IT-problem inför 2000-skiftet : referat och slutsatser från en hearing av IT-kommissionen den 18 december 1996 : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

lT-PROjjLEM

INFOR

ZOOO-SKIFTET

Referat och slutsatser från en hearing

anordnad av |T-kommissionen den 18 december 1996. IT-komnüssionens 1/97 rapport

l h m Statens offentliga utredningar 1997 : 12 Kommunikationsdepartementet

inför

IT-problem

2000-skiftet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar

Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss.

- som svara

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20499-1

Tryck: Graphic Systems AB, Göteborg 1997 ISSN 0375-250X

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Innehåu

Översikt

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Förord

IT-kommissionen arrangerade den 18 december 1996 en hearing med rubriken: "Kommer informationssystemen att klara sekelskiftet"

Bakgrunden är att sekelskiftesväxlingen är väg att bli ett mer eller mindre allvarligt problem för driftsäkerheten olika informationssystem i företag, organisationer av och myndigheter detta a av en ofullständig datumhantering i många datorer - p g vid ingången till 2000. Det gäller inte bara internt inom en verksamhet, utan även i relationen med andra informationssystem i omvärlden. Om inte problemen i systeundanröjs före sekelskiftet, kan det uppstå svåröverblickbara effekter för såväl men organisationer som enskilda människor.

Syftet med hearingen var att

skaffa allsidig kunskap problemets omfattning och vilket arbete som pågår 0 om inom olika delar offentlig sektor och näringsliv för att lösa problemet av skapa och öka medvetenheten om problemet 0 0 identifiera vem som har vilket ansvar skapa underlag för att utveckla ett åtgärdsprogram, t ex identifiera behov av stöd 0 och behov av samhällsinformation.

Frågor som belystes var

Varför är 2000-övergången ett problem 0 0 Vilka är berörda Risker Vad behöver göras och vad kostar det 0 Hur sker arbetet med lösningen Hinder, fallgropar, möjliga konflikter 0 Vad kan regeringen behöva göra 0

0 Öppnar sig nya möjligheter för förnyelse inom IT-användningen

IT-kommissionen har hearingen velat få ett aktuellt underlag för att kunna ge genom rekommendationer till regeringen lämplig politik för att hantera 2000-frågan. om

I hearingen medverkade sammantaget 20 inbjudna representanter för olika myndigheter och större företag samt talesman för finansmarknad, revision och rättsområdet. Det fullständiga programmet framgår av bilaga i denna rapport.

Hearingen anordnades IT-kommissionens uppdrag av konsulten BG Wennersten och han har därefter sammanställt denna rapport. Utfrågare under hearingen var konsulterna Britt-Marie Ahrnell och Karl-Ake Söderberg.

Stockholm ijanuari 1997

Ann-Marie Nilsson kanslichef, IT-kommissionen

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Inledning

Ann-Marie Nilsson, IT-kommissionen

Uppenbart Uppmärksamheten kring förväntade IT-problem kring millenniumskiftet har ökat

finns problem mycket under hösten 1996 frågan den har Ökat tillräckligt. Fortfarande

- är om svajar åsikterna kraftigt. Å sidan finns och föraning annalena en stor oro en om en kande katastrof. Å andra sidan får uppfattningen läget under kontroll man att är och att det finns ingen anledning till oro, utan allt är en planmässig verksamhet som kommer att gå alldeles utmärkt.

Men hur är det egentligen ställt Vem har rätt Har de som uttalar sig den rätta kunskapen Är det så att del kanske underlåter att berätta hur illa det är ställt en om beroende på konkurrensskäl och annat När jag talar med företrädare för olika or-

ganisationer i förtroende, får jag en något oroande bild. Här finns uppenbart

problem. Känslan är allmänt att man kanske borde ha vaknat lite tidigare.

IT-kommissionen är naturligtvis intresserad av att veta sanningen så gott det går. Skälet är enkelt, är regeringens organ för att ge råd till regeringen i sådana här frågor, men också för att sprida kunskap om IT och dess konsekvenser brett i samhället.

Viktiga frågor För IT-kommissionen handlar 2000-problemet om fyra frågeställningar:

att besvara nu Finns det grupper i samhället som behöver bättre kunskap och framför-

hållning Det berör inte bara stora företag och myndigheter, utan frågan berör

hela samhället. Det kan finnas anledning för staten att ta ett vidgat ansvar.

Behövs det centrala resurser för stöd Om alla berörs av anpassningen till millenniumskiftet kan det finnas behov av någon som förmedlar information om hur man ska tillväga en sammanhållande länk. Flera länder utser "2000- generaler". År det något vi borde göra i Sverige också som

Vad är priset Oavsett om vi klarar 2000-problemet eller inte, kommer arbetet att kosta pengar. Kostar detta så mycket, i pengar och personella resurser, att inte har kraft för nyutveckling Kommer utvecklingen att lamslås närmaste åren

Var drabbar oss 2000-pr0blemet Att det berör datorprogram, där programmeinte har tagit hänsyn till millenniumskiftet, har vi förstått. Dessa program raren kan också finnas inbyggda i mikrokomponenter, de kan finnas installerade lite överallt i varor och produkter som har t ex i hemmet. Hur kommer de stora regler- och styrsystemen i olika delar av samhället att fungera

Är läget under Det finns många olika områden där har anledning att vilja känna förvissade

oss full kontroll om att läget är under kontroll. I stora företag och myndigheter handlar det dels om de interna systemen som man har en egen kontroll över, dels om datasambandet med andra organisationer i olika kommunikationsnät.

Utmaningen är att få allt att fungera, inte bara i den organisationen, utan också egna att utväxlingen av data mellan organisationer fungerar felfritt. Det ger ytterligare en dimension till hela problemet med millenniumskiftet.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Sammanfattning

I hearingen Inträdet i det nya seklet är förenat med allvarliga problem och det kräver eller mer framkom att mindre omfattande åtgärder i god tid före sekelskiftet för att säkerställa viktiga funktioner för samhälle och näringsliv. Det finns inga genvägar och inga automatiska lösningar. Alla tekniska plattformar och alla typer av organisationer, stora som små, är något sätt berörda.

För verksamhetskritiska system förefaller det vara klok politik att utgå från att det kan finnas fel tills motsatsen är bevisad. Effekten av att inte ha åtgärdat problemen i tid kan bli kritisk för hela verksamheten. Även det i grunden är ett relativt enkelt om tekniskt problem, är det i praktiken ett komplext verksamhets- eller affärsproblem vars hantering hör hemma högsta ledningsnivå. Genom att tidsfristen är utan möjlighet till förlängning, lär frågan snabbt hamna ledningens dagordning.

Även problemet varit känt sedan länge, åtminstone i vissa IT-kretsar, har mycket om litet i praktiken blivit åtgärdat. Politiker, företags- och förvaltningsledare samt

många IT-ansvariga förefaller ännu inte ha satt sig in i den verkliga omfattningen av

förändringen och vilka konsekvenserna kan bli. Hela området är synnerligen svårbedömt vad gäller tidsåtgång, resursbehov och kostnader som kommer att behövas under tiden fram till år 2000.

Där så är möjligt kan gamla system ersättas med helt nya mer effektiva system. Därigenom kan kravet förändring p g a 2000 driva fram mer verksamhetsstödjande system.

En vanlig bedömning bland IT-ansvariga som känner 2000-problemets komplexitet är att först måste klara av sekelskiftet. Därefter kan ta itu med systemanpassningen till EMU men klarar inte båda förändringsprocesserna samtidigt. Priori- teringen är klar: först 2000, sedan EMU.

Detta är en fråga för hela Europa där medvetenheten om problemen hittills är ganska

liten. Inget tyder att Sverige skulle ha väsentligt svårare att klara anpassningen till båda förändringarna än resten av Europa. Såväl en europeisk som en nationell analys

borde genomföras för att bedöma om tidplanen för euron borde påverkas.

IT-arbetsmarknaden riskerar att överhettas under 1997- 1999 för arbete med 2000projekt. När allt fler företag och myndigheter börjar få klart för sig vad som behöver göras, kan förvänta en flockefterfrågan, alla på en gång. Problemet är ingalunda isolerat till Sverige, utan gäller i samma höga grad internationellt. Utländska resursförstärkningar är därför ingen lösning.

Det kan nödvändigt för politikerna att undvika alltför omfattande förändringar i vara

regelsystemen inom olika politikområden de närmaste åren. Många politiker förefal-

ler än så länge vara omedvetna om 2000-problemet och dess tänkbara effekter olika delar samhället. Ändå riskerar politikerna få kritik för de effekter följer av som med 2000-problemet. I vilket fall helst behövs ett djupare politiskt engagemang som i arbetet inför sekelskiftesväxlingen för att säkerställa väl fungerande informationssystem och konsumentprodukter över millenniumskiftet.

Den uppkomna situationen visar behov av manuella reservsystem. Fortsättningpå nästa sida

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Slutligen, det saknas viktig samordning mellan organisationer för att anpassningen av informationssystemen ska fungera väl inför sekelskiftet.

De beroendeförhållanden som finns mellan olika organisationers informationssystem, kan vara mycket kritiska i detta avseende eftersom de kan leda till att "datumsmitta" sprider sig mellan olika system.

Organisationer för samordning kan behöva inrättas för övergripande nationell samordning, generell rådgivning och information, för den offentliga sektorns behov, för certifiering, avtalsfrågor, Standardisering och för uppföljning av läget.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Del 1: Referat från hearingen

Översikt

Innehåll Hearingen omfattade följande avsnitt där varje medverkande gjorde en inledande presentation och sedan besvarade frågor:

Sida Översikt 2000-problemet 8 av

Olov Östberg, Statskontoret

Riksskatteverkets situation 13

Bertil Olofson, bitr chef RS V Dataservice

Riksförsäkringsverkets situation 19

Berit jödin, enhetschef RFV Datacentralen

Statens löne- och pensionsverks situation 24 Hjördis Danielsson, IT-chef Försvarsmaktens situation 29

Roger Skanser, chef för informationssystem, Högkvarteret

Stockholms läns landstings situation 34 Marita Mellin, koncern-IT-ansvarig Integrationen mellan olika informationssystem och dess effekter 41 generaldirektör, Post- och Telestyrelsen Jan F reese, Finansmarknadens perspektiv 46 Gunnar Ek, vice ordförande, Aktiespararna Finansdepartementets syn 53 Lars Söderström, departementssekreterare Centrala Studiestödsnämndens situation 54 Per-Erik Nvlander, IT-chef Postens situation 58 Jan Jansson, Postgirots I T-chef och Postens 2000-ledare

Trygg-Hansas situation 64

Christer Gustafsson, systemchef IT-funktionen ASGs situation 68 Björn Moshuus, IT-ansvarig Volvos situation 74 Holger Lissvall, informationschef, Volvo-Data SAS situation 77 Birgitta Frelin, koncernstabenför IT Telias situation 83 Ylva Hambraeus-Björling, ZOOO-projektledare koncern-IT

Användarnas krav på IS/IT-leverantörer 88

Kurt Glad/i, direktör, Dataföreningen i Sverige Konsultperspektivet 93 Thomas Hahn, ZOOO-ansvarig, WM-data KonsultAB Juridiska aspekter 98 Lars Perhard, advokat, Lagerlöf Leman Advokatbyrå Revisionsperspekti vet 102 Lars Dvkert, auktoriserad revisor, KPMG-Bohlins Reflektioner i ett ekonomiskt-politiskt perspektiv l 16 NiLs-Eric Sandberg, redaktör, Dagens Nyheters ledarredaktion

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Översikt av 2000-problemet

Inledning Detta avsnitt belyser vari 2000-problemet består och vilka effekter det kan få.

Medverkande Olov Östberg, Statskontoret, Stockholm.

oroväckande För att skaffa aktuell information om det s k 2000-problemet vände jag mig till Inlite information ternet och frågade "Finns det någonting om Y2K Y2K eller Year 2000 som är den internationella symbolen för området och jag fick 16 013 träffar. Så många dokument finns alltså tillgängliga.

Men man försöker hitta någonting svenska, så lyckades jag med samma om Sökverktyg inte få tag en enda svensk referens. Det måste anses vara lite oroväckande.

Konstigheter Här är några exempel artefakter i datorsamhället: vi lever med Vi vet alla att om man försöker kommunicera "å ä ö" genom att skriva t ex 0 "räksmörgås" i en dator som bara förstår amerikansk ASCII så gör datorn om ordet till något oläsligt. Det kanske inte är någon katastrof. Det har vi lärt oss att leva med.

0 Försöker jag i en PC upprätta ett dokument, en fil, och ge den namnet "ITkommissionen", så tillåter inte datorn att jag har mer än åtta positioner i namnet. Dt kan också tydligen leva med.

0 I min egen e-postadress får jag inte heta "Östberg" utan det ska vara "Ostberg".

Dessutom finns det konstiga tecknet @, som inte har något bra namn för, men som hette "commercial at" enligt svensk standard och som nu är ändrat till "snabel-a".

Dessa exempel kryptiska dokumentnamn och konstiga tecken vi inte någser som ra katastrofer. De är defacto-standarder som har lärt oss leva med.

Med datum blir På sätt är det när skriver dagens datum 96-12-18. Att det skulle någon samma vara det problem katastrof, det kan vi inte se, det har lärt oss att leva med.

Här blir det trots allt några problem. Ett typiskt problem uppstår när vi vill skicka en faktura till någon. Enligt defacto-standard skriver vi datum med sex siffror. När vi sedan använder datorer för att kommunicera fakturan ett EDI-meddelande så som finns detta sexsiffriga datum med. Idag är det inga problem, men så snart går över till 2000 börjar datumet plötsligt med 00 och då fungerar inte systemet längre. Den mottagande datorn vet inte vad den ska göra av ett sådant meddelande.

Om försöker duktiga och skriva ut hela årtalet 19xx, eller så småningom vara 20xx, så accepterar inte vårt system det det finns inte plats för hela årtalet. Så även vill fullständiga så är systemen byggda med tanke denna om vara begränsade defacto-standarden.

Bakom EDI-utvecklingen ligger tusentals manårs arbete och det finns omfattande Standardisering i Edifact, o s v. Men i inga av dessa meddelanden har man ens tänkt datumproblemet. Det är således ett universellt problem. Ingen ska behöva känna sig skamsen för att man inte har tänkt saken, för i princip har ingen gjort det.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Skapar problem Om använder ett sådant EDI-meddelande och det blir fel på ett eller annat sätt, man i elektronisk kan man med hjälp av avtal klara av detta. Om det blir ett tekniskt fel eller förhandel EDI vanskningar, så ska man kommunicera med sin part om detta. I det fall det orsakas skada kan det bli skadeståndsansvar om det är frågan om en försummelse. Då är nästa fråga: är det en försummelse att man inte klarar av detta Här finns juridiska frågor. De är inte utklarade. Denna typ av kommunikationer finns i hela samhället,

såväl inom stat t ex Tullen och Riksskatteverket som näringsliv.

Det allra senaste arbetet, som det är väldigt stor uppståndelse omkring, är att vi ska åstadkomma elektronisk handel mellan offentlig sektor och näringsliv. Där har vi tagit fram underlag och Statskontoret har varit mycket engagerade i detta för hur man ska kunna åstadkomma elektronisk handel. Men i de avtal som vi tar fram och i upphandling av teknikstöd, har vi inte tänkt på datumhanteringen. Alla är nyvakna på området.

Postgirots nya blankett, som i flera avseenden är en mycket modern och avancerad blankett, är gjord för att ska ange datum med endast sex siffror. man

Problemet är omfattande, det finns överallt.

1999 till 2000 När går över från 1999 till 2000 fungerar inte sorteringsalgoritmer längre, inte man problemflora heller beräkningsalgoritmer om man ska jämföra ett datum med ett annat. Om det -

finns koder "00" eller "99" i programmet ett eller annat sätt dessa betyder

som andra saker än årtal, så kan inte systemet tolka det. Programmet säger att det är fel. Eller att kontraktet o s v inte längre är giltigt.

Om vill mata in fyra årtalssiffror i systemet, kan det vara så att dessa inte tas man emot. Så är det t ex i kalkylprogrammet Lotus 123. Och om man matar in hela årtalet och det tas emot, kan det vara så att när systemet sedan skickar informationen vidare är det bara med de två första siffrorna i årtalet.

Inne i systemen finns olika former av klockor med en viss bastid och när den tiden är utmätt så börjar den nytt. Det gör att de flesta PC-system som vi har, klarar om inte datumhanteringen särskilt väl. När vi startar en PC efter år 2000 kan det av mycket väl bli så att den inte visar 2000 utan 1900, 1980 eller någonting sådant. --

Ytterligare problem: Programmerare har genom åren använt sig av en mängd olika specialare i sin programmering som inte har någonting med årtal att göra. Man har angett med siffrorna 99 eller 00, t "att detta är giltigt under en obegränsad tid" ex och sådant kommer tillbaka under årtalen 1999 eller 2000.

Vanskligt röra Om försöker sig att testa ett mycket integrerat system så är det inte lätt. Ett man gamla program kan ha ett antal block och loopar inbyggda i varandra. Antag att man vill program testa varje för att att det fungerar, antag också att man har en kraftfull dator gren se automatiskt kan göra miljard sekund. som en tester per

Att testa detta enda tar femhundra år man ska göra en fullständig test. program om Det är naturligtvis ingen gör den här testen, utan när tar fram program så som man blir det buggar. Dessa rättas efterhand. Så småningom har man någonting som fungeoch det är väldigt rädd Det gör att vi har kanske ett Cobol-program som rar man om. fungerat sedan 1980 ingen vågar röra det, det fungerar bra. -

Nu plötsligt kommer årtalsproblematiken in i bilden och då måste man in och ändra i detta gamla Men klarar inte det, det är för komplicerat och för inprogram. man av tegrerat.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Gör bedömning Om man gör en risk management av vad det är frågan om, så har fortfarande några av riskerna år kvar till sekelskiftet så i nya informationssystem kan man naturligtvis förebygga risken olika sätt. Man kan flytta risken så att någon annan får ta hand om den, d kan outsourca. Men problemet är därmed inte löst ur samhällets synvinkel. v s man Frågan är man kan försäkra risken. om

Vad än gör så måste ta tag i dessa frågor. Det går inte bara att säga att man man man har saken under kontroll, det måste man bevisa att man har.

Tungt att klara I typisk myndighet måste verksamheten och dataavdelningen hela tiden vara på en omställningen hugget. Man måste kunna prioritera, rationalisera bort och kvalitetssäkra. Efter varje budgettvätt så krymper kostymen. Om man ska klara av det hela så måste man synliggöra förhållandet, man måste känna beslutssituationen.

Ett synliggörande är också att titta vad som händer vid den eventuella övergången till euro-valutan. Ska man införa euro, måste man börja vid en viss tidpunkt för att vara klar l januari 1999.

Detta arbete sammanfaller med att ska klara av millenniumskiftet. En mycket man enkel risk management blir att under den perioden finns det mycket stora risker att dataavdelningama inte klarar av eller orkar med omställningarna. Om vardera tar 10- 15 procent budgeten i anspråk, har man inte råd med några större reformer eller av annat nödvändigt underhållsarbete. Så från risk management-synpunkt är detta något definitivt måste ta hand om. man

Fråga till Statskontoret Svar från Statskontoret Vilken är Statskontorets roll när det Statskontoret har, precis som IT-komgäller att hantera 2000-problemet missionen, en uppgift att göra regeringen uppmärksam viktiga företeelser. 2000-problemet sådan viktig föreär en teelse.

Vilka myndigheter är mest utsatta enligt Frågan om att vara "mest utsatt" är något Statskontorets bedömning relativt. Det är klart att de stora myndigheterna är mest utsatta just för att de är stora, men relativt sett är alla lika utsatta.

De stora organisationerna har det lite bättre förspänt, eftersom de har egen kompetens.

De små är tvingade att köpa kompetens och det kommer att bli svårt för alla kommer att vilja köpa samma kompetens tidpunkt. vid samma

l0

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Statskontoret Svar från Statskontoret Sett från medborgarnas synpunkt, vilka Medborgarna är rädda sina om pengar, samhälleliga effekter kan 2000- så det är klart att säkerheten i bank- och problemet få Vilken sektor kan bli mest skattesystem och liknande är sådant som utsatt oroar medborgarna. När man ska prioritera, är det den typen av verksamheter som måste gå först.

Om man som medborgare har en PC och den inte visar rätt årtal, är det i allmänhet inget större problem. Problemen ligger i dessa stora system som hanterar pengar och här kan medborgarna ha anledning att vara oroliga.

Det finns också andra system som fallerar, som t ex när skulle komma in till hearingen i morse så var dörren automatiskt låst. Det kan således finnas dörröppningssystem som år 2000 hoppar tillbaka till 1900 så det som är en måndag, det kanske uppfattas som en söndag av datorn och då ska dörren vara låst. Massor sådana problem kommer av att uppstå.

Enligt Statskontorets bedömning, kom- Ja, visst hinner det måste bli man, men statliga myndigheter och den of- frågan om att göra prioriteringar. Följmer fentliga sektorn att hinna med detta ar- aktligen blir det någonting annat som betet man inte hinner med.

Går det att klara anpassningen till euro- Det finns de som säger att man inte klavaluta och år 2000 samtidigt rar av det. Det beror att det är kort tid att klara av 2000-problematiken. Det blir ännu kortare tid att klara euro-problematiken.

Euro kan skjuta upp, men 2000 kan vi inte skjuta upp.

Vilka rekommendationer vill Statskonto- 2000-problemet år en fråga om risk matill regeringen nagement inte så mycket datatekniska ret ge frågor, utan managementfrågor.

Om nu myndigheterna plötsligt upptäcker att det behövs en väldig massa nya pengar för att klara av saken då vill nog inte Finansdepartementet ställa upp med dessa pengar.

Därför är det nödvändigt att se till att myndigheterna redan nu har detta klart för sig.

ll

IT-kommissionens hearing om IT-p roblem inför 2000-skiftet

l

Fråga till Statskontoret Svar från Statskontoret

. g v Enligt Statskontorets bedömning behöv Ja, det behövs åtminstone någon sorts central instans för detta informationscentral. Det finns inga såen dana källor med svenskt material på t ex Internet. Så ska ett litet företag eller var kommun få information från

Av tradition är Statskontoret hårda mot Det har vi inte gjort. Vi har ännu inte leverantörerna sätter ni press dem tittat det. i 2000-sammanhanget

När planerar Statskontoret att börja göra Det har planerat sedan en lång tid det tillbaka, men tänkte försöka vara en modellmyndighet. Vi skulle ta reda på allt så att kunde redovisa precis noga varje steg för hur en liten organisation ska göra. I pedagogiskt syfte har vi skjutit det för att kunna visa fram en bra modell.

När räknar Statskontoret att vara klara Vet ej.

Medvetenheten ZOOO-problemet Jag vill ge dem rådet att inte lyssna på om verkar börja komma i de stora organisa- Gubbstrutten som säger att "Teknikens

tionerna men inte ännu i Sveriges framsteg ska rädda miljön från effekten

-alla mindre och medelstora företag. Vad av teknikens framsteg. " vill Statskontoret dem för råd ge Tro inte att det kommer automatiska program eller något annat som löser problemet. Tro inte att tekniken kommer att lösa detta för det kommer inte tekniken att göra. Man måste lösa det själv. Snabbt.

Du pekar juridiken viktig del Kanske inte i Sverige, men i USA är det som en problemet. Bedömer Du den vara lika deras miljö och stora överskott jurisav viktig tekniken ter som gör att juridiken har en stor roll i som det hela. Man stämmer varandra för att man inte klarar av det.

Tar Statskontoret fram någon form av Det jobbar vi med. Standardavtal att teckna med leverantörerna

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Riksskatteverket, RSV

Inledning Avsnittet behandlar Riksskatteverkets hantering 2000-omställningen. av

Medverkande Bertil Olofson är biträdande chef för Riksskatteverkets dataservice, Solna.

Omfattande RSV och förvaltningarna inom skatteförvaltning och kronofogdemyndigheterna nyutveckling arbetar med skatt, indrivning, folkbokföring och val. RSV har under 1990-talet genomfört en serie stora nyutvecklingsprojekt med tekniklösningar. Det är nya

0 folkbokföringen som skatteförvaltningen tog över från pastorsämbetena 1991 och

i samband med det byggde RSV ett ADB-stöd för folkbokföringen

0 att RSV just nu slutför ett nytt system för avisering folkbokföringsuppgifter

av och det kommer att tas i drift successivt under 1997

0 fastighetstaxeringen fick ett nytt system 1993 konvertering till Unix-miljö som

0 införandet av storskalig bildhantering 1996 för fastighetstaxeringen

0 inom skatteområdet den förenklade deklarationen kom 1995 med försom stora ändringar och ytterligare antal kontrolluppgifter

0 en successiv uppbyggnad under 1990-talet kontrollsystem för granskarna av

0 nya system för momsuppbörd som växer fram just nu i intensiv nyutveckling en med driftstart vid ingången av 1998.

I dessa nya system har RSV tagit hänsyn till millenniumskiftet. Det har skett medvetet sedan början l990-talet.

Många system RSV har hel del cirka 50 procent system ännu inte är anpassade för mil-

en som inte anpassade lenniumskiftet. Hälften är nyutvecklade system, hälften är andra har sina system som strukturer sedan slutet på 1970-talet och början l980-talet. Utöver det finns operativsystem, systemprogramvaror, Unix/NT-servrar, PC-ar RSV tillsamo s v som mans med leverantörerna måste testa så att de fungerar med avseende på millenniumskiftet.

Historiska År 2000-relaterade frågor som RSV arbetar med är personnumret, datumangivelser, databaser diarienummer och blanketter. En särskild fråga är hur historiska databaser ska hanteras. Det finns en del register som enbart ligger, inte uppdateras, med äldre data. som Även har försökt lösa större delen generella datumangivelser om att av och personnummerkontroller med subrutiner och tabeller så har naturligtvis som anropas, ett och annat hårdkodat också som måste beakta i särskild ordning alltså in- sprängt inuti systemen. Ett problem är att "00" och "99" betyder allt än 2000 annat och 1999 det kan betyda att "uppgift saknas" respektive "gäller tills vidare". -

Systemägarna Organisationen internt hos RSV för att lösa 2000-omställningen är sådan att syshar ansvaret temägarna har ansvaret även för detta problemet i sina respektive system.

RSV Dataservice, som är den interna IT-organisationen för skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna, gör förändringarna i systemen.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Verksledningen RSV bildar ett internt projekt för att hantera 2000-problemet. Den som äger pronu i ZOOO-proiekt jektet är Verksledningen. Projektet ska för riktlinjer, att vara bollplank och ge svara styrning hur övergripande ska hantera problemet. Ingreppen i respektive applika-

tion görs av dem som normalt jobbar med systemet.

RSV står i för informationsutbytet i samhället. Vi sprider ut mängd folk- RSV är ett nav centrum en för information bokföringsuppgifter. Kontrolluppgifter tar från arbetsgivare, banker, försäkringsbolag med flera institutioner 43 miljoner kontrolluppgifter vid 1996 års tax- ering och det blir över 50 miljoner vid ingången av 1997.

Det oerhört viktigt för att RSVs system ska fungera att det fungerar överallt anär arbetsgivare, banker, försäkringsbolag måste också ha gjort rätt i sina system nars och dessa måste avisera korrekt sätt till RSV för att det ska bli rätt i våra register och våra deklarationsblanketter sedan printar ut och de uppgifter som som vi lagrar i våra databaser.

Detta är inte enbart problem för RSV. Det är ett samhälleligt problem, men för ett RSV är det så i högsta grad.

Alla måste nu börja ta i detta.

En särskild fråga är naturligtvis personnumret. RSV har inte för avsikt att ändra Personnummer juridiska delen är tio tecken, två för år. får tolv tecken personnumret. Den av personnumret varav

Ändock uppgifter, när sänder ut uppgifter och när måste RSV, när tar emot uppgifter, hantera ett särskilt sätt så att kan identifiera lagrar personnummer vederbörande med hundraprocentig säkerhet.

har RSV för avsikt börja lagra med tolv tecken. Vi lagrar Därför att personnummer datum med årtal bestående fyra tecken. Vår plan är att ska ha genomfört detta av under 1997 och 1998 och att är klara till ingången av 1999.

Fråga till RSV Svar från RSV

RSVs är anpassade för mil- Ja, RSV har gjort en övergripande invennya system lenniumskiftet, de gamla är det tering under hösten 1996. Nu pågår en men RSV inventerat de gamla djupare inventering som ska vara klar i inte. Har sysför få omfattningen de början februari 1997. temen att veta av av

programvarorna

Det är svårt att med säkerhet se storleksordningen 2000-problemet för RSVs del. Det hittills är att det för ser RSVs del rör sig uppåt 75 årsarbetsom krafter.

RSVs strategi RSV är inne i ett väldigt intensivt nyut- Vilken är att reparera och till de gamla eller vecklingsskede, där bygger om upprätta systemen bördssystemen till ingången 1998.

byta ut dem mot nya av

i första hand ändra i våra data- Vi avser baser, utökar fält. Det blir en blandning. En del reparationer och en del

säkert som bygger nytt.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till RSV Svar från RSV Är de gamla egenutvecklade De system bygger för skattehansystemen som eller är leverantörer inblandade tering och hanteringen av kronofogdemyndigheterna är i allt väsentligt egenutvecklade av RSV.

Så där har RSV hela ansvaret Ja.

När det gäller leverantörerna RSV Tester måste naturligtvis ske tillsamsom köper och system ifrån med leverantörerna. Vi måste förprogramvara -- mans hur hanterar RSV dem säkra oss om att de versioner som använder när vi går i millenniumskiftet verkligen fungerar. Vi måste också själva testa att allt fungerar.

Har RSV sådana försäkringar idag Inte fullt ut.

Är de gamla RSV-systemen ska Systemen är normalt föremål för stora som i drift i stort sett hela tiden och förändringar i vart fall inför varje årsrepareras hur går det i så fall till att reparera dem skifte, eftersom regering och riksdag vid denna tidpunkten är ganska friska att ändra i a skattelagstiftningen. Det medför att inför varje årsskifte gör en

stor genomgång av våra system. Vi gör

databasrevisioner, vi ändrar och lägger till uppgifter i våra register.

På det sättet har en ganska god rutin denna typ av hantering. Naturligtvis är detta med millenniumskiftet mycket mer omfattande än en vanlig årsomställning, men är vana vid stora testomgångar inför varje årsskifte.

Kommer RSV att beröras euro- Ja, det gör med all säkerhet eftersom av omställningen också tar emot pengar, bokför inbetalningar och betalar ut pengar i våra system.

Om slår euro-anpassning Nej, inte sammantaget. Det RSV har man samman och millennium-anpassning har RSV tittat djupast är millenniumskiftet. -någon uppfattning om vad det kommer att kosta När det gäller euro-anpassning så har börjat att studera det, men är inte färdiga med vilken ambitionsnivå ska ha i systemet. Var vi lägger gränssnitten, beror helt och hållet vilken ambitionsnivå ska ha.

Om vi hela tiden ska hantera dubbla valutor överallt i våra system blir det väldigt omfattande så mycket kan jag säga.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till nsv Svar från RSV Har RSV en uppfattning idag om vad Vi uppskattar det idag till ungefär 75 millenniumskiftet kostar årsarbetskrafter och det är cirka 45 miljoner kronor.

Hur stor del är det av RSVs IT-budget RSV Dataservice är intern resultatenen och hur stor del av de egna resurserna het som omsätter närmare 700 miljoner

låser ni upp kronor 12-månaders basis.

Då förefaller 45 miljoner kronor Vi har totalt drygt 5 000 vara program. väldigt lite om man ser internationeluppskattningar. Hur många program har RSV

Inkluderar det köpta programvaror Nej, egentligen inte. Vi har 5 000

egenutvecklade program.

Och hur många program är köpta Det kan jag inte svara på.

Gäller detta även den decentraliserade Ja, bygger alla system huvudsakligen organisationen för skatteförvaltningen i Solna. Det är riksgemensam systemutveckling som utför RSV i Solna med systemägarna också i Solna.

Sedan används systemen av våra ungefär 15 000 användare sammantaget inom skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna.

Ett stort problem i sammanhanget är det Ja, naturligtvis råkar ut för det. Men man inte vet och det är sådant vad är viktigt är att inte slår man som oss kommer att falla framgent. Det är en till ro och tycker att har ändrat i hälfsak att vara cool beroende att man ten av våra applikationer av det skälet inte känner till saker, då kan vem som att har nyutvecklat så mycket under helst vara cool inför år 2000. Vad man l990-talet. Det måste faktiskt fungera ser hela tiden, det är att man får aha- även när kommer andra sidan milupplevelser. Ser Du några sådana områ- lenniumskiftet och det ska fungera tillden där Du tror att RSV kommer att få sammans med våra äldre applikationer en aha-upplevelse, sådant som inte med strukturer sedan början 1980tänkt på talet och kanske ännu tidigare.

Det blir ett väldigt testande och provande innan är klara med detta. Det ska vara väl medvetna om.

RSV fungerar som ett informationsnav i Ja, det måste ske anpassat. det svenska samhället, har kontakt med i stort sett alla företag och alla Inför varje år ger RSV ut anvisningar myndigheter är RSV beroende om vilket sätt t ex kontrolluppgifter något sätt av att ZOOO-anpassningen sker ska aviseras till oss. Det hanteringen samstämt, att andra ändrar sina system måste fungera och korrespondera helt. samtidigt som ni

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till RSV Svar från RSV Tänk tanken att ett stort antal små och Ja, naturligtvis måste RSV ha sådana medelstora företag inte hinner bli färdi- tester så att inte bokför kontrolluppga i tid, utan skickar gamla tidsbaserade gifter felaktig person. Det är rudiuppgifter vad händer då mentärt. Förmodligen kan inte ta in en -sådan uppgift i systemet det vanliga

sättet men väl genom manuell hante-

nngl

Finns risk att RSV kan få "tidsvirus" Ja, det kan vi kanske eventuellt få. Det någon annanstans från har jag inte funderat så mycket på.

