Följdlagstiftning till miljöbalken : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

LM rim

Statens offentliga utredningar WW 1997:32

w Miljödepartementet

till

Följdlagstiftning

miljöbalken

Delbetänkande Miljöbalksutredningen av Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20531-9 Stockholm 1997 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet

Regeringen bemyndigade den 7 april 1993 chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda organisationsförändringar med anledning av ett tidigare förslag till miljöbalk. Med stöd av bemyndigandet förordnades fr.o.m. den 13 april 1993 dåvarande hovrättspresidenten Carl Axel Petri som särskild utredare. Vid regeringssammanträde den 24 november 1994 beslutades att uppdraget även skulle omfatta att lägga fram ett nytt förslag till miljöbalk. Vi har antagit namnet Milj öbalksutredningen. Beträffande sakkunniga, experter och sekreterare hänvisar vi till vårt huvudbetänkande SOU 1996:103 Miljöbalken En skärpt och samord- nad miljölagstiftning för en hållbar utveckling och delbetänkande SOU

1996:147 Övergångsbestämmelser till miljöbalken. Följande ändringar

har dock skett. Som experter har förordnats departementsrådet Erik Casten Carlberg fr.o.m. den 1 januari 1997, departementssekreteraren Lars-Eric Hult fr.o.m. den 4 juni 1997, generalsekreteraren Ulrika Rasmuson fr.o.m. den 14 oktober 1996 och enhetschefen Kitty Victor fr.o.m. den 24 april 1997. Följande experter har entledigats, Gertrud Berglund fr.o.m. den 17 juni 1997, Sten Jerdenius och Åsa Wiklund båda fr.o.m. den 4 juni 1997. Vidare har kammarrättsassessom Stefan Köhler entledigats den 22 november 1996 som sekreterare. Kammarrättsassessom Björn Persson förordnades den 13 januari 1997 som sekreterare. Vi får härmed överlämna delbetänkandet Följdlagstiftning till miljöbalken. Vi fortsätter vårt arbete med andra utestående frågor, såsom förordningar.

Stockholm den 17 juli 1997

Carl Axel Petri /Lars Holmgård Per Lagerud Björn Persson

gåixâçâaç

Förkortningar

bet. betänkande BoU Bostadsutskottet dir. direktiv Ds Departementsserien EG Europeiska gemenskapen ha hektar

JB jordabalken

JoU J ordbruksutskottet MB miljöbalken MKB miljökonsekvensbeskrivning NRL lagen 1987: 12 om hushållning med naturresurser m.m. NU Näringsutskottet PBL plan- och bygglagen 1987: 10 prop. proposition rskr. riksdagsskrivelse RRV Riksrevisionsverket RÅ Regeringsrättens årsbok SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar TU Trañkutskottet UB utsökningsbalken

ll

Sammanfattning

Den 4 juli 1996 överlämnade vi till regeringen vårt huvudbetänkande SOU 1996:103 Miljöbalken skärpt och samordnad miljölagstiñzning för en - en hållbar utveckling. Förslaget har remissbehandlats och därefter bearbetats i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 3 april 1997 lagrådsremiss om rörande miljöbalk. Vi har under slutskedet vårt arbete med en av följdlagstiftning anpassat förslagen till lagrådsremissen. Enligt lagrådsremissen skall bestämmelserna i 15 lagar arbetas samman i miljöbalk. Därutöver finns ett stort antal lagar med miljöanknytning. Alla en dessa lagar kunde inte arbetas in i miljöbalken om denna skulle få ett rimligt omfång. Många de utanförliggande lagarna har huvudsakligen andra av sylten än miljöhänsyn och måste på olika sätt anpassas till balken. I detta betänkande förslår vi sådana följdändringar och utvecklar i samband därmed bl.a. förhållandet mellan miljöbalken och andra lagar. Av betänkandet framgår bl.a. att miljöbalken gäller även för verksamheter omfattas lagar inte har arbetats in i balken. Det finns därför som av som sällan något behov genomgripande ändringar för att åstadkomma att av miljöhänsyn tas i behövlig omfattning. Lagama måste dock ändras en del punkter för att bli tillräckligt anpassade till balken. Bland våra förslag kan nämnas att tillstånd och liknande godkännanden inte skall ges för ny verksamhet medverkar till att en miljökvalitetsnonn överträds. Vid som överträdelse skall vidare ett redan meddelat tillstånd kunna av en norm omprövas och villkor ändras. Dessutom skall miljöbalkens regler om

miljökonsekvensbeslqivningar normalt tillämpas när sådana beskrivningar

upprättas enligt andra lagar.

abgçpi saga sazab Jügørâñü .grzätmø

Kim m; ax-.rñgfa

,jsbrrsymäied v A ;M viss aansiimr: m .n bd :33531: nså. am xxgarzñdödirrx

:art: mm :arâmaeáw v ti: vs :zaS-:øbiáiáwvö V 24.30 asvøöxqmz:

gdzl-zmváaers :âuiö tm

;gärna armihqqu

Lagförslag 13

1 till

Förslag Lag om ändring i jordabalken;

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 3 kap. 3 7 kap. 3 § och 9 kap. 33 §

jordabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Fastighet och dess gränser

6 §

Har fastighet blivit skild från Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde ge- angränsande vattenområde ge-

nom att stranden törskjutits, har nom att stranden förskjutits, har

fastighetens ägare rätt att nyttja fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet bety- skada eller olägenhet av betyav delse. Fastighetens ägare har delse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 därvid samma rätt som enligt 2

kap. 6 § vattenlagen 1983:291 kap. 7 § lagen 0000 med sär-

tillkommer strandägare. skilda bestämmelser om vattenverksamhet tillkommer strandägare.

14 Lagförslag

3 kap. Rättsförhållanden mellan grannar

3 §

Den som ämnar utföra eller Den som ämnar utföra eller låta utföra grävning eller liknan- låta utföra grävning eller liknande arbete på sin mark skall vidta de arbete på sin mark skall vidta varje skyddsåtgärd som kan an- varje skyddsåtgärd som kan an-

ses nödvändig för att förebygga ses nödvändig för att förebygga

skada på angränsande mark. Be- skada på angränsande mark. Bestämmelser om ersättning för stämmelser om ersättning för skador till följd av grävning skador till följd av grävning eller liknande arbete finns i eller liknande arbete finns i 32 miljöskadelagen 1986:225. kap. miljöbalken.

Medför skyddsåtgärd uppen- Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den barligen högre kostnad än den skada som åtgärden avser att skada som åtgärden avser att förebygga, får åtgärden under- förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas låtas. Skadan skall dock ersättas

enligt bestämmelserna i miljö- enligt bestämmelserna i32 kap. skadelagen. Om det begärs, miljöbalken. Om det begärs,

skall säkerhet enligt vad som skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för er- ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar. sättningen innan arbetet börjar.

Är byggnad eller anläggning hör till angränsande mark, till annan som följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan beskaffenhet att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att förebygga skada med anledning arbete som inte sträcks nedanför vanligt källardjup, skall av åtgärden bekostas den angränsande markens ägare. Om anläggningen hör av till tomträtt, skall åtgärden i stället bekostas av tomträttshavaren. en

7 kap. Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft.

3§

Av fastighetsägaren annan upplåten rätt att avverka skog fastigheten

eller att tillgodogöra sig andra alster av fastigheten eller dennas

Lagförslag 15

naturtillgångar eller att jaga eller fiska på fastigheten är att anse som nyttjanderätt, även om med rättigheten icke är förenad rätt att i övrigt nyttja fastigheten.

Vad som i denna balk och andra författningar sägs om nyttjanderätt skall tillämpas även när ett avtal har slutits mellan sidan å ena en fastig-

hetsägare och å andra sidan

staten, en kommun eller en sådan ideell förening som anges i 16 kap. 13 § miljöbalken och avtalet innebär att fastighetsägarens rätt att nyttja ett visst område inskränks i avsikt att värna eller utveckla naturvärden naturvärdsavtal.

9 kap. J ordbruksarrende

33§

Har jordägaren utgivit er- Har jordägaren utgivit ersättning för markavvattning sättning för markavvattning enligt vattenlagen 1983:291 enligt miljöbalken eller lagen eller för byggande enskild 0000 med särskilda bestämav väg enligt lagen 1939:608 om melser om vattenverksamhet enskilda vägar eller anlägg- eller för byggande av enskild ningslagen 1973:1149, får väg enligt lagen 1939:608 om jordägaren uppsäga avtalet, om enskilda vägar eller anläggarrendatom icke medger skälig ningslagen 1973:1149, får höjning av arrendeavgiften. jordägaren uppsäga avtalet, om Uppsägning skall ske inom ett arrendatom icke medger skälig år från det företaget fullbor- höjning av arrendeavgiften. dades. Uppsägning skall ske inom ett år från det företaget fullbordades.

Denna lag träder i kraft den

16 Lagförslag

Vad stadgas om naturvårdsavtal i 7 kap. 3 § andra stycket skall som inte gälla avtal har ingåtts före denna lags ikraftträdande. som

Lagförslag 17

2 till

Förslag Lag om ändring i lagen l902:71 s.1, innefattande Vissa

bestämmelser om elektriska

anläggningar;

Härigenom föreskrivs att 2 § 2 3 mom. och 28 § lagen l902:7l mom., s.1, innefattande vissa bestämmelser elektriska anläggningar skall ha om följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 2 mom.

Nätkoncession får meddelas endast anläggningen är lämplig från om allmän synpunkt.

Nätkoncession för linje får endast det finns särskilda skäl meddelas om för ledning är avsedd för spänning inte överstiger högsta tillåtna som som spänning för de områden med nätkoncession som berörs av ledningen.

Nätkoncession för område får bara meddelas området utgör en med om hänsyn till nätverksamheten lämplig enhet. Nätkoncession får inte meddelas för ett område helt eller delvis sammanfaller med ett annat koncessionssom område.

18 Lagörslag

Nätkoncession som avser en utlandsförbindelse får inte meddelas om förbindelsen allvarligt skulle försämra möjligheterna att långsiktigt upprätthålla elförsörjningen i landet.

Nätkoncession får endast beviljas den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession for område får endast beviljas den dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom det begärda som området.

Nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller ornrådesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Vid prövning frågor Utöver bestämmelserna i av om

meddelande nätkoncession denna lag finns bestämmelser

av skall lagen 198712 hus- rörande miljöpåverkan i miljöom hållning med naturresurser balken. Vid koncessionsprövtillämpas. ningen skall 3 och 4 kap., 5 kap. m.m. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.

Nätkoncession får inte över- En miljökonsekvensbeskriv-

låtas utan tillstånd ning skall ingå i en ansökan om av rege-

ringen eller, efter regeringens koncession. Vad gäller förfaran-

bemyndigande, nätmyndighe- det, kraven på miljökonsekvensav ten. Vid prövning ansökan beskrivningar samt planer och av överlåtelse nätkoncession planeringsunderlag gäller 6 om av

skall femte stycket tillämpas. kap. miljöbalken.

Nätkoncession får inte överlåtas utan tillstånd av rege-

ringen eller, efter regeringens

bemyndigande, av nätmyndigheten. Vid prövning av ansökan om överlåtelse av nätkoncession

skall femte stycket tillämpas.

2 § 3 mom.

Nätkoncession ges for bestämd tid, längst 40 år.

Lagörslag 19

En nätkoncession skall En nätkoncession skall förenas med de villkor som förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna behövs för att begränsa eller

intressen och enskild rätt samt motverka skada eller olägenhet

med de villkor för anlägg- för människors hälsa eller omningens utförande och nyttjan- givningen, främja en hållbar de som behövs av säkerhetsskäl hushållning med naturresurser, eller behövs från trygga säkerheten samt skydda som annars allmän synpunkt. andra allmänna intressen och enskild rått.

Uppkommer genom verksamhet för vilken nätkoncession har meddelats enligt denna lag betydande olägenhet

icke förutsågs när nätkon-

som cessionen meddelades eller medverkar den till miljöatt en kvalitetsnorm enligt 5 kap. 1 § miljöbalken överträds, får re-

geringen eller, efter rege-

ringens bemyndigande, nät-

myndigheten föreskriva ytterligare eller ändrade villkor för att förebygga eller minska olägenheterna för framtiden.

En nätkoncession får för sin giltighet göras beroende av att säkerhet ställs för att den som innehar nätkoncession skall fullgöra skyldigheten enligt 3 § 1 att ta bort ledningen och mom.

vidta andra åtgärder för åter-

ställning. fråga om beskafen-

heten av säkerheten gäller 2

kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av rege-

ringen eller, efter regeringens

bemyndigande, nätmyndigheten och förvaras länsstyrelsen i av

20 Lagförslag

det län där verksamheten bedrivs. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behäver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den

ställda säkerheten enligt fjärde stycket inte är tillräcklig, får

regeringen eller, efter rege-

ringens bemyndigande, nätmyndigheten besluta om ytterligare

säkerhet.

2s§

Till ansvar enligt denna lag Till ansvar enligt denna lag döms inte gämingen är be- döms inte gämingen är beom om lagd med straff enligt brottsbal- lagd med straff enligt brottsbalken. ken eller miljöbalken.

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende om prövning av nätkoncession skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts fore denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna miljökvalitetsnormer skall dock om tillämpas omedelbart.

Lagförslag 21

3 Förslag till Lag om ändring i lagen 1919:426 om flottning i allmän flottled;

Härigenom föreskrivs att 7 och 13 lagen 1919:426 flottning i om allmän flottled skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

Om någon i strid mot lag eller givna föreskrifter utför anläggning eller annan anordning i en allmän flottled skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar på anordningen. Utför någon anläggning eller anordning i en allmän flottled utan att begära och invänta skyddsbestämmelser enligt andra stycket, skall han älv stå för den skada flottningen orsakar under som tiden.

