IT och nationalstaten : fyra framtidsscenarier : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

och nationalstaten Fyra framtidsscenarier IT-kommissionens 6/98 rapport

min

Statens offentliga utredningar

WW 1998:58

W

Kommunikationsdepartementet

IT

och nationalstaten

Fyra framtidsscenarier

IT-kommissionens 6/98

rapport

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. -

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 l0 25

Förord

Sverige som nationalstat påverkas starkt av de förändringar som nu sker i omvärlden, där utvecklingen av IT spelar en stor roll. Uppfattningarna om lT:s konsekvenser för nationalstaten skiljer sig påtagligt, alltifrån att IT innebär nationalstatens upplösning till att effekterna blir obetydliga.

Denna skrift är ett inlägg i debatten. Syftet är att belysa några viktiga konsekvenser för nationalstaten bl a genom att teckna fyra tänkbara framtidsscenarier baseras på osäkerheten samspelet mellan IT, som om nationalstaten och omvärlden. Inget av de gestaltade scenarierna kommer troligen att förverkligas fullt ut, men de illustrerar de utmaningar som Sverige kommer att möta.

Skriften har utarbetats Per Florén och Mats Lindgren vid KAIROS av Future AB. Innehållet är författarnas sammanfattning ett omfattande av arbete med litteraturundersökning, intervjuer och diskussioner med initierade forskare, politiker, tjänstemän och praktiker. Bakgrundsmaterialet finns tillgängligt på wwwjtkommissionense.

Projektledare har varit Ulla Åhs, IT-kommissionen.

Stockholm i april 1998

Ines Uusmann Gunnar Hedborg ordförande kanslichef

Sammanfattning

Den moderna nationalstaten har påtagit sig flera olika uppgifter. Utöver

att ge medborgarna möjlighet till inflytande över samhällsbeslut, skall

staten också skydda mot främmande makt, brott och ohälsa, rusta dem för livet och arbetsmarknaden och stödja dem de ändå inte klarar sig på om

hand. Redan idag, och än på sikt, påverkar IT statens möjligheter

egen mer att fullgöra dessa uppgifter, samtidigt som uppgifternas karaktär förändras. Nya typer av hot, som medborgare och företag måste skyddas mot, uppstår. Kraven på utbildning för att klara förändrad av en

arbetsmarknad höjs och ändrar karaktär.

IT förändrar förutsättningarna för nationalstaten på många sätt och på flera olika nivåer. Men det är sannolikt inte de direkta konsekvenserna av tekniken som är de största utmaningarna för nationalstaten, utan de

indirekta konsekvenserna, de som hänger med IT:s system-

samman förändrande egenskaper. Ett exempel på detta är att IT leder till ökad

global tillgänglighet, vilket på sikt förmodligen tvingar fram en global

konvergens i fråga om skatter och lagstiftning. IT driver också på

utvecklingen mot ett allt mer kunskapsintensivt samhälle och förändrar därmed konkurrensvillkoren för såväl företag nationer. Det land, och som

det företag, som kan förlösa och föda upp de bästa idéerna kommer att bli

mest framgångsrikt och välmående.

Sammantaget innebär detta att IT, framför allt indirekt, utmanar etablerade föreställningar, institutioner och spelregler. Några de av viktigare konsekvenserna sammanfattas nedan.

IT påverkar nationalkänslan genom att:

- ge svenskar i världen möjlighet att enklare hålla kontakten med

hemlandet.

0 ge människor av andra nationaliteter som bor i Sverige möjlighet att

hålla kontakten med andra tillhör nationalitet. personer som samma

IT påverkar demokratin genom att:

möjlighet till direktkontakt mellan väljare och valda.

0 ge

unika möjligheter att låta allmänheten ta del den demokratiska

0 ge av processen både lokalt och nationellt. ställa krav på att IT är tillgängligt för bred massa, både tekniskt, 0 en ekonomiskt och kunskapsmässigt för att inte förvandlas till elektronisk populism.

IT påverkar arbetsmarknaden genom att: konkurrensen på hemmamarknaden ökar samtidigt 0 som nya marknader öppnas för svenska företag. ställa Ökade krav på förnyelse företag och branscher. av öka hoten mot gamla näringar och företag.

ökade möjligheter till typer företag och näringar.

ge nya av

ställa och högre kompetenskrav på förtetagsledningen.

nya

IT påverkar utbildning genom att: 0 ställa krav på breddutbildning för att motverka uppkomsten av sociala och kunskapsmässiga klyftor i samhället. ställa krav på fortlöpande utbildning under hela livet, inte bara i 0 ungdomen. ställa krav på spetsutbildning, för alla som har förutsättningarna, för 0 att underlätta utvecklingen näringar och branscher. av nya ställa krav på förstärkt utbildning inom inte bara traditionellt tekniska 0 områden, utan även inom kommunikation, språk, kreativitet samt förståelse system och helheter. av

IT påverkar lagar och rättsväsende genom att:

0 ställa och högre krav på avvägningen mellan olika, ofta

nya

motstridiga intressen i lagstiftning, t ex kraven på offentlighet och på

personlig integritet.

- ställa nya krav på internationell samordning lagar och regler.

av

0 ställa krav på snabbare initiering och justering gamla lagar,

av nya, av utan att rättssäkerheten hotas.

0 ställa krav på ny typ kompetens hos polis och domstolar.

av

IT påverkar offentlig verksamhet att:

genom

0 ställa nya och högre krav på samordning och förnyelse arbetsformer

av

i offentlig sektor.

0 ställa nya krav på effektivare informationsutbyte med omvärlden,

t ex

med medborgare, företag och andra myndigheter.

0 ställa krav på kompetens hos personal och ledning.

ny

0 ställa nya krav på bättre omvärldsbevakning och snabbare reaktioner

på förändringar i omvärlden.

Dessa utmaningar måste mötas för att Sverige skall kunna fortsätta att

vara en välfärdsstat. Det räcker inte med välvilliga attityder och önskemål.

Det krävs handling, initiativ och framför allt plats för mångfald och

experiment inför en framtid inte är så enkel att förutspå.

som

Uppdraget

Det uppdrag som är upprinnelsen till denna rapport formulerades IT-

av

kommissionen på följande sätt i rapporten "Sverige inför epokskiftet":

"Hur påverkas nationalstaten det elektroniska samhället

av

Kommissionen studera vilka konsekvenser kan förutses avser som av

utvecklingen mot en allt mer global elektronisk värld. Det fria flödet

av

information och tjänster över elektroniska media och utvecklingen

av

elektronisk handel påverkar nationella kärnområden

som beskattning, lagstiftning, arbetsmarknad, demokratifrågor med mera. Vad håller på att

hända och hur bör vi förbereda i Sverige på denna utveckling En

oss

analys och hearing i höst år planerad."

en

Det uppdrag vi på förhösten fick IT-kommissionen var alltså att:

av

...beakta ett antal utvecklingslinjer, nämligen:

utvecklingen mot allt global elektronisk värld

0 en mer det fria flödet information över elektroniska media 0 av det fria flödet tjänster över elektroniska media 0 av

utvecklingen elektronisk handel

0 av

...beskriva tänkbara konsekvenser denna utveckling för bl a: av

0 beskattning

0 lagstiftning

0 arbetsmarknad

0 demokratifrågor.

Vad är en nationalstat

För att kunna studera lT:s konsekvenser för nationalstaten måste man först

definiera begreppen. Vad är IT Och vad är en nationalstat

Med IT vi fortsättningsvis all teknik i någon form hanterar

avser som

digital information, dvs datorer, datakommunikation, digitala massmedia,

telefoni etc. Eller möjligt ännu enklare uttryckt: kombinationen av

om dator- och teleteknik.

"Nationalstat" är sammansatt ord består två led: nation och ett som av

stat. Det första ledet, nation, hör nära med begreppet folk.

samman

Nationalencyklopedin NE definierar nation på följande sätt:

"Grundläggande emellertid begreppet nation inte stater utan

avser

relaterar till begreppet folk, dvs människor som knyts samman av

en gemensam identitet. Basen för de nationella identiteterna kan

variera och varje nation bygger subjektiva föreställningar vad

om som karakteriserar identiteten. En gäng etablerade inom gruppen

tenderar emellertid dessa föreställningar att leva kvar och politisk

betydelse. "

Det andra ledet, stat, hör inte med människorna, folket, med samman utan territoriet.

"Generellt är staten ett landomräde med styrelse,

gemensam formellt

suveränt i förhållande till andra stater. Inät reglerar staten som myndighet relationerna mellan dess invånare. Detta förutsätter

någon form av ordnad maktutövning. Utät hävdar staten sina

intressen gentemot andra stater eller aktörer i det internationella systemet."