Om det värsta skulle inträffa, säg att det Det har inte ännu. Men det måste vi blir fel i ett operativsystem som ni byg- säkert ha och bygga i de planer som ger alla era programvaror och så helt successivt driftsätter. plötsligt så fungerar ingenting. Har RSV manuella planer

Har gjort någon övergripande tidpla- J a, har utarbetat en övergripande tidnering 1998. plan för arbetet 1997/ 1998. fram till avslut av

Har RSV råd att ge till regering och Det är ett samhälleligt problem. riksdag beträffande hanteringen av ZOOO-övergången För att hela samhällsmaskineriet ska fungera, måste alla börja jobba med nu detta problemet. Det är nödvändigt att börja propagera ut mot t ex små och stora arbetsgivare, just för att systemet ska kunna fungera. Om skattsedlar och annat ska bli riktiga, så måste man börja ta i detta nu.

Finns andra effekter för RSV i och med Det finns naturligtvis en sådan risk, men att låser stor del av resurserna, att det måste vara vakna för och kunna en tappar tempo i annan nyutveckling hantera. Just nu är RSV Dataservice

eller missar någonting annat väsentligt med 670 anställda och närmare 100 konsulter inne i en intensiv nyutveck-

lingsfas och nyutvecklingen måste para med millenniumskiftet.

Det är naturligtvis prioriteringfråga en och 2000-anpassningen måste prioriteras, kanske före andra förbättringsarbeten som skulle kunna göras i systemet. Den typen av prioriteringar måste säkert ske.

Hur engagerad är RSVs ledning Bedö- Nej, jag tycker man bedömer det som en det IT-fråga eller ledningsfråga. Vi har haft detta mer man som en en uppe ledningsfråga med verksledningen vid några tillfällen och man är engagerad från det hållet, det tycker jag.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till RSV Svar från RSV

Finns ett katastro för RSV Det vet jag inte. Katastrofscenariot är

Hur det i så fall ut naturligtvis att vi inte kan ta in uppgifser ter, att inte kan ta emot pengar, betala ut pengar o s v. Men måste naturligtvis hantera det så att det inte inträffar.

Men som sagt, det är inte bara RSV utan även andra delar samhället också av som måste fungera.

Slutligen, hur bedömer Du tidaspekten Vi hinner klara av detta, såjag ser idag. Anser Du att RSV ligger bra till i tid, att Det är ingen stor fara för att inte ska ni har börjat i tid eller är det ont om tid bli färdiga i tid.

Däremot tycker jag att man kan åtminstone börja propagera för att t ex medelstora och små arbetsgivare ska komma igång för att lösa sina 2000-problem de har som regel inga egna utvecklare, de har köpta system och de kanske vaklite sent. De kan behöva hjälp. Men nar jag anser att RSV klarar av det.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

RFV

Riksförsäkringsverket,

Inledning Avsnittet behandlar Riksförsäkringsverkets hantering av 2000-omställningen.

Medverkande Berit Sjödin är enhetschef vid Riksverkets datacentral, Sundsvall.

System viktiga Riksförsäkringsverket administrerar, äger och förvaltar systemen som används av för samhället Försäkringskassan. Vi betalar ut sjukpenning, föräldrapenning, pensioner 0 s v. I snitt betalar ut miljard kronor dag det är således väldigt samhällsviktien per ga system som hanterar.

Komplexa och Dessa system är byggda under 1970- och 1980-talen. De är mycket komplexa och väl integrerade väl integrerade i varandra, både grund av att de byggdes den tiden och att regelverket är sådant kontrollerar förmåner mot andra förmåner. att man

RFV har extrem förändringstakt i dessa system. Regering och riksdag är mycket en duktiga att ändra förmånerna. Det gör att vi kan aldrig frysa systemen, utan de förändras ständigt, i princip vid varje halvårsskifte och varje årsskifte. Det medför att vi kommer att få problem när gör 2000-ändringama, eftersom vi inte kan frysa systemen. Vi kommer att hamna i ett förvaltningsläge i 2000-projekten.

Systemen är mycket datumintensiva. Hela regelverket bygger egentligen förmåner är tidsstyrda, t vid sjukskrivning är det flera datum som kommer in i bilsom ex en den.

Nio tio Vi har hittills gjort total analys både våra system och av maskinvara, tredjeav pro- en av påverkas operativsystem Det är ungefär 90 procent av våra 7 500 gram parts-programvaror, o s v. påverkas. Det är tionde programrad som innehåller någon form av program som var datum. Alla behöver i och för sig inte förändras, men alla rader måste kontrolleras. Jämför det med Gartner Groups uppskattning av att det i allmänhet rör sig om var femtionde rad.

Vi har också inventerat maskin- och programvaror. Vi har ungefär 500 produkter. Vi

har fått från nästan alla leverantörer. Ungefär hälften dessa produkter påver-

svar av millenniumskiftet. kas av

Däremot vi ännu inte alla våra arbetsstationer står ute försäkringskasvet om som kommer att klara år 2000. Vi har inte fått svar från leverantörerna än. Vi har sorna jagat dem under någon månads tid, väntar fortfarande svaret. Det kan bli men väldigt kostnad måste byta ut arbetsstationerna eller om vi måste ut en stor om och göra fysiska ingrepp i dem. Bara det skulle kräva ett helt år av ändringssenare arbeten alla försäkringskassorna.

Gigantiska Grovt räknat analysen blev klar förra veckan kommer personalkostnadema att ligga

kostnader 150 miljoner kronor för att ändra systemen, för att byta releaser av operativsystem, att byta inte kommer att klara år 2000 o s v. programvaror som

Det blir ett enormt stort testarbete måste göras av dessa applikationer. Det är som många olika slag. Det kommer att kräva extra testmaskiner, extra testuttester av rustning för att över huvudtaget kunna klara detta. Det kommer att kosta upp till 130 miljoner kronor för maskin- och Vi kommer också att ha enorma beprogramvaror. hov personal kan systemen och verksamheten så väl så att de kan testa det. av som Det leder till dessa ganska gigantiska kostnader.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Anpassningen Det RFV gör just nu är att börja planera det faktiska genomförandet 2000av klar under 1998 anpassningen. Vi räknar att planeringsfasen ska starta under januari 1997. Enligt de

tidplaner som har idag så ska liksom RSV färdiga innan utgången

vara av 1998.

RFV har på samma sätt som RSV och andra specialfall med k 99-koder gör

s som det nödvändigt att allt anpassningsarbete är klart under 1998.

Bävan inför val Det finns naturligtvis ett antal risker. Den höga förändringstakten inom socialföroch sparkrav säkringen risk för 2000-ändringama. Görs det väldigt mycket regelförändringar är en kommer vi att hamna i ett förvaltningsläge i 2000-projektet också.

Jag ser med en viss bävan på att det ligger ett valår snart 1998. Det brukar alltid innebära att det blir en arbetstopp genom regelförändringar.

Likadant är det med de stora besparingskraven som riktar sig mot försäkringskassan och socialförsäkringen. För att försäkringskassan ska kunna minska personalen, ökar krav bättre användarstöd. Om vi ska bygga ett bättre användarstöd samtidigt som vi hanterar 2000-problematiken då blir det klara resurskonflikter. -

Euro nästintill Det är nog nästintill omöjligt att införa euro under samma tidsperiod som vi gör omöjligt 2000-förändringama. Vi instämmer med RSV den punkten.

En ytterligare risk är den bristande tillgången kompetens. Det kommer inte att räcka med den kompetens som finns, även om RFV har en fördel som ligger relativt tidigt i processen i förhållande till många andra företag.

Ramavtal bör Statskontorets ramavtal bör ses över. Om jag köper produkter idag, kan jag inte vara ses över säker att de klarar 2000, utan jag skapar mig nya problem hela tiden. Jag skulle vilja ha en förteckning med produkter som är 2000-rena.

Jag tycker också att ska ha en viss återhållsamhet myndigheter emellan att inte

göra förändringar som påverkar andra myndigheter i systemen om det inte är abso-

lut nödvändigt.

i Fråga

.$Yl?å9

j , j j Har RFV år ZOOO-ansvarig Jag har varit ansvarig för analysprojekutsett en tet, men jag har inte utsett någon som kommer att vara 2000-ansvarig i det fortsatta jobbet.

Är RFVs verksledning medveten Jag har generaldirektören sittande om t o m problematiken som åhörare här idag.

Är politikerna medvetna situa- Det törs jag inte på. om er svara tion

Om det värsta skulle inträffa har Det värsta får inte inträffa för oss. Det - RFV manuella rutiner måste fungera. Det finns krigsrutiner som vi i ett värsta läge skulle kunna igång med, men det vi gör nu det är att planera att vi klarar detta och det med ett år i reserv.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till RFV Svar från RFV Genomför RFV all testning av program- Vi resonerar om det just nu, om ska vara i egen regi eller samarbetar ni med lägga ut delar eller om kommer att någon genomföra detta i regi. Vi egen resonerar om hur ska skapa oss dessa testresurser. Det kommer troligtvis att göra med hjälp av försäkringskassomas personal. Men har inte organiserat genomförandet. Det är den planeringen som håller på med nu.

Du är orolig för resurserna hur kom- Både genom egen personal, genom att -mer RFV att skaffa resurser knyta upp konsultfirmor längre kontrakt och eventuellt lägga fastprisuppdrag konsulter.

Vi resonerar också, just nu a i verksledningen, om en möjlig väg skulle vara att omskola ett antal människor till att bli programmerare för att skapa oss egna resurser.

Din beskrivning av situationen är att 1 Gör inte så väldigt mycket regelför- RFV är utsatt för hårt tryck mil- ändringar. genom lenniumskifte, politiska diskussioner och regelförändringar, stora besparings- 2 Vänta med euron. krav vilken önskan har Du till politi- kerna

Om ser RFVs övriga system, ut- De är med i dessa ungefär 500 produkter över datarutinerna, såsom telefonsys- som har tittat på. Vi har tittat allt tem, passersystem och liknande vil- från operativsystem med stordatorn till ken bedömning gör ni där flextidsutrustningen. Ungefär hälften av dem klarar inte millenniumskiftet.

Vet ni vem som har ansvaret, är det RFV När det gäller tredjeparts-programvaror eller leverantören är det leverantören som har ansvaret. De har svarat antingen att förändringen kommer ett visst datum eller att de klarar det redan idag. Men vissa leverantörer är svårt att få svar från.

Vad gör RFV i de fall ni inte får svar Vi tjatar. Vi har 33 produkter idag som vi inte har fått svar och mycket beror att de i sin tur inte fått svar från sina leverantörer.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

FrågáftiIltRif-V

som

i

Om det blir så illa att tredje man, vanli- Ja, det Riksförsäkringsverket är

ga människor, blir direkt drabbade vid ansvarigt. Det får inte inträffa. Vi måste millenniumskiftet vem är ansvarig se till att informationssystemen är säk- då rade långt innan.

Det sista stora operativsystemet eller uppdatering av release av operativsystemet, ligger precis i årsskiftet 1997/ 1998. Det är det operativsystemet som våra system går på. Vi har därmed nästan två år oss att testa att det fungerar.

Det som kan hända är att all utveckling i övrigt kommer att dras ner till ett minimum. Det är det värsta läget.

Ur prioriteringssynvinkel av allt ni har Det finns ett utvecklingsprogram inrättat att göra fram till årsskiftet eller millen- inom Riksförsäkringsverket för vilket

niumskiftet hur ser ni 2000- verksledningsnivån har ett planerings-

projektet och prioriteringsansvar där 2000 naturligtvis är med i alla nyutvecklingar, förändringar och sådant.

Prioriteringar Nej, den l februari 1997 ska vi ha alla prioriteringar helt klara för oss.

Skulle det kunna finnas ett positivt sätt RFV gör inte regelverket. Jag tror inte att se på 2000-övergången RFV får att det under den tid som är kvar, hinns mycket kritik för de krångliga systemen med att förenkla regelverket. RFV kan att säga att "nu förenklar inte sitta och hoppas och vänta på en - genom regelverket och gör något helt nytt förenkling av regelverket. Vi måste göra istället" systemförändringar så att vi klarar nu dagens system.

Ett scenario är således stora kostnader Det törs jag inte svara på. De belopp jag för att system sedan ändå närrmt 150 miljoner kronor extra för reparera som byts ut av en ny politisk majoritet. Ni får personal och 130 miljoner kronor för

ganska stora 2000-kostnader Finns maskin- och programvaror fick vi fram

dessa i RFV Behövs extra an- förra veckan och det är inte färdigbepengar slag handlat. Det är lite för tidigt att svara på.

Hur bedömer Du tidsaspekten Är RFV Jag bedömer idag att RFV har tillräckute i god tid eller är det ont om tid ligt mycket tid för att hamna tryggt i land, men tappar vi bort ett halvt år då sitter vi i tidsnöd. Så tajt är det.

När räknar Du med att RFV kan skriva Eftersom vi inte har bestämt oss för om avtal med de underleverantörer har går ut och köper större delar, så vet detta område jag idag inte om vi måste ut i Europa göra upphandling. Därför kan jag inte svara.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till RFV Svar från: RFV

i

Önskar Du en form av Standardavtal för Ja, det skulle underlätta. Det går väldigt

upphandling av denna sort mycket tid i upphandlingarna.

Låt säga att man handlar upp detta av en Det är en av de faktorer som gör att vi leverantör som åtar sig att fixa proble- funderar att göra det i egen regi. Hur met och det sedan inte fungerar. ska jag kunna i en upphandling säkra att kvaliteten är tillräckligt hög Jag måste ändå ha så pass mycket egna resurser med i arbetet för att säkra det.

Eftersom ni inom RFV inte har bestämt Ja, enligt lagstiftningen är jag väl tvunger för när kommer att upphandla en att ut och göra upphandlingen i 2000-resurser om det visar sig att alla Europa. resurser har tagit slut är ni beredda att gå utanför Sverige och köpa resurserna

Även utanför Europa, ni kan hamna i Det skulle kännas tryggt det arbetet om Indien gjordes i Sverige.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Statens Iöne- och pensionsverk, SPV

Inledning Avsnittet behandlar hanteringen av 2000-omställningen vid Statens löne- och pensionsverk.

Medverkande Hjördis Danielsson är IT-chef för Statens löne- och pensionsverk, Sundsvall.

Verksamhetens Statens löne- och pensionsverk sköter administrationen av tjänstepensioner för statomfattning ligt anställda samt administrerar kommunal tjänstepension och tjänstepension enligt vissa bolagsavtal. Som pensionsadministratörer håller vi reda vilka har rätt som till dessa pensionsförmåner och sedan betalar ut pensioner när den dagen kommer.

Det innebär att har informationsutbyte med väldigt många myndigheter och arbetsgivare som sköter dessa tjänster åt. Vi har också kopplingar mot t Riksskatex teverket och andra såsom Riksförsäkringsverket, Statistiska Centralbyrån och banker som är beroende av att det fungerar.

Förutom att SPV betalar ut pensioner för cirka 35 miljarder kronor per år så är systemleverantör lön-PA-området. Vi för SLOR och PIR är lön-PAansvarar som system för den civila statsförvaltningen.

Vi har egenutvecklade system som använder själva med externa kopplingar olika håll. Vi har egenutvecklade system kör kunder löneområdet samt som PIR som är ett lokalt system som används "hemma" hos de olika myndigheterna.

4 500 egna sys- SPV har mest egenutvecklade system, ungefär 4 500 system eller program, som ska tem i stordator fungera även 2000-talet. Det mesta är stordatorsystem. Vi har ingen drift, så egen vi är beroende av att våra två driftsställen kan fungera år 2000.

Dessutom finns det ett antal standardsystem som vi har köpt in och en lokal teknisk miljö. Hur detta fungerar år 2000 det vet inte ännu. Detta är är utvecksystem som lade under en tjugoårsperiod.

Det som är utvecklat 1990-talet, särskilt de senaste två-tre åren, där har vi försökt ta hänsyn till den här problematiken. Vi tror att har gjort det, men kan inte testa i en 2000-miljö, för det finns ingen sådan.

Analys sker För att veta hur det faktiskt ser ut måste vi göra analys. Vi ligger, i den en processen, under våren ungefär ett halvt år efter RFV. Vi har precis varit ute i upphandling för att få hjälp en med denna analys. SPV har inte egna resurser och kompetens att kunna göra arbetet helt egen hand. Vi ska denna vecka besluta om vem som ska hjälpa oss med analysen.

Denna analys omfattar våra systemapplikationer. Den ska titta hur sambanden mellan olika system ser ut och hur integrationen, gränssnitten mot omvärlden, ser ut. Analysen omfattar också den tekniska plattformen, alltifrån operativsystem och kompilatorer till persondatorer och tredjeparts-system. Analysarbetet ska genomföras under januari t o m april 1997. Vi sitter precis och skissar hur projektet ska se ut med egen personal från SPV och det företag köper tjänsten från. som

Under maj 1997 ska vi med analysresultatet lägga upp en handlingsplan för i vilken takt ska genomföra dessa förändringar. Då kommer vi att kunna se den verkliga omfattningen arbetet idag har bara en känsla. -

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Målsättningen Målsättningen från vår sida är att från sommaren 1997 och under hela 1998 ska vi klara av dessa förändringar. Det betyder att under 1999 kommer det att återstå en del testarbeten. Men det måste finnas lite reservtid.

Binder resurser Precis som hos alla andra är det inte bara 2000-anpassningen som ska göras. Vår för utveckling verksamhet styrs till väldigt stora delar av lagar och avtal. Förändringar av lagar och

avtal påverkar våra system och ställer krav förändringar.

Vi har också krav oss att verksamheten ska fungera på ett bra sätt. Eftersom det är ADB-intensiv verksamhet, är sättet att rationalisera och förbättra kvaliteten det en vi gör, att förändra i ADB-systemen. De kraven minskar inte under denna perioden om det inte sker väldigt kraftiga omprioriteringar. Myndigheterna och arbetsgi- varna, som vi utför våra tjänster åt, kommer dessutom med krav.

En svårighet är att vi binder resurser från önskvärd vidare- och nyutveckling. Risken är att SPV stannar kvar den nivå vi är idag och inte kan vidare i den takt som vi hade tänkt göra.

Svårt planera Vi har svårt att planera. Att har svårt att planera idag beror på att vi ännu inte har med hypotes analysresultatet. Vi har bara vår hypotes om hur det kan se ut.

Det är kopplingen mot omvärlden som gör att vi inte själva ensamma kan planera hur vi ska bedriva anpassningen. Vi måste i takt med andra myndigheter och de krav på förändringar som ställs från t ex Riksskatteverket och deras tolvställiga per- Sedan har vi de arbetsgivare och de myndigheter som har våra system sonnummer. hos sig. Vi måste göra förändringar och leverera till dem när de kan testa, därför

många har kringliggande egna system som också måste hänga ihop.

Dessutom måste detta stämma överens med den driftsleverantör som vi har när det gäller stordatorsystemet. Vi kan inte börja testa, eller börja köra de förändrade applikationerna, förrän de har en driftsmiljö som är förändrad.

Kostar troligen Kostnaderna för detta, använder de schabloner som finns bl a Gartner om man 35 miljoner Groups sätt att räkna med nio timmar och lägger till uppskattad testtid, per program hamnar 35 miljoner kronor, troligen.

Arbetet ska finansieras något sätt. Det är ingenting förmodligen får extra som för. Vi är avgiftsfinansierade och då brukar man inte få några extra pengar. pengar

Det innebär att det måste ske omprioriteringar inom SPV.

Samordning är Alla måste i takt. Därför vore det bra om det fanns någon form av samordnare nödvändig kunde hålla reda på, eller hjälpa till att samla in, erfarenheter från olika organi-

som sationer sitter med den här problematiken. Till en sådan samordnare ska man som således kunna vända sig för att få råd och stöd.

Dessutom är det viktigt med lämplig samordning när det gäller kontakterna med

externa leverantörer beträffande deras förmåga och planer att förändra sina produk-

ter så att de klarar 2000-problematiken. Det är ganska bortkastad tid om alla ska sitta

och ringa eller skriva till alla. Det bra om det även där fanns någon form av

vore

samordning och någon sorts ZOOO-certiñering så man vet att en viss leverantör är

grön och att det i grunden är klart vad som gäller.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Ge besked Beträffande är det bra den offentliga världen, gång för alla, får om personnummer om en personnummer besked det ska 10- eller 12-ställigt personnummer. Annars måste fortsätta om vara att hitta våra egna lösningar var och en för sig.

ifråga till SFV Svar från SPV

Har Du som IT-ansvarig SPV utsett Nej. Jag har varit ansvarig för upphand någon är ansvarig för år 2000- lingen av analysstödet. Vi är ännu inte som projektet riktigt klara över hur vi ska lägga upp projektet.

Är SPV-verksledningen medveten om Ja. problemet

Har SPV, det värsta händer med Ja, har en katastrofrutin som innebär, om tanke på tiden och resurstillgången när det gäller utbetalningar, att vi betalar framgent, manuella system att ta i drift ut föregående års belopp en gång till. ni inte klarar det Det är en överenskommelse mellan oss om av och banken. Den katastrofrutinen räknar inte med att ska använda. Det ska bara fungera.

SPV har upphandlat eller håller att Ja, metodik och verktygsstöd för att upphandla inventeringen, d arbetet analysera informationssystemen. v s med att göra inventering

När det gäller själva genomförandet, hur Som resonerar idag så kommer vi att kommer SPV att tillväga hålla i genomförandet själva, men den personalen räcker inte långa egna vägar till. Där måste upphandla konsultstöd eller externa resurser. Det börjar bli trångt om den typen av resurser. Det handlar mest om Cobol-programmerare och det är en bristvara i hela landet.

Är det rimlig sits att SPV ska slåss Det bra kunde samordna en vore om man regionalt där finns med RFV och det är möjligt. Det kan om inte annat om andra eller bör samordna detta ef- vara en prispressande faktor att vi inte man tersom ni är flera stora myndigheter slåss med varandra, utan genom en upphandling kanske vi får bättre avtal.

Beträffande tidplaneringen RFVs Vi har inte lika komplex värld som RFV Berit Sjödin att "tappar vi ett halvår har och vi har också ett antal större syssa så är illa ute" och SPV ligger redan tem där vi har försökt förbereda för detta

ett halvt år efter RFV. Hur känns det eller tror att vi har gjort det. Det är

de system som är byggda 1992/93/94. Vi har haft en ganska intensiv systemutveckling 1990-talet.

Finns det tid i dagsläget att lägga nästan Vi kan inte göra det snabbare om vi ska ett halvt år analys och klara först göra bra analys. Det är grunden för en vara en till 1997 med tidplan för bra planering. Det går inte att göra arbesommaren genomförandet eller skulle det finnas tet snabbare än fyra månader. anledning att snabba på

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till SPV -syaçtran SPVg

, - När räknar SPV med att starta testverk- Eftersom man måste dela upp förändsamheten kommer att stå för ringsarbetet delsystemvis, d v s system som merparten jobbet som logiskt hänger ihop, så räknar jag av med att vi kan börja testa i början av 1998. Först då är det tillräckligt stora sjok förändrade, så att det också kan bli fråga om sambandstester.

Det innebär att med SPVs 4 500 pro- Nej, sådan testkapacitet har vi inte utan behöver kanske 100 program i att vi gör omprioriteringar. gram, veckan har SPV testkapacitet testas för det

Har SPV försäkrat sig den partner Ja, det har vi. Det finns en testmiljö som om sköter driften har testkapacitet ska hantera 2000-arbete. som

Den trånga delen är de personer som kan verksamheten och kan systemen som måste vara tillgängliga under testtiden nyckelpersoner. De räcker inte till. som Det är en kompetens som inte heller går att upphandla. Det blir trixigt. Du talar vikten att i takt med Ja, men jag vet inte hur den styrningen om andra myndigheter i 2000-arbetet och skulle se ut. Vi har så olika förutsättbehov någon typ av informa- ningar. av tionscentral. Önskar Du också styrning Från vem

Du nämner att det kan finnas skäl att Ja. När det är SPV som kräver informasamordna testverksamhet eller tionen, då tar vi kontakt med dem som nya system gentemot andra myndigheter. Hur begär information från. Jag tycker att det ska det till Tar SPV ta kontakt med bör vara så att det är den som behöver andra myndigheter informationen som tar initiativet.

Ser Du behov ett statligt år 2000- Ja, när det gäller de centrala uppav projekt samordnar de statliga insat- giftslämnarna så kan det vara bra, d v s som serna de är spindelorganisationerna och som har väldigt mycket kontakt med omvärlden.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga tiirspv Svar från SPV

Har Du någon uppfattning om SPV har Ja, jag vet att inpasseringssystemet andra system även om ännu inte kommer inte att fungera. Den 1-2 januari igång med analysen som berörs, t ex 2000 kommer personalen inte i lokaandra maskiner, klockor, hissar, brand- lerna om inte byter system. larm Vi vet att maskinvaran i många fall inte stämmer idag. Ställer om klockan så blir det 1984 om man startar om den igen. Det måste också igenom. Det ingår i analysen att titta på vår lokala tekniska miljö. Vad har vi för operativsystem i våra PC-ar, i våra utvecklingsdatorer, i våra lokala servar och hur beter de sig Hur är de förberedda för 2000-talet

Hela den delen måste vi säkerställa. Liksom att vi måste titta vad vi har för externa leverantörer till våra lokala driftsmiljöer Vi har standardsystem, tex ekonomisystem, som också måste anpassa.

Ni redan att kompetent personal Det måste börja planera för nu. Det ser nu är den trånga sektorn, internt såväl måste ingå i den strategi och den handsom externt. Om ni i ett läge 1998 upptäcker lingsplan som blir resultatet av analysen. att det fattas människor, är det dags att börja planera för det nu

Kan bristen kompetens innebära att Det kan innebära att måste utbilda ni måste utbilda personal egen personal. Det ökar dock kostnaderegen na mycket mera och det är inte alltid kan göra det man skulle behöva. man

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Försvarsmakten

Inledning Avsnittet behandlar hanteringen av 2000-omställningen inom Försvarsmakten.

Medverkande överstelöjtnant Roger Skanser är chef för informationssystem vid Högkvarteret,

Stockholm.

Projektet med Många är förmodligen lika drabbade som vi inom försvaret av detta förutbestämda skarp tidplan virus. 2000-problemet borde idag inte nyhet för någon. Det är ett de få vara en av projekten där det finns skarp tidplan. Även jag det finns dem har en om vet att som diskuterat de enkla lösningarna, d v s att år 1999 kan i teorin bli både sju och åtta år gammalt om man tar bort spärren 12 månader ett år. Jag har inte sökt patent på

den lösningen. Det kanske vore idé snart. Några kommer säkert att behöva den.

Beroenden Omfattningen är likartad inom alla större företag. Vi lever idag i en datoriserad värld mellan system med närmast ett otal informationssystem som sinsemellan har beroenden som inte är helt lätta att reda ut. Internt är det faktureringssystem, sorteringar, backuprutiner, lönehantering, datumalgoritmer och import/export av data.

Vi är även beroende av interaktion mellan olika leverantörer och deras produkter. Det är operativsystem, kompilatorer, transaktionshanterare, databaser, standardsystem och kommunikationsutrustning. Vi har också en mängd beroenden med omvärlden, med tex Postgiro, Bankgiro, statliga myndigheter, liksom med kommunala datasystem och upplysningscentraler samt med butikernas kassa-, inköps- och lagerhantcring.

Alla dessa beroenden, informationsutbyten, mellan olika system och miljöer ger en synnerligen komplex bild. Det är allvarligt när det gäller att hantera 2000-frågan.

130 system Vi har identifierat än 130 informationssystem i Försvarsmakten. Då är det oräkmer inom försvaret nat ett antal lokala applikationer som skulle kunna benämnas informationssystem. I siffran ingår inte heller delar av stridsledningssystem som är plattformsunika. Men även de är berörda av 2000-problemet.

Projektplanen Den generella projektplanen bygger leden förstudie, pilot/grundanalys, uppdatering, testning och implementering.

Försvarsmakten befinner sig någonstans efter förstudien och i inledningen av piloteller grundanalys. Systemklockan tickar på. Det är tre år och några veckor kvar. De olika faserna mer eller mindre tidsberoende.

Arbetsmetodik Modellen för arbetsmetodiken bygger en uppdelning i informationssystem som har livslängd bortom år 2000 och system inte har det. I det senare fallet är en som det bara för systemägaren att kvittera. Vad gäller system som ska hålla längre delar dem i 2000-klara system och sådana som inte är 2000-klara. De 2000-klara behöver vi testa. Vi vet att en del informationssystem är 2000-klara. I regel är det sådana informationssystem inom områden där man tidigt har gjort långsiktiga planeringar. De har av naturliga skäl tvingats titta 2000-talet, både fem och femton år framåt. Att det sedan inte är ekonomiskt uppfyllt, det sak, planeär en annan men ringsmässigt finns de långa framförhållningarna.

Andra system är mer eller mindre av månatlig eller årlig omsättning och de är inte 2000-klara. Här gäller det för oss att identifiera vilka system som ska analyseras, vilka som ska läggas ned, porteras eller nyutvecklas.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

100 miljoner Jag vill inte exakta siffror antal system inom försvaret som är klara eller inte ge programrader klara. Inte heller hur mycket pengar som kan åt.

Den allmänna schablonberäkning cirkulerar i pressen är att det kostar ungefär som dollar programkodrad. Försvaret har totalt närmare 100 miljoner rader. Sedan en per beror det effekten av analysen, vad som blir kvar att arbeta med. Det ger en ram för hur mycket arbetet skulle kunna omfatta.

Är problemet I försvarsmakten har 2000-problemet varit känt sedan styvt ett år tillbaka. Vi gjorde överdrivet först undersökning hur mycket problemet gällde försvaret och vi en grov om pass kunde snabbt konstatera att -ja, det finns ingen skillnad här, försvaret drabbas olika sätt liksom de flesta andra.

Då hamnade vi i situation där det gällde att bedöma hur skulle vidare enligt en någon generellt möjliga handlingslinjer. Vi skulle kunna avvakta och se vad andra av gör. Eller vi kan starta Man kan avvakta olika skäl, som t ex att vi kanske inte nu. av riktigt tror detta, kanske vill vad de andra gör för då finns det chans att vi se kan återvinna någonting. Det andra är att det finns inga pengar nu. Man tror att man får sedan, vi vet att det alternativet finns inte. mer pengar men

Huvudsaken är att gör kort översiktlig bedömning inser man, att om farom man en hågoma kring 2000-problemet är överdrivna, innebär start nu att vi blir klara något tidigare. Om vi avvaktar krymper tidsramen helt naturligt, eftersom slutmålet är fastställt måste vara klart före 2000.

Om däremot 2000-problemet är sant och vi startar så har vi goda möjligheter att nu, med huvuddelen de väsentligaste systemen kunna passera millenniumskiftet utan av problem. Hade vi avvaktat och det är då är tiden ute. sant -

Skulle det så att 2000-problemet är underdrivet, då räcker kanske inte ens att vara starta arbetet nu.

Frågastiti Försvarsmakten Svar från. Försvarsmakten

. H Uppfattar jag dig rätt om det var så att Ja. Du att Försvarsmakten har totalt sa hundra miljoner kodrader

Det innebär med tumregel att an- Ja. en

passningskostnaden kan röra sig om

miljard kronor cirka en

Har ni säkerställt för detta Nej, det finns inga pengar till det. resurserna

När det gäller övriga system, utöver de Delvis, hel del av dem ingår i inforen informationssystemen, flyg- mationssystemen. Det gäller underhåll rena t ex plan, alla vapensystem och liknande, är och det gäller planering av uppdrag. de inkluderade i denna uppskattning Det kanske inte ingår, är det som som kan säga inte är tidskritiskt. Det man spelar ingen roll klockan står om tjugo över två så länge det är lokalt. Det vi framför allt vill satsa är det som har systemutbyten.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Försvarsmakten Svar från Försvarsmakten Om ni inte får dessa extra resurser en Vi kalkylerar inte med en miljard kronor. miljard kronor, eller har möjligheter att Hade gjort det, hade redan trängt åtgärda problemet i tid, vilka värsta oss in till överbefälhavaren. konsekvenser kan det få Lägsta gränsen är 50 miljoner kronor och den högsta är kanske en miljard. Det är en effekt av att l basuppfyllnad sker, såtillvida att de planerade åtgärderna vidtas och 2 därutöver gäller att en hel del av dessa pengar redan används för systemförvaltning idag.

Det blir en omprioritering av tidigare planerad verksamhet. Det finns ett "slack" i detta.

Jag har inte en tillräckligt grundad uppfattning sådan siffra för att ange en nu. Det beror även hur många system som läggs ner.

Finns något behov av statliga gemen- Ett grundönskemål är att det genomförs

detta området någon form av en gemensam statlig samma resurser satsning för att säkerställa att den offentliga sektorn till att börja med bibehåller förtroendet.

För att om ser till de konsekvenser som en katastrof innebär, är det för den privata sektorn i regel ekonomiska konsekvenser allvarligt nog, men för den statliga verksamheten är det förtroendet det handlar om. Under trettio års tid har man försökt bygga förtroendet för "datan". I detta fallet kan det bli persoblir inkallade till förskolan när ner som de är hundra år, för att ta ett enkelt exempel.

Ett annat stort önskemål är att snabbt komma igång med en gemensam satsning för återvinning av metoder, verktygsval o s v. Det går att åstadkomma mycket bra det finns en övergripande om samarbetsplan för detta.

