Rättsinformation och IT : rapport från två seminarier 1996 och 1998 [anordnade av IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation] : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ATN

OCH IT

från två seminarier

Rapport

1996 och 1998

anordnade lT-kommissionen av och StiFtelsen för rörrsinfonnation IT-komnnissionens rapport 10/98

Krim {

I

Statens offentliga utredningar 119.411 1998:109

w Kommunikationsdepartementet

Rättsinformation

och

IT

från två

Rapport seminarier

1996 och 1998

IT-kommissionens

10/98

rapport

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes ktmdtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar

Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes ktmdtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

-

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20997-7 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375250X

FÖRORD

IT-kommissionen anordnade den 10 mars 1998 tillsammans med Stiftelsen för

Rättsinformation seminarium Rättsinformationen

ett om och IT Åtgärder sedan

-

1996 och framtidsfrågor.

. IT-kommissionen och stiftelsen anordnade

1996 en hearing samhällets strategi

om

när det gäller rättsinformationen och IT. Rapport Rättsinfbrønation och 17":

-

Svärigbeternas advokater eller möjligheternas ambassadörer IT-kommissionens

rapport 5/96 från detta seminarium har

- tagits i denna rapport del

som en Efter 1996 års seminarium skrev IT-kommissionen

till regeringen och föreslog

vissa åtgärder för förbättra spridningen rättsinformation

att av med IT.

Den arbetsgrupp regeringen har tillsatt för

som att göra en översyn av rättsdata-

systemet har nyligen lämnat sin rapport Ds 1998:10 Ett ofêntligt rättsmfbrønatzbns-

system

Vid seminariet i mars 1998 diskuterades de förslag och åtgärder har

som vidtagits

sedan 1996 såsom uppföljning den hearing hölls 1996.

en av som

Stockholm juli 1998

Arbetsgruppen

1 IT-kormisslonen

rapport 10/98

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Rättsinformation och IT 1998

- Framtidsfrågor IT-kommissionens rapport 10/98 5

Rättsinformation och IT 1996

-

- Svårigheternas advokater eller möjligheternas

ambassadörer IT-kommissionens rapport 5/96 ..59

3 IT-konuwulsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH n 1998 FRAMTIDSFRÅGOR IT-KOMMISSIONENS RAPPORT 10/98

5 IT-konmisslonen rapport 10/98

INLEDNING

Peter Seipel, ordförande i Det I T Observatoriet -rättslåga och ledamot av I T-

kommissionen:

De inbjuder till detta seminarium är regeringens IT-kommission och Stiftelsen

som för rättsinformation. Kommissionen är säkert känd för de flesta deltar i semisom

nariet. Stiftelsen däremot antagligen mindre känd. Låt mig därför är inledningsvis

informera Stiftelsen har bildats krets intressenter, bl.a. Regeringskansliet,

om att av en

Riksdagens förvaltningskontor, Domstolsverket, Riksskatteverket, Sveriges advokat-

samfund, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Norstedts Juridik

för att

främja rättsinformationens hantering med modern informationsteknik. Stiftelsen har således sina huvudintressen i just de frågor ska diskutera vid detta seminarium.

som

Frågorna har lång bakgrundshistoria jag nöjer mig med snabbt skissera.

en som att

Den börjar 1960-talet när de första försöken gjordes med datoranvändning för

att

framställa pappersregister till författningar, s.k. nyckelordsregister. En snabb tillväxt

skedde under 1970-talet, då inte minst Ingvar Gullnäs och Börje Alpsten svarade för

viktiga insatser. Verksamheten med offentlig tillgång till rättsdatabaser inleddes under

1980-talet också innebar växande osäkerhet hur tjänsterna borde organisom en om för framtiden. Från slutet 1980-talet kan tala omdanande skede seras av man om ett

där frågan för rättsinformationens om statens ansvar spridning med nya medier blir

alltmer akut. Vi har från 1994 gått i skede kan kalla webskedet. Det ett som

innebär både att tendenser fullbordas har form tidigare och roller

som sett ta att nya

och möjligheter aktualiseras.

Man kan lägga olika perspektiv utvecklingen. Jag ska göra det enkelt i inled-

ningen och tala dels om ett tekniskt perspektiv, dels organisatoriskt, och dels

om ett

om ett rättspolitiskt.

Om börjar med det tekniska perspektivet kan konstatera rättsinformation

att är

teknikberoende. När diskuterar teknik och juridik i andra sammanhang, s.k.

man

materiell juridik, så brukar ofta sträva efter juridiken teknikoberoende. Här

man att är det precis tvärtom. Rättsinformationen är teknikberoende. Och det behöver man

bara titta i den långa rättshistorien för kunna iaktta. att Tidigt börjar man fästa rättsbuden pränt Hammurabis lagar är det kända exempel alla jurister

-- som

konfronteras med. Tryckerikonsten möjlighet trycka och

ger att pappersgazetter

rättsfallspublikationer. Söndagspredikan i kyrkan utnyttjas för kungörelser vilket

var

obligatoriskt ända till 1940-talet. Så småningom börjar använda datorer för

man att

lagra och söka juridiska texter under 1950-talet i sällskap med medicinare och

kemister och andra. Rättsinformationen teknikberoende. Men

är sätten att uppfatta

tekniken kan variera, och där har valfrihet. Här finns det många möjligheter.

man

Man kan uppfatta IT-tekniken bearbetningsverktyg. Det vad

som var precis man

gjorde i slutet 60-talet när nyckelordsregister till författningstexter publicerades. Då hade fått möjlighet med datorer tröska och skilja vissa från

man en att texter agnar vetet.

9 lT-konlrisslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Den stora förändringen, den som gör att utvecklingen går in i så intressant

nu ett

skede, det är att vi börjar i alla sammanhang uppfatta IT kom-

nu att som ett

munikationsverktyg, inte först och främst bearbetningsverktyg. Detta är

som ett en

väsensskillnad och det är synnerligen viktigt håller fast vid det

att perspektivet.

Vidare kan uppfatta tekniken kvalitativt man som ett hjälpmedel för myndig-

heterna. Man kan den i första hand möjlighet

se som en att göra rättsordningen överskådlig och lätttillgänglig. Och kan till och med man uppfatta den som ett medel att förändra rättsordningens hela verkningssätt. Det får naturligtvis konsekvenser för agerandet vilket perspektiv tekniken väljer: från det troskyldiga hjälpmedels-

man

perspektivet till det mest avancerade, att det handlar rättsordningens verkningssätt.

om

Om går över till det organisatoriska perspektivet ska jag bara konstatera det

att

handlar rollspelet kring rättsinformationen med normgivande rättstill-

om organ,

lämpande organ och adressater för rättsnormer. Och det handlar också andra

om

roller: kvalitetsgranskare, distributörer, redaktörer, arkivñinktioner

osv.

Vad händer med IT är får helt möjligheter utforma och välja

som att nya att

roller och att införa roller i spelet. Till det organisatoriska hör också de ekonom-

nya

iska frågorna. Vem ska bära kostnaden, hur ska kostnader uppfattas och beräknas

--

investeringskostnader, driftskostnader beräkningssättet när det gäller självkostnader

--

osv. Här finns mycket att fundera över jag lämnar till vår fortsatta diskussion.

som

Jag går snabbt över till det rättspolitzs/za perspektivet. Detta är det allra viktigaste.

Frihetsgraderna är nu mycket stora, tekniskt och organisatoriskt, och därför blir valet

av färdriktning viktig. Tre faktorer hänger och samman påverkar ömsesidigt varandra. Den första är naturligtvis de tekniska möjligheterna. Den andra gäller rättsordningens uppbyggnad.

Och den tredje gäller kvalitetskrav inom rättsordningen. Mycket talar för det skede

att

går in i kommer innebära djupgående förändringar i rättsord-

som nu att synen

ningen, och detta sammanhänger med börjar uppfatta IT kommunika-

att som en tionsteknik.

Förändringarna kommer att förstärkas genom att IT kommer att fortsätta

att

utvecklas som kommunikationsteknik samtidigt den används på effektivt

som ett mer

sätt när det gäller sökning och filtrering än idag.

Diskussionen under detta seminarium kommer i grunden rättspolitisk. Det

att vara

handlar om att formulera frågor för ställningstaganden, klargöra positioner,

att att

resonera kring vägval. Jag ska inte föregripa vår diskussion här, jag vill inlednings-

men

vis bidra med tre frågor jag hoppas kommer preciseras ytterligare och kanske

som att

också början till under seminariet. Dessa frågor

svar tre är

Om rättsväsendet förutsätter medborgarna har kännedom

- att om rättsnormerna, är

det då inte rättsväsendets skyldighet sörja för medborgarna särskilda

att att utan

kostnader kan göra sig bekanta med rättsnormerna

I vilket utsträckning är det rimligt betrakta och behandla rättsinformationen

att eller tjänst marknad som en vara en en

Vilka är de största kvalitetsbristerna hos det traditionella för produktion

- systemet

och spridning rättsinformation och hur bör dessa brister till

av rättas

Avslutningsvis vill jag lyckönska den arbetsgrupp har arbetat fram

som rapporten

om ett offentligt rättsinformationssystem. Den har väl förvaltat arvet från bl.a. samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem. Förslaget lägger mycket

en

god grund för utvecklingen generation rättsinformationssystem.

av en ny av

lT-konunlsslonen 10 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETS

ARBETSGRUPP

FOR ETT

OFFENTLIGT RATTS-

INFORMATIONSSYSTEM

Kristina Rennerstedt, statssekreterare,

ordförande i regeringskansliets arbets-

grupp för ett ofentligt rätrsinfoømatiønssystem:

Iag har inte som Peter Seipel historia går tillbaka till 1960-talet väl till

en som men

början av 1980-talet, då jag försökte lägga in Riksskatteverkets för-fattningsregister i

rättsdatasystemet. Då fick ägna tiden i

mesta att rensa författningarna för att ta

reda vilka fortfarande gällde. Det och som var ett stort jobb, man kan konstatera

hur mycket som har hänt sedan dess.

Jag tackar för IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation att har bjudit in vår arbetsgrupp så får tillfälle promemorian Ett att presentera offentligt rättsinfbmzatiorzssystem, ochdet är särskilt glädjande för mig har varit ordförande i

som gruppen att intresset är så stort.

Det är ingen tvekan utvecklingen allt

om att går mot att mer offentlig information görs tillgänglig med informationsteknik. Det är mycket bra. För informationstekniken

innebär sätt öka medborgarnas till information. ett att tillgänglighet Som regeringen

har påpekat i IT-propositionen bättre till är tillgång grundläggande information om den offentliga sektorn viktigt inte bara från allmänna demokratiska utgångspunkter utan det kan också betydelsefullt för tillväxt och välfärdsutveckling. Men det

vara är

klart det finns problem

att förknippade med utvecklingen och inte minst

måste man

göra noggranna överväganden när det gäller integritetsaspekten. Av den grundläggande offentliga information finns har rättsinformationen

som en

särställning. För lagstiftningen innebär ändå hörnsten i samhällslivet, och hela

en

rättsordningen bygger principen att medborgarna känner till lagar och rättsregler.

Därför är delar rättsinformationen den

stora av mest grundläggande samhällsinforma-

tion som över huvud finns. taget

jag ska säga några ord arbetsgruppens arbete. I november 1996 beslutade

om

regeringen att tillsätta arbetsgruppen, och vår uppgift lämna förslag till

var att ett nytt

rättsinformationssystem i Sverige. Bakgrunden ni säkert känner till, den

var, som skrivelse IT-kommissionen under hösten hade överlämnat till

som regeringen, där

man föreslog vissa åtgärder för att förbättra den elektroniska spridningen rättsin-

av formation. Men det fanns även andra skäl till det

att var dags att göra en Översyn av rättsdatasystemet.

Inom regeringskansliet har under flera år bedrivit arbete för bättre elektronisk

ett

publicering av de trycksaker publicerar. En del publiceras idag via Information

som Rosenbad. Information Rosenbad den enhet arbetar med information är som extern

11 lT-kommlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

om regeringsarbetet. För det ändamålet driver Internetserver och elek-

man en en

tronisk anslagstavla. Men inom regeringskansliet publiceras också sedan lång tid tillbaka databaser innehåller lagar, förordningar och kommittédirektiv. Dessa

som

databaser har sedan 1993 gjorts tillgängliga för allmänheten och regeringskansliet självt

via Riksdagens databas RlXlCX. Avtalet mellan regeringskanliet och riksdagens förvaltningskontor om databaserna sades 1995 och löpte vid årsskiftet 1997-98.

upp ut

Därför har haft ett behov göra utredning den ordning har gällt

av att en av som sedan 1993.

I sin skrivelse till regeringen föreslog IT-kommissionen regeringen skulle

att

tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå moderniserar regelverk de

ett som anger

olika allmänna för IT används för spridning rättsinformation.

organens ansvar att av

Det blev ingen kommitté arbetsgrupp med 14 deltagare. Förutom jag själv

utan en

kom arbetsgruppen att bestå tjänstemän huvudsakligen från regeringskansliet. Sex

av

kom från justitiedcpartementet, två från finansdepartementet, från inrikes-

av oss en

departementet och från kommunikationsdepartementet. Dessutom har regerings-

en

kansliets kanslichef deltagit, och har också haft för Information

en representant

Rosenbad och från Riksdagens förvaltningskontor, från Rixlex.

en

Ett viktigt skäl till att tillsatte arbetsgrupp och inte kommitté

en en var att

ville koppla ihop utredningsarbetet med det arbete redan bedriver när det gäller

spridning rättsinformation från regeringskansliet och riksdagen. Vi bedömde de

av att

här frågorna hade den omfattningen de skulle kunna hanteras effektivt i

att mest en

arbetsgrupp. Arbetsgruppen fick också i uppdrag att bedriva sitt arbete öppet och utåtriktat så att synpunkter och kunskap från alla berörda skulle komma till När

nytta.

det gällde anvisningarna till arbetsgruppen skulle ha ständig dialog och anordna

en möten med dem hade särskilt intresse i saken. Vi skulle också lämna delredovissom

ningar från arbetet. Allt detta för att frågorna skulle kunna diskuteras i den vidare krets krävdes. Det ledde också till i ganska tidigt skede knöt Statskontoret till

som att ett

arbetsgruppen.

Arbetsgruppen redovisade en arbetspromemoria för ett år sedan. Den remitterades

till ett mindre antal myndigheter och andra intressenter. I presenterade

somras

också en kravbeskrivning för ett moderniserar rättsdatasystem, och den remitterades

till ett 40-tal remissinstanser och del andra. I i fjol hade möte med

en mars ett Stiftelsen för rättsinformation och i maj höll seminarium här i konferenscentret ett

där alla centrala statliga myndigheter föreskrifter inbjudna. Ett 70-tal

som ger ut var

myndigheter deltog. I frågor som rör standarder och märkning och sådant har särskild arbets-

en

en särskild referensgrupp med för Riksdagens förvaltnings-

grupp, representanter kontor, Statskontoret, Riksarkivet och Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet.

Det här visar att det är väldigt många har deltagit i arbetet med mycket

som stor

entusiasm. Detta engagemang har fått utifrån har varit otroligt betydelsefullt

som

för arbetet, för har känt har arbetat mycket i medvind.

att enormt

När det gäller förslagen lämnade regeringen i IT-propositionen förslag till

ett en

övergripande IT-strategi. Där förespråkade regeringen tre prioriterade statliga

områden: rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning.

Spridning rättsinformation är egentligen fråga samhällets informations-

av en om

försörjning och berör i högsta grad rättsordningen och arbeta där. En rejäl

sättet att

satsning rättsinformation ligger mycket väl i linje med den IT-strategin.

Enligt vår mening finns det två centrala utgångspunkter för samhällets i det

ansvar

här avseendet. Det första är att det ligger i rättssäkerhetens intresse tillförsäkra

att

IT-komnisslonen 12 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIEISARBETSGRUPP...

medborgarna en god och enkel tillgång till rättsinformation i elektronisk form. Det

andra är det underlättar arbetet i de att offentliga institutionerna Det rättsinformationssystem har föreslagit i vår slutrapport ska innehålla betydligt mer information än dagens rättsdatasystem. Vi tycker ska för att staten svara en kontinuerlig grundservice rättsinformationens område med hjälp informaav tionsteknik. Den här grundservicen ska rikta sig både till allmänheten och de offent-

liga förvaltningarna. Ansvaret ska omfatta de offentliga rättskällorna från lagarnas förarbeten och de statliga myndigheternas föreskrifter till domstolarnas och myndigheternas rättspraxis. Vi tycker också att staten bör ta ett visst förädlingsansvar. Staten

ska till rättsinformationen blir tillgänglig se att ett överskådligt och enhetligt sätt. Staten ska också för det finns ansvara att grundläggande standarder för märkning, strukturering och sökning i systemet. Den rättsinformationen ska tillhandahållas mesta utan avgifter. Vi tycker de grundläggande reglerna ska finnas i en förordning och vi lämnar förslag till en rättsinformationsförordning. Grundtanken med systemet är att varje offentligt organ som ger ut viss rättsinformation ska för den sprids elektroniskt och informationen ansvara att att är aktuell. Det betyder informationen kommer finnas i att att ett stort antal databaser runt om i landet, och tanken är innehållet i med teknikens att systemet hjälp ska finnas tillgängligt för allmänheten ett enhetligt och samlat sätt. Det betyder att informationen ska finnas tillgänglig via en ingångssida Internet. På lite sikt ska det bli möjligt göra sökningar hela att över systemet samtidigt. Systemet kommer därför att kräva ganska långtgående samordning mellan en deltagande myndigheter, och tror att det kommer krävas särskild myndighet har att en som samordningsansvaret. I arbetsgruppen har stannat för att regeringskansliet bör samordningsmyndighet i vara ett uppbyggnadsskede, sikt myndighet bör men tror att en annan uppdraget. En viktig och central del av förslaget gäller myndigheternas föreskrifter. Vi föreslår alla föreskrifter beslutas att som av statliga myndigheter i förhållande till allmänheten ska finnas elektroniskt tillgängliga i rättsinformationssystemet. Annat material ska som vara obligatoriskt är förstås innehållet i SFS, departementsserien, de offentliga utred-

ningarna och regeringens propositioner. När det gäller rättspraxis från domstolarna har

föreslagit att det obligatoriska innehållet ska bestå vissa referensuppgifter av om vägledande avgöranden. Vi tycker att Sveriges internationella överenskommelser ska

utgöra ett obligatoriskt innehåll, och har också infört möjlighet för en annan information ingå, tycker kommunala föreskrifter bör kunna finnas att t.ex. att med i

systemet. Som jag är det angeläget och har intresse det ska kunna del sa att var en som av ta av grundläggande rättsinformation i elektronisk form. En del rättsinformastor av tionen är jag sade tidigare grundläggande samhällsinformation. Därför har som en tagit avstånd från ett avgiftsfinansierat vilket skulle innebära bara de system, att som behöver informationen professionellt skulle tillgång till det. Vi tycker den att grundläggande informationen föreslår ska obligatorisk i systemet ska som vara tillhandahållas fritt.

Statskontoret har gjort översiktlig kostnads- och en nyttobedömning av våra förslag. Den slutsats har dragit är kanske lite förvånande ytterligare inte att resurser behöver tillföras de deltagande myndigheterna för kunna genomföra att förslagen. Men det kommer krävas vissa omprioriteringar. att Utvecklingen av informationstekniken innebär praktiskt all information att taget ska ingå i kommer produceras, som systemet att lagras och distribueras elektroniskt. Särkostnaden för leverera informationen i myndigheternas att informationssystem borde därför bli ganska små. I framtiden kommer informationstekniken att ge oss nya

13 lT-komnlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

och andra verktyg vi ändå måste använda Det kommer

programvaror som oss av. att

leda till investeringar och kanske besparingar. Sett det perspektivet måste

nya ur man

enligt vår mening betrakta kostnaderna för rättsinformationssystemet kostnader

som

under alla förhållanden kommer uppstå i myndigheternas vanliga verksamhet.

som att

Men vissa myndigheter, de får samordningsansvar, kommer vidkännas

som ett att

vissa ökade kostnader och det får lösa omprioriteringar.

man genom Departementspromemorian presenterades för veckor sedan. Den har ett par nu skickats ut remiss till ett uttiotal remissinstanser. Svaren ska komma in till

departementet senast den 15 maj. Vi räknar med att kommer att ett stort

se engagemang från remissinstanserna. Därför tror att till kommer ha sommaren att

ett bra underlag för en strategi för det allmännas för rättsinformationen.

ansvar

Personligen vet jag att ett väl utbyggt offentligt rättsinformationssystem kommer att betyda mycket både när det gäller allmänhetens insyn och tilltro till den offentliga verksamheten och när det gäller kravet bedriva den här verksamheten så billigt

att

och effektivt som möjligt. Därför är det här arbetet oerhört viktigt. Men jag har

ett

gott hopp om att det kommer att lyckas.

Anders Dereborg, sekreterare år regeringskansliets arbetsgrupp

för ett qfentligt räminfbmzatiønsqstem:

Arbetsgruppens uppdrag gick ut att lämna förslag i fyra avseenden. Det första

var

vilken rättsinformation skulle ingå i rättsdatasystem. Det andra vilka

som ett nytt var

offentliga organ ansvaret för spridningen ska läggas på. Det tredje hur spridningen

var

rent praktiskt ska genomföras bästa sätt. Slutligen det att föreslå rättslig

var en

reglering av rättsdatasystemet. Nu har inte föreslagit något rättsdatasystem vad vi kallar rätts-

nytt utan ett

infbrmatiømsystem Vi tyckte att den termen var bättre och modernare. Det finns andra exempel hur ordet data utmönstrats datalagen blir personuppgiftslagen.

- t.ex.

Vårt förslag innebär att staten rättsinformationens område ska svara för en

kontinuerlig grundservice med hjälp IT, och lagstiftningen

av menar att rent

innehållsmässigt ska utgöra basen för det här systemet. Däremot inte att tiden

anser

är för ett officiellt kungörande författningar elektroniskt istället för i tryckt

mogen av

form. Vi säger att det i och för sig är tänkbart det skulle både möjligt och

att vara

önskvärt i framtiden, det idag finns för många kvalitets- och säkerhetsproblem

men att

lösa. Vi har inte heller det vår uppgift föreslå sätt kungöra

att sett som att ett nytt att

författningar.

Det system har föreslagit är alltså decentraliserat Som tidigare har

ett system.

sagts är grundtanken att det organ som kungör och publicerar viss typ rättskälla

en av

också ska vara skyldig att ombesörja den elektroniska spridningen. Det är något

tycker bäst ihop med det svenska förvaltningssystemet, där myndigheter bl.a.

passar

ger ut sina egna författningar. Informationen kommer alltså att finnas i ett mycket

stort antal databaser olika platser i landet.

I den kravbeskrivning säger all information i ska

som presenterar att systemet

finnas sökbar från ingångssida, och denna ska finnas tillgänglig

en gemensam att

Internet. Det är ganska enkelt gjort. Så fungerar t.ex. Toppledarforums webplats

SverigeDirekt. Men vi vill betydligt längre än så. På lite sikt ska det vara möjligt att

göra fritextsökningar och strukturerade sökningar över hela systemet samtidigt, så att

efter viss sökoperation får träffar i flera de deltagande databaserna och i

man en av

olika dokument ingår där strukturerat

typer av som ett sätt.

Enligt vårt förslag ska grundläggande regler för rättsinformationssystemet om

innehåll, och samordning finnas i förordning. Vi har i lämnat

ansvar en rapporten

lT-konnisslonen 14 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETSARBETSGRUPP...

förslag på en sådan förordning.

Jag ska bara börja med säga inte det behövs att att anser att någon lagstiftning. Ett skäl är den information ska att merparten av som ingå produceras regeringen av eller myndigheter under regeringen. Dessutom behöver mycket flexibelt, systemet vara vi, beroende bland

menar annat utvecklingen av informationsteknologin. Då är det

enklare ha det i

att förordningsform än i lagform.

Riksdagens och kommunernas medverkan kan visserligen inte regleras i förordning, men där har tänkt medverkan frivillig bas. oss För att möjliggöra detta decentraliserade finns det ansvar ett begrepp i den här förordningen som heter informationsansvar. Informationsansvar för myndighet en innebär skyldighet till viss rättsinformation en att se att en typ av görs elektroniskt tillgänglig och sprids. Informationsansvaret ska även innebära för säkerheten i ansvar det och egna systemet skyldighet att se till att informationen är aktuell, tillförlitlig och

i övrigt uppfyller de krav ställs i den här som förordningen. Det ligger alltså ett kvalitetskrav i informationsansvaret.

I förordningen också uttömmande vilken information anges som ska ingå i

systemet, vad ska obligatoriskt. Dessutom finns bestämmelse som vara en generell enligt vilken även annan rättsinformation bör spridas kan som ingå. Den obligatoriska informationen har delat in i fyra huvudgrupper: föreskrifter, förarbeten, svensk

rättspraxis och internationellt material.

Vad gäller föreskrifêer de anser att presentationsformer som finns idag, innehållet

i SFS, ska finnas kvar. Det finns med här bl.a. nya som är en riktig SFS-databas, dvs bas där författningarna en återges så som de ser ut i det officiella trycket och utgör som själva underlaget för de officiellt kungjorda författningarna. En sådan bas är i vart fall efterlängtad lagstifcningsarbetet. i Vi föreslår vidare att från och med april månad nästa

år ska alla upphävda bestämmelser i Svensk Författningssamling sparas elektroniskt så

att det kan bli möjligt med att man hjälp av en datumangivelse kan fram en viss

författnings lydelse viss angiven Enligt vårt förslag ska Regeringskansliet en vara

informationsansvarigt för denna information.

Sen finns bestämmelsen gäller de som statliga myndigheternas föreskrifter. Enligt den bestämmelsen ska innehålla samtliga gällande föreskrifter beslutade systemet av länsstyrelser och centrala statliga myndigheter under föreskrifterna regeringen, om ska kungöras enligt lagen om kungörande lagar och andra författningar. Denna av avgränsning innebär författningar omfattas sekretess lämnas utanför, att som av men utanför hamnar även författningar endast som reglerar en myndighets inre förhållande

eller förhållanden mellan statliga myndigheter inbördes. Här har vi ansett att det vore mest ändamålsenligt att den myndighet ska kungöra föreskriften också har som informationsansvaret,

När det sedan gäller hur myndighetsföreskrifterna ska elektroniskt presenteras ställs också vissa krav i förordningen, bl.a. de ska ha rubrik, och innehålla att ingress de bemyndiganden som föreskriften grundar sig på. Det ställs också andra krav.

När det gäller förarbeten finns bestämmelse en som reglerar vilka av dessa ska som ingå i systemet, och förutom de kommittédatabaser som ingår i dagens rättsdatasystem

har vi tagit med Ds, SOU, lagrådsyttranden och Även regeringens propositioner. förordningsmotiv har tagit med. Vi har föreslagit Regeringskansliet ska att vara

informationsansvarigt för allt detta.

Hur rättspraxis bör behandlas i de ett nytt system var en av svårare frågor hade

att diskutera i I sin skrivelse till framhöll gruppen. regeringen IT-kommissionen den åsikten det allmännas för elektronisk att ansvar spridning i princip borde omfatta alla

avgöranden av rättstvister inhemska domstolar och förvaltningar. Av bl.a. av integri-

15 lT-konmlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORINMTTONOCH IT 1998

tetsskäl har vi i arbetsgruppen inte varit beredda att så långt. Vi istället att ett

anser

rättsinformationssystem bör begränsa sig till avgöranden som är vägledande. När det

gäller domstolsavgöranden bör information rättspraxis enligt vår mening bestå

om av

referensuppgifter om vägledande avgöranden. I dessa ska det kortfattat anges vilken

rättsfråga prövats, vilken domstol, målnummer och datum för avgörandet.

som

Domstolarna själva ska göra urvalet Domstolsverket ska informations-

men vara

ansvarigt. De domstolar berörs bestämmelsen är Högsta domstolen, Regerings-

som av rätten, hovrätterna, kammarrätterna, Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen och Patentbesvärsråtten.

Det finns även bestämmelse att information rättspraxis från förvalt-

en om om

ningsmyndigheter under regeringen ska finnas med. Där säger att om ett avgörande

i förvaltningsärende är att betrakta vägledande och avgörandet är betydelse

ett som av

för allmänheten och inte kan överklagas ska myndigheten skyldig att lämna

vara

referensuppgifter om avgörandet inom ramen för rättsinformationssystemet. Respek-

tive myndighet själv ska göra urvalet och ha informationsansvaret.

Det obligatoriska materialet med internationell anknytning ska enligt förslaget bestå

Sveriges internationella överenskommelser SÖ och de referat idag görs

av som av

Europadomstolens domar. Vi har här föreslagit Regeringskansliet ska

att vara

informationsansvarigt.

Vidare finns det bestämmelse i förordningen där det sägs att systemet även får

en

innehålla rättsinformation än jag har räknat här. Den myndighet får

annan upp som

samordningsansvaret och de offentliga förfogar över viss information får

organ som

komma detta. Vi har i promemorian lämnat förslag vad särskilt

överens om man

bör prioritera. Det är först material från riksdagstrycket -Riksdagens medverkan i

systemet kommunala föreskrifter, allmänna råd från myndigheter och annan

information. I den mån kommunala föreskrifter ingår finns bestämmelse säger

en som

att de måste uppfylla de grundläggande krav som enligt förordningen gäller de statliga myndighetsföreskrifterna. Vi hoppas och tror att det ska öka både tillgänglighet och

överskådlighet när det gäller kommunala författningar, och kanske t.o.m. öka

benägenheten hos kommunerna författningssamlingar. Det ska här alltid

att ge ut vara

det förfogar över informationen ska informationsansvarigt,

organ som som vara

exempelvis enskild kommun.

en

En sak kan ingå är också utförligare information rättspraxis än

annan som om

nämnda referensuppgifter. Det finns många exempel rättsfallsreferat. Man kan även sprida avidentifierade avgöranden som de ser ut och man kan tänka sig ett system med länkar från referensuppgifter till referaten referaten ingår i det här

oavsett om

enhetliga eller helt och hållet sprids privata entreprenörer. Det där kan

systemet av

Domstolsverket och privata informationsspridare hitta lösningar på.

t.ex.

Från vissa myndigheter har stött farhågor att skyldigheten att sprida rätts-

information det här sättet skulle kunna föra för långt och bli alltför betungande.

Det tror inte vi. Vi tycker ändå att det ska finnas en viss ventil. Därför har föreslagit

det finns särskilda skäl får samordningsmyndigheten befria viss myndighet

att om en

från skyldigheten att sprida föreskrifter över informationssystemet. En myndighet som har väldigt lite information att sprida bör kunna ansöka hos samordningsmyndigheten

den ska över informationsansvaret. Det skall då finnas särskilda skäl för det. att ta

den här omfattningen och med de funktioner föreslår kräver

Ett system av som

samordning. Det kräver också viss central styrning. Som det kommer att framgå

en av

Per Axelsons anförande måste någon samordna frågor Standardisering och besluta

om

myndighet ska använda viss standard för märkning, sökning och struktur-

att en en

ering information. Någon måste träffa avtal med dem ska delta i systemet

av som

IT-konmlsslonen 16 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETS SARBETSGRUPP...

frivillig bas. Dessutom krävs litet sekretariat sköter ett som dagliga driftsfrågor och kontakt med deltagande myndigheter. Därför har föreslagit att en myndighet ska

vara samordningsmyndighet för systemet och ha dessa uppgifter. För att garantera inflytande och medverkan från de deltagande myndigheterna har föreslagit att det ska inrättas ett särskilt råd inom den myndigheten med representation från dem som deltar. Enligt förslaget ska Regeringskansliet, Domstolsverket och Statskontoret alltid

vara representerade i rådet, och i övrigt ska det bestå ytterligare fem informationsav ansvariga myndigheter regeringen för viss tid bestämmer. Om som en Riksdagen och kommuner deltar ska Riksdagen och Kommunförbundet erbjudas deltagande. De

uppgifter samordningsmyndigheter får enligt som förordningen ska kunna delegeras

till rådet.

Vi har gjort bedömningen åtminstone under uppbyggnadsskedet, de första att åren, ska Regeringskansliet ha samordningsansvaret. Vi tycker dock att någon annan

myndighet sikt bör ha uppgifterna.

När det gäller problem med anknytning till användning av personuppgifter inom

rättsinformationssystemet är det så att det obligatoriska innehållet jag har talat om kommer innehålla mycket sådana att uppgifter. Men det finns och kommer att finnas vissa personuppgifter i publikationerna, och har gjort en anpassning av

förordningen till den nya personuppgiftslag ska träda i kraft i höst. som Som sagt remitteras vårt förslag och vi får vad det leder till. nu se Vi har föreslagit att rådet hos samordningsmyndigheten ska tillsättes redan till sommaren och att det under de första nio månaderna ska förbereda så att materialet från Regeringskansli och

Riksdag ska kunna börja spridas från den första april nästa år. Arbetet i rådet ska också

bedrivas så att övrigt material kan nås från den gemensamma ingångssidan från juli

1999.

Vad det gäller de statliga myndigheternas föreskrifter menar att skyldighet att sprida dem inom systemet bör inträda 1 juli 2000 för de centrala verken och 1 januari 2001 för länsstyrelserna. De får med vara tidigare om de vill och kan, men med

hänsyn till arbetet med ställa myndigheternas datasystem efter millennieskiftet att om bör skyldigheten inte inträda tidigare, tycker vi.

Per Axelson,

Riksdagensförvaltningskøntor:

Jag ska tala vilka krav i om arbetsgruppen ställer på rättsinformationssystemet. Jag

tror det är viktigt tänka det begrepp använder att kravbeskrivning, inte kravspecifikation. Det är beskrivning de krav och önskemål i en av arbetsgruppen har haft det framtida Det systemet. grundläggande när gör en kravbeskrivning är

naturligtvis frågan om kvalitet i sin är nära kopplad till rättssäkerheten. Det som tur betyder att måste ha har mycket hög ett system som en tillgänglighet, öppet i

princip dygnet runt, att det ska tillgängligt sätt så alla eller kan vara ett att många komma åt det enkelt, dvs Internet som är dagens medium, att dokumenten ska vara korrekta och det ska snabb att vara en uppdatering. Alltihop egentligen självklarheter,

men som även Peter Seipel nämnde inledningsvis har erfarenheten visat det att inte alltid är så lätt nå till dem. Där hela att upp är en grundbult i systemet som vi måste

lägga stor vikt vid.

Det andra är viktigt i som kravbeskrivningen är att systemet är användarvänligt.

Med hjälp och länksystem det ska av www, menysystem menar att att bygga ett system med struktur där det är enkelt fram till en att ta sig rätt rättskälla. För professionella användare vilka rättskällor de behöver använda det som vet är inga problem. Det är enkelt att sig fram med hjälp och kan länka ta av menyer man sig mellan dokument. Men för den mindre som är kunnig eller för den som behöver söka över

17 IT-konlrnlsslonen

rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1998

områden information och dokument i databaser krävs det har stora av stora att en

väldigt hög sökfunktionalitet i för det ska bli effektivt. Sökbarheten är

systemet att

också fråga användarvänlighet.

en om

Vi har skisserat på att när det gäller sökbarheten, ska bygga gör

ett system som

det möjligt att söka i alla i ingående databaser samtidigt, eller söka i

systemet att ett

urval databaser som man själv väljer vid söktillfället. Man ska kunna söka ett

av

sådant sätt att man ska kunna fram alla dokument ingår i ett visst lagstiftnings-

som

ärende, eller i olika normgivningskedjor.

