt via terminalen kunna föra fram sina synpunkter och idéer till myndigheterna. Bibliotekens terminaler också

ger oss en

insändarsidor, där individer och kan framföra idéer ny sorts grupper och synpunkter och debattera dem.

Även den särskilda IT-kommission med bl.a. sju statsråd till-

som

regeringen Bildt våren 1994 valde betona informationssattes av att

teknikens användning förtroendeskapande åtgärd mellan väljare

som och valda. I sina rekommendationer talade kommissionen positivt

möjligheter till större demokratisk insyn i den offentliga verkom samheten och ökad tillgång till offentlig information" en

samt om vitalare samhällsdebatt och levande och öppen demokrati.

en mer Man föreslog särskilda medborgarkontor skulle inrättas för

även att

med IT:s hjälp föra medborgare och myndigheter närmare

att va-

randra Liksom tidigare datapolitiska propositioner och utredningar hade kommissionens betänkande Informationsteknologin

- Vingar människans förmåga dock karaktären allmänt

mer av

hållen strategi än konkret förslag.

Internet som inspirationskälla

Hittills har sett hur visionerna IT demokratiredskap

om som

hämtat näring från den samhällsvetenskapliga och politiska debatten

informationssamhället. Det finns dock viktig inspiom en annan rationskälla: den praktiska utvecklingen Internet och andra stora

av datornätverk och den speciella kultur, karaktäriserad den s.k.

av

cyberpunkgenerationens slagord "information wants be free",

to

vuxit fram dessa nät. Internet har sina rötter i 1960-talets som

försvarsteknologiska forskning. Efter Sovjets uppskjutning den

av första satelliten år 1957 startade den amerikanska regeringen hastigt

rad forskningsprojekt. Målet skapa militärtek-

en stora var att ett nologiskt försprång till Sovjet, indirekt kom också bi-

men man att dra starkt till det allmänna vetenskapliga framåtskridandet. Ur

kombinationen generös offentlig finansiering och tämligen fritt

av akademiskt tänkande i de dynamiska data- och systemveten-

unga, skapliga disciplinerna föddes idén korsbefrukta datorer och

t.ex. att telekommunikation.

Utgångspunkten konstruera kommunikationsnätverk

var att ett

skulle kunna överleva kärnvapenkrig. Det blivande Internet som ett fick därför från början robust och decentraliserad struktur, utan

en något sårbart Det sedan hände är historiens

centrum. som en av

lT I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKHATI

stora ironier: forskarna ansvarade för försöken upptäckte som att nätet ett utmärkt medium för förmedla nyheter och skicka var att personliga meddelanden till kollegor vid andra universitet. Redan tidigt 1970-talet uppstod och elektroniska diskussionslise-post tor sådana "spontana" användningar. Nätet visade sig

listservs som

här fylla social funktion knappast passade in i strikta militära en som

däremot skräddarsydd för det fria tankeutbytet

ramar, men var som och den öppna miljön i universitetsvärlden. Snart hade Internet blivit ett renodlat akademiskt nätverk. Steget från forskningsredskap

till spirande elektronisk offentlighet sedan inte långt

en var Dessförinnan hade dock olika för Videotex Minitel, system Prestel etc. jämnat marken för Internets framgångar genom att sprida datakommunikation till bredare De flesta Videotexgrupper. system öppna nät länkade ihop offentliga och privata invar som

formationsproducenter med interaktiva tjänster. När Internet

under det tidiga 1980-talet spreds utanför universiteten visade det sig att den akademiska traditionen hade mycket med gemensamt hackare i den s.k. cyberpunk-generationen och övervintrande hippies från 1960- och 1970-talens breda och alternativröprotestrelse. We all the hippies, löd träffande rubrik i Time owe to en

Magazine 1995:

Newcomers to the Internet often startled discover themselves are to much in soulless colony of technocrats in kind of not so some as a cultural Brigadoon flowering of the 60s, when hippie - a remnant communalism and libertarian politics formed the of the modern roots cyberrevolution. At the time, all seemed dangerously anarchic and still does many, but the countercultures for centralized to scorn authority provided the philosophical foundations of only the not leaderless Internet but also the entire personal-computer revolution.

Internet kan alltså beskrivas teknologisk kultur med rötterna som en i 1960-talet. För hippies, hackare, cyberpunkare och andra rebeller i samhällets underground blev datorkommunikation revolutionär en kraft. Internets decentraliserade struktur, myndigheter utan som bestämmer vilken information får eller inte får släppas fram, som underlättade sådan användning. Nätet liknade därför den en förverkligade 1960-utopin, anarkistisk kultur ledare, centralen utan makt eller skrivna lagar, styrd bara användarnas fria samarbete. av Internet framstod antites till Orwells 1984, snart som en

gräsrotsdemokratisk motkraft ekonomisk och politisk över-

mot het.

LARS |LSHAMMAH

I hyllningarna till denna utopi öppnades den politiska skalan och "höger" och vänster kunde mötas. Nyliberaler såg möjligheterna

välfärdsstaten. Det liberala och det teknologiska att montera ner systemskiftet tycktes, med Carl Bildts ord, hand i hand. Väns-

tersympatisörer välkomnade å andra sidan jämlikhetspotentialen. En

del aktivister ville så långt till använda Internet och andra

som att datornätverk för bryta de gamla politiska strukturerna i

att ner småbitar, "to hack politics down its and fix it",

to component parts

och bygga någonting från grunden: elektronisk

upp nytt en direktdemokrati. Varför omvägen över valda när

representanter tekniken tycktes göra det möjligt förena alla medborgare i

nu att en elektronisk gemenskap Här framträdde konturerna helt

av en ny

politisk rörelse, nät-parti där människor snabbt kunde sorts ett

organisera sig i tillfälliga grupperingar. I förlängningen skulle denna

vision göra den representativa demokratins institutioner onödiga

och föråldrade.

Under början 1990-talet uppstod organiserade påtrycknings-

av

i USA med elektronisk direktdemokrati sitt grupper program. Den kända dem är förmodligen Electronic Frontier Foun-

mest av dation, EFF, i dag har utvecklats till inflytelserik politisk

som en

kraft. En EFF:s förgrundsgestalter är John Perry Barlow i

av som början 1996 publicerade det politiska manifestet A Declaration

av of the Independence of Cyberspace Internet. Dokumentet

är en

datorrymdens oavhängighetsförklaring med tydliga anspelningar den amerikanska självständighetsförklaringen år 1776:

av

Governments of the Industrial World, giants of flesh and

you weary

steel, I from Cyberspace, the home of Mind. On behalf of

come new

the future, I ask of the leave alone. You not welcome

you past to us are

You have sovereignty where gather.

among us. no we

Barlow det framväxande informationssamhället har

menar att nu nått sådan mognad det är dags göra sig oberoende den

en att att av gamla industrivärlden. Det revolutionärt budskap med

är ett samma politiska och sociala sprängkraft 1700-talets idéer den fria,

som om jämlika medborgaren. För Barlow är öppna datornät

personer som bara medel, vägen mot ett fullständigt nytt samhälle,

ett ett steg byggt efter nätverkets principer. EFF har i sin inspirerat bil-

tur dandet nätbaserade rörelser Center för Democracy and

av som Technology och framför allt The Democratech Party, nätparti

ett

med enda punkt agendan: alla viktiga frågor ska i framtiden

en

avgöras direkt medborgarna via elektroniska folkomröstningar.

av

Därmed skulle politiker och politiska partier bli överflödiga och

av-

|T I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

skaffa sig själva, och den representativa demokratin ersätts själv-

av

ständiga cybermedborgare utan politiska förmyndare tar sitt

som demokratiska det elektroniska torget.1°° Här möts trådarna ansvar från Masuda och hippies, och återigen kommer förebilden från

Internet, hyllas grunden för djupare och

som som en ny, sannare demokrati.

Två synsätt- konventionell och radikal

demokrativision

Vi kan tydligare urskilja hur IT-utvecklingen och olika föreställ-

nu ningar informationssamhället har inspirerat två principiellt olika om synsätt informationsteknik och demokrati. Enligt vad kan som kallas det konventionella synsättet IT löften intimare ger om ett förhållande mellan politiker och allmänhet, mellan och de-

partierna

väljare, inom den traditionella representativa demokratins ras ramar.

Förhoppningen IT ska minska klyftan mellan medborgare och

är att makthavare och stärka demokratins legitimitet. Som väljare i informationssamhället förväntas använda datornäten för söka man att färsk information i databaser och hålla direktkontakt med sina valda ombud, tvingas informationen filtrerad media. utan att av Samtidigt tar partierna IT till sin hjälp, för göra tätare och t.ex. att

tillförlitligare opinionsundersökningar. Resultat: kunnigare

mera

väljare, vitalare partier och jordnära politiker. Betoningen lig-

mera tekniken redskap. Detta synsätt har sin utgångspunkt i ger som

ett officiellt-politiskt perspektiv.

Enligt det andra synsättet, det radikala eller direktdemokratiska,

är det onödigt omvägen över politiker, partier, parlament och

att andra representativa maktstrukturer, när tekniken verkar göra nu det möjligt för alla människor förenas i global elektronisk att en

många lokala/ regionala gemenskap. Den representativa de-

eller

mokratin med sina institutioner behövs inte längre och kan ersättas beslutande folkomröstningar via datornäten. Ett elektroniskt av gräsrotsstyre, typ bystämma eller i det klassiska Aten kan agoran införas.1°1 Informationstekniken betraktas här redsom mer än ett skap, den blir fundamental socioteknisk komponent i själva deen mokratins funktionssätt. Synsättet har sin utgångspunkt i protest-

och alternativrörelser, och i den praktiska utvecklingen

av t.ex. Internet. Men det finns också bland de utopiska förerepresenterat ställningarna informationssamhället. om

LARS |LSHAMMAR

Det råder potentiell spänning mellan den direkta och den

en

representativa demokratins förespråkare. Från etablerade politiska kan det uppfattas ett hot mot de maktpositioner-

grupper som egna

medborgarna skaffar sig ökade möjligheter att lägga sig i t.ex.

na om

kommunala beslutsprocesser där och partiallianser och mö-

persondosamt utmejslade handlingslinjer dominerar Redan 1970 varnade Leif Lewin för direkt beslutsfattande med elektroniska hjälp-

att ett medel skulle riskera sätta parlamenten sidan.

att

Man ska också medveten att de båda synsätten uppvisar

vara om

viss geografisk fördelning förmodligen grundar sig skill-

en som nader i politisk tradition och -kultur. Som har sett dominerar t.ex. det konventionella representativa synsättet i svensk debatt, medan det radikala direktdemokratiska synsättet är betydligt vanligare i

en amerikansk tradition. Den historiska misstron myndigheter

mot och politiker präglar det amerikanska samhället har de senaste

som åren fått nytt liv ett fenomen brukar kallas upproret mot

av som

Washington. Fler och fler har givit det politiska etablissemanget,

"Big Government", skulden för allt är fel i samhället. I sådan

som en

kontext blir drömmen fullständigt omskapa det politiska

om att

to hack politics down its and fix it", systemet, to component parts särskilt attraktiv.

I verkligheten finns naturligtvis många mellanformer mellan

dessa skilda perspektiv IT och demokrati. Ofta blandas idékom-

från båda världarna, såväl i den vetenskapliga/politiska deponenter batten i olika tekniska försök. Synsätten ska därför be-

som snarast traktas idealtyper. Möjligen kan också ett tredje synsätt identi-

som fieras: informationstekniken demokratiskt problem eller hot.

som De retoriska bekännelserna med den teknikens hjälp

om att nya

uppnå vidgad offentlighet och fördjupad demokrati tycks åtminsto-

stå i viss kontrast till den politiska utvecklingen områdena yttne randefrihet och offentlighet.

Journalisten Anders R. Olsson, specialist yttrandefrihets- och offentlighetsfrågor, hävdar att den öppna svenska offentlighetstra-

ditionen parallellt med 1980-och 1990-talens informationsteknologiska utveckling alltmer har kommit ifrågasättas. I boken "IT och

att

det fria ordet visar han att de statliga utredningarna, justitiede-

och riksdagen under de 20 åren med konpartementet senaste stor

sekvens valt offentlighetsfientlig linje framför offentlighets-

en en

vänlig. Olsson pekar antal förklaringar: generationsskifte

ett

bland juristerna, allmän högerideologisk svängning i samhället

en med starkare fokus integritetsfrågor, och framför allt den Ökande internationaliseringen för Sveriges del bl.a. inneburit medlem-

som

lT I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

skap i EU. Den sista faktorn tillmäter han förklaringsvärde stort

eftersom de svenska offentlighetsreglerna sig så så

ter extrema, radikala i internationellt perspektiv, undermineras rimligen ett respekten för dem hos våra politiker och ämbetsmän".1°5

Ytterligare förklaring skulle dock kunna tillfogas: den rädsla

en för bestående samhällsordning ska rubbas alltid tycks att en som

ackompanjera utvecklingen av nya kommunikationsteknologier. Ett

exempel sådana farhågor justitieminister Laila Freivalds var utta-

lande i nyhetsprogrammen Tvärsnytt och Rapport den 26 augusti

1998 det faktum den personuppgiftslagen PUL iprin-

om att nya

cip förbjuder namnpublicering Internet:

Jag tycker alla oberoende det är arbetstagare eller arbetsgivare

av om eller ungdomar chattar, att dom ska fundera hur dom hanterar som uppgifter andra människor. Det är helt okej de människorna om om är med det, och så är det i del sammanhang, dom inte en men om är med det, då måste fundera verkligen kan hantera man om man uppgifter andra människor deras tillstånddoá om utan

Här likställde justitieministern legitima, och oftast helt harmlösa, personomdömen med ett brott i vanliga fall går under betecksom ningen förtal. Om Överför Freivalds krav resonemang om per-

sonligt medgivande för namnpublicering till tryckta medier

som tidningar och böcker framstår det säkert för de allra flesta tämsom ligen groteskt. Slobodan Milosevic och Augusto Pinochet, för att ta två aktuella fall, kommer knappast lämna något medgivande till att att deras publiceras i Dagens Nyheter eller Aftonbladet namn - om

de tillfrågades i förväg. Skulle den offentliga debatten låta sig hejdas tekniksyn grundas föreställningen informations-

av en som att teknik och demokrati står i till varandra lär det alltså bli motsats svårt utkräva demokratiskt den politiska maktens att ansvar av representanter.

Från tvång till handlingsmöjligheter

Framställningen hittills har varit medvetet förenklad. Uppdelningen i olika synsätt demokrati har stimulerats den informasom av

tionsteknologiska utvecklingen kan naturligtvis förkovras ytterliga-

re.l°7 Mitt syfte är dock inte i detalj analysera den demokratiteoatt retiska debatten. Avsikten har varit Visa hur informasnarare att tionsteknikens framväxt och de skiftande föreställningarna om ett informationssamhälle har inspirerat fundamentalt olika bilder av demokratin i framtidssamhället. Med någon känsla för det drama-

LARS |LSHAMMAR

tiska kan påstå i IT-revolutionens spår har det politiska

man att

spektrat öppnats igen, ideologiska tankar begär företräde samtidigt

nya

de gamla frågorna demokrati, samhälle och marknad ställs som om

Detta, något, tycks motbevisa den deterministiska nytt. om föreställningen att tekniken skulle innehålla sin färdiga

om egen framtid. Informationsteknikens praktik är minst lika mycket

en spe-

gel det omgivande samhället någon självständig katalysator

av som för förändring. Vilket för diskussionen bort från det teknologiska

imperativet till de mänskliga handlingsmöjligheternas sfär.

Noter

l Om IT-valet", Elger, 8 Nilsson, 26-29. Nilsson citerar val-

set.ex. s. samt s. forskaren Sören Holmberg spår att Internet blir viktig del valrörelsen

som en av 1998. "Webben vinner valet" är rubriken artikeln.

2 Kommittédir. 1997:101, s.

3Om teknikutopier, Glimell Kylhammar, 27 ff., 113, 203 och

se t.ex. s. s. Sundin, 205 Glimell erinrar den s.k. saintsimonismen, politisk

s. om en rörelse uppstod i Frankrike 1820-talet och betraktade järnvägens ut-

som veckling starkt laddad symbol inte bara för framåtskridande utan också

som en för fred och mellanfolklig förståelse. Kylhammar beskriver hur kommunikationsteknikens framsteg järnvägar, ångbåtar, bilar, telefon, telegraf och inte minst radio under 1920-talets del bar fram mäktig våg framtids-

senare en av tro: I hägnet av den nya tekniken fick gamla utopier sin renässans och nya blommade; trodde att kommunikationerna skulle upphäva de gamla

man motsättningarna mellan centrum och periferi, stad och landsbygd, civilisation och Kommunikationstekniken tycktes verka både demokratiserande och

natur. integrerande". Som Sundin framhåller det framför allt radion inspire-

var som rade utopiska visioner ett framtida samhälle förbättrats med teknikens

om som hjälp. Hela världen skulle bl.a. knytas samman i ett osynligt nätverk och evig fred skapas. När sedan depressionen kom förlorade de stora kommunikationstekniska företagen nästan allt sitt symbolvärde, något bl.a. resulterade

som i häftiga kursfall världens aktiebörser. Kylhammar visar också hur denna omkastning i kommunikationstekniken speglades i den samtida svenska

synen litteraturen. Harry Martinsson dem knutit stora förhoppningar

var en av som till de teknikerna. Nu upptäckte han alltfler deras avigsidor: fragmen-

nya av tiseringen, nyhetsbrus, materialism och resejäkt.

4Se Giddens 27.

t.ex. s. 5Barber 1999.

6Set.ex. Johansson, 74 ff.

s. 7Drambo 1986, 13.

s. 8 Lyon 1995, 55.

s. 9T.ex. Jan Grönholm 1984 Det goda informationssamhället: synsätt och värderingar för morgondagens kultur, Bengt-Arne Vedin 1985

lT I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

Informationssamhället nästal, Mats Lindgren 1986 En framtid för dig Informationssamhället 1990-talets utmaning, Leif Drambo 1986 Infotopia: Visioner och vägval i informationssamhället. Sevidare Tengström 1987, 12.

s. Redan 1981 förekom begreppet i statlig utredningstext när Datadelegationen

en i ett betänkande skrev att Alla medborgare bör ha rätt till information och kunskap informationssamhällets möjligheter och risker". Sevidare DsB

om 1981:20, s. 254

1°K" i K-samhålle står kunskap, kompetens, kreativitet och kultur.

Som Hans Glimell m.fl. visat har begreppet informationssamhälle använts upp till 29 olika sätt enbart i den vetenskapliga debatten. Sevidare Glimell,

s. 12Den definierande teknologin är givetvis något än den dominerande

annat teknologin.

3 Se Johansson, 69 Uttrycket The Mighty Micro är inspirerat

t.ex. s. av titeln en känd bok från 1979 psykologen och datorforskaren Christopher

av Evans. På svenska heter boken Mikrodatorernas intåg".

Tengström 1987., 30. Moores lag har fått sitt efter Gordon Moore,

s. namn

grundarna till processortillverkaren Intel gång 60-talet profeen av som en terade att datorernas beräkningskapacitet skulle fördubblas varje år.

15Seipel s. 30. Antalet enskilda Internetanvändare är olika skäl svårt att mäta

av med någon större exakthet. Den 100-procentiga årliga tillväxten hänför sig till antalet värddatorer, s.k. hosts, hösten 1998 beräknades uppgå till drygt 40

som miljoner världen över. Sevidare Challanges to the Network.

16Pressmeddelande från SIFO 990303, IT-telegram 981128.

7 Ingelstam 1991, 54.

s. 18Informationssamhälle har ibland definierats just ett samhälle där 50

som procent eller arbetskraften är sysselsatt inom "informationsarbete.

mer av Tengström, s. 29. En svårighet är dock att definiera vad informationsarbete egentligen innebär. I vissa undersökningar, bl.a. det ambitiösa arbete

som utfördes Marc Uni Porat i USA och publicerades år 1977 i "The Information

av Economy, har t.ex. brevbärare, poeter, TV-montörer, bibliotekarier och datatekniker sammanförts under denna beteckning. Ingelstam 1991, 55

s. 19Seipel, s. 30.

20Seipel, 31.

s. n Informationsteknik definieras ofta kombination datorer och

som en av telekommunikation. Ett äktenskap mellan mikroprocessorn och telefonen", enligt regeringens IT-kommission. Denna positionsbeståmning understryker informationsteknikens karaktär infrastruktur eller tekniskt

av stort system LTS. Sevidare

SOU 1995:68, s.

22Seipel, s. 31.

23Ilshammar 8CLarsmo, s.

24Robin 8CWebster, 34. Seockså Johansson, 66

s. s. 25Robin 8CWebster, 34, 67.

s.

LARS |LSHAMMAR

26Sundin s. 312.

27Beniger, s. 427.

28Beniger, 432 Benigers har sin motsvarighet i vad idéhistorikern Svante

s. tes Beckman har betecknat den fjärde informationsteknologiska revolutionen i

som samband med de elektrotekniska upptäckterna under 1800-talets andra hälft. Det är ett fält innefattar bl.a. telegrafen, telefonen och radion. Utveck-

som lingen gav så småningom upphov till avancerade tillämpningar tele-

mer som visionen och datorn. Den "IT-revolution" som för närvarande är aktuell bör enligt Beckman betecknas tredje fas inom för den fjärde infor-

som en ramen mationsteknologiska omvälvningen i mänsklighetens historia. IT kan i detta medelvida perspektiv även ses som en del ett ännu mäktigare tekniskt

av skeende kanske än något utmärker 1900-talet; den allmänna

som mer annat elektrifieringen människans värld. Beckman 1995, 262

av s. 29Beniger, s. 435.

3°Beniger, s. 435.

31Robins 8CWebster lägger fokus sociala, ekonomiska och politiska förhållanden de skapar behov kontroll och hjälpmedel för

som menar av nya informationshantering. Beniger däremot fasta den tekniska utveck-

tar att lingen skapar kriser i byråkratin. Administrativa

behov leder sedan till att en lång rad teknologier, både tekniska och organisatoriska, skapas. Sevidare Johansson, 71.

s. 32Johansson, 77.

s. 33Lyon 55.

s. 34Lyon s. 55.

35Under 1970-talet hade de flesta västländer inrättat särskilda institutioner för att bedriva framtidsstudier. Detta kan tolkas politiker och samhälls-

som att planerare verkligen uppfattade sig stå i brytningstid, där behovet att förstå

en den pågående förändringen och klarare utskilja destinationen

framstod som viktigt. Ett ökat antal enskilda forskare hade också börjat inrikta sig mot framtidsfrågor. Sevidare Drambo 1982, 21.

s. 36Drambo 1982 18. Bland författarna fanns W. M. Ferry,

s. namn som Michael Harrington, Gunnar Myrdal, Robert Theobald etc.

37Drambo 1982, 18.

s. 38Drambo 1982, s. 19

39Ingelstam 1995, s. 141

11°Citatet Lyon, 55.

ur s. 4 Lyon 56. Fransmannen Alain Touraine vid tid Bells arbete

s. som samma som publicerades gav ut "La Sociéte post-industrielle På engelska "The Postindustrial Society utgick från sociala och ekonomiska trender,

samma men ifrågasatt starkt det postindustriella antagandet att klassmotsättningar ett

var fenomen som hörde till det förflutna. Touraine pekade bl.a. klyfta mellan

en teknokrater och de växande grupper av människor välfärd och livsstil styrs

vars

dessa. av

lT I DEMOKHATIN ELLER lT-DEMOKHATI

55Redan 1969 hade Toffler del de grundläggande tankarna i

presenterat en av boken "Future Shock". Sevidare Drambo, 13.

s. 55Prehn, 33.

s. 55Toffler, 11.

s. 55Prehm. 34. 55Servan-Schriber, 304 ff., Tengström 10

s. s. 57McLuhan, s. 348 55Lyon 1995, 57 Martin,

s. s. 55Lyon 1995, s. 58. 5°Lyon 1995, s. 65 51Den informationstekniska utvecklingen går ibland under Den Andra

namnet Renässansen renaissance 2.0. 55I något mildare tappning har detta dock utvecklats David Lyon i

en tema av boken "The Electronic Eye" med undertiteln "The Rise of Surveillance Society". Sevidare Lyon 1994. 55 diskussion bedömningen informationsarbetets karaktär och

För en om av omfattning, t.ex. Johansson, 65

se s. 55Lyon 1995, s. 59. 55Lyon 1995, s. 59 55Johansson m.fl. 39. Begreppen diskurs, tankefigur respektive teknologisk

s.

har hämtats från och ordning Michel Foucault, sociologen Johan ram i tur Asplund och tekniksociologen Wiebe B. Bijker. 57Johansson m.fl., 41

s. 55Johansson m.fl., 5

s. 55Johansson mfl., 40

s. 55Johansson m.fl., 41.

s. 51Beckman 1995, s. 257. 52Beckman 1995, s. 257 Johansson m.fl., 45.

s. 55Tengström 1987, s. 42. 55Tengström 1987, 42, Tengström 1996.

s. 55Tengström 1987, s. 43. 57Tengström 1987, s. 43. 55Tengström 1996. Flera kritiska författare bl.a. Theodore Roszak i boken "The cult of information: the folklore of computers and the true art of thinking har också jämfört informationssamhället med en sekulär religion. 55Tengström hävdar att människor i alla tider har gjort sig bilder framtiden,

av den personliga framtiden såväl den Framtidsbilder är

som gemensamma. nödvändiga för ska kunna orientera i tillvaron. Utan framtidsbilder

att oss

LARS lLSHAMMAR

riskerar att bli handlingsförlamade, med sådana bilder kan däremot moti-

både beslut och handlingar i nuet. Sevidare Tengström 1986, 18 ff., 24. vera s. 7°Castells, s. 336. The network society är en av många varianter temat informationssamhället. Till skillnad från många andra bygger Castells försök till syntes dock utförliga empiriska undersökningar.

7 Henriksson, 24. Inom ett halvår efter Clintons NII-satsning hade över 30

s. länder lanserat sina varianter detta tema. För sammanfattning

egna en av olika nationella initiativ stimulerades Clintons initiativ, t.ex.

som av se Karlsson, 36.

s. 72Lewin, 237 ff.

s. 73Lewin, 237 ff.

s. 71Masuda, 107 ff.

s. 75Masuda, s. 110

76Held, 233-236.

s. 77Masuda s. 113

78En utveckling större inslag direktdemokrati, fre-

mot av t.ex. genom mera kventa folkomröstningar med eller utan hjälp IT, har flera gånger avvisats

av

de etablerade partierna i Sverige. Folkstyrelsekommittén menade 1987 att av

folkomröstningar blev ett normalt inslag i vårt styrelseskick skulle partierom

inför väljarna så småningom urholkas. Kommittén ville i stället slå nas ansvar vakt de politiska partiernas centrala ställning i svensk demokrati. När riks-

om dagens konstitutionsutskott behandlade frågan i början 1990-talet ansåg

av man att ett utvidgat bruk folkomröstningar riskerade att försvaga det parla-

av mentariska styrelseskicket och motverka strävanden att stärka riksdagens ställning. Sevidare Dir 1996:5, 3

s. 79Jämför Ann-Marie Laginders avhandling Framtidsbilder i offentligt

t.ex. utredande teknik, utbildning och samhällsutveckling där hon menar att ny

teknik, vanligen uttolkad datorisering, under 1980-talet fått representera

som den dynamiska kraft driver utvecklingen framåt i högt tempo. Trycket

som datautbildning för alla medborgare ökade från flera håll. Många menade

att människor måste utbildas för att hänga med i utveckling har sin gång,

en som för att kunna ta ställning och påverka den. Laginder kunde bara finna ett motiv för detta ambitiösa mål: kan inte utvecklingen. Hon skriver också

stoppa att hon skrämdes att såallmänna, motsägelsefulla och deterministiskt färgade

av budskap kunde sådan genomslagskraft i hela samhället. Laginder, 11. Se

en s. också Ilshammar 1996, 15, 37.

s. 8°Se Ilshammar 1996, 4

t.ex. s. 81Citat i SOU 1978:54, S.375

82SOU 1981:45, S. 133-137, 193.

87 56

SOU 1979:69, S.

84Ilshammar 1996,

s. 85Prop. 1984/85:220, s

|T I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

86SOU 1994:118, s. 10

87Avsikten att återkomma med preciserade förslag, ett arbete avbröts

var som av regeringsskiftet 1994. Om IT-kommissionen och IT-politikens nytändning, sevidare Ilshammar 8CLarsmo, s. 27-43. Henriksson, s. 23-27.

88Ilshammar 1998, 324 ff.

s. 89Ilshammar 1998, 325 ff. Om Internets födelse, också Abbate, 196

s. se s. ff., Sterling, Short History of the Internet samt Rheingold, s. 65-70.

9°Kärt barn har många Videotex är också känt teledata, data-TV,

namn. som viewdata, datavision m.m. Namnet Videotex kommer av att systemet kunde visa data TV-skärmen. Sevidare Ohlin, 15 I slutet 1980-talet hade

s. av Videotex-system världen över närmare 10 miljoner abonnenter.

91Ilshammar 1998, 331 Seockså Ilshammar 8CLarsmo, 116 ff.

s. s. 92Brand.

93Ilshammar 1998, 331, Rheingold, 38-44.

s. s. 94Ilshammar 1998, 331. Om det liberala och teknologiska systemskiftet,

s. se Bildt, s. 10.

95Citatet är hämtat från artikel Electronic Frontier Foundation

en om av Joshua Quittner i tidskriften Wired. Se Quittner, 80.

s. 96Ilshammar 1998, 331.

s. 97Ilshammar 1998, s. 331

98Barlow.

99Ilshammar 1998, 332.

s. °° Ilshammar 1998, 332.

s. ° Här används bystämman och den atenska demokratin direktdemo-

som kratiska idealtyper. I verkligheten hade de mycket påtagliga brister. Så t.ex. uteslöt den atenska demokratin kvinnor, invandrare och

stora grupper, som ofria. Den hade också vissa representativt valda Set.ex. Held, 37.

organ s.

m Östberg

s. °3 Lewin s. 237.

m Även i den svenska debatten har dock röster höjts för utveckling i

en direktdemokratisk riktning. Tomas Ohlin, tidigare bl.a. sekreterare i ITkommissionen, menar t.ex. att "datorstödda rådgivande omröstningar bör användas i anknytning till politiska samråd och sammanställning resultat från

av politiska diskussioner". Statsvetaren Anders Westholm både demokrati

ser som dialog och demokrati som votering som viktiga inslag i en demokratisk process. Utredaren Carl-Öije Segerlund att det finns skäl att testa

anser direktdemokratiska omröstningar ett komplement till den representativa

som demokratin, framför allt lokal nivå. Även Ungdomens IT-råd statlig

en

utredning har föreslagit i direktdemokratisk riktning. I sitt betänkande

steg Megabytet skriver att det är medborgarna ska styra den politiska

man som dagordningen och kräver att regeringen tar initiativ till "försöksverksamhet med elektroniska fora för direktdemokratiskt inflytande lokal nivå. Alla

LARS |LSHAMMAR

amerikanska debattörer är inte heller fullt såradikala EFF och The

som t.ex. Democratech Party. Presidentkandidaten Ross Perot propagerande under

valkampanjen 1992 för införande elektroniska stadshus ETM, Electronic

av Town Meetings" där människor kan diskutera och även rösta i vissa frågor.

Tekniken skulle i detta scenario fungera ett systern för medborgerlig

som återkoppling, och med Perots ord skicka "a laser-lika to their

message government giving their opinion". Perots vision att återupprätta den amerikanska

var urformen" för demokrati mötet i stadshuset där medborgarna samlades för

att diskutera och besluta i frågor. Denna mötesform vanlig i

gemensamma var New England för 200 år sedan och har sedan dess varit föremål för ofta

en romantiserad historieskrivning. Sevidare Åström, 24.

s. m5Olsson, s. 142. Man kan även tänka sig ett fjärde synsätt: att IT och

man demokrati inte har med varandra öra, dvs. Internet m.fl.

att g att t.ex. teknologiern ngrunden är "opol1t1ska.. n

m Tvärsnytt 980826, utskrift från band.

W Inspirerad Rune Premfors ty ologi med snabb, stark och tunn demo-

av kratisyn Joachim åström indelning han

gör statsvetaren t.ex. en som menar hjälper till att urskilja viktiga skiljelinjer i debatten. Den första skiljelinjen går

mellan å ena sidan den starka och snabba demokratisynen vill och

som se tror

ett ökat medborgerligt deltagande med hjälp IT, och den tunna demokra-

av tisynen å den andra, inte vill och inte sådant deltagande. En

som se tror ett andra skiljelinje går mellan den snabba och den starka demokratin och gäller

deltagandets former. I den snabba demokratin vill röra sig från ett

man representativt system mot ett direktdemokratiskt med fler direkta beslut folket.

av Den starka demokratins förespråkare vill inte ersätta det representativa

syste-

skapa intimare förhållande mellan väljare och valda. Åström, 29 met, utan ett s.

Seockså Premfors m.fl 24-28.

s.

|T I DEMOKHATIN ELLER lT-DEMOKRATI

Referenser

234 000 webbanvändare i februari 1999. Pressmeddelande från

nya SIFO 990303. Elektronisk utgåva:

http://wvvw.sifointeractive.com/index2.html

Abbate, Janet 1994 "The Internet Challenge: Conflict and

Compromise in Computer Networking". pp. 193-210 iJane

Summerton red. Changing Large Technical Systems. Boulder, Colo: Westview Press

Barber, Benjamin R. 1999 Technology and democracy in the

era of McWorld. Tall vid "the 2nd International Congress

on Electronic Media 8C Citizenship in Information Society",

Helsingfors 6 januari 1999

Barlow, John Perry 1996 A Declaration the Independence Cyherspace. Elektronisk utgåva: httpz/ / www.eff.org/ pub/ Publications/JohnPerryBarlow/ barlo w0296.declaration

Beckman, Svante red. 1990 Tekno/erati, arbete, makt

Maktutredningens publikationer. Stockholm: Carlssons

Beckman, Svante 1995 "En världsbildande teknik. I Karlsson,

Magnus och Sturesson, Lennart red. Världens största mas/ein.

Människan och det globala telekommuni/eationssystemet.

Stockholm: Carlssons

Bell, Daniel 1971 The Coming Post-Industrial Society. A Venture

in Social Forecasting. New York: Basic Books Beniger, James R. 1986 The Control Revolution. Technological and

Economical Origins the Society. Cambridge, Mass.:

Information

Harvard University Press Bildt, Carl 1994 Sverige IT-toppen. Anförande vid Ingen-

mot

jörsvetenskapsakademiens jubileumssymposium Människan-

Tekniken-Framtiden i Stockholm måndagen 7 februari 1994 Brand, Stewart 1995 "We all to the hippies". Time 1995:12.

owe

Elektronisk utgåva:

http:// pathfinder.com/ @@3ziQAQUAmCi3DuLk/ time/ magaz ine/ domestic/ l 995/ special/ special.history.html

Carey, James and Quirk, 1973 "The history of the Future. I

Gerbner, Georg al. red. Communications Technology and

et

Social Policy: understanding the cultural revolution . New

new

York: John Wiley 8C Sons

LARS |LSHAMMAH

Castells, Manuell 1998 End ofMilennium. Tbe Age:

Information

Economy, Society and Culture. Volume III. Malden/ Oxford: Blackwell Challanges to the Network. Internet for Development. ITU International Telecommunications Union february 1999. Elektronisk utgåva:

http://www.itu.int/ti/publications/INET

99/ExeSum.htm Drambo, Leif 1982 Språnget motfribeten. Stockholm: Liber

Drambo, Leif 1986 Infotopia. Visioner och vägval i informations-

samhallet. Statskontorets småskrifter 11. Stockholm: Liber

Ds B 1981:20 Samordnad datapolitik. Rapport från Datadelegationen

Elger, Max 1998 Politikse. Opinionsbildningpå Internet.

Stockholm: Ekerlids

Giddens, Anthony 1990 Consequences ofModernity. Cambridge:

Polity Press association with Blackwell

Glimell, Hans 1989 Återerövra datapolitiken

En rapport om

och informationsteknologin under fyra decennier. Tema T

staten

Rapport 20. Linköping: Linköpings universitet

Henriksson, Sten 1995 Datapolitikens död och återkomst. I Atlestam, Barbro red. för

Infrastruktur informationssamballet -

teknik och politik. NUTEK- B 1995:1. Stockholm:

rapport NUTEK Held, David 1987 Models Democracy. Cambridge: Polity Press Ilshammar, Lars 1996 Nätväktarstaten träder fram. Opublicerat avhandlingskapitel. Örebro: Humanistiska institutionen,

Högskolan i Örebro

Ilshammar, Lars 1997 Demokr@i. Det elektroniska folkstyrets

möjligheter och problem". Expertuppsats skriven uppdrag

av

1996 års folkomröstningsutredning. Bilaga 2 till SOU 1997:56.

Stockholm: Fritzes Ilshammar, Lars 1998 Från till supermarket. Utveck-

supervapen lingen Internet 1957-1997. I Blomkvist, Pär och Kaijser, Arne

av red. Den konstruerade världen. Tekniska system i historiskt

perspektiv. Stockholm: Symposion

Ilshammar, Lars och Larmo, Ola 1997 Netwars. Kampen natet.

om Stockholm: Atlas

lT l DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

Ingelstam, Lars m.fl. 1991 Informationssamhället och teorin för

tekniska system". En förstudie rörande telesystemets stora

dynamik. Tema T Rapport 23. Linköping: Linköpings universitet

Ingelstam, Lars 1995 tid. Lärobok industri-

Ekonomi en ny om

samhället och framtiden. Stockholm: Carlssons Johansson, Magnus 1993 Informationssamhällets rötter

ur ett

svenskt perspektiv. I Ingelstam, Lars och Sturesson, Lennart

red. Brus över landet. Om informationsöveiflödet, kunskapen och

människan. Stockholm: Carlssons Johansson, Magnus, Nissen, Jörgen och Sturesson, Lennart 1998

IT-ism". Informationstekniken vision och verklighet.

som

Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen/Teldok

Karlsson, Magnus 1996 "Hi-Tech Visions Global Fashion. The

as

International Dissusion of Information Technology Policy.

Tema T arbetsnotat 168. Linköping: Linköpings universitet

Kommittédir. 1996:5 Översyn folkomröstningsinstitutet

av Kommittédir. 1997:101 Utredning folkstyret i Sverige inför

om

2000-talet

Kylhammar, Martin 1994 Frejdiga framstegman och zzisionara varldsmedhorgare. Stockholm: Akademeja

Laginder, Ann-Marie 1989 Framtidshilder i offentligt utredande

-

teknik, utbildning och samhällsutveckling. Linköping: Linköpings

universitet

Lewin, Leif 1970 Folket och eliterna. Stockholm: Almqvist 8C

Wiksell Lyon, David 1994 The Electronic Eye. The Rise Surveillance

Society. Minneapolis: University of Minnesota Press

Lyod, David 1995 "The Roots of the Information Society Idea".

In Heap al. eds. Information, Technology and Society.

et London: Sage

Martin, James 1978 The Wired Society. A challengefor Tomorrow.

Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice-Hall McLuhan, Marshall 1994 Understanding Media: The Extensions

Man. Cambridge, Mass.: MIT Press Nilsson, Åsa 1998 Webben vinner valet frågan är vem"

-

Internet World 4/98, 26-29

ss. Ohlin, Tomas 1986 Videotex. Stockholm Riksdataförbundet

:

LARS ILSHAMMAR

Olsen, Johan. P. 1990 Demokrati på Svenska. Maktutredningens

publikationer. Carlssons: Helsingborg

Prehn, Ole 1985 Over kablerna neden satellitterne. Telematikken

kulturindustrien den transnationale ekpansion. Aalborg:

- og

Institut for kommunikation kulturhistorie, Aalborg

sprog, og Universitetscenter Premfors, Rune, m.fl. 1994 Demokrati i storstad: Stadsdelsnamnder i Stockholm. Stockholm: Carlssons

Prop. 1984/85:220 Datapolitik

Prop. 1995/96:125 Åtgärderför att bredda och utveckla användningen

av informationsteknik. IT-propositionen

Quittner, Joshua 1994 "The pranksters Washington.

merry go to pp. 77-81, 128-131 in Wired 2.06, june 1994 Regeringens skrivelse 1998/ 99:2 inför 2000-

Informationssamhallet

talet

Rheingold, Howard 1995 The Virtual Community. Surfing the

Internet. London: Minerva. Elektronisk utgåva: httpz/ /www.well.com/ user/ hlr/ vcbook/ Robins, Kevin and Webster, Frank 1989 The Technological Fix. Education, Computers and Industri. London: Macmillan

Servan-Schriber, Jean-Jacques 1981 Den globala utmaningen.

Stockholm: Brombergs SOU 1979:69 Nya Datorer och massmedier hot eller löfte.

vyer. nya -

Kartläggningsrapport från Informationsteknologiutredningen

SOU 1984:45 Nya medier text- TV, teledata. Betänkande Infor-

av

mationsteknologiutredningen

SOU 1984:65 Via kabel och satellit. Betänkande Massmedie-

av kommittén SOU 1994:118 Informationsteknologin Vingar åt människans

-

förmåga

SOU 1995:68 Kommunikation utan gränser. Rapport från IT-

kommissionen, juni 1995 sammandrag

SOU 1996:40 Elektronisk dokumenthantering. Elektronisk utgåva: httpz/ / www.dtek.chalmers.se/ Datafrihet/ Sou/ 1996/ 40/ SOU 1996:110 Inför ett svenskt kulturnat. IT och inom

framtiden

kulturområdet Sterling, Bruce 1993 Short History of the Internet". The Magazine of Fantasy and Science Fiction, february 1993.

lT I DEMOKRATIN ELLER lT-DEMOKRATI

Elektronisk utgåva:

gopger://g0pher.idoc.org:70/OO/internet/history/short.history.o

f.internet Sterling, Bruce 1993 The hacker crac/edown: law and disorder the

on electronic frontier. New York: Bantam. Elektronisk utgåva:

http://www.mit.edu:8001/hacker/hacker.html Pappersutgåvan

London, 1994 Sundin, Bosse 1998 Den kapade handen. Människan och tekniken. Stockholm: Carlssons

Tengström, Emin 1987 Myten informationssamhallet- ett

om hamanistis/et inlägg i framtidsdehatten. Stockholm: Rabén 8C

Sjögren

Tengström, Emin 1996 Informationsballongem Emin Tengström

finner anledning påminna informationssam-

att om myten om hållet. Dagens Politik 960531 Traber, Michael ed. 1986 The Myth Revo-

ofthe Information

lution. Social and Ethical Implications Communication

Technology. London: Sage

TT-telegram 981128. Sverige är världens datortätaste land Tvärsnytt 980826. Intervju med justitieminister Laila Freivalds, utskrift från band Åström, Joachim 1998 Lokal digital demokr@i. I

Svenska

Kommunförbundet IT och kommunerna. En översikt. Ajour 1

nr Stockholm: Kommentus Östberg,Olof 1996 IT-löften starkare demokrati". 3-5 i

om s.