Menar någon som utfört eller Menar någon utfört eller som avser att utföra vattenföretag där avser att utföra vattenen allmän flottled finns, att verksamhet där allmän en särskilda anläggningar eller flottled finns, att särskilda åtgärder till skydd mot skada anläggningar eller åtgärder till eller intrång till följd av skydd mot skada eller intrång flottningen bör bekostas av de till följd flottningen bör av flottande, får han väcka talan bekostas de flottande, får han av mot flottningsföreningen hos väcka talan mot flottnings-

22 Lagförslag

vattendomstolen rörande be- föreningen hos miljödomstolen

stämmelser erforderliga rörande bestämmelser om om skyddsanordningar. I fråga erforderliga skyddsanordningar. om sådan talan gäller be- I fråga om en sådan talan gäller en

stämmelsema i vattenlagen fortfarande bestämmelserna i

1983:291 stärrmingsmål. vattenlagen 1983:291 om om ståmningsmål.

13§

Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att Värdet därå kan genom uppskattning förhand utrönas, skall, ersättningstagaren påstår det, om ersättningen på förhand bestämmas att utgå sig i årlig avgift under hela vare den tid flottning kommer att fortgå eller ock på gång, allt efter skäligt en prövas. må, ändå att parterna må visst belopp, ersättningen vara ense om bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.

Bestämmelserna betal- Bestämmelserna om betalom ning ersättning samt läns- ning ersättning samt länsav av styrelsens befattning med ned- styrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel i 16 kap. satta ersättningsmedel i 16 kap. vattenlagen 1983:291 skall vattenlagen 1983:291 skall

tillämpas också i fråga fortfarande tillämpas i fråga om

om ersättning för flottningsskada ersättning för flottningsskada på förhand har bestämts att som förhand har bestämts att som utgå på gång. I beslutet utgå på en gång. I beslutet om en om ersättning skall skiljemännen ersättning skall skiljemännen nedsättning ersätt- ange om nedsättning av ersätt ange om av ningsbeloppet skall ske. ningsbeloppet skall ske.

Ett beslut varigenom ersättning bestäms på förhand gäller, sedan det har vunnit laga kraft, även mot framtida ägare och innehavare av fastigheter som beslutet. berörs av

Har beslut enligt Har beslut enligt genom genom denna lag eller enligt 9 kap. 3 § denna lag eller enligt 9 kap. 3 § andra stycket vattenlagen andra stycket vattenlagen

1983:291 eller motsvarande 1983 :29 l eller motsvarande

äldre bestämmelser ersättning äldre bestämmelser ersättning för skada eller intrång fastställts för skada eller intrång fastställts att utgå med årliga belopp, utgör att utgå med årliga belopp, utgör den omständigheten att beslutet den omständigheten att beslutet

Lagförslag 23

härom har vunnit laga kraft inte härom har vunnit laga krañ inte hinder för vattendomstolen att i hinder för miljödomstolen att i samband med beslut samband med beslut om nya om nya eller ändrade anordningar eller eller ändrade anordningar eller föreslqiñer för flottleden, eller föreskrifter för flottleden, eller senare efter talan i den ordning efter talan i den ordning senare som enligt vattenlagen gäller för som enligt vattenlagen gäller för stämningsmål, meddela sådana stämningsmål, meddela sådana ändrade bestämmelser om er- ändrade bestämmelser om ersättningen och sättet för betal- sättningen och sättet för betalning som föranleds av de ning föranleds de som av ändrade förhållandena. ändrade förhållandena.

Denna lag träder i kraft den

Vad som sägs i 7 § andra stycket om Vattenverksamhet, utförts där som en allmän flottled finns, gäller också vattenföretag.

Lagörslag 25

4 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen l928:370;

Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen 1928:370 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20§

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäktemas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i eller värde pengar pengars bruttointäkt, har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. som

Avdrag får inte göras för: Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnads- den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga kostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som utgett gåva eller som som periodiskt understöd eller där- periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetal- med jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll; ning till person i sitt hushåll;

26 Lagförslag

kostnader i samband med kostnader i samband med plockning vilt växande bär plockning av vilt växande bär av och eller kottar till den och svampar eller kottar till den svampar del kostnaderna inte överstiger del kostnadema inte överstiger de intäkter är skattefria de intäkter som är skattefria som enligt 19 enligt 19

värdet arbete, i den värdet arbete, i den av som av som skattskyldiges förvärvsverksam- skattskyldiges forvärvsverksamhet utförts den skattskyldige het utförts av den skattskyldige av själv eller andre maken eller själv eller andre maken eller av av den skattskyldiges barn den skattskyldiges barn som som fyllt 16 år; fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges ränta på den skattskyldiges eget kapital har nedlagts i eget kapital som har nedlagts i som hans förvärvsverksamhet; hans förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skatter; svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld; kapitalavbetalning på skuld;

ränta enligt 8 kap. 1 § stu- ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen 1973:349, 52, diestödslagen 1973:349, 52, 52 och 55 lagen 1941:416 52 och 55 lagen 1941:416 a a arvsskatt och gåvoskatt, 32 § arvsskatt och gåvoskatt, 32 § om om och 49 § 4 uppbördslagen och 49 § 4 mom. uppbördslagen mom. 1953:272, 5 kap. 12 § lagen 1953:272, 5 kap. 12 § lagen 1984:151 punktskatter och 1984:151 om punktskatter och om

prisregleringsavgifter, 13 och 14 prisregleringsavgifter, 13 och 14

lagen 1984:668 lagen 1984:668 om om uppbörd socialavgifter från uppbörd socialavgifter från av av arbetsgivare, 30 § tullagen arbetsgivare, 30 § tullagen 1987:1065, 60 § fordons- 1987:1065, 60 § fordonsskattelagen 1988:327 och 16 skattelagen 1988:327 och 16 kap. 12 och 13 mervärdes- kap. 12 och 13 mervärdesskattelagen 1994:200 och 36 § skattelagen 1994:200 och 36 § lagen 1996:1030 under- lagen 1996:1030 om underom hållsstöd samt kvarskatteavgift hållsstöd samt kvarskatteavgift och dröjsmålsavgift beräknad och dröjsmålsavgift beräknad enligt uppbördslagen. enligt uppbördslagen;

Lagförslag 27

avgift enligt lagen avgift enligt lagen 1972:435 överlastavgift; 1972:435 överlastavgift; om om

avgift enligt 10 kap. plan- avgift enligt 10 kap. planoch bygglagen 1987: 10; och bygglagen 1987: 10;

avgift enligt 10 kap. 7 § avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen l989:529; utlänningslagen l989:529;

avgift enligt 8 kap. 5 § avgift enligt 8 kap. 5 §

arbetsmiljölagen l 977: l 160; arbetsmilj ölagen 1977: 1 160;

avgift enligt 26 § arbets- avgift enligt 26 § arbetstidslagen 1982:673; tidslagen 1982:673;

avgift enligt 21 § insi- avgift enligt 21 § insiderlagen 1990: 1342; derlagen 1990: 1342;

avgift enligt 22 § tredje avgift enligt 22 § tredje stycket lagen 1993:737 om stycket lagen 1993:737 om bostadsbidrag; bostadsbidrag;

skadestånd, som grundas på skadestånd grundas på som lagen 1976:580 medbe- lagen 1976:580 medbeom om stämmande i arbetslivet eller stämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållan- lag gäller förhållanannan som det mellan arbetsgivare och det mellan arbetsgivare och ar- arbetstagare, när skadeståndet av- betstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada; annat än ekonomisk skada; ser

företagsbot enligt 36 kap. företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken; brottsbalken;

straffavgift enligt 8 kap. 7 § straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken; tredje stycket rättegångsbalken;

belopp för vilket arbetsgiva- belopp för vilket arbetsgiva-

re är betalningsskyldig enligt 75 är betalningsskyldig enligt 75 re § uppbördslagen 1953:272 § uppbördslagen 1953:272 eller för vilket betalningsskyl- eller for vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av dighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag underlåtenhet att göra avdrag

28 Lagförslag

enligt lagen 1982:1006 om av- enligt lagen 1982:1006 om avdrags- och uppgiftsskyldighet drags- och uppgiftsskyldighet

beträffande vissa uppdragser- beträffande vissa uppdragsersättningar; sättningar;

avgift enligt lagen avgift enligt lagen 1976:206 felparkerings- 1976:206 felparkeringsom om avgift; avgift;

kontrollavgift enligt lagen kontrollavgift enligt lagen l984:3 1 8 kontrollavgift 1984:318 kontrollavgift om om vid olovlig parkering; vid olovlig parkering;

överförbrulmingsavgift överförbrukningsavgift en-

enligt ransoneringslagen ligt ransoneringslagen 1978 :268; 1978 :268;

miyösanktionsavgij enligt

30 kap. miljöbalken;

vattenföroreningsavgift en- vattenföroreningsavgiñ en-

ligt lagen 1980:424 åtgär- ligt lagen 1980:424 om åtgärom der vattenförorening från der mot förorening från fartyg; mot fartyg;

avgift enligt 3 § lagen avgift enligt 3 § lagen l975:85 med bemyndigande 1975 85 med bemyndigande : meddela föreskrifter in- att meddela föreskrifter om inatt om eller utförsel eller utförsel av varor; av varor;

lagringsavgift enligt lagen lagringsavgift enligt lagen

1984:1049 beredskaps- 1984:1049 beredskapsom om lagring olja och kol eller lagring olja och kol eller av av lagen 1985:635 försörj- lagen 1985:635 om försörjom ningsberedskap på naturgasom- ningsberedskap på naturgasområdet; rådet;

avgift enligt 18 § lagen avgift enligt 18 § lagen l902:71 l, innefattande l902:71 l, innefattande s. s. vissa bestämmelser elekt- vissa bestämmelser elektom om riska anläggningar; riska anläggningar;

Lagförslag 29

kapitalförlust i vidare kapitalförlust i vidare m.m. m.m. mån än som särskilt föreskrivs; mån än särskilt föreskrivs; som

avgift enligt 10 kap. 5 § avgift enligt 10 kap. 5 § lagen 1994:1776 skatt på lagen 1994:1776 skatt på om om energi; energi;

ingående skatt enligt mer- ingående skatt enligt mervärdesskattelagen 1994:200 värdesskattelagen 1994:200 för vilken det finns rätt till för vilken det finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. återbetalning enligt 10 kap. nämnda lag; närrmda lag;

avgift enligt 11 kap. 16 § och avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen 1975:1385. 1975:1385.

Denna lag träder i krañ den

SOU 1997:37

Lagförslag 31

5 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1929:405

med vissa föreskrifter

angående

tillämpningen

här i riket av svensk-

norska vattenrättskonventionen av

den ll maj 1929;

Härigenom föreskrivs att 1-12, 14-15, 17-18 och 20-22 lagen 1929:405 med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen den ll maj 1929 skall ha följande av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Ansökan i mål, som jämlikt Ansökan i mål eller ärende, konventionen anhängiggöres vid jämlikt konventionen som anvattendomstol, skall ingivas i ett hängiggöres vid miljödomstol

exemplar utöver det antal, eller länsstyrelse skall ingivas i

som för varje särskilt fall eljest ett exemplar utöver det antal, finnes föreskrivet. för varje särskilt fall eljest som finnes föreskrivet.

Skall enligt art. 14 Skall enligt art. 14 av av konventionen ansökan åt- konventionen ansökan åtvara vara

2 17-0268

SOU 1997:37

32 Lagförslag

följd förklaring, följd av förklaring, som avses av som avses där, och är sådan förklaring där, och är sådan förklaring bilagd ansökningen, skall den bilagd ansökningen, skall den avvisas. Görs ansökan avvisas. Vad sagts skall om som nu förrättningsman dock icke äga tillämpning i

förordnande av

till förrättning enligt 12 kap. fråga ansökan av norska om vattenlagen 1983:291, får i staten.

fall, som nu nämnts, förord-

nande meddelas med mindre

sådan förklaring föreligger. Vad

sagts skall dock icke äga som nu tillämpning i fråga om ansökan av norska staten.

2§

Vad i vattenlagen Vad som stadgas om stadgas ansökans innehåll skall äga

1983:291 om

ansökans innehåll skall äga tillämpning jämväl i fråga om tillämpning jämväl i fråga företagets verkningar i Norge; om

företagets verkningar i Norge; dock erfordras uppgift å där dock erfordras uppgift å där belägna fastigheter, som beröras

belägna fastigheter, beröras företaget, eller å ägare eller som av

företaget, eller å ägare eller nyttjanderättshavare till sådan

av till sådan fastighet eller å de ersättnings-

nyttjanderättshavare

fastighet eller å de ersättnings- belopp, böra utgå till ägare som belopp, böra utgå till ägare eller annan för skada å egendom som för skada å egendom iNorge. eller annan iNorge.

I kungörelse, utfärdas ansökningen, skall i vad angår företagets som om allenast intagas uppgift å det vattenornråde, där kan verkningar i Norge som komma att röna inverkan av företaget.

3§

Vattendomstolen skall, så Miljödomstolen eller läns-

kungörelse utfärdats styrelsen skall, så snart kunsnart om ansökningen, översända ett görelse utfärdats om ansökexemplar ansökningshand- ningen, översända ett exemplar av

lingarna jämte kungörelsen till av ansökningshandlingama

utrikesdepartementet för att jämte kungörelsen till utrikes

SOU 1997:37 Lagförslag 33

tillställas vederbörande norska departementet för att tillställas myndighet. Sedan den förbe- vederbörande norska myndig-

redande skriftväxlingen avslu- het. Sedan den förberedande tats, får fortsatt behandling skxiftväxlingen avslutats, får

av

målet icke äga innan det fortsatt behandling målet

rum, av från utrikesdepartementet eller ärendet icke äga rum, kommit underrättelse som avses innan det från utrikesdepartei 4 eller 5 mentet kommit underrättelse som avsesi4eller5

Skall frågan behandlas vid

förrättning enligt 12 kap.

vattenlagen l 983 3291, skall

förrättningsmannen, så snart sammanträde med sakägarna utsatts, till utrikesdepartementet

översända avskrift av ansök-

ningshandlingarna jämte uppgift om tid och plats för sammanträdet. Innan underrättelse, som nyss nämnts, kommit förrättningsmannen till handa får det meddelas slutligt utlåtande angående företaget.

