IT och regional utveckling : erfarenheter från tre hearingar under mars 1998 : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

och

regional

utveckling

-Erfurenheter från tre

f heuringar under

mars 1998 X A

Kan /c

Öcc :§0

Ao

M49;

Statens offentliga utredningar

WW

1998:79

PM

Kommunikationsdepartementet

IT

och

regional

utveckling

Erfarenheter från tre hearingar

under mars 1998

IT-komrnissionens 9/98

rapport

Delbetänkande IT-kommissionen av Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@1iber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. -

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20948-9 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN O375-250X

Förord

De flesta regioner ser IT som ett medel för regional utveckling och som en förutsättning för framtida överlevnad. Det finns en stark vilja och t 0 m otålighet över att i större utsträckning kunna utnyttja IT som drivkraft för den regionala utvecklingen. De tre regionala hearingar som IT-kommissionen genomfört tillsammans med lokala värdar under mars 1998 vittnar om detta. Temat var IT som medel för regional utveckling.

Hearingarna var en uppföljning av den kartläggning av regionala IT-projekt som genomfördes under hösten 1997 och som är publicerad i rapporten IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19. Syftet med hearingarna var att identifiera framgångsfaktorer för regionala IT satsningar och att ge rekommendationer till regeringen men också till regionala och lokala aktörer. Vid hearingarna har erfarenheter från ca 20 projekt redovisats.

Följande platser och teman gällde.

0 Eksjö den 9 mars, IT för en bättre medborgarservice, värd Eksjö kommun 0 Luleå den 25 mars, IT och den regionala infrastrukturen, värd IT-Norrbotten Vänersborg den 31 Ökad användning IT, ett medel för regional utveckling, 0 mars, av värd Västra Götalands län

I denna rapport redovisas erfarenheter och rekommendationer från hearingarna. EuroFutures AB har på IT-kommissionens uppdrag dokumenterat hearingarna samt sammanställt rapporten. I projektet har deltagit från EuroFutures AB Christer Asplund, projektsamordnare samt Camilla Gramner och Magnus Berger. Från ITkommissionen har Ulla Åhs, projektledare och Karin Larsson deltagit.

Stockholm i juli 1998

Ines Uusmann Gunnar Hedborg ordförande kanslichef

Sammanfattning

Sammanfattning

En nationell IT-strategi

Det pågår en mängd lokala och regionala IT-projekt i landet och förväntningarna är höga på att IT ska fungera som ett medel för att stärka attraktionskraften. Hearingarna vittnar om att det finns en stark vilja och t 0 m en stämning av otålighet över att i större utsträckning utnyttja IT som drivkraft för den regionala utvecklingen. Förutsättningarna för olika regioner i landet ser dock olika ut. I storstadsregionerna finns marknadskrafter som driver utvecklingen framåt. I regioner med vikande befolkningsunderlag och svag sysselsättning ligger initiativet hos offentliga aktörer och då främst kommuner, landsting och länsstyrelser. På många håll spelar också högskolorna en Viktig roll. En majoritet av projekten i dessa regioner är finansierade med offentliga bidrag där regionala utvecklingsmedel från EU spelar en stor roll.

Hearingarna vittnar om att lokala aktörer efterfrågar en nationell strategi på ITområdet. En tydligare uppbackning från central och regional nivå efterfrågas för att kunna skapa de förutsättningar som krävs för snabbare utveckling. Det som efterfrågas är inte en ny institution utan snarare en stämning av samarbetsvillighet och engagemang från befintliga myndigheter.

Sverige har goda förutsättningar att vara bland de främsta länderna i världen inom ett antal spetsområden när det gäller IT. Regeringen har också konstaterat att IT har en stor betydelse för Sveriges konkurrenskraft och att Sverige ska bibehålla sin position som en ledande IT-nation. För att leva upp till en sådan ambition krävs en mängd insatser både från nationella och regionala aktörer.

Infrastruktur Basen för utvecklingen av IT är en väl fungerande infrastruktur.

0 Målsättningen för landet bör vara att samtliga hushåll och företag ska ha en väl utbyggd bredbandig digital infrastruktur. 0 Kostnaderna för nyttjandet av infrastrukturen ska vara i stort sett lika över hela landet. 0 Ambitionen måste också vara att landets skolor och bibliotek tidigt omfattas av investeringarna.

Regional samverkan De flesta regioner har inrättat någon form av stödjepunkt för samverkan kring ITfrågor. Det kan vara i form av IT-råd eller ett kompetenscentra. Dessa stödjepunkter är viktiga då de plattform för gränsöverskridande kontakter i IT-frågor. utgör en 0 De regioner som fortfarande saknar etablerade stödjepunkter bör stimuleras till att bygga upp sådana. Regionerna bör också uppmuntras till specialisering av stödjepunkter, dvs 0 särskilda inriktningar på sina IT-satsningar. 0 Erfarenheter från utvecklingen av både internationella och nationella stödjepunkter bör spridas.

Sammanfattning

Ökad användning av IT Ansträngningarna för att sprida användningen av IT till större i samhället är grupper viktig. Utan sådana ansträngningar finns det en uppenbar risk för ökade klyftor i samhället där de grupper som saknar kunskap tekniken ställs utanför den om mer utvecklade servicen. 0 Sverige bör via innovativa IT-tillämpningar som vänder sig till en bredare allmänhet leva upp till devisen Sverige ett smart land - . 0 Breddmarknadsprojekt runt om i landet bör aktivt stimuleras. 0 Sveriges komparativa fördel när det gäller spridningen av nya användningsområden för IT måste bli mer kända, vårdas bättre och ytterligare förstärkas.

Medborgarservice Intresset för medborgarservice har ökat i takt med att kraven på kostnadseffektivitet och tillgänglighet har ökat. IT ses som ett sätt att höja servicenivån och även förbättra dialogen mellan politiker och medborgare. Hearingarna visar dock på svårigheter att på det lokala planet få med sektorsmyndigheterna i utvecklingsarbetet. 0 Sektorsmyndigheterna på lokal och regional nivå ska medverka i utvecklingen av medborgarservice med hjälp av IT. 0 Ett antal mönsterbildande exempel bör användas för att stimulera och driva på utvecklingen.

Utbildningsväsendet Vikten av att satsa på förnyelse i utbildningsväsendet kan inte underskattas. Det är där de framtida tillväxtskaparna står att finna. Det är därför största vikt att satsa av på en kraftfull användning av IT i skolans pedagogiska utveckling. Det handlar här om satsningar både på elever och lärare. IT-kommissionen har i skrivelsen Skolan, IT och det livslånga lärandet, Dnr I T97/1 16, överlämnat rekommendationer till regeringen.

Besöksnäringen Besöksnäringen är en av de mest expansiva näringarna och dess regionala och lokala betydelse är stor. Det är viktigt att de regionala satsningarna idag görs på som marknadsföring och försäljning via Internet samordnas för att få större internationell genomslagskraft. 0 IT måste nyttjas mer för att höja tillgängligheten och bokningsbarheten på besöksnäringens område. 0 En långsiktig IT-strategi för marknadsföring och försäljning inom besöksnäringen bör utarbetas.

Sammanfattning

Regionala IT-strategier

För att Sverige ska inta världsledande position krävs också insatser från regionala en aktörer. Det är viktigt att regionerna samarbetar med varandra. 0 Varje region bör utarbeta en regional IT-strategi. Befintliga stödjepunkter för IT bör ytterligare utvecklas och förstärkas. 0 Offentliga aktörer på regional nivå ska medverka till ökat samarbete mellan 0 offentliga och kommersiella aktörer. Regionen måste i samarbete med kommunerna prioritera bland IT-projekten för 0 att få till stånd en större kritisk massa.

Lokala satsningar på IT

Först på det lokala planet får IT konkret betydelse för medborgare, besökare och en företag. Hearingarna visar att det främst är kommunerna och andra lokala aktörer står initiativtagare till IT-projekten runt om i landet. som som Offentliga aktörer på lokal nivå bör ta initiativ till att utarbeta IT-strategier utifrån 0 de lokala förutsättningarna. Lokala samtalsfora bör etableras med deltagare från både näringsliv och offentlig 0 sektor. Information via Internet bör utgöra viktig del den kommunala medborgar- 0 en av servicen. Kommunerna bör medverka i arbetet med att sprida erfarenheter och mönster- 0 bildande exempel.

Det regionala utvecklingsklimatet i går, i dag och i morgon

Det utvecklingsklimatet i går, i dag

regionala

och i morgon

1.1 Regional utveckling i förändring

De rekommendationer redovisas i nästa kapitel är framsprungna ur ett givet som regionalt utvecklingsklimat under 1990-ta1et. Detta utvecklingsklimat har emellertid skiftat i hög grad från decennium till decennium. Givetvis kommer sådana skiften att förekomma även i framtiden. Bilden nedan illustrerar hur det regionala utvecklingsklimatet förändrats under de senaste decennierna. En skymt av framtiden redovisas

också.

Regionalt utvecklingsklimat

Ny tid och begrepp

nya

1970-talet

Fysiskt Regional

.

{â.kt°"s

produktions- kunskapsmat rl-kümat

kapital utveckling

rå-äiláâlâl/a natiowâñgering

centra

lndustrNilokaler Kreativ

"äwerk "

Maskiner Regionala

.

Kmnlåâtraanva

högskolor EU Bidrag T k N e nu -

spridning Ward Kluster

.investment utveckling

0 Under 1970-talet präglades det regionala utvecklingsklimatet av fasta och påtagliföreteelser med stark förankring i industrisamhällets grundläggande förutga sättningar. samhälleliga stöd för maskininvesteringar och hjälp med lokaler för tillverkande industriföretag dominerade helt den regionalpolitiska verktygslådan. Då lediga lokaler lika relevant marknadssignal 1990-talets signaler om lediga var en som civilingenjörer. Begrepp IT eller mjukvaruföretag fanns inte alls upptagna på som dagordningen. PC:n, faxen och mobiltelefonen fanns mest på ingenjörernas ritbord.

1980-talet blev ett decennium i vilket samhället mycket aktivt medverkade till 0 framväxten kreativa centra, utvecklings- eller resurscentra, business parks, etc. I av Sverige fick vi t stödjepunkter IDEON i Lund, SoftCenter i Ronneby och ex som Electrum i Kista. Det genomgående temat var att underlätta kunskapsspridning. Tio

Det regionala utvecklingsklimlgti gär, i dag och i morgon V

har flera dessa blommat ut i väsentliga motorer för regional år senare av centra utveckling.

Samhället medverkade också i mängder teknikspridningsprogram. Svenska regioav och kommuner lät sig inspireras det redan hade vuxit platser som ner av som upp Silicon Valley i Kalifornien, Silicon Glenn i Skottland eller Sophia Antipolis i Frankrike. IT i praktiken röd tråd i dessa sammanhang. Parallellt fattade var en samhället beslut att satsa omfattande medel på etablerandet av regionala om högskolor. Även här blev IT-profiler skilda slag kännetecken. av

PC:n introducerades på 1980-talet på bred front i företag och hushåll. Internet var fortfarande okänt. Däremot hade det i några regioner vuxit regionala infordock upp baserade på videotex-teknik. Begreppet distansoberoende företag mationssystem formades och många kommuner började redan på 1980-talet tävla om att attrahera

dessa till just sitt område.

1990-talet inleddes med ett svenskt EU-inträde. Med detta följde ett nytt intresse 0 från regionernas sida att exploatera den gemenskapens möjligheter. Regionernas nya och kommunernas allt intensivare internationella kontakter drev på intresset för IT. Rader IT-relaterade EU-program introducerades. På några få år skapades nya av nya regionala strukturer, syfte entydigt att stärka platsernas position på en vars var internationell marknad. Inward investments, local business climate attraktionsklimat, placemarketing och många andra företeelser med internationell nya

koppling lanserades. Östersjöregionen kom att förstärka intresset för internatio-

nalisering ytterligare. Nätverksuppbyggnad, ofta med internationella förgreningar,

blev nyckelbegrepp i detta samhällsklimat.

Parallellt ägde viss avreglering på de europeiska marknaderna. Gamla moen rum nopol började långsamt vittra och de öppningarna på marknaden att genom nya skapades för hittills okända aktörer. Detta nyföretagande fick t o m ett utrymme de inovadörerna. Telemarknaderna i de nordiska länderna var relativt sett namn - nya tidigt med sin avreglering. Regionerna började spelöppningar. En del såg ute se nya möjligheter skapas och såg till att ta vara på dessa. Exempel på sådana var Kista nya och området kring Frihamnen i Stockholm även Ronneby, Karlskrona, men Linköping, Ljusdal, Sveg, Växjö, Sundsvall, Piteå och Arvidsjaur. Andra gick däremot in i 1990-talet med uppfattningar att detta med IT det får andra före som med.

Den verkliga explosionen vad gäller IT kom när Internet-vågen landade några år in varje region skulle inrätta k IT-råd för samverkan över sekpå 1990-talet. I stort sett s torsgränserna. Regionala och kommunala IT-strategier blev legio. Gemensamma upphandlingar på IT-området ibland t förankrade i hel region, som tex i - o m en Norrbotten, Västerbotten och i Stockholm Stokab blev ett nytt regionalt inslag. -

Den gymnasieskolan, i Sandviken eller Mönsterås, eller annan del av det egna t ex lokala utbildningsväsendet, åtnjöt nytt intresse från kommunstyrelsens och ett kommunfullmäktiges sida. Lokala och regionala beslutsfattare såg att standarden på IT-området inom skolväsendet spelade avgörande roll för skolans samlade en

Det regionala utvecklingsklimatet i går, idag och i morgon

pedagogiska position. Därmed fanns också ekonomiskt för utrymme att göra särskilda investeringsinsatser. På nationellt plan stimulerades lärarnas ITanvändning genom ett samlat paket presenterades i juni 1998. som

Befolkningsutvecklingen utgjorde en viktig faktor bakom många IT-satsningar under

1990-talet. IT sågs som en möjlighet att vända negativ befolkningsutveckling. en Statistiken visar att än 200 Sveriges 288 kommuner minskade mer av

befolkningsmässigt under 1990-talet. Samtidigt ökade storstadsregionerna sitt befolkningsunderlag dramatiskt. Stockholms kommun ökade med 18.000 invånare år 1997. En så snedfördelad regional befolkningsutveckling har inte på

noterats

decennier. Kartan på nästa sida visar befolkningsutvecklingen i sveriges kommuner

under perioden 1993-1997.

Det regionala utvecklingsklimatet i går, i dag och i morgon

Befolkningsökning eller befolkningsminskning i procent under perioden 1993-1997 5 år

B lill 1.90 0 till -1 ,99 -2 till 3,99

-6 till -7,99

Göteborgsregionen f

ä

Figur 1. Befolkningsutvecklingen i Sveriges kommuner under åren 1993-1997. Källa: SCB

Det regionala utvecklingsklimatet i går, dag i och i morgon

Den dramatik som kartan på föregående sida visar, innebar att många kommuner utarbetade IT-strategier för att därigenom möta de negativa befolkningsegna spiralerna.

0 Hur framtiden gestaltar sig in på 2000-talets första decennium är inte lätt att förutsäga men trenden lutar mot att IT-samhället då börjar etablera sig på bred att front. Påverkan på livsstilar, tillväxt, regional utveckling och boendepreferenser blir omfattande. Marknaden talar då i termer det lokala och regionala IT-klimatet. av Samtidigt finns det risk för att de regionala olikheterna blir ännu större än i dag. Vissa platser uppnår närmast mästerskap när det gäller förmågan att dra de nytta av möjligheter med IT. På dessa platser slår IT igenom på så bred front som ges att man nu kan tala om att livsstilsförändringar ägt för stora befolkningsskikt. Resanderum och pendlingsmönster börjar förändras så att de framträder även i den demografiska statistiken.

På dessa platser kan vi också se hur distansutbildningen utvecklas så långt att man kan tala om det virtuella universitetet. Invånare i Sveg eller Nässjö får lika till nära kunskap som boende och studerande i Cambridge eller Stanford. l den meningen är geografin död. Det betyder också att internationaliseringen får påtaglig och en vardaglig innebörd när världen lyfts in på Stinas och Peters skrivbord i hemmet.

I detta internationaliserade klimat kommer platser, kommuner och regioner att nagelfaras ur alla möjliga och omöjliga aspekter. Att få fram komparativa fakta ur mycket stora informationsmängder blir självklarhet för investerare, potentiella en inflyttare och turister. Marknaden lär sig snabbt de bästa förutsättningarna finns var för investeringar, boende eller turism. Selekteringen mellan olika och tjänster varor är sekundsnabb och blir allt lättare att nå via den utrustningen i hemmet. PC egna och web-TV är lika självklara som telefon, fax och TV.

För att kunna hävda sig tvingas platserna att allt professionellt värdeförädla sina mer

naturliga förutsättningar. För att säkerställa kritisk i denna krävs

en massa process en betydligt större koncentration på några få prioriterade nischer. IT kan här utgöra ett viktigt redskap för de platser förstår att använda tekniken och utveckla som tjänster i linje med de utvalda nischema. Man måste utveckla något ett av mästerskap i sin egen gren. Denna utveckling sammanfogas i begreppet kluster-

utveckling, dvs utvecklingen lokala samlingar av företag med likartad eller kom-

av pletterande verksamhet.

Det första decenniet på 2000-talet har alla förutsättningar att bli decennium i ett vilket Sverige, givet ett antal tydliga strategiska ambitioner, kan komma att hävda en spetsposition inom ett antal IT-områden.

1.2 Samspel och ledarskap

Förutsättningarna för Sverige, att ett litet land hävda sig inom IT-området på som en konkurrensutsatt internationell kan bl hänga ihop med hur väl samspelet arena, a mellan nationens centrala aktörer fogas med de regionala och lokala samman

Det regionala utvecklingsklimatet i går, i dag och i morgon

aktörerna. Landets småskalighet kan emellertid underlätta ett effektivt samspel mellan ett antal strategiska aktörer.

Hearingarna vittnar tydligt om att utvecklingsklimatet kunde vara betydligt bättre ur samspelssynpunkt. Lokalt framstår det som givet och accepterat att den enskilda kommunen ska ha pådrivande eller katalytisk roll. Tyvärr råder det emellertid en en utbredd okunskap eller ren osäkerhet om vilka strategiska beslut som behöver tas på kommunal nivå för att rätt ta till möjligheterna med IT. I praktiken är det ett vara begränsat antal framgångsrika kommuner som ständigt kommer igen som föredömen i debatten. Här skulle det behövas betydligt fler mönsterbildande exempel för att nationen skulle få en rejäl bredd på exploateringen av IT.

De kommuner som ständigtdyker upp i diskussionerna har ett genomgående väletablerat kommunalt ledarskap. Man kan dra den slutsatsen att ett brett genomslag för IT förutsätter ett lokalt ledarskap. Hur ett lokalt och regionalt kunnande och ledarskap kan stimuleras i frågor som rör IT är därmed en grundläggande angelägenhet berör vår samlade förmåga att nå framgång. Det är ingen tvekan som att de lokala och regionala ledarna efterlyser förebilder och den stimulans som om ligger i att ta del av andras positiva och negativa erfarenheter. Först med sådana kunskaper i botten kan de lokala och regionala aktörerna mejsla ut en kurs och utöva ett ledarskap.

Rekommendationerför nationella, regionala och lokala strategier

2. Rekommendationer för nationella, regionala och lokala strategier

2.1 En stämning av otålighet

Det tre hearingarna, vilka anordnades gemensamt av IT-kommissionen och regionala företrädare, vittnar om att det på lokal och regional nivå finns en stark vilja och t o m en stämning av otålighet att i större utsträckning agera så att IT exploateras för skilda regionala syften. Det är emellertid inte alls säkert att de regionala kärnproblemen eller projektplanerna primärt uttrycks i IT-termer. I stället kan det handla att om förbättra tillgängligheten för olika tjänster såväl offentliga privata eller att - som underlätta distansarbete, skapa förutsättningar för att bo kvar på orten, förstärka skolans position, förbättra sysselsättningen, stimulera nyföretagande eller etablera nya företag m m. I bakgrunden skymtar emellertid platsens förutsättningar för att utveckla och nyttja IT.

IT upplevs som ett viktigt verktyg i den förändringsprocess pågår. Det är dock som inte endast modern teknik som krävs utan också förändringsvilja, organisatoriskt en nytänkande och ett engagerat ledarskap.

De tre hearingarna vittnar om att aktörer på lokal nivå, ofta kommunerna, efterfrågar tydligare uppbackning från central och regional nivå för att kunna skapa de förutsättningar som krävs för snabbare förändringar. Uppbackningen bör vara relevant och kunnig och samtidigt präglad av färre restriktioner. Det som efterfrågas är inte en ny institution utan snarare en stämning av samarbetsvillighet och engagemang från befintliga myndigheter.

Hearingarna har understrukit vikten av ett väl fungerande samspel mellan den lokala, regionala och nationella nivån. Det måste uppstå en bättre överensstämmelse mellan å ena sidan de lokala aktörernas kreativitet, entreprenörskap och otålighet och å andra sidan den nationella nivåns och uppbackning. Här går engagemang Sverige inte i takt.

2.2 Det svenska läget i IT-konkurrensen

Sveriges position bland andra välutvecklade länder i världen när det gäller IT är inte alltid så framstående som man kanske tror. Statistik över ett antal relevanta faktorer så som antalet telefonlinjer, mobiltelefoner, Internet-hosts och datorer 1000 per invånare, visar att Sverige i flera fall ligger efter sina skandinaviska grannländer. Enligt statistiken hade Finland år 1997 mer än dubbelt så många Internet-hosts räknat per 1.000 invånare som Sverige. jämförelser av detta slag är dock något vanskliga, då strukturen på nätverken i de olika länderna kan skilja sig märkvärt åt. Således är det inte troligt att de verkliga skillnaderna är så stora men siffrorna ger

Rekommendationerför nationella, regionala och lokala strategier

ändå en indikation på de faktiska förhållandena. USA har genomgående en framstående position i dessa sammanhang l

Regeringen konstaterar i 1998 års ekonomiska vårproposition att IT har en stor betydelse för Sveriges konkurrenskraft. Det konstateras också att Sverige ska bibehålla sin position som en ledande IT-nation. Till en sådan målsättning hör såväl en rikspolitisk regionalpolitisk dimension. För att leva upp till ambitionen att som en vara en ledande nation på IT-området krävs en mängd insatser både från nationella och regionala aktörer. IT ses i många regioner i Sverige som en möjlighet att både vända den nedåtgående befolkningstrenden och skapa fler arbetstillfällen. Redan i dag går relativt stora delar av regionala utvecklingsmedel till olika IT-projekt. Till detta kommer stora summor EU-medel som tillförs de lokala och regionala ITprojekten. Hur detta rör sig är i dag omöjligt att beräkna, då ingen stora summor om nationell ambition har funnits att överblicka dessa satsningar. I IT-kommissionens rapport IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 redovisades emellertid regionala IT-projekt vars kostnader beräknades till 1.500 miljoner kronor. I denna ingick endast de direkta projektkostnaderna. En summa grov uppskattning på minst det dubbla beloppet- alltså 3 miljarder kan ses som en mer rättvisande bild av helheten.

Till den nationella, regionala och lokala utmaningen hör i detta sammanhang bristen på kompetent arbetskraft inom IT-området. Det har beslutats om omfattande utnu bildningssatsningar som möjligen kan lösa problemet på kort sikt. Ett mer långsiktigt problem för Sverige är att behålla spetskompetensen i landet. Likartade problem finns i hela Europa och även i USA. Konkurrensen är således hård. Risken är uppenbar att Sverige på sikt kan förlora många duktiga specialister till andra länder där löne- och skatteläget uppfattas som mer attraktivt. Detta problem utgör en stor och viktig utmaning för liten nation har ambitionen att vara ledande på ITen som området. Ett sätt att vidmakthålla svensk attraktionskraft är givetvis att nationen och regionerna har förmåga att utveckla så intressanta användningsområden inom IT att de genererar internationell dragningskraft.

Sverige borde ha goda förutsättningar att positionera sig bland de främsta länderna i världen inom ett antal spetsområden när det gäller IT. Det är inte de övergripande nationella målen som saknas utan snarare en tydligare strategi som visar vägen till målen.

För att uppnå de nationella målsättningarna på IT-området ställs sålunda krav på tydliga och konsekventa strategier för genomförande. Ett grundläggande mål borde vara att skapa ett utvecklingsklimat, i vilket Sverige får förutsättningar att bli en framstående nation på åtminstone några väl utvalda IT-relaterade områden, dvs skapa ett antal k centres exellence. Till att börja med måste ett antal områden urs skiljas, där Sverige har goda komparativa fördelar och där det finns tydliga framtida marknadsbehov.

1ITU, RIPE 1997

Rekommendationer för nationellafüregiorzalqgçhülrqlfzrzlgz strategier

i

Utifrån hearingarna samt den kartläggning av IT-projekt i Sveriges län som tidigare utförts är det möjligt att utkristallisera åtminstone sex olika intressanta områden för tydligare strategisk utveckling:

0 Infrastruktur 0 Samverkan för utveckling av IT - Stimulans till bredare användning av IT 0 Utvecklad medborgarservice med IT 0 IT i utbildningsväsendet 0 Samordning av bokning och information för besöksnäringen

2.3 Infrastruktur

Basen för att uppnå ett centre of exellence utgörs av en väl fungerande infrastruktur. Det satsas redan i dag stora summor samhällsmedel för att bygga ut den elektroniska infrastrukturen i landet. Dessa satsningar sker dock sporadiskt och utan nationell

samordning. Risken finns att det uppstår ett infrastrukturens örike. Skillnaderna kan

bli stora mellan olika regioner. Vissa delar av landet, särskilt där marknadskrafterna är svaga, blir utan en väl fungerande infrastruktur då en rent kommersiell finansiering saknas på grund av att kostnaderna utslagna per invånare är allt för höga. Under hearingarna har uttryckts på denna punkt. Å andra sidan riskerar oro också de utpräglat marknadsstyrda regionerna att tappa en del viktig samhällsinriktad service på IT-området på grund av den kommersiella miljöns prisprofil.

Satsningar på den elektroniska infrastrukturen kan i dag ses som höga i förhållande till antalet användare. Framtiden pekar dock på att en allt större del av kommunikationerna kommer att ske elektroniskt. Det krävs därför ett mer långsiktigt synsätt på dessa investeringar, då de kan visa sig utslagsgivande för den framtida regionala utvecklingen. Investeringar i de elektroniska vägarna borde således sättas i samma perspektiv som andra infrastrukturella satsningar och skötas i nära samarbete mellan nationella, regionala och lokala aktörer. En mer tydlig nationell satsning kan jämföras med den verksamhet som bedrivs av Vägverket och Banverket inom deras respektive ansvarsområden.

Under hearingarna framkom också förslag på regionala länstrafikbolag för elektronisk kommunikation. Begreppet länstrafikbolag valdes medvetet för att därigenom göra en tydlig parallell till de mer konventionella investeringarna i infrastruktur. I ett av de län som satsat mest på IT noterade man att länets samlade IT-satsningar uppgick till samma belopp som kostnaderna för en liten järnvägsbro och en kilometer linjerätning.

Kostnaderna för utbyggnad av bredbandskommunikation är relativt låg i förhållande till investeringar i mer konventionell infrastruktur som t ex vägar, broar och järnvägar. Behoven av bredband ökar snabbt. Tydliga önskemål har framkommit om

Rekommendationerför nationella, regionala och lokala strategier

en nationell strategi för investeringar i bredbandig kommunikation över hela Sverige.

Rekommendation:

0 Målsättningen bör vara att landets samtliga hushåll och företag ska ha en väl utbyggd bredbandig digital infrastruktur, av världsledande teknisk standard, tillhandahållen till ett internationellt konkurrenskraftigt pris.

0 Kostnaderna för en bredbandig digital kommunikation ska vara i stort sett lika över hela landet.

0 Investeringsprogrammet som härmed krävs, bör sträcka sig över regiongränserna. Landets samtliga skolor och bibliotek ska tidigt omfattas av investeringarna. Investeringsprogrammet måste vara följsamt med den innovativa tjänsteutveckling som äger rum på olika håll i landet.

2.4 Samverkan för utveckling IT

av

De flesta svenska regioner har inrättat någon form av stödjepunkt för samverkan kring IT-frågor. Ofta har denna satsning tagit formen av IT-råd eller någon annan form av stödjepunkt. Med stödjepunkt menas ett centra eller fora som startats för att bidra till att stärka regioners konkurrenskraft med IT som utgångspunkt. En genomgång av sådana stödjepunkter i Sverige har visat på en stor spännvidd. Kartan på nästa sida visar ett antal exempel.

iRek9r1EaJÅLTQHFIJQrmüeüø:regeraresa,lokükzsâretegertrii

IT-karta

Sveriges

för

- stödjepunkter regional

utveckling

bRegiünala IT-fofa OFöretagsparker och IT-centra

©EuroFutures AB/l997 Norrbotten

IT-Nurrbolmz Aurorum, Luleå Vasterbotten , , x ..

" 7 SNIC " .. Västerbottens lTvrâd Uminova, Umeå lT-rlmllazid under bildande s. Vindue Västernorrland z

Dalarna x ,z x Il ;",/ Sundsvalls Utvecklingscentrum . d W Teknikdalen, Borlänge Gävleborg . , Värmland lT-Furum

fâäâáülâáüzmd Uppsalajin

V STUNS/IT-fülllnl . Mälardalens lT-grupp med Västra Götaland Västmanland, Südvmzarzland irrlxStockholm Uppsala Science Park/Glunten

Vüslslvrrlscrns lT-grupp Västmanland .. med Skaraborgs ochGöløbnrgs ochBohuslän ",TFW,',n; lT-enmlm Väst Victoriamslilxllel Stockholms län Kunskapscentrum, Lindholmen Chalmers Teknikark Kreativt Center S araborg g Il-Farilm/FanlmDalonlm Bangømazm Challenge ElectrumKista Teknikhöden, Stockholm Jonkopings .. .. . lan .. Novum orskningsparklluddinge

Södermanland Länslaknlkrørxlrilni TolvEksjö lT-FUVIUH

Halland Örebro län

H

H S Y . Ságefiçâigrâibro Lltvkl. v-,m

Halmstad . ,,

Gotland

Kronoberg

Öster ötland lT-Krønoberg Idé ResursCentrum, Ljungby IT-knzrmxissirwrzøn Östvrglilland Mjärdevi Science Linköping Park,

Skåne Kalmar län

ige-Skäm; Telekom. eon,un d r TelecomCity, Karlskrona

Figur 2. Exempel på regionala stödjepunkter för samverkan kring IT-frågor.

Källa: IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sveriges län, SOU 1998:19 -

Rekommendationer för nationella, regionala och lokala strategier

Samtliga redovisade stödjepunkter har etablerats under de senaste två deovan cennierna. En hel del talar för att dessa stödjepunkter har mycket att ge även i framtiden. Stödjepunkterna är viktiga då de utgör plattform för gränsöverskridande en kontakter mellan företag och offentlig sektor. De kan upphov till givande även ge samtal och projekt mellan tekniska och ekonomiska discipliner. För regioner med t ex betydande geografiska avstånd och sådana finns i hög grad också i och kring de större städerna utgör de regionala stödjepunkterna närmast en grundförutsättning för att stabilare relationer kan etableras mellan skilda aktörer. Mot denna bakgrund är det inte förvånansvärt att Sveriges IT-karta ut som den gör och att den är i ser ständig förtätning. I USA och i övriga Europa fortsätter motsvarigheten till vår ITkarta att förtätas.

Det är viktigt att de regionala aktörerna fortsätter skapa dessa mötesplatser och att de får vara stöpta i olika former.

