God etik på nätet : hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling ... : riksdagens andrakammarsal : delbetänkande från IT-kommissionen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

å

God etik natet

En hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för Kunskaps- och Röda Kompetensutveckling, Korsets Idé- och utbildningscenler, ISOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, lT-Företagen och BitoS

Riksdagens andrakammarsal IT-kommissionens rapport 11/98

Oc: ;§O

fr;

Statens offentliga utredningar WW 1998: 133

w Kommunikationsdepartementet

God etik

på

nätet

anordnad IT-kommissionen i Hearing av samarbete med Stiftelsen for Kunskapsoch Röda Korsets kompetensutvecling, Idé- och ISOC-SE, utbildningscenter, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT-Företagen och BitoS.

Riksdagens andrakammarsal

IT-kommissionens 11/98 rapport

Delbetänkande från IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar

F ritzes Offentliga Publikationer på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Intemet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den skall på remiss.

- som som svara

Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-3 8-21041-X Elanders Gotab, Stockholm 1998 IS SN 0375-25OX

God Etik på Nätet

En hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutbildning, Röda Korsets Idé- och Utbildningscenter, ISOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT-Företagen och Bitos

Rapport

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet Innehåu Översikt

0 A: Varför behövs en god etik Nätet B: Vem är intressent i god etik 0 en 0 C: Vad kan och borde göras för att skapa god etik Nätet 0 D: Hur kan utveckla en god etik på Nätet

Bilaga: Publik diskussionslista på nätet i anslutning till hearingen

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet"

Förord

IT-kommissionen arrangerade i samarbete med Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Röda Korsets Idé- och Utbildningscenter, ISOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia,

Tele2, IT-Företagen och BitoS hearing den 25 maj 1998 för att belysa frågan om god etik

en nätet.

till hearingen insikten den tilltagande diskussionen innehåll och för- Bakgrunden var om om

hållningssätt på nätet. Syftet med hearingen söka ta fram underlag för att kunna utvar att forma rekommendationer för god etik nätet. en

Bland de frågor belystes under hearingen var som

varför det behövs en god etik nätet som är intressent i en god etik vem

vad kan och borde göras för att skapa en god etik nätet

som

hur kan utveckla en god etik nätet.

arbetades fram arbetsgrupp bestående Kjell Skoglund, IT-kommissionen, Hear-ingen av en av

Anders Gillner, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Göran Pettersson, Röda

och Telenordia, Patrik Hiselius, BitoS, Åke Korsets Idé- Utbildningscenter, Ragnar Lönn, Sjöblom, IT-Företagen, i samarbete med konsulten BG Wennersten, Wennersten InfoNet-

work, även sammanställt denna rapport. Ordförande vid hearingen var professor Peter

som Seipel.

Denna utförligt referat hearingen samt ett antal slutsatser som arbetsgruprapport ger ett av tagit fram i den analys följde hearingen. Rapporten finns även tillgänglig ITpen som

kommissionens webbplats

Stockholm i september 1998

IT-kommissionen Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling

BitoS ISOC-SE IT-Företagen Röda Korsets Idé- och Utbildningscenter

SUNET Tele2 Telenordia Telia

1 Branschföreningen för innehålls- och tjänsteleverantörer onlinemarknaden i Sverige BitoS är

IT-kommissionens hearing den 25 m2j1998:"God etik på Nätet

Inledning

handlanden mängd etiska grundvärderingar. De gäller alla områden,

I våra styrs av en

dessa grundläggande värderingar delas en sorts allmänetik. Lite generellt kan man säga att av

alla, oberoende kultur eller samhällssystem. Normalt finns det dock undantagssitua-

av sett

dessa basregler kan variera utifrån kultur och samhällsordning. Därtill kommer

tioner i som allmänhet dessa etiska så allmänt hållna inte alltid kan utläsa vad de att i är normer att kräver oss i särskilda situationer. av

har därför utvecklat etiska regler för olika områden. Det kan yrkesetik, ämnesetik,

Vi vara

Dessa olika former etik har utvecklats allt eftersom samhället blir komplext.

etc. av mer

Informations- och kommunikationstekniken det begynnande informationssanrhället, epok-

-

skiftet ändrar inte i samhällets grundläggande etiska värderingar och moraliska hand-

sig

-

händer det skapas tidigare inte kända, situationer i

lingar. Vad som i ett epokskifte är att nya, vilka vi behöver infallsvinklar etiska överväganden.

nya

Vi behöver ställa frågor som

oss

Vilka informationssamhällets särskilda i sin förlängning kräver förnyade

0 är egenart som

etiska överväganden

Vilka de riktlinjer vi behöver för det informationssamhället för med sig

0 är nya som

0 Hur skapar vi nya förhållningssätt

Delas de värderingarna alla Kan de därmed göras till allmän etisk grund

0 nya av en

Hur hanterar kulturella skillnader Finns det framgent några sådana

0 man

hearing etik fram underlag för kunna utforma rekom- Syftet med denna om var att ta ett att

mendationer för God Etik Nätet. en

Vi har underlag för det fortsatta arbetet med att formulera de etiska överväganden

nu ett gott

informationssamhället ställer krav på. Förhoppningen är att sådana allmänt accepterade

som

värderingar informationssamhället ska genomströmma

grundläggande som är sprungna ur faktiska åtgärderna genomförs i informaallt, umgänget, lagstiftningen, besluten, de som ett tionssamhälle. De värderingarna ska grundläggande och allmänt accepterade och bygga

vara och tolerans. acceptans

Arbetet går vidare med utifrån detta material söka utforma etiska ställningstaganden

nu att för informationssamhället.

Jag inbjuder därför till fortsatt diskussion.

Ines Uusmann Ordförande i IT-kommissionen

IT-kommissionens hearing den 25 mai1998:God etik på Nätet

Del 1: Slutsatser från hearingen

Översikt

Efter hearingen god etik Nätet har arbetsgruppen i en analys dragit Följande

om

huvudsakliga slutsatser.

Slutsatserna bygger vad framkom under hearingen. De är i grunden fristående från vad hearingens arsom rangörer kan ha för inställning.

LIFE-etiken En etik byggd grundpelarna Livsbejakelse, Integritetsskydd, Framtidsfrämjande och En-

1:

bära dagens och samhälle: hetlighetssträvan, bör upp morgondagens

Netikett inte detsamma etik, i diskussionen blandas dessa begrepp ofta utan

2: Trivialisera är som men

urskiljning. Netikett inte etik, etikett. För kunna ta det allvarliga allvarligt går

inte är utan att

det inte fokusera enbart på netikett och det sättet arbetar med etikfrågorna

att tro att man Nätet Det riskerar trivialisera hela etikdebatten. att

I finns fundamental skillnad mellan god etik Nätet och god etik inom 3: Lika etik grunden ingen andra delar livet. Förtal, hets folkgrupp, sexuellt utnyttjande underåriga, sekretess-

av mot av

brott, skadegörelse, förfalskning, stöld, brott upphovsrätten är lika oetiskt såväl

mot o s v utanför Nätet som Nätet.

Nätet förutsättningar kräver omprövningar där tid, plats och rymd inte gäller

4: Annorlunda ger nya som

Särskilt utmanande det höga Nätet driver fram och inte arkitektur som tidigare. är tempo som som lämnar för reflexioner. Före Nätet fanns det tröghet i de flesta skeenden som

utrymme en

bidrog till att skapa en viss tydlighet.

etiska flyttas Nätets utbredning alltmer från samhället till och

5: Individuali- Det ansvaret genom gruppen serat individen, d ansvaret individualiseras. ansvar v s

Behovet ökar i internationaliserad och sekulariserad värld värde rund 6: Etiken kan en av en g emensam

bygger respekten för människovärdet. Etiken kan utgöra kittet informationssam-

utgöra kittet som 1

Ett ska finnas olika etiska värderingar, detta ska stå gemensam bas.

7: Olika etiska system av men en

Många olika kan komplettera lagstiftningen.

etiker

värderingar

Etiken Nätet måste utvecklas i ständig dialog. Att försöka utforma detaljerat etiskt

8: Ständig en ett

dialog regelverk är inte meningsfullt.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Slutsats 1:

En god etik på Nätet bör bejaka livet och främja framtiden

En etik byggd grundpelarna Livsbejakelse, Integritetsskydd, Framtidsfråmjande och bör bära och morgondagens samhälle. Enhetlighetssträvan, upp dagens

Etiken moralens teori, d det är genomtänkt uppfattning och ont, rätt och

är v s en om gott

fel. Moralen är etikens praxis, d tillämpning etiska insikter i motsvarande insatser.

v s en av

Etiken måste rimligtvis påverka den konkreta livsföringen, moralen.

Den norske moralfilosofen Harald Ofstad har formulerat det följande sätt:

Etik handlar det allvarliga allvarligt; och det allvarliga är att människor och

om att ta

djur lider; förnedra: och har det .tvärt här och "

nu.

Det handlar humanitetsprincipen, aktivt skapa respekt för människovärdet, att främja

om att

ömsesidig förståelse och lindra mänskligt lidande. Det utmärkt utgångspunkt bort-

att är en

religiösa och kulturella gränser. Det är mycket bra med människovärdet istället

om att starta

för någonting annat.

Frågan är ytterst ska definiera etiken.

vem som

Slutsats 2:

Enbart ett "netiketP-fokus riskerar att trivialisera hela etikdebatten

Netikett är inte detsamma etik, i diskussionen blandas dessa begrepp

som men

ofta urskiljning. Netikett är inte etik, etikett. För att kunna ta det all-

utan utan

fokusera enbart netikett och det

varliga allvarligt går det inte att tro att man sättet arbetar med etikfrågorna Nätet. Det riskerar att trivialisera hela etikdebat-

ten.

Netiketten handlar ofta om tekniska/ praktiska normer exempelvis att inte SKRIKA Nä-

tet inte egentligen har något med människors lidande att göra. Rena netikett-

som

diskussioner riskerar utestänga andra frågor, exempelvis demokrati och diskussionen om

att

hur vi kan involvera de äldre eller jordens fattiga i IT-revolutionen.

t ex

Netiketten kan dock komplement till etiken. Rättvisa och trevnad kombina-

vara ett är en

tion anbefalla för Nätet. I rättvisebegreppet ligger inte bara fördelningsaspekter, som t ex

att

tillgång till Nätet, också den svåra gränsdragningen mellan

om resurssvaga personers utan

juridik och etik teknisk Trevnaden gäller reglerna för hur vi ska umgås i ett slags mening.

Nätet.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Slutsats 3:

skillnad mellan etik på Nätet och etik inom andra delar av livet

lngen

fundamental skillnad mellan god etik Nätet och god etik I grunden finns ingen inom andra delar livet. Förtal, hets mot folkgrupp, sexuellt utnyttjande av un-

av

sekretessbrott, skadegörelse, förfalskning, stöld, brott upphovsrätten

deråriga, mot

är lika oetiskt såväl Nätet utanför Nätet.

0 s v som

En väsentlig insikt dock det finns olika principer och olika etik beroende m som

är att

förmedlas, förmedlar det och inom vilken kulturkrets det sker. Någon särskild

vem som kommunikationsformens etik kommer svår att etablera. att vara

Redan innan kommer in Nätet borde vi ha hållbar etisk grundhållning. Nu försöker

en

vi istället utveckla etik med anledning Nätet. En parallell är när började använda

en ny av

kärnkraften och då inte gjorde några etiska analyser de långsiktiga följdverkningarna. Med

av

facit i hand förs idag istället för då debatt vad vi ska göra med avfallet.

- - en om

ll

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Slutsats 4:

Nätet ställer krav på omprövningar ger nya förutsättningar som

kräver där tid, plats och rymd Nätet ger nya förutsättningar som omprövningar Särskilt utmanande det höga Nätet driver inte gäller som är tempo som fram och inte lämnar För reHexioner. Före Nätet fanns det tröghet

som utrymme en

i de flesta skeenden som bidrog till att skapa en viss

Nätet uppfattas många människor ett slags självständigt oåtkomligt fenomen. Frågan

av som

vi med i den utvecklingen eller står utanför. Det är svårt veta, kanske

är om är om att

omöjligt, veta någon, som styr denna utveckling.

att vem, om ens

Det rummet, Nätet, går inte hantera med gamla begrepp och gamla värderingar. Vi

nya att

måste omskapa våra värderingar och våga ifrågasätta och nytt vad har haft tidiga-

att se

tolkning. Det kräver helt arkitektur där tid, plats och rymd

re som nya rummet en annan

inte längre gäller de sätt är vid. Nätet går inte att Nätet förefaller som

som vana greppa. sand rinner handen. som ur

Frågan Får vi göra det vi kan göra Förr kunde inte göra allt och då var frågan inte sär-

skilt aktuell. Nu har den enskilda människan makt att agera Nätet. Var finner man mera den etiska dimensionen i ett sådant rum

förutsättningar för människor

Nätet ger nya

under anonymitet

att agera att undvika ta ansvar

att arbeta snabbt tempot är högt

-

att med en global räckvidd.

agera

Därtill är Nätets begreppsapparat komplex och föränderlig.

Dessa förutsättningar ställer krav människor skaffar sig insikter, så de kan styra

nya att att

sin nätanvändning och sina beteenden. Det behövs tydliga värderingar luta sig för

att emot

kunna hantera de förutsättningar nätet nätet gör världen i praktiken neu-

att nya som ger -

tral genom ett brett spektrum av lättillgänglig information.

Internets slagkraft, snabbhet och spridning används ibland argument för att särskilda

som

regler ska gälla för Internet. Andra och oerfarna användare

argumenterar att omogna som nu

har rak kanal till skulle ställa krav någon för vad publi-

en mottagarna att tar ansvar som

Den vill komma till tals i TV, radio, tidningar eller böcker måste erfarna,

ceras. som passera

och omdömesgilla redaktörer och publicister. De argumenterar så vill också gär-

mogna som

snabbt diskutera de tekniska eller administrativa lösningar skulle göra särskilda In-

na som

ternet-regler möjliga. Motivet yttrandefriheten är begränsad till skydd för andra männi-

är att

skor. Det finns inskränkningar mot förtal, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga vålds-

skildring m m.

Forträttningpd nästa :ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Internet helt friheter. Frihet framföra åsikter, frihet att missionera för olika ger oss nya att livsåskådningar, frihet sälja vad helst, frihet berätta vad helst. Men det ställer att som att som också helt krav vi får individer. Om vi vill att Internet ska vara något nya - ett ansvar som användbart, måste själva visa hur det ska Internet lär inte Internet är något vara. ut ansvar. tillsammans. En enskild eller myndighet kan inte bestämma vad ska skapar person som tillåtet eller inte. Det går inte. Inställningen måste komma naturligt och inte som statvara och direktiv. Det blir bara ensidigt och inskränkt. Det bara vi själva ligt förmyndarskap är som individer som anger den allmänna moraluppfattningen.

Nätet har gjort yttrandefriheten konkret. På Internet är alla publicister. För några år sedan

fanns det knappt tusental publicistiska beslut i Sverige. Idag kan alla

ett personer som tog med Internet-anslutning journalister och författare. Vi har fått miljontals potentiella agera skribenter kan åsikter, konspirationsteorier och skvaller urskiljning som publicera sina utan information försvarbar obeställda

eller omdöme. Spridningen av all är - även om spam

ofta försvara. Mycket det finns Internet har oklar massutskick inte går att av som en avoch allra flesta böcker och tidningar faktagranskade och sändare en grumlig betydelse. De är redigerade. Mycket Internet liknar förlagens refuseringshögar.

Det är faktiskt revolution, ett paradigmskifte. Verkliga paradigmskiften handlar inte om en teknik eller handlar perspektiv. Internet helt produkter, det om att nya ger oss nya per- Och det kommer ställa andra krav Man löser inget problem spektiv. att oss. genom att viss information eller lägga locket på. Alla människor ska ha rätten att själva välja tysta ner sin information.

abstrakt känsla. Det inte alltid så lätt för skolelever människan Internet ger en är t ex att se bakom datorn där Nätet. Detta kräver lärare kan sig in i frånågonstans ute att sätta nya tid med eleverna, för klara frågor etik och moral samtidigt våra gor, ta sig att ut om - som elever oerhört kreativa på ständigt hitta infallsvinklar. Det är också mycket frustreär att nya rande för lärare sällan eller aldrig kunna konkret även efter efterforskningar. en att ett svar ställer denna fråga frågar jurister. Man går vidare och kan inte kom- Hur sig juridiskt Man tillbaka med konkret till eleverna. Det här frågor för de flesta lärare och ma ett svar är nya det är frustrerande att inte finna några svar.

företeelse. Det viktig utgångspunkt i dessa Men det Nätet år en global är en resonemang. bör det inte finnas någon nationell lagstiftning sticker ut. Det går globala Internet som inte heller i land med framgång ha teknik regelverk, etc för Internet som är annorett att lunda än i andra länder.

I den enskilda människans perspektiv riskerar tydligheten att falla bort utvecklingen genom har reglerar vad tillåtet och förbjudet. Den av Nätet. Vi en lagstiftning i Sverige som som är allmänna moraluppfattningen. Tio Guds bud enkla och kraftfulla. Du ska speglar den är inte tydligt Men med Internet tydligheten borta. Internet är världsornspänstjäla är nog. är nande och låter sig inte regleras. Innehållet är i princip detsamma i alla länder, utan hänsyn till olika Var mellan frihet vad vill, religilagar och uppfattningar. går gränsen att säga man onsfrihet, och hets folkgrupp Alla religiösa urkunder, Bibeln och Koranen, innemot som håller rasistiska och världsliga direktiv. Vad kränkande pornografi och vad är påståenden är konstnärligt uttryck Vad är tillåten opinionsbildning och vad är straffbar uppvigling

Nätet har redan etablerat tvångsordning, d sätt vidta sanktionerande en egen v s ett att ligger utanför Det normala i alla andra sammanhang är det är tvångsåtgärder, som staten. att kontrollerar tvångsåtgärderna. staten som Fortsättningpå nästa .rida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

och komplicerat fenomen i samhället. Att utveckla informationsteknolo- IT är ett komplext

redskap för goda syften kräver insikter och erfarenheter ofta saknas, gin som ett som a därför allt sker i så svindlande hög hastighet. Osäkerhet och konflikter med anknytning

att

till sammanhänger ofta med detta. När blir det tid för eftertanke i värld där etikfrågor en livscykler från konsumtion till utrangering räknas i månader än i år produkternas snarare

Några frågor

Finns den urskiljningsförmåga, och i sista hand den vishet, behövs för att styra in-

0 som

formationsteknologin människovärdigt och empatiskt samhälle Hur lång

mot ett mer

vishetens tillämpning

tid tar

Ger IT-samhället tillräcklig ;id för moralisk aktivitet intern etik

0 oss utan en

Finns det tid för reflektion 0

Dessutom måste alla människor med i informationssamhället 0 vara -

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Slutsats 5:

alltmer människan

Det etiska ansvaret vilar på den enskilda

etiska alltmer från samhället till

Det ansvaret flyttas genom Nätets utbredning

och individen, d individualiseras.

gruppen v s ansvaret

Vem är egentligen ansvarig för hållbar etik och bärande moral En uppfattning

ytterst en en

lagstiftaren ska bestämma över etiken. Det skulle katastrofalt. Etiken har sin

är att vara egen och fötter. ska utifrån kritiskt etiskt medvetande

dignitet måste stå egna Snarare man ett belysa lagstiftningen. Lagstiftningen är inte den yttersta legitimiteten för det som är rätt. Det helt vansinnig uppfattning.

är en

Vi kan inte skydda allt. Vi har aldrig kunnat göra det och kan det inte heller.

oss mot nu

Juridiken och olika regelkomplex har sina begränsningar. Det finns alltid människor

typer av

beredda antingen för de vill eller för de inte förstår bättre eller för att de inte

som är att att -

det finns regler att bryta mot de regler finns.

vet att - som

Vi har alla etiskt Därför ska vi uppmuntra till etisk aktivitet och dialog

ett ansvar att reagera. Nätet.

Ett framtida etiskt förhållningssätt på Nätet bygger frihet för medborgarna och användarna, också på rätt och plikt för dem att reagera och kräva sin rätt.

men

Yrkesetik är något utformar sig inom tradition, det finns inget inom Internet att

som en men

falla tillbaka på. Användaretiken har heller inte någon tradition Den måste utvecklas ak-

tivt var och en. - av

En grundläggande fråga är det ska fri informationsvärld användarna får

om vara en som

hantera filter eller informationsvärld byggd sanktioner, d att staten för-

a genom en v s

bjuder viss information. Alltså, ska det ett Internet med eller utan filter

typ av vara

Det bra vi försöker sätta regler på pränt och uppslutning för dem. Men Nätet kom-

är att

liv, där det avgörande till sist blir vilka värderingar och vilken etik de

mer att leva sitt eget

har använder sig Nätet. Dessa diskussioner är därför viktiga. Det är vägen, inte må-

som av

let, som är viktig.

Det viktigt identifiera vilka roller aktörer intar Nätet och de olika roller är

är att som som

grundvalen för ska för olika handlingar, antingen det handlar om

vem som ta ansvar typer av etik eller att förhindra brott och liknande. om

Det finns akuta utvecklingsbehov av etik

för enskilda människor i skolan

för yttrandefriheten först konkret och inom räckhåll för alla människor.

som nu är

Fortsättningpå nästa :ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

ha rätten själva välja sin information. Utan kunskap är all informa- Alla människor ska att tion värdelös. Därför källkritik och analytiskt tänkande det viktigaste vi individer har är som lära Både för tolka informationen och för information, Inatt oss. att att presentera egen Människan måste utveckla sina insikter handlingar kan tänkas leda, sin överternet. om vart blick strategiska handlingsalternativ, sitt för kommande släktled. Användare över ansvar

måste ha bra tekniska hjälpmedel för att kunna ta sitt ansvar.

ofta vilket hör till kärnan vår värdetradition människan först och Vi glömmer av - att och endast i andra hand aktör. främst är person

Alla i någon mening seriösa Nätet, de har viktigt budskap, de som har

som är som ett eller de vill folk ska lyssna alla dessa är intresserade att innågonting att säga som att - av lemma säkert och stabilt Därigenom blir rösten och vikten det säger sig i ett system. av man mycket tyngre.

kan fungera garanti och föredömen för kunder och leverantörer. Att jobba Branschregler som

med etik lönsamt. Viktigt den orolige kunden/ användaren känna trygghet god är är att att och tillit. Det aifärsöverlevnadsfråga ha renommé. Därför är trovärdighet ett är en att gott prioriterat område för en branschförening.

behöver konkret hjälp för tolka lagar och förordningar. Lärare och elever behöver Skolan att och besked hur Nätet får och kan användas. I skolans värld behövs enkel vägledning om en

etikområdet Frequently Asked Questions, FAQ för minska ris-

handledning inom en att

ken för lagbrott begås inom skolan. att rena

skolan viktiga klara Vilket har skolans tekniker Ansvarsfrågorna inom är att ut. ansvar t ex det material finns skolans servrar I vilken utsträckning kan skolledning när gäller som en Nätanvändningen i skolan komplex fråga är viktig sig Lärarhög-

agera är en som att ta an.

skolorna har för förbereda blivande lärare i nätetik. Skolan har också ett ett stort ansvar att mot föräldrar och samhället. ansvar

Ingen arbetar med Internet önskar onödigtvis begränsa Internet- Yttrandefriheten. som har ingen anledning inta annorlunda

användarnas yttrandefrihet. En Internet-operatör att en

vad medger Internet vad lagar och domstolar

eller strängare syn yttrandefriheten än

har.

Internet-operatörerna har skapat struktur för att fånga upp yttrandefrihetsbrott. Det är

en den detektiven allmänheten. Det bygger det allmänna rättsmedvetandet och stora an-

vändarnas etiska är de två grundläggande faktorerna för ett fungerande norm-

normer som system.

Är det nödvändigt med ansvarig utgivare Nätet samma sätt som gäller för press, en radio och TV Gäller nuvarande lagstiftningen för nätpublikationer

det budskap kanske Nätet ska jämföras med kön till korv-

När gäller publicering av snarare

kiosken med tryckpressen och där, vid korvkiosken, finns sig chefredaktör eller ansvaän vare rig utgivare. Fortsättningpä nästa :ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Det behövs både lagstiftning och självreglering, men lagstiftarna sätter ramarna. Lagstiftning och självreglering kompletterar varandra.

Lagstiftning kan underlätta en självreglering, t ex att lagstifta om att a.ll reklam måste vara obligatoriskt och standardiserat märkt med reklam och bransch. Men sådant eventuellt myndighetsingripande kan bara göras i internationellt samarbete. Det är ingen idé, och

inte, att göra det enbart i Sverige.

Man kan kanske inte åstadkomma god etik genom lagstiftning, men lagstiftning kan ut-

trycka god etik.

Självregleringen hör hemma inom avgränsad sfär eller utanför denna måste

en grupp - man

förlita sig till lagstiftning. Annars blir det frågan om privaträttslig reglering.

När det gäller självreglering finns inte de restriktioner lagstiftningen innebär. Självregle-

som

ring kan snabbt följa den tekniska utvecklingen. Det Hexibelt sätt och behöver inte ha

är ett

precision lagstiftningen erfordrar, utan här är det frågan regler

samma som om som man ge-

mensamt säger sig vilja anta.

Vanligen tillkommer självreglering i branscher med etiska problem. Det år alltså den allra

av

största kommersiella betydelse i de branscherna kommer till rätta med frågeställ-

att man

och vinner förtroende hos kunderna. Är det något problem för

ningarna att man gemensamt alla arbetar idag kommersiellt Internet så är det förtroende. Så det är förtroendeska-

som

pande åtgärder det handlar huvudsyftena i självregleringen.

om. Det är ett av

Det råder inte någon brist på regler för Nätet, utan det är snarare för många regler. Den som

väljer verka Internet, utsätter sig för alla självreglerande regler, etiska regler och lagreg-

att

ler finns i hela världen. Vad möjligen saknas är sanktioner mot dem som inte upp-

som som

för sig enligt de olika standarder finns. Det behövs enkla billiga lösningar för framtiden

som

där det globala planet kan sanktionera människor i vart fall inte håller sig

man som

ovanför någon sorts ministandard, Du skall icke stjäla.

t ex

Nätet har utvecklat tvångsordning ligger utanför staten som normalt är den

en egen som

som generellt kontrollerar tvångsåtgärder.

Helt självreglerande är inte speciellt etiska alla gånger. Självreglering är i någon me-

systern

ning ofta odemokratisk, d den maktförhållanden inte är jämnt förde-

v s genomsyras av som

lade. Det kanske könsperspektiv, social och annat. Vi kan inte

genomsyras av status, pengar bara låtsas det inte så. som om vore

Tekniken kan både och förhindra anonymitet Nätet. Någon kan göra oansvariga

ge

handlingar under skyddande anonymitet. Det kan svårt påverka någon den

vara att om man

vill påverka inte går nå. En fördel med anonymitet är att det kan möjliggöra för folk att

att

diskutera personliga problem de inte skulle våga diskutera. Det ger också möjlig-

som annars het att missförhållanden annars inte skulle kunna yppas. yppa som

Detta med anonymitet är viktigt från teknisk synpunkt. Det finns ett antal tekniska metoder kan just både och förhindra anonymitet, t elektronisk identifiering, behörig-

som ge som ex

hetskontroll, elektroniskt sigill, elektronisk signatur och elektronisk försegling.

Fortsättning nästa .rida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Anonymiteten helt oreglerat nät går likna vid sådan osynlighetsring. Anonymiett att en

bort några lager den kulturfernissa vi normalt har vårt umgänge. teten Nätet tar av

därunder blir till slut fråga människosyn och den Vad göms ängel eller best Det en om om -

kommunikationen Nätet ska uppfattas hot eller

fria i betydelsen anonyma som ett - -

som en möjlighet.

utveckla od etik Nätet måste fortsätta hävda det fria ordet, samtidi För att g å att men

social kontroll. Social filtrering, nätombudsman är intressanta exempel möjliggöra o s v

sådan icke-tvingande social kontroll.

filtrering kommer bli mycket vanlig och viktig på Internet i framtiden. Det inne-

Social att

bär det människor märken. Det kan dels författare sätter märken att är som sätter vara som

meddelanden. Det kan också andra lägger databaser sina egna vara personer som upp av

märkningar meddelanden används för filtrering. av som

Teknisk har mycket begränsningar. Teknisk filtrering kan inte avgöra vad filtrering stora som

eller fel, eller lämpligt, etiskt eller oetiskt. Det kan däremot social filtrering är rätt olämpligt

Tekniskt finns det behov ökad säkerhet Nätet. Anonymiteten nätet bör göra. sett av

skyddas. Var och väljer sitt filter. en eget

den missbruka statsmakten eller

Filtreringsteknik är viktig och av godo men går att av t ex

-

arbetsgivaren.

individnivå det antingen förlita sig använda filter eller ska På är fråga om att att om man

för all information och därmed vaccinera sig, d ökad kunutsätta sig v s att man genom

skap vaccinering" blir immun mot extrema budskap.

skolan kanske i det långa loppet vaccineringsprocessen bättre än filter. Det innebär att I är

risken eleverna kortsiktigt får tillgång till mycket störande material, att man måste ta att men

det sker vaccinering i längden är bättre. en som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Slutsats 6:

människovärdet

Det behövs värdegrund som respekterar

en gemensam

Behovet ökar i internationaliserad och selmlariserad värld gemensam vären av en

respekten för människovärdet.

degrund som bygger

eller och andra etiska auktoriteter, har förlorat sin domine-

När religionen, snarare kyrkan etiken det kitt kan hålla ihop alltmer pluralistiskt och sekulariserat

rande ställning, är som ett samhälle.

informationssamhället behöver baseras värdegemenskap är oberoende av

Etiken i en som bygga människosyn

religion eller livsåskådning. Värdegemenskapen måste en gemensam

bleknat och kanske helt och hållet har förlorat sina kontu-

när en gemensam gudsbild alltmer Det högsta värdet är människovärdet och alla andra värden, som t ex yttrandefriheten,

rer.

till det. En central utgångspunkt det måste människovärdig

måste ta hänsyn är att vara en

tillvaro Nätet. De i samhället får inte bli bortglömda.

svaga

kan fungera internationellt och där de olika kulturerna går

En etisk grundmodell som - stora

reducera till fast grund den k LIFE-modellen bygger att bejaka Livet, att att en är s som hos människa, befrämja Framtiden och sträva efter Enhetskydda integriteten varje att att

kan informationsteknologin människovärdigt och empatiskt

lighet. Den styra mot ett mer samhälle.

internationella värdesystemet något inte specifikt har med IT att göra, men som

Det är som försöka värderingar, giltiga i alla länder och kulturer. är centralt för att precisera övergripande deklaration de mänskliga rättigheterna. Andra exempel är

Det främsta exemplet är FNs om och FNs standardregler vad gäller människor med funktionshinder. De

FNs barnkonvention det faktiskt alla omfattar och där det att peka ut visar att går att enas om principer som den bryter mot det man enats om. som

komplicerat fenomen i samhället. Att utveckla Det framväxande Nätet är ett komplext och för kräver insikter och erfarenheter

informationsteknologin som ett redskap goda syften som

därför allt sker i så svindlande hög hastighet. Osäkerhet och konflikter ofta saknas, a att till sammanhänger ofta med detta. Frågan är när det blir tid för med anknytning etikfrågor från konsumtion till utrangering räknas

reell eftertanke i en värld där produkternas livscykler

i månader snarare än i år.

finns flera olika etiska för olika Även de flesta Ett bekymmer är att det normer grupper. om ska döda och inte heller stjäla, finns det Internet som tycker

inte tycker att man grupper

fritt medan andra allting inte ska fritt. Båda grupperna anser att allt ska vara menar att vara delen världen ñnns

sig ha etiskt stöd för sina respektive uppfattningar. Men i större av en de religionerna. Den värderingsgrunden bör gemensam värderingsgrund baserad tre stora

kunna gälla också Nätet.

på Nätet måste vi ständigt hävda det fria ordet, men samtidigt möj- För att utveckla god etik social kontroll. Sådan social filtrering handlar främst att förhindra isolering, t liggöra om

individen i kontakt med större värdegemenskap än den som en ständig nätan-

ex att sätta en vändning möjliggör.

sina fötter och olika etiska värderingar måste tillåtna. Etiken måste stå på egna vara Føruättningpå nästa :ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Den pågående etikdiskussionen är ofta alltför passiv. Det behövs en aktivare etik. Var finns den positiva eller aggressiva delen etiken Var finns etikens lyhördhet, att kunna

av anpassa

sig till den tidens frågor

nya

En invändning/reservation är värdegrund lokalt kan tyckas vara för-

att en gemensam som

nuftig, kan bli absurd i globalt perspektiv. Då n+1 lokala värdegrunder tillsammans

ett ger

minsta nämnare informationsinnehåll närmar sig noll fler lokala

en gemensamma vars

värdegrunder adderas. Om illustration till det, försöker sammanföra värde-

som man, som

grunderna i Kina, Sverige och Ryssland är det relativt lite det kan råda full enighet

t ex som om.

Slutsats 7:

Det behöver tillåter olika etiska värderingar skapas ett system som

Ett ska finnas olika etiska värderingar, men detta ska stå en gemensam

system av

bas. Många olika etiker kan komplettera lagstiftningen.

Centralt är det finns olika principer och olika etik beroende vad förmedlas,

att som vem

förmedlar det och inom vilken kulturkrets det sker. Någon entydig kommunikations-

som formens etik finns inte och kommer svår att etablera. att vara

Det gäller skapa ett system där vi tillåter olika etiska värderingar, även om vi naturligtvis

att

förhoppningsvis kan hitta vissa basvärderingar. Men ofta är de

gemensamma gemensamma

basvärderingarna redan upphöjda till lag. De problem uppstår ligger just i konflikten

som

mellan olika värderingar.

Då spelar det också roll ska utföra dessa regleringar vad är god etik.

en stor gm som av som

Det kan vara:

Staten lagstiftare. Där måste den minsta nämnaren sådan att

som gemensamma vara en

mycket del befolkningen upplever att det är fråga om gemensamma värderingar.

stor av

Industrin självreglerare. Det handlar industrins regler om sitt eget beteende, inte

som om

regler för andras beteenden. Snarare än att begränsa vad användarna kan göra, handlar det industrin åtar sig förse användarna med kunskap och teknik gör att

om att att som

användarna själva kan fatta sina beslut etisk grundval.

Användare har möjlighet själva ställning till vad deras etik ska vara, men även

som att ta

användare för vilka det finns någon sorts förmyndarskap, t ex barn.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet"

Slutsats 8:

Etiken på Nätet måste formas i en ständig dialog

Etiken Nätet måste utvecklas i dialog. Att försöka utforma ett detalje-

en

rat etiskt regelverk är inte meningsfullt.

finns. I dagens läge måste det dialogen, den Den yttersta frågan är var etikens legitimitet vara där etikens dialogtorg och sina modeller

gamla sokratiska dialogen, man möts presenterar bli pågående etiska i sig den men är beredd att ifrågasatt. Det är den processen som ger

och riktiga etiken, alltså rätt insikt, och moralen, rätt insats, dess legitimitet. rätta

Etiken formas i samspelet mellan människor. Även det är möjligt att ta fram några måste om etiska uppslutning för dem, kommer Nätet leva sitt liv, där det avgöregler och att eget till blir vilka och vilken etik de har använder sig Nätet. Därför rande sist värderingar som av

den ständiga etikdiskussionen viktig. Vägen, inte målet, är det viktiga. är

etiken ofta lite för defensiv. Den kommer i andra hand Först kommer

Ett problem är att är

tekniken. Sedan kommer etisk reflektion innebär bromsar istället för att styen som att man nödvändigt med viss aktsamhet så inte teknik vi ta.r i bruk, sköl ra. Det är en att en ny som har etisk beredskap för denna. jer över oss utan att en

skapa delaktighet bland alla berörs Nätet. När en sådan delaktighet Det är viktigt att som av finns det också enklare diskutera varför något är etiskt rätt eller fel. Människans autoär att

nomi d den vidsträckta rätten att själv bestämma om egna angelägenheter måste re-

v s och denna autonomi främjas inte liv levs i socialt spekteras användningen av av ett som ett och osynligheten Nätet, och de experiment med åsikter och vakuum. Anonymiteten det möjliggör, kan tydliggöra inför själva. Ett friare

identiteter som paradoxalt nog oss oss och samtal innebär inte automatiskt kuvade och fängslade demoner

mer ocensurerat att loss i handling. God etik formas alltid i samspelet mellan människor. släpps

borde också mänsklig lidelse. Vi borde alltså ha

Den etiska diskussionen påverkas av en sorts

lidelse för varje människas människovärde och inte bara för aktörerna Nätet en större första hand för Därmed borde det, i enhetlighetens råda utan i personerna. namn, samma

etik Nätet teoretiskt och moralpralctiskt i vardagsrummet och Sergels torg.

- som -

kommer med Nätet ganska långsamt. Tekniken går mycket fortare

I praktiken att mogna

vad vi människor kan hinna känna förtrogna med. Detta visar behovet av en stänän oss

dig, och livskraftig dialog. Det finns också behov en mer gedigen rättslig mognads-

öppen av

Men det kan riskabelt att försöka bygga in framförhållning i lagstiftningen att

process. vara försöka förutse Nätets utveckling Ingen kan idag förutse detta. Lagarna bör vart tar vägen.

bara reglera sådant som man begriper.

det finnas risk för etikfokuseringen och etikåtgärderna blir alltför omfat- Till sist: Kan en att

tande i förhållande till de faktiska problem finns som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet n

Del 2: Referat från hearingen

Innehållsöversikt

budskap framfördes hearingen.

inledning Sammanfattning avde huvudsakliga som under

sida

behövs etik" "Nätet" 29

Tema A: Varför en "god på

Enoin Birebøfåerger;jesuitpater:

LIFE-etike kan skapa människovardig" tillvaro

n en

En etik byggd grundpelarna Livsbejakelse, Integritetsskydd, Framtidsfrämjande och Enhetlighetssträvan, bör bära dagens och morgondagens

upp

samhälle. Men är: Finns den urskiljningsförmåga, och i sista hand

den vishet, behövs för att styra informationsteknologin mot ett mer

som

människovärdigt och empatiskt samhälle

Ana Valda, jøurnalirt:

Det utan tak och väggar förutsättningar 32

nya rummet ger nya

Det vi kallar Nätet, går inte hantera med gamla be-

nya rummet, som att

och gamla värderingar. Vi måste omskapa våra värderingar och våga

grepp

ifrågasätta och nytt vad vi har haft tidigare som tolkning. Det nya

att se

kräver helt arkitektur där tid, plats och rymd inte längre

rummet en annan

gäller sätt vi är vid.

som vana

Peter SeipeL professor i rättrinfmmati/e, Stockholm universitet: Etiken behövs hela från till

vägen vardags-IT domedags-IT

De etiska frågorna finns nivåer. Det är de enskilda IT-användarna

tre

när de använder de verktygen, behöver vardagsetiken. Det är de

som, nya

högre nivåer inom organisationer och verksamheter har inflytande över hur informationsbehandlingen utformas och används och etiken den nivån är mångfacetterad. Den tredje nivån, den högsta, är svår att definiera och dis-

kutera, för den handlar de yttersta syftena: Vad ska ytterst åstadkom-

om

med hela denna digitalteknik

ma

Førträtiningpâ mätta :ida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

är etik 39

Tema B: Vem intressent i en god

David Pbilipsort, direktör, Telia InfoMedia, olika aktörer ochroller på Nätet: om

De flesta aktörerna Nätet uppträder i Hera olika roller 40

identifiera vilka roller aktörer intar Nätet och de

Det är viktigt att som

olika roller för ska för olika

som är grundvalen vem som ta ansvar typer av

det handlar etik eller förhindra brott och

handlingar, antingen om om att

liknande.

Peter Curman, författare, rättsirmebaoarens perspektiv.om

Alla måste sina hus och hävda rätten till copyright 47 upphovsmän se om

Den digitala revolutionen här. Vare sig vill det eller inte kommer den

är liv och arbetsvillkor. Vem helst kan större ekono-

att påverka våta som utan

miska hinder böcker och det riskerar skapa turbulens markna-

ge ut att

den. Förläggaren har en central roll också i den digitala utgivningsmiljön. För författarna det utmaning, såväl konstnärligt författar-

är en stor som

Alla upphovsman måste sina hus och hävda rätten till fackligt. se om copyright också i den digitala miljön.

jan Lundin, Alingsås kommun, om skolans perspektiv:

Frustrerande behov i skolorna konkret information och 51

av

Internet abstrakt känsla. Det är inte alltid så lätt för alla elever att ger en se människan bakom datorn någonstans där Nätet. Det kräver att lärare ute

kan in i frågor och sig tid med eleverna för klara frågor

sätta sig nya ta att ut etik och moral. Samtidigt eleverna är oerhört kreativa för att ständigt

om år

infallsvinklar. Skolan behöver konkret information och vägledning

hitta nya

i dessa frågor.

Robert Hultman, infnmatiomøbqf Tele2, operatörens perspektiv: om

Allt tillåter ska förekomma Internet 54

som yttrandefriheten

Med Internet har yttrandefriheten fått konkret, reell innebörd för många

en

fler. Internet har gjort eller mindre abstrakt frihet till en möjlighet.

en mer

arbetat med Internet önskar onödigtvis begränsa Internet-

Ingen som användarnas finns för Internet-operatör ingen anled-

yttrandefrihet. Det en inta annorlunda eller vad yttrandefriheten med-

ning att en strängare syn

Internet än vad lagar och domstolar har.

ger

jan Axelsson, redaktör; Flashback yttranderättsaktiøistem perspektiv: om

dock sällan

spam

försvarbart Nätet 57

Mycket är men -

Det finns mängder information och företeelser Internet som i högsta

av

tvivelaktiga, dess existens eller orsak ändå för-

grad är men är av en annan

svarbar. Det finns också företeelser Internet är mindre försvarbara. som

Spam är ett exempel.

Fortsättningpå nästa sida

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

fan Sandred redaktör; Datateknik, om den enskildesperspektiv:

Nätet helt friheter och kräver vi individer tar ansvar 61

ger oss nya att som

Internet helt friheter framföra åsikter, missionera för livsger oss nya att

åskådningar, sälja och berätta vad helst. Men det ställer helt krav.

som nya

Vill Internet ska något användbart, måste själva visa hur det

att vara

ska Internet lär inte Det skapar vi tillsammans. Bara som

vara. ut ansvar.

individer kan den allmänna moraluppfattningen.

ange

Tema C: Vad kan göras för skapa 69

och borde

att en

god etik på Nätet

faeøb Palme, professor i datavetenskap,Stockholms universitet, om tekniska åtgärder:

Tekniska metoder är kända sedan länge, används lite 70

men

Teknisk filtrering kan fungera bra, har begränsningar. Social filtrering

men

kommer bli mycket vanlig och viktig Internet i framtiden.

att

Tell Hermanson, generalsekreterare, ICC Sweden, lagstiftning och .självregleringr om

Global självreglering ger flexibilitet utan jurisdiktionsproblem 75

Självreglering syftar förtroende marknaden och kan snabbt

till att skapa uppdateras och till teknisk utveckling. Självreglering är alltid

anpassas un-

derställd lagstiftning.

Monique Wadsted,advokat,Dahlman Magnusson Advokatbyrå, om lagstiftning och

Ingen brist nätregler, enkla sanktioneringslösningar saknas 77

men

För den kommersiella verkligheten ska fungera är det viktigt med ett

att

förtroende för marknaden. De regler finns för detta fungerar bra över-

som

lag. På det personliga planet finns etisk vägledning i form netiketter, Bi-

av

beln, olika FN-stadgar och olika lagregler fungerar eller mindre

som mer

bra. Det är det personliga planet de konflikterna verkar finnas.

som stora

JacobPalme, professor datavetenskap, i Stockholm: universitet, om hgsttfining och självreglering:

Självregleringens fördel är smidig anpassning till teknikutvecklingen 79

När alla har behövs lagar och självreglering i internationell

egen server samverkan.

Ann-Marie Nilsson, VD, I T-Företagen, organisatoriska atgärder: om

måste basen behövs Nätetikømbudsman

Självreglering vara möjligen en 84

-

Den viktigaste regleringen måste fortsättningsvis att branscher och

vara

utfärdar affärsregler, d det råder självreglering. Vi kommer

grupper v s att en

säkert att se mer av kvalitetsstärnplar på information Nätet. Det kan be-

hövas etiskt råd för hantering nätetik t Nätetikømbadsman,

ett av - ex en en

NEO dit det vända sig kommer olagligt innehåll

- man går att om man Nätet.

Fortsättningpå nästa sida

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Fria inlägg:

Vad kan borde för god etik på Nätet 87 och göras en

utveckla etik på Nätet 97

Tema D: Hur kan en god

Erwin Biscbøfberger; jesuitpater:

Människan måste komma i första hand därefter kan vi vara aktörer 98

-

Yttrandefriheten omistligt tillhör det västerländska

anses vara något som värdearvet. int; det enda värdet

kulturarvet och Men yttrandefriheten är

tillhör vårt rika kulturarv. Det inte det största och högsta värdet,

som är ens det värdet människovärdet. Då måste alla andra värden

utan högsta är ta

till människovärdet och människovärdet verkar inte höra hem-

hänsyn just

i det Nätet kallas aktörer. Med det synsättet alla människor ma som att aktörer lätt de de har utblottad existens, de

är glömmer vi svaga, som en

strandsatta. Vi glömmer dem inte kan med i detta spelet.

som är som vara

Tomat Bryting. docent, Centrum Etik ochE/eønø , Handelshögskolan:

skillnad mellan etik Nätet och etik övriga livet 99 Ingen fundamental

utveckla etik Nätet vi därför fortsätta hävda det fria

För att god måste att samtidigt social kontroll. Social filtrering, "närom-

ordet, men möjliggöra

budsman intressanta exempel icke-tvingande social kontroll.

o s v är

Ewa Ljunge, chef Target bo: Posten:

med kunderna basen för god etik 102 Ständig dialog ger en

med för online-leverantör. God etik

Att jobba god etik är lönsamt en är

värderingar vi har i samhället tio guds bud och de seder och

samma som bruk har utvecklats många år. Det ska inte behöva någon skillnad som vara

är Internet eller på Hötorget. Det är viktigt att agera enligt t ex

om man

för elektroniska anslagstavlor BBS och alla med-

lagen om ansvar rensa ut

delanden innehåller element är uppenbart brottsliga, hets

som som t ex mot

folkgrupp, barnpornografi och annat.

David Pbilipsøn, direktör, Telia I nføMedia: tillåter Hera olika etiker 103

Vi måste skapa system som

Vi måste skapa där vi tillåter olika etiska värderingar, även om vi

ett system

naturligtvis förhoppningsvis kan hitta vissa gemensamma basvärderingar. Men ofta är de basvärderingarna redan upphöjda till lag. De

gemensamma

just i konflikten mellan olika värderingar. Då spelar problem som uppstår är det roll ska utföra dessa regleringar vad är god etik.

en stor vem som av som

Fortsättning nästa sida

lT-kommissionens hearing den 25 maj l998: God etik på Nätet"

Gäster Thelin, moderat debattör: eller nätetikombudsman 106

Lösningen är inte vare sig ny lagstiftning

Vi har lyckats med begreppet ombudsman till den engelsk-

att exportera

talande världen. Vi gjorde denna värld otjänst också skulle inrätta

en om

NEO Nätetikombudsman och torgföra denne som ytterligare en

en - en -

svensk uppfinning. "god etik eller bättre juridik Nätet behövs det

För en

i brist bättre kan kallas självreglering, d dialogen och kommuni-

som v s

kationen mellan alla de människor uppträder Nätet, de

som oavsett om

svenska, engelska eller kinesiska.

talar

0/1: Wästberg. liberal publicist:

En kommunikationsformens etik kommer svår att etablera 110

att vara

Det bra försöka regler pränt och uppslutning för dem. Men

är att sätta

Nätet kommer leva sitt liv. Det avgörande till sist blir vilka värde-

att eget

ringar och vilken etik de har använder sig Nätet. Diskussioner är

som av

därför viktiga. Vägen, inte målet, är det viktiga.

