IT och regional utveckling : 120 exempel från Sveriges län : rapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

och

regional

utveckling

120 från exempel Sveriges Iiin

tällä;

Statens offentliga utredningar WW 1998:19 W Kommunikationsdepartementet

IT

och

regional utveckling

120 från

exempel

län

Sveriges

IT-kommissionens 1/98

rapport

Rapport av IT-kommissionen

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. -

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20835-0 Elanders Graphic Systems AB, Göteborg 1998 ISSN 0375-250X

Förord

En väl utvecklad IT-industri och en hög grad av IT-användning i samhället är en förutsättning för social utveckling och industriell tillväxt under de kommande åren. I så gott som samtliga län och regioner i Sverige har man också insett att IT är ett viktigt tillväxtområde. Förväntningarna är höga på att IT skall vara ett regionalpolitiskt medel för att stärka ortens och regionens attraktionskraft. Detta är inget unikt för Sverige. Hittills har dock ingen kunnat beskriva hur samhället skall understödja och samverka om IT- frågorna för att på ett effektivt sätt åstadkomma den önskade utvecklingen.

IT-kommissionen avser att identifiera framgångsfaktorer för regionala IT-satsningar. Avsikten är att genomföra ett antal regionala hearingar med projekt som i något avseende är framgångsrika. Som ett första steg i detta arbete har IT-kommissionen uppdragit åt EuroFutures AB att genomföra en kartläggning av viktiga regionala ITprojekt i hela landet.

Kartläggningen som redovisas i denna rapport har genomförts under oktober november 1997. Rapporten gör inte anspråk på att vara en heltäckande beskrivning av IT-projekt i landet utan skall snarare ses som ett representativt urval ur den stora mängd regionala projekt som pågår i Sverige. Projekten har inte värderats utan beskrivs på ett enhetligt sätt vad gäller innehåll, projektägare och finansiering.

Företaget EuroFutures AB har på IT-kommissionens uppdrag genomfört kartläggningen med Christer Asplund har som projektsamordnare. I projektet har deltagit Lars Johansson, Camilla Gramner, Magnus Berger och Paul Dixelius. Ulla Åhs, IT-kommissionen har varit projektledare.

Stockholm i januari 1998

Ines Uusmann Gunnar Hedborg ordförande kanslichef

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Inledning

1.1 Kartläggning av IT-projekt i Sverige

Målsättningen med denna rapport har varit att kartlägga de IT-projekt som pågår runt om i landet. Resultatet presenteras här i form av ett antal allmänna iakttagelser, två lT-kartor samt en beskrivning av 120 svenska IT-projekt.

Det ska understrykas att de IT-projekt som redovisas i detta dokument främst är sådana som har skapats i olika regionalpolitiska sammanhang. Därmed är också sagt att det mestadels finns en offentlig finansiering som drivkraft. Därutöver finns också kommersiella aktörer vars åtgärder på IT-området kan få stor regional effekt. en Jämför t ex energibolagens och bankernas snabba utbyggnad av sina Internettjänster. I föreliggande rapport har få av dessa senare projekt inkluderats. I några fall finns en gråzon, där en tydlig företagssamverkan och finansiering sker med den offentliga sektorn. I den utsträckning detta har projekten omfattats våra ägt rum av frågor.

De intervjuade har varit mycket positiva till att berätta om vad som pågår på ITområdet i länen. Bara i ett enda fall har en region sagt att man "ej vill förmedla för mycket Man har i det undantagsfallet hänvisat till att det råder stor konkurrens en mellan regionerna om olika IT-projekt. Därför, menar man, är det inte lämpligt att för närvarande gå in närmare på de strategiska övervägandena. Som rapporten med all tydlighet visar råder det verkligen konkurrens i branschen.

1.2 Intervjuer och materialinsamling

I intervjuerna har samma frågor ställts till samtliga länsstyrelser. Svaren har bildat avstamp för uppföljningsintervjuer med ett antal kommuner som är involverade i de utpekade IT-projekten.

Utöver dessa systematiska bearbetningar har kompletterande kontakter tagits med bl a NUTEK och Landstingsförbundet.

Som komplement till intervjuerna har även skriftligt material använts i form av befintliga projektbeskrivningar. I viss mån har även Internet använts som informationskälla.

Mellan fem och sju intervjuer har utförts i varje län, vilket resulterat i sammanlagt ca 120 intervjuer. I intervjuerna har respondenterna själva fått lyfta fram IT-projekt i länet som syftar till regional utveckling. Resultatet av intervjuerna är 120 exempel på IT-projekt i Sverige. I rapportens avslutande kapitel presenteras dessa exempel.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Syftet med intervjuerna har varit att ta fram projekt som drivs på regional nivå i landet, där målsättningen år att bidra till utvecklingen i lånet. Resultatet ska därmed inte komplett, i den meningen att samtliga projekt som pågår finns ses som presenterade. Det är ett representativt urval den stora mängd IT-projekt snarare av som idag drivs ute i landet.

1.3 Disposition

Rapportens kapitel 2 sammanfattar iakttagelser som gjorts i samband med kartläggningen IT-projekten. Kapitlet presenterar även modell över lokala, av en regionala och centrala faktorer som kan inverka på ett IT-projekts framgång.

I kapitel 3 presenteras resultatet projektinsamlingen i två IT-kartor över Sveriges av län. Av de 120 exemplen har tre projekt från varje län valts ut för att presenteras på kartan "Exempel på IT-projekt för regional utveckling". Den andra kartan, "Exempel på stödjepunkter för regional utveckling", visar de företagsparker och organ som skapats kring IT-frågor i länen.

Projekt inom elektronisk handel, medborgarkontor, återfinns på flertalet platser i t ex landet. För att förenkla för läsaren inför det avslutande kapitlet har vi därför strukturerat projekten i ett antal huvudrubriker. Dessa presenteras i kapitel upp

I det avslutande kapitlet 5 återges de 120 svenska IT-projekten länsvis i kortfattad form. Lånen presenteras från till söder. Projekten följer gemensam struktur norr en där ägare projektet tillsammans med en projektbeskrivning. I de flesta fall av anges finns också uppgifter om finansiering angivna.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

En regional upptäcktsresa i IT-Sverige

2.1 Upptäckterna

I mängden av lokala och regionala IT-projekt går det att upptäcka vissa gemensamma drag och trender. Dessa har sammanfattats i 17 punkter.

1 En majoritet av de genomgångna IT-projekten har startat under de senaste 2-3

åren. Genombrottet för ITi ett regionalt perspektiv kan hänföras till åren 1995/ 1996. Med genombrott här i första hand

avses a debattstyrkan på IT-området; b

intensiteten när det gäller nygenererade projekt.

2 Intervjuerna pekar på att I T-begreppet precis många andra intensivt nyttjade

- som begrepp fått vidare innebörd än ursprungsbetydelsen. IT, eller läran - en om

informationsteknik, har för länge sedan sprängt sin tekniska fokusering. Det IT-

begrepp som nu dyker upp i ett regionalt perspektiv handlar allt från den senaste om

växeltekniken till förhoppningar om tillväxtbefrämjande strategier.

3 Ingenstans har en totalinventering tidigare gjorts beträffande IT-investeringarnas

storlek. Som en första iakttagelse kan noteras att mycket betydande från re-surser, en rad olika källor, har allokerats till de studerade IT-projekten. Kostnaderna kan kategoriseras i flera dimensioner.

För det första går det att räkna fram sådana projektkostnader i förväg budgeterats som i projektansökningar. Dessa kostnader har i de redovisade projekten uppskattats till ca 1.500 miljoner kronor. Siffran innefattar endast de projekt i tas i denna som upp rapport. Den totala summan för samtliga regionalt orienterade IT-projekt pågår i som landet är således betydligt högre. En dubbelt högre siffra dvs 3 miljarder kan inte - uteslutas.

För det andra finns ytterligare kostnader förknippade med projekten. Denna kostnadstyp omfattar parternas arbetsinsatser. Denna kostnadspost går naturliga egna av skäl att beräkna.

För det tredje noteras att mängder med IT-projekt efter tid skilda en genererar

konsekvensinvesteringar. Dessa investeringar, typ nätuppbyggnad, inköp datorer,

av etc, hamnar ofta på helt andra konton. Denna tredje kostnadstyp måste detta skäl av exkluderas i sammanhanget.

4 Det är vanskligt att dra slutsatser om IT-projektens resultat på lång sikt. "Det som synes ske sker inte alltid Så kan t kostsam nätutbyggnad idag med låg - ex en användargrad de närmaste åren i vändas till ett förutseende projekt, - morgon som kan ge bygden komparativa fördelar.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Det krävs en närmast profetisk förmåga för att se igenom projektbeskrivningarnas ambitiösa upplägg och därvid förutse de verkligt långsiktiga plus- och minusvärdena. Som jämförelse kan nämnas att det fortfarande är svårt att de se verkliga effekterna av de k "Teknikspridningsuppdragen" nationen Sverige s som lanserade i regionerna under 80-talet.

5 Trots svårigheterna att utkristallisera de långsiktiga effekterna år det knappast någon tvekan att rader av IT-projekt saknar överlevnadsförmåga. Det finns därför risk för att det blir trångt på "projektkyrkogården".

6 En oro lyser igenom för att många IT-projekt har en för svag kritisk massa. 6:1 Många projekt läggs upp med korta löptider på 2 eller ibland 3 år. Finansieringen är naturligtvis knuten till denna korta projekthorisont. Risken är då att projekten "rinner ut i sanden" innan faktiska resultat uppnåtts. Projekten hinner därmed uppfylla sin målsättning. Kvantitet har blivit viktigare än kvalitet. 6:2 Projektanställdas engagemang vävs ofta inte in i de existerande organisationerna i den utsträckning att kontinuiteten i IT-satsningen efter projekttidens första fas kan upprätthållas. Risken finns att "eldsjälarna" i projekten försvinner utan att de har hunnit integrera eller säkerställa arbetet hos de som ska driva "IT-satsningen" vidare. 6:3 Det finns en ytterligare risk i den meningen att en del potentiella projektledare inte är beredda att ställa upp på grund av en alltför ad hoc-präglad situation. Med andra ord uppstår rekryteringsproblem. De bästa krafterna lockas till andra och mer företagsnära verksam

7 Våra iakttagelser tyder på att många IT-projekt formas och sjösätts i ett samspel med enbart eller i huvudsak offentliga aktörer. Projektens långsiktiga överlevnad - -

finansiering och nytta kan då hamna i problem.

Samspelet mellan offentlig sektor och den regionala och lokala kommersiella sektorn bör förstärkas i syfte att säkerställa att det verkligen finns marknadsefterfrågan. Vi en

kan här göra en distinktion mellan svagt marknadsstyrda och starkt marknadsstyrda

projekt. I det första fallet har ofta de olika offentliga bidragssystemen ofta förstärkta av de senaste årens EU-subsidier genererat IT-projektets finansiering. - Risk finns för att projekten t har formats med vissa bidragsregler i o m som huvudsak styrande. De marknadsstyrda projekten däremot har skapats i huvudsak utifrån kommersiella initiativ och med liten eller ingen offentlig subsidiedel alls.

Båda typerna av projekt rymmer sina risker ett strikt regionalpolitiskt perspektiv. ur De marknadsstyrda kan helt tappa fotfästet i regionen och de icke marknadsstyrda riskerar att försvinna när bidragen är slut och marknaden inte svarat.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

8 Det noteras att det på några håll i landet pågår k breddmarknadsprojekt. Det s handlar här IT:s spridning till verkligt bred regional eller lokal marknad. om en Existerande exempel är de kabel-TV-projekt som pågår på en del platser i landet, produkten WEB-TV förmodligen inom kort lanseras på bred front samt det som lärprojekt Telia och FöreningsSparbanken driver tillsammans med Metallsom

arbetareförbundet Metalls medlemmar erbjuds utbildning i PC och Internet. l mer

applikationsinriktade termer kan det gälla t system för elektronisk handel mot ex små och medelstora företag eller tjänster offentliga och privata riktade mot en nya - stor mängd hushåll på en viss plats.

I-lär infinner sig frågan hur breda egentligen breddmarknadsprojekten är. För att få igång "snöbollseffekt" krävs betydande och kraftfulla lokala/ regionala allianser en med uthållighet. På några få platser i Sverige har emellertid sådana projekt skapats under tid. Den regionalpolitiska effekten av dessa ansträngningar kan bli senare mycket intressant.

9 Datortek och andra satsningar sker i offentlig regi samordnas sällan med som övriga lT-aktiviteter i länet. Det är påtagligt hur arbetsmarknadspolitiken och t ex dess omfattande medel lever sitt liv regionalt och lokalt och hur de mer näringspolitiska ansträngningarna lever ett annat liv, med ett eget lokalt nätverk. Risken är därmed att olika "IT-öar" uppstår utan samband mellan olika aktiviteter på platsen. En nära brobyggnad mellan t ex Datorteket och andra projekt borde vara en förutsättning för maximal nytta.

10 De flesta län har inrättat någon samordnande IT-plattform i form av IT-råd eller

motsvarande. Denna plattform kan ha flera viktiga roller. En sådan roll är att bygga broar mellan olika samhällssektorer. Jämför iakttagelsen under punkt 8 ovan.

11 Tydliga och väl genomtänkta IT-strategier på lokal och regional basis saknas ofta. Däremot finns det mängder med allmänna IT-visioner påminnande om 80-talets personalpolitiska på många platser. Därmed är också sagt att de program innovativa och spännande dimensionerna snarast tillhör undantagen. Plagiaten mellan olika regioner är också slående. Alltför ofta saknas dessutom en verkligt lokal förankring i visionerna. De lyckade projekten löper ofta i samma riktning som mer regionens allmänna strategi.

12 Framgångsrika eller i alla fall idag välrenommerade lT-projekt har undan- - tagslöst lyckats rekrytera "eldsjälar" projektledare. I en del fall har det gått till så som att "eldsjälen" lyckats rekrytera ett projekt till sig.

13 Allmänt sett kan noteras att IT-projekten står och faller på att det finns en uppsättning regionala och/ eller lokala ledare som sluter upp bakom IT-arbetet. Det

innebär sålunda att ledarskapsfrågorna och organisationsfrågorna är av central

betydelse och kanske t o m den allra viktigaste framgångsfaktorn. Bakom de

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

välrenommerade projekten står undantagslöst någon/några ledare med offentliga uppdrag. Det kan t ex handla om ett kommunalråd, en kommundirektör, en förvaltningschef eller en skolledare med specifika IT-intressen. Ibland uppstår intressanta och viktiga kombinationer när en sådan offentlig ledare får stimulans från någon tongivande företagsledare med lokal eller regional förankring.

14 Ett av de allra vanligaste områdena för IT-projekt finner vi inom skolan. "IT-skolor" introduceras flitigt, särskilt på gymnasie- och högskolenivå. Djupet i dessa satsningar återstår dock att studera.

15 IT håller på att bli en nisch som många platser läs: kommuner ser som en - ytterst intressant tillväxtmarknad. Konstaterandet gäller såväl på applikationsområdet mjukvaror som på utrustningssidan hårdvaror. - - - Majoriteten av Sveriges kommunalråd har uttalade eller outtalade önskningar om att till just sin plats locka något större och expanderande IT-företag. Detta torde i praktiken utgöra en viktig drivkraft för skilda IT-initiativ. Det är inte alltid säkert att sådana samband är manifesta. I privata och enskilda samtal med dessa personer framgår dock att det finns ett samband mellan en etableringsvision och initierandet av olika IT-projekt på platsen. Avsikten är givetvis att förbättra platsens allmänna ITposition.

16 Kommuner och andra regionala aktörer kan ha ytterligare motiv till att engagera sig i IT-frågorna. Många regionala aktörer noterar trots hög arbetslöshet att det - råder stora svårigheter att rekrytera. olika experter till sin region/ kommun. Särskilt påtagligt är detta problem inom just IT-sektorn. Konkurrensen mellan arbetsgivarna är hård och kommunerna har svårt att erbjuda samma lönemässiga villkor som den privata sektorn. De kommuner som ligger i ut-vecklingens framkant har dock lättare att locka till sig kompetens än andra. Attraktionskraften ligger då snarare i att få medverka i spännande IT-projekt än att få hög lön och andra materiella förmåner.

17 Ett antal interregionala samarbetsprojekt kring IT-frågor har initierats på olika platser i landet. Som exempel kan nämnas RIV-projektet Regionalt Informations

Vägnät där ett fiberoptiskt nät byggs i ett länssamarbete mellan Bohuslän, upp norra Dalsland och sydvästra Värmland. Ett annat exempel är Sjunet, ett projekt kring uppbyggandet av ett gemensamt kommunikationsnät mellan sju landsting i Mellansverige. Mälardalsrådet, som är ett nätverk mellan Uppsala län, Stockholms län, Södermanlands län och Västmanlands län, kan också nämnas i sammanhanget. Ytterligare exempel är: IT-konsulenter i Västsverige: samarbete mellan Hallands län, Skaraborgs lån, -

Göteborg och Bohus län, Älvsborgs län samt Göteborgs kommun.

West Sweden: ett web-samarbete för gemensam nationell och internationell marknadsföring. Drygt 60-talet kommuner utgör basen. IT-Bergslagen: 24 kommuner och 5 landsting samarbetar i lT-frågor. -

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

De interregionala samarbetsprojekten kan förmodas öka i framtiden till följd av internationaliseringens krav på kritisk massa och sålunda större resurser.

2.2 En modell för IT-projekt och regional utveckling

Bakom många IT-projektens utveckling kan skönjas mönster faktorer. Å av ett av ena sidan är faktorerna givetvis situationsbundna. Å andra sidan går det att ett relativt se stabilt grundmönster. För att försöka illustrera ett grundmönster har Svängsta Elektronikcentrum använts som exempel. En mer inträngande genom-gång har således gjorts för att beskriva vad som möjliggjorde uppbyggandet av Svängsta Elektronikcentrum.

För att åskådliggöra olika lokala faktorers inverkan på projektets framgång har

nedanstående figur tagits fram. Materialet bygger på intervjuer.

LEDARE

i

VISION/ STRATEGI ENTREPRENÖRER Genomförare FYSISKAFACILITETER Nät. byggnader etc

SPELPLAN Seraffärsmöjligheter Z SKAL Strukturförändringar Kris nedläggningar

Figur "Svängsta-modellen" en modell över lokala faktorers inverkan på IT-projektens framgång. - Källa: EuroFutures

I fallet Svängsta Elektronikcentrum kan spåras sex olika lokala faktorer som haft betydande inverkan på projektet. I botten ligger några grundläggande skäl såsom att man på platsen verkligen ser affärsmöjligheten i en process av strukturförändringar. I bakgrunden skymtar också ett krisklimat i form av total nedläggning eller neddragning.

Ovanpå dessa grundläggande skäl skapas en lokal och ibland regional spelplan för - utvecklingssamtal. Aktörerna på den lokala marknaden träffas för att på ett alltmer fokuserat sätt utbyta erfarenheter kring utvecklingsförutsättningarna.

IT och regional utveckling - 120 exempelfrån Sverige

En pådrivande faktor för utveckling är tillgång till attraktiva erbjudanden om fysiska faciliteter. Det kan handla ändamålsenliga lokaler till bra pris. Närhet till t ex om fysiska IT-strukturer ingår också.

I de lokala förutsättningarna utgör tillgång till entreprenörer en viktig del. Det räcker knappast med någon enstaka entreprenör. Snarare behövs det ett antal som alla bidrar i processen med sin kompetens.

I toppen på "modellen" återfinns en Vision/strategi med ett tillräckligt tydligt innehåll

för att den ska kännas relevant och för att alla ska förstå den. I strategin finns också de kommersiella aspekterna inräknade.

Avgörande för att en process ska initieras och hållas vid liv är att det finns en ledare. Denna ledare fungerar som katalysator, problemlösare, entusiasmerare, coach och uppföljare.

För att IT-projekten ska få genomslag och regional spin-off krävs många gånger att det lokala projektet får uppbackning från regionala och t o m centrala aktörer. Vad denna support omfattar för tänkbara punkter framgår av figuren nedan.

Regionalt

D Spelplan/spelförare D Benchmarking:

LEDARE för regional strategi Förmedling av

och vision. Basta exempeln

VISION/ D Pengarfor de priori- . l nationellt/ STRATEGI teradeIT-projekten internationellt D Information/ kom- D Arena ENTREPRENÖRER .. munikation såatt D Sektorövergripande GeHOmfOFaTE den kommersiella åtgärder relä"

l

lien

FYSISKAFACILITETER e" N" b at yggna er d etc ln y an e. D Gemensammanätoch dataupphand- SPELPLAN lingar D Regionaltelektro- Seraffarsmoli heter ,A 4 mskt ..Torg ..for . .. SKAL --

IS.kt“åf.ra“d.“"3a

K .. dialog mellan olika ris ne aggmngar aktörer

Figur En modell över lokala, regionala och centrala faktorer i samspel för att skapa regional utveckling.

Källa: EuroFutures

Sambandet mellan det lokala, regionala och centrala har sannolikt en avgörande betydelse för att projektet ska uppnå en kritisk massa och sålunda bidra till en bättre regional konkurrenskraft.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

nötskal

IT-Sverige i ett

I detta kapitel presenteras två kartor över IT-Sverige. Den första IT-kartan presenterar tre exempel på IT-projekt för regional utveckling från varje län. Den andra kartan visar de regionala stödjepunkterna som vuxit upp kring IT-frågor.

Exempel på IT-projekt för regional utveckling

Den första lT-kartan syftar till att ge läsaren en pedagogisk överblick över inriktningen på IT-projekt i Sverige. l varje län presenteras tre olika IT-projekt. Urvalet av dessa tre projekt har gjorts på basis av intervjuerna och de projekt som de intervjuade själva framhöll som mest intressanta i länet.

Exempel på stödjepunkter för regional utveckling

Den andra IT-kartan åskådliggör exempel på s k lT-fora, företagsparker och IT-centra som vuxit upp i landet under de senaste åren.

Regionala IT-fora beteckningarna varierar starkt har bildats i nästan samtliga län i

Sverige. Till dessa räknas verksamheter med tonvikten lagd på utveckling av ITrelaterade kunskaper, tjänster och produkter i länet. Ofta handlar det om grupper av människor från olika samhällssektorer länsstyrelsen, kommuner, näringsliv, ALMI,

landstinget som samlas kring regionens IT-frågor. I de län som ännu har inrättat

sådana fora pågår diskussioner om inrättande. Mycket tyder därmed på att samtliga län inom en snar framtid kommer att ha ett IT-fora i någon form.

Vid sidan av de regionala IT-fora har de flesta länen startat olika företagsparker och IT-centra. En del av dessa har en lång historia bakom sig. Starten låg redan i början på 1980-talet när den stora "parkvågen" slog igenom i Europa. Därefter har en lång rad företagsparker och IT-centra successivt tillkommit. Ofta bygger det på tanken om en mötesplats mellan högskola/ universitet och näringsliv. Flera av de intervjuade har understrukit företagsparkernas betydelse för regional utveckling.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Nüru utveckling av distênsçentlum Lünsnätet bredbandsnät till a förhelalänet

Elektronisk - handel affärsignögjllgheter för småföretag Kompetensrentrü centra fornlschm

- nya

Utbildning Direkt teknikochapplikationer - försmåföretag ggârâäâvâåâ:

ll sterbotten

ävleborg

AC-net ett länsnätföralla Nitusförojektet - distansutbildning

- AC-Direkt strategi ochplanförimplementeringIT av via l -studios - hll allaSkolorter Touristsamverkan förutveckling av småskalig turism InfrastrukturISDN. - - hö hastighetsförbindelser samt Upphan ingssamverkan offert-

Jämtland samverkan mellanSME -

Kontur - siska och nät tjänster fördata-ochtelekommunikation

Vindue fertsamverkan mellanföretag ppsala lan

- o Etablering av distansoberoende företag - t ex DigiDoci Hackås Nätverk-C regionalIntemet-páfart - Framtida ochtansteriUppsala nät lan

Dalarna

etablera neutral temet-nod

Kurbits gemensam hö hastighets- och informationsstruktur lT-smedjan - kompetensutveckling - för småföretag Trans ortcentrum - högsola,näringslivochstatligaverk samverkan i ISD -infrastruktur samtliga skolorter

,Stockholms

- lan

Värmland i SLLnetöppen fiberoptisk infrastruktur

-

inf-city 98 - medborgarservice och ny

MilstolpenISDNtill samtliga - skolortersamt te k påLidingö höghasti hetsförbindelser Frihamnen Sveriges IT-kluster Campusmikasamverkansprojekt mellannäringsliv - nya ochoffentligsektor ästmanland

FoU-center medIT-inriktningHögskolan - i Karlstad

U-Net länsgemensamt nätverkför - telekommunikation

karabor

data-och l-torget samhasinformationpå nätet Lärcentra kompetensutveckling för - - IT-utveckling i lärande organisation utveckling SME en - datamognad av skolväsendet Encata - kartläggning av Castordistansarbete viaInternet hosSME -

ödermanland

Älvsborg

InformationssystemVastgötalaget inom samver- DU-IT kompetensutvecklin - kanmellanturistorganisationer wwwsormlaridse - rofilerarlanet Alvsbor informationssida förlänet entemot omvärl en

Sâ/IE-företag s-semern - datoriserade vürdkonceptet

IT till - arbetslösa utbildastill et - IT-konsulenter datorisering av várdverksamhet

rebro lan och Bohus lan

oteborgs fysisk knutpunktförlänet

lT-centruVüst medicinsk teknikoch T-Net- plattformförinformations- - Regionweb virtualreali förmedling Victoriainstitutet - forskningochutbildning Företagsnat kunskapsöverföring RlV ISDN skolortersamt till höghastighets- - - mellanhögskola ochnäringsliv förbindelser

s alland , Östergötland

N-Net ISDNtill samtliga skolorter Koryøetens 1 å 2 - distansutbildnings-

- stu io EDIoch Internet - breddutbildning till SME ITkansulentuarbetslösa utbildastill IT- lnfarmationssamhallet i Valdemarsvik - - informationstjänst till företag konsulenterföretagen i Infrastruktur i Östergötland nätutveckling län

önköpings otland

LI-Kom - ildkommunikation för SME Medborgarservice - Eksjökommun LNet satsning infrastruktur SME-Link skräddarsydd Intemetinformation - - GotlTland - kompetensutveckling i till SME Skolan

äleklnge BalticTelernatic Center - telemedicin och

nät-utbyggnad mot Östersjön

düonoberg

i

RlSl-projektet - frånindustri- lIIl län

Fiber r Er Glas - informations - Skane ° tillk BlTJl/åâlrsld: k ssamhälle a al

ochkom etensutvecklin nat, sm ett nvärldshus" IT Kalmar lan högskola ochnäringsliv

kuhskapsutbyte mged Tyck kommunal lTütblldnmg . . varie 01 -

Lines- Merkurius samverkan mellan jurister allians i samverkan Europa - utangranser - Amrsutvecklande IT - informationsskø kunskaSnäwerk narmgsllvet OchLunds umVefsltet j mellan närin slivoch kommunerna ridnin hlbtverk s i nätverk gSresws p Elektronisk handel Helsingborg Karlskrona/onneby distansarbete or

p...

©

H

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Norrbotten

D lT-Nørrbotten Aurorum, Luleå

Västerbotten

ämtland D SNIC Västerbottens lTråd D lT-ümtlandunderbildand O Uminova,Umeå Vindue

Dalarna Västernorrland

D lT-rdd D lT-rdd O Teknikdalen, Borlänge Cg Sundsvalls Utvecklingscentrum

Gävlebor

Värmland D lT-Forum

I EBV-stiftelsen O lnnova,Karlstad U sala län 0 c Karolinen STUNS/lT-farum

Älvsborg Mälardalens Tgrupp med

Västmanland, Södermanland ochStockholm m Q Uppsala Science Park/Glunten D Vüstst relsens lT-grupp med karaborgs ochGöteborgs Västmanland ochBohuslän D lTFørum

Skaraborg Stockholms län

IT-râd D lt-Forum/Forumüatorum O KreativtCenterSkaraborg Bangemann Challenge Electrum,Kista Teknikhöden, Stockholm

Göteborgs Novum orskningspark, Huddinge

och Bohus län Södermanland DlT-centrum Väst Victorininstitutet D lT-Førum O Kunskapscentrum, Lindholmen

Chalmers Teknikpark Örebro län

Halland l Utvecklingsrådet O SoftCenteLOrebro D IT-samverkan

O Teknocenter, Halmstad Gotland

Iönkö in s län o ;

D Länsteknikcentrum Öster ötland O lTolv,Eksjö ;

l lT-kornmissionen Östergötland Kronober O MjärdeviScience Park,Linköping ; Blekin e g Ö lT-Kranoberg Kalmar län Skåne l lT-Blekinge Oldé ResursCenl-rum, Ljungby D lT-Skdne O SoftCenter, Ronneby Elektronikcentrum, O Teleskolan, Kalmar O Ideon Svängsta TelecomCity, Karlskrona

O

© EuroFutures

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

En projektstrukturering

Bland den samlade mängden IT-projekt som framkommit under intervjuerna kan ett antal naturliga huvudområden urskiljas. Dessa huvudinriktningar kan sammanfattas på följande sätt:

o Infrastruktur för tele- och datakommunikation o Regional web

Breddmarknadsprojekt för Internet till hushåll

Medborgarservice IT och demokrati Kompetensutvecklingsprojekt I Ti skolan Distansutbildning

Breddmarknadsprojekt för Internet till företag

Distansarbete Distansoberoende tjänster Elektronisk handel Telemedicin

Nedan belyses var och en av dessa huvudinriktningar.

o Infrastruktur för tele- och datakommunikation

I samtliga län finns särskilda projekt etablerade för att stimulera utbyggnaden av tele- och datakommunikationerna. I del fall år projekten mycket omfattande. De en ges också hög prioritet. De involverar dessutom många parter och har betydande en ekonomisk ram.