När det gäller sökfunktionerna ansluter väldigt mycket till vad har haft i traditionella databaser. Man ska kunna göra strukturella sökningar, fritextsökningar,

närhetssökningar, intervallsökningar t.ex. söka saker som hände mellan vissa

-

datum strängsökningar, dvs sökning fraser och begrepp, och man ska kunna

-

använda booleska operatorer. Det är inte speciellt revolutionerande för dem har

som

arbetat länge med de här frågorna, för många har sig vid sökmotorer

men som vant

Internet är det här allt betydligt

trots mer avancerat.

jag vill visa ett exempel för att illustrera vad jag menar med att ska ha ganska avancerade sökmetoder. En hovrätt ringde strax före jul och ville ha hjälp med att söka efter begreppen avsevärt försvåras och berörd del i stycke i författning.

samma en

De hade sökt manuellt och funnit fem författningar. Efter 20 sekunder kunde svaret från databasen berätta att det fanns sju författningar uppfyllde sökkriteriet. Denna

som

typ avancerade frågor måste systemet kunna vill det ska

av mer ge svar om att

användas. En fråga domstol hade rörde begreppen pågående

annan som samma

markanvändning och allmänt intresse som skulle finnas i samma författning och

föreskrift. När det gällde författning kunde vi lösa det, hade inte tillgång till

men

tillräckligt många databaser med föreskrifter. Detta för att exemplifiera vad vill att

det här systemet ska kunna lösa åt oss.

Hur då lösningarna ut Vad krävs för klara allt det här Det är ingen liten

ser att

uppgift. Det första är naturligtvis alla producenter dokument i måste lägga

att av systemet

dem i för lagring och sökning information, s.k. IR-programvara. De

ett program av

måste finnas tillgängliga där för att bli sökbara ett strukturerat sätt. Det är naturligtvis Anders Dereborg inne del har väldigt liten

så som var att en myndigheter produktion av föreskrifter, en del kanske bara två tre om året. Och det är naturligtvis

-

en överloppsgärning att installera Ill-programvaror för att tillhandahålla så före-

skrifter. I sådana fall ska sekretariatet under samordningsmyndigheten kunna

t.ex.

bistå och över den uppgiften. På andra myndigheter, dokumentproducenter,

ta stora

är IR-programvaror inga problem. Flera stora har redan sådana egna, ganska avan-

cerade.

Den andra nödvändigheten är att vi har viss grad standardisering doku-

en av av

menten. Att varje dokumenttyp inte varje dokument måste byggas upp ett

- -

enhetligt sätt där man använder enhetliga strukturer. Samma sak gäller databaserna. Där kan ha väldigt stor frihet sin design, vissa grundvillkor, vissa

man men standarder måste finnas, liksom för sökfunktionerna.

För att lösa det här har särskilt tittat SGML/XML. Konstiga förkortningar

tycker del, de står för Standard Generalised Markup Language och är ett

en men

märkningsspråk som har funnits i över tio år. XML står för Extended Markup Language. Med de märkningsspråken, och med nästa konstiga begrepp, Z39.50

som

berör standarder för sökning samt system för metadata, hoppas lösa problemen.

SGML är en ISO-standard, medieoberoende standard för märkning

en av

dokument. Det betyder märker sina dokument med det här språket kan

att om man

IT-komnlsslonen 13 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETSARBETSGRUPP...

man publicera sig i databaser, CD-skivor, eller något sätt, är

papper annat man

inte bunden till publiceringsform. SGML möjlighet till s.k. ger bakåtkompabilitet,

vilket bäst kan illustreras med moderniserar förblir att om man programvarorna de

gamla dokumenten tillgängliga. SGML inte garanterar att man tappar möjligheten att

hitta dokument bakåt i tiden. SGML mycket stabilt, det har är nästan aldrig ändrats,

en mycket liten ändring jag ska återkomma till beslöt ISO-

som man om senaste standardmötet i december. Men det stabilt är ett system.

Det har hög användning. Det är viktigt peka det. Vi har säkert alla hört talas

att

om begreppet HTML, som är det märkningsspråk använder idag iwww, och

man

som i sin tur bygger SGML. Det har hög användning, alla websidor

en enormt är

uppbyggda i HTML. Men i verkligheten är det så många fler dokument är

att upp-

byggda i SGML än i HTML. Det är ett mycket och använt språk, framför allt

stort inom industrin.

Man har också möjlighet till validering. När använder SGML man som märknings-

språk kan man kontroll dokumenten är korrekt märkta. Det kvali-

en av att är en

tetskontroll finns inbyggd.

som

Det är också mycket komplext, det är bäst påpeka. Det inte helt enkelt

att är att använda. Det är inte så enkelt använda HTML

att som som man bygger upp websidor

med. Det har väl legat SGML i fatet det har krävts

att specialkunskap och avancerade verktyg för att användas.

XML är reaktion SGML ansågs så

en att komplext och svårt att hantera. XML existerade inte när vår arbetsgrupp började titta på de här frågorna,

annat än som ett

abstrakt begrepp. Det började utvecklas ungefär samtidigt med vår arbetsgrupp, och

ett och ett halvt år har XML blivit erkänt det

senare av Internetorgan som sysslar med standarder och protokoll, det kallas för W3C, World Wide Web Consortium.

som

XML brukar populärt kallas för SGML nätet, och det i detsamma är princip som

SGML men man har gjort vissa mindre förändringar det blir lättare

som gör att att

hantera. XML stöds de aktörerna Microsoft, Netscape och Sun och de

av stora - -

har deltagit i de arbetsgrupper har tagit fram standarden. XML innebär

som väsentligt

enklare hantering märkningssystemen, arbetar

av och just nu många stora program-

varuföretag för att utveckla verktyg för att märka dokument i XML. XML är, vilket kunde i början såg diskussionerna det, man tro när man omkring ingen fluga, inget som dyker och försvinner. Det pågår satsning kring

upp en stor

XML och alla de prognosinstituten följer utvecklingen spår

stora som att om två tre år

kommer HTML, idag det märkningsspråket på Internet i bara som är stora att princip användas privatpersoner. Alla producerar dokument professionellt

av som har då gått

över till XML. Det är här den utvecklingen sker idag när det gäller hantering

stora av standarder Internet.

Vi har i arbetsgruppen diskuterat SGML och XML. En del myndigheter använder redan SGML, och har rutiner för det. De ska naturligtvis kunna fortsätta med det. Det

finns absolut inget hinder. De har produktion tryckta dokument skulle

som en stor av

säkert betjänta SGML eftersom det modieoberoende,

vara av att satsa är mer än så

länge i alla fall, än XML, och att skulle ha SGML även när det gäller

man nytta av

produktion papper. Men det finns absolut ingen motsättning mellan de här två,

utan vilket väljer beror vilken dokument har och vilken omfatt-

man typ av man

ning det är dokumentproduktionen.

Innan jag lämnar det här ämnet vill jag påpeka den här märkning

att utan typen av dokument skulle inte kunna det vill med

av uppnå uppnå systemet. Det är en

förutsättning För att uppfylla vår kravbeskrivning.

Å andra sidan är det inga nyheter märka dokument. Det har att man gjort i många

19 lT-komrisslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

år, och Riksdagen har märkt alla våra dokument som finns i databaser ända sedan databaserna skapades. Så det har varit rutin länge och är det i många organisationer. Skillnaden har fått enhetliga och standardiserade märkningsspråk.

är att

Nästa viktiga standard eller protokoll ska möjliggöra systemet är ANSI

som

239.50. Det amerikansk beteckning. Det finns ISO-standardnummer också,

är en ett

10 63. Det är denna standard, har funnits Internet långt innan fanns,

som www

sedan 1980-talet, gör det möjligt att söka i många databaser samtidigt,

som oavsett

hårdvaror och Det är alltså programvaruoberoende.

programvaror.

Det är möjligt att använda enhetliga sökfunktioner. Man behöver inte tänka att

ska skriva ett visst sätt i databas och sätt i databas. man en ett annat en annan

Man har ett enda sätt att söka på. Oavsett hur det i de databaser söker i ska

ser ut man de träffar önskar. man man

Slutligen ger det också möjlighet till en enhetlig presentation av sökresultat. Man

kan med hjälp Z39.50 sökresultaten presenterade det sätt önskar,

av man ett

enhetligt sätt. Vill man t.ex. se en lista nummer och titel kan man det, vill man hela dokumentet kan det, och är det till hur själva bedömer

se man sen upp att

vill vår information vilka möjligheter vill

grupperar ge systemet att presentera sökresultaten.

Det är egentligen också något komplex standard, ursprunglig utvecklad inom

en

biblioteksvärlden, och från början bara med bibliografiska referenser. Men från 1993

också för fulltextdokument. Det är den standard används Internet för söka i som att

många olika databaser. Det finns ingen standard Internet uppnår det

annan som Z39.50 gör.

239.50 innebär också att åtar sig att arbeta med ett annat begrepp ni

man som

kanske har hört talas om, metadata, egentligen betyder data data. Alla

som om som

har jobbat på bibliotek och katalogiserat eller jobbat med bygga databaser

att upp skulle kanske istället kalla det information fältnamn eller information de om om

uppgifter skriver in i ett visst fält i databas.

man en

Det är genom att bygga upp ett sådant metadatasystem, eller snarare ansluta sig till

existerande metadatasystem, gör kan göra strukturerade sökningar

ett som att man

med hjälp Z39.50.

av

jag ska inte in i detalj och beskriva hur det här protokollet fungerar. Det är helt

enkelt så att kombinationen metadata och 239.50 löser problemet med söka i

att

många databaser samtidigt och informationen presenterad enhetligt sätt.

ett

Det finns redan metadatasystem. Jag får väl erkänna

att jag ett tag var inne att

skulle bygga ett alldeles jag fick mycket kritik och jag den riktig.

eget, men tror var Om i framtid ska kunna länka det här till rättskällor i andra länder en systemet

måste bygga ett system som inte bara har nationell tillämpning, är inter-

utan som

nationellt erkänt. Dvs ansluta till erkända metadatasystem är standarder eller

oss som väg att bli det.

USMARC är alla metadatasystems moder. Det är helt enkelt för hur

ett system

skriver bibliografiska referenser bibliotek. omfattande man Det är ett mycket sådant. USMARC är inget behöver använda, det är alldeles för avancerat och det

överlåter till biblioteken. Däremot har det i Internetsammanhang dykt andra

upp metadatasystem som är internationell standard eller är väg att bli det. Det första är

heter Dublin Core, det är ännu ingen standard det förekommer mycket

ett som men

arbete kring det och fler och fler databaser i världen ansluter sig till Dublin Core. Ett

annat ingår i GILS, Government Information Locating Service och är från början

uppbyggt i USA för USAs offentliga förvaltning har antagits flera andra

men av stora

länder som metadatasystem, t.ex. Australien och Canada där det finns stora system där

IT-korrlnlsslonen 20 rapport 10/98

REGERINGSKANSLIETSARBETSGRUPP...

GILS är centralt.

Det arbetas också skapa andra metadatasystem, dvs hur ska struktrera

att man information Internet och hur ska benämna det för man att det ska bli enkelt att söka i databaser.

Detta är vad har diskuterat det gäller standarder,

när Standardisering och

användande de internationella finns. Det

av system som är naturligtvis så att detta inte löser alla problem. Det finns frågor lösa, massor av stora att men jag har pekat ut några

grundläggande begrepp för i vilken riktning måste vill uppnå vad

att ange om

har skrivit i kravbeskrivningen.

Sedan är det kan bli ganska

en process som lång där får ta steg för steg, och där

inte har löst alla problem från början där vi får skaffa erfarenhet

utan oss under tiden. Om tittar det här med

strukturering av dokument till exempel måste

tänka framtida råd och sekretariat arbetar med

oss att referensgrupper från de olika

användarna så att många är med och för metadata och för för hur

tar ansvar tar ansvar vill struktrera vårt Detta helt

system. är nödvändigt, och det kommer att gälla

andra områden också.

21 IT-kommlsslonen rapport 10/98

LÄMPLIGA STRUKTURER

|

FOR TEXTER RATTS-

INFORMATIONSSYSTEM

Cecilia .Magnusson Sjöberg, Institutet för rättsinformatik vid Stockholms

Universitet:

Mitt anförande har titeln Lämpliga strukturer för i rättsinformationssystem".

texter

Jag kommer dock att tala stru/eturering legala i elektroniska informations-

om av texter

system. Möjligtvis lämpliga ansatser vad gäller detta struktureringsarbete, än

snarare

lämpliga strukturer för vissa specifika juridiska dokument.

typer av

Jag kommer dela med mig erfarenheter från projekt har benämn-

att av ett som

ingen Corpus Legis-projektet. Det finns en särskild hemsida för detta projekt

www. juridicum.su. se/ iri/ corpus, där det finns information bl.a. projektets

om

bakgrund, publicerade

arbeten m.m.

Agendan för dagens presentation är att jag inledningsvis kommer att presentera Corpus Lego-projektet och vari kopplingen till hantering rättsinformation

av i ett

modernt perspektiv består. Jag kommer därefter beröra behovet övergripande

att av en

strategi för hantering av rättsinformation, och också kortfattad introduktion till

ge en

SGML Standard Generalised Mar/cup Language och juridiska därefter visa

texter, samt

några funktioner i "t/ae Corpus Legis Application Demonstrator",

ett system som är utvecklat i Dataware Publisher, version 2.0. Till sist jag några avslutande komger mentarer.

Corpus Legis-projektet är ett externfinansierat forskningsprojekt, som bedrivs vid

Stockholms universitet. Det startade 1994 och inne sitt sista år. Externa är nu

finansiärer är FRN Forskningsrådsnämnden och HSFR Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Det övergripande syftet med projektet är att med rättsvetenskapliga utgångs-

punkter undersöka olika metoder för förbättrad juridisk informationshantering. Vad gäller de mer praktiska inslagen i projektet har förenklat uttryckt gått igenom flera

klassiska systemutvecklingsfaser. Det handlar närmare bestämt dokumentanalys,

om

utformning av DTDer dokumenttypsdefinitioner, märkning dokument samt

av

applikationsutformning. För tillfället håller den slutliga dokumentationen att färdigställas.

Jag ska inte här i detalj in projektets olika tekniska verktyg bara helt

utan

översiktligt nämna vilka olika verktyg det har varit fråga Vi har utnyttjat

om. en

särskild DTD-editor, nämligen Near áFar Microstar Software. För själva

genere-

ringen av SGML-dokument har använt Rules Builder SoftQuad och Author/Editor

SOftQuad.

Projektarbetet har resulterat i tre stycken applikationssystem, kan

varav ett systern

karaktäriseras browsertillämpning implementerad i PanoramaPro SoftQuad.

som en

IT-kormisslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Med termen browser jag här ett verktyg stöd för bläddra inom och

avser som ger att mellan dokument. Just denna browser är inriktad på SGML-dokument på att ut Internet.

En annan applikation PRISE Prototype Indexing and Search Engines utvecklad

-

NIST USA utgör ett klassiskt IR-verktyg Information Retrieval samtidigt

av - mer

det innehåller rätt avancerade funktioner algoritmer för

som relevansbedömning osv.

Den applikation som jag kommer demonstrera idag, "the Corpus Legis

att

Application Demonstrator, är utvecklad i Dataware II Publisher kan

version 2.0, som

beskrivas som ett elektroniskt dokumenthanteringssystem.

De övergripande erfarenheterna, som anknyter till behovet strategi för

av en

hatering av rättsinformation, kan sammanfattas i följande. SGML kan till börja

att

med sägas vara ett verktyg möjligen än märkning ytliga dokumentstrukturer:

som mer av Vad jag menar närmare bestämt är att SGML kan användas till än beskriva mer att

rubriker, brödtext, etc och skilja mellan allmän motivering och specialmotivering i

att

proposition. Det går med andra ord utnyttja SGML för åstadkomma betyd-

en att att

ligt mer förfinade dokumentbeskrivningar.

Det är vidare möjligt utforma generellajuridiska DTDer. jag syftar dock inte

att

någon slags universaljuridisk DTD, det är genomförbart

utan snarare att att

utveckla och implementera dokumenttypsdefinitioner täcker meningsfull

som en

mängd juridiska dokumenttyper. Detta konstaterande är ingalunda självklart utan

bygger praktiska erfarenheter från projektarbetet.

Sist men inte minst kan dra slutsatsen SGML kan fungera hävstång i

att som en

arbetet med att förbättra metoderna för juridisk informationssökning generellt.

rent

Detta är särskilt relevant med tanke det pågående arbetet med modernt

ett text-

informationssystem.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag nämna något kort bakgrunden till

om

Corpus Legis-projektet. På grund den snabba tillväxten juridisk information,

av av

dess internationalisering t.ex. till följd vårt medlemskap i EU och alltmer ökande

av

lT-orientering Internet m.m. finns det ett uppenbart behov verktyg kan

av som

förbättra den juridiska informationshanteringen allmänt i samhället. Varför är då

rent

just SGML intressant i detta sammanhang, närmare bestämt vad är det

som gör att

man startar ett forskningsprojekt inriktat metoder för juridisk informations-

hantering och så säga landar i SGML-orienterad miljö Det finns flera juridiskt

att en

relevanta skäl till detta jag ska beröra.

som nu

För det första är SGML internationell standard för dokumentmärkning, vilket är

en

betydelsefullt i sig. För det andra möjliggör användning SGML förafupade do/eu-

av

mentbeskrivningar, exempelvis i jämförelse med de uttrycksmöjligheter som HTML

Hypertext Markup Language erbjuder. För det tredje är SGML medieoberoende, och

för det fjärde är SGML textorienterat. Med det sistnämnda det vid använd-

avses att

ning SGML inte är fråga att utforma avancerade IR-system sin utgångs-

av om som tar

punkt i olika algoritmer för sannolikhetsbedömningar jfr systemutvecklingsansatser

som bygger på metoder inom området för artificiell intelligens. Här rör det sig istället

om avsevärt mer synbara bearbetningar, dvs det är de för juristen välkända dokumenten beskrivs ett sätt. Sist inte minst finns anledning

som transparent men att

peka möjligheten till validering Man har härigenom styrinstrument och kon-

ett

trollfunktion i kvalitetssäkringsarbetet. Det handlar alltså det valide-

om att genom

ringen går att konstatera viss märkning dokument faktiskt överens-

om en av ett

stämmer med viss given dokumenttypsdefinition DTD.

en

Så långt har jag huvudsakligen talat SGML, de flesta

om men verkligheten är som

känner till betydligt mångfacetterad. Diskussionen handlar idag i

av er mer stor

IT-konnlsslonen 24 rapport 10/98

LÄMPLIGA STRUICTURER...

utsträckning om XML Extensible Markup Language. Med tanke på SGML-

att

standarden är anpassad så så XML utgör true subset SGML

numera att att ett av

inbegriper det jag säger idag i princip även tillämpningar är baserade XML. Jag

som

betraktar SGML och XML "parhästar", och valet mellan dem i som är praktiken

beroende bl.a. de organisatoriska förutsättningar gäller för viss

av som en system-

utvecklingssituation. Vad är viktigt är framtida modernt rättsinformationssystem som att ett bygger

standardiserat stöd för dokumenthantering både i strukturerade dokument-

termer av

beskrivningar och tillvägagångssätt för kommunikation Effektiv datakommunikation

är

i sig en förutsättning för effektiv sökning, exempelvis i olika nätverk Internet, intranet etc. ANSI/ NISO-standarden Z39.50 för datautväxling/ kommunikation mellan datorer utgör här nyckelkomponent.

en

I detta sammanhang kan SGML bidra till bättre en informationsadministratiøn en god ordning helt enkelt mer enhetliga dokumentstrukturer och även fördjupad

-

kunskap om den offentliga förvaltningens verksamhet. Vi får instrument för

att

tydliggöra exempelvis kedjor normgivningsbemyndiganden och för praktiskt

av att

åstadkomma återkoppling till exempelvis

en Riksdagen av vad som händer inom

normgivningsområdet.

Jag och även andra har idag sagt att det inte räcker med SGML det finns

utan att

anledning att överväga strategi där arbetar med

en - en ansats -- man flera olika txoer

av standarder. För närvarande förefaller det vettigt att tänka i termer SGML/XML i

av kombination med andra standarder för kommunikation, där

kommunikationsproto-

kollet Z39.50 är centralt. som sagt

Det förekommer många till besynnerliga synes förkortningar och beteckningar

inom detta ämnesområde. Jag kommer kortfattad introduktion till vad

nu att ge en

menas med användning SGML praktiskt. Hur kan det i av rent t.ex. se ut en juridisk

text som är märkt med SGML

SGML står alltså för Standard Generalised Markup Language och teknik-

är en

oberoende, textorienterad ISO-standard för dokumentmärkning. Användning

av

SGML innebär textkomponenter, dvs delar dokument, element,

att av omges av man

taggaf eller märker delar av texten. Denna märkning infogas i dokumenten i enlighet med särskilt utformad dokumenttypsdefinition, DTD. Det också möjligt

en är att

använda attribut för ytterligare fördjupa dokumentbeskrivningen. Det kan

att

exempelvis vara så har element avseende SFS-beteckning, och sedan väljer

att man ett

man att som attribut själva löpnumret. Attribut kan även sådana aspekter

ange avse

dokumentet eller delar dokument ska betraktas offentligt eller

som om av ett som

hemligt.

Det ska i detta sammanhang sägas själva SGML-standarden inte några

att ger

riktlinjer för bedömningen användingen element respektive attribut. Det är dock

av av

inte hugget stucket hur går till väga. Det visar sig det inte själv-

som man t.ex. att är

klart är så alla SGML-relaterade verktyg stödjer

att hantering av attribut och dess värden. Det finns även anledning uppmärksam det genomföra

att vara att går att

en generell validering elementanvändning däremot inte attributvärden.

av men av

SGML är standard med betydande vartationsmojligbeter. Det finns en anledning att

återkomma flera gånger till det faktum bara för säger "nu kör

att att man att

SGML/XML innebär det inte väljer arbeta med utgångspunkt i

att man att en

speciell dokumenttypdefinition. Det är inte heller så härigenom tagit ställning

att man till vilka delar SGML-standarden ska utnyttjas. Vidare har inte bestämt av som man

om tonvikten ska ligga huvudsakligen element eller attribut. Det

rör sig snarare inta

ett övergripande förhållningssätt till den rättsliga informationshanteringen.

25 IT-komnisslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Demonstrationen av "the Corpus Legis Application Demonstrator", vidare bttpJ/

se

wwu/.juridieumszase/iri/eorpus

Man kan avslutningsvis konstatera det är viktigt utforma i

att att prototyper som

adekvat teknisk miljö kan visa avsedda funktioner

i ett modernt rättsinformations-

system. Man ska då vara beredd ställas inför praktiska problem inte

att som man

förväntat sig. Exempelvis sägs SGML medieoberoende, det visar sig det

vara men att

nästan alltid blir lite problem med den första formella raden

i en DTD

Något jag också vill eftersom det har förekommit hel del diskussion

som ta upp, en

kring detta, är att ett ställningstagande för eller emot SGML/XML är inte detsamma

som ett ställningstagande vad gäller dokumentorienterad respektive objektorienterad

informationshantering SGML kan i sig nämligen appliceras objektorienterat beroende

de tekniska verktyg väljer använda och hur väljer utnyttja

som man att man att

delar av själva standarden. Ytterligare en aspekt är att traditionella rättskällor till sin

karaktär är dokumentorienterade, SGML/XML innebär inget ställningstagande i

men detta avseende.

Valet mellan SGML och XAJL de uppenbara likheterna inte helt egalt. Ett

är trots

beslut att använda XML anknytande DTD innebär går miste

utan t.ex. att man om

valideringsmöjligheten, dvs möjligheten att kontrollera om utförd märkning faktiskt

överensstämmer med de specifikationer DTD uttryck för. En DTD kan

som en ger

fungera inte bara som ett betungande styrinstrument även kvalitets-

utan som ett

säkringsinstrument.

Om man ska arbeta med dokumentstandarder SGML och XML finns det som rent

allmänt anledning att fundera kring det övergripande .cyfiet Ska dokument-

t.ex. en

analys särskilt inriktad att finna olika nämnare i tänkbart

vara gemensamma ett

juridiskt märkningssystem Det kan i sådana fall fråga hitta ibland

vara om att snarare

utmejsla titlar, stycken, paragrafer, juridiska begrepp, Hur ska i detta

osv. man

sammanhang se att det för närvarande inte finns något självklart tillvägagångssätt

för att implementera hypertextlänkar eller över huvud referenser skilda slag

taget av

Ett problem i sammanhanget är att denna typ av arbete relativt snabbt får ett inslag

av,

ur juritisk synpunkt, icke acceptabel subjektivitet

Jag vill också betona vikten av att aktivt ta ställning till vilka märkningsnivâer

som

ska appliceras. Det handlar framför allt medveten behovet skilja

om att vara om av att

mellan olika typer element. Den logiska utformningen DTD är också

av rent av en

betydelsefull. Här uppstår frågan om en DTD ska "tillåtande", dvs möjliggöra i

vara

princip vilken märkning helst i syfte exempelvis optimera informations-

typ av som att

sökning via Internet Eller ska DTD strikt, styrande Svaret dessa

en vara mer

frågor är givetvis situationsberoende. Det kan i detta sammanhang påpekas det inte är något självändamål märka

att att

så mycket som möjligt. Resultatet kan nämligen bli tag pollution", eller redundant märkning kan visa sig hämmande för den övergripande informationshanteringen.

som

En lagom omfattande märkning är förstås det eftersträvansvärda, vilket förutsätter

mest

eftertänksamhet i samband med själva DTD-utformningen. Det är också viktigt reflektera kring graden öppenhet. Inte i

att av termer av

offentlighetslagstiftning, utan i förhållande till andra system och dokumenttyper osv. Detta aktualiseras och ställs sin bl.a. valet metod för implementering

spets av av

hypertextlänkar. Det ska även nämnas det finns anledning i så tidigt skede möjligt

att att ett som

förbereda den framtida dokumentsökningen SGML/XML-dokument inslag

om utgör ett

lT-komnlsslonen 23 rapport 10/98

LÄMPLIGA

i denna. Här aktualiseras

kompatibilitetsfrågor rent generellt samt även överväganden

som rör hur ska åstadkomma bästa möjliga synergieffekter mellan olika anknyt-

man ande standarder.

Jag villl avslutningsvis konstatera SGML har övertygande potential, det

att men att

samtidigt finns anledning medveten risken för otillbörlig och icke önskad

att vara om

manipulation av rättsinformation, exempelvis i samband med själva märkningen

av dokument. Att ska arbeta med SGML inte detsamma

man är som att tillämpa en

specifik DTD med vissa givna förutsättningar, det är fråga

utan som sagt snarare en

om att välja en övergripande strategi för den juridiska døkumentbanteringen.

Fråga: Du sa något som oroade mig. Du det risk för manipulation vid

sa att var

märkning. Vad menar du med det

Cecilia Magnusson Sjöberg Å sidan kan bygga ena ett system märkning :om

genereras automatiskt Då kan rätt så i detta avseende under förutsättman vara trygg

ning att det rör sig om god automation. Å andra sidan finns det vid manuell

märkning av dokument anledning medveten det är leualäiceraa

att vara om att en

arbetsuppgáfi. Det har nämligen visat sig svårt för svårt ha icke juridiskt skolade

att

personer att ett korrekt sätt märka juridiska

texter. Rent allmänt kan dessutom behovet automatiskt

sägas att av genererad dokument-

märkning är stort. Detta gäller förstås särskilt när det är fråga masshantering

om av dokument.

I detta sammanhang kan också påpekas likaväl 1970- och

att som man 1980-

talen utformade COBOL-program och över huvud taget dataprogram för den offentliga förvaltningens olika förfaranden utan att särskilt uppmärksamma de

juridiska aspekterna finns det anledning att idag uppmärksamma själva DTD-

utformningens rättsliga betydelse.

27 IT-komtnlsslonen rapport 10/98

UTVECKLINGEN I

NQRDEN

OCH EUROPA AV RATTS-

INFORMATIONSSYSTEM

T Harvold Løvdata:

øygve Sufielven

Det är alltid trevligt komma till Sverige och hur den här går framåt. att se processen Jag är imponerad varje gång. Jag tänkte jag skulle säga något utvecklingen i Norge och sedan något vad om om förväntas i Europa, Men jag ska börja med något

som som är tämligen elementärt men

som man ändå kan minnas historiskt perspektiv, och det är ordningar och som ett traditioner existerar för kungörelser som statens av rättsligt material.

De flesta länder har lagstiftning innehåller som statlig kungörelseskyldighet med hänsyn till beslut som reglerar medborgarnas grundläggande skyldigheter och

rättig-

heter. Traditionellt har denna skyldighet tillgodosetts officiell genom en kungörelse-

tidskrift med lagar och föreskrifter, normalt

som görs tillgänglig genom prenumeration, i bibliotek eller försäljning hos bokhandlare.

genom Det finns ingen tradition göra denna information gratis tillgänglig bortsett från att i bibliotek. Men i de flesta länder kan också tillgång till informationen man genom att personligen komma till det kontor är ansvarigt för ifrågavarande regelverk. som

När det gäller den konsoliderade upplagan regelverket känner inte till

av jag något

land där det är skyldighet för tillhandahålla sådan. I olika länder finns

en staten att en det ändå konsoliderade utgåvor hela eller delar regelverket, de i av av men är regel

utgivna kommersiell bas förlag.

av

Det är också väldigt sällsynt det finns någon tradition för själv

att att staten

publicerar sammanställningar domar. Detta kan bero är i så

av att staten part många fall att det skulle principiellt olyckligt samtidigt med vara om staten satt

redaktörsansvaret för rättsfallssamlingarna. Utgivning av rättsfallssamlingar genomförs därför vanligtvis privata förlag.

av När det gäller parlamentets

förhandlingar, propositioner och beslut utges de normalt parlamentet självt. Publikationerna måste emellertid

av köpas av intresserade medborgare. Samma principer gör sig regel gällande för andra

som typer av offentlig information, cirkulär, offentliga utredningar

som osv. Deta är lite förhistorien, och något kan historien om sätt man säga att nu är totalt förändrad grund de sista årens utmaning från Internet. av Som Peter Seipel inne på fick de första exemplen elektroniska informavar tionssystem tidigt på 60-talet. Rättsliga informationssystem har hela tiden gått i spetsen för utvecklingen sådana Orsaken till detta det fanns av system. var att en marknad i form advokater villiga betala nästan vad helst för av som var att som att tillgång till den elektroniska informationen. En rad och dyra rättsliga informastora

29 IT-kommlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1998

tionssystem utvecklades därför 1970- och 1980-talen.

I princip finns det två Fördelar med elektroniska informationssystem:

stora

Distributionen är extremt billig, och sökmöjligheterna är goda för kan söka

man alla 0rd i texten.

Den första fördelen synliggjordes i praktiken inte förrän Internet blev tillgängligt för allmänheten i början 1990-talet. Som beror denna popularitet

av vet

gränssnittet utvecklades 1990, och medförde det närmast blev

www, som som att ett

folkligt krav att alla samhällssektorer skulle tillgång till nätet.

Ganska snabbt växte det fram erkännande Internet skulle konsekvenser ett av att

för statens informationspolitik. En tradition baserad tryckt skrift hade plötsligt

ändrats för första gången på många hundra år. Själva kungörelseskyldigheten hade

naturligtvis inte ändrats, men möjligheterna till distribution hade ändrats totalt.

Dessutom hade Internet skapat en våg av genuin entusiasm bland allmänheten. För

de informationsansvariga i förvaltningen verkade det frestande, för inte säga helt

att

nödvändigt, att utnyttja denna våg till att skapa positiv PR för sina myndigheter. Vad ligger bakom denna våldsamma entusiasm för Internet Många medborgare har traditionellt känt att tillgång till information har använts liten elit

nog av en som ett maktmedel. Internet har därför mötts med entusiasm och känsla frihet, en av

eftersom det på mycket kort tid har öppnat för informationsmängder för

enorma stora

delar av befolkningen. Det är inte först och främst information tidigare har varit kommersiellt

som

tillgänglig har lagts Internet, information där rättigheter inte är

som ut utan ny

knytna till gamla förlagsavtal.

Följande faktorer har bidragit till att alternativa system snabbt kunde sättas

upp:

elektronisk tillgång till nytt material

--

rimlig optisk läsning av historiskt material

-

akademiska miljöer som hade expertis och utveckla och göra baser

- resurser att nya

tillgängliga Internet. Under de sista åren har det skett formlig explosion information. För

en av ny att

illustrera detta kan jag nämna följande utveckling från Sverige: Den verkligt

stora

pionjären inom optisk läsning i Norden är Olli Kinnunen. Kinnunen började med optisk läsning i slutet av 1970-talet. I början 1997 hade han fortfarande bara 15

av

anställda. Idag har han över 100 anställda utspridda på arbetsplatser över hela Sverige.

Det säger mycket om det intresse finns för lägga information nätet.

som att ut

Under de senaste två åren har hur entusiasmen för Internet har smittat sig

sett av

förvaltningen. Det är emellertid svårt klara mönster i denna utveckling. Detta beror delvis

att se

att elektroniska rättsliga informationssystem nästan alltid är olika organiserade från land till land. Olika förvaltningsmässiga traditioner och etablerade intressen har

styrt

utvecklingen. Dessutom tilkommer det att nu är inne i en våldsam utbyggnadsperiod, en utbyggnad som ofta verkar präglas mer av tillfälligheter än en klar strategi.

En europeisk rundtur Internet visar bland

annat:

De flesta parlament har etablerade hemsidor med beskrivningar verksamheten

-- av

och med baser över parlamentets debatter och beslut.

Det finns också en tendens till att göra det officiella kungörelsebladet för

-- nya

regelverk tillgängligt Internet. Det är inte alltid denna information är offentlig, av

och till krävs det lösenord.

Det annars förekommer lagar och föreskrifter verkar tillfälligt och ofta

- som av

beroende vad den enskilda myndigheten själv har lagt

ut.

Rättsavgöranden nätet finns det lite av i Europa något som väl beror

- -

IT-kormisslonon 30 rapport 10/98

UTVECKLINGEN I NORDEN...

förlagens etablerade position. Man emellertid tendenser till HD-avgöranden

ser att

görs tillgängliga och att enskilda universitet lägger urval avgöranden inom

ut av

avgränsade rättsområden. Efterhand kommer domstolarna själva nog att börja lägga ut egna avgöranden.

Det verkar det är England, Frankrike, Tyskland, Österrike, Schweiz och

som om

de nordiska länderna har kommit längst.

som

Huvudintrycket är att gratis rättsinformation nätet präglas betydande

av

fragmentering som vissa ställen gränsar till anarki. Jag överdriver väl inte när jag

konstaterar behovet för enhetlig

att en informationsstrategi har visat sig för myndig-

heterna i flera länder.

I hur hög grad klarar man av att frigöra sig från gamla sätt att göra saker och etablera översiktliga och brukarvänliga återstår emellertid

system att se. Oavsett vad kan det klart det samhällsekonomiskt

man annars mena är att rent idag

är långt snabbare och billigare för staten att tillgodose kungörelseskyldigheten för

regelverk via Intenet än via tryckta publikationer.

Vilka konsekvenser kan och bör detta få

Ska t.ex. göra Internet-versionen till officiell version

man Enligt min mening bör

en tryckt version även i framtiden förbli officiell version. Detta med hänsyn till

autenticiteten. Det kommer nästan omöjligt elektronisk

att vara att ge en version

samma autenticitet som en tryckt version fysiskt förvaras många olika ställen.

som

Ska informationen gratis

göras tillgänglig I dagens system måste man, man har

inget val. Men i framtiden kan

betalningar, med möjligheten till mikrobetalningar,

vara ett realistiskt alternativ kan komma betydande inkomst-

som att representera en

potential.

Ska göra centralt

man ett brukarvänligt system eller ska man överlåta det till varje myndighet för sig En av fördelarna med nätet är att driften inte kräver

av ett system

fysisk centralisering databaserna. Men det ändå klart fysisk av är att centralisering kan

medföra rad fördelar, bl.a. en

lägre administrations- och driftskostnader

enklare att standardisera och automatisera driften -

-lättare implementera globala

att sökmöjligheter och automatisera genereringen av hyperlänkar. Jag ska nu titta lite utvecklingen Lovdata.

av

I ett internationellt perspektiv har haft lite speciell

en utveckling i Norge, eftersom ansvaret för det offentliga rättsinformationssystemet lades hos stiftelsen Lovdata vid dennas etablering redan 1981. Det fanns tre huvudsakliga skäl till att man valde

stiftelse form. som Det första önskade litet flexibelt kunde ändra

var att man ett organ som sig snabbt i framtid snabb teknologisk utveckling.

en av

Man önskade också bevara offentlig kontroll över och särskilt

en systemet var man

bekymrad över faran för utländska uppköp valde aktiebolag organisa-

om man som tionsform.

