Sverige inför epokskiftet : delrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

inför

verige

epokskiftet

IT-kommissionens rapport 5/97

l

Statens offentliga utredningar 1997:63

Mm

Kommunikationsdepartementet

w

inför

Sverige

epokskiftet

IT-kommissionens 5/97

rapport

Delrapport av IT-kommissionen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets försvarar valtningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Sara Bergkvist, Svensk Information AB ISBN 91-38-20583-1 Graphic Systems AB, Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

inför

Sverige epokskiftet

IT-kommissionens 5/97

rapport

På tröskeln till nästa århundrade står Sverige inför nya utmaningar:

o att göra övergången till kunskapssamhället till en nationell angelägenhet och att göra alla delaktiga i epokskiftet

att med hjälp av informationsteknik IT öka alla medborgares - möjligheter till meningsfullt arbete och ett bättre liv

att förändra och effektivisera den gemensamma sektorn med hjälp av IT så att resurser kan frigöras för att förbättra den mänskliga omvårdnaden och omsorgen att använda IT för att stödja grupper med särskilda behov

att verka för att alla aktörer på marknaden, oavsett storlek och verksamhet, snabbt tar till sig den teknik som ger förutsättning för deras ökande konkurrenskraft och därmed landets konkurrenskraft.

att stödja den framväxande IT-branschen och den nya mediabranschen, små och medelstora teknik- och tjänsteföretag med anknytning till Internet som skapar jobb och en ny tillväxtsektor.

1 Mot det

nyindustriella

kunskapssamhället

En brytningstid

Den pågående ekonomiska och tekniska omvandlingen resulterar i som nätverkande samhällen men också i ökad arbetslöshet och ökade kunskapsklyftor är en allt viktigare svensk angelägenhet. Den - omvandlingen påverkar direkt tillväxt, välfärd och arbete. Vi är mitt i inledningen till ett epokskifte. Det är ingen slump att World Economic Forum i Davos i februari 1997 hade detta epokskifte huvudämne. som

Ny teknik orsakar alltid våg arbetslöshet. De gamla jobben rationaen av liseras och försvinner, och det dröjer innan de ersätts de I början av nya. av den industriella revolutionen i England förstörde förtvivlade vävarbetare de nya maskinerna i tron att deras jobb då inte skulle försvinna. Jobben försvann ändå. Det själva epokskiftet i bruk var - att man tog den nya tekniken orsaken. På sätt många i dag - som var samma ser datorerna som orsak till arbetslösheten.

IT-kommissionen har nyligen visat på den förändring vi alla står som inför i rapporten "Kristallkulan tretton röster framtiden. Tretton - om personer med olika referensramar drar alla slutsats; att Sverige samma nu är inne i en brytningstid. Det som sker i dag är ingen naturlig utveckling av industrisamhället.

Det som är en styrka för Sverige i industrisamhället riskerar bli till en svaghet vid skiftet till en ny epok. Det heterogena samhället, inte det homogena får ett försprång i framtiden.

I industrisamhället är det viktigt med homogenitet i utbildning, i arbetsorganisation -för att industrin ska skaleffekter. I kunskapssamhället blir det allt viktigare med individens kunskap och förmåga. egen Det är inte likformigt utbildade medborgare behövs utan individer som som kan utföra arbetsuppgifter inte är rutinartade. som

I industrisamhället är nationalstaten stark. I kunskapssamhället blir kraften i varje särskild region viktig faktor. Hur kommun, en en ort, en

MOT DET NY|NDUSTRIELLA KUNSKAPSSAMHÄLLET

ett län eller en region som knyter samman delar av olika länder kan skapa det goda samhället som växer i samverkan med offentlig sektor, utbildning och näringsliv kommer att vara av avgörande betydelse.

Informationstekniken är hävstången

I all denna utveckling blir den digitala dimensionen allt viktigare. Informationsteknik, IT, är ett Verktyg för utvecklingen, en hävstång. Men ett verktyg som kan flytta berg. Individer, företag, organisationer och stater som inte vill eller kan eller orkar se hur IT kan påverka dem kommer att det allt svårare. Och det är mycket som kommer att påverkas. En väl utvecklad IT-industri och en hög grad av IT-användning i samhället, i företag, organisationer och offentlig sektor är en förutsättning för social utveckling och industriell tillväxt under de kommande åren. IT är det i särklass viktigaste tillväxtområdet. För att medborgarna ska känna sig involverade och engagerade måste de vara medvetna om förändringens orsaker, konsekvenser, möjligheter och villkor. Detta fordrar kraftfulla utbildningsinsatser i olika former, riktade genom många olika kanaler till flera grupper i samhället.

Sveriges utmaningar inför epokskiftet

IT har bidragit till att industrin rationaliserats och till minskade arbetstillfällen. Den här kan vi inte göra något åt, den kommer bara processen att fortsätta. Här riskerar Sverige med vår industriella struktur att drabbas hårdare än andra länder. Den viktiga industriproduktionen och den industriella förädlingen av våra naturresurstillgångar är basen i vår ekonomi. Men för att fortsätta att vara konkurrenskraftiga krävs allt mer av effektivisering och förädling av produkterna liksom att vi utvecklar den starkt växande informationsindustrin. Kunskapssamhällets möjligheter att skapa nya värden i produktionen och därmed högre tillväxt och sysselsättning står därför i fokus för flertalet av världens regeringar. Booz Allen Hamilton presenterade i början av 1997 en rapport "Enabling the Information Society" uppdrag av det holländska finansministeriet under ett industriministermöte i Haag. Rapportens syfte var att jämföra Europas IT-industri med USA, Japan och Syd-

Korea. Resultatet av jämförelsen i vilken enbart EUs tolv länder före

lVlOT DET NYINDUSTRIELLA KUNSKAPSSAMHÅLLET

Sveriges inträde ingår var nedslående för Europas räkning. I sammanfattningen sägs att IT-industrin är vital för framtidens samhälle att men Europas konkurrenskraft inom denna bransch hela tiden försämras jämfört med konkurrenterna i flertalet sektorer. En marknadsstyrd utveckling måste därför stimuleras kraftigare i Europa, och reformer för avreglering och harmonisering lagar, standardarbete och nationell av policy måste påskyndas.

En annan benchmark-studie, utförd Spectrum för det brittiska induav stridepartementet 1996, liknande bild för Europas konkurrenskger en raft. Sverige klarar sig dock relativt bra i denna jämförelse tack vare en hög täthet för mobiltelefoni och datorer samt låga teletaxor. Även EITO European Information Technology Observatory konstaterar att Europa halkar efter, trots att IT-investeringarna beräknas öka med 7,1 procent under 1997.

Omfattande är de satsningar växande ekonomier i Asien gör på IT. I som Malaysia byggs nu The Multimedia Super Corridor MSC. MSC är ett gigantiskt nytt samhällsbygge för att dra till sig och utveckla företag som utvecklar, tillverkar eller använder sig den senaste multimediateknoav login.

Ett område på 15 gånger 50 kilometer söder Kuala Lumpur erbjuder om cyberlagar, infrastruktur och policies designade för att ge företag som etablerar sig där en unik konkurrensfördel inom den tekniska utvecklingen. Målsättningen är att skapa perfekt miljö frizon för en - en företag som vill utveckla, distribuera och använda sig multimediaproav dukter och tjänster.

Den malaysiska regeringen satsar stora pengar och har en stark politisk fokusering för att stimulera detta IT-samhällsbygge. Staten bidrar nya med en modern infrastruktur, tillåter oreglerad anställning såväl av inhemsk som utländsk arbetskraft, policies och cyberlagar samt nya erbjuder en fri och obunden tillgång till information utan Här censur. planerar man att bygga världens största IT-universitet och staden beräknas ha en befolkning på cirka 100 000 år 2006. Premiärmipersoner nistern har också lyckats samla ett råd där de 30 viktigaste IT-personerna i världen ingår.

Detta är ett exempel på den konkurrens den svenska IT-industrin kommer att möta.

