Inför en svensk policy om säker elektronisk kommunikation : referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och SEIS den 11 december 1996 : delrapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Referat från en seminarium anordnat av IT-kommissionen,

Nörings- och hundelsdeportementet och SElS

den H december 1996 IT-konxmissio ens rappart 6/97

h

w Statens offentliga utredningar

WW 1997:73 Ey Kommunikationsdepartementet

Inför en svensk policy om

SÄKER ELEKTRONISK

KOMMUNIKATION

Referat från ett seminarium anordnat av IT-kommissionen, och

Närings-

och SEIS den 11

handelsdepartementet

december 1996

IT-kommissionens 6/97 rapport

IT-kommissionen Delrapport av Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet for den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20606-4 Graphic Systems AB, Göteborg 1997 ISSN 0375-250X

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

lT-kommissionen, Närings- och handelsdepartementet och föreningen för

Säkrad Elektronisk information i Samhället SElS anordnade i december

1996 ett seminarium med rubriken "Inför en svensk policy för säker elektronisk kommunikation". Syfte med seminariet var att presentera aktuella problemställningar och att ge tillfälle till ett meningsutbyte om dessa.

De olika anförandena under dagen spelades in ljudband som sedan renskrivits. Respektive talare har givits möjligheter att redigera sina inlägg. En arbetsgrupp bestående av Kjell Skoglund, IT-kommissionen, och Jöran Wester, SEIS, har därefter sammanställt denna rapport.

Krypteringstekniken bidrar till att kommunikation över nätverk kan göras mer säker. En mer allmän användning av sådan teknik berör många olika samhällsintressen belyses denna rapport. Det kan röra enskildas som av integritetsskydd, näringslivets behov av säker kommunikation för företagskänslig information också rättsväsendets möjligheter att beivra men brott. Som framgår rapporten kan de olika intressena stå i motsatsförav hållande till varandra.

svensk policy för säker elektronisk kommunikation utreds Frågan om en för närvarande regeringens särskilde utredare ambassadör Magnus av Faxén. Med denna rapport vill vi ge ett bidrag till en debatt om säker elektronisk kommunikation. Synpunkter i anledning av denna rapport kan med fördel framföras till arbetsgruppen. Adresser återfinns på omslagets baksida.

Peter Nygårds Ann-Marie Nilsson Håkan Jansson Statssekreterare Kanslichef Ordförande Närings- och IT-kommissionen SEIS handelsdepartementet

lT-kommissionensrapport 6/97 l

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

SAMMANFATTNING

Denna redovisning har ställs samman av arbetsgruppen.

Ämnet är angeläget och ökar hela tiden i betydelse. Den springande punkten gäller hur säker är elektronisk kommunikation Kan man vara säker på dokumentets ursprung och dessutom med stor säkerhet skydda innehållet För att kunna göra rimliga avvägningar mellan olika intressen har regeringen lagt ut ett uppdrag att ta fram en svensk policy och att delta i arbetet inom OECD. Konferensen är ett bidrag för att belysa meningsutbyte mellan olika aktörer.

Vi bör befrämja framtagandet av defacto-standarder inom områden som stödjer elektronisk kommunikation. Likaså skapa en standard kring smarta kort som vi vill se i användning som bas för elektronisk identifiering och för att kunna signera och skydda dokument.

Personlig integritet och företagsintegritet måste balanseras emot samhällets skyddsbehov. En svensk lösning måste anpassas till vad man gör i andra länder. Ett nyckeldepositionssystem skall vara av global karaktär.

Exportkontrollen är en förutsättning för det förtroende som Sverige och svensk industri måste bygga upp för att även i fortsättningen få tillgång till högteknologi.

Om inte förtroendet för ett nyckeldeponeringssystem är fullständigt kommer potentialen i elektronisk kommunikation troligen inte att realiseras.

Frågan är hur man uppnår en balans som möjliggör brottsbekämpning samtidigt som förtroendet för systemet är så högt att vinsterna kan hämtas hem av samhället. Ur internationellt perspektiv synes system för nyckeldeponering ofrånkomliga. Vissa anser att den tekniska utvecklingen sprungit ifrån möjligheterna att i praktiken kunna upprätthålla ett system med nyckeldeponering anden är redan ur flaskan. -

USA lägger sig inte i sina medborgares fria användning av teknik men vill till varje pris skydda sig så att inte omvärlden kommer åt deras högteknologi.

Algoritmen i ett krypteringssystem är i ett bra system känd, det är individparametern, nyckeln, som skapar säkerheten.

Kryptoanvändningen är idag i Sverige omfattande. Mest känt är autentisering i betalsystem.

lT-kommissionens rapport 6/97 z

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

Kryptering är den enda teknik som kan framställa motsvarigheten till namnteckning och slutna kuvert för elektroniska meddelanden. Problemet är att samma teknik används för namnteckning och kuvert.

Depositionskravet kommer att lägga icke önskvärda begränsningar på tekniken.

Naturligtvis är vi i många lägen beroende av amerikanarna, men i många andra lägen spelar det ingen som helst roll vad de gör. I praktiken har vi fullständig tillgång till all den krypteringsteknik de försöker belägga med exportförbud.

Krypteringskontroll innebär att man måste förbjuda de algoritmer som finns och ersätta dem med nya fullständigt kontrollerade algoritmer.

Det finns ingen teknisk lösning ett nyckeldeponeringssystem som går att genomföra i praktiken.

Fri konkurrens förutsätter att konkurrenter kan hemlighålla sina kunskaoch avsikter från varandra. I-landelshinder och andra regelverk som per begränsar överföring bör inte förekomma. Mycket av de stora företahemligaste trafik är till och från andra länder. Mindre företag är gens omedvetna om hur dåligt skydd deras budskap har.

Vår regering och andra i Europa lägger sig platt på marken för de amerikanska intressen som kräver att endast lättknäckta kryptonycklar från USA får användas.

Möjligt att uppamma ett förtroende för en svensk myndighet som deponeringsinstans men oacceptabelt att främmande länder har tillgång till våra företags allra hemligaste information.

Har man inte tänkt på säkerheten när man bygger upp skyddssystem så kostar säkerheten ännu mer pengar om den skall implementeras i efterhand.

Fri kryptering är i USA konstitutionell fråga och blir i Sverige en en grundlagsfråga vill begränsa eller förbjuda den. om man

At-t manipulera digital representation är inte ens med säkerhet straffbart.

Internationella handelskammaren gjorde 1994 ett Position Statement. Kravet från företagen att kunna hantera sina egna nycklar är mycket starkt.

Sverige har mycket god kompetens för standardiseringsarbetet på krypteringsområdet.

IT-kommissionensrapport 6/97

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

Hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning är mycket viktiga redskap för att bekämpa framför allt grov narkotikabrottslighet. Om i en framtid tvångsmedlem teleomrädet blir verkningslösa på grund av utbredd användning av svårforcerade krypton måste vi se till att de brottsförebyggande myndigheterna får tillgång till information i klartext.

Det är lika viktigt att så tidigt som möjligt kunna avföra folk från misstankar som att få information som styrker brottsmisstankar. Krypterade förbindelser försvårar eller kan t.0.m. omöjliggöra polisens möjligheter. Polisen vill behålla de tvångsmedelsmetoder som redan finns, men som kan förlora verkan i IT-miljön. Deponering av nycklar är ett sätt. Straffansvar när det gäller vägran att utlämna nycklar ett annat.

Banker är lT. Kryptering är de komponenter banker använder för att en av bygga skydd och den används för säker identifiering på avstånd, säupp ker lagring och bearbetning samt säker överföring av information.

Inte säkert att rättssäkerheten gynnas av en reglering.

Det finns ingen känd eller logisk anledning att reglera kryptering i Sverige.

Krypteringspolitiken förtroendefråga. Ny produktionsteknik höjer är en säkerhetskraven oerhört mycket. Skillnaden mellan det som kan hända i Internet och det som kan hända i det gamla manuella systemet har inte analyserats.

Utan tillgång till samma typ av säkerhetshöjande teknologi eller system finns i USA är det risk att vi inte kan driva de nya produktionssom systemen i Sverige. Krypteringsteknik är en viktig konkurrensfaktor om svenska tjänsteföretagen skall kunna arbeta från en svensk bas.

Självklart att ha tillgång till den teknik som krävs för upprätthållande av trovärdig rättssäkerhet i IT-samhället. Individen är maktlös att föra sin talan i egen sak.

Elektronisk handel fordrar förtroende mellan individer och minst samma handelspartners som dagens procedurer.

Kontroll och övervakning skall inte tillåtas inkräkta på den normale indi-

videns verksamhet. För det finns det andra lösningar än krypteringsreglering.

Ambition med den svenska exportkontrollen är att inte lägga större bördor svensk industri än vad är nödvändigt. Om vi har en bra exsom portkontroll så har våra svenska företag fördelar av detta genom att de får tillgång till teknologi och i stor utsträckning även marknader.

T-kommissioncns rapport 6/97 i

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

USA lägger inga restriktioner på att sälja krypteringsprodukter som enbart kan användas för integritetsskydd av data, digital signatur eller identifiering/autenticering av användare. Restriktionerna finns för kryptering av nycklar avsedda för att kryptera information.

Försäljning av krypteringsprodukter släpps fri av USA om leverantörerna kan visa upp en plan för att införa "key recovery KR". l framtiden kommer det därvid inte att finnas restriktioner på nyckellängder och algoritmer. De amerikanska myndigheterna kommer att genomföra dessa regler trots tveksamhet och motstånd både från IT-branschen och rättsförespråkare. Leverantörerna har accepterat detta och bildat den så kallade "KR-alliansen". Merparten av leverantörerna är med i denna allians.

Australien har tagit fram ett standardokument för en "Public Key infrastructure". Frankrike är det enda land där kryptering är förbjuden utan licens. Nederländerna försökte införa licenstvång 1994. I USA förs en livlig debatt och mycket information kommer ut. Svårt att förutsäga var det landar. Mycket svårt att finna lösningar som passar för hela EU-samarbetet. Direkt Internetkontroll har införts i Nederländerna, Singapore och Tyskland. Förslag till kontroll finns i bl.a. Storbritanninen, USA och vissa islamska länder.

IT-kommissionens rapport 6/97 å

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING 2

NLEDNING 8 PETERNYGÄRDS, STATSSEKRETERARE, NÄRINGS- OCHHANDELSDEPARTEMENTET 8 HÅKAN JANSSON,ORDFÖRANDE I SEIS 11 MOTSTRIDIGA INTRESSEN VID UTVECKLINGEN AV EN NATIONELL POLICY 12 MAGNUS FAxEN, AMBASSADÖR OCH SÄRSKILD UTREDARE 12 CHRISTER MARKING, DEPARTEMENTSRÅD, NÄRINGS- OCHHANDELSDEPARTEMENTET 16 TEKNISKA MÖJLIGHETER OCH PROBLEM I SAMBAND MED

HANSPETERSON, ÖSTGÖTABANKEN TILLIKA ORDFÖRANDEBANKERNASIT- I

LOUISEYNGSTRÖM, INSTITUTIONEN FÖRDATA- OCHSYSTEMVETENSKAP, STOCKHOLMS UNIVERSITET 80 IT-kommissionens rapport 6/97 é

SÄKER KOMMUNIKATION

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

INLEDNING

Peter Nygårds, statssekreterare, Närings- och handelsdeparte-

mentet

J vill börja med att hälsa er alla välkomna till denna konferens. Perag sonligen är jag positivt överraskad att konferensen väckt ett så stort intresse och att vi har så många deltagare. Ämnet är angeläget och ökar hela tiden i betydelse. Elektronisk kommunikation är idag redan omfattande och möjligheter yppas hela tiden. Allt fler användare från alla nya möjliga delar av samhället kommer in på arenan.

Från närings- och handelspolitisk utgångspunkt är elektronisk kommunikation mycket viktig på olika sätt. Som en del av ett snabbt och effektivt informationssystem skapar elektronisk kommunikation förutsättningar för en bra utveckling av näringsliv, av handelspolitiska relationer, av kontakter mellan olika aktörer i samhället, vilket i sig är en förutsättning för utveckling och tillväxt. Elektronisk kommunikation kan få stor betydelse för hur affärstransaktioner inom näringslivet organiseras och därigenom kan den konsekvenser även för hur olika verksamheter organiseras. Den springande punkten är hur säker elektronisk kommunikation är. Om man kan vara säker dokumentets ursprung, dvs. att avsändaren är den som han eller hon utger sig för och att dokumentet inte har förändrats av någon utomstående så skapas nya förutsättningar t.ex. för att sluta bindande avtal. Kan man dessutom med stor säkerhet skydda innehållet i ett dokument skapar det naturligtvis ytterligare mycket omfattande användningsmöjligheter för elektronisk kommunikation.

När säker elektronisk kommunikation är möjlig skulle mycket av det en som idag sker inom organisationer eller i sammanhang där människor med portföljer möts, för att uttrycka sig poetiskt, kunna äga rum på elektronisk väg istället. Det skulle innebära en stor förändring för organisatio-

IT-kommissionens rapport 6/97 å

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en och deras effektivitet. Det skulle påverka problemet med länder med ner verksamheter som ligger avsides marknader. Det skulle förkorta ledtider, kommunikationsmöjligheterna och det skulle kunna ha samma rättsliga betydelse vid personliga möten. Det är alldeles uppenbart att det här som skulle öka effektiviteten i näringsverksamheten och i handeln. Det skulle också kunna minska möjligheterna för brottslig verksamhet t.ex. genom att innehållet i anbud, konstruktionslösningar eller vad det nu kan vara för någonting, inte kan avläsas av utomstående, exempelvis konkurrerande företag.

Den här tekniken är möjlig idag och den förekommer också naturligtvis i ökande omfattning. Som med det mesta är det här inte så enkelt som man gärna vill tro. Den teknologi idag är tongivande inom området är som också skyddsvärd säkerhetspolitisk synvinkel och den är också föremål ur för exportkontroll. USA:s dominans inom området är stor. Vi är i hög grad Andra länder utvecklar också sitt beroende av den snabba utvecklingen. förhållningssätt inom området. Frankrike har lagstiftning som rör säker en elektronisk kommunikation. Många utländska företag undviker enligt uppgift elektronisk kommunikation med sina dotterbolag eller affärsparti Frankrike. Det är viktigt att förstå varför, så att en reglering av omners rådet inte får samma konsekvenser för Sverige.

Någon slags reglering kommer vi sannolikt behöva eftersom det finns ett samhällsintresse av att kunna komma åt data om det skulle vara nödvändigt när det gäller t.ex. brottsbekämpning. Medaljen har som vanligt två sidor.

För att kunna göra rimliga avvägningar mellan olika intressen har regeringen givit i uppdrag åt ambassadör Magnus Faxén att ta fram en svensk policy på området och att delta i arbetet inom OECD med detta. Till Mag- Faxéns arbete har knutits referensgrupp med representanter för de nus en olika departement som berörs av den här frågan och det är i det här sammanhanget som vi skall se dagens konferens. Det här är ett besvärligt omlT-kommissioncns rapport 6/ 97 2

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

råde. Vi behöver alla bidrag som vi kan få och vi är inte klara med någon policy. Den här konferensen vill jag därför se som en arena för meningsutbyte mellan olika aktörer och som en sådan mycket angelägen i det här policyarbetet.

Vi är tre inbjudare till den här konferensen: lT-kommissionen, den ideella föreningen för Säkrad Elektronisk information i Samhället SEIS och Närings- och handelsdepartementet. Vi gör det här gemensamt för att frågan har ett stort allmänt intresse och för att vi behöver få in ett brett underlag för den vidare diskussion om en svensk policy för kryptering skall som leda fram till konkreta beslut.

Jag har ett självklart särskilt intresse av de närings- och handelspolitiska aspekterna av en säker kommunikation, men det är också lika självklart att ett regelsystem måste balansera mellan alla relevanta intressen i samhället. Det finns internationella krav och internationella förhållningssätt som vi måste anpassa oss till, det finns polisiära krav och förväntningar på ett system, det finns affärsmässiga och det finns integritetsskyddsaspekten för att nämna några. Det gäller alltså att hitta en balans där de olika intressena får bli rimligt tillgodosedda i det som senare blir en svensk policy.

Med de här orden vill jag åter igen hälsa er hjärtligt välkomna och jag hoppas att det här skall bli en givande dag, inte bara för utan också för er de som sedan skall ta vid och försöka få fram en svensk policy. Välkomna.

b-/97 IT-kommissionensrapport lg

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Håkan lansson, ordförandei SEIS

öreningen SEIS har varit verksam i snart tvâ år. Föreningen har

F

ca 50 medlemmar, vilka utgör ett gott tvärsnitt av Sverige. Syftet är att SEIS skall befrämja framtagandet av defacto-standarder inom områden som stödjer elektronisk kommunikation. Detta arbete bedrivs utefter ett antal huvudlinjer, bl.a att skapa en standard kring smart-card vi vill som se i användning som bas för elektronisk identifiering, för att kunna signera och rättsskydda dokument. Syftet är även att kunna skydda överförda uppgifter, att öppna och tillhandahålla information på ett säkert sätt för att ur ett globalt perspektiv bedriva handel och verksamhet.

Från exportindustrins synpunkt är det väsentligt att skynda på processen med att klarlägga under vilka förutsättningar vi kan bedriva handel, men också hur vi kan rationalisera. Det gäller inte bara vår interna verksamhet eftersom exportindustrin idag i allt större utsträckning samverkar med underleverantörer och kunder. Det är väsentligt, inte endast ur SElS perspektiv, att skapa en svensk uppfattning när det gäller kryptering, hantering av tullfrágor vid elektronisk handel, lPRl, patenträttigheter samt ett flertal andra frågor.

Seminariet den 11 december syftar till att få fram synpunkter som kan ligga till grund för framtagandet av en policy så att Sverige aktivt kan bidra och påverka den internationella debatt som pågår.

Intellectual Property Rights

lT-kommissionensrapport 6/97 u

SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en svensk policy för

MOTSTRIDIGA INTRESSEN VID UTVECKLINGEN AV EN NATIONELL POLICY

Magnus Faxén, ambassadör och särskild utredare

i har hört både statssekreteraren Nygårds och Håkan Jansson

V

nu beskriva de positiva förtecknen i den här diskussionen som vi skall ha idag. Mitt uppdrag är kanske inte att formulera en färdig policy, mitt uppdrag är snarare att rekommendera regeringen en viss policy och ytterst är det naturligtvis regeringen som skall ta ställning. Uppdraget består i att försöka koordinera tänkandet det här området i Regeringskansliet, det vill säga i de departement i regeringen som är berörda av krypteringsfrågan. Därför finns det en referensgrupp som jag samråder företrädare för förutom Utrikesdepartementet och med och som består av Justitiedepartementet, även Försvarsdepartementet, Kommunikationsdepartementet, Finansdepartementet och Närings- och handelsdepartementet. Vi träffas regelbundet och hittills har huvudsakligen våra kontakter handlat att diskutera hur vi skall ställa oss i de diskussioner om har pågått inom OECD och i någon mån i de diskussioner på samma som faktiskt också pågår inom EU. Vi kommer naturligtvis så tema som småningom allt djupare in i hur nationell svensk position skall se ut i en de här frågorna, vi är långt ifrån framme vid detta. Det vill jag gärna men ha sagt från början, det finns för närvarande om vi ser till vårt eget land inget regelverk på det här området. Kryptering har hittills varit ett privilegium för underrättelsetjänsten och den yrkeskår som jag tillhör nämligen diplomatin. Där har man använt sig av kryptering numera sedan lång tid tillbaka.

Underrättelsetjänstens utveckling på det här området är långt kommen och vi har knutit till en expert på just krypteringsfrågan ifrån föross svaret. I övrigt arbetar med mig dagligen Göran Axelsson ifrån Statskontoret som har sysslat i flera år med de här frågorna.

6/97 l2 IT-kommissionensrapport

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Vilka problem är det som man ställs inför Ja, det är naturligtvis frågan om att söka en balans mellan olika intressen. De intressen det rör sig är om i första hand integritetsfrågan personlig integritet, företagsintegritet och företagsskydd balanserat emot samhällets skyddsbehov. Samhället har skyddsbehov på ett par områden, t.ex. den polisiära som nämndes här. Det gäller att naturligtvis inte helt försätta sig i den situationen att man inte kan bekämpa grov brottslighet. Man har också behov att skydda av sig mot terrorism och vi har gudskelov hittills förskonats från sådan i någon större utsträckning. l de länder vi har haft kontakt med under det här arbetet, framför allt i Storbritannien, USA och Frankrike är man ganska plågad utav detta och i USA har tydliga indikationer på att man terrordåd har planerats med hjälp kryptering. Även britterna har antytt av att sådant förekommer inom deras område.

Det är en dyster framtidsbild naturligtvis och hur skall hantera den man frågan Ja, det har vi bett polis och justitiedepartement här hos att oss fundera över. Några lösningar har vi inte men det är möjligt att vi får höra något ifrån polisens sida här under dagen. Det rör sig alltså om polisens rätt att, efter beslut i domstol eller av åklagare, få tillträde till lagrade data eller rätt att "avlyssna" pågående krypterad trafik vid misstanke om grov brottslighet.

En svensk lösning måste anpassas till vad man gör i andra länder eftersom en stor del av trafiken går över gränserna. Viktigt är då att se vilka tendenser som växer fram. Den amerikanska administrationen har i dagarna utfärdat en förordning som skall träda i kraft inom kort, liberaliserar som exporten utav utrustning och programvara för kryptering. Denna liberalisering består i att man kommer att ge generell licens för export av avancerad teknologi på dethär området men den gäller under vissa villkor. Ett villkor är att den gäller i två år under förutsättning att de företag som levererar utrustning eller programvara kan visa på att utrustning respektive programvaran är så konstruerad att den är anpassad till ett

lT-kommissioncns rapport 6/97 Q

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

nyckcldepositionssystem. Detta nyckeldepositionssystem skall vara av global karaktär, det skall ha en global struktur. Hur det skall se ut det kan inte jag svara på men ett faktum är att detta beslut är fattat och det komatt ha betydelse för hur övriga länder kommer att agera. Det gäller mer naturligtvis även Sverige.

Som ni vet så har Sverige exportkontroll det här området, en konsekvens de förhållanden rådde i Europa och i världen under det av som kalla kriget. Exportkontrollen finns fortfarande och Sverige har gjort vissa åtaganden vi måste leva upp till. Det är fullt möjligt att en ändrad som amerikansk policy området också kommer att leda till vissa justeringar den svenska exportkontrollen, hur den kommer att se ut det vågar av men jag inte ha någon mening om.

I övrigt kan peka tendenser som är rådande i övrigt. Frankrike har man redan antagit lag hanteringen av kryptering. Utgångspunkten i en om Frankrike att all kommunikation på ett hemligt språk i varje fall var var förbjuden i Frankrike. Följaktligen kallar den franska regeringen det beslut har tagit för liberalisering. Liberaliseringen innebär dock att man man en skall ha licens för att få skicka meddelanden krypterade. Man får licens under förutsättning att deponerar nyckel till de krypterade medman en delandena hos nyckeldepositör som är licensierad utav den franska en staten. Det finns ingen nation har gått så långt som Frankrike annan som och jag tror inte någon kommer att göra det heller, men det komannan naturligtvis att skapa vissa problem i det internationella umgänget. mer

Britterna har approach till det här problemet även om den i vissa en annan avseenden liknar den Frankrike har. Britterna kommer att driva en som lösning innebär nyckeldeposition. Till skillnad från den franska, som som hittills ändå bara talar nyckeldeposition i Frankrike, så kan britterna om tänka sig lösning innebär att man deponerar nycklar i de två länen som der är berörda kommunikation. Man kan även tänka sig så som av en kallade splitkeys, det vill säga att nycklarna kan placeras inte bara i två

lT-kommissionensrapport 6/97 H

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en depositionskontor utan i flera. Britterna kan också tänka sig att depositören inte nödvändigtvis behöver vara ett statligt kontor utan det kan vara ett kontor som får certifiering utav staten. Den lösning britterna som nu har tagit fram och som de har jobbat med under ett par års tid, den håller man nu att lansera och driver kampanj för inom Europeiska Unionen och hoppas på att få stöd utav övriga EU-medlemmar.

De här tendenserna är de som är nu tydligast markerade och frågan är naturligtvis vad som kommer ut av dethär i lite längre perspektiv. Jag har velat redovisa dem för att ni skall vara klara över under diskussionens gång idag att det här är frågor som vi naturligtvis inte ensamma råder över utan att vi är i hög grad beroende av inte minst den amerikanska industrins produkter på det här området.