För glesbygdslånen ses utbyggnaden av infrastrukturen överlevnadsfråga. som en Många ser den omfattande tillgången på subsidier avgörande då upplever som man det omöjligt att få de kommersiella operatörerna att med medel göra motegna svarande utbyggnad. Investeringar i infrastruktur för tele- och datakommunikation har således påskyndats de olika EU-subsidier finns tillgängliga för genom som

ansökan inom olika målområden samt att Telia definierats offentlig finansiär

som en

i EU-sammanhang.

Planerna på infrastrukturell utbyggnad varierar något i länen. Ungefär hälften en av lånen har redan påbörjat ISDN-utbyggnad till samtliga skolorter, medan övriga en län befinner sig i planeringsstadiet. En tredjedel länen bygger eller har redan av byggt länsgemensamma höghastighetsnät i samverkan mellan kommuner och länsmyndigheter. Endast fyra län saknar i dag helt planer omfattande på en mer utbyggnad av den fysiska infrastrukturen i kraftfulla nåt. mer

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Därtill har landstingen i flera län för sitt eget behov byggt ut omfattande nät för teleoch datakommunikation. SLL-Net är satsning initierats av Stockholms läns en som landsting vilken fått internationell uppmärksamhet. Landstinget betalar 85 miljoner kronor till Stokab för att få fiberoptiknäten utbyggda i hela länet. Stockholm blir först i världen med ett öppet fiberoptiskt nät. Projektets syfte är att upprätta neutrala infrastrukturella noder, vilket på sikt ska leda till en friare konkurrenssituation.

0 Regional web

Merparten länen har startat hemsida på Internet. På den regionala av en egen webben presenteras länet vad gäller arbetsmarknad, näringsliv, EU-information, hälso- och sjukvård, IT, etc. Från hemsidan finns oftast länkar till kommunernas, länsstyrelsens och landstingets hemsida. Kopplingar kan även finnas till branschorganisationer. Det är normalt att länsstyrelsen tagit initiativet till en regional web. De kommande åren beräknas denna typ av service utvecklas starkt.

Den regionala webben syftar till att medborgare, företag och andra av regionens ge intressenter lättillgänglig information. Det har dock visat sig svårt att på den regionala webben kombinera den offentliga informationen med den kommersiella på ett så attraktivt sätt att intressenterna börjat föredra denna informationsväg framför andra.

Breddmarknadsprojekt för Internet till hushåll o De verkligt tunga och breda applikationsansatserna gentemot hushållssektorn är hittills inte särskilt många. Det är emellertid möjligt att regionerna står inför ett nu skifte på denna punkt. När några breddmarknadsprojekt kommer igång tenderar spridningseffekter att uppkomma.

Frågan breddmarknadsprojekt diskuteras för närvarande på flera håll. I exemom pelvis Norrbottens, Västerbottens och Blekinge län pågår ett intensivt planeringsarbete för vidga användningen Internet till hushållen och därigenom få att av till stånd dialog mellan hushåll och offentlig service. en

I Blekinge pågår flera projekt för att öka användningen av Internet hos medborgarna. Internet ska bl naturlig del av skolans miljö och arbetsformer samt a vara en användas för att stödja medborgarkontakter och demokrati. Tanken är också att

regionen läs: i första hand Karlskrona ska utvecklas till Östersjöns mötesplats för

IT-frågor. Kommunen har således koncentrerat sig både på att utveckla den totala användningen IT internt, i den administrationen, och externt, hos av egna

medborgarna. RlSI-projektet Regional Information Sociaty Initiativ innebär också att regionen Blekinge ska utvecklas till en "provbänk" och ett "skyltfönster" för IT-

användning och övergången från industrisamhället till informationssamhället. En sådan målsättning ställer krav på lösningar för den breda marknaden.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Ett nytt steg i denna riktning är det s k alliansprojektet "Tjänster utan Gränser", bakom vilket döljer sig Karlskrona och Ronneby kommuner i allians med Telia och Föreningssparbanken. Avsikten är att samtliga hushåll i Karlskrona och Ronneby ska erbjudas attraktiva tjänster med anslutande betalmöjligheter.

0 Medborgarservice

Inrättande av medborgarkontor lyfts fram så många tredjedel av pass som en av

länen. Satsningar på medborgarkontor kan således sägas ligga i tiden. Kommunerna

ser möjligheter att via medborgarkontoren invånarna bättre service och högre ge tillgänglighet. De praktiska genomslagen har dock hittills inte varit många i landet.

Ett projekt med praktisk tillämpning kan dock beröras i detta sammanhang. Här åsyftas det Medborgarservice-projekt som redan för ett år sedan lanserades i par Eksjö kommun, Jönköpings län. Kommunledningen fattade beslut att med om systematik pröva sig fram efter nya IT-baserade tjänster gentemot sina medborgare. All back-up sköts idag via ett callcenter. Som första kommun i landet öppnade man organisationen för dygnet-runt-öppet, året runt. Under tider då kommunens växel är öppen sker s k owerflow-trafik till callcentret. Servicen har ordentligt dokumenterats och utvärderas löpande. Höglands Turism, med rötter i flera kommuner, har anslutit sig och marknadsför också sin extremt höga tillgänglighet. Ca 70% de samtal av som

kommer till callcentret kan helt avslutas. Övriga samtal måste kommunen själv

besvara. Servicen har förbättrats markant i kommunen. Enligt gjorda mätningar har tillgängligheten ökat med över 50%.

Mycket talar för att liknande lösningar den i Eksjö kommer att sprida sig såväl som lokalt som regionalt. En sådan spridning kan noteras i Gotlands kommun. Kommunens växel är här öppen alla dagar, året runt, vardagar 07.00-21.00, lördag, söndag och helgdag 09.00-20.00.

0 IT och demokrati

Flera av IT-projekten vill bidra till bättre medborgarservice föregående punkt en - se och därmed också skapa förutsättningar för bättre fungerande lokal och regional - en demokrati. Kontakten mellan medborgare och förtroendevalda via elektronisk kommunikation och då främst Internet har tagits på några håll. I detta upp sammanhang kan nämnas planeringen av projektet "IT i demokratins tjänst" i Dalarna.

Man kan däremot inte hävda att demokratitemat hittills utgjort ett påtagligt inslag i IT-projekten.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

o Kompetensutvecklingsprojekt

Målmedvetna investeringar i projekt för kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom IT-området riktade mot speciella målgrupper pågår i samtliga län. De målgrupper är allmänheten, och då främst kvinnor och funksom anges tionshindrade, småföretagare och lärare.

I exempelvis Västernorrlands län byggs mindre centra för IT upp i glesbygdsområdena. Totalt ska 35 centra byggas, varav hälften är färdiga. Varje centra utrustas med bl PC, tillgång till Internet samt videokonferensteknik. Syftet är att ge samtliga a medborgare och småföretagare tillgång till de moderna informationstekniska lösningarna. I Kronobergs län har länsstyrelsen och ALMI gått samman i en satsning på IT-utveckling till förmån för kvinnliga företagare med mindre verk-samheter. Genom First Class har kvinnliga representanter för olika branscher och projekt kopplats samman. Projektet kallas ALMA-Net.

Flertalet satsningar på kompetensutveckling riktar sig mot lärarna i skolan. På Gotland pågår ett stort projekt inriktat på fortbildning i pedagogik för IT-användning i skolan. Närmare 450 lärare år ska beredas utbildning under en treper årsperiod.

o IT i skolan

IT i skolan handlar dock inte enbart kompetensutveckling för lärare utan också om att introducera IT ett vardagsredskap i undervisningen. I samtliga län pågår om som sådana ansträngningar. För att näringslivet ska kunna behålla konkur-renskraft på den internationella marknaden ställs också högre krav på en kvalitativ och modern utbildning. Utbildning sålunda ett område av strategisk betydelse för anses vara länens utveckling.

Mönsterås kommun kan lyftas fram ett exempel, där man systematiskt ansträngt som introducera IT i undervisningen. Gymnasieskolan i kommunen har satsat på sig att att få elever och lärare att nyttja datorn pedagogiskt redskap i den dagliga som undervisningen. Det har därför varit naturligt att samtliga gymnasieelever ska ha en bärbar dator. Pedagogiken i de flesta ämnesområden utvecklas för att passa det egen nya sättet att arbeta.

I Skara kommun har satsat sammanlagt 30 miljoner kronor på utveckling av IT man inom skolväsendet. Projektet syftar till att introducera IT som ett naturligt hjälpmedel för alla skolformer på både kort och lång sikt. I projektplanen tar man även aspekter ökad jämställdhet, minskad segregation och pedagogiskt upp som nytänkande.

Det finns också exempel på skolor valt att tillsammans med kommersiella som

aktörer försöka höja kvaliteten i undervisningen. Ett sådant exempel är Örby-skolan i

Stockholm där projektet ACOT Apple Classroom of Tomorrow drivs tillsammans - med datortillverkaren Apple.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

0 Distansutbildning

Flertalet län understryker behovet vital och decentraliserad högskoleutbildav en ning, väl anpassad till nationella och regionala behov. Möjligheterna till eftergymnasial utbildning på distans är en viktig förutsättning för en balanserad och uthållig kommunal och regional utveckling, i synnerhet i glesbygden. Mindre högskolor ser möjligheter att med hjälp bildkommunikation erbjuda utökad av undervisning i olika ämnen. Det ger också möjligheter till att använda sig experter av som annars inte skulle kunna närvara. Det är inte bara grundutbildning blir som mer tillgänglig med hjälp bildöverföring. Även gränsöverskridande forskningsav samarbete, spridning av forskningsresultat och teknikspridning underlättas.

I bl a Gävleborg, Norrbotten och Västmanland har stora lagts på att resurser ner utveckla distansutbildningsmöjligheterna. De satsningar gjorts inom Gävleborgs som län kan tjäna som ett exempel. Projektet drogs igång av en enskild entreprenör. Utgångspunkten var att nära lyssna på vad den lokala marknaden ville ha för utbildning. Marknadsanalysen och inte tekniken sålunda det viktiga - - var avstampet i projektet. Här finns idag, några år senare, distansutbildning inom samtliga kommuner. Med tiden har ett samarbete med högskolorna i regionen vuxit fram.

De orter som i första hand berörs är Sveg, Bollnäs, Ljusdal, Ånge, Bispgården och

Lindesberg flera platser ligger alltså i andra län. Projektet har rönt en viss

internationell uppmärksamhet.

Också de traditionella universiteten satsar idag på att kunna erbjuda distansundervisning. Ett exempel är Uppsala vill satsa hårt på att ligga i framsom nu kanten för utvecklingen av nya undervisningsformer.

0 Breddmarknadsprojekt för Internet till företag

I samtliga län pågår projekt för ökad användning Internet i små och medelstora av företag SME. Antalet reella insatser som ska den breda SME de ge massan av tekniska och applikationsmässiga förutsättningarna för en effektiv användning av Internet är dock få. Någon kritisk massa på marknaden har ännu inte uppstått och de insatser som görs från centralt håll går därför långsamt att implementera.

Många regioner i landet försöker hjälpa företagen att stärka konkurrenskraften. Detta är ett närmast klassiskt område för regionala insatser av varjehanda slag. IT, och då i synnerhet Internet, används idag på många håll verktyg i detta arbete. Snabb som och relevant information för företagen ses som ett viktigt område att satsa på.

Ett projekt som kan lyftas fram i detta perspektiv är SME-Link, bedrivs som av LänsteknikCentrum i Jönköping. Breddmarknadsambitionerna är här tydliga. Målgruppen under pilotfasen utgörs sammanlagt 700 SME i flera län: Jönköpings, av Västerbottens och Stockholms län. Ett 10-tal företag från Jämtlands län samt ett 50-tal branschspecifika företag har ingått i studien. Nyligen beslutade sig Wallenbergsstiftelsen för att bevilja ytterligare 40 miljoner kronor för projektet med målsättningen att SME-Link ska få nationell täckning.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

0 Distansarbete

Enstaka län har framhållit projekt berör distansarbete. Här kan nämnas distanssom

arbetsplatser inom Bohuslän Öckerö kommun och Stockholms skärgård. Det

verkligt omfattande och organiserade distansarbetsprojektet saknas dock i Sverige.

Det utesluter inte att det finns "oorganiserade" händelser på individ-planet, som

sammantaget kan få stor betydelse lokalt.

Länsstyrelserna understryker i flera fall svårigheterna att förutse tillväxten inom området distansarbete. Å sidan kan det förefalla båda självklart och ytterst atena bedriva arbete på distans för många boende med långa resvägar. Å traktivt att sitt andra sidan ställs i praktiken många initiativ till distansarbete inför både tröghet och t direkt motstånd. Det är sak att tala om att byta arbetssätt och en helt annan 0 m en sak att faktiskt genomföra förändringarna.

De regionala genomslagen för distansarbete har inte noterats ännu. Mindre öar av tillämpningar finns dock i bl skärgårdsområdena. I Stockholms skärgård kan a nämnas Folksams utlokalisering till Möja och Ljusterö. Däremot finns exempel på enskilda företag uppnått resultat satsningar på distansarbete. Ett sådant som av exempel är Siemens Nixdorf i Upplands Väsby, som enligt egen utsago lyckats spara 1,5 miljon kronor att låta hälften sin personal distansarbeta i någon form. genom av

0 Distansoberoende tjänster

Etablering distansoberoende tjänster har gett många små kommuner med ett av "perifert" läge ett nytt framtidshopp. Historierna är många om hur kommersiella tjänsteföretag med hjälp IT har kunnat expandera. I detta sammanhang kan bl a av

nämnas DigiDoc i Hackås i Jämtland, som arbetar med ärende- och doku-

menthantering på distans. Företaget är ett exempel på hur affärsidé, i kombination en med engagerat ledarskap, kan leda till kraftig ökning antalet anställda från 2 en av till 100 på två år.

Arvidsjaur och Piteå i Norrbotten, Sveg i Jämtland, Ljusdal i Hälsingland, Ånge i

Västernorrland, Hagfors i Värmland, Karlskoga i Örebro län är några exempel på orter i allt större utsträckning profilerar sin kommun som attraktiv för distanssom oberoende tjänsteföretag.

I Arvidsjaur finns bokningscentraler såsom Hertz, Nyman Schultz och Nätcentralen. I Sveg finns bl SEI Datasvar Support, dit datoranvändare i trångmål kan a ringa och lotsas vidare i Härjedalens Telemarketing och SAS programvarorna. Bokningscentral är andra exempel på intressanta etableringar. Via Ljusdal planeras leveranserna för speditions- och kurirföretaget DHL högsta dokumenterade numera

produktiviteten i Europa. I Hagfors finns Northbook som tar hand om samtlig

owerflow-trafik inom British Airways.

Ur ett regionalt tillväxtperspektiv kan det finnas förutsättningar att gå vidare med platsernas nyetablerade kluster distansoberoende tjänsteföretag. I dialog med av

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

dessa företag kan platsen erbjuda successiva IT-förbättringar både rent tekniskt och kunskapsmässigt och organisatoriskt.

Det är mot denna bakgrund inte förvånansvärt att flertalet län lyfter fram potentialerna för distansoberoende företagsetableringar.

0 Elektronisk handel

Det finns i Sverige idag en väl spridd insikt om den betydelse elektronisk handel kan komma att få i framtiden. Toppledarforum har drivit på utvecklingen och idag bedrivs projekt i alla län. Flertalet län arbetar dock även för att bistå SME i regionen med kompetens på området. Den nya tekniken ses som ett viktigt verktyg för att hjälpa företagen att stärka konkurrenskraften. Elektronisk handel viktig ses som en hörnsten i detta arbete.

Ett stort antal pilotprojekt bedrivs runt i landet, där ett antal SME till låg eller om ingen kostnad får delta i uppbyggandet tekniken och applikationerna för elekav tronisk handel. Målsättningarna med projekten år dock vagt uppställda. Främst syftar man till att ta fram ett antal goda exempel, vilka sedan ska locka andra företag att ansluta sig. Ambitionerna kan sägas högt ställda, än så länge är det vara men svårt att visa upp några verkliga resultat.

0 Telemedicin

Telemedicin, dvs medicinsk kommunikation via telemedia, har under tid fått senare stor uppmärksamhet. Även medicinsk konsultation telefon kan inräknas om per i uttrycket telemedicin är det främst kombinationer telemedia, datorer och av TV/ video-teknik, som idag utgör byggstenarna i begreppet. Telemedicinska tillämpningar är starkt beroende av telenätets kapacitet och teknikutvecklingen på utrustningssidan. I flertalet län i Sverige har därför landstingen varit drivande en kraft inom nätutbyggnaden.

I princip samtliga län har prövat telemedicinska tillämpningar i någon form. Norrbottens, Jämtlands, Blekinge och Malmöhus läns landsting kan nämnas som framstående regioner inom detta område. De har samtliga under längre tid skaffat en sig omfattande erfarenheter telemedicin. av

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige

120 från

exempel Sverige

De 120 exemplen presenteras i detta kapitel, läsaren sammanfattad inforsom ger mation projekten, dvs står projektägare, vem som finansierar och om vem som som vad projektet gär ut på. Beskrivningen projekten baseras i första hand på interav vjuerna, har ibland även kompletterats med material ur befintlig promen jektbeskrivning.

Strukturen på kapitel 5 är genomgående följande:

Projekt Projektägare, projektfinansiering och beskrivning

IT-strategisk uppläggning i regionen 2.1 IT-strategi 2.2 Nätverk 2.3 Länsstyrelsens roll 2.4 Aktörer 2.5 Några ledande kommunexempel

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

.

Norrbottens län

Projekt

1.1 Länsnätet

Projektägare: IT Norrbotten.

Projekfinansiering: ATM-nätet uppgår till 23 miljoner kronor. Komplettering med ISDN till länets 97 skolorter uppgår till 22 miljoner kronor. Den totala summan uppgår således till 45 miljoner kronor. Projektet ska slutföras under december 1997.

Beskrivning: En utbyggnad av länsnätet sågs som en förutsättning för att realisera planerna om elektronisk handel och distansutbildning för alla kommuner i hela länet. Arbetet med länsnätet startade för ca 1 år sedan. Ett avtal slöts i april med Telia för leverans av ett 34 Mb ATM-nät. Grundtanken är att kunna garantera lägsta marknadspris i hela länet. Att koppla upp sig i Pajala ska inte kosta mer än i centrala Stockholm. Nätet ska vara det bästa i landet då det är anpassat för framtida krav vad gäller multimedia-applikationer, som t ex videokommunikation.

1.2 Elektronisk handel

Projektägare: IT Norrbotten.

Projektfinansiering: Totalt 8 miljoner kronor. Fördelat på EU och andra offentliga intressenter samt projektintäkter på 2 miljoner kronor från näringslivet.

Beskrivning: Norrbotten vill ligga i frontlinjen vad gäller elektronisk handel inom näringslivet, landstinget och kommunerna. Projektet ska stimulera företag att göra affärer via Internet. Företagen och organisationerna i länet ska få kunskap om hur de kan använda den tekniken på ett förtjänstfullt sätt. Samtidigt syftar projektet till en utveckling nya av nya tjänster som är anpassade för den nya tekniken. Det ska också driva teknikutvecklingen framåt hos länets företag. De IT-företag som redan finns i länet ska lättare kunna bestämma sig för att satsa på en utveckling av sina produkter och få en avkastning inom länet.

Projektet ska skapa lokal utveckling i länet och ge ökad effektivitet, produktivitet och konkurrenskraft hos företag och offentliga organisationer.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Ett delprojekt ska starta där 10-20 företag får delta med en fri marknadsplats på nätet. De ska dokumentera sina erfarenheter av elektronisk handel. Projektet drivs fram till december 1999. Tydligare projektplan tas fram i november 1997. Därefter ska projektet dras igång. Intresset uppges vara mycket stort för projektet.

1.3 Distansutbildning

Projektägare: IT Norrbotten.

Projektfinansiering: Totalt 4 miljoner kronor. Projektet drivs fram till december 1999.

Beskrivning: Projektet syftar till att minska de geografiska avståndens och den fysiska lokaliseringens betydelse inom utbildningsområdet. Kompetensnivån ska höjas inom IT som pedagogiskt hjälpmedel för distansutbildning i länet. Infrastrukturen och den praktiska kunskapen om hur tekniken används inom distansutbildning ska spridas. Utbildningar vid Luleå tekniska universitet, gymnasieskolor och grundskolor samt utbildningsföretag i länet ska spridas inom regionen. De tekniska lösningar som utvecklats inom länet ska också beredas en stabil hemmamarknad som ger möjligheter till arbetstillfällen och exportmöjligheter för IT-företag i länet. Det finns redan idag aktörer i regionen som är duktiga på bl a teknik för distansarbete och

distansutbildning. Ett exempel är CDT Centrum för Distansöverbryggande Teknik

vilket inom kort kommer att knoppas av med en verksamhet som ska driva produkten mStar vidare. Detta är en ny mjukvara för bildöverföring för t ex videokonferenser och distansutbildning.

1.4 Utbildning Direkt

Projektägare:

CDT se beskrivning av CDT punkt 2.4 nedan.

Projektfinansiering: Totalt 21 miljoner kronor över 3 år varav KK-stiftelsen står för 6 miljoner kronor och IT Norrbotten för 5 miljoner kronor. Allt fördelat på 3 år.

Beskrivning: Genom att använda mStar kan studenter vid Luleå Tekniska Universitet medverka på lektioner oavsett var de fysiskt befinner sig. Studenterna kan följa undervisningen live via sin PC hemma eller gå igenom lektionen när som helst på dygnet. Den filmade lektionen tankas också ner på en server som sedan kan ringas upp från studenterna därmed kan föreläsningen igen för repetition. De traditionella som se verktygen för video/ audio har vidareutvecklats med Javateknik och därmed kompletterats med funktioner som t ex elektronisk whiteboard, synkroniserat skifte av web-sidor, möjlighet till votering och inspelning.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Produkten har hittills använts för elektroniska möten och distansutbildning. Framför allt öppnar den möjligheter för företag och organisationer att verka oberoende av geografisk placering och i viss mån tid. Produkten mStar ska nu säljas och marknadsföras i ett avknoppat bolag från CDT. mStar används idag främst på universitetet men också av företag som t ex Ericsson Erisoft med 560 anställda. Erisoft har kontor i såväl Luleå, Skellefteå som Umeå. De har för närvarande ca 50 stationer installerade med mStar-miljön.

1.5 Medborgarkontor

Projektägare: IT Norrbotten.

Projektfinansiering: Totalt 8 miljoner kronor. Projektet avslutas i december 1999.

Beskrivning: Medborgarkontor med Internetstöd ska ge bättre service till medborgarna i länet och öka möjligheterna för alla medborgare att kommunicera med offentliga verksamheter. Via medborgarkontoren ska blanketter för bygglov, diverse bidrag etc kunna beställas. Allmänheten ska också kunna ta del av kommunstyrelsens protokoll och dylikt.

1.6 IT och turism

Projektägare: IT Norrbotten.

Projektfinansiering: Totalt 4 miljoner kronor. IT Norrbotten bidrar med 2,5 miljoner kronor. De återstående l,5 miljoner kronor finansieras genom projektintäkter från turistnäringen.

Projektet drivs till december 1999. Under de första 18 månaderna till och med

december 1998 ska projektet drivas i ren projektform och under de sista 12 månaderna i bolagsform.

Beskrivning: Projektet handlar om utveckling av interaktiva Internetbaserade applikationer och applikationer på CD-rom. Projektet ska bidra till att öka produktiviteten, effektiviteten och konkurrenskraften hos besöksnäringen i länet. Det handlar om marknadsföring av turistattraktioner, resor, boende etc via Internet och CD-rom. Turistbyråer och resebyråer samt företagen själva ska ha ett bättre presentationsmaterial för att locka fler besökare till länet även under lågsäsong.

Enligt projektbeskrivningen går projektet ut på att ta fram applikationer för turistföretagen att själva använda. Resultatet förväntas enligt projektbeskrivningen bli en mer marknadsinriktad turistnäring i Norrbotten som effektivt använder moderna

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

IT-lösningar. Detta förväntas skapa en bättre konkurrenskraft hos företagen, vilket i sin tur ger länet bättre förutsättningar inom den allt viktigare besöksnäringen.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

Intervjupersonerna anser att IT-projekt generellt kan bidra till regionens utveckling genom att sprida kunskap och intresse som ger länet ett försprång gentemot andra regioner. Detta bör också leda till att nya tjänster växer fram. Det anses också viktigt att få fram IT-företag i regionen som skapar den plattform vilken driver utvecklingen vidare. De infrastrukturella aspekterna anses här vara en förut-sättning.

De flesta av de presenterade projekten drivs i IT Norrbottens regi. IT Norrbotten är ett bolag ägs länsstyrelsen, landstinget, Företagarna, ALMI och Luleå som av Tekniska Universitet. Sammanlagt har bolaget 160 miljoner kronor att investera i olika IT-projekt i länet. EU bidrar med 40 miljoner kronor via mål 6 och ägarna står för 60 miljoner kronor och regionala stöd via länsstyrelsen och landstinget för resterande 60 miljoner kronor.

Projekten ligger under följande huvudrubriker:

0 Meborgarkontor Elektronisk handel IT i skolan IT och turism Distansutbildning Teknik och infrastruktur

2.2 Nätverk

På initiativ landshövdingen har ett IT-Branschråd startats. De har fått i uppdrag av att ta fram program för IT-verksamheten i länet. De ska se över IT:s roll i den totala strategin. I rådet ingår en representant från vardera länsstyrelsen, IT Norrbotten, Telia, Ericsson och universitetet.

Ett nätverk har också initierats IT Norrbotten. Med IT Norrbotten som nav har ett av nätverk av engagerade människor i kommuner, landsting och företag runt om i regionen samlats. Nätverket har viktig funktion för att sprida engagemang och en verka för att nya idéer ska växa fram.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen har aktiv roll delägare och finansiär projekt inom IT en som av Norrbotten. Länsstyrelsens rent operativa roll har dock kommit att minska sedan starten av IT Norrbotten.

2.4 Aktörer

Å Centrum för Distansöverbryggande Teknik

CDT är verksamhet ägs Ericsson Erisoft, Frontec, Telia Research och Luleå en som av Tekniska Universitet med finansiellt stöd från staten och Luleå kommun. Den juridiska formen för verksamheten ändras hela tiden då det är en ovanlig samarbetskonstellation. CDT ämnar bidra till utveckling kompetens, produkter och av affärsmöjligheter i tvärsnittet mellan dataelektronik och kommunikationsteknologi. Målsättningen är att bidra till att stärka konkurrenskraften hos företagen i norra Skandinavien. En eldsjälarna i verksamheten var också initiativtagare till att starta av IT Norrbotten. Starten CDT skedde tack finansiering från länsstyrelsen med av vare 10 miljoner kronor. Utan länsstyrelsen hade CDT troligtvis aldrig sett dagens ljus. Av den totala satsades 8 miljoner kronor på själva CDT och 2 miljoner kronor summan på projektet Infobahn som sedan ledde till starten av IT Norrbotten.

Luleå Tekniska Universitet En bidragande orsak till den utveckling som skett i länet har varit universitetet i Luleå. Kompetensen finns samlad där samt de studenter som examineras är en som stor tillgång för Norrbotten. Företaget Frontec är ett flera exempel på verksamav heter uppkommit tack universitetet. Totalt sett har, enligt uppgift från som vare regionen, antalet anställda i IT-företag gått från i stort sett 0 till ca 10.000 under de

senaste åren.

2.5 Några ledande kommunexempel

Luleå kommun Luleå har naturliga skäl särställning i Norrbotten. Många projekt pågår i komav en inte minst på universitetet. Samtal förs idag med bostadsbolag, både munen, kommunala och privata, för att tillsammans med Telia ta fram en lösning för spridningen Internet till allmänheten. Inga projekt för en större breddad marknad av har ännu initierats.