Oppna system Statskontoret 1996:2

I

spänningsfältet mellan

social

intressegemenskap

och närhet

geografisk

Försätter IKT den förankrade

geografiskt

demokratin i kläm

Kajsa E//egård

En historisk utgångspunkt

Jag skulle här vilja tillfället och dessa kommunalmän liten

passa ge en enkel blomma. Vi äro i Sverige stolta över vår kommunala självstyrelse, och ha verkligen skäl det. Under hela denna från Ystad

att vara resa, till Haparanda, hade jag dagligt tillfälle med, iaktta, stu-

att se, resonera dera dessa kommunalmän. Det bönder, arbetare, små befattningsha-

var

tjänstemän, affärsmän, småhandlande, vad de än allevare, men voro,

voro de allvarliga, häpnadsväckande kunniga, balanserade, insammans tresserade och välvilliga män, fulla nästan moderlig

av en omsorg om sina kommuner, bekanta med alla deras invånare, underkunniga de-

om

förhållanden, deras svårigheter, offrande tid och krafter praktiskt ras taget utan någon ersättning sina medmänniskor. Det något

var av vardagsreligiositet ord över dem, praktisk kristendom, bakom

utan en som alla politiska skiftningar präglade dem alla, allt föreföll mig

som mer bilda själva den trygga grunden i det svenska samhället, kanske för-

som klarar indifferensen för den eller mindre kyrkoreligi-

yttre, mer tomma

och är den svenska demokratins enkla fasta klippa onen som men

Lubbe Nordströms gränsen till idylliska beskrivning svensk

av lokal demokrati från 1930-talet kontrasterar skarpt de bilder

mot av kommunalt verksamma politiker nuförtiden alltför ofta möts

som

när blicken dras till tidningarnas löpsedlar:

av

Kommunalråd gick porrklubb betalade med kommunens konto-

kort.

| SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTHESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

Kommunalrådens spritnota betalas dina skattepengar.

av

Fängelsedom för fifflande kommunalråd.

Listan skandaler i kommunalpolitiken i landet, från

runt om Gävle över Motala och Alingsås till Stenungsund, har blivit beklämmande lång under 1990-talet.

Jag önskar inte ett ögonblick tillbaka till 1930-talets förhål-

oss landen och det fattiga Sverige Lubbe Nordström skrev i sin

som om

socialgeografiska undersökning Lortsverige.2 Men hans ka-

stora raktäristik kommunalmännens kontakt med och kunskap

av om invånarna i sin kommun mnästan moderlig omsorg... och

som en

de ... bekanta med alla deras invånare, underkunniga att var om deras förhållanden, deras svårigheter..." är intressant. 3Det slår

an

sträng eftertanke kring vad kommunal demokrati innebar då, i en av

ett långsammare och lokalt präglat sammanhang än det lever i

mer i dag, och det anledning till reflektera över demokratins för-

ger att utsättningar i vårt moderna samhälle.

En fråga om demokratins förankring

Syftet med uppsatsen är att reflektera över vad informations- och kommunikationsteknik IKT kan innebära för den traditionellt

geografiskt förankrade demokratin. Huvudfrågan är: Vad betyder

det för demokratins vidkommande kommunalpolitiker äger

att geografisk förankring och de, Lubbe Nordström skrev, är

att som

underkunniga medborgarnas vardagliga levnadsförhållanden

om Kan informations- och kommunikationsteknik skapa möjligheter för dagens kommunalpolitiker skaffa sig lika inlevelsefull förstå-

att

else för medborgarnas levnadsomständigheter, kommunalmän-

som

utvecklade med hjälp långvarig och vardaglig geografisk när-

nen av het i sina små kommuner under 1900-talets första hälft Innebär

IKT lokalpolitikers behov djupt geografiskt förankra-

att av att vara de minskar Både nationellt och i många kommuner försöker politi-

ker skaffa sig förankring med hjälp IKT

en ny typ av av genom att göra hemsidor och utnyttja e-post för att snabbt kunna nå väljare, direkt och individuellt. Hur fungerar det känsla social

Kan en av

tillhörighet och närhet skapas mellan väljare

och valda med den nya teknikens hjälp

KAJSA ELLEGÅRD

Lokala ordningsfickors sociogeografiska genomsläpplighet

Jag ska behandla huvudfrågan med utgångspunkt från två

processu-

ella begrepp: lokal ordningsficka" och sociogeografisk genomsläpplighet. Begrepp kan hantera utvecklingsprocesser behövs för

som att

tydliggöra mänskliga göranden och låtanden innebär ständiga

att rörelser och förändringar Politiska och ekonomiska projekt

i samhället är exempel sådana

processer.

Lokal ordningsficka tidsgeografiskt begrepp används

är ett som för avgränsa plats i tid och där människor genomför

att en rum projekt för kunna leva så liv möjligt Vissa projekt

att ett gott som innebär att människor tillsammans bildar formella och informella organisationer. En människa har olika roller och deltar i flera

orga-

nisationer, såsom familj, grannskap, politiska organisationer, före-

ningar och arbetsliv. Politiker kan successivt lagstiftningen

anpassa så organisationers verksamhet underlättas och stabiliseras. Så

att nya tilläts den fria företagsamheten i mitten 1800-talet i Sverige, och

av

1900-talet har arbetsrätten kommit stödja fackföreningars och

att

företagares verksamhet.

Projekt människors Önskemål, traditioner

genereras av vanor, och överenskommelser, och antingen utvecklas de från enskilda människors idéer eller inom företag eller andra organisationer. Om projekten överlever beror bland annat den enskilda människans

förankring och driftighet och organisationens kontrollfunk-

om tion och maktcentrum återfinns inom eller utanför den lokala ord-

ningsfickan. Projekt kan bara genomföras med hjälp antingen så-

av resurser, dana redan finns inom gränsen för den lokala ordningsfickan

som eller kan skaffas dit, och det råder ofta konkurrens

som om resurser

inte minst människors tid. En lokal ordningsficka - om rymmer också andra än människor, deras tid och verksamhetsorga-

resurser nisationer.7 Där finns såväl infrastruktur, bygg-

naturresurser som nader och andra slag artefakter Både artefakter och kultu-

av nya rella mönster skapas hela tiden inom ordningsfickan de männi-

av skor deltar i projekt där.

som

I den här uppsatsen kommer jag huvudsakligen att använda begreppet lokal ordningsficka för att beteckna kommun. En kom-

en

bebos och bevistas vid varje tidpunkt människor bygger mun av som

relationer sinsemellan, de har och vidareutvecklar kunskaper upp och de skapar och vidmakthåller regler, institutioner, maktförhål-

landen och verksamhetsorganisationer. Det pågår ständigt för-

ett

| SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

handlingsspel hur ska användas och hur ska om resurserna om man genomföra aktiviteter i projekt. Resultatet förgemensamma av

handlingarna påverkar får temporär eller varaktig makt

vem som mer att utöva inflytande i framtiden.

Det andra begreppet, sociogeografisk genomslapplig/øet, betecknar

hur människor kan förflytta sig och hur information och andra rekan mellan olika lokala ordningsfickor Därisurser transporteras får människor och företag större geografisk där genom en arena deras projekt kan genomföras. En kommun släpper alltså människinformation och över gränsen till sin omgivning och or, resurser därmed blir människors aktiviteter och projekt allt lösare knutna till just den kommun är bosatt Man kan arbeta i komman en annan än den bor kan utnyttja service i tredje kommun mun man man en och vistas i fjärde. sommaren en

Verksamhetsorganisationer och projekt är alltså verktyg

som människor utnyttjar för att leva ett så liv omständigheterna gott som tillåter. Människor upphör att delta i sådana projekt det inte som längre finns behov, intresse eller för upprättutrymme, resurser att

hålla, och sådana organisationer endast inrymmer projekt

som av detta slag upphör successivt fungera. Vi kan således iaktta inre att en dynamik i lokala ordningsfickor, där människor likaväl verksom

samhetsorganisationer och projekt föds, lever, anknyts till varandra, skiljs, flyttar och dör. I vårt moderna samhälle pågår betydelsefulla förändringsproceshar göra med lokala ordningsfickors sociogeografiska

ser som att genomsläpplighet. För det första pågår innebär en process som att fler och fler horisontella relationer knyts mellan enskilda människor, över den kommunens eller nationens gräns. Antalet horiut egna sontella relationer ökar för människor både privatpersoner och som aktiva arbetsmarknaden. Inom multinationella företag ökar som antalet horisontella relationer och förbättrade kommunikagenom tioner ökar deras möjligheter till handel och snabba affärer trots långa geografiska avstånd. För det andra pågår inneen process som

bär organisationer föreningar, politiska organisationer och

att företag växer och blir alltmer hierarkiska, samtidigt de blir som mer geografiskt utbredda över världen. De utvecklas till organisationskomplex där vertikala relationer får allt större betydelse för beslut. Företagen blir internationella och hierarkiska i sina mer mer pro-

duktions-, inköps- och försäljningsrutiner. Förväntat ekonomiskt

resultat och hänsyn till företagens image vilka beslut fattas. styr som

Den geografiskt anknutna sociala förankring företagens ledande

chefer, i likhet med andra människor, vuxit med bryts ned i och upp

KAJSA ELLEGÅRD

med att de ständigt förflyttas mellan företagets olika anläggningar

i världen. De betraktar sig med tiden "världsrunt om snarare som

medborgare än medborgare i det land står i

som som passet.

effekt vertikala relationer i internationaliserade

En annan av företag är att till oberoende, lokalt förankrade småföretag

synes knyts underleverantörer till storföretagens internationella verk-

som samhet och därmed blir de och bundna de villkor

små mer mer av

de ställer som stora upp.

Dessa tillsammans innebär att politikernas makt över

processer vad sker den lokala och nationella arbetsmarknaden i den

som

kommunen eller nationen minskar drastiskt. Om internaegna ett

tionellt företag har tillverkning i kommun och företagsled-

som en ningen långt utanför kommunens gränser, beslutar flytta

att produktionen till ort, så får detta stor betydelse för kommu-

en annan

framtid, särskilt företagets produktionsanläggning är kom-

nens om

dominerande arbetsplats.

munens

Även politiska utvecklar vertikala relationer i sina makt-

partier

strukturer. Centrala beslut inte alla lokala sammanhang och

passar det kan svårt för lokala politiker motivera centrala beslut

vara att

inte i det sociala lokala sammanhanget. Den centralt som passar placerade politiker alltför ofta fattar beslut inte kan moti-

som som

lokalt inför problem med sin och kanske också veras står snart

partiets legitimitet hos väljarna. Därvid finns viktig skillnad i

en förhållande till höga beslutsfattare i företag ingår i internatio-

som nella koncerner. Medan politikern ytterst måste sin legitimitet i någon valkrets med dess speciella sociala och geografiska förutsättningar, gäller det omvända för företagsledare i storkoncerner. Där

underlättas beslut nedläggning, nyetablering och omflyttning

om av verksamheter att företagsledarna saknar djup social och

av geografisk förankring den berörda platsen. Således ökar vertikala och horisontella relationer i betydelse de har olika innebörd för

men olika aktörer.

Min är kommuners sociogeografiska genomsläpplighet för

tes att närvarande ökar och detta har påtagliga följder för demokratin i

att

den känner den. Ökad sociogeografisk genomsläpplighet i mening

kommunen betyder bland dess gränser allt

annat att passeras mer frekvent ökade horisontella relationer, inte bara människor och

av

också kommunikation med IKT. Många människor varor utan av

bor i kommun är således ofta projekt också i som en upptagna av

andra kommuner. Samtidigt styr i ökande utsträckning organisationsledningar återfinns andra platser över projekt inom

som kommunen Ökade vertikala relationer. Vad betyder ökad socio-

l SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTHESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

geografisk genomsläpplighet för kommunen dit människan

som

politisk medborgare och väljare är geografiskt bunden

Geografisk närhet och förankring

Den lokala ordningsfickan som jordmån för ande och kultur

När Torsten Hägerstrand i artikel grunderna för det

en presenterar

tidsgeografiska synsättet och dess begrepp lokal ordningsficka

tar han sin utgångspunkt i ett tillvarons fysiska,

resonemang om tankemässiga och kulturella sidor, baserat bok Popper och

en av Eccles. De lever i fysisk materiell värld, kallas

menar att en som värld och den innesluter exempelvis artefakter,

naturresurser, människors kroppar och djur. Våra tankar denna värld återfinns i

om vad kallas värld och där också våra värderingar och

som ryms erfarenheter. Tankarna i värld 2 utspelas i vår hjärna, är del

som en

värld När människor kommunicerar och samverkar plats av en

att utföra aktiviteter i sina projekt skapas regler och kultugenom rella mönster, och det kallas värld 3. Så länge utbytet mellan platser med olika kulturer är begränsat de horisontella relationerna är kan sannolikt omfattande och djupgående konflikter hanteras

mer

att regler och lagar successivt ändras, och kulturella genom nya

mönster växer långsamt fram. När den sociogeografiska

genom-

släppligheten ökar och när företagsledningar högst i hierarkin utövar makt över plats kultur bygger andra värderingar än

en vars

företagens kan större och varaktiga konflikter grundläggas

mer eftersom företagen kräver snabba förändringar och därför inte tillå-

den lokala kulturen sig successivt. ter att anpassa

Genom hela livet är människans kropp värld 1 geografiskt förankrad i sin omvärld, denna förankring och hennes mentala bild

men värld 2 sin tillvaro, är inte stabilt knuten till och plats.

av en samma Varje människa är alltså kroppsligen alltid bosatt någonstans även

hon flyttar från bostad till bostad några gånger underlivet. om

Men flyttningar betyder mycket människans fysiska

mer än att kropp lokaliseras till plats och de dagliga aktiviterna

om en ny att utförs plats, regler från början är okända. När

en annan vars mer hon byter bostad hon inte bara med sig sin kropp vid

tar passagen ut

den gamla, också sina minnen den i sina tankar finns ur utan av som i värld 2.

Jeanna Oterdahl beskrev hur samspelet mellan plats värld 1, erfarenheter och minnen värld 2 och mellan och förut kan ka-

nu

KAJSA ELLEGÅHD

raktärisera kulturen värld 3 i formell verksamhetsorganisation. I

en

betraktelse beskriver hon den skola hon arbetade och där en framträder lokal ordningsficka med ett mönster relationer

en av mellan de närvarande människorna genomför sina aktiviteter

som och spåren de många andra människor historien ak-

av som genom

tivt deltagit i skapa och vidmakthålla ordningsfickan:

att

En skola, barn, det är inte bara hus med korridorer och klass-

ser ett

gymnastiksal och bönsal, med pulpeter och katedrar och med hela

rum,

mängden kartor, uppstoppade djur och andra hjälpmedel. En skola är

av

inte heller bara de just undervisas och undervisa där. En skola,

som nu

vår skola, är också all den kraft och möda och kärlek och smärta

som

lagts här alla dem något sätt arbetat här. Det finns kamp

ner av som

och böner och tårar och det finns hög och ljus syftning i skolans histo-

ria. Allt detta osynliga i det förgångna och det närvarande bildar till-

skolans ande, och det är den än något annat är vår

sammans som mer

skola. 6

En fysisk förankring i värld 1 är ofrånkomlig för människan oavsett

hon är politiker, skollärare, dataingenjör eller bonde. Alla behöom

åtminstone äta, och sköta sin personliga hygien. Människver sova

fysiska förankring i värld l har hittills haft direkt anknytning ans en till det politiska livet vardagliga möten mellan människor,

genom mellan väljare och valda, plats i omgivning där de

en en gemensam utför flertalet sina dagliga aktiviteter och där den tiden i

av mesta vardagslivet levs i bostadsområdet, arbetsplatsen, skolan och andra

verksamhetsorganisationer. Beroende hur länge bor

man en viss plats påverkas sociala position och förhållande till andra

ens människor. Man utvecklar rutiner och präglar sociala mönster i

sam-

med vänner och andra människor regelvaron grannar, som man bundet stöter i omgivningen medan utför vardagens akti-

man viteter. På så sätt lär känna andra människors levnadsomstän-

man digheter. Man kan lära känna dem ganska väl, åtminstone i den

av deras roller regelbundet möter och interagerar med,

som man t.eX.

brevbärare, kassörska, kioskbiträde eller busschaufför. som granne,

Mycket förändringar i vardagens aktiviteter kan döljas för dem

ofta i olika roller och pratar med ibland. Så utvecklas man ser successivt subtila möjligheter till social kontroll och till förstå varför

att någon dag känner eller glädje, irritation, besvikelse eller

en sorg översvallande lycka. Politiker med sådan djup social och

en geografisk förankring har naturligtvis insikt och förståelse för

stor om att människors grundläggande förhållanden kan variera kraftigt över

tid, även politikernas ideologi eller partiprogram kan dem

om att

| SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

dra helt olika slutsatser vilka ärder bör vidtas för rätta om g som att till sådana missförhållandenn u är politisktu u påverkbara. jag tolkar som citatet Lubbe Nordström i början han av av uppsatsen som att menade kommunalmännen du socialt förankrade i sina komatt var J Pt Putnam betonar också den civila sfärens bet delse och frammuner. y håller medbor nfrivilliI o n t u föratt g arnas en g ag eman g l g a or ganisationer, eningsverksamhet och kulturella verksamheter innebär, större en demokratisk potential, än vad skapas i samhälle där sådant som ett öppet och frivilligt saknas. engagemang Den variationsrika vardagens villkor och människors sociala och

geografiska förankring plats kan svårligen rättvisande

en ges en bild i statistiska tabeller eller mätas i kronor och ören. Sådana mått kan underla för ska överblick situationen, g e g att p a en g rov av men det är tveksamt och j så fall å vilket sätt, resultat beslut om, l p av som grundas vardagliga0 företeelser värderade nkronor och ören blir0 i bättre besluten rundas å f erfarenhet f sisk och än om g p y g av y

känslomässig Om politiska är geografiskt för-

art. representanter ankrade i den kommun i värld 1 där de ör erfarenheter - g av varda slivet och ska ektivrik bild isin värld 2 medg par g en p ers P av

borgarnas vardagliga levnadsvillkor alla

genom att utnyttja sinnen för bilda sig uppfattning vad behöver förändras, så kan de att en som bättre tta även den ekonomiska avbilden tillvaron. Politiker utn y av kan utföra värv med varakti n ekt från väl n de har sitt g res p Jarna om en rimligtu u stark anknytningn tillu den kommun där alla världarna tre finns sida vid är för dem och deras väljare. sida som gemensam

Valkretsen som geografiskt problem

Den traditionella demokratiska är geografiskt definierad processen väljer företrädare till beslutande politiska är genom att organ som

geografiskt avgränsade lokalt, regionalt, nationellt och i vissa fall

även internationellt. Som väljare tillhör geografiskt definierade Valkretsar, dit också de politiska partiernas kandidater valsedeln är knutna. Därför finns länk mellan geografisk förankring och en behovet skapa förtroendefulla relationer mellan väljare och av att valda.

Politiska partier är också geografiskt förankrade i lokalföreningar

för sitt vardagliga arbete. Det har varit effektivt sätt för medett lemmarna att snabbt och ofta kunna träffas och diskutera politiska frågor gemensamt intresse under hela vår demokratiska politiska av historia. Arbetssättet har givit goda resultat, bland har den annat lokalt förankrade demokratiska och den dominerande processen

KAJSA ELLEGÅRD

ideologin solidaritet resulterat de allra flesta medborgare får

om i att sina basbehov tillgodosedda. De demokratiska partiernas företrä-

dare har således skapat grundläggande förutsättningar för någor-

ett lunda jämställt och välfärdsorienterat samhälle från tydligt

en geografiskt förankrad grund. Det tycks emellertid det starka

som om

för intressen i samhället har minskat engagemanget gemensamma och många välfärdsvärden för givna. På traditionella

tas numera

politiska i Sverige sig detta bland annat uttryck i minskat

arenor tar valdeltagande, både lokalt och nationella och valet till det interna-

tionella EU-parlamentet tilldrog sig lågt intresse både

ett genant 1995 och 1999.20

En bärande idé bakom demokratin styrelseform är att före-

som bygga konflikter att folket utser sin styrelse i

genom egen representativa val. Att föra sitt rationellt sätt för parti-

ut program är ett

beskriva för väljarna vilken politisk riktning kommer

erna att som

gälla de lägger sin röst just detta parti, och detta parti

att om om kommer i inflytelserik position efter valet. I vår moderna

en mer demokrati ersätter partiernas olika partiprogram och deras beskrivningar samhället i mångt och mycket sådana erfa-

av gemensamma

renheter skapas geografisk förankring och präglas

som av gemensam

social närhet mellan väljare och vald i lokalsamhället. Politiken av blir abstrakt ökade vertikala relationer.

mer genom

Denna utveckling upphov till många frågor med stark demo-

ger kratianknytning: Vilka problem kan uppstå i traditionellt territo-

en riellt förankrad demokratisk för medborgare skapar sin

process som sociala identitet utanför valkretsen Har det till exempel någon betydelse för demokratin att medborgare med hjälp IKT kan

av nu

skapa uthålliga sociala kontakter är geografiskt utspridda, kan-

som ske över hela världen Man kan tänka sig demokratibegreppet får

att

individualistisk tolkning dem känner sig minst lika en mer av som hemma i virtuella samhällen Internet i sitt eget bostadsom-

som råde. Därmed får sociala intressegemenskaper allt större betydelse och den geografiska valkretsen allt mindre. En sådan utveckling kan

långtgående konsekvenser för politikernas lokala förankring och

för hur och vilken geografisk politisk samhällets fördel-

nivå som ningsproblem bör hanteras.

Ökad geografisk räckvidd

Den ökade sociogeografiska genomsläppligheten i kommuner har

underlättats dels större fysisk rörlighet med allt snabbare färdsätt

av och utbyggd infrastruktur och dels möjligheterna att snabbt

mer av

| SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTHESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

kommunicera med hjälp telefon, fax, Internet och med elektro-

av nisk Medborgarna har fått större möjligheter utöka sina

post. att intressegemenskaper till omfatta människor i helt andra lokala

att ordningsfickor än den och kan täcka allt större

egna, man geografiska områden."

Således tekniska förändringar upphov till människors

ger att geografiska och sociala räckvidd ökat och således blir kommunerna

mer

sociogeografiskt genomsläppliga. Den geografiska räckvidden

an-

människans potentiella möjligheter inom viss tid

ger att en vara någon annanstans än där hon befinner sig "nu, dvs. begreppet

anger

Vilken valmängd har i given lokal ordningsficka vid given

man en en tidpunkt. Endast del hela den geografiska räckvidden kan

en av dock realiseras, för potentialen förflytta sig har Ökat, så

trots att att

kan vår mänskliga kropp endast förflyttas håll gången värld

ett 1 utgör begränsning. Däremot kan i våra tankar värld 2 be-

en finna någon helt än där kroppsligen befinner

oss annanstans oss. Vi utnyttjar inte särskilt stor del den ökade geografiska räck-

av viddens potential till vardags. I stället dominerar våra rutinmässiga rörelser, exempelvis till och från den bostaden, arbetsplatsen

egna och lokal service. De dagliga förflyttningarna är alltså för det

mesta relativt korta i förhållande till räckviddens potential, både mätt i tid och i kilometeravstånd. 24

De flesta människor rör sig under delen året huvudsak-

mesta av

ligen inom kommun eller pendlar till någon grannkommuner-

en av

inte minst grund att deras långvariga kontrakt med verkna, av

samhetsorganisationer till exempel arbetsplats eller ofta stäl-

skola

ler krav viss fysisk närvaro begränsat regler i värld 3. Vidare

av utgör det faktum människor har investerat tid och pengari sin

att bostad faktor hämmar dem från utnyttja alla möjligheter

en som att till att röra sig inom räckviddens Inställningen värld 2 till

ramar. platsen, bostaden och till andra människor, liksom förankringen i den lokala kulturen värld 3 begränsar således hur människan

ut-

nyttjar sina rörelsemöjligheter i Värld 1.

Vi har sett att människan är fast förankrad i värld och

nu att detta tillsammans med den tidsmässiga rytmiken i verksamhetsorganisationer arbete och skola, hon sällan utnyttjar sin

som gör att kraftigt utökade geografiska räckvidd fullt Den lokala förank-

ut. ringen är således stark, eftersom sig vill eller inte, kropps-

vare ligen alltid måste vistas någon plats. Vi hinner helt enkelt inte så långt bort måste jobbet nästa dag. Men detta hindrar

om vara förstås inte att kommunicerar flitigt med människor andra platser via Internet, och deltar i sådana sociala intressegemenskaper

KAJSA ELLEGÅRD

manifesteras i vår dator den plats där själva kroppsligen som vistas.

Social gemenskap och förankring

Intressegemenskaper känner inga territoriella gränser

En för människor med likartade intressen ska

förutsättning att

känna till varandra och kunna utbyta budskap de är är att sammanlänkade de vistas ställe något sätt, antingen genom att samma

eller de länkas med IKT." genom att samman Sådan social identitet människor utvecklar intressesom genom Internet behöver inte överensstämma med den

gemenskaper

socialt och fysiskt förankrade identitet människa utsom samma vecklar hon träffar andra människor i vardagens rytmiska aktinär vitetsmönster där hon bor. Informations- och kommuni-

platsen

kationsteknik förstärker således möjligheterna till eller riskerna -

med social intressegemenskap från geografisk närhet. En att skilja

människas IKT-identitet kan betydligt mer specialiserad än vara hennes geografiskt förankrade sociala identitet.

Att människas IKT-identitet kan annorlunda än den en vara

identitet hon har utvecklat i fysiskt påtagliga sammanhang

som mer

kan med fysiologiskt funktionshindrade männi-

exemplifieras gravt

skor. med sådant funktionshinder kan föra fram En person gravt till sina assistenter med hjälp IKT, till exempel

budskap av genom

bokstav för bokstav ord och meningar med hjälp att bygga upp av

blåsmunstycke och skärm med tecken. Långsamt växer budskapet en fram. Om funktionshindrade skriver sina budskap samma person chat Internet det inte hur lång tid det skriva ett en framgår tar att

och deltagare i chatten behöver aldrig att den

inlägg, övriga veta

funktionshindrad. En funktionshindrad människa kan ena parten är alltså utveckla IKT-identitet inte tydliggör hennes fysiska en som Hon kan därmed bättre förut-

kroppsliga förutsättningar.

delta i sådana sociala intressegemenskaper där hon

sättningar att

skulle ha svårt gällande grund sina funkannars att göra sig av

tionshinder. IKT kan funktionshindrade människor samma möjge alla andra har sig till känna och uttrycka sina ligheter som att ge

åsikter plats för kommunikation fyller alltså demonätet som en kratisk funktion.

Människans inre förutsättningar värld 2, tankar och kapaciteter

kan via medan de värld 1 döljs när intresseframgå nätet, yttre en

l SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

baserad kultur värld 3 skapas. Samma kan alltså

person skapa sig

två identiteter, och detta gäller förstås inte bara funktionshindrade,

utan helst kan bilda sig social identitet Intervem som en annan net. Spelar det någon roll för möjligheten för-

att skapa ömsesidigt

troende mellan människor kan framträda med om en person en identitet än i det fysiska livet Vilka

annan samhälleligt spridda

fördomar koppling mellan tanke och normalitet

om kropp, avslöjas

när den frågan lyfts i diskussioner upp Invandrare kan bevara social kontakt och med

intressegemenskap

sina ursprungsländer med hjälp satellit-TV och med Internet, av indirekt och distans. Deras sociala förankring i det landet

gamla

står ofta i bjärt kontrast till den och de

påtagliga fysiska förankring

har i sitt land Värld 1, där det kan svårt bygga nya vara att upp sociala relationer med andra än dem har liknande

som bakgrund värld 2 och 3. Vardagens upplevelser den där de vistas

ort nu

präglas av mycket tydliga skillnader mellan ursprungskulturens in-

och erfarenheter, och hur och

tresse vardagens värderingar regel-

system fungerar i den kulturen blir kollisioner i värld

nya det 3.

Här borde invandrare kunna använda IKT både för

som verktyg att

behålla sin stolthet och kultur, och för den

att mot bakgrunden,

delta i den demokratiska i det land är bosatt. processen man nu Kostnaderna för tekniken och språksvårigheter kan dock innebära barriärer för invandrare Internets

att utnyttja potentialer.

IKT medför alltså möjligheter för människor grupper av som traditionellt haft svårt göra sig hörda, stärka sin att att position ge-

att skapa och vidmakthålla intressegemenskaper

nom som geografiskt går långt utöver den plats där och bor och där deras var en

respektive vardagsliv utspelas. Men -för det finns allvarliga be-

gränsningar -för deras position ska förbättras reellt krävs tillatt gång till och kunskap tekniken och någon lyssnar och allvarom att ligt beaktar deras idéer och beslut ska fattas. argument när politiska

IKT, social normalitet och socialt awikande

Genom etablerar och rutiner i lokal att man vanor en ordningsficka etableras också, eller mindre medvetet, både

mer föreställningar om

sådant för och sådant betraktar som man tar givet som man som avvikande. Förutom inom familj, släkt och utvecklas

grannskap

sociala gemenskaper i arbetslivets marknadsmässiga relationer och

aktiviteter i folkrörelser,

genom fackföreningar, bildningscirklar,

husmorsföreningar, syjuntor och politiska partier.

Intressegemen-

skaper manifesteras i olika projekt, demonstrationer, som möten,

KAJSA ELLEGÅRD

cirklar och samkväm, aktiviteter hänför till den

kafferep, som

civila sfären. Sådana lokalt förankrade sociala projekt hade bestor för industrisamhällets gemenskaper. 3° Då hade med tydelse personer udda intressen svårare utveckla sociala gemenskaper, eftersom att deras intresse sannolikt inte delades någon annan samma plats. av fanns kanske inte frimärkssamlare eller orki- Där någon annan Den avvikande blev socialt tydliggjord i sitt utanförskap

déexpert.

han lika fast geografiskt förankrad platsen alla trots att var som andra. IKT har snabba och enkla vägar till skapa virtuella inöppnat att Internet även för socialt avvikande

tressegemenskaper personer.

har udda intressen kan utnyttja platsens ökade Den person som genomsläpplighet till söka efter kontakter och

sociogeografiska att

tankar med likasinnade Internet. Således utgör avvikarens

utbyta i viss inte längre avgörande hinder geografiska förankring en ort ett

för kunna kommunicera med andra med

att regelbundet samma

intresse. Redan telefonen ökade den sociogeografiska genomsläpp-

och möjliggjorde successivt allt vardaglig kommuni-

ligheten mer av

kation mellan människor olika platser, telefonen inte men gav lika omfattande möjligheter till global kommunikation

långt när

IKT Detta har både goda och onda sidor. Orkidésom nyare gör. verksamhet nätet betyder inte så mycket för de platser experters

och befinner sig fysiskt i sina kroppar värld

där experterna var en de via nätet kommunicerar livligt och 1, även om är många som utväxlar idéer 2 med varandra över hela världen. Däremot

värld kan är plats och utnyttjar nätet

en brottsling som ensam en som för kommunikation med många likasinnade ställa till stora problem

för människor platsen där han bor. En pedofil kan

övriga ensam

orsaka oerhört lidande värld 2 och 3 för de

exempelvis stort barn han utnyttjar fysiskt i sin geografiska omgivning värld 1

som

och för deras familjer. Den ökade sociogeografiska genomsläpplig-

heten kan till begå brott lokalt, brott kan

inspirera att som ge

världarna 2 och 3 inom sin sociala intres-

brottslingen hög status

segemenskap i den virtuella världen.

Sociala intressegemenskapers behov av fysisk förankring

och närhet i geografiskt område är ett grundläggan- Tillhörighet ett

de kriterium för demokrati, och social närhet

politisk representativ

och förståelse för andras livsvillkor har minst lika betydelse för stor demokratins vitalitet. Människor blir socialt och geografiskt förank-

rade sina aktiviteter och kommunalmännen

genom vardagliga

l SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL |NTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

1930-talet hade själva i

stort sett samma varaktiga vardagliga geografiska förankring i sin kommun de allra fattigaste i kommu-

som nen. I sina vardagliga aktiviteter mötte de människor med helt olika

förutsättningar och roller, fattiga och rika, sjuka och handikappade,

arbetare, fabriksägare och bönder, handelsmän och

myndighetsper-

och de mötte dem i flera olika sammanhang. Detta soner, gav en detaljerad kännedom deras

om levnadsomständigheter.

Även kommunalmännen hade om maktposition i förhållande en till andra medborgare, så rörde de sig dagligen i miljö där också en de sämre ställda genomförde och kom

projekt därigenom också att

ständigt bli vittne till deras materiella och sociala förhållanden.

Under sådana omständigheter kan och förväntas var en att successivt lära känna, eller viss insikt åtminstone de sociala

något om

och geografiska förutsättningar ligger bakom såväl som menings-

fränders meningsmotståndares och rutiner. Lubbe Nordsom vanor ström konstaterade kommunalmännen och erfarenatt oavsett yrke het visade nästan moderlig sina kommuner, bekanta omsorg om med deras invånare, underkunniga deras förhållanden, deras om svårigheter Sådan bottnar i den sociala och

omsorg geografiska

förankring präglade den tidens samhälle i de efter vår tids mått som mycket små kommunerna. För förbättra invånarnas levnadsomatt

ständigheter kunde politikerna utgå från sin geografiskt förankrade kunskap människors vardagsvillkor.

om

Sådan djupgående kunskap kunde både naturligtvis vara gott

och för den enskilde invånaren.

ont Förmyndarattityder, stigmatise-

ring och låg social rörlighet är några negativa effekter social konav troll. Moderniseringen under 1900-talet syftade bland till annat att skapa möjligheter för anställda kunna och leva oberoatt agera mer ende arbetsgivare och överhet än vad dittills av som var vanligt i jordbruk och i industri. Moderniteten innebär minskad lokalt för-

ankrad social kontroll, dvs. människor från omedelbart

frigörs bero-

ende lokala verksamhetsorganisationer och kan i allmänhet

av välja

mellan flera olika arbetsgivare, vårdcentraler och service. annan

Frigörelsen innebär visserligen fortfarande beroende

att man är av beslutsfattare högre i hierarkin inom olika

upp verksamhetsorgani-

sationer, makthavarna har inte lika självklar i men insyn resten av liv förr. De vertikala relationernas lokala karaktär

ens som tidigare

har blivit nationell och internationell. I förändrar media

dag

och ny

kommunikationsteknik i grunden för social närhet

förutsättningarna

och inkännande i kommunerna. Den ökade

sociogeografiska

genomsläppligheten gör de bilder skapar människor i vår att av

KAJSA ELLEGÅHD

sociala närhet inte nödvändigtvis är förankrade i vår fysiska omgiv-

ning.

Såväl nationella internationella TV-kanaler gör nyhetspriosom där världens olika krishärdar, med krig, riteringar rapporter om skandaler och dominerar över vad sker i vår

miljöförstöring som

omedelbara lokala omgivning. I informationsbruset måste politiker riksnivå slå sig fram mellan världshändelser, lekprogram och såför uppmärksamhet, och sätt nå fram är att satsa por att ett att i hela landet. Därmed riks-

förslag som rör många medborgare tar

initiativ från lokalpolitiken med avseende beslut

politikerna om En viktig demokratifråga blir

många medborgarnära Vardagsfrågor.

ska och kommuninvånare kunna utläsa

då: Hur jag som medborgare

vad kan komma hända i min kommun eller kommundel från som att sker i det stora det som Informations- och kommunikationsteknik gör det möjligt för alla har till tekniken och behärskar den lätt och som tillgång som att skaffa information och komma i kontakt med andra män-

billigt att

niskor och också har tillgång till och behärskar

organisationer som

tekniken. Här kanske sådana sociala intressegemenskaper som Internet kan stimulera och involvera även människor

möjliggör som

inte är intresserade partipolitik till att sluta sig samman, göra sig av

hörda och försöka påverka de politiskt aktiva i speciella frågor.

Ett sätt utnyttja IKT för demokratiska syften är att poannat att litiker till kommunikation med väl-

tar hjälp av nätets möjligheter

avsnitt ska några försök göra detta diskuteras och jarna. I nästa att

relateras till vad de lokala ordningsfickornas ökade sociogeografiska

genomsläpplighet kan betyda.

Demokrati och IKT

Intressegemenskaper på Internet

Sociala intressegemenskaper nätet virtual communities skapas

för idéer förmedlas med hjälp medlemmarnas dautbyte av som av torer. Genom varaktig kommunikation sinsemellan skapar medlemmarna sociala nätverk de känner sig hemma Medlemmarna som den ökade sociala räckvidd tekniken och de

utnyttjar som ger

inte sin förankring problematisk eftersom

upplever geografiska som Internet upplevelsen fysiskt avstånd. upphäver av

Howard Rheingold skriver i boken "Virtual communication att förbättra demokratin med hjälp

Internet skapar en potential att av

| SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

virtuella samhällen. Samtidigt han det finns risk menar att en att resultatet i stället blir förpackat substitut för demokratisk ett snyggt diskurs. Rheingold framhäver Internets demokratiska och

potential

jämför med effekterna alfabetet och

av tryckpressen.

Alinta Thornton behandlar Internet i kritisk diskussion och en relaterar bland till Rheingolds teser. Thornton annat argumenterar först för Internet möjligheter vitalisera demokratin. att ger stora att För det första får fler människor kanal föra sitt intresse. en att ut För det andra förbättrar Internet

medborgarnas möjligheter att

direkt feedback från politiska För det hävdar

representanter. tredje

hon det blir svårare för telecom och

att stora mediaorganisationer

att skaffa sig grad kontroll över Internet tradisamma av som över tionella media.

Thornton lyfter emellertid också fram krafter motverkar som Internets potential vitalisera demokratin. Hon såatt menar att en dan kraft är nätet domineras den

att av välbärgade befolkningen i

västländerna, välutbildade vita redan har utvecklat män som regler för hur kommunicerar Internet, Thornton

man "Netiquette".

hävdar intressegemenskaper Internet väl kan leda till

att mycket

att samlad politisk vilja formeras, den kan svår en men att vara att realisera grund det geografiska avståndet mellan medlemmarna av i det virtuella samhället. En hämmande faktor kostnaannan är att den för sig i Internet-världen ökar i takt med att ta att apparater och blir allt specialiserad och exklusiv. Alinta programvara mer Thorntons slutsats den explosion deltagande demokrati är att av Rheingold förebådade 1994 är högst osannolik. För Intersom att net-baserad demokrati ska öka måste flera människor ha till

tillgång

tekniken och medel- och och kvinnor

låginkomstgrupper måste

involveras.

Till de hämmande faktorer Thornton kan som nämns av läggas

ytterligare några, som gäller steget efter det väl har tillgång

att man till dator i hemmet. Interaktion kräver datorn en nätet att ansluts till Internet, innehavaren har hur Internet

att kunskap om

används och har intresse för använda Om dessutom deatt nätet. mokratin ska kunna vitaliseras med Internet hjälp av måste någon lyssna och beakta de synpunkter framförs, interaktion som inleds först blir besvarad. när e-posten I Sverige har beslutat underlätta skatstaten att datorköp genom telättnader. Avsikten är öka till IKT eftersom det

att tillgängligheten

är viktigt att kunna hantera den tekniken i det moderna samhället,

både i arbetslivet och i det civila livet. Ett annat argument är att man, i Rheingolds anda, IKT kan vitalisera den

antar att politiska

KAJSA ELLEGÅRD

demokratin. Dessa nationella beslut innebär fler hushåll kan köpa att hårdvara, till Internet blir det svårt för

men utan anslutning

använda IKT för delta i vitaliseringen den

medborgarna att att av

politiska demokratin."

Ökad sociogeografisk genomsläpplighet och politikens

förankring

Man kan kritisera politiker och opinionsbildare för att den politiska demokratin hanteras och förmedlas den färdig, och för som om vore sker enligt gamla mönster, både kommunal och

att förändringar

nationell nivå. Den intresserade medborgare inte lock-

politiskt som

traditionellt kan ha svårt hitta former för

as av partiengagemang att för sitt politiska samhällsengagemang. I valdebatter att utlopp

förvandlas valfrågor lätt till tabell- och procentexercis

viktiga som bara de kan vilket ytterligare dämpar väljares lust till invigda följa, Risken det politiska etablissemanget morali-

engagemang. är stor att minskande Valdeltagande i stället för aktivt serar över väljarnas att och locka till Politiken behöver pröva

skapa dialoger engagemang.

medel nå och sådant medel är just IKT, och nya att väljarna, ett nu de hemsidor Internet. Hur hittar

politiska partierna lägger ut

Internetanvändande medborgare till partiernas hemsidor, vad innehåller hemsidorna, de till interaktion och de ger möjlighet engagerar till demokratisk aktivitet Lockar de till politiskt

väljarna engage-

När letar efter partiernas hemsidor märks det tydligt att

mang man

bara är i början utveckling med Internet verktyg.

av en som

Riksdagspartiernas hemsidor har följande adresser:

socialdemokraterna s: www.sap.se moderaterna m: www.moderat.se

vänsterpartiet v: www.vansterpartiet.se

kristdemokraterna kd: wvvw.kristdemokrat.se

centerpartiet c: www.centerpartiet.se folkpartiet fp: wwwfolkpartiense miljöpartiet mp: www.mp.se

Internetanvändare lär sig snabbt adresser till hemsidor börjar att med "www" och svenska adresser brukar sluta med "se", och att sedan är det bara skriva det söker i mitten. Då att namnet man bör internetadress innehålla väljarna intuitivt ett partis ett namn som med. Men i dag får den väljare inte från

förknippar partiet som

| SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGHAFISK NÄRHET

början har www-adressen, och inte enkelt i söksom manövrerar verktygen nätet, svårt att hitta till vissa partier. Den väljare som inte känner den politiska historien söker sannolikt efter snarare "socialdemokraterna" än efter sap" hon letar efter det

när partiet.

Vill hon nå moderaterna eller kristdemokraterna det tveksamt är om det är sökordet moderat respektive kristdemokrat hon som prövar först. Jag partiernas hemsidor skulle bli lättare tror att att hitta nätet deras Internetadress så

om långt som möjligt vore

identisk med vad partiet brukar kallas i media.