När det gäller exportkontrollen bara några 0rd. Den är som sagt tillkommen under tuffare tider än de vi lever i just nu men den finns där och man skall räkna med att den kommer att finnas kvar. Bland annat av det skälet att den är en förutsättning för det förtroende som Sverige och svensk industri måste bygga upp för att även i fortsättningen få tillgång till högteknologi.

IT-kommissionensrapport 6/97 ä

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Christer Marking, departementsråd, Närings- och handelsde-

partementet

Några balanspunkter vid utformningen av en policy för kryptering

situation är ganska komplex med flera intressen står

D

agens som emot varandra och ett internationellt sammanhang som påverkar handlingsfriheten i Sverige. Urvalet av talare på konferensen har gjorts för att belysa detta och för att förtydliga vissa frågeställningar.

Elektronisk kommunikation har stor betydelse för alla som vill flytta information från en punkt till en annan. Det kan vara t.ex. konstruktionsritningar, personuppgifter av medicinsk art, kontouppgifter men det kan också handla om t.ex. att sluta avtal. Förutsättningen för att elektronisk kommunikation skall få den betydelse som många väntar sig är att kommunikationen är säker, dvs. att man kan veta säkert vem som är avsändare, att man kan veta om innehållet i det som sänts har förändrats och att innehållet kan skyddas mot otillbörlig åtkomst. Mycket talar samtidigt för att ett system för nyckeldeponering kommer att vara nödvändigt. Om inte förtroende för detta system är fullständigt kommer potentialen i elektronisk kommunikation troligen inte att realiseras.

Förtroende och transaktionskostnader Den springande punkten är hur de som vill använda elektronisk kommunikation uppfattar säkerheten i kommunikationen. Om säkerhetsnivån uppfattas som hög har aktörerna förtroende för systemet och då kommer sannolikt användningen av elektronisk kommunikation vara hög i framtiden. Om förtroendet är lågt så kommer de berörda aktörer välja andra vägar för sin kommunikation.

Ur näringspolitisk synvinkel är det angeläget att modern kommunikationsteknik används. Det sänker företagens transaktionskosmad vilket in- IT-kommissioncns rapport 6/97 ä

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

nebär att resurser frigörs för andra angelägna ändamål. Därför är det bra om förtroendet för de system som vi bygger upp är så stort bland berörda aktörer att potentiella vinster av elektronisk kommunikation kan realiseras. l figur 1 illustreras schematiskt hur användningen av elektronisk kommunikation kan variera med förtroende för säkerheten i systemet.

Användning

L V Förtroendeför

Figur Användning som funktion av förtroendet för systemet Vad är det som påverkar förtroendet för säkerheten Två aspekter verkar självklara. Den ena rör kvaliteten i det använda kryptot och den andra rör tillgången till mina krypteringsnycklar.

Kvalitet För lekmän är det svårt att bedöma kvaliteten på den krypteringsteknik som finns tillgänglig på marknaden. Många av dem kan tycka att "tillräckligt bra krypto" räcker för dem. Tiden och kostnaden för att knäcka ett sådant krypto kan vara tillräckligt hög för motivera risken att använda ett "second best" krypto, t.ex. om det som ska skyddas har kort livslängd eller relativt lågt värde. Vad användare vanligtvis inte vet är om någon obehörig har en bakdörr till kryptot. Förtroendet för krypto kan kanske i bland vara betydligt större än vad som är befogat. Detta kan i sin tur skapa förutsättningar för brottslighet och ekonomiska förluster hos t.ex. företag. IT-kommissioncnsrapport 6/97 ll

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en Ibland höjs röster för att få fram en certifiering av "god" krypto, kanske från ett statligt organ. Certifieringen kan emellertid aldrig bli bättre än kunskapen hos de experter som gör certifieringen. Varje certifiering innebär därför en kvalitetsstämpel på experterna. Det är naturligtvis orimligt att staten certifiering skulle annonsera sin egen kryptokompetens. genom Eftersom certifiering inte tycks vara en framkomlig väg är det upp till användarna att göra kvalitetsbedömningen. För många användare med mycket skyddsvärd kommunikation torde inget annat än den bästa arnerikanska tekniken vara den enda acceptabla.

Brottsbekâmpning För brottsbekämpningen torde åtkomst till lagrade data och åtkomst till data under överföring avlyssning vara de viktigaste aspekterna i detta sammanhang. l samband med t.ex. husrannsakan, måste polisen kunna komma åt sådant kan underlätta deras arbete inom det mandat som polisen har. Polisom kan t.ex. behöva komma åt krypterade data på en hårddisk. Redan ett sen beslut husrannsakan innebär att den som utsätts för den inte har rätt om att undanhålla information. Det praktiska problemet uppstår när vederbörande vägrar att lämna ut nyckeln eller förstör den. Då måste polisens resurser räcka för att knäcka kryptot. Funnes det regel som kräver nyckeldeponering för att få använda krypen to så skulle möjligen den tekniska höjden på "illegala" produkter normalt sett ligga en lägre nivå, vilket i sin tur skulle underlätta för polisen. Vid avlyssning behöver polisen ha tillgång till nycklar för att förstå vad sänds. För detta krävs en generell nyckeldeponering, dvs. att alla som som använder kryptering har deponerat nycklar som gör det möjligt för poliatt komma åt innehållet i det som sänds. Användningen av "illegala" sen

6/97 Q lT-kommissionensrapport

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

system skulle avslöja sig själva samtidigt som vi kan anta att de systemen inte har samma tekniska höjd som de "legala".

Om ett system utan nyckeldeponering används skulle förtroendet för systemets säkerhet vara hög, användningen omfattande och det skulle vara svårt att komma åt skyddsvärda data för brottslingar. Samtidigt skulle den avancerade brottsliga verksamheten vara lika väl skyddad.

I huvudsak gäller resonemanget även för terroristbekämpning på det internationella planet.

Exportkontroll

I vårt nuvarande system får vi inte föra ut vissa högteknologiska produkter utan tillstånd. Sverige deltar i internationella exportkontrollarrangemang, vilka säkerställer att t.ex. Sveriges näringsliv får tillgång till högteknologiska produkter i Sverige. Avsteg från de åtaganden som Sverige gjort internationellt kan få negativa konsekvenser för användningen av högteknologi i vårt land. Personlig integritet

När allt fler aspekter av våra liv blir åtkomliga elektroniskt, dvs. lättillgängligare för allt fler, ökar också intresset för att vi skall kunna freda oss från intrång i vår privata sfär. l den mån som krypteringsteknik används är det självklart av stor betydelse att förtroendet för systemet kan upprätthållas. Den enskilde individen har inte samma möjligheter att välja kommunikationssätt som t.ex. ett företag har. Därför blir samhällets ansvar stort för att bygga sådana system som garanterar säkerhet och som kan skapa förtroende.

Den enskilde anställde kommer i framtiden att använda krypterad information i större utsträckning än i dag. Internt i varje organisation måste tillgången till organisationens information säkerställas. anställd Om en

IT-kommissioncns rapport 6/97 19

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

dör behöver organisationen komma åt vederbörandes filer. De enskilda anställdas integritet på arbetsplatsen behöver genornlysas mer noggrant än hittills.

Balanspunkter Med en ökad användning av säker elektronisk kommunikation blir den ekonomiska samfärdseln robust mot brottslig verksamhet förfalskmer ningar, industrispionage, otillbörlig åtkomst till medicinska journaler etc. Detta innebär sänkta kostnader i samhället genom lägre kostnader för brott. Samtidigt minskar transaktionskostnadema i det ekonomiska livet, t.ex.

för näringslivet och för den offentliga förvaltningen mindre resande, av-

tal över nätet, elektroniska betalningar etc. Polisens brottsbekämpning försvåras polisen inte får tillgång till om nycklar för att dekryptera meddelanden avlyssning och lagrade data. Den besvärligaste punkten här är avlyssningen. Den förutsätter att polisen i praktiken har tillgång till nycklar då transaktionen äger rum. Det förutsätter deponering av nycklar. Deponering nycklar minskar förtroendet för säkerheten i den elektroav niska kommunikationen. Det leder i sin tur till en minskad användning av elektronisk kommunikation enligt fig. Det höjer transaktionskostnaderi ekonomin, ökar potentiellt kostnaderna för brott enligt ovan samtidigt na polisens traditionella spaningsmetoder upprätthåller sin betydelse. som De samhälleliga kostnaderna och intäkterna av alternativen är inte klarlagda. Den viktigaste policyfrågan är hur en balans skall uppnås så att brottsbekämpning kan möjliggöras samtidigt som förtroendet för systemet är så högt att vinsterna av säker elektronisk kommunikation kan hämtas hem i samhället i sin helhet.

lT-kommissioncnsrapport 6/97 ä

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

I det internationella perspektiv syns system för nyckeldeposition vara ofrånkomliga, både med hänsyn till exportkontrollarrangemang och med hänsyn till det pågående policyarbetet internationellt. Även här gäller nu det att finna system som kan skapa förutsättningar för största möjliga förtroende. Är anden urjlaskan

Många anser att utvecklingen har gått för långt för att det skall vara meningsfullt att utforma policies på området. Alltför många använder redan krypto som är tillräckligt bra för sitt ändamål. Tillgången till krypto på marknaden är redan god. Det finns redan nu möjligheter att utforma system så att krypterad kommunikation kan ske mellan USA och Europa med system som utvecklats i respektive land. Vissa anser att den tekniska utvecklingen sprungit ifrån möjligheterna att i praktiken kunna upprätthålla ett system med nyckeldeponering ständigt nya nycklar används. -

IT-kommissionens rapport 6/97 21

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

TEKNISKA MÖILIGHETER OCH PROBLEM I SAMBAND

MED KRYPT ERIN G EN ÖVERSIKT OCH DEMON STRA- - TION

Viiveke Påk, Linköpings tekniska högskola, Linköpings univer-

sitet fakta jag valt att prata bygger ytterst på att det vi skall tala

D

e om om är krypteringspolitik, alltså säkringspolitik för elektronisk informationsöverföring.

Det finns idag olika införda system och olika förslag internationellt. Vi kan notera att man både pratar om och använder sådan kontroll som omfattar den interna användningen av kryptering och sådan som reglerar export av kryptering. Till exempel Frankrike har en lag som reglerar den interna användningen av kryptering inom landet. Man kan också ha enbart en exportkontroll, där det uppenbara exemplet är USA, som inte lägger sig i sina fria medborgares fria användning av teknik, men som däremot till varje pris vill skydda så att omvärlden inte kommer åt deras högteknolooch därför har lagt exportkontroller.

Oberoende av om man talar om den interna användningen och/ eller export, så kan man skilja total kontroll, tillstånd per användning eller tilllämpning och förbud mot "stark" kryptering, dvs. man kan tala om kontroll i meningen att svag kryptering sådant som vi tror att vi som är star- ka och duktiga trots allt kan komma åt och komma igenom det tillåter vi, men en stark kryptering det tillåter vi inte. USA är just nu ett exempel på att man tillåter export av kryptering som är så svag att man kan knäcka den, men man har starkare kontroller för annan kryptering.

Nu hörde vi alldeles nyss att de har funderat länge på och kommer i januari att lätta på det här. Men lättandet innebär att man också tar in en annan typ av politik, nämligen krav på nyckeldeposition, som vi nyss hörde. Nyckeldeposition innebär att myndigheterna struntar i hur stark eller

IT-kommissionensrapport 6/97 g

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en svag krypteringen är. "Se till så vi har tillgång till nyckeln, så har vi därmed löst problemet", säger man.

Sedan finns naturligtvis möjligheten att säga att "Nej men kryptering, det reglerar vi inte det är fri användning, hurså". Vi kan notera att till exem- , pel internt inom Sverige är det så vi har det idag. Vi har exportkontroll men vi har ingen reglering av den interna krypteringen.

Det kan också noteras, som har framhållits ett par gånger här idag, att vi har ett klart behov av kryptering. Vi går mer och mer mot att kommunikation, även i formella, juridiskt viktiga och giltiga sammanhang inte går via papper utan går via elektroniska meddelanden. Så vi har således ett mycket klart behov av en motsvarighet till namnteckning på papper. Det kan noteras att det här är ett bevisvärdeskrav, så ytterst har det att göra med både polisarbete och juridik. Det innebär också att det är ett rättssäkerhetskrav. Det finns vissa system, som man kan använda idag, som

jag inte vill använda. ag säger högt och tydligt till alla i min omgivning

att "Det här använder jag inte", därför att jag vet att om jag ger mig med i det laget och drabbas av ett oriktigt krav, så kan jag inte inför en domstol bevisa om det är jag eller motparten som ljuger. Jag deklarerar i sådana fall att det där systemet är för dåligt. Det vill inte jag använda. Men de används idag, och vi skall vara medvetna om det.

Låt oss glömma krypteringen ett tag. Det allra enklaste exemplet är postorderbeställning utan namnteckning, vilket faktiskt är vad man mycket sysslar med över nätet. Om då någon faktiskt försöker juridiskt driva igenom ett omstritt krav och säger "Du har beställt det här, var god betala", vem ljuger då Vi har ingen rättssäkerhet när folk går med på att använda sådana system. Vi har ett krav även i elektroniska sammanhang att ha en namnteckning. Vi har också ett behov till motsvarighet till slutna kuvert. Det kommer ni att höra mer om innan lunch. Ni kommer att höra om behovet från den personliga integritetens sida, ni kommer att höra om behovet ifrån näringslivet, ni kommer att få höra finanssektorns krav på IT-kommissionens rapport 6/97 ä

svensk SÄKER ELEKTRONISK lnför en policy för KOMMUNIKATION

det här med namnteckning, och deras behov av sekretess kommer vi också att få belyst. Det är faktiskt så att det är ett polisiärt intresse i vissa sammanhang att ha det här skyddet, det skall vi inte glömma. Polisen har inte bara behov av att titta på andras data, de har behov av att det finns skydd också. Det här skall inte jag in på, utan jag vill bara nämna att vi kommer att få höra mer om det.

Kryptering är den enda teknik, som kan ge oss en motsvarighet till namnteckning och slutna kuvert vid elektroniska meddelanden. Det är alltså ohjälpligt. Det är den enda teknik vi känner idag och har något som helst hopp om att upptäcka. Problemet här är att vi har samma teknik för namnteckning och kuvert. Vi kan inte diskutera de här punkterna var för sig. Det är så att för varje tillämpning behövs dels en beräkningsbeskrivning, en algoritm, och dels en individbestämd parameter, en nyckel. "Individbestämd" betyder inte att den måste vara unik för varje individ. Den kan till exempel vara unik för varje tillämpning eller den kan vara unik för en grupp individer, men den är inte allmängiltig och känd. Däremot säger sig själv har publicerat algoritmen eller inte så är det man att vare man vansinnigt i alla praktiska användningssammanhang att tro att kryptoalgoritrnen är sekretessbelagd på något sätt. Det finns folk som på 80-talet försökte prångla ut kryptosystem och sade att "det är hundra procent säkert". När kryptologer sade att "Jag har köpt din produkt, analyserat den och knäckt den" fick de svaret "Jamen, då har du väl tittat på algoritmen...". Algoritmen räknas i bra system som känd, och det är individparametern, nyckeln, som är säkerhet.

Namnteckning motsvaras av att en individs i det här fallet helt unika

nyckel det måste vara en unik nyckel används i en autentiseringsalgo-

ritm på meddelandet. Normalt, i vanliga pappersvärlden, binds innehållet i meddelandet till ett papper och till samma fysiska stycke papper binder vi namnteckningen. Vi kan inte binda innehållet i ett elektroniskt medde- IT-kommissionensrapport 6/97 ä

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en lande till någonting fysiskt. Det finns i själva verket ett otal massa kopior samtidigt av meddelandet när det går runt i ett datasystem. Vi måste alltså binda namnteckningen till själva innehållet, och det kan vi bara göra med en algoritm, dvs. kryptering.

Kuvert är samma sak. Vi kan inte skydda meddelandet fysiskt när det går över halva jordklotet på satellitlänkar och allt möjligt annat. Vi måste räkna med att det kan bli avlyssnat. Hur hindrar vi att någon tillgodogör sig innehållet, ser till att innehållet i sig är dolt och att innehållet i sig är opåverkat Jo, genom kryptering.

Sedan är det särskilt en sak som jag vill betona här. Ibland hör man att man skulle kunna tänka sig att tillåta namnteckningar, men förbjuda slutna kuvert Det går inte. För vanliga medelsvenssons som får en algoritm . laddad ner i sin PC så kan någonting sådant fungera. Medelsvensson kommer aldrig att kunna lista ut vad han har fått för någonting och kommer inte att kunna använda det på fel sätt. Men får till exempel någon av de cirka femtusen per år, som vi utbildar på de tekniska högskolorna, tillgång till systemet, så är det en bagatell för dem att ta den autentiseringsalgoritm, som de har fått av banken för att kunna göra sina bankärenden hemma, och använda den för hemlig kryptering. Känner man till lite grann om tekniken så kan man göra det. Vill man lära sig mer så kan man ta till exempel den nuvarande "bibeln" i det här sammanhanget "Applied Cryptography" av Bruce Schneier och läsa den. Den finns tillgänglig i alla bättre bokhandlar. Det är således inte svårare än så. Vi kan inte räkna med att man kan ha enbart autentiseringsalgoritmer och lägga något särskilt skydd för sekretessalgoritrner. Det funkar inte tekniskt.

Algoritmerna Deras tillgänglighet diskuteras också ibland. Man säger till exempel "Vi kan inte ha något säkert fungerande krypteringsförbud, för algoritmer är så allmänt tillgängliga". Det måste vi onekligen slå fast Å andra sidan kan vi vi väl också kan som sant. notera att vet var man få tag på uppgifter om tekniken för hembränning, om man inte visste det IT-kommissionensrapport 6/97 ä

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

förut och lärt g i kemin, och att 8 öra en hembrännin 8 saPP arat är verkligen inget märkvärdigt. Men vi har ändå ett hembränningsförbud, fast vi vet att vi inte hundra procent kan genomdriva det.

Man skall komma ihåg att det här med att krypto är allmänt tillgängligt, det är bra att veta, så man inte går och inbillar sig något annat. Men vi har inte påstått att vi med ett förbud har totalt hindrat användandet. Vi har bara straffbelagt och därmed förhoppningsvis minskat användandet, det måste vi ha klart för oss. Vi kan å andra sidan också då notera att det finns en mycket stark skillnad mellan hembränning och krypto.

Det finns inget som helst samhällsintresse av att folk bränner hemma. Det finns däremot ett starkt sarnhällsintresse av att folk dricker mindre, att det

inte är för billigt och lättillgängligt med sprit. Det finns dock ett individ-

intresse ibland att spara sina egna kostnader att bränna hemma genom och få billig sprit och det finns ett klart intresse hos vissa individer, som har en ren sjukdom, att få fri tillgång till sprit.

Med krypto är det en annan sak. Här måste vi komma ihåg att det finns ett mycket starkt samhällsintresse att krypto används. Krypto är det enda vi kan ha för att säkra elektronisk kommunikation och elektronisk kommunikation är vad alla säger behövs idag för effektiviteten. Så bara är det.

Utifrån detta föreslår somliga att vi tillåter "tillräckligt algoritmer". svaga Då skall vi till en början med notera att en algoritm som är svag skall vi inte alls använda. Det man ofta använder uttrycket "tillräckligt algosvaga ritmer" för, det är att använda tillräckligt små och svaga nycklar. Algoritmerna är bra i sig, men nycklarna begränsar så vet precis vilken man, man säkerhet man har. Detta är alltså vad USA försökte med i sin gällande nu exportrestriktion. Där finns det angivet att det är fri export av krypton med nycklar under fyrtio bitars storlek. Vilket fick till följd att bland annat en doktorand vid just vår tekniska högskola skoj, när datorerna inte var så upptagna på sommaren, knäckte ett sådant krypto, därför att

lT-kommissionensrapport 6/97 26

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

nyckeln var för liten och det visste han. Det var mycket ute i tidningarna för drygt ett år sedan. Den som fick den största äran var hans kollega i Frankrike, som gjorde samma sak bara för att se vem som kom först. Fransmannen kom två timmar före och fick nästan all publicitet, vilken svensken var mycket glad för. Han hade inte alls någon lust att figurera i några tidningar.

Det vi måste komma ihåg, det är att detta krypto ansågs vara tillräckligt starkt för finansiella intressen men så svagt att till exempel USA:s statsintressen var skyddade. Och en doktorand, som tycker det här är kul och har lite datorer till hands, knäcker det. Det är den situationen vi är där det är en sådan här flytande gräns. Vi vet alla att utvecklingen på maskinvarusidan och programvarusidan går mycket snabbt framåt inom datorer. Om vi säger att idag är femtiosex bitar lagom för en nyckel, så måste vi komma ihåg att den nyckeln är för svag om fem år. Och den gräns vi sätter då är för svag om ytterligare fem år, så vi måste i så fall ha en lagstiftning, där vi beslutar årets säkra nyckellängd Då skall vi också om komma ihåg att det, som nationen har råd med i regelbunden brottsbekämpning eller liknande, det har en stor maffia råd med i form av systematiskt industrispionage och liknande. För det finns ingen gräns som vi kan sätta där legala intressen är tillgodosedda och där illegala intressen hindras. Den gränsen finns rent tekniskt inte.

Sedan har vi det här med nyckelhanteringen. Nyckelhantering är den stora stötestenen i praktiken idag. Algoritmer kan vara problem, men om man inte får importera från USA och är verkligt angelägen, så programmerar man väl det själv. Ta den här boken som jag nämnde, Bruce Schneiers "Applied Cryptography" Det är nästan så man känner sig matt, hur man kan besluta någonting så som skett med den. Vem som helst får exportera text från USA, komplett med färdig maskinskriven kod som vem som helst kan knacka in på sin dator. I den amerikanska bokversionen finns sådan kod för algoritmer dessutom med på diskett, så jag slipper sit-

IT-kommissionensrapport 6/97 27

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en ta och knacka på tangentbordet själv, men den disketten får inte exporteras från USA, eftersom den är "utrustning" och inte "text".

Så det här med att få tag på starka algoritmer är inget problem. Problemet är att sätta upp systemet så att nyckelhanteringen fungerar säkert. Nyckelhanteringen är bland annat någonting som SElS sysslar med, dvs. att försöka få fram bra teknik för dagligt användande av nycklar. Nyckeldeposition förutsätter att nyckeln förutom hos användaren i någon form av säkert förvaringsställe också finns andra ställen. Det är ganska uppenbart att all extra kopiering av nycklar och all extra transport av nycklar är en risk. Fråga vilken bankmänniska som helst vad de tycker om uttalanden som "Ja, bankvalvsnyckel får ni ha men dessutom skall ni deponera en extra bankvalvsnyckel någonstans, det vill säga ni måste göra en kopia, ni måste transportera den och ni måste ha rutiner för när den får hämtas ut och när den inte får hämtas ut". Vi skall inte överdriva riskerna med deposition, men vi skall heller inte blunda för att de ökar.

Arbetsnycklar är också ett problem, därför att det normala i ett datorsystem är att den personliga och/ eller gruppnyckel som jag talade om nyss, den används inte för själva krypteringen, när jag skyddar för sekretess. Jag använder en enda nyckel upprepade gånger för namnteckning, men jag kan och skall av kryptotekniska skäl inte använda samma nyckel hela tiden för sekretesskryptering. Den nyckel jag använder för sekretesskryptering skall bytas ofta tekniska säkerhetsskäl. Om detta skall kunna ske av rent praktiskt, kan det inte komma springande med en kurir mellan bankerna för varje gång vi skall skicka en transaktion, utan vi använder en redan existerande nyckel för att skicka nya nycklar. Det här är alltså ett tekniskt nödvändigt förfarande.

Problemet är att för att nyckeldeposition skall fungera, så måste vi ha lagstiftat om ett system av den typ som fanns då man försökte få fram en defactostandard i USA som kallas "Clipper Chip". Det innehåller en algoritm, som somliga förväxlar med själva chippet, men grundidén med IT-kommissionens 6/97 ä rapport

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en Clipper Chip var att man skulle ha en tillräckligt bra algoritm och ett system där det fanns en fast individnyckel per chip. Denna nyckel användes för all ytterligare nyckeltransport över nätet. Alla meddelanden inleddes med den nyckel, som man tänkte använda för meddelandet, krypterad med individnyckeln. Då är avlyssning meningsfull, därför att när jag än går in och avlyssnar ett helt meddelande, så har jag all information jag behöver för att kunna dekryptera det, genom att jag har meddelandet och jag får det individuella chippets egen nyckel från depositionsstället.