Finner vattendomstolen eller Finner miljödomstolen eller förrättningsmannen med hänsyn länsstyrelsen med hänsyn till till omfattningen och beskaffen- omfattningen och beskaffenheten av den utredning, heten den utredning, som av som ytterligare behövs, att frågan bör ytterligare behövs, att frågan bör behandlas av kommission, får behandlas kommission, får av

framställning om detta sändas framställning detta sändas

om till utrikesdepartementet, var- till utrikesdepartementet, varefter regeringen meddelar beslut efter regeringen meddelar beslut i anledning av framställningen. i anledning framställningen. av

4§

Har till utrikesdepartementet Har till utrikesdepartementet inkommit meddelande, att inkommit meddelande, att sam- samtycke å norsk sida erfordras tycke å norsk sida erfordras

34 Lagförslag SOU 1997:37

eller att samtycke givits utan att eller att samtycke givits utan att därför uppställts villkor, skall därför uppställts villkor, skall underrättelse därom meddelas underrättelse därom meddelas vattendomstolen eller förrätt- miljödomstolen eller länsstyrel-

ningsmannen. sen.

Har samtycke vägrats, skall Har samtycke vägrats, skall besked därom meddelas vatten- besked därom meddelas miljö-

domstolen eller förrättnings- domstolen eller länsstyrelsen;

och varde ansökning- och varde ansökningen av mannen;

vattendomstolen eller miljödomstolen eller länsstyrel-

en av

förrättningsmannen avslagen. sen avslagen.

5§

Om det för samtycke, Om det för samtycke, som som givits norsk sida, uppställts givits på norsk sida, uppställts särskilda villkor, ankommer det särskilda villkor, ankommer det på regeringen besluta huru- på regeringen att besluta huruatt vida regeringen vill förbehålla vida regeringen vill förbehålla prövningen fråga, sig prövningen fråga, som sig av som av i andra punkten art. 20 i andra punkten av art. 20 avses av avses i konventionen. Sedan den i konventionen. Sedan den prövning kan föranledas prövning kan föranledas av som av som skall underrättelse detta ägt skall underrättelse detta ägt rum, rum, regeringens beslut samt de regeringens beslut samt de om om från norsk sida meddelade från norsk sida meddelade tillställas villkoren tillställas villkoren vattendomstolen eller förrätt- miljödomstolen eller länsstyför den vidare relsen för den vidare prövning, ningsmannen prövning, med iakttagande med iakttagande av som som nämnda beslut och villkor nämnda beslut och villkor av för målets avgörande. erfordras för målets eller erfordras ärendets avgörande.

Får regeringen enligt första Får regeringen enligt första stycket förbehålla sig pröv- stycket förbehålla sig prövningen viss fråga och är ningen viss fråga och är av en av en företaget beskaffenhet företaget sådan beskaffenhet

av sådan av

på grund bestämmelse i att på grund bestämmelse i att av en av en

vattenlagen 1983:291 fråga miljöbalken fråga angående

en en angående företaget kunnat företaget kunnat prövas av

SOU 1997:37 Lagförslag 35

prövas av regeringen, skall den regeringen, skall den prövning, prövning, som sålunda i sär- sålunda i särskilda hänsom skilda hänseenden kan seenden kan ankomma på ankomma på regeringen, företas i regeringen, företas i ett ett sammanhang. sammanhang.

6§

Stadgandet i art. 7 konventionen meddelande tillstånd för av om av bestämd tid skall icke äga tillämpning i vad angår strömfall eller fast egendom eller intresse här i riket, för räkning företaget skall verkställas vars

Meddelas tillstånd för be- Meddelas tillstånd för bestämd tid, skall i fråga stämd tid, skall i fråga om om strömfall eller fast egendom strömfall eller fast egendom eller intresse, som berörs därav, eller intresse, berörs därav, som bestämmelserna i 15 kap. 3 § bestämmelserna i 24 kap. 5 § vattenlagen 1983:291 miljöbalken omprövning om om omprövning icke gälla. Tiden icke gälla. Tiden för tillståndet för tillståndet får icke sättas får icke sättas längre än till 60 år längre än till 60 år från det från det kalenderår, under vilket kalenderår, under vilket före- företaget enligt därom meddelad taget enligt därom meddelad bestämmelse skall ha fullbestämmelse skall ha fullbor- bordats. dats.

7§

Om kungörelse eller annat Om kungörelse eller annat meddelande, som enligt vatten- meddelande, skall införas i som lagen 1983:291 skall införas i ortstidning, rör sakägare i ortstidning, rör sakägare i Norge, skall ett exemplar av Norge, skall ett exemplar av kungörelsen eller meddelandet kungörelsen eller meddelandet översändas till utrikesdeparteöversändas till utrikesdeparte- mentet för att jämlikt art. 15 i mentet för att jämlikt art. 15 i konventionen tillställas vederkonventionen tillställas veder- börande norska myndighet. börande norska myndighet.

Vattenlagens bestämmelser Bestämmelser underom om underrättelse samt om rättelse samt delgivning om av delgivning kungörelse eller kungörelse eller annat meddeav

36 Lagförslag SOU 1997:37

meddelande skall gälla lande skall gälla även vad angår annat även vad angår sakägare i sakägare i Norge.

Norge.

8§

Förklaring, i art. 14 konventionen, meddelas av regeringen. som avses av

vill erhålla sådan Den vill erhålla sådan Den som som förklaring, har till förklaring, har att till miljöatt vattendomstolen ingiva ansökan domstolen eller länsstyrelsen därom. I ansökningen skola så ingiva ansökan därom. I anfullständigt möjligt sökningen skola så fullständigt som upp givas företagets beskaffenhet, möjligt uppgivas företagets som omfattning och verkningar med beskaffenhet, omfattning och angivande det vattenornråde verkningar med angivande av av företaget kan kommer det vattenornråde, som av som av beröras. Vattendomstolen företaget kan komma att att

översänder med yttrande beröras. Miljödomstolen eller

eget ansökningen till utrikesde- länsstyrelsen översänder med eget yttrande ansökningen till partementet. utrikesdepartementet.

9§

Då ansökan angående ett Då ansökan angående ett

vilken ingivits till företag, vilken ingivits till företag, myndighet i Norge, inkommit myndigheti Norge, inkommit skall till Utrikesdepartementet, skall till Utrikesdepartementet, den jämte tillhörande bilagor den jämte tillhörande bilagor

vattendomstolen. Vad sändas till miljödomstolen eller

sändas till

skall även gälla i länsstyrelsen. Vad som nu sagts

som nu sagts upplysningar skall även gälla i fråga om fråga om som tredje punkten art. 15 upplysningar avses i tredje avses i av som punkten art. 15 i konveni konventionen. av tionen.

Sedan de i första stycket Sedan de i första stycket avavhandlingarna inkommit sedda handlingarna inkommit sedda

vattendomstolen skall dom- till miljödomstolen eller länssty-

till utfärda kungörelse relsen skall denna genast utfärda stolen genast ansökan. Kungörelsen skall kungörelse ansökan. Kunom om

SOU 1997:37 Lagförslag 37

innehålla dels uppgift om före- görelsen skall innehålla dels tagets beskaffenhet och om- uppgift företagets beskafom fattning samt de verkningar, fenhet och omfattning de samt som därav kan väntas verkningar, därav kan väntas upp- som komma inom svenskt område, uppkomma inom svenskt omdels underrättelse om vad sak- råde, dels underrättelse vad om ägare, som vill hos norsk sakägare, vill hos norsk som myndighet framställa erinran i myndighet framställa erinran i anledning företaget, har att anledning företaget, har av av att iaktta samt om att erinringar i iaktta samt att erinringar i om anledning av ansökan skall inom anledning ansökan skall inom av en viss, i kungörelsen utsatt tid viss, i kungörelsen utsatt tid en insändas till vattendomstolen. insändas till miljödomstolen eller Kungörelsen skall innehålla länsstyrelsen. Kungörelsen skall tillkännagivande att ett exemplar innehålla tillkännagivande att ett av ansökningshandlingama exemplar ansökningshandav finns tillgängligt på vatten- lingarna finns tillgängligt på domstolens kansli eller på annan miljödomstolens eller länslämplig plats som vatten- styrelsens kansli eller på annan domstolen bestämmer. Genom lämplig plats miljödomstolen som vattendomstolens försorg skall eller länsstyrelsen bestämmer. kungörelsen så snart det kan ske Genom miljödomstolens eller införas i ortstidning. Ett exern- länsstyrelsens försorg skall plar av kungörelsen skall dess- kungörelsen så snart det kan ske utom sändas till Utrikes- införas i ortstidning. Ett exemplar departementet, Kammarkolle- kungörelsen skall dessutom av giet, Fiskeriverket, länsstyrelsen sändas till Utrikesdepartementet, och andra statliga myndigheter Kammarkollegiet, Fiskeriverket, vilkas verksamhet kan beröras länsstyrelsen och andra statliga av ansökan samt till berörda myndigheter vilkas Verksamhet kommuner. kan beröras ansökan samt till av berörda kommuner.

Om det sedan kungörelse utfärdats från myndighet i Norge kommer underrättelse om frågans fortsatta behandling där, skall också ett sådant meddelande kungöras på sätt har angetts. som nu

Är företaget av beskaffenhet, att någon menlig inverkan därav här i riket

uppenbarligen icke är att motse, erfordras kungörelse, nämnts. som ovan

38 Lagörslag SOU 1997:37

10§

Kan företaget antagas bliva Kan företaget antagas bliva till men för allmänna intressen till men för allmänna intressen såsom samfärdsel eller flottning såsom samfärdsel eller flottning eller fiske av någon betydenhet eller fiske av någon betydenhet eller för vattenreglerings- eller eller för vattenreglerings- eller

torrläggningsföretag, som redan torrläggningsföretag, som redan

verkställts eller med sannolikhet verkställts eller med sannolikhet

kan motses, åligger vattendom- kan motses, åligger miljö-

stolen att inhämta yttrande från domstolen eller länsstyrelsen att myndighet, som i sådant hän- inhämta yttrande från myndigseende har att bevaka det het, som i sådant hänseende har allmännas rätt, ävensom från att bevaka det allmännas rätt, styrelse eller syssloman för ävensom från styrelse eller företag, frågan beröres. syssloman för företag, som av som av Yttrande skall avgivas inom den frågan beröres. Yttrande skall tid för erinringars framställ- avgivas inom den tid för erinande, som bestämts i kungörel- ringars framställande, som bestämts i kungörelsen. sen.

11§

Sedan den enligt 9 § utsatta Sedan den enligt 9 § utsatta tiden för erinringars insändande tiden för erinringars insändande utgått, skall vattendomstolen till utgått, skall miljödomstolen eller regeringen yttrande huru- länsstyrelsen till regeringen avge vida enligt art. 12 konven- avge yttrande huruvida enligt av tionen samtycke till företaget på art. 12 av konventionen samsvensk sida kan erfor- tycke till företaget svensk anses derligt samt huruvida till följd sida kan anses erforderligt samt omfattningen och beskaffen- huruvida till följd av omfattav heten den utredning, som ningen och beskaffenheten av av ytterligare behövs, frågan an- den utredning, som ytterligare gående företaget bör behandlas behövs, frågan angående av kommission. Om det med företaget bör behandlas av hänsyn till utredningens full- kommission. Om det med

ständighet kan ske, bör vatten- hänsyn till utredningens full-

domstolen också meddela huru- ständighet kan ske, bör miljö-

vida enligt domstolen samtycke domstolen eller länsstyrelsen

bör lämnas och för sådant fall också meddela huruvida enligt avge förslag till de villkor, som denna samtycke bör lämnas och

SOU 1997:37 Lagförslag 39

därför bör uppställas. Yttrandet för sådant fall avge förslag till skall åtföljas av samtliga till de villkor, som därför bör ärendet hörande handlingar. uppställas. Yttrandet skall åt- Avskrift av regeringens beslut i följas av samtliga till ärendet ärendet skall tillställas vatten- hörande handlingar. Avskriñ av domstolen. regeringens beslut i ärendet

skall tillställas miljödomstolen

eller länsstyrelsen.

12§

Yttrande som avses i 8 eller När miljödomstolen skall

ll § avges av vattendomstolens yttra sig enligt 8 eller 11 § avges ordförande. Om frågans be- yttrandet av domstolens ord-

skaffenhet påkallar det, skall förande. Om frågans beskaffen-

han samråda med den tekniske het påkallar det, skall han samledamoten och nämndemännen. råda med miljörådet och de Erfordras särskild undersökning, sakkunniga ledamöterna. Erforfår ordföranden uppdra den dras särskild undersökning, får tekniske ledamoten att med eller ordföranden uppdra miljöutan biträde av nämndeman rådet att med eller utan biträde verkställa sådan. av sakkunnig ledamot verkställa sådan.

Kostnaden för undersökningen och utgifter i anledning av kungörelser och dylikt betalas av statsmedel.

14§

Förklaring som avses i art. Förklaring som avses i art. 22 av konventionen, meddelas 22 av konventionen, meddelas vattendomstol. Ansökan miljödomstol eller länsstyav om av sådan förklaring inges till relse. Ansökan om sådan förvattendomstolen i tre exemplar. klaring inges till miljödomstolen Görs ansökan efter utgången av eller länsstyrelsen i tre exemden i art. 22 stadgade tiden, plar. Görs ansökan efter utskall den avvisas av vatten- gången av den i art. 22 stadgade domstolen. tiden, skall den avvisas av miljödomstolen eller länsstyrelsen.

40 Lagförslag SOU 1997:37

I samband med förklaring, I samband med förklaring, som nämnts i första stycket, som nämnts i första stycket, skall också prövning äga rum av skall också prövning äga rum av fråga som avses i art. 3 mom. 2 fråga som avses i art. 3 mom. 2 eller art. 6 och är beskaffen- eller art. 6 och är beskaffenav av het att besked däri skolat enligt het att besked däri skolat enligt vattenlagen 1983:291 tas upp i miljöbalken tas upp i medmedgivande till företaget. givande till företaget.

Har ansökningshandlingama Har ansökningshandlingama ingivits i föreskrivet antal ingivits i föreskrivet antal exemplar eller finner vatten- exemplar eller finner miljödomdomstolen flera exemplar vara stolen eller länsstyrelsen flera erforderliga eller innehåller icke exemplar vara erforderliga eller handlingarna behövliga upplys- innehåller icke handlingarna beningar för behandlingen av en hövliga upplysningar för befråga, som avses i denna handlingen av en fråga, som paragraf, får vattendomstolen avses i denna paragraf, får förelägga sökanden att inom miljödomstolen eller länsstyrelviss tid fullständiga vad som sen förelägga sökanden att inom sålunda brister vid äventyr, om viss tid fullständiga vad som det försummas, att ansökningen sålunda brister vid äventyr, om kan förklaras förfallen. det försummas, att ansökningen kan förklaras förfallen.

