Framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige [en rapport från hearingen "Kommunikation till alla - alltid" anordnad av IT-kommissionen i augusti 1999] : delbetänkande från IT-kommissionen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Framtidssäker

för

lT-infrastruktur

Sverige

En från hearingen rapport

"Kommunikation till alla alltid" anordnad

-

lT-kommissionen i 1999

av augusti

i IT-kommissionens rapport 2/99

i

I

O

KOMMISSIONEN i

film

W

Statens offentligautredningar MP1’ 1999:134 W Näringsdepartementet

Framtidssäker

IT-infrastruktur

för

Sverige

. V. 3 3‘

Delbetänkande från IT-kommissionen Stockholm 1999

SOU och ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

Ds som För remissutsändningar SOU och ingår i 1999 års nummerserie svarar

av Ds som

Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. — Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91 -7610-769-8 Tryck: Elanders Graphic Systems AB ISSN 03 75-250X Stockholm 1999

Framtidssäker IT-infrastruktur för

Sverige

TliinstaoperaliirorsomlevererarIP-tiiinst

Ihelaellerdelar landatav

oImnmumind

-Buns:lñlalla

I Den nationella fiberstrukturen 2. Sverige täcks helt finmaskig Den firsiska består

nya av en infrastrukturen

. byggsi farm ett rutnät att fiberstru/etur når varje byggnad av kommunernas fibernät som ar

av genom som

varje kommun förlägger fiber Med tillräckligt mycketfiber; finns áppnafår alla. Uänsterpå nätet

som ansluts via fibercentratill grannkom- inga /eapacitetsbegransningari nätet tillhandahålls av en mångfald

och det är osårbart. operatörer ifall konkurrens. munerna.

En hearing och strategisk visionering genomförd av

IT-kommissionen

Rosenbad, 1999-08-31

Rapport

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Innehân

Översikt

Innehåll Detta dokument innehåller följande: Sida Förord 5

Inledning 7

Del Slutsatser från IT-kommissionens hearing 9

Del 2: Referat från hearing och strategisk visionering 20

A: Visionen IT-infrastruktur i Sverige 25 0 om en ny B: Användningen rikstäckande bredbandsnät 35 0 av ett

behovs— och nyttoperspektiv

i ett 0 C: Utförandet ett rikstäckande bredbandsnät 51 av 0 D: Tidiga exempel stöder visionen 73 som 0 E: Strategisk diskussion för genomförande visionen 85 av

Bilaga:

Programmet för hearing och strategisk visionering

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur

en ny

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Förord

IT-kommissionen arrangerade den 31 augusti 1999 hearing med temat Kommunikation en

till alla alltid". Det övergripande syftet med hearingen sprida, diskutera, förtydliga

var att och stärka den vision för IT-infrastruktur formulerats IT-kommissionens en ny som av

observatorium för IT-infrastrukturfrågor.

En infrastruktur karakteriseras sin allmänna tillgänglighet. En förutsättning för väl av en

fungerande IT-infrastruktur är den är tillgänglig begränsningar med avseende

att utan kostnad, kunskap eller geografi. All infrastruktur kräver samhällelig reglering av något slag. Helt oreglerat är riskerna för misshushållning med Effekten kan bli att stora resurserna. en

önskvärd samhällsutveckling bromsas

upp.

Presentationerna vid hearingen inriktade att var

visa värdet med bredbandsnät med fokus vad verkligen skulle kunna göra det 0 man om funnes tillgängligt för alla

hur utförandet rikstäckande bredbandsnät bör göras för att visionen ska 0 presentera av ett

kunna förverkligas

visa goda exempel där redan har kommit igång med utvecklingen IT- 0 man av infrastrukturen.

Hearingen avslutades med strategisk diskussion hur visionen kan genomföras. Målet en om formulera slutsatser och handlingsplan kan överlämnas till regeringen. Till var att en som

hearingen hade Observatoriet formulerat antal hypoteser för ett möjligt genomförande.

ett Dessa har reviderats med hänsyn till synpunkter kom fram under den senare a som samlade diskussionen vid hearingen.

1 hearingen medverkade 17 inbjudna talare. Cirka 125 inbjudna åhörare närvarande. var Programmet finns bilaga. Hearingen anordnades IT-kommissionens uppdrag av som konsulten BG Wennersten sammanställt denna Anne-Marie Eklund Löwinder som rapport.

har varit projektledare.

Stockholm i november 1999

Björn Rosengren Christer Marking ordförande kanslichef IT-kommissionen IT-kommissionen

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur

en ny

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Inledning

Anne-Marie EkIund-Löwinder, IT-kommissionen:

Vision IT-kommissionens observatorium för IT-infrastrukturfrågor har ambitionen att konkret bidra om ny infrastruktur till förverkliga regeringens mål tillgång till väl utbyggd bredbandig digital

att om en infrastruktur till rimlig kostnad för landets samtliga hushåll, företag, organisationer och

myndigheter.

Observatoriets uppgift urskilja och beskriva angelägna områden och åtgärder, sprida

är att information dessa, visa goda exempel och lämna förslag hur målen kan uppfyllas.

om om Observatoriet för IT-infrastruktur för diskussioner med olika aktörer, försöker skapa

samsyn och formulerar rekommendationer och förslag till åtgärder kring betydelsefulla frågor som rör den grundläggande infrastrukturen för IT.

Regeringen vill främja tillväxten och göra något långsiktigt möjligheter och

som ger nya skapar jobb inom områden. Regeringen vill också slå vakt demokrati och rättvisa

nya om

målsättningen alla ska kunna dra informationsteknikens möjligheter. genom att nytta av

Tillgång till data- och telekommunikation är exempelvis idag grundkrav vid lokalisering

ett och etablering företag. Först när möjligheter till goda data- och telekommunikationer

av finns plats, blir andra faktorer avgörande, tillgång till kompetent arbetskraft, bra

t ex lokaler, aktiv kommun hjälper till med utbildning och miljö med bra

en som annat, en livskvalitet och närhet till högskola och forskning. Dagens höga kostnader för avancerad datakommunikation begränsande faktor inte minst i lands- och glesbygd.

är en

Observatoriet för IT-infrastrukturfrågor har formulerat vision som är möjlig att genomföra

en och ändamålsenlig för uppfylla regeringens mål goda möjligheter till datakommuni-

att om kation för alla i hela landet.

Syftet med dagens sprida, diskutera, förklara och stärka Observatoriets vision.

övning är att

i Bredband vad med bredbandvarierar. l denna innebär bredband 5 Mbit/ och däröver. - som avses rapport s

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

IT-kommissionens strategiska visionering för ny IT-infrastruktur en

Del 1: Slutsatser från IT-kommissionens hearing

Översikt

Slutsatserna efter lT-kommissionens hearing är att

1. Sverige bör bygga helt IT-infrastruktur byggd för digital kommunikation. Ett en ny finmaskigt fiberoptiskt nät behöver anläggas över hela landet så alla hushåll, företag och att

myndigheter inom fem år kan direkt nätanslutning till låg kostnad. Det fiberoptiska

en nätet ska finnas tillgängligt för alla inom 100 från alla byggnader. meter

Allas tillgång till bredband skapar utrymme för tillväxt. Genom alla människor i hela 2. att landet kan praktisk tillgång till datakommunikation med hög kapacitet, växer det bred

front fram förutsättningar för arbete, utbildning, vård, näringsliv och kultur. Genom att nya Sverige tidigt avancerad IT-infrastruktur kan svensk industri växa och bli satsar en ny världsledande.

3. Finmaskigt fibernät över Sverige klarar helt uppgifter. Sverige behöver radikalt nya en ny

öppen IT-infrastruktur alla tillgång till hög verklig kommunikationskapacitet. Det

som ger går åstadkomma regionerna och kommunerna tillsammans tar ansvaret att genom att staten, för bygga fiberoptisk IT-infrastruktur sammantaget bildar ett finmaskigt nät över att en som Sverige till låg kostnad är tillgängligt för alla oberoende ort. På denna grundläggansom - av de infrastruktur kan mångfald operatörer i full konkurrens för leverera tjänster. en agera att

pågår "digital Iandhöjning" över Sverige flera stadsnät, kommunnät och 4. Det en genom att fastighetsnätå med hög kapacitet växer fram. Dessa bredbandsöar behöver dock knytas etc

strukturerat, billigt och fungerande sätt. Det kräver systematiskt uppbyggd

samman ett en fiberoptisk struktur är rikstäckande. som

5. Staten tar ledande roll för ett kraftfullt genomförande. Hörnstenarna i ett genomföranen de IT-infrastruktur är att av en ny

och regionerna planerar och samordnar utbyggnaden rikstäckande fibernät staten av ett kommuner och regioner lån med bra villkor staten ger fullständig konkurrens råder över hela landet när det gäller tjänster nätet

fastighetsägare och kommuner för ansluta alla hushåll och företag. ansvarar att

6. Ett dilemma när staten tar ledande roll för genomföra IT-infrastruktur är att en att en ny

andra, befintliga, aktörer därigenom möter situationer. En mycket pragmatisk blir

nya syn

nödvändig i utvecklingen för hantera finansiering, ägarstrukturer, existerande infrastruk-

att

tur, o s v.

7. Regeringen bör mycket snart tydlig avsiktsförklaring om att en ny ITavge en infrastruktur i hela landet ska finnas plats inom fem år. Det skulle positionera hela Sverige

inom Internet-världen och Internet-relaterad utveckling av IT.

8. Det är angeläget skyndsamt. Sverige har gyllene tillfälle påbörja ett de att agera ett att av och kanske viktigaste politiska och ekonomiska projekten i modern tid. Och det största - gäller att agera nu.

2Bredband vad med bredbandvarierar. l denna innebärbredband5 Mbit/s och däröver. - som avses rapport

3Fastighetsnät är kablar, kopplingsutrustning, installeradei fastighet. etc en

IT-kommissionens strategiska visionering för lT-infrastruktur

en ny

Slutsats 1: Alla i kan få bredbandskommunikation inom fem år

Sverige

Sverige bör bygga helt IT-infrastruktur byggd för digital kommunikation. Ett

en ny finmaskigt fiberoptiskt nät behöver anläggas över hela landet så alla hushåll,

att

företag och myndigheter inom fem år kan direkt nätanslutning till låg

en kostnad. Det fiberoptiska nätet ska finnas tillgängligt för alla inom 100 från

meter

alla byggnader.

Alla människor i Sverige kan inom fem år ha fast Internet-anslutning minst 5 Mbit/s i

en verklig kapacitet, ände-till-ände mellan kommunicerande till månadskostnad

parter, en av

några hundra kronor. Alla har självklar rätt till fast nätanslutning, geografiskt läge.

en oavsett

Det kan ske systematiskt bygga fysisk infrastruktur, d kanalisation och

genom att upp en v s fiberoptiska ledningar i hela landet till skillnad från den befintliga infrastrukturen

som — har förutsättningar att klara långt gångna framtida behov och alla aktörer kan tillgång

som till lika och konkurrensneutrala villkor.

Det ska inte råda någon konkurrens den fysiska infrastrukturen. En enskild aktör ska inte

om heller ägare till infrastruktur och samtidigt innehållsleverantör. Den vill ska

vara vara som kunna hyra fiber‘ i nätet till i förväg känd kostnad. Priset ska ha förmåga

svart en att balansera regionala skillnader. Alla tjänster, tillämpningar och allt innehåll är öppet för

konkurrens.

I den verkligheten har varje användare, oberoende plats i landet, minst fem olika

av operatörer att välja mellan. Användaren har möjlighet fritt välja mellan olika operatörer

att och tjänster och kan alltid goda prestanda och tjänster med hög kvalitet och rimliga priser.

Svartfiber aroptisk fiber utan andutrustning, d natleverantoren badaandarna förbindelsen form fiberanslutning till

v satt ger av 1 av kunderna uran någon mellanliggandeutrustning.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Slutsats 2: Allas till bredband utrymme för tillväxt

tillgång skapar

Genom alla människor i hela landet kan praktisk tillgång till digital kommuni-

att kation med hög kapacitet, växer det på bred front fram förutsättningar för

nya nya

arbetsformer, utbildning, vård, näringsliv, förvaltning och kultur. Genom att Sverige

tidigt på avancerad IT-infrastruktur kan svensk industri växa och bli

satsar en ny världsledande.

En väl utbyggd IT-infrastruktur är viktig förutsättning för att Sverige ska behålla sin

en internationella tätposition när det gäller Internet och IT. En sådan infrastruktur kan kompen-

för Sveriges geografiska läge i Europa, långt bort från befolkningscentra, också

sera stora men för den låga befolkningstätheten i stora delar landet.

av

IT-infrastrukturen spelar viktig roll och förutsättningar för förverkliga mål inom

en ger att

vård, skola och även i glest befolkade delar landet. t ex omsorg, av

En utgångspunkt är alla individer och alla verksamhet i Sverige måste tillgång

att typer av

till IT rimliga villkor. Kommunikationsmöjligheterna ska bygga öppen konkurrens

om sådant det är värt konkurrera Det måste finnas plats för tekniksprång och

som att om. nya tjänster ingen idag kan föreställa sig. Jämför t med vad skedde vid utvecklingen av

som ex som World Wide Web, där idén kunna dela information ett smidigt sätt inom

om att en

forskare slog igenom i hela världen bara ett fåtal år grupp

IT-infrastrukturen skapar förutsättningar kommunicera, ta emot, samla och bearbeta

nya att information. Platsen är inte längre avgörande för genomför våra aktiviteter. Att kunna

var arbeta, utbilda förströ och kommunicera med andra oberoende tid och öppnar

oss, oss av rum

möjligheter för alla.

nya oss

Tillgången till nät för digital kommunikation med hög överföringskapacitet bygger broar

ett

många olika vis dessförinnan överhuvudtaget inte varit möjligt.

- som

Tillgången till IT-infrastruktur med hög kapacitet påverkar förhållandena i arbetslivet. Det har

betydelse för möjligheten arbeta utanför de traditionella arbetsplatserna. Det ger nya stor att

möjligheter erbjuda högkvalitativ utbildning distans för livslångt lärande, fortbildning

att och vuxenutbildning, och tillhandahålla interaktiva tjänster olika slag. Det påverkar i

att av hög grad möjligheterna till direktkontakt mellan väljare och valda. Telemedicinen kan utvecklas för effektivisera vården och göra ledtiderna kortare. De funktionshindrades

att situation i samhället går förbättra avsevärt.

att

Det finns många vinster göra för Sverige också industrination bygger IT-

att som om en

infrastruktur har hög kapacitet. Sverige kan därmed erbjuda plattform för alla dem

som en

är villiga skapa företag, produkter och tjänster kan föra Sverige till tätposition

som att som en när det gäller IT.

En IT-infrastruktur enligt denna modell är unik. Inte någonstans i världen har någon kommit

längre i planeringen infrastruktur för IT. Många jobb går skapa kort och lång

av nya att sikt. Många verksamheter skulle kunna lockas till Sverige den fysiska infrastruktu-

nya genom

blotta existens. rens

Fortsättningpå nästasida

5Bredband vad med bredband varierar. I denna innebär bredband Mbit/s5 och däröver. - som avses rapport

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

När man skapar tillgängliga och robusta tjänster och tillämpningar över fysisk IT-infra-

en struktur når alla i Sverige, finns det plats för och behov helt produkter för digital

som av nya kommunikation där svenska företag kan bli världsledande de kan utnyttja det försprång

om som en ny IT-infrastruktur

ger.

Genom att vara ett av de första länderna att erbjuda möjlighet till kommunikation med hög

kapacitet alla i hela landet skapas förutsättningar för Sverige bli föregångsland inom

att modern tjänste- och utbildningsproduktion byggd IT. Satsningar IT-infrastruktur och

digital kommunikation skapar förutsättningar för sprida kunskapsintensiv produktion

att

också i gles- och landsbygd.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Slutsats 3: Finmaskigt fibernät över Sverige klarar helt uppgifter

nya

Sverige behöver radikalt publik öppen IT-infrastruktur alla tillgång en ny som ger

till hög verklig kommunikationskapacitet. Det går åstadkomma att

att genom regionerna och kommunerna ansvaret för att bygga fiberoptisk staten, tar en struktur bildar finmaskigt nät över Sverige till låg som sammantaget ett som kostnad är tillgängligt för alla oberoende På denna IT-infrastruktur kan av ort. en mångfald operatörer för att i full konkurrens leverera tjänster. agera

Den IT-infrastrukturen måste optimerad för digital kommunikation och nya vara ge möjlighet överföra vilka informationstjänster helst, d helt oberoende att som v s vara av tillämpningarna. För klara framtidens trafikflöden och krav många reservvägar i att stora

det fiberoptiska nätet, måste finmaskigt.

nätet vara

IT-infrastrukturen ska tillhandahållas svart fiber", d oförädlad fysisk ledning utan som v s utrustning, till alla operatörer lika villkor över hela landet.

Nätets topologi kan liknas vid "hönsnät" som förbinder större orter försett med ett ett "myggnät som når till varje fastighet. Nätets utformning är alltså radikalt annorlunda än ut gäller för nuvarande infrastruktur. vad som

Nationelltopologi mrzrw"lu

fi;..,.,..,..,.,,,. om um uranmn om nu I l I E E I I I E I I E E ~ I : : y "‘ I E E I ,i i I E I

I

"Hönsnät" "Hönsnät + myggnät"

I Den nationella 2. Sverige täcks helt Den firsiska infrastrukturen nya av en .

fiberstrukturenbyggsiform finmaskigfiberstru/etur består av kommunernas

av som rutnät varje når varje byggnad Med fibernät är öppna alla. ett genom att som

kommun förlägger tillräckligt mycketfiber, finns jänsterpå nätet till/vanda-

fiber som

ansluts via fibereentratill inga kapacitetsbegrânsningar i hålls mångfald

av en grannkommunerna. nätet ock det är osårbart. operatörer i fall konkurrens.

Fiberoptik i praktiken möjlighet till obegränsad kapacitet. Fiber är därför det enda

ger alternativet för det omfattande rikstäckande förbinder alla fastigheters eller regioners nät som nät med varandra. Annat än fiber är inte realistiskt. För kopparkablar, koaxialkablar och radio

sker ingen avgörande kapacitetsutveckling. Begränsningarna sätts av fysikens lagar.

Inom fastigheter, bostadsområden och motsvarande d för de sista 100 metrarna kan v s dock vilka andra medier helst användas, kopparkabel eller radio. En fiber är som t ex dessutom helt oberoende den utrustning operatörer väljer ansluta och maximal av som att ger flexibilitet.

En väl utbyggd fiberinfrastruktur är till och med förutsättning för framtidens en t ex avancerade mobilkommunikation. Radiofrekvenser bör för mobilkommunikation. reserveras Førtsättningpå nästasida

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur

en ny

IP, Internet Protocol, är den kommunikationsarkitektur förenar tillämpningarna på

som nätet. Det gör den enklast tänkbara infrastrukturen möjlig. I IP-nät finns det tydlig

en separation och isolering mellan tillämpningar och infrastruktur, mellan tjänster och

av - -

nät. Det leder till en dynamisk marknad för både tjänster och infrastruktur.

IP är oberoende vilken teknik i övrigt används. Det ytterligare för

av som ger utrymme en

stark dynamisk utveckling. Det öppnar helt användningsområden inte fungerar

nya som vare sig tekniskt eller ekonomiskt i dagens nät. Inget är, med ekonomiska förtecken, bättre än IP

varken idag eller den infrastrukturen.

nya

IP, Internet Protocol, ardet kommunikationsprotokoll adresseraroch valjer for datapaket Internet och andra IP-baserade

som vag 1 nat.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Slutsats 4: Antalet "bredbandsöar" växer i den

digitala "Iandhöjningen"

Det pågår digital landhöjning över Sverige att flera stadsnät, kom-

en genom munnät och fastighetsnät med hög kapacitet växer fram. Dessa bredbandsöar

behöver knytas på ett strukturerat, billigt och fungerande sätt. Det kräver

samman

systematiskt uppbyggd fiberstruktur rikstäckande. en som

Ingen är betjänt att ha mycket bra kommunikation inom den regionen eller fastig-

av egna heten, det fortfarande finns stora begränsningar utanför. Den befintliga infrastrukturen är

om otillräcklig såväl tekniskt ekonomiskt för integrera bredbandsnäten med varandra

som att — redan och framför allt sikt. I längden innebär isolerade bredbandsöar endast ökande

nu frustration hos användarna. Det går inte heller att attrahera kompetenta aktörer med mindre än infrastrukturen är nationellt täckande.

att

Utbyggnaden bör ske snabbt och systematiskt för att undvika risken att under lång tid

en bara ha isolerade och måttligt användbara bredbandsöar utan koppling till varandra.

- -

Ett heltäckande fibernät över hela landet skapar kritisk användare. Det är

en massa av en grundläggande förutsättning för att kunna skapa konkurrens mellan operatörer. Det är också

förutsättning för och skapar utrymme för många olika accessformer och informaen tionstjänster.

Mobil kommunikation är accessteknik går använda för nå Internet och tjänster

en som att att

Internet. Men det är inte teknik för den grundläggande rikstäckande infrastrukturen.

en En fiberoptisk infrastruktur komponent krävs för kunna binda

är t ex en som att samman basstationerna i mobila nät. Infrastrukturen utgör också den kopplingspunkt måste

som finnas från fastighetsnät till omvärlden.

Det finns alltså ingen motsättning mellan fast, nationellt täckande, fiberoptisk infrastruk-

en

och mobila tillämpningar GSM7, UMTS, WAP, radio-LAN En flberintur av typen etc. frastruktur behövs även för fortsatt utveckling den mobila kommunikationen, eftersom

en av kommunikationen mellan basstationer i mobila nät i praktiken också sker via fasta kabelnät.

Tillgången till ett heltäckande fiberoptiskt nät skulle förbättra Sveriges möjligheter att

fortsätta inneha ledande position i den internationella utvecklingen utrustningar och

en av tjänster inom det mobila området.

7GSM, Global Systemfor Mobile transmission.

8UMTS, Universal Mobile Telecommunications System,tredje för mobil kommunikation.

generationenssystem

9WAP, WirelessApplications Protocol.

° Radio-LAN, radiobaseratlokalt nätverk.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Slutsats 5: Staten tar en ledande roll för ett kraftfullt genomförande

Hörnstenarna i ett genomförande IT-infrastruktur är att

av en ny

staten/ regionerna planerar/ samordnar utbyggnaden ett rikstäckande fibernät

av

kommuner och regioner lån med bra villkor

staten ger

fullständig konkurrens råder över hela landet när det gäller tjänster på nätet

fastighetsägare och kommuner för att ansluta alla hushåll och företag.

ansvarar

Staten har och viktig roll i förverkligandet IT-infrastruktur. Staten

ett stort ansvar en av en ny kan skapa möjlighet till konkurrens lika villkor för alla tjänsteleverantörer ovanför den fysiska infrastrukturen. Staten bör skapa finansiering för utbyggnad fiberförbindelser mellan

av samtliga kommuners huvudorter. Staten bör också skapa förmånliga villkor för finansiering

av fiberförbindelser inom kommuner, till alla fastigheter i hela landet.

Statens ska resultera i möjlighet till förhyrning fiber över hela landet till

engagemang av svart lika och rimliga villkor. Genomförandet ska grundas kostnadseffektiv upphandling de

en av åtgärder och komponenter ingår i IT-infrastrukturen. Befintlig IT-infrastruktur och

som rådande marknadsvillkor ska beaktas och erbjudas ingå villkor den

att samma som tillkommande strukturen.

En satsning utbyggnaden IT-infrastruktur signaler till marknaden kan

av en ny ger som minska den nuvarande osäkerheten hos marknadens aktörer, och dem möjlighet att börja

ge

planera för etablering och utveckling tjänster; både och innehållstjänster.

en av trans Genom sin närvaro skapar staten möjlighet till konkurrens lika villkor och alla nivåer ovanför den fysiska nivån.

Staten måste för att säkerställa tillgången till fiberkapacitet till och i varje kommun

ta ansvar lika villkor för alla operatörer. Det statliga innefattar även anslutningsavgifterna

ansvaret att kan hållas låga i hela landet. Operatörerna ska erbjuda tjänster för trafik i nätet i konkurrens, för lägre kostnader och tjänster med högre kvalitet för alla användare.

att ge

Staten bör för sprida insikt hos ansvariga i kommuner, hos fastighetsägare och

ta ansvar att andra aktörer så de till fullo förstår värdet skapa finmaskig IT-infrastruktur med

att av att en möjlighet till valfrihet mellan operatörer. Staten bör tillhandahålla råd och rekommendationer exempelvis vilka lösningar och modeller bäst den enskilde individen och

om som gynnar dennes valfrihet. Detta kan kriterier för dimensionering och för hur fibernät

t ex vara normer ska byggas för in i den nationella fiberinfrastrukturen.

att passa

Statens grunden för alla lika tillgång till nätet i hela landet. Staten bör

engagemang ger att ge genast formulera nationell handlingsplan, går att utveckla till regionala planer. Ansvar

en som för utveckla de regionala planerna till detaljplanering de nät ska etableras lokalt

att en av som bör läggas kommunerna.

Staten har också viktig roll i ordna tillsynsfunktioner för kontroll nätet och för

en att av kontroll kvaliteten grundtjänstnivå. Sådan tillsynsfunktion bör finnas nationell,

av regional och lokal nivå.

HSvart fiber optisk fiber ändutrustning, d nätleverantören bådaändarna förbindelsen formi fiberanslutning till är utan v satt ger av av kunderna utan någonmellanliggandeutrustning.

12Grundt den IP-t måstelevereramed visskvalitet. Iämför elnätets230 volt. En specifikation denna är som en operatör en av grundtjänst måsteutformas för att kvalitetskontroll skakunna ske.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Slutsats 6: En balansgång blir nödvändig för att samla olika aktörer

Ett dilemma ledande roll för genomföra IT-infrastruktur

när staten tar en att en ny är att andra, befintliga, aktörer därigenom ställs inför situationer. En balans-

nya

gång blir nödvändig i utvecklingen för hantera finansiering, ägarstrukturer,

att utnyttja existerande infrastruktur,

o s v.

En utgångspunkt för en radikal satsning på en ny IT-infrastruktur är att med helhetssyn åstadkomma något är långsiktigt bra för Q Sverige. Enskilda aktörer dagens

som infrastrukturmarknad kan i sådan utveckling hamna i situationer.

en nya

I de flesta fall är det inte realistiskt använda de infrastrukturdclar redan finns. Att

att som genomföra genomgripande förändringar i den nuvarande infrastrukturen medför risker att förstöra infrastruktur finns och fungerar. Den är också jämförelsevis obetydlig i

en som som

sammanhanget.

En slutsats är att det är bättre och kostnadseffektivt för Sverige att bygga nytt. I den

mer utvecklingen gäller det att samla nuvarande aktörer såväl när det gäller infrastruktur

- som tjänster ett konstruktivt och effektivt sätt.

-

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Slutsats 7: En snar från är

avsiktsförklaring regeringen avgörande

Regeringen bör mycket snart tydlig avsiktsförklaring att IT-

avge en om ny infrastruktur i hela landet ska finnas plats inom fem år. En sådan förklaring skulle positionera hela Sverige inom Internet-världen och Internet-relaterad

utveckling IT.

av

Ett statligt är förutsättning för att skapa systematisk och snabb utbyggnad

engagemang en en

den fysiska IT-infrastrukturen över hela landet. En osäkerhet avsikter i av om statens

sammanhanget utgör ett hinder för tillväxt, företagsamhet och regional utveckling.

ny

En avsiktsförklaring skapar förutsättningar för att många operatörer kan planera för att

utnyttja den strukturen. Nya intressenter, även från utlandet, kommer därmed med stor

nya sannolikhet också att vilja etablera sig i Sverige.

Dessutom är det viktigt regeringen skyndsamt

att

0 klara mål och riktlinjer för användningen den IT-infrastrukturen

anger av nya

0 skapar funktioner för planering och tillsyn centralt, regionalt och lokalt

fortsätter utvecklingen tjänster från kommun och landsting till 0 att satsa av stat,

medborgarna. Den offentliga förvaltningen bör före och visa vägen i användning IT

av

i sin verksamhet och i kommunikation såväl med varandra med medborgarna.

som

I detta ligger också utveckling användningen elektroniska signaturer och krypte-

en av av

ring.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Slutsats 8: Det är att ingen tid att förlora

angeläget agera skyndsamt-

har gyllene tillfälle påbörja de största och kanske viktigaste Sverige ett att ett av - politiska och ekonomiska projekten i modern tid. Och det gäller

att agera nu.

Senast liknande satsning infrastruktur strukturomvandlande omfattning ägde

en av mer

från mitten 1800-talet när stambanenätet för järnväg byggdes ut. Satsningen rum av var utgjorde 15 Sveriges dåvarande BNP Resultatet blev fyra stambanor och stark

procent av en ekonomisk tillväxt.

En utbyggd och väl fungerande IT-infrastruktur är allmänt tillgänglig är för Sveriges

- som —

fortsatta utveckling och omvandling mycket viktig och angelägen. Den viktigaste drivkraften

i detta är människornas, myndigheternas och företagens krav att kunna dra nytta av teknikens möjligheter för förbättra tillvaron och möjligheterna konkurrera och växa.

att att

En jämförelse är vägnätet: Varken ASG, Posten, Pickos Budbilar eller Visby Taxi

annan anlägger vägar, de för det fall de har kapacitet över hyr till konkurrenter till

egna som ut en kostnad baseras maximal vinst. Tvärtom. Alla brukar konkurre-

som samma vägnät, men

med olika typer tjänster. rar av

Med den hävkraft IT har samhällsutvecklingen, är det angeläget att nu.

som agera

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Del 2: Referat från och

hearing strategisk visionering

Innehållsöversikt

Sida

Tema A:

Visionen om en IT-infrastruktur i Sverige 25

ny

Hans Wallberg, T-kommissiønen:1

Ett finmaskigt fiberoptiskt nät behöver byggas över hela Sverige

Visionen alla människor i Sverige inom 5 år har fast Internetär att anslutning minst 5 Mbit/s till högst kostnad busskort. samma som ett

Varje användare har, oberoende plats i landet, minst fem olika operatörer av att välja mellan. Användaren har möjlighet fritt välja mellan olika att operatörer och tjänster och kan alltid goda prestanda och tjänster med hög kvalitet.

En infrastruktur gör visionen möjlig, bygger det finns fibersom att kapacitet i hela landet till alla byggnader eller inom från alla - 100 meter byggnader. Nätet ska byggt så kapaciteten går fördubbla varje år. vara att att

Tema B:

Behov och nytta av ett rikstäckande bredbandsnät 35

Anne-Marie EHund-Läwinder, T-kømmissiønen:I

Ett heltäckande fibernät Sverige förutsättningar 36 ger nya

Värdet med bredband för funktionshindrade SörenHansson,utredare,Hjzilpmede/:imtitutet.

Bästa vägen ut i samhället 39 . . .