Hemsidorna innehåller mycket information och det mesta ger

intryck av att partierna vill ut information. Där finns vecko-

ge

brev, information, protokoll, frågor partiet driver

som kampanjer kring, pressreleaser, ansökan partimedlemskap, länkar till om regio-

nala och lokala partiorganisationer och till kommunika-

möjligheter

tion med e-post och till interaktion debattsidor. Hemsidorna är

tillgängliga globalt har nödvändig utrustning och alla

om man

Internetanvändande väljare kan information samma via nätet,

oavsett för tillfället befinner sig långt från sin bostadsort om man eller är hemma. Partiernas hemsidor alltså minska är ett sätt att effekten kommunernas och landets ökade

av sociogeografiska genomsläpplighet. IKT används det sättet för överbrygga det

att geografiska avståndet mellan väljare och valda.

Ökade till Internetkontakt

möjligheter mellan väljare och valda

kan förknippas med både positiva och negativa effekter. En

positiv

effekt skapas människor i olika vill sin av att grupper som påverka

egen fysiska omgivning kan söka sig till sociala gemenskaper

nätet har intresse den för hitta som samma som egna gruppen, att andra kan dela med sig sina politiska erfarenheter i andra som av lokalsamhällen där de driver sitt intresse. Det kan

exempelvis röra miljöfrågor, kvinnofrågor eller landsbygdsfrågorå Denna

typ av sociala intressegrupperingar nätet har demokratisk

en potential

eftersom de bottnar djupt intresse i ett som yttrar sig ett engageför förändra den eller det samhälle där vistas. mang att ort man Internet kan således bidra till förnyelse av politiken genom att män-

niskor inte känner sig hemma i traditionella

som politiska organisa-

tioner kan skapa idébaserad, social för en arena politiskt engage-

och arbete den plats där bor. mang man En negativ effekt kommer uppenbaras i takt med alltfler att att

väljare utnyttjar e-post som kontaktväg till politiker. Då kommer

det krävas allt större arbetsinsats för besvara att en att e-posten. Risken är politikerna, när har och

att nyhetens behag lagt sig e-post-

brevlådan är överfull varje finner mindre attraktiv. morgon, e-posten

KAJSA ELLEGÅRD

Även får långa svarstider, något vanliga brev till politiker e-post som sedan länge haft.

Hemsidan en möjlighet att vara aktuell... i denna antologi för EU-stött demo-

Agneta Ranerup redogör ett

i Göteborg med lokala debattfora stadsdels-

kratiprojekt tre

nämnders hemsidor. Projektets mycket ambitiösa mål ökat var demokratiskt deltagande. De totalt cirka 50 000 invånarna i de tre

stadsdelarna fick tillgång till 9 datorer placerades i offentliga som

Under hela perioden gjordes sammanlagt 362 inlägg i de tre miljöer.

debattfora och dessa kom 65 från politiker. av

I projektet hämmades debatten den begränsade tillgången till

av datorer. En faktor förefaller problematisk är utannan som vara

vecklingsarbetet, där andra lokala föreningar än de partipolitiska

involverades för utforma debattfora. Ett projekt med ambitioner att öka den deltagande lokala demokratin kanske i högre grad bör att

byggas insikter från andra grupperingar än de politiska partierna,

åtminstone målet vitalisera demokratin och locka männiom är att skor inte känner sig attraherade politik i traditionell utformsom av

ning till politiskt Projektet löpte under perioden 1996-

engagemang. 1998. Ännu våren 1999 saknas hemsidor för flera stadsdelsnämnder i Göteborgs kommun, och bland dem har hemsida saknar som flera debattforum. Det är uppenbarligen mycket trög proett en utveckla kommunikationsmönster mellan väljare cess att ett nytt och valda även den teknik utnyttjar är kringgärdad av en om man

kraftig "hype".

Som har ökar den sociala räckvidden för budskap sett som hemsidor Internet. Det innebär medborläggs ut att som inte bara kan ha synpunkter den kommunen eller gare egna stadsdelsnämnden även kan söka till och hämta inspiutan att oss ration från andra kommuner. Den ökade sociala räckvidden ställer

inför dilemma: Ju den sociala räckvidden ökar, desto oss ett mer mindre möjlighet har individ utnyttja hela dess potenman som att tial. Detta dilemma har motsvarighet i den ökade geografiska en räckvidden Vi hamnar i räckviddens sociogeografiska paradox, där

står rustade med möjligheter både socialt och fyenormt stora

samtidigt för realitetens tidrumsliga be-

siskt som är utsatta Vår tid och våra fysiska, mentala och ekonomiska

gränsningar.

gör det omöjligt utnyttja dessa möjligheter fullt begränsningar att

Vi har byggt drömslott får fler och fler är ut. ett som rum, men likväl nöja med vistas i alla dess åt tvungna att oss att ett av rum

l SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

gången. Den ökade sociala räckvidden kan förknippas med

ytterli-

ett problem demokratin ska vitaliseras: Det räcker inte gare om att

medborgaren själv kan söka sig till mängd intressegemenskaper

en och partier via Internet, det krävs dessutom Våra 349 riksrespons.

dagsledamöter skulle snabbt kunna fylla sina dagar

med att svara medborgarnas e-post de så bara fick inbjudan delta i om att en demokratisk dialog från bråkdel hela befolkningen. Ännu en av mer problematiskt skulle det kunna bli för våra 22 EU-parlamen-

tariker...

Många medborgare har länge följt den professionella politikens

vindlingar från sidan och sig efter politikernas initiativ. Det anpassat har kortsiktigt varken gjort till eller från i välfärdssamhället det när varit relativt enkelt skaffa försörjning och service, och när friatt tidsaktiviteter har utbjudits till förhållandevis kostnad. Vi har

ringa

vid inte själva behöva initiativ och utnyttja vår vant oss att ta poli-

tiska kraft att påverka samhällsutvecklingen för det

gemensammas bästa. När välfärdssamhällets inte räcker till resurser längre samma nivåer tidigare blir det större resursfördel-

som motsättningar kring

ningen och behovet politiskt ökar. I det här av engagemang sammanhanget borde Internet utmärkt medel för argumentation vara ett och kommunikation mellan väljare och valda. Ett forum skulle

kunna Svenska kommunförbundets hemsida. Den innehåller vara en mängd högst aktuell information, dess valinformation i men är ännu april 1999 inte aktuell än den den 24 september 1998. Där mer var framgår bland "Rösterna från kommundelannat att Göteborg om

ning räknas fredag För göteborgarna vad har hänt

som vet som sedan valet och inte minst för alla dem sig djupt för som engagerat eller delning kommunen, framstår detta emot av närmast som ett demokratiskt hån. På den här hemsidan borde debatt föras

en livlig

om kommunstorlek, stadsdelsnämnders mandat, politikernas om om lokala förankring bland väljarna inom stadsdelen och

om väljarnas

för delta i den politiska intressanta, ansvar att processen. Mycket men mycket svåra frågor skulle kunna locka fram debatt och som leda till engagemang.

Liknande inaktualiteter möts emellanåt också

man av politiska

partiers hemsidor. Ännu i slutet 1999 kunde läsa av mars man en hemsida från våra partier det är viktigt sin ett av stora att att utnyttja

rösträtt i september 1998. Det är naturligtvis viktigt rösta,

att men det valet är sedan länge genomfört. Sådana föråldrade

budskap ger

inget bra intryck. Här borde i stället vital eftervalsdebatt föras, en mellan intresserade väljare och valda. Ytterligare hur

ett exempel

hemsidor används kataloginformation interakmer som än som ett

KAJSA ELLEGÅRD

tivt verktyg är de hemsidor för kommuner och partier, där endast

traditionella kontaktvägar och postadress

telefonnummer anges

till politikerna. Det är sannolikt inte vad den väljare söker sig

som till partis eller kommuns hemsida väntar sig. Eftersom han/

ett en hon sökte partiet via hemsidan Internet förväntar han/ hon

upp

sannolikt också kunna använda IKT för meddela sig med sig att att politiker. Om den möjligheten saknas riskerar samhället

att tappa

potentiellt politiskt engagerade väljare.

Hemsidor är ett sätt att kommunicera politiska frågor, men

om de kan inte fullt ersätta personliga möten i vardagen. Hemsidan

ut kan bara användas för kontakter med dem är Internetkunniga,

som

politiker har för hela befolkningen. Så länge bara drygt

men ansvar hälften svenskarna har tillgång till dator, bara del dem också

av en av till Internet, och långt ifrån alla medborgare Internet ett

ser som naturligt kommunikationsmedel till politikerna, så måste politiker leva i två kommunikationsvärldar. Så till slut är ändå den mest

nog

kritiska punkten för partiernas politiker skaffa sig fast och djup

att kunskap och förankring i människors sociala och materiella

om tillvaro i valkretsen de vill vitalisera demokratin. De

om stora utma-

ningarna är utveckla den politiska förmågan förhålla sig till

att att

kommunens och nationens ökade sociogeografiska genomsläpplig-

kunna hantera medborgarnas ökade horisontella rörlighet het, att och kunna minska de negativa effekterna ökad vertikal

att av styr-

ning inom politik såväl i näringsliv och förvaltning. Grunden

som

politiskt förtroende i dessa frågor läggs politikerna har

för ett om förståelse för vardagens rutiner, nöjen och bekymmer.

Social gemenskap med geografisk

distans alienation eller vitalisering av

-

demokratin

När Lubbe Nordström gjorde sin långa genom Sverige 1930-

resa talet beskrev han och ibland ganska nedlåtande, vad han

noggrant, fann i svenska hem. Han konstaterade också de flesta kommu-

att

nalpolitiker uppvisade imponerande social och geografisk förank-

en

ring. Hans samhällssyn innebar geografisk förankring skapar

att förutsättningar för sociala relationer och han ville därför lära känna bygdernas materiella värld 1 för bättre kunna förstå

ramar att människornas tänkande och den kultur de skapade värld 2 och 3. Utifrån den kunskapen kunde han sedan argumentera för moderni-

seringsprojektet.°°

l SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

Lubbe Nordström ville själv och uppleva människors sociala se

och geografiska förutsättningar för leva liv, och nöjde sig

att ett gott därför inte med indirekta Likaväl Lubbe Nordström rapporter. som undvek sätta filter mellan sig och det han talade bör att ett om, anlägga viss sund skepsis alltför tilltro till teknikers en mot stor nya förmåga att lösa sociala problem, exempelvis för vitalisera demoatt kratin. Britt Östlund redovisar i studie hur svårt det kan en vara att introducera och för tekniskt mellansteg i verksamacceptans ett het baseras i grunden social relationf Hennes studium som en av

handla-hemma-terminaler, visade terminaler använ-

att ytterst des så beslutsfattarna hade tänkt sig. Människornas tankevärld som värld 2, behov värld 1 och sociala kultur värld 3 överav mat ensstämde inte alls med beslutsfattarnas bild, begränsades till som handla mat". Detta exempel visar vårt specialiserade effektiatt att vitetstänkande har lett alltför långt från helhetsbetonad föross en

ståelse för människors levnadsomständigheter. Tjänstemän, plane-

lika väl politiker behöver sådan social och geografisk förrare som ankring Lubbe Nordström beskrev så idylliskt i citatet som som inledde denna Det duger inte enbart komma med tekuppsats. att

niska lösningar till vad i grunden är sociogeografiska problem.

som Inte tekniken är IKT. Tilliten till den politiska demokratin ens om kanske sitter i att den har mänsklig klangbotten än en snarare en teknisk och därför kan demokratin troligen bara vitaliseras genom direkt, socialt och geografiskt förankrat mänskligt där engagemang tekniken används verktyg. som Två retoriskt skickliga politiker 1970-och 1980-talen, Olof

Palme och Torbjörn Fälldin, lyckades medborgarna tänka i

att sådana kombinerade sociala och geografiska Även detta termer. om före IKT-eran så de horisontella och vertikala relationerna var var

redan omfattande inom politik, förvaltning och näringsliv. När Olof

Palme under valrörelse besökte Ludvig Svenssons gardinfabrik i en Kinna utnyttjade han sin retoriska förståelse för vardagslivets villkor och människors önskan smycka sina hem: Ludvig Svensson om att skulle inte behöva orolig för socialdemokratisk politik, vara en eftersom den skulle leda till ökad konsumtion och då skulle

många

människor köpa gardiner för göra sin bostad fin. Palme nya att anknöt därmed till tankar social och geografisk förankring i mänom niskors vardag, sådant alla människor kan känna igen sig som Torbjörn Fälldin använde sin i debatten pensionssystemamma om och han vände sig till människors ansvarskänsla för kommande met generationer i kärnkraftsdebatten. Fälldin anknöt till social förankring i nära relationer, sådant alla människor kan känna. Båda som

KAJSA ELLEGÅRD

politikerna rörde djupt vid människors vardagstankar och känsloliv i sin retorik.

Min förmodan IKT kan bli ett kraftfullt instrument i de-

är att mokratiska dialoger för de politiker retoriskt kan

som engagera

medborgarna känslomässigt och samtidigt använda geografiskt och

socialt förankrade förnuftsargument. Annars är risken stor att IKT bara blir kanal föra information och tekniken kan lida

en ny att ut

politiskt skeppsbrott bara välfriserade massbudskap förs till

om ut folket. Om också medborgarna kan använda IKT för sina politiska

syften är frågaf För undvika potentiellt engagerade

en annan att att väljares intresse övergår i frustration och protest måste IKT utnyttjas så dess interaktivitet tillvaratas så att vitaliteten spritter i

att me-

ningsutbytet.

De frågor inledningsvis ställdes i uppsatsen kan inte

som ges några entydiga beror vilka val successivt

svar, utan svaren som

görs politiker och medborgare när det gäller utnyttja IKT för

av att

vitalisera demokratin. Långsiktigt måste beakta den att man att snabba, direkta och individuella kontakt mellan väljare och politiker

inledningsvis kan nås via Internet med stor sannolikhet klingar som

Precis bilen, gång befriade geografiskt,

av. som som en oss numera även i mindre städer orsakar trafikstockningar, kan Internet leda till

kommunikationskollaps.

Vårt dilemma är när människans individuella sociala och

att geografiska räckvidd ökar, så ökar också kommuners och nationers

sociogeografiska genomsläpplighet, och resultatet blir har

att

skapat möjligheter är så stora att inte kan utnyttja

oss som en särskilt del dem, och kanske heller inte ännu förstå dess fulla

stor av implikationer teoretiskt plan. Kan det till och med bli så

ens ett

de verkliga Internetentusiasterna känner sig alienerade från den att

geografiskt förankrade politiska demokratin IKTs betydelse för

den deltagande demokratin kan bli mindre än vad i dag

tror

grund den ökade räckviddens sociogeografiska paradox. Därför är

av

det mycket viktigt följa vad händer rent empiriskt

att noga som ifråga IKT-användning i människor med olika inten-

om grupper av

siv Internetanvändning, och i relationen mellan väljare och politiskt

valda representanter.

IKT kan således politiker möjligheter skaffa sig viss förstå-

ge att else för medborgarnas liv och leverne, IKT kan inte ersätta

men

sinnesintryck djup geografisk förankring och sociala

som ges av möten med människor i vardagen, och därför är det fortsatt fun-

av

damental betydelse politiker äger geografisk förankring och att

att

de är underkunniga medborgarnas vardagliga levnadsomständig-

om

I SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

heter. I dag är det demokratiproblem detta sociogeografiska

ett att samspel bekostnad tilltro till tekniska lösningar för

tonas ner av

förenkla deltagandet i den demokratiska Förväntatt processen. ningar byggs att IKT tekniskt verktyg har innebo-

upp om som en ende demokratisk potential. Vi behöver med rejäl

utrusta oss en

portion sund skepsis teknikfixeringenf och utveckla kreativa

mot förslag till vitalisering demokratin där social och geografisk för-

av ankring kan förenas med IKT i de allt sociogeografiskt

mer genomsläppliga kommunerna.

Jag skulle vilja tillfälle de medborgare och kommunalpo-

att ge

litiker tar sig detta stora, viktiga, engagerande, ansträngande

som an och ansvarsfulla arbete "en liten enkel blomma.

Noter

l Lubbe Nordström 1938, sid 183.

2 Lubbe Nordström 1938.

3Det bara män värdar för Lubbe Nordström under hans Han

var som var resa. framhäver emellertid i sin bok han mötte imponerande kvinnor hade

att som mindre officiella, inte desto mindre betydelsefulla roller i många kommuner.

men 4 Hägerstrand 1985, Lenntorp 1998. Begreppet lokal ordningsficka"

är synonymt med "lokal tidrumsficka och den engelska är "pocket of local order.

termen Hägerstrand 1993 använder termen förloppslandskap för att beteckna vad

som sker jordytan när olika mänskliga och naturbetingade pågår.

processer 5Ellegård 1986 och 1989.

6Begreppet lokal ordningsficka kan användas många olika organisatoriska och geografiska nivåer exempelvis bostaden, arbetsplatsen, skolan, klassrum-

rummet, met, skolgården, regionen, nationen osv. Lokala ordningsfickor behöver alltså inte följa administrativt avgränsade rumsliga enheter. Man väljer lokal ordningsficka efter vad vill sätta fokus på. Kommunen lokal ordningsficka är i dag

man som en mycket större enhet än före kommunsammanslagningarna inleddes 1950-

som talet. Kommunen lokal ordningsficka har förändrats lagstiftning

som genom som fått konsekvenser långt utöver de administrativa förhållandena. Detta illustrerar den lokala ordningsfickan processuellt begrepp. Jorden helhet kan också

som som betecknas lokal ordningsficka, och det är speciellt relevant när talar

som en om den globala miljöpåverkan våra verksamheter har, och även när diskuterar

som storföretagens alltmer världsomspännande och sammanlänkade verksamheter och dess konsekvenser för utvecklingen i hela länder och direkt berörs

orter som av nedläggningar eller etableringar.

7Det finns formella och informella verksamhetsorganisationer. Företag och politiska partier är exempel formella verksamhetsorganisationer, medan klubbar och sociala nätverk är informella verksamhetsorganisationer.

KAJSA ELLEGÅRD

8En artefakt är ett materiellt fenomen är tillverkat människan. Enligt

som av Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 1998 är artefakt ett

en konstgjort föremål.

9En människa, levande varelse eller ett ting, kan avbildas tidsgeografiskt

en annan med individbana. Individbanan grundbegreppen i det tidsgeografiska

en är ett av notationssystemet sätter fokus processer och förlopp. Detta ger i sig självt

som begränsade kunskaper om förutsättningar för sociala, ekonomiska och psykologiska förhållanden och det är fysiska rörelser framträder omedelbart i bilden.

som Individbanan har flera syften förutom att betona tillvarons processkaraktär, exempelvis att tydliggöra och samma människa kan stå i olika relationer till

att en olika människor och fenomen vid olika tidpunkter. Detta komplexa relationsmönster som alltså ändras över tid och i rummet kan användas utgångspunkt

som för analyser grundade teorier från exempelvis sociologi, ekonomi och psykologi Ellegård, Nordell och Westermark 1999, och avbildar flera människor

om med hjälp individbanor och betraktar dem i relation till lokal ordningsficka,

av en visar individbanorna tydligt att några människor vistas där hela tiden, vissa människor kommer medan andra sig iväg ut den lokala ordningsfickan

ger ur under den aktuella perioden, och åter andra människor sig både ut

tar ur ordningsfickan och kommer tillbaka in igen under perioden, Hägerstrand

se 1970.

l° Den aktuella diskussionen företagens globalisering och internationalisering

om kommer inte att behandlas djupare här.

Detta påstående kan förefalla motsägelsefullt i tid där stora organisationer

en bryts i mindre divisioner eller dotterbolag. Men denna uppbrytning betyder

upp inte de slutliga och avgörande besluten fattas i de mindre enheterna. Högsta

att ledningen har alltid initiativet och sista ordet. Flera företagsnedläggningar de senaste åren har tydligt illustrerat detta, bland annat Volvos nedläggning av sin fabrik i Uddevalla 1992 se exemplevis Sandberg red. 1995.

z Det internationella företaget Lear Seatings nedläggning sin produktionsenhet

av för bilsäten i dalsländska Bengtsfors 1999 blev ett hårt slag för kommunen. Här bildades snabbt regionala och nationella allianser kom med förslag till

som ersättningsverksamhet inom femårsperiod. De praktiska resultaten av detta

en återstår att se.

13Hägerstrand 1985, Popper och Eccles 1977.

MKulturen i värld 3 kan också manifesteras materiellt i värld där exempelvis statyer, byggnader, monument och andra artefakter är kulturbärare.

5 Människors rotfasthet i lokala ordningsfickor varierar i det långa tidsperspektivet. Såhar till exempel antalet människor flyttar från plats till

som en en annan inom Sverige ökat kraftigt under 1900-talet. Antalet invandrare har också ökat stort; i början 1900-talet Sverige ett utvandrarland och sedan 1930-talet är

av var det i huvudsak land med större invandring än utvandring. Statistiska Central-

ett byrån 1999 och Statistisk Årsbok.

6Jeanna Oterdahls morgonbön den 29 april 1933, hundraårsdagen Mathilda

av Halls, grundare Vasa kommunala flickskola i Göteborg, födelse. Citerad i Ljung

av 1987.

l SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

17Putnam 1992 alltså den politiska sfären är beroende villkor och

menar att av förhållanden i den civila sfären.

18Allardt 1977, Statistiska Centralbyrån 1977, 1993 och 1996c.

19Andelen de röstberättigade röstade i riksdagsvalet har minskat under de

av som senaste decennierna 1982: 1,4%, 1991: 86,7% och 1998: 81,4%. Valdeltagandeti kommunalvalet brukar ligga något under riksdagvalet.

2° valet till EU-parlamentetI år 1995 Valdeltagandet i Sverige 41,6 °/ooch år

var 1999 minskade det till 38,8 °/o.

2 Hägerstrand 1987.

u Hägerstrand 1974.

23Lenntorp 1976.

24Även de har blivit betydligt längre i mätt kilometer under 1900-talet har de

om tidsmässigt hållit sig relativt stabila. Förflyttningar rör så kallade fritidsakti-

som viteter ökar mest. Vilhelmson 1997.

25Hägerstrand och Lenntorp 1974, Ellegård, Hägerstrand och Lenntorp 1977 och Ellegård och Lenntorp 1993.

26Lenntorp 1976.

27Till IKT räknas även brev och brev är ingen nymodighet. En stor samling brev från hundra år publicerades i Dahlström 1998 och där framgår sociala

ett par intressegemenskaper tydligt.

28Ingelstam 1999 problematiserar tillit, förtroende och IKT.

29Detta problemkomplex behandlas Voghera 1999.

av 3°Ingelstam 1995, Putnam 1992.

3 Detta parallell till den situation funktionshindrade och invandrare

är en som befinner sig med den väsentliga skillnaden invandrare och funktionshindrade

att inte särskiljer sig grund udda intressen, utan att deras utsatthet beror

av mer hur de uppfattas av människor i majoritetssamhället.

32Förutsatt har tillgång till nödvändig utrustning förstås.

att man

Nordström 1938, sid 138.

34Före kommunindelningsreformen 1952 fanns det cirka 2 500 kommuner och i dag finns 289 stycken. Medelantalet invånare före reformen cirka 1 000 invå-

var

kommun, och 1997 det cirka 30 000, med variation från 2 813 nare per var en

till 727 399 Stockholm. Nationalencyklopedin och Statistisk Årsbok.

Sorsele

35Valdeltagandet är också regelmässigt lägre i kommun- än i riksdagsvalen, not

se 19. Dagis till alla", maxtaxa dagis", ivården", världens bästa skola

eget rum

allt detta är exempel rikspolitiska initiativ kräver mycket större förståelse - som för de lokalt förankrade variationer förekommer i den kommunen än vad

som rikspolitiker kan skaffa sig. Deras överblick begränsas till erfarenheter, till

egna rapporter från partikamrater, kortvariga besök platser i landet och till vad

ute

framgår statistiska genomsnitt. Problem att förverkliga initiativen visar sig som av när idealen möter den komplexa verkligheten i de olikartade kommunerna.

KAJSA ELLEGÅRD

36Det krävs förstås dessutom att har ett aktivt intresse för att vilja ta reda

man saker vill påverka.

som man 37Seexempelvis wwwmembers.tripodcom/nvcol/CMCh98main/index.htm, eller www.lio.se/Proiektkatalogánternatproi/tabell.htm. 38Medlemmarna finns dock kroppsligen alltid någon plats de inte

även om tänker det. 39Rheingold 1994. 4°Thornton 1996. 4 kan alla skrivkunniga sända brev till politikerna redan i dag.

Fast strängt taget 42Men det är inte säkert att denna möjlighet realiseras. 43värld 3. 44värld 2. 45Det innebär idéerna i värld 2 får svårt realiseras grund att de

att att av geografiska avstånden och den fysiska förankringen i den materiella världen värld 1 har avgörande betydelse. 46Tillgång till dator kan betyda att det finns dator hemma, det år inte

en men säkert att denna är tillgänglig för alla i hushållet, eftersom den oftast är

personer ockuperad andra hushållsmedlemmar. Ellegård och Ierndal 1999.

av 47Göteborgs kommun har beslutat att alla hushåll ska ha möjlighet till "gratis" Internetanslutning. 48Beteckningen hemsida antyder geografisk frånvaro social hemmahörighet

men och intressegemenskap. 49På del lokala partiorganisationers hemsidor saknas ofta än sålänge direkt e-

en postadress till många politikerna. Ofta står bara namn, postadress och tele-

av fonnummer, och då saknas möli heter till ersonli olitikerkontakter Via nätet.

l g P ga P 5°Det geografiska avståndet kan dock aldrig kroppsligen överbryggas med IKT. IKT påverkar värld 2 och kan inte rå värld

men 51Exempelvis för kvinnors arbete och utveckling

resurscentra www.resurscentra.o.se eller landsbygdsrörelsen wWw.sir.se. 52Regeringskansliets mål ska besvaras inom månad

nu är att e-post en radiointervju. 53Ranerup 1999. 54Tiden inkluderar planeringsperioden. 55wwwgoteborgse.

56Den geografiska räckviddens dilemma är att även individ kan resa

om man som långt kan ändå bara låta sin kropp vistas en plats gången.

man 57Här finns rot till den "infostress" många människor upplever. Segerfeldt

en som 1992, också Ingelstam och Sturesson 1993.

se 58wWW.svekom.se/sidan/artik94.htm 59SCB 1996a och 1996b, IT-kommissionen1997, Teldok 1997.

| SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTHESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

°°Han utnyttjade radion medium för beskriva vad han såg vid sidan

som att av boken. I dag skulle han sannolikt ha varit uppkopplad Internet och lagt sina

ut intryck nätet under hela Men han hade lika säkert också använt Internet

resan. för förbereda sin skaffa såmycket information möjligt

att resa genom att som om de orter han skulle besöka. Jag dock inte något skulle ha kunnat honom

tror att att tro att Internet skulle kunna ersätta upplevelser och sinnesintryck från

egna resan. 61Östlund 1995.

62Terminalerna är tillkomna för att förbilli ga inkö srutiner inom kommunal

p hemtjänst.

63Hägerstrand 1977.

64I Sverige härrör uppmärksammat exempel hur IKT används medborgare

ett av inom sociala intressegemenskaper från djurrättsaktivister "e-post-bombar"

som inrättningar där djur används vid experiment. Det kan dock inte betraktas

som ett konstruktivt bidrag i den politiska debatten.

65Johansson, Nissen och Sturesson 1998.

KAJSA ELLEGÅRD

Referenser

Allardt, Erik 1977 Att ha, att alslea, välfärd i Norden.

att vara: om

Lund: Argos

Dahlström, Eva 1998 red. Kära hrevvän. En hole och med hrev.

om

Stockholm: En bok för alla

Ellegård, Kajsa 1986 Utvärdering verksamhet, produktion och

av

iTAÖ 1985. Delrapport 3 i projektet

organisation Erfarenheter

arhetsorganisationsatvec/eling vid jiggfahri/e. Choros

av en ny

1986:7. Göteborg: Kulturgeografiska institutionen Göteborgs

universitet Ellegård, Kajsa 1989 A/erohati/e i tidens vav. En dokumentation

av

projekteringen Volvos i Uddevalla. Choros 1989:2.

av fabrik

Göteborg: Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs univer-

sitet

Ellegård, Kajsa, Hägerstrand Torsten och Lenntorp Bo 1977

Activity Organisation and the Generation of Daily Travel-

Two Future Alternatives". I Economic Geography 53:2. Clark

Ellegård, Kajsa och Lenntorp, Bo 1993 Tillvarons omvandling. I

Sveriges Nationalatlas: Arbete och Fritid. Höganäs: Bra Böcker Ellegård, Kajsa och Randi 1999 "IT womens control. I

Jerndal,

Users in action. Britt Ostlund och MariAnne Karlsson red..

KFB-rapport 1999:8

Ellegård, Kajsa, Nordell, Kersti och Åsa, Westermark 1999 Att ta

kontroll över sitt vardagsliv: Kvalitativ dagholesmetodför refle/etiv emancipation. Rådet för Arbetslivsforskning, konferensrapport

Hägerstrand, Torsten 1970 What about People Regional

Science". I Regional Science Association Papers, Vol XXIV

Hägerstrand, Torsten 1974 "Bosättningsmönstret politiskt

som

problem". I Bygg mänskligt. C. A. Ackling red.. Stockholm:

Askild och Kärnekull

Hägerstrand, Torsten 1977 Att skapa sammanhang i människans

värld problemet". I Kungl. vitterhets-, historie- och antilevitets-

akademien. Konferenser Stockholm: Almqvist och Wiksell

Hägerstrand, Torsten 1985 Time-Geography: Focus the

on

Corporeality of Man, Society and Environment Reprint from

The Science and Praxis Complexity, United Nations University

| SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

Hägerstrand, Torsten 1987 Tidens vidd och tingens ordning

-

några synpunkter innovationsförloppets historiska geografi. I Geografi i Bergen, nr 108

Hägerstrand, Torsten 1993 Samhälle och Natur". I

NordRefo nr

1993:1, temanummer Region och miljö. Nordisk Institut for

Regionalpolitisk Forskning

Hägerstrand, Torsten och Lenntorp, Bo 1974 Samhällsorganisa-

tion i tidsgeografiskt perspektiv". I Ortshandna levnadsvillkor. SOU 1974:2 Ingelstam, Lars 1995 Ekonomi för tid. Stockholm: Carlssons

en ny Ingelstam, Lars 1999, The Issue of will ICT make

press trust: a difference" I What diürerencedoes IT make Ingelstam, Lars och Sturesson, Lennart 1993 red., Brus över

landet. Om informationsöveøflödet, kunskapen och människan.

Stockholm: Carlssons IT-kommissionen 1997 Sweden in the society. SOU

Information

1997:63

Johansson, Magnus, Nissen, Jörgen och Sturesson, Lennart 1998

IT-ism Informationstekniken vision och verklighet.

- som

KFB-rapport 1998: 11

Lenntorp, Bo 1976 Paths in Space-time Environment; A Timegeographic Study Movement Possihilities Individuals. Meddelanden från Lunds universitets geografiska institutioner,

Avhandlingar LXXVII

Lenntorp, Bo 1998 Orienteringsanvisning i ett forskningsland-

skap. Svensk kulturgeografi. En exkursion inför 2000-talet. Martin Gren och PO Hallin red. Lund: Studentlitteratur

Ljung, Margareta 1987 "... Det finns hög och ljus syftning i sko-

lans historia flickskoleelevs betraktelser". IManliga struk-

- en turer och kvinnliga strategier. En bok till Gunhild Kyle. Meddelande från Historiska institutionen i Göteborg 33, 1987. Anita

nr Göransson och Birgit Sawyer red.

Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra Böcker

Nordström, Lubbe 1938 Lortsverige. Stockholm: Kooperativa för-

bundets bokförlag

Popper, Karl och John, Eccles 1977 The and its brain. London:

self

Routhledge 8C Kegan Paul

KAJSA ELLEGÅRD

Putnam, Robert 1992 Making Democracy Work: civic traditions in

modern Italy. Princeton: Princeton Univ Press

Rheingold, Howard 1994 Virtual commanitysfinding connection in

compaterised world. London: Minerva

a Ranerup, Agneta 1999 Elektronisk debatt i kommunal politik, i

denna volym Sandberg, Åke 1995 red. Enricbingprodaction. Perspectives

on

Volvo s Uddevalla plant alternative to lean production.

as an

Avebury

Segerfeldt, Claes-Henry 1992 Undvik informationsstress". I Pt-

föreningens skriftserieom information; 1

Statistiska centralbyrån 1977 "Levnadsförhållanden". Rapport

nr

Utveckling och nalåge enligt tillgänglig statistik 1976. Stockholm

Statistiska centralbyrån 1993 H lever vi i Sverige: några resultat

ar

från undersökningarna levnadsförhållanden ULF. Stockholm

om Statistiska centralbyrån 1995 Datorvanor 1995. Stockholm Statistiska centralbyrån 1996a Data i

om informationstekniken

Sverige 1996. Stockholm

Statistiska centralbyrån 1996b Data i

om Informationstekniken

Sverige 1996. Stockholm Statistiska centralbyrån 1996c Har lever vi i Sverige: några resultat

från undersökningarna levnadsförhållanden ULF. Stockholm

om Statistiska centralbyrån 1999 Statistisk Årsbok 1999 och flera andra

årgångar

Svenska Akademiens Ordlista 1998 Stockholm Teldok 1979 The Teldok Yearbook. Teldok rapport; 116.

Stockholm Thornton, Alinta 1996 Does internet create democracy

www.wr.com.au/democracv/indexhtm

Vilhelmson, Bertil 1997 Tidsanvändning och Att analysera

resor.

befolkningens rörlighet med hjälp

av en

tidsanvändningsundersökning. KFB-rapport 1997:12

Voghera, Eva 1999 Makt över teknik för funktionshindrade

- en

översikt över teori och begrepp. Arbetsnotat 204, februari 1999,

Tema Linköpings universitet

| SPÄNNINGSFÄLTET MELLAN SOCIAL INTRESSEGEMENSKAP OCH GEOGRAFISK NÄRHET

Östlund, Britt 1995 Gammal är äldst. En studie teknik i äldre

av

människors liv. Linköping Studies Arts and Science.

Linköping: Tema Teknik och Social förändring. Linköpings

universitet

Internetadresser

wwwxenterpartiense

wwwiolkpartiense

WWW. goteborgse

wwvmkristdemokranse wwwlio.se/Proiektkatalog/internatproi/tabellhtm wwvmmembers.trip0d.c0m/nyc0l/CMCh98main/indexhtm www.moderat.se www.mp.se. wwwxesurscentraöse www.sap.se www.sir.se www.svekom.se www.wr.c0m.au/ democracy/ index.htm

Wwwvansterpartietse

Platsbundna

gemenskaper med

virtuella

kopplingar

Elin Wihlborg

Det finns lyckas försörja sig platser många

personer som som andra lämnar just för att möjligheten att försörja sig blir allt sämre. Jan, Roger och Monika är sådana alla har valt att flytta till

som landsbygden för bo den plats där de vill leva i stället för där

att det finns arbeten. Detta har de kunnat förverkliga tack de

vare att har tillgång till modern information och kommunikationsteknik IKT1 och lång arbetslivserfarenhet och goda kunskaper IT. De

om vågar därför lämna tillvaro och bygga vardag

en trygg upp en ny

platser. med sig till den plats där de bor nya De tar resurser landsbygden, de kan använda för att utveckla kontakter med

som den lokala gemenskapen och sikt tillsammans utveckla möjligheterna även för andra människor platsen. De deltar i de lokala valen och de betalar skatt till kommunen och är så sätt inkluderade i folket och den lokala demokratin. Även Maria saknar

som arbetslivserfarenhet har tillfälligt flyttat till landsbygden för

att

kunna åka skidor under vintersäsongen och försörjer sig med hjälp

IT. Men Maria inkluderas inte i folket platsen, hon är av en av besökarna. Hon bor där under längre tid, kommer inte

en men att betala skatt, rösta eller bli delaktig i den lokala gemenskapen eller folket.

Försörjningsmöjligheterna landsbygdenz förändras

med användningen IT och därmed möjligheterna bo och vistas där.

av att Människorna lever plats utgör grunden för i demo-

som en folket

kratisk mening. Demokrati betyder folkstyre. Men folket platsen

är inte självklar kategori. Turister, sommarstugeägare och sä-

en songsarbetare kan till exempel inte sägas ingå i folket de bor

trots att

tid. Å andra sidan de arbetar distans från

platsen en som

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

platsen ingår formellt i folket har inte sin försörjning eller

men ar-

betsgemenskap platsen.

I demokratisk är det folket, demos, över platsens

en stat som styr

angelägenheter. Både folk och styre är problematiska

gemensamma begrepp. Det är svårt att avgöra vad styrs och hur det styrs.

som Vilka människor räknas folket platsen, och därmed har

som som

fullständiga rättigheter delta i styrelsen platsen, är centralt

att ett

problem i diskussionen demokrati, och kallas inklusionsproble-

om met.

I anslutning till debatten IT utvecklas tankar det de-

om om att mokratiska samtalet skulle kunna flyttas till IT-baserade

nya arenor,

bland andra Ranerups uppsats i denna antologi. På dessa se arenor skulle människor kunna mötas. Demos skulle då bli

nya grupper av de människor möts nätet i virtuell eller elektronisk de-

som en mokrati Men människor finns alltid plats, där deras dator

en kopplas i två/ sju4 hål i väggen, för kunna bli del det vir-

att en av tuella folket. På den fysiska platsen skaffar sig människorna de

mat, andas luften och de har kontakter med medmänniskor ansikte

mot ansikte. Oavsett hur tekniken utvecklas finns våra fysiska kroppar

alltid någon plats. Det är än så länge den fysiska kroppen

som definierar finns och vilket folk kan sägas tillhöra. Därför är

var mitt intresse undersöka hur människor med hjälp IT finner

att av försörjning platser, många andra lämnar, och blir del

som en av

folket där. Min utgångspunkt den fysiska lokaliseringen,

är att var

människor är, kan påverkas användningen IT och därigenom

av av förändra de är och vilket folk de tillhör.

var

Syfte

Denna fokuserar vilka är folket, eller inklusions-

uppsats som

problemet, landsbygden. Syftet visa och diskutera hur

är att

människor med hjälp IT kan finna försörjning landsbygden

av och därmed möjligheter bli del folket landsbyg-

nya att en av den och delta i den lokala demokratin. Detta syfte kan kort formuleras i två frågor:

Vilka möjligheter finns bo och verka landsbygden med 0 att

hjälp IT

av

Vilka inkluderas i folket landsbygden 0

Dessa frågor har för mig blivit aktuella i samband med empiriska fältstudier5 för min kommande avhandling. I mindre kommuner

ELIN WIHLBORG

landsbygden söker jag hur och varför frågan IT etableras

svar om i relation till lokal och regional utveckling. Fältstudierna har

ge-

nomförts periodvis under två år, huvudsakligen i två landsbygds-

kommuner där turismen tidvis viktig inkomstkälla. I båda

är en kommunerna finns aktiva och medvetna strategier för utveckla

att

användningen IT platsen. Syftet med dessa satsningar

av är att stärka konkurrenskraften och kompetensen hos människorna

som bor platsen och därigenom kunna skapa arbetstillfällen

nya platsen. I denna uppsats kommer jag att beskriva människor jag

som mött dessa platser och hur de med hjälp IT olika sätt skapar

av sin försörjning och så sätt kan bo kvar platsen. Jag kommer

att

påhittade människoöden, de är inspirerade flera olika ge er men av personer jag mött.

Uppsatsen inleds med övergripande teoretisk diskussion

en om

inklusion, gemenskaper och Hägerstrands analysbegrepp "Pocket of

Local Order". Därefter jag introduktion till begreppet IT.

ger en Sedan låter jag ingående möta Jan, Monika, Maria och

er mer nytt

andra bor landsbygden och skapar försörjning med stöd

som av IT. jag försöker förklara deras relation till platsen och hur de inkluderas i den lokala gemenskapen utgörs folket platsen.

som av Utifrån detta kommer jag att föra övergripande

ett mer resonemang

hur folket platsen skapas och vilka inkluderas i detta om som

folk. Avslutningsvis vill jag lyfta några normativa funderingar

mer kring hur folket landsbygden kan stärkas och kanske sikt öka i antal.

lnklusionens gränser

Vad är folket fråga varit aktuell inom demokratide-

är en som batten sedan den grekiska demokratin form. För att teoretiskt

tog

kring inklusionsproblemet det vill säga vilka är fol-

resonera - som ket använder jag mig Robert A. Dahls diskussion i artikeln

- av Demokrati procedur 1979/ 94. Där framhåller han grundanta-

som ganden för vad konstituerar folket, vilka sedan kan skapa

som en demokratisk procedur. Hans första antagande medlemmarna

är att har behov bindande beslut, vilket innebär det finns

av att gemen-

angelägenheter medlemmarna vill hantera tillsammans. samma som Dessa angelägenheter finansieras folket betalar skatt för

genom att hanteringen sådana angelägenheter. Därefter hävdar Dahl att

av folket bör ha möjlighet både fastställa dagordningen och fatta

att beslut. Således skall folket själva avgöra vilka frågor och

som tas upp fatta beslut dessa. Det är bara medlemmarna får fatta bin-

om som

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAH

dande beslut, vilket innebär medlemskapet inflytande. Med-

att ger lemmarna och deras krav hanteras lika, enligt det sista antagan-

men det kan ingen medlem ha överlägsna eller förhärskande krav.