Fria inlägg i den strategiskadiskussionen:

kan utveckla etik Nätet 113

Hur vi en god

Peter Seipel, ordförande:

Sammanfattning a prima vista den strategiska diskussionen 123

av

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

A:

Tema

etik" "Nätet"

Varför behövs en "god på

Översikt

Temat för denna inledande del är att belysa

behovet etik i dagens samhälle

0 av

0 de nya förutsättningar som Nätet, "det nya rummet, ger

och vilka etiska konfliktpunkter finns i nätmiljön.

0 som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Vad är etik

Erwin Bischofberger, jesuitpater:

7201dr Erwin Biccbøfberger är adjungerad profêssor i medicinsk etik via IQzrølins/ea Institutet.

tillvaro"

"LIFE-etiken kan skapa en människovärdig

Inledning Detta avsnitt belyser behovet etik i dagens samhälle.

av

Budskap En etik byggd grundpelarna Livsbejakelse, Integritetsskydd, Framtidsñämjande bör bära och morgondagens samhälle. Men och Enhetlighetssträvan, upp dagens

den och hand den vishet, behövs

frågan Finns urskiljningsformåga, i sista som människovärdig; och empatiskt för att styra informationsteknologin mot ett mer

samhälle

De grundläg- Sedan urminnes tider har människan brottats med två frågor:

gande frågorna Vad ska jag tro 0 Hur ska jag leva 0

Den första frågan sysslar med människans grundsyn tillvaron, den andra frågan med hen-

handlande ofta värld. Hon ska inte bara tolka historien och framtiden

nes i en motsträvig också tillsammans med andra gestalta livet i nuet.

utan

Den etiska frågan hur vi ska leva har under tidens lopp mer och mer frigjort sig från frå-

om

livets övergripande mål och mening.

gan om

Därför har jag länge brottats med frågan möjligheten värdegemenskap oberoende

om av en

vilken religion eller livsåskådning omfattar. Kan teoretiskt formulera, och i våra

av man

handlingar mot, värdegemenskap som bygger en gemensam människosyn när en

svara en

gudsbild alltmer bleknar och kanske helt och hållet har förlorat sina konturer

gemensam

Jag tror det är möjligt och vill visa en tänkbar väg i fyra steg.

Begreppen Först behövs sanering begreppsnivån. Både iTV- och tidningshus, vårdavdelningar

en

måste och vardagsrum de båda etik och moral i andetag. Det förvir-

saneras nämner man termerna samma

istället för att öppna och väcka nyfikenhet.

rar

Enligt utbredd internationell begreppskod är etiken moralens teori, d s en genomtänkt

en v

uppfattning och rätt och fel.

om gott ont,

Moralen däremot etikens praxis, d tillämpning etiska insikter i motsvarande in-

är v s en av satser.

Det klassiskt cirkelresonemang eftersom jag definierar etiken med hjälp moralen och

är ett av

moralen med hjälp etiken. Men jag mig klara cirkelsnaran när jag framhåller, att eti-

av tror ken tjänar moralen, etiken är medlet för moralen är målet. att som

Vad hjälper mig alla etiska teorier de inte påverkar den konkreta livsföringen, moralen

om

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

2. Etiktåget kör Moralens företräde säger ingenting mot etikens nödvändighet som vi kan konstatera i histo-

på två spår rien. Etiken två frågor:

svarar

a Vad är det vill Vilka värden, mål och intressen är goda och eftersträvansvärda och

vilka är dåliga

b Hur kommer dit Vilka handlingar är rätta och vilka är fel

Etiktåget åtminstone vad gäller den normativa etiken kör alltså två spår. Det är dels

- -

värdespåret, dels handlingsspåret. Och eftersom människan inte kan förverkliga alla önsk-

värda värden år hon illa tvungen välja det kan utbildning, livsform, livspartner, att - vara kommunikationsmetod, arbetsplats, semestermål o s v.

Människan är illa piskad att välja, så mycket att Jean-Paul Sartre menade att l komme est

condamné å liberté, människan är dömd till friheten.

Varje val innebär också ett bortval av värden. Den etiska grundfrågan är inte om jag slipper

betala ett pris i form ett bortval när jag väljer ett värde. Den etiska grundfrågan är av om

värdet jag väljer är värt priset, i synnerhet sikt och i sin helhet. Den normativa etiken sysslar företrädesvis med värdekollisioner respektive intressekonflikter.

3. överlevnad Varför är etiken så aktuell idag Det kan inte gärna trend, ungefär New Age, det vara en som på gemensam ligger istället i sakens natur. värdebas Det är en fråga om överlevnad en gemensam värdebas. När religionen eller kanske snarare kyrkan har förlorat sin dominerande ställning, har etiken blivit det kitt som kan hålla ihop ett alltmer pluralistiskt och sekulariserat samhälle.

Men även det politiska uppdraget, lagstiftningen, är i behov värdegrund

av en gemensam som bör styra den politiska processen oberoende av partitillhörighet.

I vår tid är det i synnerhet också vetenskapliga landvinningar, exempelvis inom bioteknolo-

gin väcker frågan får göra det vi kan göra.

om som

4. Grundmodell Det finns några centrala värden kan etisk grundmodell för vår tid.

som utgöra en för vår tid Dessa värden ersätter inte, utan snarare reducerar och koncentrerar, tidigare etiska modeller såsom tio guds bud, Hippokrates läkaretiska kod eller bergspredikan i nya testamentet. till en

oumbärlig och omistlig kärna.

Det handlar fyra grundpelare bör bära dagens och morgondagens samhälle och om som upp

fyra grundprinciper som ska säkerställa bärkraften hos pelarna.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Grundpelare Grundprincip "LIFE-etiken"

Godhetsprincipen

Livsbejakelse

i livet skulle

Självfallet måste vi ingripa annars

vi :välta Men vi måste mer dn någonsin

etiskt motivera våra ingrepp, blir de annars övergrepp.

Autonomnpnncxpen |

ntegritetsskydd

Varje människa här respekteras för sin egen

skull.

Icke-skada-principen F rama ds främj- d

m e

enlighet med jonas lea-

Det är i filosofen Hans

tegøris/ea imperatiø: Handla alltid så att följdverkningarna dina handlingar ärför-

av

enliga med fömatt liv på jorden.

Rättviseprincipen

Enhetlighetssträvan

Det är medvetande att livet är en samett om

enhet där genomgående, och manhängande jag inte endast sporadiskt eller när jag ärpâ gott

humör; ska göra rätt fiir mig.

till denna LIFE-etik, så jag skapar vi människovärdig tillvärdig Om våt moral håller sig menar en

Kan ge för både för och våra barn och barnbarn. tillvaro oss varo oss

tillsammans med andra denna modell inom bioteknologiska och fått Jag har testat ramar

undrar den användbar inom det snabbt framväxande IT-

uppmuntrande gensvar. Jag om är

samhället, där det finns kunskaper hämta och förmedla.

enorma att att

den och i sista hand den vishet, behövs för

Men frågan är: Finns urskiljningsförmåga, som informationsteknologin människovärdigt och empatiskt samhälle

att styra mot ett mer

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998:God etik på Nätet

Vad är Nätet

Ana Valdés:

Ana Valdés ärjøumalirt och föøfáttare.

"Det nya rummet utan tak och väggar ger nya förutsättningar"

Inledning Detta avsnitt belyser några de förutsättningar den framväxande närmiljön

av nya som ger.

Budskap Det rummet, vi kallar Nätet, går inte att hantera med gamla begrepp och

nya som

gamla värderingar. Vi måste omskapa våra värderingar och våga att och vad vi har haft tidigare tolkning. Det kräver helt

se nytt som nya rummet en an-

arkitelaur där tid, plats och rymd inte längre gäller sätt vi är vid.

nan som vana

Ett utan Det känns skönt att tala efter katolik i denna etiska frågan eftersom Nätet är väldigt

rum en

tak och väggar mycket en katolsk sinnevärld Då tänker jag mer det universella anspråket som Nätet har

som förebild. Nätet är ett rum utan tak och väggar och Nätet är något som gamla antropologer närmar oss med stor nyfikenhet. Där finner vi en ny kropp, en ny skepnad, som tolkar och gestaltar allt som våra utopister drömde gång 1500- och 1600-talet.

om en

När idag belyser de begrepp bara hjältar beskriver när de befolkar cyberspace,

man som unga

när de tar sin hjälm och handske och betraktar dimension, kommer ihåg att i

en ny man

det är gamla betraktelser. Det är typ beskrivning Johannes Korset en

samma av som av

spansk mystiker som levde på 1600-talet berättade när de beskrev sina orgasmer, sina extatiska tillstånd. Det är det är det viktiga, att det är i det rummet det egentligen

som nya som

skapas de skepnader som alltid i litteraturen kallades tidigare för eskapismer.

Nätet är ingenting som vi kan greppa. Nätet förefaller vara som sand som rinner ur handen. Var finner den etiska dimensionen i ett sådant rum man

Nätet gör Jag föreläser ofta inför lärare och skolor och diskuterar t hur hanterar informationen

ex man

världen neutral på Nätet. Jag brukar använda Auschwitz exempel eftersom alla har en beröringspunkt

som med Auschwitz.

När lärare skickar våra elever att söka information Nätet Auschwitz får de ofta som om tiotusentals olika träffar. Det som är intressant är att Nätet gör världen neutral. De typer av

träffar får Auschwitz är inte alls hierarkiskt utlagda. För Nätet gäller det lika att

som

Auschwitz-meddelanden kommer från förintelseförnekande källor och från förintelsegodkän-

nande källor.

Där behövs vår roll som lärare och vuxna pedagoger, när vi går in i denna enorma mängd information, att lära våra ungdomar, barn och jämnåriga att hitta den information som är

den rätta eller den tolkning vi bedömer den rätta. Nätet gör det inte.

ge som som

hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet n IT-kommissionens

vilka hjältar sig i det vi kallar för Nätet.

Nätets hjältar Det är intressant att se är nya som rör rum som som

övervintrade hippiehjältar Timothy Leary och John Perry Barlow som Det är gamla som för Grateful Dead. Det den människor har fått sitt landskap

skrev texter är typen av som

deras bilder och metaforer är allenarådande Nätet. Det är intressant att Nätet. Det är som

bilder kommer direkt från det ickeomilitaristiska 60-talet. det är deras som

så sätt har det pågått förskjutning, från det Internet som militärerna skapade som är

På en

kalla till dagens kommer varje människas egentliga

produkt av kriget nät som att vara

en

befinner i genskjutning både den etiska och psykologiska närvaron.

landvinning. Då en av

har med dessa frågor Sherry Turkle, psykologen vid MIT i Boston, Rollspel En som jobbat mycket är

ger boken Life the Screen, där hon forskar i de MIT-studenter social träning USA. Hon skrev on unga som

slags rollspel där människor använder spelar MUD, Multiple User Dungeon. Det är ett unga

och Internet för social träning. Den sociala träning får via Nätet datorer att en som man

eller datorer konstaterar Turkle delvis är terapeutisk.

och i hela världen saknar för den sociala trä-

Väldigt många ungdomar i USA som en arena

använder Nätet och datorer Genom det är interaktion och interspel ningen, som surrogat. att andra får de den sociala träning saknas i samhället idag.

mot som

Turkle och Barlow har egentligen konstaterat det detta

Nytt kräver Sherry John Perry att som nya rum

rum

värderingar kräver befolkar det är helt utmaningar. nya av oss som nya

Vi kan inte hantera detta med några gamla begrepp och gamla värderingar.

rum

ifrågasätta och vad har haft Vi måste omskapa våra värderingar och våga att se nytt tidigare som tolkning.

Det kräver helt arkitektur där tid, plats och rymd inte längre gäller.

nya rummet en annan

Aristoteliska enheter gäller inte längre för detta inte har några väggar.

rum som

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Vilka är de etiska konfliktpunkterna

Peter Seipel, Stockholms universitet:

Peter Seipel är professor i rätisinfomzati/e via Stockholms universitet samt ledamot av 173 kommissionen och ordförande i dess I rättsliga Observatorium.

behövs hela från till domedags-IT"

"Etiken vägen vardags-IT

Detta etiska konfliktpunkter i nätmiljön.

Inledning avsnitt belyser några

n

etiska Finns nivåer. Det de enskilda IT-användarna när

Budskap De frågoma tre är som, de använder de verktygen, behöver vardagsetiken. Det är de högre nivåer

nya

har hur informationsbe-

inom organisationer och verksamheter inñytande över handlingen utformas och används och etiken på den nivån är mångfacetterad. Den

den definiera och diskutera, För den handlar de

tredje nivån, högsta, är svår att om

Vad ska åstadkomma med hela denna

yttersta syftena: vi ytterst

Det finns många sedelärande och sedebeskrivande sägner och med historier har en Historier med sagor som

etisk Tänk den lilla pojken ropade så ofta ingen trodde

en etisk poäng poäng. t ex som vargen att

honom verkligen kom. Eller tänk liten pojke som stoppade fingret i

när vargen en annan

den farliga läckan i fördämningen havet och räddade många människor från översväm-

mot

ning och död. Eller tänk flickan trampade brödet.

som

Sådana historier finner också inom yrkes- och verksamhetsområden. Direkt eller indi-

man

rekt de något hur moral och ideal uppfattas. Det är intressant att diskutera t I V-

säger om ex

serien LA Law i det perspektivet.

lT och etik Också informationsteknologin har sina sägner och En handlar om programmeraren

sagor.

kom de små avrundningar belopp skedde vid beräkningar saldon och

som att av som av

andra ekonomiska transaktioner kunde och läggas ihop hans eget konto. Varje en-

sparas bråkdelar Men tillsammans, resultat

skild avrundning uppgick till några futtiga av ören. som

miljontals avrundningar, växte beloppet dolda konto till miljoner.

av programmerarens

Om historien spelar ingen roll.

är sann

Historien intressant, för den belyser förhållanden är viktiga när diskuterar IT

är tre som man

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Svårt skilja Det är oklart vad egentligen sker. Trampar ett bröd vet alla vad det är fråga

som man om.

på rätt och fel Trixar med decimaler i datorprogram är det svårare att skilja vad är rätt och

man ett som

fel i etisk mening. Ändå är exemplet i den historien enkelt.

Det blir mångfalt komplicerat och svårförståeligt det t handlar de etiska frå-

mer om ex om

hänger med skapa elektroniska handelsplatser eller att bygga elek-

gor som samman att upp

troniska mötesplatser Nätet. Eller tänk ITs konsekvenser för arbetslivet. Även vi

om

alltså har den etiska viktsatsen, saknas ofta den enkla vågen. IT kan snarare te sig som en komplicerad mobil, gungande och svängande.

För sammanfatta, IT komplext och komplicerat fenomen i samhället. Att utveckla

att är ett

informationsteknologin redskap för goda syften kräver insikter och erfarenheter som

som ett

ofta saknas, därför allt sker i så svindlande hög hastighet. Osäkerhet och konflikter

a att

med anknytning till etikfrågor sammanhänger ofta med detta. När blir det tid för eftertanke i värld där produkternas livscykler från konsumtion till arrangering räknas i månader

en snarare än i år.

2. Anonymt Historien den avrundande programmeraren belyser den ansiktslösa, anonyma karaktä-

om

utan ansikte hos IT. Men den är inte unik för just IT. Den har påtalats i samband med t masstill-

ren ex

verkning Kafkas Processen eller Hanna Arendts och stora byråkratier. Tänk Franz

Den banala ondskan. Individens tunnas ut. Det blir svårt att lokalisera ansvar. eget ansvar

Det blir svårt säga drabbas och förluster och skador egentligen uppstår.

att vem som var

Det kännetecknar IT är att den många uppfattas som ett slags självständigt oåtkom-

som av

ligt fenomen. Det är datans fel, säger tjänstemännen. Vi kan inte garantera att programfel inte förekommer, programvaruföretagens standardavtal. Anonynymiseringsfenomenet

anger

innebär också i berättelsen förmodligen inte upplevs någon skurk

att programmeraren som

eller bedragare. Snarare han fram klurig filur förstått lura datorn och

tonar som en som att

skaffa sig fördel. Ingen blir egentligen drabbad. Snarare handlar det om ett litet

en person

hjältedåd; människan har lurat Detta är välkänt från andra sammanhang.

systemet.

IT har upphov till sin bravuretik både kunna bemästra och mästra

gett egen som ut att

maskinen. lite fenomen fortköraren och hastighetsgränserna; i mentalite-

Det är samma som ingår inte att det skulle särskilt oetiskt att köra 150 motorvägen. ten vara

För sammanfatta, människor och maskiner umgås symbiotiskt i IT-miljön, inte säl-

att men

lan människan i maskinen bort. Det går dölja sig, att undvika att stå ansvarig, trots

tonar att

människan givetvis ska den ytterst styr och bestämmer, det som avgör hur, var

att vara som och när tekniken utnyttjas.

3. Teknik för Det går att bygga in spärrar och hinder innebär tekniska garantier för önskade beteen-

som

önskebeteende den. Man behöver med andra ord inte lita till enskilda samveten i alla sammanhang. Med

en

eller mindre beskedlig extrakostnad kan varningar och bromsar, övervakning o s v an-

mer

vändas för att främja önskade beteenden.

Men å andra sidan, i vilken utsträckning är detta önskvärt och lämpligt Kan det inte bli så känslan för det etiskt riktiga gröps när det omdömet inte prövas, när känslan bre-

att ur egna

der sig det inte uttryckligen är förhindrat, spärrat och normerat måste anses med-

ut att som

givet och godtagbart

Detta är enkla grundtankar kring historien den avrundande

tre om programmeraren.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

De etiska Nivåerna, där de etiska frågorna söker sina svar, är:

frågorna De enskilda IT-användarna, de i olika sammanhang och i olika roller använder sig

som

verktygen. Här finns vardagsetiken, de små besluten och förhållningssätten

av de nya

tillsammans skapar eller dåligt etiskt klimat.

som tagna ett gott ett

De högre nivåer inom organisationer och verksamheter kan besluta och ut-

2. som om

hur informationsbehandlingen utformas, vilka verktyg används, öva inflytande över som

hur människa och teknik samverkar Generellt kan man anta att etikfrågorna

o s v.

den nivån blir mångfacetterade. Tänk de informationssystemen inom

mer t ex stora

sjukvård och socialvård med konsekvenser för samhället i för de berörda klienterna,

stort,

för vårdapparatens personal o s v.

Den både definiera och diskutera. Den handlar de

högsta nivån är svår att om yttersta strävandena, de har kallats ultimärmålen de målen.

syftena, de yttersta som yttersta Vad ska åstadkomma med hela denna i och för sig imponerande digitalteknik

ytterst

Det finns flera förslag till och ganska olika sådana. Det jag själv har funnit och som

Flera förslag svar som

till olika jag känner sympati och respekt för är detsamma som Erwin Bischofberger nämner,

svar stor

nämligen det hittar hos filosofen Hans Jonas i hans bok Ansvarets princip.

som man

I korthet hävdar Jonas människosläktet har nått väldig kraft i sin handlingsförmå-

att nu en

väldig världen bokstavligt talat kan under denna kraft skulle urladdas i onda

ga, så att om

handlingar, handlingar hotar släktets bestånd. Global miljöförstöring och kärnvapenkrig

som

är exempel.

För kunna hantera denna anomali, vår handlingsförmåga hotar vår existens, måste

att att människan utveckla sin till förutseende, konstaterar Hans Jonas. Och människan

förmåga

måste utveckla sina insikter handlingar kan tänkas leda, sin överblick över strategis-

om vart

ka handlingsalternativ, sitt för kommande släktled.

ansvar

Här kan IT instrument, inte minst för bygga levande modeller och illustra-

Vad vi ytterst vara ett gott att

tioner möjliga verkligheter. IT har förutsättningar att fungera som ännu en för-

använder IT till av enorma människans intellekt. stärkare av

etisk fråga. Den handlar själva grundsynen vad vill Detta är i hög grad en om ytterst

åstadkomma med tekniken.

IT-kommlssionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet n

B:

Tema

Vem är intressent i en god etik

Översikt

Temat för denna del är att belysa

0 vilka olika aktörer och roller finns Nätet som

ett urval olika intressentperspektiv

0 av som rättsinnehavarens skolans operatörens

yttrandefrihetsalaivistens

och den enskildes perspektiv.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

på

Olika roller Nätet en karta

-

David Philipson, Telia lnfoMedia:

David Pbilzfsøn är direktör i 721121 lnjhMedia AB.

i flera olika roller"

"De flesta aktörerna på Nätet uppträder

vilka aktörer finns Internet och vilka roller de kan ha.

inledning avsnitt belyser

Detta

typer av som

identifiera vilka roller aktörer intar Nätet och de olika

Budskap Det är att som

roller for ska för olika handlingar som är grundvalen vem som ta ansvar typer av -

kiadlaa9aH95eeegfâtêêaêal3m$a9sê-ilssêaês-

______________ --

Affärsmodell över Internet

Tredje med förtroende Tredje part med förtroende part s , n a

Peel identifierar verket validerar transaktionen

servicetillhandahållare + g i Kreatör Rärtighcts- Mediedistri- Medjedjstriinnehavare butör n butör n+ 1 Värdekean

Mediedistrihutör

Identifiering Routing Säkerhet Möjliggörandeintelligens

Möjliggörandeservice

för kommersiellt verktyg börjar med någon ska- Värdekedjan Den egentliga värdekedjan Internet som att

ontin Det ska andet kan utanför Nätet, författare skriver text Par n° ag g P gg a t ex en som en .

eller skriver sång. Ofta säker kreatören sitt verk till ett förlag eller 11k-

en tonsättare som en

nande, någon rättighetsinnehavare, ska exploatera verket kreatörens vägnar.

som

kan fortfarande ske utanför Nätet, därför rättighetsinnehavaren kan välja att exploa-

Det att

verket många sätt. Musiken kan exploateras en CD, ingå i en filmföreställning

tera

eller del något framförs Nätet. Den fundamentala handlingen som sker

som en av som

lägger verket Nätet innebällrtillbandabavare, från engelskans content

när man ut är att en

innehåll tillgängligt Nätet. Den första lägger något Nätet är den

prøvider, gör på som ut

primärt ansvarige för innehållet i alla avseenden.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Medie- Det finns olika typer mediedimibutärer, d de som på olika sätt gör innehållet tillgäng-

av v s

distributörer ligt för användaren att de kan marknadsföra det både inom och utom Nätet så att

genom användaren vet om att det finns.

Det är ganska svårt idag att hitta det vill hitta på Nätet. Det är inte alls så lätt som

som man

många har att användare och tillverkare ska hitta varandra direkt utan förmedlare, utan

trott

Nätet kräver minst lika mycket förmedlare och marknadsförare någonsin det vanliga

som

fysiska samhället.

Mediedistributörerna gör också De paketerar innehållet tillsammans med annat inne-

annat.

håll gör det överhuvudtaget intressant för användaren. Om det är en TV-kanal som vi-

som

enda gång i veckan, är det inte speciellt sannolikt att folk sätter TVn

sar ett program en

för titta det TV-programmet utan paketerar ihop en mängd olika program som

att man

tillsammans är tillräckligt intressanta för människor ska titta kanalen. På samma sätt är

att

mediedistributör har mycket intressant innehåll sin webbsajt, någon som man

en som

besöker oftare och därför är det större chans verket överhuvudtaget användarna, om

att ses av

det finns ett sådant sammanhang.

Användare Slutligen är det användaren, den del verket och konsumerar det. Det är fasci-

som tar av som

nerande med Nätet är att användaren mycket väl kan uppträda både som kreatör och inne-

hållstillhandahållare. Denne kan själv och skapa innehåll. Till skillnad från det

agera

samhället, där värdekedja i ekonomisk analys rät linje, är det på Nätet ett cirkulärt

en en en förhållande användaren är också kreatör. - en

Möjliggörare Det finns olika saker är nödvändiga för att värdekedjan ska fungera. Det är t ex en möj-

som

liggörandeservice, facilitating service. Det första är någon tillhandahåller ett webbhotell.

som

Ett webbhotell är dator är uppkopplad Nätet så att materialet finns den

en som som

datorn är tillgängligt.

Anledningen till det finns behov sådana tjänster är att många innehållstillhanda-

att ett av

hållare och mediedistributörer vill ägna sig åt detta och ingenting annat. De hyr då gärna kapacitet i någon dator hos någon professionell datortillhandahållare. Datorn är kopplad

stor

till nätverket det stam nätverket, baclebøne network distribuerar innehållet fysiskt i

- - som

form små IP-paket där alltså har delat innehållet i mycket små delar ettor och

av man upp av

nollor och skickar det i standardpaket 64 Kbitsls.

om

Access- Slutligen finns aøcesstillbandabâllare gör det möjligt för användaren komma åt det

som att

tillhandahållare nätverket. Användaren behöver terminalmaskinvara och terminalprogramvara för att

stora

denna tillgång.

Den egentliga värdekedjan är värdekedjan innehåll Nätet. Det är ekvivalent med att jag

av

köper kommer från fabrik. Jag är inte intresserad transportanordningarna.

en vara som en av

Jag är inte heller intresserad bilarna har kört på. De är nödvändiga förutsätt-

av gatorna som

ningar, men är inte en del den egentliga värdekedjan.

av

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Typer medie- Bland mediedistributörerna finns fyra olika typer:

av

distributörer Den kanske kommer den ekonomiskt dominerande är de mediedistrityp som att vara

butörer redan idag har varumärken med intressant innehåll, Time Warner,

som stora t ex

Murdoch, De kommer själva vilja kontrollera hela värdekedjan. De gör det

rn att a

technology teknik där från serversidan, från tillhanda-

genom streaming som är en man

hållaren, kan kontrollera det hela. I detta avseende kommer Internet att fungera som en

masskommunikation samma sätt som TV-apparater.

mediedistributörer sådana egentligen är paketerare, marknadsfö-

En typ är som

annan av De har kanske inte något viktigt innehåll, utan de lever just att vara duktiga

rare. eget

sälja andras innehåll.

att

central distributionsform för Nätet finns i den fysiska världen En mycket som även men mindre utsträckning k community interest-grupper, populärt kallade COI. Det

i är s

människor intresserade och fråga sluter sig

betyder att en mängd som är av en samma och diskuterar, del varandras klippböcker eller vad det nu är fråga om.

samman tar av bli och med och större innehåll, med filmer, med Det kan mer mer avancerat större mu-

sik och allt I det fysiska samhället finns motsvarande tidningar, livsmöjligt annat. som och liknande. En sådan tidning i Sverige idag måste ha

stilstidningar, magasin typisk cirka 25 000 abonnenter för att leva väl. På Nätet är en typisk COI inte mer än 1 000

kanske bara 300 aktiva. Inom för American Online finns unvarav är ramen personer -

gefär 14 000 community of interest-grupper där snittmedlemskapet är 1 000 personer dem betyder alltså någonting -inte bara därför

och 300 av ungefär är aktiva. Det att

människor kommunicerar med varandra, därför att innehåll faktiskt görs tillgäng-

utan

ligt i community of interest-grupperna också.

mediedistributör ungefär American Online, GeoCities eller Den fjärde typen av är som iVillage, COI-context, d de egentligen förser COI-erna, community of inte-

som är v s med stöd och liknande. American Online hade teknis-

rest-grupperna, hjälpmedel, stora

ka hela Trots detta inte abonnenterna American Online.

problem under 1997. övergav

Det berodde helt enkelt abonnenterna kände sig inte kunder till American att som Online de istället American Online de kunder eller medlemmar i svor över utan var - stannade American Online, stannade också kunderna.

sin COI. Så länge en COI

innehållstillhandahållare från mediedistributör innehåll till-

Innehålls- En skiljer sig en genom att göra nödvändigtvis försöka sälja det vidare till slutanvändarna. En hel del de tillhandahållare gängligt utan att av i den fysiska världen, del tidningar och del andra, har insett att stora varumärkesägarna en en det kostar etablera sådana här mediedistributörstjänster det är för så pass mycket att att en risk De lägger istället detta sluten sajt och säljer sedan k sajtlicens,

stor att ta. upp en en s

d de för olika mediedistributörer sälja deras innehåll vidare. v s säljer en rätt att

dela alla dessa roller, därför de flesta aktörer Nätet uppträ- Flera aktörer Det är nödvändigt att upp att har flera roller det med olika kombinationer rollerna. typer av av

både utför webbhotelltjänster

Man talar t ex om service prøvider. Då menar man någon som

och accesstillhandahållare för slutkunder, beroende den tillhandahåller accessen är att som

till Nätet ofta erbjuder slutkunderna lägga hemsidor fem Mbyte eller motsvaran-

att upp

de. Men det två helt olika roller och det är viktigt att särskilja de rollerna. För börjar man

är

diskutera ska för olika handlingar, är konsekvensen de

att vem som ta ansvar typer av av

radikalt olika beroende i vilken roll uppträder. handlingarna man

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Om webbhotelltillhandahållaren ansvarig för det innehåll finns dennes

Webbhotellets t ex görs som

webbhotell vad delvis har gjort i den märkliga BBS-lagen svenska riksdaansvar vilket är man som i början 1998, gör sig skyldig till inte hänsyn till tryckfriheten som är

gen tog av man att ta

fundamental del det västerländska demokratiska arvet. Om nämligen Dagens Nyheter

en av

webbhotell hos Telia och ansvariga för innehållet vårt webbhotell, lägger sig ett är

kommer dag då har uppfattning än Dagens Nyheters ansvarige utgivare om

en en annan

och Nyheter. Det konsekvensen göra

innehållet är legalt eller inte stänger Dagens är av att

webbhotellägaren ansvarig.

accesstillhandahållaren ansvarig konsekvensen inte tillåts ha något

Gör man däremot är att

för det enda för honom kontrollera vad sker är lagra innehållet i

privatliv, sättet att som att

alla kommunikationer slutanvändaren gör. Då har vi Orwells 1984. som

På sätt kan igenom roll efter roll. Det är en möjlighet att diskutera varje så-

samma man

dan roll i detalj och vilka konsekvenserna är är inne i viss roll.

se av att man en

Webbhotell och

mediedistributör

Innehållstill-

handahållare Meta-innehållssprâkdarabas och medie-

Betalningsinformaüon distributörer

3 Webb-hotell Antaletaccesser och accesstid

för specifikinnehâlls- Antalet möjliga Område tillhandahållare ellermedie- samtidigaaccesser bandbreddsberoende distributör Online uming nämns

skillnaden mellan webbhotell och mediedistributän Den kan tyckas

Ett problem är ett en vara

ibland Detta beskrivning vad webbhotell utför isin roll att webbhohårfin är en av ett av vara

tell.

dator, webbhotell i Mbbhøtelltillhandahâllaren hyr till innehållrtill-

Längst ner finns en ut en

handahållare eller till rnediedirtributör i datorn är .yeezfi/ztför den kunden.

en ett unymme :om

Han också online-anslutning till Nätet, d datorn ligger kopplad till Nätet 24 tim-

hyr ut en v 5

Beroende bandbredd hyr han också möjligheten för många människor

mar per dygn. på ut att samtidigt tillgång till detta innehåll

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet r

Metainnehålls- I framtiden kommer han också hyra ut något kallas för meta-innehållsspråkdatabas.

att som

språkdatabas Det beskrivningsspråk, inte många, håller på utvecklas för att beskriva

är ett utan som att

innehåll i datorer övergripande nivå. Detta möjliggör användningen PICS, fil-

en av en föräldrar kan filtrera bott oönskat innehåll. I den allra terprogramvara, som gör att t ex a

enklaste formen detta katalog gör användaren överhuvudtaget kan hitta områ-

är en som att det viss innehållsleverantör har i datorn. som en

Slutligen detta grundvalen för olika betalningsinformation levererar till

är typer av som man kunden, i sin gör kunden kan fakturera sina kunder för de tjänster han utför. Det som tur att

skiljer sig från mediedistributör det mediedistributör aktivt säljer innehål-

en sättet att en

let sin sajt. Webbhotellägaren deltar inte själv i försäljningen innehållet. Denne utför

av

teknisk service uppdrag innehållsleverantören eller mediedistributöten.

en rent av

David InfoMedia

utfrågning av PhiIipson,TeIia

Utñ-ågare:

Martin Brinnen, doktorand vid Institutet för Rättsinformatik, Stockholms universitet. 0

0 Johan Åberg, jurist inriktad nya medier, STIM.

Finns koppling till den fysiska världen den ut idag, t till kabel-TV-distributör 0 det någon som ser ex en Bör det ñnnas någon koppling Finns alltså typer roller på Nätet därför bör ha en annan typ av nya av som ansvarighet

En de fundamentala skillnaderna är just inter-aktiviteten, eftersom den möjliggör ett

av mest

massdeltagande Nätet, i både produktions- och konsumtionsrollen. Då blir frågan

om

reglering Nätet mycket fundamental demokratisk fråga än i den fysiska världen,

av en mer

där har varit vid några IV-kanaler ägda ett begränsat antal företag. Där

vana stora av har det ñinnits har behövt föra diskussion balansen mellan en acceptans av att man en om

dessa relativt starka ägarintressen och allmänintresset. På Nätet är det själva grundvalen för

vårt demokratiska måste diskuteras i relation till dessa roller. system som

Den presenterade afñrsmodellen saknar delvis roll kan kallas för förmedlare. Det år nytt med 0 en som som Internet det finns förmedlare inte är innehållsleverantör och inte bara år en mediedistributör, är att som förmedlar andras yttranden utan att för den delens skull ta del av dem. Med denna nya aktör, utan som förmedlaren, år det kanske motiverat med typ Vi kanske inte kan ta dessa gamla bilderna en ny av ansvar. ñnns för yttrandeñ-iheten i tidningar och TV, utan vi kanske måste ha en ny typ av ansvar som uppsom siktsskyldighet även för dem som tillhandahåller webbhotell eller liknande.

Frågan tyder rädsla för användarens makt i sammanhanget. Men i grunden skiljer det

en

från den fysiska världen. Redan finns telefoniområdet den förmedlarsig inte nu typen av

roll och där vi ust demokratiska integritetsskäl har varit väldigt noga med att skydda

av meddelandefriheten över telefoni.

0 Med referens till modellen år det lätt att dra slutsatsen att underdelen se illustrationen skulle fråntas an-

och överdelen skulle ha ett i distributionen material på Nätet. svar att ansvar av

Det är inte en nödvändig slutsats.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Men det är möjlig slutsats. Kräver sådan här modell att man utser en exklusiv person i en roll som en en har för distributionen eller kan tänka sig att flera roller i en sådan här kedja har ett ansvar ett ansvar man ñr distributionen

I det alltid alla del någonting har Det är fråga

grunden är så att som tar av ett ansvar. om

vilken talar Men jag vill påstå innehållstillhandahållare, d

typ av ansvar som om. att en v s

först ska ha roll ungefär ansvarig utgivare. Det den som lägger ut något Nätet, en som en det det principiellt klart för kommersiella aktörer. är principiella åtminstone är

-

Man kommer in problem när talar användare lägger saker Nätet.

man om som upp

På några års sikt kanske det går införa registrering användare motsvarande ansvarig

att en av

utgivare-ansvaret. Man kan tillåta användare att både anonyma Nätet men samtidigt

vara

ansvarig utgivare och både spårbara och straffbara för sina handlingar genom att

vara vara

har olika elektroniska signaturer gör att man kan från domstols sida kräva

man typer av som

tal del identiteten den har lagt ut detta.

att av som

Man kan också lägga i framtiden distributionskedjan man genomför IBMs

ett ansvar om

technology, d ungefär kuvert IP-paketen. På det kuvertet vissa ent/doping v s ett sätter man

stämplarna det finns avsändare identifierad och

stämplar. De garanterar att en som är att

innehållet inte har manipulerats sedan det skickades från avsändaren. Då kan de distri-

som

buerar detta vägra distribuera eller kan kräva att de inte distribuerar sådana paket

att man

inte har sådana här stämplar sig. Ansvar är varken noll eller ett, svart eller vitt.

som

Det innebär att modellens möjliggörandeservice i vissa fall kan ha ett ansvar att stoppa distribution av material på Nätet

Ja, det nödvändigt vi fundamental diskussion konsekvenserna av om man

är att tar en om

kräver de ska in och titta på innehållet distribueras och ställning till det ska

att som ta om distribueras baserat innehållet. Då hotar hela vårt västerländska demokratiska system,

enligt min uppfattning.

Om vi tänker på tryckfrihet hänför i Sverige mycket till vår tryckñihetslagstiñning. Den bygger i man princip på vi har särskilt skydd för massmedia. Det bygger i sin tur på att vi har massmedia som är att ett visst fåtal organisationer där har lätt kontroll över innehållet. Men centraliserade och styrda genom man även och användaren får ett massmedium ska vi då ha samma yttrandefrihetsom nu gemene man vara massmedia och för sig ut på Nätet och publicerar något skydd både för gemene man som ger

Ja, jag tycker det är de fundamentala framstegen med Internet, att det möj-

t o m att ett av

sådan massdistribution enskildas budskap till omvärlden. Det är alltså inte nödliggör en av vändigt längre igenom ett fåtal mediekanaler.

att

Traditionella massmedier är ganska lätta att kontrollera och missbruk är lätt att beivra. Men med miljonuppträda massmedia, hur ska kunna utkräva från dem tals användare som kan som man ansvar

inget problem vi kan ha ansvarig utgivare med elektronisk

Principiellt sett ser jag om en en

autentiseringsalgoritmer och liknande. Tekniskt finns möjligheterna. Vad besignatur, som hövs är olika internationella avtal som ger de legala förutsättningarna att upprätt-

typer av

hålla sådant Vi har teknik att hantera den mängden ansvariga utgivare idag.

ett system. en

När bara gåspennan fanns det besvärligt hela befolkningen var ansvarig utgivare, men

var om

det är inte det idag. Det är fråga om en politisk vilja.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Det presenterade materialet affärsmodell från Telia och ingen ansvarighetsmodell. Vad kan eventu-

år en ellt kullltasta den skisserade värdekedjan och rolluppdelningen i framtid en

den lagstiftning kommer till stånd framöver inte respekterar skillnaderna

Det är a att som mellan rollerna.

Det kommer i sin leda till konsekvenser såsom inte vågar investera

tur att en massa - att man

därför inte riskerna står i proportion till investeringarna. Andra konsekvenser

att man ser att

kan får fullständig anarki med konsekvenser åt andra hållet

vara att man s a s en - att man tappar kontrollen över det hela.

Man för rolldiskussion, även det liksom inte handlar saker, när samma typ av om om samma

det gäller lagstiftning. Folk uppträder i olika roller. Beroende vilken roll de uppträ-

annan

der i måste de respektera vissa regler.

typer av

Är detta den bästa tänkbara modellen från Telias sida

Vi har försökt beskriva världen den med våra värderingar. Modellen har gradvis

att som ser

fram och den kommer antagligen utvecklas framöver också beroende att världen

växt att förändras.

Beroende vilken relationer har i de olika rollerna, kan särskilda roller typ av man se

även aktör ofta uppträder med flera dessa rollerna samtidigt. Det är a ett av

om som av

användningsområdena för sådan här modell, att tala för våra affärschefer att om ni

en om

inte tydliga vad ni gör, riskerar ni hamna i ni inte har överblickat

är att ett ansvar som och har ekonomiska risker ni inte har överblickat. som som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Rättsinnehavarens

perspektiv

Peter Cunnan:

Peter Curman ärförfåttare.

"Alla upphovsmän måste se om sina hus och hävda rätten till copyright"

Detta rättsinnehavarens den

inledning avsnitt belyser perspektiv digitala miljön.

Budskap Den digitala revolutionen är här. Vare sig vi vill det eller inte kommer den att på-

verka våra liv och arbetsvillkor. Vem helst kan utan större ekonomiska hinder

som

ut böcker och det riskerar att skapa turbulens marknaden. Förläggaren har

ge en

central roll också i den digitala utgivningsmiljön. För Författarna är det ut-

en stor

maning, såväl konstnärligt författarfackligt. Alla upphovsmän måste si-

som se om

hus och hävda rätten till copyright också i den digitala miljön.

na

Print-On-Demand För snart ett och ett halv år sedan, närmare bestämt den 20 januari 1997, ägde smått

en

tekniken historisk presskonferens iArkitektkopias lokaler Drottninggatan 75 i Stockholm.

rum

Bakom denna händelse stod udda författartrio bestående Jan Myrdal, Lars Forssell och

en av

jag själv. Inför ansenlig mängd journalister, författare och förläggare visade i praktisk

en

handling att det gick att förena ny teknologi med den gamla gutenbergska bokkulturen.

Tack Print-On-Demand-teknilcen, innebär någon minut kan framställa vare som att man

en färdig bok från ett digitalt original, kunde erbjuda våra läsare gamla och nya titlar i just det antal efterfrågades. Själv valde jag att att återta diktbok turkiska, kom

som a en som

ut för några år. Boktitlarna och utdrag böckerna annonserades kulturservern Marebal-

ur

ticums hemsida Internet, där den intresserade kunde fylla i en beställningstalong som sedan elektroniskt vidarebefordrades till Arkitektkopia i Stockholm, där boken omedelbart trycktes. Inom loppet av några dagar damp sedan den beställda boken ner i beställarens brevlåda. Prismässigt kunde de digitalt framställda böckerna konkurrera med vilka andra

böcker helst. som

All utgivning Uppståndelsen kring vårt projekt berodde förvisso inte själva tekniken. Print-On-Demand kan bli lönsam har sedan länge varit naturlig framställningsmetod, i synnerhet när det gäller kurslitteratur

en och manualer för bilar och vitvaror. t ex

Däremot hade den såvitt vi visste inte tillämpats när det gäller skönlitteratur. Det är också betecknande att initiativet till detta experiment inte kom från de skönlitterära bokförlagens sida, från ett icke-litterärt företag Arkitektkopia. Alla branscher även bokbran-

utan som -

schen har nämligen tendens att sluta sig inom sig själva.

- en

Men Arkitektkopia ställde den berättigade och nyfikna frågan: Varför inte göra nischutgivningen lönsam Varför bara på böcker i stora upplagor när också böcker i små upplagor

satsa

efterfrågas Varför inte göra all utgivning lönsam

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Vår avsikt med Print-On-Demand-publiceringen var inte att starta ett nytt förlag. Vår avsikt

Inget avtal om

förläggarna och den litterärt intresserade allmänheten

digitalrättighet var snarare kulturpolitisk. Vi ville visa

till rimliga kostnader och Internet kunde

att det gick att publicera böcker i små upplagor att

utmärkt marknadsförare. användas som en

ville också ställa de digitala rättigheterna sin Liksom författarförbun-

Vi frågan om spets. upphovsmannen och det därför angeläget det menade vi att rättigheterna tillhör att var att

träffade överenskommelse med författarförbundet. Men inte

förläggarföreningen snarast en

det enda landet i Norden

idag finns något avtal om de digitala rättigheterna. Sverige är

ens

där det för råder avtalslöst tillstånd mellan författare och förläggare.

närvarande ett

Fördelar med Den främsta fördelen med Print-On-Demand är att det är en publiceringsforrn som gynnar

Alltså den till fördel för den kvalitetslitteratur

Print-On-Demand böcker i små eller begränsadeupplagor. är som

med eftersom den inte efterfrågas tillräckligt mycket för

idag kämpar stora svårigheter att tillfredsställa kommersiella lönsamhetskrav. Därtill är det otroligt snabbt och ekologiskt

ett

distribuera böcker. Genom boktitlarna lagras digitalt tillkommer hel-

fördelaktigt sätt att att

Boken materialiseras först i det ögonblick den ler inga lager- eller transportkostnader. som

och åtminstone inom framtid också där den efterfrågas. Arkitektkopia efterfrågas en snar -

-

har tiotal Print-On-Demand-maskiner placerade över hela landet.

nämligen ett

I det gäller hålla bac/elist levande är Print-On-Demand-tekniken oöver-

synnerhet när att en

träffad. enda titel skulle i själva verket behöva bort. Framför allt skulle alla våra Ingen rensas

vid liv till för läsare. Det fak-

odödliga klassiker kunna hållas glädje nya generationer av är

nationell kulturskandal så många våra klassiker inte är tillgängliga i

tiskt något av en att av

svenska bokhandeln. Utan biblioteken och antikvariaten skulle det katastrof. den vara en

den tekniken erbjuder så många fördelar varför har då inte alla bokförlag

Varför är det Men om nu nya -

den Det finns naturligtvis många förklaringar, ekonomiska såväl

så få utgivare genast anammat som psy-

kologiska och strategiska.

marknadsförândringar lång tid. Det krävs omfattande nyinvesteringar i maskinpar-

Alla tar

ken och dessutom måste utgivningskoncept fram marknaden ännu inte är

ett nytt tas som

svenska bokmarknaden dessutom utpräglad bestsellermarknad. De flesta

redo för. Den är en

marknaden har i andra länder förut, särskilt i den

böcker som säljs den svenska prövats

världen. Varför skulle riskera säker succé istället ut

engelskspråkiga man en genom att ge en bok med osäker säljprognos

en

det inte handlar dra den säljbara utgivningen gör fortfaran-

Men trots att om att ner man

de bland förläggare bedömningen det inte finns tillräcklig ekonomi i Print-On-

många att

eftersom styckepriset framställd bok blir dyrare än när det gäller

Demand-utgivningen per med växande upplaga. Därtill kommer

den etablerade offsettekniken, där styckepriset sjunker förmodligen oklarheten i rättighetsfrågan.

ställer orkar marknaden verkligen med ännu flera titlar Räcker det En annan fråga man

med alla redan finns Skulle inte bokköparna bli alldeles förvirrade det plötsligt

inte som om

kom fler titlar

ut ännu konstiga

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Förläggare har En del dessa invändningar kan naturligtvis diskuteras. Det faktum att i princip

av vem som

central roll helst större ekonomiska hinder kan böcker riskerar givetvis att skapa turbulens

en utan nu ge ut marknaden.

