Hur skall man finansiera välfärden i det globaliserade IT-samhället? : ett samtal om IT-utveckling och offentlig ekonomi anordnat av IT-kommissionen och ESO : Rotundan, Rosenbad : delbetänkande från IT-kommissionen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Statens offentliga utredningar WW 1998: 153

P15

Kommunikationsdepartementet

Hur skall man

välfärden

finansiera

i det

globaliserade

IT-samhället

Ett samtal om IT-utveckling och offentlig ekonomi

anordnat av IT-kommissionen och ESO

Rotundan, Rosenbad

IT-kommissionens 12/98

rapport

Delbetänkande från IT-kommissionen Stockholm 1998

Rea

Statens offentliga utredningar WW 1998: 153

Pi‘

Kommunikationsdepartementet

Hur skall man

välfärden

finansiera

i det

globaliserade

IT-samhället

Ett samtal om IT-utveckling och offentlig ekonomi

anordnat av IT-kommissionen och ESO

Rotundan, Rosenbad

IT-kommissionens 12/98

rapport

Delbetänkande från IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.0rder@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den skall svara remiss.

- som som

Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-38-21075-4 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Innehållsförteckning

innehållsförteckning

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhäliet

Förord

Förord

Den snabba IT-utvecklingen och den ökande globaliseringen av världsekonomin för med sig möjligheter och begränsningar för politik och för människor. Dessa nya nya båda utvecklingslinjer kan sammantaget leda till att de delar den svenska ekonomin, av

tidigare endast varit utsatta för lokal konkurrens, påverkas av internationell

som konkurrens i betydligt högre omfattning. En ökad handel över Internet, utflyttning av tjänster kan tillhandahållas via Internet är exempel vad kan komma att som nu som. påverka landets ekonomi. Redan i dag kan i princip allt utom färskvaror och personnära tjänster beställas utomlands via Internet, vilket innebär att möjligheterna till effektiva punkt- och omsättningsskatter förändras. Rörligheten bland människor och företag berörs också av dessa två faktorer.

Skattebasema kan tänkas bli mer lättrörliga. Frågan är vad denna utveckling betyder för

möjligheterna att finansiera välfärden. Hur skall staten få in inkomster i ekonomi en med lättflyktiga skattebaser Vilka skatteobjekt är mer eller mindre lämpliga att utnyttja

i framtiden Hur påverkar elektronisk affärsverksamhet i öppna nätverk möjligheterna

till uttag omsättningsskatter moms, punktskatter Finns det andra lösningar; bitskatt av eller... Sverige har många goda kvaliteter att erbjuda med vår natur och våra sociala förhållanden, vår jämlika och det faktum att det trots allt inte förekommer så mycket syn

social oro. Frågorna vi därför måste ställa oss är:

0 Vilka är de svenska komparativa fördelarna 0 Hur lyfter vi fram dessa fördelar Vilka förutsättningar har Sverige att erbjuda offentlig service kan ta betalt 0 som man för och förvänta sig att företag och medborgare stannar kvar eller flyttar hit för att få ESO och IT-kommissionen inbjöd ett antal experter från näringslivet, forskarvärlden och den offentliga sektorn till ett samtal dessa frågor den 2 juni 1998 under ledning om Anna Hedborg, ESO, och Gunnar Hedborg, IT -kommissionen. Syftet med samtalet av var att identifiera områden som är speciellt viktiga att studera djupare.

Denna rapport är en redovisning av de synpunkter som kom fram vid samtalet. Den är framtagen arbetsgrupp bestående Kjell Skoglund, IT-kommissionen, Martin av en av Hörnqvist, ESO, Daniel Stigberg, Uppsala universitet och Maria Sundling, Stockholms Universitet. Maria Sundling har dessutom sammanställt och redigerat rapporten utifrån de bandupptagningar som gjordes vid samtalet.

Stockholm, september

Anna Hedborg Gunnar Hedborg

ESO IT-kommissionen

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

Inledning

Inledning

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

Utvecklingen går fortare och fortare. Människans tekniska utveckling lika stor från

var begynnelsen till 1900, som mellan 1900 och 1950. Därefter har utvecklingstakten accelererat ytterligare. Ett annat sätt att uttrycka detta förhållande är, att av alla vetenskapsmän har levt under vår historia, är 90 procent vid liv i dag. som

För knappt år sedan fanns det två användare world wide web i världen. Vem hade sex av då kunnat förutsäga den utveckling skulle komma de närmaste åren Detta exempel som

och många andra visar att det blir allt svårare att blicka in i framtiden. Vår förhoppning

är att detta rundabordssamtal ska hjälpa att liten bit framåt i tiden, så att vi inte oss se en blir tagna sängkanten av utvecklingen.

En central fråga för IT-kommissionens arbete är det som kallar för

informationsteknikens djupare dimension. Hittills har vi i stor utsträckning adderat informationsteknologin till befintliga verksamheter. Vi har gjort det som vi har gjort

tidigare på ett litet modernare sätt och skapat kortsiktiga effektivitetsvinster. Långsiktigt tror jag att det där är ett farligt sätt att arbeta på, för varje gång vi investerar i en

befintlig struktur eller organisation, befäster vi den samtidigt. Utmaningen för framtiden är att ett steg längre, att inte bara addera tekniken utan att lägga den i botten; att se vilka helt möjligheter informationstekniken skapar för vårt sätt att arbeta och nya organisera vårt arbete, för strukturen arbetsplats. en

Med djupare dimension också att studera de grundläggande förutsättningarna för menas vårt samhälles sätt att fungera. Vi vet t.ex. inte IT-utvecklingen påverkar våra om förutsättningar att finansiera välfärden. Vi vill vara ute tidigt och sondera terrängen för att se om vi behöver reagera på något sätt.

Vi lever i en tid med många utmaningar. En av de viktigaste utmaningarna tycker jag är

att att förstå och att dra nytta informationsteknikens djupare dimension. se, av

Anna Hedborg, ESO

Den övergripande måttstock ESO har på alla ämnen som hanteras är rättvisa och

- som effektivitet. Alltså inte rättvisa först och effektivitet sedan eller tvärtom, utan både och samtidigt.

Politik handlar nästan alltid rättvisa. Det finns olika föreställningar vad rättvisa om om är, men det rör sig om att olika grupperingar vill forma ett samhälle som fungerar rättvist. Men inga politiska idéer är bra om de inte samtidigt byggs under av effektiva lösningar. Den riktigt goda ESO-rapporten är alltså den dels vänder upp och ner som ett etablerat synsätt och dels hittar lösningar representerar både rättvisa och som

effektivitet, samtidigt den har någon sorts koppling till politiken.

som

Finansiering av välfärden i det giobaliserade IT-samhället

Det är likadant med detta möte. Vi ska tillåta att fundera väldigt fritt kring vad oss utvecklingen kan bära med sig och vad det kan tänkas innebära för politikens villkor, inte minst för beskattningens villkor, är grundläggande fråga för politiken. Vilka som en skattesystem är det över huvud taget möjligt och förenligt med effektivitet att använda

De snabba slutsatser man kan dra utvecklingen skulle vilja utmanade. Som av man se exempel föreställer sig att det kommer att svårare att ha företagsskatter och man vara

kapitalskatter som skiljer sig mellan olika länder, men lite lättare att ha skillnader i irdividbeskattningen möjligen med undantag för höginkomsttagare som är mer

flyttbara.

Varubeskattningen kan påverkas olika sätt. En del varor låter sig handlas med på ett nytt sätt, andra inte. Hur skattefrågoma ut därvidlag Kommer vi att återgå till

ser ursprungliga tider när det var fastighets- och egendomsinnehav i fysisk mening som

utgjorde skattebasen Detta är viktiga frågor som kan få spela stor roll under dagens

möte. Det kan också finnas en mängd andra ting bör belysas. Problemet med som oss

just nu, mot bakgrund den hastiga utvecklingen, är att vi har för dålig fantasi. Det är

av det ni skall hjälpa med i dag. oss

Rörlighet över nationsgränserna

2. över

Rörlighet nationsgränserna

2.1 FÖRETAG

Ronald Fagerfjäll, frilansskribent

Ekonomin har gått in i ett skede när hög utbildning efterfrågas. Men i Sverige har högutbildade sämre löneutveckling och

en beskattas hårdare än högutbildade i omvärlden. Detta är det främsta skälet till att vi hotas utflyttning företag från av av Sverige. Trycket kommer inte från styrelsen/ägarna, utan från

tjänstemännen som jobbar i företagen. Deras löneanspråk är en del av drivkraften i den fusionsrörelse som pågår i världen.

Denna utveckling kan beröva Sverige spetskunskapen inom näringslivet, vilket i sin tur skulle äventyra kvaliteten våra

högskoleutbildningar.

Tillväxt handlar mycket tro. Vår uppfattning vilken framtida tillväxt är - om om som möjlig brukar kallas mind set. Under 1900-talets 70 första år mind set fyra var procent om året i real tillväxt. När jag gick på Handelshögskolan 1967 sade en lärare att

det var en tidsfråga innan vi skulle ha finjusterat detta, så att vi hade fullkomlig kontroll över konjunkturcyklerna. Så såg det på den tiden, vilket rätt naturligt efter 66

man var eller 67 års erfarenhet absolut perfekt tillväxt. av

Men omkring 1975 bröts vårt mind set. Idag tror vi att 1,5 procent är vad vi klarar av i tillväxt, för det är den ungefärliga långsiktstrenden sedan dess. Men jag har oerhört

svårt att tro att det skulle så att 1,5 procent representerar någon slags sanning om

vara

hur det borde vara. Det är mer fråga om allmän tro vad som är möjligt.

en Tillväxttakten i OECD efter 1975 har varit nästan lika snabb som den var i Sverige

historiskt, i Sverige har den gått i ungefär halva takten och i USA litet snabbare än i

OECD.

Den konventionella bilden ekonomin delar arbetsmarknaden i olika branscher, i av upp industri och tjänster. Det tror jag är en falsk uppdelning. Tjänstesamhället handlar om

att företag håller på att bli "tjänstefierade. Monteringen som görs på bandet är i dag en

mycket liten del av en bils förädlingsvärde. Större delen av förädlingsvärdet ligger helt andra saker. Om man lägger in industritjänstema, dvs. det som har spunnits av från den så kallade industrisektom, så är industrin nästan lika stor som den var förut. Det

spelar ingen roll Peggy jobbar på ABB eller konsult, hon gör sak i alla

om som samma fall. Det är så avindustrialiseringen har gått till. Det är meningslöst att prata om

jordbrukets nedgång vi lägger nästan lika mycket ansträngningar mat som vi har

gjort hela tiden, vi har bara flyttat förädlingen framåt. Vi ägnar tid att förpacka mer

Finansiering av välfärden i det giobaiiserade IT-samhäliet

pommes stnpes eller att lägga maten tallriken lyxkrogar, medan vi har raionaliserat i tidigare led.

Dessa gamla synsätt som vi har från den första epoken måste brytas upp. När vi pratar on IT håller vi att i samma fälla igen. IT är detsamma cykelverkstäder eller som

bilföretag eller telegrafutrustningstillverkare. IT är något som man ska använda för att

Ska förädlingen, produktiviteten, i allt detta. Produktionen själva tekniken är av en försvinnande liten del hela komplexet. av

E1 vinkling på svensk ekonomi: 1966 fanns 64 procent alla arbetsföra

annan av

sxenskar i något som man kan kalla för marknadssektom i svensk ekonomi. De tog alltså betalt för sina produkter av konsumenterna. Ser vi på utvecklingen sedan dess har

antalet i marknadssektom minskat, medan övriga arbetsföra inte jobbar med kunder som har ökat kraftigt. Jag naturligtvis inte att de tjänster görs utanför menar som

rmrknadssektom är värdelösa, men de görs på ett sätt så att de har dålig återkoppling

frin marknaden.

Tttar man närmare marknadssektom 1966 liten del dotterbolag. Cirka 75 OOO var en svenskar jobbade för utländska dotterföretag medan 280 000 jobbade för svenska multinationella företag. Svenska multinationella företag, sådana Asea och Ericsson, som hade ungefär hälften sina anställda i Sverige och hälften utomlands. Under de av

följande 30 åren kantrade tyngdpunkten i de svenska multinationella företagen, så att

den i dag ligger bra bit utanför nationalstaten Sverige. Antalet anställda i Sverige är en precis lika stort som då, vilket betyder att företagen både har dragit ner för att de har köpt en del svenska verksamheter och de har out-sourcat". De har flyttat ut, spunnit av,

en del verksamheter som i dag är konsultföretag. De utländska företagen har haft

en

explosion på 1990-talet. Jag skulle tro att två femtedelar av marknadssektom i dag är knuten till internationella företag på något sätt. Om de är svenska eller utländska spelar

inte så stor roll. Stora internationella företag, även svenska, är i dag ägda av utländska fonder.

En tredje vinkling handlar löneökningstakten. Under perioden när mind set om var

fyra procent, under industrialiseringen, fanns något som kallades för lönestaketet, dvs.

för alla typer av inkomsttagare ökade lönen i ungefär samma takt. Det var en fantastisk

period, en bred framgångsperiod där alla fick vara med. Men från 1973 och fram till

1989 kan i statistik från USA tydligt hur låginkomsttagares inkomster har

man se minskat och hur den högst betalda fjärdedelen får större delen tillväxtens resultat. av

Samma sak i Sverige också, än inte lika tydligt, framför allt på år.

syns om senare

En orsak till detta är IT, men den avgörande faktorn är utbildningsnivån. Ekonomin har gradvis och väldigt långsamt och slumpartat gått in i ett skede när hög utbildning efterfrågas. Det är fel att prata om McDonaldisering. Det är inte servicejobb och industri som det handlar om utan om jobb för låg- eller högutbildade. Högutbildade får allt

bättre betalt.

Det här har jag identifierat som det främsta skälet till att vi hotas av en viss utflyttning från Sverige. Högutbildade utomlands får mycket snabb löneutveckling. Här har en

Sverige svårt att hänga med. Sverige har också en hårdare beskattning av dessa

personer. Differensen mellan en högutbildad person i Sverige och en högutbildad person

Rörlighet över nationsgränserna

i omvärlden växer hela tiden. Det leder till slut till ett tryck. Jag har gjort en studie av ett

antal svenska företag och frågat om de krafter som möjligen verkar för en utflyttning.

Alla företag identifierade samma kraft, nämligen löneproblemet.

Men jag tror att vi hittills har tittat på fel forum. Det är inte styrelsen eller ägarna som vill flytta företagen utan det är tjänstemännen som jobbar i företagen och som märker att omvärldens löner är högre. Jag misstänker att det kan vara en del av drivkrafterna i den

fusionsrörelse pågår i världen. Då kan fråga sig om detta betyder något. Spelar

som man

det någon roll

I nationalekonomin talar om QWERT-fenomen. QWERT är de bokstäver som, man

trots att de används mest på engelska skrivmaskiner, står längst upp till vänster tangentbordet. De placerades där en gång i tiden för att sänka skrivhastigheten, eftersom sättama var för snabba för sättmaskinema. Det har inte gått att utrota detta tangentbord hur än har burit sig åt. I dataåldem har vi fortfarande en dålig typ av tangentbord,

man

vilket brukar tas exempel på att marknaden inte alltid driver fram de bästa

som lösningarna.

Sverige råkar ett sådant här QWERT-fenomen, nämligen förekomsten av våra gynnas av internationella företag. De finns här inte bara för att de här i dag, utan för att de passar av historiska skäl råkade hamna här. De finns här för att Ivar Krüger levde eller för att separatom uppfanns en gång i tiden, för att det har funnits en massa människor som tidigt har lärt sig att styra internationella företag. Jag att detta är spetskunskapen i menar svenskt näringsliv. Det olyckligt vi blev med den, eftersom den har en vore om av mycket stor betydelse för högskolorna. Jag har svårt att tänka mig att vi skulle ha en av Europas främsta handelshögskolor och två av Europas främsta tekniska högskolor om det inte för detta historiska fenomen. Det är inte sannolikt att vi skulle ha vore högteknologisk forskning läkemedel om vi inte hade dessa tidigt upparbetade

internationella kontakter och förmågan att marknadsföra resultaten internationellt.

Här finns stark koppling till Stockholmsbörsen. Jag skulle tippa att 70 procent av en Stockholmsbörsens värde utgörs företag den här sorten, har väldigt lite med av av som

Sverige att göra. Att Stockholmsbörsen har gått så kraftigt under den period då

upp

Sverige har gått dåligt, beror att vi värderar två olika storheter. Det är inte Sverige utan de internationella företagen har gått bra.

som

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

2.2 KAPITAL

Leif Vindevåg, Stockholms fondbörs

När fysiska värdepapper blev datafiler förvandlades det lokala

börsgolvet till en marknadsplats utan geografiska gränser. För att

den finansiella marknadens slutna system ska öppna sig allvar, krävs det nya lösningar som kan garantera säkerheten. Det gäller för Sverige att visa att vi kan organisera detta bättre än andra länder ett kreativt utnyttjande genom av

informationstekniken. Men vi måste också uppmärksamma

vara

problematiken kring beskattningen, så att vi inte förlorar de

finansiella tjänsterna till andra länder.

Finanstjänstema är en verksamhet som har vuxit kraftigt under de senaste decennierna. - De senaste 50 åren har ägnats att återställa den frihet området fanns redan på som l930-talet. Då hade fri marknad, handlade med valutor och värdepapper man en man runt hela världen. Detta försvann med kriget, men har legalt sett kommit tillbaka nu. Sedan har även modern teknik kommit in i bilden.

I detta ligger också glidning mellan olika sektorer. Det förklarar del en en av

expansionen för de finansiella tjänsterna. Jag såg en studie i fjol från Stockholms Mark

och Lokaliseringsbolag som visade, att finansiella tjänster i vid mening var en av de få sektorer som hade ökat under det senaste decenniet. Allting annat hade minskat. Då ska

komma ihåg att dessa sektorer jobbar marknadens villkor. Man köper mer

finansiella tjänster därför att de ett förädlingsvärde. De än vad de kostar helt ger ger mer enkelt. Annars skulle man inte göra det. Där finns en slags hegeliansk relativitetsmaximering.

Låt mig peka några viktiga förhållanden har inträffat under de senaste åren. Vi som kan börja med att konstatera att stor förändring är att det som förut var fysiska en värdepapper har blivit datafiler i stället. Det har höjt kapaciteten alldeles fantastiskt. Det har också skapat ett element för kosmopolitisk det hela. Tillsammans med syn valutaavreglering har det fått alla att börja se hela världen som sin hemmamarknad. Så

länge man har fysiska värdepapper är affären av praktiska skäl ganska lokalt bunden, men när man börjar utnyttja datasystemen går den att göra precis var som helst. Hur ska man se detta förhållande Var uppstår affär och kan man registrera den Kan

en var detta beskattas

Industriländema i den så kallade G 30-gruppen ett slags OECD för finansvärlden har

sagt, att när man övergår till elektronisk registrering av värdepapper bör man sikta att

hålla värdepappren kvar ett ställe, dvs. inte skapa några depåbevis och flytta runt

dem. Konkret uttryckt: Värdepapperscentralen VPC här i Sverige ska vara

hemmaregister för alla innehav i svenska värdepapper så länge de är registrerade,

oavsett om det är svenskar, fransmän eller amerikaner äger dem, för de ska inte som

Rörlighet över nationsgränserna

ha någon fysisk leverans. De ska bara veta att de har en fordran systemet som de kan handla med. Det ger naturligtvis vissa möjligheter till kontroll.

Här har EU gjort en hel del. Man har för finansiella tjänster infört något som man kallar för investeringstjänstedirektivet motsvarande finns även för försäkringstjänster, banktjänster och liknande. Målsättningen är i princip att det inte ska finnas några

gränshinder. Man ska ha etableringsfrihet, kunna konkurrera fritt både genom att vara

lokalt etablerad och i sista hand även göra det fjärrbetjäning vi kan kalla det

genom telefontjänster.

Detta kombinerat med tekniken, alltså övergång till en decentraliserad elektronisk

en handel, har plötsligt omvandlat vad från början ett lokalt börsgolv till en som var

marknadsplats som egentligen inte har några geografiska gränser. Fortfarande är det

ändå i de flesta fall marknadsplats med definierade tillträdeskrav, för att så mycket en som möjligt av motpartsrisken ska elimineras. Man vill säkerställa att den andre parten kan betala det som köps och leverera det som säljs. Det här blir ännu viktigare i en elektronisk värld, där datorn skapar kontakten med motparten.

Med detta sagt förstår ni också snabbt att frågan säkra betalningar, t.ex. över nog om Internet, är en vattendelare när det gäller att bryta marknaden för finansiella tjänster upp till öppna system. I dag har vi slutna system, dit alltså bara de godkända har tillträde. Men kan man skapa öppna system är anden ute ur flaskan. Det kan man antingen göra genom att få säkra betalningar eller ett koncept med central motpart som, mot genom en

avgift, går in i alla affärer. Det senare är vad man för de stora ordema kallar automatisk orderfönnedling och vad man nere på detaljhandelsnivå kallar Internethandel.

Automatisk orderförmedling betyder i praktiken släpper in de stora kunderna för att man att handla direkt på marknaden. Det är bara det att man har kvar mellanhanden, fondkommissionären, som en slags tidningsvärldens ansvarige utgivare. Det är fondkommissionären, som slussar ordema igenom, som har ansvaret över att kunden följer reglerna, men i själva verket är det kunden, den stora institutionen, som handlar själv. Här talar vi då om ett för medlemmarna ganska öppet system, beroende vilka kreditgränser och sådant sätter. som man

Om vi däremot går över detaljhandelsnivån, internetsystemen, är de i dag i de flesta

fall slutna. De är en utvecklad version bank telefon. Man kan byta värdepapper av mot pengar precis som man kan flytta pengar mellan sina egna konton i bank telefonen, men man kan inte bryta sig ur systemet. Det har tagit hand om merparten av

säkerhetsproblemen i sammanhanget, men löser man betalningsfrågan kan detta få en

helt annan utformning.

Detta är andrahandsmarknaden, sekundärmarknaden, med utgivna papper. Men vi ska inte glömma bort att vi håller att få även elektronisk primärmarknad, alltså en en ernissionsmarknad. Det är än så länge ganska ovanligt med elektroniska public offerings, men det är väg i snabb takt. Det innebär ett större problem i utvecklingsländerna, som inte har vår institutionella bakgrund och infrastruktur med

företagsanalytiker och liknande som kan tänkas skrika till om något är dåligt. Det kommer säkert att inträffa att någon drar in ett antal miljoner dollar i en lufternission

och sedan försvinner med pengarna. Det är ett problem som vi måste hantera.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

Av de här tendensema kan man dra slutsatser om vissa effekter som har att göra med IT och slår igenom på möjligheterna att finansiera välfärden. Till att börja med måste som vi utgå ifrån att Sverige i vissa avseenden avviker rätt påtagligt från omvärlden. Vår struktur är annorlunda redan i förhållande till EU. Med fri rörlighet och begränsade möjligheter till kontroll medför det ett betydande läckage. Ju mindre friktion man har av regleringar eller kostnader för att flytta, desto snabbare effekter. Det här leder också till att vissa skattebaser tenderar att bli omöjliga genom att de är själveroderande. Parterna marknaden gör sådana dispositioner att det inte blir något kvar att beskatta.

Ibland finns ett inslag i den här diskussionen ni känner igen från tullområdet; som aningslösa människor tror att tog bort den tullfria försäljningen från om man Finlandsbåtarna skulle all den handeln hamna på Systembolaget. Vi vet naturligtvis att den inte gör det. En hel del saker sker enbart därför att kostnaderna är låga.

Det här leder till en annan intressant fråga: Ska vi ta ut skatt vid källan eller hos inkomsttagaren Det finns en tendens att vilja ta ut en skatt vid källan därför att det är färre skattesubjekt att kontrollera. 20 procent skatt vid källan är kanske bättre än noll vid mottagaren. Det är ungefär samma resonemang som med momsen, att man tar det hos dem som är bokföringsskyldiga, för då har man bättre kontroll.

Sedan kan naturligtvis fråga sig: Ska skatter transaktionerna har

man man ta ut som

ökat väsentligt eller på resultatet Då och då dyker förslag skatt på upp om en omsättningen. Ända i FN har haft idéer kunde lägga liten, uppe man om att man en marginell skatt alla valutatransaktioner i världen. Därigenom skulle man kunna finansiera hela FN. Hakarna i resonemanget är två. För det första är omfattningen av volymema mycket beroende transaktionskostnaderna. Man reducerar volymema mycket snabbt om man inför kostnadskilar av vilket slag det vara må, för då är det inte längre lönsamt att göra denna typ av affärer. Skattebasen är alltså ganska flyktig. För det andra har vi det politiska problemet. Man måste relativt säker att alla länder vara hänger med och inför motsvarande regler, får ett monumentalt läckage. Då annars man blir det lågskatteländer som får ta hand om hela verksamheten.

Jag tror att de flesta forskare och praktiker det här området säger att det i så fall är bättre att följa slags marknadens kontantprincip, att ta skatten först när det finns en något att ta av, dvs. att hellre förorda reavinstbeskattning än omsättningsbeskattning. En hake med detta, som diskuteras i Europa, är att höga reavinstskatter i ett land får till effekt att transaktionerna hamnar i något annat land. Det är dock inte så hemskt lätt numera att definiera vilket land de egentligen har hamnat Med Internet och liknande transaktioner mellan privatpersoner är det utomordentligt svårt att dokumentera transaktionerna och bestämma i vilket land de ska ligga.

Slutligen, de här frågorna är naturligtvis centrala för våra förutsättningar att vara en marknadsplats för finansiella tjänster. Det är alldeles riktigt att vi hittills har gynnats av förekomsten våra framgångsrika multinationella företag och att de har sin av av hemmamarknad här. Därmed går det att få en finansiell marknad kring dessa. Frågan är vart man går från den utgångspunkten om man utvecklar detta ytterligare för att man kan fortsätta att tjäna på det i bemärkelsen nationellt välstånd, skattebas och pengar liknande, eller så att tränger ut det. Tjänsterna försvinner inte, om man agerar man utan det är en fråga om var de hamnar i stället. Lika väl som det finns ett tryck från

Rörlighet över nationsgränserna

tjänstemännen att flytta huvudkontoren därför att lönenivåema är högre i andra länder,

finns det naturligtvis ett tryck på den finansiella sidan. Där gäller det för oss att kunna

visa att vi tillför ett mervärde. Vi kan organisera det här bättre. Vi kan utnyttja informationsteknik och liknande för att lokalisera den här verksamheten till Sverige.

Då vill jag påpeka att den här verksamheten än tror är slags

mer man en

kunskapshandel. Något som vi upplevde under de år som vi hade valpskatten i Sverige och en stor del av handeln hamnade i London var, att det inte bara var fråga om

att tappa pengarna; man tappade också kunskapen om var säljarna och köparna fanns. Det är eftermarknaden som är intressant, att kunna samma kund igen och

erbjuda dem nya alternativ. Den försvinner när någon har affärerna.

annan

Det är ungefär som om exportindustrin skulle sälja Volvo-bilama på rot, att utländska

grossister köpte dem i Frihamnen i Göteborg och sade till oss att vi inte skulle lägga oss

i vad det är för kunder köper bilarna. Då skulle bara få den smala marginal

som man

som man har på första försäljningen och inte kunna bearbeta eftermarknaden. Samma

sak gäller för änstesektom.

Jag tror att det finns mycket att göra för att försvara Stockholms position den finansiella marknaden, och ett kreativt utnyttjande av IT-tjänstema är en viktig faktor i det sammanhanget.

Finansiering av välfärden i det giobaliserade iT-samhället

2.3 FOLK

Per Lundborg, fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning FIEF

Det finns ingen entydig forskning säger att bättre som information leder till ökad emigration. Genom att informationsteknologin kan ge bättre kvalitet på informationen, kommer individerna dock bättre beslut. i att ta Därmed kommer troligen vidareemigrationen, omflyttningarna, minska i omfattning. IT kan rörlighet,

att ge mindre

men den rörlighet kvarstår blir effektivare. som

Det finns i nationalekonomisk forskning inte så mycket resultat vad gäller relationerna mellan IT och emigration, men det är helt uppenbart att information och informationsteknologi och därmed bättre kvalitet på informationen spelar stor roll för en emigrationsbesluten. Orsaken till det är att ett emigrationsbeslut tas under osäkerhet. Man har bara en vag uppfattning om hur förhållanden är på den ort och i det land som man flyttar till.

För att en potentiell emigrant ska flytta krävs det att den förväntade nyttan med att flytta är högre än om han stannar kvar. Den nytta som han kommer att uppleva den nya orten beror på om han får ett jobb, vilken lön han får, vilka bostadsförhållandena är och en mängd andra villkor. Nyttan av att bo kvar är naturligtvis beroende av lönen på orten där han bor, jobbet, bostaden och övriga villkor. Även flyttkostnader mellan de två nu orterna måste beaktas. Om värdet detta är större än noll, ska han alltså flytta. av

Cirka 75 procent de empiriska studier internationell emigration genomförs, av av som görs utifrån humankapitalmodell. Här figurerar aldrig lT explicit på något en sätt, men det påverkar förväntningarna. Det kan här vara illustrativt att utgå från Sveriges mest bekanta emigranter, nämligen Karl-Oskar och Kristina. I Vilhelm Mobergs Utvandrarna finns beskrivning hur Karl-Oskar sitter vid köksbordet och tittar ut en av genom fönstret och alla stenarna i jorden. Han inser då att nyttan att bo kvar i ser av Småland är låg. Samtidigt har han framför sig en bild från Amerika med ett oändligt vetefált som går ihop med horisonten. Det representerar den förväntade nyttan av att flytta till Amerika. Han har även en hygglig uppfattning om vad det skulle kosta att flytta; han vore visserligen tvungen att sälja allt han ägde, men skulle å andra sidan få tillgång till gratis land borta i Amerika.

Hans beslut togs naturligtvis under osäkert om hur förhållandena såg ut. Det en enorm var den här bilden, litet hörsägen och brev hem från tidigare emigranter som skapade hans uppfattning hur det såg ut i Amerika. Den dåliga informationen innebar att om många svenskar felbedömde nyttan av att emigrera.

Rörlighet över nationsgränserna

Då kan vi ställa oss frågan om bättre information påverkar förloppet. Får vi mer emigration om vi har bättre information, eller mindre Det är inte entydigt i någon forskning att bättre information kommer att leda till ökad internationell emigration. Vad man däremot kan säga och det är kanske det viktiga i det här sammanhanget är att - individen kommer att ta bättre beslut. Han har ett bättre beslutsunderlag. Därmed kommer omflyttningama att minska i omfattning. Det finns gott om litteratur som behandlar just vidareemigrationsbeslutet, dvs. att invandrare som har en dåligt underbyggd uppfattning om förhållandena i landet de flyttar till blir besvikna och antingen flyttar tillbaka eller till någon annan ort i det nya landet.

Frågan är om man från data kan se om information är av betydelse för emigrationen. Uppgifter på intern omflyttning inom Sverige mellan 1968 och 1988 visar att i genomsnitt fyra procent svenskarna flyttade in till Stockholms län från övriga län av brutto. Motsvarande andel för invandrarkollektivet i Sverige ligger över tio procent. Nu gäller det här Stockholms län, som är överrepresenterat vad gäller invandrare. Det är inte Malmöhus län, men även där ser vi att rörligheten är betydligt högre för invandrare än för svenskar.

En slutsats blir då att svenskar har bättre information än de personer som har invandrat till Sverige. Invandrare söker sig fram i högre utsträckning därför att de har dålig information levnadsvillkoren i olika delar landet och uppvisar därför också i data om av en betydligt högre rörlighet inom landet. Naturligtvis finns det en lång rad andra faktorer också påverkar detta. Data motsäger inte att inforrnationskvaliteten kan spela rollsom mer kan jag inte säga.

Om vi tar som hypotes att svenskar har bäst information förhållandena i Sverige, om invandrarna i Norden har näst bäst information och de utomnordiska invandrarna har sämst information om förhållandena i Sverige, då borde långdistansinvandraren flytta mest inom Sverige, kortdistansinvandraren näst mest och svenskarna flytta minst. Detta bekräftas av Levnadsnivåundersökningen. Mellan 1968 och 1974 flyttade svenskar från en församling till en annan i genomsnitt 0,43 gånger. Nordiska invandrare flyttade 0,97 gånger och långdistansinvandrare 1,42 gånger. Det är en tydlig skillnad i flyttfrekvensen.

Andra faktorer som kan påverka flyttfrekvensen är ålder, kön, civilstånd och utbildningsnivå. Svenskarna är i genomsnitt något äldre än de övriga grupperna, vilket gör att man av det skälet också ska förvänta sig att deras flyttal är lite lägre. Antalet kvinnor detsamma, medan antalet åt. Även är utbildningsår skiljer sig lite andelen gifta skiljer sig en del åt, men andelen gifta bland långdistansinvandrare är högst, 92 procent,

vilket snarare skulle tala för lägre benägenhet att flytta.

en

Det går ändå att urskilja ett mönster i emigrationen. Det kan ha att göra med att svenskarna har bättre information och att långdistansinvandrama har sämst infonnation. Det finns också viss litteratur vidareemigration och återflyttsemigration som om försöker förklara besluten med att man har bristande information från början. Här kan jag i alla fall antyda att informationen spelar roll. Med bättre inforrnationskvalitet IT kommer vi att få mindre rörlighet, den rörlighet blir kvar blir genom av men som effektivare.