Med informationssamhället påskyndas globaliseringen. Goda telekommunikationer telefon, datakommunikation, TV-distribution skapar - ett allt större oberoende av tid och rum. Mycket tjänsteproduktionen av

MOT DET NYINDUSTRlELLA KUNSKAPSSAMHÅLLET

kan göras helst i världen där det är bäst och billigast. Det kan var som gälla mjukvaruutveckling, forskning, rådgivning, informationstjänster, försäljning, bank och försäkring. Arbetskraftens kunskap och pris samt tillgång till goda telekommunikationer avgör. Nya organisationsmodeller underlättar globaliseringen. Globala företag utvecklar i dag strukturer stödda IT gör att de kan finnas på - av - som olika marknader med utveckling, försäljning och produktion och ändå fungera ett sammanhållet företag. som Detsamma gäller små företag som i allt större utsträckning växer genom att bilda nätverk och med hjälp av IT arbetar tillsammans i mer lösa organisationsstrukturer, så kallade virtuella företag.

I många fall har lyckats göra tidsdifferensen mellan olika zoner till man en fördel så att arbetet flyttar med solen. Informationssamhället kan därför upplevas ett hot, men framför som allt är det möjlighet. Vårt arbete måste nu inriktas på att minska en riskerna framför allt på att utveckla möjligheterna. Det finns därvid men ett antal utmaningar för Sverige. En första utmaning ligger i att vi förädlar och skapar nya produkter och tjänster, att vi utvecklar företag och nya strukturer och i den nya blir vi och beroende av ny kunskap som skapas i ett processen mer mer allt snabbare tempo. En andra utmaning är att vi måste skapa mervärden med en arbetskraft med hög kompetens och med intellektuell kraft och kapacitet. Bara att utveckla och utnyttja hög kunskap blir vi konkurrenskrafgenom en tiga och kan långsiktigt öka sysselsättningen. En tredje utmaning är att det elektroniska samhället kommer att ställa nationalstaten inför utmaningar. När tjänster som är skattepliktiga i nya Sverige kan utnyttjas skattefritt över nätverk kommer allt fler utnyttja dessa möjligheter. Och när kompetent arbetskraft är enkelt tillgänglig över nätverk till lägre kostnad än i Sverige kommer företag utnyttja denna möjlighet. Elektronisk handel över Internet är global till sin natur och kommer att utvecklas där det finns gynnsamma skatteförutsättnmgar.

MOT DET NYINDUSTRIELLA KUNSKAPSSAMHÅLLET

Svenska kraftfält inför epokskiftet

Sverige har många styrkefaktorer att vårda och utveckla.

det finns en nationell handlingsplan för informationstekniken som regering och riksdag står bakom

det finns en välutbildad arbetskraft

det finns en stark ambition och tradition i det svenska samhället att utveckla kunskap och kompetens

Sverige har jämfört med de flesta andra länder väl utbyggd inen frastruktur för information

det finns många gynnsamma betingelser för företagande

svenska myndigheter och företag ligger, internationellt sätt, långt framme när det gäller användning datorer och nätverk för affärer av

det finns ett globalt tänkande och kultur

det finns logistikkunnande i Sverige och förmåga att hålla samman komplexa system

Sverige har också satsat på att utveckla goda IT-tillämpningar, till exempel den nationella satsningen på elektronisk handel i den offentliga sektorn.

Det är alltid intressant att notera hur andra på Sverige. Invest in ser Sweden Agency har gjort studie där undersökt vad utländska en man företag som har investerat i Sverige svenska styrkefaktorer. Här ser som ligger goda telekommunikationer och tillgång på kvalificerad arbetskraft i topp. Bra livskvalitet är ytterligare avgörande faktor. en

2 inom vissa

Utvecklingen

områden

viktiga

2.1 Kunskap och kompetens

I mer än hundra år har skolan utbildat för industrisamhället. Människor har rustats skolan för att fungera i den framgångsrika industrination av som Sverige har varit. Vi har fått kunskaper som behövs i industrisamhället. Problemet är att dagens skolelever inte kommer att möta det gamla industrisamhället när de är klara med sin utbildning.

I och med att samhällsutvecklingen är starkt accelererande blir kunskap mer och mer en färskvara som måste förnyas och underhållas. Detta kommer att bli ett ansvar för varje enskild människa. Ett kunskapssökande arbetssätt kommer att vara en nödvändighet. Därför är en av utbildningssystemets viktigaste uppgifter att lära eleverna lära sig. Det kunskapssökande arbetssättet måste finnas som en instinkt hos alla elever lämnar skolan. Blir landet framgångsrikt i detta avseende som skapar det goda förutsättningar för utveckling. I själva verket är denna fråga avgörande betydelse för landets utveckling. av Mycket diskussionerna kring skolans förnyelse har handlat om IT och av datorer. Det är olyckligt eftersom datorerna bara är ett redskap som måste sättas in i ett sammanhang. Detta sammanhang är en förändrad pedagogik. Därför hade det varit bättre om diskussionen mera hade handlat om ett förändrat pedagogiskt arbetssätt med en kunskapssökande pedagogik där datorerna kommer in som ett kraftfullt hjälpmedel.

Det är därför angeläget, menar vi, att fokus sätts på den pedagogiska förnyelsen med målet att förändra skolan i riktning mot ett kunskapssökande arbetssätt. Staten och kommunerna måste på alla sätt verka för en utveckling i denna riktning.

Vi i dag att kunskapsföretagen och deras yrkesroller är fundamentalt ser annorlunda än industrisamhällets ideal. Traditionella hierarkiska organisationer försvinner. Nya virtuella organisationer uppstår. Gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. Nya personlighetsegenskaper efter-

UTVECKLINGEN INOM VISSA VIKTIGA OMRÅDEN

frågas och traditionella ledarstilar upphör att fungera. Kvalitéer som inlärningsförmåga och kreativitet blir mycket viktigare än förut, liksom att perspektiv, överblick och helhetssyn blir allt viktigare egenskaper i de framtida yrkesrollerna.

Det är viktigt att sprida kunskapen om de möjligheter IT öppnar för som alla grupper i samhället. Det finns fara i att individer inte sig en anser kunna eller vill lära sig använda IT. Vidgade kunskapsklyftor kan uppstå genom att en ny sorts "analfabetism" utvecklas, även om breda informationsåtgärder vidtas och allt mer lättanvända görs tillprogram gängliga. Den teknik som nu utvecklas, till exempel nätdatorer och enklare gränssnitt med hjälp av TV, kommer att verka positivt för att göra tekniken tillgänglig för människor söker enklare teknik än som en vad dagens dator utgör.

Staten måste verka för att det inte sker utslagning kunskapsen genom diskriminering. Kunskapsklyftor kommer alltid att finnas, beroende på naturlig begåvning, social bakgrund och flit, skillnaderna kan bemen gränsas. Slutsatsen vi kan dra är att alla skolor redan måste förbereda nu sig inför epokskiftet.

I den svenska aktuella debatten har tonläget varit högt för vilka skatteregler som bör gälla då företag låter sina anställda utveckla sina ITkunskaper genom att företagen underlättar för de anställda att ha dator hemma. Ett samhälle som ser ökad kunskap ett de viktigaste som av medlen för att skapa tillväxt och sysselsättning i kunskapssamhället motverkar ju direkt sina syften att beskatta datorer hemma. genom

Regeringen har i målen för en nationell IT-strategi angett att det är viktigt att så många möjligt får god kunskap informationsteknik som om och att tillgången på information och kunskap befrämjar tillväxten och sysselsättningen. I en promemoria från finansdepartementet den 12 mars 1997 föreslås att den förmån att använda datorutrustning som arbetsgivaren lånar ut för utbildning med i hemmet undantas från mera beskattning. Erbjudandet att låna dator måste dock riktas till om en hela den fast anställda personalen.