Just därför är det viktigt framhålla förläggarens centrala roll också i den digitala utgiv-

att

ningsmiljön. Vi behöver alltid kunniga människor orienterar i bokdjungeln och

som oss som

kan framställa böcker skiljer sig från allsköns amatörtryck.

som

Också den digitala boken formmässig och utgivningen måste kunna

måste ägnas stor omsorg

hävda sig oavsett utgivningsform. Inte minst i ett läge när Print-On-demand-utgåvorna börjar spridas i bokhandeln och kunderna får möjlighet att jämföra alla slags böcker med

varandra .

oanade möj- Fördelarna med Print-On-Demand-tekniken är obestridliga. Förutom tillgängligheten öppligheter öppnas den också möjligheten internationalisering den svenska bokhandeln till glädje

nar av en av

för alla invandrare och läsare främmande språk. På bara några minuter kan ett manuskript

av

mailas iväg från Bangalore i södra Indien och tryckas färdig bok i Stockholm eller

ut som

Luleå. Vilka oanade möjligheter öppnas inte med denna teknik

Den tekniken kan ses som unik garanti från yttrandefrihetssynpunlçt. Ingen har hit-

nya en

tills lyckats kväsa alla de obekväma yttranden -litterära och andra förmedlats via In-

- som Det värdet Print-On-Demand är kanske inte ekonomiskt, utan just kulturternet. stora av

Bokhandeln När vi genomförde vårt debattinlägg den 20 januari 1997 hade vi ingen helst avsikt att

som

måste med bilda ett förlag. Men eftersom reaktionerna blev så motstridiga det uppstod en mycket liv-

vara och bitvis hätsk debatt inom bokbranschen och författarkraven att något substanti- -

ellt måste hända skruvades beslutade Författarcentrum Öst i organiserad form

upp att mer

pröva hållbarheten i den utgivningsformen. Därför inleddes ett unikt samarbete mellan

nya

Författarcentrum Öst och Svenska Bokhandlarföreningen, Stockholms stadsbibliotek, Kungliga biblioteket, Författares Bokmaskin, Iidskriftsverkstam kulturrådet och Arkitcktkopia

om

försöka igång kontinuerlig bokutgivning baserad på Print-On-Demand-teknik.

att en

Ett igångsättningsbidrag 700 000 kronor söktes och beviljades Stiftelsen Framtidens

av

kultur. För redan från början med ett etablerat förlag i gruppen kontaktades En Bok

att

för Alla, helhjärtat ställde med sitt kunnande. Tillsammans har arbetsgruppen nu

som upp

utgivningsprojekt, PODIUM, och anställt verksamhetsledare.

startat ett en

Den 20 maj invigdes projektet i Hedengrens bokhandel den i Sverige bosatte turkiske

av a

Özkan Mert, tvåspråkig volym med kvinnliga svenska kärlekslyriker

poeten som ger ut en

och Lars Gyllensten och Torgny Greitz, vilkas satiriska diktsamling Camera Obscura

av från 1947 återutges. nu

Att premiären ägde i bokhandel, fast böckerna också kan rekvireras PODIUMs

rum en

hemsida Internet wwwswepgdcom, särskild symbolisk betydelse. En avsikt med

var av

PODIUM är att lyfta fram den svenska bokhandelns centrala betydelse för bokköparna

inte minst alla böcker distribueras utanför bokhandeln bokklubbar som merparten av genom

och via Internet. Bokhandeln får inte lämnas utanför den tekniska utvecklingen och därför kommer PODIUM använda del sitt anslag för att stimulera boklådor i hela landet

att en av

koppla sig mot Internet och därigenom bli delaktiga i projektet. Dessutom vill PO-

att upp

DIUM framhålla värdet att också de udda titlarna finns mitt marknadstorget. Prisneut-

av

ralitet kommer att upprätthållas oavsett försäljningskanal.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet n

alltså här. Vare sig vi vill det eller inte kommer den att påverka

Stor utmaning Den digitala revolutionen är

ünföñauanm våra liv och arbetsvillkor.

författarna innebär den utmaning, såväl konstnärligt författarfackligt. Alla

För en stor som

sina hus och hävda till copyright även i den digitala miljön.

upphovsmän måste se om rätten

har ordarbetarna bildat sitt collecting society, ALIS Admi-

Som sista intressegrupp nu eget -

Litterära Rättigheter i Sverige för skydda sina sekundära och digitala rät-

nistration av att -

avtal med förläggarsidan. Däremot pågår den digitala explo-

tigheter. Men ännu finns inget för fullt. Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Göteateringen av upphovsmännens texter har digitalt mediearkiv betalning erbjuder Interborgsposten gått samman om ett som mot

net-användaren sina tjänster.

tillerkänns ersättning. Eftersom alla förhandlingsinviter avvisats

Men upphovsmännen ingen endast civilprocess för klarlägga de upphovsrättsliga för-

tidningsägarna återstår nu en att

av Kanske kommer domen bidra till utsättningarna. En sådan kommer nu att äga rum. att en

etik Nätet det gäller nyttjandet upphovsrättsskyddade verk.

bättre när av

det avtalslösa tillståndet mellan författare och förläggare i Sveri- Nya avtal be- Det är heller inte givet att

Andra aktörer den elektroniska marknaden kan

hövs är till för någondera parten.

ge gagn Och Microsoft bättre skulle tillvarata det litterä-

plötsligt göra sig gällande. vem säger att t ex

än Bonniers eller Norstedts ra arvet

intresse för den litterära marknaden att Därför borde det vara ett gemensamt parterna

korta avtal med många kontrollstationer för säkerställa integsnarast träffa nya gärna att - -

riteten och kvalitén i det digitala litterära utbudet.

Utfrågning av Peter Curman

Utfrågare: Per Hultengård, jurist, Tidningsutgivarna.

Peter Albinson, exekutiv producent, Learnways AB.

och användare ekonomiskt Förlåggarna promotar ju nya förfat- Hur ska klareringen ske mellan författare 0 och böcker. Försvinner inte den promotingen tare

distributionsform. Men utgivaransvaret ligger fast. Förläggarrol-

Nej, detta är frågan om en fast det författaren själv förläggare eller han har vänt sig len ligger vare sig är som är om

till också utnyttjar Nätet distribu-

till förläggare Nätet eller en förläggare som som en

en

både pappersböcker vanligt vis och också

tionsväg. Det finns förläggare som ger ut använder sig Nätet distributionsform.

av som

Författare eller den förvånande råttsinnehavaren ser du 0 Beträffande relationen upphovsman gentemot ex Vad skiljer sammanfaller detta eller etiken ett uttryck för den ideella rätten t som

etiken det den traditionella utgivningen och utgiv-

Nej, jag ser ingen skillnad när gäller

I båda fallen har upphovsman. I båda fallen har upphovsmannen rätt ningen Nätet. en och för den. I princip borde etik gälla

till konstnärlig integritet respekt samma oavsett om

sitter i flygplan eller går marken.

ett

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Skolans perspektiv

Jan Lundin, Alingsås kommun: fan Lundin är prøjektledarefâr skolutveckling iAlingrår kommun.

"Frustrerande behov i skolorna av konkret information och vägledning"

Detta avsnitt skolans praktiska förhållande till Internet.

Inledning belyser

Budskap Internet abstrakt känsla. Det är inte alltid så lätt för alla elever männi-

ger en att se

skan bakom datorn där Nätet. Det kräver lärare kan sätta sig någonstans ute att

tid med eleverna För klara etik och moral.

in i nya frågor och ta sig att ut frågor om

oerhört kreativa för hitta infallsvinklar.

Samtidigt är eleverna är att nya Skolan behöver konkret information och i dessa frågor.

Nya frågor Det mycket frustrerande sällan eller aldrig kunna ett konkret svar även efter efter-

som är att

är frustrerande forskningar. Hur ställer sig visst handlande Nätet juridiskt Man frågar jurister. Man

ett går vidare och kan inte komma tillbaka med konkret till eleverna. ett svar

Läroplanen påpekar ska använda den tekniken och i många skolor är det redan

att nya en

självklarhet. Men vi behöver hjälp med tolka de lagar och förordningar som finns. Vem

att

hjälper med detta Tyvärr finns inte den behövs, dit lärare och skolor

oss resurs som en resurs

kan vända sig för Var finns kompetensen inom dessa frågor idag

att svar.

Skolan behöver I skolans värld behövs det enkla tips och råd för hur vi ska använda den tekniken utan nya

enkla råd vi riskerar lagbrott. En liten handbok med tips och råd skulle kunna kompletteras

att som

med frågespalt dit vi kan ställa konkreta frågor, enkla begripliga d modere-

en mer svar, v s

rad någon juridiktext till allmänna råd.

av som översätter ren

Jag har försökt att sammanställa ett antal frågor jag och mina kollegor och tekniker stött

som

under de åren. Många frågorna är inte unika för den tekniken. Men i och med

senaste av nya

hemsidor och den teknikens kopieringsmöjligheter finns utökade möjligheter för att

nya

sprida information med upphovsrättsligt innehåll till långt fler än vad tidigare var

a som

möjligt. Detta medför att lärare ställs inför nya situationer, även om problemet i sig inte är

något nytt.

Många frågorna kanske inte är så speciellt komplicerade, belyser något de stora

av men av

behov finns skolorna när det gäller konkret information. Det känns också

som ute att

väldigt angeläget vi kan och våra användare vägledning och besked om

att ut ge yngsta

hur detta medium kan och får användas så de inte lämnar skolan med felaktig

nya att en

uppfattning vad är tillåtet och inte minst varför vissa handlingar är förbjudna. Nu-

om som

förväntas lärare känna till lagar och regler kanske tidigare mindre intres-

mera att som var

för i skolans värld. Med tanke på våra nuvarande lärare känner sig osäkra frågar

santa oss att

vi hur lärarhögskolan förbereder de framtida lärarna den nya situationen.

oss

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Upphovsrätts- Några vanliga upphovsrättsliga frågor den enskilda läraren ställs inför är

som liga frågor

Vad gäller exempelvis för logotyper Kan de användas begränsning Är det skillnad

0 utan

den tillhör ett företag, en förening, privatpersoner

om

Vad gäller generellt för citatregler I vilken utsträckning kan återge delar annat

0 man av

material citat hemsidan, filmer, ljudinspelningar Räknas elevernas special-

som t ex

och examensarbeten personligt bruk Får de alltså användas tillstånd Hur

som utan

många exemplar kan i så fall trycka detta elevarbete i

man upp

0 Är alla .fotografier upphovsrättsligt skyddade oavsett vad de föreställer, kvaliteten Var går

mellan idé och konstverk Vad måste verk innehålla för det ska skyddas

gränsen ett att av

upphovsrätten

Får eleverna tillstånd från upphovsrättshavaren sätta bilder de hämtat från

0 utan upp som

Internet i klassrummet eller väggarna i skolan I vilken utsträckning kan vi idag

an-

vända upphovsrättsligt skyddade bilder och teckningar i skolans värld Gäller alltså skolornas kopieringsrätt och material när in materialet och lagrar det digitalt

man scannar

Vad för skolan använder kartor och läromedel Är de avtal vi har för dem

0 gäller när giltiga för framtiden

även digitalteknik i

Ansvarsfrågor Jag inte det beror på lärare kanske inte konfronteras med frågorna, det

vet om att men

känns ansvarsfrågorna med den tekniken är jätteviktiga klara Det är också

som att nya att ut.

viktigt den respektive detta faller på, också känner sitt för att kunna

att person som ansvar vidare.

Vilket har eleverna och målsmän Är de medvetna det de besitter ansvar om ansvar som

Det finns antal mindre lämpliga sidor våra elever besöker eller mindre fri-

ett stort som mer

villigt. Många lärare sig för allt normalt skyddas samhället eller i

oroar som av genom censur

övrigt är svåröverkomligt. Nu finns det Nätet.

Lärare med Hera års erfarenhet vad Nätet kan erbjuda, tvekar idag att släppa sina elever ut

av

på Nätet och de frågar sig vissa dessa hemsidor verkligen är lagliga. Är det tillåtet att

om av

visa vad helst och informera vad helst, så länge det inte berör exempelvis barn-

som om som

pornografi, hets mot folkgrupp och förtal mot personer

heller elever dessutom vill länka sina eller skolans hemsida till

Det är inte omöjligt att vissa dessa k häftiga sidor. Om det visar sig hemsidan då sprider hets mot folkgrupp eller

s att

sätt bryter vår lagstiftning, är då även länken från skolan olaglig Vem kommer att

annat mot kontrollera dessa länkar och eventuellt länkar till dessa länkar ta ansvar för att

Vilket En viktig fråga kommer från våra tekniker. Vilket vilken skyldighet och vilka

ansvar annan ansvar,

har teknikerna rättigheter har de när det gäller material finns skolans servrar Får de in och kon-

som

trollera vad finns Har de å andra sidan då skyldigheten att till att våra skolor servrar

som se

från kommersiella produkter

är rena

I vilken utsträckning kan från skolledning, tekniker, med Hera, med och logga och

man vara

reda vad finns för utreda ett brott har begåtts När måste ärenden lämnas

ta som att om

över till polis så att inte den enskildes rättsskydd då hotas

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Utfrågning av Jan Lundin, Alingsås kommun

Utfrågare:

Tekn dr Johan Groth, Skolverket och ISOC-SE. 0

Internet-strategen Wiktor Södersten, Sajber TV1.

Frågan etisk användning Internet i skolan består två delar, dels den om vad menar man med etisk 0 om av av användning Internet, dels hur ska kunna åstadkomma etisk användning. På den första frågan av man en ñnns inget entydigt Vad är etiskt rätt varierar beroende på talar med och när och var svar. som vem man samtalet sker. Det finns ingen enighet vad är rätt, utan det är komplex fråga. Hur ska man då i om som en skolan uppnå sådan enighet särskilt i skola där det kanske ñnns 90 olika kulturer Vilka roller har en - en lärarna och skolhuvudmannen för att uppnå enigheten vad är rätt och tillåtet om som

Det komplex fråga. Men det mycket viktigt sig frågan och diskutera

var en är att ta an att

den. Inte minst lärarhögskolorna har ett stort ansvar för att sätta sig in i frågorna. Det behövs mycket diskussioner och fortbildning området.

Det är inte självklart vad är etiskt rätt eller fel bland vuxna. Barn har naturligtvis ännu svårare att 0 som ens kunna skilja på detta. Reglerna kan sätta kan naturligtvis snäva in vad det är för något som som man upp år lov att göra. Man kan sedan försöka beivra överträdelser. Men det viktiga här är g man förklarar man för vad är rätt och fel. På vilket sätt låter dem vara delaktiga i att sätta upp de regler som ungar som man bör finnas, bör rått och riktiga Hur förklarar man för barnen och hur låter man dem vara delaksom vara tiga I så fall i vilken grad, på vilket sätt

En första skapa delaktighet. När den finns det också enklare komma in

punkt är att är att

och förklara varför något är rätt eller fel.

Men hur gör då, i vilken grad De regler är uppsatta, som jag själv tagit del av bl a, och som 0 man som nu finns i Alingsås kommun är ganska snäva och generella. Man talar om att man inte är såga någonting som

tär såra någon Det skulle jag t ex tolka som att det är väldigt långt gående inskränkningar i yttrangrupp. defriheten egentligen. Men tar ett klassiskt exempel, som den längst utsträckta yttrandefrihet att förman Salman Rushdies Satansverserna, skulle det absolut inte gå att publiceras i detta sammanhanget för svara, det sårar väldigt Det år väldigt snäva regler. Hur förklarar då Låter man barnen bli att stora grupper. man delaktiga och påverka hur det ska ut se

Det arbete ständigt Det är också varje enskild lärares roll när det

är ett som att agera

händer någonting. Tyvärr blir det så frågan i skolan när det blir aktuellt. Då

att man tar upp

måste sig den tiden med respektive elev eller elever och diskutera varför.

man ta

Men det är alltså till den enskilde klassföreståndaren 0 upp

Ja, det blir idagtsjfilvklart.

Hur bör arbetet ñrdelas mellan förberedande och reparerande åtgärder och hur kan dessa utformas Och 0 kan fördela detta mellan nationella myndigheter, skola, riksdag, departement och mellan skolhuhur man vudmannen faktiskt har väldigt stort för skolan i decentraliserad skola som ansvar en

Det måste bygga har värdegrund, något alla lärare kan ställa

att man en gemensam som

så inte del kollegiet har värdegrund och resten drar iväg åt ett annat

upp - att en av en

håll. Det skapar splittring. Det är den första infallsvinkeln som vi måste titta på.

en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

operatörens perspektiv

Robert Hultman, Tele2:

Robert Hultman är informationschef ha: 7êle2 AB.

"Allt som yttrandefriheten tillåter ska få förekomma på Internet"

Inledning Detta avsnitt belyser en Internet-operatörs perspektiv.

Budskap Med Internet har yttrandefriheten rått konkret, reell innebörd för många fler.

en

Internet har gjort eller mindre abstrakt frihet till en möjlighet. Ingen som

en mer

arbetar med Internet önskar onödigtvis begränsa Internet-användarnas yttrandefri-

het. Det finns för Internet-operatör ingen anledning att inta en annorlunda eller

en

vad yttrandefriheten medger Internet än vad lagar och domsto-

strängare syn

lar har.

Yttrandefrihet Internet människor möjlighet utbyta erfarenheter och kunskaper. Det också möj-

ger att ger

för allt fler lighet uttrycka och bemöta åsikter, skapa opinion och påverka. Internet gör det möjligt

att

att sprida litterära, musikaliska och konstnärliga uttryck

Internet är ett medium i jämförelse med andra medier kräver lite tekniskt kunnande

som av

och tekniska och ekonomiska I jämförelse med andra medier når stor och

resurser. man en

internationell publik. På Internet deltar vill, i internationellt samtal där

man, om man ett

intressen, än geografisk tillhörighet, är det kriterium talar med.

snarare som styr vem man

Med Internet har yttrandefriheten fått konkret, reell innebörd för många fler. Internet har

en

gjort eller mindre abstrakt frihet till möjlighet.

en mer en

Operatörer vill Allt detta viktigt komma ihåg ska förstå Internet-operatörerna inställning i de

är att om man

inte begränsa etiska frågorna Internet. jag törs säga att alla arbetar med den svenska delen av In-

runt som

väldigt starkt och påtagligt känner att det de gör i sin dagliga gärning, har en mycket

ternet

vidare betydelse bara arbete eller affärsverksamhet.

än att vara ett en

Därför vill ingen arbetar med Internet onödigtvis begränsa Internet-användarnas yttran-

som

defrihet. Som Internet-operatör har Tele2 ingen anledning att inta annorlunda eller

en

vad yttrandefriheten medger på Internet än vad lagar och domstolar har.

strängare syn

Tele2s inställning är att allt yttrandefriheten tillåter ska förekomma de delar av

som

Internet Tele2 administrerar. Vår inställning skiljer sig därvid inte från de andra större

som operatörernas.

Internets slagkraft, snabbhet och spridning används ibland för särskilda

som argument att

regler ska gälla för Internet. Andra att och oerfarna användare som nu

argumenterar omogna

har rak kanal till skulle ställa krav på någon tar för vad publi-

en mottagarna att ansvar som

Den vill komma till tals i TV, radio, tidningar eller böcker måste erfarna,

ceras. som passera

och omdömesgilla redaktörer och publicister. De argumenterar så vill också gär-

mogna som

snabbt diskutera de tekniska eller administrativa lösningar skulle göra särskilda In-

na som

ternet-regler möjliga.

Motivet yttrandefriheten begränsad till skydd för andra människor. Det finns in-

är att är

skränkningar mot förtal, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring m m.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Särskilda regler Men de yttrandefrihetslagar finns, fungerar också för Internet. Det inte får trycka i

som man

behövs inte tidning eller bok får inte publicera Internet.

en en man

Några andra regler behövs inte, trots Internets snabbhet och spridning. Internet kommer inte

hem i brevlådan. Internet basunerar inte budskap till människor väg till jobbet eller

ut skolan. För att över huvud taget hitta någon information Internet måste söka rätt man

den. Ingen behöver därför utsättas för information inte vill ha.

som man

Några särskilda regler för yttrandefrihetens omfattning Internet behövs därför inte.

upplysning I fråga och oerfarna Internet-publicister är det inte ett tekniskt eller ett admi-

om omogna

och utbildning nistrativt problem. Det är upplysnings- och utbildningsfråga. Det handlar att sprida

en om

kunskap reglerna. Det handlar att skapa förståelse för vilka konsekvenser påståenden

om om

människa eller människor kan få. Om att sprida gammal god argumenta-

om en grupp av tionssed att diskutera sak och inte person. -

Den vill sprida förtal, barnpornografi eller hetsa mot folkgrupp kommer inte att ta in-

som

tryck av strängare regler. De lagar vi har är fullt tillräckliga och helt tillämpliga Internet.

Operatörer mot En Internet-operatör är dock sig domstol eller myndighet med uppgift att kon-

vare en en

abuse trollera att lagarna följs.

Däremot är det bara operatören har praktisk möjlighet att inskrida och vidta åtgärder

som en

det material bryter mot lagar eller mot den särskilda etik, den k netiketten,

mot som s som utvecklats Internet.

Tele2 och de andra större Internet-operatörerna har därför k abuse-funktioner. s

En användare hittar material uppfattar bryter mot lagar eller mot netiketten

som som man

kan göra anmälan med epost till abuse-funktionen. Abuse granskar det som anmälts, tar

en

ställning till det är ett brott avtalet mellan kunden och operatören, vilket det är om

om mot

det bryter lagar eller netikett. Om innehållet bryter mot avtalet stängs kunden I de

mot av.

fall det är ett lagbrott anmäls det till polisen. Om det anmälda materialet inte finns en hos den operatör tagit anmälan, vidarebefordras anmälan till den berörda

server som emot operatören.

operatörerna har skapat en struktur för att så sätt fånga upp yttrandefrihetsbrott. En struktur bygger hjälp från vad polisen brukar kalla den detektiven allmänhe-

som stora

ten. En som är många gånger större än vad Internet-operatörerna själva skulle kunna

resurs

mobilisera för att granska Internet.

Det är dessutom struktur bygger det allmänna rättsrnedvetandet och användarnas

en som

etiska Två faktorer är absolut grundläggande för ett fungerande normsystem.

normer. som

Och det gäller naturligtvis även Internet-etik.

ITkommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Utfrågning av Robert Hu|tman,Te|e2

Utfrågare: Anne-Marie Eklund Löwinder, avdelningsdirektör vid Statskontoret.

Jacob Palme, professor i datavetenskap vid Stockholms universitet.

Abuse-grupper kan lite olika hos olika operatörer. Finns det risk för att abuse-grupperna ägnar sig se ut en åt Ar det något de borde göra de inte gör Vem ska istället åt något som de inte borde ägna sig som som göra det abuse-grupperna inte borde göra som

idag inte någonting de inte borde. Det är funktion hos Abuse-grupperna ägnar sig åt som en inte tjänar och den krassa verkligheten till det fungerar det

operatören som pengar ser att

sättet.

Det avtal kund tecknar med sin Internet-operatör, åtminstone de större, är utformat

som en

sådant något bryter lagen så bryter också mot avta-

ett sätt att om man gör som mot man let med Det är naturli bara efterlevnaden avtalet som o eratören er o P eratören. av

de fall handlar brott sker dessutom polisanmälan. Då är det polisens sak att

sig I som om

utreda och åklagarens sak väcka åtal, precis i vilket brott helst.

att som annat som

Sedan är det inte abuse-Hinktionens uppgift att hjälpa till att upprätthålla några strängare

det får inom för skolan, biblioteket eller utfärdat normer, utan man göra ramen var man nu

ramarna.

Om abuse-grupp upptäcker någonting de har anledning att agera mot som ligger på en annan seren som önskemålet till den driver den andra servern ver, vidarebefordrar ni då som

.lå

Gäller drivs kunder, hyr fasta linjer er detta även servrar som av era men som av

.li

___________________________________________________________________________________________________ -

Om organisation har och hyr fast linje till kan era abuse-grupper då ingripa mot en en egen server en er ligger på sådan server Telelagens 12:e paragraf säger att ni har bara rätt att vägra en fast linje det som en kommersiella skål eller det behövs för att skydda nätets drift mot störning eller att antill ert nåt av om vändare skadas. Innebär det ni inte har rättslig möjlighet att ingripa mot olaglig information på privata att år kopplade till ert nät servrar som

kan kontakta den driver kopplad till vår uthyrda lina fått

Vi som servern som är om en

anmälan innehållet den. I de fall kunden inte avtal med förbundit sig att

mot genom oss

följa vår bedömning vad inte får finnas har ingen möjlighet att ingripa

av som servern,

innehållet. Vi har heller inget för vad finns servern.

mot ansvar som

Tillhandahållande nät omfattas inte BBS-lagen. I det fall vi blir uppmärksamma

av av

olagligt material sådana kan anmäla detta till polisen.

servrar,

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Yttrandefrihetsaktivistens perspektiv

Jan Axelsson, Flashback:

jan Axelsson är redaktör för Flashback.

försvarbart sällan

"Mycket är tvivelaktigt men på Nätet - dock spam"

Inledning Detta avsnitt belyser information och företeelser Nätet i ett yttrandefrihetsperspektiv.

Budskap Det finns mängder av information och företeelser Internet som i högsta grad är

tvivelalniga, dess existens är eller orsak ändå försvarbart. Det finns

men av en annan

också företeelser Internet är mindre försvarbara. Spam är ett exempel.

som

Spam är inte Spam d reklam via email eller i olika diskussionsgrupper, är företeelse

v s att massposta en försvarbart är svår att försvara. som

I fritt samhälle bör varje individ ha rätten att tala och tycka den vill. Det är med

ett som

andra ord inte produkten marknadsför som man ifrågasätter, utan det sätt som

som man

marknadsför den på. Idag kan man enkelt via Internet köpa en CD-rom som innehåller

man

drygt 20 miljoner email-adresser för knappt 200 dollar. Dessa adresser används sedan till

a massutskick rekla.rn. av

Spam jämfört Skillnader mellan och vanlig reklam är många. För den skickar är främst kostna-

spam som

med reklam derna intressanta. Med slipper portokostnader och det tar tidsmässigt väldigt kort

spam man

tid sin reklam. För innebär detta att riskerar att mängder

att ut mottagaren man av

oönskad till sin brevlåda. I vanliga fall kan sätta skylt på dörren med texten

post man upp en

Reklam undanbedes. Denna valmöjlighet existerar sällan Internet, åtminstone inte när det gäller Hamnar du i spamregister kan du med tiden i stort sett hur mycket

spam. ett

reklam helst i din mailbox. Finns du i detta register får du reklam oavsett du vill eller

som inte.

Man kan givetvis kontakta avsändaren och be dem sluta skicka reklam. Har tur

att mer man

respekterar de detta och upphör med utskicken. Men oftast skickas från felaktig

spam en

avsändaradress och din adress finns redan med i ett register. Det är bara tidsfråga

nu nu en

innan fler företag kommer att höra sig med fler erbjudanden.

av

När du får reklam i din brevlåda kan du enkelt plocka den och slänga den. Det tar inte

upp

speciellt lång tid. Men med Internet måste det laddas vilket kostar och tar extra

ner, pengar

tid du måste uppkopplad. Ett problem med är mottagarens riske-

genom att vara annat spam

missa viktiga brev då skillnaden mellan olika email endast är rubrikerna. I vanlig post

rar att

kan lätt bort oviktiga försändelser och snabbt vad är reklam/brev,

man sortera man ser som

vykort, räkningar o s v.

När det gäller Usenet är problematiken kvar. Spam gör att diskussionen riskerar att

spam

bli störd. Varje diskussionsgrupp har speciell inriktning och denna bör respekteras.

en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

När är Det finns områden där är försvarbart och där det är tvivelaktigt ifall det är just

spam spam spam.

Exempel företag erbjuder sina kunder möjligheten tips senast nytt och

försvarbart är när ett att om

eventuella kampanjer via email. Kunden önskar här företaget skickar dessa upplysningar

att

och då är det inte längre spam.

Problematiken med dessa listor kan lägga till vänner tror är intresserade.

är att man som man

De får då dessa tips skickade till sig fast de aldrig önskat dem. Det är därför viktigt att samtliga listor har tydlig information hur gör för att deras register. Kan man inte

om man ur

lämna utskickslista är det uppenbart endast då.

spam - men

Ett och betydligt komplicerat exempel bygger verklig historia. En nazistisk

Ett komplicerat annat mer en

fall i praktiken organisation i Sverige lyckades Internet-uppkopplingarna till samtliga kunders

tag en

emailadresser, uppskattningsvis omkring 70 000 adresser. Man skickade sedan propaganda

till samtliga. Det någon tyckte detta försvarbart. Internet-

var om ens som var

valde efter detta så det inte möjligt skicka mellan

uppkopplarna att spärras att var att post

den politiska organisationens domän och den nämnda Internet-leverantören.

Detta eftersom informationen inte önskad från mottagaren. Propagandan som

var spam var

skickades nyhetsbrev har ett flertal frivilliga prenumeranter. Nyhetsbrevet som

var ett som sådant därför inte först när det skickades vidare till inte ha var ren spam, utan personer som

de önskat informationen blev det Två frågetecken kan dock ställa sig efter denna

spam. man

historia. Hade detta agerande varit försvarbart ifall avsändaren inte varit någon organisation

En kan skicka brev till människa, även ifall

utan en privatperson privatperson ett en annan han eller hon inte känner och denna har aldrig önskat något brev från avsändaren.

personen

En fråga kan ställa sig är ifall det försvarbart från Internet-leverantören

annan som man var neka kunderna mail från denna domän. Flera Internet-leverantörernas kunder nekas att av

helt plötsligt detta nyhetsbrev. Här nekas också utomstående att kun-

att prenumerera en

kontakta denna organisation leverantören blockerar all email deras domän.

na p g a att

Agerandet felaktigt frågan är också vad de skulle ha gjort annars för att skydda sig

var men

mot upprepade försök av spam.

En företeelse ligger nära är mail bømbing. Detta innebär att anonymt postar

Mailbombning som spam man

hundratals, ibland tusentals email till Konsekvensen blir att det tar lång tid att

en person.

ladda hem all det är tidskrävande att sortera bort dessa från den vanliga posten.

post samt att

Detta förekommer även mot diskussionsgrupper.

Konsekvensen här för email. Manualer och informationer hur mailär samma som om man

bombar tvivelaktigt ändå försvarbart. Att utföra dessa mailbombningar är dock

är men är -

aldrig någonsin försvarbart något helst perspektiv. Dessa har bara ett syfte, nämligen

ur som att förstöra.

Samma sak gäller datavirus. Kunskap och information relaterat till datavirus kan i många fall

Datavirus

tyckas tvivelaktigt ändå försvarbart. Spridandet datavirus däremot igen.

men är av gynnar

En sak däremot nästan alltid är försvarbart är hyperlänkning till andra sidor oavsett in-

som

nehåll. Möjliga undantag är exempelvis länkning är vilseledande eller uppenbart organi-

som

serad och olaglig verksamhet.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet"

utfrågning av Jan Axelsson, Flashback

Utfrågare: Ana Valdés, journalist och författare.

0 Olle Wästberg, liberal publicist.

I Flashback, du år ansvarig för, finns allt möjligt information om och kontaktmöjligheter till ud- 0 som som da sexuella aktiviteter, bombrecept, vapen, indoor marijuana cultivating och framför allt länkar till ett otal nazistgrupper hel del år uppenbart olagliga när det gäller hets mot folkgrupp. Lägger du som varav en individ någon etisk aspekt eller värdering när du sätter sådana här länkar som underlättar åtkomsten upp denna information av

Ja, det gör jag därför min tanke är och jag har också funderat den att det innebär att - utomstående kan insyn och också del deras argument. När läser t att ta av man om ex

nynazister, finns det sådant är hets mot folkgrupp, får en sida det hela. Men om

som man av

du får del kan du också ökad kunskap och därmed också krossa värde-

ta av argumenten

ringar du tycker illa om.

som

Jag inte löser någonting att tysta och försöka att lägga locket på. In-

tror att man genom ner

i dessa världarna är väldigt nyttigt. Nazism är sådant exempel. Revolutionism är ett annat

syn

exempel där människor har lång lista med där utomstående inte har möj-

en argument, men

lighet att ta del denna information. Jag tror att man vinner väldigt mycket att ta del av

av

den informationen för att sedan kunna vända sig emot dem.

Bombrecept då 0

Bombrecept finns i ett arkiv där jag har samlat olika typer av underground-relaterad infor-

mation och där du också får insyn i vad sprids i den världen. Den första gången

en som som

sådant material kom riktigt ordentligt boken Anarchist Cook Book i början

ut var genom 1970-talet. Sedan har detta fortsatt att komma ut gång gång. av

Jag har valt lägga de bästa recepten och de bästa områdena och bästa grejen inom

att upp varje område för överblick vad händer i den världen. att en som

En förutsättning år att människor är kapabla att förstå innebörden och att bedöma sådan information. 0 Men många år väldigt Hur kan 12-åring förstå sammanhangen i vissa argument eller hantera ett unga. en bombrecept

Det där problem. Därför är frivillig alternativ. Det får i form filtre-

är ett censur ett man av

ring kan användas både föräldrar och skolor och inte ska missbrukas. Men det är

som av som

lätt skola filtrerar bort allting. En skolelev måste fritt kunna ta del information

att en av

för att gör ett skolarbete i ämnet. Det som man exempelvis ska filtrera bort är pornografi,

hets folkgrupp, satanistisk information eller bombrecept. Men det ska vara filter som en

mot

frivillig -inte att det från stat eller via lagstiftning sker filtrering.

censur

Någon form PICS-ñltrering 0 av

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Där det går att bedöma graden t våld eller explicit sexuellt språk 0 av ex

Ja, där kan in vad är acceptabelt och vad ska

mottagaren genom en parameter styra som man

tillgång till.

Det något jag tycker ska utveckla i större grad, så att det kan användas

är som att man av föräldrar, skolor och bibliotek.

Varför år direktreklam oetiskt än bombrecept och hets mot folkgrupp 0 mer

Därför direktreklam tvingas på. Jag däremot skickar inte information, alltså är det

att man ut

du När dig med budskap har du rätten

ungefär som när går gatan. någon stoppar ett att

och lyssna vad de du har också rätten vidare. Men direktreklam

stanna säger men att hela tiden. tvingas man

Allting ska frivilligt. Man ska inte kasta någonting andra människor.

vara

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Den enskildes perspektiv

Jan Sandred, Datateknik:

Sandrea redaktör på tidningen Datateknik oc/Jförfättare till Etik och Internet

an är - en mø-

ralis/e kompass i Lybenynzden".

kräver vi individer tar ansvar" "Nätet oss helt nya friheter och att som ger

Inledning Detta avsnitt belyser Nätet från den enskilda människans perspektiv.

Budskap Internet människor helt friheter framföra åsikter, missionera för oliger oss nya att

ka vad helst, berätta vad helst. Men det ställer också

livsåskådningar, sälja som som

helt krav. Vi iår individer. Om vi vill att Internet ska något

nya ett ansvar som vara

användbart, måste vi visa hur det ska Internet lär inte

vara. ut ansvar, utan

Internet är något vi skapar tillsammans. Bara vi själva individer kan den

som ange

allmänna moraluppfattningen.

Man kan Internet hot eller möjlighet eller inte förhålla sig alls. Allt fler skolor

Internet hot se som ett en eller möjlighet använder Internet läromedel. Vi kan handla, skriva brev och göra bankalfärer Intersom

Det är också väl lämpar för hitta pornografi, rasism och allsköns bråte.

net. att

Ett sådant kraftfullt verktyg kräver goda pedagoger, kan leda och undervisa i hur man

som

använder det. Internet ersätter inte lärare, tvärt Det kräver än erfarna pedagoger.

om. mer

Tekniskt Internet bara sätt distribuera information, ungefär post eller tele-

sett är ett att som fon. Vem helst kan säga vad helst, till helst. Mer dramatiskt är det inte. som som vem som

Är vi gör Men till skillnad från alla andra medier kan vi själva direkt påverka innehållet. Därför är det

det

fel fråga vad Internet Det är det vi gör det till. Vi skapar Internet inte dom.

det till att -

Om jag tycker någon hemsida framför korkad idé sätter jag snabbt al-

en upp en egen som

ternativ. Vi individer kan direkt och kraftñillt påverka innehållet villkor

som samma som

regeringar och multinationella företag.

EUs, den svenska regeringens och Datainspektionens envisa försök att styra innehållet är förlegat. Internet går lika lite det förbjuda dåligt väder. Ska vi åtala

att censurera som att Telia för folk snackar i telefon Ska vi stämma Posten för att de distribuerar sexvideo att sex

via postorder

Tydlighet borta Vi har lagstiftning i Sverige reglerar vad är tillåtet och förbjudet. Den speglar

en som som

den allmänna moraluppfattningen. Tio Guds bud är enkla och kraftfulla. Du ska inte stjäla

med Internet

är tydligt nog.

Men med Internet är tydligheten borta. Internet är världsomspännande och låter sig inte

regleras. Innehållet är i alla länder, hänsyn till olika lagar och uppfattningar. Var

samma utan

går mellan frihet säga vad vill, religionsfrihet, och hets mot folkgrupp Alla

gränsen att man

religiösa urkunder Bibeln och Koranen innehåller rasistiska påståenden och världsliga

som

direktiv. Vad kränkande pornografi och vad är konstnärligt uttryck Vad är tillåten opini-

är

onsbildning och vad är straffbar uppvigling

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet"

Ger helt Internet helt friheter. Frihet att framföra åsikter, frihet att missionera för olika oss ger oss nya

friheter livsåskådningar, frihet sälja vad helst, frihet berätta vad helst. Men det ställer

nya att som att som

också helt krav vi får individer. Om vi vill att Internet ska något

nya ett ansvar som vara -

användbart, måste vi själva visa hur det ska vara.

lär inte Internet något vi skapar tillsammans. En enskild eller

Internet ut ansvar. är person

myndighet kan inte bestämma vad ska tillåtet eller inte. Det går inte. Inställningen

som vara

måste komma naturligt och inte statligt förmyndarskap och direktiv. Det blir bara ensi-

som

digt och inskränkt. Det är bara vi själva individer den allmänna moralupp-

som som anger

fattningen.

Andra kan inte En god moral och rätta på etiska frågor kan inte dikteras andra. Man måste förstå.

svar av

diktera etiken Frågorna rätt och fel måste bearbetas själva individer. Moral består inte i

om av oss som första hand teorier kan lära eller Den måste komma inifrån, förankav man ut ta emot. vara

rad och levande. Etisk reflektion går inte plugga in. Den måste komma individens

att ur eg-

frågor och för att ha någon verkningskraft.

na svar,

Vi har alla intuitiv grundinställning till vad borde tillåtet och vad som inte är en som vara

ställer saker sin och ifrågasätter sådant vi för självgod ton. Men Internet många spets tar klart. Enkla slagord från förr räcker inte dagens förskjutningar i och upplösning

mot normer

gamla värderingar. Det är bara kunskap rår rasism och moralupp-

av gemensamma som

lösning.

Mängden gör Internet bestod i 1998 275 miljoner hemsidor. Mängden ökar med åtta sidor i

mars av se-

okritiska kunden. Överblicken är för längesedan förlorad. Vi blir okritiska. Därmed ökar möjligheter-

oss

för mindre nogräknade individer, skumma företag, organisationer och regeringar att ut-

na

nyttja vår godtrogenhet.

På Internet är alla publicister. För några år sedan fanns det knappt ett tusental personer som

publicistiska beslut i Sverige. Idag kan alla med Internet-anslutning leka journalister och

tog

författare. Vi har fått miljontals potentiella skribenter kan publicera sina åsikter, konspi-

som

rationsteorier och skvaller urskiljning eller omdöme. Det mesta som finns Internet

utan

har oklar avsändare och grumlig betydelse.

en en

De allra flesta böcker och tidningar är faktagranskade och redigerade. Men det mesta Internet liknar förlagens tefuseringshögar.

Det är faktiskt en revolution, ett paradigmskifte. Verkliga paradigmskiften handlar inte om teknik eller produkter, det handlar perspektiv. Internet helt nya per-

om att nya ger oss

spektiv.

Och det kommer att ställa andra krav oss.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998:God etik på Nätet "

Vi måste lära Utan kunskap är all information värdelös. Därför är källkritik och analytiskt tänkande det att källkritisera viktigaste vi individer har lära Både för att tolka informationen och för att

som att oss. preinformation, Internet. sentera egen

Åsiktsfrihet och handlingsfrihet grundläggande inom samhälle. Men många det

är ett tror att

bara är den handlar bår ansvaret för sina handlingar. Då blir moralen privat. Då

som som

står det individen fritt överskrida etiska gränser. Allt vi säger, gör och tycker påverkar and-

att

Vi har makt göra våra liv och andras till ett helvete. Vi har också makten att välja

ra. att egna

att ta ansvar för våra liv, att vårda och skydda våra medmänniskor.

Bara själva kan göra det valet. Vi har makten att propagera för knark på Internet, men vi

har bara rätt göra det för själva. Att säga det är och ensak att knarka, är

att oss att vars ens inte sak. Man kan titta bort medan andra drunknar och kan i att andra samma man strunta

tillverkar splitterbomber.

I och med att vi har makten att välja, har vi också makten att ta låta bli att ta personligt an-

Det är inte det tyska folkets plikt att göra judarna feta Tysklands bekostnad, skrev

svar.

Hitler i Mein Kampf.

Hur kan vi bli I paradigmskifte etableras helt världsbild. Man utgår från helt förutsättningar,

ett en ny nya

klokare helt problemställningar. Ett paradigm är också förebild. Den avgör vad vi

nya en anser vara

betydelsefullt, det är inte förebilden åstadkommer förändringen, utan förändring-

men som

i sig ändrar förebilden. Och förändringen kommer oftast oväntat. En de

arna som av mer överraskande är Internet.

Internet är inte framtiden. Den har redan inträffat. Internet är historia. Vi lever i högsta grad med Internet. Frågan är hur vi ska använda det för bli klokare i framtiden. Inte bara rika-

att eller välinformerade. Det räcker med att surfa runt kvart för att inse att alldeles för re mer en

många idioter samlats Internet. Det är precis i verkligheten. Bara billigare och till-

som

.sarxialâsiâá-

__________________________________________________________________________________________ -

Var och må Yrkesetik är något utformar sig inom tradition, det finns inget inom Internet att

en som en men utveclda etiken falla tillbaka på. Användaretiken har heller inte någon tradition Den måste utvecklas aktivt och av var en.

Utfrågning av Jan Sandred, Datateknik

Utfrågare: Advokat Monique Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå.

Teol dr Erwin Bischofberger, jesuitpater.

Ett Hera olika etiska för olika Även de flesta inte tycker 0 bekymmer år att det finns normer grupper. om att ska döda och inte heller stjäla, vet vi att det finns på Internet tycker att allt ska vara fritt man grupper som medan andra att allting inte ska vara fritt. Båda grupperna anser sig väl ha lika starkt etiskt stöd för menar sina respektive uppfattningar. Hur ska man hantera det

Man ska titta hur det fungerar i verkligheten. I större delen världen finns en gemensam

av

vårderingsgrund går tillbaka till de religionerna. Det finns ingen anledning att

som tre stora

den värderingsgrunden inte ska gälla Internet.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Men vi bortser från de absolut grundläggande etiska reglerna som vi alla förhoppningsvis delar, inte

0 om

döda, stjäla, ha begår till sin nåstas hustrus v och tittar på den personliga konflikten mellan dem som

o s sig ha etiskt stöd för att allting ska fritt och de som anser sig ha etiskt stöd för att allting inte anser vara ska uppträda med och hänsyn till andra ska vara fritt utan att man ansvar

Allt utgår givetvis från diskussion. Hela Internet är diskussion. Frihetsförespråkarna

en en

människan är myndig och därmed bäst kan avgöra själv i alla situationer. De me-

menar att

den marknaden befriad från statlig inblandning, ska samhäl-

nar att rena kapitalismen, styra

let och Internet.

otänkbart låta marknadskrafterna reglera de etiska reglerna. Staten ska visserligen

Det är att

i hur ska bedrivas, mindre kan medicinska forskningsresultat ifrå-

inte lägga sig forskning än folkomröstningar. Staten kan heller inte bestämma vad är vacker eller ful

gasättas genom som

konst, eller vilket företag ska tjäna Men i totalt marknadsekonomiskt

sätt ett pengar. ett

samhälle det köpkraften och betalningsförmågan d de med be-

är som styr, v s mest pengar hur samhället ska utformas. Det innebär ekonomiskt i samhället, stämmer att svaga grupper

barn och saknar inflytande marknaden och därmed

som låginkomsttagare, pensionärer över

inte kan påverka utvecklingen samhället.

av

uttalar frihet Internet glömmer bort huvudfrågan. De för filosofisk Många som sig om en

diskussion rättigheter där orden förbud och reglering har en negativ klang som luktar

om

moral. De iakttar hur verkligheten och använder sedan observationerna

gammaldags är som för att det borde vara just det sättet. Men verkligheten är inte god och befräm-

argument

inte automatiskt det Det orimligt marknaden alltid gör rätt. Det är

jar rätta. är att tro att

inte rimligt ekonomiska vinster ska överordnas frågor rätt och rättfärdighet, rättvisa

att om

och solidaritet.

total frihet Internet använder marknadsekonomin

De som förespråkar som ett trossystem

anspråk. Marknaden beskriver möjligen bara omvärlden, den

med pseudovetenskapliga men

desamma i den marxistiska

sätter aldrig normer. Frihetsförespråkarnas argument är som sov-

förtecknen där de Skillnaden är i marknadseko-

jetekonomin, även om var motsatta. att en nomi drivs aktörerna enbart egenintresse. De vill ha starkare ställning marknaden och

av

maximal avkastning kapital eller egen vinning.

satsat

Demokratin blir lidande de folkvalda politikerna avsäger sig rätten föreskriva

givetvis om att agerande, bolagsstyrelserna sitter långt från de anställ-

regler för marknadens i synnerhet om

da, kanske till och med i världsdel. en annan

Goda underlättar för vetenskapen, konsten, religionen och näringslivet. Lika lite

politiker kan demokratins regler vetenskapen, inom näringslivet, konsten eller

som man applicera

religionen, kan kräva självbestämmande överallt inom samhället.

man

I marknadsekonomi blir människans värde bara vad hon presterar och inte vad hon Ett en helt fritt Internet fascism och anarki. ger

Så för allt ska fritt, bygger inte på någon etisk princip 0 den gruppen som står att vara

Nej, den har ingen genomtänkt etisk princip.

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Man vet inte vad år etiskt rått och riktigt bara tittar på verkligheten. Ibland år det etikens som om man uppgift att förändra verkligheten, alltså att ifrågasätta verkligheten. Mycket av våra etiska uppfattningar kommer inte bara från religionen, utan framför allt också från den grekiska ñlosoñn det år vi inte glömma.

Fråga det bara kunskap skapar etisk medvetenhet Kunskap utan empati kan bli destruktiv. Det som år den judiskt kristna traditionen med kärlek och empati som behövs för att kunskapen utvecklas åt rått håll. Därför behövs just detta äktenskap mellan kunskapsbegreppet från den grekiska filosofin och kärleksempati-begreppet från den judiskt kristna traditionen.

Fråga Var ñnns det rasistiska uppfattningar testamentet i nya

Svar på fråga I botten måste man ha en kunskap om vad allting betyder, sätta det i ett sammanhang och att kunna kritisera den information hittar. Men kunskapen i sig

man

måste, helt riktigt, naturligtvis ha en etisk grund att stå på.

Hur beter sig när har 12-åring framför skärmen surfar runt och hittar en

man man en som

sida han inte bör se Han sitter naturligtvis tillsammans med förälder eller lärare

som en som

kan undervisa, leda och förklara hur det ligger till.

Barn är födda nyfikna och har rätt att det. De har rätt att svar alla frågor. Det är

var

också vuxenvärldens lära barn använda verktyg, oavsett det är knivar eller

ansvar att om

synålar. Internet skiljer sig inte från andra verktyg, många beslutsfattare tror att elever

men

blir självgående med datorer datorer ska kunna ersätta lärare något sätt. Det är precis

- att tvärtom.

Svar på fråga 2: Det finns världsliga värderingar i alla religiösa urkunder. Paulus Titusbrev lzl0-l4 Nya Testamentet, i hela 5:e Mosebok framförallt kapitel 7 och Psaltaren

ur stort sett

79:6 är bra exempel rasistiska uppfattningar i Bibeln.