De regionala stödjepunkterna är redan i dag inriktade på olika nischer. I ett litet land med begränsade är det viktigt att dessa olikheter stimuleras och snarast resurser förstärks. Det går att tala i termer av regional specialisering. Å andra sidan visar hearingarna på svårigheterna att etablera tillräckligt stor kritisk massa. En allvarlig regional utmaning ligger just i utvecklingen den kritiska massan. De senaste årens av omfattande tillskott på EU-medel och andra regionala medel har inneburit att ett stort antal projekt har genererats och funnit en finansiering under ett, två eller tre år. Den kritiska och den långsiktiga överlevnaden riskeras lätt i detta frikostiga massan klimat.

Rekommendation:

0 De regioner som fortfarande saknar etablerade stödjepunkter bör stimuleras till bygga upp sådana utifrån sina egna lokala och regionala behov och

0 Regionerna bör uppmuntras till specialisering. Det finns mycket att vinna på att nerna utvecklar sig inom speciella områden där de har de bästa

0 Erfarenheter från utvecklingen från nationella och internationella stödjepunkter beaktas och spridas nationellt.

2.5 Stimulans till bredare användning av IT

IT håller på att bli angelägenhet för alla medborgare liksom för alla företag. en Begreppet IT innefattar mängd olika tekniker för informationsöverföring och en kommunikation. En de viktigaste är i dag Internet, som under de senaste åren av utvecklats explosionsartat. I likhet med andra nya tekniska hjälpmedel har Internet till början mötts ett visst mått osäkerhet och skepticism hos allmänheten. en av av

Rekommendationer regionala och lokala strategier

se7

Det är emellertid inte längre en fråga om Internet kommer att bli samhällets nästa viktiga kommunikationsverktyg utan när Internet är ett lika viktigt eller snarare viktigare verktyg än telefonen och faxen. Skillnaden är att utvecklingen i dag går mycket snabbare än när telefonen kom.

Hearingarna visar tydligt att åtskilliga svenska regioner nu ligger i startgroparna för att etablera s k breddmarknadsprojekt med Internet som bärande plattform. Breda befolkningsgrupper kommer de närmaste åren att få tillgång till rad tjänster. en nya Bland exempel på regionala satsningar kan nämnas det s k Alliansprojektet i Karlskrona/ Ronneby med support från FöreningsSparbanken och Telia. Här handlar det om att på bred front erbjuda dessa kommuners invånare tjänster via nätet. nya Projektet Smelink utgör ett exempel på hur målgruppen små och medelstora företag ska få lättare tillgång till strategiskt viktig information. I pilotfasen har ca 700 företag medverkat, men ambitionen är att skapa nationell spridning. Ett annat upplägg på en

breddmarknadsområdet finner vi i Ängelholm där det kommunalt ägda

bostadsbolaget och kabel-TV-bolaget erbjuder medborgarna snabb Internetuppkoppling till en låg kostnad via kabel-TV-nätet.

Ansträngningarna att skapa bredd är viktiga, då det finns en uppenbar risk för att ökade klyftor uppstår i samhället där grupper i samhället som saknar kunskap om moderna tillämpningar av IT ställs utanför den utvecklade servicen. En mer omfattande kunskaps- och teknikspridning är nödvändig och kommer att ställa krav på samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Det ligger i båda sektorernas intresse att Sveriges befolkning har hög kompetens på IT-området, då det kommer att påskynda utvecklingen av såväl tekniken som tjänsterna och på så sätt bidra till tillväxten i landet. Det är också viktigt att denna kunskap sprids till alla svenska regioner. Precis som det finns en risk för ökade klyftor mellan samhällsgrupper finns också risk för ökade kunskapsklyftor mellan olika regioner i Sverige.

Det finns således ett stort behov av nationell samordning och stimulans av satsningarna kring breddmarknadsprojekten.

Rekommendation:

0 Målsättningen under perioden år 1999-2005 bör vara att Sverige, via innovativa ITtillämpningar riktade till en bredare allmänhet, ska leva upp till devisen Sverige ett smart land eller Sweden A Smart Country. -

0 Breddmarknadsprojekt riktade exempelvis till det lokala näringslivet, alla småföretagare, kommunens medborgare, hyresgäster, m bör aktivt stimuleras.

0 Landet har redan idag en del komparativa fördelar när det gäller spridningen av nya användningsområden för IT. Dessa fördelar måste bliallmünt kända såväl nationellt sett som internationelltpårdas bättre och även ytterligare förstärkas .

Rekommendationerför nationella, regionala och lokala strategier

2.6 Utvecklad medborgarservice med IT

Mot bakgrund av den negativa befolkningsutvecklingen försöker många kommuner på olika sätt öka sin attraktivitet. Som ett resultat av detta har bl a intresset för en utvecklad medborgarservice vuxit kraftigt under senare år. Medborgarservice och IT anses i dag intimt sammankopplade.

Ökad samordning mellan olika enheter inom den kommunala verkav resurser samheten liksom över olika myndighetsgränser kan säkerställas med hjälp av IT. Genom att samordna sektorsmyndigheter finns effektivitetsvinster att göra och stora förbättringar av tillgängligheten till den offentliga servicen. IT kan nyttjas som ett Verktyg för att flytta servicen närmare medborgarna och underlätta kontakten mellan medborgare och politiker. Den service som i första hand kan förenklas och effektiviseras är t hanteringen blanketter, beställning offentliga tjänster och svar på ex av av rutinfrågor. Viljan att initiera pilotprojekt på detta område är betydande ute i landets regioner och kommuner.

Hearingarna visar att det finns stora förhoppningar ute i landet inte bara i gles- bygdspräglade regioner om att IT ska kunna användas för att höja den regionala och lokala attraktiviteten. Medborgarservice är ett sätt att ge invånarna ökat inflytande över sin egen service och det lokala beslutsfattandet. Det finns dock en mängd organisatoriska flaskhalsar, vilka försvårar utvecklingen på det lokala planet. Hearingarna vittnar entydigt att sektorsmyndigheterna, som t ex polis, om försäkringskassor och arbetsförmedlingar, i de flesta fall har ställt sig utanför utvecklingen av den lokala servicen via medborgarkontor och kommunala hemsidor. Många statliga myndigheterna intar centralt en avvaktande eller rent av negativ attityd när lokala och regionala servicelösningar aktualiseras. Hearingarna vittnar också om att flera myndigheter endast följer utvecklingen utan att aktivt medverka och driva på processen.

Det skulle från centralt håll behövas ett tydligare mandat och en uttalad uppmaning till sektorsmyndigheterna på lokal och regional nivå att aktivt medverka i samarbetsprojekt för en bättre och samlad service samt tillgänglighet för medborgarna.

Rekommendation:

0 Sektorsmyndighetema på lokal och regional nivå ska medverka i utvecklingen medborgarservice. Regeringen bör t ex via regleringsbrev föra ut riktlinjer för

0 Lyft fram ett antal mönsterbildande exempel på lokal medborgarservice i vilka offentliga aktörer samverkar i integrerade lösningar. Använd dessa exempel för att mulera och driva på initiativ i övriga regioner och

qglrårekommendationer för nationella, regionala och lokalaiyategiei i

2.7 IT i utbildningsväsendet

Utbildningsväsendet de viktigaste insatsområdena för Sveriges fortsatta utgör ett av utveckling och tillväxt. Vikten av att satsa på förnyelse i skolan kan inte underskattas, då det är där de framtida tillväxtskaparna står att finna. Över alla partipolitiska gränser finns en allmän ambition att dels säkerställa den svenska skolans internationella lyskraft, dels stimulera till kraftfull användning av IT i skolans pedagogiska utveckling. I linje därmed har det under de senaste åren satsats en hel del ekonomiska resurser på skolan. Risken finns emellertid att dessa satsningar bildar lokala IT-öar och att skillnaderna i elevernas kunskaper blir stora mellan regionerna i landet. Enskilda lärares tycke och smak vad gäller IT kan i detta klimat försvåra eller rent av stoppa en utveckling.

Även kommunerna bär det primära administrativa ansvaret är skolan om en nationell angelägenhet. För att skapa en ökad kunskap om IT i Sverige krävs således mer övergripande satsningar på skolan i alla delar av landet. Dessa satsningar handlar inte främst investeringar i avancerade tekniska lösningar utan i första hand om utveckling pedagogiken, där tekniken används som ett komplement i om en av undervisningen, vilket kan ge eleverna ett ökat ansvar och intresse för den egna kunskapsinhämtningen. En viktig uppgift är därför att vidareutbilda lärarna.

Många regioner och kommuner har redan tagit initiativ till satsningar på en förbättring av pedagogiken i skolan med hjälp av IT. Ett exempel är Teleskolan i Kalmar, dit många lärare kommit från olika håll för att få inspiration till pedagogisk förnyelse med IT som verktyg.

Rekommendationer lämnades till regeringen i skrivelsen Skolan, IT och det livslånga lärandet, Dnr IT97/116 den 23 mars 1998. ,

2.8 Samordning bokning och information för besöksnäringen

av

Besöksnäringen är en av de mest expansiva näringarna internationellt liksom i Sverige. Dess regionala och lokala betydelse är stor. Hearingarna vittnar om en hög aktivitetsnivå på besöksnäringsområdet.

Pâ många håll i landet utvecklar besöksnäringens aktörer egna system för att bättre hantera och marknadsföra platser och regioner till både nationella och internationella besökare. Detta är dock en satsning som sker fläckvis. Ur nationell utgångspunkt är därför det arbete som bedrivs på IT-området av Sveriges Rese- och Turistråd AB av stor regional betydelse.

Rekommendationerför nationella, regionala och lokala strategier

För att underlätta för besökare, bl från den internationella marknaden, samt för att a skapa en attraktionskraft för Sverige som helhet, bör en gemensam plattform för marknadsföring och försäljning skapas. Sverige som nation, de regionala attraktionerna och lokala erbjudandena måste bli kundorienterade och bokningsbara. Detta kräver stora lT-satsningar under de kommande åren. Sverige, med sitt delvis perifera läge, behöver kompensera vissa marknadsnackdelar med en mycket ambitiös tillgänglighet på den internationella marknaden. Sådan tillgänglighet kan bara säkerställas via innovativa IT-lösningar.

Rekommendation:

0 Sverige måste kompensera det perifera läget med en högre tillgänglighet och bokningsbarhet på besöksnäringens område. IT måste nyttjas mer som ett viktigt medel för att uppnå detta.

0 En långsiktig IT-strategi för marknadsföring och försäljning inom besöksnäringen, bör utarbetas gemensamt av lokala, regionala och nationella aktörer.

2.9 Regionala IT-strategier

Regeringens proposition Regional tillväxt -för arbete och välfärd, 1997/98:62, bygger på att Sveriges tillväxt ska skapas i de olika regionerna utifrån deras egna förutsättningar. Detta blir allt viktigare i en tid där konkurrensen om kompetens, inte minst på IT-området, och arbetstillfällen hårdnar mellan regioner och länder.

Flertalet regioner kämpar i dag i motvind vad gäller både befolkningsunderlag och sysselsättning. Detta är de faktorer som bidragit till att intresset för lT -frågor en av ökat under 1990-talet. Konkurrensen mellan platser och regioner kommer inte att minska utan snarare öka och det är därför viktigt att på ett tidigt skede samla regionernas gemensamma resurserna för att tillsammans vända den negativa utvecklingen. Men för att stå sig i den internationella konkurrensen om investeringar och forskningskompetens har även storstadsregionerna, med positiv befolkningsutveckling, naturligtvis minst lika stort intresse av att vidareutveckla sin kompetens inom IT.

De svenska regionerna har en potential att bli världsledande avseende IT och regional utveckling inom åtminstone spetsområdena: infrastruktur, samverkan för utveckling IT, bredare användning av IT, IT i utbildningsväsendet samt av samordning av bokning och information för besöksnäringen.

För att uppnå verkligt intressanta spetsar, med internationell relevans, krävs en genomtänkt och uthållig regional strategi. Varje region bör finna sina egna strategiska nischer för utveckling samt lära sig att nyttja IT på ett sätt som värdeförädlar

Rekommendationerför nationella, regionala och lokala strategier

dessa nischer. Några regioner, men långt ifrån alla, har påbörjat arbetet med att ta fram en konkret och innovativ IT-strategi. Det råder fortfarande en stor osäkerhet om hur IT ska användas och vilka möjligheter som öppnar sig med hjälp av tekniken. Alltför ofta ses IT som en isolerad teknisk företeelse som inte integreras i det totala utvecklingsarbetet. Möjligen beror detta på att ett mer integrerande arbetssätt skulle föra med sig stora organisatoriska förändringar, vilka många tvekar inför. Hearingarna vittnar om att revirtänkandet både inom och mellan myndigheter fortfarande är mycket tydligt, vilket har en starkt hämmande inverkan på utvecklingen. För att motverka detta krävs gemensamma krafttag från nationell, regional och lokal nivå.

Vad gäller utvecklandet av de regionala strategierna finns ett antal faktorer som är viktiga att beakta. För det första måste det finnas en regional spelplan liksom regionalt förankrade ledare för att driva den regionala IT-strategin. Erfarenheterna pekar entydigt på att det finns behov av ett regionalt forum för gränsöverskridande samtal och strategiutveckling på IT-området. Regionala IT-råd, där näringsliv och offentliga parter samverkar, bör sålunda inrättas även i de fåtal regioner som i dag fortfarande saknar sådana. De regionala stödjepunkterna som tidigare påtalats är också viktiga i sammanhanget.

En annan viktig faktor är själva prioriteringen bland olika projektförslag. Detta är ofta en svår uppgift men likväl nödvändig. De prioriterade IT-projekten ska tillföras medel som kan säkerställa både långsiktighet och kritisk massa. Bristen på kritisk massa utgör tyvärr ett bestående intryck från många av de dokumenterade ITprojekten. Denna brist kan driva många idéer och vällovliga ambitioner till evig vila på projektkyrkogården.

De traditionella regionala aktörerna, som ofta är förankrade i den offentliga sektorn, måste etablera en djupare förståelse för det regionala näringslivets förutsättningar. För att uppnå de högt ställda ambitionerna på nationell, regional och lokal nivå måste samspelet mellan offentliga och kommersiella aktörer drivas längre än i dag. Det är ofta i skärningspunkterna mellan dessa aktörer som de innovativa momenten står att finna.

Infrastruktursatsningar måste göras i regional samverkan över olika sektorsgränser. Upphandlingar av produkter och tjänster på IT-området, som håller på att bli ett allt viktigare inslag i regional utveckling, ger också öppningar för ett närmare regionalt samarbete. Den regionala upphandlingen av IT-lösningar kan sålunda bli en ingång för ökat regionalt samarbete.

Tjänste- och affärsutveckling på Internet håller på att bli en viktig regional fråga med stora potentialer. En del i denna aktivitet kan vara skapandet av regionala elektroniska torg för dialog mellan offentliga aktörer och medborgarna och för handel med varor och tjänster. Eftersom all business local är regionala och lokala elektroniska torg en viktig förutsättning för att förbättra det lokala affärsklimatet.

Rekommendationerför nationella, regionala och lokala strategier

Rekommendation:

0 Varje region bör utarbeta en regional IT-strategi där IT på ett tydligt sätt integreras i de för regionen viktigaste frågorna. Stödjepunkterna har en viktig funktion att fylla som samlingspunkt för den strategiska utvecklingen.

0 De offentliga aktörerna på regional nivå ska medverka till ett ökat samarbete mellan offentliga och kommersiella aktörer vad gäller utvecklingen av infrastruktur och tjänste

0 Regionen måste i samarbete med kommunerna prioritera bland IT-projekten i syfte att få till stånd en större kritisk massa och därmed en ökad andel projekt som överlever.

Befintliga stödjepunkter för IT bör ytterligare utvecklas och den kritiska massan som byggts upp vidare förstärkas.

0 Regionerna ska medverka i utbytet av erfarenheter från goda regionala IT-strategier.

2.10 Lokala satsningar på IT

Det är i första hand på det lokala planet som IT får en mer påtaglig innebörd. Först här får olika satsningar på IT en konkret betydelse för medborgare, besökare och företag i form av ökad tillgänglighet till service och tjänster.

Hearingarna har tydligt visat att många av de satsningar som gjorts skett på initiativ av kommuner och andra lokala aktörer med fotfäste i den offentliga sektorn. De lokala aktörerna har således en viktig roll att spela för Sveriges fortsatta utveckling på IT-området. De och innovativa IT-lösningarna kommer inte fram via centrala nya påbud utan uppstår i mötet mellan den lokala tjänstemannen eller politikern och medborgaren. De lokala aktörerna måste driva utvecklingen med hjälp av centrala och regionala aktörer.

För många kommuner har satsningen på IT haft sin grund i krissituationer, såsom hot nedläggningar i bygden eller en genuin vilja att förbättra den kommunala om servicen. Den röda tråden är viljan att skapa ökad kommunal attraktionskraft. De platser i landet som har lyckats skapa tillväxt och utveckling med hjälp av IT har också haft en lokal strategi inom och mellan kommuner. Ett starkt lokalt ledarskap i IT-frågorna har varit en grundförutsättning för framgången.

Det framstår som naturligt att kommunerna överlag lägger fast IT-strategier som kan ge stöd åt planering för ökad attraktivitet. Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och andra lokala aktörer kan ge viktig inspiration som kan bidra till en snabbare lokal exploatering av IT. Kommunal benchmarking kan vara ett viktigt sätt för kommunerna att få idéer och infallsvinklar från andra platser där man funnit gonya da lösningar. Frågan har ställts vid ett flertal tillfällen varför Svenska Kommunförbu-

Rekommendationerför nationella, regionala och lokala strategier

ndet under senare år i så liten omfattning engagerat sig i IT-frågorna. De har en viktig och naturlig roll för att sprida kunskaper mellan kommuner IT-strategier om och IT-projekt.

För många kommuner är det svårt att bygga kompetens inom IT-området då upp konkurrensen om kvalificerad personal är hård. Samtidigt ställer framtagningen av en kommunal IT-strategi krav på relativt omfattande kunskaper och erfarenheter inom både teknik och organisationsfrågor.

Det saknas i dag ofta lokala samtalsfora där yrkes- och reviröverskridande idéer, erfarenheter och kunskap kan samlas. Det är inte självklart att näringen i sig tar ens initiativ till sådana samtalsfora. Erfarenheterna pekar genomgående på att det är kommunerna som måste fungera katalysatorer för att åtminstone sjösätta lokala som samtalsfora. Det är viktigt att det lokala näringslivet i bred mening inbjuds att delta. Det omvittnas att det särskilt på IT-området är angeläget att de som inbjuds att delta väljs ut inte bara på allmänna representativa grunder, utan i första hand på grund av deras förmåga att komma med nya tankar, okonventionella lösningar och kontaktnät.

Rekommendation:

0 Offentliga aktörer på lokal nivå bör ta initiativ till att utarbeta IT-strategier med reellt oc meningsfullt innhåll utifrån lokala och regionala utgångspunkter. Det är väsentligt att personer med näringslivsförankring inbjuds till att deltaga i detta arbete.

0 Etablera lokala samtalsfora för IT-frågor med deltagare från både näringsliv och offentlig sektor.

0 Samtliga kommuner bör utarbeta medvetna strategier för den medborgarinformation som presenteras via Internet. Detta bör utgöra en viktig del i kommunernas satsning på medborgarservice.

0 Kommunerna bör aktivt medverka i arbetet med att sprida erfarenheter och mönsterbildande exempel.

Erfarenheterfrån hearingarna: IT för en bättre medborgølserviiceg

Erfarenheter från

3. hearingama

3.1 IT för bättre medborgarservice Eksjö, 9 mars 1998

en -

Qrdförande:

Osten Jonsson, Eksjö kommun

Ulla Utfrå IT-kommissionen

s, Christer Asplund, EuroFutures AB

Sammanfattning

utgångspunkter Låt oss se frågan från medborgarens Christer Asplund, EuroFutures AB www.eur0futures.se

Medborgaren i samhållsdialogen Berndt Lindholm, Inrikesdepartementet www.dataphone.se/ %berwalt/

Sverige Direkt ingången till det offentliga Sverige - Bo Swedin, Landstingsförbundet www.sverigedirekt.riksdagense

Outsourcing ett sått att öka tillgängligheten - Carina Hellström, Eksjö kommun www.eksjo.se

Medborgarkontor en resurs för lokal utveckling - Christina Wigelius, Nässjö kommun www.nassjo.se

"På begäran" Stockholmsmodellen för medborgarservice - Jerker Sjögren, Infosond

Sölvesborg morgondagens småstad - Hans-Åke Lindvall, Sölvesborgs kommun wwwsolvesborgse

ITi demokratins tjänst landstinget Dalarna - Dan Hallin, Enator www.ltdalarna.se

Forskning olika typer av medborgardialoger om Tomas Ohlin, Södertörns högskola www.sh.se

Paneldiskussion

Erfarenheter från heugringarna: lien bättre medborgarservice

Sammanfattning

Hearingen IT för en bättre medborgarservice belyser området utifrån ett antal exempel från olika delar av Sverige. Christer Asplund talar inledningsvis det ökade om tillgänglighetstrycket på den offentliga servicen från medborgare och andra intressenter. Han påpekade precis som flertalet andra under dagen att den offentliga servicen måste utvecklas tydligare utifrån medborgarnas behov. IT är ett medel för att starta och driva det förändringsarbete som är nödvändigt för att skapa bättre en medborgarservice med högre tillgänglighet och effektivare hantering. Projektet

Infosond har tagit fasta på detta och driver utvecklingen mot ett virtuellt

medborgarkontor. På elektronisk väg ska medborgarna kunna sköta i stort sett alla kommunala ärenden av enklare slag.

Sverige Direkt är en webbplats på Internet som syftar till att bli den naturliga ingången till det offentliga Sverige. Demokratifrågan har varit viktig faktor en bakom utvecklingen av webbplatsen. Tanken är att alla människor lättare ska få tillgång till offentlig information, vilket också kan leda till att fler sig i de engagerar politiska frågorna. I Dalarna drivs projektet IT i demokratins tjänst där syftet är att på ett tidigt stadium involvera fler människor i den politiska processen.

Eksjö kommun ser IT som ett medel för att effektivisera verksamheten. Många rutinuppgifter kan skötas med hjälp av IT och därmed koncentrera sig på verksamhetens kärnuppgifter. Eksjö har i första hand koncentrerat sig på telefonin som hjälpmedel för en ökad tillgänglighet. Genom att under vissa tider på dygnet ha växeln på distans, dvs outsourcad, kan kommunen och Höglandets turism erbjuda service dygnet runt.

Flera talare vittnade om de organisatoriska problem som uppstått i arbetet för en bättre medborgarservice. Medborgarservice handlar ofta samarbete över om traditionella gränser både inom och mellan organisationer. Det finns dock fortfarande ett starkt revirtänkande, vilket utgör det största hindret för fortsatt en utveckling. Nässjö kommun och Sölvesborgs kommun berättade sådana svårigheter i om samband med starten av medborgarkontor. De flesta sektorsmyndigheterna har avstått från att medverka. Trots Inrikesdepartementets stöd medborgarservicen av har inte sektorsmyndigheterna valt att deltaga i utvecklingen.

Södertörns högskola bygger upp nya forskningsområden inom IT. Ett antal intressanta områden som identifierats skulle kunna beröras forskningen. Forskning av om medborgardialogen skulle kunna klargöra vad begreppet innebär och vad krävs som för att upprätta en bra dialog mellan medborgare, politiker och offentlig sektor.

Under den avslutande paneldebatten framkom önskemål nationell strategi på om en området IT och medborgarservice. Panelen ville att regeringen ska ta en mer pådrivande roll i utvecklingen och bl till att sektorsmyndigheterna aktivt a se medverkar i de lokala projekten för bättre medborgarservice. en

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

Låt oss se frågan från medborgarens utgångspunkter

Christer Asplund, EuroFutures AB

Christer Asplund lyfter fram vikten att utveckla servicen utifrån medborgarens

av behov. Den offentliga servicen är komplex då den täcker många områden och vänder

sig till mängd olika målgrupper. Detta gör det än viktigare att fokusera

en verksamheten och lära sig att samarbeta över traditionella färvaltningsgrünser.

Medborgare eller "motb0rgare"

Alla är vi medborgare i eller form, i verkligheten känner vi oss ibland en annan men någon sorts motborgare. Servicen fungerar ofta dåligt och olika praktiska som problem försvårar vardagliga kontakter. De flesta känner igen följande roller som

med- eller motborgare:

Mormor Anna ha dialog med sitt landsting eller sin kommun. som en Nybyggaren Sven med familj vill ha en byggnadslovsblankett. Företagare onte vill ha ett slutligt besked om någon markplanering.

Fru Elisabet vill ha reda på dagismenyn. Nyfikna Lasse vill ha fakta om kommunen. Klagande Anneli vill ha en faktura verifierad. 0 Kul turintresserade Lisa vill boka biljetter till Dramaten för sig och sin familj. 0

Dagens medborgarservice fungerar ofta dåligt i praktiken. Christer Asplund har spelat in ett antal konkreta och helt oredigerade exempel på hur det kan till i dag. När kulturintresserade Lisa ringer till Dramaten möts hon av en metallisk bokningstjänst via tonvalstelefon. Det visar sig vara svårt att med hjälp av denna tjänst verkligen boka biljett. Det tar lång tid och det gäller att inte göra fel på vägen. Lisa en hamnar slutligen vilken det krävs både tålamod och fingerfärdighet för att i en loop i göra det till synes enkla: boka en biljett.

Ett exempel är Centrala Studiestödsnämnden CSN också har bytt ut den annat som personliga kontakten till den automatiska CSN Datasvar. Av den personliga kontakten återstår ett fåtal timmars telefontid dag. Ytterligare ett exempel är per länsstyrelserna runt i landet, ofta är svåra att nå på grund av telefontider om som inte täcker luncher och ofta inte sträcker sig längre än till kl. 16.00. En som medborgare behöver dock ringa på tider när han eller hon är ledig.

Den kommunala verksamheten skiljer sig tyvärr alltför sällan från ovan nämnda exempel. För att emellertid påvisa att det finns stora skillnader har två olika komringts Det första exemplet är Perstorps kommun som ringdes upp strax muner upp. före stängning kl 16.00 fredag för att beställa enkel blankett rörande ansökan en en bygglov. Ett bygglovsärende borde ytterst intressant för en kommun i om vara dagens låga byggkonjunktur. Tyvärr Visade det sig i verkligheten vara helt omöjligt för telefonisten att få tag på någon ansvarig i organisationen. Ingen hade heller

Erfarenheterfrån hearingarna: I T för en bättre medborgarservice

intresse av att följa upp samtalet när handläggaren inte svarade. Någon back-upstrategi fanns inte i detta uppenbart rutinbetonade ärende.

Det andra exemplet är Eksjö kommun blev uppringd 16.20 fredag. I som samma detta fall var frågan komplex, det rörde sig att få tips turistmål i kommer om om munen och Höglandet. Telefonisten kopplade då snabbt över samtalet, som genast blev besvarat och avslutat på ett professionellt sätt. Bakom denna medborgarservice ligger en genomtänkt strategi. Eksjö har första kommun i landet valt - som att öppna sig mot omgivningen på dygnet-runt-basis. Hela kommunen är sedan drygt ett år kopplat till ett professionellt call-center, ett slags virtuellt medborgarkontor. Motsvarande lösning har diskuteras på flera håll i landet. Perstorps kommun överväger för närvarande att tillsammans med några grannkommuner introducera en Eksjö-lösning.

Tillgänglighetstrycket

Medborgarnas krav på ökad tillgänglighet, här kallat tillgänglighetstrycket, har stegrats under 1990-talet. Tyvärr har inte öppettiderna hållit jämna steg med denna utveckling. Större delen av den offentliga sektorns service upphör i dag vid 16.00tiden, i några fall ännu tidigare. t 0 m

Dessvärre ser medborgarnas disponibla tid precis omvänd ut. Många har inte möjlighet att ringa förrän efter kl. 16. Detta utgör ett problem för många och skapar dessutom ett dåligt rykte omkring den offentliga tjänsteproduktionen. Det finns i dag tekniska och organisatoriska lösningar underlättar hög servicenivå. Banker som en

och försäkringsbolag har utvecklat applikationer och även S har fått servicelyft

ett med hjälp av biljettbokning på distans. Människor vänjer sig vid att fjärrboka allt från hotellrum till selektiva resepaket till alla världens hörn. Den här typen av service är i dag tillgänglig dygnet runt.

Två nyckelbegrepp i medborgarservice är selektivitet och målgruppsfokusering. I båda fallen handlar det ytterst om att organisationen anstränger sig att tänka igenom sin servicestrategi mot olika typer av kunder. I princip finns det fem grundläggande målgrupper: befintliga medborgare, potentiella medborgare, affärsbesökare, turister och investerare.

I fallet Eksjö kommun erbjuds målgruppen i det här fallet de medborgarna - egna och turisterna en form av välstrukturerad dialog dygnet runt. Allt fler kommuner ägnar sig i dag åt att målgruppsinriktat öka servicen i och ibland t nya o m innovativa banor. Ett problem alltför ofta dyker i sammanhanget är den som upp tydliga revirbevakningen från statliga När dessa ska samverka på det organ. organ lokala planet uppstår läsningar. Medborgaren kommer då i kläm.

Rutinfrågor och expertladdade frågor

Medborgarna ställs ofta inför rad enkla, vardagliga frågor i relation till den en offentliga sektorn. Dessa är normalt att betrakta rutinärenden för myndigheter som

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medbqrggirsgrziøiçg i fr

kommuner. Parallellt har organisationen att hantera komplexa ärenden som mer inrymmer beslutsfattande. Dessa kan kallas för expertladdade frågor.

Organisationen måste göra klart för sig vad är vad och hur olika ärendetyper som kan expedieras på det mest ändamålsenliga sättet. Ett råd i detta sammanhang är att försöka hitta struktur inom organisationen där så många möjligt av de en som rutinbetonade frågorna kan lägga ut, dvs decentraliseras eller outsourcas, till dem kan hantera dessa professionellt. som

Frågor till Christer Asplund

Hur tror Du att utvecklingen kommer att se ut på 10 års sikt

svenska kommuner, och andra offentliga aktörer, på bred front Redan om fem år har organiserat sin medborgarservice i likhet med det visats på i Eksjö: selektiv som prov service levererad under medborgarens egen disponibla tid.

Den mänskliga kontakten kommer heller inte att glömmas bort. Med stor säkerhet kommer mängd tjänster att skötas via datorer även fortsättningsvis kommer en men telefonen spela stor roll. Trenden går mot ökad rörlighet, människan reser att en en allt och ställer krav på flexibla servicefunktioner. Utvecklingen av mer mobiltelefonin kommer att innebära ett större tryck på medborgarservicen liksom på kommersiella tjänster. Efterfrågan på snabba, likväl exakta svar ökar. men Utvecklingen Internet skapar också mängd kommunikationsbehov och ett av en nya allmänt snabbare tempo.

Vilka åtgärder Du behöver vidtas för att uppnå en förbättrad medborgaranser service

medborgarservicen krävs till börja med följande tre punkter: För att förbättra att Organisationen måste leva sig in i medborgarens frågeställningar och sätta sig in i 0 hur svar kan levereras. Revir och traditionella uppdelningar mellan kommuner, landsting och den statliga 0 sektorn på platsen måste överbryggas. Anlägg interkommunalt perspektiv på hur elektronisk eller virtuell 0 gärna ett medborgarservice ska utvecklas.

Ytterst handlar hela medborgarservicen att säkerställa ett förtroende för den om offentliga sektorns förmåga att tillhandhålla service åt medborgarna. Bandupptagningarna från de telefonsamtal redovisats tidigare visar att arbetet knappast som ens har börjat.