Med bredband blir det naturligt med telefonsamtal teckenspråk något - 1999 års kommunikationsnät inte klarar. Döva kan skicka videomail, som epost med teckenspråk. Döva och hörande kan samtala naturligt genom uppkoppling till distanstolk. Tillämpningar baserade virtuell verklighet och — för det krävs oftast bredbandskapacitet öppnar möjligheten för funktions- hindrade att göra sådant kroppen inte kan, huvudet vill. För andra som men är det vardag, för många funktionshindrade blir det möjlighet. men en

Fortsättningpå nästasida

lT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Värdet med bredbandför telemedicin ProfessorBjörn-Erik Erlanøisonvid Norrlands universitetssjukhusN US, Umeå:

erfarenheter visar betydande vinster och förbättringar 41

Tidiga

Hälso- och sjukvård kan i ökande utsträckning distans genom anges

vändning modern telematik. En förutsättning för kraftigt kunna ut-

av att veckla denna distansoberoende vård det finns fungerande nätlösningar är att

med tillräcklig kapacitet. Det kan bidra till ökad patientfokusering, kunskapsorientering och ett effektivare resursutnyttjande.

Värdet med bredbandför upplevelseroch underhållning Kennet/aOlausson,VD, Interaktiva Institutet,Stockholm:

Här finns grunden för industri jätteformat 45 en ny av

En snabb bredbandssatsning Sverige försprång internationellt. Det ger ett

innebär inom upplevelseindustrin hinner bygga företag och

att upp nya kunnande står fungerande och färdiga när delar övriga världen nytt som av kommer igång. Det Sverige möjlighet andelar olika markger att ta nya av nader. I det långa loppet kan det bli jätteaffär såväl ekonomiskt i en - som intellektuellt kapital. form av

Värdetmedbredbandfördistansarbete Gunnar Hedborg,I T-/eommissionens

Utan bredband till låg kostnad blir distansarbete marginellt 49

Distansarbete kan bli reell möjlighet först när får utbyggd breden en bandslösning till fast kostnad. Då blir distansarbete mycket vanligare än hittills. Vi kan äntligen erhålla reell frikoppling mellan bostadsort och aren betsort. med i det virtuella fikarummet jobbet. Det går att vara

Tema C:

Utförandet rikstäckande nät 51

av ett nytt

Bredbandsnätetstopologi ett hönsnät ett myggnät - som PeterLöthberg,Stupi AB:

Radikalt nätstruktur år tillgång till det idag är omöjligt 52 ny ger som

Sverige behöver radikalt öppen IT-infrastruktur alla tillgång en ny som ger

till hög verklig kommunikationskapacitet.

Det går åstadkomma regionerna och kommunerna tar att genom att staten, för bygga fiberoptisk struktur sammantaget bildar ett ansvaret att en som finmaskigt bredbandsnät över Sverige upplåts till IP-tjänster och till låg som kostnad är tillgängligt för alla oberoende ort. - av

På denna infrastruktur kan mångfald operatörer för att leverera nya en agera tjänster i full konkurrens.

Fortsättning nästasida

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Det fysiskanätetskabeståavfiber StefanNiZ:50n—Gi:tvi1e,Erixson CaálesAB:

Fibertekniken har största potentialen och är framtidssäker 60

Optisk singelmod-fiber ger, med livslängd minst 30 år, förutsättningar

en för framtidssäker IT-infrastruktur med oerhörd bandbredd och komen en

munikationskapacitet. Den är billig, skapar inga miljöproblem och

är energisnål. Endast optisk fiber kan klara de kraven.

Kommunikationsarkitekturen skabygga IP Ander: Rocksträm,Telia Network: AB:

Teknikoberoende IP för dynamisk 66 ger utrymme en utveckling

Nät är baserade IP leder till enklast tänkbara infrastruktur. som Dessa nät gör en tydlig separation och isolering mellan tillämpningar och inav - frastruktur, mellan tjänster och nät. Det möjliggör dynamisk marknad för en både tjänster och infrastruktur. IP är oberoende vilken transmissionstekav nik används. som

Det ger ytterligare utrymme för stark dynamisk utveckling. Inget är, med en ekonomiska förtecken, bättre än IP.

Tema D:

Tidiga exempel som stöder visionen 73

Praktikfall BoNet hosRiksbyggenNorrland jan Söder/Mim,projektledare,BoNet:

"10-100 Mbit/ till varje hushåll till distansarbete 74

s ger många möjligheter

Efter första året kommer över 4 000 lägenheter uppkopplade med att vara bredbandsanslutningar till BoNet. Många boende arbetar universitet och landsting och vill ofta arbeta hemma. Då fungerar BoNet god plattsom en

form för bredbandstjänster. Priset är lågt, cirka hundralapp månad för

en per anslutning och tjänster.

Praktikfall 2: Villaområdet Barhäll i Linköping färgen Hammarstedt,cbeffär kommunikationsteknik, Tekniska Verken LinkojoingAB:i

Stort intresse för fiberanslutning bland villaägare 77

Genom ett kommersiellt initiativ från lokalt energiföretag byggs för ett första gången fibernät i villaområde i samband med fjärrvärmeinett ett en stallation. Det betyder flertalet villor i området får Internet, kabel- l V att

och larm fast bredbandsanslutning.

via en

Fortráttningpå nästasida

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Praktikfall Stadsnätet Tranås, Tramani Kjell Pettersson,dator/stefTranåskommun:

Allmän tillgång till bredband gör det attraktivt bo i Tranås" 79 att

Erbjudandet till alla företags- och bostadsfastigheter i kommunen att till-

gång till 100 Mbit/s nätanslutning och internt i fastigheten 10 Mbit/s - får framgång. Det leder till att många föredrar att bo iTranås. Restor a arbetstillfällen kommit till kommunen. dan har 125 nya

Praktikfall FastighetenLundagatan33 i Stockholm StejfanLindeberg,marknadscheffår optiskteknik, CiscoSystemsInc:

Så är det möjligt bygga nät verkligen 5 Mbit/ ände-till-ände 81 att som ger s

Endast riktigt bredbandsnät möjlighet kommunicera mellan två ett ger att

godtyckliga punkter med hög verklig kapacitet, med 5 Mbit/s. Ett så-

t ex dant nät finns installerat i hyreshuset Lundagatan 33 i Stockholm. Det

skulle möjligt bygga i väsentligt större skala under förutsättning att

vara att det funnes tillgänglig fiberstruktur. en

Tema E:

för av visionen 85

Strategier genomförande

Översikt

Uppgiften de närmaste fem åren bygga fysisk infrastruktur. Staten är att en har roll i denna utveckling. Det alla i hela landet får 85 en är att garantera att en grundläggande kvalitetssäkrad Internet-tjänst med minst 5 Mbit/s.

Hypotes #1:

Staten planerar och samordnar utbyggnaden 87

Med systematik och omgående kan Sverige ha färdig fiberoptisk in-

start en frastruktur för IT fem år 2005. om

Hypotes #2:

Staten kommuner och regioner lån med bra villkor 90 ger

En modell för finansiering kan statliga lån med goda villkor till komvara Kommunerna kan, så önskar, upphandla nätbyggandet munerna. om man och -driften. Staten för upprätta nationell generalplan för utansvarar att en

byggnaden.

Hypotes #3:

Fullständig konkurrens råder över hela landet 92

Ett nät förutsättnin ska t°änster i fri konkurrens å öP n Ytt ger gar att Pa J P en marknad. pen

Fortsättningpå nästasida

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Hypotes #4:

Kommuner och fastighetsägare ansluter hushåll och företag" 95

Varje kommun till fiberkabel dras till samtliga fastigheter med ser att permanent boende eller verksamhet. Varje fastighetsägare till ha lämplig ser att kanalisation för kabelnät i varje nybyggnad eller ombyggnad.

De viktiga stegen till ett genomförande 101

Regeringen bör mycket tydlig avsiktsförklaring

snart avge en om att en IT-infrastruktur i hela landet ska finnas plats inom fem år. ny

Regeringen måste klara mål och riktlinjer för användningen IT-

ange av infrastrukturen.

Regeringen måste skapa funktioner för planering och tillsyn centralt,

regionalt och lokalt.

Regeringen bör fortsätta satsa utvecklingen tjänster från av stat,

kommun och landsting till medborgarna.

Regeringen ska stimulera etablering verksamhet i glesbygd.

av

Avslutande kommentar Birgitta Hezjer,statssekreterare,Näringsdepartementet:

Regeringen lägger IT-proposition i januari 2000 103

en

Visionen Bredbandskommunikation till alla alltid är lätt ställa — att g bakom. Frågan är inte utan hur och hur snabbt genomfög, snarare ett rande ska ske.

Regeringen kommer att förelägga riksdagen proposition i januari 2000. en Huvudtemar i propositionen blir IT-infrastrukturen och hur den ska byggas.

IT-kommissionens strategiska visionering för ny IT-infrastruktur

en

A:

Tema

Visionen IT-infrastruktur i Sverige om en ny

Översikt

Temat för denna inledande del visionen snabb och systematisk

är att presentera om en utbyggnad fibernät över hela Sverige helt IT-infrastruktur hög överför-

av - en ny som ger ings-kapacitet till alla, alltid. Det betyder marknaden och samhället står inför krav

att stora nyinvesteringar, flexibilitet och nytänkande.

Kommunikationsbehoven ökar kontinuerligt för Internet-trafik, telefoni, radio, TV och

informationsöverföring i vid bemärkelse. Det är mycket svårt försöka uppskatta det

annan att framtida behovet bandbredd. Det är omöjligt sia vilka tillämpningar kommer

av att om som

utvecklas under de närmaste tio åren. Helt säkert kommer det finnas starkt växande att att ett behov, eftersom nätet framöver kommer användas för helt andra uppgifter än idag. Flera

att

i hushåll kommer vilja använda nätet samtidigt någon distansarbetar, personer samma att någon tittar TV, någon ringer o s v.

På den grundläggande nivån är det därför inte primärt intresse kunna beräkna det

av att exakta behovet bandbredd.

av

Det viktiga ha god teknisk infrastruktur klarar den tillväxt kommer, så

är att en som av som

IT-infrastrukturen kan bli den informations- eller kunskapsinfrastruktur, är lika att nya som viktig järnvägar och andra infrastrukturer har varit för Sveriges utveckling och

som vägar, tillväxt.

Ett önskemål i det närmaste obegränsad överföringskapacitet. IT-infrastrukturen ska

är en

aldrig hinder för trafikutvecklingen.

utgöra ett

l Bandbredd vid digital informationsoverforing bandbredden,d overforingskapaciteten, bitar sekund, bit/s. Bandbredden - anges v s l per mängdeninformation överförs tidsenhet. motsvarar som per

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur

C n ny

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Visionen IT-infrastruktur i Sverige om en ny

Hans Wallberg, IT-kommissionen: Hans W7allbergär ledamot I kommissionen 06‘/7ordförande i I kommissionens observatorium av

för I73infiastrukturfiigor. WII/berg är uwecklingxansvarigfir Sunet

"Ett fiberoptiskt nät behöver byggas över hela Sverige" finmaskigt

Visionen Visionen är att

alla människor i Sverige inom 5 år har fast Internet-anslutning minst 5 Mbit/ s till högst kostnad ett busskort. samma som

Varje användare har, oberoende plats i landet, minst fem olika operatörer att välja mellan. av Användaren har möjlighet fritt välja mellan olika operatörer och tjänster och kan alltid att goda prestanda och tjänster med hög kvalitet. En infrastruktur som gör visionen möjlig, bygger på det finns fiberkapacitet i hela landet inom 100 från alla byggnader. att - meter

Antaganden Visionen bygger följande antaganden:

Inom fem år. Fem års sikt rimlig utbyggnadstakt för att kunna skapa ett finmaskigt

ger en fiberoptiskt nät över hela landet. Det är bland beroende faktorer ekonomi, annat av som arbetskraft, tillgång till komponenter, kompetens Nätet kan vara plats år 2005. rn m.

Minst 5 Mbit/s. Det är vanskligt bedöma hushållens och företagens behov överföringskapaatt av citet, i framtid. Men helt säkert kommer det finnas starkt ökande behov, även nära att ett eftersom nätet framöver kommer användas för helt andra uppgifter än idag. att

En IT-infrastruktur kan varje hushåll tillgång till minst 5 Mbit/ i verklig kapacitet från som ge s ände till ände täcker de flesta initiala behoven. Hastigheten ska symmetrisk, d det ska vara v s hastighet i båda riktningarna. Var och ska ha valfrihet såväl konsument vara samma en att vara

som producent av stora informationsmängder.

ANTAL DATORER PA INTERNET Kapacitetsbehovet kommer öka över tiden att JUL1999

Internet-användningen i

samma sätt som

övrigt ständigt ökar.

En fördubbling kapaciteten varje år är inte

av

orimlig.

IT-infrastrukturen måste byggas för att klara

sådan tillväxt. en

M å 8 M W å J 1 Klih:lnlunaSonwu:Consortium {mpd/wwwiscug/

Högst 500 kr/mån. Ett busskort kostar omkring 500 kronor månad. Kostnaden för att vara per fast ansluten till Internet får inte högre än alla människor har råd ansluta sig till nätet. vara att att Även 500 kronor kan i högsta laget. vara

Å andra sidan behöver hushållet ingen modemanslutning via telefonnätet. Kostnaden kan också sikt komma inkludera kostnaden för fast telefoni och kabel/satellit-TV. Alldeles oavsett att det, ska kostnaden så låg det blir attraktivt ansluta sig för att arbeta distans vara att att hemifrån eller från någon plats behöver. annan när man

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Viktiga grundläggande egenskaper

Utan begräns- En IT-infrastruktur, gör visionen möjlig, måste som

ningar

0 bygga framtidssäker teknik så långt det är möjligt

0 kunna hand ökade kapacitetsbehov i närmast obegränsad omfattning

ta om en

0 öra det möli för antal aktörer roducera och leverera olika tänster i g J gt ett stort att J stor konkurrens och med hjälp många olika accessformer.. av

Därför behövs ett nationellt nät

nytt

Alternativ ger I första hand gäller det skapa fysisk infrastruktur, d kanalisation och fiberoptiska att en v s konkurrens ledningar i hela landet till skillnad från den befintliga infrastrukturen har förutsättsom - ningar att klara våra framtida behov och alla aktörer kan tillgång till lika och som konkurrensneutrala villkor.

Det innebär att det blir konkurrens ovanför den fysiska nivån, d det är möjligt v s att att många aktörer producerar tjänster för Internet, eller andra nät baserade Internetsom teknik, både för transmission och tillämpningar.

En effekt konkurrensen blir rimligtvis större valfrihet bland tjänster med högre kvalitet och av till lägre kostnader för alla användare.

Dagens nät Karaktären den befintliga infrastrukturen gör den behöver ersättas är - som att - att räcker inte till

0 konkurrensen är mycket begränsad

0 fiberstrukturen är mycket hårt integrerad i operatörernas nät

0 det endast finns transmission köpa att fiber inte finns allmänt tillgänglig för täcka alla behov 0 svart att

0 tillgången till fiberkapacitet är otillräcklig

0 det finns brister i redundans/ diversitet och det svagheter. ger stora

Mobilsystem En väl utbyggd infrastruktur är också förutsättning för offensiv utveckling framtidens en en kräver fiber avancerade mobilkommunikation. Ett nät med hög kapacitet behövs för binda att samman basstationerna i mobila nät.

Tillgången till ett sådant nät skulle dessutom förbättra Sveriges möjligheter fortsätta inneha att en ledande position i den internationella utvecklingen utrustningar och tjänster inom det av mobila området.

Svart fiber aroptisk fiber utan andutrustning, d natleverantoren badaandarna forbindelsen form fiberanslutning till v satt ger av l av kunderna utan någonmellanliggandeutrustning.

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Därför ska det vara ett fiberoptiskt nät

Bestående Ingen idag känd teknik är lika bestående fiberoptik. Den förutsättningar för som ger en

närmast obegränsad kapacitet. Begränsningarna i kapacitet sitter i ändutrustningarna.

teknik

Tekniken med optisk fiber har så många goda egenskaper fiberkabel får allt större betydelse att transmissionsmedium bärare trafik. Fibern används idag framför allt i stadsnät och som av

för långdistansförbindelser.

Fördelarna Fördelarna med fiberkabelsystem är

0 mycket hög kapacitet

0 lång livslängd

0 långa avstånd mellan förstärkningsutrustning

0 liten kabeldimension

låg vikt 0

0 ingen överhörning

Ökar värde Fiber den enda komponenten i den digitala infrastrukturen ökar i värde över tiden. Att i är som anlägga fiberförbindelser är därmed den enda investering är försvarbar samhällets över tiden som ur synvinkel. Ett fiberoptiskt nät är långsiktig investering går skriva över 30en som att av en årsperiod fiberns uppskattade minsta livslängd. Kapaciteten i befintliga fiberförbindelser ökar med ungefär faktor varje år de ändutrustningar ansluts till fibern en tre genom att som utvecklas och förfinas. Bandbredden är funktion ändutrustningens egenskaper, inte av en av fibern i sig.

Andra radio, koppartrådar eller koaxialkablar har begränsad kapacitet beroende medier som fysiska lagar. Det hjälper inte hur mycket än utveckla dessa medier som satsas att kapaciteten går ändå inte öka i någon större omfattning. Dessa medier kan dock mycket väl att användas och för sig, eller i kombination, för åtkomsten till det fiberoptiska nätet. var en

av den nationella IT-infrastrukturen

Finansieringen nya

Staten måste Staten måste sig för denna nationella IT-infrastruktur ska bli verklighet. engagera att nya Statens ska syfta till klara utbyggnaden inom fem år. Ett statligt stöd är engagera sig engagemang a att nödvändigt för de delar landet där det inte finns marknad och möjligheter till kommersiell av lönsamhet. Det finns dock inget säger ska stå för alla kostnader för att som att staten ensam bygga infrastrukturen. Varje operatör betalar i sin för bruka infrastrukturen att tur att genom hyra fiber. Alla betalar ungefär lika mycket för den fibern, över hela landet, svart svarta det är liten eller stor aktör. oavsett en

Vill någon inte använda det nät finns tillgå det här skisserade statliga engagesom att genom istället anlägga fiber, så står det och fritt att göra det. Att hyra svart manget, utan egen var en fiber ska dock så billigt, anläggning oftast inte blir realistiskt alternativ. vara att egen ett Mängden fiber läggs ska så det alltid finns plats för fler aktörer. Avgiften som ner vara stor att för hyra fiber ska också sådan den för att förlägga ytterligare att svart vara att ger utrymme fiberkablar när användningen befintliga kablar har nått viss gräns. av en

15Svart fiber optisk fiber. andutrustning,. d natleverantoren,, , badao andarna förbindelsen. . form fiberanslutning. till. ar utan v satt ger av i av kunderna utan någon mellanliggandeutrustning.

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Kommunikationsarkitekturen bygger på IP-tekniken

IP blir basen Den kommunikationsarkitektur används för Internet är baserad IPm-tekniken Internet som för det mesta Protocol. IP är oberoende underliggande infrastruktur och kan hantera alla tillämpningar. av IP är det mest robusta kan bygga för nationell IT-infrastruktur. Det är robust än en mer dagens telefonnät. Man kan göra ganska mycket fel och ändå fungerar det.

I stort sett all framtida användning IT kommer baserad Internet-teknik IP och av att vara det gäller oberoende vilka åtgärder vidtas för den fysiska infrastrukturen kanalisation av som och ledningar. Internet, med många miljoner anslutna datorer och med tillväxt en som förbluffar, är redan idag det dominerande nätet för digital kommunikation. Internet ersätter successivt sektorspecifika nät, bankernas nät, flygbolagens nät och försäkringsbolagens nät. t ex

Internet-tekniken används inte enbart för allmän datakommunikation också för utan verksamhetsintern datakommunikation intranätn. Dessutom är Internet-tekniken de en av drivande konvergensfaktorerna. Snart dominerar den i all digital kommunikation annan som telefoni, förmedling videokonferenser överföring radio- och TV-program. av samt av

IP är också bas för cket än kommunikation mellan människor för automation, m y mer - t ex processer, övervakning, säkerhetsfunktioner,u telemetri uoch dator-till-dator-kommunikation.n n c

Kommunikationen bygger på förbindelsefria nät

Nuvarande Mängden datatrafik är redan idag större än mängden telefontrafik. Telefontrafik bygger struktur är fel kretskopplade nät connection-oriented, d det skapas förbindelse från ände till ände. V s en Datatrafik bygger oftast förbindelsefria nät connection-less. Internet-tekniken bygger alltid förbindelsefria nät, där informationen skickas i paket, och kan olika som vart ett ta vägar genom nätet och bara är intresserat vad är nästa slutmålet. som av som steg mot

Därför är det inte rimligt skicka datatrafiken över nät uppbyggt och optimerat att ett som är för kretskopplade förbindelser. Sveriges nuvarande infrastruktur är fel för datatjänster. Vi måste

bygga nytt.

Befintliga lediga fiberkablar ska kunna utnyttjas i IT-infrastruktur förutsatt de en ny - att håller tillräckligt hög kvalitet och kan göras tillgängliga inom rimlig tid och en samma villkor kablarna i nät. som ett nytt

Utvecklingen går mot flora olika användare kan välja bland alternativa en av typer av som operatörer och leverantörer bland mängd olika tillämpningar och flera en tjänster över alternativa medier.

Den nämnaren är IP. Utvecklingen går också den tydliga transmissionsgemensamma mot att nivån med transmissionsutrustning försvinner. IP-trafiken körs direkt de fiberoptisseparat ka förbindelserna utan mellanliggande för transmission. För klara trafikflöden system att stora och för att ha reservvägar i det fiberoptiska nätet måste det mycket finmaskigt. Uppskattvara ningsvis erfordras 20 000-25 000 mil fiberkabel. ny

16IP, Internet Protocol, det kommunikationsprotokoll är somadresseraroch väljerväg för datapaketi Internet och andra IP-baseradenat.

17Intranat, .internt datornat t ex inom en. organisation. . somutnyttjar. teknik. Internet, . omedelbart atkomligt., . samma som men sominte ar från Internet.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Sammanfattning

Ny infrastruk- Sverige behöver IT-infrastruktur anpassad för digital kommunikation, ändrade

en ny tur nödvändig trafikbehov och -mönster och är optimerad för den kommunikations-

som gemensamma arkitekturen IR

Staten har viktig roll i förverkligandet denna. Genom sin närvaro skapar staten möj-

en av lighet till konkurrens lika villkor för alla tjänsteleverantörer.

Ett finmaskigt fiberoptiskt nät behöver byggas över hela landet och alla hushåll, företag, myndigheter och organisationer ska kunna anslutning till nätet.

Det för datatrafik optimerade nätet kommer att kunna utgöra basen för ett nationellt täckande, förbindelsefritt IP-nät för fast eller mobil anslutning.

En svensk tillväxtpolitik bör utgå från fiberoptiskt nät snabbt och systematiskt ska

att ett byggas ut i Sverige och klart inom fem år. Det är viktig förutsättning för att ha

- vara en

fortsatt hög servicegrad inom vård, skola och Det är också förutsättning för en omsorg. en att Sverige ska behålla sin internationella tätposition när det gäller Internet och IT.

Ett sådant nät kan kompensera för Sveriges geografiska läge i Europa, långt bort från stora

befolkningscentra. Det kompenserar också för den låga befolkningstätheten i stora delar

av landet.

Statens ska resultera i möjlighet till förhyrning fiber över hela landet

engagemang av svart till lika och rimliga villkor. Denna fiberresurs ska garantera alla tillgång till ett basutbud

av tjänster. Genomförandet ska grundas kostnadseffektiv upphandling åtgärder och

en av komponenter ingår i infrastrukturen.

som

Befintlig infrastruktur och rådande marknadsvillkor ska beaktas och erbjudas att ingå

villkor den tillkommande strukturen. Statens kostnader ska i första hand samma som koncentreras till områden där de kommersiella drivkrafterna inte är tillräckliga för att uppnå visionen.

I Svart fiber optisk fiber andutrustning, d natleverantoren badaandarna forbindelsen form fiberanslutning till ar utan v satt ger av 1 av kunderna utan någonmellanliggandeutrustning.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Observatoriets kommentar till IT-infrastrukturutredningen

Den aktuella IT-infrastrukturutredningen mycket bra beskrivning nuläget, behoven

ger en av

och grundläggande principer.

Men det finns vissa skillnader i utredningens synsätt och förslag och Observatoriets syn, t

ex

att IT-infrastrukturutredningen

0 gör ingen klar beskrivning roll för utbyggnaden IT-infrastrukturen

av statens av

Observatoriets är att staten måste bidra for att regional och social rättvisa ska uppnås och

syn en

staten kan därför inte helt överlåta utvecklingen till marknadens aktörer

0 markerar tydligt att den inte gör något teknikval detta kan konstatera

— trots att man att

något alternativ till fiber för den grundläggande infrastrukturen inte finns

Observatoriets är att det är fiber gäller även 30 år. Och det är II är kom-

syn som - om som

munikationsarkitekturen.

0 verkar tro för mycket marknadskrafternas förmåga att skapa den infrastrukturen

nya

Observatoriets är att marknaden helt visst kan bygga ut hel del fiber. Men den kommer

syn en

inte att bygga i hela Sverige, utan endast i de mest tätbefolkade delarna. Marknaden kommer

heller aldrig att bygganågon konkurrensneutralitet. Den del marknaden byggernät, är

av som

också den .självtänker erbjuda tjänster i nätet. Att förlita sig till marknadskrajierna

som ger

inte det nödvändiga helhetsgreppet.

0 vill fortsätta utredandet

Observatoriets är att Sverige bor agera ganska omgåendeoch utnyttja det försprång

syn som

finns. Sverige har startat tidigt med Internet och skafortsätta utnyttja det. Väntar vi några

månader till, kommer de verkligt tätbefzlkade delarna av Europa Frankfurb, Amsterdam- och

Parisområdet att in. Lägger Sverige sigföre, har andra aldrig chans att komma ikapp.

en

Vi bär snabbt fram avsiktsförklaring, med mål och avgränsningar får de regler ska

en som

gälla för den I Tinfrastrukturen och principer för utbyggnaden och sedan jobbet gjort.

nya -

WIP, Internet Protocol, det kommunikationsprotokoll adresseraroch väljer för datapaketi Internet och andra IP-baserade är som väg när.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

till Hans Wallberg, IT-kommissionen

Frågor

Varför ska nätet ha kapaciteten "minst 5 Mbit/s Och varför "ände-till-ändew

Svar: Med 5 Mbit/s år det två l V- och samtidi surfa å Internet och

g att se Pro gram gt P Prata

telefon. 5 Mbit/s är något med. Men det kommer ändå räcka särskilt långt. l att starta inte att Vi kommer ha behov fördubblin vare år den ka aciteten. När vi haft 5 Mbit/s

att av en g J av p under år, villa I ha 10 Mbit/s0 nästa år och sedan 20, 40, TillämI o kommer

ett v1 0 s v. Pmn garna nämligen att utvecklas mycket snabbt. l l 3 Att kapaciteten 5 Mbit/s är ände-till-ände mellan användare är viktigt. Med dagens nät är i det inte möjligt att åstadkomma.

Typiska flaskhalsar i där flaskhalsar

Att bygga nät dagens typiska ger överhettning i nätet

; .. för datatrafik finns kvar inne i nätet är inte meningsfullt. Att tillhandahålla bred-

en bandsförbindelse till användarens dator är

ut inte det det är bredbands- över-

samma som att kapacitet hela nätet. "°""i"9’

vägen genom

När trafiken flyter samman längre in i nätet,

är det bildligt talat risk för överhettning

-

alltså ingen verklig bredbandskapacitet.

Den riktigt framtidssäkra strukturen måste Utan f|askha|sar

byggd flaskhalsar. Vara utan

Så byggs inte särskilt många nät idag. Det svenska universitetsnätet är i någon mån i

denna riktning.

Hur stora investeringar behövs för att förverkliga visionen

Svar: Enligt IT-infrastrukturutredningen är det 50-100 miljarder kronor.

Det ungefär 30 kronor och månad under 30 år i Sverige. Lägg därtill

motsvarar per person några kronor och månad för att bygga tjänster nätet och det är fortfarande

per person mycket rimliga kostnader. Det håller sig och väl inom för ett busskort.

gott ramen

mSurfa, besökaolika webbplatser användade länkar finns webbsidorna. att genomatt som

IT-kommissionens strategiska visionering för cn ny IT-infrastruktur

Hur påverkar "marknadskrafternas" aktuella bredbandsinitiativ Observatoriets vision T att Telia ex och andra börjar erbjuda billiga bredbandsanslutningar.

Svar: Telias aktuella utspel inom 1,5 år ska miljon hushåll kunna bredbandsär att en anslutning för Internet. Frågan är hur Telia definierar bredband, det ska ADSL" om vara koppartråd eller via fiber. Om det är fiber till hushållen, stöder det så långt Observatoriets vision.

Men Telia ska klara detta, behöver de tillgång till infrastruktur är bortkopplad om en ny som från det Telia idag har integrerat i sitt transmissionsnät. Telia behöver sannolikt som en

finmaskig fiberoptisk infrastruktur de verkligen ska nå ut till fastigheterna med verklig

om

bredbandskapacitet.

Förmodligen ligger den miljon hushåll Telia siktar i flerfamiljshus. Vad Telia tänker

som

göra i glesbygden och för enfamiljshus är okänt.

Telia kommer förmodligen de kunderna i den infrastruktur att vara en av stora nya som Observatoriet föreslår att Sverige ska bygga.

Finns det risk för ett nytt monopol staten ska sig i IT-infrastruktur Sverige får ett om engagera en ny nytt televerket eller Telia i form "IT-verket" eller "sladdverket" av

Svar: Se det inte monopol. Vem helst kan naturligtvis fortfarande förlägga fiber. Det som som viktigaste är att åstadkomma konkurrens ovanpå fibernäret. Sveriges framtid ligger i bli att bäst i världen leverera tjänster ovanpå fibern. Där ska ledande, så kan att vara att

exportera. Det innebär mångfald. Vi slipper monopol.

Jämfört med vägnätet i Sverige finns visserligen någon form monopol, ingen det av men ser

något onaturligt. Det väsentliga är det inte är monopol

som att transporterna.

För att skaffa ett internationellt försprång, det inte ännu bättre för Sverige att satsa stort på vore mobila datanät som alla har tillgång till, inte minst med tanke på det GSM-försprång vi redan som har

Svar: Helt rätt. Men kan inte bygga radiobaserat nät täcker hela landet. Radio kan ett som använda för de sista kilometrarna eller sista hundra till användaren. Alla metrarna basstationer måste knytas något sätt och där är fiberoptisk infrastruktur samman en perfekt också den troligen Internet-baserad. Det ät grundförutsättning för det ska - en att kunna bli mobilt datanät. ett

Till ett fibernät finns flera möjliga accessformer. Till fastigheter år det kabel. För fordon och rörliga människor är det radio.

Vore det inte bättre att i första hand satsa på utveckling alla möjligheter identifiera sig en som ger att över nätet Det skulle på kort sikt. ge mer

Svar: Säkerhetsfrågorna är mycket viktiga oberoende vad gör med nätet. Det är - av en självklarhet lösa. Men, bra infrastruktur framöver, behöver inte så mycket elektronisk att utan identifiering. Vi kommer inte stå med köra data över telefonnätet för all framtid. ut att

21ADSL, Asymmetric Digital SubscriberLine.

IT-kommissionens Strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Tema B:

ett rikstäckande bredbandsnät

Användningen av

i i ett behovs- och

nyttoperspektiv

Översikt

Temat för denna del är belysa värdet och potentialen med ett bredbandsnät med exempel

att från

de funktionshindrades värld telemedicinen och möjliga effekter vården

underhållnings- och upplevelseindustrin

och distansarbete.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny lT-infrastrukrur

"Ett heltäckande fibernät

ger Sverige nya förutsättningar"

Anne-Marie EkIund-Löwinder, lT-kommissionen: Anne-Marie Eklund-Läwinder är sekreterare z I T-kommissiønen.