Stat och nation är alltså långtifrån och det finns synonymer gott om exempel på stater med flera folk, liksom folk utan egen stat. Det judiska folket har i 2000 år levt utan stat, zigenare och kurder gör det alltjämt.

Nationalstaten är en mer modern företeelse och hänger i stor utsträckning

samman med industrisamhällets framväxt och de "administrativt integrerade stater" NE då växer fram. Sverige har nationalstat som som ovanligt djupa rötter som sträcker sig tillbaka till Axel Oxenstiernas insatser på 1600-talet.

Nationalstatens uppgift

Nationalstaten har historiskt sett tagit på sig allt fler uppgifter. En av upp-

gifterna är att skydda medborgare och även företag, såväl fysiskt

som

psykiskt samt deras egendom. Det är uppgifter traditionellt sett legat

som på militären och polisväsendet, men där tyngdpunkten för skyddet allt mer

kommit att förskjutas mot människors psykiska och andliga välbefin-

nande. Filmcensur och vissa typer reklamförbud är exempel på sådant. av

Skyddsuppgifter som kommit att få ökad betydelse de senaste åren rör

medborgares och företags ideella rättigheter och frågor som rör immaterial-

det vill säga den del juridiken omfattar upphovs-, patent- och

rätt av som

varumärkesrätten. Det här är frågor blir allt brännande i takt

som mer

med att och information digitaliseras.

mer mer

uppgift för nationalstaten är rusta medborgare och företag,

En annan att

skapa förutsättningar för utveckling. I denna uppgift ingår stora delar

att

utbildningssektorn, också infrastruktursatsningar. Här är det också

av men

tydligt att IT och det kunskapsbaserade samhället, ställer nationalstaten

inför utmaningar handlar att rusta ett helt samhälle för en ny nya som om tid.

En uppgift handlar stödj de individer, landsändar, och i tredje om att a

också företag, riskerar slås I tider kraftig struktur-

praktiken som att ut. av

omvandling blir detta för mycket uppgift. Och risken är

en stat en tung

uppenbar att hamnar i defensiva stödjande insatser, snarare än offen-

man siva rustande. Inte minst insatserna kommer för sent. om

En fjärde och så viktig uppgift är att skapa offentliga för samtal,

nog rum

medborgarna möjlighet till inflytande och medskapande. Här är frågor

ge

yttrande- och föreningsfrihet självklara hörnstenar, och Inter-

om rösträtt,

här många möjligheter till kontinuerliga samtal. Men till

net ger nya mer

detta skulle vi också kunna lägga offensiv roll, nämligen att samla

en mer

folket kring bärande idéer och projekt. Under folkhemsbyggets epok fanns

sådan samlande idé, finns dagens motsvarighet till folkhems-

en men var visionen

2 IT:s konsekvenser för nationalstaten

Betraktar vi för ett Ögonblick IT:s konsekvenser, står det klart att kon-

sekvenserna för staten skiljer sig starkt från konsekvenserna för medbor-

nationen. Med hjälp den moderna kommunikationstekniken blir

garna, av

det allt lättare att bevara nationella rötter även om man lever i försking-

ringen. SVT startade julen 1997 satellitsändningar över Europa. Via Internet kan jag dagligen läsa svenska nyheter, lyssna på svenska radioprogram och kommunicera med mina gamla varhelst på jorden jag slagit grannar, ner bopålarna. Och omvänt blir det för turkar, finländare och somalier i Sverige, lättare än förr att hålla liv i de kulturella rötterna.

Mycket har i debatten IT och nationen. IT-visionären Masuda sagts om förutspådde redan 1980, i boken Informationssamhället, framväxten av nya globala samhällen sammanhållna modern informationsteknologi. av

Men det är konsekvenserna för staten i debatten kommit att stå i försom grunden. De tre områden som diskussionerna främst kommit att handla om är: ° Demokratin, där många fört fram möjligheterna till fördjupad demokrati genom omröstningar på nätet ° Skatterna, där farhågor knutits till kraftigt vikande skatteunderlag till följd av bl a näthandel ° Brottsligheten, där riskerna med brottslighet på nätet av många lyfts fram som ett av de främsta hoten i det framtida samhället.

Direkta konsekvenser

Vår slutsats efter att på djupet penetrerat ovanstående frågor, själva och i intensiva diskussioner med andra, är att det knappast är dessa frågor som är mest brännande. I varje fall inte stannar vid att betrakta de om man direkta effekterna av IT för demokrati, skatter och brottslighet.

Demokratin När det gäller demokratin är det svårt att tänka sig att nätomröstningar skulle fungera i praktiken då sannolikheten för att medborgarna dagen ena skulle rösta för skattesänkningar och nästa för bidragshöjningar är överhängande. IT-demokrati skulle i den formen snabbt kunna övergå till IT-

populism. Öppna beslutande omröstningar fungerar i offentliga försam-

lingar som t ex föreningar. Men förutsättningen är då ett inslag av social

kontroll. Den är inte på samma sätt möjlig att upprätta på Internet. Där-

med är risken stor att den ansvarstagande medborgaren i röstögonblicket

omvandlas till suboptimerande "motborgare". Om däremot betrak-

en man

tar IT:s förmåga att förbättra den offentliga dialogen och debatten är

möjligheterna stora. Med hjälp av IT kan man skapa nya offentliga rum där

många fler kan komma till tals i små och stora samhällsfrågor. Tröskeln till

kommunfullmäktige och riksdag kan sänkas rejält.

Brottligheten

Brottslighet på Internet är knappast svårare att bekämpa än andra former

brottslighet. Problemet är snarast att polis och åklagare ännu inte lärt

av

sig hantera de redskap som krävs för att leta upp och åtala Internetbrotts-

lingar. På 18 månader lyckades åklagarämbetet i New York identifiera

1500 i USA spritt barnporr, 41 i New York. Ett antal

personer som varav

utlänningar identifierades. 120 har åtalats till följd detta,

personer av 6 i New York. Vet man vad man ska göra kan man alltså nå enavarav

stående resultat genom polisarbete på nätet Datateknik 18/97

Skatten

Slutligen är farhågorna för kraftigt och snabbt vikande skatteintäkter av

allt att döma övervärderade. Låt oss börja med momsen. Den enda moms

statskassan teoretiskt kan förlora Vi är konsumenter skyldiga att i

som självdeklarationen vi köpt varor eller tjänster momsfritt från utlandet. uppge om Så inte denna kan staten "teoretiskt" mista. Frågan är dock hur många ens moms

sköter deklarationen klanderfritt. är för varor/ tjänster som

som moms

importeras helt och hållet digitalt privatpersoner, från land utanför EU

av

eller från företag inom EU med begränsad försäljning till Sverige Under

320 000 kronor år. Över detta belopp ska företaget momsregistreras i per

Sverige. För företag utom vissa begränsade sektorer är momsen avdrags-

gill och därmed spelar det ingen roll för statskassan var varan eller tjänsten

köpts. När det gäller fysiskt distribuerade produkter ska dessa i princip

beläggas med tull och vid införseln, även om detta idag endast sker i

moms

begränsad omfattning.

Där momsförluster alltså i första hand kan förväntas uppkomma är på musik, böcker och tidningar distribuerade i digital eller programvaror,

fysisk form förutsatt att de slinker förbi tullen från icke EU-länder till

privatpersoner i Sverige. Det kan knappast bli några stora belopp. Även om man skulle tänka sig att all litteratur som idag importeras från USA skulle smita förbi tullen och därmed undgå så handlar det inte moms, om mer än ca 50 miljoner kronor i momsbortfall per år. Importvärdet är 100 ca Mkr och med ett beräknat hundraprocentigt påslag i butik skulle det motsvara ett försäljningsvärde på högst 200 Mkr före moms.

När det gäller förlorade skatteintäkter, inklusive momsförluster, på grund

av utflyttning av höginkomsttagare, är också här de direkta effekterna be-

gränsade. Även vi 10 alla svenskar med årsinom antar att procent av komst på över 300 000 kronor skulle lämna landet, totalt ca 52 000 personer, skulle det inte innebära mer än ca 11 miljarder kronor i samlat inkomstbortfall, eller drygt 1 procent av de samlade skatteinkomsterna.

Spelmarknaden beräknas av Lotteriinspektionen omsätta ca 27 miljarder kronor per år. Från detta beräknas statens skatteintäkter vara 7-9 miljarder kronor. Även hälften spelmarknaden skulle försvinna om av ut på Internet och därmed undgå beskattning, skulle inkomstbortfallet inte bli större än 4 miljarder kronor, några promille av de samlade skatteintäkterna.