Det viktiga för kyrkan och skolan är betona det centrala, bevara brokigheten och för-

att att

klara vad är relevant och förpliktigande idag, inte att någon helig bok är fullkomlig och

som

ofelbar. Varje religiös urkund är produkt sin tid. Det går inte att sortera ut sådant

en av egen

stötande eller uppfattningar kärlek och rätt. Varje generation och varje tid tilltalas

som är om eller störs bort olika sätt. Censurerar blir det fundamentalism. man

Det är sak med Internet. I och med att kan välja att mer eller mindre ano-

samma man vara

speglar nätet människans själ bra. Från början är det tomt och fyller det med

nym,

innehåll. Vi behöver hänsyn till sociala Därför blir innehållet ohämmat.

inte ta normer.

Ibland blir det rätt, ibland fel, livet i allmänhet. Det blir blandning högt och lågt,

som en av

fest och vardag, brutalitet och ömsinthet.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998; God etik på Nätet

är intressent i etik"

Fria inlägg: "Vem en god

"Kristna etiken johan Groth, Skolverket Vi kan hela tiden falla tillbaka något slags kristen judisk muslimsk botten, du ska inte stjäla. Men det finns ingen total enighet detta. Världen är

räcker inte" t ex om

kristna judiska särskilt eftersom Internet globalt. Vi får inte större än den gemenskapen, är glömma det kan finnas andra religioner och andra traditioner som har en annan grund.

att

Vi får inte det för lätt för och bara säga vi den kristna etiken och så kör göra oss att tar

den linjen i Sverige.

Exempel: I skolan där många länder och traditioner finns representerade, märker att i vissa

länder det oetiskt flickor lyssnar musik. Vad ska göra då Vi kan inte bara

är att ta aviden traditionen; vi tänka det bredare och först

stamp grekiskt judiskt kristna måste att är

definiera det.

delar den uppfattningen i världsomfattande etiknät. LIFE-modellen Erwin Biscbofbøger, jesuitpater: Jag ett Det också därför jag positivt inställd till det paradigmet. Jag har själv försökt

kan fungera" är som är nya

banta reducera och koncentrera det inte bara kommer från den judiskt kristna,

att ner, som

grekiska, muslimska traditionen.

o s v

LIFE-modellen något internationellt acceptabelt och FNs deklaration de mänskli-

är t ex om

byggd sådan grundmodell där de olika kulturerna kan reduce-

ga rättigheterna är en stora

till fast grund

ras en

att bejaka Livet, skydda Integriteten hos varje människa,

att

att befrämja Framtiden och

Ansvaret för Markus Boberg, Kommunikatiomdepartementet: Efter att ha följt Flashback under ganska lång

tid frågar jag Jan Axelsson: Vilket du för dina och det publiceras

nowsservrar ansvar tar newsservrar som där

Axelsson, Fhsbbac/e: Samma i övriga Internet-leverantörer i Sverige.

fan ansvar stort sett som uppenbart olaglig information och det har vid tillfälle också hänt jag har

Jag stoppar ett att

stoppat bild. en

Markus Kommunikationsdeparteønentet: I rubrikerna dina det

Boberg, newsservrar ser ut det finns barnpornografi där Men det stämmer inte, eller

som att

jan Axelsson, Für/roade: Det finns en diskussionsgrupp som handlar om pedofili, vilket inte sak det förekommer bilder. Bilder barnpornografi förekommer defini-

är samma som att

tivt inte under helst omständigheter

några

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Det lagliga och Mattias Sya/m, Om jag förstår Robert Hultman Tele2 rätt ni ett likhetstecken ser

moraliska mellan vad lagligt och det är moraliskt. Om någonting bryter mot lagen är det

det som är som

därmed också omoraliskt och kan kopplas bort. Är det korrekt

Robert Hultman, Tele2: Strängt har väl det är moraliskt vidare aspekter än vad la-

taget som

har. Men praktisk operationalisering vad är moraliskt, är lagen det bästa som

gen som av som vi har.

Mattias Svahn, Men är Tele2 då övertygad svensk lag, såsom den är i maj 1998,

om att

täcker sådant skulle kunna upprörande eller oetiskt

som ses som

Robert Hultman, IZIeZ: Det ligger inte i vår roll operatör att vi ska ändra lagarna,

som

vi får arbeta med opinionsbildning, kontakter med lagstiftare, för att försöka en änd-

utan till har sådant behov.

ring stånd. Men i dagsläget vi inte sett något

"inskränkt Jacob Palme, Stockholms universitet: Av vad som har sagts hittills får man ett intryck av att

syn

etik handlar praktiskt enbart ska tillåta eller förbjuda vissa enstaka

på etik" taget om man typer av meddelanden olika slag Nätet.

av

Det väldigt inskränkt etik. Det finns många andra handlingar Nätet kan

är en syn som

etiskt ifrågasättbara och inte behandlar har rätt eller inte att publicera nå-

vara som om man

viss information, skadegörelse, bedrägeri, åsamkar andra kostnader de

gon t ex att man som

inte har beställt Det finns många andra handlingar kan Oetiska.

o s v. typer av som vara

"Vem definierar Per Hultengård, Tzdningsutgivarna: Vi fick tidigare etiken definierad som en genomtänkt etiken" uppfattning vad som är gott eller ont, rätt och fel, alltså en genomtänkt uppfattning som

av

inte nödvändigtvis behöver samfälld. I underlagen inför hearingen står det att ett själv-

vara

regleringsinstrument behövs för hur uppträder Nätet och det leder fram till frågan

man ska tillhandahålla detta instrument. På ankommer det definiera etiken om vem som vem att Vem är det ska tillhandahålla den som

En del inlägg hittills verkar tyda på ska göra det. Då tycker inte jag att det är etik

att staten

normgivning. Är det överhuvudtaget ITlängre, utan snarare en ens staten, t ex kommissionen, ska sig in definiera etiken, i de rekommendationer som har

som ge att t ex

aviserats Är det inte maskerad lagstiftning vi talar då Vad betyder det för ytt-

en som om randefriheten

Peter Stockholm universitet ørdjårande: Det fråga söker sitt i hela

SeipeL är en som svar

denna hearing. jag kan mycket väl tänka mig slutskrivningarna landar i att detta inte är

att

för den och den myndigheten, bortsett från lagstiftning, etc. Ingen vet nu var detta

ett ansvar

landar. Frågan kommer i allra högsta grad levande under arbetets gång.

att vara

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

"Amerikanska Ana Valdés, författare: Vi är ganska eniga kring den etiska medborgarkonñikten. Men frågan

värderingar Vem bevakar bevakarna Vem kommer helt enkelt statuera vad är den rådande är: att som

etiska normen som gäller i allmänna situationer

mestadels Amerika, och och de

De tekniska verktygen skapas i typ CyberSurfer NetNanny,

obarmhärtigt allting har med göra. Men de tillåter allt

censurerat nästan som sex att om va-

Varenda vapensajt i USA är öppen och offentlig att i den amerikanska lagstift-

pen. p g a

ningen är allting med förbjudet och allt med är tillåtet.

sex vapen

Då är Ska vi denna amerikanska tolkning Detta är ett dilemma om man

anamma

ska skapa mångfaldigt och verkligen konñiktfritt och dynamiskt innehåll. Då måste

ett

och försöka in helt andra värderingar.

kunna lösa oss

från den amerikanska tolkningen

Ibland kan det etiskt bryta lagar. Är det etiskt för- Lagbrott etiskt Peter Curman, förfâttarez vara rätt att mot ibland Sverige lägger i Turkiet förbjudna kurdiska Internet

rätt .svarbart t att ut texter

u

"Abusafunktion johan Åberg jurist, S HM Diskussionen hamnar lätt i den enskilda individens moral- och

och friheter etikuppfattning. Något är väldigt viktigt och jag märker när operatörerna och

som som -

Jan Axelsson talar, är för någon etik och moral. Där ligger

även att man tar ansvar annans -

egentligen den kontroversiella

Det förefaller lite lustigt operatörerna slår sig för bröstet och säger yttrandefri-

när man att

heten och tryckfriheten ska skyddas till vilket pris helst och samtidigt inrättar abuse-

som

funktioner där kopplar sina abonnenters avtal till lagar och det kallar för neti-

man man

kett, alltså någon moral- och etikuppfattning teleoperatörerna kan använda

sorts egen som

sig för att stänga av sina abonnenter.

av

Det viktigt titta detta och förstå deras viktiga roll allt. De är inte bara budbära-

är att trots

i detta fall, de är någonting större när jag enskild individ har möjlighet att pub-

re utan som licera vad helst Nätet. som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

C:

Tema

på

för etik Nätet

Vad kan och borde göras att skapa en god

Översikt

Inledning Temat för denna del är diskutera vad har gjorts, kan och borde göras för att skapa en att som god etik Nätet. Bland frågeställningarna är tekniska åtgärder, lagstiftning och självreglering samt organisatoriska åtgärder.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Tekniska åtgärder Vad finns redan gjort Vad kan göras

Jacob Palme, Stockholms universitet:

Iacøb Palme är prøfêssor i datavetenskap vid Stockholm universitet.

är kända används märkligt lite" "Tekniska metoder sedan länge, men

Inledning Detta avsnitt belyser några tekniska åtgärder finns för att skapa viss ordning Nätet:

som

Budskap Teknisk filtrering kan fungera bra, har begränsningar. Social filtrering kommer

men

bli och i framtiden.

att mycket Internet

Anonymitet Anonymitet finns det möjlighet till Nätet. Det kan ha både för- och nackdelar.

finns på Nätet

Nackdelarna kan göra oansvariga handlingar under skyddande anonymitet. Det

är att man

kan svårt påverka någon den vill påverka inte går att nå med särskilt bra

vara att om man metoder.

Fördelarna med anonymitet skulle kunna att det kan möjliggöra för folk att diskutera

vara

personliga problem de inte skulle våga diskutera. Det också möjlighet att de

som annars ger kan missförhållanden de inte skulle kunna yppa. yppa som annars

Flera tekniska Detta med anonymitet är viktigt från teknisk synpunkt. Det finns ett antal tekniska metoder metoder finns kan både och förhindra anonymitet, elektronisk identifiering, behörighets-

som ge som t ex

kontroll, elektroniskt sigill, elektronisk signatur och elektronisk försegling. Dessa gör att man kan reda har producerat information, informationen är försedd med en

ta vem som om

elektronisk signatur.

Man kan även använda dessa tekniker för låta folk publicera saker anonymt, men så att

att

kan bestämma regler, att det bara är domstol som har rätt att begära att man öpp-

man t ex

förseglingen och reda har skrivit något. Det är tekniskt möjligt.

nar tar vem som

Dessa tekniska metoderna har varit kända sedan 20 år tillbaka. Ändå används de väldigt lite.

Märkligt att de

inte används Det är märkligt dessa tekniker, förefaller så självklart användbara, inte används.

att som

Det kan så behovet inte har varit särskilt tidigare. På den tiden då Internet hu-

vara att stort

vudsakligen universitetsnät, det inte så stort problem att hålla koll vad vi gjor-

var ett var de. Men när helst kan komma in Internet, kanske vi får ett ökat behov att nu vem som av använder

man denna typen av säkerhetsåtgärder.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Problem att Ett problem är lagring nycklar. Dessa tekniker kräver att man har en ganska lång nyckel.

av

lagra nycklar Nycklarna är för långa för ska kunna komma ihåg dem utantill, så måste lagra

att man man

dem någonstans. Den bästa metoden är lagra dem på kort, då krävs det att

att smarta men varje dator utrustad med kortläsare. Det kostar Folk har är en smart en massa extra pengar.

inte tyckt det har varit värt den kostnaden.

att

Vidare behövs komplext certifikatservrar för dela ut de elektroniska nycklar-

ett system av att

hålla dem åtkomliga säkert sätt. Och så måste alla standard.

na samt att ett enas om en Om de använder Nätet oetiskt sätt inte förser sina dokument med elektroniska som ett

signaturer blir de ganska värdelösa. Det finns ingen idag allmänt accepterad standard. Det finns konkurrens mellan olika standarder. Det finns S/MIME och PGP är helt oan-

t ex som

passade till varandra och inte kan fungera tillsammans.

Vi kan inte ha Man skulle kunna tänka sig att i Sverige lagstiftar att all information som läggs upp Nätet teknik måste försett med elektronisk signatur. Om vi vill skydda anonymitet kan ha möjlig-

en egen vara

heten till pseudonyma signaturer bara kan domstolar någon har skrivit

som öppnas av när

något olagligt. Det skulle kunna lagstifta i Sverige. Men vi kan i praktiken inte göra

om

det så länge inte andra länder gör likadant. Vi kan inte ha teknik för Internet.

en egen

Det förvånar mig mycket lagstiftarna är så ointresserade internationellt samarbete och

att av

så intresserade försöka införa speciella lagar bara i enda land med tanke hur liten

av att ett

effekt får lagar bara införs i ett enda land. BBS-lagen t ex, kan kringgås

som man av som

hur lätt helst bara lägger information utomlands. Det

som genom att man upp en server

finns bekvämlighetsflaggländer erbjuder sådana vill ha det. Det enda

som servrar om man

rimliga utfärda reglerna för Internet i internationellt samarbete.

vore att ett

Går det hitta En fråga folk ställer ibland i fråga tekniska åtgärder är: Kan hitta den som är

att som om man ansvarig Om det någon har gjort något Nätet oetiskt eller

en ansvarig är som som man anser vara kan då den egentligen har gjort det Svaret på den är

olagligt, man spåra upp som

både och nej. Det beror hur den är har lagt informationen och hur

smart som upp

mycket energi man är villig att lägga ner att spåra.

Om enstaka gång lägger olaglig information och om personen som gör

en person en upp en

det tekniskt duktig är det praktiskt omöjligt spåra har gjort det. Om

är taget att vem som

han upprepade gånger lägger information sätt kan spåra honom ett steg

upp samma man

bakåt i När vill göra saker olagligt och göra det svårt att spåra går man många

taget. man

i Man kopplar sig till dator i USA kopplar sig till dator iAustralien

steg taget. en som en

kopplar sig till dator i Sverige. Sedan lägger den olagliga informationen.

som en man upp För spåra måste väg tillbaka, alla steg. att man samma

Det går göra de sig, gör sak flera gånger, inte för enstaka

att om upprepar samma men en

handling. Det krävs också viss arbetsinsats spåra dem. flera sådana här hopp

en att som har desto blir det spåra dem. Framför allt krävs samarbete mellan inblan-

gjorts, svårare att dade i olika länder. I detta exemplet jag nämnde hoppade först till USA, sedan

som när man

till Australien och sedan till Sverige kanske behöver hjälp polis i alla länderna för

man av tre

kunna spåra den olagliga handlingen.

att

De allra flesta lägger saker är oetiska eller olagliga Nätet, är inte

personer som upp som

särskilt De använder sig inte dessa avancerade metoder. Därmed går det

smarta. av smarta

lätt spåra. Det sagda är naturligtvis extremfallet, då förövarna är mycket

mesta att nyss

och är beredd lägga mycket energi att spåra dem.

smarta man att ner

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Filtrering En metod för att bli med saker inte vill ha på Nätet är filtrerin Med filtrering

av som man

har någon olika sätt stoppar information. Filtrering

menas att man typ av program som

kan personlig filtrering, jag har filter hjälper mig att hitta det jag

vara en att ett som som

tycker är intressant. Det kan har ett filter för att avgöra vad de släp-

mest vara en server som fram i sin Usenet News-server kunde använda filter för att stoppa vissa per server, en t ex

meddelanden. Det förekommer också i Usenet News självreglering bygger på filt-

en som en

reringsmetod för bort saker inte bör finnas redan i själva servrarna.

att ta som man anser

Filtrering kan också användas lagstiftare för bort saker och ting vill ha

av en att ta som man

förbjudet. Det finns länder använder sig filtrering för bort saker de

som av att ta som anser

de inte ska låta sina medborgare del De tillämpar sådana metoder är

att att ta av. som t ex

Kina, Irak, Iran och Singapore.

När det gäller filtrering ska medveten vad tekniken medger och inte. Tekniken

Vad filter kan man vara om

och inte kan medger filtrera sådant kommer från viss avsändare via viss sändlista, och sådant

att som en en är märkt med det är direktreklam med standardiserat märke kan man filtrera bort. som att ett Man kan hitta vissa karaktäristika för saker vill bli med. Sedan gemensamma som man av

finns det naturligtvis antal människor har hittat olika metoder att filtrera mot

ett som

känna igen spam-meddelandena har visst utseende skiljer dem

spam genom att att ett som

från andra meddelanden. I stort sett kan man säga att de har misslyckats.

De har installerat sina komplicerade tekniska filter och spammarna har snabbt lärt sig att kringgå detta. De utformar sina meddelanden så filtret inte känner igen dem. Jag får

att som

idag lika mycket i min brevlåda för ett år sedan, trots dessa filter som numera är i

spam som

drift alla och gör filtrering. Det visar begränsningar i filt-

nästan servrar som en massa

reringen när den vill filtrera försöker kringgå filtrets hinder.

som man mot att

Filtrering fungerar inte så dator kan analysera text och avgöra vad är lagligt

att en en som

och inte skriva kan upptäcka bild barnporno-

olagligt. Det går att ett program som om en är

grafisk eller inte. Inte kan säkert känna igen bild är pornografisk, även om

ens man om en

del försökt mäta andelen hudfärg bland färgerna på bild. Det fungerar inte i

genom att en

filter kan allt. Finns bra märkning fungerar filtreringen bättre.

praktiken. Tro inte att göra en

Social filtrering innebär det människor sätter märken. Det kan dels författare

Social filtrering att är som vara

sätter märken sina meddelanden. Det kan också vara andra personer som lägger

som egna

databaser märkningar meddelanden används för filtrering.

upp av av som

Yahoo, fungerar ungefär tidning. Man har redaktör som väljer ut det som är

t ex, som en en

bäst och bara släpper in det denne tycker är bra. Författaren kan markera sina ob-

som egna

jekt. Detta fungerar mycket bra när det gäller beroende att enligt amerikansk lag-

porr

stiftning är det i vissa delstater olagligt lura folk de själva inte beställt. Men

att porr som

de medvetna det och själva väljer läsa kan inte dömas. De

om är om att porren man som

lägger är därför i USA mycket angelägna att märka med en tydlig porr-

upp porr porren

märkning och då kan alltså filtren använda dessa märkningar.

Medlemmarna förening kan filtrera åt varandra. Personer med lika intressen kan hjälpa

i en

varandra välja det är bäst och värdefullt allt skrivs Nätet. Detta är vad

att ut som av som

jag kan ganska okontroversiellt när det är frivillig verksamhet där och avgör vilka

se en var en

filter använder för information eller välja inte emot information.

som man att ta emot att ta

Däremot filtrering används för tvinga andra filtrerares åsikter vad ska

om att en om man

tillåta eller inte, blir det givetvis kontroversiellt.

mer

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

PICS-standard PICS är välkänd standard för filtrering kan användas för censur och filtrering som

en som

för filtrering själv bestämmer över. Men det kan också användas och är egentligen tänkt att använ-

man -

das för alltså när vissa filtrerar för andra och förbjuder andra att ta

en censur, att personer -

del informationen. I USA barn inte mår bra att att folk kysser

av anser man t ex att av se

varandra skärmen. Då går det filtrera bort sådant för barn. Däremot kan barn våld i

att se

USA hur mycket helst bilder, så det filtrerar inte bort. Tekniken använder

som man man

sig för detta är PICS.

av

Andra länder kan ha andra PICS-filter med andra inställningar. PICS bygger social

en

filtrering, någon människa har gått igenom dokumenten och markerat detta doku-

att att

har eller har inte egenskap kan användas för en social filtrering.

mentet en som

Social filtrering kommer bli mycket vanlig och viktig Internet i framtiden.

att

utfrågning av Jacob Palme, Stockholms universitet

Utfrågare:

Bo Hedin, chefredaktör, Resumé. 0

0 Hans Wallberg, utvecklingsansvarig, Sunet.

Skulle elektroniska sigill och elektroniska signaturer med spridd användning underlätta ñltrering 0 - mer -

Om det innebär filtrering folk går med ska filtrera deras meddelanden, så

av som att man

skulle det kunna underlätta. Om det däremot skulle vara filtrering av sådant där avsändarna inte vill bli filtrerade avsändarna försöker kringgå filtren hjälper det inte ett dugg, så

- utan -

länge det inte är obligatoriskt för alla.

De skickar alltså de vill lura på mig information jag inte vill ha, kom-

som spam, som som

givetvis inte använda sig den verktyg de inte är obligatoriska. De

mer att av typen av om kommer att förse sina dokument med falska elektroniska signaturer, som ser ut som t 0 rn

riktiga signaturer bara för lura mig att ta emot dem. Om jag har ett filter som bara släp-

att

fram saker är märkta med signatur kommer de att lura mig även

per som

Men kan inte jag mottagare sätta ett ñltreringssystem som kontrollerar att avsändaren av infor- 0 som upp mation har ett sigill och signatur med vettig certiñering uppåt i systemet en en

Ja, det borde kunna göra. Då skulle kunna filtrera bort allting som inte har sig-

att man

Bland tekniska metoder, för att kolla är ute på Nätet, finns smarta kort. Det har också talats om 0 vem som mäta ögon och fingeravtryck. Hur långt har den tekniken kommit att

Alla sådana tekniker är fullt användbara, de har alla nackdel som smarta kort, men samma

nämligen det krävs speciell fingeravtrycksläsare eller ögonavläsare eller motsvarande.

att en en

Den utrustningen kostar Folk köper inte det till sina persondatorer de inte lagli-

pengar. om

åläggs att skaffa det eller om de inte blir mycket billigare än idag.

gen

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Finns någon möjlighet för Internet-operatörerna, de verkligen är operatörer i traditionell bemärkelse som och transporterar databitar, att de skulle kunna ta något ansvar ñr innehållet i de databitar som transporteras på Nätet

Inte på lägsta nivå. Men Internet-leverantörerna kan stänga sådana kunder som upprepat

av

etiska regler och de inte får ha kvar kontot längre. Men erfarenheterna bryter mot säga att från USA är det är ganska ineffektiv åtgärd. De skickar spam blir regelbundet

att en som

avstängda och hittar leverantör och kan fortsätta att skicka sin

genast en ny spam.

Dessutom kan ifrågasätta telelagen i Sverige tillåter det. Telelagen säger att man

man om

inte får stänga av vem som helst som kund godtyckliga grunder.

Du talar teknisk ñltrering och jämför det med social filtrering som du menar kommer att bli betydelom sefullt i ñamtiden. Kan teknisk filtrering överhuvudtaget fungera när man hela tiden hittar på motñltreringar Blir social filtrering det verkligt viktiga

Teknisk filtrering kan fungera det är enkla filtreringar sådant som går att mäta. Du

om

kan ha filter så du filtrerar bort allting viss författare när du vet att han bara

ett att av en

skriver dumheter. Det kommer fungera förutsett han inte medvetet försöker lura dig

att att

förstås. Då krävs det signaturer och sådant för det hela att fungera.

att

Men teknisk filtrering har helt klart mycket begränsningar. Teknisk filtrering kan inte

stora

vad är rätt och fel, olämpligt och lämpligt, etiskt och oetiskt. Det kan däremot

avgöra som

social filtrering göra.

Hur ñnmaskig ska göra ñltreringen Hur långt ska gå utan att det blir det till slut man man censur av

marknadsfråga med all filtrering. Var och väljer själv vilket Det är en precis som annan en filter vill använda. Om ett filter är bättre än ett annat så väljer jag det. Precis som jag

man

väljer viss dagstidning, väljer jag vilka filter jag ska låta filtrera för

att prenumerera en som

den bästa informationen till mig. Det innebär att jag ber någon annan att hjälpa mig

att

välja information. Precis jag viss dagstidning, ber jag dess

att ut som när prenumererar en

redaktör hjälpa mig välja den viktiga informationen.

att att ut

jag inte det finns några risker med det, så länge det är konkurrens och folk inte

tror att

använda filtren. Om däremot filtren blir obligatoriska och används för tvingas att av staten

vilken information folk får ha, blir det naturligtvis oerhört kontroversiellt.

att censurera

Myndigheterna är, säger du, anmärkningsvärt ointresserade av internationellt samarbete. Kan det bero på de tycker detta är så svårt, att de är okunniga eller finns några andra skäl att att

jag tror att det är en tradition inom rättsväsendet att se rättsliga frågor ur ett nationellt per-

spektiv, det är någonting rätt lokalt. Lagar är väldigt olika i olika länder. Jurister är inte vana

internationellt. vid att samarbeta

Däremot inom datorområdet är vid att tänka globalt och att samarbeta internatio-

vana

utarbetat teknik inom IETF och har självreglering, går den

nellt. När vi en en u även över

gränserna och fungerar inte enbart i ett visst land.

1 IETF Internet Engineering Task Force, Internets srandardiseringsorganiastion.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Lagstiftning och självreglering Vad finns redan gjort Vad gm göras

Detta avsnitt befintlig och möjlig lagstiftning och självreglering belyses i olika perspektiv

Inledning om av

Tell Hermanson, generalsekreterare, ICC Sweden

Monique Wadsted, advokat, Dahlman Magnusson Advokatbyrå

0 Jacob Palme, professor i datavetenskap, Stockholms universitet.

Tell Hennanson, ICC Sweden:

7211 Hermamøn är generalsekreterare i internationelh bandelskammaren, ICC Sweden.

"Global självreglering flexibilitet utan jurisdiktionsproblem"

ger

Detta avsnitt belyser självreglering Internet med utgångspunkt i Internationella Handels-

Inledning

ICCE

kammarens arbete

syftar till skapa Förtroende marknaden och kan snabbt uppda- Budskap Självreglering att och till teknisk utveckling. Självreglering är alltid underställd lag-

teras anpassas

stiftning.

självreglering Det är viktigt tala lagstiftning och självreglering inte antingen eller som man

att om - som

ofta felaktigt gör. Det behövs alltså både lagstiftning och självreglering och att det är lagstift-

ningen som sätter ramarna.

Den självreglering jag talar är inte individuella självregleringar som t ex att man

som om,

själv väljer sitt PICS utan det är att man i större grupp kommer överens om vissa

o s v, en

regler ska följa. Den självreglering är alltid underställd lagstiftning. I många

som man typ av

fall sådan självreglering ett mer substantiellt innehåll i själva lagstiftningen, exempelvis

ger

innehåller flera lagar i Sverige begreppet god sed eller god affärssed.

Lagstiftning Några ord lagstiftning. När det gäller brottmål talar vi om jurisdiktion. Vi har också ett

om

territorium sig efter. Det kan gälla fartyg och luftfartyg. Det kan också gälla

att rätta oss

medborgare varhelst de befinner sig, alltså det landets medborgare, det följer med.

egna att

Sedan finns det inom konkurrensrätten effektsprinciper. Detta ställer till stora problem när det gäller lagstiftning i detta globala mediet.

självreglering När det å andra sidan gäller självreglering finns inte de restriktionerna. Självreglering kan är snabbare snabbt följa den tekniska utvecklingen. Det är flexibelt och behöver inte ha samma precision

lagstiftningen erfordrar, här är det frågan regler som man gemensamt säger sig

som utan om

vilja anta.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Förtroende Det finns egenintresse här är absolut största intresse. Vanligen tillkommer själv-

ett som av

reglering i branscher med etiska problem. Det är alltså den allra största kommersiella be-

av

tydelsen i de branscherna kommer till rätta med detta och vinner förtroende

att man att man

hos kunderna. Är det något problem för alla arbetar idag kommersiellt

gemensam som

Internet så det förtroende. Så det är förtroendeskapande åtgärder det handlar Det

är som om.

huvudsyftena i självregleringen.

är ett av

Egenintresset kvarstår så länge detta förtroendet inte uppnås. Det innebär att man hela tiden uppdaterar självreglerande regler. När det gäller beivrandet tvister kommer självregle-

av

ringen också i domstolssammanhang. Det finns också utomrättsliga tvistlösningsmeka-

upp

nismer, t ex Marknadsetiska rådet och Rådet mot könsdiskriminering.

ICCs roll Internationella handelskammarens ICC roll inom självreglering är att tror oss vara en etisk auktoritet marknaden. Vi kommer inte det när det gäller privatpersoners etik

att vara

och deras samspel, inte heller privatpersoner. ICC arbetar med företag mark-

grupper av

naden, dels konsumenter och dels gentemot andra företag. Men vi ser oss ändå

gentemot

de etiska auktoriteter kommer behövas för att reglera dessa frågor.

som en av som att

ICC har sysslat med självreglering sedan 1930-talet och de mest kända är marknadsfö-

ringsområdet med grundregler för reklam, miljöreklam, direktreklam, och säljfrämjande årgärder. Reglerna world council eller ett världsråd inom ICC efter att ha arbetats

tas av ett

fram inom speciell kommission där samtliga 140 medlemsländer något sätt deltar.

en

|CCs regler När ICC har gjort Internet-regler för reklam och marknadsföring, är en utgångspunkt att det för Internet Nätet finns flera olika sätt kommunicera, webben, epost och nyhetsgrupper. Dessa

att t ex

har olika funktionssätt det gäller avsändare och Även i inter

när mottagare. mottagaren en

aktiv miljö kan sändare, frivilligt eller inte. Epost kan nå många enskilda adresserad

vara som

den är i själva verket inte adresserad när den avsänds. Det är skillnader här mot de

post, men

regler finns inom t den fysiska direktreklamen.

som ex

ICCs riktlinjer säger a att

alla kommersiella meddelanden ska lagliga, hederliga och vederhäftiga detta är f ö

0 vara -

uttryck som förekommer i ICCs samtliga uppförandekoder eller riktlinjer innehållet förenligt med lagstiftningen i meddelandets ursprungsland

0 ska vara

det ska respekt för offentliga vilket innebär avvägning för naturligtvis

0 vara grupper - en det intresse för alla marknadsförare något sätt komma i kontakt med ofär stort att

fentliga det ska finnas respekt för kan säga nej till alla typer

grupper, men att gruppen av kommersiella meddelanden eller sådana inte är relevanta s v som o

det ska finnas användarskydd följer de internationella regler gäller särskilt inom

0 som som

EU och vår egen personuppgiftslag när det gäller reklam till barn får inte utnyttja barns godtrogenhet, ungdomars loja-

0 man

litet och det inte får skadligt för barn dessutom ska sådant innehåll som

o s v att vara för barn markerat inte är avsett vara

ska visa hänsyn inför global publik.

0 man en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Monique Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Monique Wadsted är advokat ho: Dahlman Magnusson Advokatbyrå.

saknas"

"Ingen brist på nätregler, men enkla sanktioneringslösningar

Inledning Detta avsnitt belyser lagstiftningen.

Budskap För den kommersiella verkligheten ska fungera är det med ett förtroende

att

för marknaden. De finns för detta fungerar bra överlag. På det personliregler som finns etisk vägledning form netiketter, Bibeln, olika FN-stadgar och

ga planet i av

olika lagregler fungerar eller mindre bra. Det är på det personliga planet

som mer de största konliikterna verkar linnas. som

Lagar och etis- Vi kan inte skydda allt. Vi har aldrig kunnat göra det och kan inte det heller. oss mot nu ka regler Juridiken och olika regelkomplex har sina begränsningar. Det finns alltid människor typer av är beredda antingen för att de vill eller för att de inte förstår bättre eller för att de inte som att det finns regler att bryta mot de regler som finns. vet -

Vilka regler finns idag Det finns lagstiftning. I Sverige har fått vissa speciella lagar är

som specifikt riktade vad gäller Internet. Det är närmast lagen om elektroniska anslagstavlor som

trädde i kraft den 1 maj 1998. Det är personuppgiftslagen kommer att stor betydelse

som och träder i kraft under 1998. Sverige kommer sannolikt också att en lag om digisenare tala signaturer.

Vi har också vissa etiska regler gäller särskilt för Nätet. Framför är det ICCs regler för som hur företag bör agera i sin marknadsföring Internet.

Två olika Det är två frågor måste hantera i denna miljön dels den kommersiella verklighesom man verkligheter ten, dels den personliga verkligheten.

För att den kommersiella verkligheten ska fungera och det ska komma till stånd en funge-

rande marknad, är det viktigt att det finns ett förtroende för marknaden. Ingen vill agera

marknad där inte riktigt vad gäller. Därför finns regler handlar hur en man vet som som om sluter avtal och också regler som förbjuder vissa typer av illojala förfaranden. man

Därför är det rimligtvis också så, varje branschorgan med självaktning utfärdar etiska

att regler för hur ska inom branschen och för att skapa ett förtroende för vad man agera man håller med. Idag finns mycket bra fungerande lagar och självreglerande regler, inte bara i Sverige utan över lag.

På det personliga planet finns vägledning i form netiketter, Bibeln, olika FN-stadgar som av tillsammans personlig grund för etiken. Därtill finns olika lagregler fungerar ger en sorts som eller mindre bra. Det är det personliga planet de största konflikterna verkar finmer som Det finns olika tidigare har haft svårt att nå plötsnas. grupper av personer som ut, som nu ligt har fått oerhörd möjlighet att nå ut med budskap som väldigt många människor inte en vill kanske inte att de finns därför att det är obehagliga tankar och obehagliga veta av, ens känslor.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Det har också idag talats mycket det globala kontra det nationella. Är det då meningslöst

Nationella reg- om

ler behövs med nationella regler Många tycker det. Min uppfattning är definitivt nej, nationella regler

behövs. Varför

Skälet långt innan Internet, har haft regler i Sverige t att viska betala skatt

är att om ex

visst Det innebär inte alla människor flyttar till Cayman Islands för att bli skatte-

ett sätt. att

befriade. På sätt föreställer jag mig instiftar lagar och bestämmelser i Sverige

samma att om

hur vill Nätet ska fungera här, kommer i vart fall de människor som befinner sig i

om att

följa dem i den de klarar det. Är det någon inne i vårt territorium Sverige att mån som som inte följer dessa regler har vi möjlighet sanktionera det. Det är bra.

att

Är det meningslöst med globala regler Nej, givetvis inte. Men där finns helt typ

en annan

bekymmer. Det är oerhört svårt till stånd globala regler, därför att utgångspunkterna

av att

det kultur, moral olika. Men det finns områden fungerar väldigt bra när gäller o s v är så som

med globala regler, t ex rättighetsområdet.

Enkla globala Vad gäller Nätet råder inte någon brist regler, det är för många regler. Den

utan snarare

väljer verka Internet, sig för alla självreglerande regler, etiska regler och

sanktioner som att utsätter

lagregler finns i hela världen.

som

Vad möjligen saknas är sanktioner dem inte uppför sig enligt de olika standar-

som mot som

der finns. Det vi måste försöka hitta är enkla billiga lösningar för framtiden där

som som

på det globala planet ska kunna sanktionera människor i vart fall inte håller sig

man som

ovanför någon ministandard, Du skall icke stjäla.

sorts t ex

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet"

Jacob Palme, Stockholms universitet: Jacob Palme ärprøfêxsør datavetenskap i vid Stockholm universitet.

är

"Självregleringens fördel smidig anpassning till teknikutvecklingen"

Inledning Detta avsnitt belyser några av de etikregler som finns för Internet.

Budskap

Många olika Det finns många etikregelsarnlingar ute i världen och det går inte att kort översikt ge en av

etikregler alla. IETFs etikregelsarnling är de mest genomarbetade och genomtänkta.

en av

Två typer Det finns allmänt sett två etikregler: typer av

0 Beteenderegler, d v s beteenden som man ska undvika därför att de i sig själva är olämp-

liga vara snäll, ta hänsyn v.

0 s

0 Etikettsregler som mer handlar om att man ska använda ett visst språk eller ett visst beteende, t att i sitt meddelande ska lägga in viss symbol för att markera ett ex man en skämt. Folk missuppfattat ofta skämt Nätet och allvar. tror att man menar

Ett etikettsregelexempel: Om du blir arg, vänta tills nästa dag med att svara. Den är intressant, för att det är nytillkommen regel för Nätet. Vid denna hearing skulle vi inte kunna en ha etikregel säger att jag blir på något någon säger, måste jag vänta till en som om arg som imorgon med mina invändningar. Men Nätet kan jag göra det. Nätet har alltså gett nya

möjligheter för nya etiska principer.

Frivillig När det gäller självreglering kan det finnas olika typer frivillig påverkan, t talar

av ex att man påverkan med folk, att man försöker övertyga dem om att de ändrar sitt beteende liknande eller att vidtar olika typer tvångsåtgärder, antingen att staten gör det eller att Internetman av en

leverantör linjen för kund eller raderar dennes meddelanden webbhotellet.

stänger av en

Tvångsåtgärder Tvångsåtgärder är alltså inte alls något som bara staten kan utföra. Det kan i hög grad utövas fungerar bra också andra organisationer än stater. Ett exempel, för att illustrera hur en sådan sjalvregleav ring kan fungera, är funktionen cancelboti Usenet News. Det började med att folk kunde radera sina egna dokument. Sedan upptäckte folk att det skrevs spams, d v s att någon skickade ett och meddelande till hundratals olika nyhetsgrupper för att göra reklam för samma någonting som inte hade med ämnet i nyhetsgrupperna. Då gjorde man ett program som skickade ett cancel-kommando. Det är allmänt accepterat i kulturen i Usenet News att nu det är tillåtet att göra så. Så började det dyka sådana personer som gjorde cancel sådant de

ogillade, som t ex scientologerna som gjorde cancel alla meddelanden som de inte ansåg

borde finnas i Nätet. Nästa att andra började göra remailers, d funktion steg var v s en som lägger tillbaka det raderade igen. Alltså någon gör cancel, kommer remail att lägga in det om igen.

Sedan finns death penaltie: är metod stänga dem Usenet News bryter som en att av som mot allmänt accepterade etikregler. Det är synnerligen effektivt, eftersom de slutar genast att göra det som man vill hindra. Detta är alltså en självreglering som i hög grad fungerar och det finns inte någon helst lagstiftning i grunden. som

hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet IT-kommissionens

har fördel den kan snabbare och smidigare sig till teknikens Självreglering Självreglering som att anpassa

är smidigare ändring.

marknad med antal Det kan dock vara svårt att genomföra en självreglering i en ett stort aktörer. T finns det det via handelskammarens regler ska att påverka inneex en tro att hållet Internet. Det kanske idag det finns några tusentals Internet-servrar. går att göra när

det antagligen finnas hundratusentals Inter- Men inom ett eller två år kommer i Sverige att människa kommer ha sin Internet-server i sitt hem så vill. net-servrar. Varje att egen om man Då blir det mycket svårare påverka med regel. Då måste man nästan lagstifta. att en

dock Lagstiftning brukar enligt min erfarenhet misslyckas Lagstiftning Lagstiftning har stora problem. Advokaten Wadsted lagar så bra, för genomför lagar kommer alla har problem grundligt. säger att är man i sig efter dem. Det absolut felaktigt. Om alla följde lagarna i Sverige Sverige att rätta är existera i överhuvudtaget. Praktiskt all användning Interskulle Internet inte Sverige taget av strider nämligen mot vad som står i datalagen. net

Man måste ha lagar ñangerar. Annars kom- Det är alltså inte bara att införa nya lagar. som Så det med Internet, har slagit sig fram att mer folk inte att bry sig om lagarna. är som trots Problemet med det blir konflikt med det är olagligt enligt datalagen. lagstiftningen är att och det blir svåra gränsdragningsproblem mellan datalagen och yttranyttrandefriheten att defriheten.

Lagstiftning Däremot borde lagstiftning kunna underlätta självreglering. Ett exempel är att lagstifta om reklam obligatoriskt och standardiserat märkt med reklam och bransch. kan underlätta att all måste vara

Om införde lagar allt ska försett med signaturer och sigill enligt lagstiftade man om att vara skulle underlätta för självreglering i form olika typer av filtrering. regler, man av

detta kan bara i internationellt samarbete. Det är ingen idé, och går inte, att göra Men göras internationella organisation kan driva detta är IETF. Den har det enbart i Sverige. Den som teknisk och förstår till skillnad från lagstiftarna i Sverige hur tekniken fungehög kompetens och hittar därför inte omöjliga lagar som inte går att tillämpa i praktiken. rar

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Utfrågning av Tell Hermanson, Monique Wadsted och Jacob Palme

Utfrågare:

0 Bo Hedin, chefredaktör, Resumé.

0 Hans Wallberg, utvecklingsansvarig, Sunet.

0 Grundfrågan är: Går det verkligen att åstadkomma god etik genom lagstiftning

Monica Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Både och nej. Man kan kanske inte åstadkomma god etik lagstiftning, lagstiftning kan uttrycka god etik.

genom men

0 sjålvreglering alltid underställd lagstiftningen en

Iêll Hermanson, ICC Sweden: ja, det är alltid så. Självregleringen fyller där lagen inte är

ut

riktigt specifik. Självreglering kan inte emot lagen. Man kan aldrig i sitt handlande hänvitill riktlinje eller en branschregel strider mot lagstiftningen.

sa en som

0 Men Palme exempel på regler fungerar utan någon lagstiftning i grunden. ger som

arab Palme, Stockholm universitet Usenet News är ett internationellt nät. Självregleringen i

Usenet News sker i ett internationellt samarbete mellan Usenet News-ansvariga i många olika länder. De har speciella diskussionsgrupper t newsadmin. net-abuse. policy där de

som ex

diskuterar vilka åtgärder som de ska vidta och vilka åtgärder är tillåtna och inte. De har

som

alltså samarbete och fungerande för självreglcring. Det har

upprättat ett ett system u ingen

lagstiftningsgrund, eftersom lagarna är helt olika i olika länder. Ändå får de detta ñingera.

att

Hade det varit lagstiftningsgrund hade det inte fungerat, eftersom lagarna varierar från land

till land.

Är det önskvärt med fler lagar reglerar hur folk får eller kan använda Internet 0 som

Monica Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Personligen är jag för ska börja

att man

självreglera och sedan kan man se om det behövs något ytterligare så att lagstiftaren ska kliva

in. Men lagstiftaren bör avvakta, särskilt som Nätet inte har funnit sin form riktigt.

När det gäller digitala signaturer, det kommer lag har lagstiftaren begä-

som en om, agerat

ran från marknaden som velat ha regler.

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

jacøb Palme, Stockholm universitet: Det ganska meningslöst i Sverige försöka införa är att lagar. Lagstiftarna förstår sig inte detta tillräckligt för att kunna göra en vettig lagegna märks de lagar de skriver. De fattar inte vad lagarna handlar De är stiftning. Det som om.

helt inkompetenta. Läs datalagarna Tänk yttrandefriheten i grundlagen Datalagen säger

får diskutera politik och religion. Grundlagen säger ska skydda medatt man inte att man diskutera politik och religion. Det bara exempel för illustrera hur borgarens rätt att är ett att

okunniga lagstiftarna är.

använda förstår hur Nätet fungerar, IETF, kan de Men kan man kunniga personer som som

allmänna alla länder och så småningom i vissa delar blir utarbeta regler som godtas av som

fungera. Då skulle det kunna

till lagstiftning i alla industriländer, då skulle det kunna vara

användbart verktyg. ett

Det bättre lagstifta märkning än eller kontroll. Märk- Men som sagt: är att om om censur och själv kan för sig själv enligt önskemål. ningen gör att var en censurera egna

Wadsted brist på regler och lagar, utan på sanktioner. Men vilken typ av sanktioner 0 Enligt råder det inte

skulle verkningsfulla kunna vara

Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Nu talar vi så oerhört brett och det är Monique saker sanktionera bra och det fungerar hyggligt redan svårt. Men vissa går naturligtvis att rätt

skulle kunna tänka sig när det gäller handel Nätet, utvecklar idag. Man t ex att man, mindre internationella skiljedomstolar där kan utverka verkställbara skiljedomar som man

går att verkställa i hela världen.

det strañbara förfaranden, alltså brottslig verksamhet, är det betydligt svårare. När gäller ren Det bara vissa brott någon kan utlämnas Rättsordningarna har sina begränsningar. är t ex globala fängelser, det lär ligga väldigt långt i framtiden. för. En möjlighet är något slags men

sak denna miljön domännamnsfrågorna har blivit Ett bra exempel en ny i är som ett stort finns idéer bygga internationell domstol ska bekymmer. Där nu om att upp en sorts som

hantera domännamnskonñikter, i vart fall för vissa toppnivådomäner.

informationsinnehåll eller ska det begränsningar Vilken ska gxundinstållningen vara ett fritt vara 0 -

Tell Hermamøn, ICC Sweden: Utgångspunkterna för ICCs självreglering har varit att optimeyttrandefriheten och begränsa statliga eller mellanstatliga ingripanden. Ett optimum bety-

ra der det inte ska några regler alls. Utvecklingen får visa vad inte nödvändigtvis att vara som

behövs.

visar den tekniska utvecklingen kommit överraskande långt. Det vi- Palmes presentation att

det sker snabb utveckling. sar att en

fort det gäller Nätet finns rädsla, är så oerhört mycket större än alla andra Men så en som fasetter livet sig det gäller bli lurad eller att trista åsiktsyttringar o s v. Det av vare att finns och krav säkerhet inte återfinns någon i livet.

en känslighet ett på som annanstans

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Wadsted, Dahlman Magnusson Advøkathrâ: Från min utgångspunkt är det fullstän-

Monique

digt uteslutet att ha yttrandefrihet utan begränsningar.

en

Då måste också tänka det är ganska mycket idag faktiskt är begränsningar av

att som

varumärkesrätter, illojal marknadsföring, hets folk-

yttrandefriheten, t ex upphovsrätten mot och den saker. Det finns andra sådana begränsningar av yttrandefriheten.

grupp typen av

Den reglering måste finnas ett eller annat sätt.

typen av

jaa-ab Palme, Stockholm universitet: Instämmer. Om läser den svenska strañiagen, upp-

man

täcker att än hälften alla paragrafer i strafHagen innehåller förbud mot att ge viss

man mer av information.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet n

Organisatoriska åtgärder Vad finns redan gjort Vad kg göras

Ann-Marie Nilsson, I T-Företagen: Ann-Marie Nilsson är VD för I Företagen

måste basen möjligen behövs Nätetikombudsman"

"Självreglering vara -

avsnitt organisatoriska åtgärder för skapa ordning Nätet.

Inledning Detta belyser att

Budskap Den viktigaste regleringen måste fortsättningsvis att branscher och grupper

vara

utfärdar d det råder självreglering. Vi kommer säkert affärsregler, v s att en att se kvalitetsstämplar information Nätet. Det är möjligt att det behövs ett

mer av

etiskt råd for hantering nåtetik Nätetikombudsman, NEO dit

av - t ex en en - man

det vända kommer olagligt innehåll Nätet.

går att sig om man

Trovärdighet En grundfråga är vilken organisation, vad och det är ska organiseras. Det är inte

vem som

för överlevnad alldeles uppenbart. En branschförening IT-Företagen har anledning att fundera över

som

dessa frågor. För IT-branschen är självklart djupt berörd och känner behov trovär-

av att vara

dig. Det är aifärsöverlevnadsfråga att ha gott renommé. Därför är trovärdighet ett priori-

en

område för branschförening.

terat en

IT-branschen Sedan år har IT-Företagen i sina affärsregler punkt heter förhållande till

ett par en som

har affärsregler elektronisk information och den täcker fyra områden.