Översikt

i måste få Begreppet infrastruktur innebär något kännetecknas sin allmänna tillgänglighet. En som av rimliga villkor utbyggd och väl fungerande IT-infrastruktur är för Sverige lika viktig och angelägen all som infrastruktur. I likhet med järnvägar, vägar och telekommunikationer ska denna annan resurs betraktas tillgång och ett rimligt sätt göras tillgänglig i hela landet för som en gemensam att värdet infrastrukturen ska kunna utnyttjas till fullo. av

Den viktigaste drivkraften i detta är människornas, myndigheternas och företagens krav att kunna dra nytta teknikens möjligheter för att förbättra tillvaron och möjligheterna av att konkurrera och växa.

Alla individer och alla verksamhet i Sverige måste tillgång till IT rimliga villkor. typer av

Kommunikationsmöjligheterna ska bygga öppen konkurrens sådant

om som är värt att konkurrera om.

Det måste också finnas plats för tekniksprång och tjänster ingen idag kan föreställa sig. nya Jämför med vad skedde vid utvecklingen World Wide Web, där idén kunna t ex som av om att dela information ett smidigt sätt inom forskare slog igenom i hela världen en grupp bara fåtal år ett

Utvecklingen bred användning IT i samhället berör och många aktörer. mot en av engagerar Den viktigaste drivkraften är de enskildas människor och företag krav kunna dra - - att nytta teknikens möjligheter för förbättra tillvaron eller möjligheterna konkurrera och växa. av att att

Alla individer och alla verksamhet i Sverige måste tillgång till IT rimliga villkor. typer av -

Tillgång till hög överföringskapacitet och snabba förbindelser bygger broar helt

ett nytt sätt.

Kollektiv Ett nät för kommunikation med hög kapacitet kollektiv nyttighet, precis telefonnäär en som nyttighet tet. Tekniken är möjliggörare förutsättningar kommunicera, samla en som ger nya att ta emot, och bearbeta information. Platsen är inte längre avgörande för genomför våra aktiviteter. var

IT-infrastrukturen skapar förutsättningar kommunicera, samla och bearbeta nya att ta emot, information. Platsen är inte längre avgörande för genomför våra aktiviteter. Att kunna var arbeta, utbilda förströ och kommunicera med andra oberoende tid och öppnar oss, oss av rum

möjligheter för alla.

nya oss

Det påverkar förhållandet mellan användare och innehåll. Idag bestämmer TVt ex distributörer, skivbolag och utgivare tryckta alster vad ska tillgång till och vid teatrar, av

vilken tidpunkt.

Med tillgång till bredband" väljer själva inte bara vad vill ha också när vill ha det. utan Kvällsnyheterna 21.00 kan 22.00, eller 06.00 såvill. Vi kan avgöra det se om om är nyheterna från TV4, CNN, Aktuellt eller Rapport vill Avgörande är jag som se. vem väljer som distributör och hur informationen ska levereras.

ZZBredband vadsom avsesmed bredbandvarierar. I dennarapport innebär bredband 5 Mbit/s och däröver. -

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Förändrade Tillgången till IT-infrastruktur med hög kapacitet

möjligheter

påverkar förhållandena i arbetslivet. Videokonferenser kan ersätta vanliga telefonmöten. 0 Videokonferenser med TV-kvalitet kan göra kompetensutveckling medarbetare och av exempelvis information från ledningen till dotterbolag och underleverantörer t ex om

marknadsanalyser verkligt dynamiskt inslag i verksamheten.

till ett

har betydelse för möjligheten arbeta utanför de traditionella arbetsplatserna. Den 0 stor att blir alternativ likvärdigt med åka till jobbet, vilket gör det möjligt skapa reell ett att att en frikoppling mellan bostadsort och arbetsort. Ett långsiktigt mål Sverige ska kunna är att tjänster till andra delar världen, samtidigt kan bo där önskar. exportera av som

påverkar förhållandet mellan utbildare och elever. Nätet skapar nya möjligheter att erbjuda 0

högkvalitativ utbildning distans för livslångt lärande, fortbildning och vuxenutbildning,

och tillhandahålla interaktiva tjänster olika slag. Utbildningsplatser vid universitet att av

och högskolor är idag bristvara. Om utbildningar kunde erbjudas dygnet runt

en samma över hela landet så kan det problemet reduceras.

påverkar i hög grad möjligheterna till direktkontakt mellan väljare och valda. Möjligheten

0 till utvecklad demokrati, med omedelbar och kontakt mellan meden mer mer spontan

borgare och politiker dynamiskt samhälle.

ger ett mer

för inom telemedicinområdet kraftigt kan effektivisera vården

0 öppnar tillämpningar som

och ledtiderna kortare. Telemedicin i vardagstermer blir stöd för vårdcentraler, göra ett jourhavande läkare, hemvård, och många andra tjänster inom hälso- och sjukvården. Medicinsk expertis kan tillgänglig oberoende tid och plats. Tillgången till uppkoppgöras av ling dygnet med hög kapacitet till fast kostnad förbättrar de funktionshindrades runt situation.

Nätet ska inte hinder för trafikutvecklingen. Det enda sättet att praktiskt åstadkomma En enda väg vara ett uppfyller Observatoriets vision är utnyttja IP över fiber, där teknikvalet |eder framåt ett nät som att förutom fibern fråga för och där det successivt går dra tekniska är en operatörerna att nytta av

landvinningar.

En väl utbyggd IT-infrastruktur kommer ha ovärderliga effekter för samhället: Effekter för att

samhället Vad för genomtänkt och systematisk satsning i IT-infrastruktur med sig i form 0 en av utländsk kompetens och utländska investerare därmed kan Sverige som en möjligsom se het

Vad innebär omfattande tillgång till bredband enligt Observatoriets vision för 0 en

näringslivets tillväxt

Vilka delar näringslivet skulle särskilda förutsättningar växa och vilken betydelse 0 av att kan det för Sverige helhet som

En väl utbyggd IT-infrastruktur har betydelse också för samhällsservice, offentlig förvaltning, kompetensutveckling, demokrati, regional rättvisa En IT-infrastruktur är

utbildning, etc. ny

inte alternativ till positiv utveckling vård, skola och det är förutsättning ett en av omsorg - en

för en sådan utveckling.

Protocol, det kommumkanonsprotokoll adresseraroch valjer for datapaket Internet och andraIP-baseradenat. IP, Internet ar som vag 1

24Bredband vad med bredbandvarierar. I dennarapport innebär bredband 5 Mbit/s och däröver. - som avses

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur

en ny

Ger Sverige Det finns många vinster att göra för Sverige också industrination bygger IT-

som om en

tätposition infrastruktur har hög kapacitet. Sverige kan därmed erbjuda plattform för alla de

som en som är villiga att skapa företag, produkter och tjänster kan föra Sverige till tätposition när

som en

det gäller IT. Många jobb kan skapas både kort och lång sikt.

Vid skapandet tillgängliga och robusta tjänster och tillämpningar över fysisk IT-infra-

av en struktur når alla i Sverige, finns det plats för och behov helt produkter för digital

som av nya kommunikation där svenska företag kan bli världsledande de kan utnyttja det försprång

om som en ny IT-infrastruktur

ger.

Sådana tjänster kommer aldrig IT-infrastruktur.

att se utan en ny

Här finns inslag 22. Vi måste ha IT-infrastruktur för tjänster.

av moment en ny att göra nya Men ingen vill skapa dessa tjänster så länge det inte finns något nät där tjänsterna kan

nya distribueras.

Genom att Sverige kan de första länderna erbjuder möjlighet till kommunika-

vara ett av som

tion med hög kapacitet för $1 människor i E1 landet, skapas förutsättningar för Sverige

att bli föregångsland inom modern tjänste- och utbildningsproduktion byggd IT.

Offensiva satsningar IT-infrastruktur och digital kommunikation skapar också förutsätt-

ningar för att sprida kunskapsintensiv produktion också i gles- och landsbygd.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Värdet med bredband för funktionshindrade

Sören Hansson, Hjälpmedelsinstitutet: Civilingenjör Sören Hansson är utredare vid Hjdlpmede13in5titutet, Stockholm, där han arbetar

för att förbättra tillgängligheten till samhället för fitn/etiønshindraøle.

"Bästa vägen ut i samhället

Inledning Detta avsnitt belyser funktionshindrade människors behov telematikhjälpmedel.

av

Budskap Med bredband blir det naturligt med telefonsamtal teckenspråk något

- som 1999 års kommunikationsnät inte klarar med godtagbar kvalitetet. Döva kan skicka

videomail, e-post med teckenspråk. Döva och hörande kan samtala naturligt

genom uppkoppling till distanstolk. Tillämpningar baserade virtuell verklighet och

för det krävs oftast bredbandskapacitet öppnar möjligheten för funktionshindrade

-

göra sådant kroppen inte kan, huvudet vill. För andra är det vardag, att som men

för många funktionshindrade blir det möjlighet. men en

En historia För kunna följa undervisningen vid KTH fick student med nedsatt rörelseförmåga ur att en verkligheten i och ben hjälp med att riva ut bladen kurslitteraturen och fästa dem ett klädstreck

armar ur i hemmet.

Studenten läste in kursmaterialet att förflytta sig med elrullstol mellan bladen

genom klädstrecket. Det behövs verklig viljestyrka för att åstadkomma något sådant. Den datorutrustning studenten fick, förenklade hennes studiesituation dramatiskt.

som senare

Tillgången till ett bredbandsnät skulle återigen ett dramatiskt sätt kunna förändra hennes situation. Hon skulle kunna välja följa del undervisningen distans. Kommunika-

att en av tionen med lärare och andra studenter kan underlättas väsentligt. Hon kan aktivt delta i verksamheter i det sociala livet sätt tidigare inte möjligt.

ett som var

Teckenspråk Med bredband blir det naturligt med telefonsamtal teckenspråk något 1999 års

- som telefon kommunikationsnät inte klarar med godtagbar kvaliteter. Med bredband kan döva skicka per videomail, e-post med teckenspråk.

Döva och hörande kan samtala naturligt uppkoppling till distanstolk.

genom

Gravt synskadade och dövblinda, helt eller lite litar sin känsel för information,

som att kan med haptiska gränssnitt i andra virtuella miljöer förhand bekanta sig med plats.

en Rörelsehindrade kan i förväg ta reda skolan, restaurangen och museet eller hotellet är

om

fysiskt tillgängligt. Virtuell verklighet chansen pröva själv för slippa oöverstigliga

ger att att problem när kommer dit eller planera innan så att problemen går att klara

man av.

25Virtuell verklighet, datorskapadmiljö, ofta avseddatt simuleraen fysisk miljö.

26Gränssnitt, kontaktyta mellan olika funktioner eller delar Engelska:interface.

i ett system.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Virtuell värld Virtuella tillämpningar gör det möjligt att göra det där som inte går att göra i den fysiska minskar världen beroende att kropp inte kan göra sådant huvudet vill. Man kan

ens som upplevelser och erfarenheter för andra är vardag, för många funktionshindrade handikapp som men som

är en möjlighet.

Virtuell verklighet är fantastiskt verktyg för tillgång till världen. Ännu bara

ett att anar möjligheterna. Men delta i fest fastän fysiskt är skilda håll och ändå uppleva

att en man att

är ställe, är något kanske blir vardag. Människor med funktionshinder är man samma som då inte handikappade än andra.

mer

Alla människor behöver gemenskap. Det får och göra saker tillsammans. Vi

genom att vara vill delta jämlika villkor. Med bredband kan många funktionshindrade delta i mycket mer än vad möjligt 1990-talet. Man får självständigare liv. Man blir mindre

som var ett beroende andra och bestämmer själv över sitt liv. Alla kan välja att delta i möten distans,

av något är värdefullt för alla särskilt för funktionshindrade.

som —men

Jämlikhet och Med multimedietillämpningar fungerar för alla människor ökar friheten. Man deltar

som det sätt vill. Man kan del spel och uppleva världen hemifrån och hinner bättre

delaktighet som man ta av

med göra det vill. Multimedia för alla innebär kommunikation och information

att man valfritt via text, ljud, bild, video och/eller teckenspråk. Gemenskap går att uppleva många sätt. Med kamera kopplad till nätet kan till exempel rörelsehindrade delta när barnbarnet

en döps, trots att de befinner sig helt plats.

en annan

De har de största problemen, får den största nyttan. bunden en människa är till en

som mer plats, fysiskt desto större blir friheten när det med bredbandskommunikation finns

ett rum, möjlighet sig i världen. avskuren är, desto större blir friheten när kan

att ge ut mer man man kommunicera obehindrat med andra. Bredband är fördel för alla, allra mest för

en men

funktionshindrade. Bredband främjar jämlikhet, delaktighet och självbestämmande för

funktionshindrade. Därigenom ökar demokratin i samhället. Bredband möjliggör hälsovård,

utbildning, träning, upplevelser, underhållning, kanske viktigast gemenskap med andra

ett nära sätt, ändå distans.

men

Den bästa Konsulten Peter Anderberg skriver i sin rapport till IT-infrastrukturutredningen: För vissa vägen ut människor blir kanske denna hastighet bara ytterligare bekvämlighet, för andra människor

en men kan detta bli elen brista vägen ut i samhallet någonsin erbjudits dem. Det har alla chanser att

som

bli såfbr människor medfiønktiønshinøler. i

Är det då de tar fram den tekniken och tillämpningar också ska till att de

som nya nya som se kan användas alla Här finns kunskap hämta hos handikapporganisationerna

av stor att a

och Hjälpmedelsinstitutet.

till Sören Hansson, Hjälpmedelsinstitutet

Fråga

Vad skulle "killer application kunna i funktionshindrades vardag en vara

Svar: Döva kan idag inte prata sitt modersmål via telefon de måste skriva svenska via

texttelefoner. Men andra kan alltid lyfta luren och prata vårt eget modersmål. Med

bredbandskapacitet får döva möjlighet att prata med teckenspråk. Det blir något alldeles

fantastiskt. Den stora barriären mellan hörande och döva går också att bryta

ner.

IT-kommissionens strategiska visionering för ny IT-infrastruktur en

Värdet med bredband för telemedicin

Björn-Erik Erlandson, NUS Umeå: Erlandson är för medicinsk teknik och informatik vid

ProfessorBjörn-Erik verksamhetschef

Norrlands Universitetssjukhus N US, Umeå.

"Tidiga erfarenheter visar på betydande vinster och förbättringar"

Inledning Detta avsnitt belyser hur telemedicin kan påverka svensk hälso- och sjukvård och vilken betydelse IT-infrastrukturen har för utbyggnaden telemedicinska tillämpningar. som av

Budskap Hälso- och sjukvård kan i ökande utsträckning distans användning ges genom av modern telematik. En förutsättning för kraftigt kunna utveckla denna distansoatt

beroende vård det finns fungerande nätlösningar med tillräcklig kapacitet.

är att

Det kan bidra till ökad patientfokusering, kunskapsorientering och ett effektivare resursutnyttjande.

Praktisera Telemedicin-begreppet har mycket starkt förknippats med videoöverföring inom hälso- och

medicin sjukvården. När diskuterar vad telemedicin kan tillföra i framtiden, behöver begreppet

på

avstånd vidgas till definieras pra/etisering medicin på avstånd att som: av

Telemedicin omfattar allt från den situation då läkare undersöker eller behandlar en en patient är långt borta, kan likaväl innefatta konsultation mellan två eller flera som men inom hälso- och sjukvården inte befinner sig i De telemedicinska personer som samma rum. tillämpningarna primärt medicinskt stöd till patienter är isolerade eller avgränsade ger som från ett specialiststöd dessa behöver. som

Telemedicin kan överbrygga avstånd, både i tid och antingen det gäller att överbrygga rum, avstånden i glesbygd eller det gäller att konsultation från en specialist en annan en

kontinent. Kompetensen finns tillgänglig oberoende av geografiskt läge.

Möjligheter har öppnats med hänsyn till förändrad infrastruktur. Telemedicin har en utvecklats från använda vanliga telefonledningar till Internet och intranät" i sjukhus. att

Är detta Vi lever i värld snabbt förändras medborgarna ställer högre krav tillgänglighet, en som -

lösning inte minst expertkunskaper.

en

En ökande andel populationen har hög ålder inte bara i Sverige, i hela västvärlden. av - utan

I det perspektivet kan telemedicinska lösningar förbättra hälso- och sjukvården och göra

utbudet effektivare och jämlikt. mer

Nyckeln är Framtidens sjukvård kommer alltmer bygga kunskapsnätverk, där hämtar

att man information den vårdnivå, den specialist behöver, från ansvarig läkare eller sjuksköter-

kunskapsnät man

ska, från primärvård till universitetssjukhus eller andra ställen där den expertisen för yttersta just denna sjukdom finns.

Kommande telemedicinska tillämpningar kommer också stöd både till patienten direkt, att ge också till patientens anhöriga. Vetenskap och beprövad erfarenhet förändras med tiden, men kunskaper tillkommer och gamla försvinner. Vi lever tid med livslångt lärande. nya i en

27Intranät, . datornät t . organisation. . . teknik. Internet, . omedelbartatkomligto . internt ex inom en somutnyttjar samma som men som inte ar från Internet.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Områden för Områden för telemedicin idag och är under snabb utveckling är som telemedicin

0 diagnostisk radiologi röntgen, ultraljud, hjärtangiografi

0 onkologi distribuerad strålbehandling och patologi

0 öronsjukdomar, ortopedi, hudsjukdomar

0 psykiatri, geriatrik, ögonsjukvård

0 hemsjukvård, medicinsk, omvårdnad, koppling mot kommunernas socialtjänst 0 akutsjukvård, fast förbindelse och mobila lösningar 0 konferenser medicinska och administrativa.

IT-stöd för De stöd behövs och kan erbjudas framgent inom hälso- och sjukvården typer av som som kliniskt arbete ligger olika nivåer och har olika tillgänglighetsgrader. Det är

videokonferens även för patient- och anhörigstöd beslutsstöd

kompetensstöd, utbildning patient- och medborgarinformation.

Dessa nivåer kräver olika grader tillgänglighet, från att tillgänglig vid behov till av vara att kunna sänds för utvärdering och kommentar. Funktionen varierar acceptera att en senare

från användas vid diagnosställning, behandling, omvårdnad och rehabilitering till

att att vara ett informationsstöd.

Kraven Kraven näten ska hantera informationsflödet kommer variera. Det är inte lika som att på näten allvarligt det inte finns omedelbar kontakt då medborgare surfar nätet för hitta om en att information sin sjukdom, då läkare behöver akut hjälp i klinisk bedömning om som en en av den patient han eller hon har framför sig. som

Ett annat scenario är rönt enavdelnin skickar över nå skallbilder tillsammans med en g som g ra journalhandlingarI I över nätet till en universitetsklinrko I n u för att ett utlåtande patientenn ska om flyttas omgående till neurokirur klinik för operation eller kan awakta. om man

Vid framförallt röntgenarbete eller onkologiskt arbete kommer datamängder behöva stora att förflyttas och därför är det vital betydelse kapaciteten de nät binder av att som samman

olika sjukhus är tillräcklig. För hjärtröntgenundersökning är informationsmängden

t ex en cirka 1,5 Mbit i varje bild och det är cirka tio bilder sekund. per

Effekter av Telemedicin har utvecklats till omfatta samtliga vårdcentraler i Västerbotten, med lite att men

allmän olika tillämpningar. Helt naturligt har Umeå med universitetssjukhuset de flesta tillämpning-

telemedicin arna.

Noterade effekter hittills i allmänt telemedicinprojekt mellan primärvården i Tärna och ett Storuman till Umeå är att

0 resekostnaderna är lägre 0 remisshanteringen minskat tredjedel fallen behöver inte skickas till lasarett - en av 0 behoven medföljare till sjukhuset minskar bra med tanke de långa avstånden av

0 patientinflytandet ökar

0 säkerheten och kvaliteten i vården ökar 0 utbildningseffekter går dokumentera både primärt och sekundärt att

0 telemedicin kan öka möjligheten primärvårdsläkare till glesbygd.

att

28Surfa, att besökaolika webbplatser att användade länkar finns webbsidorna. genom som

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Effekter Telepatologi fungerar idag mellan de tre sjukhusen i Västerbotten och resultaten är att av

telepatologi behandlingsstrategin förbättras i 2/3 fallen

av tiden för diagnostisk utvärdering minskar från flera dagar till 0,5 tim resekostnaderna minskar kostnaderna för avancerade biopsier minskar

andra kirurgisk behandling går att eliminera en

kompetensen vid diagnos och behandling är högre

säkerheten ökar vid diagnos kommunikation är bättre mellan kliniker och patologer/cytologer/hematologer.

Med Internet och nätteknikens utveckling är det möjligt enkelt konsultation

att en genom att skicka sin patologibild med verbal beskrivning över kliniska data till superspecialist

en inom området. Då är det oväsentligt denne befinner sig i Stockholm, Tokyo eller Los

om Angeles. Att skicka informationen är billigt. Det är kunskapen kostar.

som

Distribuerad Med hänsyn till åldrande population och förändrade attityder i samhället så kommer

en vård människor skötas i sina hem. Förutsättningen för det är övertygelsen att hälso- och

att om sjukvård i framtiden i allt större utsträckning kan på distans med nyttjande modern

ges av telematik.

Fysisk närhet mellan sjukvårdspersonal och

den enskilde blir inte alltid absolut |

en Distribuerad hälso- och sjukvård nödvändighet för konsultation. Människor

en kan i framtiden förväntas efterfråga högre Externa

än

experter kompetens och vårdkvalitet. Universitetssjukhus

Reonsjuklius

Experter

Högspecialiserade centra med tillgång till modern teknik och global tillgänglighet

kommer att utvecklas. Mindre specialiserade enheter får tillgång till avancerade bedöm-

ningar och utbildning/information. fifumm

Vårdhem

Det bidrar till att framtidens sjukvård utvecklas mot ökad patientfokusering, kunskapsorientering, teknikutveckling, projektinriktat arbetssätt, effektivare resursutnyttjande och

ett jämförelse vårdresultat. Nuvarande organisationsmodeller kommer att förändras och

av högteknologi och spjutspets kommer nyttjas flitigt även i det lilla formatet mega möter

att -

Informations- En mängd olika aktörer med olika informationsmängder finns. Om hälso- och sjukvården ska telemedi- kunna förbättra sin effektivitet och kvalitet kommer tillgången rätt information vid rätt tillfälle öka. Journalsystemen ska tillgängliga den medicinska personal behöver cinstöd att vara av som informationen oberoende det är i Gällivare eller Lund. Journalhandlingarna kommer

av om inte bara att omfatta skriven text, utan också laboratoriesvar, bildinformation för olika bildgivare även multimedieinformation såsom hjärtljud

men annan t ex m m.

Vi kan dock hälso- och sjukvårdens inre anisation kommer att behöva förändras.

notera att J or g

Kraven tillgänglighetu u kommer öka personalen. Våra 0 debiteringssystemu n och

att interna transfereringssystemen måste också moderniseras. Juridiska frågor måste dessutom lösas såsom

atientsekretessfrå då kan atientinformation italt till bakour eller hälso- P gor ö PPna uPP P g J

och sjukvårdspersonal huvudman.

hos annan

lT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Telemedicin Våra medborgare kommer alltmer informerade. Därför kommer kraven hälso- och att vara i framtiden sjukvårdssystemet att öka. Likaså kommer det oväsentligt vissa specialister befinner att vara var sig, kan arbeta oberoende geografisk placering Sverige, USA eller Kina spelar ingen man roll.

En förutsättning för att utveckla denna distansoberoende sjukvård är att har fungerande nätlösningar med tillräcklig kapacitet. Detta gäller inte bara i storstadsområdena utan också i glesbygd, där vårdcentralen kommer det lokala kunskapscentret för hälso- och att vara

sjukvården.

Det som framgent går att göra med telemedicin

är primärt en fråga om fantasi och attityd

att låta telemedicintillämpningarna för resandet

svara avgörs förmågan att skillnaden nutid och tänkbar framtid av se

bygger modet alla föreställningar hur ska fungera.

att utmana om systemet

till Erlandson, NUS Umeå

Frågor Björn-Erik

Uppenbarligen finns det stora att inom hälso- och sjukvård telemedicin. Finns pengar spara genom det beräkningar på hur mycket pengar landstinget skulle spara på att använda bredbandskommunikation, istället för att både patienter och personal behöver "ligga på vägarna" stor del sin tid en av

Svar: Vårt pilotprojekt indikerar att borde kunna tjäna Men har haft stora pengar. investeringar för att komma igång. Idag är telekommunikation dyrt.

Är 5 Mbit/s telemedicinområdet visionens användbart för

Swzr: Ja, 5 Mbit/s är användbart. I vissa lägen finns dock behovet ännu högre kapacitet, t ex

för att överföra hjärtundersökning från plats till

en en en annan.

En viktig aspekt är också nätet alltid måste fungera och alltid tillgängligt, annan att vara t ex för primärvårdsläkare och läkare enkelt ska kunna göra direktkonsultation. att en en en

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Värdet med bredband för och underhållning

upplevelser

Kenneth Olausson, The Interactive Institute: Kenneth Olausson ar VD för T/7eInteractive Institute, Interaktiva Institutet, som ar ett nybildat nationellt konst, kommunikation ock teknik. Institutet ar fristående 0C/7 självständigt ock stöds näringsliv universitet 0/7/9högskolor, organisationer samt Stiftelsenfiir

av

strategiskforskning.

"Här finns för en industri av jätteformat"

grunden ny

Inledning Detta avsnitt belyser hur allmän tillgång till bredbandig infrastruktur öppnar

en en nya

möjligheter för underhållningsområdet eller i ett större perspektiv upplevelseindustrin.

Budskap En snabb bredbandssatsning Sverige försprång internationellt. Det innebär

ger ett

vi inom upplevelseindustrin hinner bygga företag och kunnande

att upp nya nytt

står fungerande och färdiga när delar övriga världen kommer igång. Det som av ger Sverige möjlighet andelar olika marknader. I det långa loppet kan det

att ta nya av bli jätteaffär såväl ekonomiskt i form intellektuellt kapital.

en - som av

Upplevelse- Upplevelseindustrin redan idag för ansenlig omsättning och betydande del

svarar en av industrin sysselsättningen i Sverige. Musik, film, spel, medier växer i omfattning och delar

nya m m stora

upplevelseindustrin förväntas fortsätta sin snabba utveckling och expandera kraftigt under

av

den närmaste tioårsperioden.

Den övergång digitala tekniker och uttryckssätt i kombination med bättre

som pågår mot nya möjlighet till distribution i bredbandsnät, gör att ett stort antal tjänster, produkter och

nya företag kommer att växa fram.

Det är tydlig tendens såväl inom upplevelsebranschen i sig själv, även utifrån de

en men kopplingar allt snabbare växa fram mellan upplevelseindustri och traditionell

som nu ser industri. Traditionella produkter lanseras med hjälp upplevelser, upplevelsen kommer att

av finnas med i distributionen och produkter kommer i allt högre grad i sig själva att bygga att

förmedla upplevelser.

Upplevelseindustrin mycket brett område. Här allt från musik, film, TV/radio,

är ett ryms konst, performing arts till reklam, mode och arkitektur. Här finns spel allehanda slag.

av

Upplevelseturism är ett annat område med stor potential.

Utbildning kommer alltmer intryck från detta område. Det gäller såväl sättet att

att ta

organisera arbetet som allt oftare blir projcktinriktat och problembaserat som att skapa nya

förutsättningar för lärandet upplevelser. En upplevelse är ofta den drivkraft behövs

genom som för skapa nyfikenhet och lust för lärande.

att

Kraftfull Upplevelseindustrin innehåller områden har förutsättningar utvecklas mycket

som stora att kraftfullt under kommande år. IT är delvis förutsättning för detta.

utveckling en

Tillgänglighet och distribution kommer nyckelbegrepp. Mycket områdets innehåll

att vara av och tjänster är distribuera och det behövs snabb kommunikation för att det ska

tunga att fungera ett tillfredsställande sätt. En hel del kommer att bygga envägskommunikation i form TV, video demand, musik, radio I likhet med mycket dagens distansutbild-

av on m m. av ning skickas det till eller mindre passiva konsumenter. intrycket detta är något

ut mer är att

när det i själva verket bara distributionssätt för innehåll. Men med nytt, är ett annat samma ordentlig bandbredd skapas möjlighet för alltfler verkligt interaktiva tjänster.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Möjligheter Vad finns det för möjligheter och tjänster skulle växa sig starka bredbandsutbyggna-

som om och tjänster den vore ett faktum

Ett område är musiken. Först och främst kommer de förbättrade möjligheterna

att genom för distribution och tillgänglighet ett antal bolag växa sänder interaktiv TV,

se nya upp som radio och film över nätet. Det är ofta små bolag och de direktsänder även konserter

av allehanda slag. Mångfalden eftersom det blir allt enklare och billigare att sända.

gynnas,

Något äntligen blir fullt möjligt är spela musik tillsammans över nätet. Det försökte

som att genomföra för några år sedan med den tidens teknik låta folk koppla sig

- - genom att upp och spela tillsammans. Det TV-kurs för lära sig spela keyboard. Efter varje lektion

var en att att skulle elever kunna koppla sig och praktisera sina kunskaper spela tillsammans

upp genom att med andra. Här handlade det elektroniska instrument och MIDI.

om som syntar

Med bredbandslösning kommer att kunna använda akustiska instrument. Då går det

en också att genomföra några riktiga gig över nätet. Då kommer också de första fullt

att se

utbyggda inspelningsstudiorna nätet. Musiker befinner sig olika platser och de möts för att spela in i virtuella inspelningsstudior.

Beträffande virtuella inspelningsstudior, går det också att möjligheterna för andra typer

se av virtuella bandbredden faktum. I de digitala världarna kommer

rum om vore ett en ny ungdomskultur att uppstå där träffar vänner, går konsert, teater, spelar spel eller bara

man pratar och umgås. Det c/mttande idag Internet, kommer följas helt andra

ser att av kommunikationsformer när bandbredden växer.

Virtuella Det finns också del spännande för virtuella och science Det är rum en ansatser museer centra. olika slag virtuella över nätet går besöka för utställningar, vända och vrida föremål, av rum som att att se

information föremål, konstnär eller vad det är. Det går göra laborationer, och

om nu att testa utforska såväl miljöer ting med hjälp simulatorer.

som av

Detta existerar redan idag. Men det är inte många ännu kan ta del det fullt Det

som av ut. saknas några delar för det ska bli fullödigt. Det är haptiska känselbaserade gränssnitt

att t ex

gör det möjligt att kunna känna saker, strukturer och omgivningar i virtuella miljöer. som av Du kan alltså måla tavla i tredimensionell miljö 3D där du håller i pensel är

en en en som kopplad till dator, tar färg från palett i form 3D-bild och målar 3D-duk. Du

en en av en en känner hela tiden motståndet i både färg och duk, vilket du upplever det känns

gör att att som

riktigt. I bredbandsnät blir detta viktig ingrediens i såväl nätverksspel utbildning

en som

och produktion.