Har försvaret gjort någon indelning av Nej, däremot har vi en avlösningsplan informationssystemen i och mindre för i första steget ett 40-tal system som mer verksamhetskritiska gör att det är rena vinsten att avlösa dessa före millenniumskiftet.

upphandling under gång redan. Det är en

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Försvarsmakten Svar från Försvarsmakten Hur hanterar försvaret kontakterna med Jag tänker den pågående satsningen underleverantörer och övriga, tex via elektronisk handel i offentliga sek- EDI torn. Min spontana personliga uppfattning om EDI är att den borde vara underordnad samarbetsprojekt som rör år 2000 först och främst gäller att klara - 2000, sedan går det att satsa elektronisk handel.

Om bägge satsningarna går överstyr, är det inte speciellt mycket nytta med det.

Har försvaret förberett någon form av Ja, genom att utse ett antal pilotprojekt, testverksamhet pilotsystem som är av varierande storlek, omfattning, väsentlighet och vanlighet. Ett av dem har cirka en miljon rader, vilket är ganska stort.

Beträffande försvarets 2000-tidplan sa Detta är ungefär som att befinna sig Du att "om börjar nu, har goda en rörlig plattform och skjuta rörligt möjligheter att klara huvudsakligen de mål. Det enda vet är att det står en väsentliga systemen" vill Du utveckla vägg framför oss någonstans. den formuleringen I takt med att systemen detaljundersöks kommer en hel del problem att uppstå som inte tidigare har kalkylerat med och en hel del kommer att försvinna.

Idag är det väldigt grova uppskattningar att säga "huvuddelen", ja, "verksamhetskritiska", ja. Det måste bli prioriteringar.

Vilka risker finns just inom försvars- I värsta fall är det återgång till vissa maktens system och vad kan inträffa i manuella rutiner. värsta fall Om fortfarande antar den hotbild som är fastlagd mot Sverige, är det nog så att under en övergångsperiod får göra saker manuellt.

Du anger för Försvaret ett kostnads- Jag ska till överbefälhavaren i morspann mellan 50 miljoner kronor och gon. Jag får vänta med att svara såen miljard kronor vilken är kon- dant tills jag varit hos honom. sekvensbedömningen om ni inte gåri land med detta Hur mycket skulle det kosta att över till manuella rutiner

IT-lommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga tiil. Försvarsmakten Svar från Försvarsmakten

. Det talas nu allmänt om dörrsystem som Nej, den risken tror jag inte på. Dessa inte kommer att fungera, hissar som plattformar är unikt uppbyggda, på ett stannar o s v finns det som medbor- fartyg t ex är nästan varje installation gare anledning att känna oro för att unik. Det är handpåläggning på varje vapensystem och dylikt kan smälla av enskild plattform kallar dem. som Men det är å andra sidan inte systemberoende faktorer, utan det löser man på platsen.

Det är ett mindre problem när vi ser till helheten, därför att det ingår normal systemförvaltning, även för plattformarna, att genomföra visst underhåll.

Jan-Jöran Stenhagen skissar i sin bok Nej, inte speciellt för detta årsskiftet. "År 00" risken för t ex terrorism kring Terrorismen beror väl andra saker. ett årsskifte i övrigt kan bli tämli- Där har försvaret också avdelningar som som gen rörigt och förvirrat många håll. utvärderar riskerna. Det inkluderar även Är det något försvaret har spekule- förmåga bedöma IT-verksamhet. som att rat i

När det gäller försvarsmaktens kommu- Inte ännu. Vi har ett visst reglerat samnikation med övriga försvarsmakter i arbetsavtal inom framför allt C4andra länder och satellitövervakningar området avseende s k COTS-använd-

och liknande, hur påverkas sådant Har ning. 2000-frågan skulle möjligtvis

man diskuterat det internationellt kunna föra över dit.

Samtidigt är det så att ansvaret för detta

ligger i regel andra sidan Atlanten. Vi

har en stormakt där detta är väl känt. Vi är nog medåkare i alla fall, det är men en intressant fråga som jag ska ta mig.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Stockholms läns landsting

Inledning Avsnittet behandlar hanteringen av 2000-omställningen inom Stockholms läns landsting.

Medverkande Marita Mellin är övergripande IT-ansvarig för Stockholms läns landsting.

Har outsourcad Landstingets organisation och struktur skiljer sig ganska starkt från många andra dataenhet förvaltningar. Landstinget består av en mängd olika nämnder som har egna självständiga politiska styrelser och ledningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden, t ex, har i

de nio sjukvårdsområdena finns därunder självständiga politiska styrelser och

som ledningar. Den centrala nivån har speciell roll inom landstinget. Även systemen strukturerna följer ledningsansvaret. Vi har heller ingen central dataenhet sedan tre

år tillbaka, utan vi har outsourcat den. Undantaget är SL Stockholms Lokaltrafrk

fortfarande har drift och också har kvar mycket av stordatorsystemen. som en egen

Därför måste Varför är det viktigt för landstinget att årsskiftet 2000 går bra Informationsflödet 2000 gå bra inom t vård och äldreomsorg även äldreomsorgen är mest en kommunal anex om gelägenhet måste fungera väl för att förhindra onödigt lidande. Inom landstinget kan vi inte, när behandlar våra patienter, stanna innanför landstingets gränser utan det blir alltmer viktigt att det finns en bra kommunikation med regionens kommuner.

Det är också viktigt att tar hand våra historiska data i informationsflödet. Tiom digare sjukdomspanorama, information tidigare medicinering, måste finnas tillom gänglig. Det är inte bara att konstruera ett nytt system, utan även historiska data är viktiga för En röntgenutrustning hanterar datum och det kan innebära att det oss. t ex inte går att arbeta tillfredsställande inte det har blivit åtgärdat. om

Ett område är all medicinsk-teknisk utrustning kan direkt livsavgörande. som vara Det är självklart att operations- och intensivvårdsutrustning måste fungera.

Transporttjänster är nödvändiga för hela regionens befolkning. Det gäller SL, det

gäller färdtjänsten. Om tunnelbanorna stoppar, vet vilket kaos det blir. Den spår-

bundna trafiken har trafikdirigeringssystem som är beroende av att datumhanteringstämmer. Det gäller också busstrafiken i någon omfattning. Att hela telesidan en

med all sin datorteknik fungerar är mycket viktigt för landstinget 95 procent av

befolkningen etablerar kontakten med landstinget via telefon. Landstinget ringer och tar emot samtal för cirka 120 miljoner kronor om året.

Saknar samlad Utgångspunkten för vår bedömning hittills är fokusering på applikationerna. Vi en behovsbild har haft kontakt med ett 25-tal olika förvaltningar och bolag och deras IT-chefer. Det IT-cheferna hittills känner för 2000-frågan. Än så länge är frågan inte är som ansvar riktigt på ledningsnivå. Majoriteten IT-cheferna millenniumskiftet som ett av ser relativt hanterbart problem. Undantaget är SL.

Områden vi ännu inte har gått igenom lika noga är maskinvara och operativsyssom där har vi bara börjat. Inte heller har berört medicinsk-tekniska applikationer tem, eller telefonväxlarna. När det gäller landstingets 400 telefonväxlar har ställt fråtill våra huvudleverantörer växlar, men inte fått svar. Alla växlar är inte gan en av av så det är viktigt att de fungerar väl över 2000-skiftet. Om synkroniseringstora, men emellan växeln och telestationema inte fungerar blir det ett stort problem för oss. en Det finns således somliga områden vi känner att vi inte har riktigt tagit hand om som eller hunnit analysera. En samlad bild resursbehov finns tyvärr ännu inte. av

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Utbyten av Landstinget är en decentraliserad organisation och det finns inte längre en central viktiga system dataavdelning. Det innebär att landstinget redan idag har gjort ett stort generationsbyte när det gäller centrala system. Det finns några gemensamma system kvar och de är väg att bytas ut. Ett ekonomisystem blir klart 1998. I de personaladministrativa

systemen enda i stordatormiljö pågår nyutveckling som ska vara klar under 1998,

då avvecklar det gamla. Ett nytt löneberäkningssystem blir klart 1999.

Sjukvården har också vissa centrala register kvar, men där har man börjat med konvertering av historiska data. Det som kan bli kritiskt där är implementationen ute i verksamheten. Nya patientadministrativa system för sluten och öppen vård blir klara 1998/1999. Ett röntgenregister blir klart 1997/1998.

Folktandvården har i princip de stora systemen klara där man tagit hänsyn till datumproblematiken och folktandvården gör också konvertering av historiska data. Färdtjänsten har system för samplanering av resor.

Tar centralt Trots den positiva bilden beträffande år 2000-frågan från våra IT-chefer och verkgrepp 1997 samhetsföreträdare, så känner ändå att centralt måste ta tag i frågan och nog verkligen checka av att förhållandena år så positiva som de verkar. Landstingsledningen kommer därför att efter årsskiftet ha en centralt ansvarig, som kommer att ytterligare inventera problemen, att utarbeta en checklista och att kontrollera att allt sägs vara åtgärdat verkligen är det. Visserligen har leverantörerna av de lokala som system gett besked, men vill kontrollera så att allt stämmer.

Vi kan, från ledningen, även medverka till prioriteringar av vilka system som är mest verksamhetskritiska och till kostnadsberäkningar. Vi kan också ha en roll att driva samordningen mot leverantörerna när det gäller landstingets krav.

Vi avser att bilda kompetensnätverk kring år 2000-frågan, både internt och kanske även med kopplingar ut mot andra som kan hjälpa oss. Vi ska se till att erfarenhet och kunskap sprids. Vi tänker öka medvetandegraden om att här finns det lite att jobba med, även för oss som har en mer decentraliserad organisation och miljö.

Självklart är att verksamheten själv måste fortsätta att medverka och ta ansvar för nödvändiga förändringar. Vi tar centralt inte över ansvaret i och med dessa initiativ.

Risker med Riskerna med landstingets år 2000-projekt är att 2000-arbetet flera generationsbyten planeras sent och tidsfaktom kan bli kritisk det finns många lokala system och det krävs samordning av leverantörskontakter flera leverantörer är inblandade i förändringskedjan IT-kompetensen är redan nu knapp inom Stockholms läns landsting organisationen är decentraliserad och systemägarskapet lokalt finansieringen kan bli ett problem i en krympande ekonomi.

Behov På önskelistan från Stockholms läns landsting beträffande hjälp från staten eller av extern hjälp andra centrala organisationer står att det kan behövas

samordning av gemensamma krav mot leverantörer 2000-certifiering av maskinvara, programvara och tjänster ytterligare satsningar specifik IT-utbildning för att svara mot ökande behov tillgång till gemensam specialistkompetens ekonomiskt stöd.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Stockholms Iäns- landsting Svar från Stockholms läns landstizng

Inom sjukvårdsornrådet finns medicinsk- Det är all apparatur t röntgenutsom ex

teknisk utrustningen som kan medföra rustning, laboratoriesystem och

appara-

risker av olika slag. Vilken typ av ut- ter intensivvårdsavdelningar.

rustning är det Det är en stor mängd av system, en mycket brokig bild. Det är många leverantörer, varav många är små. Vi har också mycket utrustning som är egenutvecklad.

Vet landstinget idag vem som har Ja, vet åtminstone har ansva- vem som anret för att anpassa sådan utrustning svaret i vår organisation. Det finns egen MTA-avdelningar med speciellt ansvariga för den medicinsk-tekniska utrustningen och det ligger utanför dem som är IT-ansvariga.

Här gäller det att samarbetar i nätverk och drar erfarenheter av varandra för att få medvetenheten. upp

Finns resurser idag att anpassa och testa Nej, IT-kompetensen inom landstinget sådan utrustning som används daglig- är redan knapp den är idag. Vi har som dags för övervakning, dialys 0 s v lite svårt att hänga med i den löneutveckling som IT-sidan har jämfört med vad vi betalar andra inom landstinget.

Så vi har, tror jag, ännu mer problem än andra. Vi kan inte ens egenutbilda eller utveckla vår personal, för de är inte kvar hos oss när de är färdigutbildade. Det ser som ett stort hot.

Kan Du utveckla detta att de flesta av SL är en av de organisationer har som landstingets IT-chefer, utom inom SL kvar sina stordatorsystem i störst ut- känner sig ganska lugna beträffande sträckning och som har kvar den centra- ZOOO-anpassningen driften och egenutvecklade programvaror.

Decentraliseringen av vår organisation, plus att inte har kvar centrala dataavdelningen, förde det positiva med sig att vi fick lokala system som är lite moderna.

En annan aspekt detta är att landstinget var lite sen i datoriseringen. I detta läge har det vänts till något positivt. Vi har inte så mycket gammalt arv, helt enkelt.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Stockholms läns landsting Svar från Stockholms läns landsting Landstinget har en lite annorlunda si- Man följer de regler som gäller för bevatuation vad gäller historiska data, främst randet av patientinformation när man inom sjukvården. Hur långt planerar gjort denna konverteringen bakåt till att bakåt i 2000-anpassningen l970-talet.

Jag har en känsla av att känner er lite Jag sa inte att jag känner mig lugnare. lugnare beroende den systemstruktur Jag sa att de 25 IT-chefer som jag pratat Landstinget har idag. Är det för att med ute i organisationen känner sig lugsom lämnat över ansvaret för en hel del nare. Det gjorde mig kanske något orolig.

Att de känner sig lugnare har jag förstått beror att de har lokala system som är relativt nyutvecklade. Leverantörerna har gett garantier om att de klarar problematiken och det litar våra IT-chefer på.

Men ett första steg som ska ta centralt är att ut och tala om att ser dessa problem och be om besked: "tala om hur ni har löst problemen"

Vi ska bli lite tuffare, helt enkelt.

Är det för- eller nackdel i detta läge att Det är fördel vi fått bättre en om en vara decentraliserad systemstruktur.

Men det är en nackdel om det krävs att gör snabba åtgärder och tar ett fastare grepp. För det är inte lika möjligt för oss att göra som för dem som sitter centrala dataavdelningar och har makten i sin hand.

Ett problem med år 2000 är den omvän- Just det. Inte testa dem, men kanske da bevisbördan. Du säger att Du måste medverka till att göra bra checklistor nästan be IT-cheferna tala om vad de har som man går igenom. gjort för att konstatera att de klarar sig, d s testa alla system. Kommer att Det jag hoppas få hjälp med från centrav göra det organisationer eller Statskontoret är en 2000-certifiering av maskinvara, programvara och tjänster som gör att vi också kan sortera in de system som verkligen är klara och allteftersom koncentrera oss de andra.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Stockholms läns landsting Svar från Stockholms läns landsting Ett värsta scenario kan vara att männi- Ansvarsbilden är komplex om det blir skor faktiskt avlider genom att lab- problem som drabbar individen. prover tolkas felaktigt, övervakningsutrustning inte fungerar patienter drab- Den enskilde läkaren har ansvar för bas olika sätt vem är ansvarig och behandling eller utebliven behandling. finns det försäkringar för den typen av Systemägaren, som ofta är klinikchefen skador inom sjukvården, har ett stort ansvar. Den enskilda förvaltningen har ansvar såväl förvaltningsledningsnivå som i den politiska ledningen. Landstingets koncernledning och centrala politiska styrelser har ansvar för att strategiska dokument, t ex IT-policy, finns tillgängliga.

Landstinget Stockholm är under stark Det vet vi inte. Vi har inte avsatt några ekonomisk med kraftiga speciella pengar till detta. Det blir extra press a sparbeting just i sjukvården. Var ska besvärligt för landstinget, som jag ser pengartill 2000-anpassningen komma ifrån det. na

Därför är det viktigt att vi lägger så mycket av ansvaret som möjligt de leverantörer som levererat de nya systetill Jag vet inte om det är möjmen oss. ligt att få något ekonomiskt extrastöd utanför landstinget om kommer i verkligt besvärliga situationer.

Vilken hjälp eller vad skulle Du vilja ha Det är 2000-certifiering som är viktigt för stöd Du får skicka något råd att tillgång till så småningom. Gärna om vidare till regering och riksdag att man lägger upp webb-sidor där man kan ha olika ämnen, från vilka kan hämta hem kunskap så att inte varje enskild organisation behöver göra alla erfarenheter själv.

Något som jag också funderar är de knappa personella resurserna. Om man något sätt kan göra någonting den knappa IT-kompetensen som finns att tillgå. Vi tillhör dem som måste följa konsultpriserna uppåt när de stiger, nu när det börjar blir knappare tillgång rätt folk. Kunde man något sätt utbildningsområdet försöka svara upp mot detta, skulle det vara bra för oss inte har riktigt råd att ha kompetensom sen inom vår organisation.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Stockholms läns landsting, Svar från Stockholms läns .lándstingi

, -- Vad bedömer Du den mest knappa Ska jag tolka IT-cheferna är det kompevara idag År det kompetens, tid är det mest kritiska. resursen tensen som

eller pengar

Vi ska göra en granskning i början av ytterligare inventering, där vi 1997, en går mer djupet än vad vi gjort i dessa första diskussioner.

Åter till alla medicinsk-tekniska Nej. apparaterna. Det kommer sakta men säkert 2000-medvetenhet, men denna meden vetenhet verkar inte har kommit till apparatleverantörerna än

Om det visar sig att t dialysapparater Jag kan inte svara det. När vi ställde ex inte klarar millenniumskiftet, har frågan och upptäckte att vi även borde tänkt testa sådana här saker Lägger ni kanske titta närmare detta från IT-

ut ansvaret underleverantörer och enheten trots att det inte ligger inom

liknande Har ni avsatt resurser för det vårt ansvarsområde då väckte de medicinskt-tekniskt ansvariga ute i vården med frågan. De hade inte börjat tänka detta, i varje fall inte dem som vi varit i kontakt med. Det är lite skrämmande.

Dina 25 ganska positiva IT-chefer, de Landstinget har gått in för att mer och nu projekt de har jobbat med hittills köpa standardprodukter vi vill av nya mer system och annat, har de hållit i tid egenutveckla så lite som möjligt. Det systemstrukturen. ingår i den nya

Vet ni idag har ansvaret för Varje systemägare i vår decentraliserade vem som 2000-årsanpassning standardproduk- miljön har systemägaransvaret. Så är det av ter Har sett över de avtalen och det kan inte ta över centralt.

Centralt har börjat göra insatser geatt leda inventeringar, göra gemennom checklistor, sprida erfarenhet och samma kunskap så att medvetenheten stiger i organisationen. Det är vår roll.

Vi kan däremot inte säga att "vi tror inte så att o m nu tar över syser, temägaransvaret för alla systemen". Det kan inte göra i denna decentraliserade organisationen utan ansvaret finns klart uttalat hos den ledningen, hos politikerna, hos IT-cheferna.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Stockholms läns landsting Svar från Stockholms läns landsting

En hotbild kan då vara att fem eller tio Nej, jag tycker inte att det skulle vara av de 25 IT-cheferna under våren 1998 hotbilden att de säger det, utan de komsäger att "vi grejar inte detta..." mer att bli väl medvetna om dessa krav i början av 1997. Det är vår centrala uppgift att se till att ingen är omedveten om vad man bör ha tittat igenom för att känna sig trygg.

Vi vill gärna ha hjälp från andra som tittar både leverantörer och program. Eftersom använder oss av standardprogram i största utsträckning, skulle gärna inte vilja vara ensamma om att ställa dessa krav mot leverantörerna.

En checklista beträffande år 2000 Just det. Vi vill gärna hämta hjälp från vore drömmen att få Statskontoret, så att vi utgår från rätt checklista och kan lägga till våra olika krav.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Post- och PTS

Telestyrelsen,

Inledning Avsnittet belyser integrationen mellan olika informationssystem i samhället.

Medverkande Jan Freese är generaldirektör för Post- och Telestyrelsen, Stockholm.

Situationen Post- och Telestyrelsen har ärvt sina informationssystem från gamla Televerket och inom PTS Postverket. Vi har rivit nästan alltihopa. För säkerhets skull har under hösten 1996 konsultgrupp dammsugit våra system och vi räknar med att få bekräftat att vi en nu

har mycket små problem inför 2000-övergången.

PTS är stora på IT-området, alltifrån frekvensplaneringssystem, koordinering av satelliter till ett av de största faktureringssystemen i statsverket. Vi upphandlar just en mängd ny maskinvara och har krävt garantier i avtalet att den fungerar efter nu millenniumskiftet. Vad annars ska vi göra Skulle det visa sig att garantierna inte håller, så hjälper det inte särskilt mycket. Inget skadestånd i världen kan ersätta oss i ett sådant läge. Dessutom går väl leverantören i konkurs, förmodar jag, i ett sådant skede.

Det finns Om millenniumskiftet är ett problem, är det inte bara ett programvaruproblem utan många bottnar också ett maskinvaruproblem.

Det är således inte bara administrativa system som rena personal- och faktureringsrutiner, utan det är också långt drivna logistik- och processystem, passersystem o s v. Vårt skalskydd på Post- och Telestyrelsen inkluderar våra sju hissar och folk komatt fastna i dem efter 2000-skiftet, inte gör någonting det dessförinnan. mer om Vi har inte särskilt mycket integrering själva på PTS, men däremot har vi ett ansvarsområde som totalförsvarsmyndighet, nämligen att det ska finnas en del fungerande telefoni i beredskap och kris. Vi har idag 25 teleoperatörer integrerade i någon samtrafik vi måste syna närmare. som

Komplexa Allmänt har datoriseringen lett till att överfört våra traditionella manuella sysslor samband till datorerna. De står och dunkar och gör ungefär vad vi gjorde förr i världen själva för hand, inte längre förmår att göra. Från början hade en grundlag som sa att men myndigheterna "skola räcka varandra handen" och det gjorde de ursprungligen, ärende för ärende. Sedan har vi fått en förvaltningsautomation och det gör att vi samarbetar och räcker varandra handen, nu systemvis.

Det har detta blivit ganska intensiv hantering. Ritar man bilder över sambanav en den och informationsutbytena mellan olika system blir det mycket komplicerat till slut. Inte minst tar det tid att kartlägga alla samband för att kunna rita en sådan sambandskarta. Ett exempel en sådan "djungelkarta" är Rex-systemet hos kronofogden omfattar allt från inkassoföretag och banker till många myndigheter av olisom ka slag. En komplex kartbild, bland många andra, med många förgreningar är annan RFVs hantering av sjukförsäkringen.

Det är där vi står i Sverige. Det finns statliga organisationer som har samband maskinläsbart med 50 000 andra organisationer, företag och myndigheter. Det ökar naturligtvis djupet 2000-problemet, därför att jämsides med att en organisation

ska sköta den dagliga driften och underhållet plus systemutveckling i den mån det

blir utrymme för någon, så ska den också genomföra 2000-anpassningen. Iden utsträckning det går att "tvätta" ett system, så bör man sätta det i karantän i avvaktan att omvärlden systemet umgås med blir ren och prydlig och kan fungera. som

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Centralt kraft- Jämsides med 2000-arbetet kommer anpassningen till ERM/EMU, en anpassning tag nödvändigt som oavsett svensk anslutning måste ske. Vi måste gemensamt lösa ERM/EMUfrågan.

Eftersom jag är fullständigt övertygad om att alla inte kommer att i mål i tid före millenniumskiftet, kommer här att krävas enorma prioriteringar. Det är nödvändigt med ett krafttag centralt. Det är ingen myndighet vågar prioritera bort som ensam någon funktion, knappast heller något enskilt företag som vågar göra detta.

Risken är annars att vi snart hamnar i en situation där alla skyller alla.

Fråga till Post- och Tetestyrelsen Svar från Post- och Telestyrelsen

Behövs statligt för Ja, det behövs någon funktion den

ett gemensamt ansvar samordning anpassningen till 2000 offentliga sektorn, i första hand statligt av och EMU ledd, men den behöver också ta tag i kommuner och landsting som även de är integrerade i denna smeten.

Det behövs också en kraftfull arbetsgrupp den privata sidan, hos näringslivet. Dessa två ska inte jobba intimt samman i en grupp, därför att det blir så mycket kattrakande och för mycket bråk och gräl, utan de ska kunna jobba fritt för sig och ställa krav varandra. var

Det behövs också en tredje "body" som övergripande kan göra prioriteringen och väga den sidan mot den andra. ena

Men ingen sektor är oberoende i detta sammanhanget. Det kommer att krävas mycket, mycket kraftfull samordning.. en

Hur bedömer Du läget och hur är med- Medvetenheten kommunalt är mycket vetenheten den kommunala sidan låg precis som inom näringslivet. -

De som är ute i tid är banker som har kommit i gång i första hand genom ERM/EMU-anpassningen. Det är försäkringsbolag med livförsäkringar som redan sett effekter av millenniumskiftet. Eftersom försäkringen löper andra sidan millenniumskiftet, så har de redan fått effekter och därför har de vaknat.

Medvetenheten är fortfarande mycket, mycket lågt i samhället.

Den första åtgärden att sätta i gång är att medvetandegöra alla om att detta är något man måste ta tag

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Post- telestyrelsen från Pöst- Tegléstyrelppsén och . Svar

, Hur Du att medvetandegörandet På den offentliga sektorn är det ganska ser skulle kunna effektiviseras i Sverige lätt, därför att där finns alla verksamheter kartlagda.

På den privata sidan får det väl vara

näringslivsorganisationerna, alltifrån

SAF och Industriförbundet till Företaoch Industriföreningen 0 s v, som garna varslar sina medlemmar.

Sedan får vi hoppas att kunskapen sprider sig ringar vattnet till de små som föreningar som inte hör till de stora organisationerna men som finns ute i landsbygden.

Det faktum har och Det är bidragande orsak till att vi att personnummer en organisationsnummer, underlättar eller hamnat där vi är. Både personnumret

försvårar det integrationsproblematiken och organisationsnurnret har varit län-

i relation till år 2000 karna har möjliggjort integreringen, som vi alltid tyckt varit rationell och som ekonomisk.

Just vid millenniumskiftet kommer integreringen inte att vara så rationell och ekonomisk. Men det är klart, genom att har spårärrmen så kan vi väl utnyttja det vid eller inför millenniumskiftet.

Ska jag tolka det att det är underlät- Ja, samtidigt, glöm inte att det varit som men tande orsaken.

Vi har hört myndigheter säga att Om biltillverkaren GM har tusen underett par detta med felaktiga data kommer leverantörer i sin tur har 10 000 som som inte så problem för ställer underunderleverantörer och 999 av de är ett stort krav dem lämnar uppgifter till där tusen underleverantörema klarar som Det är lite katten råttan och råt- ZOOO-anpassningen, men inte den tusenoss. Vem ska detta krav- de, så är det risk för att det inte blir någtan repet. starta ställandet och kommer det fungera bilar ändå. Det kanske inte ens komatt ra hela vägen ut trehjuling, vad vet jag. mer en

Jag tror inte att det finns manuella rutiner. Även sätter männiom man skor mottar information, så kommer som att i så fall hamna i ett elände av man obefintliga manuella rutiner.

Det finns krisrutiner inom de flesta om-

råden, sjukförsäkringen t ex. Det finns

skatteområdet och jag är nästan övertygad att vi kommer att få ta en om

del av dessa i anspråk.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Svar från Post- och Telestyrelsen Sett ur ditt perspektiv, vilka åtgärder Hur prioriteringarna ska ske är för tidigt tycker Du borde vidtas och i vilken tids- att säga, eftersom alla inte har kartlagt ordning borde det ske problemet ordentligt ännu. Det gäller att göra det.

Fick jag göra som jag ville skulle jag riva skattelagstiftningen hundra sidor i lagboken och ersätta med fem sidor

och införa en flat rate, enhetsskatt, som

skulle underlätta för alla andra att anpassa sig inför millenniet. Jag skulle göra likadant med bidragsrutinerna.

Det skulle vara administrationens pånyttfödelse. Det tror jag Sverige skulle hinna med bättre än någon annan åtgärdslinje. Anledningen är att inte har personella resurser, och inte kommer att få fram personella resurser, till 2000anpassningen.

Dessutom skulle få något för pengarna. Om bara anpassar de gamla systemen, får ingenting annat än fortsatt drift.

Det är ett radikalt förslag. Ja, dessvärre tror att politikerna

kommer att hamna där i slutändan, men då är det för sent att ta till det knepet. Men vi har onekligen mer personella att bygga nytt än att modifiera. resurser

Det betyder att i ett slag skiftar detta All lagstiftning är en politisk fråga. Vi från IT och möjligen ledningsfråga till har redan legal härdsmälta och det år en i hög grad politisk fråga. Är det så ändå hög tid att göra någonting. en Du vill se det Bedömer Du att politikerna är medvetna Nej, alls icke. Det blir en julklapp här i detta år. Framför allt kommer politikerna inte om att kunna göra några regeländringar i de stora tunga systemen i samhället ett antal år.

Hur ska det att hantera 2000- EMU-anpassningen är det enda som går anpassningen i kombination med EMU att skjuta på, även om Sverige inte ensamt kan göra det. Jag tippar att om vi hanterar frågorna åtskilda, kan millennium-problemet komma att kosta Sverige 100 miljarder kronor och det kan bli 25 miljarder ytterligare för anpassningen till EMU. Oavsett om Sverige går med i EMU, måste anpassa oss. Vi kan inte leva i en EMU-omvärld, utan att själva har anpassat oss.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Post- och telestyrelsen Svar; från Poât- .och telestyrelsen

g Hur ligger svenska myndigheter och Vår situation är värre därför att vi har en offentlig sektor till jämfört med myn- fullständigt unik integrering. Utomlands digheter i andra länder är det sällsynt att det finns mer än ett system i varje dator. Här har ofta flera. Sedan har en intern integrering som är enorm.

Sverige har därtill en extern integrering mellan myndigheter och mellan myndigheter och företag som är fullständigt världsunik.

Detta fördjupar och förvärrar problemet.

Läser man de utländska hemsidorna Det förvånar mig. Jag var Department är man i andra länder, t ex i England of Trade and Industry i London och fråsom har kommit långt, mycket, mycket gan kom bordet. oroad. Här säger Du att ligger värre till och hör ändå företrädare idag säga I England har man dragit i gång en oratt de inte är så oroade dentlig process där varje minister informerades tidigt i somras 1996, i våras till och med, att nu var det deras ansvar att se till att varje myndighet under varje departement tog sig an denna fråga. Samtidigt har man gått ut ihop med olika näringslivsorganisationer och satt fart företagen för att medvetandegöra dem. Det finns t o m en proposition i det brittiska parlamentet om att man lagstiftningsvägen skulle tvinga företagen att ta sig an frågan.

Har Du någon uppfattning om vilken Alla är ense om vem man än vänder sig

strategi väljer i andra länder att till ute i världen att det enda sättet att få man reparera, anpassa gammalt eller avveck- någonting för pengarna är att riva mesta la, bygga nytt. möjliga och bygga nytt.

Alla är också ense om att vi har inte Cobol-programmerare som kan ta sig an detta så att vi löser problemen.

Däremot finns det bättre förutsättningar att ta sig an en nybyggnation.

Om nu det värsta inträffar, att politiker- Ja, det tar en stund att få i gång tillinte gör någonting, att bara seglar verkningen av kulramar. na vidare och medvetenheten ökar plötsligt strax före år 2000. Vad tror Du är det värsta scenario som kommer att inträffa

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Aktiespararna om finansmarknadens perspektiv

Inledning Avsnittet belyser finansmarknadens syn arbetet med 2000-anpassningen av informationssystemen inom fmanssektom och marknadsnoterade företag.

Medverkande Gunnar Ek är vice ordförande i Sveriges Aktiespararnas Riksförbund, Stockholm.

Aktiehandelns Aktiespararna är organisation med något över 100 000 medlemmar och är en en omfattning mycket aktiv intresseorganisation för de små och medelstora aktieägarna. Värdet på de marknadsnoterade svenska företagen Stockholms Fondbörs är för närvarande något större än 1 500 miljarder kronor. De ägs till ungefär 15 procent av svenska privatpersoner, cirka 50 procent svenska juridiska personer, stiftelser, fonder, av investmentbolag och ungefär tredjedel utlänningar. Ungefär lika vären ägs av stora

demässiga belopp 1 500 miljarder kronor finns i räntebärande papper, obligationer.

Dataproblemen är ungefär likartade för dessa värdepapper. Inga fysiska aktiebrev finns längre för de marknadsnoterade bolagen. Hela den gigantiska förmögenhetsfinns istället endast registrerad datamedium. Många värdepapper har remassan dan förfallodatum bit 2000-talet, varför systemen i det avseendet är anpasen sade.

Som företrädare för de 4,5 miljoner människor i Sverige äger aktier och aktiesom relaterade värdepapper jag det är oerhört angeläget att all handel och all regist anser rering värdepapper samt alla likvidströmmar som hör ihop med detta sker ett av fullkomligt tryggt sätt.

För finanssektorn finns det fler problem än problemet med övergången till år 2000.

Det är IT-säkerheten och det är övergången till euro-valutan. Jag vill här beröra alla dessa problemen samtidigt.

Euro-övergång Det vida större problemet för denna sektorn, finanssektorn och även de marknadsnostörre problem terade bolagen, naturligtvis, är problem med övergången till euron.

Det innebär att företagens administrativa system måste göras om. Inte bara det, utan

också så under flera år parallellt måste arbeta med både kronor och euron.

att man Hela bokföringen ska kunna ske i årsredovisningar ska göras om till euro. t ex euro, valutan kommer därmed också att göra det enkelt för aktieägarna Den gemensamma att jämföra bolag med varandra.

Stockholms Fondbörs och optionsbörsen OM har preliminärt sagt att från och med årsskiftet 1998/1999 ska låta all handel ske i även inte Sverige ansluman euro, om sig till den valutan. Det blir därmed dessutom enkelt att ansluta den svenska ter nya eller de svenska börserna till utländska börser med alla de problem det i och för sig kan medföra.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Stora värden Handeln med aktier, i t ex brittiska företag, kommer att förbilligas kraftigt genom att

står pnå spel de kan handlas över hela Europa. Ägarregister för brittiska aktier kommer att föras i

Storbritannien, men ägarregistret för svenska aktier kommer att ligga i Sverige. Kösvenska aktier i London kommer man att ägarregistreras i Sverige, med de per man kopplingar mellan systemen som där blir nödvändiga.