Medlem tillhandahåller elektroniskt ska fier medverka till "Skada inte" som information sträva att

spridning skadar branschens ameende".

av information som uppenbart

Det självklart. Man ska till så informationen inte strider mot lag. Man ska ta

är se att

bort uppenbart olämplig information. Detta ska man göra om man själv publicerar den,

också är leverantör slussar den via sin webbtjänst eller annat.

men om man en som

Visa respekt 2. Medlem ska visa respekt fiir användarens krav på integritet och Den information som

medlem fär användaren när kan tillhandahåller elektronisk information, får inte an-

om

vändas fbr andra syflen än vad som är brukligt eller som särskilt anges".

Det innebär självklart du får information människor som besöker din webb

att om om

eller lämnar uppgifter till dig får du inte överlämna dem till andra, du inte i så fall

om

har avidentiñerat dem. Du får inte själv använda uppgifterna för annat syfte än för vilket

du har samlat in dem. Du får inte Överhuvudtaget hantera dem på något sätt, om inte

användaren något sätt har upplysts och gått med detta.

Inga massor Medlem ska vid marknadsföring med användning elektronisk information distribuera

av

sådan infårmation till större antal användare medlem saknar relevant relation

ett som en till

Det betyder. Ingen massutsändning reklam. Man ska ha haft kontakt med använda-

av

tidigare. Då kan skicka riktad information, det är uppföljning

ren man ut om en

tidigare relation och informationen ligger inom område.

en samma

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

tillhandahåller elektronisk az/gzfl ska lämna jüllgød informa-

"Ange villkor" Medlem som information mot

tion avgzflens storlek och andra väsentliga villkor för kundens användande av injårma-

om

tionen och ffzktureringen ska tydlig och lätt køntrollerharå

vara

också självklart. Man ska inte pracka någon kostnader.

Det är

Liknande finns säkert även i andra branschföreningar och är de viktigaste sätten att

ett av

organisera etiken Nätet, i varje fall när det handlar leverantörer.

omsorg om om

Skapa trygghet Vi har olika roller i förhållande till Nätet. Det finns leverantörer som har rollen att vara innehållsleverantör, webbhotell eller programvaruleverantör. För dem är det viktigt att ha både

för affärer

och ha policy för hur hanterar information. Men mark-

publiceringsregler att man av rent

delta arbete med utveckla rating- och ñlterfunktioner.

nadsskäl är det också viktigt att i att blir allt och kommer ställas krav sådant. Även vi inte speci- Detta vanligare det att om är

ellt ivriga att driva denna frågan idag, kommer den säkert globalt. Det är viktigt att vara

med att utveckla den typen lösningar.

om av

Vi tittar även andra sätt skapa trygghet. Det finns många, tror jag, affärsmöjligheter i

att

detta med att skapa trygghet och etik mellan köpare, säljare och olika aktörer Nätet. Där

kommer det säkert uppstå former försäkringsmäklare etik, moral

att nya av som garanterar och beteenden hos både kunder och leverantörer, för det ska kunna uppstå affärer och att

handelsöverenskommelser. Det är form av positiv hantering av etikfrågan.

en

För samhället vi får det nätsamhälle är bra för lan-

Vad går att att ytterligare organisera så att som tror

göra framgent det och för världen, behöver följande göras:

Den viktigaste regleringen måste fortsättningsvis branscher, utfärdar

vara att grupper,

alTärsregler, d att det råder självreglering.

v s en

2. Vi kommer säkert kvalitetsstämplar information Nätet. Jag tror att

att se mer av

märka webbsidor för besked på dessa sidor hanterar dig individ

att ge om att som

bra och ingenting med den information och de spår du lämnar. Det

ett sätt vi gör som

möjlig utveckling för branschföreningar och IT-Företagen har övervägt.

är en som

För allt det skräpinnehåll och olagliga innehåll finns Nätet och för alla frustrera-

som

de människor framöver kommer titta detta och kommer att vilja göra

som att som

behöver skapa dit kan vända sig. Det finns goda erfa-

något åt det, vi fokalpunkter man

renheter etiska rådet för könsdiskriminering och etiska rådet för betalsamtal.

av t ex

Det det behövs etiskt råd för hantering nätetik Ndtetikomär möjligt att ett av - t ex en budrman, NEO dit det vända sig kommer olagligt innehåll.

en man går att om man -

NEO kan hantera frågan, värdering och lämna till åtal. NEO kan kontakt

göra en ta

med och innehållsleverantörer. NEO kan informera verktyg för filtrering, webbägare om remissinstans, övervaka märkning webbsidor, Det kan i och för sig bran-

vara av o s v.

schen initiativ till, precis med det etiska rådet för betalsamtal. Frågan är finansie-

ta som

Det med EUs krav någon form hotline inom Europa för just denringen. stämmer av

typ av anmälan, analys och åtgärd av sådant som är olagligt.

na

Genom överenskommelser mellan branscher behöver det skapas tydligare och kon-

mer

kret nätverk CA-funktionef och säkerhetslösningar i samhället för trygghet.

av att ge

i CA Certification Authority

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Utfrågning av Ann-Marie Nilsson, IT-Företagen

Utfrågare:

Bo Hedin, chefredaktör, Resumé. 0

0 Hans Wallberg, utvecklingsansvarig, Sunet.

Ett etiskt råd för nåtetik låter intressant. Kan det finnas risk för att detta blir någon sorts medborgargarde utanför lagstiftningen som agerar

Nej, det jag inte. Det måste självklart församling med kloka kän-

tror vara en personer som

trygghet och utgår ifrån lagen. En förebild kan det etiska rådet för betal-

ner en som vara

samtal. Om det kan ha åsikter det ska ligga hos en operatör. Men själva rådet är inte

man om

Telias, det är goda män och kvinnor är utsedda. Samma sak måste gälla ett

utan som

nätråd. Man måste hitta församling har bred kompetens och bottnar i lagen.

en som en som

Är det självklart branschrâd statlig inblandning ett utan

I första hand handlar det finansieringen och vilka roller vill lägga ett sådant

om som man

branschråd. För ska rådet rollen att den sprider ljuset till allmänheten om

man ge vara som

filtreringssystem, rating och hur bär sig åt för att skydda sig i samhället, kostar

om om man det pengar.

Då går det dessutom att med fog hävda att detta är till viss del en statlig uppgift. Då skulle

det i så fall statligt Men kan också undersöka det går att finansie-

vara ett organ. man om

ring privat väg från företagen och branschen i så fall gör det ett helt eget initiativ.

att som

Hur skulle "kvalitetsstâmplar" kunna se ut

Ett exempel är eTrust utvecklat i nära samverkan med CommerceNet i

som är ett systern

USA vi i den svenska föreningen Swebizz har avtal med. Det handlar inte om att skapa

som

nationellt försöka haka den internationella utvecklingen och samarbeta

ett system, utan

globaltkring något välkänt system. Det viktigaste syftet med en sådan certifiering är att

den orolige kunden/ användaren, känna trygghet och tillit och då måste det vara ett väl-

att känt märke.

Det låter mycket är på gång åt rått håll i Sverige. Men finns det anledning att vi ska oroa oss för som att det växer fram bekvåmlighetsflagglånder där ñr göra vad helst att man som

Jag inte. Det händer väl ändå. Vi det redan domännamnssidan. Men jag tror

vet ser

inte åt aning att det upplevs ett sådant hot.

om man nu stramar en - som -

Omvänt kan säga alla i någon mening är seriösa nätet, de har ett viktigt

man att som som

budskap, de har någonting säga eller de vill att folk ska lyssna alla dessa är

som att som -

faktiskt intresserade inlemma sig i ett säkert och stabilt system. Därigenom blir rösten

av att

och vikten det säger mycket Så jag inte att detta absolut är något

av man tyngre. tror som

hotar det goda möjligen tränger det ut det onda.

-

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet n

Fria inlägg: Vad kan borde göras för god etik på Nätet och

en

Inledning Detta avsnitt innehåller inlägg i diskussionen från talare och åhörare vid hearingen.

Internationella Peter Seipel, Stockholm universitet: En första viktig fråga diskutera är de internationella

att

förhållanden förhållandena, internationaliteten. Är det möjligt eller omöjligt att hantera detta Är det som

Palme detta hanteras i varje fall fel idag, det ligger i fel organ

menar, att att

En motbild till den uppfattningen hämtar jag från ett EU-projektmöte Amsterdam nyligen

handlade upphovsrättsskyddet i förhållande till personuppgiftsskyddet. Konkret

som om

uppkommer frågan följande vis:

I vilken utsträckning ska hanteringen rättighetsinnehavarens intressen innebära att

0 av går in i de enskilda användarnas, läsarnas, tittarnas aktiviteter för att kunna ta man o s v,

betalt, för använder vad, hur länge s v

att se vem som o

Ska upphovsrätten principiellt göra halt inför privatlivet

Är det så den princip hittills har gällt, nämligen att vi har haft en frihet för en-

0 att som

skilt bruk, har varit betingad främst praktiska skäl har inte kunnat kontrollera

av - man vad du och jag läser och tittar där hemma och det har inte varit någon idé att ha en

sådan regel i upphovsrättslagen och det har inte funnits något ekonomiskt intresse

Ska situationen helt förändrad Nu finns det tekniska verktyget. Vill

man nu anser att är

så går det följa med in i hemmen och privatlivet för följa och registrera vad

man att att var

och gör. Därför blir det legitimt upphovsmannaintresse att utnyttja denna möjlighet.

en ett

Nu har de praktiska hindren fallit bort och det andliga arbetet ska ha sin ersättning. Här finns självklart ekonomiska intressen att ta hänsyn till.

stora

Är detta det riktiga synsättet Eller ska det rätten till privatlivet och rätten till

man se som att

sfären övergripande intresse Även det går skydd för den egna personliga är ett om nu att

ska upphovsrätten halt inför privatlivet. Och det driva upphovsrättsanspråk så långt, så göra

betyder i ska lägga den tekniska utveckling handlar att bygga

att stort sett man ner som om

upp kontrollsystem, rättighetsadministrationssystem o s v.

Detta ägnade tjugotal sig under denna Amsterdam-dag. Av det kommer det inte

ett personer

några väl ett antal frågor är bättre preciserade än tidigare.

ut svar, men som

Det bild kompletterar Palmes synsätt. Delvis instämmer jag i Palmes kritik

är en annan som

juridikens fungera och dess traditionella, nationella fixering. Samtidigt när man

av sätt att

arbetar med de internationella frågorna, får man en väldig respekt för detta ganska långsam-

arbetet är svårt driva i snabba och effektiva former det sätt man ma, tunga som att som kanske skulle önska.

Peter Stockholm En andra fråga anknyter till diskussionen självregle-

självreglering, SeipeL universitet: om

självintresse Ligger självregleringen etiken närmare Till Wadsted ställdes frågan: Kan lagstifta

ring. man etik Är det så självreglering är det smidigare instrumentet, det som ligger närmare

om att

etiken och övervägandena den etiska meningen

om

Eller det så självregleringen ligger närmare självintresset, d att det är marknadens

är att v s

röst vi hör när vi talar självreglering

som om

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på. Nätet

Makt Peter Seipel Stockholm universitet: En tredje fråga handlar makt och ekonomi. Vem har

om

och ekonomi tillgång till vad Vem bestämmer över utvecklingen i stort

Eller ska detta lämnas utanför de etiska vi för nu Vore det att ut alldeles resonemang som

för och därmed skulle förlora varje möjlighet föra möjlighet föra yvigt att man att att en

praktisk diskussion hur vi utvecklar bättre etik för Nätet

om en

nå Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Självreglering kan uttryck för etik. Svårt att en Monique ge global standard Men självreglering kan också uttryck för någonting som ligger vanlig lagstiftning nära.

ge

Också för etik och också bara för olika handlingsregler inte skulle

lagstiftning ge uttryck som

etik. kunna vara

Beträffande internationaliseringen lyfter jag också mycket ögonbrynen när Palme påstår inte kan samarbeta internationellt. Det har pågått under oerhört lång tid. Just att jurister inom Seipel har det förekommit internationellt samarbete i över

upphovsrätten, som tar upp,

100 år och där finns konventioner i princip alla i världen, har anslutit sig till.

som stater

Upphovsrättsområdet verkar område lämpar sig alldeles utmärkt för globala

vara ett som

regleringar, antingen kan implementeras i de egna ländernas regler genom transforme-

som

ring eller att bara tillämpar dem som de

genom man

Däremot finns det naturligtvis andra områden där detta är oerhört mycket svårare, olika

t ex

vad godtagbart nakenbilder Jag kan typer av yttrandefrihetsregleringar som rör som är - t ex.

svårligen föreställa mig vi någonsin kan hitta global standard för hur mycket naket

att en ska visa Nätet. I Sverige skulle vi inte beredda att inskränka vår yttranman t ex vara

defrihet så mycket att vi aldrig skulle visa nakna kvinnoarmar.

ens

Är nationell lag Olle Wästberg. liberal publieim Wadsted är den tydligast talar för nationell lagstiftning

som

meningsfull detta området. Hon vi stiftar skattelagar, folk flyttar i alla fall inte till Cayman

sa att men

Island. Det är när talar seriösa, någotsånär socialt anpassade personer. Men

sant om

problemet med all lagstiftning den riktar sig sällan just till dem. Den riktar sig till dem

är att

inte är seriösa och socialt anpassade. Det finns också en sorts cyberrymdens MC-

som klubbar.

Ta Ahmed Rami och Radio Islam. Han blev dömd och inne, t två gånger, för t ex satt o m

hets folkgrupp. Precis det material han blev dömd för, lade han på hemsidan.

mot som ut

Sedan blev det debatt och kritik, han aldrig blev åtalad. Sedan flyttade han hemsi-

även om

dan till USA och den har com-adress. Men det är material som helt tydligt är

nu en samma

olagliga i Sverige eftersom han har blivit dömd för detta. Skulle någon till angrepp mot honom i USA eller han hotas åtal, förmodar jag att han kan flytta sig till lämplig sö-

att av derhavsö, vi kan något åt det och kan göra något åt åtkomsten. utan att göra utan att

Det klart nationell lagstiftning kan normativ ibland. Men är det särskilt me-

är att vara

ningsfull

Egna regler Monique Wadsted, Dahlman Magnusson Aølvø/eathrâ: Ja, nationell lagstiftning är meningsfull

allt. Alla vill inte begå brott och behöver faktiskt vad vi har att rätta efter. Vi

som passar trots veta oss

i Sverige kan vilja ha bestämmelse precis även om det finns andra som

en som passar oss -

de inte vill ha det så. Dessa kanske flyttar till söderhavsö och skickar ut sitt

säger att en material därifrån och därmed kommer vi i Sverige att träffas detta ändå. Men vi behöver av

regler för att hålla ordning och styrsel oss själva. Det finns ingen egentlig konflikt här.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet n

Ann-Marie Mlrsøn, I TFöretagen: Internet-samhället är något vi kommer med

Självintrosse som att mogna

sig etiskt ganska långsamt. Tekniken går mycket fortare än vad människor kan känna förtrogna

bete oss

med så allting hamnar rätt plats. Det innebär vi kommer att ha rättsprocesser och

att att

lagstiftning. IETF behöver göra mängd kloka och snabba insatser vad som ska gälla

en om

Nätet. Men det finns självklart behov av en mer gedigen rättslig mognadsprocess.

När det självreglering förhållande till antingen etiken eller självintresset, det så för

gäller i är

företag självintresset ofta bete sig just etiskt. På det viset går det skapa mark-

ett att är att att

nadsmässiga möjligheter och utvecklingar. Så det behöver inte någon motsats mellan

vara

etik och självintresse.

Självintresset för många företag bra företag. Därigenom utvecklar företa-

är att vara ett man

bättre. En redan självreglerar kvalitetsområdet, där det finns

get parallell där företagen är

1309000 och TQM Total Quality Management. Liknande finns miljösidan.

två vägar:

Självreglering är bra och kommer det gäller också för etik.

att vara som

När det gäller makt och ekonomi finns antal drivfjädrar för lyckas Nätet. En sådan

ett att

drivfjäder bli synlig. Det kan göra något bra för samhället. Sedan finns det

är att vara att

makt och drivkraft driver företagsamhet. Det behöver inte helsjälvklart pengar som en som ler fel det håller sig inom gränser. Gör det inte det händer det saker Nätet, det vet

vara om

johan Groth, Skolverket: Wadsted misstag i Även Sverige har hög

Slagkraften gör ett resonemanget. om

skattelagstiftning, flyttar inte det finns andra fördelar bo i Sverige, klimatet, väd-

i bra hemsidor man om att

krafterna, vad jag. Men finessen är min BBS kan jag flytta helst, utan att

ret, vet att var som

behövs Jag själv behöver inte flytta till söderhavsö, utan det räcker med

ut ur rummet. en

flytta min BBS dit. Alltså är inte nationell lagstiftning intressant samma sätt för nå-

att

gonting där man flyttar ett fysiskt objekt.

En intressant fråga Varför finns Radio Islams hemsida tio språk Det är väl bara

annan är:

Riksskatteverket bland svenska myndigheter har än två språk. Inte Sida är

som mer ens som

internationella utåtriktade myndighet har än engelska och där presenteras f ö 1997-

vår mer

budgeten den aktuella ... Varför är Stormfronts hemsida lockande

som t ex snyggare, mer

och innehållsrik än nio tio hemsidor som finns hos företag, myndigheter och före-

mer av ningar Det något fundera på, innan förlorar sig i andra resonemang. är att man

Detta nämligen just det problem finns i skolan. Hur ska barn till

är som man att en

tråkig hemsida, t Sida, har en så oerhört intressant, mångspråkig, innehålls-

som ex om man

rik, grafiktung och spännande hemsida Stormfront eller Radio Islam Detta ska vi re-

som

flektera innan vi börjar lagstifta eller tillsätter etiska råd och gode män med förhopp-

över -

ningen alla är snälla är med att inskränka sina yttranden.

om att som

Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: När det gäller BBS är det så att så BBS-export Monique en du fysiskt befinner dig i Sverige svenskt territorium du för det föremål räcker inte länge som är mesta också för svensk jurisdiktion. Det räcker inte med flytta BBS utomlands, så länge du

att en

finns här och identifiera. Så länge du fysiskt finns här, är du också underkastad

går att som

de regler finns här. Det dig i alla fall ett annat sätt.

som att stoppa

7211Hmmm-on, ICC Sweden: Min kommentar är densamma. När vi inom ICC diskuterar Kommersiellt vi inte från står talar kommersiellt

ursprung avgör ursprungsland, utgår var servern utan om ursprung. Hur det ska definieras är inte alltid klart. Men i det aktuella fallet är ursprungslandet Sverige.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Marknadsrätten Monique Wadsted, Dahlman Magnusson Advokatbyrå: Just marknadsrätten, i varje fall den fungerar väl svenska, de regelsystem fungerar oerhört väl i denna miljön så länge

är ett av som som

finns i Sverige eller har någon representation i Sverige. Vi utgår i mark-

annonsören sorts

nadsrätten ifrån reklamen har sin effekt alltså vem som är mottagare av budskapet.

var -

Riktar sig reklamen svensk publik och svensk marknad omfattas den de svenska

mot av

marknadsrättsliga reglerna står i Polen eller Mozambique.

oavsett om servern

Framförhåll- Ioma: Ohlin, FloKonmlt: Med anknytning till tanken värdet trögheten i systemet vill

om av

behövs jag utgå från exemplet med personuppgiftslagen. Vi är många att det är besväran-

ning som anser

de vi stiftar lagar är svåra delvis omöjliga efterleva. I detta fall gäller direktiven

om som att

för personuppgiftslagen skrevs för cirka fem år sedan.

som

Om lärdom detta och framåt, kanske det går skriva nästa sådan lag med bätt-

tar av ser att

framförhållning. När vi diskuterar andra metoder för att skapa god kultur Nätet

re nu en

ska vi då lärdom och sikta användning ligger bit fram Ska vi bygga in

ta en som en -

framförhållning i de vi för idag och försöka diskutera hur etiska principer

resonemang som

skulle kunna tillämpas, förutsatt att har en typ av användning som äger rum om åtminsfem år Det är helt visst svårt att förutse. Men viss framförhållning behövs.

tone

Farligt med Jacob Palme, Stockholm universitet: Det är farligt att försöka bygga in framförhållning i lagar. framsynta lagar Då blir det värre. Det blir ändå aldrig har tänkt sig. Det är bättre att lagarna

ännu som man

bara reglerar sådant som man begriper.

Orsaken till så många lagar har blivit felaktiga är har försökt att bygga in fram-

att att man

förhållning. T datalagen skulle inte ha varit problem datalagen bara reglerade det

ex ett om

den till för reglera. Datalagen har blivit problem därför att datalagen är for-

som var att ett

mulerad så har försökt bygga in framförhållning och försöka täcka in en massa

att man att

saker lagarna inte avsedda reglera. Det blev omöjlig lag inte gick att till-

om var att en som

låmpa.

finns olika skeden i lags livscykel. Ett skede för-

Höjd gard hos Peter Seipel, Stockholm universitet: Det en är Iagstiftare beredande diskussioner ofta kan årslånga. I det perspektivet är min refererade

som vara

Amsterdam-diskussion förhållandet mellan upphovsrättsskydd och personuppgiftsskydd.

om

Om någon gång lyckas genomföra en princip som innebär att upphovsrättsskyddet

man

ska halt där privatlivet börjar, har genomfört internationell bragdprincipiellt göra man en i de organisationer inblandade i detta. Det är så oerhört starka intressen gärning som är

knutna till upphovsrättsskyddat. Det ligger ändå något i Ohlins idé om ökad framförhållning

och önska sig lagstiftaren har garden d har en högre beredskap att ta sig an

man att uppe, v s

de kommer. blir det oönskad fördröjningseifekt i tydliga former. problem som Annars en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Hur stoppa johan Åberg, STIM Först kommentar till Seipels beskrivning av att personliga intressen

en

missbruk får stå tillbaka för upphovsrätten. Inom STIM vi ser en utveckling som är väldigt intres-

ser

kopiering för enskilt bruk och i vilken mån det undantaget ska ñnnas

sant gällande just som

kvar. Det finns naturligtvis sätt att distribuera musik, som gör att kopiering för enskilt

nya

bruk egentligen inte fyller någon funktion längre. Det är interaktiva hämtningar musik

av

jag inte längre behöver exemplar. I framtiden kommer kanske kopiering för

som gör att ett

enskilt bruk inte finnas kvar det finns i varje fall ingen funktion för det sätt

att - samma -

dataföretagen har lyckats bort det undantaget i upphovsrätten.

som

Så fråga Wadsted och Palme. Självreglering i all ära, det finns ett parallellt In-

en men

vid sidan de seriösa, certifierade, legitimerade företagen där Kalle Svensson kan

ternet av

lägga musikfil Abba de fem megabyte han har fått sin Internet-operatör.

upp en av som av

Frågan till Palme: Hur kan förutom genom en självreglering rent tekniskt stopp

man - -

detta så fort som möjligt

Frågan till Wadsted: Hurgår det rent lagtekniskt att stoppa

jacob Palme, Støe/ebølms universitet: Svaret det tekniskt går är både och Lösningar kan om att stoppa

kringgås nej. Det ganska lätt hitta tekniska lösningar skydd, att i digital musik

lätt är att som ger t ex

bygga in osynliga, ohörbara märkningar som äger musiken.

vem

Men problemet är detta lätt kan kringgås. En illustration är Kina som har inrättat ett

att

för hindra kineser via World Wide Web ladda ner vad anses vara statsfientliga

system att att dokument från andra länder. Vad jag förstår innebär detta inga större hinder för kineserna.

De har snabbt hittat metoder kringvägar ändå ladda de önskade dokumenten.

att ner

Wadsted, Dahlman Magnusson Advo/eatbrrâ: I Sverige har vi fått BBS-lagen och lnterimistiska Monique nu

förbud möjliga den går kanske använda. Annars är upphovsrätten rätt ordentligt skyddad i de flesta län-

att

der, upphovsrättsorganisationerna vill ha betydligt starkare skydd. I Sverige är

även om ett

reglerna såpass bra, vi kan komma åt detta rätt snabbt. Det finns möjlighet att interi-

att

mistiska förbud. Är operatör hyggligt samarbetsvillig, går det att till stånd att detta

en

stängs rätt omedelbart. Det brukar går hyggligt snabbt i varje fall i Sverige.

-

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Rättskulturell Ifrirter Thelin, moderat debattör: Hade denna diskussion ägt för 30 år sedan, i en för rum

utmaning många radikaler mycket ljusare tid då revolutionen stod för dörren, hade ett stående tema

varit: Hur ska vi värja mot den imperialism vi ser utvecklas i cyberrymden Hur

oss som

kompenserar eller kontrollerar vi den överlägsenhet med vilken USA dominerar, inte bara Internet utan allt som följer dess spår.

Jag är tacksam för vi inte för marxistisk-dialektisk diskussion kring imperialism,

att nu en

kapital och arbete denna punkten. Men jag vi ska medvetna att också när

tror att vara om

det gäller rättskultur står inför något alldeles från väster Atlanten. Detta har inte

nytt om

någon berört ännu. Vi är i Sverige, när talar lagar, fångade i ett positivrättsligt para-

om

digm. Lagar är formaliserad politisk vilja. Saknas lag, så existerar något slags rättsligt va-

en

kuum, tycks Det är naturligtvis inte sant. Avsaknad en positiv lag innebär inte

man mena. av

det är rättsligt osäkerhetstillstånd. Men vår tradition bygger att aktörer, oavsett om

att ett

de privata aktörer eller företräder myndigheter, vänder sig i ett nytt tekniskt skede till lag-

är

stiftaren och ber hjälp istället för att göra det naturliga som exempelvis i USA, nämligen

om

rättsskapande åtgärder i domstolarna omvandla etiken till juridik.

att genom t ex

Man kan alltså hävda, etik är i visst skede förvandlat till juridik, jag kan rättsli-

att ett om

sanktioner genomförda med domstolarnas hjälp. Där kan skilja mellan stralfrättsliga

ga man

och civilrättsliga sanktioner. Diskussionen kring digitala signaturer, nämndes tidigare

som

idag, är bara uttryck för att parterna här hemma har känt vilsenhet i ett kon-

t ex ett en

traktuellt skede, där de själva hade kunnat komma överens vad skulle gälla dem

om som

emellan. Man kan avtala det. Men vi är fast i en positiv rättslig tradition som kräver att

om

lagstiftaren rycker Jag är att lämna den inställningen just grund

ut. tror att tvungna av Internet.

Det kommer istället måste antingen ansluta till en europeisk tradition, med a tysk

som

fransk protektionism detta område, också kommer att leda till att vi hamnar ännu

som

i efterhand globalt sett. Eller så kan vi i angloamerikansk tradition uppmana alla aktörer

mer

kanske lite frimodiga, att vad uppfattar som övertramp. Hur

att vara mer reagera man

många har läst den 12:e paragrafen iTelelagen, nämndes och har bedömt hur den

som nyss,

förhåller sig till det kontrakt avtalspart har tecknat Är den enskilde beredd

som någon som

det visar sig föreligga kontraktsbrott, också verka för att detta sanktioneras

att, om ett

I Sverige är det naturligt att inte verka själv. Istället talar i termer om att möjligen ska

inrätta någon ombudsman, NEO Nätetikombudsman, statlig eller branschreglerad

en som

ska lösa alla problem.

Jag inte får glömma den rättskulturella utmaning vi står inför. Vi kommer

menar att sorn

också i vårt land mycket rättsligt, aktivistiskt synsätt detta området. Vi be-

att ett mer

finner redan tröskeln till detta. Det finns naturligtvis i det. Där finns,

oss pengar pengar

där finns makten och också juristerna. Och bakom juristerna här i Sverige kommer det att finnas amerikansk rättsutveckling. Det är följd att Nätet är fött och utvecklat där.

en en av

Det kan tycka bra eller dåligt. Men det är diskussion. För del har

man vara en annan egen

jag ingenting förändrad rättskulturell

emot en syn.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Horribelt i Jacob Palme, Stockholm universitet: Flera talar digitala signaturer på olika sätt. Jag talar

per- om

sonuppgiftslag digitala signaturer hjälpmedel för kunna upphäva anonymitet under lagligt

om som ett att

kontrollerade former, verktyg för reda har för det

som ett att ta vem som ansvar som man

har skrivit och som ett verktyg för filtrering. Däremot när lagstiftarna talar om digitala sigtänker de avtal är juridiskt giltigt, det är undertecknat med digital

naturer, om ett om

signatur. Det är något helt annat än det som jag talar om.

Apropå detta "det internationella samarbetet fungerar så bra kan jag exempel ta

att som som

har tagit EU-rekommendation. Det alltså

personuppgiftslagen som Sverige just p g a en är internationellt samarbete ligger bakom denna lagen. Låt mig citera paragraf i den

ett som en

lagen för visa hur horribelt underligt lagstiftarna tänker i Sverige och andra EU-länder:

att

Förhållandet till tqtk- och yttrandeñiheten

Upprä/ening antal paragrafer. Bestämmelserna :lea inte tillämpas på sådan be-

av ett

handling :ker uteslutande får journalister: ändamål eller konst-

av personuppgifter :om närligt eller litterärt skapande.

Det allt står yttrandefriheten i den lagen. Lagstiftarna alltså de enda

är som om anser att

människor i Sverige har rätt till yttrandefrihet är journalister, konstnärer och litterära

som

skapare.

Det är horribel föreställning vad yttrandefrihet innebär. Detta har Sveriges riksdag

en om

antagit med majoritet. Hur kan ha sådan riksdag i detta landet

stor en

Längre kunde Ibmas Ohlin, IeIøKomuIt: Jag fanns med lite i de resonemangen. Det är bakgrunden som är inte gå skälet. Många insåg, åtminstone till del, det som du säger. Men det var nödvändigt att i detta

man

arbete, just skapa lag hade ungefär denna räckvidd. Sedan ägnade man sig åt att

nu, en som

försöka hitta så många möjligheter möjligt vidga för hitta och du vill for-

som att att - om

mulera det så undantag. Längre kunde inte just då.

- man

Borde prövas i jaa-oh Palme, Stockholm universitet: Om har minsta lilla känsla för vad yttrandefrihet

man

EU-domstolen innebär, kunde väl istället lagt in i paragrafen yttrandefriheten går före datalagen,

man att

vilket är det enda rimliga.

Om EU skulle ha detta stred EUs regler kunde väl EU i så fall ha stämt Sveri-

ansett att mot

inför EU-domstolen. Då skulle se om EU-domstolen verkligen ansåg att yttrandefrihe-

ge

bara gäller för journalister och författare.

ten

Det skulle mycket intressant prövning i EU-domstolen, Sveriges regering har

vara en som

undvikit inte har vågat EU, när EU hindrar yttrandefriheten med

genom att man emot

lagar de vill tvinga att anta.

som oss

Smidig lösning Peter Seipel, Sto/Ekholm.: universitet: Det är inte riktigt så enkelt det framstår. Sverige

som nu

trots allt har valt att i sin lagstiftning anknyta till den lagstadgade yttrandefrihet som vi har. I takt

-

med denna utvidgas, så utvidgas också yttrandefrihetsskyddet i förhållande till

att perso-

nuppgiftsskyddet.

Vi har alltså inte tagit EU-direktivets formulering rakt och utan stöpt om det i en

upp ner,

svensk formel möjligheter utveckla området och förflytta gränser. Det en

som ger oss att var

ganska smidig lösning i den situation vi hade.

som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Kvalitetsbehov Bengt Lundberg, DS V Stockholm universitet: I diskussionen lyssnar jag efter etiska problem i information eller hot etiska värden är specifika för Internet. Det har jag inte kunnat märka, så-

mot som

vida inte etikbegreppet. Palme gör ñn distinktion mellan etiska regler och

man utarmar en

etikettsregler. I och för sig har IT-mediet sådant upphov till hot mot etiska värden

som gett

förmågan till informationssammanställning, vi har observerat vad gäller

genom som person-

och sådant sedan länge.

nummer

Ett exempel jag har behandlat i korrekthet och fullständighet kvalitet.

som en uppsats avser

Om inte den informationsbild får individ eller samhället har tillräcklig

som man av en av kvalitet, kan det resultera alienerad från informationsbild. i att individen blir sin egen

I det läget står etiska värden spel, autonomi Där borde diskussionen ligga istäl-

t ex o s v. let.

Internet har i sig inte upphov till några etiska problem eller hot mot etiska värden. Det

gett

kan informationsspridningen sådan göra och det är oberoende mediet.

som - av

Silling I TAfärmtvec/eling: I diskussionen kommer många förslag lösningar

Hur stort är Ulf Silling

etikproblemet regler, ombudsmän, lagstiftning Men kan någon definiera själva problemet Hur

som o s v.

är problemet med etiken Rimligt är det finns proportion mellan problem och

stort att en

åtgärd.

Skolans Lars-Erik Mlrsøn, Högskolan IOistianstaei En intressant fråga är upphovsmannarätten och "etik-kval" skolors verksamhet. Det är egentligen inte är så stor skillnad när det gäller etik hittills i

samhället och nu Internet.

Den skillnaden för skolans del är idag kan t elever publicera sig utåt. Innan har vi

stora att ex

hanterat upphovsmannarätten så det vid eleven, d det eleven i ett projek-

att stannar v s som

tarbete i skolan t hämtar bilder olika slag och publicerar det är det en privat gärning.

ex av

Vi har inte brytt det.

oss om

Men det har problem. Vi fick samröre med STIM för ett par år sedan. Vi hade elever

gett oss

framträdde i kabaré med till kända svenska låtar och föräldrar ville

som en a egna texter

ha videoinspelningen. Vi fick inte lov sprida detta till föräldrarna, därför det brott

att att var

mot upphovsmannarättsliga regler.

Idag kan elever publicera sig Nätet. Det är viktigt för skolan att eleverna kan publicera sig, d vi inte är kvar i den gamla konsumtionsskolan, har skola där elever ock-

v s att utan en

så producerar. Men för göra meningsfulla saker, utanför det samhället där de kan

att egna

fotografera själva eller ordna musiken själva, måste de hämta denna informationen någon-

stans ifrån där informationen vanligtvis ägs av någon.

Fråga: vad är STIM i självregleringens anda villigt avkall för svensk skolas skull

att ge

Vad är författare eller förlag villiga avkall för svensk skola och svensk utbildnings

att ge

skull Något behövs för minska det etik-kval onekligen kommer att ha p g att

att som a

bryter reglerna när låter eleverna publicera sig Nätet

mot

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Upphovsrätten johan Åberg. S UM Frågan är inte så svår. Upphovsmannen har fått ensamrätten av upp-

kostar något hovsrättslagen. Den ensamrätten innebär får göra exemplar och får tillgänglig-

att man man

göra sina verk. Sedan kan då låta någon göra detta mot ersättning. Det är klart att

annan

skolorna ska kunna utnyttja upphovsrätten och dem vi företräder skälig

som mot en er-

sättning.

Men jag att skolorna oftast vill använda materialet ersättning. Det är ett dilemma

antar utan

Hittills har det varit ganska aktörer har gjort exemplar verk och tillgängliggjort

som av

verk. Men om nu Internet får vi en explosion av antalet tillgängliggörare får vi ett administrativt problem också.

Svaret är att skolorna naturligtvis ska tillstånd att använda upphovsrättsligt skyddat material ersättning.

- men mot en

Måste alla Ladislaus Høratius, musiker; filosof Efter Bischofbergers inledning har varit väldigt

vara tonen

uppkopplade pragmatisk. Ämnet för heat-ingen är ändå etik. Huvudtiteln är God Etik Nätet. Det

är tydligen självklart att man redan är online. Man hur kan man ha god etik online om man

har dålig etik offline Inbillar att Nätet automatiskt gör helgon oss

oss av

En Bischofbergers punkter är enbetligbetssträøan. Då kan man undra: Gäller detta IT El-

av

ler gäller kanske motsatsen: separatism, rentav apartheid Vad gäller IT, sönderfaller mänsk-

ligheten i två delar: de som år uppkopplade och de som inte är uppkopplade. De senare ges otrevliga såsom dummies, förlorare och nollor. De får förstås inga jobb i framtiden,

namn

säger man i Utbildningsradion.

Chefen för avancerad forskning British Telecom han får vara anonym tillfrågades vid

- -

intervju: Vad vill du säga till alla gamla är rädda för dessa konstiga, nymodiga ma-

en som

skiner Hans Dont worry You going die soon. Jag tror och hoppas att vi är

svar: are to

eniga att detta är ett gott exempel dålig etik.

om

Fråga: Vem försvarar de gamlas och ovilligas rätt online endast med den

att vara extrema

högbandbreddsverklighet som existerar utan och bortom sladdar, datorer och modem Ingen

i Sverige, vad jag märker.

I vårt pluralistiska samhälle har många sorters tvättmedel och mjölksorter presenteras

som

inga sådana alternativ. Vad gäller både EU och kärnkraft frågade folket vad de ville. Det

man

fanns en ja- och nejsida. Inga sådana valmöjligheter erbjuds när det gäller IT. Klappat och

klart. Ställ dig i ledet. Fort ska det gå Allegro ñrrioso, musikspråk. Denna rasande fart ska

tydligen vara glada för.

Begrunda vad nobelprisförfattare säger apropå tempo och förändringstakt: Ifall man be-

en

gär omedelbar förståelse för det begär därmed idel och omedelbart verkande otrohet

nya, man

det gångna. Att okritiskt bli hänföra över att civilisationen häller på att bli är leri-

mot en racer

minalitet. - Harry Martinsson, 1940.

Vådan av att jacob Palme, Stockholm universitet- Om man frågar sig hur man ska följa lagen, kan jag ta

följa lagen mig själv exempel. jag är väl de försökte följa datalagen. Jag skrev till Da-

som en av som

tainspektionen och bad tillstånd för att inrätta Sveriges första BBS. Resultatet blev att

om

Datainspektionen förbjöd Ett halvår de tillstånd att driva BBSen, förutsatt

oss. senare gav oss

att vi lovade att inte diskutera politik och religion. Så gick det för den som försökte följa la-

Alla andra inte försökte följa lagen, har inte straHats något sätt.

gen. som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

D:

Tema

på

Hur kan vi utveckla etik Nätet

en god

Strategisk diskussion

Inledning Detta avsnitt är ett referat diskussionen vad kännetecknar god etik Nätet av om som en och hur den praktiskt kan utvecklas.

Inledande inlägg görs av

Erwin Bischofberger, jesuitpater och adj professor i medicinsk etik

Tomas Brytting, docent vid Centrum för Etik och Ekonomi Handelshögskolan Ewa unge, chef för Torget hos Posten David Philipson, direktör vid Telia InfoMedia Krister Thelin, moderat debattör Olle Wästberg, liberal publicist.

ITkommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Erwin Bischofberger, jesuitpater: måste därefter kan vi aktörer

"Människan komma i första hand - vara

Människovärde Tankeutbytet under denna hearing har varit så snabbt och så förbispringande att man

framför Internet-skärm. Jag vill därför reflektera över några etiska är det högsta nästan trott sig sitta en

grundfrågor.

har fokuserat modern teknologi framför allt synvinklar: från lagstiftningssyn-

Vi en ur tre

etisk och från självkontrollsynpunlct. Men vissa grundfrågor har egentligen punkt, synpunkt

inte alls behandlats de borde komma in i bilden. - trots att

omistligt tillhör det västerländska kulturarvet

Det har sagts att yttrandefriheten är något som

och värdearvet. Ja, det tillsammans med andra värden. Det är som om man stämmer men -

har sitt monopol så kan

hade upphöjt frihetsvärden en tron. Där yttrandefriheten att man hur helst. Men yttrandefriheten är inte det enda värdet till-

uttrycka sig i stort sett som som kulturarv. Det inte det och högsta värdet, det högsta värdet

hör vårt rika är ens största utan

människovärdet. Då måste alla andra värden hänsyn till just människovärdet.

är ta

Människovärdet hör inte hemma i det idag kallas aktörer. Vi talar hela tiden aktörer

som om

IT-området alla människor aktorer Horatius har just ifrågasatt denna männi-

inom är -

skosyn. Jag håller med denna viktiga iakttagelse, därför att glömmer de svaga. Vi

om

dem har utblottad existens. Vi glömmer dem är strandsatta. Vi glömglömmer som en som dem inte kan med i detta spelet.

mer som vara

goda i samhället eller samhällets bästa, får vi inte endast tala Vill vi vara företrädare för det

aktörer kan de slagkraftiga, alltså har bra funktioner och om de som uttrycka sig, som är som bra egenskaper. Vi måste göra till tolk för de inte kan uttrycka sig, som inte kan ta

oss som

emot budskap och sornintekan budskap.

N

ofta vilket hör till kärnan vår värdetradition människan först och

Människan är Vi glömmer av - att

främst är och endast i andra hand aktör. främst person person

människa. Det har med integritet och människovärde göra. Jag Jag respekterar varje att re-

människa för hennes skull, inte därför hon är bra aktör för

spekterar varje egen att en utan

Människovärdet och integriteten hör hemma i människan i egenskap

att hon är en person.

oberoende hur mycket hon är aktör.

av person, av

människan aktör. Vi behöver bra aktörer. Men jag är emot att männi-

Jag är inte emot att är exklusivt tillämpas aktörerna. Det ska i första hand tillämskosynen ensidigt och nästan människa i Små barn, de har dålig autonomi, de

pas varje egenskap av person. som som

inte kan bruk sin frihet de är också människor. De är personer. göra av -

vi lika, aktörer vi olika. Jag tycker det är viktigt från människo-

Som personer är som är att

unkt ska basera etiken å bra människos är lika och är olika. att vi nu en var var sY n P ,

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Tomas Blyfting, docent, Centrum för etik och ekonomi, Handelshögskolan:

etik i "

"Ingen fundamental skillnad mellan etik på Nätet och övriga live

Ta det allvarliga Vad god etik Nätet är relativt enkelt på med den norske moralñlosofen

som är att svara

Harald Oñtads formulering: Etik handlar det allvarliga allvarligt, och det allvarliga

allvarligt om att ta

människor och djur lider; förnedra: och har det :vårt här och

är att nu.

Förtal, hets mot folkgrupp, sexuellt utnyttjande av underåriga, sekretessbrott, skadegörelse,

förfalskning, stöld, brott upphovsrätten är lika oetiskt utanför Nätet. I

mot o s v som

således det finns fundamental skillnad mellan god etik

grunden anser jag att inte någon

Nätet och god etik inom andra delar livet.

av

Jag ställer mig därför bakom initiativ syftar till att försvåra och förhindra oetisk och

som

verksamhet Nätet. det kan betydligt problematiskt att identifiera, olaglig Att vara mer

kontrollera och beivra detta Nätet än i andra sammanhang är för mig annan, d v s

en

teknisk och juridisk, inte i första hand etisk ñåga. Det betyder också att jag inte förordar

en

några radikalt annorlunda åtgärder för etiken Nätet jämfört med etiken i livet i övrigt.

Att det allvarliga allvar innebär också jag vänder mig emot begreppet netikett

ta att

för benämna etikfrågorna Nätet. Det riskerar, enligt min mening, trivialisera hela

att att

debatten. Beteckningen netikett riskerar att inkludera tekniska/praktiska normer exempelvis inte SKRIKA Nätet inte har med människors lidande och förnedring att gö-

att som

Det riskerar också utestänga andra frågor, exempelvis demokrati och diskussionen om

ra. att

hur vi involverar de äldre eller jordens fattiga i IT-revolutionen.

t ex .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . --

Praktisk etik- Hur etiken Nätet kan utvecklas praktiskt är svårare besvara. Det kräver först några ord

att

utveckling min människosyn, för därifrån komma fram till några allmänna rekommendationer.

om att

Det inte bara information vill fri. Människan vill fri Och denna friär som vara vara

hetslängtan skapar hel del problem, eftersom mycket snart upptäcker att vi faktiskt inte

en är fria

Friheten begränsas delvis faktorer utanför oss själva. Det kan gälla brist nödvändiga

av

materiella Det också så, och kanske är relevant i detta sammanhang, att fri-

resurser. är mer

heten står under social kontroll i form tvingande lagar och regler, andra människors för-

av dömanden, fördomar, kritik o s v.

Men det finns också ofrihet inre plan. Det kan handla brist tillräcklig kunskap,

ett om

erfarenhet eller mod hos själva. Vi kan eller vågar inte göra det vill.

oss

Den inre ofriheten påverkas dessutom socialt förvärvade konventioner eller normer vissa

av -

kanske vill använda beteckningen hämningar olika slag. Andra människors värdering-

- av ar har blivit våra egna.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Förhållnings- Hur ska vi då förhålla till dessa och inre begränsningar En del att det enda

oss yttre menar

sätt till be- rätta är avskaffa såväl inre regleringar. Den ståndpunkten har företrädare och

att yttre som

gränsningar jag själv bestämt avstånd från den det enkla skälet ohämmad individuell drifts-

tar av att en

utlevelse skulle skapa lidande och förnedring för båda djur och människor. De starka

stort bekostnad de skulle gynnas av svaga.

Något fler tycks det är främst den regleringen, den tekniska och sociala kon-

mena att yttre

trollen, bör minimeras och helst försvinna. Man kan fråga sig vad en sådan situation

som

helt fri från kontroll skulle innebära. Platon talar i sina dialoger om en osynlig/sets-

yttre en av

ring och förödande inverkan sådan skulle moralen. Det synligheten

vilken en är som

hindrar från släppa lös våra demoner. Den sociala kontrollen, risken för upptäckt och

oss att

påföljande straff i form kritik, hån, straff och skam, fostrar fram moraliskt leverne

av ett -

enligt Platon.

Anonymiteten på ett helt oreglerat nät går att likna vid sådan osynlighetsring. Anonymi-

en

Nätet bort några lager den kulturfernissa vi normalt har vårt umgänge.

teten tar av

Vad göms därunder ängel eller best Det blir till slut fråga människosyn och den

en om om -

fria i betydelsen kommunikationen Nätet ska uppfattas ett hot eller

anonyma - som -

som en möjlighet.

Möjligheter Platon såg hoten, låt mig kort beröra de tänkbara möjligheterna. Nätets möten kan

att anonyma

fungera tillfälle pröva åsikter och identiteter till och med kön/genus som vi

vara anonym som ett att

normalt inte har eller står för. Att detta sätt spegla sig i Nätet kan ett sätt att lära sig

vara

sig själv. How I know what I think until I what I berömd organi-

mer om can see say som en

sationspsykolog uttryckte det.

D anonymiteten och osynligheten Nätet, och de experiment med åsikter och identi-

v s

det möjliggör, kan paradoxalt tydliggöra inför själva. Jag tillhör dem

teter som nog oss oss

inte friare och samtal innebär kuvade och fängslade de-

som tror att ett mer ocensurerat att

moner släpps loss i handling.

Eftersom de allra flesta är uppväxta läs gärna formade i nära social interaktion av oss - - en

med andra människor och i relativt stabil samhällsgemenskap, kommer "det normala att

en

också framstå grundläggande egenskap hos oss själva i våra praktiska handlingar. En

som en

kommunikation Nätet kommer bara ökad visshet på den punkten. Flera

anonym att ge av

inläggen idag, tagit olika självregleringsfenomen Nätet, pekar också i den rikt-

som upp

ningen.

