Digital demokrati : ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

DIGITAL DEMOKR@T|

Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen

komrmssionens rapport 2 9

.EH-y-

min

till Statens offentliga utredningar

WW 1997:23

W Kommunkationsdepartementet

Digital demokr@ti

Ett seminarium om Teknik, demokrati

och delaktighet den 8 november 1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen,

IT-kommissionen och Kommunikations-

forskningsberedningen

IT-kommissionens 2/97

rapport

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20517-3 Graphic Systems AB, Göteborg 1997 ISSN 0375-250X

DIGITAL DEMOKR@TI

SEMINARIUM OM DEMOKRATI I KOMMUNIKATIONSSAMHÄLLET

Den 8 november 1996 arrangerade Folkornröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen gemensamt ett seminarium i Rosenbads konferenscentrum för att diskutera frågor kring demokrati i kommunikationssarnhället. Seminariet hade titeln "Teknik, demokrati och delaktighet", och vi kunde till vår glädje notera över 125 deltagare. Vi tolkar det aktiva intresset så att de berörda frågorna i nuläget föder ett ökande engagemang bland många. Seminariets uppläggning framgår av bilaga Seminariet har förberetts och genomförts under ledning av docent Tommy Möller, sekreterare Folkomröstningsutredningen, rådman Kjell Skoglund, sekreterare IT-kommissionen samt fil lic Tomas Ohlin på uppdrag av Kommunikationsforskningsberedningen. Anföranden och diskussioner vid seminariet spelades in på ljudband. Därefter har en renskrift ägt rum och denna rapport sammanställts. För sammanställningen har förutom Kjell Skoglund och Tomas Ohlin svarat jur kand Susanne Hansson, assistent Folkornröstningsutredningen. Vi hoppas att diskussionerna vid seminariet kommer att främja utvecklingen en mer levande demokrati i vårt land Vi vill framföra ett varmt tack till föredragshållarna och deltagarna i paneldiskussionen samt till auditoriet som deltog aktivt.

Ines Uusmann Urban Karlström Olof Ruin IT-kommissionen Kommunikationsforsk- Folkomröstningsningsberedningen utredningen

IT-kommissionens rapport 2/97 1

DIGITAL DEMOKR@TI INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 URBAN KARLSTRÖM, GENERALDIREKTÖR, KOMMUNKATIONSFORSKNINGSBEREDNINGEN 3 TEKNISKA OCH INFRASTRUKTURELLA MÖJLIGHETER 6 BERTIL THORNGREN, ANSVARIG FÖR STRATEGIUTVECKLING INOM TELIA, SAMT ADJUNGERAD HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM. 6 PROFESSOR VID DEMOKRATI I FÖRÄNDRING 9 STIGBJÖRNLJUNGGREN, STATSVETARE OCH SAMHÃLLSDEBATTÖR 9 DET ELEKTRONISKA FOLKSTYRETS MÖJLIG- RAPPORTEN DEMOKR@TI - HETER OCH PROBLEM 13 FÖRFATTARE: LARS ILSIIAMMAR, DOKTORANDVID HÖGSKOLAN I ÖREBRO 13 KOMMENTATOR: ANDERS WESTI-IOLM, DOCENTI STATSVETENSKAP VID UPPSALA UNIVERSITET 18 HILLMAN-PINIIEIRO 22 KOMMENTATOR: MONA FYRA INLÄGG OM TEKNIK, DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET 26 LARS INGELSTAM, PROFESSOR I TEKNIK OCH SOCIAL FÖRÄNDRING VID LINKÖPINGS 26 UNIVERSITET

ETT IIOT MEDBORGARNA OCH ELITEN 44 STATENS OCH SAMHÄLLETS ANSVAR 45 46 SKOLANSANSVAR

AVSLUTNING 50

PETER STOCKHOLMS SEIPEL, PROFESSOR I RÄTISINFORMATIK VID UNIVERSITETOCH IT-KOMMISSIONEN 50 LEDAMOTAV

DIGITAL DEMOKR@TI

INLEDNING Urban Karlström, generaldirektör, Kommunikationsforskningsberedningen Vi kan konstatera allesammans att IT-användningen breder ut sig snabbt i samhället. Informationsflödet växer lavinartat när vi kopplar upp oss mot Internet. Vi kan se nya tjänster som görs tillgängliga, diskutera möjligheten till elektronisk handel en del har till och med börjat. Och får en hel del nya spännande mötesplatser för alla. oss IT-användningen blir med andra ord en alltmer integrerad del av vår vardag.

Dagens seminarium tar upp IT-frågoma ur ett mycket centralt perspektiv, nämligen ur demokratiperspektivet. För Kommunikationsforskningsberedningen, KFB, är det naturligt att engagera sig i det här seminariet som medarrangör.

KF B kanske för en del är en ny bekantskap. KFB är ett sektorforskningsorgan under Kommunikationsdepartementet, som är ansvarigt för forskning och utvecklingsinsatser inom hela kommunikationsornrådet. Det är inte bara fysiska transporter, utan även ITrelaterade frågor. Vi kommer till många av de frågorna från telekommunikationshållet, men eftersom telekom och data integreras i ett nytt teknikområde, så är det viktigt att se dessa frågor i ett helhetsperspektiv. Det är den uppgiften vi fått av regeringen, i det forskningsfmansierande ansvar som vi nu fullföljer. Vi anlägger ett individ- och ett samhällsperspektiv på dessa IT-frågor.

KFB har ett forskningsprogram ca 40 Mkr. per år på detta fältet. Vi har nu föreslagits få en samordnande roll för IT-forskningen i den proposition om forskningspolitiken som regeringen lagt på riksdagens bord. Det är många organ som med all rätt ska arbeta med sektorforskning. Forskningsfmansieringen är rätt splittrad i Sverige. Därför krävs en samordning. KFB ska nu tillsammans med NUTEK ta på sig detta.

Vår uppgift är att bygga kunskapsmiljöer för morgondagens frågor. Därför är det här seminariet om "Teknik, demokrati och delaktighet" så viktigt för oss. Vi vet en hel del om tekniken, det första ordet i dagens seminarietitel. IT ger oss en teknisk möjlighet av ett helt nytt slag på det här området. Det är en snabb vidareutveckling, men en hel del av förutsättningarna är utan tvekan kända.

IT-kommissionens rapport 2/97 3

DIGITAL DEMOKR@TI

Det andra ordet i rubriken, demokrati, kan i ett historiskt perspektiv, även om varje se generation måste vinnas för dess innehåll.

Det tredje ordet, delaktighet, skulle jag vilja stanna litet inför. Delaktighet bygger på kunskaper och möjligheter att kommunicera, inte bara i teknisk mening. Samhället och har ett för att kunskapsförmedlingen via skolan och den återkommande utstaten ansvar bildningen skall demokratisk förståelse och lägga en grund för kommunikation, utge byte erfarenheter och åsiktsdebatt. Regeringens IT-proposition, som riksdagen antog i av våras, betonar både kunskapsforrnedlingen och den tekniska grunden för kommunikation. Man talar där samhällets informationsförsöxjning och förordar en rad insatser om for att främja möjligheterna att kommunicera på basis av bred och stabil kunskap om vårt samhälle. Tillgängligheten för samhällets grundinfonnation ska förbättras. Samhällsinformation lättåtkomlig. Vi står inför flera olika möjligheter, både ska göras mer från teknisk och från organisatorisk utgångspunkt.

Tillgängligheten har flera dimensioner. Jag skulle vilja peka på tvâ som jag tycker är viktiga. En geografisk. Den är naturlig för inom KFB med den utgångspunkt vi har. oss vårt avlånga land ställer det vissa problem sin spets. Det gäller när vissa viktiga funktioner tillhandahålls på marknad. Samhället har här ett demokratiskt ansvar att en komplettera med åtgärder generell natur. Då tangerar vi begreppet "universal serav vices" är centralt på telekommunikationsfáltet. Vi kan översätta detta till som "samhällsomfattande tjänster". Vilken grundservice för det demokratiska deltagandet ska samhället tillhandahålla Är det än den grundläggande telekommunikationsmer möjligheten

Den andra aspekten på begreppet tillgänglighet som jag skulle vilja peka på är den sociala tillgängligheten. Hur kan olika befolkningsgrupper bli delaktiga i de tjänster som den tekniken tillgängliggör Står vi inför fördelningsproblem, avseende fördelnya nu nya ning kunskap kan bli segrerande i vårt samhälle av som

Det här är några viktiga frågor jag så här inledningsvis skulle vilja peka på, och som hänger ihop med det sista ordet i seminariets titel "Teknik, demokrati, delaktighet". som

IT-kommissionensrapport 2/97 4

DIGITAL DEMOKR@TI Jag är övertygad om att vi under eftermiddagen kommer att få ett rikt utbyte av erfarenheter och många olika aspekter på dessa ting. Jag vill återigen hälsa er alla hjärtligt välkomna föredragshållare såväl som övriga deltagare. Jag vill också betona detta med "deltagare". Låt oss göra det här seminariet till ett seminarium där vi alla deltar i en viktig framåtriktad diskussion.

IT-kommissionens rapport 2/97 5

DIGITAL DEMOKR@TI

TEKNISKA OCH INFRASTRUKTURELLA MÖJLIGHETER

Bertil T hørngren, ansvarig för strategiutveckling inom Telia, samt adjungerad profesvid Handelshögskolan i Stockholm. sor

I mitt arkiv hittade jag nyligen gulnad rapport från 1976 som Tomas Ohlin och jag en skrev på uppdrag dåvarande STU samt ERU med titeln "Telekommunikation och reav gional utveckling".

Påfallande många temata, från telemedicin och distansutbildning till frågan om teknikens regionala konsekvenser är långlivade. De står dagordningen också idag, 20 år trots teknikens enorma framsteg vad gäller såväl högre prestanda som lägre senare, priser.

Det har faktiskt tagit nästan generation 15 år att nå fram till dagens till synes själven klara användning mobiltelefoner, fax och e-post. Inte ens Internet är någon nyhet, det av tillhörde faktiskt vardagen för flera redan då. Sverige tillhör ändå de länder där av oss användarna varit snabbast att ta till sig tekniska möjligheter. Enbart USA ligger nya före, vad gäller mobiltelefoni till och med efter Sverige. Också inom i-världen, inklusive EU, ligger många länder klart efter.

Varför går det så "långsamt" jämfört med grundteknikens hisnande utveckling där prestanda krona fördubblas 18:e månad utan någon avmattning i sikte Ett skäl per var är givetvis prislappen det är först nu mobiltelefoner, faxapparater etc kan köpas till priser är överkomliga också för andra än professionella användare. som

Ett djupare skäl för " långsamheten" är att omställningar tar tid redan inom ett enda företag, med nödvändighet ännu längre tid vad gäller samhället i stort. Inledningsvis används teknik mest for att snabba "mekanisera" rådande rutiner liksom bilen ny upp sågs något "hästlös vagn". För att apostrofera Ed Mc Cracken VD for Silicon som av en Graphics: Det är detta perspektiv de flesta över 49 år anlägger idag. Under denna ribba finns experimenterande, ofta teknikglada, åldersklasser ner eller om man så vill upp mer till 28 årsåldem. De ännu helt enkelt IT-teknik som lika självklar som glödyngre ser lampan, telefonen eller TV Det är de som verkligen kommer att fullt utnyttja de nya .

IT-kommissionensrapport 2/97 6

DIGITAL DEMOKR@TI

möjligheter som i grunden kan påverka samhällets uppbyggnad och därigenom for- merna för demokratin.

Därmed över till rubrikens ämne: "Tekniska och infiastrukturella möjligheter".

De rent tekniska möjligheterna är som sagt många, och snabbt växande. På kommunikationsområdet finns redan väl utbyggda " digitala motorvägar" med optofiber för långdistans och internationell trafik. Inte enbart Telia utan också bl.a Banverket, Svenska - Kraft samt ett flertal internationella operatörer tillhandahåller redan sådana motorvägar i konkurrens.

Vad återstår är att bygga, samt finansiera, är lika kraftfulla, och billiga, som

"påfartsvägar" i den takt användarna finner dagens lokalnät för långsamma jämfortimed

ett växande behov av att snabbt överföra stora datafiler, inklusive grafik och video. Också på denna punkt finns ett snabbt växande antal tekniska samt kommersiella alternativ.

I snabb takt lanserar marknaden mer kraftfulla modem med möjlighet till snabbare och billigare överföring redan över dagens, snart till 100 % modemiserade samt digitala, telenät.

Redan modemför 56 kbit/s medgerfördubbladkapacitet/hastighet jämfört med nu vanligamodem för 28,8 Kbit/s, vilka i sin tur är 3 ggr snabbarejämfört medde9,6 kbit/s som baraför någraår sedanansågs tillräckliga ocksåför yrkesbmk.Redan under 1997 har flera leverantörer aviseratmodem som medger överföringpå Mbit/s nivå, d v s med en kvalitetjämförbarmed,eller bättre,vaddagens videobandspelare erbjuder.

Utöver möjligheten att merutnyttja dagens trådnät bygger inte enbart Telia utan också många landets kommuner helt nya fiberoptiska lokalnät med möjlighet till ännu av högre kapaciteten Såväl Telias som andras KTV-nät byggs ut för möjlighet bära inte enbart TV, utan också tvåvägstrañk med hög kapacitet för Internet, video etc.

IT-kommissionens rapport 2/97 7

DIGITAL DEMOKR@Tl

Till detta kommer de möjligheter som internationella satelliter och annan radioteknik kan erbjuda. Det är inte längre exotiskt att tala om "kabellös Kabel-TV".

Dessutom finns också andra tekniska möjligheter som givits för stort utrymme i debatten, "ISDN" och " Digital TV" via marksändare. För begränsade på längre sikt som De har i vart fall att tävla med en rad andra alternativ.

Telelagen föreskriver samtrañk mellan de olika näten oavsett ägare så det finns i vart fall inte någon anledning att "gräva upp trädgården" för den vill byta teleoperatör.

som .

Så långt vad gäller "de tekniska och infrastruktuella möjligheterna". Enligt min bedömning finns inte anledning räkna med att de kommer att utgöra någon "flaskhals" for den framtida utvecklingen i Sverige. Inte bara vad gäller teknik utan också vad gäller val- , frihet för användaren, finns redan, snabbt växande mångfald av, alternativa möjligen heter. Faktiskt jämfört med snart sagt varje annat land i kraft av Sveriges helt öppna mer internationella marknad också vad gäller infrastruktur. -

Utmaningen framöver gäller därmed inte infrastrukturen utan snarare vad prof. Bengt- - Arne Vedin benärnt " ultrastrukturen" dvs. vår förmåga att genom utbildning och krea- , tiva tillämpningar verkligen dra full nytta av de nya möjligheterna inte enbart kommersiellt för att öka landets internationella konkurrenskraft utan också for att på sam- hällsnivå öka livskvaliteten i hela landet, inte enbart i dagens "teknikmetropoler". Infrastrukturen/telenäten, byggda av såväl Telia som andra, är "bara" plattfonnar, startramper.

Detta utgångsläget är inte ingen självklarhet i alla länder. F d Burma är onekligen sagt ett extremfall, där en medborgare nyligen dömts till 3 års fängelse för innehav av ett modem, och dess möjligheter till fritt infonnationsutbyte med omvärlden. Det finns dock exempel också från tekniskt avancerade länder där "kontrollaspekten" tagit mer överhand. Enligt min mening varnande exempel vad gäller att inte hämma, utan istället fullt ut tillvarata, teknikens möjligheter att främja tillväxt inte enbart vad gäller ekonomi, utan också vad gäller demokratiska fri- och rättigheter.