Finansiering av välfärden i det giobaliserade IT-samhället

2.4 SAMTAL

Vilka flyttar och varför

Torsten Österman: Något är nytt för vår tid är att stigande andel

Mobilitetsmönstret som en av

har förändrats befolkningen har egen erfarenhet av en längre tids utlandsboende, mer än tre

sedan Karl-Oskars månader. Jag tror att siffran ligger runt 40 procent hos den

yngre tid. Då flyttade

generationen. Det är en intressant aspekt informationen som vi borde

man för livet, nu

studera närmare. Mobilitetsmönstret har ändrats betydligt sedan Karl-Oskars

flyttar man fram

tid. Då åkte man till USA och sedan blev kvar där. Nu flyttar folk för

och tillbaka. man kanske ett halvår, ett år, tre år, fram och tillbaka Vi måste till hela osv. se

mobilitetsmönstret och försöka följa utvecklingen under en längre tid.

När det gäller rörligheten inom landet tror jag däremot att man kan bortse

från informationen. Ekonomi och åldersfördelningar förklarar merparten

av

denna, men en viktig aspekt därutöver är vilka rötter man har i ett visst

område. Det torde väl vara otvistigt att svenskar har djupare rötter i Sverige

än vad invandrare har.

Universitets- Nils Mattson: Yngre människor har en större lättrörlighet i dag. Vad man

utbildningarna har läser på universitetet nu skiljer sig fullständigt från när jag började undervisa

blivit mer l960-talet. Inom juridik är stora delar av undervisningen internationellt

internationella,

inriktad, både komparativt- att lär sig andra länders system och

man vilket gör att ren internationell rätt. Dessutom förväntas 30 40 procent av dem som läser dagens unga ~

juristlinjen i Uppsala ha läst minst termin utomlands. Möjligheten att

lättare kan välja en

vilket land de vill välja mellan olika länder har ökat i mycket stor utsträckning. Det måste

en

arbeta ha med i bedömningen.

man

Daniel Stigberg: När det gäller risken för utflyttning av personer kanske det

viktiga är vilka som flyttar ut, inte hur många som flyttar ut. Det kanske inte

blir så väldigt många kan flytta utomlands, men det kanske blir

som

personer som är väldigt viktiga.

Det viktiga Bill Gates har sagt angående Kaliforniens IT-utbildningssatsning att det

är inte

hur många som egentligen inte spelar någon roll hur många utbildas extra, för de som är

som

flyttar, utan vilka bra programmering utbildas redan. Och programmering är lite

som att som flyttar.

spela fiol; man måste ha en naturlig begåvning för att bli duktig. De andra

blir aldrig mer än mediokra. I de IT-företag som har skapats över en natt

under de senaste åren har bakom företaget varit helt avgörande.

personerna

Det är alltså viktigt vilka som vill flytta och hur vi lockar dem att stanna

kvar i Sverige.

Torsten Österman: En central uppgift när det gäller rörlighet, information,

företag, kapital, skattebaser måste att samla fakta. Man bör täcka

osv. vara

in hela fältet, från allmän önskan att flytta och faktisk rörlighet

en om av

olika slag fram till en definitiv flyttning. Det är viktigt att det finns ett

samlat för att det sker kunskapsbildning inom det här området.

ansvar en

Rörlighet över nationsgränserna

Enligt våra siffror Forskningsgruppen för samhälls- och

IT-folket har

informationsstudier skulle omkring ett par procent av Sveriges befolkning speciella ha tillgångar i utländska banker eller hus i annat land, medan många fler har värderingar som

andra framträder alltmer

typer av tillgångar, som försäkringar och dylikt. Andelen är åtskilliga

i våra mätningar.

gånger större bland folk som sysslar mycket med lT och Internet. Det finns

också klar anknytning mellan IT och kontakter med folk i andra länder

en

och flyttbenägenheten. Den är många gånger vanligare i den här gruppen. Det beror inte bara ålder och utbildning, utan tycks någonting är

vara som

knutet till själva IT-hanteringen. Det här IT-folket har speciella värderingar

som börjar framträda alltmer i våra mätningar allteftersom tiden går.

Samtidigt kan vi se att de värderingar som vi tittar det är ett femtiotal

olika saker -inte har förändrats nämnvärt under de senaste 50 åren, och inte heller under de tio senaste.

Det verkar vara så att lT slår rot i har vissa värderingar,

grupper som snarare

än att det IT är som anledning till värderingarna. Det kan vara samma sak

med flyttandet, att det har slagit rot i de grupper som redan tidigare hade hög

mobilitet. Man vet inte om det är orsakssamband eller bara rena samband.

Leif Vindevåg: Man frågar sig naturligtvis vilka som emigrerar och varför. Farniljebanden har

Jag tror inte att det bara är en fråga om dem högst upp, alltså de extrema blivit svagare. specialistema. För lands utveckling borde även skiktet nedanför Vi har mindre

ett strax familjer och det

vara viktigt, dvs. teknikerna, arbetsledama, sjuksköterskorna. Om de

sänker barriären

försvinner i större skaror, drar man undan mattan för utvecklingen.

mot att flytta.

Vi kan tänka att vi bakom oss har generations idogt arbete för att

en

gjuta samman Europa. Nu börjar vi se resultatet av detta. Vi har mycket kort

erfarenhet av denna informationsrevolution, där kunskapen går ut på

bredden. Någon nämnde tidigare snabbt växande andel den

att en av unga

befolkningen har erfarenhet av längre vistelser utomlands och därmed en

personlig närkontakt av miljöerna. Det är Karl-Oskar som har varit och

provbott i USA, och det är något helt annat än förut. Det tror jag snart får påtagliga effekter flyttbenägenheten, inte minst för att vi numera har svagare farniljeband än på Karl-Oskars tid. Vi har mindre familjer och det

bör alltså sänka barriären mot att flytta, utöver den ökade kunskapen.

Madeleine von Heland: Jag tycker att det är lämpligt att påminna själva underblåser

oss IT

om att vi som släktet homo sapiens sapiens är födda att vara nomader. homo sapiens Reviret kan skifta i storlek, vårt biologiska tillstånd i rörelse, sapiens genetiskt

men är att vara inprogrammerade

med depåer olika ställen. Det är vår biologiska drift som ligger bakom att

läggning att röra

unga människor nu rör sig hur som helst över klotet. De gifter sig sent och

sig.

har ingen som helst lust att bli bofasta. Vi kan inte sitta här med utopiska

eller snarare romantiska föreställningar att samla våra begåvningar,

om som ska vara beredda att satsa sina arbetsinsatser att finansiera välfärden.

Jag tror inte att det är en realistisk tanke för generationen som nu är mellan

20 och 30 år.

Jag tror att utvecklingen går mot en rörlig befolkning globalt sett. Det gäller

inte bara svenskar utan alla har de fysiska möjligheterna. Utvecklingen

som

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

påskyndas eller initieras den avancerade tekniken, vilket inte bara är

av informationsteknologi utan också fysisk kommunikation, som har blivit ren jämförelsevis billig.

När Karl-Oskar emigrerade det dyrt att ta sig över Atlanten. Så är det var inte i dag. lT underblåser människans, homo sapiens sapiens, naturliga läggning, hennes genetiskt inprogrammerade läggning att röra sig. Därför tror jag att det är alldeles fåfängt att försöka behålla det stabila, bofasta samhälle vi har haft i 8 000 år.

Gunnar Hedborg: Jag bor i en liten kommun i norra Lappland. Kan nationen Sverige lära Kommunerna runt omkring min kommun resonerar mycket om hur de ska

av den lilla göra för att behålla ungdomen orten. De diskuterar olika åtgärder. Den

Lapplands- behålla kommun jag bor i har sagt: Vi ska inte ungdomarna orten. som kommunen De ska ut i världen och skaffa sig kunskaper och erfarenheter. Men innan de sig i väg ska vi dem sådan miljö att de alla vill komma tillbaka ger ge en i livet. vill fråga: Är det här betraktelsesätt överförbart senare Jag ett som är nationen Sverige

Per Florén: Huvudfrågan blir när människor flyttar tillbaka; om det är som pensionärer eller inkomsttagare. Är det bara pensionärer och de som som vill dra nytta kommunens service, då är det ingen god affär för av kommunen.

När det gäller IT-företag finns ett antal hinder för utflyttning, men jag

uppfattar att många av dem håller att bli mindre. Ett av dem är kulturdifferensen mellan olika länder. Svenskar, framför allt på IT-

företagen, upplever att skillnaden mellan dem och deras amerikanska kollegor blir mindre och mindre. En etnolog har tittat på som företagskulturen i Apple har konstaterat, att kulturema i Sverige och USA och konvergerar. Skillnaderna flyttar från Apple i Sverige mer mer om man till Apple i USA har blivit mycket mindre.

Värdet kunskapen håller också på att bli mer internationellt. Det som

Värdet av av kunskapen håller tidigare utpräglat svensk eller amerikansk kunskap blir mer och mer var

på att bli mer kunskap. De sociala nätverken går lättare att upprätthålla. De legala

samma internationellt. hindren för inflyttning av arbetskraft till USA ger däremot en minskad Det som tidigare tendens att flytta ut från Sverige när det gäller just IT-jobb. var utpräglat svensk eller Om livskvalitetsvärdena är högre eller lägre i Sverige kan diskuteras, men amerikansk kunskap blir IT-städema i USA präglas kombination av mycket jobb och en väldigt av en

samma kunskap. livsmiljö, med till havsbad -något trevlig nära skidåkning, nära till osv.

det är svårt att konkurrera med. som

Det kan finnas ett mervärde i själva arbetet också. Jag känner till kvinnliga IT -experter har valt Sverige därför att det är så jämställt. De anser sig som

ha bättre möjligheter till framgång här. Det ger Sverige en möjlighet att dra

till sig Men det finns andra omständigheter som gör personer. karriärmöjlighetema mindre och där jag kan se att en inflyttning av

Rörlighet över nationsgränserna

kvalificerat IT-folk och andra kvalificerade människor hindras. De här

yrkesgruppema har ofta att vinna utflyttning från Sverige.

mer en

Stefan Carlén: Jag har forskat i ekonomisk historia i sju år Stockholms inte första

Det är

universitet och den diskussion jag hör i dag låter väldigt bekant. Samma gången som vi hör arbetskraften och företagen flyttar att de dugliga

tongångar om att den dugligaste och bästa

kommer att flytta

har hörts genom hela historien. Vid införandet av jämvägen, av telegrafen,

från landet. Vad

telefonen har det upprepats att informationsflödet går så snabbt och att vi

av beror det att

kommer att flytta mer. Samtidigt vet vi genom historien att det finns

tidigare profetior

perioder stor emigration och immigration, kantat med perioder av ganska inte har slagit in

av

flyttning. Flera variabler vi pratar i dag, höga skatter osv., har

svag som om

inte då spelat någon större roll.

Jag skulle önska att tittade varför allt detta, som vi tidigare har

man

befarat ska hända, faktiskt inte hände. Det är inte första gången som vi

hör att de dugliga ska flytta från landet. Vilken är då den stora skillnaden i

dagens situation gör att de helt plötsligt skulle göra det Varför

som nu

skulle den historiska erfarenheten under 200 300 år ha upphört att existera

-

i dag Den frågan tror jag inte att vi kan svara på. Men det vore bra att

diskutera utifrån den synpunkten också.

Per Lundborg: Det finns en juridisk skillnad mot tidigare Ännu har vi inte utflyttningsdiskussioner och det är att vi i dag har fri arbetskraftsrörlighet sett någon större

mellan EU-ländema. Det kan roll, det tendens till

naturligtvis spela en stor men när

utvandring av

gäller utvandringen högutbildade har vi inte sett några större tendenser

av högutbildade.

till det ännu. Diskussionen är nog delvis politiskt motiverad, för att ska

sänka skatterna till andra länders nivå.

Anna Hedborg: En reflektion som man gör apropå talet om

En hög, allmän

höginkomsttagarna lämnar landet är det inte snarare är en fråga om inkomstnivå är den

som om allmän tillväxt. För 20 år sedan det ännu större skillnader i skattenivåer, viktigaste var ändå inkomst, förutsättningen för

men en svensk höginkomsttagare hade en relativt hög

en jämn inkomst-

eftersom de svenska inkomsterna var relativt sett högre än i andra länder.

struktur.

Den viktigaste förutsättningen för att bibehålla jämn inkomststruktur är

en

kanske att har hög allmän inkomstnivå. En hög beskattning av

man en

höginkomsttagare i ekonomi har lägre allmän inkomstnivå är

en som en

betydligt svårare att upprätthålla.

Nils Mattson: Det var så på 1980-talet att många lämnade Sverige just på

grund de höga kapitalskattema, det skälet existerar inte längre. Jag

av men

tror faktiskt att skälen att flytta ut på grund av skatter har minskat betydligt

hos dem annars har de största incitamenten att göra det. Skattetrycket

som

har ändå blivit rimligt. Företagsbeskattningen är till stor del förmånlig om

jämför internationellt. Kanske kan också i viss utsträckning säga

man man

att kapitalskattema, då menar jag realisationsvinstbeskattning bland annat,

inte heller avviker så våldsamt ifrån andra länder.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

Det är inkomstskattema och förmögenhetsskatten som kan utgöra problem.

Marginalskattema

har gått i Inkomstskattema, alltså marginalskattema, har gått till sådan höjd att

upp en upp en

sådan höjd att det det kan vara ett skäl att lämna Sverige, att säga att det är bättre att ta kan vara ett skäl anställning utomlands. När det gäller förmögenhetsskatten jag,

tror att om att lämna Sverige.

man inte hade ändrat reglerna så att de riktigt förmögna slapp

fönnögenhetsskatten, skulle ett antal ha flyttat ut. Det är bara en detalj i det

hela, effekterna skattesatserna ska ändå inte underskatta. men av man

Förhållandena är annorlunda än på 1980-talet, skatterna, och

nu men

skattesatserna, har fortfarande betydelse.

Risken for Hans-Erik Holmqvist: För företagen är det hämmande att flytta hit och dit.

flyttbarhet är Jag tror därför att flyttbarheten överskattas något i dag. Däremot finns det

överskattad både tendens alldeles lT lägga utvecklingen

nog en oavsett att på ett ställe,

vad gäller företag

kundavdelningen någon annanstans och produktion där den för tillfället är

och individer.

billigast. Även risken för individens jag Frågan flyttbarhet tror överskattas.

är om vi ska ägna vår tid att fundera över vad vi eventuellt kan förlora i

skatteintäkter. Det kanske är bättre att fundera vad vi kan vinna på att

utveckla verksamheten i Sverige och att bygga upp svensk företagsamhet.

Lena Askling: Vi talar hela tiden att alla ska flytta från Sverige,

Sverige borde om men

kunna attrahera man kan se på rörligheten ur en annan infallsvinkel också. De immigranter

högutbildade kommer till Sverige i dag är i mycket högre grad än tidigare

som

människor som högutbildade och rätt väl kvalificerade på den arbetsmarknad de

som av värderar våra

olika skäl har tvingats lämna. Jag har väldigt svårt att varför det inte

tillgångar. se unika

skulle finnas lika högt kvalificerade människor som frivilligt väljer att flytta

till Sverige för att vi har tillgångar som inte finns så många andra ställen.

Per Lundborg: Jag tror också att vi mycket väl skulle kunna attrahera

högutbildade från andra länder, framför allt när det tillkommer nya

medlemsländer i EU någon gång på 2000-talet. Då kanske vi får inflöden

lika väl vi får utflöden. som

Hur bör skattesystemet se ut

Nils Mattson: Det svenska skattesystemet bygger i många avseenden på

system som, om vi ser inkomstskattema och de internationella reglerna,

började växa fram l920-talet. De har sedan utvecklats, men de

utmaningar som möter i dag finns knappast med i systemen.

Ny teknik De flesta länders skattesystem bygger antingen på bosättningsstatsprincipen har gjort det domicilprincipen eller källstatsprincipen. Det är två olika principer som

svårare att fästa väl utvecklade. I det första fallet beskatta

är grundas statens rätt att på att

skattskyldigheten

personen, det må fysisk eller juridisk är bosatt i landet i

vara en person, till något.

fråga. Då har man ofta rätt att beskatta all den inkomst som vederbörande

förvärvar, oavsett om det är i den egna staten eller utanför. Enligt

källstatsprincipen beskattas i stället de inkomster som är förvärvade i staten i

fråga, oavsett var inkomsttagaren befinner sig. Den bygger på att inkomsttagaren har någon anknytning till den stat där inkomsten är

Rörlighet över nationsgränserna

förvärvad. För företag är det oftast att de har kontor, fabrik eller representanter i landet i fråga.

Men de teknikerna har gjort att det har blivit svårare att fästa måste till nya Det

skattskyldigheten till något. Genom kommunikationssystemets utveckling en likhet i

har förändrats. kommer öka i skattesystem i förutsättningarna Detta är ett problem som att länder mellan

stor utsträckning och måste lösas något sätt. Det har blivit allt

som vilka handel och svårare att avgöra var en människa är bosatt. Man flyttar inte bara mer än emigration är man gjorde förr, det är dessutom mycket lättare att flytta. Passen börjar vanlig.

försvinna och andra kontrollåtgärder och kontrollmöjligheter är borta.

Även när det gäller vad är företags hemland är det problem. Sverige som ett har principen att svenska företag är de som är registrerade i Sverige, som finns införda i Patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister, men det är inte det som är avgörande längre. Ett företag kan mycket väl ha sin

ledning någon annanstans än där bolaget är registrerat. Att ta reda på och

framför allt bestämma i lagstiftningen vad som ska vara ett hemmaföretag

har blivit påtagligt svårare under år.

senare

För att detta ska fungera måste det till en likhet i skattesystem i länder mellan vilka handel förekommer och där emigration är vanlig. Inte i Skattesatser och skattebaser kanske, men själva systemet för hur man ska beskatta och vilka grunder man ska beskatta bör vara likartat. OECD försöker hitta principer för detta och även utveckla dem, men här tror jag att

det finns mycket mer att göra. I grunden kan inte länder själva göra några

revolutionerande ändringar i de här systemen, annat än det finns om en global samsyn på det.

Vad viII vi betala skatt för

Nils-Göran Olve: Som företagsekonom sysslar man med frågor som Det krävs

en konkurrenskraft, köpbeslut, betalningsvilja och liknande. För mig framstår analys av hitta vilka välfärds-

det därför som märkligt att försöka finansiera välfärd, dvs. någon slags

erbjudanden som prissättningsmodell, utan att definiera vad det är för välfärd som man har kan hitta köpare, avsättningsmöjligheter för. Förut har man inte behövt fundera i de termema; som med glädje man har haft en säkrad kundkrets eftersom folk har varit tvungna att betalar vad det stanna kvar och betala för den välfärd Men kanske måste kostar. som ges. nu man

börja betrakta stat och kommun som leverantörer av någonting som ska hitta

kunder.

Med ökad valfrihet, ökad möjlighet att flytta i ett öppnare samhälle, måste

folk känna att det som man betalar för är något som man vill ha. Den analys

som skulle behöva göras, och som kanske är lT-kommissionens uppgift, är

någon slags marknadsundersökning. Vilka förutsättningar har Sverige att erbjuda något som man kan ta betalt för och vänta sig att företag och

medborgare stannar kvar eller kanske rentav flyttar hit för att få

Man får även fråga sig vad stat och kommun kan göra för att bidra till den

positiva utvecklingen. Jag företagsekonom skulle kunna tänka mig att som

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

man ser det som en vision och affärsidé för vad Sverige IT-samhälle har som att erbjuda. Författaren Thomas H. Davenport har använt begreppet

informationsekologi. Han talar om hur ett företag kan bygga någon slags

infrastruktur och klimat för att rätt saker ska hända. Det handlar inte bara om att utrusta sig med datanätverk utan lika mycket om spelregler, sätt att tala och lära sig saker i organisation, incitamentsstrukturer och annat. Om vi en gör detta framgångsrikt och får kunder och köpare som väljer att verka i det här landet, flyttar hit sina huvudkontor eller vad krävs, så har vi som nu också möjlighet att ta betalt för de tjänsterna.

På skatteområdet Det gäller dock att göra det så att man inte stör incitamenten alltför mycket. liksom en del Där tror jag att det på skatteområdet liksom del andra områden en andra områden kommer

att bli mer av pris efter prestation, skatter som speglar nyttan på

kommer det nog något sätt. Det är en rimlig tanke att detta handlar mer om resultatskatter än att bli mer av pris

om transaktionsskatter, som tidigare talare har varit inne på.

efter prestation, med skatter som speglar nyttan på Slutligen, köpbesluten. Om vi har omvärldsanalys, affärsidé för det en en något sätt. vi håller utforma, vi har kommit som nu att om på hur vi ska ta betalt för våra tjänster, måste vi också ha bild hur de ska köpa tjänsterna en av som tänker och resonerar. Där är frågan: Vad är det kommer att locka Vad som kommer att bromsa

Min poäng är att och de här punkterna finns det säkert var en av möjligheter att skaffa oss bättre kunskap. Vad betyder det t.ex. att väldigt

många av dessa tjänstemän har fruar eller makar som också jobbar och barn som går i skola. Vad har folk för föreställningar om vad det innebär att

flytta, vad det betyder för karriär och annat Eller om man backar ett steg till: Hur medvetna är människor vad de betalar skatt för Vilka om föreställningar finns om hur sådant ser ut i andra länder Man hör att vissa blir överraskade över att motsvarigheten till det som man betalar här

hemma får man betala i någon form även i utlandet. Här kan man kanske se ett mönster, någon slags nationell strategi för vilka välfärdserbjudanden som

kan hitta köpare som med glädje betalar vad det kostar.

Anna Hedborg: Att fråga sig vad som är svenska komparativa fördelar är Mer försäkrings-

mässiga lösningar ett positivt sätt att närma sig detta. Nästa viktiga fråga är hur man lyfter fram

kan diskuteras, dessa fördelar. När det gäller vad vill betala för finns möjlighet att man en även med bifundera i termer av just försäkringsmässiga lösningar, så mer om man behållande av de önskar med bibehållande de generella och offentliga systemen. Den av generella och

offentliga pågående pensionsreforrnen är ett uttryck för det. Man skapar ett betydligt

systemen. större samband mellan vad betalar för och vad får, samtidigt man man som man behåller det offentliga, generella systemet. Det är utvecklingstendens en som man kan bejaka, att skapa ett tydligare rättighetsutbyte i förhållande till framför allt socialförsäkringen.

Rörlighet över nationsgränserna

En jämn inkomststruktur som speglar en jämn utbildningsnivå kan vara en En jämn stor poäng i IT-sanrhället. Vad jag förstår vänder sig många företag till inkomststruktur för därför de har tendens speglar Sverige att testa nya produkter, att en att spridas som en jämn utbildningsmycket snabbt här. Nya mönster och modern teknologi etableras snabbt i nivå kan vara en Sverige, vilket förstås delvis reflektion vår jämna inkomstnivå och är en av marknadsförde en sorts marknadsförde när företag vill pröva sig fram på en marknad. Det i IT-samhället. är viktigt hittar de delar i strukturen kan bygga vidare på. att man som man Om man nu tycker att det är ett värde att ha en jämnare inkomststruktur än andra, då måste det lyftas fram till fördel. en

Leif Vindevåg: En förenklad bild är att individerna delar det i å upp ena sidan en bit med en avgiftsfunktion, socialförsäkringsdelen t.ex., som man tittar på med cost benefit-ögon, och å andra sidan i en bit med försvar, rättsväsende och liknande, där man inte kan använda det synsättet eftersom det är genuint kollektiva nyttigheter, men där det återstår att göra ett slags internationell jämförelse i stället. Då kläms mellan sköldarna från två man håll.

Torsten Österman: Vi har ställt frågor om människors föreställningar kring Förr i tiden sociala försäkringssystem i Sverige jämfört med omvärlden i 50 år. Folk hade folk de mest hade de vettlösa idéer förr i tiden och trodde inte det fanns vettlösa idéer mest att sjukvård om har det var att m.m. i dessa länder. Under de senaste 15 åren har kunskaperna ökat

leva i andra länder.

dramatiskt och har fått klart för sig att det inte alls ser ut så som man man trodde. Nu har vi istället börjat ställa frågor om motsatsen, nämligen om folk har klart för sig vilka kostnaderna är i andra länder, i skatter eller annat sätt, för att få motsvarande den sjukvård och pension som vi har i Sverige. Vi måste ha fokus att definiera vilka fakta som ska på bordet, som för det här är ett bord som inte dukar sig själv.

Per Lundborg: Om det visar sig att t.ex. civilingenjörer från Sverige flyttar ut och blir kvar i utlandet väldigt länge, reser det frågor om finansieringen den högre utbildningen. Då kommer det lång sikt inte att bli hållbart av att svenska staten finansierar utbildningen av dessa personer, medan företag i andra länder skördar frukterna det. av

Nils Mattson: Förr var en av människors viktigaste uppgifter att ha 30 års Det starka arbetsliv så att de kunde få full pension. De ambitionerna existerar inte i sambandet mellan skatter och välfärd dag, de innebär att man låser sig för mycket. I stället vill man naturligtvis ha minskar och pension, vill sköta det på ett helt annat sätt själv. Det innebär att men man individualiteten förutsättningarna för sambandet mellan skatter och välfärd kommer att området ökar. minska i framtiden. Det starka samband som i viss utsträckning har varit en nödvändighet i en nationalstat minskar och det sker en förändring till en större individualitet på det området, det är säkert.

Lena Askling: Globaliseringsdiskussionen förs alltid i väldigt utpräglade ekonomiska tenner. Om man lite slarvigt ska generalisera vad som är nytta är det alltid ekonomisk nytta. Jag som jobbar i media- och infonnationsbranschen upplever att värderingarna i dag håller att förändras väldigt starkt i denna snabbt växande och breddande bransch. Vi

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhäilet

går från ekonomisk nytta till värderingsnytta. Inom journalistiken kallar vi

det numera för news for use.

Värderingama Vad är då use Det är inte alls bara det här med hur jag placerar mina

förändras starkt. pengar för att få den bästa privata pensionsförsäkringen och det säkraste Vi går från utfallet min ekonomi, hälsa, medicin, av utan use är väldigt mycket mer; ekonomisk nytta livsåskådningsfrågor och kultur. Vi kommer att märka rätt snabbt att det till Värderingssprider sig. Inte bara när man väljer litteratur och kultur och media utan nytta. också i vardagslivet kommer de här värderingarna att prägla vad är som nytta och nyttigheter i mycket högre grad.

Där tror jag att vi i Sverige har så många goda kvaliteter att erbjuda med vår natur och våra sociala förhållanden, vår jämlika och det faktum att vi syn

trots allt inte har så mycket social oro. Vi måste ta fasta just på de här

komparativa fördelarna. Värderingsfrågoma kommer att betyda väldigt nog mycket för hur människor flyttar och väljer att stanna och återkomma.

2.5 SLUTORD

Vi måste ‘ill Anna Hedborg: Det som har sagts leder i stor utsträckning till att företag se att Sverige både kommer att befinna sig där det är bäst för dem att befinna sig. Det har de attraherar och förr gjort och det kommer de att fortsätta med. Kapitalet är rörligt. Det drar nytta av tvingas vi ta hänsyn till. Yngre, välutbildade människor kommer att vistas dem som har varit mer tid på annan ort och röra sig mycket mer. Men det finns inget som utomlands och kommer tillbaka egentligen säger att de inte kommer att röra sig både ut och in. Det är vår uppgift att till att Sverige finns med bland de samhällen och de kulturer se som både attraherar och drar nytta dem har varit ute och kommer av som tillbaka.

Handel öppna nätverk

Handel på öppna nätverk

3.1 LÄTTRÖRLIG HANDEL SVÅR ATT BESKATTA

Weje Sandén, Veckans Affärer

Vid sekelskiftet kommer den utländska handeln på Internet från Sverige att uppgå till åtta miljarder kronor. Den del växer

som mest är "business-to-business"-handeln, men det är konsumenthandeln som staten förlorar skatteintäkter. Vanligast i dag är handel med standardiserade produkter som böcker, skivor och datorprogram, tur står digitala varor som musik och böcker i

digital fonn.

De största transaktionerna handlar dock om sex och spel, där bara spelen väntas omsätta 80 miljarder kronor ett år. om par Men den extrema lättrörligheten i branschen gör det svårt för

staten att gå in med skattekrav. Man riskerar att företagen flyttar

utomlands, och då förlorar Sverige både skatteintäkter servern och arbetstillfällen.

Förra året såldes 16 procent alla bilar i USA på Internet. Det beräknas att 25 - av nya procent kommer att göra det i år och 50 procent år 2000. Den första januari nästa år introduceras det här konceptet även i Sverige. Pådrivande är främst Bilia, som representerar 40 procent av Volvo-handlama i Sverige.

De prognoser som görs på hur den elektroniska handeln kommer att utvecklas de närmaste åren varierar kraftigt. Enligt Activmedia uppgår den elektroniska handeln internationellt år 2001 till 223 miljarder dollar, medan Cisco förutspår att den redan år

2000 är uppe i l 500 miljarder dollar. Däremellan finns det alla möjliga prognoser, men

ingen vet vilken, om någon av dem, som är sann. Man kan dock konstatera att utvecklingen hittills har gått lite fortare än alla har trott.

Det har också gjorts försök att beräkna omfattningen i Sverige. Det svenska företaget

Projektor Strategi gjorde en studie i vintras Trade Point. Enligt denna låg den elektroniska handeln i Sverige 1997 på runt två miljarder kronor, i år beräknas den uppgå till sex, sju miljarder och runt år 2000 kommer den att vara 18 miljarder kronor.

Jag tror för min del att siffran för 1997 var en grov underskattning.

Om man ser till hur mycket som är svensk och utländsk handel har det hittills varit övervägande köp från utlandet, alltså import. År 2000 räknar i Trade Point dock man med att den svenska handeln kommer att vara större. Men även den utländska handeln

kommer att ha ökat och uppgå till ungefär åtta miljarder kronor. Det är den som är

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

intressant för diskussionen när det gäller möjligheterna till punktskatter. Det handlar alltså om ett potentiellt momsbortfall 1,6 miljarder kronor om 1,5 år.

Trade Point tar upp all typ av handel, mellan företag likväl som mellan företag och organisationer, myndigheter och konsumenter. Det är viktigt att göra en uppdelning, för problemen är lite olika. Media har fokuserat handel till konsumenterna, att köpa livsmedel osv., men det är i handeln mellan företag som de stora aktiviteterna är. Enligt Trade Point svarade konsumenthandeln för 71 procent av den elektroniska handeln i Sverige i fjol. Den andelen kommer att minska till elva procent år 2001. Det är alltså "business-to-business", handeln mellan företag, som kommer att ta över. Men det är egentligen konsumentornrådet som det är en potentiell risk att skattebasen försvinner.

När det gäller handel mellan företag är det reglerat-så länge företagen stannar i Sverige. Det kan finnas en risk för att de flyttar sin verksamhet någon annanstans, vilket

jag ska återkomma till.

Elva procent, åtta miljarder i utländsk handel, pratar vi om på två års sikt. Det låter inte

särskilt mycket. Jag vill dock påstå att det här är ett rejält hot, det är också rejäl

men en möjlighet för svenskt näringsliv. Vi märker redan effekterna av den här utvecklingen ett flertal olika marknader.

0 Diskussionen mellan SAS och resebyråerna om kommissionema är en direkt effekt av att det säljs flygbiljetter på nätet.

0 När möjligheten kom att köpa utländsk Studentlitteratur via Internet märkte

Akademibokhandeln en kraftig nedgång i försäljningen av kurslitteratur.

0 Inom aktiehandeln har priserna gått med 70 procent på 1,5 år p.g.a. att vi har fått

ner Internethandel med aktier.

Vad är det då som säljer nätet, vilken typ av produkter Det man har pratat om när det gäller punktskatter är tobak och sprit, det är bara en liten del av den potentiella men handeln. Ett annat område det har pratats mycket om är livsmedel. Det tror jag som

absolut inte på. De prognoser som en del kedjor gör, att 25 procent av svensk

livsmedelshandel kommer att över Internet om fem år, anser jag vara vilda fantasier. Flertalet är inte så välorganiserade att vi sätter och gör inköpslistor varje av oss oss

vecka. De flesta går till butiken vid behov. Varför dyker det upp en massa 7-Eleven-

butiker Jo, för att det är nära och bekvämt Handel med livsmedel är alltså ingen osv. framtid.

Vad handlas däremot är standardiserade produkter är lätta att distribuera, dvs. som som böcker, skivor, datorer, dataprogram och bilar. Det är infonnationsrika produkter där man kan mycket och tid att använda nätet. Det är sådant som spara pengar genom kommer att slå. Att bilar är så vanligt förekommande är rätt fascinerande, eftersom en bil kostar 200 000 250 000, men det är möjligheten att göra arbitrage som lockar. Jag tror ändå inte att vi kommer att köpa mer bilar. I och för sig har vi märkt en privatimport, men det klarar av att kontrollera genom att stoppa dem i tullen. Värre är det med böckerna, dataprogrammen och datorerna.