Dessa grundantaganden kan sägas utgöra gränser för vad folk

ett är, det vill säga de uppfyller dessa krav är folk. Men vad gör

som ett att enskilda kan denna gräns och bli del fol-

personer passera en av ket

Folket finns inom givet territorium. I Sverige är den lokala

ett nivån kommunen, omfattar geografiskt område. I kommu-

som ett nallagen står att: Medlem i kommun är den är folkbokförd i

en som kommunen, äger fast egendom i kommunen eller är taxerad till kommunalskatt där" SFS 1991:900, KL 1 kap. 4 Men rösträtten och skyldigheten att betala skatt tillkommer endast den är

som folkbokförd i kommunen, således kan endast de delta i besluten

likvärdigt sätt, enligt Dahls grundantagande.

ett

Dahl fördjupar sig kring kompetensprincipen 1979/94254

som

avgörande för inklusion. Han hävdar medborgarskapet är kopplat

att till viss kompetens, Vilket han baserar främst barns förmåga, eller

oförmåga, att delta i den demokratiska maktutövningen. snarare Barn är exkluderade med hänvisning till de saknar kompetens.

att

Barn kan dock ingå i gemenskapen platsen. Gemenskapen°

utvecklas människors horisontella nätverk. Där skapar män-

genom niskor relationer möten ansikte ansikte. Människor

genom mot känner igen varandra och utvecklar social kompetens för

en att

skapa gemenskap bland dem bor platsen.

en som

"Pocket of local order

Folket platsen skapar ordnade verksamheter de och

av resurser restriktioner finns platsen. Det finns olika lokala ordningar

som för hur verksamheter tolkas. Hägerstrand 1985

bland annat utvecklade begreppet poc/eet local order lokal tidsrumsficka

- en för förklara hur och restriktioner samverkar plats i

att resurser en

lokal ordning, vilken i sin tur kan förklara hur händelser hanteras en

och problem löses platsen.

The human pockets of local order directly added

are super structures, to

nature and not possible to maintain without that base. /.../ The human

world full of in landscapes, homes, and factories that

arrangements

have been consciously designed to provide pocket of local order. A

number of socially agreed institutions and rules of behaviour have

great

the Our deeply ingrained territorial habits and elabo-

same purpose. our

ELIN WIHLBORG

i

rate legal rules concerning ownership and rights of indicate how

access

important predictable of pockets of local order for the

a pattern con-

duct of human life. Hägerstrand 1985:208

Lenntorp 1998:72 ff. översätter begreppet med lokal tidsrums-

en

ficka. Ellegård använder i sin uppsats i denna antologi begreppet lokala ordningsfickor för sak. Utgångspunkten för denna

samma ansats är att alla platser utvecklar internaliserad ordning för

en egen

sin verksamhet samt de värderingar och föreställningar kopplas

som till vad sker platsen. Begreppet kan även hjälpa förstå

som oss att hur den lokala historien avspeglas i den ordning i dag domine-

som

platsen. Platsen förmedlar värderingar och erfarenheter till sina rar invånare och besökare.

Folket som begrepp

Sammanfattningsvis är i formell mening de har beslutan-

folket som

derätt över platsens i de avseenden folket själva

resurser som anser

sig vilja lyfta angelägenheter. För att delta i denna

som gemensamma hantering har folket rösträtt och skyldighet betala skatt. I

att en mer social mening är de är del den lokala gemenskapen

folket som en av och känner tillhörighet med de andra människorna bor

som som platsen och den lokala ordning utvecklats där.

som

Vad kan IT vara

Människor har olika associationer till begreppet IT. Många förknip-

IT med datateknik och någon form elektronisk kommunikapar av tion, andra konkret koppling till Internet. Men be-

gör en mer traktar och skrivmaskiner IT. Även elektroniska och

pennor som telekommunikationstekniska ting betraktas inte alltid IT,

som exempelvis är det endast fåtal talar Bankomater

ett personer som om när jag ber exempel IT. Bankomaten kan sägas teknisk

om vara en

lösning är så väl integrerad i vardagslivet att bankkunderna,

som som använder den, inte reflekterar kring att det är form

en av informations- och kommunikationsteknik. En förklaring är

annan

det är glest mellan bankomaterna just landsbygden och de att därför har liten erfarenhet använda dem.

av att

Vardagens verksamheter olika erfarenheter och kunskaper

ger oss kring densamma. För de allra flesta domineras vardagen skapa

av att försörjning. Möten med IT kan därför oftast relateras till förvärvsarbete eller eget företagande, sådana erfarenheter tekni-

av

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

ken kan därför för många sägas utgöra den dominerande grunden för tolkningen IT. De själva använder IT kan ha lättare

av som att förstå när tekniken och dess konsekvenser diskuteras i det offentliga samtalet.

Det har visat sig att det finns skillnader i hur begreppet IT

används olika platser, vid tid. På vissa platser blir det

samma ett

hippt begrepp många använder sig ganska oreflekte-

som av ett

sätt. I kommun, ingår i denna studie, har kommurat en som ett av nalråden satsat hårt IT och drivit frågan, främst vad gäller småfö-

och utbildningar för arbetslösa. Där använder många mänretag niskor begreppet IT, de fyller det med olika innebörder, utifrån

men

erfarenheter, kunskaper och behov i den aktuella situationen. egna Några talade internationalisering, andra elektronisk

personer om om handel och ytterligare andra möjligheten att chatta internet.

om Gemensamt i de olika tolkningarna dock de kopplade

var att sam-

begreppet med framgång, utveckling och effektivitet. Sådana

man begrepp dominerar den allmänna såväl nationella internationella

som samtidsdebatten IT Johansson 1998.

om

kommun startade IT-satsningarna i form tele-

I en annan av en

långt innan begreppet IT etablerat; här använder invånarna stuga var fortfarande i hög grad begreppet data för beskriva, sak

att samma

andra platser lägger i begreppet IT. Data betraktas

som personer då något komplicerat måste kunna för hänga med i

som som man att samhällets utveckling, inte alltid något själv har kon-

men som man troll över. Därigenom får de bor de olika platserna olika

som bilder IT och dess användningsområden. Förståelsen för och

av användningen IT, utvecklas inom för olika POLO och

av ramen varierar därför.

Försörjningsmöjligheter på landsbygden

Människor landsbygden har, i likhet med alla andra människor, olika förutsättningar och intressen formar deras vardag7. En

som

stor del vardagen består att skapa försörjning, förvärvs-

av av genom

arbete eller eget företagande. Möjligheter att skapa försörjning

platser landsbygden är beroende de och restriktioner

av resurser

finns platsen och är tillgängliga för den enskilde. Försörjsom

ningsmöjligheter är grundförutsättning för människor skall

en att kunna bo plats. Genom historien har människor varit mycket

en

uppfinningsrika för skapa försörjning platser med tradi-

att som tionellt mått haft de oattraktiva förutsättningar.

mest

ELIN WIHLBORG

IT kan teknisk ökar möjligheterna för sådan

vara en resurs som

uppfinningsrikedom. På landsbygden, definition ligger

som per distans från större och service, skulle IT kunna användas för

orter

minska de upplevda avstånden. IT kan så sätt att vara en resurs landsbygden, det är inte säkert det är det för alla.

men att

Reichs arbetskategorier

För att kategorisera olika typer försörjning med hjälp IT utgår

av av jag från Robert E. Reichs diskussion post-industriell arbets-

om en marknad i boken Tbe war/e Nations 1991/ 948. Reich intresserar sig för förändringar den amerikanska arbetsmarknaden i relation

av till global ekonomi. Han relaterar inte direkt till utvecklingen

en av IT inom arbetslivet, implicit kan det utläsas hans framställ-

men ur

ning. Han har iakttagit, vad han kallar, olika arbetskategorier, där

tre den amerikanska arbetskraften i internationell konkurrens.

agerar Reich kallar dessa tre är: symbolamzlytiska tjänster, rutinmässiga produktionstjänster och persontjánster. Förutom dessa finns det

tre en

enligt Reich, utgör omkring fjärdedel den

restpost som, en av amerikanska arbetskraften, här återfinns bland andra sådana utvin-

som

naturresurser, exempelvis jordbrukare Reich 1994:159. Dessa

ner utvinner till skillnad från de arbetsroller Reich intres-

naturresurser,

sig för hanterar information för att skapa försörjning. serar som

Symbolanalytiska tjänster är sådana där identifierar och

personer löser problem samordnar resultaten. Dessa tjänster utförs i

samt konkurrens global marknad. I Reich tolkning lämnar dessa

en

sin fysiska förankring. Företagsledaren lever inte längre

personer dagligen fabriken där han tidigare mötte arbetarna. Vardagen

utspelar sig för företagsledaren flygplatser och konferenshotell

där han möter andra företagsledare, finansiärer och konsulter.

Rutinmässiga produktionstjänster finns, enligt Reich, för hand

att ta

den mängd rådata "...som måste behandlas ungefär om enorma

enformiga sätt arbetarna vid de löpande banden... samma som

1994:155. Persontjänster handlar sådan service

Reich om att

måste utföras individ för och därmed inte säljs

av en en annan världsmarknaden 1994:156. Det innebär att tjänsten utförs

Reich

i personligt möte ansikte ansikte mellan kunden och den

ett mot

utför servicen. Exempel sådana tjänster är vad utförs som som av exempelvis daghemspersonal, busschaufförer och hotellanställda.

Reichs arbetskategorier fokuserar försörjningen, påverkar

som

vardagslivet flera sätt. Olika försörjningsstrategier olika möj-

ger ligheter till att välja bostadsort, att styra sin arbetstid och tillgången

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

till ekonomiska Vardagslivet formas kring arbetet, därför

resurser. väljer jag kalla de olika symbolanalytiker, rutinarbeta-

att grupperna

och servicearbetare. Därmed dock alla symbolanalyre inte sagt att tiker eller servicearbetare lever sätt och har värde-

samma samma ringar, långt ifrån. Men arbetsformerna visar logiken i det

snarare arbete utför och kring vilket de skapar sitt vardags-

som personerna

liv. De symbolanalytiker, jag mig mött, har stark och

som anser en jordnära förankring den lokala platsen till skillnad från Reichs

rotlösa kostymklädda symbolanalytiker ständigt är språng.

som Mina symbolanalytiker kan sägas ta med sig världen till lokalsamhället till skillnad från Reichs begreppsvärld där de helt lämnar lokalsamhället.

Arbetet i de olika arbetsrollerna fungerar enligt olika principer. Ersättningen för arbetet lönen -för service- och rutinarbetaren

relaterar oftast till arbetstiden. För symbolanalytikern däremot kan betalningen ske för viss tid, viss prestation eller bara för

en en att kunskapen finns tillgänglig. Rutinarbetaren sitter oftast stilla vid sin dataskärm och hanterar informationen. Servicearbetaren måste fin-

platsen där kunden finns. Symbolanalytikern behöver ofta nas träffa eller minst med andra symbolanalytiker för kreativt

prata att

kunna lösa sina uppgifter. Symbolanalytikerna upprätthåller så sätt sin kompetens och bevarar informationsövertag jämfört med

ett andra. Kraven kunskap och kompetens är annorlunda för rutinrespektive servicearbetaren. Personer utför rutinarbete kan lätt

som bytas ut. Rutinarbetarna lär sig tekniken gång och använder den

en sedan repetitivt och rutiniserat sätt. För servicearbetaren

ett handlar det lära sig rutiner och bemötande. Den sociala kom-

om att petens utvecklas i servicearbetet blir i många sammanhang

som personbunden. Barnomsorgens kvalitét kan delvis sägas ligga i

personalens kontakter och relationer med just de barn de dagligen möter. Lanthandlarens långa och breda lokala kännedom hon/ han

gör att känner sina kunder och kan stå för den lokala informationsspridning, eller skvaller. Ingelstam 1996 kallar sådan service för organiserad medkänsla. Servicearbetarna utvecklar och upprätt-

håller den lokala ordningen, för att anknyta till Hägerstrands be-

De är välinformerade platsen och det sker där, de grepp. om som kan till del sägas utgöra kittet i lokalsamhället.

Rutinarbetarna ofta både vad gäller tid för och innehållet i

styrs arbetet. Servicearbetaren har diffusare gränser kring innehållet i sitt arbete. Innehållet kan sägas till den aktuella situatio-

vara anpassat

där målet kunden det han/ hon efterfrågar just i den nen, är att ge situationen. Det kan ibland innebära arbetet kräver tid för

att mer

ELIN WIHLBORG

lyckas den service efterfrågas. Symbolanalytikerna där-

att ge som

lever sin kunskap, vilken de ständigt måste utveckla emot egen

och framhålla. Kompetensutveckling är del symbolanalytikerns

en av

dagliga arbete, där de har mått självbestämmande och

ett stort av

inflytande över organisering sitt arbete.

av

Nu kommer jag låta möta några olika de tre

att er personer ur olika arbetsrollerna. Mina beskrivningar dessa baseras

av personer flera för de inte skall kunna identifieras.

personer att

Att göra vad man vill där man vill symbolanalytikernas

-

vardag

Först vill jag låta träffa Jan flyttade från storstaden och hem

er som till sitt barndomshem landsbygden, sedan det företag han arbetade flyttat verksamheten till utlandet. På den

som programmerare gård där hans far knappt hade överlevt fiske och jordbruk byggde Jan, och hans fru Åsa, villa med utsikt över havet. De vill

en ny ge sina barn växa landsbygden. Åsa arbetar

möjligheten att upp som

lärare gymnasieskola elva mil bort utan passande kollektivtra-

en fik, vilket i hög grad hennes vardag. På sikt hoppas hon kunna

styr arbeta med skrivbyrå hemifrån. Första tiden försörjde de sig

en egen

Jans avgångsvederlag. Jan försökte starta mäklarbyrå, det

en men gick inget vidare det finns många i närheten.

trots att sommarstugor Jan sökte därför tjänst När han ringde

en som programmerare. upp dem han han inte ville arbeta företaget i Stockholm. Han

sa att fick jobbet detta och han arbetar distans. Företaget har

trots nu installerat ISDN och speciellt telefonabonnemang med kort-

ett

företagets växel i villan. Nu arbetar han hemma i villan nummer med utsikt över viken där hans far fiskade. En vecka i månaden

arbetar Jan i Stockholm för med möten och träffa kollegor.

att vara När Jan arbetar hemma hämtar han varje dag barnen det föräld-

rakooperativa daghemmet och går långpromenader med hundarna.

Han säger detta är livskvalité. Han upplever han har det bästa

att att

två världar; fast inkomst och stimulerande arbetsuppgifter och av en samtidigt friheten själv arbetstiden och möjligheten att bo

att styra där han vill och där han vet att hans familj har det bra.

När Monika träffade hade hennes barn familjer

en ny man egna och klarade sig själva, hon kunde liv plats. Av

starta ett nytt en ny

slump kom Monika och hennes blivande sambo Roger till liten en en

i skuggan fjället. De köpte gammal gård de rustat

av en som upp och fyllt med och gamla minnen. Halva

nya gemensamma egna huset är bostad med utsikt fjället. På andra sidan

uppemot ner mot

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

den lilla sjön vätter fönster och där har de varsitt arbetsrum. stora Roger har sin firma förmedlar kontakter mellan olika egen som

sågverk och skogsägare. Han säger att han har skogens bästa jobb

där han sitter i sin kontorsstol och med hjälp fax, telefon och av dator samordnar träden blir till brädor och vidare till hus eller så att möbler snabbaste och billigaste sätt. Monika lyckas än väl mer fylla sina dagar och sin plånbok olika uppdrag. Hon arbetade av

tidigare lektor högskolan och undervisar hon folkhög-

som nu skolan, gymnasiet och leder några studiecirklar. Hon också ger datakurser eftersom hon tycker det år viktigt människor lär att att sig att använda IT. Hon har knutit många kontakter i sin hemnya kommun och har varit delaktig i formuleringen kommunens ITav strategi. Emellanåt försöker hon hinna med måla och skulptera, att egentligen det därför hon flyttade; för alldeles var att en egen

ateljé.

Åter- och inflyttare skapar lokala ordningar som nya

Både Monika och hennes Jan och hans familj med sig man samt tar erfarenheter och verksamheter från andra platser till den plats landsbygden där de bor. internationella företag fanns inte Jans stora

tidigare i den lilla skärgårdskommunen, finns

representerat men nu delar det där och den kompetens Jan står för finns övervåningav i villan bredvid fiskarstugan. Det finns därför möjligheter för det en

globala företaget någon form spin-off effekt i Skärgårds-

att ge av samhället. Monikas arbete tillför kunskap och för ny nya resurser dem bor i fjällbyn och omkring i kommunen. Rogers som runt arbete skulle kunna utföras nästan helst, han de var som men säger att arbetar inom sågverksbranschen har större tilltro till honom som nu

när han bor i skogslänen.

ett av

Alla symbolanalytiker jag mött är återflyttare eller inflyttare,

som det vill säga de har bott flera platser innan de kom till just den här

platsen. De har så sätt tillägnat sig andra kunskaresurser - som och erfarenheter vilka de med sig till platsen landsbygper - tar den. De bidrar således alla till förändra den lokala ordningen. En att pocket of local order kan sägas ha utvecklats när dessa ny personer

dragit till platsen. Symbolanalytikerna med sig ord-

nya resurser tar ningar från andra lokala tidsrumsfickor till den plats landsbygden

där de bor och Verkar. Det är dock inte säkert de att nya resurserna integreras i lokalsamhället, flera orsaker. Den inflyttade kanske av inte vill eller kan dela med sig sin kunskap och sina erfarenheter, av de bor där sedan tidigare kanske inte något intresse de som ser av

ELIN W|HLBOHG

eller så kan kommunikationen dem emellan nya resurserna vara de inte fullt förstår varandra. De är for-

grusad grund av att ut

mellt del folket, betalar skatt och har rösträtt, det är en av som men inte de tillträde till den lokala gemenskapen.

självklart att ges

Människor och Jan återkommer i den nationella de-

som Roger

batten och i reklamen kring distansarbetare Johansson m.fl. 1998.

kan nyttja de finns i omgivningen

De är personer som resurser som både håll och distans. De kan behärska förändringar nära mer sker i omvärlden. De kan bidra till frågor kommer som att nya upp och kanske hanteras sätt i lokalsamhällets offentliga ett annat diskussionen, enligt Dahls första antagande. Denna diskussion är

inte offentlig debatt i storstadens mening, snarare mer av ett en samtal mellan människor, möts i butiken, dag-

som sprids som

eller i Av utomstående kan det liknas vid skvalhemmet skogen. en

ler, de inblandade uppfattas det positivt och betydelse-

men av som fullt stärka Det skapar förståelse för

för att gemenskapen platsen. där sker och hur andra uppfattar förändringar. Därigenom

vad som

upprätthålls folket platsen.

jag här beskrivit bryter delvis traditio-

De symbolanalytiker mot och kvinnligt. Det upplever de dock inte

nella mönster av manligt själva problem. Monika jag är ändå så annorlunda än som ett sa att, dem bor här så det är det ingen tänker att jag inte är som som de andra kvinnorna här. Att Jan handlar i lanthandeln, hämtar som barnen och går hemma hela dagarna tycker de andra i byn

dagis

inte så Han är ändå Nils flyttat hem, så

är konstigt. son som

det är, de och fortsätter, "men förstår inte vad han vet vem säger kan inkluderas i den lokala gemenskapen eftersom

gör". Jan sägas

han har kontakter sina föräldrar och han själv är förälder genom att och deltar i daghemmets skötsel och utveckling. Hans arbete är inte

bidrar till han inkluderas i den lokala gemenskaen resurs som att det kan uppfattas restriktion för att pen, nog snarare som en komma med.

Flera är politiskt engagerade i lokalsamav symbolanalytikerna hållet. inom andra i intresseorganisationer eller Några partipolitiken,

lokala De inte är aktiva och engagerade säger sig

bygdegrupper. som

aktivt ha valt bort detta. En dem "när jag flyttade hit, av sa att: var det visste vad jag tidigare så det fanns inte heller

ingen som gjort

krav och förväntningar jag skulle göra något. De har goda

att för och till del den lokala diskussionen resurser möjligheter att ta av samhällets och därigenom delaktiga i föränd-

om utveckling vara

lokalsamhället. De kan så sätt bidra till stärka den

ringar av att

lokala därigenom får Ökade och större

gemenskapen, som resurser

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

handlingsutrymme. Exempelvis Monika kurser i IT i bya-

som gav lagets datasal, placerats det lokala kommunala biblioteket. som Hon bidrar till många, inte minst kvinnor, lär både förstå att sig att tekniken och kunna hantera den i

som ett verktyg vardagen. Samti-

digt är IT-kurserna ytterligare tillfälle för mötas ansikte ett att mot ansikte och utveckla den lokala

gemenskapen.

Rutiner som utförs var som helst- rutinarbetarens

vardag

Maria flyttade till fjällen i november för åka skidor under vinteratt säsongen. Förra våren gick hon gymnasiet i södra Hon

ut Sverige.

märkte det gick mycket hon kunnat snart att mer pengar än ana semesterorten så när kompis tipsade jobb call en om ett center kändes det lösning för inte behöva åka hem till föräldrarsom en att Nu arbetar hon fyra kvällar i veckan mellan och nio, vilket

na. fyra

innebär hon kan åka skidor hela På call att dagarna. ett center tas samtal eller rings för olika Hon sitter

emot upp företags räkning.

olika arbetsplatser varje gång. Varje litet bås, den enskilda som utgör arbetsplatsen, innehåller dator, telefon med head-set och några en en papper. Maria lärde sig jobbet: första dagen fick hon sitta snart bredvid kille jobbade där förra också, redan andra en som säsongen

dagen ringde hon själv några samtal och den hon tredje var igång.

Nu ringer hon för marknadsundersökningar för reklamfilm

mest och radiokanaler. Frågorna står skärmen och hon ringer ett numstår bredvid och datorn har valt mer som som ut ur en specifik grupp. När hon ringer dem anmält de lyssnar radiosom att vissa stationer i Stockholm, kan hon spela olika melodier för upp att fråga dem hon intervjuar vad de tycker just den melodin. Maria om om

gillar jobbet, det viktigaste är det gör så hon kan just

men att stanna denna plats och åka skidor.

Per jobbade liten industri, blev arbetslös. När A-kasen men seperioden nästan slut ansåg hans arbetsförmedlare han skulle var att börja Datorteket, trots att han datorer inte för sa att var något honom. Men efter den månader kursen hade han ändrat

sex långa sig

och fick direkt arbete call i hus Datorteket. ett center samma som Nu han i kundtjänsten olika han svarar ett par större företag, tycker det är intressant och han har lärt del dessa och

en om företag

deras verksamheter. Under period hans saknade

en när familj

barnomsorg, arbetade Per kvällstid call och samma center var hemma med barnen dagtid. Under denna tid han i stället

ringde

människor och sålde bland kabel-TV

upp annat abonnemang.

Eftersom lönen då baserad ackord så blev inkomsten

var ojämn.

ELIN W|HLBORG

Nu han tillbaka dagtid och arbetar coach i ett projekt. Det är som han och de andra jobbar och han utbildar innebär att planerar var när dem samtalen. Han trivs med jobbet och gillar att som tar emot arbetstiden flexibel. Det för Per finns utanför jobbet i

är viktigaste

och den gamla gården landet. Hans stora intresse är jakt

familjen

och fiske, det hinner och kan han till del tack arbetet stor vare call-centret.

Det löpande te/efonbandet

Rutinarbetarna den IT-arbetare. Tekniken är är stora gruppen av i dessa arbeten och de är definition sådana

mycket synlig per som

utföras helst. Jag har besökt några verksamheter kan nästan var som lite kan kallas för call Det är arbetsplatser där som svepande centers. de anställda in eller uppdrag andra företag.

antingen ringer ut av

sådant olika baserade telefoni och

Företaget som säljer tjänster databashantering.

Arbetet liknar industriarbetets löpande band, resultatet är men information och inte fysisk produkt. Med Reichs

överföringar av en

skulle call-centren kunna kallas rutinarbete och "det löpan-

begrepp

telefonbandet. Det indikerar det är upprepningar mindre de att av avkortade utförs. De utför arbetet är i

arbetsuppgifter som som

och de lär kort tid vad de skall göra.

princip utbytbara sig

På det telefonbandet har människorna litet handlings-

löpande

i sitt arbete. De är låsta i det arbete nästan fullt ut utrymme som andra de själva. Tekniken blir inte för dessa styrs av personer än människor ökar deras handlingsutrymme i arbetet. De

något som

fullt behärska tekniken. På dessa

har inte själva kompetens att ut

finns det alltid löser de tekniska

arbetsplatser någon annan som

tillstöter under arbetet. De arbetar där lär sig den

problem som som

teknik de använder och kan lösa mindre problem, de

själva men

sakna förståelse för hur hänger och hur säger sig systemen samman det inne i "burkarna. Även utbildningar för dessa arbeten

fungerar

rutiniserade och de är i de flesta fall inriktade just

är repetitiva,

det aktuella arbetet. Således inte kompetensutvecklande åtgärger der, inriktade call människor större handmot specifika centers, kanske mindre eftersom de får svårt att lämna

lingsutrymme, nästan

det de utbildats för eller Samtidigt är de beroende företag av. av en

osäker anställning det aktuella företaget.

flesta dem ha aktiviteter och intressen utanför arbe-

De av tycks

de är viktiga, därför vill de ha ett arbete ger tet som tycker som och inte är allt för engagerande. Detta verkar gälla pengar som oav-

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

sett de tar arbetet när de tillfälligt befinner eller

om sig platsen

det de bo kvar längre tid. De bor där om avser att en som tillfälligt blir inte del folket i formell det blir de en av mening, men som en

längre tid bor platsen.

De arbetar i dessa yngre personerna som miljöer säger sig göra det under begränsad period då de vill bo just denna

en plats.

Målet för dem är platsen och de att vara nyttja speciella resurser de värderar där. De kan sannolikt så som sätt skapa ett större handlingsutrymme sikt i sitt arbetsliv. Flera dem arbetet av sa att i deras vardagsliv och ökar

passar så sätt handlingsutrymmet i

vardagen helhet. F ramtidsutsikterna i det aktuella arbetet talar som de inte det finns synliga de talar

om, utvecklingsmöjligheter, men

det möjlighet ha länk till arbetslivet eller om som en att en att skapa försörjning för göra något de vill, till

att annat exempel studier,

till eller leva under hel för spara en resa en semesterort en säsong att kunna åka skidor eller segla. De blir i de lokala

någon gemenska-

bildas platsen kring intresse, åka per som ett exempelvis att snowboard.

Men de blir i formell demokratisk inte del folket,

mening en av så

länge de inte är folkbokförda platsen. som

Service för bofasta och besökare servicearbetarnas

-

vardag

Birgitta är vårdbiträde inom Hennes arbete har

äldreomsorgen.

år förändrats flera sätt. Gemensamt för alla

senare förändringar är

dock det skall fortare och kosta mindre. Ibland

att nu upplever

hon den teknik används i arbetet att som gör vardagen ännu mer stressad än tidigare. De äldre i det "boende" där hon arbetar har alla

larm i sin bostad. Dessa larm kan form IT. sägas vara en av När de äldre larmar registreras det dator i arbetsrum

en Birgittas och det

blinkar lampa över deras dörr. Ibland känns det en som om det piper och blinkar överallt", säger Birgitta. När det blir lättare för de

äldre att be hjälp och samtidigt mindre med blir det

om personal,

svårare att hinna med. Under period har varit

en Birgitta tjänstledig

för med utveckla databas för information de att vara att en om

boende, exempelvis anhörigas och telefonnummer, vårdbehov,

namn medicinering och läkarkontakter. Med hjälp databasen blir det av lättare lägga schema för eftersom det

att personalen tydligt framgår

vilka behov hjälp de boende har. Men av tyvärr, säger Birgitta, är det vårdbiträdena tittar i databasen och använder av som den. Trots att de alla fått halvdags individuell databasen och

en utbildning

ELIN WIHLBOHG

allmänna datakurser. "Om inte hinner med det

ytterligare man man

det svårt lära och utveckla vårdarbetet är satt att göra är att sig nytt med IT, för förklara sina kollegors bete-

hjälp av säger Birgitta att

ende. Martin arbetar i kassan ICA i litet samhälle i skärgården ett med båtturister och sommarstugeägare under sommarsä-

många

med bofasta under vintern. På vintern är de tre som songen, men arbetar i butiken och tio. De driver butiken sträsommaren som efter service i butikerna i städerna. var att upprätthålla samma som finns bland betalkortsterminaler, tipstjänst on-line och de Där annat

ombud för och Systembolagets utlämningstjänst. Allt är apotek

detta klarar de tack den höga omsättningen sommaren. Det vare innebär butiken kan dem bor året runt service än om att ge som mer de det enda kundunderlaget. Den tekniken de introducerar var nya inte Martin, och det viktigaste är de har

är komplicerad, tycker att

vad kunderna För dem arbetar med tekniken är det

efterfrågar. som

enkelt hantera, det är alltid igång. Men Martin ser många att mesta hur de med hjälp IT skulle kunna utveckla servicen

möjligheter av

till Det möjligt för kunderna skicka benästa sommar. vore att en med eller fax innan de åker från staden, sedan

ställning mat e-post

kunde plocka ihop så kunde de hämta den

personalen maten upp

eller till och med den leverad till farstukvisten. De tekniska finns ibutiken gör dem samtidigt mycket sårbara. systemen som

betalkortsterminalen slutar fungera i semestertider ringlar

När att köerna butiken och det lång tid manuellt sig långa genom tar att

det med knapptryckningar i vanliga fall.

göra som går ett par

Service med djup förankring på platsen

Servicearbetet den bredaste kategorin med många olika slags

är arbete. arbetar i servicearbeten är bundna till platsen där kun- De som den eller servicetagaren finns. Människor skapar försörjning genom arbeta både i och i service. Servicen i denna form

att offentlig privat

människor ansikte ansikte. Även vissa delar utgår från att möts mot rutinarbetet skulle kunna betraktas servicearbete, det är av som men sådant kan utföras människor möts. Servicenäringen är som utan att omfattande i de samhällen där turismen är inkomstkälla. mer en stor utvecklas former service människor normalt

Där speciella av som

i sin Att åka skidor hör till exempel inte till

inte efterfrågar vardag.

för det flertalet, inte heller bo hotell.

vardagslivet stora att

sådana servicearbeten inte användningen IT lika direkt I är av hos de andra. Tekniken finns implicit i dessa personers som mer

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

vardagliga arbetssituationer. De exempel här därför

som återges är

inte lika tydligt relaterade till IT de De människor

som tidigare.

som arbetar i dessa serviceyrken reflekterar inte de samma sätt som andra den teknik de använder i sitt arbete för förbättra serviom att cen. Tekniken är i detta fall väl integrerad i verksamheten och den är utformad för vad den skall användas till taxichaufförer

Exempelvis

har liten dator för hantera och

som en att beställningar betalningar-

Men taxiförare betraktar IT den na. taxametern, som trots att innehåller både data- och teleteknik och hanterar information som och kommunicerar med andra taxibilar och

bokningscentralen.

Sannolikt är detta verksamheter sikt kommer utvecksom att las och då kommer kunna hanteras att ett mer enhetligt sätt som

en arbetskategori. Det är dock intressant denna Reich att grupp som tillskriver minst inflytande och i den tolk-

handlingsutrymme, men

ning som jag skapat utifrån dem jag mött landsbygden, verkar de

ha handlingsutrymme. Tekniken bara

stort ger nya möjligheter inte för dem arbetar inom servicen, lika för kunderna. som utan mycket

Många arbetsuppgifter överförs till kunden så sätt får arbeta som mer för servicen, kan den utförd till pris. men som ett lägre Denna form self-service delvis kan

av som undergräva försörjningsmöjligheterna i servicenäringen Ingelstam 1995:154 till del

ser en

som en konsekvens de ökade kostnaderna för personalintensiv

av tjänsteproduktion. Men i detta fall blir de så sätt möjligt att upprätthålla servicen även den glest befolkade När

landsbygden.

service inom ett flertal olika områden, olika serviceverk-

exempelvis

samheter bank, butik och turistinformation hanteras som posten, gemensamt utvecklas verksamheterna och

därigenom skapas nya

handlingsutrymmen. För kunden finns servicen plats och samma eller kan kombination olika en ett par personer försörja sig en av

Servicetjänster. Fler kunder kan efterfråga service landsmer av bygden och behöver inte åka till större städer, eller alla

göra inköp

innan de kommer till landsbygden. Därmed finns

försörjningsmöj-

ligheterna kvar landsbygden och folket har platsen möjlighet

att bo kvar och utvecklas.

Landsbygdens folk

Arbetsformerna, jag skapat utifrån Reichs kategorier, bidrar till som fördjupad förståelse för försörjningen kan olika i relation en att se ut till användningen IT, det också människor av men antyder att förhåller sig olika till lokalsamhället och dess

styrelse. Nu vill jag

EL|N WIHLBOHG

min andra fråga i syftet; vilka utgör folket och hur resonera kring folket landsbygden, skulle kunna stärkas. I formell är folket de har beslutanderätt över plat-

mening som

hur de och används. Beslutanderätten erhålls sens resurser, uppfattas folkbokförda platsen och därigenom har rösträtt. genom att de är

de angelägenheterna finansieras att

Hanteringen av gemensamma av folket betalar skatt. I social mening ärfol/eet de är del en mer som en den lokala och känner tillhörighet med de

av gemenskapen som

andra människorna bor platsen hur deras försörjning som oavsett

är organiserad.

Tidsrumsfickornas resurser

kan inte helhet hanteras lokal tidsrums-

Landsbygden som som en

ficka, den innehåller alltför många olikheter och är för omfattande.

Men det finns vissa huvudsakligen återgemensamma resurser som finns och vissa restriktioner grundar förutsätt-

landsbygden som

för vad kan landsbygd. Sådana och ningarna som sägas vara resurser restriktioner främst avståndet mellan människor, närheten till är och de mindre lokala samhällenas gemenskapen naturen I själva definitionen landsbygden ingår begrepp hur nära av om varandra människor bor. Stora avstånd utmärkande drag för är ett Avstånden för många dominerande restriktion

landsbygden. är en

för det livet. Däremot för turisten, vill långt ifrån

dagliga som vara

storstaden och tid landsbygden, kan avstånden i stanna en längre vad efterfrågas. Avståndet blir för turisten sig vara som en resurs restriktion. snarare än en Möten mellan människor sker inte lika och ofta spontant i samhälle där människor bor tätt. Å andra

landsbygden som ett

sidan kan det så de möten ändock sker blir betyvara att som mer delsefulla för dem deltar. IT, inte minst i form telefon, spelar som av därför roll för den sociala samhörigheten platsen. Den en stor

medmänskigheten, i den lokala servicen exempelvis organiserade lanthandeln eller distriktssjuksköterskan, bygger möten mellan

människor. På så sätt med eller IT upprätthålls och utvecklas utan den lokala gemenskapen avstånden trots att är stora. Avstånden mellan människor och mellan verksamheter lands-

bygden är inte är fyllt med fysisk verklighet,

tomrum, utan en ofta skog. Skogen, eller i vidare bemärkelse natu-

landsbygden av en

ofta fram i landsbygden. Så här formule-

ren, lyfts positiva termer

sig kommun sin hemsida: ra en

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

Café Opera hittar Du bara i Stockholm. Dramaten, Operan och Vasan likaså. Hötorget, NK och andra kommersiella tummelplatser saknar också. Men det är inte därför bor i Gusum, Ringarum, Gryt, Tyserum, Skeppsgården/Ö. Ed eller Valdemarsvik. Här finns i stället sådant, är lika sällsynt för stockholmaren, Sergels för Vi har som som torg oss. naturen. Med allt vad det innebär livskvalitet. av Valdemarsviks kommuns hemsida, http://www.valdemarsvik.se,

inledningen. utskrift 960904

Här lyfts naturen fram och ställs i kontrast till storstadens resurser. De skriver till och med detta är livskvalitet, då underförstått att som att livskvaliteten är låg i storstäderna och

hög landsbygden. Lug-

net, närheten till och avsaknaden kon-

naturen av "tummelplatsef"

strueras lokala i denna De aktivt valt som resurser formulering. som att flytta till landsbygden betraktar sannolikt naturen som en resurs. Den svenska landsbygden beskrivs ofta vacker och

som storslagen. Naturupplevelser förknippar många med landsbygden, baserade

bland litterära bilder vad

annat av landsbygden, exempelvis genom

Astrid Lindgren givit i Ronja Rövardotters och Emil i

oss urskogar Lönnebergas agrarla idyller.

För den besöker landsbygden under som semestern är naturen

ofta något positivt och eftertraktat, för rekrea-

som utgångspunkt

tion. På bilder landsbygden är det nästan alltid sol, det av oavsett om är vinter eller Landsbygden skildras i

sommar. ett ständigt högtryck

och så vill besökarna minnas den, hela

upplevelsen är ett positivt

högtryck aktiviteter valts och för av som ut satts samman att tillfredsställa de önskemålen den tiden. De bor egna som året runt

platsen upplever platsens kontraster under hela året och upplever både hög- och lågtrycket.

Naturen kan betraktas tydlig landssom en gemensam resurs bygden kring vilken olika intressen möts. Naturen blir således en fråga den lokala dagordningen, i form diskussioner

exempelvis av kring nya anläggningar för turism, skall fjället bevaras eller bebyggas

med liftar och skidnedfarter. Naturen hanteras är en resurs som

den lokalpolitiska dagordningen. Naturen blir därmed

något som

folket platsen samlas kring. Några platser landsbygden är populärare än andra för männi-

skor bor i storstäder. De kommer turister under den tidssom som period då platsens kommer till sin fördel. De bor resurser mest hotell, äter går puben och liftkort, fiskerestauranger, köper kort eller skotersafari allt efter vad platsen har

att erbjuda. Många av

dem bor året platsen försörjer den service som runt sig som

ELIN WIHLBORG

turisterna Turismen platsen varierar över året och

efterfrågar.

servicen dimensioneras efter den tid med turisten Därefter mest används den inte förrän under nästa säsong. Turistsamhällena präg-

las därför speciellt sätt under högsäsong, det utvecklas ett en lokal ordning vid dessa tider, avviker från den ordning som som under året. Exempelvis har skidorterna resurser som gäller resten av drar till sig turister, dessa i form liftar och pistmamen resurser, av skiner, nästintill värdelösa under Folket platsen kan är sommaren. så upprätthållas de många besökarna gör att sätt sägas av som kan omsättas till Under hela högsäsongen platsens resurser pengar. består två folk. Dels de finns där året och är folorten av som runt ket i formell och dels det besökande folket inte for-

mening som

mellt tillhör folket. I traditionell demokratisk mening kan de senare betraktas exkluderade. Det besökande folket inkluderas inte i som

gemenskapen.

På där Vinterturismen är mycket framhöll flera en ort, stor, perden lokala gemenskapen uppstår först då den sista skidsoner att backen stänger i maj. En sådan gemenskap stärks kontrasterna. av samhället från vecka till i grunden förändras, för- När en en annan

ändras förutsättningarna för de lokala gemenskaperna. Platsens

och hantering de lokala ändras. När turisterna ordning av resurserna lämnat hinner i chark-disken tala med kunderna och

platsen mannen

den lokala gemenskapen. Kontrasterna sannolikt

upprätthålla ger

också till många samtal, skillnaderna och förhopp-

möjligheter om med förändringarna. De skidåkare

ningarna som kopplas samman kvar och bli bofasta upplevde inte de fick som väljer att stanna att tillträde till den lokala gemenskapen förrän tidigast den andra eller

tredje de Gemenskapen är inte deras förrän de sommaren stannat. visat de vill delaktiga platsen och Visar att de

att verkligen vara

kvar. stannar

Den lokala gemenskapen i det globala

Maria, fortfarande skriven hemma hos sina föräldrar och bor som är i andra hand i skidorten, betalar skatt det arbete

en lägenhet

hon i denna lilla fjällkommunen till storstadskommunen där hon gör folkbokförd. Hon inkluderas formellt i politisk demokratisk är sett inte in i lokalsamhället, hon deltar i den gemenskap

mening men

utvecklats bland ungdomar är där sätt hon. som som samma som Jan får hela sin lön från företag långt borta sålt hans ett som till kunder i hela världen, han betalar denna inkomst

tjänster

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

ändock skatt i den lilla skärgårdskommunen, där vet vad han gör och ännu färre är insatta i vad han gör. Den lokala platsen har alltid förhållande till omvärlden. Gränett andra platser upprätthålls och utvecklas dem bor och ser mot av som verkar platsen, exempelvis Jan och Maria. får

av Globaliseringen avspeglingar även lokala platser. En globaliseringens paradoxer

av kan sägas lokalsamhällen utvecklas kontakter vara att av globala samtidigt de hotas. Exempelvis kan arbeta i bostaden i

som Ian skärgården och göra de programmeringsuppgifter som tidigare

gjordes enbart huvudkontoret i Stockholm. Nu programmerar han för verksamheter hela världen. När kunden finns i runt om Japan spelar det, varken förjan eller kunden, någon roll han i om är Stockholm eller i skärgården. De jag kallar

som symbolanalytiker

har alla lokal förankring, de gärna framhåller och utvecklar. en som En dem arbetar aktivt för byalaget skall hand äldreomav att ta om i den kommundelen. Här kan således

sorgen globaliseringen sägas

leda till lokalsamhället utvecklas och att ges mer resurser snarare än det hotas globaliseringen. Även det bo att av om är möjligt att var helst i hela världen så måste människor där de vill

som välja en plats

bo och leva.

l T som resurs

IT kan både och restriktion för människor. vara en resurs Kompetens ett Dahls inklusionskriterium. Kompetens IT kan var av om påverka människors blir del folket. De kan hindras de om en av om inte kan använda tekniken eller de känner rädsla för hur de skall om använda den. De har kompetens förstå tekniken förstår som att också när frågor relaterade till IT hanteras den

lokalpolitiska dagordningen.

IT är för dem har kompetens. De kan använda den en resurs som i sitt arbete och så sätt utveckla sina IT

försörjningsmöjligheter.

är för dem något än teknisk infrastruktur, de använder den mer en för förändra sina försörjningsstrategier och sin Besökare

att vardag.

med god kompetens kan använda IT för arbeta under

att en förlängd

vistelse landsbygden och så sätt stärka sina relationer till den

lokala gemenskapen.

Att stärka folket på platsen

Jag har visat IT kan utveckla lands-

att försörjningsmöjligheterna

bygden och så sätt göra det möjligt för fler bo där. Men att sam-

ELIN WIHLBORG

tidigt visar det sig den traditionella demokratiska hanteringen att av begreppet utifrån rösträtten och kommunalskatten, inte längre

folket

applicerbar de arbetsformer utvecklas i relation till IT. är nya som Definitioner folket och hanteringen problem i av av gemensamma den nationella politiken grundar sig storstaden är och att normen dess den demokratiska maktutövningen och det

ordningar styr

handlingsutrymme lämnas till folket i kommunerna landssom bygden. Jag vill här visa möjligheter för stärka folket tre att vilka i utgör själva grunden för levande lands-

landsbygden, sig en bygd.