IT-kommissionens rapport 2/97 8

DIGITAL DEMOKR@TI

DEMOKRATI I FÖRÄNDRING Stigbjärn Ljunggren, statsvetare och samhällsdebattör Jag tänkte ta min utgångspunkt i Ingvar Carlssons avgång som statsminister för ett tag sedan då han sade några 0rd om den politiska verklighet som han upplevt under sin tid politiker. Han sade att när han började med politik hade man ungefär en ATP-fråga som vart tionde år och när han slutade hade man tio ATP-frågor på ett år.

I den iakttagelsen vill jag ta min utgångspunkt. Vi kan säga att samhället utvecklats från ett lågfrekvent till ett högfrekvent samhälle. För att schematisera litet. l det lågfrekventa samhället råder viss stabilitet. Vi har perspektiv bakåt som är ganska långt och har perspektiv framåt som år ganska långt. I det lågfrekventa samhället har man nytta av erfarenheterna från förr. De räcker till att ge underlag vid beslut. Vare sig man är politiker eller vanlig medborgare så har användning for de tillförlitliga prognoser som finns man framtiden. l det lågfrekventa samhället finns några givna mittpunkter som kan funom som riktkarlar för utvecklingen, så att säga. De här mittpunktema känner vi igen gera från svensk 1900-tals historia. Det är landsfáder, det är patroner och Hylands Hörna som hela nationen tittade på.

l det högfrekventa samhället där råder inte stabilitet. Perspektivet bakåt är kort, oerhört kort. Beslutsfattarna har ingen nytta av framtidsprognoser utan de arbetar mer med sannolikheter. Det högfrekventa samhället är nervöst och instabilt och det är den typ av samhälle där vem som helst kan bli världsberömd i åtta minuter. Någon Hylands Hörna, finns inte utan med hjälp av fjärrkontroll plockar varje medborgare själv ihop sin egen kompott av TV-konsumtion.

Den fråga jag vill ställa mig är: Hur kommer demokratin att klara omställningen från ett lågfrekvent till ett högfrekvent samhälle

Det beror på vad vi menar med demokrati. Här finns ett par tolkningar. Den vanligaste är väl egentligen att vi ser den som en beslutsprocess, som ett sätt att fatta beslut. Demokrati bygger då på att folkviljan kommer till uttryck i någon form av valprocess. Demo-

IT-kommissionens rapport 2/97 9

DIGITAL DEMOKR@TI

krati är ett sätt att räkna viljor, att räkna röster eller för att ställa det hela på sin spets, demokrati är en metod for att räkna näsor. Demokratin förkunnar att den som har flest näsor den vinner. Demokratin är helt enkelt en kvantitativ metod for att fatta beslut. Ett simpelt sätt att summera åsikter.

Men demokrati är väl inte bara det här. Demokrati uppfattas också som något som går utöver att bara räkna näsoma. Vi kan se demokrati som ett slags idé. Den bär på ett ideal och nöjer sig inte med matematisk metod. När vi hör ordet demokrati vill vi att vara en inte se framför oss ett antal näsräkningsapparater utan vill se medborgare som är engagerade, upplysta, aktiva, som diskuterar samtidens svåra frågor och som ser varandra i ögonen. Demokrati är då inte bara ett sätt att räkna näsor utan också en kvalitativ metod att fatta beslut. Den bästa symbolen för den här metoden är studiecirkeln. Det är, vet vi, minst fem deltagare och tio träffar per termin och ur den studiecirkeln kommer kunskap låt säga, kärnkraft eller pensioner. De här kunskaperna växer fram och ger en om, oss slags övertygelse vad som är det rätta eller klargör åtminstone de stridslinjer som om finns. Betraktar demokrati på det sättet inte som ett sätt att bara summera viljor utan ett sätt att rafñnera, utveckla människors utveckling och ståndpunkter då kan vi som fråga oss hur det kommer att gå.

Skillnaden mellan näsräkningsdemokratin och studiecirkelsdemokratin framgår om vi tar ett exempel. Om vi här skulle diskutera, låt oss säga invandringspolitik, så tror jag att och en fick sitta hemma vid telefonen efter en nyhetssändning och rösta om fråom var så skulle få ett annat resultat än man tvingades gå ner till en studiecirkel gan man om eller godtemplarlokal och ställa sig upp och säga vad man tycker. Det har påståtts att en vi får andra beslut om vi tvingar medborgarna att se varandra i ögonen innan de bestämmer sig. Det framkallas då nämligen ett slags själsligt tillstånd som ger andra beslut än vi bara har att trycka på knapp. Skillnaden mellan näsräkningsdemokratin och om en studiecirkeldemokratin berör ytterst det där fåniga ordet empati. Demokratins affärsidé är inte främst att räkna näsor utan att få in hänsynen till nästan i beslutsprocessen. Det problem vi då står infor är att demokratin av naturen är lågfrekvent. Det gäller att få en lågfrekvent logik att passa i ett högfrekvent samhälle. Det är något man gör med stor svårighet.

IT-kommissionens rapport 2/97 10

DIGITAL DEMOKR@TI

Man skulle kunna säga att demokratins affärsidé att engagera människor mentalt i be- slutprocessen passar illa för det högfrekventa samhället. I det högfrekventa samhället har man studiecirklar efter det att man fattat de viktiga besluten och inte innan som i det lågfrekventa samhället. Poängen är att det inte bara går att ändra på tågordningen utan det visar sig att sarnhällsstrukturen tvingar fram det här. Men det gäller bara om vi med demokrati menar just att det är en mer empatisk process än att bara räkna näsoma. Menar vi näsräkning med demokrati kommer demokratin i framtiden att vara som fisken i vattnet. Då är det bara att låta Bo Holmström ställa tio frågor till svenska folket efter varje Rapportsändning.

Min hypotes är att i det framtida samhället kommer demokratin att få stora problem förutsatt att den har mer med studiecirklar att göra än med näsräkning.

Marknaden är redan inne i det högfrekventa samhället. Den håller nu på att lära sig den politiska processen, den politiska delen av samhället spelregler, för att bättre kunna anpassa sig till den nya positionen.

Massmediemas affärsidé är också väl anpassad till det högfrekventa samhället. Det är deras livsluft att hoppa från fråga till fråga, dag för dag. Man kan också se att massmedierna idag sköter mycket av vad de studiecirkelbaserade politiska partierna en gång i tiden skött. Något som dessa inte längre klarar av därför att de inte har kontakt med vanligt folk.

Särintressenas affärsidé passar också bra i det högfrekventa samhället. De behöver inte ta någon helhetshänsyn och de kommer heller inte att ha något allmänintresse som står dem emot därför att ingen riktigt kan definiera vad som är allmänintresse i det högfrekventa samhället.

Därför kan man säga att demokratin på det nationella plan som vi nu diskuterar sannolikt kommer att vara en näsräkningsmetod. I stället for att ha studiecirklar med sig i bagaget när man reser runt som nationell politiker kommer man att ha en Reuterskärm framför sig. Politiken kommer att vara eller är redan, populistisk och massmedieanpassad, extremt nervös, oberäknelig och hyperaktiv.

IT-kommissionens rapport 2/97 l l

DIGITAL DEMOKR@TI

Vad är det jag vill säga med detta Jag har utgått från att det är riktigt att vi går från ett lågfrekvent till ett högfrekvent samhälle, att det högfrekventa samhället är instabilt och att det lågfrekventa stabilt. För det andra har jag påstått att demokratin uppfattad var något annat än att bara räkna näsor kommer att ha det svårt att hålla sin plats på den som nationella arenan. Jag tror att andra krafter kommer att ta över där, medierna, marknaderna och särintressena. Demokratins kvalitativa sida, den som kräver att vi sätter oss in i varandras problem, att vi skaffar oss kunskaper och bidrar fruktbart till gemensamma nätverk för ömsesidig hjälp, kommer att hänvisas till det civila samhället, eller till den kallat det. politiken på det nationella planet övergår från lilla världen, som några När att angelägenhet till att bli ett sportevenemang, när politikerna degenerevara en gemensam rat till farniljeekonomer, någon vanvördigt uttryckt saken, då är det kanske ute som bland människorna vi kommer att fä se den demokratiska idén som studiecirkel mer som utvecklad.

IT-kommissionensrapport 2/97 12

m

DIGITAL DEMOKR@TI

Rapporten DEMOKR@TI Det elektroniska folkstyrets möjligheter och problem - Författare: Lars Ilshammar, doktorand vid högskolan i Örebro

Jag forskar om den svenska IT-politikens framväxt i ämnet historia. Den senaste månaden har jag skrivit en praktiskt inriktad uppsats om IT och demokrati på uppdrag av Folkomröstningsutredningen.

En månad är en kort tid upptäckte jag halvvägs inne i arbetet. Jag har fått många uppslag och en väldig massa goda råd och alla har jag inte hunnit bearbeta. Därför känns slutsatserna i den här uppsatsen kanske något halvsmälta, och jag vill gärna se den just i första hand som ett råmaterial till den fortsatta diskussionen om demokratins villkor i infonnationssamhället.

Uppsatsen består av tre huvuddelar: en historisk bakgrund, ett kapitel som försöker beskriva de praktiska möjligheterna och ett mera problematiserande kapitel som analyserar hindren för det elektroniska folkstyret.

Innan jag ger mig in på en snabbresumé av innehållet i de här kapitlen vill jag bara påminna om något som kanske är självklart för många av er som finns här idag: varken IT eller demokrati är några entydiga begrepp. IT kan t.ex. antingen vara praktiska prylar på skrivbordet eller ett stort tekniskt system, en infrastruktur, som uppstår när prylarna kopplas ihop, och jag menar i uppsatsen att det är systemperspektivet som är det viktiga demokratisynpunkt. Det är också där de största politiska förändringarna har skett. ur Grovt uttryckt har utbyggnaden av IT omdefinierats från ett i huvudsak samhälleligt till ett i huvudsak privat ansvarsområde.

I demokratidebatten finns många skolbildningar. Ni som är statsvetare kan dem säkert bättre än jag. Här gör jag skillnad på elitdemokrati, direktdemokrati och deltagardemokrati. Ofta finns det en koppling mellan demokratimodeller och demokratisynen i t.ex. olika politiska ideologier och det finns alldeles definitivt ett samband mellan demokratimodeller och IT-lösningar. Jag ska komma tillbaks till det senare.

IT-kommissionens rapport 2/97 13

DIGITAL DEMOKR@TI

Först kort historisk tillbakablick. Jag vill då börja med att svära i kyrkan. Vi märmien skor tycks ha notorisk förmåga att ställa revolutionära förhoppningar till nya tekniska en system. Så har det varit med telefonen, med radio, TV och video. När radion kom på 20talet trodde att den skulle skapa fred på jorden och en gränslös värld, och visst låter man det bekant. Så blev det inte riktigt. Jag vill inte alls förneka att nya elektroniska menu dier har gett bidrag till demokratin. Jag vill bara peka på att det finns ett historiskt mönster storslagna och överdrivna förhoppningar som inte har infriats, och som uppav repas nästan ordagrannt nu idag.

Ser vi på hur kopplingen mellan IT och demokrati har växt fram kan vi urskilja två principiellt olika synsätt.

Enligt ett synsätt kommer "upptäckten informationssamhället" på 1960-talet som ur av och framför allt omfattat den samhällsvetenskapliga forskningen och traditionella av politiska makthavare IT löften ett intimare förhållande mellan politiker och allger om mänhet, mellan partierna och deras väljare, inom nationalstatens ram. Förhoppningen är här att IT ska minska klyftan mellan medborgare och makthavare och stärka den representativa demokratins legitimitet. Som väljare i infonnationssarnhället förväntas man använda datornäten för att söka färsk infonnation i databaser och hålla direktkontakt med sina valda ombud, utan att tvingas få infonnationen filtrerad av media. Samtidigt tar partierna IT till sin hjälp, t.ex. för att göra tätare och mera tillförlitligare opinionsundersökningar. Resultat: kunnigare väljare, vitalare partier och mera jordnära politiker. Betoningen ligger på tekniken redskap. Detta synsätt tycks ha sin utgångspunkt i ett som officiellt politiskt perspektiv.

Enligt det andra synsättet, det direktdemokratiska, är det onödigt att gå omvägen över politiker, partier, parlament och andra representativa maktstrukturer, när tekniken nu verkar göra det möjligt för alla människor att förenas i global elektronisk gemenskap en eller många lokala/regionala gemenskaper. Den representativa demokratin med sina institutioner behövs inte längre och kan beslutande folkomröstningar via daersättas av tornäten i alla viktiga gemensamma frågor. Vi kan införa elektroniskt gräsrotsstyre typ byastämma eller i det klassiska Aten. Viktiga förutsättningar för det synsättet är agoran uppfattningen nationalstatens fall och en växande globalitet. Informationstekniken om

lT-kommissionensrapport 2/97 14

m

DIGITAL DEMOKR@TI

betraktas här som mer än ett redskap, den blir en fundamental socioteknisk komponent i själva demokratins väsen. Synsättet har framför allt sin utgångspunkt i protest- och altemativrörelser, och i den praktiska utvecklingen av t.ex. Internet.

I verkligheten finns naturligtvis många mellanformer mellan de här skilda perspektiven på IT och demokrati. Ofta blandas idékomponenter från båda världama, både i den teoretiska/politiska debatten och i olika tekniska försök. Synsätten ska alltså snarast betraktas som idealtyper.

Jag tänker inte säga så mycket om det jag har kallat möjligheterna. Inte därför att möjlighetema är få och små, utan därför att de är så överflödande många. Vissa exempel har globala ambitioner medan andra är utpräglat lokala. En del betonar någon aspekt på demokrati mer än andra. Spännvidden sträcker sig från brett upplagda satsningar som syftar till att införa elektronisk direktdemokrati till mer praktiska försök, ofta med relativt enkel teknik, att träna grundläggande mötesteknik, sprida offentlig information eller ge utbildning i den demokratiska processen. Jag har gjort en enkel indelning i lnfonnation, Diskussion, Aktion och Beslut för att kunna sortera alla exempel. IT har t.ex. inspirerat till försök med mer eller mindre direkt beslutsfattande, opinionsundersökningar och folkomröstningar. Det finns t.o.m. virtuella politiska partier med målet att införa elektronisk direktdemokrati och därefter omedelbart upplösa sig självt. Ännu har dock inga praktiska försök med elektroniska folkomröstningar gjorts i större skala.

När det gäller hindren för den elektroniska demokratin har jag gjort en indelning i snabbhetens, tillgångens, innehållets, säkerhetens och närhetens problem.

Snabbhetens problem handlar om IT:s snabba utbredning och hur den står i konflikt med demokratins nödvändiga lângsamhet. Snabbhetens problem kan också vara risken för snabba, dåligt genomtänkta beslut vid t.ex. elektroniska omröstningar.

Tillgångens problem rör sig om tillgång till kunskap, till hård- och mjukvara och till infrastruktur. Denna tillgång är fortfarande ojämnt fördelad både i Sverige och framför allt i världen som helhet. Den nuvarande marknadsdrivna IT-politiken underlättar inte heller en allomfattande tillgång till de nya lT-nätverken.

IT-kommissionens rapport 2/97 15

DIGITAL DEMOKR@Tl

Innehållets problem gäller synen på offentlighetsprincipen och offentlig infonnation när dokument blir tillgängliga i elektronisk fonn. Här kan vi se en tendens från riksdag, regering och myndigheter att betrakta elektronisk information inte som medborgerlig rättighet utan handelsvara. Innehållets problem rör också juridiska hinder som mera som en den föråldrade datalagen och tekniska hinder som bristen på standards för att lagra dokument.