Man önskade samtidigt inte direkt offentligt redaktionsansvar, eftersom man var bekymrad för beskyllningar om manipulering, särskilt vid urval av rättsavgöranden. Man t.ex. rädd för förvaltningen kunde beskyllas för

var att att undertrycka rättsavgöranden som gick staten emot i skatte- och expropriationsersättningsmål.

Ansvaret för utvecklingen i Norge ligger därför idag hos Lovdatas styrelse som

består för den juridiska fakulteten i Oslo ordförande, av representanter stortinget,

justitiedepartementet, advokatföreningen och domarföreningen.

Lovdata gör rad centrala publikationer primära rättskällor, bland

en av annat Norsk

31 IT-konurlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Lovtidend, Overenskømrter medfemmede stater, Norga Lovar och andra publikationer.

Det finns föreskrift reglerar rättigheterna till Lovdatas databaser, samt ett

en som

direktiv som reglerat förvaltningens skyldighet att sända in föreskrifter till Lovdatas

redaktion.

Lovdata har ingått avtal med Høyesterett alla lagmansrätter medför

samt som

elektronisk översändning alla mål med vissa undantag brottmålsdomar osv.

av som

Lovdata har sett det sin uppgift dokumentera de primära rättskällorna och

som att

databaserna omfattar idag Alla gällande lagar, ca 800. Lagarna konsolideras löpande Lovdata,

- av

Alla gällande centrala och lokala föreskrifter, 12.000. Föreskrifterna konsolideras

- ca

också löpande Lovdata.

av Överenskommelser med främmande stater. -

Cirkulär skattebeslut tillbaka till 1991

- Alla EU-direktiv som översatts till norska, 15.000 - ca

Høyesterettsavgöranden tillbaka till 1836, 30.000: alla avgöranden från 1987,

- ca

alla publicerade avgöranden från 1945, och alla avgöranden efter det

1836 som hänvisats till efter 1945,

Lagmansrättsavgöranden tillbaka till 14.000: alla med vissa undantag från

- 1939, ca

1993 och alla publicerade från 1939

Andra domstolsavgöranden, 15.000: publicerade förstainstansmål tillbaka till

- ca 1873, hittills 80-tal mål iArbeidsretten även ska tillbaka till 1920 då de ett om nu

började, mål i Trygderetten, har rättsfallssamlingen i arbetsrätt, har domar i sjöfartsärenden Vi har 8.000 uttalanden och administrativa avgöranden: alla från Sivilombuds-

ca

Markedsrådet, Forsikringsskadenemnda och Bankklagenemnda, och ett urval

mannen,

från Klagenemnda for oljeskatt och inskrivningsmyndigheters beslut mellan 1935 och

1989.

Dessutom dokumenerar Stortingetts verksamhet interpellationer och beslut,

-

frågetimmar, rapporter och referat. Vi har engelsk version Celex och biblio-

en av en

grafisk databas över juridisk litteratur med 15.000 titlar.

ca

Alla databaserna har hyperlänkar gör det möjligt hoppa mellan doku-

som att menten.

Ett Lovdatas syften samla in och distribuera rättsinformation. Ett viktigt

av är att

element i Lovdatas strategi är därför att driva websystem där central information

ett av

intresse för allmänheten görs gratis tillgängligt. Idag omfattar detta system Norsk

Lovtidend tillgängligt från augusti 1995, konsoliderade lagar tillgängliga från maj

1997 och från 1998 också konsoliderade föreskrifter. Systemet omfattar också mars

nya rättsavgöranden från Høyesterett som blir liggande två, tre månader.

har blivit otroligt populärt. Efter in lagarna och høyesteretts-

Detta system att

avgörandena fick vi 100.000 sökningar i månaden. Efter att har lagt in

ca nu

föreskrifterna ligger vi 200.000 sökningar i månaden.

ca

Denna tjänst drivs på Lovdatas bekostnad utan offentliga bidrag någon

egen av sort.

Dessutom driver Lovdata Stortingets informationstjänst, är tillgänglig sedan

som

maj 1996. Där görs alla Stortingets dokument tillgängliga Internet, allt från inter-

pellationer, beslut till debatter. Stortingets informationstjänst drivs uppdrag

av

Stortinget.

Men Lovdata har förstås också intäkter. Vi är fullständigt självfinansierade och får inga bidrag från staten. Våra intäkter baseras kommersiell försäljning både i en

online-version och CD-ROM. Dessutom har Lovdata betydande intänkter från

som

lT-konruulonen 32 rapport 10/98

UIVECKLINGEN I NORDEN...

produktion trycksaker försäljning till andra traditionella och elek-

av samt av av text

troniska förlag.

Man kan säga Lovdata i Norge

att fungerar som en grossist som distribuerar vidare

både till slutförbrukarna och till andra förlag.

1997 var Lovdatas omsättning 15 miljoner NOK 3 miljoner vinst.

varav var

Lovdata har 15 anställda, för det har lagts vikt vid utveckla

extremt att automatiska rutiner.

Jag kan också nämna priset vår information har konstant att gått nedåt, medan

intäkterna har gått upp.

TABELL

1993 1994 1996 1997 1998

8610 6888

Trots prissänkningen har haft en ökning av omsättningen. Särskilt CD-ROMen har haft våldsam ökning.

en

Slutligen tänkte jag säga något de tekniska aspekterna,

om för ända sedan vi

började är teknikhistoren viktig. Andra har talat mycket strukturkoder,

om och det är

otroligt viktigt.

Lovdata har ända sedan 1981 markerat strukturen i alla med koder. starten texter

Eftersom det inte fanns någon allmänt accepterad standard den tiden

på definierade vi vår Men eftersom vår standard

egen. ger en entydig och komplett beskrivning av

strukturen i lagar, föreskrifter och avgöranden har det hela tiden enkelt

varit för att oss automatiskt konvertera våra koder till andra

kodspråk som t.ex tryckkoder eller

HTML-koder.

Idag får i stort sett in dokument textbehandlingsfiler W ord, WP eller som osv

som SGML-dokument. SGML-dokumenten konverteras automatiskt till våra strukturkoder och

textbehandlingsdokumenten konverteras delvis automatiskt.

Ett konsekvent bruk strukturkoder kanske den

av är viktigaste orsaken till Lovdatas

effektivitet.

Hyperlänkar kan tekniskt definieras pekare antingen till sida eller till

rent som en en markör inom sida. Men länkar kan också definieras en ett annat sätt. Man kan tala dokumentlänkar, strukturlänkar länkar till

om som är t.ex. kapitel eller paragrafer, eller semantiska länkar, dvs länkar till definitioner eller begrepp. jag kallar det här för

tre nivåer.

Lovdata idag länkar forsta och andra nivån, dvs till dokument

genererar och strukturer.

Alla hyperlänkar automatiskt. I enskilda fall företar

genereras emellertid en

manuell övervakning hänvisningarna i till

av processen, om texten en början är

syntaktiskt tvetydiga. Detta gäller särskilt hänvisningar till lagparagrafer i rätts-

avgöranden. Länkar grundval

som genereras av hänvisningar är direkta länkar. Lovdata

opererar emellertid också med indirekta länkar, länkar till dokument som är som

hänvisar till ett givet dokument. Det typiska exemplet på indirekt länk en är en pekare

från lagparagraf till dom hänvisar till en en som paragrafen. Det måste inte finnas

något i texten som hänvisar till domen. Sådana länkar automatiskt i

genereras

Lovdatabaserna med hjälp s.k. skuggdatabas till domdatabaserna.

av en Skuggdata-

33 lT-Itonurlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORNIATION OCH IT 1998

basen talar för i vilka databaser det finns hänvisningar till given

om systemet en

paragraf och länken etableras genom att systemet först söker i skuggdatabasen och

sedan i de relevanta domsdatabaserna.

I princip är det enkelt att också historiska versioner lagar och före-

generera av

skrifter. Alla versioner textenhet gäller-från- och gäller-till-datum.

av en ges ett ett

Dessa datum kan så brukas specialfunktion i till

av en systemet att sy samman en

version regelverket så det löd bestämd dag.

av som en

Problemen är praktisk

av mer art.

Vilka textenheter ska basera funktionen på: lag/ föreskrift, kapitel eller

man

paragraf Rent redaktionellt är det enklast att utnyttja lag/ föreskrift som enhet.

Använder kapitel eller paragraf skapar det åtskilligt extraarbete hålla pekare i

man att

stånd för att bevara enheternas ordningsföljd då enheter bort eller läggs till.

tas

Lag/ föreskrift är emellertid enhet i själva informationssystemet, delvis

oägnat som för den är för omfattande för bra sökenhet och delvis för nedladdatt att vara en att

ningstiden blir för lång för stora lagar/ föreskrifter.

Men strukturkoder erbjuder lösning problemet. Lag/ föreskrift är den

en av

textenhet redigeras. All markeras med strukturkoder. Som del uppdate-

som text av

ringen databaserna blir lagen/ föreskriften automatiskt formaterad grundval

av av

strukturkoderna, samtidigt lagen/ föreskriften automatiskt delas i mindre

som upp

enheter baserat kapitel eller paragraf. Samma lösning bör brukas vid generering baser över historiska versioner.

av

En annan fråga är om man ska återskapa historien eller om man bara ska göra ett

går framåt i historien. Personligen jag det är nödvändigt

system som tror att att

återskapa historien det inte ska flera år innan får verklig praktisk

om systemet nytta.

En tredje fråga är om man ska göra ett omfattar alla lagar/ föreskrifter

system som

eller bara de där det finns ett dokumenterat praktiskt behov. Det kan idé

vara att

begränsa till de rättsområden där behovet är störst, skatt, försäkringar,

systemet t.ex. arbetsrätt.

Lovdata har haft planer i tio år göra historiskt har hela

att ett system men

tiden haft så mycket annat att inte har kommit igång med det. Men planerar

naturligtvis att göra det. Men det är så mycket om försöker att bygga ett system som

omfattar hela regelverket att jag tror att går in de områden där det finns störst

behov när försöker systemet tillbaka i tiden. generera

Orsaken till att klarar det är att många rutiner är automatiserade. Vi har lagt

väldigt mycket arbete på att utveckla program automatiserar. Huvudorsaken till

som att har klarat det är för det första att det är centraliserat, för det andra vi har varit att

väldigt konsekventa när det gäller att använda strukturkoder. När fått ett dokument

är det är det jobbet gjort, då kan bara köra för in det i

mesta av programmet att

rätt sammanhang, oavsett om det är att lägga det CD-ROM eller databaser etc. Det

är förklaringen.

Peter Seipel: Det är en mycket viktig erfarenhet egentligen borde självklar

som vara

eftersom den grund för all formalisering och rutinisering.

är en

Trygve Harvold: Vi har lagt väldigt mycket just initialskedet, dvs

resurser att

definiera system, och på programutveckling, har

som senare nytta av.

Fråga: Har ni haft någon diskussion personuppgifter. Det finns väldigt mycket

om

diskussion i Sverige integritet, personuppgifter i rättsfall.

om om

IT-kormlsslonen 34 rapport 10/98

UTVECKLINGEN I NORDEN..

Trygve Harvold: Nej. Vi har regler för anonymisera rättsavgöranden. Vi har

att en

koncession från Datatilsynet. Vi är mycket noga med att anonymisera

rättsavgöranden. Vi anonymiserar naturligtvis alla skattebeslut, alla beslut har

som

med familj och barn Det inte att göra. är många personupplysningar som finns

databaserna. Naturligtvis kan i vissa fall finna det ändå.

man ut

35 IT-konrdsslonen rapport 10/98

ANVAN DARE AV RATTS-

INOFORMATIONSSYSTEM

SER

PA UTVECKLINGEN OCH

FRAMTIDEN

Tryggve Wablin, Sveriges Advokatsamfhnd

Att Margareta Damberg och jag har intill varandra beror FAR och satt oss att Advokatsamfundet har i de här frågorna sedan tjugo år tillbaka. Vi känner stor samsyn lite tvillingar när sitter i sådana här oss som sammanhang, och i andra sammanhang när de här sakerna varit uppe. Både Margareta och jag är gamla rävar i de här sammanhangen, har diskuterat de här frågorna sedan början 1980-talet. Nu när är i det av här skedet är det dags vi drar tillbaka och låter att oss en annan generation ta över och komma med friska synpunkter nya Vi har tänkt lägga det så Margareta börjar. Men allt vad upp att Margareta säger håller jag med och allt vad jag kommer om, att säga hoppas jag att Margareta håller med om.

Margareta Damberg, Föreningen Auktoriserade Revisorer:

Jag räknar mig till i den här veteranerna församlingen, för jag har i 20 års tid sysslat med arbeta in lagändringar beslutat att som Riksdagen om i existerande lagtext, något man i Regeringskanliet kallar konsolidering. För tjugonde gången har FAR kommit med sin Samlingsvolym. Den har blivit ut ett viktigt arbetsredskap inte bara för revisorer och företagens ekonomifunktioner, utan också för många advokater och andra verksamma jurister. Den är nämligen uppdaterad till den 1 januari varje år och kommer redan i februari. Den är dessut utom tillförlitlig och lätt att arbeta med. Den ingår även bland ett 20-tal andra databaser FAR CD kommer 10 gånger år. På den alla basernas som ut per är texter sökbara samtidigt. Det här med tillförlitlighet är något lägger allt tid för varje år för som ner mer att ska kunna behålla vårt goda och rykte lagsamlingsutgivare. namn som För två sedan stod jag här och levererade kritik det inte fanns mot att någon tillförlitlig databas med gällande författningar, varken hos riksdag eller departement. Jag berättade lägger avsevärda om att ner resurser våra egna konsolideringar av lagändringar för att kunna publicera korrekta lagtexter. Jag berättade att ganska ofta hittar felaktigheter i de tryckta SFS, felaktigheter beror i regeringskansliet inte utgått från den lydelsen eller i som att man senaste vart fall inte från den korrekta arbetat in lagändringen och lämnat den för när man tryckning. Jag berättade att inte så sällan ringer till ansvarigt departement för informera att

37 IT-kormrlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORIVIATION OCH IT 1998

felen och överlägga vilken versionerna den Riksdagen beslutade eller

om om av -- av

den i SFS återgivna bör använda när återger lagen.

som

jag är rädd inte alltid tycker det är så roligt ringer, varken Finans-

att man när

departementet eller på Justitiedepartementet är våra vanligaste kontakter,

som men

samtidigt måste jag säga ändå är rätt tacksam för våra påpekanden.

att man

Idag står jag här och kan framföra precis kritik för två år sedan.

samma som

Varken Riksdag eller departement har någon helt tillförlitlig databas med gällande

författningstext. Detsamma gäller för övrigt de myndigheter hämtar föreskrifter

från.

Och det innebär att när departementet ska arbeta in de lagändringar

man som

riksdagen beslutat om i den existerande lagtexten kommer det fortfarande med felaktigheter. Felaktigheter som lämnas till tryckning och så sätt blir ny gällande lag

utan att Riksdagen beslutat om det. Det här skapar naturligtvis både osäkerhet och

-

antal förargliga situationer, allt beroende felets räckvidd, och i värsta fall rätts-

ett osäkerhet.

Låt mig ta ett exempel. Om ni allesammans tryckt SFS framför med

ser en er en

paragraf som har ändrats så återges hela paragrafen med streck i kanten, om det så bara

är två rader som har ändrats. Den ändrade är förstås vad Riksdagen har fattat

texten

beslut om. Så långt är allt gott och väl, i del i paragrafen inte alls är

men en senare som

ändrad kan det plötsligt dyka fel. Som i aktiebolagslagen. Från början

upp ett t.ex.

talar den att revisionsberättelsen ska innehålla yttrande antal olika saker,

om ett om ett

bland framställda förslag till dispositioner i förvaltningsberättelsen. Alltså

annat om

det i berättelsen framställda förslaget. 1990 kom ändring, 1321, där det plötsligt

en nr

står "det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget". Den punkten absolut inte

var

ändrad Riksdagen.

av

Då börjar man grubbla och läser naturligtvis hela SFSen. Tryckt SFS gäller, även

innehållet inte ändrats. Då ringde och frågar och undrar vad det Och är

om man

ledsen över att det har blivit ett oförklarligt misstag, naturligtvis ska det stå framställda.

Man ska ändra det.

1994 står fastställda kvar, och ringer och påpekar igen. Och i SFS

en ny som

kommer ut 1995 på våren, 531 står det mycket riktigt framställda förslaget". Och

nr

då kan ta det i vår lagsamling. Men i SFS 1995:1555 hoppas fastställda tillbaka

igen. Då är det någon har gammal version. Och alla påpekanden finns

som en trots

fastställda kvar 1997. Nu ska proposition lämnas fram och i den har lyckats

en man bort det. ta

jag har funderat mycket över hur sådana fel kan fortsätta uppstå år efter år

att trots

att så många i regeringskansliet verkar så medvetna det blir fel och de

vara om att att inte kan lita fulltextdatabaserna i RIXLEX.

Jag har vid något liknande tillfälle föreslagit konsolideringen lagändringarna

att av

ska läggas på högre nivå i departementet och implicit arbetet ligger fel

en menat att

nivå för så viktiga saker. Den gången visade det sig än att slå in öppna dörrar.

vara mer

Det var att hamna mitt framför rättschefens skrivbord. För ligger så högt

ansvaret man

rimligen kan begära. Och ändå fortsätter felen.

Det är alltså varken fråga brist medvetenhet problemet eller brist

om om

kompetens. Vad är det då som är fel Det enda jag kan komma är förutom

-

naturligtvis brist otillförlitliga arbetsrutiner.

resurser --

jag har inte hittat något i departementspromemorian det rättsinforma-

om nya

tionssystemet som tar upp själva arbetsrutinerna och kvalitetssäkringen konsoli-

av

deringen.

Det känns inte bra.

IT-kommlsslonen 38 rapport 10/98

ANVÄNDARE AV RÃTTSINFORMATTONSSYSI EM..

Lagtextkonsolidering är ett komplicerat arbete kräver tid för eftertanke och

som som behöver kontrolleras flera gånger för bli Det jag alla här att rätt. vet att som sitter instämmer

Jag kan berätta hos vid FAR Förlag motläser två jurister alla

att oss konsolideringar

av SFS mot varandra först gång varefter två andra jurister kontrollerar och motläser

en

samma ändringar ytterligare en gång. Vi gör betydligt fler kontroller för vår kvalitetssäkring än så, men med tanke att mina konkurrenter också är här idag vill jag inte

avslöja mer. Vi vill att kvalitet ska vårt främsta kännetecken.

vara

Varför uppehåller jag mig då vid detta

Jo, jag tror nämligen inte kvalitetsproblemet vid konsolideringsarbetet löses

att

genom förslaget till nytt rättsinformationssystem. Inte departement och

genom att

myndigheter lär sig SGML-koda eller XML-koda grundtexterna. Inte

genom att

regeringskansliet samordnar texterna i ett avancerat lT-system. Det räcker inte Förslaget i departementsskrivelsen om det nya rättsinformationssystemet verkar övertygande många punkter. Varför inte själva konsolideringsarbetet

tar man upp

Det är själva grunden för allt det andra.

Den föreslagna förordningen visserligen i avslutande paragraf anmäl-

tar en upp

ningsskyldighet för den som upptäcker felaktigheter i rättsinformationssystemet,

men

nog måste väl börja tidigare i kedjan.

man

Jag är väl medveten att har mycket ansträngda inom departe-

om man resurser

menten. Jag är inte naiv och jag tror inte att det bara är lägga in ytterligare arbets-

att

och kontrollrutiner i redan hårt ansträngd förvaltningsapparat.

en

Men varför lägga in omfattande kodningsarbetet ett departement och myndig-

heter när redan kan upphandla mycket del från man nu en stor av textmassan någon de utgivarna. Jag tänker Norstedts Juridik och Fakta

av stora Informationsförlag.

De har redan de korrekta kodade och klara, vilket varken

texterna u Riksdag eller

departement har idag.

Kan upphandla tryckeri-, distributions- och

staten försäljningstjänster för SFS och annat offentligt tryck redan idag, så varför inte också upphandla färdigkodade författ-

ningar m.m Med två stora konkurrerande utgivare författningstext på marknaden

av vågar jag

gissa att staten skulle ett mycket bra förhandlingsläge.

Tryggve Wa/Jlin:

Det där pekar problem användare har. Margareta

ett som Damberg har väl satt sig in i det här, men normalt inte handläggare det här feltrycket. Vi

sett ser en förmår inte tillbaka för kontrollera det eller inte.

att om är rätt Typiskt sett är

professionella i användandet det rättsliga är dåliga tekniskt söka

av men att sett och hålla reda det eller fel. Vi måste ha utgå från det

om är rätt rätt att att riktigt

från början. Vi ska inte behöva göra kontroller. Då det antal honnörsord

är ett som

kompletterar det Margareta har och andra har varit inne tidigare, och

sagt, som

som är mycket viktiga för

oss.

Det ena är att det är lätt sökbart. Det ska jag inte uppehålla vid. Det mig är en utgångspunkt att det ska vara lätt för användare.

en

Det andra är att det är tillgängligt, och tillgängligt dygnet Det får inte så

runt. vara att Rixlex stannar ibland för behöver eller för det upp att man se över systemet att

visade så många måste inte släpper allmänheten vara som att just nu. Det

måste så har gång ska det

vara att man en öppnat systemet vara tillgängligt för alla ; oavsett hur stor belastningen är. Annars är det ingen mening försöka använda det.

att

Det tredje är det måste aktuellt. När ska fram lagtext i SFS

att vara man ta en är

lT-komnlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

ska den senaste lydelsen så färsk möjligt Vid rättsfall ska vi det

vara som ett veta att

är precis färskt från det finns. Annars det ingen mening

pressarna, senaste som är att in i det systemet.

Det ska vara korrekt, det har pekat redan. Och det ska fullständigt. Söker

vara

i rättsdatabas efter rättsfall, NJA till exempel, så vill NJA

man en om tar att är

fullständigt. Vi vill inte leta både i NJA-basen och i gamla tryckta rättsfall i avsikt

att hitta.

Och, vilket jag tycker är viktigt och jag ska komma tillbaka till, också

som ser att

allmänheten eller vi jobbar med det här ska ha till materialet

som samma tillgång som

domstolar, myndigheter eller andra inblandade Domstolen har tillgång till

parter. egna

rättsfall, och det ska också ha, i rättssäkerhetens intresse. Om myndigheterna har tillgång till sina föreskrifter och arbetar med dem ska ögonblick i samma ha tillgång

till samma föreskrifter.

Vi är väldigt positiva till det arbete lagts Det kan låta är

som ner. som om

kritiska, grundinställningen till det sker positiva till och stöder

men som nu är

arbetet. Och det gör för att själva har tjatat i många år vad har kallat aktiv

om

informationsförsörjning. Att staten har ett ansvar för att se till att allmänheten får

tillgång till rättsinformation. Nu säger det från statens sida, och då kan inte

man

annat än tycka att det är riktigt. Det är värt applåd.

en

Men det finns några bitar i det här kan bli bättre. Låt mig återkomma till det

som

här med rättspraxis. IT-kommissionen föreslog alla domstolsavgöranden skulle

att vara

tillgängliga elektroniskt medium, så kunde in och söka det

att man oavsett om

var länsrätt, tingsrätt, hovrätt eller Högsta Domstolen. Det finns två aspekter detta.

Den är att ett urval är alltid farligt rättssäkerhetssynpunkt. Ett urval är alltid

ena ur

subjektivt. Det är någon som tycker att det här är viktigt och det här är oviktigt. Det

här är vägledande, det här är inte vägledande. Om materialet finns tillgängligt så vill

själva bedöma det här är bra rättsfall eller inte. Det tycker jag är mycket

om ett ett starkt rättssäkerhetsintresse.

Det andra är att det finns starka tendenser begränsa rätten till prövningstill-

att

stånd. För närvarande är det när det gäller frågan rätten till prövningstill-

stoppat om stånd till hovrätterna, det kommer säkert komma tillbaka i någon form. Och men att

då betyder det att utvecklingen den vardagliga rättspraxisen kommer ske väldigt

av att

mycket i tingsrätten istället. Och då måste ha tillgång till tingsrätternas domar.

man

Då kan säga kan stöta frågan integritet och problemen med

man att man om

det. Det finns motsättning inbyggd mellan den blivande personuppgiftslagens krav

en

på anonymisering och skydd för den personliga integriteten och kravet att alla

rättsavgöranden ska tillgängliga. Det blir sak statsmakterna måste lösa,

vara en som antingen genom att tillåtelse att söka efter den här domar eller hitta ge typen av att

där anonymiserar. Det får inte bli så använder princip

ett system man att man en som

ursäkt för princip inte ska genomslagskraft. När det står viktig

att en annan en

rättssäkerhetsprincip kontra frågan anonymitet. Då måste hitta lösning.

om man en

Norge tycks ha löst den genom att inte anonymisera allt bara de känsliga

utan

uppgifterna, kriminalitet, sjukdom och sådant. Men det vanlig medborgare

om är en

i ett vanligt ärende finns med så får han gärna göra det.

som namn

Det finns några andra frågor beröra i den här utredningen. Det tillför-

att ena är

litligheten igen. Den frågan har varit uppe i vilken mån elektronisk information

åtminstone inte skulle ha vitsord den tryckta. För är det Margareta

samma som som

pekar att inte kan lita den text får fram via vår dator, då måste alltid

tillbaka och kontrollera den överensstämmer med den tryckta, för det är ingen

om

mening annars. Det måste hitta lösning på. Antingen ska kunna lita

man en

IT-kommlsslonen 40 rapport 10/98

ANVÄNDARE AV RÄTTSINFORNIATIONSSY STEM..

databasen likaväl idag litar lagboken i och för

som som sig är en lagsamling

utan att kontrollera SFS. Och då får hoppas den här problem

mot man att typen av

försvinner. Eller får försöka jobba fram former där hittar elektronisk

man man en

publicering som har lika vitsord. Några andra punkter. Frågan avgifter: här är vår uppfattning rådata, grund-

om att

läggande information, ska vara fritt tillgänglig. Inte för att göra advokatlivet billigare

utan för att tycker det är grundläggande rättssäkerhetskrav allmänheten

att ett att

ska ha tillgång till rättslig information det finns när tilgängligt. Däremot tycker det är alldeles riktigt får beredd betala för att man vara att förädlingar i olika form. Vem ska göra den förädlingen, det tycker inte har någon betydelse. Det

som sen

viktiga är att staten inte gör det så monopoliserar viss information, till

att man utan ser

rådata är tillgängliga villkor och villkor och att samma samma samma omfattning

för enskilda operatörer för staten själv.

som

Vi gillar inte den princip finns med i förslaget till lagstiftning det blir

som att om

besvärligt eller för dyrt för myndigheten att uppfylla kravet i förordningen skulle

man

kunna slippa. Det är väldigt farlig ventil rättssäkerhetens synpunkt. tycker

en ur Jag det måste så inför obligatoriskt för

vara att om man ett systern som är författnings-

utgivande myndigheter så ska det vara ett absolut system. Det måste komplett och

vara

fullständigt. Det får inte finnas något sådant som att staten säger att det blev för dyrt

för Riksskatteverket, ni får vänta fem år.

Slutligen om rådet: har inget önskemål från vår sida, och jag har förstått det

att

är likadant från Margaretas sida, med där. Det diskuteras något i förslaget. Vi

att vara

tycker att det är naturligt att producenterna själva bestämmer vad vill producera.

man

Vi vill gärna påverka i andra former och sätt. Men vill inte sitta gisslan

annat som i ett sådant råd.

Peter Sabsay, Sema von Group InfJData:

Jag har arbetat med datoriserad informationssökningssystem sedan 1974 och med

anknytning till rättsinformation sedan 1986. Det är mycket jättebra i föreliggande förslag. Att fokusera som är kvalitetsfrågor och standardisering, göra myndighetsinformation tillgänglig med modern teknik,

att

att ge allmänheten tillgång till grundläggande rättsinformation, det är självfallet

statens

roll. Och det är frågor Sema och tidigare DAFA försökt väcka

som statens intresse för redan i mitten 1980-talet.

Näringslivets informationsindustrins roll är att olika sätt addera värde.

- -

Det kan röra sig berika innehållet, sammanställningar, distributionsformer,

om att

teknikstöd, sökmöjligheter, användargränssnitt, öppettider, kundtjänst med Vad

mera.

behöver är tydliga spelregler. Vad är roll Vad tänker göra respektive

statens man

inte göra Hur tillgodoser informationsindustrins behov aktuell och korrekt

man av

informationsråvara Och det med rimliga tekniska och ekonomiska förutsättningar. Allt det där är viktiga frågor behöver för möjliggöra som svar, att en vettig planerings-

horisont och investeringsvilja från informationsindustrins sida.

Se och erkänn informationsindustrin utmärkt möjlighet sprida rätts-

som en att

information till de professionella användarna. Informationsindustrin förutsätt-

är en

ning för flexibilitet, tjänsteutveckling och framför allt valmöjligheter mellan olika

produkter och distributionsformer. Det står det inget i rapporten

om

Framtiden från vårt perspektiv verkar mycket komma handla sömlös

att om

åtkomst information. Att integrera informationen direkt i kundernas lokala

av

intranät, till programkopplingar direkt in i verksamhetsapplikationer

program osv.

Sammanfattningsvis är det egentligen en bild informationsåtkomst utifrån slut-

av

41 IT-komnlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

användarnas villkor. InfoTorg, där Rättsbanken ingår, har idag närmare 100.000

användare. Det är professionella användare använder informationen finns i

som som de över 100 databaserna för att olika sätt effektivisera sitt arbete.

Informationsåtkomst på kundens arbete innebär erbjuder valfrihet.

att I gräns-

snitt, med program-till-program-kopplingar, teckenbaserade traditionella terminal-

gränssnitt, och webgränssnitt, och i den tekniska datakommunikationen med olika

slag fasta och uppringd kommunikation och stöd för mängd olika tekniker med

av en

ruskiga förkortningar som inte behöver dra här.

I början förra året öppnades Rättsbanken med sina 40 juridiska databaser för

av en

åtkomst via webläsare. Och därefter har det ständigt tillkommit funktioner,

nya

tjänster och databaser. Nu senast har antal juridiska nyhetsinformationstjänster

ett

tillkommit inom Europarätt och arbetsrätt. Lanseringarna framöver kommer

att

kännetecknas av ökad integration mellan tjänsterna, integration mellan informationen

in i kundernas system och lokala intranet, breddat informationsutbud och ett en

elektronisk distribution dokumenten. Allt det här jobbar med under devisen

av

InfoTorg, databaser för proffs.

Patrik Hamilton, Norstedts juridik AB:

Norstedts Juridik är aktörerna den juridiska informationsmarknaden. Vi

en av

sysselsätter ungefär 140 och omsätter 210 miljoner. Vår affär är helt och

personer hållet nationell.

Först liten historia. Jag gjorde min värnplikt infanterist i Västerbotten.

en som

Efter ett år i eller mindre djupfryst tillstånd ansåg jag mig så förhärdad tiden

mer att

för bostad. jag fick då kontakt med förmedlingsfirma snabbt

var mogen egen en som

lovade lösa mitt bostadsproblem. Mot inte att en föraktlig avgift skulle saken ordnas

genom ett totalerbjudande. Erbjudandet bestod ett telefonnummer till

av en auto-

matisk telefonsvarare exemplar hyreslagen. Den automatiska telefon-

samt ett av

svararen visade sig innehålla ett fåtal uppgifter andrahandslägenheter i Stockholms

om

absoluta ytterområden. Hyreslagen däremot intressant tyvärr, åtminstone för

var men

mig, obegriplig. När jag några senare läste civilrättskurs juristlinjen fick jag

en

det hårdhänt bekräftat hyreslagen äri princip

att obegriplig. Så greppet från förmedlingsbyråns sida dela själva lagtexten rättsinforma-

att ut var

tiskt mycket käckt, saknade i värde för mig bostadssökande. Att jag

men stort sett som

behövde en sammanfattning gällande hyreslagstiftning, eller kanske anpassad

av en

vägledningvar klart. Men inte själva lagtexten.

Informationstekniken är kraftfullt hjälpmedel uppnå större användarnytta.

ett att

Men informationsteknik innebär inte i sig användarnyttan ökar. Oavsett

att om

diskuterar statens, företagets eller privatpersonens användarbehov finns det ingen

automatik i informationstekniken sådan värdehöjande.

att som är Hyreslagen i bok,

CD-ROM eller över Internet är relativt ointressant. Paragrafernas betydelse framstår

inte klarare för att vi byter gränssnitt.

Men, säger någon ordning: informationstekniken helt sök-

vän av ger oss nya

möjligheter, och den aktuella Ds 1998:10 hänvisar ständigt till just sökmöjligheter.

Men att söka information är inget värde i sig, här finns bara självständigt värde

ett --

finna. Problemet kan den informationsmängden det ligger då

att vara stora ett värde i att kunna finna det relevanta dokumentet eller den relevanta informationen.

Här skapar informationstekniken ibland bättre förutsättningar. Men det finns

liknande, gamla instrument kan minst lika effektiva, dvs olika

som vara typer av

sökregister. Värdet med ett register är snabbt kan finna rätt.

att man

Det finns andra värden än "att finna. Aktualitet, dvs mitt agerande påverkas

av

IT-komnisslonen 42 rapport 10/98

ANVÄNDARE AV RÄTTSINFORMATIONSSY STEM..

förändringar, jag måste uppdaterad. Sammanfêzttning dvs jag vill inte läsa allt. Fördjupning, dvs jag vill läsa allt, jag vill ha alla detaljer, tolkningar och analyser. Vägledning,

dvs jag behöver instruktioner, jag kan inte själv tolka reglerna. Alla de här värdena

varierar mellan olika användare de finns där. men

Helt klart kan informationstekniken bätrte förutsättningar för skapa

ge att

användarvärde. Aktuell information kan snabbt spridas och hyperlänkar kan

över nätet

direkt till fördjupningsdelar. Men måste bestämma hur ska hantera och

ge access

informationen här finns det ingen hjälp hämta i själva tekniken. Vi

anpassa - att

måste helt enkelt kunna väldigt mycket dem ska använda informationen.

om som

En användare är den statliga tjänstemannen eller den privatpraktiserande juristen,

eller någon är beroende rättsinformation. Helt hur vänder och

annan som av oavsett

vrider problematiken måste själva utvecklingsansatsen utgå från användaren inte

från tekniken eller materialet sådant. Vi kan inte ställa bakom och som oss en mur

slänga över information till användarna måste in bara skinnet på användaren.

-

Jag är övertygad om de stora fördelar axlar större

som ges genom att staten ett

ansvar för den grundläggande rättsinformationen. Jag är lika övertygad

om att

användarnas behov anpassad juridisk information bäst tillgodoses väl

av genom en

fungerande informationsmarknad. Det är viktigt att understryka att aktörernas uppgift

en sådan marknad inte är tillföra grundläggande information där missar;

att staten

aktörernas uppgift är leverera mervärden till användarna. Fungerar marknaden väl

att

uppstår allmän Ett exempel bra produkt väl illustrerar frågan

nytta en som är

Norstedts skatteprogram. Skatteprogrammen bygger stor användaranpassning, senaste teknik och djup sakkunskap. Användarna gör och har gjort mycket

stora tidsvinster.

Statens förädlingsansvar är därför nyckelfråga för informationsindustrin.

en

Skrivningarna i den nu aktuella utredningen är inte särskilt uttömmande eller tydliga

den här punkten. heller har närmare analyserat informationsmarknaden

man.

sådan, synsättet i denna fråga Jag också informationinsdustrin

som är snävt. tror att

och staten skulle ha mycket vinna närmare dialog. I utredningen andas

att en mest

"särintresse när frågan någon gång berörs. Självfallet finns särintresse, det

ett men

finns också antal frågor där samarbete verkligen skulle effektiva ett ge verkligt lösningar. Norstedts Juridik med flera aktörer har relevanta tillgångar, har ett stort

kunnande inom området.