Lägger vi samman allt detta och antar att fjärdedel all musik imporen av teras skattefritt över näten, att hälften spelmarknaden försvinner ut på av

Internet och 2,5 procent alla privatanställda höginkomsttagare skulle

av

flytta utomlands 37 500 personer så skulle de samlade skatteförlusterna

ändå inte komma i än cirka 10 -15 miljarder kronor år. Det är upp mer per visserligen en ansenlig fortfarande droppe i havet i jämsumma, men en förelse med de minskade skatteintäkter, och ökade arbetslöshetskostnader som kan bli följden sjunkande konkurrenskraft och utflyttning av av arbetstillfällen och kompetens.

indirekta konsekvenser

IT:s konsekvenser för nationalstaten ligger alltså i första hand på en annan nivå, och är snarast följd IT-relaterad strukturomvandling i rikten av en ning mot globaliserat och kunskapsbaserat samhälle. ett mer

Sålunda tycks inte förlorade skatteintäkter till följd Internethandel av vara något omedelbart hot mot statskassan. Men däremot kan Internethandeln slå hårt mot lokala spelbutiker, skiv- och bokhandlare, och därigenom t ex

på sikt göra det svårare att upprätthålla nationella särregler i fråga om

skatt.

I skatteexemplet tog vi endast med och tjänster kan distriovan varor som bueras elektroniskt, allt annat är jämförbart med traditionell postorderverksamhet. Men med Internet får vi med en knapptryckning tillgång till all världens "postorderkataloger". Som konsument kan jag därmed relativt

enkelt jämföra priser i "butiker" på olika håll i världen och köpa där det är

billigast. Det är betydligt svårare utan elektroniska tjänster. Därmed kanske inte bara den lokala spelbutiken är hotad, utan också modebutiken och tobaksaffären.

På sätt har vi tidigare sett utflyttning höginkomsttagare en

samma som av

relativt begränsad betydelse för skatteintäkterna. Däremot kan även en

mindre omfattande utflyttning indirekt få förödande konsekvenser för svenskt näringslivs förnyelse och konkurrenskraft, och därigenom på sikt också för välstånd och skattekraft. Därmed kan redan tendenser till ökad

utflyttning och svårigheter att rekrytera högutbildade nyckelpersoner till

Sverige tvinga fram förändringar i skattesystemen.

Ser vi på IT:s konsekvenser för demokrati och brottslighet handlar det även

där i första hand indirekta konsekvenser. När det gäller demokratin om ger

Internet visserligen möjlighet till ökad samhällsdebatt, där fler än tidigare

kan göra sin röst hörd eller bara ta del debatt och beslutsunderlag, av men samtidigt ökar riskerna för tudelning samhället längs kunskapsen av nya

klyftor. Och vad händer då med sammanhållning och solidaritet När det

gäller brottslighet så får IT konsekvenser för polis och åklagarämbete. Hur

ska dessa tillförsäkra sig den kompetens, krävs för att hantera dessa

som

nya typer av brottslighet Och vad händer på sikt internt inom polisvä-

sendet om stora grupper cyberpoliser rekryteras med bakgrund än

annan

dagens poliser

3. IT:s konsekvenser för den svenska

notionalkönslan

Vad händer i ett samhälle blir allt internationaliserat Där allt fler som mer

skaffar sig vänner på olika håll i världen, och där allt fler sitt arbete

genom är beroende av samarbete med människor från andra kulturer Vad händer

med språk, nationell identitet och geografisk förankring Många debattörer

har hävdat nationalstatens död, både administrativ enhet och snara som

som kulturell hemvist och identitet. Man har pekat på att nationalstaten är

en relativt sen uppfinning, mycket väl skulle kunna ersättas något

som av

annat. Oftast talar man globala stammar. Andra hävdar å sin sida, att

om

även om nationalstaten administrativ enhet är relativt -i Sverige

som ung

kanske sedan början 1600-talet och i Italien och Tyskland snarast

av en

1800-talsskapelse är känslan av att tillhöra den svenska nationen mycket

-

äldre, kanske från tidig medeltid eller till och med från vikingatiden.

Ett annat argument mot nationalkänslans upplösning är den över-

snara levnadskraft som t ex den skotska och irländska identiteten har visat

under sekel av engelsk överhöghet, och i många fall förtryck. Andra

exempel är baskier i Spanien och Frankrike och tyskar i Rumänien, för att

inte tala judar och zigenare, bevarat sin identitet under årtusenden

om som

utan ett eget land. Många svenskar arbetat längre perioder i utlandet

som

kan också vittna att svenska traditioner aldrig varit så viktiga

om som under de åren.

En dimension frågan nationell samhörighet handlar de

annan av om om var

upplever sig svenskar bor och verkar. Kommer "svens-

personer som som

karna" att hålla sig kvar i Sverige, eller kommer de att vandra ut i världen,

för kortare eller längre perioder Redan idag vet vi att många unga studerar

ett eller två år utomlands, att företagsledare och idrottsstjärnor flyttar till

London eller Monaco och att framgångsrika artister och skådespelare dras

till England och USA. Kommer denna trend att sprida sig, eller kommer det

även i framtiden att röra sig om små marginella grupper

Utifrån dessa två dimensioner, nationell identitet och geografisk rörlighet

kan fyra olika möjliga framtida svenskar beskrivas:

0 En person som präglas av stark känsla av nationell samhörighet med

sitt hemland Sverige, oberoende i världen han befinner sig. Både

av var

han och hans släkt, vänner och kolleger bor i olika delar av världen,

de träffas fortfarande regelbundet, ofta ute på nätet. Svenskheten

men

blomstrar aldrig förr, språk, kultur och värderingar stöds och

som

byggs både med hjälp intensiv elektronisk kommunikation och

upp av

vid möten IRL In Real Life, dvs i verkligheten, kanske på någon solig

semesterort i Thailand eller Västindien.

En funnit sig väl tillrätta med den globala och

person som nya

gränslösa kulturen. Hon har inte längre behov trygghet i det yttre,

av

utan bär tryggheten inom sig. Hon reser mycket, flyttar när det passar,

eller när karriären kräver det, och har hittat identitet som inte en

rubbas byten arbetskamrater och bostadsort. Hon arbetar inom

av av

IT, media eller någon kunskapsindustriell verksamhet. Hon är en

annan

modern kunskapsarbetare med världen som arbetsfält. Det svenska

betyder allt mindre för henne, istället har hon tillägnat sig en slags

världskultur och världsidentitet hon bär med sig vart hon än reser.

som

Familj har hon ännu inte skaffat sig, men hon har en krets nära vänner

träffas och umgås så ofta de får tillfälle. Hon är politiskt väl

som

insatt, skulle aldrig rösta i ett politiskt val, möjligen med undantag

men för val till FN, sådana val funnes. om

En förankrad i hembygden och lokalsamhället. För honom är

0 person den lokala anknytningen stark, medan känslan svensk har av att vara försvagats kraftigt. Han känner sig inte längre som svensk utan mer

jämte, hallänning eller rinkebybo. Även han under perioder

som om reser mycket, eller har arbeten som kräver samarbete med människor

från kulturell bakgrund, är hembygden och dess kultur den fasta

annan punkten i tillvaron. Han är mycket aktiv på det lokala planet, både politiskt och praktiskt, uppfattar både regering, riksdag och EU men som onödiga administrativa konstruktioner som enbart kostar pengar och står i vägen för de lokala initiativen. Däremot samarbetar han gärna med själsfränder över hela världen. En är stolt över att svensk, och har återupptäckt 0 person som vara som Sverige. Visst kan hon ge sig ut på resa i arbetet eller på fritiden, men

Sverige och den svenska kulturen är hennes hem och hennes tillhörighet.

Hon intresserar sig för Sveriges historia, språk, kultur, religion och

traditionella sedvänjor. Hennes hjältar är svenska, kanske inte den

krigiske Karl XII, utan Dag Hammarskjöld och andra fredssnarare mäklande historien. Hon är politiskt aktiv och engapersoner genom gerar sig i gärna i frågor på både lokal och nationell nivå.

Vem blir framtidens svensk Troligast är förmodligen att vi i framtiden kommer att kunna träffa samtliga, fast på olika platser. Klart är dock att förutsättningarna för det politiska livet i Sverige blir radikalt olika,

beroende på majoriteten svenskarnas livsåskådning och förhållningssätt

av till det svenska.

Mycket tyder på att framtiden kommer att ställa och större krav på nya partier och makthavare att hitta former för demokrati och inflytande som lockar alla svenskar oberoende intresseinriktning att delta och av engagera sig i politiken. För utan ett brett folkligt hotas politikens och engagemang demokratins själva kärna folkstyret -i grunden. -

4 för nationalstaten

Utmaningar

Sammanfattningsvis hänger alltså de stora utmaningar som IT ställer

nationalstaten inför samman med IT:s indirekta konsekvenser. Dessa utmaningar återfinns i första hand inom följande områden:

0 Global konvergens, global tillgänglighet

° Nya näringar kommer till, gamla försvinner Fördjupade kunskaper, nya typer av kunskaper Förnyad lagstiftning, nya typer av motsättningar Förmåga till förändring Former för demokrati och inflytande

Global konvergens De globala informationsnätverken leder bl a till att många de barriärer av som tidigare försvårade etablering av affärsverksamhet på nya platser bryts ned. Man kan idag som företag i princip nå hela världen från och en plats, och därtill till kostnad vilket småföretag helst samma en som som kan bära. Om de tjänster eller erbjuder är elektroniskt distrivaror man buerbara, kan kunden ha tillgång till dem på ett ögonblick. På motsvarande sätt har jag köpare sådana och tjänster världen inom räcksom av varor håll. Jag kan jämföra priser och handla där det är billigast.