Normalisering Kanske finns det och att denna normalitet trots allt innebär en sorts en annan som menar

vägen framåt stympning individen. Sann frigörelse skulle då innebära att individen förhåller sig fritt i

av

förhållande till sociala Mot detta vill jag invända att utan normer som gör anspråk

normer.

på någon form allmängiltighet, riskerar livet bli inte fritt trivialt

av att - utan

Helt privata värderingar duger inte som grund att bygga en trygg identitet på: Först när jag

till i värld där historien, eller begränsningar; eller mina medmänniskors behov,

finns en naturens

eller de medborgerligaplikterna, eller Guds lag, eller vikt har avgörande be-

något av samma en

tydelse, kan jag bestämma identitet inte är trivial. Charles Taylor, 1991.

en egen som

Jag går inte närmare in detta här, än hävda exklusivt privat moral skapar

mer att att psy-

kopatiska och depressiva sjukdomssymtom.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Social filtrering För utveckla god etik på Nätet måste vi därför fortsätta hävda det fria ordet, men

att att

samtidigt möjliggöra social kontroll. Social filtrering, nätombudsman är intressanta

är intressant o s v

exempel på sådan icke-tvingande social kontroll.

Den sociala kontrollen handlar för det första förhindra isolering, sätta individen i

om att att

kontakt med större värdegemenskap än den tio timmars daglig nätanvändning möj-

en som

Därför vill också för alla former isolerade sektbildningar, Nätet liksom

liggör. jag varna av utanför. Jag har ibland antydan till utstötning diskussionsgrupper Nätet pas-

sett en ur -

det inte så sök Detta det blir allmän umgängesregel,

sar upp en annan grupp rymmer, om en

risk för isolering, upptrappning och snedvridning åsikter och värderingar, snarare

en stor av

den ökade självinsikt jag nämnde tidigare. En liten och sluten sekt främjar upp-

än som

komsten små och slutna mentala horisonten En större gemenskap kan fungera som ett

av

korrektiv och stöd interaktionen är öppen, förnuftig och fri.

ett om

vill således rikta uppmaning till samtliga hävda till VOICE än EXIT

Jag en att rätten snarare främsta medel vill komma med invändningar. Detta är naturligtvis rekom-

som när man en

mendation inte begränsad till umgänget på Nätet, den gäller överallt och ingår inte

som är minst i skolans fostrande funktion.

Att tydliggöra När isoleringen väl är bruten gäller det tydliggöra rådande sociala normer.

att sociala normer

Här finns hel del intressant forskning. Den amerikanske psykologen Robert Cialdini har

en

studerat hur får folk inte skräpa allmän plats, exempelvis i ankomsthallen

man att ner

hallen fylls med skräp slänger folk sitt skräp golvet. Hålls hallen kliniskt en flygplats. Om

folk istället skräpet i eller behåller det i fickan. Störst effekt får

ren slänger papperskorgar man hallen är helt förutom några väl synliga skräpbitar. Den sociala normen släng inte

om ren,

skräp golvet kommuniceras då tydligt, dessutom står det helt klart vad ett brott

men innebär. mot normen

Vad skulle motsvarigheten vara Nätet Varningsskyltar porrsidor, aktiv cen-

sur/avstängning avsändare förbjudet material, filtrering, debatter som den idag o s v är

av av

exempel sådana normgränsmar/eörer. De är visserligen lätta att ignorera eller ta sig förbi,

normsändare varken något eller mindre. men poängen här är att de fungerar som mer

-

Etik formas För undvika missförstånd: alltför effektiva gränsøa/eter, fungerande censur, angiveri,

att

i samspelet åsiktsförtryck Nätet, skulle betydligt svårare att försvara.

o s v vara

Människans autonomi måste respekteras. Min ståndpunkt är att användningen av denna autonomi inte främjas liv levs i socialt vakuum. Etik formas i samspelet mellan

av ett som ett människor:

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Ewa Ljunge, chef, Torget, Posten:

dialog kunderna för god etik" "Ständig med ger basen en

Relationer och Jag representerar den kommersiella sidan online-leverantörer. Min uppgift är att skapa

av

transaktioner relationer och transaktioner. Det ska dessutom ske samtidigt, d det gäller att skapa affärer.

v s

Som i all affärsverksamhet är A och O nöjda kunder. Det gäller Nätet, online, precis

som

i vanliga butiker. Hos är det viktigt att vår marknadsplats har ett seriöst material och inte

oss är stötande något sätt.

Att jobba med Att jobba med god etik är lönsamt. Då är frågan: Vad är god etik Svaret är att det egentligen etik är lönsamt är värderingar har i samhället. Det är tio guds bud och de seder och bruk som

samma som har utvecklats många år. Det ska inte behöva någon skillnad är Internet eller vara om man

Hötorget. Det är förstås viktigt i enlighet med lagen för elektro-

att agera t ex om ansvar

niska anslagstavlor BBS och ut alla meddelanden innehåller element som är up-

rensa som

penbart brottsliga, hets folkgrupp, barnpornografi och annat.

t ex mot

Men det går också komma åt sådant på sätt, att ha skrivna avtal med inne-

annat genom

hållsleverantörer, där särskilda villkor stipulerar vad bör och inte bör finnas med och

som

också tillåter den ansvarige för sajten att ta bort sådant något vis kan

som som vara

brottsligt. Avtalskonstruktionen kan naturligtvis svår att utforma, men med god vilja går

vara det säkert.

Etiska råd Vi diskuterar etiska råd olika nivåer och olika typer råd. Jag tycker att varje företag som

av

inom företagen sysslar med marknadsplatser, sajter eller annat sätt, online-leverantörer, skulle kunna tänkas ha etiska råd inom företagen där olika specialiteter kan komma fram och där disku-

man

terar de eventuella frågeställningar som kan komma upp om man inte uppenbart vet vad är bra eller dåligt, stötande eller inte stötande. Det är naturligtvis viktigt att korrekta

som

avvägningar görs så att inte det fria ordet hindras.

Branschregler Vi diskuterar också olika typer branschregler eller branschsammanslutningar har olika

av som

behövs regler och affärsmannaseder att falla tillbaka på. Det är viktigt. De utarbetas utifrån kultur, seder och bruk och de lagar finns.

som

Vi har idag regler gäller för tryckt skrift, TV och radio. Dessa har vuxit fram under en

som

lång följd år och kodifiering god marknadsföringssed. De återspeglar ock-

av anses vara en av

så de etiska och moraliska värderingarna i samhället.

Vi behöver inte börja med ett blankt God etik finns och har funnits överallt. Så låt papper.

arbeta vidare det. T någon form branschregel som kan bli garant och

oss ex genom av

föredöme för kunder och leverantörer. Men det är också viktigt att sanktioner utarbetas för den inte följer dessa regler. Med branschregler blir det också lättare att föra en dialog

som -

är oerhört viktig med besökare de olika typer sajter har.

som - av som

Alla har ett Internet ställer allt större individer. Det ställer vårt eget agerande

ansvar oss som ansvar

etiskt och vi kan sätta in i situation. För klara det kräver vi mycket

ansvar att oss mottagarens att av an-

och kunskap. Internet är öppet för alla.

svar

Vi har alla ett etiskt att Därför ska uppmuntra till aktivitet och dialog

ansvar reagera.

Nätet. Det innebär, företagare, att måste tillsätta för att föra dialog med

som man resurser en

kunderna och bygga bas för den goda etik finns inte den Mänsklig

en som - så att utarmas.

dialog, och för den, år nödvändig. Resurser kostar, etik är lönsamt.

resurserna men

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

David Philipson, direktör, Telia InfoMedia:

"Vi måste skapa system som tillåter flera olika etiker"

Etik strängare Brott är inte alltid Oetiska handlingar och Oetiska handlingar är inte alltid brottsliga. Men i än lagen ibland rättsstat är det normalt god överensstämmelse mellan de två. Men ofta är etiken

en en

strängare än lagstiftningen. Ibland saknar dock en brottsrubricering en förankring i medbor-

allmännas effektivitet.

garnas etik men bedöms nödvändig för det

Detta beror delvis lagstiftningen utgör minsta nämnare mellan olika

att en gemensamma

och regioners etik. För inte misskreditera lagstiftningen kan man inte göra

gruppers att

handlingar brottsliga, även om de för vissa grupper är i högsta grad Oetiska, om det inte finns

consensus om kriminalisering.

Det behövs Den viktiga poängen tycker jag vi delvis har förlorat idag. Det handlar inte om att

att

många etiker komplettera lagstiftningen med en etik. Det handlar om att lagstiftningen kompletteras av

många etiker.

Konsekvensen detta är också att kan inte acceptera en viss nationell etik. Ett land ska av

inte kunna kräva andra länders medborgare ska underordna sig deras moral. Vi kan heller

att

inte community-etik, d att med speciella värderingar religiösa or-

acceptera en v s en grupp -

ganisationer, politiska partier, eller olika government organizations, verkar för olika

non som

speciella ändamål ska gällande.

- vara

Tillåt olika etis- Vi måste skapa där vi tillåter olika etiska värderingar, även naturligtvis för-

ett system om

ka värderingar hoppningsvis kan hitta vissa basvärderingar. Men ofta är de

gemensamma gemensamma

basvärderingarna redan upphöjda till lag. De problem uppstår är just i konflikten mel-

som

lan olika värderingar.

Då spelar det också roll: Vem ska utföra dessa regleringar vad är god etik Det

en stor av som är tre nivåer:

Staten, lagstiftaren. Där måste den minsta gemensamma nämnaren vara sådan så att en

mycket stor del befolkningen upplever att detta är gemensamma värderingar.

av

2. Industrins självreglering. Tyvärr får ibland industrins självreglering ersätta statlig reg-

en

lering, där rent privaträttslig grund sätter regler för andra än industrin själ-

man upp

En självreglering, enligt min uppfattning, handlar industrins regler om sitt eget

va. om

beteende, inte reglera andras beteenden. Snarare än att begränsa vad användarna

om att

kan göra, handlar det industrin åtar sig förse användarna med kunskap och

om att att

teknik användarna själva kan fatta sina beslut etisk grundval.

som gör att

Användarna,

dels de användare har möjlighet själva ställning till vad deras etik ska

0 som att ta vara

dels de användare för vilka det finns någon sorts förmyndarskap, ofta föräldrars för-

myndarskap över barn.

lT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet n

Teknikhjälp Förutsättningen för användarna själva ska kunna sitt är tekniska hjälpmedel för

att ta ansvar

filtrering PICS exempel. Mer generellt talar content language, där PICS

för filtrering är ett man om meta -

tjugotal olika standarder håller utvecklas, för beskriva innehållet

är en av ett som att att Nätet.

Det är viktigt innehållet beskrivs ett objektivt sätt för att inte vara underlag för censu-

att

rering. Det är alltså inte så innehållet i metacøntent-databas, som beskriver en sajt, i sig

att en

själv är etisk värdering innehållet i sajten. Istället detta möjlighet för olika commu-

en av ger

nity interest-grupper, nationer eller vad det må; den har anledning att reglera eller

vara som

värdera någonting, de detta får verktyg för att göra sina white lists sådant som

att genom ett

är acceptabelt och black lista sådant som är helt oacceptabelt.

Det betyder jag, förälder och medlem i mormonkyrkan, kan prenumerera just

att som t ex

mormonkyrkans värdering innehållet Nätet och förse mina barn med detta. Det är en

av

omöjlighet för mig detta. Jag har inte tid och Men att ansluta

ensam att göra resurser. genom

till värderingar jag delar, kan jag alltså filter hjälper och stöder mig en grupp, vars ett som

mig. Det är fortfarande frågan aktiv handling, både att välja vilka värderingar som jag

om en

ansluter mig till och faktiskt nyttja denna filtermekanismen, om jag nu väljer att göra

att detta.

Industrins roll i detta sammanhang är hjälpa till med förse användaren med dessa

att att

möjligheter inte att göra valet åt användaren.

-

Stor oförmåga Det gäller också göra avvägning mellan etik och andra viktiga värden.

att en hos politikerna

För närvarande jag oförmåga hos politikerna överblicka konsekvenserna

ser en stor att av

sektoriella åtgärder, riskerar hota grundläggande västerländska demokratiska värde-

som att

ringar tryckfrihet, yttrandefrihet, församlingsfrihet och integritet.

som

Om detta beror att inte förstår konsekvenserna av sina åtgärder eller att man inte

man

längre har några demokratiska värderingar kan jag låta vara osagt.

Lösningen är Lösningen, detta jag framför mig, är att vi måste ha en lagstiftning av vissa saker.

som ser lagstiftning

Den lagstiftningen handlar roller med olika och olika befogenheter. Vad man får

om ansvar

vad och märkning innehållet, alltså objek-

göra är kopplat till vilket ansvar man tar en av en

tiv märkning gör det går identifiera vad det handlar för något.

som att att om

måste finnas ansvarig utgivare hos cøntentprøviders och media distributørzr. Icke

Det en

kommersiella aktörer ska ha rätt till relativ anonymitet, d anonymiteten ska upphävas om

v s

de har begått brott under anonymitetens skydd. Men till dess ska de kunna anonyma.

vara

Facilitating alltså den stödjande distributionskedjan ska varken ha

serøiceproviders, rätt eller skyldighet att inspektera innehållet.

Teknik måste implementeras möjliggör för användaren att välja sin och sina barns

som egen

i PICS Platform for Internet Content Selection.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Stora risker Det är stor risk att de närmaste fem åren innebär att huvuddelen de närmaste 100 en av

under fem år årens lagstiftning detta området skapas. Därför att det finns tröghet i processen

en som

gör lagstiftning går väldigt mycket snabbare att införa, än att ändra befintlig lagstift-

att ny

ning. Om lagarna politiker inte förstår konsekvenserna, kan vi tyvärr ganska

tas av som

problematiska situationer.

Svenska Jag är med i EU-kommissionens War/amg Partier Internet som handlar just om be-

rege- en av on

ringen passiv skydd om minderåriga.

Det är anmärkningsvärt hur den svenska regeringen i hög grad är passiv i dessa frågor.

att se

Förutom Grekland är svenska regeringen de inte deltar aktivt och systematiskt i

en av som

detta. Svenska lagar har tagits de senaste åren sticker ut internationellt ovanligt då-

som som

liga.

Exempel: barnpornografilagstiftningen. Om man av elfektivitetsskäl använder programvaror

grab-a-site kan snabbt ladda hel sajt från Nätet och det finns barnporno-

av typ ner en om

grafi den sajten kan ha barnpornografi sin dator utan att vet det. Men

man man om detta är innehav och är kriminaliserat.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Krister Thelin, moderat debattör:

nätetikombudsman"

"Lösningen är inte vare sig ny lagstiftning eller

Ämnet till etiskt ställningstagande i sig. Hur ska etiskt förhålla ödmjukhet in- inbjuder onekligen ett man

till etikdebatt Nätet jag det etiskt försvarbart är inta för uppgiften sig en om tror att som är mest att en oerhörd ödmjukhet inför detta ämne, inte bara Nätets ofattbara storlek och komplexi-

p g a

i också för hela etikbegreppets komplexitet. Min uppfattning kan sammanfattas i

tet sig utan

tre teser:

Fråganvlämpar sig inte för lagstiftning.

Nätet kräver rättslig kreativitet.

Medborgarna och användarna ska ha frihet att själva sätta gränser.

I denna krets är det inte svårt för nå fram till något slags consensus, ett slags kärna i

oss att

förhållningssätt. Dock undrar jag behöver god etik, ingår i rubriken dagens

om som

hearing. För mig är etik alltid god, oavsett om använder den grekiska beteckningen eller

den latinska moralen. Men tala god moral Nätet skulle leda tankarna i banor

att om avsikten. som inte var

Hade fört denna diskussion i vidare krets, inkluderat inte bara våra nordiska vän- Vår kulturella vi en t ex

homogenitet också våra andra vänner från EU nedanför strömmingsbältet, d v s oliv- och vit-

ner utan -

lökstrakterna hade fått betydligt oenig och spretig diskussion i del kärnfrågor.

en mer en -

Tar vi sedan till USA, hittar naturligtvis helt andra utgångspunkter och försprånget över hållningssätt till såväl Nätet etiken för inte nämna också Asien och andra delar av

som - att världen.

Homogenitet Vårt land litet och därmed lätthanterligt. Vi är väldisciplinerade och välorganiserade. Ser

är -

eller vad uppfattar problem samlas vi. Då har vi hear-ingar,

styrka/svaghet vi ett problem som vi är ett un-

gefär det slag vi medverkar i Vi formulerar frågor. Vi försöker samlas kring i vart

av som nu.

fall tentativa Så småningom kommer resultatet in i den politiska Efter ett tag

svar. processen.

har det formaliserats och så i bästa fall har vi fått en lagstiftning.

och Till skillnad från mycket andra mänskliga företeelser så lämpar sig inte sig etik eller Nä-

"Rättvisa vare

trefnad" för den typiska klassiska svenska och rättspositivistiska ansatsen. Frågorna är

tet consensus-

för många och för det är min första tes. Jag vill förstås gratulera arrangörerna till att

stora -

hearingen hålls, för vi blir alla klokare lyssna varandra.

av att

associerar till gammal svensk i sessionssalen i Karlshamns Dagens ämne en sentens stora tingsrätt. Där hänger tavla från 1790-talet med en något beslöjad och rundhyllt Fru Jus-

en

titia. Hon håller den sedvanliga vågskålen i handen och över tavlan står sentensen med

ena de två orden: Rättvisa och trefnad.

Det kombination skulle vilja anbefalla när det gäller Nätet. Då kan man

är en som man

nämligen i rättvisebegreppet inte bara in fördelningsaspekter, del är inne på, näm-

som en

ligen frågan alla olika skäl ännu inte har fått del i det som

om resurssvaga personer som av

hushållsvara. Vi kan också begreppet rättvisa komma in

för många av oss är en genom

den svåra mellan juridik och etik i slags teknisk mening, medan

gränsdragningen ett trevna-

den naturligtvis får förbehållas reglerna för hur vi ska umgås, där också Internet-teknikerna

har hjälpt mycket.

oss

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Etiken Skriv in "netiquette sökmotor, Yahoo, och det blir 32 träffar. De flesta dem går

som en t ex av

umgängesform tillbaka till Usenets lista över vad bör göra för ha trevligt sätt på Nätet. An-

man att anses ett visningar till olika eller Webmasters eller busar till ges om att reagera servermasters rapportera

abuse-sajter, där hövligt sätt kan fästa uppmärksamheten att det finns personer

man ett

inte trevliga. Alla dessa netikettreglerna går emellertid att avstår från

som är ut man noga

sig eller reglera innehållet.

att ge

Det är formen för umgänget, precis ordföranden för denna hearing ser till, nämligen att

som vi sköter och inte skriker i varandra. Vi väntar snällt att ordet, även om oss munnen sitter vad

vi och retar upp oss någon säger.

Den ordningshållande är ofrånkomlig. Den lämpar sig inte heller alls för någon

typen av

form positiv lagstiftningsåtgärd, varken från svenska lagstiftare eller andra. Den etiken

av jag teknikerna och alla andra användare kommer utveckla och har utvecklat anser att att - -

på sätt jag uppfyller alla våra krav.

ett som tror

När det rättvisan kan cirkelresonemang åskådliggöra skillnaderna mellan etik och Gränsen mellan gäller ett juridik och etik juridik. Det gäller särskilt den speciella del juridiken hänför sig till tryckfrihets- och

av som

yttrandefrihetslagstifitningen.

Den innersta cirkeln, kärnan, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsför-

utgörs av

ordningen, vilka i sig innehåller saklig avgränsning för vad är straffbart och inte mot

som

bakgrund huvudregel yttrande- och pressfrihet, använder

av en om oavsett om man

tryckt skrift eller etermedia för att föra ut ett budskap. Denna kärna, den fyllda cirkeln,

är mycket teknisk och bärs begrepp som ensamansvar, ansvarig utgivare, censur-

upp av

förbud, meddelarskydd och krav dubbel kriminalisering samt särskild process ge-

jury, f ö det enda tillfället vi har sådan i vårt land. nom

2. Nästa cirkel utgörs den övriga juridiken, den är straffrättslig eller civil-

av oavsett om

rättslig, d bestämmelser avtal, upphovsrätt eller integritetsskydd. Den cirkeln är

v s om

naturligtvis vidare än den fyllda inre cirkeln.

Ytterst finns i sin tredje större cirkel i brist bättre kan kalla den etiska

tur en -

cirkeln: och bjudande, inte sanktionerad utanför de sociala kon-

Den är normativ men ventionernas värld.

Problemet är de cirklarna flyter ihop. Två personer kan möjligen enas om var gränserna

tre

bör gå. Är det två jurister det tveksamt de kan gränserna, eftersom det ligger i

är om enas om

olika ståndpunkter beroende det han företräder i

juristens yrke att kunna inta vem är som givet ögonblick eller vilken funktion han har.

ett

Gränserna flyter alltså redan i nationell kontext mellan olika regelområden, oavsett om de är

eller etiska. Överför vi detta andra länder och deras eller mindre koncentriska

rättsliga mer

cirklar har naturligtvis höjt komplexitetsgraden och risken för dissonans ytterligare.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Nej till NEO Det är etiskt försvarbart i rättslig kontext amerikanskt perspektiv, är det kanske

som en ur ett

inte i franskt eller tyskt perspektiv. Det är där mellan, under eller över de olika cirklarna

ett

Nätet befinner sig. Då är frågan hur ska hantera detta, är jurister, enskilda

oavsett om

medborgare eller lagstiftare. Min utgångspunkt är ödmjukheten att inse att vi inte kan lag-

stifta allting. Framför allt kan vi inte oavsett ökar fliten i Bryssel, att vi ska

om tro, om

kunna alla våra inhemska föreställningar vad är rätt och fel.

exportera om som

Vi har lyckats med begreppet ombudsman till den engelsktalande världen. Vi

att exportera

gjorde denna värld otjänst också skulle inrätta NEO Nätetikombudsman

en om en - en -

och torgföra denne ytterligare svensk uppfinning. jag vill alltså hänföra frågan, om

som en

hur vi ska åstadkomma god etik eller bättre juridik Nätet, till det i brist bättre

som

kan kallas självreglering, d till dialogen och kommunikationen mellan alla de människor

v s

uppträder Nätet, de talar svenska, engelska eller kinesiska.

som oavsett om

Det innebär inte stillatigande ska finna sig i vad helst. Anser jag att jag har bli-

att man som

vit kränkt och det inte är tillräckligt skicka mail till någon abuse-sajt för att påtala

att att ett

detta, får jag överväga jag ska vidta rättslig åtgärd. Hur gör jag detta och var För den

om en

bedömningen behövs rimligtvis juriststöd. Även vi har ambitionen att hjälpa våra med-

om

borgare klara detta sådan inblandning, tror jag inte att kan förfina vår lagstiftning

att utan

i sådan grad. Rättsliga sanktioner i transnationell värld cyberrymden kräver rätts-

en en som

ligt bistånd och rättsligt skapande.

Det finns alltså stor frihet här för den enskilde eller grupper av enskilda eller organisatio-

en

En sådan aktivitet kan ske, oberoende i övrigt låter marknadskrafterna spela.

ner. av att

Det finns goda exempel hur konsumentgrupper skulle kunna, att vänta att kon-

utan

sumentombudsmannen, Konsumentverket eller politikerna ska själva initiativ till

reagera, ta

till vad felaktigt. Även i Sverige kan nagla fast någon operatör

att rätta man anser vara man

eller har gått över gränsen från det etiskt acceptabla till det juridiskt

annan som man menar

oacceptabla.

Inte bara brott Framför allt vill jag till inte allting i brottslig och därför anmäla till

uppmana att se termer

polis och åklagare. Dessa myndigheter har redan med uppgifter, utan att de ska

arma nog

behöva ägna sina krafter åt det de i sorgligt många stycken fortfarande väldigt lite för-

som står.

Att den civilrättsliga försöka skadestånd känner sig kränkt är betydligt

vägen att om man

bättre än jaga via polisanmälan, finner att etiken har övergått i juridiken.

att om man

Deprimerande Deprimerande är de flesta faktiskt är den nuvarande datalagstiftningen

att av oss ense om att

lagstiftning skär sig så illa Nätet och dess tekniska utvecklingen, datalagen inte alls kan eller bör

mot att

tillämpas. Tydligare kan förmåga till positivrättslig reglering underkännas. La-

inte vår egen

har blivit vad jurister kallar obsolet, d föråldrad eller överspelad. Den kan rankas

gen v s

med byggningabalken, där reglerna om huru svin må i ollonskog släppas ... fortfa-

rester av

rande formellt är i kraft men inte tillämpas längre.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Frihet också Den persondatalagen, som med tanke på sin utformning inte kommer att lösa alla pro-

- nya

rätt och plikt blem när den träder i kraft och ersätter datalagen, åtminstone utrymme för vettigare

ger

tolkningar. Lagstiftaren har redan aviserat att också den lagen snart kommer att ersättas

nya

är präglad efter utgångspunkt att øcpøst missbruk än att

av en annan, en som mer reagera

lägga fast handlingsnormering, är persondatalagens utgångspunkt.

ex anta en som

Det är föråldrad utgångspunkt och en god illustration till den eftersläpning som lagstift-

en har. Den svenska modellen och den svenska rättskulturen kommer alltid i under-

ningen ett läge. Jag vill aktivistiskt mönster, där enskilda och organisationer, oavsett om

se mer av ett

i avtal eller inte, till flytta fram positionerna med hjälp den rättsska-

man är parter ser att av

pande och kreativa verksamhet domstolarna faktiskt kan utöva också i vårt land.

som

Bakom avsaknaden positiv reglering tekniskt område finns inte tomhet. Det

av en ett nytt

finns alltid någon form rättslig botten, domstol kan stå när den har att avgöra

av som en

saken. Skillnaden mellan domstol och exempelvis den politiska sfären, är att domstolen

en

måste träffa avgörande. En domare kan inte politiker besluta att vänta och se.

ett som en

En kombination rättsaktivistiskt uppträdande medborgarna, förenat med för-

av ett av en

bättrad upplysning och information i skolans värld, kan skapa annorlunda och bättre

a ett

rättsklimat idag. Jag håller alltså helt med dem för att låta lagstiftaren klåfing-

än som varnar

rigt in detta område.

Frihet för medborgarna och användarna, också rätt och plikt för dem att reagera och

men

kräva sin således min rekommendation för etiskt förhållningssätt Nätet i fram-

rätt, är ett tiden.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Olle Wästberg, liberal publicist:

"En kommunikationsformens etik kommer att vara svår att etablera"

Nya situationer, De svenska etikettböckerna började komma 1910-talet. j L Saxons Umgängeskonst

regler levnadskonst från 1911 är den välkända. Böcker med titlar Levnadsvett och etinya mest som

kett såldes i stora upplagor 1920-talet. De spelade en betydande roll. De svenska etikettsböckema skilde sig från sina nordeuropeiska motsvarigheter. Maciej Zaremba har i en visat medan de tyska och polska etikettsböckerna syftade till människor skulle

uppsats att att

veta sin plats, ville de svenska hjälpa människor att klara sig i nya sammanhang

Den typiska svenska etikettsboken riktade sig till den ambitiöse Hermods-studeranden,

unge

han skulle bli ingenjör och kanske bjudas till chefen middag. Etiketten skulle stimu-

som

lera ståndscirkulationen. Detta skedde i tid då bondesamhället började vika och tiotusen-

en

tals människor fick jobb inte existerat några årtionden tidigare och inte kunde förklara

som

för sina föräldrar vad de gjorde och någon kunde betala för sådant.

att

Det är i sådana situationer behöver umgängesregler. Netikett och självreglering inom

nya

IT kan spela roll och skapa gör att långt flera kan känna sig hemma i den

en ramar som nya världen.

Fördel med Nu finns det i själva verket många olika former etik och regelsystem inom Internet. Ta

an- av

svarig utgivare Nerikes Allehanda har ganska avancerad nättidning. Dels finns den egna tidningen,

som en

dels lägger löpande och nyheter, allteftersom de kommer in. För nättid-

man ut reportage

ningen arbetar den ansvarige utgivaren exakt för papperstidningen.

samma sätt som

Ungefär sätt fungerar det på den mest framgångsrika svenska nättidningen, Af-

samma

tonbladet. När frågor är tveksamma kommer konsulteras den ansvarige utgivaren.

som upp,

På sker det gäller papperstidningen. För Aftonbladet och Nerikes Alle-

samma sätt som när

handa innebär inte Internet behov av en ny etik eller ett nytt regelsystem. De tillämpar de

etiska reglerna för radio och TV också här. Så är det naturligtvis också när Sveriges

press,

Television och Sveriges Radio lägger sina redan sända produktioner Nätet.

ut

Jag förespråkar ingalunda ansvarig-utgivare-ñmktion på Nätet. Men jag vill peka en

en

fördel med sådan: Den är personlig. En enda har ansvaret. I Storbritannien

stor en person

har tidningsföretaget Bryter lagen tvingas tidningen till stora skadestånd,

ansvaret. man mot

den enskilde individen hängs inte Det gör det lättare för dem bestämmer att

men ut. som

hänga sig jobbetiken när de kommer hem och ta sig en familjeetik.

av

Nätet kön Vi håller med publicistik i olika former låter dock ibland våra tankar missledas av

som som

vid korvkiosk den lilla del Nätet används till ganska konventionell publicering.

av som

När jag inför denna hearing deltog i diskussionsgrupp Nätet uttryckte jag mig bekym-

en

nazisterna fått fri från det tryckfrihetsrättsliga ansvaret. Jag fick ett

rat om att en ny arena, tänkvärt Faktum chefredaktörer också saknas i tunnelbanan eller vid korvkiosken svar: är att

fredagskvällen, eller nazipropagandan brukar spridas papper.

var nu

Kanske ska Nätet jämföras med kön till korvkiosken än med tryckpressen.

snarare

5 Maciej Bielawski: "Folkhemmets etikett och moral, eller den etiska grunden för trevnaden", Stockholms Universitet, Idéhistoria. skriftserie 18, 1988.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Olika principer Nu diskuterar vi ofta om vad Nätet egentligen är för något. Vi tittar ner i ormgropen där det och olika etik slingrar omkring eller mindre inbjudande eller skräckinjagande varelser och försöker

mer ge dem innan de äter varandra eller försvinner. namn upp

Den väsentligaste slutsatsen det finns olika principer och olika etik beroende vad

är att

förmedlas, förmedlar det och inom vilken kulturkrets det sker. Någon kom-

som vem som munikationsformens etik kommer svår att etablera. att vara

Tre nivåer för När vi försöker tala etik och värderingar inom Internet handlar det tre nivåer:

om om etikdiskussion .

Det internationella värdesystemet är något inte specifikt har med IT att göra, men

som

är centralt för försöka precisera övergripande värderingar, giltiga i alla länder och

som att

kulturer. Det främsta exemplet år FNs deklaration de mänskliga rättigheterna. Andra

om

exempel är FNs barnkonvention eller FNs standardregler vad gäller människor med

funktionshinder. De visar det går principer faktiskt alla omfattar och

att att enas om som

där det går att peka att de inte följs.

Skolan och uppfostran kan värderingar och kunskap och sund misstänksamhet ge - en

mot manipulation. Nordland och Radio Islam finns Nätet -liksom 100-tals andra rasistiska och antisemitiska sajter. De är svåra att komma åt rent juridiskt. Då är det viktigaste att människor genom kunskap blir vaccinerade mot de nazistiska budskapen.

jag hade nyligen en bisarr upplevelse när jag såg hela den videofilm som togs när nazis-

ten Dan Berner fick tala Karolina Mattis seminarium vid Umeå universitet. Berner

vräkte sig grumlig nazism och antisemitism. Han förnekade att Förintelsen ägt

ur rum.

Studenterna lyssnade kom någon gång med invändningar, men klarade sig

som vaga

inget vidare, tills Berner började smäda homosexuella och förtala jonas Gardell. Först då fick han mothugg, studenterna kunde argumenten och Berner gjorde slät figur.

en

Slutsatsen är att argumenten kring Förintelsen hade de inte lärt sig. De hade inte de intellektuella redskapen för bemöta nazistpropagandan. Men homosexuella hade de

att träffat. De hade mött fördomarna och diskuterat med andra. Alltså klarade de diskussio-

Skolan och föräldrarna hade svikit när det gäller Förintelsen.

nen.

I mitten 1950-talet korn dåvarande Skolöverstyrelsen ut med en särskild läroplan i

av

Propagandakritik Det var under kalla kriget och med den nazistiska propagandan i

minne. Avsikten att eleverna skulle lära sig att analysera och känna igen propagan-

var

da, de skulle bli kritiska och skeptiska. På sätt borde idag låta skolan ta

samma man upp

manipulation och gmøflng, d när använder sig någon avsändaridentitet

v s man av annan

i syfte att skada.

Avgörande är till sist individens etiska medvetenhet. När nationalstaten vittrar

egen ner

och den sociala kontrollen försvinner blir den etiken, det egna samvetet allt viktiga-

egna

Vi kommer alltid komma i kontakt med saker ogillar Nätet och andra

re. att ställen då är det vår sak att reagera och - egen agera.

När Ikea beskylldes för deras leverantörer utnyttjade barnarbetare reagerade konsu-

att

menterna. Det blev till ett hårt tryck IKEA som i sin tur agerade. Det är just som konsumenter, läsare, väljare vi kan reagera och agera.

som

s "Propagandakritik och samhällssolidariteti skolundervisningen, Kungliga Skolöverstyrelsen 1957.

lll

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

bra försöker regler pränt och uppslutning för dem.

Användaretik är Det är att sätta det avgörande

leva sitt liv, där det avgörande till sist blir vilka värderingar och

Men Nätet kommer att eget

etik de har använder sig Nätet. Dessa diskussioner är därför viktiga. Det är

vilken som av

vägen, inte målet, som är viktig.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Fria inlägg: "Hur kan vi utveckla en god etik på Nätet"

Inledning Detta avsnitt fortsatt strategisk diskussion bland samtliga närvarande.

är en

Olika typer av David Pbilipsøn, Klia InfåMedia: Flera talar behovet etiska råd, t liknande det etis-

om av ex

etiska råd ka rådet för betalsamtal. Det är viktigt dock distinktion mellan två saker.

göra en

En sak är de etiska råd som finns område. Då handlar det att någon uttalar pressens om

sig någonting har varit oetiskt eller inte sorts moralisk förkastelsedom över nå-

om som - en

Det innebär inte att för den sakens skull upphäver ansvarig-utgivare-skapet för den

got. man

tidning har gjort övertrampet.

som

När det gäller etiska rådet för betalsamtal är det tyvärr utformat reglerande åtgärd där

som en

man alltså stänger av någon. Anledningen till detta är att man ville komma åt vissa typer

av

pornograñska tjänster. De som har betalsamtalstjänster vill utnyttja Telias faktum för att betalt för dessa tjänsterna. Det alltså inte frikopplat från Telias abonnemang. Därför

var upp-

stod ett behov en regleringsform, även den privaträttslig.

av om var

Idealiskt sett och på Nätet kan alla tjänsteleverantörer stå för sin sak och behöver inte

egen

snylta någon annans namn för att betalt för sina tjänster. Då behöver man inte den typen av regleringsform. Ett etiskt råd som uttalar sin moraliska förkastelsedom är enligt min

uppfattning okej, men inte ett etiskt råd som stänger av abonnenter.

Ansvarig utgi- Krister Thelin, moderat debattör: Begreppet ansvarig utgivare nämns Hera gånger: I anslut-

vare är folsyn ning till mina tre cirklar tidigare finns det skäl att påminna bräckligheten i den innersta

om kärnans konstruktion i en ny tid.

Mycket snart måste i Sverige överge den konstruktion som både tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen bygger på, nämligen ett ensamansvar med en ansvarig utgivare.

Det har i någon mån stått modell för BBS-lagen, där det från första maj 1998 finns något

slags ansvarig utgivareansvar för vissa angivna operatörer. Det är en felsyn. Det leder till att

riskerar att bygga fast oss i ytterligare teknikberoende, när istället skulle vara mer betjänta att falla tillbaka generella principer.

av

När det gäller förekomsten allmänna har Wästberg rätt. De finns redan i rikt

av normer

mått, i alla fall i vår västerländska kulturkrets, när det gäller gränserna för yttrandefrihet,

människovärde och grundläggande rättigheter. Idag har vi den paradoxala ordningen att i Sverige, som berömmer oss av en gammal tradition yttrandefrihetsområdet genom tryckfrihetsförordningens rötter i frihetstiden 1760-talet, vissa områden faktiskt har sämre skydd för yttrandefriheten på Nätet än vad andra länder valt generell reglering

som en mera har.

Spänningarna detta område kommer att öka i takt med att mediernas gränser löses

upp

och de nuvarande strukturerna faller ihop. Vi betraktar och etermedier avgrän-

nu press som

sade begrepp, där några producerar och andra konsumerar. Denna avgränsning förlorar sin mening definitionsmässigt, när vi alla blir såväl konsumenter producenter samtidigt,

som

och allt bättre bild och ljudöveröverföring över Nätet gifter ihop radio och TV med PC.

-

Dessvärre kommer att vårt gamla fina flaggskepp, kan säga att tryckfrihetsför-

om man nu

ordningen är det, lagtekniskt inte kommer att klara sig framgent. tidigare vi inser det,

desto bättre är det för alla. Varje gång jag hör ansvarig utgivare, näst intill osäkrar jag min

revolver.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Erwin Biscbøfberger; jemitpater: Någon säger i denna diskussion att god etik och moral har

Inte immuna

överallt det naturligtvis inte alls. Det har funnits många ställen, många

mot etikvirus funnits stämmer -

länder i har varit raka till goda insikepoker, många mänsklighetens historia som motsatsen

ter och bra insatser.

immuna Det flera gånger är ett samhälle som nästan är im-

Vem säger att är sägs att

etiska virus. Vi får ändå komma ihåg Sverige det land som längre än något

munt mot att var

land i den västliga industrivärlden hade tvångssteriliseringslag ända till 1975. Det

annat en

talar för vi ska försiktiga. Vi kan bli föremål för sådana etiska virus, så att t 0

om oss att vara

kan kollapsa. Vi får alltså

m vårt moraliska immunsystem se upp.

andra: Vem ansvarig för hållbar etik och bärande moral

För det är egentligen ytterst en en låter från vissa det lagstiftaren ska bestämma över etiken.

Det som att är som

katastrofalt. Etiken har sin dignitet och måste stå sina fötter.

Det skulle vara egen egna

utifrån kritiskt etiskt medvetande belysa lagstiftningen. Den är inte den

Snarare ska man ett

för det Det helt vansinnig uppfattning. Etiken måste

yttersta legitimiteten som är rätt. är en

stå sina fötter. egna

Var finns etikens legitimitet Det är den yttersta frågan.

det dialogen, den gamla sokratiska dialogen, där möts eti- I dagens läge måste vara man och där sina modeller är beredd bli ifrågasatt. Det kens dialogtorg man presenterar men att etiska i den och riktiga etiken, alltså rätt insikt,

är den pågående processen sig som ger rätta och moralen, rätt insats, dess legitimitet.

etik och ekonomi, Handelshögskolan: Självreglering är viktigt Siälvroglering 772mm Ending, Centrum får ett

forma etiken hos individen. Men samtidigt räcker inte det.

räcker inte sätt att

Helt självreglerande är inte speciellt etiska alla gånger. Självreglering är i någon me-

system

odemokratisk, d den maktförhållanden inte är jämnt förde-

ning ofta v s genomsyras av som

social och Vi kan inte

lade. Det kanske genomsyras av könsperspektiv, status, pengar annat.

bara låtsas det inte är så. som om

form åtminstone ska bygga demokratiskt där dis-

Lagstiftning i sin goda ett system

- -

mindre styrd och makt. Nu jag inte det är så, kussionen, eller dialogen, är av pengar tror att

det åtminstone tanken och dessutom är lagen eller kan vara i positiv mening kon-

men är

Ett exempel juristernas återhållande kraft under nazitysklands regim byråkratin,

servativ. är -

den stela och tröga, kunde hålla emot ganska länge.

framhålls också etik lönsamt. Det kan så ibland. Men det är farligt att tro

Det att är vara

människor saknar betalningsförmåga fast de har be-

det är så. Det finns mängder av som

att

Alla ekonomiska bryr sig bara betalningsförmågan och inte viljan. talningsvilja. systern om Det får inte glömma bort.

man

finns det marknadsekonomiska inte förmår hantera.

Det mängder av problem som systemet

såtillvida marknaden, d många kunder,

T ex hela miljöproblematiken. Det är rätt att v s

ställa krav både mänskliga rättigheter, miljöanpassning och annat. Men riktigt så börjar

lätt det inte bara kan fortsätta vanligt och inte behöver ändra oss.

är att som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998:God etik på Nätet

Etikarbete lön- Ewa Ljunge, Posten: Att företagare arbeta med etiska frågor och att satsa resurser på etik-

som

samt i affärer dialoger kan lönsamt i affärsmässiga sammanhang. Sedan är det självklart så att betal-

vara

ningsvilja och betalningsförmåga påverkar i affärer. Men att som företagare eller aktör

oss

satsa resurser etikfrågor är väsentligt.

Filter ingen Lars-Erik Mlssøn, Högskolan Kristianstad: Det finns viss tro filter upprätthållare av

ger en som

åsiktsvariation eller för någon form moral Nätet. jag är själv motståndare till filter och vill re-

garant av

dogöra varför.

När det gäller existerande filter, NetNanny, CyberSitter, m är det främsta problemet

som

vad dessa egentligen uttryck för. Genom använda sådana filter säger det är full-

ger att att

ständigt okej ha porrsajt eller nazistisk sajt ute Nätet. Anta att sajten har gått

att en en

med märkning så vid någon slags gräns, ungdom slipper del den och

en att, en att ta av

därmed inte riskerar bli moraliskt korrumperad innehållet. Men det säger är att den

att av

är omoralisk, är ungdomen i sin naturliga nyfikenhet försöker ta reda någon-

som som

ting, den nakna kvinnan eller läsa nazisterna. Vi förflyttar det moraliska perspekti-

t ex se om till användaren. vet

Den andra delen problematiken med filterprogrammen är att, när använder dem ute

av man

i skolans värld, skolan får dels en oerhört falsk trygghet och dels ett felaktigt perspektiv

hur hanterar situationen ungdom växa med god moral eller etik. Inget

man att att upp en

de ñlterprogram jag har studerat Nätet, hand än cirka 100 000 sajter,

av som tar om mer alltså en bråkdel.

Om ändå installerar filterprogram skola och i normal situation gör sök-

man ett en en en

kommer hitta mängder information inom kategorin inte vill ning, så man att av som man att ska del Med tanke den hastighet antalet sidor Nätet växer,

ungarna ta av. en som

kommer filterprogrammen alltid släpa efter. Det är alltså inte möjligt att spärra någon

att

information för ungdomen i skolan, hur bra teknik än utvecklar.

man

Även det det, det önskvärt Vill jag lärare mina elever ska växa om vore är som att upp som

sådana doktorandstuderande Wästberg hänvisar till, faktiskt inte har mött proble-

som som

tillräckligt många gånger i goda handledares sällskap och därmed fått ett perspektiv

men

problemen För kunna förstå vad är dåligt, så måste jag något sätt ha träffat

att som

detta Det bästa stället, skolväsendet fungerar, i lärares och eventuellt förälddåliga. om nu är sällskap och möjlighet diskutera och perspektiv.

rars en att

En sida hur det fungerar vid aktiv kontroll i nätgrupper och listor. Där finns en viss

annan är

självreglering bygger den moral är förhärskande oftast den amerikanska

typ av som som -

moralen den enkla anledningen det är fler uppkopplingar där.

av att

Går sålunda in i skolprojekt nätet, är chansen det är mängder ameri-

man ett stor att av

kanska elever deltar. Det innebär så småningom tvingas sig till den

som att man att anpassa

amerikanska moralen och lämna enligt någon slags princip, att man inrättar sig efter den

lägsta nivån vad tolererar i gruppen.

man

Det leder till grupperingar tillåter väldigt liten åsiktsvariation. Det är skadligt för skol-

som

ungdom, behöver möta åsiktsvariationen för kunna bilda sig stabil värdegrund.

som att en

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Filter visst David Pbilipsøn, Elin InföMedia: Exemplen med NetNanny och andra filter finns ute

ger som

spelrum idag är inte riktigt relevanta för det jag beskriver. Dessa filter försöker göra värderingen

som

egentligen ha deklarerat sammanhållet värdesystem. Det är bättre att folk anslu-

utan att ett

sig till kyrka eller motsvarande värdesystem.

ter en

Det andra filter naturligtvis aldrig närvaro. Finns förälder eller

är att ersätter en vuxens en

lärare det bättre än filter: Men samtidigt måste vi verkligheten i ögonen. Folk

nära är ett se

lämnar barnen med TVn påslagen. Folk lämnar barnen med Internet-datom påslagen, utan

det finns någon förälder eller Det är för de situationerna som filterprogramvara

att vuxen

är framtagen.

Det också viktigt detta aldrig kommer innebära allting Nätet är klassat.

är att se att att att

White lim och black him, från vilken värderare som helst, kommer alltid att vara begränsade i förhållande till Nätet. Det spelrum för föräldern släppa barnet hand. All-

ger ett att egen

ligger utanför det spelrummet kan alltså inte göras tillgängligt än för-

ting som annat genom

älderns medverkan.

Problemet med de olika etikerna måste mötas även i klassrummet, eftersom det är mång-

kulturellt. Vad som händer genom Nätet är att plötsligt accentueras frågeställningar som naturligtvis finns där Nätet. Vissa föräldrar vill antagligen inte deras barn ska

även utan att komma i kontakt med viss information. Tillåter vi det eller inte Det måste till att typ av

börja med reda Vem ha rätt barnet, staten eller föräldrarna Den frågan accentu-

ut. att styra eras av Nätet.

När det åsiktsvariation slutligen, det klart det risk. Community of

gäller liten är att är en

interest-grupperna finns Nätet varierar naturligtvis i storlek. De kan väldigt

som vara små. Men vi kan inte bestämma storleken. Hur liten får innan betraktar den en grupp vara sekt som

Är måttet sekt litenheten delar värderingarna eller är det in-

att vara en gruppen som

nehållet i värderingarna Vem ska bestämma detta

Det viktiga och måste sitt val. Sedan måste konfrontera det valet

är att var en göra eget man med andras val.

Valdés, målar idag väldigt trist bild etik, något ligger fastfruset

Vuxensynen Ana ñrfâttare: Vi en som

är fastfrusen Var finns den positiva delen etiken Var finns den aggressiva delen Var finns någonstans. av

etikens lyhördhet, att kunna sig till den nya tidens frågor

anpassa

Hur trovärdiga är vi när vi visar ungdomar våra regler och filtreringar, när egentligen

pass

visar hur mycket dubbelmoral finns i vår gamla hederliga kristna, judiska och grekiska

som

kultur Väldigt mycket hänt detta sekel, andra världskriget, bosnienkriget,

som t ex

judeutrotning och zigenarförföljelse, visar i hög grad vi har urholkat mycket etiken.

att av

Ska inte frågan tillbaka till oss Det är vi står för etik ofta känns förle-

vuxna som en som

ofta aktörer och Nätet, skeptiska vår moral

gad. Ungdomarna, som är personer är mot

och vår etik. Det dem vi måste visa vi vågar ifrågasätta vår etik. Vi måste

är som att att egen

ha förmågan skapa etiken med ungdomarna medskapare. Annars kommer de

att på nytt som

alltid att uppleva som ett vuxensamhälle som förbjuder techno, rave, grañtti allt som de

oss -

.Pjalsétär

__________________________________________________________________ .-

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Erwin Bircbøfberger; jemitpater: Jag tacksam för vad Valdés säger. Etiken är ofta lite för

Mer offensivt är defensiv. Den kommer i andra hand. Först kommer tekniken. Sedan finns etisk reflektion etikarbete en innebär bromsar istället för att styra. som att man

I inledning skissade jag etiskt paradigm eller grundmodell för vår tid

dagens ett en genom

LIFE-modellen. Den har giltighet, sekulariserade tio guds bud till fyra grundbud

en en sorts

skydda befrämja Framtiden och efter Enhetlighet.

med att bejaka Livet, Integriteten, sträva

Etiken borde mänsklig lidelse. Vi borde alltså ha lidelse för påverkas av en sorts en större

människas människovärde och inte bara för aktörerna i första hand för varje - utan perso-

Därmed borde det inom IT egentligen råda etik teoretiskt och moralprak-

nerna. samma -

tiskt i vardagsrummet och Sergels torg. Jag är varm anhängare till detta. Man

- som

måste genomgående vara enhetlig.

kommer in Nätet borde vi redan ha grundhållning för möta denna

Innan en att nya

det inte lite så i dagens diskussion vi försöker utveckla etik med teknologi. Ar att att en ny anledning av Nätet

Det måste Vi borde redan strukturerade i våra etiska insikter när vara tvärtom. vara

dessa teknologier. Ett exempel där det inte så, när vi kärnkraft i bruk

möter nya var var tog -

detta inget politiskt uttalande så gjorde inga etiska analyser av de långsiktiga

är - man

denna teknologi i bruk. Nu står med facit och inte vad följdverkningarna av att ta nya vet

vi ska göra med avfallet.