Men det här är inte vare sig den enda tänkbara eller det alltid rekommendabla sättet att hantera det här med transaktionsnycklar. I vissa fall är det till och med olämpligt. Framför allt kräver det att om jag skall använda det här sättet, så måste jag byta chip och därmed deponera nyckel rätt ofta. Alternativet att banken till exempel en gång för alla deponerar en nyckel och använder den i tio år till alla sina kommunikationer, det är tekniskt förkastligt. Det man skulle tänka sig idealiskt, det är att man kan byta säg en gång i veckan eller en gång per dag, och sedan använda den nycklen för att kryptera transaktionsnycklarna. Men hur går det då med depositionen Depositionskravet kommer alltså att lägga icke önskvärda begränsningar på tekniken.

Så dagsläget är alltså att kryptoanvändningen idag i Sverige är mycket omfattande och en av de mest spridda och mest kända användningarna är just för autentisering i betalsystem. Vi skall också komma ihåg att det här är en tjugo år gammal användning. Ibland får man intrycket att nu på nittiotalet har vi börjat med civil kryptering. Men kryptering har funnits i allmän användning ute i samhället i tjugo år utanför till exempel militära och polisiära kretsar, som har använt det längre.

Vi kan också notera att idag används det många helsvenska algoritmer förutom de amerikanska. I internationella sammanhang krävs det gemensamma algoritmer. Då kan fråga sig om de svenska verkligen kan man hävda sig på marknaden. Men det intressanta i sammanhanget, det är att IT-kommissionens rapport 6/97 22

SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en svensk policy för

för att exportera en algoritm, så behöver man ytterst inte exportera någonting är exportkontrollerbart. Ytterst behöver man till slut bara transsom portera människa med bra minne, och förbjud det om ni kan en

För att komplicera bilden ytterligare är dagsläget så att det inte bara handlar USA-beroende, och när vi klarat det så har vi klarat allting. Vi anom vänder idag helsvenska system, vi använder idag svenska system som bapå amerikanska delar, och vi använder idag helamerikanska system. seras

Tekniskt finns det alltså vissa saker inom dagens diskussioner och förslag kring kryptopolitik bara inte är möjliga. Tekniskt finns det andra sasom ker i högsta grad är gångbara och möjliga, men man skall då fundera som hur begränsar tekniken. Det finns ytterligare saker, som är i allra man högsta grad möjliga både tekniskt och politiskt vad gäller kryptopolitik. Det är det jag ha velat belysa lite här. Men det allra viktigaste tror jag kommer gång på gång under den här dagen. Det är alltså att att upprepas krypto är idag teknisk nödvändighet, om vi skall ha det elektroniska en informationssamhället. Vi kan således inte diskutera om vi skall ha civil användning kryptering utan att samtidigt diskutera om vi skall ha inav formationssamhället. Det enda vi egentligen kan diskutera, det är hur vi handskas med den kryptering vi måste ha.

IT-kommissionensrapport 6/97 Q

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Håkan Persson, AU-System

Tillgång krypteringsteknik i världen

bland blir det lätt i sådana här ämnen lite för mycket teknik och lite

I

för lite politik. l det här fallet tycker jag ibland att det har varit lite för lite teknik och lite för mycket politik. Jag tänkte spinna an lite till det som Viiveke Fåk pratade och försöka visa lite praktiskt hur det kan se ut om när man krypterar. jag tänkte börja med att bara kort prata tillgången på krypteringstekom nik i världen. Precis Viiveke Fåk säger är vi naturligtvis i många läsom

väldigt beroende av vad amerikanarna gör krypteringsornrådet,

gen i många lägen spelar det ingen som helst roll vad de gör. l det här men

fallet har vi faktiskt fullständig tillgång till all den krypteringsteknik som

de försöker exportera eller göra exportförbud av.

Kryptering är lätt Man kan börja med att fastslå att kryptering faktiskt i grunden är relativt lätt. Bara för att ta ett litet enkelt exempel.

EN HEMLIG TEXT +

72 675007 7633 LP NLRLIN ÄKÅW - 72 675007 7633

EN HEMLIG TEXT Vi har hemlig och sedan adderar vi till ett tal. l det här fallet råkar en text det då mitt telefonnummer till jobbet jag lägger till. Jag förflyttar vara som bokstäverna enligt Caesars gamla princip, vilket innebär att jag förflyttar bokstäverna så många steg talet anger. E plus 7 blir t.ex. L. Genom att som IT-kommissionensrapport 6/97 3l

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

detta enkla sätt förskjuta bokstäverna olika långt får jag sedan en krypterad text.

Om jag sedan operation baklänges så kommer texten tillbaka. gör samma Detta fungerar faktiskt alldeles strålande och mer komplicerat än så här behöver det oftast inte Det är problemet med den här vara. som typen av algoritmer och det Viiveke Fåk inne på, det är nyckelhanteringen. Kan var jag skydda nyckeln att jag i det här fallet kommer överens med genom mottagaren vad nyckeln är, så behöver inte ett krypto vara mer kompom licerat än så här. Man behöver inte springa till amerikanarna och be om en algoritmer. Det här kan vem som helst klara av. massa

Det är lätt att tag färdiga krypton

Dessutom så är det väldigt lätt att få tag på färdiga kryptolösningar. Jag gick ut och sökte på Internet med sökmotor som heter Archie. Den är en visserligen inte på något sätt är heltäckande. För att finnas med i Archie till skillnad från till exempel AltaVista så måste man anmäla och säga: här har jag ett bibliotek eller här har jag en programvara som jag gärna vill götillgänglig. Jag sökte på ett rätt välkänt DES-bibliotek som heter Libdes. ra Jag fick nittioåtta träffar worldwide. Jag stegar igenom lite snabbt och tittar på vad jag hittade.

Archie Query Results Found: 98 Hits 23 sunsite.doc.ic.ac.uk 23 / Mirrors/ ftp.netbsd.org/ pub/ NetBSD/ NetBSDcurrent/src/ domesüc/ lib drwxr-xr-x 1024 00:00:0018 Ian 1996 GMT libdes 72 ftp.ntua.gr 72 / pub/ crypt/ mirrors/ idea.sec.dsi.unimi.it drwxr-xr-x 51203:41:00 22 Jul 1996 GMT libdes 76 ftp.iij.ad.jp 76 /NetNews/compsources.misc/volume29 -rw-r-r- 2320400:00:0023 Mar 1992 GMT libdes

IT-kommissionensrapport 6/97 2

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNlKATlON

78 ftp.sogang.ac,kr 78 .5/ / FreeBSD/ FreeBSD-current/src/ secure/ lib drwxr-xr-x 512 13:04:00 29 Sep 1996 GMT libdes 88 ftp.irisa.fr 88 / News/ compsourcesmisc/ volume40 drwxr-xr-x 51201:00:0025 Nov 1993 GMT Iibdes Bildtext: Tillgänglighet DES-bibliotek via sökmotorn Archie Där har vi England till exempel som vi kan hämta DES-algoritmer från. England som skall vara ett föregångsland när det gäller att hemlighålla krypton för sina medborgare och andras medborgare. Vi fortsätter och ser att från Grekland och Japan kan vi hämta DES-algoritrner om vi vill göra det. Kroatien, varför inte hämta en DES-algoritrn från Kroatien om vi behöver implementera kryptering i vårt system. Det fungerar lika bra som det inte USA exporterar. Här hittar vi också en fransk lntemetserver. som Jag kan alltså idag ut på Internet och ladda ner DES-algoritmer från franska Intemetserver. Jag sökte också på PGP som är betydligt bättre än DES. 174 träffar fick jag då. Tillgänglighet PGP Archie Query Results

Found: 174 Hits

Det är således inte mer komplicerat än så här att gå och hämta programvara om inte jag vill knåpa ihop mitt lilla krypto själv. Konsekvensen av krypteringskontroll är också att man måste förbjuda de algoritmer som finns. Om algoritmen är allmänt tillgänglig- om man till exempel bestämatt "nu skall ni lämna in DES-nycklarna så får ni fortsätta använda mer DES"- då kan de som vill kryptera visserligen lämna in DES-nycklarna de kan kryptera först gång med en hemlig nyckel som de har och men en sedan krypterar med den godkända nyckeln. Så rasslar det iväg och då

6/97 ä IT-kommissionensrapport

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en blir det fullkomligt omöjligt för de som sitter och avlyssnar även om de då får tillgång till den deponerade nyckeln.

Skall komma åt det här problemet måste man förbjuda alla befintliga man algoritmer och bokstavligen slå ihjäl alla Internetservrar som har de här grejerna. Sedan måste man ut med nya algoritmer som är fullständigt kontrollerade.

Det är också väldigt viktigt att komma ihåg och det var det Viiveke Fåk talade Vi måste inte få tillgång till algoritmerna från ursprungslandet om. för att kunna kommunicera med det landet. Jag kan till exempel idag utveckla algoritm i Sverige och kommunicera med ett annat land och en med ett annat företag i det landet som också har utvecklat algoritmer på sin sida. Vi kanske har läst samma bok eller vi har gjort någonting annat gör att vi har samma lösning båda sidor. som l det här fallet så har vi AU-system implementerat en algoritm eller ett kommunikationsprotokoll som heter SSL och är det dominerande säkerhetssprotokoll när det gäller Internetkommunikation. Man har från amerikansk sida förbjudit export de algoritmerna som ingår i SSL när av nycklarna överstiger fyrtio bitar. 128 bitar använder man internt i USA men 128 bitar är det alltså förbjudet att exportera från USA.

Kryteringsalgoritmer måste inte exporteras från USA

Ja, vad gör vi då Jo, vi kodar naturligtvis algoritmema själva här och så stoppar vi in dem i vårt kommunikationsprotokoll. Här ser ni en inspelning av en krypteringssessionen som jag har spelat in när jag kopplat upp mig i USA. Servern är naturligtvis fullständigt godkänd där mot en server den står i USA. 961205151422 client:c7 Send 50 bytes Klienten skickar sitt första data 0000 160300002d010000 29030032a6d8be37 2 7 - 0010 868333ec eeebfc6f 485fe5e17500564d T3 oH u VM lT-kommissioncns rapport 6/97 ä

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en 0020 f37ae82282ec8f25 d4a84e0000020004 z", l% N 0030 0100 961205151423 clientzc7 Receive 1315 bytes Servern svarar 0000 160300051e02000046030032 a6da57e5 F 2 W 0010 a57ead0f6ee6305b f441fea973c77a67 - n 0 A s zg 0020 aa132f6f44392d68 90cdff20 3a94624f /oD9-hD :"bO 0030 7c10e706 6526d70d 5d858d81167ba442 | e B 0040 4a8a114d 3fa1a60c 45d3812e 0004000b I M E EJ. 0050 0004cc0004c9000296308202 9808201 0060 ff020502 7a0006f0 300d06092a864886 z 0 fl-it 0070 f70d0101 02050030 5f310b3009060355 01 0 U 0080 0406130255533120 301e0603 55040a13 US10 U 0090 17525341 2044617461205365 63757269 RSA Data Securi 00a0 74792c20496e632e312e302c 06035504 ty, Inc.1.0, U 00b0 0b1325536563757265205365 72766572 %SecureServer 00c0 2043657274696669 63617469 6f6e2041 Certification A 00d0 7574686f72697479 301e170d39363035 uthorityo 9605 00e0 3239303030303030 5a170d3936313132 290000002 96112 00f0 393233353935395a3081:531 0b300906 9235959200 1 0 0100 035504061302555331133011 06035504 U US1 0 U 0110 08130a43616c6966 6f726e6961311630 California 0 0120 14060355 0407130d 4d6f756e7461696e U Mountain 0130 2056696577312c302a060355040a13Z3 View1,0 U 0140 4e65747363617065 20436f6d6d756e69 NetscapeCommuni 0150 636174696f6e7320 43617270 61726174 cations Corporat 0160 696f6e311d301b06 0355040b13145353 ionl 0 U SS 0170 4c207633 2e302054 6573742053657276 L v3.0 Test Serv 0180 6572311a30180603 550403131173736c er1 0 U ssl 0190 332e6e657473636170652e63 6f6d3120 3.netscape.c0m1 IT-kommissionens rapport 6/97 ä

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en 01a0 301e0609 2a864886 f70d010901161174 0 tHt t Bildtext:128 bitars SSL-kommunikation mot Netscapei USA Det första är ett handskakningsmeddelande. Sedan kommer ett svar från och ni att servern svarade att den står hos Netscape. Det är en servern ser testserver dessutom är avsedd för att företag skall kunna testa sina som SSL-implementeringar. Det är alltså inget misstag att den står där. egna Det finns dessutom tusentals andra servrar, speciellt bankservrar av den här kalibern som står och körs i USA. Bildtext: Fortsättning 128 bitars SSL-kommunikation mot Netscape i USA 961205151424 client:c7 Receive61 bytes Sista svaret innan krypting 0000 16030000 38ef12ca6acd3985 4d32199e 8 j9 M2 0010 7c56e02c 4326bd41 515fc2b4 0b2942b4 IV ,C62 AQ B 0020 d14b6585 543d409c 9d9fb114 4df56d48 Ke T@ M mH 0030 3ba9f6b4a696311c c92215c541 ; 1 " A 961205151424 clientzc SSL END OK 961205151424 clientzc Receive 174 bytes 0000 47455420 2f204854 5450281 2e300d0a GET / l-flTP/LO 0010 436f6e6e65637469 6f6e3a20 4b656570 Connection: Keep 0020 2d416c69 76650d0a 55736572 2d416765 -Alive User-Age 0030 6e743a20 4d6f7a69 6c6c612f 332e3031 nt: Mozilla/ 3.01 0040 20285769 6e4e543b 2049290d 0a507261 WinNT; 1 Pra 0050 676d613a 206e6f2d 63616368 650d0a48 gina: no-cache H 0060 6f73743a2066676e 0d0a416363657074 ost: fgn Accept 0070 3a20696d 6167652f 6769662c 20696d61 : image/ gif, ima 0080 67652f782d786269 746d6170 2c20696d ge/ x-xbitmap, im 0090 6167652f6a706567 2c20696d 6167652f age/jpeg, image/ 00a0 706a7065 672c202a 2f2a0d0a0d0a pjpeg, / 961205 151425 client:c7 Receive 223 bytes lT-kommissionens rapport 6/ 97 §6

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

0000 17030000 da71d017 75ef7976 cfa48392 q u yv 0010 b088978d5ee70836 04c2f832 94c4b8f8 6 2" 0020 3661c493 5f5647c1 d398af3120f86cc6 6a VG 1 l 0030 2e96d90a d49f03c5 81cdced81f5225dd R% . 0040 9006f4cc14ac896a 6750459b 7b7de3d8 s jgPE l 0050 54d26896 32dcf165 14e83476 6f75e6f3 T h 2 e 4vou 0060 f250469O 3f25a975 e297cc34 9afe87cb PF 77% u 4§ 0070 585c3830 84cad8c9 2fef97db 4435a943 X80,, / DSC 0080 df11045e 590a7f91 b1c966fc99ff0a94 Y E f T" " N 0090 1dc93ede62809c3c a8bc4376 f9b02703 b Cv 00a0 382c2faafeb50019 e4d8e14e 3fe86b10 8,/ N k 00b0 26ba3fe2 4985bba0 747a0290 2414ad6b l tz 75 k 00c0 65b4c26fa7648571 e5e74d9d 4d21b2d9 e o d q M M 00d0 d8386488 c42b3ebe 3501a1db dc96c5 8d + 5 det står "SSL END OK" slutar handskakningen. Sedan övergår hela Där kommunikationen till 128 bitars icke exporterbar kryptering. Kliatt vara skickar/ hämtar sidan. Det översätts sedan till krypterad text. Så ser enten alltså det går på linan. Sedan kommer svaret från servern och det ut när ut när svaret avkodas så ser det ut så här:

SSLv3.0 Test Server This supports both version 3.0 and version 2.0 of the Secure Sockets Layer proserver tocol. have questions or comments you can contact tomwênetscapecom. you any The SSL v3.0 Specification dated March 1996, may be viewed online. also available PosIScript® in single compressed tar file as a . wish participate in the public discussion of the $L Protocol, you can subscriyou to be to the ssl-talk mailing list by sending mail to ssl-talk-request@netscape.com. ® PostScript registered trademark of Adobe Systems lncorporated. a

En intressant sak i sammanhanget är också, vilket sällan nämns i samband med den här exportlättnaden från USA, att man samtidigt har slagit nya

IT-kommissionensrapport 6/97 ål

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en fast att kryptering kommer att vara helt fri i USA. Amerikanarna kommer ha en konstitutionell rätt att åtminstone inom Clinton-administrationens närmaste fyra år kryptera hur de vill, med vilka algoritmer de vill och med vilka nyckellängder de vill. Det innebär att den här typen av servrar kommer att stå i USA. Vi kommer att kunna kommunicera med dem och vi kommer att ha ett behov av att kommunicera med dem.

Det intressanta med det här kommunikationsprotokollet, som kommer att bli fastställd lntemetstandard inom kort, är att jag i samband med ovanstående kommunikation inte hade någon egen nyckel. Om jag som svensk blir utsatt för ett nyckeldeponeringssystem så har jag helt enkelt ingen nyckel att deponera. Det är nämligen serverns nyckel som styr uppkopplingen. Eftersom amerikanarna får använda det här fritt och inte har deponerat sina nycklar och jag har inga nycklar som jag kan deponera, så är detta måste totalförbjuda för svenskar att använda. ett system som man Eftersom det måste te sig som helt orealistiskt att förbjuda svenskar att kommunicera ett säkert sätt i internationella sammanhang så kommer man helt enkelt inte att komma åt den krypterade kommunikationen. Det finns alltså ingen teknisk lösning på ett nyckeldeponeringssystem som praktiskt går att genomföra.

kommissionens rapport 6/97 38_

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

ÄRINGSLIVETS INTRESSEN OCH FRÅGESTÄLL- N NINGAR

Richert, Industriförbund

Gustaf Sveriges

tat och näringsliv har intresse väl fungerande marknadseko-

S

av en nomi karaktäriseras fri konkurrens. En sådan förutsätter att som av konkurrenter kan hemlighålla sina kunskaper och sina avsikter för varandra. De i största grad har intresse av att detta fungerar väl är föresom tagens kunder.

Information representerar allt större värden i jämförelse med de materiella tillgångarna. En snabbt ökande del företagens och statens verkav - samhet består också att flöda information. Låt oss kalla detta att sända av och ta emot budskap. Konkurrenskraften beror i mycket hög grad på att detta fungerar effektivt.

Eftersom inte alla budskap behöver hemlighållas, kan vi människor och företagen i många fall acceptera en mindre säker men billigare överföringsmetod. Men i vissa fall, de kanske viktigaste, är kravet på säkerhet och hemlighållande absolut.

Det kan gälla förhandlingar företagsköp, det kan gälla mycket stora om anbud, det kan gälla betalningar, det kan gälla samkörning av olika moduler i produktutveckling tillsammans med leverantörer och partners, det kan gälla kundregister i samtrafik med dotterbolag utomlands. Och så vidare. Listan kan bli hur lång helst. Olika företag och olika branscher som har olika arbetssätt och förutsättningar. Läkemedelsföretagen vill kunna kommunicera snabbt och säkert med tillståndsmyndigheter i olika länder.

Observera att jag enbart talar skydd av information vid överföring. om Frågan lagrad information är en annan och kanske mindre kontroverom

IT-kommissionensrapport 6/97 39

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en siell fråga som bör behandlas helt separat även om tekniken är likartad. Där duger existerande regler ganska långt har man sagt mig.

Jag talar heller inte annat än indirekt om skapande av elektroniska signaturer. Företag av alla de slag kräver när de sänder viktiga budskap att budskakommer fram oförvanskade och kompletta, att de når rätt adressat pen och att de inte når några andra. Tänk efter: det är samma krav vi ställer som privatpersoner. Kraven ställer vi på de system och operatörer som vi anlitar för att förmedla våra budskap. Och som skall styras av någon slags lagstiftning.

Inför dagens konferens har jag ringt runt till ett knippe företag. Då framtonar ett budskap mycket tydligt och ungefär likadant från alla håll; vår regering och andra i Europa verkar lägga sig platt på marken för de amerikanska intressen som krävt att endast lättknäckta kryptonycklar från USA skall användas. Oavsett den konkreta innebörden upplevs detta med stor besvikelse. Ett företag vill sända ett budskap måste kunna få veta exakt vilket som skyddsnät som ligger runt budskapet. Varje företag och människa måste ha rätt att använda den säkerhets- och trygghetsnivå som han eller hon vill välja/ betala för beroende på vad slags budskap som skall överföras. Det har alltid varit möjligt till varandra för att mellan glas och att resa vägg utbyta hemligheter. Men det är dyrt och långsamt. Och numera är det så att den som inte utnyttjar IT/ tele kommer på efterkälken.

Varje företag måste ha rätt att själv rå över sin krypteringsnyckel och exempelvis över hur många bitar han skall ha i nyckeln. Skall någon utomstående komma åt nyckeln skall det vara lika svårt som nu när domstol

IT-kommissionensrapport 6/97 Q

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

beslutar avlyssning skall tillåtas. Förutsättningarna för detta måste om regleras i lag.

Vad jag sagt leder till följande självklara slutsats: handelshinder och nu andra regelverk begränsar överföring och användning av kryptesom ringsteknik bör inte förekomma. Begränsningar medför också att alltför många inte fullt utnyttjar den nya informations- och teletekniken och därför inte är så effektiva som de skulle kunna varit.

Detta hindrar inte att ett visst mått internationell Standardisering bör av främjas. Således bör krav på utrustning och metoder för kryptering kunna standardiseras så god marknad för sådant etableras. att en

Det är svårt att tänka sig instans där krypteringsnyckel skall deponeras en och också har företagens fulla förtroende. Det närmaste man kan som komma är kanske säkerhetsföretag av typ Securitas och deras kolleger.

Mycket de stora företagens hemligaste trafik är till och från andra län-

av der. Det är således alldeles olämpligt att lägga upp ett system av statliga myndigheter deponeringsinstanser. Visserligen är det möjligt att som ett förtroende för svensk myndighet. Men det känns helt uppamma en oacceptabelt att veta att främmande länders myndigheter har tillgång till våra företags allra hemligaste.

Överhuvudtaget så tenderar utvecklingen av IT, av tele och av de stora fö-

retagen att gradvis minska betydelsen av nationalstaterna. Vem har sagt att svenska större företag skulle uppleva det mest lämpade att en desom poneringsinstans svensk Varför i så fall inte en global Som FN hålvore ler i Nej Det är säkert bäst att inte ha någon deponeringsinstans alls Skall deponeringsinstans finnas skall det frivilligt att använda en vara den.

Småföretagen då

6/97 fl lT-kommissionensrapport

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Alla möjliga olika organisationer vi med och staten kämpar för att fâ de mindre företagen att i större utsträckning ta till sig och använda IT och tele som ett verktyg för högre konkurrenskraft. Småföretagen är i många fall svåra att övertyga att de har så mycket att vinna. De som lyckas bäst med att övertyga dem är ofta de företag som är deras kunder.

För det mesta är nog de mindre företagen omedvetna om hur dåligt skydd deras budskap har.

Skall vi sluta att främja IT-användning där Skall vi i Sverige slå ifrån oss de möjligheter till ökad konkurrenskraft som IT och tele erbjuder genom att begränsa möjligheterna till skydd för vår och företagens verksamhet

Utan bra kryptoskydd kommer säkerligen mycket av företagens kommunikation att ske med relativt ineffektiva metoder. Det kan mycket väl vara

så att kostnaden för samhället av att göra industrispionage "lätt och lag-

ligt" är avsevärt större än vinsten av att lättare komma åt brottslingar och busar hur legitimt detta och andra behov än må vara.

Det är näringslivsargument som bör råda i första hand om det nu är tillväxt vi vill ha. Det är bra att Näringsdepartementet, som exempelvis med dagens konferens, tar aktivt i de här frågorna. Justitiedepartementets eventuella önskan att hjälpa polisväsendet traven får på rimligt sätt komma i andra hand. Vi vill, från näringslivet, gärna delta mer direkt i det fortsatta utformandet av svensk kryptopolicy.