Erfarenheterfrån hearingarna; för en bättre W

Medborgaren i samhällsdialogen

Berndt gliindholm, Inrikesdepartementet

Berndt Lindholm på Inrikesdepartementet arbetar med ett utvürderingsprogram för att följa och stödja kommunernas utveckling medborgarkontor. Syftet är att ta av

reda på hur ett organiserat samarbete över myndighetsgrünser kan utformas samt

pröva olika modeller för medborgarkontor. En de främsta orsakerna bakom av satsningarna på medborgarkontor är behovet effektivisering på grund av av bristande resurser. Andra orsaker är det allt större behovet ökad tillgänglighet av och en bättre dialog mellan medborgaren och den offentliga administrationen.

Försöksverksamhet för organiserat arbete över myndighetsgränsema

I skriften IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 IT- - som kommissionen nyligen givit ut, lyfts inrättandet medborgarkontor fram i av åtminstone en tredjedel av de undersökta länen. Det sägs att satsningar på medborgarkontor ligger i tiden. Kommunerna möjligheter att via medborgarser kontoren ge invånarna bättre service och högre tillgänglighet. Men enligt rapporten har de praktiska genomslagen ännu inte varit så många i landet.

Utvecklingen sker främst på lokal nivå, till viss del också på regional nivå. På central nivå tog regeringskansliet tidigt initiativ till att följa och stödja utvecklingen av medborgarkontor. Sedan 1994 pågår en försöksverksamhet enligt de nuvarande som planerna kommer att avslutas år 2002. Syftet med försöksverksamheten är att få ytterligare kunskap och erfarenhet hur ett organiserat samarbete över av myndighetsgränser kan utformas, samt att pröva olika modeller för medborgarkontor. En modell är biblioteket, där begränsad form service kan organiseras. en av En annan är medborgarkontor med fullt integrerad medborgarservice från flera samverkande myndigheter.

Två forskare i Sundsvall utvärderar försöksverksamheten på uppdrag departeav mentet. Det är i hög grad ett nätverksarbete där lär varandra, gör studieman av besök och träffas vid olika konferenser anordnas inom för försökssom ramen verksamheten.

Bakgrunden till medborgarkontoren

Medborgarkontor är ingen ny företeelse. Redan i mitten 1980-talet lanserade av Informationsdelegationen idén det i dag kallas för medborgarkontor. om som Delegationen menade att det i varje kommun borde finnas minst kontaktpunkt en där en samlad information kan förmedlas från den offentliga sektorn till medborgarna.

Bakgrunden är egentligen samhällets sektorisering. Det upplevs byråkrati som som är att medborgaren ständigt hänvisas till olika instanser. Det är ingen riktigt tar som

från hearingarna: IT för bättre medborgarservice

Erfarenheter en

för hela människan. Medborgaren har ofta fråga han eller hon snabbt ansvar en som vill få besvarad oavsett frågan ligger inom landstingets, kommunens eller om försäkringskassans ansvarsområde. Denna problematik är fortfarande aktuell och

ligger till grund för departementets arbete.

Hittills har det främst varit kommunerna organiserat verksamheten, men i dag som får lokala myndigheter, t försäkringskassorna, allt större inflytande över även som ex den verksamheten. Därmed finns det nu bättre förutsättningar att integrera egna olika verksamheter, vilket bör ske lokalt och inte genom någon central modell.

Antalet medborgarkontor och dess utformning

En enkät arbetsgruppen genomförde under 1997 visar att antalet medborsom garkontor har ökat kraftigt på år. I början 90-talet fanns det ungefär 10-15 senare av medborgarkontor i någon form, i dag finns över 100. Enligt enkäten kommer det att

finnas totalt 180 medborgarkontor inom de närmaste åren.

Undersökningen visar även att verksamheten ofta startade i glesbygden. När servicenivån började sjunka till följd befolkningsminskningar blev det aktuellt av

med samlokalisering tjänster. Frensberg i Ånge kommun är ett exempel på

en av detta.

I dag finns i huvudsak tre olika typer medborgarkontor. En modell är en mer av begränsad form, informationsdisk i biblioteket. I glesbygd kan det vara mer t ex en aktuellt med samlokalisering mellan olika myndigheter för att utnyttja gemenen lokaler och utrustning. En modell är det integrerade medborgarsamma annan kontoret där flera kommunala förvaltningar och statliga myndigheter samverkar. Utformning och lokalisering beror mycket på lokala förutsättningar. I större städer Stockholm, Göteborg och Malmö kan medborgarkontoren vara lokaliserade till som olika stadsdelar eller förortscentra. I andra kommuner kan de vara lokaliserade till eller flera tätorter utanför själva centralorten, t i Nässjö där ett kontor en som ex förlagts i Bodafors mil utanför. En del medborgarkontor är förlagda till ett par kommunhusets entré, så är fallet t ex i Sölvesborg.

Effektivisering

Minskade har ökat intresset för samverkan och möjligheter till nya resurser besparingar. Med sektorsövergripande arbete kan verksamheterna effektiviseras och förbättras. Det finns metod för att genomlysa förvaltningen som kallas ROSAen metoden. Organisationen plockas isär i minsta funktionsdel och sätts ihop på nya sätt gränserna efter det är lämpligast att ligga. Genom detta tydliggörs vad som över var exempelvis ska skötas specialister och inte. I effektiviserings- och utvecklingsav arbetet spelar IT naturligtvis viktig roll och kan bidra till att centrala verksamen heter avlastas från många informations- och serviceuppgifter.

Mycket talar för att nästa steg i utvecklingen blir någon form av elektronisk medborgarservice via dator och call centers där medborgaren kan få uppgifter, blanketter Det här kan ske från hemmet eller från arbetsplatsen. Det är dock viktigt med osv.

Erfarenheterfrån hearingarna: I T för en bättre medborgarservice

tillgängligheten. Alla medborgare har kanske inte tillgång till dator. Därför bör en denna service ses som ett komplement till den manuella betjäningen.

Det finns ingen motsättning mellan IT-baserade och manuella medborgarkontor. Det kommer att dröja länge innan den digitaliserade informationen helt tar över. En mänsklig röst att samtala med är ofta önskvärd. Det är kombinationen, att använda såväl människa som teknik, som kan ge god medborgarservice.

Demokraticentrum

Ett viktigt syfte med medborgarkontoren är att öka tillgängligheten och stärka medborgarnas möjligheter att välja service och påverka utformningen innehållet i av vissa tjänster. Därför har demokratiaspekterna betonats allt på tid. mer senare Tidigare handlade det om effektivisering och att rädda servicen. Nu har det även kommit att handla om en mobilisering kring politiska frågor. De politiska av resurser partierna har behov av att komma närmare medborgarna och för detta krävs nya kanaler. Medborgarkontoren kan fungera ett forum där de politiska partierna som kan diskutera sin politik och svara på medborgarnas frågor.

Frågor till Berndt Lindholm

Hur ser utvecklingen av medborgarkontor ut i framtiden

I framtiden måste den offentliga förvaltningen bli medborgarorienterad. För mer detta krävs en kraftigare avsektorisering, team-arbete och mindre revirtänkande. mer Lagstiftningen är en annan viktig punkt som inom IT-området alltid har släpat efter. Trots tekniska förutsättningar kan mycket arbete inte genomföras eftersom lagstiftningen bromsar. Dessa två faktorer sektoriseringen och lagstiftningen - utgör de största hindren för den fortsatta utvecklingen.

Erfarenheter från hearingama: IT för en bättre medborgarservice

Sverige Direkt ingången till det offentliga Sverige

-

Boüsvzedin, Landstingsförbundet

A

Direkt är hemsida på Internet presenterar offentlig information till

Sverige en som samlad form. Via adress kan medborgaren länka sig vidare till allmänheten i en kommuner, statliga myndigheter och institutioner. Den moderna informations-

tekniken inte bara möjligheter till ökad spridning information utan också till

ger av bättre dialog mellan medborgare och offentliga aktörer. IT är ett verktyg för att en minska ojümlika makt- och resarsfördelningar i samhället.

Offentlig information för allmänheten

Sverige Direkt web-sida med i stort sett all offentlig information information är en samlad under adress wwwsverigedirekt.riksdagense. Bakom satsningen står en - Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Riksdagen. Målsättningen är att Direkt ska bli allmänhetens ingång till det offentliga Sverige. Sverige Direkt Sverige dock inte kunna nå BasGreta den genomsnittliga medborgaren förrän kommer att enskilda aktörer kommunerna, landstingen, regionala, lokala och statliga organ som det. Från Sverige Direkts hemsida finns 2000 länkar till kommuner, gör egen ca myndigheter och institutioner. För att höja kvalitetsnivån infördes märkning av de en ställda kvalitetskrav. sidor som uppfyller

Bakgrunden till satsningen är övertygelsen att framtidens medborgare inte om kommer den service och den tillgänglighet som i dag erbjuds. Den att acceptera myndighet och den offentliga institution inte sig till de högre kraven som anpassar ställs kommer få det svårt. Medborgarna kommer att ställa krav på de som att offentliga verksamheterna bland annat utifrån den skatt de betalar.

Demokratikrisen

parallell till diskussionen IT är den demokratikris Sverige i dag befinner En om som sig i med sjunkande Valdeltagande och ungdomar inte vill delta i politiken. ett som och tilltagande rasism är tangerande aspekter liksom den kris som Segregation skolan i dag genomgår. Flertalet samhällsområden befinner sig i liknande situationer och detta måste på något sätt hanteras. Demokratin måste baserad på sådana vara det håller för krissituationer. Demokratin är inte målet det är vägen. system att hur tekniken bättre skulle kunna utnyttjas för att fördjupa, förbättra och Frågan är förstärka demokratin.

Tre huvudfaktorer

Under 80-talet utfördes statlig utredning konflikter som uppstår mellan inen av och svenskar. Det kommit ut denna utredning är, mycket förenklat, vandrare som av tre faktorer kan förklara spänningen i ett samhälle: som på ett psykologiskt plan den låga självkänslan; 0 -

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

0 på ett social-psykologiskt plan bristande kontakter mellan olika befolknings- grupper; 0 på ett samhälleligt plan ojämlik makt- och resursfördelning. -

Dessa tre faktorer är lika viktiga i diskussion dagens samhälleliga krissymtom. en om IT och den tekniska utvecklingen kan, att erbjuda information och tjänster till genom människor när de behöver dem, ett sätt att öka kontakten mellan olika vara

befolkningsgrupper. Att ge en ökad tillgång till information kan också ett sätt

vara att stärka självkänslan hos människor hittills inte har haft möjlighet skaffa sig som att offentlig information.

Informationsspridning och dialog

IT och Internet skapar inte bara möjligheter för informationsspridning utan också

dialog. Dialogen är viktigare än någonting annat. I dag har möjlighet maila man att sina synpunkter på livet och tillvaron till statsministern. IT ska i bruk för tas att stärka människors självkänsla och minska klyftorna i samhället. På det sättet kan den ojämlika makt- och resursfördelningen minska.

I framtiden ska Sverige Direkt utgå från medborgarnas frågeställningar. Med en kraftig sökmotor och effektiv indexering ska olika ärenden, bygglov, knäont, t ex hjälp med deklarationen kunna sökord och kommer guida anges som systemet att medborgaren till det rätta stället.

Ingångsbildens fyra ringar representerar de tre demokratiska nivåerna i Sverige samt valet till Europaparlamentet. Tanken är att det här framöver ska att finna stor en mängd information om Europa.

Positiv respons

För närvarande har Sverige Direkt 21 000 besökare i månaden, vilket kan tyckas ca begränsat i jämförelse med t Aftonbladets hemsida. Inga åtgärder har dock ex genomförts för att göra reklam för hemsidan. Inom kort kommer Sverige Direkt att uppmana dem som länkar från sidan att också länka tillbaka. Förmodligen kommer detta ganska snart att innebära en stark ökning antalet besökare i månaden. av

Det finns också möjlighet att ta in synpunkter hemsidan och det innehåll om som erbjuds. Detta sker i form enkät besökaren fyller i och skickar av en som in elektroniskt. Enkäten lagras sedan i databas. Hittills har mycket en responsen varit positiv. Många medborgare tycker att Sverige Direkt fungerar bra trots sidan är att relativt nystartad.

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgzrzgrserpicegi i

Frågor till Bo Swedin

På vilket sätt kan Sverige Direkt förbättra medborgarservicen och demokratin i ett

framtidsperspektiv

I framtiden kommer den offentliga verksamheten inom många områden att organiseras på ett helt annat sätt. Inom sjukvården kommer de allra skarpaste hjärnorna finnas i frontdesk för att till att patienterna direkt kommer in på rätt nivå i att en se sjukvården. I dag händer det patienter får Vänta längre än nödvändigt på grund att onödiga och långa kötider. Människor kommer inte längre att acceptera av resor detta.

Telefonen viktigt medium för att få första hjälp att orientera sig. Sjukär ett en vårdsupplysningen i Jämtlands läns landsting är ett bra exempel på hur en sådan service kan fungera. Fler än hälften alla samtal kommer in till sjukvårdsav som upplysningen i Östersund leder till ett muntligt utan att ytterligare kontakt med svar sjukvården behövs.

Internet och Sverige Direkt kommer också att utgöra viktiga hjälpmedel. Landstingen kommer ta fram multimediala läkarböcker medborgare kan nå via att som Internet. Den har njursten kan därmed enkelt få tillgång till utförlig information som terapiformer dyl. All form enklare information kommer att kunna besvaras om o av automatiskt och således lämna utrymme för spetskompetensen att koncentrera sin Verksamhet på de frågor där den verkligen behövs. Inom 5-10 år kommer detta att ha

slagit igenom.

Är politikerna i Landstingsförbundet införstådda med betydelsen av den här

utvecklingen

Många politiker förstår vikten denna satsning inte alla. Den representativa av men demokratin står i dag inför ett vägval. IT möjligheter till ett slags direktdemokrati ger innebär vissa risker. Det är allvarligt inte de politiska partierna redan i dag som om förstår detta utgör ett hot mot deras traditionella existens. Det är viktigt att att politikerna är med på spåret från början.

Erfarenheterfrån hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

Outsourcing ett sätt att öka tillgängligheten

-

Carina Hellström, Eksjö kommun

I projektet "Effektivare medborgarservice" har Eksjö kommun valt att øutsourca

kommunens vüxelfunktion. Det gjordes bl för att undgå flaskhalsar, öka tilla gängligheten och frigöra pd handlüggarnivå. Ett resultat projektet är att resurser av Eksjö kommun är den enda kommunen i Sverige har dygnet-runt-öppet varje som dag året runt.

"Växel på distans"

Eksjö kommun driver ett projekt kallas

som Efektivare medborgarservice. I det totala

arbetet för att skapa en effektivare medborgarservice har outsourcing kommunens av växelfunktion varit en viktig del. Resultatet detta arbete är växel distans, av en vilket enkelt uttryckt betyder att kommunen har fler än växelfunktion. en Som ett tillägg till den egna växelfunktionen används ett call centers tjänster.

Bakgrunden till detta den attitydundersökning genomfördes i kommunen var som för ett antal år sedan. Undersökningen vände sig till politiker, anställda och kommuninvånare och innehöll frågor den kommunala servicen. Resultatet om visade att problemet inte låg i själva servicen utan i tillgängligheten. Många upplevde det som svårt att få kontakt med kommunen.

Tillgänglighet och resurser

De flesta som arbetar i stora organisationer vet att växelfunktionen utgör flasken hals. Telefonköer är inte ovanliga. Kommunen ville finna ett enklare och snabbare sätt att få kontakt med medborgarna så att de slipper vänta. Kortare ledtider och ökad tillgänglighet viktiga målsättningar för projektet. Tanken var är att den som söker information även ska finna den utanför normala öppettider. Eksjö är Sveriges hittills enda kommun har öppet 24 timmar dygnet, alla dagar, året som om runt.

Kommunen ville också skapa direkta verksamhetsnyttor med projektet. Mer tid skulle kunna användas för handläggaruppgifter i stället för rutinarbeten, rena som mycket väl skulle kunna utföras längre fram i linjen. Med bättre telefonitjänst skulle således kompetens och kunna frigöras. Kommunen såg i projektet också resurser möjligheter till samordning och besparingar.

Förändringstrycket var också en bidragande orsak till att kommunen började sig se om efter nya lösningar. Flexibla lösningar med hjälp teknik behövs för klara av ny att de högre krav som kommande generationer ställer på den offentliga sektorn. De kommer inte att finna sig i det i dag erbjuds. system som

Erfarenheterfrån hearingarna: IT för en bättre medbargarservice

Användarnas inflytande på tekniken

Genom åren har tekniker i allt för stor grad stått för utvecklingen, vilket gjort att användarna delvis glömts bort. I det här projektet ställs krav på att utvecklingen av tekniska applikationer ska utgå från användarnas behov. Genomgående har den öppna dialogen mellan tekniker och användare utgjort viktig del. Viktiga samen arbetspartners har varit Geddeholms call-center, Telecom Finland och Trio Objecta. Koncentrationen på telefoni skedde den enkla anledningen att telefonen i dag är av den använda "datorn" och därför ett naturligt val för den som vill nå ut på mest bredden.

En egen profil

Kommunen ville skapa profil för regionen. Ambitionsnivån var hög när en egen projektet inleddes med förstudie under 1995. Förutom Eksjö kommun deltog ett en antal andra offentliga aktörer: länsarbetsnämnden i jönköping, arbetsförmedlingen försäkringskassan i Jönköping, tingsrätten i Eksjö, Eksjö garnison och på orten, Höglandets turism.

Tekniska och organisatoriska begränsningar

Efter det inledande skedet hoppade dock samtliga aktörer av förutom Eksjö kommun och Höglandets turism. Samordningen visade sig inte alldeles enkel. Det fanns både tekniska och organisatoriska begränsningar. De organisatoriska begränsningarna handlade mycket attitydförändring och att riva de barriärer som finns, inte om om bara inom den organisationen utan framför allt mellan offentliga egna organisationer. De tekniska begränsningarna innebar att växlarna var tvungna att vara av samma sort för att kunna kommunicera.

Det beslöts dock försöksverksamhet för Eksjö kommun och Höglandets turism att en skulle Det är denna verksamhet genomförts och fortfarande pågår. startas upp. som går till externväxel för

Från början startades en overflow funktion samtalen över en

Höglandets Turism i Eksjö kan utnyttjas under tider på dagen då den egna som växeln behöver befriad från samtal eller antalet samtal överskrider kapaciteten. vara

Eksjö kommun nattkopplade sin växel 1996. När kommunen stängde klockan o m 16.30 trädde Geddeholms Call Center in växelfunktion fram till klockan 08.00 som dagen därpå. Därefter trädde den växeln in. Sedan 1996 har parterna försökt egna finna teknisk lösning för att kunna använda olika växlar i samma system. en Samarbetet har förts med företaget Trio Objecta. Den 19 januari 1998 blev overflowfunktionen teknisk möjlig även från kommunens växel.

De tekniska problemen ungefär utvecklingen datorer 10-15 år tillbaka i motsvarar av tiden. På den tiden det nödvändigt att ha exakt fabrikat för att komvar samma munikationen skulle fungera. För kommunen innebar växel på distans att det inte gick föra samtalstrafiken inte växlarna typ. Tack vare den att över om var av samma utveckling skett i dialog mellan tekniker och användare är detta problem löst i som dag.

Erfarenheter från hearingarna: I T för en bättre medborgarservice

Projektet har fallit ut mycket väl. Av alla påringningar till turistbyrån eller Höglandets turism har 47 procent inkommit på tider när turistbyrån varit stängd eller redan överbelastad och följaktligen besvarats call Utan overflow av centret. funktionen hade dessa samtal lämnats obesvarade.

Kort inlägg av Lars Persson, Höglandets turism:

Svenska turistbyråer brottas i dag med ett gigantiskt problem. Byrån har i allmänhet Öppet mellan klockan 10.00 och 17.00. Många människor inte har möjlighet nyttja att tjänsterna under dessa tider. En möjlighet att komma runt detta är växel på distans. Höglandets turism har på detta sätt hjälpt till att stärka utvecklingen i området. Omsättningen i området har under 1997 ökat från 429 miljoner till 489 miljoner. En anledning till detta är den direkta servicen.

När någon ringer klockan 08.00 på och vill boka samtalet morgonen en stuga tas emot direkt av en person och bokningen förmedlas sedan till stugbokningen, som öppnar klockan 10.00.

För att marknadsföra regionen utfördes under period stor kampanj i Skåne en en med satsningar på bl a TV-reklam. I reklamen ett 020-nummer hos Telia och angavs under perioden inkom 1200 samtal, vilka 700 besvarades direkt. Detta visar av tydligt hur viktigt det är att få tala personligt med människa. Det behöver en ena dock inte utesluta det andra, i framtiden kommer servicen att utföras med komen bination av personliga möten och IT.

Frågor till Carina Hellström

Hur ser verksamheten ut om 10 år

Redan inledningsvis gick kommunens vision ut på att samla offentlig service under en hatt. För medborgaren spelar det ingen roll vilken enhet besvarar frågan eller som utför tjänsten. Det viktiga är att få ärendet utfört. Kommunerna har här oerhörd en styrka. Växlarna fungerar i dag allmän upplysningscentral. I framtiden mer som en finns det förhoppningsvis ett guldnummer för offentlig service Eksjö i kommun/ Höglandet. Detta ska medborgarna kunna ringa till helst nummer när som i samtliga offentliga ärenden. Detta förutsätter förstås att samtliga offentliga myndigheter ansluter sig, t det lokala skattekontoret, försäkringskassan och som ex även landstinget. Det är viktigt att någon tar på sig rollen koordinator för detta. som

Erfarenheter från hearingarna: IT fören bättre medborgarservice

Medborgarkontor resurs för lokal utveckling

- en

Christina Wigelius, Nässjö kommun

Nässjö kommun har satsat på medborgarkontor på två platser Bodafors och

- Forserum. Detta har ökat servicen för invånarna utanför centralorten Nässjö. De svårigheter upplevs gäller bl tekniska hinder samt bristen på helhetssyn i som a välfürdssystemet. Det svårt att samordna verksamheten över myndighetsanses

gränser och risken finns att kommunikationssystemen i dag cementerar de befintliga

hierarkierna.

Synen på medborgarservice

Nässjö är den enda kommunen i Jönköpings län kan erbjuda medborgarservice som Via medborgarkontor. I dag finns två medborgarkontor i kommunen, ett i Bodafors

snart drivits i ett år samt det nyöppnade kontoret i Forserum. som

I Nässjö har just det mänskliga mötet varit grundläggande för synen på medbor-

garservice. Utvecklingen både Internet och telefoni kommer att accentueras av ytterligare. Men det är samtidigt viktigt att inte glömma det mänskliga, personliga

mötet. Tekniken är inte lösningen på alla serviceproblem.

Bakgrunden

Nässjö kommun har i dag 30 000 invånare, centralorten drygt 17 000. Därutöver ca finns 12 tätorter runt i kommunen, Bodafors och Forserum är de två största om varav med vardera drygt 2 000 invånare.

Kommunen har under ett flertal år bedrivit ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa positiv befolkningsutveckling, god livsmiljö och ökad sysselsättning. Det är en verksamhet bedrivs över ett brett spektrum och i många fall i samarbete med en som grannkommuner och andra aktörer. Ett projekt inom utvecklingsarbetet är

satsningen på medborgarkontor.

Produktorienterad och kundorienterad service

Det finns idégräns mellan produktorienterad och kundorienterad service. l den en produktorienterade servicen är det organisationen bestämmer servicen. som Produkten, alltså själva servicen eller tjänsten, är given på förhand. Vid den kundorienterade servicen utformas produkten eller tjänsten i mötet med kunden.

Erfarenheterfrån hearingarna: I T för en bättre medborgarservice

Organisationsform Produkt Kund orienterad orienterad Verksamhets- Produkten är områdesmsvar given inom Produkten formas i organisationens mötet med kunden ram

Typ 1 . ca 60-70st Typ 2.°5-8 st

samlad information Integrerad service

Ex.Mörbylånga Ex.Botkyrka/Sölvesborg Typ 3: 2 st Typ 4. landat statligt/kommunalt Samservice Integrerad service sam

EJa-Arjeplogfränrta Ex:Bodaf0rs

Det finns olika modeller för hur servicen organiserats vid olika medborgarkontor: rent kommunala medborgarkontor och blandade statliga och kommunala medborgarkontor. I vissa fall har olika myndigheter samlokaliserat sig har men fortfarande kvar den personalen. Var och i dessa kontor fortfarande egna en ansvarar för sin egen bit. Men det är den fullt integrerade verksamheten är intressant i som framtiden och således varit ledande i arbetet i Bodafors och Forserum.

Effektivisering, synlighet och demokrati

Effektivisering genom samverkan är en viktig aspekt för att hålla kostnaderna

nere. Det finns ett symbolvärde i att synliggöra offentlig service, inte ska som underskattas. Inte minst i tider när den offentliga verksamheten kritiseras och ifrågasätts. Den demokratiska aspekten har även betonats. Medborgaren ska ha möjlighet att träffa politiker och förtroendevalda för att därmed på olika sätt kunna påverka samhällsutvecklingen.

Verksamheten vid medborgarkontoren I Bodafors och Forserum finns i princip verksamhet och på båda ställena samma finns en person anställd kommunen. Nässjö kommun är huvudman för av verksamheten och samarbetspartners är posten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och polisen. En arbetsgrupp med representanter från myndigheterna följer och leder arbetet vid de båda kontoren samt till att de två anställda kontinuerligt ser får den utbildning som krävs.

Posten finns med under en viss del av dagen med personal. Under andra tider egen utför medborgarkontorets anställda hel del posttjänster. För det här samarbetet en finns ett särskilt avtal med posten. Posten är den i samarbetet helt står för part som

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

sin del kostnaden beträffande hyra. De betalar också för utförda posttjänster. av Oppettiderna i Bodafors är från klockan 09.30 till 18.00 varje dag samt en kväll till klockan 19.00.

Fördelningen tjänsterna framgår av nedanstående figur. av

MEDBORGARKONTORET I BODAFORS

Ärendestatistik fr.0.m 19/3-97 31/12-97 - 12.385 ärenden fördelat i procent

Intressant är att den statliga andelen tjänsterna faktiskt överstiger kommunens av tjänster. På bilden är de statliga tjänsterna inklusive försäkringskassan också inräknade. Punkten övrigt inkluderar bl försäljning och service när det gäller koa piering, fax och turistärenden. Medborgarkontoret i Bodafors har dessutom blivit en verklig samlingspunkt för mängd olika aktiviteter anordnas av det lokala en som föreningslivet.

Teknikens betydelse

Tekniken är ett viktigt redskap för den anställde vid medborgarkontoret. Servicen formas däremot i mötet med den vill ha tjänst utförd. En övertro på person som en tekniken kan leda till i samhället lämnas utanför. Det drabbar också att stora grupper de i samhället, t ex äldre och invandrare. resurssvaga

Det återstår mycket att göra för att åstadkomma effektiv informations- och komen munikationshantering. Vissa hinder i form tekniska begränsningar gär dock inte av att angripa från den lokala nivån. Ett sådant hinder är de regler som styr uppkopplingar till olika myndigheters centrala databaser och register. I dag får av säkerhetsskäl inte medborgarkontorets dator kopplas mot t ex försäkringsupp kassans och arbetsförmedlingens centrala databaser och register för att registrera och handlägga ärenden.

Erfarenheter från hearingarna: I T för bättre medborgarservice en

Rent praktiskt löses detta genom att medborgarkontorets personal gör en avrapportering vid dagens slut och medborgaren får trots allt sitt ärende uträttat. Denna hantering innebär dock dubbelarbete och resulterar således i att de effektivitetsvinster som medborgarkontoret möjliggör uteblir.

Helhetssyn på service

Revirtänkandet existerar fortfarande både inom och mellan offentliga organisationer och utgör ett hot för den framtida utvecklingen medborgarkontor. Ingen har av hittills tagit ansvaret för helhetssynen på den offentliga servicen. Tyvärr kan dagens kommunikationssystem på grund tekniska begränsningar bidra till att cementera av de befintliga hierarkierna.

Ett mer uttalat regionalt och centralt stöd för medborgarservice med gränsöverskridande verksamhet skulle positivt påverka möjligheterna till effektiva offentliga tjänster bättre service, ökad samverkan, närhet till medborgaren och en ökad demokrati. De nordiska grannländerna har redan kommit långt inom detta område.

Frågor till Christina Wigelius

Hur ser Din vision ut för framtiden

Om teknikhindren kan överbryggas finns det inga egentliga hinder för att skapa medborgarservice i princip var som helst. Servicen skulle t kunna Bokex ges av bussen. Det handlar inte några stora det är fråga teknik om resurser, snarare en om och organisation.

Är det här sättet att bedriva kommunal verksamhet mer kostnadseffektivt

Vad gäller ekonomin har effektivitetsvinsten skäl tidigare beskrivits inte av som kunnat tas hem. Om de tekniska hindren kan lösas framöver finns det dock stor en potential för att höja effektiviteten.

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

"På begäran" Stockholmsmodellen för medborgarservice

-

Ierker Sjögren, Infosond

Infosond är ett ELI-finansierat projekt, där Stockholm samarbetar med 8 andra europeiska städer. Projektet arbetar med medborgarseroice i form av det elektro-

niska servicekontoret. Utgångspunkten är den frågestyrda receptionisttjünsten vid fysiska medborgarkontor med ett väl utvecklat navigeringssystem.

På medborgarens begäran

Projektet Infosond handlar medborgarservice. Infosond står för Information and om Services Demand. Begreppet demand eller begäran är centralt. Tekniken är on on inte det intressanta utan utgör här endast verktyget som möjliggör nya lösningar för medborgaren. På begäran innebär att utgå från kundens, medborgarens eller småföretagarens behov av service.

Det finns i dag tydliga drivkrafter för olika typer av självbetjäningstjänster. Tre faktorer kan nämnas som pådrivande: Alltmer krävande medborgare snabbare och individanpassad service utifrån o medborgarens förutsättningar och behov. Resurserna krympande medel för offentlig service. 0 - Tekniklösningar och effektiva hjälpmedel ger ökade möjligheter till service. 0 - nya

Ganska snart kommer t självdeklarationen att ske direkt över Internet. Den här ex förändringen sker inte bara i Eksjö, Nässjö och Stockholm utan i hela världen. I t ex Australien har det inom offentlig verksamhet tagits ett oerhört kraftfullt grepp från högsta nivå för att implementera den tekniken. Kanada är ett annat land där det i nya snabb utveckling. dag sker en

Tre kanaler för kommunikation

I Stockholm tog kommunfullmäktige för ett år sedan ett beslut som sade att kommunikationen med stockholmare och besökare i fortsättningen ska ske genom tre kanaler: 0 Telefoni 0 Medborgarkontor 0 Internet

De tre kanalerna ska fungera parallellt. Det ska inte spela någon roll om medborgaren väljer den eller andra kanalen. Resultatet ska vara samma snabba ena besked med hög kvalitet. Enligt beslutet ska det finnas minst ett medborgarkontor i var och en av Stockholms 24 stadsdelar.

Erfarenheterfrån hearingarna: IT för en bättre Medborgarservice

Användarvänlighet och tillgänglighet

Via telefonnumret 08-508 00 000, Stockholm stads servicetelefon, ska medborgarna kunna nå rätt person eller instans för att få svar på sina frågor utan att ha överblick över förvaltningsstrukturen.

Det elektroniska servicekontoret via Internet ska kunna erbjuda samma slags frågestyrda receptionisttjänst som det fysiska medborgarkontoret. Medborgarkontor, fysiska såväl som elektroniska, handlar alltså om att möta medborgarens behov. För att uppnå detta måste arbetet ske i dialog med medborgaren. För att kunna möta behoven måste tillgängligheten prioriteras. Det betyder 24 timmar dygnet, hela om veckan, året om med en mix av många kanaler. Det är dessvärre många inte som förstår vidden och möjligheterna med detta. Organisationen inom myndigheter och kommuner måste ändamålsanpassas, medborgarens perspektiv måste i fokus vara när verksamheten organiseras.