Pajala kommun Pajala kommun har satsat mycket på distansutbildning. I januari 1997 startade i

Pajala "Elektronik- och dataingenjörsutbildningen" en högskolekurs på 120 poäng

- Umeå Universitet på uppdrag av Pajala kommun. som ges av

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Arvidsjaurs kommun Arvidsjaur var bland de första i landet på att ta fram IT-strategi. Kommunen en egen har också med framgång lockat till sig distansoberoende tjänster såsom bokningscentraler. Hertz, Nyman Schultz och Nätcentralen är företag valt att som etablera sig i kommunen.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

ä

Västerbottens län

Projekt

1.1 AC-Direkt

Projektägare: Länsstyrelsen i Västerbottens län. Norrlands IT-Centrum SNIC och IT-rådet har initierat projektet och driver det nu vidare.

Projektfinansiering: Totalt: 3.700.000 kronor. Projektet medfinansieras av EU. Länsstyrelsen, näringslivet, landstinget och KK-stiftelsen betalar resterande del.

Beskrivning: Västerbottens län har utsetts till de 22 pilotregioner inom Europa som på en av initiativ EU ska fram strategi och aktionsplan för informationssamhället. EUav ta en projektet förkortas RISI, vilket står för Regional Information Society Initiative. Blekinge är dessa regioner i stor konkurrens fick tillfälle att delta i en annan av som

projektet.

Projektet bidra till att sätta Västerbotten på kartan och öka medvetenheten i anses Europa Västerbottens fördelar etableringsort. Det ska hjälpa till att skapa en om som positiv image. Projektet har också en annan viktig uppgift; att skapa ett gemensamt samlingsdokument för den fortsatta strategin inom länet vad gäller IT-frågor. Fr 0 m hösten 1998 ska alla IT-projekt startar i regionen ha strategisk koppling till som en detta dokument och de målsättningar som där ställs upp.

Projektet drivs under ett och ett halvt år 961101-980430. Därefter kommer EU att portionera ut till de regioner visat sig tillräckligt skickliga för att de ska resurser som fortsätta driva projekt inom specialområden. Västerbotten kan således inte vara säkert på att få ytterligare finansiering projektet efter sista april 1998. Akav tionsplanen hoppas regionen dock kunna använda sig för det långsiktiga arbetet i av regionen, oavsett vidare resursstöd. Dokumentet ska tjäna som länsstrategi för ITfrågorna och finansiering får sökas från annat håll om inte EU fortsätter att bidra.

1.2 Västerbotten Direkt

Projektägare: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Projektfinansiering: Den totala finansieringssumman uppgår till totalt 970.000 kronor. Länsstyrelsen finansierar hela projektet det sker i samarbete med Kommunförbundet, L men landstinget och Umeå Universitet.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Beskrivning: Projektet syftar till att skapa informationsplats för Västerbotten på nätet. Det en handlar främst om information från offentliga aktörer. Inga kommersiella aktörer är idag inblandade och inga konkreta planer finns för att så ska bli. Målsättningen är att samordna informationen och öka tillgängligheten i länet. Förhoppningen är att kommunerna ska länka sig till sidan. Projektet förväntas få spridningseffekter såsom kompetensutveckling inom IT-området i lånet. Kunskap om Internet ska sprida sig till kommuner och andra offentliga aktörer i länet. I projektet ingår också utbildningar, inom produktion t ex av hemsidor. Utbildningen vänder sig till kommunanställda och andra offentligt anställda inom lånet. Utbildningar bedrivs på 4 platser: Umeå, Skellefteå, Lycksele och Åsele. Tanken är kommunerna Västerbotten Direkt får chans att via en att "hänga med i utvecklingen". Västerbotten Direkt ska också bidra till ett positivt näringslivsklimat.

1.3 AC-Net

Projekägare:

Data- och telenät i Västerbotten ek. förening.

Finansiering: Totalt: 23,9 miljoner kronor. Projektet finansieras av EU, Kommuner, länsstyrelsen, landstinget och näringslivet.

Beskrivning: Till följd av de höga kostnader företag och offentlig förvaltning får betala för sin data- och telekommunikation beslöt länet att inleda ett projekt för utbyggnad ett av länsnät. Ett avtal träffades med Enator Dotcom för hyra nätet över treav en årsperiod. Samtliga kommuner och offentliga aktörer kommer uppkopplade att vara mot nätet. En utlöpare finns till Stockholm, vilket innebär att länets anslutna kan kommunicera med 08-området till lokaltaxa. Tanken är att denna investering ska stimulera IT-användningen i länet enkelhet, ökad tillgång till data- och genom teletjänster och lägre samtalskostnader.

1.4 Tourist

Projektägare: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Huvudñnansiär: EU och länsstyrelsen finansierar med totalt 2,7 miljoner kronor. Projektet pågår fram till sommaren 1999.

Beskrivning: På uppdrag av EU-kommissionen genomför Västerbotten ett pilotprojekt på området IT och turism. Projektet syftar till att utveckla den småskaliga turismen. Det kommer att satsas på marknadsföring via Internet för att sprida information de olika om

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

turistattraktionerna i länet till en större marknad. Det kommer också att satsas på ett intranät mellan de olika aktörerna i länet för att öka samordningen. Företagen har

idag svårt att ta emot större besöksgrupper och erbjuda dem ett brett spektrum av

aktiviteter. Genom att samordna arrangemang mellan flera företagare kan man erbjuda turisterna helhetslösningar, t ex fiske, forspaddling, etc.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

IT definieras av regionen dels som teknik försörjning av information och infra- struktur dels i form av IT:s inverkan på samhället totalt. Framgången för IT-projekt bedöms utifrån processer och inte endast funktioner. IT ses som ett verktyg, där projektet ska förändra rutiner för vissa processer i organisationer och i samhället. En framgångsfaktor är eldsjälar och deras förmåga att entusiasmera andra som ska driva verksamheten vidare efter projektets slut. Entusiasm för IT-frågorna måste finnas även på kommunal nivå. För långsiktighet måste kommersiella intressen inkluderas. Målsättningen måste vara att regionen ska tjäna pengar och nya arbetstillfällen skapas. Hittills anser man att det funnits vissa brister vad gäller just de kommersiella aspekterna.

I Västerbottens län drivs för närvarande 37 IT-projekt omfattande totalt 135,5 miljoner kronor, varav de som framhålls som viktigast presenterats ovan.

2.2 Nätverk

De senaste årens satsningar på IT-råd och IT-grupp samt den verksamhet som SNIC bedriver är ett sätt att samla regionens aktörer för gemensamma ansträngningar. I dessa grupperingar uppstår visst nätverksskapande. Det anses dock saknas nätverk där kontakter på gräsrotsnivå mellan näringsliv, forskare, offentliga aktörer kan utvecklas och stärkas.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens IT-råd har som syfte att verka för att i Västerbotten skapa en förebild för att med ett kombinerat kunskaps- och IT-lyft stimulera utvecklingen i regionen. Länsstyrelsens roll är att samordna särskilda insatser mellan olika funktioner i länet. Det är länsstyrelsens uppgift att koordinera den samlade utvecklingen på IT-området för att göra regionen attraktiv för etableringar och för att hjälpa de befintliga nya företagen att höja konkurrenskraften på en större marknad.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.4 Aktörer

Under 1997 har en hel del hänt inom organisationen av IT-frågor i länet. Ett IT-råd har startats och en operativ IT-grupp har tillsatts. Inom kort kommer länsstyrelsen även att anställa en IT-strateg samt en IT-koordinator.

IT-rådet kommer att utgöra samrådsgrupp för de gemensamma IT-insatser som genomförs i regionen. I de fall länsstyrelsen är huvudfinansiär utgör IT-rådet styrgrupp. IT-rådet har varit verksamt sedan mars 1997 och koncentrerar sitt arbete på att ta fram en samlad strategi för IT-frågor i länet samt begränsa antalet projekt för att få en större kraftsamling.

Operativa IT-gruppen bereder frågorna till IT-rådet. De ska också i framtiden ta beslut om vilka projekt som ska initieras. Gruppen har varit verksam sedan sensommaren 1997.

Norrlands IT-centrum SNIC är en stiftelse som driver flera av de projekt som initieras av länsstyrelsen. Norrlands IT-centrum arbetar för att stimulera en ökad användning av Internet, sprida kunskap och utbyte inom IT-området mellan universitet och näringsliv samt skapa kontakter. Stiftarna är länsstyrelsen, landstinget, Umeå Universitet samt Umeå, Nordmalings, Robertsfors, Storumans, Lycksele och Vilhelmina kommuner. Stiftelsen har varit verksam sedan 1988.

2.5 Några ledande kommunexempel

Dorotea kommun har på senare tid fått uppmärksamhet för sitt projekt att via kabel- TV erbjuda invånarna Internet. En ny etablering har kommit till stånd i kommunen i och med Bottnia Internet Provider med ca 20 anställda. Verksamheten syftar till att erbjuda Internet till allmänheten utan kostnad. Intäkterna är istället reklambaserade.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

j

Västernorrlands län

Projekt

1.1 NärU Närutbildning på distans

Projektägare:

Länsstyrelsen, Härnösands kommun, YDAB i Härnösand AB dataföretag,

Utbildningsamordnare.

Projektfinansiering: Totalt: 21,7 miljoner kronor. Länsstyrelsen står för 2,1 miljoner kr, EU mål 2 för 6,8 miljoner kr, Härnösands kommun för 0,6 miljoner kr och Distansutbildningskommittén 5 miljoner kronor.

Beskrivning: NärU projektet går ut på att bygga upp ett centrum för utveckling av distansundervisning och distansarbete i Härnösand. Tanken är att utbildningen ska ske utifrån elevernas individuella behov. Utbildningen inom IT ska följa eleverna hela vägen från grundskola till universitet. Det gäller att inte bara satsa på utbudet av utbildning utan också på efterfrågan, dvs målgruppen ska få den förståelse för IT att de själva ska kunna efterfråga utbildning, tjänster m m. Målet blir då att entusiasmera t näringslivet att ställa krav så att högskolor och andra utbildningsinstanser ex kan erbjuda kurser som motsvarar deras behov. I Västernorrland efterfrågas en satsning på att använda skolorna i större utsträckning. I skolan finns redan befintlig pedagogik. Det som behövs är insatser för att höja kvaliteten och omfattningen på den tekniska utrustningen samt att utbilda lärare. Inom projektet utbildas två lärare på varje skola för att kunna leda utbildningar i hur använder den tekniken. Det gäller att låta skolorna utnyttjas av alla, dvs man nya inte bara eleverna utan också näringsliv och allmänhet. Projektet verkar för att skapa nätverk mellan de företag och organisationer som verkar inom området distansutbildning och distansarbete. De fysiska mötesplatserna är skolorna där, tekniken och kunnandet finns.

1.2 MIC

Projektägare: Midsweden Information Center AB.

Projektfinansiering: De fyra största ägarna Sundsvalls kommun, Timrå kommun, Telia och Mitthögskolan tillskjuter den största andelen. Resterande del täcks av medlemsavgifter. Kärnverksamheten omsätter ca 4 miljoner kronor per är. Totalt sett, medlemmarnas

IT och regional utveckling 120 exempelfrân Sverige -

insatser inkluderade, uppgår den årliga summan till mellan 8 och l5 miljoner. Projektet löper över en treårsperiod.

Beskrivning: MIC är ett nätverk för företag som har idéer kring IT-frågor som de ser möjlighet att realisera tillsammans med andra. Medlemsföretagen uppgår till 38 och repre-senterar allt från små lokala företag till stora internationella företag. Verksamheten bygger dels på att "missionera" om IT och vad den nya tekniken kan tillföra, dels på att initiera projekt. En viktig aspekt är brobyggandet mellan företag och högskolan.

1.3 IT Centra

Projektägare:

Länsstyrelsen initierade projektet i juli 1995. Ägarskapet gick därefter över till

respektive kommun.

Projektfinansiering: Projektet finansieras med 7 miljoner kronor via EUs strukturfond mål 5b med möjlighet till extra insatser från länsstyrelsen och kommunerna själva.

Beskrivning: Pengarna ska finansiera utbildningsanläggningar runt om i glesbygdsområdena i länet. Sammanlagt 35 centra ska byggas, 17 redan är färdiga. IT Centra ska varav ligga i närheten små och medelstora företag och de ska vara tillgängliga för alla. av Därmed bör även öppettiderna ska också vara tillfredsställande. Således har många de existerande IT Centra placerats i någon publik lokal såsom bibliotek och skolor. av Några har placerats hos företagarnas förening eller i ett "Företagarnas hus". Det också viktigt att ansvaret för centrat ligger hos någon har engagemang för anses som frågorna.

Till IT Centret kan vem som helst vända sig för att använda PC, surfa på Internet eller använda videokonferensteknik. I framtiden kommer IT Centra att i större utsträckning förläggas till skolorna.

1.4 Kunskapsscentra

Projektägare: Kommunerna och näringslivet.

Projektfinansiering: Finansieringen löses för varje enskilt centrum som byggs upp. Starthjälp betalas från

offentlig part kommun och länsstyrelse men näringslivet står själva för den största

delen.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Beskrivning: Målsättningen är att varje kommun ska ha sitt kompetenscentrum. Idag finns det bl a i Sundsvall, Sollefteå och Kramfors. Kompetenscentra bidrar till en större samverkan i regionen, vilket i sin tur kan upphov till nya idéer om samarbete. Exempel på ge lyckade satsningar på kunskapscentra är Institutet för tillämpad hydraulik, Industriell Miljöteknik och Länstekniskt Centrum.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

Västernorrlands län har hittills valt att inte investera några stora pengar i ett länsomspännande nät utan mer på att genom utbildning få människor att förstå hur IT kan användas hjälpmedel. Landstinget har dock för sin del byggt upp ett som länsnät för tele- och datakommunikation Y-net. IT ska användas för att förbättra förutsättningarna för företagen i länet. Kompetensutveckling är är nyckelordet. IT i sig är inget mål. Det är i första hand de existerande företagen i länet och medborgarna ska beredas möjlighet till kompetensutveckling i som informationsteknik. De stora industrierna, historiskt varit Västernorrlands livsnerv, investerar inte som längre i länet. Småföretagen är underleverantörer ofta beroende av de lokala som basindustrierna. De måste därför få hjälp för att utveckla sig och komma ut på en större marknad, annars kommer de inte att klara framtidens konkurrens och basnäringens minskade efterfrågan. De måste knytas samman i nätverk för att synergier ska kunna uppstå.

2.2 Nätverk

De olika kompetenscentra vuxit i ett antal kommuner i länet är viktiga som upp nätverk för företag inom de specifika branscherna. Viktigt är även länsstyrelsens ITråd, där de olika sektorerna finns representerade.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll är att använda tillgängliga medel för att föra utvecklingen framåt. I Norrland är marknaden för liten för att det ska vara möjligt att invänta initiativ från näringslivet. Länsstyrelsen kan hjälpa och stödja de kommersiella drivkrafterna upp för att introducera ny teknik.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

2.4 Aktörer

Storindustrierna har delvis varit med i arbetet dock som frontfigurer. Mitthögskolan har varit drivande i de frågor som rör själva högskolan. De viktigaste aktörerna anses vara länsstyrelsen, som tillsammans med kommunerna i samarbete med näringslivet, har varit mycket drivande.

2.5 Några ledande kommunexempel

Sundsvalls kommun I Sundsvall har ett kompetenscentrum inom industriell miljöteknik byggts för att upp samordna resurser inom miljöteknik för företag i länet. "Industriell Miljöteknik" drivs som en ideell förening men det operativa arbetet bedrivs i bolaget Environmental Engineering Mid Sweden AB. Kompetensen säljs också till utländska aktörer.

Örnsköldsviks kommun I Örnsköldsvik arbetar "Institutet för Tillämpad Hydraulik" ITH för ökad kunskap i tillämpningar inom hydrauliska och elektrohydrauliska system. ITH startade med 120.000 kronor i stöd från länsstyrelsen. Kommunen subventionerade med lokal. Idag är verksamheten helt bekostad av näringslivet självt. Det finns idag en gedigen kompetens med ett antal forskare inom hydraulikområdet

Kramfors kommun LänsTekniskt Centrum Kramfors är en näringslivsägd stiftelse med verksamheten inriktad på att samordna resurser för utveckling och utbildning för länets verkstadsföretag. Verktygen är utbildning, IT-administration och projektverk-samhet. Centrat erbjuder bl a företagsanpassade datautbildningar, tillgång till videokonferensanläggning och egen WWW-server.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

é

Jämtlands län

Projekt

1.1 Kontur

Projektägare: Telia i samverkan med länsstyrelsen.

Projektfinansiering: Detta är ett Mål 6 projekt Telia startat tillsammans med länsstyrelsen. Totalt som kommer 61,1 miljoner kronor att investeras i projektet 24 miljoner kronor från EU och 3 miljoner kronor från länsstyrelsen.

Beskrivning: Största projektet är KONTUR.

Via projektet får 105 skolorter/ byar, varav 5 inte är skolorter, ISDN-möjligheter. 0 Genom projektet kan många skolorter komma att kunna använda PC-baserad videokommunikation. Via projektet kan även alla invånare på orterna få tillgång till ISDN, dvs alla kan ansluta sig till lägsta avgift och med lokal samtalstaxa. Avståndet från användare till respektive ISDN-anslutning på varje ort kan uppgå till 6 kilometer. Tidigare det ytterst kostsamt att få tillgång till ISDN. I det fall var abonnenten redan har två telefonabonnemang blir det billigare att ansluta sig via ISDN.

Ett antal videobryggor skall byggas upp. Enligt planerna i ansökan skall fyra video- 0

bryggor etableras. Två videobryggor är klara Hede och Stugan, därefter planeras

videobryggor i Krokom och Strömsund. Via en s k "kaskaderkoppling" kan 28 samtidiga användare inom videobrygga etablera gemensam kommunikation. en

0 Etablering av bredbandsnät till samtliga kommunhuvudorter ingår i projektet. I ett

initialt skede är användningsområdet begränsat, varför det främst är skolan t ex

estetisk linje och sjukvården som får större nytta av bredbandsnätet. AMUi Sveg och Östersund använder redan idag ATM-nät ett gemensamt gruppen som virtuellt nät.

En serverplattform med Internet-åtkomst har byggts upp i länet. Totalt finns ca 45 0 kunder.

IT-konsulenter erbjuds till ett större antal företag. Ett 60-tal företag har besökts. 0 Konsulenterna stannar 2-3 veckor hos företagen. Utbildning sker i Word, Excel, SPCS och Internet. Personal ur Telias personalpool åker ut till företagen, konsulenterna har dock inte säljuppdrag vid besöken. Alla utom en av de besökta företagen har köpt datorutrustning efter besöken. Inget av företagen var tidigare

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

datoriserat. Syftet är att företagen skall köpa utrustning och programvaror på den lokala marknaden. Projektet har därför indirekt stimulerat de lokala dataföretagen. För närvarande är ll konsulenter aktiva. Målet är att de ska det bli 20 konsulenter totalt. Företagsbesöken har även stimulerat vissa företagare att använda Internet i marknadsföringen. I exempelvis Lillsjöhögen finns en kanotcentral som hyr ut utrustning i hela länet. När företaget publicerade sin första hemsida på Internet ökade, enligt egen utsago, antalet tyska turister med ca 50%.

1.2 Försöksverksamhet med PC-baserad videokommunikation

Projektägare: Länsstyrelsen.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen 1,3 miljoner kronor.

Beskrivning:

Försöksverksamhet med PC-baserad videokommunikation pågår mellan ett antal

lokala företagare, länsstyrelsen och kommuner i länet. Via denna teknik kan bild- och ljudkommunikation etableras mellan involverade aktörer. Exempelvis kan rådgivning ske till ett företag genom att videokontakt etableras samtidigt som båda parter har åtkomst till bl a blanketter. På detta sätt kan kommunikationen mellan företag och offentliga aktörer underlättas. Ett annat exempel är att tekniken ofta används av länsstyrelsen i kommunikationen med länets kommuner. Härigenom minskas antalet resor. För att öka utnyttjandet och sprida användningen av tekniken är det viktigt att även ledningspersonal är aktiva brukare.

1.3 Vindue

Projektägare: Vindue ekonomiska förening

Projektfinansiering: Totalt har 10 miljoner kronor erhållits för projektet genom länsstyrelsen och EUmedel. Hittills har 7,6 miljoner kronor investerats.

Beskrivning: Vindue är en sammanslutning av ett antal företag. Idag ingår 18-19 företag. En ekonomisk förening har bildats som i sin tur bildat ett dataföretag. Inom Vindue drivs gemensamma datautvecklingsprojekt. Samarbetstanken dominerar. Exempelvis har ett antal företag gått ihop och arbetar gemensamt med Ericsson-koncernen i Östersund, motsvarande tankegång finns i nu MIC-projektet i Sundsvall. Fyra mindre företag på orten har gått samman och offererar gemensamt större datautvecklingsprojekt.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

1.4 DigiDoc Håkan Eliasson AB Hackås

Projektägare:

DigiDoc Håkan Eliasson AB l-lackås.

Projektfinansiering: Företaget har beviljats 9,3 miljoner kronor i stöd av länsstyrelsen. Av den totala summan har ca 6 miljoner kronor betalats ut.

Beskrivning: För år sedan sökte företaget investeringsmedel hos länsstyrelsen för utveckett par ling företagets affärsidé. Länsstyrelsen ställde krav på minst två anställda för av beviljande bidrag. Idag har företaget 100 anställda. Företaget arbetar med ärendeav och dokumenthantering inom områdena systemutveckling, konsultation och servicebyråverksamhet. Man samarbetar bl a med RESCO AB i ett utvecklingsprojekt. Företaget arbetar inom en expansiv sektor på IT-området.

1.5 Produkthuset i Åre kommun

Projektägare: Privatägt.

Projektfinansiering: Totalt 6,4 miljoner kronor av länsstyrelsen.

Beskrivning: År 1991 beviljade länsstyrelsen stöd till tre privatpersoner för etableringen av konsulthuset "Produkthuset". Inledningsvis var det svårt att få ekonomi i verksamheten, fastighetskrisen medförde konkurs. Utvecklingen vände och numera är verksamheten både expansiv och lönsam med många småföretag i konsulthuset. Ett antal företag med inriktning mot IT och tjänster, sammanlagt 24, är etablerade i fastigheten. Bland företagen kan nämnas PEAK, Montania och Sverige Barometern. Idag projekthuset skatteintäkter 10-15 miljoner kronor. Detta har bidragit ger på ca till att Åre har blivit intressant ort i tekniksammanhang. en

ARE-Turist använder i allt högre grad IT i samverkan med konsulthuset. Det finns

långt framskridna planer på att lägga ut Åre-TV på Internet. Härigenom når man en

mycket stor kundkrets.

1.6 Utsikt

Projektägare: Kommunförbundets länsavdelning.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Projektfinansiering:

Totalt 30,5 miljoner kronor fördelat över tre år. Finansiär är KK-stiftelsen med 50%

och kommunerna själva resterande. Aven länsstyrelsen bidrar med 500.000 kronor.

Beskrivning: Utsikt är ett utvecklingsprogram riktat mot samtliga skolor inom IT-området. Utbildningsinvesteringar har stor betydelse för regionen. Syftet med projektet är att fortbilda lärare inom IT-området i kombination med att ändamålsenlig kommunikationsutrustning tillhandahâlls. Projektet är av långsiktig karaktär men är ännu i etableringsfasen.

1.7 Nätverksgymnasium

Projektägare: Kommunförbundets länsavdelning.

Projektfinansiering: Den totala budgeteringen uppgår till 26,9 miljoner kronor. För att finansiera detta har en ansökan lämnats till KK-stiftelsen på 12 miljoner kronor och från mål 6 sammanlagt 5,4 miljoner kronor. Resterande del står kommunerna för själva.

Beskrivning: Inom ramen för projekt "nätverksgymnasium bedrivs många aktiviteter, exempelvis gemensamma lektioner via PC-baserade videokommunikationsutrustningar mellan olika skolor och orter.

Projektet berör följande ämnesområden: Estetiskt program - Medieprogrammet - Omvårdnad och samhälle - Programspråket C++, teknologi C samt spanska berörs särskilt, PC-video används kontinuerligt i språkundervisningen. Projektidén förväntas möjliggöra gymnasieutbildning i glest befolkade områden och därmed ha en väsentlig regional utvecklingspotential.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

Med IT avses användningen av datorer i bl a företag, skola och hushåll. Det finns ingen uttalad IT-strategi iJämtlands län. Det anses viktigt att inte ha övertro på IT. en Det gäller att kunna använda datorn som ett hjälpmedel och det är fortfarande affärsidén i respektive verksamhet är det väsentligaste. Det är viktigt att ta till som vara goda idéer. För att klara marknadskraven ses IT som ett utmärkt hjälpmedel i strävan efter att effektivisera företagen.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.2 Nätverk

Ett nätverk mellan olika länsorgan, högskolan och företagsorganisationer kommer att bildas utifrån den uppbyggnad som finns av motsvarande nätverksbildningar i Blekinge och Norrbotten. En virtuell högskola" har också bildats mellan högskolorna i Östersund, Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik och Bispgården.

En bredbandsförbindelse mellan Östersund och Trondheim är önskvärd då framför

allt med NTU Norges Tekniska Universitet och forskningsinstitutet SINTEF i

Trondheim. I det fall Östersund får sådan kommer detta att även beröra hela en Mitthögskolan.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen har en stark roll i lånet. Det poängteras att det numera inte finns något offentligt organ som har ansvar för tele- och datakommunikationer för företagen i landet. Det finns ingen lönsamhet för operatörerna att med egna medel investera i glesbygdsområden. Länsstyrelsen har här en betydelsefull roll för att små samhällen ska få goda tele- och datakommunikationer.

2.4 Aktörer

Länsstyrelsen, landstinget, högskolan och Kommunförbundet är offentliga organ som aktivt driver IT-utvecklingen i länet. Kommersiella aktörer som lokala entreprenörer är involverade i olika projekt. En viktig bidragande orsak till utvecklingen är att beslutsfattare i länet själva nyttjar den nya tekniken.

2.5 Några ledande kommunexempel

Östersunds kommun

Östersund har av naturliga skäl en särställning i Jämtland. Ett flertal intressanta projekt pågår inom bl a kommunen, högskolan och landstinget.

Härjedalens kommun Etablering distansoberoende tjänster har gett många små kommuner ett framav tidshopp. I Sveg finns bl a SEI Datasvar Support, Härjedalens Telemarketing och SAS bokningscentral.

Bergs kommun Inom kommunen har man på olika sätt bland politiker och tjänstemän lyft fram Informattionsteknikens möjligheter i förvaltningarna.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

g Dalarnas län

Projekt

1.1 Kurbits -Kreativ Utveckling i en Regional Bredbandig Informations-Teknisk Struktur

Projektägare: IT-rådet.

Projektfinansiering: Högskolan Dalarna har erhållit 7 miljoner kronor för infrastrukturinvesteringar från KK-stiftelsen. En kravspecifikation för projektet utarbetas för närvarande. Målet är att projektet kan starta med utbyggnad våren 1998 och vara klart till sekelskiftet.

Beskrivning: Länsstyrelsen vill särskilt betona vikten av detta projekt. KURBITS-projektet syftar till att skapa en gemensam höghastighets- och informationsstruktur i länet samt att förbättra transmissionen i det fysiska nätverket inom och mellan samtliga kommuner i länet. Eventuellt kommer även ATM-teknik att kunna erbjudas till mindre orter om efterfrågan finns på hög nätkapacitet. I Dalanätet kommer vissa gemensamma tjänster att kunna erbjudas gemensam informationsdatabas, kompetensutveckling, videokonferens, Internet, telefoni, gemensam nätövervakning och administration.

1.2 Transportcentrum i Borlänge Högskola, näringsliv och statliga verk i sam-

verkan

Projektägare: Stiftelsen Teknikdalen.

Projektfinansiering: Projektet är S-ärigt ca 22 miljoner kronor investeras första året och sannolikt mot- svarande belopp år 2 och dvs totalt 66 miljoner kronor. Finansiärer är länsstyrelsen, landstinget, Stiftelsen Teknikdalen, Borlänge kommun, Banverket, Vägverket, KK-stiftelsen och Mål 2 Bergslagen.

Beskrivning: Basen i projekt Transportcentrum är samspelet mellan näringsliv, vägverk, banverk och Högskolan Dalarna. För att skapa Transportcentrum Borlänge krävs inte bara att de "hårda" resurserna, lokaler och infrastruktur finns tillgängliga utan också att hänsyn tas till alla mjuka men avgörande frågor som rör drivkrafter, attityder, värderingar och aktörernas förutsättningar att se framtida möjligheter. En viktig del i förverkligandet av visionen blir därför att skapa nätverk och mötesplatser.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Det är främst tre områden som står i fokus för TransportCentrums näringspolitiska

mål:

företagsutveckling, verksamheter med IT-relaterade tjänster, kompetens- och kunskapsexport, tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet. -

Arbetet med att bygga TransportCentrum startade under andra hälften av 1996. Lo-

kala, regionala och nationella myndigheter och organisationer deltar i projektet.