Filosofen Hans Jonas i sin bok Ansvarets princip vi borde den dåliga prognosen

säger att ge

företräde framför den goda Vi måste aktsamma så att inte en ny teknologi

prognosen. vara

i bruk, sköljer har denna etiska beredskap emot denna

som tar över oss utan att att ta

nya teknologi.

vill den offensiva linjen. Det kan lättare inom mitt område, biotek- Jag själv vara eget etiska synpunkter och verkligen beaktas och mycket medvetet nologin, där mer mer rent av

kommer in i lagstiftningen. Det kan lite svårare när det gäller IT och de etiska principer

vara som ska styra den.

Jêlia grunden med Valdés. Problemet bara

Vi måste leva David Pbilipsøn, lnføMediaz Jag är i enig är att

detta med filter inte mycket därför vi verkligen vill ha det. Det är med filtren uppstår så att snarare ett

försöka förhindra d nationella etiska diskussioner leder till att vi sätt att en censur, v s att

faktiskt får situation där vi har mycket mer begränsning.

en

Det andra det inte bara är fråga för barn, utan det är också fråga om mig själv som

är att en

jag väljer införa sådana här filter. Det kan bero att jag inte vill utsätta mig

vuxen om att för innehåll och där skillnaden Internet är jag får detta innehållet och jag en viss typ av att

inte riktigt vad det är förrän jag faktiskt tar del det.

vet av

med media har förhand visst förtroende för

Jämfört vanliga masskommunikativa jag ett

har till detta inte någonting är främmande för min etik.

att någon sett att är som egen

Det vi måste leva med dessa filter. Sedan har de sina klara begränsningär viktigt att typer av och de kommer inte alls svaret allting.

ar att vara

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Konservativism Mister Thelin, moderat debattör: Med anledning pater Bischofbergers mycket kloka inlägg

av

teknikoptimism följt av Valdés fråga vill jag säga, att en viss konservatism i förhållningssättet gentemot framtiden hur mycket teknik kan finnas i den naturligtvis är oerhört tilltalande.

- oavsett som -

Samtidi får inte låta detta leda till total assivitet. Får erinra att cket det, man Jag om m Y av

för tld sedan betraktade miljöförstönngar totalt omöjliga att komma åt, har

som V1 en som

upptäckter det tekniska området skenproblem.

genom senare visat sig vara

Jag vill inte heller politisera. Men jag kunde inte låta bli göra detta, när kärnkraften

att nu

ändå har Är någorlunda teknikoptimistisk, kan inte undgå konstatera

nämnts. man man att

att vi gör oss själva och landet en oerhörd otjänst genom att hämma forskningen i Sverige

viktigt område. Jag förstås den fullständigt groteska och Oetiska lagen bru-

ett avser - - som

kar kallas tankeförbudslagen. Vi får enligt denna inte tänka frågor gör det möjlig

ens som

kanske hantera också avfallsproblemet kärnkraftens område eller undanröja de mycket

att små risker finns helt och hållet. som nu

En konservativ försiktighet i sin grundsyn jag går väl att förena med teknikopti-

anser en

mism, också kan leda till etisk godtagbara resultat. Gud bevare för förstelnade ekolo-

som oss

giskt reaktionära tankar.

TAfZirsutvec/eling: nyfiken Wästbergs slutsats angående nazistfö-

Tillgång till in- Ulf Silling Silling I Jag är

formation reläsningen i Umeå. Du säger att det bra att studenterna kunde bemöta debatten om

var

homosexuella, för att visste något det. Men det bra eller dåligt att inte

man om var man

visste något nazismen Borde studenterna ha tillgång till information eller inte

om

Spridarens Olle Wästberg, liberal public-titt: Det dåligt att studenterna inte visste tillräckligt om nazis-

var

etiska De hade inte De trodde naturligtvis inte Dan Berner när han

ansvar men. mött argumenten. sa

att förintelsen inte hade existerat och att koncentrationslägren bara var arbetslaget där några

dog tyfus. Men de kunde inte de hade inte tidigare mött

av argumentera emot - argumen-

Det låg inbäddat någonting självklart, att så är det. Men de kunde inte argu-

ten. som

mentera i sak. Det ger naturligtvis också ganska fåvitska nazister en framgång. Det var dåligt

de inte hade mött argumenten och att de inte klarade att argumentera emot. att

Jag har inte sagt att de inte ska ha tillgång till information. Det jag frågat tidigare idag är vilket etiskt den lägger länkar till 50 nazistsajter sin sajt. Men det

ansvar tar som upp egen

är klart de ska tillgång till information och mötas i debatter.

att

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Vaccinering johan Groth, Skolverket: Jag vill komplettera det Valdés säger vi bara har talar

som om att om

bättre än filter de defensiva, negativa aspekterna av etik. Vi håller oss också i en väldigt spektakulär bild getala rashets, pornografi, nazism. Ljunge är mycket inne att sådant ska bort.

nom att om Andra hävdar det ska filtreras. Det är dramatiska och saker ska hända. Det ska att stora som hållas rent Nätet.

Men sanningen är den särskilt i skolan att dessa stora frågor tar inte mesta tiden, utan

- -

det de vardagliga små etiska frågorna blir intressanta. Är transplantationer okej Det

är som

är etisk fråga är intressant, där alla tycker att det är okej för det är inte så trevligt

en som men

när barn dör när de är åtta år leukemi. Djurförsök är annat område. Det finns upp-

av ett en

sjö vardagliga etiska frågor där detta med och nej inte är lika dramatiskt, minst lika

men

viktigt diskutera. Det berör vi inte alls här idag.

att

Stig Roland Rask, lärare Fredriksdalsskolan i Lidköping, har arbetat mycket med detta och han kallar Internet träffande för etikens marknadstorg. Det belyser just detta att

nog

Internet ställe där på tydligt sätt ställs inför sina etiska värderingar. Detta med

är ett man ett

alla de vardagliga frågorna inte alls så spektakulära viktig sak just i skolan.

är en

Rask kallar detta klokt för vaccinering, det är ett egenvärde i att visa detta för ele-

att upp

Studenterna i Umeå det självklart miljoner judar dog i andra Världs

verna. tog som att sex

kriget, de kunde vidare. De hade alltså varit isolerade från influensan

men inte argumentera

och när kommer de i friska luften vips blir de förkylda.

ut -

Det är intressant aspekt. Det verkar för jobbar med skolan att i det långa

en oss som som

loppet kanske vaccineringsprocessen är bättre. Filter är kanske inte det första som man ska installera i skola. Man ska kanske ändå risken eleverna får tillgång till mycket mate-

en ta att

rial kan upplevas störande just för denna vaccineringen kanske kan bättre i

som som att vara

längden.

Utgå från män- Barbro Holm-Lövgren, Iécltumnabtir/ea Institutet När vi letar efter utgångs-

en gemensam

niskovärdet punkt för etisk dialog är det många länder har skrivit under rödakorsprinciperna.

som

Det handlar humanitetsprincipen, att aktivt skapa respekt för människovärdet, att främja

om

ömsesidig förståelse och lindra mänskligt lidande. Det utmärkt utgångspunkt bort-

att är en

religiösa och kulturella gränser. På Röda Korsets idécenter i Gripsholm har skapat en

om

mötesplats för samhällsetisk dialog. jag önskar alla kommer dit och fortsätter dialogen

att

efter denna hearing.

Det är mycket bra att starta med märmiskovärdet istället för någonting annat.

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

En alternativ Ladislaus Horatiux, musiker; filosof Mitt tidigare inlägg har tagits upp flera personer

av

på ämnet och möjligtvis jag inte tillräckligt tydlig, för där finns fatalt missförstånd.

syn var ett

Jag talar inte dem lean ha hemsida, inte de eller minoritetsgrupper.

om som en egen om svaga

Jag talar dem inte vill med i den digitala köttmarknad WWW håller att

om som vara som

bli. Alla dessa privata hemsidor får mig att tänka tesen i Nothing, boken av avantgardisten John Cage: Jag har inget säga och jag säger det.

att

Den terminologi Bischofberger lanserar är mycket bra. Impulsen Nätet tycks

som att vara

komma rädsla inte aktör. Utan det är inte nöjd. Det räcker inte med av en av att vara man bara måste också Nätet. Jag finns Nätet alltså finns

att vara en person; man synas -

jag. Snarare är det så här: Jag informerar mig alltså är jag databank. Detta med synbar-

- en

heten har blivit ohelig tes. Syns du, så finns du.

en

Vad händer då med den osynliga verkligheten Som musiker vill jag säga: Lyssnar du,

snarare

så hör du. Det finns många dissonanser kring IT vi inte vill höra. Att lyssna dem

som

bromsar den rasande utvecklingstakten.

En viktig fråga kring IT är: Hur ska hindra utvecklingen mot ett två-tredjedelssanrhälle

Standardsvaret har blivit: Genom att koppla upp ALLA Nätet.

Jag skulle säga: människor möjlighet SLIPPA koppla sig. Och

snarare genom att ge att upp

bromsa digitalfandamentalirmen, alltså impulsen att vilja att allt och alla ska vara

genom att

Nätet, allt ska digitalt. De små ska KidLink. Bönderna ska LantNet.

vara vara vara

Digital-TV är det som alla ska ha. O v.

nya s

Ge i att kalla tolk inte finns på Nätet för förlorare Tillåt människor att framtitusan som

den till mötes stolt dator, modem och datorkunskaper. Var så tolerant.

utan utan utan pass

Vi kallar faktiskt för pluralistiskt samhälle. Visa då att det inte bra handlar om

oss ett

tvättmedel. Låt folk slippa delaktiga de inte vill i den digitala världen. Låt dem

vara om vara hellre umgås, än kommunicera distans. Det jag kallar för akustiskt umgänge, unatt som

plugged umgänge, är förlustpost för Telia.

en ren

Vi ska också så realistiska och ärliga erkänner kommunikation, låter

vara pass att att som

så fint och ideellt, är big business idag. Kommunikationssamhället nästan kräver avstånd och

viss isolering. Ensamma människor bra in i den versionen konsumtionssam-

passar nya av

hället. De kommer ringa väldigt mycket till varandra.

att

Jag skulle vilja kommunikationssamhället handlade att kände sina gran-

att snarare om man

kunde tala med sina att kunde tilltala en intressant främling

nar, att man grannar, man

gatan istället för att sätta in en efterlysning i Gula tidningen, att man inte gick förbi en gråtande medmänniska stan.

Som det idag sitter i sin kammare framför datorskärm. Både kommunika-

är man ensam en

tion och medmänsklighet har blivit Jag hur rörd blir man över att kon-

urvattnat. menar,

Fortsättning

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

Ladislaus Horatius, Ersättning: Visst finns det väldigt mycket information på Nätet. Visst

Nyktert sett,

vad är vinsten kan det kul torrsurfa, å jour med det är nytt och häftigt även om jag

vara att att vara som -

detta ytlig centrifugalrörelse långt från det musikaliska tänkandets koncentretycker att är en

rande centripetala djupdykande. Visst är det kul beställa böcker, skivor och quattro stagiø-

att

med lök Nätet. Att slippa till brevlådan och istället sända mail, att slippa

m extra

fem till stationär telefonkiosk och istället kunna stå helt stilla och ringa i något som

meter en

kallas för mobiltelefon. Visst det kul Telia äntligen blir klar med den tal-

paradoxalt är när slipper lyfta den luren. Jag slipper det jobbiga styrda telefonen, den som gör att jag tunga

motoriska elementet d slå numret. Jag behöver inte leta fram telefonnumret. Jag behö-

v s bara röra på munnen. ver

Men nyktert sett, vad är egentligen vinsten

snabbhet och bekvämlighet. Och detta inga större kvaliteter inte har med mått-

är om man

fullhet i ekvationen. Vi närmar med rasande fart den optimala bekvämlighetens välsigna-

oss de tillstånd: koma.

Att insinuera detta skulle ha någonting med utveckling och speciell mänsklig utveckling

att göra, är skärande falsk dissonans. - att en

och Mattias Svahn, En kommentar till diskussionen ansvariga utgivare är att det

Anstötligt om

yttrandefrihet egentligen inte är så anmärkningsvärt Nerikes Allehanda och en del andra flaggskepp

att t ex

Radio har ansvarig utgivare för sin verksamhet Nätet. Det har de som Sveriges genom

bilageregel. Andra företag driver publicistisk verksamhet, tryckfrihetsförordningens som som

Telia, Posten eller Tele2 inte har traditionell sådan vid sidan Nätet, kan stå t ex som en av

utanför och det speciellt läge. Det beror tryckfrihetsförordningen och yttrande-

ger ett att

får leva med i 45-5 år till. Än så länge de

frihetsgrundlagen som den är. Det vi är systemen

inte redo för att läggas i kistan.

En till etik bra affärerna och ska skriva avtal

fråga Ljunge som säger att är att man som

-

både skyddar god etik och god moral, men ändå inte bryter mot yttrandefriheten är att om

-

där Torget väldigt moraliskt anstötligt eller

det uppstår en hypotetisk situation något på är ett

brott Postens regler, hur kommer ni då det ett direkt lagbrott att

mot att agera om vore

det stänga av

Ewa Ijange, Posten: Förhoppningsvis är det hypotetiskt Men är det något som är

en

kan begå lagbrott i min profession. Är det så jag hittar brott lagbrott, inte jag att ett mot något skriftligt har avtalat med leverantör eller medlem, då stänger jag omedelbart.

som av

Sya/m, jurist: Om det etisk synvinkel, även denna verksamhe-

Mattias man ser ur en att om

skulle bryta avtal, inte direkt bryta lagen att stänga det men det

ten mot era men mot av

skulle lagens anda och idé det, hur skulle ni då bryta mot att stänga av agera

Ewa Posten: Det svårt diskutera hypotetisk Men lag, regler, seder och

Ljunge, är att en bruk försöker naturligtvis följa. Det självklart bedriver verksamhet. Detta får

är när man

ta från fall till fall, men du kanske syftar något specifikt gränsland

man

Sya/m, Nej, jag bara etik och moral ibland kan kollidera och

Mattias jurist: syftar just att inte alltid sak Philipson inledande nämnde.

är samma som

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Bertil Rennerfêldt, jurist, Komumentver/eet, KO: Om brott mot den goda etiken på Nätet går

KO bevakar

Internet så långt det utgör brott marknadsföringslagen, är KO sektoransvarig för bevakningen

att mot

Internet och kan alltså utfärda förbudsföreläggande eller driva ärendet till domstolen.

av

Mycket möda under denna hearing gått åt för försöka definiera vad är god etik

att som

Nätet. Thelin har citerat de gamla grekerna. Groth har talat vaccinering. Från kommersi-

om

ell hört talas olika marknadsföra produkter Internet. synpunkt har vi om sätt att

Ska det Internet med eller filter Kanske kan vi ska-

Min personliga kommentar är: vara utan begrepp god intern etik Nätet, baserat kombinationen

pa ett nytt sammanfattande om

intern och etik internetik. som ger

bekymrad talet självreglering, etiska råd hos

Självreglering Ahrvid Engholm, journalist: Jag är över om

kommersiella leverantörer Problemet är det lär höja tröskeln för vad man får yttra

ger hög tröskel o s v. att

jämfört med vad det borde Kommersiella leverantörer är nämli-

enligt yttrandefriheten vara.

känsliga för kritik. Minsta blamage, minsta misstanke att någonting är tvek-

gen extremt om

samt, gör att man stänger man av och stoppar yttranden.

med hör hemma i sammanhang där meddelarskydd behövs. Detta ansvarig utgivare anser jag I andra sammanhang är det avsändaren som är ansvarig ingen annan.

-

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: God etik på Nätet

"a vista"

Sammanfattning - prima

Peter Seipel, Stockholms universitet:

Hearingens ordförande, Peter Seipel, avslutar med omedelbar sammanfattning av sina

Inledning en

intryck prima vista, vid första anblicken.

a

Diskussionen handlat inuti och utanför och inuti del

"Inuti" idag har om ett ett ett som en av

utanför.

Inuti den hemtama diskussionen etik är lönsamt, att etik är nödvändigt

är av typen att

för marknadsutveckling Detta är säkert goda argument sitt sätt. Diskussionen

0 s v.

handlar också filter tekniskt sätt skapa förutsättningar för god etik. Det

om som ett att en

handlar rekommendationer ordningsregler kan vi ha nytta men in-

om av typen att nog av, nehållet ska vi ge fan i.

har framhållits etik ska skiljas från etikett och etik ska grundligt skiljas från neti-

Det att att

kett. Netiketten inte den lilla etiken, något betydligt annorlunda.

är ens utan

Så länge vi stannar vid inutF-diskussionen riskerar vi närsynthet.

som

bransch ofta, själv verkar i den, dess fascination inför I denna upplever jag även om jag att

sina uppgifter, sina problem, sin egen historia, är väldigt stark. Samtidigt är ut-

egna egna

blickarna och kunskaperna det finns omkring, inte alltid är de bästa och de mest

om som

imponerande.

den det föra diskussionen från inuti till utanför.

"Utanför" Från synpunken är nyttigt att ut ett ett

har också skett under denna hearing. Men den diskussionen kunde naturligtvis ha förts

Det

längre olika riktningar och vi skulle fortfarande haft den. Det mycket, mycket i nytta av handlar de olika användningsområdena och deras traditioner. Läkekonsten har sina

t ex om

etiska traditioner. Handeln har sina. Det politiska spelet har sina. Spel och dobbel har sina.

Allt detta verksamheter och användningar är flitigt förekommande och utvecklade

är som

också i den digitala miljön.

Utanför hittar vi också de ofta omnämnda användarna. Människan är alltid berättelse en Crawford i sina böcker. Var och kommer till denna tekniken med har Clarence sagt en av en

sina förutsättningar. Den förutsättningar kan att förkasta tekniken, att vilja

egna enes vara utanför. Den andres kan ha med den, den

stå förutsättningar vara att växt upp att se som en

integrerad del sig själv och sin utveckling.

nästan av egen

marknaden betraktad i utanför -perspektiven Marknaden och dess mekanismer

Sedan är det

tål funderas Fernand Braudel, den franske historikern, delar in detta i pyramid

att över. en

botten strukturer, där skolklassens liv utspelar sig, läraren umgås med där är vardagslivets

Sedan finns den marknaden där ekonomins lagar Till

elever o s v. egentliga styr. toppen

får enbart tillträde i riktiga affärer. Där är det säkert inte någon

pyramiden man av oss,

och medveten vad där pågår. Men det är där

här, som egentligen får delta vara om som som

de mycket tunga besluten fattas.

Allt detta finns diskutera i marknad. Kan vi lita till den, utnyttja den och dra

att termer av den nytta av

IT-kommissionens hearing den 25 maj 1998: "God etik på Nätet

Den stora Så finns naturligtvis hela den stora etiska diskussion då och då har skymtat i hela sin som etiken vidd i dagens diskussion. Det är människovärdets dimensioner, etikens diskussioner under århundradena, försöken att dra gränser och etablera begrepp etik och moral, där vi har som

fått synpunkter från olika håll i inläggen.

Sverige Ett perspektiv är Sverige och världen. Vad händer med vår rättstradition, frågade Theannat och världen lin. Vad händer med kulturen i denna starkt amerikanska och engelskspråkiga världen

Därtill finns det mycket att säga om alla tendenser i tiden.

Nätet är del Dessa utanföF-diskussioner är oerhört viktiga för att ska kunna föra inutien av något större diskussionerna. Och inuti är naturligtvis en del av utanför. IT-världen är en del av sin omgivning.

Men innebörden att IT-världen Nätet är del något större och omgivande, är av - - en av

långtifrån klar. Det är något ganska komplicerat försöker utreda. Jag ska nöja mig

som man

med två påståenden med anknytning till dagens diskussion:

Tekniken är aldrig neutral. Jag sitter som jag gör därför att stolen är formad som den Man kunde ha haft ett ståredskap här. Då skulle det ha varit upplevelse. Det en annan

gäller alltså från det enklaste till det mest komplicerade. Tekniken i sig har faktiskt ef-

fekter. Jag påstår detta. Det är till och att fundera över innebörder och motupp var en påståenden.

2. Lagstiftningen är heller inte neutral. Lagstiftningen är sällan teknikneutral, även om den påstår sig det. Det är lika bra att istället fundera över vilket sätt lagstiftningen vara

påverkar och driver teknikutveckling och styr och ställer med det ena och det andra.

Detta är inga självklara påståenden, jag låter dem hänga i luften, kanske för fortsatt dis-

men kussion.

Bilaga till En God Etik på Nätet

Bilaga

Etiklistan, urval av inlägg

Bilaga till En God Etik på Nätet

Inledning

Inför hearingen God Etik på Nätet fann arbetsgruppen ett värde i att under planerings-

om

arbetet inbjuda till diskussion i syfte bl.a. söka fånga upp de synpunkter som redan förelåg i ämnet. Arbetsgruppen inbjöd därför nätsarnhället att lämna synpunkter och förslag på viktiga frågeställningar behöver belysas. En e-postlista för detta ändamål upprättades på IT-

som

kommissionens webbplats.

Det arbetsgruppens förhoppning att detta skulle stimulerar till ett livligt samtal inför

var grepp

hearingen. Som framgår sammanställningen i slutet bilagan kom diskussionen att om-

av av

fatta 250 inlägg. Arbetsgruppen är mycket nöjda med detta.

I denna bilaga redovisas några inlägg varit intresse vid planeringen. Flera av inläggen

som av

kom att handla olaglig kopiering och om spam. Diskussionen kring spam kommer att vara

om

del i den rapport IT-kommissionens IT-rättsliga observatorium håller på att färdig-

en som

ställa ett resultat av observatoriets båda samtal om e-post som verktyg för marknadsfö-

som

ring och för opinionsbildning.

Urvalen inlägg i denna redovisning har gjorts arbetsgruppen. De redovisade inläggen

av av

har redigerat. Borttagen text har markerats med

.. .

Inläggen presenteras i form och de referenser som görs till andra diskussionsdelta-

anonym

inlägg utmärks med tiden för det inlägget. Ett exempel Thu, 7 May 1998 16:57:04

gares

+0200.

Rapportens sammanfattning kommer att läggas ut på IT-kommissionens webbplats för fortsatt

diskussion till vilken Ni härmed inbjuds.

Några exempel

Date: Thu, 7 May 1998 16:57:04 +0200 Subject: Re: Prel. program

Varför behövs god etik på nätet en behov etik i dagens samhälle av

I Norge verkar samhällets behov ha utmynnat i en slags värdekomrnission som förväntas att utreda de faktorer hjälper människans moraliska val "RL", och hur dessa faktorer kanske har blivit otydligare, vilket skulle ha som medfört att många moraliska val idag är alltför omedvetna. Vid tillsättandet av kommissionen skulle Bondevik ha sagt: "Vi är lite för upptagna med att skaffa oss en god karaktär". Man inser att det är starka krafter i samhället som kommissionen har att brottas med, t.ex. alla medier.

det nya "nimmet" ger nya förutsättningar

Internet, det sociala rummet tolkar jag det som. Platsen för nya dramatiska interaktioner, eller den nya nya Ja, att den är i bemärkelsen nyare än andra medier är det väl ingen som inte håller med om. Frågan arenan. ny är då bara hur den ut En del verkar påstå att nätet är helt nytt såtillvida att det inte går att jämföra med andra ser medier t.ex. tv, radio eller tidningar, medan andra verkar anse att nätet inte ska behandlas annorlunda som jämfört med andra medier. Som Lars Ilshammar skriver i uppsatsen Demokrati, det elektroniska typer av folkstyrets möjligheter och problem. "Det finns dock en annan viktig inspirationskälla: utvecklingen av Internet och andra stora datornätverk och den speciella kultur, karaktäriserad av slagordet "infonnation wants to be free", vuxit fram dessa nät." Vidare citerar han "Elektroniska fronten" i samma uppsats "Cybenymden som tillhör helt dess användare och varje deltagare ska ha rätt att yttra och uttrycka sig fritt utan rädsla för repressalier eller hot repressalier sig från andra deltagare på nätet eller av från cyberrymden om vare utomstående personer och organisationer."

Bilaga till En God Etik på Nätet

Världen har blivit lite mindre och avstånden kortare sen nätet introducerades, och får man tro Bill Gates så kommer utvecklingen inte att stanna förrän alla människor är uppkopplade till tänderna. Men det kanske är så att

alla "avstånd" inte krymper. Hur är det med det moraliska avståndet IRL in real life umgås och socialiserar vi

med olika människor i vår omedelbara närhet och den kommunikation som sker där präglas av moraliska och etiska "spärrar". Dvs vanliga människor oftast gränserna går vad gäller hur man får bete sig mot andra. ser var Dessa gränser upprätthålls delvis människornas informella bestraffningar eller hot om bestraffningar. Och då av jag inte i laglig betydelse utan i form av informell social bestraffning. menar

Hur är det då med kommunikationen via nätet Finns det några informella sociala bestraffningar, eller hot om sådana, där Mitt är ja, fast det finns problem. Många sociala rum på nätet där människor kommunicerar svar med varandra har stor grad anonyrnitet. Man känner inte människan bakom signaturen och det kan vara en av svårt att föreställa sig på andra sidan nätverket. Det uppstår lätt ett slags "avstånd". en av Möjligheterna att byta sociala på internet är dessutom så mycket enklare jämfört med IRL. rum

vilka är de etiska konfliktpunktema

En intressant fundering handlar Usenet eller den del internet innehåller alla nyhetsgrupper. De är om av som väldigt många till antalet och de dem helt omodererade, dvs ingen förhandsgranskning eHer mesta av "gatekeeping". Jämför detta med äldre typer medier, t.ex. tv, radio eller tidningar, så inser man att nätet man av är ett betydligt friare medium än dessa. För de har tagit del av olika nyhetsgrupper vet att det finns det som mesta allt i dessa Alltifrån partikelfysik till pornografi till skvaller. Den som dessutom har satt sig in om grupper. i nyhetsgruppemas innehåll vet att där finns laglig, olaglig, moralisk och moraliskt tvivelaktig kommunikation. Kan något tekniken bakom hur Usenet är uppbyggt och ftmgerar vet också att det kan vara svårt att man om man begränsa eller stoppa kommunikationen. Hur ska på detta Är det rätt att låta information och man se kommunikation strömma fritt på detta sätt

Date: Mon, 11 May 1998 21:34:31 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning

Vad är egentligen problemet Finns det något problem Varför "behövs" en etikdiskussion, och vem är det som behöver den Jag tycker att nätet fimgerar rätt så bra som det gör idag. Det finns många saker som fungerar nog sämre. I sägs att "för att förstå skeendet vi ett behov av att söka vilken informationssamhällets annonsen ser särskilda egenart är", där "vi" alltså är IT-kommissionen. De ser ett behov, och detta behov måste rimligen vara Ines Uusmanns behov, eftersom IT-kommissionen har till uppgift att ge råd till regeringen. Detta är lätt att förstå. Men redan i inledning fastslås att "självreglering behövs". Det påståendet är svårare att uttolka. annonsens Självreglering är definition den reglering som uppstår av sig själv, precis som väderleken. Båda bryr sig per väldigt lite "behovet". Man anar att någon vill införa en reglering, som därmed är påtvingad uppifrån, och att om denna ska legitimeras att kallas för självreglering. Det är ungefär lika spontant som "nu tycker jag att alla genom ska sjunga We shall overcome".

Vi hade sorts samhälle innan Internet slog igenom. Där hade Televerket och Sveriges Radio monopol, en annan fick högst föra med sig 6000 kr ur landet utan tillstånd., och det var enkelt "brännmärka" folk som bytte man jobb för ofta "hoppjerkor". Att detta har ändrat sig, beror givetvis inte Internet. Men de är samma tiders som tecken. Folk är inte lika underkuvade längre, sitter inte lika stilla, rör mer på sig, möter fler medmänniskor, utbyter erfarenheter. Både tekniska och organisatoriska uppfinningar har gjort detta möjligt. Vi hade hañ järnvägar i hundra år innan någon uppfann InterRail-bilj etten och möj liggjorde det europeiska tågluffandet. Hur tillhör tågluffargenerationen Vad får det for konsekvenser för den politik många av våra nuvarande ministrar förs Det skulle väldigt enkelt att hävda att "det planlösa tågluffandet är en fluga som går över". Ett som vara sådant uttalande säger bara sak: Den som faller det har inte tågluffat av egen vilja, och anser att de som gör en det är värda förakt. Här jag ett större behov att diskutera etik: Ministrar bör respektera sina medborgare. ser av En gång trodde jag att jag visste vad "alla på Internet" ville. Vi var rätt få, och vi var rätt lika, trots att vi var med att observera våra inbördes skillnader. Vi ville förändra invanda strukturer, påvisa nya möjligheter. noga Televerket huvudfiende i Sverige, precis ATT i USA. De uppbar monopolet, och löste problem på var en som det gamla sättet, stelbent och byråkratiskt. Vi inte revolutionärer, så i alla fall reformister. "Gör om, gör var om rätt" devisen när någon hade gjort ett misstag. Man dömde inte personer, bara handlingar. Bättre upplysning var skulle leda till att alla till slut tog sitt förnuft till fånga och "gjorde rätt". Idag är denna klick av tekniker givetvis i minoritet. Idag används nätet vem som helst. De flesta begriper inte ens hur det är uppbyggt. Några av använder detta frihetens annonsmedium för att basunera ut att friheten bör minskas. Det är fullständigt obegripligt, också fullständigt onödigt att förbjuda. Var och en blir salig på sin tro. men

Bilaga till En God Etik på Nätet

Ett självregleringsinstrument behövs för hur man uppträder på nätet.

Nej, det behövs inga sådana "instrument". Frihet bör råda. Både politiker och folk bör lära sig att leva med varandra utan att slå varandra i huvudet med olika regelverk. Nätet är internationellt, och nationella regler går inte att upprätthålla. Friheten på nätet fungerar bra idag och i framtiden. Inget är trasigt, så det finns inget att Lagstifta solsken i stället. Det är lika verkningslöst, men det får fler att skratta. reparera. om

Date: Mon, 11 May 1998 23:23:47 +020 Subject: Re: Diskussionföre hörning

redan i inledning fastslås att "Självreglering behövs". Det annonsens påståendet är svårare att uttolka. Självreglering är per definition den reglering uppstår av sig själv, precis som väderleken. Båda som bryr sig väldigt lite om "behovet". Man anar att någon vill införa en reglering, som därmed är påtvingad uppifrån, och att denna ska legitimeras genom att kallas för självreglering. Det är ungefär lika

Ok, ett försök att reda ut begreppen. Jag vill förvarna att jag förenklar del i resonemanget och gärna en

poängtera att det är min privata åsikt man kan aldrig noggrann med sådant. Självreglering är inte

vara nog nödvändigtvis något är påtvingat "uppifrån". Självreglering är i detta fall istället ett begrepp som enkelt som uttryckt kan beskrivas bransch själva sätter regler för att slippa hårda lagregler som lätt blir för som en som upp hårda och eventuellt verkningslösa. Det finns många exempel på sådana här självregleringar, även kallade utomrättsliga regelverk eller systern egenåtgärdssystem är den korrekta juridiska termen såvitt jag vet. Läkemedelsindustrin är ett utmärkt exempel har ett väl fungerande system för hur man får och inte får som marknadsföra läkemedel. Bryggeribranschen är ett annat exempel dock har begränsat sitt egenåtgärdssom

system till att omfatta undervisning till sina medlemmar i branschföreningen om hur marknadsföring för

alkoholhaltiga produkter får ske. Mellan begravningsbyråer finns det exempelvis strikta regler för vad som är god sed och inte. Anledning Ett försök att slippa lagstiftning inom lösa ramar och lagar som snabbt blir obsoleta då uppfattningar vad är rätt och fel skiftar förhållandevis fort i dagens samhälle. om som Varför ska vi diskutera Självreglering när det rör etik på nätet Svaret är redan givet genom exemplet med exempelvis rasistisk och annat klart lagstridigt material på nätet. Om sådan information blir stor och dominerande till sitt omfång riskerar vi alla aktiva på nätet att få tung och begränsande lagstiftning på halsen. Lyckas vi iaf inom branschen visa ett aktivt deltagande och försök att gränsa problemområdet tror jag vi gör oss själva en god gärning.

Du nämner intemationaliseringen ett problem. Visst, det är självklart ett problem. Men en god start kanske som är att vi inom vårt lands gränser och inom produktionsled samt innehållsled diskuterar var vi bör dra gränserna. Det är öppen diskussion och åsikterna kommer säkerligen att skifta kraftigt, vilket jag tror är en nödvändighet en för att nå resultat. Jag hoppas det på något sätt är förklaring till din frågeställning. Vad jag huvudsakligen vill en åt är att inte ska hänga dig på ordet självreglering som något negativt, tvärtom är det en positiv term man upp normalt sett underlättar för såväl "medborgare" som "lagstifcare" och kanske framförallt för företag aktiva som inom specifik bransch. Alltså är Självreglering kanske just ett sätt att som du själv uttrycker det för "ministem en att visa medborgaren respekt".

Visst håller jag med dig i stora drag. Internet borde fortsätta att vara fritt och fungera som ett forum för förändring. Men faktum är att, som du själv säger, Internet har förändrats på både gott och ont. Det finns en stor mängd användare inte kan tekniken, inte har en automatisk respekt för alla andras åsikter och rätt till nya som åsikter för den delen. Ju fler användare det blir, desto större problem lär vi få. Personligen välkomnar jag därför

att diskussion etik på nätet påbörjas. Hur "god" etik sedan kommer att definieras om det ens är möjligt

en om återstår att se...

Date: Tue, 12 May 1998 11:14:20 +0200

En angelägen frågeställning att ta är vilken betydelse etiska regler har juridiskt sett. De utgör inte en "hård" upp rättskälla. En tydlig trend inom en rad rättsområden är att "soña" rättskällor tillerkänns ökad betydelse. Detta hänger till viss del ihop med intemationaliseringen av rätten. Etiska regler som får stor anslutning kan likställas med rättskällan handelsbruk. Dess ställning som rättskälla har i långa tider varit föremål för intensiva diskussioner.

Bilaga till En God Etik på Nätet

I samband med att fastställer etiska regler bör analysera vilken betydelse de har rättsligt sett, eftersom man man på sådan fråga påverkar hur de etiska reglerna utformas. Riktar sig de etiska reglerna över huvud taget svaret en till rättsväsendet eller är ambitionen endast att "preventivt" påverka personer som agerar på nätet

Date: Tue, 12 May 1998 11:30:27 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning

Mon, ll May 1998 21:34:31 +0200 wrote:

Vad är egentligen problemet Finns det något problem "behövs" etikdiskussion, och vem är det som behöver den Jag en tycker att nätet fimgerar rätt så bra som det gör idag. Det finns nog många saker som ñmgerar sämre.

berättigad fråga. Jag inte anledningarna till varför it-kommissionen tycker det, men jag anser frågan vara En vet Etik något vi lever med hela tiden, både i våra riktiga liv IRL och ute på nätet. IRL intressant. är som debatteras vad rätt och vad är fel, och vi försöker blottlägga de principer som styr vårt om som är som handlande. Vilka våra underliggande preferenser och omständigheter påverkar vårt moraliska agerande. är som Dessutom kan hoppas att dessa ligger till grund när vi sedan lagstiftar livet i samhället för medborgaren. man om När då fenomen dyker i samhället så faller det väl sig ganska naturligt att man diskuterar dessa och tar nya upp ställning till dem. Att det sedan du uttrycker det, "det finns många saker fungerar sämre", är väl ingen som som anledning till undvika sådan diskussion. För att till stånd sådan debatt vore det intressant om du att en en utvecklade vad med du verkar tycka "...fungerar rätt så bra..." nätet som

I sägs att "för att förstå skeendet ser vi ett behov av att annonsen söka vilken inforrnationssamhällets särskilda egenart är", där "vi" alltså är IT-komrnissionen. De ett behov, och detta behov måste ser rimligen Ines Uusmanns behov, eftersom IT-kommissionen vara har till uppgift råd till regeringen. Detta är lätt att förstå. att ge Men redan i inledning fastslås att "självreglering annonsens behövs". Det påståendet är svårare att uttolka. Självreglering är per definition den reglering som uppstår av sig själv, precis som väderleken. Båda bryr sig väldigt lite om "behovet". Man anar att någon vill införa reglering, som därmed är påtvingad uppifrån, en och att denna ska legitimeras genom att kallas för självreglering. Det är ungefär lika spontant som "nu tycker jag att alla ska sjunga

We shall overcome".

Blev det där helt rätt Hur vädret reglerar sig är inte precis nätet reglerar sig. För på nätet styr Nja. som människorna och då kommer ett behov in i bilden. Huruvida det ska påtvingas regler uppifrån vet inte jag, men

regleringen, den ut i dag, måste väl tåla att debatteras om. som ser

Vi hade sorts samhälle innan Internet slog igenom. Där en annan hade Televerket och Sveriges Radio monopol, man fick högst föra med sig 6000 kr landet utan tillstånd, och det var enkelt ur "brännmärka" folk bytte jobb för ofta som "hoppjerkor". Att som detta har ändrat sig, beror givetvis inte på Internet. Men de är tiders tecken. Folk är inte lika underkuvade längre, sitter samma inte lika stilla, på sig, möter fler medmänniskor, utbyter rör mer erfarenheter. Både tekniska och organisatoriska uppfinningar har gjort detta möjligt. bortklippt text

Är detta dina enda argument för att internet ska förbli fritt Dvs så okontrollerat som det trots allt är idag. pass

Ett självregleringsinstrument behövs för hur man uppträder nätet. Nej, det behövs inga sådana "instrument". Frihet bör råda. Både politiker och folk bör lära sig att leva med varandra utan att slå varandra i huvudet med olika regelverk. Nätet är internationellt, och nationella regler går inte att upprätthålla. Friheten på nätet funbra idag och i framtiden. Inget är trasigt, så det finns inget att gerar

Bilaga till En God Etik på Nätet

reparera. Lagstifta om solsken i stället. Det är lika verkningslöst, men det får fler att slcratta. Som du har uttryckt det tidigare så är självreglering per definition den reglering som uppstår av sig själv. På internet finns det en reglering som har uppstått av sig själv, eller rättare sagt, av dess användare. Olika uttryckliga, men även outtalade, faktorer har kommit till därför att dess användare har känt ett behov. Nettiquetten är väl ett bra exempel på ett sådant. Vad du riktigt menar med att, det inte behövs sådana instrument, förstår jag inte, men tolkar det som att du inte vill ha någon som bryr sig om hur man beter sig på nätet, utan det är något som du själv ska bestämma över. Är det en korrekt tolkning Om det är så, varför kan inte andra få bry sig i det Och i så fall, vilka är dina argument för detta Det vore också intressant om du utvecklade vad du menar med att frihet bör råda

Date: Tue, 12 May 1998 12:29:54 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning On Tue, 12 May 1998, Tue, 12 May 1998 11:30:27 +0200 Wrote: Som du har uttryckt det tidigare så är självreglering per definition den reglering som uppstår av sig själv. På internet finns det en reglering som har uppstått av sig själv, eller rättare sagt, av dess användare. Olika uttryckliga, men även outtalade, faktorer har kommit till därför att dess användare har känt ett behov. Netüquetten är väl ett bra exempel på ett sådant. Vad du riktigt menar med att, det inte behövs sådana instrument, förstår jag inte tolkar det som att du inte vill ha någon som bryr sig om hur men beter sig på nätet, utan det är något som du själv ska man bestämma över. Är det korrekt tolkning Om det är så, varför en kan inte andra få bry sig i det Och i så fall, vilka är dina argument för detta Jag tror han har förväxlat begreppen och fått för sig att det hela går ut på att hcaringen ska leda till en statlig reglering vad får och inte får göra på nätet. Det är helt fel. Hearingen går ut att ta fram ett underlag av man sedan i sin tur kan användas för att ta fram en rekommendation för vad som kan anses vara god etik på som

nätet. Denna rekommendationen kan förhoppningsvis påverka och informera folk sedan om hur en fungerande

etik på nätet borde ut. Med litet tur kan den användas som ett referensverk när framtida lagar ska skrivas och se folk i allmänhet behöver ta beslut i någon nätfråga men inte är riktigt säkra på de etiska aspekterna av av som besluten. Det kan också hända att man kommer fram till att det inte behövs en speciell etik för nätet, eller att en sådan är odefmierbar, det återstår att se. Jag misstänker dock att det finns många praktiska saker man skulle kunna definiera skulle underlätta beslutsprocesser på många ställen framöver. som Tue, 12 May 1998 11:14:20 +0200 skrev förresten: I samband med att man fastställer etiska regler bör man analysera vilken betydelse de har rättsligt sett, eftersom svaret på en sådan fråga påverkar hur de etiska reglerna utformas. Riktar sig de etiska reglerna över huvud taget till rättsväsendet eller är ambitionen endast att "preventivt" påverka personer som agerar på nätet Som jag till viss del svarade ovan. Ambitionen är, såvitt jag förstått, att författa en etisk rekommendation som sedan på frivillig basis kan användas av vem som helst. Den ska alltså definiera vilket beteende som kan önskvärt i olika situationer på nätet och bör då kunna användas både i preventivt syfte och av t.ex. anses vara rättsväsendet för att avgöra när något fel har begåtts. Däremot lär det inte stå i dokumentet hur allvarlig en överträdelse kan anses vara jämfört med en annan, så sådana bedömningar får rättsväsendet göra Men jag tror diskussionen fortfarande är ganska öppen. Det är väl därför man sagt att hcaringen ska leda till ett underlag för ett senare framtagande av den här rekommendationen; det är oklart om det behövs en rekommendation, vad den ska innehålla, och vem den ska rikta sig till.

Bilaga till En God Etik på Nätet

Date: Wed, 13 May 1998 04:20:30 +0200

Subject: Re: Diskussion före hörning

Tue

12 May 1998 11:14:20 +0200 väcker mycket intressanta frågor den juridiska tillämpbarheten hos en om branschöverenskommelse på området.

många synpunkter kommentera, jag tror att jag måste börja med den här från Tue, 12 May Det finns att men 1998 11:30:27 +0200, eftersom den är fundamental:

Är detta dina enda argument för att internet ska förbli fritt Dvs så

okontrollerat som det trots allt är idag. pass

Jag står här anklagad i Stalin-process. Anklagelsen lyder: Varför anser du att Internet ska vara fritt Jag som en har lägga fram ett försvar. Hallå Jag trodde detta 1990-talet, och att vi var upplysta demokrater. nu att var Friheten bör vårt utgångsläge. Det bör de, förordar förbud och regleringar, som ska förklara sig. vara vara som förklaringar dykt här, nämns förekomsten hets mot folkgrupp. Jag är fullkomligt övertygad Av de som upp av "netikett", "rekommenderar" den, är absolut verkningslös mot spridningen av om att en oavsett vem som nazistisk propaganda i Sverige, både på Internet och i andra media. Om denna verkningsgrad kan man ha olika åsikter, och jag helst att göra ett fullskaleexperiment. Vi kan införa netikett eller utmanar vem som en lagstiftning eller branschöverenskommelse i fem år. Sedan kan vi utvärdera det fick någon inverkan på om spridningen. Om det fick önskad effekt, så behåller vi regleringen. Men vad ska vi göra om det inte får någon

helst effekt Då står vi där. Ni väljer. som

1860 behövdes för länsgränser i Sverige. Den inte hade sina papper i ordning kunde Före pass att passera som lösdrivare. Tekniken har gjort den regleringen obsolet. Idag kan nazister med buss från fängslas som resa Tyskland för lyssna på musik i Sverige. Det är frestande att återinföra inrikes passtvånget, men tekniken att driver i riktning, och Sverige är på väg in i Schengen-samarbetet där man reser helt fritt i större annan nu Europa. Jag friheten ökar, och att vi måste lära leva med det. Vi måste hitta på andra delen av västra tror att oss handskas med nazistpropagandan än det gamla utgivaransvaret i tryckfrihetsförordningen. Skollärare bör sätt att nazipropagandan i klassrummet och låta eleverna skärskåda den, diskutera den. Ge alla svenskar de kunna ta in intellektuella redskapen för att analysera och skära tunna skivor ihåliga argument om rasernas olikhet. av Idag lever vi inlindade i skyddad miljö, där våra chefredaktörer bevarar oss från ondskan. På Internet finns en chefredaktörer. Faktum är att chefredaktörer också saknas i tunnelbanan och utanför korvkiosken på inga fredagskvällen, eller nazipropagandan brukar spridas på Under årtionden har svenskar exponerats var nu papper. ha de intellektuella redskapen krävs för att bemöta den. Detta är folkskolans svek mot för den, utan att som folket.

inte Sverige första gången lagstiftade mot hets mot folkgrupp, det är klart att denna lag inte Jag vet när men alltid har furmits, och att den infördes följd judeförintelsen i Tyskland. Det faktum att vi efter som en av

Sovjetimperiets fall och avslöjandet Gulag inte har fått någon lag förbjuder marxistisk propaganda hets

om som folk, hets arbetsgivare, är i sig ett tecken att idag har överslätande och tolerant mot sparsamt mot man en mer på åsiktsbildning. Det är effektivare att bemöta dumheterna med argument än med förbud. Idag kan man syn läsa såväl Kapitalet Manifestet på Internet, medan Mein Kampf alltjämt skyddas av den upphovsrätt Öppet som tillvällde sig i krigsslutet och alltsedan dess hävdat. Även vi inte längre stiftar som delstaten Bayern om nya lagar hets, så kommer det dröja länge innan de gamla avskaffas, trots att de måste framstå som mot att otidsenliga.