För det första bör landsbygdens nyttjas utifrån den resurser lokala ordningen, vilken skall tillåtas avvikande från storstadens vara ordningar. Så länge hanteringen och restriktioner i storstaav resurs

den landsbygden kommer landsbygden förlora. styr ordningen att Utgå i stället från landsbygden har unik sammansättning

att en av kan användas för skapa lokal ordning, resurser som att en som

uppfyller de intressen finns landsbygden.

som För det andra är sådan de lokala gemenskaperna och en resurs

den organiserade medmänskligheten landsbygden, som av många upplevs fördel med bo landsbygden. Lokala

som en att gemenhorisontellt mellan människor och växer underifrån i

skaper uppstår

samhället. I denna mening inklusion i gemenskapen är det möjligt av räkna även återkommande turister, sommarstugeägare och de att vuxit platsen. Men det är inte i dag kopplat till den forsom upp mella politiska och demokratiska inklusionen folk. Om dessa av ett

gemenskaper uppmärksammas i den nationella politiken

som en

förutsättning landsbygden än i staden så kan levande

annan en landsbygd utvecklas skiljt från stadens och utveckla normer egna

ordningar för hanteringen resurser.

av gemensamma För det tredje bör tillgången till monetära resurser gemensamma

landsbygden ökas. Det möjligt med hjälp just infor-

vore att av

mations- och kommunikationsteknik hantera folkbokföringen

vecko- eller månadsvis för så sätt människor betala skatt att att till den kommun där de befunnit sig under den aktuella tiden. Då kan mindre kommuner, med många besökare möjlighet finanatt siera den service besökarna förväntar sig. Både besökare och som tillfällig arbetskraft kan då bidra till finansieringen de lokala av

angelägenheterna. Ett alternativ den fastighetsskatt, i

vore att som många turistintensiva områden drivits de höga marknadsvärupp av dena fastigheter utmed kusten eller i vackra fjällsluttningar, till-

kommer den kommun där fastigheten ligger. De platser är så

som

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

vackra många vill leva där, än tillfälligt när det allra att om är som vackrast, kan då omsättas från vackra till monetära vyer resurser.

Att lägga om skattesystemet, skulle bara indirekt påverka själva grunden för inklusionsproblemet. I värld där människor, en kapital

och blir alltmer lättrörliga, delvis beroende just den ökade varor

användningen information och kommunikationsteknik, är det

av sannolikt nödvändigt pröva former för finansiera de loatt nya att kala verksamheter bedöms och angelägna. som som gemensamma De former inklusion och finansiering av av gemensamma angelä-

genheter varit giltiga i ett samhälle dominerat industri och som av industriarbete rad oönskade effekter i samhälle doger en ett som mineras de arbetsrollerna: symbolanalytiska tjänster, rutinarav nya

bete och servicetjänsteproduktion. Min pragmatiska och landsbygdsbaserade tolkning de

mer av

olika arbetsrollerna kring IT positiv och förhoppningsfull för

är mer framtiden än Reichs scenario med ökade klassklyftor i

en global

värld. Jag vill avslutningsvis instämma i och framhålla den positiva

framtidstro och glädje jag mött hos människor arbetar med som som

IT landsbygden. Jag precis de IT kan, inte

tror som att men ensamt, skapa levande landsbygd, där den lokala gemenskapen är en förankringen och kittet i samhället hur försörjningen ordoavsett

nas.

Noter

l Hädanefter i denna och i den allmänna debatten används den kortare uppsats beteckningen IT står för informationsteknik. som 2 Förordningen om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service SFS

1994:577 definieras begreppen lands- och glesbygd. I 8 § definieras glesbygd som stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service. I den 9 § definieras landsbygd sitt genom förhållande till glesbygden, Med landsbygd avses i denna förordning områden

med liknande förhållanden i glesbygdsområden enligt 8 där det är som men kortare avstånd till större orter och service. Det är länsstyrelsens uppgift att avgränsa landsbygdsområden i respektive län.

3Anders R Olsson översikt sådana fenomen i sin bok Elektronisk demoger en av krati. De exempel han funnit är dock sådan praktisk de fungerar av art att som komplement till real demokrati. en 4För att elektricitet till datorn krävs det fyra hål i väggen för jordad kontakt. en För att därtill kunna kommunicera över telenätet krävs ytterligare hål för teletre fonjacket.

ELIN WIHLBORG

5Med fältstudier jag vistelser då intervjuer, observationer och studie-

avser orten besök tillsammans med helhetsintrycket från förståelse och tolknings-

orten ger en grund för forsknin Jag har gjort intervjuer med människor olika sätt arbe-

som

med IT dessa kommuner. Jag har intervjuat bland andra kommunala tjänstemän tar och politiker, företagare och anställda, arbetslösa deltar i IT-utbildningar och

som lärare. Jag har gjort observationer call centers, IT-utbildningar, datasalar sko-

lorna och öppna informationsmöten IT.

om 6 Gemenskapernas betydelse för demokratin är diffus återkommande tanke

en men

har fått uppmärksamhet bland andra Putnam 1993/96. som stor genom 7Begreppet vardag är inte tydligt vetenskapligt begrepp. Jag använder begreppet

ett här något snarlikt den vardagliga betydelsen. Det det är rutinbeto-

som avser som

och något sker de flesta vardagar. Vardagslivet utvecklas och olika ut nat som ser vid olika tider i livet. Vardagslivet är grundat i enskild individ och hennes rela-

en tioner i hushållet, med arbetskamrater och andra människor i lokalsamhället.

Denna tolkning bygger fritt bland andra Allardt 1975, Friberg 1990 och

Wolvén 1990.

8I svensk översättning 1994 Arbetets marknad inför 2000-talet, SNS-förlag,

Stockholm.

9Att tekniken är väl integrerad gör den inte lika synlig för informanterna för-

som håller sig till den göra tekniken i sig till problem. Även för mig

utan att ett som forskare är det svårt "se tekniken i dessa sammanhang, trots att det inom

att teorier människa maskin-interaktion ofta framhålls att målet bör att tek-

om vara niken i sig instruerar användningen och designen är sådan att användaren inte

att funderar kring funktion eller användningssätt för artefakten.

För resonemang av

denna bland andra Norman 1993.

typ se

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

Referenser

Allardt, Erik 1975 Att Ha Att Älska Att Vara. Om i Norden.

välfärd Lund: Argos förlag

Beckman, Svante 1995 En världsbildande teknik. I Världens största maskin. Karlsson, Magnus 8C Sturesson, Lennart red. Stockholm: Carlsson Bokförlag Dahl, Robert A. 1994/ 1979 "Demokrati Procedur". I Idéer som Demokrati. Stockholm: Tidens förlag. Orginaltitel: om

"Procedural Democracy publicerad i Philosophy, politics and

Society, 5th series, Yale University Press Friberg, Tora 1990 Kvinnors vardag. Om Kvinnors arbete och liv. Anpassningsstrategier i tid och Lund: Meddelanden från rum. Lunds universitets geografiska institutioner, avhandlingar 109 Huws, Ursula, Werner B. Korte 8C Simon Robinson 1990 Telework: Towards the elusive ofice. Chichester: John Wiley 8C Sons

Hägerstrand 1985 "Time-geography: Focus the Corporeality of

on Man, Society, and Environment. I The Science and Praxis

Complexity. The United Nations University

Ingelstam, Lars 1995 Ekonomi för tid. Stockholm: Carlssons en ny Ingelstam 1996 "Det goda arbetet. Om materiell utveckling och

organiserad medkänsla. IHandla Om förändring, välfärd,

arbete, lärande, konsumtion, arkitektur, design kultur, framtid.

Stockholm: Nerenius 8C Santérus förlag Johansson, Magnus 8CJörgen Nissen 8C Lennart Sturesson 1998 I T-ismen vision och verklighet. KFB-

- Informationsteknik som

rapport 1998:11, Via Teldok 32. Stockholm: KFB och Teldok Johansson, Magnus 1997 Smart, Fast and Beautiful; On Rhetoric Technology and Computing Discourse in Sweden 1955-1995. Linköping Studies Arts and Science 164. Linköping: Linköpings universitet

Lenntorp, Bo 1998 "Orienteringsanvisning i ett forskningslandskap". I Svensk kulturgeografi; En exkursion inför ZOOO-talet.

Martin Gren 8C P O Hallin red., 67-85. Lund: Students. litteratur

Massey, Doreen 1993 Power-geometry and progressive of

a sense

place". I Mapping the local cultures global change.Jon

futures

,

ELIN WIHLBORG

Bird, Barry Curtis, Tim Putnam, George Robertson 8C Lisa Tickner red. 59-69. London: Routledge s. Massey, Doreen 1994 Space, Place and Gender. Cambridge: Polity Press Norman, Donald A. 1993 Things tbat make smart. Defending us Human Attributes in the Age Macbine. Reading: Adison-

oftbe

Wesley Publishing Company

Olsson, Anders R. 1999 Elektronisk demokrati. Demokratiutredningen. SOU 1999:12. Stockholm: Fakta info direkt Orealistiskt hålla liv i alla småbyar" intervju med Einar Holm. I pr. Kommunaktuellt, 3 1999 nr. Paavonen, Walter och Hilkka 1998 Att arbeta pa distans. Stockholm: NUTEK Persson, Lars Olof 8C Erik Westholm 1994 "Europas landsbygd i förändring, ER U-rapport 82, Stockholm: Fritzes Premfors, Rune, Jonas Sanqvist 8C Marika Sanne 1994 Demokrati i storstad Stadsdelsnamnder i Stockholm, Stockholm: Carlssons - Reich, Robert B. 1994 Arbetets marknad inför 2000-talet. Originaltitel: The Work of Nations Stockholm: SNS förlag Putnam, Robert D. 1993/1996 Den fungerande demokratin.

Medborgarandans rötter i Italien. Orginaltitel: Making Demo-

work. Civic Traditions in Modern Italy Stockholm: SNS cracy

förlag

Statskontoret 1998 IT-kompetens för offentlig sektor. Statskontorets rapport 1998:21. Stockholm: Statskontoret Sturesson, Lennart 1997 "Telework Symbol of the Information -

Society. I Virtually Gender, Work and Spatial Cboice,

free

Gunnarsson, Ewa 8C Huws, Ursula red.. Nutek B 1997:7, 79-90. Stockholm: NUTEK Svensson, R. red. 1994 Framtidens regionala politik kräver nya grepp, ER U-rapport 82, Stockholm: Fritzes Törnqvist, G. 1997 Människa, teknik ocb territorium, Köpenhamn: nordREFO 1997:4 Wihlborg, E. 1996 Bilder IT-samballet studie lokal av - en av

politisk retorik. Linköping: Linköpings universitet: Tema

arbetsnotat, 171 nr. Wolvén, Lars-Erik 1990 jakten på det goda livet konsten att - om fånga välfärd och livskvalitet. Stockholm: Raben 8C Sjögren

PLATSBUNDNA GEMENSKAPER MED VIRTUELLA KOPPLINGAR

Åström, Joachim och Göran Goldkuhl m.fl. 1998 "IT och kommunerna, Stockholm: Svenska kommunförbundet, Åjour, 1 nr

Offentligt tryck

Prop 1997/98:1, bilaga 19, regional utjämning och utveckling

Prop 1997/98:62, Regional tillväxt för arbete och välfärd -

SFS 1991:900 Kommunallagen

SFS 1994:577 Förordningen landsbygdsstöd och stöd till

om kommersiell service

SOU 1994:118 I nformationstekniken Vingar åt människans förmåga, Betänkande IT-Kommissionen av SOU 1997:63, Sweden in the Society, IT-

Information

Kommissionens rapport 5/97

SOU 1998:19, IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges

lan, IT-Kommissionens rapport 1/98

SOU 1998:79, IT och regional utveckling från tre

- Erfarenheter

hearingar under 1998, IT-Kommissionens 5/97 mars rapport

SOU 1999:155, Lokala demokratiexperiment exempel och analyser,

-

Demokratiutredningen skrift författad Stig Montin

nr. av

Internet

Valdemarsviks kommuns hemsida, httpz//wwvmvaldemarsvikse,

inledningen. utskrift 960904

Fältstudier

Intervjuer, observationer och studiebesök har genomförts i tre kommuner vilka ingår i den empiriska studien för pågående ett

avhandlingsarbete. Fältstudierna har genomförts under perioder från november 1997 till april 1999. Fältanteckningar, intervjuutskrifter

och kopior arkivmaterial finns tillgängliga hos författaren, av en

fullständig redovisning i den kommande avhandlingen.

ges

www.oneworld.net

Internet och den kosmopolitiska demokratin

Kajsa Klein

Utgångspunkter

Globala problem i form hot mot mänsklighetens långsiktiga

av överlevnad existerar. Ekonomin, samhället och kulturen blir alltmer

Är demokrati möjlig eller önskvärd Den

globaliserad. global ens

normativa utgångspunkt jag valt för diskutera dessa gigantiska,

att abstrakta frågor är begreppet kosmopolitisk demokrati. Forskare med detta perspektiv brukar sätta sitt hopp antingen till Internets demokratiska potential eller till de gränsöverskridande NGOrnas

växande betydelse Ett annat viktigt, och delvis överlappande be-

är Manuel Castells nätverkssamhället. Här försöker jag komgrepp binera perspektiven och för illustrera och i någon mån avgränsa

att

använder jag mig www.oneworld.net, Webbplats resonemanget av en

för gränsöverskridande politisk handling.

Några rader uppläggning och röda trådar kan

om textens vara

sin plats. Inledningsvis jag bild globaliseringens dynamik.

ger en av Vilka tendenser kan globaliserande och hur förhåller sig det

ses som globala till det kosmopolitiska och nationella Efter denna introduktion går jag sedan igenom den kosmopolitiska demokratimodellen och relaterar den till nationalstatens minskade makt. Sedan följer några sidor nätet och nätverkssamhället. I analysen One

om av World koncentrerar jag mig huruvida webbplatsen kan

ses som

uttryck för kosmopolitisk demokrati. Vad är egentligen One

ett World

Globaliseringens dynamik

Globalization and informationalization, enacted by networks of

Wealth, technology, and transforming world. They

power, are our

WWW.ONEWORLD.NET

are enhancing productive capacity, cultural creativity, and

our communication potential Castells 1997: 68. De senaste årens globaliseringsdebatt har handlat de multiom nationella företagens ökade makt också fler valmöjligheter, men om ökad öppenhet och kontakt mellan människor i olika delar mer av världen. Det sägs ibland startpunkten för den nuvarande globaliatt

seringsfasen oljekrisens 1973. Ett annat viktigt årtal

var var utan tvekan 1989, rötterna, de sträcker sig betydligt längre, långt, men långt, tillbaka.

Globaliseringen kan åtminstone delvis ringas in med hjälp fyra

av ord alla börjar bokstaven samarbete, simultanitet, som s: stan-

dardisering, och symboler. Att globalisering förutsätter gränsöverskridande samarbete sig

ter

närmast självklarhet. Mer isolering, mindre globalisering.

som en Däremot har försvinnande liten del samarbetet globalisering en av

dagordningen, globalisering är nämligen i hög grad, och först och

främst, oavsiktlig konsekvens. Eller Bauman 1998 formuen som lerat saken: den är något drabbar inte något gör. som oss, Simultanitet då Här spelar medier och möjligheter till nya nya transport och kommunikation roll. Att i tidningen läsa en stor om

det dygnets världsnyheter, samtidigt miljoner andra,

senaste som också är medvetna denna samtidighet, är uppleva sisom om att multanitet. Stephen Kern 1983 utnämner i sin Tbe Culture Time and Space 1880-1918 det första världskriget till simultanitetstidsålderns simultanitetsdrama. Mer aktuella exempel skulle kunna mesta

TV-sända idrottsevenemang, Miss Universumtävlingen eller

vara bortser från det sker i 24 olika millenieskif-

om man att tidszoner

tet, år 2000. Tid. Vilket även för nästa nyckelord, standaross

disering. 1900-talets viktigaste nymodigheter den standar-

En av var diserade världstiden definitiva genombrott markerades 1913, då vars simultan, världsomspännande tidssignal utsändes från Eiffeltoren net. Värt att notera är att det de amerikanska järnvägsföretagen, var

inte politiker med världsmedborgardrömmar drev denna

som utveckling. Resten eller mindre oavsiktliga konsekvenser. Symär mer boler slutligen. Kulturell globalisering handlar till del världsstor om bilder, kunna tänka globalt. Det är här symbolerna kommer om att och den främsta globala symboler är förstås den i logotyper av flitigt förekommande bilden jordklotet självt. decenav De senaste niernas rymdfärder och satellitteknik har inneburit drastisk fören ändring att kunna jordklotet utifrån, helhet, är något - se som

mycket och förmodligen underskattat.

nytt

KAJSA KLEIN

Speciellt för globaliseringen är den globala skalan, i övrigt kan det

mycket svårt och inte heller alltid fruktbart skilja globavara att

liseringen från andra moderniseringen till exempel. Vi-

processer -

dare präglas globaliseringen både kontinuitet och förändring. Vari

av

består det Följande sammanfattning bygger delvis UNDP

nya

1999: aktörer, i form exempelvis WTO världs-

nya av

handelsorganisationen, gränsöverskridande sociala rörelser och privata standardiseringskommittéer, också verktyg

men nya - Internet för bara nämna exempel, regler och

att ett nya normer demokrati, miljökonventioner samt, sist inte minst, en global

men konsumentmarknad med globala varumärken och globaliserad

en

populärkultur. Makten är utspridd i snabbrörliga globala nätverk, och

en ny sociokulturell hierarki håller växa fram inom och mellan länder

att

och städer. De regionala skillnaderna Globaliseringens dy-

är stora. namik är fortfarande ett fenomen främst rör världens städer

som och då i synnerhet världsstäder New York, London och Tokyo.

som

Hur förhåller sig det globala till exempelvis den nationella nivån Jag tänker mig modell med huvudnivåer:

en tre

det globala universalism, världsmedborgarskap, 2. det kosmopolitiska kosmopolitism, flexibla medborgarskap, det nationella nationalism, nationellt medborgarskap.

Alla nivåerna inbegriper politiska, ekonomiska och kulturella

tre aspekter, här är det de politiska står i Låt börja med

som centrum. oss den första nivån, den globala. Politik renodlat global nivå

en måste jag det förstås universell i totalitär bemärkel-

som ser som en

I världsstat med världsregering och världspolis har

se. en en en

världsmedborgaren i praktiken ingen möjlighet att utöva inflytande över de globala frågorna. Medborgarsskapstanken ersätts med mänskliga rättigheter, politiken reduceras till juridik. Kosmopolitisk politik eller kanske kosmopolitik bygger till

skillnad från den globala pluralism och insikt att det är

en om

väldigt få, också väldigt viktiga frågor berör hela mänsk-

men som ligheten. Det kosmopolitiska kan så väl det nationella

rymma som

det globala särskilt i form mänskliga rättigheter och bygger

av överlappande, föränderliga institutionella strukturer.: Den kosmopolitiska etiken det kan idé Tomlinson 1999 skilja

vara att som etisk och estetisk kosmopolitism innefattar visst mått uni-

ett av versalism alla är viktiga hyllar det faktum människor är

- - men att

olika. Problem med kosmopolitism den har parasitära drag

är att

WWW.ONEWORLD.NET

att den är rörig. Dessa två aspekter är tydliga i idén flexibla, samt om

överlappande medborgarskap.

Så till sist, nationell politik. Nationellt säger jag, faktum är

men

det nationella är nära kopplat till det internationella och det att att internationella dessutom kan sägas föregå det nationella Problemet med denna nivå förutom att den bygger nationalism är

natur-

ligtvis att den är så begränsad. Vilket även avspeglas i FN har

att ägnat sig internationell fred och säkerhet, eller Bauman

som

1998:62 cyniskt konstaterar, global politik har hittills gällt

mest

upprätthållandet den territoriella integriteten. Regimer och

av stater, inte människor. Gränser, inte skogar. Medborgarskap den nationella nivån har länge varit helt dominerande, så till den grad

att det nästan likhetstecken mellan medborgarskap och nationali-

satts tet.

Det globala, det kosmopolitiska och det nationella. Vattentäta skott existerar inte vilket också är poängen med kosmopolitik. Som avslutning detta vill jag därför ägna några ord

en resonemang

sambandet mellan nationalstaten och globaliseringen.

Då talar globalisering får inte glömma bort natio-

man om man nalstaten. Dels därför den fortfarande är påtaglig jordklotet är

att uppdelat i territorier och människor är statslösa dels

ytterst -, därför den och dess institutioner aktivt ofta säkert oavsikt-

att men

ligt medverkar i globaliseringen En vanlig föreställning är att det

nationella och det globala är två ömsesidigt uteslutande

zoner, att både och inte finns. Vidare brukar vanligen händelse

man anta att en

äger i nationell miljö t.ex. Sveriges Riksdag

som rum en av automatik är nationell händelse. Detta är dock, så bl.a. Sassen

en som

1996, 1998 visar, mycket problematiskt. Det har blivit

svårt att skilja inrikes och utrikes. För komma nationalstatens roll i

att

globaliseringen studerar Sassen centralbanker, företagsstrategier och

domstolsbeslut. Vilka nationalstatens institutioner har i globalise-

av ringens tidevarv fått ökat inflytande En Sassens slutsatser

av är att

globaliseringen och dess inflytande över platser och institutioner är partiell den är strategisk och installerar sig i väldigt specifika

-

strukturer. Kapaciteten för globala operationer måste ständigt

produceras och underhållas. Ibland används avreglering och

termer som privatisering för beskriva frukten mötet mellan det globala och

att av det nationella. Detta fångar enbart tillbakadragande, inte

statens

dess aktiva deltagande t.ex. via lagstiftning i uppbyggandet de

av ramverk inom vilka produktionen sker.

Under den moderna visade sig det internationella i det

eran nationella bl.a. ambassadsystemet små öar främmande

genom - av na-

KAJSA KLEIN

tioner inom gränser Ruggie 1998:190. Nu har listan

en stats funktionella ofta motsvarigheter till nationalstaten

men informella

blivit allt längre, så lång att det för tankarna till det förmoderna samhället. Rosenau 1998 talar "global space", det globala

om

platsen där detta materialiseras. Sociala rörelser, stärummet, som der, regioner, datornätverk alla och kompletterar de

- utmanar nationalstaten viktiga områden.

Kosmopolitisk demokrati

Om politik handlar vilja och makt är demokrati ordning,

om snarare

organisation och medborgarskap. Den normativa utgångspunkten

för denna artikel är begreppet kosmopolitisk demokrati. Följande beskrivning bygger där inte annat Re-imagining Political

anges Community Studies in Cosmopolitan Democracy, särskilt artiklarna

författade Archibugi respektive Held 1999. Det rör sig

av om en refererande tolkning, heltäckande redogörelse.

inte en

En de utmaningarna är nå kongruens mellan makt-

av stora att

utövning och Dessvärre finns det inga universallösningar

ansvar. makten ändrar ständigt skepnad. Som Bobbio 1996: vii framhåller, är demokratin nära knuten till både freden och de mänskliga rättigheterna. Demokrati är ett medborgarnas samhälle, undersåtarna blir

inte medborgare förrän de erkänns ha vissa grundläggande rättig-

heter. Evig fred, i Kants bemärkelse, förutsätter demokratisering

av det internationella systemet inklusive någon form världsmedbor-

av

garskap byggd respekt för de mänskliga rättigheterna.

Den kosmopolitiska demokratimodellen denna insikt allvar

tar och innefattar tre ömsesidigt förstärkande huvudnivåer: demokrati inom stater, demokrati mellan stater samt global demokrati. Olika procedurer krävs för de olika nivåerna. Det bästa sättet uppnå

tre att mellanstatlig demokrati är till exempel demokratisera fler

att stater. Gränsöverskridande folkomröstningar är ett annat inslag.

Det finns ingen anledning centralisera alltför mycket till den

att globala nivån. Lösningen är inte världsstat med ett enda globalt

en

medborgarskap. institutioner hänger med det

De nya som samman

världsmedborgarskap ingår i modellen ska dels handha globala

som

frågor dels ingripa begår brott mänskliga rättigheter.

när stater mot Staterna körs över i mindre antal väl definierade sfärer.

men ett Detta gäller aktiviteter har gränsöverskridande konsekvenser

som och i effektivitetens och legitimitetens kräver globala

som namn initiativ. Vidare måste FN leva till sin stadga och ha poli-

upp egna

WWW.ONEWOHLD.NET

tiska Frågan är hur detta ska genomföras, någon

resurser. genom form beskattning Eftersom det nuvarande FN är så inriktat

av stabilitet och internationell fred bör tyngdpunkten förskjutas

mot demokrati och rättvisa. Inom då Ja, nationalstaten ska inte

staten avskaffas den ägnar sig i större usträckning än legi-

men nu att ge timitet andra aktörer. Demokrati är slut och viktigt

en resa utan att påpeka är att skillnader mellan politiska system till viss grad

en kan kvarstå. Minoriteter ska kunna vända sig till regionala och globala domstolar vid diskriminering. Sammantaget består modellen

av ett komplext nätverk aktörer, institutioner och medborgarskap

av olika nivåer. Tanken ska kunna delta i alla de politiska

är att man gemenskaper beslut berör Makten ska så utspridd och

vars en. vara decentraliserad möjligt.

som

Det finns tydliga kopplingar mellan den kosmopolitska demo-

kratin och kritisk teori i Habermas tappning. Centralt är där idén

att demokratin förutsätter offentlig sfär präglad rationell om en av debatt. Denna sfär bör öppen för alla människor. Hos Haber-

vara

finns enligt Linklaters läsning 1998:121 även den synnerligen

mas

kosmopolitiska idén multipla överlappande auktoriteter och lo-

om jaliteter förankrade i dialogiska former. Likheter finns även med den

vision och verklighetsbeskrivning i Our Global

som presenteras Neig/øbourbood Commission Global Governance 1995:2:

on Governance the of the individuals and institu-

sum many Ways tions, public and private, their affairs.

manage common

Rättvisa. Evig fred. Världsmedborgarskap. Låter detta utopiskt Kanhända. Samtidigt är det uppenbart samhällsförändringar

att stora i globaliseringens och nätverkssamhållets tecken pågår, just

nu.

Delar det kosmopolitiska ramverket i form lagstiftning och

av av institutioner existerar redan. Nu följer diskussion i och

en om tur

ordning: mänskliga rättigheter, flexibelt medborgarskap, uppluck-

ringen statens våldsmonopol och NGC-världen. Dessa teman är,

av liksom det därpå följande avsnittet nätet och nätverkssamhället, valda dels med tanke den kosmopolitiska demokratin, dels för att de bidrar med pusselbitar till analysen One World.

av

Mänskliga rättigheter

Human rights codes have become somewhat

a autonomous source

of authority that delegitimize states particular actions

can a violates such codesSassen 1996:27. Den 1998 femtioårsjubilerande universella deklarationen de

om

mänskliga rättigheterna innebar vändpunkt. Plötsligt räknades

en

KAJSA KLEIN

människor, inte bara statsöverhuvuden. I själva verket rör det sig

enligt Bobbio 1996: viii historiska, föränderliga rättigheter,

om starkt kopplade till tidsandan. Till 1948 års deklaration har med åren mycket riktigt också kommit antal andra rättigheter, eller kanske

ett främst krav rättigheter: sociala och ekonomiska, rättigheter

nya för djur, rätten leva i icke förorenad miljö eller slippa

att en att genetisk manipulation. Ett relativt fenomen är också hänsyn

nytt att tas till den specifika livssituationen barn har till exempel särskilda

-

rättigheter.

Då stat undertecknat ett rättighetsavtal godtar den såväl

en att formella överstatliga informella ickestatliga aktörer blandar sig i

som hur behandlar sina medborgare. Rapporter från själva

staten staterna kompletteras med NGO-vittnesmål. Beethamp 1998:62 beskriver detta kvasijuridisk, standardsättande Till denna bild

som en process. kan även foga relaterade fenomen revisionens förändrade

man som roll och uppfinnandet ständigt standarder och index, allt

av nya om

ifrån socialt ansvarstagande SA 8000 till mänsklig utveckling

HDI. En hel del företag deltar i detta arbete corporate

numera

citizenship kan konkurrensfördelar och det finns de

ge som

hävdar tecken slags privatisering såväl övervakning

att ser en av

implementering. Vad innebär denna utveckling för framtiden som

Kommer till slut varje regerings legitimitet kan

mätas gentemot

mellanstatliga överenskommelser och varje företags uppträdande

att utvärderas utifrån privata standarder

Sammanfattningsvis är de mänskliga rättigheterna i den kosmo-

politiska demokratin minst lika viktiga, inte viktigare, än all-

om männa och fria val samt upprätthållande den nationella suveräni-

av teten. Faror med detta är naturligtvis det i situationer där olika

att rättigheter varandra kan bli den har råd med de

står mot som dyraste advokaterna vinner, det kan förstärka indivi-

som samt att dualismen så att den solidaritet är förutsättning för alla

som en samhällsgemenskaper riskerar vittra bort.

att

Flexibelt medborgarskap

Medborgarskap är ett såväl omtvistat begrepp föränderligt fe-

som

både vad gäller ideal, innehåll och omfattning. Medborgar-

nomen, skapet i den moderna nationalstaten för alla nationens medlemmar kan sin höjd historisk själva verket rör det

ses som en parentes i sig fiktion vilket även hänger med det

snarare om en ren samman

problematiska nationsbegreppet. Till medborgarskapet kopplas

en

uppsättning rättig- och skyldigheter skiljer medborgarna från

som

WWW.ONEWORLD.NET

den övriga mänskligheten. Listan undantag är i allmänhet bety-

dande. Inte med att det är skillnad medborgare och män-

nog niskor, det är dessutom skillnad medborgare och medborgare. I

Sverige har till exempel länge kvinnor sluppit undan värnplikten. Till denna bild undantag och föränderlighet bör även läggas det

av nu växande antalet flexibla överlappande medborgarskap. I denna

eller

kategori återfinns medborgarskap i två eller fler något

a stater, som bara tycks bli allt vanligare, till exempel den aktuella debatten

se nu

huruvida dubbelt medborgarskap ska bli tillåtet i Sverige, b om

medborgarskap i stat och överstatlig enhet. Det tydligaste exemplet

det sistnämnda är medborgarskap i den Europeiska Unionen kombinerat med medborgarskap i någon medlemsstaterna. I det

av att det rör sig ett flexibelt medborgarskap ligger också att

om individen har möjlighet utnyttja det bästa i olika Ja,

att system. medborgarskap i hel del kan faktiskt köpas -ibland får

en stater man dessutom körkort köpet.

ett

Gemensamt för de nämnda flexibla medborgarskapen

ovan är att

de är uttryck för tilltagande globalisering och urholkning

en en av nationalstatens suveränitet. En del debattörer hävdar flexibelt

att

medborgarskap är förkastligt eftersom det kan kopplas till

en ny ansvarslös politik, vad Benedict Anderson 1998:74 kallar

typ av

långdistansnationalism: Anderson exemplifierar med

en man som varken betalar skatt eller röstar i det land där han verkar politiskt. Mannen är medborgare någon fri hur

annanstans, att agera ansvarslöst helst fruktan för fängelse eller Till skillnad från

som utan tortyr.

miljöaktivister eller mänskliga rättighetskämpar är hans handlingar

grundade i medvetande självvald exil. Genom skicka

ett om en att

till och sprida propaganda via Internet är han nationalpengar vapen hjälte, fast andra sidan jordklotet.

Andra debattörer, till exempel förespråkarna för kosmopolitisk

demokrati argumenterar för överlappande, flexibla medborgarskap. Men vilka nivåer krävs egentligen för skall kunna tala

att man om kosmopolitsk demokrati Linklater 1998:133 skriver såväl

om

världsmedborgarskap deltagarrätt i överstatliga strukturer

som ger

lägre former större makt lokala gemenskaper. Detta som som ger sistnämnda är inte minst viktigt, Linklater, därför

argumenterar att

prioritering den lokala nivån minskar avståndet mellan meden av borgare och institutioner. Den största utmaningen här jag

är som ser

det den överstatliga Världsmedborgarskapsnivån. Hur skulle ett

sådant och hur skulle det kunna genomföras praktiskt Vad

se ut

skulle relationen till de mänskliga rättigheterna Vidare förelig-

vara

KAJSA KLEIN

risk för visst mått kaos inte subsidiaritet tillämpas. ger en ett av om Kosmopolitisk demokrati evig kamp mellan olika nivåer

som

Uppluckringen av statens våldsmonopol

Civila offer, insamlingar organiserade av diasporagrupper, en transnationell försvarsproduktion, systematiska våldtäkter, bankkonton i

Schweiz, förhandlingar framför CNNs kamera, vapenimport finan-

sierad med diamantexport. Krigen är i hög grad både lokala och globala samtidigt det blivit allt svårare skilja mellan privat

som att

och offentligt våld. Krig mellan stater är sällsynthet

numera en men det har även paradoxalt blivit svårare tala renodlade in-

nog att om bördeskrig. På del håll är dessutom så försvagad och

en staten plundrad det nästan inte går tala korruption. Hur kan

att att om man

korrupt maktmissbrukat, laglöst land Den underjordiska

vara i ett

ekonomin är globaliserad och utnyttjar, Castells 1997:260

som konstaterar, effektivt de kryphål existerar. Ett uppenbart

som

exempel är de dagligen flyter igenom de

enorma summor som globala finansmarknaderna och så vis förbinder det vita med det

svarta.

Ett typiskt nittiotalsfenomen är vad Ronfeldt al. 199829 i Tbe

et Zapatista Netwar in Mexico kallar nätkrig: "an emerging mode of conflict societal levels, involving short of

and crime at measures traditional in which the protagonists network forms of

war, use or-

ganization and related doctrines, strategies, and technologies attu-

ned the information These protagonists likely to consist

to age. are of dispersed small Who communicate, coordinate, and

groups conduct their campaigns in internetted without precise

an manner, a central Command. Nätkrigens aktörer rör sig i gränslandet mellan privat och offentligt, krig och kriminalitet, polis och militär. Att nå

med budskapet i globala medier är livsviktigt och när det

ut transnationella trycket blir tillräckligt stort hotas den lokala regeringens legitimitet och suveränitet. Särskilt tydligt blir detta då kriget berör frågor kan handhas via folk- och människorätten. En lärdom

som från zapatistfallet det för bekämpa nätverk krävs nätverk,

är att att

är nätverkskriget är mindre våldsamt i gengäld

en annan att men mer svårisolerat eftersom det är så medialiserat blir effekterna

-

generaliserande.

Författarna är med betona nätkrigen kan utgöra

noga att att en

förändringsagent med både positiva och negativa förtecken. Som exempel möjliga framtida krigszoner nämns Nigeria, Ryssland och Saudiarabien. Avgörande för framgången den angripna

är att

WWW.ONEWORLD.NET

regeringen bryr sig sin image inte minst för de utländska inom

vesterarna.

Fortfarande, tröskeln till 2000-talet, UNDP 1999:22 uppger att "A quarter to half of all have suffered physical abuse by Women intimate partner" och, verkar det natioan sammantaget som att nalstaten inte har speciellt kontroll över våldsanvändningen. stor Detta har ljus och mörk sida. Då inte förmår skydda en en staten sina medborgare är det dåligt, då den minskade kontrollen innebär ökande andel den militära kapaciteten överförs till överatt en av

statliga institutioner med avmilitarisering mål är det enligt det

som

kosmopolitiska synsättet bra.

NGO-världen

Mycket den forskning bedrivits vad jag här kallar NGOav som om världen har gjorts under epitetet "nya sociala rörelser". Typiskt för social rörelse den befinner sig i just rörelse och den vill en är att att

åstadkomma förändringar. Rörelsen sätter fingret det obskyra

och nedtystade och tvingar därigenom makten i det öppna. En social rörelse underifrån och bygger aktivt deltagande, genereras 90-talets rörelser är i hög grad medierade 1992: 35. De

Melucci

förstås bäst vad de sig för Centralt är den genom utger att vara.

kollektiva självpresentationen och användningen relevanta histo-

av rier. Standardhistorierna allt från de just viktigaste politiska om nu kraven till målstolpar i organisationens historia underlättar kommu-

nikation och samordning. Den gränsöverskridande NGC-världen utgör i globalt

en ett

perspektiv kosmopolitisk elit. Speciellt för denna elit är den är

att kapabel att nå inflytande i den lokala nivån helst i världen. var som Amnesty International sägs till exempel ibland fungera slags som en global polis. Rosenau 1998:42 pekar deras amorfa och öppna struktur särskilt betydelsefull- det faktum de består så som att av

många människor, så mycket territorium och så många frågor

som den aktuella målsättningen gör de kan plocka passar att upp smulorna och företag lämnar efter sig sina gränsöversom stater genom skridande aktiviteter. Deibert 1997:164 har liknande tankegångar och drar slutsatsen det väsentliga ofta är de generella effekatt mer

terna maktförhållanden, deras avterritorialisering politisk

av auktoritet och former för politiskt deltagande. Samtidigt är det viktigt komma ihåg många NGOr arbetar att att med stöd från internationella organisationer eller eller flera en stater, vilket till exempel kan betydelse för det geografiska skalvalet.

KAJSA KLEIN

Shafer och Murphys 1998 genomgång UNCED i Rio de Janeiro

av 1992 avslöjar att det framför allt är två territoriella ramverk

som återkommer. Det är nationalstaten och då särskilt vissa

ena - stater, det andra är uppdelningen i nord och syd. Särskilt i miljöfrågor får

denna begränsning från organisationernas sida ibland märkliga

konsekvenser.

Den gränsöverskridande NGO-världen, bara tycks växa och

som

växa, spelar mycket viktig roll i den kosmopolitiska demokratin,

en

inte minst för organisationerna fungerar funktionella

att som motsvarigheter till territoriellt baserade demokratier i vissa avseenden. Men också för NGO-världen utgör viktig del det civila

att en av samhället och därmed driver fram medborgaranda, vidare till

se

exempel Putnam 1993. NGO-världen gör det lättare för vanliga människor brist kosmopolitiska handla kos-

att i institutioner

mopolitiskt. Vilket kanske sikt kan bidra till institutioner

att nya växer fram.

Nätet och nätverkssamhället

Nätverkssamhället karakteriseras enligt Manuel Castells 199721

av

globalisering strategiska ekonomiska aktiviteter. Kunskap har

av en

framskjuten position och den dominerande organisationsformen är

nätverket. Innan jag går nätverkens nätverk Internet ägnar

jag här några 0rd den ekonomin och vad det innebär för

nya demokratin kunskap utvecklas till viktig handelsvara.

att en

Förr produktionskrafterna förankrade i territoriet medan

var

förflyttades, är det ofta tvärtom: kunskapen är knuten till varorna nu den på gott och ont mobile och flexible arbetaren, tjänster

produceras för kunden plats. Tidigare gränsöverskridande flöden

kontrollerades huvudsakligen byråkratier multinatio-

av stora som nella företag eller den katolska kyrkan. Nya kommunikationsverk-

inte minst Internet har öppnat fältet för aktörer: nätverk tyg - - nya och individer. Många dessa makthavare är ännu förhållandevis

av nya osynliga, subtila och svårdefinierade 8CNye 1998:83.

Keohane

Sociologen David Stark 1998 intresserar sig för organiseringen mångfald. Det centrala är enligt detta perspektiv själva produk-

av tionen, nätverks- och projektstrukturen. Stark berör även sådant

dilemman med prisbaserat kunskapsutbyte vidare nedan

som se

och former ägande gruppägande. Sammantaget pekar

nya av - mer resultaten talet världsekonomins centralisering och bety-

att om delsen fusioner och multinationella konglomerat i viss mån kan

av

WWW.ONEWORLD.NET

överdriven. Projektet eller nätverket, inte den övergripande vara hierarkiska strukturen, är ofta den väsentliga enheten. mest Prisbaserat kunskapsutbyte är nära relaterat till fenomen som

forskningens privatisering och patentlagstiftning. Då kunskap

är en

består entreprenörskap i dra gränser kring olika kunskapsla-

vara att

Entreprenören kalkylerar med potentiella framtida affärsmöj-

ger. ligheter och avgör gång gång gränsen går mellan kunskap och var

kunskap vad är utkast och vad är säljbar färdig produkt Vilka

utbyten ska informella och vilka ska prisgrundade sorters vara vara Värde är för köparen svårt bedöma säljaren avslöjar kunatt utan att skapen och när den väl är avslöjad är den svår skydda. Hur hanatt terar återanvändande information Hur reducerar risk man av man för läckor skada samarbetet Några exempel delvis helt utan att

utmaningar. Problem med prisbaserat kunskapsutbyte in-

nya

begriper i förlängningen också ökade samhällsklyftor där endast

eliten har råd betala för kunskap, kommunikation och kontakter. att Comor 1998:219 intresserar sig för den roll den amerikanska staten genom sitt agerande i GATT/WTO och ITU spelat i kommersialiseringen. En konsekvens kunskap utvecklats till av att en handelsvara, Comor, är att nationella och internationella menar regelverk tenderar behandla människor konsumenter att som snarare än medborgare. Då prissystemet sprids till allt fler områden får det inte bara betydelse för vilken information produceras, det som förändrar också mänsklig kommunikation. synen Det är skillnad information och kunskap. Helt klart är att en stor del all gratis information, inte minst Internet, är de av av flesta, oönskad reklam. För mycket information leder till uppmärksamhetsbrist och då blir de kan värdefulla signaler som sortera ut ur bruset vinnare. Efterfrågan slags redaktörer, redigerare och nya tolkar växer och trovärdighet och tydliga varumärken blir viktigt. Keohane och Nye 1998:92 nämner IPCC Intergovernmental Panel Climate Change exempel informaon som ett en ny sorts tionslegitimerande institution med makt. Andra, omtalade, stor mer makthavare tar ställning till mängder information, är nya som stora kreditvärderingsinstituten. Här bör det inflikas det inte alltid är att den kan hålla information hemlig, för sig själv, har som som mest makt. Om ska generalisera den nationella nivån har öppna man demokratier det bättre förspänt än slutna auktoritära regimer. Det är helt enkelt riskabelt investera i länder där beslutsfattandet sker att bakom dimridåer och där tillgången till politisk och finansiell

information är bristfällig. Regeringar vill ha hög grad

som en av utveckling har inte råd smussla 8CNye l998z89-94.

att Keohane

KAJSA KLEIN

Vad innebär detta då sammanfattningsvis för demokratin Många bedömare, däribland just Comor, skillnaden mellan den anser att information når eliten och den når övriga medborgare är som som

alarmerande. En fortsatt privatisering forskningen och genomslag

av

för strikta och upphovsrättslagar utgör otvivelaktigt ett hot.

patent- Internet kan med fördel användas för stärka inte bara yttrandeatt också informationsfriheten dessvärre är inte det utan men ens

offentliga Internet fritt från prisbaserat kunskapsutbyte. Nät-

verkssamhällets positiva sida är experimenterandet med ofta nya horisontella organisationsformer. Detta sistnämnda är också något

lyfts fram förespråkarna för den kosmopolitiska demokra-

som av timodellen.