1.3 ISDN till samtliga skolorter

Projektägare: Telia i samverkan med länsstyrelsen.

Projektfinansiering: Totalt 22,6 miljoner kronor, varav Telia står för ca 15 miljoner och EU-medel resterande.

Beskrivning: I 11 kommuner byggs ISDN ut till samtliga skolorter, en kommun har redan byggt ut och 3 kommuner Borlänge, Ludvika och Smedjebacken kommer att bygga ut. Hittills har 60 kommuner fått och ytterligare 80 skolorter kommer att få ISDN.

1.4 "Dalaweben

Projektägare: Länsstyrelsen i samverkan med IT-rådet.

Projektfinansiering: Särskilda medel har inte anslagits. Intern utvecklingskostnad inom länsstyrelsens kansli.

Beskrivning: En gemensam hemsida för länet på Internet. Det finns en klar ambition inom länsstyrelsen att hemsidan hålls aktuell. På "Dalaweben Välkommen till Dalarna - presenteras bl a fakta om Dalarna, arbetsmarknad och näringsliv, EU-information, hälso- och sjukvård, IT, m m. Från hemsidan finns länkar till kommunernas och landstingets hemsida.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

1.5 Elektronisk handel

Projektägare: Samverkan mellan Företagarna, kommunerna och IT-rådet.

Projektfinansiering: Särskilda medel har inte anslagits. Intern utvecklingskostnad inom respektive organisation.

Beskrivning: Målsättningen är att projektet inom elektronisk handel ska omfatta minst två kommuner och beröra ett par delverksamheter inom respektive kommun, exempelvis kostverksamheten.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

IT definieras i länet som informationsteknisk struktur. I första hand gäller det att kunna tillämpa tekniken. Det finns ingen renodlad IT-strategi för lånet. Rapporten "Tele- och datakommunikation i Dalarna" är dock ett viktigt dokument i sammanhanget. I skriften "Med förenade krafter mot år 2007" finns även ett särskilt avsnitt om tele- och datakommunikation.

2.2 Nätverk

IT-råd etablerat sedan våren 1995.

Kommunikationsdirektören på länsstyrelsen är rådets ordförande. I IT-rådet finns dessutom representanter från landstinget, länsarbetsnåmnden, Kommunförbundets länsavdelning, Högskolan Dalarna och Telia AB.

En teknisk samverkansgrupp med representanter från samtliga kommuner och landstinget har bildats inom IT/ADB-området. Gruppen får kontinuerligt information av IT-rådet om olika frågor.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll är att medverka till att länet har en bra infrastruktur. Kommunikationsdirektörens ordförandeskap i IT-rådet är därför betydelsefullt. Länsstyrelsen har en generell samordningsroll och kan bidra med finansiering i olika projekt via regionalpolitiska medel samt EU-medel.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

2.4 Aktörer

Högskolan Dalarna är en viktig faktor för kompetensuppbyggnaden i länet. Högskolan har på ett positivt sätt under de senaste åren utvecklat forsknings- och utvecklingscentra inom transportområdet och industriell utveckling.

Transportcentrums etablering under 1996 syftar till att skapa nätverk och mötesplatser mellan näringsliv, statliga verk och högskolan. Verksamheten kommer att fokuseras på bl a IT-relaterade produkter och tjänster inom kommunikationsområdet.

Regionens basindustrier gör kontinuerligt stora IT-investeringar, vilket har medfört att regionens tjänsteföretag inom IT-området utvecklats positivt.

Landstinget har genomfört en omfattande datorisering de senaste åren samtidigt som ett internt länstäckande nät för tele- och datakommunikation kallat LD-Net byggts upp.

IT-rádet är en aktiv part för ökad samverkan mellan kommuner, landsting, högskolan och länsstyrelsen. Arbetet i rådet har fokuserats kring utbyggnad av den fysiska nätstrukturen i länet.

2.5 Några ledande kommunexempel

Borlänge kommun I Borlänge har Högskolan Dalarna koncentrerat verksamheten inom teknik, eko-nomi och samhällsvetenskap. En kraftig expansion har skett inom IT-relaterade utbildningar samt kring olika FoU-projekt med IT som en viktig komponent. Kommunen har under en längre tid varit förutseende och stimulerat näringslivsutveckling och kompetensutveckling inom IT-området. Ett kraftfullt

stadsnät BIT-Net byggs för närvarande ut i kommunen.

Landstinget Inom landstinget har en kraftfull datorisering skett de senaste åren. Stordatorsystem har ersatts av "client server-tillämpningar" samtidigt som ett länsomfattande nätverk för tele- och datakommunikation byggts ut. Vidare introduceras telemedicinska tillämpningar successivt.

Ludvika kommun Ludvika har byggt ut ett kraftfullt stadsnät i kommunen. Tjänster i nätet utvecklas nu successivt.

Malungs kommun I Malung har stora ansträngningar gjorts för att utveckla och underlätta IT-användningen inom skolan.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Värmlands län

Projekt

1.1 Milstolpen

Projektägare: Telia i samverkan med länsstyrelsen.

Projektfinansiering: Total kostnad 31,5 miljoner kronor, Telia 15 miljoner kronor, landstinget 5 varav miljoner kronor,lLänsstyrelsen 5 miljoner kronor och kommunerna 6,5 miljoner kronor. EUs strukturfonder kommer att reducera landstingets, länsstyrelsens och kommunernas andel.

Beskrivning: Syftet med projekt Milstolpen är att uppgradera telekommunikationerna i glesbygden. I projektet ingår samtliga skolorter i länet får ISDN. Även högatt hastighetsförbindelser planeras inom för projektet. Projektet har högsta prioriramen tet i länet. Nätet ska långsiktigt bidra till bättre tele- och datakommunikationer i länet.

Nya datortillämpningar och effektivisering av befintliga kommunikationer blir bl a resultatet.

1.2 Campus-Arvika

Projektägare: Arvika näringslivscenter, som är en ekonomisk förening med Sparbanken och Arvika kommun som stiftare.

Projektfinansiering:

Campus-Arvika får 600.000 kronor per år i tre år av länsstyrelsen.

Beskrivning: I Tobaksbolagets nedlagda lokaler i Arvika bedrivs projektet Campus-Arvika. Ett etableringsråd har bildats för att så långt möjligt verka för att de företag som förhyr lokaler i Campus arbetar med IT-relaterade verksamheter eller har produkter med en hög IT-nivå. I lokalerna finns bl a videokonferenssystem, TV-studios och utmärkt infrastruktur.

I lokalerna byggs ett Industriellt Utvecklingscenter IUC upp med stöd av staten. Motsvarande Centrumbildningar ska finnas på nio orter i landet. Fundia, Volvo BM

Smedjan, Elektromekano i Årjäng samt ett företag som skräddarsyr lastbilsflak har

IT och regional utveckling 120exempelfrån Sverige -

etablerat sig i lokalerna. Olika samverkansprojekt med IT-inriktning kommer att bedrivas mellan dessa företag, kommunen och olika länsorgan. Ett CAE-center med simuleringsmöjligheter skall vidare finnas i lokalerna. Det gäller finna former nu att för samverkan. Ett särskilt projekt pågår i lokalerna vad gäller marknadsföring av små- och medelstora företag Arvika Expo. I lokalerna finns även Datortek- verksamheten förlagd.

1.3 Forskningscenter med IT-ambitioner kopplad till högskolan

Projektägare:

Handelskammaren.

Projektfinansiering:

Länsstyrelsen har beviljat l miljon kronor för 1998 och l miljon kronor för 1999.

Beskrivning:

Syftet med projektet är bl att utveckla IT-kompetensen i Karlstad via forska ett ningscenter. Arbetsnamnet för projektet är "SoftCenter"

samma namn som i

Ronneby. En länsövergripande är viktig i projektet. Centrat ska självsyn vara en ständig enhet som är nära kopplad till högskolan.

1.4 Skogsindustriellt centrum SIC

Projektägare: Stiftelsen INOVA är ansvarig för SIC. Fristående nära kopplat till högskolan. center

Projektfinansiering:

Länsstyrelsen har anslagit 465.000 kronor. Därtill har finansiering erhållits av högskolan och andra regionala aktörer.

Beskrivning:

STORA:s forskningsverksamhet har lagts i Säffle. Dock har bestrykner ett ningstekniskt forskningscentrum har etablerats i Säffle. Centret är fristående från högskolan och där arbetar idag 12 Såväl rektor prorektor från högpersoner. som skolan finns representerade i styrelsen. På sikt ska detta bli träforskningscenter. ett

1.5 "Northbook CallCenter" -

Projektägare:

Northbook AB.

Projektfinansiering:

Länsstyrelsen har beviljat 720.000 kronor.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Beskrivning: "Northbook" CallCenter i Hagfors för owerflow-trafik" från hela världen för är ett Brittish Airways. Idag är 16 anställda vid CallCentret. Utvecklingsplaner personer finns på att även använda CallCentret för privatkunder till NetNet för att optimera kundens samtalstaxor inom teletrafiken.

1.6 GIS-projekt Lisa

Projektägare: Lantmäteriet.

Projektfinansiering: Involverade myndigheter investerar tid och medel i projektet. egen egna

Beskrivning: "Lisa" 3-årigt GIS-projekt syftar till att använda datortekniken för är ett som heltäckande geografisk information för att underlätta och skapa information innan byggprojekt projekteras. Information erhålls från olika intressenter Vägverket, - Lantmäteriet, Banverket, miljöenheter etc. Därtill samlas information i databasen om rovdjur, fåglar etc. För närvarande pågår ett intensivt insamlingsarbete.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

IT definieras i länet telefoni- och datakommunikation i vid mening. En IT-policy som finns för länsstyrelsens interna arbete. Eventuellt blir denna policy en IT-strategi för hela länet. Under 1998 kommer länsstrategi att antas, vari IT ingår som en del. en ny

2.2 Nätverk

Det finns inget IT-råd i länet. EBV-stiftelsen och Stiftelsen INOVA är två separata utvecklingsorganisationer i länet för sig har stora nätverk. Därtill finns en som var informell och rådgivande till landshövdingen diskuterar framtidsfrågor i grupp som länet. Representationen är bred i med representanter från olika gruppen branschområden och offentlig sektor.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen har generell samordningsroll och kan bidra med finansiering i olika en projekt via regionalpolitiska medel och EU-medel.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.4 Aktörer

Högskolan i Karlstad är viktig faktor för kompetensuppbyggnaden i länet. en Högskolans roll kommer ytterligare att stärkas i samband med FoU-center att ett

med IT-inriktning inom det närmaste året skall byggas och kopplas nära till

upp Högskolan.

EDV- Stiftelsen, Stiftelsen INOVA och vissa företag i regionen är de som anges som främsta drivkrafter inom IT-utvecklingen i länet.

Företagen NetNet och NetNova arbetar med "callback-teknik". Företagen är expansiva och aktiva inom sitt marknadssegment. Ca 40 anställda arbetar i företagen.

Ericsson har idag ca 750 anställda i Karlstad. Inom komplexet Karolinen finns även flera statliga myndigheter lokaliserade. De senaste årens personalminskningar inom myndigheterna har gjort att stora kontorsytor blivit lediga. Flera IT-företag har nu

etablerat sig i Karolinen med totalt 200-300 anställda.

ca

2.5 Några ledande kommunexempel

Karlstad Karlstad är av naturliga skäl den ledande kommunen i Värmland. I kommunen finns högskolan samt flera statliga verk med omfattande IT-verksamhet. Därtill en kommer Ericssons positiva utveckling i kommunen.

Arvika

I Arvika byggs ett IUC industriellt utvecklingscentrum inom för

upp ramen projektet Campus-Arvika. Därtill etableras andra IT-relaterade verksamheter inom ramen för samma projekt.

Storfors I Storfors finns många små och medelstora företag på positivt sätt utvecklat som ett och anpassat produkter med hög andel inom IT-området. en

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

i Gävleborgs län

Projekt

1.1 Distansutbildning: NITUS-projektet

Projektägare: Frivillig sammanslutning av ett antal kommuner.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen förmedlar 5 miljoner kronor, medel till lTV-studios i varje kommun ca tillkommer.

Beskrivning: NITUS står för Nätverksgruppen för IT-baserad utbildning via lokala studiecentra. Länet startade tidigt med distansutbildning och idag finns fungerande distansutbildning i samtliga kommuner. Efterfrågan är stor, varför det är svårt att i dagsläget få plats på kurs. Eleverna tar sig till ett speciellt lärcentra som har en lokaler med modern videokommunikationsutrustning. IT-nätverket samarbetar med ett flertal högskolor.

1.2 Gävle Pedagogiska centrum GPC

Projektägare: Högskolan Gävle/ Sandviken.

Projektfinansiering: Projektet har länsstyrelsen med 800.000 kronor. stötts av

Beskrivning: Centret tidigare tillhörde Gävle kommun ägs numera av Kunskapscentrum AB i som Stockholm. Centret, är beläget vid Högskolan i Gävle marknadsför och som utvecklar datorbaserat pedagogiskt utbildningsmaterial.

1.3 Dyslexi-center i Bollnäs ReLS-projektet

Projektägare: Bollnäs kommun och Högskolan Gävle-Sandviken.

Projektfinansiering: Mål 5 b bidrar med 2,6 miljoner kronor, Bollnäs kommun med 2,6 miljoner kronor, KK-stiftelsen med 1,4 miljoner kronor, skolverket med 200.000 kr, länsstyrelsen med 200.000 kronor och Cedako i Bollnäs bidrar med 150.000 kronor.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Beskrivning: Stor kunskap och erfarenhet finns inom dyslexiområdet i Bollnäs. Projektet i Bollnäs är nära kopplat till Cedako i Bollnäs är ett center för datorbaserad som kommunikation för olika handikappgrupper. Inom ReLS-projektet i Bollnäs utbildas bl lärare på distans inom området dyslexi a via lTV-studion på högskoleenheten i Bollnäs. Dessutom pågår ett särskilt projekt för 6 elever med dyslexi. Eleverna har utrustats med datorer samt programvaror vilka anpassats för eleverna.

1.4 Infrastruktur ISDN till samtliga skolorter samt höghastig-hetsförbindelser på sikt

Projektägare: Länsstyrelsen och kommunerna.

Projektfinansiering:

ISDN-satsningen uppgår till ca 12 miljoner kronor, Telia för 60-70%. varav svarar ca Nyttjare får därigenom skäliga anslutningsavgifter. KK-stiftelsen har utlovat 10 mer miljoner kronor till högskolan för investeringar inom området. Utsikterna är också goda för att ytterligare medel erhålls från bl a KK-stiftelsen.

Beskrivning: Utbyggnad av ISDN till samtliga skolorter är under genomförande. Totalt omfattas ca 150 skolorter. Det ska i princip färdigutbyggt i oktober och november 1997. vara Sannolikt går projektet vidare med att bygga ut höghastighetsförbindelser i länet. En arbetsgrupp har tillsätts för detta och dialog pågår med projektet IT i Bergslagen. en Det upplevs som svårt att få till stånd erforderliga beslut i Bergslags-projektet då det

berör så många kommuner 24 st och landsting i fem län. Det är lättare att komma

överens på länsbasis. Innan årsskiftet 1997/ 1998 förväntas förslag finnas ett om eventuellt länsgemensamt nät för tele- och datakommu-nikation. Högskolan Gävle- Sandviken agerar koordinator för utvecklingen höghastighetsnätet i länet och av

landstinget har redan ett länstäckande nät. Vidare har Bollnäs och Ovanåker gjort en

utredning om höghastighetsförbindelser inom berörda kommuner. Investeringar planeras i radiolänknät. Medel kommer att erhållas via EUs mål 5 länsstyrelsen och kommunerna. Söderhamn och Ockelbo har investerat i kommunät. SOLNET respektive Oegna NET. Länsstyrelsen anslår medel för utredningar och kunskapsuppbyggnad medan medel för investeringar erhålls via Eus strukturfonder, KK-stiftelsen, operatörer, statsbidrag och kommunerna. Erfarenheter från utförda infrastrukturinvesteringar ska komma till nytta i den fortsatta utbyggnaden. Som intervjuad en person uttrycker det: Tidigare har länsstyrelsen investerat i ett projekt med Telia och Industridepartementet. Det kostade en mängd Nu har vi lärt det pengar. oss, men var dyra lärpengarf

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

1.5 RexNet

Projektägare: Kommunförbundets länsavdelning.

Projektfinansiering Länsstyrelsen bidrar med 250.000 kronor och Kommunförbundets länsavdelning med 250.000 kronor.

Beskrivning: Utgångspunkten för RexNet har varit att datatekniskt koppla ihop minst två skolor i varje kommun, för att utveckla och nyttja teknisk utrustning och programvaror gemensamt. Via ihopkopplingen underlättas fortbildning av lärare samt genomförandet olika pedagogiska projekt. Samtliga kommuner samt landstinget av är involverade i projektet. Projektet ska öka datamognaden hos både lärare och elever.

1.6 Upphandlingssamverkan

Projektägare: Handelskammaren i Gävleborg.

Projektfinansiering: Handelskammaren inom ramen för egen budget.

Beskrivning: Projektet syftar till att via samverkan mellan företag underlätta möjligheterna att erhålla större upphandlingar inom den offentliga sektorn.

Företagarna att det är felaktigt att kommuner och landsting har för stora anser volymer i sina upphandlingar vilket försvårar för mindre och medelstora företag att lämna offert. Företagarorganisationerna å sin sida tycker att företagarna måste finna former för att samverka för att gemensamt kunna erhålla större upphandlingar och därmed bli konkurrenskraftiga. Med hjälp moderna lT-verktyg hos företagen kan av samverkan dem emellan underlättas.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

IT i länet förutsättning för regional utveckling och inte ett argument i sig. ses som en Fokus ska läggas på användningen IT och inte på de tekniska lösningarna. av Länsstyrelsen ser tre huvudområden för IT-satsningarna;

Utbildningsområdet 0

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

0 Infrastrukturinvesteringar inom tele- och datakommunikation

Ökat nyttjande IT hos företagen 0 av

Länsstyrelsen har de senaste fem åren investerat 20 miljoner kronor inom IT-områca det samt erhållit EU-bidrag 10 miljoner kronor. Därtill kommer medel om ca som beviljats från KK-stiftelsen.

Det upplevs relativt sett svårare att motivera och utveckla IT bland små och medelstora företag i länet jämfört med övriga organisationer. Det gäller enligt länsstyrelsen att finna former och lämpliga modeller för att introducera IT hos företagen.

I Gävleborg har två modeller utvecklats dels via k IT-piloter" i företagen är

s som kopplade till datorteken och dels i Hudiksvall där företagarna själva driver ett motsvarande projekt kopplat till företagarorganisationerna.

2.2 Nätverk

I Gävleborgs län finns ett IT-Forum. IT-Forum har funnits i två år och ha

anses betytt mycket för länet. I nätverket ingår länsstyrelsen, landstinget, samtliga kommuner, SAF, ALMI och Högskolan. Via den Gävleborgsserver, vilken är placerad på Högskolan i Gävle, sker all kommunikation med de olika parterna i IT-Forum. Kommunikationen sker via programvaran First Class.

Ett personligt nätverk har byggts upp mellan engagerade kontaktpersoner, skolorna samt IT-samordnarna i kommunerna.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen har stark roll i länet. Motivet för verksamheten är näringsen

livsutveckling. En målsättning är att få medborgarna att använda IT i större

utsträckning. Utbildningsnivån är låg länet, det gäller därför att tillgodogöra sig ny teknik i utbildningen. Inte endast i högskoleutbildning utan även inom gymnasieskolan och Komvux. Länsstyrelsens roll måste huvudsakligen inrikta sig på att underlätta utbyggnaden infrastruktur på små orter utan större kundtryck. av

2.4 Aktörer

Genom IT-Forum har användningen modern teknik ökat i länet. Vidare har bl av a

infrastrukturutbyggnaden påskyndats via IT-Forum,

Högskolan Gävle/ Sandviken är viktig faktor för kompetensuppbyggnaden i

en länet. Högskolan har på ett positivt sätt utvecklat ett datapedagogiskt centrum på högskolan.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.5 Några ledande kommunexempel

Bollnäs Bollnäs har utvecklat mindre företagspark Heden-området där olika IT-orienen terade organisationer och företag etablerats. Stora satsningar görs och har gjorts inom multimedia-området och Virtual Reality. Vidare har Bollnäs Näringslivs Center BNC byggt "nät" baserat på First Class för kommunikation mellan företag upp ett och offentliga myndigheter både internt och externt inom länet.

Ljusdal Ljusdal har medvetet gjort stora insatser för att utveckla IT-tillämpningar i skol-

arbetet. Färila skola anges som ett bra exempel på en genomdatoriserad skola.

Sandviken I Sandviken finns IT tillgänglig i ett stort antal skolor samtidigt som lärare utbildats i den nya tekniken.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

D

län

Uppsala

Projekt

1.1 Videokonferens och bildkommunikation

Projektägare:

IT-Forum är ett nätverk på regional- och kommunal nivå under STUNS Stiftelsen för

samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle. STUNS handlar med länsstyrelsens mandat.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen.

Beskrivning: Startades 1992 och var i första hand ett teknikspridningsprojekt. Numera finns ett tjugotal professionella videokonferenscentraler/ utrustningar i länet. Projektet är numera nedlagt, eftersom syftet med att tillhandahålla tekniken tills spridningen av densamma kommit igång anses vara uppfyllt.

1.2 Nätverk-C

Projektägare: STUNS

Finansiering: STUNS

Beskrivning: 1993 startades Nätverk C för att få fram en regional internet påfart. Arbetet syftade inledningsvis till att ta fram en kravspecifikation för upphandlingen. Denna ledde sedan fram till ett avtal mellan Telia och UDAC. l projektet nyttjades Uppsala Universitets kompetens och erfarenhet inom området. Rent fysiskt startade projektet i och med att det togs i bruk 1994. Projektet är numera avvecklat.

1.3 Framtida elektroniska nät och tjänster i Uppsala län

Projektägare: STUNS.

Projektfinansiering: STUNS och eventuella medfinansiärer.

IT och regional utveckling - 120 exempelfrån Sverige

Beskrivning: Detta är fortsättning på Nätverk-C. Arbetet går ut på att finna former för att skapa en en neutral internet-nod som alla ska kunna utgå ifrån. Större delen av llT-projekten utgår från Uppsala kommun och deras verksamhet som leder utvecklingen i länet. l projektgruppen finns kontaktpersoner från samtliga kommuner i länet. Det anses viktigt att få fram flera marknadsaktörer Telia, Banverket, Svenska Kraftnät och som Radiolänksystem.

1.4 Kompetensutvecklingsprojekt

Projektägare: Företagarna, LRF, universiteten, Kommunförbundet, Handelskammaren och SAF.

Projektfinansiering: Finansierat av KK-stiftelsen.

Beskrivning: Syftar delvis till att skapa "kompetensnätverk" som ska fungera som lärocentra, men även "kompetensutvecklingsprojekt för småföretag" som t ex "IT-SMEdjan". Detta är ett indroduktionspaket av intresseväckarkaraktär för att introducera informationsteknik till småföretag. Detta ska förhoppningsvis leda till att företagen vill utbilda sig inom IT-frågor. Företagen ska på så sätt kunna lära sig hur informationsteknik kan appliceras på den egna verksamheten.

1.5 Tele-pendling

Projektägare: STUN

Projektfinansiering:

Annu fastställt.

Beskrivning: Detta är ett nedlagt EU-projekt återuppstått som ett utvecklingsprojekt som tillsammans med Regeringskansliet för att kartlägga de stora antal offentligt an-

ställda som pendlar mellan Uppsala-Stockholm varje dag. Delaktiga i detta projekt är

även Distansforum. Projektet syftar till att underlätta och ytterliggare möjliggöra distansarbete för pendlare. I första hand gäller det anställda på Regeringskansliet.

Det kan dock på sikt även komma att få betydelse för andra Uppsala-Stockholm

pendlare. Projektet har ännu inte startat.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

Länet är inget regionalpolitiskt stödområde varför inga regionalpolitiska stöd förekommer. Det finns endast ett fåtal fall av småföretagsstöd som direkt kan sättas i relation till nyanställning. Då rör det sig om upp till 15% av investeringskostnaden. "Videokonferens och bildkommunikation" och "Nätverk-C" är två numera avslutade projekt, vilka initierats av STUNS. IT-forum har initierat bildkonferens- och internetverksamheten genom teknikspridningsprojekt. Ett fåtal kan mätas som resultat i form av nya jobb. IT-Forums uppgift är att tillhandahålla och stimulera användandet av ny teknik. Strategin år i första hand att stimulera utveckling att tillhandahålla förutsättningar genom som infrastruktur och kompetens.

2.2 Nätverk

Länstyrelsens externa IT-verksamhet bedrivs genom STUNS som är en organisation för samverkan mellan näringslivet och universiteten i länet. Bakom STUNS står

länsstyrelsen, Uppsala universitet, SLU Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

kommun, landstinget och Uppsvenska handelskammaren. STUNS arbetar för

nätverksskapande inom länet mellan kommunerna, landstingen rn men även

mellan länen i Mälardalsregionen via Mälardalsrådet.

2.3 Aktörer IT-Forum är ett av de många projektbaser eller mötesplaser/ nätverk som uppkommit via STUNS. Mälardalsrådet består av länsstyrelserna i Uppsala, Stockholms, Södermanlands och Västmanlands län. IT-seketariatet arbetar som ett nätverk mellan dessa län för att utbyta erfarenheter och samarbeta inom detta område. IT-Forum ska hantera de fysiska nätfrågorna. Centralt för verksamheten är att skapa en neutral Internet-nod. Universiteten är naturligtvis drivande även i sig själva då det finns en ansenlig kompetensensmängd att tillgå. Uppsala universitet bedriver även ett stort antal distansutbildningar. Även Udac, Telia och Landstinget är betydelsefulla och pådrivande aktörer i regionen. Kommunernas IT-roll: köpare infrastrukturhållare planeringsansvariga -

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.4 Några ledande kommunexempel

Uppsala kommun anses leda utvecklingen i länet och får därmed stå som förebild för de andra kommunerna. Tierp framhålls skickliga, mycket tack vare ett antal som intresserade och drivande nyckelpersoner.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

i Stockholms län

Projekt

1.1 IT-Forum/ForumDatorum

Projektägare: Landstinget, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och Stockholm Stad.

Projektfinansiering: Verksamheten finansieras av projektägarna.

Beskrivning: Målsättningen är att höja Stockholmsregionens status som IT-centrum. I dagsläget bedrivs seminarieverksamhet inom rad olika ämnesområden, t ex ärendeen hantering och IT-kompetensutveckling. En målsättning är att bygga upp en kunskapsbank Företagarnas riksförbund kan presentera goda exempel inom som IT-området, även inom andra områden på sikt. I dec/jan 1998 anordnas men seminarier elektronisk handel respektive distansarbete. om

1.2 ACOT Apple Classroom Of Tomorrow -

Projektägare:

Orbyskolan och Apple.

Projektfinansiering:

Orbyskolan och Apple.

Beskrivning:

Örbyskolan ingår i Apples världsomspännande projekt, Apple Classroom Of

Tomorrow, ACOT. I USA har projektet pågått ett antal år men i Europa är

Örbyskolan först. Skolor i Skottland och Belgien deltar också i detta projekt.

Klassrummen har utrustats med moderna datorer och övrig informationsteknik håller hög nivå. Tanken är att datorerna ska integreras i undervisningen och ses som ett verktyg bland andra verktyg används inom utbildningen. Fokus ligger som följdaktligen på applikationssidan och på tekniken i sig. Skolan och eleverna är positiva till projektet. Projektettanken dök hos Apples forskningsenhet ATG upp

Advanced Technology Group. Frågan de ville ha svar på var: "Vad händer

som som när lärare och elever får rutinmässig tillgång till IT" Bärbara datorer, Internet, intranet, bildläsare, digitala kameror, de senaste programmen, mobiltelefoner, ISDN och liknande hjälpmedel kommer att del i undervisningen. Ett nätverk vara en kommer att byggas mellan de olika ACOT-skolorna. Ett flertal upp utbildningsforskare har visat intresse för projektet och kommer att följa det. Erfarenheterna visar att barnen ökar samarbetsförmågan och även utvecklar sin analytiska förmåga.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

1.3 ALP /Adapt-projektet

Projektägare: SLL.

Projektfinansiering: EUs Adapt-initiativ.