Om jag för ett ögonblick skulle tillåta mig att lika politiskt naiv som X, så skulle jag hoppas att denna vara diskussion leder till slutsatsen att reglering och "rekommenderad netikett" inte behövs, och dessutom färgar av sig utanför den elektroniska sfåren. Nämligen så, att lagen utgivaransvar för papperstidningar slopas. Låt om chefredaktörerna publicera insändare utan att riskera sina jobb Det här sägs nazipropaganda, gäller i som om kanske grad för tillgången på infonnation/propaganda för/emot olika droger. Jag för min del använder än större inte och kan inte begripa hur människor kan använda sig tobak, brännvin, piller eller television, men vuxna vare det är sak. Den svenska antidrogpropagandan, både i statlig och frivillig regi, har varit inriktad på att en annan skydda medborgarna från information hur olika droger skiljer sig, och hur en del av dem kan användas för om kontrollerad njutning. A11 statistik handlar "narkotika", vilket bara betyder "de preparat som är förbjudna". om Förbudslinjen har också visat sig svår att tillämpa när "smart drugs" uppfmns snabbare än de hinner nya klassificeras och förbjudas. När folk har lättare att skaffa sig information från olika källor, är det naturligt att nu

drogliberaler sprida lugn och sansad information hur olika droger fungerar. Återigen saknar

lär sig att om svenska folket de intellektuella redskap krävs för att genomskåda resonemangen. Det "vadderade samhället" som

Bilaga till En God Etik på Nätet

fungerar inte. Vi behöver ett kimskapslyft, men inte av arbetsmarknadsskäl utan för folkhälsans och den civila beredskapens skull. Så till några synpunkter som bör kommenteras: Mon, ll May 1998 23:23:47 +0200 förklarade vad en självreglering kan vara: Anledning Ett försök att slippa lagstiftning inom lösa ramar och lagar som snabbt blir obsoleta då uppfattningar om vad som är rätt och fel skiftar förhållandevis fort i dagens samhälle. Fruktan för lagstiftning skulle driva oss att reglera oss själva Nej, jag är inte rädd för lagar på detta område. Jag skrattar dem, och avråder mina riksdagsmän å det bestämdaste från att försöka. Det är nämligen viktigt for en stark demokrati att dess företrädare inte framstår som alltför löjliga. Du nämner internationaliseringen som ett problem. Visst, det är Nej, jag nämner visserligen internationaliseringen, men inte som ett problem. Jag ser den som en möjlighet, precis som Mom ll May 1998 23:23:47 +0200. självklart ett problem. Men en god start kanske är att vi inom vårt lands gränser och inom produktionsled samt innehållsled diskuterar var vi bör dra gränserna. Det är en öppen diskussion och åsikterna kommer säkerligen att skifta krañigt, vilket jag tror är en nödvändighet för att nå resultat.

Felet är att tänka i "produktionsled". Den som vill publicera något på nätet, han gör det. Och om hans nätleverantör säger ifrån, så går han någon annanstans och publicerar samma material ändå. Det finns inga chefredaktörer på Internet. Det finns inga som legitimt kan "företräda" alla deltagare, inte ens någon betydande andel av dem. Jag ser en massa människor och företag, men jag ser ingen "bransch" på det sätt som man har i bryggerinäringen.

Date: Wed, 13 May 1998 13:10:43 +0200 Subject: God sed Efter att ha följt diskussionen listan så gör jag följande reflektion, för att spetsa till det lite. Det finns grader, också i helvetet. Det finns nyanser mellan svart och vitt.

Tue, 12 May 1998 11:14:20 +0200 ifrågasätter å sidan om jag uppfattar det rätt värdet etikregler

ena av som inte har stöd i lag och därmed inte ger några möjligheter till sanktioner. Andra menar något tillspetsat att regler uppfmns av dem som har behov av att bestämma över andra och att de inte bör finnas alls. God sed i någon

mening har utvecklats inom många områden. Det finns god bokföringssed, god redovisningssed, god ton i det

sociala livet, etc. I flera sammanhang, både i Sverige och andra länder, har det påtalats att det finns ett behov av att utveckla någon sorts god IT-sed. God sed är för mig att betrakta som de "branschmässiga" sedvänjor och den praxis som efterlevs av kunnigt och ansvarsmedvetet folk. En sådan god sed kan dels utgöra grund for lagstiftning om problem uppstår av det slaget som gör en lagstiftning nödvändig, dels kan träda in när regelverket ger utrymme för tolkningar. Bildandet av god sed borde vara en angelägenhet för alla, medan hur formell en etik av det slaget blir, kanske snarare blir ett utslag av hur stora problem som uppstår.

För den som är bekant med KOM-systemet, som på tidigt 80-tal för mig var källan till kunskap och visdom, så utvecklades det på det lokala KOM-systemet på Stockholms universitet under en period en mycket hård och otrevlig jargong. Det blev for lätt att skriva elaka inlägg och kommentarer med otrevliga omdömen eller fördömanden. Avsändaren behövde aldrig se reaktionen hos mottagaren/-na, och kanske inte heller tänkte på konsekvensen av sitt handlande. Effekten blev att många av de studenter som kom nya, eller som inte var lika slagtåliga eller verbala som vissa andra, slutade att använda systemet. Detta innebar rent praktiska problem för institutionen som sådan, eftersom det via KOM också kommunicerades administrativ information från institutionen inställda eller flyttade föreläsningar m.m.. Då utvecklade jag på ADB-institutionens uppdrag på basis av den Netiquette som redan fanns Usenet m.fl. underlag ett dokument, där vi formulerade "förväntningar" på brevskrivare och deltagare i konferenser. Efter en period av ihärdigt "promotande" av denna information så blev stämningen på KOM-systemet efterhand mer nonnal.

Bilaga till En God Etik på Nätet

Det verkar sådana ambitioner försvarm i ögonblick Internet tjänst blev kommersiell som om samma som som och något gick betalt för. Högst prioritet är att skaffa sig marknadsandelar i form av kunder, helst utan som att ta att behöva höra av kunderna mer.

Därmed inte operatörerna ska "polis" i någon mening, och snabbt slå ner allt som de inte gillar. Det sagt att agera arbete har störst värde jag är det arbete görs innan. Inte bara operatörer, utan journalister, lärare på som tror som skolor, folkbiblioteken bör kunna ta ett visst för att presentera förväntningarna som ställs på en etc. etc. ansvar "nätmedborgare". När sedan någon grovt gör våld på detta, att göra "fel" saker, så finns det i många fall genom

formellt regelverk tar över du får inte förtala människor, stjäla, ljuga om produkter osv. osv.

ett som

Date: Wed, 13 May 1998 16:17:08 +0200 Subject: Re: God sed

Wed, 13 May 1998 13:10:43 +0200 God sed i någon mening har utvecklats inom många områden. Det finns god I bokföringssed, god redovisningssed, god ton i det

sociala livet, etc.

De förra sak hänvisas till i lagen, den har inget lagstöd och utarbetas definitivt inte i

samma senare

kommittéer eller av kommissioner.

ett behov att utveckla någon sorts god IT-sed. av använder datorer. Är det alla former datorisering vi talar om Är det etiken bakom att Alla branscher av automatisera arbeten tidigare gjordes anställda Eller är det news och www vi talar om, d.v.s. som av privatpersoners enda effektiva sätt att nå vid publik Det har inte så mycket med tekniken i sig att göra, som en med det blotta faktum, privatpersoner för första gången kan nå många andra personer direkt med sina att meddelanden, önskemål och påpekanden.

Då utvecklade jag på ADB-institutionens uppdrag på basis av den Netiquette redan fanns på Usenet mil. underlag ett som dokument, där vi formulerade "förväntningar" på brevskrivare och

deltagare i konferenser.

Det där är möjligt i sluten organisation där "forväntningama" kommer från ovan, från dem som alla i en på något är beroende I den sorts organisation kallas "stat" vill vi inte ha det på det organisationen sätt av. som medborgarna beroende politikernas välvilja. I på Usenet och i mailinglistor är det däremot viset, att är av news så, sig vi vill det eller så finns ingen överordnad elit, alla deltagare är beroende av. Det är tre helt att vare som olika förutsättningar.

skickar ibland dokument på swnet.politik, med tämligen rått klimat. Jag kallar Jag ut ett som anses vara en grupp det "hjälpreda till effektiv debatt", avsikten är inte att sätta regler lagtyp, utan att övertyga deltagare upp av de personligen har vinna på att utnyttja gjorda erfarenheter hur får ut så mycket som möjligt om att att av man debatt. Förhoppningsvis kan detta utveckla netiketten smula, sprida goda seder eller åtminstone hjälpa ur en en åtminstone meddebattör. Det är emellertid givetvis till och att ta till sig råden eller förkasta dem. en upp var en Något annat vore djupt oetiskt.

Date: Wed, 13 May 1998 19:23:13 +0200 Subject: Etik I Nätet

Etik "på" nätet; jag misstänker att huvudintresset kommer att röra sig kring hur man skriver i sina e-mail, i newslistor Netiquette "flame off etc. Viktigt och angeläget. mm. -

många tekniskt perspektiv. Även här finns viktiga etiska frågor att ta Vad är Men ser nätet ur ett upp. tillåtet/lämpligt och vad är inte Man kan kanske göra analogi; om netiquette enligt ovan handlar om vad jag en i min bil, jag här diskutera hur jag framför mitt fordon vägarna. Inte minst med tanke på transporterar avser aktiviteter ofta associeras till s.k. hackers är det viktigt med en gemensam syn hur vi uppträder rent som tekniskt. T ex vad gäller:

portscanning SATAN eller annat mer selektivt finger ping och ping-Hood

-traceroute ev missbruk .. IP- och mail-adress-spoofmg

Bilaga till En God Etik på Nätet

dito spamrning blockerande masstrañk utnyttjande av oskyddade konton lösenord empty; eller IDguest; passwguest etc eller tjänster Vi har här en hel flora av olika typer av aktiviteter, mer eller mindre harmlösa eller suspekta. Vissa aktiviteter är att likna vid att ringa på någons ytterdörr, andra att känna om dörren är låst, andra att ringa och låtsas upp vara någon annan, åter andra att runt huset och känna alla dörrar. Förvirrad av alla termer En bra ordlista finns på http://wombat.doc.ic.ac.uk/foldoc/indexhtml

Date: Wed, 13 May 1998 20:21:30 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning Inför hearingen om etik på nätet efterfrågas bl.a. vad som är "informationssamhällets särskilda egenart". En sådan egenart är väl det som diskuterats en del här listan förbud och reglering: Att diskussionen inte ang. gäller VEM som ska bestämma eller VAD som ska bestämmas utan snarare om man ska bestämma något över

huvud taget. Informationens obegränsade frihet innebär utan tvivel etisk situation. Är det då någon

en ny skillnad på om friheten är obegränsad därför att vi vill att den ska vara det, eller för att något annat inte är möjligt Själv tycker jag att innehållet nätet ska fritt och oreglerat. Ändå jag starkt varje gång ett förslag vara reagerar om reglering bemöts med hånfulla argument om att det är löjligt eftersom det ändå inte går att genomföra. Hur sant det än må vara, är ett sådant maktspråk kränkande och inger känsla att det är de tekniska företagen en av som har rätt att bestämma eftersom det är de som bestämmer vad som är möjligt. Man får inte glömma bort att den ursprungliga avsikten med Internet inte alls var att ge alla människor yttrandefrihet. Det "råkade" bara bli så och nu tar vi det för självklart. Den tekniska utvecklingen kan mycket väl ta sig andra vägar och "råka" försätta oss en ny i situation. T.ex. utvecklas nu program och gränssnitt som bara släpper igenom viss information något som efterfrågas alltmer p. g.a. information overload och diverse etiska önskemål hos användarna. Vad detta kan komma att innebära vet vi ingenting om. Regeringamas censurerande funktion kanske övertas av mjukvaruföretagen, som vi naturligtvis inte har samma insyn i som vi har i vårt statliga maskineri. Då blir situationen en annan. Då är det inte längre censuren som inte kan styra över oss utan vi som inte kan styra över censuren. Liksom X ställer jag mig också frågan: Varför behövs en etik-diskussion Men inte av samma skäl. Behovet av etik och självreglering är nog inte ett uttryck för den lagstiftande makten, utan för den vanmakt vi alla snarare kan drabbas av utan denna makt. Det som Wed, 13 May 1998 13: 10:43 +0200 beskriver är ett exempel på hur självreglering kan fungera de som inte känner sig välkomna i diskussionsmiljön slutar använda kommunikationssystemet och går därmed miste om annan viktig information. Att människor det sättet avstår från sina rättigheter är ett etiskt problem som inte bara handlar om att det vore trevligt om alla försökte vara litet trevligare. Att ha lagen på sin sida räcker inte längre, i en miljö där lagar inte har så stor betydelse. Upplevelsen av inflytande blir kanske tvärtom avgörande för vilket inflytande faktiskt har och då blir det kanske man - mer en fråga om att ha de mest inflytelserika värderingarna på sin sida

Date: Wed, 13 May 1998 23:50:15 +0200 Subject: Re: Diskussion före hörning On Wed, 13 May 1998 20:21:30 +0200 wrote: Själv tycker jag att innehållet nätet ska vara fritt och oreglerat Ändå jag starkt varje gång ett förslag reglering bemöts reagerar om med hånfulla argument om att det är löjligt eftersom det ändå inte går att genomföra. Hur sant det än må vara, är ett sådant maktspråk kränkande och inger en känsla av att det är de tekniska företagen som har rätt att bestämma eftersom det är de som bestämmer vad som är möjligt. Det är mycket som går att reglera. De som än idag gapar om att nätet är helt oreglerbart, och försöker förlöjliga sådana diskussioner, ligger litet efter. Därmed inte sagt att reglering alltid är bra jag bara hävdar att det visst går att reglera hel del. Själv tror jag, precis Wed, 13 May 1998 20:21:30 +0200, att mindre en som reglering man kommer undan med, desto bättre.

Bilaga till En God Etik Nätet

Man får inte glömma bort att den ursprungliga avsikten med Internet inte alls alla människor yttrandefrihet. Det var att ge "råkade" bara bli så och tar vi det för självklart. Den tekniska nu utvecklingen kan mycket väl ta sig andra vägar och "råka" försätta

i en ny situation. oss många Verkar även det börjat ett ljus för vissa nu i alla fall att nätet Precis. Det är som anse om upp skulle kunna få säga vad ville och göra vad vill. De som tror det har inte skapades enbart för att man man man alls. råkade skapas central styrning, centrala regler, men det har ingenting med hajat någonting Nätet utan en yttrandefrihet att göra.

Istället för regler har netiketten, nätetiken uppstått för att det inte ska bli kaos. Man kan egentligen säga att nätet där netiketten utgör lagarna. De begår alltför grova brott mot netiketten har skaffat sig sitt eget rättssystem som så de från tjänster, eller från sin nätleverantör helt och hållet. En del av de som har straffas på vis att stängs ute de blir avstängda för netikettsbrott, och att inkräktat på deras yttrandeabsolut nollkoll klagar, när menar man kan bli. De har inte förstått hur nätet fungerar, eller så vill de inte förstå för att det stör frihet. Det är så fel det deras förutfattade meningar hur de vill att nätet ska vara. om

Date: Thu, 14 May 1998 10:54:33 +0200 Subject: Referenser till mera information om etik i Internet

ombedd lite referenser till dokument etik på Internet, t.ex. olika etikföreskrifter. Jag har blivit att ge om

existerande etikreglema, och de mest genomarbetade, är de utarbetats av IETF Internet De viktigaste som och publicerats i RFC 1855. Reglerna finns rent textdokument på URL Engineering Task Force som som och formaterat HTML-dokument på

http://ftp.sunet.se/pub/Internet-documents/rfc/rfc1855.txt som snyggare http://www.xs4al1.be/info/rfcl855.html. Referenslistan i ovanstående dokument innehåller bra referenser

URL till andra kända etikregler.

många etikregelsamlingar, inklusive de ovanstående, är att de tenderar att bli långa och Ett problem med utförliga och svårt att få folk att läsa och komma ihåg.

de etiska reglerna kan i olika och kulturer, har jag lagt upp gamla EARN- För att visa hur olika vara grupper Observera särskilt förbudet politisk

regler på URL http://www.dsv.su.se/wjpahne/society/earn-codehtml mot

diskussion

och etiska regler för min universitetsinstitution, jag utarbetade 1995, finns på Ett utkast till anvisningar som

URL: http://www.dsv.su.se/Njpalrne/society/dsv-etiska-regler.htrnl

exempel på självreglering den i Internet viktiga metoden "Rough Justice" finns på Ett intressant praktiskt genom

http://www.ews.uiuc.edu/Ntskirvin/faqs/cancelhtml. Texten är ganska lång, intressant för den som vill

URL men läsa den. Jag tänker kortfattat dra detta exempel vid hömingen.

sig mycket för frågor frihet och på Internet är Electronic Frontier En organisation som intresserat om censur hemsida på URL http://www.eff.org/ många länkar till intressanta dokument inom Foundation. Deras ger området.

Date: Thu, 14 May 1998 11:59:17 +0200 Subject: Försök strukturera diskussionen

Diskussionen handlar väl om följande frågeställningar:

l Vilka handlingar i användning Internet är olämpliga eller förbjudna av

la Som del tycker, men inte som alla tycker

en många tycker de kan genomdriva ett tvång för alla att göra de vill

lb Som så att som

2 Vem och hur skall detta göras känt för berörda personer t.ex. de anställda vid ett företag, kunder hos en Internet-leverantör, kunder hos företag är med i branschorganisation kunder hos en grupp av grupper, t.ex. som en 2a Uppställande regler för viss eller grupper som en branschorganisation av en grupp en grupp av 2b Lagstiftning i ett eller flera länder

3 Vilka metoder skall användas för att kontrollera att reglerna följs

Bilaga till En God Etik på Nätet

3a Förhandscensur 3b Efterhandsgranskning av allt som görs 3c Efterhandsgranskning när någon klagar över påstått brott 4 Och hur skall man beivra brott mot reglerna

4a Ta bort oönskat meddelande ev. meddela den som skrivit det att det tagits bort

4b Varna den som brutit mot reglerna 4c Stänga av från användning av tjänsten 4d Begära skadestånd 4c Åtala och döma i brottmål 4f Kräva att alla använder viss teknik som underlättar att upptäckta och beivra brott mot reglerna, t.ex. elektronisk signatur på alla meddelanden

5 Vilka tekniska hjälpmedel finns och bör eller bör inte användas i detta syfte, t.ex. PICS, elektronisk signatur. Som synes ovan är det många och komplicerade saker att diskutera

Date: Thu, 14 May 1998 12:03:41 +0200 Subject: Vilka handlingar vill man reglera De handlingar som man kan vilja att reglera kan vara:

l Spridande av olagligt eller oönskat meddelande, det finns en mängd lagparagrafer i Sverige som kan

tillämpas, t.ex. uppvigling, stämpling, förtal, bedrägeri, hets mot folkgrupp, barnpornografi, våldspomografi, piratkopierade dokument o.s.v. Det finns också en mängd meddelanden som inte är olagliga, men som man i vissa kretsar kan vilja hindra, t.ex. pornografi, s.k. ovårdat språk, fräckisar, förtal av företag och organisationer i Sverige är bara förtal av enskilda personer olagligt, spridande av lögner, uppmaning att begå icke önskvärda men inte olagliga handlingar, t.ex. röka tobak eller vara sexturist, spridning av patchar som tar bort tidsgränser från demoprogram. 2 Insarnlande och användning av data på ett olagligt eller inte önskvärt sätt, t.ex. piratkopiering av program för eget bruk, nedladdning av patchar som tar bort tidsgränser från demoprogram, insamling av data om personer i strid med datalagen t.ex. om en söktjänst upprättar register om vilka personer som söker efter sidor med vissa innehåll, t.ex. vissa politiska åsikter eller sexuell läggning eller sjukdomar, detta är troligen olagligt enligt datalagen men har vad jag vet aldrig prövats. 3 Handlingar till skada för människor och organisationer på annat sätt än under l och 2 ovan. Detta inkluderar missbruk av verktyg för att hindra spridande av olagligt/oönskat meddelande, t.ex. som när scientologema raderade meddelanden i Usenet News som de inte gillade. 4 Handlingar för att missbruka de verktyg som man tar fram för att upprätthålla regler och hjälpa folk få det de vill ha från Internet, t.ex. spamming mot söktjänster att man förser sina dokument med falska sökord så att de hittas när folk söker efter något helt annat. Som synes ovan är det många och komplicerade frågor om vad man vill förbjuda eller hindra på olika sätt. Jag tror det är omöjligt att utforma generella regler som löser alla problem, vad som är möjligt är att utforma regler för vissa ofta förekommande handlingar som man vill reglera och sedan vid behov utvidga dessa regler när nya saker tillkommer. Exempel på udda företeelser man kan vilja reglera: Att en datorleverantör säljer program som i hemlighet samlar data om programmets använda och sänder in dem till leverantören. t.ex. för att upptäckta piratkopiering, spionera, upprätta åsiktsregister m.m.

Date: Mon, 18 May 1998 16:57:50 +0200 Subject: Etik på nätet I Sundbyberg har vi uppmärksammat de etiska frågorna kring internet på ett speciellt sätt: Sedan ett par månader driver Ungdoms- och utbidlningsförvalmingen ett projekt som handlar just om etik nätet, med fokus på intemetanvändningen i SKOLAN. För många är internet ett viktigt och naturligt verktyg i undervisningen. Men internets intåg i skolan skapar också många frågor. Hur fritt ska man få surfa i skolan I vilken mån kan och bör den information som finns på internet ersätta andra läromedel Kan tillgången till internet missbrukas Hur ska man hantera eventuellt missbruk Ska man få vara anonym och använda olika "alias" när man t.ex. chattar

Bilaga till En God Etik på Nätet

bakgrund bl.a. dessa frågor vi har Sunda surfare. Syftet med projektet är att skapa ett Det är mot av som startat sunt förhållningssätt till användningen av internet i skolan.

Men vad kännetecknar ett sunt surfande Vi jobbar med projektet tror att det bästa sättet att avgöra det är att som skapa diskussion kring internet och dess roll i skolan. Vi tror också att det är viktigt att en sådan diskussion en innefattar så många olika möjligt. Därför deltar såväl elever och deras föräldrar som lärare och grupper som politiker i Sunda surfare. På så sätt kan vi i projektet bl.a. få på följande fråga: Skiljer sig inställningen till svar

internet mellan de här olika grupperna

Vårt projekt går ut på att vid två tillfällen fråga ett antal personer vad de tycker och tänker om användningen av internet i skolan. Mätningarna görs med hjälp intervjuer och enkäter. Mellan de två frågetillfallena kommer av de deltar i Sunda surfare att arbeta med internet på olika sätt. Deltagarna kan arbeta med internet helt på som hand, eller använda sig den "tipsguide" tas fram inom projektet. Det viktiga är att deltagarna skaffar egen av som sig erfarenhet att söka och värdera information som finns på internet. av

En tanke med Sunda surfare är att ha med med olika mycket erfarenhet av internet och IT personer överhuvudtaget i projektet. Alla deltar erbjuds utbildning i hur man använder internet. Deltagarna erbjuds som också låna dator med internet, e-postadress och plats för hemsida under den tid som projektet pågår. att en egen Tanken är att alla deltar i projektet ska ha god tillgång till internet. som

Date: Mon, 18 May 1998 22:47:48 +0200 Subject: Etik pånätet_

Mon, 18 May 1998 16:57:50 +0200 berör viktiga områden. Anonymitet respektive källkritik. Anonymitet är svärd antingen kan skydda eller skada individer. Debatten brukar föras om det finns anledning ett tveeggat som att förbjuda möjligheten eller om den ska finnas kvar.

upprepade faktat Internet är att och är ansluten till nätet har tillgång till ett Det mest om var en som massmedium. Var och kan också nå publik på tusentals eller till och med miljoner individer. Fördelarna en en med Internet framställs ofta och gärna. Mindre känt är det faktum att många, till och med det stora flertalet, anslutna kan uppträda anonymt. Vi kan alltså välja att kommunicera utan att röja vår riktiga identitet.

Vi kan tala om två typer av anonymitet. Skenbar anonymitet, såsom den erbjuds kändisar och andra i olika system. Systemets som övervakningsfunktion har alltid möjlighet att spåra vem användaren egentligen är, och det innebär ingen svårighet spåra användare i händelse att vill vidta rättsliga åtgärder i något sammanhang. att en av man Verklig anonymitet, den erbjuds i vidaresändning I detta fallet kan det hända att det inte som anonym m.m. finns någon eller entitet med tillförlitlighet vet identiteten på upphovsmannen till infonnationen. person som På år har det skett tillväxt antalet accepterar e-postmeddelanden skickade till senare en av anonyma servrar som särskilda distributionslistor eller och vidaresänds efter att den information som identifierar newsgrupper som avsändaren har tagits bort . För vissa är detta oacceptabelt, för andra är det yttrandefriheten i sin prydno. Det har föreslagits att skulle uppdras att skapa filter för att ta bort anonyma meddelanden från listor och programmerare nyhetsgrupper. De företräder sådana åtgärder att den som har något att tillföra en diskussion också som menar ska kunna stå för sina skrivningar, och inte rädda för att sätta sitt namn under. Denna synpunkt dyker ofta vara i diskussioner anonymitet att meddelanden på något sätt skulle vara mindre värda eller upp om - anonyma mindre trovärdiga än undertecknade meddelanden.

Det är lätt att skapa anonymitet eller falskt identitet på Internet, och ktmskapen om detta är allmänt spridd. Instruktioner hur bör använda denna möjlighet, såväl som etiska regler för sådan användning finns om man tillgänglig i FAQ:er om Privacy and Anonymity.

Många on-line forum garanterar anonymitet till alla eller vissa användare. Hobby BBSer, ger vanligtvis

anonymitet. lndividerna loggar in under pseudonymer The Wizard, Foo-Bar, ni har säkert sett exempel på

"häftiga" nanm.

Kommersiella tjänster tillåter i allmänhet inte anonymitet, naturliga skäl. Det finns anledning att veta vem av man ska skicka en faktura till, t ex.

Vissa nyhetsgrupper stöder anonymitet för att skydda deltagarna. Det har till exempel förts debatt i nyhetsgrupper aids, där aidsjuka har haft möjlighet att få stöd och råd från andra drabbade, eller av om sjukvårdspersonal, psykologer etc, utan att behöva röja sin identitet. Å andra sidan finns det också debatter i

Bilaga till En God Etik på Nätet

nyhetsgrupper där man skulle kunna önska att det inte gick att vara anonym. T ex som i fall som ligger bakom spridning av barnpornografi. En annan typ av anonymitet innebär att förfalska meddelanden på t.ex. Usenet skapa inlägg som ser ut att vara från någon annan. Förfalskningar möter alltid ett nästan enhälligt ogillande, men de uppträder trots detta tack vare det sätt på vilket Usenet har varit designat. Denna möjlighet, att förfalska inlägg, har funnits i mer än ett decennium. Varken de tillåtna, anonyma, inläggen, eller de otillåtna, förfalskade inläggen, kräver någon expertkunskap av den som vill uppträda anonymt, inte heller kräver det några särskilda verktyg. Så gott som varje icke-teknisk person kan läras hur man gör anonyma inlägg. Om man ser till hur lätt det är, och den stora potential till problem som det innebär, så är de aktuella övertrampen sällsynta. Sannolikt av samma skäl som obscena telefonsamtal är relativt sett ovanliga, nämligen, de flesta vill använda kommunikationsverktyg för att kommunicera, inte för att störa eller trakassera. Det stora flertalet vill också kunna sättas i samband med de inlägg de gör. Allt emellanåt så störs diskussionsgrupper i Internet av floder av anonyma, eller förfalskade, meddelanden/inlägg. Detta har hänt inom åtskilliga områden på Usenet oftast inom de politiskt orienterade nyhetsgruppema, men också i vetenskapliga nyhetsgrupper där något diskuterats som väcker särskilt motstånd aborter, aids mm. Medan anonymitet har sina försvarare på nätet så finns det inga seriösa argument som stöder individers möjlighet att uppträda under någon annans 11amn. Skadepotentialen med förfalskningar är uppenbar. Bland de mest skadliga är Desinformation. Förfalskningar kan användas för att sprida missvisande infomiation eller störa verksamhet. Förtal. Den person kan skadas vars namn används i det förfalskade inlägget. En person som nämns i innehållet i det förfalskade inlägget kan skadas, och kan inte söka upprättelse hos förfalskaren.

Kriminella aktiviteter. Detta inkluderar publicering av accesskoder för långdistanssamtal har varit vanligt i

USA och kreditkortsnummer. Andra kommunikationsbrott. Inkluderar industrispionage och liknande. I modern tid finns det många sätt att uppträda helt anonymt, från telefonautomater, till brev utan avsändare. Det finns såvitt jag vet ingen enighet om huruvida anonymitet är ett problem, i Internet eller någon annanstans. Det är uppenbart att anonymitet kan användas för såväl sociala som asociala ändamål. Det kan å ena sidan hjälpa människor att få utbyta åsikter om känsliga ämnen och svåra upplevelser, och källor kan rapportera om saker pågår inom företag eller myndigheter inte skulle komma till allmänhetens kännedom. Å andra som som annars sidan kan det användas för att sprida t.ex. barnpornografi, vilket är kriminellt. Den andra frågan som Mon, 18 May 1998 16:57:50 +0200 berör är frågan om källkritik. Hur mycket ska vi tillåta oss att lita på den information vi hittar på Internet, utan att kolla källan. Räcker det med att vi ser att den publicerats på en webbplats som har logon från ett känt foretag/tidning/forslmingsorganisation eller motsvarande Knappast. Min 12-åriga dotters klasskamrater gjorde ett specialarbete om helgdagar i andra religioner på ett underlag från Internet som visade sig vara produkten av någon som hade hittat på ett gäng helgdagar, inte av illvilja, utan bara som en grej. Men för en 12-åring är det inte självklart att ifrågasätta information, eller kolla en andra gång. Hm, håller jag mig fortfarande inom området etik...:-

Date: Tue, 19 May 1998 03:34:15 +0200 Subject: Re: Etik pånätet_

Jag håller helt med om att identifiering / autenticering av avsändare är en svår och viktig fråga. Den går enklast att lösa om vi grundlagsskyddar alla människors lika rätt att använda stark kryptering, eftersom samma teknik används för pålitlig autenticering som för kryptering med öppna nycklar. Tyvärr är delar av Europa, främst Frankrike, på väg åt motsatt håll. 2 är något som inte bara 12-åriga skolbarn har svårt för, utan också flera av de lärare jag har mött. Jag ser inte detta som en etikfråga, utan som en kunskapsfråga. Etikfrågan ligger hos avsändaren. Vill man bli respekterad och trodd, bör man inte fara med osanning. Men hos mottagaren måste ändå kunskapen finnas om att avsändaren har den tekniska möjligheten att ljuga, och därför måste vi vara skeptiska till allt vi hör och ser, inte bara på Internet. Tyvärr har de flesta av oss blivit fostrade med alltför pålitliga skolböcker. Vi har inte fått

Bilaga till En God Etik på Nätet

tillräcklig träning i att ifrågasätta. Med god tillgång till Internet, kommer dagens och framtidens skolbarn att ha ett mycket bättre utgångsläge. Det mycket glädjande att läsa den öppna attityd med vilken Sundbybergs skolor verkar närma sig nätet. var om Genom att nära inpå problemen och lära känna dem, kan så småningom hitta fram till lösningarna. man

Bilaga till En God Etik på Nätet

Förteckning över inlägg på ETIKLISTAN

Bilaga till En God Etik på Nätet

Bilaga till En God Etik på Nätet

Bilaga till En God Etik på Nätet

Bilaga till En God Etik på Nätet

-

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas från Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Sl-:riften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish IT-Commission, june 1995 - Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas från IT-kormnissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer - Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dess användbarhet - Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning av ett seminarium anordnat av IT-komrnissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad på IT-kommissionens hemsida http://www.itkonnnissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokr@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforslmingsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas från Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan SOU 1997:31 - 13 röster om framtiden, Rapport 3/97. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön samling goda exempel, SOU 1996: 178 - en Rapport 4/97. Kan beställas från Fritzes krmdtjånst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 Report 5/97. Kan beställas från Fritzes kimdtjånst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas från Fritzes klmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medieoch programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakamrnarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas från Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 - Rapport 1/98. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. Rapport 3/98. Kan beställas från Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas från Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriforbundet 1997-1 l-l8. Rapport 5/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och nationalstaten, SOU 1998:58 Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Skolan, IT och det livslånga lärandet, SOU 1998:70 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen 1 997- 12-04. Rapport 7/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Nya tider, nya förutsättningar..., SOU 1998:65 Rapport 8/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling -Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998, SOU 1998:79 Rapport 9/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rättsinformation och IT, SOU 1998:109 Rapport från två seminarier 1996 och 1998 anordnade av IT-kommissionen och Stiñelsen för rättsinforrnation. Rapport 10/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

God etik på nätet, Hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen for Kunskaps- och Kompetensutveckling, Röda Korsets Idé- och utbildningscenter, lSOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT-Företagen och BitoS. Rapport 11/98. Kan beställas från Fritzes kxmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete

med I T -kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning IT gjord av Statistiska Centralbyrån om Kan beställas från SCB Förlag, uppdrag av IT-kommissionen. 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska av Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ runt - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen runt Regionala initiativ Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin runt - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord Statskontoret uppdrag av av IT-kommissionen. 111 sidor.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . . Tänder hela livet fall- en översyn. UD. . nytt ersättningssystem for vuxentandvård. 30 .Utlandsstyrkan. Fö. - Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . alltid Nivå- och organisationsspeciñka ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. Män passar . med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid processer Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska och psykiatrisk tvångsvård. S. som resurser . maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning. Ty makten är din Myten det rationella Fem rapporter om idrott. In. om . arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsförmåga. S. Översyn rörelse- och tillsynsregler for kollektiva 35. Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M. av . försäkringar. Fi 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdrycker Referat från en hearing den 12 november 1997. av - . och Systembolagets produkturval. S. IT-kommissionens rapport 4/98. K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. .

10. Campus for konst. U. 38. Vad får vi for pengarna Resultatstyming av

l Fristående utbildningar med statlig tillsyn statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

inom olika områden. U. området. 12. Självdeklaration och kontrolluppgifter 39. Det fmsk-svenska gränsälvssamarbetet. M.

förenklade förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER. - 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö Vad har gjorts Vad bör göras Ju. näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformation för alla. S. 14. E-pengar - 15. Gröna nyckeltal- Indikatorer for ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning for

hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö. 16. När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre bemötande med funktionshinder. S. forsta steget mot nationella folkhälsomål. av personer - 17. Samordning digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju. av 18. En gräns myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. - en 19. IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20. IT-kommisionens hearing infrastrukturen 48. Kontrollerad och ifrågasatt om för digitala medier. Andrakammarsalen, intervjuer med personer med funktionshinder. S. - Riksdagen 1997- 1 0-24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas

21. Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet. inom EU. K. Hearing anordnad IT kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under av samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-11-14. K. Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. S. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystem for försäkiingsersättningar. Fi. Situationen inför och under forsta året med

23. Staten och exportfinansieringen. N. kunskapslyftet. U. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52. Utstationering av arbetstagare. A.

Översyn ñskeriadministrationen Jo. 53. Ta möjligheterna i Östersjöregionen. N.

av m.m. vara 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54. Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt + 4 st bilagor. S. for mindre företag. Ett rådslag anordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-komrnissionen på uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet - fakta om ungdomar och svartsprit. 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18.K. 28. Läkemedel i vård och handel. Om säker, flexibel 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett en och samordnad läkemedelsförsörjning. S. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie.

SB.

Statens

offentliga utredningar

1998 Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskomrnittén. och tillfälligt arbete. Fi På distans utbildning, undervisning och lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektiv distansutbildning. U. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskomrnittén. IT-stöd. U. Flexibel utbildning på distans. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. 85. Att rösta med händerna. Om stonnöten, IT-kommissionens rapport 6/98. K. folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. 59. Räddningstjänsten i Sverige SB. Rädda och Skydda. Fö. 86. Utvecklingssamarbete på rättsområdet. -

60. Kring Hallandsåsen. M. Östeuropa. Ju.

61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. 62. Kampanj med ktmskaper och känslor. Om 88. Domaren och Beredningsorganisationen kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. utbildning och arbetsfördelning. Ju. - 63. En god affär i MotalaJournalistemas avslöjanden 89. Greppet att vända en regions utveckling. och läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftse- Rapport från Söderhamnskommittén. N. rie. SB. 90. Steget före. Nedslag i det lokala 64. Bättre och mer tillgänglig information. brottsförebyggande arbetet. Ju. Småföretagsdelegationens rapport N. 91. Nya kommunal förnyelse och kompetensgrepp - 65. Nya tider, nya förutsättningar... utveckling. In. IT-kommissionens rapport 8/98. K. 92. Goda idéer om småföretag och samverkan. 66. FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. U. Småföretagsdelegationens rapport N. - 67. Socialavgiftslagen. 93. Kapitalförsörjning till småföretag. 68. Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. M. Småföretagsdelegationens rapport N. 69. Lämplighetsprövning av personal inom 94. F örslagskatalog. förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg. U. Småföretagsdelegationens rapport N. 70. Skolan, IT och det livslånga lärandet. 95. Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. M. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet 96. Naziguldet och Riksbanken. Interirnrapport. UD. och IT-komrnissionen, Rosenbad 1997-12-04, 97. Gör barn till medborgare Om bam och demokrati IT-kommmissionens rapport 7/98. K. under 1900-talet. SB. 71. Den kommunala revisionen ett demokratiskt 98. Konkurrenslagens regler om företags- kontrollinstrument. In. koncentration. + Bilaga. N. 72. Kommunala fmansförbund. Fi. 99. acceptera Betänkande från den nationella sam- 73. Organisationer Mångfald Integration Ett framtida ordningskomrnittén för Europaåret mot rasism. In. system för statsbidrag till invandrarnas 100. Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande riksorganisationer m.fl. In. från den nationella samordningskornmittén för 74. Styrningen av polisen. Ju. Europaåret mot rasism. In. 75. Djurförsök. Jo. 101. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från 76. Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrotts- ett seminarium. SB. rörelsen och friluftslivets organisationer. In. 102. Lekrnannastyre i experternas tid. Dokumentation 77. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegation från ett seminarium. SB. ens rapport N. 103. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och 78. Regelfcirenkling för framtiden. Småföretags- de individuella rättigheterna i Sverige. SB. delegationens rapport N. 104. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 79. IT och regional utveckling. 105. Minska regleringen av kommuner och landsting. erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. In. IT-komrnmissionens rapport 9/98. K. 106. Unga i ohälsoförsäkringen. 80. BostadsrättsregisterJu. Tid för aktivitet och utveckling. S. 81. Användningen av vissa statstlygplan, m.m. SB. 107. Främjandelagen en översyn. A. - 82. Försäkringsföreningar-ett refonnerat regelsystem 108. Analysera mera. Jo. Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

109. Rättsinformation och IT. Rapport från två seminader 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. K. 110. Makes arvsrätt, dödsboforvaltare och dödförklaring. Ju. 1 l E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. U. 112. Resurser på lika villkor U. l 13. I God Tro. Samhället och nyandligheten. S. 114. Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten på de svenska EU-textema. SB. 1 15. Distansarbete. A. 1 16. Stoppreglema. Fi. l 17. Utgått 118. "Sustainable Sweden" a SUCCESS story. - Möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. N. l 19. Kommunal uppdragsverksamhet 1998. In.

120. EñerlevandepensionEn anpassning till det refor

merade ålderspensionssystemet. S. 121 Arbetsförhållanden och attityder. . professionellas möten med personer med funktions-hinder. S. 122. E-pengar civilrättsliga frågor m.m. Fi. - 123. Follcrättslig status m.m. Fö. 124. Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens skriftserie. SB. 125. Statens museer för världskultur. Ku. 126. Beskattning utan taxfree. Fi. 127. Tullagens överklaganderegler m. m. vid en omorganisation av Tullverket. Fi. 128. Forskningspolitik. U. 129. Svensk sjöfartsnäring hot och möjligheter. K. 130. Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium om säkerhetsanalys av slutforvaringen av använt kärnbränsle. M. 131. CSN En myndighet i ständig förändring. U. - 132. En granskning av Estoniakatastxofen och dess folder. K. 133. God etik nätet. IT-kommissionens rapport 11/98 K.

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning .

Statsrådsberedningen Sotning i framtiden. 45

Räddningstjänsten i Sverige Rädda och Skydda. 59 Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett - Folkrättslig status m.m. 123 seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 55

En god affär i Motala. Joumalistemas avslöjanden och

Socialdepartementet

läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftserie. 63 Tänder hela livet Användningen av vissa statsflygplan, m.m. 81 nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 Att rösta med händerna. Om stonnöten, - Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. SB. Systembolagets produkturval. 8 85 När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under bemötande av personer med funktionshinder. 16 1900-talet. 97 Tre städer. En storstadspolitik for hela landet. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett + 4 st bilagor. 25 seminarium. 101 Från hembränt till Mariakliniken. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från fakta om ungdomar och svartsprit. 26 ett seminarium. 102 - Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och och samordnad läkemedelsförsörjning. 28 de individuella rättigheterna i Sverige. 103 Det gäller livet. Stöd och vård till bam och Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten på de ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. 31 svenska EU-textema. 114 Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens psykiatrisk tvångsvård. 32 skriftserie. 124 Företagare med restarbetsfonnåga. 34

Justitiedepartementet Den framtida arbetsskadeforsäkringen. 37

Vad får vi för pengarna Resultatstyming av BROTTSOFFER. statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala Vad har gjorts Vad bör göras 40 området. 38 En samlad vapenlagstiftning. 44 Läkemedelsinformation for alla. 41 Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46 Hur skall Sverige må bättre Bulvaner och annat. 47 första steget mot nationella folkhälsomål. 43 Styrningen polisen. 74 av Kontrollerad och ifrågasatt Bostadsrättsregister.80 intervjuer med personer med funktionshinder. 48 Utvecklingssamarbete på rättsområdet. - De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

Östeuropa. 86

l900-talet och annat underlagsmaterial till DOMAREN OCH BEREDNINGS- Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 50 ORGANISATIONEN Socialavgiftslagen. 67 utbildning och arbetsfördelning. 88 - Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 104 Steget före. Nedslag i det lokala brottsförebyggande Unga i ohälsoförsäkringen. arbetet. 90 Tid för aktivitet och utveckling. 106 Makes arvsrätt, dödsboforvaltare och dödförklaring. I God Tro. Samhället och nyandligheten. 113 1 10 Efterlevandepension. En anpassning till det reformerade

ålderspensionssystemet. 120

Utrikesdepartementet

Arbetsförhållanden och attityder. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall professionellas möten med personer med funktions översyn. 29 - - en hinder. 121 Naziguldet och Riksbanken. Interimrapport. 96

Försvarsdepartementet Kommunikationsdepartementet

Säkrare kemikaliehantering. 13 IT och regional utveckling. Utlandsstyrkan. 30 120 exempel från Sveriges län. 19 Försvarsmaktsgemensam utbildning for

framtida krav. 42

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

IT-kommisionens hearing infrastrukturen Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa om för digitala medier. Andrakammarsalen, och tillfälligt arbete. 56 Riksdagen 1997-10-24. 20 Kommunala finansförbund. 72 Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Försäkringsföreningar-ett refonnerat regelsystem 82 Hearing anordnad IT kommissionen i Premiepensionsmyndigheten. 87 av samverkan med Industriförbundet och Statskontoret Stoppreglema. 1 16 1997-11-14. 21 E-pengar civilrättsliga frågor m.m. 122 - Identifiering och identitet i digitala miljöer. Beskattning utan taxfree. 126 Referat från hearing den 12 november 1997. Tullagens överklaganderegler m. m. vid en - en IT-kommissionens rapport 4/98. 36 omorganisation av Tullverket. 127 Konsekvenser att taxfreeförsäljningen avvecklas av

inom EU. 49 Utbildningsdepartementet

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt Campus för konst 10 för mindre företag. Ett rådslag anordnat av Fristående utbildningar med statlig tillsyn IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- inom olika områden. 11 departementet, Närings- och handelsdepartementet Vuxenutbildning och livslångt lärande. och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11- Situationen infor och under första året med 18. 54 kunskapslyftet. 51 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommissionens rapport 6/98. 5 8 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med Nya tider, nya förutsättningar... IT-stöd. 57 IT-kommissionens rapport 8/98. 65 FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. 66 - Skolan, IT och det livslånga lärandet. Lämplighetsprövning av personal inom Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. 69 IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommmissionens rapport 7/98. K. 70 På distans utbildning, undervisning och lärande. IT och regional utveckling. Kostnadseffektiv distansutbildning. 83 erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-kommmissionens rapport 9/98. 80 Flexibel utbildning på distans. 84 Rättsinformation och IT. Rapport från två seminarier E-plikt. Att säkra det elektroniska kuturarvet. l 1l 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. 109 Resurser på lika villkor 112 Svensk sjöfartsnäring hot och möjligheter. 129 Forskningspolitik. 128 En granskning Estoniakatasrofen och dess följder. CSN En myndighet i ständig förändring. 131 av - 129

God etik på nätet. IT-kommissionens rapport 11/98. Jordbruksdepartementet

1 33 Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn fiskeriadministrationen 24 av m.m.

Finansdepartementet Livsmedelstillsyn i Sverige. 61

Omstruktureringar och beskattning. 1 Djurförsök. 75 Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva Analysera 108 av mera. försäkringar. 7

Integritet Effektivitet skattebrott. 9 Arbetsmarknadsdepartementet

- - Självdeklaration och kontrolluppgifter Välfárdens genusansikte. 3 förenklade förfaranden. 12 Nivå- och organisationsspeciñka - Män passar alltid E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 med exempel från handeln. 4 - processer En gräns en myndighet 18 Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska och - som resurser Försäkringsgaranti. maktdiskurser. 5 Ett garantisystem för försäkringsersätmingar. 22 Ty makten är din Myten det rationella om Nya ledningsregler for bankaktiebolag och arbetslivet och det jämställda Sverige. 6 försäkringsbolag. 27 Utstationering arbetstagare. 52 av

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Frärnjandelagen en översyn. 107 Minska regleringen av kommuner och landsting. 105 - Distansarbete. 1 15 Kummunal uppdragsverksamhet 1998. 119

Kulturdepartementet Miljödepartementet

Samordning digital marksänd TV. 17 Gröna nyckeltal Indikatorer for ett ekologiskt hållbart av världskultur. 125 samhälle. 15 Statens museer för Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35

Närings- och handelsdepartementet Det fmsk-svenska gränsälvssarnarbetet. 39

Staten och exportfmansieringen. 23 Kring Hallandsåsen. 60 Östersjöregionen. 53 Kampanj med kunskaper och känslor. Om Ta vara möjligheterna i Bättre och tillgänglig information. kärnavfallsornrösmingen i Malå kommun 1997. 62 mer Småforetagsdelegationens 64 Kunskapsläget kämavfallsornrådet 1998. 68 rapport Kompetens i småföretag. Förstärkt skydd av skogsmark for naturvård. 95 Småföretagsdelegationens 77 Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium rapport Regelförenkling för framtiden. om säkerhetsanalys av slutförvaring av använt Småföretagsdelegationens rapport 78 kämbränssle. 130 Greppet att vända en regions utveckling. - Rapport från Söderhamnskommittén. 89 Goda idéer om småföretag och samverkan. Småföretagsdelegationens rapport 92 Kapitalförsörjning till småföretag. Småforetagsdelegationens rapport 93 F örslagskatalog. Småföretagsdelegationens rapport 94 Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. + Bilaga. 98 "Sustainable Sweden" a SUCCESS story. - Möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. 1 18

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. 33 Den kommunala revisionen ett demokratiskt kontrollinstrument. 71 Organisationer Mångfald Integration Ett framtida system för statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer mfl. 73 Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer. 76 kommunal förnyelse och kompetens- Nya grepp utveckling. 91 acceptera Betänkande från den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism. 99 Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande från den nationella sarnordningskommittén för Europaåret mot rasism. 100

y