Avslutningsvis är jag övertygad om att utredningens förslag kommer att leda

utvecklingen framåt.

Dan iel Moström, juridisk

Informationsteknologi AB:

Black ö: Decker lär ha haft toppmöte inför lanseringen borrmaskin. På

ett av en ny

mötet frågade marknadschefen vilken kundnytta man ville tillgodose med den

nya borrmaskinen. Som fick han

svar förslag som snabbare borrhastighet, snyggare design

och andra finesser. Men inget rätt. Kundnyttan med borrmaskin är

av svaren var en hål.

Juridisk Informationsteknologi programvaruföretag skapar mervärde för

är ett som

verksamhet med hjälp informationsteknik. Vi har utvecklat för

av en programvara

hantering, distribution och presentation rättsinformation, bygger på delvis

av som

innovation och nytänkande. Den modellen för informationshantering har vi lanserat som förslag tekniklösning för ett nytt rättsdatasystem. Först tänker jag vissa frågor användarbehov, därefter beskriva

ta upp om rätts-

informationens egenskaper för avsluta med diskutera olika

att att tekniklösningar. Den röda tråden i detta anförande är dock behovsfrågan och hur den kan tillgodoses med

IT-komnisslonen rapport 10/98

RÄTPSINFORMATION OCH IT 1998

hjälp av IT.

När tittar vilka behov vill tillgodose med rättsinformations-

man man ett nytt

system finns ett flertal intressenter. Jag ska inte in i detalj, jag kan konstatera

men

att frågan blir komplex när ska tillgodose alla dessas olika behov. Jag ska

man

åtminstone ge någon slags viktning av vilka behov som bör tillgodoses i första hand

Åtminstone jag i alla fall användare inom

anser att förvaltning och rättsskipning

bör viktad behovstillfredsställelse. Det är där nämligen, lägger

en om man stats-

finansiella aspekter den offentliga rättsinformationen, effektivitetsbesparingar

som kan göras. Om därefter tittar den information ska hantera med det som nya rätts-

informationssystemet och dels uppehåller vid vilken information ska ingå och

oss som

dels att den informationen ska märkas. Jag hade tänkt titta aspekten hur rätts-

att

informationen är beskaffad informationsmängd.

som

Den första egenskapen är det är information i förändring. Det tillkommer

att en

ständigt information. Den andra egenskapen det finns behov fram

är att av att

information utifrån olika tidsapekter. Den tredje egenskaper det finns relationer

är att

inom den här informationsmängden. De här relationerna kan sägas definiera

rätts-

systemet. Den fjärde egenskapen är hur används. Jurister och handläggare gör

systemet

ett kvalificerat tolknings- och analysarbete informationen.

av

Rättsinformation informationsmängd har väldigt speciella egenskaper inte

som som

kan jämföras med information. Det ställer krav de tekniska lösningarna.

annan

Hösten 1996 presenterade modell för hur rättsinformationssystem skulle

en ett

kunna ut för Justitiedepartementet. Den modellen bygger dynamisk och

se en

objektsorienterad informationshantering. I övrigt består den helt modern teknik.

av Grundidén med denna modell informationen hanteras dokument är att som utan

att hantera informationsobjekt. Den sammanställning behöver göra sker efter

man

behov hos användaren. Dokument, sammanställningar och andra innehålls-

typer av

förteckningar och liknande genereras dynamiskt i Naturligtvis förutsätter

systemet. en

sådan här typ lösning att märker informationen, det behöver naturligtvis

av man men i form strukturerade dokument. inte vara av

Den skiljer sig från de traditionella hantera information och använder

sätten att

bland annat objektifiering information dynamisk informationshantering.

av samt en

Vi hemställde hos arbetsgruppen skulle redovisa skillnaderna mellan teknik-

att man

lösningar, och särskilt vilka effekterna blir iiinktioner, egenskaper och utvecklingsmöjligheter. Det skedde dock inte såvitt jag kan utläsa förslaget.

av

En intressant jämförelse med att att utnyttja teknik bygger objekt är inom

som

programmering, där ett paradigmskifte skedde för några år sedan. Länge användes

en

programmeringsmetod som benämndes strukturerad programmering structured

-

programming. Idag används ett objektorienterat synsätt genomgående vedertaget

som

synsätt inom programmering. Jag tror att sak kommer gälla

samma att synen

hantering rättsinformation.

av

Under dagen har det talats väldigt mycket strukturerade dokument

om och att man

märker informationen. Jag objektorienterad hantering effektivare

tror att en är ett alternativ.

Då uppstår frågan vilket sätt en sådan här informationshantering ett bättre

sätt tillgodoser användarbehov rättsinformation. Det finns flera fördelar jämfört

av

med traditionella lösningar. Det blir mycket kraftfullare sök- och urvalsmöjligheter.

-

Man kan en helt valfri sammanställning informationen. Det är behovet

- av som

avgör hur information ska och inte några färdiga mallar.

presenteras

IT-konunlsslonen 44 rapport 10/98

ANVÄNDARE AV RÄTTSINFORMATIONSSY STEM..

Man kan helt valfri tidsaspekt informationen.

- en

Det blir lättare planera omkring information.

- att För dem som ska administrera blir det också enklare. Vi hörde diskussionen om

konsoliderad författningstext och problemet med fastställa sådan. Den här

att

lösningen innebär att man klarar av sådant.

Det leder till högre informationskvalitet och dataintegritet kan kapsla

- när man

informationen objektnivå.

Relationer och länkningar inom informationsmängden hanteras helt dynamiskt

- av

tekniklösningen.

Man får full valfrihet när ska extrahera informationen. Man är inte bunden till - man filformat utan kan använda vilket vill. man

Man har också helt flexibel anpassning till metadatasystem. Man behöver inte

-- en

binda sig till något.

En annan viktig aspekt den här tekniklösningen är den för verksamhets-

- att

ledningen innebär att man kan göra helt andra verktyg för verksamhetsutveckling. Det kan gälla ärendehantering, beslutsstödsverktyg, bearbetning. Man kan alltså

annan in information från andra.

Om jag ska kommentera förslaget har lagts fram är vårt perspektiv

som program-

varuföretagets. Vi tycker det är mycket bra att det finns ett så stort intresse från statsförvaltningen. Här understryker att man kan ha en högre ambitionsnivå.

Naturligvis är det mycket bra med ett decentraliserat informationsansvar, det

men behöver inte vara så att har fristående databaser det sätt har man som man

föreslagit.

Sen har sagt att det ska inte behöva finnas någon låsning vilken informa-

man av

tionstekniklösning man ska använda, men ändå när man löser förslaget får man en uppfattning att man ändå tänker sig en dokumentbaserad teknik.

jag ska också i samband med detta, om ska dra en lans för vårt program, så har det sagts i propositionen 1995/ 961125 det finns politisk viljeinriktning stödja

att en att

uppkomsten och utvecklingen inhemsk programvaruindustri bl.a. statliga

av genom

upphandlingar av programvara.

Börje Alpsten, Stiftelsen för rättsinformation: Vad är objektet i sammanhanget Jag

förstod inte alls vad det var.

Daniel Moström: Den här lösningen har utvecklat är såvitt jag kan unik i

som se

världen. Vad med objekt är i princip, har definierat det,

som menas som en

informationsenhet med självständig juridisk betydelse. Det är precis på sätt

samma

som man strävar efter att skapa strukturerade dokument. Det är inte självklart hur strukturen ska Det är inte heller självklart vad ska objekt är.

se ut. man anse att ett

Men jag ska ta exempel från olika rättskällor: När det gäller författningar är

om ett

ett objekt en paragraf eller ett stycke. För förarbeten har utgått från innehållsförteck-

ningen; varje avsnitt eller stycke blir ett objekt. Men som sagt, det finns ingen självklar definition objekt.

av ett

Börje Alpsten: Det du talar om är textorientering. Du talar om paragrafer. jag förstår

inte att detta är objekt.

Daniel Moström: Det är rättsinformation. jag skulle säga också vi hemställde

att om

att utredningen skulle dels beakta de olika tekniklösningarna, och dels göra en praktisk utvärdering av den tekniklösning utvecklat. Jag tycker det är självklart att ska

45 IT-komulsslonen rapport 10/98

RÃTTSINFORMATION OCH IT 1998

den här utvärderingen under praktiska omständigheter, för kunna jämföra med

att

traditionella lösningar.

Vi förespråkar ett nytt sätt informationen har klara fördelar.

att se som

Fråga: Hur ser panelen den omständigheten att bara del författningarna

en av kommer med i och lämnar kommunerna med

systemet, att man att vara frivillighetens väg Det finns ungefär 140.000 kommunala författningar och cirka 40.000

övriga.

Margareta Damberg: Jag tycker det är självklart att alla gällande författningar konsekvent ska med. Den här frivilligheten känns lite vara luftig.

Tryggve Wåhlin: Vi har länge sett det så att just möjligheten använda den här

att

tekniken skulle göra den svårtillgängliga informationen lättillgänglig. Den information som verkar svår att fram borde finnas med. Sen är det möjligt det finns

att en

respekt för svårigheten att lagstiftningsvägen tvinga kommunerna göra detta

Patrik Hamilton: Rent allmänt kan väl säga det är givet all reglering ska in

man att att

i systemet. Sen är det väl alldeles korrekt bedömning praktiska skäl inte

en att man av

tar med det, eftersom kommer fullt med lösa de uppgifter

man att vara upptagen att

finns listade i utrednigen. Men lyckas med det får de korn-

som nu man man munala föreskrifterna sen.

Peter Seipel: Jag kan kommentera det här med objektorientering lite kort. Man har prövat i olika sammanhang, del dem väldigt enkla i Britt-Louise

en av som

Gunnarssons doktorsavhandling språket medbestämmandelagen, i där med

om man

vanlig enkel pappersteknik prövade vad det skulle innebära skriva författnings-

att

så att de läsbara från arbetstagarens utgångspunkter. Det skulle ske med

texterna var

kursiveringar och diverse enklare syntaktiska tillpassningar texten.

av

Det blev naturligtvis diskussion bland jurister detta språkvetarens

om sätt att handskas med rättstext. En de allra kommentarerna "Då blir detta en av tyngsta var:

del lagstiftningsförfarandet. Det kommer inte obemärkt eller

en av att passera

okommenterat Riksdagen väljer kursivera det eller det, dvs göra

genom att man att en

stark markering något i det normativa innehållet.

av

Det är naturligtvis ett problem som informationstekniken kommer stöta på. Att

att detta inte är situation med full frihet. Utan det är så många hinder och föruten att

sättningar i själva lagstiftningsmaskineriet måste beakta. Åtminstone från

som man

den synpunkten är den dokumentorienteringen väldigt naturlig, förklarlig och

rena

försvarlig. Det är texten man arbetar med i lagstiftningsprocessen och det är den

sammanhållna texten antas lag. Det är känsligt så frågan är är hur

som som ett system,

långt man kan med raffinerade logisk-tekniska metoder för hantera rätts-

att

informationen. Det kommentar och kanske också fråga.

är en en

Daniel Moström: Det är lättare kunde visa det praktiskt. Vi har försökt så

om

många som möjligt att titta den lösning som utvecklat. Det enda jag kan säga är

att tar hänsyn till behovet. Vi har gjort informationsanalys rättsinformationen

en

och tittat hanteringen informationsmängden. Därefter har utvecklat

av en

tekniklösning utifrån det. Den innebär att hanterar informationen bättre

man ett

sätt än den strukturerade. Sen ligger det jag kanske kan kalla det paradigmskifte

ett

när det gäller teknikanvändning för rättsinformatiken för får helt andra

- att man

IT-konwnlsslonen 46 rapport 10/98

ANVÄNDARE AV RÄTTSINFORMATIONSSYST EM..

användningsmöjligheter, det är ett helt nytt sätt hur informationen ska

att se

representeras och hanteras i en tekniklösning.

Slutresultatet är användaren ska informationen han den. att som är van att se

Det här är lösning märks först lyfter huven datorn och den här

en som när man

modellen jag har innebär skillnader den nivå där

som pratat om hanteringen av

informationen sker. Det är hantera informationen ett nytt sätt att på.

47 lT-konwrlsslonen rapport 10/98

DISKUSSIONEN

Anders Dereborg: Jag ska inte de utmärkta

argumentera mot synpunkter som fram-

förts. Arbetsgruppen har sitt Nu kommer

sagt genom rapporten. en tre månader lång remisstid då alla intresserade får säga sitt. Även inte har fått

om man arbetsgruppens

promemoria remiss formellt från Justitiedepartementet oförär man naturligtvis

hindrad lämna in synpunkter.

att Jag ska bara göra några klargöranden eller påpekanden till något av det som har

sagts. Det gäller främst frågorna kvalitet och om tillförlitlighet. Det är mycket riktigt

att detta kan ett problem, både när arbetar med tryckta versioner författvara man av ningstext och när man arbetar med elektroniska. Jag har det till och med noterat att har smugit sig in några fel i

rättsinformationsförordningen. Så är det. Ett nytt rätts-

informationssystem löser alltså inte alla de här problemen.

Vad först gäller den s.k. fulltextdatabasen SFST. Det finns många problem som

uppstår i samband med konsolidering författningstexter, och då det

av är viktigt att påpeka att konsoliderade texter är inte rådata, någon verkade gällande. som göra

Konsolidering är förädling, om det inte görs i form så kallade omtryck författ-

av av ningar.

Det talades mycket den elektroniska

om att versionen av författningar ska vara likvärdig med den tryckta Det är naturligtvis önskvärt. Av de skäl jag vid

som gav

inledningen i morse anser det inte möjligt låta den officiella publiceringen ske

att elektroniskt. Det är vidare så så länge det finns till att möjligheter awikelser mellan en elektronisk version och tryckt måste vitsord före den andra. en någon äga Vi har inte stött någonstans där riktigt allvar har övervägt autentisk elektronisk man en

publicering. Vad har fått oss till livs år att regleringsbreven i Danmark tydligen

skickas till myndigheterna i elektronisk form och det är den elektroniska versionen

som gäller. Står det något annat i den tryckta formen är det den elektroniska som gäller.

Lösningen det här för vår del är vad jag talade riktig SFS-databas. Vi vill

om, en

ha databas där författningstexterna inte konsoliderade, dvs

en är en databas där

författningarna lagras elektroniskt precis i den form de kommer från trycket. Det

som

ska databas där författningarna lagras elektroniskt innan de

vara en går till trycket, där det är denna version det elektroniska som utgör underlaget för det officiella kungörandet. Detta är den äkta SFS-databasen jag talade i Genom denna kan om morse. fullt tillförlitlig bas i produktionen. en Problemet med kvalitet i fulltextdatabasen har vi känt till länge och har försökt

åtgärda det olika sätt. Framför allt gäller det använda den på I och med att rätt sätt.

vårt förslag till rättsinformationsförordning får den myndighet är ansvarig för

som framställande fulltextdatabaserna också den skyldigheten arbetet av att organisera ett sätt så informationen sprids via databasen aktuell och

att som är tillförlitlig. Hur det ska ske ska den informationsansvariga myndighetens sak. Vi skriver dock lite i

vara rapporten om hur det kan ske för Regeringskansliets del.

49 IT-kommlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Som Margareta Damberg inne det i samband med var är konsolideringarna som

många fel uppstår. Och då vill jag också påpeka sak. Om tittar till

en annan

exempel på myndighetsföreskrifterna står det inget i de ska

rapporten om att vara

konsoliderade. Däremot har skrivit rättsinformationsförordningen

så att det ska

utgöra ett incitament till myndigheterna trycka sina författningar. Vi ställer

att om

dels krav samtliga gällande bestämmelser ska med och dels

att vara att författning-

ska återges elektroniskt visst sätt.

arna

Margareta Damberg: Nu blir jag riktigt orolig och tar tillbaka något vad jag sade,

av

framför allt förslaget. För de exempel jag skulle illustrera det den

som tog upp att är

tryckta SFSen som blir fel, oavsett om själva ändringen enligt riksdagsbeslutet är rätt

återgiven eller inte. Det förutsätter i så fall till att man övergår att precis bara trycka en ny SFS precis det lilla ändrade stycke Riksdagsbeslutet omfattar. För

som annars är tillbaka i precis situation Man från

man samma som nu. utgår en felaktig fulltextdata-

bas och plockar in rätta ändringar har med det

men felaktiga som har uppstått någon

vägen. Och eftersom det tryckta SFS gäller blir den här

stans felaktigheten gällande lag utan att Riksdagen har fattat beslut. Det är en stor del min poäng och

av som

upprör mig den dag det uppstår fel inte så ett som är obetydligt som det jag berättade

om. Det är det kan leda till rättsosäkerhet. som

Börje Alpsten: Det är bra att myndigheterna ska göra omtryckningar.

uppmanas att

Men har Regeringskansliet ambition För antal år sedan uttalade Kon-

samma ett

stitutionsutskottet regeringskansliet ska trycka tredje

att om var gång en författning ändras. Såvitt jag vet har inte gjort det skattelagstiftningens område sedan

man 1928.

Anders Dereborg: Jag har inte den frågan. Det inget särskilt i det här

svaret är sagt

sammanhanget om benägenheten hos regeringen trycka författningar.

att om

Margareta Damberg: Det besked har fått från departementen vid sådana här

omtryck är att omtryck gäller inte. Tryckt SFS gäller, omtryck är inte

men ett en

utfärdad SFS, alltså gäller inte den. Det komplicerat situationen. För då skulle

ny

leva med omtryck antal människor gällande lag medan andra

en massa som ett tror är

som är mer kunniga i lagstiftningsarbete det inte gäller.

vet att

Anders Dereborg: Ett omtryck gäller. Jag det råder viss sammanblandning

tror en

mellan s.k. fristående omtryck och andra omtryck. Ett fristående omtryck är ett

omtryck av en författning som sker utan samband med författningsändring. Men sedan finns det också den vanliga formen omtryck sker i samband med

av som att man

gör en ändring i författningen. De gäller naturligtvis.

Anders Kruse, Arbetsmarknadsstyrelsen: Vi har inom vårt område ungefär en miljon

kunder som besöker arbetsmarknadsmyndigheterna någon gång under året. Och

ett

allt större antal dem blir och intresserade kontrollera följer

av mer mer av att att

gällande föreskrifter, hur märkligt det än kan låta.

Det jag ska säga kanske slår öppna dörrar, jag inte jag har missförstått det

vet om

Det är risk när är gammal jurist och inte har

mesta. man hängt med riktigt i den tekniska utvecklingen. Jag har två aspekter det här.

Den ena är skulle användare i sådant här rättsinformationssystem. vem som vara ett

lT-komnlsslonen 50 rapport 10/98

DISKUSSIONEN

Jag tycker att den naturliga utgångspunkten för statsmakten borde tillhanda-

vara att hålla ett gratis där det är lekmannen, allmänheten den primära system som är an-

vändaren. Det skulle befria väldigt från de enkla många av oss mer uppgifterna att tillhandahålla information vilka regler gäller. Det kan då hänvisa

om som man

kunden, allmänheten till. Dvs, enkelt de grundläggande

ett sätt nå författningsbestärnmelserna, samtliga författningsbestämmelser, både myndigheternas och

statens, kommunernas, och de traditionella förarbetena, och

propositioner Riksdagens ut-

skottsbetänkanden, sådant enkelt

ett sätt att man själv kan klicka sig fram utan att direkt kunnig.

vara

De säger det är professionella användare, de finns starkt företrädda här

som att som

idag, de skulle då de är föremål för förädling från informationsindustrin.

vara som Men når lekmännen med de här kan också de

om man systemen professionella ta sig fram vanligt sätt. Det är möjligt har tänkt det där, har

att men jag inte

hört säga det. Därför tycker jag det kunde intressant höra vilken användarer vara att

aspekt man har arbetat med.

Den andra frågan är att jag inte har hört så mycket EG- eller Europarätten. Det

om

är likadant med den jag det viktigt att tror är att medborgarna, myndigheterna och de

professionella användarna enkla sätt kan komma in i helheten via länkar

samma

från ett sådant här Till exempel jag mitt område via arbets-

system. om tar eget -

löshetsförsäkringens paragrafer kan komma förordningen 1408/71 och därifrån till tillämpningsförordningen 574/72 och allra helst också EG-domstolens

rättspraxis

området utan att särskilt tekniskt kunnig, och kan det hemifrån i

vara att man göra Internetform.

Det är, tycker jag, minimikrav integrering med Europarätten.

ett

Per Axelson: Det kan alldeles riktigt behöver ställa frågan

vara att om vem som är tänkbara användare det här lite har gjort. Som du inne av systemet mer än var är

det naturligtvis så medborgarna, allmänheten, sådan att är en användargrupp. Vi kan dissikera det där begreppet lite och precis de du har kommer till dig

grann säga att som och vill titta föreskrifter, dvs vilken

medborgare som helst, ska kunna använda

systemet, hemifrån.

Men i det här begreppet lägger också andra kategorier kan precisera

som mer.

Där ligger t.ex. jurister, advokatbyråer, revisorer, forskare bibliotek, de

statsvetare,

som i sin dagliga gärning använder den här information inte tillhör den

typen av men

offentliga förvaltningen. Det är också ganska stora grupper. Användarbegreppet är väldigt brett. Men det är meningen att ska bygga på sådant sätt det

systemet ett att ska enkelt använda för alla. vara att

Sen är det naturligtvis Patrik Hamilton inne förut alla är inte

som var att texter

så lätta till sig för helst, det kan krävas

att ta vem som utan stor handledning eller hjälp

av en professionell jurist för att läsa och tolka lagen. Jag minns från den tiden när jag

gick bibliotekshögskolan så regel: Ta gärna fram lagen tolka

sa man som en men

den aldrig. Det jag god regel ska hålla här

tror är en som man även när man går ut

till medborgarna. Sen har en användarkategori, det är naturligtvis den offentliga

annan stor

förvaltningen: myndigheter, domstolar, regeringskansliet och inte minst Riksdagen

har mycket hög användning den här dokument. Där ganska

som av typen av är

övertygade om att ett sådant här system kan hjälpa till att rationalisera hanteringen i

alla dessa Som någon i inte bidrar det till

organ. sa pausen: om annat att bringa god

ordning och reda. Det tror jag att kan hjälpa till med om jobbar det här

strukturerade och medvetna sättet.

51 IT-komnllsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1998

Per Håkan Wistrand, Kemikalieinspektionen: Jag är IT-ansvarig och har under de

sista ett och ett halvt åren arbetat med våra författningssamlingar Internet. Jag har

kommentar och fråga när det gäller det från FAR, Margareta

en en som representanten

Damberg, pratade om, dvs kvalitet.

Jag skulle gärna vilja ha in en synpunkt där lyfter fram det elektroniska mediet

man

också informationsbärare. Jag är ganska övertygad sikt kommer

som en om att

att det som originalet och papperet spin-oif-eH-ekt. Och kan det

som en man

här kulturskiftet i hela produktionsskedet från de första utkasten till när det är

publicerat, oavsett vilket medium, där det elektroniska mediet ligger symboliskt sett

förvarar i bankfack med autenticitetskontroll och behörighetskontroll så kan lyfta

man den här säkerhetsdiskussionen.

Sen frågan: Jag läste i det lilla avsnitt jag hann med om säkerhet och kvalitet. Det

står att myndigheten ska ta fram processer eller produktionssätt för de här doku-

menten. Har ni diskuterat hur myndigheterna ska ta fram dem Ni skrev att SGML skulle hävstång för lyfta kvaliteten dokumenten. Jag hörde någon IT-

vara en att att

kommissionsrepresentant för några år sedan ville använda myndigheterna som en

hävstång för att ta fram bra applikationsprogramvaror. Det är alltid myndigheterna

ska ta fram instrument för att ta fram och min erfarenhet som egna processerna, som

IT-ansvarig är att det blir en väldigt tvehågsen flora, svår att hantera. Man ska inte

standardisera vilken vill använda. Man kanske ska standardisera programvara man

vilka sätt ska jobba med dom på. Man kanske ska ha krav ska ha

man att man

dokumenthanteringssystem för den här typen av rättsligt gällande dokument.

Hur bra ska myndigheterna lösa den här frågan själva

Per Axelsson: När det gäller standardiseringsfrågorna har grundlinjen varit att lägga

fast några gemensamma standarder ska användas alla dokumentproducenter i

som av

systemet. I det här skedet har inte velat precisera mer än så. Som det står några

ställen i förslaget, så får vi ta itu med del frågor i genomförandeprocessen eftersom

en

det finns problem idag inte kan överblicka eller har möjlighet att bedöma.

som

Ett problem gäller t.ex. vilka ska användas. Ska det ske

programvaror som en

central upphandling för alla myndigheter eller ska varje myndighet sköta det själv Den frågan har arbetsgruppen inte tagit ställning till, har sett problemet. Det

men

är fråga det föreslagna rådet får ställning till.

en som ta

Så är det område efter område. Säkerhetsfrågorna är ett sådant där idag inte

kan exakta svar. Om ett år kanske vi skulle skriva ett helt annat sätt än vi nu har ge

gjort beroende på att så mycket händer på det området. Många frågor får alltså lösas

efterhand i takt med den tekniska utvecklingen och de vägval måste göras i olika

som

skeden. Det är därför viktigt att myndigheter och andra producenter medverkar i olika

arbetsgrupper för att förbereda beslut, vad gäller användning metadata,

t.ex. av

tesaurus, layoutfrågor och annat.

Anders Dereborg: En kort kommentar till att basen bör innehålla originaltexten och

att trycket blir spin-olT-effekt. Ja, det är just det som är tanken med den SFS-databas

vill ha. Det är första steget. Det är därför vill ha den. som

Jag kan den började planeras helt oberoende rättsdatagruppens arbete.

säga att av

SFS-databasen är beslutad och budgeterad och är inköpt jag. Så att det

en server tror

kommer alltså att påbörjas under året.

Lars Klasen, Sema Group Infodata: Jag har arbetat mycket med Rättsbanken, dess söksystem och strukturering dess databaser. När det talas t.ex.

av nu om programvaror,

IT-kouwnlsslonen 52 rapport 10/98

DISKUSSIONEN

IR-produkter, tycker jag det är lämpligt i diskussionen och knyta till detta.

att an

Per Håkan Wistrand pratade risken för olika myndigheter blev pådyvlade

om att

programvaror och sätt att arbeta. Det vill jag invända Om det är något

mot. som kommer hindra

att utredningens ambitioner är det att i Sverige alla, inte bara myndigheter, någon anledning själva vill välja istället for det

av t.ex. programvaror att nyttja

andra nyttjar. Jag kan inte låta bli jämföra med hur det i biblioteksvärlden. I

att är

Sverige väljer universitet och högskolor bibliotekssystem efter huvud. Det innebär

eget

ett enormt resursslöseri. I Finland påbjuds däremot ska använda och

att man ett

samma system. Det ger bättre priser, effektivare resursanvändning och påtryckningsmöjligheter gentemot producenten. Jag tycker skulle kunna göra likadant vad

man

gäller IR-produkter för det föreslagna rättsinformationssystemet.

Jag tycker utredningen i sig är väldigt bra. Men jag framför mig de svårig-

ser stora

heter kommer uppstå ska införa så gigantiskt distribuerar

som att när man ett system

som utredningen föreslår. Vi ska vara medvetna att Sverige, beslut fattas i

om om

enlighet med förslaget, blir en föregångare när det gäller distribuerade baserade

system

239.50 för denna information; hundratals organisationer och med

typ av servrar

olika IR-produkter, med Z39.50-lösningar, ska kommunicera med varandra.

egna som

Riskerna med sådant är uppenbara.

ett system

Struktureringen av informationen och standardiserad uppmärkning är och och

a o,

jag tycker det är mycket bra detta drivs igenom. Jag det kommer

om tror att att

fungera praktiskt. Men jag tror, som sagt, att detta med den distribuerade miljön är

svårare. Vi har hört för advokatsamfundet och revisorerna tala representanter om

riskerna för bristande kvalitet. En aspekt kvaliteten är tillgänglighet. Och det

nog är

lätt framför sig riskerna med

att se ett system vars tillgänglighet är beroende av

hundratals myndigheter och hand ska sköta sina IR-varor,

som var en egen egna

system och drift. Jag det kommer tio innan sådant distribuerar

tror att ta ett system

verkligen ñingerar.

Varför inte relatera vad Trygve Harvold från Lovdata anförde. Han talade två

om

viktiga saker beträffande deras Det är strukturering. Det andra är centrali-

system. ena

sering. Notera det sistnämnda. Deras fungerar därför det är centraliserat.

system att

Gustaf Eriksson, Kemikalieinspektionen: möjligt del

Det är att en myndigheter har den här bristande respekten för standarder hörde talas vill bara lyfta fram om. Jag att vad Per Håkan efterlyser är standard, inte frihet göra vad vill.

en en att man

lT-konmllsslonen rapport 10/98

AVSLUTNING

Peter Seipel:

jag har tittat mina noteringar och funderat över hur kan sammanfatta. Det är

man

en gång väldigt mycket och väldigt lite. Det lilla skulle då har

vara att nu remissförfarandet framför och kan sikta in återkomma med oss oss att syn-

punkter då. Det mycket detaljerade svaret skulle in i alla de frågor och

vara att

problemställningar som har kommit fram i de olika inläggen.

Jag tänker faktiskt återvända till mina inledande

tre frågor och se om de är besvar-

ade, och i så fall hur och i vilken utsträckning.

Som ni minns den första frågan "Om rättsväsendet förutsätter

var att medborgarna

har kännedom rättsnormerna, det då inte rättsväsendets

om är skyldighet att sörja för att medborgarna utan särskilda kostnader kan göra sig bekanta med rättsnormerna

Den uppmärksamme lyssnaren inser här finns det ugglor i och

genast att mossen

undrar vad är rättmorm Är det dagens objekt talar och vad i så fall

en om, är ett

objekt Eller menas helt enkelt den skrivna författningstexten

Vad hamnar i benar vidare är rättsnormer komplicerade

man om man att är mer

fenomen än själva rättstexterna. Ibland brukar beskriva det så ska

man att om man

juridiskt trassla sig ur eller trassla i en situation så hämtar normfragment

man ur olika rättstexter och så detta till

sätter man samman en situationsanpassad rättsnorm som ska användas på fallet har för Det är oerhört komplicerad

man ögonen. en

manöver kräver åratal juridisk utbildning och hel del juridisk praktik

som av en som

ofta utvecklar sig till expertis och specialisering vissa problemsitua-

stor typer av tioner.

Kan verkligen säga det rättsväsendets skyldighet säkerställa

man att är att att

medborgarna utan särskilda kostnader ska göra sig bekanta med rättsnormerna i denna

avancerade mening Svaret är naturligtvis nej. Det kan knappast, inte så

om annat kostnadsskäl. Även med

av ett mycket välvilligt rättsinformationssystem av den typ som skisseras i Dsen så kommer det även fortsättningsvis juridisk fiktion

att vara en att

man förutsätts känna till lagen -ignorantia juris heter det. Okunskap

nocet, om

rätten länder till skada, det gammal princip.

är en

Och då det här väldigt fråga ställdes och

ser man genast att var en öppen som man

kan inte vänta sig att några precisa och begränsade Vad kan hoppas på,

svar. man

och vad jag själv hoppas och kommun sitt förse med-

är att stat tar ansvar att

borgarna med rättsinformation och efterhand allt större Att det alltså blir

ett ansvar.

allt enklare att i olika situationer kunna orientera sig sin rättsliga situation. Där har

om man en bredd skalan.

Det arbetas med detta även andra håll i regeringskansliet, och jag hade

än

tillfälle att i förra veckan titta litet projekt Stiftelsen Företagsjuridik arbetar

ett som

med, de kallar Rättspedagogik. Där är grundtanken med enkel formulär-

som att man

juridik presenterad datorskärmen ska kunna hjälpa människor i situationer

av typen

Hur gör jag bouppteckning och enklare familjejuridik och sådant. Men

en om man

IT-konnisslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORLÅATTONOCH IT 1998

går och tittar i detaljerna sådant projekt med sådana begränsade ambitioner

ett

vilken oerhört kvalificerad uppgift det är. Inte minst dra den där

ser man att gräns

ska säga: Nu blir det för svårt, måste du konsultera någon duktig

man nu som är det här. Det är så med rättstexter de är förvillande lättlästa. Är det något jurister att

lår sig under sin yrkeskarriär är det läsa långsamt och alla dessa tolkningsmöjlig-

att se heter och semantiska samband.

Jag tror att man ska vara väldigt medveten alla de svårigheter ligger i

om som

uppgiften att ge medborgarna kunskap om rättssystemet. Det är väldigt bra

om man

kan höja ambitionen successivt. Men bör undvika alla de diskussioner inte

man som

gör sig klara över de många svårigheter gränsdragningar den här frågan

om som

anknyter till.

Den andra frågan I vilket utsträckning är det rimligt betrakta och behandla

var att rättsinformationen eller tjänst marknad som en vara en en

Den anknyter naturligtvis till den första frågan. Jag här bör

tror att man även vara

öppen för flexibla Jag tycker Margareta Dambergs tanke

resonemang. att staten

handlar gällande version SFS är uppfriskande fräck. Det triumf för

upp av vore en

marknaden att lagstiftaren får handla sig gällande lagstiftning.

Man kan säkert tänka i andra och olika banor. Trygve Harvold inne de här

var

mikrobetalningarna. Det är möjligt att det kan vara ett sätt att ordna det ett smidigt

sätt att för den enskilde medborgaren ekonomisk katastrof betala 25 kr

utan

telefonräkningen för att ha fått rättslig information inför ett villaköp eller något. Och tillsammans tagna kan naturligtvis sådana här mikrobetalningar från mängd

en stor

användare ett bra sätt tillbaka investering.

vara att en

Det kan göra lite bekymrad är och kommunerna ofta visar

som en att staten

tendenser att vilja bli databankirer. Det ligger frestelse i när

en man ser ett stort

datanät växa att det går att slå mynt det. Inte minst i situationer när myndigheterna

av

är ekonomiskt trängda och när avgiftsförordningen faktiskt möjligheten

ger att ta

betalt kan frestelsen bli ganska Det här inget unikt för det har stor. är Sverige, utan EU i sina studier medlemsländerna kunnat konstatera det är högst reell

av att en

verklighet att det kan det viset.

Här tycker jag får känslig diskussion möjligheter etablera

att man en om statens att

sig betalmarknaden, och hur gränserna ska dras mellan betaltjänster och fritjänster.

På sätt och vis känner jag för det är bättre håller sig till gratismark-

mer att att staten

naden, att detta är klart och tydligt definierat, och undviker in betalmark-

att

naden. Det finns förmodligen ännu fler tankar komma med här. Det inte så

att är

enkelt det här. Det upptäckte också EU.

När de 1989 korn med sina s.k. synergiriktlinjer samverkan mellan

om offentlig

och privat sektor informationsmarknaden trodde de det fanns

att en enkel gräns-

dragning: myndigheterna står för rådata medan förädlade tjänster det får den privata informationsindustrin stå för. Nu har alla sysslat med detta och arbetat vidare

som

med problemen lärt sig att så enkel är inte gränsdragningen. Det ligger i myndighets-

arbetet så många operationer och interna intressen leder myndigheterna i riktning

som

mot förädlingsverksamhet. Man kan inte göra sådan här enkel distinktion. Det

en

skulle rentav kunna innebära hindrar myndigheterna från bedriva

att man att

rationaliseringsarbete och ordna sin informationsförsörjning ett effektivt sätt.

Den tredje frågan var Vilka är de största kvalitetsbristerna hos det traditionella

systemet för produktion och spridning rättsinformation och hur bör dessa brister

av rättas till

Här har kommit fram del synpunkter idag, och kanske det så i

en tunga är att man

den här utredningen ändå saknar avsnitt handlar produktionsprocessen.

ett som om

lT-konurlsslonen 56 rapport 10/98

AVSLUTNING

Att det här är så väldigt viktigt egentligen inte kommer vidare i arbetet med

att man

SGML och samordningsmyndighet och sådant, innan har hittat bra lösningar

man

de här basala problemen. Det synpunkt jag tycker har kommit fram med

är en som

viss tyngd, jag hoppas förvaltas väl i det fortsatta arbetet.

som

Det var mina tre ursprungsfrågor, och de har fått delar under dagen,

av svar men

de står sannerligen kvar för fortsatta diskussioner och arbete, tycker jag.