Beskrivning: ALP står för Adapt Learning Program. Det övergripande målet är "att utveckla och pröva modeller för kompetensutveckling och kunskapsöverföring i en expertstyrd organisation" för att på sikt kunna utveckla former för samverkan mellan olika vårdnivåer, finna nya och effektivare arbetsformer och öka IT-användandet. För uppnå detta måste IT-stöd för behovsstyrd information göras tillgängligt för både specialister och andra vårdgivare. VISS är ett beslutstödsystem utvecklats för som husläkare i samverkan med Södersjukhuset, Södra Stockholms Sjukvårdsområde och Sydöstra Sjukvårdsområdet. VISS har utvecklats websidor på Intranet. ALPsom Projektet faller under EUs ADAPT-initiativ och ska därför ingå i samarbete med

minst tre andra europeiska länder. Sverige samarbetar med Italien Astrafe och Scuolo Lavaro, Storbritannien Business Link och Österrike Euro Team Vienna.

Andra deltagare i projektgruppen är Novum Media, Länsstyrelsen och Landstingsförbundet. Varje nationellt projekt ska upprätta websida med aktuell en information för att sprida erfarenheter. Inom Sverige bygger ALP ett nu upp nationellt kontaktnät för att sprida de erfarenheter projektet som ger.

1.4 Där-projektet

Projektägare:

SLL stockholms läns landsting: Landstingskontoret och Omsorgsnämnden.

Projektfinansiering: Landstingsstyrelsen finansierar multilicens för 2,5 miljoner kronor för 400 en ca användare. Införandet av systemet bekostas respektive förvaltning, 300.000 av ca kronor.

Beskrivning: Där-projektet Diarie- och ärendeupphandling syftar till att förbereda och genomföra upphandling av ett modernt datastöd. DocuLive är det datorsystem för diarieföring och ärende- och dokumenthantering har upphandlats från Siemenssom Nixdorf. Till systemet hör en web-server vilken licensierade användare ger möjlighet att komma åt officiella handlingar. Bakgrunden till projektet ligger i att samarbetet kring patienten måste öka och verksamheten måste effektiviseras.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

1.5 SLLnet öppen fiberoptisk infrastruktur -

Projektägare: Stockholms läns landsting, i ett senare skede STOKAB.

Projektfinansiering: SLL går in med 85 miljoner kronor till STOKAB som driver projektet.

Beskrivning; Projektet är infrastrukturell satsning initierats av Stockholms läns landsting en som för ligga till grund för effektivisering och utveckling inom telemedecin. att Landstinget blir först i världen med att bygga öppen fiberoptisk infrastruktur. en Tidigare har Telia haft monopol på den här typen av kabelnät. Nätet är så pass avanoch kraftfullt det kommer regionen till godo i stort. En viktig tanke med cerat att SLLnet är upprätta neutrala noder för att få igång en friare konkurrenssituation. att Nätet ska kunna nyttjas i hela länet, även i glesbefolkade områden som t ex skärgården. Den lågt reglerade svenska telemarknaden möjliggör denna satsning, vilket ökar Stockholmsregionens konkurrenskraft avsevärt. Projektet har fått stor uppmärksamhet internationellt.

1.6 IT- och mediaföretag

Projektägare: Stockholms mark och lokaliseringsbolag och Business Arena Stockholm.

Projektfinansiering: Stockholms stad, då de står ägare till SML och därmed även BAS. som

Beskrivning: Det finns ett stort intresse för Stockholm att attrahera företag verksamma inommultimedia/internet-området. Den s k New Media-branschen växer nästan explosionsartat i Stockholm. Uppskattningsvis 700 företag är idag verksamma inom denna bransch och många dessa år än 18 månader gamla. Den av yngre sammanlagda omsättningen hos de 30 största bolagen inom nya media var 1996 över 500 miljoner kronor. SML och i B.A.S. följer och stödjer denna utveckling och är övertygade att IT är stor framtidsbranch för Stockholm. SML initierade om en tidigare Electrum i Kista vilket har resulterat i landets största ansamling av elektronikföretag. SML och BAS försöker göra något liknande i Frihamnen. nu

1.7 Infocity 98

Projektägare: Megaxess.

Projektfinansiering: Megaxess samt inbjudna leverantörer.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Beskrivning: Infocity 98 är ett testprojekt initierats företaget Megaxess arbetar med att som av som exploatera kommunikationslösningar. Infocity 98 syftar till att, att bjuda in genom leverantörer av modern kommunikationsutrustning, kunna erbjuda teknik för ett ny antal utvalda hushåll på Lidingö. Tanken är att detta projekt ska såväl hushåll ge som leverantörer möjlighet att testa ny teknik i praktiken. Lidingö stad stöder detta projekt, dock som finansiär. Infocity 98 kommer att innebära ett antal underprojekt kring olika applikationsområden. Några exempel på detta är skola, vård, miljö och bevakning.

Utöver dessa projekt finns andra företeelser och verksamheter är värda att som nämna i sammanhanget:

Rival är en kombination av ett internet-magasin och guide för stockholmare, - en besökare och allmänt intresserade. Guiden hjälper dig att hitta resturanger, teatrar, affärer, biografer, caféer, muséer, och mycket Den uppdateras evenemang mer. ständigt med nya recensioner och tips inom olika områden är främst fokuserad men på kultur och nöje. Detta är en kommersiell variant på vad många kommuner i landet försöker göra med sina samhällsinformativa sidor på Internet.

Ett av stadens initiativ är den världsomspännande IT-utmaningen "The Global - Bangemann Challenge". Stockholm har utmanat alla världens större städer i en tävling om de bästa IT-projekten. Städerna tävlar med sina bästa projekt i grenar som elektronisk handel, IT-applikationer i utbildningen, sjukvården etc.

Upplands-Väsby Siemens-Nixdorf sparar 1,5 miljoner/ år på distansarbete. Före- - taget står för de anställdas utrustning i hemmet. Minst dag i veckan ska de en vara på kontoret. 50% år distansarbetare.

Södertörn Den nya högskolan är ett lyft för regionen, på år tappat - - som senare antal utbildningsplatser. Södertörns högskola har från starten haft profil en som en modern högskola.

Kista Ett svenskt Silicon Valley. Sveriges största kluster högteknoligiska och - - av informationsinriktade företag. Electrum i Kista är internationellt sett ett framstående kompetenscentrum för utbildning och forskning inom informationsteknologi. Studenter, forskare och högteknologiska företag verkar i ett nära samband, och Electrum deltar i åtskilliga avancerade EU-projekt. Electrum, i vars styrelse SML ingår, stöds av Sveriges ledande högteknologiska företag, högskolor och Stockholms stad.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

IT-Forum verkar för ett ökat samarbete inom området för IT-utveckling i regionen. IT-Forum fungerar som en arena för utbyte erfarenheter och kunskap vilket ökar av möjligheterna till samverkan mellan offentlig sektor, näringliv och universitet/ högskolor.

2.2 Nätverk

IT-Forum består av landstinget, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, Stockholms stad. STOKAB verkar även de i denna typ frågor, exempelvis kommer de att gå in i av SLLnet. IT-forum ingår även i Mälardalsrådet vilket är ett nätverk mellan Uppsala län, Stockholms län, Södermanlands län och Västmanlands län.

2.3 Aktörer

De kommersiella aktörerna i länet är naturligtvis viktiga för regionens attraktion inom området. Ett lysande exempel på detta är Kista, området lyckats attrahera som ett stort antal högteknologiskt inriktade företag, däribland Ericson. Universitet och KTH är en värdefull kombination kompetens inom IT-området. Dessa bidrar med av kompetens och utveckling och nätverksbyggande. Länsstyrelsen, Stockholms stad och ett antal kommunala bolag vårdar och utvecklar de tillgångar finns. Dessa som aktörer tillsammans gör att Stockholms län har god administration, FoU samt drivande kommersiella aktörer.

2.4 Några ledande kommunexempel

Lidingö Infocity 98. - Stockholm Kista-klustret. - Upplands Väsby distansarbete. - Sollentuna miljödatabas tillsammans med skolorna. -

Värmdö Folksams skärgårdsutlokalisering till Möja. Folksam har lagt sin kundtjänst

två-tre timmar från Stockholm city i en röd stuga på Möja. Projektet har resulterat i sju nya arbetstillfällen. Fördelerna är många enligt de anställda och projektet bedöms som lyckat av alla inblandade parter. Det finns fler exempel på skärgårdsutlokaliseringar tjänster call center karaktär. av av

Österåker Skärgårdskontoret på Ljusterö, för distansarbete. Initierat av Ljusterö -

företagsorganisation.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

f

Västmanlands län

Projekt

1.1 U-NET: Länsgemensamt nät för tele- och datakommunikation

Projektägare: IT-Forum är samordnare i samarbete med Mälardalens Högskola.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen har anslagit 7 miljoner kronor för regional IT-utveckling till högskoleenheterna i de två länen.

Beskrivning: Inom IT-Forum planeras att tillsammans utveckla ett länsgemensamt nät som är tillgängligt för skolor, företag och privatpersoner. Målet med U-NET är att skapa ett fysiskt nätverk tillgängligt för alla kombinerat med att transmissionskostnaden är lägre än i dagsläget. Nätet ska på sikt användas för bl a telefoni, mobiltelefoni, datakommunikation, Intranet m m.

1.2 Lärcentra

Projektägare: Mälardalens nätverksuniversitet högskolan, näringslivet och kommunerna.

Projektfinansiering: Respektive kommun samt EU-medel Mål 2 samt länsstyrelsen 4 miljoner kronor.

Beskrivning: Lärcentra har utvecklats i samtliga kommuner utom Heby och Skinnskatteberg. Heby är kopplat till Sala och Skinnskatteberg till Fagersta. Syftet med verksamheten är särskilt ta hänsyn till de små och medelstora företagens kompetensutveckling. att Vissa Lärcentra har bara normal datakommunikation. Sala kommun har exempelvis väl utbyggt Lärcentra i tele- och datakommunikationshänseende med bl a ett videokonferensmöjligheter..

1.3 Infrastrukturuppbyggnad och mediecenter i Surahammar

Projektägare: Kommunalförbundet för Hallstahammar och Surahammar.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Projektfinansiering: EU-medel Mål 2 6 miljoner kronor, länsstyrelsen, 4 miljoner kronor samt 10 miljoner kronor från Hallstahammars och Surahammars kommuner. Projektet pågår 1995.07.01 1999.12.31, - Beskrivning: Hallstahammar och Surahammar har ett gemensamt kommunalförbund med en gemensam gymnasieutbildning. Medel har erhållits från länsstyrelsen och EU för en infrastrukturuppbyggnad mellan kommunernas skolor. Utöver gymnasieskolan i kommunerna deltar även grundskolor och Komvux i projektet. Olika tjänster

appliceras i nätet på gemensamma servrar t ex Internet-åtkomst. För närvarande är

ca 1000 elever uppkopplade, 10 små och medelstora företag samt 50 privatpersoner. Vidare har ett mediecenter etablerats i Surahammar med fullständig medieutbildning. Mediecentret har en kvalificerad teknisk utrustning hög kvalitet. av

1.4 IT-utveckling i grund- och gymnasieskolan

Projektägare: Respektive kommun.

Projektfinansiering:

Sala kommun har erhållit 7 miljoner kronor från KK-stiftelsen. Fryksellska skolan har fått 2 miljoner kronor 1996-1998 från KK-stiftelsen.

Beskrivning: Vissa grund- och gymnasieskolor har kommit långt vad gäller intern IT-utveckling medan andra står stilla. Sala har via KK-stiftelsen erhållit medel just för pedagogisk utveckling. Fryksellska skolan, som är en friskola i Västerås, med musik, dans och IT profil, som har fått medel från KK-stiftelsen för utveckling av projekt och inom ITprogram området. Skolan har etablerat kontakter inom IT-området med bl skolor i Irland a och Finland. Heby centralskola i Heby kommun i jämförelse med de flesta var kommunerna i landet tidigt ute med att utnyttja IT ett pedagogiskt hjälpmedel i som undervisningen.

1.5 Encata

Projektägare: ALMI i Västmanland.

Projektfinansiering:

EU-medel DG 13 har erhållits 2,8 miljoner kronor, ALMI bidrog med 2,55 om miljoner kronor, landstinget med 600.000 kronor och involverade företag med 50.000 kronor.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Beskrivning: Syftet med projektet Encata är att studera datamognaden hos små- och medelstora företag. I projektet kartläggs vilket stöd erfordras när SME introducerar lT. Inom som projektet utvecklas handlingsplan för hur ett sådant stöd ska organiseras. en Avsikten slutsatserna i projektet ska generaliserbara för andra län. En är att vara nationell förening i Sverige har bildats för att ta till vara idéerna i projektet.

Totalt ingår 10 regioner i EU och anslagna medel uppgår till 8,4 miljoner ECU. Projektledaren finns på Irland.

Företaget RTG AB Realtidsgrafik i Västerås har anlitats som konsulter i Encata-

projektet. RTG AB har bl tillsammans med arbetsförmedlingen, länsarbetsa nämnden, kommunen och ALMI öppnat ett s k skyltfönster för användning av modern IT vid Vallbyinstitutet.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

IT ett hjälpmedel för kommunikation, handel, pedagogik och kunskap i ses som länet. Fokus är satt på applikationsmöjligheter.

2.2 Nätverk

IT-Forum i Västmanland samordnar alla tankar och idéer sedan ett par år tillbaka. Kommunförbundet för det administrativa ansvaret med IT-Forum. I IT-Forum svarar ingår representanter från länsstyrelsen, landstinget, Kommunförbundet ALMI, Mälardalens Högskola, SAF, Företagarna och de tre kommunerna Västerås, Sala och Norberg.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll är att medverka till att länet har bra infrastrukttr. Länsen styrelsen har generell samordningsroll och kan bidra med finansiering i olika en projekt via regionalpolitiska medel och EU-medel.

Länsstyrelsen framhåller önskan central samordning vac gäller en om infrastrukturutbyggnaden på tele- och datakommunikation i landet. Användbarheten näten måste diskuteras Ett helhetsgrepp bör tas från centrat håll på av mer. hur landets infrastruktur för tele- och datakommunikation ska se ut i framtiden. Således borde effektivisering infrastrukturinvesteringarna vara möjlig. en av

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.4 Aktörer

Mälardalens högskola är en viktig faktor för kompetensuppbyggnaden i länet. Högskolan har planeringsansvaret vad gäller infrastrukturen på högskoleenheterna i Sörmland och Västmanland.

IT-Forum i Västmanland samordnar aktiviteter inom IT-området i länet.

ABB-koncernen har sitt eget fysiska nätverk som är väl utbyggt för koncerngemensamt bruk. Företaget är naturligt en motor i IT-utvecklingen i länet.

2.5 Några ledande kommunexempel

Västerås Västerås är av naturliga skäl den ledande kommunen i Västmanland. I kommunen finns bl a högskolan och ABB.

Hallstahammar/ Surahammar Kommunernas målmedvetna satsning på medier och IT är av stor betydelse.

Köping Ett kraftfullt stadsnät har etablerats till samtliga hushåll via Kabel TV-nätet i kommunen.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Södermanlands län

Projekt

1.1 www.s0rmland.se

Projektägare:

SAMS Samverkan för Södermanland.

Projektfinansiering: Samfinansiering av länsstyrelsen, landstinget och de lokala kommunerna. Totalt ca 900.000 kronor.

Beskrivning: Websidan lades ut på Internet under 1996. Projektet syftar till att profilera länet inför omvärlden och för att få fram en struktur för att i olika avseenden informera om Södermanland. En rad specifika aspekter utarbetas ur informationssynpunkt av speciella arbetsgrupper. Syftet är att locka fram förmågor inom det egna länet, men

också tillfälliga besökare i länet turister liksom övriga nationella och internationella

intressenter.

1.2 Sörmland handlar elektroniskt

Projektägare: Kommunerna i länet Kommunförbundet är koordinator.

Projektfinansiering: Det finns ingen fastställd budget för projektet utan de 6 kommuner Eskilstuna,

Strängnäs, Katrineholm, Oxelösund, Nyköping och Gnesta som är aktiva i projektet

finansierar sin del individuellt.

Beskrivning: Elektronisk handel. Uppdatera datautrustning inom den offentliga sektorn så att den kommer upp på samma nivå som i det lokala privata näringslivet. Syftet är att spara resurser och pengar bl a genom ett effektivare faktureringsförfarande. Som koordinator har Kommunförbundet ansvar för att sprida information och kunskap om elektronisk handel samt att samordna de aktiva kommunerna till en gemensam aktion och se till att övriga kommuner lockas med i samarbetet.

1.3 DU-IT

Projektägare: Mälardalens Högskola.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Projektfinansiering: KK-stiftelsen har lagt fram en total budgetram på 7 miljoner kronor Delar av dessa pengar skall gå till DU-IT projektet, som även söker finansiering från annat håll.

Övriga finansiärer är Nutek, kommunerna, Almi och en rad privata småföretag.

Projektet ska avrapporteras runt februari-mars 1999.

Beskrivning: "DU-IT" är ett samordningsprojekt mellan Södermanlands D och Västmanlands U län som från början hade en infrastrukturell utveckling av IT som utgångspunkt.

Konkret kan projektet sägas syfta till att etablera en neutral nod eller eventuellt en i

vardera länet som ska fungera som en fysisk samlingspunkt för länen. Projektet eftersträvar i stort till kompetensutveckling av småföretag i form av utbildning i hur man använder IT på ett kreativt och utvecklande sätt. Delar av DU-IT-projektet kommer att genomföras genom punktartade konkreta insatser i form av pilotprojekt. En stor del av ansträngningarna kommer att läggas på ren uppmuntran till företagare att våga utforska informationsteknikens möjligheter. Det har visat sig att Internet och framför allt World Wide Web är viktiga faktorer för att höja det generella intresset.

1.4 Det Datoriserade vârdkonceptet

Projektägare: Landstinget.

Projektfinansiering: Central och lokal finansiering på ca 3,2 miljoner kronor per år.

Beskrivning: Det Datoriserade Vårdkonceptet syftar till en datorisering av vårdverksamheten som bl a går ut på att föra ut datorjournalen till samtlig vårdpersonal samt att möjliggöra kommunikation mellan vårdenheter remiss och svar. Projektet är planerat att t ex löpa treårsperiod. över en

1.5 Sjunet

Projektägare: Sju landsting från Mellansverige.

Projektfinansiering: En ansökan om 11 miljoner kronor har sänts till KK-stiftelsen, men projektet har startat i väntan på besked.

Beskrivning: Bygga upp ett gemensamt kommunikationsnät för att tillhandahålla nättjänster.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

Det finns ingen uttalad IT-strategi länet. Vissa ambitioner har gjorts för att utveckla regionala noder, frågan har visat kontroversiell och har resulterat i men sig vara någonting.

2.2 Nätverk

IT-forum startades januari 1997 och är ett nätverk som verkar inom Södermanlands län. IT-forum består av diskussionsgrupper som bildar ett nätverk som skall komma med förslag och idéer samt initiera projekt med IT-anknytning. Nätverket har varken eget projektansvar eller egen budget för att genomföra konkreta projekt. IT-forum har representanter från följande organ:

Länsstyrelsen Landstinget Kommunförbundet IT-chefer från de kommuner som ingår i länet Företagarnas riksförbund Mälardalens Högskola

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen innehar främst en observatörsroll för närvarande. Av resursskäl har länsstyrelsen ombetts att ligga lågt och inte fungera som drivkraft Varken för att initiera eller styra IT-projekt. Länsstyrelsen har däremot medel för att finansiera projekt som föreslås av andra aktörer.

2.4 Aktörer

Dataenheten Mälardalens Högskola Dataenheten både initierar och ansvarar för ett flertal länsomfattande lTprojekt.

2.5 Några ledande kommunexempel

Nyköpings kommun Nyköping har relativt lång erfarenhet av IT-relaterade projekt bl a genom tidig kvalificerad utveckling kring distansarbete. Ett exempel var dets k "Nya Nyköping"projektet, högutvecklad stadsdel i anslutning till Nyköping lämpad för en ny distansarbete.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Vingåkers kommun Kommunen har varit initiativtagare till ett projekt där de erbjudit sommarboende

med fritidshus i kommunen att hyra in sig på lokala tele- och

dataförbindelseplatser för att på så sätt kunna dryga ut semestervistelsen på orten. Vingåker har dessutom försökt skapa ett kluster för distansutbildning.

Eskilstuna kommun Eskilstuna har tack vare sin storlek kunnat utveckla IT-nätverk mellan lokala företag. Ett sådant projekt har kallats "TUNA-nätet" och har erbjudit en sorts gruppkonferensmöjlighet via First class. Denna möjlighet har lockat 10-15 företag i kommunen och responsen från dessa har varit mycket positiv. Kommunen utför dessutom ett projekt med inriktning på elektronisk handel och Eskilstuna Energi och Miljö har som affärsidé att leverera infrastruktur.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

D

Örebro län

1 Projekt

.

1.1 Tnet knutpunkt

Projektägare: Högskolan i Örebro.

Projektfinansiärer: Högskolan i Örebro har gjort ansökan till KK-stiftelsen stöd till IT-utveckling. en om KK-stiftelsen bidrar sammanlagt med 10 miljoner kronor, som kommer att fördelas på fem projekt under samlingsnamnet Tnet. Projekten går inom ramen för Regional Informations-Infrastruktur.

Beskrivning: Projektet syftar till att skapa fysisk knutpunkt i Örebro för regional dataen kommunikation. Nätet ska enligt den plan som lagts fram av Högskolan omfatta länets samtliga 12 kommuner. Syftet är att med höghastighetsförbindelse skapa goda kommunikationsmöjligheter i länet mellan offentliga myndigheter, företag och organisationer. Målsättningen är att ge mindre företag en möjlighet att för en liten kostnad koppla upp sig på nätet och därigenom kunna marknadsföra sig över ett större område. Uppkoppling på Internet har inte högsta prioritet i den här satsningen, som har som målsättning att vara klar före år 2000. På kort sikt finns eventuella möjligheter att driftcentraler kommer att upprättas där heltidspersonal blir nödvändig. På lång sikt förväntar sig länsstyrelsen att de små

företagen ute på landsbygden kan få fler affärsmöjligheter även internationellt till

en låg kostnad via den uppkoppling som Tnets knutpunkt erbjuder.

1.2 Tnet Regionweb Örebro

Proj ektägareg.

Högskolan i Örebro.

Projektfinansiering:

KK-stiftelsen se punkt 1.1.

Beskrivning: Regionweb Örebro ett antal olika samarbetspartner Landstinget, länsengagerar som styrelsen, lånets kommuner, SCB samt Högskolan i Örebro. Weben är plattform en för informationsförmedling mellan samarbetsparterna och målgrupperna inom områdena Medborgarskap, Näringsliv och Turism. Dess primära syfte är informationsförmedling. Men det handlar även om att bidra till att utveckla de medverkande aktörernas kompetens inom de relaterade områdena. Detta kan öka

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

effektiviteten mellan och inom dessa enheter, vilket kan komma att få positiva ekonomiska effekter.

1.3 Tnet Företagsnät

Projektägare:

Högskolan i Orebro.

Projektfinansiering:

KK-stiftelsen se punkt 1.1.

Beskrivning: Syftet med projektet är ett utbyte av kunskap och kompetens och mellan högskola och företag. Kompetens, utvecklings- och IT-användarnivån varierar stort mellan de 12 företag som idag ingår i Nätverk 2000. Grundtanken med Tnet Företagsnät är att skapa kontaktytor mellan Högskola och näringsliv som bidrar till kunskapsöverföring och ökad kompetens åt båda håll.

1.4 Tnet Lära att Lära

Projektägare: Högskolan i Örebro.

Projektfinansiering:

KK-stiftelsen se punkt 1.1.

Beskrivning: Forsknings- och utvecklingsprojektet "Lära att Lära" syftar till att genom utvecklingssamtal utveckla och kvalitetssäkra metoder för inhämtande av information om elevens lärande. Projektet ska ge kontinuerlig handledning och nätverksstöd till skolledare, lärare och elever/ föräldrar. Meningen är att den traditionella lärarrollen ska förändras till uppgiften att vara handledare och samtalspartner. Målsättningen är att detta ska öka individualiseringen och därmed elevanpassningen av undervisningen.

1.5 Kulturhistorisk akademi för Örebro län

Projektägare: Högskolan i Örebro.

Projektfinansiering:

KK-stiftelsen se punkt 1.1.

Beskrivning: Huvuduppgift för projektet blir att stimulera och stödja kulturhistorisk verksamhet varhelst den bedrivs inom länets gränser. Projektet syftar också bl a till en samverkan mellan högskolan och gymnasieskolan via ämneskonferenser, fortbildning via

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

gemensamma seminarier samt distribution av läromedel via nätet. Akademin kommer att utforma en egen hemsida vilken ska innehålla en presentation av relevanta rapporter, dokumentationer och kontaktpersoner inom specifika ämnen. Örebro län ingår också i det EU-finansierade projektet Bergslaget, vilket är ett lärocentra för Bergslagsregionen.

1.6 EHT Elekronisk Handel i T-län -

Projektägare: Kommunförbundet i Örebro län.

Projektfinansiering: Utvecklandet av själva projektidén är en gemensam kostnad som i princip består av administrativa kostnader samt ersättning till projektledaren. Detta uppgår sammanlagt till cirka 250 000 kronor. Utgifterna för att i varje kommun göra projektet praktiskt genomförbart är respektive kommuns eget ansvar.

Beskrivning: Projektet syftar till utveckling av elektronisk handel med visionen att rationalisera och förenkla administrationen inom den kommunala sektorn i Örebro län samt att effektivisera den kommunala upphandlingen och sprida IT-användning till SME för att öka deras konkurrenskraft. Målsättningen är att skapa:

a. lägre inköpspriser för kommunerna bättre kompetens i upphandlingsfrågor fördjupad samverkan med leverantörer, vilket hjälper småföretag i länet c. d. ökad köptrohet mot ramavtal e. informationsspridning pilotprojekt i alla kommuner i länet för att ge en kraftsamling och därmed stort genomslag hos företagen.

IT-strategisk uppläggning i länet

2.1 IT-strategi

Länet har hittills inte tagit fram någon konkret lT-strategi.

2.2 Nätverk

Det existerar inget formellt IT-råd i Örebro län. Däremot handhar Länets Utvecklingsråd bl IT-frågor och styr delvis Örebro läns IT-utveckling. I Utvecklingsrådet a ingår följande parter:

ALMI Handelskammaren

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Försäkringskassan Kommunförbundet Örebro läns landsting Länsstyrelsen i Örebro län Örebro Kommun Länsarbetsnämnden Högskolan i Örebro

I Örebro kommun finns dessutom inofficiell samarbetsgrupp fungerar en som som diskussionsgrupp, där bl IT-frågor diskuteras. I från

en a denna ingår representanter

Örebro kommun, landstinget, länsstyrelsen, Högskolan i Örebro och polisen.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens främsta inriktning har varit att samordna sin verksamhet med länsstyrelser i övriga landet. Länsstyrelsen har inte varit drivande i IT-frågor, men de är positivt inställda till utveckling i form av exempelvis det planerade Tnet-projektet. Länsstyrelsen har enhet planerat att i framtiden erbjuda interaktiv service för som länets medborgare och därmed göra administrationen mer praktisk och lättillgänglig.

2.4 Aktörer

Hö skolaniÖrebro Datorenheten och näringslivsenheten på Högskolan i Örebro j i samverkan med de olika institutionerna har varit drivande i IT-frågor inom Örebro län.

2.5 Några ledande kommunexempel

Örebro kommun Örebro kommun har gjort en bred satsning på verksamhetsstödsystem som sträcker sig över hela kommunen och bl a omfattar:

ekonomisystem verksamhetssystem barnomsorg äldreomsorg skolsystem

Örebro kommun arbetar med ett IT-strategi projekt syftar till att utarbeta IT- och som telestrategi för. Som ett led i detta bygger de för närvarande ut ett datanät till 400 adresser. Kommunen satsar också på utveckling av elektronisk handel.

Rent fysiskt utvecklas i kommunen ett Soft Center Örebro är företagssom en park/ teknikpark som består av självdrivande företag och fungerar som en affärs- och utvecklingsmiljö i samverkan med Högskolan i Örebro.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Askersunds kommun Ur 1997 års budget anslog kommunfullmäktige 7 744 000 kronor för utveckling av ITverksamhet. I kommunens satsningar ingår utbyggnad och förstärkning av infrastrukturen av data och telefoni, datorisering av skolor och förskolor samt programutveckling för karthantering, ärendehantering och debiteringssystem.

Askersunds kommun invigde den 30 oktober 1997 sitt stads- och kommunnät för ITkommunikation. Till nätet har 37 kommunala verksamhetslokaler anslutits.

Askersunds kommun förbereder sig även de för införande av elektronisk handel.

IT och regional utveckling J20 exempel från Sverige -

Q

Östergötlands län

Projekt

1.1 Infrastruktur i Östergötland

Projektägare: IT-Kommissionen Östergötland. u

Projektfinansiering:

IT-kommissionen Östergötland finansierar projektet. Organisationen har för närvarande en begränsad budget om ca 500 000 kronor.