Det är helt klart att det försiggår väldigt omfattande handel i dag. Ingen vet hur

en mycket varor som forsar in i landet, men enligt Tullverket passerar en miljon lastbilar år våra gränser. Av diskussioner med jurister har jag förstått att detta inte är något per

Handel öppna nätverk

juridiskt problem, utan svårigheten är kontrollen. När jag i samband med en artikel ringde runt till olika myndigheter, Tullverket, Riksskatteverket fick jag intrycket att osv. den samlade i Sverige tittade på nätet då och då för att se resursen var en person som vad handlades. Med dagens våldsamma utveckling på nätet är det alldeles som

otillräckligt. Det behövs nog åtskilliga hundra personer för att hinna fånga upp allt. Nu

är helt inriktad på att ta de stora, fula fiskarna kör med narkotika och stora man som cigarettpartier. Importerar vi böcker eller livsmedel från Tyskland är det mer en slump om det fastnar i gamen.

Ett resonemang som jag hörde var att man en gång för alla skulle registrera de

internationella webbhandlare säljer mot Sverige för att kunna ta från som upp moms dem. Det är knappast möjligt. Då skulle få kontrollera och registrera nya handlare man varenda dag, vilket inte är realistiskt.

Digitala produkter är ett speciellt område, som än så länge har ganska begränsad

omfattning. Vad pratar i dag är framför allt datorprogram, men inom en snar man om framtid kan musik och kanske även böcker komma att distribueras digitalt. För 1,5 år sedan startades ett svenskt företag med affärsidén att sälja programvara distribuerad digitalt över nätet olika språk och i olika valutor. För att kringgå momsreglerna har de dator, ett dotterbolag, i USA, så att alla kunder från EU köper från datorn i USA en och kunderna i USA köper från datorn i Sverige.

Ett sådant här företag behöver inte ligga i Sverige. Det kan ha datorn helst i var som världen det är väl det är risken och möjligheten med den här nya tekniken. Skulle - som slå till mot ägarna här, kan de bara flytta sig, vilket de också säger att de blir man tvungna att göra det införs begränsningar. På grund de svenska bankernas om av motstånd mot att acceptera kreditkort vid köp via Internet, har företaget också redan lagt ut hela betalningsapparaten en holländsk och en engelsk bank. Andra företag säger sig bli tvingade att flytta hela verksamheten utomlands p.g.a. de svenska bankernas inställning till kreditkortsköp. Vissa hävdar att den inte grundas säkerhetsskäl utan bristande konkurrens. Andra banker som kontrollerar Mastercard, American Express osv. accepterar kreditkorten.

Det är just rörligheten i den här branschen är så påtaglig. Ytterligare ett sådant

som

exempel på både möjligheter och hot är TailorOnline. Det kvinna i Oviken i

är en Jämtland driver ett företag för skräddarsydda skjortor. Man lägger beställningen till som henne, och sedan sys skjortan upp i Estland. Den datorn skulle kunna vara placerad var som helst. Hon har en potentiell möjlighet att generera en exportinkomst och skapa

sysselsättning med mera i Sverige, men datorn kan likaväl stå i Estland eller i något lågskatteland.

Sedan finns det några tjänster som nästan aldrig diskuteras, men som kanske utgör den

största risken för statlig inkomstförlust. De två största transaktionsområdena Internet i dag är och spel. Från att tidigare huvudsakligen ha förekommit på och sex papper

Videofilmer, distribueras pornografi nu digitalt över nätet. Det är ingen som har någon aning om hur mycket som omsätts på detta vis.

Det andra området där det finns en alternativ marknad är spel. Här finns en stor möjlighet att flytta en hel marknad. Staten tar årligen in fem miljarder i skatteintäkter

Finansiering av välfärden i det giobaliserade IT-samhället

spel, penninglotter, tips osv. En stor del av folkrörelsema och travsporten finansieras med spelinkomstema. Den här marknaden väntas explodera från ungefär fyra miljarder internationellt i år till 80 miljarder kronor inom ett år. Det är väldigt lätt att flytta ut par det här. Redan i dag kan man in webbplatser i England, drivna svenskar, av som

har den svenska tipskupongen. Det svenska företaget Boss Media i Växjö, påstår

som sig vara världens ledande när det gäller program för spel, driver flera olika kasinon, både sig själv och andra, men deras webbplats www. casino. com finns i Västindien. Här är det bara att gå in och klicka, sätta fem dollar med sitt kreditkort och sedan spela.

Det håller tillbaka utvecklingen i dag är att ingen auktoriserar detta.. Det skapar som

frågetecken: Var är trovärdigheten Blir jag lurad mina pengar Men när det gäller

internationella överenskommelser håller den bilden att spricka. Amerikanarna har

gått väldigt hårt spelverksamheten med raider i USA. De har även försökt få andra

länder att göra verksamheten olaglig, lär både Australien och Nya Zeeland ha men nu antagit lagar för att in och auktorisera och ge licenser till intemetspelbolagen. Man kommer alltså att ha en officiell myndighetsauktorisation gör det betydligt säkrare som att spela.

När jag pratade med representanter för ett de svenska spelbolagen sade de att de av

bävar för den dag då på Yahoo kommer att kunna läsa Största jackpotten denna

man vecka 400 miljoner kronor, finns Lotto-bolaget i Hongkong. Då är vi sålda här i Sverige.

Där vi först kommer förändringar är just sådana här väldigt enkla produkter

att se som spel, som är lätt att köra över Internet och där man kan använda vanliga kreditkort. Vill vi ha den här marknaden i Sverige, får inte ställa momskrav den. Då tror nog jag att vi skulle förlora både skatteintäkter och arbetstillfällen.

Handel öppna nätverk

3.2 FÖRETAGEN MÅSTE IT-ANPASSAS

Ulf Höglind, Högskolan i Örebro

Fokuseringen på webbsidor är överdriven. Det krävs mer än marknadsföring för att få till stånd effektiv elektronisk

en handel. Företagen måste IT-anpassa hela processen, från produktion till redovisning, för att bli verkligt slagkraftiga. Då skulle vi få en enorm konkurrenskraft; företagen skulle kunna ligga kvar i Sverige och staten få behålla skatteintäkterna. Risken finns dock att vissa branscher slås ut, med arbetslöshet till följd. Det krävs ett nytänkande inom bland annat

resebyråbranschen och tillverkningsindustrin. Staten skulle

kunna bidra genom att med lagstiftning skapa större säkerhet kring den elektroniska handeln.

Jag har arbetat i 1,5 år med elektronisk handel forskningssynpunkt. När jag har haft — ur kontakt med företag har jag mött uppfattningen att bara man får en hemsida så har man elektronisk handel. I reklamen står det: Om ni gör en ordentlig hemsida får ni 200 miljoner kunder. Men så enkel är inte verkligheten. Man kan lägga ut en massa pengar

attraktiv hemsida och få tusentals besök, utan att sälja något. En leksaksfabrikant

en

borta i staten New York gjorde för några år sedan en fantastisk hemsida, sprängde servern flera gånger om och byggde nytt och fick mängder av besök men sålde inte en

enda pryl. Han lade ner alltihop.

Jag bedömer att näthandeln kommer att öka ordentligt, framför allt mellan företag och organisationer, men även till privatpersoner. För statens del innebär det att man måste titta på möjligheterna till punktskatter, tull, bättre gränskontroller Även moms, osv. import av digitala produkter som programvara borde att komma genom kontroller,

på samma sätt som man i dag kan in och se om ett företag har piratkopierade program

i sina datorer.

Det är förståeligt att president Clinton vill ha hela Internet som frihandelsområde, utan

skatter och tullar. Majoriteten av all musikutgivning, bokutgivning, programutbud och informationskällor finns i USA, så vinsterna hos företagen kommer ändå att beskattas

där. Men alla andra länder måste se till att det händer någonting.

Vad jag frågar mig är varför inte något land har försökt skapa säkerhet för handeln

genom lagar och förordningar kopplade till att det finns en server, ett huvudkontor eller ett lager i ett land. En lagstiftning som säger köper du från den här webbplatsen gäller följande köplag. Hade man det visste man som i gamla tider att man har frihamn där. Då visste att jag köper därifrån stöds jag dessa lagar. Det kanske ett man om av vore

alternativ för Sverige. Det här är något som många studenter vill skriva om; hur det är med säkerhet och juridiska spörsmål.

Finansiering av välfärden i det giobaliserade IT-samhället

Det finns stora möjligheter med den elektroniska handeln, men jag ser problem också. Hela branscher kan vara väg att mer eller mindre slås ut, vilket leder till arbetslöshet.

Resebyråbranschen är ett exempel. Vad ska en resebyrå sälja i framtiden, när den nya generationen beställer sina biljetter direkt från nätet Jag på turistmässan i

var nere

Göteborg 1996, 1997 och 1998 och frågade utställama hur det var med interaktiviteten,

vad man kunde beställa via Internet. 1996 det i stort sett ingenting, 1998 hade var men

nästan alla utställare hemsida. På de flesta kunde jag beställa någonting och till och

en

med handla från. Vad ska då resebyrå göra Man måste tänka nytt för att överleva.

en Ska resebyråema bara sälja till oss svenskar som vill resa utomlands, eller ska de satsa att få hit människor, få hit kunskapen

Tyvärr finns det här problemet inte bara i resebyråbranschen utan på många andra håll, till exempel inom tillverkningsindustrin. Många företag, däribland Volvo, har kommit en bit väg med EDI och "just-in-time"-leverenser, löper inte hela linan fullt men man ut. Man har kanske fortfarande gammaldags betalningssätt kvar.

En företagsorganisation blir inte effektiv förrän man går igenom alla processer i

företaget. Det räcker inte med en webbsida, det gäller att få hela företaget att tänka effektivt och ändra samtliga Även det kostar lite så får helt processer. om mer, man en annan slagkraft.

Bokföretaget Amazon har ett sådant helhetstänkande. Så fort jag går in på deras hemsida

får jag en personlig hälsning: Välkommen hit Ulf Höglind. Här föreslår vi del en böcker som kan vara intressanta för dig. Sedan går allting genom datorerna, jag kan välja leverans- och betalningssätt. De har även tänkt logistiken, till skillnad från det svenska företaget Bokus, som inte utnyttjar alla processerna fullt ut.

Fokuseringen på webbsidor anser jag är överdriven. Många tror att bara de får en

webbsida så har de elektronisk handel, det räcker inte med marknadsföring. Det vi men har kommit fram till i vår forskning i Örebro är måste igenom alla att man processerna i företaget; produktion, logistik, ekonomisystem, redovisning, juridik,

arbetslivsfrågor-allt detta måste synkroniseras för att företaget ska bli verkligt

slagkraftigt. Lyckas vi med det, kan vi känna oss säkra i Sverige. Då behöver vi inte vara så rädda för utflyttning, då kan svenska företag ligga kvar i Sverige och vi får behålla skatteintäktema till staten. Men framför allt får även kunder från utlandet.

Handel öppna nätverk

3.3 SAMTAL

Hur ser den elektroniska handeln ut

Gunnar Hedborg: Elektronisk handel har blivit ett vedertaget begrepp, Det är viktigt

att

vi har försökt att ändra på det begreppet och använder rubriken riksdagen

men numera Elektronisk affärsverksamhet. konstaterar vad

Det är ett mer vittomfattande begrepp och nog

man vill göra

en mer korrekt översättning av det engelska uttrycket Electronic commerce.

det här området, eftersom vi är

Vi har i IT-kommissionen följt den här frågan noga och arbetat mycket med beroende inter-

av den, bl.a. genom att skissera ett ramverk för elektronisk affärsverksamhet nationella överensefter ska för kommelser.

som bearbetning av departementen presenteras riksdagen. Det

är viktigt att i riksdagen konstaterar vad vill göra det här

man man

området, särskilt med tanke på att vi är väldigt beroende av internationella

överenskommelser. För att kunna in i internationella överenskommelser

måste vi vi själva står och vad vi vill.

veta var

Daniel Stigberg: Det är svårt att mäta elektronisk handel, för det finns Det finns

ett stort

ingen klar definition. I mätningar i USA är det till exempel mycket vanligt behov av att någon

folk hittar produkterna nätet och sedan köper dem bredvid går betrodd instans gör

att var prognoser där man

gränsen De intemetkonsultföretag som gör prognoserna har dessutom alla

öppet redovisar olika definition av elektronisk handel och ofta talar de heller inte om hur vilken bedömning

deras definition ser ut. Därför får vi också se väldigt spridda prognoser. Det har gjort och

man

finns ett stort behov att samla in data detta och att myndigheter eller vad det är man

av om definierar.

någon betrodd instans gör prognoser där man öppet redovisar vilken

bedömning man har gjort och vad det är man definierar.

Lena Askling: Aftonbladets Intemetsatsning innebär numera att vi lägger ut Vägledartjänster

nästan hela den vanliga tidningen plus helt tidning på nätet. kommer att bli en

en annan stor bransch

Tvärtemot vissa farhågor har vi inte tappat några traditionella läsare, utan vi

Internet.

har fått helt läsargrupper. En intressant erfarenhet är också att vi

nya annan Framtidens

Internet har fått alltfler selektiva läsare. De vill alltså abonnera på viss

en problem är inte

service, en viss del av tidningen. Just olika typer av vägledartjänster lär bli brist informa-

bransch på Internet. Problemet i framtiden kommer inte tion utan tidsbrist.

en stor att vara

brist på information utan tidsbrist; man har inte tid att sitta där och läsa utan

man vill ha sorterat och valt i förväg.

Stefan Carlén: När det gäller varor som skor och kläder är

konsumentskyddet ett problem. Man köper inte gärna skor och kläder om

man inte vet att man kan returnera dem. Vi har en postorderverksamhet med

en fungerande konsumentlagstiftning i Sverige, men det är osannolikt att vi

skulle få en utveckling den närmaste tiden där man köper stora mängder

kläder och skor utomlands. Inom branscherna bygg- och husgeråd, TV, radio och elektronik tror de inte själva att den elektroniska handeln är något hot.

Finansiering av välfärden i det giobaliserade IT-samhäiiet

Hot eller möjligheter

Att auktorisera Peggy Bruzelius: Genom att utgå från frågor Hur lägger vi

som elektroniska skattebasema ett sådant sätt att vi berörs så lite möjligt finns det som kasinon i stället för risk vi reaktiva i ställer för Vi måste vända en att är proaktiva. att förbjuda dem

frågeställningen och säga att det här handlar om nationalstaters

är ett intressant

konkurrenskraft. Genom reaktiva åtgärder som att ändra skattebaser och

exempel hur ett land kan öka sin regler kan man möjligtvis fördröja utvecklingen, men man kan inte hindra konkurrenskraft. den. Vi borde inrikta oss mer att bli konkurrenskraftiga när det gäller företag, kapital, människor och varuhandel.

Ett intressant exempel är att man i Australien i stället för att förbjuda

elektroniska kasinon vill registrera dem, så att de blir pålitliga. Det är ett sätt

för Australien att öka konkurrenskraften för den här typen av företag. Det är mycket mer fruktbärande att ha resonemang i den linjen: Hur ska vi få hit momsbaser från andra EU-länder t.ex. när det gäller varuhandeln

Statliga garanti- Nils-Göran Olve: Det kommer att växa fram ett stort behov av funktioner och garantifunktioner, inspektionssystem, regler eller liknande som kan hjälpa inspektionssystem

företagen att upprätthålla en trovärdighet. Det är statens uppgift att se till att

kan ge svenska

det finns mekanismer som gör att sådant fungerar. Då skulle ett svenskt

företag högre företag kunna ha en högre trovärdighet än ett företag som ligger i Västindien trovärdighet.

eller kanske inte ens vågar tala om var det finns. Frågan är vad kan man göra

i ett samhälle för att uppmuntra detta ett bra sätt.

Sverige skulle Daniel Stigberg: Sverige har stora möjligheter det här området. En sådan kunna stå som möjlighet skulle kunna att stå garant för små mikrovalutor, t.ex. vara som garant för en för en tidning. Den kanske skulle vilja sälja en kort notis för tio öre till en mikrovaluta. kund. Man betalar inte tio öre Visakortet för att få läsa en artikel om

hästar, men om man har tio öre i någon slags elektronisk valuta kan man lätt

göra det. Dessutom behöver man inte lämna ut sitt kreditkortsnummer. Det

är något som skulle sätta en väldig fart elektronisk handel. Här har

Sverige i så fall en möjlighet att kunna skapa sådana pengar, eller stå för dem. Det är ett litet exempel, det finns stora möjligheter med men elektronisk handel, just för att det är så nytt.

I det här landet vill Weje Sandén: Det viktiga är att inte se det här som ett hot utan att se till vi inget hellre än möjligheterna, att vi faktiskt kan locka till oss skattebas. I det här landet vill att få fram ett eget vi hellre få fram Microsoft. i inget än att ett eget I spelföretaget Växjö har Microsoft.

vi uppenbarligen fått ett företag ligger väldigt långt framme på

som

programutveckling på spel, som ställer stora krav på säkerhet osv. Men VDn vågar intet ens figurera bild i tidningarna för att det är fult Det är en

absurd situation. På Antigua, där själva spelwebbplatsen är, framhåller prernjärministem dotterbolaget som en förebild och skickar dit sina utländska gäster. Det har skapats 20 30 arbetstillfällen likaväl kunde - som ha funnits här i Sverige.

Handel öppna nätverk

Hur bör momssystemet se ut

Lena Askling: Dagens diskussion pekar mot att man måste tillbaka till att Låt handeln växa

beskatta vid källan, eftersom rörligheten och utbytet inte går att komma åt. fritt och frodas, så

Men vi låter det växa fritt och frodas får vi helt företag och helt får vi helt nya

om nya nya funktioner som

funktioner, ändå måste samlas i ett företag som kan beskattas där källan

som kan beskattas där

finns, där företaget finns. Har vi ett bra klimat kommer de att finnas i

källan, företaget,

Sverige. finns.

Nils Mattson: I USA har de flesta, men långtifrån alla, delstatema sales

tax av olika slag. De fungerar ungefär som mervärdesskatter, att det är

leverantören som betalar. Skattereglema varierar mellan staterna, så genom

att köpa i en stat där det inte finns någon "sales tax kan kunden tjäna kanske sju, åtta procent. Vissa de stater på detta sätt går miste om

av som

skatteinkomster har försökt att införa någon form av users tax, där det är

kunden i stället för leverantören ska betala skatten. Men det finns inga

som

kontroller mellan delstatema, så det fungerar i praktiken inte med ett enda

-

undantag; bilar. Eftersom de ska registreras i hemstaten, finns en möjlighet

att se till att users tax betalas in om bilen har köpts i en stat där det inte

finns någon sales tax.

Ska man ha en skatt varuhandeln är nästan det enda sättet att beskatta Ska ha skatt man leverantören. Att beskatta kunden är i stort sett utsiktslöst, om man inte vill varuhandeln också måste

ha ett kontrollsamhälle som inte är av denna världen. Det är viktigt att man

beskatta leveran-

utvecklingen inte stannar grund av skattesystem. Många delstater i USA

tören. Att beskatta

har velat ha någon form users tax det här också, alltså att skatten ska

av kunden skulle betalas i den delstat som varan levereras, men Clinton har alldeles rätt när kräva kontrollett

han vill låta handeln Internet utvecklas fritt först. Det kan vara någonting samhälle som inte

är av denna

som kan ge stora framgångar även i Sverige. Annars hade väl en rörelse som

världen.

TailorOnline aldrig funnits i Oviken. Regionalt finns det utomordentliga

möjligheter för företag att utvecklas på det här sättet i delar av landet som

annars inte hade haft en chans.

Hur påverkas stadsbilden

Madeleine Heland: Vad kommer att hända med den reella stadsbilden von

när vi får så orörliga kunder som sitter framför sina datorer och handlar

Vad kommer att hända med alla små affärer lever strökunder som

Kommer de att läggas ner Detta är något som vore spännande att ta upp i

en stadsplanediskussion.

Weje Sandén: All kommunikationsteknik handelsfartyg, järnvägar, bilar Folk använder

- -

har påverkat arkitektur och geografi. Enligt de företag som jag har pratat Internet för

med bekvämlighetens

är priset av underordnad betydelse Internet. Folk använder Internet

skull och för att

för bekvämlighetens skull och för att spara tid. Priset kommer alltid på

spara tid. Priset

tredje, fjärde plats. Vi har den utvecklingen i samhället i dag att vi får mer

kommer på tredje,

och mer närbutiker, som 7-Eleven, just av bekvämlighetsskäl. Därför är det fjärde plats.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

knappast någon risk för småbutikema, utan det är frågan om vilket mervärde

som man adderar till kunden.

De hotas Ulf Höglind: Jag tror inte heller att stadsmiljön kommer att förändras.

som av Intemethandeln är Tvärtom kanske den kan förbättras. De som hotas av Intemethandeln är inte inte små butiker i små butiker i

centrum utan tvärtom stora shoppingcentra utanför. De borde

centrum ,utan stora

vara rädda. Men en butik inne i en stad som har personlig service och ett bra

shoppingcentra i utbud lär inte bli utkonkurrerad av en dator. utkantema.

3.4 SLUTORD

Gunnar Hedborg: Jag tycker mig se att ofta när man pratar om framtiden

hamnar i något slags antingen-eller-förhållande. Jag tror att framtidens

man

samhälle är mångfaldens samhälle, där det kommer att erbjudas mångfald snarare än enfald. Den centrala frågan här är: Vad ska tro om den framtida

utvecklingen

De flesta som har talat har mer eller mindre ställt sig bakom tanken att den

elektroniska affärsverksamheten kommer att expandera kraftigt, framför allt

"business-to-business"-delen. Det senare är något som vi har haft länge i Sverige; bilindustrin har varit föregångare med sina underleverantörer. Vi

har olika sätt berört vad denna utveckling får för konsekvenser i

framtiden vad det gäller våra förutsättningar att finansiera välfärden,

men

jag upplever inte att det är någon som har en riktigt klar uppfattning här. Det är frågor som vi måste följa noga och vara observanta på.

Vad bör och kan staten göra

4. Vad bör och kan

staten göra

4.1 FYRA MÖJLIGA VÄGAR MOT VÄLFÄRD

Per Florén, Kairos Future

Sverige som nation behöver få ett bättre grepp om vad som händer och i vilken takt det händer. Vi behöver också lära oss mer om hur vi ska genomföra förändringar. Allt tyder att förändringstakten kommer att öka och de länder som snabbt kan

ställa sig får då ett försprång.

om Incitamentsstrukturema inom statlig och offentlig verksamhet kan göras mer målinriktade. Offentlig sektor måste också bli bättre att argumentera för de tjänster man vill behålla. som Vi måste ta aktiv del i internationella förhandlingar om elektronisk handel och till att vi snabbt får in kunskap i se Sverige om hur vi ska dra nytta av tekniken och hur vi ska

anpassa vår lagstiftning så att det skapar positiva förutsättningar.

Om grundantagandet är att skattebasen eroderar p.g.a. elektronisk handel, ökad utflyttning etc. och målet är att vi vill bevara den generella välfärden, kan man urskilja fyra huvudprinciper för att klara detta:

0 Att öka eller värdesäkra de offentliga inkomsterna. 0 Att minska eller kostnadssäkra de offentliga utgifterna. 0 Att skilja ut vissa delar ur det generella välfärdssystemet och överföra dessa till olika typer av försäkringssystem med allmän, facklig eller privat huvudman. 0 Att låta människor ta ett ökat lokalt eller så kallat civilt ansvar.

Det mest attraktiva alternativet att kunna dra nytta situationen och öka inflödet vore av till Sverige och den svenska statskassan att locka internationell elektronisk genom

handel till Sverige med förmånliga villkor och avgifter och med tydliga lagar och

reglementen. Det skulle ge fler arbetstillfällen och därmed ökade skatteintäkter. Ett annat närliggande sätt är att tillförsäkra de svenska företag som är aktiva inom elektronisk handel bra förutsättningar för sin verksamhet.

Man kan fundera hur man ska hindra bortfall genom fusk och oegentligheter; genom skärpt kontroll eller nya lagar. När det gäller skärpta lagar för att inte skatteobjekten ska försvinna eller undandra sig skatt är internationell harmonisering förmodligen det enda som är möjligt. Möjligheten att genom lagstiftning, unik för Sverige, hindra de här rörligheterna förefaller mycket liten, framför allt med tanke att det är så lätt att

kringgå de skärpta lagarna genom olika manövrer, som exempelvis att flytta en server

utomlands. Mycket rinner mellan fingrarna om vi försöker ta fast det.

Finansiering av välfärden i det globaiiserade IT-samhället

Hårdare kontroller, bland annat vilka köper datorprogram över nätet, har nämnts av som tidigare. Teoretiskt är det möjligt, men det innebär stora praktiska problem. Att försöka avlyssna nätet är till stor del ogörligt eftersom allt som händer nätet ser så lika ut. Även här är internationella överenskommelser framkomlig väg. Iden mån vi kan en mer få överenskommelser inom EU eller ännu större block så underlättar det, gemensamma för då minskar incitamenten att flytta på verksamheter.

Vi har kvar alternativet att skattlägga sådant inte kan flyttas, t.ex. fastigheter, som gruvor och Vattenkraftverk, men det finns en gräns för hur mycket skatt som kan tas ut på de objekten. För fastigheter tycks vi i alla fall nu ha nått något slags tak. Det är möjligt att vi måste tillbaka och höja där, det är ingen oändlig källa till mer men skatteinkomster.

Vi kan tänka oss nya större inflöden och fundera förslagen om transaktionsskatter. Även det kräver internationella överenskommelser. Att få fler i arbete skulle både sänka

kostnaderna för arbetslöshet och öka inkomsterna, men frågan är bara om vi kan utnyttja

den tekniken för att arbetstillfällen. Vi har inte varit så bra det i Sverige nya generera

tidigare med undantag för mobiltelefonin, som i stort sett står för hela tillväxten av nya

arbetstillfällen inom den privata sektorn, men vi kanske kan bli bättre.

Sedan kan man fundera på att ta ut mer av befintliga skatteobjekt. Om vi tar ut mer

arbete drabbar det dem som har minst förmåga att flytta sig, dvs. dem som jobbar i vården, och skolan. Om vi ökar skatteuttaget saker drabbar det dem som omsorgen

inte kan flytta sina saker eller som inte har råd att flytta själva. Återigen är det de

sämst ställda riskerar att drabbas. Lägger vi det energi uppstår problem med vår

som

ambition att övergå till nya energifonner. Skulle t.ex. över från bensin till metanol

försvinner skatteunderlaget ganska rejält, eftersom en liter bensin egentligen kostar 1:50 men en liter metanol kostar 6:50.

På utflödessidan kan man tänka sig färre åtaganden eller minskad ambition i nuvarande åtaganden. Att ta bort åtaganden är en delikat uppgift- vem ska drabbas En

nedrustning välfärden minskad ambition leder naturligtvis till en sänkt av genom skattemoral. Vi står dessutom inför flera stora utmaningar, med den kraftiga tillväxten av riktigt gamla som det kanske största hotet mot balans i de statliga finanserna.

Slutligen kan tänka sig bättre produktivitet inom nuvarande system. Där finns man säkert en del att göra i de fall administrationen har ökat. Det vore bättre om det blev fler lärare och sköterskor i stället för fler elevadministratörer och patientadrninistratörer.

Den tredje vägen vore att skilja ut delar av systemet och ersätta dem med olika

försäkringslösningar. Traditionella försäkringslösningar är avgift- ersättning A-kassa,

sjukpeng etc. och insättning-utbetalning pensioner, där man kan tänka sig en tydligare koppling mellan vad betalar in och vad får ut. De välfärdskonton, man man utbildningskonton eller medborgarkonton som har diskuterats är också ett sätt att göra nyttan viss avgift tydligare för den enskilde och därmed öka betalningsmoralen. av en

En koppling mellan risk och kostnad finns redan i dag i exempelvis alkoholskatten, där

prispålägget delvis är tänkt att täcka kostnaderna för de skador som alkoholen orsakar i samhället. Detta skulle kunna utvecklas ytterligare inom sjukvården, så att

Vad bör och kan staten göra

ersättningsnivån från staten minskar om man själv har orsakat skadan, t.ex. på grund av rattfylla eller fortkörning. Denna typ av argument har använts när det har gällt att öka arbetsgivamas avgifter för personalens sjukskrivning.

Begreppet solidaritet har fått en förskjutning från betydelsen att man inom en grupp stödjer varandra ömsesidigt, t.ex. inom en lokal fackföreningsklubb, till att man får

från annat håll, från staten eller kommunen. Förespråkare för det civila

pengar samhället talar för att öka det lokala ansvaret gentemot varandra. Det är ingen självklar lösning i en värld där människor flyttar mer och mer.

De här vad staten kan och bör göra, försvåras olika resonemangen, om av

omständigheter. En dem är trädgårdsmästarparadoxen. En trädgårdsmästare kan så,

av vattna, rensa ogräs och plocka bort sniglama, men han kan egentligen aldrig få det att

växa. På sätt kan staten med undantag för den statliga verksamheten inte skapa

samma nya arbetstillfällen eller företag, utan bara skapa goda förutsättningar för att dessa ska kunna uppkomma och växa till.

Generositetsparadoxen gäller allt från psykoterapi till u-hjälp. Ju hjälp ger, mer man desto mer tenderar den som får hjälpen att bli passiviserad ett psykologiskt plan. Att hjälp till Självhjälp är inte så enkelt som det kan låta. Men enligt acceptansparadoxen ge blir ett bidrag mindre accepterat hos befolkningen mer specifikt eller precist det Ju bredare och mer generellt ett bidrag är, desto mer accepterat blir det. Det innebär att när man försöker göra bidrag mer effektiva, tappar de i acceptans.

Behov tillgångsparadoxen kan man kalla det faktum att mer som erbjuds, desto mer konsumeras det. Bättre vägar leder till trafik, och omvänt. I London uppfanns mer begreppet traffic evaporation, alltså trafikavdunstning, när man upptäckte konsekvenserna av att en överbelastad bro stängdes. Man hade räknat med att trafiken skulle ta andra vägar, men i stället försvann minst 20 procent av den tidigare trafiken. I

Danmark har antalet passagerare under Stora Bält ökat sedan tågtunneln blev klar. Den

ökade tågtrafiken har dock inte medfört minskad flyg- eller färjetrafik. Den totala resevolymen har ökat när förbindelserna blev bättre.

När det gäller förändringar inom staten har vi ett incitamentsdilemma, dvs. att de som

ska genomföra förändringar oftast inte belönas för genomförd förändring, varken på låg

eller hög nivå. Tvärtom finns det en stark motivation för att bevara läget som det

Konsekvensen blir att förändringar tar lång tid, blir dyra och i många fall misslyckas.

I relationen staten och andra offentliga instanser gentemot medborgarna har vi något som man kan kalla för ett trovärdighetsdilemma. För många människor räcker det med ett minus för att upphäva sju plus. Om man en gång har serverat en dålig maträtt en restaurang, måste bra mat sju gånger innan har vägt det dåliga

man servera man upp

intrycket man har gett kunden om man nu får chansen till detta. Detsamma gäller för

staten. Nästan alla kan berätta om något tillfälle när staten eller kommunen har misshandlat mig som person. Men att man har blivit rättvist behandlad ett par gånger är det nästan ingen kommer ihåg eller berättar för sina bekanta. Detta bidrar också

som om till att motivationen för att solidariskt betala de offentliga kostnaderna minskar.

Något framstår mycket tydligt är att Sverige nation behöver ha ett bättre grepp

som som om vad som händer och i vilken takt det händer. Sker det verkligen en utflyttning av

Finansiering av välfärden i det giobaiiserade IT-samhäiiet

människor Vilka är det som flyttar Vilka effekter får det Jag tror också att det är helt nödvändigt att vi som land lär oss mycket mer om hur vi ska genomföra förändringar inom offentlig sektor.

Allting tyder att förändringstakten inte kommer att bli lägre utan högre. Då är det klart att de länder snabbt kan ställa sig och sig till den situationen som om anpassa nya

får ett försprång. Ett näraliggande exempel är att göra incitamentsstrukturema i statliga

och offentliga verksamheter i linje med vad vill åstadkomma, dvs. belöna mer man förändringar mer än kontinuitet.

Offentlig sektor, stat och kommun, måste bli mycket bättre att argumentera för de

tjänster som man vill behålla, så att vi som medborgare känner att de är värda att betala för. Man måste betona att det är lönsamt för mig medborgare att tar hand som man om värstingar ett tidigt stadium och inte väntar tills de har blivit tungt kriminella. För trovärdigheten gentemot medborgarna är det också viktigt att komma till rätta med oönskade effekter som sänker tilltron till nuvarande skattesystem, t.ex. det faktum som att ingen av våra allra rikaste företagsledare betalar förmögenhetsskatt.

Vi måste ta aktiv del i de internationella förhandlingarna elektronisk handel och om se till att vi snabbt får in kunskap i Sverige; kunskap hur ska vi dra nytta tekniken om av och hur vi ska anpassa vår lagstiftning så att det skapar positiva förutsättningar.