Det är lätt att inse att det i en sådan värld blir allt svårare att upprätthålla

nationella särregler. Som konsument är det troligt att jag väljer att köpa från den har det bästa erbjudandet, och där är priset, inklusive skatter som och avgifter, stor betydelse. Och det oavsett det handlar musik, av om om tobak, vin, kläder, dataprogram eller på sikt Videofilmer.

Genom EU ingår Sverige i en större region med likartade regler. Men fort-

farande är skillnaderna i t momssatser, bolagsskatt, förmögenhetsskatt

ex och löneskatter stora mellan EU:s medlemsländer, och skattedumpning används flera medlemsländer medveten strategi bl för att av som en a locka företag.

Men EU är bara en liten del världen. Större delen ligger utanför EU, och

av

där finns gott stater kan tänkas välja

om som skattedumpning som

strategi.

IT kan också indirekt komma att driva fram konvergens på löneskatte-

en sidan. Det ökade informationsflödet leder för det första till ökad insikt en

om förhållanden på andra håll i världen. Dessutom medför övergången till

en kunskapsindustriell ekonomi att allt fler människor inom informations-

och kunskapssektorn arbetar lättrörliga fria agenter med världen

som som marknad. Ännu är de inte särskilt och

många de kommer inte någonsin att

utgöra en majoritet av arbetskraften. Men de utgör Växande skara

en

inflytelserika nyckelpersoner.

När dessa fria agenter får uppdrag från företag i andra länder,

uppdrag som de utför från hemmaplan, varför skulle de då välja att betala skatt för

ersättningen i Sverige Inte minst om det rör sig om välbetalda uppdrag

från företag i länder där ersättningsnivåerna väsentligt är högre än i Sverige. Varför inte göra som elitseriens hockeyspelare välja att få delar

-

av ersättningen utbetald i ett Skatteparadis

Nya näringar

En huvudutmaning, som IT-utvecklingen ställer Sverige inför, är omställning

från ett i huvudsak råvarubaserat och kunskapsextensivt näringsliv,

i en

relativt stabil och förutsägbar affärsmiljö, till ett betydlig kunskaps-

mer

intensivt näringsliv i en föränderlig och komplex affärsmiljö. IT möjlig-

ger het att reducera antalet arbetar "materie- och informapersoner som som

tionshanterare" inom industri- och tjänstesektor inom

samt offentlig förvaltning, även om det oftast krävs nya arbetsformer för att uppnå

verkliga effektiviseringsvinster.

Stora delar de enklare, repetitiva arbetsuppgifterna kan tas över

av av datorer och industrirobotar. Kvar blir å sidan kvalificerade "idé- och ena

symbolhanteringsarbeten" och å andra sidan "relations- och vårdarbeten".

Internationell konkurrenskraft och välfärd byggs i ökad utsträckning på

framgångar inom idé- och symbolhantering. Det är idé- och symbolhante-

tänker ut produkter och tjänster, konstruerar maskiner rarna som nya som

och produktionsanläggningar, paketerar koncept, produkter och tjäns-

som ter och till att människor och företag köper dem. Genom en god tillsom ser

gång till idé- och symbolhanterare på hemmaplan finns också större chan-

till andra, mindre kvalificerade, arbetsuppgifter inom både industrin ser och tjänstesektorn.

Ett de stora hoten, under de senaste åren blivit allt mer tydliga, är av som att framgångsrika svenska storföretag väljer att förlägga allt mer av sin till-

verkningsverksamhet i närhet till de viktigaste marknaderna och forsk-

nings- och utvecklingsverksamhet till de mest dynamiska forskningsmil-

jöerna. Av skäl har heller inga större företagsetableringar utifrån samma förlagts till Sverige de senaste åren.

För att kompensera för denna utflyttning arbetstillfällen krävs en snabb av strukturomvandling i riktning mot kunskapsintensiva verksamheter och mer arbetstillfällen inom "idé- och symbolsektorn". Eftersom vi idag inte med exakthet vet vilka slags näringar omsättnings- och sysselsättningsmässom sigt kommer att de dominerande i framtiden, måste principerna vara vara "mångfald och experiment".

Det största hotet är ett alltför nostalgiskt förhållningssätt till det som Varit.

Det behövs är snarast uppmuntran till "skapande förstörelse", såväl som mentala bilder faktiska verksamheter. av som

Fördjupad kunskap

Vi uppfattar inte brist på kunskap och kompetens enbart ett problem

som för näringslivet. Inom IT-området är det i minst lika stor utsträckning ett

problem för myndigheter och offentlig förvaltning. Ett av skälen till dagens

för brottslighet på Internet är bristande kunskap hos polis och åklagare

oro

hur ska hantera denna brottslighet. Brottslingarna har helt enkelt

om man

ett för stort kunskapsförsprång.

Den ökande användningen IT-stöd i alla typer verksamheter ställer av av inte bara krav på IT-kompetens. Genom att hela arbetslivet förändras ställs ökade krav på snart sagt alla förvärvsarbetande vad gäller förmåga att tänka i abstrakta termer och att hantera symboler och begrepp. Andra kompetenser blir allt viktigare är kreativitet och kommunikationssom förmåga.

Det här år områden, möjligen med undantag symbolhanteringen, är

som av relativt väl utforskade. Ett minst lika viktigt, men mycket bristfälligt utforskat område, är systemtänkande, som blir allt viktigare i takt med att komplexiteten i samhälle och organisationer ökar, samtidigt som ansvars-

områden och befogenheter vidgas inom arbetslivet. Allt fler behöver förstå

helheter, och kunna sätta sina beslut i större sammanhang. Då krävs

en förmåga att tänka i helheter och samband. Frågan är i vilken mån dagens utbildningssystem förmår hantera denna utmaning.

Förnyad lagstiftning För att polis och åklagare effektivt skall kunna arbeta med brott på t ex Internet behövs internationellt samarbete och internationella överenskommelser vad är olagligt, och hur polis i olika länder skall samarbeta. om som Så länge samordning saknas har med brottsligt uppsåt alla trumf personer på hand, och kan flytta sina webbsidor mellan länder med olika regler t ex och därigenom försvåra, eller till och med omöjliggöra, polisens arbete.

För att dataprogram och olika multimediaprodukter underhållning,

som spel och utbildningsprogram ska utvecklas, krävs ett omfattande och väl

fungerande skydd för idéer och digital upphovsrätt. Förmodligen krävs

också en organisation, av samma typ som kompositörernas STIM, som

försvarar de digitala skaparnas rättigheter, framför allt mot storföretagens

försök att stjäla uppfinningar och idéer.

Ett stort problem redan idag är att beslut inom olika sektorer inte harmonimed varandra. Många frågor kring lagar och IT berör vitt skilda erar områden, t arbetsrätt och beskattning. som ex

Organisera för förändring Det mesta talar för att IT driver utvecklingstakten och komplexiteten i upp omvärlden. Det innebär bl a att myndigheter ställs inför allt fler frågor som kräver snabba beslut. Detta gäller inte minst lagstiftningen som närmast per definition speglar det förflutna. För att undvika obehagliga överraskningar krävs därför att staten lägger ökade resurser på omvärldsbevakning, scenarioanalys och andra metoder för att höja beredskapen inför potentiella förändringar. Det är viktigt att lagar läggs fram i tid och att nya gamla lagar avskaffas. Men samtidigt får inte lagstiftningsprocessen gå alltför snabbt, det upplevs att lagar hastas fram och tvingas om som igenom förlorar de sin legitimitet. Vad man alltså kan göra är att starta förberedande utredningsarbeten tidigare.

IT-utvecklingen är i dag fylld paradoxer och ett problem är att olika av frågor hanteras av olika myndigheter med ingen eller liten samordning. För att undvika de suboptimeringar IT-paradoxerna lätt ger upphov till som krävs mycket god kommunikation mellan de olika myndigheter och organisationer som hanterar olika delfrågor.