Inom näringslivet arbetas det med de här frågorna i olika konstellationer. Bl.a. har ICC i Stockholm en grupp som bearbetar säkerhetsfrågoma. ICC internationellt har tagit fram ett Position Paper i kryptofrågan. Det är redan ett par år gammalt men det beskriver på ett bra sätt företagens allmänna åsikter ännu idag.

lT-kommissionens rapport 6/97 Q

för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en svensk policy

Med den här korta inledningen har jag redovisat grunden för näringslivets synpunkter i kryptofrâgorna genom att på ett brett sätt beskriva företabehov säkerhet för sina informationsflöden. gens av

IT-kommissionens rapport 6/97 få

SÄKER Inför en svensk policy för ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Stefan Bernhard, Lagerlöf Leman Advokatbyrå

rågan kryptering egentligen har så stor betydelse. Det går är om

F

att skicka meddelanden och dessa kommer fram och man får meddelanden tillbaka. Är det så farligt egentligen

Den situation möter internationellt just nu gäller just frågan om som man att kunna få tillgång till annans information. Det är inte för inte som FOA efter hacker för att bättre kunna skydda sina egna informaannonserar en tionstillgångar från alla de försök till påhälsning som FOA har just nu. Banker och stora företag inte minst i USA använder så kallade brand- - väggar för att skilja ut de behöriga och obehöriga från varandra. Men med jämna mellanrum rapporteras det om att sådana brandväggar har knäckts någon hacker. En verkställande direktör i ett bolag i Kalifornien fick sin av privata fil tömd.

Problemet är att ogärna vill prata om säkerhet vare sig man är bank, man försäkringsbolag eller industriföretag. Om någon kommer igenom brandväggen det brist det är också ett tecken att man har anses vara en men otillräcklig säkerhet. Har otillräcklig säkerhet år det negativt och kan man frågor skadeståndsskyldighet. Man vill alltså inte ut offentligt resa om med sådana här saker, lika lite man vill ut med intern svindel och som liknande i Sedan kostar säkerhet pengar. Har man inte tänkt på pressen. säkerhet när man bygger upp skyddssystem så kostar säkerheten ännu den skall implementeras i efterhand. Det finns med andra mer pengar om 0rd förhållandevis lite information offentligen tillgänglig. Men inom de grupper som ägnar sig åt säkerhetsfrågorna finns det ganska påtaglig information. Det är dessutom rätt skrämmande information över omfattningen av den informationssammanställning som sker över världen. Att till exempel använda sig av Internet utan kryptering bör man bara göra de meddelanden man sänder eller mottar lika gärna kan skrivas på ett om vykort. Det förekommer alltså avlyssning i ganska ordentlig omfattning. l

IT-kommissionensrapport 6/97 ü

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

Tyskland finns till och med halvoffentlig debatt där en del hävdar att en underrättelsetjänsten skulle sälja information som samlas in på underrättelsetjänstens vägnar till tyska företag. Motsidan i debatten hävdar att det bör inte göra. Redan att debatten förekommer visar med styrka att man det här är viktiga frågor, minst sagt.

De problem står inför är mångfacetterad. Det finns lagstiftning som man reglerar affärsverksamhet och det finns olika typer av lagstiftning som skall beaktas för den verksamhet man bedriver runt om jorden. Vi som har i Sverige vår utgångspunkt den svenska lagstiftningen. När egen skall diskutera kryptering uppkommer i princip en konstitutionell man fråga, nämligen kan begränsa möjligheterna för en svensk person om man eller svenskt företag att använda sig lT-tekniken, att använda krypett av tering för sina kommunikationer. Den här frågan är likadan som i USA. En begränsning möjligheten att kryptera fritt är i USA konstitutionell av en fråga och i Sverige blir det grundlagsfråga vill begränsa eller en om man förbjuda. Jag tror det är oerhört viktigt inför ett policybeslut om kryptebestämmer sig för att deklarera att i Sverige skall det fortring att staten sättningsvis möjligt att kryptera fritt. vara

Den andra frågan mångfacetterad. Vi har mycket lagstiftning är ännu mer i Sverige och många problemen är ganska likartade, såväl för de offentav liga för de privata Det finns behov av sekretess i organen som organen. sjukhusvård, för patienter, läkare fl. Det finns liknande behov av sekrem. för präster, för advokater, för revisorer, och det finns mängd förtess en hållanden inskrivna i lagstiftningen där sekretess råder och där skydd för privata kommunikationer gäller.

I all kommunikation rör dessa förhållanden måste ha tillgång till som man kryptering.

Det finns stor skiljelinje mellan det privata och det offentliga. Offentligen hetsprincipen gäller för den offentliga sektorns verksamhet. Offentlighets-

6/97 få IT-kommissionensrapport

lnför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

principen gäller inte i det privata även om den ibland kan gälla i vissa företag. För den privata sektorn finns emellertid också inom lagstiftningen företagshemligheter möjlighet och rätt att skydda sina tillgångar. om Det finns olika grader sekretess. Den mest absoluta sekretessen bryts av bara vid väldigt allvarliga situationer, den sekretess som gäller för präster och advokater. Skall advokater kunna fortsätta att betjäna sina klienter så måste utnyttja kryptering om man skall kunna iaktta sin sekretesman skyldighet. Vi skall heller inte glömma bort banksekretessen.

Det torde rätt stor enighet att i lag påbjudna sekretessbestämmelvara om skall kunna tillgodoses även inom för en ny teknisk värld. Fråser ramen gan är bara: hur gör man då

I den digitala världen finns inga original. En handling är inte en handling utan informationen måste knytas ihop och kopplas till en utställare med vissa metoder t.ex. kryptering. Ett meddelande är inget traditionellt meddelande. Om via Internet loggar in någon "site" och lägger man ned t.ex. därifrån, så vet egentligen bara att det där är programvara man "bitsträng" träffar minnet hårddisken. Man vet inte med säkerhet en som varifrån "bitsträngen" kommer. Man vet inte med säkerhet om den motvad tror att har köpt. Man vet inte om man har importesvarar man man rat virus. Man vet egentligen ingenting alls. Därför måste vi ha metoder gör att kan säkerställa man pratar med och att innehållet som man vem verkligen kommer från rätt källa och motsvarar vad man förväntar sig. Just frågorna om säkerhet i ursprunget och säkerhet så att ingenting har hänt under överföringen är typfall som man använder krypteringsteknik för.

I dagens värld är det bara att öppna tidningen så ser man nya konstellationer, metoder, produkter när det gäller elektronisk handel, när nya nya det gäller betalsystem etc. Jag har mycket svårt att förstå att staten inte har ett mycket starkt intresse av att se till att det finns ett rimligt regelverk

IT-kommissionensrapport 6/97 i

policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en svensk

säkerställer t.ex. utnyttjande av digitala betalningsmetoder. som

I dagens pappersvärld har vi sedelpress, Tumba Sedeltryckeri, vi har särskild kvalitet på sedelpappret, vi stoppar in silvertrådar och liknande. Varje sedelenhet är numrerad och dessutom har man applicerat påskrifter på de här sedlarna. Det är bra att veta att det är svårt att göra pappers- Men vi har också struktur runt detta. Vi har en lagstiftning där pengar. en vid falskmynteri får ut polisen väldigt foit. Det är inte fallet när det man gäller digitala frågor. Man får ut polisen väldigt fort för att försöka spåra falska sedlar och spåra förövarna. Dessutom har vi lagstiftupp upp en ning det kostar rätt mycket i straffskala att förfalska en sedel. som gör att Att manipulera digital representation är inte med säkerhet straffen ens bart. Jag tycker det är häpnadsväckande att datastraffrättsutredningens betänkande från 1992 ännu inte föranlett någon åtgärd i detta avseende. Man måste lägga grund för att kunna bygga ett system som är tillförliten ligt. Nu kan det tyckas egendomligt att företrädare för näringslivet ropar på lagstiftning. Å andra sidan tror jag det är nödvändigt att göra just dessaker. Ett problemen är väl kommunikationen mellan olika deparsa av framför allt förståelse för tekniken. tement men

Man måste inse att övergår till digital teknik tappar man möjligom man heten att kontrollera innehållet. Det går ganska enkelt att ändra historien. Man kan bara tänka sig vad händer i marknadsekonomin med de som krav vi har på transaktioner och bevisbarhet. Varenda transaktion i ett företag skall omsättas i verifikation. Denna skall attesteras av någon. en Dagligen förekommer miljarder transaktioner. Alla dessa verifikationer buntas sedan ihop och landar slutligen i resultat- och balansräkning för en respektive företag. Resultat- och balansräkningen för ett företag är sådant påverkar kursrörelserna aktiebörsen. Man handlar med aktier med som de här siffrorna underlag. Man mäste med andra ord ha en tillförlitsom lighet, säkerhet i detta system vi skall behålla systemet som grund. en om Det är detta jurister kallar för omsättningssäkerhet. Vare sig man gör som

IT-kommissionensrapport 6/97 g

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

ekonomiska transaktioner som privatperson eller företag är ett rimligt regelverk kan verkställas nödvändigt för att åstadkomma säkerhet i som omsättningen. Kryptering är i vart fall så här långt en metod som kan - utnyttjas för detta ändamål.

När det gäller krypteringsfrågorna är det också så att IT-världen gör gränfullständigt meningslösa. jag är säker på att Ni tidigare idag har hört ser detta. Det innebär att staterna måste enas om metoderna om man skall om tillförlitlig internationell hantering. Från svensk utgångspunkt, och en när det gäller svensk krypteringspolitik borde man definitivt klargöra att det inte skall ske några inskränkningar i möjligheterna att kryptera vid kommunikation inom Sverige. Det här är lätt att säga men spelar liksom ingen roll. Kommunikationen sker lika lätt utomlands som i Sverige. Därför måste man försöka tillskapa metoder som gör att det går att använda krypteringsmetoder för utlandskommunikationen. sig av välkända

Det råder internationellt sett relativt stor enighet när det gäller digitala signaturer och den typen integritetskontroll. Här är man internationellt av sett beredd att släppa till krypteringsmetoder för att säkerställa signaturer och identitet. Detta är emellertid en ganska ny företeelse. Insikten om att man annars har väldigt stora svårigheter har börjat sprida sig. När det gäller innehållet i meddelanden är emellertid mycket mer känslig och man det finns många länder har ambitioner att verkligen komma åt inforsom mation och använda sig av den. För företag och för enskilda borde det vara lika svårt att acceptera att tvingas använda någon annans krypteringsnyckel. Detta gäller inte minst i internationella sammanhang, där man inte vet om det finns bakvägar inbyggda.

ICC, Internationella Handelskammaren, gjorde 1994 ett Position Statement, som också ligger till grund för näringslivets internationella hantering av krypteringsfrågan. l detta Position Statement är kravet på att kunna hantera sina egna nycklar väldigt starkt från företagens sida. Med säkerhet kan man förutse att det kommer att finnas behov av företag eller IT-kommissioncns rapport 6/97 få

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

andra under tillräckliga garantier kan tillhandahålla nyckelservice som eller säkerhetsservice åt mindre företag. Men detta måste ske under klara premisser och ansvar om att om nyckeln försvinner ut av någon anledning så finns det ett mycket starkt ansvar. Man måste också kunna ha vad som kallas "audit trail" för att säkerställa hur nyckeln behandlats. Alla organisationer under arbetsnamnet ITP bör vara starkt skilda från staten och - förutsättningarna för att driva "ITP-verksamhet bör vara objektivt fastslagna i lag. Likaväl värdet på pengar idag är en fråga om förtroendet som för valutan så är förutsättningarna för att utnyttja krypteringstekniken en användaren. Om användaren inte har förtroende fråga om förtroende hos för att konfidentialiteten kan upprätthållas kommer man inte att använda tekniken i den omfattningen det finns möjlighet att göra. Jag vill bara som ta ett exempel. Man talar idag om att tekniken inom mycket kort tid komatt tillåta videokonferenser i stor skala. Det är sannolikt att det kommer att påverka resandet. Det är också klart att om man sitter och diskutemer sin patentansökan med ett patentombud i USA och ett annat i Hong rar Kong så vill säker på slipper bli föremål för andras snifman vara att man fande på de kunskaperna. En annan praktisk stiuation är rättegångar. Vill ha vittnesförhör inom stängda dörrar kan inte utnyttja en videoman man konferens i stället för att flyga folk från halva jorden till sådana rättegång- Man kan alltså inte utnyttja tekniken. ar.

En viktig fråga när det gäller krypteringsteknik och metoder är ockannan så att de algoritmer som skall ligga till grund för krypteringen bör vara öppna och utsättas för internationell öppen prövning så att var och en en kan övertygas att just dessa algoritmer är säkra, tillräckligt bra. En såom dan öppen prövning är ett viktigt led i att få fram standards som är internationellt accepterade. Hemliga algoritmer kan innehålla möjligheter till så kallade "back doors" eller annat. l det flöde av produkter som kommer från USA finns t.ex. i Windows en usel krypteringsfunktion. Windows exportversion tillåter inte längre nyckellängd än de amerikanska exportföreskrifterna medger. Den amerikanska versionen Windows har mycket av 6/97 Q IT-kommissioncnsrapport

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

bättre nyckel, en bättre modul för hantering. Man måste också tänka på att använder sig amerikanska programvaror, finns det från ameom man av rikansk sida en vilja att så att säga längre och kräva att man inte får byta ut krypteringsmodulen. Om man gör det får man inte använda systemet. Man kan med andra ord inte stoppa in någon annan krypteringsmodul utan att överträda regler. Det är faktiskt en ren förhandlingsfråga internationellt sett man skall acceptera exportregler som direkt missom svenska företag. Ambitionen från svensk sida bör vara klar annars gynnar kommer snart strategiskt sett att ha importerat så många system att man egentligen sitter fast och förhindrar utvecklingen av svenska produkman ter som är mycket bra även internationellt sett.

På längre sikt finns det all anledning att överväga vilken linje man skall driva från svensk sida i det här avseendet. Vi har emellertid ännu inte sett någon publikation eller någon framställning där man diskuterar de här sakerna öppet. Det är en brist. Nu pågår ett stort informationssamlande för policyutformningen. Det är en framgång att de olika departementen samverkar inom näringsdepartementets ram. Men man skulle gärna nu vilja ett utflöde av det här samverkande informationsinhämtandet och se verklig diskussion kring vilken politik som är rimlig i för samhället och en näringslivet så viktiga frågor som det här rör sig om. Det är också viktigt när man fastställer standard att det inte tar för lång tid att fastställa dessa. Standardiseringsarbetet pågår i olika fora. Här bör Sverige delta. Min erfarenhet är att Sverige har mycket god kompetens för det på krypteringsområdet. Även vi i Sverige bestämmer oss för att ha en fri kryptering i om Sverige, är det Gustaf Richert sade, att en stor del av informationsutsom bytet kommer att ske över gränser. En sak är de regler vi internt bestämskall gälla i Sverige, sak är de regler som man inom OECD mer en annan kommer att vilja implementera så småningom. En tredje fråga och den kanske viktigaste just nu är väl exportkontrollen, som är en högst politiskt känslig fråga. Den säkerhetsnivå som exportkontrollföreskrifterna tillåter är väsentligt lägre än den nivå man diskuterar för svenskt internt vid-

lT-kommissionensrapport 6/97 ä

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en kommande. Även på den här punkten är man från näringslivets sida intresserat. Jag tycker knappt att man har fått tillräcklig möjlighet att diskutera Sveriges ställningstagande och Sveriges roll när det gäller exportfrå- Även det är känslig fråga tycker jag att borde kunna gorna. om en man lätta förlåten en hel del.

lT-kommlssionensrapport 6/97 ä

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

POLISIÄRA INTRESSEN OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Lena Moore, departementsrâd, Justitiedepartementet

J ag är chef för justitiedepartementets processrättsenhet. Jag har tänkt att ta krypteringsfrågan från min horisont, alltså några av de fråupp geställningar aktualiseras när kryptering ställs i relation till polisens som och åklagarnas behov och möjligheter av att kunna utreda brott.

De frågor faller inom processrättens ram i detta sammanhang är som framförallt möjligheten för polis och åklagare att använda olika straffprocessuella tvångsmedel och då särskilt tvångsmedlen på teleområdet. Desär hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning men kryptering sa har också betydelse vid beslag och husrannsakan. Även s.k. hemlig teknisk avlyssning buggning är av intresse i sammanhanget. - - Hemlig teleavlyssning, eller telefonavlyssning som det hette förr, innebär att i princip alla telemeddelanden alltså även fax och datorkommunikation, kan avlyssnas i hemlighet. För att sådan avlyssning skall få ske krävs att någon är skäligen misstänkt för ett brott har ett minimistraff på två som års fängelse. Det krävs att åtgärden är av synnerlig vikt för brottsutredningen och det är domstol som beslutar om avlyssning ska få ske.

Hemlig teleövervakning innebär att andra uppgifter än själva innehållet i ett meddelande hämtas in. Det kan t.ex. röra sig om att ta reda på varifrån ett visst telefonsamtal rings, till vem vederbörande ringer, hur länge samtalet pågår etc. På samma sätt som för hemlig teleavlyssning kan åtgärden även ta sikte på fax, e-mail etc. Hemlig teleövervakning får användas vid förundersökning i brottmål när minimistraff för brottet är fängelse i sex månader och för narkotikabrott med enbart fängelse i straffskalan. I övrigt gäller motsvarande regler som för hemlig teleavlyssning.

6/97 2 lT-kommissioncnsrapport

svensk för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en policy

Det är självklart att hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning är mycket viktiga redskap när det gäller att bekämpa framförallt den grova narkotikabrottsligheten. Detta framhålls också av riksdagen varje år när regeringen redovisar hur dessa tvångsmedel använts under föregående år.

Regeringen har nyligen överlämnat skrivelse till riksdagen där det en för hur hemlig teleavlyssning och hemlig teleöverlämnas en redogörelse vakning enligt rättegångsbalken använts under år 1995. Av skrivelsen förra året användes dessa tvångsmedel i 460 fall. De allra flesta framgår att brottsutredningama avsåg just narkotikabrott teleavlyssning grova men och teleövervakning användes också i förundersökningar som gällde t.ex.

mord och försök till mord, grovt rån, människorov m.m. Åtgärderna hade

enligt redovisningen betydelse för brottsutredningen i drygt 50 procent av fallen.

Jag vill påpeka att redovisningen inte omfattar den hemliga teleavlyssning och teleövervakning SÄPO använder enligt särskilda bestämmelser; som de siffrorna är inte offentliga.

tekniska utvecklingen på teleornrådet och den förändrade telemark- Den

naden har relativt nyligen satt spår i lagstiftningen. Ändringar i rätte-

gångsbalken och i telelagen har gjorts för att till att vi i största möjliga se utsträckning skall kunna bibehålla hemlig teleavlyssning och hemlig tele-

övervakning effektiva tvångsmedel. I de lagstiftningsärendena var

som den GSM-baserade mobiltelefonin stod i centrum. Resultatet det bl.a. som bl.a. teleoperatörerna är skyldiga att till att deras teleblev att numera se

utformade och uppbyggda ett sådant sätt att hemlig teleav-

system är och hemlig teleövervakning kan verkställas. I propositionen lyssning meddelandet skall levereras till polisen i klartext om det är framhålls att själv tillhandahåller ett krypteringssystem, och har teleoperatören som möjlighet dekryptera meddelandet. Däremot togs i propositionen inte att ställning till frågan vad skall gälla betäffande kryptering i övriga fall, som dvs. det någon än teleoperatören tillhandahåller kryptenär är annan som 6/97 53 IT-kommissionensrapport

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en ringsprogrammet. Det sägs i propositionen att frågorna är komplicerade och måste lösas i samförstånd med andra länder i vår omvärld.

Under lagstifningsarbetet framfördes den åsikten att detta att det finns lätthanterliga krypteringsprogram skulle innebära att tvångsmedlen på teleornrådet i en framtid inte kommer att vara lika verkningsfulla de som en gång varit. I propositionen framhöll regeringen att man inte hade för avsikt att mer eller mindre ge upp tvångsmedlen på teleområdet. Men man konstaterade samtidigt att det finns skäl att följa utvecklingen på teleområdet och, bl.a. med hänsyn till teknikutvecklingen, överväga behovet av avlyssning i klartextrnomentet, dvs. buggning.

Regeringen har nu också tillsatt en utredning för att utreda olika frågor om hemlig teleavlyssning, bl.a. buggning. Buggning är som ni alla vet inte tillåtet idag och polisen har alltså inga lagliga möjligheter att bugga. I

direktiven till utredningen Dir 1996:64 sägs att utredaren förutsättnings-

löst skall utreda frågan om användning av buggning som polisiär arbetsmetod. Jag vill framhålla att det är en förutsättningslös utredning; utredaren måste svara tre frågor innan han går vidare och undersöker vad slags regler som krävs: 1 finns det behov av buggning 2 är buggning en

effektiv metod 3 finns det utrymme för buggning väger in in-

om man tresset av ett starkt skydd för den personliga integriteten Behovet av buggning skall belysas mot bakgrund av möjligheterna att inhämta motsvarande information något annat sätt, t.ex. genom hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning.

I direktiven ställs frågan om möjligheterna till informationsinsarnling gedessa tvångsmedel har försämrats de senaste åren. Även så kallade nom motrnedel mot buggning skall belysas av utredningen. Dessa formuleringar tar bl.a. sikte på vilken inverkan förekomsten av kryptering kan ha på hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Utredningen skall avsluta sitt arbete före den 1 mars 1998.

IT-kommissioncns rapport 6/97 ä

lnför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en När det gäller husrannsakan och beslag är en av de situationer som är av intresse när man talar om kryptering den när polisen bereder sig tillträde till en bostad eller ett kontor för att komma åt uppgifter som finns i en dator och finner att informationen i datorn är krypterad.

Frågan beslag och husrannsakan i lT-miljö är aktuella på Justitiedeparom tementet. Frågorna är komplicerade och vi är ännu inte helt övertygade bl.a. vilken lagteknisk lösning som man bör välja. Det känns extra anom geläget att på detta område ha reglering som, så långt som det nu är en möjligt, kan stå sig över tiden. Tyvärr har arbetet med detta fördröjts men frågorna är prioriterade. Jag vill nämna att vi här inte fokuserar på kryptering; det handlar istället att våra regler om husrannsakan och om anpassa beslag till dagens samhälle.

Det krävs väl inte någon större fantasi för att inse vilken betydelse det skulle få för brottsutredningar om polisen inte kan tillgodogöra sig information i t.ex. en dator på grund av att informationen är krypterad. Kryptering är således viktig faktor att väga in när det gäller vår ambien tion att bibehålla effektiva straffprocessuella tvångsmedel. Med de utgångspunkter som jag som chef för Justitiedepartementets processrättsenhet har att beakta är min inställning till de olika problemen tämligen gi- Skulle det visa sig i en framtid att tvångsmedlen på teleornrådet blir ven. verkningslösa på grund utbredd användning av svårforcerade av en krypton måste vi till att de brottsutredande myndigheterna får tillgång se till informationen i klartext. Detsamma gäller när information som finns t.ex. i en dator och inhämtas via husrannsakan och beslag.

Jag är samtidigt medveten om de problem som en sådan ordning kan innebära. Jag lösning med nyckeldeposition är kontroversiell. Men vet att en som jag har förstått det finns det i dagsläget ingen som förmått att presentera ett alternativ till ett system med deponering av nycklar. Inte heller i det relativt omfattande internationella arbete som pågår på området har det mig veterligen förts fram några andra lösningar. Alternativet skulle då IT-kommissionensrapport 6/97 55

svensk policy för SÄKER KOMMUNIKATION Inför en ELEKTRONISK

att upp tvângsmedlen med de konsekvenser som det innebär, inte vara ge bara för möjligheten att utreda grova brott och förhindra t.ex. terroristdåd, utan också för den nationella säkerheten. Ett sådant resultat är knappast godtagbart.

Det jag har sagt innebär inte att jag tycker att krypteringsfrågan helt nu och hållet skall kretsa kring brottsutredningar och polisens behov av information. Tvärtom. Jag är medveten de enorma fördelar som en säker om elektronisk kommunikation har. Jag är också medveten om att det finns starka polisiära intressen talar mot att krypterad information skall som kunna göras tillgänglig i klartext för annan än mottagaren. Det finns också

andra områden som Justitiedepartementet ansvarar för, t.ex. upphovsrät-

ten och skyddet för ADB-baserade personuppgifter, där det finns ett starkt intresse av en säker kryptering.