Svenska börsernas övergång är således tänkt att ske oberoende om i Sverige har övergått eller inte till Det kommer dessutom att skapa omväxlande besvärliga euro. växlingsproblem och bokföringsproblem i två olika valutor med t ex fasta kursrelationer. Om Fondbörsen byter till måste också Värdepapperscentralen som euro registrerar dessa värden l 500 miljarder kronor byta sina system som hanterar likvider. Bankernas, fondkommissionärernas handels- och depåsystem måste också bytas. De fyra stora bankerna i Sverige har var och en egenkonstruerade system.

Merparten fondkommissionärerna har dock ett gemensamt system. Bara det sysav är påregistrerat värden för några hundra miljarder kronor. Datumövergången är temet förberedd, långt ifrån avslutad, i de 3 000 programdelar som finns i detta gemen system. Om det är 600 dagar kvar till år 2000, så måste man jobba med mensamma fem programdelar dag. För att Fondbörsen, VPC och depåsystem ska garanterat per fungera väl i denna övergången måste förändringarna vara klara, säger man själva, cirka ett år före millenniumskiftet, för att måste ha tillfredsställande tid sig man till mycket, mycket omfattande tester. Det får bara inte missa här. Det är så gigantiska värden det rör sig om.

Om euroövergång inte behöver ske, är bedömningen att 2000-frågan går att klara.

Ytterst betalar För bankernas gigantiska system, där värdepapperssystemen är sammankopplade aktieägarna med bankernas alla andra system, är komplexiteten vida större. Kostnaden bara för datumövergången belöper sig flera hundratals miljoner kronor.

Flera datakonsultföretag är noterade Stockholms Fondbörs. Deras aktiekurser har stigit mycket kraftigt de senaste två åren. WM-data har stigit med nästan 500 pro- IBS med 600 procent, Måldata med 450 procent Kursuppgångama är cent, o s v. exempel överhettningen redan finns, mycket till följd av arbetena inför dasom tumövergången.

Det är inte enbart de för ett företag speciella datumprogrammen som behöver ändras. Ofta behöver också operativsystem ändras. En trolig utveckling är därför att äldre datorer kommer att behöva bytas mot modernare till gigantiska kostnader. Ytterst är det aktieägarna betalar. Datorleverantörema däremot kommer att ha fortsatt som mycket tider. Den svenska debatten i massmedia om IT-frågor rör sig gynnsamma nästan enbart de mindre datorerna, Macintosh och PC, men det som håller om svensk industri i gång det är de stora datorerna.

Säkerhetsbrist En del brukar skämta och säga, den 31 december 1999, det är fredag, så det är väl en förluster inga problem. Vi har hela helgen Men tyvärr är det inte så enkelt. Fredager oss. den 29 april 1983, samt hela efterföljande veckan i maj, var Stockholms Fondgen

börs stängd stora dataproblem VPC som registrerar ägarna. Problemen

p g a ledde till att aktier med värden då, det är helt andra priser nu, för flera hundra miljokronor i dåtidens penningvärde saknade kända ägare. I USA gör man bedömner ningen bristande IT-säkerhet gör förluster i det amerikanska finansiella att man p g a systemet emot 100 miljarder dollar år. Om de stora datasystemförändupp per ringarna ska hinnas med måste det till utomordentligt stor utbildningsinsats vid en universitet och högskolor. Det är knappast troligt att de utbildade blir färdiga i tid. Om de blir det, vad gör de då sedan, efter år 2000

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Ställer frågor På ett femtontal bolagsstämmori stora, börsnoterade bolag harjag i våras 1996 på stämmorna aktualiserat IT-säkerhetsfrågan. Aktiespararna vill naturligtvis bolagens bästa, men är samtidigt mycket kravställande ledningarna och styrelserna i bolagen. Vi anser att IT-säkerhetsfrågoma ännu inte tas upp som en viktig fråga av företagens styrelser och inte ens av företagens centrala ledningar. Det finns många exempel utomordentligt stora och kostsamma datahaverier i svenska bolag. Flera bolag gav, efter det att jag ställt dessa frågor, bra exempel på väl handlagd IT-säkerhet. Andra däremot har fått mycket bråttom att vidta åtgärder. Vi kommer att fortsätta under våren 1997 med att kraftfullt aktualisera 2000-årsproblematiken.

Oro för brist på Jag uppvaktas i Aktiespararna av flera VD-ar i börsnoterade databolag med en bön resurser om att vårens bolagsstämmor ska aktualisera 2000-årsproblematiken, för att

tvinga bolagen att redan nu ta itu med frågan och därmed lyfta upp den styrelse-

nivå. Dessa databolag säger att de är mycket oroliga för att resurserna inte räcker till, framför allt om arbetsstarten sker senare.

IT-revisionen Vi har också varit mycket kravställande när det gäller IT-revision. Det är från ett bör bli bättre ägarperspektiv fullkomligt oacceptabelt att allt är väl reviderat i ett bolag utom de viktiga datasystemen. Vi kommer att fortsätt att kräva kvalificerad IT-revision. Vi vill som ägare känna oss trygga.

Varning för Alltmer värdepappershandel tenderar nu, åtminstone i reklamen och så blir det sä- Internet-handel ken också, att över Internet, med en för närvarande mycket oklar säkerhetshantering. Vi är djupt bekymrade för de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av Internet-handeln för enskilda aktieägare.

Se över med- Så liten sak, men ändå ganska viktig. Det finns många organisationer i Sverige. en lemsregistren Alla registrerar de sina medlemmar. Aven medlemsregistren och den hanteringen måste ses över, om ska ha några organisationer kvar efter år 2000 som fungerar.

Fråga till Aktiespararna Svar från Aktiespararna När det gäller värdepappershandeln och Vi är redan ganska ordentligt påverkade. likvidströmmarna hur pass påverkade Och påverkan ökar genom en successiv är internationellt sammankoppling av handelssystemen

och börserna. Övergången till gemensam

valuta möjliggör detta. Den svenska börsen anser sig tvingad att, vare sig vi gått över till euro eller inte, börja med årsskiftet 1998/1999. Vi måste euro jobba i en gemensam valuta för att integrationen är så stor när en tredjedel av de svenska bolagens aktier ägs av utlänningar. Man vill att handeln med svenska värdepapper ska ske den svenska börsen. Det skapar sysselsättning.

Det blir enklare att hantera likvidströmmarna. Men när dessa handelssystem kopplas ihop, kan det räcka med att en börs eller en bank, inte fungerar för att det ska braka ihop.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till l

Aktiespararna Svar från Aktiespararna

i

Finns det idag samarbete mellan Det finns mycket intimt och väl .fun-

ett ett aktörerna inom värdepappershandeln gerande samarbete uppbyggt idag när Jag tänker fondkommissionärer, ban- det gäller likvider och det prövades välker, postgiro och mäklare liksom beträf- digt hårdhänt under hösten 1987 med de fande likvidströmmar. Bör det finnas kraftiga kursfallen då hade. Det bestod provet. Det har också prövats vid de stora kursfallen hösten 1990, hösten 1992. Så det fungerar.

Men det blir mer komplicerat när det blir två valutor som ska hanteras samtidigt. En del vill ha betalt i kronor, en del vill ha betalt i euro.

Är det din bedömning att värdepappers- Under förutsättning att euroövergången handeln kommer att fungera år 2000 inte behöver ske samtidigt med 2000årsövergången, då verkar det inte vara något problem vid alla de kontakter jag har haft.

Men ska detta ske integrerat kommer det att bli svårigheter. Jag tror inte riktigt man har insett de problemen till alla delar ännu i handeln.

"Under förutsättning att euroövergången Ja. De har inte fattat det formella besluinte sker samtidigt", men Du sajust att tet. Man har sagt preliminärt att man börsen har beslutat om det ska. Jag svårt att tro att man inte kommer att göra det.

Har ni uppskattat hur mycket detta Finns inga möjligheter att göra de uppkommer att kosta aktieägarna när det skattningarna. gäller att hantera detta med år 2000 respektive euron Bankerna har pekat några hundra miljoner kronor per bank i storbankerna,

bara för datumövergången.

Men euroövergången är, både när det gäller banker och när det gäller framför allt de gigantiska administrativa systemen i alla de börsnoterade bolagen, ett mycket större problem, oerhört mycket större. Framför allt måste köra när man parallellt i både euro och kronor under flera år, vilket man med stor sannolikhet blir tvingad att göra.

Hur detta ska klaras, det är mig en stor gåta.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Frågäfjtilrilkktiaspararna .syar från" Aktiespararna

Det finns scenarier som visar att kanske Jag har väldigt svårt att bedöma det. Det 30 procent av företagen kommer att göra har gjort våren 1996 har varit att börja konkurs beroende att de inte klarat av föra upp 2000-frågan bolagsstämår 2000-övergången. Hur ser Du det morna och därmed tvinga frågan upp ledningsnivå. Det tycker har varit en viktig sak. Vi fortsätter även till våren.

Sedan ska vi naturligtvis bakom kulisserna, när det gäller handel, värdepappersregistrering och likvidfrågor, vara mycket observanta och vara väldigt kravställande. Det är möjligt att även ska lyfta fram den delen i offentligheten mer än vi hittills har gjort.

Om vi tittar de börsnoterade bolagen, Man är påtagligt sent ute. I många bolag har jag förstått dig rätt om din uppfatt- betraktas datafrågoma som en specialistning är att är sent ute. fråga handläggs under administratiman som ve chefen av en IT-chef. De finns någonstans där nere i organisationen, precis som svarvar och andra verktyg som finns för att ordna verksamheten.

Detta måste lyftas upp. Jag minns från en bolagsstämma i våras i ett bolag som har en omsättning 1,5 miljard kronor, där verkställande direktören min fråga ger ett påtagligt svävande svar och hur styrelseordföranden efter det svaret omedelbart ingriper och inför sittande stämma, ganska många personer, konstaterar till VD att denna fråga ska omedelnästkommande styrelsebart tas upp sammanträde. Jag vet att så blev fallet och att det hände åtskilligt i det bolaget efter det styrelsesammanträdet.

Det blir stora kostnader i bolagen som Vi vill få fram en redovisning av ITrimligen bör påverka resultatet kom- säkerhet och övriga IT-frågor som är - Aktiespararna att ställa krav en väsentliga i årsredovisningarna. mer uppskattning av kostnader i årsredovisningar och i resultatbedömningar Det är viktigt att detta tydliggörs för ägarna. Det går inte längre att smussla med dessa frågor det sätt som skett. Man beskriver allting annat, men da-

tafrågoma finns överhuvudtaget inte

med. Det är kanske till och med så att datafrågoma är viktigare än om verkställande direktören har fallskärm ett eller fem år. Det är trots allt ganska obetydliga belopp jämfört med kostna-

derna för ZOOO-övergången m frågor

IT-området.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Frågatill Aktiespararna Svar från

Aktiespararna

Vad råder Du aktiesparare/småsparare Naturligtvis kvar. Det finns ingatt vara idag som ligger med portföljer i börsbo- en bättre sparform än aktier lång sikt. lagen Men kortsiktigt är det möjligt att det kan vara ganska intressant att vara med i databolagen med den alltmer kommande överhettningen.

Eftersom företagen är mer eller mindre Nej, det har inte gjort. beroende av IT, har ni gjort någon gradering av olika företagstyper

Någon riskbedömning Nej, det har inte gjort. Vi måste förlita oss att bolagen själva tacklar dessa frågor.

Vi vill lyfta fram dem genom att kräva IT-revision, ordentlig redovisning av ITsäkerhet och upplyftning av dessa frågorna i verksamhetsberättelsema. Det är vårt bidrag.

Vi talar här om en allmänt ökad medve- Jag är rädd för att det kommer att bli en

tenhet, men när den kommer så säger Du alltför stor kapplöpning, alla gång

en att det kan bli intressant att följa databo- ska iväg till databolagen och hjälp lagen. Hur kan marknaden i övrigt rea- med förändring av systemen. Det komgera när denna fråga blir mer känd så omedelbart och så kraftigt att det mer blir ren huggsexa om den arbetskraft som finns.

Det hade varit bra och det är möjligt att detta ska ligga det politiska planet att man även från statens sida hade tacklat dessa problem långt tidigare.

Det är mig egentligen en gåta hur databolag, stat, kommun och vanliga företag har låtit denna fråga rulla år efter år. Alla är medvetna om det och ingen har tagit i det allvar. Detta år en gigantisk gåta.

Här sitter man nu fem i tolv och helt plötsligt ska man göra någonting. Samtidigt finns här krav en övergång till annan valuta, mitt i alltihopa, utan att 2000-frågan ens diskuteras.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga tillzgAktiespararna Svar från Aktiespararna

Vad skulle kunna vara ett råd från dig Tyvärr måste jag säga att, av rent praktill regering och riksdag Vad är vikti- tiska skäl, gör ingenting euroövergast att göra just nu gången förrän vi är säkra att klara av 2000-problematiken.

Det andra är att dra ner förändringstakten i både statliga och andra system så att vi klarar av detta. Lägg locket på när det gäller reformer av alla möjliga slag, vidareutveckling av program med alla de konsekvenser det får. 2000övergången är faktiskt viktigare.

Öka kraftigt utbildningen så att vi kan klara detta. Vi bidrar vårt av sätt, men andra behöver också medvetandegöra detta så att frågan snabbast möjligt kommer upp bordet.

Skulle det betyda att Du inte ansluter Jag skulle gärna ansluta mig till Freeses dig till Jan Freeses idé om att ta chansen idé. Men jag inser att utveckla nytt att utveckla nytt och kasta bort det kommer att kräva mycket mer resurser gamla Du säger, lägg locket på. än att göra om det gamla. Det är trots allt, som en chef för ett databolag sa till

mig, att datumövergången är en ganska

liten sak, det är ett lätt identifierbart problem att hitta ett fält på sex positiooch sedan vidga det till åtta. Ganska ner enkelt jämfört med euroövergången.

Men att skrota ett befintligt system och sedan snabbt bygga upp ett helt nytt det kräver helt andra resurser.

Men det skulle också betyda att om Jag skulle tro att det blir på det sättet. tacklar 2000-årsskiftet är det bara att ta Sedan är det ytterst en politisk fråga när tag med nästa direkt, nämligen övergången till euron ska ske. Men vi nya euron har samma problem i hela Europa. Det är möjligt att euro-övergången i Europa kommer att bromsas av 2000årsproblematiken, vilket heller inte är en

politisk fråga som ännu har kommit upp.

Menar Du att svenska företag, organisa- Nej, det jag inte. Men får betymenar tioner och myndigheter måste över dande svårigheter när stora delar av vår till oavsett vi går med i EMU omgivning handlar i euro och nästan alla euro, om eller inte likvidströmmar sker i euro. Det blir betydande extrakostnader för Sverige att leva kvar i sin egen valuta, det drar ner effektiviteten i svenskt näringsliv med menlig inverkan för medborgarna och för vinsterna för aktieägarna.

U

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Finansdepartement

Inledning Avsnittet ger information om vad finansdepartementet gör för att hantera 2000-frågan.

Medverkande Departementssekreterare Lars Söderström, Finansdepartementet.

Krav ställs på Det finns inom den statliga verksamheten behov samordnande inav gemensamma myndigheterna satser vad gäller 2000-anpassningen. Ett initiativ i detta avseende förbereds inom regeringskansliet. Det är finansministern som i regeringen ansvarar för allmänna ITfrågor som rör den statliga förvaltningen och han har uppmärksammat dessa problem med år 2000 och euron. Initiativet som bereds innebär att

0 genom en förordning ålägga alla statliga myndigheter att verkligen göra analyser

och upprätta planer för detta anpassningsarbetet

0 uppdra Statskontoret, som är regeringens stabsorgan i sådana frågor, att göra en samlad bedömning av läget inom den statliga verksamheten och sedan fortsättningsvis göra halvårsvisa uppföljningar.

Förslaget är ute för synpunkter i samtliga berörda departement och det är möjligt att ett förslag kan läggas fram till regeringen i början av januari 1997.

Tillägg efter hearingen

Regenngen Den 16 januari 1997 beslutade regeringen om "Förordning om översyn av statliga beslutade myndigheters informationssystem inför år 2000". Förordningen träder i kraft den l januari 1997 och gäller fram till utgången av år 1999.

Där föreskriver regeringen att alla myndigheter under regeringen ska analysera vilka anpassningar som behöver göras i samband med övergången till år 2000 i de informationssystem som är av väsentlig betydelse för egen eller andras verksamhet. Myndigheter som utövar tillsyn ska också redovisa en bedömning av anpassningsarbetet inom tillsynsområdet. Myndigheter som lyder omedelbart under regeringen ska svara för en samlad analys av underställda myndigheter.

Myndigheterna ska vidare utarbeta en plan i anslutning till sina analyser för den anpassning som behövs. Senast den 31 maj 1997 ska myndigheterna rapportera analysresultaten till Statskontoret och om den anpassning som genomförts eller planeras med anledning av analysema. Statskontoret ska bistå med vägledning och metodstöd för analys- och anpassningsarbete och ska senast den 31 augusti 1997 till regeringen lämna en samlad bedömning av anpassningsarbetet och därefter varje halvår lämna en uppföljningsrapport.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Centrala studiestödsnämnden, CSN

inledning Avsnittet behandlar hanteringen av 000-omställningen inom Centrala studiestödsnämnden.

Medverkande Per-Erik Nylander är IT-chef vid Centrala studiestödsnämnden, Sundsvall.

Omfattning CSN myndighet med två olika verksamhetsområden, dels bevillning och utbeär en talning lån och bidrag till studerande, och dels återbetalningsverksamhet ungeav fär en stor bank. Organisationen är ganska liten med 550 anställda. Antalet kunsom der 2 miljoner och omsättningen är 20-25 miljarder kronor årsbasis.

En del ADB IT-budgeten är 125 miljoner kronor. CSN har ungefär 6 000 program och ungefär av är outsourcad 40 delsystem med centrala och lokala applikationer. Utöver det finns olika standardprogram och liknande.

Den tekniska plattformen består i huvudsak stordatormiljö för de flesta appliav en kationerna. En del går i Unix-miljö och så finns PC- och LAN-miljö. en

CSN har outsourcat det mesta ADB-verksamheten, såväl produktionen som en av stor del utveckling och förvaltning systemering, programmering, teknikstöd. av

CSN har ännu inte kommit gång med analysen av 2000-årsproblematiken. Däremot har CSN sedan början l99l byggt infrastruktur, en ny ADB-arkitektur och av upp en successivt byggt applikationer med hänsyn tagen till 2000-årsproblemen. Några nya få lokala system är ZOOO-anpassade.

Nytt regelverk Förhoppningen, när det gäller det fortsatta jobbet med år 2000, står inom CSN till kan lösning det liggande förslaget ett nytt regelverk som berör både bevillnings- och återbege om talningsverksamhet ska träda i kraft den l juli 1998. Tanken är att de nya syssom ska integreras i CSNs tekniska plattform och därmed också bli år 2000temen nya anpassade.

Börjar göra CSN är väg att starta ett 2000-projekt genom att göra en första kartläggning och nu 2000-analys analys. Det ska ske att ta ett helhetsgrepp omfattar såväl maskinvara som genom som Vi behöver få omfattning, påverkan, beroenden och risker. programvara. grepp om Analysarbetet startar i början 1997 med ambitionen att det ska vara klart till den l av juli 1997.

När det gäller analys system, rutiner och de egenutvecklade applikationerna, av kommer troligen att klara det ganska bra. Däremot känner i alla fall jag en viss oro när det gäller alla kringrutiner, tekniska operativsystem, drivrutiner, kommunikation och routrar.

Samordning Gränssnitt och beroenden till andra system, både interna och externa, är i sammanär önskvärd hanget viktig fråga. CSN är, precis flera andra, datumintensiv myndighet en som en med många kopplingar till Riksskatteverket, försäkringskassan, RFV, högskolor, kommuner, landsting m fl.

Det är viktigt att gemensamt klara ut formerna för 2000-anpassningen. Om annars CSN ändrar sätt sin sida och det mottagande eller levererande systemet blir ett ändrat ett annat sätt då blir det problem. -

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Dokumentation Vi ska också titta på hjälpmedel och de verktyg vi behöver för att bygga systesom kan ge problem men fortsättningsvis och även titta hur de klarar år 2000-problematiken.

Ett område där vi väntar problem är dokumentationen för de gamla systemen. Den är inte så lätt att tränga in i och är knappast uppdaterad heller. I många fall måste vi in i koden handgripligen för att förstå vad programmen gör.

Fråga till CSN Svatfrån :CSN

Utan analys och tidplan är det svårt att Vi har egentligen inga manuella rutiner. veta var CSN kommer att hamna. Om Skulle vi få problem är det mest kritiska förutser det värsta, d v s att 1 CSN inte att betala ut pengar till de studerande. hinner med 2000-anpassningen och 2 Skulle inte klara det, blir det förmoddet inte blir något nytt regelverk hur ligen att skickar belopp - ut samma som kommer det att påverka er, vad har för betalade ut föregående månad. Vår manuella rutiner i beredskap ambition är naturligtvis att fixa detta. För oss skulle det vara en katastrof om inte gör det.

Vi har försökt uppskatta vad det skulle kosta att anpassa de gamla systemen som de ser ut idag, våra 6 000 program, och vi hamnar en kostnad 30-50 miljoner kronor.

Om inte får dessa extra resurser Det finns bara två sätt och det är 30-50 miljoner kronor, vad händer då Ni har väl förmodligen inte lagt nå- att försöka dessa 0 generera pengar gonting i budget eftersom inte gjort att dra utveckgenom ner annan analysen ännu ling och ägna sig 2000anpassningen, eller

0 att bygga nytt system med hänsyn till ett nytt regelverk.

Vår förhoppning är att ett nytt regelverk löser en del av problemet. Hur det blir beror mycket de beslut som fattas av regering och riksdag.

CSN har gjort en outsourcing 6 000 Ja, är beroende av dem. Iden analys och hela driften har ni fått vi ska göra måste samverka. Där program - som någon hjälp eller räknar med att få måste vi också klara ut var ansvarsgränhjälp från den leverantören serna går mellan CSN och outsourcingleverantören.

När outsourcing-avtalet skrevs, togs då Nej, det gjordes inte. Det finns inga hänsyn till 2000-årsproblematiken sådana garantier.

Vet vem som har ansvaret idag Inte detaljnivå. Den kommande analysen kommer naturligtvis att visa det. I övrigt finns reglerat vad som är leverantörens ansvar och vad som är CSNs

ansvar. Men det finns säkert en gråzon

där.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till CSN" Svar från CSN Vi har hört exempel en myndighet CSN har redan byggt en arkitektur där vi som sa att "inga nya regelverk för har databaser och tabeller som är förbeklarar inte både och", och Du säger redda för att hantera hela datum när vi "gärna ett nytt regelverk för då får jobbar med beräkningar med mera. någonting bättre" kommentar Och om det för vår del kommer ett nytt -regelverk så måste fixa det. Kan vi lösa 2000-problemen i samband med det, så är det en klar fördel för oss.

Har Du några önskemål när det gäller Vi behöver få en samordning emellan

statligt engagemang myndigheter och organisationer som

ett eller annat sätt utbyter information. Det finns några spindlar i det nätet såsom RSV, RFV och några till. Det vore bra att få en standard och fastställa riktlinjer för ska vad. Är vem som anpassa det så att RSV eller RFV säger att "vi vill ha följande postutseende från och med en viss dag" och sedan ska alla andra anpassa sig. En variant är att man tillhandahåller en tjänst där det går att skicka både gammalt och nytt format det gör att anpassningen behöver ske ett ställe istället för att många måste göra anpassningen. Idag finns det inga riktiga spelregler för detta.

Det handlar överhuvudtaget om att sprida erfarenhet. Vi jobbar alla med samma typ av problem och det känns lite knepigt om varje organisation ska behöva uppfinna detta hjulet. De som blir glada är väl konsulterna förstås.

Hur stor andel av era samtliga system Idag har tre återbetalningssystem. Ett skulle vara berörda av ett nytt regelverk nytt regelverk skulle innebära ett fjärde. ni har 6 000 program idag De gamla återbetalningssystemen skulle om fortsätta att rulla. Vår tanke är att bygga ett återbetalningssystem för att hantera fyra olika låntyper. På bevillningssidan har idag ett antal olika studiestödssystem. Där ska det bli ett samordnat stöd. Det gör att delar av dessa gamla systemen kommer att försvinna och ersättas med ett nytt studiestödssystem.

Det är svårt att uppskatta förändringens storlek för det blir både att ersätta gammalt med nytt och naturligtvis att bygga ny funktionalitet i de nya systemen.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga ;till CSN svarvsránicsu

har

i Har ni analyserat det från resurs- Nej, det har inte. Vi utredning synpunkt, hur mycket det skulle kosta som har varit ute remiss och vi vet inte vad som händer med den.

Känner ni förtroende för att er leveran- Ja, det är klart att det finns en viss risk. tör har resurserna Säg att ni är framme Vi är flera stora myndigheter i Sundsvall vid 1 juli 1997 och leverantören kanske RFV, SPV och CSN och något vis säger att "tyvärr vi grejar inte detta, så strider lite om samma resurser. har varken kompetens eller resurser" Konsultmarknaden är het i Sundsvall är ni rädda för detta idag.

Visst finns det en risk att resurserna kan bli knappa. Eftersom vår leverantör i och för sig är en internationell leverantör, 2000-problemet finns överallt. men

Jag tror att det kan bli en trång sektor. Dels konsulterna, så har vi vårt eget men folk också som ska vara med i denna utvecklingen, bl a för att vara med och testa.

Finns det något skäl att göra någon sär- Ja, kanske. skild insats just i Sundsvall eftersom det finns många myndigheter där

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Posten och Postgirot Bank

Inledning Avsnittet behandlar hanteringen av 2000-omställningen inom Posten och särskilt Postgirot Bank.

Medverkande Jan Jansson är Postgirots IT-chef och ledare för Postens 2000-anpassning.

Centralt organ I Posten-koncernen har jag ansvaret för att hålla ihop problematiken kring millenniför samordning umskiftet och vi har nyligen startat ett arbete för att samordna och hålla reda på de förberedelser som görs i koncernens olika delar. Posten har en stor spännvidd, allt från att dela ut brev, forsla paket och ordna betalningar till att faktiskt ha ett eget flygbolag som flyger ut posten o s v.

Vår utgångspunkt är att varje affärsområde, varje företag, har ansvar för att klara sin del av 2000-anpassningen.

För att säkerställa att det verkligen händer saker, har vi inrättat ett samordningsorgan med uppgift att

0 sprida information om 2000-talet och vad det faktiskt innebär för Posten, för än så länge har vi inte riktigt förstått hela vidden av vad 2000-skiftet innebär, utan det gäller att alla sätt och vis sprida information för att väcka planeringsaktiviteter till liv

stöd alla möjliga sätt, att tipsa hur ska bära sig åt, att upprätta 0 ge om man checklistor o s så att vi säkerställer att det planeringsarbete och det genomförande som ska ske verkligen blir genomfört

0 kontrollera och följa upp där direkt till koncernledningen i Posten kommer att rapportera om vi upptäcker att det finns verksamheter som inte hänger med i svängarna.

Denna centrala verksamhet, som är både rådgivande och kontrollerande, har startat ganska nyligen. Vi har ännu ingen direkt erfarenhet av hur det exakt ser ut inom Posten i detta avseende.

Postgirots Postgirot har ungefär 5 000 programvaror som är egenutvecklade. De finns till stora förhållanden delar i en stordatormiljö som har många år nacken. Det innebär att vi har en systemmiljö av ganska traditionellt slag där somliga system är ganska gamla, andra är betydligt nyare. Det finns en flora av kvaliteter och med stigande ålder också brist på kvaliteter.

Postgirot processar ungefär 30 miljoner transaktioner per månad. Väldigt mycket av våra uppdrag via 5 000 fasta och uppringda linjer. Antalet registrerade användare i vårt system är 45 000. På postkontoren finns 8 000 terminaler som står i direkt kontakt med Postgirot. Det finns 15-20 000 avlämnare av filer.

Postgirot hanterar 121 000 filer per månad, vilket pekar att vi har en väldigt stor kontaktyta externt. En normaldag vid Postgirot flyttas ungefär 25 miljarder kronor mellan kontona.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Utmaningar Det har framför oss, är inte bara ett 2000-problem. Vi har också frågan om euro för Postgirot och EMU. Därtill, att vi har gammal systemmiljö, har vi också ambigenom en en tion att ur allt detta arbete som vi nu lägger ner för att klara millenniumskiftet och euron, skaffa oss en ny systemstruktur. Det kommer vi naturligtvis inte att hinna bygga klart till millenniumskiftet, men delar av det ska vara färdigt.

Millenniumskiftet är till sitt kravställande väldigt enkelt, vi ska lägga till två positioner i årtal. Men det är lite svårare att genomföra i praktiken.

När det gäller EMU så är egentligen den, ur mitt perspektiv, ett större hot kanske än millenniumskiftet därför att där är, sett ur ett IT-perspektiv, inte kravspecifikationen klar ännu. Alla spelregler finns inte plats, alla politiska beslut finns inte tagna. Vi vet inte om Sverige kommer med i EMU eller inte. Det kan inträffa väldigt sent att vi får de slutliga besluten. Vi måste hela tiden jobba för två vägar, ett inläge där vi är med, ett utläge där inte är med. Vi måste väldigt sent kunna växla spår.

Det vår synvinkel vore allra bäst, det att den euro-valutan som ur vore gemensamma inte kommer till stånd överhuvudtaget före år 2000. Om den kommer till stånd i Europa i övrigt, är det bättre för oss att vi också är med i EMU från början. Då kan hitta systemlösningar som är enklare med fasta växelkurser o s v.

Har vi ett läge där övriga Europa är med och jag föreställer mig att det är likadant för övriga banker så har hela tiden att laborera med valutarisker eftersom väx- elkursen mellan euron och svenska kronor ändras dagligen. Det blir betydligt svårare att hantera. Det vore bättre att vi visste redan nu att vi kommer med så kan vi planera för det från början.

Postgirots Hur tänker Postgirot lösa detta Det har gjort sedan början av sommaren 1996, lösningar är att vi har analyserat vår systemportfölj. Vi har gjort en första grundläggande analys, där vi försöker att identifiera vilka delar i systemet som vi överhuvudtaget inte använder. Det finns program som ligger och skräpar och som vi inte använder. Vi har ett verktyg för att kolla upp vad som är "lik i lasten", så att vi inte ger oss att jobba med dessa.

Vi kommer också att identifiera de mest affärskritiska systemen, där vi avser att nyutveckla system och samtidigt klara ut både euron och millenniumskiftet. Vi kommer att göra en del reengineering på vissa av de affärskritiska systemen. De systern som vi inte hinner med kommer att konvertera, d v s med en mer fabriksmässig hantering översätta de gamla datumuppgifterna till de nya. Det är en kombination av att göra en regelrätt konvertering och att ta fram en ny systemstruktur.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Alla system För att hantera millenniumskiftesfrågoma har vi utsett en millenniumskiftesgeneral måste testas fanns plats under första halvåret 1996. som

Den generalen utsåg jag väldigt snabbt efter att ha konstaterat att denna millenniumskiftesproblematiken faktiskt finns närmare än vad man tror. Jag hade nämligen, när jag började Postgirot i september förra året, fått fin portföljdator av bästa en ny märke. När jag prövade den vad skulle hända när jag ställde om systemklockan som till sista december 1999 och ställde klockan 23.59 och avvaktade. Vad hände Min sprillans PC med sitt fyrställiga årtal, slog till 1980-01-04 Då var det nya om inte kul längre. Då fick det fart oss.

Det är påminnelse att 2000-problemet kan finnas där man minst anar det. På

en om något sätt är det risk att slår sig till med att det främst skulle gälla äldre sysman ro Man tycker att det bra ut i övrigt. Men vi utgår från att alla system som vi tem. ser har måste definitivt testas vi har ingen aning vad som händer efter år 2000. - om

Vi har tagit in offerter för konverteringsarbetet, där med verktyg ska kunna göra analyser. Vi har ännu inte genomfört analys, så att har ett riktigt grepp om hur en omfattning detta får. Det vi är fullständigt övertygade om i vår värld, är att ändra stor dessa datumen är måhända enklare än att testa alltihop.

Framför allt vill i vår systemstruktur hitta införandelogik som gör att vi inte i en någon big bang genomför alltihop, utan att vi successivt kan ta i bruk omlagda stor Det gör också de ska samverka med de gamla. Vi ska program. att nya programmen bygga bryggor emellan. Den logistiken finns runt omkring håller vi just nu på som att analysera noggrant.

Vad vi naturligtvis ytterst också funderar på, är vad ska göra om vi inte klarar 2000-anpassningen. Vi ska ta fram reservplan, men den är lite längre fram i tiden. en

Det uppfattar den största utmaningen är naturligtvis att bli klara i tid. Måste bli klara som som i tid Om vi ska bli klara i tid beror naturligtvis tillgången Vi räknar självresurser. klart med inte kunna orka med allting själva. Det är helt enkelt inte möjligt annat att måste hjälp utifrån i form konsulter. Vi jobbar hårt med att försöka än att ta av upphandla långa avtal och är i slutfasen med det. Men det är naturligtvis också så beroende de underleverantörer vi har. Vi har specialsystem för bildatt vi är av hantering där är beroende underleverantörer och att de blir klara i tid. Det o s v, av är naturligtvis också en fråga om pengar.

Den andra utmaningen, med den stora kontaktyta Postgirot har, är de ex- Oro för externa stora som relationerna relationerna till kunder och leverantörer filer och till dem som ska redoterna av visa tillbaka till.

Jag kan känna väldigt för hur dessa externa relationerna ska fungera i en en stor oro värld omkring också präglas osäkerhet. Det är inte bara som ska runt oss, som av få ordning våra grejor, utan det måste finnas stabil omvärld i vilken ska en genomföra alla dessa förändringar.