15§

Angående behandlingen av Angående behandlingen av fråga, i 14 skall i fråga, som avses i 14 skall i som avses tillämpliga delar gälla vad som tillämpliga delar gälla vad som är föreskrivet beträffande ansök- är föreskrivit beträffande ansökningsmål i vattenlagen ningsmål i miljöbalken. 1983:291.

17§ Ansökan eller ärende, Ansökan eller ärende, som som i 9 eller 14 tas avses i 9 eller 14 tas upp av avses upp av

den vattendomstol, inom vilkens den miljödomstol eller läns-

område den inverkan på styrelse, inom vilkens område vattenförhållandena, det är den inverkan på vattenförsom fråga om, uppkommer. hållandena, som det är fråga om, uppkommer.

SOU 1997:37 Lagförslag 41

1s§

Vad som i vattenlagen Vad stadgas som om 1983:291 stadgas om skyldig- skyldighet att ta del i kostnaden het att ta del i kostnaden för ett för ett företag eller att utge företag eller att utge bidrag till bidrag till detta skall även detta skall även tillämpas på tillämpas på företag, enligt som företag, enligt konven- konventionen verkställs till försom tionen verkställs till förmån för mån för strömfall eller fast strömfall eller fast egendom egendom eller intresse här i eller intresse här i riket. Hänsyn riket. Hänsyn skall dock tas skall dock tas endast till nytta, endast till nytta, här som som här uppkommer genom uppkommer företaget. genom företaget.

Skall till följd överenskommelse, i art. 10 konventionen, av som avses av skyldighet att ta del i ett företag åvila även fast egendom eller intresse i Norge, skall vid tillämpningen denna paragraf såsom kostnad för av företaget anses endast den del därav, enligt nämnda överenskommelse som faller på egendom eller intresse här i riket.

20§

Är med vattenföretag enligt Är med vattenföretag vattenlagen 1983:291 förenad förenad skyldighet för tillståndsskyldighet för tillståndshavaren havaren att erlägga bygdeavgift, att erlägga bygdeavgift, skall skall vad sålunda stadgats som vad som sålunda stadgats lända lända till efterrättelse även i till efterrättelse även i fråga fråga företag, vartill tillstånd om om företag, vartill tillstånd med- meddelas enligt konventionen. delas enligt konventionen. Sådan skyldighet får dock icke Sådan skyldighet får dock icke åläggas till förmån för intressen åläggas till förmån för intressen utom riket. Vid bestämmande av utom riket. Vid bestämmande av antalet avgiftsenheter och inplaantalet avgiftsenheter och inpla- cering i avgiftsklass skall häncering i avgiftsklass skall hän- endast tas till verkningarna syn syn endast tas till verkningama här i riket. här i riket.

42 Lagförslag SOU 1997:37

Avgift som avses i första stycket får, om det är skäligt med hänsyn till avgiftsskyldighet som ålagts enligt art. 8 av konventionen eller andra omständigheter, sättas lägre än vad eljest är stadgat eller också helt som efterges.

21§

Vad i 12 § är stadgat om Vad i 12 § är stadgat om yttrande, där sägs, skall äga yttrande, där sägs, skall äga som som tillämpning jämväl i fråga tillämpning jämväl i fråga om om meddelande upplysning, meddelande av upplysning, av enligt art. 16 konven- varom enligt art. 16 av konvenvarom av tionen framställning inkommer tionen framställning inkommer till vattendomstolen. till miljödomstolen eller länsstyrelsen.

Vill myndighet här i riket inhämta upplysning, avses i nämnda som artikel, skall framställningen därom insändas till utrikesdepartementet för att tillställas vederbörande norska myndighet.

22§

Fråga ställande säker- Fråga ställande av säkerom av om het, som avses i art. 11 av het, som avses i art. 11 av konventionen, prövas beträffan- konventionen, prövas beträffande företag, för vilket ansökan de företag, för vilket ansökan görs här i riket, i samband med görs här i riket, i samband med tillstånd till företaget samt eljest tillstånd till företaget samt eljest vid meddelande samtycke till vid meddelande av samtycke till av företaget eller i den ordning, företaget eller i den ordning, som i 14 och 15 är som i 14 och 15 är föreskriven for där avsett fall. föreskriven för där avsett fall. Angående sådan säkerhet till- Angående sådan säkerhet tilllämpas vad är föreskrivet i lämpas vad som är föreskrivet i som 22 kap. 3 § vattenlagen 9 kap. 3 § lagen 0000 med 1983:291. särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

sou 1997:37 Lagförslag 43

Denna lag träder i kraft den

Mål som före denna lags ikraftträdande har inletts hos en törätmingsman skall slutföras denne. Målet skall handläggas och bedömas enligt äldre av bestämmelser.

Mål före denna lags ikraftträdande har inletts hos en vattendomstol som skall därefter handläggas av den miljödomstol som är behörig enligt 20 kap. 8 § miljöbalken.

Lagörslag 45

6 Förslag till Lag om ändring i lagen 1942:335

särskilda för

om skyddsåtgärder vissa kraftanläggningar m.m.;

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 lagen 1942:335 om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar skall ha följande lydelse. m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Mål tillstånd enligt Mål om tillstånd enligt om vattenlagen 1983:291 till miljöbalken till anläggning, som anläggning, under 2 § 1 eller under 2 § 1 eller 2 sägs, eller som 2 sägs, eller till väsentlig till väsentlig ombyggnad, ändombyggnad, ändring eller ut- ring eller utvidgning av sådan vidgning sådan anläggning anläggning får inte avgöras med av

får inte avgöras med mindre mindre prövningsmyndighetens prövningsmyndighetens utlåt- utlåtande föreligger.

ande föreligger.

46 Lagförslag

Vad i första stycket är stadgat gäller också ärende angående tillstånd enligt 2 § lagen 1902:71 s. 1, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, till utförande av elektrisk ledning som under 2 § 3 i denna lag sägs samt ärende angående koncession enligt lagen 1978: 160 om vissa rörledningar, dock om ärendet avser rörledning för transport av fjärrvärme.

13§

Den ökning i byggnads- Den ökning i byggnadskostnaden, som föranleds av kostnaden, som föranleds av skyddsåtgärder enligt denna lag, skyddsåtgärder enligt denna lag, skall inte tas i beräkning vid den skall inte tas i beräkning vid den prövning som avses i 3 kap. 4 § prövning som avses i 11 kap. 6 vattenlagen 1983:291. § miUöbalken.

Vid meddelande tillstånd i 12 § första stycket skall beaktas av som anges de föreskrifter som prövningsmyndigheten har meddelat i fråga om vattenanläggningens utförande.

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 47

7 Förslag till Lag om ändring i lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt;

Härigenom föreskrivs att 25 § 2 lagen 1947:576 om statlig mom. inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 § 2 mom.

Med avyttring fastighet likställs överföring mark eller andel i samav av fállighet fastighetsreglering enligt 5 kap. och uppdelning i lotter gegenom

klyvning enligt ll kap. fastighetsbildningslagen 1970:988, om över-

nom föringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i pengar, samt avstående mark inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har den av genom ersättning i skattskyldig erhållit på grund av en överföring enpengar som en ligt 5 kap. eller uppdelning enligt ll kap. nämnda lag inte överstigit 5 000 en kronor, är dock inte någon del vinsten skattepliktig. Om ersättningen i av överstiger 5 000 kronor, skall skattepliktig inkomst tas upp så pengar som stor del hela realisationsvinsten ersättningen i pengar, minskad med av som

5 000 kronor, utgör det totala vederlaget för överföringen eller uppdel-

av ningen, minskat med 5 000 kronor, dock att den skattepliktiga inkomsten inte skall tas till högre belopp än motsvarar den del av ersättningen upp som överstiger 5 000 kronor. i pengar som

48 Lagförslag

Avyttring av fastighet anses Avyttring fastighet av anses vidare föreligga när ägare vidare föreligga när ägare av av fastighet fått engångsersättning fastighet fått engångsersättning på grund av allframtidsupplå- på grund allframtidsupplåav telse. Härmed avses ersättning telse. Härmed ersättning avses på grund av sådan inskränkning på grund sådan inskränkning av i förfoganderätt till fastigheten i förfoganderätt till fastigheten som skett enligt naturvårds- skett enligt 31 kap. som lagen 1964:822 eller på grund miljöbalken eller på grund av av motsvarande inskränkningar motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av nytt- på grund upplåtelse nyttav av janderätt eller servitutsrätt till janderätt eller servitutsrätt till fastigheten för obegränsad tid. fastigheten för obegränsad tid. Engångsersättningen är i dessa Engångsersättningen är i dessa fall att betrakta som köpe- fall att betrakta köpesom skilling, varvid så stor del skilling, varvid så stor del av av fastigheten anses avyttrad som fastigheten avyttrad anses som ersättningsbeloppet utgör av ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden fastighetens hela värde vid tiden för beslutet fastighetens hela för beslutet fastighetens hela om om värde vid tiden för beslutet om värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderät- inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nytt- ten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten. janderätten eller servitutsrätten.

Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått ersättning på grund av upplåtelse avverkningsrätt skall ersättningen, den av om skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund allframav tidsupplåtelsen. Har den skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning för avyttrade skogsprodukter, får 60 procent ersättningen behandlas av som engångsersättning på grund allframtidsupplåtelse. Vad sägs i detta av som stycke gäller dock endast skatteplikt för ersättningen för avverkningsom rätten eller skogsproduktema inträtt under beskattningsår samma som ersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen.

Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar som den skattskyldige under ett beskattningsår har fått på grund allframtidsav upplåtelse är han berättigad till avdrag med 5 000 kronor, han inte visar om att han haft avdragsgilla omkostnader till eller högre belopp. Avdrasamma get får dock inte överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet för upplåtelsema.

Lagörslag 49 Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 51

8 Förslag till Lag om ändring i luftfartslagen 1957:297;

Härigenom föreskrivs i fråga luftfartslagen 1957:297 om

dels att 6 kap. 7 och 8 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra paragrafer, 6 kap. 5

nya 6 6 b och 7 §§, följande lydelse. a, a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. Flygplatser och markorganisationen i övrigt

5§

Tillstånd får beviljas bara hinder inte möter hänsyn till det om av allmänna. Vid prövningen skall hänsyn, förutom till annat, tas till markförhållandena, till störningar kan uppkomma för omgivningen och till som totalförsvaret. Vidare skall hänsyn tas till sökandens tekniska och ekonomiska förutsättningar att driva flygplatsen.

prövningen inrättandet flygplats skall kunna användas Avser av en som

under instrumentväderförhållanden trafikflygplats, utbyggnad av en flyg-

plats till trafiktlygplats eller ombyggnad trafiktlygplats, skall prövav en

52 Lagörslag

ningen omfatta även investeringens lönsamhet och dess inverkan på andra flygplatser i regionen.

Vid tillståndsprövning skall Utöver bestämmelserna i

lagen 1987312 om hushåll- denna lag finns bestämmelser

ning med naturresurser m.m. rörande miljöpåverkan i miljö-

tillämpas. balken.

Tillstånd får inte meddelas i Vid tillståndsprövningen

strid mot en detaljplan eller skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 § områdesbestämmelser. Om syf- och 16 kap. 5 § miljöbalken tet med planen eller bestämmel- tillämpas. serna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Tillstånd får inte meddelas i strid mot detaljplan eller en områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

5a§

En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd.

Innan miljök0nsekvensbe-

skrivningen upprättas skall den

som avser att inge ansökan ha samråd enligt 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken med berörda länsstyrelser och enskilda samt, i förekommande fall, med Luftfartsverket.

Vad gäller förfarandet i övrigt, kraven på miljökonse-

kvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag skall 6

kap. 3 4 § tredje stycket, 5-8

Lagförslag 53

§§ och 10-12 §§ miljöbalken äga motsvarande tillämpning.

Innan ansökan tillstånd om

prövas skall miljökonsekvens-

beskrivningen godkännas av länsstyrelsen. Beslutet får inte överklagas.

Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden skall beaktas vid tillståndsprövningen.

När tillstånd till flygplatsen,

förutom enligt detta kapitel, krävs enligt miljöbalken gäller

inte andra-femte styckena. Då

skall i stället 6 kap. 3 7 9- I 2 §§ miljöbalken tillämpas.

6§ Tillståndet får tidsbegrän- När tillståndet meddelas av

Rätt till inlösen kan för- regeringen, får villkor föreskri-

sas. behållas den myndighet regestaten. vas av ringen bestämmer.

Tillståndet får tidsbegrän-

Rätt till inlösen kan för-

sas. behållas staten.

6a§

T illståndsmyndigheten får

förena ett tillstånd med ytterligare eller ändrade villkor, om det verksamheten uppgenom

kommer betydande olägenhet som inte förutsågs när till-

ståndet meddelades eller om verksamheten medverkar till att

54 Lagörslag

en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. I § miljöbalken överträds.

6b§

Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende att av den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för sin skyldighet enligt 7 a § att ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är till-

räcklig, får tillståndsmyndigheten besluta ytterligare sä-

om kerhet.

fråga om beskafenheten av

säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas tillståndsmynav digheten och förvaras länsav styrelsen i det län där verksamheten bedrivs.

7§

Om en tillståndshavare i Om tillståndshavare i en väsentlig mån åsidosätter vill- väsentlig mån åsidosätter före-

koren för verksamheten, får skrifterna för verksamheten, får

regeringen återkalla tillståndet. regeringen återkalla tillståndet. Detsamma gäller, om det måste Detsamma gäller, det måste om antas att tillståndshavaren inte antas att tillståndshavaren inte kan fullgöra sina förpliktelser i kan fullgöra sina förpliktelser i

fråga om anläggningen och dess fråga anläggningen och dess

om driñ. drift.

Lagförslag 55

Om tillståndet har meddelats myndighet än regeringen fâr också av annan denna myndighet återkalla tillståndet.