Beskrivning: Projektet är ännu delvis på beredningsstadiet och har lagts fram förslag till Östsom svenska handelskammaren. Projektet syftar till att skapa ekonomisk tillväxt med hjälp av IT. Som ett första steg har kommunens infrastruktur byggts ut för att anpassas till informationssamhällets behov. De uppföljande projekten ska frambringa ett strategiskt dokument för IT-utveckling, som innehåller riktlinjer för informationsutveckling och kompetensutveckling. De olika delarna ingår som

delprojekt, ett heter "Information Östergötland". År 2002 skall implemen-

varav teringen vara klar av de delprojekt som föreslagits tillsammans med de riktlinjer som stakas ut i utredningen.

1.2 Region E

Projektägare: Linköpings universitet.

Projektfinansiering: Bidrag från KK-stiftelsen med ett rambelopp på 7,2 miljoner kronor.

Beskrivning: Utveckla möjligheter för marknadsföring, handel och mäkleri med IT-resurser, till förmån för SME. Utvecklingen syftar till ökat samarbete mellan högskola, gymnasium och näringsliv. Bl a har en kunskapsreception etablerats dit småföretagare kan vända sig med spörsmål av olika karaktär och där få kvalificerad hjälp.

1.3 Etablering av en Interaktiv IT-studio

Projektägare Valdemarsviks kommun.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Projektfinansiering: ALMI har bidragit med lån på 300 000 kronor till det privata företaget Vikan IT som själva bidragit med ytterligare ca 500 000 kronor.

Beskrivning: Etablering av interaktiv distansutbildning i Valdemarsviks kommun. Kommunen räknar med att projektet ska leda till en generell kunskapshöjning inom kommunen. Samtidigt väntas en mer specifik kompetenshöjning inom IT-området, framför allt hos den generationen som sedan förmodas kunna utnyttja sina IT-kunskaper yngre till att starta verksamheter eller hjälpa små företag som halkar efter i egna utvecklingen.

1.4 Kompetens 12

Projektägare: Projektet Motala och Valdemarsviks kommuner. ägs av

Projektfinansiering: Länsstyrelsen har bidragit med större delen.

Beskrivning: Projektet går ut på att bygga distansutbildningsstudio som fungerar som länk upp en mellan Motala och Valdemarsvik. Projektet har beskrivits som ett pilotprojekt för distansutbildning i regionen.

1.5 Informationssamhället i Valdemarsvik

Projektägare: Valdemarsviks kommun.

Projektfinansiering: EU-medel med maximalt 5 miljoner kronor och dessutom medfinansiering av Valdemarsviks kommun.

Beskrivning: Projektet är uppdelat på två steg. I första hand syftar projektet till företagsutveckling, dvs information till små och medelstora företag hur de kan utveckla sin kunskap om vad IT innebär och på vilket sätt det kan underlätta deras verksamhet. Steg två om kallas teknisk kompetenshöjning och inriktat på den konkreta tillämpningen är mer av IT.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

I länets IT-strategi ingår bl begreppet "Östsamverkan" syftar till IT-samvera som en kan över de kommunala gränserna och siktar på att ha skapat IT-region som en ny fram till år 2002. I den planerade utvecklingen ingår bl att inordna ITa

kommissionen Östergötland under Öst-Svensk Samverkan, som blir ett nybildat IT-

Öst-Svensk Samverkan ska utgöra stabil bas för utveckling IT länet. organ. en av i Den lT-anpassade infrastruktur byggts ut på de flesta håll i länet har bildat som en

plattform för utveckling på flera plan. I Östergötlands län har delvis Norrland varit förebild vad gäller utveckling IT. Östergötlands län dessutom möjligheter till

av ser ytterligare spinn-off effekter inom de branscher kan dra nytta att de fysiska som av möjligheterna till IT-kommunikation finns tillgängliga

2.2 Nätverk

IT-kommissionen Östergötland Länsstyrelsen Landstinget Linköpings universitet Norrköpings kommun Linköpings kommun

Öst-Svenska Handelskammaren

Kommunförbundet Företagarnas riksorganisation

Varje medlem bidrar med 80 000 kronor per år. Budgeten har bl finansierat etablea

ringen och upphållandet av Öst-göta servern. För övrigt har IT-kommissionen inte

rätt att initiera konkreta projekt utan har framför allt mandat att medverka till att

formulera en framtidsstrategi för IT-utveckling och att föra dess budskap vidare till

invånarna i de berörda kommunerna. IT-kommissionen Östergötland kommer dock

att få ökad befogenhet i framtiden, då det ombildas under Öst-Svensk Samverkan och får en egen mångmiljonbudget för att finansiera och initiera projekt.

IT-rådet Landstinget IT-rådet Landstinget är en fristående aktör inom IT-området.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen har beskrivits relativt inaktiv aktör i länet, i de flesta fall de som en hållit sig på ett passivt betraktande plan. Valdemarsviks kommun har också beskrivit länsstyrelsens roll liten, trots att delar deras projekt har fått finansiering från som av därifrån.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.4 Aktörer

IT- Kommissionen Östergötland se punkt 2.2.

2.5 Några ledande kommunexempel

Valdemarsviks kommun Valdemarsvik den första kommunen i länet betraktades som en krisvar som kommun. Kommunledningen pekar framför allt på bristen på kompetens och utbildning i kommunen ett stort hot för framgångsrik utveckling inom bl a som en IT. Kommunen har haft utgångspunkt att konsekvent utveckla IT med som inriktning på regional utveckling, vilket skall uppnås bl IT-utbildning för genom a småföretagare. Visionen har varit att ha en bredbandskommunikation mot omvärlden för att få ned framtida investerings- och kommunikationskostnader.

Vadstena kommun Vadstena är exempel på liten kommun blivit omtalad inom IT-området tack en som ett tidigt i dessa frågor. Deras aktivitet anses ha en positiv vare engagemang

inverkan på den regionala och kommunala utvecklingen. Vadstena har delvis haft

Norrbottens län förebild i dessa frågor. som

Linköpings kommun Linköping kan presentera genomarbetad IT-strategi och har dessutom etablerat en en politisk formering för IT-frågor har visat sig mycket värdefull. Linköpings som borgmästare har varit positiv till IT-utvecklingen, vilket ytterligare har bidragit till kommunens framgång.

Exempel på två projekt som har utförts i Linköpings kommun: Telemedicin En IT-baserad kommunikation mellan vårdcentraler inom Linkö- - pings kommun

° Intranet Östergötland Att använda webteknik för verksamhetsutveckling inom

kommunen.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

.

län

Skaraborgs

Projekt

1.1 I-torget

Projektägare: Projektet är en gemensam satsning från Götene, Lidköpings och Vara kommuner och verkar under bolaget Företagsutveckling i Götene Lidköping AB.

Finansiering: Länsstyrelsen skulle ursprungligen bidra med 1 miljon kronor per år under en treårsperiod, men har tvingats sänka summan till 600 000 för år 1998. NUTEK allokerar 1 miljon kronor för treårsperioden och respektive kommun bidrar med i snitt cirka 110 000 kronor per år.

Beskrivning: I-torget håller på att utvecklas till ett fysiskt IT-centrum där olika regionala aktörer ska kunna samlas och få tillgång till högutvecklad IT. Här skall företag, myndigheter och organisationer kunna söka information och/ eller förmedla kunskap. Syftet med projektet är att via world wide web underlätta för kommuner, företag och organisationer att presentera och marknadsföra sig mot omvärlden. I-torget fungerar som en guide för utbildning, kultur, näringsliv m m inom regionen och har som målsättning att det ska bli den naturliga platsen för att söka lokal information.

1.2 IT-utveckling i en lärande organisation

Projektägare: Skara kommun.

Finansiering: KK-stiftelsen ska bidra med 15 miljoner kronor uppdelat över en treårsperiod och Skara kommun bistår även de med 15 miljoner kronor.

Beskrivning: Skara kommun har etablerat ett datanät samtliga skolor blir uppkopplade på. som Utvecklingen i det omfattande projektet har främst styrts underifrån och aktiviteterna har bl a fördelats på 90 delprojekt. I projektplanen har för övrigt sex grundstenar framhållits :

a. En lärande organisation, först och främst, ska ha kapacitet att både skapa, inhämta och sprida kunskap. Pedagogiskt nytänkande ska framkomma genom motivation till ökat IT-intresse och de fördelar det mediet kan ha för utbildningen. nya

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

IT-strategin har målsättning att alla elever skall använda IT som ett naturligt c. som redskap för sitt lärande. För jämställdhet mot segregation syftar till att alla elever skall få samma förutsättningar att använda IT, oberoende av familjesituation, kön och bakgrund. Skolan ska med hjälp utvecklingen kunna samverka med bl a lokal arbetsföre. av medling/ näringsliv, länsmuseet, länsbiblioteket samt möjliggöra distansutbildning i Skara kommun. Slutligen ska arbeta utifrån ett vertikalt perspektiv, vilket betyder en helhetssyn man på utveckling skolväsendet, där resultat förväntas både på kort och lång sikt och av där samtidigt inriktar sig på att nå olika skolformer i befintliga man samverkansområden.

1.3 Kreativt Center Skaraborg

Projektägare: Högskolan i Skövde, Skövde kommun, Kommunförbundet, ALMI, länsstyrelsen, Electrolux i Mariestad och Volvo Personvagnar i Skövde.

Projektfinansiär: Finansiärer till Kreativt Center 1996 länsstyrelsen med 700 000 kronor, Skövde var kommun med 500 000 kronor och Teknikbrostiftelsen med 150 000 kronor utöver medlemsavgifterna 21 000 kronor.

Beskrivning: Kreativt Center Skaraborg är ideell förening med syfte att vara länk mellan Högen skolan i Skövde och näringslivet i Skaraborg. Samverkan sker givetvis med högskolans personal och Studentkåren för information och implementering hos egen näringslivet av forskning, examens- och projektarbete.

Kreativt Center har huvuduppgift, dels att söka samarbete med och etablering som

forskningsnära företag till högskoleområdet projekt kunskapsföretag, men

av -

även att lära studenter grunder i egen företagsamhet entreprenörutbildning och att

starta och driva företag med inriktning mot framtida tekniktillämpningar och nya

företagsstrukturer groddföretag. Tillsammans utgör dessa projekt "Idérum". Till

den uppgiften hör också att tillhandahålla lokaler i högskolemiljön- till rimliga senare kostnader för groddföretagen. För närvarande finns i "Hus Ett" fyra företag med 13 medarbetare. Härtill kommer ca 8 företag med ett 30-tal medarbetare utanför "l-Ius Ett" eller inte riktigt kommit igång. Kreativt Center har ingen anställd utan som arbetar med styrelse, verksamhetsansvarig och konsulter. Kreativt Center ingår i

riksorganisationen för Sveriges teknikparker Swedepark. Ansökan har inlämnats

EU-stöd till projekt "Vägledare" för att utveckla verksamheten och sprida om erfarenheter därav.

1.4 Castor Distansuniversiten

Projektägare: Lidköpings kommun.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Projektfinansiering: Projektet löper tills vidare över treårsperiod. EU-Kommissionen och Lidköpings en kommun bidrar med 900 000 kronor vardera.

Beskrivning: Distansuniversiteten utbildar för närvarande arbetslösa i avancerad IT-användning. Som färdigutbildade kan dessa rubricera sig informationsmäksom lare/omvärldsbevakare och erbjuda företag ett effektivt sätt att efter önskemål hämta in information och material från Internet. Vidare planeras utbildning akademiker av till omvärldsanalytiker, forskare till omvärldsforskare och även direktörer till kännare av IT-hantering. Deras arbete efter utbildningen ska sedan efter anpassas bakgrund och kvalificering. Från första kullen har 8 9 färdigutbildade fått arbete. av

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

I Skaraborgs län har det tidigare funnits en drivkraft för IT-utveckling, inte minst från länsstyrelsens sida länets lT-råd. Under 1997 har dock stora genom resurser

satsats på att organisera den sammanslagning till storlän med Göteborgs och Bohus

och Älvsborgs län som ska äga rum innan 1998, vilket har gjort att stor del IT-

en av verksamheten har legat nere under det senaste året. Inom IT-rådet skapades ett embryo till en strategi före 1997. De kommuner som anställt en ansvarig för IT-frågor får i regel ett stort försprång, något i som förlängningen påverkar attraktiviteten mot investerare.

2.2 Nätverk

Det har tidigare funnits ett aktivt och ambitiöst IT-råd med både egen beslutanderätt och egen projektbudget. IT-rådet har dock haft sin verksamhet nerlagd under 1997 av den anledningen att Skaraborgs läns sammanslagning med Göteborgs och Bohus och

Älvsborgs län har varit mycket resurs- och tidskrävande. IT-rådet är dock planerat

att återuppstå, eventuellt i en ny konstellation, efter årsskiftet. Normalt inkluderar lT-rådet representanter från: Länsstyrelsen Landstinget Kommunförbundet Företagarnas riksorganisation Väst-svenska handelskammaren Länsarbetsnämnden

Försäkringskassan adjungerad

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen startade IT-rådet och har över huvud taget ansträngt sig för att få parnärma sig varandra och våga introducera den tekniken. Problemet, terna att nya upplever länsstyrelsen, har varit att länets små perifera kommuner. engagera Skaraborgs relativt låg utbildningsnivå, vilket påverkar IT-utvecklingen län har en negativt. Responsen till teknikutvecklingen är låg. Invånarna vill inte prioritera ITutvecklingen, då de har svårt att se behoven, eller annorlunda uttryckt, sambanden mellan ett "IT-samhälle" och det vardagliga livet. Det strategiska arbete som sker idag går via Väststyrelsens IT-grupp.

2.4 Aktörer

Skövde Högskola Skövde Högskola har datorenhet med kompetens inom IT som kommer regionen en till nytta.

Aktiva lT-aktörer Det finns ett antal mindre företag på hand tagit hand om IT-utveckling för som egen eget eller lokalt bruk. Ett exempel är Ledcon i Mariestad.

Företagarnas riksförbund Företagarnas riksförbund har på ett betydelsefullt sätt varit aktivt i sin representation av småföretagare i länet.

2.5 Några ledande kommunexempel

Vara kommun Vara kommun har framhållits framgångsrika. De har, mycket tack vare sin som storlek och de har kunnat uppbringa för att utveckla IT, varit resurser som man mycket aktiva. På kommunen har det funnits eldsjälar med stort engagemang i ITfrågor och har även haft ett samarbete med Skövde Högskola. man

Skövde kommun Skövde kommun är länets största kommun och har naturlig fördel av detta. Dessen finns bred IT-kompetens inom Skövde Högskola, som också har varit iniutom en tiativtagande i IT-projekt

Skara kommun Skara kommun ha lyckats väl med sina IT-satsningar, delvis tack vare anses kompetenstillgången hos Sveriges Lantbruksuniversitet vilket finns beläget i kommunen.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Hjo kommun I Hjo kommun var det från början ett litet företag som initiativtagare till ITvar utveckling. Företagets ambition fungerade som inspirationskälla till kommunledningen, som sedermera har ägnat stor energi åt IT-frågor.

Lidköpings kommun Kommunen har förvisso ingen egen högskola har utvecklat ett system för men distansutbildning. Lidköpings kommun anses, liksom Skövde kommun, gynnas av sin storlek.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

g Älvsborgs

län

Projekt

1.1 "RIV-projektet", Regionalt InformationsVägnät

Projektägare: Högskolan Trollhättan Uddevalla. -

Projektfinansiering: KK-stiftelsen, Mål 2 och 5b och Högskolan står som finansiärer. Hela projektet, som drivs under en treårsperiod, har beräknats till 62,2 miljoner kronor.

Beskrivning: Syftar till att höja IT-kompetensen i regionen ett synligt, enkelt och flexibelt genom kompetensnätverk för information och utbildning i Fyrstad, norra Bohuslän och Dalsland. Lokala lT-centra ska bygas i regionens samtliga kommuner med en upp kordinator tillhandahåller teknisk utrustning och personlig assistans. Dessa ska som ha anknytning till det lokala näringsklimatet och nischa sig därefter. Exempel på detta med Lysekil, marin anknytning och Trollhättan, bilindustrin simulering ges

och dyl.. Målgruppen är gymnasieskolor samt små- och medelstora företag.

Stödfinansierat via KK-stiftelsen, Mål 2 Fyrstad och 5b Västra Sverige. Projektet satsar 60 miljoner. Telia har även del i detta projekt då kallas "VG VästGöta en som Nät-RlV".

1.2 "Full Fart 96"

Projektägare: Borås kommun.

Projektfinansiering: Borås kommun och Länsstyrelsen står för finansieringen som har kostnadsberäknats till 3,3 miljoner kronor.

Beskrivning: Kommunen arbetar i samverkan med den lokala näringslivsorganisationen +4633 - I-landelsstaden Borås, Högskolan i Borås och Telia AB för att förmå företag och organisationer att inse fördelar och möjligheter med datorbaserad informations- och kommunikationsteknik och att arbeta i nätverk. Projektet drivs med inriktning mot att få största anslutning till "Borås-webben" är en informationssida på Internet. som

IT och regional utveckling 20 exempel från Sverige -

1.3 Informationssystem inom Västgötalaget

Projektägare: Västergötlands Turistråd.

Projektfinansiering: Turistrådet i Värmland och länsstyrelsen har kostnadsberknat projektet till 1,55 miljoner kronor.

Beskrivning: Ett nätverk för samverkan mellan de 21 kommunala turistorganisationerna, ska utveckla ett datorbaserat system för att förbättra de kommunala turistbyråernas möjligheter till information och service åt besökande. l första hand är detta ett intranet-system med möjlighet för inter-kommunal samverkan, men tanken är att informationen ska kunna nås via Internet. Idén har utvecklats av turistrådet i Värmland som också står för servern i Karlstad. Sveriges turistråd har visat intresse för systemet och har diskuterat möjligheterna om att utveckla en "Global vistors guide to Sweden" som ska kunna nås via Internet över hela världen.

1.4 IT till små- och medelstora företag

Projektägare: IT Link Sweden AB.

Projektfinansiering: Mål 2 och Länsstyrelsen. Projektet som drivs under ett år har kostnadsberäknats till 5,44 miljoner kronor.

Beskrivning: Ett tjugotal arbetslösa med god datorkunskap ska under tre månader genomgå kompetenshöjande vidareutbildning som följs av en nio månader lång företagsförlagd praktikperiod. Ett tjugotal utvecklingsbenägna företag ska därmed kunna få kvalificerad hjälp med IT-utvecklingsarbete som leder till ökad konkurrenskraft. Projektet genomförs med stöd av EUs strukturfonder och i anslutning till mål 2-programmet Fyrstad.

1.5 Gränslös GIT -

Projektägare: Lantmäteriverket i Sverige och Statens kartverk i Norge.

Projektfinansiering: EUs Inter-reg program.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Beskrivning: Interregionalt gränsöverskridande arbete med den norska grannregionen. Detta år ett ett GIT-projekt, där GIT står för Geografisk Informations Teknologi. Finansiärer är Lantmäteriverket, Statens Kartverk och Interreg. Projektet syftar till att undanröja tekniska hinder vid framställning digital geografisk information samt att öka av tillgängligheten, kunskapen och användandet av Geografisk Informations teknologi. Beteckningen GIS, Geografiskt Informations System endast mjukvaran för avser detta användningsområde. Målsättningen från EUs Interreg-fond är att öka regionens konkurrenskraft, stärka kompetensen och öka sysselsättningen genom gränsöverskridande samarbete.

1.6 Älvsborgs-servern

Projektägare: Landstinget, länsstyrelsen, Kommunförbundet, ALMI och länets högskolor.

Projektfinansiering: Se projektägare.

Beskrivning:

Projektet innebär en informationssida för Älvsborgslän med ett antal grenar. Bland

annat finns länkar till infoteket t har yrkestest och utbildningsguide och som ex en distansyrkesvägledning. Länkar till de flesta av länets kommuner och deras sidor. I samband med framställandet länsstrategin identifierades IT som ett strategiskt av

område, vid kartläggning av IT:s status. Älvsborgsservern framställdes efter detta.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

Regionens situation kommer sannolikt att påverkas med sammanslagningen med Göteborgs och Bohus län och Skaraborgs län, när dessa tillsammans bildar det Västsvenska länet. Ett resultat detta är att det kommer att finnas såväl storstad av skärgård och landsbyggd län. Någon IT-strategi finns ännu inte som i samma framtagen. Tanken är att sådan ska tas fram i samband med utvecklingen av det en storlandstinget, Fyrstad, Bohuslän och Dalsland. Ett IT-råd fnns inom nya norra landstinget och länsstyrelsen i och med länsstrategierna. Vid framställningen av länsstrategin definierades IT ett strategiskt område. Det finns en förhoppning som att projekten ska leda till ett attraktivt IT-klimat i regionen vilket på sikt ska öka om antalet etableringar. De flesta projekten befinner sig i en första fas och det finns därmed få exempel på hur pass applicerbara de är.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

2.2 Nätverk

Ingen självklart IT-organ finns i det nuvarande länet. I väststyrelsens IT-grupp finns dock länet representerat, huvudsekreterare är Olof Lundqvist, rektor för vårdhögskolan i Borås.

2.3 Aktörer

Telia, högskolorna och kommunerna. Väststyrelsens IT-grupp. Postorderföretagen Ellos och Hobbex har upprättat shopping-online, en internetversion av den klassiska postorderverksamheten.

2.4 Några ledande kommunexempel

Trollhättan simulering, bil- och flyg. Sotenäs kompetenscentra. Dessa har en naturlig koppling till näringslivet och starka lokala aktörer. Borås har i och med högskolan en drivande kraft inom IT-frågor. Planer finns på att med hjälp av IT öka tillgängligheten till högskolan för allmänheten.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

i Göteborgs och Bohus län

Projekt

1.1 Telependling, distansarbete och regional utveckling

Projektägare: Länsstyrelsen i samverkan berörda organ.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen 340.000 kronor, länsarbetsnämnden 406.000 kronor, Bohuslandstinget 340.000 kronor, Telia 20.000 kronor, Öckerö kommun 779.000 kronor och EU-medel Mål 5 b 785.000 kronor. Total offentlig finansiering 2,6 miljoner kronor.

Beskrivning: Ett antal projekt har genomförts inom området distansarbete och telependling. Projektet startade för fyra år sedan. I maj 1994 arrangerades en konferens kring temat i Strömstad. Under hösten 1994 samlades ett antal företag NolvoData, Astra, Ericsson samt ytterligare något företag, för att diskutera intresse och möjligheter för distansarbete. Intresset varierade bland storföretagen. Diskussionerna med företagen hösten 1994 ledde inte till några konkreta resultat.

Motsvarande fördes även internt inom länsstyrelsen. Enstaka personer resonemang visade intresse, men en uttalad policy saknades.

Inom Öckerö kommun har ett projekt bedrivits i skärgården med stöd länsav styrelsen. Distansarbetsplatser har etablerats på Öckerö kan förhyras dag som per eller timme. Syftet är att uthyrningsverksamheten ska ske på kommersiell basis. per Intressant i sammanhanget är att personalchefen inom Ericsson, som bl a deltog i diskussionerna under 1994 med storföretagen och länsstyrelsen om behovet av distansarbete, själv förhyr arbetsplatserna på Öckerö. numera en av

Verksamheten med distansarbete är numera etablerad. Det är dock viktigt att i framtiden även få länsorgan såsom länsstyrelsen internt intresserad av distansarbete så att verksamheten i större skala kan realiseras.

1.2 IT-Link Sweden

Projektägare: IT-Link AB.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen 1 miljon kronor och NUTEK 3 miljoner kronor.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige

Beskrivning: SICS, SISU, Chalmers, Telia och länsstyrelsen startade hösten 1994 ett samarbete inom ramen för IT-Link Sweden. Ett bolag bildades även 1994 lT-Link Sweden AB - -

med fyra intressenter SICS Swedish Institute of Computer Science, SISU Svenska

Institutet för Systemutveckling, Chalmers och Grafiska forskningslaboratoriet.

SICS och SISU hade innan IT-Link bildades lokalkontor i Göteborg vilket lades ner samtidigt som verksamheten koncentrerats till Kista. Länsarbetsnämnden har köpt utbildningsprogram från IT-Link. Det kurspaket för utbildning och avser implementation av IT i småföretag". Därefter placerades de utbildade k "ITs konsulterna" ute hos småföretag med minst fem anställda. Totalt har tre kurser om vardera tio kursdeltagare bedrivits. Kurserna och besöken IT-konsulterna" har av rönt stort intresse från olika håll. Bolaget vilket hyr lokaler på industriområdet i Mölndal har för närvarande fyra anställda. Regionalt stöd utgår 1997. SICS och t o m SISU har även anställda som organisatoriskt arbetar tillsammans IT-Link AB.

Sammantaget har verksamheterna idag ca 8-10 anställda.

1.3 IT-centrum Väst

Projektägare: IT-centrum Väst som är knutet till Göteborgs kommun.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen, EU-medel Mål 3 9,6 miljoner kronor, näringslivssekretariatet 2,1 miljoner kronor, länsarbetsnämnden 7,5 miljoner kronor, ALMI 10 miljoner kronor och företagens finansiering 25,3 miljoner kronor. Total projektkostnad 54,5 miljoner kronor.

Beskrivning: Uppgiften för IT-centrum Väst är att medverka till att kompetensnivån inom viktiga expansionsområden blir högsta möjliga för att säkerställa tillväxt i företagen och därmed förbereda ytterligare anställningar medarbetare. IT-centrum Väst av nya arbetar i första hand med Medicinsk-IT samt Virtual Reality VR.

Arbetsmarknadsutbildning kring VR-teknik har startats i samverkan med Prosolvia.

För närvarande är ca 100 personer i utbildning. En projektsamordnare har anställts.

En styrgrupp har bildats för projektet. I styrgruppen ingår kommunalrådet, landshövdingen, länsarbetsdirektören samt näringslivschefen i Göteborg. Ericsson, Telia, Prosolvia, Göteborgs Universitet fanns dock med i diskussionerna när IT -centrum bildades.

I Sotenäs kommun har ett VR-center etablerats. Prosolvia har varit med i uppbyggnaden av projektet. Den första utbildningen startade hösten 1996 med kurssex deltagare. Lärarna fungerar som handledare och kursdeltagarna "konsulter" i som intresserade företag.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

VR kommer enligt länsstyrelsen sannolikt att användas i stor utsträckning i den fysiska planeringen.

1.4 Victoriainstitutet

Projektägare: Victoriainstitutet.

Projektfinansiering: Grundfmansiering via näringslivet.

Beskrivning: Den 1 juli 1997 bildades i Västsverige Victoriainstitutet ett nytt centrum för forskning, utbildning och utveckling informationsteknikens användning och om samhällets förändringar.

Institutet ägs gemensamt näringsliv, myndigheter och högskolan. Centrat skall av utveckla samarbetet mellan dessa intressenter. Inom ramen för institutet drivs kurser och längre utbildningar. Vidare finns forskararbetsplatser iordningställda. Centrat ska även ett forum för diskussioner, debatter, möten, och utställningar om vara informationsteknologins användning. För närvarande finns 2 anställda och ett tiotal forskare.

1.5 ITANUM

Projektägare: Tanums kommun.

Projektfinansiering: Länsstyrelsen, totalt 375.000 kronor.

Beskrivning:

Inom Dialog numera Enator i Uddevalla hade redan utvecklats ett Turist-

datasystem/Informationskiosk. Genom att peka på olika orter på bildskärmen fick

omfattande information respektive ort. Kontakter togs med Tanums man om kommun blev intresserad och stödde projektet ekonomiskt tillsammans med som länsstyrelsen och Dialog. Det primära målet med projektet var att utveckla ett turistdatasystem. Inriktningen förändrades och resulterade i utvecklingen av ett elektroniskt medborgarkontor. Sedan 1994 finns sådana utplacerade på fem orter i kommunen. Information finns bl barnomsorg, äldreomsorg, fritidsaktiviteter, om a turisminformation och bibliotek.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

1.6 RIV Regionalt Informationsvägnät

Projektägare: Högskolan Trollhättan/ Uddevalla.

Projektfinansiering: Totalbudgeten uppgår till 60 miljoner kronor varav KK-stiftelsen står för 18 miljoner kronor, EU-medel 13,8 miljoner kronor, länsstyrelsen Bohuslän 0,5 miljoner kronor,

länsstyrelsen Älvsborgs län 0,5 miljoner kronor, landstinget Bohuslän 0,5 miljoner kronor, Älvsborgs läns landsting 0,5 miljoner kronor, länsarbetsnämnden i Bohuslän, 1,0 miljoner kronor, länsarbetsnämnden i Älvsborgs län 1,0 miljoner kronor, Telia 8,2

miljoner kronor och kommunerna 12 st 14 miljoner kronor. Projektintäkterna

beräknas till 1,2 miljoner kronor. Investeringarna genomförs under 1997-1999.

Beskrivning: Projektet har utvecklats via Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla. Ett fiberoptiskt nät "VG-net" byggs upp i Norra Bohuslän, Dalsland och Sydvästra Värmland. Nätet är baserat på ATM-teknik eller likvärdigt med möjlig bandbredd till 155 Mbit/ en upp s. Detta ger möjlighet att leverera 10 Mbit/ s till och mellan kommunhuvudorterna enligt RIV-projektets krav samt 2 Mbit/s till andra "betydande" orter.