Arbetet med Infosond sker inom ramen för det europeiska nätverket TeleCities, dit Stockholm blev inbjuden att deltaga. Projektet, som finansieras via EUkommissionen, kommer att pågå t 0 m utgången av 1998 och sker i samarbete med åtta andra städer i Europa. En stor del arbetet har handlat tillgänglighet, av om utveckling av riktiga tjänster och navigering. Navigeringsstödet har utgått från sökmotorer där en vanlig fråga t ex i form av en hel mening, ska kunna leda fram till ett svar. Tillsammans med företaget Unusual System har en förbättrad sökfunktionalitet tagits fram där onödiga 0rd som jag, är, och plockas bort och sökning sker i stället efter nyckelorden. En synonymordlista gör att man inte behöver kunna fackuttryck. Dagis översätts till daghem Detta är början till medborgarkontor i o s v. virtuell form.

Frågor till Jerker Sjögren

Hur ser utvecklingen av medborgarservice uti Stockholm framöver

Framtiden kommer att innebära högre krav på att den offentliga servicen utgår från medborgaren. För att skapa en sådan service krävs ett annat synsätt där hela verksamheten vänds upp och ner. I denna process genomgår verksamheten en total belysning där de aktiviteter utgör den egentliga myndighetsutövningen urskiljs. som Ur dessa aktiviteter kan sedan servicefunktionerna sorteras ut och forma nya serviceblock över de traditionella revirgränsema.

Erfarenheter från hearingargna:IT för en bättre medborgarservice

Sölvesborg morgondagens småstad

-

Hane/åke Limvellirâêlvêsbørgákemwe

7 i Tll- ,

Sölvesborg år 1992 de första kommunerna som startade medborgarkontori var en av

Sverige. Informationsteknik är ett viktigt medel för att utveckla samhällsservice och

är således också ett viktigt verktyg för medborgarkontor. En satsning på medborgarkontor får dock inte som ett IT-projekt. Det är inte tekniken som är ses själva poängen utan vad den möjliggör.

IT som ett medel för att utveckla samhällsservicen

Rubriken Sölvesborg morgondagens småstad bygger på ambition att vara modern i - en småstadsmiljö. IT ett sätt bland flera andra att utveckla samhällsservicen. en ses som Det handlar den mänskliga kontakten, där IT är ett komplement och inget annat. om Utifrån detta perspektiv har kommunen satsat tämligen mycket på IT och en särskild IT-vision har tagits fram.

Visionen fokuserar på begreppet bredd i bemärkelsen bred användning av lT. Att använda IT kommer i framtiden att lika naturligt att använda telefon, vara som kopiator och TV. IT blir ett naturligt komplement till det personliga mötet.

Bakgrunden

Sölvesborg har haft medborgarkontor sedan maj 1992 och i dag finns två kontor i kommunen. Till skillnad från många andra kommuner i Sverige startades det första kontoret i centralorten. De flesta andra kontor har startats som decentraliserade enheter, t Bodafors utanför Nässjö. I Sölvesborg hämtades inspirationen i fråga om ex medborgarservice i första hand från Danmark, som både vid den tidpunkten kommit och fortfarande ligger betydligt längre än Sverige.

Byråkrati med minskade resurser

I dag finns generellt negativ på kommunerna generellt trots att attityden syn undersökningar visar att människor är positiva till den verksamhet som bedrivs. Det är framför allt byråkratin många upplever som negativ. Kritiken mot byråkratin grundar sig i den specialisering och sektorisering blev följden den offentliga som av sektorns uppbyggnad på 1960-70-talen och delvis fortsatte in på 1980-talet. som Specialiseringen och sektoriseringen har skapat bekymmer på flera håll. Den amerikanske sociologen Morgan "In universities today learn more and sa our we about less and less. Soon will know everything about nothing." Vissa more we paralleller från detta kan dras till kommunernas specialisering. Allt färre människor sysslar med allt separerade delar vilket skapar risk för att överblicken och mer en helheten går förlorad.

Intresset för medborgarkontor grundar sig ofta på bristande I det danska resurser. exemplet användes referens vid uppbyggandet, drevs medborgarkontoret som som ett rent rationaliseringsprojekt. Generellt sett kan medborgarkontor ses antingen som

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

som en servicehöjning, en rationalisering eller kombination båda. Om som en av satsningen sker inom hela organisationen ska det inte behöva kosta mer än den traditionella verksamheten utan snarare bör besparingspotential uppkomma. en

Tillgänglighet

Det finns ett antal nyckelbegrepp vad gäller medborgarkontor. Det viktigaste är tillgänglighet ur vilket två aspekter kan urskiljas: den fysiska tillgängligheten och den tidsmässiga tillgängligheten. Den fysiska tillgängligheten innebär att befinna sig på rätt plats, dvs där medborgarna lättast kan få tillgång till servicen. I Sölvesborg valdes därför kommunhuset ligger mitt i centrum i kommunens centralort. Den som tidsmässiga tillgängligheten har inneburit ett obrutet öppethållande från klockan 07.30 till stängning 17.00. Från början höll kontoret öppet till 17.30 och kväll i en veckan till 18.30, det visade sig att de kommunala tjänsterna inte men var efterfrågade under kvällarna. En kampanj genomfördes för att marknadsföra öppettiderna men ingen förändring inträffade, varefter öppettiderna drogs ned.

Den viktigaste tillgänglighetsfrågan är dock den innehållsmässiga. Det måste finnas tillräckligt med varor på hyllorna i butiken för att kunderna ska komma tillbaka. Det räcker inte att ge information, medborgarna måste också kunna få tjänster utförda. Det är detta som är skillnaden mellan olika medborgarkontor. Det officiella antalet medborgarkontor närmar sig visserligen 200, det beror på definitionen men av medborgarkontor. Med något hårdare definition, där även tjänster utförs på en medborgarkontoret, är antalet avsevärt mindre, kanske 20-30.

Ytterligare ett viktigt begrepp är den sociala tillgängligheten. Kommunen bör fråga sig vilka samhällsgrupper man vänder sig till med denna typ service. Det finns av en stor andel invånare som ännu inte kan nås med hjälp av moderna IT-lösningar. Det är därför nödvändigt att också betona vikten det mänskliga mötet. av

Målgrupp och kritisk massa

I Sölvesborg är turistservicen integrerad i medborgarkontorets verksamhet den men huvudsakliga målgruppen är kommuninvånare har svårt att hitta i byråkratin. som Grundtanken är att kommuninvånarna ska kunna vända sig till ett ställe i flera syften. En förbättrad kommunal service är också bra för imagen.

Det är viktigt att betona att medborgarkontor inte är ett IT-projekt. Bra teknikstöd är viktigt, men inte ett huvudsyfte. Det ska möjlighet för att bredda snarare ses som en och fördjupa servicen och ge medborgaren ett större urval.

Ett problem som är den kritiska Interaktiva blanketter för t barnsvaga massan. ex omsorg kommer inte att nyttjas och efterfrågas i större omfattning förrän alla blanketter finns tillgängliga på hemsidan. Att endast en eller ett fåtal alla de av blanketter som efterfrågas blir tillgängliga på detta sätt gör ingen skillnad ur användarsynpunkt.

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

till Hans-Åke Lindvall. Frågor

Hur Din vision om framtiden ut ser

På tio års sikt kommer det att finnas medborgarkontor i varje kommun, där alla enkla och frekventa ärenden kan utföras. Medborgarkontoren kommer att ha hand alla offentliga tjänster t försäkringskassa, skatt och polis. Frågor vändas om som ex till dem.

IT kommer att betydligt spritt i samhället. De nya förmånsbeskattningsvara mer reglerna gör att arbetsgivare kan erbjuda anställda datorer med bruttosom löneavdrag är ett viktigt led i utvecklingen. Denna satsning kommer att bidra till att datorisera Sverige vilket i sin tur ökar efterfrågan på tjänster via Internet. Denna utveckling måste dock kompletteras med det personliga mötet.

Vilka hinder för utvecklingen ser Du

Det första hindret är det mentala motståndet i organisationerna, där negativa

attityder och traditionella värderingar hindrar utvecklingendDet andra och tredje

hindret är också det mentala motståndet i organisationerna. Först det fjärde hindret är tekniken.

Berndt Lindholm på Inrikesdepartementet talade 180 medborgarkontor i om ca landet Du talar ett 20-tal. Hur många medborgarkontor finns det men om egentligen

Om medborgarkontor definieras plats där det utförs ett brett spektrum av som en offentliga tjänster blir det verkliga antalet i Sverige betydligt lägre än de ca 180 som i dag kallar sig medborgarkontor. Aven de statliga verksamheterna inte om inkluderas är det få medborgarkontor i dag kan kallas integrerade dvs där så som , samtliga kommunala ärenden kan hanteras. gott som

Erfarenheterfrån hearingarna: I T för en bättre medborgarservice

IT i demokratins tjänst landstinget Dalarna

-

Dan Hallin, Enator

En viktig målsättning med projektet "ITi demokratins tjänst" är att flytta makten från politiker till medborgare. IT kan bidra till att de geografiska avstånden får minskad betydelse. Höga krav på tillgänglighet till tekniken kan bereda möjlighet för alla medborgare att delta i samhällsdebatten och högre servicegrad i den ge en offentliga verksamheten. Nyckelordet är elektronisk demokrati och uppnås med

hjälp av e-post och information via Internet.

Elektronisk demokrati

Projektet IT i Demokratins tjänst bedrivs landstinget Dalarna och handlar av om en maktförflyttning från den politiska ledningsorganisationen och tjänstemannaorganisationen till medborgarna. Förflyttningen ska genomföras med hjälp av modern informationsteknik.

Begreppet elektronisk demokrati eller E-democracy valdes därför att det används på såväl nationell som internationell nivå. Elektronisk demokrati bör inte betraktas som en ersättning utan snarare som ett komplement till redan existerande utrymmen för medborgares inflytande.

Projektet drogs igång i samband med utredning i början år 1997. Målsättningen en av var att försöka engagera fler människor i det demokratiska arbetet. Detta hade sin grund i den vision som landstingets styrelse och fullmäktige hade att om medborgarna skulle få ett ökat inflytande över de beslut fattas i sjukvården. Till som bakgrunden hör också den låga kompetensnivån i länet också inneburit låg som en IT-mognad i jämförelse med andra regioner.

Förhoppningen är att tillgången till modern teknik ska bereda väg för ett ökat intresse och därmed också en högre kompetensnivå hos medborgarna. Geografin är också en bidragande orsak till att tekniken blivit intressant. De långa avstånden gör det svårt för människor som inte bor i närheten av centralorterna Falun och Borlänge att delta i det politiska arbetet.

Beslutsprocessen

För att öka medborgarnas engagemang måste beslutsprocessen förändras. Idag fattas beslut inte förankras under den förberedande Endast ett fåtal som processen. deltar på beredningsstadiet och de förtroendevalda kommer in i först när processen

beslutsunderlaget finns framtaget och föreläggs fullmäktige. Möjligheterna att på-

verka upplevs då små och engagemanget minskar. För att förändra detta borde som ett större antal förtroendevalda medverka redan på beredningsstadiet. Då kan känslan av att vara med och påverka öka och det blir roligare att politiker. vara Reaktionerna på detta resonemang är framför allt protester från tjänstemännen, som

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarsejrvice

bromsat utvecklingen med hänvisning till lagen och det faktum att man alltid arbetat på ett annat, traditionellt sätt. Utmaningen ligger i att få organisationen att tro på ett

nytt sätt att arbeta.

Demokratisk tyngd och tillgänglighet

Själva ingredienserna i projektet är begrepp medborgarkontor och virtuella som medborgarkontor. Det är dock viktigt att fokusera på själva tjänsterna. Det måste finnas nytta, möjligheten välja läkare, boka tid och föra dialog om sin en t ex att en sjukdom. I Dalarna kommer medborgarna själva att kunna välja läkare och vårdcentral. Medborgaren får därmed större inflytande och fler valmöjligheter.

För att uppnå demokratisk tyngd måste medborgarkontoret upplevas som ett en intressant forum besöka. Tillgängligheten är också viktig på sikt måste alla att - Dalarnas 280 000 invånare ha tillgång till tjänsterna. Ett samarbete pågår för närca varande med Kommunförbundet att använda biblioteken i större utsträckning. om

Utmaningar för pilotprojektet

Eftersom det är ett pilotprojekt har det också beslutats att ett omröstningsinstrument generella frågor ska kunna ställas för att hur opinionen ligger i ska utprövas, där se frågan. Risken är att projektet bidrar till utvecklingen en form av knappav tryckardemokrati, vilket inte är önskvärt.

Utmaningar redan har identifierats är språket och marknadsföringen. Utan som nu marknadsföring vet ingen att medborgarkontoret finns och då blir det heller inte om välbesökt. Den främsta utmaningen ligger dock i att hitta ett nytt sätt att skriva och officiella texter så att de till det mediet. De anställda måste presentera anpassas nya de skriver för målgrupp än den politiska organisationen, dvs direkt inse att en annan ut till medborgarna.

I dag är det svårt locka människor till politiska möten. Frågan är om det är lika svårt att locka människor att delta i politiska diskussioner via Internet. Förhoppningen är att människor, även de besöker hemsidan i ett annat syfte, uppmärksammar den att om politiska diskussion pågår och på så sätt blir intresserade. som

Det ska också finnas ekonomisk nytta med projektet. Men det är först när datorn en

blivit ett naturligt och integrerat verksamhetsstöd som besparingspotentialen kan

realiseras och resultat uppnås i form av bättre medborgartjänster.

Parallella projekt och samorganisation

Demokratifrågan är aspekt i den större satsning på IT som sker inom området. en Andra projekt som kompletterar bilden är:

Vårddialogen, hur patientens dialog med sjukvården kan utvecklas 0 Informationen, utveckling material riktat till medborgaren. 0 av

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

Vad gäller samverkan med andra projekt och organisationer är ambitionen att på sikt knyta ihop satsningen med kommunerna. Redan i dag finns samverkan med det en regionala projektet Kurbits.

Frågor till Dan Hallin

Hur ser visionen för framtiden ut

Om tio år finns det i bästa fall inte några heltidspolitiker över huvud taget. Det kommer att hållas färre sammanträden, där deltagarna sitter fysiskt tillsammans. Det

finns förhoppningsvis fler aktiva fritidspolitiker spridda över hela länet. Ca 30-40

procent av patienterna bokar sina egna tider och för inledande dialog via Internet, en alternativt via någon form callcenterlösning är anpassad för patientav som information.

Vad gäller förändringarna i beslutsprocessen handlar det mycket hur långt om politikerna vågar gå. Det beror naturligtvis även på hur mycket medborgarna trycker på och är aktiva på webben.

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

Forskning om olika typer av medborgardialoger

Thomas Ohlin, Södertörns högskola

Södertörns högskola bygger forskningsområden inom IT. Det satsas bl a på upp nya bygga den tvärstruktur behövs för bättre samhällsservice och att upp som en medborgardialog. Forskningen på området har hittills varit begränsad men intresset

börjar öka allt Det är samtalet ür i fokus och vägar ska uppsökas

nu mer. som nya leder bort från det traditionella endimensionella synsättet. som

Informationssamhället undervisningsområde som

På Södertörns högskola finns aptit och vilja att göra någonting nytt. Det är en en en högskola försöker bryta vallar. Det finns därför inga institutioner och inga som ämnen. Verksamheten organiseras istället tvärs över gängse strukturer. En sådan tvärstruktur ska hittas i informationssamhället att ta inriktning på IT genom upp en som ännu inte finns i universitetsmiljön.

IT finns ännu inte, det finns ett spirande intresse och området som ämne men förutspås växa i framtiden. För att skapa akademiska discipliner krävs dock ett nya intensivt försäljningsarbete. Ett område skulle kunna beröras av forskningen är som samhällsdialogen eller medborgardialogen och vad dessa begrepp egentligen

innebär.

Samtalet i fokus

Det gäller fokusera på själva dialogen och inte endast på det endimensionella i att samhällsinformationsbegreppet. Den forskning starta på Södertörns som man avser högskola präglas samtalet. Tekniken finns redan. Det som saknas i samhället är en av Vilja kring vilken människor kan samlas för att driva på utvecklingen. De databaser byggts bl Landstingsförbundet är fundamentala och tillräckliga för att som upp av a kunna åstadkomma förändringar. Det arbete utförts inom Kommunförbundet, som Landstingsförbundet och i Toppledarforum under de gångna åren har burit frukt.

Med de existerande borde det på den jordnära forskningen resurserna satsas mer baserad på oberoende analys. Det måste fritt att kritisera även om det är invara opportunt. Under våren publiceras utredningen Samhallsdialogen som utförts av Tomas Ohlin på uppdrag Kommunikationsforskningsberedningen. Den av diskuterar vad skulle kunna göras inom denna typ forskning. Ett antal som av rubriker ställs det fundamentala är fokuseringen på hur en dialog som rör upp, men majoriteten medborgarna kan komma till stånd. av

Kontakten mellan medborgare och politiker

Förutom viljan att skapa bättre samhällsservice finns också intresse att skapa en en bättre kontakt mellan medborgare och politiker. Uppenbarligen finns det ett

Erfarenheter från hearingarziiøzglför en bättre medborgarservice

kommunikationsproblem mellan de folkvalda och väljarna i landet. Detta har lagt

grunden för ett ökande politikerförakt. Denna utveckling är mycket olycklig och något bör göras för att förbättra kommunikationen. Det måste möjligt för vara medborgaren att komma i direktkontakt med politikerna.

I de rymliga samhällsdatabaser som finns går det att få på mycket gällande svar medborgarnas synpunkter. Detta är ett område borde utvecklas Det som rr.er. viktigaste är dock att fokusera på det politiska samtalet kring de uppgifter som kommer fram. Olika organisatoriska former för det politiska samtalet finns. Frågan är vilka former som är lämpade för ett framgångsrikt politiskt samtal. I dag vet ingen svaret på den frågan.

Det finns alltså ett betydande behov forskning på detta område. Frågar är hos av vem initiativet ligger för att samtalet ska komma till stånd. Frågegenereringen ska inte behöva pressas fram utan komma spontant från människorna. Följden ken bli en maktförskjutning i demokratisk riktning, vilket förhoppningsvis kommer at: främja det öppna samtalet.

Internationella aktiviteter

Aktiviteter på detta område pågår i många länder. De nordiska länderna har nu kommit särskilt långt med utbyggnaden medborgarkontor. Detta är främst ett av resultat av de initiativ som tagits kommunerna, också att regerirgarna i av men av de nordiska länderna intresserat sig så tydligt i ärendet.

Frågor till Tomas Ohlin

Vilken forskning sker i dag internationellt på detta område

Internationellt sett finns en hel del skrivet den enkelriktade, endimensionella om samtalsformen. Dialogen med medborgarna är dock hittills ett eftersatt område, men det märks att det börjar lyftas fram alltmer.

Finns det andra exempel på högskolor i Sverige som gett sig in på detta område

Det finns vissa aktiviteter på området samhällsservice i vidare mening och även en vissa analyser av begreppet samhällsinformation och dess plats i samhället. Vad gäller IT som redskap finns dock tämligen få i landet. Till viss del kan detta förklaras med de gängse barriärer som finns mellan de traditionella institutionerna. Det kan vara svårt att behandla frågeställningar som berör olika ämnesområden sorterar som under olika institutioner.

Det märks dock tydligt ökad uppmärksamhet för samhällsdialogen. Recskapen en finns, det är dags att börja samtala. Det skulle bra Södertörns högskola fick vara om möjlighet att göra en kraftfull satsning. Det behövs i form både resurser av människor och forskningsmedel. På Södertörn startar undervisning det nu m demokratiska samtalet och dess villkor. Utmaningen ligger i att nå ut och få aktiv en dialog med de 20 sista procenten och inte de 80 första.

Erfarenheter från hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

Paneldiskussion

Under den avslutande paneldiskussionen framkom ett antal önskemål om den fortsatta utvecklingen medborgarservice i Sverige. Framförallt poüngterades

av vikten nationell strategi där det från centralt håll utövas påtryckningar på av en sektorsmyndigheterna att medverka i lokala och regionala utvecklingsprojekt. Det konstaterades också att IT i medborgarservicen till stor del ür en organisationsfråga. Med fungerande samarbete över organisationsgrünser kommer också ett

resultat i form effektivitetsvinster och högre servicenivå.

av

Ordförande: Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

Deltagare i panelen: Dan Hallin, Enator Gunnar Hedborg, IT-kommissionen Carina Hellström, Eksjö kommun Östen Jonsson, Eksjö kommun Berndt Lindholm, Inrikesdepartementet Hans-Åke Lindvall, Sölvesborgs kommun Tomas Ohlin, Södertörns högskola Jerker Sjögren, Infosond Bo Swedin, Landstingsförbundet Christina Wigelius, Nässjö kommun

0 Samling kring en nationell strategi

Det saknas i dag tydlig nationell strategi för medborgarservice runt vilken de en strävandena skulle kunna samlas. Det finns på många platser en gemensamma ambition och vilja utveckla bättre service och närmare dialog med en att en en invånarna. För att detta ska bli möjligt krävs att någon har helhetssynen och kan formulera dessa ambitioner till en gemensam satsning.

Delar sådan strategi föreslås samlad och kraftfull satsning på ett av en vara en mer svensk forskningsprogram inom medborgarservice och medborgardialog. En annan del föreslås satsning på bredare tillgång till infrastruktur i landet. Staten som är en skulle att definiera villkoren, dvs ta fram Standardisering, kunna se till att genom en alla medborgare har tillgång till Internet. Det skulle alltså inte handla om finansiering utan strukturering förutsättningarna. Precis som telefonin snarare om av skulle grundläggande datakommunikation kunna utgöra "Universal Services" i Sverige. Att uttrycka den viljan skulle vara en uppgift för regeringen och Kommunikationsdepartementet m fl.

Kommunernas, regionens och statens olika roller 0

Det den utveckling hittills skett inom medborgarservice är resultat av mesta av som de lokala initiativ tagits kommuner i landet. Det råder också enighet som av runt om

Erfarenheterfrån hearingarna: IT för en bättre medborgarservice

om att det är kommunerna måste drivande i arbetet med att förbättra som vara servicen och dialogen med medborgarna. För att kunna vidare och erbjuda ett bredare utbud tjänster måste dock de lokala myndigheterna i kommunen av anslutas. I dag sker utvecklingen medborgarinriktad service enskilt av en mer av varje myndighet. Ur medborgarens perspektiv skulle det bättre med vara en samordnad verksamhet.

Från lokalt håll efterfrågas en mer aktiv roll från centrala aktörer. Staten bör verkge samheten legitimitet, främst i form aktiv påverkan på lokala myndigheter. av en Detta kan ske dels genom att ställa krav på myndigheter att medverka i den lokala utvecklingen av Servicetjänster och dels införandet belöningssystem för genom av dem som ökar samarbetet med andra aktörer. I dag säger att staten fört man ut ansvaret till regionerna, men i praktiken fungerar det inte eftersom de lokala och regionala myndigheterna inte kan samordna verksamheten. Exempel finns där den lokala försäkringskassan varit intresserad att medverka i det lokala medborgarav kontoret, men regionala företrädare har bromsat efter att ha kontaktat den centrala myndigheten.

Det finns ett önskemål om att den arbetsgrupp tillsatts Inrikesdepartementet som av borde ta en mer aktiv och pådrivande roll i stället för att endast iakttagarde. vara

o Centrala företrädare

För att driva på utvecklingen ställs också krav på aktiv roll från de centrala en mer företrädarna, såsom Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Kommunförbundet har hittills visat ett svalt intresse för att delta och driva på processen. Landstingsförbundet är dock intresserat att medverka lokalt vad gäller av mer primärvården. Det finns en stark ambition att visa sin verksamhet för at upp synas mer hos medborgarna.

0 Det mentala motståndet

I dag finns tekniken redan tillgänglig, de problem kvarstår är mental som mer av karaktär. Det finns ett stort motstånd i organisationerna att förändra arbetssättet. Detta beror delvis på att man inte vågar, även på svårigheten att förändra men attityder. Revirtänkandet är starkt både inom och mellan olika organisationer.

0 Organisationsförändringar

För att lyckas med en satsning på medborgarservice måste den hierarkiska strukturen rivas ner. IT har öppnat nya möjligheter att samordna verksamheter för att ge en bättre offentlig service. Den tekniken har dock applicerats i den gamla nya strukturen. Istället för att förändra organisationen bidrar IT snarare till att cenentera den gamla hierarkiska strukturen. En bättre service måste utgå från medborgaren och inte från befintliga organisationsstrukturer.

Erfarenheter från hearingarrza: IT för en bättre medborgarrserrzøricçwügrir i i

Servicen bör flyttas ut i fronten för att finnas nära medborgarna. Lokala aktörer som byföreningar i glesbygden skulle också, om de så önskar, kunna få stå för delar av den kommunala servicen.

Ett sätt att få organisatoriska förändringar till stånd är att starta ett kvalitetsarbete. Genom att arbeta med kvalitetskontroller i verksamheten kan förändringsarbetet drivas på och komma som en naturlig följd av de krav som medborgarna ställer.

0 Goda exempel

Regeringen vill ta fram goda exempel att använda som förebilder för andra kommu- De goda exemplen existerar dock redan flyttar blicken utanför ner. om man nationens gränser. Australien och Danmark är två framstående exempel på länder som kommit längre än Sverige.

0 Demokratifrågor och serviceutövning

Debatten medborgarservice ska egentligen delas upp i två separata delar. Det om handlar dels om själva serviceutövandet och dels om demokratifrågan. Vad gäller servicen efterfrågas snabbare utveckling med stöd från staten och centrala en företrädare. Demokratifrågan bör dock få ta längre tid. Det går inte att påskynda en utveckling av demokratin. Det poängteras dock att bra och effektiv service också kan ge medborgaren ett ökat intresse för att vara med och påverka.

0 Stad och land-perspektivet

Förutsättningarna för utveckling på IT-området mycket olika ut i landet. en ser Skillnaderna är stora mellan stad och landsbygd. Utvecklandet av bättre medborgarservice med hjälp av moderna kommunikationslösningar kan vara svårt i en kommun där den totala IT-budgeten ligger på 10 000 kronor. För att skillnaderna inte ska öka ytterligare och utvecklingen mot ett 80-20 samhälle måste någon form av nationell satsning genomföras.

0 Den kritiska massan

Genom att bygga upp en enhetlig service där inte bara den kommunala servicen erbjuds utan också tjänster från primärvården, polisen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen kan en kritisk massa skapas. För att människor ska vilja använda medborgarkontor och Internettjänster måste ett tillräckligt stort utbud finnas. Det gäller i förlängningen att gå från one-stop shop till non-stop shop, dvs all service ska finnas på ett ställe dygnet runt, året runt.

0 Politiker och tjänstemän

För att verkligen lyckas med satsningar på IT och medborgarservice måste processen drivas inte bara av tjänstemän utan också av politiker.

Erfarenheter från hearingarnaililjrocrh den regionala infrastrukturen

i i

3.2 IT och den regionala infrastrukturen Luleå 25 mars 1998

-

Ordförande: Kent Forss, IT-Norrbotten

Utffrâgare: Gunnar Hedborg, IT-kommissionen BG Wennersten, Wennersten InfoNetwork AB

Sammanfattning

Inledning Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

Den nya digitala infrastrukturen varför, vad och hur

- BG Wennersten, Wennersten lnfoNetwork AB bg@wennersten.se

Genomförda och planerade investeringar i lokala och regionala nät

Lars Johansson, Entrom AB www.entrom.se

ITi nybyggarland genom kunskap, tillämpningar och infrastruktur i samverkan

Janne Dicander, Borlänge kommun www.borlange.se

Vüsterbottensmodellen K-G Abramsson, Vilhelmina kommun Roland Lundqvist, AC-Net www.ac.lst.se

Hur utveckla en god elektronisk infrastruktur och samtidigt främja konkurrensen

Peter Dahlström, STUNS www.stuns.se

Tekniken bra innehållet viktigare - Göran Ledell, MIC www.mic.se

Optiska motorvägar ger sjukvården nya möjligheter Lars Hedborg, Stokab www.stokab.se

Framtidens IT-nüt i Norrbotten Anders Sjödin och Kent Forss, IT-Norrbotten wwwitnorrbottense

Paneldiskussion

Erfarenheterfrå" hearingüma-JT Ofhfiá regionülü iVIfWS"ZKtF{T§H

, 7,, m

Sammanfattning

Under hearingen IT och den regionala infrastrukturen presenterades sex olika regionala

och lokala satsningar på infrastruktur för utveckling av IT. Samtliga satsningar visar hur viktig utbyggnaden av infrastrukturen för data och telekommunikation anses ute i landet. BG Wennersten pekar inledningsvis på hur det s k vara informationssamhället kommer att förändra kommunikationsbehoven och därmed ställa högre krav på infrastrukturen. Svårigheterna handlar främst om osäkerhet vad gäller teknikval, framtida standardiseringar och lagstiftningen.

En genomgång av de svenska nätinvesteringarna visar att det idag endast är delar av Norrland och Stockholm-Uppsala regionen har utbyggda öppna länsnät. I de som flesta övriga län är nät under uppbyggnad eller på planeringsstadiet. Lars Johansson delar in satsningarna i marknadsstyrda och offentligt styrda projekt. I storstadsregionerna har ofta marknadens aktörer varit aktiva och pådrivande för en utbyggnad av infrastrukturen. I mer glest befolkade regioner har initiativen främst kommit från offentliga aktörer.

Kurbits är ett regionalt samverkansprojekt för utbyggnad av infrastrukturen i Dalarna. Projektet syftar även till att öka kunskapen om IT samt utveckla tillämpningarna i nätet. Satsningen på att förankra projektet på bred front i regionen har varit omfattande. På sikt hoppas aktörerna att projektet ska leda till nya arbetstillfällen och högre attraktivitet för Dalarna.

I Västerbotten och Norrbotten genomförs större regionala nätsatsningar kallade AC- Net och IT-Norrbotten. AC-Net har valt att koncentrera sina resurser på infrastrukturen. Kommunerna och näringslivet i länet uppmuntras till att utveckla tjänster ska tillgängliga i nätet. Svårigheten har visat sig ligga i att få som vara offentliga förvaltningar att samarbeta. Flera myndigheter har valt att bygga upp egna nät istället för att nyttja AC-Net. IT-Norrbotten har valt att arbeta med både infrastruktur och tjänster. Projekt har startats inom flertalet områden, t ex turism, utbildning och medborgarservice.

STUNS och MIC är exempel på satsningar där de kommersiella krafterna utgör viktiga drivmekanismer. STUNS stiftelse för samarbete mellan universitet och är en näringsliv i Stockholm och Uppsala-regionen. En viktig framtida fråga för STUNS är villkoren för elektroniska tjänster i regionen. Neutrala noder som för samman operatörer och nät skulle göra tjänsterna tillgängliga utanför de större orterna till rimliga priser och villkor. MIC är en ideell förening som startats på initiativ av Sundsvalls och Timrå kommuner tillsammans med Mitthögskolan och Telia. Verksamheten fokuseras på att tillsammans med näringslivet ta fram applikationer och tjänster.

En satsning presenterades under hearingen är SLL-net som drivs av annan som Stokab. Den huvudsakliga uppgiften för Stokab är att förse Stockholms län med ett fiberoptiskt nät. Bakgrunden till detta är dels behovet av effektivisering, dels den ökade användningen av telemedicin.