Se allvarligt på Det finns all anledning att väldigt allvarligt de närmaste tre åren som har att se nästa åren hantera det här. Postens plan är att klara 40 procent omläggningsarbetet under tre av av

1997, ytterligare 40 procent under 1998 och sedan ha 20 procent andel kvar under

1999. Ambitionen är att försöka att bli klara så tidigt som möjligt, för att kunna använda I999 för och då de problem inte tidigare gått att fånga i tester. att testa ta som

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Fråga till Posten I er miljö där 25 miljarder kronor går Det måste göra är att hålla isär test runt varje dag, hur går det till att ändra och produktion. Det innebär att vi har en och testa i en sådan miljö testmiljö idag, löpande använder som i vårt förvaltningsarbete, den men testmiljön är inte anpassad för de volymer som jag räknar med att vi tvingas genomföra när har en mycket intensivare systemutveckling. Vi planerar för att uppgradera den maskinparken, därför att där måste vi laborera med maskindatum o s v. Det låter sig naturligtvis inte göras i den löpande produktionen.

5 000 program tycks vara en vanlig om- Ja, vi har gjort en kostnadsuppskattning fattning i stora databehandlingmiljöer utifrån vad vi hittills har fått fram i våra och hör från olika källor uppgifter analyser. alltifrån 30 miljoner kronor upp till en miljard kronor för att åtgärda 5 000 För att vi ska klara millenniumskiftet, program. Har gjort någon som helst euron och få med oss ut delar av syskostnadsuppskattning temportföljen i systemstruktur, en ny räknar vi med en investering 500 miljoner kronor. Vi har inte separerat ut millenniumskiftet eftersom vi står inför dessa tre uppgifter samtidigt. Men det kan bli mindre, det kan bli mer.

Med den erfarenhet som vi har så här långt, visar det sig att det är lätt att underskatta problematiken. Jag tror att kostnaderna växer faktiskt.

Kommer att genomföra de två änd- Ja, har nästan inget val. Om vi gör ringarna EMU och år 2000 samtidigt dessa sakerna separat, så måste vi testa allting två gånger. Det kommer vi inte att hinna med, därför att det är testsidan som är den mest kritiska.

Om det visar sig att ni har svårt att hinna Det är överlevnadsfråga för Postgirot. en med här, vad har ni för prioritet då Men skulle man gradera uppgifterna, så måste först klara millenniumskiftet förstås annars är det sudden death och det kan inte tillåta oss.

Men att inte ha EMU med innebär, utgår jag från, väldigt stora konkurrensnackdelar för Postgirot. Det andra är att Postgirot har en marknadsandel av betalningarna 50 procent, så att en väldigt stor betalnings-Sverige skulle drabbas del av i så fall av att vi inte har EMU med oss.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

j irrága

Posten

v til Svar från Posten

- - Har Postgirot reservplan Nej, vi har ingen reservplan ännu, men en tänker ta fram en reservplan för att gardera oss och då finns det väl en del dirty tricks man kan göra.

Vi har inte verifierat hur det ska gå till, men det kan vara att laborera med att lägga ett skal kring systemet och backa datum i systemet ett antal år för att skaffa sig frist.

Samtidigt tror jag att det skapar enorma problem, när det gäller att få detta att ihop med det vi har arkiverat 0 s v.

Det får någonting som man löser ut vara den allra sista åtgärden. som

Har ni något samarbete eller överlägg- När det gäller EMU så finns det, som

ningar med övriga banker i Sverige eller jag bedömer det, ett fungerande samarutomlands just detta problem bete mellan bankerna och mellan banom kerna, myndigheter och riksbank.

När det gäller millenniumskiftesfrågan

så finns det, mig veterligt, inget sådant samarbete.

Vi har sökt sådant samarbete, men inte fått det annat sätt än att genom kontakter direkt med respektive bank kan få fram intresse, men det finns mig veterligt inget sådant initiativ från t ex Bankföreningen.

Är ägarna medvetna problemets art Ja, ägarna i egenskap av koncernstyrelse om i Posten och styrelsen i Postgirot är väl medvetna om det.

Vi har inte minst i vår affärsplanering och budgetering gjort detta väldigt tydligt. Naturligtvis under en viss motvilja, eftersom det kostar pengar.

Har ni fört detta vidare till politikerna Nej, det har vi inte gjort mig veterligt.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Posten Svar från Posten Du nämner också 15-20 000 avlämnare Det finns två dimensioner detta. filer hur kommer samarbetet med av dem att till l Det finns idag ingen riktig standard för hur sådana här filer ska se ut. Vi har mångfald av filformat och kan utan en vidare förlänga det och se till att vi klamottagningen. Då klarar den forrar mella delen att kan läsa det material som lämnats in, men det kan dessvärre inträffa att avlämnarna har fel i sina system och det sättet utlöser felaktiga transaktioner. Den risken finns fortfarande även om är duktiga att läsa det de lämnar.

På den andra sidan finns det naturligtvis att återredovisar också i elektroniskt format och då finns det en risk att detta inte går att ta emot, vilket skapar enorma problem för eftersom väldigt mycket oss bygger på just elektroniska betalningar. Vi har inte arbetskraft för att klara detta manuellt.

2 En man kan se när det annan oro som gäller relationerna till omvärlden, är att detta är avlämnare och mottagare som också är våra kunder.

Om beredskapen är dålig i vår omvärld, d s våra kunder inte klarar millenniv umskiftet då har Postgirot eller euron -naturligtvis också ett jätteproblem med finansiella risker och våra annat om kunder inte är stabila.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Trygg-Hansa

Inledning Avsnittet hur Trygg-Hansa hanterar 2000-omställningen.

behandlar

Medverkande Christer Gustafsson är systemchef IT-funktionen, Trygg-Hansa, Stockholm.

Försäkringar, Trygg-Hansa är ett fullsortimentsbolag och nu också bank. Vår målsättning är att

banktjänster ett heltäckande försäkringsbolag, alltså inte ett nischbolag. Banken är vara en

fullsortimentbank, alltså inte en nischbank. Det betyder att Trygg-Hansa har en väl-

digt stor spännvidd av produkter och tjänster för såväl företag som privatpersoner. Vi har en koncentration nordiska marknaden. Den dominerande delen finns i Sverige, men har dotterbolag i Danmark, i Norge och i de baltiska staterna.

Vi har ungefär två och en halv miljon kunder och hanterar ungefär fyra miljoner gällande försäkringsavtal. Därtill finns ganska många avtal är annullerade, så som det är betydligt större volym. Målsättningen är att vara kundens huvudleverantör.

Varför 2000 Samtliga försäkrings- och banksystem innehåller många datum och beräkningar med är ett problem datum. Avtalen gäller en viss tid och har ganska långa avtal, framför allt sparande och pensionssidan är det väldigt långa avtal. När det gäller personnummer, har hanterat den problematiken ganska länge och kan hantera människor som är födda under olika sekel hyfsat väl i systemen.

Trygg-Hansa tidigt ute, såväl bank och försäkringsbolag var bland de första som

var började med datorer och IT. Det gör att systemen lever länge. Vi har en hel del system som fortfarande har väldigt lång livslängd och där investeringarna fördelas över lång tid.

Ett problem är att varje ändring i sig är väldigt enkel, men det är mängden som gör att det blir en omfattande uppgift.

Tidplanen för 2000-anpassningen är inte förhandlingsbar. För Trygg-Hansa är den

kritiska tidpunkten i slutet 1998, då börjar ettårsavtalen t ex saksidan att gälla. Därmed börjar komma och passera millenniumskiftet redan. Vi har stött några små problem hittills, där ligger fem år framåt i tiden o s v, men det har kunnat hantera. Än så länge har millenniumskiftet mycket små störningar. gett oss

2000-läget för Trygg-Hansa drog i gång arbetet i början året 1996 och vi har gjort det arbetet

av

Trygg-Hansa tillsammans med Cap Gemini. Vi såg tidigt att detta är inget problem som själva

ska behöva lära allting Det måste finnas kunskap. Vi undersökte ett antal oss om. leverantörer och fastnade för Cap Geminis modell, Transmillennium Services, som de har jobbat med väldigt mycket i USA.

Analysen är nu genomförd och målet med den analysen var att identifiera datumteri den befintliga systemportföljen och se var de används någonstans. Vi har kunmer nat framställa statistik och få underlag för det fortsatta arbetet och få svar frågor Hur omfattande är problemet Vilka system påverkas och hur fortsätter vi med som:

renoveringen Vad drar för slutsatser av detta En del system kan bygga om, en

del kan eventuellt ersätta med ett köpt system o s v. Det leder fram till avgörande strategiska frågor också.

Vi är fortfarande väldigt stordatordominerade, men har påbörjat en kraftig satsning en ny IT-plattform som bygger client/server-system.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

En maskinell I den maskinella analysen har samtliga programvaror alla stordatorsystem analys av allt bank och försäkring och alla köpta körts i ett verktyg. programvaror -

Vi har också gått igenom kontrakt för köpta programvaror och förhandlar med 0 s v leverantörerna för att knyta upp dem kontraktsmässigt i de köpta systemen.

Vi tittar, så gott fantasin tillåter, andra system som t ex passersystem. Det är annars lätt att glömma. Och sammanställer i en komplett rapport.

Exempel från Ett exempel från analysen stordatorsidan visar omfattningen. Trygg-Hansa har stordatorsidan 192 system Cobol och dem är 93 procent berörda. Vi har analyserat 10 553

av nu program, rn m. De allra flesta programmen är berörda, eftersom vi hanterar så väldigt mycket datum. Vi vet av analysen att drygt 8 000 program måste hantera ett eller annat sätt. Det är 14 miljoner kodrader och datum över 400 000 ställen i programmen. Mängden är intressant.

Relativt tidiga, Analysen är genomförd och vi har påbörjat själva genomförandet, så vi tycker själva väl rustade att är relativt tidigt ute och bör stå väl rustade inför år 2000.

Vi forcerar systembyten inom några områden. En generalplan som täcker samtliga

områden är klar. Vi gör 60 procent av arbetet som redan är i gång under 1997.

Resterande 40 procent gör vi under 1998. Måldatum är 1998-06. Sedan har vi några månader Vi har också lagt systemen i den ordningen, att de minst kritissom reserv.

ka kommer sent t ex skadesystem som inte arbetar så mycket framåt utan en skada

har ofta inträffat när systemet behövs.

Hänsyn till arbetet har tagits i budgeten för 1997. Vår tidigare analys av kostnaden har byggt Gartner Groups allmänna bedömning och då hamnade 75-115

miljoner kronor. Men jag tror att det för Trygg-Hansa är betydligt mindre kostnader.

Det är "glädjande", för dessa investeringar för inte verksamheten framåt utan de är tvingande. Vi nämner inga exakta siffror, men det är några få procent av den totala IT-budgeten.

Koncentrerat En orsak till att ändå kommer fram till ganska låga siffror, är att det i analysarbetill fem system tet kommit fram att det är fem system som svarar för mer än hälften av problemen. De är således ganska koncentrerade. Ett av systemen kommer att ersättas med ett helt nytt system och kommer sannolikt redan under nästa år att vara nerlagt. För några av de andra delarna, som står för en stor del, har också nyutveckling. De kommer också att vara utfasade. Det är en bidragande orsak till att får betydligt lägre kostnader än många andra.

Fråga till Trygg-Hansa Svar från Trygg-Hansa,

Eftersom bäst; rådet utifrån från

Trygg-Hansa förefaller ha Det är att ta hjälp

hunnit relativt långt, vilket råd kan ge några som har kunskap om problematitill Övriga som inte har hunnit så långt ken.

Rätt snabbt kan man sätta sig i de olika frågeställningarna, men med extern hjälp går det att få mycket värdefulla erfarenheter från andra företag.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

få .Ftå9âil7TÖá9%H§"§°

Svásr-fråñ-Trygg-Hansa

g När det gäller integrationen med myn- Det är viktigt att det sker någon form av digheter, postgiro, bankgiro och liknan- samordning. de hur kommer det att fungera - Något arbetar mycket med när det gäller gränssnittsystemen är tolkningsdelen, så att inte behöver hantera ett fullt datum med sekelsiffra, utan vi tolkar. Vi räknar med att i princip vid alla inkommande transaktioner hantera två ingångar, en som är expanderad och en som inte är expanderad. För den som inte är expanderad är det tolkning som gäller.

Vad innebär tolkning Tolkning innebär att man lägger till ett regelverk som säger att om det årtal som kommer är över 1970 vet man att det ligger på förra seklet och är det under kan man utgå från att det är på nästa sekel.

Det finns del erfarenheter från några en amerikanska bolag som påbörjade jobbet och hade som utgångspunkt att expandera. De ändrade väldigt snabbt strategi och kör nu rakt igenom tolkning. Deras bedömning är att tolkning är lite säkrare och har mindre risker. Sedan kan man successivt byta ut detta under resan.

Om man är i tidsnöd, tror vi tolkningen är ett bra alternativ.

Hur jämför Trygg-Hansa insatserna när Vi har inte kommit så långt när det gäl-

det gäller år 2000 med EMU och hur ler EMU att vi har gjort ett motsvarande

kommer Trygg-Hansa att hinna med analysarbete.

båda anpassningama Vi sa oss internt att hypotesen är att vi inte vill göra EMU samtidigt. Vi tror att 2000 är tillräckligt komplicerat, så vi vill inte ha två projekt. Vår preliminära

bedörrming är att det för Trygg-Hansa är

ett mindre problem att hantera EMU, än att hantera 2000-problematiken.

Och Trygg-Hansa lever ändå i en Ja och i bankvärlden är det lite annor-

bankmiljö lunda för där pågår ett ganska intensivt samarbete, så vi tror att vi kan dela på en andras erfarenheter. del av

Men är inte alls lika långt framme i analysen.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Trygg-Hansa

Är det någonting inom Trygg- Ja, det är det säkert. Men det är inget

som Hansa anar att kan ha förbisett som vi känner jättestor oro för. Det är möjligt att vi får problem som någon annan berörs av.

Vi är helt övertygade om att det är testfasen som är det stora och den kan vi vara lite oroliga för. En risk är att det blir för mycket problem, att vi har för svårt att etablera en bra testmiljö och att vi verkligen hinna testa igenom tillräckligt mycket för att ska vara säkra på att det kommer att fungera.

Sedan kan det säkert någonting som vara vi hittills har förbisett, men förhoppningsvis upptäcker vi det under resan.

Hur gör Trygg-Hansa när det gäller Allt testarbete, som är den stora delen,

testmiljön, gör ni det i regi eller räknar vi med att göra själva. egen lämnar ni ut den saken också

Trygg-Hansa har gått igenom kontrakten Det finns inte inskrivet i praktiskt taget

med samtliga programvaruleverantörer. något kontrakt i dagsläget, åtminstone Vad lärde ni det inte de är några år gamla, har av om att man tagit hänsyn till millenniumskiftet.

Vi har inte förhandlat färdigt med alla leverantörer och en del har vi inte ens

påbörjat med att försöka få 2000 i

avtalen.

Är gång Ja. Det är vår avsikt ha alla leveran-

Trygg-Hansa att göra nya att

kontrakt och förhandla om dem törer uppknutna med kontrakt.

Vad vill Du för råd till dem som har Sätt igång gg. ge detta framför sig att igenom kontrakten och över sina leverantörer Det är svårt redan nu, förmodligen är det se ännu svårare att komma om ett år och försöka förhandla.

Kan göra någonting, så gör det så man tidigt som möjligt. Vi borde ha varit ute

ännu tidigare, vill jag påstå.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

ASG

Inledning Avsnittet behandlar hur ASG hanterar ZOOO-omställningen.

Medverkande Björn Moshuus är IT-ansvarig för ASG, Stockholm.

1971 -stordator ASG har de senaste två åren genomfört flera IT-projekt, där har bytt ut många av

ger problem våra system. Det gäller särskilt AS/400-, Unix- och client/server-plattformar. Dessa berörs primärt inte av 2000-risker. Men ASG har ett problemområde beträffande millenniumskiftet och det är våra stordatorapplikationer i Sverige. Det är ett gammalt "Jurassic Park"-system som byggde tidigt 1970-tal. Det är idag ett effektivt system, men icke så modernt och det är svårt att förändra. Vi kommer att koncentrera arbetet på stordatorn.

Många online- Orsaken till att 2000-övergången är ett problem för ett transport/logistik-företag är transaktioner att vi kör många online-transaktioner just-in-time. Vi kör 50-60 000 fraktsedlar per dag, bara i Sverige och i världen närmare 100 000 per dag. ASG är ett Nordenbaserat bolag, har också bolag i Europa, Fjärran Östern och USA. Vi har också men många ekonomiska transaktioner både inrikes och utrikes. I det ligger många bokningar kommer som EDI-bokningar från våra kunder, cirka 30 procent kommer som den vägen. Vi är påverkade externa parter. Vi använder en del av vår information av för att planlägga framtida trafik. Vi har prissystem, kundavtal, som kan sträcka sig upp till två-tre år.

Planerade Planerade insatser under 1997 med avseende millenniumskiftet är att insatser 1997 göra generell kontroll av alla miljöer, även helt ny programvara speciellt 0 en minidatorer och Unix- och client/server-plattformen för säkerhets skull -

stordatormiljön göra noggrann hälsokontroll för och se "hur sjuk koden o en verkligen är"

bedöma möjliga scenarier, där ett är att migrera till en annan plattform och ett 0 annat att rätt och slätt börja skriva all kod. Det kan verka som en mardröm för om många, men det är de alternativ som ser idag.

Avgörande för vilket dessa scenarier vi väljer, är hur mycket det kostar och vilken av tid vi har. Vi måste t ha ett nytt inrikessystem klart till årsskiftet 1998/1999. ex

Nya möjligheter Vi vill hellre möjligheter inför år 2000, istället för problem. Nu har vi chanse nya inför år 2000 att byta ut den gamla stordatormiljön mot modern teknologi eller network comsen puting. Ett skäl till att vi vill dra oss ur den gamla miljön, oavsett 2000-problematiken, är inte minst det mycket personberoende underhållet och att det är ont om kunskap och kompetens detta område. En sak är att vi blir mera EDIannan beroende, alltså papperslös produktion, och måste ta hänsyn till våra externa parter.

Svarsfrårggggå" .jz

Vilka risker finns i transportbranschen Främst är det de externa relationerna när det gäller millenniumskiftet med stora mängder inkommande EDIdokument och vi inte har möjlighet som att kontrollera innan. De stora kunderna vi har nära samarbete med, kan vi som påverka små mängder från små men kunder svårare. kan vara

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till ASG Svar från ASG Om något går fel, en transport kommer Det är helt klart ASG i praktiken. Men i inte kommer fram och det vållar pro- alla våra EDI-avtal ges kunden ett anblem för någon, är ansvarig den svar för att får de nödvändiga och vem dagen korrekta upplysningarna för att genomföra transporten.

Hur tidplanen för 2000-anpassningen Under första halvåret 1997 gör en ser ut hälsokontroll av stordatormiljön. Det kommer att behövas 1,5 år för att migrera eller förändra koden har i stordatormiljön. Det kan verka knappt, men vi möjligheter med client/serverser tekniken i och med att har god erfarenhet med att flytta över gamla stordatormiljöer till AS/4OO eller Unix-miljö.

ASG kommer att antingen skaffa Första kvartalet 1997. Vi är i diskussiony plattform eller den gamla. När redan idag med vår partner WM-data renovera ner senast måste ni besluta om hälsokontrollen och den blir genomförd första kvartalet.

Tar ASG själva ansvaret internt i fort- Nej, lämnar inte ut det. Vi är ett bolag sättningen för denna problematik eller med sex affärsområden, ganska så delämnar ni ut det också centraliserat, men har genomfört en Standardisering för att integrera bolagen. Centralt ligger ansvaret hos mig för att genomföra analyserna, medan ansvaret för att genomföra uppgradering eller omkodning ligger lokalt.

Hur kommer samverkan med tullmyn- Det är olika från land till land. Det är en digheter i olika länder att fungera EDI-relation och ligger i EDIdokumentet. Jag vet att det är löst i Norär lite osäker Sverige. Det ge, men väntar nu är det nya intrastatssystemet som kommer i EU före sekelskiftet. Det kommer att ta hand om millennium-

skiftesproblematiken.

Är det möjligt att inrikta sig att klara Nej, det farligt för EDI växer i bevore millenniumskiftet och avvakta något tydelse. Vi har över 30 procent idag och med EDI-problematiken varje år går cirka 15 procent av vår bokningsmassa över till EDI.

Vi kommer att vid millenniumskiftet ännu beroende av EDI än är vara mer idag. Därför kommer absolut att gå igenom detta successivt med varje kund.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till ASG Svar från ASG EMU-frågan Frågan är egentligen inte något problem för vår utrikestrafik för har redan idag multivalutasystem. Det har haft en lång tid. Problemet är i inrikessystemet, men det hänger ihop med den hälsokontroll gör.

Trygg-Hansa har funnit att en liten del Ja, det tror jag. Huvudproblemen kom-

systemen står för merparten av pro- mer att hitta i själva bokningssystemet av blemen kommer ni att finna något och kundavtalssystemet. Ekonomisyste- liknande met, som är mer standardprogramvara, kommer nog inte att ge stora problem.

Vi hör allmänt att analysen kan vara Vi litar vår IT-partner WM-data, som okej att göra, testverksamheten redan idag har etablerat en testmiljö som men kommer att vara det tunga arbetet kommer att luta oss emot när det gälhur klarar ASG testmiljöer ler stordatormiljön. -

Men när det gäller våra andra standardsystem olika plattformar, så sker testningen i samarbete med våra leverantörer i enlighet med avtalen har.

Finns det några specialsystem in- Det finns en särskild mobildatakommusom kluderar datorer i olika former när det nikation som använder för att komgäller transporter municera med bilarna för att ha en ef-

fektiv disponering. Men det påverkas

inte av datumproblem.

Estonia-katastrofen har gjort att det är Ja, har reservplaner som sträcker sig många företag fick sig tankestäl- från själva produktionen av stordatorsom en lare att vår katastrofplanering inte är så driften som är en del av kärnverksamhebra den borde Har ASG någon ten i Sverige till andra plattformar som vara. plan för det värsta skulle inträffa och katastrofplaner för kontorsverksamom heten är en viktig del i processen. som

Har ASG testat planen Ja. Vi testar stordatormiljön och AS/400-miljön två gånger per år. Det vi gör då är att etablera driften prov på ett nytt ställe.

En transport är länk i längre kedja Når det strejk i Norge bildelssien en var kanske ska fungera just time dan, så ASG en länk i en kedja och som - var hur beroende är ASG alla andra län- då fick problem. Vi fick inte ut råvaav kar i denna kedja roma från Norge till Volvo och Saab. Samma sak vid strejker i både Danmark och Frankrike.

Kanske risken för ASG är att andra före- Riktigt. I och med att är så beroende tag inte klarar 2000-anpassningen själva av elektroniska bokningar, är av mycket beroende av andra. Därför är redan idag i samtal med både kunder och leverantörer beträffande detta.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Volvo

Inledning Avsnittet behandlar hur Volvo hanterar 2000-omställningen.

Medverkande Holger Lissvall är informationschef för Volvo-Data, Göteborg.

Hög andel Ända sedan Volvo började datorisera under 1960-talet, har vi haft hög andel med en egenutveckling egentillverkade datorsystem. Det gäller allt från konstruktionsdatasystem, reservdelssystem, materialhanteringssystem, återförsäljarsystem och sådant till system för ekonomi, personal och löner. Ännu idag finns ganska andel egentillverkad en stor kod inom Volvo. Grovt sett finns administrativ databehandling, konstruktionsdata samt vissa reservdelsapplikationer i stordatormiljö. De produktionsnära informa-

tionssystemen i fabrikerna, eller i fabriksartade miljöer, går ofta i Digital-datorer. På

marknadssidan, försäljning och distributionssidan så är det AS/400 som gäller.

Volvo-Data svarar för den övervägande delen av det förvaltningsarbete som behöver göras för Volvos totala systemuppsättning. Under de Senaste åren har vi börjat ändra beroendet av stordatorer och traditionell teknik. Ett antal stora client/serverprojekt är väg in.

Organisation 2000-problematiken gäller främst den omfattande systemuppsättningen som Volvo för 2000-arbetet har i stordatorparken. Volvo-Data har cirka 500 personer som sköter förvaltningen och vidareutvecklingen av dessa befintliga system. Därtill finns ute produktbolagen Personvagnar, Lastvagnar och Volvo Aero och Construction Equipment och

Penta ett antal personer som av olika skäl gör motsvarande arbetsuppgifter i sina

lokala system.

Totalt sett finns inom Volvo närmare 1 000 olika systemansvariga som sköter sina system, kan dem utan och innan och är väl förtrogna med var de olika problemen kan uppstå. Det är också dessa systemansvariga som vi lägger lösningen 2000problematiken.

Metodiken för Metodiken som Volvo avser tänker tillämpa bygger de tre stegen analys, planering 2000-problemet och genomförande.

Vi har börjat med att ta reda på var problemen finns. De systemansvariga har redan i sina system hittat och åtgärdat ett antal ställen där datum inte återges korrekt. Det arbetet började för 1,5 år sedan, det i början inte inte så välstrukturerat. även om var

Det krävs olika typer av åtgärder beroende kundtyp, systemtyp och datormiljö. Relationerna mellan olika system är viktiga. Många föreställer sig att det kan vara där problemen finns, men den systemansvarige är van vid att det finns relationer i systemen. Volvo talar ofta om extended enterprise, d v s ser inte bara egna favoriter och egna system, utan vill gärna att hela leverantörskadern i flera led, även ut på återförsäljarsidan marknaderna, ska räknas i det totala enterprisesystemet. Med det greppet, är det självklart att det krävs rätt mycket av samordningsmöten och kontakter ingår med dem som i detta extended enterprise.

I analysen bestämmer sig också för när ett system ska färdigt. Vi ska också man vara kartlägga arbetets omfattning och kostnad. Då tar med också det som eventuellt redan är gjort, så att vi till koncernledningen, eller vem det nu är som vill veta det, kan tala om hur mycket har lagt ner totalt sett i tid och pengar. Analysen, som pågår nu, ska vara klar halvårsskiftet 1997.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Planeringen Fas två i processen är planeringen där vi bestämmer oss för vilka typer av åtgärder ska genomföras. I bilbranschen finns k ÄT ändringstillfälle och det innebär som s att när man modifierar bilar samlar ihop ett antal ändringar och genomför dem man vid en och samma tidpunkt. Det kan vara ett sätt att göra i systemen också. Det kan också finnas skäl att göra ett separat projekt. Det gäller därvid att se till att ha personal som kan genomföra ändringarna när de väl ska genomföras. Koordineringen med andra system gäller det också att hantera. Tekniska hjälpmedel studerar har fått många erbjudanden från olika konsultfirmor som vill erbjuda tjänster och från leverantörer av olika slag som vill erbjuda fiffiga hjälpmedel att ta till här. Oavsett vilket hjälpmedel man än har, finns det ingen genväg.

Under planeringen gör naturligtvis också upp tidplaner hur arbetet ska fram. Jag kan ännu inte säga när vi kommer att vara färdiga. Men med det decentrala an-

greppssätt som har, så är det mer en uppsummeringsfråga när det hela är färdigt.

Vi kommer inte att göra någon generalplan i förväg.

Genomförande Genomförandet innebär att fysiskt i systemen och ändra koderna. Sedan följer testarbetet och det förefaller bli omfattande. Testningen får kanske prioritera upp och lite mer seriöst än vad har gjort hittills. Därefter ska det ändrade systese met sättas i produktion.

Det finns ett antal ansvariga personer som bygger hela programmet på. Arbetet bedrivs decentralt och utförs av de funktioner som normalt ansvarar för de olika delarna. När det gäller maskinvaror och basprogramvara, så finns en teknikorganisation Volvo-Data som tittar operativsystem o s v, som är av datomära karaktär, tar kontakterna med leverantörerna och till att maskinvara och basprogramvara ser blir användbart framöver. Även där är det ett decentralt synsätt. Systemutvecklingsmiljöer och systemutvecklingsverktyg hanteras av metodorganisationen. De verksamhetsnära applikationerna ansvarig AU-funktion, systemansvarihanteras av ga och produktansvariga.

Samordnare Volvo-Data tar ett stort för hela Volvos databehandling, d v s vi försöker att ansvar ger information täcka så mycket vi kan inom våra ansvarsområden. Men vi påminner också kunderna om att de måste göra sina delar.

Någon 2000-general har vi inte, men har tillsatt en samordnare som har ett antal

arbetsuppgifter av påminnelsekaraktär och samordningskaraktär. Han ska bevaka att

löper samt sprida information/erfarenheter till AU-funktioner inom Volvo. processen Han ska den ska se till att samla upp vad som är gjort och vad som återstår vara som att göra, så att regelbundet kan rapportera av hur vi ligger till.

2000-problem Ett konkret exempel ett 2000-problem drabbade en tjänsteman Volvo-Data redan nu redan förra sommaren, när han hade hämtat ut ett nytt bensinkort till sin tjänstebil. Han tänkte han skulle prova det nya kortet, innan han klippte det gamla, och det var tur för honom. För när han använde det nya kortet, fick han beskedet att kortet hade

utgått. Utgångsdatum låg nämligen andra sidan millenniumskiftet.

Numera är bensinkortsystemet åtgärdat, men det är ett exempel att sådana här saker inträffar nu allt oftare. De systern som har de längsta tidshorisontema är naturligtvis konstruktionsdatasystemen. Man måste vara ute i väldigt god tid när man ska bygga bilar. Det har varit sju års framtagningstid för en helt ny bil. Volvo pressar nya och försöker komma ned kortare tid, men det är ändå så att vi redan är inne i 2000-problematiken när det gäller stora kadrar av våra system.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Volvo i i V V Vilken är Volvos preliminära kost- Vi har inga sammanställningar av vad nadsuppskattning för 2000 2000-problematiken kostar i våra system.

Volvos officiella IT-budget ligger tre miljarder kronor. Vi har kanske inte så mycket datumbehandling som vissa andra branscher, men i konstruktionsdatasystem, reservdelssystem o s v, jobbas sannolikt ganska mycket med datum. Så kommer att ha nog med att göra det.

Vid halvårsskiftet 1997 kommer vi att ha sammanställt kostnaderna.

Volvo jobbar kon- Nej, viktig uppgift för 2000-

som multinationell en

cern över världen. Ar medvetenheten väl samordnaren är att jobba utanför Hispridd singen, för där börjar vi bli tämligen väl medvetna om saken. Vi kommer att ha mycket att göra när det gäller information och planering utomlands.

Sedan finns det samarbetsfunktioner. Volvo har en person i koncemledningen som är ytterst IT-ansvarig och sedan finns det IT-ansvariga de olika produktbolagen och 2000-problematiken har varit uppe högsta koncemled-

ningsnivå och högsta bolagsnivå, så

att det finns en uppmärksamhet det.

Hur jobbar Volvo med underleverantö- Ja, det är riktigt. Det vi kallar för extendet kan väl ställa till ordentliga ded enterprise inkluderar leverantörerna rerna problem även om Volvo har helt klara i flera led och vad litar mycket är system om dessa matas med dåliga data de etablerade kontakterna. Vi har pratat datasystem och ändringar i datasystem med våra leverantörer i många år. Vi har länge hållit med Odette-teknik och EDI-teknik och haft, åtminstone när det gäller materialförsörjning och sådant, bra på koll på systemuppsättningen un-

der många år.

Egentligen så ser vi ingen större skillnad i denna ändringen jämfört med andra förändringar som vi har infört genom åren, utan det gäller och använda upparbetade kanaler för att få denna ändringen att slå.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

till l

Svar

Fråga Volvo från Volvo

i

Det är speciellt i detta sammanhang Ja, många av de projekt har haft inom

som är just den definitiva deadline som kan- materialstyming har varit av deadlineske inte finns i andra projekt. Ett talesätt karaktär. Om man t ex ska byta produkt-

i och om IT-branschen är att ett väl nummer för en hel modellserie, så kan

planerat projekt brukar ta dubbelt så man inte dra med den tidpunkten. Så lång tid som planerat. har haft den typen av projekt innan.

Men helt rätt, detta är till sin omfattning större än vad har gjort tidigare.

När det gäller produktstrukturdata och Min uppfattning är att i de systemen är liknande så måste det vara ganska or- problemen redan lösta. Det finns en dentligt såväl bakåt som framåt hur planeringshorisont när det gäller nya löser Volvo de problemen produkter och materialförsörjning till befintliga och kommande produkter som har ganska lång tidshorisont. Vi är redan så nära 2000-talet, att de systemen som går idag kan hantera detta.

Vilken erfarenhet har Volvo hittills Jag vet inte så mycket, eftersom inte av underleverantörer program, maskin- har slutfört vår analys ännu. av och liknande när det gäller 2000vara problemet Det är gjort är sådana insatser inom som Volvo som någon har tagit tag i mer eller mindre eget initiativ, men jag har inte samlat upp deras erfarenhet.

De produktansvariga för olika system jobbar med leverantörerna för att försäkra sig om att detta kommer att fungera framöver. Även där ett decentralt synsätt.

En fara med decentraliserad organi- Jag har funderat vad som skulle vara en sation är att några kommer tillbaka det värsta för vår del. Det är ganska senaoch säger att det hade jag ingen komplexa systemstrukturer och det hänre aning om" vad gör ni det värsta der dagligen och stundligen olika typer - om inträffar för Volvos del av störningar. Det kan vara strejk i Danmark och Frankrike eller det kan vara annat som påverkar Volvos produktion av produkter. De systemansvariinte detta som någonting annorga ser lunda än andra typer av utmaningar som tidigare har stått inför.

Men det är klart att informationsproblemet är stort och det är därför som har tillsatt en speciell koordinator vars främsta uppgift är att vara ute och prata om detta.