IT-konmlsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION 0cH n

1996 - SYÅRIGHETERNAS ADVOKATER ELLER MOJLIGHETERNAS AMBASSADORER IT-KOMMISSIONENS RAPPORT 5/96

IT-kotmulsslonen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

en ny

Vilka krav bör ställas på den rättsinformation

60 IT-kommissionen rapport 10/98

RÃTTSINFORMATION OCH IT 1996

INLEDNING

Den 26 april 1996 anordnade IT-kommission en och Stiftelsen för Rättsinformation gemensamt hearing Rättsinformation och IT. en om

Hearingen hölls i Rosenbads Konferenscentrum i Stockholm. Ett 90-tal representanter för myndigheter, företag och organisationer hade hörsammat kallelsen till hearingen. Deltagarna i hearingen framgår bilaga Hearingens av ordförande professor Peter Seipel, Institutet för Rättsinformatik. Han är även var ordförande i Stiftelsen för Rättsinformation och ledamot IT-kommissionen. av

Inläggen och diskussionen dokumenterades bl.a. bandupptagning. Denna genom rapport har sammanställts Kjell Skoglund, sekreterare i IT-kommissionen, av med bistånd Börje Alpsten, vice ordförande i Stiftelsen för rättsinformation av och Peter Seipel. Utskriften bandupptagningar har utförts Håkan av av Frycklund, Kommunikationsdepartementet.

Hearingen inleddes med inlägg av

0 Ingalill Borild, Riksrevisionsverket

o Margareta Damberg, FAR

Peter Danowsky Sveriges Advokatförbund 0 , Anders Forsberg, Riksdagens Förvaltningskontor o Patric Hamilton, Norstedts juridik AB o

0 Dan Hellsing, Sema Group InfoData AB

Lars Ilshammar, Högskolan i Örebro 0

0 Kurt Junesjö, LO-Rättsskydd AB

0 Göran Schäder, Justitiedepartementet

Olov Sundström, Fakta Informationsförlag F.I. AB 0

I den efterföljande diskussionen behandlades de frågor framgår bifogade som av program bilaga Avslutningsvis summerades hearingen i ett antal sammanfattande punkter.

Stockholm i juni 1996

Peter Seipel Börje Alpsten ell Skoglund

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

UTGÅNGSPUNKTER FÖR HEARINGEN

Peter Seipel,

Stiftelsen för rättsinformation och I T-kommissionen

IT-kommissionen tillkallades i januari 1995 dir. 1995:1. Enligt arbetsplanen i SOU 1995:68 gäller bl.a.:

Pä det rättsliga området uppmärksammar kommissionen också möjligheterna att med hjälp I Tstödja och underlätta och

av normgivningen effektivisera tillgången till

rättskällor och rättsinformation. Kommissionen annan menar att ett av hjälpmedlen för att klara de växande krav, som hl.a. rättens internationalisering ställer rättsmaskineriet, är att i större omfattning än idag utnyttja I Vissa uppgifterna kan

av

uppfattas som naturliga för staten medan andra hör lösas i andra fora. I häda

snarare

fallen är kommissionens uppgift att identifiera behoven och driva pä utvecklingen."

I regeringens IT-proposition 1995/ också frågorna Bland

962125 tas upp. annat sägs:

Regeringen anser att offentliga rättsdatahaser med grundläggande information

om

den svenska lagstiftningsprocessen och svenska rättskällor här tillhandahållas

utan

särskilda avgifter sikt. Åtminstone hör dessa kunna

omfattas av de riktlinjer för

prissättning av informationstjänster som regeringen angivit för andra centrala grundatahaser. "

Stiftelsen för Rättsinformation bildades formellt konstituerande genom

sammanträde den 15 juni 1989. Den har till uppgift i rättssäkerhetens intresse

att

främja att allsidig information om svenska rättskällor och anknutet juridiskt material blir tillgänglig ADB-medium och tekniskt medium. Bakom

annat

stiftelsen stod ursprungligen 20 stiftare. Av dessa har Sveriges Föreningsbankers

förbund och Sveriges Industriförbund sedermera avvecklat sitt i

engagemang stiftelsenl.

IT-kommissionen och Stiftelsen har dagens hearing.

gemensamt arrangerat

Bakgrunden kan kort beskrivas under tre rubriker

Rättsinformationens speciella

0 natur

En blick tillbaka 0

0 En blick framåt

Huvudmän för Stiftelsen for rättsinfonnation: Allmänna förlaget/ C Fritzes E AB, Domstolsverket,FöreningenAuktoriseradeRevisorerFAR, Institutet for Rättsinformatik,Stockholmsuniversitet,Institutionenför ADB ochdatalogi, Uppsalauniversitet,Justitiedepartementet, LO-Rättsskydd AB, Norstedtsjuridik/ C E Fritzes AB, Riksdagensförvaltningskontor,Riksskatteverket,SemaGrouplnfoDataAB, Sparbanksgruppen AB, Statsrådsberedningen, SvenskaArbetsgivareforeningen, Svenskabankiöreningen, Svenskakommunförbundet,SvenskaRevisorsamfundet SRS, Sveriges Advokatsamfund

lT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Rättsinformationens speciella natur

0 Ingår som ett centralt element i rättsordningen. Rättssystemet är således till en Viktig del ett rättsligt informationssystem.

Består till del information förutsätts

0 en av om rättsnormer vilken vara känd av

medborgarna ignorantia iuris nocet. Det skadar okunnig rätten. - att vara om

0 Denna information rättsliga föreskrifter och prejudikat utgör rättsinfor- - mationens kärna. Till den kommer andra slags information ända bort till sådan har oklar anknytning till rättsordningen statistik som - t.ex. om fastighetsköp.

0 Tillgången till rättsinformation betyder mycket för möjligheterna att bevaka och tillvarata sina rättigheter. jämlikhet inför lagen handlar också om tillgång till rättsinformation.

0 Spelar en roll i rättsordningen som föranleder speciella hänsynstaganden. Den är inte vilken handelsvara helst. Frågan uppkommer till och med som den bör fri nyttighet för medborgarna. om vara en

En del rättsinformationen produceras primärt statliga och 0 stor av av kommunala därför har motsvarande naturligt organ som ett monopol primärinformationen.

0 Har många intressenter offentliga och privata, producenter och konsu- menter, primåranvändare och sekundäranvändare.

En blick tillbaka

Traditionellt har rättsinformationen med de tekniska kungjorts möjligheter som stått till buds. Upplåsning tinget och i kyrkan. Utgivning författningsav samlingar m.m. Bokutgivning.

IT korn in i bilden 1960-talet. I Sverige utformades planerna datoriserat ett informationssystem för den centrala rättsinformationen omkring 1970, det s.k. Systemet för lagstiftningsförfarandet och rättspraxis LAGRI.

Den s.k. lagstiftningscirkeln utgjorde grundstommen, nästa sida. se

1981 blev delar LAGRI offentligt av enligt förordningen 1980:628 om rättsdatasystemet. IRättsdatasystemet finns bl.a. texter och registerinformation. Tanken skapa datoriserat grundsystem för rättsinformation med bl.a. var att ett Justitiedepartementet och Domstolsverket viktiga dataleverantörer och med som Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem SARI samordsom nande instans.

Utöver Rättsdata tillkom under 1980-talet det icke snart författningsreglerade Rättsbanken och Riksdagens RIXLEX, senare system reglerat genom lagen 1993:825 om personregister i riksdagens informationssystem.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 11996

1990-talet har också inneburrit ytterligare elektroniska källor tillkommit,

att t.ex.

CD-LAG utgiven av Norsteedts Juridik AB och Juridiskt Forum Internet med

Juridisk Informationsteknollogi Fler produkter och tjänster

AB som ansvarigt.

kan förutses.

Utvecklingen har gått periocdvis långsamt och periodvis snabbt. Just är

nu

åtminstone IT-utvecklingen. mycket snabb och innebär möjligheter

som

aktualiserar principdiskuassion rättsinformationens framtid.

en om

UWPFÖL/Nf/YG

XNKTIERKKG DOMMR F°RVLTNNG3BE3LUT LAGFÖRSLAG

I MOTIONER osv

T/ÅMMWIVJWG KOMMITFEDIREKTIV

KUNGÖRJANDE . ..

RE-EIUSERXKG

5175515255754 ggg

REGERINGSBSESLUT ARBETSRAPPORTER

BETÄNKANDEN RIKSDAGSBESLUT SLUTBETNKNDE -- RIKSDAGSSKRHVELSE

REMISSYFFRANDEN

UTSKOTTS UTLÅTANDE

RENHSSAMMANSTÃLLNING

LAGRÅDSREMISS MOTIONER LAGRÅDETS YFTRANDE l RKSDAGEN PROPOSITION TILL RIKSDAGEN

Bild Lagstifninggscirkel

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1996

En blick framåt

Tekniskt

IT utvecklas snabbt. Många detta fundamentalt sätt påverkar vårt menar att ett förhållande till information, informationshantering och informationssökning. Det är grundläggande omvälvningar är på ske. många vill som väg att Men snarare trivialisera fenomenet. Kanske är båda synsätten riktiga, och vart ett sitt sätt med sina förutsättningar och sina begränsningar. -

Distribution

Alldeles klart är vi har fått distributionssätt där Internet att nya är paradexemplet nya möjligheter att distribuera text, bilder och ljud.

Uppdatering

Vi har fått möjligheter hålla rättsinformation uppdaterad, inte längre nya att att beroende omtryck och långsammare traditionella förfaranden kunna vara av utan sörja för direktutflöde uppdaterad information, vi förmår teknikens ett av om ta möjligheter tillvara.

Konsolidering

Vi har fått möjligheter konsolidera material, vilka är praktiska och kraftatt mer fulla än de tidigare haft, möjligheter hålla många versioner samtidigt t.ex. att tillgängliga ett och samma medium. Tekniken ger oss möjligheter att konsolidera komplicerade texter med intressanta hjälpmedel för nya som samman texter och textavsnitt med varandra.

Sökning

Och till sist naturligtvis sökmetoderna, där bl.a. Internet kan söka i man världens olika, tillgängliga informationsresurser med eller mindre väl utveckmer lad teknik. Sökmotorer olika slag möjlighet överblicka av som ger oss att stora materialsamlingar och fokusera sådant intresserar När det fungerar som oss. det ska. som

Grundläggande frågor

Där befinner sig IT idag. Man kan den från rättslig och från rättsinforsäga att mationens synpunkt är i färdigutvecklad. Man skulle kunna den stort sett stanna nu och det skulle ändå att ta mycket lång tid för rättsordningen och den juridiska informationsmarknaden att lära sig använda alla de tekniska möjligheter vi i som dag har. Redskapet är sätt och vis för alltjämt kraftfullt för oss. Vad som återstår nu är att snabbt möjligt sätta in i förutsättningarna och lära som oss oss att utnyttja möjligheterna.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Detta vissa grundläggande frågor är för dagens diskussion,

reser som temata

nämligen dessa fyra:

ansvarsförhållanden, framför allt eller ickeansvar

statens ansvar

olika behandling olika kategorier rättsinformation

av av

rättsinformationens kvalitet

lösningar och deras konsekvenser

nya

Frågorna gäller således statens ansvar eller icke ansvar för att nyttja nya möjligheter. Kanske skall vi, när vi söker den frågan, behandla olika katego-

svaret rier rättsinformation olika sätt. Det finns kärninformation och det finns av

information annat slag. Det är inte alls säkert att diskussionen skall föras

av

sätt för de olika slagen rättsinformation. Kvalitetsfrågorna är

samma av uppen-

bart väsentliga. Men vad med kvalitet Och bör bära för

menas vem ansvar

kontroller och kvalitetsuppföljning Slutligen har vi den diskussion blir

som

nödvändig bestämmer för vägar och inriktningar. Vilka

om oss nya nya

konsekvenser kommer dessa få Vad betyder de ekonomiskt och praktiskt

att ute

i yrkeslivet

EU:s utveckling och diskussionen om "universal services"

Vi är inte att föra dessa diskussioner. Inom EU har sedan flera år ensamma

frågorna ägnats uppmärksamhet. År 1989 kom de s.k. synergiriktlinjerna

som

handlar huvudfrågan hur samhället skall tillgodogöra sig de datamängder

om som

myndigheternas Är skapas i verksamhet. det myndigheterna, de offentliga organen själva, som skall sörja för distributionen, förädlingen, exploateringen

av

dessa myndighetsdata eller skall det lämnas den privata informationsindustrin En grundprincip i synergiriktlinjerna är att myndigheter bör ägna sig att hålla rådata tillgängliga lika villkor för alla och den privata informationsindus-

att

trin har till uppgift att förädla dessa och tillhandahålla dem marknad.

en

1989 års riktlinjer uppfattas i EU:s arbete snarast föråldrade,

numera som

passerade av utvecklingen. Bland annat anses distinktionen mellan rådata och förädlade data inte längre att upprätthålla, framförallt teknikens möjlig-

p.g.a. heter blir alltmer lättanvända och kraftfulla. Diskussionen inom EU riktar som

sig nu snarare mot frågan om informationsåtkomst medborgerlig rättig-

som en

het. Det gäller främst diskussion vidga begreppet universal services

en om att -

alltså den grundläggande rätten till tele- kommunikationer till handla

- att om

medborgarnas rätt till viss samhällsinformation. En förskjutning från kommunikationsrätten till informationsrätten. En rad viktiga följdfrågor tillkommer såsom: Vad vi med grundläggande samhällsinformation Vad är skäliga

menar

villkor för åtkomst Vilka är myndigheternas uppgifter i sådant system

ett

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1996

Schema över nuvarande brister i

IT-spridningen av rättsreglerna

Slag av rättsinformation Fullständighet Kvalitet Aktualitet Tillgänglighet

SFSR ofullständig för tiden före God God God via RIXLEX och 1920 överensstämmelse RÄTTSBAN KEN meuan tryck och antecknas i registret Notiser ofullständigt dataregister när författningen redovisade kommer ut av trycket

SFST Ofullståndig se ant vid Stora brister, inte Acceptabel men God via RIXLEX och SFSR alltid överens- SFST skulle kunna RÄTTSBANKEN stämmelse mellan uppdateras snabbare tryck och dataregister

Förarbeten Goda uppgifter i SFSR och God men oklart hur God men oklart hur SFSR och andra RIXLEX men osäkert hur med uppgifter om med uppgifter om registeri R|XLEX och Utskottsbetänkanden med uppgifter CELEX CELEX och EGT CELEX och EGT om RÄTTSBANKEN och EGT Rskr

CELEX och EGT

Ds och SOU

EG-förordningar

De statliga myndigheternas God God God när det gäuer de tre God 7 myndigheter som har fölfattningssamlingar register i RÄTTSDATA

7 7 För övriga bortåt ett hundratal myndigheter är läget oklart

Landstingens och 7 7 7 7 kommune/nas föreskrifter

Rättsfall frán HD, hovrätt, God God God God RR, kammarrätt, AD, Bostadsdomstolen samt försäkringsdomstolama

Rättsfall från Marknads- God God God God domstolen

Källa: Börje Alpsten, Kjell Skoglund

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTFSINFORMATION OCH IT 1996

INLEDANDE PRESENTATIONER

Riksdagens förvaltningskontor Anders Forsberg

-

Sedan mitten 80-talet har databaser med ärenderegister och dokumenttexter av byggts upp i riksdagen. Databaserna användes enbart internt i riksdagen de första åren, intresset utanför riksdagen för hämta elektronisk information och men att överföra dokument från våra databaser ökade i början 90-talet. Samtidigt såg av en möjlighet att styra över försäljningen av det tryckta riksdagstrycket till att kunderna själva hämtade hem från databaser. Det några skälen till texterna var av att riksdagen beslöt att göra databaserna tillgängliga för allmänheten.

Den första juli 1993 öppnade Rixlex. försöksverksamhet i fem dvs Det är en år, fram till och med riksmötet 1997. Från första början har det funnits del en kvalitetsproblem. Till exempel har vi haft svårt att in propositionerna i tid och med tillräckligt bra kvalitet.

Trots problemen har Rixlex mött mycket positivt från många ett gensvar användargrupper. Myndigheterna är den största kategorin av externa användare, också universitet och högskolor, media, bibliotek och skolor alla men mass- av slag är viktiga grupper. Rixlex har blivit en självklarhet för många. Bara under månad i år öppnades databaser i Rixlex cirka 55.000 gånger. Mot bakgrund mars detta är det uppenbart att Rixlex fyller ett stort behov när det gäller rätts- och av samhällsinformation.

Trots det stora intresset från användare är det fortfarande riksdagen och externa regeringskansliet som är de största användarna av databaserna i Rixlex. Mer än hälften alla öppnade databaser öppnas användare i riksdagen och regeringsav av kansliet.

Riksdagen är inte enbart producent av dokument och beslut. Riksdagen är också en mycket stor konsument av rätts- och samhällsinformation i elektronisk form.

De behov finns hos föredraganden i riksdagens utskott, hos handläggare som utredningstjänsten eller utredare partikanslierna skiljer sig inte ifrån dem som finns utanför riksdagen. Det ligger i riksdagens intresse rätts- och samhällsatt informationen i elektronisk form ökar i tillgänglighet och sökbarhet.

I regeringens IT-proposition det behövs sammanhållen sägs att en mera informationsstruktur i den offentliga sektorn. Regeringen pekar utvecklingen i riktning mot att tidigare helt åtskilda informationssystem successivt växer till enhetligt och samverkande nätverk för hela samhällets samman ett mer informationsförsörjning. Informationsförsörjningen utpekas som en nationell tillgång av strategisk vikt.

Den bilden stämmer överens med alla de uppfattningar, önskemål och synpunkter vi mött från Rixlex-användare i och utanför riksdagen. Från användare nästan alla områden kan önskemålen fattas följande sammansätt:

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Svensk rättsinformation ingående i den k lagstiftningskedjan,fra°n regeringens s kommittêdirektiv, över utredningsväsendets betänkanden, riksdagstrycket, svensk författningssamling, myndigheternas författningssarnlingar, allmänna råd och rekommendationer till kommunernas regelverk och beslut med anledning av lagstiftningsprocessen, bör finnas tillgängliga sökbara med och vara standardiserade, enhetliga sökmetoder, presenteras ett enhetligt sätt och via ett enhetligt gränssnitt.

Den vill veta i vilka databaser det finns konsumentinformation ska som t.ex. enkel sökning snabbt besked. Den med ett SFS-nummer genom en som som utgångspunkt vill vilka andra dokument är relaterade till denna SFS ska se som med hjälp sökning det, i vilken myndighets databas dessa av en veta oavsett dokument finns.

Denna byggs flera håll i världen och frågorna typ av systern nu upp om globala för lokalisera och fram dokument från många olika datasystem att baser i och sökning har ställts dagordningen. I USA, Australien, en samma Kanada och Japan finns sådana under uppbyggnad. G7-länderna har system projekt för undersöka vad krävs för hur de ska användas globalt. startat att som Även inom EU har dessa frågor väckt intresse. Om vi i Sverige inte själva tar upp dessa frågor kommer ändå ställas inför dem inom nära framtid. Det att en intressanta våra användare i flera år haft liknande eller idéer. är att samma

Med Sveriges EES-avtal med EU och småningom också medlemskap följde regelverk. Cirka 7000 EG-förordningar gäller idag svensk lag. ett nytt som Ingenstans finns dessa texter i elektronisk form, vårt eget språk. Med tanke alla svenska medborgare är skyldiga att känna till innehållet i förordningarna att är detta ett allvarligt problem.

De användargrupperna Rixlex, inte minst inom riksdagen och regeringsstora av kansliet, har mycket starka önskemål om att dessa förordningar ska vara tillgängsvenska och med våra svenska Även liga vara sökbara tillsammans författningar. de direktiv utfärdas inom EU och ska tillämpas myndigheterna är som som av efterfrågade, inte minst från myndigheterna själva.

Skolor och folkbibliotek har önskemål bredare samhälls- information. För om dem kontinuerligt uppdaterad Samhällsguiden, vardagsjuridik i populär är en form, mycket efterlängtad. Tidningen Från riksdag och departement är en annan publikation som kan ge dessa grupper ett gott stöd för att orientera sig om politik och samhälle med elektronikens hjälp.

Som kanske har framgått vad jag har är den största användaren den av sagt, av offentliga sektorns information, den offentliga sektorn själv. Det talar för ett intimt samarbete mellan alla den offentliga sektorn har att stifta grenar av som lagar och utfärda föreskrifter, allmänna råd, rekommendationer eller andra regelverk som medborgarna är skyldiga att känna till. Ett system där varje informationsproducent för sina databaser, tillhandahåller tar ansvar egna men dem med enhetliga sökmetoder och standard för åtkomst och en gemensam presentation kan betydelse. stor

Det är inte bara ett sätt att tillfredsställa användargruppers önskemål, det stora kan också ett sätt göra den offentliga sektorns eget arbete rationellt vara att mera och kostnadseffektivt och skapa förutsättningar för högre effektivitet i arbetet.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÃTFSINFORMATION OCH IT 1996

Det projekt med samhällsinformation som Toppledarforum initierat arbetar också i denna riktning.

Regeringen gör i IT-propositionen en principiell deklaration när den skriver:

Regeringen anser att offentliga ráittsdatahaser med grundläggande information

om

den svenska lagstiftningsprocessen och svenska rättsleällor hör tillhandahållas

utan

särskilda avgifter sikt. 5.51

Även det stämmer väl med användarnas

överens många ståndpunkter. Att staten tar för att i elektronisk form fritt tillhandahålla det för varje medborgare

ansvar

bindande regelverket har mycket stöd.

ett stort

Det är också ett sätt att garantera även sådan information inte är att som

kommersiellt lönsam blir tillgänglig och kvalitetsfrågorna hanteras med

att ett särskilt ansvar.

Frågan den publika tillgången till EG:s rättsakter bör diskuteras allvar. Ska

om

EG:s förordningar, som varje svensk medborgare är skyldig att känna till, kosta

kommersiell marknad, medan svenska rättskällor är gratis

pengar en

Riksdagen Rixlex del sitt informationsansvar medbor-

ser som en av gentemot

Som led i detta kommer databaserna i Rixlex bli tillgängliga

garna. ett att

Internet via World Wide Web. Under våren kommer riksdagen behandla

att ett

antal motioner med anledning regeringens IT-proposition förespråkar

av som att

Rixlex ska helt gratis. Riksdagens IT-råd har uttalat sig i den riktningen och

vara

även förvaltningsstyrelsen kommer att ta ställning till frågan under våren.

Ett gratis Rixlex innebär inte myndigheter, kommuner eller andra

att

informationsproducenter inom den offentliga sektorn behöver tillhandahålla sin elektroniska information gratis. Den frågan remissbehandlas just efter

nu att

Riksrevisionsverket lagt förslag till prispolicy. Det hotar heller inte enhetligt

ett

system för offentlig rätts- och samhällsinformation användargrupper

som stora

önskar sig och jag här har talat Det går sätta med betal-

som om. att upp portar

tjänster framför sin butik.

egen

Ett gratis Rixlex innebär också att alla kommersiella aktörer fritt kan hämta den

information de önskar Rixlex för vidareförådling, antingen det sker i form

ur av

sammanställningar, bearbetningar eller via online-tjänster.

Jag ska inte här föregripa riksdagens beslut i frågan. jag kan dock konstatera

att

det finns opinion inom riksdagen förespråkar gratis Rixlex

en som ett som

utgångspunkt för elektronisk rätts- och samhällsinformation. Oavsett vad beslutet blir jag det är klokt de möjligheter informations-

tror att ta vara

teknologin nu ger för att i elektronisk form ge medborgarna tillgång till hela det regelverk de är skyldiga att känna till, enhetlig standard och samarbete

genom

förbättra effektiviteten i den offentliga sektorn och rätts- och samhälls-

se information nationell som en resurs.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1995

Justitiedepartementet - Göran Schäder

Som rättschef i Justitiedepartementet är jag också utgivare Svensk författningsav samling SFS. Min uppgift i dag är belysa de frågor i att som presenterats inbjudan till hearingen utifrån Justitiedepartementets roll som producent av databaser.

De databaser med författningar ingår i Rixlex tillkommer i samband med som utgivningen SFS. Justitiedepartementet producerar också kommittêbaserna i av Rixlex. Därutöver har vi några baser med normgivningsbemyndiganden som ännu inte är allmänt tillgängliga.

Offentlighetsprincipen och tillgången till information

Jag tänkte börja mitt anförande med några ord offentlighetsprincipen. om Offentlighetsprincipen är något som vi med rätta är stolta över i Sverige. En av de frågor Sverige driver kraftigast vid EU:s regeringskonferens är införandet som offentlighetsprincip för EU-institutionerna. Inom EU pågår debatt där av en en frågor om offentlighet och frågor om tillgång till den offentliga sektorns information behandlas i ett sammanhang. Offentlighetsprincipen är därför naturlig en utgångspunkt för ett resonemang kring rättsinformationen.

Offentlighetsprincipen innebär bl.a. en grundlagsfäst rätt för medborgaren att ta del allmänna handlingar. För kopior i större antal utgår avgift enligt avgiftsav förordningen. När det gäller ADB-lagrad information gäller i princip samma regler för traditionella handlingar. Det finns dock ingen skyldighet för som en myndighet tillhandahålla informationen sätt än utskrift. att annat genom

För att tillgång till riksdagstrycket och SFS måste man abonnera och betala för informationen. Justitiedepartementet betalar kommunbibliotekens abonnemang SFS och där finns trycket tillgängligt. Ungefär förutsättningar gäller samma idag för Rixlex. En avgift tas ut för uppkoppling mot basen men den är även fritt tillgängligt för sökning kommunbibliotek och medborgarkontor.

Det strider alltså inte offentlighetsprincipen tillgången till rättsinformot att mationsbaser inte är avgiftsfri. Men kan naturligtvis ändå så, man resonera som att informationstekniken kan sätt öka den enskildes möjlighet att vara ett att tillgång till offentlig rättsinformation. Om anslutning till baserna gratis skulle var givetvis tillgängligheten öka, åtminstone för dem som har råd med nödvändig utrustning.

Vad det handlar är kanske till del hitta rimlig avvägning mellan om en att en olika intressen. Jag dock inte skall överdriva motsättningarna mellan tror att man olika i frågan tillgängligheten rättsinformation och offentgrupper om av annan lig information. Den enskilde medborgaren har t.ex. både intresse av att viss information gratis och det finns bärkraftig privat informationssektor. av att en Det offentliga kan aldrig tävla framgångsrikt med den privata sektorn vad nog gäller användarvänlighet, kopplingar mellan olika register m.m.

De privata bolag som är verksamma inom informationsområdet har väl också intresse både att det offentligas prissättning är rimlig och mängder av att stora information finns tillgänglig.

IT-kommissionen rapport 10I98

RÄTTSINFORMATION OCH n" 1996

Vad kan vara fritt tillgängligt

En de diskussionspunkter för hearingen gäller vilken information av som angetts skall prioriteras i lösning. Kort Vilken information talar om som en ny sagt: Rättsinformation kan tänkas omfatta mycket än bara lagar och förordmer ningar. Jag vill därför försöka klarlägga vad jag kan tänkas innefattas anser av en lösning som inte bygger hel eller delvis finansiering av användarna.

Till att börja med förefaller det uteslutet de register omfattas att som av fastighetsdatasystemet eller bolags- och föreningsregistret och liknande register skall omfattas ordning. Jag ställer mig också mycket tveksam till av en ny att inkludera rättsfall till den kategori kan förmedlas avgiftsfritt. När det gäller som baserna med SFS och kommittédirektiv det däremot fullt möjligt är att välja en annan policy än idag. Likaså måste riksdagens information anses tillhöra denna kategori.

En typ information bör diskutera i sammanhanget är annan av som man myndighetsföreskrifterna. Av de regler som idag gäller i Sverige är majoriteten författningar som utgivits av myndigheter. Totalt gäller det 8 -12 000 författningar beroende hur man räknar. Av dessa är cirka 3 500 beslutade av regeringen eller riksdagen. Man kan alltså med fog hävda det den enskildes att ur synpunkt år mycket viktigt att kunna ta del även myndigheternas regler. Jag av tror i och för sig bör börja med diskutera baserna ingår i Rixlex, att man att som argument finns för öka tillgängligheten till Rixlex gäller även men samma som att myndigheternas författningar.

När det gäller myndigheternas författningar finns redan idag skyldigm.m. en het för vissa centrala myndigheter föra några register i det s.k. rättsdatasysatt temet. En tanke kunde diskutera är införa standard som man att en gemensam för myndigheterna hur information skall göras tillgänglig. Den modell som anger jag närmast har i tankarna är den gäller i USA, nämligen GILS som - Government Information Locator Service. Systemet omfattar alla federala myndigheter, beskriver den information finns och verktyg för att som ger komma informationen.

Krav pa informationen

Något som aktualiseras debatten fri tillgång till rättsinformation är av om kvalitetsfrågor. När det gäller våra baser är idag tillförlitligheten mycket god i kommittébaserna och i registerbasen SFSR. Däremot är tillförlitligheten sämre i fulltextbasen SFST. Fulltextbasen har alltsedan den tillkom tyvärr innehållit felaktigheter. Detta beror att texterna återfinns i SFST är konsoliderade som versioner författningar. När ändringar sker författning måste av av en en ny version fulltexten göras. Detta arbete måste utföras manuell redigering av genom och det är ofrånkomligt fel uppstår. Det är egentligen arbete att samma som utförs lagboksredaktören fast med den skillnaden lagboksredaktören har av att bättre resurser.

Om fulltextbasen är fritt tillgänglig ökar vikten informationen av att är pålitlig. Om tar betalt för tjänst finns det större möjlighet för man en att varna att baserna inte är helt pålitliga. Rixlex har återkommande användarmöten där t.ex. denna fråga och där medverkar. tas upp Justitiedepartementet

IT-kommissionen rapport 10/98

RÃTTSINFORMATTON OCH IT 1996

Man kan förmoda fri tillgång leder till fler inte är medvetna att att personer som att det kan förekomma felaktigheter hämtar information från baserna. Detta om ökar att Vi sätter in ökade kvalitetskontrollen. Personligen pressen resurser ser jag inte detta som någon nackdel trots att det naturligtvis medför ökade kostnader. Det är även till fördel i arbetet inom stor t.ex. regeringskansliet att baserna blir pålitliga. mer

Justitiedepartementet har för ungefär ett år sedan ändrat fulltextbasen att den visar både den gällande lydelsen författning och lydelse beslutats nu av en en som ännu inte trätt i kraft. Tidigare gällande lydelse bort fort ändring men togs en beslutats vilket kunde förvilla användarna. Vad vi nu måste göra är att hitta ett fungerande kontrollsystem där det departement är ansvarigt för författsom en ning också kontrollerar att fulltextbasen är rätt.

Frågan om datakvalitet leder naturligt in angränsande fråga, nämligen en om baserna kan göras likställda med trycket. Idag äger bekant SFS giltighet som läsaren skall kunna lita innehållet är korrekt och kunna åberopa att t.ex. en felaktighet i texten som grund för rättsvillfarelse. Enligt min mening kan detta aldrig bli aktuellt för fulltextbaser med konsoliderade versioner.

Skälet till detta är, förutom kvaliteten ännu är otillfredsställande, författatt att ningarna faktiskt inte har beslutats i den form de återges i basen. Detsamma gäller för texter finns i lagboken och andra ställningar författningar. som samman- av Exemplet med lagboken visar också det inte är den formella giltigheten att av texterna leder till sammanställning författningar används som att en av utan snarare att sammanställningen rent faktiskt har en mycket hög kvalitet vad avser tillförlitligheten.

Möjligen skulle man kunna inrätta vad har kallat ett elektroniskt arkiv eller man heloriginaldatabas för SFS där varje författning finns i SFS även finns med som utseende i databas. Det är inte helt främmande tänka sig samma en att att ge en elektronisk variant SFS giltighet kan närmast fullständig av om man garantera överensstämmelse med trycket. detta skall kunna ske återstår dock För att att lösa alla problem med datasäkerheten för baserna. vill helt säker Den som vara en lydelse måste alltså inom överskådlig tid kontrollera med den tryckta texten.

Ett annat krav kan ställa informationen i databas är den är helman en att täckande möjligt. Detta krav uppfyller vi idag med undantag för enstaka som bilagor som det av tekniska skäl varit svåra att lägga in.

Kostnadsaspekten

Frågan om finansiering är Justitiedepartementets perspektiv inte särskilt svår. ur För Justitiedepartementet producent databaser har det strängt ingen som av taget betydelse om tillgången till baserna är gratis eller inte. SFS-baserna tillkommer i samband med den tryckta versionen färdigställs. På sätt och vis är SFS-baserna att en restprodukt SFS. av

Idag sker tryckning av SFS med relativt ålderdomlig metod med en manus, korrekturläsning m.m. En försöksverksamhet, helorginalprojektet, har inletts som syftar till att förkorta kedjan den ansvarige för författning själv genom att en framställer författningen den skall som tryckas och det är vår förhoppning att vi inom något kan göra framställningssättet effektivare.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Departementet får ingen ersättning idag för baserna och kostnaden för framställningen vägs mer än väl den regeringskansliet har baserna i upp av nytta som av sitt arbete. I dag arbetar uppskattningsvis en och en halv till två årsarbetskrafter med framställning baserna. Gratis skulle av tillgång kanske minska efterfrågan den tryckta utgåvan SFS vilket något ökade kostnader för av ger framställningen denna. I övrigt är det svårt fri tillgång skulle medföra ökade av att se att kostnader för Justitiedepartementets del. Däremot drabbas Riksdagen av ett visst inkomstbortfall.

Hur går vi vidare

De baser inledningsvis kan tänkas bli offentligt tillgängliga kostnadsfritt är som idag samlade i Rixlex. Rixlex är riksdagens informationssystem och beslutanderätten över tillkommer riksdagen. Om policy skall börja systemet en ny tillämpas är det naturligt riksdagen fattar beslut det att om grund av frågans grundläggande karaktär. Det är väl allmänt bekant att regeringen i den s.k. ITpropositionen gjort vissa uttalanden att databaser med grundläggande rättsom information bör avgiftsfria. Regeringens behandlas vara IT-proposition nu i trafikutskottet. Med tanke de uttalanden som gjorts i propositionen avvaktar vi med viss spänning resultatet. en

Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR

- Margareta Damberg

FARs roll och verksamhet

FAR har de flesta av landets 2.300 auktoriserade revisorer ledamöter och ca som dessa i sin tur når större delen Sveriges företag. FAR har ledande roll när av en det gäller utveckling, utbildning och information inom revisorernas verksamhetsområde. "Hävstångseffekt när FAR sprider rättsinformation till sina ledamöter och detta når till företagen. Andra branschorganisationer har roll ut samma sina områden, även vi har utvecklat vår roll informationsförmedlare om som mycket långt vårt dotterbolag FAR Förlag AB. genom

FAR Förlags roll och verksamhet

FAR Förlag har omfattande utgivning böcker, tidningar och elektroniska en av hjälpmedel. Ex:

fyra årliga samlingsverk med bl.a. lagstiftning om bolag, föreningar, stiftelser, bank, försäkring, börs och värdepapper, redovisning, revision m.m.

ett nyhetsbrev samma områden 20 ggr/ år

andra böcker med lagstiftning inkl. förarbeten, de ny t.ex. om nya årsredovisningslagarna

en CD ROM-skiva FAR CD med nära 40 databaser med allt detta material och

dessutom hela skattelagstiftningen

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Som informationsförmedlare har behov snabba och av tillförlitliga uppgifter vilka beslut tagits i riksdagen och den exakta om som om lydelsen av beslutade lagar. Vårt behov är särskilt stort vid årsskiftet och halvårsskiftet, även men löpande för vårt nyhetsbrev FAR INFO och vår tidning Nytt från revisorn som går ut till över 80.000 företag.