Erfarenheterfrån hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

Inledning

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

I slutet av 80-talet sa en av våra främsta och mest betydande industriledare följande:

"Huvuddelen av industriell verksamhet och huvuddelen av samhällets underhål bygger icke s k entreprenörskap, det är en stabil rutinmässig verksamhet med begränsatutrymme för fantasi, men mycket utrymme för kompetens. Vi ska producera i morgon vad vi iroducerade i går. Förhoppningsvis med något bättre kvalitet och till något lägre kostnad. V har inte råd med snabba kast i produktionen, vi kan inte lägga om den om någon råkar komma en idé, då rasar industri-Sverige och då rasar också en del av vår infrastruktur. V. behöver lite kreativitet, inte mycket."

Uttalandet möttes av varma applåder. Några år senare sa en annan verkställande direktör följande:

"Vi kan inte basera vår planering historiska data längre. Tidigare var det jämförelsevis enkelt att förutse ekonomiska trender, nu är det annorlunda. Viktigast är att måste vara beredda att förändra oss mycket snabbt. Samtidigt som vi inte tappar långsiktiga

tillväxt- och lönsamhetsmålen ur sikte. En nyckelfaktor för att lyckas med detta är faktiskt

vår förmåga att samla in, analysera och sprida information i koncernen. Man kan inte leva

en eller två produktidéer, vi måste ha många produkter under utveckling och därför krävs snabbare flöde av idéer och information. Den möjligheten ger oss IT. "

Dessa två uttalanden speglar inledningen av ett epokskifte vilket innebär en ny tid med nya förutsättningar och nya möjligheter. Utmaningen ligger i att på ett konstruktivt sätt ta till vara de nya möjligheterna. Detta är en fråga för hela landet och anledningen till att IT-kommissionen arrangerar dessa hearingar.

Erfarenheter från hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

Den digitala infrastrukturen varför, vad och hur

nya -

BG Wennersten, Wennersten lnfoNetwork AB

Det finns ett antal osäkerhetsfaktorer bör beaktas i den rådande samhälls-

som omvandlingen frän industri- till informationssamhälle. Förutom tveksamheter inför

investeringar gällande teknikval och framtida standardiseringar finns en

eftersläpande lagstiftning vilar på industrisamhällets strukturer. Det finns flera

som

trender kan visa sig stora konsekvenser för den framtida tekniska utveck-

som lingen och människors förutsättningar att kommunicera.

Framstående position förenad med risk

Sveriges framstående position i världen på den informationstekniska infrastrukturens område ligger i nivå med USAs. Vi har infrastruktur i världsklass, den en absolut högsta telefonkoncentrationen i världen och dessutom låga tele- och kommunikationskostnader. Men precis som andra länder, befinner sig Sverige i en risksituation att den tekniska utvecklingen går så snabbt. Det finns en stor genom osäkerhet utvecklingens fortsatta inriktning. När det gäller investeringar på ITom området är det lätt att göra dyrbara misstag. Sverige är utsatt än många andra mer länder i det avseendet.

Sverige har redan ett helt digitalt telenät, något fortfarande saknas i de allra som flesta länder. Telia, Banverket och Svenska Kraftnät investerar sedan många år i transportnät byggs med fiber. Det görs även kommunala och regionala som upp satsningar på olika typer fiberstrukturer. Telia ligger i frontlinjen när det gäller av införandet högre i tele- och kabel-TV-nätet, vilket gör det möjligt att av access använda nätet för snabba interaktiva tjänster. En utbyggnad det marksända digiav tala TV- och radionätet har påbörjats i Sverige.

Sverige tillhör när det gäller Internet de länder har högst aktivitet i Europa. - - som Till USA, det andra stora Internet-området, är trafiken också livlig. Postens idé om att erbjuda alla svenskar personlig e-post-adress är ett bidrag till utvecklingen. en

Definitioner IT-infrastruktur och informationssamhälle av

Infrastrukturen för information och kommunikation kan definieras som den samlade mängden publika och privata nät för informationsspridning och kommunikation. av Det gäller inte bara det fysiska nätet utan också de informations- och kommunikationstjänster är förknippade med detta. Det handlar inte bara om teknik utan som minst lika mycket om innehåll.

I det k informationssamhället eller relationssamhället konsumerar individen varor, s tjänster och information och vill i allt högre utsträckning utöva inflytande över produktens, tjänstens eller informationens form, funktion och innehåll. Den ökande

Erfarenheterfrån hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

informationshanteringen ställer krav på infrastrukturens kapacitet, tillgänglighet och säkerhet, då allt fler människor kommer att få tillgång till den nya tekniken.

Tekniken som drivkraft för beteendeförändringar

En väsentlig drivkraft till beteendeförändringar är det spektrum mobila terav minaler som tar emot och kommunicerar tal, text, video och data. Nästa generations mobiltelefoner eller mobila terminaler kommer att ha en betydligt större bandbredd och överföringskapacitet än dagens GSM-nät. Vi kommer att kommunicera multimedial information via mobila terminaler, samtidigt som det markbaserade radio- och TV-nätet kommer att förse dessa mobila terminaler med mängd en informationstjänster.

Ytterligare en trend är att arbetsplatsen, hemmet, skolan och olika offentliga miljöer flyter samman. Arbetsplatsen och skolan kommer allt mer att bygga på nätverk, själva arbetssättet kommer att vara nätverksbetonat. Därmed kommer platsbundenheten sannolikt att minska. Genom att använda virtuella miljöer olika av slag skapas också tillgänglighet till platser utanför arbetet och hemmet. Detta skapar nya typer av fritidsaktiviteter.

En ökande mängd arbetsuppgifter och tjänster från företag och den offentliga sektorn förändras och blir tillgängliga via nätverk. Kvaliteten och effektiviteten i många tjänster, t ex i kontakten med det offentliga, skulle på detta sätt kunna höjas eftersom skickligheten i att skapa och leverera informationstjänster växer. Förutsättningen är att energi läggs på just informationstjänster och inte enbart på att bygga den tekniska infrastrukturen. För att medborgaren direkt ska kunna skaffa sig önskad information krävs medvetna satsningar på just detta område.

Osäkerhet kring teknikval och lagstiftning

Osäkerheten är stor vad gäller teknikval. Detta beror främst på den snabba tekniska utvecklingen. Det råder också osäkerhet om hur snabbt lagstiftningen kan förändras för att ta hänsyn till de genomgripande förändringar som en elektronisk nfrastruktur för med sig. Lagstiftningen är i dag uppbyggd efter industrisamhállets strukturer och beteenden. Dessa har förändrats radikalt, vilket kräver en ny lagstiftning. Internets snabba genomslag på några få års tid är också en drivkraft för ändring av lagarna. En oerhörd kraft har nu blivit tillgänglig för bredare allen mänhet.

Digital-TV och Internet

Ett annat område är de kommunala nät byggs ut med bredbandig kapacitet för som

interaktiva tjänster på kabel-TV-näten. I dessa nät kan alla se digital-TV och även

använda Internet med hög kvalitet. Bandbredden är bara en komponent i sammanhanget, en annan är att det inte blir några uppkopplingstider; användaren får en känsla av att ständigt vara uppkopplad mot infrastrukturen. Det leder till en rad förändrade beteenden som vi i dag bara kan till. ana oss

Erfarenheter från hearingqrna: IT och den regionala infrastrukturen

Digital-TV har precis startat i Sverige, 2-3 år kommer vi att kunna se ett

men om väsentligt tillskott. Lågflygande globala satellitsystem kommer att kunna förse oss med mobiltelefoni och Internet-access via satellit. Detta kan i ett enda slag kortsluta alla de nationella markbaserade satsningar vi har i dag. Ytterligare en viktig pusselbit är Internet är på väg att delas upp i en förstaklass, med hög som servicenivå och hög säkerhet för professionellt bruk inom forskning och näringsliv, och andra klass, med måttlig väsentligt bättre servicenivå än i dag, för en en men bredare och enklare användning.

Frågor till BG Wennersten

Du inledningsvis att vi befinner i ett farligt läge därför att vi tillsammans sa oss med några andra länder bryter mark. Samtidigt har Du tydligt belyst de osäkra ny faktorerna inför framtiden. Är det klokare att vänta och hur utvecklingen blir se innan man investerar

Det finns stor osäkerhet behov och användningsområden för den kommande en om infrastrukturen. Det råder dessutom extrem osäkerhet gällande teknikval och en affärsmodeller. Det rör sig stora investeringar, felsatsningar kan få ödesdigra om konsekvenser och vissa aktörer väljer därför att avvakta. Det handlar relativt lite om olika tekniska alternativ, utan mer om ekonomi, politik och uppfattningar om hur skapar marknader och attraherar användare. Vi är bara i början av den tekniska man utvecklingen och det kan dröja många år innan vi har nått stabilitet.

Erfarenheterfrån hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

Genomförda och planerade investeringar i lokala och regionala nät

Lars johansson, Entrom AB

En genomgång av de nütinvesteringar som gjorts visar att det endast är i delar av Norrland och Stockholm-Uppsala regionen utbyggnad öppna länsnåt har som en av skett. Satsningarna på nåtutbyggnad är antingen marknadsinitierade eller offentligt

initierade, ofta beroende av det geografiska läget. Perifert belägna regioner har ofta

svårare att marknaden att initiera investeringar detta slag. I samband med av

genomgången har det också framkommit ett behov central rådgivning i bl

av a upphandlingsfrågor.

Nätutbyggnader i landet I samband med IT-kommissionens rapport, IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:29, gjordes en genomgång av genomförda och planerade investeringar i lokala och regionala nät. Genomgången täckte dels fakta kring vilka merinvesteringar som vidtagits i de regionala näten, dels vilka iakttagelser som gjorts och vilka erfarenheter som dragits dessa investeringar. av

Resultatet presenteras i karta över Nätinvesteringar i Sverige visar en som utbyggnaden av näten i landet. Kartan bygger på intervjuer med företrädare för länsstyrelser, landsting och kommuner. Norrbotten, Västerbotten och Jämtland är tillsammans med storstadslänen Uppsala och Stockholm de enda län har ett som utbyggt öppet länsnåt. Flera andra län, bl Västra Götaland, Blekinge och Gotland, är a på gång och har i dag länsnät under utbyggnad, En intressant satsning är Sju-net, ett länsövergripande projekt inom sju landsting, startade våren 1998. De som inblandade landstingen är från följande län: Uppsala, Södermanland, Västmanland, Örebro, Dalarna, Gävleborg och Värmland.

Öppna länsnät

Utbyggt

Under utbyggnad

I Planeradutbyggnad

Saknas

Erfarenheter från hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

Marknadsstyrda och offentligt styrda satsningar

initiativ till bygga ut stadsnät. I dag finns ett 80- Många kommuner har tagit att egna kommunala 20-30 är kraftfulla. Ett huvudskälen som tal sådana nät, varav mer av förbättra kommunikationen mellan myndigheter, angets till satsningarna är att skäl är att garantera låg kostnadsnivå. En företag och organisationer. Ett annat en glesbygdsregioner är att kostnaderna så att de ligger i målsättning för många pressa kostnaderna i Stockholmsområdet. En stor del kostnaden för näten nivå med av ofta uppgår denna del till så mycket 80 procent av den totala ligger i telefonin, som kostnaden.

mellan två satsningar vad gäller utbyggnaden av En distinktion kan göras typer av marknadsstyrda och den offentligt styrda. I län som Norrbotten, infrastruktur: den saknas marknadskrafter för att driva på utbyggnaden. Västerbotten, Dalarna m istället från offentligt håll. De offentliga satsningarna syftar till Satsningarna initieras geografiska nackdelarna för såväl Norrlands inland som Stockholms att jämna ut de skärgård.

Visioner och samordning framgångsfaktorer som

samordning ökar och upphandling över både regionsgränser

Behovet av gemensam blir allt vanligare. Många efterlyser i dag nationella normer

och organisationsgränser

och upphandlingsfrågor. Det råder på vissa håll

och riktlinjer vad gäller kompetenshur investeringar krävs och vilka investeringar som är stor osäkerhet om stora som nödvändiga.

dras från den genomgång gjorts är att kommunikations- En slutsats som kan som inför nätinvesteringar. En vision måste förankrad i frågorna bör vara styrande vara telefoni och datakommunikation bör i ett sammanhang. de behov som finns och ses

Frågor till Lars Johansson

genomgång gjorts några stora överraskningar eller var Fanns det i den som resultatet väntat

överraskande dålig kunskap de olika satsningar som pågår inom Det fanns en om fanns bristande samverkan mellan större offentliga aktörer det egna länet. Det en kommuner, landsting och länsstyrelser. som

andra självklara faktorer vid sidan kommunikationsbehoven som Finns det av redovisas bland satsningarna

Marknadsföringen de olika användargrupperna utgör en viktig del. Det är mot företagen får kunskap Vilka möjligheter och tjänster som kan väsentligt att t ex om erbjudas via nätet.

Erfarenheterfrån hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

IT i nybyggarland kunskap, genom tillämpningar och infrastruktur i

samverkan

Janne Dicander, Borlänge kommun

Kurbits Kreativ Utveckling i Regional Bredbandig

en lnformationsTeknisk

Struktur är ett regionalt samverkansprojekt vilar på de benen Kunskap, som tre

Infrastruktur och Tillämpningar. Bakgrunden är satsningarna på de två stadsnäten i

Borlänge och Ludvika. Utgångspunkten ligger i medborgarnas och företagens behov. Målsättningen är att satsningen på sikt också ska leda till arbetstillfällen nya i regionen.

IT för att knyta ihop länet

Utgångspunkten för satsningen på Kurbits är de två befintliga stadsnäten i Ludvika och Borlänge. Utifrån dessa syftar Kurbits till knyta hela att samman Dalarna. Nätet i Borlänge är ett exempel på samverkan mellan stor teleoperatör och kommun. en en

Dalarna har traditionell struktur med industri i omdaning. en tung Ett antal världsledande företag finns i länet, t ABB, Stora, SSAB huvudkontoren för ex samt Banverket och Vägverket. Investeringar hos dessa aktörer ökad produktion ger men leder till färre arbetstillfällen. Kurbits-projektet fokuserar därför på utveckla att möjligheterna med arbete och utbildning på distans för därmed skapa att nya möjligheter till arbete i regionen. Styrkan i industrisamhället riskerar bli att en svaghet i och med den samhällsförändring sker i dag. som

En viktig utgångspunkt i projektet är att tjänster inom underhållning, arbete, t ex sjukvård delvis ska kunna hanteras via IT. Idag finns det många i länet inte alls som nyttjar tekniken. Regeringens uppgift är att motverka utvecklingen av ett tvåtredjedelssamhälle. Därför är det viktigt att Kurbits når alla. Den treberzta strategin inom Kurbits handlar om att öka kunskapen tekniken, öka tillämpnirgarna och om ge tillgång till de nödvändiga tjänsterna. Via dessa tre delar skapas infrastruktur en som ska vara öppen för flera operatörer, vilkas kompetens kommer Dalarna till godo.

Bred förankring hos aktörerna

Förankringen hos organisationer, storföretag, landsting, högskolan, kommuner och medborgare tar lång tid är viktig del i utvecklingen Kurbits. men en av Samverkan

mellan dessa olika grupper år förutsättning för att projektet ska lyckas Förhopp-

en ningen var från början att projektet skulle komma igång under våren 1998 och alla att i Dalarna skulle ha tillgång till tjänsterna år 2002.

Organisationernas samverkan sker via IT-rådet, har två

som referensgrupper: en för

IT-pedagogisk utveckling och för den tekniska strukturen. IT-rådet Dalarna en i är

Erfarenheter från hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

företrädare från näringsliv, länsstyrelse, kommuner, landsting, sammansatt av högskolan m fl.

pågår i 24 kommuner, fem landsting och lika många Mål 2-arbetet i Bergslagen arbetar inom området eller tangerar det. Arbetet bedrivs i en högskolor som antingen arbetar med bl näringslivsfrägor, utbildning, miljö intresseförening där sex grupper a

har gjort nulägesanalys IT-infrastruktur i Bergslagen 1996.

och turism. En grupp en av agenda för Bergslagen. Förutom nulägesanalysen Denna analys har resulterat i en fram IT-strategi och uppskattat sina utvecldingsbehov. har varje kommun tagit en

IT-lyftet Bergslagen

begränsar IT-användningen i Bergslagen: kostnaden för Det finns två faktorer som kommande tjänster samt bristen på kompetens. Den operatör som befintliga och når 24 kommuner med 400 000 invånare och totalt 23000 etablerar sig i området står till förfogande, bl EU, ska subventionera företag. De medel som a genom under femårsperiod. Tjänsterna ska produceras i kostnaden för tjänsterna en vilket leder till etableringar och kompetenshöjning kommer regionen Bergslagen, att upphandla tjänster driver vi utvecklingen framåt i till nytta. Genom att gemensamt Bergslagen

för använda tjänsterna i nätet ska ligga under Målsättningen är att kostnaden att

näringslivsenheterna har företagen i varje kommun tagit fram

storstadstaxan. Genom kommer finnas med i den kravspecifikation som lämnats. tjänstepaket som att det kostar mindre att utveckla befintliga företag i regionen än Utgångspunkten är att företag. I längre perspektiv kan detta även leda till att satsa på etablering av nya ett nyetableringar och ökat nyföretagande.

IT-nät är förutsättning för att sysselsättningen ska öka i regionen. Bergslagens en medför många arbetstillfällen och kompetensen höjs på

Tjänsteupphandlingen nya

de tjänster skapas med hjälp distansarbete och olika områden genom som av distansutbildning. Kommer inte jobben till kan vi komma till jobben. oss,

till Janne Dicander

Frågor

Vilka erfarenheter har hittills framkommit av arbetet

arbetet mycket viktig för projektets framgång. Den har Förankringsprocessen i är tidskrävande än vad väntat från starten. En annan också varit mer som var erfarenhet samverkan mellan organisationer är viktig. är att

Finns det anledning att avvakta med infrastruktursatsningama

finns anledning att avvakta. En liknelse kan göras med Domnarvets Det ingen fanns 100-tals hyttor. Tekniken liknade den som används inom Järnverk där det 1978 Idag finns det 100-tals kompetens och tekniker som kostar stora IT i dag. servrar,

Erfarenheterfrån hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

resurser och alldeles för lite används för verksamhetsutveckling. Genom

att sammanföra allt detta i ett antal centrala funktioner, uppnås stordriftsfördelar och möjligheter till utveckling verksamheten. På lyckades av samma sätt Domnarvets Järnverk effektivisera sin verksamhet. På sikt behövs centrala kraftverk eller centrala nät som distribuerar kunskap och information.

Eifarenheter från hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

Västerbottensmodellen

K-G Abramsson, Vilhelmina kommun och AC-Net

Roland Lundqvist, AC-Net

satsning pä ett regionalt nät för Västerbottens län. Uppbyggnaden av AC-Net är en första hand på lokala satsningar. Näringslivet är en mycket

infrastruktur baseras i

liksom de 15 kommunerna, landstinget, länsstyrelsen, viktig partner i projektet, Riksorganisation och Svenska arbetsgivarföreningen. Totalt satsas det Företagarnas 20 miljoner kronor på projektet.

Bakgrunden till satsningen

inventering för att över infrastrukturen för data I Västerbotten gjordes år 1994 en se lokalt och regionalt. Det visade sig att det fanns såväl lokala och telekommunikation användes kommunerna och landstinget. Näten hade olika som regionala nät som av kapacitet och med att använda dem oklar i organisationerna. nyttan var

då för få till stånd struktur i länet. AC-Net startades att en gemensam lokala byggdes kunna anslutas till den regionala Fortsättningsvis skulle nät som upp samarbete drogs igång mellan de 15 kommunerna i länet samt infrastrukturen. Ett Riksorganisation. Länsstyrelsen samt aktiva föreningar landstinget och Företagarnas är också intressenter inte med i bolaget AC-Net. men

Målgrupper för AC-Net

för satsningen är näringslivet, skolan och den offentliga De viktigaste målgrupperna

regionalpolitiska propositionen kommer utbild-

förvaltningen. Enligt den senaste fortsättningen, vilket i Västerbotten kommer att innebära ningen att stödjas även i distansutbildning. Det krävs ökade ansträngningar för att få fortsatta satsningar på till Den största svårigheten är att få olika delar av fler företag att ansluta sig nätet. offentliga förvaltningen att samarbeta för att undvika kortsiktiga lösningar som den den verksamheten. Det har visat sig att flertalet endast är avsedda för egna vill nyttja AC-Net. De kommer istället att bygga upp myndigheter i regionen inte

egna nät.

Beskrivning verksamheten av

hand för bygga infrastrukturen i länet. AC-Net verkar i första att upp också viktig del den ligger inte inom AC-Nets

Tjänsteutvecklingen är en men

och näringslivet uppmuntras till att satsa på huvuduppgifter. Kommunerna i AC-Net har också fått viktig roll som utvecklingen av tillämpningar nätet. en olika Genom att sätta kvalitetsstämpel på en produkt upphandlare av tjänster. en standard garanteras, vilket förhoppningsvis ökar eller en tjänst kan en viss förtroendet och aktiviteterna inom AC-Net.

Erfarenheter från hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

AC-Net har skapats för att öka kunskapen tekniken och tillgängligheten om till infrastrukturen. Genom samverkan ska nätet hålla hög kapacitet en och flexibilitet. Kostnadseffektiviteten är viktig målsättning. en annan

I dag körs 2MB i nätet och redan inom kort kommer den kapaciteten att vara för låg. Nätet används framför allt på telesidan med 200 000 mobiltelefonsamtal upp emot

per kvartal. Från Mål 6 kommer medel för utveckling

på lokal nivå, vilket leder till en utbyggnad av stadsnätet i många kommuner. Resultatet hittills lägre kostnader är och ökad anslutning .

Frågor till K-G Abramsson och Roland Lundqvist

Ni har medvetet avstått från att arbeta med tjänsteutveckling, stämmer det

Det har varit en medveten strategi att överlämna utvecklingen tjänsterna till av näringslivet och på så sätt få dem aktiva i utvecklingen av nätet.

Har ni medvetet valt att prioritera näringsliv, skolor och offentlig förvaltning Ligger medborgarna utanför ert intresse

Än så länge är den prioriteringsordningen riktig. Dock finns antal platser där

ett vi har kopplat mot kabel-TV-nätet upp oss som ett stort antal privatpersoner kommer åt. En erfarenhet är att arbetet med att förankra nätutvecklingen hos företagen underskattas. Att få företagen att ansluta sig har visat sig vara en långdragen process.

Erfarenheter från hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

utveckla elektronisk infrastruktur och samtidigt främja Hur en god

konkurrensen

Peter Dahlström, STUNS

för samarbete mellan universitet och näringsliv. STUNS

STUNS är en stiftelse

IT-sekretariat åt Mülardalsrüdet, ett samarbetsorgan för fungerar också som Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och regionala utvecklingsfrågor i i Uppsala län under STUNS. Uppsala

Uppsala län. Sedan 1989 finns ett IT-I-"orum

infrastruktur och verkar

har tidigt arbetat för att utveckla en informationsteknisk

denna samverkan med marknadens aktörer. för en vidareutveckling av genom nu

Framtida elektroniska nät och tjänster

regional Internet-påfart, sjösattes år 1994 och avslutades den Projektet Nätverk-C, en hunnit ifatt projektet och förutsättningarna hade 2 april 1998. Konkurrensen hade därmed förändrats. Nätverk-C levererades Telia och Udac, ett bolag ägt av Bure. av

År Framtida elektroniska nät och tjänster i Uppsala län. 1996 startades ett nytt projekt,

kompetenshöjande aktiviteter med inriktning mot små-

Detta projekt omfattar olika utbyggnad infrastruktur. Det är viktigt att klargöra hur nät- och företag samt av gestalta sig i framtiden och ställa detta mot dagens

tjänsteutbyggnaden kommer att

sådan betraktelse måste erfarenheter också dras av hur operatörerna situation. I en verkar på marknaden i dag och hur det kommer att se ut i framtiden.

Utan stödmedel måste regionen fokusera starkare

framtiden mycket tid åt att bevaka hur villkoren för elek- STUNS måste i ägna eftersom relativt stora skillnader föreligger. I troniska tjänster ser ut i hela regionen, välja tjänsteoperatör för telefoni och Internet, men utanför Uppsala kan medborgaren tullarna minskar den möjligheten.

Mälardalsregionerna i stort sett saknar stödmedel för regional Eftersom Uppsala- och tyngdpunkten ligga på visioner, mål och strategier samt utveckling, måste egna marknadens aktörer. Mycket arbetet börjar med att aktivera överläggning med av mindre kommunerna, och utveckla den befintliga olika parter, framför allt de upphandling skall bara tillgripas förhandlingen inte infrastrukturen. Gemensam om ger önskat resultat.

Neutrala noder och konkurrens

och den svenska regeringen har beslutat om en avreglering av Såväl G7 som EU telemarknaden. Marknaden kan följaktligen inte enbart bestå av en tjänsteoperatör. neutrala noder kan föra de olika Det är således viktigt med som samman och Detta är centralt för att få ut tjänsterna utanför de större operatörerna näten. och villkor. Det möjliggör i sin tur samutnyttjande av orterna till vettiga priser

Erfarenheterfrån hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

nätstrukturen och gemensamma tjänster. Noder kommer behövas att både på regional och lokal nivå.

Någon form regional organisation behövs, av men inte nödvändigtvis ett regionalt nätbolag. Det kanske bättre att använda sig någon vore av form av regionala

elektroniska lünstrañkbolag, där kommuner och landsting skulle ha

en tung roll. Hit skulle även staten kunna kanalisera sitt stöd till utvecklingen i respektive län. Det

elektroniska länstrafikbolaget skulle även kunna ha till

uppgift att arbeta med

strategi, planering och samverkan samt etablera och driva neutrala

regionala och kommunala noder. Detta öppnar för möjligheterna för staten att in med direktiv om samverkan mellan statliga myndigheter, landsting och kommuner.

Frågor till Peter Dahlström

Vilka centrala beslut skulle Du önska från regeringen

Alla statliga myndigheter borde få direktiv om att noggrant pröva möjligheten att samverka regionalt med sina infrastruktur- och IT-satsningar.

Vilken är den viktigaste erfarenheten STUN S har från satsningen på Nätverk-C

Att i ett tidigt skede satsa tillsammans med operatörer som ser utvecklingspotentialen för att sedan stimulera till fungerande marknad en med flera tjänsteoperatörer som utnyttjar en gemensam elektronisk infrastruktur. Kompetensen måste byggas kring elektroniska nät och tjänster hos såväl upp regionala som kommunala aktörer.

Erfarenheter från hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

Tekniken bra innehållet viktigare

-

Göran Ledell, MIC

MIC står för Mid Sweden Information Center och ür ett utvecklingsbolag med bas i Sundsvall/Timrå. Infrastruktur för IT är inte MICs huvuduppgift, i stället fokuseras

verksamheten på utveckling av applikationer och tjänster. Infrastrukturen är

ointressant det inte finns något att använda den till. Tjänsterna förutsätter dock

om

ofta en god infrastruktur.

Initiering av kommersiellt gångbara projekt

Sedan januari år 1997 har Sundsvall ett ADSL-nät som drivs av Telia. Utifrån detta arbetar MIC med att initiera kommersiellt gångbara projekt, som sedan drivs av kommersiella aktörer. MIC är organiserat ideell förening där alla medlemmar som en har röst. initiativtagare är de två kommunerna Sundsvall och Timrå tillsammans en med Mitthögskolan och Telia.

Snabbheten är viktig för MIC. När Stockholm startar något är det alltid mer intressant på grund dess läge och storlek. Därför måste Sundsvall alltid vara av snabbare, erbjuda något unikt och beredd att ta risker och våga misslyckas. I vara verksamhetens idé ligger också att oberoende stöd. Projekten måste vara vara av kommersiellt gångbara utan stöd, vilket hänger samman med ambitionen att vara snabb. Att aktivt söka stödfinansiering tar för mycket tid och bromsar upp tempot i arbetsprocessen.

Kunskapsspridning om IT

En viktig uppgift för MIC är att missionera om IT. Det bör framgå att det finns att tjäna på IT. För att informera och sprida kunskap om möjligheterna med pengar IT använder MIC sin hemsida, som dock är dåligt uppdaterad på grund av resursbrist. De anordnar också konferenser och ger med jämna mellanrum ut en tidning.

MIC bedriver seminarieverksamhet och kompetensutveckling i samarbete med Mitthögskolan. En betydelsefull arbetsuppgift är att få studenterna på Mitthögskolan att stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning. I dag exporterar Mitthögskolan fler studenter än vad tar in. Ett projekten går ut på att ordna examensarbeten man av till studenterna för att de ska få kontakt med det lokala näringslivet. Efter examensarbetet försöker MIC uppmuntra studenterna att skapa företag eftersom nya alla examensarbeten inte alltid leder till anställning.

Projekt med olika inriktningar

Ett annat projekt är Vård utan tråd, som framför allt går ut på att förbättra kvaliteten inom hemvården. Ca 60 vårdassistenter försågs med Nokia 9000 för att förbättra en

Erfarenheterfrån hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

tillgängligheten. Efter försöksperiodens slut önskade merparten projektdeltagarna av behålla mobiltelefonerna ett exempel på hur snabbt vänjer sig vid rutiner. - man nya IT är inte lösningen på äldreboendets problem, men den kan förbättra villkoren på många sätt.

Ett sätt att öka användningen av IT och dessutom stärka den demokratiska förankringen är satsningen på multimediakiosker, ett exempel på vad kan göra man med hjälp av bredbandsteknik.

Samarbete och ledarskap

MIC arbetar med att utifrån en idé hitta kommersiell medspelare och sedan en utveckla modeller, ofta tillsammans med studenter från Mitthögskolan. Ett exempel på detta är att hitta modeller för flexibla tjänsterum och flexibelt lärande, till som skillnad från distansarbete och distansutbildning är flexibelt i såväl tid som rum.

Avslutningsvis kan sägas att det alltid är viktigt att utgå från den lokala situationen, att gräva där du står. Personligt är också ett måste, att verkligen brinna engagemang för projektets idé.

Frågor till Göran Ledell

Vilka är proj ektfinansiärerna

Grundidéen är att ta initiativet till projekt. Innan projektet startar ska det vara glaskart Vem som äger de kommersiella rättigheterna när projektet är slut. Den som äger rättigheterna får också stå för den största kostnaden. I näthandeln är det livsmedelsjätten, i Vård utan tråd är det två kommuner och Telia.

Ni verkar vara lite rädda för att få pengar utifrån, hänger det med en samman rädsla att förlora den inre drivkraften

Risken finns naturligtvis att den drivkraften skulle förlorad, det är inte men troligt. Vi skulle ha lika ont med ändå, fast på nivå. pengar en annan

Erfarenheterfrån hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

Optiska motorvägar ger sjukvården nya möjligheter

Lars Hedberg, Stokab

Stokab ür ett kommunalt bolag ägs AB Stadshus, Stockholms stad och som av Stockholms läns Landsting SLL, med Stockholms stad som majoritetsügare. Bakgrunden till satsningen på SLL-net är dels vilja att pengar och dels det en spara ökade behovet ür resultatet den ökade användningen av telemedicin. Med som av detta grund är Stokabs huvudsakliga uppgift att förse Stockholms lün med ett som fiberoptiskt nät. -

En historisk tillbakablick

Redan år 1922 kunde anställda i handelsflottan ringa Sahlgrenska sjukhuset för rådgivning de fått i År 1968 började EEG och EKG skickas i telenätet om t.ex. ont magen. och år 1988 det möjligt att överföra digitala bilder. Därefter har det inte hänt var mycket inom utvecklingen telemedicin. Det kan dock konstateras att telemedicin av är tung applikation kräver stor kapacitet för överföring av information. en som

En optisk nätstruktur i Stockholms län

Stokab kommer att bygga en optisk nätstruktur i Stockholms län. I dag når nätet ut till 14 kommuner. SLL kommer att använda det nät som Stokab bygger och samtidigt alla sjukhus, större vårdcentraler och andra inrättningar som de uppmanar har kontakt med att också nyttja nätet. Stokab har hittills investerat en halv miljard i Stockholm och ska under år 1998 investera ytterligare ca 250 miljoner kronor. Stokab kommer under år 1998 att generera ett positivt resultat.