Spännande blir det vad kommer inom spelindustrin när detta är fullt utvecklat. Det

att se som är väl ingen tvekan att just spelindustrin kommer att först att utnyttja möjligheterna

om vara

Z9MIDI, Musical. Instrument Digital. . Interface, kommunikationsprotokoll for. . elektroniska musikinstrument.

ar, ett . . .

3°Gig, spelning, föreställning, framträdande.

31Chatta, tjatta, föra skriftlig dialog realtidi via Internet.

IT-kommissionens ionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Fysiska Kopplar ovanstående och dessutom skapar speciella distribuerade media rum samman rum, går spaces, kanske även tar med doftaspekten, så kommer att miljöer där det fysiska samman som se med virtuella rummet smälter med det virtuella.

samman

Här är det framtida arbetsrummet där du känner närvaro trots att du arbetar med

personer som är många mil bort.

Här är mötesrummet där sitter kring bord fast de finns olika platser. Det

personer samma här kan också för att spela teater. Aktörerna finns olika platser det

vara en scen men som sänds helhetsbild.

ut ger en

Kanske är detta också framtida dansbana Du dansar med andra Det

en partners orter. kanske blir det svårt med tryckare, vet vad händer i det långa loppet Detta är

men vem som under utveckling och kommer många spännande exempel inom nära framtid.

att se en

Hemmets Allehanda hushållsapparater kommer att börja kommunicera med varandra och med ägaren. olika behov Kylskåpet skickar meddelade till ägaren eller direkt till affären att mjölk behöver

om mer köpas. Bordet läser streckkoden den bok du håller över bordet och fram

av som tar informationssidor webben kring författare och ämne.

Du är i kontakt med nära och kära den bildskärm är inbyggd i matbordet. Middag

genom som med morgontidning eller varför inte nyhetsmorgon från webben till frukost. De

mormor, platta skärmarna väggen prenumererar digital konst tills du aktiverar skärmen för att

se

film, kommunicera med vänner och bekanta eller vidareutbilda dig i entrepenörskap eller en vad det månde

nu vara.

Alla dessa tjänster kräver inte hög bandbredd, med hög bandbredd till hemmen kommer

men

tjänster idag är svåra att föreställa sig. Det blir spännande att vad kan komma. nya som se som

Skapande Musikhögskolan i Stockholm har tillsammans med ett antal partners genomfört projektet arbetssätt Århundradets konsert skulle göra sätt det funnes bredband. Ett antal i som att annat om

utbildningen barn olika platser i Sverige fick gemensamt planera, skapa och genomföra konsert eller

en

multimedial föreställning.

Detta lärandeprojekt tog utgångspunkt i ett skapande arbetssätt för att stimulera det ämnesövergripande arbetet. Samtidigt arbetade med musik från olika århundraden och

som man skapade egen musik i stil, så handlade det också historia, geografi, språk

samma om m rn

utifrån den tidsepok det gällde. Upplevelse och skapande helhetsperspektiv.

var som nav i ett

Barnens sätt att skapa blev i vissa fall mycket intressant att följa. Någon korn ett litet tema och lade det hemsidan, ned det och lade till basstämma, tredje

upp en annan tog en en gjorde färdig låten, nästa skrev text, samtidigt började någon med video till låten helt

en plötsligt hade växt fram. Det hela blev föreställning 100 minuter och det

ett nummer en var

fröjd att 300 barn i sin föreställning Kulturhuset för fullsatta hus. Det blev en se agera egen ett minne och upplevelse för alla medverkande. En hel del omotiverade elever fick

en motivation.

Med högre bandbredd hade projektet dels kunnat arbeta helt annat sätt, dels ha det varit möjligt att sända föreställningen över nätet. Många intresserade, tyvärr fick alldeles för

var

möjlighet att ta del av föreställningen. Nu kommer en efterföljare i projektet A composition

for millennium. Det samarbete mellan Sverige, USA och Kina bygger

a new är ett som

modell. Denna gång finns det andra så det blir förhoppningsvis turné i de samma resurser en olika länderna, TV och nätföreställning.

en

32Bandbredd vid digital informationsöverföring bandbredden, d överföringskapaciteten,i bitar sekund, bit/s. Bandbredden - anges v s per motsvarar mängdeninformation som överförsper tidsenhet.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

"Linux- Det kittlar kanske mest är ändå möjligheterna att gemensamt utveckla olika typer av

som modellen" tillämpningar, produktioner och företagsidéer över nätet där olika parter bidrar med den

specifikt kompetensen för att bygga något större ingen själv kan åstadkomma.

egna som Alltfler arbetsmodellen det är så det framgångsrika operativsystemet Linux har växt

anammar fram under år och det blir spännande vad händer när människor online kan

senare att se som

arbeta fullt ut och föreställning eller produkt.

en samma

Bredband Sverige har idag stor möjlighet att ligga i utvecklingstäten inom upplevelseområdet

ger en om utveckling till bygga kraftigt bredbandsnät värt namnet och till att förbindelsen i stort sett ser att ut ett ser

är gratis.

Det är ingen tvekan att det kommer att leda till företag och produkter och tjänster.

om nya nya Många är förutsägbara. Men de allra flesta kan vi först när är mitt i utvecklandet och

se användandet. Mycket nytt finns att hämta i gränslandet mellan den traditionella och den

nya industrin. Många idéer kommer leda vidare, tvingas fram först när möjligheterna

nya som att är ett faktum. Här finns mycket att vinna.

En jätteaffär Om snabbt sätter fart bredbandssatsning kommer Sverige att ha ett försprång

en i vår hand internationellt. Det kan innebära hinner bygga företag och nytt kunnande

att upp nya som står fungerande och färdiga när delar övriga världen kommer igång. Detta ger Sverige en

av möjlighet att ta andelar olika marknader. Det kan i det långa loppet bli jätteaffär

nya av en såväl ekonomiskt i form intellektuellt kapital.

som av

Ett exempel är den redan så framgångsrika musikbranschen. Om har byggt upp en

nu kraftfull och fungerande satsning omfattar allt från inspelning nätet till distribution till

som hemmet och detta sätt producerat och distribuerar några världshits, så dröjer det inte länge innan världsartisterna kommer att stå kö för att arbeta sätt. Kopplar så

samma

kompetensutveckling branschen och forskning till detta så har jätteaffär i vår hand.

av en

För detta ska kunna genomföras fullt ut såkrävs kraftfull utbyggnad infrastruktur och

att en av bandbredd. Ska ha möjliga det så måste det snabbt. Vi har möjlighet just

ut mesta av en

är ganska fantastisk. Ta den. Bygg kraftfullt och snabbt. nu som vara ut nu -

Ansats till Utifrån upplevelseindustrins expansion och möjligheter har KK-stiftelsen tagit initiativ till att storsatsning utreda förutsättningarna för satsning ett konsortium med inriktning mot kompetensut-

en veckling och forskning. Det sker i samarbete med näringsdepartementet och arbetet kommer

färdigställas under hösten 1999. Detta kan till större satsning inom detta att vara en ansats en viktiga frarntidsområde.

Fråga till Kenneth Olausson, Interaktiva Institutet

Många gillar att spela på hästar och det är möjligt att göra insatser på webben. Men det går ännu inte att följa loppet på Internet, utan det måste ske via TV. Det går inte loppet i repris när jag själv vill,

se det går inte att köra reprisen i slow motion. Det går inte heller att följa oddsutvecklingen i realtid, etc. När kommer det

Svar: Allt detta följer automatiskt med bredbandsutvecklingen. Spel och dobbel talar ofta

det är jätteområde. Samma gäller sexindustrin. Vad händer där när det tyst om, men ett som

haptiska gränssnittet utvecklas, törs jag knappt tänka på. Sex säljer även nätet.

Online, innebar direktansluten mojliggor direkt interaktiv kommunikation. att vara som 34Bandbredd vid digital informationsöverföring bandbredden, d överföringskapaciteten,i bitar sekund, bit/ Bandbredden - anges v s per s. motsvararmängdeninformation överförs tidsenhet.

som per

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Värdet med bredband för distansarbete

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen: Gunnar Hedborg är sekreterare i IT—k0mmz55zonen.

Utan bredband till låg kostnad blir distansarbete marginellt"

Inledning Detta avsnitt belyser ökande möjligheter för distansarbete billig bildkommunikation.

genom

Budskap Distansarbete kan bli reell möjlighet först när vi får utbyggd bredbandslös-

en en ning till fast kostnad. Då blir distansarbete mycket vanligare än hittills.

Bredband är Att befinna sig i den geografiska periferin spelar allt mindre roll. Det är betydligt

mera

förutsättning riskfyllt att befinna sig i kunskapsmässiga periferin. Tekniken har förutsättningar att kunna

överbrygga avstånden. distansarbeta.

Det går att

När jag för några år sedan började arbeta i Stockholm, hade jag visionen att kunna sköta

att av mycket mitt arbete distans hemifrån Arvidsjaur. Via diskussionsgrupper Internet,

av e-post skulle det möjligt att klara mycket de traditionella mötena utan att vara

o s V, vara av av i Stockholm.

Det fungerade inte så. Jag för tidigt ute. Det visade sig nödvändigt att närmast

var vara dagligen sitta i möten och träffa människor. Tekniken för outvecklad. Därför gick det inte

var att arbeta distans så som jag trodde.

Det har talats mycket distansarbete under många år, min bedömning det

om men är att

förekommer högst marginellt idag. Begreppet distansarbete kommer att bli reell möjlighet

en först när får utbyggd bredbandslösning till fast kostnad.

en

Geografins betydelse kommer därmed minska avsevärt. Men är inte där ännu. Det

som skulle dit är just bredband och till fast låg kostnad.

oss

Bredband Med bredbandsförbindelse där uppkopplingen sker till fast kostnad är förutsättningarna ger en bildmöjlighet helt andra för distansarbete.

Bildkommunikation med hög kvalitet är nämligen mycket viktig när man möter människor. Fast låg kostnad är också avgörande. Det kommer innebära att många skaffar sig utrustning

att för bildkommunikation och det kommer att möjligt att nå många hemifrån genom

vara bildkommunikation. Det fasta priset ett totalt oberoende tiden. Det innebär att

ger av nya typer kommunikation är möjlig, t i okonventionella sammanhang inte direkta

av ex som planerade möten eller distans umgås informellt med kolleger vid kaffebordet. Men det är

att också viktigt att mötas fysiskt. Tekniken kan inte fullt ut ersätta möten människa mot människa.

Möjligt Om jag är borta hemifrån mycket, kommer det möjligt att fungera hemåt vara man som att vara närvarande med hjälp bredbandstekniken. Jag kan med bildförbindelse sitta med vid middagsbordet

av hemma då barnen dagen i skolan. Jag kan med sådant är viktigt för

summerar vara om som mitt liv och jag normalt missar jag är frånvarande. Jag kan hjälpa barnen med läxorna

som om

ett helt annat sätt än vad är möjligt via telefon och e-post.

som

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Frågor till Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

Vilken blir den största personliga nyttan att distansarbeta när det blir möjligt via bredbandskom-

av munikation

Svar: Jag kan arbeta hemifrån. Och då jag inte är hemma, kan jag vara hemma mera

mera

bredbandskommunikation. Det kommer växa fram arbetsmönster, mötes- och genom att nya samarbetssätt idag inte fullt ut kan förstå. Världen blir vårt samarbetsområde ett

som helt annat sätt än idag.

Så i praktiken kan organisation geografiskt utspridd och fungera lika bra

en vara

S1/ar:a, i möten mellan människor handlar det både och inte antingen eller.

men om — om Tekniken kommer aldrig fullt kunna ersätta mötet öga öga.

att ut mot

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

C:

Tema

Utförandet av ett rikstäckande bredbandsnät

Översikt

Inledning Temat för denna del belysa det möjliga utförandet rikstäckande bredbandsnät att av ett att behandla genom

0 nättopoiogin

0 optofibertekniken

IP-teknikenñö. 0

35Topologi, geografiskutformning nättopologi är det geometriskautseendet nätetskabelförläggning. - av IP, Internet Protocol. det kommumkanonsprotokoll adresseraroch valjer for datapaket Internet och andra IP-baseradenat. ar som vag 1

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny lT-infrastruktur

Bredbandsnätets ett hönsnät ett

topologi - som på myggnät

Peter Löthberg, Stupi AB:

Peter Löthberg är verksam vid det konsaitfåretaget Svensk Yeleatveckiing å Produktinnova-

egna tion AB, Stupi AB, och teknisk rådgivare åt hia Cisco och Sprint.

som

Radikalt nätstruktur tillgång till det som idag är

ny ger m omöjligt"

Inledning Detta avsnitt belyser idéerna för hur rikstäckande bredbandsnät går utforma.

ett nytt att

Budskap Sverige behöver radikalt publik IT-infrastruktur alla tillgång till hög

en ny som ger

verklig kommunikationskapacitet. Det går att åstadkomma att staten,

genom regionerna och kommunerna tar ansvaret för att bygga fiberoptisk struktur

en som sammantaget bildar ett finmaskigt bredbandsnät över Sverige vilken upplåts för IP

och till låg kostnad är tillgängligt för alla oberoende På denna

som - av ort. infrastruktur kan mångfald operatörer för leverera tjänster i full

en agera att konkurrens.

Nytt paradigm Sverige står inför uppgiften åstadkomma paradigmskifte inom tele- och datakommuni-

att ett är nödvändigt kationsområdet. Det kan ske att välja radikalt nätstruktur. Vi behöver skynda på.

genom en ny Sverige kan vinna tid och ta ett ordentligt försprång mot omvärlden.

Sverige behöver publik, öppen, rikstäckande IT-infrastruktur. Analogt med det allmänna

en vägnätet ska den infrastrukturen fritt trafikeras alla till skillnad från den nuvarande

nya av — teleinfrastrukturen där olika operatörer har körbanor, vägkorsningar,

egna egna etc.

Detta är praktiskt möjligt att förlägga så mycket fiber möjligt över hela Sverige.

genom som Kostnaden för själva fibern är marginell. Bandbreddens värde minskar med tiden och till slut är också kostnaden för bandbredd marginell. Den äger bandbredd i dagens telein-

som frastruktur innehar maktposition och kan bra betalt för kapaciteten. Det är analogt med

en ta att bilvägarna skulle ägas vinstdrivande tjänsteproducenter ASG och Snabba Budet.

av som

Därför ska också den infrastrukturen statlig och allmän är tillgänglig för

nya vara en resurs som alla samma villkor. Detta garanterar god tillgänglighet till mycket lågt pris. Den enskilde, såväl företag har vinna sådant

som person, mest att ett system.

Konkurrensen ska fungera tjänstenivå, behövs inte den grundläggande fysiska

men infrastrukturen. Staten ska inte konkurrera med tjänster lika lite skulle

egna - som att staten göra bilaffärer.

Stat och kommun ska tillhandahålla fiber öppen ledning och kanalisation, inte

svart men operera tjänsterna den infrastrukturen. Stat och kommun ska ha täckning för sina

nya kostnader, i övrigt fullständigt neutrala.

men vara

37Topologi, geografiskutformning nättopologi ärdet geometriskautseendet nätetskabelförläggning.

— av

IP, Internet Protocol, ardet kommunikationsprotokoll somadresseraroch valjervagfor datapaket Internet och andra IP-baserade

l nat.

Bandbredd vid digital informationsoverforing bandbredden, d overforingskapaciteten, bitar sekund, bit/s. Bandbredden - anges v s i per motsvararmängden information somöverförsper tidsenhet.

Svart fiber aroptisk fiber utan andutrustning, d att natleverantoren badaandarna forbindelsen form fiberanslutning till

v s ger av l av kunderna utan någon mellanliggandeutrustning.

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

nät Det traditionella, idag dominerande, byggsättet med stjärntopologi fungerar inte. Det skulle Dagens en fungerar inte snabbt uppstå ohanterliga trafikvolymer 15 Tbit/ s eller mera i centrum av nätet.

Ett framtidssäkert IP-nät ska byggas med redundans som hönsnät myggnät, d ett ett v s inte det stjärnnät idag finns för traditionell telefoni. Det behövs för att uppnå helt som som en nödvändig flexibilitet och för åstadkomma högkvalitativ tjänst då alla ingående delar att en

inte behöver fungera samtidigt.

Fastighetsnäf" bör ägas fastighetsägarna och de boende för att förhindra monopol-

av ytterst situationer från enskilda operatörer. Jämför med dagens kabel-l V-situation där operatörerna

med femårskontrakt binder fastighetsägaren. upp

De boende måste ha möjlighet välja olika operatörer eller använda flera samtidigt. att

Målbilden Målet är att skapa

nationell fiberinfrastruktur enkelt kan uppgraderas genom byte av ändutrustning 0 en som

grundfunktion med minst 5 Mbit/s ände-till-ände i öppen IP-arkitektur. 0 en en

En grundläggande förutsättning är själva fiberinfrastrukturen. Utan den kommer ingenstans. På basis fiberinfrastrukturen skapar olika operatörer grundfunktionen, d i första steget av V s 5 Mbit/s verklig kapacitet ände-till-ände mellan kommunicerande över hela Sverige. parter

Varför ska basinfrastrukturen bygga fiber Varför inte koppartråd Varför inte radio, v Varför fiber o s

Antag ska lägga 10 000 kronor ändutrustning. Med ADSLiz-tekniken över att ut koppartråd går det i bästa fall kapacitet till 6 Mbit/ i riktning till användaren. att en upp s Till kostnad för ADSL, går det fiber ungefär 2 Gbit/s, d närmast samma som att v s en

gränslös kapacitet jämfört med alternativen.

Valet uppenbart till fiberns fördel. ADSL kan inte bli så mycket bättre och är alltid är asymmetrisk. Fiber mycket redan från början. Fiber är framtidssäkert. ger mera

Fiber bör alltid förlagd i så det enkelt går lägga till fiber den inte räcker vara rör, att att mer om till. Det finns ingen anledning till infrastrukturens kapacitet framgent ska begränsande. att vara Är det brist kapacitet, stiger priserna. Brist är möjlig helt undvika. När fibern väl finns att där, kan helst köra 2 Mbit/s, 10 Mbit/s eller beroende behoven. Det är vem som mera fiber för alla. Det varierar är den ändutrustning olika användare har för sina samma som som ändamål.

Bandbredden funktion ändutrustningens kapacitet inte fibern i sig. Fiberkostnaär en av - av den är konstant.

fiber har livslängd minst 50 år, förutsatt kabeln inte utsätts för Fiber Dagens en att vatten. helt i betydelsen fibern är oberoende tillämpningen. Olika operatörer är transparent, att av ska realisera den logiska infrastrukturen har möjlighet välja olika teknik, allt som att typer av efter gottfrnnande och teknikvalet kommer variera över tiden. eget att

41 kablar, kopplingsutrustning, installeradei fastighet. Fastighetsnät är etc en

42ADSL, Asymmetric Digital SubscriberLine.

45Bandbredd vid digital informationsöverföring bandbredden, d överföringskapaciteten,i bitar sekund, bit/s. Bandbredden anges v s per motsvararmängden information somöverförsper tidsenhet.

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Ny grund för Att förse m Sverige såväl tätorter glesbygd med publikt och öppet bredbandsnät - som — ett svenska nätet är i grunden en uppgift för kommunerna och staten.

Den nationella fiberstrukturen byggs i form Nationell topologi ett rutnät, ett "hönsnät, varje av genom att kommun förlägger fiber. å Fibercentrum 700Fiber I bilden till höger varje kommun i motsvarar Sverige en ruta A, C, D v. Kommu- 0 s nen inrättar ett frbercentrum. Större kommuner gör två eller fler fibercentra. Från sitt fibercentrum drar kommunen fiber dels till fibercentret hos kommunen dels till i norr, fibercentret hos kommunen i öster.

Genom denna samverkan heltäckanväxer en de fiberstruktur fram över hela Sverige.

Helt ny typ Att förverkliga resten av nätet är större utmaning. En del aktörer föredrar stjärnnät, andra en av stamnät ringnät. I en utbredd svensk fiberstruktur måste det möjligt tillhandahålla båda vara att nättyperna.

I praktiken distribuerar kommunerna sina fibercentra och det sättet uppstår helt ett nytt fast maskforstamnät migt som ett stort hönsnät.

Till regionala distribu-

tionspunkter ute i

bostadskvarter eller

fastighetsområden finns

eller flera ringar en

kopplade som ett

myggnät, ovanpå hönsnätet.

Det går detta sätt att bygga både stjärnnät och

ringnät är fullständigt

som redundanta låta genom att ringarna ga genom stamnätet.

På så vis går det klippa att förbindelserna av ett eller två ställen till alla

fastigheter och nätet

fungerar fortfarande.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Heltäckande Sverige kommer att helt utan gränser täckas fibernät- Ä

av en struktur enligt bilden.

.."v/ Vi’, 36/ vi 33/ vi fi vi

, , i

Med tillräckligt mycket A

v I ä.. i Hsu i. ‘ h V’.v’ i ‘ I ,Hsu n ‘ i fiber, uppstår inga ‘tat M

‘gé1":..Afi:

kapacitetsbegränsningar i

i nätet. -

-.

..v.‘c fo 5, .37 Vi Nätet är dessutom I V l

driftsmässigt slå

svårt att .. . -v . .. y u,... .. . v. .

eftersom det finns av’ ut, rikligt med alternativa

.

trafikvägar.

Max I 1.3

.3’ Vi.

e .

Grundinfrastrukturen , i

är ...~x as‘: fiber mellan kommuner- —1.

fibercentra. nas

A - A - A - - A -

Det finns alltså inget traditionellt stamnät i denna struktur.

Ett konventionellt stamnät skulle nämligen koncentrera trafiken så till den grad att naturlagar-

till slut sätter stopp för trafiken. Med konventionell nättopologi går det överhuvudtaget na en inte klara uppställda prestanda, d 5 Mbit/s i verklig kapacitet ände-till-ände i nätet.

att v s

Mångfald Den fysiska infrastruktu- Tiänsteoperatörer levererar IP-tiänst

som operatörer består de fibernät av ren av i hela eller delar av landet

kommunerna, som

och 0P10 0P20 0P30 0P4lJ P50 OP-n regionerna staten skapar tillsammans i

bilden till höger är det de horisontella slingorna.

I fibernätet finns ingen konkurrens något slag. Svart

av

fiherstruktur

Tjänster nätet kan

0kommunägd tillhandahållas ett 10-

av 0öppenför alla 20-50-tal telebolag eller operatörer vertikalerna i

bilden. Sådana operatörer kan vara lokala, landsomfattande eller världsom-

spännande.

änsteoperatörerna verkar i full konkurrens.

Sista sträckan Fibernätet byggs kommunen i sådan omfattning att det är högst hundra från varje

av en meter

till fastigheten fastighet. Sista sträckan fram till fastighet kommer att fastighetsägarens problem att

en vara lösa. Här behövs innovationer. Radio med hög frekvens kan användbart.

vara

Denna del nätet är alltså ingenting enskild operatör ska tillhandahålla eller äga som

av som en är fallet i dagens infrastruktur. Abonnenten måste ha total frihet välja operatör för önskade

att tjänster.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

I fastigheten Ta hyresfastighet med antal

t ex en ett

lägenheter och är ansluten till nätet med

som

Fastighet å

fiber från kommunens avlämningspunkt i en ett utrymme där utrustning går att placera.

I ett gemensamt utrymme, t i källaren, Gemensamtutrymme

ex

lfastigheten I I II placerar alla operatörer vill leverera

som D I E

tjänster till abonnenter i fastigheten den

I Ö utrustning behövs i varje enskilt fall. I I .-

som

Futighetinit I

kan fritt använda sina Fiber|gatan m Varje operatör egna

5 U

lösningar. I.

Här kopplas också varje lägenhet in en

panel. Abonnenten kan sålunda lätt välja

operatör

Hos Den delen nätet består någon

yttersta av av

abonnenten form utrustning nära abonnenten. Det kan

av

ett rent Ethernet-uttag eller "settop

vara en

box för inkoppling telefoner, TV-

av

apparater, fjärrstyrningsutrustning, o s v.

Ethernet

Den logiska gränsytan är IP. Den elektriska

gränsytan är KAT—5—kabel eller Ethernet-

Ethernet kabel.

Telephone

Television

Det betyder att vem som helst kan tillverka Remote

abonnentutrustning och sälja fritt det Control

-

växande marknad för innovativa uppstår en

produkter kan användas för anslutning

som

till nätet.

Det innebär PC kopplas till varje godtyckligt sådant uttag omedelbar får

t ex att en som

tillgång till nätet och användaren kan ägna sig åt distansarbete eller delta i ett sammanträ-

t ex

44Kategori—5-kabel standardiseradkabel för datatrafik med hög hastigheti fastighetsnät. är

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Operatörens Med denna fiberstruktur plats får operatör

nya en perspektiv

tillgång till fiber dispersionsskiftad

0 svart

möjlighet bygga accessringar med fiberpar i vardera riktningen utan

0 att ett gemensam

förläggning så långt möjligt, d detta sätt åstadkomma redundans, vilket är

som v s

viktigt med tanke nätet är så komplext att det statistiskt sett alltid år någonting

att ut

funktion

är tillräckligt för ha i storleksordningen 40 operatörer i tätort,

0 utrymme som att

15 i glesbygd och 10 i resten av landet

tillgång till 700 fibrer 350 par mellan huvudnoder i kommunen och andra kommuner 0

0 tillgång till 96 fibrer i stad, 48 fibrer landsbygd och i övrigt 24 fibrer

möjlighet konfigurera fiber ring- eller stjärnnät stor extrakostnad eller stor 0 att som utan

andel redundanta vägar i kanalisation.

samma

Abonnentens En abonnent till eratör får rundtänstáé bestående

en 0P en g J av

perspektiv

0 IPv4 unicast och multicast

0 aranterat minst 5 Mbit/s enomströmnin till od Wckli abonnent i Sveri ge

g g g g g annan

0 70 procent av 5 Mbit/s ska kunna vara multicast

0 10 millisekunders fördröjning till abonnent i stad även kund till

max annan samma

annan operatör

i genomsnitt 300" bit/s till/från destinationer utanför Sverige i grundtjänsten med

möjlighet till uppgradering hushåll ger 900 Mbit/s 3 miljoner hushåll

per

avlämningspunkt 10 eller 100 Mbit/s Ethernet RJ45 KAT—5-kabel

0 störst antal hushåll anslutna utan redundans är 32, fler än så ska sitta ringar

2 sekunders omkopplingstid till alternativväg vid fel godtycklig nätkomponent

0 max

i Sverige

0 övrig IP-tjänst enligt IT-kommissionens och Statskontorets specifikation.

Svart fiber aroptisk fiber utan andutrustning, d V s att natleverantorengerbada andarnaavförbindelsen forml avfiberanslutning till kunderna utan någonmellanliggande utrustning.

Grundt den IP-t levereramed kvalitet. amfor elnatets230 volt En ecifikation denna lanstar lanstsom en oPerator maste en viss . sP av grundtjänst måsteutformas för att kvalitetskontroll ska kunna ske.

47Varje. abonnent kan . . 300 bit/. Forbattrade prestandautanfor Sverige. o bli. tillaggstjanst,. .u eftersom garanteras genomsnitti s. , ,, maste en ,, en kostnad måstebetalastill operatöreri andraländer sominte är lika välutvecklade.

48Kategori-S-kabel standardiseradkabel för datatrafik med hög hastighet fastighetsnät.i är

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny Ill-infrastruktur

till Peter AB

Frågor Löthberg, Stupi

Är nu Räcker behov det rätt att bygga ut hela strukturen det inte med bygga i takt med uttalade

Svar: Sverige borde ha startat med att bygga bredbandsnät redan igår

Vi måste bygga kanalisationen och fiberinfrastrukturen så har möjlighet leverera

ut att att tjänster till alla skulle vilja ha det i hela landet.

som -

En del strategin för att göra landsomfattande fiberutbyggnad, är att Sverige ska locka till

av sig många tjänsteoperatörer de ska "lysa fibern. fler, desto bättre. Därför är det

- som upp viktigt att det från första början finns modell, plan, för hur Sverige de närmaste åren

en en ska den infrastrukturen. Då kan alla aktörer planera sin utveckling.

nya Det går inte att bygga den tänkta infrastrukturen inkrementellt.

Däremot behöver inte ansluta utrustning till fibern för den inte vill ha det. Men

man som

fastigheten kanske vill och då ska det finnas enkel möjlighet för det. nästa ägare av en

Borde strategin att börja bygga för att kunna klara framtida behov troligtvis växer fram vara nu som

Svar: Vi kan framgent ta förlagd fiber i bruk i den takt behöver. Den inte vill ha

som som

anslutning, behöver naturligtvis inte nätet finns där för den behöver det. Bara en - men som för att en del människor just inte kan ett behov, ska det inte för tid och evighet

nu se vara en öken för andra.

Det kan alltså växa fram en hel del lokalt baserad verksamhet. Behövs det typ lokala

en ny av operatörer som ligger mellan fastighetsägaren och Internet-operatören

Svar: I det läget då det finns mellanhand mellan kunden/ abonnenten och operatören

en som har förhyrt frberkapaciteten från staten, så måste mellanhanden lyda under operatören. Kravet ska finnas den hyrda fibern att grundfunktionen hos abonnenten uppfylla minimikraven.

Är det hushåll ska ha anslutningar för kunna byta operatör inte primitivt att ett två att

Svar: Ãr det lyxigt att ha två fysiskt olika ledningar hem Ja, det är det. Men det bara är

om en ledning, måste någon den. Kravet är att det ska fungera bra. Det går bättre att ställa

operera krav det finns alternativ. Den faktiska merkostnaden gäller endast ledningen och det är

om förhållandevis billigt.

Nätskissen påminner den situation idag finns i Stockholm med Stokab är det riktigt

om som -

Svar: Stokab löser uppgiften bra. Men det krävs prisbild och nationell täckning.

annan

lT-kommissionens strategiska visionering för en ny lT-infrastruktur

Har Sverige tillräckligt med kompetens för att bygga visionens stora IP-nät

Svar: Sverige har inte så mycket kompetens. Det är problem. Därför är det viktigt att det

ett finns antal operatörer är nationella, just för att ska kunna ordentlig kompetens-

ett som koncentration 10-20 ställen. Att varje kommun ska kunna göra detta för

att vara världsledande är orealistiskt. Utbildningsmässigt är detta svårt åstadkomma. Att utbilda

att en civilingenjör tar fem år och fem år borde allt detta färdigt

- om vara

Jag har jobbat i projekt för att försöka lösa de problem uppstår vid utbyggnad en

som av sådan här infrastruktur. En insikt är inte kan utgå från att de bygger näten vet

att man som

vad de egentligen gör. Därför är det nödvändigt att bygga in så mycket som möjligt av självkonfiguration och funktion i själva nätet, d plug-and-play. Annars tar utvecklingen för

v s

lång tid.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny lT-infrastruktur

Det nätet ska bestå fiber

fysiska av

Stefan Nilsson-Gistvik, Ericsson Cables AB: Stefim Mlsson-Gistui/e är utbildare via’ Ericsson Cables AB, Hudiksvall.

"Fibertekniken har största potentialen och är framtidssäker"

Inledning Detta avsnitt belyser utvecklingen optisk fiber för kommunikation. av

Budskap Optisk Singelmod-fiber, med livslängd minst 30 år, förutsättningar för

en ger en framtidssäker infrastruktur med bandbredd och kommunikationskapaen enorm

citet. Den är billig, skapar inga miljöproblem och är energisnål. Endast optisk fiber

kan klara uppfylla dessa krav. att

Detta är Idén att använda något slagsglasfiber för elektronisk kommunikation kom 1967. De första optofiber kommersiella fibrerna kom 1983. Sedan dess har fibern revolutionerat telekommunikaen tionsområdet. Nu är fibertekniken mycket långt utvecklad och redo att ta sig de stora an

uppgifterna.