Nätet ska vara öppet. Samtliga skolorter kommer även att att få ISDN-möjlighet. Eventuellt kan andra viktiga orter komma ifråga efter överenskommelse mellan projektet och Telia. Regional videokonferensbrygga ska tillhandahållas.

Lokala Informationscentra ska etableras på åtta orter. Därtill kommer ett regionalt informationscentrum att byggas upp. För varje centra ska projektledare rekryteen ras. Distansutbildningar planeras mellan berörda kommuner i nätverket. Nätverket motsvarar upptagningsområdet för Högskolan Trollhättan/ Uddevalla.

1.7 Multimedia

Projektägare: TV Fyrstad i Uddevalla.

Projektfinansiering: EU-medel, Mål

Beskrivning: TV Fyrstad i Uddevalla har startat ett multimediaprojekt syftar till att i som distribuerad form via TV-mottagare arbeta med multimedia. Härigenom skulle man kunna redigera program lokalt för att därefter i realtid kunna sända programmet över nätet. En förutsättning för projektets genomförande är tillgång till programvaror som möjliggör ett sådan distributionssätt. Inom SISU har programvaran Lynx tagits fram. Vidare förutsätts att transmissionskapaciteten är stor i ledningarna samtidigt som mottagarna håller hög teknisk nivå.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

Någon särskilt antagen IT-strategi finns inte. IT ses som sammansmältningen av datateknik och telefoni. Tillgänglig information kan distribueras i fysiska nätverk. Kommunikationen gör att IT-utvecklingen är och förblir intressant.

2.2 Nätverk

Inget IT-råd finns etablerat i länet. Möjligen kan sägas att styrgruppen för IT-centrum Väst har en länsövergripande roll.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen är initiativtagare, diskussionspartner, bollplank, samordnare och medfinansiär i många projekt. Det finns intresse från olika aktörer att ha med länsstyrelsen som neutral samarbetspartner.

2.4 Aktörer

Chalmers tekniska högskola är av naturliga skäl den dominerande organisationen

inom IT-området i regionen. lT-Link Sweden, som arbetar nära Chalmers, är en viktig aktör för att exempelvis introducera IT i små och medelstora företag.

IT-centrum Väst och Victoriainstitutet är två nya IT-organisationer i Göteborg. Aktörerna konkurrerar inte med varandra utan bör snarare komplettera varandra och bidra med en breddning av kompetensen inom IT-området i regionen tillsammans med övriga aktörer.

De större industrierna i regionen Volvo, Ericsson, ASTRA etc är de som främst

driver IT-utvecklingen i nära samverkan med Göteborgs Universitet, Chalmers, IVF etc.

2.5 Några ledande kommunexempel

Göteborg Göteborg är regional såväl nationell synpunkt mycket viktig för ur som kompetensuppbyggnad och kompetensförsörjning. Denna roll avses ytterligare stärkas etableringen organisationerna IT-centrum Väst och Victoriagenom av institutet.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Sotenäs l Sotenäs kommun har ett Virtual Reality Center byggts Målet är att höja upp. utbildningsnivån i kommunen, skapa nya arbetstillfällen samt stärka konkurrenskraften i befintliga företag.

Öckerö System för distansarbetsplatser har utvecklats mellan länsstyrelsen och Öckerö kommun. Arbetsplatserna kan förhyras dag eller timme. per

Tanum Kommunen har varit engagerad i utvecklingen ett elektroniskt medborgarkontor. av "Informationskioskerna" är utplacerade på fem orter i kommunen.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Hallands län

Projekt

1.1 N-Net samt ATM-Nät i Halmstad

Projektägare: IT-Samverkan Halland.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen har nyligen anslagit 10 miljoner kronor till Högskolan Halmstad för nätuppbyggnad. Av medlen har 1 miljoner kronor hittills utbetalats.

Beskrivning: 0 N-Net I styrgruppen för IT-Samverkan Halland har fysiska nätverk diskuterats ingående. Målsättningen har inte varit att kommuner och/ eller länsorgan skall bygga upp egna nät, det är istället de faktiska kommunikationsbehoven bör vara styrande i som frågan. Det är dock viktigt enligt länsstyrelsen att länsorganen prioriterar glest befolkade områden då marknaden inte lär tillgodose deras behov. Vidare är det väsentligt att det finns ett nät mellan olika orter i länet som kan samutnyttjas på ett effektivt sätt.

En kravspecifikation för ett länsgemensamt nät för tele- och datakommunikation utarbetas för närvarande. Huvudprojektet förväntas starta senast under första kvartalet 1998. ATM-nät skall byggas större kommunikationsbehov finns. I ut om annat fall är det ISDN-förbindelser gäller. En övergripande informationsstruktur som fastställs i projektet. Likaså behandlas kompetensfrågorna inom ramen för projektet. En mindre arbetsgrupp har bildats för N-Net IT-chefen på landstinget, från Högskolan och representanter från kommunförbundet. representanter

ATM-NätiHalmstad 0 Efter det att Helsingborgs kommun beslutat att bygga ut sitt stadsnät bildades en arbetsgrupp i Halland för att över behoven tele- och datakommunikation i se av länet. I samverkansgruppen ingår representanter för länsstyrelsen, Halmstads

kommun, landstinget och Telia AB. Bl planerades ett City-Net som har byggts ut i

a Halmstads kommun. Nätet togs i bruk 1995. Landstinget, är en avancerad som användare datakommunikation är de nyttjar det kraftfulla nätet i av en av som Halmstad.

1.2 EDI och Internet Kompetensutveckling - Projektägare: IT-Samverkan Halland.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Projektfinansiering: Projektet finansieras via IT-Samverkan Halland med 300.000 kronor. Därtill kommer deltagaravgifter från företagen.

Beskrivning: IT-Samverkan tog initiativet till att en bredare utbildningsaktivitet kom till stånd kring EDI och Internet under 1995 inom näringslivet i Halland. Totalt utbildades 800 personer, varav 350-400 personer var medarbetare i små och medelstora företag.

Dessutom kommer ytterligare EDI-utbildning att starta inom den närmaste tiden. Sex kurser om vardera 30 kursdeltagare kommun, dvs totalt 180 kursdeltagare. En per

eventuell fördjupningsutbildning får respektive företag för. Företaget

svara Kunskapsbron" i Lund/ Malmö levererar kurspaketen.

1.3 IT-konsulenter" utbildas i Västsverige

Projektägare:

Samverkansprojekt mellan de fyra länen Halland, Skaraborg, Göteborg och Bohus,

Alvsborg samt Göteborgs kommun.

Projektfinansiering:

Projektet finns upptaget under redovisningen Bohuslän. av

Beskrivning: Syftet med projektet är att utbilda arbetslösa i Göteborg för att därefter en grupp slussa ut kursdeltagarna i företagen. Motsvarande projekt kommer att drivas på andra håll i Västsverige. En arbetsgrupp har bildats för projektet med representanter fån länen i Västsverige samt Göteborgs kommun. Representationen från länen varierar, antingen utbildningsdirektören eller IT-ansvarig.

1.4 Bopcom Baltic port communication

Projektägare: Handelskammaren i Lübeck och Högskolan i Lübeck har utvecklat systemet. Länsstyrelsen i Halland följer systemets utveckling för eventuell senare implementering.

Projektfinansiering:

Inga särskilda medel har ännu anslagits, finansieras istället inom för ramen länsstyrelsens ordinarie budget.

Beskrivning: Projekt "Bopcom" är ett system för hur arbetar med bokning gods samt man av

kaj/hamn-allokering. Vidare framgår av systemet varutyp samt eventuella

-

förseningar i leveranser och/ eller godshantering. Det utvecklade systemet gör

översättningar, konverterar företagens information om gods. Systemet skall fungera

, IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

oberoende teknisk lösning och i samklang med olika datorsystem hos involverade av parter. En fraktköpare kan exempelvis med systemet själv se att ledig fraktkapacitet finns vid ett speciellt tillfälle och därvid även boka in det aktuella godset.

Den här typen av system är svåra att utveckla av marknaden eftersom komplexiteten är stor och kräver betydande insatser i mantid. Det därför viktigt att en icke anses kommersiell part utvecklar prototypen av systemet.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

Inom länet anses att behoven skall styra utvecklingen. Ambitionen är att regionen tar till sig IT i utvecklande syfte.

2.2 Nätverk

lT-samverkan Halland bildades 1995. I samverkansgruppen ingår länsstyrelsen landshövdingen och länsrådet, Landstinget, Kommunförbundet, länsarbetsnämnden och presidier i politiska församlingar. Syftet är att avgränsade projekt ska behandlas i IT-samverkan Halland.

En permanent styrgrupp som konstituerats av IT-samverkan Halland har bildats. Länsrådet ordf., rektor Högskolan, landstingsdirektören, länsarbetsdirektören, kommundirektörer, företrädare för företagarna samt kommunikationsdirektören en på länsstyrelsen sekr. ingår.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen har ansvaret för regional utveckling i länet. Vidare har länsstyrelsen samordningsrollen vad gäller regional utveckling. Det anses viktigt att regionen samverkar, då IT-utvecklingen annars kan riskera att bli kostsam.

2.4 Aktörer

IT-samverkan Halland är en aktiv part för ökad samverkan mellan kommuner, landsting, högskolan och länsstyrelsen kring bl a uppbyggnad av den fysiska nätstrukturen i länet och informationsaktiviteter användning av IT i olika om sammanhang.

Hö skolan i Halmstad är en viktig institution för kompetensuppbyggnad och kompetensförsörjning i länet.

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Landstinget har en viktig roll i IT-utvecklingen i Halland vilket beror på att

landstingets olika verksamheter redan har väl utbyggd nätstruktur och att en en omfattande datorisering redan har genomförts inom organisationen. För närvarande är ca 50 orter ihopkopplade i landstingets övergripande nätverk för tele- och datakommunikation. Målsättningen är att över 100 olika orter skall anslutna. vara

2.5 Några ledande kommunexempel

Halmstads kommun Halmstad har naturliga skäl särställning i Halland. Ett flertal intressanta av en projekt pågår inom bl a kommunen, högskolan och landstinget.

Laholms kommun har stora ambitioner och kompetent personal inom IT-området. En företagsby har byggts med flera lT-orienterade företag. upp

Varbergs kommun har byggt ett eget stadsnät. Sjukhuset i Varberg har mål upp som att bli papperslöst. En omfattande datorisering med olika verksamhetsbaserade system har skett på Varbergs lasarett de senaste åren.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

o

län

Jönköpings

Projekt

1.1 U-KOM Utvecklande kommunikation

Projektägare: LänsteknikCentrum LTC AB.

Projektfinansiering:

Länsstyrelsen, KK-stiftelsen 3 miljoner kronor och Telia. Projektet skall pågå 1997-

1998.

Beskrivning: LTC i samarbete med Telia har länsstyrelsens uppdrag att genomföra projektet "Utvecklande kommunikation". Syftet med projektet är att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag i Jönköpings län att införa IT. Konkret kan genom LTC erbjuda konsulthjälp och IT-applikationer i verkligheten inom bl följande testa a områden:

Elektroniska brevlådor via Internet, - Databassökning/ elektroniska anslagstavlor m m via Internet, - Sharefunktion, dokument, CAD-ritningar, för två skilda arbetsgemensamma t ex platser på olika orter, Fullständig överföring av bild, ljud och data, - Införande nätverk LAN-interconnect och WAN. - av

Inom för projekt U-Kom har möjligheterna att utnyttja bildkommunikation i ramen kontakterna med underleverantörerna testats praktiskt. IKEA tog fram en ny byrå via denna teknik i projektet. Det gäller att ta fram goda exempel för att därigenom påskynda användningen den tekniken. Sammanlagt 1.100 personer har av nya deltagit i seminarier kring projektet på ett tiotal orter i länet. 95 företag har besökts eller inbjudits till delta i projektet. 55 företag har erhållit komplett att en systemlösning för deras specifika datakommunikationsbehov. 31 företag har deltagit i försöken med bildkommunikationssystem.

1.2 Nätverk F

Projektägare: LänsteknikCentrum LTC AB.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen 1,9 miljoner kronor, länsstyrelsen 45.000 kronor, landstinget 45.000 kronor och kommunförbundet 45.000 kronor.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Beskrivning: Nätverk F har tre övergripande syften: Minimera lärpengar, - Påskynda den regionala utvecklingen, - Vara ett aktivt stöd för medlemmars interna IT-utveckling. - Med dessa syften skall IT-utvecklingen påskyndas inom länet och behoven samordnas till gagn för offentlig verksamhets effektivitet i Jönköpings län.

initiativtagare till projektet länsstyrelsen, landstinget, Kommunförbundet och var Handelskammaren. Aktörerna stod för den inledande finansieringen. Inom Nätverk F ingår även samtliga kommuner, Högskolan samt ytterligare ett antal andra organisationer i länet. KK-stiftelsen stödjer projektet sedan mars 1996.

Nätverk F är indelat i sex delprojekt:

Sånka kostnaderna för IT-satsningar i offentlig sektor lära av varandra, Oppna upp den offentliga sektorn mot omvärlden via Internet gemensam

hemsida med gemensam struktur Skapa gränsöverskridande samarbete elektroniskt konferenssystem First

genom

Class

Stödja användandet av IT i distansutbildningar

Utveckla medborgarservice inom Jönköpings län Eksjö kommun skall ta hand

om

detta Skapa ett Toppledarforum iJönköpings län finns inte idag.

1.3 SME-Link

Projektägare: LänsteknikCentrum LTC AB.

Projektfinansiering:

Knut och Alice Wallenbergsstiftelse finansierar med 10 miljoner kronor. ca Teknikbrostiftelsen har investerat ca 2 miljoner kronor. Därtill har exportrådet tilldelats 5 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att utveckla sin exportlänk egen

vilken ska vara en del av SME-Link. Ytterligare 40 miljoner kronor av totalt 100

ca

miljoner kronor har 97.11.26 anslagits till SME-Link från Wallenbergsstiftelsen.

Beskrivning: Sveriges små och medelstora företag, så kallade SME, behöver ökad konkurrenskraft för att kunna överleva på sikt. De behöver även förses med snabb och relevant information för att kunna expandera och därmed utveckla ett behov fler av medarbetare.

SME-Link projektet vill genom Internet pröva att enkel naturlig genom en men struktur skräddarsy viktig information till SME. Målgruppen under pilotfasen utgörs av sammanlagt 700 SME i Jönköpings, Västerbottens och Stockholms län. Ett 10-tal företag från Jämtlands län samt ett 50-tal branschspecifika företag har ingått i studien. Under projektet har elever, s k "IT-navigatorer", från Högskolan Jönköping,

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Umeå universitet och Stockholms universitet besökt företagen för att ta reda på vilken typ av information som är önskvärd..

Projektet har idag 15 olika informationslänkar affärslänk offentliga -

upphandlingar, exportlänk administreras Exportrådet, finansieringslänk,

av tillväxtlänk, mässlänk, EU-länk, kunskapslänk, myndighetslänk, miljö/kvalitetslänk, översättningslänk, transportlänk och datorstödslänk. Framtagningen av samtliga länkar utom myndighetslänken betalas av erhållna medel. Projektet avslutades i september 1997 och utvärderas nu av universitetskansler Stig Hagström. Rapport läggs fram för Knut och Alice Wallenbergsstiftelse i slutet av november 1997 samtidigt beslut skall fattas tre-årig finansiering av projektet. som om en Landshövdingen och VD för LTC har presenterat projektet i Estland, varvid beslutats att ett motsvarande projekt även skall etableras där. I framtiden ska finansieringen av projektet ske via någon form av betalsystem.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi Någon särskild IT-strategi finns inte i länet. I länsstrategin har dock olika

frågeställningar kring informationsteknologi berörts ingående. IT definieras som och liktydigt med elektroniskt media. Media elektroniskt kan överföra

anses vara som tele- och datakommunikation.

2.2 Nätverk

Inget övergripande IT-råd finns för närvarande. I nuvarande samverkansråd för länet kan mycket väl IT-frågorna komma till diskussion. Bildandet av ett upp regionalt Toppledarforum kan dock bli ett IT-råd för länet.

2.3 Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen ska fungera katalysator för IT-frågor i regionen. Länsstyrelsen ska som även bidra med idéer och finansiellt stöd i olika projekt. De medverkar således på olika sätt till att projekten startas och utvecklas.

2.4 Aktörer

Länsstyrelsen är aktiv vad gäller att stimulera och underlätta olika aktiviteter inom IT-området i kommunerna. Detta upplevs mycket positivt hos berörda parter.

LänsteknikCentrum AB är ett regionalt intresseföretag som är majoritetsägt av företag i Jönköpings län samt landstinget och Kommunförbundet. Verksamheten av startade 1987 ett resultat utredning initierad av länsstyrelsen kring som av en teknikspridning.

m"

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

Högskolan i Jönköping lyfts fram som en viktig aktör i kompetensuppbyggnaden i länet. Etableringen av bl a den Internationella Handelshögskolan lär betyda mycket för utvecklingen i regionen. Länet har flera forskningsinstitut är viktiga som kunskapscentra och bidrar till näringslivets förnyelse inom respektive bransch. Juridiskt är instituten fristående högskolan men nära samverkanspartner.

2.5 Några ledande kommunexempel

Iönköping anses av naturliga skäl vara en av de ledande kommunerna iJönköping. l kommunen finns högskolan samt flera statliga verk med en stor intern ITverksamhet. Därtill finns flera teknikintensiva företag etablerade i kommunen.

Tranås bygger för närvarande ut ett stadsnät, "Traman" Tranås Metropolitan Area Network. Distansoberoende tjänster har lokaliserats till kommunen.

Lsjg bedriver ett medborgarserviceprojekt i kommunen. Exempelvis har tillgängligheten till kommunen ökat väsentligt via 24-timmars öppethållande i växeln. Utanför kontorstid ombesörjs detta av Geddeholm CallCenter i Eksjö. Stadsnät planeras med ett bra tjänsteutbud.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

å

län

Kronobergs

Projekt

1.1 Fiber Glas

Projektägare: projektet det administrativt Högskolan i IT-Kronoberg är ägare av men styrs av

Växjö.

Projektfinansiering: budgetram från KK-stiftelsen varifrån delar tas Totalt 15 miljoner kronor ingår i en

inleddes i augusti-september 1997 och

för att finansiera Fiber Glas. Projektet

beräknas pågå fram till år 2000.

Beskrivning: nätverk för skapa de tekniska grund- Dels ingår i projektet att bygga ut ett fysiskt att IT-verksamhet i länet. Projektet syftar till att sprida information förutsättningarna för

kompetensutveckling i länet. Projektet riktar sig till den privata

IT och bidra till om ha för lite kunskap om IT sektorn, och då i synnerhet till småföretagare som anses för underlätta kommunikationen med länets samt till den offentliga sektorn att

bärkraften i projektidén kommer del av projektbudgeten att

invånare. För att testa en indikation hur väl projektet faller i mindre delprojekt, som beräknas ge en om satsas ut.

förväntas räknas den utveckling som sker Till de effekter som detta projekt generera inflytande Högskolan får på länets ITinom Högskolan samt det ökade som svårmätta enligt länsstyrelsen, men man förutveckling. Konkreta arbetstillfällen är antal år till följd "Fiber Glas" väntar sig jobb kommer att skapas inom ett av att nya och andra delprojekt.

1.2 Barfota 199

Projektägare: Högskolan i Växjö.

Projektfinansiering:

delvis med Fiber Glas-pengar 1,7 miljoner kronor men

Projektet finansieras från EUs Adaptinitiativ 948 000 kronor. anslag har också kommit

Beskrivning: för SME, målsättning är att besöka

Projektet är ett kompetensutvecklingsprojekt vars

för delgivning information och kunskap om IT. 199 företag av

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

1.3 ALMA-N et

Projektägare: ALMI Kronoberg.

Projeketfinansiering:

Länsstyrelsen och ALMI har bidragit med sammanlagt cirka 100 000 kronor.

Beskrivning: Man riktar sig till kvinnliga företagare med mindre verksamheter och från olika branscher. Ett First Class-system har etablerats för koppla att samman de olika företagen. Projektet har fått bra delvis på grund gensvar av att nätverket har bidragit till en mer informell organisation.

1.4 Underleverantören

Projektägare: ALMI-Kronoberg.

Projektfinansiering: Projektet delfinansieras inom för Fiber Glas ramen budgetram 900 000 kronor samt från SME-initiativet 900 000 kronor.

Beskrivning: Projektet syftar till att knyta företag med flera samman stora underleverantörer och skapa effektiv samverkan med hjälp IT-stöd. av

1.5 Pedagogiska modeller för distansutbildning

Projektägare: Olika institutioner vid Högskolan i Växjö.

Projektfinansiering: Samtliga kommuner är delaktiga i projektet bidrar som till finansieringen. Medel kommer också från Högskolan.

Beskrivning: Man har utvecklat olika metoder för distansutbildning som leds i enskilda projekt vid framför allt humanistiska institutionen:

° Kompensatoriska hjälpmedel för dyslektiker - Datorstöd inom grundutbildning i franska - Datorstöd för utbildning i engelska ° Datorstöd för utbildning i tyska

Projektet siktar långsiktigt på bl att a öka språkkunskaperna på landsbygden i Kronobergs län för att kunna utnyttja dessa för den ökande turistverksamheten och andra länssatsningar.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

1.6 Skogsresurs

Projektägare: för teknik och naturvetenskap vid Högskolan i Växjö. Institutionen

Projektfinansiering:

med 2 3 miljoner kronor under en KK-stiftelsen har utlovat finansiering x medfinansiering tillkommer även från den lokala industrin. treårsperiod, viss

Beskrivning: samverkansprojekt mellan Högskolan i Växjö Skogsresurs har vuxit fram som ett fram forskning och utbildning mot skogsnäringen i fyra institutioner som driver Småland det lokala näringslivet i form av

Götaland, olika gymnasieskolor i samt

förädlingsindustri. Projektet riktar insatserna på skogsägare, sågverk och till stuga". Avsikten ar att på sikt bilda IThandelsleden i timmerkedjan från "stock kunskapsnätverk områdena logistik, IT, skog- och träkunskap samt stödda inom med Skogsresurs är att skapa ett utbildningsfrågor. Målsättningen

stödja branschen att utvecklas in i kunskapssamhället. kompetensnätverk som kan

1.7 Lines

Projektägare: Högskolan i Växjö.

Projektfinansiering:

med 1 miljon ECU. Nutek har allokerat en tilläggs- EU-kommissionen har bidragit projektet har dessutom fått donation på ca 250 finansiering på 823 000 kronor och en 000 kronor från Sun Micro Systems AB.

Beskrivning: understödja studentutbyte, lärarutbyte, projektutbyte Projektet har utvecklats för att och distansutbildning över nationella gränser i Europa.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

med utveckla lT-strategi för länet då det IT-Kronoberg arbetar för närvarande att en

har kommit betydelsefullt för länet.

att anses

IT-projekt initierats i Kronobergs län har möjliggjorts ge- En stor del av de större som bl bidragit med budgetram på 15 milfinansiering av KK-stiftelsen som a en nom Glas, inklusive diverse delprojekt och sammanlagt joner kronor för projektet Fiber projektet Skogsresurs också beskrivet under 1.6. 6 miljoner kronor till

T och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

2.2 Nätverk

IT-Kronoberg

IT-Kronoberg fungerar som motsvarigheten till ett IT-forum i Kronobergs län. IT-

Kronoberg är en ideell förening för närvarande består 5 som av parter:

Länsstyrelsen

Landstinget

Högskolan i Växjö ALMI Kommunförbundet.

Föreningen har ingen budget för finansiering varken eller andras egen av egna pro-

jekt. IT-Kronoberg kan beskrivas diskussionsgrupp med möjlighet

som en att initiera och påverka projekt inom ramen för IT-verksamhet i Kronobergs län.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen kan finansiellt stöd till projekt ge men är för närvarande mest engagerad inom projektet Fiber Glas. Länsstyrelsen har där representanter både i sty-

relsen, där landshövdingen är ordförande, och i det praktiska arbetet den

genom operativa projektgruppen vilken leds projektledaren. av

2.4 Aktörer

Högskolan i Växjö är aktiv och drivande inom IT-frågorna. Även länsstyrelsen tillskrivs en viktig roll för utvecklingen inom länets IT-satsning. Föreningen IT- Kronoberg bidrar också väsentligt i arbetet.

2.5 Några ledande kommunexempel

Tingsryds kommun Tingsryds kommun har jobbat med bl infrastrukturell utveckling i form projekt a av som syftar till utveckling datakapacitet i kommunen för nå småföretag och av att enskilda hushåll med behov datakommunikation. Detta projekt har delvis av varit EU-finansierat med budget på 14 miljoner kronor. en ca

Ljungby kommun Ljungby kommun har beskrivits framåtsträvande kommun med utvecklade som en idéer om hur IT-utvecklingen kan tillämpas i kommunen. IT-Ljungby löst är en sammansatt grupp bestående av olika representanter från kommunen för närvasom rande undersöker det kommunala intresset för utbyggnad IT-nät. av

Ett kommunalt projekt vid Tvärsnitt Samhälle syftar till samhällsnamn att göra

information lättillgänglig för i första hand de arbetsverksamma i kommunen och på

lång sikt för alla invånare. Projektet finansieras ett delprojekt under Fiber Glas. som Tills vidare har 300 000 kronor allokerats till Tvärsnitt Samhälle.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

viktig aktör Ljungby kommun är Idé och Resurs Centrum vilket är ett utveck- En i kronor omsättning. Bolagets IT-

lingsbolag som ägs av 80 företag ca 10 miljoner i

verksamhet inriktad på småföretag ett regionalt perspektiv. Rent konkret har är ur Idé och Resurs Centrum satsat på ett projekt underlättar ett antal företags som verksamheter med elektronisk ritningsöverföring.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

i

Kalmar län

Projekt

1.1 lT Kalmar län företag och högskola i samverkan inför år 2000 -

Projektägare:

Högskolan i Kalmar HiK står projektägare i projektet medverkar också

som men länsstyrelsen och kommunerna aktivt.

Projektfinansiering:

KK-stiftelsen har beviljat projektet 9 miljoner kronor. Projektet startade under

sommaren 1997 för att pågå under 3 år. Sammanlagt beräknas projektet omsätta

ytterligare ca 20 miljoner kronor vilket intäkter från främst näringslivet avser men även till viss del skolvärlden.

Beskrivning:

Ytterst ska projektet verka för ett ökat utbyte mellan skolan, högskolan och näringsliv. Projektet ska dock även få betydelse för den samlade IT-strategin i hela länet. Projektet ska inledningen på större satsning på IT inom Kalmar län. vara en

Det omfattar fem olika steg: Kunskapsförmedling, rådgivning, utbildning,

infrastruktur och pilotprojekt. Målgruppen är småföretag med till 20 anställda, upp några medelstora företag, samt ett antal utvalda gymnasieskolor. Riktade insatser kommer att ske speciellt för de för länet viktiga branscherna glas, miljö/ och energi turism. Det handlar bl a om att sprida information och intresse för IT hos målgruppen, att erbjuda mindre företag konsultstöd högskolans studenter av och att erbjuda utbildning på distans.

Vad gäller infrastruktur finns på sikt intresse visats för bygga lokalt att ett

höghastighetsnät mellan tre orter och uppkopplingar ISDN. Detta för att skapa

av

förutsättningar för distansundervisning och distansarbete i hela länet. Samarbete

bedrivs också med IT Kronoberg inom de områden där det man anser att är effektivare att dela på kostnaderna och kunskapen.

1.2 Strategi för IS/IT-utveckling i Kalmar län

Projektägare:

Länsstyrelsen.

Projektfinansiering:

Totalt lmiljon kronor över projekttid på 1 år 1996. Projektet således idag en är avslutat.

Beskrivning: En kartläggning för att se över användningen IT hos små och medelstora företag av samt initiera ytterligare användning av IT-lösningar. Projektet är avslutat och nu

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

aktiviteter för målgruppen kommer att inkluderas i högskoleprojektet som nämns

detta projekt drevs också delprojekt inom EDI/ elektronisk handel. ovan. Inom ett

1.3 Affärsutvecklande IT i Kalmar län

Projektägare: ALMI Företagspartner Kalmar Län AB och Företagarna Kalmar län.

Projektfinansiering: kronor länsstyrelsen står för 130.000 kronor och ALMI, Totalt 300.000 varav Oskarshamns kommun för det resterande. Projektet pågår från juli Företagarna samt 1996 till 1998.