Regionnätet kommer att i en ring runt Stockholms län. Den konventionella telefonins tid är förbi och allt fler kommer att använda nätet. Detta inkluderar i framtiden även Telia och stora kabel-TV-bolag. Allt kommer att utgå från ett antal nod- eller kopplingspunkter. Det finns tankar inom Svenska Stadsnätsföreningen att tillsammans med Banverket erbjuda möjlighet att knyta ihop universitet och högskolor i Sverige via kommunala nät. Detta skulle leda till öppen alternativ en infrastruktur. I dag är drygt 50 kommuner anslutna till Svenska Stadsnätsföreningen.

Fiber är en investering för framtiden

I dag har Telia 80 procent marknaden och de övriga ca 35 operatörerna tävlar ca av de resterande marknadsandelarna. Få dessa operatörer har möjlighet att lägga om av nät. För att stimulera konkurrensen finns således behov av ett neutralt egna alternativt nät. Meningen är att nätet ska nå ända ut i skärgården. Möjligen kommer radiolösning, vilket tidigare visat sig bra lösning i skärgårdsmiljöer, att en vara en täcka den sista biten.

igêrfflrgenlrgeteráfrânhearingarna: IT och den regionala infrastrukturen W

Erfarenheten säger att det läggs för lite fiber och att alla trånga sektorer måste säkras. I dag ligger kostnaden inte främst i själva fiberkablarna i kanalisationsutan snarare och grävarbetet. Det lönar sig alltså att lägga lite extra fiber för att säkra ner kapaciteten. En satsning på fiber borde snarast likställas med att sätta pengarna på banken, då den tekniska utvecklingen gör att det går att öka kapaciteten i våra fiber.

Frågor till Lars Hedberg

Ofta efterfrågas ett heltäckande nationellt nät med access för skolor, företag och kanske t 0 m hushållen. Varför sker inte detta

Det är en kostnadsfråga. I Stockholms stad kostar det 1 500-2 000 kr / meter att lägga kablar, 3 000 kr / meter i Gamla stan och 300 kr / meter ute på en Vanlig åker. Stokab tar t ex hand om Stockholms län och har åtagit sig att vara klara med 25 kommuner år 1999. I dag har Stokab grävmonopol innanför tullarna och markavtal med de flesta kommuner i Stockholms län.

Erfarenheter från hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

Framtidens IT-nät i Norrbotten

Kent Forss, IT Norrbotten Anders Sjödin, IT Norrbotten

IT Norrbotten ägs av tre grupperingar; Företagarna, ALMI och Handelskammaren är

en, länets kommuner, utom Arjeplog är den andra, den tredje är landstinget. Aven

länsstyrelsen och universitetet finns med som intressenter. IT Norrbottens breda

förankring i länet har visat sig vara en stor tillgång. IT ses som en möjlighet att minska de geografiska nackdelarna för Norrbotten och förbättra förutsättningarna för arbete och utbildning i länet.

IT kan minska den geografiska betydelsen

Idag arbetar 4 000 personer i Norrbottens nya basindustri, IT-branschen, varav 2 500 i Luleå. Norrbottens geografiska läge och de långa avstånden utgör ett problem för länet. Genom att satsa på nätutbyggnad kan länets kommuner och företag få samma möjligheter storstäderna. Den infrastruktur byggs är dels ett ATM-nät, med som som noder i varje kommunhuvudort, dels ett ISDN-nät för 95 skolorter i länet. Arjeplog är den enda kommun som inte är delaktig i lT-Norrbottens satsning.

Målsättningen för IT-Norrbotten är att tillgång till avancerad infrastruktur ska bidra till ekonomisk tillväxt, utveckling arbete och näringsliv samt överbrygga avstånd. av Norrbotten ska framstå Sveriges bästa län för IT-baserad verksamhet. som

Även telefoni kan förmedlas via nätet. Stora vinster finns att göra på IP-telefoni inte bara mellan kommuner utan även inom kommuner. En förstudie i Haparanda och Overtorneå visar på en rad fördelar.

Att överbrygga distansproblemet nyckelfråga för IT-Norrbotten. Norrbotten är en utgör 25 procent landets yta och har endast 3 procent befolkningen. Av dessa 3 av av procent bor närmare 2 procent inom radie 5-10 mil från Luleå, Boden, Piteå och en av

Älvsbyn. IT-Norrbottens utvecklingsmotor för spjutspetsteknologi

idé är att vara en och projekten ska hela tiden affärsdrivna. Verksamheten fokuseras på företag vara och företagare, vilket ska gagna befintliga företag men även skapa nya IT-företag.

Projekt inom IT-Norrbotten

För närvarande pågår ett nära samarbete med Centrum för distansöverbryggande teknik. För att få en lokal förankring arbetar IT-Norrbotten tillsammans med lokala projektledare i varje kommun. Detta ska förhoppningsvis leda till att kompetensnivån höjs ute i kommunerna. Verksamheten samordnas på den regionala webplatsen Norrbotten direkt www.norrbotten.se med ca 40 000 besökare i månaden.

Erfarenheterfrån hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

För närvarande pågår projekt inom följande områden: IT i skolan Medborgarkontor Infrastruktur och teknik Elektronisk handel Kompetensutveckling för distansarbete IT för turismnäringen Distansutbildning

Många anser att det satsas mycket pengar på IT-området, men det är viktigt att se detta i ett övergripande perspektiv. Totalt satsas det 160 miljoner kronor på IT- Norrbotten, varav ca 100 miljoner går till infrastrukturen och 60 miljoner till projekten. En jämförelse med väg- eller järnvägsbyggen visar snarare att det borde kunna satsas ännu mer på infrastruktur för IT.

Frågor till Kent Forss och Anders Sjödin

På vilket sätt kan enskilda medborgare dra nytta av satsningen som IT-Norrbotten gör

Framför allt via satsningen på medborgarkontor och ISDN men även indirekt via utbyggnaden av infrastrukturen.

Ni sitter nu med ett avtal med Telia. Vilka möjligheter finns att efter avtalstidens slut välj a en annan leverantör

Det beror mycket på hur teknikutvecklingen kommer att se ut. Det kan komma nya typer av radiobaserade systern som kanske helt förändrar förutsättnin

Erfarenheter från hearingarna: IT och den regionala infrastrukturen

Paneldiskussion

Dagen avslutades med paneldiskussion under ledning Gunnar Hedborg från ITen av kommissionen. Paneldiskussiønen kretsade i huvudsak kring dagens huvudtema IT-

infrastruktur utifrån olika perspektiv. Glesbygdens möjligheter, resursan-

vändningen och vikten att stimulera konkurrensen på operatörssidan var några av av de frågor som berördes.

Ordförande: Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

Deltagare i panelen: Peter Dahlström, STUNS Janne Dicander, Borlänge kommun Kent Forss, IT-Norrbotten Lars Hedberg, Stokab Lars Johansson, Entrom Göran Ledell, MIC

0 Tillvarata den lokala initiativkraften

Det görs mycket ute i kommunerna inom IT-området, men infrastrukturen skulle kunna komma till bredare användning. Det finns exempel på företagarföreningar en och lokala utvecklingsgrupper som arbetar med kompetensutveckling och att fånga upp lokala initiativ.

Ett bra sätt att ta till vara den lokala kreativiteten, utan att försöka styra den, är att som i Blekinge ge medborgarna möjlighet att prova på tekniken i datastugor. I framgångsrika regioner har det visat sig att den lokala initiativkraften inte bara är värdefull utan en förutsättning för utveckling.

0 Fiberkommunikation som public-service

Det anses bra att satsa på fiberkommunikation så långt ut i länet som möjligt. I glest befolkade eller svårtillgängliga områden kan radiokommunikation vara att föredra den sista biten. Staten borde här göra en insats. Genom att hänvisa till post- och telelagen vad är public-service skulle avsevärt högre krav kunna ställas på om som operatörerna.

0 Stimulera konkurrensen

Det är viktigt att konkurrens mellan operatörerna stimuleras. Detta är ett område som behöver bearbetas ytterligare. Konkurrenssituationen ser idag helt olika ut i olika delar av landet. Storstadsregionerna har en betydligt mer konkurrensutsatt marknad än de mer glest befolkade regionerna. För att motverka detta skulle en organisation motsvarande Banverket kunna etableras. ROT-bidrag skulle kunna vara ett komplement för att stimulera konkurrensen i glest befolkade områden.

Erfarenheter från hearzjjtgqrpa:IT och diegirggqøgqlq infrastrukturen

Staten bör samordna sitt ägaransvar när det gäller infrastrukturen. Telia, Banverket, Svenska kraftnät och Teracom borde tillsammans diskutera ansvarsfördelningen och sedan föra ut det i regionerna. Det saknas även en massiv kompetensutveckling med inriktning på affärsutveckling med hjälp IT, något som många småföretag beav höver. Det bör även satsas på elektroniska länstrafikbolag för att bygga upp neutrala noder och kanalisera ROT-bidraget till kommunerna.

0 Kompetensutveckling

Någon form av central kunskap i form av en statlig kompetensbas efterlystes från många håll, inte minst i upphandlingsfrågor. Det är även dags för ett Folkrörelseprojekt för IT. Precis som det en gång beslutades att alla i Sverige skulle lära sig att läsa, skriva och räkna, är det idag viktigt att öka kompetensen inom IT-området.

0 Resursanvändningen

Det är på tiden att Sverige genomför satsning på IT-infrastrukturområdet en liknande den som gjorts på järnvägar. Det är bättre att överdimensionera nu så att landet står redo för nästa fas. Kostnaden ligger i att gräva för fibern. Bredband till samtliga hushåll, skolor och företag skulle kunna vara nästa fas. Man skulle kunna underlätta Internet-handeln via skattelättnader, vilket skulle göra Sverige till ett föregångsland på området elektronisk affärsverksamhet. Det viktigaste är att stimulera utveckling och tillämpning av tjänster. Det behövs bilar som utan byråkratiskt krångel kan köra på de elektroniska motorvägarna.

0 Möjligheter för företagare i glesbygden

Den nya tekniken öppnar helt nya möjligheter för företagare i t ex Norrbotten att konkurrera på villkor företagare i Stockholm. Många mindre företag får samma som möjligheten att via Internet nå ut till en större marknad än vad som annars skulle vara möjligt. Detta förutsätter att kostnaderna för att nyttja tekniken är lika över hela landet. Det är naturligtvis även en kompetensfråga, vilket kräver en del insatser. Det är viktigt att detta sker på de små och medelstora företagens vilkor. Det handlar inte främst om ökade resurser utan klarare målstyrning. Landsbygden kan även komma att få en fördel, då fritiden får en Viktigare roll i valet av boendeort.

Avstånd har kommit att bli fråga tid än om det geografiska avståndet. mer en om Jämför t ex hur långt en Stockholmspendlare kommer på två timmar och vilka avstånd det går att tillryggalägga i Norrland på samma tid. Samtidigt är det viktigt att inte se IT som den stora och enda frälsningen från den definitiva urbaniseringen. IT är en av de faktorer som kan underlätta glesbygdsutvecklingen, men tekniken kommer inte att lösa detta av sig själv. Det kommer alltid att behövas goda idéer som skapar tillväxt och arbetstillfällen. IT kan dock vara ett bra hjälpmedel för att ta till vara dessa idéer.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning I ett medelför regional utveckling av

3.3 Ökad användning IT, ett medel för regional utveckling

av

Vänersborg, 30 mars 1998

Ordförande: Göran Svensson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län

U

tfrååzge:

Ulla IT-kommissionen Christer Asplund, EuroFutures AB

Sammanfattning

Inledning Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

Den ädla konsten att bredd på IT-anvündandet Christer Asplund, EuroFutures AB wwweurofuturesse

Ängelholms Kabel TV en viktig förutsättning för kommunens utveckling

-

Ian-Erik Simre, Angelholmshem och Ängelholms Kabel-TV

Kan Internet öka lönsamheten för småföretag Kenneth Johansson, Smelink www.smelink.se

Samarbete över gränserna öppnar för nya kreativa lösningar i Karlskrona-Ronneby Lisbeth Sager, Karlskrona kommun www.allians.org

Artificiella nütver och Tankeverket i en traditionell industribygd

Rolf Lundell, Skövde kommun Ingi Jonasson, Högskolan i Skövde Mette Ström, Tankeverket www.skovde.se

Lokala informationscentra i ett gemensamt kompetensnütverk

Lennarth Bernhardsson, RIV-projektet www.fyrbodal.net

ACTION Assisting Carers using Telematics Interventions to meet Older person s - Needs Lennart Magnusson, Vårdhögskolan i Borås www.hb.se/ action/

Paneldiskussion

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning av IT, ett medel för regional utveckling

Sammanfattning

Hearingen Ökad användning IT, ett medel för regional utveckling belyste området av utifrån sex exempel från olika platser i landet. I samtliga fall påpekas vikten av ett bredare perspektiv för satsningar på IT. Det är viktigt att IT i framtiden når ut till den breda massan, tillgängligheten får inte begränsas till ett fåtal grupper. Satsningarna på en bredare användning genomförs på olika sätt.

Ängelholm har valt att nå ut till hushållen med hjälp av det kommunägda kabel-TV-

nätet. Projektet Smelink, erbjuder Sveriges små och medelstora företag utbildning och tillgång till en webbplats med länkar till strategiskt viktig information. I Karlskrona- Ronneby ska projektet Tjänster utan Gränser nå ut till samtliga hushåll i kommunerna med flertalet attraktiva erbjudanden på fT-området. Kreativt Center Skaraborg satsar på näringslivsutveckling med hjälp IT och hoppas i framtiden skapa en bredare av bas av småföretag inom information och datakommunikation.

RIV-projektet vänder sig till småföretag, skolor och offentlig förvaltning. Genom en stor satsning på uppbyggnad infrastruktur och etablering av lokala av informationscentra ska dessa grupper få stöd och hjälp i sin IT-användning. ACTION slutligen, vänder sig till så preciserad målgrupp som anhöriga som vårdar sina en gamla i hemmet. I detta projekt vill man visa hur lT kan användas för information och kommunikation mellan vårdinrättningar och hemmet för att underlätta vården och stödja den anhörige.

Framtidsvisionen för samtliga projekt är att IT når ut på bredden i samhället och att alla målgrupper får en ökad kompetens och ett ökat intresse för användningen av tekniken. Ett frågetecken som kvarstår rör den långsiktiga finansieringen av verksamheterna efter projekttidemas slut. Det finns en risk för att projekten inte hinner uppnå tillräckligt stor kritisk och att överlevnadsförmågan därmed en massa försvagas.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning I ett medel för regional utveckling av

Inledning

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

Någon har gång sagt att planera IT-området, det iir att skjuta ett rörligt mål. en som För ungefär ett år sedan genomfördes intervju med de tekniska ledningarna på en Sveriges stora telekomföretag. Syftet med intervjuerna var att försöka få grepp om framtidsfrågorna: Hur kommer utvecklingen att se ut om några år Det visade sig att ingen med bestämdhet vågade säga någonting utvecklingen i ett längre om perspektiv än 12 månader.

Man kan då fråga det överhuvudtaget finns någon mening med att planera sig om och upprätta strategier på IT-området. Svaret på den fråga är det är t.o.m nödvändigt. Antingen sätter sig med i kors och vad som händer man armarna ser och så får det bli det blir eller så aktivt i frågorna för att på ett som tar man tag konstruktivt sätt försöka dra nytta av de möjligheter som IT erbjuder.

Däremot bör sättet att planera förändras. Det är inte möjligt att använda samma tillvägagångssätt tidigare. Den tidens accelererande utvecklingstakt kräver som nya sätt att hantera den strategiska planeringen. Det gäller att redan från början nya planera för förändring, lyhörd och korrigera kursen allt eftersom förutsättvara ningarna förändras. Lyhördhet och flexibilitet, är två nyckelord för framtiden.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning av IT, ett medelför regional utveckling

Den ädla konsten att få bredd på IT-användandet

Christer Asplund, EuroFutures AB

Många kommuner och regioner i dag IT möjlighet till att vända ser som en en

negativ befolkningsutveckling och skapa fler arbetstillfällen. möjligheter

IT ger nya

till att skapa ett attraktivt klimat det finns ett antal faktorer att beakta. Dessa

men

faktorer kan sammanfattas under begreppen drivkrafter och flaskhalsar för bredd.

Målgrupperna sträcker sig från hushåll och företag till skolor. Ett viktigt konstaterande är att framgångsrika IT-projekt ür baserade på ett utvecklat marknadstänkande.

IT ett sätt att påverka flyttningsmönstren -

Den lokala debatten i kommunerna präglas i dag till stor del problem med låg av tillväxt, hög arbetslöshet och en negativ befolkningsutveckling. Under de senaste fem åren har befolkningsutvecklingen i Sverige visat stark koncentration en av flyttningar till storstadsregionerna från glesbygdsområdena i landet. Ca 200 runt om av Sveriges 288 kommuner minskar i antalet invånare. Om trenden håller i sig så kan man i några kommuner tala om att antalet invånare halveras på 10-20 år. I detta klimat är det inte så underligt att många kommuner ser en möjlighet att utnyttja IT för att påverka flyttningsmönster och samtidigt göra den kommunen egna attraktivare för företagare och boende. -

Drivkrafter för bredd

Den första och nästan triviala drivkraften för att få bredd på IT-användandet är själva tillgången till informationsteknik. Människan är i dag omgiven av olika tekniska apparater som ses som självklara. Avregleringen håller också på att få stor betydelse för ansatserna att sprida användandet IT. Många aktörer slår sig in på av nya marknaden för att testa modeller och lösningar vilket i sin tur öppnar för ökad nya dynamik. En viktig drivkraft är vidareutvecklingen värdeförädlade annan av

informationstjänster, som ofta är Internetbaserade. Ett intressant exempel är SAS som

nu bedriver auktioner av internationella flygbiljetter på Internet. Till första auktionen

hade företaget räknat med 3 000 besökare. Det kom hela 26 000.

En allt mer mobil och lätthanterlig teknisk utrustning innebär bl a att gränserna mellan arbetsplats och bostad luckras vilket ställer krav på tekniken och upp, nya tjänsteutvecklingen. Ytterligare en drivkraft, som egentligen är övergripande en faktor för hela utvecklingen, är jakten på ökad produktivitet.

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning av IT, ett medelför regional utveckling

Flaskhalsar för bredd

Det finns dock antal flaskhalsar bromsar breddansatsema. Exempel på ett stort som sådana flaskhalsar är brist på ledarskap, revirtänkande inom och mellan organisationer, osäkerheten den tekniska utvecklingen samt en för liten kritisk om Frågan är hur den kritiska på sikt ska kunna säkerställas när massa. massan projekten ofta har allt för kortsiktiga finansieringslösningar. Det finns en risk för att

vi utvecklar små och kostsamma IT-öar.

Hushåll, företag och skola är viktiga målgrupper

För att skapa verklig bredd på användandet IT kan ett antal parametrar som en av vänder sig till de olika målgrupperna i region radas Företagen i regionen är en upp. viktig målgrupp. För få regionens företag att använda Internet gäller det att en att fokusera på konkret affärsutveckling. En huvudmålgrupp skulle vi ytterst annan kunna kalla Bas-Greta, här får personifiera hushållen i regionen.. För hushållens som del handlar det till del få ökad tillgänglighet till relevant lokal och stor om att en regional service. Det är viktigt att skapa något nytt och Värdeförädlande vilket gör att Bas-Greta och hennes närmaste service-kontakter normalt representerade av lokala företag och kommunen blir lockade att använda tekniken i olika - av vardagssammanhang. Destinerade insatser för skolorna är också viktiga för att få en bredd i användningen tekniken för framtiden. Satsningen bör vara inriktade på av både elever och samtliga, inte bara de redan övertygade och kunniga, lärare.

En regional samordning infrastrukturen är viktig för att uppnå samlad och av en koncentrerad satsning. Ett förslag från tidigare hearingar är elektroniska länstrafikbolag koordinerar de informationstekniska satsningarna på infrastruktur i länet. Ett som sådant länstrafikbolag skulle kunna ha till uppgift att arbeta med den regionala strategin för nätuppbyggnad i hela regionen och olika värdeförädlande insatser i nätet. Någon måste ha kunskap tekniken och ansvaret för att få till stånd en om kritisk massa.

Nya K-samhället i ett IT-perspektiv

Breddsatsningen på IT i kommuner kan sammanfattas i begreppet det K-samhüllet nya i ett I T-perspektiv. Följande sju minnesvärda K kan identifieras:

Kompetensutveckling utgör viktig bas för IT-utvecklingen i en region. Kurbits-

0 en projektet i Dalarna är ett exempel på hur region arbetar med att sprida kunskap en på bred front till medborgare och företag.

Kostnadsattraktivitet, blir viktig faktor när det går att se kostnadsbesparingama 0 en konkret. Det är intressant att höra AC-Net i Västerbotten som berättar om att mer telefoni med hjälp datakommunikation kraftigt kan reducera kostnaderna. av

Kombinationsejfekter blir allt vanligare där kommunala verksamheter samarbetar

0 med hjälp IT. På småländska höglandet har Eksjö kommune och turistbyrån av

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning av IT, ett medel för regional utveckling

öppet dygnet runt med hjälp ett gemensamt telesystem. Detta har fått kraftiga av genomslag på marknaden. Nya kombinationer gör att traditionella verksamheter kan ifrågasättas.

0 Kundorientering måste säkerställas för att klara IT-projektens långsiktiga över-

levnad och finansiering. Flera lokala energibolag har t sett det viktig ex som en kundservice att erbjuda värdeförädlande IT-lösningar.

0 Kompletta paket med hög ambitionsnivå kan öppna för brett genomslag. I

ett Blekinge är ambitionen att skapa ett plattform på Internet där i princip gemensam alla erbjudanden i regionen finns samlade så att det blir intressant för Bas-Greta.

0 Katalysator har blivit viktig kommunal roll. Det visar sig kommunerna ofta

en att är initiativtagare till IT-projekten. De lever mitt i problematiken med uppe

befolknjngsutveckling och minskad sysselsättning. Här finns också möjligheter för kommunerna att utöva ett ansvar över utvecklingen.

0 Kommunikationsstrukturen har sina globala och lokala aspekter. I praktiken visar

det sig att kommunerna allt oftare initierar kommunikationsstruktur. en egen Stads- och kommunnät håller på att myntas viktiga begrepp. som

Frågor till Christer Asplund

Tror Du att IT-satsningarna kan bidra till att vända befolkningsutvecklingen i glesbygden

I USA ser man redan i dag att IT-applikationer på rad platser inneburit en en förändring av livsstilar och boendepreferenser. Människor bosätter sig i som glesbygden kan med hjälp IT upprätthålla hög produktivitet. I Sverige har av en ännu inte mycket skett på detta område. Det är förvånande att kommunerna i så liten utsträckning planerat för nya boendemiljöer kan på den förändring som svara av livsstilsmönstret som kommer. Det talas visserligen mycket detta om men

fortfarande fokuseras det mest på företagsetableringar. Bättre boendestrategier skulle

dock kunna vara lönsam satsning för regioner och kommuner Spännande en . förebilder finns i USA och på del trångbodda platser i Europa. en

Ett intressant och belysande exempel är Leksands kommun, för övrigt 1998 som vann års tillväxtpris utdelat av Föreningssparbanken. Där bildar IT ett viktigt element i utvecklingen. Det dominerande är kombinationen mellan IT, kultur och boendemiljöer. Leksand har blivit de få kommuner Mälaren där en av norr om befolkningen ökar. Kommunpolitikerna har upptäckt värdet i att kombinera IT med andra företeelser och därmed skapat ett värdefullt paket på marknaden.

Om tio år kommer med största säkerhet flertalet platser i landet t Leksand, som ex Arvidsjaur och Hörby att ha förstått trenden fullt ut och sett till att krydda sina erbjudanden ytterligare. Men det finns också förlorare. Sverige kommer att bli ett

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning av IT, ett medel för regional utveckling

lapptäcke förutseende och aktiva kommuner och däremellan ett antal kommuner av fortsätter att gå till jörgen Anderson och andra ministrar för att be om ännu mer som stödpengar.

Rapporten IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges lün fick en del uppmärksammade rubriker i Det talades "dödsdömda IT-projekt" och pressen. om att "det kommer bli trångt på projektkyrkogården". Har Du någon kommentar till det

Oron för projektkyrkogården grundar sig till stor del i bristen på kritisk massa. Med samhällsmedel dras det igång mängder med projekt inom ett brett spektrum av områden. När projektmedlen så småningom tar slut efter 2-3 år finns det risk för att projekten saknar kommersiell bärkraft. Marknadsbedömningarna är svaga och många kommer att hamna på den beryktade kyrkogården. Det år å andra sidan viktigt få misslyckas då det finns hel del att lära det också. Det måste finnas att en av utrymme för att testa nya idéer.

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning IT, ett medelför regional utveckling av

Ängelholms Kabel-TV en viktig förutsättning för kommunens

-

utveckling

an-Erik Simre, Ängelholmshem och Ängelholms Kabel-TV

Ängelholm har satsat på att erbjuda invånare och företag Internetuppkoppling via det kommunalågda nätet för kabel-TV. Via Ängelhoms Kabel-TV kan medborgare

och företagare abonnera på Internet till fast månadsavgift. Hittills har 360

en ca abonnemang tecknats. IT ett sätt att utveckla och förbättra servicen i ses som kommunen men också möjlighet till att förbättra samarbetet i regionen. som en

Goda kommunikationer

Ängelholms kommun i nordvästra Skåne handelsstad

är en med goda kommunikationer både traditionellt och modernt slag. Den tidens kommuav nya

nikationsvägar har i Ängelholm etablerats via Ängelholms Kabel-TV AB. Enligt Microsoft ligger Ängelholm i absoluta täten även globalt sett, när det gäller

utvecklingen av Intemet-tjänster i nätet för kabel-TV. Kommunen har drygt 36000 invånare och Kabel-TV når i dag drygt 7 500 abonnenter vilket motsvarar än mer

hälften av hushållen i kommunen. Ängelholms Kabel-TV etablerades för tio år sedan och ägs av tre kommunala bolag: Ängelholmshem, Munka Ljungbybyggen och Ängelholms Energi AB.

Energihushållningssystem och Internet via Kabel-TV nätet

Bakgrunden till Intemetsatsningen att Ängelholmshem ville minska

var driftskostnaderna. Därför installerades ett energihushållningssystem. Fastigheternas undercentraler datoriserades för övervakning och styrning. Det beslutades att informationen från fastigheterna till kontoret skulle gå över nätet för kabel-TV i stället för via Telia. I nätet för kabel-TV går kommunikationen i en riktning från satelliterna ut till den enskilde kunden. Internet-tjänsten krävde kommunikation i båda riktningarna. Det försök utfördes visade sig så säkert och snabbt att som Internet-trafik också kom upp som ett möjligt komplement.

Kommunen hade framfört behov snabb och säker datakommunikation mellan av stadshusets ekonomiska förvaltning och socialförvaltning till respektive brukningsenheter. Det visade sig att det billigt att installera fiberoptiska kablar i de var befintliga kabelrören. Schaktningen och återfyllningen redan betalda. Därmed var var det endast fiberkabeln som saknades. I dag finns 35 anslutningar mellan stadsca

huset, skolor, servicehus, biblioteket Ängelholms och Munka

etc genom Ljungbys tätorter. Projektering pågår för att förbinda övriga tre tätorter med fibernätet. nu

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning IT, ett medel för regional utveckling av

Kostnader för Internet via kabel-TV-nätet

Sedan den första trevande starten för två år sedan finns det nu ca 360 abonnemang ca uppkopplade till Internet via Kabel-TV nätet. Modem med kapacitet på 512 kB/ sekund och 10MB/ sekund tillhandahålls till priset 295 kronor respektive 395 kronor i månaden. Till detta kommer depositionsavgift för modemen på 1 000 kr en och anslutningsavgift på 995 kr. Alla priser inkluderar moms. Inga merkostnader en utöver ett kabel-TV-abonnemang tillkommer. Modeminstallation, funktionskontroll, support och trafikövervakningen ingår.

Satsningen har också inneburit ett uppsving för den lokala TV-kanalen som kämpat i motvind under många år. De satsar på att få kommunen att gå ut med nu resurser den informationen över lokalkanalen. Både den lokala TV-kanalen och Internet egna möjligheter för kommunen att informera medborgarna direkt i stället för att ger nya via media. I kommunens fiberoptiska nät finns Internet-anslutning till skolor, bibliotek etc.

Målsättningar för framtiden

Det gäller för kommunens del att skapa nyttigheter kan erbjudas till rätt pris för som medborgare och näringsliv. Det finns också besparingar att göra för kommunen. Kommunens IT-samordnare att besparingarna med att nyttja Kabel-TV nätet uppger

i stället för Telias ISDN uppgår till ca 1 miljon kronor/ år. Överföringskapaciteten är

också fem gånger högre.

Kommunen ser det som viktigt att själva behålla ägandet av Ängelholms Kabel-TV.

På så sätt kan kommunen styra och stimulera utvecklingen av nätet. I målsättningen ingår bla att tillgodose behovet Internet-kommunikation och medverka till av etablering av ett IT-hus. -

IT som ett medel för regional utveckling

Öresundsregionen är en het utvecklingsregion som kommer att påverka utveck-

lingen också i Angelholm. De stora infrastrukturssatsningarna går dock i huvudsak till Malmöregionen. Problemet är att kommunerna i västra Skåne har haft svårt att framtidsstrategi och driva gemensamma utvecklingsprojekt. Genom enas om en samarbete mellan kommuner i nordvästra Skåne skulle det att uppnå snabbare förändringar och en bättre utveckling i hela regionen.

Ängelholms kommun har haft en stadig befolkningstillväxt på ca 400-500 personer

år sedan början 1970-talet. Bostäder har byggts och den kommunala servicen per av utvecklats för att klara de ökade behoven. Kommunen har inte behövt marknadsföra sig så många andra kommuner har varit tvungna att göra. När tillväxten under som 1996-97 bromsades väcktes både kommunen och bostadsbolaget till insikt om att något måste göras vad gäller strategi och marknadsföring för att få en fortsatt

utveckling. Resultatet blev Ängelholms Näringslivs AB som inspirerats av

nåringslivsarbetet i Nässjö. Flertalet företagare och företagsorganisationer har ställt upp med finansiering för verksamheten. Ett av de viktigaste kraven från intresse-

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning IT, ett medelför regional utveckling av

grupperna var att få igång en snabb utbyggnad av datakommunikationen och tjänsterna via Internet för att på ett enkelt sätt nå kunder, leverantörer, kollegor och andra intressenter.

Detta arbete skapar en grogrund för nätverkstillväxt över kommungränserna. Näringslivet har börjat ställa krav på kommunerna att samverka i vissa verksamheter som t ex turistförening och räddningstjänsten, vilka redan kommit en bit på väg. I

kommunerna Åstorp, Klippan, Örkelljunga och Perstorp har enats att

man om samarbeta inom olika verksamheter med hjälp moderna IT-lösningar. Under det av senaste halvåret har politikerna fått upp ögonen för de möjligheter finns med IT. som

Frågor till Jan-Erik Simre

Ängelholm verkar ha tydlig ambition att göra kommunen attraktivare för

en boende och investerare med hjälp av bl a IT. Kan Du ytterligare förtydliga vilken nytta hyresgästerna har av denna satsning

Det finns en del högre utbildningar i Ängelholm och många av eleverna från dessa

bor i Angelholmshems bostäder. I samarbete med Boinflytandekommittén ska därför datorer placeras ut i de lokala hyresgästföreningarna. Det finns också tankar på att subventionera modemkostnadema för samtliga hyresgäster. Detta är ett sätt att ytterligare stimulera utvecklingen. I förlängningen kan detta hjälpa till att skynda på processen med elektroniska betalningar både för hyresgäster, övriga kommuninvånare och företagare. Detta skulle i sin tur stimulera till snabbare IT-utveckling i kommunen.