Det hotet ser är att någon kommer och säger "att detta visste inte" o s v.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Volvo Svar från Volvo Ett ytterligare område är de datorer och Varje produkt framöver kommer innemikroprocessorer som finns i era pro- hålla ganska många processorer och dukter. Vilka konsekvenser kan det föra gränsen mellan traditionell informationsmed sig teknologi och informationsteknologi i produkter som lastvagnar och personvagnar kommer att suddas ut.

Jag har inte någon klar uppfattning om de som designar datorer i produkterna år medvetna om 2000-problematiken eller inte. Det får bli en del av kartläggningen. Självklart år det väsentligt att de är med på detta.

Ta t ex Windows95 som är designad Jag kan bara hålla med, det är ett område ganska nyligen av folk inom databran- att titta på. schen och inte ens den hanterar år 2000 då börjar man bli lite fundersam och om helt andra personer inom helt andra produktkategorier jobbar med datorer i sina produkter, så kan det vara ett område att titta på.

Har Volvo många andra typer av system I de produktionsnära systemen så kan där det finns klockor som påverkas, t ex jag tänka mig att tiden och datum och säkerhetssystem, drift i fabrikerna sådant är med i många sammanhang, inom t ex materialstyrning och planering där Volvo har lång tradition. De systemen behövs säkert också ses över och det gör vi.

Finns det risk i en decentral organisation Ja, det kan man tänka sig. De system där att vissa system faller igenom detta nätet har systemansvariga och det ansvaret med 1 000 systemansvariga. är täckande, där år väl mindre oroliga. Men jag gör en notering om passersystem och det kan finnas andra system som kanske inte täcks av detta nät. Det får ingå i analysen för att se vilka övriga system som kan finnas.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

wFiågatrftliTlxvçivo p från Volvo.

j j i i Vi kan idag ett skeende där de stora Ja, det börjar redan bli svårt att boka se företagen, bankerna och sedan de stora olika typer av resurser, speciellt om det myndigheterna successivt knyter upp gäller populära miljöer eller moderna nu konsulttjänster framöver och kanske sist miljöer. Så resursöversynen får göras i i raden ligger mindre och medelstora tid. företag, t era underleverantörer. ex Räcker det att idag säga att vi kommer De samarbetskanaler vi har när det gälatt kräva detta underleverantörerna ler just underleverantörerna och förändav eller Du att det finns stor risk att ringar i materialsystem där leverantörerser en då är kompetensen slutsåld na är inblandade, där har vi med resursfrågan. Den får beaktas under planeringsfasen.

Det är mycket möjligt att man kommer i ett sådant läge. Men återigen de som håller i detta system säger att "vi får per ta problemen efter hand som de kommer". Vi får försöka vara så förståndiga vi kan och sedan får vi parera när inte planeringen räcker.

Känner stort företag Volvo något Om Du menar att vi skulle leverera reett som för underleverantörer i detta så vill inte i första hand säga ansvar surser, sammanhanget att vi har det ansvaret, utan vi börjar med att informera och ställa krav hur skulle vilja ha det. Och så får leverantören försöka och svara upp så gott han kan. Kan han inte, får vi se vad vi gör då.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

SAS

Inledning Avsnittet behandlar hur SAS hanterar 2000-omställningen.

Medverkande Birgitta Frelin är verksam med IT i koncemstaben inom SAS, Stockholm.

IT är basen för SAS är så mycket mera än bara 150 flygplan gör 1 000 flygningar dag. Vi som per verksamheten har 20 miljoner biljettbokningar år i våra datorsystem. Vi har 210 000 fraktper ton gods per år. Vi äger än 50 hotell. Vi k hosting-service ett 30-tal andra mer ger s flygbolag som köper sina tjänster SAS. De är således helt beroende de ITav av system som SAS har. De betalar till för att få använda systemen. oss

SAS har IT över hela världen för att få verksamheten att fungera. 2000-problemet omfattar för oss inte bara IT-systemen, utan det är hela beroendeförhållandet mellan olika verksamheter. Grunden till att verksamheten fungerar, det är IT-systemen. SAS är fruktansvärt IT-intensivt.

Transaktioner SAS har en mängd olika maskinplattformar. Andra företag kanske har maskintyp, en dygnet runt men vi har IBM, Unisys, AS/400 och Tandem.

SAS har ungefär 400 applikationer i drift. En typisk sådan applikation kan vi ha utvecklat för 250 miljoner kronor. Vi har i uppskattning konstaterat att det en grov finns 20 miljoner programrader i våra datorer.

Datorsystemen är transaktionsintensiva och det blir 1,7 miljarder transaktioner per år. Det betyder att runt om i världen, varje sekund, finns det 54 personer i snitt som sitter och trycker en sänd-knapp.

Driften pågår tjugofyra timmar dygn, även t jul- och nyårsafton. Det innebär per ex att det inte går att stänga av maskinerna för t förändringar. Utan när sådant ska ex ske måste det vara väldigt planerat, tex för att under bara två minuter ta noga ner ett system för att införa något nytt. Det komplicerar är att när är de vakna som sover, i New York och sådant måste ta hänsyn till hela tiden.

Total IT-budget De resurser SAS har inom IT-området består tre fristående helägda databolag i av på 2 miljarder Norge, Danmark och Sverige. Deras 800 förvaltar de SAS-systemen. personer stora

Därtill finns ungefär 200 i själva flygbolaget jobbar med IT-frågor.

personer som Totalt har SAS ungefär 1 000 håller med IT. personer som

IT-budgeten för flygverksamheten är ungefär 2 miljarder kronor år. Enligt per senaste räkningen finns ungefär 17 700 terminaler spridda i världen. Vi har 500 runt om lokala nätverk och de växer hela tiden just Hela verksamheten bygger på att vår nu. IT fungerar.

2000 gäller mer Beträffande 2000-problematiken rör sig ofta diskussionen själva IT-systemen, om än IT-systemen men för oss finns det så mycket mera.

Vi har konstaterat att maskinvaruplattformama måste förändras. Leverantörerna har inte sett till att deras miljöer fungerar för år 2000. SAS har också köpt en massa produkter, t ex färdiga standardpaket. Vissa leverantörer lämnar inte ut sin källkod, alltså exakt hur programmen fungerar, så har inga möjligheter att in och rätta i något som vi inte vet hur det ut. Sedan har alla programspråk måste ser som igenom och titta på.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

SAS-ledningen Vad gör SAS för närvarande Hela 2000-projektet är plats. Styrgruppen för proföljer 2000-jobb jektet avrapporterar kontinuerligt till högsta SAS-ledningen som följer ITupp området med stort intresse.

SAS

Fråga till SAS Svar från Kan jag idag boka flygbiljett över Ja, SAS har redan idag en mängd maen millenniumskiftet omjag vill åka dagen nuella rutiner. Det krävs av oss att har innan och hem dan därpå manuella rutiner ifall någonting händer. Det är myndighetskrav. Därför finns det utvecklade procedurer för hur man ska göra om någonting stannar, t ex om man ska beräkna vikt och balans ett flygplan. Sådana rutiner finns redan. Det kan säga förmodligen kommer att man hända vid övergången till 2000, är att vi inte kan avveckla trafiken i samma stora utsträckning gör idag utan allting som kommer att ta längre tid. Vi kommer att få iväg planen, fast det blir manuellt.

Det finns del kritiska saker för oss. en Det berör flygsäkerheten. Vi har en ena

mängd system för flygplansunderhåll

följer olika komponenter i ett flygsom plan och styr hur länge en komponent får sitta i flygplanet innan den ska för underhåll. En annan kritisk sak är hela besättningsplaneringen. Det finns regler för hur länge besättning får arbeta. en Detta är sådant som man ska vara medså sådana system fungerar veten om att väl över 2000-skiftet.

Biljettbokningar, det är samma där, det gäller att får våra system att fungera för biljettbokningar, för biljettbokningär det som SAS lever på. Det är en arna överlevnadsfråga.

Det går således boka biljett J fast det kommer säkert att ta mycket att en a, längre tid.

Vi har uppgift att amerikanska Ja, jag har hört talas om det. en om flygbolag förefaller göra fantombokningar så att alla deras plan är fulla deskritiska dagar runt 2000. Känner Du sa igen det från andra flygbolag

samarbetet mellan SAS och Ja, det gör de. Vi har tätt samarbete med Hur sker flygbolag Biljettsystem och andra flygbolag och utbyter erfarenheandra angår väl i varandra mycket ter hela tiden för att försöka hitta de nat smartaste lösningarna till de problem som uppkommer.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till SAS Svar från SAS Finns behov av att samordna 2000- Det är ett kritiskt område. Det måste anpassningen, måste göra arbetet integrationstester, så att verkman vara man samtidigt Om några flygbolag går före ligen stämmer att gör det samtiav man SAS, får ni problem med era system då digt. Annars måste man ha "fixar" emellan detta. Här pågår ett centralt projekt just för att titta över allt som kan hända, allt som överhuvudtaget kan komma på.

Hur sker ändringar och tester i en tjugo- Idag i SAS har vi tre separerade miljöer fyratimmars dygnetruntdrift och de är

0 testmiljön för när någonting går in i

produktion hos SAS får det definitivt

inte fel där programmerare och

systemerare hos kunder kör tester allting som genomförs

0 kundmiljön där kan man sätta vanliga brukare att testa om en applikation verkligen blev som den var tänkt

0 själva produktionsmiljön.

Det förmodligen måste göra är att man bygga ut testmiljön för att kunna göra den ännu mera effektiv. Men vi har tre miljöer redan idag p g a att kör 24 timmar om dygnet. Annars skulle vi aldrig klara av detta.

SAS arbetar redan med integration med Det är en sådan sak som ännu inte har andra flygbolag hur ser integrationen börjat med. Men det är en av dessa del- med Luftfartsverket ut komponenter som finns i vårt 2000projekt.

Skulle Du själv våga sätta dig på ett Ja, helt klart. Jag litar fullständigt på den flygplan som går runt halva jorden personal som finns och alla dessa un- mader de kritiska dagarna omkring 2000- nuella rutiner som också finns. De testas skiftet av då och då. Det händer ibland att våra informationssystem står stilla.

En vanlig orsak till varför plan störtar Nej, jag skulle inte tveka. dåliga flygledningssystem. sägs vara När man åker runt halva jorden, passerar man olika luftrum, olika luftfartsverk men det är inga bekymmer

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till SAS Svar från SAS Det finns många miljöer där man klarar Vi prioriterar vissa systemområden, som manuella rutiner, men det kanske är i är viktigare än andra bara för att vi ska begränsade fall där ett eller två system hinna med att lösa det som kommer runt går ner. Det talar om nu är en total- omkring år 2000. Så om har något mängd av system som kanske inte kan litet client/server-system för statistik överblicka klarar SAS den manuella eller dylikt, är det definitivt inte högpri- hanteringen oriterat. Vi går till att börja med de stora viktiga systemen.

Har SAS också dragit den slutsatsen att Ja, det finns några gamla stora drakar några system står för merparten av an- från 1970-talet, när man skrev kod och passningarna minne var dyrt, och det är dessa system som SAS har problem med. Någon volymuppskattning om hur stort problemet är, kan jag inte Många systemen ge. av byts ut innan år 2000.

När har gått igenom all vår IS/IT så har vi, a med år 2000 i åtanke, konstaterat att det blir så mycket förändringar i vissa gamla system att det är bättre att göra ett nytt. Flera sådana stora systemkomplex har beslutat att byta ut.

Har SAS analyserat ansvarsfrågan när Ja, det har gjort. Vi vet t ex att vi har det gäller programpaket och program- en gammal Cobol-kompilator. Där har vi språk tagit tag i leverantören. Vi har redan börjat knyta avtal med leverantörer.Vi har gått igenom en del av maskinplattformarna och ser att vissa har inga problem, andra har problem. De senare leverantörerna gör avtal med.

Vilken slutsats drar Du av den genom- Slutsatsen är att jag tror att kommer gången att klara av detta med leverantörernas hjälp. Men måste ställa krav på leverantörerna, att de verkligen försäkrar att klara detta i sin tur. Det är viktigt för att också ska lyckas.

Hur är den allmänna medvetenheten om Fram till nu har det varit strutsmentali- 2000-problemet ute i samhället idag tet. Först nu börjar alla inse att det är inte så lång tid kvar. Därför börjar alla företag arbeta med detta.

På SAS gjorde första inventeringen för två år sedan, för att se ungefär vad det rörde sig om. Så har kunnat räkna baklänges för att bedöma om hinner i mål.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga. till SAS Svariffån SAS

; Vilket råd vill Du till andra Börja med att göra ett rough estimate. ge Gå igenom hela IS/IT-miljön och se vad det handlar om. Det behöver inte vara exakt till hundra procent, men tillräckligt för att börja räkna bakifrån. Går det att klara av detta

Inventera också om resurserna redan finns internt. Annars är det nödvändigt att knyta dem till sig för nu börjar resurserna på att försvinna till olika företag.

Viktigt är också att ha ledningen med sig i dessa frågor. För det kommer att handla om prioritering i slutändan. Ska satsa affärsutvecklingen Eller måste vi klara ut år 2000-problematiken Den lille systemägaren ser som regel bara sin lilla bit och inte helheten. Då är det viktigt att ha högsta ledningen med sig och att den också tar besluten för hur ska man vidare.

SAS har t ex många olika datumstandarder i systemen. Därför är det nödvändigt att ta beslut om hur datumstandarden ska ut, så att inte inte fortsätter se samma tokiga sätt och har olika datumstandarder även det nya som kommer in. Viktigt är åtminstone att ha rätt det som görs från och med nu.

Är det behov nationell datumstan- Skulle inte alls ha något det, vi av en emot om dard alla kunde få lite hjälp traven där -i varje fall några råd.

En annan sak som alla behöver göra, är att få tag i leverantörer till standardpaketen och kontrollera med dem att de paketen verkligen fungerar. Knyt upp leverantörerna, kräv av dem att de hjälper till.

De standardpaket som SAS använder Vi har tagit kontakt med del leveranen och inte får tillgång till källkoden hur törer redan och andra kommer att ta har själva gjort med leverantörerna kontakt med. Det är samma där har prioriterat vad som är jätteviktigt och vad som inte är viktigt.

En krav är att leverantörerna rättar till Ja, det är det. För vi har inga möjlighe-

sin programvara ter. Vi kommer inte ens källkoden. Vi

vet inte hur vi ska göra.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

lkragasüi 3155:5; f 5V§Fffåñ SASA-"r

- . - . Har SAS gjort en kostnadsuppskattning Vi tror att hamnar runt 100 miljoner för hela ZOOO-problematiken kronor. Men det inkluderar en mängd andra saker. Vi passar att göra även andra ändringar. T ex flygbolagskoderna SK för SAS kommer att ändras från två tecken till tre tecken.

si hearing IT-problem inför 2000-skiftet I T -k oin niis oiie ns om

Telia

Inledning Avsnittet behandlar hur Telia hanterar 2000-omställningen.

Hambraeus-Björling är 2000-projektledare vid koncern-IT Telia, Stockholm. Medverkande Ylva

Önskelista diskuterat mycket internt Telia 2000-problemet och jag får alla möjliga inför Vi har om Att det konsultemas påhitt. Att det är dataavdelningamas påhitt för att 2000-skiftet reaktioner. är verksamhet. Det hindrar inte vi har problemet med millenniumskifvärna om sin att tet.

Önskemål Ta in "år 2000" i alla beslut. Man kan dock inte begära att parametern regering eller riksdag ska upphöra med att fatta beslut om framtiden p g a företag, 2000-problemet. Men livet mycket enklare vad gäller 2000-problemet om man vore några beslut de närmaste åren. Vi kan inte begära det, men det viktiinte fattade nya fortsättningen med 2000-parametern i de beslut som vi vill att regering ga i är att ta

fatta. Det påverkar nämligen de flesta stödsystemen i företag och

och riksdag ska

organisationer.

IT-råd, motsvarande lagrådet, kan stödja regering och

Varför inte inrätta ett som arbete. Det kan också viktigt att tänka att undvika beslut som riksdag i detta vara

förändringar i IT-satsningar i företagen, t ex regelförändringar som kräver

ger tunga större förändringar i våra stödsystem.

vi fortsättningsvis undvika att låta lagar och beslut träda i kraft den 1 Vidare bör

år 2000. Det kanske går att välja tidpunkt än ett årsskifte, som om-

januari en annan växling.

Önskemål 2: Stimulera satsningen kompetens. Inrätta erfarenhetsbank kring en 2000-hanteringen webben. Kanske något för IT-kommissionen Ordna ett natiodiskussioner, frågor och koordination, så att effektivt kan hitta nellt forum för varandra i dessa frågor.

utbildningsinsatser och arbetsmarknadsinsatser görs skulle kunna koncentre- De som

i "nymodema" programspråk Cobol. Framför

ras till programmeringsutbildning som

Om det Cobol-programmerare, så kommer vi att

allt behövs projektledare. är ont om sådana ska kunna koordinera detta 2000-arbete ute på före-

ha ännu mer ont om som tagen.

det finns medel för informationskampanjer till folket. Vi i IT-branschen

Se till att klara detta själva. Främst måste vi jobba med frågan i våra kommer inte att kunna av verksamheter, minst lika mycket gäller det landet Sverige så därför respektive men jobba alla människor i landet. Det bra att få en medvetenhet måste vi genom vore inte för uppmärksamma kan vi tänkas ha hos varje individ, om annat att oss var problem. Allas medverkan behövs.

Önskemål 3: Skattemässiga avdragsmöjligheter. För Telia innebär 2000-problemet

antal investeringar. Så är det säkert också för många andra. att tidigarelägger ett istället för förändra de gamla. Det går i många fall att jämställa Vi gör nya system att tidigarelägger investering ändå skulle ha gjorts. Finns det avmed att man en som dragsmöjligheter för detta, kan det också en hjälp i arbetet. vara

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

2000-Iäget inom År 2000 affärsproblem och inte IT-problem. Lösningen är IT-lösning. är ett ett en Telia-koncernen I och med att det är ett affärsproblem, är det också lättare att kräva medvetenhet och engagemang i högsta ledningen. Det har vi inom Telia.

Telia bildar enhet heter "År 2000". Beställare i verkställande lednu en som är en ningen. I styrgruppen sitter fyra av fem ur verkställande ledningen, förutom marknadsbolag och IT-ansvarig samt förhoppningsvis även en extern revisor.

Vore oändliga, hade inte problemet varit så stort. Men vi utgår från, till resurserna dess motsatsen är bevisad, att

det är och förblir resursbrist för att hantera 2000-anpassningen 0

0 det är väldigt viktigt att vi inom koncernen Telia koordinerar insatsen.

Det kan bli frågan om mycket pengar, personalresurser och framför allt tig som rinner mellan fingrarna, om inte hanterar detta ett riktigt sätt.

Kunskapspool Telia har bildat stödgrupp till verksamheten. Den består av en kunskapspool som

en

ger 2000-stöd är väg att bemannas med en informatör, en jurist, en teststrateg, en planerings-

och koordineringsansvarig, risk ansvarig för kvalitetssäkring, interen manager, en nationellt samarbetsansvarig, m fl.

Dessutom har fem specialistteam som fokuserar tjänster, IT stödsystem, tek-

nik för produktion nät, kundutrustningar växlar, m samt internt/fastigheter. Det

m finns 2000-problem olika slag inom dessa områden. av

Ett tungt område är tjänster och där är det nödvändigt att göra en affärsmässig prioriteringen. Vad ska finnas kvar efter år 2000 Att avsluta det som inte ska finnas, är lika viktigt att anpassa det som ska vara kvar efter år 2000. Vi kan inte ha bara som ett fåtal användare viss tjänst den 1 januari 2000, för det innebär att om då av en inte kan leverera tjänsten riskerar att få skadeståndskrav.

Detta är gyllene tillfälle till att Är det tjänst håller för att flytta in i ett rensa. en som nästa sekel Eller är det någonting vi aktivt nu ska rensa ut Är det en tjänst som klarar konverteringskostnaden, inte bara den, utan kanske även en förändringsmen kostnad för att kunna finnas kvar i befintlig miljö Eller är det en tjänst som ska utvecklas i en ny miljö

Grundlig analys Arbetet inför år 2000 Telia är indelat i två faser, dels inventering, analys och beär nödvändig slut och dels realisering. Viktigt är att lägga stor arbetsinsats i början, för att få ett en gott önskvärda prioriteringar. Dessa måste sedan självklart tas i verksamgrepp om heten och därför är högsta ledningen med i styrgruppen. Vi kan ta fram underlag och hjälpa dem att fatta beslut, beslutet måste tas i verksamheten och också realisemen ras i verksamheten.

Det finns många belackare tycker att 2000-enheten ska ta över och styra nej, som vi kan bara ett stöd. Fortfarande måste allt arbete göras av de ansvariga i verkvara samheten. Vi tänker inte ta över ansvaret.

Vi kommer att trigga, följa och i bästa fall kommer vi också att ha provocera, upp för att kunna till att allt blir gjort för att säkerställa att Telia klarar år 2000. pengar se

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Sverige stärkt Vi upplever inom Telia vikten av att koordinera våra insatser inför år 2000 för att av koordinering kunna stärkta det hela och få någonting ut de satsar än att ur mer av pengar bara kunna åstadkomma precis det gör idag för lär inte kvar - annars vara marknaden.

På samma sätt borde landet Sverige försöka att koordinera stor del insatserna, i en av varje fall inom den offentliga sektorn. Även landet Sverige kan därmed stärkt ur år 2000-problematiken. Annars finns det stor risk för t ex upptrissade löner och okontrollerade extrainsatser.

Glöm inte bort Glöm inte bort slutanvändarna. 2000-frågan diskuteras mest bland IT-personer som slutanvändarna resonerar precis samma sätt alltid, d att det är mycket viktigt att göra ett som v s riktigt datatekniskt jobb, att testa o s v. Det är så lätt att glömma bort dem ska som använda systemen.

Alla dessa ändringar som nu kommer att genomföras i systemen inför år 2000, några av dessa kommer säkert att påverka slutanvändarens miljö. Hur ska hinna utbilda slutanvändarna Hur ska ett koordinerat sätt föra förändringarna till dem Det är också en viktig fråga.

Många förbiser Ett extra problem, som få verkar tänka på, är att år 2000 även är ett skottår. Det är

2000-skottå ret nämligen inte så självklart. Århundraden normalt inte skottår, år 2000 är ett men är jämnt delbart med fyrahundra och det är ett skottår. Detta kan vara förbisett i många informationssystem.

Så det räcker med att klarar den l januari 2000, utan måste även klara den 29 februari. Någon har testat ett system och det visade sig bra över årsskiftet, men det visade sig att i gengäld hade den 1 mars försvunnit. Det måste också hantera.

Fråga till Telia Svar från; Teija

. Finns det risk för att telenäten får pro- Det är som har bevisbördan. Vi måste blem omkring år 2000 Kommer Inter- kontrollera. Vi vet inte idag. Innan vi har net t ex att fungera omkring år 2000 vi har testat, kan vi heller inte tala om omfattningen.

Kommer Telia att kunna kontrollera det Ja, det måste vi. i realtid innan år 2000 kommer

Det innebär att Telia kommer att göra Ja. det

Skulle Du själv våga ta en telefon fem i Nej, jag ser inga bekymmer. Skulle så tolv 1999 kvällen och ringa ett ut- vara fallet är inga problem att komma landssamtal och ha det i tio minuter till Telia och påpeka orimligheten. Tele- Risken finns, som en delar påpekar, att fonin en viktig del i infrastrukturen, men det kan bli en räkning för 52 miljoner den är inte livsavgörande samma minuter om det vill sig illa sätt som många andra system som bara måste fungera.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Telia Svar från Telia Vi har sett olika kostnadsuppgifter när Vi jämför oss med andra liknande teledet gäller Telias åtgärder när det gäller bolag ute i Europa och ett av dem som år 2000. Det har varierat mellan några ägnat sig 2000-problematiken ett år hundra miljoner kronor och några mil- längre än Telia har en budget 2,4 jarder kronor. Var ligger Telia idag miljarder kronor, plus/minus 50 procent. Det visar hur stor osäkerheten är i de uppskattningar vi har. Den osäkerheten verkar de flesta ha.

I diskussionerna f n serjag inte det affärsmässiga perspektivet lagt ovanpå kostnadsbedömningama, utan det handlar mest om hur många program och hur många rader kod som finns. Det är säkert bra för att uppskatta vilka kostnader det kan tänkas bli.

Men egentligen är det ointressant information. Det viktiga är vilket affärsbeslut läggs ovanpå detta. Vilka av dessa prooch vilka av dessa rader kod komgram mer företaget att prioritera för en 2000anpassning Det är sådana överväganden kommer att peka kostnaden som och det kan jag inte säga för Telias idag.

Det innebär att Du inte heller kan säga Nyutveckling är en förutsättning för att detta kommer hindra Telia från ska stärkta år 2000. om att ur offensiva nysatsningar andra områden. Om det är så att ska lägga ner alla våra resurser att klara av det redan klarar idag, då kan jämföra med av våra konkurrenter som inte har samma arv att behöva förändra. Konkurrenterna är redan inne nya marknader. Ska Telia överleva, så måste dit direkt.

Hur kommer Telia kontrollera telenäten, Det kan jag inte svara på. Det är därför

somju är i drift dygnet runt jag har dessa specialistteam. Det viktiga är att fokusera just det som är specifikt för dem och vad kan bidra med som är mer generellt. Det är att har typ testmetodik, samma typ samma av risk management och samma typ av kvalitetssäkring. Sedan måste det själv-

klart inom varje kompetensområde sä-

kerställas att man också gör detta. Det räcker inte bara med att har plikten att till att Telia klarar år 2000, utan vi se måste även ha befogenheten att se till att klarar det d v s jag behöver pengar eller något och det får jag.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Fråga till Telia j Svar från Tetia

Kundutrustningar är ett stort område att Det tror jag inte. Den är inte testad ur inventera. Det sak vad gäller den synvinkeln idag. är en gammal kundrustning men hur är det med utrustning säljs idag Om jag En av de första åtgärderna är att ta fram som idag går och köper fax eller tele- folder för vilka krav vi ställer på våra en en en fonväxel i Teliabutik är den 2000- leverantörer, både interna och externa. en årssäker Därefter ska ska säga att ingenting får tas i drift, ingenting får säljas o s v, som inte klarar år 2000. Telia får inte köpa in sådant inte klarar år 2000. som

Men det kan inte göra förrän vi kan tala vad vara 2000-säkrat. Vi om anser har ett testföretag, Telia Validation, som kommer att hantera certifieringsproces- Så fort har de premisserna klara, sen. då ska trycka dem och det håller att tas fram precis i dagarna. Självklart ska därefter ställa kravet.

Är uppfatta Telias situation Mycket min uppgift är just att provodet rätt att av "stor medvetenhet, fortfarande 2000-kostnaden för Telia kommer som men cera. personligen bli vad beslutar att den ska få bli

i startgroparna" Hur ser Du att man

realismen i tidplanen i affärsverksamheten.

Visst är i startgroparna, så länge men vi har tillräckligt med kraft och pondus för att kunna fatta de affärsmässiga rik-

tiga besluten, ska prioritera hårt där

har flest kunder, störst inkomster o s v. Där ska göra insatserna först. Det viktiga är att positionera tjänsterna och produkterna. Ska de bort Ska de finnas kvar Ska de konverteras rakt Ska de ändras i befintlig miljö eller ska de realien ny plattform seras

Ändå tycker jag inte riktigt Telia är i startgroparna. Vi har under den gångna tvåårsperioden förändrats mycket. I det förändringsarbetet har det gjorts inventeringar och anpassningar. Vi har ganska god kunskap, åtminstone om vad som är viktigast i kittet emellan tjänsterna. Det

pågår redan idag arbete med IT-delen

sedan drygt halvåret. Där står i fasen att handla partnerhjälp och att börja upp

själva genomförandet.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Dataföreningen i Sverige om kraven på lS/IT-leverantörerna

Inledning Avsnittet behandlar vilka krav användarna informationssystem

som av har anledning att ställa IS/IT-leverantörer.

Medverkande Kurt Gladh är direktör för Dataföreningen i Sverige, Stockholm.

Bristande kris- Det är uppenbarligen ett bristande krismedvetande sekelskiftesproblematiken. om medvetande IDC har nyligen gjort undersökning på uppdrag IBM och den konstaterar en av att av 520 intervjuade bolag i England, Tyskland, Frankrike och Italien är det

0 61 procent som känner till problemet och har börjat planera,

0 31 procent har hört talas om det, de har inte gjort någonting,

men

0 6 procent har hört lite detta i förbigående.

grann om

Är det så det har ser ut, all anledning att vara lite fundersamma.

Alla plattformar Vi kan notera att alla tekniska plattformar berörs. Det är alltså inte bara

fråga om

är berörda gamla Cobol-program, det är alltihop. Det utan är en rysare.

Systempaket från externa leverantörer, kan väl värt titt på, särskilt för vara att ta en de medelstora och små företagen, för det är i stort sett vad de har. Där har de inte egenutvecklat så mycket. De har möjligen misshandlat de köpta systempaketen och gjort anpassningar här och där. Det kan så smärtsamt. vara nog

Sedan finns det maskinvara av olika sorter. Det finns mikrokomponenter program, och annat instoppat i produkterna. Det finns uppgifter att IBMs gamla hederliga om 370-datorer inte klarar millenniumskiftet. Det får hur det vill med det. De lär vara väl inte vara så aktuella just då, så det är ett problem går bort. som att sortera

Fel på indata, i både filer, EDI-meddelanden och kommer från kunder, annat, som leverantörer och tjänsteföretag kommer att ställa till problem. Det är data hela tiden som berörs i processerna och det hjälper inte att Bror Duktig och till vara se att enbart egna program fungerar. Man måste också kontrollera alla data sedan komsom mer in och som kan vara fel. Det betyder att måste samarbeta med alla sina man affärsparter i processerna. Det kan bli den riktiga proppen.

Grundregel: utgå från att allting är skogen, tills det är bevisat det inte det. att är

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Viktiga i För åtgärda 2000-problemen i organisation är det ett antal viktiga steg att ta. steg att en åtgärdsplanen Först gäller skapa insikt problemet. Utan insikt blir det inga medel. Se till att att om det finns ansvarig projektledare tacklar uppgiften. en som

Inventering rad förhållanden behöver göras. Det är informationssystem, proav en utrustning, tjänster, indata samt ansvariga leverantörer. Utan inventeringgramvaror, har faktiskt inte susning vad det är förtid, resurser och kostnader det ar man en om kommer handla Att göra kostnadsuppskattning baserad nyckeltal att om. plus/minus 50 leder inte särskilt långt. Inventering är ett jobb måste procent som göras och den inte redan är gjord är det mycket bråttom. - om -

central punkt åtgärdslistan är att informera verksamhetens ledning och lin- En jechefema. Det är där besluten ska fattas. De ska veta vad det kostar och de ska veta

så småningom vad det blir för bekymmer att åtgärda. Viktigt är att klarlägga samar-

betet mellan IT-ansvariga och linjeansvariga. Mycket jobb görs, och kommer att

behöva göras, utanför IT-funktionen och besluten ska fattas där.

En nyckelfråga är "Ska konvertera, modifiera eller ska byta system" Det är

Chans för vissa ganska positivt äntligen får spark i ändan, att göra någonting det att byta system att man nu en gamla blängt snett i åratal. Det går att se det som en rabatt om systemet som man byter rabatt i form att slipper åtgärdskostnaderna för att man nu system, en av man till millenniumskiftet. Problemet är bara att det börjar bli lite ont om tid. konvertera Alla har faktiskt inte chansen att göra nyinvestering, utan tvingas konvertera.

Kräv 2000-garanti och programleverantörema. Det är en nyckel till stor Städning bland av system-

programföretag del problemet. Det leder också förmodligen till en städning i programvarubran-

av schen. Gissa vilket är det tyngsta skälet för att köpa ett nytt applikationssystem som

i Är det funktionaliteten Eller är det ett system som problemfritt klarar

morgon. millenniumskiftet Spelplanen håller att ändras. De leverantörer grejar detta som kommer tjäna lönsamma och ta marknad. Några programleverantörer att pengar, vara helt över marknaden. De leverantörer inte är lyhörda för kraven kommer ta som garantera funktionalitet vid millenniumskiftet de dör. att -

blir slagsmål Det blir mycket värre än vad vi idag kan föreställa Resursbristen Det om resurser. bara början. Vänta tills krismedvetenheten har nått sin topp. Då är blir bara värre oss. Vi har sett princip för göra någonting. Då finns det sig eller kanske det i sent att vare resurser möjligheter hinna i tid. Detta är ett unikt projekt, det går inte att ändra tidsfristen. att

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Kräv garanti av Alla ska inför år 2000 kräva funktionsgarantier alla levererat maskiner och av som leverantörerna En sådan leverantör är den IT-funktionen. De faktiskt skyldiga program. egna är att se till att systemen fungerar tillsammans med linjen. De har dessutom också ett an-

svar för de applikationer kanske lagt oursourcat hos servicebyrå,

som man en men ändå ligger kunskapen kvar den IT-avdelningen. Servicebyråerna måste egna se till att hela komplexet med att sköta drift, underhåll fungerar. Även o s v, om ansvaret för system ligger kvar hos kunden. Detta är komplex tjänst inkluderar en som nätverk, drift, underhåll och arbete i systemen. En sak att testa är det automatiserade arkivsystem som sköter magnetbanden för att ta reda på vad hänt med alla de som årsband har sparats i många applikationer. Finns de alla sparade, även de som som borde vara kvar till, säg år 2002

När det gäller programvaruleverantörema, ska man verkligen kräva att det fungerar. Kräv att få nya releaser. Dessvärre blir det ett problem, för den inte har ett som serviceavtal. Förhandlingspositionen är något svagare då. Men det är väl värt att göra ett försök.

Utrustningsleverantörema kan vara svårare att hantera har mycket utrustom man ning. Andå ska man få garanti att maskinerna med tillhörande mikrokomponenter en fungerar över millenniumskiftet.