7a§

Om ett tillstånd upphör att gälla är den som senast har

innehaft tillståndet skyldig att i

den omfattning det behövs ta bort anläggningar och vidta

andra åtgärder för återställ-

ning.

Om skyldigheten att vidta

sådana åtgärder inte har be-

stämts genom villkor i tillståndet, skall frågan prövas av regeringen eller tillståndsmyndigheten isamband med att tillståndet upphör.

Om den har haft tillstån-

som det inte iakttar vad som har ålagts honom, får tillståndsmyn-

digheten vid vite förelägga ho-

att fullgöra sina åtaganden. nom

Vitesföreläggandet skall

delges.

8§

Regeringen får föreskriva att Regeringen får föreskriva att det krävs tillstånd för att inrätta det krävs tillstånd för att inrätta och driva även andra anlägg- och driva även andra anläggningar för luftfarten än all- ningar för luftfarten än allmänna flygplatser. Frågor männa flygplatser. Frågor om om tillstånd och villkoren för tillstånd och om villkoren för om detta prövas regeringen eller detta prövas av regeringen eller av den myndighet regeringen be- den myndighet regeringen be-

stämmer. stämmer. Därvid gäller bestäm-

melserna i 5-7 a §§.

56 Lagförslag

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende om tillstånd till allmän flygplats skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, ärendet har inletts före denna lags om ikraftträdande. Bestämmelserna miljökvalitetsnormer skall dock om tillämpas omedelbart.

Lagförslag 57

9 Förslag till Lag om ändring i lagen 1962:627

vissa för

om åtgärder utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m.;

Härigenom föreskrivs att 1-7, 9-12 och 15-19 lagen 1962:627 om vissa åtgärder för utnyttjande vattenkraft vid krig m.m. ska ha följande av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen bødelse

1§ Är Sverige i krig, skall Är Sverige i krig, skall bestämmelserna i denna lag bestämmelserna i denna lag om om meddelande tillstånd till vissa meddelande tillstånd till viss av av företag i vatten tillämpas. Vattenverksamhet tillämpas.

Är Sverige i krigsfara eller Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga råder det sådana utomordentliga förhållanden är föranledda förhållanden är föranledda som som att det är krig eller krigsfara, att det är krig eller krigsfara, av av får regeringen föreskriva att får regeringen föreskriva att bestämmelserna i denna lag bestämmelserna i denna lag om om meddelande tillstånd till vissa meddelande av tillstånd till viss av

företag i vatten skall tillämpas. Vattenverksamhet skall tilläm-

pas.

58 lagförslag

Föreskrift enligt andra stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det den utfärdades. Sker inte underställning eller godkänner riksdagen inte föreskriften inom två månader från det underställningen skedde, upphör föreskriften att gälla.

2§

För bättre utnyttjande av För bättre utnyttjande av vattenkraft får, efter ansökan vattenkraft får, etter ansökan hos vattendomstolen enligt 13 hos miljödomstolen enligt miljökap. vattenlagen 1983:291, balken tillstånd enligt denna lag tillstånd enligt denna lag läm- lämnas till tillfällig vattenregnas till tillfällig vattenreglering lering eller annan vatteneller annat vattenföretag, som verksamhet, som avses i 11 kap. avsesi 1 kap. 3 § första stycket 2 § 1 miljöbalken, eller också 1 vattenlagen, eller också ändrade bestämmelser meddelas ändrade bestämmelser meddelas om innehållande eller tappning om innehållande eller tappning av vatten, om åtgärden prövas av vatten, om åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra allmän synpunkt medföra fördelar, som överväger kostur fördelar, överväger kostna- naderna samt skadorna och som derna samt skadorna och olä- olägenhetema av den. genhetema av den.

3 §

Bestämmelserna i vatten- Bestämmelserna i miljölagen 1983:291 skall tillämpas balken och lagen 0000 med på företag enligt denna lag, om särskilda bestämmelser om inte annat föranleds av bestäm- Vattenverksamhet skall tillämmelsema i det följande. pas på Vattenverksamhet enligt denna lag, om inte annat föranleds av bestämmelserna i det följande.

4§

Tillstånd till företag enligt Tillstånd till Vattenverksamhet denna lag skall meddelas för enligt denna lag skall meddelas för viss tid, högst tre år. viss tid, högst tre år.

Lagörslag 59

Sedan tiden för tillståndet Sedan tiden för tillståndet eller, nytt tillstånd med- eller, om nytt tillstånd medom delats, tiden därför gått till delats, tiden därför gått till ända, skall sökanden vidtaga ända, skall sökanden vidtaga de åtgärder, erfordras för de åtgärder, som erfordras för som att återställa förhållandena i att återställa förhållandena i

lämpligt skick. Vattendom- lämpligt skick. Miljödomstolen har

stolen har att i samband med att i samband med tillståndet tillståndet meddela erfor- meddela erforderliga bestämderliga bestämmelser härom. melser härom.

5§

Bestämmelsen i 3 kap. 4 § Bestämmelsen i 11 kap. 6 § vattenlagen 1983:291 skall miljöbalken skall inte äga inte äga tillämpning i fråga tillämpning i fråga om vattenom företag enligt denna lag. verksamhet enligt denna lag.

6§

Bestämmelserna i 7 kap. Bestämmelserna i 5 kap. vattenlagen 1983:291 lagen 0000 med särskilda om vattenreglering med tvångs- bestämmelser om vattenverkdelaktighet gäller inte regle- samhet vattenreglering med om ringar, i denna lag. Är tvångsdelaktighet gäller inte som avses

det uppenbart, att reglering är regleringar, som avses i denna

en för lag. Är det uppenbart, att till nytta annan som en tillgodogör vattenkraft, är denne reglering är till nytta för annan dock skyldig att i den mån så tillgodogör vattenkraft, är som kan skäligt bidra till denne dock skyldig att i den anses kostnaden för regleringen. I mån så kan skäligt bidra anses fråga talan sådant bidrag till kostnaden för regleringen. I om om tillämpas vattenlagens bestäm- fråga talan om sådant bidrag om

melser stämningsmål. tillämpas bestämmelserna om

om stämningsmål i lagen 0000 med särskilda bestämmelser om Vattenverksamhet.

I fråga förvaltningen I fråga om förvaltningen av om av ett vattenregleringsföretag med ett vattenregleringsföretag med flera deltagare gäller vad i flera deltagare gäller vad som i som lagen 1973:1150 förvalt- lagen 1973:1150 om förvaltom

60 Lagförslag

ning av samfalligheter är stadgat ning av samfälligheter är stadgat om samfälligheter enligt om samfálligheter enligt lagen vattenlagen. 0000 med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

I stället för bestämmelserna i I stället för bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2 §§ vattenlagen 17 kap. 1 § miljöbalken gäller 1983:291 gäller vid tillämp- vid tillämpning av denna lag i ning denna lag i fråga fråga Vattenverksamhet som av om om vattenföretag som där avses där avses bestämmelserna i 17 bestämmelserna i 11 kap. 3 § kap. 3 § miljöbalken. vattenlagen.

Bestämmelserna i 11 kap. 7- Bestämmelserna i 6 kap. 4-5 11 §§ och 13 kap. 19 § andra §§ miljöbalken skall inte gälla i stycket vattenlagen skall inte fråga om Vattenverksamhet gälla i fråga om företag enligt enligt denna lag. denna lag.

Vid meddelande tillstånd Vid meddelande av tillstånd av till företag enligt denna lag får till Vattenverksamhet enligt vattendomstolen, det behövs denna lag får miljödomstolen, om för att undvika dröjsmål med om det behövs för att undvika företaget, skjuta frågan dröjsmål med verksamheten, upp om de föreskrifter, erfordras skjuta frågan om de som upp angående ersättning, avgifter föreskiifter, som erfordras eller annat. Därvid tillämpas 13 angående ersättning, avgifter kap. 49 § andra -femte styckena eller annat. Därvid tillämpas 22

vattenlagen 1983:291. kap. 23 § andra femte stycket

miljöbalken.

Ersättning, som bestämmes i Ersättning, som bestämmes i penningar, må fastställas att utgå penningar, må fastställas att utgå för år eller del av år, så länge för år eller del av år, så länge företaget äger bestånd. Har verksamheten äger bestånd. Har

Lagförslag 61

tillstånd till företaget tagits i tillstånd till företaget tagits i anspråk, skall sådan ersättning anspråk, skall sådan ersättning utgå för hela den tid därefter, för utgå for hela den tid därefter, för vilken tillståndet meddelats, vilken tillståndet meddelats, om om vattendomstolen förordnar miljödomstolen förordnar annorlunda. annorlunda.

När skäl äro därtill, må När skäl äro därtill, må vattendomstolen höja eller sänka miljödomstolen höja eller sänka ersättning, fastställts att ersättning, fastställts att som som utgå för år eller del år, eller utgå för år eller del av år, eller av meddela eller ändrade be- meddela nya eller ändrade benya stämmelser vidtagande stämmelser om vidtagande av om av åtgärder, kunna erfordras åtgärder, som kunna erfordras som för tillgodoseende allmän för tillgodoseende av allmän av eller enskild rätt. eller enskild rätt.

Vattendomstols beslut, vari- Miljödomstols beslut, varimeddelats bestämmelser genom meddelats bestämmelser genom skyldighet att förebygga skyldighet att förebygga om om eller avhjälpa skada eller olä- eller avhjälpa skada eller olägenhet till följd företag enligt genhet till följd av vattenav denna lag eller att utgiva verksamhet enligt denna lag ersättning därför, skall, såframt eller att utgiva ersättning därför, tillståndet till företaget tagits i skall, såframt tillståndet till anspråk, gå i verkställighet verksamheten tagits i anspråk, som det vunnit laga kraft, där i verkställighet som om det om annorlunda förordnas. vunnit laga kraft, där annorlunda förordnas.

Belopp, i enlighet med Belopp, i enlighet med som som vattendomstolens beslut nedsatts miljödomstolens beslut nedsatts hos länsstyrelsen eller guldits i hos länsstyrelsen eller guldits i ordning, må åter- annan ordning, må återannan krävas. krävas.

62 Lagörslag

12§

Anspråk på ersättning för Anspråk på ersättning för skada, förlust eller intrång som skada, förlust eller intrång som inte förutsetts av vattendom- inte förutsetts av miljödomstolen skall, for att tas upp till stolen skall, för att få tas upp till prövning, anmälas till vatten- prövning, anmälas till miljödomdomstolen inom fem år eller den stolen inom fem år eller den längre tid, högst tolv år, som längre tid, högst tolv år, som vattendomstolen kan ha fore- miljödomstolen kan ha foreskrivit, räknat från det tiden för sloivit, räknat från det tiden för tillståndet eller, om nytt tillstånd tillståndet eller, om nytt tillstånd meddelats, tiden därför gått till meddelats, tiden därför gått till ända. Efterfoljes företag enligt ända. Efterfoljes Vattenverksamdenna lag företag, vartill het enligt denna lag av vattenav tillstånd meddelas enligt vatten- verksamhet, vartill tillstånd lagen 1983:291, får anspråk meddelas enligt miljöbalken, får med anledning av det förra anspråk med anledning av den företaget framställas inom den förra verksamheten framställas tid, som gäller för det senare inom den tid, som gäller för den företaget enligt 15 kap. 17 § senare verksamheten enligt 21 tredje stycket vattenlagen. kap. 12 § tredje stycket Anmälan ersättningsanspråk miljöbalken. Anmälan om erom skall skriftlig och den skall sättningsanspråk skall vara vara ges in till vattendomstolen i två skriftlig och den skall ges in till exemplar. Vattendomstolen skall miljödomstolen i två exemplar. i domen erinra vad skade- Miljödomstolen skall i domen om lidande har att iaktta. erinra om vad skadelidande har att iaktta.

15§

Bestämmelserna i 4 kap. 5 § Bestämmelserna i 11 kap. 17 andra och tredje styckena § andra och tredje stycket vattenlagen 1983:291 hindrar miljöbalken hindrar inte att inte att ansökan tillstånd till ansökan tillstånd till åtgärder om om åtgärder enligt denna lag tas enligt denna lag tas upp till upp till prövning. prövning.

Lagförslag 63

16§

enligt denna lag skall I mål enligt denna lag skall I mål exemplar ansöknings- ett exemplar ansökningsett av av

handlingarna jämte kungörelsen handlingarna jämte kungörelsen tillställas miljödomstolen tillställas

vattendomstolen av av länsstyrelsen i det län, inom länsstyrelsen i det län, inom

huvudsakligen vilket vattenverksamheten huvilket företaget verkställas. vudsakligen skall verkställas. skall

tillämpning i mål, Vid tillämpning i mål, varom Vid varom bestämmelserna i är fråga, bestämmelsen i nu är fråga, av nu av

29 och 37 §§ 22 kap. 13 § miljöbalken får i

13 kap.

får i brådskande fall den i detta

vattenlagen 1983:291

brådskande dessa lagrum angivna fristen begränfall de i

be- Parterna skall dock beredas

lagrum angivna fristerna sas.

Parterna skall dock skäligt rådrum. gränsas. beredas skäligt rådrum.

17§

lag får på I mål enligt denna lag får på I mål enligt denna sökanden begäran sökanden miljöbegäran av vatten- av huvudförhand- domstolen utan huvudförhanddomstolen utan brådskande fall medge ling i brådskande fall medge att ling i att vid- åtgärder för vattenföretaget vidåtgärder för vattenföretaget frågan sådana åt- tas, innan frågan om sådana åttas, innan om Är fråga gärder slutligen avgörs. Är fråga gärder slutligen avgörs. omfattar åtgärd, omfattar åtgärd, som om som om eller vidlyftigare arbete, eller är avvidlyftigare arbete, är aveller sevärt intrång på allmän eller sevärt intrång på allmän får enskild rätt att befara därav, får enskild rätt att befara därav, meddelas endast förordnande meddelas endast förordnande riket är i krig. om riket är i krig. om

skäl före- När synnerliga skäl före-

När synnerliga vattendomstolen i mål ligger, får miljödomstolen i mål

ligger, får lag medge sökan- enligt denna lag medge sökanenligt denna be- den att utan hinder beden att utan hinder av av § andra stämmelsen i 11 kap. 10 § stämmelsen i 4 kap. 1

vattenlagen 1983:291 miljöbalken påbörja arbete, som stycket

påbörja arbete, där där avses. som avses.