Vad bör och kan staten göra

4.2 MYTEN OM DET GYLLENE SYSTEMET

Anne-Marie Lindgren, Tiden

Mycket talar för att länderna måste närma sig varandra när det gäller det totala skatteuttaget. Troligt är också att vissa skattebaser urholkas eller helt försvinner. En ordentlig översyn av möjligheter och risker måste göras, bl.a. av hur en höjning av fastighetsskatten skulle kunna växlas mot en sänkning av andra skatter, vi misstänker att vi ändå kommer att mista. som Dessutom får man se över vilka utgifter som kan begränsas eller ändras inom framför allt försäkringssektorn. Att lyfta över delar finansieringen till välfardskonton/medborgarkonton kan av vara en lösning. I det längsta måste vi dock skydda de sociala

tjänsterna; utbildning, sjukvård, äldreomsorg och även

familjepolitiken.

-Det är två frågor är avgörande: Vad bör staten göra och Vad kan staten som

göra. Jag tänker börja med den första, som jag har ett svar på. Sedan går jag över till den andra, där svaret måste bli något annorlunda.

Jag tycker att det bra om stat, kommun och landsting kunde fortsätta att göra vore ungefär det stat, kommun och landsting gör i dag, dvs. erbjuda folk en del centrala som sociala tjänster som utbildning, vård och omsorg och ett rimligt försäkringsskydd när

den egna försörjningsförrnågan av olika skäl inte längre bär. Det betyder inte att jag svär

på varje detalj i de offentliga systemen som de ser ut i dag.

Vi har flera olika huvudmän inblandade när det gäller socialförsäkringar och bidrag av olika slag. Reglerna är inte alltid samstämda med varandra, vilket gör kan få att man

konstiga marginaleffekter eller överlappningseffekter. l många avseenden skulle vi tjäna

att samordna dessa system med varandra.

Jag tror dessutom att förändringarna arbetsmarknaden i riktning mot helt andra kontraktsformer än dem som vi är vana vid och ett ökat inslag av småföretagsamhet, med allt vad det för med sig, i sig självt innebär att systemen måste ses över. Dagens

regler är skrivna med den fasta och ganska långa anställningen ett bestämt företag

mall. Den mallen håller raskt att förändras. som

Jag hel del fördelar med den omfattning den offentliga sektorn vi har i ser en av som Sverige i dag. Jag det kanske inte minst därför att jag har jämfört med system i andra ser länder med andra konstruktioner. Generella socialförsäkringssystem skapar inte

inlåsningseffekter arbetsmarknaden. Ingen behöver avstå från att byta jobb rädsla

av för att får sämre pensions- eller försäkringsvillkor. Det kan man däremot mycket man

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

väl få i system är baserade branschvisa lösningar eller avtalsförsäkringar som av

något slag.

Jag misstänker också att den mer flexibla arbetsmarknad som ser framför oss egentligen innebär ett krav ett starkt socialt grundskydd i botten. Om man ska kunna vandra mellan olika anställningar med olika ekonomiska villkor och kanske skifta mellan perioder av anställning och utbildning eller arbetslöshet, kan man troligen inte pensionsspara regelbundet. Det måste helt enkelt finnas ett skyddsnät.

Generella försäkringssystem har också fördelen de inte skapar fattigdomsfällor. Det att betyder faktiskt, tvärtemot vad som sägs i dagens debatt, att de motverkar bidragsberoende. Det verkliga bidragsberoendet har man i länder med mycket starka

inslag av behovsprövade system som i USA eller Storbritannien. Generella systern

stigmatiserar inte. Ingen behöver avstå från att ta emot hjälpen därför att blir man utpekad som bidragsmottagare. Man får inte den här uppdelningen i vi som betalar och de som tar emot, som är samhällspsykologiskt väldigt farlig. Det tyvärr ser man tydligt om man följer de senaste årens debatt om framför allt invandrarnas socialbidrag.

Generella system har som regel också fördelen att transaktionskostnader kan hållas nere. De har även större omfördelande effekter. Det gäller både försäkringslösningama och de offentliga tjänsterna. Då menar jag egentligen inte de rent inkomstomfördelande effekterna. Vårt system, baserar sig på inkomstersättningsprincipen vid sjukdom, som arbetslöshet eller pension, kan inte definitionsmässigt samtidigt starkt vara inkomstomfördelande. Det måste det eller det andra. Men fördelning handlar vara ena faktiskt om lite mer än så.

Täckningsgraden är inte oväsentlig från fördelningssynpunkt. En hög täckningsgrad, som alltså betyder att ingen faller utanför, är fördelningspolitiskt viktig. För de som

faller utanför det kan vi se i andra system är de har dåliga Hög

- - som egna resurser. täckningsgrad är likaså viktigt när det gäller t.ex. sjukvård eller utbildning av samma skäl. I annat fall är det de svagaste faller utanför. grupperna som

Det finns en annan fördelningsaspekt ibland glömmer bort, jag som man men som tycker är viktig. Det är att man i generella system kan utjämna kostnaderna mellan olika grupper av människor. Det tydliga exemplet är att i privata försäkringssystem är premien mycket högre för den som har det största behovet, som alltså kan misstänkas utnyttja

försäkringen ofta för att han är sjuk eller handikappad. I offentliga system gör vi

tvärtom. Där har vi ett högkostnadsskydd för de allra mest behövande. Vi har t.o.m. särskild rättighetslagstiftning för handikappade.

Sedan är det klart att man kan rikta kritik mot den generella välfärdspolitiken. Man kan rikta kritik mot alla system eftersom det perfekta systemet inte existerar. En sådan kritik är ideologisk, att människor bör ta mer ansvar för sin egen välfärd, som man uttrycker det. Men man kan inte bara diskutera välfärdssystemet i termer den enskilde, vad han av

får eller vad hon gör. Välfärdssystemen är sociala system. De påverkar hur hela

samhället fungerar, hur relationerna mellan människorna ser ut och hur vi på ser varandra.

Vad bör och kan staten göra

Vi köper inte bara rätt till pension eller skola för själva eller våra barn med

en oss

skatterna. Vi köper även rättighet för andra, vilket i sin tur påverkar hur samhället

en

fungerar. Jag tror att vågar säga att ett relativt stabilt sammanhållet samhälle har

man nu

ett värde för oss allihopa. Medan splittrade samhällen, samhällen med stora klyftor,

består motsättningar som faktiskt är skadliga för oss allihopa.

av

Sedan finns andra typer av kritik som för över till diskussionen om vad staten kan göra.

Det handlar skattetrycket, möjligheten till finansiering. Oavsett hur mycket man

om

tycker att staten bör göra, får vara tillräckligt mycket realist för att också ställa

man

frågan det går att göra så mycket. Går det att få in så mycket pengar

om

Ska jag ärlig tror jag inte att det så stora kostnadsfördelar som man kan

vara ger

föreställa sig, hör debatten vilka välsignelser sänkta skatter skulle medföra.

när man om

Kostnadsutvecklingen inom trygghetssystemen är sig ganska lik över hela västvärlden.

Det är oberoende av hur systemen ser ut. Det som skiljer är hur systemen fungerar, vilka

omfattas dem och vad olika grupper får ut. USA har pensioner och

som av

sjukförsäkringar i stor utsträckning finansieras av arbetsgivarna, alltså via

som

avtalslösningar eller branschlösningar. Det är åtskilliga företag som suckar än värre än svenska företag över hur enormt dyrt det blir.

I Tyskland har vi ett system där anställda och arbetsgivare betalar hälften av avgiften till sjuk- och pensionskassor. Det är samma diskussion om kostnadsutvecklingen där. För

att få kostnaderna har infört ett antal restriktioner ungefär den typ vi har

ner man av som

gjort i Sverige när det gäller utnyttjandet och framför allt sjukfönnånema. I

Storbritannien har ett betydligt lägre skattetryck än vad vi har. De har alltså inte

man

problemet med skattekilar som diskuterats mycket här. I gengäld har man ganska stora

problem med fattigdomsfällor. Det är ett oerhört komplicerat system med skatter och

avdrag och bidrag och speciellt behovsprövade fönnåner för lågavlönade plus ett system

med progressivitet sätter in tidigt. Man kan alltså få marginaleffekter,

en som

tröskeleffekter, i ganska låga inkomstskikt som t.o.m. är över 100 procent. Då är det inte så konstigt om folk hellre går arbetslöshetsersättning än har ett jobb.

Både i USA och i Storbritannien vi att om de offentliga satsningama på skolan är för

ser

dåliga, så att skolan helt enkelt blir dålig, flyttar de familjer som har råd sina barn till privatskolor. Det får två effekter. De barn går kvar i de för dåliga kommunala

som

skolorna får en otillräcklig utbildning och får svårt att hävda sig arbetsmarknaden.

Det är oftast barn som har de sämsta startförutsättningama redan tidigare. För de andra

familjerna blir kostnaderna ofta väldigt tung börda farniljebudgeten, tyngre

en

förmodligen än vad det hade varit att betala skatt för ett lite bättre offentligt

skolväsende.

Det här gyllene systemet låga skatter tillsammans med rimlig social välfärd

som ger en

är rättvist fördelad utan marginaliseringseffekter finns helt enkelt inte. Utbildning,

som

sjukvård och äldreomsorg rimlig omfattning och hygglig kvalitet kostar pengar. Det

av

går inte att betala för det utan att det på ett eller annat sätt påverkar ekonomin i övrigt. Jag har svårt att se att kostnadskilen för att lägga en avtalsförsäkring ovanpå lönen

skulle annorlunda än skattekilen för att lägga dit en skatteñnansierad

vara

pensionsavgift. Ska de anställda betala avgifterna själva leder det väl till att man kräver

högre lön för att få råd att betala den avgiften. Om det inte lyckas och ändå ska

man

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

betala det själv, verkar en logisk slutsats vara att då minskar efterfrågan på andra

produkter eftersom mer pengar av inkomsten måste avsättas till skolavgifter eller pensionsavgifter.

Man kan föra sådana här resonemang. Men i slutänden står ändå inför verklighet man en

där frågan är om det går att ta ut de här skatterna. I dag är det mycket talar för att vi

som måste räkna med större skattekonvergens, dvs. att länderna måste närma sig varandra en i varje fall när det gäller det totala skatteuttaget, och att sannolikt vissa skattebaser urholkas eller kanske rent av försvinner.

Nu kan man inte veta säkert vilket håll som utvecklingen går. Man ska akta sig för att

bara skriva fram dagens tendenser det kan alltid komma stoppklossar gör att - som

utvecklingen tar en annan väg. Jag är dock rätt säker på att det kommer att uppstå ett politiskt tryck på den internationella nivån att motverka t.ex. urholkningen av momsen,

som den elektroniska handeln kan innebära. För inga regeringar, oavsett färg, gillar att bli av med statsinkomster. Alla industriländer står dessutom i dag inför ett akut problem, nämligen att klara ökade kostnader orsakade av att andelen äldre nu ökar mycket snabbt.

Det slår både på pensions- och på vårdkostnader.

Så möjligen är utvecklingen inte fullt så riskabel föreställer sig i dag. Men det som man

är tillräckligt mycket som talar för att det håller på att hända saker vad gäller

möjligheten att ta in intäkter, samtidigt som vi vet att vi står inför ökade utgiftskrav inom vissa sektorer, framför allt utbildning och äldreomsorg. Därför måste hålla man en

beredskap för förändringar, och börja diskutera handlingsalternativ

Då kan man naturligtvis, som Per Florén inne på, börja med att söka efter

var nya skattebaser. Ett uppenbart svar är då fastighetsskatten. Den kommer inte att kunna täcka allt eventuellt bortfall, det är fullkomligt självklart. Men eftersom svaret där är så givet

är en rimlig utgångspunkt i dag att undersöka hur en höjning av fastighetsskatten skulle

kunna växlas mot sänkning andra skatter vi misstänker att vi kommer att bli av som av med i alla fall. En sådan växling borde göras ganska snabbt, medan fortfarande har man

något att växla med.

Den sänkning fastighetsskatten har gjorts kanske ska beskrivas något

av som som ostrategisk. Även det här inte är det enda eller största i framtida om momentet en skattepolitik tycker jag att det är litet oroande, eftersom det visar hur lite

framförhållning och skattestrategi inför de här, i varje fall möjliga, förändringarna som

man har. Min rekommendation mer konkret skulle vara att inte i dag försöka peka ut vilka skatter måste sänkas och höjas, utan att göra ordentlig översyn både som en av möjligheter och av risker.

Det andra momentet är naturligtvis får efter vilka utgifter kan begränsas

att man se som eller förändras. Per Florén pratade om att plocka bort administratörerna och satsa

dem som kan fackjobbet. Jag är inte alldeles säker att det är effektivisering. Ser vi

en

polis- och åklagarväsendet är det exakt det som man har gjort; man har plockat bort en massa administratörer. Följaktligen hamnar alla ärenden på hög medan åklagare och

poliser sitter och skriver maskin själva. Administratörer kan ha en funktion. Det är nämligen så att de gör det möjligt för de fackutbildade och experterna att sköta det som

de är bra på.

Vad bör och kan staten göra

Jag tror för min del att det som man främst ska se är försäkringssektom, kanske

framför allt pensionssparandet. Ett pensionssparande är så långsiktigt att det är möjligt att skapa former där man kan nå hög täckningsgrad och rimliga ersättningsnivåer.

en Därnäst kommer andra socialförsäkringar, sjukförsäkring och a-kassa. Där kan det som kallas för välfärdskonton eller medborgarkonton vara en intressant lösning, inte för att lyfta över hela finansieringen men kanske delar av den.

Samtidigt bör man vara klar över att om staten minskar sitt ekonomiska ansvarstagande, kan staten knappast diktera hur de lösningarna ska ut. Det måste människor nya se enskilt eller i grupp ha rätt att bestämma själva. Sedan tror jag att vi i det absolut längsta måste skydda de sociala tjänsterna, alltså utbildning, sjukvård och naturligtvis äldreomsorg. Även familjepolitiken är oerhört betydelsefull skydda så långt det att som är möjligt.

Effekten av de otillräckliga samhällsinsatsema dessa sektorer är mycket svårare för den enskilde att själv. Det betyder också att kan riskera kraftiga effekter för parera man hela samhället. För som sagt, det är viktigt att vi inte bara talar i tenner av hur individen

påverkas utan också av hur samhället i sin helhet påverkas.

En modell bör diskuteras är det civila samhället, utifrån den form som av föräldrakooperativa dagis som Gunnar Wetterberg pläderar för. Det handlar om andra samhällsförändringar än att bara i största allmänhet säga till folk, varsågod och sköt det här själva. Det finns nämligen utbytbarhet mellan tid och Är det så en pengar. att man

ska ta över samhällsjobbet själv, måste det i relation till frågan om

mer av man se arbetstider. Har man passerat igenom dagis- och skolvärlden med tre bam och insett bara vad det kräver i insats av föräldrasamtal och fraktande till tandläkare och annat, är man inte jättelycklig över att läggas på ytterligare ansvar för skolan. Det går nämligen inte att klara det den tid står till förfogande, dessutom har ett annat jobb som om man att sköta.

Den här typen av förändringar hänger således ihop med mycket annat. Samtidigt kan den nya, flexiblare arbetsmarknaden, inte minst det faktum att vi kanske inte behöver använda lika mycket tid arbetsresor utan kan sköta del hemifrån, skapa en möjligheter som inte fanns på den mer stationära arbetsmarknadens tid.

Finansiering av välfärden i det globaliserade iT-samhället

En beräkning av förlorade momsintäkter

Per Florén:

Det går inte att få fram några exakta siffror hur mycket staten förlorar i momsintäkter

vid elektronisk handel, det är inga stora i dag. Enligt Kairos bedömning men summor kan det antas att 50 procent all musik importeras momsfritt över Internet. Det skulle av innebära ett momsbortfall gissningsvis 0,3 miljarder kronor per år. Då det troligen

köps färre datorprogram än musikkassetter och skivor, borde siffran för detta vara

ungefär hälften så stor.

Spel om pengar omsätter betydligt större summor. Om hälften av alla spel i Sverige skulle utomlands skulle det innebära ett bortfall fyra miljarder kronor år. Vi per räknar då även med eventuella sekundära vinster, kopplade till dem arbetar med som

spel och skatter på detta.

När det gäller utflyttning har Kairos tillsammans med SCB tittat mängd olika en varianter. Om fem procent de heltidsarbetande inom privat sektor, 7 500 av personer,

flyttar utomlands ger det ett bortfall av skatteinkomster på cirka 15 miljarder kronor i

konsumtionsskatt och inkomstskatt. Totalt motsvarar detta cirka 2,5 procent av statens inkomster. Eftersom vi har relativt liten spridning i löner spelar det inte så stor roll att en ett antal rika försvinner, då de ändå inte bidrar så mycket till statskassan.

Ovanstående uppgifter härrör från IT-kommissionens rapport 6/98 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. SOU 1998:58, utarbetad Per

av

Florén och Mats Lindgren vid Kairos Future AB. Rapporten finns på YT-

kommissionens webbplats under: http://www.itkommissionen.se/itsite/pdf/rapp698.pdf

Vad bör och kan staten göra

4.3 SAMTAL

Vad kan staten göra

Peggy Bruzelius: Min gissning är att. förmögenhetsskatten i dag är negativ Husen flyttar inte för statskassan; man förlorar antagligen i kapitalbeskattning än vad ut, men fastighetsmer man in på hela förmögenhetsskatten. Sedan klamrar vi fast vid värdena i Sverige tar oss minskar radikalt fastighetsskatten och säger att det i alla fall är en skattebas som inte flyttar. om fastighets- Nej, det är sant. Husen flyttar inte ut, men får man den här skatten höjs igen. turistidyllsutvecklingen som är ett av scenarioma i rapporten lT och nationalstaten kommer naturligtvis fastighetsvärdena i Sverige att minska radikalt jämfört med omvärlden. I och med det urholkas även den

skattebasen. Jag tror att det är oerhört akut att ta hand om de här frågorna. Annars hamnar vi i Sörgårds- eller turistskansenutvecklingen. I min värld är

vi på god väg dit redan i dag.

Stefan Carlén: Frågan är hur vi ska lösa problemet med uteblivna med hål i

En ost är momsintäkter när det gäller handeln med över Internet. Om det är så i alla fall bättre än varor förlorar hål utan någon ost att staten mycket pengar detta vore det väl en ganska god affär att alls. Det finns en inrätta en effektiv kontroll, i alla fall när det gäller de paket som passerar poäng med att gränserna. Jag ser inte att detta är ett problem inte går att överbrygga. som plocka in de Man kommer antagligen inte att nå allt. Men vad är alternativet egentligen momsintäkter Det skulle i så fall att avskaffa En ost med hål i är i alla fall som man kan få. vara momsen.

bättre än hål utan någon ost alls. Det finns poäng med att plocka in de

en intäkter ändå får. som man

Daniel Stigberg: Fysiska varor kan vi absolut öppna och kontrollera. Svårare är det med ren kunskap som säljs digitalt. Ett exempel är SMHIs tjänst, där man levererar väderprognoser för en viss plats och tid. En kontrollorganisation kommer dessutom att kosta pengar. Ska kunden som handlar elektronisk väg betala det, då missgynnas elektronisk handel mot

andra sätt att handla på. Lagrådet ansåg att man inte skulle genomföra den

nya lag som utökar möjligheten att öppna paket vid gränsen just därför att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Deras motivering får väl stå för sig.

Men om vi inte beskattar elektronisk handel med moms missgynnas de

vanliga butikerna som säljer böcker. Då kanske jag hellre handlar på Internet

eftersom det är momsbefriat, fast jag egentligen skulle vilja handla för samma pris i Sverige. Det är inte heller bra. Hur vi än ser det, blir det fel.

Madeleine von Heland: I detta politiska rum uppfattar jag att en majoritet Industdstaten och av deltagarna inte kan acceptera att industristaten och industrialismen industrialismen som struktur har sin position i det samhällsekonomiska som struktur har tappat som nav tappat sin position drivhjulet. Jag tror inte att Anna Hedborg kan återta kontroll över som nav i det samsamhällsekonornin hur hon än anstränger sig, därför att den verklighet som hällsekonomiska skulle ha gjort sådan kontroll möjlig finns inte längre. Men de försök till drivhjulet. en kontrollstat som målas upp tycker jag är skrämmande.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

Stefan Carlén: Det finns redan i dag väldigt många anställda skattemyndigheter vars uppgift är att kontrollera att vi betalar in skatter. Det

har tidigare i varje fall funnits många anställda inom tullen för att hindra att

det smugglas Jag tycker inte att det är så väldig konstigt att ska varor. man hindra människor från att fuska med skatten eftersom vi ändå i demokratisk ordning har bestämt att vi ska betala skatt för vissa produkter. Jag ser inte det att målar någon stor hemsk kontrollstat å 1984. Det är som man upp bara ett sätt att genomföra det som man har bestämt sig för att genomföra.

När det gäller konsultverksamhet via Internet är det säkert mycket svårare Jag tycker inte att det är så konstigt att driva in när det gäller ändå fysiskt måste moms, men varor som man att man ska hindra över gränserna undrar jag inte med ganska små transportera om man resurser människor från att skulle kunna effektivisera den typen av kontroll Det borde rimligtvis vara fuska med skatten. enkelt vilka paket kommer från ett bokförlag i England t.ex. att se som

Jens Baastrup: De som tillhandahåller varor och tjänster är näringsidkare. I alla länder finns bokföringsskyldighet, i alla fall de allra flesta länder om en vi inte pratar om rena Skatteparadis. Det finns nog faktiskt en rätt stor kontrollmöjlighet. Problemet är väl hur man ska harmonisera och komma överens stater emellan hur det här ska fungera. Som vi har konstaterat vill alla stater värna sin skattebas. Det finns nog lite större nog om

kontrollmöjligheter än vad som har framgått.

Vad bör staten göra

Med bra Anna Hedborg: En åsikt som har framförts av flera talare är att hela ITen infrastruktur runt marknaden har ett behov att stabilisera sig, att uppnå en sorts av den elektroniska framstår genomskinlighet. Det finns en otrygghet i själva mediet när det som affärsverksam-

oreglerat och det kommer några säkert att utnyttja. Det kommer att inträffa

heten vågar ting som i sig kommer att leda till behov av kontroll och stabilitet via ett människor

utvecklas på regelverk av något slag. Men här finns också en stor del av de möjligheter

marknaden. som den här marknaden representerar. Därmed skapas också utrymme för När jag satt i VPCs styrelse sade jag att vi måste göra en poäng av att vi i rimliga skatter Stockholm har väldigt speciell genomskinlighet och tydlighet i vår omsättning. en marknad. Möjligen är det något liknande vi skulle kunna göra ITmarknaden, att skapa legitimationsinstrument och få den typ av infrastruktur runt den elektroniska affärsverksamheten som kan ge människor så mycket

trygghet att man vågar utveckla och utvecklas denna marknad. Därmed skapas också utrymme för åtminstone rimliga skatter på omsättning.

Visserligen har vi alltid kvar bostäder och andra fasta inventarier som slutlig skattekälla, men det finns gränser för vad de orkar bära.

Det gäller att ligga lite före för att hitta de sociala delar som ger trygghet i Intemetvärlden. Där finns del innovationer att göra, också nog en samhällsnivå. Ett exempel är betaltrygghet. Om svenska staten lyckas få ordentliga identiteter i utnyttjandet av informationssystemen, så att vi lär oss

Vad bör och kan staten göra

att hantera IT i vårt statliga system, är det ett infrasystem som i sig gör det oerhört inbjudande också för utländska företag att dra sig till Sverige.

Hans-Erik Holmqvist: Om elektronisk handel blir succé eller vet vi en Trygghet i

inte ännu. Det beror på ett antal viktiga faktorer, att faktiskt får den relationer är

som man beställer, eller det pris också är det viktigt i affärsvara som man att man vet att som anges verksamhet. som man slutligen kommer att få betala. Trygghet i relationer är väldigt Därför är det viktigt när man sysslar med affärsverksamhet. Det gäller både för oerhört viktigt att konsumenter och i relationen företag till företag. Om inte vet inom vilken man veta rätt vilket lands rätt som en viss konsumenttvist ska göras upp, skapas en som ska gälla. osäkerhet kan mycket hämmande för utvecklingen den Behovet är stort som vara av av en legal branschen. Vår bedömning av i vilken utsträckning detta kommer att infrastruktur".

påverka skattebaser har också betydelse. Det gäller för konsumenter allra mest, men också företagssidan, där det ofta handlar om långsiktiga

engagemang och stora beställningar. Det är oerhört viktigt att veta vilken ska gälla. rätt som

Här finns någonting som staten Sverige eller andra stater skulle kunna

"sälja, nämligen en legal infrastruktur. I gengäld skulle staten få intäkter

som motsvarade investeringar i annan verksamhet. Ett exempel på vad man kan inrikta sig på är bättre hantering av immateriella rättigheter. För att vara ett så pass IT -avancerat land är vi ganska dåliga att bevaka våra licenser.

Det andra som Sverige skulle kunna utveckla och också sälja, det är att utveckla den offentliga sektorn. Utvidgad Självbetjäning, interaktiva blanketter och liknande har redan föreslagits. Om vi gick i spetsen för att förändra och göra den offentliga sektorn och myndigheterna mer "ITfierade", är det mycket möjligt att det också i sin tur skulle skapa

möjligheter för företag specialiserar sig på att utveckla just gränssnitt

som mellan myndighet och individ eller myndighet och företag.

Den andra viktiga frågan när det gäller handel är logistik. Där kan man

Man ska inte stirra också tänka sig att Sverige skulle kunna utveckla sig. Vad ska vi göra med sig blind på att alla Posten AB Hur ska eller skattebetalarna led i affars-

staten se på sin ägarroll där och en

verksamhet måste hur ska den utvecklas En annan möjlighet är att vi lever randen till ske digitalt. Det

låglöneornråden, det kan också ge affärsverksamhet, som det här exemplet

finns mycket att med skjorttillverkningen i Oviken. Även jag vill för om varna vinna genom att konsumenträtten i sammanhanget, är det möjlighet att kunna utveckla den utveckla bl.a. en verksamhet. marknadsföring. typen av

Sedan anser jag att man inte ska stirra sig blind att alla led i affärsverksamheten måste ske digitalt för att det ska bra. Det finns vara mycket att vinna bara genom att utvecklar marknadsföring, man konsumentinformation eller produktinformation.

Peggy Bruzelius: Vi har talat skattebasema, intäktssidan och utgifterna om

som helt separata fenomen. I min bransch, finansbranschen, finns något som heter arbitragörer. Arbitragemöjligheter uppstår när har imperfekta

man

marknader och olika regler på olika marknader och det finns goda

möjligheter att tjäna pengar det. Den främsta effekten av lT är förbättrad

Finansiering av välfärden i det giobaliserade IT-samhället

kommunikation och nära nog perfekt information. Det här kan skapa stora

möjligheter för arbitrage när det gäller skatter och välfärdssystem. Det kan

alltså påverka både skattebasema och kostnaderna.

IT förbättrad Man kan tänka sig personer som väljer att ha sitt kapital legalt eller illegalt

ger

kommunikation någonstans där kapitalskatten är lägst, arbetar större delen av sitt liv

och nästan perfekt

någonstans där inkomstskattema är låga och utnyttjar välfärdssystemen där

information.

de är optimala. I förlängning får vi effekter både utgifts- och

en Det skapar stora

inkomstsidan. Enda vägen ur det är den typen av försäkringslösningar som

möjligheter för

arbitrage det vi har diskuterat, att det över en livstid i någon mån är individen själv som

när gäller skatter och finansierar stor del det här. Annars kommer vi och de flesta andra en av välfárdssystem. länder i världen råka för detta. inte bara svenskt

att ut Det är ett problem.

Stefan Carlén: Om jag får drista mig till att göra en liten klass- och

könsanalys av de förslag som Per Florén kom med, så säger den att flera av

dem skulle slå mot resurssvaga grupper. Att välja servicenivåer genom att

betala avgifter vet vi slår framför allt mot lågavlönade och lågutbildade.

osv.

Försäkringslösningar vi pratade slår väldigt hårt mot LO-grupper,

som om

för de har mycket större risker än vad SACO- grupper har.

Det civila samhället är för mig detsamma staten, att staten och

som

medborgarna ska växa ihop och påverkas ömsesidigt. Det civila samhället ska påverka staten politiskt. Men det som jag tror att du menar är

diskussionen om ett civilt samhälle där det framför allt handlar om att

offentlig åtaganden ska utföras det naturliga nätverket, grannar,

av

församlingar, familj Vi vet också att den typen lösningar, att

osv. av som

lägga över barnomsorg och äldreomsorg familjer och grannar, kommer

att drabba kvinnor kommer att få ta ett större ansvar. För det är inte som männen som är hemma och tar hand om svärmor.

Många de Diskussionen om risk och ansvar går ut att man skulle ta mer ansvar om

av

framförda utsätter sig för risker. Om man har otur att födas i en familj där alla

man förslagen är från röker eller vissa är alkoholskadade eller det finns narkotika, då ska man min synpunkt helt

också få betala för detta. Hela välfärdsstaten är uppbyggd på att försöka

oacceptabla. De

minimera riskerna för de här Det kan gälla alltifrån

slår framför allt resurssvaga grupperna.

lågavlönade att företagare ska har rätt att ta blodprov. Ja, det kan vara väldigt bra för det

mot

och lågutbildade. enskilda företaget, men samhället som helhet förlorar det eftersom vi vet

att det bästa sättet att rehabilitera personer som har drogproblem är att de kommer in och får jobb. Den lösningen kan drabba vissa företagare hårt,

samhället tjänar på det. Därför är många de framförda förslagen från

men av

min synpunkt helt oacceptabla, så länge jag inte ser något jättehot mot

skatteintäktema. Men det är ett politiskt val.

Daniel Stigberg: Jag tycker att vi är alldeles för negativa, för det finns

otroligt stora möjligheter med den tekniken. I Sverige har vi i dag

nya

mycket omfattande kunskaper IT. Om bara några år kommer vi att ha

om

mest datorer per person i Sverige, vilket är väldigt imponerande. Det skulle

vi kunna göra någonting av.

Vad bör och kan staten göra

Lena Askling: Min slutsats den här dagens diskussion är att vi nog får av

acceptera att allting inte går att kontrollera och att med de öppna gränserna i

den världen gäller helt andra villkor än tidigare. Vi får ta nya vara möjligheterna och vad de för eventuella nya skattebaser. Vad är det se ger för värld vi vill leva i Allting handlar både i början och i slutet om som människors värderingar och önskningar och drömmar och behov.

Vi kan skapa förutsättningar i det här landet för att människor ska vilja vara Det har visat sig och verka här, inte bara därför att det är enklast att tjäna pengar utan därför att även rika, här har framgångsrika, att jag och min familjs kulturella behov och andra behov störst och begåvade möjlighet att utvecklas. Det styr vart jag tar vägen och var jag vill jobba. Vi människor tycker har tendens att glömma bort att det är människors behov avgör vi en som var att det är bäst att

hamnar och vilka regler vi kan i samhället. Utgår från det bo i Sverige.

enas om man

behöver inte ha den här våldsamma kontrollen. Det måste staten

man bli bättre att förmedla. Samhället, de som har makten för närvarande måste göra det trovärdigt att Sverige är det land som kommer att skapa de här bästa förutsättningarna. Jag

tycker att vi har varit fruktansvärt dåliga det under hela 90-talet. Vi har

bara hängt med huvudet och sörjt över hur usla vi är och hur fel vi gjorde och dividerat om vems skuld det är att det blev som det blev. Det är verkligen dags att sluta med det, för det finns saker som gör att vi väljer

att stanna här. Det har visat sig att även mycket rika och framgångsrika och begåvade människor tycker att det är bäst att bo i det här landet. Det tycker jag också att staten måste bli mycket bättre på att fönnedla, i stället för att skapa ett slags byråkratisk kontrollapparat som människor tycker illa om.

Vi bör vara stolta över att vi har ett samhälle och en stat som faktiskt inte ser

ut som alla andra. I internationaliseringens tecken finns det väldigt många forskare som pekar på att det är de kulturella särartema, nations-

tillhörigheten, som blir allt viktigare för att vi ska kunna identifiera oss själva. När villkoren för företagen blir alltmer lika är det viktigt att villkoren för individen skiljer sig lite Vi i Sverige har rätt mycket som vi kan mer. bevara och som också kan locka andra.

Anne-Marie Lindgren: Om ska diskutera vart utvecklingen håller på Våra värderingar

man att ta vägen är det nyttigt att ibland tillbaka till gamla föreställningar om av vad som är ett framtiden. 1890-talets framtids- gott samhälle har Vad man väldigt tydligt ser är att ingen av lika mycket

profeter lyckades fånga in den utveckling som faktiskt inträffade. Fallgropen

betydelse för

är alltid att utgå ifrån läget som det är i dag, de krafter och inte minst

utvecklingen som

styrkeförhållanden som existerar och den riktning utvecklingen tycks ha. de faktiska Men utvecklingen fortsätter aldrig i tangentens riktning. Snarare fungerar möjligheterna att

det så handla över

gamla hegelianska schemat; tesen, antitesen och småningom syntesen.