Säkerhetens problem handlar risken för att information ändras eller förstörs och hur om den hotar tilltron till IT demokratiskt hjälpmedel. Bilden av Internet som ett gigansom tiskt bibliotek är också del säkerhetens problem. Internet är nämligen inget biblioen av tek, utan helt anarkistisk värld där var och en kan sprida vilken "information" som en helst. Möjligheterna att manipulera och sprida desinfonnation har blivit vidare på oss nätet, och behovet av kritiskt tänkande därmed större.

Närhetens problem till slut är spänningen mellan den grundläggande platslösheten i informationssamhällets strukturer och det faktum att personlig erfarenhet, historiskt nya minne och kulturell identitet fortfarande är rotade i platser. Frågan är om vi helt kan tänka bort platsen och vilken sorts demokratisk diskussion det i så fall leder till.

För att sammanfatta: I IT-revolutionens spår har det politiska spektrat öppnats igen. Höger-vänster möts i kritiken staten. Grundläggande frågor om demokrati och samhälle av ställs på nytt. Att idag göra för den elektroniska demokratin i ett framtida upp prognoser informationssamhälle blir därför i mycket en fråga om i vilken demokratisyn man tar sin utgångspunkt och vilken ambitionsnivå siktar mot. Små IT-nätverk som syftar till man att fostra medborgerlig anda i deltagardemokratisk tradition eller förbättra den repreen sentativa demokratin på lokal nivå är naturligtvis lättare att förverkliga än stora nationella eller kanske t.o.m. globala nät där målet är att överföra stora delar av det samhälleliga beslutsfattandet till medborgarna i direktdemokratisk mening. Generellt mera tycks det så att större anspråk ställs på generalitet och mera omfattande vara som beslutsmakt användarna näten anförtros, desto svårare blir de demokratiska måsom av len att realisera. Dessutom finns ett nära samband mellan möjligheter att förverkliga de demokratiska visionema och den politik som förs i allmänhet när det gäller t.ex. utbild-

i IT-kommissionensrapport 2/97 16

DIGITAL DEMOKR@TI

ning, infrastruktur och allmänhetens tillgång till information. Vad den här uppsatsen har velat visa är att IT har en stor demokratisk potential, men att den förutom av demokra- tisyn och ambitionsnivå begränsas av såväl egenskaper i själva teknikutvecklingen, av den existerande fördelningen av makt och resurser i samhället och av pågående politisk/ideologisk förändring i riktning mot en marknadsdriven IT-utbyggnad.

Efter den tidigare indelningen i snabbhetens, tillgångens, innehållets, säkerhetens och närhetens problem kan hindren beskrivas i följande figur:

Tvp av hinder: Problem: Logiska Snabbhetens problem går troligen snabb teknikutveckling att undanröja Närhetens problem Empiriska går troligen att undanröja: teknikberoende Säkerhetens problem politikberoende Snabbhetens problem snabbt beslutsfattande Tillgångens problem Innehållets problem

Till slut vill jag bara göra reflexionen att det idag tycks saknas en förbindelse mellan utopiemas sfär och den praktiska verklighetens nivå. Istället växer klyftan mellan retorik och handling. Visionerna av IT som ett demokratiredskap har allt mindre att göra med den faktiska politiska utvecklingen som äger rum.

IT-kommissionens rapport 2/97 17

DIGITAL DEMOKR@TI

Kommentator: Anders Westholm, docent i statsvetenskap vid Uppsala Universitet Min roll är framför allt att kommentera Lars Ilshammars papper men efter att ha hört Stigbjöm Ljunggren tala tidigare så skulle jag först vilja knyta an litet till de resonemang han inne på. Han fäste uppmärksamheten på att vi har rört oss från vad han kallar var ett lågfrekvent till ett högfrekvent samhälle. Lars Ilshammar är i sitt papper inne på liknande resonemang när han pratar om snabbhetens problem.

Jag skulle i det sammanhanget vilja fasta uppmärksamheten på att detta kanske inte primärt är konsekvens IT eller i alla fall av ny infonnationsteknik. Jag tänker då en av primärt datorer och datornät. Det är en utveckling som ägt rum under lång tid och Stigbj öm Ljunggren har helt rätt i att den på olika sätt är bekymmersam för demokratin. Den är inte på något entydigt sätt kopplad till inforrnationsteknikens utveckling. 1989 jag medförfattare till en bok som heter Medborgarnas makt. Då var drömmen om var Internet ännu så länge bara dröm. Ändå formulerade vi då saken som så att politiken en hade förvandlats från skönlitterär till rockvideo. Det är ännu ett sätt att beskriva roman omvandlingen från det lågfrekventa till det högfrekventa, till snabbhetens problem.

Stigbjöm Ljunggren gör också uppdelning mellan demokrati som ett sätt att räkna en näsor och demokrati studiecirkel eller för att fonnulera det annorlunda: Demokrati som offentlig debatt, som samtal, som dialog, och demokrati som votering. Han ställer som också de här två perspektiven i motsatsställning till varandra. Det gör inte jag. Jag ser båda mycket viktiga inslag i demokratisk process. Vi behöver både en bra ofsom en fentlig dialog och vi behöver voteringar. De kvalitetskrav vi har rätt att ställa på de båda komponenterna är inte heller med nödvändighet desamma. Inte heller skulle jag vilja säga att implikationema den moderna inforrnationstekniken är desamma för de här av båda tingen. För möjligheterna att votera, exempelvis möjligheten att ordna folkomröstningar, skulle jag vilja påstå att teknik for att göra det på ett modernare sätt än vi hittills gjort och att göra det oftare än vi gör idag den tekniken har funnits länge. Det räcker med telefoner och någon som mottar telefonsamtal. Sedan måste det i ett sådant scenario naturligtvis också finnas möjlighet för folk som inte har telefon att rösta på något annat sätt. Men tekniken för att på annat sätt, oftare och enklare, utföra voteringar, även voteringar med hela svenska folket, den har funnits sedan länge. Det som modern

IT-kommissionensrapport 2/97 18

DIGITAL DEMOKR@TI

informationsteknik tillför är den offentliga dialogen i det offentliga rummet. Samtalet mellan medborgarna och mellan medborgarna och deras valda representanter i den mån vi tänker oss att det fortfarande skall finnas sådana.

Innan jag går in närmare på konsekvenserna skulle jag kort vilja peka på vad det är som

utmärker den nya informationstekniken som kommunikationsmedium i jämförelse med

dem vi redan känner sedan tidigare; tidningarna, boken, radion, teven. Användning av modern informationsteknik innebär ett billigt sätt, och det kommer att bli än billigare, att utbyta information, att kommunicera. Det är ett miljövänligt sätt vilket inte minst har betydelse om vi tänker på att utvecklingsländerna så småningom skulle kunna uppnå en infonnationsintensitet, en kommunikationsintensitet, som liknar vår. Skulle de göra det med hjälp av pappret så skulle det inte finnas något kvar av jordens skogar. Det är ett snabbt medium, det är i motsats till t.ex. teven och radion ett dubbelriktat medium, det är ett asynkront medium båda parter behöver inte finnas tillhands samtidigt. Det är ett medium som erbjuder mycket stor valfrihet. Den som utnyttjar mediet avgör själv i hög grad vad vederbörande vill ta del av. Det är inte minst ett internationellt medium.

Vad betyder då detta för demokratin I mitt arbete som statsvetare deltar jag i SNS Demokratiråd. Vår uppgift är att en gång om året göra en utvärdering av hur den svenska demokratin fungerar. Som en del av det arbetet har vi utvecklat ett antal kriterier på vad bra demokrati är for något. Tiden räcker inte för att jag fullständigt skall igenom alla dessa kriterier, diskutera vad de innebär och vad vi försvarar dem med. Jag skall nöja mig med att fästa uppmärksamheten på några. Ett viktigt sådant kriterium är det offentliga rurnmets, det offentliga samtalets kvalitet och förmågan att överhuvudtaget utveckla en offentlig dialog. På det området har, som jag var inne på tidigare, den nya infonnationstekniken stora implikationer. Inte minst innebär det stora möjligheter att utveckla ett offentligt samtal på internationell nivå, att utveckla, som Lars Ilshammar är inne på i sitt papper, en slags global kultur. Det innebär därmed att förutsättningarna långsiktigt sett, om vi vill blicka riktigt långt fram i tiden, finns för att utveckla något som liknar demokrati på världsnivå. Jag tänker mig i framtiden ett Förenta Nationema med mycket bredare kompetens än vi ser idag. Vi kan önska eller inte önska sådan utveckling en men helt klart är att den nya inforrnationstekniken bereder möjligheterna till sådan demoen krati i stor skala.

IT-kommissionens rapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@Tl

Lars Ilshammar tar i sitt det han kallar för närhetens problem att vi som papper upp medborgare, individer, är vana vid att förknippa vara upplevelser med bestämda som

i platser i och Internet och den moderna informationstekniken i allt högre

rummet - att grad upphäver den koppling som finns mellan geografi och kommunikation. Lars Ilshammar det ett problem. Jag ser det faktiskt inte på det viset. Jag ser det snarast ser som stor möjlighet. Människan har i alla tidigare epoker starkt fjättrats geografiskt. som en Vi har idag möjlighet att utan alltför stor miljöförstöring kommunicera globalt. Jag ser inga hinder eller problem med att människor i den här bemärkelsen inte längre starkt förknippar sitt åsiktsutbyte med någon bestämd geografisk plats i rummet.

Det är också viktigt att i det här sammanhanget fästa uppmärksamheten på att demokratin i den lilla skalan den lokala självstyrelsen eller kvartersumgänget inte automatiskt - försämras de här möjligheterna. Möjligheterna till kommunikation vare sig med genom informationsteknik i lokal skala finns kvar. gammal eller ny

En viktig förändring när det gäller informationsteknikens implikationer för det ofannan fentliga rummet är den ökande graden offentlighet. Som Lars Ilshammar fäster uppav märksamheten på i sitt förknippades datorer och datorteknik ursprungligen papper främst vid ett hot mot den personliga integriteten, en oönskad offentlighet. Idag är läget inte längre på det viset. Genom att datortekniken har decentraliserats och inte längre är förbehållen stora organisationer, myndigheter och företag utan har blivit något av geegendom den också upphov till positiv offentlighet. En offentlighet mene mans ger en vi önskar. En offentlighet medborgarna möjlighet att i högre grad få insyn som som ger och därmed också kunna kritisera offentliga organs förehavanden.

Den informationstekniken också upphov till problem inom det offentliga rumnya ger mets domäner. Ett sådant problem är bristen på selektion. Jag skulle snarare än att prata så mycket snabbhetens problem i IT-samrnanhang vilja prata om informationsöverom flödets problem. Vi utsätts för allt större mängder infonnation. Våra svårigheter att välja information och den tid ägnar att välja information blir alltmer besvärande. Tidihar urvalet information i hög grad ägt rum genom att det varit så dyrbart att gare av sprida information att bara ett fåtal givits den möjligheten. Man kan inte utan vidare

IT-kommissionensrapport 2/97 20

DIGITAL DEMOKR@TI

öppna en teve-kanal men vilken medborgare som helst snart sagt kan öppna en World Wide Web-server utan att ha särskilt mycket i plånboken. De av oss som har utnyttjat nätet, och jag gissar att det är de flesta i den här församlingen, vet att det tar lång tid inte bara därför att inte ledningarna är tillräckligt snabba utan också därför att för att hitta den intressanta informationen, den som vi.egentligen vill ta del av, måste vi också vada genom mängder av ointressant infonnation. Vi kanske i framtiden inte behöver ett nytt Hylands Hörna som Stigbjöm Ljunggren var inne på. Jag tror att vi i ökad utsträckning, om vi skall kunna fortsätta att utnyttja informationstekniken och den skall erbjuda de möjligheter som hoppas på, måste få utväljare, dvs. människor eller grupper av människor som hjälper oss att sovra i infonnationen.

IT-kommissionens rapport 2/97 21

DIGITAL DEMOKR@TI

Kommentator: Mona Hillman-Pinheirø

Lars Ilsharnmars rapport är ett mycket intressant och välskrivet papper. Det gav upphov till mängd tankar och funderingar jag tänker försöka delge er. Som medborgare en som så vill jag naturligtvis försäkra mig att få inflytande och delaktighet och att få det i om högre grad än idag. Men samhället förändras och därmed också möjligheten att påverka.

Vilka behov demokratiska strukturer uppstår i informationssamhället Det nya av spekuleras i rad fantastiska möjligheter att nå inflytande genom datorer och direkten demokrati. Jag tror inte på direktdemokratin. Till det finns det flera skäl. För det första kan direktdemokrati liknas vid stormöte där alla har rätt att yttra sig. Ett stonnöte är odemokratiskt eftersom de högst, är mest välforrnulerade och mest påstridiga som ropar kan driva igenom sina frågor. Men även de som har svårt att yttra sig och har åsikter måste också få komma till sin rätt. Direktdemokratin kan alltså bli en angelägenhet för den är engagerade och som förmår att ta del av utredningsmateria. För det andra som förutsätter direktdemokrati att det finns ett neutralt utredningsmaterial och en neutral bakgrundsinfonnation man kan ta ställning till. Ett sådant neutralt informationssom utopi. För det tredje förutsätter direktdemokrati intresse och förutsättningar flöde är en att ta del gigantiska inforrnationsströmmar. Det kommer vi inte att klara och därmed av kommer mängd snabba, felaktiga beslut att fattas. Slutligen och kanske det som jag en det allra viktigaste. Dagens politiska system grundar sig på att vi människor anser vara har visioner ett bättre liv. Direktdemokrati innebär att allt visionärt arbete riskerar att om läggas sidan och att tillfälliga sakfrågor i stället blir avgörande.

Men vad är då alternativet Är det representativ demokrati Jag tror inte det heller. I varje fall inte i dagens form. Den representativa demokratin genomgår en kris idag. Kribestår främst i att människor upplever ett stort avstånd mellan politikerna och deras sen verklighet. Intresset för partipolitik är dalande. Ändå är det politiska intresset bland egen människor väldigt stort. Se på det stora engagemanget i dagisfrågor, när det gäller miljöförstöring, skolans värld eller svältkatastrofer. Det politiska engagemanget blir alltmer fokuserat på lokala och globala frågor. Vår representativa demokrati är idag uppbyggd kring hierarkier med det nationella styret högsta topp. Nationen som sådan förmår som dock inte motsvara medborgarens behov. Den nationella nivån är för liten för att klara

IT-kommissionensrapport 2/97 22

DIGITAL DEMOKR@Tl

de globala frågorna. Den nationella nivån är för stor för att klara de lokala frågorna. Ja, till och med de politiska föreningarna ute i kommunerna är för stora för att klara lokala frågor. På samma sätt är många av folkrörelsema stela, hierarkiska organisationer som, i stället för att stimulera medlemmarnas engagemang för förnyelse, hämmar och bevarar. Demokrati är och måste vara en process och då kan vi inte acceptera hämmande hierarkier och förlarnande stmkturer. Människors engagemang finns där och skall tas till vara. Ett steg har tagits genom det kommunala självstyret som är långt utvecklat i Sverige. Nästa steg måste tas. Inom den kommunala sektorn måste lokala styrelser bildas där människor har en möjlighet att utöva sitt engagemang och se att deras åsikter kan förändra den del av verkligheten som de engagerar sig mest Det kan handla om lokala skolstyrelser eller självstyrande bostadsområden. Jag brukar kalla det vardagsmakt och det är den vägen som jag tror att vi kan lyfta de politiska frågorna på ett sådant sätt att människor blir delaktiga i samhällsutvecklingen. Att vi medborgare styr dagordningen, att identifiera individen och individens åsikter och därigenom stärka kollektivet för att motverka flockbeteende och massmedias styrning. I studiecirklar, för att ta det exemplet, deltar ungefär 1,5 miljoner människor varje år. Vilken utmaning det vore att ta till vara det politiska samtalet där.