3 17-0268

64 Lagförslag

Vattendomstolens beslut Miljödomstolens beslut enligt denna paragraf gäller enligt denna paragraf gäller omedelbart, men det kan ändras omedelbart, det kan ändras men när förhållandena föranleder när förhållandena föranleder det. det.

18§

Är riket i krig och är med Är riket krig i och är med

hänsyn till kraftförsörjningen hänsyn till lcraftförsörjningen

oundgängligen erforderligt att oundgängligen erforderligt att åtgärd, som avses i 2 vidtas åtgärd, i 2 vidtas som avses utan dröjsmål, får regeringen utan dröjsmål, får regeringen eller den myndighet eller den myndighet som rege- som regeringen bestämmer förordna att ringen bestämmer förordna att åtgärden får, ändå att den är åtgärden får, ändå att den är av av beskaffenhet att vattendom- beskaffenhet att miljödomstolens medgivande därtill skall stolens medgivande därtill skall inhämtas, vidtas utan föregåen- inhämtas, vidtas utan föregående prövning av vattendom- de prövning miljödomstolen. av stolen. Vidtar någon åtgärd med Vidtar någon åtgärd med stöd av stöd av vad nu sagts, skall han vad sagts, skall han oförnu ofördröjligen efter dess verk- dröjligen efter dess verkställande göra ansökan hos ställande göra ansökan hos vattendomstolen om godkännan- miljödomstolen godkännanom de av åtgärden. de åtgärden. av

I fråga om ansökan, i I fråga ansökan, i som om som första stycket sägs, och påföljd första stycket sägs, och påföljd för underlåtenhet att göra sådan för underlåtenhet att göra sådan ansökan gäller vad i vatten- ansökan gäller vad i miljö-

lagen 1983:291 stadgas för balken stadgas för fall

som fall som i 4 kap. 4 § i 11 kap. 16 § lag. avses avses samma samma lag.

19§

Säkerhet, i 13 Säkerhet, i 23 som avses som avses

kap. 49 och 50 §§ vattenlagen kap. 23 och 24 §§ miljöbalken,

19831291 , skall i mål, varom skall i mål, är fråga i varom är fråga i denna lag, gälla all denna lag, gälla all ersättning,

Lagförslag 65

ersättning, icke skall icke skall erläggas innan som som innan meddelat till- meddelat tillstånd tages i anerläggas stånd i anspråk, ävensom språk, ävensom kostnader för tages

för åtgärd, åtgärd, miljödomstolen kan

kostnader som som vattendomstolen kan ha före- ha föreskrivit med stöd av 4 § skrivit med stöd 4 § andra andra stycket. av stycket.

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 67

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1966:314

om kontinentalsockeln;

föreskrivs i fråga lagen 1966:314 kontinental- Härigenom om om sockeln

10, 10 11 och 12 skall ha följande lydelse, dels att a,

det i lagen skall införas åtta bestämmelser, l 1 3 a, dels att nya a, 3 4 4 4 och 5 §§, följande lydelse. c a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1a§

Utöver bestämmelserna i

denna lag finns bestämmelser

rörande miljöpåverkan i miljöbalken. Av 10 och 10 §§

a följer att bl.a. denna lag och

miljöbalken kan gälla även

utanför territorialgränsen.

68 Lagörslag

1b§

Vid utforskning

av kontinentalsockeln och utvinning av naturtillgångar från den skall bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken gälla.

3§

Regeringen eller myndighet regeringen bestämmer äger meddela som tillstånd för annan än staten att geofysiska mätningar, borrning eller genom på annat sätt utforska kontinentalsockeln och att utvinna naturtillgångar från denna.

Tillstånd skall avse bestämt område och viss tid.

Regeringen äger föreskriva att visst slag verksamhet i första av som avses stycket får äga rum utan tillstånd.

I ärenden om tillstånd att

utvinna naturtillgångar från

kontinentalsockeln skall lagen

198712 hushållning med

om naturresurser m.m. tillämpas.

3a§

Vid prövning av tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinentalsockeln tillämpas

bestämmelserna om hushållning

med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken samt bestämmelserna miljökvaliom tetsnormer i 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken.

En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om

tillstånd att borrning

genom

eller sprängning utforska konti-

SOU 1997232 Lagörslag 69

nentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den. fråga

förfarandet, kraven på

om

miljökonsekvensbeskrivningar

samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken.

3b§

Vid prövning tillstånd till av täkt berg, sten, grus, sand, av

lera eller andra jordarter på

kontinentalsockeln skall behovet materialet vägas mot de av skador på djur- och växtlivet och på miljön i övrigt som

täkten kan befaras orsaka.

Tillstånd får inte lämnas till en

kan befaras försämra

täkt som

livsbetingelserna för någon

djur- eller växtart är hotad, som

sällsynt eller värdefull.

4§

skall fogas de Ett tillstånd skall förenas Vid tillstånd från med de villkor behövs för

villkor som är påkallade som

villkor begränsa eller motverka

allmän synpunkt, såsom att

för olägenheter för människors företagets ledning, sättet om

utförande, anlägg- hälsa eller skada på omgivning-

arbetenas kontinentalsockeln för främja hållbar hushållningar på en, en arbetena, karta över arbetena, ning med naturresurser, trygga

rapportering rör- säkerheten samt skydda andra

provtagning, användning allmänna intressen och enskild ande verksamheten,

produkterna och åtgärder till rätt.

av bevarande fyndighet eller av borrhål, samt de villkor som behövs till skydd för miljön eller

till skydd för sjofarten, fisket

eller annat allmänt eller enskilt

intresse.

70 Lagförslag

När tillstånd meddelas, kan Villkoren kan bland annat

bestämmas i vilken omfattning åtgärder för att förebygga

avse

undersökning eller utvinning luft- eller vattenföroreningar,

skall ske för att den rätt skydda djur- och växtlivet, som

grundas på tillståndet skall äga bevara fyndigheter eller borrhål

bestånd. eller skydda .yöfarten eller fisket. De kan sättet att avse

leda företaget, utföra arbetet,

utforma anläggningar på kon-

tinentalsockeln för arbetena eller använda produktema. Villkoren kan också avse krav på kartor över arbetena, provtagningar och rapportering av verksamheten.

Tillstånd kan även förbindas med villkor om statligt deltagande i verksamheten eller om utgivande till staten av avgifter för tillståndet, beräknade i förhållande till mängden eller värdet av utvunna produkter eller på annat sätt, eller av andel av produkterna eller med annat liknande villkor.

4a§

Tillståndsmyndigheten får

förena ett tillstånd med ytterligare eller ändrade villkor, om det verksamheten genom upp-

kommer betydande olägenheter eller skador inte förutsågs

som när tillståndet meddelades eller om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en

miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.

1 § miljöbalken överträds.

Lagörslag 71

4b§

När ett tillstånd meddelas, kan det bestämmas vilken omfattning undersökning eller en utvinning skall ha för att den

rätt som grundas på tillståndet

skall fortsätta att gälla.

Tillstånd kan även förbindas

med villkor att staten skall om delta i verksamheten eller om att avgifter skall betalas till staten för tillståndet, beräknade

antingen i förhållande till

mängden eller värdet av de utvunna produkterna eller av

andelar produkterna eller på

av något annat sätt eller med något annat liknande villkor.

4c§

Ett tillstånd får för sin

giltighet göras beroende av att

den att bedriva som avser verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort

anläggningar och för andra åt-

gärder för återställning. Staten, kommuner, landsting och kom-

munalförbund behöver inte

ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är till-

räcklig, får tillståndsmyndig-

heten besluta om ytterligare säkerhet.

72 Lagförslag

I fråga om arten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall

prövas av tillståndsmyndigheten

och förvaras länsstyrelsen i av det län där verksamheten bedrivs eller närmaste del som av Sveriges sjöterritorium ligger

5a§

Om ett tillstånd upphör att gälla är den som senast har

innehaft tillståndet skyldig att ta

bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om detta inte är obehövligt från allmän eller enskild synpunkt.

Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom villkor i tillståndet, skall frågan prövas av regeringen eller tillståndsmyndigheten i samband med att tillståndet upphör.

Om den som har haft

tillståndet inte iakttar vad som har ålagts honom, får till-

ståndsmyndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra

sina skyldigheter. Vitesföreläg-

gandet skall delges.

10§

Inom anläggning och Inom anläggning och säkerhetszon utanför territorial- säkerhetszon utanför tenitorialgränsen tillämpas svensk lag gränsen tillämpas svensk lag

Lagförslag 73

med undantag bestämmel- med undantag av bestämmelav

i miljöslcyddslagen i minerallagen l99l:45

Sema serna

1969:387, inte annat följer och lagstiftningen angående jakt

om 10 i minerallagen och fiske. Därvid anses anläggav a samt l99l:45, vattenlagen ningen och zonen belägna inom

1983:291 och lagstiftningen närmaste del Sveriges sjö-

av angående jakt och fiske. Därvid territorium. anläggningen och zonen anses belägna inom närmaste del av Sveriges sjöterritorium.

lOa§

Gäller ett tillstånd enligt Gäller ett tillstånd enligt denna lag verksamhet skall denna lag en verksamhet som som bedrivas utanför territorialgrän- skall bedrivas utanför territofår regeringen, det finns rialgränsen, får regeringen, om sen, om särskilda skäl, villkor för det finns särskilda skäl, som som tillståndet att prövning villkor för tillståndet ange att ange enligt miljöskyddslagen tillståndsprövning enligt 9 kap.

1969:387 skall ske hos den miljöbalken skall ske hos den

myndighet regeringen be- myndighet som regeringen besom

Vad har stämmer. Detta gäller dock

stämmer. som nu

föreskrivits gäller endast endast tillstånd enligt 9 kap.

om om

tillstånd enligt miljöskyddslagen miljöbalken behövs för en

behövs för motsvarande motsvarande verksamhet innanen verksamhet innanför territorial- för territorialgränsen.

gränsen.

Miljöskyddslagen skall till- Miljöbalken skall tillämpas på verksamhet på verksamhet som omfattas ämpas en som en omfattas villkor enligt första villkor enligt första stycket. av av stycket. Regeringen skall Regeringen skall ange vilken ange vilken myndighet skall myndighet skall utöva tillsom som

utöva tillsyn enligt miljöskydds- syn enligt miljöbalken över

lagen över verksamheten. verksamheten.

11§

Den utan lov utforskar kontinentalsockeln eller utvinner som naturtillgångar från denna eller vidtager åtgärd för sådan utforskning eller utvinning dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

74 Lagförslag

Till samma straff dömes den Till samma straff döms den som som

bryter mot föreskrift bryter mot ett villkor har

som som meddelats med stöd av 4 § meddelats med stöd 4 eller 4 av

första stycket, a

underlåter att efterkomma vad underlåter att efterkomma vad tillsynsmyndigheten fordrar tillsynsmyndigheten fordrar eller föreskriver med stöd av 8 § eller föreskriver med stöd 8 § av andra eller tredje stycket, eller andra eller tredje stycket, eller

vid fullgörande av uppgifts- vid fullgörande av uppgifts-

skyldighet som är förbunden skyldighet som är förbunden med tillstånd eller som är före- med tillstånd eller som är före-

skriven i eller som ålagts enligt skriven i eller ålagts enligt

som 8 § andra stycket uppsåtligen 8 § andra stycket uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar eller oaktsamhet lämnar av grov oriktig uppgift. oriktig uppgift.

Den som överträder förbudet i 6 § att segla in i säkerhetszon eller föreskrift som utfärdats för tryggande av sådan zon dömes till böter.

12§

Har innehavare av tillstånd Har en innehavare av ett underlåtit att ställa sig till tillstånd låtit bli att följa villkor efterrättelse föreskrift med- har meddelats med stöd som som av delats med stöd av 4 § första 4 eller 4 § eller vad han är a stycket eller vad som åligger skyldig att göra enligt 9 § eller honom enligt 9 § eller att att följa en anfordran eller

efterkomma anfordran eller föreskrift som en tillsyns-

föreskrift som tillsynsmyndighet myndighet har meddelat med meddelat med stöd av 8 § andra stöd 8 § andra eller tredje av

eller tredje stycket, äger till- stycket, får tillsynsmyndigheten

synsmyndigheten ålägga honom ålägga honom vid vite att vid vite att fullgöra sina skyl- fullgöra sina skyldigheter. digheter.

Medför underlåtenheten uppenbar fara för allmänt intresse, äger tillsynsmyndigheten förbjuda arbetets fortsatta bedrivande och låta genom polismyndighetens försorg vidtaga rättelse på tillståndshavarens bekostnad.

Lagförslag 75

Denna lag träder i kraft den

ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, Ett ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

lydelsen 10 § skall inte tillämpas i fråga tillstånd som Den nya av a om meddelats i enlighet med ett före ikraftträdandet denna lag beviljat har av tillstånd meddelats i enlighet med ett efter den 31 december tillstånd. Har 1992 beviljat tillstånd skall i stället äldre lydelse 10 a § tillämpas. av

Lagförslag 77

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1970:244

om allmänna vatten- och

avloppsanläggningar;

föreskrivs 12 och 30 lagen 1970:244 om allmänna

Härigenom att a

och avloppsanläggningar skall ha följ ande lydelse.

vatten-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12a§

allmän va-anläggning När allmän va-anläggning När en en utvidgning sådan eller utvidgning en sådan eller en av en en av skall, anläggningen planeras skall, anläggningen planeras om om

medföra betydande kan antas medföra en betydande

kan antas en huvudmannen miljöpåverkan, huvudmannen

miljöpåverkan, miljökonsekvensbe- upprätta en miljökonsekvensbe-

upprätta en

skrivning möjliggör skrivning. Därvid gäller 6 kap.

som en

samlad bedömning den in- 3 § och 5-12 §§ miljöbalken.

av

verkan anläggningen har på

miljön, hälsan och hushållningen med naturresurserna.