Internet.

Vad 1890-talets framtidsprofeter glömde att räkna med var arbetarrörelsens framväxt. Jag vet inte vad det är vi glömmer att räkna med, så här i nu men inledningsskedet till en stor teknisk utveckling är det självklart att vissa sektorer är före andra i utvecklingen. Deras intressen styr väldigt mycket av

vad som händer. Men det kommer inte att fortsätta att vara på det sättet.

Tekniken kommer att sprida sig till andra sektorer. Motkrafter kommer att

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

mobiliseras. Man kommer att upptäcka nya möjligheter att utnyttja det andra sätt.

Därför är det lika farligt att vifta bort det med ett det händer ingenting

speciellt, vi kan fortsätta precis som förut som att säga att det nu går det

här hållet och det är bara att anpassa oss till det. Det handlar om att vara

väldigt öppen inför olika alternativ. Som Lena Askling är inne på, att inte glömma att utvecklingen är påverkbar. Utvecklingen är inte objektivt given

av en expert som har bestämt att det ska bli det här sättet. Det som är våra värderingar av vad är ett gott samhälle har naturligtvis precis lika som mycket betydelse för utvecklingen som de faktiska möjligheterna att handla över Internet.

Man måste tänka Nils-Göran Olve: Jag gick hit och trodde att vi skulle prata om något slags

till vem det är hot mot skatteinkomster. Under dagen tycker jag mig ha blivit klokare och som har nytta jag ansluter mig till dem funderar vad det är nu som snarare som och glädje av samhället står för kan betalt för. som man ta samhällets service. Hur motiveras avgifter och Hittills har det smusslats rätt mycket med detta att man tar ut avgifter och skatter skatter, folk ska helst inte märka det, verkar det som. I dag har vi kommit in på kanske måste tänka till på det är har och glädje att man vem som nytta av samhällets service. Hur sker kopplingen mellan den skattskyldige och det man utför som samhälle för att motivera avgifter och skatter Den kopplingen kommer närmare i sömmarna framöver. Då blir det blir att synas naturligtvis knepigt om nyttan infinner sig vid pensioneringen, långt efter det att så att säga betalade för sig. Det där är intressanta problem man som får fundera på.

Vad vi har kommit fram till är att den här situationen kräver någon form nya av överenskomna regelsystem och institutioner som utför vissa typer av

kontrollåtgärder eller garantifunktioner. Det där är ingenting som sker av sig själv. Det är något som samhället kan hjälpa fram, men som det också är nödvändigt att något sätt finansiera.

typiskt Jens Baastrup: Vi har pratat om Sveriges konkurrenssituation gentemot Det är svenskt att ha så andra länder och vilka fördelar Sverige har. Sedan har vi tittat om vårt dåligt självför- nuvarande välfärdssamhälle är konkurrensfördel eller inte. Jag känner en en troende, att inte

typisk svenskhet i vårt dåliga självförtroende vad gäller det som vi faktiskt

tro på det som vi tycker är bra. Framtiden får väl visa om vi har en konkurrensfördel i ett tycker är bra. Vi här allmänt välfärdssamhälle, och i den mån vi inte kan leva till våra mål är bra i upp Sverige kanske vi måste ändra det. Vad jag efterlyser är att vi, staten, bestämmer oss för hur det ska se ut, att det här är bra. Vi är bra här i Sverige. Vi får bygga det och inte bara se en massa problem som vi inte kan leva upp till.

Avslutning

5.

Avslutning

Anna Hedborg, ESO

Det är inte alldeles enkelt att fånga in det är IT-samhällets effekter. Det framstår - som som sannolikt att företagsskatter och kapitalskatter först kommer att konvergera. Där ligger vi dessbättre relativt väl till, utom möjligtvis vad gäller förmögenhetsskatten. När

det gäller individskatter återstår hur mycket faktiskt påverkas. Från flera håll

att se som har ökad kunskap efterlysts om vilka som flyttar och varför. När det gäller varubeskattning så är den trots allt viktig i de flesta samhällen. Där kommer det

sannolikt att hända någonting den internationella vad gäller samhällseffekter

arenan och gemensamma regelverk.

Det är väldigt viktigt, som har sagts här på slutet, att våga se institutionen Sverige som någonting faktiskt kan göra någonting åt, bl.a. politiken. Jag tror för

som man genom

min del att vi ligger mycket väl till i den utveckling pågår. Vi har också ganska

som nu goda förutsättningar att skapa de lagar och regler som ger IT -användarna trygghet. Det

väsentlig komparativ fördel på det här området.

är en

Jag skulle vilja sluta där jag började. De samhällen kommer att starka, både som vara samhällen för sina invånare sig de eller är stabilt boende här

vare är mer momentana

och för sina företag, lyckas förena rättvisa och effektivitet också i den nya tiden. som Det gäller alltså att ha kontroll på vad som händer och att ligga i frontlinjen. Det är viktigt. Vår förhoppning att den här dagen ska kunna användas en grund för det. var som

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

Jag vill säga att det är förmån att få leva just Jag tycker att vi i Sverige har - en nu. utomordentligt goda förutsättningar att försöka göra något konstruktivt av de nya

möjligheterna. Men det kräver att vi är lyhörda, att vi har en fönnåga att vara

av oss flexibla. Att vi i tid kan konigera kursen när förutsättningen för den gamla kursen inte längre gäller.

Jag vill också sluta med att återknyta till det jag talade om inledningsvis. För som mindre än år sedan fanns det två användare world wide web i världen. Låt oss sex av säga att vi för fyra år sedan hade suttit runt det här bordet med anledning av att vi hört

talas om något nytt som hette world wide web och diskuterat vad det skulle innebära för

vårt samhälle, för vår utveckling. Tror ni då att hade talat om möjligheterna att köpa

böcker från USA, billig alkohol och tobak från Tyskland eller spel på internationella kasinon via Internet Ni kan bära med er den frågan och fundera lite den. För min egen del är svaret nej alla de frågorna.

Vi kan också fråga vad vi skulle prata vi sitter här fyra år

oss om, om om

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

Deltagare i samtalet

6. Deltagare i samtalet

Lena Askling, ledarskribent, Aftonbladet.

Jens Baastrup, advokat, skattejurist, Hamilton Co Advokatbyrå.

Peggy Bruzelius, olika styrelseuppdrag. Stefan Carlén, förbundsekonom, Handelsanställdas förbund. Ronald Fagerfjäll, frilansskribent. Per Florén, konsult, Kairos Future AB. Anna Hedborg, ordförande, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO. Gunnar Hedborg, kanslichef, IT-kommissionen. Madeleine Heland, lektor, konsthistoriska institutionen, Stockholms universitet. von

Hans-Erik Holmqvist, planeringschef, Statsrådsberedningen.

Ulf Höglind, universitetsadjunkt, Institutionen för ekonomi, statistik och ADB ESA, Högskolan i Örebro. Lars Jagrén, ekonom, Industriförbundet. Anne-Marie Lindgren, chefredaktör, Tiden. Per Lundborg, forskare, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning FIEF. Nils Mattson, professor i Skatterätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Nils-Göran Olve, adjungerad professor, IDA Datavetenskap, Linköpings universitet, samt konsult, Cepro. Weje Sandén, redaktör, Veckans Affärer, f.d. sekreterare, IT-kommissionen. Daniel Stigberg, författare till rapporten "Digitala varor, välfärdens faror för ESO och IT-kommissionen 1998. Leif Vindevåg, utredningschef, Stockholms fondbörs.

Torsten Österman, forskningschef, Forskningsgruppen för samhälls- och

informationsstudier FSI.

Samtliga angivna befattningar gäller tidpunkten för samtalet, dvs. 2 juni 1998.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhäiiet

Bilaga 1

1 Bilaga

DIGITALA VAROR, VÄLFÄRDENS FAROR Daniel Stigberg, rapport till ESO och IT-kommissionen 1998

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhäiiet

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

. 3.1.2 FÖRTROENDE PÅ MARKNADSPLATSEN

3.2.1 KAPITALFLÖDEN OCH MIKROBETALNINGAR 3.2.2 JÄMVIKTSMEKANISMER PÅ MARKNADEN 85

4 DEN ELEKTRONISKA HANDELNS EFFEKTER PÅ STATSINKOMSTERNA 86

4.1 GLOBAL HANDEL 86 4.2 ARBETSMARKNADSFRÅGOR 87 4.3 SKATTEBETALARE PÅ FLYKT 90 4.3.1 BESKATTNING 4.3.2 ÖVERLEVER SVENSKA SKATTESYSTEMET EN GLOBAL MARKNAD 92 DET 4.3.3 BÖR NÄTET BELÄGGAS MED PUNKT- OCH MERVÄRDESKATT 94

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhäliet

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

1 Introduktion

Den tekniska utvecklingen har under de senaste åren banat väg för ett nytt sätt att handla

varor och tjänster, s.k. elektronisk handel. Om man tror Intemetkonsultemas

kommer den elektroniska handeln utvecklas till omfattande kommers; bara prognoser en

i år förutspås svenskarna handla för 5,8 miljarder kronor Intemetl. Denna handel kan

således komma att bli en viktig del av samhällsekonomin och det är därför angeläget att

studera hur den elektroniska handeln kan komma att förändra ekonomin.

Det har spekulerats i att konkurrensen Internet är i det närmaste fullständig.

Transaktionskostnadema påstås nära noll, etableringshindren sägs minimala

vara vara

och marknaden kan uppnå jämvikt omedelbart OECD IE4 1998, 6. Vidare hävdas

s.

att behovet mellanhänder kommer att minska drastiskt ibid. Med priset som främsta

av vapen kommer tusentals Internetbutiker konkurrera om konsumenterna, vilket kommer

att ha inflationsdämpande effekter på ekonomin Yardeni 1996, Internet. Därtill

kommer elektroniska betalningssystem tvinga centralbankema att föra återhållsam

en

penningpolitik, vilket ytterligare skulle dämpa inflationen Marimon, Nicolini Teles

l997, s.29-3l. Konsumenterna och samhället skulle alltså vinnarna i den vara elektroniska handelns ekonomi.

Allt flera börjar nu ifrågasätta riktigheten i ovanstående påståendena som de bedömer

vara spekulativa OECD IE4 l998, s. 6. Kunskapsläget om den elektroniska handeln

är ännu knapphändigt, både nationellt och internationellt, och forskningen är ännu i sin

linda. Syftet med denna rapport är dels att med hjälp av nationalekonomisk teori ge en

översikt över vilka effekter den elektroniska handeln kan förväntas få och att med hjälp

av dessa effekter, undersöka om konkurrensen verkligen är fullständig, dels att bedöma

hur den svenska statens inkomster generellt kan komma att påverkas av den elektroniska

handeln. Denna rapport skall underlag till rundabordsdiskussion med ESO2 och

vara en

IT-kommissionen i juni 1998.

1 Enligt en nyligen presenterad studie av företaget Projector Strategi EY 1998, s.28. 2 Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

Eftersom den elektroniska handeln fortfarande befinner sig i ett utvecklingsskede

riskerar översikt den elektroniska handeln att bli stapplande. Genom att utgå från

en av

de egenskaper detta medium har och anta att dessa skall visa sig någorlunda

som

beständiga, kan man ändå hoppas att översikten något så när beskriver framtiden. Vi kan

se en analogi i bilens utveckling. När den första bilen såg dagens ljus för 100 år

ca

sedan, var det ingen som exakt kunde veta vilka effekter den skulle få samhället.

Genom att studera bilens egenskaper torde dock en eftertänksam person förstått vilka

dramatiska förändringar uppfinningen kunde leda till. För även bilen genomgått

om

stora omdaningar under dessa hundra år så är grundstrukturen densamma.

Begreppet elektronisk handel är ett vitt begrepp som i den anglosaxiska definitionen av

electronic oftast kategoriseras i fyra undergrupper figur 1

commerce se Typen av

elektronisk handel beror mycket på vilka de inblandade parterna Denna rapport är

fokuserad electronic retailing, skulle kunna översättas till elektronisk

som

hemförsäljning, dvs. IT-baserade affärsförbindelser mellan företag och konsumenter De

Bemardi, Larsson Larsson l997, s.70.

3 I medierna går det praktiskt dagligen läsa eller höra Intemethandel, elektronisk detaljhandel, taget att om elektronisk affärsverksamhet, elektronisk affárskommunikation, Electronic Data Interchange EDI eller någon annan form av elektronisk handel. Begreppsförvirringen tycks vara stor och någon tydlig definition av elektronisk handel går inte att finna. För olika definitioner se t.ex.: OECD GD185 1997, s.6; Utvärderingsrapport för projekt STELHA 96, s. Fredholm, P., 1996, s. U.S. Department of Defence, Internet; och Lennartsson, S., 1992, s. 15. Inte ens de stora världsorganisationema har kunnat enas kring en definition; OECD, EU och USA har alla olika definitioner OECD GD185 l997, s.6.

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

Figur 1 Klassificering av elektronisk handel.

Electronic Commerce Business Electronic Trade Business Administration Electronic Retailing ,-’ Consumer

Källa: De Bernardi, M., Larsson, F. Larsson, J. 1997, s.70. Anm: Det finns i dag ingen benämning for administration-to-consumer, men denna form av elektronisk handel är mycket tänkbar, t.ex. skulle en skattebetalare kunna deklarera och betala kvarskatt elektroniskt Esprit 1996, Internet.

Det är viktigt att komma ihåg att det finns stora synergieffekter mellan de olika

formerna av elektronisk handel och i vissa fall blir diskussionen ofullständig om inte

samtliga former berörs Tapscott, D. l998, s.192. Det är också viktigt att poängtera

att elektronisk handel inte är beroende av Internet. Internet är bara ett, om än det

viktigaste, flera medium elektronisk handel nyttjar. Hädanefter kommer dock

av som

begreppet elektronisk handel användas synonymt både med elektronisk hemförsäljning

och Internethandel.

Rapporten är indelad följande sätt: I kapitel 2 beskrivs hur näthandeln ser ut och vart

den är på väg och sedan presenteras i kapitel 3 den elektroniska handelns ekonomiska

egenskaper. Efter detta följer i kapitel 4 en diskussion om vilka effekter dessa egen-

skaper kan få på statens inkomster. Kapitel 5 sammanfattar de slutsatser som dragits.

Den elektroniska handeln skulle inte vara så betydelsefull om inte Internet funnits och

därför är det kanske inte så konstigt att informationen som den här rapporten är baserad

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

på har samlats in just Internet. Newsletters, sökagenter4, Intemet- och databas-

sökningar har använts för att hitta relevant och aktuell information. Av anled-

samma

ning har även lT-orienterad press såväl som vanliga tidningar använts. Litteraturen har

bestått av såväl nyskrivna verk specialiserade elektronisk handel som generella

nationalekonomiska böcker. Utöver den tryckta litteraturen har även har ett antal

seminarier om elektronisk handel besökts för att få en så nyanserad bild som möjligt5.

4 En sökagent är ett datorprogram som, anpassat för varje individ, förflyttar sig runt nätet och utför en bestämd uppgift Dahl Lesnick 1996, s.295-296. 5 Dessa är bl.a. Framtidens affärer ett seminarium om elektronisk handel arrangerat av Uppsvenska - Handelskammaren för Uppsala län och en rundbordsdiskussion om elektronisk handel anordnad av KFB.

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga till IT-kommissionens rapport 12/98

-

2 Näthandeln

Det finns i dag ett ofantligt utbud av varor och tjänster Internet. Numera kan i princip

allt, utom vissa färskvaror och personnära tjänster, handlas på Internet. I många

prognoser har 1998 pekats ut som det år då den elektroniska handeln kommer ta fart Akerwall, S. Jenselius, M. 1998, s.32. Varför förväntas svenska konsumenter börja handla Internet Intemetentusiastema hävdar att den elektroniska handeln har framförallt fem fördelar gentemot övrig handelö: Intemetbutikema kan hålla lägre priser, ett större sortiment och bättre öppettider. Det är dessutom enklare att hitta en produkt

Internet och åtkomligheten är större varor som inte finns lokalt blir tillgängliga.

Den elektroniska handeln kan delas in i framförallt två varor och tjänster som grupper; kan leveras digitalt respektive varor och tjänster som måste levereras fysiskt.

0 Digitala och tjänster kan under hela handelsprocessen hanteras via Internet. varor Det är just inom handeln med dessa varor och tjänster som Internets alla fördelar kan

nyttjas maximalt och det är därför sannolikt att digitala varor och tjänster kommer

dominera den framtida elektroniska handeln. Programvaror, tidningar och musik behöver inte längre distribueras med traditionella metoder utan kan i digital form levereras direkt till konsumenterna. Detta innebär väg till slutkund inte att varomas

längre behöver via butiker, kiosker eller några andra mellanhänder. Redan i dag

använder konsumenter Internet för att handla flygbiljetter och sköta sina finansiella transaktioner U.S. Dept. Commerce 1998, s. 27-33. Allteftersom användandet av

Internet ökar berörs även yrkesornråden som konsulttjänster, underhållningssektom,

försäkringsbranschen, utbildningsväsendet och hälsovården7.

0 Försäljning fysiska kan skötas Internet, men kräver att varorna av varor

transporteras till kunderna. Genom att effektivisera produkt- och lagerhanteringen

och genom att automatisera orderhanteringen kan Intemetföretagen pressa

6 Se Akerwall Jenselius 1998, 5.32-33 eller Esprit 1996, Internet. t.ex. 7 Ett exempel hur branscherna kan komma att förändras utgör piratkopieringen musik, bilaga av se

Finansiering av välfärden i det globaliserade iT-samhället

distributions- och transaktionskostnadema. Globalt är det främst böcker, skivor och

andra standardiserade varor som beställs på Internet; svenska Intemetkonsumenter är

dessutom flitiga beställare av sprit och tobak Pehrson, L. 1998, s.Al7. Varu-

sortimentet Internet utökas dagligen med nya produkter och snart finns nästan allt

att tillgå8.

Mellan dessa kategorier finns även en svårbestämbar gränszon. Sveriges meteorologiska

och hydrologiska instituts SMHI energibesparingssystem är ett exempel på hur

komplexa produkter/tjänster som elektronisk handel tillåter9. SMHI:s partner levererar

styr- och reglerutrustning som kan räkna ut vilken effekt sol, vind och temperatur har

ett hus inomhustemperatur. SMHI förser sedan styr- och reglerutrustningen med

väderprognoser via Internet. Detta ger en effektivare Värmereglering som, enligt SMHI:s

bedörrming, kan minska energikostnaderna med 10-20 procent. Styr- och regler-

utrustningen fyller bara sin funktion så länge SMHI:s tjänsten

varan prognoser

levereras kontinuerligt; gränsen mellan och tjänst suddas således ut.

vara

2.1 VAR STÅR VI I DAG

Sifo genomförde under perioden oktober 1997 februari 1998 4.000 telefonintervjuer

-

månad för att kartlägga svenskarnas Intemetanvändning. Resultatet visade att

per var

tredje svensk 34% mellan 12 och 79 år surfar någon gång eller oftare månad

per se

figur 2. Det är tydligt att svenskarna nu har börjat använda Internet till mer än bara e-

mail, vilket även bekräftas andra undersökningar med liknande resultat se t.ex.

av

Infratest Burkes februariundersökning. Nästa steg för svenskarna är att börja handla

Internet och redan i år förutspås vi handla för 5,8 miljarder kronor.

3 Det går att beställa blommor, datorer, bilar, matvaror etc. I Sverige är det t.0.m. numera möjligt att beställa färsk fisk Computersweden nr 34 1998, s.24 9 Se http://www.smhi.se/sgn0l04/mb/et.htm för vidare info. 10 Intervju med Ola Hjärtström SMHI. 1 l 1998, s.28. Enligt en nyligen presenterad studie av företaget Projector Strategi EY

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

Figur 2. Andelen av svenskarna som surfar fördelat nå ålder.

12-24 år 25-34 35-49 50-79 Källa: Sifo 1998. Internet.

Elektronisk handel har nu börjat ta fart allvar, trots det är det ännu få Internettjänster

som går med vinst Morgan Stanley 1998, s.vi. Exempelvis har flaggskeppet inom

den elektroniska handeln, den berömda amerikanska Internetbokhandeln, Amazon,

hittills gått med förlust Clark 1998, Internet. En annan berömd Internetbutik, Virtual

Vineyards, hyllades när deras omsättning nådde $225,000 under det första kvartalet 1996, trots att de flesta USA:s centralt placerade vinbutiker presterar bättre Caimav cross 1996, s.l29. I USA, där elektronisk handel fått störst spridning, utgör elektronisk hernförsäljning endast 1 % av den totala detaljhandeln U.S. Dept. of Commerce

1998, s.7. Frågan är hur den elektroniska handelns omsättningen kommer utvecklas;

kommer de hittills dåliga resultaten skrämma bort företag från Internet eller står vi de

facto inför en digital handelsrevolution

2.2 HUR KOMMER DET ATT BLI OECD räknar med att 1997 års elektroniska handel kommer att tiofaldigas inom två år OECD 1997, Internet. Amerikanska Intemetbutiker kommer förvisso fortfarande omsätta mest, men även den elektroniska handelns omsättning i Västeuropa kommer att

öka kraftigt, från dagens l miljard dollar till 30 miljarder dollar år 2001. Detta spår

analysföretaget IDC ComputerSweden nr 13 1998, s.28. De delar av den elektroniska

handeln som förväntas öka snabbast är spel-/kasinoverksamhet, försäkringar och

underhållning OECD GDl85 1997, s.25.

Finansiering av välfärden i det globaliserade iT-samhället

För att förstå den elektroniska handelns potential måste komma ihåg att

man

användandet av Internet till stor del är en generationsfråga. I figur 2 är det tydligt att det

är den yngre generationen, personer mellan 12-24 år, som använder Internet mest. För denna generation är Internet en naturlig del av livet Tapscott 1998, s.l5ff. För de som använder Internet är det också naturligt att handla där. När svenskarna väl börjar handla så kan de förväntas fortsätta; det har nämligen visat sig att kunder som har prövat att handla på nätet i stor utsträckning handlar igen Tapscott, D. 1998, s. 191. B.usiness~tc~busirIL~ss Consumer

Figur Några amerikanska

analysföretags prognoser över den elektroniska handelns omsättning, år 1996-2000. Källa: Christopher Anderson The Economist, 10 maj 1997, Internet.

Enligt de tidigare nämnda prognoserna och de i figur 3 kommer den elektroniska

handeln växa markant de närmaste åren. Många har emellertid ifrågasatt prognosernas

trovärdighet. De är nämligen svårt att mäta den elektroniska handeln, än svårare att förutse dess tillväxt. Detta då den elektroniska handeln befinner sig i ett tillväxtskede. Andra orsaker till att är osäkra och skiljer sig är att ingen bestämd prognoserna definition av den elektroniska handeln finns och att det är svårt att särskilja den elektroniska handeln från den övriga. Bakom merparten av prognoserna står privata

företag definition den elektroniska handeln oftast inte framgår. Det är också

vars av troligt att företagen tenderar att vara överoptimistiska eftersom de livnär sig som konsulter inom elektronisk handel. OECD GD185 l997, s. 6-7

12 Hela 73 % Intemetanvändama hade maj 1997 handlat elektroniskt den månaden. Dock är det av senaste inte bara ungdomar som kommer att handla nätet, utan hos hela svenska folket finns det en stor villighet att få tjänster elektroniskt utförda, oavsett om man i dag använder datorer och Internet eller inte. Timander, Österman, T. l997, s.30

Digitala välfärdens faror Bilaga lT-kommissionens rapport 12/98 varor, -

3 Den elektroniska handelns ekonomi

Vi står i dag inför helt marknad/handelsplats med egenskaper kan få långten ny som gående effekter allt från produktion till konsumtion. Detta kapitel kommer att beskriva hur sarnhällsekonomin kan komma att påverkas allteftersom de fysiska marknaderna blir virtuella. Elektronisk handel är inte bara en automatiserad postorderförsäljning utan ett helt nytt sätt att sälja och tjänster. I dagens ekonomi har varor kunskap och information blivit del produkterna, dvs. kunskap utgör en allt större en av del nationalproduktens förädlingsvärde Lundgren Wirberg 1997, s.lOff. På de av digitala marknaderna och elektronisk handel kan kunskap enkelt adderas till genom produkterna och just därför kan elektronisk handel komma att bli en viktig del av framtidens ekonomi. Elektronisk handel kommer sålunda att medföra stora förändringar; den intressanta frågan för en nationalekonom är vilka

3.1 DEN PERFEKTA MARKNADEN Det finns analytiker hävdar att den tekniken och övergången till elektronisk som nya handel kommer att skapa den friktionsfria kapitalismen Caimcross 1997, s.136. Ekonomer kan ännu inte avgöra elektronisk handel kommer att efterlikna den s.k. om perfekta marknadsekonomin de kan beskriva den elektroniska handelns säregenmen heter. Konkurrensen marknad sägs fullständig Choi, Stahl Whinston en vara om 1997, s.28:

i Det är enkelt för potentiella köpare och säljare att etablera sig marknaden respektive lämna marknaden inga etableringshinder. ii Det finns många säljare och köpare för sig inte kan påverka priset som var aktörerna är s.k. pristagare. iii Produkten/tjänsten är homogen ingen differentiering av produkten/tjänsten. iv Priset och kvalitén på produkten/tjänsten är känd för alla marknadsaktörer perfekt information.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhäliet

Vid en snabb granskning tycks Internet kunna uppfylla dessa punkter. Den elektroniska handeln kan komma att skapa marknad med nära fullständig konkurrens, dvs. en en mycket effektiv och konkurrensutsatt marknad, eftersom antalet säljare och köpare är

många global marknad, transaktionskostnaderna minimala, tillgången till information

om produkter och priser är god och etableringshindren är obefintliga. Resurser kommer användas ett sådant sätt att det är omöjligt att öka välbefinnandet hos individ utan en

att minska det hos en annan. Choi, Stahal, Whinston l997, Internet

Å andra sidan kan Internets säregenheter också resultera i en marknad dominerad ett av fåtal företag och ett fåtal länder. Exempelvis ledande mjukvaror stordriftsgynnas av fördelar, Standardisering och nätverkseffekter, vilket, för respektive mjukvarusegment, kan de facto resultera i monopol. Bör myndigheterna ingripa för att uppmuntra konkurrens och är det i sådana fall möjligt Vilka marknadsinterventioner finns att tillgå och hur hindrar man dem från att drabba effektiva företag Reglering marknader med av obefintliga etableringshinder, dvs marknader som inte är naturliga monopol, tenderar att inte fungera. Splittring vertikalt integrerade företag kan förhindra monopolbeteende, av

men vilka företag bör splittras Choi, Stahal, Whinston l997, Internet

3.1.1 Priskonkurrens I en aktuell rapport håller USA:s handelsdepartement för troligt att priskonkurrensen på nätet kommer öka framöver U.S. Dept. of Commerce l998, s.44. Om så sker kan prisstrukturen Internet på sikt sätta press nationella prisstrukturer och skattesystem

Caimcross l997, s.l3. När Sverige nyligen beslutade att sänka skatten på tobak var

en orsak den stora privatimporten cigaretter på Internet Carlbom l998, s.A1 l. Det

av blev ohållbart i längden att ett paket cigaretter kostade 45 kronor i Sverige fanns som tillgängligt på Internet för mellan 20-25 kronor ibid. Antalet direkta konkurrenter är

ofta betydligt fler för Internetbutik än för lokal återförsäljare. Det antal butiker

en en

som kan besökas Internet är avsevärt större än vad något köpcentra kan erbjuda.

Det är dessutom flera orsaker lättare att jämföra priser Internet; dels ligger de av olika butikerna aldrig längre bort än ett enkelt musklick, dels kan sökagenter

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

Även tidigare skyddade

automatiskt söka upp och jämföra priser på en viss produkt.

marknader, t.ex. detaljhandeln, kan komma att utsättas för konkurrens tillföljd av

Intemethandelns intåg. Det är dock oklart i vilken utsträckning.

Agentemas potential prispressare är stor; agent kan, medan konsumenten sysslar

som en

med något annat, uppsöka tusentals Internetbutiker och läsa av deras priser för en viss

Vid bestämd tidpunkt levererar agenten lista de billigaste försäljarna och

vara. en en

konsumenten kan genomföra köpet. Även i dag är ineffektiva och lätta för

om agenterna

försäljarna blockera/lura är det möjligt att framtidens agenter kommer att göra det

att

svårt för butiker att hålla olika priser. Produktdifferentiering Internet har hittills

upprätthållits att butikerna försöker erbjuda mervärde olika sätt, t.ex. kan en

genom

bokhandel skapa forum där kunderna kan diskutera böckerna. Det kommer svårt

ett vara

för Internetbutiker att använda andra försäljningsargument än priset för de konsumenter

nyttjar smarta agenter agenten rapporterar bara de uppgifter konsumenten

som -

verksamma i Europa kommer få det svårare hålla

efterfrågat. Företag även att att

geografiskt differentierade priser orsak: Hittills har företags prissättning

av en annan

varierat starkt mellan olika länder inom EU, en ökad elektronisk handelsomsättning

men

bildandet den valutan, Euro, försvårar geografisk pris-

samt av gemensamma

diskriminering Caimcross l997, s.143.

För konsumenterna kan den elektroniska handeln innebära substantiella prisreduk

tioner15" Esprit 1996, Internet. Flera undersökningar av prisnivån på Internet tycks

bekräfta detta påstående. konsultföretaget Ernst Young, nyligen genomförd

I en, av

undersökning hade 28 varor av 32 lägre priser Internet jämfört med den vanliga

detaljhandeln 1998, Internet. Dock har OECD funnit data som tyder på att priserna

13 Det finns även lärande sökagenter studerar användaren och kan genomföra bättre sökningar som den används Dahl Lesnick, l996, s.295ff. Enkla agenter finns att pröva mera www.bottomdollar.com och http://bf.cstar.ac.com/bf/ 14 Enligt den klassiska teorin detaljhandelns konkurrens kan butikerna konkurrera med priset och om läget. Givet konkurrentemas lokalisering har detaljhandeln således kunnat utöva ett monopolbeteende. DiPasquale Wheaton l996, s.125 15Översatt författaren. av

Finansiering av välfärden i det giobaliserade IT-samhället

inte är lägre Internet OECD IE4 1998, s.4-5. OECD:s undersökning är visserligen

mera omfattande än Ernst Youngzs, bygger äldre data februari och

men mars 1997. Då fanns bara ett fåtal Intemetbutiker och resultatet behöver sålunda inte

beskriva den elektroniska handelns nuvarande eller framtida prisstruktur/

konkurrenssituationlö.

16 Man bör även fundera om prisnivån på Internet är jämförbar med butiksprisema. Detta då

Intemetkunden köper en tjänst varan och förmånen att slippa åka handla. Försäljningen på Internet är

därtill ofta kringgärdad av en rad olika tjänster som den lokala butiken inte erbjuder.

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

3.1.2 Förtroende på marknadsplatsen

Klarar den osynliga handen dirigera den elektroniska handeln så

av att att marknaden

är effektiv En svårt problem måste lösas innan elektronisk

som handel kan ta fart

allvar är förekomsten asymmetrisk infonnation, dvs. situation av en där köpare och

säljare har olika information transaktionen

om Nicholson 1990, s.409. Två

holländska ekonomer, Heck och Ribbers, har funnit

van belägg för att en av de

viktigaste faktorerna för att elektronisk marknad skall ekonomiskt effektiv

en vara är att

det finns förtroende mellan säljare, köpare och mellanhänder 1996,

s.4. I vissa fall

när agenterna saknar information kan marknaden t.o.m. upphöra helt Choi, Stahal

Whinston 1997, s.l37. Är inte fördelarna en av med elektroniska marknader att till-

gången på information är mycket riklig Det är visserligen sant, på Internet är det

men

också mycket enklare att sprida falsk infonnation. För mycket information kan dessutom

försvåra för konsumenter att hitta relevant information

om produkterna.

Ny teknik tillåter olika fonner attestering av av tredje part, t.ex. förser SET-tekniken

godkända försäljare med krypterade intyg. På så sätt minskar risken för direkta

bedrägerier, men konsumenter är fortfarande inte garanterade håller att produkten hög

kvalitet. När varan/tjänsten handlas elektroniskt och levereras i digital form måste den

oftast konsumeras för att köparna skall kunna bilda

sig en uppfattning om kvalitén

Choi, Stahal Whinston 1997, s.l38. Rena

informationsprodukter karaktäriseras

dessutom att de bara inhandlas

av en gång vilket förvärrar problemet ibid. Hittills har

aktörerna på Internet bl.a. försökt lösa problemet

genom att använda en betrodd tredje

part eller genom att kunden tillåts pröva produkten t.ex. shareware och

demokopiorlå.