Hur många av modemen är uthyrda till privatpersoner

Av det totala antalet på ca 360 modem är en knapp tredjedel hos företag. Resten är ute hos privatpersoner.

Hur tror Du att det ser ut om tio år

Det är intressant att se att det bland de befintliga abonnenterna av Internet via Kabel- TV finns så många äldre och pensionärer. Det är svårt att gissa hur snabbt utvecklingen kommer att gå innan den breda massan kopplat upp sig. En gissning är

att 80 procent av alla hyresgäster hos Ängelholmshem kommer att vara

uppkopplade om tio år.

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning av IT, ett medel för regional utveckling

i

Kan Internet öka lönsamheten för små företag

Kenneth lohanssonaSmelink

Smelink år ett projekt startats och drivs Lünsteknikcentrum i Iönköping. som av Tanken med hjälpa små och medelstora företag att lättare tillgång till är att IT strategiskt viktig information. Huvuddelen i projektet år uppbyggnaden av en webbplats med ett antal olika informationsområden år viktiga för företagen. som Under den första projektfasen har också kortare utbildning erbjudits företagen en där de fått lära sig att använda Smelink.

Utgångspunkter och målsättning med Smelink

Utgångspunkten för projektet är ett behov ökad konkurrenskraft bland små och av medelstora företag SME. Målsättningen är att bidra till tillväxt genom att underlätta inhämtandet strategiskt viktig information. Den plattform byggs upp för att av som sprida information ska tjäna ett enkelt verktyg för mindre företag som ofta som saknar både tid och för avancerad informationsinsamling. Totalt sett utgör resurser SME 90-95 procent Sveriges företag. Det är viktigt att komma ihåg att dessa inte av utgör någon homogen grupp.

IT främjar strategiska samarbeten kommer att bli allt viktigare för mindre som företag framöver. Samverkan mellan företag kompletterar varandra kan skapa som förutsättningar för bättre konkurrenskraft.

Elektronisk handel är ett område Smelink vill vara med att utveckla. Det som handlar hjälpa företagen att använda teknik och de möjligheter som den om att ny se medför. En viktig del projektet är därför att besöka företag. Studenter från av Högskolan i Jönköping, Stockholms Universitet, KTH och Handelshögskolan i Stockholm har inom projektets besökt flera små och medelstora företag. Vid ram dessa besök berättar studenterna den tekniken, visar hur den kan användas om nya och vad den kan innebära för företaget. Besöken är samtidigt ett bra sätt att knyta

samman högskolevärlden och näringslivet.

Smelink uppbyggd webbplats med ett antal länkar till olika för mindre är som en företag intressanta områden. Det finns länkar till EU-information, juridiska frågor, exportinformation, universitet och högskolor, myndigheter IT kan fungera som m m. ett lim mellan företag och knyta dem oberoende av geografiska avstånd. samman

Medverkande län

Projektet drivs Länsteknikcentrum i Jönköping och har nyligen fått ytterligare av finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Projektet genomgick en pilotfas där antal områden strategisk information byggdes upp och testades. ett av Pilotfasen pågick under 1997. En viktig grundtanke är att användarna, dvs

småföretagarna själva ska medverka i uppbyggandet av strukturen.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning av IT, ett medelför regional utveckling

Tanken var från början att projektet skulle testas i två län: Jönköping och Västerbotten. Jönköping valdes att det inom länet finns företagsstruktur med p g a en en stor andel små och medelstora företag. Västerbotten valdes de långa p g a geografiska avstånden i länet. En tanke att använda IT för att vända var

befolkningsutvecklingen i länet.

Sedemera korn även Stockholm med i projektet, vilket bl innebar att det tillkom a betydligt fler tjänsteföretag. Trycket på att skapa bra informationskanal mellan en högskolor och näringsliv ökade i och med Stockholms inträde i Smelink.

Jämtland och Västernorrland visade sig också intresserade liknande aktiviteter av och anslöt sig därför till projektet. Detta positivt för projektet då det är viktigt att var skapa en helhetsbild och på ett tidigt stadium få med många olika typer företag. av Sammanlagt medverkade ca 700 företag huvuddelen hemmahörande i de tre varav första länen. Dessa företag fick under maj månad 1997 tillgång till Smelink för att

testa systemet.

Projektets organisation

Projektledningen är stationerad i Jönköping. Sammanlagt har ungefär 30 personer arbetat med projektet, en del på heltid, andra på kortare tidsperioder. Många organisationer har stått bakom utvecklingen av de olika områdena Kvaliteten är en viktig faktor. Varje informationsområde måste hållas uppdaterat och de måste vara förankrade bland företagen ska nyttja systemet. som

Studenterna som genomförde företagsbesöken rekryterades från Ingenjörshögskolan, Handelshögskolan och från Högskolan för lärarutbildning och kommunikation, samtliga i Jönköping. I Stockholm rekryterades studenterna från KTH, Handelshögskolan och Stockholms universitet. Sammanlagt deltog 37 studenter under som maj utbildades för att sedan besöka företagen under Studenterna sommaren. behärskade redan den nya tekniken behövde stöd för att möta reaktioner ute men hos företagarna. Många företag har fortfarande ett motstånd mot Internet och andra moderna lösningar för kommunikation.

Studenterna genomförde besöken två och två och pilotföretagen erbjöds kosten nadsfri utbildning på 4 timmar. Även besöken bokades in med kort varsel och om under semestertider gick de smidigt att genomföra. Sammanlagt 350 företag i Stockholm och Jönköping deltog i utbildningen. Det kändes att detta något var som prioriterades av företagen. Många är intresserade men vet inte hur de ska börja. Ofta finns infrastrukturen redan på plats med Internet-abonnemang och modem eller ISDN, men ingen på företaget har tagit tag i det och börjat använda tekniken.

Besöken gav många spinoff-effekter. Studenterna fick komma ut och träffa företagare och fick samtidigt en chans att marknadsföra sig inför avslutande studier. Det var också en möjlighet för högskolorna och universiteten att knyta fler kontakter med näringslivet.

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning av IT, ett medelför regional utveckling

Projektets fortsatta finansiering och inriktning

Den första fasen avslutades i september och därefter genomförde universitetskansler Stig Hagstöm utvärdering projektet. Denna presenterades för Knut och Alice en av Wallenbergs stiftelse beslutade att vidare satsningar skulle göras på projektet. som För vidare utveckling konceptet fick Smelink ytterligare 40 miljoner kronor för en av tvåårsperiod.

Till 1998 kommer version Smelink att finnas på nätet. En del sommaren en ny av områden försvinner, andra tillkommer. Tillkommande är bl a kreditupplysningar, produktutveckling, arbetsmarknad m fl. Webbplatsen ska göras mer användarvänlig. Det ska bli lättare att navigera och snabbt hitta det man söker.

Små och medelstora företag kan öka lönsamheten med hjälp Internet. Det handlar av om att finna nya marknader och att effektivisera den egna verksamheten.

Frågor till Kenneth Johansson

Kostade det något för de 700 företagen deltog i pilotfasen Om inte vem är det som då som betalar

De 700 pilotföretagens åtagande var att hjälpa till i uppbyggandet av strukturen. Det har således varit helt kostnadsfritt. Smelink ska heller inte vara avgiftsbelagt i framtiden. Det kommer att kosta är de olika tjänster som erbjuds via områdena. som Precis via andra kanaler så kommer tjänster erbjuds via Smelink, t ex som som översättning, att debiteras kunden. Hittills har allt varit gratis. Projektet har finansierats Knut och Alice Wallenbergs stiftelse med summa på 12 miljoner av en kronor för pilotfasen.

Hur ska den långsiktiga finansieringen av Smelink lösas

På de betaltjänstema utvecklas under de kommande två åren kommer en viss som andel att till Smelink för att hålla igång den här övergripande strukturen. Finansieringen är också avhängig den kritiska massan. Det är viktigt att antalet användare är stort.

Utifrån de erfarenheter ni har i dag, vilka misstag gjordes i starten .

Det är viktigt att hela tiden tänka i ett småföretagsperspektiv. Det är lätt att glömma bort att många mindre företag har relativt låg teknisk standard, dvs små skärmar en och långsamma modem. Under pilotfasen kunde Smelink varit mer anpassat vad gäller nedladdningstiden av sidorna.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning IT, ett medelför regional utveckling av

Vad är Din vision om Smelinks framtid Målet är satt till att ha 50 000 användare inom de två kommande åren. Den kritiska massan äv viktig för att nå framgång på sikt. Hur ser relationerna till bankväsendet och den finansiella sektorn ut Smelink samarbetar med Föreningssparbanken som är den bank som ligger närmast småföretagen i dagsläget. Vad gäller själva betalningsrutinema finns ett samarbete med SET Secure Electronic Transaction.

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning av IT, ett medel för regional utveckling

Samarbete över gränserna öppnar för kreativa lösningar i

nya

Karlskrona-Ronneby

Lisbeth Sager, Karlskrona kommun

Karlskrona kommun samarbetar i dag med Ronneby kommun, Telia och Föreningssparbanken i ett projekt kallas Tjänster utan Gränser. Parterna har som

ingått allians för att tillsammans forma verktyg för tillväxt och utveckling i

en nya regionen. Under samlingsnamnet Tjänster utan Gränser ska olika projekt initieras och drivas gemensamt alliansparterna. Ett kansli har upprättats i regionen vilket av

ska verka under projekttiden som är satt till fem är.

Tjänster utan gränser

Projektet Tjänster utan gränser representerar ett nytt sätt att samverka för regional utveckling. Det handlar att verka i konstellationer fokuserade på de uppgifter om ska lösas oberoende geografi. slogan Tjänster utan gränser är talande för den som av stämning som i dag råder i Blekinge.

Projektet bygger på den allians skapats mellan Karlskrona och Ronneby som kommuner samt Föreningssparbanken och Telia. Alliansens arbete ska fortgå över en period av fem år. Under denna tid ska ett antal gemensamma projekt drivas.

Etablerade nätverk i regionen

I inledningsskedet genomfördes på uppdrag dåvarande Sparbanken en kartav

läggning av regionen och möjligheterna till samarbete. Det uppmärksammades tidigt

att kontakterna mellan Karlskrona och Ronneby kommuner var mycket starka. Flygplatsen, som är en viktig infrastrukturen knutpunkt för Karlskrona, är med Ronneby och så är även högskolan. Utvecklingen i de båda komgemensam är starkt förknippad med varandra. Det föll sig därför naturligt att munerna Ronneby kommun inbjöds att delta i planerna för samarbetet.

Kartläggningen också tydlig bild de nätverk som redan finns etablerade i gav en av regionen, t IT-Blekinge, SoftCenter och TelecomCity. Inom IT-Blekinge pågår en ex mängd olika projekt med satsningar på bl infrastruktur där Telecom Finland a bygger elektronisk motorväg i hela länet. Andra projekt pågår inom landsen bygdsutveckling, satsningar på SME, folks hälsa, demokrati och samhällsservice. Det koncept byggts i Karlskrona kommun utgår från satsningen på som upp TelecomCity kommunen arbetat med i 10 år. TelecomCity är ett nätverk av som företag med verksamhet på orten, tex Europolitan, SUN och Ericsson. I Ronneby har SoftCenter haft motsvarande betydelse med den gemensamma miljö där i dag 40en 50 företag verkar. Tjänster utan gränser passar således väl in i de allmänna satsningarna i de två kommunerna.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning IT, ett medel för regional utveckling av

Karlskrona kommun har sett det som viktigt att ha medveten strategi och en en planering för IT-utvecklingen. Planerna behöver naturligtvis ändras över tiden men är ändå viktiga för att utvecklingen inte ska komma överraskning. som en

En historisk tillbakablick

Blekinges ekonomiska historia bygger på varvsindustri och militär verksamhet. De största tillväxtperioderna i Karlskrona kommun har infallit under krigstid. Det går dock inte att förlita sig på krig i framtiden. Den tillväxten för kommunen nya förmodas komma inom branscher information, media, multimedia och som kommunikation. Tidigare hade regionen utveckling Norrlands inland samma som och var ständigt hos regeringen för att be om mer statliga bidrag. Senare insåg man att framtiden måste skapas regionerna och kommunerna själva. Genom att av planera och bjuda in till förändring ska ljusare framtid skapas. en

Räddningen för Karlskronas del har varit flygplatsen och högskolan. Tack dem vare har den nuvarande utvecklingen kunnat ta fart. Det handlar också om att ta vara på de naturliga fördelarna som finns i kommunen, samt möjligheterna till att förädla och utveckla det framtida boendet och livsmiljön.

Internationella nätverk

Utöver de regionala nätverken bygger regionen också nätverk över nationsgränserna. Samarbeten finns etablerade både i Europa och USA. I USA finns ett joint venture-avtal med Stanford och Telecom Corridor. I Frankrike finns ett avtal med Telecom Valley.

Regionens viktigaste samarbeten finns dock i närområdet. En regions viktigaste handelspartners är i regel grannländerna. I och med Berlinmurens fall har blekingarna fått tillgång till marknad på 50 miljoner människor. Blekinge har en ca

därför satsat mycket på utveckling samarbetet runt Östersjön.

en av

I Östersjöområdet finns en utvecklad samverkan via handelshus och vänorter. Karlskrona har etablerat handelshus i varje land runt Östersjön med möjligheter till

direktkommunikation på elektronisk väg mellan länderna. Syftet med handelshusen är att underlätta för regionens företag att idka handel mellan länderna. I dag är det över 60 små och medelstora företag i länet utnyttjar möjligheterna att arbeta via som våra handelshus och Internet växer för varje dag.

Projekt inom allianssamarbetet

En uppgift för alliansen är att praktiskt lära alla medborgare i Karlskrona och Ronneby kommuner IT-baserade applikationer samt att se till att alla har tillgång till servicen. Det breda perspektivet är viktigt. Detta samverkar också med IT-Blekinges satsning på IT-världshus i glesbygden. Via företag och kommunen ska också allt fler anställda kunna skaffa sig en egen dator i hemmet. Kommunalråden i de båda kommunerna funderar även på hur de arbetslösa ska kunna få nytta sådan av en satsning.

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning IT, ett medelför regional utveckling

av

En annan uppgift är att testa hur både samhällstjänster och kommersiella tjänster fungerar i en total miljö. Medborgarna ska kunna beställa barnomsorg och ta reda på äldreomsorgsavgifter via Internet. Besökare ska kunna få information om turistattraktioner, lediga lägenheter m m. För att nå ut över nationsgränserna kommer ett konvent kallat BIT Convention att anordnas varje år där fokus ligger på

information och kommunikation i Östersjöregionen.

Allianssamarbetet utesluter inte ytterligare samarbetspartners. Andra kommuner i länet är välkomna att delta. Andra aktörer som t ex Landstinget har också visat sig beredda att samarbeta men har valt att inte själva gå in som partner i alliansen.

Alliansens organisation

För Karlskronas del är målsättningen med alliansen att de gemensamma projekten ska bidra till att skapa: en god livsmiljö i kommunen, förutsättningar för att bibehålla och utveckla kunskap och kompetens, fungerande infrastruktur för kommunikation samt inte minst en förbättrad kommunal service. Kommunen har inte bundit upp sig till att arbeta endast med Telia och FöreningsSparbanken. Upphandlingar sker i vanlig ordning i konkurrens med andra aktörer. Telecom Finland vann t ex upphandlingen av länsnätet. Samarbetet går ut på att nyttja varandras erfarenheter för att på så sätt skapa tillväxt.

Sedan några månader tillbaka finns ett kansli etablerat med en huvudprojektledare och en projektassistent. De har fått tillgång till en portfölj med idéer vilka ska testas gemensamt. Viktigt att poängtera är att det inom alliansen ska finnas utrymme för att misslyckas. Alla projekt måste inte bli lyckade. Det finns också mycket att lära sig av misstagen.

Frågor till Lisbeth Sager

Kan IT bidra till regional utveckling

IT kan påverka både det interna arbetssättet i organisationer och demokratin. Med politikernas medverkan går det också att få fart på den regionala utvecklingen. IT som ett verktyg för handeln och företagandet är också viktig aspekt. I projektet en Tjänster utan gränser ingår satsningar på att hitta nya modeller för att stimulera affärsverksamheten och nyföretagandet.

Hur är tillgången till datorer i dag

För ett antal år sedan placerade sig Blekinge på plats 89 vad gäller akademikertäthet. Nu har regionen avancerat till en niondeplats i landet. Tillgången till datorer har förbättrats bl a via satsningar inom IT-Blekinge. De var först med att lansera Blekinge-datorn som var en billig PC för privatpersoner. Därefter har företag som t ex Ericsson börjat erbjuda datorpaket till sina anställda. IT-världshusen är en annan

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning av IT, ett medelför regional utveckling

i i W

viktig satsning som ökar tillgängligheten till datorer i glesbebyggda områden. Det undersöks också i dag möjligheter för att starta datortek för pensionärer. Vilken medverkan har ni fått från de statliga myndigheterna i regionen

Blekinge har samma problem som många andra regioner vittnat om. På området samhällsservice inom IT-Blekinge fanns inledningsvis Försäkringskassan med i en del projekt men backade sedemera ur. Skattemyndigheten har överhuvudtaget inte varit med. De säger sig vara intresserade men verkar inte vilja vara med i utvecklingsfasen. Boverket har däremot varit en aktiv part liksom Lantmäteriet.

Hur ser Din framtidsvision ut

Om inte en 80 procentig användning har uppnåtts långt tidigare än om tio år så kommer något annat att ha utvecklats. Datorn måste ganska snart vara ett lika vanligt Verktyg som telefonen.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning ravulljcett medelför regional utveckling

Artificiella nätverk och Tankeverket i en traditionell industribygd

Rolf Lundell, Kreativt Center Skaraborg

Ingi Ionasson, Högskolan i Skövde

Mette Strörgn/Iøzgnkeverket

i

Rolf Lundell och Ingi Ionasson är engagerade i den projektgrupp skapats kring

som satsningen på IT och tillväxtföretag i Skövde. Mette Ström representerar ett av

dessa tillväxtföretag som verkar i regionen. I Skövde verkar man för att fler företag ska lära sig att använda IT. Redan i dag anses IT vara en av de viktigaste faktorerna

som möjliggjort utvecklingen av Högskolan i Skövde.

Rolf Lundell, Kreativt Center Skaraborg

IT-tillväxtföretag

Skövde kommun har tagit fram en Vision ur Vilken sex strategiska projektgrupper är skapade. En av dem är lT-tillväxtföretag, I den arbetsgrupp som tillsatts arbetar Rolf Lundell och Ingi Jonasson. Ett antal företag ska också knytas till gruppen. Uppgiften är att stödja utvecklingen av IT-användningen i företag samt utöka och bredda befintliga dataföretag. Elektronisk handel är en viktig del i detta.

Till detta projekt tillkommer en partner, Småföretagsutveckling i Skövde AB, som är ett näringslivsstyrt bolag som drivs med kommunala medel. Syftet är att inspirera småföretag till att nyttja den informationstekniken. Det fanns redan sedan nya tidigare en kommunal IT-strategi som berörde den kommunala användningen av IT. I sammanhanget kan nämnas att SABO har startat ett utvecklingsprojekt som kallas IT och boendet Vilket möjligen liknar Ängelholms satsning. Gemensamt för den totala satsningen är ambitionen att höja kompetensen på IT-området i kommunen. Ett projekt har också startats för samverkan med grannkommuner i regionen.

Högskolan och Kreativt Center i Skaraborg

Högskolan i Skövde är en accelerator i samhällsutvecklingen och en viktig aktör i arbetet för att höja den kompetens är nödvändig för företag med IT som som kärnverksamhet. I anslutning till högskolan finns Kreativt Center i Skaraborg. Detta är ett projekt för närvarande är organiserat i form ideell förening för som av en groddföretag. Organisationen bolagiseras till teknikpark. Till denna tillsätts en nu en proffsstyrelse och en heltidsanställd VD.

Verksamheten ska koncentreras till högskolans kärnområden: datavetenskap med kognition, automatiseringsteknik och biodata. Hälsohögskolan tillkommer också inom kort. I ett delprojekt kallas Idérurn drivs entreprenörsutbildning och som vägledning till groddföretag, samt tillhandahållande av lokaler i kuvösverksamhet. Inom Idérum drivs också ett projekt kallat Use of Computer Integration in Industry med ett 20-tal företag inblandade.

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning IT, ett medelför regional utveckling av

Verksamheten ska nu vidgas till att avse även etablering- och uppdragsverksamhet för företag inom de nämnda kärnområdena. Ett särskilt intresseområde är militär verksamhet och datautveckling inom detta område. Kreativt Center är medlem i Swedepark som är en intresseorganisation för teknikparker i Sverige. Swedepark i sin tur är medlem i International Association in Science Parks vilka träffas i Stockholm i juni i år.

Ett bra exempel på ett groddföretag som blivit ett starkt växande företag är cbt som förut hette Beslutsmodeller och som nu ingår i Scala Business Solution. Detta företag har ett av sina kontor i Skövde. Det är specialiserat på programvaror för logistikq material- och produktionsstyrning. Ett annat exempel är Tankeverket son bl a arbetar med omvandling av bilder till korsstygnsmönster med hjälp dator. av

Mette Ström, Tankeverket

Kognition och MMI

Tankeverket är ett företag som är verksamt inom området kognition och MMI. Kognition handlar om människans informationshantering och mentala förutsättningar och begränsningar. MMI står för människa-maskin-interaktion, villet kan sägas vara den praktiska tillämpningen av kommunikation. Inom detta mråde studeras människa och maskin i samverkan och hur tekniken kan utformas efter människan.

Utifrån dessa kunskaper arbetar Tankeverket med att utforma teknik så att människor kan hantera den. Det kan vara i form av tex dataprogram, manualer eller kaffeautomater. Arbetet består i att utvärdera och testa produkter men ocså ge utbildning inom området. I en utvärdering analyseras bl a hur en produkt är utformad efter den slutlige användarens erfarenheter, kunskaper och arbetsuppgifter. Nyligen genomfördes ett projekt tillsammans med Högskolan i Skövde där et130-tal företag i länet besöktes och informerades om kognition och MMI i syfte at göra området känt. Det finns behov hos företagen, men det finns lite kunskap on vilka fördelar som MMI kan ge.

Ingi Ionasson, Högskolan i Skövde

Artificiella neurala nätverk

Sedan år 1991 har det på Högskolan i Skövde bedrivits forskning på området artificiella neurala nätverk. Artificiella neurala nätverk handlar om automaton av lärande processer i datorsystem. En hel del samarbetsprojekt har bedrivit med företag som t ex Ericsson Micro Systems i Mölndal. Tillsammans med dem studerades problemet med att tyda radarbilder för att upptäcka oljespill på vatten. I samarbetet med Högskolan i Skövde utvecklades ett artificiellt neuralt nätvek som löste detta problem.

Erfarenheterfrån hearingarnu: Ökad användning IT, ett medelför regional utveckling av

Internationell uppmärksamhet

Denna lösning har fått en hel del uppmärksamhet både i internationella och nationella forskarkretsar och även i media: allt ifrån Daily Telegraph till Radio Skaraborg. Inslaget i Radio Skaraborg gav en bonde i närheten en idé om att ett artificiellt neuralt nät borde kunna användas för att skilja på gran och fura i ett sågverk. Han tog kontakt med forskargruppen vid Högskolan i Skövde. Resultatet blev ett examensarbete där en student löst problemet teoretiskt. Sveriges Uppfinnarförening/ Innovation försöker nu att implementera detta i ett sågverk.

Detta är ett exempel på regionala och lokala projekt som varit lyckade. Sett i ett globalt perspektiv så ska det Europeiska Artificiella Neurala Nätverkssällskapet ha sin årskonferens i Skövde till hösten. Ca 350 deltagare kommer att samlas på orten. Tidigare år har konferensen t ex anordnats i Lausanne, Amsterdam och Paris. Nästa år är den i Edinborough. Anledningen till att en sådan internationell konferens kan hamna i Skövde är att den forskning som bedrivs är respekterad både vad gäller kvalitet och omfattning.

IT en förutsättning för en liten ort -

Utan modern informationsteknik skulle det vara en omöjlighet att med små resurser etablera och arrangera en sådan omfattande konferens på en ort som Skövde. Internet och IT har överhuvudtaget spelat en central roll för arrangemanget. Annonsering av konferensen har till stor del skett via Internet där forskare från hela världen fått information. Konferensbidragen lämnas in elektroniskt via Internet.

Lika omöjligt skulle det vara att utan moderna tekniska lösningar bygga ut en högskola i Skövde i det innersta Västra Götaland som på 20 år etablerat internationellt gångbar forskning och vuxit till att omfatta 3000 studenter internationellt gångbar forskning. Det finns i dag ett stort antal doktorander vid Högskolan i Skövde som är inskrivna både vid svenska och utländska universitet. IT har möjliggjort att en högskola i Skövde är en högskola i världen. En målmedveten bearbetning av IT kan göra Västra Götaland till en region att räkna med i Europa precis så som redan hänt i Blekinge.

Frågor till Lundell, Jonasson och Ström

Hur kan den kritiska massan kombineras med inriktningen på spetsområden

Ingi Jonasson: En liten högskola måste koncentrera sina resurser till spetsområden. Högskolan i Skövde har satsat på framför allt ingenjörsvetenskap och data. Denna strategi har varit ett bra framgångsrecept och en absolut nödvändighet. Det har visat sig lätt att hitta bra samarbetspartners i England, USA och även i Sverige. Det är viktigt att högskolor med olika spetskompetenser samarbetar.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning IT, ett medel för regional utveckling av

Hur upplever ni rekryteringsmöjlighetema för Er högskola

Ingi Jonasson: Det har inte funnits några större svårigheter att rekrytera kompetent personal till högskolan då den erbjuder en internationellt sett kompetent forskarmiljö. Detta är till stor del ett resultat av det goda samarbete som etablerats med utländska universitet vilket högskolan har kunnat deltidsanställda genom lektorer som håller hög internationell stat-us.

Hur har det gått med Skövdes tillväxtstrategi tio år framåt i tiden Vad har ni uppnått då

Rolf Lundell: Hittills har 60-70 studenter utbildats i entreprenörsskap. Totalt sett har

20-25 groddföretag bildats med 30-40 medverkande anställda och delägare. Det finns goda förutsättningar för små tjänsteföretag, inom framför allt dataverksamheter, vilket skulle komplettera näringsstrukturen i länet. Verksamhetsplanen innehåller målsättningen att 300 personer ska arbeta inom högskoleområdet i projekt, företag och andra verksamheter samarbetar med eller har koppling till som annan högskolan.

Er redovisning visar att om utvecklingen ska komma igång i Skövde så behövs en spetssatsning, är det en riktig slutsats

Rolf Lundell: Det är två skilda verksamheter. Vanlig vardagstillämpning är en och

spjutspetsama någonting annat. För att hänga med i utvecklingen behöver man inte satsa på spets men om målsättningen är att skapa specifik profil för regionen en måste riktade satsningar göras.

Vad gör att Du stannar kvar i Skövde för att utveckla Tankeverket

Mette Ström: Kontakten med högskolan är en viktig faktor samt möjligheten att sprida kunskap om MMI och kognition även utanför storstadsområdena.

Erferenêszâetfüziheüringümür Ökad FVä"d"l"8 av IT, e" neielfê regional utvecklas

7 .

Lokala informationscentra i ett gemensamt kompetensnätverk

Lennart Bernhardsson, RI V-projektet

RIV-projektet har målsättning att höja IT-kompetensen i regionen samt till som stånd ökad användning IT. Målgruppen är i första hand små och medelstora en av

företag samt skolor. Ett antal IT-tjünster ska från lokala informationscentra erbjudas företagen och offentliga aktörer i regionen. Dessa centra ska efter

projekttidens slut drivas på marknadens villkor och således skapa sin egen verksamhet.

Syftet och målsättningen med RIV

RIV står för Regionalt Informationsvägnät. En satsning på ett regionalt informationsvägnåt motsvarar ungefär en halv järnvägsbro. Huvudsyftet med projektet är att samverkan i regionen höja IT-kompetensen och framför allt få till stånd en genom ökad användning IT. Verksamhet ska etableras så nära användarna som möjligt. av Behoven av IT ska komma från den lokala verksamheten vid det som kallas för informationscentra. Projektet har pågått i drygt ett halvår men själva kärnverksamheten, ska ske ute i de tretton medverkande kommunerna, är för som närvarande i inledningsskedet.

Den övergripande satsningen handlar om att bygga ut den digitala infrastrukturen i regionen Bohuslän, Dalsland och Fyrstad det som kallas Fyrbodal. Därefter norra ska det i varje kommun finnas ett informationscentrum som verkar för nyttjandet av infrastrukturen. För att stödja och hjälpa varandra knyts de lokala kunskaperna i ett kompetensnätverk. Utbyggnaden den digitala infrastrukturen syftar samman av till att minska de initiala kostnaderna. I dag kan ingångskostnaderna för ett företag i avsides del regionen vill ha ISDN så höga som 70,000 kronor. Tanken en av som vara med satsning är att kostnaderna i regionen inte ska överskrida en gemensam storstadspriserna. Med en sådan satsning får även Bas-Greta nya möjligheter.

Allt bygger på ATM som är den nya nätstrukturen i Västra Götaland. Den ger möjligheter till bandbredder på 155 MB. Inom projektet ska det finnas ISDN upp tillgängligt för alla företag.

Miniteknikparker på lokal nivå

Inledningsskedet innebar satsning på 2MB och ISDN-utbyggnad till alla skolorter. en Regionen har synnerligen väl utbyggd infrastruktur redan sedan tidigare. Det en som behövs är att bygga på avfarterna vilka utgörs av lokala informationscentrum. I de kommunala informationcentrumen byggs slags minsta gemensamma standard en med t Internet, videokonferensteknik, datorer och andra distansutbildningsupp ex verktyg. Företag och offentliga aktörer i regionen ska veta vart de ska vända sig när de har behov sådan utrustning. Informationscentrumet är ett slags miniteknikav park på lokal nivå.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning IT, ett medel för regional utveckling av

De tjänster inom IT som i dag finns i kommunerna är i regel inte så omfattande. Skillnaderna mellan olika kommuner är avsevärd. Inom Fyrstad finns ett bredare utbud än i skogskommunerna i t ex Dalsland.

En uppgift för informationscentrumen är att samla in de kunskaper och tjänster som finns på IT-området lokalt och erbjuda dessa till samtliga kommuner via de andra informationscentrumen. På så sätt kommer tjänsteportföljen att utvidgas. RIVprojektet vill lägga beslag på den marknad som alla andra tror finns här. Marknaden sägs alltid finnas "därute" men när de som sitter därute säger att deras marknad finns därute så måste det innebära att marknaden finns här.

Varje informationscentrum ska också bygga upp en egen specialkompetens och bli en egen kommersiellt driven enhet som själv finansierar sin verksamhet efter projektets slut. Det ska kunna drivas vidare på marknadens villkor. Projektet har bakbundit affärsidéerna så att de inte får konkurrera med redan befintliga verksamhetenDet handlar om att skapa en så stor tjänsteportfölj som möjligt utan att kopiera det som redan finns.

Finansiering av projektet Finansiering sker via EUs strukturfond mål 2 och 5B, Kunskap- och kompetensstiftelsen, Telia, länsstyrelsen, landstingen, länsarbetsnämnden och de kommuner som medverkar. Telia är huvudleverantör av de nät som byggs men krav har ställts på leverantörsoberoende så att även andra operatörer ska få komma in.