30§

fastighetsägare Försummar fastighetsägare Försummar avgift i att betala avgift avses i att betala som avses som

78 Lagförslag

denna lag eller att i annat hän- denna lag eller i hänatt annat seende iakttaga vad åligger seende iakttaga vad åligger som som honom och är försummelsen vä- honom och är försummelsen väsentlig får huvudmannen stänga sentlig fár huvudmannen stänga av vattentilltörseln till fastig- vattentilltörseln till fastigav heten, om han genom heten, han anma- om genom anmaning har kunnat åstadkomma ning har kunnat åstadkomma rättelse och avstängning kan ske rättelse och avstängning kan ske utan att Sanitär olägenhet utan att olägenhet för männiuppkommer. Kostnad for avstäng- skors hälsa uppkommer. Kostningsåtgärd får påföras fastig- nad for avstängningsåtgärd får hetsägaren. påföras fastighetsägaren.

Denna lag träder i kraft den

Lagörslag 79

12 till

Förslag Lag om ändring i fastighetsbildningslagen 1970:988;

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 a 7 kap. 2 och 9 §§, 9 kap. l och 7 samt 14 kap. l § fastighetsbildningslagen 1970:988 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. Fastighetsbildningsförrättning

10a§

Om ansökan har gjorts Om ansökan har gjorts om om fastighetsbildning för bebyggel fastighetsbildning för bebyggeleller annat ändamål som se eller annat ändamål som se kräver medgivande enligt natur- kräver medgivande enligt 7 kap. vårdslagen 19643822 får lant- miljöbalken, får lantmäterimynmäterimyndigheten efter digheten efter samtycke av samtycke sökanden begära sökanden begära sådant medav sådant medgivande. givande.

80 Lagförslag

7 kap. Särskilda bestämmelser om servitut och ledningsrätt

2§

Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt ledningsrättslagen 1973:1144 får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut som kan upplåtas till Servitut som kan upplåtas till

förmån för ett vattenföretag förmån för Vattenverksamhet

enligt 8 kap. 1 § vattenlagen enligt 28 kap. 4 eller 10 § 1983:291 får bildas genom miljöbalken får bildas genom fastighetsreglering endast om fastighetsreglering endast om tillstånd till företaget har tillstånd till verksamheten har meddelats enligt vattenlagen meddelats enligt miljöbalken eller det är uppenbart att eller det är uppenbart att om om varken allmänna eller enskilda varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom före- intressen skadas genom verktagets inverkan på vattenför- samhetens inverkan på Vattenhållandena. Andra servitut som förhâllandena. Andra servitut till kan upplåtas enligt vattenlagen förmån för Vattenverksamhet får inte bildas genom fastig- som kan upplåtas enligt miljöhetsreglering. balken eller lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra som fall än som anges i första och andra styckena, får bildas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan

fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

9§

Servitut, har tillkommit Servitut, har tillkommit som som till förmån för ett vattenföretag till förmån för en vattenmed stöd av 8 kap. 1 § verksamhet med stöd av 28 kap. vattenlagen 1983:291 eller 4 eller 10 § miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmel- motsvarande äldre bestämser, får ändras eller upphävas melser, får ändras eller uppendast om åtgärden inte medför hävas endast om åtgärden inte olägenhet av någon betydelse medför olägenhet av någon för företaget. Andra servitut betydelse för verksamheten.

Lagförslag 81

som har tillkommit med stöd av Andra servitut som har

vattenlagen eller motsvarande tillkommit med stöd av miljö-

äldre lagstiftning får inte ändras balken, lagen 0000 med säreller upphävas genom fastig- skilda bestämmelser om vattenhetsreglering. verksamhet eller motsvarande äldre lagstiftning får inte ändras eller upphävas genom fastighetsreglering.

Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen 1973:1149 eller motsvarande äldre lagstiftning, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

9 kap. Särskilda bestämmelser arbeten om gemensamma

1§

Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av lantmäterimyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägama gemensamt arbete enligt denna lag, det främjar fastighetsregleringens om

syfte och arbetet lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket Beslut enligt första stycket får inte företag skulle får inte avse verksamhet som avse som väsentligt ändra arten och skulle väsentligt ändra arten och omfattningen regleringen omfattningen av regleringen av eller andra vattenföretag än eller Vattenverksamhet än annan sådana markavvattningsföretag, sådana markavvattningar, för

för vilka tillståndsplikt före- vilka tillståndsplikt föreligger

ligger enbart på grund av 4 kap. enbart på grund av 11 kap. 13 §

2 § andra stycket vattenlagen. första eller andra stycket

miljöbalken.

Kan till följd andra Kan till följd av andra av stycket företag icke utföras som stycket Vattenverksamhet icke gemensamt arbete enligt denna utföras som gemensamt arbete lag eller är sådant utförande icke enligt denna lag eller är sådant lämpligt, får lantmäterimyndig- utförande icke lämpligt, får heten förordna prövning lantmäterimyndigheten förordna om

82 Lagförslag

enligt vattenlagen eller anläg- om prövning enligt miljöbalken gningslagen. och lagen 0000 med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller enligt anläggningslagen.

7§

Har anläggning utförts som gemensamt arbete enligt denna lag, får lantmäterimyndigheten vid förrättning pröva fråga om fördelning av samma kostnader för driften anläggningen. Fördelningen sker i enlighet med av bestämmelserna i anläggningslagen.

Finnes fråga i Finnes fråga som avses i som avses första stycket böra prövas första stycket böra prövas särskilt enligt vattenlagen eller särskilt enligt miljöbalken lagen anläggningslagen, skall lant- 0000 med särskilda bemäterimyndigheten förordna om stämmelser om Vattenverksamsådan prövning. het eller enligt anläggningslagen, skall lantrnäterimyndigheten förordna om sådan prövning.

Anläggning utförts Anläggning som utförts som som som gemensamt arbete enligt denna gemensamt arbete enligt denna lag inrättad enligt anlägg- lag inrättad enligt anlägganses anses ningslagen. Vad som nu sagts ningslagen. Vad som nu sagts gäller dike, fråga gäller dike, om fråga om om om fördelning kostnader för fördelning av kostnader för av driften prövats enligt vatten- driften prövats enligt lagen lagen. 0000 med särskilda bestämmelser om Vattenverksamhet.

Fastighetsbestämning

Om det vid fastighets- Om det vid fastighetsbildning uppkommer frågor bildning uppkommer frågor om om fastighetsindelningens beskaff- fastighetsindelningens beskaffenhet eller beståndet eller enhet eller om beståndet eller om

Lagförslag 83

omfånget ledningsrätt eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut, skall frågan prövas av servitut, skall frågan prövas av vid fastighetsbestämning, om vid fastighetsbestämning, om det behövs för fastighetsbild- det behövs för fastighetsbildningen. I fråga servitut ningen. I fråga om servitut till om som har tillkommit med stöd av förmån för Vattenverksamhet vattenlagen 1983:291 eller som har tillkommit med stöd av motsvarande äldre lagstiftning miljöbalken eller lagen 0000 får sådan bestämning endast med särskilda bestämmelser om en servitut enligt 8 kap. 1 § Vattenverksamhet eller motsvaavse

vattenlagen eller motsvarande rande äldre lagstiftning får en

äldre bestämmelser. sådan bestämning endast avse

servitut enligt 28 kap. 4 eller 10 § miljöbalken eller motsvarande

äldre bestämmelser.

På ansökan sakägare får På ansökan sakägare får av av även i annat fall fastighets- även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning bestämning ske för prövning av av

fråga om fastighetsindelningens fråga om fastighetsindelningens

beskaffenhet eller beståndet beskaffenhet eller om beståndet om eller omfånget ledningsrätt eller omfånget av ledningsrätt av eller servitut, tillkommit eller servitut, tillkommit av som av som vid avvittring eller enligt lag- vid avvittring eller enligt lagstiftningen fastighetsbild- stiftningen om fastighetsbildom ning eller enskilda vägar eller ning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller 8 enligt anläggningslagen eller 28

kap. 1 § vattenlagen eller mot- kap. 4 eller 10 § miljöbalken

svarande äldre bestämmelser, eller motsvarande äldre bestämsåvida icke frågans avgörande melser, såvida icke frågans uppenbarligen är utan betydelse avgörande uppenbarligen är för sökanden. Samma rätt att utan betydelse för sökanden. påkalla fastighetsbestämning Samma rätt att påkalla fastigtillkommer kommunen såvitt hetsbestärrming tillkommer gäller område med detaljplan kommunen såvitt gäller område eller områdesbestämmelser eller med detaljplan eller ornrådesområde beträffande vilket fråga bestämmelser eller område väckts upprättande sådan beträffande vilket fråga väckts om av plan eller sådana bestämmelser. upprättande av sådan plan om eller sådana bestämmelser.

84 Lagförslag Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 85

13 till

Förslag Lag om ändring i väglagen

1971 2948;

Härigenom föreskrivs i fråga om väglagen 1971:948 dels att 38 § skall upphöra att gälla, dels att 3 15-18, 26, 28, 32, 35, 63 och 74 skall ha följande lydelse,

dels ock att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 14 14 14 c

och 54 av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a § Vid prövning av ärenden Utöver bestämmelserna i

enligt denna lag skall lagen denna lag finns bestämmelser

1987112 om hushållning med rörande miljöpåverkan i miljö-

naturresurser m.m. tillämpas. balken. Vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 3 och 4

kap., 5kap. 3§0ch I6kap. 5§

miljöbalken tillämpas.

86 Lagförslag

14a§

Planeringsprocessen för byggande väg skall alltid inav ledas med en förstudie. I förstudien skall förutsättningarna för

den fortsatta planeringen klar-

läggas. Förstudien skall även

ange om en vägutredning behövs innan en arbetsplan upp-

rättas.

Vid utarbetande av förstudien skall den som avser att bygga väg ha samråd enligt en 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar enligt sina stadsom gar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen samt med den allmänhet kan antas bli som berörd.

Efter samrådet skall den

länsstyrelse inom vars område vägbyggnadsprojektet huvudsakligen är beläget, enligt 6 kap.

4 § tredje stycket miljöbalken, besluta projektet kan antas

om ha betydande miljöpåverkan. Vad gäller planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 11-12 §§ miljöbalken äga motsvarande tillämpning.

14b§

En vägutredning skall genomföras när det i förstudien har klarlagts att alternativa

Lagförslag 87

terrängkorridorer behöver studeras. Vägutredningen skall utgöra underlag för val av väg-

korridor och trafikteknisk stan-

dard. Alternativa terrängkorridorer skall jämföras såväl sinsemellan som med alternativet att behålla befintlig väg. En förbättring av befintlig väg skall också studeras, om inte särskilda skäl föranleder annat.

En vägutredning skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna utvärdera och välja alternativ.

Vad gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 5-7 §§, 8 § första stycket och 10-12 §§ miljöbalken äga motsvarande tillämpning.

Miljökonsekvensbeskrivningen

skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i vägutredningen.

14c§

Regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken skall ske på grundval av en upprättad vägutredning enligt 14 b

En ansökan om tillåtlighet skall uppjñølla kraven i 22 kap. 1 § första stycket miljöbalken.

88 Lagförslag

Vägverket skall handlägga ansökan tillåtlighet och en om sörja för erforderlig utredning samt därefter med eget yttrande överlämna frågan till regeringen.

15§

För byggande väg skall upprättas en arbetsplan. av

I arbetsplanen skall I arbetsplanen skall anges anges den mark behöver tas i den mark som behöver tas i ansom anspråk för väganordningar och språk för väganordningar och

för genomförandet vägbygg- for att genomföra vägbygg-

av nadsföretaget. Planen skall även nadsprojektet. Planen skall även innehålla miljökonse- innehålla en miljökonseen kvensbeskrivning och de kvensbeskrivning och de uppuppgifter i övrigt behövs för att gifter i övrigt behövs för att som som genomföra företaget. genomföra projektet.

En miljökonsekvensbeskriv- Vad gäller kraven på miljö-

ning skall innehålla en redovis- konsekvensbeskrivningen samt

ning de väntade miljöejfek- planer och planeringsunderlag

av terna samt förslag till erforder- skall 6 kap. 3 7 § och 10-12

liga skyddsåtgärder eller andra §§ miljöbalken äga motsvaranförsiktighetsmått behövs för de tillämpning.

som att förebygga störningar eller andra olägenheter från trafiken.

16§

Vid utarbetande ar- Vid utarbetande av en arav en betsplan skall samråd i fråga betsplan skall samråd i fråga om om vägens sträckning och väg- vägens sträckning och vägförslagets utfomming i övrigt förslagets utformning i övrigt ske med berörda fastighetsägare ske med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra och myndigheter samt andra kan ha ett väsentligt in- kan ha ett väsentligt insom som tresse i saken. Samråd skall all- tresse i saken. Samråd skall alltid ske med de naturvårdsmyn- tid ske med de miljövårdsmyn-

digheter berörs. digheter som berörs. I de fall

som

Lagförslag 89

länsstyrelsen under förstudien

har beslutat att vägprojektet kan

antas ha betydande miljö-

påverkan, skall ett utökat samråd med miljökonsekvens-

bedömning ske enligt 6 kap. 5-6

§§ miljöbalken, inte ett om sådant samråd har skett enligt 14 b

Förfarandet enligt första stycket får efter omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, är förutsatt i detaljplan eller i som en områdesbestämmelser.

Avser arbetsplan endast om- Avser arbetsplan endast ombyggnad av väg, får förfarandet byggnad väg, får förfarandet av enligt första stycket efter enligt första stycket efter om- omständigheterna förenklas med ständigheterna förenklas med iakttagande av att ägare till iakttagande att ägare till en av en fastighet, vilken mark skall fastighet, vilken mark skall av av tas i anspråk, alltid skall be- tas i anspråk, alltid skall beredas tillfälle att yttra sig. Detta redas tillfälle att yttra sig. Detta skall även tillämpas på skall även tillämpas på en ar- en ar-

betsplan som innefattar endast betsplan innefattar endast

som ändring av planen för ett väg- ändring planen för ett vägav

byggnadsföretag som ännu är byggnadsprojekt ännu inte

som färdigställt. är färdigställt.

Miljökonsekvensbeskrivningen

skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i arbetsplanen.

17§

En arbetsplan skall ställas ut En arbetsplan skall ställas ut

för granskning. för granskning. Därvid skall 6 kap. 8 § första stycket miljöbal-

ken äga motsvarande tillämp-

ning.