Vi står således inför förändringar av den demokratiska ordningen. Jag tror inte på teorier om elitdemokrati eller direktdemokrati. Inte heller tror jag på att vi ska debattera och sedan bestämma oss för vad som är bäst eftersom svaret egentligen redan finns framför ögonen på oss. Människors eget val av hur vi väljer att prioritera våra val, att engagera oss i diskussioner, visar vilka arenor vi väljer för att nå maximal påverkan. Det är inte bara en tillfällighet att märmiskor blir mer upprörda över trafikfrâgor på hemmaplan än över motion i riksdagen. I stället för att förkasta det engagemanget skall vi ta det till en vara. Det gör allra bäst genom att skapa demokratiska instrument i vilka människor kan påverka verkligheten nmt omkring sig.

Den nationella nivån spelar alltmer ut sin roll. Nationell politik kommer att mer och mer få rollen av att samordna infrastruktur, ekonomisk politik och vissa sociala grundvärden. I övrigt kommer allt mer av det politiska grundarbetet att ske på lokal nivå och ofta utanför de etablerade politiska partierna. Dessa partier har att räkna med en framtid där massrörelser är utspelade. De kommer att få agera värdebärare för nationella frågor och

IT-kommissionensrapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI

som opinionsbildare kring människosyn, kunskapssyn och samhällssyn. Men de kommer att förlora det inflytande de idag har i kommuner och lokalsamhällen. För detta talar rad tecken i tiden. På det lokala planet är det lokala skolstyrelser som jag själv haft en förmånen att få vara med och införa i Sundsvall. Partipolitiskt oberoende byalag samt den växande politiska klassen i det svenska samhället. På det globala planet kan vi se EU, globala aktivitetsrörelser samt en global ekonomi som tydliga tecken.

Var står informationstekniken i allt detta Begreppet informationsteknik är inte bara ett samlingsbegrepp för datorer och kommunikation. Det är också ett begrepp som symboliserar den nya tiden. Vi befinner oss i en brytningstid där vi inte bara har en ekonomisk kris, politisk kris och en strukturell kris. Vi har också en mänsklig kris, efteren människors uppfattning om arbete, välfärd, organisation och politik är i gungning. som Vi måste göra detta begripligt och därför väljer vi i många fall att låta datorerna och informationstekniken bli symbolen för den nya tiden, dess hot och dess möjligheter. Framtidens liv och leverne och arbetsliv kräver mycket av oss medborgare. Vi ska inte bara vara mycket kunnigare inom alla områden. Vi skall numera också besitta egenskasom självständighet, viljan att lära nytt och viljan att ta eget ansvar. De kraven per kommer att öka än mer när anställningsformema löses upp och fasta anställningar kanske är ett minne blott. För att utveckla hela människan så måste vi använda oss av kulturen. Vi människor behöver kultur, vare sig den är statsunderstödd eller inte. Vi vet att den behövs alltmer för att utveckla lärandet, känsligheten, flexibiliteten och kreativiteten, de delar krävs för att vi ska klara oss i framtiden. Vi medborgare utövar kultur som såväl samhälle människa skall utvecklas och mogna i det nya samhället men om som måste också samhället ta ett ekonomiskt ansvar för kulturen. Ett konkret exempel kan de kommunala musikskoloma som inte är någon slags finare hobbyverksamhet för vara barn. De är växthus där varje planta tillåts växa fritt, frivilligt och i sin egen takt, en plantskola för barnets känsla och mognad, mylla som ger näring de delar av barnet en som aldrig kan växa enbart i skola, hemliv eller fritid.

Kulturen är viktig i ett annat avseende. Den ger integritet och självständighet till individen i ett samhälle där information, underhållning och debatt ständigt flödar över oss. Den ger oss kraft att välja och välja bort. Den nya informationstekniken ger oss enorma möjligheter till delaktighet i demokratiska processer eftersom vi får kunskap och infor-

IT-kommissionens rapport 2/97 24

DIGITAL DEMOKR@TI

mation om de mest skiftande frågor. Samma infonnationsteknik erbjuder också flykt. Det är redan idag mycket enkelt att välja bort verkligheten och fly in i underhållningens värld. Med digital TV och Internet sammankopplade behöver man aldrig mer beröras av frågor som ligger utanför ens omedelbara intressen. Därmed riskerar informationstekniken att också bli en förtryckande, en icke demokratisk kraft, ett tyck-och-tryck-samhälle.

Nyckeln till deltagande i samhället finns i människors engagemang, i vårt intresse för frågor som berör oss. Jag tror på demokratin men endast under förutsättning att den består av verktyg som kan användas av märmiskor där de befinner sig, att den kan hantera människors eget engagemang och att den kan vara en framåtsträvande kraft som gör samhället bättre. Frågan om demokrati handlar inte om direktdemokrati eller elitdemokrati, den berör hela märmiskan, hela samhället och vår syn på hur vi vill leva våra liv.

IT-kommissionens rapport 2/97 25

DIGITAL DEMOKR@TI

FYRA INLÄGG OM TEKNIK, DEMOKRATI OCH DELAKTIGHET Lars Ingelstam, professor i Teknik och social förändring vid Linköpings universitet För fem-sex år sedan var följande nyhet ute på nätet; "En laptop till varje uteliggare." Det påstods vara en del av den dåvarande USA-administrationens IT-politik. Det kan vara så. Ironin och de hårda orden har sin tid. Möjligen kan den lilla påminnelsen dramatisera för oss att klassklyftoma i informationssamhället inte nödvändigtvis behöver uppstå på samma sätt som de gjorde i industri- eller änstesamhället.

Vilka klyftor är det som skulle kunna växa fram I USA fixerar man sig väldigt hårt vid tillgången till hårdvara. Man annonserar i tidningarna på ett ganska moraliserande sätt. De föräldrar som inte skaffar sina bam en dator löper stor risk att bamen ska hamna i rännstenen.

I Sverige ser det lite annorlunda ut. När industrisamhället var nytt hade man, av goda skäl skulle jag vilja påstå, ganska dystra förutsägelser för hur ojämlikhet och klassklyftor skulle växa fram. Man såg framför sig hur arbetaren skildes från produkten av sitt arbete. Man såg hur ryckigheten i det ekonomiska systemet körde sönder människors liv och sammanhang. Ledande ekonomer, inte minst den store Joseph Schumpeter, ansåg att industrikapitalismen var dödsdömd eftersom den på kort sikt visade sådana dåliga sidor.

Varför blev det nu inte så Varför kan vi ändå se tillbaka på en industrikapitalism med ett skapligt mänskligt ansikte och ett visst mänskligt hjärta därunder. Det beror på att det tidigt kom till stånd goda modererande institutioner. Det kom till stånd en fackföreningsrörelse, och en motkonjunkturell ekonomisk politik. Det kom till stånd arbetslöshetslagstiftning och olika slags skyddsnät. Det kom till stånd ett utbildningsväsen som inte i strikt mening knuten till ekonomins anarki. Ser på det framväxande inforvar mationssarnhället själva begreppet är problematiskt som vi alla vet så är det klart - att kaos återigen hotar. Man kan måla upp en ganska svart bild.

IT-kommissionens rapport 2/97 26

DIGITAL DEMOKR@Tl

Informationsöverflöd och snuttifiering kan skapa klassklyftor på flera sätt. Lars Gyllensten pekade redan for tjugo år sedan på att vi tenderar få tvâ slags stress. En de ambi-

tiösas och välinformerades stress att hänga med som flera gånger berörts och en de

latas, sjukas, berusades och svånnotiverades stress som kan få dem att så småningom släppa taget i infonnationsöverflödet och bruset. Många forskare har redan pekat på framväxten av något slags infonnationssamhällets ledarskikt. Någon har gjort stor en poäng av att de intellektuella skulle sammansluta sig och utöva makt över resten beav folkningen. Det framstod inte som särdeles trovärdigt med tanke på hur svårt de intellektuella har att hålla minsta lilla konspiration gående. Robert Reich, fore detta professor och nu minister i USA har talat om de symboliska analytikerna, en ny samhällsklass som seglar upp. Det är de som genomskådat systemen, de som kan den moderna världen, inte bara teknologin i strängare mening utan som genomskådar de systematiska sammanhangen i det moderna samhället. Har vi en överklass har vi också en underklass.

Den stora frågan måste vi ändå ställa även här. Hur ska ett informationens klassamhälle kunna undvikas Bör man ändå inte dra parallellen till industrisamhällets framväxt Det gäller att fundera på de goda modererande institutioner som skulle kunna finnas. Ur den synpunkten förefaller den anarkistiska väckelsen, den antipolitiska rörelsen, som tämliobegåvad. Är det inte så att behöver modererande institutioner Vi gen snarare nya behöver ett utbildningsväsen som kan bjuda motstånd till näsräkningslogiken. Vi behöver möjligen också i det allmänna infonnationsklimatet, ett slags fredade någon zoner, slags enklaver, där studiecirkelns logik åtminstone tillfälligt kan få råda. Jag är inte säker att det bara är det empatiska elementet som far illa. Jag tror att i hög grad det intellektuella arvet far illa i ett brusigt och högfrekvent informationssamhälle. Näsräkningsdemokratin kan vi förmodligen inte helt komma ifrån men studiecirkeln kan fortfarande ges sin plats.

Från upphetsning till normalitet Det slags budskap vi får om information, IT, infonnationssamhälle, kunskapssamhälle handlar konkret om ett häftigt tempo. De handlar om påträngande bild och ljud. De handlar om mångkanalighet, de handlar förstås om informationsöverflöd. Det samtalet fors på något sätt hela tiden i falsett. Det präglas av ett upphetsat och ärtat-i-halsgropen tonfall.

lT-kommissionens rapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI

Man frågar sig det är alldeles nödvändigt. Jag frågar inte om upphetsning och ivrigom het finns, utan varför finns den. Ett delsvar kan vi naturligtvis finna i att den tekniska utvecklingen på det här området har ett sådant tempo som faktiskt aldrig varit med tidigare. De tekniska uppñnningarna har en halveringstid som närmar sig atomfysiom kens än ångmaskinens. Det är ett mycket snabbt tempo. Vi har fortfarande att snarare leva med den s.k. produktivitetsparadoxen, dvs. att IT har utvecklats och beretts ekonomiskt utrymme utan att man faktiskt kan belägga att den haft något ekonomiskt nettovärde. You can see IT everywhere, heter det, except in the balance sheets.

Ytterligare påminnelse i riktning. Det har varit en extremt snabb tillväxt i ITen samma relaterad industri och i IT-användning under 80-talet. Ett led i en fömuftig IT-politik måste att komma till mättnad, en avdramatisering, en normalisering. Extremisvara en på IT och dess möjligheter kan inte få diktera samhällets hållning i politiken. ternas syn Det måste finnas plats för normalanvändare. Det måste finnas en annan huvudperen en i IT-användningen, annars kommer de grundläggande demokratiska kvalitetema i son samhället att fara illa.

En pragmatisk inställning kommer till stor del, tror jag, att hjälpas fram av marknaden. Så här säger Anne-Margrete Wachtmeister i antologin Världens största maskin Karls- Sturesson, red. Carlsson Bokförlag 1995 om den normala användaren: "Från inson, dustrins sida kanske det inte är så svårt att förstå hur det kunnat fortsätta som det har

gjort. Det kostar så lite extra att lägga in lite överfunktionalitet, lite finesser som kan

överglänsa konkurrenterna. Det är ju så produktbeskrivningarna ger försäljarna nya argument att rabbla Så länge skummar grädden av den potentiella marknaupp. man den, så länge kundföretagens inköpare tillhör samma kulturkrets, så länge användarna oftast är högfrekventa specialutbildade professionella utnyttjare, så länge har tillverkare råd att nonchalera den lågfrekventa halvmotiverade kunden.

Så jag det Men där har vi också ett element självkorrigering i den här tror av flåsigheten, ett steg i nonnaliserande riktning. En pragmatisk inställning kommer, en tror jag, också att hjälpas fram att flera kvinnor som användare tar plats och gör genom sin inställning känd. Det är inte så många saker man någorlunda säkert kan säga om

IT-kommissionensrapport 2/97 28

DIGITAL DEMOKR@TI

kvinnor och män, men i tekniksammanhang är det ganska uppenbart att män ofta har en känslomässig och upphetsad inställning till tekniska nyheter medan kvinnor i övervägande grad har en pragmatisk och praktisk inställning. Detta kommer i det här sammanhanget att ha en pragmatiserande och demokratiserande betydelse.

Slutligen. Det finns som sagt en flåsighet. Stigbjöm Ljunggren och andra har på ett bra vis ställt mot varandra näsräkningsdemokratin mot studiecirkelsdemokratin. Det finns också en tredje form utav samvaro i våra samhällen som vi inte helt och hållet kan vara utan. Vi kan kalla den väckelsemötets form, valmötets form eller kollektiva entusiasmen. Var hittar vi den kollektiva entusiasmen idag Hittar vi den över nätet där var och en är sig själv nog Hittar vi den vaktslåendet i om de kulturella och humanistiska värden som Mona Hillman har talat om Någonstans hittar vi den säkert, även om den är dold och undanträngd. Jag tror att bara i ett samhälle som tillåter och uppmuntrar entusiasm kommer demokratin att frodas och växa.

IT-kommissionens rapport 2/97 29

DIGITAL DEMOKR@TI

Helle Klein, ledarskribent vid Aftonbladet

På ett seminarium för tid sedan berättade prof. Mariam Ginman, Centralbiblioteket en för hälsovetenskap i Helsingfors, följande anekdot. En köpman uti Bagdad bad sin tjäatt gå till torget och handla. Framme vid torget mötte tjänare Döden. Tjänare tyckte nare att Döden gav honom ett tecken. Tjänaren blev rädd och rusade hem till köpmannen och sa: Fort, fort ge mig din snabbaste häst. Jag måste fort härifrån för jag mötte Döden på torget. Fort, ge mig din snabbaste häst så jag kan bege mig till Isvaha. Köpmannen gav honom sin snabbaste häst och tjänaren red iväg mot Isvaha. Hur det nu var så tyckte köpmannen det var lite märkligt så han gick själv ner till torget. Han mötte också Döden där och frågade: Varför du min tjänare ett tecken Då svarade Döden: Nej, jag gav gav aldrig något tecken. Tvärtom var jag förvånad av att möta honom här på torget för jag har i uppdrag att möta honom i Isvaha i kväll.

Det är bra anekdot om snabbhetens problem, dvs. hur många missförstånd sker i en snabbhetskulturen, hur fort sadlar vi våra hästar på grund av missförstånd.