Entreprenörer har upptäckt att det finns marknad för produktinformation, finns

en t.ex.

en rad företag graderar och testar olika Intemetbutiker. Dessa

som metoder har dock inte

17 SET, Secure Electronic Transaction, betyder svenska säker elektronisk transaktion. SET är en teknisk standard som syftar till att verifiera, godkänna och skydda, säljare, köpare och bank Internet när en kontokortsbetalning utförs. För information http://www.medstroms.se/set/SET-bakghtml mer se och http://www.visa.com. 13 Shareware är ett datorprogram användare får prövas gratis de, efter som mot att en tidsbegränsad period, registrerar sig hos tillverkan de önskar fortsätta använda Demokopier om programmet. är program med begränsad funktionalitet. Båda programtypema distribueras vanligtvis över Internet.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

löst alla problem och förekomsten asymmetrisk information kan därför innebära att av

fullständig konkurrens inte är den lämpligaste modellen för den elektroniska handeln

jämför villkor iv, sektion 3.1.

3.1.3 Produktdifferentiering

På marknad med fullständig konkurrens kommer inget företag göra vinst och därför en försöker företag i största möjliga mån differentiera produkterna. De flesta ekonomiska

modeller som beskriver produktdifferentiering är baserade den geografiska lokali-

seringsmodellen utvecklad av Hotelling. I hans förenklade modell konkurrerar varje

företag endast med angränsande företag. I figur 4 illustreras ett enkelt exempel.

Marknaden sträckan 0 till l består två företag säljer homogena produkter och

av som som är lokaliserade i punkterna och 12. Givet konstant transportkostnad kommer konsumenter som befinner sig närmare företag 1 att handla dess produkter och de närmare företag 2 kommer att välja dess produkter.

Figur Hotellings enkla model.

Källa: Krouse 1990, s. 171-172. Anm: Den förenklade modellen bygger antagandet att inget företag håller ett lägre pris än konkurrenterna.

Det finns rad s.k. spatiala modeller utvecklat Hotellings Dessa kan en som resonemang. användas för att beskriva produktdifferentiering eftersom företagens lokaliseringsval kan tolkas som produktvariation. Konsumenterna antas ha individuella preferenser för

varje produkts specifika utformning. Baserat dessa har konsumenterna och produk-

tema en specifik lokalisering i förhållande till varandra. I dessa modeller har alltså avstånd betydelse, givet att nyttan antas vara avtagande när avståndet ökar. Detta implicerar att även om det finns ett stort antal företag marknaden har varje

individuellt företag endast ett fåtal angränsande företag som är direkt påverkade av dess

strategiska val. Krouse 1990, s.12l, 125-126, 136, 171-172

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

På elektroniska marknader i allmänhet och på Internet i synnerhet spelar avståndet

mellan säljare och köpare mycket liten roll då den en marginella kostnaden för avstånd

är nära noll. Bortsett från att fysiska måste levereras via traditionella distributions-

varor

kanaler kan hela handelsprocessen hanteras via Internet.

Företag verksamma Internet

måste därför använda andra metoder än

lokalisering för att differentiera produkterna. En

metod är att erbjuda kunderna individuellt anpassade

produkter/tjänster customization

19. Detta kan de göra att utnyttja de elektroniska genom spår konsumenterna lämnar när

de rör sig på Internet till att bestämma varje konsuments preferenser. Den elektroniska

handeln tillåter att parterna kan köpslå och genomföra aktioner online, vilket också leder

till att säljarna får tillgång till detaljerad infonnation om konsumenten. Digitala

produkter kan, utan större kostnad, efter konsumentens önskemål. Elektronisk

anpassas handel gör det dessutom enklare individuellt debitera kunderna. På

att de fysiska

marknaderna förhindras individuell anpassning av höga marginalkostnader för att

variera produkterna, höga kostnader för debitera att detaljerat och höga informations-

kostnader. Choi, Stahl Whinston l997, s.3l3ff.

En lämplig beskrivning den elektroniska handelns marknad bör alltså fokusera

av

produktvariation och inte lokalisering. Chamberlins marknadsbeskrivning, s.k. monopo-

listisk konkurrensteori, gör detta. Enligt den monopolistiska konkurrensteorin har varje

företag en viss marknadsställning och varje företag säljer distinkt produkt. Därför kan

en

företag som är verksamma en monopolistisk konkurrensmarknad välja vinst-

en

19 Elektronisk handel möjliggör produktdifferentiering flera olika sätt. Ett exempel är Personal Journal som automatiskt skickar finansiell information de företag kunden om som önskar http://bis.dowiones.com/pi.html. Ett annat exempel på produktdifferentiering är Amazons paketeringsservice; kunden köper boken för om att ge bort den kan Amazon paketera boken innan den sänds till mottagaren http://www.amazon.com. Ett tredje exempel personliga är Internet butiker" http://www.yourcommandcom/ 20 Det finns redan nu ett antal Internettjänster auktionera och tjänster, som ut varor se t.ex. http://www.auktion.base.org/. En intressant variant prisförhandling av på Internet är Priceline som har som affärside att låta kunderna själva föreslå vilket pris de villiga är att betala för en flygresa http://www.priceline.com/. Teoretiskt kan de anslutna flygföretagen med hjälp av dessa prisförslag konstruera en enkel efterfrågekurva flygresor.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

maximerande prisnivå i stället för att enbart acceptera ett rådande marknadspris.

Emellertid kan inte något företag lång sikt med vinst eftersom företag då

nya

kommer att etablera sig marknaden. Till skillnad från fullständig konkurrens kommer

monopolistisk konkurrens innebära överkapacitet, priset kommer vara större än

marginalkostnaden se figur 5 och det kommer att finnas ett överflöd av märkesvaror.

Trots detta kommer marknadslösningen enligt Chamberlin vara på sätt och viss ideal

eftersom konsumenter köper produkter är anpassade till deras preferenser. Krouse

som

l990, s.l28-129, 145 Genom produktdifferentiering kan således samhällsekonomiska

välfärdsvinster uppnås, emellertid finns risk att vinsterna överförs till företagen

en

eftersom prisnivån kan öka Choi, Stahl Whinston l997, s.29-30.

Figur Långsiktig jämvikt på en monopolistisk konkurrensmarknad

Pi

HC

th

I31‘

1PL~ P 1

MR

Pi

Å

r

1k

qi:

Källa: Egen bearbetning av Krouse I990, s.13O Tirole 1988, s.288. Anm: pi, pi är företag izs efterfrågekurva. Denna beror av företagets pris pi och av konkurrentemas priser, dvs. prisvektor pi Eftersom inga etableringshinder existerar en monopolistisk . konkurrensmarknad är företagsvinstema i jämvikt noll. I jämvikten kommer företaget i producera varor och sälja till priset pf, dvs. jämvikt uppnås i den punkt där efterfrågekurvan tangerar den genomsnittliga kostnadskurvan AC. Marginalintäkten MR är då lika med marginalkostnaden MC. Notera att produktionen inte är tillräckligt stor för att minimera den genomsnittliga kostnaden, dvs. jämvikten är inte den optimala qi", pi‘.

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

Är monopolistisk konkurrens den marknadsform bäst beskriver den elektroniska som

handeln Modellen kräver att de finns många konkurrenter på marknaden och

att inte någon av dessa har marknadsandel överstiger 10 en som procent Shepard 1990, s.l4.

Det är troligt att dessa förutsättningar kommer gälla för vissa Internet-

segment av marknaden, t.ex. delar detaljhandeln. Ett villkor för av annat att monopolistiska konkurrens skall gälla är att företag enkelt kan etablera sig på marknaden, dvs. att det

inte finns några etableringshinder Shepard 1990, s.75. Hur väl

pass uppfyller den elektroniska handeln detta villkor Följande avsnitt försöker

belysa denna fråga.

3.1.4 Etableringskostnader

Under Internets barndom förutsågs inom bara att några år kommer alla företag ha en

egen hemsida och att den elektroniska handeln skulle komma att omsätta enorma belopp

Teldok 116 1997, s.267. Prognoserna grundades att det relativt enkelt

var att

skapa en hemsida; för bara några tusen kronor skulle hela världen kunna bli företagets

marknad. Kunderna har förändrats, sades det, de förväntar sig numera att företagen snabbt levererar miljövänliga produkter till bästa kvalitet och lägsta pris, och därtill erbjuder bästa service samtidigt de tar socialt Tapscott 1996, s.l0. som ansvar Konkurrensen skulle bli hård och inte bara bestå de av vanliga konkurrenterna, utan även av företag från andra industrier och tusentals nystartade företag ibid. Paradoxalt

nog är det just dessa låga etableringskostnader visat sig

som skapa problem för den elektroniska handeln. Eftersom det är så enkelt och

billigt att finnas på nätet kan man

hitta miljontals hemsidor allt från grytlappar till om rymdfysik och det är därför lätt för en Internetbutik att försvinna i mängden.

Den vanliga konsumenten handlar ofta i butik han/hon kommer

en ihåg, dvs. en butik

konsumenten råkat tidigare. På Internet är det svårare komma

passera att ihåg vilka

butiker råkat hitta och därför måste

man Intemetföretagen locka kunder något annat

sätt. För att konsumenter skall hitta till ett företags hemsida krävs de känner till

att företagets Intemetadress, vilken oftast är produktnamnet eller

företagsnamnet t.ex.

www.telia.se. Företag med välkända har därför ett stort försprång

varunamn gentemot

nystartade företag. För att försöka lösa detta problem har små och företag skapat

nya

något som skulle kunna liknas vid en torgförsäljning. På sätt konsumenter

samma som

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhäliet

inte behöver känna till torgförsäljamas behöver inte Intemetkonsumenten veta namn företagens namn, utan det räcker med att känna till torgets namn dvs. adress; ett exempel är Postens framgångsrika satsning Torget.se, ett annat är Passagen.se.

Även konsumenter hittar till om ett nystartat företags Internettjänst har de etablerade företagen en fördel. Konsumenter har oftast otillräcklig information om nystartade företag och deras produkter tjänster. Ny företag måste, förutom att få konsumenterna medvetna om deras existens, övertyga dem deras att produkter är bättre än om konkurrentemas. För den delen den elektroniska handeln gäller fysiska är av som varor det svårt för kunderna att bilda sig uppfattning produkternas kvalitet. I den en om

vanliga handeln kan nya företag annonsera lokalt och, på plats, erbjuda gratisprover;

Internet, där marknaden är global eller åtminstone nationell, är detta mycket kostsammare. För digitalt levererbara produkter gäller det motsatta eftersom leveranskostnadema i princip är noll. Detta innebär att kunderna enkelt kan pröva varor och tjänster innan köpet genomförs, t.ex. är det mycket vanligt att datorprogram lanseras som shareware och demokopior.

Det har visat sig att konsumenterna är mindre lojala Internet och att de kräver en

innehållsrik hemsida för att stanna The Economist l998, Internet. Därför krävs det

mycket resurser för att upprätthålla en hemsida. Enligt Forrester Research, ett teknik-

konsultföretag, kostar en attraherande hemsida i genomsnitt 3,1 miljoner USD per år att

upprätthålla ibid. Det finns visserligen försök med billiga, standardiserade Internet-

butiker figur Q, det återstår dessa kommer bli framgångsrika.

se men att se om att Det

är således relativt enkelt och billigt att öppna Internetbutik, för att den ska kunna en men generera en rimlig omsättning krävs stora resurser.

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

Figur Standardiserade Internettjänster.

Källa: Netch.

Intemetföretag måste således förlita sig i stor utsträckning på reklam för att locka

kunder. Detta i sig skapar etableringshinder. För delsegment av den elektroniska handeln kan därför en oligopolmodell vara den bästa marknadsbeskrivningen. För att ett företag skall ta marknadsandelar krävs ökande reklamkostnader. Därför gestaltas kostnaden för att bryta sig in på marknaden inbrytningskostnaden som stigande i figur Den totala kostnaden för ett nyetablerat företag produktionskostnad, normal reklam-

kostnad och inbrytningskostnad är större än för de etablerade företagen. Sträckan till

i figuren representerar det etableringshinder som inbrytningskostnaden resulterar dvs. den monopolvinst de etablerade företagen gör. Inbrytningskostnaden resulterar även

i att det nyetablerade företagets optimala produktion är i stället för q hade inbryt-

ningskostnaden varit noll skulle det nyetablerade företaget ha samma genomsnittlig

totalkostnad som de etablerade företagen. q skulle vara den optimala produktionen om

ingen reklam var nödvändig. När nyetablering leder till stora bundna kostnader t.ex.

nödvändig reklam för att skapa märkeslojalitet är det möjligt att företag väljer att inte försöka etablera sig. Shepard l990, s.4l, 275, 394f

För de etablerade företagen har reklam ytterligare effekt. Den genomsnittliga reklamen kostnaden antas falla med företagets storlek vilket ökar den optimala företagsstorleken

21 Detta är det s.k. MES-värdet minimum efficient scale vilket uppnås där lutningen den genomsnittliga totalkostnadskurvan är noll. Den genomsnittliga produktionskostnadskurvan i figuren bygger antagandet att den genomsnittliga produktionskostnaden minskar med företagets storlek upptill att q producerats. Därefter är produktionskostnaden konstant. Shepard l990, s.4l

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhäilet

från till q Shepard 1990, s.394f. Resultatet är minskad konkurrens eftersom

mindre företag har en högre genomsnittlig totalkostnad. Av figuren framgår att de

etablerade företagen kan höja priset till utan att riskera att förlora marknadsandelar.

Utan reklam skulle priset bara bli pl. I modellen antas att den normala reklamkostnaden

är densamma för nya företag såväl som för de etablerade. Verkligheten visar dock att

vissa företag har en lägre reklamkostnad. Exempelvis har företag som Hewlett-Packard,

Canon etc. kunnat samköra Internet- och ordinariereklam och på så sätt uppnått

kostnadsfördelar. En del av företagen som etablerat sig Internet har dessutom haft en

viktig fördel i att de kan annonsera billigare i andra media. Företag som Disney, CNN,

Time Warner, SvD och Aftonbladet har all kunnat göra reklam för deras Internettjänster

i deras primära media, dvs. TV och dagspress. Dessa företag är således redan etablerade

på marknaden eller kan relativt billigt bryta sig in marknaden.

Figur 7 Reklam som ett etableringshinder

Pris Ko smad lb. Genomsnittlig totalko stnad Nytt företag

/ Genomsnittlig totalko stnad Etable rat företag -——‘ Genomsnittlig pro duktionskostnad . I Genomsraittlig

ga"

l

mbrytziingskostnari f ----.. Genomsnittlig reklamko stnad r Pro duktion

Källa: Shepard 1990, s.397. Anm: Genomsnittlig totalkostnad för nytt företag genomsnittlig produktionskostnad + genomsnittlig inbrytningskostnad + genomsnittlig reklamkostnad. Genomsnittlig totalkostnad för etablerat företag genomsnittlig produktionskostnad + genomsnittlig reklamkostnad

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

Etableringshinder som produktdifferentiering och bundna kostnader kommer sannolikt leda till att oligopol uppkommer. Exempelvis bedömer konsultföretaget Morgan Stanley att det troligtvis kommer finnas tre till fyra dominerande bokhandlar nätet: Barnes Noble, Borders, Amazon, and CUC’s Book Stacks. 1998, s.3—2, 3-9. Även den vanliga marknaden brukar bokhandeln karaktäriseras s.k. kompakt oligopol, dvs som en de fyra största företagen har mellan 60 100 procent marknaden Shepard l990, - av s.14.

Notera att i figur 7 är företagen inte prissättare. De bestämmer individuellt hur stor

kvantitet de skall producera. En sådan marknadsjämvikt brukar kallas för en Coumot- Nash jämvikt, vilket innebär att företagens totala produktion kommer vara mindre än

under fullständig konkurrens, och företagen kommer gå med vinst. Gravelle Rees

l992, s.301-304

3.1.5 Prisdiskriminering

Med produktdifferentiering och god tillgång till information om konsumenterna kan

Intemetföretagen tillgripa rad försäljningsverktyg prenumeration, licens, uthyrning, en leasing etc. utnyttjar skillnader i konsumenters preferenser. Dessa verktyg kan — som användas för att utöva prisdiskriminering, dvs. till att ta olika betalt av olika konsumenter för lika På Internet är det tänkbart att företagen kan använda indivivaror. dualiserade priser eftersom det är möjligt att direkt prisförhandla med kunderna och att auktionera till massmarknad. Choi, Stahl Whinston l997, s.3 l3ff. ut varorna en

Prisdiskriminering brukar delas in i tre kategorier: Tredje gradens prisdiskriminering

utnyttjar extern information om grupper; ett exempel på denna typ av diskriminering är

studentrabatter. Andra gradens prisdiskriminering uppstår när konsumenter väljer

mellan olika alternativ och därigenom signalerar sina preferenser företaget utnyttjar endogen information kunderna. Denna diskriminering används t.ex. vid bilförsäljom ning; kunden viss möjlighet att bestämma bilens utformning. Första gradens ges en prisdiskriminering, hittills ansetts ett teoretiskt begrepp, innebär att varje som vara individs preferenser är kända för företagen och att företagen kan sätta individuella priser. För att företaget skall lyckas med första gradens prisdiskriminering krävs också

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

att all form av försäljning mellan konsumenterna undviks. Choi, Stahl Whinston 1997, s.313ff.

Huruvida prisdiskriminering kommer att bli vanligt inom den elektroniska handeln eller inte, beror i stor utsträckning på konsumenternas framtida agerande. Om konsumenterna är ovilliga att lämna ifrån sig personlig information och de kommer att börja om använda personliga agenter kommer prisstrukturen bli relativt uniform. Emellertid tycks det finnas trend inom den elektroniska handeln att kunderna på en prenumererar individualiserade produkter trenden fortsätter, kommer att leda till att som, om omfattande information om konsumenter genereras. ibid, s.324

3.1.6 Gigantiska monopol eller miljontals små butiker För digitala produkter har elektronisk handel ytterligare egenskap påverkar konen som kurrensen. I branscher där tillverknings- och distributionskostnaden är mycket låg eller lika med noll är risken stor att finansiella resurser och makt koncentreras till ett fåtal dominerande företag Caimcross 1997, s.176. I ekonomi med tilltagande skalen avkastning har det marknadsledande företaget betydande drivkrafter att expandera ytterligare och på så sätt skapa sig en monopolställning ibid. På den amerikanska marknaden sker redan nu en tydlig koncentration; nästan dagligen kungör något Intemetföretag uppköpet av en konkurrent Gimein I998, Internet. Företag så som Lycos, Infoseek, Amazon och USWeb har alla en uttalad strategi att växa genom företagsuppköp ibid. Denna strävan mot att uppnå monopolställning har också resulterat i att företag på Internet samarbetar med direkta konkurrenter Miller I998, Internet.

Tekniken bakom elektronisk handel gör det dock möjligt för små och medelstora företag att genom samarbete agera som ett stort företag och därmed uppnå skalfördelar. För mindre företag har vertikal integration traditionell IT med kunder och genom leverantörer oftast varit för kostsam, med hjälp Internet kan även små men av organisationer bilda gemensamma nätverk. Framförallt kan möjligheten att skicka EDI-

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

meddelanden över Internet bli betydelsefull för mindre

företag Laudon Laudon

1997, s.282.

Vi har alltså sett att elektronisk handel har rad en säregenheter som både gynnar respektive missgynnar konkurrensen Internet. I den här har

rapporten fullständig

konkurrens, oligopol och monopolistisk konkurrens diskuterats, för vissa men segment av den elektroniska handeln, t.ex. mjukvaror, kommer troligtvis monopolmodeller bättre beskriva marknaden. På Internet finns för närvarande allt från enmansföretag till globala

giganter. Vilka som kommer finnas kvar några år är för tidigt säga. Sålunda det

om att är också för tidigt att avgöra vilken marknadstyp som bäst kommer att beskriva den elektroniska handeln. Det är också viktigt komma

att ihåg att elektronisk handel med

fysiska produkter postorderförsäljning via Internet oftast inte förändrar marknads-

fonnen gäller för produkten. Ett exempel detta

som är bilförsäljningen som brukar

beskrivas marknad med ofullständig konkurrens. Skalfördelar

som en gör att det endast är lönsamt att producera ett visst antal modeller i viss en uppsättning färger. Detta förändras inte bara för att bilar säljs via Internet. Även kundernas önskemål om speciella kan förmedlas via Internet direkt till produktionen är det inte lönsamt tillverka att en individuell bil för varje enskild kund. För ytterligare exempel se Benjamin Wigand 1995, Internet.

3.2 ÖVRIGA EKONOMISKA EGENSKAPER

3.2.1 Kapitalflöden och mikrobetalningar

Allteftersom elektronisk handel ökar i omfattning, också behovet växer av enkla och

billiga metoder att betala på Internet. Nya betalningssystem, framförallt elektroniska

pengar e-pengar, har pekats ut som oumbärliga för den elektroniska handeln. E-pengar

kan beskrivas digitala värdeenheter används allmänna som som som betalnings-

instrument. Digitala värdeenheter är elektroniska registreringar medel kan av som

22 Med EDI menas automatisk överföring från dator till dator strukturerade av meddelanden i Standardiserad form EDIS, Internet. 23 För att forskarna skall kunna undersöka den elektroniska handeln kommer även en betydligt bättre och mera omfattande datainsamling krävas.

välfärden i det globaliserade IT-samhället Finansiering av

individualiserat konto SOU 1998: l4,

användas för betalningar utan att finnas på ett

utförs handel och transfereringar till betydande del med elekts.63. Redan i dag en och elektronisk kommunikation, så vad kan e-pengar tillföra roniska instrument för den elektroniska handeln skall kunna blomstra behövs betal- Anhängare menar att att kostnadseffektivt hanterar mycket små inköp. E-pengar skulle därmed system som tillåta och tjänster, skulle tidningar kunna ta betalt

kunna nya typer av produkter t.ex.

1998, Internet. Om mikrobetalningssystem inte används

artikel Wired 15 april

per i Uppsala får

innebär det att resurser hanteras ineffektivt exempelvis att prenumeranter

Stockholmsbilaga eller att produkter med lägre kvalitet säljs t.ex. TV-program DN:s våld för locka tittare och därmed attrahera reklamintäkter. Vissa visar sex och att som tillhandahållas inte företag kan ta betalt för produkter kommer dessutom aldrig att om små Betalningssystemen kan även optimeras med rad olika aspekter i mycket inköp. en åtanke: säkerhet, tillförlitlighet, anonymitet, flexibilitet, användarvänlighet etc. Bailey s.401-4l4. De betalsystemen har funnits några år men har McKnight 1997, nya

elektroniska handeln Wired 15 april 1998, Internet.

hittills inte slagit igenom i den torde antalet användare accepterar och En bidragande orsak till detta vara att som få Intemetanvändaren hittills föredragit kreditkort använder e-pengar är för samt att tjänster värderas lågt Intemetanvändama

ibid. De Intemetbutiker vars produkter/ av

transaktionskostnader, inte kunnat ta betalt med kreditkort. De har har, p.g.a. höga istället förlitat sig reklaminkomster ibid.

och paketpriser kommer att bli det Det har argumenterats för att prenumerationsavgifter

betalt Internet. Redan i dag handlar konsumenter flera dominerande metoden att ta olika och tjänster paketeras och säljs tillsammans; t.ex. väljer kabeltittare

produkter som

innehåll är anpassad för den mellan olika paket av kanaler, morgontidningens genom-

önskemål Om elektronisk handel sker under dessa former snittliga prenumerantens osv.

kommer digitala kontanter och e-pengar vara onödiga. Förespråkare av e-pengar menar

marknaden finns trend sälja produkter och å sin sida att även den vanliga en att kunden flera alternativ kan högre priser tas ut och därmed tjänster var för sig. När ges Intemetkonsumenten skall kunna erbjudas

kan högre vinster uppnås. Men för att

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

alternativ måste det finnas metoder klarar betalt

som att ta för småavgifter24. Choi,

Stahal Whinston 1997,

Internet

E-pengar kan komma att påverka monetära system två sätt; dels kan de påverka

utbudet penningmängden förändra

av pengar genom att penningmultiplikatom, dels

kan de på lång sikt förändra pengamas omsättningshastighet och därmed påverka pris-

och räntenivån. Effekten är olika beroende hur

e-pengarna köps. Penningmängden

bestäms bl.a. bankernas möjlighet att låna När Svensson

av ut pengar. tar ut 1000 kronor från sin svenska bank så minskar

penningmängden eftersom banken inte längre kan

använda de 1000 kronorna grund för utfärda lån. Om Svensson som att däremot köper e-

pengar, t.ex. Ecash, för de 1000 kronorna bank, Mark Twain Bank, av en annan t.ex.

behöver penningmängden inte minska eftersom Mark Twain Bank i sin

tur kan använda de 1000 kronorna för att utfärda lån. Med andra ord, kommer konsumenter nya att bära

på färre sedlar och i stället hålla på bankkonton. Resultatet blir det totala

pengarna att

penningutbudet ökar26.Choi, Stahal Whinston 1997, s.443ff, 452-453

Ur en svensk synvinkel kan växelkursen påverkas, kronan

deprecieras, eftersom det är

troligt att Mark Twain Bank kommer att vilja växla den svenska valutan

mot amerikanska dollar eller Euro. Om stor del de svenska konsumenterna kommer av att föredra att handla/hålla andra valutor eller kommer detta

e-pengar innebära en justering

neråt av svenska kronans värde. Choi, Stahal Whinston 1997,

s.443ff, 452-453

24 Internet är en källa till information både bra och dålig kvalitet. Många av entreprenörer har sett en möjlighet att förädla och sälja denna information till konsumenter, för men att det skall kunna ske framgångsrikt måste betalsystem lämpar sig för mikrobetalningar som tas i bruk Dahl Lesnick 1996, s.70. Konsultföretaget Jupiter Communications förutsäger hälften att av den globala elektroniska handeln kommer ske med de nya betalsystem redan år 2000 http://www.jup.c0rn/. 25 Mark Twain Bank i St. Louis, USA var den första banken att ge ut Ecash är knutna till e-pengar som vanliga konton. Se http://www.marktwain.com 26 I själva verket minskar det s.k. currency-deposit CD förhållandet vilket innebär att penningmultiplikatom ökar. Eftersom den monetära basen förblir oförändrad ökar det totala penningutbudet. Dvs., penningmängden penningmultiplikatom den monetära basen penningmultiplikatom 1+CD / CD+RD där RD står för reserve-deposit förhållandet. Choi, Stahal Whinston 1997, s.444-445

välfärden i det globaliserade IT-samhäiiet Finansiering av

Om banken inte behöver hålla kronor eller någon annan valuta

som ger ut e-pengama differentierad produkt pris bestäms av vanliga som säkerhet, är e-pengama en vars och utbudsfaktorer. Effekten är densamma Svensson skulle ha köpt efterfråge- som om valuta för kronorna. Efterfrågan kronor minskar, dvs. valutan Euro eller någon annan

Riksbanken kronor för förhindra deprecieringen så blir

deprecieras. Om stödköper att

den basen och penningmängden minskar. Om det blir

resultatet istället att monetära attraktivt hålla kronor innebär detta välfärdsförlust för Sverige p.g.a. utemindre att en Varje tusenlapp trycker inte byts mot gamla är bliven seignioragevinst. staten som marginell. Med mindre

egentligen 1000 kronor i vinst eftersom tryckkostnaden är en

dessa intäkter. Seignioragevinsten är egentligen ett attraktiv valuta går staten miste om

resultat svenska monopolställning utgivare av pengar i Sverige. Om flera

av statens som

kunder kan seignoragevinsten överföras till

elektroniska valutor konkurrerar om statens konsumenterna. Choi, Stahal Whinston 1997, s.443ff, 452-453

effekterna elektroniska betalningssystem pengamas omsättnings- Däremot är av

osäkra och därmed vi inte hur pris- och räntenivån kommer att påverkas

hastighet vet Stahal Whinston 1997, s.443ff, 452-453. Elektroniska betalningssystem kan Choi, fundamental effekt ekonomin att transaktionskostnaden minskar. I dock ha en genom Macroeconomics har Marimon, Nicolini och Teles rapport till Institute for Empirical en kan hålla inflationen och öka effektiviteten visat att elektroniska betalningssystem nere

detta kan det få effekt hur penningpolitiken firs

1997, s.29-31. Om stämmer

ibid. Emellertid har vissa analytiker varnat för att en okontrollerad övergång till

kan ödesdiger. De betalningssystemen kan vara elektroniska betalningssystem vara nya snabbt utveckla instabilitet eftersom de saknar koppling till funiainstabila eller kan komplexa 1997, s.308. Instabiliteten skulle

mentala faktorer och är mycket Holst

kris då kan kontrollera eller bromsa flödena. Två kunna leda till en svår global ingen ekonomer verksamma vid Sveriges Riksbank, Bäckström och Stenkula, ser visserligen med elektroniska betalningssystem, ändå att fördelarna, dvs. stora problem men anser snabbhet och effektivitet, är tillräckligt stora för att de bör tas tillvara 1997, ökad s.55.

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98 -

3.2.2 Jämviktsmekanismer på marknaden På den fysiska marknaden är det vanligt att företag felaktigt bedömer marknadens efterfrågan och därför håller för stora eller för små lager. Brist information om efterfrågan eller direkta koordinationsproblem är viktiga orsaker till dessa felbedömingar. Över- respektive underskotten korrigeras dock priserna eller kvantitetema genom att förändras för att uppnå en jämvikt, där utbudet är exakt lika med efterfrågan. Det finns många olika modeller som beskriver hur jämvikt uppnås en marknad, bl.a. den s.k. tâtonnemprocessen och Marshalls Den första utgår från att priset anpassas för process. att marknaden skall uppnå jämvikt, medan den andra utgår från att produktionen anpassas till skillnader i efterfrågan och utbudet. Oavsett vilken beskrivning som bäst skildrar den elektroniska handeln, kommer denna marknad att vara effektivare Choi, Stahal Whinston 1997, s.576. För att förklara varför så är fallet presenteras här tâtonnemprocessen. I korthet fungerar tâtonnemprocessen följande sätt: En skiljedomare/centralsamordnare föreslår ett pris och frågar säljare och köpare hur stora kvantiteter de är villiga att göra affärer med till detta pris. Om efterfrågan inte möter utbudet upprepas förfarandet enligt följande regel: Gravelle Rees 1992, s.253ff

dp/dt Ä zpt ÄO z dp/dt är lika med prisförändringen per tidsenhet. är mått på den hastighet med vilken marknaden rör sig mot jämvikt. zpt motsvarar det över- eller underskott som råder marknaden vid tidpunkt

På en marknad med mänskliga aktörer är det är inte svårt att förstå att detta skulle vara en tidskrävande process. Med hjälp av IT-verktyg kan processen helt eller delvis automatiseras. Elektroniska marknader erbjuder inte bara en kostnadseffektivare metod att prisförhandla, utan ökar hastigheten med vilken jämvikt kan uppnås eftersom de inte är begränsade spatiala faktorer eller ineffektiva transaktioner, dvs. värdet 7 ökar av Choi, Stahal Whinston 1997, s.576-577. Friktionerna i sök- och matchningsprocesserna minskar således. Konsekvenserna av elektroniska marknader kan på lång sikt innebära att effektiva decentraliserade marknader formas samt att behovet av att reglera marknader som inte själva kan effektivt fördela resurser minskar ibid.

Finansiering av välfärden i det globaliserade iT-samhället

4 Den elektroniska handelns effekter på

statsinkomsterna

I tidigare kapitel studerades den elektroniska handelns egenskaper. Av dessa följer att ekonomin förändras när handeln blir elektronisk. Hur kommer då denna nya ekonomi

påverka den svenska statens ekonomi Den kan bl.a. påverkas indirekt genom att

~ —

handeln blir global och arbetsmarknaden förändras och direkt genom att statens

— -

skatteinkomster påverkas.

4.1 GLOBAL HANDEL Internationella företag har sedan länge kunnat dra fördel att varor och tjänster av tillverkas i det land som för respektive produkt har en komparativ fördel. Privatpersoner har inte haft denna valfrihet. Hittills har konsumtionen oftast skett lokalt dels därför att informationen om alternativen varit för dyr, dels därför att det kostat för mycket att distribuera varan/tjänsten. Internet har bidraget till att båda dessa kostnader har gått ner och därför handlar Intemetkonsumenten också globalt.

Även konsumenten inte är bunden nationsgränserna har de svenskbaserade om av Intemetbutikema oftast Sverige marknad. Intemetkonsumenten har större möjlighet som än den vanliga konsumenten att handla där det är billigast eftersom det är mycket lättare

att jämföra priser Internet. Det är därför, ur ett svenskt perspektiv, intressant att fråga

sig var framtidens konsumenter kommer att handla; svenskbaserade Intemetbutiker eller utländska I dag gör den svenska Intemetkonsumenten hälften av sina inköp utomlands, men det är främst sprit och tobak de köper, dvs. varor med höga punktskatter

Pehrson l998, s. A17. Det är troligt att handeln med sprit och tobak Internet

kommer minska framöver se sektion 4.3 och sålunda går det inte att i dag avgöra hur

betydelsefull privatimporten kommer att bli.