Detta är ett viktigt första steg, men fortfarande finns det restriktioner som skapar problem. Datorn får inte för avancerad, det får inte vara finnas med andra program än de används på arbetsplatsen samt som som redan nämnts alla måste ha möjligheter. Dessutom får samma datorerna endast lånas ut. Den föreslagna regeln ska inte tillämpas om anställda får köpa datorer arbetsgivaren till subventionerat pris. av

ll

UTVECKLINGEN INOM VISSA VIKTIGA OMRÅDEN

IT-kommissionen har promemorian på remiss och kommer att lämna sina synpunkter under april.

Livslångt lärande

Lite tillspetsat kan man säga att alla de vars arbete är rutinartat och har med hantering av information att göra borde vara mentalt förberedda för att inom en snar framtid arbeta med förändrade eller kanske helt nya arbetsuppgifter. Kompetenshöjningen är då ett slags kunskapsstartkapital. Det har en del organisationer, såväl arbetsgivare som fackliga, förstått och därför redan börjat agera.

o Vi måste inse behovet av att ständigt förvärva nya färdigheter, av att lära saker hela livet. Vuxenlivet kommer att bestå växling oss av en mellan vad vi i dag kallar arbete och utbildning. Men vi måste ändra attityd helt och hållet, säger Odd Engström, arbetande styrelseledamot i Industriförvaltningens AB Kinnevik. o Kunskap blir mer och mer en färskvara. Därför måste vi alla i Sverige vänja oss vid att tanka kunskap även när vi är vuxna, säger Göran - Johnsson, ordförande i Svenska Metallindustriarbetareförbundet. I det framväxande kunskapssamhället är vi alla elever. Vårt vardagsliv och vårt arbete förändras och vi måste lära oss nya saker under resans gång.

Vi måste nå ut till den breda massan, säger Rolf Skoglund, ansvarig o för Microsoft Europas företagsdivision. För att skolan inte ska släpa efter i IT-utvecklingen måste man skapa en dialog mellan näringsliv och skola. Kanske måste vi ha större rotation mellan företag och undervisning för att vi ska kunna klara kraven på kompetensav utveckling. Vi måste också lära oss att samarbeta skickligare mellan forskning och industri. För lite satsning på utbildning är farligt för Sverige, anser professor 0 Peter Keen, en av världens främsta konsulter inom IT-strategi och ledarskap. I IT-samhället spelar geografisk placering ingen roll. Varför lägga ett företags verksamhet i Stockholm när städer och regioner slåss att erbjuda god arbetskraft och goda villkor Bangalore i om Indien har blivit nytt centrum för programmering och i Irland finns Europas backoffice-funktion. Det är utbildning som ger det nya välståndet.

Citaten är hämtade ur vår skrift Kristallkulan tretton röster om fram- tiden SOU 1997:31. De visar på att kompetensutveckling, ständigt

UTVECKLINGEN INOM VISSA VIKTIGA OMRÅDEN

lärande och förnyelse av kunskap hos de enskilda behövs för att Sverige ska klara de krav som ställs i den globala, gränslösa konkurrensen.

Distansutbildning

Med hjälp av IT skulle alla elever och studenter, oavsett bakgrund och bostadsort, kunna lyssna på de bästa lärarna och specialisterna, göra sina läxor och tentor över nätet, samla kunskap och kommunicera med varandra utan att alltid befinna sig samtidigt tillsammans på ett och samma ställe. Detsamma gäller kompetenshöjningen för anställda och arbetslösa. Distansutbildning kan också vara särskilt viktigt för studerande med funktionsnedsättning. Dessa nya, betydligt billigare arbetsmetoder provas på flera ställen i världen och även i Sverige. 0 Sweden Silicon Valley Link är ett projekt syftar till att skapa - som en global lärandemiljö och effektivisera teknikspridningen från högskolor. Detta är en långsiktig samverkan mellan svenska högskolor och Stanford-universitetet i Kalifornien. Vid Kungliga Tekniska Högskolan KTH genomförs redan ett antal kurser över datanät tillsammans med lärare och elever vid Stanford. o Högskolan i Karlskrona-Ronneby och Mitthögskolan kommer också att delta i detta samarbete, som ska visa vilka krav distribuerad en läromiljö ställer på data- och telekommunikationssystem. Tillsammans ska man utveckla teknik och pedagogik för personliga lärandemiljöer och virtuella klassrum. o Den Svenska distanshögskolan invigdes i september 1996. Detta samarbetsprojekt mellan TBV Akademien och Högskolan i Gävle-Sandviken, Högskolan i Karlskrona-Ronneby, Mitthögskolan och Högskolan i Örebro samt Utbildningsradion ska pröva former för högskolenya utbildning på distans. Svenska Distanshögskolan samarbetar med det engelska Open University och följer samma pedagogiska modell med lokala studiecentra och studiehandledare i kombination med IT. o En annan bra förebild är Sofia Distans. Det är skola utbildar en som svenska barn enligt den svenska läroplanen, de än befinner sig i var världen via nätet. Skolan belönades ijanuari i år i europeisk konkurrens med ett av Bangemann-Challenge-prisen.

Distansutbildning innebär således möjlighet till demokratisering utav

UTVECKLINGEN INOM VISSA VIKTIGA OMRÅDEN

bildningssystemet, mångfald, större valfrihet och renässans för provinsen. Det är dessutom oerhört viktigt att lärarutbildningen ger nyutexaminerade lärare möjlighet att visa vägen i fråga om användning av IT i undervisningen.

2.2 God infrastruktur

Internet är det kanske mest demokratiska mediet i mänsklighetens historia. Därför är det den demokratiska statens ansvar att verka för att alla medborgare, på ett eller annat sätt, får tillgång till Internet. Internets våldsamma tillväxt fortsätter att dominera bilden och generera strukturella förändringar i världsekonomin. Enligt flera av varandra oberoende dem från Ericsson, kommer 600 miljoner prognoser, en av människor att vara anslutna till Internet år 2000. Andra talar om en miljard människor. Sverige har föredömligt tidigt tagit beslutet att öppna den svenska telemarknaden för konkurrens. Tack vare besluten att bolagisera Telia, att införa en telelag och att inrätta en effektiv teleövervakningsmyndighet har de svenska användarna fått tillgång till allt billigare och bättre teletjänster. Med den nu föreslagna nya telelagen åtgärdas de kvarvarande problemen i telelagen. Men infrastruktur handlar inte bara om telefoni och datakommunikation. Den konvergens som sker mellan tele, data och media gör det viktigt att det svenska regelverket möjliggör och stimulerar en sådan utveckling. Med den tekniska utvecklingen suddas gränserna ut för vad som är en TV och vad som är en PC. Du kommer att kunna ha telefon och TV på din PC liksom Internet och telefoni på din TV. Och när vi får möjlighet att nå Internet via TVn eller enklare nätverksdatorer ökar också dramatiskt antalet människor som kommer att använda denna teknik. Det blir enkelt och de kommer att känna igen sig. I dag skiljer vi på vad är telefoni, Internet och TV-distribution. Vi som styr det genom olika lagar och vi har skilda leverantörer av dessa tjänster. Det är långt mellan mediapolitiken och telepolitiken.

I framtiden måste vi mer titta på

o vilken typ av information medborgarna vill nå det kan vara TV- och radiosändningar, elektroniska tidningar, telefonkatalogtjänster eller

UTVECKLINGEN INOM VISSA VlKTIGA OMRÅDEN

samhällsservice på Internet. Vi behöver bestämma vad som är "public service" i allt utbud.

0 vilka mekanismer som skapar en effektiv distribution all denna av information och som möjliggör att allt fler infrastrukturleverantörer stimuleras till att bygga ut distributionskapacitet till företagen och hemmen.

IT-kommissionen genomförde i juni 1996 en hearing om infrastrukturen för kommunikation och information. Som ett resultat av denna lämnade kommissionen i september 1996 en skrivelse till regeringen med förslag till åtgärder.