Därtill måste myndigheter, företagare och medborgare lära sig att acceptera att det finns flera olösliga paradoxer och konflikter i samband med ökad IT-användning. En sådan är de samtidiga kraven på personlig integritet och offentlighet, där ett ökat skydd för personlig integritet hindrar att offentliga handlingar läggs ut på Internet. Offentlighet leder också till svårigheter

att bekämpa t ex motorcykelgäng som snabbt lär sig alla möjligheter att

missbruka systemet. Däremot förstärks möjligheten att bekämpa brott inom staten genom att staten kan granskas av t ex journalister.

Dags för en statlig "task force"

Mycket har hänt med den offentliga sektorns hantering IT-frågor. Men

av fortfarande återstår hel del att lösa. Ett sätt att påskynda och underen lätta utvecklingen vore att inrätta en statlig "IT-task force" med ett tydligt uppdrag och mandat att t ex: utveckla interneffektivitet inom statlig verksamhet. 0 0 snabbare initiering av förändringar, framför allt legala. utveckla externeffektivitet i relation till omvärldens behov 0 av information och service. 0 minska suboptimeringar och konflikter mellan olika

myndighetsområden.

öka kompetensen inom staten, både hos personal och, kanske framför 0 allt, ledning. 0 öka statens förmåga att rekrytera kompetent personal, utan att överhetta denna arbetsmarknad.

Hur denna skall organiseras, skall ingå, vilket uppdrag och grupp vem som

vilka befogenheter den skall ha, är alla viktiga frågor dock ligger

som utanför denna rapports ram att besvara. Med tanke på de uppgifter som har att ta sig krävs både kompetens, politisk insikt och gruppen an,

tillräckliga befogenheter för att lyckas.

5. Scenarier

Vi vill här beskriva några tänkbara svenska framtider. Vi har valt att göra det i scenariets form och byggt scenarierna runt grundläggande osäkerheter kring IT:s konsekvenser för nationalstaten.

Scenarierna handlar Sveriges förhållande till omvärlden, eller speciom mer

fikt hur väl Sverige lyckas hänga med i strukturomvandlingen och hur väl

världens nationer lyckas skapa stabila spelregler kring upphovsrätt

t ex och elektronisk handel. Fokus ligger därmed på nationalstaten stat som betraktad.

Ett scenario är inte en förutsägelse om vad som kommer att ske. Snarare en

beskrivning av vad som skulle kunna ske, givet vissa förutsättningar. Det är

sammanhållen, kortfattad beskrivning möjlig framtid. Därigenom

en av en skiljer sig scenariet från vanligen beskriver trolig framprognosen, som en tid. Syftet med scenariet är att levandegöra en tänkbar framtid och därigenom tydliggöra osäkerheter, vägval och alternativa utvecklingslinjer. För att tydliggöra de kvalitativa skillnaderna mellan scenarierna är det viktigt att dra dem till sin spets. Att överdriva. Det viktiga är inte det exakta

utfallet eller händelseförloppet i respektive scenario, utan den logik

som varje scenario följer.

Scenarier kan i denna form betraktas tankeexperiment, kan hjälpa

som som oss tydliggöra osäkerheter och bättre förbereda inför komplex och oss en osäker framtid.

Skillnader mellan scenarioplanering och mer traditionella framtidsbedömningar framgår av tabell 1 på sidan 21.

Traditionella Scenarioplaneringens framtidsbedömningar förhållningssätt

Förhållningssätt Passivt framtiden blir Aktivt framtiden skapas - -

Perspektiv Deiperspektiv. Övergripande perspektiv.

Struktur Statisk Dynamisk

Framtidsbild Enkel och säker Multipel och osäker

Metod Kvantitativa ekonomiska lntentionsanalys med och matematiska modeller kvalitativa modeller variabler Kvantitativa, objektiva, Kvalitativa, subjektiva, kända kända eller dolda i

Tabell Jämförelse mellan traditionella framtidsbedömningar och

scenariøplanering.

5.1 Scenarier för relation statens till

omvärlden år 2007

Hur kommer den omvärld att ut, Sverige har att hantera tio år

se som om

En avgörande fråga är hur väl Sverige, jämfört med omvärlden, lyckas

bemästra omställningen till det kunskapsindustriella samhället,

ett

samhälle där kunskap, kreativitet och kommunikation står i fokus.

Scenarier staten och omvärlden

Sverige klarar omställningen till

K-ekonomin bättre än omvärlden

ö å

o: o:

o g 2.

, Swedlcon o

g

IT-ruschen

g 3

o Volley Q

g ä 3

E o. 5 o D CO t: a: . o co v: ö l "

3 2

g ä

§4, :r ;- : " 3

a

å C9 5 E 3

E - Lu Sor ebo 8

.Q noro o m o 3 U7 o T o.. :O -c U :z Q Q

Sverige klarar omställningen till

K-ekonomin sämre än omvärlden

Bild Fyra huvudscenarier för staten och omvärlden.

En annan viktig fråga är världssamfundet lyckats samla

om sig kring

gemensamma regler för skatter, elektronisk handel, upphovsrätt med

mera.

Beroende på utfallet av dessa frågor, delvis, inte helt, ligger

som men

utanför statens inflytande växer olika bilder Sverige fram:

av

° Swedicon Valley en relativt konfliktfri framtid med hög

-

internationell tillväxt och ett Sverige lyckas dra till sig viktiga

som

framtidsinvesteringar och skapa arbetstillfällen i snabbväxande

branscher kraftfulla IT-satsningar på bredd och djup.

genom

° Lugnaro ett Sverige, som trots en snabbväxande europeisk ekonomi,

-

inte lyckas hålla sina positioner i snabbväxande branscher IT- och

som

IT-relaterade tjänster utan i stället blivit något ett europeiskt

av fritidsområde.

° IT-ruschen ett Sverige som genom kraftfulla satsningar på

-

spetskompetens inom IT-området lyckats väl i en värld där många inte

riktigt lyckats att ställa om till en ny tid.

° Sorgebo en framtid där drömmarna gått i kras och

-

teknikskeptisismen brett ut sig.

Swedicon Lugnaro IT-ruschen Sorgebo Valley

internationell Lyckas Lyckas Misslyckas Misslyckas

samordning av lagar Sveriges Lyckas Misslyckas Lyckas Misslyckas omställning till kunskapsekonomi Drivkrafter i Gemensam Oförändrad Avreglering Oförändrad Sverige vision att dra traditionell och satsning på traditionell nytta maktstruktur spetsutbildning maktstruktur av utvecklingen. Samhället välfärds- välfärds- Minskad Minskad samhälle, samhälle, solidaritet, solidaritet, höjd levnads- sänkt levnads- ökande klyftor. ökande klyftor. standard standard Utbildnings- Både bredd- Endast bredd- Endast spets- Endast satsningar och spets- utbildning utbildning. traditionell inom IT utbildning. utbildning. Framgångs- Digitala tjäns- Naturturism High tech, Arbetsbranscher ter, underhåll- till lågpris digitala marknadsning och tjänster. utbildning, utbildning. lågpris. Arbets- Bred tillväxt Tillväxt inom Tillväxt inom Tillbakagång i marknad inom kuns- turism, hög en smal kuns- alla sektorer. kapssektorn, arbetslöshet kapssektorn, Hög arbetsökat behov av inom övriga viss ökning av löshet. andra tjänster. sektorer. andra tjänster. Statens Minskad Ökad Något minskad Katastrof ekonomi arbetslöshet, arbetslöshet arbetslöshet, orsakad av ökade inkoms- medför medför något ökad arbetster medför god försämrad bättre löshet och ekonomi. ekonomi. ekonomi. minskade inkomster.

Tabell Jämförande sammanfattning av scenarierna.

Scenarier

Swedicon Volley

5.2 Swedicon

Valley

Inför hotet global anarki i fråga skatter, upphovsrätt och elektronisk

om om

handel samlades nästan samtliga världens stater kring ett gemensamt

av

avtal i dessa frågor. Man lyckades också förenas i sanktionspolitik mot

en

länder som försökte ställa sig utanför dessa internationella överens-

kommelser.

Samtidigt lyckades Sverige, tack var engagemang och samarbete över tradi-

tionella intressegränser och sitt relativt goda utgångsläge, bättre än många

andra länder med att ta vara på möjligheterna i det framväxande

kunskapsindustriella samhället. En viktig förutsättning för framgången var

en lyckad kombination av bred utbildning som var tillgänglig för alla, och

djup utbildning för dem hade de rätta förutsättningarna, oberoende

som av

kön, ekonomisk, social eller etnisk bakgrund.

Idag kan vi tillbaka på omfattande och minst sagt imponerande

se en

utveckling. På tio år har Sverige förvandlats från ett land känt för sina

höga skatter, sitt kalla klimat, Björn Borg och popgrupper, till ett av

världens kompetenscentra för konceptutveckling, underhållning, utbildning

och edutainment.Utbildning och underhållning i kombination, engelskans

av education och entertainment.