Vad är en optofiber

Färgat skikt av akrylat

Skydd av akrylat

Mantel av kiseldioxid Kärna av dopad kiseldioxid

- Fibern är gjord av glas 0 125/250 um i diameter v Kärnan är 5-9 m för Singelmod-fiber 50- 2,5 pm för multimod-fiber

En fiber består två sorters glas, dels inre kärna, dels yttre mantel. Kärnan är aning av en en en dopad för skapa kanal överför ljus över långa sträckor med hög kapacitet. Glaser är att en som 125 mikrometer i diameter och med skyddande plastskikt är diametern 250 mikrometer.

Singelmod Den fiber används mest idag är k singelmod-standardfiber. Den kommer att klara de som s för det mesta flesta behoven i framtiden. Ett alternativ är den k multimod-fibern har större kärna s som en kan överföra större mängd ljus. Multimod-fibern är dyrare, klarar sig med billigare som elektronik och fungerar bra distanser till kilometer. Men den har ett lågt kapaciupp en tetstak och kommer att inte aktuell än för sista sträckan in till användaren. att vara mer

Bandbredd vid digital informationsoverforing angesbandbredden,d v soverforingskapaciteten,l bitar persekund, bit/s. Bandbredden motsvararmängdeninformation överförs tidsenhet. som per

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Tekniken F - be r ut k -

| v ec ungen

utvecklas fort

Erbiumdopade V59l59d’5 |:ibe,f5rst5flare multipiexerlng LEAF 90 ~95 Singeimodfiber l

F

lcke-nolidispersionsiber Singeimodfiber,dispersionsskiftad

Standardfibem" Singelmodfiber.stegindex lA|lWav;"

Muitimodfiber,stegindex

Multimodfiber,gradientindex50/125um p 7 n n Högkapacitesfiber Muiiémodfiber 1000

Muitimodfiber,gradientindex62,5/125um I I I I I I I I i I I I I I I I -70 -72 -74 -7e -78 -80 -82 -34 -86 -sa -90 -92 -94 -96 -95 2000

"LEAF" LargeEffectiveArea FiberCorningTM AIIWaveTMFibermedvattentoppenbortaLucent

Tekniken utvecklas kraftigt. Bl går det förstärka ljus med ljus. Det betyder att det för a nu att närvarande går överbrygga avstånd över 300 kilometer med fiber att ha att en utan en

elektrisk förstärkning.

Tekniken med k våglängdsmultiplexering kom för fyra år sedan, gör att kapaciteten i

s som en enda fiber närmar sig 1 Tbit/s, d 1 000 Gbit/s. Det är den fibern idag möjlig att v s som vore förlägga till alla hushåll. De nät börjar byggas i Europa kommer att ha kapacitet som nu en

över 1 000 Tbit/s. Det överföringskapacitet.

är en enorm

Faktorer Några tekniska begränsningar fiberns kapacitet är

som av

begränsar kapaciteten dämpningen d ljussignalen försvagas längre fibern är, det är inga problem

O - v s att men med vanlig utrustning överbrygga avstånd runt 100 kilometer och i extremfall att 300 kilometer. Lösningen detta problem utveckla bättre fiber och/eller bättre är att fiberförstärkare.

dispersionen d ljuspulsen breddas med fiberlängden, det problemet är

0 - v s att men hanterbart inom 100 kilometer och i extremfall 300 kilometer. Lösningen är att använda s

k dispersionsskiftad fiber k smalbandiga lasrar.

samt s

0 icke-linjära effekter d felaktigheter i överföringen vid användning särskilt höga

- v s av

lasereffekter gäller långdistanssystem och det försvårar våglängdsmultiplexering. Lösning-

är förbättrad fiber, k LEAF, Large Effective Area Fiber. en s

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Kapaciteten FiberkaPaeiteten Teknikframsteg visar fiberns kapacitet som ökar snabbt utvecklas mycket Gm km

kraftigt

SM-fiber 103H EDFA+DWDM Tillsammans med ännu 10’ f bättre fiberförstärkare ‘°° f S§j;‘;°

och våglängdsmultiplex- ‘O5 §o.§‘.;’§.I

m ma ering går det spänna l 15mm att ma., till l

bågen ytterligare upp MWWm°""

Tbit/s-området och 350m

ännu högre. 7

1 0.1 i in; År l l I l l I v v | l Det ger en enorm -76 -78 -80 -82 -84 -86 -88 -90 -92 -94 -96 -98 2000

framtidstrygghet vad

EDFA ErbiumDopedFiberAmplifier gäller tillgången DWDMDenseWavelengthDivisionMultiplexing

kommunikationskapa-

Prestandamätning sker att sända ett antal bitar över viss citet. Någon brist genom en sträcka, 1 Gbit/s över 300 kilometer 300 Gbit km/s. Det gär

kommer överhuvudtaget t ex ger

att optiskt förstärka signalen när helst. För att sända 5 Gbit/s över inte uppstå under som att fibersträeka på 16 000 kilometer gär det att använda ett flertal

förutsättning det en

att

Erbium-dopadefiberförstärkare EDFA längs vägen. Används finns god tillgång till

dessutom flera hundra våglängder samtidigt,o l o det att onärmastN förlagd über gar na

osannolika prestanda.

olämförlig En jämförelse med andra

Fiber i jämförelse med andra överföringsmedier

kapacitet överföringsmedier visar

att fibertekniken ger en

kapacitet som är vida överlägsen. Mb"/S

5 ISDN i 0 ger

sammanhanget 4

g g endast blygsam ä å å en 3 bandbredd.

i g

2 ä å 2 e ä å 8 o g å ADSL kan 9 8 3 3 0 upp l

I

Kopparnätet Mobiltelefoni Satellit Fibernät

0 Mobiltelefoni kan klara till En fiberförbindelse i vanliga system är pä 155 Mbit/s oc/7 det upp ger en 2 Mbit/s med den 3,1 meter bög diagramstapel. Upp till 1 Gbit/s blir stapeln 20 meter.

tekniken, De allra bästa av dagenssystem i Tbit/s-klassen motsvarar stapelpå Senaste en till orimligt 20 01707715 men en hög kostnad.

Den teoretiska kapaciteten förfiber diagramstapel med toppen

ger en Satellit halvvägs till månen. . ger en ganska bra nedlänk,

men en dålig upp-

länk.

soISDN, Integrated ServicesDigital Network.

SADSL, Asymmetric Digital SubscriberLine.

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur

en ny

Tekniskt Ett tekniskt vägval vid nätbygge är ska fibrer med mycket hög kapacitet

om man satsa vägval eller många fibrer med beprövad och allmänt tillgänglig kapacitet. Eller det ska

en om vara många fibrer och fler våglängder Det lutar åt de två sistnämnda alternativen eftersom de

ger enklare system.

Vilken fiber man bör välja för att bygga ett fiberoptiskt Sverige beror användningsområden

Standard singelmod-fiber för förbindelser mellan städer, ringar i städer, de sista

passar metrarna till industrier, skolor och kontor, till bostadsområden och även inne i bostadshus. Det betyder

att singelmod-fiber går att använda i de flesta sammanhang. Om det är höga kapacitetskrav

mellan städer och i stadsnät kan använda dispersion 5/Jzfiedsingelmod—fiber.

man non-zero

När det gäller de sista metrarna till arbetsplatser och i bostäder är det standard Singelmod-fiber

är både enklast och billigast använda. Ett problem är är lite dyrare, för de som att att systemen kräver laser det å andra sidan för miljonindustri för tillverka alla de

- men ger utrymme en att lasrar som behövs i svensk bredbandssatsning.

en

Ett alternativ idag skulle kunna multimod-fiber för den sista biten ända hem. Multimod-

vara fiber är 2-3 gånger dyrare än singelmod-fiber, elektroniken är billigare. Slutkostnaden blir

men troligen densamma.

Singelmod Den vanliga singelmod-fibern går alltså använda till de flesta lösningar. Singelmod-fibern

att

det som gäller

0 är billigast t o m billigare än koppartråd

går att använda utan problem avstånd till 200 kilometer

upp

för till 10 Gbit/s och ibland högre passar system upp

klarar flera systern samtidigt våglängdsmultiplexering

av ett singelsystem 10 Gbit/s motsvarar över 60 mikrovågslänkar bästa

av sorten kan ingå i kablar med 100-1 000 fibrer

bör kontakteras och skarvas professionellt.

Oöverträffad För fiber till kvarteret, fiber till skrivbordet eller fiber till hemmet singelmod-fiber i

ger kapacitet praktiken obegränsad kapacitet. Transmissionsmediet i framtidssäker infrastruktur måste ha

en

mycket stor bandbredd, det ska billigt, inte skapa miljöproblem och energisnålt.

en vara vara Det är bara optisk fiber kan klara de kraven idag.

som

Några slutsatser är att

0 den optiska fibertekniken har och fortsätter överföringskapacitet

— att - en enorm som

vida överträffar andra transmissionsmedier

0 några avgörande begränsningar finns inte i fibertekniken dagens fiber klarar distanser

-

100 kilometer lätt och 300 kilometer med viss ansträngning intermittent förstärkning

utan

av signalen

0 med standard singelmod-fiber går det att klara de flesta behov

0 fiber är billigare än koppartråd i inköp och kan också billigare än koppar vad gäller

vara

skarvning och kontaktering

0 livslängden är minst 30 år vid kall och torr förläggning fiberkabeln.

av

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny lT-infrastruktur

till Stefan NiIsson-Gistvik, Ericsson Cables AB

Frågor

Hur påverkas fiberkablars livslängd miljön det finns uppgifter på allt mellan 20 och 50 år

av -

Svar: Ingen kan säga hur länge fiberkabel håller. Det har mycket att göra med hur man

en förlägger fibern. Den största faran är värme och våta. Det yttersta akrylatskiktet är det sista skyddet för När kommer in så långt fram till glaset, börjar vätet sakta

vatten. vatten som förenas med glasmolekylerna och bildar kiselhydroxid istället för kiseldioxid. Kiselhydroxiden är inte genomskinlig och därför ökar dämpningen i fibern. I princip mår fiber bra den

en om ligger kallt och Exakt hur länge fibern håller ute i verkligheten vet inte. I Sverige

torrt. finns 14 års erfarenhet, i USA 15 år. Accelererat åldrande sker i laboratorier och basis

av

det 30 år rimlig livslängd.

anses vara en

Är det möjligt utföra väglängdsmultiplexering på 10-15 år gammal fiber att

Svar: Ja. Det enda problemet med äldre fibrer är att de kan ha blivit aning sköra och kan

en

Akrylatisoleringen de första 2-3 årens kommersiella kablar i vara svårare att reparera. Sverige inte lika bra den finns idag. Moderna kablar håller mycket bättre.

var som som

De kablar Ericsson idag säljer till kunderna, är det de dyrare våglängdsmultiplexerade kablarna som

Svar: Än så länge har inte börjat kablarna blir dyrare. Det börjar komma frågor från

marknaden, det rör sig ännu inte riktigt volymer.

men om stora

Vem gör fiberinstallationer Gör Ericsson det

Svar: Ericsson gräver inte själv fiber och kommer inte göra det. För installationer

ner att av landstäckande nät utomlands, har alltid lokala entreprenörer använts. Det är mycket enklare med lokala känner trakten och människorna för att göra just dessa jobb. Det

resurser som finns många olika företag gör det. Kommunerna är hugget och utför ofta förlägg-

som

ningsarbetena i regi. Det finns också entreprenörsfirmor kan göra skarvning av

egen som fiber, d koppla ihop näten.

v s

Har Sverige att klara omfattande utbyggnad ett fibernät Var finns begränsningarna resurser en av

Svar: Det finns många begränsningar. T den mängd fiberkabel skulle krävas

ex enorma som

för hela Sverige, går med dagens produktionskapacitet inte att fram inom fem år.

Men kommer det klar signal Sverige ska landsomfattande fibernät med

en om att satsa ett

viss inriktning, så kan bygga produktionskapaciteten och för det krävs mång-

en man upp

miljonsatsningar.

Om Sverige skulle göra investeringen pä fem år hur stor del världens fiberproduktion skulle tas i

- av

anspråk

Svar: Några Det skulle Sverige där världen kan fungerande fibernät.

procent. ge ett se ett stort

Kostnadsbilden för fiberskarvning

Svar: Skarvkostnaderna fördelas personal, utrustning 100-200 000 kronor för k

ett s skarvteam och material tio kronor svetsning och 200-300 kronor per kabelkontakt.

per

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Finns det någon genombrottsteknik förbilligar installationer

som

Svar: Den enda metod som är legitim idag för fiber utomhus är att smälta fibern, alltså svetsa ihop den. Det kostar tio kronor och är inte dyrt. Lika mycket kostar skarvning

av en kopparkabel. Stokab har störst erfarenhet detta i Sverige. De använder k ribbonfiberkabel

av s

snabbar skarvtiden Her fibrer skarvas samtidigt. som upp genom att

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

IP

Kommunikationsarkitekturen ska bygga på

Anders Rockström, Telia Networks AB: Anders Røcksträm är verksam i teknikstaben vid 721121Networks AB.

Teknikoberoende IP utrymme för en dynamisk utveckling"

ger

Inledning Detta avsnitt belyser egenskaper hos IP, Internet Protocol, vilket är den naturliga basen och

kommunikationsarkitekturen för den IT-infrastruktur diskuteras. gemensamma som

Budskap Nät är baserade IP leder till enklast tänkbara infrastruktur. Dessa nät gör

som

tydlig separation och isolering mellan tillämpningar och infrastruktur,

en av - mellan tjänster och nät. Det möjliggör dynamisk marknad för både tjänster och

en infrastruktur. IP är oberoende vilken teknik används. Det ytterligare

av som ger

för stark dynamisk utveckling. Inget är, med ekonomiska förtecken, utrymme en bättre än IP.

Allt går att Det driver framväxten digital infrastruktur är den digitala konvergensen. Idag är det

som av en

digitalisera möjligt i sett digitalisera allting utom fysiska och persontransporter.

att stort - varor

Det betyder att med tillgång till ett bra digitalt kommunikationsmedium går det att i princip överföra allt över det mediet.

Ett sådant medium får högre värde enklare, primitivt, det är och generellt det

ett mer mer är. Minsta gemensamma nämnare är mycket mer generell än högsta gemensamma nämnare. Mediet ska alltså enkelt med bred tillämpbarhet.

vara en

I det infrastrukturella perspektivet är det hellre niitekonomi dominerar än storskalig

som ekonomi. Det är radikalt annorlunda jämfört med traditionell teleinfrastruktur, där det

en

storskaliga gäller. Det gäller inte i digital infrastruktur och detta viktig förutsättning.

är en

Ny teknik och Det pågår mycket snabb teknik- och prisutveckling. Det betyder regelbundna tekniska

en generationsskiften. T när det gäller routrar nyckelkomponent i IP-nät kommer teknikskif-

lägre priser ex ungefär tredje eller fjärde år. Varje generation har uppåt 100 gånger bättre

tena var

pris/prestanda-relation. Samma sak gäller fiber. En generation förändrar förutsättningarna

ny

ungefär vart fjärde år.

Det betyder

0 korta livscykler produkter

korta investeringscykler även det håller i 30 år, kan nyinvestering löna sig efter fem år 0 - om

0 heterogena nät, d blandning flera olika nättyper.

v s en av

52IP, Internet Protocol, det kommunikationsprotokoll adresseraroch väljerväg för datapaketi Internet och andra IP-baseradenat. är som 53Router, dator väljer för ochvidarebefordrar datai datornät IP-typ. som väg ett av

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Prioriteringar Om vill datzzfiera Svcrige, och skapa infrastruktur för detta, är prioriteringsordningen att

en

skapa enkel infrastruktur är tillgänglig d finns platser där folk är beredda att

en som v s

betala för den, öppen inga bindningar i form äganderätt till teknik eller nät och billig

av

användarna är fast uppkopplade och de kan nå önskade tjänster inklusive att alltid

att -

själva kunna bli nådda märk väl att dagens Internet-lösningar när det gäller uppringda

förbindelser endast är halv lösning, ungefär ringa från telefonautomat stan i

en som att

jämförelse med att ha telefon hemma Att alla människor så småningom stän-

en egen

digt kan uppkopplade själva tjänsteområdet exploderar helst kan

vara gör att - vem som

bli producent nätet ett helt annat sätt än vad är möjligt idag

som

ha prestanda och kapacitet.

Bredbandskapacitet i sig är inte det viktigaste. Används bra teknik i de båda första prioritering-

uppstår sannolikt så mycket bandbredd faktiskt behövs. arna, pass som

Hanteras detta klokt, går det efterhand uppgradera till precis så mycket bredband

att som behövs i den takt behoven uppstår.

som

Allt lokalt När bygger nät är det viktigt att utgå från vad kapaciteten ska användas till. mer man Internet-bruk Trafikurvecklingen har under år förändrats inte minst alltfler personaldatorer

senare - genom och mycket högre Internet-penetrering. För år sedan hamnade 80 procent trafiken

ett par av

genererades i vårt nät i USA. Nu är det 40-50 procent. som

Tendensen är alltså Internet-användningen blir alltmer lokal. Det är naturligt. En använda-

att

har oftast större anledning att söka information eller utnyttja tjänster i närområdet än i ett re annat land.

Det påverkar sättet att bygga och dimensionera näten.

Nätstrukturen i framtiden bygger IP separerar som ser tjänst och nät användningen IP, Internet Protocol.

av Detta beror inte att någon kommitté har N

Y

beslutat IP är det bästa valet, för

att utan att IP finns allmänt tillgängligt.

Tillämpningar

stark dynamik bakom hela IP- Det är en

-r--" utvecklingen. IP är accepterat över hela

CID

världen. Det finns omfattande industri

en

Infrastruktur inriktad IP. Det finns inte något som är bättre än IP med ekonomiska förtecken.

54Datañering innebär tillgång till data/IP-konnektivitet. Att datafierad "elektriñerad", d ha tillgång till att ge vara motsvarar att vara v s elkraft.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Så enkelt Ett de vikti aste kriterierna i böran å 1970-talet när börade konstruera nät baserade

av g J p man J möjligt IP, var att göra infrastrukturenn så enkel möjligt.u u Man skulle skiljan u allt cinte hade att som som som göra med ust datatransporten från transport. Man gjorde tydlig separation och isolering

en av mellan tilläm nin och infrastruktur, mellan tånster och nät. Det intressanta är det å så

P gar J att

uppstår två dynamiska marknader: V18

0 dels dynamisk tjänstemarknad,

en

0 dels dynamisk teknikmarknad för infrastrukturen.

en

IP är oberoende vilken teknik används. Det utrymme för den dynamiska utveck-

av som ger lingen. Det är inte nödvändigt att låsa sig till teknik. Det går att blanda tekniker i

en samma nät.

Idag är det bra strategi att konsekvent gå extrapris för att finna det bästa och billigaste

en för tillfället. IP är grunden för detta agerande.

IP ger annan En aspekt att skilja tillämpningar från själva infrastrukturen är det

annan av att ger en ekonomi annorlunda ekonomi.

Den vertikala bundling t att nätaccess och telefoni säljs integrerad tjänst eller att

ex som en

koaxialkabel och kabel-TV-tjänst säljs tillsammans är vanlig idag teleområdet, blir

som olönsam i sig. Bundlingen innebär kombinerar tjänster och medier och det finns

att man att en stark koppling dem emellan. Bundlingen utnyttjas för subventionera. Någon bygger

att en infrastruktur och hoppas igen sälja tjänster.

pengarna att

Om infrastrukturen är öppen kan helst in och utnyttja investeringen. Infrastruk-

vem som turbyggaren har själv därmed ett sämre konkurrensläge gentemot andra inte haft

som kostnader för etablera infrastrukturen. Den däremot skapar sluten infrastruktur,

att som en avstår frivilligt från att göra andra affärer. Vertikal bundling är alltså olönsam.

Den viktigaste egenskapen hos IP-nät är den mycket bredare tillämpbarheten. Det finns

utrymme för att göra många helt saker. Detta gör de näten till sina egenskaper

nya att nya påminner mera om elnät än telenät.

om

Telenät Ett telenät är storskaligt och IP-nät är i princip småskaligt det blir så helt naturligt. ger ett - "last mile

problem" Ett telenät är byggt med och stark kärna

stor och mindre avancerad teknik längre ut mot abonnenten kommer. Ytterst i nätet

man sitter telefon. Detta är nätcentrisk

en en struktur.

Inför uppgiften skapa bredbandsnät i

att ett telenätet finns ett last mile problem, d

V s svårigheten att nå ut till kunderna med bredband till rimlig kostnad.

en

Dagens nätstruktur

IT-kommiss ionens strategiska visionering för en ny IT—infrastruktur

IP-nät I IP-nät däremot är det naturligt sann..." ger ett att man "first mile bygger lokalt för att kopplar ihop sina datorer och det sker med allmänt tillgänglig och billig

opportunity"

teknik sällan går under 10 Mbit/s. Sedan

som blir det smalare stigar längre in man kommer i IP-nätet.

Det betyder i princip tvärtom-struktur.

en När telenätet nätcentriskt, är IP-nätet l

är

Morgondagens natstruktur

användarcentriskt

När det gäller bredband till användarna i IP-nät så finns bandbredden redan där. Det som

ett är problem i telenätet, blir istället möjlighet i IP-nätet, first mile opportunity.

ett en ett

Kostnader Tvärtom-egenskaperna gäller även kostnadsstrukturer.

i jämförelse Kostnadstyngdpunkten vid användningen telenät ligger i Kostnaderna för

av ett accessen. ett telefonsamtal är till 80 för 20 för Det beror att accessdelen

procent accessen, procent resten. i telenätet består utrustning är unik för varje abonnent, d kostnaden är till största

av som v s delen oberoende hur länge och hur långt ringer. Det innebär att enhetspris, flat rate,

av man

skulle kunna vara en lämplig betalningsmodell.

I IP-näten tenderar det tvärtom. Här är kostnaden för 20 och för

att vara accessen procent

80 d tyngdpunkten är den motsatta jämfört med telenätet. Förklaringen är resten procent, v s

i IP-nät är delad. Normalt rör det sig lokalt datanät, ett LAN. Det att accessen ett om ett innebär anvåndningskostnaden i IP-nät till största delen är beroende hur länge och

att ett av långväga kommunicerar, d betalningsmodellen i ett datanät borde inte vara enhetspris

man v s

ellerflat rate.

När det gäller investeringskostnaderna för näten blir skillnaderna än uppenbara. Normerar

mer

investeringen i dataaccessen till så gäller 2-3 för IP-nätets kärna. För telenätet år det

ungefär 5 och för telenätets är det 20.

access

Alltså, är styrkan i IP-nåtet, den delen i telenätet. Det idag är last

accessen men svaga som mile problem i telenätet blir first mile opportunity i IP-nätet.

ett

Ruttna delar" Da användnin IP-telefoni b å kombination de två ruttna delarna" i de

gens g av Ygger P en av båda nätto olo ierna, d användnin den d i telenätet och den förhållani kombination g v s en av yra accessen dev1s- dyra kärnan oIP-nätet. Det märkliga är det går med a att göra så här. EgentligenI

i att vinst visar det prissättningen idag inte är kostnadsrelaterad.

att

Samma sak gäller Internet-leverantörer, d Internet Service Providers, ISP Dessa använder

v s telenätet overlay-struktur för komma Internet-strukturen. Det kan duga för

som en att 3-4 användare. Men med dagens volymer är det dåligt. Användningen inte alls är relaterad till

kostnaderna.

S;Internet-leverantör, företageller institution tillhandahåller anslutningsmöjlighet till Internet, IP-tjänst.

som v s

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Bygga nytt Att nu bygga nytt och annorlunda blir billigare. För några år sedan visade vid detta i praktiken. blir billigare Vår hypotes att de nuvarande sanningarna inom televärlden inte gäller datakommunikavar tion. Vi utmanade ligger bakom dagens ADSL5°-satsningar hos många resonemangen som a teleoperatörer, d att infrastrukturer är dyra koppartråden måste återanvändas och det v s att är storskalighet som gäller data och tele måste blandas i system. samma

Det gjorde var att installera ett accessnät i form ett lokalt nät, LAN, 100 Mbit/s i av flerfamiljshus komplement till den telestruktur redan fanns. Sedan anslöt som som lokalnåtet, LANet, till IP-stamnät. Hushållen anslöts som LAN till Internet. ett som grupp Det intressanta resultatet att det blev cirka fem gånger lägre kostnad för bygga var att en ny än att återanvända gammal. Dessutom ökade prestanda med än tio gånger. access en mer Förklaringen är att använde teknik till det den är bra på, inte för rationalisera ny som att gamla strukturer.

Det är dessa tekniklösningar olika aktörer marknadsför bredband, d de bygger som nu som v s lokalnät, LAN, för 10 eller 100 Mbit/s lokalt i fastigheten. Det lokalnätet, d hushållen v s som ansluts sedan till Internet via betydligt smalare förbindelse. grupp, en

Kalkylen går Vi vände också affärsupplägget. Istället för fram produkt och sedan pris att ta en ett att variera denna, utgick från vad kunde ett rimligt pris för kunden. Ett enhetspris som vara 200 kronor månad kunde rimligt. Sedan byggde det bästa möjliga erbjudandet per vara som teknik, geografi och just där och då. annat gav

Kalkylen är intressant: Utgångspunkten är att kunden betalar 200 kronor månad för. per Av detta går 10-2O kronor till fiber för stamnätet, ungefär lika mycket för nätinstallation i fastigheten hos kunden och lika mycket för affärsvinst. Det innebär att merparten intäkten av går att lägga köp IP-kraft från stamnätet och det behövs eftersom det är den dyra av -

ingrediensen.

Kalkylen går sedan att variera. Skulle det visa sig installation teknik eller förbindelse till att av stamnätet blir dyrare, i glesbygd, går det kompensera det köpa mindre t ex att genom att IP-kraft eller att till det blir fler kunder i delar kostnaderna. se att gruppen som

Notera att i dagens diskussioner ligger fokus själva fiber-delen, d anslutningen till v s stamnätet och kalkylmässigt utgör den i sig tunn och liten del. Men diskussionen missar en helt det faktum den enskilde kundens synvinkel är IP-konnektiviteten oftast betydligt att ur en mindre kostnad än kostnaden för skaffa dator och kompetens. att

Bredbandsöar Den utveckling som ser som naturlig är att denna typ byggs ut i snabb takt. Det av accesser kopplas ihop innebär att ett antal bredbandsöar etableras. Det blir naturligt koppla ihop dessa direkt att med varandra via nätkärnan. - utan att

Det kännetecknar denna struktur är det blir billig bandbredd lokalt. Men ska som att gott om kommunicera långt, blir det smalare och dyrare. Detta kommer vända och ned man att upp

de prisstrukturer gäller idag.

som

S6ADSL, Asymmetric Digital SubscriberLine.

S7Stamnät, samlingavhuvudledningar och noder för nättrafik, engelska:backbone.

IT-kommiss ionens strategiska visionering för en ny lT-infrastruktur

Affärslogiken Affärslogiken förändras också. Det är inte endast så tjänsterna från infrastruktuatt separeras förändras infrastrukturen i sig blir antal och lönsamma affärer det blir ren. ett egna som att

mycket lokala affärer, där bygger lokalnät i den fastigheten del 0 man egna som en av

fastighetsaffären

mäklare förbinder lokala nätöar med varandra och eftersom dessa mäklare hanterar 0 som

även andra utility"-affärer har de anledning förlägga fiber

som vatten, etc, att mar-

ginalen

grossister i IP, d sådana förfogar över stamnät. Ö v s som

Det intressanta är förekomsten många olika och sinsemellan oberoende aktörer. Det är av en marknad. enskild aktörer kan bestämma teknik och affärsupplägg för andra. Det går Ingen stor dra fördel lokal närvaro och anpassning, något gäller för de flesta infrastrukturer att av som av

IP är minsta Sammanfattningen är att

gemensamma nämnaren det går digitalisera fysiska och och det bred 0 mesta att - utom varor personer - ger en användning ett IP-nät klarar all typ kommunikation av som av

Internet-användningen blir alltmer lokal, även i bemärkelsen Sverige är lokalt i ett 0 att

globalt perspektiv och det påverkar hur bygger den typen av nät

man nya

IP mycket bredare konvergensbas än enbart kommunikationstjänster

0 ger en

datanätets egenskaper och kostnadsstruktur är tvärtom det traditionella telenätet 0 mot

det är billigare bygga än använda det gamla och det kan så den gamla 0 att nytt att vara att infrastrukturen hinder för den fortsatta utvecklingen är ett

IP är bra minsta nämnare något bättre alternativ är ännu inte känt. Ö en gemensam -

till Anders Networks AB

Frågor Rockström,TeIia

Telia har infört denna teknik i bostadsområdet "Boñlls båge" i Stockholm hur många fastigheter -har anslutit sig till Internet och vad används anslutningen till

Svar: Anslutningen är ungefär dryga 50 procent hushållen och det är den fördelning som av verkar gälla i andra sammanhang. Det är lokalt 100 Mbit/s nät har ett som en gemensam anslutning halv Mbit/s till Internet, det så mycket gick köpa för en var pass som att tillfället.

När det gäller användningen, hade antal visioner tillhandahåller ett temat att om man bredband lokalt så kommer kreativiteten blomstra. Men det visar sig att den bor i ett att som hyreshus inte känner sin inte med bredband. Det för litet och homogent granne, ens är ett kollektiv för det ska uppstå ljuv musik med de bredbandsresurserna. Vi forskar kring att nya detta. Och ska göra större försök, koppla 34 000 hushåll i Malmö då som att samman kanske det uppstår ljuv musik.

lT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

I dagarna Telia satsning på 1,4 miljarder kronor för att 1 miljon hushåll bredbandsannonserar en ge anslutning blir det inte dyrare -

Svar: Telia har fått ett tydligt marknadstryck och det är viktigt. Om bygger rätt

nu man

kommer det att fungera. Men jag inte i detalj hur lösningarna Med rätt utnyttjad

vet ser ut. teknikpalett går det att nå de flesta 80 procent hushållen med rimlig insats.

av

Gäller resonemanget Internet enbart Eller är det Internet inklusive kabel-TV och telefon I så fall, hur ställer sig det till det fria valet att välja leverantörer

Swzr: Vi säljer infrastrukturen och rå. Det IP-konnektivitet. Vill du ha mail och andra

ren ger tjänster, varsågod att skaffa dig. Vem helst kan erbjuda dig det i det öppna snittet. Det

som gäller endast IP-konnektivitet. Vill folk sedan ha interaktiv TV eller video demand eller

on någonting så finns möjligheterna där. Nätet kan IP bära alla dessa olika

annat, genom tjänster. Men för den idag vill köra IP-telefoni över nätet är det antagligen dyrare med

som tanke all extrautrustning krävs, bara behålla den befintliga telefonledningen.

som än att Det ändras med tiden.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

D:

Tema

som stöder visionen

Tidiga exempel

Översikt

Temat för denna del visa hur det olika initiativ börjar växa fram bredbandsnät är att genom i Sverige i olika och regioner. Exempel sådana bredbandsöar praktiskt kan runt orter som i kommande nationell IT-infrastruktur är passa BoNet hos Riksbyggen Norrland villaområdet Barhäll i Linköping stadsnätet Traman i Tranås

fastigheten Lundagatan 33 i Stockholm.