En central fråga rörde behovet av en framtida lagstiftning för

gemensam telekommunikation, data och media. Den tekniska utvecklingen leder till att dessa områden blir allt mer integrerade. På sikt måste därför gemensamma regelverk ersätta nuvarande regelverk och regeringen borde snarast inrikta lagstiftningsarbetet på denna konvergens. Ett förberedande arbete sker nu i regeringskansliet. Det är viktigt att en utredning kommer igång snabbt.

En näraliggande fråga som kommissionen berörde frekvensanvändvar ningen. Frekvenser är en knapp resurs. Nuvarande fördelning frekav vensutrymmet grundas på historiska förhållanden och inte på dagens och morgondagens behov. Eftersom den långsiktiga utvecklingen går mot individbaserad, bredbandig kommunikation borde regeringen, enligt vad IT-kommissionen då föreslog, tillkalla utredning över en som ser hur utnyttjandet av frekvensutrymmet långsiktigt kan förändras, nationellt och globalt.

IT-kommissionen menade även i sin skrivelse att det monopol som Teracom Svensk Rundradio i dag har för marksändningar år onödigt och snedvrider konkurrensen på marknaden.

I mars 1997 har en proposition om en reviderad telelag lämnats till riksdagen. Riksdagen tar också snart ställning till en proposition om digital marksänd TV.

Tillgången till accessnäten är central för frågan konkurrens på teleom marknaden och TV-marknaden och därmed för vilka tjänster som användarna får tillgång till och vilka priser de får betala. som Vi bedömer att behovet av bandbredd för telefon, Internet-trafik, radio, TV, video, bild och annan informationsöverföring i vid bemärkelse kommer att fortsätta öka kraftfullt.

UTVECKLINGEN INOM VISSA VIKTIGA OMRÅDEN

Den viktiga frågan är vilka mekanismer kan åstadkomma en nu som snabb och kostnadseffektiv tillgång till kapacitet till landets hushåll, företag och skolor. Kommer de nu framlagda propositionerna om digital marksänd TV samt den nya telelagen ge de förutsättningar som krävs

De hittills vidtagna åtgärderna är inte tillräckliga. IT-kommissionen kommer därför att fortsätta studera utvecklingen, bland annat genom hearing i juni 1997. En studie bör därutöver ske av hur nu en ny föreslagna lagar och villkor kan förutses påverka marknaden.

2.3 De nya jobben

Den nya tekniken skapar nya jobb.

I rapporten Booz Allen Hamilton; "Enabling the Information Socieav ty Supporting Market-Led Developements", visas hur värdekedjan i en typisk multimediaprodukt förändras från år 1995 till år 2000. Värdet av mjukvara kommer att växa i betydelse för affärskunder fram till år 2000. För de privata konsumenterna är det innehållet i produkten som växer i värde. vi i Sverige framför allt är duktiga på är telekommunika- Det som tioner och denna rapport indikerar att just telekommunikationer komatt ha mindre relativ andel denna värdekedja. Hur ligger då mer en av Sverige till vad beträffar multimediabranschen

Enligt undersökning av konsultfirman McKinsey, som redovisats av en Invest in Sweden Agency, var Sverige det land som skapade flest jobb i mjukvaru- och servicebranschen mellan 1982 och 1992. I Sverige skapades under denna tid 4,6 jobb 1000 i arbetsför ålder nya per personer jämförelsevis med 4,3 ijapan och 3,0 i USA.

Enligt svenska och utländska bedömare har Skandinavien och speciellt Sverige under de senaste två åren blivit en starkt växande region när det gäller den mediabranschen. Den består företag specialiserade på nya av digitala, interaktiva medier. Hit hör multimediaprogram, CD-ROM-produktioner, produktioner för interaktiv digital TV och inte minst tjänster, produkter och design av hemsidor på Internet eller företagsinterna Intranet. Den interaktiva mediaindustrin är förening av flera tekniker nya en data, telekommunikation, text, video och av en mängd olika kompetenser och färdigheter.

mediaentreprenörerna återfinns ännu inte i den officiella stati- De nya stiken. Enligt första undersökning gjord av tidningen Veckans Affärer en

UTVECKLINGEN INOM VISSA VIKTIGA OMRÅDEN

finns det i dag över 500 mediaföretag i Sverige. Flertalet dessa har nya av startats de senaste 12-18 månaderna. Bara en handfull är äldre än fyra-fem år.

I siffran ingår bara de företag vars huvudsakliga verksamhet är att producera innehåll i de nya medierna, eller "content" det heter i som branschen. Därutöver finns IOO-tals företag tillhandahåller Intersom netanslutningar, webbhotell eller främst jobbar med tekniken kring de interaktiva medierna.

De flesta företag är små, ofta nätverk löst knutna individer med av specialkunskaper. De arbetar mot ett gemensamt mål i projektform. Nya företag tillkommer nästan dagligen. Etableringströskeln är låg. Det räcker oftast med en dator och Internetanslutning för att köra igång. För närvarande sysselsätter de drygt 500 företagen uppskattningsvis 2 000-2 500 personer. Därtill kommer alla de jobbar med som nya media på förlag, tidningar, reklambyråer, hos teleoperatörer, IT-bolag eller hos kundföretagen. Totalt har Nya Mediabranschen skapat uppemot 10 000 arbetstillfällen, enligt Veckans Affärers undersökning.

För att kunna växa behöver företagen komma ut på den internationella marknaden. Detta kräver såväl effektiv marknadsföring kapital. som Tiden måste vara kort mellan idé till produkt och bred lansering en ny på världsmarknaden. Bred marknadsföring är avgörande för att produkten ska bästa möjliga genomslagskraft och inte drunkna bland övriga erbjudanden. Här behöver företagen hjälp. Okunskapen hur om den utländska marknaden fungerar, liten kunskap marknadsföring om och ont om kapital samt konkurrensen från framför allt de amerikanska företagen är problem för många små företag, liksom bristen på utbildad arbetskraft.

Nätet har således en stor potential att skapa tillväxt och arbeten, och nya då inte bara för duktiga entreprenörer med framåtanda. Det behövs även många administratörer för att plocka, systematisera och paketera information som finns på nätet.

2.4 Elektronisk handel

Det växer och formas en ny Internetmarknad. Affärerna mellan företag och individer förflyttas i allt större utsträckning till nätet. Transaktionskostnader sänks, nya betalningsmedel skapas.

UTVECKLINGEN INOM VISSA VIKTIGA OMRÅDEN

På den elektroniska marknaden sker affärerna på kundens villkor. Kunden själv söker information om produkten, beställer och betalar. När informationshanteringen flyttas till nätet riskerar flera mellanhänder inom grossist- och mäklarbranschen att förlora sin roll. För att klara sig måste varje led i kedjan mellan producent och konsument berika produkten eller tjänsten. Börsmäklare, bankmän och resebyråer kan specialisera sig på personlig rådgivning. Grossister bör sina kunder något utöver rutinmässig ge förmedling Och det är bråttom: dagligvarudetaljister som Rema av varor. i Norge, NK och BErW i Sverige driver redan egen näthandel, med leveransen de Internet beställda matvarorna direkt till kunav genom den. Världens största bokhandel, Amazon, har inget boklager. Det finns svenska exempel på små och mellanstora företag som blivit framgångsrika och globala över nätet: Sitting Feather /Den Sittande Fjädern/ i Åsele tillverkar kläder o som för rullstolsbundna har i dag kunder både i Sverige, Europa, USA, Kanada och Australien. Detta lilla företag med åtta anställda genererar tack vare sin Internetsatsning jobb för 20 personer. Sonesta i Skärholmen säljer medicinsk utrustning och har funnit en o internationell marknad tack vare en föredömligt enkel, tvåspråkig hemsida på Internet. Helt nät-inspirerade affärsidéer saknas inte heller. Sedan i juli 0 nya, 1996 kan vi från Internet hämta de flesta svenska och en stor del av EUs blanketter i uppdaterad form. Företaget är litet och heter Sign- Form. Nätet är inte bara för stora och rika företag, för välutbildade och förmögna människor. På nätet har alla samma möjligheter.