Jag tror att det är viktigt att på IT ett kulturfenomen också. Marianne Frankense som heusser, är psykologiprofessor, hävdade i en TT-intervju för en tid sedan att flera som medborgare gär omkring med en känslan av att det händer en mängd saker runt omkring de inte förmår att förstå. Hon talade om infonnationsstress som även andra varit som inne på idag. Det är ett nytt fenomen i västerlandets historia att vi nu faktiskt brottas med problemet i information och välja bort information. Frankenheusser att sovra att och många med henne att detta är en stor maktfråga och en kulturfråga. menar

Vem förmår bringa mening i bruset Vem förmår se en helhet och ta till sig allt detta händer runt omkring. "Jag har dragit sladden ur faxen och stängt av telefonsvarasom Jag har tillfälligt sagt prenumerationen av alla tidningar och posten når mig ren. upp inte. Den lagras på postkontoret. Någon TV har jag inte sett på sex veckor." Så skrev Maria-Pia Boethius i sin krönika i Aftonbladet förra våren. Den massmedialt medvetna kvinnan Boethius själv är journalist beskriver hur hon tar ledigt från infonnationssom samhället och i stället luffar omkring med sin man i Europa. "Sedan jag stängde av det yttre informationsflödet i mitt liv så har jag börjat drömma varje natt, underbara vilda,

IT-kommissionensrapport 2/97 30

DIGITAL DEMOKR@TI

originella drömmar. De stora glädjeämnena i möten med levande människor av alla slag och den återfödda insikten att det är människan som är människans glädje inte konsumtion eller medial information och underhållning, " skriver Maria-Pia.

På sidan har vi snabba kommunikationer som säkert kan minska gapet mellan poliena tiker och medborgare och på andra sidan har vi risken for informationsstress, att man helt enkelt blir likgiltig och stänger av omvärlden. Man mäkta: inte med längre.

Ett annat exempel, intervju med artisten Stakka-Bo i det sista numret av tidningen Z en Magazine. Stakka-Bo är en trendkänslig artist och hans livsideal är att ha koll, häng med. Han har läst alla tidningar, kollat hemsidoma på Internet och lyssnat på den senaste musiken. Men, säger Stakka-Bo, det har hänt något det senaste halvåret, jag märker det tydligt. Jag köper färre tidningar, jag stänger av min mobiltelefon, min TV, jag skiter i all meningslös E-mail jag får och den tid jag förr ägnade åt att läsa Face ägnar jag idag hellre åt National Geographic och den tid jag ägnade framför datorn ägnar mig hellre åt att ligga i Vasaparken och titta på moln. Man måste lära sig att ha tråkigt.

Att kunna ha tråkigt det är hela grejen, slår Stakka-Bo fast. Han talar om infonnationsentropi och jag tycker det är ett bra uttryck. Entropi är ett termodynamiskt begrepp. Om man blandar varmt och kallt så kan man inte skilja det Det blir ljummet. Det är . kanske det vi håller på att bli. Vi håller på att bli ljumma inför det som händer omkring Vi vet så fort. När den första kulan avlossades i Bosnien så såg vi det hemma på oss. TV:n. Sedan orkar vi inte riktigt engagera oss när flyktingarna kommer hit. Detta är faran med att ständigt vara on-line med verkligheten.

Det är den jag tror är viktigt, faran att vi bara blir betraktare. Här kan man ena, som även diskutera joumalistikens roll. Det blir infotainment, någon slags medial underhållning det, i stället for det det faktiskt handlar om; att granska och beskriva verkliav gen på ett riktigt sätt.

Den nya tekniken tycker jag inte ska användas för att snabba på beslutsprocesserna. Idag hyllas hastigheten någon slags Det är den handlingskraftige politikern, han som norm. kan fatta snabba beslut hyllas inte den eñertänksannne eller den som vill forsom som

IT-kommissionens rapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI

ankra eller reflektera. Ny teknik skall inte användas för att snabba på utan snarare för att möjliggöra möten. Då tycker jag att det mycket väl går att se positivt på IT. Lars Ilshamrnar tar också upp alla nya mötesplatser, framför allt för altemativrörelser, folkrörelser, milj Amnesty har använt Internet oerhört mycket för att verkligen kunna propagera och bekämpa myndigheter och diktaturen De har fått fångar släppta på det sättet.

På detta sätt kan man bryta ner gamla och förlegade patriarkala strukturer. De som inte känner sig hemma i de traditionella mötesformema, i våra gamla folkrörelsepartier, kanske får en bättre chans i den nya typen av mötesplatser. Risken finns naturligtvis att lobbyism tar över och det finns väldiga faror med det.

Jag läste en undersökning om att vid de elektroniska konferensema har visat sig att tjejer kommer fram mycket mer. Det gäller säkert inte generellt men det finns ett mönster att man inte har riktigt de gamla hierarkiema. Tjejer tas på lika stort allvar i de diskussionsforrnema som killarna. Man kan bryta traditionella möteskulturen. På det sättet kanske partierna kan revitaliseras. Å sidan är det fara för den gamla partidemoena en kratin, med lobbyism och sådant, bredvid partiema. Å andra sidan finns det möjlighet, framför allt kanske för att använda det för en intemdemokrati, att mycket bättre kunna kommunicera med medlemmarna, släppa ut rådslag och ha diskussionsforum med medlemmarna.

Folkomröstningsverktyget, direktdemokratin, är egentligen en fråga för sig. Det handlar inte om tekniken utan grundfrågan är om vi vill ha fler folkomröstningar, dvs. hur ser vi på folkomröstningsverktyget i sig. Är det den ultimata lösningen för demokrati i kris. en Ja, somliga tror det. Jag tillhör dem som är väldigt skeptiska till folkomröstningar. Jag är rädd att vi mer och mer får den mediala mentometerdemokratin i vilken komplexa frågor görs till svart eller vitt eller nej. Däremot kan man mycket väl använda IT för att få med medbor- , gama i själva processen, inte till knapptryckningen eller beslutet, utan att vara med i själva processen, att bli delaktiga i processen. Man kan mycket väl låta elektroniska konferenser bli remissorgan. På det kommunala planet kan man lägga ut kartor över de ställen där man tänker bygga och höra efter med medborgarna vad de anser. Då är det

IT-kommissionens rapport 2/97 32

DIGITAL DEMOKR@Tl

väldigt viktigt att allt material läggs ut. Jag delar den kritik som Lars Ilshammar och andra har framfört under flera år att det har funnits en tendens att man inte vill lägga ut informationen. Offentlighetsprincipen försvinner med IT. Det bättras på men fortfarande finns ett uppifrån-perspektiv i t.ex. Information Rosenbad. Hela tiden serveras färdiga beslut till medborgarna. Vi ska bli konsumenter av paketen men vi får inte vara med i själva processerna och diskutera.

Det är oerhört viktigt att ändå betona tillgänglighetens problem. IT-sarnhället är på intet sätt ett jämlikt samhälle. LO har kommit med flera utredningar. En i raden talar om att 5 LO-medlemmarna har dator både i jobbet och i hemmet medan 26 procent procent av TCO-medlemmarna har det och 41 procent av medlemmarna i SACO. Det är åtta av gånger vanligare bland SACO-medlemmarna än LO-medlemmarna att ha dator på jobbet och i hemmet. Om man ser till farniljeförhållandena, en vanlig sambofarnilj med två barn, så har bland LO-familjer ungefär 20 procent dator hemma medan bland TCOfamiljerna är det 44 procent och bland SACO-familjema är det 62 procent. Det är oerhörda skillnader i barns och ungdomars uppväxtvillkor. Just det gör att skolan blir så oerhört viktig jämlikhetsnyckel. Det är enorma skillnader mellan skolorna i lansom en det och det tycker jag är väldigt allvarligt. Man borde fundera på tillgänglighetens problem.

En svår fråga som måste tas upp när det gäller demokrati är säkerhetsproblemet eller rättare sagt snarare kryptering. Det är en debatt som förs av några få och inte särskilt mycket i offentligheten. Den pågår både i Europa-sammanhang och i USA-sammanhang där myndigheterna vill bestämma och ha makten över krypteringen därför att man inser att det är väldigt farligt olika själva kan bestämma och kryptera om man inte om grupper får insyn. Men det finns faktiskt väldigt svåra demokratifrâgor i detta. Hur bevarar man t.ex. valhemligheten Hur ska jag slippa bli registrerad så fort jag uttrycker en åsikt Hur ska jag kunna värna den personliga integriteten Till öppenheten måste också höra rätten att få Inte minst inom journalistiken och dess meddelarfrihet som vara anonym. innebär att man faktiskt ska kunna vara anonym tipsare.

Krypteringsfrågan är en medborgarfråga men den debatteras mest i försvarsintressen, SÄPO och CIA. Jag tror det är viktigt att den blir lite folkligare.

IT-kommissionensrapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI Jag ä: i grunden positiv men jag ser många problem. Jag tror att IT är varken paradis eller helvete.

IT-kommissionens rapport 2/97 34

DIGITAL DEMOKR@TI

Olle Wästberg, publicist, ordförande iSveriges Radio Det finns ett ganska talande fel i den första kallelsen vi fick till det här seminariet. Där citerar man portalparagrafen i den svenska grundlagen, och citatet lyder: "All makt utgår från folket". För åtskilliga år sedan gick jag runt i den svenska riksdagen och frågade dåvarande riksdagskolleger just hur forsta paragrafen i Regeringsformen löd. Ganska många ledamöter kunde inte svara. Grrmdlagamas ställning i Sverige har aldrig varit särskilt stark. Av dem som svarade, svarade de flesta just på det sättet:All makt utgår från folket och det råkar nu vara fel. Det rättades till i den andra seminariekallelsen där det står: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket".

Skillnaden är naturligtvis att majoritetsbeslut inte kan bryta fri- och rättigheter och allt är inte offentligt. IT-området ligger i allt väsentligt utanför det offentliga. Staten skall så att säga hålla tasssama borta. Styrning och censur bör vara lika förkastligt om det är i en tryckt text som om det är på en skärm eller på ett nät. IT kan, som vi talat om, vidga information och frihet ganska drastiskt. Den kan också användas för att begränsa insynen. Anders R Olsson har gjort viktiga insatser för att belysa tendensema hos myndigheter att använda IT för att minska tillgängligheten for offentliga handlingar. Kombinationen av att vi kommer med i EU, där man har ett helt annat sekretesstänkande, med att vi lägger upp allt fler handlingar på elektroniska medier kan bli förödande.

I huvudsak är IT som all annan information en frihetsfaktor. TV och datakommunikation var en viktig hävstång för att få de europeiska kommunistdiktaturema på fall. Jag menar att ingen internationell förändring skulle vara viktigare än om Kina, vår tids största diktatur, destabiliserades. För de kinesiska ledarna finns det en intressant spänning mellan ekonomisk utveckling och deras egen kommunism. För om man främjar ekonomisk utveckling blir det omöjligt att hindra medborgare att koppla upp sig på Internet, på databaser och att se TV från andra länder för att därmed få demokratiska influenser. De som idag bor vid sundet till det demokratiska Taiwan kunde i våras på sina TV-apparater ta del av den första demokratiska presidentvalskampanj som någonsin hållits i Kina.

IT-kommissionens rapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI

I Sverige ser vi hur det politiska rummet töms. Kontakten mellan väljare och valda bryts. Misstroendet mot politikerna motsvaras bara av det mot journalisterna om man får döma av undersökningarna från Göteborgs Universitet. Politikerna är helt beroende av massmedierna för att få sina åsikter förmedlade men folket tror inte på för-medlarna. Nationalstaten håller på att tappa greppet. Vi får en grupp människor språkkurmiga och välutbildade som i allt högre grad ser världen som sin arbetsmarknad. Sedan får vi en allt större grupp människor som måste konkurrera med alla andra i hela världen. Jag läste för en tid sedan om hur Swissair flyttat sin biljettbokning till Bombay. De kunde anställa välutbildade akademiker till ungefär tjugondelen av de schweiziska lönerna. Men data- och teletekniken märker inte kunden var han eller hon hanmar, lika litet som skåningarna märker att deras nummerupplysning sitter i Jämtland. Vad ska då de schweiziska politikerna göra att Swissair flyttar ut funktioner till Indien Skall de förbjuda telefonkopplingar Produktion är lätt att flytta och råvaror betyder allt mindre. Jämför världens sannolikt råvarurikaste land Zaire med Hongkong eller Singapore som inte har några råvaror. Följden av den här utvecklingen blir att en stor grupp löntagare i industriländema pressas mellan arbetslöshet och lönesänkningar. För de vällottade betyder nationalstaten allt mindre. För den stora gruppen kan nationalstaten göra allt mindre.

Jag har inga tydliga lösningar. Vi befinner oss i insamlandets och omprövningens tid. Jag är orolig för flyttar in i politikens tomma beslutsrum. Troligen kommer vem som människor också i framtiden att ha sin demokratiska bas i sin stat och i sitt medborgarskap. Därutöver kommer man att delta i intressegrupper och nätverk av annat slag vid sidan det offentliga och vid sidan av nationalstaten, knutna till utbildning, till arbete, av eller till intressen. IT tror jag kommer att förändra politiken, främst på ett sätt: Alla kan få del av mycket mer information. Samhället kan bli mer genomskinligt. Vi kant ex med en svensk CSPAN en amerikansk TV-kanal som är som en öppen kamera visa - vad som sker i riksdag och utskott, viktiga presskonferenser och seminarier. Vi kan ge intresserade medborgare en chans att ta del av dem politiska råvaran. Sedan är det en annan sak att en svensk CSPAN inte bör drivas av något, anser jag, privat public-service-bolag, eftersom public-service inte bör utvidga sin verksamhet ytterligare utan koncentrera sig på att ge alternativ till vad som finns på den kommersiella marknaden. Staten har en uppgift och det är att bidra till att alla kan ta del av den stora informationsmängden. Det handlar om utbilding och om teknisk tillgänglighet. Att det kan vara

IT-kommissionens rapport 2/97 36

DIGITAL DEMOKR@TI

ett värde med digital markbunden TV som också skall kunna förmedla Internettjänster handlar om detta. Det räcker då inte med att nå 80 procent Det räcker inte med att nå . 90 procent utan man måste nå alla.

Grundläggande möjligheter att nå informationen måste gälla alla. Det är skälet till att vi arbetar vidare med projektet digital marksänd TV. IT kan naturligtvis bidra till klassklyftor men kan snarare sluta klassklyftoma. Det är trots allt lättare att söka på Internet än att leta i stora bibliotek. Det är lättare att få tillämpningar som gör IT tillgängligt for människor med funktionshinder än för många andra informationsformer. IT är således centralt för information och dialog.

Mer skeptisk är jag, av delvis andra skäl än Anders R Olsson, till de direktdemokratiska visionema som Lars Ilshammar redogör för i sin rapport där det gäller att ta ställning var dag. Det går naturligtvis utmärkt att fatta konkreta beslut på det sättet i inforrnationsnätverk.. Ju mindre beslut desto lättare. Om vi löser de tekniska problemen med identifikation, visst kan alla medborgare då ta ställning till vilken skulptur man skall ha på torget. Man kan titta på den på skärmen och ta ställning. Men hur skall man få de stora besluten att hänga samman Vi kanske kan rösta om arbetslöshetsersättningen. Om resultatet blir en höjning, hur bär vi oss då åt för att komma överens om att spara på något annat konto Hur skall vi förhindra att grundlagens absoluta bud om att det bara är den offentliga makten som utgår från folket genombryts Därför tror inte jag heller, som de flesta här, att det ersätter den politiska processen. Men denna process kommer att förändras. Ross Perot fick trots allt 8 procent i det amerikanska presidenvalet nyligen. Det har ett direkt samband med att hans parti kunnat bygga upp ett nätverk via Internet.