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Praktikfall 1: BoNet hos Norrland

Riksbyggen

Jan Söderholm, Riksbyggen Umeå: jan Söderholm är projektledare för BoNet vid RiksbyggenNorrland i Umeå.

10-1 00 Mbit/s till hushåll till distansarbete"

varje ger många möjligheter

Inledning Detta avsnitt belyser hur Riksbyggen byggt ett fibernät för några lägenheter i Umeå.

tusen

Budskap Efter första året kommer över 4 000 lägenheter uppkopplade med bredatt vara bandsanslutningar till BoNet. Många boende arbetar universitet och landsting och vill ofta arbeta hemma. Då fungerar BoNet fungerar god plattform för som en

bredbandstjänster. Priset är lågt, cirka hundralapp månad för anslutning och

en per

tjänster.

Stark Utvecklingen började 1997 då bostadsrättsföreningar och olika fastighetsägare i Umeå behövde efterfrågan upphandla fastighetsnätsx.

Det har lett fram till ett konceptet BoNet. Det är tjänst innehåller bredbandstrafik, en som Internet-access och servertjänster. Sedan december 1998 är cirka 3 400 lägenheter hos ett

trettiotal fastighetsägare uppkopplade BoNet. Anslutningstakten är fortsatt hög.

mot

Fastighets-t

ägare

Kund V Brf

Internet

,rm

I| %~I

I°°Mbvs

BoNet

: NorrN

-o mamma

160Mhps I G bps}

Stadsdelsnød

l

nåt Regionala Stadsdelsncxi A -Umeå untwrsitet . å i ‘ r

100m Å

Fastighets-

°1Mw

ägare

58Fastighetsnät kablar, kopplingsutrustning,är etcinstalleradei en fastighet.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Teknisk Fastighetsnätet består switchade IP-nät med 10 Mbit/ anslutning till varje hushåll. av s Stamnätet är 100 Mbit/s. Själva BoNet är uppbyggt stjärnnät med central nod lösning som ett en i mitten och antal stadsdelsnoder till staden och vidare till fastighetsägaren och ett ut

bostadsrättsföreningen. I takt med behovet uppstår, troligen under 2000, kommer

att

uppgradering ske till Gbit/s-kapacitet.

att

BoNet har samarbetsavtal med det lokala cnergibolaget i Umeå hyr fiber för Affärsmässig ett som ut svart Därtill finns avtal med Norrnod är Internet-leverantörenw. BoNet erbjuder lösning nätet. ett som en tjänst består Internet-access, webb, IP-telefoni, som av e-post, m rn.

Hittills har BoNet varit mycket framgångsrikt. Efter första året kommer över 4 000 lägenheter uppkopplade. Det bygger framför allt behoven hos boende i bostadsrättsföratt vara ute eningarna ursprungligen ville ha fast förbindelse till universitetet. BoNet blev som en lösningen detta. Många boende jobbar universitet och landsting och de vill ofta arbeta

hemma.

BoNet fungerar god plattform för bredbandstjänster. Det är hög kapacitet i nätet. Det

som en finns möjlighet för kunderna utnyttja överkapacitet och det fungerar utmärkt. Det är ett att lågt pris, i snitt 50-70 kronor månad för anslutning plus tjänstepaketet för 30-35 kronor per månad. Då ingår fyra e-postadresser till lägenheten och tio Mbyte för hemsida. Utöver per en rad andra faciliteter. det ingår en

Den fortsatta Under hösten 1999 kommer IP-telefoni att införas BoNet försök. Upplägget är att en teleoperatör ska tillhandahålla telefonitjänster till fast månadskostnad runt 200 kronor till

utvecklingen en

slutanvändarna och det gäller fri trafik inom Sverige. För mobil- och utlandssamtal blir det en låg kostnad.

Utöver IP-telefoni kan det bli aktuellt med införa TV och video demand. Vi kommer att att on sak i taget att har begränsade resurser.

införaen genom

Problem Den norrländska tjälen mellan december och maj bromsar anslutningsmöjligheten i BoNet

hittills och det är det största problemet hittills.

En affärsmässig begränsning är det fastighetsnätsidan går att skönja viss överhettning

att en i installationsledet. Men det börjar stabiliseras, priserna har varit lite svajiga. Nu finns flera att entrepenörer kan utföra jobben. som

Vi har undersökt möjligheten knyta BoNet med andra städer längs norrlandskusatt samman Men fiber finns inte tillgå. Kapacitet kostar oskäligt mycket. Vi vill gärna att ten. svart att se det finns nationellt täckande fibernät så enkelt kan hyra fiber efter behov ett att svart - men vill ha detta inom gtt år, inte behöva vänta fem år.

På stadsnätsidan kan det uppstå problem, alla vill ha Internet. Då får göra stadsnäten om

tillgängliga prisbilden fiber blir lägre.

mera genom att svart

Svart fiber optisk fiber andutrustning, d natleverantoren badaandarna förbindelsen i form avfiberanslutning till ar utan v satt ger av kunderna utan någonmellanliggandeutrustning.

60Internet-leverantör, företag eller institution tillhandahåller anslutningsmöjlighet till Internet, d IP-tjänst. som v s

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Frågor till Jan Söderholm, Riksbyggen, Umeå

Hur stor andel de boende i Umeå har skaffat anslutning av Svar: I början var det 35 procent. Idag är det 55-92 procent beroende bostadsområde. Hur mycket behövs för att driva nätet resurser Svar: En underleverantör sköter det fysiska. Riksbyggen sköter avtalen och administrerar server-tjänsterna. Har Riksbyggen utformat anvisningar för kabeldragningen i husen

Svar: I samband med upphandlingen fastighetsnätena upprättar rambeskrivningar och

av föreskrifter och skickar dem vid allmän förfrågan. ut

61Fastighetsnät kablar, kopplingsutrustning,är etc installeradei fastighet. en

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Praktikfall 2:ViIIaområdet Barhäll i Linköping

Jörgen Hammarstedt, Tekniska Verken i Linköping AB: jörgen Hammarstedt är ansvarig för afürsområdet kommunikationsteknik vid kommunagda

Tekniska Verken sysslarmed farrvarme, avlopp, avfizll, kommuni-

iLinkopingAB som vatten,

kationsteknik oehparkeringshus. Hammarstedt ar ordförande i Svenska Stadcnätsjföreningen.

"Stort intresse för fiberanslutning bland villaägare"

Inledning Detta avsnitt belyser utbyggnaden fibernät samtidigt med utbyggnad fjärrvärme i

av ett av villaområdet Barhäll i Linköping.

Budskap Genom kommersiellt initiativ från lokalt energiföretag byggs för första

ett ett gången ñbernät i ett villaområde i samband med ljärrvärmeinstallation. Det

ett en betyder flertalet villor i området får Internet, kabel-TV och larm via fast

att en

bredbandsanslutning.

Två Barhäll är villaområde i Linköping består 180 hus, byggda i två omgångar, dels av tre ett som av villor får fiber 1940-talet, dels 1970-talet. Där bor många äldre människor, vilket också innebär att det

generationsväxling i området. I området har Tekniska Verken sålt fjärrvärme. pågår en Linköping i sin helhet är till 90 redan färdigbyggt med fjärrvärme. Barhäll är

procent ett av kvarvarande områden exploatera. I samband med fjärrvärmeinstallationen, sker också

att installation fibernät. Arbetet kommer klart före vintern 1999/2000.

av ett att vara

113 de 180 husen i Barhäll har köpt fjärrvärme. I samband med det fick villaägarna ett

av erbjudande också Internet, kabel-TV och larm.

om att

Linköping har stadsnät baserat fiber, liknande det Stokab driver i Stockholm.

ett nät som

Utifrån det nätet byggs fiberanslutning i samband med fjärrvärmeinstallationen till varje villa i

Barhäll. Internet är nätverksprotokoll. Utöver fibern förläggs också koaxialkabel för att

en kortsiktigt kunna leverera konventionell analog kabel-TV.

När det finns fiber till varje hus, såväl singelmod multimod, är det öppet för

som vem som helst leverera valfri tjänst via den fibern. Ett exempel är små TV-kanaler i Linköping som

att sänder digitalt tillsammans med Teracom, lokala hockeymatcher. Det finns intresse

a ett bland hushållen i Barhäll dessa digitala kanaler och de kan komma att distribueras via

att fibern.

och Tekniska Verken frontar Internet-operatör och det är kanske inte den bästa lösningen

Tjänster som

sikt. Nätet är öppet för helst erbjuda IP-tjänster till Barhäll-hushållen. En lokal kostnader vem som att kabel-TV-entrepenör är underleverantör. Securitas levererar larmtjänsten via uppringd förbindelse, kommer larmen att via IP-nätsystemet.

men senare

Tjänsterna välja och för sig. Samtliga i paket, allt inklusive, kostar 395 kronor

går att var en

månad. Alla betalar installationsavgift, knappt 3 000 kronor. per samma

Många villaägare i området är äldre och flera Detta är inget för mig. Därför finns ett

sa: "tomslangsabonnernang innebär för installationsavgiften får huset ett tomt rör men

som att ingen fiber, så nästa ägare inte behöver gräva gång till. Då är det enkelt att

att upp tomten en framgent dra in kabel för anslutning till hushållet.

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur

en ny

Frågor till Jörgen Hammarstedt, Linköpings kommun

Har Barhäll-nätet någon redundans inbyggd

Svar: Ingen alls. Vi ansluter endast området med fiber till stadsnätet och därifrån levereras tjänsterna.

Om det kommer att byggas infrastruktur, skulle då kommunen beredd överlåta nu en ny vara att befintlig svart fiber eller kanalisation till ett statligt bolag

Svar: Nätet kom till kommunalt initiativ. Det är inget problem låta nätet utnyttjas

genom att av vem som helst. Redan idag är det ett antal privata företag hyr fiber för sina

som egna slutkunder, operatörerna. Det ska helt öppen struktur är tillgänglig för skapa

vara en som att lokal konkurrens. Det är det övergripande motivet för

oss.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Praktikfall 3: Stadsnätet iTranås

Kjell Pettersson, Tranås kommun: Kjell Pettersson är datac/øefvid Tranås kommun.

"Allmän till bredband gör det attraktivt att bo iTranås"

tillgång

Inledning Detta avsnitt belyser erfarenheterna från etableringen stadsnät i Tranås kommun.

av ett

Budskap Erbjudandet till alla företags- och bostadsfastigheter i kommunen att tillgång till

100 Mbit/ nätanslutning och internt i fastigheten 10 Mbit/s får framgång.

s - - stor Det leder till att många föredrar att bo i Tranås. Redan har 125 arbetstill-

a nya fallen kommit till kommunen.

Blir "intranät" Tranås kommun började 1997 bygga stadsnät primärt för näringslivets behov. Idag är

ett för hela länet täckningsgraden samtliga industriområden i kommunen. Länkar till alla utanför

ut orter tätorten håller att byggas. Anslutna till nätet är drygt 100 företag, all kommunal verksamhet

skolor, daghem, förskolor och liknande 1 100 lägenheter med ytterligare 800 lägenheter

samt

väg.

Kapaciteten i stamnätet är 1 Gbit/s. Från stamnätet går det accessnät 100 Mbit/s till

fastigheter och fastighetsnäten är 10 Mbit/s.

För att redundans i nätet, är det konsekvent dubblerad fiber från två olika fibercentraler. Aven switcharna är dubblerade och åtskilda med halv mil. Om switch går startar den

en en ner, andra automatiskt.

Utifrån behovet att kunna hantera alla IP-adresser, har kommunen byggt stadsnätet som ett

intranät i hela kommunen. Nästa är utvidga detta intranät så att det når hela rent steg att småländska höglandet, inklusive Nässjö, Vetlanda En tanke är att göra hela Jönköpings

0 s v. län till intranät.

ett stort

I slutet 2000 kommer alla fastigheter i hela Tranås att vara anslutna till nätet. Villor är

av

kopplas via radio-LAN eller fiberkabel. väg att upp

Kostnaden sedan 1997 för själva stadsnätet är 12-13 Mkr. Sedan tidigare fanns del spridda

en nätresurser i form det gamla Stadsnätet, nät skolor, etc. En del fiber fanns installerad

av sedan 1990-91.

Alltid Internet Kommunen levererar inga tjänster i nätet. Det sköts olika tjänsteföretag förmedlar och

av som för 100 kr/mån säljer tjänster. För närvarande arbetar två Internet-leverantöreråâ i konkurrens.

Bastjänsten till abonnenterna är fast Internet-uppkoppling, 24 timmar dygnet, sju dagar i

om veckan för 100 kronor månad. Utöver det är tillgången fri till stadsnätet. Många utnyttjar

per detta för sköta företag hemma, arbeta eller utbilda sig distans.

att

62Radio-LAN, radiobaseratlokalt nätverk.

63Internet-leverantör, företageller tillhandahåller anslutningsmöjlighet till Internet, d IP-tjänst.

institution som v s

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Positiva Bland positiva effekter stadsnätets etablering är av effekter 0 att det har gett Tranås ungefär 125 arbetstillfällen, vilket omräknat för Sverige skulle nya motsvara 60-70 000 arbetstillfällen

0 uppslutning för nätets användning och utveckling från såväl företag fastighets-

en stor som

ägare som bygger fastighetsnät

0 möjlighet med stöd från Sparbanksstiftelsen och EU kunna lämplig utbildning

att sponsra alla företag i Tranås

0 att det kommunala bostadsbolaget inte längre har några lediga lägenheter att förmedla omvänd pendling har uppstått att lärare och studenter vid högskolan i en genom t ex Jönköping och universitetet i Linköping börjar bosätta sig iTranås nu

0 att SAF konstaterat att stadsnätet fungerar kraftfullt marknadsutvecklingsverktyg som ett

0 att högskoleutbildningar har förlagts till Tranås som troligen inte hade varit möjligt

utan nätet

0 det uppstått mycket god samverkan mellan näringsliv, kommun och skolverksamhet att en utvecklar strategi för bättre tillväxtmiljö som en gemensam en

0 ett forskningsprojekt som startades 1998 med syfte att följa och utveckla näringslivets

möjligheter för tillväxt med IT som tekniskt verktyg

0 möjligheten sikt genomföra och etablera begreppet smart community i Tranås. att

Frågor till Kjell Pettersson,Tranås kommun

Går det att i Tranås-modellen släppa in ytterligare Internet-operatörer utöver de två finns sedan som starten

Svar: Det finns utrymme för hur många operatörer helst. som

Hur mycket Internet-kapacitet delar alla Tranås-kunder på

Svar: Det är 2 2 Mbit/s kunderna delar på. x som

Om det ska byggas infrastruktur, skulle då kommunen beredd att överlåta befintlig nu en ny vara svart fiber eller kanalisation till ett statligt bolag

Svar: Vi i kommunen har egentligen aldrig velat bygga nätet från första början, utan känt oss lite tvingade till att skapa dessa i kommunen. Från min horisont jag glad jag resurser vore om finge lämna över nätet i andra händer. Men det ska i ordnade former, d lika regler vara V s överallt för alla kommuner sig det är i Norrland, Småland eller Stockholm. Då kan med vare hand lämna över det nät har. varm som

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Praktikfall 4: 33 i Stockholm

Fastigheten Lundagatan

Stefan Lindeberg, Cisco Systems AB: StefanLindeberg är marknadschef optisk teknik i Europa får Cisco SystemsInc, Stockholm.

"Så är det att nät som 5 Mbitls ände-tiII-ände"

möjligt bygga verkligen ger

Inledning Detta avsnitt belyser ett bredbandsnät byggts i ett

som flerfamiljshusiStockholm.

g g g Budskap Endast riktigt bredbandsnät möjlighet att kommunicera mellan två godtyckli-

ett ger

punkter med hög verklig kapacitet, med 5 Mbit/s. Ett sådant nät finns ga t ex installerat i hyreshuset Lundagatan 33 i Stockholm. Dct skulle möjligt att bygga i

vara väsentligt större skala under förutsättning det funnes fiberstruktur installerad.

att en

Sätt att mäta När pratar bredband nämns ofta

man om hål väggen

Bara ett I

kapaciteten bara kapaciteten ett perspektiv, nämligen

ur den kapacitet finns i uttaget.

som

Det är bara liten del sanningen,

en av eftersom vilka typer tillämpningar som går

av

använda bestäms Fastlinje25akbiI/s att av nätets kapacitet

.-2 mellan två punkter inte kapaciteten vid ADSL1.5MhilJs

uttaget. Jämförl0000000

med256000

ellerI 500000 Den kabel och elektriska specifikation Faslighclen

som används idag för existerande eller planerade bredbandsinstallationer i fastigheter är Ethernet är standardiserat för hastighet

som

10 och 100 Mbit/s.

a

Den får tillgång till ett uttag med

som

uppgiven kapacitet 10 eller 100 Mbit/s

kommer emellertid inte kunna utnyttja

att det.

Den höga hastigheten tar dessvärre stopp i källaren och därifrån används lägre hastighet ut mot omvärlden.

Dagens I realiteten delar flera lägenheter kapacite-

B ara ett h å I ivaggen"

bredband från fastigheten. Om t 28 lägenheter s

ten ut ex delar 1,5 Mbit/s det 55 kbit/s till varje

ger användare. Exampel existerandepå bredbands"-installation

Dagens modemteknik till 56 kbit/s

ger upp och ISDN 128 kbit/s. Fastlinje256khil/s

ADSL1.5Mbit/s Endast 55 kbit/s användare kan inte med 28gångerl0000000 280000000

per

jämfört4 n med256000eller 500000I den bästa vilja kallas bredband.

Detger9 kbit/seller55kbit/sperlägenhet

MISDN, IntegratedServicesDigital Network.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Nya scenarier Idag används Internet mestadels för kommuför användare nikation mellan användare, informationsläm-

och tjänsteleverantören Men Internet är

nare väg att förändras och så också användningen av Internet. Det kommer inte längre att handla att komma server hos ett om en

företag som säljer en tjänst.

De tillämpningar växer fram, kräver nya som bandbredd och också ett annat mer ger trafikmönster. Interaktiv kommunikation mellan människor kommer att ställa betydligt högre krav alla-till-alla kommunikation

med tillräcklig kapacitet. Det behövs

kommunikation såväl en-till-en som en-tillmånga, t ex inom en intressegrupp.

5 Mbit/s Internet kommer i användarens perspektiv ä två framgent inte handla bredbands- Bara hål i väggen mellan att om ett uttag, hål i väggen, med 10 Mbit/s, det uttag utan är £1 hål i mitt hål och ditt hål. väggen - Hosmig Hosmamma Det är mellan dessa två som ska det vara möjligt att kommunicera med 5 Mbit/s. Det betyder att nätet ska fungera så att det alltid är 5 Mbit/s mellan vilka två helst i uttag som nätet. Endast det kan med rätta benämnas bredbandsnät.

In rkiv nv"n nin mr° en: Frågan är: Kan bygga ett nät där alla kan telefonimedCD-kvalitet,videok0nf€1’Cn§, kommunicera med alla med 5 Mbit/s verklig videosändning,Spelm m

kapacitet

Testnät Vi har byggt sådant bredbandsnät i ett

i fastighet fastigheten Lundagatan 33 Söder i

en Stockholm.

Det består av Ethernet till varje lägenhet i -KopparkabelL huset och det går kopparkabel med två hisstnminta -Tvåuttagi varje med 10 Mbit/s i varje lägenhet. Fiber är lägenhet uttag °Ethernet10Mbit/s

visserligen billigare än kopparkabel idag, men

användarens utrustning blir billigare med kopparkabel. Det finns krets för användaen kostar tio kronor och den integrerar ren som ;J Intelligentenhet allt behövs användarsidan. Ett kort för som PCn kostar 100-150 kronor. Det är billigt för konsumenten. fiberoptiskring

I sammankopplingspunkten i källaren finns

intelligent utrustning och den är ansluten till

fiberoptisk ring utanför fastigheten.

en

osServer, datorprogram tillhandahåller. servicefunktioner datornat, datalagring. och serverptogram, som ,, gemensamma . . l. ett .. t ex e-postkommunikation. Server,serverdatorären dator med ett eller flera serverprogram.

IT-kommissionens strategiska visionering för ny IT-infrastruktur en

Intelligens Varför krävs det intelligent utrustning redan ger Varför krävs intelligens

möjligheter det lokala planet i nätet

intelligens finns i nätet nära Intelligent enhet mer som

användaren, desto användbart blir nätet mera °Övervakning/felsökning för alla Den intelligenta enheten -överlevnad/alternativtvägval parter. -Anslutningskontroll hanterar övervakning för att kunna larma och °vem,vart,:av/på

-Adresshantering aktivera felsökning eller val alternativa av °utdelning i Den sköter anslutningskontroll, -översättning vägar nätet. -registrering d vilka får användas, °Val operatörav v s uttag som vem som °data,fjärrtrafik får använda dessa och vart trafiken får gå. traditionelltelefoni

-Multimedia Adresshanteringen IP-adresser till abonnen- -Tjänster PCar sker lokalt. Avlyssning ters

Hanteringen teletrafiken sker här, t ex till av

vilken operatör ska Gärrtrafik skickas Den

Anslutning av annan operatör

lokala operatören bredbandsnätet kanske av

inte driver fjärrtrafik och därför kan det

finnas behov tillgång till flera andra av att ge Operatörer

operatörer med denna tjänst. Till vilken Tillåtaval - avannan ska teletrafik till gamla -fjärroperatör

teleoperatör nätet

0telefonioperatör skickas

Styrning multimedieströmmar, TVav t ex

sändning, sker här d till vilka uttag ska - v s

TV1 kopieras just nu Dessutom, i takt med

telefonitrafik flyttas till det bredatt nya

bandsnätet, måste avlyssning möjliggöras för polisiär myndighet enligt lag.

Fiberring Lundagatan 33 är anslutet till en fiberoptisk

ger

fördelar ring går rakt till utbytespunkten vid stora som

KTH. Det betyder hög kapacitet. Den

fiberoptiska ringen är dubbelriktad och det

flera bra egenskaper. Fiberoptisk ring ger -Dubbelriktad Återanvändbarbandbredd ° Tillgängligheten blir hög i nätet det -Dubbelanslutning - överlevnad/tillgänglighet fungerar även det blir ett avbrott ett Avbrottifiberutanstörning om ° Ekonomi ställe. °Ringkrävermindrefiberochgrävning änstjärnnät Kapacitet Genom göra anslutningspunkt i vardera -0,62Gbit/s,2,4Gbit/soch9,6Gbit/s att en

änden ringen går det att ytterligare av

effekter, d nod kan göra ett intelligent V s en

val information ska skickas uppåt eller om

nedåt i strukturen.

En ring är ekonomiskt intressant alternativ den enkelt går fysiskt dra för ett genom att att

anslutning bostäder. Det kan billigare dra punkt-till-punkt-fiber.

av vara än att

Med ring fungerar intelligent sätt går det ha antal trafikströmmar från en som ett att ett

koncentrationsnoderna i hyreshusen. Det ger en mycket hög utnyttjandegrad.

Det betyder ring i teorin är 622 Mbit/s i varje totalt får mycket att en som max segment, en

högre utnyttjandegrad tack kapaciteten är återanvändbar. Det är mycket fördelaktigt.

vare att

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Möjligt att

skala upp

Ringar av ringar med ringar

J,

s, I -V539 a;

,s . r..

, /|‘

s

/I- /i

v

::Vŧ§|§QE 3:...

a

A /i

-34 I 3" 35 000 anslutningar

med riktiga 5 Mbit/s

Det test-nåt ida finns installerat å Lunda 33 år skala krafti Även i som g P gatan g att uPP 8 ett mycket omfattande går det ha mycket hög kapacitet mellan och mer system att var en av

punkterna i nätet.

Ingenting av detta går att åstadkomma med traditionell strikt hierarki, detta är en utan

nytänkande. Tekniken med optiska ringar hög kapacitet och tillgänglighet. Med lokal

ger intelligens klarar de många olika krav framgent kommer ställas. systemet som

Fråga till Stefan Lindeberg, Cisco Systems Inc

Kan det nät Cisco byggt på Lundagatan fungera i verkligt skala med fast förbindelse 5 som stor Mbit/s dubbelriktat kapacitet med dagens mått Ar det kostnadsmässigt överkomligt för - en enorm hushållen

Svar: För kunna bygga denna lösning med denna kapacitet mellan alla noder, krävs att typ av det tillgång till fiber.

Så länge det inte finns tillräckligt mycket fiber, går det inte bygga denna lösning. Det

att

skulle bli alldeles för dyrt. Utrustningen i övrigt är kostnadsmässigt inget problem.

När infrastrukturen är spridd tillräckligt många platser, går det bygga till rimligt pris.

att

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

E:

Tema

diskussion för av visionen

Strategisk genomförande

Översikt

Uppgiften är de närmaste fem åren bygga fysisk infrastruktur fiberkablar som

Uppgiften att en

klarar minst 5 Mbit/s i verklig kapacitet till alla i hela landet 0

0 klarar årlig fördubbling av kapaciteten

en är tillgänglig till pris i hela landet 0 samma 0 är konkurrensneutral

bildar nationellt finmaskigt nät 0 ett klarar många operatörer överallt och låter varje operatör göra sina teknikval 0 egna 0 alltid har plats för operatörer nya redundans dubbla vägar överallt. 0 ger

Statens roll Staten har roll i denna utveckling och det är att en

alla i hela landet får grundtjänstååtill enhetligt pris, d Universal 0 garantera att en v s en Service Obligation innebär kvalitetssäkrad IP-tjänst för minst 5 Mbit/s som en

utforma instruktioner och dokumentationsmodell för fiberinstallation 0 normer,

policy för uthyrning fiberpar i den fysiska infrastrukturen fibernätet 0 sätta av

övervakning kvaliteten den grundtjänst operatörerna levererar. 0 arrangera av som

Därutöver behöver klar roll för planera och samordna utbyggnaden och staten ta en att möjligen lån eller sätt stimulera ekonomiskt. Ingen enskild aktör eller grupp av ge annat aktörer marknaden har förutsättningar eller incitament göra denna omfattande att

utbyggnad initiativ och med eget riskkapital.

eget

också nödvändigt till det finns väl fungerande konkurrens ovanför den Det är att se att en

fysiska nivån. Fastighetsnätmmåste angelägenhet för fastighetsägaren, så att ingen

vara en enskild operatör får eget monopol kablarna i en fastighet. ett

Grundt den IP-t levereramed kvalitet. amfor elnätets230 volt. En ecifikation avdenna Janst ar lanst som en oPerator maste en VISS sP grundtjänst måsteutformas för att kvalitetskontroll skakunna ske.

67 kablar, kopplingsutrustning, installeradei fastighet. Fastighetsnät är etc en

IT-kommissionens strategiska visionering för IT-infrastruktur en ny

Hörnstenar i Det är viktigt att utbyggnaden svensk fiberoptisk IT-infrastruktur i av en ny presenteras ett utbyggnaden komplett program som beskriver helheten med såväl startpunkt slutmål. Med som en helhetsbild går det anlägga långsiktigt perspektiv och formulera modell bestående att ett en av flera olika delar och behövs för nå slutmålet. som var en att

Hypoteser för hörnstenarna i utbyggnaden IT-infrastrukturen är av att

Staten planerar och samordnar utbyggnaden sätter reglerna

samt

2. "Staten kommuner och regioner lån med bra villkor ger

Fullständig konkurrens råder ovanför den fysiska nivån på nätet över hela landet

Fastighetsägare och kommuner ansluter hushåll och företag

IT-kommissionens strate E iska visionerin 8 för en n Y IT-infrastruktur

#1: Staten och samordnar

Hypotes planerar utbyggnaden"

Systematik på Med systematik och omgående kan Sverige ha färdig fiberoptisk infrastruktur för IT

start en nationell nivå fem år 2005. om

Staten måste bidra för att påskynda utbyggnaden och för att en regional och social rättvisa ska uppnås.

Det går inte att helt överlåta utvecklingen till marknadens aktörer.

En handlingsplan ska finnas från början vad ska göras. Varje aktör har

som anger som som en roll staten, kommunerna, kabelförlä eratörer etc ska bidra med sin del till det

are, o P pussel planen utgör. Staten ska samordna och hur nbitarna- ut

som ange ser

.

Fibernätet ska förläggas redundans erhålls. Ingen central punkt ska finnas där någon

så att aktör styr och kontrollerar hela nätet. Hela vägen mellan alla användare ska kapaciteten

vara

minst 5 Mbit/s och symmetrisk, d kapacitet i båda riktningarna. Nätet ska

v s samma vara

konstruerat för att klara årlig fördubbling kapaciteten.

en av

Svart fiber är grundförutsättning. Infrastrukturen ska i huvudsak baserad

en vara fiberoptisk kabel. Mobil- och radiokommunikation ska lokala komplement för rörliga

vara eller svåråtkomliga användare. Ett fiberoptiskt nät är i sig också förutsättning för mobila

en och andra accesstekniker.

Mängden fiber förläggs ska så stor att det alltid finns plats för flera aktörer. Avgiften

som vara för att hyra svart fiber ska ett ekonomiskt utrymme för att förlägga ytterligare kablar, som

ge sker när utnyttjandet befintliga kablar nått viss gräns. Det ska alltid möjligt att

av en vara garantera tillgång till fiber och korta leveranstider.

Det är viktigt med flygande både vad politiska beslut och praktisk handling.

en start — avser Likvärdiga tjänster ska finnas tillgängliga över hela landet samtidigt. Nätsstrukturen ska klara

framtida trafikvolymer.

Den infrastrukturen måste under övergångstid också fungera tillsammans med den

nya en gamla. Detta gäller även vid svåra påfrestningar i fred och krig. Sverige måste oberoende

vara

funktioner är placerade utomlands. Hopkopplingspunkter, nätdatabaser måste av som m m

placeras skyddade fysiska Utspridning och dubbla anslutningar ska utnyttjas för

mot angrepp.

öka säkerheten. Skydd mot intrång via infrastrukturen måste finnas. att

Sverige behöver fler specialister med kompetens att bygga stora IP-nät.

Åtgärder De viktigaste åtgärderna är att

regeringen avsiktsförklaring genomförande och finansiering

avger en om

den aktör ska formulera handlingsplanen

regeringen utser som

regeringen ska fungerande kommunikation för alla i hela landet.

garantera

8Svart fiber optisk fiber andutrustnmg, d natleverantoren badaandarna förbindelsen form fiberanslutnmg till ar utan v satt ger av 1 av kunderna utan någonmellanliggandeutrustning.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Diskussion

Det mest förödande för utvecklingen är avsaknad beslut. När kommer råden i form av statens

av ansvarstagande Och på vilket sätt garanteras glesbygden

Svar: Regeringskansliet arbetar med IT-proposition ska klar vid juletid för att

en som vara läggas fram under våren 2000. Det är viktigt med snabba beslut.

Inlägg: Med normal hantering blir det alltså inte något beslut förrän tidigast julen 2000. Därmed har tiden för ett genomförande visionen den håller krympt till tre år.

av - om - Vad gör av utvecklingen under den tid vi står och stampar

Bristen på IP-specialister är de mest kritiska punkterna. Går det att snabbt få fram många fler

en av

specialister

Svar: IT-infrastrukturutredningen föreslår kartläggning och satsning högskolenivå.

en en Men det är brist lärare.