Genererade intäkter från kommersiella marknadsplatser på Internet förväntas öka från 390 miljoner ECU inom EU år 1996 till över 56 miljarder ECU år 2001 källa EITO 1997, European Information Technology Observatory. Europas andel därav motsvarar 20 procent av all handel över Internet. USA står för nästan 70 procent och Asien-Stilla havet för 10 procent. De nordiska länderna har i förhållande till sin ca storlek mycket stor andel denna handel, och ligger i topp vad en av gäller antal datorer anslutna till Internet per capita. Många länder satsar kraftfullt på att införa elektronisk handel i både privat och offentlig sektor. G7-länderna och EU-kommissionen har elektronisk handel ett prioriterat område för att skapa tillväxt. Vita som Huset har publicerat ett utkast till policy för elektronisk handel "A

UTVECKLINGEN INOM VISSA VIKTIGA OMRÅDEN

Framework for Global Electronic Commerce", där handel över Internet

tillmäts största betydelse. Man förC/Slår bland annat att Internet görs till

en skatte- och tullfri zon. Förslaget väntas fastställas inom kort.

Vi anser att Sverige har gynnsamma förutsättningar att vara ett framgångsrikt land inom elektronisk handel:

o en stor spridning av datorer i företag och hushåll

0 hög Internetkompetens i universitets- och forskarvärlden

0 offentlig sektors initiativ för elektronisk handel för offentlig upphandling

0 en väl utbvggd infrastruktur för tele- och datakommunikation

o god tillgång på företag i den mediabranschen nya

Det är således viktigt att vi ser till att skapa goda förhållanden för elektronisk handel i Sverige för att inte förlora handel till utlandet, och framför allt för att dra till oss investeringar och affärer från omvärlden. De svenska satsningar som görs måste följa internationella standarder och rekommendationer, eftersom elektronisk handel är global.

De hinder som finns för att elektronisk handel ska kunna bli inteen grerad del i samhällets verksamhet och alla medborgares liv är, förutom tillgång till Internet, framför allt osäkerhet kring säkerhet, digitala signaturer, betalningar, lagstiftning och personlig integritet. Vi måste därför skapa en plattform, ett ramverk för elektronisk handel så att aktörerna vet vilka spelreglerna är och kan satsa utan risk för obehagliga överraskningar.

3 IT-kommissionens arbete

Den borgerliga regeringen tillkallade den 17 mars 1994 en kommission för att främja en bred användning av informationsteknik i Sverige, som ett medel att höja livskvaliteten och öka vårt lands internationella konkurrenskraft. Benämningen blev IT-kommissionen och dess ordförande dåvarande statsminister Carl Bildt. Arbetet resulterade bland annat i betänkandet Informationsteknologi Vingar åt människans förmåga - SOU 1994:18 i augusti 1994. Detta den första IT-kommissionen var och den lade fram vision Sverige och det framtida informationsen om samhället.

I och med regeringsskiftet 1994 tillkallades kommission den 19 en ny januari 1995. Samordningsminister Jan Nygren tillträdde posten som ordförande. Den andra kommissionen satte upp riktlinjer för en arbetsplan och började genomföra planen.

Regeringsombildningen i 1996 resulterade i en tredje IT-kommismars sion förflyttades från Statsrådsberedningen till Kommunikationssom departementet. Ny ordförande blev kommunikationsminister Ines Uusmann.

Den 6 juni 1996 beslutade regeringen om förändrade och delvis nya direktiv för IT-kommissionen. Samtidigt förlängdes kommissionens uppdrag till den 31 maj 1998. De direktiven Dir. 1996:46 var bland nya annat följd att riksdagen den 4 juni antog regeringens IT-proen av position Prop.1995/96:125. Denna byggde till stora delar på överväganden och förslag från IT-kommissionen.

I direktiven från 1995 Dir. 1995:01 står det att kommissionens huvuduppgift rådgivande åt regeringen i övergripande och strategisär att vara ka frågor pådrivande, kunskapsspridande och framåtblickande insamt IT-området. om

Detta ligger fast i tilläggsdirektivet. Dessutom tillkommer uppgifter som följd IT-propositionen till exempel att ta initiativ till ett en av som

lT-KOMMISSIONENS ARBETE

rättsligt observatorium. Men framför allt ska kommissionens arbete koncentreras till tre centrala frågor:

Hur IT-användningen kan bidra till tillväxt och sysselsättning. 0 Hur tillgängligheten till IT kan öka, oberoende av bostadsort, kön, o utbildning och ålder.

Hur scenariot för framtiden kan se ut, vilka blir IT-användningens 0 konsekvenser och vilka strategiska beslut ska fattas.

IT-kommissionen ska enligt direktiven slutrapportera sitt arbete den 31 maj 1998. Antalet sekreterare som arbetar i sekretariatet är i mars 1997 5,5 st.

3.1 Mål och vision

IT-kommissionen har antagit följande vision för sitt arbete;

"IT-kommissionen skall aktivt följa, initiera och stödja utvecklingen mot ett samhälle där IT år ett naturligt och integrerat verktyg för alla, vilket ger möjligheter att höja vår gemensamma livskvalitet, fördjupa demokratin och därmed stärka Sveriges konkurrenskraf ."

Kommissionen har också satt upp ett antal mål för det fortsatta arbetet:

Aktivt råd till regeringen de åtgärder som bidrar till att uppfylla o ge om visionen,

Med framförhållning och överblick lyfta fram och värdera valda viktio IT-relaterade utvecklingar och trender för att medvetandegöra och ga sprida kunskap till regeringen och övriga samhället,

Stimulera till insatser för utbildningssamhällets övergång från uto lärning till inlärning,

Formulera konkreta insatser relaterade till IT uthålligt kan öka o som tillväxt och sysselsättning genom att stimulera: nyutveckling och förnyelse produkter, tjänster och processer där - av IT ökar kvaliteten och effektiviteten kunskap och kompetens för de nya formerna för arbetets organisa- tion erfarenhetsutbyte kring ITs möjligheter -

lT-KOMMISSIONENS ARBETE i

0 Formulera konkreta insatser som bidrar till att tillgängligheten till IT ökar och förhållningssättet förändras hos i dag väsentgrupper som ligen står utanför IT-samhället

o Bedöma behovet organisation för långsiktig utveckling god av en av och effektiv IT-användning i samhället.

3.2 Medel och

väsentliga

framgångsfaktorer

IT-kommissionen skall därutöver

o skapa förutsättningar för att i Sverige vidmakthålla och till Sverige attrahera utvecklingsdrivande IT-relaterade beslutsorgan inom näringsliv och samhälle

o följa och påverka internationellt arbete, speciellt inom EU o bedriva arbetet i IT-kommissionen och i sekretariatet aktivt, konkret, opinionsskapande och utföra det med god kompetens 0 ha en aktiv dialog och samverkan med olika aktörer och intressenter vilket är nödvändigt för att nå målen

0 inrikta arbetet mot att nå strategiska beslutsfattare och opinionsbildare o följa upp och utvärdera arbetet löpande för att garantera hög kvalitet.

Målstyrt

3.3 arbete

Nedan beskrivs det arbete IT-kommissionen genomfört under 1996-97, nu arbetar med eller planerar genomföra under främst 1997. De fyra mötesplatser kommissionen hittills skapat Swebizz, SeniorNet Sweden, Rättsobservatoriet samt 2000-gruppen beskrivs också.

Utöver här redovisade aktiviteter har sekretariatet medverkat i en stor mängd konferenser och möten med olika aktörer i samhället för att informera, diskutera, delta i debatter, påverka attityder kring IT-samhället med mera. På vår hemsida www.itkommissionen.se finns senaste nytt ITom kommissionens aktiviteter. Hemsidan uppdateras fortlöpande med aktuella skrivelser och pressmeddelanden. Våra senaste rapporter läggs in

lT-KOMMISSIONENS ARBETE

några dagar efter att de publicerats liksom nyhetsbrevet "nyttIT". Likaså finns det en lista på våra ledamöter med tillhörande e-postadresser.