Vi har vid vårt arbete med sprida snabb och korrekt information till våra att ledamöter och landets företag upplevt antal problem och brister med den ett nuvarande databasinformationen från lagstiftnings- arbetet.

Problem och brister med nuvarande rättsinformation

En korrekt version gällande lagtext datamedia finns inte varken från av att departement eller riksdag. Detta innebär försening i informationsspridningen en från bl.a. till dem har behov tillförlitlig lagtext. Vi måste invänta den oss som av tryckta SFS, varefter motläser texterna två gånger och har två kvalificerade

kontrollgenomgångar av att ändringarna inarbetats rätt i lagtexten.

EU:s rättsakter svenska finns överhuvudtaget inte tillgängliga på datamedia från departement eller riksdag. Detta innebär vi är hänvisade till återge att att fotokopierade sidor ur EGT, dvs de Europeiska Gemenskapernas Officiella

Tidning, i våra böcker eller, om vi vill kunna återge texten i våra databaser, låta

och motläsa texterna. Tidskrävande och dyrt. scanna

De senaste två årens SFS med lagändringar återger ibland paragraftext där den en närmast föregående lagändringen inte återgivits korrekt. Detta kan kanske bero den arbetat in ändringarna i lagtexten vid från de att som departementet utgått icke tillförlitliga textdatabaserna från Justitiedepartementet företeelse har

denna

blivit vanligare under de två åren. Departementet brukar sådana gånger senaste omgående bekräfta misstaget säger att den felaktiga lydelsen ändå måste gälla men tills SFS utfärdats. Detta leder till osäkerhet, ny stor förseningar och fördyringar vid lagsamlingsarbetet eftersom vi har beslutat alltid motläsa hela SFS-texten att vid lagändringar, dvs. även de delar inte har streck i kanten och alltså inte som ska ha blivit ändrade.

Den vill utnyttja Riksdagens fulltextdatabas med för som lagtext att i sin tur tillhandahålla datamedia till sina t.ex. FAR texterna avnämare Förlag via vår CD ROM-skiva FAR CD till landets auktoriserade får betala

revisorer royalty

försäljningen till staten. Detta är de facto sorts skatt försäljningen och, en ny så vitt jag förstår, från avgiftsförordningen 1992:191 där det ett avsteg sägs att staten får avgift medger kostnadstáckning. ta ut en som

Även myndigheters föreskrifter bör tillhandahållas med krav tillgänglighet, aktualitet och korrekthet. Vi har erfarenhet tyvärr dålig av bl.a. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Den text myndigheten kan tillhandahålla datamedia är inte likalydande med den tryckta versionen och äldre föreskrifter

finns överhuvudtaget inte digitalt lagrade. Även här finns risken tjänsteatt männen inte är medvetna i databasen inte är korrekt, om att texten utan använder felaktiga texter i sitt föreskriftsarbete.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Krav och önskemål

Vi att staten bör tillhandahålla snabb och korrekt information inneanser om

hållet lagar och förordningar och även lagförarbeten. SFS, EU:s rättsakter och lagförarbeten bör prioriteras, men även enskilda myndigheters föreskrifter bör

sikt tillhandahållas villkor. Vi att texterna ska tillhandahållas samma anser

avgift endast för kostnadstäckning.

mot en

AB

LO-Rättsskydd - Kurt Junesjö

En praktikers syn på juridiska databaser som arbetsredskap

Jag är inte expert data eller datainformation utan användare. Jag korn in att

använda datamediet ett bakvänt sätt. En jurists främsta egenskap är att hålla reda Men trots att jag är jurist är jag väldigt dålig Jag

papper. papper.

använder datamediet mitt pappersstöd.

som

Ett exempel. Vi arbetar mycket mot arbetsdomstolen. För ca 10 år sedan kom

det dom hålla med

i ett mål som handlade om vem som var skyldig att hänglås byggarbetarnas skåp. ADs ordförande Hans Stark använde detta egentligen ganska ointressanta problem i domen utgångspunkt för att beskriva olika

som

sätt att sluta kollektivavtal. När jag vill hitta denna fyndigt prejudicerande dom

-

jag inte har i mina söker jag ordet hänglås i Rättsdatabasen

som sparat papper -

och får tre referenser. Den är denna dom. Det är ett exempel att

upp ena använda datamediet. Men det är kanske inte det seriösa sättet. Det finns mest andra sätt.

På rättsskyddet sysslar vi ganska mycket med EG-rätt. Databasen Celex

som

finns i rättsbanken här utomordentlig möjlighet snabbt kunna leta fram

ger en att

material s.k. indexsökning, t.ex. samtliga rättsfall avdömts viss

genom som en

författning. Som praktiker är det viktigt att fram dessa snabbt.

Använda databaser på min arbetsplats

På LO-Rättsskydd har vi följande rättsinformation data:

Rättsbanken on-line 0

Rixlex ringer

0 upp

0 På CD från Norstedts CD-lag, CD-praxis

0 CD-juris som är ett litteratursökningssystem

från Arbetarskyddsstyrelsen, bl.a. innehåller

0 CD-expertB som

arbetsmiljöbestämmelser

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 19%

Praktikerns krav på rättsdatabas

en

Utifrån det praktiska arbetet bedriver, skall beskriva de önskemål

som jag om

förändringar databaserna vi har för dem till våra behov. CD-

som att anpassa

medierna ligger CD-växlare. Tyvärr används inte dessa baser särskilt mycket.

Norstedts CD-söksystem är jobbigt. Som praktiker har inte tid sätta sig

man att

in i olika söksystem, vill ha fram informationen snabbt. Om sök-

utan man

systemet kräver måste lära sig komplicerade unika kommandon och

att man

Sökvägar, söker man informationen annat sätt om möjligt. Den version

nya

Norstedts tagit och ska bättre har jag inte prövat.

som som vara

CD-juris databas med juridisk litteratur, mycket bra, lättsökt, används hel

en en del

CD-expert där finns Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter. Väldigt lättsökta.

-

Problemet är den slutar 1995. Den är inte uppdaterad, det är hinder

att ett som

gör söker sig till andra register.

att man

Min erfarenhet är när konstruerar dessa medier sker det inte att man typer av från användarnas behov från teknikernas Det gör vi utan system. att som

använder dem får svårigheter.

Rixlex. Det är bra att den blir gratis vi använder den inte särskilt mycket.

men

Den är jobbig att söka i och inte särskilt användarvänlig, jag upplever den.

som

Rixlex används därför ganska lite den har för den praktiske juristen

trots att ett bra innehåll.

Rättsbanken är den bas naturliga skäl använder Den är förhål-

som av mest.

landevis användarvänlig och har till det tidigare offentliga

som arvtagare systemet

det, i vart fall vår synpunkt, användbaraste innehållet. Den uppdateras

ur

dessutom generellt sett ganska snabbt.

Domstolspraxis

Jag börjar genomgången med domstolsprzzxis. Där tycker jag att rättsbanken är

ett

väldigt bra och tillgängligt sökmedium. Man har lagt in särskilda sökmallar

nu

gör det lätt att hitta. Tyvärr är indexsökning, vilket är generell erfarenhet

som en från rättsbanken osäkert. Om söker i basen ARB4 innehåller ADman t.ex. som

domar med indexordet ränta, alternativt räntelagen i fritext index endast 2

ger ger

träffar fast det finns 5-6 avgöranden, fritext 100-tals träffar och alltså helt

ger

oanvändbart. Indexen är alltså ofullständiga. Man kan inte lita dem. Det gör

datamediet otillfredsställande och osäkert. Det är inte bra. Men vill ha om man

snabb bild rättsläget krav fullständigheten är det mycket snabbt.

en av utan Får alltså användas med förstånd.

Myndighetsförfattningar och myndighetspraxis

Myndigbetsbasema -är "sällananvändningsbasefà De är mycket i rättsbanken. Det finns andra myndighetsbaser jag också skulle vilja ha.

som

Arbetarskyddsstyrelsen avgör ofta mål gäller t.ex. skydds- ombuds

som

stoppningsrätt. Målen går ofta inte vidare till regeringen. Målen

är väldigt svåra att tag Man får ringa till Arbetarskyddsstyrelsen och begära dem måste

men

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

då veta vilket fall söker. Man blir beroende den myndighet man annars av som själv har utfärdat beslutet.

Datainspektionens praxis finns inte datamedium, såvitt jag vet. Inspektionen är central tillsynsmyndighet när det gäller indrivning. Myndigheten rekomavger mendationer och beslut. Kontrollerar dessutom datalagens tillståndssystem. Vägledande beslut får jag i ringa till inspektionen. Det är otillfredstag genom att ställande.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds praxis fanns tidigare i Rättsdatabasen. Finns inte längre. Disciplinärenden rör sjukvårdspersonal får som man numrera tag i endast att ringa till myndigheten. I och för sig kan söka i genom man Kammarrätts- och Regeringsrättsbaserna, kan inte i mängden men man tag av ärenden t.ex. ärenden rör speciellt problem inte gått vidare till högre som ett som instans.

Större tillgänglighet rättssäkerhetsfråga

Här är större tillgänglighet när det gäller myndighetspraxis klar rättssäkeren en hetsfråga och jag tycker att det borde vara en central anordning. Man skall inte behöva ut till varje myndighet och fråga. Utspridda databaser respektive myndighet är enligt min mening inte heller meningsfulla. En fulltextdatabas skall ligga centralt. Om den heter Rixlex eller Rättsdatabasen är för användaren ointressant. Det bör finnas samlat.

Rixlex är i och för sig bra tanke, införandet Rixlex misssom men av var ett lyckande för jobbar med data. Nu har vi fått två stycken olika databaser oss som med i stora delar typ information Det är ett resursslöseri för ett så litet samma av rättssystem Sveriges och misslyckande när det gäller att ett elektroniskt som ett heltäckande regel- och praxisinformationssystem.

Författningar i rättsbanken är försedda med buggar. Trots detta är det elektroniska mediet överlägset den praktiserande juristens synpunkt när det ur gäller att tag i en författning snabbt inom ett område som man inte är insatt

Jag använder dessa baser väldigt mycket för att tag i relevant författning när en jag inte kan rättsornrådet. Jag kompletterar med kontroll av särskilt viktiga bestämmelser. Blixtsnabb tillgänglighet till version är väldig lättnad för senaste en en praktiserande jurist.

Myndigbetsföøfåittningarna i Rättsbanken är inte särskilt många. Det är anmärkningsvärt. Den är sannolikt den största mängden författningar i Sverige. Enligt författningssamlingsförordningen har 52 myndigheter rätt att meddela författningar. De flesta finns inte tillgängliga IT-mediet.

Fler författningar tillgängliga i centralt söksystem

Några exempel sådan författning bör tillgängliga: som var

Fiskeriverket behöva beställa hela författningssamlingen från verket är inte - att rimligt för advokaten som får fiskaren som klient någon enstaka gång.

Räddningsverket ganska ofta har vi chaufförer som kör farligt gods. Föreskrifter meddelas räddningsverket. När åklagaren skall vad han skall åtala av veta

IT-kommissionen rapport 10/98

mm;

RÄTFSINFORMATTON OCH IT 1996

chauffören för, måste han vända till Räddningsverket och verket skickar de författningar som de tillämpliga. Domstolen gör sätt och anser vara samma även ombuden de är ambitiösa de vill skaffa bild författom att en egen av ningsbakgrunden.

Det innebär praktiserande jurist blir beroende den att man som av tillämpande myndighetens uppfattning om vilka författningar är tillgängliga eller får som skaffa sig hela räddningsverkets författningssamling tjocka pärmar. man tre

Detta är "sällananvändningsmateriaV aldrig kan bli kommersiellt gångbart,

som men som ur rättssäkerhetssynpunkt egentligen är nödvändigt att lyfta in en central databas.

Datainspektionens författningar som reglerar ett av advokatens vanliga arbetsområden, indrivningsverksamhet, finns inte tillgängligt i datamedium. Man

måste beställa prenumeration Från Datainspektionen en papper.

Centrala Studiestödsnämnden får vända sig till nämnden för vilka - man att veta författningar som gäller, vilket också är självklart är otillfredsställande.

Det här visar det finns grundläggande rättsosäkerhet det att en när gäller möjligheten för praktiserande advokat skaffa sig överblick de en att en över rättsregler som gäller snart det rör sig om myndighetsförfattningar. Att i denna man omfattning har delegerat ut författningsrätten till myndigheterna är utveckling en skett de sista 10-15 åren. Tidigare kunde läsa svensk som man författningssamling och därigenom en heltäckande bild av vilka författningar gällde. som Det kan inte längre. man

EG-rätten ska finnas på svenska i svenska databaser

EG-rätten är väl representerad i CELEX rättsbanken. Men Celex finns endast

engelska i Sverige. Stora delar EG-domstolens domar årgång 1993 saknas av vilket enligt uppgift beror de inte helt har till att ännu översatts engelska. Endast de domar finns publicerade i EG-domstolens finns som domssamling i fulltext i CELEX: De övriga får söka med man ganska stort besvär annat sätt. Också denna databas är alltså ofullständig, det kan vi inte men göra mycket i Sverige.

Det finns EG-rättsakter svenska, elektronisk sökbara. I samband med att fick EES-avtalet fick vi tillgång till de rättsakter aktuella då svenska. som var Här finns alltså unikt författningsmaterial till ett som stora delar inte är publicerat i SFS.

Ett självklart krav från praktiserande jurist är gällande författningstexter en att och prejudikat finns svenska.

EG-domstolens domar översätts nu löpande men vare sig de äldre eller de nya finns datamedium. I fall de domar kommer borde direkt vart som nu göras tillgängliga datamedium. På det sättet skulle i alla fall början till man en en domssamling svenska. Varför sker inte det Jag vet inte Men sikt måste självfallet samtliga EG-domstolens domar finnas svenska. Att inte prejudikat till gällande svensk lagstiftning finns tillgänglig svenska är anmärkningsvärt.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1996

Jag har i min genomgång av de kompletteringar jag anser nödvändiga utgått från rättsbanken. Det beror rättsbanken är det fullständigaste söksystemet och

att

det mest lättillgängliga finns idag. Det innebär inte att jag att rätts-

som menar

banken skall det juristen skall söka i fortsättningen. Det har

vara system som

jag ingen uppfattning om. Men att det skall finnas ett samlat rättsinformationssystem där juristen ska kunna hitta all gällande till- gänglig information, både författningar och praxis är egentligen ganska självklart krav.

ett

Ett centralt rättsdatasystem är en fråga om rättssäkerhet

Det glädjande besked vi fått idag har ändrat inställning det

är ett att staten när

gäller skyldigheten tillhandahålla denna information datamedium. När

att

tidigare har begärt detta har det sagts att det inte varit statens uppgift.

Rättssäkerheten Skall domstol kunna döma till är statens ansvar. en en person

är det ett självklart krav i rättsstat att staten skall bereda medborgaren

ansvar en

eller den företräder honom tillgång till det material domen grundas på.

som som

Skall dömas för brott tullförfattningarna skall den praktiserande

man mot

juristen lätt kunna får fram tullförfattningarna. Det kan han i dag. De finns rättsbanken. Är inte gratis. Men överträder lastbilschaufför Räddningsverkets

en

författningar hur han skall transportera sitt gods kan han bli dömd till fängelse eller böter och bli med körkortet. Dessa författningar finns inte tillgängliga

av

datamedium för den vanlige praktiserande juristen.

sak. Det jag talat myndighetsföreskrifter och myndighetspraxis

En annan om - -

är sällananvändningsmaterial för den vanlige praktiserande juristen. Det är inte rimligt advokat skall behöva samtliga myndigheters för-

att en prenumerera

fattningssarnlingar för kunna hålla dem aktuella han eventuellt får något

att om

eller några ärenden året rör åkare åtalas för att ha kört bilen

som t.ex. en som

med överlast eller transportör brutit mot tullförfattningar. Det är sig

en som vare

ekonomiskt eller praktiskt möjligt. Man får helt enkelt lita det material

som

åklagaren skaffar fram i brottmålet är korrekt och fullständigt. Det är otillfredsställande. Ligger materialet lättillgänglig central bas kan ett helt

en man

annat sätt tillvara klientens intresse. Och det här är ingen fråga minska

ta om att

kostnaderna för advokaten här skulle göra någon slags företagsekonornisk

som vinst. Kostnaden för denna material drabbar i alla fall i sista hand klienten. typ av

En advokat driver ingen Ebberöds bank, verksamheten honom inte tillräcklig

ger

avkastning för att skaffa in material har han inga ekonomiska möjligheter

att

själv stå för fiolerna.

När det gäller myndigheters författningssamlingar är de i regel mycket

omfattande. Det skäl för de skall finnas datamedium. blir är ett annat att De

överskådliga, lätta att hitta och det går snabbt fram aktuell information.

En viktig sak lägga sådant material i

annan är att man genom att en gemensam

databas tvingar fram Standardisering, inte kommer

man en som annars att

komma till stånd hur mycket än söker tvångsreglera fram standardisering.

man

Om materialet inte standardiseras blir det endast myndighetens

egna experter i bästa fall kan hitta i materialet. som

Vidare behövs snabb uppdatering. Det får inte idag. Det kan

en man man det elektroniska mediet. genom

IT-kommissionen rapport 1 0/98

RÄTTSINFORMAUON OCH IT 1995

När de gäller europainformationen den omfattande det finns är att inte möjlighet för en praktiserande jurist hitta i den inte får den att om man databuren.

Ett centralt databuret rättsinformationssystem är en rättssäkerhetsfråga, inte en fråga som ska överlämnas marknadskrafterna. Då kommer vi endast de att kommersiellt gångbara delarna. Ett litet språkområde kan som Sverige inte hela den nödvändiga rättsinformationen kommersiellt gångbar. Marknadskrafterna kommer utveckla och förbättra tillgängligheten och arbeta att lönsamma speciella nischer, och det behövs också. Men den upp grundläggande rättssäkerheten uppgift. är statens

Journalisten Lars Ilshammar

-

Jag vill fresta med liten tankelek: er en

Tänk ett ögonblick det tryckpressen, inte datornätverken, er att var som just hade tagits i offentligt bruk, vi hade samlats här för diskutera att idag att rättsinformation och boktryckarkonst.

Hur skulle vi då betrakta de möjligheterna nya att sprida information Skulle vi mäta med den gamla teknikens mått; munkar som långsamt präntade varje sirlig bokstav för hand med gåspenna Skulle alltså pergament vi sätta priset tryckt information utifrån vad handskriven bok kostar framställa en att Eller, skulle vi inse, till och nyttja det faktum ta oss att tryckpressen klarar att göra samma jobb en bråkdel tiden till bråkdel kostnaden av en av -

Svaret verkar självklart tryckpressen innebär revolution i information, - en ett fundamentalt genombrott för möjligheterna sprida information till att många, snabbt och billigt. Att låta den plitande munken bilda för norm trycktekniken vore en minst sagt egendomlig, för inte säga konservativ, för inte säga att att reaktionär tanke.

Ändå det är precis vad många politiker och myndigheter i Sverige gör när de tar den gamla trycktekniken till utgångspunkt för prissättning av och tillgänglighet till elektronisk information. För att jag ska logga in mitt modem i riksdagens databas Rixlex, där grundläggande rättsinformation som lagar och förordningar lagras elektroniskt, måste jag först betala 6 000 kronor. Priset är beräknat

tryckkostnaden.

Men att årgång riksdagstrycket kostar kronor en av ungefär 6 000 i pappersform blir naturligtvis helt oväsentligt material distribueras via datomätverk. om samma Kostnaden för kopiera och information att sprida som en gång har lagrats elektroniskt är försumbar. Några modem och ett par telefonlinjer är allt som behövs, och det kan väl knappast vara någon betungande investering i en tid när riksdagen funderar att bygga sin kammare för flera hundra miljoner för om att göra den massmedialt tilltalande. mera

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Ett annat exempel:

Enligt en färsk utredning från Riksrevisionsverket bör principen att i vara framtiden ta ut full kostnadstäckning medborgarna för, det heter, av som offentlighetens distribution av informationstjänster.

Den föreslagna prissättningsprincipen innebär att avgifterna för uttagen skall beräknas så att samtliga kostnader för framställa och distribuera täcks. att uttagen

Så säger en av utredarna, som förresten ska finnas med här idag.

Samtliga kostnader Vad betyder det Ska räkna in lokalhyra, utbildning och löner till tjänstemännen, inköp dator, kanske tjänstebil och programvara, av pensionsförsäkring Här öppnar sig ett svalg av godtycke.

Utredningen konstaterar också, förnöjt som det verkar, att myndigheter minsann inte är skyldiga att lämna upptagningar för ADB i form än utskrift. ut annan

Innebörden blir, Ola Larsmo också han här ibland idag har som - oss konstaterat i artikel i Dagens Nyheter, offentlighetsprincipen bara tycks en att gälla när det är frågan den gamla uppgiftslänmande kopia om sortens - papper. Gäller det däremot information i elektronisk form, säkert blir det självklara som i framtiden, då råder självkostnadsprincipen vad den kan tänkas innebära. - nu

Vad jag vill komma fram till är att svenska myndigheter exemplifierade här med riksdagen och RRV, inga oväsentliga aktörer alltså i första hand verkar se svårig- heterna, i andra hand affärschanserna, inte i tredje hand de demokratiska men ens möjligheterna som informationstekniken frigör. Vi har många svårigheternas advokater möjligheternas ambassadörer. Det är reaktioner än men mera av aktioner, mera vad ska vi göra det här problemet då än oj, vilka nu fantastiska möjligheterl.

Vi idag tendens hos statsmakterna betrakta elektronisk information, ser en att inte universell medborgerlig rättighet, ekonomisk som en utan som ett sorts tillgång eller råvara det gäller att kapitalisera närhelst den efterfrågas som av aktörer informationsmarknaden.

Information kostar fram, därför krävs kostnadsmedvetande och pengar att ta affärsmässighet hos det offentliga när det handlar om informationshantering tycks resonemanget gå.

Vad säger då det auktoritativa politiska dokument vi har tillgång till mest som idag Nog ges det väl klara besked i den uppflaggade IT-propositionen om att offentlighetsprincipen ska tillämpas också i datorrymden Tyvärr inte.

Propositionens skrivningar är genomgående och Så här heter det t.ex. svaga vaga. sidan Rixlex: 51 om

Regeringen anser att offentliga rättsdatahaser med grundläggande information om

den svenska lagstiflningsprocessen och svenska rättskällor hör tillhandahållas utan särskilda avgifter sikt. Åtminstone hör dessa kunna

omfattas av de riktlinjer för

prissättning av informationstjänster som regeringen angivit för andra centrala grunddatahaser.

Anser. Bör. Åtminstone. På sikt.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMAUON OCH IT 1996

Med andra ord information vitala demokratiska beslut och - om processer ska i alla fall inte kosta än någon mer annan köpevara från regeringens informationsbutik.

Slutsatsen ligger snubblande till hands den som nära är att politiska viljan att

använda IT demokratiredskap, eller för den delen för underlätta till-

som att gången till grundläggande rättsinformation, till stor del saknas i Sverige. Det kan

inte gärna frågan bristande med tanke ska vara om resurser att regeringen inrätta ett särskilt informationskontor med 20-tal informatörer och ett att riksdagen just har öppnat informationsbutik i fint läge i Gamla stan.

Något stort med kanske avgörande betydelse för demokratins förutsättningar håller alltså ske inom Har känsla för dramatiska historiska att staten. man paralleller kan man säga att det 80 år efter Verner Heidenstam är risk för von att medborgarrätten återigen kommer att mätas i pengar.

För ett land ofta håller sin offentlighetsprincip föredöme inför som upp som omvärlden, idag inte minst i EU-sammanhang, borde den här smygande kommer-

sialiseringen av den offentliga insynen något besvärande. vara

I nordisk jämförelse framstår snål och efterbliven en Sverige som en nation. I Norge har större grubbel kommit fram till olika man utan att slags elektronisk samhällsinformation naturligtvis ska Danmark ska alla vara gratis. I tillgång till offentliga publikationer via "det offentliges elektroniska servicenet. Häri

Sverige gäller alltså full kostnadstäckning. Man kan något elakt

säga att Sverige ur demokratisk synpunkt faktiskt redan informationssamhällets spelar i B-lag.

Men, så behöver det naturligtvis inte Det finns eller vara. ingen naturlag, någon egenskap inbyggd i den nya tekniken som säger att offentligheten måste krympa när information blir elektronisk. Alldeles tvärt Precis om. som en gång tryckskulle IT kunna bli genombrott för pressen ett offentlighet och demokrati, ett mäktigt nytt instrument för medborgarnas insyn och kontroll sin överhet. av

Svensk yttrandefrihet och offentlighetstradition, rotfast i 1700-talet, samspelar ett förunderligt sätt med 1990-talets nätideologi, den lite slagordsmässigt kan som sammanfattas i uttrycket information wants be free. Mot denna idéhistorto iska allians står den föråldrade datalagen, byråkratisk stelbenthet och, nu tycks det, ett ekonomiskt nyttotänkande betraktar offentlig information i första som hand affärsområde. Framför allt, som ett nytt tror jag, saknas den politiska viljekraften.

Ska offentlighetsprincipen

upphöra när offentlig information överförs från till elektroniska media Eller kan papper offentligheten utvidgas, rättsinformation nå fler snabbare och billigare, med informationsteknikens hjälp

Se där själva vad dagens diskussion borde handla Och det essensen av om. som avgör utfallet är inte längre tekniken, idéerna och utan viljan.

Ska jag till sist närma mig den nu praktiska verklighetens nivå, så vill jag helt kort trycka vikten av att sätta upp tydliga, mätbara mål om det ska vara möjligt att flytta fram positionerna inom området IT och rättsinformation:

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

0 Inom tre månader ska Rixlex ha öppnats för fritt elektroniskt utnyttjande.

0 Inom ett halvår ska alla verk, myndigheter och departement kunna nås via epost.

Inom ett år ska all grundläggande offentlig information riksdagstryck och 0 som propositioner finnas elektroniskt och gratis tillgängliga i stund de samma som offentliggörs.

Inom ett och ett halvt år ska datalag och ha trätt i kraft. 0 en ny vara antagen

0 Inom två ska alla offentliga handlingar inom stat, landsting och kommuner kunna nås elektroniskt.

Det är precis sådana bestämda politiska signaler krävs för något ska börja som att hända. Låt alltså befria den stackars munken klostret och äntligen utrusta oss ur honom med uppsättning moderna skrivdon en

Sveriges advokatsamfund - Peter Danowsky

Advokatbyråer är kunskapsföretag. Den kunskap tillhandahåller är delvis samma kunskap som myndigheterna förfogar över, allt ifrån lagstiftarens förarbeten till tillämpningen lagar och förordningar. av

Det är då självklart att vi skall förfoga över information de samma som som tillämpar, beslutar och dömer. Vi skall kunna förfoga över den samtidigt som myndigheterna och till en kostnad som inte gör att allmänheten genom dess företrädare, vanligen advokat, är i ett underläge i förhållande till myndigheten. en

Det är ett samhällsansvar, ett rättssäkerhetsansvar för myndigheterna att tillgodose det behovet. Varje försening, varje fördyring är i praktiken en urholkning de rättssäkerhetskrav är rimliga ställa. av som att

Det behövs effektiv rättsinformationshantering. Ingen skall hamna i underläge en grund av att relevant information av någon anledning inte var tillgänglig. Jag bortser därvid från lättja och bekvämlighet.

Problemet måste sättas i samband med den relativa urholkning rättssäkerheten av olika sätt sker; begränsningar i överprövning tingsrättsdomar, urholksom av ning av rättshjälpen. Det drabbar allmänhetens möjligheter att kvalificerat biträde och inte tillgodoser informationsbehovet effektivt ökar diskreom man mellan dem har tillgång till information och dem inte har det. pansen som som

Egentligen skulle man önska att rättsinformationen vore lika effektiv som informationen ekonomiska förhållanden börskurser, valutakurser, ränteförändom ringar dvs marknaden hade omedelbart tillgång till all offentlig information samtidigt. Om man överför vad som gäller för ekonomisk information till rättsinformation skulle inga rättsförluster behöva lidas för någon inte hade att tillgång till all relevant information.

Den förbättrade informationshanteringen kommer också medföra andra att arbetssätt för har kontakt med myndigheter, framförallt med domstolar. oss som

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1996

Det är Otymplig hantering skaffa informationen, överföra den till en att papper, skicka in till domstolen med fax eller och sedan föredra den post muntligt för domstolen igen, den ändå finns tillgänglig hos domstolen. om Förbättring av

informationsöverföringen och referenssystem kommer naturligtvis.

Till sist: Jag nämnde möjligheterna överprövning i hovrätt att att begränsas. Då kommer intresset för tingsrättsdomar bli större. Tingsrättens domar är att redan viktig rättskälla. Även de nu en om inte är prejudikat är de intressanta i flera hänseenden. Dels innehåller de ofta förträfflig redovisning rättsläget en av dels stannar många mål i tingsrätten; många rättsfrågor kommer inte längre och får aldrig bättre belysning än i tingsrätten. Vidare är det värde av stort att veta hur tingsrätten har dömt i likartade rättsfrågor innan prejudikat finns. Behovet tillgång till tingsrättsdomar är underskattat. De behövs i databas. av en

Norstedts Juridik AB Patric Hamilton

-

Norstedts Juridik är utgivare den svenska lagboken, lagkommentarer, CDav ROM produkter, tidskrifter, lösbladstitlar, seminarier och nyhetsbrev. Vi ger ut produkter under Norstedts Juridik, Juristförlaget, Publica, Beyronds, namn som Snogeholrns utbildning och Fateco. Vi är 70 personer dagligen arbetar med som att bearbeta och förädla normativ information.

Rättsinformation och IT möjligheter. Där rättsinforrymmer sammantaget stora mationen begränsas volym och sökmöjligheter kan IT kompensera denna av begränsning. Att skapa system där tryckets omedelbarhet och enkelhet med paras

den digitala teknikens snabbhet, djup och flexibilitet är uppenbart tilltalande.

Vilka är användare rättsinformation Användaren är förstås formellt vi alla av i realiteten visst antal typiska är i behov och efterfrågar men ett grupper som av olika former information. Från den rättssökande allmänheten till den av praktiserande juristen. Från individen som söker bygglov till den yrkesverksocialchefen är tillämpa gällande sociallagstiftning. Från den samme som satt att facklige ombudsmannen till den yrkesverksamma personaladministratören. Alla dessa är i varierande omfattning i behov information. Och för alla dessa olika av är det naturligtvis inte fråga intresse rättsinformation däri grupper en om av största allmänhet, informationen är i allmänhet kritisk betydelse för resultatet. av Rimligen står därför nivån kunskapen reglernas innehåll och tillämpning i om någon slags proportion till hur effektivt samhällskroppen fungerar.

Skillnaderna mellan användargrupperna mycket Helt obearbetad är stora. grundfrån är många gånger inte användbar bearbetning och text staten utan anpassning. Vi måste också acceptera vissa skeenden har den grad komplexitet den att av att egentliga användaren måste vända sig till ett ombud. Och ombudet måste bygga sitt handlande relevant information.

Min utgångspunkt är att den effektiva lösningen för tillgodose olika mest att användares behov rättsinformation är det finns fungerande och väl av att strukturerade statliga för rättsinformation samverkar med enskilda system som aktörer marknaden. Efterfrågan varierar starkt, det finns eller inte en lösning ett systern som tillgodoser samtliga användares behov.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Det behövs därför mångfald lösningar och produkter självständigt och en som självmarkerande måste exponeras mot användargruppema.

Men trots detta finns ett behov centralisering, eller för uttrycka det av att annorlunda, det finns ett klart behov lösning. Min uppfattning är huvudav en ny att frågan, vad gäller agerande i fråga rättsinformation och IT, är statens om att mycket starkt prioritera Standardisering struktur och lagring informationen av av sådan. En sådan Standardisering skulle syfta till effektivisera såväl som att statens interna informationsflöden informationsproducenternas möjligheter som att utveckla anpassade och därmed tidsbesparande och kvalitetshöjande produkter. Eller konkret uttryckt: det finns idag ett stort antal olika tekniker för mer att bearbeta text. De har i allmänhet de utgår från digital grundgemensamt att en form. Därefter uppstår skillnader. Olika tekniska används, olika system leverantörsspecifika lösningar florerar starkt, vilket sammantaget gör att avsaknad enhetlighet är uppenbar. av

Jag skulle vilja att varje svensk myndighet arbetar efter se ett gemensamt uppmärkningssystem. Ett logiskt uppbyggt och medieneutralt system som inte beroende speciell leverantör eller skulle var av en programvara. Ett system som kunna möjliggöra hade full kontroll över sin information och att statens organ fullt kunde utnyttja den digitala teknikens möjligheter. Här skulle och ut uttagssökmöjligheter, hypertextlänkar och automatiserade innehållsförteckningar öka i betydelse i takt med systemets utbyggnad.

Utvecklingen av SGML, som står för Standard Generalized Mark-up Language, är enligt min mening det mest hoppingivande system som går i denna riktning. Tekniskt kan SGML beskrivas formellt deklarationsspråk, som " ett som

entydigt instruerar dokumentanalytiker och processorer program och databaser

så att de kan översätta märkorden och dess funktioner till sin miljö för egen lagring och bearbetning av ett dokument utan att dess logiska struktur påverkas". För lekman innebär detta mernyttjande och mervärde. En statligt väl en uppmärkt utredning kan lätt eller importeras till andra dokument exporteras öppnar också direkt information den hänvisar till, hänvisning men mot som en till, en författning, ett EU-direktiv, proposition eller liknande här blir en utredningen i sin digitala form inte en sluten tingest, utan en dörröppnare mot omvärlden. Med utbyggt SGML är informationen helt öppen för ett system distribution i Internet, i sitt språk HTML, bygger SGML. som

För marknadens aktörer skulle Statens Generella Uppmärknings Språk, ett förkortat SGUS, innebära bearbetningsgraden skulle kunna höjas markant att och den digitala tekniken fullt utnyttjas. Mindre skulle behöva vikas ut resurser för rent upprättande grundtexter, vilket vi i utsträckning måste göra idag. av stor Utgivning av rent grundmaterial skulle därför sannolikt minska i betydelse, i stället skulle anpassning, användbarhet och mervärde komma i fokus.

I en ny lösning för Rättsinformation vill jag som mitt bidrag till diskussionen här idag ge ordet: standard. Gå mot en hård och centralstyrd Standardisering av all uppmärkning och strukturering av normativt grundmaterial. Min tes är att detta rimligen innebär att nivån kunskapen om reglernas innehåll och tillämpning generellt sätt ökar och att detta i sin tur innebär förbättringar för staten och samhället.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMAIION OCH IT 1996

SEMA

Group lnfoData AB Dan Hellsing

-

Jag arbetar hos Sema Group lnfoData AB. En gång i tiden den statliga myndigheten DAFA, blev statligt aktiebolag och är sålt till som sen numera ett europeisk företag. Så kan det om man är statligt anställd. Man blir privatiserad och hamnar allt längre ut i periferin, sett med den offentliga sektorns ögon. Så går det också med mycket den offentliga servicen. annat av Den knuffas ut mot den kommersiella kanten och skall bära sig.

Vi inom lnfoData sysslar med informationsförmedling i vid bemärkelse. Det är väldigt mycket statlig information som vidareförmedlar i bl.a. vår on-linetjänst, heter InfoTorg. Där finns 100 svenska och 1000 utländska som ca databaser. Av alla dessa är det ett relativt begränsat antal används väldigt som mycket. Vi har över 50 000 terminalanvändare.

Affärsidén med InfoTorg uppkoppling, ghetliga Sökvägar, helpdesk, är g Q gg

faktura det kostar nämligen använda InfoTorg.

pengar att

Vi har förhållandevis liten mängd information i datorer. I stället förmeden egna lar vi och förädlar information ägs andra och finns i andra datorer. Vi är som av 270 många arbetar med on-line-verksamheten; informatiker, ca personer, varav samhällsvetare, systemerare, säljare, kundsupport etc. Det sköter programmerar, sig inte självt bara för att informationen är lagd ADB. Ibland får känslan man att folk tror att databaser är självspelande pianon. av

Det kostar alltså mycket förmedla information. Vi har varit tidigt pengar att ut ute och plogat väldigt mycket under årens lopp, inte minst vad gäller Rättsbanken. Den har efter många år börjat fungera någorlunda i ekonomiskt avseende. Iden här branschen lever vi påslag den information vi ett förmedlar och marginalerna är i allmänhet inte stora.