Flera olika bedömare hoppas att den elektroniska handeln kommer att bidra till tillväxten framöver. I USA sker en medvetet offensiv satsning Internet i tron att

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

elektronisk handel kommer att bli viktig inkomstkälla. USA:s handelsminister,

en

William M. Daley, underströk nyligen den elektroniska handelns betydelse

"Detta handlar om mer än e-handel, eller e-post, eller e-hemförsäljning, eller e-filer. Detta handlar om "e" som i ekonomiska möjligheter. Det handlar n p: i empowering om e som företag, arbetare och konsumenter på sätt aldrig varit mojliga. Det handlar som om att se till att detta alla företag stora och små, gamla och tjanste- och gynnar - nya,

tillverkningsforetag.28

Inom EU hoppas dessutom att elektronisk handel skall kunna bli det man verktyg som

skyndar på acceptansen av Euro-valutan samt ökar konkurrensen på den inre marknaden

EU COM 157 l997, s.2. Därför vill stimulera intensiv tillväxt inom elektman en

ronisk handel att främja teknikutvecklingen och skapa

genom en gynnsamt reglering

ibid. Även i Asien har fått för

man upp ögonen den elektroniska handelns potential.

Länder som Singapore har länge haft mål att attraktivt för inter-

som vara ett centrum

nationell handel och det följer därför naturligt Singapore hårt att satsar på elektronisk

handel, bland annat att skapa regelverk. genom ett gynnsamt Regeringen i Singapore

hoppas att företag som Amazon och Kmart skall välja från landet CNET

att operera

l998, Internet.

4.2 ARBETSMARKNADSFRÅGOR

Elektronisk handel kan komma att fundamentalt påverka turistsektom, detaljist- och

distributionsleden, dvs. arbetsintensiva delar ekonomin EU Com 157 l997, s.4.

av

Nya arbetsmetoder och helt nya typer av produkter kommer leda till att gamla

arbetstillfällen försvinner och att skapas. Om flera arbetstillfällen försvinner i

nya

förhållande till de skapas eller de arbetstillfällena som om nya skapas utanför Sverige

kommer statens inkomster påverkas negativt. I Sverige har

länge förts en debatt om

huruvida välutbildade svenskar kommer flytta utomlands för att att uppnå högre

reallöner, bl.a. databranschen har varit rädd för förlora anställda. Elektronisk handel att

27 Hela Daleys tal hittas på http://www.ecommerce.gov 28 Översatt författaren. Citat på engelska lyder: This about than av more e-commerce, or e-mail, or etrades, or e-files. about the "e" in economic opportunity. about the "e" in empowering businesses, workers, and consumers in that have been done. about making this ways never sure

works to the benefit of all businesses large and small, old and service manufacturing.

our -- new, or

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

kan komma att förändra denna debatt då det är möjligt att arbetstillfällena, i stället nu för arbetarna, kan flytta utomlands.

Med den höga arbetslösheten i åtanke skulle det skulle rimligen önskvärt att i vara

Sverige såg en tillväxt i antalet högkvalificerade tjänster. Tekniskt ligger Sverige långt

framme i användning av IT vilket borde allmän tillväxt inom IT -sektorn3°. gynna en Med elektronisk handel är det tänkbart att de potentiella arbetstillfällen där skulle som kunna skapas i stället uppkommer utomlands. Organisationer kan, mycket tack vare elektroniska informationsflöden, förlägga sin verksamhet till de länder har som komparativa produktionsfördelar och billig arbetskraft. Företagen kan via Internet och Intranet enkelt kommunicera med de olika delarna; information produkter, om nya

företagets inkomst, försäljningsprognoser och försäljningsmaterial blir tillgänglig för

kontoret i Rach Gia, Vietnam, samtidigt för huvudkontoret i Stockholm. som

Arbetsmetodema förändras när team samarbetar över Internet med att utveckla programvaror, med design av en ny bilmodell eller för att undervisa på distans. T.ex. kan en

ingenjör i Kalifornien när han slutar för dagen skicka ett e-mail med arbetsuppgifter till

kollegan i Bangalore, Indien, där kan fortsätta med arbetet Westerberg l998, som s.14. En direkt fördel är att produktionen aldrig behöver avbrytas eftersom det alltid är

dag någon sida av jordklotet. Men denna arbetsmetodik implicerar att arbetet inte alls

behöver utföras i företagets hemland. Länder med ett överskott på välutbildad

arbetskraft kan locka till sig arbetstillfällen från länder med brist välutbiidad

arbetskraft U.S. Dept. of Commerce l998, s.49. I Sverige råder det brist på

högskoleutbildad arbetskraft inom framförallt teknik och datayrkena och Sverige riskerar således att välbetalda arbetstillfällen försvinner och, därmed, skattebasen att minskar. Emellertid kan ohälsosamt höga löneökningar därigenom förhindras och den

ekonomiska tillväxten främjas. De arbetsuppgifter inte kräver någon form

som av personlig kontakt med uppdragsgivaren bör emellertid vara relativt få även inom IT-

branschen och därför bör inte möjligheterna till globalt distansarbete överdrivas.

29 Se Malmström 1997, s. 53 och CNET l998, Internet. 30 Sverige är ett av de länder som spenderar mest IT per capita Holst edit 1997, s.22-23.

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

Vi har sett att högkvalificerade arbeten kan bli globala, hur är det då med

men

arbetstillfällen inte kräver någon större utbildning Elektronisk handel och

som

elektronisk affärskommunikation gör att företag blir mobila samt minskar deras

mer

flyttkostnader. Detta kan bidra till att det blir lönsamt för företag att flytta delar av eller

hela verksamhet utomlands Choi, Stahal Whinston 1997, s.503. Elektronisk

handel kan å andra sidan också bidra till att öka efterfrågan på lågutbildad arbetskraft.

Delar den elektroniska handeln är ett substitut till tjänster som konsumenterna kan

av

utföra själva, men kanske inte lika snabbt eller väl som professionella, t.ex. hemkörning

färdiglagad mat. Elektronisk handel kan också ersätta tjänster som konsumenterna

av

utför lika väl de uppskattar att slippa uträtta, t.ex. att handla hushållsartiklar. I ett

men

läge med hög arbetslöshet skulle det kunna vara ett alternativ att sänka skatten dessa

tjänster. En sådan förändring av beskattningen skulle vrida inhemsk efterfrågan mot en

arbetsintensiv produktion ge kortsiktigt positiva effekter på sysselsättning utan att ge

stora negativa effekter -lägre välfärd/tillväxt Hultkrantz Nordström l995, s.529.

En stor besparingspotential med elektronisk handel är att antalet mellanled mellan

produktion och slutkund minskar och sålunda försvinner även arbetstillfällen.

Mellanhänder kommer dock att behövas i framtiden. Förutom att transportera varor till

slutkunden har mellanhändema andra uppgifter att garantera kvalitet, erbjuda ett

som

stort utbud och tillhandahålla produktinformation. Tre ekonomer, Butler, Sarkar och

Steinfield, har med vanlig transaktionskostnadsteori visat att elektronisk handel snarare

ökat än minskat behovet traditionella mellanhänder l995, Internet. I synnerhet

av

problemet med ofullständig information kommer att garantera att mellanhänder behövs

framöver åtminstone kort sikt33. Exempelvis kommer en rad nya arbetstillfällen att

-

uppstå när konsumenter upptäcker att det är effektivare att använda sig av specialister

för att söka reda produktinfonnation eller när med hjälp mellanhand

sparare av en

kan maximera avkastningen sitt kapital ibid.

31 För information efterfrågan välutbildad arbetskraft läs Björklund 1998, s.A11. mer om 32 Yrken i farozonen är yrken fastighets-, resemäklare och finansiella mäklare. som 33 Sökagenter förutspås sikt kunna ta över del mellanhändemas arbetsuppgifter Dahl Lesnick en av I996, s.295.

Finansiering av välfärden i det globaiiserade IT-samhället

4.3 SKATTEBETALARE PÅ FLYKT Skatter anses vara något nödvändigt ont för att det moderna välfärdssamhället skall fungera. Därför ser beslutsfattare världen runt med oro den framväxande elektroniska handeln. Det är inte utan anledning fruktar den elektroniska handeln, de stora man

knäckfrågoma är nämligen hur beskattar man handel Internet Vad skall beskattas

Vem skall beskattas Vilket land skall få skatteinkomstema Regeringama inser att om

de inte löser dessa frågor riskerar skattebasen att minska och de nationella företagen att

utsättas för orättvis konkurrens. en

I Sverige har den elektroniska handeln redan bidragit till några drastiska åtgärder från

regeringens sida. Sänkningen av tobaksskatten motiverades delvis med en ökad privatimport cigaretter via Internet. Även sänkning punktskatter andra kan av en av varor komma att bli aktuell. Skatteminister Thomas Östros har till media han sagt att tror att

det i framtiden blir svårt att upprätthålla höga skatter sprit just med hänvisning till

ökad handel över Internet Luthander l998, s.Al0. Den kanske mest drastiska hand-

lingen är dock regeringens lagförslag som skall ge tullen utökade befogenheter

beträffande vägtransporter och postorderpaket. Både Justitiekanslern JK och lagrådet

har motsatt sig de nya reglerna ändå planerar Finansdepartementet att driva frågan men

vidare Nilson l998, 5.

Eftersom det för vissa varor och tjänster de kan levereras i digital form är omöj- - som ligt att kontrollera vem som handlat vad och då handeln är global, blir det också omöligt för ett ensamt land att säkerställa att mervärdeskatt betalas Choi, Stahal ä Whinston l997, s.489 ff. Detta kan bara lösas internationellt. Därför måste Sverige invänta resultatet de multinationella förhandlingar förs inom WTO. En skan av som länder under ledning USA förespråkar högljutt att den elektroniska handeln inte skall av beskattas alls. En länder, med Kanada i spetsen, har försiktig håll annan grupp en mer ning och framhåller att man inte skall beskatta den elektroniska handeln före år 200C.

Övriga deltagare, däribland EU, är mycket motvilliga att överhuvudtaget undanta den

elektroniska handeln från beskattning. Wired l maj l998, Internet

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

4.3.1 Beskattning

Förhandlarna i WTO-överläggningama vet att de måste komma överens om en gemensamt skattestruktur, men det är ingen lätt uppgift. Det är en stor mängd komplexa beskattningssystem skall förenas. Exempelvis brukar länder ha olika Skattesatser som för olika typer inkomster vilket innebär att man måste definiera vad det är man av

ålägger skatt. Om digital bild laddas skall mottagaren betala mervärdeskatt, men

en ner vilken skatt skall säljaren betala Om bilden definieras som en produkt skall företagsvinsten beskattas, leveransen av bilden definieras som en tjänst kan en annan men om skattesats gälla, t.ex. inkomstskatt. Varje land måste dessutom begrunda vilka sekundära effekter beskattningen av den elektroniska handeln kan få nationens ekonomi. Därtill är inte alla regeringar positiva till att särbehandla elektronisk handel eftersom de ser

stora potentiella skatteinkomster i elektronisk handel. Sacher l997, s.52.

Det diskuteras flera olika alternativ för hur ett skatt skall tas ut elektronisk handel.

Ett av de vanligare förslagen går ut på att säljaren ska betala mervärdeskatt till mottagar-

landet, t.ex. om ett franskt varuhus säljer till konsumenter i Sverige skall det även betala in mervärdeskatt i Sverige. I teorin fungerar denna regel för både fysiska och digitala varor, men den kan vid tillämpning visa sig vara mycket opraktisk. Det finns en rad problem med sådan regel. För det första kan ett sådant skattesystem skapa omöjlig en en

situation för Intemetföretagen Sacher 1997, s.52-53. Exempelvis måste då ett

företag, t.ex. bokhandeln Amazon, hålla reda på hundratals stater och länders

skattesatser vilket gör den administrativa bördan enorm OECD l997, Internet. Risken är stor att butiker väljer att inte sälja till kunder från mindre länder eller att de helt enkelt glömmer bort att betala mervärdeskatt till mottagarlandet.

Ett annat förslag är att mottagaren betalar skatten, men även detta förslag har mött kritik. Skatten skulle i princip bli frivillig vilket innebär att medborgarna måste berätta vad de köpt och vad det kostat; en effekt är således att det är omöjligt för konsumenterna att handla anonymt Choi, Stahal Whinston l997, s.495. En annan rimlig invändning är att vid sällanköp är det är enkelt att glömma bort att betala in skatten.

Man måste även ifrågasätta konsumenternas skattevilja; kan regeringar lita att

gemene man frivilligt betalar skatt

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhäliet

En idé som diskuteras inom EU är en s.k. bitskatt. Förslaget går ut att den digitala

dataöverföringen beskattas i stället för produkten/tjänsten; därigenom skulle det i

princip bli omöjligt att undgå beskattning. Detta förslag har dock förkastas av många, bl.

a. konstaterade den s.k. Sachergruppen i en rapport till OECD att en bitskatf är

omöjlig. De motiverade det med att mängden data inte enkelt kan mätas samt värderas.

Systemet skulle dessutom kunna snedvrida beskattningen så att elektronisk handel

missgynnas jämfört med övrig handel. Sacher l997, s.17,53

Figur Mervärdeskatt i EU-ländema.

Luxemburg Tyskland Spanien Portugal Storbritannien Nederländerna v Grekland Genomsnitt Italien Österrike Frankrike Belgien Irland ’ Finland Danmark Sverige . Källa: Veckans Affärer nr 14 l998, s.48. Anm: Vissa länder använder differentierad mervärdeskatt.

4.3.2 Överlever det svenska skattesystemet en global marknad

I Sverige har skattefrågor alltid varit hett debatterade, men om skatterna nu är på väg ner

så är det troligtvis inte ett resultat debatten utan att spelreglerna förändrats. Under

av av

90-talet har staten av olika skäl upprepade gånger tvingats sänka skatten utländska

experter särbehandlas, bilaccisen har sänkts, beskattningen av A-aktier har ändrats, öl-

och tobakskatten har båda sänkts. I vilken mån även elektronisk handel kommer bidra

till skattesänkningar är oklart även om sänkningen av punktskatten på tobak motive-

rades med att bl.a. handeln med tobak Internet ökat. Einar l998, s.44-47

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga till IT-kommissionens 12/98

- rapport

En vara som köps på Internet svensk konsument skall av en enligt myndigheternas

tolkning beskattas med svensk mervärdeskatt bilaga

se 2. Köps varan i något annat EU

land är säljaren skyldig att betala skatt i Sverige och köps varan i något land utanför EU

skall mervärdeskatt och eventuell tull betalas vid införseln34. I teorin utgör elektronisk

handel således inget hot skatteintäktema den

mot men kritiska frågan är det går att

om

effektivt beskatta elektronisk handel Även

om regeringen driver igenom lagförslaget

som ger tullen ökade befogenheter beträffande

vägtransporter och postpaketskontroller,

blir det svårare att rent praktiskt kontrollera alla paket allteftersom elektronisk handel

växer i omfattning. Det är inget problem för myndigheterna att spåra Internet-

upp

tjänster som riktar sig till svenska konsumenter t.ex. Pegit och begära att de tar ut

mervärdeskatt, hur gör med de tusentals Intemetbutiker men man som bara säljer till

några enstaka svenska konsumenter

Ett annat område kan bli svår beskatta som att är kapitalmarknader. Kostnaden för att

fönnedla värdepapper har minskat drastiskt. De har i

och med Internet kommit till ner

en nivå där det är möjligt för små kunder investera nu att globalt U.S. Dept. of

Commerce 1998, s.29ff. Frågan är kan beskatta om staten kapital och förmögenhet i

sådan miljö eller

en om kapitalflykt kommer att leda till att det blir ohållbart. Även

försäkringsbranschen kommer bli global vilket ytterligare försvårar för

staten att

beskatta kapital ibid.

Vi har sett att digitala varor/tjänster blir vanligare och för dessa blir det också svårare att

ta ut skatt. För dessa produkter har myndigheterna mycket små möjligheter att kontrol-

lera att skatt betalats eftersom

naturliga kontrollpunkter t.ex. gränsstationer saknas.

Det går inte heller att mäta produktionen eller förändringar i lagret digitala

varor

behöver inte förvaras i något lager och produktionen sker ögonblickligen. Visserligen

finns under utveckling skall kunna programvaror som känna igen och värdera digitala

34 Företag med begränsad försäljning, under 320 000 kronor per år, behöver inte momsregristrera sig i

Sverige SOU l998:58, s.8. Mer information på tullverkets hemsida: http://www.tullverket.se ges

35 När paketen kommer från ett land utanför EU innebär detta tullen måste att öppna och kontrollera

paketet och sedan debitera mottagaren gällande skatt och tullavgift. Om paketen kommer från ett företag

inom EU måste skattemyndighetema kontrollera att säljaren betalt svensk mervärdeskatt.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

dataströmmar, huruvida de kommer att fungera i praktiken kan ingen svara men Även och uniformt

Sacher 1997, s.53. om världens länder kan enas om ett globalt

skattesystem finns risk att staten misslyckas med att belägga den elektroniska en handeln med skatt. Inom vissa varor med hög punktskatt har som redan nämnts elektronisk handel haft betydelse. Om mervärdeskatten och andra skatter kommer att sänkas till följd av den elektroniska handeln återstår att se, men ett troligt resultat är att

punktskattema och mervärdeskattema i Europa kommer närma sig varandra lång sikt

se figur 8.

4.3.3 Bör nätet beläggas med punkt- och mervärdeskatt

Den elektroniska handeln befinner sig i ett känsligt tillväxtstadium och därför

förespråkar många länder, däribland Kanada, att Intemethandeln temporärt skall

undantas från beskattning. De stödjer detta resonemang menar att Intemethandeln som

tillfälligt behöver skyddas för att uppnå en lönsam omsättning. För närvarande testar

företag olika typer av tjänster och produkter för att se vilken typ av elektronisk handel som kan bli vinstgivande. Under denna försöksperiod går de flesta Intemetföretagen

med förlust Morgan Stanley I998, s.vi. Emellertid kommer företagen om några år ha

lärt sig använda detta medium och kan då verka kostnadseffektivt. nya

Det borde dock vara den finansiella sektorns uppgift att bidra med riskkapital under en

industris tillväxtsfas. Intemetföretagen har hittills inte haft någon svårighet att attrahera

riskkapital. Genom att skattesubventionera den elektroniska handeln, ger staten dessutom Intemetföretagen orsak att aldrig växa till sig eftersom de då blir med en av en viktig konkurrensfördel skattebefrielse. Dessutom är punkt- och mervärdeskatt en

viktig inkomstkälla för många länder.

Debatten om huruvida den elektroniska handeln skall skattebefrias eller går att

jämföra med motsvarande debatt tullar. Tullar förespråkas ibland skydd för

om som nya, tillväxtindustrier, men nationalekonomer brukar anse att detta inte är ett giltigt argument

Husted Melvin l995, s.209. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan protektionism ändå

vara ekonomiskt motiverat om den nya industrin bidrar till att bygga upp infrastruktur ibid, s.2lO. På samma sätt kan samhället gynnas om den elektroniska handeln bidrar

Digitala välfärdens faror Bilaga till IT-kommissionens rapport 12/98

varor, -

till att förbättra Internets infrastruktur, Intemetföretagen får ingen ersättning för

men

detta. Skattebefrielse kan då ett sätt att kompensera företagen.

vara

Jämförelsen med tullar används av USA som förespråkar en permanent skattebefrielse

för den elektroniska handeln. USA emellertid att handelshinder såsom tariffer/ menar

skatter inte kan tillåtas hämma utvecklingen den elektroniska handeln Wired 20 maj

av l998, Internet. Detta argument borde dock enbart ekonomisk motiverbart för vara

varor/tjänster beskattas högre de handlas nätet. Om Intemethandeln undantas

som om

från beskattning förändras skattesystemet. Hur blir då det skattesystemet Det finns

nya

fem kriterier brukar användas för att utvärdera ett visst skattesystem. Dessa är att

som

skattesystemet skall vara rättvist, effektivt, administrerbart, flexibelt och genomskinligt.

Stiglitz 1997, s.527f

Rättvist: Konsumenter handlar identiska varor/tjänster bör betala samma

0 som

skattesats. Om den elektroniska handeln undantas från punkt- och mervärdeskatt

kommer dvs. de i de rikare samhälls-

det gynna främst de med tillgång till Internet,

skikten. Baserat på rättvisekriteriet bör den elektroniska handeln beskattas samma

sätt som övrig handel

Eflektivtz Skattesystem skall störa ekonomin så lite möjligt, dvs. inte förändra

som

hur allokeras. Enligt detta kriterium är punktskatter ondo och bör

resurser av

undvikas eftersom de stör resursfördelningen. Däremot bör all handel beskattas lika

dvs. med mervärdeskatt för att konkurrensen inte skall snedvridas. Om samma

konsumenter väljer att handla Internet enbart skattefördelar drabbas övriga

g.a.

försäljare. Att inte beskatta Intemethandeln kan skapa dödviktskostnader genom att

resurser allokeras till den skattebefriade Intemethandeln produktionsdödvikts-

kostnader och genom att konsumenter skiftar efterfrågan mot ofördelaktigare

substitut konsumentdödviktskostnader.

Administrativt lätthanterligt: Om den elektroniska handelns Tillväxtsprognoser slår

in kommer tusentals paket dagligen den svenska gränsen. Dessa måste

passera

kontrolleras och beskattas. I den mån det går måste skattemyndighetema även

välfärden i det globaliserade IT-samhället Finansiering av

övervaka och beskatta produkter och tjänster som levereras digitalt. Hanteringen sålunda bli omfattande och administrativa kostnader blir därmed kommer statens höga. Punkt- och mervärdeskatt är sålunda dyra skatter.

Flexibelt: Ett måste till ändrade förutsättningar. 0 skattesystem att anpassa inom IT-området sker mycket snabbt och de ekonomiska förutsätt- Utvecklingen kan sålunda förändras över natt. Det skattesystem utfonnas för ningarna en som Internethandeln måste därför kunna snabbt. Ett system där Internethandeln anpassas är skattebefriad är förvisso flexiblare än system med skatter.

karakteriseras skattebetalaren, dvs.

0 Genomskinligt: Ett bra skattesystem av att

konsumenten, vad denne betalar. När handlas utanför Sveriges gränser vet en vara

mervärdeskatten till listpriserna, därmed blir skatten tydlig. Inom Sverige ingår

läggs oftast mervärdeskatten i priset vilket döljer skatten för konsumenten.

effektivitetskriteriema bör den elektroniska handeln inte sär-

Baserat på rättvise- och

administrativa kostnaderna och det faktum att ett skattesystem med behandlas. De höga Intemetskatt inte särskilt flexibelt stödjer ståndpunkten att den elektronantagligen är handeln bör skattebefrias. Ett beslut huruvida den elektroniska handeln iska om beskattas eller bör avvägning baserad dessa kriterier. vara en

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

5 Sammanfattning

Den elektroniska handeln befinner sig ännu i ett embryostadium, men enligt flera

prognosinstitut kommer den elektroniska handeln växa explosionsartat framöver. På sikt

kommer detta medföra stora strukturella förändringar med fundamentala konsekvenser

på samhällsekonomin. Dilemmat är att ingen analytiker kan i dag säga vilka dessa blir

Bailey McKnight 1997, s.52. Beklagligt saknas empiriska data som kan vägleda

nog beslutsfattarna i det infonnationssamhället. Teoretiska resonemang är därför det nya

viktiga beslutsunderlag vilket våra politiker måste basera sina beslut.

Den litteratur som finns om elektronisk handel täcker oftast in Sociologiska, juridiska

och företagsekonomiska aspekter. Hur elektronisk handel påverkar samhällsekonornin

har inte analyserats i samma utsträckning även om många har förutspått att arbeten

kommer försvinna och att konkurrensen i ekonomin kommer öka. l den här rapporten

har konstaterats att denna argumentation inte är väl underbyggd. Den elektroniska

handeln kommer troligtvis inte leda till fullständig konkurrens, tabell och inte

se

heller till att arbeten försvinner i mängder.

Tabell Fullständig konkurrens modell Den elektroniska handels ekonomin

Alla marknader karaktäriseras intensiv Konkurrensen är begränsad de flesta delav konkurrens. segmenten. I stället är det troligt att monopolistisk konkurrens, oligopol och monopol situationer

kommer att förekomma. se 3.1

Statisk teknik. Teknisk utveckling är central för ehandelsföretagen, och sålunda för konkurrensen.

se 3.1.1 3.1.3

Företag, konsumenter och andra marknadsagenter Tillgången till information är god nätet. har fullständig tillgång till relevant information. Intemetföretagen kan samla in detaljerade information om kundernas preferenser. Ofullständig information, inte minst asymmetrisk informationen,

är dock ett hinder för handeln. se 3.1.2 3.1.3

Det finns ingen ofrivillig arbetslöshet. 4. Den elektroniska handeln kan ha både positiv och negativ påverkan arbetslösheten. Ofrivillig

arbetslöshet finns. se 4.2

välfärden i det globaliserade IT-samhället Finansiering av

Pga. asymmetrisk information finns en risk att Alla önskade marknader finns. vissa marknader upphör eller aldrig blir till. Emellertid kan effektiva, decentraliserade

marknader bli möjliga. se 3.1.2 3.2.2

till allokeras Marknadsmisslyckanden förekommer. E-pengar Konkurrensen leder att resurser

kan öka effektiviteten. se 3.1 3.2.1

effektivt. minimal. Internationella överenskommelser kan Statens roll är nödvändiga för att hantera marknadsmisslyckanden och rättvis fördelning av inkomster. Statens

skatteinkomster kan komma att urholkas se 4

Källa: Stiglitz l997, 5.333. Källa: Egen.

priserna. Den enkelhet med vilken Den elektroniska handeln tycks redan ha satt press

innebära priset blir det främsta

konsumenterna kan jämföra priser på Internet bör att

konkurrensmedlet för de elektroniska handels företagen. Emellertid kommer morgon-

tillåta omfattande information konsumenternas preferenser samlas dagens teknik att om

information kan till varje enskild konsument

in. Med denna produkterna anpassas

vilket sedan skulle kunna utnyttjas för att ta ut högre differentiering av produkterna,

Huruvida företagen blir framgångsrika i sina priser bl.a. genom prisdiskriminering.

försök höja priserna eller inte kommer i stort bero om konsumenterna är villiga att

att

lämna ut personlig information.

helst kan slå

Kostnaden för att etablera sig Internet är låg. I princip vem som upp

för i teorin, ha hela världen marknad. Emellertid krävs det portarna Internet att, som orsaker för locka konsumenter till butiken. Det krävs att av flera stora resurser att inte bara är medvetna att butiken existerar utan de måste även veta konsumenterna om

Intemetadressen dit. Detta medför att företagen tvingas lägga ner stora resurser på

marknadsföring, vilket i sig kan skapa etableringshinder. Kostnaden för att upprätthålla

attraktiv dessutom hög. Reproduktionskostnaden dvs. den rörliga

en Internettjänst är

för digitala varor/tjänster är ofta mycket låg vilket ger företagen ett bety-

kostnaden

marknadsandelar, helst uppnå monopolställning. Tekniken

dande incitament att ta en

medför emellertid små och medelstora företag enklare kan tillsammans som ett

att agera sina butiker under adress, dels

stort företag; dels genom att förlägga en gemensam

samarbeta intensivare, kan leverantörer integreras vertikalt via Internet

genom att t.ex.

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga till IT-kommissionens rapport 12/98 -

med butiken. Sammantaget för detta med sig att det inte är troligt marknadsform att en kommer karakterisera den elektroniska handeln, vi kommer för olika utan segment se olika former monopol, oligopol, monopolistisk eller - fullständig konkurrens.

De varor och tjänster handlas på nätet betalas i som dag med traditionella betalsystem post- och bankgiro, kreditkort etc. Dessa betalsystem fungerar utmärkt för större betalningar, men för små, frekventa s.k. mikrobetalningar saknas fungerande betalningssystem. För att fylla detta behov har betalsystem utvecklas, digitala kontanter och nya elektroniska Hittills har konsumenterna varit skeptiska till använda pengar. att digitala kontanter/elektroniska de pengar men om nya betalningssystemen slår igenom kan de komma att få betydande konsekvenser samhällsekonomin och penningpolitiken.

Generellt har Intemetkonsumentema världen marknad och handlar där som det är billigast. En intressant fråga är de svenska Intemettjänstema håller priser är om som internationellt konkurrenskraftiga Eftersom distributionskostnadema måste fallit t.ex. den svenska Internetbokhandeln Bokus konkurrera med bokhandlare i såväl England som USA. Särskilt varor/tjänster med mycket låg distributionskostnad, t.ex. digitala tjänster, konkurrerar på en global marknad. Det är många länder i den elektroniska som handeln ser en expanderande näring och därför försöker locka till som sig både Internetkonsumenterna och Intemetbutikema.

Den elektroniska handeln kan även komma att påverka arbetsmarknaden. Dystra profetior har varnat för att mellanhänder kommer att bli onödiga och jobb kommer att att försvinna från Sverige. informationstekniken har inneburit att högkvalificerade jobb kan emigrera och att företagen har blivit mobila. Det finns således viss risk mera en att Sverige kan förlora arbetstillfällen till utlandet. Emellertid kan den elektroniska handeln bidra till att öka efterfrågan på lågutbildade, något skulle kunna för som staten utnyttja att kortsiktigt pressa ner arbetslösheten. Farhågoma att den elektroniska handeln skall leda till att mellanhändema försvinner tycks ha varit obefogade. En del ekonomer tror t.o.m. att den elektroniska handeln kommer öka behovet mellanhänder. snarare av

Utfommingen av skattesystemet och nivån på skattesatserna kan komma utsättas för att stora påfrestningar som ett resultat den elektroniska handeln.

av Eftersom den

välfärden i det globaliserade IT-samhället Finansiering av

elektroniska handeln är global måste även beskattningsfrågoma lösas i ett globalt

samförstånd, det har visat sig svår uppgift. Det är en enorm mängd

men vara en skall förenas och måste komma överens hur

komplexa skattesystem som man om

till. Det kan dessutom bli svårt att i praktiken säkerställa att beskattningen skall

betalas, särskilt för digitala och tjänster. Problemet för dagens makthavare

skatten varor således den elektroniska handeln i framtiden kan komma att urholka är att avgöra om skattebasen.

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga lT-kommissionens rapport 12/98 -

6 Avslutning

Den elektroniska handeln befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede. Därför återstår

det att vilka former den elektroniska handelns ekonomi se kommer ta. Denna översikt av

Intemethandelns egenskaper bör ändå ha kastat ett ljus över den elektroniska handelns

framtid. För även handeln kommer om genomgå stora förändringar framförallt -

tekniska så är marginalkostnaden för avstånd noll. - nära Detta faktum innebär att den

elektroniska handeln är global. Världen har sålunda redan blivit mindre med resultatet

att nationalstatens makt och möjlighet till att reglera marknaden minskat. Genom att

marknademas storlek vidgas ökar för utrymmet arbetsdelning och specialisering.

Möjligheterna till kundanpassad orderstyming blir större.

Den elektroniska handeln kan därför få fundamentala effekter på världsekonomin. Den

här rapporten har blott berört den ytan av förändring som elektronisk handel leder till.

Nationalekonomer och beslutsfattare står inför den kolossala uppgiften att försöka förstå

hur den elektroniska handelns ekonomi kommer att fungera. Denna nya marknadsplats

har egenskaper borde intressera forskare inom alla områden som av nationalekonomin.

Ytterligare forskning behövs exempelvis för att beskriva kostnadsstrukturen och pris-

sättningen av informationsprodukter. Den elektroniska handeln ökar behovet även av

forskning inom områden produktdifferentiering, som prisdiskrirninering, marknads-

föring, copyright, elektroniska betalningssystem etc. En nationalekonom framhöll

tidigare i våras att elektronisk handel bara är förfinad form en av postorderförsäljning.

Förhoppningen är att denna rapport har visat att han hade fel och det dessutom att är

mycket viktigt för beslutsfattare, både i företag och i myndigheter, att bättre förstå de

fundamentala förändringar den elektroniska handeln får på samhällsekonornin

Finansiering av välfärden i det giobaiiserade IT-samhället

7 Litteraturförteckning

Akerwall, J enselius, M. I998. 5 oslagbara fördelar med Internetshopping, PC för alla, nr s.32-33.

Bailey, McKnight, L. I997. Internet Economics. MIT Press, Cambridge, Massachusetts.

Benjamin, R. Wigland, R. I995. Electronic Commerce: Effects Electronic

on Markets. Journal of Computer Mediated Communication, http://www.ascusc.org/jcmc/vol1/issue3/volIno3.html

De Bemardi, J .M., m.fl. 1997. Elektronisk handel med ECR och Quick Response.

Studentlitteratur, Lund.

Björklund, M. 1998. Brist högutbildade, Dagens Nyheter, 19 maj 1998, s.A1

Butler B., Sarkar, M. B. Steinfield, C. 1996. Intermediaries and Cybermediaries: A

Continuing Role for Mediating Players in the Electronic Marketplace. Journal of

Computer Mediated Communication,

http://www.ascusc.org/jcmc/vol1/issue3/volIno3.htm1

Bäckström, H. Stenkula, P. 1997. "Elektroniska pengar risker, möjligheter, -

frågetecken", Penning- och valutapolitik, Sveriges Riksbank, Stockholm.

nr

Caimcross, F. 1997. The Death of Distance. Harvard Business School Press, Boston,

Massachusetts.

Carlbom, M. I998. Sänkt skatt billigare tobak, Dagens Nyheter, 15 april 1998, ger A11.