Till sist. Vi översköljs av information. Lars Ingelstam var inne på att det kan bli litet för mycket. Takten ökar och tiden för eftertanke blir ganska liten. Det är inte någonting alldeles nytt. Skalden Per Daniel Amadeus Atterbom förebrådde sig på 1840-talet sitt själsutmärglande mångläseri och ställde det i kontrast till det sena 1700-talets mer eftertänksamma läsande. Den västmanländske prästen Johan Fredrik Munktell skriver 1928 i en känd dagbok om att han nu drar igenom en bok på en dag medan det förut tog månader och ibland år att noggrannt läsa, läsa om och idissla en bok. Han tycker att själen numera, alltså 1928, av allt bok- och tidningsläsande blir så full med före-

IT-kommissionens rapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI ställningar och bilder, ofta av fattiga saker, att föga ledighet och lugn återstår för värdigare föremål.

IT-kommissionensrapport 2/97 38

DIGITAL DEMOKR@TI

Lars-Erik Janlert, docent i datavetenskap vid Umeå universitet

Även är pessimist kan man försöka vara metodologisk entusiast, dvs. försöka se om man positiva möjligheter, i det här fallet i inforrnationstekniken. För den skull behöver man inte koppla bort det kritiska sinnet. Man kan bland annat se problemen med möjlighetema. En ensidig problemfokusering leder till att man riktar in sig på skadebegränsning, att bibehålla nuvarande nivåer, uppnå etablerade ideal när det gäller olika kända värden. Här gäller det I stället att även ha ögonen öppna för nya, påtänkta värden eller värden för länge sedan glömt eller sett sig tvungen att ge upp, av olika skäl, ibland som man tekniska. Liksom på påtänkta metoder att närma sig gamla värden som fastnat i nya implementationsmisstaget, dvs. att identifierar begreppet med operationalisering av man begreppet, funktionen med implementationen. Exempelvis identifieras trygghet med att ha jobb som identifieras med att ha fast löneanställning.

En ensidig problemfokusering leder också till att det blir andra som står för alla utvecklingsinitiativ, sig ska dem negativa eller positiva. Om man tittar bara vare man anse vara på insyns- och insiktsdelarna av demokratin och för ögonblicket lämnar påverkan och delaktighet sidan så kan några punkter där IT skulle kunna ge möjligheter. man se

En enkel modell, den gäller liten eller stor församling, den gäller direkt eller repreen sentativ demokrati och olika modeller för hur den ska se ut. Jag har i modellen tre punkter där med IT:s hjälp kan få ökad insyn i och/eller förståelse av vilka reglerna, man direktiven och de beslutande procedurema Genom lagring på datormedier och nätverksaccess tillsammans med Sökverktyg kan man få bättre insyn i reglerna och insynsverktyg kan underlätta kontrollen av att reglerna följs och gissningsvis har det ökade antalet affärer på senare tid ett samband med detta. Man kan se om reglerna har följts, kan hur reglerna följts och man kan följa upp förutsättningarna i enskilda man se fall. Detsamma gäller kontrollen att reglerna skapas, ändras och etableras på rätt sätt. Naturligtvis finns det stark tendens idag att beslutsprocedurer och tillämpningsproen datoriseras och automatiseras eller mindre och därmed uppnår man kanske cesser mer tydlighet och entydighet inte haft tidigare. Men ganska säkert en komplexien som man gör det mycket svårt att bedöma vad procedurema, reglerna, direktiven egentlitet som

lT-kommissionens rapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI

innebär. Även för expert är det svårt att säker på hur ett kommer att gen en vara program bete sig.

Till detta kan man lägga en inte sällan använd taktik för att lösa eller destabilisera motsättningar. Man komplicerar procedurema eller inför metaprocedurer gör sluteffeksom tema mindre uppenbara. Som ett slags randomisering eller som ett medvetet drag där den smartare får övertaget och den som skapar förslaget har normalt ett förståelseförsprång. Därmed tappar man en del av vinsten man kan göra. Därför blir det extra intressant vad man kan göra vad de beslutande procedurema egentligen innebär, hur det slår, hur det utfaller, vilka resultat som de kommer att ge i olika fall och under olika villkor i olika kontext situationer osv. Vad gör man egentligen när man bestämmer procedurema Modern IT skulle kunna användas till att med interaktiva simuleringar, visualiseringar, virtualiseringar osv studera och uppleva effekterna. Till exempel interaktivt studera vad olika val av brytpunkter i en skatteskala skulle ge för intäktskillnader, hur skattebelastningen skulle fördelas geografiskt, inkomstklassmässigt osv. Eller i en multimediedemonstration eller virtuell simulering uppleva vad placering av det nya bostadsområdet intill flygplatsen kommer att innebära. Det finns naturligtvis många problem även med ett sådant angreppssätt men i den mån det är framgångsrikt kan man skifta över styrningen från att vara inriktad på regelkontroll till att vara inriktad på effektkontroll med alla fördelar som detta innebär.

Om man går till påverkansidan av demokratin är tempot en intressant faktor som flera talare tidigare varit inne här i tenner av frekvens och snabbhet. Det är inte bara snabbhet det gäller utan interaktion. Enkelriktade processer, långa cykler, stor granularitet, stor tröghet ersätts av dubbelriktade processer, korta cykler, fin granularitet, möjlighet till snabba kursförändringar och förgreningar. När processer i samhället snabbas upp och interaktiviseras kan det hända att de demokratiska processerna är för långsamma för att hinna vara med i den process som ska kontrolleras.

Antingen måste styrningen flyttas upp på en metanivå där förändringarna sker långsammare eller också måste demokratiprocessen också bli snabbare vilket kanske är oförenligt med traditionella demokratiprocesser som förutsätter eftertanke och tröghet. Kanske är de väldefinierade, språngartade besluten också i upplösning. Datorstödda medier

IT-kommissionens rapport 2/97 40

DIGITAL DEMOKR@TI

uppmuntrar ett inkrementellt arbetssätt där version avlöser version i små steg utan att man någonsin behöver komma till något väl definierat avslut. Kommer beslutet att drabbas av samma interaktiva utsatthet, utdragna ångennöjligheter Man vet t ex inte längre när man vågar släppa bevakningen av en viss fråga. Går vi från väldefinierade och i tiden rejält åtskilda valpunkter till en kontinuerlig styrning lnteraktiviteten, tempot, utsmetade beslutspunkter, möjligheterna till direkt demokrati, allt pekar mot ett växande beslutstryck på medborgarna som kanske inte alla är så glada att ta. Är det kontinuerlig demokrati vi ska ha

Begrunda följande metod att anlägga gångstråk i ett grönområde. Man anlägger grönområdet utan gångvägar väntar några veckor och ser var gångstigar trarnpas upp. Därefter anläggs gångvägarna på dessa ställen. Metoden har sina begränsningar. Bergknallar och buskar försvinner inte i processen. Den är på ett sätt en underkastelse under de givna villkoren medan ett explicit planerande angreppssätt kan gå rakt på, spränga upp en sprikrak linje. Den innebär dock inte någon märkbar extra belastning för fotgängaren och innehåller en rätt elegant urvalsmekanism av vilka människor som får bestämma. Notera också att exemplet innehåller moment av förhandling och samrnanjämkande i

den mån påverkas något i vägvalet av de antydningar till stigar man kan se. Det här

man skulle kunna kalla implicit demokrati eller varför inte gräsrotsdemokrati. Den moman derna infonnationstelcniken öppnar möjligheter att använda liknande implicita metoder på helt andra områden och i en helt annan skala och med mer kraft i de enskilda fotste- Vi kan rösta med fötterna med våra faktiska handlingar på ett sätt som aldrig tidigen. gare. Sådana metoder liksom andra som bygger på mer komplexa analyser av människors beteende måste övervägas som alternativ och komplement till traditionella marknadsprocesser och demokratiska Naturligtvis finns det många problem med processer. att kontrollera en sådan implicit direkt demokrati. Det handlar mycket om vem som ska ha tillgång till beteendeinformationen och i vilket syfte. Genom väl vald design av olika miljöer kan man få ut mer information. Både marknad och demokrati förutsätter ett rikt

urval för att fungera tillfredställande. Mekanismema för detta tycks inte fungera så bra.

Individen vill kunna påverka själva utbudet och de enskilda produkterna. För att göra detta räcker knappast implicita metoder. Explicita metoder måste till.

IT-kommissionens rapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI

SAMMANFATTNING AV PANELDISKUSSION Medverkande: Stigbjöm Ljunggren, Ana Valdés, Anders R Olsson, Bi Puranen, Åke Edin, Johan Strid, Håkan Hvittfelt. Utfrâgare: Staffan Dopping

Är IT ett hot mot demokratin

Anna Valdés: IT är ett hot mot yrkespolitikerna, mot politikerna som klass, inte mot demokratin. Demokratin har att göra med vilka kvalificerade användare den har, och det betyder helt enkelt att demokratin ökar fler kvalificerade användare som kommer in i beslutsprocessema och därmed avlyssnar yrkespolitikerna.

Bi Puranen: Man skall inte vara så föraktfull när man använder begrepp som mentometerdemokrati. Frågorna är i dag mycket stora och komplexa och det handlar om , i processer under vilka många delbeslut skall fattas. Med hjälp av IT skulle man kunna bygga in flera människors delaktighet under processens gång och så småningom komma fram till ett beslut som är riktigt for ett helt land, i stället för det oerhört förenklade att vid ett utsatt datum säga eller nej. Ett väldigt konkret exempel är kärnkraftsomröstningen 1980 vilken, frånsett att man hade tre olika alternativ, var en mycket komplex frågeställning. Resultatet av folkomröstningen har blivit att man efter 16 år fortfarande inte har löst problemet. IT kan bli processens redskap som aktiverar många fler människor fram till beslutet, men för att arbeta med det som ett grundläggande demokratiskt instrument krävs att man medvetet satsar det från politikernas sida.

Anders R. Olsson: På idéplanet är jag rätt positiv till IT. Jag tror att man har en tendens att övervärdera funktionaliteten i den representativa modell vi har i dag. I USA, där denna diskussion är mycket tydligare, är det fullkomligt klart for väljarna att det i stor utsträckning är pengarna som styr politiken och att det inte spelar någon roll vad man som väljare gör, alltså anser många att det inte är någon idé att rösta. I vissa delstater i USA har man dock på delstatsnivå väldigt mycket folkomröstningar, vilka ger

IT-kommissionens rapport 2/97 42

DIGITAL DEMOKR@Tl

människor möjlighet att påverka. Enligt utvärderingar som gjorts tenderar dessa att ge förnuftiga och sunda resultat, och det finns ingen anledning att tro att det skulle bli väldigt mycket dummare än vad parlamentet normalt kan åstadkomma.

Johan Strid: Ett avseende där jag tror IT kan bidra till en bättre fungerande demokrati är att blir mindre geografiskt begränsad vad gäller de människor som berörs av, och man deltar i beslutet. Ett sådant exempel kan Öresundsbron i praktiken berör vara som många fler människor än bara i Sverige och Danmark. IT kan ge en möjligheter att ställa mer öppna frågor till en större grupp människor än vad som görs i dag.

Håkan Hvittfelt: I diskussion det blir eller mindre demokrati med IT, torde en om mer först definiera vad IT egentligen Det vi syftar på är i forsta hand datorerna, att man datorerna blir alltmer kvalificerade. När det gäller medier så är det alldeles tydligt att utvecklingen går från att tidigare haft olika typer av medier, TV, telefon, datorer, mot ett enhetsmedium, vilket troligen kommer. Klart är i alla fall att det kan användas till oerhört mycket än det vi diskuterat här hittills. Under alla omständigheter så kommer mer medieutvecklingen innebära att den sk valfriheten för den enskilde medborgaren inom tidsperiod förmodligen blir oerhört mycket större än den är idag. Man kan välja att en använda det mediet på det sätt framför allt har diskuterat i dag, som ett informanya tionsmedium, jag tror att användningen till stor del kommer att vara som ett undermen hâllningsmedium. Ställer då frågan om IT bidrar till mer eller mindre demokrati man Så är väl svaret att det blir mer demokrati for dem som använder mediet for att söka information, for att söka delaktighet, for att kommunicera och att använda det som ett debattorg, det blir mindre demokrati for dem som använder mediet på de andra sätt. men

Anna Valdés: Jag undrar om inte IT fungerar som katalysator för en process som egentligen handlar att vi måste omformulera den representativa demokratin. Internet om är egentligen inte sista spik i kistan, utan en representativ demokrati som blivit uren holkad på sitt innehåll. Det viktigaste är inte egentligen att ha Internet eller IT som syndabock for viss avlyssning, utan att se det som en möjlighet att med hjälp av den nya en tekniken omformulera, ompröva och hitta former för att stärka gräsrotsdemokratin. nya

IT-kommissionens rapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI

Medborgarna och eliten

Åke Edin: När vi diskuterar demokratin tycker jag att väl mycket inläggen idag har av präglats av ett kraftigt ovanifrånperspektiv. Det är som om medborgarna inte på något sätt förstår sitt eget bästa, utan att det är experterna som vet vad som är bäst för dem. Man säger att demokratin är i kris, men individen har nog aldrig haft så stort inflytande som nu. Folkhemmet brev trots allt så bra, och var och en blev mer självständig, mer fritt tänkande, mer informerad och mer utbildad. Däremot är de demokratiska strukturema är i kris. På något sätt har vi vant medborgarna vid att om de går till val vart fjärde år och om de betalar sin skatt, så har de gjort sin medborgerliga plikt och resten sköter vi. En intressant utveckling är dock att man kan se att människor i bygder och byar på flera håll gått samman, och att det finns massor av aktiviteter och saker som man vill och kan göra som inte går via den sk apparaten. För dessa byutvecklingsgrupper är IT ett viktigt redskap för att erhålla bl a information, meningsutbyten etc. De politiska partierna är naturligtvis grundpelaren i demokratin och de partier som inte förstår att det behövs en kompletterade arena är dömda, men de partier som förstår att det behövs ytterligare en arena i demokratin kommer att överleva. Slutligen är jag en smula upprörd över de uppifrån och ner perspektiv som präglar docenter och professorer vilka i någon mån tycks ha tappat bort medborgarna, som är vår viktigaste resurs. Mer människa och mindre apparat.

Stigbjörn Ljunggren: Härom kvällen satt jag och resonerade över att det finns en klyfta i Sverige mellan folket och elit. Ett sådant här kännetecken på denna klyña är att folket tittar på Bingolotto medan den politiska, ekonomiska, kulturella eliten fnyser åt det här fenomenet. På sin tid så ansågs Hylands Hörna kanske också vara något liknande, men det var ändå en gemensam folklig angelägenhet medan Bingolotto idag ett av hoten emot det seriösa. Egentligen kan man väl säga att det Loket har ses som gjort är att han har återskapat Hylands Höma-miljön i ett interaktivt IT-samhälle. Det är kännetecknande för Bingolotto är att det låter folk komma till tals, man kan som komma dit och uppträda, och man kan ringa in. Det intressanta med Loket är att han till skillnad från den här etablerade eliten som är på dekis faktiskt tar folk på allvar.