Justitiedepartementet har därför inga problem med att inse vikten av att försöka tillgodose det intresse som fimis t.ex. inom näringslivet. Samtidigt är det min förhoppning att näringslivets företrädare motsvarande sätt inser vikten att kunna bekämpa t.ex. terrorism och den grova narkotiav kahandeln. Om vi startar där med ett sådant ömsesidigt erkännande som utgångspunkt- bör kunna finna rimliga avvägningar och ett konman struktivt sätt kunna arbeta fram en bra svensk krypteringspolicy.

IT-kommissioncns rapport 6/97 ä

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

Bengt Angerfelt, Rikspolisstyrelsen

A. Ur nationell brottsbekämpningssynvinkel

samhällsutvecklingen viktigt samhälle i så hög grad tillämpar den nya et är att ett som

D

tekniken måste kunna ta hand hot och risker på ett acceptabelt om Det ligger givetvis i allas intresse att skapa förutsättningar för robusta ITsätt. är motståndskraftiga mot kriminella system som angrepp.

Polisen ställs allt oftare inför det faktum att behöver eftersöka spår man och bevis i lT-system. Det rör sig inte bara IT-relaterade brott utan om varje kriminalpolisutredning kommer i kontakt med IT. Vid snart sagt många brott, t.ex. narkotika- och ekobrott, administrerar man typer av ofta den brottsliga verksamheten med lT-stöd i olika former.

Brottsprevention - Traditionellt bedrivs brottsförebyggande åtgärder av oss alla bl.a. genom försegling försändelser, inlåsning värdefulla dokument och av av pengar, föremål information och utbildning. När det gäller framtida samt genom brottspreven tiva åtgärder krävs komplement till traditionella åtgärder. Kryptering kan bidra till att förhindra brott begås via kommunikasom tionsnäten. Exempelvis försvåra intrång i IT-system eller säkerställa ekonomiska transaktioner så att de inte förvanskas eller genereras av obehöriga. Även när det gäller skydd den personliga integriteten kan av kryptering utgöra ett bra hjälpmedel. Allt större inforrnationsvolymer bärs omkring på datamedia, t.ex. i bärbara datorer, vilket kan utgöra en stor risk för allvarliga informationsläckor vid förlust av datamediat. en ev.

Observera att de synpunkter här jag framför inte är något av myndigheten och rikspolischefen officiellt ;Ellningstagande utan synpunkter lämnade av ett antal. inom polisväsendet, berörda befattningshavare 6/97 ä lT-kommissionensrapport

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en Även här kan kryptering utgöra ett bra hjälpmedel för att förhindra att obehöriga tar del av informationen.

Brottsutredande verksamhet - Inom polisens brottsuppdagande och utredande verksamhet utnyttjas en rad metoder som t.ex.: Spaning med hjälp av olika metoder Husrannsakan Hemlig teleövervakning och avlyssning Kriminalteknik som t.ex. fingeravtrycks-, DNA-, dokument- och handstilsundersökningar

Hur skall man utnyttja dessa metoder då traditionella skriftliga handlingar och meddelanden försvinner och då pengar och vrirdehandlingar digitaliseras

Framtidens spanare måste troligen även spana på "nätet". Bevis- och spårsökning måste göras i IT-miljö. Elektroniska dokuments äkthet måste bedömas med hjälp av nycklar och krypteringsmetoder. Ev. måste även metodernas tillförlitlighet bedömas innan yttrande om äkthet och utställarangivelse kan formuleras.

När det gäller spanings- och avlyssningsverksamheten uppstår det pro-

blem då kriminella eller misstänkta utnyttjar kryptering. Det gäller bl.a.

vid utnyttjandet av tvångsmedlen "hemlig teleavlyssning" och "husrannsakan".

I samband med hemlig teleavlyssning är det lika viktigt att så tidigt som möjligt kunna avföra folk från misstankar som att få information som styrker brottsmisstankar. Krypterade förbindelser försvårar eller kan t.o.m. omöjliggöra polisens möjligheter i dessa fall, vilket inte är acceptabelt.

Detta gäller också hanteringen av beslagtagna datamedia innehållande krypterad information.

IT-kommissionens rapport 6/97 ä

för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en svensk policy

Gemensamt intresse. -

Det är inte så, så ofta framställs, att rättsväsendet och näringslivet har som helt olika intressen.

För rättsväsendet är det viktigt att brott kan förhindras men man måste också ha möjlighet att utreda brott.

För näringslivet är det givetvis viktigt att kunna skydda sina intressen också viktigt för näringslivet att det finns ett fungerande men det är rättsväsende.

Dagsläget -

I brottsutredningarna har vi redan stött problemet med kryptering, om dock i begränsad omfattning. I huvudsak har det varit i samband med husrannsakan och beslag. Det har hitintills inte berett oss några större

problem eftersom de krypteringsmetoder som utnyttjats har varit möjliga

forcera. Att det varit det viset beror troligen att många utnyttjar att

från USA och att dessa är underkastade deras exportres-

programvaror triktioner och därför inte haft tillräckligt starka algoritmer eller tillräckligt lång nyckellängd. Vi har dock konfronterats med andra krypteringssyskan hämtas från "nätet", och som har en nivå som förr tem, som numera åtkomlig för försvars-, säkerhets- och underrättelsetjänster. bara var

Framtidsutsikter -

Polisväsendets brottsutredande verksamhet ställs inför delvis nya för-

utsättningar: Brott kan begås via telenätet utan att gärningsmannen lämnat bostaden. 0 Traditionella skriftliga handlingar och ersätts av digitala o pengar dokument/ pengar. Klartext och information skyddad krypteringsmetoder ersätts o av svaga information krypterad med starka krypteringsmetoder. Detta gäller av

både under överföring kommunikation och vid lagring på

datamedia.

6/97 59 IT-kommissionensrapport

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

0 Meningsfullt utnyttjande av vissa tvångsmedel försvåras.

ställningstagande. - För rättsväsendets brottsbekämpande verksamhet är det av största vikt att finna lösning gör det möjligt att tvångsmedlen "hemlig teleaven som lyssning", "husrannsakan" och "beslag" kan utnyttjas med avsett resultat även då kryptering utnyttjas. Observeras bör att det handlar att bibehålla de tvångsmedelsmetoder som om redan finns, kan förlora verkan i IT-miljön, under samma förutsättning men som som tillstånd.

Det är därför önskvärt med någon form av reglering av hur kryptering skall

ske. Vilken form skall välja bör utredas närmare. Deponering av algoritm man och nycklar är ett sätt. Straffansvar när det gäller vägran att utlämna nycklar, i likhet med straffansvar vid avsaknad bokföring bokförings-brott av hos bokföringsskyldig är ett annat, och det finns säkert fler. Det är givetvis viktigt att finna lösning som står sig även internationellt så att svenska en företag och intressen inte hamnar i en sämre konkurrenssituation.

Tvångsmedlet "hemlig teleavlyssning" får endast utnyttjas i fråga om vissa brott. En ev. lösning med straffansvar för vägran att utlämna nyckgrova lar kan, om nyckeln endast förvaras hos den som är föremålet för avlyssningen, givetvis inte utnyttjas i detta fall. Någon annan form av reglering kryptering kan bidra till att minska gruppen som måste bearbetas/ anaav lyseras för att avlyssningen skall få avsedd verkan.

B. Ur nationella säkerhetsintressens synvinkel

I princip samma frågeställningar och problem som redan beskrivits. Samma lagstiftning styr tvångsmedelsutnyttjandet även i detta fall.

lT-kommissionens rapport 6/97 6O

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en Huvudproblemen ligger i att särskilja relevant information ur en stor mängd krypterad information. När det gäller utformningen av ev. ny eller förändrad lagstiftning måste man beakta den kryptering som avser totalförsvarssekretess och för vilken speciella regler gäller vad avser behörighet, utrustning och nyckelhantering. C. Internationellt polisiärt samarbete.

Interpol - När det gäller Interpols europaregion så har frågan just väckts i den arbetsgrupp arbetar med lT-relaterad brottslighet. Bland de frågor vi som arbetar med ingår bl.a. förslag utredningsmetoder. I samband med detta har flera länder rapporterat att man ibland påträffar krypterad information behöver dekrypteras och tills vidare har vi bara föreslagit som att utredaren skall kontakta expertis inom området. I gruppen uttrycks dock för spridning de starka krypteringsmetoder som nu finns oro en av tillgängliga och vad ett ökat nyttjande bland brottsrnisstänkta kan komma att innebära.

Europol - Enligt tillfrågade svenska representanter inom Europol i Stockholm och Haag har frågan inte diskuterats.

EU - Svensk polis har representant med i arbetet, inom tredje pelaren, med en teleavlyssningsfrågan. De frågor som behandlas där rör teleoperatörernas roll i samband med utnyttjandet av tvångsmedlet avlyssning. Man har tagit krypteringsproblematiken vad avser kryptering utanför teleupp operatörernas roll, dvs. då användarna av teletjänster själva utnyttjar kryptering innan det skickas ut på nätet.

6/97 6l lT-kommissioncnsrapport

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

FINANSEKTORNS INTRESSEN OCH FRÅGESTÄLL- NINGAR

Hans Peterson, Östgötabanken tillika ordförande i Bankernas

IT-säkerhetsgrupp

ubriken pâ detta seminarium är " Inför svensk policy för säker

R

en elektronisk kommunikation" Vi har hittills pratat väldigt mycket . om kryptering, som används i många fler sammanhang än kommunikation." Inför" kan man vill utläsa som en uppmaning: " Inför en man om policy" Men skall vi införa en policy eller inte Jag är ärligt talat inte så säker på att det är helt nödvändigt eller ens bra. Men vad är då banker i det här sammanhanget, och vad har banker och IT med varandra att göra

Bankerna har tidigt varit igång med att använda datorer, datakommunikation och liknande. Såvitt jag vet var Kreditbanken den första bank som datoriserades i Sverige. De skaffade sig en så kallad automatisk räknema-

skin 1958. Jag vet att vi i Östgöta Enskilda Bank började med vår databe-

handling 1959, då vi köpte en väldigt stor dator den hade ett primärrnin- på hela åtta K, vilket mycket stort på den tiden. Själv har jag inte ne var hållit på riktigt lika länge med IT. jag skrev mina första kodrader 1973.

IT

Banksystemet banker Q

-

I Betalnintgcar

P utom Sven e via svenska och internationella system

- utom och der

- va utor me

I Plaçennhg åh fmanñenlng

- mm m gavou asa

ä t ä d dr ä d

- lläpaerlnåâv" "eålååniáåâlåäñ , 31"" a V °"

sä

Trångt. - vr ertarlenarlaiadsplatser er,vauor .. d enva tet c

ett och system

- aktörer - inom ochutom bankvärden

Till skillnad från i andra företag kan man säga att i banken är det IT som är företaget. l vilket annat företag som helst har de en produktionsprocess, de gör lastbilar eller klädhängarekrokar eller skruvar eller vad de håller på med för någonting. De har en produktionsapparat, de har leverantörer,

IT-kommissionens rapport 6/97 62_

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

det kommer in material bearbetas, och produkterna lagerhålls och som säljs så småningom.

När det gäller banker sker allt detta i princip inne i våra datorer. Istället för att skugga verksamheten i ekonomisystem så utgör ekonomisystemet verksamheten det vill säga svarvarna, maskinerna, transportapparaten, råvaran, produkterna är IT i bank. Där finns en stor skillnad mot annan slags verksamhet.

Vad är det då vi gör Ja, traditionellt sett har banker tre uppgifter.

Det flytta värden i rummet, det brukar vi kalla för betalningsena är att förmedling. Det innebär vi flyttar eller värden i olika steg, melatt pengar lan konton, mellan företag, inom och utom Sverige, via svenska och internationella Vi använder girosystem, kontosystem, clearingsystem. oss av med Vi använder olika valutor, vi använder olika metoder, system mera. IT-baserade och fysiska, vi flyttar pappersdokument och datade är både filer. Allt och blir IT i det här sammanhanget. mer mer

Den andra produktgruppen är när vi flyttar värden i tiden, det vill säga kan disponera din framtida inkomst redan idag låna eller du kan lägdu

undan din inkomst för att disponera den i framtiden spara eller place-

ga finns olika tekniker för det. Man kan på konton eller låna på ra. Det spara konton. Man kan i värdepapper eller låna genom att ge ut värdespara

Den lånar måste lämna en säkerhet, den som lånar ut vill ha

papper. som Ibland litar på banken och utan att begära säkeren säkerhet. man sparar ibland kräver få pant, särskilt när placerar mycket heter, man att en man pengar.

arbetsområdet för banker är att konvertera värden mellan olika Det tredje Vi växlar D-mark mot dollar, mot pund, mot svenska kronor, i sorter. vad det blir för någonting. Vi mäklar affärer med framtiden mot euro, nu olika slag, inte bara med enskilda värdepapper utan också värdepapper av

6/97 ä IT-kommissionensrapport

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en med derivat optioner, terminer etc. Det här sker över ett stort antal marknadsplatser. De två största marknadsplatserna för värdepapper i Sverige är OM och Börsen, men det finns andra marknadsplatser också, både inom och utom Sverige. Svenska banker agerar på i stort sett alla större börser runt om i världen. Aktörerna på dessa marknadsplatser finns både inom och utom bankvärlden. På den svenska penningmarknaden, till exempel, är flera av de riktigt stora aktörerna inte banker utan transnationella företag.

Ett banksystem ger en ganska så komplex bild och här krävs naturligtvis säkerhet från väldigt många olika utgångspunkter.

Varför kryptering i bank n Lagkrav: Skydda kundernas - och bankens vlrden och information n Lagkrav: Skydda kunders och anatllldas integritet n Lagkrav: Bevara banksekretess n Eget intresse: Bevara företagshemligheter

Kryptering är en av de komponenter banker använder för att bygga upp skydd. Det finns ett antal motiv till dessa olika skydd. I en del fall är det så att vi är skyldiga enligt lag att utföra ett skydd.

- Vi är skyldiga att skydda insättamas värden, bankens egna värden och insättamas information. Det framgår av bankrörelselagen. En bank har en enda skyldighet här i världen till skillnad från andra företag och det är att ta emot inlåning. Vi är inte skyldiga att göra något annat. Om någon kommer till oss och vill sätta in sina pengar så måste vi ta emot dem, och det är grunden för bankens oktroj, dvs. tillståndet att bedriva bankverksamhet. Oktroj får vi om vi på ett säkert sätt kan visa att vi kan skydda insättarnas medel.

IT-kommissionens rapport 6/97 64_

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

Vi är också enligt till exempel datalagen skyldiga att ta hänsyn till per- ° sonlig integritet. Det framgår också av bankrörelselagen och av annan lagstiftning.

Vi har också enligt bankrörelselagen ett sekretesskrav på oss. Vi har i ° Sverige världens äldsta banksekretesslagstiftning. Den är formellt sett väldigt stark, reellt sett är den inte fullt lika stark, men som den är skriven så är den vår starkaste sekretessbestämmelse i Sverige.

Slutligen har vi ett eget intresse att bevara företagshemligheter. Där ° av kan vi vi har lagens stöd, inte lagens krav, genom till exemsäga att men pel lagen företagshemligheter, de kollektivavtal som vi har och om genom de möjligheter kollektivavtalslagen ger att tillämpa de här avtalen. genom

Kryptering är ett utomordentligt verktyg för att bygga goda skydd för dessa olika intressen.

Beredskap inför kris och krig n Kris/krig ggn; kravet pi skydd Beredskapen krlver. enligt bl a ÖCB: n - robustasystem och rutiner Nrheredda Mr kris/krig redaa ifred ev. alternativ planerade och lutade n Tillfredntlllande kryptering miste dlrför finnas redan i fred om den behöva i krig

Samhället har intresse att betalningsväsendet det finansiella systemet av - alltid fungerar. Det innebär förutom normalläget fred också kris- och - krigssituationer. Skulle det bli kris eller krig behöver vi kunna skydda transaktioner, värden etc i större utsträckning än normalt.

Tyvärr det svårt att upprätthålla den skyddsnivå vi har i fredstid om är det skulle hetta till, så samtidigt kraven ökar så kommer vår förmåga som uppfylla dem minska. ÖCB och andra säger till att vi måste ha att att oss så robusta och rutiner att funktionen upprätthålls även om det är system

IT-kommissioncnsrapport 6/97 65

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en kris och även väldigt långt in i en krigssituation. Alternativ skall vara pla-

nerade,

och de skall också vara testade.

Det betyder att om vi har behov av till exempel kryptering som skydds-

metod i en krigssituation måste vi faktiskt ha den installerad och funger-

ande redan i fred. Det här gäller inte bara banker. Det gäller alla K-företag, alla myndigheter och ett stort antal andra aktörer på andra marknader också.

Vad används kryptering till n Siker identifiering - på avstånd n Säker lagring och bearbetning av information n Säker överföring av inform ation

Enklarefråga: Nlr anvlnder bankerhu; kryptering

Banker använder kryptering i många olika sammanhang. Vi har i källaren ett antal hårdvaruburkar som står och tickar för olika ändamål, vi har diverse program installerade, och rnan kan säga att kryptering används i princip i tre olika situationer i vår del av världen.

° Det första området är relativt nytt, det är någonting som kanske kornmer i praktiken under 1997 om allt går som det skall. Det handlar om elektroniskt ID-kort, och vi hoppas att därmed kunna identifiera människor på avstånd på ett säkert sätt. Att identifiera människor över disk, speciellt om vi känner dem, är inte särskilt krångligt, men när någon sitter vid sin dator någonstans i världen och vill göra saker sitt bankkonto måste vi vara säkra på att den vi har att göra med är den person som har rätt att disponera kontot, och att säkerställa det är inte så enkelt. Tekniken som vi anser oss behöva bygger på kryptering.

IT-kommissionens rapport 6/97 áé

för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en svensk policy

Vi använder naturligtvis också kryptering i samband med lagring och -

bearbetning information för att säkerställa ett antal saker som jag av

kommer till senare.

Det vi kanske har pratat mest idag, men som kanske inte är den ° som om

biten svårighetssynpunkt, det är överföring, dvs. när vi skickar

tyngsta ur

data mellan datorer.

Det kanske enklare att fundera över när vi inte använder kryptering, för är

antagligen i betydligt färre fall än när vi gör det. det är

Säker identifiering på avstånd -

Kräver stark. :symmetrisk kryptering 3 Användaren skall vara bunden till ett unikt 3 nyckelpar på ett sikert sitt - Ingen annan skall kunna använda n någonsin hemligheten - Den öppna nyckeln skall kunna kontrolleras n på ett säkert sitt

kunna identifiera någon krävs det att har användaren den För att man -

vill identifiera säkert bunden till något unikt. l det här sammanman -

hanget använder vi den hemliga delen ett nyckelpar som vi låser in på av

sådant sätt att det bara är användaren själv som rimligen har möjlighet ett

komma åt den. För att kunna göra den här identifieringen på ett säkert att

sätt krävs att använder mycket stark asymmetrisk krypteringstek-

man en

nik.

Identifiering på detta sätt kan man använda sig av i många olika sam-

manhang, exempelvis för att identifiera sig för ett system, för att signera

ett elektroniskt dokument eller liknande.

Det väldigt viktigt i sammanhanget är att ingen annan person nåsom är

gonsin skall kunna använda sig den hemliga nyckeln för något annat av

ändamål. Den enda skall kunna använda den är den som vi avser att som

6/97 67 IT-kommissionensrapport

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

identifiera, alltså den som hemligheten är utlämnad till. Finns den tillgänglig hos någon annan är det inte fråga om säker identifiering längre.

Det är naturligtvis viktigt att den öppna, icke hemliga nyckelhalvan går att kontrollera på ett säkert sätt av den som vill verifiera identiteten. Då använder vi också kryptografiska metoder för att säkerställa att den öppna informationen inte har förändrats när vi tar del av den för att verifiera en identitet.

Säker lagring och bearbetning n Endast behöriga skall kunna lisa. tillföra eller Indra information n obehöriga skall inte på något sitt kunna lisa. tillföra eller Indra information n Information skall vara aktuell. korrekt och fullständig nog för Indamålet

Det är inte bara för att gömma hemligheter utan också för att säkerställa sådant som är öppet som vi använder oss av kryptering. Detta är de traditionella sårbarhetsbegreppen i lite annorlunda tappning:

° De som är behöriga skall kunna göra vad som helst utan några särskilda svårigheter.

° De som är obehöriga skall inte kunna göra någonting, hur de än anstränger sig. Därmed har vi kontroll över att det bara är behöriga som har möjlighet att läsa, ändra eller tillföra information. Vi har också därmed en grund för att uppnå någon slags informationskvalitet, det vill säga:

- Den information vi har är inte för gammal, den är riktig i någon mening och den är så fullständig att den kan användas till det ändamål som den är framtagen för.

IT-kommissionens rapport 6/97 68

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATlON Inför en

Detta är klassiskt, och för att kunna säkerställa dessa egenskaper finns oli-

ka nivâer kontroll- och styrsystem. Men framför allt spelar kryptering av

stor roll för att stänga obehöriga ute och förhindra ändringar som vi inen

te är intresserade av.

Säker överföring

lnformationens egenskaper skall inte röjas n eller lndras under transport

Information skall alltid komma fram n itid till rltt plats - Ingen oönskad information skall kunna n tillföras via överföringen

Det tredje området är säker överföring.

Den inte har rätt att få del informationens innehåll och egenska- - som av

skall inte kunna få del dessa, vilket kanske låter självklart. per av

Informationen skall alltid komma fram i tid och till rätt plats. Där har vi °

ingen hjälp kryptering, tvärtom kryptering kan ställa till det av snarare -

rejält i de här sammanhangen, man är oskicklig. om

Men den tredje punkten, där har naturligtvis kryptografiska metoder °

betydelse för säkerställa att den information kommer fram är stor att som

den avsändaren avsåg att skicka eller att den information som precis som

vi hämtar är precis den vi avsåg att hämta.

Dagsläget för kryptering

Kryptering Ir fri. In sl llnge -inom Sverige n Eaportrestriktioner försvarar tillgång till n krypteringsteknik men det llttar efter hand - Olika llnder har olika policy 3 Svenska banker kan inte skydda sina 2 hemligheter effektivt- utanför Sverige

Key Escrow diskuteras som lösning n ja. pl vad. egentligen -

IT-kommissionensrapport 6/97 69

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en Att bankerna har stort behov av kryptering tror jag är tämligen klart för de flesta, och vi har väl fått det bekräftat genom den diskussion som har varit tidigare idag att dagsläget ser ut det här sättet.

° Krypteringen är fri, än så länge, inom Sverige.

° Vi har problem med exportrestriktioner, det vill säga vi får inte alltid tag på den teknik som vi vill ha det där enkla sättet att vi köper en produkt, utan vi måste sitta och hacka själva om vi vill ha den. Vi tror att det lättar efter hand. Den aviserade lindringen av de amerikanska exportrestriktionerna, om det nu är det, kan medföra möjligheter att få tag på lite bättre produkter. Frågan är om det är värt priset, det vet vi väl inte.

0 Vi kan konstatera att olika länder har olika policy. Det är intressant att se hur amerikanerna har så total frihet hos sig själva, medan de försöker lägga locket hos alla andra. Det är rätt festligt egentligen.

° Vi tycker nog att vi som svenska banker kan skydda oss ganska så bra inom Sverige. Vi kan lägga på i stort sett de skyddsåtgärder vi vill, även om vi kanske inte har de bästa metoderna, men de av oss banker som har mycket verksamhet utomlands har klara problem när det gäller att skydda sin verksamhet, sina egna intressen och sina kunder just utomlands. Vi kan inte uppnå riktigt samma skyddsnivåer, inte överallt i alla fall. ° Det som har dykt i diskussioner på senare tid det är att man skall upp kunna lagra undan hemliga nycklar i särskilda förvaringsinstitut, och det ser man som en lösning. Det är intressant att det är en lösning, men på vad Jag inser inte problemet, trots vad jag har hört hittills idag. Och det beror kanske på att jag inte förstår, det erkänner jag villigt.

IT-kommissionens rapport 6/97 E

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

Vad är problemet

n Behöver kryptering regleras Varför l vems intresse ir en reglering

n RlmsslkerhetTvlrtom n Rikets sllterhet Förklara Ekonomiska intressenKnappast svenska n Kan kryptering över huvud taget regleras n Vem gynnas, och vem missgynnas

Vilka konsekvenser får en reglering av n kryptering

har diskuterat det här i bankerna har vi frågat varför det behö- När vi oss

krypteringsregleras över huvud taget. Det finns ett antal synpunkter, ver

vi har hört några dem i intressen är de av nu, men vems

Vi inte säkra att rättssäkerheten reglering. Blir det så att - är gynnas av

vi skall lagra undan hemliga nycklar utanför vår egen kontroll kan det

faktiskt bli så att rättssäkerheten urholkas, och det är inte så kul.