Internet som globalt medium

Mitten 90-talet den tid då Internet började växa explosionsav var Bland de första icke akademiska användarna fanns multinatioartat. nella företag, internationella organisationer och NGOr. Vid mitten 1998 för år sedan hade enligt UNDP 1999 143 miljoav ett man användare, 700 miljoner år 2001 lyder Typiskt för

ner prognosen

dagsläget det är de relativt demokratiska och stabila länderna är att är uppkopplade det är den urbana eliten har tillsom samt att som gång till nätet. Skillnaderna mellan användare och icke användare är fortfarande mycket stora det är värt att understryka att Intermen netanvändarna för varje dag går blir representativa för som mer

mänskligheten i Ökningstakten är betydligt större i Afrika än i

stort. Amerikas förenta Att behärska nätet håller många håll stater.

bli nödvändig förutsättning för utveckling och deltagande i

att en

samhället. Det utslagsgivande är inte har tillgång till själva

att man hur använder den. Det finns också redan hel apparaten utan man en rad exempel hur nätet använts konstruktivt sätt i utveckett

lingsländer. Potentiellt kan det där mycket betydelse för

en stor

hälsa och utbildning.

En de saker gör Internet speciellt är det är globalt, av som att både del världen och spegel den. Man kan göra en av en sorts av en

rad kopplingar mellan nätets utveckling och globaliseringsprocessen.

Internet har gjort det lättare tänka hela världen och globalisering att handlar även bekant symboler och världsbilder. Svante som om Beckman 1995 beskriver nätet ett exempel en som Världsbildande teknik. Genom sin verkan framtidsförväntningmotiverar den investeringar i teknik högst konarna ny som ett kret sätt omskapar världen. De kraftigt förstärkta tekniska möjlig-

WWW.ONEWOHLD.NET

heterna till simulering och mediering innebär dessutom den att traditionella relationen mellan värld och världsbild förskjuts. Män-

niskor lever och verkar i växande grad i simulerade och medierade

världar vilket gör gränsen mellan världsbild och värld upplöses. att Nätet är i sin nuvarande skepnad enda oavsiktlig konseen stor kvens. Det är decentraliserat och anarkistiskt, sak måste samma

sägas gälla globaliseringen. Samtidigt bygger Internet en hög grad teknologisk och även i viss mån innehållsmässig standardisering.

av

Globaliseringsprocessen är global och svårgripbar. Omfånget och svårnavigerbarheten är förklaringen till nätfenomen portaler,

som

Sökverktyg och vad Johnson 1997 kallar metajournalistik

- pa-

rasitära sammanfattningar olika åsikts- och nyhetskällor, kom-

av mentari stället för historieberättande.

Internet är, liksom globaliseringsprocessen, världsomspännande inte för alla. Forskning pekar globaliseringen är strategisk

men att så till vida den inte är heltäckande installerar sig i väldigt att utan specifika strukturer och platser, särskilt i världsstäder och

Internet. Globalisering är huvudsakligen något drabbar inte

som oss, något fattar beslut Knappast någon slår datorn med som om.

tanken ska jag bidra till globaliseringsprocessen

- nu genom att eposta till mina släktingar i Kosovo.

Ett sätt att beskriva vad sker är hävda mänskligheten som att att

håller omorganisera samhället kring redskap

att ett nytt samma

sätt tidigare med exempelvis bilen. Ett är

som annat att som Margaret Wertheim 1999 peka cyberspace till världshistoriens ut snabbast växande territorium. Wertheim Cyberspace anser att representerar något helt där gäller varken mekanik eller kvantfysik. nytt, Cyberspace handlar i allt väsentligt relationer: mellan människom hårdvara och siffror olika kombinationer. Det är värld or, i en skapad genom språk sin immaterialitet för tankarna till som genom den medeltida dualismen. Wertheim jämför faktiskt med det kristna

himmelriket. Det är jämlik plats, potentiellt öppen för alla. en Cyberromanser är obefläckade, andliga historier. Vidare är nätet en kollektiv skapelse, där liksom i himlen behöver aldrig man vara en- I Cyberspace finns mänsklighetens samlade visdom, och kanske sam. blir det möjligt omvandla tankar och minnen till och snart att ettor nollor så kan tala evigt cyberliv, eller varför inte att man om ett cyberuppståndelse... Fast, och här har Wertheim klar poäng, till en skillnad från riktiga religioner saknas den moraliska dimensionen, för de troende finns inga skyldigheter den övriga mänskgentemot ligheten Och så slipper vänta till efter döden: One of the man appeals of Cyberspace that offers collective immøteriøl great a

KAJSA KLEIN

after death, but here and earth" arena not now on Wertheim 1999:231, emfas i original. Det kollektiva betonas för övrigt även

av Pierre Levy 1998. Han fokuserar nätet plats för kol-

som en

lektiv intelligens, uttryck för helt konkret globalise-

ett en ny sorts ring universalismens totalitära baksida.

utan

Organisationer på nätet

Då talar organisationer nätet kan göra åtminstone

man om man

grundläggande distinktion: mellan organisationer uppstått

en som

nätet och sådana skaffat sig nätnärvaro, använder Internet

som

föreningsverktyg bland andra. Till den första, "inomcyber-

som ett

spaciga kategorin, hör även organisationer endast intresserar

som

sig för själva cyberspace. Sedan kan naturligtvis fråga sig vad

man

ska krävas för i nätsammanhang över huvud ska som att man taget kallas organisation. Gränsfallen är många, kan hemsidor ingår i

som

webbring kallas organisation Hur är det med virtuella en gemenskaper, virtuella världar och nätbaserade kampanjer Virtuella gemenskaper finns inom de flesta områden: för fri-

numera

märkssamlare, porrentusiaster eller feminister i riotgrrlrörelsen.

Virtuella gemenskaper i allmänhet horisontella och det är

anses vara

utopiskt och fint i teorin i praktiken rör det sig ofta

men om väldigt lösliga, ytliga och ibland kommersiella fenomen

rent av -

det säljs gemenskapsprogramvara. Ofta är utgångspunkten

en Webbplats med olika slags interaktiva inslag och i allmänhet krävs någon form medlemskap användarnamn och lösen-

av minimum ett

för tillgång till alla delar. Virtuella världar bygger

ord att

realtidsinteraktion, kan oftast skapa sig rollkaraktär

man en egen

och bygga sig passande miljö. Världarna präglas olika grad

en av av fantasi och realism och kan textbaserade eller tredimensionella.

vara

De flesta är engelskspråkiga det börjar dyka ryska och

men upp t.ex. franska världar. På många sätt påminner världarna rollspel och

om kopplingar finns till spelindustrin rötter finns också i arkitektur

och simuleringsteknik. Världarna till

ger stort utrymme

experimenterande och kreativitet. Deltagarna eller medborgarna

- -

ibland initiativ till vilka ska Är

tar omröstningar om regler som gälla.

våld tillåtet Vilka får med i den virtuella världen Finns Gud

Nätbaserade kampanjer är oftast begränsade, flyktiga och öppna. Några kända exempel är den nobelprisbelönade antiminkampanjen,

MAI-kampanjen också kampanjen för att rädda Radio B 92 i

men Serbien. Politiska kampanjer detta slag brukar ofta kombinera

av

spridningen offentlig information webben med intern krypte-

av

WWW.ONEWORLD.NET

rad och intranätslösningar. För kringgå ingrepp från

e-post att myndigheter kan också använda sig flertal placerade i man av ett servrar olika länder. En kommentar till detta är det inte är speciellt svårt att att avlyssna eller blockera tillgång till nätet för den har fysisk som kontroll över kanalerna och land. Däremot ut ur ett och som tur är är det naturligtvis nästan omöjligt använda Internet för att att utveckla ett lands ekonomi och samtidigt behålla kontrollen över informationen.

One World

Alla fakta är där inte hämtade från wwW.oneworld.net annat anges

Det är världens största Webbplats för mänskliga rättigheter och

hållbar utveckling. Med drygt 350 NGOr medlemmar och som

enligt uppgift 3 miljoner besök i månaden utgör den viktig

egen en

nod för gränsöverskridande politisk handling. Som One

namnet

World antyder rör det sig projekt med globala ambitioner

om ett -

de verkar för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, kallar sig själva världsomspännande och har global målgrupp.7

en

"supersite"

One World är supersite, ord de för övrigt sig ha en ett som anser upphovsrätten till. Vad innebär detta konkret I det partnerskapsavtal de 350 organisationerna undertecknat definieras supersite som den One World Webbplats där material indexeras som partnernas och länkas under rubriker nyheter, action, bazaar och guider. som Detta exkluderar allt material sidor I gengäld partnernas egna förbinder sig länka tillbaka till One World sina partnerna att respektive webbplatser. Som fördelar med med i One World att framhålls först och främst det ökar synligheten. Man erbjuds att möjligheten just sin historia publicerad första sidan. Även att

nätet gäller slags upplagespiral, fler besökare vilket

en resurser ger ger mer resurser.

One Worlds redaktörer genomsöker regelbundet

partnernas webbsidor för material lyftas fram i olika sektioner. I som passar att

medlemsförmånerna, vissa är avgiftsbelagda, ingår även design

varav

och uppdatering hemsidor, tillgång till radionyhetstjänst

av en som sedan starten 1998 används 60 stationer sensommaren nu av ett

tjugotal länder, hjälp med insamlingar och försäljning.

För att

kontrollera partnerskapet resultat kan slutligen

att ger partnern

KAJSA KLEIN

med visar Vilka sidor får

hjälp användaranalyser som t.ex. som mest uppmärksamhet.

i One World är inte öppet för alla krav är att

Medlemskap - ett värderingar i partnerskapet. För att bli organisationernas passar

krävs är icke vinstdrivande organisation godkänd att man en som arbetar för social rättvisa, mänskliga rättigheter eller hållbar utveck- Det har förekommit One World nekat partnerskap, politis-

ling. att

ka får konsekvent nej, den enda organisation mål-

partier men vars

sättning bedömts helt stridande One Worlds principer är som mot Church of Satan, USA. One World erbjuder intresserade ett tre-

månaders strategi påminner tid-

provpartnerskap - en som om

för locka Prenumerationer-

ningsföretags knep att prenumeranter.

varierar beroende storlek och betalningsförnas pris gruppens I ansökan ska förutom adress vilka

måga. organisationen etc uppge

länder sektorer huvudsakligen arbetar Man får

respektive man utifrån lista välja arbetsbeskrivning: aka-

även en förprogrammerad

demisk, kampanjorienterad, mänskliga rättigheter, katastrofhjälp, nyhetsorienterad eller baserad i syd. 9

Historik

One World Online One World Broadcasting Trust, britägs av ett tiskt främst inriktat globala frågor. Hemsidan

produktionsbolag

lanserades i 1995 och mycket framgången fakjanuari snart var ett

Man ville supersitemodellen försöka undvika skapa

tum. genom att nål höstack. Partnerna har varit centrala för framgången och en i en

valde strategiskt börja hemmaplan. Ett delmål att

man att var

viktigaste brittiska utvecklingsorganisationerna Oxfam,

de sex Rädda barnen etc. intresserade. Man antal priser och vann ett utmärkelser för design och innehåll och i december 1996 hade man - 250 000 läsare i månaden, fyra gånger fler

enligt egen uppgift

besökare EU-kommissionens alla webbplatser tillsammans. För än hos Webbplats kan dels just titta

att mäta populariteten en man

antalet besök, dels titta antalet länkar, minst lika intressant ett det. Här rör det sig inte felklickar, därför att sätt som jag ser om inkludera länk till Webbplats krävs ett en webbplats en en annan visst En länk i cyberspace är kärleksbevis, ett engagemang. ett tecken vi hör ihop. Antal Webbplatser den 6

uppskattning, ett april 1999 med länk till Oneworldorgw var enligt sökverktyget

Altavista: 20 388. Detta kan jämföras med vad vara nätets som anses besökta Yahooportalen med 715 210, CNN med

mest plats,

119 075, FN med 33 434, och den svenska motsvarigheten, Forum

WWW.ONEWOHLD.NET

Syd med 127. Länksökningen gjord den 6 1999 med april hjälp av Altavista www.altavista.com.

One World har för närvarande trettiotal anställda och huvudett kontoret ligger utanför Oxford i Storbritannien. En har

målsättning

sedan starten varit människor utanför västvärlden ska använda att

webbplatsen. Här har lyckats väl. Man uppskattar hälften

man att av läsarna kommer från utvecklingsländer. I redaktionen

ingår regio-

nala samordnare för bl.a. Indien och Afrika förutom

som sedvanliga redaktörsuppgifter även ska ägna sig nätverksbyggande, utbild-

ning och kapacitetsbyggande. Ambitiöst. En zambisk har

journalist

hela Afrika arbetsfält och sin bas i One World-partnern det som Brittiska Rådets kontor.

One World håller yngla sig utveckla att av genom att regionala och nationella One World. Flera envärldar Jaa, faktiskt. One

World Europe syfte är

vars att ge europeiska perspektiv globala frågor är i sin uppdelat i språkområden. Materialet såväl form

tur innehåll de olika spräkplatserna skiljer sig åt. Vissa har för som övrigt valt att behålla One World andra översätter till och med

namnet italienska blir det Supersito Unimondo. Allt beror -

egentligen partnerna. Om tillräckligt många bestämmer

partner sig för publicera material svenska kommer

att förmodligen en

svensk One World dyka Denna bild, det att upp. att är partnernas Önskemål och behov motiverar

av att synas som omstruktureringen

bekräftas Joanna John, I takt med

av partnerskapsansvarig. att

webbplatsen växer blir alfabetiskt ordnad struktur allt en rent mer

svårnavigerad.

Hur ser One World ut

För att bild de olika delarna kan hur One ge en av man begrunda

World själva konceptualiserat i sin katewebbplatsen platskarta. Sju

gorier urskiljs: "news", "themes ,Smedia action S 9partners", , , "bazaar", about oneworld". Men, låt först från

oss börja början.

Förstasidan associationer till dagstidning, här finns

ger en todays

headlines och med fotografier. till text varvas Högst upp vänster syns One Worlds logotype, jordglob med Afrika och Asien i en fokus i grönt och blått och "One World texten Supersite i vitt. Till höger dagens datum och British Telecoms logotype samt texten "suppported BT. I den grå längst ned finns sökramen ett par verktyg och till Vänster även den fungerar en ram som som ett

navigationshjälpmedel men som i stället för sökverktygsdatabas

använder sig innehållsförteckningsmodell.

av en Sammantaget är

KAJSA KLEIN

med tanke One Worlds omfång relativt god.

navigerbarheten

Dock existerar platskartan är till

uppdateringsmissar, se nedan

delvis missvisande och det märks webbplatsen/orga-

exempel att

struktur här sammanfaller de till är stadd nisationens stora delar

i kunna tillgodogöra sig allt material platsen förändring. För att -

inklusive och Videofilmer krävs relativt modern

radioprogram -

mjuk- och hårdvara.

På bakgrunden vit här är huvudsaken.

nybetssidoma är texten

skillnader är dock materialet Stora gentemot en papperstidning att

ordning finns samtidigt sidorna är hypertextlänkat, ingen given som

med och hierarkisk struktur

är proppade navigeringshjälpmedel av

finns klick bort från sammanfatt-

olika slag. Dagens nyheter ett par

förra veckans, kan välja huruvida vill del ningen av man man ta av

arkiverade nyheter med ämne eller nationalstat kategoriserande som för Eftersom allt material kommer

princip rullgardinsmenyerna.

från klickar för del nyheten följaktligen till partnerna man att ta av sidor. finns fotografi "redak-

deras Förutom nyhetsnotiserna ett tören, länk till speakeasy för övrigt egentligen be-

en en - som finner under I denna del ingår också radio-

sig aktionskategorin. nyhetstjänsten.

Ämnessidoma innehåller bl.a. 40-tal guider allt från IMF ett om till barnarbete, think tank ska bygga akademiskt och en som officiellt material "Aid, Ethnicity and Conflict", European om: Investing in Knowledge", Water and Sanitation.

Cooperation",

dock, lite helt enkelt. Klyftan mel-

Inte speciellt imponerande tunt

lan och de faktiskt deltar verkar Man vill målgruppen som vara stor:

thinktanken ska debattforum för kollegor i ett hundatt utgöra ett ratal länder... En tredje kategori är Blast och för barn. Vidare - om finns sektion för utbildning liksom material specialiserat en Indien och material franska och nederländska. En

Europa samt

blandning äpplen och päron kan tyckas.

av Mediese/etionen innehåller skrivande stund fotout-

ett galleri i en

Mark Edwards människor i u-världen, "TV and

ställning av om

Video, TV, "Radio and Audio, radio, Internet mest om mest om

Print här innebär boktips.

samt vilket

Också Aktien innehåller flera underavdelningar. Speakeasy" är

diskussionsrum, hittills under 1999 dominerat inlägg om ett av också exempelvis Världsbanken One

Kosovokriget men om som

Diary inte, kanske skulle tro, dag-

World-partner. är som man en

bok, kalendarium möten, händelser och konfeutan snarare ett av

i världen blygsamhet ligger inte för One World. I april 1999

renser listas till "The Atlantic Slave Trade and the English Provin-

exempel

WWW.ONEWORLD.NET

ces konferens i Bristol, "15-30

en Storbritannien samt April:

Global Days of Action against Monsanto and Genetic

Engineering".

Under kampanjer "in action with One Worlds hittar

- partners

information antiminkampanjen, för Tibet

man om en kampanj samt

en insamling till världens folk. Under rubrikerna

jobb respektive

volontärer lediga platser. Redaktören hävdar One utannonseras att

World själva rekryterat personal via tjänsten. finns Slutligen en

kurssektion, "training".

Den femte rubriken är Partners. Här finns, förutom medlems-

registret, information "Communityweb" drivs

om ett projekt som i samarbete med British Telecom

sponsorn om gratis Webbtillgång

för individer och NGOs i Storbritannien. Vidare finns avsnitt ett hur går med i One World, inklusive och

om man partnerskapsavtal ansökningsblankett. Till den inhägnade trädgården the Walled

garden" har endast partner/ individuella medlemmar tillträde. Den utgör

det offentliga Internets en av privata zoner.

Bazaar innehåller länkar till bokhandlar

ett par specialiserade

Oneworlds områden kommersiella från

samt internettjänster part-

ners. Slutligen finns självfallet information One World histoom rik, redaktionella principer, priser, information hur kan om man stödja OneWorld etc. Självpresentationer och standardhistorier är

oumbärliga för NGO

en

One Worlds partner

Sammanlagt fanns i 1999 i registret 301 med

mars partner webbplat-

ser. Ett sätt att kategorisera dem är dela dem efter domänatt upp

namn. Den största kategorin 184 stycken Bland dessa - - är org.

märks de flesta INGOs/ Internationella

stora organisationer. 92 av

de valt orgdomänen har dessutom

partner som oneworld.org

URLs. Nästan tredjedel använder alltså One World en av partnerna

som webbhotell. Föga förvånande rör det i de flesta fall

sig om

relativt och i svenskt mindre kända resurssvaga ett perspektiv

organisationer. Bland andra icke-nationella domäner märks com 20

partner, net 8 och int Edu 3 bör väl i det betraktas närmaste

rent" amerikanskt så det faller här inom nationella

som kategorin

domäner. Här finns sammanlagt 88 uk med partner, störst är 44 kanske helt enkelt därför One World allt startade i lada att trots en

utanför Oxford. Sammanlagt finns 21 med

stater representerade

domännamn.

Vid genomgång slås den

en av partnerförteckningen man av stora

bredden. Nationella och internationella NGOs dominerar här men

KAJSA KLEIN

finns antal medieföretag Arabic Media

även exempelvis ett som

Internet Network, Le Monde Diplomatique och Radio B92. Anti-

med. Och Grameen Bank the largest rural credit

minkampanjen är

institution Amnesty International likaså, liksom

Bangladesh".

International UK. FN helhet är inte med det skulle

Amnesty som

lite konstigt däremot flera organisationer/enheter inom

nog se ut CAT sig arbeta för samarbete mellan de

FN. En organisation säger teknologiska och mänskliga världarna, reprenaturliga, en annan

i Belize, Jamaica, Surinam och Windwar-

senterar bananexportörer

döarna. Vissa har globalt klingande arbetar för mycket namn men ändamål Human Rights Action Project follows the

specifika case

student and staff member of Birzeit University detained by of every

the Israeli authorities, andra är mycket globala: Global

military beskriver sig plats för Global Participation, Inspiprojects som en

ration and co-Creation, mild postmodern of

including a system

and the Humanity CD-Rom Project." Här finns profes-

Philosophy

sionella IF Federation of Jour-

sammanslutningar International

-

också individuella partner, exempelvis fotojournalisten

nalists men

Howard Davies. Värt är även One Worlds kanske att notera att konkurrent över huvud kan tänka i sådana största om man taget - Activist Net är medlemmar.

termer -

de självpresentationerna blandas ord I ett par tre meningar långa

världsvid, internationell, Antalet identitetsmarkörer är som overseas. och de flesta kombinationer förekommer. Hannerz

mycket stort har denna kosmopolitiska förvirring väl: 1996:12 uttryckt

"The Third world the First World and the First World the

Third; the North in the South and the South the North; the

the and the periphery the center.

center periphery,

One World kosmopolitiskt nätverk som

Vad är egentligen One World Ett multimediaproduktionsbolag

har redaktion och kommer från Onekligen man en slags ursprunget

hämtas allt redaktionellt material från

TV-produktion. Samtidigt

Kanske det medlemstidning Eller rör det sig partnerna. är en om

vad 1997 kallar parasitär metajournalistik För One Johnson World, liksom för andra journalistiska produkter, är trovärdighet

centralt. Man med i självpresentationen berätta de är noga att om fått. Gränserna för det redaktionella ansvaret är explicita.

priser man One World helhet är ett tydligt exempel självpresentatio-

som

höga prioritet och politiska betydelse.

nens stora

WWW.ONEWORLD.NET

Själva kallar One World sig omväxlande supersite och gemenskap. Rör det sig därmed virtuell Var i så fall

om en gemenskap går

gränsen för medlemskap, är det besökarna eller räkpartnerna som nas De betalat för den kunskap One World och

som säljer som

återfinns i den Är One World sökverk-

inhägnade trädgården ett

tyg Det finns de alla kan läsas kartor som menar att webbsajter som

över Internet. På många sätt liknar One World de komstora mersiella portalerna, Yahoo, eller det svenska Eller One

Torget. är

World i första hand webbhotell Hela 92 har

ett organisationer

allt valt utnyttja denna tjänst.

trots att One World värld, mänsklighet. Är One World - en en genom

dess i någon mån representativt för eller

partner mänskligheten, aningen blygsamt: den globala offentliga sfären Om räknar

man antalet är bristen kinesiska slående. partner exempelvis namn I

förhållande till sitt inflytande över världen USA relativt

är osynligt. Amnesty International är medlemmar, hur världsomspännande de

är egentligen Hur ska tolka det faktum the European man att t.ex.

Womens lobby med 2 700 medlemsorganisationer eller UNICEF

är med i One World Är One World liktydigt med dess medlemmar

eller har medlemskapet i One World i själva verket

marginell bety-

delse för partnerna Rör det enbart

sig om marknadsföring, att nå-

öka synligheten Är One World

got en PR-byrå

Också One World olika skalval. Redan i ansökan genomsyras av uppmanas man som potentiell partner att ange vilka länder man verkar Som användare kan välja den man numera europeiska versionen. Hur märks det One World förankrat i

att är en nationalstat,

Storbritannien Tydligast blir det språket och det

genom stora antalet medlemmar med uk-domän. Vad dock

gäller språket är en förändring gång, allt material görs tillgängligt andra språk.

mer Denna utveckling är för övrigt något andra håll i som syns cyber-

space, även CNN arbetar till exempel med flera Mer

numera språk. kosmopolitism

Som blir det lätt otroligt komplicerat. I eftersom

synes synnerhet

One World befinner sig i Denna snabba

ständig utveckling.

förändringstakt är typisk för de flesta Internets också av arenor men för sociala rörelser de slutar röra dör. One World som om sig är ett

tydligt exempel medialiserad organisation

en med nätet som

organisationsform. Partnerna använder webbplatsen för informationsspridning, som Sökverktyg för hitta information, dis-

att som kussionsforum och i viss mån intressegemenskap. Däremot som

görs inga experiment med exempelvis gränsöverskridande

opinionsundersökningar eller omröstningar. Tydligt One World

är att är

KAJSA KLEIN

Den innehåller element från många olika sfärer. Det är

hybridartad. världens största NGO-webbplats för mänskliga rättigförmodligen

heter och hållbar utveckling även projekt med globala ambitiomen

fastnar i det partikulära och tvingas välja perspektiv. Alterna-

ner

tiva världsnyheter kan aldrig bli globala i verklig mening. One World är sammanfattningsvis präglad av kosmopolitisk mång-

mer univeralistisk totalitet. Dess parasitära karaktär för också fald än av tankarna till liksom den aktualiserar dilemmat

kosmopolitismen att med organisationen mångfald.

av

Slutsatser

jag har i denna artikel pekat allmänna utvecklingstendenser som

jag har relevans för demokratin ZOOO-talet. Det gäller säranser

skilt mellan globaliseringen, nätverket organiöverlappningar som

sationsform och Internet globalt medium. Den normativa utsom för diskussionen har varit den kosmopolitiska demo-

gångspunkten

kratimodellen och den globala demokratins eller icke

frågan om vara

vara.

Som har framgått finner jag den kosmopolitiska dejag hoppas

mokratin inte minst för mixen mellan utopi och realism.

sympatisk

- Fokus med denna modell från valsystem och suveränitet

förflyttas

till människorättskultur, målet för den sakens skull är en utan att en världsstat. Delar kosmopolitiskt ramverk existerar redan av ett men långt borta. Kanske får helt enkelt,

mycket tycks väldigt som Tomlinson 1999 föreslår, kosmopoliter utan kosmopolis.

vara Och kanske kan Internet, i någon mån bidra till att

globaliseringens

världen. Ja, Internet kommer betydelse för öppna jag tror att att demokratin då jag demokratin här observera att jag menar att sna-

den än den det stärker rare avser kosmopolitiska svenska genom att

och informationsfriheten rätten till anonymitet och fri

yttrande-

bör det underlättar experiment med

kryptering värnas, genom att

omröstningar. Men kanske främst mer

gränsöverskridande genom

subtila förändringar hänger med de långsiktiga som samman överlappningar jag talat det gäller sådant organisa-

om: som nya tionsformer, maktstrukturer också världsbilder. I stanya men nya tistik från bl.a. UNDP 1999 samband mellan utveckling, syns ett och demokrati och egentligen uttala

Internetanvändning utan att

orsakssambandets riktning törs jag påstå vad siffrorna mig om att

god cirkel. visar är en

WWW.ONEWORLD.NET

Internets existens och expansion kort möjligheter ger sagt nya till utövande kosmopolitisk demokrati. Däremot det

av är mycket

svårt att isolera just Internets roll, vilket beror alla

överlappning-

ar. I denna komplicerade tillvaro blir tydlighet Detta

extra viktig. är

den kosmopolitiska modellens För en av stora utmaningar. att

plocka ett exempel luften: 1999 års val till

ur Europaparlamentet.

Personval blandades med röst svenskt och

parti Europaparla-

mentsgrupp. Vad viktigast Vilket borde ha varit viktigast var

Knappast självklart, däremot verkar det som att många upplevde

situationen otydlig. Vi röstade varken svenskar eller som som européer. En möjlig lösning detta dilemma kanske hela vore att göra EU till valkrets därigenom förskjuta tonvikten från natioen samt nella partier till europeiska, låta EU-politik handla, inte lokala om intressen utan begränsat antal EU-frågor. Men det skulle om ett nog ställa för krav politikerna, det hot stora samt, medges, utgöra ett

mot små länder och små språk.

Noter

Jag föredrar uttrycket NGO Non Governmental Organization som synes trots att det inte existerar någon motsvarande förkortning svenska.

2 Kosmopolitisk. Varför inte transnationell Flera skäl. Först och främst snarare är det skönt att komma förbi det belastade nationsuttrycket. Sedan transnationellt är så tomt, det knappast några helst associationer till politiskt koncept ger som ett grundat någon form medborgarskap. Vidare transnationell demokrati av vore missvisande eftersom det knappast kan innefatta det nationella och internationella.

3Sevidare Benedict Andersons 1998 teori serialisering. Ett exempel om är passet produkt kombinationen nationalism och migration. Anderson skriver - en av om the of comparison", de oundvikliga jämförelserna skapar föränderspectre som en grund, en medvetenhet godtycklighet och simultanitet. om Var skulle globaliseringen materialiseras Mitt i oceanen I cyber rymden annars I underjorden

5Den snabba ökningstakten och den teknologiska konvergensen har gjort gränsdragningar svåra. Var börjar medium och vid Vem ska räknas ett var tar nästa användare Alla siffror bör med salt. som tas en nypa ° Sedan kan man naturligtvis invända, och det gör Wertheim, vissa cyberatt företeelser för tankarna till helvetet plats för ogudaktiga, fåfänga, snarare - en självbesatta och sjuka män, dömda att vältra sig i mänskliga psykiska avarter. Helvetet under medeltiden till skillnad från himlen placerat inom de mänskliga var aktiviteternas sfär.

KAJSA KLEIN

7 e-postmeddelande Joanna John, One World, det faktiska numret i I ett uppger att april 369. På webbplatsen förekommer vitt skilda uppgifter antalet 1999 är om allt från 120 till 350. Detta jag tolkar det dels slarv med uppdatering, partner är som dels uttryck för den starka expansionen, något förvisso inte är unikt för ett som One World utan gäller hela www.

8Denna avgränsning har jag själv använt utgångspunkt i denna analys av One som World. 9 slutet partnerskapsavtalet finns rad det gäller under Englands och I av en om att Wales lagar. Även One World existerar i värld dominerad nationalstater... en av ° Oneworldorg Vad detta, hette de inte oneworldnet Sedan sökningen är nu gjordes har de hunnit ändra toppdomän. Från organisation till nätverk...

ifrån alla webb latser indexerade sökverkt bortfallet torde därför Lån gt P är av yg , vara stort. 12Med anledning det domänbyte nyligen ägt kan flera dessa komma av som rum av ändras till net. att

WWW.ONEWORLD.NET

Referenser

Anderson, Benedict 1998 The Spectre Nationa-

Comparisons:

lism, Southeast Asia and the World, London: Verso

Archibugi, Daniele 1998 "Principles of Demo- Cosmopolitan

cracy" i Archibugi, Daniele, Held, David 8C Köhler, Martin

red., Re-imagining Political Community Studies in Cosmopolitan Democracy. London: Polity Press, 198-228

s. Bauman, Zygmunt 1998 Globalization: The Human

Consequences, Cambridge: Polity Press

Beckman, Svante 1995 IT och världsbilderna i

Infrastruktur för

informationssamhallet. Stockholm: NUTEK, 185-214 s. Beethamp, David 1998 Human Rights Model for Cosmoas a politan Democracy i Archibugi, Daniele, Held, David 8C Köhler, Martin red., Re-imagining Political Studies in

Community Cosmopolitan Democracy. London: Polity Press, 58-71

s. Bobbio Norberto 1996 The London:

age rights Polity Press

Castells Manuel 1997 The Power ofldenity Information

The Age:

Economy, Society and Culture, Volume II, Malden, MA: Blackwell Chea, Pheng 8C Robbins, Bruce Thin/e-

red. 1998 Cosmopolitics,

ing and Feeling Beyond the Nation. of

Minneapolis: University

Minnesota Press

Commission Global Governance 1995 Our Global

on Neighhour-

hood. Oxford: Oxford Press

University

Comor, Edward A. 1998 "Governance and the Commoditization of Information" i Global Governance 4/98, 217-233 s.

Deibert, Ronald 1997 Parchment, Printing, and Hypermedia:

Communication in World Order New York:

Transformation.

Columbia University Press Hannerz, Ulf 1996 Transnational Connections. London:

Routledge

Held, David 1998 and Globalization"

"Democracy iRe-imagining

Political Community Studies in Daniele

Cosmopolitan Democracy.

Archibugi, David Held 8CMartin Köhler

red.London: Polity

Press, 11-27 s. Johnson, Steven 1997 Culture: How New

Interface Technology

Transformsthe Way Create and Communicate. San Fransisco: we

Harper Edge

KAJSA KLEIN

Keohane, Robert O. 8CNye, Joseph S Jr. 1998 Power and Interdependence in the Information Age" Foreign Vol. 77 No.

Affairs September/October 1998, s. 81-95

Kern, Stephen 1983 The Culture Time and Space 1880-1918. London: Weidenfeld and Nicolson Pierre 1998 "Cyberkultur det universella totalitet. i

Levy, - utan

Hemer, Oscar 8CNilsson, Jan Olof red.

Transformation -

Kulturen i den virtuella staden Lund: Aegis Förlag, s.138-151 Linklater, Andrew 1998 Citizenship and Sovereignty in the Post- State, i Archibugi, Daniele, Held, David

Westphalian European

8C Köhler, Martin red. Re-imagining Political Community Studies in Cosmopolitan Democracy. London: Polity Press, s.113- 137 Melucci, Alberto 1992 "What new social movements" new Carle, Jan 8C Peterson, Abby red. Social Movements and Social

Change, Göteborg: Sociologiska Institutionen, Göteborgs

Universitet, 9-41 s. Putnam, Robert D 1993. Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern Italy. Princeton University Press Ronfeldt D.F., Arquilla Fuller G.E., Fuller M. 1998 The Zapatista Social Netwar in Mexico

http://www.rand.org/publications/MR/MR994/MR994.pdf

Tillgänglig 990529

Rosenau, James N. 1998 "Governance and Democracy in Globaa World" i Archibugi, Daniele, Held, David 8C Köhler,

lizing

Martin red. Re-imagining Political Community Studies in Cosmopolitan Democracy. London: Polity Press, s. 28-57

Ruggie, John G. 1998 Constructing the World Polity." Essays

on International Institutionalism, London: Routledge

Sassen, Saskia 1996 Losing Control Sovereignty in An Age

Globalization. New York: Columbia University Press Sassen, Saskia Globalization and Its Discontents: Essays the

1998 on

Mobility ofPeople and Money. New York: The New Press new Shafer, Sarah L. 8C Alexander B. 1998 The Territorial

Murphy,

Strategies of IGOs: Implications for Environment and Development. Global Governance Vol. 4 No. 3 257-274 s.

WWW.ONEWOHLD.NET

Stark, David 1998 H eterarchy: Asset Amhigaity, Organizational

Innovation, ana the Postsocialist Firm

httpz/ www.sociology.columbia.edu// pub/ Tillgänglig

starkheter

981001 Tomlinson John 1999 Globalization and Culture. London:

Polity

Press Wertheim Margaret 1999 The Pearly Gates A

Cyherspace. history

space from Dante to the Internet. LondonzVirago Press UNDP 1999 Human Development Report 1999. New York:

Oxford University Press

Övrigt: epostkontakt med Joanna John, partnerskapsansvarig, One

World Online

IT

gapet mellan

Vidgar

generationerna

Britt Östlund

Huruvida informationsteknik IT används ett demokratiskt sätt

eller inte är beroende rad faktorer. Det är beroende till-

av en av gången till teknisk utrustning och kompetens, hos använ-

av vanan darna efterfråga, välja och analysera information, kommuni-

att av kationsmönster och hur värderar den här kommuni-

man typen av kation, sist inte minst, vilken makt och vilket inflytan-

samt men av de har över informationen. Makt betyder i detta sammanhang

man två saker. Det betyder dels makten över tillträdet till informationen,

dels inflytandet över informationsbildningen. Hit hör också makten över utformningen utrustningen vilket väcker viktiga frågor

av om

användarperspektiv.

I den här har jag för avsikt diskutera huruvida dessa

uppsatsen att faktorer talar till fördel eller nackdel för olika generationer

som lever i dag i det svenska samhället. Jag har också för avsikt

att diskutera hur IT används i kontakterna mellan generationerna och vilka restriktioner finns för sådan kommunikation. I dessa

som en avseenden kan konstatera det råder skillnader mellan

att stora olika åldersgrupper, skillnader kan ha ökat till följd den

som av

demografiska utveckling i dag där fler generationer än tidigare

ser lever samtidigt. Jag kommer visa det råder ojämn fördel-

att att en ning datorer och avancerad telefonutrustning, informations-

av att

skiljer sig mellan olika generationer och att det finns skäl vanorna

uppmärksamma obalansen i politiskt inflytande relaterat till IT.

att Jag kommer också visa IT:s roll för kontakterna mellan

att generationerna, liksom värderingen teknik hos olika generationer.

av ny

Generation definieras här både utifrån ålder och utifrån

gemen-

erfarenheter. I det första fallet räknas generation samma en som tiden från födelse till tiden för när de själva föder barn,

en persons omkring 20-25 år. I vårt samhälle kan alltså räkna med fem

generationer för närvarande. I andra fallet historiskt definierad

avses en

VIDGAR IT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

generation, det vill kohort människor tillhörande viss säga en av en tidsperiod med habitus och livsstil 1993, Tur-

gemensam Bourdieu

1998. På så sätt blir det möjligt hänga generationer

ner att upp kulturella och politiska händelser den svenska "68-vänstern t.ex. eller den amerikanska Vietnam-generationen, också tekmen niska innovationer bilen eller televisionen. t.ex. Med IT expansionen datormedierad kommunikation i avses av

allmänhet och spridningen IT i hemmen, arbetsplatserna och i

av

offentliga miljöer. IT-begreppet bekant föremål för

är som en omfattande diskurs med avseende vad kännetecknar som ett samhälle präglat IT och huruvida det redan existerar eller inte Ingelav stam et al. 1991, Webster 1995. Tilltron till IT alltings lösning som har diskuterats så ofta retoriken kring den till och med

att givit

upphov till särskild ism IT-ismen Johansson, Nissen 8C en - Sturesson 1998. Den diskussionen ska dock inte föras vidare i

denna artikel. Här uppmärksammas den användning de

som trots storslagna visionerna faktiskt äger Jag kommer beskriva rum. att etablerade kontaktmönster mellan generationer och gamla i av unga familj, och hur de skiljer sig från den ekonomiska debatt samma som förekommer området Petersen 1992; Demsetz 1996. se t.ex.

Där har för generationskonflikter och detta

man varnat ser som en de största utmaningarna för den moderna välfärdsstaten. Mina av

efterforskningar visar att ett ifrågasättande solidariteten

av

generationer emellan, mycket väl kan existera samtidigt med ökad

en

lojalitet, och detta kan relateras till IT-utvecklingen.

att

När det gäller förväntade effekter IT-utvecklingen läggs enligt

av min mening alltför vikt vid tekniken den förändrande fakstor som torn. Fortfarande är det teknikdeterministiskt synsätt råder, ett som

där teknikutvecklingen är obeveklig och där medborgarna, eller

mer mindre, betraktas passiva teknik. Min önskan som mottagare av ny

är att den pågående IT-utvecklingen leder till utvecklad tekniksyn

en såväl utvecklad teknikanvändaren. Med utgångspunkt som en syn från den kunskap har i dag teknik och social förändring kan om nämligen inte vidare diskutera teknikens förmodade man utan effekter skilt från den sociala utvecklingen. Det betyder inte att man heller med automatik kan dra slutsatser IT leder till ökade om att

generationsklyftor eller ökad demokratisering. Den betydelse IT

en kommer för enskilda eller för samhället i sin helhet att personer är resultatet där etablerade ekonomiska, sociala och av en process kulturella strukturer utgör restriktioner inom vilken tekniken sprids och i bruk. I det avseendet kan IT bli redskap i syfte tas ett att konservera sociala ordningar lika väl det kan leda till som att

BRITT ÖSTLUND

förändringar. Synen medborgarna passiva mottagare har

som också bidragit till vad IT kan bidra till. En sådan är

myter om myt

tekniken fjärmar människor från varandra, i synnerhet och att unga gamla, eftersom äldre människor vid eller

anses vara ovana rent av rädda för teknik. Mer överensstämmande med de forsknings-

ny

resultat föreligger är det är föreställningarna användar-

som att om

kapacitet hos de producerar, marknadsför, säljer och

nas som beviljar olika teknik vilken betydelse teknik

typer av som styr ny kommer få. En avgörande betydelse har alltså har

att vem som tolkningsföreträde till människors behov IT, vilket visar det

av faktum teknik kan kontrollerande såväl frigörande

att en som betydelse. Huruvida IT kommer verka demokratiserande är

att således inte främst teknisk fråga fråga vilken social

en utan en om strategi väljer. Min ambition denna artikel ska öka insik-

man är att

detta förhållande. ten om

Problematiken kommer diskuteras i fyra avsnitt. Inledningsvis

att

diskuterar jag politiskt inflytande kopplat till IT-utvecklingen och

ifrågasätter IT verkligen kommer innebära någon skillnad när

om att

det gäller representationen olika åldrar i politiska sammanhang.

av Jag fasta förväntningarna IT skulle kunna leda till ökad

tar om att demokrati, också det skulle kunna leda till samhälle där

men att ett människor har större varandra till följd ökade

omsorg om av möjligheter till kontakt. Därefter följer avsnitt tillgången till

ett om teknisk utrustning och kompetens utifrån tillgänglig statistik, och

diskussion vilka är de rätta vill hänga en om som arenorna om man med i IT-utvecklingen och vilka befinner sig där just I det

som nu. tredje avsnittet diskuteras betydelse och hur

vanornas

värderingsförändringar kan tänkas påverka olika generationers in-

ställning till IT. I det fjärde avsnittet behandlas kommunikations-

mönster med avseende hur det går till när olika generationer möter den tekniken och hur tekniken finns integrerad i kon-

nya takten mellan och äldre. Här diskuteras också

yngre om generationskonflikter verkligen existerar eller det är fråga vilket

om en om

perspektiv har. Avslutningsvis några förslag till

man presenteras åtgärder för öka demokratisk användning IT. Därmed inte

att en av

IT kan understödja sådan kommunikation eller undersagt att en stödja ökat demokratiskt inflytande. Det kan komma att visa sig

ett

vad IT kan åstadkomma visar sig lika relevant här att myten om vara

vissa andra områden. som

De empiriska resultat och exempel förekommer är huvud-

som sakligen hämtade från min forskning äldre människors

egen om tillgång till och användning informations- och kommunikations-

av

VIDGAR lT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

teknik och kommunikationen mellan generationer. Frågorna har om sedan 1991 varit fokus för flera forskningsprojekt vid Tema Teknik

och social förändring i Linköping.