Lite cynisk kan bli i dessa dagar slags skimmer ord man då det står ett rosa runt IT "elektroniska motorvägar och "påfarter. De ersätter nedsolkade som , begrepp som ADB och datakommunikation. Kombinerar man dessa nya 0rd med ord "samhälle", demokrati, lika villkor är så fjärran som etc., man från Storebror och integritetshot elände kan komma. och annat som man Man surfar det språket. Det gör i utredningar, i massmedia och till nya man och med i propositioner. Man målar hur bra allting skall bli. Det verkar nästan ut gratis också

Det är förunderligt hur fort och mycket opinionen svänger. Men det gamla regelverket finns fortfarande kvar och de elektroniska motorvägarna krockar lätt med integritetslagstiftningen eller åker fast för brott offentlighetsman mot principen. Sådana regelhinder skall undanröjas enligt Toppledarforum. Fast det tar sin tid och de säkert inte integritetsskyddet skall undanröjas. Den menar att nya datalagskommittén skall se över begreppet offentlig handling som blivit lite otidsenligt efter ett par hundra år. Frågan är det blir till förmån för demo om kratin eller tvärtom.

Det finns mycket över, än lagar och förordningar. Det gäller mer att se annat grundläggande frågor om hur myndigheter över huvud taget skall agera med sin information i den tekniska miljön. De förefaller ofta ganska förvirrade, bl.a. nya när det gäller frågan hur betalt och Hela förändringsom man tar av vem.

IT-kommissionen rapport 10l98

RÄTTSINFORMATION OCH n" 1996

processen kommer inte fortgå i det skimret det kommer bli att rosa utan att många debatter och de solkiga gamla orden kommer användas att igen. Frågan är hur långt myndigheterna hinner verka i det skimret medan rosa politikerna kanske är med och vagnen beviljar de medel som behövs för att byta teknik.

Myndigheter har någon slagsinbyggd instinkt att göra allting själva. För 10-15

sedan hade alla myndigheter sin skrivcentral och sitt egen eget tryckeri för att producera sin information. Osthyveln gick, synsätten ändrades och den tekniska

utvecklingen har medfört mycket sådan numera outsourcing av verksamhet.

Det finns hel del likheter mellan statistik och rättsinformation. Man kan inte en bygga ett land bara med lagar. Det krävs statistik information också för att veta hur landet skall i olika avseenden. SCB styras utnyttjade tidigt avancerad ADBteknik och kunde med hjälp honnörsord demokrati lika för av som tillgång , alla etc. växa ut till 2200 anställda under 70-talet. Man publicerade med datorns

och det tryckeriets hjälp, med publikationer och siffror. Man egna massor började även tidigt med kostsamma experiment med on-line-databaser. Sedan

började osthyveln hyvla och statistikutredningarna avlöste varandra. Man fann att efterfrågan statistik i stor utsträckning diffus. Då infördes olika konstvar för fram riktigare efterfrågebild. Man lyfte bl.a. SCB:s grepp att en ut anslag till de myndigheter sades efterfråga statistiken. SCB tvingades betalt för sin som att ta information. Jag det är ganska svårt idag komma över siffror från tror att att att SCB utan att betala för det. Myndigheten har 1200 anställda och dataverknu samheten är outsoursad.

Om den här perioden fortsätter till så jag rosa ett tag tror myndigheterna kan komma ganska långt den SCB inne väg som var på. Jag tror att även fortsättningen historien upprepar sig. Osthyveln kommer så småningom fram igen och efterfrågan kommer under luppen. Verksamheten blir ifrågasatt och sedan

skall den bli affärsmässig. Så frågar varför

mer jag mig: inte spara massor av och bli affärsmässig redan från början pengar

Det är självklart att myndighetsinformation skall ut näten, den skall men sovras. Det är inte fast information skall sådan ändras. Det är som ut, utan som inte heller hela textpublikationer, bibliografier utan o.s.v.

En skivaffär är, upptäckte jag, databas en som man bokstavligen går in Om den är vettigt disponerad, så hittar jag lätt den CD jag vill ha, även i världens största skivaffärer. Nu har börjat CD-skivor man sälja via Internet. Det är lätt att söka precis som i skivaffären och CD:n kommer hem i brevlådan. Sedan kommer

nästa steg. Varför inte provlyssna hemma i datorn innan jag köper Ytterligare ett steg är att jag spelar hem musiken och gör CD-skiva. Varför stanna en egen där Jag skulle kunna spela musiken i min superanläggning hemma direkt från musikaffärens hela utbud, cyberglasögonen och hem Tina Tuner m.fl. i ta köket. Hela tiden sker en enorm utveckling och det tar aldrig slut. Utvecklingsför skivbranschen marknadens stegen styrs av prismekanismer. Men var skall myndigheterna dra gränsen om det inte finns några marknadsmekanismer Har vi råd gratis skicka härolder via att ut cyberrymden, som läser upp nypublicerade SFS i varje kök

Jag tror man skall se till olika målgrupper. Att säga alla medborgare skall ha att tillgång till all juridisk information år 20XX, tror jag är skjuta över målet. Jag att tror inte att Svensson läser vägtrañkförordningen innan han kör till morgonen

IT-kommissionen rapport 10198

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

jobbet. Om han skulle göra det tror jag inte att han skulle förstå juristprosan

som

står där. Allmänheten måste ha information är bearbetad. Det är proffsen

som

som efterfrågar den information som vi talar om här idag. Proffsen i form av jurister och t.ex. journalister kan leta, hitta, förstå och förhoppningsvis förklara för vanligt folk. Lite tillspetsat jag inte demokratin skulle Vinna så

tror att

oerhört mycket att alla författningstexterna kommer ut till hem,

var mans

även det låter bra när säger det. Jag tror inte heller att det demo-

om man ur

kratisk synvinkel är mycket vunnet att kommunen lägger ut fullmäktiges protokoll Internet att Svensson kan sitta hemma och läsa. Jag tror i stället

att demokratin att Svensson via BBS:er och liknande är med i debatten gagnas av

när den förs i partigrupperna, långt innan fullmäktige fattar sina beslut.

Jag att informationen skall ha pris. Den kostar idag att del

anser ett ta av informationen och det skall kosta den levereras rakt i knät användaren. om

Det skall framförallt kosta för proffsen. Varför skall staten subventionera advokaternas eller massmedias Verksamhet Naturligtvis skall det skall också finnas lågpriskanaler till bibliotek, skolor och andra ställen där kan ta del

man av information.

Information läggs in måste avgränsad, fullständig, överblickbar,

som vara

strukturerad, sökvänlig och aktuell. Alla honnörsorden. Annars fungerar det inte för proffsen. Standardisering är givetvis önskvärt.

ens

Återigen ett exempel från SCB. Där låg man mycket långt framme 70-talet

med databehandling. Man såg det svårt att tillfredsställa alla önskemål

att var om

hur statistiken skulle publiceras. Istället skulle användaren göra sin tabell

egen

direkt i datorn, on-line. Man matade in finfördelad information och sedan kunde

användaren sitta där och göra sin tabell efter huvud. Det otroligt

egen eget var

raffinerat och fungerade gjorde det också Det blev för

- om man var superexpert.

svårt och därmed aldrig hit även de tekniska förutsättningarna fanns. Om

en om

informationen är för finfördelad och det finns för mycket uttagsmöjligheter så

klarar inte användaren det. av

En myndighet som tar sig att sprida information fram till slutanvändaren måste utöver direkta kostnader för databaserna skall fungera också bekosta

att

information informationen, s.k. metainformation och eventuellt utbilda

om

användarna. Myndigheten måste hålla helpdesk bemannad, gärna dygnet runt.

en

Sitter on-line vill också omedelbart ha förklaringar till varför det inte

man man

fungerar eller varför det ser ut som det gör skärmen. Man bör även registrera kunder och kunna skicka fakturor det är tydligen inte intressant

- men senare för alla...

Som nänmts, kommer det tid fram regler så myndigheterna

ovan att ta att att

hur de skall Jag skulle önska reglerna låg någorlunda fast redan

vet agera. att nu.

Det är svårt att bedriva den affärsverksamhet vi gör bland myndigheter

som som

uppträder oberäkneligt ur affärsmässig synvinkel. Dels för att dom är anslags-

finansierade, dels för att dom inte får tjäna och dels för att dom drivs

pengar av

helt andra bevekelsegrunder Även de får än rent affärsmässiga. om inte göra vinst, så befolkas myndigheterna människor med tävlingsinstinkt. Det känns

av

helt enkelt bra att vinna marknadsandelar. Sådana partners/ konkurrenter är det

svårt att ha att göra med.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTISINFORMATION OCH IT 1996

Efter många års bearbetning fick Vi t.ex. ett återförsäljaravtal med dåvarande CFD förmedla fastighetsinformation. CFD om att är nedlagda nu, så dem vågar jag klaga på. Vi fick ett pris dem, investerade, gjorde våra påslag och började av sälja. Lägg märke till att vi alltså fick återförsäljaravtal. När vi kom ett ut marknaden träffade slutkunder till CFD fått från som samma pris CFD som vi hade fått Hur skall kunna överleva man utan skattefinansiering en sådan marknad Vi har kämpat med Rättsbanken i många år och får vi höra att Riksdagen kommer att släppa sitt Rixlex, eller mindre gratis marknaden. mer Det är inte lätt att ha sådan konkurrent dessutom beviljar sina en som egna medel.

Det här kanske lite gnälligt i överkant, det var men var meningen just i dag. Vi har samarbete med många myndigheter och konkurrens vi gott är givetvis beredda Men det måste konkurrens lika villkor. att ta. vara Myndigheterna bör kunna nöja sig med tillhandahålla "råinformation och använda att sig av distributörer för sprida förädlad information. Det går faktiskt att att styra distributörer ganska hårt. Genom auktorisation kan fackkompetensen hos distributörerna De kan bindas med avtal servicenivån blir garanteras. upp att den önskade. De kan i avtalen också förmås leverera via att låg- priskanalerna. De kan dessutom med och investera affärsrisker vid vara samt ta utveckling av nya produkter.

Resultatet blir all information via nät kommer ha pris, att att ett men förmodligen också att väldigt mycket redundant information kommer att undvikas. Mycket kommer affärsmässighet, är pengar att sparas genom som ett annat 0rd i tiden med lite skimmer. Gränserna för myndigheternas rosa strävan mot cyberrymderna bör sättas innan alltför mycket hinner rulla iväg. pengar

Fakta Informationsförlag F.|. AB Olov Sundström

-

Fakta Informationsförlag är juridiskt förlag rättsinformation i ett som ger ut tryckt form, diskett, CD-ROM och via Online. Förlaget ingår i den

internationella juridiska förlagskoncernen The Thomson Corporation har som verksamheter i bl.a. USA, Kanada, Australien, England, Tyskland och Skandinavien.

För svenska jurister är Fakta Informationsförlag kanske känt för Pacta, det mest affärsjuridiska biblioteket, innehåller 15.000 A4-sidor med avtalsmallar som ca och kommentarer både svenska och engelska. För svenska företagare är Fakta Informationsförlag mest känt för den s.k. Företagarhandboken, pärmserie en med 38.000 abonnenter inom bl.a. skatter, arbetsrätt, personal- och

området. Sedan 1996 Fakta Informationsförlag Domstolsverkets ger ut publikationer Regeringsrättens årsbok, Rättsfall från hovrätterna, Arbetsdomstolens

domar och Domstolsverkets handböcker.

Karnov-projektet

Sedan tre år tillbaka arbetar jag projektledare för det s.k. som Karnov-projektet. Avsikten med projektet är skapa unik svensk att en lagsamling med kommentarer. I projektet arbetar över 200 jurister med kommentera den svenska att

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄITSINFORMAHON OCH IT 1996

lagstiftningen. Lagsarnlingen kommer att publiceras både i tryckt och elektronisk form, bl.a. CD-ROM.

Anledningen till att jag omnämner Kamov-projektet här i dag är att projektet i

sin planeringsfas genererade flertal frågor med nära anknytning till de ett några av frågeställningar som skall diskuteras denna hearing i eftermiddag.

En de första stora frågorna projektledningen stötte vem kan av som var, leverera över 1.000 författningar i fulltext i elektronisk form. Denna fråga

knyter nära an till frågan om vilka aktörer som finnas marknaden för rättsinformation och vilken roll skall spela i dessa sammanhang. staten

En annat viktig fråga för projektet vilken kvalitet har dessa författningar var, när de kommer från leverantören. Frågor databaskvalitet och dokumentom kvalitet är alltid central betydelse när diskuterar rättslig elektronisk av man

informationsförsörjning.

Avslutningsvis ställde vi oss givetvis frågan om hur mycket det skulle kosta att tillgång till dessa 1.000 författningar. Tar olika leverantörer olika pris Är det ut någon skillnad mellan statlig och enskild leverantör rättsinformation en en av Är det någon skillnad beställaren är slutkund eller informationen skall om om förädlas och kommersiellt distribueras vidare i ytterligare led ett

Dessa frågor aktörerna marknaden för

a rättsinformation, b

tre om: kvalitén levererad och andra

c priset

vara samt ekonomiska konsekvenser har jag nu tänkt ta i bredare perspektiv med fokusering roll och upp ett statens ansvar.

Aktörerna på marknaden för rättsinformation

Frågan val leverantör och i förlängningen frågan befintliga aktörer om av om den rättsliga informationsmarknaden knyter nära till frågan skall ha an om staten ett för tillhandahålla rätts- information elektroniskt eller ansvar att om staten skall överlåta denna verksamhet enskilda intressenter, dvs bör det endast vara förlagen och andra motsvarande enskilda intressenter den rättsliga som agerar elektroniska informationsmarknaden

Mitt denna fråga är entydigt nej, bör ha visst för svar staten ett ansvar att förmedla elektronisk rättsinformation.

En orsak till att staten bör ha sådant är det får ligga i ett ansvar att anses en rättsstats grundidé att olika sätt agera för att underlätta spridning rättsav information i samhället. Inte minst med tanke förutsätts att medborgarna vara förtrogna med rättens innehåll. Med den snabba tekniska utveckling som nu pågår i samhället får också ha krav nog staten anses ett sig att anpassa sin inforrnationsplikt till media. nya

En annan orsak till att staten bör ha visst för spridning elektronisk ett ansvar av rättsinformation är enskilda intressenter, såsom juridiska alltid att förlag, styrs av kommersiella villkor i grunden och och delar rättsinformaatt stora viktiga av tionen kan komma saknas marknaden det inte finns kommersiellt att om ett incitament för elektronisk publicering. Staten måste således till demokrase att tiska aspekter och rättssäkerhetsaspekter tillgodoses den genom att göra grundläggande rättsinformationen tillgänglig för var och i både tryckt och en elektronisk form.

IT-kommissionen rapport 1 0/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Med grundläggande rättsinformation jag den juridiska basinformation

avser som

ligger till grund för gällande rätt och i stor utsträckning påverkar fysiska och

som

juridiska personer i samhället. Det är således i första hand fråga förarbeten,

om

SFS, myndigheters och kommuners föreskrifter, domstolsavgöranden

och de av

EGzs rättsakter utgör gällande rätt i Sverige. Doktrin och handböcker kan

som

knappast komma ifråga grund upphovsrättsliga aspekter. heller av uppgifter

hos PRV olika juridiska får utgöra sådan information

t.ex. om personer etc anses

skall ha skyldighet tillhandahålla elektroniskt.

som staten att

Det är dock viktigt i detta sammanhang framhålla endast är

att att statens ansvar

att förmedla rättslig basinformation i oförädlat skick. Förädlade produkter

anpas-

sade för olika intressegrupper ligger utanför detta och bör istället över-

ansvar, låtas de enskilda intressenterna marknadsföra. Om skulle att staten ta ett mer

långtgående ansvar och t.ex. börja tillhandahålla skräddarsydda rättsliga informationsprodukter till olika målgrupper skulle kunna ifrågasätta

man nog om

detta inte skulle utgöra artfrämmande verksamhet för I längre

en staten. ett

perspektiv skulle detta också kunna påverka den svenska rättskälleläran.

En konsekvens skulle bli började konkurrera med sin skatte-

annan att staten finansierade verksamhet de enskilda intressenterna marknaden. Det mot

handlar således balansgång mellan förmedla grund-

om en statens ansvar att

läggande rättslig basinformation och de enskilda intressenternas rätt att slippa dominerande kommersiell aktör den rättsliga informations-

staten som en marknaden.

Genom denna uppdelning, dvs leverantör bas- information och de

staten som av

enskilda intressenterna leverantör förädlad rättsinformation, samverkar

som av

staten och de enskilda intressenterna vid spridning den rättsliga informa-

av

tionen. Den slutliga konsumenten rättsinformation kan därmed inhämta

av

rättsinformation mängd olika alternativa vägar, där valet beror den form

en

och förädlingsgrad han eller hon sig ha Det är inte minst

som anser nytta av. ur

demokratisk synvinkel viktigt individen Valmöjligheter i detta

att ges stora avseende.

Frågan om kvalitet

Detta är givetvis en oerhört viktig fråga, och då inte minst frågan dokument-

om

kvalitet. Som användare rättslig elektronisk tjänst kan jag i värsta fall

av en databasens

a tillgänglighet

och villkor inte vad jag önskat mig,

acceptera att är b

basens fullständighet inte är hundraprocentig

att länge jag vet vad som saknas

samt att basens aktualitet inte är dagsfärsk länge jag när

vet senaste upp-

datering skedde. Är jag tillräckligt mån om att tillgång till den aktuella

informationen kan jag beredd vissa brister i tjänsten till-

vara att acceptera som

handahålls. Vad jag aldrig kan användare är informationen

acceptera som att som

jag erhåller är felaktig eller ofullständig. dokumentkvalitet alltid

Högsta är ett

absolut krav.

Det juridiska förlaget införskaffar författningstexter som man i sin tur säljer

vidare till kunder i förädlat skick. Om kvalitén

egna grundmaterialet är dåligt och detta upptäcks skapar det kostnader för förlaget. Om den bristande

stora

kvalitén förbi obemärkt skapas felkälla och "badwill för passerar en ny förlaget i

slutledet.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Detta med kvalitet i offentliga juridiska databaser problem dagsläget. är ett i Enligt min mening är kvalitén i många fall oacceptabelt låg. En orsak till detta är ofta den elektroniskt lagrade informationen online-kunden

som

att t.ex. söker i

inte är det original legat till grund för tryckningen. Ofta har den elektronsom iska källan uppdaterats flertal gånger dessa uppdateringar genomgått ett utan att samma rigorösa kontroll tryckoriginalet. som

Ett sätt för staten att komma till rätta med detta problem är såsom de att, stora juridiska förlagen, införa standard och ett regelverk för hur rättsinformation en skall struktureras och produceras. Detta skulle alla aktörer marknaden gynna för rättsinformation, inte minst slutanvändaren. Både Fakta Informationsförlag och Norstedts Juridik arbetar idag med SGML-baserade produktionssystem där den SGML-kodade informationen får utgöra original för både den tryckta och den elektroniska rättsinformation. På så sätt utnyttjar endast källa för all man en framställning av rättsinformation, vilket också garanterar att både tryckta akter och elektroniska dokument genomgår rutiner och kontroller innan de samma når marknaden. Högsta kvalitet innehållet borde absolut krav för vara ett både statliga och privata leverantörer rättsinformation, av oavsett om man tillhandahåller basinformation eller förädlad rättsinformation.

Vad kostar det

Strävan bör att staten skall tillhandahålla basinformationen billigt vara som möjligt. Allmänheten bör kunna söka kostnadsfritt medan förlag och andra som skall använda informationen i kommersiellt syfte bör kunna betala statens myndigheternas självkostnader. Anledningen till att kostnaderna mot marknaden bör hållas är flera. En orsak fler medborgare får möjlighet nere är att att ta del rättsinformationen, vilket den demokratiska Om vidare av gynnar processen. förlag och andra intermediärer kan tillgång till billig och korrekt basinformation resulterar det i fler aktörer och fler förädlade produkter, vilket i sin tur skapar en hårdare konkurrens, lägre priser och förhoppningsvis högre kvalitet.

Samhällsansvar genom samverkan

Avslutningsvis kan man säga att det framtida samhällsansvaret för spridning av rättsinformation med hjälp IT skall ske i samverkan mellan och de av staten enskilda intressenterna där tillgodoser behovet basinformation staten av rättslig och där de enskilda intressenterna står för förädling och mångfald.

Riksrevisionsverket Ingalill Borild

-

Jag har arbetat RRV i rätt många år med avgifter och andra finansieringsnu frågor. De flesta här kanske känner till rapporten om Principer för prissättning av informationstjänster som RRV har gjort regeringens uppdrag. Jag huvudvar ansvarig för den rapporten.

I många länder liksom i Sverige, det är självklart medborgarna anser man, att att gratis ska kunna ta del information sina rättigheter och skyldigheter. Trots av om de svenska myndigheternas och bibliotekens oftast höga servicenivå sker den tillgängligheten egentligen helt myndigheternas villkor. Det är mödoegna en

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

väg kvar att Vandra tills vi når fram till myndigheterna kan tillhandahålla sam att rättsinformation med tillräcklig kvalitet den tid och plats som passar användarna bäst.

Men med tanke den snabba utvecklingen inom informationstekniken kanske den dagen inte är långt borta i alla fall. Fast både hos och i den övriga oss världen görs förstås ännu försök stå utvecklingen. Ju förr tappra att emot myndigheterna inser att de sikt inte kommer att kunna rå IT-producentoch användarnas påhittighet, desto snabbare kommer deras informationsernas hantering bli effektivare och därmed billigare för hela samhället. att

Alltså: På sikt kommer rättsinformation gratis tillgänglig sådant att vara ett sätt att användarna själva har möjlighet bestämma tid och plats för söka att att den information vill man ha tag

Vi är alla medvetna det i inledningsskede ställer krav myndigom att ett stora heterna att ordna informationen det blir lättillgänglig för att externa användare. I det krisartade läge Sverige befinner sig i blir det svårt som att anslagsvägen finansiera alla led i en sådan process.

Det är självklart att samma information som en gång gjorts gratis tillgänglig t ex via Internet inte gärna plötsligt kan avgiftsbeläggas. Motsatsen är lika självklar. Det finns väl ingen tidigare betalande användare skulle klaga i stället som över att fritt möjlighet att förfoga över informationen.

Det kan alltså under vissa förutsättningar motiverat avgift för vara att ta ut att elektronisk väg tillhandahålla rättsinformation.

Här vill jag begränsa mig till nämna sådana förutsättningar: att tre

Om databas görs tillgänglig för sökning och informationen för den en extern skull måste utformas, struktureras och göras åtkomlig sätt än vad ett annat krävs för myndighetens användning. som egen

Om myndighet väljer att begäran bearbeta eller sammanställa en information förutsatt behovet inte kan tillgodoses sätt. att annat

Om kostnaderna för administrera avgiftsuttaget är tillräckligt låga att att avgiften verkligen täcker de kostnader den från början avsedd att täcka. var

I det första fallet då databas hålls tillgänglig för användare kan en externa en abonnemangsavgift tas ut. Avgifterna beräknas att de tillkommande kostnaderna för investeringar, beroende vilken krävs, som är av kapacitet som uppbyggnad och drift med en viss antagen efterfrågevolym täcks över en period.

I det andra fallet är det lämpligt beräkna avgiften samtliga kostnader för att att att hantera beställningen täcks. Vi förutsätter då det inte finns fungerande att en marknad kan ta hand bearbetningen eller detta någon anledsom om osv att av ning är olämpligt.

A den tredje förutsättningen transaktionskostnaderna för avgiften propos att måste beaktas funderar betalt, bör tänka med när man att ta man att en traditionell faktureringsrutin kostar varje faktura omkring 300 kr hantera. att Fast snart kommer vi, alla tecken slår in, ha tillgång till betalningssätt om att ett både är billigt och säkert, än länge är vi inte riktigt där. som men

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄITSINFORMATION OCH IT 1995

Vad kan är förutsättningarna för betalt kommer förändras man anta att att ta att i fall och det alltså skulle kunna löna sig att att ta ut även en låg avgift.

Jag vill understryka det varje att är myndighets skyldighet att se till att en avgiftsbeläggning inte hindrar en önskvärd spridning informationen. Jag vill också av för risken kan för försäljningen inte når den varna att vara stor att omfattning tänkt sig, kanske främst användarna kommer kunna nå man genom att att informationen alternativa, billigare vägar. Det är mycket lättare titta i att backspegeln och göra volymantaganden utifrån vad där, försöka man ser än att blicka in i framtiden och bygga antagandena helt andra förutsättningar än vad varit vid. man van

Jag vill sluta det här inlägget med försöka mig gissning. Med tanke att en att Internet fortfarande befinner sig i koltåldern jag det inom år tror att ett par, tre har skapats ett särskilt datanätverk med offentlig information. När informationväl gjorts elektroniskt till- gänglig med den en utformning, kvalitet och struktur informationen är tillräcklig för användarnas behov kommer det som att vara till dem, dvs användarna själva, välja nivån sina kostnader för upp att uppkoppling och sökverktyg. I sådant läge borde myndigheternas kostnader för ett att hålla rättsinformationen tillgänglig bli betydligt lägre än i inledningsskedet.

Och då är vi i alla fall god bit rättsinformation blir en väg mot att tillgänglig användarnas villkor.

Riksdagens förvaltningskontor Anders Forsberg

-

Information och öppenhet har väldigt hög prioritet i en riksdagen idag. Riksdagen har därför bevilja medel för bl.a. informationscentrum och särskild att starta ett en EU-upplysning just för att underlätta kontakten med allmänheten.

Riksdagen har bildat ett IT-råd med representanter från alla partier. I rådet finns ett stort för IT-utvecklingens möjligheter för förbättra öppenengagemang att se att heten från Helgeandsholmen.

Riksdagen förbereder en hemsida Internet skall ha hög kvalitet och som en som skall "Välmatad. Förvaltningskontoret skall också ha den kan vara resurser underhållas framöver. Hemsidan beräknas öppna till hösten. Från hemsidan kan

man koppla upp sig mot Rixlex via Telnet.

Riksdagen har inte kostnadstäckning för Rixlex idag. Jag har fått ett intryck

av att uppfattningen här idag är den att riksdagen driver någon slags kommersiell verksamhet. Tro inte det är billigt driva Rixlex. att att Riksdagen har inte heller, långa vägar, kostnadstäckning för riksdagstrycket. Det är inget kommersiellt

intresse hos riksdagen driva Rixlex det grundläggande att utan är naturligtvis att riksdagen har en skyldighet att se till att allmänheten får information de beslut om fattas hos både riksdag och regering. som

När det gäller Rixlexprissättningen är den inte så enkel. Det bara var något år sedan som jag tror att Peter Seipel hade debattartikel ifrågasatte riksdagens en som om prissättning Rixlex var tillräckligt hög, dvs. ifrågasatte riksdagen hade om kostnadstäckning för den. Debattförfattaren hade rätt. Riksdagen hade inte

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTFSINFORMATION OCH IT 1996

kostnadstäckning. Den var sannolikt för låg. Nu är det väl nya utgångspunkter framöver hoppas jag.

Riksdagens uppgift måste vara, som många sagt, att tillsammans med regeringen se till att det finns bra basinformation det händer i regering och riksdag

en om som

och där lagstiftningen är oerhört central. Den måste naturligtvis kunna lita på,

man

den skall lättillgänglig och ständigt uppdaterad.

vara vara

Jag vill försäkra från de olika företagen att riksdagen inte har några ambitioner

er

att konkurrera med med vidarebearbetningar det här materialet.

er av

Jag är säker att riksdagen känner ett och det framgår de motioner

ansvar, av som skall behandlas under våren. Man känner vi har till det nu att ett ansvar att se att

aldrig får bli kostnadsfråga för medborgarna när det gäller möjlighet

en att att ta

del den angelägna samhällsinformationen. Den skyldigheten har vi och får

av sen

finna bra sarnverkansformer med Vi vill samverka med de företag finns

er. som

marknaden och har uppgift underlätta för olika kategorier ute i

som som att samhället har intresse den här informationen. som av

För är det också resursfråga. Det är inte att har hur stora

oss en resurser som

helst i riksdagen. Vi känner kravet också vi skall hålla våra

oss att nere

kostnader. Det innebär för ständiga prioriteringar. Det står inte mellan

oss en

omfattande ombyggnad plenisalen och prissättning Rixlex, talarna

av som en av

förmodade. Det ombyggnadsförslag åsyftades kommer med all sannolikhet

som

inte att genomföras.

Det handlar emellertid prioritering i förhållande till många andra angelägna

om

behov, t.ex. inom informationsområdet. Vår ambition är att skall spela viktig

en

roll, att tillsammans med regeringskansliet skall göra det ett bra och ansvarsfullt sätt och där vi verkligen de möjligheter IT-utvecklingen

anammat som ger.

IT-kommissionen rapport 10I98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

ninsmronnrnonrn

i

Handböcker FÖRFATTNINGAR UTTOLKARE

Myndigheter

Domstolar

Home

EU-fürordningar

||nhemska

inhemska

E

Lagar EU Hour

Kammarr.

Andra Fiirordningar

Tingsrl j

Ce

Länsr. . Forordnrngsmotw Andra Myndighets-

föreskrifter

- Övriga

Utskotts- Landsting Proposition Riksdagsbetänkande skrivelse

Kommuner Lagråds- Emiss

rande yttrande

Betänkande ommittedirektiv

Bild Beskrivning av området för rättsirtformation

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

SYNPUNKTER VID HEARINGEN

Redogörelsen som följer söker spegla den diskussion följde de inledande som inläggen. Synpunkterna har sammanförts under ett antal huvudrubriker. De återges i sammanfattande form, ibland med förtydliganden. Bland detta annat av skäl lämnas inte uppgifter enskilda debattörer. om namn

Vilka grundläggande krav skall ställas på staten

Informationstrappan Det finns en stark vilja hos en majoritet av svenska folket att forma ett system att grundläggande samhällsinformation ställs till förfogande för medborgarna i stora stycken utan kostnad. Det finns tillräckligt mycket teknik för att distribuför att förmedla frågor från många intressenter, rörande bl.a. politiska era, svar spörsmål. Det finns också betydande kunnande databassidan. Vad inte ett som finns är avgränsning informationsinnehållet. Det är svår fråga en av en att ta ställning till. Ändå måste man något sätt försöka definiera en trappa, en innehållstrappa, där den allra lägsta nivån finns tillgång till telefoni och grundläggande datakommunikation, s.k. Universal Seøwices. Det är alldeles klart att detta inte gäller enbart databaser rättslig utan även databaser ganska bred av art av karaktär. I det sammanhanget är det alldeles klart det finns många att typer av samhällsinformation är viktiga. Våra politiker och regeringen bör komma som med analys hur informationstrappan skall en av se ut.

IT ett medel IT har inte förändrat för rättsinformationen. IT är bara medel för - statens ansvar ett spridning den, inte något av mer.

Internetyran Internetyran drar med sig allehanda informationsförsök och resursslöseri. Avgränsningar är viktiga. Grundläggande rättsinformation kan omfattas av ansvaret. En fråga är vilken roll de privata informationsleverantörerna bör spela.

Riksdagens ansvar Riksdagen har ett grundläggande ansvar för att ge allmänheten information. Det är inte kostnadsfråga. Det finns i dag stark opinion i riksdagen för låta en ren en att sökningar i Rixlex bli gratis. Men riksdagen skulle kunna ta betalt för information som går vidare till spridning kommersiellt. Att låta allmänheten del Rixlex är av en demokratifråga.

Olika användare Vilka användare handlar det om Det finns två lite skilda För yrkesgrupper. kåren, juristerna, måste frågan rättsinformation knytas till rättskälleläran och om de olika i rätten. Man måste prioritera med utgångspunkt från hur momenten normhierarkin För det demokratiska perspektivet kan det andra ser ut. vara prioriteringar eller avvägningar Ett kort exempel. I höstas kunde som styr. i svenska tidningar läsa utomordentligt uppslitande och förvirrande man en diskussion vad skolans rektorer fick göra i förhållande till nynazister. Det om kom inget vettigt den diskussionen beträffande vilka rättsregler gäller. ut ur som Hade IO:s ämbetsberättelse legat datamedium och någon journalist använt ett domen", "skola", "yttrandefrihet", skoltidning, "elevråd" sökord hade som han/ hon fått 6-7 IO-uttalanden. De är Visserligen inte bindande det upp en men är vägledande uttalanden. Journalisterna hade kunnat klara ut många frågetecken

IT-kommissionen rapport 10198

RÃITSINFORMATTON OCH IT 1996

i debatten dessa varit sökbara IT. om texter genom Medborgarnas insyn i en viktig samhällsfråga hade mått väl det. av

Bindande Det är viktigt minnas det handlar bindande information. att om rättsligt På detta område finns fiktionen allting är känt, allting skall följas. att

Tillgänglighet Hanteringen pappersinformationen är inte problemfri. Det finns bl.a. brister av distributionen myndighetsförfattningar till bibliotek. Tillkomsten förordav av ningen om myndigheternas författningssamlingar har dock förbättrat läget. Men med traditionell distribution ställs alldeles för låga krav tillgängligpappersheten rättsinformationen. Eftersom det saknas databanker med av uppgifter om många myndigheters författningar är den vill undersöka vad gäller inom som som viss myndighet helt i händerna den myndigheten. En rättsstat måste ha en höga krav allmänhetens möjligheter att rimliga villkor kunna fram rättsinformation. Avgifter får inte bli hinder för informationsspridningen. ett Informationen bör bli tillgänglig Internet eller motsvarande media.

Tillgängligheten bör inte begränsas av att det finns distributörsintressen som begränsar statens ansvar. En ordning där enskilda företag får ett praktiskt monopol rättsinformationen bör inte förekomma.

Även inte

om gemene man dagligen använder rättsinformation, är det ett viktigt

krav den finns allmänt tillgänglig. Aven det är främst proffs söker i att om som databankerna skall dessa tillgängliga för alla. vara

Den breda tillgängligheten är viktig Jfr. invandrarnas tillgång till en ram. t.ex. information.

Kostnader Myndigheterna måste kostnad tillhandahålla faller utan uppgifter papper som

under offentlighetsprincipen. Betalning får bara begäras i affärsmässig verksamhet.

IT-banker med uppgifter bindande bör följaktligen om regelverk vara gratis.

Finansieringsfrågorna uppkommer omedelbart. Ingenting är gratis i det manuella samhället. Det enda ställe där det är gratis i dag är folkbiblioteken.

Varje myndighet bestämmer vilken information IT är gratis. RRV finner som det angeläget med enhetliga principer området, framför allt det när gäller att sprida information över nätverk

Vilken information bör prioriteras i en lösning

ny

Allmänna handlingar Där det finns skyldighet tillhandahålla allmänna en att handlingar bör möjligheter till effektivisering utnyttjas. IT bör användas. Svårt några att se avgränsningar. Möjligen kan upphovsrättsskyddet vägledning. ge en

Statsmakten Riksdagens, regeringens och myndigheternas föreskrifter samt domstolspraxis skall finnas IT. Tingsrättsdomar bör också göras sökbara IT. Detta genom är statens Doktrin och handböcker ligger utanför ansvar. statens ansvar.

Myndigheter Under 1980-talet satsade DAFA bygga databaser med uppgifter att upp om

myndigheternas författningssamlingar. Tolv stycken lades i Rättsbanken.

upp Detta krävde mycket insats. Efterfrågan sådan information för en stor var låg

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

för ett kommersiellt företag. Det fanns inget stöd för verksamheten. Problemen är desamma idag. Myndigheterna skall kunna för deras författningsges ett ansvar att samlingar sprids IT. Det finns bra modell för det i Danmark. en

Prioriteringar är besvärliga att göra. Intresset, som hittills varit fokuserat till SFS, bör i högre grad vändas myndigheterna och deras föreskrifter. mot

Fyra grupper I prioriteringshänseende bör diskussionen avse fyra huvudgrupper:

SFS-databaserna är bra SFST har för dålig kvalitet,

0 men fulltextdatabasen

0 Myndighetsföreskrzjflema måste läggas upp för IT-sökning,

Nuvarande baser med domstolspmxis är bra det saknas uppgifter 0 men om myndigheternas praxis. Staten har ett ansvar för att myndigheternas insatser området samordnas.