IT-kommissionens rapport 2/97 44

DIGITAL DEMOKR@TI

Statens och samhällets ansvar

Bi Puranen: Jag undrar om det inte i grund och botten handlar om hur infrastrukturtillgängligheten ser ut, vem har tillgång till vad och hur. Frågan om avgifter kontra demokrati. Vad är samhällsansvaret. Vad är demokratiåtagandet och vad skall vara fritt tillgängligt för människorna. Hur kan IT användas som ett redskap för att förhindra uppdelningen av ett B-lag och vad ska kosta pengar. Detta är oerhört svåra fråga i ett läge när ingenting som staten gör får kosta pengar, utan allting ska finna sin finansiering. Jag är alldeles övertygad om att för att kunna besvara frågan om mentometerdemokrati eller inte så måste man se till att det någonstans i samhället finns, av samhället kontrollerade, modererande institutioner. Den fråga jag tror man ska rikta in sig på när man diskuterar detta är, hur säkrar ansvarstagandet och demokratiåtagandet så att samhället verkligen tar ansvaret. Min mycket starka känsla i det utredningsarbete jag gör, är att staten är väldigt glad om man kan smita undan ansvaret och lägga ut det på några extemer någonstans och avgiftsbelägga. Vi har redan i dag förslag från riksrevisionsverket som innebär att allting man lägger ut nätet i digital form ska kosta allt ska bära sina egna kostnader såväl direkt som indirekta. Då kan vi glömma pengar, att använda IT ett redskap i demokratin och för mig är det här grundfrågan. som

Anders R. Olsson: En av förutsättningarna för att det ska bli demokrati är att det centralt fattas ett antal viktiga beslut och ställningstaganden, och inte fortsätter som idag då man halkar runt utan att fatta beslut och oña inte ens diskuterar det som man borde göra något åt. Ett sådant exempel är vad myndigheterna ska göra för att förverkliga offentlighetsprincipen i den digitala miljön. Där använder man nu, i den mån det alls diskuteras, något vagt begrepp som kallas för samhällsinformation som skall spridas. Det betyder naturligtvis ingenting. Om myndigheterna får tolka det själva så kommer vi att få Socialstyrelsens rekommendationer om lämplig brödkonsumtion på nätet, men kommer vi att socialstyrelsens generaldirektörs kontokortsnotor på nätet. Det är skillnaden mellan att ha offentlighet och att ha samhällsinformation. De fordras att regering och riksdag vågar ta i de här väldiga problemen om vad det är som ska vara offentligt.

IT-kommissionens rapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI

Publik fråga: Det förutsätts att det ñnns ett stort intresse från medborgarna att ta emot all information och söka sig fram. Fakta är dock att det finns ett enormt infonnationsöverflöd och för många blir reaktionen att man värjer sig. Kommer det verkligen finnas intresse att använda detta och kommer den nya informationen till medborgarna

Ander R. Olsson: Absolut. Det finns miljonen människor som behöver veta vad staten har för pengar och vilka regler som gäller för att kunna göra någonting, och då måste de använda den här informationen. Det är klart att inte alla kommer att titta på allting, och massor av infonnation kommer ingen att titta på. Men det är inte det som är poängen.

Skolans ansvar

Stigbjörn Ljunggren: En viktig synpunkt som har nämnts några gånger är det här med att det finns ett riskscenario i den ojämna spridningen av tillgången av datorer. I detta sammanhang finns en snabblösning som jag vill varna för, och det är att man ska försöka fixa det hela genom att pytsa in så många datorer som möjligt i skolan. Skolan ska fixa det här, skolan ska gör något det här, men det handlar inte om datorer i så fall, utan det handlar om att skolan ska återvända till det den alltid borde göra, nämligen att förmedla kunskap. T.ex.. är kommunikationen på nätet skriftlig och man kan fråga sig om detta innebär att de som inte är begåvade i att formulera sig och uttrycka sig skriftligt i praktiken kommer att hålla sig undan

Johan Strid: Det är grundproblemet, att skolan förmedlar, eller snarare tror sig förmedla, kunskap. Det är detta, att man skapar människor som tror att kunskapen är färdigtuggad och presenterad i en bok, i ett ämne, som har skapat det stora demokratiunderskott vi har idag. Skolan ska inte alls förmedla färdig kunskap, utan den ska förmedla en kunskap om hur man kan finna den kunskap som är adekvat i varje givet läge. Skolan idag lär inte ut att värdera information, och ställer man frågan om medborgarna kommer att ta sig samhället online, samhällsinformationen där den

lT-kommissionens rapport 2/97 46

DIGITAL DEMOKR@TI

ligger, blir svaret nej. Inte som det ser ut i dag, for man har inte fått lära sig att söka informationen på rätt sätt.

Anna Valdés: När jag skrev boken Kvinnor och Intemet trodde jag att Internet var ett könsproblem. Nu håller jag på och upptäcka att Internet är ett generationsproblem och jag håller fullständigt med om att lösningen inte är att ge datorer till skolan, utan att undervisa lärare i vad IT är för någonting. En trettonårig pojke kan idag mer om en dator än vad en sextioårig lärare kan. Problemet är att trettonåringen som klarar datorn inte vet vad datorn är for någonting i en humanistisk kulturprocess och det är där som läraren kommer in. Själva undervisningsprocessen borde gå ut på, att komplettera den trettonåriga pojkens know-how kunskap med det som läraren kan. Läraren bör sätta in IT i ett annat sammanhang så att vi förstår att datorerna inte är mera än vad tryckpressen i Gutenberg på sin tid var för världen. Om 20 år kommer IT att vara lika föråldrad eller lika vardaglig som böckerna, och det är där problemet ligger. Vi har inte förstått att det inte handlar om att köpa flera datorer till skolorna, utan att det handlar om att utbilda lärarna så att de kan förmedla kunskapen till eleverna. Annars kommer vi att hamna i en klyfta som ingen kan överbrygga.

Håkan Hvittfelt: Jag tycker att när man diskuterar demokrati och IT och nyelektroniska medier så är det värt att upprepa självklarheten att demokrati kräver informerade medborgare. En grundfråga är här om de nya medierna faktiskt kommer att göra att medborgarna blir mer infonnerade. På ett plan är det naturligtvis så att det kommer att finnas oändligt mycket mer information att tillgå på flera olika sätt. Man kommer närmare källor av olika slag, och kan kommunicera på ett annat sätt. Frågan är dock framförallt om det är på det inforrnationssökande sättet som dessa medier kommer att användas, eller de till större delen kommer att användas for underhållning, alltså en underhållning som saknar information. Sannolikheten är då att IT-mediema i vid bemärkelse kan fungera väldigt olika på olika nivåer i samhället. En ytterligare aspekt på det här som jag tycker är värd att ta upp är att det for närvarande pågår en stor internationalisering på medieområdet, vilken innebär att nationella beslut om mediepolitiken får allt mindre betydelse. År det så att lagstiftningen inte i ett visst land så finns passar det metoder via satelliter att förlägga produktionen till ett annat land och kringgå detta.

IT-kommissionensrapport 2/97

DIGITAL DEMOKR@TI

Detta innebär att vâr svenska demokrati egentligen har stort inflytande över vilken

demokrati eller vilken icke-demokrati som de stora internationella mediekoncemema och de internationella medierna, som förmedlar detta, kommer att fonnedla. Att intemationaliseringen är så oerhört påtaglig och att den den nationella kontrollen minskar, är en aspekt som ofta glöms bort i debatterna och det är givetvis också en central demokratifråga.

Åke Edin: Jag tror det föreligger en begreppsförvirring kring begreppet direktdemokrati. Direktdemokrati är det enligt min mening om individen har mer inflytande över sitt vardagsliv. Ibland kanske direktdemokrati har framställts som att trycka på knappen men så enkelt är det inte. I den meningen har medborgarna enligt vad jag tidigare sade fått mer direktdemokrati i vårt land med åren och jag delar Bis uppfattning att mentometem och IT och annat kan förädla möjligheten att arbeta i en ökad lokal demokrati.

Bi Puranen: Många säger att IT bara är ett redskap, men informationsteknik handlar om är något mycket mera kraftfullt än enskilda delar, det är inte bara ett redskap utan någonting som omforrnar hela vårt sätt att tänka och vara. I den digniteten ligger det, både med de plus och de minustecken som vi diskuterar när det gäller informationstekniken. Därför blir den generationskonflikt som Anna Valdés och Johan Strid tar I upp väldigt viktig. Sedan finns även själva grundstrukturen i form av bandbredder osv som inte når nog långt ut. Man har 20 eller 40% som man inte når och det är oacceptabelt ur demokratisk synpunkt, att det ens finns 5% som inte nås är faktiskt inte acceptabelt, om vi diskuterar det ur demokratisynpunkt. Sedan skall hela den problematiken knytas till en arman sak som Stigbjöm tog upp, nämligen att man måste kunna skriva. Med tanke på att IT i väldigt hög grad handlar om att man ska kunna förmedla sina åsikter och känslor via tangentbord så riskerar det att bli en allvarlig hämsko. Sammanfattningsvis tror jag att det är viktigt att man fortsätter och utvecklar sökmotorer, att man fortsätter och gör mycket bättre sökinstrument. När det gäller användningen av IT tror jag också att en viktig del är att utveckla interaktiviteten så att man ser IT som en del i processandet, samt att vi måste se till att den infrastruktur som vi bygger ut blir av interaktivt slag. Vidare är det också viktigt att

IT-kommissionens rapport 2/97 48

DIGITAL DEMOKR@TI

se det ur institutionernas perspektiv, att vi har starka, modererande institutioner. Slutligen måste det finnas ett användarperspektiv så att man ser till att man fångar upp den aktiviteten som finns. Det är först när institutionsperspektiv och användarperspektiv fungerar interaktivt tillsammans som vi kan tala om att vi använt IT.

IT-kommissionens rapport 2/97 49

DIGITAL DEMOKR@TI

AVSLUTNING Peter Seipel, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet och ledamot IT av kommissionen Jag ska i min avslutning försöka förenkla dagens inlägg under ett antal Gzn.

Det första Grt är grogrund för mycket har handlat om detta. Det har talats om studiecirklar, om medborgarnas engagemang och om skolutbildningen. Detta är naturligtvis något som är mycket större och som går långt utöver inforrnationstekniken men som är oerhört grundläggande och måste finnas med i diskussionen. I grogrunden finns de verkliga drivkrafterna. Saknas det en medborgaranda, en gemensam känsla av mål för hela övningen, då är det ganska meningslöst att diskutera andra saker ovanpå.

Mitt andra G handlar om gödning. IT är inte ett redskap utan det är gödningen. Precis som med annan gödning så kan man övergöda med IT. I det har vi det överflöd och den redundans som så många har talat om idag. Det är inte kanaler vi talar om utan det är hav, stora stonniga hav av data. Det ligger naturligtvis faror i att omvandla dessa hav till små trygga kanaler där medborgarna kan färdas på sina flatbottnade pråmar. Man mister del utsikterna och möjligheterna. Ändå behöver både kanaler och fria en av vyema, man segelvidder. Man behöver både stora hav och egna innanhav.

Det tredje Gzt är naturligtvis gallring i stort och smått. En typ av gallring är att skapa ordning i överflödet. En annan typ av gallring är att få det önskvärda att hända. Jag har fast mig bland annat vid de ord som har sagts om de modererande institutioner som dämpar och anpassar. Jag tror det är en väldigt viktig diskussion.

Mitt fjärde G är geograñn, både det ytterst lilla, den upptrampade stigen, men också de helt globala sammanhangen. Inte minst från rättsordningens synpunkt så är globaliteten en oerhört svårhanterbar utveckling därför att den på allvar ställer frågan om man kan ha någon nationell juridik i den nya elektroniska, globala världen. Det gäller alla rättsområden såsom straffrätten med det kända exemplet om barnpornografi, beskattningen av tjänster, skyddet av upphovsrättigheter osv. Allt fler problem omvandlas med snabb takt

IT-kommissionens rapport 2/97 50

DIGITAL DEMOKR@Tl

till internationella frågeställningar. De blir därmed också mycket svårare att hantera för oss som ska konstruera maskinerier och få det hela att fungera.

Mitt sista G, det femte, är gudarna. Vad har vi för gudar på detta område Är det effektivisering som i Riksrevisionsverkets rapport om utnyttjandet av samhällets infonnationsresurser Är det medborgarnas lycka så att allting ska gratis i informationens vara Schlaraffenland Är det någon slags ångest inför hoten bestämmer över och gör som oss oss defensiva och reagerande där vi borde vara förutseende och optimistiska Det finns många gudar att hålla utkik efter, tror jag.

Sammanfattningsvis med viss mnemoteknisk tillpassning för den nya tidens skolungdomar mnemoteknik betyder att man gör det lättare för sig att minnas. Glöm inte att under århundraden ansågs det att det yppersta tecknet på intelligens vara minnesförmåga och minneskunskaper. Det talas om hur Augustinus ur minnet dikterade för femton sekreterare på en gång olika böcker. Han gick från den ena till den andra. "Primärminnet här uppe" är oerhört värdefullt bland annat genom sin associationsfönnåga.

Jag väljer att avsluta med två extremer i dagens diskussion. Den ena hämtar jag från Lars-Erik Janlert, den andra från Stigbjörn Ljunggren.

Lars-Erik J anlert talade om modeller för hur man kan resonera kring IT:s förhållande till olika led i den demokratiska processen. Jag väljer att provocera lite genom att säga något som inte alls har nämnts. Det är systemteorins egen syn på detta med IT och demokrati. Det handlar om fundamentala sanningar i cybemetikens värld. Av styrteorin kan lära sig att för att man ska kunna styra något, till exempel ett komplext och snabbman föränderligt samhälles utveckling, så fordras det att styrapparaten är mer komplex än det styrda. En snigel har väldigt svårt att styra mig av många olika skäl men ett av dem är att jag är mera komplex, har större variationsvidd i mitt sätt att uppfatta, beskriva och hantera omvärlden. Styrapparaten måste vara mera komplex än det styrda fenomenet. Det innebär bland annat att infonnationsapparaten som ingår i styrapparaten som en del i den måste kunna hantera alla de föränderliga situationer, tillstånd, styrmedel och effektvärderingar som kan förekomma. För att ett samhälle ska överleva över huvud taget och kunna utvecklas så måste styrapparaten inklusive dess informationssystem ha största

IT-kommissionens rapport 2/97 51

DIGITAL DEMOKR@TI

möjliga spännvidd, tillåta motsägelsefull information, tillåta fn användning av all infonnation, även konkurrerande användningar. Jag påstår därför att det inte är en fråga om vi vill eller inte vill använda IT som ett stöd demokratin. Det är en nödvändighet för överlevnad, annars går det som i Sovjetunionen. Trots förekomst av god medborgaranda så rasade alltihopa därför att man har ett informationssystem som inte tillåter annat än snäva synsätt och innehåller fullt med förbjudna utsagor och sanningar. Det här är ett litet tillägg till dagens diskussioner. En kommentar närmast till Lars-Erik J anlert.

Kommentaren till Stigbjöm Ljunggrens näsräkningsfarhågor är av helt annat slag. Lars Gustafsson poeten i Austin ,Texas har skrivit en liten diktsamling som heter - - Variationer Silfverstolpe". Jag tillåter mig att variera över inledningsöver ett tema av dikten i Lars Gustafssons samling på följande vis: Nej inte bitar, inte data heller. Nej inte bitar, data, fält. Nej ingenting av detta, men skräcken för en känslans svält.