Starten var det som idag brukar kallas Cybergreppet. Efter valet 1998 satte sig samtliga riksdagspartier ned och formulerade samlad strategi för att en föra Sverige in i det kunskapsindustriella samhället. På två årtionden hade landet halkat från internationella toppositioner i välfärdsligan till en artondeplats inom OECD-området. Strategin omfattade lång rad omen råden, bl effektivare statliga och kommunala verksamheter, total revia dering skatter och lagar berörde IT-området, ny tydlig ansvarsförav som delning vad gäller skydd mot databrott med mera. Men viktigast av allt var den unika utbildningssatsning som inleddes.

Den nya svenska modellen kallades satsningen, och innebar en samtidig satsning på elit och bredd. Elitsatsningar förstärktes ett allt närmare genom samarbete med stora världsledande företag Ericsson, ABB och Prosom solvia. En viktig beståndsdel, inte minst på grundskola och annan gymnasium, pedagogik byggde på kombinationen logik och känsla, var en som av

tanke och kropp, hjärna och hjärta.

Resultatet lät inte vänta på sig. Nya pedagogiska experiment växte som jorden och antalet utbildningsalternativ ökade snabbt. Allt var svampar ur inte så lyckat, men det stora flertalet satsningar var mycket bra. Redan sommaren 2001 kom de första eleverna som präglats av den nya utbildningssatsningen ut i arbetslivet. Många startade genast egna företag, ensamma eller tillsammans med andra. Men de flesta sökte sig till de etablerade företagen där förändringsvindarna börjat blåsa på allvar.

De internationella överenskommmelser efter mycket vånda och långa som

nätter träffats till skydd för upphovsrätt, yttrandefrihet och dess gränser

t barnporr hade stor betydelse för utvecklingen av den svenska inne-

ex hållsindustrin. Tack dessa regler kunde de svenska företagen inom vare data, programutveckling, musik, film, edutainment och innehållsannan produktion sälja sina produkter och tjänster över hela världen utan att riskera att utsättas för olovlig kopiering eller stöld.

Scenarier

Lugnoro

5.3 Lugnaro

Det var många som trodde att nedgången i svensk industri, i samband med 1990-talets lågkonjunktur, var tillfällig. Man skyllde på än det ena, än det andra. Länge skyllde man på bristen på internationell samordning av lagar och skatter eller på immaterialrättsdjungeln. -

Men när vi så något år efter tusenårsskiftet till slut fick en internationell överenskommelse, gick sanningen upp för allt fler att Sverige hade hamnat på efterkälken.

Trots en, som vi tyckte, kraftfull satsning på teknik och naturvetenskap på

högskolorna och sänkta marginalskatter så fortsatte den unga, attraktiva

och välutbildade generationen att söka sig bort från landet. Värme, inter-

nationell miljö, utmaningar och högre lön lockade. Och svenska före-

nya

tags utvecklingsverksamhet förlades i ökad utsträckning utomlands i

-

varje fall ny utvecklingsverksamhet. Men än värre var att högskolor och

universitet inte längre lyckades behålla sina lärare och forskarkrafter, och därmed kvalitén inom utbildningen hotad. var

Drömmarna om en framgångsrik svensk IT-industri såg nu ut att förbli

drömmar. Allt större delar av den högautomatiserade industrin flyttade

närmare de stora marknaderna på kontinenten, Asien eller Amerika. Sam-

tidigt började Östländerna få ordning på sina ekonomier och bli allt allen varligare konkurrent till svenska företag. Och i stora delar Västeropa av

och USA gick den kunskapsindustriella omvandlingen på högvarv.

I stället för att sälja kunskap och kompetens till omvärlden, började allt fler att sälja mark och upplevelser. Tystnad, skogar, vidder började bli bristvara för de urbana européerna. Tystnad, orördhet, genuinitet det var började säljas till européer och nyrika asiater. som

År 2002 fick rejäl skjuts då turistbranschen lyckades satsningen en enas om en certifiering som skulle stärka genuinitetsprofilen internationellt. Hasselmuscertifikatet kallades den, med kronprinsessan Viktoria som beskyddare. Certifikatet ett kombinerat miljö-, tystnads- och genuinitetsvar certifikat kunde tillämpas på enstaka anläggningar, miljöer eller hela som områden.

Scenarier

IT-ruschen

5.4 IT-ruschen

liknar Sverige idag med 1990-talets Hongkong. Överallt råder Många av en febril aktivitet. Nya företag startar varje dag i hundra- eller tusental, många går omkull, de flesta entreprenörer försöker igen. Och allra men

högst är aktiviteten inom sektorn för IT-relaterade produkter och tjänster.

Situationen helt strax efter sekelskiftet. Då befann sig var en annan nationen i ett chocktillstånd. Först såldes nationalklenoden Volvo till samarbetspartnern Mitsubishi och sedan lade Nokia ett fientligt bud på konkurrenten Ericsson, börskurs rasat efter att företaget misslyckats vars befästa sin position på den alltmer integrerade IT-marknaden.

Men svenskarna rätt väl rustade att ta sig an krisen. De senaste årens var

allt kraftigare satsningar på högre utbildning hade börjat ge frukt. VR-

företaget Prosolvia hade fått sällskap ytterligare dryg handfull av en

framgångsrika IT-företag som lyckats på exportmarknaden.

Krisen då nationalklenoderna lämnade landet utlöste en politisk kraftsamling. Nu gällde det att rädda vad räddas kunde. I nära fullt som nog

samförstånd togs bolags- och förmögenhetsskatter bort, samtidigt som

specialregler för fåmansföretagare förändrades. Det ledde till ett ramaskri i

och bland stora delar allmänheten, det ändå svårt att press av men var

samla motståndet. Tiderna svåra, och något måste göras. var

Tillsammans med skattelättnader beslutade riksdag och regering att inte

förnya internationella avtal kring upphovsrätt, vilket banade väg för ett lite

"friare förhållningssätt" till bild, text och ljud.

Samtidigt sköt man till till elitutbildning inom multimediapro-

pengar en duktion, och tack goda kontakter med världens främsta digitala kreavare törer i Taiwan och Malaysia lyckades etablera Europas främsta utman bildning i "Digital media and content production" i Malmö. Till denna drogs den blivande gräddan av Europas mediaskapare och kreatörer, och efter avklarad utbildning stannade de ofta kvar i landet och jobbade vidare i olika former.

Hur stor betydelse dessa åtgärder i realiteten haft är oklart, men som symbolfrågor var de viktiga för att utveckla Sverige till en spetsnation inom ITrelaterade tjänster.

Scenarier

Sorgebo

5.5 Sorgebo

Trots allt tal IT och Internet visade det sig att de flesta företag, skolor om och medborgare inte förstått vad den tiden innebar. Sverige inte nya var moget för omställning. De flesta drömde sig fortfarande tillbaka till en storhetstid, när Sverige tillsammans med Japan hade världens svunnen

högsta tillväxt och då svenskarna toppade världens rikedomslistor utan

att egentligen behöva anstränga sig världen ropade efter svenska - varor och svensk kvalitet.

De svenska företagen delades alltmer upp i två grupper de som inte kunde få tag i den personal behövdes för att genomföra nödvändiga som förändringar och de inte förstod vad på gång. Den intersom som var

nationella samordning inom lagstiftningsområdet som krävdes kom aldrig

heller till stånd. Allt fler stater tröttnade på att några länder ständigt drog nytta bristen på regler, och t generösare av gemensamma genom ex upp-

hovsrättslagstiftning kunde locka till sig vissa verksamheter. Alla var med-

vetna om att världen befann sig i ett "fångarnas dilemma", men så länge inte alla var beredda till samarbete valde allt fler att gå sin egen väg.

I slutet av 1990-talet kom den stora uppköpsvågen. Allt fler svenska företag hamnade i utländsk ägo. I många fall handlade det strategiska inom vesteringar, med avsikten att driva verksamheten vidare. Men i lika många

fall var förhoppningen att hämta hem strukturella vinster genom nedlägg-

ning eller samordning verksamheter. Och i många fall innebar denna av

samordning att produktionsanläggningar eller nyckelverksamheter såsom

forskning och utveckling försvann utomlands.

Den riktiga krisen kom nyårsnatten 1999. Sverige hade varit ganska långt framme i sina förberedelser inför tusenårsskiftet, men få länder var så beroende av datorer som Sverige. En föraning om vad som komma skulle hade vi fått redan i början september, trots detta togs de flesta på av men sängen. Hissar stannade. Bilar vägrade att starta. Larmsystem aktiverades. Hela produktionssystem slogs ut, ibland till följd av att en enda liten komponent vägrade att kliva över tröskeln till ett nytt årtusende. Men värst av allt var att Försäkringskassans system kollapsade trots minutiösa förberedelser. Plötsligt gick det upp för svenskarna hur oerhört beroende de tekniken, och hur sårbar denna Frihet och oberoende innebar var av var. plötsligt för många att vara oberoende teknik. H D Thoureus Skogsliv av vid Walden såldes i massupplaga. Det skrivna ordet. Papper och penna. En god bok. Det blev för många det nya oberoendet, och antalet sökande till tekniska utbildningar halverades över en natt.