Politiskt inflytande och IT-utvecklingen

Demokrati betyder alla medborgare och sociala har att grupper rätt till politiskt deltagande. Kommunikationen mellan församma troendevalda och väljare, liksom olika kommunikation med gruppers varandra kan betraktas livsnerven i demokrati. Den som en

systematiska underrepresentationen olika generationer är därför

av ett allvarligt hot demokratin i dag. Politiska beslutsfattare bemot står vanligtvis medelålders Även det skett

av män. om en föryngring

av parlamentets ledamöter, framför allt i samband med 1994 års val, är fortfarande män och kvinnor underrepresenterade i beunga slutsfattande Detta gäller även pensionärerna m.fl.

organ. Peterson

1996; Esaiasson 8C Holmberg 1996. Denna underrepresentation kan

skapa konflikter generationsvisa intressen till om tas vara bekostnad generella eller långsiktiga intressen. I dag kan till av

exempel hur 60-talistgenerationen ställer krav i högre grad

se att bli integrerade i arbetsmarknaden m.fl. 1997. Fyrtiota-

Reinfeldt

listerna å sin sida bildar särskilda generationsnätverk och hävdar att sådana krav kommer slå tillbaka de generationerna att yngre när de ska betala de äldres avveckling arbetsmarknaden Rosengren

m.fl. 1997.

Medias Ökade inflytande över politiska skeenden och den fortgående utvecklingen från direkt kommunikation den en av typen som sker politiska möten, till indirekt via nätet, ökar naturligtvis en skälen uppmärksamma makten över informationen och vilka att som har tillgång till denna. För närvarande visar siffror det blir allt att svårare samla människor till politiska möten SOU 1987, och att att

medlemskapet och politiska aktiviteter är ungefär dubbelt så högt

bland medelålders människor 45-64 år jämfört med yngre grupper 18-24 år SCB 1996. Man kan tänka sig denna att snedrepresentation också kommer att råda när det gäller vilka som har makten över den politiska information förs via nätet. som ut

IT som lösning på problemet

IT, eller dess förespråkare, gör gällande användningen

snarare att av denna teknik skulle kunna öka och förbättra den här typen av

BRITT ÖSTLUND

kommunikation. En förekommande tanke är den ökad de-

om en mokrati i betydelsen fler människor skulle kunna tillgång till

att information och lättare nå sina beslutsfattare via Internet och elektrisk Bangemann 1994, SOU 1994, 1995. För närvarande

post läggs ökande andel politisk information nätet och politiska

en ut partier sig särskilda hemsidor. Om det här är fråga

presenterar

att politisk verksamhet byter och flyttar ut från möten där om arena telefon och fax hittills haft kompletterande funktion, och flyttar

en in nätet i stället beror naturligtvis hur informationen

presente-

Om det enbart är fråga ökad konsumtion politik ras. om en av utan dubbelsidig kommunikation eller ökade kontakter mellan politiker

och väljare, ökad stimulering det politiska samtalet väljare

eller en av emellan, är det i själva verket endast förstärkning den rådande

en av politiska elitens makt, i detta fall den medelålders generationen. Om det däremot visar sig att detta kan öppna möjligheterna för

upp en bredare politisk debatt eller IT:s potential bilda opinion

om att utnyttjas effektivt och äldre generationer kan det komma

av yngre

innebära förändring. Men i så fall måste det till trendbrott. att en ett Studier den svenska maktelitens möjligheter att reproducera sig

av har nämligen visat sig stora, den står åtminstone inte i

vara

proportion till befolkningens möjligheter nå sådan position.

att en

Möjligheten att stanna vid makten är omkring sjuttiofem gånger

större har sådan social bakgrund och därmed tillgång till

om man en det sociala kontaktnät krävs för politiskt inflytande

som att

70. Samma varaktighet gäller strukturer relaterade

Peterson 1996 s.

till klass och kön. De studier hittills genomförts

som om datoranvändningen i olika sociala visar informations-

grupper att

ärvs mellan generationer i familj BIPE 1994, 1995. vanorna samma Samma sak gäller könsrollsmönstren lika väl kan konserveras

som

förändras när teknik introduceras i hemmen eller arbetssom ny platserna Berg 1996, Sundin 1995. Det finns alltså anledning

att förvänta sig att de politiska och sociala strukturerna råder i dag

som också kommer råda i framtiden.

att

Generationskontraktet ifrågasatt

En obalans i den politiska representationen kan allvarliga konse-

kvenser för det underförstådda kontraktet mellan generationer

som går människor tar hand varandra under olika skeden i

ut att om

livet. Sett i perspektiv livscykel innebär det utjämning när

av ens en det gäller givande och tagande 8a Elsässer 1997. I tider

Andersson

balans med avseende både ekonomin och befolkningens av

VIDGAR lT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

ålderssammansättning finns det ingen anledning ifrågasätta detta

att kontrakt. I konjunkturnedgångar och när det blir obalans mellan

åldersgrupperna, ofta när andelen äldre i befolkningen ökar, blir

generationskontraktet ofta ifrågasatt och åtaganden sörja

yngres att för de äldre betraktas börda. Med dagens befolkningsut-

som en veckling med tillväxt de allra äldsta i befolkningen och

en stor av

generationer födda under 1940- och 1960-talen, kan hur stora se synsättet att generationer hand varandra, i vissa avseenden

tar om tycks avlösas gör val i fråga hur ska för-

av att man om resurserna delas mellan barn och gamla, mellan olika generationer.

Det är inte första gången i modern tid kommit ,l

som frågan upp. Redan 1930-talet väcktes obalansen mellan olika j

frågan om

åldersgrupper. Makarna Myrdal diskuterade detta överord-

som en nad i sin bok Kris i Vid den tiden l

rättvisefråga befolkningsfrågan.

befann sig i skiftet mellan jordbrukssamhället och industrisam-

man

hället och avfolkningen landsbygden fråga diskutera-

av var en som des. Framför allt äldre lämnades kvar landet när de

att yngre flyttade till städerna. Makarna Myrdal konstaterade Naturligtvis

att är de humana impulserna tillräckligt starka för de gamla skola bli

att försörjda och väl försörjda. Men det kommer ske under

att en stigande känsla olust över landet Myrdal 8CMyrdal 1934.

av

Även i väcks frågan vad har råd med. Det finns de

dag om som talar ett generationskrig där och äldre drabbar i

om yngre samman konkurrensen de knappa och där det inte längre är

om resurserna självklart de ska betala för de äldres pensioner Daatland

att yngre 1998. Skillnaden är att i dag har historiskt unik situation där

en

fler generationer än någonsin tidigare lever samtidigt och där antalet i den äldsta generationen är högt, och lever i brytningstid

att en mellan industrisamhället och form samhälle där kunskap

en ny av

och information är viktiga produktionsfaktorer. Ett ifrågasättande

det sociala kontraktet mellan generationer har därmed åter komav mit till debatt, inte bara i Sverige i större delen väst-

upp utan av världen. Gränserna för välfärdsstaten är förstås central fråga i

en denna debatt 1996. Om dessa förmodade förändringar

Thomson

upphov till generationsmotsättningar kan det naturligtvis skapa

ger och förstärka stereotypa föreställningar eller diskriminering baserat

ålder, s.k. ålderism Andersson 1997.

En aspekt generationskontraktet diskuterats är

annan av som

kunskapsöverföringen från äldre till generationer. Detta går

yngre

tillbaka uppfattningen att de snabba förändringarna i det

om moderna samhället skulle till nackdel för åldrande människor

vara med tanke de kommer sakna kunskaper och erfarenheter

att att

Ban-r ÖSTLUND

att föra vidare till generationer. Ibland hävdas det att äldres

yngre situation bättre förr. I början 1970-talet försökte amerikanska

var forskare lansera teori att det är samhällsförändringar

en om som sådana framför allt tenderar att underminera äldre människors

som

och därmed deras situation Cowgill 8C Holmes 1974. I status förindustriella homogena samhällen, hade äldre enligt denna

mer

teori, högre eftersom de hade kunskaper nödvändiga

status som var för de generationerna att del Dessa hypoteser har dock

yngre av. varit verifiera och har fått mothugg från rad forskare

svåra att en

visat äldres villkor har förbättrats avsevärt jämfört med som att förindustriella samhällen och att mycket de föreställningar har

av

gamlas situation förr bygger myter och stor portion om en romantik Odén, Svalborg 8CTornstam 1993, Gaunt 1991.

IT och om varandra

omsorgen

Kommunikationen mellan olika generationer något centralt

som gäller dock inte enbart fördelningen våra medel

av gemensamma

fördelas medelst politiska beslut, det gäller också som omsorgen om varandra, förståelsen för vilka behov finns under olika skeden i

som

livet och undanröjandet fördomar och ålderssegregation i all-

av mänhet. I de första dokumenten hur Europa skulle kunna för-

om vandlas till IT-samhälle fanns också tanke att IT skulle

ett en om kunna skapa ett omsorgsfullt samhälle där människor att

mer genom använda den tekniken skulle kunna komma närmare varandra

nya Bangemann 1994. Om detta ska kunna bli verklighet måste emellertid användningen omfatta alla generationer och det gör det inte i dag vilket jag ska visa. Låt mig dessförinnan lyfta ytterli-

strax

varningens finger. Jag har hittills olika sätt det gare ett antytt att finns fog för mått försiktighet när försöker diskute-

ett stort av man

tänkta förändringar till följd IT-utvecklingen. Jag har också

ra av försökt förmedla min uppfattning det finns övertro

om att en tekniken och underskattning de sociala strukturerna. Detta

en av gäller också IT något helt nytt. Ur ett användarpers-

synen som pektiv är det nämligen historielöst att tillskriva datoriseringen eller den integration tele- och datorteknik det faktiskt handlar

av som

så omedelbart avgörande betydelse för människors kontakter om, en med varandra. Denna utveckling har i själva verket pågått under hela 1900-talet.

VIDGAR IT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

Nya kommunikationsmöjligheter

Det sker är faktiskt att det till den tradition använda

som av att teknik kontaktlänk successivt etablerats under 1900-talet

som som

adderas ytterligare möjligheter, än effektiva i

om mer termer av

överföringshastighet och möjligheten lagra och bearbeta infor-

att mation. Flera de traditionella teknikerna är i dag tämligen

av opro-

blematiska vanligt förekommande, t.ex. telegrafen, telefonen,

men telefaxen, radion, televisionen. Vad sker är kvan-

som nu snarare ett titativt än kvalitativt. Telefonen gjorde det möjligt

steg ett att ett enkelt sätt överbrygga avstånd, medan Internet gör detta snabbare och effektivare. Ingen skulle förneka, telefon i dag

nog att vara utan är eller mindre socialt exkluderad och det ligger nära till

att mer vara hands fråga sig Internet kommer betydelse. IT-

att om att samma utvecklingen innebär bildligt talat alltså inte går från noll till

att tio, kanske från fem till tio.

men

Den tekniska utvecklingen vardagskommunikationens område

är således inte något är förbehållet de generationer växer

som som

i dag. Teknisk utveckling och snabba tekniska förändringar är upp

något samtliga i dag levande generationer har erfarit. Det

som betyder dock inte intresset använda datorer är lika i alla

att att stort åldrar. Motivationen kan olika skäl variera, likaså förväntningarna

av

människor i olika faser livet. I datorernas barndom det

av var allmänt datorerna ägdes Även i dag

accepterat att av experterna. finns outtalade förväntningar först tar tekniken i

vem som anspråk. Det behöver inte väl människor, i

vara experter men yngre varje fall förväntar ingen farmor är först plan.

att

När det gäller äldre människor kan till och med höra kom-

man

borde låta dem i fred. Är det mentarer om att man vara verkligen

nödvändigt för alla den pågående IT-utvecklingen

att anamma Frågan väcker funderingar IT inte enbart blir ett erbjudande,

om

nödvändighet och tvång för förbli socialt integrerad

utan en ett att

Under första delen 1990-talet

av har IT presenterats som ett erbjudande för att del information, tjänster, service eller kon-

av takter. Detta erbjudande går så småningom över i bli nödvän-

att en

dighet för i det behöver. Tillgängligheten blir be-

att tag man av tydelse desto generellt blir och risken bli socialt

mer systemet att exkluderad inte har tillgång till IT ökar. När IT ersätter

om man andra alternativ blir det således avgörande betydelse för den

av enskilde hon har möjlighet använda det eller inte. På detta sätt

om att blir sambandet mellan teknik och social integration i det moderna samhället allt starkare. Vissa tekniska system är i dag självklara red-

i

;

Ban-r ÖSTLUND

skap i våra kontakter med varandra. Att arbeta i universitetsor-

en ganisation och inlemmad i den sociala interaktionen och infor-

vara

mationsutbytet där, är näst intill omöjligt ha tillgång till

utan att dator. På sätt är det omöjligt för hemtjänsten utöva vård

samma att och utan tillgång till telefoner, larmsystem, och i framtiden

omsorg kanske även portabla datorer.

Tillgång till teknisk utrustning och

kompetens

Sverige tillhör de digitaliserade länderna i världen när det

ett av mest gäller tillgången till datorer och telefoner bland invånarna Holst 1997. Tillgången är dock ojämnt fördelad mellan olika och

grupper över generationerna. Sverige är unikt så till vida den traditionella

att

väggfasta telefonen är jämnt spridd över hela befolkningen

oavsett ålder, klass eller kön. Statistiska undersökningar omkring

visar att 98 % befolkningen i alla åldrar har tillgång till väggfast telefon.

av När det gäller teknik ökar skillnaderna. Här visar statistiken

ny att tillgången till mobiltelefon minskar med ökad ålder. Med nöd-

en

vändig anpassning till befintliga siffror innehar 13 % i åldersgruppen

20-24 år mobiltelefon, jämfört med 22 °/o i 45-64 år

åldersgruppen

och 6 % för åldrarna 75-84 år Strömberg 1996; Ostlund 1999.

Tillgången till teknik minskar alltså i högre ålder, kan

ny men också gälla den medelålders generation. Skillnaderna

yngre gentemot är ännu uttalade beträffande tillgången till datorer. Statistiska

mer

centralbyrån har i sina undersökningar mätt hur många

som använder eller har använt dator. Deras resultat visar totalt 60 °/o kan

att betraktas datoranvändare i åldrarna 16-64 år. Andra under-

som sökningar visar siffran 9 °/o för är 60 år och äldre.

personer som Även här alltså innehavet med ökad ålder skillnaden

sjunker men är

störst mellan de fortfarande tillhör arbetskraften och de

som som avgått med ålderspension SCB 1996; Östlund 1999.

Om till skillnader mellan män och kvinnor så visar SCB:s

ser siffror kvinnor använder datorer i mindre utsträckning än män,

att framför allt och äldre kvinnor SCB Ålder och kön

yngre 1996. är således två viktiga faktorer. Dessa skillnader tycks dessutom bestå i

takt med teknikspridningen. En jämförelse mellan och äldre

yngre

åldersgrupper med hjälp tillgängliga data, visar t.eX. att äldre

av fortfarande är efterkälken. Tillgången till datorer i åldersgruppen 16-64 år har ökat från 35 % 1984, till 42 °/o 1989 och 60 % 1996

VIDGAR lT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

SCB 1996. Tillgången till datorer i åldersgruppen 35-84 år har

ökat från 6 °/o 1996 till 9 °/o 1997 Nordicom 1997; Ostlund 1999.

Rätt arena

För hänga med i teknikutvecklingen fordras befinner sig

att att man i rätt ålder framför allt rätt Svenska studier visar tyd-

men arena. ligt att här råder stora skillnader mellan regioner och branscher,

beträffande inkomst och utbildningsnivå. Personer i arbete, samt särskilt entreprenörer i tillväxtinriktade branscher är utveck-

som lingsorienterade och beroende information, är de bäst tar till

av som sig den tekniken. Det tycks också de erfarenheter

nya vara så att av teknik får i arbetslivet är de bär med sig livet. Det

man man resten av har alltså betydelse blir involverad i tekniska för-

stor om man ändringar eller inte under delen sitt yrkesverksamma liv. I

senare av många företag framför allt anställda och de äldre

satsar man yngre ställs utanför. I andra fall avstår de äldre anställda själva från delta

att

med hänvisning till de ska pensioneras Östlund 1999.

att snart Med det faktum i minne att pensionärstiden i dag kan komma att omfatta lika lång tid förvärvsarbetat blir sådana beslut

som man av

betydelse. Om tillgången till IT ska bli jämlik i dag, kan

stor mera datorer inte längre enbart förknippas med arbetslivet

såsom var fallet 1950- och 60-talen, när datorteknik förbehållet

var experter i vissa professioner och sådana aldrig förekom i hemmen. I

apparater dag är alla datoranvändare i någon bemärkelse både arbetet,

hemma och i offentliga miljöer.

Arbetsmarknaden är således oerhört viktig för

en arena att tillgång till IT och för bibehålla sin kompetens. Den går i

att som pension eller blir arbetslös mister sina möjligheter hålla sig

snart att

uppdaterad. Andra är utbildningar och datorkurser, projekt

arenor

i inriktade offentlig publik och satsningar datorundervisning

en

för olika Vid sidan sedvanlig utbildning i skolor, hög-

grupper. av ê skolor och universitet, kan nämnas den regeringen etablerade

av

utbildningssatsningen Kunskapslyftet"; projekt Internet bib-

liotek förekommer rad platser i landet; datakurser

som en

arrangerade PRO och andra organisationer; SeniorNet i

av samt syfte att äldre människor att använda datorer.

uppmuntra

Vad dessa tillfällen till inlärning betyder utvecklingen

gentemot

arbetsmarknaden är ännu för tidigt säga. Att döma erfa-

att av

renheterna i min forskning, vänder sig dessa utbildningssats-

egen ningar till väl avgränsade Det är alltså inte fråga någon

grupper. om integration mellan åldrarna det här planet. Många osäkra använ-

BRITI ÖSTLUND

dare betonar de helst vill kurs med deltagare befinner

att som sig i ålder eller i livssituation. Resultatet kurserna

samma samma av kan däremot komma betydelse för kontakterna mellan

att generationerna. Studier teknikanvändning bland pensionärer visar att

av IT fyller funktion för deras kontakter med barn och barnbarn

en vilket jag beskriver utförligt nedan.

mera

Vanornas betydelse

Erfarenheterna och användning kommunikations-

vanorna av av

teknik skiljer sig mellan generationerna och kan avgörande betydelse för inställningen till och användningen IT.

av

Som nämnts relateras generationsbegreppet i denna artikel

ovan både till ålder och till erfarenheten teknik. Det finns nämligen fog

av för koppla människors tidiga erfarenheter teknik till deras

att av inställning till teknik i livet och till hur utvecklar mentala

senare modeller kring teknik Clarke, Parker 8C Pomfrett 1994, Rogers 1995, Östlund 1995. Man kan till tala telefongenera-

exempel om

tionen i motsats till dagens datorgeneration. De är födda i sek-

som lets början tillhör definitivt telefongenerationen. Det är den

som stått förebild för deras uppfattning modern kommunika-

som om tionsteknik. Man vet hur gör när telefonerar, har

man man men man också mental modell hur tekniskt är uppbyggt med

en av ett system

utgångspunkt från telesystemet. Datorn däremot uppträder inte

sätt telefonen och kan därför upplevas främmande. samma som som Inte därför den är svårare förstå logiskt därför

att att rent men att den inte stämmer med den lagrade erfarenheten hos användaren. Det märks när datorer ska installeras hos äldre De är

omsorgstagare. som födda 1970- eller 1980-talet däremot och i dag tillhör

som

ungdomsgenerationerna är inte beroende slags erfaren-

av samma heter. För många dem är datorn lika självklar telefonen är för

av som de äldre. De har dessutom andra drivkrafter bakom

yngre ett eventuellt datorintresse. Det kan liknas vid utvecklingsuppgift

en eller ett viktigt steg i livskarriären sätt telefonan-

samma som

vändningen varför de är gamla i dag Nissen 1993.

som

IT värderas olika

En dator skrivbordet har därmed inte värde för alla män-

samma niskor. För äldre enerationer enomlevt den tekniska utveck-

g som g lingen0 under detta sekel, har förekomsten tekniskau h

av apparater 1

VIDGAR |T GAPET MELLAN GENERATIONERNA

hemmet delvis fungerat indikatorer levnadsstandarden och

som

tecken samhällets framåtskridande. Intervjuer med gamla som människor över 80 år visar införskaffandet telefon till det

att av egna hemmet Det visade att hade fått det bättre

var ett stort steg. man ställt ekonomiskt. Denna inställning kan förklaras de

av omständigheter under vilka denna generation växte och for-

upp som

deras grundläggande värderingar. Brist materiell egendom

mat bidrar till blir aktsam och materiella till-

att man mer om pengar

gångar. En sådan inställning är vanligare hos dagens äldre generatio-

än hos haft materiellt Välförsedd uppväxt. Forskner yngre som en ning värderingsförändringar ägt under 1900-talet visar

om som rum

det skett förändring från sätta materiella värden och att en att trygghet högst, till frihet och självförverkligande blir framträ-

att mer dande. Forskarna tilliten till materiell trygghet respektive

menar att frihet två olika värderingssystem: materialistiskt

representerar ett

och postmaterialistiskt. Materialistiska värderingar är

ett t.ex. uppfattningen lag och ordning skall värnas och att ekonomisk tillväxt

att

bör prioriteras. Exempel postmaterialistiska värderingar är åsikyttrandefriheten viktig försvara liksom

ten att anses att ett demokratiskt och mänskligt samhälle 1988, Inglehart

Pettersson

1990, Axelson 8C Pettersson 1992.

Samtidigt teknikutvecklingen skapade drägligare liv och

som ett förde samhället framåt, tekniken alltså inte något kunde

var som användas obegränsat eftersom det kostade och borde använ-

pengar das med måtta Östlund 1995. För många födda i början seklet

av förblev därför telefonen redskap för förmedla viktiga nyheter,

ett att inte något använde för timslånga samtal med vännerna. Man

man ringde för att meddela födslar och dödsfall, avtala möten och göra överenskommelser. Fortfarande gamla dar kan telefonsignal

en erfaras något Viktigt har hänt inom familjen. Vittnesmål kan

som att berätta hur människor till och med ställde sig raka i och tog

ryggen

sig mössan när de fick samtal i någon de första av motta av telefonerna kom till byn och fanns tillgänglig i någon de

som som av

större gårdarna.

För många de pensionärer skaffat sig dator och

av som en egen lärt sig använda Internet och elektrisk står teknikutvecklingen

post fortfarande för utveckling och progressivitet. Som användare blir de introducerade i samhällets fortskridande. Själva beskriver de det

som att de hänger med, med andra ord att de förblir integrerade i

samhällsutvecklingen Östlund 1999.

Fyrtiotalisterna generation för vilka telefonen blev eller

är en mer mindre självklar och inte nödvändigtvis förknippad med kostnader.

BRITT ÖSTLUND

För många dem korn dock den tekniken inte självklart att stå

av nya för framåtskridande. Teknikutvecklingen baksida.

hade också en Den kritiska teknikdebatt uppstod under 1970-talet omfattade

som både Sveriges satsningar kärnkraft och frågan TV-tittandets

om

väl eller för de uppväxande barnen, fråga negativa

ve en vars verkningar inte har kunnat påvisas i de studier genomförts

som Feilitzen 1989. Till skillnad från de äldre generationerna återfinns här teknikkristisk hållning sannolikt kan betydelse när

en som

denna generation i dag ställs inför datoriseringen. De studier

som hittills finns hur Internet faktiskt används barn visar för

om av att många är tekniken inte alls märkvärdig och inte alls något underverk. Den bara används och del livet SOU 1996:32.

är en av

värderingarna dröjer sig kvar

De omständigheter växer under blir således strukturerande

man upp för de värderingar införlivar och Varje generation kommer där-

man

för uppvisa vissa specifika värderingsmönster. Dessa

att genera-

tionspecifika värderingar har dessutom visat sig beständiga över

vara tid.

Dagens äldre generation har därmed individens

en annan syn förhållande till social gemenskap än vad de har. Medan äldre

yngre fortfarande har värderingar innebär bör välupp-

som att man vara

fostrad, artig, ordentlig, lydig, ha tålamod och självbehärskning,

lägger större tonvikt vid individualism och tolerans. Detta

yngre en avspeglar sig också i hur det politiska samtalet förts under olika perioder. Jan Engberg skriver i sin avhandling folkrörelsernas

om framväxt i Sverige sekelskiftets folkrörelser bidrog till ersätta

att att

vertikala lojalitetsmönster mellan arbetsgivare och arbetstagare,

mellan bonde och dräng, mellan hög och låg, med horisontella lojalitetsmönster. Lojaliteten till det kollektivet blev viktigare. Vår

egna tids folkrörelser, i detta fall tänkt och skrivet i mitten 1980-talet,

av formulerar enligt Engberg sina lojaliteter ännu snävare. De karakteriseras starkt individualiserade rörelser där människor kommer

av

kring idé eller konkret förändring Engberg 1986.

samman en en

Detta får naturligtvis konsekvenser för generationernas inställning till och villkor relaterat till social välfärd. Den generation

som först blev föremål för den sociala och ekonomiska välfärdspolitiken

1930-talet, har erfarenhet och situation

en annan en annan nu jämfört med de är födda efter 1970. De upplever

som senare en mycket osäker situation kräver större flexibilitet. De har

mer som

VIDGAR lT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

säkert svårare att acceptera neddragningar i jämförelse med den äldre generationen inte tog välfärden för given under sin uppväxt.

som

Det får också konsekvenser för inställningen till användningen

av IT hos olika generationer. Möjligheten utvidga sina kontakter

att och surfa nätet kan komma stå i kontrast till synsätt

att ett som innebär inte bör använda tekniska kommunikationsappara-

att man

i onödan och försöka hålla kostnaderna Flexibilitet och ter nere. kontakt utan hänsyn till social eller andra sociala gränser kan

status

lika välkommet för de det är främmande för den vara yngre, som

äldre generationen.

Från knapphet till överflöd

En skillnad härrör från erfarenheter är förutsättning-

annan som ens

för olika generationer efterfråga, välja och avkoda informa-

arna att tion. För de äldre generationerna information under deras

var uppväxt och större delen deras liv bristvara. Det fanns tid

av vuxna en och mentalt till sig den information blev dem

utrymme att ta som förelagd. Detta är inte längre möjligt. Med all den information

som står till buds i dag i form tidningar, reklam, radio och IV-pro-

av

krävs i informationsflödet. Användningen gram m.m. att man sovrar

Internet kräver vad är efter, vilket kan av att man vet man ute upplevas så frustrerande för många hellre avstår från använda

att man att

det. För andra kan nödvändigheten sådant tillvägagångssätt

av ett upplevas befrielse i det kan välja bort det inte

som en att man man vill eller orkar del Det krävs sålunda helt strategi för

ta av. en annan

att tillgodogöra sig IT-medierad information jämfört med tidigare.

Kommunikationsmönster

Samtliga generationer i vårt samhälle i dag har någon form erfa-

av renhet modern informations- och kommunikationsteknik. Detta

av kan illustreras med utgångspunkt från kvinna i dag är 70 år,

en som låt kalla henne Margit.

oss

IT-utvecklingen i varje generation

Margit har själv lämnat arbetslivet sedan några år tillbaka och har

varken möjligheter eller kanske motivering till

samma samma att hänga med i utvecklingen sina barn och barnbarn. Men det kan

som också så att hon just grund sina släktingar eller

vara av yngre

BRITT ÖSTLUND

grund erfarenheter från tidigare arbetsliv har bra förutsättningar

av

följa med i vad händer. Margit kanske tillhör dem i sitt att som som arbete använde skrivmaskin och innan pensioneringen gick

som kurser för lära sig använda PC. Dessa erfarenheter har sannolikt

att stor betydelse för hennes förståelse vad barnbarnen gör framför

av datorerna och för dem är närmast självklart sätt kom-

som ett att municera på. Margits Anna däremot är i 90-årsåldern,

mamma som har aldrig kommit i kontakt med datorer. Hon kanske tillhör de kvinnor tacksamt tagit emot teknik kommit att underlätta

som som för henne i hushållsarbetet i hög ålder, inte längre har

men som nu

motivering att ånyo lära sig använda apparater. Nu måste samma nya hon hushålla med sin energi och hon hennes kunskaper

antar att om teknik i allmänhet är så föråldrade det inte är någon idé

pass att att försöka.

Anna har under hela sitt liv tagit till sig teknik gör

ny men nu hon andra prioriteringar. Hon är således vid tekniska föränd-

van

ringar livsperspektivet förändras. Detta betyder dock inte att

men

Anna är förskonad från IT-utvecklingen. På det gruppboende där

hon bor finns flera larmsystem för olika ändamål. Det

typer av trygghetslarm hon själv bär hör till ett system

armen som numera är helt datoriserat. Anna använder sitt larm varje dag för kalla

att personalen och ibland för förvissa sig någon är där.

att om att

Margits barn finns i förvärvslivet och ständigt

ute är tvungna att uppdatera sin kunskap IT. Elektronisk har för dem blivit

om post ett vanligt sätt att hålla kontakten inte bara med kollegor utan också med andra medlemmar i familjen. Margits försöker övertyga

son henne skaffa dator och så de kan ha kontakt

om att en e-post att det sättet. Det skulle göra deras kommunikation flexibel

mer menar

Nu när Margit ringer telefonen är de ofta upptagna sonen. av något eller är och gör ärenden. Han Seniornet

annat ute vet att

Sweden planerar satsning uppköp datorer till pensionärer

en av till ett rimligt pris. Margits barnbarn använder också datorer dagli-

både i skolan och hemma för läxläsning och spel. När de träffar gen, farmor vill de gärna visa henne det spelprogrammet. För

senaste dem är det här med IT inte någon stor sak, det är självklarhet

mer en för dem. Ett de äldsta barnbarnen har lärt sig hur gör

av man hemsidor. Han märker detta imponerar föräldrarna och

att farmor.

Margit, hennes hennes barn och barnbarn kommer alltså

mamma, alla i kontakt med IT-utvecklingen än olika sätt. De använder

om den kommunikationsteknik står till buds för lämpligt sätt

som att hålla kontakten med varandra och det tycks möjligt för dem att

vara

VIDGAR |T GAPET MELLAN GENERATIONERNA

hålla kontakt ofta de så vill. skäl till kontakterna om Ett annat att mellan generationerna i dag kan flitigt förekommande är den vara unika situationen så många släktled lever samtidigt. Liksom att Margit är det många har sina föräldrar i livet såväl barn och som som barnbarn och barnbarnsbarn. Ytterligare skäl är uppsplittringen ett familjerna vilket utökar antalet relationer under livet. Margit kan av ha varit gift tidigare och ha barn från än ett äktenskap. Hon kan mer dessutom ha kontakt med tidigare makens barn och hans släktingar. Man kan tänka sig tekniken i sådan situation kan att en uppmuntra flitiga kontakter också bli konkurrent hennes tid. men en om

Kontakten mellan generationerna

Studier användningen IT i kontakterna mellan generationerna av av visar att den tekniken flera sätt spelar viktig roll i interaknya en tionen dem emellan. Barnen och barnbarnen skäl för föräldrar är ett och far- och morföräldrar köpa dator med uppkoppling att en egen till Internet eller i varje fall för lära sig vad dator är och hur den en

fungerar. generationerna fungerar därmed adopters

De yngre som för de äldre, dvs. när de hur teknik kommer till användning ser ny bland de släktingarna, så bidrar det till minska spänningen yngre att inför det är nytt och okänt Rogers 1995. Studier äldre som av internet-användare visar 82 °/o dessa har barn och barnbarn att av har Internet och En majoritet dem säger också de som e-post. av att kommunicerar med sina barnbarn via Barnen fungerar desse-post.

utom i viss utsträckning direkta initiativtagare till inköp

som av datorer och uppkopplingar. Detta kan värdefullt för äldre vara som ofta upplever att de blir annorlunda bemötta konsumenter nu som teknik jämfört med när de Östlund 1999. av var yngre För det andra fungerar IT ett samtalsämne mellan den äldre som generationen och barnbarnen, även för dem inte själva använder som dator. Barnbarnen vill gärna visa den äldre generationen vad de lärt sig och i förekommande fall ställa frågor till äldre användare med datorerfarenhet. Barnen och barmbarnen kan uppenbarligen verka påtryckande äldre ska skaffa sig dator eller åtminstone att en egen

hålla sig â jour med IT-utvecklingen.

För det tredje ökar flexibiliteten i kontakterna. Äldre datoranvändare erfar det är lättare för dem hålla kontakt med sina att att barn via elektrisk eftersom människor i dag ofta är vuxna post yngre upptagna och svåra på. I stället för ringa varandra varje att tag att dag kan viss kommunikation ersättas elektrisk post. De av vuxna barnen öppnar det elektriska brevet vid tidpunkt dem en som passar

BRITT ÖSTLUND

och kan i lugn och Tidigare studier visar mycket

svara ro. ett mer regelbundet kontaktmönster mellan och deras gamla föräldrar.

yngre Dominerande barnen ringde sina gamla föräldrar varje eller

var att

dag särskilda tidpunkter och talade med dem varannan ett par minuter för höra allt stod rätt till.

att att

Med elektronisk post öppnar sig alltså ännu alternativ kommu-

en nikationskanal kan kombineras med telefonen och med

som personliga besök. IT har intet sätt visat sig substituerande

vara utan bidrar till öka tekniker och torde bidra till att

att repertoaren av förstärka de redan flitigt förekommande kontakterna mellan

yngre och äldre medlemmar familj. Omkring tredjedel

av samma en av

svenska ålderspensionärer träffar sin familj varje dag, och 70% varje

vecka Andersson 1993. Hälften dem sade sig kommunicera

av som med sina barn och barnbarn via elektrisk post hade halverar sina telefonsamtal. För det användes telefonen för samtal över

mesta nu korta distanser och elektrisk för samtal över längre distanser

post och för slippa tider Östlund 1999.

att passa

Attityder till yngre och äldre

Av betydelse för relationerna mellan generationer är givetvis

stor också deras attityder gentemot varandra. Ar de äldre något att räkna

med när det gäller IT Har de egentligen slags problem

samma som vi Vad har de komma med Ibland förs synpunkten fram

yngre att

lever i starkt ålderssegregerat samhälle. Med tanke de att ett flitigt förekommande kontakterna mellan generationerna

i samma familj, och bakgrund bilden i förindustriella

mot av att av samvaron samhällen tenderat alltför romantisk och idealiserande, är

att vara

finna för sådan Även Eurobarometern det svårt att argument en tes.

1993 visar svenska åldringar tycks mycket nöjda med sin

att vara

situation. I jämförelse med andra europeiska länder upplever de sig

minst allt bli behandlade någon slags andra klassens med-

av som borgare och de har täta kontakter med sin familj Andersson

att

1993.

Detta betyder dock inte att äldre och har realistisk bild

yngre en

varandras livssituation eller livsperspektiv. Sociologen Lars Tornav

har i sin forskning det råder skillnader mellan stam visat att stora

och äldres föreställningar hur det gammal.

yngres om är att vara Studierna visade att det råder avsevärda skillnader mellan äldres och

allmänna föreställningar vilka problem har gamla

yngres om man

dar. Ett exempel studie föreställningar äldres

ur en om om pro-

blemprofil är 32 % i åldersgruppen 26-35 år trodde att gamla

att

VIDGAR lT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

människor hade problem med ensamhet, medan bara 11 % i ålders-

66-75 år trodde sak Tornstam 1981. När det gäller gruppen samma teknik förekommer ofta föreställningar äldre och

stereotypa om

teknikanvändare. En sådan är att äldre människor är vid yngre ovana teknik och rädda för sig teknik. Studier äldres

att ta an ny av inställning till teknik visar emellertid de medvetet sätt

ny att ett gör andra prioriteringar till följd orken de måste

av att avtar, att hushålla med sin energi och deras sin roll och

att syn egen relationen till andra människor och till samhället förändras Östlund 1995. I själva verket tillhör gamla människor erfarna

våra mest teknikanvändare och ska intet sätt tillskrivas egenskaper

av att

tekniskt illitterata eller lida någon form teknikfobi. På vara av av

sätt tillskrivs människor särdeles begåvning församma yngre en att stå sig och avancerad teknik. När de blir gamla kommer de

ny sannolikt att förändra sina prioriteringar sätt dagens

samma som gamla människor gör.

Generationskonflikter, en fråga om nivå

Det är svårt utifrån studier relationerna mellan generationer

att av

familjenivå belägg för de förekommer allvarliga

argument som om

generationskonflikter. När de upphov till

senare ger generationskonflikter är det i regel de spänningar kan

genererat ur som uppstå i samband med diskussioner lägre pensionsålder, ålders-

om

relaterad kompetens, lagstiftning diskriminering gamla och

mot av

problem med ungdomsarbetslöshet Turner 1998. Relationsstudi-

familjenivå visar att betonar åldersskillnader än erna yngre mer vad de äldre gör och andra motsättningar mellan

att typer av generationer är svåra att finna. 1998. En fransk studie visar

Daatland

till och med ett utbrett mönster överföring materiella

av av re-

mellan och äldre generationer. Överföringen är vissersurser yngre

ligen ömsesidig präglas att det är fråga långsiktig

men mer av om en investering i den säkerhet ligger i existensen arvingar och

som av

äldre släktingar, än rakt utbyte tjänster Donfut

av ett av Attias

1995. Familjerelationer är dessutom inte baserade slags

samma kontrakt de strukturella. Drastiskt uttryckt kan liksom

som man Richard Titmuss gjorde i sin skyldigheterna mellan främ-

essä om lingar i ett samhälle, beskriva skillnaden den mellan solida-

som en ritet baserad blodsband och solidaritet baserad social policy

1970. Över huvud det här med Titmuss taget är avser generationskontrakt, inte ett kontrakt i legal mening, resultat

utan ett av oskrivna, informella förväntningar och skyldigheter. Dessa kontrakt

BRITT ÖSTLUND

är i social mening icke desto mindre bindande än formella kontrakt, ehuru det är dessa ordningar den sociala sammanhållningen vilar.

Relationerna mellan och äldre inom familjen behöver alltså

yngre inte överensstämma med icke-familjära strukturella relationer mellan generationer. Skillnaden visar emellertid ett intressant metodologiskt problem. Den visar slutsatser människors situation

att om kan bli vitt skilda beroende vilken forskaren har. Man kan

ansats inte dra heltäckande slutsatser det demokratiska tillståndet bland

om medborgarna enbart utifrån data aggregerad nivå eller utifrån

en ekonomiska antaganden makronivå. Det är viktigt låta IT-

att användarna själva komma till tals för sätt kunna

att ett nyanserat beskriva hur de upplever sin kommunikation och vilken betydelse tekniken har.

Utländska studier visar liknande resultat. Den debatt förs

som i dagspressen stämmer inte överens med studier gjorts med

som

avseende människors attityder till socialpolitik och fördelningen

Dessa visar attityderna inte reflekterar människors av resurser. att

generationsintressen de är liberala och toleranta än egna utan att mer debatten sken Logan 8C Spitze 1995. De visar också att äldre

ger av har stöd i dagens samhälle och de har kommit att bli

ett stort att

viktiga påtryckargrupper, samtidigt vården och

som omsorgen om äldre ifrågasätts i andra delar debatten. Bland röner "de gråa

av annat lobbyisterna framgång i framförandet sina krav i flertal

stor av ett länder till exempel USA, Storbritannien och Frankrike

som

1996, Parker 1997.

Henrard

Livsprojektet

Avslutningsvis bör något förändringar i livsperspektiv över

sägas om livsloppet. Det kan nämligen ha oväntade effekter IT-använd-

ningen och för inställningen till politiskt deltagande. Det moderna

samhället beskrivs ibland riskkultur å sidan produ-

som en som ena

olikhet, exklusion och marginalisering, å andra sidan ökade cerar möjligheter till självreflektion och val livsstil. Den traditionella

av bilden människans levnad illustrerad i ålderstrappan fungerar inte

av

riktigt längre. Det är kaos i ålderstrappan framtidsforskaren

som Kenneth Abrahamsson uttryckte det för några år sedan Abra-

hamsson 1992. Inte minst påstås högre medellivslängd och

att en

flexibel pensionsålder skulle kunna upphov till en mer ge en omformulering livets faser och skapa och annorlunda förvänt-

av nya

ningar olika skeden i livet jämfört med tidigare 1991.

Giddens

Olika generationers inställning till livsprojektet påverkar sannolikt

VIDGAR |T GAPET MELLAN GENERATIONERNA

också vad är möjligt och önskvärt göra med teknik. synen som att

IT-propagandan talar Internet gränsöverskridande

om som en teknik. Satt i perspektiv vad är möjligt och önskvärt göra av som att för enskilda individer i dagens samhälle kan IT bli verktyg eller ett hinder för åstadkomma det vill. ett att man I sådan diskussion får lätt uppfattningen människor en man att oavsett de befinner sig i livet, har intresse tillgodovar samma av att göra sig teknik och förändra sina kommunikationsvanor. Detta ny kan förvisso med tanke den variation mellan individer vara sant förekommer. Men det är också sin plats påtala skillnader. som att Jag har redan nämnt hur skilda livsperspektiv mellan och äldre yngre

kan bidra till gör olika prioriteringar och utvecklingen

att man ser skilda sätt. Min forskning, bland från boendemiljöer där annat och äldre lever tillsammans visar tydligt äldre är yngre att mer pragmatiska. De beskriver själva de är mindre fascinerade inför att

nymodigheter jämfört med tidigare i livet och avstå kan

nu att upplevas frihet de åtnjuter tack sin höga ålder. Yngre som en vare människor däremot är i livet och tjänar hänga väg ut mer att med Östlund 1999. Dessa slutsatser finner stöd i forskning om

förändrade livsperspektiv i hög ålder 1993.