I syfte att lyfta fram och värdera valda IT-relaterade utvecklingar har kommissionen deltagit i samt arrangerat ett flertal hearingar under de senaste åren. IT-kommissionens roll har varit att samla ett antal experter och utifrån bland annat det framkommit under hearingen formulesom förslag till regeringen på åtgärder bör vidtagas inom området. ra som IT-kommissionen har under 1996-97 resultat sådana genomförsom av da hearingar lämnat 6 skrivelser till regeringen med förslag kring olika frågor; o IT-problem inför 2000-skiftet o IT och rättsinformation

Infrastruktur för information och kommunikation o EU-IT, telekommunikation och nya medier

o IT och handikapp o Distansarbete

Kommissionen kommer inom kort att lämna sina synpunkter till regeringen om beskattning av datorer i hemmet.

Genomförda aktiviteter

Teknik, demokrati och delaktighet. Ett seminarium i december 1996 n belyste frågan om hur IT kan bidra till en vitalisering demokratin av

IT- KOMMISSIONENSARBETE

SOU 1997:23, rapport 2/97. Resultatet utgör utgångspunkteren av na för nationalstats-projektet.

Inom Rättsinformation och IT genomfördes hearing våren 1996 en där frågan ställdes vilken strategi samhället bör ha rapport 5/96. I början av oktober 1996 överlämnade kommissionen skrivelse till en regeringen med förslag till åtgärder för att förbättra digital spriden ning av rättsinformation. Regeringen har i anledning därav tillsatt en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till ett moderniserat rättsdatasystem. Arbetsgruppen har nyligen lämnat ett första förslag med sina överväganden rörande bland annat vilken rättsinformation som ska ingå i det systemet och ska för spridningen. nya vem som ansvara I stora delar överensstämmer arbetsgruppens överväganden med de förslag som kommissionen lade fram i sin skrivelse. Författningar från riksdag och regeringen, vissa föreskrifter beslutade statliga av myndigheter, vägledande avgöranden rättspraxis samt förarbeten främst propositioner och utskottsbetänkanden skall ingå. Ansvaret för spridningen bör åvila den som producerar rättsinformationen.

Pågående och planerade aktiviteter

Kristallkulan tretton röster framtiden SOU 1997:31,

- om rapport 3/97. En skrift som består personliga intervjuer med tretton av mycket olika personer. Det förenar dem är förmågan och modet som att sia om framtiden. Kärnfrågan är informationsteknikens framom marsch orsakat ett epokskifte eller ej. Denna skrift kommer att utgöra utgångspunkt för kommande diskussioner epokskiftet och inom formationssamhället kommissionen planerar. som

Säker elektronisk kommunikation. Ett seminarium ägde i derum cember I996 om användningen kryptering rapporten i av ges ut april 1997. Det var ett mellan IT-kommissionen, samarrangemang Näringsdepartementet och föreningen SEIS. Det svenska liksom det globala regelsystemet behöver till den situation växer anpassas som fram genom en kraftigt ökad användning elektronisk kommunikaav tion. Företagens, individens och brottsbekämpares krav måste vägas mot varandra. Dessa frågor togs bland annat under seminariet. upp En för företag och individer säker, global kommunikation är viktig för att informationssamhället skall kunna utvecklas.

n Infrastrukturen för information och kommunikation kommer att bli

föremål för årligen återkommande hearing. I september 1996 en

lT-KOMMISS|ONENS ARBETE

lämnade kommissionen ett flertal rekommendationer till regeringen ett resultat den första hearingen i juni 1996. Den centrala som av frågan rörde behovet framtida lagstiftning för teleav en gemensam kommunikation, data och media. Tillgången till näten var en annan viktig punkt. Utbyggnad digital marksänd TV tredje. Slutav var en ligen aktualiserades frågan om ett multimedialaboratorium rapport 7/96. Under vårens hearing planeras bland annat frågan över hur nuvarande och kommande lagstiftning stimulerar till utbyggnad till hemmen av bra och billig bandbredd analyseras.

Rättsobservatoriet: Ett IT-rättsligt observatorium har bildats under n hösten 1996, uppgift är att ta fram underlag för IT-kommissiovars råd till regeringen angående behövliga förändringar av rättsordnens ningen. Observatoriet är en mötes- och debattplats för jurister, representanter för rättsväsendet, universitet och förvaltning. Det har till uppgift att urskilja och beskriva områden och frågor, där användningen av IT innebär juridiska svårigheter, framför allt sådana i dag är ofullsom ständigt kända och diskuterade. Observatoriet skall försöka se längre än till de dagsaktuella rättsliga aspekterna på IT. Syftet är att formulestrategier för framtiden inte enbart att avlägsna existerande ra hinder för IT-användningen.

Östersjöprojektet Smart Baltic eller den digitala Hansan: många av

-

de frågor är viktiga i Östersjösamarbetet, miljö, utbildning, sam-

som verkan mellan företag, handel och kommunikation kan underlättas med bra IT-stöd. Här kommer IT-kommissionen att ha en aktiv roll för att på vilket sätt Sveriges roll som IT-nation kan främjas genom se

Östersjösamarbetet.

IT-problem inför sekelskiftet. Den 18 december 1996 diskuterades IT-problem inför år 2000. Det framkom tydligt att problemet är all-

varligare än vad många trott och fortfarande tror och i sin skrivelse

till regeringen föreslog IT-kommissionen att kommissionen skulle ta på sig rollen svensk samordnare år 2000-frågan. som av En samarbetsgrupp har bildats med syfte att diskutera hur samverkan och det fortsatta 2000-arbetet i Sverige bör organiseras. I gruppen, består aktörer med intressen i frågan, ingår Industriförbundet, som av Företagarnas Riksorganisation, SAF, Föreningen Auktoriserade Revi- Post och Telestyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska Komsorer,

lT-KOMMISSIONENS ARBETE

munförbundet, Statskontoret, IVA, Svenska bankföreningen, SITO, Finansdepartementet och Kommunikationsdepartementet. SOU 1997:12, rapport 1/97. En ytterligare grupp för 2000-ansvariga i ett antal företag är under bildande.

Problemen är avsevärda och ytterligare aktiviteter behövs och kommer att initieras under våren.

n Hur påverkas nationalstaten det elektroniska samhället Kommisav sionen avser studera vilka konsekvenser som kan förutses av utvecklingen mot en allt global elektronisk värld. Det fria flödet mer av information och tjänster över elektroniska media och utvecklingen av elektronisk handel påverkar nationella kärnområden besom skattning, lagstiftning, arbetsmarknad, demokratifrågor med mera. Vad håller på att hända och hur bör vi förbereda i Sverige på oss denna utveckling. En analys och hearing i höst är planerad. en

I Säkerhet och sårbarhet: Kommissionen skall enligt sina stadgar bistå regeringen i dess genomförande av det arbete som riksdagen efterlyser på området säkerhet och sårbarhet. Dessa frågor som blir allt viktigare har i dag alltför litet fokus i regeringskansliets arbete. Kommissionen återkomma med förslag till insatser. avser

Genomförda aktiviteter

I IT-baserade läromedel. Det är en generell trend att IT nu går från att ha varit en ersättningsteknik till att bli en omdanande kraft. En hearing som ägde rum i november 1995 tog upp frågan om den nya teknikens möjligheter kräver ändrad pedagogik eller ej.

Pågående och planerade projekt

n Utbildningsområdet: En utbildningsgrupp har bildats inom kommissionen som ska engagera sig särskilt i utbildningsfrågorna samt förbereda en hearing under 1997.

iT-KOMMISSIONENS ARBETE

Genomförda aktiviteter

IT-mått Mått som beskriver IT-användning är viktiga för jämförelser och beslut i företag och samhälle. På uppdrag IT-kommissionen av gjordes en inventering av de cirka 500 IT-mått används i dag. Av som den anledningen arrangerade IT-kommissionen ett seminarium den 5 mars 1996 för att diskutera IT-mått ur olika aspekter rapport 2/96.