IT-kommissionens rapport 2/97 52

DIGITAL DEMOKR@TI

Bilagor

Journalistik, Medier Kommunikations JMK demokratiseminarium

Samma dag som seminariet i Rosenbad den 8 november 1996 hölls på JMK fd journalisthögskolan en debatt om IT och demokrati. Vi bad arrangörerna att sända över de synpunkter som kommit fram under förmiddagen för att bidra till även vår debatt. Följande text kunde därvid läsas vid vårt seminarium:

Datum: 1996-11-08 11:21:59 Från: Gunnar Nygren Ärende: BRÅDSKANDE Debattext från JMK - Till: Kjell Skoglund

Till IT-dagen vid Rosenbad november: 8

Bristen diskussion om informationsteknologin och demokratin var en av decentrala frågorna som diskuterades vid JMKs debatt under förmiddagen. Det är ingen som svarar våra ilska debattartiklar, sa journalisten Anders R - Olsson och ñck medhåll av de andra debattörema. Politikerna tar inte ansvaret för utvecklingen. Det var ett 30-tal av lärarna och forskarna vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet JMK som lyssnade på inledningar från kända IT-debattörer som Ola Larsmo och Lars Ilshammar, Thorbjörn Lindskog från JMK och Staffan Hillberg från Bonnier Online. Två frågor kom att stå i centrum for diskussionen de infonnationsklyñor som uppstår om man låter marknadskraftema ta hand om uppbyggnad av infrastruktur och den datalagskommitté som till våren ska lägga fram förslag som enligt kritiker bryter med den svenskaoffentlighetstraditionen från 1766. Lars Ilshammar pekade att samhället fram tills nu haft ansvaret för uppbyggnad av infrastruktur som telefonnät och kommunikationer. Men i utredningen "Telekommunikationer alla" som kom i somras läggs detta över marknadskraftema, och resultatet blir "GSM-effekten" som bara täcker de delar av Sverige som är tätt befolkade. Detta är ett systemskifte i synen på infrastrukturen, ansågIlshammar. Ta till exempel rektorn i Karesuando som investerade i datorer till skolan men inte kunde få kontakt utåt eftersom Televerkets ledningar var för dåliga för datorkommunikationer, fyllde Ola Larsmo IT som skulle utjämna skillnad mellan stad och land Thorbjörn Lindskog, som arbetar med nya medier JMK, fyllde och visade på de informationsklyftor som uppstår mellan olika sociala grupper i och med mediernas förändring. Idag är det främst högutbildade och rika som har tillgång till Internet, samtidigt som dessa grupper också håller uppe sitt tidningsläsande. I Storstockholm saknar hälften av LO-hushållen dagstidning, samtidigt som de inte heller har tillgång till de nya elektroniska medierna. Samtidigt påpekade flera debattörer att den nya tekniken ger möjlighet till interaktivitet genom massmedierna, på ett sätt som inte var möjligt tidigare. Tid

IT-kommissionens rapport 2/97 53

4%

DIGITAL DEMOKR@TI

ningsläsare kan få intemetadresser till källorna och skaffa mer och färskare information än vad som finns i tidningen. Men möjligheterna till interaktivitet utnyttjas inte, påpekade Thorbjörn - Lindskog. l Jedings utredning om digital -TV talas om de enorma mängder information som ska pumpas ut i alla kanaler. Men för tittarnas återreaktioner ska telefonledningarna räcka folket behöver inte mer sägs det. - En annan central fråga i debatten var synen på offentlighet och den datalagskommitté som nu arbetar. Under intryck av EUs datadirektiv ska den ta fram ett förslag ny datalag till i mars. Enligt de uppgifter som läckt ut så utgår kommittén från att all hantering av personuppgifter ska vara förbjuden, sa Anders R Olsson. Det är tvärt emot den svenska traditionen från tryckfrihetsförordningen av 1766 som förutsätter fri hantering information, och att man sedan kan göra undantag från detta i sekav retesslag. Ola Larsmo fyllde i och pekade på att detta visar att IT-debatten griper tillbaka på grundläggande demokratiska frågor. I USA hamnar man i konstitutionen från 1700-talet när man diskuterar yttran- defrihet nätet. IT-vännemas största bundsförvant är l700-talets upplysningsidéer. Men var finns då den offentliga debatt som tar upp dessa båda frågor, undrade publiken Allt detta diskuterades redan i början av 80-talet och ändå verkar det som om inget kan påverka utvecklingen mot större infonnationsklyftor och mindre offentlighet Vi skriver våra ilskna artiklar, men det är ingen som svarar dem, konstate- rade Anders R Olsson. Politikerna tar inte ansvaret för utvecklingen. Lars Ilshammar fyllde på med en tänkbar förklaring: Tekniken har ingen självständig agenda i politiken, inget eget sammanhang. Samma utredningar som görs gjordes för 15 år sedan, och inget har hänt bland politikerna. Inte mer nu än att de har avreglerat och överlåtit teknikutvecklingen marknaden. Staffan Hillberg från Bonniers Online fortsatte: -Det handlar politikernas kompetens. De begriper inget om den tekniska utom vecklingen, det visar också våra kontakter ute i Europa när vi följer lagstiftningen i olika länder. Tjänstemännen i den politiska apparaten kan teknikfrågoma, men de får inte delta i en politisk debatt. Och politikerna vågar inte eftersom de är rädda att bli slagna på fingrarna av sådana som kan tekniken. Anders R Olsson: När jag började debattera IT-frågor på 80-talet gick det en datapolitiker på 50 jordbrukspolitiker i riksdagen. Idag har det nationella parlamentet abdikerat och det viktiga händer i EU. Där är vår insyn och möjlighet att ställa några till svars ännu sämre. Också joumalistutbildningen diskuterades. Flera pekade vikten att stärka undervisning i källkritik när studenter använder elektroniska källor. Samt på vikten av att lyfta fram de grundläggande demokratiska idéerna från 1700-talet om allmänna handlingars offentlighet och om tryckfrihet utan censur. IT-dagen JMK fortsätter nu med informationssökning Internet och i databaser under handledning. Dessutom visas en ny CD-ROM som används i filmkunskap för att lära studenter hur en film klipps ihop, ett exempel hur ny teknik kan användas i undervisningen.

Text: GunnarNygren E-post adress:nygren@jmk.su.se

IT-kommissionens rapport 2/97 54

DIGITAL DEMOKR@TI

Program "Teknik, demokrati och delaktighet" Seminarium den 8 november 1996

Det har hävdats att informationstekniken kan bidra till en betydande vitalisering av demokratin. Medborgaren kan bli mer delaktig i både stora och små samhällsfrågor än tidigare. Detta kan skapa en ökad genomlysning av samhället. Är detta riktigt

Diskussion av dessa och närliggande frågor kommer att äga rum den 8 nov 1996 i Rosenbads Konferenscentrum mellan kl. 13 och ca 17. Arrangörer är Kommunikationsforskningsberedningen, Folkomröstningsutredningen och IT-kommissionen.

Vårt syfte med seminariet är inte att diskutera tekniska metoder för att sprida information till medborgarna. Däremot vill diskutera olika demokratiska kommunikationsmodeller, olika sätt att deltaga. Hur kan medborgarna agera och reagera Hur kan nå alla l 1 kap 1 § Regeringsformen heter det: All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Pro ram usterat

13.10 Generaldir. Urban Karlström, KFB Inledning 13.00 - 13.10 13.25 Prof. Bertil Thorngren, Telia Tekniska och infra- strukturella möjligheter Stigbjörn Ljunggren Demokrati i förändring 13.25 - 13.40 Samhällsdebattör

13.40 13.55 Lars Ilshammar, Örebro Högskola inbjuden promemoria - 14.25 Doc. Anders Westholm Kommentarer till 13.55 - Medborgare Mona Hillman Pinheiro llshammars text 14.25 14.45 Paus - 15.30 Prof. Lars lngelstam Inlägg 14.45 - Redaktör Helle Klein Publicisten Olle Wästberg Doc. Lars Erik Janlert 15.30 16.45 Redaktör Staffan Dopping leder en panel bestående av Stig- björn Ljunggren, kommundir. Åke Edin, förf. Anders R Olsson, doc. Bi Puranen, förf. Ana Valdés, prof. Håkan Hvittfelt samt ledamoten i Ungdomens lT-rád Johan Strid i en diskussion kring bl. a. följande frågor: Vilka värderingsförändringar kan notera ett i allt snabbare och mer medieberoende samo hälle Påverkas olika grupper på olika sätt Vilka missgynnas Vilka risker finns för manipulation och övergrepp rörande demokratiska processer i nya a skepnader Om medborgarnas inflytande inriktas på näraliggande frågor, är det då möjligt att överblick och /ángsiktighet tappas bort o Demokrati kräver levande debatt och kunskap. Denna kunskap är dock ojämnt fördelad. Vissa grupper riskerar utanförskap. Vad kan göras Är nya former för debatt mer aktiverande och kunskapsutveck/ande än dagens Ny teknik möjliggör ett ökat inslag av direkt demokrati. Är våra organisatoriska och rättsliga o demokratiska former redo för nya former Vem äger dagordningen i utvecklingen av nya demokratiska möjligheter, och har då i själva a verket den reella makten Kan en utveckling av nya demokratiska former bidra till att öka inslaget av lokal demokrati Påverkas det panipolitiska systemet 0 Vilken forskning om nya demokratiska relationer och samband är motiverad 16.45 16.55 Sammanfattning av dagen frán arrangörerna -

IT-kommissionens rapport 2/97 55

Rapporter

IT-kommissionens arbetsprogram, SOU 1995:68 Delbetänkande om kommissionensövervägandeoch prioriteringar samt arbetsprogram.34 sidor. Kan beställas hos Fritzeskundtjänst. Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90

Kommunikation utan gränser rapport från IT-kommissionen,juni 1995 - Skriften är ett sammandrag kommissionensarbetsprogram. sidor. av 15 Kan beställashoslT-kommissionen.

Communication Without Frontiers report by the Swedish - IT-Commission, june 1995 Engelsköversättning av sammandraget. sidor. 15 Kan beställasfrån IT-kommissionen

Så kan Sverige utveckla en framgångsrik programvaruindustri inför 2000-talet Rapport1/96.25 sidor.

IT-mått. Hur kan IT-användning beskrivas Av Nils-GöranOlve Carl-JohanWestin, CEPROAB. Rapport 2/96. 65sidor.

När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked. Om IT och handikapp. Rapport3/96. 32 sidor.

Kvinnor och IT Rapport 4/96. 41 sidor.

Rättsinformation och IT Svårigheternas advokater eller möjligheternas ambassadörer Rapport5/96.60 sidor.

ERROR, När IT inte fungerar en rapport om IT och dessanvändbarhet Av Per Gustafssonpåuppdrag av IT-kommissionen. Rapport 6/96. 50 sidor.

IT-kommissionenshearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Dokumentation från IT-kommissionenshearingden 5-6 juni 1996. Rapport7/96. 127 sidor.

Affärsnyttan med Internet Sammanfattning detseminarium av som anordnades IT-kommissionen,Swebizzoch SverigesTekniska av Attachéerden juni 4 1996.Rapport 8/96. Rapportenär publicerad IT-kommissionens hemsida http://www.itkommissionen.se.

IT-problem inför 2000-skiftet, SOU 1997:12 Referat och slutsatser från en hearinganordnad IT-kommissionenden 18december1996.Rapport 1/97 Kan av . beställashosFritzeskundtjänst.Fax:08-69091 91. Telefon: 08-69091 90. 116sidor

Rapporter utgivna på uppdrag eller i samarbete med I T-

kommissionen

Data om IT i Sverige Statitsitisk sammanställning om IT gjord av Statistiska Centralbyrån påuppdragav IT-kommissionen. Kan beställasfrån SCB Förlag, 701 89 Örebro. Fax: 019-17 69 32. Telefon: 019-1768 00.

Datorvanor 1995 Undersökning svenska av folketsdatorvanor utförd av Statistiska Centralbyrån uppdragav IT-kommissionen.102 sidor. Kan beställas från SCB Förlag,701 89 Örebro.Fax:019-1769 32. Telefon: 019-17 68 00.

Nationella initiativ IT världen runt - Undersökning av Sveriges TekniskaAttachéer uppdrag av IT-kommissionenoch Näringsdepartementet. Kan beställas från STATT, Box 5282, 10246 Stockholm

IT världen Regionala initiativ runt - Undersökning av Sveriges TekniskaAttachéer på uppdrag av IT-kommissionen och Näringsdepartementet. Stencil.

Statligt stöd till mjukvaruindustrin IT världen runt - Undersökning Sveriges av Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionenoch Näringsdepartementet. Stencil.

Europeiska Unionen IT, telekommunikation och nya medier - En kartläggning ochanalysgjord av Statskontoret på uppdrag lT-kommissionen.lll sidor.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. . - Inkomstskattelag,del l-IlI. Fi. . Fastighetsdataregister. Ju. . Förbättrad miljöinformation. M. . Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stöd för . arbetshandikappade. A. O Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrâgor. K. . Byråkratin i backspegeln.Femtio år av förändring . sex förvaltningsomráden. Fi. Röster om barns och ungdomarspsykiska hälsa. S. . Flexibel förvaltning. Förändring och verksam- . hetsanpassning statsförvaltningens av struktur. Fi. 10.Ansvaret för valutapolitiken. Fi. ll .Skatten miljö och sysselsättning.Fi. 12. IT-problem inför 2000-skiftet.Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionenden 18 december. IT-kommissionensrapport 1/97. K. 13.Regionpolitik för hela Sverige. N. 14. IT i kulturenstjänst. Ku. 15.Det svårasamspelet. Resultatstyrningensframväxt och problematik. Fi. 16.Att utveckla industriforskningsinstituten.N. 17 Skatter, tjänster och sysselsättning. . + Bilagor. Fi. 18.Granskning av granskning. Den statligarevisioneni Sverige och Danmark. Fi. 19.Bättre information om konsumentpriser. In. 20. Konkurrenslagen1993-1996. N . 21. Växa i lärande.Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år. U. 22. Aktiebolagets kapital. Ju. 23. Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik, demokrati och delaktighetden 8 november 1996 anordnatav Folkomröstningsutredningen,ITkommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen.IT-kommissionensrapport 2/97. K.

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Inrikesdepartementet

Fastighetsdataregister. 3 Bättre information om konsumentpriser.19 Aktiebolagetskapital. 22 Miljödepartementet

Socialdepartementet

Förbättradmiljöinforrnation. 41 Röster om barnsoch ungdomarspsykiskahälsa. 8

Kommunikationsdepartementet

Länsstyrelsemasroll i trañk- och fordonsfrágor. 6 IT-problem inför ZOOO-skiftet. Referatoch slutsatser från en hearinganordnad av IT-kommissionenden 18 december.IT-kommissionens rapport 1/97. 12 Digital dem0kr@ti.Ett seminarium om Teknik, demokratioch delaktighetden 8 november1996 anordnat av Folkomröstningsutredningen, ITkommissionenoch Kommunikationsforskningsberedningen.IT-kommissionens rapport 2/97. 23

Finansdepartementet

Inkomstskattelag,del I-III. 2 Byråkratin i backspegeln.Femtio år av förändring sex förvaltningsområden.7 Flexibel förvaltning. Förändringoch verksamhetsanpassning statsförvaltningensstruktur. 9 av Ansvaretför valutapolitiken.10 Skatter, miljö och sysselsättning.11 Det svårasamspelet.Resultatstyrningensframväxt och problematik. 15 Skatter, tjänsteroch sysselsättning. + Bilagor. 17 Granskning av granskning. Den statligarevisionen Sverige i och Danmark. 18

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan steg för steg. l - Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barn och unga 6-16 år. 21

Arbetsmarknadsdepartementet

Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stöd för arbetshandikappade. 5

Kulturdepartementet

IT kulturenstjänst. 14 i

Närings- och handelsdepartementet

Regionpolitikför hela Sverige. 13 Att utveckla industriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20

J I

r

i

y