Högskolan i Trollhättan / Uddevalla är initiativtagare till projektet och fungerar som en spindel i nätet. Mycket handlar om informationshantering vilket biblioteken av tradition är väldigt duktiga på. Därför finns även ett nära samarbete med de lokala biblioteken i kommunerna.

Företagarna, liksom skolan, som båda är viktiga målgrupper finns också med i projektet. Därför måste det poängteras att informationscentrumen inte ska konkurrera med småföretagen utan samarbeta. Målgruppen är små och medelstora företag. Det är ett långsiktigt arbete då det gäller att förstå de olika verksamheterna. Grundtanken är att koordinatorema på de lokala informationscentrumen ska besöka och hålla kontakten med företagen. Målsättningen vad gäller skolan är att samtliga skolor innan året är slut ska vara anslutna till Internet. Den offentliga förvaltningen är en annan viktig målgrupp som kommer att behöva IT-tjänster från informationscentrumen. Arbetet med projektet har hittills inneburit förankringsarbete och utbildning av lokala koordinatorer. Redan under denna inledningsfas har kontakterna mellan

högskola, företag och kommunerna ökat. En gemensam marknadsföring av

satsningen har bedrivits. De produkter eller tjänstebeskrivningar som sedan tas fram ska vara enhetliga.

Morgondagens tjänster i projektet Morgondagens uppgifter för informationscentrumen är att skapa en nära samverkan med de lokala småföretagen. Personliga besök, telefonsamtal, större träffar och

från håringarna: användning IT, ett medel för regional utveckling

Erfarenheter av

viktiga för koordinatorerna ska kunna förstå småföretagens seminarier är att Verksamheter. Inom kort kommer det att möjligt att använda videoöverföring i vara större utsträckning. Education demand är ett område som kommer att växa. on

Frågor till Lennart Bernhardsson

Vilka tjänster i portföljen kan komma Bas-Greta till nytta

Även huvudmålgruppen är mindre företag och skolor så ska tjänsterna också om tillgängliga för allmänheten. Bas-Greta kommer att kunna använda sig av vara Videokonferensteknik för t sina barnbarn live på distans. Detta förutsätter att ex se ISDN. Om inte är hon välkommen att besöka informationscentret i förstås att hon har kommunen.

medborgaren finna information dagiskön och veckans meny i skol- Kan om bespisningen

kommet Ett delprojekt utkristalliserar sig är bl a hur Så långt är det inte ännu. som samhällsinformationen ska hanteras. I samarbete med länsstyrelsen och landstingen

former för både horisontell och vertikal medborgarinformation. testas nya

Projektet ska avslutas år 2000. Kommer ni att hinna med allt

startades på tankemässigt plan redan för två år sedan. En förstudie har Projektet ett förankringsarbete bedrivits. Marken är plöjd och harvad. presenterats och ett aktivt

Nu gäller det att så och skörda.

och halvt år framåt i tiden hur den långsiktiga visionen ut Du ser ett ett men ser

lång sikt det antal företag på ett eller annat sätt använder de På är ett stor som erbjuds olika informationscentrum. Det kan t att få hjälp tjänster som genom ex vara med bevakning offentlig upphandling eller andra tjänster som för företagen är av alltför tidskrävande. Företagen kommer även att ingå en naturlig part i ett som utvidgat kompetensnätverk, kanske även på Europa-nivå.

kommer den långsiktiga finansieringen att ut Har ni försökt med andra Hur se statliga myndigheter

något arbete på försöka få ytterligare finansiärer. Det räckte Det lades inte ner att redan fanns för balansera budgeten. Budgeten täcker även finanmed de som att koordinatorerna för de lokala informationscentrana. Löneskalan för dem siering av stimulera till skapa affärer. Oavsett är kunden, är fallande för att att egna vem som så ska informationscentret ingå affärsrelation. offentlig eller privat, en Informationscentrum ska självdrivande efter projekttidens utgång. Förvara

hoppningsvis ska det inte behövas någon ytterligare finansiering.

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning IT, ett medelför regional utveckling av

ACTION Assisting Carers - using Telematics Interventions to meet Older persons Needs

Lennart Magnusson, ACTION

Projektet ACTION satsar på att utveckla hjälpmedel för anhöriga som värdar sina gamla i hemmet. Genom att bättre utnyttja moderna IT-lösningar ska anhöriga och gamla en ökad trygghet och bättre service. Många anhöriga vill vårda i hemmet

men behöver stöd i form tillgång till av information och kunskap i

omvärdnadsfrâgor. En bakgrund till projektet är de decenniernas senaste markanta ökning av andelen äldre i Europa. Detta förmodas också leda till ökat behov ett av hjälpmedel i hemmen.

Ökande andel äldre i samhället

ACTION är ett EU-projekt startade i januari år 1997 och ska löpa som över en treårsperiod. ACTION står för Assisting Carers using Telematics Interventions to

meet Older persons NeedsC Partners är vårdhögskolan i Borås andra

samt tre vårdhögskolor i England, Nord Irland och Portugal. Ett landsting på Irland är också

med. Svenska partners är framför allt landstinget i Älvsborg,

Borås lasarett, primärvården i Borås samt Borås kommun. Andra Chalmers, är Göteborgs universitet, Handikappinstitutet, Daltek och Telia.

Bakgrunden till projektet är den ökade andelen äldre i Europa. Av dagens 375 miljoner EU-invånare är 14,5 miljoner över 80 år. År 2020 kommer denna siffra att uppgå till 20 miljoner. Mellan år 1960 och år 2020 har andelen ökat med 300 procent. När andelen yngre samtidigt minskar kommer detta få inverkan att stor på omvårdnadssituationen i framtiden. I dag har anhöriga nyckelroll en i vården av äldre. Anhörigvårdare är nästan alltid kvinnor. I Sverige är de oftast äldre kvinnor som vårdar sin man. I övriga Europa är det ofta kvinnor vårdar sina föräldrar. som

Möjligheter med tekniken

Informationssamhället erbjuder många möjligheter till nya en ökad service för alla medborgare. Det finns föreställning kvinnor och äldre en om att inte behärskar teknik men det är egentligen tvärtom. Avhandlingen Från vedspis till microvâgsugn visar att kvinnor använder teknik de de har ny som ser att nytta av. För projektet är det viktigt att ha användarna med i utvecklingen av tekniken. Partners är vårdhögskolor och vårdorganisationer. Projektet kan upplevas vara teknikinriktat i själva verket handlar det på tekniken men om att ta vara för att ge människor bättre service.

Den övergripande målsättningen är att med hjälp modern informationsav och

kommunikationsteknologi stödja äldre handikappade och deras anhörigvårdare för

att de ska kunna bibehålla autonomi, oberoende och livskvalitet. Syftet är att ge anhörigvårdama kunskap och stöd när det gäller omvårdnad det i dagliga livet.

från hearingarna: Ökad ggändning IT, ett medel fjirlegidtqlitqeüngi

Errjflçnheter av

hemma behöver stöd för att kunna göra det. Genom Många anhöriga vill vårda men finns får anhöriga bättre förutsättningar för att att ha kunskap om var hjälpen mer primära målgruppen är anhörigvårdare och deras klara att vårda hemma. Den av projektet också bra för vård- och omsorgspersonal och administratörer. äldre men är

Projektets innehåll

undersökning vad användare skulle önska i Projektet inleddes med en av

genomfördes i form gruppintervjuer i de

utvecklingen framöver. Undersökningen av gick till 500 anhörigvårdare. Resultatet visade olika länderna samt en enkät som ut

brist på samlad och lättillgänglig information. Den information som att det finns en

svår hitta och svår att förstå. Informationen är oftast osystematisk och

finns är att

fragmentarisk.

ökad information och kunskap vad gäller omvårdnad i det Ett önskemål finns om få avlastning och möjligheter till vila. Många dagliga livet. Många anhöriga behöver del får aldrig enda natt ostört. De finns kan aldrig lämna den de vårdar. En sova en

avlastning för kunna till affären, åka på en veckas semester etc. ett behov av att ofta vilka ekonomiska stöd finns att få för sådant. Kunskap saknas om som

utvecklas i dag antal multimediaprogram som handlar om Utifrån dessa resultat ett det dagliga livet. Dessa tas fram för att hjälpa anhöriga att omvårdnad i program vården och vilka möjligheter finns till avlastning. Anhöriga säger att planera se som kan uppstå i förväg och inte när de de vill lära sig att hantera situationer som eller mindre interaktiva. Anhöriga kan med jämna inträffar. Programmen är mer till sin distriktssköterska eller kommunsjuksköterska mellanrum skicka information

på så sätt kan följa upp vården. som

i hemmen via den TV-apparaten som komp- Programmen ska presenteras egna och anslutning med ISDN till Internet. Därmed letterats med en dator, en kamera en och möjlighet till videokonferens med läkare, finns tillgång till programmen hemtjänstbiträde. Systemet regleras med vanlig fjärrkontroll. sjuksköterska eller en naturligtvis krav på utbildning. I samband med installation av en Detta ställer utbildning både de anhöriga, äldre och utrustning så genomförs också av

vårdpersonalen.

första versionen färdig. Då har det första I slutet av april 1998 ska den vara genomförts tillsammans med anhöriga och vårdpersonal. utvecklingsarbetet och vårdpersonal samlas varje månad för att tillsammans ta Grupper med anhöriga bedöma innehåll och språk. De har hittills kommit fram själva gränssnittet och

många positiva reaktioner från framför allt anhöriga.

Utvärdering

utvärdering projektet vilken kommer att pågå fram till sommaren I maj startas en av installeras i fem hem i Tandareds kommundel i 1999. Då kommer utrustningen att täcka hela vårdkedjan ska utrustningen även installeras hos Borås kommun. För att kommunsjuksköterskan, hemtjänstassistenten, vårdcentralen och rehabiliterings-

Erfarenheter från hearingarna: Ökad användning IT, medelför regional av ett utveckling

kliniken på lasarettet. Alla kommer att ha tillgång till samma program och möjlighet till att ordna videokonferens och skicka information till varandra.

Den första perioden pågår fram till jul och täcker 32 platser i Europa. runt om Antalet ökar under våren då ytterligare platser tillkommer. Projektet ska också fastsälla utvecklingspotentialen, dvs göra benefit analyser, cost marknadsundersökningar, utvecklingsstrategier samt utveckla organisation för kunna fortsätta en att efter projekttiden. Finansieringsfrågan måste också lösas.

Möjligheter med projektet

Möjligheterna med projektet är att höja kvaliteten inom vården och Med omsorgen. hjälp av ett bättre informationsflöde kan vårdpersonalen lättare bedöma och prioritera vårdbehoven, vilket underlättar planeringen och utvärderingen. Tanken är också att säkerheten och effektiviteten i vården ska kunna höjas underlätta genom att vårdkedjan och öka möjligheterna till konsultation och erfarenhetsutbyte. ACTION initierar också ett nytt forskningsfält metoder för stödja anhöriga hemmet. om att i EU:s femte ramprogram betonar service och design för alla. Den teknik som utvecklas ska vara tillgänglig för många och lätt att komma åt.

Frågor till Lennart Magnusson

Även det kommunikationssättet nya fordrar att sjuksköterskan eller hemtjänstbiträdet finns på plats. Ett problemen i dag är vårdpersonalen av att inte ens är tillgänglig per telefon. För att detta ska fungera fordrar det stora förändringar i arbetssättet. Är det problemställning en som inkluderats i projektet

I den fas som nu inleds i Borås kommun kommer rehab kliniken, primärvården, kommunen och vårdcentralen i kommundel samarbeta. Det ingår en att en utbildningsdel om att se över interna arbetssätt och hur tekniken ska kunna användas för att skapa nytta. I kommundelen har de redan insett att vissa förändringar är nödvändiga. Hela IT-satsningen hälsoinom och sjukvården kommer att innebära att organisations- och arbetsformer måste förändras. En diskussion måste starta kring hur organisationen istället ska se ut.

Var ligger tonvikten i utvecklingsarbetet på tekniken eller på de mjuka faktorerna som t organisation ex

Tonvikten ligger på att stöd och hjälp för anhöriga vårda hemma. Tekniken ge att är endast hjälpmedlet i form fjärrkontroll. Via den kan den anhörige av en antingen kommunicera eller få beslutsstöd för det eftersöks. som

från hearingarna: Ökad användning IT, ett medel för regional utveckling

Erfarenheter av

Du att ni jobbar med multimedia och tillverkning av informationsprogram, sa utgör detta stor del av utvecklingen en

viktig del. Programmen utarbetas i HTML för att de ska vanliga webb- Det är en vara baserade Delar projektet skulle således inom kort kunna användas på program. av kommunernas egna hemsidor.

det jobba i EU-projekt tillsammans med samarbetspartner från Hur fungerar att ett många olika länder

väldigt lärorikt och spännande tar tid än man kunde tro. Tekniken Det är men mer används så mycket möjligt med videokonferenser var tredje vecka och som databashantering och diskussionsklubbar via Lotus Notes. Ungefär en gemensam gång om året träffas alla personligen.

fortsättningen på ACTION ut efter proj ekttidens slut år 1999 Hur ser

Planen på den fortsatta verksamheten är inte färdig ännu. Förhoppningen är att den tagits fram ingår i den utrustning anhöriga får tillgång till via utrustning som som samhället. Videokonferensutrustningen borde kunna erhållas till en överkomlig avgift. I Sverige skulle det kunna kommunerna som får stå för detta. I övriga vara kan lösningarna olika ut. Kostnaderna för denna utrustning är ringa i Europa se jämförelse med vad sjukhemsplats kostar året. I Borås uppgår denna kostnad en om till 350.000 kronor om året.

Erfarenheterfrån hearingarna: Ökad användning IT, ett medelför regional utveckling av

Paneldiskussionen

Hearingen avslutades med en diskussion kring hur IT ska kunna exploateras och

spridas till en bredare marknad. Det konstaterades bl att det finns och

a stora outnyttjade potentialer i samarbetet mellan offentliga och kommersiella aktörer. Det poängterades också att IT är ett verktyg och inte ett ändamål i sig.

Ordförande: Christer Asplund, EuroFutures AB

Deltagare i panelen: Göte Bernhardsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Lennarth Bernhardsson, RIV -projektet Gunnar Heborg, IT-kommissionen Kenneth Johansson, Smelink Ingi Jonasson, Högskolan i Skövde Lennart Magnusson, Vårdhögskolan i Borås Bengt Göran Olausson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Lisbeth Sager, Karlskrona kommun

Jan-Erik Simre, Ängelholmshem

0 IT ett verktyg och inget självändamål -

IT ska användas för att på olika sätt förbättra arbetssätt och service. Tekniken i sig är ingen målsättning. För att förbättra service och effektivitet är det viktigt att anpassa organisationen och det traditionella arbetssätten till att bättre kunna möta samhällets och medborgarnas behov. IT är ett viktigt verktyg och får inte isolerad ses som en företeelse i samhället. Potentialen är stor vad gäller användningen IT i av näringslivsutveckling både lokalt och regionalt. Genom att integrera affärsutveckling och IT öppnas nya och spännande möjligheter för svenska produkter på världsmarknaden. Detta kan göras t att i större utsträckning märka ex genom svenska produkter med en Internet-adress där produkten och dess tydligt ursprung kan beskrivas. Ett intressant område för Sverige är livsmedelsindustrin där svenska produkter starkare kan marknadsföras ekologisk synvinkel. ur

0 Kommersiella och publika tjänster i samverkan

Det finns en stor och outvecklad potential i att öka samarbetet mellan publika och kommersiella aktörer på lokal och regional nivå för att förbättra IT-applikationerna. Många kommunala tjänster är i större eller mindre utsträckning relaterade till kommersiella verksamheter. Ur ett medborgarperspektiv är det upplevelsen av service och det värde som servicen är viktigt. genererar som

o Skapa acceptans för användning IT av

För att uppnå en ökad användning av IT i samhället måste det först skapas större en acceptans för applikationerna. Det är användningen IT ska i fokus och av som vara inte produkterna i sig. När människor märker att IT förenklar vardagliga bestyr då

Erfqrenhegfrångyflgrirtglzjna: Ökadpzmvändning av IT,ett medgllfijrregionqliigpeckling

kommer också användningen att öka i snabb takt. Den information som medborgare måste finnas tillgänglig. Tekniken måste ställas till människans önskar sig förfogande på hennes villkor.

Nationell överblick med lokal förankring 0

Behoven IT måste samlas på det lokala planet. Det är där de verkliga av upp framträder. Dessa behov kan kommuniceras via lokala projektbehoven tydligt där kommun, skola och företag deltar. Helikopterperspektivet är också grupper viktigt. Genom helheten kan risken att det uppstår spridda IT-öar i landet att se undvikas.

Utbyggnad av infrastruktur 0

uppgiften till att hela landet har utbyggd elektronisk På statens ansvar vilar att se en fungerar. Infrastrukturen utgör basen för utvecklad användning infrastruktur som en viktigt med nationellt perspektiv då det annars finns risk för att av IT. Det är ett skillnaderna mellan regionerna blir omfattande.

Skolans roll för användningen av IT 0

Skolan viktig del den svenska kompetensutvecklingen för framtiden och

utgör en av central roll för landets utveckling. IT bör ett redskap i det har därmed en ses som lärandet. Staten har det övergripande ansvaret för skolsystemet i landet och livslånga således för att skolan och pedagogiken utvecklas. Ett bra exempel är ett ansvar gymnasium där IT konsekvent implementerats för att utveckla ett Mönsterås kunskapssökande arbetssätt.

Sprida kunskap och goda exempel 0

roll fylla spridare kunskap IT till alla regioner i landet. Staten har en att som av om finns viktig uppgift i att stimulera kommuner och regioner till att använda IT Det en och att lyfta fram goda exempel.

\

Rapporter

IT-kommissionensarbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägandeoch prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställashosFritzes kundtjänst. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen,juni 1995 - Skriften är ett sammandrag av kommissionensarbetsprogram. 15sidor. Kan beställashos IT-kommissionen,Fax:08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsköversättningav sammandraget.15sidor. Kan beställashos IT-kommissionen,Fax:08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Så kan Sverigeutveckla en framgångsrik programvaruindustri infor 2000-talet Rapport l/96. 25 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen,Fax:08-20 28 04.Telefon: 08-405 18 51

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-GöranOlve Carl-JohanWestin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen,Fax:08-20 28 04. Telefon: 08-405 1851.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen,Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 1851.

Kvinnor och IT Rapport4/96.41 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen,Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 1851.

Svårigheternasadvokater eller Rättsinformation och IT möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96.60 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen,Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 1851.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dessanvändbarhet Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen.Rapport 6/96.50 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen for information och kommunikation. Dokumentation från lT-kommissionenshearing den5-6juni 1996. Rapport 7/96. 127sidor.Kan beställashos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 1851.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizzoch Sveriges TekniskaAttachéerden 4 juni 1996.Rapport 8/96. Rapportenär publicerad IT-kommissionens hemsida http://www.itk0mmissi0nen.se.

IT-problem infor 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referatoch slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18december1996. Rapport 1/97.Kan beställas hosFritzeskundtjänst. Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokratiochdelaktighetden 8 november1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionenoch Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport2/97. Kan beställashosFritzeskundtjänst.Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport3/97. Kan beställas hos Fritzeskundtjänst. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

IT och miljön en samling goda exempel,SOU 1996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställashosFritzeskundtjänst. Fax: 08-69091 9l. Telefon: 08-69091 90.

Sverige infor epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställashosFritzeskundtjänst. Fax: 08-690 91 9l. Telefon: 08-69091 90.

Swedenin the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställashosFritzeskundtjänst.Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminariumanordnat av IT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet ochSEISden 11 december1996.Rapport6/97. Kan beställas hosFritzeskundtjänst.Fax:08-69091 9l. Telefon: 08-69091 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medieoch programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställashosFritzeskundtjänst. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

IT och regional utveckling 120exempel från Sverigeslän, SOU 1998:19 - Rapport 1/98. Kan beställashosFritzeskundtjänst. Fax:08-69091 9l. Telefon: 08-69091 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen for digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen den24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställashosFritzes kundtjänst. Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearinganordnad av IT-kommissioneni samverkan med Industriförbundet och Statskontoret1997-11-14. Rapport 3/98.Kan beställashos Fritzeskundtjänst. Fax:08-69091 9l. Telefon: 08-69091 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearingden 12november1997.Rapport4/98. Kan beställashosFritzes kundtjänst.Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikationsdepartementet,Närings-och handelsdepartementet och Industriförbundet 1997-1l-18. Rapport 5/98. Kan beställashosFritzeskundtjänst. Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

lT och nationalstaten, SOU 1998:58 Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställashos Fritzeskundtjänst. Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Skolan, IT och det livslånga lärandet, SOU 1998:70 Hearinganordnadav Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen 1997-12-04.Rapport 7/98. Kan beställashosFritzeskundtjänst. Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Nya tider, nya förutsättningar..., SOU 1998:65 Rapport 8/98. Kan beställashos Fritzeskundtjänst. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

IT och regional utveckling -Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998, Rapport 9/98. Kan beställashos Fritzeskundtjänst. Fax: 08-69091 91. Telefon: 08-69091 90.

Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete

med I T-kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisksammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen.Kan beställas från SCBFörlag, 701 89 Örebro. Fax:019-1769 32. Telefon: 019-1768 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenskafolkets datorvanorutförd av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen. 102sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-1769 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen initiativ runt - Nationella Undersökning av SverigesTekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionenoch Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 10246 Stockholm.

Regionala initiativ IT världen runt - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionenoch Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen runt - Statligt stöd till mjukvaruindustrin Undersökning av SverigesTekniska Attachéer på uppdragav IT-kommissionenoch Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggningoch analysgjord av Statskontoret uppdrag av lT-kommissionen.1ll sidor.

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

Omstruktureringaroch beskattning.Fi. 29 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa

m

. . Tänder hela livet fall en översyn. UD. . nytt ersättningssystemför vuxentandvård. Utlandsstyrkan. Fö. - . Välfärdensgenusansikte. A. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem.S. . processer medexempel från handeln.A. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskyddvid . Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. S. . maktdiskurser.A. 33. Historia,ekonomioch forskning.

Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporterom idrott. In. . arbetslivetoch det jämställda Sverige. A. 34.Företagaremed restarbetsförmåga. S.

x Översyn av rörelse-och tillsynsreglerför kollektiva 35. Förordningartill miljöbalken. + Bilagor. M. . försäkringar.Fi. 36. Identifiering och identiteti digitala miljöer.

Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker Referatfrån en hearingden 12 november1997. . och Systembolagetsprodukturval. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 37.Den framtidaarbetsskadeförsäkringen. S. - - 10.Campus för konst. U. 38.Vad får vi för pengarna Resultatstyming av ll. Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala

olika områden. U. området.

Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade 39. Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet. M. . förfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER.

13. Säkrarekemikaliehantering. Fö. Vad har gjorts Vad bör göras Ju.

näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformationför alla. S. 14.E-pengar-

15.Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för hållbart samhälle.M. framtida krav. Fö.

När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre . bemötandet av personer med funktionshinder. S. första stegetmot nationella folkhälsomål. S. l7. Samordning av digital marksändTV. Ku. 44. En samladvapenlagstiftning. Ju.

l8. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotningi framtiden. FÖ. - 19. IT och regionalutveckling. 46. Om buggningoch andrahemliga tvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaneroch annat. Ju.

20. IT-kommissionens hearing om infrastrukturenför 48. Kontrolleradoch ifrågasatt

digitala medier.Andrakammarsalen,Riksdagen intervjuermed personer med funktionshinder. S. l997-l0.24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenavvecklas

2 Problemmed inbäddade system inför 2000-skiftet. inom EU. K. . Hearing anordnad av IT-kommissioneni 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

samverkanmed Industriförbundetoch Statskontoret 1900-taletoch annat underlagsmaterialtill

1997-11-14. K. Läkemedeli vård och handel,SOU 1998:28.S.

22. Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningoch livslångt lärande. . Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Situationeninför och underförsta året med

23. Statenoch exportfinansieringen. N. kunskapslyftet. U.

24. Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv. 52. Utstationering av arbetstagare. A. Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53. Ta möjligheternai Östersjöregionen. N. av m.m. vara 25. Tre städer.En storstadspolitikför hela landet. 54. I-lur offensiv IT-användningkan skapa tillväxt

+4 st bilagor. för mindreföretag.Ett rådslag anordnat av

26. Från hembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations-

fakta om ungdomaroch svartsprit.S, departementet,Närings-och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch och Industriförbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-11-18.K.

28. Läkemedeli vård och handel.Om en säker, 55. Demokratinsräckvidd.Dokumentation från ett

flexibel och samordnadläkemedelsförsörjning. seminarium. Demokratiutredningensskriftserie. SB.

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökadelevnadskostnader vid tjänsteresa och tillfälligt arbete. Fi. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. U. 58. IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98. K. 59. Räddningstjänsteni Sverige Räddaoch Skyddas.Fö. - 60. Kring Hallandsåsen. M. 61. Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 62. Kampanjmed kunskaper och känslor.Om kämavfallsomröstningen Malå i kommun 1997.M. 63. En god affär i Motala. Demokratiutredningensskriftserie.SB. 64. Bättre och mer tillgänglig information. Småföretagsdelegationens rapport N. 65. Nya tider, nya förutsättningar. . . IT-kommissionens rapport 8/98. K. 66. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. - 67. Socialavgiftslagen. S. 68. Kunskapsläget kämavfallsområdet 1998.M. 69. Lämplighetsprövning av personalinom förskoleverksamhet,skola och skolbamomsorg. U. 70. Skolan,IT och det livslånga lärandet. Hearinganordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen,Rosenbad1997- 2-04, l IT-kommissionens rapport 7/98. K. 7 Den kommunalarevisionen ett demokratiskt . kontrollinstrument.In. 72. Kommunalafinansförbund.Fi. 73. Organisationer Mångfald Integration Ett framtida system för statsbidragtill invandrarnas riksorganisationerm.fl. In. 74. Styrningen av polisen.Ju. 75. Djurförsök. Jo. 76. Idrott och motion för livet. Statensstödtill idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer.In. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens rapport N. 78. Regelförenklingför framtiden. Småföretagsdelegationens rapport 4. N. 79. IT och regional utveckling. Erfarenheterfrån tre hearingarunder mars 1998. IT-kommissionens rapport 9/98. K.

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedelsinformationför alla. 41 Demokratinsräckvidd. Dokumentation från ett Hur skall Sverige må bättre seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.55 första stegetmot nationella folkhälsomål. 43 - En god affär i Motala. Kontrolleradoch ifrågasatt Demokratiutredningens skriftserie.63 intervjuermed personer med funktionshinder. 48 - De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Justitiedepartementet 1900-taletoch annat underlagsmaterialtill BROTTSOFFER. Läkemedel i vård och handel,SOU 1998:28. 50 Vad har gjorts Vad bör göras 40 Socialavgiftslagen.67 En samladvapenlagstiftning. 44 Kommunikationsdepartementet Om buggning och andrahemliga tvångsmedel. 46 Bulvaneroch annat. 47 IT och regionalutveckling. Styrningen av polisen.74 120exempel från Sverigeslän. 19 IT-kommissionenshearingom infrastrukturenför

- en översyn. Hearinganordnad av IT-kommissionen samverkan i

Försvarsdepartementet med Industriförbundetoch Statskontoret1997-11-14.

21 Säkrarekemikaliehantering.13 Identifiering och identiteti digitala miljöer. Utlandsstyrkan.30 Referat från en hearingden 12 november1997. Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav 42 IT-kommissionensrapport 4/98. 36

Konsekvenser att av taxfreeförsäljningenavvecklas Sotningi framtiden 45 inom EU. 49 Räddningstjänsteni Sverige Hur offensiv IT-användningkan skapatillväxt Räddaoch Skyddas. 59 för mindre företag. Ett rådslag anordnat av

Socialdepartementet IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations-

departementet,Närings-och handelsdepanementet Tänderhela livet och Industriförbundet.Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 - 54 Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdryckeroch IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier.IT- Systembolagetsprodukturval.8 kommissionens rapport 6/98. 58 När åsikterblir handling.En kunskapsöversiktom Nya tider, nya förutsättningar bemötandet av personer med funktionshinder.16 . . . IT-kommissionens rapport 8/98. 65 Tre städer. En storstadspolitikför hela landet. Skolan,IT och det livslånga lärandet. +4 st bilagor. 25 Hearinganordnadav Utbildningsdepartementet och Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, fakta om ungdomaroch svansprit.26 - IT-kommissionens rapport 7/98. 70 Läkemedeli vård och handel.Om en säker,flexibel IT och regional utveckling. och samordnadläkemedelsförsörjning. 28 Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. IT- Det gäller livet. Stöd och vård till barnoch ungdomar kommissionens rapport 9/98. 79 med psykiskaproblem.31

Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskyddvid Finansdepartementet psykiatrisk tvångsvård. 32 restarbetsfönnåga. Omstruktureringaroch beskattning.1 Företagare med 34 Översyn av rörelse- och tillsynsreglerför kollektiva Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37 försäkringar.7 Vad får vi för pengarna Resultatstymingav - Integritet Effektivitet Skattebrott.9 statsbidragtill vissaorganisationer inom det sociala - Självdeklarationoch kontrolluppgifter förenklade området. 38 förfaranden.12

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 Närings- och handelsdepartementet - En gräns en myndighet 18 Statenoch exponfinansieringen.23 - Försäkringsgaranti. Östersjöregionen. 53 Ta vara möjligheternai Ett garantisystemför försäkringsersättningar. 22 Bättreoch mer tillgänglig information. Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch Småföretagsdelegationens rapport 64 försäkringsbolag.27 Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens Avdrag för ökadelevnadskostnader vid tjänsteresaoch rapport 77 tillfälligt arbete.56 Regelförenklingför framtiden. Småföretags- Kommunala ñnansförbund. 72 delegationensrapport 78

Utbildningsdepartementet Inrikesdepartementet Campusför konst. 10 Historia, ekonomioch forskning. Fristående utbildningarmedstatlig tillsyn inom olika Fem rapporterom idrott. 33 områden.11 Den kommunalarevisionen ett demokratiskt - Vuxenutbildningoch livslångt lärande. kontrollinstrument. l 7 Situationen inför och under första året med Organisationer Mångfald Integration Ett framtida kunskapslyftet.51 system för statsbidragtill invandrarnas DUKOM Distansutbildningskommittén. riksorganisationerm.fl. 73 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. Idrott och motion för livet. Statens stödtill 157 idrottsrörelsenoch friluftslivets organisationer.76 FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan. 66 - Lämplighetsprövning av personal inom Miljödepartementet förskoleverksamhet, skolaoch skolbamomsorg. 69 Gröna nyckeltal Indikatorerför ekologiskt - ett hållbart samhälle.15 Jordbruksdepartementet Förordningartill miljöbalken.+ Bilagor. 35 Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv. Översyn av Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet. 39 ñskeriadministrationen m.m. 24 Kring Hallandsåsen. 60 Livsmedelstillsyni Sverige.61 Kampanjmed kunskaper och känslor.Om Djurförsök. 75 kärnavfallsomröstningeni Malå kommun 1997.62 Kunskapsläget kärnavfallsområdet 1998. 68 Arbetsmarknadsdepartementet Välfardensgenusansikte.3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika processer med exempel från handeln.4 Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser.5 Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivetoch detjämställdaSverige.6 Utstationering av arbetstagare.52

Kulturdepartementet Samordning av digital marksändTV. 17

IT-kommissionen

103 33 Stockholm

Besök: Regeringsgatan 30-32

E-posi: itkommissionen@communicutionsminislryse

Webbplats: wwwjtkommissionemse

ISBN 91-38-20948-9 ISSN O375-25OX