När det gäller frågeställningar kring rikets säkerhet så kanske vi inte °

skall förstå dem någon form begriplig förklaring bör vara inens, men av

tressant att presentera.

De ekonomiska intressen kan skydda med hjälp av en reglering är - man

inte de svenska, möjligen de amerikanska.

Det kan lite svårt för banker att förstå, att det verklisom synes vara oss

skall så viktigt att vi genomför reglering, speciellt om den ingen vara en

nebär restriktioner för användning av stark kryptering.

Möjlig reglering konsekvenser -

Obligatorisk "Key Eserow n Elektroniskt lD-kort miste lllrbjudas - Administrativa problem n Ieveraas, anus. Iuriag. loalull. reeavery ett "Den belgiska metoden" hur upptlcka - n Handelsrestriktioner export/import Kan man lIlrbjuda/monopolisera utveckling -

6/97 H IT-kommissionensrapport

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Vad ser vi då för konsekvenser av de förslag vi har hört talas om.

Det ena är deponering av hemliga nycklar.

Det som vi inser, som är tänkta att utfärda elektroniska lD-kort, är att om vi måste deponera den hemlighet som det elektroniska ID-kortet innehåller kan vi lika gärna förbjuda kortet. Det har ingen framtid om den hemligheten skall lagras i något register vare sig det sker hos myndighet eller i en kommersiell tjänst. Ingen bank i Sverige kommer att utfärda eller acceptera elektroniska ID-kort om utfärdaren eller kunden måste lagra denna typ av hemligheter någonstans. Produkten är helt enkelt stendöd.

Vi får ett antal administrativa problem. Jag kan ge lite storleksordning på j

det hela om ni vill. Östgöta Enskilda Bank är en ganska liten bank och vi

har ett datanät med femtio noder, ett litet datornät. Vi skyddar trafiken mellan noderna, och vi använder den teknik som Viiveke Fåk beskrev att med hjälp av asymmetrisk kryptering kryptera symmetriska nyckelpar som med oregelbundna intervall förs över till noderna för att användas vid kryptering av trafiken mellan två noder fram till nästa bytestidpunkt. För att kunna läsa meddelandet måste man ha tillgång till den nyckel som användes vid själva överföringen. Vi har byggt upp vår teknik på ett sådant sätt att vi byter minst 29 400 nycklar varje dygn i vårt lilla nät. Om de skall lagras med rätt tidsstämplingar så blir bara vår lilla bank ett stort problem. Om man då tar en bank med cirka fyrahundra kontor så kommer de under samma förutsättningar att byta knappt två miljoner nycklar varje dag som skall tidsstämplas och lagras återsökbart och så vidare. Jag funderar lite grann på hur den administration skall kunna fungera som kan hålla ordning på alla dessa nycklar och dessutom kan hålla dem hemliga. Jag har ingen praktisk lösning på det problemet. Det finns länder som säger att de har det här systemet, bland annat Frankrike har nyligen börjat med något liknande, och en av mina kolleger har frågat en belgisk kollega hur de hanterar situationen. De har stora

lT-kommissionens rapport 6/97 Q

svensk policy för SAKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

information mellan Belgien och Frankrike, och den här killen flöden av

sade ungefär så här:

Ja, får nyckel gång i månaden ungefär, men vi byter - man en av oss en

oftare, och skulle de komma på oss så kommer vi att be om ursäkt.

Handelsrestriktioner är något USA försöker tillämpa, och frågan är som

egentligen vad det leder till. Är den starkare parten så kan man på man

med höga tullmurar möjligen nå någon form av ekonosamma sätt som

misk fördel det på kort tid, vi i Sverige har alltid kämpat för friav men

handel, och egentligen leder handelsrestriktioner till att man försöker

monopolisera utvecklingen eller egentligen förbjuda utveckling i andra -

länder. Frågan är vad det kan värt. Jag återkommer till det där med vara

handelsrestriktioner om ett par minuter.

Möjlig reglering konsekvenser -

Förbud mot stark kryptering n Elektroniskt lD-korl miste förbjudas - Hur upptäcker man överträdelse - Förbud mot gränsöverskridande kryptering n Trsnsnationella företag - Afllrsresor. turism - Internet - Radio. TV. upphovsrätt -

Man kan också tänka sig förbjuder stark kryptering. I enlighet att man

med vad jag sade tidigare kan i så fall glömma det här med elektroman

niskt lD-kort. Den intressantaste frågan är kanske hur man upptäcker om

någon bryter mot förbudet att exempelvis kryptera först och sedan genom

kryptera igen. En variant som också har diskuterats är att man annan

skulle tillåta stark kryptering inom Sverige men om man går över gränser

förbjuder Men det hjälper inte våra transnationella företag typ man.

ASEA, Ericsson, SAAB, Volvo och allt vad de heter. Vi får problem i sam-

band med affärsresor och turism. Redan idag vet jag inte om jag skulle vå-

med mig min PC utomlands när jag åker någonstans just med tanke ga ta

IT-kommissionensrapport 6/97 73

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en på att jag kan trampa i något klaver när det gäller vad den innehåller. lnternet är ett annat område som är svårt att överskåda. Jag kan inte vara säker på att informationen inte slinker iväg någonstans där den inte får vara krypterad.

Vi kommer också in de frågor som vi nätt och jämnt har berört här, har att göra med satellitkommunikation, massmedia, upphovsrättssom förbjuder kryptering så innebär det ockskydd och sådana saker. Om man så att man inte heller kan skydda upphovsrätten i multimedia- och ITvärldarna.

Det enda vettiga n Fri anvlndning av kryptering i Sverige n Inga egna svenska exportrestriktioner n Domstol kan isärskilda fall kräva klartext från den som krypterat - som idag n Kommersiell "Key Escrow i Sverige kan erbjudas transnationella företag som alternativ till lagring utomlands krlver avtal medIluder som har Iagringslrrav Efter att ha diskuterat från den ganska enkla utgångspunkt som vi har i bankerna, låt oss skylla på vår dåliga kunskap i det här sammanhanget, så har vi kommit fram till att detta antagligen är den enda vettiga policyn om man nu skall ha en policy.

° Det finns ingen känd och logisk anledning att reglera krypteringen i Sverige. De polisiära skäl som skymtat i debatten har två sidor för och emot fri och stark kryptering och detta gäller även de rent kriminalpoli- tiska skälen. Man kan dessutom undra varför inte den svenska polisen tror sig klara av det som den amerikanska polisen tvingas klara av i en situation där möjligheterna att få tag i stark kryptering är betydligt enklare och där dessutom problemen antagligen är betydligt större.

IT-kommissionensrapport 6/97 ü

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Vi tycker inte att skall ha några svenska exportrestriktioner. ° man egna Observera, köper jag produkt så är det klart jag får acceptera villkoren en vid försäljningen. Köper jag amerikansk produkt och de säger du får en inte använda längre nycklar än fyrtio tecken, då använder jag inte längre nycklar än fyrtio tecken. Men det betyder inte att min policy skall vara att jag inte får använda nycklar längre än fyrtio tecken vid kryptering överhuvudtaget, det är helt annan fråga. en

Idag har vi ett regelverk kring domstolars rätt att kräva klartext i olika ° sammanhang. Jag inser att det finns problem med vissa typer av spaning. Samtidigt inser jag att det finns för att hantera det här i samhället, resurser och det här är ett regelverk finns redan idag. som

Vi har länder kommer att ha andra policys: Frankrike, Ryssland, ° som

möjligen Storbritannien, troligen inte Danmark. Danmark förresten, de

skulle ha medborgarkort ni kanske vet. De skall inte det längre på ett som internationella motståndet stark kryptering. De länder grund av det mot då skall lagra nycklar någonstans kan man komma som anser att man överens med att vi får lagra nycklarna i Sverige istället. Då kan man om bygga kommersiella tjänster i Sverige kan tillhandahålla nyckelupp som deponeringstjänster frivillig basis för de företag som har behov av det för kunna fungera i andra länder. Men att sagt vi skulle göra något att som sådant obligatoriskt i Sverige är det väldigt svårt att förstå de bärande motiven för, i varje fall för oss från bankerna.

6/97 ä lT-kommissioncnsrapport

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

Göran Emmark, Posten AB

Posten kan skriva under på det mesta av Bankföreningens synpunkter, som Hans Peterson nyss presenterat, när det gäller den bankmässiga delen vår verksamhet. Möjligen har Postgirot ännu så länge inte fullt så stora av problem, den samlade bankverksamheten i Sverige har, men vi är på som väg mot det hållet allihop. Jag tänker därför hoppa över dessa aspekter och istället vidga perspektivet och prata om tjänsteföretagens situation i det här sammanhanget. Vi har tidigare idag hört en hel del ur industriföretagens perspektiv.

Dagens ämne, krypteringsteknik, handlar från tjänsteföretagens horisont väldigt mycket om förtroende.

Förtroende och tilltro till att våra nya elektroniska system uppfyller kraven på funktion och säkerhet. Det här är inte i första hand tekniska krav utan det är frågan de värderingar, de uppfattningar som våra kunder, våra om konsumenter och användare har om de här systemen. De kan vara sanna, de kan falska: det spelar inte så stor roll. l tjänstesammanhang är det vara vad kunderna tycker som betyder något, inte hur produkten faktiskt ser ut, till skillnad från fysisk produkt. Den kan man undersöka och på en något sätt objektivt konstatera kvaliteten eller egenskaperna

Förtroendefrågan blir för mig väldigt viktig i situation när vi står inför en att byta system eller byta produktionsteknik. Vi har väldigt många systern igång som konsumenterna och kunderna litar därför att de har funnits under lång tid, och de har utvecklats under väldigt lång tid. Ta brevsystemet exempel eller Postgirot. Om man går in och gör en analys av som olika moment där utifrån de krav vi idag ställer säkerhet i nya system kan vi konstatera att de kanske inte uppfyller de krav som vi i dag skulle ställa, folk är vana vid dem, folk litar på dem, de har visat sig fungera men IT-kommissionens rapport 6/97 ä

lnför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

i praktiken under lång tid. Alltså är de säkra i någon bemärkelse. När vi går över i en ny produktionssituation och skall använda elektroniska nu medier för att göra samma sak, då höjer vi säkerhetskraven oerhört mycket och det är det som jag då kallar för förtroende.

Man kan ta något litet exempel för att belysa detta t ex från bankvärlden. Vi har vant oss vid kortbetalningar, de har fungerat på ett visst sätt i början med pappersnotor, sedan har vi successivt gått över till elektroniska system för att samla in transaktionerna. När vi går över till Internet konväldigt snabbt det är för osäkert, det går inte. Frågan är i staterar man praktiken, hur stor är skillnaden mellan det som kan hända i Internetsystemet och det kan hända i det gamla manuella systemet Det har vi som inte analyserat så särskilt mycket, konsumenterna har väldigt snabbt men bibringats den uppfattningen att lnternetbetalningar via korttransaktiodär är tekniken just nu för dålig. Vi är väg och fixa det också just ner, att höja den tekniska säkerhetsnivån väldigt kraftigt. genom

Vad är Postens roll i det här sammanhanget Ja, vi är på väg från manuella system och pappersbundna system in i elektroniskt baserade system. Vi kan t.ex. ta elektronisk handel som ett närliggande intresse, det är den driver väldigt mycket av den här diskussionen och utvecklingen just som Principbild visad medtagen i detta referat. Elektronisk handel nu. men består hel kedja skall fungera tillsammans för att vi av en av system som skall få ett elektroniskt handelssystem. Det innehåller väldigt många och olika transaktioner, blir nästan förbluffad när man ser hur mycket man transaktioner ingår i totalsystemet. Jag tänker inte igenom bilden som utan det är bara illustration hur många delfunktioner och moment en av ingår. Hur många hundra transaktioner innehåller det här innan det som är färdigt Det här väldigt komplicerat ut när vi ritar upp det det ser här sättet. I det gamla manuella systemet har vi fått det att fungera utan

IT-kommissionensrapport 6/97 E

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

alla dessa säkerhetssystem därför att det är uppbyggt under lång tid och något sätt så har vi tilltro till det system vi har.

Nu skall vi alltså ersätta det gamla systemet med ett elektroniskt system

bild visad men inte medtagen i detta referat och då är vi tillbaka till de

frågor flera andra har pratat idag: enkla frågor egentligen som är som om självklara i det gamla. Pratar man med någon i telefon så skapar man en relation och rösten är en tillräcklig identifikation i många fall för att man skall förstå det är och så vidare. Nu byter vi personlig identifikation vem mot olika elektroniska moment och system för säker identifikation som vi måste ordna.

Förtroendefrågan, jag kommer tillbaka till den hela tiden, är alltså oerhört viktig när vi skall över till och bygga upp den här typen av system. Om vi inte får dem som skall använda systemet att lita på att vi som tjänsteleverantör kan tillhandahålla ett tillräckligt bra och säkert system, då kominte att gåin och använda det. Eftersom det är tjänster vi pratar mer man är det inte hur det tekniskt ser ut och hur vi skulle kunna bevisa saom, ker och ting har betydelse, utan det är hur man uppfattar saker och som ting.

Därmed kommer jag in på dagens huvudfråga, hur kan man skapa eller förstöra det här förtroendet Om vi i Sverige utvecklar en marknad och bygger system vi tycker är bra, ligger det nära till hands att nåupp som gon annan vill ta sig in på svenska marknaden med andra system. Risken finns att dessa då kan hävdas bättre, till exempel genom längre nyckvara ellängd i krypteringen eller vad det nu kan vara för någonting. Då är det väldigt lätt att misstänkliggöra det svenska systemet eller Postens system eller det är för att på det sättet skapa sig en tjänstemöjlighet. Vi vems nu som är tjänsteleverantörer det här området ser framför oss att det finns intressanta affärer som kan göras genom att driva sådana här system

lT-kommissionensrapport 6/97 E

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

och hantera transaktioner och därigenom få ytterligare affärer. Om vi har rätt i den tron så är det klart att det är intressant för andra att spela på den här marknaden och vi då inte har tillgång till samma typ av säkerom hetshöjande teknologi eller system, som finns till exempel i USA, då finns stor risk att vi inte kan driva systemen i Sverige. Det kommer kanske en amerikanska leverantörer sätter upp sina drifttjänster i USA, komsom munikationen är enkel. Man kan tekniskt sett köra sådana här system från USA lika väl från Sverige. Genom att lägga servern i USA ex. som och utföra funktionerna där, kan använda den bättre teknik som av man legala skäl eventuellt bara kommer att finnas där. Då kan jag se framför mig ett stort handelsproblem vi hamnar på ex. en annan säkerhetsom nivå de konkurrentländerna i det här sammanhanget. Ur vår än stora synpunkt sett är det alltså viktigt att vi kan driva och marknadsföra syspå svensk bas och att vi inte tvingas driva dem från någon slags tem en utländsk bas. Kan vi inte det vet jag inte riktigt hur vår konkurrenskraft ser ut i framtiden.

Sammanfattningsvis: till krypteringsteknik och krypterings- Vi ser tillgång möjligheter viktig konkurrensfaktor i framtiden. Det är naturligtsom en vis inte tekniken i sig är viktig utan möjligheten att påverka kundersom förtroende och utöva handelshinder från dem sitter på tekniken. nas som Lösningen på det problem vi diskuterar här idag är en balansgång mellan olika intressen. Vårt bidrag till diskussionen, utöver vårt instämmande i vad andra är att det måste tas stor hänsyn till de svenska tjänsteföresagt, möjligheter i framtiden kunna konkurrera från svensk bas. tagens att en Tillgången till krypteringsteknik får inte tillåtas vara en väsentligt avgörande faktor.

6/97 72 lT-kommissionensrapport

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

INDIVIDEN S INTEGRITETSSKYDD

Louise Yngström, Institutionen för Data- och systemvetenskap,

Stockholms universitet

individens krav rättsäkert integritetsskydd i samband med kryptering.

nledningen till att jag överhuvudtaget kom in på lT-säkerhetsom-

A

rådet var just frågeställningar kring den personliga integriteten i IT-samhället. Jag, som många andra yrkesverksamma inom ADB-området, såg framför mig IT-samhällets möjligheter för alla inte bara för fö- retagen utan också för individerna att få ett framtidsorienterat och in- tressant samhälle med stora utvecklingspotentialer. Men jag såg också de hot skulle komma framöver. Därför engagerade jag mig i forskning, som och framförallt i undervisning, om IT-säkerhet vid min institution.

Det är ett par saker som frapperar mig när jag lyssnar till diskussioner om krypteringsrestriktioner jag förstår uppenbarligen inte vilket problem att lösa: Vi hör dagligen om samhällets förhoppningar att IT man avser skall bringa Sverige välstånd och komparativa fördelar; vi läser det i tidningar, vi hör det i radioåzTV och vi hör det av politiker. Samtidigt vet vi också att vi inte klarar IT-samhället utan kryptering. Och därför förstår jag inte vilka frågor som avses att lösas i diskussionerna om krypteringsrestriktioner. För mig och många andra, såväl näringsidkare, offentliganställda som ordinarie medborgare, förefaller diskussionerna inte föras utifrån rationella argument.

Vilka skulle de rationella grunderna för enskilda individer vara i IT- samhället Det torde vara sådana enkla företeelser som rättssäkerhet; att vi skall ha samma rättssäkerhet i IT-samhället som i det konventionella samhället både vad avser samröre med andra enskilda personer och företag, som med myndigheter. När jag säger "samma" rättsäkerhet, innebär det inte att det sker samma sätt i IT-samhället som i det konventionella

lT-kommissioncns rapport 6/97 Q

inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en samhället. Andra föredragshållare har tidigare visat hur det gick till igår och hur det går till idag. Det har också presenterats som konventionell teknik och framtidens teknik. Men eftersom framtiden redan är här, tycker jag att det är en fullständig självklarhet att vi skall ha tillgång till den tekniken krävs för upprätthållande av trovärdig rättssäkerhet i lTsom samhället. Det svåraste i att tala för individens krav är förmodligen individens maktlöshet att föra sin talan i denna sak. Näringsliv och myndigheter har både kunskaper och makt att framställa sina krav. Båda kan dessutom pengar, lägga stor tyngd bakom sina krav: näringslivet skall leverera arbetstillfällen och inbringa skattepengar, och myndigheterna skall spara och effektivisera sina verksamheter. Andra berättigade krav kommer från t.ex. Poliuppgift är att bevara samhället och till en rimlig kostnad. sen, vars - Det föreligger inte några skilda krav när det gäller tillgång till trovärdig och säker teknik för rättssäkerhetsändamål mellan individer och näringsliv. Troligen föreligger det inte heller några skilda krav i detta avseende mellan individer och merparten av myndigheterna Polisen och några andra undantagna. Däremot föreligger det maktlöshet i att få indivien ders krav framställda, jämfört med övriga nämnda. Jag har inte sett någon politiker det gängse sättet i moderna demokratier att framställa indivi- ders krav på egen hand tagit upp denna fråga. - som Enskilda individer kan utöva sin makt konsumenter på marknaden. som Jag kan t.ex. byta bank jag finner att min bank inte sköter mina pengar om på ett säkert sätt. Men jag kan inte byta land, jag finner att mitt land om inte sköter mina personliga uppgifter på ett säkert sätt.

Eftersom jag inte kan finna att det finns några motstridiga krav på rättssäkerhet i IT-samhället mellan civila myndigheter, näringsliv och individer, misstänker jag att man inte ställer rätt frågor i sammanhanget.

IT-kommissioncnsrapport 6/97 g

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

När det gäller användning av teknik, hör man ofta att sakfrågorna är alldeles för svåra för icke specialister att ta ställning till. Det kan vara ett av skälen till att inte vågar ta en debatt om individens krav på rättssäman kerhet i lT-samhället. Men det går att framställa sakfrågorna så att de kan förstås av lekmän. Problemet blir då att "vanligt folk" gärna uppfattar det Grönköpingsanda och det är det kanske Följande exemplifierar detsom ta förhållande:

Den danska facktidskriften DatasiklcerhedsBladet använde i

november 1996 fingeravtryck som en liknelse för krypteringsnycklar i artikel som återgav ett "lagförslag". Förslaen

get gällde förbud mot bruk av handskar: eftersom man inte lämnar några fingeravtryck efter sig som bevis var man varit

använder handskar, har detta gett problem för Polisen när man i olika utredningar. Det gär att dispens från handskförbudet, enligt förslaget, först lämnar in sina fingeravtryck hos om man myndigheterna. Det finns, som bekant, länder där kryptering är förbjudet inte krypteringsnycklarna inlämnats i förväg om till myndigheterna. Med anledning av DataSikkerhedsBladets artikel skrev DN 961205 att den påminde om Grönköpings Veckoblads förslag om att kräva att brottsplatskall väl upplysta för att stävja den tilltagande ljusskyggheten. ser vara

Ytterligare ett internationellt exempel på att försöka framställa sakfrågan på ett, för tekniskt okunniga personer, föreståerligt sätt, var en bild i en australiensisk dagstidning våren 1993, i samband med den internationella krypteringsdebatten Clipper Chip. Vid den tiden pågick likaledes internationella påtryckningar från USA att acceptera användning av ett krypteringssystem, där kiypteringsnycklar efter lagenliga procedurer kunde hämtas i register och användas för avlyssning. Kryptering med andra former än s.k. Clipper Chip teknik skulle göras olagligt. På bilden ser man patrullerande polis, som kommer in på polisstationen medförande två en vardagligt klädda manspersoner, båda iförda handfängsel. Texten lyder "We found these two persons having a private Conversation".

IT-kommissionensrapport 6/97 §2

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en "Vanligt folk" tar sig säkert för pannan och undrar om de har förstått sakfrågorna i krypteringsdebatten. "Så dumt kan det väl ändå inte vara".

Jo, sakfrågorna i både DataSikkerhedsBladet och i den australiensiska dagstidningen är både rätt uppfattade och korrekt beskrivna. Enskilda individer privatrnänniskor och professionella utövare skall inte tillåtas som använda krypteringsfunktionalitet med mer än att orginalnycklar kan återfinnas på plats än hos den rättmätige ägaren. På detta vis, hävannan dar nationalstater världen över, att de skulle främjar och skyddar sina medborgares intressen. Givetvis protesterar näringslivsintressen världen över, medan enskilda individer inte har funnit några kanaler att framföra sina åsikter via. Deras representanter tiger och representanter för civila myndigheter likaså. Alla ingen vågar säga att IT-samhällets vet- men kejsare är naken.

Om jag ändå skulle drista mig till att försöka föreslå konstruktiva förslag till hantering problem med krypteringsrestriktioner skulle det vara av följande: Elektronisk handel, såväl nationell internationell, fordrar tillgång till som och utnyttjande sådan krypteringsfunktionalitet vilken upprätthåller av minst förtroende mellan individer och handelspartner som dagens samma procedurer. Det innebär bl.a. att nycklar för autenticering, signering och dekryptering regel inte kan tillåtas vara utelämnade till olika natiosom nella, statskontrollerade nyckeldeponeringscentraler.

Likaledes måste uppgifter som insamlas, lagras, bearbetas och distribueras andra än dess rättmätige ägare dvs. individer i roller som t.ex. medav borgare, patienter, skattebetalare, arbetstagare, ägare, kunder etc., kunna skyddas på minst lika trovärdiga och reviderbara sätt som idag.

Personlig konjidentialitet och anonymitet måste kunna beaktas IT-samhiillet. i

lT-kommissionensrapport 6/97 §2

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

Procedurer avsedda för kontroll och övervakning av kriminella grupper eller individer skall inte tillåtas inkräkta den normala individens eller näringsidkarens verksamhet, heller tas som ursäkt för krav på sänkt skydd för individuell-, näringslivs-, statlig-, landstings- eller kommunal verksamhet.

Det finns anledning att skilja mellan krypteringsfunktionalitet krävd för

kommunikation och krypteringsfunktionalitet krävd för lagring/ arkiv.

För den står det klart att rekonstruktion av nycklar behöver ske, senare och då helt annat sätt än för kommunikation.