Choi S-Y, Stahal D., Whinston, A. 1997. Commerce the Internet." Whats on Holding up, The Center for Research in Electronic Commerce, the University of Texas-Austin, http://cism.bus.utexas.edu/

Choi S-Y, Stahal D., Whinston, A. 1997. The Economics of Electronic Commerce.

Macmillan Technical Publishing, Indianapolis, Indiana.

Clark, T. I998. Why the Street loves Amazon.com, CNET, 8 april 1998, http://www.news.coIr1/

CNET I998. Singapore focuses e-commerce, News.com, I7 april 1998, on http://www.news.con1/

13 1998. Boom för e-handel i Europa, 24 februari 1998, 3.28.

ComputerSweden nr

ComputerSweden 34 1998. Rekord för e-tobak trots EU-beslut, 20 april 1998, 5.5.

nr

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

ComputerSweden 34 l998. Intemetfisk, 20 april 1998, s.24.

nr

Dagens Nyheter l998. "Domedagsprofitörema och jobben, 9 maj 1998, s. A2.

Dahl, A. Lesnick, L. 1996. Internet Commerce, New Riders Publishing, Indianapolis, Indiana.

DiPasquale, D. Wheton, W. 1996. Urban Economics and Real Estate Markets. Prentice Hall, Englewood Cliffs, New Jersey.

The Economist l998. Brands bite back, 21 mars 1998, http://www.ec0nomist.c0m/

EDIS I997. ABC för elektronisk handel, http://www.edis.se/ABC97.ppt

Einar, B-M. l998. Blir det bara nollor kvar, Veckans Affärer, 30 mars 1998, s.44- 48.

EU COM 157 1997. A European Initiative in Electronic Commerce, Communication to the European Parliament, the Council, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions, http://europa.eu.int/

Ernst Young l998. Ernst Young studien strategier för tillväxt, Stockholm, http://www.ey.se

Ernst Young l998. Pricing Survey, januari 1998, httpz/lwww.ey.corn/wired/pricingsurvey/

Esprit 1996. "Electronic Commerce An Introduction, the EU information -

technologies programme, http://www.cordis.lu/esprit/src/ecomint.htm

Fredholm, P. I996. Nyttan elektronisk afldrskommunikation för småföretag. Teldok

av rapport 107, Stockholm, http://www.te1dok.framfab.se/

Forsebäck, L. 1995. 20 sekunder till jobbet. Teldok rapport 101, Stockholm, http://www.teldok.framfab.se/

Gimein, M. 1998, Playing the Price, The Industry Standard, 4 maj 1998, http://www.thestandard.net/

Gupta, A, Stahl, D. Whinston, A. 1995. The Internet: A Future Tragedy of the

Commons The Center for Research in Electronic Commerce, the University of Texas-

Austin, http://cism.bus.utexas.edu/

Gupta, A. m.fl. 1997. Streamlining the Digital Economy: How to Avert a Tragedy of

the Commons. The Center for Research in Electronic Commerce, the University of Texas-Austin, http://cism.bus.utexas.edu/

Gravelle, H. Rees, R. 1992. Microeconomics. Longman, London.

Heck, E. Ribbers, P. 1996. Economic Eflects of Electronic Markets. CENTER,

van Tilburg University, Nederländerna.

Finansiering av välfärden i det giobaliserade IT-samhället

Hjänström, O. 1998. SMHI, e-mailintervju onsdagen den 6 maj.

Hultkrantz, L. N0rdström, l995. Efterfrågan på enkla tjänster, Ekonomisk Debatt nr s.527-536.

Husted, S. Melvin, M. l995. International Economics. Harper Collins, New York.

Holst, G-M. edit 1997. The Teldok Yearbook 1997. Teldok rapport 116, Stockholm, http://www.teldok.framfab.se/

Jones, F. 1998. Med MP3 kan du gratis lyssna dina favoritartister, PC för alla, nr. s.32-33.

Krouse, C. l990. Theory of Industrial Economics. Blackwell, Oxford.

Laudon, K. Laudon, 1997. Management Information Systems Organisation and

- Technology. Prentice Hall, New Jersey, http://www.prenhalLcom/-laudon

Lennanson, S. red. 1992. EDI-Afldrskommunikation genom elektronisk datautväxling. SWEPRO, Göteborg.

Lundgren, K. Wirberg, 1997. I T -rapporten Om kunskapsbaserad ekonomi, sysselsättning och förändrade kompetenskrav. Arbetslivsinstitutet, Solna.

Luthander, P. 1998. "Sprittskatten kan sänkas, Dagens Nyheter 17 mars 1998, s.A10.

Malmström, L. 1997. Singapore livet på den intelligenta ön. Teldok rapport 114, - Stockholm, http://www.teldok.framfab.se/

Marimon, R., Nicolini, J-P., Teles P. 1997. Electronic Money: The End of Inflation Discussion Paper 122, Institute for Empirical Macroeconomics, Federal

Reserve Bank of Minneapolis, Minneapolis.

Miller, G. 1998. Net Finns Are Racing Into Marriage, With No Love Lost,Los Angeles Times, 11 maj 1998, http://www.latimes.com/

Morgan Stanley 1998. The Internet Retailing Report. http://www.ms.com

Nicholson, W. l990. Intermediate Microeconomics. The Dryden Press, Orlando.

OECD 1997. Dismantling the Barriers to Global Commerce. Organisation for Economic Co-operation and Development, Paris, http:www.oecd.org/dsti/sti/it/ec/prod/dismantl.htm

OECD GD 185 1997. Measuring Electronic Commerce. Committee for Information, Computer and Communication Policy, Organisation for Economic Co-operation and Development, Paris, http:www.oecd.org

OECD IE 4 1998. Electronic Commerce: Prices ana Consumer Issues for Three

Products: Books, Compact Discs, and Software. Organisation for Economic Cooperation and Development, Paris, http://www.oecd.org

Digitala varor, välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

-

Pehrson, L. 1998. Dyrare för svenska kunder", Dagens Nyheter 22 april 1998, s.A17.

Sacher, edit 1997. Electronic Commerce Opportunities and Challenges for

- Government. OECD STI, Paris, France.http://www.oecd.org —

Sanden, W. 1998. Intemet hotar skattebasen, Veckans Afléirer, nr 14, s.52-53.

Sifo http://www.sifo.se/

Shepherd, W. 1990. The Economics of Industrial Organization. Prentice-Hall,

Englewood Cliffs, New Jersey.

SOU 1994:118. Vingar åt människans förmåga. Betänkande av IT-kommissionen,

Kommunikationsdepartementet, Stockholm.

SOU 1998:14. E-pengar ndringsrattsligafiagor. Delbetänkande,

— Finansdepartementet, Stockholm. SOU 1998:58. IT och nationalstaten. IT-kommissionens rapport 6/98, Kommunikationsdepartementet, Stockholm. Stiglitz, 1997. Economics. Norton, London. Tapscott, D. 1996. The Digital Economy. McGraw-Hill, New York.

Tapscott, D. 1998. Growing digital. McGraw-Hill, New York.

up

Timander, Östennan, T. 1997. Internetanvändningen i Sveriges befolkning.

Teldok rapport 115, Stockholm, http://www.teldok.framfab.se/ Tirole, 1998. Industrial Organization. the MIT Press, London.

U.S. Department of Defence I998. "Introduction to EC/EDI,

http://www.acq.osd.n1il/ec/newhandbook/chapter2/chapter2.htm

U.S. Department of Commerce 1998. The Emerging Digital Economy. Washington, D.C., http://www.ecommerce. gov

Utvarderingsrapport för ST ELHA 96 Stockholms Elektronisk Handel. 1997.

-— Stockholms Stad, Stockholm.

Westerberg, O. 1998. Indisk expansion i cyber1ymdenMetro, 7 maj 1998, s.14-15.

Wired 1998. The Bankrupt Promise of Micropayments, 15 april 1998, http://www.wired.com

Wired 1998. The Net: A Duty-Free Shop, 1 maj 1998, http://www.wired.com

Wired 1998. World Net Tax Moratorium OKd , 20 maj 1998, http://www.wired.com

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

Yardeni, E. 1996. Economic Consequences of the Internet", http://www.yardeni.com/yardeni/cyber.htm1

Digitala välfärdens faror Bilaga IT-kommissionens rapport 12/98

varor, -

8 Bilaga

Digitala produkter

Internet har under det senaste året fyllts med piratkopierad musik. Kraftfullare datorer

och komprimeringsstandard, MPEG Audio Layer 3 MP3, har banat väg för

en ny

denna utveckling. Genom att kraftigt komprimera ljud- och bildfiler kan användare via

Internet ladda låtar i kvalité som ligger nära vanliga CD-skivor. En 60 minuters

ner en

skiva tar, med ett normal modem, ett par timmar att ladda ner. Om några år kommer

dock den tiden i sekunder tabell 2. Musikindustrin i USA oroligt

vara nere se ser

utvecklingen och dess företrädare, Recording Industry Asssociation of America RIAA,

har tagit hjälp av FBI och Secret Service i jakten piratkopierade MP3-filer Jones, F.

1998, s.33. Förutom att utgöra ett hot mot skivindustrin kan piratkopieringen erbjuda

glimt framtiden; piraterna har nämligen skapat ett distributionssystem som är

oss en av

avsevärt effektivare än skivindustrins. Om några år kommer kanske all musik vi köper

laddas hem via Internet.

Tabell Jämförelse olika metoders av överforingshastighet. Tid att överföra en IO-megabytefil. Modemhastighet/typ Överföringstid 9,6 Kbpsmodem 2,3 timmar 14,4Kbps modem 1,5 timmar 28,8Kbps modem 46 minuter 128 KbpsISDN 10minuter 1,54 MbpsT-l direktanslutning 52 sekunder 4 MbpsKabelmodem 20 sekunder 8 Mbps ADSL teknik 10 sekunder 10 Mbpskabelmodem 8 sekunder Källa: U.S. Dept. of Commerce1998, A2~13. s.

Finansiering av välfärden i det globaliserade IT-samhället

9 2: Skattekontroversen

Bilaga

Internethandeln

Under våren har det i media dagligen gått att läsa om elektronisk handel. Lockande

rubriker som Handla skattefritt Intemet har fått svenskarna att bara hos Internet-

handelsförmedlaren Pegit handla för en halv miljon kronor per dag‘. På RSV har man

ingalunda varit road av dessa rubriker som de anser vara helt missvisande. Tillsammans med Generaltullstyrelsen GTS och Alkoholinspektionen gick Riksskatteverket RSV i mars ut med ett pressmeddelande för att klargöra vilka regler som gäller för Internethandeln. I korthet innebar pressmeddelandet att nuvarande svenska regler gäller. Mervärdeskatt och punktskatt skall betalas i Sverige och det är totalförbjudet att föra in

alkoholdryckerl. Av pressmeddelandet framgår också att det spelar ingen roll hur

varorna säljs, alltså skall även handel förmedlade av Internetbutiker beläggas med mervärdeskatt och eventuella andra avgifter. Utslaget i EG-domstolen i det s.k. man in

black-målet tycks bekräfta de svenska myndigheternas ståndpunkt. I man-in-black-

målet prövade domstolen ett försäljningssätt innebar att brittiska konsumenter som köpte tobak från ett bolag i Luxemburg utan att betala brittisk punktskatt. Internethandelsfönnedlaren Pegit dock att utslaget bara gällde speciell situation och menar en inte dem, medan Intemetbutiken Cigarett.nu att beslutet inte klargör anser vem som

skall betala skatten. ComputerSweden nr 13 l998, s.5

l Enligt uppgift till VA handlar svenskarna för ca en halv miljon per dag via Pegits Internettjänst Sandén l998, s.52—53. Rubriken kommer från PC för allazs förstasida nr 1998.

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish IT-Commission, june 1995 - Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer - Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dess användbarhet - Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT -kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital dem0kr@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 Report 5/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Näxings- och handelsdepartementet och SEIS. Rapport 6/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medieoch programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 - Rapport 1/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen. Rapport 2/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret. Rapport 3/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet. Rapport 5/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

lT och nationalstaten, SOU 1998:58 Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Skolan, IT och det livslånga lärandet, SOU 1998:70 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen Rapport 7/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Nya tider, nya förutsättningar..., SOU 1998:65 Rapport 8/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

T och regional utveckling -Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998, SOU 1998:79 Rapport 9/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rättsinformation och IT, SOU 1998:109 Rapport från två seminarier 1996 och 1998 anordnade av IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinfonnation. Rapport 10/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

God etik på nätet, SOU 1998:133 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Röda Korsets Idé- och utbildningscenter, ISOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT-Företagen och BitoS. Rapport 11/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur skall man finansiera välfärden i det globaliserade IT-samhället Ett samtal om IT-utveckling och offentlig ekonomi anordnat av IT-kommissionen och ESO. Rapport 12/98. Kan beställas från Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete

I T

med -kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

T världen runt- Regionala initiativ Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen runt- Statligt stöd till mjukvaruindustrin Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord av Statskontoret på uppdrag av IT-kommissionen. 111 sidor.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . . Tänder hela livet fall en översyn. UD. . — nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan. Fö. - .Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och

Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomar med psykiska problem. . processer med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid

Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. . maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning.

Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporter om idrott. In. . arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsförmåga.

Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva 35. Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. M. av . försäkringar. Fi. 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer.

Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker Referat från en hearing den 12 november 1997. . och Systembolagets produkturval. S. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. S. . — — 10. Campus för konst. U. 38. Vad får för pengarna Resultatstyming av - Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala . områden. U. området. S.

Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade 39. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. . förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER.

13. Säkrare kernikaliehantering. Fö. Vad har gjorts Vad bör göras Ju.

l4. E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformation för alla. S. l5 Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för . hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö.

När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverige må bättre . bemötandet med funktionshinder. första steget mot nationella folkhälsomål. S. av personer - 17. Samordning av digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju.

18. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. l9. IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju.

120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju.

20. IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för 48. Kontrollerad och ifrågasatt

digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen intervjuer med personer med funktionshinder. S. - 1997-10.24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas

21. Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. inom EU. K.

Hearing anordnad av IT-kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1900-talet och annat underlagsmaterial till

1997-11-14. K. Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. S.

22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande.

Ett garantisystem för försäkringsersättningar. Fi. Situationen inför och under första året med

23. Staten och exportfinansieringen. N. kunskapslyftet. U. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn 52. Utstationering arbetstagare. A. av fiskeriadministrationen Jo. 53. Östersjöregionen. av m.m. Ta vara på möjligheterna i N.

25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54. Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt

+4 st bilagor. S. för mindre företag. Ett rådslag anordnat av

26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations-

fakta om ungdomar och svartsprit. S. departementet, Närings- och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet.

försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. K.

28. Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett

och samordnad läkemedelsförsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa 83 DUKOM Distansutbildningskommittén. . och tillfälligt arbete. Fi. På distans utbildning, undervisning och lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektiv distansutbildning. U. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd. U. Flexibel utbildning distans. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. 85. Att rösta med händerna. Om stormöten, IT-kommissionens rapport 6/98. K. folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. 59. Räddningstjänsten i Sverige SB. Rädda och Skyddas. Fö. 86. Utvecklingssamarbete rättsområdet. - 60. Kring Hallandsåsen. M. Östeuropa. Ju. 61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. 62. Kampanj med kunskaper och känslor. Om 88. Domaren och Beredningsorganisationen kämavfallsornröstningen i Malå kommun 1997. M. utbildning och arbetsfördelning. Ju. - 63. En god affär i Motala. 89. Greppet att vända en regions utveckling. - Demokratiutredningens skriftserie. SB. Rapport från Söderhamnskommittén. N. 64. Bättre och mer tillgänglig information. 90. Steget före. Nedslag i det lokala Småföretagsdelegationens rapport N. brottsförebyggande arbetet. Ju. 65. Nya tider, nya förutsättningar 91. Nya kommunal förnyelse och kompetens- . . . grepp - IT-kommissionens rapport 8/98. K. utveckling. In. 66. FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. U. 92. Goda idéer om småföretag och samverkan. - 67. Socialavgiftslagen. S. Småföretagsdelegationens rapport N. 68. Kunskapsläget kärnavfallsornrådet 1998. M. 93. Kapitalförsörjning till småföretag. 69. Lämplighetsprövning av personal inom Småföretagsdelegationens rapport N. förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg. U. 94. Förslagskatalog. 70. Skolan, IT och det livslånga lärandet. Småföretagsdelegationens rapport N. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och 95. Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. M. IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, 96. Naziguldet och Riksbanken. Interimrapport. UD. IT-kommissionens rapport 7/98. K. 97. Gör barn till medborgare Om barn och demokrati 71. Den kommunala revisionen ett demokratiskt under 1900-talet. SB. kontrollinstrument. In. 98. Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. 72. Kommunala ñnansförbund. Fi. + Bilaga. N. 73. Organisationer Mångfald Integration Ett framtida 99. Acceptera Betänkande från den nationella sam- system för statsbidrag till invandrarnas ordningskommittén för Europaåret mot rasism. In. riksorganisationer m.fl. In. 100. Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande 74. Styrningen av polisen. Ju. från den nationella samordningskommittén för 75. Djurförsök. Jo. Europaåret mot rasism. In. 76. Idrott och motion för livet. Statens stöd till 101. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer. In. seminarium. SB. 77. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens 102. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation rapport N. från ett seminarium. SB. 78. Regelförenkling för framtiden. Småföretags- 103. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och delegationens rapport N. de individuella rättigheterna i Sverige. SB. 79. IT och regional utveckling. 104. Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar. Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. IT- 105. Minska regleringen av kommuner och landsting. kommissionens rapport 9/98. K. ln. 80. Bostadsrättsregister. Ju. 106. Unga i ohälsoförsälcringen. 81. Användningen av vissa statsflygplan, m.m. SB. Tid för aktiviet och utveckling. S. 82. Försäkringsföreningar ett reforrnerat regelsystem. 107. Främjandelagen en översyn. A. - - Fi. 108. Analysera mera. Jo.

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

109. Rättsinformation och IT. Rapport från två semi- 140. Effektivitet och kvalitet i tvångsvården. Fortsatt narier 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport utveckling av Statens institutionsstyrelse SiS + 10/98. K. Bilagadel. S. 110. Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförklaring. l41. Medling och lönebildning. + Bilagor. A. Ju. 142. Ny svensk filmpolitik. Ku. lll. E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. U. 143. Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för 112. Resurser på lika villkor U. mobil kommunikation. K. 113. I God Tro. Samhället och nyandligheten. S. 144. Automatspel. Fi. 114. Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten de 145. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från ett svenska EU-texterna. SB. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB. 115. Distansarbete. A. 146. Från Magna Charta till Motionerna. Om lobbning i 116. Stoppreglema. Fi. USA, EU och Sverige. Demokratiutredningens 117. Utgått skriftserie. SB. 118. Sustainable Sweden a SUCCESS story. 147. Effektivare hantering EU:s direktstöd till - av Möjligheter och hinder för en internationalisering jordbruket. Jo. av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. 148. Rikstrafiken vissa principfrågor. K. - + Bilaga. N. 149. Att bilda försäkringskassa i Västra Götaland. S. 119. Kommunal uppdragsverksamhet 1998. In. 150. Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i - 120. Efterlevandepension. En anpassning till det kommunala företag. In. reformerade äldrepensionssystemet. 151. Kostnadsutjämning för kommuner och landsting. 121. Arbetsförhållanden och attityder. En översyn av statsbidrags- och Professionellas möten med personer med utjämningssystemet. Bilaga. In. - + funktionshinder. S. 152. Vindkraften energikälla tar plats. M. - en ren — 122. E-pengar civilrättsliga frågor m.m. Fi. 153. Hur skall finansiera välfärden i det - man 123. Folkrättslig status m.m. Fö. globaliserade IT-samhället Ett samtal ITom 124. Demokrati på europeisk nivå Demokrati- utveckling och offentlig ekonomi anordnat ITav utredningens skriftserie. SB. kommissionen och ESO. Rotundan, Rosenbad. IT- 125. Statens museer för världskultur. Ku. kommissionens rapport 12/98. K. 126. Beskattning utan taxfree. Fi. 127. Tullagens överklaganderegler m.m. vid en omorganisation av Tullverket. Fi. 128. Forskningspolitik. U. 129. Svensk sjöfartsnäring hot och möjligheter. K. — 130. Kärnavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium om säkerhetsanalys av slutförvaringen av använt kämbränsle. M. 131. CSN En myndighet i ständig förändring. U. - 132. En granskning av Estoniakatastrofen och dess följder. K. 133. God etik nätet. IT-kommissionens rapport 11/98. K. 134. Läsarna och demokratin ett brev till det läsande - Sverige. SB 135. Domstolsorganisationen sammanställning av grundmaterial från 1995 års Domstolskommitté. Ju. 136. Redovisning och aktiekapital i euro. Ju. 138. Kvinnor, män och funktionshinder. 139. En särskild utsatthet. Om personer med funktionshinder från andra länder.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utrikesdepartementet

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 55 en översyn. 29 - En god affär i Motala. Naziguldet och Riksbanken. Interimrapport. 96

Demokratiutredningens skriftserie. 63

Användningen av vissa statsflygplan, m.m. 81 Försvarsdepartementet

Att rösta med händerna. Om stormöten, Säkrare kemikaliehantering. 13 folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. 85 Utlandsstyrkan. 30 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under Försvarsmaktsgemensam utbildning för 1900-talet. 97 framtida krav 42 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett Sotning i framtiden 45 seminarium. 101 Räddningstjänsten i Sverige Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett Rädda och Skyddas. 59 seminarium. 102 Folkrättslig 123 status m.m. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och de

individuella rättigheterna i Sverige. 103 Socialdepartementet

Svenskan i EU. Hur vi kan främja kvaliteten de Tänder hela livet svenska EU-texterna. 114 vuxentandvård. 2 nytt ersättningssystem för — Demokrati europeisk nivå Demokratiutredningens Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker skriftserie. 124 produkturval. 8 och Systembolagets Läsarna och demokratin ett brev till det läsande - När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt om Sverige. 134 bemötandet av personer med funktionshinder. 16 EU ett demokratiprojekt Dokumentation från ett - Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 145 +4 st bilagor. 25 Från Magna Charta till Motionerna. Om lobbning i Från hembränt till Mariakliniken. USA, EU och Sverige. Demokratiutredningens fakta om ungdomar och svartsprit. 26 skriftserie. 146 flexibel Läkemedel i vård och handel. Om en säker, och samordnad läkemedelsförsörjning. 28

Justitiedepartementet gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar

Det BROTTSOFFER. med psykiska problem. 31 Vad har gjorts Vad bör göras 40 Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid En samlad vapenlagstiftning. 44 psykiatrisk tvångsvård. 32 Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46 Företagare med restarbetsförmåga. 34 Bulvaner och annat. 47 Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37 Styrningen av polisen. 74 Vad får för pengarna Resultatstyming - av Bostadsrättsregister. 80 statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala Utvecklingssamarbete på rättsområdet. området. 38 Östeuropa. 86 Läkemedelsinformation för alla. 41

Domaren och Beredningsorganisationen Hur skall Sverige må bättre utbildning och arbetsfördelning. 88 första steget mot nationella folkhälsomål. 43 -— — Steget före. Nedslag i det lokala brottsförebyggande Kontrollerad och ifrågasatt arbetet. 90 intervjuer med med funktionshinder. 48 - personer Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförklaring. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under 110 1900-talet och annat underlagsmaterial till Domstolsorganisationen sammanställning av Läkemedel i vård och handel, SOU 1998:28. 50 grundmaterial från 1995 års Domstolskommitté. 135 Socialavgiftslagen. 67 Redovisning och aktiekapital i euro. 136 Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar. 104

Unga i ohälsoförsäkringen. Tid för aktiviet och utveckling. 106 I God Tro. Samhället och nyandligheten. 113

Statens offentliga 1998 utredningar

Systematisk förteckning

Efterlevandepension. En anpassning till det reformerade Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil äldrepensionssystemet. 120 kommunikation. 143 Arbetsförhållanden och attityder. Rikstrafiken vissa principfrågor. 148 - Professionellas möten med personer med Hur skall man finansiera välfärden i det globaliserade funktionshinder. 121 IT-samhället Ett samtal om IT-utveckling och Kvinnor, män och funktionshinder. 138 offentlig ekonomi anordnat av IT-kommissionen och En särskild utsatthet. Om personer med funktionshinder ESO. Rotundan, Rosenbad. IT-kommissionens rapport från andra länder. 139 12/98. 153 Effektivitet och kvalitet i tvångsvården. Fortsatt

utveckling av Statens institutionsstyrelse SiS + Finansdepartementet

Bilagadel. 140 Omstruktureringar och beskattning. 1 Att bilda försäkringskassa i Västra Götaland. 149 Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva försäkringar. 7

Kommunikationsdepartementet Integritet Effektivitet Skattebrott. 9

— - IT och regional utveckling. Självdeklaration och kontrolluppgifter 120 exempel från Sveriges län. 19 förenklade förfaranden. 12 - IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för E-pengar näringsrättsliga frågor. 14 digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen En gräns en myndighet 18 - 1997-10-24. 20 Försäkringsgaranti. Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. Ett garantisystem för försäkringsersättningar. 22 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Nya ledningsregler för bankaktiebolag och Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14. 21 försäkringsbolag. 27 Identifiering och identitet i digitala miljöer. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa Referat från en hearing den 12 november 1997. IT- och tillfälligt arbete. 56 kommissionens rapport 4/98. 36 Kommunala finansförbund. 72 Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas Försäkringsföreningar ett reformerat regelsystem. 82 inom EU. 49 Preniiepensionsmyndigheten. 87 Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt Stoppreglema. 116 för mindre företag. Ett rådslag anordnat av E-pengar civilrättsliga frågor 122 - m.m. IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- Beskattning utan taxfree. 126 departementet, Närings- och handelsdepartementet Tullagens överklaganderegler m.m. vid en och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11-18. omorganisation av Tullverket. 127 54 Automatspel. 144 IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. IT-

kommissionens rapport 6/98. 58 Utbildningsdepartementet

Nya tider, nya förutsättningar . . . Campus för konst. 10 IT-kommissionens rapport 8/98. 65 Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika Skolan, IT och det livslånga lärandet. områden. 11 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT- Vuxenutbildning och livslångt lärande. kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, Situationen inför och under första året med IT-kommissionens rapport 7/98. 70 kunskapslyftet. 51 IT och regional utveckling. DUKOM Distansutbildningskommittén. Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. IT- Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. kommissionens rapport 9/98. 79 57 Rättsinformation och IT. Rapport från två seminarier FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. 66 - 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. 109 Lämplighetsprövning av personal inom Svensk sjöfartsnäring hot och möjligheter. 129 - förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg. 69 En granskning av Estoniakatastrofen och dess följder. DUKOM Distansutbildningskommittén. 132 På distans utbildning, undervisning och lärande. God etik nätet. IT-kommissionens rapport Kostnadseffektiv distansutbildning. 83 11/98. 133

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

DUKOM Distansutbildningskommittén. Förslagskatalog.

Flexibel utbildning distans. 84 Småföretagsdelegationens rapport 94

E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. 111 Konkurrenslagens regler om företagskoncentration.

Resurser på lika villkor 112 + Bilaga. 98

Forskningspolitik. 128 Sustainable Sweden a SUCCESS story. - CSN En myndighet i ständig förändring. 131 Möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. 118

Jordbruksdepartementet Fiskeriadministrationen EU-perspektiv. Översyn Inrikesdepartementet

i ett av

ñskeriadministrationen 24 Historia, ekonomi och forskning. m.m. Livsmedelstillsyn i Sverige. 61 Fem rapporter om idrott. 33

Djurförsök. 75 Den kommunala revisionen ett demokratiskt kontrollinstrument. 71 Analysera mera. 108

Effektivare hantering EU:s direktstöd till Organisationer Mångfald Integration Ett framtida av jordbruket. 147 system för statsbidrag till invandrarnas

riksorganisationer m.fl. 73

Arbetsmarknadsdepartementet Idrott och motion för livet. Statens stöd till

idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer. 76 Välfärdens genusansikte. 3 kommunal förnyelse och kompetens- Män alltid Nivå- och organisationsspecifika Nya grepp passar utveckling. 91 processer med exempel från handeln. 4 Acceptera Betänkande från den nationella sam- Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska resurser och som ordningskommittén för Europaåret mot rasism. 99 maktdiskurser. 5 Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande från Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet den nationella samordningskommittén för Europaåret och det jämställda Sverige. 6 52 mot rasism. 100 Utstationering av arbetstagare. Minska regleringen kommuner och landsting. 105 Främjandelagen översyn. 107 av - en Kommunal uppdragsverksamhet 1998. 119 Distansarbete. 115 - Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i Medling och lönebildning. + Bilagor. 141 kommunala företag. 150

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting. En

Kulturdepartementet

översyn statsbidrags- och utjämningssystemet. + marksänd TV. 17 av Samordning av digital Bilaga. 151 Statens museer för världskultur. 125

Ny svensk ñlmpolitik. 142

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt

Närings- och handelsdepartementet -

hållbart samhälle. 15 Staten och exportñnansieringen. 23 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 i Östersjöregionen. 53 Ta vara möjligheterna Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Bättre och mer tillgänglig information. Kring Hallandsåsen. 60 Småföretagsdelegationens rapport 64 Kampanj med kunskaper och känslor. Om Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. 62 rapport 77 Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. 68 Regelförenkling för framtiden. Småföretags- Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. 95 delegationens rapport 78 Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium Greppet att vända en regions utveckling. - säkerhetsanalys slutförvaringen använt om av av Rapport från Söderhamnskommittén. 89 kärnbränsle. 130 Goda idéer om småföretag och samverkan. Miljö i grund och botten erfarenheter från Småföretagsdelegationens rapport 92 - Hallandsåsen. 137 Kapitalförsörjning till småföretag.

demo Vindkraften en ren energikälla - tar plats. 152

Smaforetagsdelegationens o .. . rapport 93 6 - ‘

lä e

05-z-:~0"

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

DUKOM Distansutbildningskommittén. Förslagskatalog.

Flexibel utbildning distans. 84 Småföretagsdelegationens rapport 94

E-plikt. Att säkra det elektroniska kulturarvet. 111 Konkurrenslagens regler om företagskoncentration.

Resurser på lika villkor 112 + Bilaga. 98

Forskningspolitik. 128 Sustainable Sweden" a SUCCESS story. - CSN En myndighet i ständig förändring. 131 Möjligheter och hinder för en internationalisering av ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga. 118

Jordbruksdepartementet Fiskeriadministrationen EU-perspektiv. Översyn Inrikesdepartementet

i ett av

ñskeriadministrationen 24 Historia, ekonomi och forskning. m.m. Livsmedelstillsyn i Sverige. 61 Fem rapporter om idrott. 33

Djurförsök. 75 Den kommunala revisionen ett demokratiskt kontrollinstrument. 71 Analysera mera. 108

Effektivare hantering EU:s direktstöd till Organisationer Mångfald Integration Ett framtida av jordbruket. 147 system för statsbidrag till invandrarnas

riksorganisationer m.fl. 73

Arbetsmarknadsdepartementet Idrott och motion för livet. Statens stöd till

idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer. 76 Välfärdens genusansikte. 3 kommunal förnyelse och kompetens- Män alltid Nivå- och organisationsspecifika Nya grepp passar utveckling. 91 processer med exempel från handeln. 4 Acceptera Betänkande från den nationella sam- Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska resurser och som ordningskommittén för Europaåret mot rasism. 99 maktdiskurser. 5 Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande från Ty makten är din Myten om det rationella arbetslivet den nationella samordningskommittén för Europaåret och det jämställda Sverige. 6 52 mot rasism. 100 Utstationering av arbetstagare. Minska regleringen kommuner och landsting. 105 Främjandelagen översyn. 107 av - en Kommunal uppdragsverksamhet 1998. 119 Distansarbete. 115 - Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i Medling och lönebildning. + Bilagor. 141 kommunala företag. 150

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting. En

Kulturdepartementet

översyn statsbidrags- och utjämningssystemet. + marksänd TV. 17 av Samordning av digital Bilaga. 151 Statens museer för världskultur. 125

Ny svensk ñlmpolitik. 142

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt

Närings- och handelsdepartementet -

hållbart samhälle. 15 Staten och exportñnansieringen. 23 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 i Östersjöregionen. 53 Ta vara möjligheterna Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Bättre och mer tillgänglig information. Kring Hallandsåsen. 60 Småföretagsdelegationens rapport 64 Kampanj med kunskaper och känslor. Om Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens kämavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. 62 rapport 77 Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. 68 Regelförenkling för framtiden. Småföretags- Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. 95 delegationens rapport 78 Kämavfall och Säkerhet. Rapport från ett seminarium Greppet att vända en regions utveckling. - säkerhetsanalys slutförvaringen använt om av av Rapport från Söderhamnskommittén. 89 kärnbränsle. 130 Goda idéer om småföretag och samverkan. Miljö i grund och botten erfarenheter från Småföretagsdelegationens rapport 92 - Hallandsåsen. 137 Kapitalförsörjning till småföretag.

Bmw Vindkraften en ren energikälla - tar plats. 152

Smaforetagsdelegationens o .. . rapport 93 6 - ‘

lä e

051-1240