När IT inte fungerar. IT-kommissionen har låtit utarbeta rapporten "ERROR: När IT inte fungerar en rapport om IT och dess - användbarhet". I rapporten konstaterades bland annat att användbarhet kan testas och mätas samt att insikten användbarhetens betydelse om är medelmåttig bland svenska företag rapport 6/96.

Affärsnyttan med Internet. Ett seminarium hölls i juni 1996 där det konstaterades att Internet redan är en marknadsplats, främst i USA. En mängd konkreta, goda exempel på affärsnyttan med Internet från hela världen togs upp och finns redovisade i en rapport rapport 8/96 som endast finns i digital form på IT-kommissionens hemsida www.itkommissionen.se.

Pågående eller planerade projekt

Elektronisk handel: Fortsatt arbete med olika frågor rör legala som aspekter, betalning och säkerhet. IT-kommissionen avser utarbeta ett förslag till ramverk för elektronisk handel. Fortsatt i engagemang föreningen Swebizz icke vinstdrivande organisation för att stödja - en elektronisk handel på Internet och bildades på initiativ ITsom av kommissionen år 1996. Swebizz är i dag tiotalet "Global Parten av

lT-KOMMISSIONENS ARBETE

ner" till en motsvarande organisation i USA, CommerceNet. Swebizz är ett nätverk för erfarenhetsutbyte, och driver verksamhet i form av projekt med företag, seminarier, arbetsgrupper, utbildning av småföretagare med mera.

Programvaruindustrin En hearing ägde rum i december 1995. Ett konkret förslag som lades fram behandlade bland annat att staten bör stödja exporten för att styra den svenska programvaruindustrins arbete mot de internationella marknadsbehoven. Ett annat förslag gällde behovet av att staten stimulerar upphandling och marknadsutveckling som syftar till nyutveckling av svensk programvara under affärsmässiga former. En kraftfull forskningssatsning på software engineering diskuterades också rapport 1/96.

En fortsatt hearing om den nya IT-industrin kommer att hållas i mitten av juni 1997. Under hösten avser Ines Uusmann och Anders Sundström i samverkan med bland annat IT-kommissionen att bjuda in några små och medelstora företag, till en hearing för att diskutera vad som kan eller bör göras för att företagen ska kunna växa och bli mer konkurrenskraftiga med stöd av IT.

Hur skall vi leva och arbeta i informationssamhället: Inom detta område, som bland annat behandlats i EUs grönbok "Living and working in the Information Society People first" planeras ett flertal aktiviteter. IT-kommissionen föreslår i en skrivelse till regeringen vad den planerade utredningen om distansarbete särskilt bör belysa. Vi har gjort en kartläggning av de juridiska problem som bör uppmärksammas vid framtagningen av lagstiftningen på området flexibla arbetsformer, vilken kommer att redovisas för regeringen. Kommissionen har också tagit initiativ till en kartläggning påbörjade och planerade av distansarbetsprojekt inom näringsliv och förvaltning som kommer att kopplas till Telework 97, en internationell konferens om européernas förändrade sätt att arbeta. En hearing om distansarbete planeras till våren 97. Initiativ har också tagits till en detaljerad beskrivning av ett påbörjat praktikfall som systematiskt kommer att följas upp.

Den senaste uppgiften har ett stort pedagogiskt värde. Det bästa sättet att övertyga andra om att tiden är kommen för att arbetskulturen ska förändras är att man själv gör det. Så skapas goda exempel.

Därför planerar Kommunikationsdepartementet sitt eget distansarbetsprojekt. Målet är att som "pilot" för Regeringskansliet införa

lT-KOMMlSSlONENS ARBETE

moderna arbetsformer i egen regi och att på sikt fungera som förebild för hela förvaltningen.

Regionala satsningar: IT-kommissionen avser identifiera framgångsfaktorer för regionala IT-satsningar. Detta kommer att ske i ett antal regionala hearingar under 1997.

IT och miljö- en samling goda exempel. En skrift som vill sprida goda exempel hur skilda verksamheter kan bedrivas på ett miljöom mässigt bättre sätt med hjälp IT. Kommissionen vill också genom av denna exempelsamling visa på vad kan göras för att ytterligare som underlätta utvecklingen mot en mer miljöanpassad verksamhet SOU 1996:178, rapport 4/97, ges ut i april 1997.

Genomförda aktiviteter

IT och handikapp. En skrivelse har överlämnats till regeringen om förslag till åtgärder som kom att inarbetas i IT-propositionen rapport 3/96. Därefter har regeringen givit Handikappinstitutet i uppdrag att utarbeta ett IT-program för funktionshindrades och äldres användning av IT.

Kvinnor och IT med syfte att diskutera kvinnors inställning till IT, hindren för ökad användning och åtgärder som kan förbättra kvinnors möjlighet att påverka teknikutvecklingen och användningen. En rad olika förslag lades fram, bland annat att datorteken borde öppnas för yrkesgrupper normalt inte kommer i kontakt med IT upp som samt att IT-centras bör inrättas i varje kommun rapport 4/96.

Pågående projekt

SeniOrNet Sweden Kommissionen arbetar aktivt för att skapa en aktiv ideell förening för personer över 55 år som skall främja seniorers användning av informationsteknik och öka möjligheter till kommunikation och användning av informationstjänster. Föreningen är bildad och styrelse valdes vid det första årsmötet den ll mars 1997.

IT- KOMMISSIONENSARBETE

Föreningen strävar efter att ta tillvara seniorernas unika kunskaper och färdigheter och förebygga generationsklyftan. Föreningen, som har den amerikanska SeniorNet som förebild, verkar också för en

bättre anpassning av tekniken till äldre människors behov och där-

med många andras behov. Föreningen medverkar till att ordna dator- och Internetutrustade klubbar där seniorerna, både i rollen som lärare och elev, kan träffas och umgås. Föreningens hemsida med flera aktiviteter, är den elektroniska mötesplatsen.

Detta arbete kommer att påbörjas våren 1997

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90 Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen. Communication Without Frontiers report by the Swedish IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000talet Rapport 1/96. 25 sidor. IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65sidor. När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked. Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Rättsinformation och Svårigheternas advokater eller möjligheternas IT ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och. dess användbarhet - Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad på IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se. IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08- 690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-6909191. Telefon: 08-690 91 90. IT och miljö en samling goda exempel, SOU 1996:178 - Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-6909191. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag eller i

samarbete med IT-kommissionen

Data om IT i Sverige Statitsitisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00. Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 70189 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019- 17 68 00. IT världen runt Nationella initiativ - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm IT världen runt Regionala initiativ - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil. IT världen runt Statligt stöd till mjukvaruindustrin - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil. Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord av Statskontoret på uppdrag av IT-kommissionen. 1l l sidor.

IT-kommissionens ledamöter

Kommunikationsminister Ines Uusmann, ordförande Kommunikationsdepartementet Universitetskansler Stig Hagström, vice ordförande Högskoleverket IT-Strateg Gunnar Hedborg Svenska Kommunförbundet

Professor Peter Seipel

Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet Verkställande Direktör Lars Engqvist Stiftelsen Svenska Filminstitutet

ForskningschefMirka Mikes Lindbäck

ABB Atom AB Direktör Eva Jacobsson Handikappinstitutet Verkställande Direktör Birgitta Frejhagen Infokomp Christer Sturmark IT-debattör Linda Widmark Studerande

sekretariat

Ann-Marie Nilsson, kanslichef

Tel: 08-405 47 76 e-post: ann-marie.nilsson@communications.ministry.se

Kjell Skoglund, sekreterare Tel: 08-405 34 71 e-post: kjell.sk0glund@c0mmunicati0ns.ministryse

Magnus Hart/iden, sekreterare Tel: 08-405 34 65 e-post: magnus.harviden@communications.ministryse

Marta Sandén, sekreterare Tel: 08-405 47 47 e-post: marta.sanden@communications.ministryse

Louise Sjöström, bitr. sekreterare Tel: 08-405 34 68 e-post: louise.sj0str0m@communications.ministry.se

Maria Håkansson, bitr. sekreterare Tel: 08-405 18 51 e-post: maria.hakansson@communications.ministry.se

x m Lb 2 i o w H

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg for steg. U. 32. Följdlagstiñningtill miljöbalken. M. . lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33. Att lära över gränser. En studie av OECD:s . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete. Fi. . Förbättradmiljöinfonnation. M. 34. Övervakning av miljön. M. , Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stödför 35 Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av

Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor. K. 37. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg.U. . Byråkratin i backspegeln.Femtioår av förändring 38. Myndigheteller marknad. . på sex forvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi.