Sammanfattningsvis anser jag att det krävs ° fri tillgång till och användning av stark kryptering, minimala restriktioner avseende krypteringsfunktionalitet för 0 export av säker identifiering, digital signatur och övrig krypteringsfunktionalitet krävs i ett trovärdigt IT-samhälle, som funktioner för nyckelrekonstruktioner i huvudsak skall beslutas med ° att hänsyn till verksamhetskrav än regleras med hänsyn till nationella snarare eller internationella övervaknings- och informationskrav, att söker andra lösningar än krypteringsreglering för kontroll och ° man övervakning kriminell verksamhet, av internationell harmonisering och Standardisering av krypteringsfunktionalitet.

6/97 84 Tkommissionens rapport

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

EXPO

Magnus Faxén, ambassadör och särskild utredare

tänkte börja med att sätta in frågan exportkontroll i dess vidare

I

ag om sammanhang och konstatera att under de senaste sex åren så har det

internationella samarbetet på exportkontrollområdet intensifieras vad det

gäller just högteknologiprodukter kan användas för både civila och

som militära ändamål. Sverige deltar i alla existerande exportkontrollnu för produkter och teknologier kan användas för utarrangemang som veckling så kallade massförstörelsevapen det vill säga; kärnvapen, keav miska biologiska och missiler. Regimerna, som de kallas vapen, vapen de olika kontrollorganen, har sammanlagt ett trettiotal länder som medlemmar.

Exportkontrollen "dual use"-området, det vill såga det område som gäller både militära och civila användningar, har en annan karaktär än

krigsmaterielkontrollen. Krigsmaterielen är kontrollerad på grundval av

generellt exportförbud medan handeln med "dual use"-produkter är ett handel i princip är fri, det vill säga frihandel, men känsliga proen som dukter är underkastade kontroll. Kontrollen är viktig ur säkerhetspolien tisk synvinkel. För utförsel högteknologi och kanske i synnerhet av av massförstörelseteknologi riskerar att missbrukas i ett militärt destabisom liserande syfte kan vara allvarligare än ren vapenexport.

har medlemmar från jag sade ett trettiotal Exportkontrollregimerna som industrialiserade delen världen. Även inom EU länder, främst från den av finns särskilt samarbete "dual use"-området. Medlemsskapet i så ett medför och för sig inga juridiska åtaganden däremot förregimerna i men pliktelser politisk karaktär. Samarbetet inom regimerna har lett till en av ökad internationell Vi har svensk lagstiftning som bekant samsyn. en

6/97 8§ IT-kommissionensrapport

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en det här området och inom EU finns en förordning som reglerar utförseln av "dual use"-produkter och "dual use"-teknologi.

Den regim som kontrollerar utförseln av produkter och teknologi som kan komma till användning vid tillverkning av kärnvapen kallas för Nuclear Suppliers Group NSG brukar det stå i tidningarna och den har funnits - ända sedan sjuttiotalet. Den har aktiverats under senare år när det stod klart att Irak var nära att skaffa sig kärnvapen.

Sedan finns det en grupp som kallas för Australiengruppen och den datesig sedan 1985. Den var också föranledd av irakiska åtgärder, det var rar efter det att irakiema hade anfallit kurder med kemiska vapen. Gruppens uppgift är följdaktligen att förhindra utvecklingen av kemiska och biologiska stridsmedel.

Dessutom finns det sedan 1987 regim kontrollerar export

en som av produkter och teknologi som kan användas av bärare för massförstörelsevaden så kallade Missilteknologikontrollregimen MTCR. Om ni stöter pen, på det i tidningarna så vet ni vad det handlar om. Sverige har för övrigt haft ordförandeskapet i det arrangemanget under 1995.

Det senaste tillskottet inom exportkontrollregimema är det så kallade Wassenararrangemanget, Wassenaar från den förort till Haag där man kom överens om att sätta upp detta arrangemang. Där har för närvarande Sverige ordförandeskapet, det är krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman som handhar detta ordförandeskap.

Jag skall bara säga några ord till slut om hur kryptofrågorna hanteras eller rättare sagt syftet med kontrollen utav avancerad kryptering. Man kan definiera målen på följande sätt. Det första målet gäller att hindra att terrorgrupper får tillgång till avancerad kryptologi och det andra är att försvåra för organiserad brottslighet att få tillgång till denna kryptologi. Ett tredje mål är att en seriös exportkontroll måste ses som en förtroendeska-

IT-kommissionens rapport 6/97 86

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

pande åtgärd, det nämnde jag i Det kan avgörande för om morse. vara svensk industris möjligheter att komma över avancerad teknologi att vi har seriös exportkontroll. Ett sista mål är att svenskägda, seriösa föreen skall ha tillgång till avancerad kryptologi. tag

IT-kommissionensrapport 6/97 87

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Egon Svensson, Inspektionen för strategiska produkter ISP

är den här samlingen länder sitter bordet

D

et av som runt i vad som blev COCOM:s uppföljare The Wassernaar Arrangement WA.

MEDLEMMAR I WASSENAAR ARRANGEMANGEI Argentina, Australien, Austria, Beligium, Bulgaria, Canada,Czech Republic, Denemark, Finland, France, Germany, Greece,Republic of Hungary, Ireland, Italy, Japan, Republic of Korea, Luxembourg, Netherlands, New Zeeland, Norway, Poland, Portugal, Romania, RussianFederation, Slovak Republic, Spain, Sweden,Switzerland ,Turkey, Ukraine, United Kingdom and United States

Jag kan som kuriosa berätta att det kändes lite konstigt när Ryssland kom och satte sig vid det d. COCOM-bordet, men å andra sidan kändes det nog väl så konstigt för dem. Jag vill gärna nämna att de ryska kollegorna snabbt satte sig in i materialet och var mycket konstruktiva i förhandlingsarbetet. Vi hade kommit överens om att tillämpa den sista versionen

av COCOM-listan i övergångsskedet tills förhandlingarna klara. När

var vi då kom till förhandlingarna vad gäller kryptering så kan väl säga man att det gruffades lite grann runt bordet, men det rådde dock ingen större tvekan om att kryptering skulle vara med i den lista trädde i kraft i som EU den femtonde november och i Sverige den tjugosjunde december 1996.

Det är dessutom så, att kryptering hör till de områden som vi har kommit överens om att ha en viss transparens inom, dvs. att vi skall på aggregerad nivå redovisa flödet utav krypteringsutrustningar i världen inför varann. Dock med en reservation från några mindre länder att, det är så att om redovisningen avslöjar enskilda företags affärer så förbehåller de sig rätten att inte rapportera detta, för att inte avslöja kundnätet för företaget i fråga. IT-kommissionens rapport 6/97 g

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

finns då kompetensen på kryptering Den är inte så spridd som man Var Det relativt lätt att lära sig krypteringsalgoritm och att skaffa tror. är en sig uppfattning hur den rent matematiskt är uppbyggt. Detta finns en om det läroböcker all den kunskap som är runt omkring som att om, men kunna hantera nycklar, det att fungera mot andra delar av världen via telenät, kompetens det inte är så många som har. Det är osv. är en som alltså långt ifrån alla har systemkompetensen. Som jag ser det finns som systernkompetens det här området i USA, Kanada, England, Tyskland, Frankrike, Holland, Schweiz och, jag gissar, Ryssland. Vad gäller Sverige, Ryssland har dålig kunskap deras kompetens, men vad gäller de jag om andra länderna så vet jag att de kan.

bild det kraftfält ISP befinner sig Vi har de Det här är en över som

MÅL MÅL MEDEL INTERNATIONELLT SAMARBETE

STRATEGISK SÄKERHETS- HANDELS- -9 EXPORT- é- POLITISKA POLITISKA INTRESSEN KONTROLL INTRESSEN

NATIONELLA ÖVERVÄGANDEN

internationella överenskommelserna i botten. Vi har säkerhetspolitiska inoch det väldigt lätt att få de flesta att ställa upp på att vi inte tressen är sprida teknologi kan då användas militärt och skapa instabilitet skall som i någon del världen. Här finns också handelspolitiska intressen som att av svenska företag får tillgång teknologi och marknader. Vi har internatio-

IT-kommissionensrapport 6/97 §2

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

nellt samarbete där vi kommer överens om vad som skall kontrolleras samtidigt som vi har nationella överväganden hur detta skall hanteras. om Detta är inte en så enkel sits, därför att vi måste göra överväganden om vad svensk industri får exportera utan att veta hur andra länder hanterar samma fråga.

Vi får då och då påpekanden hur enkelt det är att tillstånd där och om där. Vi har naturligtvis ambitionen att inte lägga större bördor på svensk industri än vad nödvändigt samtidigt vi har ambitionen att helt och som fullt leva upp till våra internationella åtaganden.

Låt mig tillbaka till det nationella övervägandet. Hur går det då till hos oss på ISP Ett företag ansöker om att få exportera något till kund i nåen got land. Det här är ibland svårare än när det gäller krigsmateriel därför att kunden i fråga kan i stort sett helst medan vad det gäller vara vem som krigsmateriel så är det i allmänhet staten som är kund. När gång man en har klassat en produkt som krigsmateriel så är det krigsmateriel. Här handlar det om civila produkter med militär användning. Där har vi en gråskala från förhållandevis harmlösa till mycket känsliga produkter. Är det så att vi inte vet vad det är för produkt ansökan omfattar, så gör som vi en ordentlig genomgång av vad det är för någonting. Det kan vid första tillfället ta kanske ett par månader innan vi har så att säga klassat in produkten. Det finns inte när det gäller kryptering någon speciell internationell standard, vad jag vet i alla fall, utan det subjektiv bedömning är en av de som har kompetens på området. Vi har då klassat produkten, hur stark och därmed känslig den är. Samtidigt studerar vi kunden. Vi tittar då på landet sådant. Vad är det för land Är landet med i WA I vilsom . ken bransch är kunden Hur etablerad är den Är den känd för tidigaoss re Är vi säkra på att uppgiven användning stämmer Efter ha samlat att in all tänkbar relevant information så gör vi ett övervägande och beslut fattas. Nästa gång som företaget kommer med ansökan så vet vi vad en det är för produkt och vad den har för egenskaper och då räcker det att tit-

IT-kommissionens rapport 6/97 E

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

ta på kunden denna gång. Då går naturligtvis handläggningen betydligt snabbare. Ungefär så där går det till och det finns de som upplever oss som hinder och administrativ börda Sverige har valt denna säkerhetspolitiska en men väg. Jag är dessutom övertygad att om vi har en bra exportkontroll så om har våra svenska företag bara fördelar av detta genom att de får tillgång till teknologi och i stor utsträckningar även marknader på grund av detta.

lT-kommissionensrapport 6/97 91

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

MARKNADEN FÖR KRYPTERINGSTEKNIK

Leif Ionsson, IBM Svenska AB

Amerikanska exportrestriktioner för krypteringsprodukter

BM och andra amerikanska IT-företag har under många år varit

un-

I

derkastade restriktioner vad gäller försäljning av krypteringsprodukter "export" utanför USA. Kring dessa regler florerar ett antal myter, varför det är väsentligt att börja med att klargöra vad de innebär och inte innebär.

Restriktionerna gäller enbart sekretesskryptering, dvs. användning av krypteringsteknik för att hemlighålla information. Inga hinder finns således att sälja produkter som enbart kan användas för integritetsskydd av data, digital signatur eller identifiering/ autenticering av användare. Hit hör också produkter som enbart kan kryptera PIN-koder i samband med plastkortshantering. Vad gäller nyckelhantering gäller normalt samma regler som för målfunktionen, dvs. kryptering av nycklar avsedda för PIN-kryptering eller digital signatur är OK, medan restriktioner finns för kryptering av nycklar avsedda för nyckelkryptering.

Vissa skillnader finns mellan importländer. Inga restriktioner finns således för export till Kanada, och ett litet antal utomeuropeiska länder har i stället extra hårda restriktioner.

Skillnader finns också mellan olika kundkategorier. För försäljning till banker och USA-ägda företag i Sverige har vi inte haft några problem i allt väsentligt samma regler som för amerikanska kunder har gällt. Nyligen har dock distinktioner införts även här. För andra svenska kunder har vi vid ett antal tillfällen blivit nekade licens att sälja till t.ex. svenska exportföretag, som blir allt angelägnare om att kunna skydda sina stora nät-

IT-kommissionens rapport 6/97 2

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

verk från insyn, och därför behöver krypteringsprodukter levererade över hela världen.

Tekniska faktorer algoritm, nyckellängd etc spelar också roll. Situasom tionen är här extremt komplex och ingen publicerad dokumentation av reglerna existerar.

Under årens lopp har möjligheten att i någon mening inskränka möjlighesekretesskryptera information varit föremål för en het debatt framten att för allt i USA också i Europa. Anförda skäl för restriktioner har men främst varit: Nationell säkerhet. Myndigheter vill med ett minimum av problem 0 kunna avlyssna tele- och radiotrafik i underrättelsesyfte. Brottsbekämpning. Man vill hindra organiserad brottslighet från att 0 använda kryptering för att skydda sig mot avlyssning från rättsvårdande myndigheter. Amerikanska myndigheter lade för några år sedan fram förslag om det s.k. clipperchipet, skulle möjliggjort avlyssning av bl.a. krypterad tesom lefontrafik. Våren 1996 kom med framstöt om nyckeldeposition, man en

"key escrow". Båda dessa förslag möttes med kraftiga protester och en

inflammerad debatt. Ett väsentligt skäl till detta, som jag skall återkomma till, är att börjat i fel ände, med teknik för att hantera problematiman en ken att grundligt utreda de juridiska aspekterna, som i debatten utan uppfattades som öppna.

Den 1 oktober 1996 offentliggjordes i ett uttalande från Vita Huset att nya exportregler skulle gälla från nyår 1997. Innebörden av dessa är på kort

sikt främst krypteringsprodukter med nycklar om max 56

att export av bits släpps fri till alla kunder i "normala" länder inklusive Sverige. Förut gränsen 40 bits och det innebär alltså att avsevärt starkare kryptevar ringsprodukter än tidigare kommer att tillgängliga för alla kunder. vara

IT-kommissionensrapport 6/97 23

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Emellertid har villkor för detta pålagts leverantörerna. De måste visa i en plan att de kommer att implementera någonting som kallas "key recovery" KR i sina produkter inom de närmaste två åren. Denna plan kommer sedan att återgranskas av myndigheterna varje halvår. Om två år kommer man sedan att kräva att KR-teknik finns med ialla produkter, med nyckellängder över 40 bits, Å andra sidan kommer som exporteras. man då inte att lägga några restriktioner på nyckellängder och algoritmer. Man avser också att stimulera användning av KR-produkter i USA, bl.a. genom att kräva tekniken vid federal upphandling.

Vad är då KR Det påminner något om den numera diskrediterade "key escrow"-tekniken KE, men det finns väsentliga skillnader. Med KE menade man traditionellt att man deponerar en nyckel eller möjligen en del av en nyckel hos en depâhållare så att denna kan utkrävas av myndighet i laga ordning.

KR å andra sidan, innebär förenklat att information om en sessions- eller arkivnyckel krypteras i en "header" till den med sessions/arkivnyckeln krypterade informationen. Headern krypteras med publika asymmetriska nycklar tillhöriga en eller flera "key recovery service providers" KRSP. Om en sessions/arkivnyckel behöver återvinnas kan då en behörig person be KRSP att kryptera upp sin del av "headern". Ur den samlade informationen från samtliga KRSP plus ytterligare information i "headem" kan

sedan nyckeln återvinnas eventuellt kan man låta en rest t.ex. 40 bits

om återstå för att ytterligare avskräcka från missbruk. KRSP har således ingenting deponerat hos sig, utan är endast aktiv i samband med nyckelåtervinning då man med sin privata asymmetriska nyckel krypterar upp en överlämnad "header". Den ovan nämnda "behöriga personen" kan tän-

kas vara användaren själv, hans arbetsgivare i vika fall nyckeln antas ha

gått förlorad så att viktig information kan återvinnas eller en behörig myndighet.

lT-kommissionens rapport 6/97 ü

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

Allt tyder f.n. på att de amerikanska myndigheterna kommer att genomfödessa regler tveksamhet och motstånd både från IT-branschen och ra trots rättssäkerhetsförespråkare. IBM och ett antal andra IT-företag har därför för gilla läget och sig till situationen. l detta syfte bestämt sig att anpassa

har den s.k. KR-alliansen bildats av Apple, Atalla, Bull, DEC, HP, IBM,

NCR, RSA, SUN, TIS och UPS vartill kommer ytterligare 30 medlemmar anslutit sig för fram regler och standards för KR i syfte

som senare att ta

säkra interoperabilitet mellan produkter från olika leverantörer. Det att

handlar då inte bara de enkla, specialiserade säkerhetsprodukter som

om

marknadsförts. Krypteringsfunktioner kommer i framtiden att

hittills har byggas in i alla typer -i ordbehandlare, e-postprogram, av programvara Programtyper används i stort sett alla grupparbetsprogram etc. som av

användare kommer försedda med krypteringsfunktioner.

att vara

antydde, räcker det här inte med att bara efterfråga, ut- Som jag nyss

och publicera teknik för hantering krypteringsrestriktioner. Vi

veckla av då raskt få typ debatt tidigare, med resultat att kommer att samma av som och vi behåller den rådande, otillfredsställande situutvecklingen stoppas ationen . detta skäl har IBM lagt fram ett "position paper" "The Need for a Av , Cryptographic Policy Framework" med förslag till riktlinjer för ett Global juridiskt regelverk för KR. Dokumentet är riktat främst till internationellt ansvariga myndigheter ide aktuella länderna, alltså inte bara i USA utan

även i Sverige.

snabbt sammanfatta de viktigast punkterna i detta dokument Låt mig

helhet http//wwunibmxom/ security / html/

som finns publicerat i sin

pp globaLhtmll

Myndigheterna bör stöda ett system för KR utan begränsningar av 0 här KR kommer att attraktivt även för nyckellängder. Viktigt är att vara företag och andra användare är angelägna att säkra tillgångstörre som

IT-kommissionensrapport 6/97 ä

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en en till sin information även om den i stor utsträckning är krypterad. Fall där krypteringsnycklar avsiktligt eller av misstag förstörs kommer att förekomma i framtiden och risker förknippade härmed måste minimeras. Myndigheterna i de länder som producerar och exporterar krypteringsprodukter bör snarast ena sig om ett globalt regelverk för KR. Detta är nödvändigt för att tekniskt och juridiskt säkra interoperabilitet i alla avseenden.

Myndigheterna bör begränsa legal, inhemsk användning av kryptering. Sådana restriktioner finns idag endast i ett fåtal länder. Den inhemska infrastrukturen i vissa branscher kräver kryptering och vi ser i dag ingen anledning till skärpningar denna punkt.

Myndigheter bör tillåta interoperabilitet mellan system som tillämpar

KR och sådana se föregående punkt som gör det. Vissa användare

kommer att acceptera KR, men har ändå legitima behov att kommunicera med andra användare som gör det.

Myndigheterna bör begränsa nyckellängder vid export av KR-produkter. KR ger myndigheterna tillgång till informationen oberoende av nyckellängd, varför begränsning är överflödig.

KRSPs bör överregleras. Auktorisationskriteria bör begränsas till snabb service till myndighet som presenterar en legitim begäran om in- . formation, starka revisionsmekanismer för uppföljning av KRSPs aktiviteter, . förmåga att tillfredsställa konfidentialitet viktigt för polisundersök- .

ningar för alla önskemål om KR-information vilket är speciellt viktigt

om en organisation har sin egen KRSP, vilket bör vara rimligt för t.ex. större företag.

IT-kommissionens rapport 6/97 96

svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en

En bra metod att undvika överreglering kan vara att överlåta auktorisationen till standardiseringsorgan, som kan auktorisera på i princip sätt t.ex. certifierar för lSO9000. samma som man Klä-information bör tillgänglig enbart under avtal mellan KRSP 0 vara och kund eller till myndighet lagreglerad process t.ex. domgenom stolsbeslut. Utan garantier för detta kan användarna aldrig få förtroende för ett KR-system.

Internationellt utbyte Klä-information får endast ske mellan myn- 0 av länderna, dvs. myndighet i ett land kan ställa krav didigheter i en KRSP i land. Staterna bör ömsesidigt godkänna rekt på en ett annat Det innebär att kund kan välja en KRSP i ett varandras KRSP. senare en han hyser misstro till det landets myndigheter, vilannat land om egna ket innebär god säkerhetsventil mot missbruk av KR. en

bör export KR-produkter när dessa stöder 0 Myndigheter acceptera av KR via acceptabla KRSP.

Myndigheterna bör internationellt överenskomma om acceptans av 0 KR-metoder kräver KR-information från än en KRSP. Detta som mer ökar väsentligt användarens säkerhet. delade ansvar Myndigheterna bör vidtaga åtgärder stöder utveckling av KR- 0 som

lagstiftning, modifiering upphandlingspolicies och

produkter, t.ex. av omedelbar exportlicentiering KR-produkter i vissa fall. av

rimligt juridiskt-politiskt ramverk för

Dessa punkter kan representera ett

internationell reglering krypteringsanvändning och utgöra en tänkbar

av kompromiss mellan ett antal motstridiga intressen hos krypteringsanrättsäkerhetsförespråkare, lT-branschen, rättsvårdande myndigvändare, och säkerhetsorgan. Som jag tidigare nämnde är det med frågeställheter dessa internationell diskussion måste börja inte med ningar som som en tekniken.

6/97 ü IT-kommissionensrapport

o

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en EN INTERNATIONELL UTBLICK Göran Axelsson, Statskontoret

den internationella översikten ska jag tala tre saker. Först går jag

I

om in krypteringsfrågorna och vad som händer med krypteringen i några olika länder och några olika sammanhang. Sedan tar jag upp utvecklingen vad det gäller digitala signaturer som är ett annat spår och som utvecklas lite olika sätt. Slutligen kommer jag in på frågan om kontroll av Internet, Internets användning och innehåll som är kopplat till de tidigare ämnena som jag tar upp, framför allt nu när Internet får en mycket större betydelse än det har haft under de gångna åren.

Kryptering 1.1 Exportkontroll - 31 länder deltar i Wassenaar Arrangement och tillämpar exportkontroll ° EU-länderna tillämpar exportkontroll för intern handel av krypto 31 länder deltar i Wassenaar-arrangement och har således implementerat exportkontroll. EU-länderna, som Magnus Faxén sade, tillämpar också exportkontroll även för handel mellan sig när det gäller kryptoprodukter. Det är med andra ord exportkontroll mellan Sverige och Finland och Sverige och Danmark.

1.2 Australien

° ökade krav på att lämna ut nyckel vid husrannsakan

I Australien har det förts diskussioner om hur långt man bör när det gäller att lösa problemen med en kraftigt ökad kryptering. En av de tankarna som man speciellt har lyft fram i den diskussionen är krav på att lämna ut nyckel vid husrannsakan. Den typen av krav skulle öka kraftigt. Det skulle vara ett mycket signifikant brott om man hävdar att man har

IT-kommissionens rapport 6/97 9_8_

för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en svensk policy

glömt sin nyckel eller slarvat bort den. Man har också i Australien tagit

standarddokument för hur Public Key Infrastructure kan se ut. fram ett en

1 Danmark

IT-säkerhetsrådet: fri kryptering ° ska tills vidare inte ut något medborgarkort för offentlig serstaten ge vice krypto-policy-process pågår i regeringskansliet, ingen antydan om re- ° sultatet IT-säkerhetsrådet fortsätter kampanj för fri kryptering °

Danmark har det varit lite fram och tillbaka, kan säga. IT-säkerhets- I man

med pressmeddelande och ett förslag att det

rådet gick ut i somras ett om

fri kryptering och ingen nyckeldeponering i Danmark. Under skall vara bestämt sig för tills vidare inte ut något medborhösten har staten att ge

offentlig service försöka finna andra lösningar. I detta garkort för utan

det beror på att har problem med

pressmeddelande säger man att man

standarden och med tekniska lösningar i sammanhanget. Det pågår en

i danska regeringskansliet där försöker komma

kryptopolicy-process man den danska regeringen blir överens om. Det pågår fram till en lösning som

lobby-verksamhet från IT-säkerhetsrådet för fri kryptering. en viss

1.4 Frankrike

enda land i EU där kryptering är förbjuden, utan licens ° TYP, nyckeldeponering, utlämnande av nycklar - lag 18 juni 96 om liberalisering använda Royal Holloway-konceptet för TTPzer ° avser att

Frankrike det enda land i EU där kryptering kräver licens och som är inne på. Lagen beslöts den 18 juni 1996 och handlar om Magnus Faxén var dvs. nyckeldeponering, utlämnande av nycklar. l Trusted Third Party, om

liberalisering. Det krävs dock ett särskilt beslut från Frankrike är detta en träder kraft och tror att lagen träder i kraft regeringen innan lagen i man

början 1997. Man tänker använda sig en arkitektur som någon gång i av av

utvecklad universitet i London Royal Holloway för ITP-emas är ett

verksamhet.