Inlägg: En utbildning är väg att starta KTH. Både företag och högskolan har avsatt

för detta. Det kan leda till det kommer både ingenjörer och forskare. resurser att snart ut

Vad innebär att "staten planerar och samordnar Går det att jämföra med skolområdet, där

t ex Skolverket har tillsynsroll och där kommunerna är utförare Eller skulle statens roll en vara mer handfast i form viss myndighet av en

Svar: Det är viss myndighet, eller utsedd aktör, riktlinjer, rekommenda-

en av staten som ger

tioner och sköter övervakningen för att pusselbitarna ihop. Befintliga myndighe-

att passa

ter går att komplettera. IT-infrastrukturutredningen föreslår att PTS tar ett utökat

ansvar. Det är viktigt de får rätt och kompetens, för området är för PTS.

att resurser nytt

Inlägg: Då blir det precis Skolverket, d att staten gör inget själv, utan lägger

som v s upp

riktlinjer och k läroplan för det.

en s

Visst är det självklart att vägarna för datatrafik ska offentligt ägda på sätt vägarna

vara samma som för bilar, järnväg och tåg. Visionen färdig nationell infrastruktur år 2005 inger både hopp och

om en bekymmer. Varför går det inte att förstatliga Telias fibernät redan finns fixt och färdigt

som

Svar: Ett centralt problem är att nätet i visionen inte finns idag. Det går helt visst att förstärka Telias fiberkablar frågan är topologin kan bli den rätta.

- men om

Om i Sverige ska bygga ett nät klarar minst 5 Mbit/s till alla, så finns idag endast

som en halv den fiber behövs.

procent av som

Det nuvarande stamnätet ointressant fÖfCtCClSC.

är en

Det går inte att bygga nät det sättet idag, ska klara framtidens trafikvolymer.

som om man Och det är de trafikvolymerna måste bygga för och kanske någonting större.

stora som

Det innebär kopparkabeln i marken, Banverkets fiber, Kraftnäts fiber och Telias fiber

a att kan glömma. Vi börjar från början. Det finns nämligen så lite att spara genom att använda det existerande nätet. Det är inte värt bekymret.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

På regional nivå är problemet att det inte finns någon prispress på Telia. Skulle kunna frigöra

man Telias nät omedelbart, kunde det innebära en prispress i väntan på att det nya nätet blir klart.

Svar: Prispressning förutsätter det finns konkurrens. Men det råder fiberbrist, så vi kan

att en inte skapa konkurrenssituation fiberkapacitet. Vi måste skapa ett överskott kapacitet

en

det är det är tanken framgent lägger fiber. - som genom att staten ner

För övrigt det idé Telia till andra intressen. Det skulle över

vore att snarast avyttra ge pengar medan tid är, för värdet sådan gammal verksamhet minskar över tiden.

en

I Observatoriet ställer inte främmande till använda befintlig infrastruktur förutsatt

oss att

den in i den strukturplan ska finnas från början. att passar som

Måste operatör i detta kraftfulla finmaskiga fiberoptiska nät erbjuda 5 Mbit/s i alla punkter på en nätet

Svar: En operatör måste minst kunna motsvara den grundtjänstw ska finnas nätet.

som Den kommer växa i omfattning efter hand.

att

Kommer det möjligt med andra användningsområden än IP-transport, med tanke på att den vara tekniska utvecklingen kan leda till av olika användningar

massor

Svar: Ja. Fiber är oberoende trafikslag. En operatör är helt fri att skapa tjänster.

av

69Grundt den IP-t måstelevereramed visskvalitet. Jämför elnätets230 volt En specifikation denna är som enoperatör en av grundtjänst måsteutformas för att kvalitetskontroll skakunna ske.

IT-kommiss ionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

#2: "Staten kommuner och lån med bra villkor"

Hypotes ger regioner

Kommunerna Staten har för god utveckling infrastrukturen för IT. En modell för finansiering

ansvar en av har viktig roll kan statliga räntefria lån till kommunerna. Kommunerna kan, så önskar,

vara om man upphandla nätbyggandet och -driften. Staten för upprätta nationell generalplan

ansvarar att en

för utbyggnaden.

Den regionala nivån ansvarar för regional utbyggnadsplan för utbyggnaden IT-

en av infrastrukturen, d regionplan.

v s en

På kommunal nivå ligger ansvaret för att upprätta detaljplan för utbyggnaden IT-infra-

en av strukturen. Kommunen också för det praktiska arbetet med förlägga fibern i

ansvarar att egen eller regi.

annans

Statens krav för de förmånliga lånen är att

0 arbetena med den lokala utbyggnaden ska föregås god planering

av en

0 viss del fiberkapaciteten för uthyrning publika tjänster

en av reserveras av

0 alla hushåll och verksamheter ska täckas inom fem år

0 kommunerna inte för operativa tjänster förutom intern kommunal kommunikation

svarar

0 intäkterna från fiberuthyrning återbetalas till staten tills lånen är betalda.

Åtgärder De viktigaste åtgärderna är att

skapa en finansieringsmodell som ger en möjlighet att erhålla kommunikation över hela

landet till låg fast kostnad

en

skapa finansieringsmodell där staten lånar ut med goda villkor och lång sikt.

en pengar

Diskussion

Varifrån kommer intäkterna den publika tjänsten Är slag

av det från t ex tjänsteleverantörer av olika

Svar: Intäkterna kommer från dem hyr fiber för leverera tjänster till användar-

som att na/kunderna.

Med statlig myndighet planerar och kommuner förlägger fiber är förhandlingspart en som som -vem för den operatör eller tjänsteleverantör vill köpa rikstäckande fiberkapacitet

Svar: Vem är förhandlingspart kan variera lokalt det kan kommunen eller den

som - vara

kommunen eller regionen uppdragit åt förhandlingspart.

som att vara

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Vem ska förhandlingsparten för operatör måste tydligt. Dessutom måste det finnas som vara en vara en lagstiftning som tvingar dem som får statliga lån att hyra ut fiber på vissa villkor så att det blir enhetligt i hela landet. Det blir fullständigt omöjligt operatör att förhandla med Z56

annars som parter.

Svar: Hela regelverket måste finnas i generalplanen. Man kan diskutera det ska finnas

om krav att viss mängd fibern upplåts för publika tjänster eller det ska differentierade

av om vara priser. T den driver publik tjänst kan hyra fiber billigare än den gör något

ex att som en som

enskild fiberresurs. annat en

Hur lång tid tar det att betala tillbaka lånen

Svar: Det finns inga beräkningar det. I vissa trakter kommer förmodligen lånen aldrig att kunna betalas. På andra ställen kan det mycket snabbt. Nationalekonomiskt borde det

ändå ihop.

Blir detta ett kommunalt monopol

Svar: Nej, det är inte kommunalt monopol. Det ska fritt fram för andra att förlägga

ett vara fiber vill och har behov. Förhoppningen är emellertid att frberkapacitet ska bli

om man tillgänglig till sådana priser, så det inte är särskilt attraktivt för någon förlägga

att att

ytterligare fiber.

När lånen är betalda, hur ska då förhindra att nätet blir intäktskälla för kommunerna

man en ny ren

Svar: Staten ska ha övergripande tillsynsroll och det inkluderar prissättningsfrågorna när

en det gäller infrastrukturen men inte tjänster.

-

Att genomföra visionen kräver viss byråkrati på flera plan. Det kommunala självstyret är en faktor. Hela filosofin, attityden, måste kommuniceras ut till kommunerna så att alla förstår. Det finns ett tidsproblem hur ska allt detta hinnas med Det kräver stor tydlighet från staten. Hur - en

Svar: Det är givet det måste tydlighet från staten, att pekar ut riktningen

att vara en stor man mycket snabbt. De kommunala detalj planerna måste också göras kommunalt, där man vet

det finns fastigheter och det går att förlägga fiber. Hur omfattande den regionala var var mellannivån behöver vara, är inte klarlagt ännu. Det viktiga är att staten pekar ut riktningen och sätter igång.

att man

Inom Observatoriet pågår flera projekt täcker in dessa områden mer specifikt.

som

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Hypotes #3: "Fullständig konkurrens råder över hela landet"

Å måste fâ Ett nytt nät förutsättningar att skapa tjänster i fri konkurrens öppen marknad.

ger en stor valfrihet Observatoriet att varje användare ska kunna välja bland minst fem leverantörer IP-

anser av tjänst oavsett var man bor i landet. Möjligheten att göra nätet nyttigt för användarna måste skapas de tillhandahåller tjänsterna i samverkan med användarna. I slutändan är det

av som användare väljer vad betrakta nyttigt. Behoven kapacitet och tjänster

som som är att som av ökar kontinuerligt, nätet kommer att användas för allt fier funktioner. Det kommer finnas

att behov möjligheten att flera samtidiga användare i varje hushåll, kanske med olika

av vara operatörer.

Tillgången till svart fiber och kanalisation för uppbyggnad fysiska nät är central för frågan

av

konkurrens och därmed också för vilka tjänster användarna får tillgång till och till om som vilka kostnader. Därför är det också viktigt undanröja risken för alla operatörer inte ska

att att

tillgång till IT-infrastrukturen önskad tjänstenivå, lika villkor och alla nivåer över den fysiska nivån.

I första hand gäller det skapa fysisk infrastruktur d kanalisation och fiberoptiska

att en v s ledningar i hela landet har struktur klarar våra framtida behov. Det ska inte

som en som vara konkurrens den fysiska nivån. För den hyr fiber gäller det aldrig hyra sin

som ut svart att ut sista fiber. Obegränsad tillgång till svart fiber gör det möjligt att skapa ökad konkurrens ovanför den fysiska nivån. IT-infrastrukturen den gör det möjligt mångfald

som ser att en aktörer producerar många tjänster. En effekt den konkurrensen torde bli större

som typer av av valfrihet bland tjänster med högre kvalitet och till lägre kostnad för alla användare.

Tjänster och transport ska fullständigt utbytbara. Tjänster t video demand ska

vara som ex on inte vara beroende operatör. Har användare ett abonnemang sådan tjänst

av man som en ska kunna utnyttja den oberoende tillhandahåller "infrastrukturtransport"

man av vem som

IP-tjänst.

Kommunen är den som tillhandahåller fiberkablar lokalt. Kommunen eller de kommu-

som

uppdragit uppgiften åt ska dock inte ta till uppgift att tillhandahålla tjänster baserade nen förädling fibern, hyrda transmissionsresurser eller telefoni, än för kommunens

av t ex annat interna verksamhet.

Fastighetsnät" ägs fastighetsägaren, ytterst uppdrag de boende. De boende ska ha full

av av frihet i valet operatörer, både för och för innehållstjänster.

av transport-

Åtgärder De viktigaste åtgärderna är att

formulera prismodell så fiber går hyra villkor i hela landet

en att svart att samma

informera fastighetsägare värdet äga fastighetsnäten

om av att

till att det alltid finns plats för ytterligare operatör.

se en

70Svart fiber åroptisk fiber ändutrustning, d nätleverantören bådaändarna förbindelsen formi fiberanslutning till

utan v satt ger av av kunderna utan någonmellanliggandeutrustning.

7 Fastighetsnät kablar, kopplingsutrustning,är etc installeradei en fastighet.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Diskussion

Om kommunen inte ska ha monopol, ändå ska förlägga fiber till såväl lönsamma som olönsammen områden, hur undviks att entreprenör med eget kapital förlägger fiber i attraktiva områden ma en och där konkurrerar ut kommunen som med intäkter från fiberuthyrning måste betala även för de olönsamma områdena

Svar: Grundtanken är det ska fritt för alla vill att förlägga fiber, att villkoren att vara som men ska ligga sådan nivå att det förmodligen är olönsamt att göra sådan insats. en en

Tanken är kommunen får låna med goda villkor för bygga sin fiberinfrastrukatt pengar att Dessa betalar kommunen tillbaka i den takt säljer det faktiska utnytttur. pengar som man jandet infrastrukturen till någon. Har kommunen inte sålt något, behöver den inte betala av tillbaka I kommun där den statsfinansierade fibern är sådyr att det faktiskt lönar pengar. en sig för någon sig förlägga fiber så är fältet fritt. Det är dock lite svårt för det annan att att se, kanske år för den operatör själv vill bygga fibernät och det drabbar tar ett extra som ett eget inte kommunen. Kommunens fiber kommer inte oanvänd, eftersom det säkert vara kommer någon operatör också vill sälja tjänster, inte vill förlägga fiber. annan som men egen Detta är alltså inget egentligt problem. Inget detta belastar kommunen. Det är av staten som får stå risken.

En kommun ska alltså tillhandahålla fiber och inte tjänster. När det gäller kommunens roll som användare måste den vilken kund helst. Det gäller att hålla isär rollerna. ses som som

Svar: Med differentierade priser för publik tjänst eller k enskild fiberresurs d s där den s v hyrda fibern används för något annat, går det den fiber inte nyttjas till allmänatt som återbetalas snabbare än andra. nyttan att

Enligt visionen ska alla överallt kunna välja bland minst fem operatörer och detta till samma pris som för ett busskort. Kommer detta att kunna gälla i den lilla orten med 100 invånare Hur ska få man operatörerna att installera utrustningen i ändarna på svartfibern på småorterna i samma omfattning på de större som

Svar: I nät med den föreslagna topologin kostar det inte leverera till abonnent ett mer att en i Norrland än till i Stockholm med undantag: i fastighet i Stockholm finns en - ett en förmodligen fler kunder. Operatören betalar emellertid bara för potentiella antalet abonnengår nå. Med sådan modell går det balansera så det inte är dyrare i ter som att en att att Norrland.

Utrustningen i den röda stugan i glesbygden skiljer sig inte något sätt från den som sitter i Stockholms innerstad. Den kostar lika mycket. Kanske kostar transporten till glesbygd något liksom installera den. Men i övrigt är kostnaden densamma förutsatt att mer, att fiberstrukturen betalas abonnent eller hushåll. per

Blir inte detta ett bekymmer, att det inte blir kostnadsrelaterad styrning av nätets användgenom en

ning

Svar: Uppgiften är förse Sverige med fibernät där prestanda inte är ett problem. Om att ett folk använder nätet till något är det positivt för de gör säkert något de har nytta - som av. Detta ligger i AB Sveriges intresse. Användning är godo och inte ondo, så länge man av av inte hamnar i det läget stöter knapp Det går bygga moderna att man en resurs. att infrastrukturer till mycket lägre kostnad, än den nuvarande utan att göra flaskhalsar i nätet.

lT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

En föresats i visionen är att skapa dynamik och entrepenörskap på tjånstenivå. Men det är minst lika viktigt att göra det på infrastrukturnivå, framför allt om vi ska vara duktiga på att utnyttja teknikutvecklingen. Då år det farligt att låsa tekniken. Hade vi gjort detta för några år hade det antagligen blivit ett stort ATMn-nät över hela Sverige och hur bra hade det känts idag Utnyttja istället

dynamiken och redundansen i att många människor gör olika saker, även inom infrastrukturen.

Svar: Vi utmanar dynamiken genom att skapa förutsättningar och lägga ett vägnät. Dynamiken finns i utvecklingen utrustning ansluts till nätet. Men det är nivå där i

av som en staten ska Vi försöker utmana entrepenörskapet och dynamiken att skapa väg att

agera. genom en köra och den sedan kör bestämmer vad blir bäst.

som som

Inlägg: Den kostnadsrelaterade prissättningen vi har levt med hittills, innebär att vi inte har sett

som något ITs avståndsöverbryggande effekter. Det är bara de centraliserande effekterna vi har

av som fått. Det inte minst på den traditionella marknaden slutar vid Arlanda, egentligen vid

syns som men Norrtull. En statlig satsning IT-infrastruktur börjar kännas hyfsat behaglig.

på ny

Om staten ska investera i ett landsomfattande fibernät, så måste väl ställa krav på fiberkvaliteten

man

hur är det med åldrande fiber -

Svar: Gammal fiber har ett sämre akrylatskikt och det har ingenting med glaset i sig att göra. Utvecklingen i världen visar att alla faktiskt litar den fiber finns. Vartenda land har

som gått ifrån allt och bara fiber. Även i mobilsystem måste ändå ha fiber för

annat satsar man att kapacitet. Så inte ska tvivla fibern ett fysiskt medium.

man som

Många kommuner är föregångare och investerar redan idag i fibernät. Hur kommer de att behandlas i

systemet det nya

Svar: Finns det fiber går att göra tillgänglig villkor så att den kan göra

som - samma nytta

fiber ska den naturligtvis utnyttjas. Det är ett sätt att kommuner, sedan

som ny - ge som

tidigare har legat långt framme i utvecklingen, flygande start.

en

Nu marknadsför Telia ADSL bredbandslösning och det kan frestande att på

som en vara nappa en sådan lösning. Hur snabbt kan fiberstruktur komma fram Eller ska vi hoppa på ADSL-tåget så

en länge för de närmaste två åren

Svar: Hur snabbt utvecklingen kommer, beror närmast det politiska etablissemanget.

72ATM, Asynchronous Transfer Mode, metod för dataöverföring med hög hastighet.

73ADSL, Asymmetric Digital SubscriberLine.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

#4: "Fastighetsägare och kommuner ansluter hushåll

Hypotes och företag"

Nationellt Varje kommun bör till fiberkabel dras till samtliga hus fastigheter med permanent

se att finmaskigt nät boende eller verksamhet i kommunen.

Varje fastighetsbolag eller motsvarande bör till lämplig kanalisation för kabelnät

se att

existerar i varje nybyggnad eller ombyggnad fastighetsbeståndet. Där möter fastighetsnätet

av det publika nätet i kommunen. Flerfamiljshus ansluts till kommunens nät i fastigheten i en lämplig struktur redundans. Det innebär att det bör finnas två fysiskt skilda kanalisa-

som ger

tioner till varje flerfamiljshus dubbelstjärna eller ringnät.

Enfamiljshus ansluts till kommunens fibernät med anslutning i huset. Kraven redundans

en behöver inte lika högt ställda för flerfamiljshus.

vara som

Varje kommun ska anordna två fibercentra, dvs skyddade platser där till kommunens

access fibernät finns. Alla fastigheter med fler än 50 hushåll ska ha separat anslutning till

grupper av kommunens båda fibercentra, detta kan dock inkludera operatörens spridningsutrustning. Dessa två fibercentra ska oberoende varandra. De ska erbjuda plats för uppställning

vara av av operatörernas utrustning i lämplig mängd. Normer för fysiskt skydd, reservkraft och kyla ska utarbetas i samarbete med berörda myndigheter såsom PTS och ÖCB. Finansieringsfrågan för reservkraftanordningar och inte behövs för kommersiell drift ska utredas.

annat som

Varje fibercentrum ska anslutas med fiber till närmsta fibercentrum hos grannkommunerna i

och den kommunen. norr Öster om egna

Åtgärder De viktigaste åtgärderna är att

komplettera byggnormer

formulera riktlinjer för utbyggnad

informera fastighetsägare värdet att själva äga sin del IT-infrastrukturen.

om av av

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Diskussion

Nu möter fastighetsbolagen ett antal aktörer Bredbandsbolaget, Telia, TeleCyber, som m som bearbetar marknaden för bredbandsnät. Det innebär i princip slår fast teknik och andra att man spelregler. Det behövs är att få fram exempelvis byggnormer för lägenheter och fastigheter. som nu Ar inte byggnormer viktigare än att plädera för kanalisation

Svar: Många fastighetsägare, för inte säga alla, inser vikten förädla fastigheten med att av att någon intelligent datanät. Det måste bedrivas i samarbete med någon eller typ av annan eget initiativ. De flesta hus kommer att utrustas tillräckligt bra sätt. Risken är inte så stor att den levererar tjänsten också kommer kontrollera och äga fastighetsnätet. Varje som att fastighetsägare kommer själv att ta det ansvaret. De vill leverera tjänst kommer också som en

att beredda utnyttja fastighetsnät det är förnuftigt byggt. Fastighetsägare i

vara att ett om allmänhet kommer bygga oförnuftigt. inte att

I de avtal som är på väg ut, är det i stor utsträckning så att operatören försöker få monopol under ett antal år. Hur ska marknaden hantera det

Svar: Det finns anledning att förhindra sådan utveckling. en

Bilden det finmaskiga nätet är mycket beskrivande. av

Men hur ska överlämnandet till grannkommunerna praktiskt ut Ar det mellan fibercentra eller finns se en överlämningspunkt vid kommungränsen

Svar: Det kommer säkert att variera mellan olika län beroende relationen mellan de olika kommunerna.

En kommun bygger fiber till grannkommunen i öster, d hela vägen till deras fibercentrum. v s På sätt sker utbyggnad till kommunen i Att ha skarv kommungränsen är samma norr. en ingen idé. Att varje kommun skulle bygga varsin kabel är dubbelarbete.

Redundansen i nätet innebär det är möjligt kommun något skulle att att runt en om sönder. I vissa län finns redan planer fibersträckningar från till Det ett centrum ett annat. går att göra sätt över hela landet. samma

Stokabs erfarenhet att förhandla med 25 kommuner i Stockholms län visar det är inte så enkelt av att kanske Det kommer frågor "Hur Örebro Kiruna" Det som man tror. att uppstå som: ta sig från till kräver mellanortsnät, inte minst av tekniska skäl. Viktigt är att beakta de rent förhandlings- och affärsmässiga frågorna annars kommer detta inte att fungera. -

Svar: Erfarenheten från övriga landet utanför Stockholm är något annorlunda. Det är inte ett

mellanortsnät utan kanske me/lanomfdr/øandlare behövs organisatorisk

en som - snarare en lösning än teknisk. I det perspektivet finns inte stamnät, mellannät eller lokalnät i den en nya fysiska bemärkelsen. Det är kanske inte heller realistiskt att någon ska behöva förhandla med 280 kommuner. Därför behövs organisatorisk lösning för det. en

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Varför inte verka för att det på ett nationellt plan blir "kanalisationsplikt" för alla kommun,

en vägverk, banverk, energibolag 0 s som öppnar en väg, gata eller åker att samtidigt lägga ner ett

v - "pliktrör" för fiber

Svar: Observatoriet har gjort den rekommendationer till regeringen, det krävs

typen av men

också beslut. IT-infrastrukturutredningen är inne linje. Förhoppningsvis är det ett

samma

övergående problem.

Men det idag inte bra i många kommuner. Det är förvånande hur kommun

ser ut att se en gräver ett stort fjärrvärmenät och inte lägger ett tomrör för framtida fiber utan

ner ens ner

bara värmekablar. Det är naturligtvis vansinnigt.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny lll-infrastruktur

Övrig diskussion om ett genomförande

Kan ADSLM-utbyggnad fungera i väntan på ett fibernät en

Svar: Den aspekten inte i Observatoriets vision. Om det är någon operatör eller någon

ryms

ansvarig sig beredd ADSL medan väntar fibernät, annan som anser vara att satsa man ett är det kanske ett vågspel ändå något måste fundera över ordentligt före beslut.

men som man

Att satsa ADSL-utbyggnad är att befästa ett monopol, eftersom alla ADSL-ledningar ändå slutar iTelias telefonstation.

Bredband ADSL blir förhållandevis dyrt för användaren. Därför är ADSL inget

genom alternativ i Observatoriets vision.

Efterfrågan går att diskutera. Talar vi önskvärd utveckling på lång sikt är wishful thin-

om en som king Eller talar vi utveckling är styrd behov vi alla känner starkt Det är mycket om en som av som svårt bedöma tjänsters behovskraft. Är det möjligt ADSL att att se som ger åtminstone ett par

- Mbit/s mellanstation för att skapa de tillämpningar kan nästa steg i utveck- - som en som generera lingen mot fibernätet

Det är också möjligt att ska betona de demokratiska aspekterna att nå ut till alla och inte bara

man till de lönsamma delarna. Det finns också tillämpningar i vid mening är demokratiskt motivera-

som de, som kanske skulle få svårt att komma fram i en utveckling som var styrd enbart av marknadskrafterna. Ett samspel mellan både samhälle och marknad är naturligtvis önskvärt.

Bör vi hitta mellanstation för att formulera och för att få kontakt med den efterfrågan en oss som ändå måste styra kanske via ADSL i konkurrens -

Swzr: ADSL löser inte problemet. Om utbyggnaden ska ske med parametrarna behov och efterfrågan, kommer ingenting att hända i de mindre tätbefolkade delarna landet. Utveck-

av lingen kommer endast där det är riktigt mycket folk. Det kommer aldrig byggas in-

att

frastruktur där efterfrågan inte är tillräckligt hög. Det är den inte i glesbygden.

Om hela landet rättvise- eller demokratiskäl ska ha tillgång till bredband, måste den

av grundläggande infrastrukturen byggas ut samtidigt över hela landet så att den finns där. Sedan

när användningen börjar öka kan tillbyggnaderna ske i takt med behoven.

ADSL löser inte heller problemet i glesbygden, för det är lite för långa avstånd från

ute abonnenter till telefonstationer för att ADSL ska fungera. Det kan inte göra någonting åt.

man I de flesta fall är det dessutom usel gammal kopparkabel landet inte är lönsam byta.

som att

Vi ska alltså inte satsa samhällsresurser att bygga ut ADSL och den vägen befästa dagens de facto monopol. Om någon operatör vill erbjuda ADSL-lösningar och gör det ett bra sätt

perfekt. Låt dem göra det Det ska inte förbjudet.

vara

74ADSL, Asymmetric Digital SubscriberLine.

IT-kommissionens strategiska visionering för ny IT-infrastruktur en

Den fysiska infrastrukturen är bara del nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för att en - en bygga det goda livet i digitala tjänstesamhället. Ska det bli politisk uppslutning kring utvecklingen en räcker det inte med att endast se på den hårda infrastrukturen.

Den mjuka infrastrukturen behövs också. I den mjuka infrastrukturen ingår t ex att bygga och etablera databaser, informationskällor och tjänster. Det kräver tid. Ett exempel är fastighetsregistret

tog 25 år att bygga Då år visionens femårsperspektiv ingenting. som upp.

Därför: Vilken infrastruktur åtminstone för public service på det nya nätet behöver vi annan - bygga upp Det är viktigt att utreda, bereda och investera även på denna sida i god tid för att få en

balanserad utveckling.

Svar: Detta är viktigt parallellt utvecklingsspår. Men det får inte bli antingen-eller-fråga.

ett en

Ur ekonomiskt perspektiv, det inte bättre att bygga ut ett fibernät endast där behoven finns ett vore

Svar: Det är frågan "hönan-och-ägget, d är det ska diktera mina behov Hur om v s vem som ska jag när jag behöver något, eftersom jag inte vad jag behöver Ingen hade för veta vet t ex femton år tanke idag skulle ha dessa bärbara persondatorer med otrolig kapacitet en att

och lagringsförmåga.

Att bedöma behov är svårt. Låt istället förbereda de behov kommer och oss oss som som vida överstiger det någonsin kan föreställa Så har det under hela 1990-talet. som oss. sett ut Låt utgå från det. oss

Apropå ADSL-utvecklingen är det naturligt med migration och det år telebranschen är vid. Det van kommer att behövas fiber till den punkt där kopparnätet slutar. De vill använda sig av kopparsom nätet accessmetod får ta ställning till det. Det blir naturligtvis inte en big bang så att alla hushåll som får bredband med det utan det blir migration. Då kommer kopparnätet att under en tid samma, en vara mycket intressant att försöka utnyttja.

Swzr: Det är viktigt för fortsatt debatt dessa frågor. att en om

Inlägg: Vore det bra att försöka konstruera bilder efterfrågan Vi vet att video är viktigt i många av sammanhang och tillämpningar för det måste inte ha fiber. Skulle vi ta utvecklingen ett - men man Är steg i taget just för att konkretisera efterfrågan är det inte för att befästa några monopol. det - någonstans det ska benhård konkurrens, så år det på tjänster. Det handlar inte Telias som vara om accessnât", utan "det allmänna telenätet" och det ska under existerande lagar vara tillgängligt för om alla.

IT-kommissionens strategiska visionering för en IT-infrastruktur ny

En enkel strategi, som ger mer nytta av pengarna, är att försöka bygga efter behovet, åtminstone till att börja med. Behovet är inte så svårt att ta reda på. Behovet korrelerar i viss mån med de som skriker mest och kan lägga upp mest Antagligen är det lättast att tillgodose behov i tätbefolpengar. kade områden. Ta behoven i tur och ordning och då är det naturligtvis i tätbefolkade områden - man börjar.

Svar: Det finns behov bättre infrastruktur överallt, även i de allra minsta byarna, vilket i sig av motiverar utbyggnad i hela landet. När säger ska bygga efter behovet en man att man menar ofta utbyggnaden ska ske där det någon lämplig synvinkel finns tillräckligt man att ur stora behov. I de glesbefolkade delarna landet är dock behoven ofta inte tillräckligt för mer av stora

att kortsiktigt ekonomiskt motivera utbyggnad.

en

Att bygga efter behoven innebär då utbyggnaden endast kommer ske i de att att mest tätbefolkade delarna landet medan landet får vänta. En initial frberinfrastruktur av resten av bör istället byggas till hela landet så det är praktiskt genomförbart för alla ut snart att ge en

"grundtjänsd".

Den fortsatta förstärkningen frberinfrastrukturen ska dock ske i takt med behoven av genom att t ha princip när 75 frberparen i kabel är uthyrda, så ska kabel ex som att procent av en ny

förläggas.

Vi sätter "tigern och elefanten i påse". Det år inte bra. Tigern är Internet-tekniken. Elefanten samma är glesbygd. Dessa två har sin dynamik. Känner vi nackdelarna med ha elefanten och tigern egen att är i samma påse

Svar: Glesbygd i den digitala miljön är där du endast har tillgång till ISDN eller ADSL. Geografin har ingen betydelse ska överföra elektroniska tjänster. Då saknar avståndet när man

relevans. Det är istället tillgången till möjligheten är avgörande. Glesbygd i detta

som

perspektiv fast gamla förväntningar, gamla förutsättningar och gamla traditioner.

är att mura

Inlägg: Diskussionen spårar när säger att "bygg där det finns behov" Behov mycket ur man är kopplat till betalningsförmåga. Ett exempel är funktionshindrade har behov, inte betalsom men ningsförmåga. Samma sak gäller behoven i glesbygden är desamma i det handlar som som tätort, men om betalningsförmåga. Det gäller att utforma ett system klarar att täcka behoven där de uppstår. som

7 Grundt Janst arden IP-tJanst erator mastelevereramed kvalitet. amfor elnatets230 volt En ecrfikation denna som en oP en VISS sP av . grundtjänst måsteutformas för att kvalitetskontroll skakunna ske.

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

De viktiga stegen till ett genomförande

Hans Wallberg, IT-kommissionen:

Inledning För genomföra visionen IT-kommissionen följande steg behöver tas:

att anser att

Steg 1 Regeringen bör mycket tydlig avsiktsförklaring att IT-infrastruktur i hela

snart avge en om ny landet ska finnas plats inom fem år. Det positionerar hela Sverige inom Internet-världen och Internet-relaterad utveckling IT.

av

En sådan avsiktsförklaring skapar förutsättningar för fler operatörer kan planera för att

att utnyttja den strukturen. Nya intressenter, även från utlandet, kommer därmed med stor

nya sannolikhet också att vilja etablera sig i Sverige.