Röster om barnsochungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik. Ju. . Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- 40 Unga och arbete. In. . . hetsanpassning statsförvaltningens av 41. Staten ochtrossamfunden

struktur. Fi. Rättsligreglering

10. Ansvaret for valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lag om trossamfund - 12 lT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch Lag om Svenskakyrkan. Ku. . slutsatserfrån en hearinganordnad av 42. Staten ochtrossamfunden

IT-kommissionenden 18 december. Begravningsverksamheten. Ku.

IT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Statenoch trossamfunden

lo. s Regionpolitik för hela Sverige.N. Den kulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomen

14 lT i kulturenstjänst. Ku. ochde kyrkliga arkiven.Ku. . 15. Det svåra samspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Staten och trossamfunden

och problematik. Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

l6. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Staten och trossamfunden

l7. Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatter och finansiering. Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenoch trossamfunden

Granskning av granskning. Statligmedverkan vid avgiñsbetalning. Ku. . Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47 Statenoch trossamfunden . 19 Bättre infonnation om konsumentpriser. ln. Den kyrkliga egendomen.Ku. . 20. Konkurrenslagen19934996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

Zl Växa i lärande.Förslagtill läroplanfor barnoch För kompetensoch resultat.Fi. . unga 6-16 år. U. 49 Grundlagsskydd for nya medier. Ju. . 2. Aktiebolagetskapital. Ju. 50 Altemativa utvecklingsvägarför EU:s . J. Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, gemensamma Jo.

demokratioch delaktighetden 8 november1996 5 Bristeri omsorg . anordnat av Folkomröstningsutredningen,lT- en fråga om bemötande äldre. av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52 Omsorg medkunskapoch inlevelse . beredningen.lT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötande äldre. av - 24. Välfärd i verkligheten Pengar räcker inte. S. 53. Avskaffa reklamskattenl Fi. - 25. Svensk mat- EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten.

26 EU:sj0rdbruksp0litik och denglobala livsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. . försörjningen. Jo. 55. Staten och trossamfunden.Sammanfattningama av

7 .Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

l demokratinstjänst.Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivare och beslutsfattare. . vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga och l Ju.

Bampomografifrågan. 57. l medborgarnastjänst. . lnnehavskriminalisering m.m. Ju. En samlad förvaltningspolitik för staten. Fi.

Europaoch staten. Europeiseringensbetydelsefor 58 Personaluthyming. A. . . svensk statsforvaltning. Fi. 59. SvenskhemmetVoksenâsensforvaltningsfonn.Ku.

Kristallkulan -tretton röster om framtiden. 60. Betal-TV inom Sveriges Television. Ku. . lT-kommissionens rapport 3/97, K.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

61. Att växa bland betongochkojor. Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån Storstadskommittén. 62. Rosor av betong. En antologitill delbetänkande Attväxa bland betongochkojor från Storstadskommittén.S. 63. Sverigeinför epokskiftet. lT-kommissionens rapport 5/97. K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet och problematik. 15

Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Fastighetsdataregister. 3 + Bilagor. 17 Aktiebolagetskapital. 22 Granskning av granskning. Bampomograñfrågan. Den statliga revisionen i Sverigeoch Danmark.18 Innehavskriminalisering m.m. 29 Kontroll Reavinst Värdepapper.27 Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 l demokratinstjänst.Statstjänstemannens roll och Grundlagsskyddför nya medier. 49 vårt offentliga etos. 28 Folket som rådgivareoch beslutsfattare. Europa och staten. Europeiseringens betydelse för + Bilaga och 1 2. 56 svenskstatstörvalming.30

Socialdepartementet Att lära över gränser. En studie av OECD:s förvaltnings-

politiska samarbete.33 Röster om barnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8 Bekämpande penningtvätt.36 av Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. 24 - Myndighet eller marknad. Brister i omsorg Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.38

en fråga om bemötande av äldre.51 - Arbetsgivarpolitik i staten. Omsorgmedkunskapoch inlevelse För kompetens och resultat.48 - en fråga om bemötande äldre.52 av Avskaffa reklamskatten 53 Att växa bland betongochkojor. Ministem och makten. Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars Hur fungerar ministerstyrei praktiken 54 uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån I medborgarnastjänst. Storstadskommittén.61 En samladförvaltningspolitik for staten. 57 Rosor av betong.

En antologi till delbetänkandet Attväxa bland Utbildningsdepartementet

betong och kojor från Storstadskommittén. 62 Den nya gymnasieskolan steg för steg. l -

Kommunikationsdepartementet Växa i lärande. Förslagtill läroplanför barnoch

unga 6-l6 år. 2l Länsstyrelsemas roll i trañk- och fordonsfrågor.6 Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg.37 lT-problem inför ZOOO-skiftet. Referatochslutsatserfrån

en hearinganordnad av IT-kommissionenden Jordbruksdepartementet

18december.IT-kommissionens rapport l/97. 12 Svensk mat- EU-fat. 25 Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels demokrati och delaktighetden 8 november1996 försörjningen.26 anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT- Alternativa utvecklingsvägarfor EU:s kommissionenoch Kommunikationsforskningsgemensamma jordbrukspolitik. 50 beredningen.IT-kommissionens rapport 2/97. 23

Kristallkulan -tretton röster om framtiden.

Arbetsmarknadsdepartementet

IT-kommissionens rapport 3/97. 31 Ny kurs itrafrkpolitiken bilagor. 35 Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stödför + Sverigeinför epokskiftet. arbetshandikappade. 5

IT-kommissionens 5/97. 63 Personaluthyming.58 rapport

Finansdepartementet Kulturdepa rtementet

lnkomstskattelag,del l-lll. 2 lT kulturenstjänst. 14 i

Byråkratin i backspegeln.Femtio år förändring Statenochtrossamfunden av sex forvaltningsområden.7 Rättsligreglering

Flexibel förvaltning. Förändringochverksam- Grundlag hetsanpassning statsförvaltningensstruktur. 9 Lag om trossamfund av - Ansvaretfor valutapolitiken. 10 Lag om Svenskakyrkan. 41 - Skatter,miljö och sysselsättning.l l Statenochtrossamfunden

Det svära samspelet. Resultatstymingens framväxt

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Begravningsverksamheten. 42 Staten ochtrossamfunden Den kulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomenoch de kyrkliga arkiven. 43 Statenoch trossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd, skatter och finansiering.45 Staten och trossamfunden Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Staten och trossamfunden Den kyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav förslagenfrån de statligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenásensförvaltningsform.59 Betal-TV inom SverigesTelevision. 60

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik för helaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten. 16 Konkurrenslagen1993-1996.20

Inrikesdepartementet Bättre information om konsumentpriser.19 Unga och arbete.40

Miljödepartementet

Förbättradmiljöinfonnation. 4 Följdlagstiñning till miljöbalken. 32 Övervakning av miljön. 34

IT-kommissionen

105 53 Stockholm

Besök: Regeringsgatan 30-52

E-post: itkommissionen@c0mmunicati0ns.ministry.se

Hemsida: httpz//wwwitkommissionense

ISBN 91-38-20583-1 ISSN 0375-25OX