Ingenstans i världen blev chocken starkare än i Sverige. Kanske berodde det på vår redan tidigare kluvna inställning till teknik å ena sidan djupt -

rotade i myllan och i grunden skeptiska till avancerad teknik, å andra

sidan globalt orienterade och avancerade användare. När tekniken inte visade sig hålla vad den lovat, slog pendeln snabbt över mot rotfasthet, tradition och eviga värden.

För Sverige som avancerad industrination var detta allt annat än lyckligt. De teknikberoende storföretagen insåg snabbt att de skulle få stora problem att rekrytera nya medarbetare, samtidigt som det politiska klimatet skulle förändras. Svenska IT-entreprenörer kände hur vinden vände, och många vände blickarna väster- eller söderut. Och de fortfarande som

trodde på en högteknologisk framtid kände sig allmer motarbetade.

Detta ledde till att delar IT-branschen alltmer kom att bli en subkultur, av

sökte sig till det illegalas gränsland. Eftersom internationella avtal om

som

upphovsrätt just löpt ut och inte förnyats, öppnades där nya affärs-

möjligheter för de mindre nogräknade. Och eftersom många redan kände

sig utanför, kunde de lika gärna ta steget fullt ut.

Stora delar den generationen blickade fortfarande utåt mot om-

av yngre

världen. Inte minst gällde det de högskoleutbildade, och de initiativ-

mer

rika ungdomarna. Norge, England, USA blev några de hetaste emigra-

av tionsmålen.

Äter andra vände blickarna mot landet. Svårigheterna att försörja sig i

staden i kombination med växande kritik mot den urbana teknikberoende

livsformen två drivkrafter. Med liten gård på landet kunde man

var en

alltid hanka sig fram, och samtidigt leva ett mer naturligt liv. Utdöende

byar och samhällen fick nytt liv, byskolan öppnades och handelsboden

togs över av 2000-talets gröna-vågare.

5.6 Scenarioindikaiorer

Hur ska vi veta åt Vilket håll utvecklingen är på väg, vilket scenario vi för

närvarande följer Genom att identifiera de viktigaste kännetecknen på de

olika scenarierna och bevaka dem kan vi få uppfattning hur

en om sannolikheten för de olika scenarierna förändras. Nedan vi sådana

ser några

indikatorer.

Tecken, händelse Swedicon Lugnaro IT- Sorgebo Valley ruschen Samstämmig internationell upprördhet mot missbruk av + + t ex Internet Kritik mot försök att styra + + användningen av internet Satsning på spetskompetens + +

Satsning på breddutbiidning + +

Satsning på utbildning i kommunikation, kreativitet + + och media. Statlig oförmåga att ta helhetsgrepp om lT-frågorna. + + + Motstridiga beslut. Polis och åklagare underlåter att bygga upp kunskap om den + + nya tekniken.

Tabell Signaler som indikerar vilket scenario ökar i sannolikhet.

som

Litteraturförteckning

lT-kommissionens rapporter

När det regnar frän himlen, har den fattige ingen sked. IT och handikapp.

manna IT-kommissionens rapport 3/ 96 Kvinnor och I IT-kommissionens rapport 4/ 96

Rättsinformation och IT Svärigheternas advokater eller möjligheternas

ambassadörer , IT-kommissionens rapport 5/ 96

Per Gustafsson, ERROR. När IT inte fungerar rapport IT och dess

- en om användbarhet, IT-kommissionens rapport 6/ 96

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen for information och

kommunikation, Dokumentation frå IT-kommissionens hearing den 5-6 juni

1996, IT-kommissionens rapport 7/ 96

Affärsnyttan Internet, IT-kommissionens rapport 8/ 96

Inför en svensk policy för säker elektronisk kommunikation, IT-kommissionens

rapport 6/ 97

IT-problem inför 2000-skiftet, IT-kommissionens rapport 1/97

Digital Demokr@ti, IT-kommissionens rapport 2/ 97

Kristallkulan 13 röster om framtiden, IT-kommissionens rapport 3/ 97

-

IT och miljön, En samling goda exempel, IT-kommissionens rapport 4/ 97

Sverige inför epokskiftet, IT-kommissionens rapport 5/97

Övrigt bakgrundsmaierial

A users guide to the new edge, Mondo 2000 and Tharnes and Hudson Ltd.,

London 1992

Berg Ian O m Förnyare, Frustrerade och Fria agenter. Rapport frän ett

forskningsprojekt om arbetslösheten och Den dolda världen, City University

Press, 1997 Berman Marshall, Allt

som är fast jörflyktigas, Modernism och modernitet,

Arkiv,1995 Cairncross Frances, The death Distance, How the comunications revolution will change our lives, Harvard Business School Press, 1997 Datorvanor 1995, SCB Förlag, 1995 Davidsson Per, Lindmark Leif och Olofsson Christer, Näringslivsdynamik under 90-talet, NUTEK, 1996 Den regionala utvecklingen till är 2010, Landstingsförbundet, 1997 Ekonomi och arbetsmarknad i Stockholms län är 2010, Rapport 11 Regionplane- och trafikkontoret, 1995

Dertouzos Michael, What will be, How the world information will change

our lives, Harper Edge, 1997 Drambo Leif, Infotopa, Visioner och vägval i informationssamhället, Statskontorets småskrifter 11 /Liber Förlag, 1985 Eliasson Gunnar, Arbetet- dess betydelse, dess innehåll, dess kvalitet och dess ersättning, Industrins Utredningsinstitut, 1992

Eliasson Gunnar m The Knowledge based information economy, Industrins

Utredningsinstitut/ Telecon, 1990

Framtidsbygget, Visionscentret Framtidsbygget, 1997

Goodell Jeff, The Cyberthief and the Samurai, The true story Kevin Mitnick

and the man who hunted him down, Dell Publishing, 1996

Hermansson Urban, Lindgren Mats och Florén Per, IT-revolutionen och morgondagens företag, Branscher och regioner väg mot är 2015, Nutek/ Konsultförlaget, 1997 Hälften kvinnor och män 90-talets arbetsmarknad, SOU vore nog - om 1996:56 Ilshammar Lars och Larsmo Ola, net.wars kampen nätet. 1997, Atlas - om Rabén Prisma. Jegers Ivars och Lindgren Mats, Morgondagens värderingar, För dig som

tänker vara med bortom sekelskiftet Konsultförlaget 1992

Iegers Ivars och Lindgren Mats, Forma framtiden, Hur du genom att se

trender och samhällstendenser utvecklar organisationer och företag för framtiden,

Konsultförlaget 1993 Johnson Anders, Hierarkiernas harakiri, Ekerlids förlag 1994 Thelin Krister red, Olsson Anders R och Peter Seipel, Klarar den svenska

ojfentlighetsprincipen mötet med Cyberrymden Telematik 2001, KBF-rapport

1998:3 och TELDOK Rapport nr 118 1998

Lindgren Mats, Framtid för dig, Informationssamhället 90-talets utmaning,

- Libris 1985

Lindgren Mats, Scenarioplanering, Kartbok för framtidskolonisatörer i det 21:a

århundradet, Konsultförlaget 1997 Lyttkens Lorentz, Alltmera huvud allt mindre händer, Om

kompetensekonomi och samhällsomvandling, Akademeja, 1996

Masuda Yoneji, Informationssamhdllet, Liber, 1984

Megabyte, Slutbetänkande Ungdomens IT-rdd, SOU 1996:181 av

Moin Göran och Franzon Erik, Morgondagens hem, Det mdngdimensionella

hemmet- basen för livet i det kunskapsindustriella samhället, Konsultförlaget

1 997 Morison Elting, Men, machines, and modern times, The MIT Press, 1995 Nationalencyklopedin Reich Robert Arbetets marknad inför 2000-talet, SNS-förlag, 1994 Segerlund, IT samhällsservice, demokrati och folkbildning i Sverige, Teldok

for

rapport 113, 1997

Spelmarknaden 1996, Lotteri Inspektionen

Sturmark Christer, IT och renässansmänniskans återkomst, Norstedts förlag,

1 997

Tapscott Don, Digital Promise and peril in the age networked

economy, intelligence, McGrew-Hill, 1996 Trender och arbetsmarknaden,

och prognoser 94. Befolkningen, utbildningen

SCB 1994

Turkle Sherry, Life on the screen, Identity in the age the Internet, Simon

Schuster, 1995 Unga och arbete. Betänkande från ungdomspolitiska kommittén, SOU 1997:40

Utvecklingen pd den svenska spel- och lotterimarknaden, Lotteri Inspektionen

Dnr 3354-1997 Vedin Bengt-Arne, Den valbara tekniken, Teldok rapport 112, 1997 Österman Torsten och Timander Joachim, Internetanvändningen i Sveriges befolkning, Teldok rapport 115, 1997

Tidningar och tidskrifter, årgång 90-97

Business Week Corporate Computing Computer Sweden Dagens Industri Dagens IT, Dagens Nyheter Datateknik

Göteborgs-Posten

Morgondagens Underrdttelser Ny Teknik Resumé Svenska Dagbladet Time. Wired

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Communication Without Iiontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 5

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport l/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation Svårighetemas och IT advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dess användbarhet Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av lT-kommissionen, Swebizz och SverigesTekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad lT-kommissioncns hemsida http://www.itkommissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport l/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital dem0km@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, lT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 9 Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige infor epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av lT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SElS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

lT-kommissionens hearing om den nya medieoch programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 - Rapport 1/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-1l-l4. Rapport 3/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och lndustriförbundet 1997- 1-18. Rapport 5/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och nationalstaten, Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete

med I T-kommissionen

Data om ITi Sverige Statistisk sammanställning om lT gjord av Statistiska Centralbyrån uppdrag av lT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån uppdrag av lT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 OO.