Tornstam

Bland pensionärer, 60-70-årsåldern, lägger sig vinn yngre som att lära sig använda dator finns inga tecken dra sig om en att tillbaka. Livet går för dem i fas och IT betraktas framför allt en ny som möjlighet att hänga med och att bibehålla och utvidga sin en bekantskapskrets. Deras största hinder hittills har varit bristen

andra pensionärer att koppla sig Etablerandet

upp mot. av pen-

sionärspartier är också tecken pensionärslivet intet sätt

ett att behöver innebära tillbakadragande. Tanken är för ett att man gammal för att lära sig något förekommer framför allt hos riknytt tigt gamla människor är 80 år eller äldre. Använder ålsom man derstrappan illustration till teknikens betydelse över livet så som en åker somliga hiss, det vill säga de börjar sätt när om samma som de lärde sig teknik i dagar. Ett exempel är farmor går yngre som datorkurs samtidigt barnbarnet. Men de flesta når punkt där som en det inte längre är lika meningsfullt lära sig använda teknik. att ny

Hur kan man öka en demokratisk

av IT

användning

Det bör ha framgått mina jag inte tillskriver IT av resonemang att någon betydelse inte dess innehåll diskuteras och människors om

l i

BRITT ÖSTLUND

använda det diskuteras. IT sådan kan inte

förutsättningar att som betraktas politiskt redskap men som en möjlighet om man

som ett utvecklar det samtalet vertikalt. Om IT kommer

samtidigt politiska råda bot obalansen i politisk representation mellan generatio-

att det resultat strategi, inte teknik. En sådan nerna är ett av en av en bör omfatta jämlik fördel-

strategi visserligen satsningar en mer

teknisk också informationen ning av utrustning, men att anpassa och till kommunikation till människors krav och

möjligheterna

behov. Framför allt gäller det undvika ökad klyfta mellan de att en

redan har makten informationsbildningen, utform-

som nu över och innehållet, och de inte har sådan ningen av apparaterna som makt. Inte heller ålder eller generation kan betraktas uttömsom mande mått eftersom de inte andra socio-ekonomiska mönstar ut måtto kan och äldre lever under lika ekonomiska ter. I så yngre som och kulturella villkor ha än vad de har med andra mer gemensamt människor i lever under andra omständig-

samma generation, som

heter. När det till teknisk utrustning och kompetens

gäller tillgången

kan konstatera det råder obalans mellan generationerna. För att en öka demokratisk användning i detta avseende bör således att en

till anskaffning IT underlättas för de generationer möjligheten av

förfördelade, främst för de står utanför arbetsmarknasom är som

den, för och pensionärer. Framför allt bör möjligheterna ungdomar

till utbildning och träning Öka och till olika grupper av anpassas

människor. Det allra viktigaste är troligen möjligheten till att

väl datorn installerad inte fungerar eller när oklarhjälp när är men

heter jämlik tillgång åligger både politiker, arbets-

uppstår. En mer

och leverantörer. Ett de största hindren kan

givare, producenter av

förmågan och erfarenheten hos Vissa an-

vara underskattningen av

Här krävs attitydförändring. Hit hör också

vändargrupper. en en

utformad utrustning vilket innebär utgångspunkten måste rätt att till användarens lagrade erfarenheter teknik och vara att ta vara av hantera information i högre grad än vad sker i dag. vanan av att som I alltför ligger tonvikten i dag vid tekniken.

stor utsträckning

Olika använder teknik i sin dagliga kommunikation

generationer

och i olika hög grad. I samhälle präglat

informationshantering ett av

snabba och med ambitionen alla medborgare ska ha

förändringar att

delta i samhällslivet finns alltid risken några blir

möjlighet att att

efterkälken. IT kan inte något sätt förmodas vägs ände. Därvara för bör och information fördelas över flera medier.

offentlig politisk

sådan torde minska risken för marginalisering och även

En mångfald

VIDGAR IT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

värna den valfrihet bland består i rätten också

som annat att välja bort medium det känns obekvämt.

ett om

När det gäller kontakterna mellan kan konsta-

generationerna

tera att kommunikationsteknik sedan lång tid varit del den

en av dagliga kommunikationen. IT innebär ökad kom-

en uppsättning av munikationsmöjligheter som tycks finna sina former i takt med

att användningen av Internet utvecklas parallellt med fortfa-

att man rande använder telefonen och faxen. Det alltså inte

är fråga om några

substituerande effekter, komplement. IT därmed

snarare om tycks

liksom redan etablerade kommunikationstekniker

fungera som ett

kommunikativt kitt mellan generationerna.

BR|TT ÖSTLUND

Referenser

Abrahamsson, Kenneth "Ålderstrappa, karriärstege eller

1992 Tankar kring projektet Kaos i livets trappa. I

familjehiss"

Framtider 1 nr Andersson, Äldre i och Europa. Resultat från

Lars 1993 Sverige en

Earobarometer. Socialstyrelsen ADEL-utvärderingen 93:4

Andersson, Ãlderism. Stereotypa föreställningar eller

Lars 1997

utgår från människas ålder. Rappor-

diskriminering en som

Stiftelsen Aldrecentrum 1997:14. Stockholm: Aldrecentrum ter/ Andersson, Peter Elsässer, Björn 1997 Svens/e sambällsekonomi. 8C

Stockholm: SNS-förlag

Attias Donfut, Claudine 1995 Les Solidarités entre généra-

red.

tions: vieillesse, familles, Etat. Paris: Nathan, coll. Essais on Recherche Axelson, Pettersson, Thorleif red. 1992 Mot denna

Sigbert 8C

Framtid. Folkrörelser och Stockholm:

folk om framtiden

Carlssons

Martin 1994 Europe and the global information society. Bangemann, Recommendations the European Council. May 26, 1994.

to Members of the Group the Information Society

High-Level on

with chairman Martin Bangemann

Anne-Jorunn 1996 Digital Feminism. Norwegian University Berg,

of Science and Senter for teknologi samfunn,

Technology: og

rapport 28 no BIPE Conseil 1994 Les jeiix video: bilan et perspectives. France: BIPE Conseil La micro-informatiqae a domicile. France:

BIPE 1995

BIPE Bourdieu, Pierre 1993 Sociology in Question. London: Sage Clarke Anne M., Parker Caroline 8C Pomfrett Sue 1994 a computer HUSAT Research Institute.

telephone or a

London: IEE Donald O. and Modernization: A Revision

Cowgill, 1974 Aging

of the Theory". IJ. F. Gubrium red., Late Life: Communities

and Environmental Policy. Springfield

Svein Olav Förhållandet mellan generationer. I

Daatland, 1998

Forum 50 Magasinet. sid 12

VIDGAR IT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

Demzetz Harold, Kotlikoff Laurence Bohn

Henning, Thompson

Earl 8CSamwick Andrew 1996 Welfare Across Generations. I

Contemporary Economic Policy Vol. 14, January

Engberg, Jan 1986 Folkrörelserna i valfardssamhallet. Umeå: Akademisk avhandling

Esaiasson, Peter 8C Holmberg, Sören 1996. Representations

from

above. Members Parliament and Representative in

Democracy

Sweden. Aldershot: Dartmond Ltd

Publishing Company

Feilitzen, Cecilia 1989 "Medieålderns aktiva barn. Om von ungas medievanor och fritid". I Videovåld

som godis Uppoaxtvillkor

nr Stockholm: Gotab

Gaunt, David 1991 Det förlorade paradiset eller förlo-

paradisets

rare gamlingars status i olika kulturer. Socialmedicinsk

- Tidskrift,

68: 2-3, s. 78-83

Giddens, Anthony 1991. Modernity and and

Self-Identity. Self

Society in the Late Modern Age. Cambridge: Press

Polity

Henrard, C. 1996 "Cultural Problems of

Ageing Especially Regarding Gender and Intergenerational I Social, Science Equity.

G Medicine Vol. 43, 5 667-680 nr s. Holst, Gull-May red. 1997 The Teldok Yearbook 1997.Teldok report 116

Ingelstam, Lars et al. 1991. och teorin

Informationssamhallet för

stora tekniska system. En förstudie rörande

telesystemetsdynamik. Linköping: Linköpings universitet. Tema T Rapport 23

Inglehart, Ronald 1990 Culture in Advanced Industrial So-

Shift

ciety. Princeton NJ.: Princeton University Press

Johansson M., NissenJ 8C Sturesson L 1998: "IT-ism

Informa-

tionstekniken vision och verklighet. KFB

som rapport

1998:11/Teldok

Logan, John R. 8C Spietze, Glenna D. 1995 "Self-Interest and

Altruism Intergenerational Relations". I Vol.

Demography 32,

No. 353-364 s. Myrdal, Alva 8CMyrdal, Gunnar 1934 Kris i

hefolkningsfrågan.

Stockholm: Bonniers 2:a

Boktryckeri, upplagan

Nissen, Jörgen 1993 Pojkarna vid datorn. entusiaster data-

Unga i

teknikens värld. Stockholm: Graduale

Symposium

Nordicom-Sverige 1997 Medieharometer 1996. Göteborgs univer-

sitet

BRITT ÖSTLUND

Odén, Alvar 8CTornstam, Lars 1993 Att åldras i

Birgitta, Svalborg,

Sverige. Borås: Natur och Kultur Parker, Marti 1997 "Aging and Social Welfare Transition. I Scandinavian journal Social Welfare nr s. 150-152

Petersen, Jörn Henrik 1992 "Försörgerbörde og befolkningsud-

vikling", Nationalekonomisk Tidskrift No. 130, s. 619-629

Petersson Olof, Hermansson Jörgen, Micheletti Michele 8C Westholm Anders Democracy and Leadership. Report the

1996 from

Democratic Audit Sweden 1996. Kristianstad: SNS förlag Thorleif Bakom dubbla lås. En studie små och Pettersson, 1988 av

värderingsförandringar. Projektet Framtida folklångsamma

Stockholm Institutet för framtidsstudier

rörelser. :

Reinfeldt, Fredrik m.fl. 1997 "Nu är det 60-talisternas tur. Unga forskare och företagare bildar nätverk för 60-talistge-

politiker,

nerationen. I Dagens Nyheter den 3 januari Everett M. 1995 Innovations. Fourth Edition.

Rogers, Diffusion

New York: The Free Press

Rosengren Björn, Treschow Michael 8C Ingvardsson Margö 1997

"Starta inte generationskrig. den 18 juni

ett IAftonhladet

Statistiska Centralbyrån 1996 Rapport nr 90.

Levnadsförhållanden.

Politiska och aktiviteter 1978-1994. Orebro: SCB-Tryck resurser Statistiska Centralbyrån 1996 Data i

om informationstekniken

Sverige. Sweden: Bulls Tryckeri AB SOU 1987:33 j vi är tillsammans. Betänkande 1986 års u mer av

folkrörelseutredning. Stockholm: Svenskt Tryck

SOU 1994:118 åt människans förmåga. Betänkande IT-

Vingar av

Kommissionen SOU 1995:68 Kommunikation gränser. Rapport från IT-komutan missionen Sammandrag IT-kommissionens arbetsprogram av

1995-96

SOU 1996:32 Möss och manniskor. Exempel på bra I T-anvandning bland barn och Delbetänkande Ungdomens IT-råd.

ungdomar. av

Stockholm: Norstedts Tryckeri AB Lena Svenskarnas telefonvanor. Lund: Lunds

Strömberg, 1996

universitet. Medie- och kommunikationsvetenskap, rapport nr 18 Sundin. Elisabeth 1995 Teknik och organisation i teori och praktik. En CAD-introduktion i kommunal förvaltning med beaktande av genusdimensioner. Stockholm: Nerenius 8C Santérus förlag

L

VIDGAR lT GAPET MELLAN GENERATIONERNA

Thomson, David 1996 Generations: How States

Selfisb Welfare

Grow Old. Cambridge: White Horse Press Titmuss, Richard M. 1970 Tbe Human

Gift Relationship: from

Blood Social Policy. London: Allen Unwin to 8C

Tornstam, Lars och föreställningar vardags-

1981Realiteter om

problem bland äldre, medelålders och från

yngre. Arbetsrapport 1

Projektet Äldre i samhället förr, och i

nu framtiden, Uppsala:

Sociologiska institutionen Tornstam, Lars 1993 Gerotranscendence -A T/aeoretical and Empirical Exploration I A. Eisenhandler L. E. Thomas al. et red., Aging and the Religious Dimension. Westport, Conn.: Auburn House

Turner, Bryan 1998 "Ageing and generational conflicts:

a reply to

Sarah Erwin". I British journal Sociology. Vol. 49, Nr London School of Economics

Webster, Frank 1995 Tbeories the society. London:

information

Routledge 1995

Östlund, Britt 1995 Gammal ar äldst. En studie teknik ialdre av människors vardagsliv. Linköping Arts and Studies Motala: 129.

Kanaltryckeriet 1995

Östlund, Britt 1999 Images, Users, Practises. Senior Citisens Ente-

ring I T-Society. Stockholm: KFB-rapport 1999:9

IT

Skola, och demokrati

Magnus Johansson

...i dagens läge är det kanske befogat främst understryka, att demo-

att kratien förutsätter personlig självständighet, och att den icke kan moti-

än strävan frigöra och utveckla personligheten.

veras annat som en att

Herbert Tingsten, 1960

Skolans värld har varit föremål för allehanda intrång från dem

länge

bättre hur det borde i skolan. Ofta har dessa insom vet om vara haft eller ideologiska förtecken, ibland har tressen politiska men ren och skär med tekniska framsteg och gjort det

förändringsiver parats

för dessa den gamla skolan död

möjligt förståsigpåare att utropa som den inte griper i den tekniska utvecklingens potential.

om tag -

Teknisk blir då verktyg för organisatorisk eller förändring ett en

kanske inte alltid utgår från skolans be-

innehållslig förändring som

hov och önskemål. I den senaste vågen datoriseringskampanjer av

riktade den svenska ungdomsskolan tydliga spår detta

mot ser av teknik för teknikens skull i stället för verksamhetens. Dock - egen oftast klätt i pedagogisk förnyelse eller moder-

skickligt termer av nitet framstegsvilja.

I dag dvs. feb/ 1999 höjs röster i som säger att mars pressen

skolan misslyckats i sitt kanske viktigaste demokratiska projekt: att

alla svenska barn, oberoende klass, kön, bostadsort eller social ge av utveckla sina kunskaper sådant sätt att

förmåga möjlighet att ett

de kan bra liv Östgöta Correspondenten februari göra ett se t.ex. Kritiken fasta skolan kommit bli instans för 1999. tar att att en medelklassens habitus, där den sociala kompe-

reproduktion av egna

blir bekräftad och där individuella såväl klassmässiga tensen som identitetskriterier konsolideras, i stället för överbryggatt vara en

där nödvändiga kunskaper för att kunna bryta ningsinstitution

förväntade sociala mönster kan inhämtas. Klassresan omöjliggörs,

samhälle befästs. Koden talas tillhör de ett mer segregerat som som

SKOLA, IT OCH DEMOKRATI

redan har; de inget har eller vill lära får allt svårare som sig ånyo att

hävda sig, kritikerna. menar

Sent omsider börjar i den allmänna debatten också man upp ögonen för hur teknik används redskap i det samhällsny som nya

bygget t.ex. i SVT:s "framtid.se 25/2 -99. Skillnaden mellan de

hakat IT-tåget" och de står vid sidan blir som som av mycket

tydlig, inte minst i skolans värld. I informationssamhället

antingen

-

det är tvåtredjedels-samhälle eller mindre, talar ett ännu somliga

om 80/20 är skillnaden mellan de har och de inte har

- som som väldigt

påtaglig. Behärskar du inte den tekniken kan du inte informera nya dig och än mindre göra dig hörd. Och i dag skillnaderna så är stora

mellan svenska skolor i landet till och med inom runt om samma kommun det inte går tala skola. Trots - att att om en IT-jämlik ett

snart trettioårigt perspektiv har skolan inte kommit särskilt långt i

datormognad, och det kommer kanske ytterligare fem å tio år att ta

innan alla svenska skolor står någotsånär nivå, vad

samma gäller kunskap, arbetssätt och tekniktillgång.

Starka krafter för informationsteknikens införande i propagerar

skolan, villkoren för detta dikteras i första hand inte dem men av

berörs lärare och elever, aktörer olika som mest, utan av externa av

politisk och ideologisk form och färg med eller mindre mer propagandistiska ambitioner. Och eftersom skolan vet att inte är neu-

tral mark i dag, den någonsin varit det, varit om utan ständigt utsatt

för olika ekonomiska, politiska och andra kan för-

påverkningar,

moda dess demokratiserande och/ eller

att synen kompensato-

riska kapacitet vad gäller bruket IT i samhället inte heller av är utan

färgning. Vi måste fråga Av vem För vem och Varför ska IT oss:

vara så viktigt i den svenska ungdomsskolan

att man gladeligen sat-

sina i stället för böcker, lärarlöner, kuratorer,

sar pengar apparater

fria Skolmåltider och skapa social miljö för

att en som lämpar sig

lärande. Och det är den starka mellan kravet och/ eller

kopplingen

behovet reformerad utbildning och informationstekniken

av som ska ställas i fokus i denna artikel.

Teknikens roll i skolan: och

gamla nya å

a rg u m e nt

Utbildningssektorn har varit lovligt byte för politisk påverkan under

lång tid i Sverige. För utomstående observatör kan det tyckas en

som om olika pedagogiska metoder har introducerats som ett sätt

att lösa andra typer problem, ofta ekonomiska eller

av organi-

MAGNUS JOHANSSON

satoriska, relaterade till undervisning och lärande. Teknik snarare än

har också verktyg eller medel för förändring, och använts som ett

det finns slående exempel hur hur televisionen och förtron

instruktionsfilmer skulle revolutionera arbetssättet i

programmerade

den skolan förlett det pedagogiska sunda förnuftet

obligatoriska

Riis Jedeskog 1997, Hernwall 1998. Men också Cuban 1986, 8C

inom den utbildningen har vittgäende planer för televiserad högre

undervisning opubl., och i så kallad CSCW

planerats Nissen Supported Cooperative Work och business reenginee-

Computer

återfinns trender från datavärlden sipprar till skolan ring" som ner

1996. I dag Internet och multimedia Stahlke 8CNyce presenteras -

betraktade de ultimata sätten finna information och som att pa-

ketera modesta teknikfantaster den viktikunskap även av som flertalet i skolan; inklusive dåliga finanser,

gaste lösning problem

vilket kritikerna den överdrivna tekniken gärna påtalar. I av tron

retoriken för mer teknik i skolan har effektivitet och lönsamhet

blivit Måttet framgång blir då ofta enkla saker

nyckelargument.

antalet datorer tillgängliga för elever och lärare, mängden som e-postadresser, timmar framför dator

internetuppkopplingar, per

elev, Men måste ständigt fråga vad är det mäts i så osv. oss - som

fall, och varför

artikel i den ansedda amerikanska tidskriften Atlantic I en

Monthly betitlad "The delusion dubbeltydigt översatt computer

datorsjälvbedrägeriet i juli 1997 rapporterade journalisten

som Todd de diskrepanser finns mellan vi-

Oppenheimer om stora som

sion och mellan vad förväntas kunna lösas med in-

verklighet, som formationsteknik och vad verkligen uppnås, när den högspända

som retoriken ska omvandlas till daglig verksamhet i skolan. Hans slut-

innehöll två Ja, skolarbetet har förändrats

sats komponenter:

tack datorer, samtidigt finns det stor frustration mycket vare men en

över de djupare konsekvenserna denna förändring. En viktig av

mellan de har och de inte har iakttagelse var att gapet som som

både vad individer såväl hela sko-

ekonomiska resurser gäller som

lor hade blivit allteftersom investeringarna i informa-

mer påtagligt

tionsteknik hade ökat; många skolor hade drastiskt skurit ned t.ex.

musik- och teckningsundervisningen för ha råd med datorer. att

i kombination med da- Detta ett ständigt upprepat mantra om att

slöjd eller studiebesök lämnade känsla

torkunskap är viktigare än en

skolan. Å eller dö i debatten datoranvändning i

av anpassa er om

andra sidan kunde Oppenheimer det inte bara de rapportera att var

och pedagogiska resultat, långt stora dyrbara satsningarna som gav

SKOLA, IT OCH DEMOKRATI

viktigare var hur datorerna användes och varför. Medvetenhet var således ledord. ett Om man studerar den svenska debatten informationssamom hället under de trettio åren, blir det

senaste ganska snart uppenbart

att skolan, liksom många andra institutioner lider av samma problematik näringslivet i förhållandet med informations- och som

kommunikationstekniken IKT. Denna benämns ofta produkti-

vitetsparadoxen" jfr Brynjolfsson 8C Hitt 1993, King 1996,

Johansson, Nissen 8C Sturesson 1998, Essler 1998. Paradoxen

går ut

att även införandet och bruket datorer och informationsom av teknik i organisation har betydelse, så finns det tillförliten ännu

liga undersökningar definitivt kan fastslå produktiviteten

som att

en aggregerad nivå verkligen ökas tack användningen

vare av datorer. Snarare är branschtidskrifterna fulla miss-

av exempel

lyckade satsningar med dyrköpta lärdomar för de inblandade

se

t.ex. Renstig 1998. Och enligt bland Oppenheimer 1997

annat och Pedersen 1998 kan sak de samma sägas om pedagogiska effekterna i skolan. har enskilda såväl lärare

Samtidigt företag, som

och elever bekräftat de drar datorer och datormeatt stor nytta av dierade kommunikationsverktyg i sin affärsverksamhet och i klass-

rumsarbetet. En möjlig förklaring till

produktivitetsparadoxen kan, enligt King 1996, vara att fortfarande befinner i början

oss av en period snabb teknisk utveckling, och därför inte kan av säga något bestämt hur bruket IKT kommer förändras. En om av att annan förklaring kan det symboliska värdet hos IKT vida vara att överskrider dess faktiska värde, och därför övervärderar dess be-

tydelse, både för samhället och för individen. Av denna

anledning är

den retoriska handling bestämmer vad ska och som som mätas, varför det ska mätas, avgörande ska kunna förstå de om processer genom vilka teknik införs i samhället. mer Än så har forskare inom

länge undervisning och pedagogik varit

försiktiga med säga något definitivt datorer, informationsatt om teknik och lärande. Kan det så står inför

vara att ett mätproblem Beror de rapporterade svårigheterna med

att mäta förändringar

att den apparaten har kommit i skolan/ klassrummet nya nyss utan att förändrat arbetssättet eller pedagogiken Eller det så man är den uppmärksamhet datorerna får känsla att extra som skapar en av förändring, i stil med den så kallade Hawthorne-effekten Det finns

de påstår förändringen i arbetssätt och refor-

som att pedagogiska

mer började långt innan den vågen datorinförande i skosenaste av lan. Vi kan samtidigt konstatera det

att pågår en mängd förändrings-

arbete i skolorna, och det är därför relevant

ute högst att fråga sig

MAGNUS JOHANSSON

huruvida detta sker oberoende teknik introduceras i skolav om ny arbetet eller Under 1990-talets andra hälft har det funnits stora att pengar hämta för svenska skolor och lärare önskat pröva något nytt som med IT i sitt dagliga arbete. har det gått så långt Kanske att man bara kan söka medel för förändringsarbete det inkluderar IT om

Till exempel har Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling spenderat dryg miljard kronor olika skolrelaterade IKT-pro-

en

jekt i Sverige under perioden 1995-2002 KK-stiftelsens

runt om verksamhetsberättelse 1998; beloppen är i runda tal: 750 milj. till

skolutvecklingsprojekt; 120 milj. till IT-baserade läromedel; 100

milj. till kompetenshöjande åtgärder; 100 milj. till att stödja IT-

35 milj. till insatser inom handikappområdet. Och KK-

forskning;

stiftelsen är inte den enda aktören i detta spel; såväl myndigheter

och Verk enskilda kommersiella företag har ställt

statliga som upp

med för olika projekt med eller mindre pedagogisk resurser mer exempelvis Skolverket, Telia, Apple, IBM; för

skolanknytning

Översikter Edström 8C Riis 1997, Skr. 1997/982176, Höglund se t.ex.: 8C Karlsson 1998, Bolander 1998, Almqvist al. 1999. Och trycket et kommuner och andra lokala aktörer för de ska bygga sin del att den elektroniska motorvägen har varit hårt. Men vad är det de av sina på Klart många KK-stiftelsens projekt satsat pengar är att av kommit ganska snävt fokus teknik. Och även de utatt ett om

tryckliga för varför projekten skolat påbörjas har varit

argumenten utveckla de pedagogiska arbetsmetoderna, har ansenliga summor att tid och spenderats bygga lokala nätverk och ansluta pengar att skolor till Internet 8CJedeskog 1997, Edström 8C Riis 1997. Vi

Riis

kan också konstatera skolorna försätter sig i ett mycket probleatt matiskt beroende teknik de inte till fullo behärskar och så av en vis gör sig beroende äter deras redan av extern support som upp

magra budgetar.

En världsbildande" teknik

All teknik är socialt konstruerad, och hur talar och tänker om tekniken det vill säga de ord använder i teknologisk diskurs - en minst lika viktiga dess sociala, ekonomiska eller till och med är som tekniska aspekter för hur den kommer och sättas i bruk att tas emot Jasanoff al. 1995, McKenzie 8CWajcman 1985. Med se t.ex. et detta från teknik och samhälle-forskningen i bak-

grundantagande

huvudet det ingen underdrift påstå datorer och informaår att att tionsteknik har blivit det 1900-talets definierande teknologi sena

SKOLA, IT OCH DEMOKRATI

Bolter 1986, Beckman 1995 fått konsekvenser långt utanför som sin egentliga funktion bearbeta, lagra och sprida "data. Vi fin- - att exempel detta i de metaforer används för beskriva ner som att

den mänskliga hjärnan: hjärnan liknas ibland vid CPU

en central

processing unit med internt minne, och en processor program som styr dess Och datorrelaterade ord ibland kallas processer. vad som

computerese förekommer allt oftare för beskriva

att vardagliga aktiviteter kunskap, lagra information, logga in, processa uppgrade-

ditt sovande DUX-reklam i 1999, virtuell

ra mars verklighet,

cyberspace, hemsidor, surfa Internet Barry 1991, SAOL 1998.

Ett annat uttryck för detta är information det datorer och att som - IKT är konstruerade för hantera definieras informationsatt som samhällets viktigaste råvara vilken ska ersätta vattenkraft, järnmalm,

kol, olja alstrare välstånd och i det osv. som av motor samhälleliga

framåtskridandet. Just ekonomiska

informationsbehandlingens po-

tential har utgjort grunden för del retoriken inforen stor av kring

mationssamhället Andersson-Skog 8C Pettersson 1996, se t.eX.

Johansson 1991.

Men det är inte bara datorer eller

informationsbehandlingens

artefakter gör IKT till tekniken med T i vår samtid. Vi - som stort kan i dag iaktta allt mellan

en djupare konvergens databehandling,

telekommunikationer och mediateknologier 8C Sturesson

Karlsson

1995, vilken gör gränsdragningar mellan de olika sociala aktiviteter

dessa allt svårare upprätthålla.

representerar att Sammansmältningen

har i sig inget värde, den symboliserar vissa skulle

men en möjlig, säga trolig, genomgripande förändring samhället 1995,

av Poster

Castells 1996, 1998 ingått i IT-baserade framtidsvisioner under som flera decennier under 1900-talets sista år men som tycks väg att

realiseras åtminstone för del jordens invånare

- en av Ilshammar

1995. Ett uttryck för detta det starka för bygga var engagemang att informationsmotorvägar som politiker över hela världen Visade vid

90-talets mitt Karlsson 1996. Retoriken bakom dessa

ansträngningar kan studeras till exempel i dokument den som amerikanska National Infrastructure Initiative NII 1993, i EUzs -

Bangemann-rapport 1994 och i den svenska "Vingar människans förmåga" IT-kommissionen 1994. Men också i dokument

som arbetats fram i svenska småkommuner Wihlborg 1999, under ut-

givning och i denna volym.

Vi kan alla hålla med det förekommer mycket "snack om att om

datorer och informationsteknik eller

som är partiskt ett annat Ända sedan dess introduktion för femtio sätt. ca år sedan har data-

tekniken varit heroisk teknologi, starkt knuten till framtiden, till en

MAGNUS JOHANSSON

framsteget och till social förändring Bolter 1986, Nyce 1994, Webster 1995. Man kunde förvänta sig detta höga symboliska att värde skulle så skett med till exempel bilen Sturesson avta, som

1998 och rymdfarten 1986, tvärt tycks det Öka

Corn men emot

med varje utvecklingsfas. Och vid jämförelse de argument

ny en av används för eller kritisera olika aspekter som för att propagera av datoriseringen, finner de retoriska kvaliteter används i dag att som ofta är vida mindre verklighetsförankrade än de 1950-, 60var och 70-talen johansson 1997. Faktum i dag överdrift är att utan kan påstå informationstekniken i många sammanhang har blivit att

något religion eller ideologi i sig 1986, Roszak

av en en Winner

å 1986; Ellegård 8CJohansson 1999. Johansson, Nissen 8C Sturesson

E 1998 har benämnt detta fenomen "IT-ism, och i analogi med E f andra -ismer eller läror beskrivit detta retoriskt mönster som ett om i korrekta l vad får säga och inte får säga, vilka argument är man som ll l och vilka inte är det i tid och i samhälle är så präglat som en ett som l enda tekniks det blivit

tron en förändringspotential, att nästan

av omöjligt invända alla hugskott dess tanketräd. att mot IT-ismens kommer från många olika håll. I denna text argument ska nöja med fyra aktörskategorier sammanfattar olika oss som

aspekter det retoriska spelet kring datoriseringen samhället.

av av

De fyra är: användare, producenter, kritiker/propagandister, politi-

ker Johansson 1997. Användare är i detta sammanhang i första

hand lärare och elever, kan naturligtvis administrativ men även vara personal i skolan; producenter är alla de vill sälja sina IKT-prosom dukter och -tjänster till skolan; kritiker och propagandister är olika

aktörer i media och bland skolforskare påstår något t.ex. som om

behovet/betydelsen flera färre datorer i skolan; politiker

av eller

ska i vid bemärkelse betraktas alla aktörer inom myndigheter som

och offentlig förvaltning påverkar skolans styrdokument

som lokal, regional och nationell nivå. Aktörernas betydelse är olika stor vid olika faser teknikinförandet, och det spelar roll huruvida av en aktör befinner sig utanför eller "innanför den plats eller verk-

samhet ska datoriseras. Genomgående kan konstatera att som man

användarna kommer långt i skalan påverkansmöjligheter,

ner av

medan både producenter, kritiker/propagandister och politiker har

inflytande när det gäller besluta vilken teknik ska stort att om som förekomma i skolan. IT-ismen får betydande konsekvenser för skolan eftersom arbe-

där måste följa teknikutvecklingen i samhället, eller till och med tet ligga före den breda samhälleliga acceptansen teknik. Detta påståav ende är dock inte självklart. I skolans demokratiska uppdrag ingår

SKOLA, IT OCH DEMOKRATI

förbereda det släktet för livet i det samtida samhället och att unga ge viss beredskap för vad kan hända i framtiden, det kan en som men invändas detta inte nödvändigtvis leder till skolan ska att att alla tekniker kommer fram. Förberedelsen kan anamma nya som mycket väl bestå i intellektuell beredskap hantera förändring, att inte nödvändigtvis exakt vilken viss att veta tangent som ger en reaktion från mitt datorprogram. Men trycket är hårt skolan att

verklighetsförankrad, och i samband med datoriserings-

vara mer har detta tryck kommit bli med hands processen att synonymt mer on"-kunskap och inte minst stora investeringar i teknik för inte att halka efter", vilket fått avgörande ekonomiska konsekvenser.

Eftersom de starkaste förespråkarna för fler datorer i skolan är en av dataindustrin och näringslivet, inte helt orimligt krav från vore ett skolans och myndigheternas sida dessa aktörer daatt om nu anser takunskap så ovärderlig så kunde de betala datorer till skolorna. nya Detta sker i enstaka fall och i experimentsyfte. Men än så länge

tycks skolan betraktas god och säker marknad vilket mest som en gör det än viktigare retoriken går hem för producenterna, att

samtidigt det skärper kravet kritisk hållning från övriga

som en samhället.

I Utbildningsdepartementets skrift "IT i skolan 1996:67

Ds

skriver dåvarande skolministern Ylva Johansson utbildningsomatt

rådet de viktigaste användningsområdena för informations-

är en av tekniken, och slår samtidigt fast tillgången till IT är rättviseatt en

fråga där skolans kompensatoriska uppgift 1996:67, 4.

är stor Ds s. Lika tillgång till de kunskaper och verktyg krävs för hantera som att ett ökande informationsflöde blir därmed viktigt led i skolans ett demokratiska uppdrag. Bortsett från de nästan övertydliga

dragen av

IT-ism, håller jag ändå till delar med detta: demokrati är fråga om en tillgång och inflytande över tekniken. "IT i skolan kan om ses som

Utbildningsdepartementets uttolkning de för skolan relevanta

av delarna 1990-talets datapolitiska dokument,

av stora proposition

1995/96: 125 Åtgärderför att bredda och utveckla användningen av

informationsteknik, vilken legat till grund för flertalet satsningar och

hade sin utgångspunkt i den första och andra ITsom

kommissionens arbete.

"IT i skolan blev många sätt startsignalen för den våsenaste

gen av datoriseringsprojekt i den svenska ungdomsskolan. Tonfallet är uppfordrande eller till och med pådrivande. Det råder ingen

tve-

kan utbildningsdepartementet har tagit sin uppgift

om att som att omvända Sveriges skolor med argumentation inte står den - en som hårdföra reklamen efter. Den tekniska utvecklingen och ökmer

MAGNUS JOHANSSON

ningen informationsflödet ställer och annorlunda krav inav nya dividen, vilket skolan skall leva till öva elevernas upp genom att förmåga använda informationstekniken samtiatt och dra nytta av digt användandet IT i sig framhålls förändringskraft i som av som en skolan 1996:67, 4. IT-ismens ständiga slagord Ds s. upprepas: livslångt lärande, ökade informationsflöden, teknikens och därmed -

samhällets ökade förändringstakt, produktivitetsökning, globali-

-

sering, näringslivets och arbetets förändrade organisationsformer,

behovet förändrade undervisningsmetoder, och inte minst av omvärldens Ökade krav och förväntningar skolan. För dataen historiker blir parallellen till Gunnar Strängs ambitioner med det s.k.

CPU-projektet 60-talet slående. Se Johansson 1997 I maj 1998 presenterades så Lärandets verktyg Regeringens skri-

velse 1997/982176. I detta nationella för IT i skolan, program som nästan är 1,5 gång så KK-stiftelsens skolsatsning komstort som

motfinansiering oräknad, anslår regeringen 1 490 miljoner

munernas

kronor treårsatsning ska syfta till kompetensutveckling

en som

och dator arbetsverktyg för lärare, utveckling IT-

av en som en av stöd till elever med funktionshinder, till samtliga elever och e-post lärare, Internet till skolor, utveckling det svenska och det av europeiska Skoldatanätet m.m." omfattande hela barn- och ungdoms-

skolan 1997/982176, informationsmaterial från Rs s. samt

Delegationen för IT i Skolan; http://www.itis.gov.se. Denna sats-

ning ska läsas de tidigare satsningar datorer i skolan mot som refereras längre fram i denna artikel, och har det speciella särmärket

informationssamhället inte längre beskrivs vision: det har att som en

intratt.

Föreställningar om kunskap i ett informationssamhälle

I officiella sammanhang där IT-ismen kommer till uttryck, återkommer gång gång fem huvudområden ska göras till föremål som . för insatser en samhällelig nivå: ekonomi, hälso- och sjukextra

vård, medborgarintressen demokrati, forskning och utbildning

1996. De är alla föremål för politisk och offentlig debatt,

Karlsson

också för lagstiftning, och framstår områden för vilka det men som tycks tillåtet påverka och/ eller bryta i marknadens fria vara att agerande för utveckla "informationssamhället"; något att som svenska politiker till skillnad från sina amerikanska kollegor - illegitimt. land där "den synliga handen varit annars ansett vara I ett

mycket påtaglig i form samhällelig styrning, kan det tyckas

av

underligt gjort så valhänta försök utvecklingen

att man att styra

SKOLA, IT OCH DEMOKRATI

inom just informations- och kommunikationsteknikområdet. Vad

gäller utbildningsområdet så har otaliga visioner där datorbaserade teknologier varit grunden för förändring undervisnings- och

en av lärandeprocesser i alla stadier det svenska skolväsendet förts fram av

olika aktörskategorier, alla har eller mindre självpåta-

av som en mer

ambition reformera utbildningssystemet.

gen att Ett beskriva diskrepanserna mellan vision och verklighet i sätt att samband med IKT och skolan studera hur kunskap definieras är att aktörerna. För vår diskussion räcker det långt med två huvudkaav

tegorier förhållningssätt, även det naturligtvis skulle

av om att flera. Den första dessa två kategorier omfattar dem deange av som finierar kunskap partikulära enheter, fakta och data vilka som som kan läras och läras för sedan undan i förråd redo ut att stoppas ett kallas när de behövs. Den andra kategorin har holisatt upp en mer tisk kunskap lär praktik och erfasyn som säger att oss genom renheter, och det endast är då gör bruk den kunskap i att av som någon form visar sitt rätta värde.

Den första kategorin överensstämmer med traditionella under-

visningsmetoder och föreställningar hur högre "kunskap" kan

om uppnås, även med informationsteoretisk utgångspunkt för men en hur bits och bytes ackumuleras till data och sedan till information

slutligen blir till kunskap. På detta sätt beskrivs ofta Internet som outtömlig källa för fakta och data i tid då lärare och skolsom en en böcker har blivit otillräckliga Nyce 8CBader 1993. Eftersom nätet

kan erbjuda långt fakta än vad någon enda människa någonsin mer kan tillägna sig, måste dess värde kunskapskälla obeskrivsom vara

lig, lyder argumentet. Men det förtjänar påpekas nyligen

att att gjorda undersökningar visar de sökmotorer används för att som att finna "fakta nätet, endast förmår lokalisera knapp tredjedel en av alla tillgängliga sidor Ny Teknik 1998:19, 20. Enligt denna s. tra-

dition, är "datormognad" computer literacy och tillägna sig

att

nödvändiga datakunskaper förberedelse för arbetslivet viktiga

som för varför datorer/IT skall finnas i skolan. Men den stänargument

digt pågående teknologiseringen lärandet jfr "technologizing of

av

the word, Ong 1982 för ytterligare längre i denna riktning: det

oss slutgiltiga eliminerandet lärare till förmån för maskiner lurar i av förlängningen denna vision Cuban 1986. Dock med den skillav naden gårdagens idéer hur film, radio, bandspelare och TVatt om skulle ersätta lärarna, i dag uttrycks i samband med pedaapparater gogiska cd-rom och Internet. program Den holistiska härstammar från föreställningar ansatsen om

situerad kunskap". Kunskap har enligt denna uppfattning med

MAGNUS JOHANSSON

kontexten, det sammanhang i vilket lärandet äger att göra. rum Projekt och forskningsliknande arbetssätt är ledord för denna slags verksamhet. Men även individen, aktivt deltagande och social inter-

aktion är viktiga aspekter detta slags lärande. Följaktligen har det

av pedagogiska bruket datorer inriktats mot att använda verktyget av lära sig det. Internet och multimedia cd-rom är snarare än att om källor eller för uppnå bättre resultat i kunskapsbildresurser - att -

ningsprocessen, inte nödvändigtvis för lära fakta.

att mer

Det finns naturligtvis lika många förhållningssätt mellan dessa

det finns lärare, och det är i dag intar helt datorfientsom som en position. De flesta lärare uttrycker önskan lära sig en att mer, har svårt hitta rätt integrera IKT i sin dagliga lärarmen att sätt att gärning. Gränserna mellan datorn ämne och redskap har med som andra ord suddats Till exempel, kan kvantitativt mått fakut. ett tainhämtning med hjälp datorer, lika väl testas av som expertsystem och förprogrammerade instruktions cd-rom kan förbättra kvaliteten individuellt, projektbaserat lärande. Båda dessa är exempel goda bruk i de flesta lärares ögon, medan rutinisering och sam-

manhangslöshet är "dåliga. Därför kan säga de teknologi-

att nya skapar möjligheter för lärande, och inte minst erna en ny typ av en vad lärande är Engeström 1987, Ellström 1997 även ny syn om ännu inte nått konsensus kring hur eller varför Enligt den holistiska uppfattningen informationstekniken svarar och då speciellt dess kommunikativa aspekter behov - mot ett av

kompetenser kunskaper och lära sig i det

nya nya sätt att mogna industrisamhället. Den gamla bilden "vi går till skolan i barnav att domen för lära och arbetar sedan hela livet", ersätts således med att

föreställningen livslångt lärande. I kunskapssamhället, lyder

om räcker det inte med i skolan i år, hela livet argumentet, att unga

enda lång läroprocess. Och denna aldrig upphörande

måste vara en skolgång bra ihop med informationstekniken, också har passar som varit stadd under konstant förändring ända sedan den introducerades för cirka femtio år sedan. diskussion skolans demokratiska uppdrag i samband med I en om

införandet teknik, måste ytterligare kunskapssyn lyftas

av ny en fram: den emancipatoriska. Vi har då, i enlighet med Habermas

1968 indelning i de grundläggande och legitima kunskapsin-

tre

tekniskt-praktiskt-emancipatoriskt mot kun-

tressena som svarar skapens bruk för förklara, förstå respektive förändra finns i att som samhället, fört den frigörande kraft informationstekniken som ibland påstås äga i jfr Nelson 1987, Negroponte resonemanget t.ex. 1995. I enlighet med den så kallade hackeretiken t.ex. Nissen

se

SKOLA, IT OCH DEMOKRATI

1993 skulle den möjlighet till fri och obegränsad tillgång till infor-

mation datorer och Internet öppnar för, kunna fungera som som en frigörande kraft för skolans elever. Ävenså kan fora för demonya kratisk debatt och medbestämmande skapas med hjälp olika av typer elektronisk kommunikation. I samband med reflexivt av att ett mer förhållningssätt till kunskap Vinner inträde i skolans arbete - t.ex.

bryts lärarens monopol att gestalta kunskap elevens

genom att

"produkt blir viktigare än faktaförmedling och kunskapskontroll

skulle skolans motsvarighet till visionen digital direktom en ny, demokrati kunna tolkas i maktrelationer lärare-elev. nya

Argument för "hur" och "varför" den

obligatoriska skolan skall datoriseras

Både i officiella dokument den svenska nationella läroplanen som och i datorn i skolan-debatten, tycks viktigt motiv för varför ett datorer ska introduceras i undervisningen främja eller till vara att och med tvinga fram förändring bruket teknik. I botten genom av

ligger en föreställning att utbildningen blir effektiv med

om mer teknik". Men stämmer verkligen detta argument Inte sällan mera

tycks krut spillas hålla häng med eller dö"-argumentet

mer att

stången, och mindre de uppfordrande frågeställningarna

mer om hur lär och varför lär och inte minst vilket sätt oss, oss,

kan förbättra lärandeprocessen.

Larry Cubans diskussion i boken Teachers amd Machines 1986