Tjänsteleverantörer av olika sorter bör man också tackla ordentligt. Det handlar om banker, transportföretag o s v. Leverantörer av indata likaså. Många är själva leverantörer av indata till andra parter i de affärsprocesser pågår, så får räkna som man med att också bli utsatt för krav.

Legala aspekter Om det skulle bli problem efterhand, är det värt att veta hur ska kunna handskas man med de legala aspekterna. Se över avtalen i god tid, d med samtliga leveranv s nu, törer. Konsekvenserna av 2000-problemet för ett enskilt företag, framför allt bland medelstora och mindre, kan bli att verksamheten gungar till ordentligt inte om man tänkt detta. Det skulle vara fair extemrevisom, noterade företagets beredskap om för att klara årsskiftesproblematiken. Det hör hemma i verksamhetsrevision, det en är självklart. På samma sätt borde Riksrevisionsverket ha uppfattning systeen om men inom statsförvaltningen. RRV borde också få uppdrag att följa att sambanupp den mellan de olika systemen fungerar och att respektive myndighet har gjort sitt för att det ska fungera.

ä Fråga-till Dataföreningen Svar från Dataföreningen

v Vi hör under hearingen många säga att Börja redan med att försöka skaffa nu kommer att ställa krav dem som information, för att förstå stötarna var lämnar skatteuppgifter, EDI-uppgifter. ska sättas inte. Det är krav underleverantörer. Om jag är ett litet eller medelstort företag, Man ska definitivt prata med leverantöska jag börja idag och anpassa mig rerna, man ska börja prata med sina Eller ska jag avvakta tills de kraven parter. Det är många parter. Detta är en kommer från 3-4 håll, kanske inte förrän de knöligaste bitarna och jag vet fakav om ett år, när de stora i bästa fall är kla- tiskt inte tågordningen. ra med sitt

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skif.tet

Dataf

Frâgáitiu- åHÃDáiáfÖrEñÃhiQfQu 3 ,

.. j mindre företag Exemplet är väl valt. En underleverantör Säg ett sina parter och alla säger att "jo, är i till, t ex Volvo, Electrolux eller ett par gång med analys, den blir klar l juli och tre stycken till, är dessutom beroende av sedan återkommer med besked". Ska vad 3-4-5 stycken andra större företag den lille företagaren snällt avvakta tycker och tänker. ett halvår, eller rumpan Jag har inget svar problemet. Jag vet bara att företagaren måste börja nu. Han kanske tänder eld någonstans.

Gör Dataföreningen någonting för att Vi har haft några konferenser, men till öka medvetenheten ute i näringslivet de konferensema kommer nog de redan frälsta och de som redan har insikten om det hela. Vi har haft lite dialog med Dataföreningar i andra länder. British Computer Society har en del information. Vi kan tillhandahålla en lista över bra informationskällor webben.

Men i övrigt är aktiviteter och engageännu inte den nivån som de mang borde vara.

Vi hör mycket resursbrist i stora Ja, det behöver de. Resurser är en bristnu om organisationer. Hur det i mindre redan idag, mycket beroende den ser ut vara och medelstora företag Kommer dessa snabba accelerationen av ny teknik. att behöva hjälp Detta gör det inte lättare att kunna tammed problemen inför millenniumpas skiftet. Det finns inte folk.

Finns behov särskilda insatser för I huvudsak är de beroende av att deras ett av

små och medelstora företag programpaketleverantörer, alltså stan-

dardsystem, fungerar. Om bara deras leverantörer gör sitt jobb, får nog de mindre företagen det hela att runt.

Om det visar sig många företag får En intressant fundering. Det är väl inte att problem omkring år 2000 och det blir otroligt att man kommer att genomlida en allmän föreställning att detta hänger ett kvartal av kaos, oavsett alla de ansatihop med IT-leverantörerna både görs Man har startat för sent. av ser som nu. och maskinvara. Är det då Jo, jag tror att IT-branschen under 3-4 programvara risk IT-branschen får negativ månader kommer att få råskäll som synatt en stämpel på sig dabocken.

I vilken utsträckning kommer 2000- Datumfunktionen kommer att spricka i problemet beröra privatper- ett antal persondatorer och det får man att oss som soner Videon, TVn, hemma-PCn, väl ta och fixa till. Hushållsprylarna i automatiska kalendrar, dataspel övrigt, liksom videon, blir inget jätteungamas min PC problem.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Fråga till Dataföreningen Svar från Dataföreningen Jobbar Dataföreningen med några legala Nej, har inte gjort något med tanke aspekter, fram avtal, 2000- legala aspekter omkring 2000-talet. Men t ex att ta certifiering det är ett uppslag.

Och ingen certifiering heller Certifiering är betydligt svårare att tackla. Man är något utlämnad programvaruindustrin själv måste gasom rantera att detta fungerar. Det är svårt att administrera, att sätta upp regler och handskas med det. Kravet är egentligen inte så svårt. Det kräver att leverantörertestar av sina produkter och får dem na att fungera.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

WM-data Konsult AB

Inledning Avsnittet belyser hur ett de stora datakonsultföretagen, WM-data Konsult AB, av arbetar med 2000-omställning hos olika uppdragsgivare, bedömer utvecklingen. som

Medverkande Tomas Hahn för 2000-verksamhet hos WM-data Konsult AB, Stockholm. ansvarar

Rekrytering Som representant för den trånga sektorn ska leverera alla tjänster som behövs

som och utbildning för lösa 2000-problemet kan jag meddela att för närvarande är beläggningen 100 att Vi får ta till lite andra saker för att kunna hjälpa alla företag. procent. nog

Vad leverantör tjänster till företag runt om i landet kommer att göra för att som av minska effekterna millenniumskiftet, är att främst säkra den befintliga personalen. av Det finns kanske spännande uppgifter än att jobba med år 2000-projekt i mer dagsläget.

Vi kommer också att försöka locka andra till att jobba just med dessa frågor. resurser Vi nyrekrytera. Men att nyrekrytera för denna typ av jobb från högskolor är avser att idag inte möjligt, eftersom inte längre har exempelvis Cobol-utbildning. Det man blir istället kombination med utbildning personal. Vi har också uppdrag ett en av länsarbetsnämnder att fräscha arbetslösa tidigare jobbat i branschen. par upp som

Redan är arbetsmarknaden inom detta område överhettad i Stockholm och Sundsvall. Men i övriga landet finns det vissa möjligheter att få tag i folk. WM-data komsätta resurscentra runt för att kunna hjälpa till. Det kommer förmodmer att upp om ligen andra tjänstebolag också att göra.

Vad också kommer hjälpa till med det har redan påbörjats inom Telia och

att andra organisationer är att ombilda tjänstemän, övertaliga tjänstemän inom ex- -

empelvis bankvärlden, att jobba med programmering, systemutveckling eller reno-

vering av system.

Svårt att få den WM-data arbetar med 2000-frågor tillsammans med många olika företag; i Nornu korrekta bilden den, mycket i Sverige och allra mest i Stockholm.

Det är tveksamt utomstående betraktare verkligen får den korrekta bilden av om en 2000-problemets omfattning. Vanligt är t att organisationer låter den egna dataavex delningen titta vad den själv har gjort. En sådan revision lyfter inte fram egen obehagliga fakta. Ingen skulle komma tanken att låta ekonomiavdelningen revide-

sin bokföring. Men så sker det här. ra egen

Det finns exempel från koncern just jobbat så och fått klartecken uppe i konen som cemledningen. När sedan pratar med gräsrötterna, så visar det sig ledningen man inte fått riktigt hela bilden, att dataavdelningen räknar med att hinna ordna en utan del saker hand. Det kan således finnas klarsignal från ledningen för ett visst egen handlande, utan att den bygger korrekta information.

En bekant är chefsrevisor ett stort försäkringsbolag. När pratade en söndagkväll i oktober 1996 konstaterade att han ytterst ansvarig för att ta fram denvar informationen inom bolaget. Han vid den tidpunkten inte medveten om 2000na var problemet överhuvudtaget.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Affärsrisk ger Det finns risk också för att detta påverkar affärsverksamheten och det

- ger munmunkavle på kavle. Det finns organisationer jag tror rätt ärligt tagit i sina siffror vad som upp man tror detta kommer att kosta. I princip har de begått tjänstefel, hur det. man nu ser Man borde inte ut och tala om hur mycket detta kan kosta organisation, en om en konkurrerande organisation anger en lägre siffra som kanske är inkorrekt. Det kan

påverka förtroendet för t ex en bank, kunderna kan bli oroliga och byter bank, aktie-

ägare blir oroliga, etc. En stor organisation, t har externt angett 2000-kostnaden i ex, storleksordningen ett par hundra miljoner kronor, medan internt talar man om en

fyra gånger större siffra.

Detta är för närvarande ett svårbedömt område. Hittills är det inte så många stora

organisationer som har nått längre än tio procent in i den totala processen. De är alla någonstans i analysdelen. Sedan ska de då förändra, testa och slutligen införa det hela i verksamheten.

Vad det kostar Uppmärksamheten ligger idag vad det kommer att kosta att hantera 2000att inte åtgärda problemet. Det är för de flesta ett antal miljoner kronor och i vissa fall miljarder kronor det handlar om.

Det är också intressant att se vad det kan kosta att inte åtgärda det hela. Vi såg nyli-

gen hur ett försäkringsbolag drabbades av en förlust 47 miljoner kronor som finansinspektionen just nu granskar. Det felberäkning gjort. Man hade var en man angett för högt fondvärde. Då var försäkringsbolaget tvunget att gå in och kompensera detta. Det är en liten föraning om vad som kan komma att hända som påverkar affärsverksamheten.

Gammal kod En försvårande faktor är att många datamänniskor tycker det är bättre för karriären

inget för karriär att ägna sig nyutveckling och nya spännande system, istället för att hålla med

gammal kod. Detta är också en anledning till att det inte är så många, som egentligen

borde bry sig, som bryr sig om 2000-problematiken överhuvudtaget.

Stort mörkertal Det visar sig också att det är ett stort mörkertal i applikationer utanför dataavdelutanför data- ningen. Ett exempel vi hört är SL, Stockholms Lokaltrañk, där 2000 ett man ser som avdelningarna stort problem, medan ute de olika delarna inom Landstinget, de olika nämnman derna, anser sig ha ett litet problem. Jag har varit i kontakt med både SL och del en av nämnderna och vill påstå att anledningen till varför SL har ett stort problem är deras faktiska kunskap om det. Och anledningen till att andra inte sig ha anser problem är att de inte har en aning om konsekvenserna. De har inte tagit tag i problemet.

Ibland stöter vi, som konsulter, vissa system där det finns systemförvaltare och ibland inga användare/systemägare och det är onödigt dyrt. Men vad värre är i vissa

organisationer, är att det finns vissa system som används, men det finns inte någon

förvaltare. Det kan få ganska drastiska konsekvenser. Båda sidor måste belysas.

överdriven tro Det finns också överdriven eller naiv hinner byta till en rent av -tro att man på byte till nytt system i tid före 2000-skiftet. Det är nämligen så att det är ganska lång infönya en randetid av t ex ett logistiksystem i ett stort bolag. Många bolag har idag svårt att inse varför man skulle behöva satsa att se över de gamla systemen, när man ändå ska ha ett nytt system som ska införas 990630.

Ett exempel är ett försäkringsbolag som trots allt nu går igenom det befintliga sys-

temet. Införandedatum för det nya systemet, 990630, vet man inte om det håller. För skulle man komma in i 9906 och det nya systemet inte är helt plats vad gör då Det måste finnas rejäla marginaler. man

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Alltför stor tillit Det finns också överdriven tillit till att olika leverantörer ska ordna allt. Det är en till leverantörer väldigt lätt för leverantör att säga: "Javisst, vi ordnar det här köper vår maen skinvara eller byter standardprodukten till nästa release så är det inga problem, för det är år ZOOO-säkrat."

I praktiken kan det ändå bli problem att hinna med att byta före millenniumskiftet.

Frågan äntligen En positiv sak idag är att äntligen har ledningen tagit till sig ZOOO-frågorna, så var på ledningsnivå det inte när jag började med detta för ett år sedan. Så frågan börjar hamna på en något så när rätt nivå. Och det är hög tid.

Fråga till WM-data Konsult AB Svar från WM-data Konsult AB Det är svårt att få tag i och Nej, WM-data har inga planer det. resurser

WM-data och andra genomför olika

åtgärder för att få tag i nya resurser in- Sverige. Kommer ni också att om utomlands, t ex till Indien eller Asien för att hitta personella resurser Som kan arbeta via Internet, t ex.

utvecklingen väg Vi hos att det är många stora Vart är ser oss dataorganisationer, vars personal nu söker sig till WM-data och andra i branschen för att man ser att det finns risk för outsourcing o s v. I ett sådant läge vill jobba i ett tryggt företag. Då man hamnar man hos en konsultfirma som ägnar sig just den verksamheten som är intresserad av. man

Förut har det varit tryggt att jobba en stor banks eller ett försäkringsbolags dataavdelning, men nu när man utsätts för risken att bli utsåld söker man sig till vår typ av organisation.

Vi har nog som konsultbolag i den

aspekten enklare att få resurser, än många de stora organisationerna som av istället riskerar att tappa folk.

Alla de kommer att behöva I princip ja, eftersom alla dessa monosäger att och Du WM-data redan polsektorema finans, telekom, energi, nu resurser säger har 100 beläggning. Har är konkurrensutsatta och behöver en procent era konkurrenter/kolleger också hundra system. Telia är ett sådant massa nya beläggning exempel. Det är full fart nyutveckprocents lingen.

Din bild slagsmålet Det behövs alla går att få.

Hur ser av om resur- resurser som ut Det är därför vi sätter in dessa åtgärder serna för att alla sätt och vis försöka få in fler människor i branschen, för vi ser ingen annan väg. Det är enda chansen.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Fråga till WM-data Konsult AB Svar från WM-data Konsult AB Vad kostar en Cobol-programmerare Det ligger i Sverige någonstans 7-800 idag och var tar det vägen fram till kronor i timmen pris till

ut kund för en

1999 vanlig idag kanske. Det programmerare har ökat kanske 20-30 procent sedan före sommaren l996. Jag hörde i fredags en siffra från USA, där ligger man 150 dollar i timmen på Cobolen programmerare, d v s strax över tusenlappen.

Ett skräckscenario för en dataavdelning Javisst. storföretag är att delar av personalen säger upp sig och säger att fortsättningen går det bra att köpa mina tjänster från mitt nya bolag, men det kostar l 500 kronor i timmen" Är det möjen lig utveckling

Ni arbetar för att behålla personal. Är Javisst, det är väldigt viktigt för försäker det en fråga att aktualisera dataav- ringsbolagen, bankerna och storindustrin delningarna också att göra allt för att behålla sin datapersonal. Det finns all anledning för dem att säkra sin personal olika sätt. Det borde i alla fall pågå.

Hur är medvetenheten ute i samhället Den är fortfarande mycket låg, främst då när det gäller år ZOOO-problematiken inom mindre industrier.

Medvetenheten finns än så länge mest inom professionella dataorganisationer. Till och med där har man egentligen

inte börjat åtgärda saken, förrän

det nu "börjar smälla".

Ännu värre är det de egenutvecklade PC-applikationerna som tillverkats olika ställen i verksamheten utan dataavdelningens vetskap eller medverkan. Jag har varit en dataavdelning där man satt och gnuggade händerna och sa att "nu ska användarna se problem med dessa systemen som de utvecklat själva utan vår medverkan, för dem finns ingen normal förvaltning".

Det är därför det är viktigt att ut med revisioner och enkäter internt, för att ta reda de verkliga förhållandena så väl som möjligt.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Ãâ"

Fråga till WM-data Konsult Sv fåñ.W{lj-i§ái8ê

j i V I Kan staten eller IT-kommissionen göra Ja, beskedet från Finansdepartementet någonting här, enligt ditt förmenande om att man tar tag i området låter bra.

Vad man får passa sig för, om man vill skapa samordning inom den offentliga sektorn, är att se vad som hänt inom industrin och hos dem som kommit lite längre har också haft idéer om - man att samverka när det gäller gränssnitt gentemot andra, men i praktiken är det så att alla skyddar sig själva och bygnu sina system så just de ska klara sig. ger Sedan får man klara gränssnitten vare åttaställiga då i datusig de är sex- eller met.

Erfarenheten sig inte är att man säger hinna med samordningsprocessen. En samordning får inte vara för långsam.

Har Du några synpunkter de legala Vi har gått igenom alla våra avtal med aspekterna eftersom WM-data fungerar våra oursourcing-kunder och enligt våra outsourcing-leverantör och jurister har vi inga problem. både som leverantör som löser 2000-problem De som har en problematisk sits, det är faktiskt kunderna. Vi och andra leverantörer har lätt att säga att vi levererar ny år 2000-säker version, men det är inte alls säkert att kunden i tid hinner införa den i full drift i verksamheten.

Många hävdar att användarna måste Nej, visst ska kunderna ställa krav på nu ställa krav leverantörerna för att kun- leverantörerna. Men det kommer samtiklara sig över 2000. Är detta att för- digt att bli väldigt dyrt att ställa krav na söka ut som den berömda ankan som leverantörerna. se ser lugn ut ytan, men paddlar av bara helvete under ytan Ta t en outsourcing. Vi hade nyligen ex ett sådant fall då försökte få med man 2000 i paketet, men ville inte skriva att vi garanterar säkerhet över millenniumskiftet, inte i just det fallet i alla fall. Hade gjort det, hade avgiften blivit hur hög som helst. Det behövs en väldig riskpremie här.

Kan hamna i ett läge där många stora Javisst, det är viktigt när man jobbar företag och myndigheter ställer krav med leverantör att man får besked om en leverantörskår gemensamt säger antingen "ja" eller "nej", så att man kan en som "nej, detta garanterar inte" agera och ha alternativa lösningar i beredskap skulle få ett nej till en om man 2000-garanti. Annars uppstår vakuum.

Och då bör man vara ute i god tid Ja.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Lagerlöf Leman Advokatbyrå om det juridiska perspektivet

Inledning Avsnittet behandlar de juridiska aspekterna 2000-problemet.

Medverkande Advokat Lars Perhard från Lagerlöf Leman Advokatbyrå, Stockholm.

Vem kan bära En viktig fråga i det kommersiella perspektivet är någon ansvarig går identifiom att ansvaret och vilka möjligheter det finns för användarna informationssystem

era av ett som

inte klarar sekelskiftet att få ekonomisk kompensation. Förutsättningarna är olika

beroende vad det för typ systern och avtal. Det finns egenutvecklade av system, äldre system från externa leverantörer, leveranser tilläggssystem till äldre senare av system, licens-, underhålls- och serviceavtal, outsourcing-avtal. Därtill kommer ledningens och revisorernas skyldigheter.

Eget ansvar för När det gäller egenutvecklade system finns ingen extern leverantör vanligtvis som egenutveckling det går att utkräva något från. ansvar

Externt köpta Beträffande äldre system som är levererade externa leverantörer, får då först av man äldre system föra in begreppet Allmänna bestämmelser i diskussionen. De tillämpas i så gott som

alla affärer och innefattar för denna frågeställning två betydelsefulla faktorer, nämligen reklamationsfrister och preskriptionsklausuler ibland kallas ansvarsbegräns-

ning. När det gäller leveranser av äldre system, framför allt Cobol-system, är de vanligtvis levererade på 1960- och l970-talet. Reklamationsfrister är vanligtvis l-2

år efter effektiv leveransdag.

Finns inga allmänna bestämmelser eller andra ansvarsbegränsningar i avtalet, kommer lagen in i bilden. Iden mån köplagen gäller, gäller enligt gamla köplagen ett års preskriptionstid och enligt nya köplagen kom 1990 gäller två års preskriptionssom tid.

Konsultansvaret innebär konsult för vårdslösa handlingar och föratt en ansvarar summelse. Konsultansvaret står kvar i tio år, tiden torde ha löpt ut med råge för men dessa äldre system. Slutsats: Här går ingenting att göra legalt.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Den köpt tilläggssystem till ett äldre system, får undersöka vad som står i Tilläggssystem som ett

avtalad specifikation eller i uppdragsbeskrivningen. Det är de centrala bestämmel-

i dessa avtal, vanligtvis, exakt vad leverantören har att leverera och serna som anger vad användaren har köpt. I den mån år 2000-problemet inte är adresserat i detta som tilläggsavtal, kommer återigen bedörrming. Då blir det antingen en man en köprättslig bedömning eller konsultansvarsbedömning. Man får titta vilka en faktorer är viktiga för tolkningen avtalet. Om det inte ger någon explicit som av ledning för lösningen 2000-problemet, får man väga in omständigheter som är av relevanta för bedömningen. Vem har levererat existerande system Var det rimligt att

leverantören detta tilläggssystemet skulle åta sig någon slags total funktionalitet av för existerande delar Man kan detta sätt lista ett antal kriterier som blir även viktiga för bedömningen i den mån ett sådant avtal kommer domares eller en en skiljenämnds bord för tolkning. Bevisbördan ligger den som hävdar att han har en i detta fall normalt kräver år 2000 funktionalirätt och det är användaren som sett en

tet.

Om det gäller tilläggsleverans ligger så i tiden, så att det finns en möjlighet en som reklamera inom tidsramarna i de allmänna bestämmelserna, är det ändå så att att ansvarsbegränsningarna i avtalet återstår. Kontentan är att det kan möjligen bli frå-

relativt små belopp jämfört med de dryga kostnaderna för åtgärdande av gan om 2000-problemet. Inte heller i detta fall är det realistiskt att komma vidare. Det är svårt få relevant kompensation inte uttryckligen försäkrat sig om en viss att om man funktionalitet.

På förhåller det sig med licens-, service- och underhållsavtal. Generellt Licenser, ser- samma sätt underhåll avtalen i de flesta fall sådana att leverantören kan säga upp avtalen till upphöranvice, är före år 2000. Sedan beror det avtalen är upplagda fast pris eller rörde om ligt pris. Är det rörligt pris landar kostnaderna hos användaren i alla fall. Det finns

ofta regler särskilda ersättningar vid uppgraderingar. Om ett underhållsavtal om rullar 2000, blir det fråga tolkning vad underhållsåtagandet innebär. in över om av Även här finns det ansvarsbegränsningar. Inte heller den här vägen är i normalfallet framkomlig för användare vill försöka erhålla någon slags kompensation som en som står i proportion till åtgärder 2000 problemet. av

I outsourcing-situationen finns det typiskt sett anledning att göra en noggrannare Outsourcing bedömning facility management-företagets åtagande. I dessa fall har kunden köpt av funktion och där kan föra i den mån inte år 2000-problemet en man ett resonemang, adresserat i avtalet, innebär att från användarsidan åberopar att leveranär som man

ska ha vad brukar kalla för fitness for Avtalen rullar ofta in över

sen man purpose. 2000. Femårsavtal är vanliga.

Styrelse och VD inom bolag och organisationer och offentlig förvaltning har ett

Ledningens

IT-chefema borde skriva intempromemoria till företagsledningen i den

ansvar ansvar. en mån de inte gjort det. Styrelse och VD är ansvarig för företagets förvaltning och i mån bolaget eller verksamheten är misskött, t att inte har sett till att den den ex man riktigt kan här vårdslöshetsansvar komma i

är organiserad ett sätt, även ett

bilden. Det finns regler det i aktiebolagslagen. om

Ansvarsfrihet har beviljats bolagsstämma har ingen betydelse om inte stämsom hade tillgång till information att år 2000-problem förelåg i verksamheten. man om Därför utkrävas i efterhand, även ansvarsfrihet har beviljats. Om kan ansvaret om företagsledningen hävdar trodde stor programvaruleverantör skulle att man att en med mirakellösning, the silver bullet solution, så torde det inte vara något komma en gångbart försvar. Någon sådan lösning kommer inte.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Revisorn har Förvaltningsrevisionen är naturligtvis mycket viktig, 2000-problemet men syns nor-

stort ansvar malt sett inte i siffrorna i den mån företagsledningen börjat ta kostnader eller dylikt.

Hotet om en oren revisionsberättelse kan naturligtvis göra att företagsledningen uppmärksammar 2000-problemet och tar det större allvar än tidigare.

Det finns också möjlighet för en minoritet i ett bolag viss storlek, att få av en en särskild granskare tillsatt för utreda hur 2000 problematiken har hanterats i att t ex

företaget. Sedan har naturligtvis även revisorn sitt enligt aktiebolagslagen och

ansvar i sista hand ett konsultansvar.

Mycken onödig I USA kommer 2000-problemet att leda till ett stort antal Men vi tror inte processer. administration att det kommer att innebära flodvåg svenska Däremot kommer det en av processer. att leda till mycken onödig administration, därför internt i företag och på att man myndigheter kommer att ägna mycket tid utredningar, analyser och förhandlingar. Detta för att något sätt positionera och bedöma i vilken omfattning någon är som

ansvarig. Detta kan komma att efterhand ställa företagsledning, VD och andra i fo-

kus.

Konsultavtal Nu är aktuellt för allt fler att köpa upp konsulttjänster för att lösa 2000-problemet.

för 2000-arbete Det råder speciella förhållanden bl den pågående förskjutningen i efterfrå-

a genom gebilden och kunden har generellt sett sägas ett kraftigt underläge. För konsulten är det inget prestigeobjekt i normalfallet.

Frågan är hur kunden försäkrar sig om att få leverans i rätt tid. Då gäller det att tilllämpa en modern metodisk avtalsteknik och skriva noggranna och tydliga avtal. Det kräver noggranna förstudier så att kan definiera i avtalet vad det är avtalar man man om, vad det är för tjänster man köper. Man bygger in etapper eller delmål i avtalet så att man vid olika kontrollstationer går att stämma av och mäta leverantören är om försenad eller inte. Sedan gäller det att vända sig till solida tillförlitliga leverantörer som har ekonomisk kapacitet att leva upp till sina åtaganden.

Betalningsplanen bör göras framtung så att försöker lägga så stor del köpeman av skillingen som möjligt den dag år 2000-problemet är klart och fixat. Man kan då lägga in t ex parametrar prisreduktioner vid förseningar. Kompetenta projektleom dare på båda sidor är en viktig faktor.

Mindre viktigt är att sätta ut viten vid miss delmål. Det har inte så stor betydelse i av ett sådant här fall där kunden är så kraftigt beroende av leverantören. Bankgarantier kan möjligen bli aktuellt om man vänder sig till mindre eller medelstora leverantörer. Sedan kan man diskutera avvikelser från sedvanliga ansvarsbegränsningar.

En rimlig slutsats är det blir väldigt dyrt för den användare/kund inte redan som inlett arbetet. Det är i sista hand en förhandlingssituation.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga till Lagerlöf Leman Svar från Lagerlöf Leman Kontentan är således jag är Som vanligt inom juridiken kan inte att om en man användare med outsourcing-avtal har jag dra alltför generella slutsatser. viss möjlighet att min leverantör tar ansvar för millenniumskiftet, men i alla När det gäller de äldre systemen som är andra fall finns egentligen inget ansvar levererade 1960- och 1970-talen går att kräva vad gäller bakåt i tiden det naturligtvis inte att komma tillbaka. När det gäller tilläggssystem tror jag det är mycket små möjligheter att komma tillbaka. När det gäller licens-, service och underhållsåtaganden kan det finnas en viss möjlighet. Men här finns det ansvarsbegränsningar och vanligtvis kan leverantören krypa ur genom att säga underhållsavtalet till omförhandling. upp

I ett outsourcing-avtal, i den mån nu inte 2000-problemet är adresserat, har man i alla fall en förhandlingssits. I outsourcing-avtalen finns det också upprättat ett basåtagande. Sedan finnas det ofta ett åtagande som kallas för omläggning av drift. Är det omläggning drift så kan av facility management företaget debitera extra för den kostnaden. Sedan finns det även i de avtalen ansvarsbegränsningar.

Betyder det att det kan viktigare att Ja, i normalfallet finns relativt små möjvara titta framåt de avtal som ska skrivas ligheter att hämta någon kompensation och förhandlas om än att titta bakåt. från leverantörssidan.

Att ställa krav leverantörerna kan bli Ja, jag tror att det är risk för det. Det är väldigt dyrt för kunden bedömer Du utbud och efterfrågan verkar. Är - som att leverantörerna kanske inte vill man kund i underläge är det klart att ens

skriva på prislappen blir dyr.

Många seriösa leverantörer kommer att ta sitt ansvar, men allting har en gräns och det är nog lättare sagt än gjort att säga att man ska ställa krav leverantörerna. Så enkelt är det inte.

Vilket råd vill Du företag och organi- Det självklara är att genom bolagsjurisge sationer idag inför de framtida förhand- ter eller externa jurister göra en ordentlingarna och avtalsproblematiken lig förstudie och sedan skriva noggranna och tydliga avtal så att man vet vad det är man avtalar om. Då undviker man tvister sedan när man närmar sig den kritiska tidpunkten.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

KPMG Bohlins AB

om revisionsperspektivet

Inledning Avsnittet belyser revisorernas syn på hanteringen av 2000-problemet i ett företag.

Medverkande Auktoriserade revisorn Lars Dykert från KPMG Bohlins AB, Stockholm.

Ledningen äger Från revisionssynpunkt, när det gäller 2000-problemet, är viktigt att från början problemet klarlägga ansvarsfördelningen mellan ledning och revisorer. Det är ledningen, styrelsen och VD i ett bolag som äger problemet.

Revisorns ansvar är att informera om problemen och även att granska att ledningen vidtar lämpliga åtgärder. Vi gör det närmast som ett led i förvaltningsrevisionen så att ledningen är medveten om problemets art. Ofta är det i samband med vår s k ITrevision vi träffar dessa problem.

Granskning Revisorn har skyldighet att granska i vilken omfattning ledningen vidtagit åtav som Iedningsinsats gärder med anledning av år 2000-problemet.

Vårt råd till ledningen är att göra en risk- och konsekvensanalys beträffande vilka verksamhetsområden som berörs av problemet och vilka finansiella risker som kan föreligga. Med det menar jag att man kan få skadeståndsansvar om man inte genomför sina åtaganden som företag. Det kan få stora samhällskonsekvenser om en myndighet inte fullgör sina åtaganden mot medborgarna i Sverige. En analys av de juridiska riskerna beträffande organisationens åtaganden gentemot olika intressenter är också viktig att göra.

Revisorns syn Revisorn bör utreda och verifiera om ett specifikt år 2000-projekt startats upp i verkpå 2000-projekt samheten. Projektet bör alltså specifikt, d vara avgränsat till sin karaktär. vara v s Man kan naturligtvis undersöka sambandet med andra aktuella projekt, t ex europrojekt och andra utvecklingsprojekt.

2000-projektet bör dock helt drivas separat. Anledningen är den stora mängden arbete som ska göras begränsad tid. Projektet bör vara förankrat i ledningen. En hu-

vudansvarig projektledare ska vara utsedd.

En genomgång bör göras av erforderliga förändringar i befintliga egenutvecklade system. Det är framför allt där de stora problemen finns, i de gamla systemen från l960- och l970-talen. Då kan man grovt beräkna tid- och resursåtgång. Prioritera mellan olika verksamhetsområden och system med utgångspunkt från vilka är som kritiska i verksamheten.

Kontrollera också standardsystemen från olika IT-leverantörer och vad som gäller beträffande leverantörernas åtaganden. Möjligheterna till ersättning är relativt begränsade. Därför är det extra viktigt att igenom detta mycket noga. När det gäller outsourcade system finns ganska goda möjligheter att åberopa leverantörsansvar och man måste då sluta avtal om hur man ska åtgärda detta i samförstånd med de berörda leverantörerna i mån det tidigare inte är intäckt i avtalet med år 2000.

Man måste ställa krav färdigtidpunkter interna och externa åtgärder. Det måste finnas en samlad tid- och resursplan upprättad och fastställd av ledningen. Här gäller specifik deadline. Även många har erfarenhet k deadline-projekt, är en om stor av s detta projekt något nytt med tanke omfattningen arbetet.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Specifika revi- Revisorerna har ett ansvar att informera om hot och risker mot organisationen i den sionsfrågor mån som erforderliga åtgärder inte vidtas. Sådana krav på åtgärder bör finnas som ett led i förvaltningsrevisionen. Vi har också en uppgift att informera om var assistans går att få. En speciell redovisningsaspekt är att det kan finnas en informationsplikt i förvaltnings- och verksamhetsberättelse om en väsentlig händelse som kan få påverkan på verksamhetens resultat och ställning.

Interna och externa revisorer kan i år 2000-projekt fungera som rådgivare och referenter. Utan att sätta i beslutspositionen kan vi på ett oberoende sätt ge råd. oss

Fråga till KPMG-Bohlins W351 åñfifPiillff-;Bêhlihâ i

i Anlitas KPMG Bohlins ofta när det Hittills har det inte varit vanligt. Vi får gäller år 2000-medvetandegörandet utöva viss självkritik i revisionsbranschen anser jag. Vi har en professionell organisation i Sverige, FAR, som skulle kunna göra en del informationsinsatser o s v.

Hur bred är kunskapen ute bland reviso- Vi har samma problem som för ledning generellt och styrelse. Delvis är det en generarerna tionsfråga. Bland de kundansvariga revisorerna i min ålder 50+ eller yngre är väl inte kunnandet så utbrett. Däremot har vi specialister med ett avancerat kunnande, det är IT-revisorer, marknadskonsulter o s v.

Utgår revisorerna från att allt är fel tills Jag hoppas verkligen att vi gör det. Det motsatsen bevisats även när det gäller är en grundställning vi måste ha som 2000-frågan revisorer. Vi ska vara sunt misstänki positiv mening. Det är vår samma, yrkesroll, måste vara det.