0 E Gfåirordningar och E G-domstolens avgöranden måste finnas svenska i en ITbas.

Staten har ett för alla fyra Så möjligt bör ansvar grupperna. snart som staten bestämma sig för policy när det gäller dessa en grupper.

Vilka krav bör ställas på den rättsinformation som görs

IT

tillgänglig genom

Kvalitet Tryck och i rättsbanken måste överensstämma. Texterna i SFST är dålig text av kvalitet. Man fortsätter därför arbeta med trycket. Departementets rutiner att måste läggas om att kvaliteten hos SFST blir acceptabel.

Eget ansvar Det är myndigheternas eget att tillse att information är korrekt. ansvar

Uppdatering Snabbhet är a och o. Oregelbunden uppdatering kan inte godtas. Det är viktigt med upplysningar uppdateringar och liknande. om

Fulltextdatabasen SFST uppdateras när författningen kommit trycket. ut av Strävan är att in texterna innan de trätt i kraft, vilket för det lyckas. Det mesta förekommer svårigheter med Övergångsbestämmelser o.dyl.

Standarder De register myndigheterna har lagt borde göras tillgängliga förteckupp men ningarna är oklara och otydliga. Detta visar väl ytterligare behov standarav disering.

Det föreligger inga svårigheter delta i öppet nät beslutar att ett om man om ett sådant. Särskilda svårigheter kan handikappade ha med datautrustningen. t.ex.

Det behövs standarder går längre än de finns i författningssamlingssom som förordningen. Framför allt krävs samordning. Standardiseringen bör användas för att underlätta sökningar. Idag finns svårigheter både när det gäller Standardisering och ekonomiska aspekter

GILS Krav Standardisering bör ställas dröjsmål. En förebild kan det utan vara

amerikanska GILS Government Information Locator Service. G7-ländema

1 00 IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMAUON OCH IT 1996

prövar nu samma standard. För att vi skall Standardisering krävs det politiska en beslut leder till föreskrifter. Sverige måste med denna som hänga i utveckling, både principiellt och tekniskt.

Konsekvenser av en ny lösning

Demokrati Försiktighet med använda demokrati tillhygge för motivera olika att som ett att insatser. Det räcker inte med honnörsord och dessa kan bli mycket dyrbara. Allmänna och prioritering e.d. leder inte någon Det resonemang om ansvar vart. behövs konkreta projekt.

Demokratiaspekterna är väsentliga för bibliotekens del.

Svensk modell En risk de enskilda myndigheterna uppfattar sina data att som en förmögenhetstillgång, särskilt med tanke osthyvelns hot. Det behövs en svensk modell eller standard skapar samstämmighet och handlingslinje. Det som behövs, annars rusar alla iväg och gör något eget.

Finansiering Det krävs för Ändå stora resurser att ordning myndigheternas författningar. bör det arbetet hög prioritet. ges

Har myndigheterna väl informationen tillgänglig datorläsbart blir det inte några höga kostnader. Det är bråttom med handlingsplan för det nätverk extra en som är under uppbyggnad. Att dröja kan bli dyrbart. Det behövs en gemensam upphandling och den frågan brådskar.

Ordning En viktig bieffekt av krav att myndigheternas författningar görs tillgängliga IT kommer bli ordning och reda också är till för själv. genom att som gagn staten Det behövs lagstiftning vad skall tillgängligt försorg om som vara genom statens och hur standarder skall utformas.

Författningscentral Det finns olika behov av rättsinformation har att göra med områdessom

distinktioner, dokumenttyper, expertanvändning, fullständighetskrav Mot

o.s.v. denna bakgrund kan diskutera för hjälpinsatser, råd och tillrättaman ansvaret lägganden. Den gamla tanken med en författningscentral borde kanske dammas av. En författningscentral skulle kunna bringa bättre ordning i förhållandena. en

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

SAMMANFATTNING OCH SLUTORD

Peter Seipel

Hur

ser den tillfälliga slutbilden ut

Kanske vill någon hävda startade diskussionen i fel ända. Detta i fall

att var

snarast fullt avsiktligt.

För att kunna den första frågan, den gäller omfattningen

svara som av statens

bör naturligtvis ha fört den diskussion vi avslutade med och

ansvar, man som

har handlat fundamentala aspekter vad med

som om som menas ett

demokratiskt samhälle. Men jag vi den här principiella diskussionen

tror gav mer

en fokusering och en förankring som den behöver för att inte sväva ut i

en

allmän rosafärgad IT eller i överord IT:s betydelse för demokratin

-yra om osv.

Demokratin

Det är alldeles uppenbart utgångspunkterna för våra preciserade ställnings-

att

taganden olika punkter handlar hur vi uppfattar demokratin och dess

om

verkningsätt. Man kan tycka att mycket i denna diskussion är bara honnörsord, inte mycket värda. Men kasta blick sovjetsamhällets förfall och

en t ex

fundera litet de årtionden det bygga demokratisk känsla hos

tar att upp en

medborgarna i en nation. Då ser man bättre vilka oerhörda värden som ligger i

dessa honnörsord. Visst är det blankslitna det är det mynt, men mynt som

fortfarande i hög grad går handla med. Samförstånd, välstånd, utveckling

att osv.

Jag uppfattar därför diskussionen om demokrati som viktig och grundläggande för vad vi diskuterar i detaljer.

sen

Rättssäkerheten

Delvis detsamma kan säga rättssäkerheten också honnörsord. man om som är ett

Men det handlar också i hög grad allvar för alla arbetar i maskineriet, det

om som

kan domare, advokat eller universitetslärare. Alla kan uppleva

vara som en oro för att rättssäkerheten urholkas olika sätt händelser utanför vår genom

kontroll eller inom vår kontroll. Peter Danowsky nämnde rättshjälpen

t ex som

inskränkts och det finns även peka på. Här kan det finnas annat att utgångspunkter för en diskussion om rättsinformationens hantering ökar allvaret i

som

de frågor vi ställer dess tillgänglighet och kvalitet.

om

Affärsutveckling

Det tredje är något vi myndighetssidan ofta glömmer bort. Mitt

som eget

minne får påstötning personlig erfarenhet småföretagare. Den

en genom en som

gör det naturligt tredje punkt affärsutveckling. Denna är lika

att som en ta upp

hedervärd och sitt sätt väl Viktig de två andra intressen jag har nämnt.

som

Här upplever jag det viktigt dra lärdomar EU-perspektivet även

som att av om

ibland kan tycka det är överdrivet alltså det perspektiv handlar

man att som om -

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATTON OCH IT 1996

marknadsutveckling, affärsidéer och myndighetsdata bas för om som informationsindustrins olika Jag tycker inte skall bort detta grenar. man tappa perspektiv. Det är viktiga och angelägna krav inte bör undanskymmas som av en överdriven information omsorg om som en medborgerlig rättighet, en fri nyttighet.

Det bör möjligt de olika intressenterna med varandra i vara att att samsas gott samförstånd.

Teknikutveckling

Det fjärde är teknikutvecklingen. Där har hört de röster brukar höra i man en sådan här diskussion. En det här röst som säger att egentligen ingenting annat är än det är gammalt och så fast de som vant, att säga, gamla problemen delvis fått ny gestalt. Sedan är det de röster som gör oss uppmärksamma och nya tidigare oanade möjligheter. Som jag sökte formulera det inledningsvis, är det

att säga rätt båda sätt, rätt lite olika sätt. men

Klart är vi står inför tekniksprång, där det svårt sig att ett är att göra en riktigt god föreställning om vart det hela kan komma att leda. Det är ingen av oss som riktigt kan förutse hur situationen kommer att ut tjugo år. Även vi, så se om om att säga, tankemässigt kan resonera oss in i framtiden, går den inte att förstå

förrän varit där och det kan ingen, inte man - ens en ynka dag i förväg. Det räcker att tänka tillbaka teknikutvecklingen under de år har varit för som att till sig detta. Vi visste datorkraften fördubblas 18 månad eller så och ta t ex att var att priserna för datorkraft halverades i takt vi kunde före dess samma men ankomst inte föreställa persondatorn och dess oss möjligheter. Lika lite kan vi, trots allt vi utvecklingen datanät och intelligenta datorprogram, vet om av föreställa vad det kommer innebära arbeta i rättsväsendet oss att att om tjugo år. Därför finns det både maningar till försiktighet med teknikyra och maningar att släppa loss tankarna och planera för framtid blir ganska annorlunda en som jämfört med dagens situation.

Uppgifter och ansvar

Den femte punkten gäller uppgifter och tycker ansvar. Jag att hearingen har visat att vi behöver hyfsa ekvationen. Det värdefullt med vore en utredning om norminformationen författningar, rättspraxis m.m. i stil med den man gjort för brottmålsinformationen för Rättsväsendets informationssystems del. Frågorna som rör norminformationen tycks ligga i olika skrivbordslådor lite nu ett svåröverblickat sätt. De skulle behöva föras för de samman att klargöra operativa uppgifterna för den närmaste framtiden, samordningsfrågorna och hur ansvaret bör fördelas olika händer. Behövs det t ex någon slags standardkommitté med deltagande från offentlig och privat sektor där intressenterna kan resonera sig samman och över de erfarenheter skaffat sig i arbetet olika se som man håll Kanske sådant arbete i SGUS-standard" Patric mynnar ett ut en som Hamilton föreslog, kanske i något annat.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Vinsterna

Min sista punkt rör vinsterna med det hela. Dels finns de svårmätbara vinsterna, dvs. förstärkt rättsstat eller bevarad rättsstat och förmåga att hålla det

en en

demokratiska samhället igång. Dels finns också ekonomiska vinster, inte minst de

vinster myndigheterna själva kan göra att det är så mycket arbetet

som genom av

med förbättrade informationssystem också är nödvändigt, användbart och

som

fruktbart inom organisationen och dessutom spin-off effekter utanför

som ger

denna. Överlag tycker jag situationen verkar hoppfull.

Sådär

Detta mina hastiga reflektioner under punkter och längre än är jag inte

var sex

beredd att när det gäller att sammanfatta dagens diskussion. Jag vet att vi kommer ha det här idag och Synpunkterna förts

att stor nytta av som sagts som fram.

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

BILAGOR

Deltagarförteckning

Hans Aabye-Nilsen Finansdepartementet

Börje Alpsten Stiftelsen för Rättsinformation

Lars-Olof Andréasson Nordbanken/ Svenska Bankföreningen

Per Axelson Sveriges Riksdag, DORIS

Curt Berglund Regeringsrätten

Marianne Bjerre-Jansson Rikspolisstyrelsen

Ingalill Borild Riksrevisionsverket

Charlotte Brokelind Datalagskommittén

Johan Bålman Riksskatteverket Ingrid Cambuell Stockholm University Library

Marianne Carlbom Sveriges Riksdag, Informationsenheten

Astrid Christiernsson Riksförsäkringsverket

Margareta Damberg FAR Peter Danowsky Sveriges Advokatsamfund Anna-Lena Edeland Sema Group InfoData AB

Anders Edin Alkoholinspektionen

Birgitta Eilemar Justitiedepartementet

Ann Engfeldt Sveriges Riksdag, DORIS

Bengt-Åke Engström Domstolsverket

Gustaf Eriksson Kemikalieinspektionen

Eva Falk Riksdagsbiblioteket

Anders Forsberg Riksdagens förvaltningskontor

Roland Fransson Sveriges Advokatsamfund

Tommy Gimner Kulturdepartementet

Gabriella Grunewald Norstedts Juridik AB

Inge Gustafsson Statsrådsberedningen, Information Rosenbad

Patric Hamilton Norstedts Juridik AB Kenneth Harnebäck Kammarrätten i Stockholm

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄITSINFORMAIION OCH IT 1995

Bengt Haugen Juridisk Informationsteknologi AB Kerstin Hedberg Juridiska Fakulteten, Stockholms Universitet Dan Hellsing Sema Group InfoData AB Lise-Lotte Herlitz Sveriges Riksdag, DORIS Johan Hirschfeldt Svea hovrätt

Per Holmstrand Patent- och Registreringsverket

Ann Hökstrand Statsrådsberedningen, Biblioteket Lars Ilshammar Högskolan i Örebro Göran Isberg Skolverket Anders L. Jonasson Norstedts Juridik AB Kurt Junesjö LO-Rättsskydd AB Bertil Kallner Kammarkollegiet Lars Klasen Sema Group InfoData AB Helle Klein Aftonbladet Magnus Korkala Sveriges Riksdag, Kammarkansliet Kaj Kronvall Sveriges Riksdag, Konstitutionsutskott Ola Larsmo Uppsala Fredrik Laurin Sveriges Television Sören Lind Statskontoret Christina Lindencrona Konsumentverket Linda Linder Sveriges Riksdag, Informationsenheten Lars Lindgren Svenska Handelsbanken Göran Lindh Arbetarskyddsstyrelsen Hans Linton UD, Rättsavdelningen

Jan-Erik Ljusberg Konkurrensverket

Annika Lowén Justitiedepartementet Stefan Lundhem Sveriges Riksdag, DORIS

Ulla Lönnqvist Endre Landstingsförbundet

Lars G Mattsson Infodirect AB Daniel Moström Juridisk Informationsteknologi AB Magnus Moström Juridisk Informationsteknologi AB Christian Nilsson Norstedts Juridik AB Bo Nordelius Socialdepartementet

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMAUON OCH IT 1996

Anne-Marie Nyholm Riksåklagaren Göran Nyström Sveriges Riksdag, Trafikutskottet Anna Olderius Sveriges Riksdag, Informationsenheten

Björn Olsson Arbetsmarknadsstyrelsen

Camilla Olsson IT-kommissionen Johan Palm Sveriges Riksdag, DORIS Birgitta Pettersson Finansdepartementet Klas Reinholdsson Justitiedepartementet Staffan Ringvall Kammarrätten i Stockholm

Lars Rutberg Svenska Bankföreningen

Brita Rutström Rikspolisstyrelsen Maj Rydlund Svenska Kommunförbundet Marie Sahlsten Sema Group InfoData AB Dan-Gunnar Sahlström Fritzes Förlag AB, Specialredaktionen

Göran Schäder Justitiedepartementet

Peter Seipel Stiftelsen för Rättsinformation

Bengt Sjöberg Läkemedelsverket

Pernilla Skantze Institutet för Rättsinformatik, Stockholms Universitet

Kjell Skoglund IT-kommissionen

Henric Stjernquist Kommerskollegium Hans Sundström Statskontoret

Olov Sundström Fakta Informationsförlag F.I. AB

Bengt Svenwall Norstedts Juridik AB Sonja Tiderman Skolverket Håkan Torngren Svenska Kommunförbundet

Karl-Gerard Ulfhielm Riksdagens förvaltningskontor

Hans-Heinrich Vogel Förvaltningsrättslig Tidskrift Staffan Vängby Högsta Domstolen

Leif Wahlberg Sprängämnesinspektionen

Peter Wahlgren Institutet för Rättsinformatik, Stockholms Universitet Magnus Wallde NUTEK

Kristian Weberyd Juridisk Informationsteknologi AB

Eva Westberg Sjöfartsverket

lT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Ulrika Westin-Elger Svenska Revisorsamfundet Daniel Westman Institutet för Rättsinformatik, Stockholms Universitet Eugen Wikström Lage Åström Skolverket

Sören Öman Datalagskommittên

Ellinor Örtegren-Johansson Sparbankernas Bank

IT-kommissionen rapport 10/98

RÄTTSINFORMATION OCH IT 1996

Program

9.00- 9.30 REGISTRERING KAFFE , 9.30-10.00 INLEDNINGSANFÖRANDE Peter Seipel IT-kommissionen Stiftelsen för Rättsinformation 10.00-12.30 INLEDAN DE SYNPUNKTER 10.00-10.30 Anders Forsberg Riksdagens förvaltningskontor Göran Schâder Justitiedepartementet 10.30-11.30 Margareta Damberg FAR Kurt Junesjö LO-Rättsskydd AB Lars Ilshammar Journalist Peter Danowsky Sveriges Advokatsamfund 11.30-12.15 Patric Hamilton Norstedts Juridik AB Dan Hellsing SEMA Group lnfoData AB

Olov Sundström Fakta Informationsförlag F.I. AB

12.15-12.30 Ingalill Borild Riksrevisionsverket 12.30-13.30 LUNCH 13.30-15.45 HEARINGEN 1330-1400 Vilka grundläggande krav skall ställas på staten Vad skall staten tillhandahålla medborgarna - - Räcker det med den tryckta versionen av SFS i det moderna samhället

De allmänna förutsättningarna för lösning

- en ny 14.00-14.30 Vilken rättsinformation bör prioriteras i en ny lösning SFS och EG:s rättsakter -

Myndigheters föreskrifter

-

Kommuners föreskrifter

- Andra normer -

IT-kommissionen rapport 10/98

RÃTTSINFORMAITON OCH IT 1996

-Domstolsavgöranden och myndighetsbeslut Vilka instanser - Regeringens, K:s och O:s beslut - Annat - Förarbeten av olika slag - Doktrin, handböcker - 14.30-14.45 KAFFEPAUS 14.45-15.15 Vilka krav bör ställas på den rättsinformation som görs tillgänglig genom IT Kraven kan delas in olika sätt. Här är sannolikt den vanligaste indelningen Dokumentets kvalitet - Basens eller basemas fullständighet - Dokumentets och basens aktualitet - Basens tillgänglighet och villkor - 15.15-15.45 Konsekvenser av en ny lösning Demokrati - Rättssäkerhet - Behövs ny lagstiftning - Ekonomiska och andra konsekvenser för staten och andra - Annat - 15.45-16.00 SUMMERING OCH SLUTSATSER

IT-kommissionen rapport 10/98

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. av Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport l/96. 25 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor. Kan beställas hos IT-konnnissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport IT och - om dess användbarhet Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

IT-kommissionens hearing infrastrukturen för om information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen, Fax: 08-20 28 04. Telefon: 08-405 18 51.

Affársnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium anordnades IT-kommissionen, som av Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad på IT-kommissionens hemsida http://www.itkorrunissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearing anordnad IT-kommissionen av den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport 2/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden, SOU 1997:31 - Rapport 3/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och miljön en samling goda exempel, SOU 1996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sverige infor epokskiftet, SOU 1997:63 Rapport 5/97. Kan beställas hos Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Sweden in the Information Society, SOU 1997:67 The Swedish IT Commission report 5/97. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Säker elektronisk kommunikation, SOU 1997:73 Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996. Rapport 6/97. Kan beställas hos Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om den nya medieoch programvaruindustrin, SOU 1997:124 Andrakammarsalen, Riksdagen. Rapport 7/97. Kan beställas hos Fritzes ktmdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling 120 exempel från Sveriges län, SOU 1998:19 - Rapport 1/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för digitala medier, SOU 1998:20 Referat från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 24 oktober 1997. Rapport 2/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet, SOU 1998:21 Hearing anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriforbundet och Statskontoret 1997-11-14. Rapport 3/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Identifiering och identitet i digitala miljöer, SOU 1998:36 Referat från en hearing den 12 november 1997. Rapport 4/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt för mindre företag, SOU 1998:54 Ett rådslag anordnat av IT-kommissionen på uppdrag Kommunikationsav departementet, Närings- och handelsdepartementet och Industriforbundet 1997-11-18. Rapport 5/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och nationalstaten, SOU 1998:58 Fyra framtidsscenarier. Rapport 6/98. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Skolan, IT och det livslånga lärandet, SOU 1998:70 Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och IT-kommissionen 1997-12-04. Rapport 7/98. Kan beställas hos Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Nya tider, nya förutsättningar..., SOU 1998:65 Rapport 8/98. Kan beställas hos Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

IT och regional utveckling -Erfarenheter från tre hearingar under mars 1998, SOU 1998:79 Rapport 9/98. Kan beställas hos Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rättsinformation och IT, Rapport från två seminarier 1996 och 1998 anordnade av IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation. Rapport 10/98. Kan beställas hos Fritzes kimdtjänst. Fax: 08-690 91 91. Telefon: 08-690 91 90.

Rapporter utgivna på uppdrag av eller i samarbete

med I T-kommissionen

Data om IT i Sverige Statistisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd Statistiska av Centralbyrån på uppdrag IT-kommissionen. 102 sidor. av Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen runt - Nationella initiativ Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen Regionala initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord av Statskontoret på uppdrag av IT-kommissionen. 111 sidor.

Statens offentliga utredningar

1998 Kronologisk förteckning

Omstruktureringar och beskattning. Fi. 29. 1976 års lag immunitet och privilegier i vissa om Tänder hela livet fall- översyn. UD. en nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 30. Utlandsstyrkan. Fö. - Välfärdens genusansikte. A. 31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika ungdomar med psykiska problem. Bilaga. + processer med exempel från handeln. A. 32. Rättssäkerhet, vårdbehov och sarnhällsskydd vid Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och psykiatrisk tvångsvård. S. maktdiskurser. A. 33. Historia, ekonomi och forskning. Ty makten är din Myten om det rationella Fem idrott. In. rapporter om arbetslivet och det jämställda Sverige. A. 34. Företagare med restarbetsfonnåga.

Översyn av rörelse- och tillsynsregler för kollektiva 35. Förordningar till miljöbalken. Bilagor. M.

+ försäkringar. Fi 36. Identifiering och identitet i digitala miljöer Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker Referat från hearing den 12 november 1997. - en och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98. K. Integritet- Effektivitet skattebrott. Fi. 37. Den framtida arbetsskadeforsälcringen. - 10. Campus for konst. U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstyming - av 11. Fristående utbildningar med statlig tillsyn statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala inom olika områden. U. området. S. 12. älvdeklaration och kontrolluppgitter 39. Det fmsk-svenska gränsälvssarnarbetet. M. förenklade förfaranden. Fi. 40. BROTTSOFFER. - 13. Säkrare kemikaliehantering. Fö Vad har gjorts Vad bör göras Ju. 14. E-pengar näringsrättsliga frågor. Fi. 41. Läkemedelsinformation for alla. S. - 15. Gröna nyckeltal- Indikatorer for ett ekologiskt 42. Försvarsmaktsgemensam utbildning for hållbart samhälle. M. framtida krav. Fö. 16. När åsikter blir handling. En ktmskapsöversikt 43. Hur skall Sverige må bättre om bemötande av personer med funktionshinder. S. första steget mot nationella folkhälsomål. - 17. Samordning av digital marksänd TV. Ku. 44. En samlad vapenlagstiftning. Ju. En gräns en myndighet Fi. 45. Sotning i framtiden. Fö. . - IT och regional utveckling. 46. Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. Ju. . 120 exempel från Sveriges län. K. 47. Bulvaner och annat. Ju. 20. IT-kommisionens hearing om infrastrukturen 48. Kontrollerad och ifrågasatt för digitala medier. Andrakammarsalen, intervjuer med med ftmktionshinder. S. - personer Riksdagen 1997-10-24. K. 49. Konsekvenser av att taxfreeforsäljningen avvecklas 21. Problem med inbäddade system inför ZOOO-skiftet. inom EU. K. Hearing anordnad av IT kommissionen i 50. De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under samverkan med Industriförbundet och Statskontoret l 900-talet och annat underlagsmaterial till 1997-1 1-14.K. Läkemedel ivård och handel, SOU 1998:28. 22. Försäkringsgaranti. 51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Ett garantisystem för forsäkringsersättningar. Fi. Situationen inför och under första året med 23. Staten och exportfmansieringen. N. kunskapslyftet. U. 24. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. 52. Utstationering arbetstagare. A. av

Översyn av ñskeriadministrationen Jo. 53. Ta på möjligheterna i Östersjöregionen. N.

m.m. vara 25. Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. 54. Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt + 4 st bilagor. S. för mindre företag. Ett rådslag anordnat av 26. Från hembränt till Mariakliniken. IT-kommissionen på uppdrag Kommunikationsav fakta om ungdomar och svartsprit. S. departementet, Närings- och handelsdepartementet - 27. Nya ledningsregler för bankaktiebolag och och Industriförbundet. försäkringsbolag. Fi. Rotundan, Rosenbad 1997-1 l-18.K. 28. Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel 55. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett och samordnad läkemedelsforsörjning. seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. och tillfälligt arbete. Fi På distans utbildning, undervisning och lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektiv distansutbildning. U. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd. U. Flexibel utbildning på distans. U. 58. IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. 85. Att rösta med händerna. Om stormöten, IT-kommissionens rapport 6/98. K. folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. SB. 59. Räddningstjänsten i Sverige 86. Utvecklingssamarbete på rättsområdet.

Rädda och Skydda. Fö. Östeuropa. Ju.

- Kring Hallandsåsen. M. 87. Premiepensionsmyndigheten. Fi. . 61. Livsmedelstillsyn i Sverige. Jo. 88. Domaren och Beredningsorganisationen 62. Kampanj med kunskaper och känslor. Om utbildning och arbetsfördelning. Ju. kärnavfallsomröstningen i Malå kommun 1997. M. 89. Greppet att vända regions utveckling. - en 63. En god affär i MotalaJoumalistemas avslöjanden Rapport från Söderhamnskommittén. N. och läsarnas etik. Demokratiutredningens skriñse- 90. Steget före. Nedslag i det lokala rie. SB. brottsförebyggande arbetet. Ju. Bättre och mer tillgänglig information. 91. Nya kommunal förnyelse och kompetens- . grepp - Småföretagsdelegationens rapport N. utveckling. In. 65. Nya tider, nya förutsättningar... 92. Goda idéer småföretag och samverkan. om IT-kommissionens rapport 8/98. K. Småföretagsdelegationens rapport N. FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. U. 93. Kapitalförsörjning till småföretag. . - 67. Socialavgiñslagen. Småföretagsdelegationens rapport N. 68. Kunskapsläget på kämavfallsområdet 1998. M. 94. Förslagskatalog. 69. Lämplighetsprövning av personal inom Småföretagsdelegationens rapport N. förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. U. 95. Förstärkt skydd av skogsmark för naturvård. M. 70. Skolan, IT och det livslånga lärandet. 96. Naziguldet och Riksbanken. Interirnrapport. UD. Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och 97. Gör barn till medborgare Om bam och demokrati IT-kommissionen, Rosenbad 1997-12-04, under 1900-talet. SB. IT-komrmnissionens rapport 7/98. K. 98. Konkurrenslagens regler om företags- 71. Den kommunala revisionen ett demokratiskt koncentration. + Bilaga. N. kontrollinstrument. In. 99. acceptera Betänkande från den nationella sam- 72. Kommunala fmansförbund. Fi. ordningskommittén för Europaåret mot rasism. In. 73. Organisationer Mångfald Integration Ett framtida 100. Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande system för statsbidrag till invandrarnas från den nationella samordningskommittén för riksorganisationer In. Europaåret mot rasism. In. 74. Styrningen av polisen. Ju. 101. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från 75. Djurförsök. Jo. ett seminarium. SB. 76. Idrott och motion för livet. Statens stöd till idrotts- 102. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation rörelsen och friluftslivets organisationer. In. från ett seminarium. SB. 77. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegationens 103. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och rapport N. de individuella rättigheterna i Sverige. SB. 78. Regelförenkling för framtiden. Småföretags- 104. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. delegationens rapport N. 105. Minska regleringen av kommuner och landsting. 79. IT och regional utveckling. In. erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. 106. Unga i ohälsoförsälcingen. IT-kornmmissionens rapport 9/98. K. Tid för aktivitet och utveckling. S. 80. BostadsrättsregisterJ u. 107. Främj en översyn. A. - 81. Användningen av vissa statsflygplan, m.m. SB. 108. Analysera mera. Jo. 82. Försäkringsföreningar-ett refonnerat regelsystem 109. Rättsinfonnation och IT. Rapport från två semi- Fi. narier 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. K.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker och

Systembolagets produkturval. 8 Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett När åsikter blir handling. En kunskapsöversikt seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 55 om

bemötande av personer med funktionshinder. 16 En god affär i Motala. Joumalistemas avslöjanden och Tre städer. En storstadspolitik för hela landet. läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftserie. 63 + 4 st bilagor. 25 Användningen av vissa statstlygplan, m.m. 81 Från hembränt till Mariakliniken. Att rösta med händerna. Om stonnöten, fakta om ungdomar och svartsprit. 26 folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. SB. 85 - Gör barn till medborgare Läkemedel i vård och handel. Om en säker, flexibel Om barn och demokrati under och samordnad läkemedelstörsörjning. 28 1900-talet. 97 Det gäller livet. Stöd och vård till bam och Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett ungdomar med psykiska problem. + Bilaga. 3 1 seminarium. 101 Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskydd vid Lekemannastyre i experternas tid. Dokumentation från psykiatrisk tvångsvård. 32 ett seminarium. 102 Företagare med restarbetsförmâga. 34 Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och de individuella rättihetema Den framtida arbetsskadetörsälcringen. 37 i Sverige. 103

Vad får vi for pengarna Resultatstyrning

- av

Justitiedepartementet statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala

området. 38 BROTTSOFFER. Läkemedelsinformation för alla. 41 Vad har gjorts Vad bör göras 40 Hur skall Sverige må bättre En samlad vapenlagstiñning. 44 första steget mot nationella folkhälsomål. 43 Om buggning och andra hemliga tvångsmedel. 46 - Kontrollerad och ifrågasatt Bulvaner och annat. 47 intervjuer med personer med funktionshinder. 48 Styrningen av polisen. 74 - De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under Bostadsrättsregister.80 1900-talet och annat underlagsmaterial till Utvecklingssamarbete på rättsområdet. Läkemedel i vård ochhandel, SOU 1998:28. 50

Östeuropa. 86

Socialavgiftslagen. 67 DOMAREN OCH BEREDNINGSORGANISATIONEN Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 104 utbildning och arbetsfördelning. 88 - i ohälsoforsäkringen. Unga Steget fore. Nedslag i det lokala brottsförebyggande Tid for aktivitet och utveckling. 1 06 arbetet. 90

Kommunikationsdepartementet Utrikesdepartementet

IT och regional utveckling. 1976 års lag om immunitet och privilegier i vissa fall 120 exempel från Sveriges län. 19 en översyn. 29 - IT-kommisionens hearing om infrastrukturen Naziguldet och Riksbanken. Interimrapport. 96 för digitala medier. Andrakammarsalen,

Riksdagen 1997-10-24. 20

Försvarsdepartementet

Problem med inbäddade system infor 2000-skiftet. Säkrare kemikaliehantering. 1 3 Hearing anordnad av IT kommissionen i Utlandsstyrkan. 30 samverkan med Industriforbundet och Statskontoret Försvarsmaktsgemensam utbildning for 1997-11-l4.21 framtida krav. 42 Identifiering och identitet i digitala miljöer. Sotning i framtiden. 45 Referat från en hearing den 12 november 1997. Räddningstjänsten i Sverige - IT-kommissionens rapport 4/98. 36 Rädda och Skydda. 59 - Konsekvenser att taxfreeforsäljningen avvecklas av

inom EU. 49

Socialdepartementet

Hur offensiv IT-användning kan skapa tillväxt Tänder hela livet

nytt ersättningssystem för vuxentandvård. 2 -

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

för mindre företag. Ett rådslag anordnat av Lämplighetsprövning personal inom av IT-kommissionen på uppdrag av Kommunikations- förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg. 69

departementet, Närings- och handelsdepartementet DUKOM Distansutbildningskommittén.

och Industriförbundet. Rotundan, Rosenbad 1997-11- På distans utbildning, undervisning och lärande.

18. 54 Kostnadseffektiv distansutbildning. 83

IT och nationalstaten. Fyra framtidsscenarier. DUKOM Distansutbildningskommittén.

IT-kommissionens rapport 6/98. 58 Flexibel utbildning på distans. 84

Nya tider, nya förutsättningar...

IT-kommissionens rapport 8/98. 65 Jordbruksdepartementet

Skolan, IT och det livslånga lärandet. Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv.

Hearing anordnad av Utbildningsdepartementet och Översyn fiskeriadministrationen

av m.m. 24 IT-kormnissionen, Rosenbad 1997- 12-04, Livsmedelstillsyn i Sverige. 6 1

IT-kommmissionens rapport 7/98. K. 70 Djurförsök. 75

IT och regional utveckling. Analysera 108 mera. erfarenheter ñån tre hearingar under mars 1998.

IT-kommmissionens rapport 9/98. 80 Arbetsmarknadsdepartementet

Rättsinformation och IT. Rapport från två seminarier Välfärdens genusansikte. 3 1996 och 1998. IT-kommissionens rapport 10/98. 109 Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika

processer med exempel från handeln. 4

Finansdepartementet

Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och Omstruktureringar och beskattning. l maktdiskurser. 5

Översyn rörelse- och tillsynsregler för kollektiva

av Ty makten är din Myten om det rationella försäkringar. 7 arbetslivet och det jämställda Sverige. 6 Integritet Effektivitet Skattebrott. 9 Utstationering arbetstagare. 52 - - av älvdeklaration och kontrolluppgiñer F rämj andelagen översyn. 107 - en förenklade förfaranden. 12 -

E-pengar - näringsrättsliga frågor. 14 Kulturdepartementet

En gräns en myndighet 18 - Samordning av digital marksänd TV. 17 Försäkringsgaranti.

Ett garantisystem för försälcringsersättningar. 22 och

Närings- handelsdepartementet

Nya ledningsregler for bankaktiebolag och Staten och exportfnansieringen. 23 försäkringsbolag. 27

Ta vara på möjligheterna i Östersjöregionen. 53

Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa Bättre och mer tillgänglig information. och tillfälligt arbete. 56 Småföretagsdelegationens rapport 2. 64 Kommunala finansförbund. 72 Kompetens i småföretag. Försäkringsföreningar-ett reformerat regelsystem 82 Småföretagsdelegationens rapport 77 Premiepensionsmyndigheten. 87 Re gelförenkling för framtiden.

Småföretagsdelegationens rapport 78

Utbildningsdepartementet

Greppet att vända en regions utveckling. - Campus för konst 10 Rapport från Söderhamnskomrnittén. 89 Fristående utbildningar med statlig tillsyn Goda idéer om småföretag och samverkan. inom olika områden. 1 l Småföretagsdelegationens rapport 92 Vuxenutbildning och livslångt lärande. Kapitalförsörjning till småföretag. Situationen inför och under första året med Småföretagsdelegationens rapport 93 kunskapslyñet. 5 1 Förslagskatalog. DUKOM Distansutbildningskommittén. Småföretagsdelegationens rapport 94 Utvärdering av distansutbildningsprojekt med Konkurrenslagens regler om företagskoncentration. IT-stöd. 57 + Bilaga. 98 FUNKIS funktionshindrade elever i skolan. 66 -

Statens

offentliga utredningar

1998 Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott. 33 Den kommunala revisionen ett demokratiskt kontrollinstrument. 71 Organisationer Mångfald Integration Ett framtida system for statsbidrag till invandrarnas riksorganisationermfl. 73 Idrott och motion for livet. Statens stöd till idrottsrörelsen och ñiluñslivets organisationer. 76 Nya kommunal förnyelse och kompetensgrepp utveckling. 91 acceptera Betänkande från den nationella samordningskommittén for Europaåret mot rasism. 99 Har rasismen tagit slut nu Bilaga till betänkande från den nationella sarnordningskommittén for Europaåret motrasism. 100 Minska regleringen av kommuner och landsting. 105

Miljödepartementet

Gröna nyckeltal Indikatorer for ett ekologiskt hållbart samhälle. 15 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Det fmsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39 Kring Hallandsåsen. 60 Kampanj med kunskaper och känslor. Om kärnavfallsomrösmingen i Malå kommun 1997. 62 Kunskapsläget påkämavfallsområdet 1998. 68 Förstärkt skydd av skogsmark for naturvård. 95

699110.

5%

00m