6/97 22 IT-kommissionensrapport

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en 1.5 Kanada ° fri tillgång till kryptolösningar från USA

Kanada har till skillnad från andra länder fri tillgång till kryptolösningar från USA. Det finns ett avtal mellan de två staterna om fri export.

1.6 Nederländerna ° försökte införa licenstvâng för kryptering 1994 ° intresse att använda ITP enligt Royal Holloway-konceptet Nederländerna försökte införa licens för kryptering 1994. Förslaget publicerades och det lyckades inte att få enighet i regeringen om detta. Nederländerna är också intresseerat av att använda Royal Holloway för TYP-er.

1.7 Tyskland ° Interministerial Task Force on Crypto Politics för att ta fram kryptopolicy, svårt att balansera frihet/ reglering ° intresse att använda ITP enligt Royal Holloway-konceptet l Tyskland finns på samma sätt som i Sverige en referensgrupp i regeringskansliet som kallas på engelska Ministerial task force on crypto politics. Gruppen arbetar på att få fram en kryptopolicy och har såvitt jag känner till inte ännu lyckats med detta. Man är också intresserad av att använda Royal Holloway-konceptet för ITP-lösningar

1.8 UK ° föreslås förbli fritt att kryptera - inte fritt att sälja ITP-tjänster 0 lag om licensiering av ITP förbereds, och kan träda i kraft slutet 1997 - man vill att "ITP ska arbeta enligt Royal Holloway-konceptet ° staten avses själv använda ITP enligt Royal Holloway-konceptet Det finns inte särskilt mycket publicerat om Storbritanniens krypto-policy. Det är svårt att sia om vad som kan komma att hända. l dagsläget är det fritt att kryptera. Man har lanserat ett förslag som bygger på att det skall fortsätta att vara fritt att kryptera men inte fritt att sälja ITP-tjänster efter-

IT-kommissionens rapport 6/97 LOB

Inför svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION en

"ITP-tjänsterna skall grundas lag. En lag kan träda i kraft i slutet av som

1997 har det Man föreslår att TYP-erna skall baseras på Royal Holsagts.

loway-konceptet. Staten har avsett att för egen del använda I Pzer enligt

Royal Holloway för den statliga administrationen.

1.9 USA

öppen debatt, rik tillgång till information effektivt utbyggd exportkontroll för bl.a. teknologi, kontroll av köparna

långtgående kontroll krypto-lösningar - mer av

massmarknadslösningar: USA/ Kanada fri nyckellängd g övriga län-

°

der 40 bitars nyckellängd fritt att exportera

många key escrow/ keyrecovery förslag under senare år:

Clipper Clipper Clipper lIl, Clipper llI.1, Clipper Ill.1.1 förslag 1 oktober principbeslut 15 detaljbeslut kommer senare av ° nov,

Dep of Commerce: 56 bitars DES 1997 leverantör inom 2 år säljer fritt att exportera om - "godkänd" ITP-lösning

fri nyckellängd iTTP-lösningen möjlighet för "in-house TP" recovery-alliansen" 35 företag har lanserat gemensamt key

- "key ca

recovery-koncept kritik nov/ dec från Microsoft och Business Software Association - stark i mot implementering av 1 okt-förslaget

° USA har utsett en "crypto-ambassador"

talats mycket Ett skäl att det är så många punkter på min USA har det om.

faktiskt det finns i USA mycket öppen debatt. Det är rik tilllista är att en

till information. Mycket information finns på Internet och därför är gång

det lätt att ställa ett antal punkter. samman

Vi har talat den amerikanska utvecklingen redan. Jag skall bara peom

på viktig ingrediens i den amerikanska kryptopolitiken är att ka att en

har exportkontroll för teknologi och har kontroll av köparna. man man

väl genomfört lång rad olika produktområden och det till- Det är en

således på kryptoornrådet. Vi har redan talat nyckellöslämpas även om

förslagen Key-recovery och det förslaget den 1 oktober ningar, om om om

IBM-alliansens lansering. Det har även på tid kom- 1996, samt om senare

mycket stark kritik amerikanska regeringen från näringslivet mit en mot

6/97 19_1_ IT-kommissionensrapport

. Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

om hur kryptopolitiken implementeras. Det är svårt att säga var det landar. Tanken är att det skall börja genomföras i januari 1997.

1.10 Krav "tillstånd" för att få kryptera inom landet ° Frankrike ° Indien ° Israel 0 Ryssland ° Saudi Arabia ° Sydkorea ° några islam-stater °mfl Krav på tillstånd för att få kryptera inne i landet finns i några länder. Sådan information kan man ganska lätt hämta på Internet.

1.11 Standardiseringsorgan

ETSI

° rapport med krav ITP-tjänster hösten 1996

Ett standardiseringsorgan som arbetar med dessa frågor är exempelvis

ETSI European Telecommunication Standard Institute där europeiska

länders experter deltar. Det finns ett utkast till rapport från hösten 1996 med specifikationer TYP-tjänster.

1.12 EU ° 3 pelare berörs pelare har inte lagt förslag i INFOSEC-programmet, - förslag om ehandel förbereds pelare dual-use regler finns pelare regler för polissamarbete finns - Inom EU är det ett speciellt problem att det är tre stycken pelare enligt EU-Eördraget som berörs av kryptopolicyn.

lT-kommissioncns rapport 6/97 E2

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION

Den första pelaren handlar den inre marknaden. Där finns för närvaom rande inga förslag i samband med Infosec-programmet. Man förbereder förslag electronic commerce som skall komma under våren 1997. Det om fram tre stycken general-direktorat DG Ill, XIII, XV. Det finns inga tas av indikationer idag på när det skulle kunna komma något förslag i samband med Infosec-programmet. Ett sådant förslag har vi väntat i ett par års tid.

Pelare två handlar utrikeshandel och försvarssamarbete. Där finns duom al-use-reglerna Magnus Faxen och Egon Svensson har talat om. som

Pelare handlar det polisiära samarbetet. Där finns också en del tre om regler.

Beslutsmekanismema i de tre pelama skiljer sig åt. I pelare ett är det kommissionen har, så att säga, monopol att lägga förslag till ministersom beslutas då på sedvanligt sätt. I pelare två och pelare tre rådet som sedan är det ministerrådsarbetsgrupper som gör arbetet och kommissionen har lite eller inget att säga till Min tolkning detta är att det är mycket om. av svårt att finna lösningar för hela EU-samarbetet. Det är försom passar modligen ett viktigt skäl varför så lite har hänt inom pelare ett.

1.13 OECD

utarbetat riktlinjer för krypto-policy -

OECD har vi talat Man arbetar med riktlinjer för kryptopolicy och om. EU. Jag skall kommentera OECD lite ytterligare. I OECD-gruppen för krypto-policy sitter, kan säga representanter för "de tre pelama i EU". man De tre pelamas intressen finns med i OECD-arbetet. Detta är unikt i arbetet med krypto-policy. Tanken är att förslaget från gruppen i OECD ska komma innan detta årets slut. Förlaget ska sedan vidare till andra inom OECD och dokumenten blir offentligt när OECDs ministergrupper råd framöver har godkänt detta. Det kanske kan komma ett sådant godkännande under 1997.

IT-kommissionensrapport 6/97 lä

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Digitala signaturer 2.1 Utah USA ° första lagen om digitala signaturer, ca 10 delstater har/ förbereder liknande lagar. Arbetet med digitala signaturer började i delstaten Utah i USA som är det första landet, som jag har sett, där man har en lag om digitala signaturer som är i drift. Ytterligare ett antal delstater i USA har kommit igång med liknande lagstiftningsarbete eller redan genomfört detta. 2.2 Australien standarddokument för Public Key Infrastructure PKI och digitala signaturer finns 2.3 USA ° PKI system lanseras nu för federal användning 2.4 Kanada - digitala signaturer i statlig verksamhet 2.5 Danmark ° lag om digitala signaturer förbereds, till Folketinget i januari 1997 2.6 Tyskland 0 lag om digitala signaturer förbereds, beslutas sommaren 1997 Det är viktigt i sammanhanget att det är två länder i Europa som ligger långt framme, Danmark och Tyskland. Det är svårt att säga vilket av de här två som kommer att ha en lag genomförd först. Förmodligen blir det ett ganska dött lopp, fram mot sommaren 1997 i båda fallen.

lT-kommissionens rapport 6/97 ;C4

för SAKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION Inför en svensk policy

2.7 EU

studier digitala signaturer igångsatta okt 96

° om

Inom EU har inledande studier digitala signaturer satts igång. om

Kontroll av Internet

Internet har blivit viktigare ° ° sårbart för angrepp dagsläget bestämmer användarna innehållet i databaserna ° i

G7 Internet fördelar för terrorism utarbetar åtgärdsplan

° anser att ger begynnande innehållskontroll i Singapore, NL, Ty, UK, US, Kina, islam- ° stater, m fl. EU-rekommendation "illegal and harmful content the Internet" ° om on godkändes 28 1996 gäller även Sverige nov

har blivit viktigare att det används i allt flera samman- Internet genom

hang. Vi märker till exempel i den svenska statliga förvaltningen att Inter-

något livlina för väldigt mycket kommunikation. Det net har blivit av en

sårbart för det har sett många exempel på. Rykten säger är angrepp, man Rosenbad delvis förstörd igår ett tag. Det var någon att Information var hur Göran Persson agerade. Jag har sett liksom hade kommentarer om USA där olika webar har varit förstörda under några nande exempel från

timmar.

Användarna bestämmer innehållet Internet. På senare tid har kommit

har uppmärksammats, till exempel G7/ P8-ländema i olika intressen som

Internet stora fördelar för terrorismverksamhesomras som uppger att ger principer och förslag vidarebearbetas. EU ten. G7/ P8 har lanserat som nu rekommendation där också Sverige är med har i november månad tagit en

harmful the Internet". Man föreslår olipå området "Illegal and content on

självreglerande åtgärder de går i så att säga en reglerande

ka form av men

riktning.

innehållskontroll Internet finns i Nederländerna, Singapo- Mera direkt förslag från Storbritannien, USA har kontroll likre, Tyskland. Det finns

IT-kommissionensrapport 6/97 105

Inför en svensk policy för SÄKER ELEKTRONISK KOMMUNIKATION som nâgra islamstater med flera. Förteckningen av länder växer över tiden.

IT-kommissioncns rapport 6/97 g

Rapporter

lT-kommissionens arbetsprogram. SOU 1995:68 övervägande och Delbetankandeom kommissionens prioriteringarsamt arbetsprogram. 34 sidor.Kan beställas hos Fritzes kundtjänst.Fax: 08-69091 91 Telefon: 08-690 91 90

Kommunikation utan gränser rapport från lT-kommissionen. juni 1995 - Skriften är sammandrag av kommissionens arbetsprogram. 15 sidor.Kan ett beställas hos lT-kommissionen.

Communication Without Frontiers report by the Swedish lT-Commission, june 1995 Engelsk översättning sanunandraget. 15sidor. Kan beställas från lT-kommissronen av

Så kan Sverige utveckla framgångsrik programvaruindustri en inför 2000-talet Rapport 1/96.25 sidor.

lT-mått. Hur kan lT-anvlndning beskrivas Av Nils-Göran Olve Carl-Johan Westin, CEPRO AB. Rapport 2/96. 6$sidor.

Når det från himlen, har den fattige ingen sked. regnar manna Om T och handikapp. Rapport 3/96. 32 sidor.

Kvinnor och 1T Rapport 4/96.41 sidor.

Rättsinformation och T Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport 5/96. 60 sidor.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om T och dess användbarhet Av Per Gustafsson uppdrag av lT-kommissionen. Rapport 6/96. S0 sidor.

lT-kommissionens hearing om infrastrukturen for information och kommunikation. Dokumentationfrån T-kommissionens hearing den5-6 juni 1996. Rapport 7/96. 127 sidor.

Aflärsnyttan med Internet Sanunanfattning det seminarium anordnades lT-kommissionen, Swebiu och Sveriges Tekniska av som av den4 juni 1996.Rapport 8/96.Rapportenär publicerad lT-kommissionens hemsida Attachéer http://www.itkommissionen.se.

lT-problem inför ZOOO-skiftet, SOU 1997:12 anordnad lT-kommissionen den 18 december 1996. Rapport 1/97. Kan Referatoch slutsatser från en hearing av beställashos Fritzes kundtjänst. Fax: 08459091 91. Telefon: 08-690 91 90.

Digital demokra@ti. SOU 1997:23 Ett seminarium om Teknik. demokratiochdelaktighetden8 novemberl996 anordnat av Folkomrosmingsutredningen. lT-kommissionenoch Kommunikationsforskningsberedningen. Rapport2/97. Kan beställashosFritzeskundtjänst.Fax:08-6909I 9l. Telefon: 08-6909I 90.

Kristallkulan 13 röster om framtiden. SOU 1997:31 - Rapport3/97.Kan beställashosFritzeskundtjänst.Fax:08-6909l 91. Telefon:08-69091 90.

IT och miljö en samling goda exempel.SOU l996: 178 - Rapport 4/97. Kan beställas hosFritzeskundtjänst.Fax:08-690 91 91. Telefon: 08-6909l 90.

Sverigeinför epokskiftet. SOU 1997:63 Rapport5/97.Kan beställashosFritzeskundtjänst.Fax:08- 690 91 9l. Telefon: 08-6909l 90.

Rapporter utgivna på uppdrag eller i samarbete med I T-

kommissionen

Data om lT i Sverige Statitsitisksammanställning om lT gjord av StatistiskaCentralbyrån uppdrag av lT-kommissionen.Kan beställasfrån SCBFörlag, 70I 89 Örebro. Fax:0l9-I7 69 32. Telefon:019-1768 00.

Datorvanor 1995 Undersökning av svenska folkets datorvanorutförd av Statistiska Centralbyrån uppdrag av lT-kommissionen.102sidor. Kan beställasfrån SCBFörlag.70I 89 Örebro. Fax:019-1769 32. Telefon: 0l9-l7 68 00.

IT världen runt- Nationella initiativ Undersökning SverigesTekniskaAttachéer uppdrag av av lT-kommissionenoch Näringsdepartementet. beställas Kan från STATT, Box 5282. 10246 Stockholm

IT världen Regionalainitiativ runt - Undersökning SverigesTekniskaAttachéer uppdrag av av lT-kommissionenoch Näringsdepartementet. Stencil.

lT världen runt Statligt stöd till mjukvaruindustrin Undersökning SverigesTekniskaAttachéer uppdrag av av lT-kommissionenoch Näringsdepartementet. Stencil.

EuropeiskaUnionen lT. telekommunikation och - nya medier En kartläggningoch analysgjord av Statskontoret uppdrag av lT-kommissionen. l l I sidor,

Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan for U. 32. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. Den nya - steg steg . lära gränser. En studie OECD:s lnkomstskattelag, del l-lll. Fi. 33. Att över av . förvaltningspolitiska samarbete.Fi. Fastighetsdataregister. Ju. . Övervakning miljön. M. Förbättrad miljöinfonnation. M. 34. av . 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stödfor . 36. Bekämpande penningtvätt. Fi. arbetshandikappade. A. av

Länsstyrelsemas roll itrafik- och fordonsfrägor.K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg. U. O . Myndighet eller marknad. Byråkratin i backspegeln. Femtio är av Förändring 38. . Statsförvaltningens olika verksamhetsfonner. Fi. sex forvaltningsområden. Fi.

och ungdomars psykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet lnfomiationsteknik.Ju. Rösterom barns . 40. Unga och arbete. ln. Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- , Staten och trossamfunden hetsanpassning av statsförvaltningens 4l.

struktur. Fi. Rättslig reglering

l0. Ansvaret for valutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter, miljö och sysselsättning. Fi. Lag om trossamfund ll - . Lag Svenska kyrkan. Ku, 12. lT-problem inför ZOOO-skiftet. Referatoch om

slutsatser från hearing anordnad 42. Staten och trossamfunden en av lT-kommissionen den l8 december. Begravningsverksamheten. Ku.

lT-kommissionensrapport l/97. K. 43. Staten och trossam funden

for hela Sverige.N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen l3. Regionpolitik l4. lT i kulturens tjänst.Ku. och de kyrkliga arkiven.Ku.

svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt 44. Staten och trossam funden l5. Det problematik. Fi. Svenska kyrkans personal.Ku. och l6 Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Staten och trossamfunden

. Stöd.skatter och finansiering. Ku. l7. Skatter,tjänster och sysselsättning.

Bilagor. Fi, 46. Staten och trossamfunden + granskning. Statlig medverkanvid avgiftsbetalning. Ku, . Granskningav Den statliga revisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Staten och trossamfunden

l9. Bättre information konsumentpriser.In. Den kyrkliga egendomen. Ku. om 20. Konkurrenslagen l993-l996. N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

2I. Växa i lärande. Förslag till läroplan lör barn och För kompetens och resultat. Fi.

6-16 år. U. 49. Grundlagsskyddför nya medier.Ju. unga kapital.Ju. 50. Alternativa utvecklingsvägar för EU:s 22. Aktiebolagets 23 Digital demokr@ti.Ett seminarium Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo. om . demokrati och delaktighet den8 november 1996 5 Brister i omsorg . anordnat Folkomröstningsutredningen, lT- en fråga om bemötande av äldre. av kommissionen och Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg med kunskapoch inlevelse

beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97.K. en fråga om bemötande av äldre.S. - 24. Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. 53. Avskaffa reklamskatten Fi. - 25. Svensk EU-fat.Jo. 54. Ministem och makten. matjordbrukspolitik och den globala livsmedels- Hur fungerar ministerstyre i praktiken Fi. 26. EU:s 55. Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av försörjningen..l0. 27. Kontroll Reavinst Värdepapper. Fi. förslagen från de statliga utredningarna. Ku.

28 I demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och 56. Folket som rådgivareoch beslutsfattare.

. och Ju. vårtoffentligaetos. Fi. + Bilaga l

29. Bampomografifrågan. 57 l medborgarnas tjänst.

lnnehavskriminalisering Ju. En samlad forvaltningspolitikför staten. Fi. m.m. 30.Europa och Europeiseringens betydelseför 58. Personaluthyrning.A. staten. statsforvaltning. Fi. 59, Svenskhemmet Voksenäsens förvaltningsform. Ku. svensk 3 Kristallkulan röster framtiden. 60. Betal-TV inom Sveriges Television.Ku. - tretton om . IT-kommissionens rapport 3/97. K.

Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växa blandbetong ochkojor. . Ett delbetänkande barnsochungdomars om uppväxtvillkori storstädernas utsatta områdenfrån Storstadskomminén. Rosor av betong. . Enantologitill delbetänkandeAtt växa bland betongochkojor från Storstadskommittén. 63. Sverigeinför epokskiftet. lT-kommissionens rappon 5/97.K. 64. Samhall.Enarbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel.A 65. Polisensregister.Ju. 66. Statsskuldspolitiken. Fi. 67. Återkallelse uppehållstillstånd.UD. av 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. 69. Besparingari ston ochsmått.U. 70.Totalförsvaret och frivilligorganisationema - uppdrag,stödochersättning.Fö. 7 Politik Förunga. . + st 2 bilagor. ln, 72. En lag om socialförsäkringar. 73. Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk kommunikation.Referatfrån ett seminarium anordnat av lT-kommissionen.Närings-och handelsdepartementet och SElSden I l december l996. lT-kommissionens rapport 6/97.K.

Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Infor en svensk policy om säkerelektronisk

kommunikation. Referat från ett seminarium anordnat av Fastighetsdataregister. 3 lT-kommissionen. Närings- och handelsdepartementet Aktiebolagets kapital. 22 och SElSden l l decemberl996. Bampomografifrågan. IT-kommissionensrapport 6/97. 73 lnnehavskriminaliseringm.m. 29

Integritet Offentlighet Informationsteknik.39 Finansdepartementet

Grundlagsskydd for nya medier. 49 lnkomstskattclag,del l-lll. 2 rådgivare och beslutsfattare. Folketsom Byråkratini backspegeln. Femtioår förändring av sex + Bilaga och l S6 forvaltningsområden. 7 Polisensregister. 65 Flexibel förvaltning.Förändring och verksam-

Utrikesdepartementet hetsanpassning av statsförvaltningens stmktur. 9

Ansvaret for valutapolitiken. 10 Återkallelse av uppehållstillstånd.67 Skatter. miljö och sysselsättning. l l

Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt Försvarsdepartementet och problematik. 15 Totalförsvaret och frivilligorganisationema Skatter, tjänster och sysselsättning. uppdrag,stöd och ersättning. 70 - + Bilagor. I7

Granskningav granskning. Socialdepartementet Den statligarevisionen i Sverige och Danmark. l8 Röster om bams och ungdomars psykiskahälsa. 8 Värdepapper. 27 Kontroll Reavinst Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. 24 Statstjänstemannens roll och - l demokratins tjänst. Bristeri omsorg vån offentliga etos. 28 en fråga om bemötande av äldre. 51 och Europeiseringens betydelse för - Europa staten. Omsorgmed kunskap och inlevelse statsförvaltning. 30 svensk en fråga om bemötande av äldre.52 lära En studie OECD:s förvaltnings- - Att övergränser. av Att växa blandbetong ochkojor. politiska samarbete. 33 Ett delbetänkande om barns och ungdomars penningtvätt. 36 Bekämpandeav uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån marknad. Myndigheteller Storstadskommittén. 61 Statsförvaltningens olika verksamhetsformer. 38

Rosor av betong, Arbetsgivarpolitik staten. i Enantologi till delbetänkandet Att växa bland kompetens ochresultat. 48 För betongochkojor från Storstadskommittén. 62 Avskaffa reklamskatten 53

En lag om socialförsäkringar. 72 makten. Ministemoch Hur fungerar ministerstyre i praktiken 54 Kommunikationsdepartementet l medborgarnas tjänst. Lånsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor. 6 En samlad förvaltningspolitikför staten. 57

IT-problem inför ZOOO-skiñet. Referatoch slutsatser från Statsskuldspolitiken. 66

en hearing anordnad av lT-kommissionenden 18december. lT-kommissionens rapport l/97. l2 Utbildningsdepartementet

Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, gymnasieskolan för l Den nya - steg steg. demokratioch delaktighetden 8 november l996 till läroplan för barn och Växa i lärande. Förslag anordnatav Folkomröstningsutredningen, lT- 6-l6 år. Zl unga kommissionenoch Kommunikationsforsknings- tekniskt forskningsinstituti Göteborg. 37 Ett beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97. 23 och smått.69 Besparingari stort Kristallkulan -tretton röster om framtiden.

lT-kommissionensrapport 3/97. 31

Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35

Sverige inför epokskiftet.

lT-kommissionensrapport 5/97. 63

.

Statens offentliga utredningar 1997 i

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Miljödepartementet Svensk EU-fat. 25 Förbättradmiljöinformation.4 mat- EU:sjordbrukspoIitik ochdenglobalaIivsmedels- Följdlagstiftningtill miljöbalken. 32 Forsörjningen, 26 Övervakning av miljön. 34 Alternativautvecklingsvägarför EU:s gemensammajordbrukspolitik. 50

Arbetsmarknadsdepartementet Aktivt Iönebidrag.Ett effektivarestödfor arbetshandikappade. 5 Personaluthyrning. 58 Samhall.Enarbetsmarknadspolitisk åtgärd + Bilagedel.64

Kulturdepa rtementet lT i kulturens tjänst.14 Statenoch trossamfunden Rättslig reglering Grundlag - Lag om trossamfund - - Lag om Svenskakyrkan.41 Statenoch trossamfunden Begravningsverksamheten. 42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven.43 Staten ochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd,skatteroch finansiering. 45 Statenoch trossamfunden Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46 Staten ochtrossamfunden Den kyrkliga egendomen. 47 Statenochtrossamfunden. Sammanfattningama av förslagen från destatligautredningarna.55 Svenskhemmet Voksenåsens törvaltningsform.59 Betal-TVinom Sveriges Television. 60 Grannlands-TVi kabelnät.68

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitikför hela Sverige. 13 Att utveckla industriforskningsinstituten. l6 Konkurrenslagenl993-l996. 20

Inrikesdepa rtementet Bättre information om konsumentpriser.I9 Ungaocharbete.40 Politik for unga. + st 2 bilagor. 7I

Vann/O

rs :sö s

ka-. m0