Kostnadsuppskattningarna för att göra Internationellt sett har vi KPMG gjort 2000-anpassningar förefaller variera det. Vi har medverkat i ett relativt stort kraftigt från några fåtal miljoner kronor antal utvecklingsprojekt vad gäller 2000, till miljardbelopp lägger sig revi- framför allt i USA. Där har givetvis, upp i sådana kostnadsuppskattningar när vi varit involverade i uppdraget, haft sorerna med tanke att det får direkt resultat- synpunkter detta. påverkan En reflektion beträffande de siffror som nämns under denna hearing: Det kan ge badwill att ut med mycket stora siffoch därför betydande ror kan det vara skillnad mellan interna och externa uppgifter. Delvis kan det också bottna i bristande insikt. Man har inte gjort denna grundläggande analysen och har inte tillräcklig täckning i form av fakta. Det kan vara orsaken till de låga siffror hör exempel idag.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Fråga :tili KPMGBohIins.. Svar-från - :KPMGiBöhlins

- När kommer att få se ZOOO-bedömning- Det kan börja med räkenskapsåret 1997,

arna i årsredovisningar realistiskt sett. 1996 är redan kört, såvi-

da det inte finns allvarliga brister.

Men revisorer har den linjen att vi i första hand tar upp problem VD-nivå, i andra hand styrelsenivå. Först när inte kommer överens och har olika uppfattningar kan det bli extern en oren revisionsberättelse.

Vilken är revisorernas roll i det fall där Då kan vi utan tvekan få för ta ansvar

det går snett, d v s att företag gör kon- detta. Därför är det så viktigt att klarläg-

kurs p g a just år 2000 rollfördelningen mellan styrelse, VD ga och revisorerna. Det primära ansvaret ligger ledningen. Sekundärt har revisorerna ett ansvar i den mån det kan påvisas att vi inte har informerat eller granskat som skulle ha gjort. Framför allt i USA har revisionsñrmor drabbats av sådant ansvar.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Nils-Eric DN

Reflekterande sammanfattning av Sandberg,

Inledning Avsnittet några sammanfattande reflektioner hanteringen av 2000ger omställningen i ett ekonomiskt-politiskt perspektiv.

Medverkande Redaktör Nils-Eric Sandberg, Dagens Nyheter, ledarredaktionen.

hearingen går innan hearingen vi alla förvirrade och efter Förvirring på Om att säga att var nu nivå hearingen förvirringen kvar fast betydligt högre intellektuell nivå. hög är en -

märkliga alla tycks smått överraskade över att detta problem korn och Alla tycks vara Det är att vara överraskade att det är väldigt kort tid kvar för att hantera det.

egendomligt. Detta vi snart har ett millenniumskifte har varit allmänt Det är att nu ungefär 1 900 år. Det innebär kravet k framförhållning måste vara bekant i att s

väl tillgodosett.

En genomgående synpunkt i de flesta inläggen under hearingen, har varit att vi kan

2000 och euro samtidigt hantera antingen millenniumskiftet eller inte båda. ligger euron, men

det andra eller omvänt beroende vilken resonerade, Det ena blir lättare än som

vill sak i sänder. Det är möjligt att det går, Gud kan besvara de

men de flesta ta en böner ibland. Den politiska sannolikheten för att EMU blir av är 70-75 underligaste

procent.

EMU blir så kommer det inom de närmaste åren. Då kan den offentliga sek- Om av, i det. Men för de riktigt företagen är realitet som de torn kanske strunta stora euro en måste hantera. Sverige har utrikes handelssektor som motsvarar 33-35 procent av en ligger under, ligger över. Även ett antal länder skulle stå BNP. Importen exporten om utanför EMU och den valutan, kan vi räkna med att de viktigaste exgemensamma portproduktema i Västeuropa kommer att prissättas i Sedan kan betalningen euro.

ske i nationella valutor det innebär att de stora export- och importföretagen

- men måste hantera både och svenska kronor. euro

de svenska exportföretagen extremt intemationaliserade. Sverige Dessutom är stora har fullständigt unik industristruktur inte liknar något annat landsl De stora en som inte bara verksamma i andra länder, de är verksamma andra börser företagen är också. De måste alltså översätta sina verksamhetsberättelser till engelska. Därmed

måste de räkna allting till De måste göra det för att kunna delta i internaom euro. tionella emissioner, kunna sjösätta sina aktier utländska börser s v. Samma gälo självfallet den finansiella sektorn. De stora företagen kommer själva att ställa ler banker och försäkringsbolag hanterar lika väl som kronor. Bankerna krav att euro kommer absolut inte undan det.

Vad betyder detta

får med byta datum vid millenniumskiftet, de kommer också De flesta som besvär att få besvär med över till ungefär samtidigt. att att euro -

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Samordning Ett genomgående önskemål hos nästan alla medverkande i hearingen gäller slags en inte helt enkel samordning, någon central instans som samordnar de olika ansträngningama för 2000-anpassningen. Det är nog lätt ordnat på den offentliga sektorn, där myndigheterna redan har vissa erfarenheter av att samarbeta, och bråka med varandra, på ett

någorlunda synkroniserat sätt.

Frågan är om någon motsvarande samordning kan äga rum i näringslivet. Näringsli-

vet är inte enhetligt, utan det består av ett antal olika sektorer. Vi har en mängd små företag som arbetar som underleverantörer till de stora. Det stora företaget arbetar i ett nätverk av underleverantörer som levererar både varor och tjänster. De små blir beroende av de stora. Sedan har vi dessa storföretag som måste samordna sina redovisningsrutiner med utländska kunder och kanske med utländska myndigheters krav.

Om man tar de 25 största exportföretagen och väger samman produktion, sysselsättning och försäljning i ett index, så ligger de 25 största företagen över 75 ett index från 1-100. Det betyder att huvuddelen av deras verksamhet gäller inte Sverige utan andra länder. Det är i andra länder de har sina samordningsproblem och de kan inte lösas nämnvärt från hemmaplan. Ska vi göra en indelning av den svenska ekonomin, så ska ha speciell sektor för dessa internationaliserade företag som en oftast är svenska bara ungefär till namnet och kanske till 15-20 procent av verksamheten.

Myndigheterna Myndigheterna, tex Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket och andra, får tydligen får vissa besvär vissa besvär.

Det är logisk följd politisk ambition att försöka reglera alltmer av medboren av en garnas ekonomi och vardag. För den som är genomsnittsavlönad tar de totala skattotala inkomsten ungefär 60 sedan går det mesta tillbaka. Eftersom terna av procent, det finns politisk strävan att ständigt synkronisera fördelningen mellan olika en grupper efter deras röstantal och deras demonstrationer på Norra Bantorget, så får naturligtvis ständiga regeländringar. Detta kommer att ställa till mycket besvär vd millenniumskiftet.

Om man försöker göra en sträng definition den privata sektorn och definierar den de handlingar jag inom lagens kan begå utan att bli påverkad av något lisom ram drag, någon subvention, någon reglering då blir det: Jag får själv bestämma vem jag ska bjuda middag. Resten är föremål för social ingenjörskonst.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Prisstegringar Så är det frågan: "Vad kostar 2000-problemet Jag tror man kan säga att alla siffror

kan bli enorma som har presenterats representerar en kombination av grov optimism och osäkerhet.

Ett genomgående råd från nästan alla är: Ställ krav leverantörerna". Hur lätt blir det att ställa krav på leverantörerna när leverantörerna finner att de har en gigantisk

marknad Det blir en oerhörd efterfrågan just på denna typ av kompetens, koncent-

rerad under en period av kanske 1,5 år. Nästan alla medverkande i hearingen har

visat att de håller på med en analys under 1997 och sedan ska allting verkställas

1998 och vara klart för tester 1999. Naturligtvis blir detta leverantörernas marknad. Det är leverantörerna som kommer att ställa krav och de kommer att sälja garantier väldigt dyrt. Detta kommer att påverka hela kostnadsbilden.

Skiljer vi mellan företagsekonomisk kostnad och samhällsekonomisk kostnad, till att börja med, så ser vi att blir mycket dyrt för företagen av det enkla skälet att resurserna är begränsade. Det går inte att på ett år Snabbutbilda ett mycket stort antal experter. Följden blir knapphetsprisstegring, eftersom det inte går att uppskjuta n1ilen lenniumskiftet inte särskilt länge i alla fall. Vid förhandlingar inom EU, när de -inte är överens och ett beslut ska träffas vid midnatt, så stannar de klockan en minut i midnatt och så fortsätter de förhandlingarna kanske upp till en vecka. Jag ser vissa

svårigheter med ett liknande runt ZOOO-skiftet.

arrangemang

Vi får knapphetsprisstegring och dessutom, detta helt situation. en enorm är en ny Tidigare har företag kunnat utomlands. Men vi får millenniumskifte även i andra länder ungefär samtidigt och vi har samma övergång till euro i hela Västeuropa och

det betyder att vi får exakt samma knapphetsprisstegring datakompetens i alla

länder.

Sedan kan man modifiera denna kalkyl. Det är så att en del av nuvarande informationssystem måste bytas ut förr eller Då kanske det är frågan om att, som senare. Telia är på väg att göra, tidigarelägga investeringar. Det är en ganska snabb omsättning på produkter på IT-området. Den ekonomiska livslängden blir allt kortare. Ericsson omsätter sin produktportfölj år. t ex tre

på den samhällsekonomiska kostnaden så hänger den inte särskilt Om man nu ser mycket just med knapphetsprisstegringen, utan den samhällsekonomiska samman kostnaden brukar uttryckas som det alternativa värdet av de använda resurserna.

Då blir frågan: "Hur databranschen ska företagen försöka lyfta sig i hå-

reagerar ret, Snabbutbilda personal, raskt bygga ut kapaciteten, försöka tillverka betydligt mer maskinvara Då kan detta innebära en samhällsekonomisk hög kostnad om företagen efter 1999 står med en stor outnyttjad kapacitet.

Detta är den intressanta hundramiljardersfrågan. Jag vågar inte ens gissa svaret. Utgången beror på i vilken takt marknaden växer. Även de flesta storbanker står

om med utrustning, liksom de flesta stora exportföretag, är det kanske så att det är ny marknaden utanför Västeuropa expanderar. Dataföretagen tar kanske fram nya som system och nya apparater som är billiga och effektiva. Då kan de utnyttja kapaciteten ganska hyggligt. Då blir den samhällsekonomiska kostnaden låg, men här kan man praktiskt taget bara gissa.

Murphys lag I den allmänna rusning det kommer att bli både i Sverige och i hela Västeusom nu ropa, kan minnas en formulering av Murphys Law: "If anything can go wrong, will". En version lyder: Den håller huvudet kallt och inte grips av panik, annan som har inte insett vad som håller att hända".

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Fråga-till Nils-Eric Sandbátg, .mal svär féån Sandhergg.

Nils-Eric

BN i Vilket råd vill Du ge till IT- Goda råd kan bara retroaktivt. Ni man ge kommissionen och till regeringen skulle börjat långt tidigare med detta, i god tid kollat i en kalender och räknat ut att snart kommer till år 2000.

Jag skulle vilja ta upp Jan Freeses tanke att för Guds skull inte komplicera regelsystemen, utan inför en slags politisk frizon för beslutsfattande fram till år 2000.

Försök att förenkla de system som finns.

Hade vi haft ett skattesystem med en flat

rate inkomsterna och en genomgående momssats, så hade Riksskatteverkets personal kunnat sova ganska gott om nätterna de närmaste åren. Det hade varit mycket enkelt jämfört med idag.

Kan vi kan få se ett reformstopp därför Jag är inte särskilt optimistisk, men det

att många myndigheter kan få problem är möjligt om myndigheterna tillsam-

med att anpassa sina system mans uppvaktar regeringen och säger att vi klarar inte av detta. Tänk på vilken röra det blir om barnbidragen plötsligt betalas ut till pensionärerna. Det är med sådana argument som det kanske går skapa en viss besinning.

En politikerroll som blir alltmer besku- Ja, det är att börja skära i en roll som är ren alldeles gigantisk för närvarande.

Medvetenheten om 2000-problemet är En delförklaring är att teknik och natur-

uppenbarligen alldeles för låg i detta vetenskap är systematiskt underrepresen-

skede. En orsak kan vara att mass- terade i massmedia på ett skandalöst sena medierna inte i tid har intresserat sig. sätt. Det kan i sin tur vara en delförkla-

Vad kan det bero på ring till att detta också är försummat av

det politiska beslutsmaskineriet.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Del 2: Slutsatser från

hearingen

Översikt

Inledning Från IT-kommissionens hearing, hur informationssystem och informationstekniom ken, IS/IT, kommer att klara sekelskiftet, är slutsatserna att övergången till 2000-talet innebär ett allvarligt problem som olika sätt drabbar

alla myndigheter och företag de små utan egen kompetens kan vara särskilt utsatta och det kräver åtgärder i god tid före 2000-skiftet

uppvaknandet har kommit sent och beredskapen förefaller låg viktig samordning saknas för att anpassningen ska kunna ske effektivt anpassningsarbetet medför svårbedömda ekonomiska risker det är knappast möjligt att klara anpassningen till både 2000 och EMU samtidigt IT-arbetsmarknaden riskerar överhettas 1997/1999 p g a resursknapphet det kan nödvändigt för politikerna att avvakta med större regelförändringar vara

inom olika politikområden, alternativt ändra reglerna på så sätt att informations-

systemen går att förenkla det behövs manuella reservsystem förberedda för de fall datorsystemen fallerar.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Slutsats 1: Inträdet i det nya seklet är förenat med allvarliga problem och det kräver mer

sekelskiftet eller mindre omfattande åtgärder i god tid före sekelskiftet for att säkerställa

kräver insatser viktiga funktioner för samhälle och näringsliv. Små organisationer och företag kan vara särskilt utsatta.

Det finns inga genvägar och inga automatiska lösningar. Datorernas datumproblem växer inte bort av sig själv. Alla tekniska plattformar och alla typer av organisatio-

stora små, är något sätt berörda. Det går inte att förutsätta till mångas

ner, som förvåning att ens moderna datorer och programvaror idag är helt rustade för att klara 2000-skiftet. Problemen gäller inte endast befintliga programsystem, utan även

maskinvara, programspråk och "icke-IT"-system passersystem, telesystem, medi-

cinsk utrustning, diverse apparater kan få problem med sekelskiftet. För verksam-

hetskritiska system förefaller det vara klok politik att utgå från att allt kan vara fel

tills motsatsen är bevisad. Effekten av att inte ha åtgärdat problemen i tid kan bli kritisk för hela verksamheten.

Viktigt är att o m nu ta med "2000" i alla affärsbeslut för att inte drabbas av onödiga överraskningar. Alla organisationer måste förbereda sig Även det i snarast. om grunden är ett relativt enkelt tekniskt problem, är det i praktiken ett komplext verksamhets- eller affársproblem vars hantering hör hemma på högsta ledningsnivå. Ge-

nom att tidsfristen är utan möjlighet till förlängning, lär frågan snabbt hamna på

ledningens dagordning. Det åtgärderna. sätter press

Alla problem som har med sekelskiftets hantering i datorer att göra, går knappast att lösa i sin helhet före ingången år 2000. För att säkerställa att de mest kritiska av systemen verkligen fungerar, är det i praktiken nödvändigt för en organisation att prioritera hårt bland de närmaste årens 2000-relaterade IT-insatser för att använda tid, pengar och kompetens bästa sätt.

Den ekonomiska påfrestningen för att lösa 2000-problemet kan vara extra kännbar för mindre verksamheter, särskilt som dessa inte som regel har egen IT-kompetens, utan måste köpa den externt en rimligtvis alltmer resursknapp marknad. Frågan

kan sådan kompetens då går att få tag och den vid det laget är så högt

vara om om prissatt att den ligger utom räckhåll för många små företag. Samtidigt utnyttjar små-

företag, i högre utsträckning än stora företag, standardprogram där i flertalet men

långt ifrån alla fall leverantören kommer att göra anpassning för 2000.

Mindre organisationer ligger regel också senare i medvetandeprocessen som jämfört med de större som har egen IT-kompetens som rimligen redan uppmärk-

sammat och i bästa fall börjat driva frågan. Detta är en kapplöpning med tiden och

risken finns för att många inte kommer att "nå in på fast mark" i tid. Verksamheten står spel, vilket är ett allvarligt hot mot samhället.

IT-kommissionens hearing om lT-problem inför 2000-skiftet

Slutsats 2: Uppvaknandet har kommit sent och generellt förefaller beredskapen inför

Beredskapen är övergången till låg.

2000 vara låg Även problemet varit känt sedan länge, åtminstone i vissa IT-kretsar, har mycket om litet i praktiken blivit åtgärdat. Det är först under 1996 som problemet har börjat komma upp på dagordningen i de allra största verksamheterna i näringsliv och förvaltning. Politiker, företags- och förvaltningsledare samt många IT-ansvariga förefaller ännu inte ha satt sig den verkliga omfattningen av förändringen och vilka konsekvenserna kan bli.

När 2000-projekten för att anpassa informationssystemen nu startar inom myndigheter och i företag, är det i allmänhet mycket sent påkommet. För närvarande pågår, i bästa fall, analysfasen IT-nivån och den är inte särskilt långt kommen. Det innebär att kanske endast tio procent, eller mindre, av hela processen är genomförd. Resten förväntade behov är i form planer, tidshorisonter tycks vara något av av vars för långa. Marginalerna är därför snäva. Målbilderna ligger ofta farligt nära 2000skiftet. Minsta försening eller komplikation kan leda till en kritisk situation för verksamheten.

Hela området är synnerligen svårbedömbart vad gäller tidsåtgång, resursbehov och kostnader kommer att behövas under tiden fram till år 2000. I det tidiga skede som omställningsprocessen befinner sig kan många bedömningar vara grovt som nu optimistiska. Informationsläget är osäkert. Det kan vara så att t ex företag ger en lagom städad extern bild omfattningen vad behöver göras, samtidigt som av av som brottas med intern situation den blir allmänt känd, kan leda till man en som, om badwill, kundflykt och dåliga affärer. De kostnadsberäkningar för att 2000-anpassa

datorsystemen nu nämns offentligt förefaller vara låga. Inte sällan saknas extra

som för arbetet. Det gäller särskilt inom offentliga sektorns organisationer. pengar

Sverige sackar efter jämfört med USA och England vad gäller medvetenheten om 2000-problemen i samhället. Möjligen ligger Sverige bra till jämfört med övriga Europa. Men problemen är förmodligen djupare i Sverige än annorstädes genom en omfattande integration olika offentliga informationssystem och genom det mer av svenska näringslivets förhållandevis stora internationalisering.

Det förefaller bit kvar till verklig probleminsikt ledningsnivå det gäller vara en både politiker och verksamhets/företagsledare vad gäller 2000-problemets om- fattning, komplexitet och möjliga påverkan verksamheten. Allas medvetenhet/insikt behövs alla behöver delaktiga, alla behöver vara med och upptäcka - vara fel och förstå vad händer. Det behövs en bred information om 2000-problemet som och vad man behöver göra det.

Tidspressen och den definitiva tidsfristen d v s att allt ska vara väl fungerande vid ingången år 2000 och helst ett halvår före för att vara säkra sidan gör att

av 2000-problemet rimligtvis får kraftigt ökande uppmärksamhet under 1997. Probleminsikten blir allt bättre.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Slutsats 3: Det saknas viktig samordning mellan organisationer för att anpassningen av Samordning informationssystemen ska fungera väl inför sekelskiftet. saknas Bristen samordning innebär att det arbete som nu snabbt och effektivt behöver göras, sker många ställen mer eller mindre parallellt. Det sker inget reellt utbyte av erfarenheter och kunskaper.

En annan aspekt är att de beroendeförhållanden som finns mellan olika organisationers informationssystem, kan vara mycket kritiska i detta avseende eftersom det kan leda till att "datumsmitta" sprider sig. Ett sådant exempel är RSV som fungerar som ett nav för ett omfattande informationsflöde mellan många olika aktörer i samhället. Därmed är RSV beroende av att en mängd externa informationssystem fungerar felfritt. En stor utmaning är samordningen av förändringarna, så att de sker likarsätt och i bestämd ordning. Över detta finns idag liten eller ingen kontroll. tat en

En samhällsanalys av 2000-problemets möjliga effekter saknas.

Ett område där stora insatser behöver göras, där samordning och samverkan är av stor betydelse, är testningsfasen, d v s för att förvissa sig om att alla program och informationssystem säkert kan hantera tidsbaserad information. Mycket av detta arbete kommer, av allt att döma, att äga rum i stor omfattning under 1998 och 1999. Här kan behövas någon form av nationella testningsmiljöer och -anläggningar för gemensamt bruk.

Generellt kan organisationer för samordning behöva inrättas

0 för övergripande nationell samordning och information,

0 för den offentliga sektorns behov, inte minst vad gäller politiska beredningar och ställningstaganden men även för beredskap inför 2000-påkallade samhällsprioriteringar som kan komma att behövas under tidspress,

0 för näringslivets behov.

I en antagen 16 januari 1997 förordning får Statskontoret en sammanhållande roll för de statliga myndigheterna.

Nödvändigt är också snabba lösningar inom andra områden som Standardavtal för 2000-arbeten och checklistor över vad som behöver göras i ZOOO-projekt. Det behövs standarder vad gäller datum, och utvecklad Edifact-standard som personnummer en problemfritt klarar sekelskiftet. Det gäller också att definiera kraven för den certifiering som behövs flera tredjeparts-områden, t ex standardsystem, drift, operativsystem, datorer, tekniska system. Alla IT-avtal, som inte redan har det, behöver en 2000-k1ausu1.

IT-kommissionens hearing IT-problem inför 2000-skiftet om

Slutsats 4: Perioden fram till sekelskiftet medför extra ekonomiska risker som kan vara Ekonomiska svåra att bedöma. risker Arbetet med att och testa befintliga informationssystem medför en extra anpassa

kostnad, dock utan att något annat mervärde än att organisationen kan fortsätta funi stort sett tidigare. Genom att extraordinära kostnader uppstår för att lösa

gera som 2000-problemet, är det risk för att verksamhetsförnyelsen kommer i kläm, att nyutveckling informationssystem tappar tempo och det kan få konsekvenser för afav

färsutvecklingen i stort. En fråga ställs är om Sverige helt och fullt orkar med

som

applikationsområden t offentliga sektorns satsning på elektronisk handel

nya som ex och den väntade euro-omställningen.

Där så är möjligt kan gamla system ersättas med helt nya och mer effektiva system. Därigenom kan kravet förändring 2000-frågan driva fram mer verksamhetsp g a stödjande system.

Med tanke att 2000-arbetet i många organisationer har startat allvar helt nyliär situationen relativt svårbedömbar. Det kan uppstå en rad oväntade kostnader gen under 1997-1999 resursbrist. Det kommer att förekomma kraftigt ökande priser p g a 2000-kompetens.

Andra ekonomiska risker följer i 2000-problemets kölvatten är att verksamheter som sekelskiftet kan drabbas störningar, utebliven fakturering, uteblivna eller runt av som försenade betalningar, manuellt merarbete för att rätta fel eller ökad kommunikation kunder. Det kan leda till utslagning de mest sårbara och drabbade föremed t ex av tagen. För närvarande är situationen relativt svår att bedöma.

Leverantören programsystem har, eller borde ha, ett för att det fungerar av ett ansvar över år 2000. Detta är inte uttryckligt reglerat i särskilt många avtal. Här förutses

konflikter de närmaste åren. Att skaffa garanti från en systemleverantör kan i det

uppkomna läget stå användaren dyrt. Legalt förefaller chanserna vara små att lyckas skadestånd leverantören retroaktivt för i 2000-avseende ofullmed att utkräva av ett ständigt system.

Inte heller de 2000-projekt startar, vilket i princip innebär att en konsultfirma som nu eller systemleverantör åtar sig att 2000-anpassa ett system, kan sägas vara ekonomiskt helt riskfria. Det är allmänt sett komplicerat att avtalsmässigt säkra en 2000lösning. Sanktioner gällande i sent skede utebliven leverans av en utlovad 2000en lösning riskerar praktiskt verkningslösa eftersom möjliga skadestånd väsett vara lätt i förhållande till värdet fortsatt verksamhet. ger

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Slutsats 5: En vanlig bedömning bland IT-ansvariga känner 2000-problemets kompsom Först lösa 2000, lexitet är att vi först måste klara sekelskiftet. Därefter kan vi ta itu med av syssedan EMU temanpassningen till EMU vi klarar inte båda förändringsprocesserna - men samtidigt. Prioriteringen är klar: först 2000, sedan EMU.

Detta är en fråga för hela Europa där medvetenheten problemen hittills är ganska om liten. Frågan är därför om övriga länder i Europa klarar att införa samtidigt av euron som informationssystemen ska anpassas till 2000.

Inget tyder på att Sverige skulle ha väsentligt svårare att klara anpassningen till av båda förändringarna än resten Europa. Det innebär att europeisk analys måste av en ske för att bedöma om tidplanen för måste försenas. Att driva igenom polieuron en tisk reform som skapar svårigheter för europeiska företag och organisationer kan riskera en europeisk ekonomisk stabilitet.

Beträffande euron är det oklart vad kommer att gälla och när det ska gälla. Försom beredelser går därför inte att göra. Att hantera två valutor parallellt är dessutom en mer komplicerad systemförändring.

Vissa större organisationer de stora internationella företagen, banker och andra i den finansiella sektorn är dock i den situationen att de rimligtvis måste klara båda omställningama samtidigt, oavsett om Sverige går med i EMU eller inte.

En fördjupad analys av konsekvenserna av euron måste ske snarast.

Slutsats 6: En klar risk finns för överhettning av IT-arbetsmarknaden under 1997-1999. Knapphet på kompetens Det är redan en generell kompetensbrist när det gäller att arbeta med 2000-projekt

programmerare som kan den "gamla" tekniken, projektledare o s v. De konsultbo-

lag som är inriktade arbetsområdet för närvarande, har redan full beläggning och arbetar dessutom intensivt för att säkra ytterligare personella resurser för att om möjligt kunna möta den väntade efterfrågan.

När alltfler företag och myndigheter börjar få klart för sig vad som behöver göras, kan vi förvänta en flockefterfrågan, alla på en gång. Det blir en huggsexa bland företagen lämpliga medarbetare. Det finns risk för att det blir galopperande lönekrav från programmerare och projektledare. Följden kan bli en omfattande turbulens på arbetsmarknaden, inte minst genom att en del medarbetare och konsultföretag bryter ingångna avtal i jakt allt bättre villkor. Problemet är ingalunda isolerat till Sverige, utan gäller i samma höga grad internationellt. Utländska resursförstärkningar är därför ingen lösning.

Kompetensbristen gäller människor som

förstår 2000-problemet anpassar informationssystemen testar 2000-anpassade system leder 2000-projekt.

Det behövs en omfattande satsning i den mån som praktiska möjligheter finns på

utbildning i a Cobol och projektledning. Dessutom är det nödvändigt med snabb kompetenshöjning bland verksamhetsledare, revisorer och i styrelser.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Slutsats 7: Det kan vara nödvändigt för politikerna att undvika alltför omfattande för-

Viktigt undvika ändringar i regelsystemen inom olika politikområden de närmaste åren. Andå

regeländringar riskerar politikerna få kritik för de effekter följer med 2000-problemet. som

Många politiker förefaller än så länge vara omedvetna om 2000-problemet och dess tänkbara effekter olika delar av samhället. När effekterna börjar visa sig t ex i form av extraordinära anpassningskostnader som kanske kräver omfördelningar i den offentliga budgeten, lägre servicekvalitet i viktiga samhällsfunktioner eller rena datorfallisemang med följdeffekter kan detta leda till misstroendeyttringar gen- temot politikerna eftersom dessa uppenbarligen inte parerat problemet tillräckligt väl i tid. EMU-frågan kan i praktiken skjutas framtiden genom dessa rent tekniska

orsaker, något som hittills inte föresvävat i debatten. Det kan leda till förvirring och

ilska riktas från olika grupper mot politiker och ledning i samhället i övrigt. som

Med tanke ZOOO-problemets faktiska komplexitet, kan det vara nödvändigt för politikerna att de närmaste åren undvika göra några större förändringar i regel-

systemet som ytterligare skulle belasta den nu 2000-plågade dataverksamheten

ett slags "stilla-i-båten"-beteende.

Ett alternativ till detta är att verkligen ta tjuren vid hornen och göra radikala förenklingar ett antal regelsystem. Detta är naturligtvis den bästa lösningen. Det kan ske av antingen medvetet eller så småningom av tvång. Ett sådant steg skulle kunna vara att "riva hela skattelagstiftningen och införa enhetsskatt. Men det erfarna är, menar bedömare av IT-utveckling, naivt att tro att det skulle vara möjligt att byta till nya enklare system med den tid fortfarande står till buds fram till år 2000. ITsom verksamheten har hittills inte gjort sig övermåttan känd för att leverera väl fungerande system enligt planerad tid och budget.

I vilket fall helst behövs ett djupare politiskt engagemang i arbetet inför sekelsom skiftesväxlingen, inte minst för att med erforderligt tempo klara ett politiskt väl förankrat gemensamt agerande för att säkerställa väl fungerande informationssystem och konsumentprodukter över millenniumskiftet. Det kan t ex behövas mer eller mindre omfattande omfördelningar i budgeten.

Slutsats 8: Den uppkomna situationen visar på behov av manuella reservsystem.

Manuella reservsystem I flera organisationer finns sådana förberedda, särskilt för kris- och krigssituationer, medan hos andra finns ännu inga sådana system eller ens planer utvecklade.

IT-kommissionens hearing om IT-problem inför 2000-skiftet

Bilaga

Hearingens program

Medverkande Under hearingen medverkade följande personer:

Inledning Ann-Marie Nilsson, kanslichef IT-kommissionen

Om hearingens programprocess, BG Wennersten, konsult

Översikt, Olov Östberg, Statskontoret

RSV, Bertil Olofson, bitr chef RSV Dataservice

RFV, Berit Sjödin, enhetschef RFV Datacentralen

SPV, Hjördis Danielsson, IT-chef

Försvarsmakten, Roger Skanser, chef för informationssystem, Högkvarteret

Stockholms läns landsting, Marita Mellin, koncern-lT-ansvarig IS-integrationens effekter, generaldirektör, Post- och Telestyrelsen Jan F reese, Finansmarknadens perspektiv, Gunnar Ek, vice ordförande, Aktiespararna Finansdepartementet, Lars Söderström, departementssekreterare CSN, Per-Erik Nylander; lT-chef Posten och Postgirot Bank, Jan Jansson, girots IT-chef och Postens 2000-ledare Trygg-Hansa, Christer Gustafsson, systemchef IT-funktionen ASG, Björn Moshuus, lT-ansvarig

Volvo, Holger Lissvall, informationschef Volvo-Data

SAS, Birgitta F relin, koncernstaben för IT Telia, Ylva Hambraeus-Björling, 2000-projektledare koncern-IT Användarkrav IS/IT-leverantörer, dir Kurt Gladh, Dataföreningen i Sverige WM-data Konsult AB, Thomas Hahn, 2000-ansvarig Juridiska aspekter, advokaten Lars Perhard, Lagerlof Leman Advokatbyrå

Revisionsperspektivet, auktoriserade revisorn Lars Dykert, KPMG-Bohlins

Reflekterande sammanfattning, redaktör Nils-Eric Sandberg, DNs ledarredaktion

Karl-Åke Söderberg, konsulter

Utfrågare: Britt-Marie Ahrnell och

Programplanering och dokumentation: BG Wennersten, konsult

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor. Kan beställas hos Fritzes kundtjänst. Fax: 08-20 50 21. Telefon: 08-690 90 90

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen, juni 1995 - Skriften är ett sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor. Kan beställas hos IT-kommissionen.

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june1995 Engelsk översättning av sammandraget. 15 sidor. Kan beställas från IT-kommissionen

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport l/96. 25 sidor.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 65sidor.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked. Om IT och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor.

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dess användbarhet Av Per Gustafsson på uppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor.

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionens hearing den 5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor.

Affärsnyttan med Internet Sammanfattning av det seminarium som anordnades av IT-kommissionen, Swebizz och Sveriges Tekniska Attachéer den 4 juni 1996. Rapport 8/96. Rapporten är publicerad IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

samarbete med I T-

Rapporter utgivna på uppdrag eller i

kommissionen

Data om IT i Sverige Statitsitisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av IT-kommissionen. 102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-17 68 00.

IT världen Nationella initiativ runt - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer på uppdrag av av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm

IT världen Regionala initiativ runt - Undersökning av Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

IT världen Statligt stöd till mjukvaruindustrin runt - Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning och analys gjord av Statskontoret uppdrag IT-kommissionen. 111 sidor.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. . - Inkomstskattelag, del I-III. Fi. . Fastighetsdataregister. Ju. . Förbättrad miljöinfomation. M. . Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för . arbetshandikappade. A.

Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrâgor. K. . Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring . på sex förvaltningsområden. Fi.

Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. S. . Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- . hetsanpassning av statsförvaltningens

struktur. Fi.

10. Ansvaret för valutapolitiken. Fi.

11. Skatter, miljö och sysselsättning. Fi.

12. IT-problem inför ZOOO-skiftet. Referat och

slutsatser från en hearing anordnad av

IT-kommissionen den 18 december.

IT-kommissionens rapport l/97. K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Fastighetsdataregister. 3

Socialdepartementet

Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa. 8

Kommunikationsdepartementet

Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor. 6 IT-problem inför ZOOO-skiftet. Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december. IT-kommissionens rapport l/97. 12

Finansdepartementet

Inkomstskattelag, del I-III. 2 Byråkratin i backspegeln. Femtio år av förändring sex förvaltningsområden. 7 Flexibel förvaltning. Förändring och verksamhetsanpassning av statsförvaltningens struktur. 9 Ansvaret för valutapolitiken. 10 Skatter, miljö och sysselsättning. 11

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan steg för steg. 1 -

Arbetsmarknadsdepartementet

Aktivt lönebidrag. Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. 5

Miljödepartementet

Förbättrad miljöinfomation. 4