IT världen Nationella initiativ runt - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen Regionala initiativ runt - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin runt - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och medier - nya En kartläggning och analys gjord av Statskontoret uppdrag av lT-kommissionen. 111 sidor.

KUNGL. BIBL.

1998 0 5 2 7 - "

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringaroch beskattning.Fi. 29. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa . Tänderhela livet fall en översyn. UD. . nytt ersättningssystemför vuxentandvård.S. 30. Utlandsstyrkan.Fö. - Välfardensgenusansikte.A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och . Nivå- organisationsspecifrka ungdomarmed psykiskaproblem. . Män passar alltid och processer med exempel från handeln.A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. . maktdiskurser.A. 33. Historia, ekonomi och forskning. Ty makten är din Myten om det rationella Fem rapporter om idrott. In. . arbetslivetoch det jämställda Sverige.A. 34. Företagaremed restarbetsförmåga. S. Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva 35. Förordningartill miljöbalken. + Bilagor. M. . försäkringar.Fi. 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer. Alkoholreklam. Marknadsföring alkoholdrycker Referat från en hearingden 12 november 1997. av och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98. K.

Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi. 37. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. - - 10.Campusför konst. U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstyming av - 11. Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala olika områden. U. området.S. 12.Självdeklaration och kontrolluppgifter förenklade 39. Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. M. förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER. l3. Säkrare kemikaliehantering.Fö. Vad har gjorts Vad bör göras Ju. 14. frågor. Fi. 41. Läkemedelsinfonnationför alla. S. E-pengarnäringsrättsliga 15.Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning för hållbart samhälle.M. framtida krav. Fö. 16.När åsikter blir handling.En kunskapsöversikt om 43. I-Iur skall Sverige må bättre bemötandet av personer med funktionshinder.S. första stegetmot nationella folkhälsomål. - 17 Samordning av digital marksänd TV. Ku. En samladvapenlagstiftning.Ju. . . 18. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. - 19.IT och regionalutveckling. 46. Om buggning och andrahemliga tvångsmedel.Ju. 120exempel från Sverigeslän. K. 47. Bulvaner och annat. Ju. infrastrukturen för 48. Kontrollerad och ifrågasatt 20. IT-kommissionenshearingom digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen intervjuer med personer med funktionshinder.S. - 1997-l0.24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas 21. Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet. inom EU. K. Hearinganordnad av IT-kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under samverkanmed Industriförbundetoch Statskontoret 1900-taletoch annat underlagsmaterialtill 1997-11-14.K. Läkemedeli vård och handel, SOU 1998:28. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystemför försäkringsersättningar. Fi. Situationeninför och under första året med 23. Statenoch exportfrnansieringen.N. kunskapslyftet. U. 24. Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv. 52. Utstationering av arbetstagare. A. Översyn av tiskeriadministrationen m.m. Jo. 53 Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen.N. . 25. Tre städer. En storstadspolitikför hela landet. 54. Hur offensiv IT-användningkan skapa tillväxt +4 st bilagor. S. för mindre företag.Ett rådslaganordnat av 26. Från hembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag av Kommunikationsfakta om ungdomaroch svartsprit. S. departementet, Närings- och handelsdepanementet - 27. Nya ledningsreglerför bankaktiebolag och och Industriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad 1997-11-18.K. 28 Läkemedeli vård och handel.Om en säker, 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett . flexibel och samordnad läkemedelsförsörjning.S. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie.SB.

Statens offentliga utredningar

1998 Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa och tillfälligt arbete.Fi. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärdering av dismnsutbildningsprojektmed IT-stöd. U. 58. lT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier. IT-kommissionens rapport 6/98. K.

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kontrollerad och ifrågasatt

Demokratinsräckvidd. Dokumentation från ett intervjuer med personer med funktionshinder. 48 seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.55 De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under 1900-taletoch annat underlagsmaterialtill Justitiedepartementet Läkemedel vård i och handel,SOU 1998:28.50

BROTTSOFFER, Kommunikationsdepartementet Vad har gjorts Vad bör göras 40 En samladvapenlagstiftning.44 IT och regional utveckling. Om buggning och andrahemliga tvångsmedel. 46 120 exempel från Sveriges län. 19

Bulvaner och annat. 47 lT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen,Riksdagen Utrikesdepartementet 1997-10-24.20

1976års lag immunitet och privilegier i vissa fall Problemmed inbäddade system inför 2000-skiftet. om översyn, 29 Hearinganordnad av lT-kommissioneni samverkan - en med lndustriförbundetoch Statskontoret1997-11-14. Försvarsdepartementet 1211 Säkrarekemikaliehantering,13 Identifiering och identitet i digitala miljöer. Utlandsstyrkan.30 Referatfrån en hearingden 12november 1997. - Försvarsmaktsgemensam utbildning för IT-kommissionens rapport 4/98. 36 framtida krav 42 Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenavvecklas inom EU. 49 Sotningi framtiden 45 Hur offensiv lT-användningkan skapatillväxt Socialdepartementet för mindre företag.Ett rådslag anordnat av lT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- Tänderhela livet departementet,Närings- och handelsdepartementet nytt ersättningssystem för vuxentandvård.2 r och lndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-18. Alkoholreklarn. Marknadsföring av alkoholdryckeroch 1541 Systembolagetsprodukturval.8 IT och nationalstaten.Fyra framtidsscenarier.IT- När åsikterblir handling.En kunskapsöversiktom kommissionens rapport 6/98. 58 bemötandet av personer med funktionshinder.16 Tre städer.En storstadspolitikför hela landet. Finansdepartementet +4 st bilagor. 25 Från hembränttill Mariakliniken. Omstruktureringaroch beskattning.l Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva fakta om ungdomaroch svansprit.26 av - Läkemedeli vård och handel.Om försäkringar.7 en säker,flexibel Integritet Effektivitet Skattebrott.9 och samordnadläkemedelsförsörjning.28 - - Det gäller livet. Stöd och vård till barnoch ungdomar Självdeklarationoch kontrolluppgifter förenklade med psykiskaproblem.31 förfaranden.12 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid E-pengar näringsrättsligafrågor. 14 - En gräns en myndighet 18 psykiatrisk tvångsvård.32 - Företagaremed restarbetsförmåga. 34 Försäkringsgaranti. Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37 Ett garantisystemför försäkringsersättningar.22 Vad får vi för pengarna Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch - Resultatstymingav statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala försäkringsbolag.27 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa området.38 och tillfälligt arbete.56 Läkemedelsinfomiationför alla. 41 Hur skall Sverigemå bättre första stegetmot nationellafolkhälsomål.43 v

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Campusför konst. 10 Friståendeutbildningar med statlig tillsyn inom olika områden.11 Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen inför och under första året med kunskapslyftet. 51 DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärderingav distansutbildningsprojektmed IT-stöd. 57

Jordbruksdepartementet Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv. Översyn av ñskeriadministrationenm.m. 24

Arbetsmarknadsdepartementet Välfardens genusansikte. 3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspccifika processer med exempel från handeln.4 Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser. 5 Ty maktenär din Myten om det rationella arbetslivetoch det jämställda Sverige. 6 Utstationeringav arbetstagare. 52

Kulturdepartementet Samordningav digital marksändTV. 17

Närings- och handelsdepartementet Statenoch exportñnansieringen. 23 Ta vara möjligheternai Östersjöregionen.53

Inrikesdepartementet Historia. ekonomi och forskning. Fem rapporterom idrott. 33

Miljödepartementet Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle. 15 Förordningartill miljöbalken. + Bilagor. 35 Det finsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39