Beskrivning: på i Oskarshamns kommun installera First Class-server för att Projektet går ut att en nätverk företag och organisationer i länet. Nätverket ska bistå bygga upp ett av ansluter sig med information. Det kan gälla att finna kunder, samtliga företag som

expertkunskap, samarbetspartners Tanken är också att

leverantörer, m m. ska kunna göras i andra nätverk både nationellt och informationssökningar internationellt. Genom stimulera användandet moderna IT-lösningar vill att av bidra till öka konkurrenskraften bland små och medelstora initiativtagarna att företag i lånet.

1.4 Nätverket för distansarbete

Projektägare: Ölands Kommunalförbund.

Projektfinansiering: för innevarande år 1997 länsstyrelsen står för ca 320.000 Totalt 741.000 kronor varav för 220.000 kronor och kommunerna Mörbylånga och kronor, EU mål 5B ca resterande del. Projektet beräknas pågå också 1998-1999 men budgeten Borgholm för skärs då till 356.000 kr/ år. ner

Beskrivning: Med hjälp moderna IT-lösningar ska förutsättningar skapas för nya företag att av verksamheter på Öland. Modern teknik ska även underlätta för etablerade etablera distansarbetsplatser för sina medarbetare på Öland. företag att bygga upp

projektet ska börja distansarbeta på Öland. Ett antal företag och personer som deltar i dem ska goda exempel kunna tas fram vilka ska belysas på mässor och Från liknande. Ett nätverk för distansarbetande och intressenter ska byggas upp för att utbyta erfarenheter. I vardera kommun ska ett välutrustat kontinuerligt distansarbetskontor finnas tillgängligt.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

IT ses som ett verktyg som ska användas för att förenkla arbetet och stärka konkurrenskraften hos företagen i regionen. Det betonas att regional utveckling sker i näringslivet och att det därför är viktigt att företagen, även de små och medelstora, lär sig att utnyttja de möjligheter står till buds. En regional IT-strategi nya som förväntas tas fram i anslutning till det omfattande projektet "IT i Kalmar län".

2.2 Nätverk

Det finns idag inget länstäckande nätverk verkar specifikt inom IT-området. som Däremot finns lokala nätverk byggts kring olika intresseområden i som upp kommunerna. Till årsskiftet ska en IT-grupp sättas bestående aktörer samman av från både näringsliv och offentliga aktörer. Deras uppgift blir att fungera både som idégeneratorer och genomförare inom IT-frågor berör den offentliga som administrationen, näringslivet och medborgarna.

2.3 Länsstyrelsens roll

Från och med juli 1997 ligger frågor som rör regional utveckling på regionförbundet för Kalmar län. IT-frågorna fördelas således både på länsstyrelsen och regionförbundet.

2.4 Aktörer

Det nybildade regionförbundet kommer förmodligen ha ledande roll både vad en gäller den interna utvecklingen, dvs hur de offentliga aktörerna använder IT, sig av och utvecklingen av IT-användandet hos företag och privatpersoner. Högskolan i Kalmar anses också ha haft viktig roll i de projekt hittills initierats. Framöver en som kommer förmodligen även deras roll att växa. Högskolan står projektägare t ex som för ett av de viktigaste framtidsprojektet på IT-området IT i Kalmar län.

Kommunerna är också själva väldigt aktiva och pådrivande i IT-frågor. Likaså är skolväsendet i länet en viktig part.

2.5 Några ledande kommunexempel

Mönsterås Mönsterås kommun har satsat hårt på IT i undervisningen på gymnasiet. Varje elev har en egen bärbar dator vilken används i så stor utsträckning möjligt i som undervisningen. Problembaserat lärande är samlingsnamnet. Gymnasiet har ofta lyfts fram som ett gott exempel på hur IT kan användas i skolan. Gymnasiet vill

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

dock inte profilera sig någon IT-skola datorn är ett hjälpmedel för studierna som och det är pedagogiken som är i fokus, inte tekniken.

Hultsfred I Hultsfred har kommunen satsat på fri tillgång till skolans fasta Internetuppkoppling till alla kommuninvånare. Detta erbjudande gäller under kvällar och helger då skolan inte själv behöver nyttja nätet. Sammanlagt 700 invånare har anslutit sig till Internet via kommunens förbindelse. Kommunens resonemang går ut på att infrastrukturen är till för invånarna. Således är det deras rättighet att ha tillgång till den fasta förbindelsen som kommunen investerat

Västervik Västerviks kommun har beslutat sig för att varje kommunanställd ska ha en dator. Kommunen år stor arbetsgivare och kan därför ha stort inflytande på en utvecklingen. Genom att dator till varje anställd når ett stort antal hushåll ge en man i kommunen vilket i sin tur förväntas spridningseffekter. Detta beslut har lett till ge uppmärksamhet både hos andra kommuner och på länsnivå.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Fi län

Blekinge

Projekt

1.1 Regional Information Society Initiative RISI

Projektägare: IT-Blekinge är projektägare. Ansvariga myndigheter är Länsstyrelsen i Blekinge län, Högskolan i Karlskrona/ Ronneby samt kommunerna i Blekinge län.

Projektfinansiering: Totalt ca 4,3 miljoner kronor 500.000 ECU varav drygt 2 miljoner kronor finansieras via EU och resterande via länsstyrelsen i Blekinge. Projektet startade april 1996 och pågår till våren 1998.

Beskrivning: Blekinge blev av EU i konkurrens med andra regioner utvalt till en av pilotregionerna inom RISI-projektet. Pilotregionerna ska aktivt verka för att genomföra övergången från industrisamhället till informationssamhället. Målsättningen i Blekinge är att ta fram regional handlingsplan för hur IT i olika en projekt kan bidra till utveckling av regionen Blekinge. Inom RISI-projektet har sex olika delprogram definierats:

IT, "Forskning, Utveckling och Demonstration" FoUoD och regional utveckling

IT och infrastruktur IT och landsbygdsutveckling IT och små och medelstora företag IT och folkhälsa IT och samhälle

Man arbetar nu med att färdigställa den regionala handlingsplanen för IT i Blekinge. Samtidigt har flertalet projekt inletts och genomförts. Bit-världshusen är ett viktigt projekt som beskrivs vidare nedan.

1.2 BIT-net

Projektägare: lT-Blekinge.

Projektfinansiering: Totalt ca 30.000.000 kronor varav KK-stiftelsen är huvudfinansiär.

Beskrivning: Nätet ska omfatta alla huvudorter i Blekinge med förbindelse till Lund och Stockholm. Syftet med utbyggnaden av nätet är att möjliggöra en bred användning

lll

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

tjänster via Internet. De långa väntetiderna ska vara ett minne blott. Nu ska en av ökad kapacitet på nätet öppna för en snabbt växande elektronisk handel via Internet. Tanken är att högskola, kommuner, företag, bibiliotek, privatpersoner och landsting ska ansluta sig till nätet.

1.3 Bit-Världshusen

Projektägare: IT-Blekinge.

Projektfinansiering: Finansieras kommunikationsdepartementet och EU:s strukturfonder. Totalt ca 8 av miljoner kronor.

Beskrivning: Bit-Världshusen är Blekinges val lösning för att sprida IT-intresset och kunskapen av till alla både företagare och enskilda medborgare. Speciellt i glesbygdsområden ska det byggas upp ett "Världshus" för de som är intresserade och vill lära sig mer om IT. Bit-världshusen är viktig del i utvecklingsprogrammet RISI då de verkar som en knutpunkter för de olika projekten. Bit-världshuset ska starkt lokalt förankrat vara och drivas engagerad person/ organisation. Tekniken ska vara lättillgänglig för av en alla. På världshuset kan kurser i PC-användning, Internet, anordnas för m m företagare, föreningar, kvinnor, ungdomar etc för att ge människor chansen att inte bara pröva på tekniken utan också få djupare kunskap om hur tekniken kan en komma till nytta.

Det första exemplet på Bit-världshus finns i Svängsta. Huvudman för världshuset är EC-gruppen, dvs stiftelsen Elektronik Centrum. Under hösten kommer sammanlagt 10 Bit-världshus att finnas runt om i Blekinge. De flesta världshusen byggs upp av publika aktörer på orten såsom biblioteket, hembygdsgården, ABF, e dyl.

En kommersiell aktör Sun Microsystem medverkar som partner i projektet. - - Således kommer Sun att ta tillfället i akt att testa nya produkter såsom nätverksdatorn på Bit-världshusen.

1.4 Obruten vårdkedja

Projektägare: Landstinget i Blekinge i samverkan med Karlskrona och Ronneby kommuner.

Projektfinansiering: Projektet uppgår till 9 miljoner kronor lika fördelat på de tre ägarna.

Beskrivning: Syftet är att finna former för effektivare vårdplanering för en bra vård för varje en

enskild medborgare. Övergångarna för patienten mellan kommunal och lands-

tingsverksamhet ska så smidig möjligt. Således handlar det främst om att vara som

IT och regional utveckling 20 exempel från Sverige -

information snabbt, säkert och standardiserat ska kunna överföras mellan olika instanser och på så sätt garantera "obruten vårdkedja". Enhetliga datoriserade en journalsystem kommer att installeras.

1.5 Elektronisk handel

Projektägare:

IT-Blekinge tillsammas med PostNet.

Projektfinansiering: EU-bidrag på 2,8 miljoner kronor. Projektet har startat under hösten 1997 och

kommer att pågå under ettårsperiod. en

Beskrivning:

Syftet är att sprida kunskapen och nyttjandet elektronisk handel bland mindre av

företag i Blekinge län. Meningen är att projektet ska utgå från företagens speciella

verksamheter och inte drivas på generell basis. Tillsammans med PostNet ska IT-

Blekinge utveckla en elektronisk marknadsplats i Blekinge. Under projekttiden

kommer ett tjugotal små och medelstora företag delta. Företagen att ska få hjälp med att etablera elektronisk affärskommunikation med kunder och leverantörer. Elektronisk handel ett medel för stärka konkurrenskraften hos ses som att Blekinges

företag och på så sätt även hela regionens.

1.6 Tjänster utan Gränser

Projektägare:

Karlskrona kommun, Ronneby kommun,Telia och Föreningssparbanken.

Projektfinansiering:

Grundkostnaden för projektet är 2 miljoner kronor år. Verksamheten per startar l januari 1998 och pågår fem år framåt.

Beskrivning: Parterna i alliansen är samtliga överens den strukturförändring om att som sker i övergången från industrisamhället till informationssamhället innebär förstora ändringar i både kommunal och kommersiell verksamhet. Den gemensamma övertygelsen är att samarbete mellan de båda sektorerna näringsliv och offentlig part kommer att krävas för att säkerställa regioners framtida konkurrenskraft. Kommuner mäste lära sig av näringslivet och vise för att framtidens dynamik på versa

arbetsmarknaden ska skapas. Alliansen i Karlskrona-Ronneby ska samarbeta kring IT-frågor för både företag och enskilda medborgare i regionen. Målsättningen

är att i

Blekinge skapa en i europeiskt perspektiv unik bas Internetanvändare. Alliansen

av vill också verka i samarbete med övriga nätverk etablerats i Blekinge syfte som i att tillsammans generera nya idéer och ett långsiktigt lärande på IT-området.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

1.7 Projektet SITS Svängsta IT-samhälle

Projektägare: ElektronikCentrum. I projektorganisationen ingår representanter från Stiftelsen

Karlshamns kommun, EC-gruppen Elektronik Centrum, KABO Karlshamns

bostäder och föreningen IT-Blekinge.

Beskrivning: SITS-projektet delprojekt inom den större satsningen i projektet RISI. Avsikten är ett med RISI-projektet år att skapa modeller för det nya samhälle som kommer att industrisamhället och till stor del förändra arbetsmarknaden. En av ersätta skapa arbetstillfällen och bidra till en höjd målsättningarna är att nya konkurrenskraft för Svängsta valdes ut testplats för hur en bred regionen. som och tillämpningar kan komma hela samhället till del. I satsning på ny teknik nya Svängsta finns också särkild inriktning på kvinnor. SITS-projektet innefattar ett en fyra delområden: lT-världshus, IT-Bostäder, Halda antal projekt inom

Utvecklingscenter och Infrastruktur höghastighetsnät.

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

för Blekinge både satsning på IT-industrin för att skapa nya och IT betyder en avancerade jobb också satsning på "IT för alla". Blekinges tekniskt men en RISI-projektet innebär bred satsning på IT i hela länet. På länsnivå medverkan i en för närvarande föreningen IT-Blekinge. IT-Blekinges verkdrivs IT-frågorna av finansierad fram maj 1998. Därefter är det idag osäkert hur verksamhet år t 0 m samheten kommer att bedrivas.

2.2 Nätverk

TelecomCity och Elektronikcentrum i Svängsta är exempel på nätverk SoftCenter, byggts kring IT-frågor. De har haft ett betydande inflytande på Blekinges som upp utveckling bl a inom IT-frågor.

2.3 Länsstyrelsens roll

för länsstyrelsen är starkt koncentrerad kring den handlingsplan som tas IT-strategin RISl-projektets Den kommer fungera strategisk plan för länets fram i regi. att som samlade IT-satsningar. Länsstyrelsens roll har varit viktig som katalysator i regionen. arbetar många kommuner med projekt och det "rullar nästan på av sig Nu egna själv".

IT och regional utveckling 120 exempelfrån Sverige -

2.4 Aktörer

IT-Blekinge har haft en viktig roll i länet speciellt inom EU-projektet RISI. - Högskolan i Karlskrona-Ronnebv är också viktig aktör. Den samlade en , kompetensen och engagemanget hos TelecomCitv och SoftCenter är också viktiga i sammanhanget.

2.5 Några ledande kommunexempel

Karlskrona och Ronnebv kommuner går in i ett spännande alliansprojekt med två nu kommersiella aktörer. Telia och Föreningssparbanken har valt regionen just för genomförarförmågan och de långtgående visionerna finns hos de två som kommunerna. Under denna period ska flertalet projekt inledas och gemensamma nya kreativa ideér födas hur samhället och medborgarna ska kunna från om ta steget industrisamhället till informationssamhället.

I Sölvesborg drivs ett pilotförsök för medborgarkontor. I ett projekt kallat Sölvesborg 2000 utvecklas bl a medborgarservice på elektronisk väg. Det handlar om att medborgarna ska kunna utföra de vanliga kommunala ärendena direkt via Internet hemma eller på medborgarkontoret på orten. I framtiden ska även företagen ha en bred servicefunktion via nätet k "supportkontor för företag". - ett s

ll5

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

D

Gotlands län

Projekt

1.1 I.Net-projektet

Projektägare: Gotlands Högskola.

Projektfinansiering: KK-stiftelsen stödjer projektet med totalt 7 miljoner kronor.

Beskrivning: I.Net-är delprojekt i den totala satsningen på infrastruktur på Gotland. Det ett övergripande projektet heter "Regional informationsinfrastruktur på Gotland". Den övergripande målsättningen är att moderna IT-lösningar förbättra genom kommunikationerna till och från fastlandet. Gotland därmed en potential att ser och livskraftiga verksamheter. Framförallt har Gotland valt att satsa locka till sig nya distansoberoende tjänster. För skapa förutstättningar för företag att kunna på att verka på Gotland investeringar i informationsteknisk infrastruktur som ett viktigt ses Två målsättningar för projektet har satts att skapa funktionell och steg. upp: en samordnad digital infrastruktur samt samordnad informations- och en kompetensförsörjning.

med delprojektet I.Net är skapa de grundläggande förutsättningarna på

Syftet att Gotland för tillämpning IT. Projektet är i sin tur indelat i fyra delar: Likvärdiga av förutsättningar för hela Gotland, Bredbandsnät, Regional kopplingspunkt, Informations- och kompetensförsörjning.

Projektet har inletts med förstudie ska färdig i början på 98. Förstudien en som vara

framtagande förfrågningsunderlag inför upphandling ett regionalt

innebär av av och telenät. Det finns idag många små IT-företag på Gotland som behöver en datakommunikation med fastlandet. Även skolorna och bra infrastruktur för distansarbetande behov snabbare förbindelser. Målsättningen är att samtliga är i av hushåll och företag i kommunen ska kunna ansluta sig till nätet.

1.2 Call Center-verksamheter

Projektägare: Gotlands kommun, länsstyrelsen, Högskolan, ALMI.

Projektfinansiering: allmän satsning inte har budget utan inkluderas i andra Detta är en som en egen satsningar.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Beskrivning: Gotlands satsning på distansoberoende tjänster har speciellt riktats in på call center verksamheter. Call center anses vara tjänst mycket väl sig till en som anpassar Gotlands förutsättningar. Satsningen har också resulterat i ett antal etableringar på området. Önskemål har framförts dessa företag nätverk ska knytas av att ett upp mellan call center företagen. Detta har kommunen tagit fasta på och ett nätverk ska etableras. Syftet är främst att underlätta kunskapsöverföring mellan medlemmarna i nätverket.

1.3 Baltic Telematic Center

Projektägare: Samverkansnämnden Stockholm-Gotland.

Projektfinansiering:

Ansökan finansiering har lämnats till Ostersjörádet. Beslut väntas i mitten på om december. Ansökan omfattar 58 miljoner kronor.

Beskrivning: Idéen för detta projekt uppkom för ca 1 är sedan. Visby lasarett och Huddinge sjukhus har sedan tidigare haft ett nära samarbete inom området Telemedicin. Detta har sedan utmynnat i idéer som tillsammans skapat underlag för projektet Baltic Telematic Center. Projektet är ett samlingsnamn för mängd mindre satsningar. en Främst handlar det om att bygga teknisk plattform med kopplingar till upp en

fastlandet och Östersjöländerna. Gotland med sitt geografiska läge ha fördel

anses en

som knutpunkt för en svensk IT-satsning i Östersjön. I de telemedicinska projekten

har man också hunnit införskaffa sig erfarenheter och kompetens inom IT-området som anses komma till använding i detta projekt. Projekt planeras också inom utbildning samt ett antal projekt med kommersiell anknytning. mer

1.4 G0tITland

Projektägare: Gotlands kommun.

Projektfinansiering:

Totalt 30 miljoner kronor KK-stiftelsen står för hälften och kommunen den varav återstående delen. Projektet löper under perioden 9607-9907.

Beskrivning: Projektet syftar till att sprida IT-kunskap i skolorna. Det bidra till regional anses

utveckling så till vida att kunskapen sprids också utanför skolan t till föräldrar.

ex

Pengarna ska inte investeras i hårdvara utan främst i kompetensutveckling. Den röda tråden är fortbildning i pedagogik för lärare inom förskolan och till

upp gymnasieskolan. Mellan 400 och 450 lärare per år får möjlighet att genomgå ett utbildningsprogram indelat i tre steg. Det första steget behandlar själva tekniken, det

ll7

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

andra steget metodik och det tredje och avslutande steget kopplar samman kunskapen för Visa hur datorn kan användas för att höja den pedagogiska nivån i att utbildningen.

Förutom kompetensutvecklingen inkluderar projektet 14 mindre elev- och lärarprojekt. Dessa projekt handlar Specialpedagogik, dvs hur datorn kan om t ex användas för elever med särskilda behov, pedagogik för språkundervisning och projekt med internationella kontakter. Sammantaget kan sägas att kompetensutvecklingen utgör huvudprojektet täcker bredden. De 14 mindre som projekten syftar till att ge lite extra lyskraft ute i skolorna. mer

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

IT förutsättning för regional utveckling än ett argument i sig. anses vara mer av en Åsikten alla regioner i landet idag bygger ut sitt nät. Således blir det andra är att faktorer gör att ett företag väljer att etablera sig i viss region. De offentliga som en

aktörerna på Gotland kommunen, högskolan, försvaret, landstinget, länsstyrelsen

främst på att skapa bättre förutsättningar för företag att etablera sig på ön. satsar nya Attraktionskraften för i första hand distansoberoende företag ska öka. För detta är IT ett givet verktyg.

2.2 Nätverk

Ett nätverk "Call Center Gotland" finns mellan call center-företagen på ön. Det anses viktigt att de har ett forum där deras frågor kan lyftas fram och där gemensamma verksamheten kan utvecklas. Syftet är att stödja befintliga företag men också attrahera Nätverket ska underlätta kunskapsöverföring mellan företagen, arbeta nya. för konkurrenskraftiga teletekniska förutsättningar samt profilera Gotlands goda förutsättningar för distansoberoende verksamheter.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll i projekten blir liten då ansvaret för regional utveckling går över till kommunen. Man hoppas dock i kommunen att de fortfarande ska delta i arbetet.

2.4 Aktörer

Kommunen och högskolan de främsta drivande krafterna i lT-utvecklingen ses som på Gotland. Kommersiella aktörer lokala entreprenörer, Gutedata, Telia som PubliCom, Enator Dotcom är inblandade i vissa projekt. Telia har visat sig intresserade att utveckla ISDN på Gotland. av

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Det finns en samstämmighet mellan de offentliga aktörerna att satsning ska ske på distansoberoende verksamheter. Man att Gotland inte ska satsa på att anser producera ny teknik utan konsumera den. Det finns uttalad strategi att satsa på en call centers. Näringslivsenheten på kommunen har målsättningen att göra Gotland till den mest attraktiva lokaliseringsorten för call center i Sverige. Målsättningen är

också att bli en inkörsport till Östeuropa för europeiska och amerikanska företag.

"Gotland the Telecom Island" kanske i framtiden är ett självklart begrepp. -

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

I Skåne län

Projekt

1.1 Tyche

Projektägare:

IT-Skåne Lunds universitet, finansieras av KK-stiftelsen.

Projektfinansiering: Budgeten ligger på 12 miljoner kronor för Tyche.

Beskrivning: Tyche syftar till att bidra till utbildning inom IT-frågor i kommunerna. I första hand det anställda i små- och medelstora företag och näringslivslivsansvariga avser tjänstemän och politiker. Kommunerna får ansöka för två tredjedelar av om pengar kostnaden. Tyche har resulterat i ett stort antal utbildningsprojekt. Bland de tjugotal sökande beviljats medel under hösten 1997 finns såväl kommuner som enskilda som företag. Utbildningarna sedan för företagets eller kommunernas specifika anpassas behov och användningsområde.

1.2 Merkurius

Projektägare: IT-Skåne.

Projektfinansiering 1,6 miljoner kronor från KK-stiftelsen.

Beskrivning: Lunds universitets näringslivsnod Merkurius är ett andra delprojekt under IT-Skåne, med budget på 1,6 miljoner kronor. Merkurius syftar till att med hjälp av IT bygga en ett sök- och informationssystem för att företag tillgång till datorlagrad upp ge information och och rådgivning från Lunds universitet på ett lättilgängligt resurser och sätt. Lunds universitet ska här motor för de små- och medelstora företagen agera vilka anses ha högst tillväxtpotential.

1.3 Elektronisk handel Helsingborg - Projektägare: Helsingborgs stad.

Projektfinansiär: Helsingborgs stad.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sverige -

Beskrivning: 1995 träffades en överenskommelse mellan staten, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och Toppledarforum att elektronisk handel ska genomföras om inom den offentliga sektorn. Det handlar om att använda elektroniska hjälpmedel istället för pappersdokument vid anbud, beställning, fakturering och betalning.

Hjälpmedlet är EDI Electronic Data Interchange, streckkoder, e-post och data-baser.

EDI är internationell standard från FN kallas EDIFACT EDI For som Administration, Commerce And Transport. Varje år handlar Helsingborgs stad varor och tjänster för 1,8 miljarder kronor från cirka 8.400 olika leverantörer. Administrationskostnaderna för detta är Målsättningen är att 95% enorma. av upphandlingen ska ske elektroniskt före utgången 1998. av

IT-strategisk uppläggning i regionen

2.1 IT-strategi

Projektet IT-Skåne ska stödja och underlätta införandet IT i regionen och därmed av skapa erfarenheter som kan nyttjas i hela landet. Detta med de medel finns att som tillgå från KK-stiftelsen. IT-Skåne existerar så länge finns eller till och med resurser nyåret 1998/1999.

2.2 Nätverk

Lunds universitet och KK-stiftelsen och Länsstyrelsen står bakom IT-Skåne som startades under 1996. IT-Skåne fungerar som nod i regionen vad IT-frågor och avser spridningen av IT-användandet.

2.3 Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsen står bakom IT-Skåne som delägare tillsammans med Lunds universitet. lT-Skåne har länsstyrelsens mandat att berdiva länets IT-utveckling.

2.4 Aktörer

Lunds universitet betydelsfull aktör. Den omfattande medicinska ses som en industrin är också pårivande inom regionen. Teknopol och teknikbrosiftelsen är två andra viktiga aktörer. I första hand är deras uppgift att ta tillvara och stimulera innovationer och industriell utveckling samt att utnyttja befintlig kunskap vid universitet och högskolor. Deras engagemang inom IT-området är betydelsefullt i sammanhanget.

IT och regional utveckling 120 - exempel från Sverige

2.5 Några ledande kommunexempel

Helsingborg IT-grupp och elektronisk handel. - Bromölla. Lund Lunds universitet. -

âêâê

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionensövervägandeoch prioriteringar samt arbetsprogram.34 sidor. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram.15 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, 08-405 1851.

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget.15 sidor. Kan beställashos lT-kommissionen, 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport 1/96. 25 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, 08-405 1851.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-JohanWestin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65sid0r. Kan beställashos IT-kommissionen, 08-405 1851

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, 08-405 1851.

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dessanvändbarhet Av Per Gustafsson uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127sidor. Kan beställashos IT-kommissionen, 08-405 1851.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och SverigesTekniska Attachéerden 4 juni 1996.Rapport 8/96. Rapporten är publicerad IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

IT-problem infor 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december1996.Rapport 1/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen.Rapport 2/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst.Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige inför epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The SwedishIT Commission report 5/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från seminariumanordnat IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 1 1 ett av december1996.Rapport 6/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medie- och programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen,Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

på uppdrag eller i samarbete med I T- Rapporter utgivna

kommissionen

Data om IT i Sverige Statitsitisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån uppdragav IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenskafolkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån uppdragav IT-kommissionen. 102sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 OO.

IT världen Nationella initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 10246 Stockholm

IT världen Regionala initiativ runt - Undersökning av SverigesTekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analysgjord av Statskontoret på uppdrag av IT-kommissionen. 111 sidor.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning.Fi. . Tänderhela livet . nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S. - Välfärdens genusansikte.A. Män passar alltid Nivå och organisationsspeciñka . processer medexempel från handeln.A. Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och . maktdiskurser.A. Ty maktenär din Myten om det rationella . arbetslivetoch det jämställda Sverige. A. Översyn rörelse-och tillsynsregler för kollektiva . av försäkringar. Fi. Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker . och Systembolagets produkturval.S. O Integritet Effektivitet Skattebrott. Fi. . - - 10. Campusför konst.U. ll. Fristående utbildningarmed statlig tillsyn inom

olika områden. U. Självdeklarationoch kontrolluppgifter förenklade . förfaranden.Fi. 13.Säkrare kemikaliehantering.FÖ. näringsrättsliga frågor. Fi. 14.E-pengar- 15.Gröna nyckeltal Indikatorer för ett ekologiskt hållbart samhälle.M. När åsikterblir handling.En kunskapsöversikt om . bemötandet av personer med funktionshinder. 17. Samordning av digital marksändTV. Ku. 18.En gräns en myndighet Fi. - 19.IT och regional utveckling. 120exempel från Sverigeslän. K. 20. IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för

digitala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-1024.K. 21. Problemmed inbäddade system inför 2000-skiftet. Hearinganordnadav IT-kommissioneni samverkan med Industriförbundetoch Statskontoret 1997-11-14.K.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Miljödepartementet Säkrare kemikaliehantering.13 Grönanyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt hållbart samhälle.15 Socialdepartementet Tänderhela livet nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och Systembolagetsprodukturval. 8 När åsikterblir handling. En kunskapsöversikt om bemötandet av personer med funktionshinder.16

Kommunikationsdepartementet IT och regional utveckling. 120exempel från Sverigeslän. 19 IT-kommissionenshearing om infrastrukturen för digitala medier. Andrakammarsalen,Riksdagen 1997-10-24.20 Problemmed inbäddade systern inför 2000-skiftet. Hearing anordnad av IT-kommissioneni samverkan med Industriförbundetoch Statskontoret 1997-11-14. 21

Finansdepartementet Omstruktureringaroch beskattning.l Översyn av rörelse- och tillsynsreglerför kollektiva försäkringar.7 Integritet Effektivitet Skattebrott. 9 - förenklade Självdeklarationoch kontrolluppgifter förfaranden.12 frågor. E-pengarnäringsrättsliga 14 En gräns en myndighet 18 -

Utbildningsdepartementet Campus för konst. 10 Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden.11

Arbetsmarknadsdepartementet Välfärdensgenusansikte.3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika processer med exempel från handeln.4 Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och maktdiskurser.5 Ty maktenär din Myten om det rationella arbetslivetoch det jämställda Sverige.6

Kulturdepartementet Samordning av digital marksändTV. 17

IT-kommissionen

103 33 Stockholm

Besök: Regeringsgatan 30-32 E-post: itkommissionen@communications.minislry.se

Hemsida: wwwjikommissionemse

http: / /

ISBN 91-38-20835-0 ISSN O375-25OX