Steg 2 Regeringen måste klara mål och riktlinjer för användningen IT-infrastrukturen.

ange av

Steg 3

Steg 4 Regeringen bör fortsätta utvecklingen tjänster från kommun och landsting till

satsa av stat,

medborgarna. Den offentliga förvaltningen bör före och visa vägen i användning av IT i sin

verksamhet och i kommunikation såväl med varandra med medborgarna. I detta ligger

som

också utveckling användningen elektroniska signaturer och kryptering.

en av av

Steg 5 Regeringen ska stimulera etablering verksamhet i glesbygd.

av

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

IT-kommissionens strategiska visionering för en ny IT-infrastruktur

Avslutande kommentar

Birgitta Heijer, Näringsdepartementet: Birgitta Heijer är statssekreterare vid Näringsdepartementet och där ansvarig för I Yifizigormz.

"Regeringen lägger en IT-proposition i januari 2000

Dagens seminarium har varit mycket intressant och lärorikt. IT-kommissionen har mycket bra tagit fram olika vinklingar IT-infrastrukturfrågorna. IT-kommissionens vision "Bredbands-

av kommunikation till alla alltid är lätt ställa sig bakom.

- att

Frågan är inte hur och hur snabbt genomförande ska ske.

om, utan snarare ett

Det pågår intensivt arbete inom området. IT-infrastrukturutredningen håller att

ett remissbehandlas. Regeringen kommer att förelägga riksdagen proposition i januari 2000.

en Huvudtemat i propositionen blir IT-infrastrukturen och hur den ska byggas Den

upp. information har kommit fram i seminariet är nyckel i det arbetet.

som en

IT-kommissionens strategiska visionering för n ny IT-infrastruktur

Bilaga

Programmet, översikt

1999-08-31 RosenbadsKonferenscenter,Drottninggatan Stockholm—

09.00 Inledning Anne-Marie Eklund-Löwinder I kommissionen

A. Visionen Bredbandskommunikation till alla alltid

- 09.15 Visionen Hans Wallberg I T-kommissionen Diskussion Anne-Marie Eklund-Löwinder I kommissionen

Sammanfattning Ulrik Branden I TFöretagen

B. rikstäckande bredbandsresurser i behovs- och

Användningen av ett nyttoperspektiv

10.00 Inledning Anne-Marie Eklund-Löwinder Översikt I Tkommissionen Funktionshindrade Sören Hansson

Hjälpmedelsinstitutet

Telemedicin Björn-Erik Erlandson NUS, Umeå Underhållning Kenneth Olausson Interaktiva Institutet: Stockholm Utbildning Anders Flodström KTH Distansarbete Gunnar Hedborg I T-komrnissionen

Sammanfattning Ulrik Branden I TFöretagen

C. Utförandet rikstäckande bredbandsnät

av ett

11.20 Inledning Hans Wallberg

I kommissionen

Bredbandsnätets topologi Peter Löthberg

Stupi AB

Diskussion jan Berner Statskontoret

Sammanfattning Hans Wallberg

I Tkommissionen

Den fysiska uppbyggnaden: Fiber StefanMlsson-Gistoik Potential och framtidssäkerhet Ericsson Cable AB Diskussion jan Berner Statskontoret

Sammanfattning Hans Vøzllberg

I T-kommissionen

12.30 —L7UNCH

IT-kommissionens strategiska visionering för n ny IT-infrastruktur

13.30 Kommunikationsarkitekturen överlever: IP Anders Rockström

som IP är basen förenar nät och tjänster Elia Networks/IB

som Diskussion jan Berner

Statskontoret

Sammanfattning Hans Vøzllløerg

I kommissionen

D. stöder visionen

Tidiga exempel som

14,00 Inledning Hans lWzllberg

Översikt I Tkomrnissionen Praktikfall #1: BoNet Riksbyggen Norrland jan Söderholm

Riksbyggen,Umeå

Praktikfall #2: Barhäll jörgen Hammarstedt

Tekniska Verken, Linköping Praktikfall #3: Tranås kommun Kjell Pettersson

Penis kommun Praktikfall #4: Lundagatan, Stockholm StefanLindeberg

Cisco SystemsInc.

Utfrågning Hans Wallberg

I T-kommissionen

Sammanfattning Ulrik Branden I TFöretagen

E. diskussion: Att visionen

Strategisk genomföra

15.00 Inledning Hans lWzllberg

Översikt över uppgiften bygga visionens bredbandsnät I T-kommissionen

att

Hypotes #1: jan Berner Staten planerar och samordnar utbyggnaden Statskontoret Diskussion och utveckling Hypotes #2: Gunnar Hedborg Staten kommuner och regioner lån med bra villkor I T-kommissionen

ger Diskussion och utveckling Hypotes #3: Ulrik Branden Fullständig konkurrens råder över hela landet I TFöretagen Diskussion och utveckling Hypotes #4: jörgen Hammarstedt

Fastighetsägare och kommuner Svenska Stadsnätsföreningen

ansluter fysiskt hushåll och företag Diskussion och utveckling

16.10 Öppet forum ytterligare idéer för genomförande Anne-Marie Eklund-Löwinder

-

I kommissionen

16.25 Sammanfattning: De fem viktiga stegen . Hans lWzll/øerg

. . Underlag för rekommendationer till regeringen I Tkommissionen

16.40 Avslutande kommentar Birgitta Heijer

Näringsdepartementet

IT-kommissionens ledamöter

Björn Rosengren näringsminister ordförande e-post: bj0m.r0sengren@itkommissionen.se

Thomas Falk direktör, Industriförbundet e-post: thomas.falk@industriforbundet.se

Lisbeth Gustafsson direktör, Postnet e-post: lisbethgustafsson@postnet.se

Birgitta Frejhagen VD, InfoKomp e-post: birgitta.frejhagen@infokomp.se

Lars Ilshammar doktorand, Orebro universitet e-post: lars.ilshammar@hum.oru.se

Helejna Larsson projektledare, Semcon e-post: helejna.larsson@semcon.se

Marie Persson Björkman industriattaché, Sveriges Tekniska Attachéer e-post: marie.perss0n-bjorkman@sf.statt.se

Peter Seipel professor, Stockholms universitet e-post: peter.seipel@juridicum.su.se

Rolf Skoglund e-post: rolf@ideainvest.com

Hans Wallberg samordnings- och utvecklingsansvarig, SUNET e-post: hans.wallberg@umdac.umu.se

IT-kommissionens sekretariat

Christer Marking, kanslichef telefon: 08-405 20 23 e-post: christer.marking@itk0mmissi0nen.se

Bo Beckeström, projektledare EU-frågor, nytt företagande livslångt lärande telefon: 08-405 36 83 e-post: b0.beckestr0m@itk0mmissi0nen.se

Jan Berner, projektledare IT-infrastruktur telefon: 08-405 47 01 e-post: jan.bemer@itk0mmissionen.se

Anne-Marie Eklund Löwinder, projektledare IT-infrastruktur och informationssäkerhet telefon: 08-405 33 67 e-post: anne-marie.eklund-lowinder@ itk0mmissi0nen.se

Gunnar Hedborg, projektledare Utbildningsfrågor telefon: 08-405 47 76 e-post: gunnar.hedb0rg@itkommissionen.se

Karin Larsson, projektledare Informations- och webbansvarig, demokratifrågor telefon: 08-405 19 55 e-post: karin.larsson@itkommissionen.se

Kjell Skoglund, projektledare Juridik telefon: 08-405 34 71 e-post: kjell.skoglund@itkommissionen.se

Maini Langpohl, assistent Ekonomi och administration telefon: 08-405 18 51 e-post: maini.langp0hl@itk0mmissi0nen.se

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kommunikation utan gränser

rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen. Fax: 08-650 65 16. Telefon: 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers

report by the Swedish IT-Commission, june 1995 - Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen. Fax: 08-650 65 16. Telefon: 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri infor 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen. Fax: 08-650 65 16. Telefon: 08-405 18 51

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen. Fax: 08-650 65 16. Telefon: 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked. Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen. Fax: 08-650 65 16. Telefon: 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen. Fax: 08-650 65 16. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller

möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen. Fax: 08-650 65 16. Telefon: 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar

en rapport om IT och dess användbarhet - Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen. Fax: 08-650 65 16. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen for information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos ITkommissionen. Fax: 08-650 65 16. Telefon: 08-405 18 51.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad IT-kommissionens webbplats: www.itkommissionen.se

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport l/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital dem0kr@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön samling goda exempel, SOU 1996: 178 - en Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige infor epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 - Rapport 1/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing infrastrukturen om för digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad IT-kommissionen av den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-1 l-14. Rapport 3/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen uppdrag av Kommunikationsdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriförbundet 1997-1 1-18. Rapport 5/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och nationalstaten, SOU 1998:58 Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Skolan, IT och det livslånga lärandet, SOU 1998:70 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen 1997-12-04. Rapport 7/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Nya tider, nya förutsättningar..., SOU 1998:65 Rapport 8/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling -Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998, SOU 1998:79 Rapport 9/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rättsinformation och IT, SOU 1998:109 Rapport från två seminarier 1996 och 1998 anordnade av IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation Rapport 10/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

God etik på nätet, SOU 1998:133 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samarbete med Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Röda Korsets Idé- och utbildningscenter, ISOC-SE, SUNET, Telenordia, Telia, Tele2, IT-Företagen och BitoS. Rapport 11/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur skall man finansiera välfärden i det globaliserade IT-samhället SOU 1998:153 Ett samtal om IT-utveckling och offentlig ekonomi anordnat av IT-kommissionen och ESO.Rapport 12/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänsLFax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

PC:n är död länge leve PC:n

-

nya möjligheter för Sverige, SOU 1999:86 - En rapport från hearingen "Efter PC:n" anordnad av IT-kommissionen ijuni 1999.Rapport 1/99. Kan beställas från Fakta Info Direkt. Fax: 08-587 671 71. Telefon: 08-587 671 00. E-post: order@faktainfo.se Webbplats: www.faktainfo.se

Framtidssäker IT-infrastruktur for Sverige,

En rapport från hearingen Kommunikation till alla alltid Visioner och strategier om en ny svensk infrastruktur. Rapport 2/99. Kan beställas från Fakta Info Direkt. Fax: 08-587 671 71. Telefon: 08-587 671 00. E-post: order@faktainfo.se Webbplats: www.faktainfo.se

Rapporter utgivna på uppdrag av eller

i samarbete med I T-kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ

runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen Regionala initiativ

runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin

runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen

IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord av Statskontoret uppdrag av IT-kommissionen. 111 sidor.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

- Nya fönnånsrättsregler + Bilagor. Ju. 32 Utvecklingssamarbete på rättsområdet. Ju. . Steriliseringsfrågan i Sverige 1935-1975. 33 Bo Betala rätt. Särskilda boendeformer för . tryggt - Ekonomisk ersättning. äldre samt avgifter för äldre- och handikappomsorg. Yrkesfiskets konkurrenssituation. Jo. . God sed i forskningen. U. 34. Svenskt medborgarskap. Ku. . Effektiva värme- och miljölösningar. N. 35. Fastighetsmäklarnämnden effektivare tillsyn. Fi. . - Effektivare Totalförsvarsstöd i Östersjöområdet. Fö. 36. Likvidation aktiebolag. Ju.

av . Märk väl Fi. 37. Underrättelsetjänsten en översyn. Fö. . - Invandrarskap och medborgarskap. 38. Följdleveranser i samband med export av . Demokratiutredningens skriftserie. Ju. krigsmateriel. UD. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet 39. Vuxenutbildning för alla Andra året med . och demokrati. Demokratiutredningens skriftserie. Kunskapslyftet. U. Ju. 40. Demokratin i den offentliga sektorns förändring. 10. Rasism, nynazism och främlingskap. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 41. Bevara dokumentärfilmens kulturarv. Åtgärdsförll. Bör demokratin avnationaliseras slag samt förslag till ett centrum för dokumentärfilm Demokratiutredningens skriftserie. Ju. och en filmvårdscentral. Ku. 12. Elektronisk demokrati. Demokratiutredningens 42 Ny luftfartslag. N.

. skriftserie. Ju. 43. Oberoende, ägande och tillsyn i revisions- 13. Etik och demokratisk statskonst. verksamhet. Ju. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 44. Öppen elmarknad. N. 14. Den framtida kommersiella lokalradion. Ku. 45. Slutförvaring av kämavfall. Kommunerna och 15. Nytt system för prövning av hyres- och platsvalsprocessen. M. arrendemål. Ju. 46. Ökade socialbidrag. En studie inkomster och

om l6. Ökad rättssäkerhet i asylärenden. UD. socialbidrag åren 1990 till 1996. 17. Garantipension och Bosättningstillägg för personer 47. Mervärdesskatt- Frivillig skattskyldighet. Fi. födda år 1937 eller tidigare. 48. Lära av Estonia. Den andra delrapporten och 18. Frågor till det industriella samhället. Ku. slutredovisning. N. 19. Artikel 7 i EG:s varumärkesdirektiv. 49. Invandrare som företagare. Ku. Ändringar i varumärkeslagen. Ju. 50. Skyddsjakt på varg. M. 20. Sverige och judamas tillgångar. UD. 51. Smittskydd, samhälle och individ. Del A+B. 21. Lindqvists nia nio vägar att utveckla bemötandet 52. Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer.

av personer med fimktionshinder. S. 22. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins 53. Ekonomisk brottslighet och sekretess. Ju. värde och värdighet. Demokratiutredningens 54. En ny tullag. Fi. skriftserie. Ju. 55. Konvergens och förändring. Samordning av 23. Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet. lagstiftningen för medie- och telesektorema. Ku. Förslag till inriktning av nya mål 3 inom EG:s 56. Globaliseringen och demokratin. strukturfonder. N. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 24. EG:s strukturstöd. Ny organisation för de geogra- 57. Rikstrafiken En ny myndighet. N.

fiskt avgränsade strukturfondsprogrammen. N. 58. Löser juridiken demokratins problem 25. Samema ett ursprungsfolk i Sverige. Demokratiutredningens skriftserie. Ju.

- 26. Införsel av beskattade varor. Fi. 59. Begränsad fastighetsskatt. Fi. 27. Delta Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga 60. Kundvänligare taxi. N.

— jobb och arbetslöshetsersättningen. N. 61. Brottsförebyggande arbete i landets kommuner. Ju. 28. Kontantmetod för småföretagare. Fi. 62. Bilen, miljön och säkerheten. Fi. 29. Internationell konflikthantering att förbereda sig 63. Att lära och leda En lärarutbildning för samverkan

— tillsammans. Fö. och utveckling. U. 30. Yttrandefriheten och konkurrensen Förslag till 64. Representativ demokrati. Demokratiutredningens

mediekoncentrationslag. m m. Ku. skriftserie. Ju. 31. Tillsyn över advokater m m. Ju.

l ll JAIL} NR

199942-22

STC" " ;Kil M

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65. Barnombudsmannen företrädare för barn och 90. Narkotikastatistik. Om samhällets behov av

-

ungdomar. information om narkotikautveckling. 66. God vård på lika villkor om statens styrning av 91. En översyn avjämställdhetslagen. N.

-

hälso- och sjukvården + 2 bilagor. 92. Premiär för personval. Ju. 67. KÄRNAVFALL metod plats 93. Det folkstyret. Forskarvolym VI.

- - — unga miljökonsekvens. KASAMs yttrande över SKBs Demokratiutredningen. Ju. FUD-program 98. M. 94. Förmåner och ökade levnadskostnader. Fi.

68. Brandkatastrofen i Göteborg. 95. Småskalig elproduktion samt mätning och

Drabbade Medier Myndigheter. Ku. debitering av elförbrukning. N. 69. Individen och arbetslivet. Perspektiv det 96. Statistikreformen. Utvärdering och förslag till

samtida arbetslivet kring sekelskiftet 2000. N. utveckling. Bilaga: Uppsatser skrivna för 70. Gentekniknämnden. U. utvärderingen av reformen. Ju. 71. Oseriösa bostadsförmedlare. 97. Socialtjänst i utveckling. 72. Boendesociala effekter av konkurser och Del A och B Bilagor.

—

rekonstruktioner bostadsrättsföreningar och 98. Likvärdiga villkor U.

-

egnahem. 99. Översyn stiftelsen för internationell

av 73. Handikappombudsmannens framtida rapportering av läkemedelsbiverkningar. S.

förutsättningar och arbetsuppgifter. 100. Bibeln textema.

— 74. Demokratin och det gemensamma bästa. Gamla testamentet Volym

Demokratiutredningens skriftserie. Ju. Gamla testamentet II. Volym 75. Rätt plats för vindkraften. Del 1och Del M. Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa 76. Maktdelning. Forskarvolym eller deuterokanoniska skrifterna. Volym

Demokratiutredningen. Ju. Nya testamentet. Volym Ku. 77. Demokratiteori och medborgarskap. Forskar- 101. Olydiga medborgare. Om flyktinggömmare

volym II. Demokratiutredningen. Ju. och djurrättsaktivister. 78. Jordbruk och milj önytta nytt miljöprogram för Demokratiutredningens skriftserie. Ju.

-

jordbruket. Jo. 102. Ansvarsfördelning för internationella program 79. Källskatt utdelning och royalty till begränsat utbildnings- och ungdomsområdet. U.

skattskyldiga. Fi. 103. Regionreform på försök första stegen mot

- 80. Demokratiopinioner. en ny regional samhällsorganisation. Ju.

Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 104 Nya samboregler. Ju.

. 81. Förhandlingsersättning till hyresgästorganisation. 105. Skatt- Tull Exekution Normer för behandling

— —

Ju. av personuppgifter. Fi. 82. Vårdslös kreditgivning samt sekretess i banker 106. Konsumenterna och IT—en utredning om datorer,

m.m. Fi. handel och marknadsföring. Fi. 83. Globalisering. Forskarvolym IX. Demokrati- 107. Nya mål 3 för utveckling av mänskliga resurser

utredningen. Ju. i arbetslivet. N. 84. Civilsamhället. Forskarvolym VIII. 108. Handläggning ungdomsmål utvärdering i

av - en av

Demokratiutredningen. Ju. 1995 års ungdomsmålsreforrn. Ju. 85. Bredband för tillväxt i hela landet. 109. Behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Närings-, regional- och välfardspolitiska

aspekter på IT-infrastrukturen. N. 110. Ledande forskning för säkerhets skull. Fö.

- 86. PC:n är död länge leve PC:n Nya möjligheter lll. Att söka kostnadseffektiva lösningar inom

—

för Sverige. klimatområdet. N.

En rapport från hearingen "Efter PC:n" anordnad 112. Civilsamhället som demokratins arena.

av IT-kommissionenjuni 1999. N. Några kritiska reflektioner. 87. Vagnbolag för järnvägen. N. Demokratiutredningens skriftserie. Ju. 88. Granskningskommissionens betänkande i anledning 113. Medborgarnas erfarenheter. Forskarvolym V.

av Brottsutredningen efter mordet på statsminister Demokratiutredningen. Ju. Olof Palme. Ju. 114. Mat som medicin. S.

89. Statsbidrag till handikapporganisationer. S. 115. Handel med gas i konkurrens. N.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

ll6. Den regionala samhällsorganisationen i vissa

europeiska stater.

En översättning i urval av antologin The

Intermediate Level of Government European

States. Complexity versus democracy Ju. 117. IT i demokratins tjänst. Forskarvolym Vll.

Demokratiutredningen. Ju. 118. Kommunal uppdragsverksamhet inom

kollektivtrafiken utvärdering av

forsöksverksamheten. Ju.

119. Utvärderingen av KY. U. 120. Från en art till transplantation från

en annan -

djur till människa. S. 121. Avkorporativisering och lobbyism.

Forskarvolym XIII. Demokratiutredningen. Ju. 122. KY Kvalificerad yrkesutbildning. U.

- 123. Mötesplats for design och konsthantverk. Ku. 124. Konsumentprisindex. Ju. 125. Näringslivsutveckling i Östersjöregionen. UD. 126. Politikens medialisering. Forskarvolym lIl.

Demokratiutredningen. Ju. 127. Gröna nyckeltal följ den ekologiska

-

omställningen. M. 128. Ja till fyrverkerier men med färre skador. Fö.

— 129. Demokratins estetik. Fortskarvolym IV.

Demokratiutredningen. Ju. 130. Demokratins trotjänare

-

lokalt partiarbete förr och nu. Forskarvolym X.

Demokratiutredningen. Ju. 131. När marknaden bestämmer. Forskarvolym Xl.

Demokratiutredningen. Ju. 132. Valdeltagande i Förändring. Forskarvolym Xll.

Demokratiutredningen. Ju. 133. Kommunkontosystemet och rättvisan

-

momsen, kommunerna och konkurrensen. Fi. l34. Framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige. N.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Premiär for personval. 92

Justitiedepartementet

Det unga Folkstyret. Forskarvolym VI. Nya formånsrättsregler + Bilagor. 1

Demokratiutredningen. 93 Invandrarskap och medborgarskap. Demokrati-

Statistikreformen. Utvärdering och forslag till utredningens skriftserie. 8 —

utveckling. Bilaga: Uppsatser skrivna för utvärderingen Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet och

av reformen. 96 demokrati. Demokratiutredningens skriftserie. 9

Olydiga medborgare. Om flyktinggömmare Rasism, nynazism och främlingskap.

och djurrättsaktivister. Demokratiutredningens skriftserie. 10

Demokratiutredningens skriftserie. 101 Bör demokratin avnationaliseras

Regionreform försök forsta stegen mot Demokratiutredningens skriftserie. 1 1 -

en ny regional samhällsorganisation. 103 Elektronisk demokrati. Demokratiutredningens

Nya samboregler. 104 skriftserie. 12

Handläggning av ungdomsmål-en utvärdering av 1995 års Etik och demokratisk statskonst.

ungdomsmålsreform.108 Demokratiutredningens skriftserie. 13

Civilsamhället som demokratins arena. Några kritiska Nytt system för prövning av hyres- och arrendemål. 15

reflektioner. Demokratiutredningens skriftserie. l 12 Artikel 7 i EG:s varumärkesdirektiv.

Medborgarnas erfarenheter. Forskarvolym V. Ändringar i varumärkeslagen. 19

Demokratiutredningen. 1 13 Den skyddade provinsen. En essä om demokratins

Den regionala samhällsorganisationen i vissa europeiska värde och värdighet. Demokratiutredningens skriftserie

stater. En översättning i urval av antologin The 22

Intermediate Level of Government European States. Tillsyn över advokater m m. 31

Complexity versus democracy. 1 16 Utvecklingssamarbete på rättsområdet. 32

T i demokratins tjänst. Forskarvolym VII. Likvidation av aktiebolag. 36

Demokratiutredningen. 1 17 Demokratin i den offentliga sektorns förändring.

Kommunal uppdragsverksamhet inom kollektivtrafiken Demokratiutredningens skriftserie. 40

utvärdering av forsöksverksamheten. 1 18 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet. 43 -

Avkorporativisering och lobbyism. Forskarvolym XIII. Ekonomisk brottslighet och sekretess. 53

Demokratiutredningen. 121 Globaliseringen och demokratin.

Konsumentprisindex. 124 Demokratiutredningens skriftserie. 56

Politikens medialisering. Forskarvolym III. Löser juridiken demokratins problem

Demokratiutredningen. l26 Demokratiutredningens skriftserie. 58

Demokratins estetik. Forskarvolym IV. Brottsförebyggande arbete i landets kommuner. 61

Demokratiutredningen. 129 Representativ demokrati. Demokratiutredningens

Demokratins trotjänare lokalt partiarbete förr och nu. skriftserie. 64 -

Forskarvolym X. Demokratiutredningen. 130 Demokratin och det gemensamma bästa. Demokrati-

När marknaden bestämmer. Forskarvolym XI. utredningens skriftserie. 74

Demokratiutredningen. 13 l Maktdelning. Forskarvolym Demokratiutredningen.

Valdeltagande i förändring. Forskarvolym XII. 76

Demokratiutredningen. 132 Demokratiteori och medborgarskap. Forskarvolym II.

Demokratiutredningen. 77

Utrikesdepartementet

Demokratiopinioner.

Ökad rättssäkerhet i asylärenden. 16 Demokratiutredningens skriftserie. 80

Sverige och judamas tillgångar. 20 Förhandlingsersättning till hyresgästorganisation. 81

Följdleveranser i samband med export av krigsmateriel. Globalisering. Forskarvolym IX. Demokratiutredningen.

3 8 33

Näringslivetsutveckling i Östersjöregionen. 125 Civilsamhället. Forskarvolym Vlll. Demokrati-

utredningen. 84

Granskningskommissionens betänkande i anledning av

Brottsutredningen efter mordet statsminister

Olof Palme. 88

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet. 47

-

En ny tullag. 54 Effektivare Totalforsvarsstöd i Östersjöområdet. 6

Begränsad fastighetsskatt. 59 Internationell konflikthantering att förbereda sig

-

Bilen, miljön och säkerheten. 62 tillsammans. 29

Källskatt Underrättelsetjänsten översyn. 37 utdelning och royalty till begränsat -

—en

skattskyldiga. 79 Ledande forskning för säkerhets skull. 1 10

-

Vårdslös kreditgivning samt sekretess i banker m.m. 82 Ja till fyrverkerier men med färre skador. 128

-

Förmåner och ökade levnadskostnader. 94

Skatt Tull Exekution Normer för behandling av

Socialdepartementet - - -

personuppgifier. 105 Steriliseringsfrågan i Sverige 1935-1975. Ekonomisk

Konsumenterna och IT- en utredning om datorer, ersättning. 2

handel och marknadsföring. 106 Garantipension och Bosättningstillägg för personer

Kommunkontosystemet och rättvisan födda år 1937 eller tidigare. 17 ~

momsen, kommunerna och konkurrensen. 133 Lindqvists nia nio vägar att utveckla bemötandet av

personer med funktionshinder. 21

Utbildningsdepartementet

Bo tryggt Betala rätt. Särskilda boendeformer för äldre

God sed i forskningen. 4 samt avgifter för äldre- och handikappomsorg. 33

Vuxenutbildning för alla Andra året med Ökade socialbidrag. En studie om inkomster och

Kunskapslyfiet. 39 socialbidrag åren 1990 till 1996. 46

Att lära och leda En lärarutbildning för samverkan Smittskydd, samhälle och individ. Del A+B. 51 -

och utveckling. 63 Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer. 52

Gentekniknämnden. 70 Barnombudsmannen företrädare för barn och

- Likvärdiga

villkor. 98 ungdomar.65

Ansvarsfördelning för internationella program God vård på lika villkor om statens styrning

-

på utbildnings- och ungdomsområdet. 102 av hälso- och sjukvården + 2 bilagor. 66

Utvärderingen av KY. 1 19 Oseriösa bostadsförmedlare. 71

KY Kvalificerad yrkesutbildning. 122 Boendesociala effekter av konkurser och -

rekonstruktioner bostadsrättsföreningar och

-

Jordbruksdepartementet

egnahem. 72

Yrkesfiskets konkurrenssituation. 3 Handikappombudsmannens framtida förutsättningar och

arbetsuppgiñer. 73 Samema ett ursprungsfolk i Sverige. 25

- Statsbidrag till handikapporganisationer. Jordbruk och milj nytt miljöprogram för-

89 -

Narkotikastatistik. samhällets behov information jordbruket. 78

Om av

om narkotikautveckling. 90 Socialtjänst i utveckling. Del och Kulturdepartementet

A B Bilagor. 97

- Översyn stiftelsen för internationell rapportering Den framtida kommersiella lokalradion. 14

av av läkemedelsbiverkningar. 99 Frågor till det industriella samhället. 18

Behandling personuppgifter inom socialtjänsten. Yttrandefriheten och konkurrensen Förslag till

av - 109 mediekoncentrationslag m. m. 30

Mat medicin. 1 l4 Svenskt medborgarskap. 34

som Från till transplantation från djur till Bevara dokumentärfilmens kulturarv. Åtgärdsförslag

en art

en annan människa. 120 samt förslag till ett centrum för dokumentärfilm och en

ñlmvårdscentral. 41

Invandrare som företagare. 49

Finansdepartementet

Konvergens och förändring. Samordning av lagstift- Märk väl 7

ningen för medie- och telesektorema. 55 Införsel av beskattade varor. 26

Brandkatastrofen i Göteborg. Kontantmetod för småföretagare. 28

Drabbade Medier Myndigheter. 68 Fastighetsmäklamämnden effektivare tillsyn. 3 5

-

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bibeln texterna.

- Gamla testamentet Volym Gamla testamentet II. Volym Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa eller deuterokanoniska skriftema. Volym Nya testamentet. Volym 4. 100

Mötesplats för design och konsthantverk. 123

Näringsdepartementet

Effektiva värme- och miljölösningar. 5 Utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet. Förslag till inriktning av nya mål 3 inom EG:s strukturfonder. 23 EG:s strukturstöd. Ny organisation for de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen. 24 Delta Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb

och arbetslöshetsersättningen. 27 Ny luftfartslag. 42 Öppen ehnarknad. 44 Lära av Estonia. Den andra delrapporten och slutredovisning. 48 Rikstrafiken En ny myndighet. 57

- Kundvänligare taxi. 60 Individen och arbetslivet. Perspektiv på det samtida arbetslivet kring sekelskiftet 2000. 69 Bredband för tillväxt i hela landet. Närings-, regionaloch välfärdspolitiska aspekter på IT-infrastrukturen. 85 PC:n är död länge leve PC:n Nya möjligheter för

- Sverige. En rapport från hearingen "Efter PC:n" anordnad av IT-kommissionen juni 1999.86 Vagnbolag för järnvägen. 87 En översyn av jämställdhetslagen. 91 Småskalig elproduktion samt mätning och debitering av elförbrulming. 95 Nya mål 3 för utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet. 107 Att söka kostnadseffektiva lösningar inom klimatområdet. 111 Handel med gas i konkurrens. 115 Framtidssäker IT-infrastruktur for Sverige. 134

Miljödepartementet

Slutforvaring av kämavfall. Kommunerna och platsvalsprocessen. 45 Skyddsjakt på varg. 50 KÄRNAVFALL metod plats milj ökonsekvens.

— — — KASAMs yttrande över SKBs FUD-program 98. 67 Rätt plats för vindkraften. Del l och Del 75 Gröna nyckeltal- följ den ekologiska omställningen.

Den nationella fiber-i nya strukturen byggs i form ai

i ett rutnät att varje

a. genom

e

kommun förlägger fiber SI

W ansluts via fibercentra till

F

l grannkommunerna.

,.-L ,

J s.- ao , kw ,

Sverige täcks helt av en

gig/l : finmaskig fiberstruktur

//,, 4} .J:

som når varje byggnad. 5’ :’:;‘i Med tillräckligt mycket

7‘:f:T§;i

fiber, finns inga kapaci : ::{#_:j T

tetsbegränsningar i nätet Qf:—:’;L,;——:8

§‘ i//.

och det är

osårbart.

Den fysiska infra- ® @® 7@® @ består ® ® @® ®®

strukturen av

® ® ® ®®

kommunernas fibernät

® är alla. @ ® @ ®

som öppna för

® ® ® ® Tjänster nätet till- ® @ ® ® handahålls av en ® ® ®

mångfalld operatörer f

® ® ® @ ® A3 ®

i full konkurrens

KOMMISSIONEN

Adress: 103 33 Stockholm Telefon: 08-405 18 51 Fax: 08-650 65 16 ~ o

E-post: info@itkommissionen.se - Webbplats: www.itkcjmmissionense

ISBN 9l-76lO-769-8 ISSN 0375-250X