90 Lagförslag

arbetsplan för är förutsatt i detaljplan eller i En väg, som en områdesbestämmelser, behöver inte ställas ut.

heller behöver Inte heller behöver en Inte en endast arbetsplan avser endast arbetsplan som avser som

ställas ombyggnad väg ställas ut, ombyggnad av väg ut, av

mark behöver i inte mark behöver tas i om inte tas om

med eller rätt anspråk med vågrätt eller rätt

anspråk vågrätt i 35 § eller ett i 35 § eller om ett som avses om som avses

skr-ift- sådant ianspråktagande skriftsådant ianspråktagande

berörda ligen medgivits berörda ligen medgivits av av och innehavare fastighetsägare och innehavare fastighetsägare

eller servituts- nyttjanderätt eller servitutsav nyttjanderätt av

Under förutsätt- rätt. Under samma förutsätträtt. samma utställelse underlåtas ningar kan utställelse underlåtas ningar kan arbetsplan i fråga arbetsplan som i fråga om en som om en endast ändring innefattar endast ändring av innefattar av

planen för ett vägbyggnads- planen för ett vägbyggnadsfär- projekt ännu inte är far-

företag som ännu är som digställt. digställt.

i andra Om väg avses i andra Om en väg som avses en som stycket eller tredje stycket av länsstyeller tredje är en relsen har antagits ha betydan-

motorväg eller motortrafikled

de miljöpåverkan, skall utställel-

eller annan väg som kan antas

miljöpå- arbetsplanen ändå ske medföra en betydande se av enverkan skall väghållningsmyn- ligt första stycket.

digheten införa kungörelse om

miljökonsekvensbeskrivningen i

Post- och Inrikes Tidningar och i den eller de ortstidningar som

väghållningsmyndigheten be-

stämmer. I kungörelsen skall

beskrivningen hålls anges var

tillgänglig och att skriftliga

anmärkningar mot miljökonsekvensbeskrivningen skall läm-

nas till väghållningsmyndig-

heten inom viss angiven tid, en

minst fjzra veckor efter det att

kungörelsen införd i Post-

var och Inrikes Tidningar.

Lagförslag 91

18§

Arbetsplan fastställs Vägverket efter samråd med länsstyrelsen. Om av vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan om fastställelse av planen till regeringens prövning.

I sådana fall då utställelse Innehållet i miljökonse-

har underlåtits med stöd I 7 § kvensbeskrivningen resul-

av samt tredje stycket behöver fast- tatet samråd och yttranden av

ställelse inte ske. skall beaktas då arbetsplanen

fastställs.

Ett beslut om fastställelse av I sådana fall då utställelse

en arbetsplan är förfallet, har underlåtits med stöd 1 7 § om av

inte inom fem år från utgången tredje stycket behöver fast-

av det år, under vilket beslutet ställelse inte ske. vann laga kraft, vägens sträckning har blivit i sin helhet tydligt utmärkt på marken och det i arbetsplanen angivna vägbyggnadsarbetet har påbörjats. Om

synnerliga skäl föreligger, kan

regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, vägverket förlänga tiden, varje gång med högst tre år.

Ett beslut fastställelse

om av

en arbetsplan är förfallet, om

inte inom fem år från utgången

av det år, under vilket beslutet vann laga kraft, vägens sträckning har blivit i sin helhet tydligt

utmärkt på marken och det i

arbetsplanen angivna vägbygg-

nadsarbetet har påbörjats. Om synnerliga skäl föreligger, kan

regeringen eller, efter

rege-

ringens bemyndigande, vägver-

ket förlänga tiden, varje gång med högst tre år.

92 Lagörslag

Ett beslut om fastställelse av

arbetsplan eller om förlängen

giltighetstiden skall kun-

ning av göras och den ansvariga myndigheten i det land med vilket samråd hållits enligt 6 kap. 6 §

miljöbalken informeras.

26§

skall hållas i for samfärdseln tillfredsställande skick genom Väg ett underhåll, reparation och andra åtgärder.

renhållning skall Genom renhållning skall Genom hållas i sådant vägområdet hållas i ett sådant

vägområdet ett skick skäliga Sanitära hän- skick att olägenheter för män-

att

och trevnadshänsyn blir till- niskors hälsa förebyggs eller

syn gäller i avhjälps och så att skäliga

godosedda. Detsamma

mark till bredd trevnadshänsyn blir tillgodofråga om en av intill sedda. Detsamma gäller i fråga

25 meter parkeringsplats

mark till bredd av 25 eller rastplats som är vägan- om en

den mån allmänheten meter intill parkeringsplats eller

ordning, i

har tillträde till marken. Inom rastplats som är väganordning, i

detaljplan gäller den mån allmänheten har områden med

stycke endast vägornråden tillträde till marken. Inom

detta eller motortrafik- områden med detaljplan gäller för motorväg detta stycke endast områden för led. motorväg eller motortrañkled.

behövs för sådana ändamål i första och andra

De åtgärder som som anges

styckena räknas till drift väg. Till drift väg räknas också serviceåtgärav av förbättringsåtgärder. Om särskilda skäl föreligger, kan vägverket der och inskränkning i skyldigheten att vidta åtgärder för drift av väg. besluta om Vägverket meddelar därvid de föreskrifter behövs. som

2s§

for väganord- Behöver för väganord- Behöver en en utförande ingår i drift ning, utförande ingår i drift ning, vars vars i anspråk mark väg, tas i anspråk mark av väg, tas av den redan hör till utöver den redan hör till utöver som som skall upprättas vägen, skall upprättas en vägen, en

Lagförslag 93

arbetsplan, vari den mark arbetsplan, vari den anges anges mark som behöver tas i anspråk. Be- behöver i anspråk. som tas Bestämmelsemai 13, 14 och 16-20 stämmelserna i 13-20 §§ skall §§ skall därvid tillämpas. Såvitt därvid tillämpas. Såvitt angår

angår tillämpningen 16 § tillämpningen 16 § tredje

av av tredje stycket. 17 § tredje stycket, 17 § tredje stycket och stycket och 18 § andra stycket 18 § tredje stycket skall arbetsskall arbetsplanen planen sådan plan anses som en anses som en sådan plan som endast endast ombyggnad avser som avser av ombyggnad av väg. väg.

32§

Vägrätt upphör när vägen Vägrätt upphör när vägen drages in. Väghållaren får föra dras in. Väghållaren

är skyldig

bort vad anbringats inom i som att den omfattning det behövs

vägområdet för vägändamål, ställa i ordning vägområdet och

om länsstyrelsen bestämmer vidta åtgärder för

att förebygga

annat med hänsyn till att fråga att områdets skick vållar störuppkommit om markens ningar och olägenheter framan- i vändning enskild väg. tiden. Väghållaren som får föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till att fråga har uppkommit markens om användning som enskild väg.

Vad som förts bort inom Vad inte har förts bort som ett år efter det att vägen dragits inom år efter det ett att vägen in tillfaller fastighetens ägare. dragits in tillfaller fastighetens

Länsstyrelsen kan förlänga ägare. Länsstyrelsen kan för-

tiden, särskilda skäl före- länga tiden, särskilda skäl om om ligger. föreligger.

35§

Har i fastställd arbetsplan för Har i fastställd arbetsplan för

vägbyggnadsföretag mark i när- vägbyggnadsprojekt mark i när-

heten av det i arbetsplanen heten det i arbetsplanen upp- av upptagna vägornrådet avsatts för tagna vägområdet för avsatts upplag eller liknande ändamål i upplag eller liknande ändamål i

94 Lagörslag

samband med byggandet samband med byggandet av

av skall till väghållaren vägen, skall till väghållaren uppvägen, uppmarken för låtas nyttjanderätt till marken för

låtas nyttjanderätt till

angivits i planen. den tid angivits i planen. den tid som som

38§

Behöver väghållare för drift

väg taga sten, sand av grus,

eller jord på mark tillhör

som än staten och kan detta annan

ske utan avsevärd olägenhet, kan länsstyrelsen på fram-

ställning av väghållningsmyn-

digheten föreskriva att rätt till

sådan täkt skall upplåtas. Länsstyrelsen meddelar därvid de föreskrifter behövs för

som

rättens utövande.

54§

Föreskrifter meddelas som med stöd 43-48 §§ får avse av åtgärder för att begränsa eller

motverka skada eller olägenhet

på människors hälsa eller omgivningen eller andra åtgärder till skydd för miljön.

Väghållaren skall ersätta Väghållare skall ersätta han har skador till följd att han har skador till följd av att av förvärvat rätt förvärvat rätt särskild vinterväg, att inrätta särskild vinterväg, att inrätta mark i närheten att nyttja mark i närheten av att nyttja av

eller lik- vägområde för upplag eller lik-

vägområde för upplag samband med nande ändamål i samband med nande ändamål i

byggande väg, byggande av väg,

av anordna tillfällig väg, att anordna tillfällig väg, att

intill vägområde sätta att intill vägområde sätta upp

att upp

Lagförslag 95

snöskänn, snöskärrn.

till täkt för drift av väg.

Väghållaren skall också ersätta skador till följd åtgärder som avses i av 34 45 § fjärde stycket eller 53 § eller till följd ett föreläggande som har av meddelats med stöd 52 För skador har uppstått till följd av av som åtgärder i 53 § utgår ersättning endast skadorna är avsevärda. som avses om

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om det har avtalats eller uppenbarligen förutsätts att ersättning inte skall lämnas.

74§

Länsstyrelsens beslut enligt Länsstyrelsens beslut enligt 37, 38, 45-47 48 § andra 37, 45-47 48 § andra stycket, stycket, 52, 53 § eller 64 § andra 52, 53 § eller 64 § andra stycket stycket får överklagas hos all- får överklagas hos allmän män förvaltningsdomstol. Pröv- förvaltningsdomstol. Prövnings-

ningstillstånd krävs vid över- tillstånd krävs vid överklagande

klagande till kammarrätten. till kammarrätten.

Andra beslut länsstyrelsen Länsstyrelsens beslut om av

enligt denna lag än som avses i godkännande av en miljökonse-

första stycket får överklagas hos kvensbeskrivning enligt 14 b och regeringen. 16 §§ får inte överklagas.

Andra beslut av läns-

styrelsen enligt denna lag än

i första och andra som avses styckena får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår miljökonsekvensbeskrivning har överlämnats till en som

länsstyrelsen för godkännande vid denna lags ikraftträdande. Bestämmelser-

miljökvalitetsnonner skall dock tillämpas omedelbart. na om

4 17-0268

Mâámâmá av

:áâtâñâiååzwâghâå-âaxâäâ " .äran upp

ågtlfg ââpâfiw

ø 1 å " L V ø få få .ha

r s så at"

mmm

.

i får e2irsj§

-3Eås§1täey.vägñâ$§äwä . { - A v

.

å i

äøayâaâsv

www

mat

a;;m3nu.

e

V vrpâäggrxøxüsøsá

Jr Aaiåszr

Ggâüå navåawga. Mim andra. Liigäfüiâf

:aaah

i

:éâkáâwpüfârä åkt

ST 0:2.: .;:..;c- ";§;A;:;l- Aik .g . .

Vêsáäâtiåssgzrsâm mä näâfâåâm 1

äüiáhâåüw"

m i

ma izäâi-fváfülââväáfátüâiâzfêâzxzzxm

:mi: samt-KI

i 2 :må .zaräøtmy hi vmmwäg:

1 j ..

Lagförslag 97

14 Förslag till Lag om ändring i lagen 1971:850 med anledning av gränsälvs-

överenskommelsen den 16

september

1971 mellan och

Sverige

Finland;

Härigenom föreskrivs att lagen 1971:850 med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitlen 1-9 i gränsälvsöver- Kapitlen 1-9 i gränsälvsöverenskommelsen den 16 septem- enskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och ber 1971 mellan Sverige och Finland skall gälla som svensk Finland skall gälla som svensk lag. Bestämmelserna har den lag. Bestämmelserna har den lydelse som härvid fogad bilaga lydelse som härvid fogad bilaga utvisar. utvisar. Vad som sägs om vattenöverdomstolen i 8 kap. art. 15 skall dock avse Miljööverdomstolen.

Denna lag träder i kraft den

Lsavee;

if.

m:

3812M37" Fri

rragsi i gat. bak

ÃQOZBJLVQI 318.1

m0

WL A

-aviäznäxg vs. gairrbsiüs bam

BI :net:

rxaafâimfrçmiâeüwsvö

Q1

låt

nsllam

I

aghsvâ radmsiqaa W g-bvnslniä

MIN: madmaiqaa ö mi naafacxxznoalssxmvâaviâauñm .aaziâåyl mi lisää: bnzcirá

. L ,

W sásabcçkusgnâzáswöik azbaivd ahamxwsm

i Qâslwâüw iøwvüaviüatxüg kQ-I wings

A . å mb maigøtmmâarxa msrqaz ö: :mb noziauxmøisrm

siwbeawáwve szsüøcngves. 1:20 dat âghøvâi trailern IYQK :ad

Aaüâ :me: maa áwmwanma süäg its-sal Mixin

L

Såå .ad

mi møeiâmââtüaü: ast mmismgnätaø-H

sanáêdxbøsø Miâbâd

. .y .www ;gggáxnu - . . . . i

Lagförslag 99

15 Förslag till Lag om ändring i lagen

1973: 150 om förvaltning av samfalligheter;

Härigenom föreskrivs att 20, 21 och 23 lagen 1973:1150 om förvaltning samfälligheter skall ha följande lydelse. av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Vid tillämpningen denna Vid tillämpningen av denna av lag skall samfällighet lag skall som samfällighet anses som anses samfällighet enligt fastig- samfällighet enligt fastighetsbildningslagen 1970:988, hetsbildningslagen 1970:988, mark gemensamt annan mark som gemensamt annan som tillhör ägarna de mantals- tillhör ägarna av de mantalsav satta fastigheterna i socken, satta fastigheterna i en socken, en servitut eller särskild servitut eller särskild annan annan rättighet hör till flera rättighet hör till flera som som fastigheter gemensamt, fastigheter gemensamt, samfällighet enligt anlägg- samfällighet enligt anläggningslagen 1973:1149, ningslagen 1973:1149, samfällighet enligt vatten- samfällighet enligt lagen lagen 1983:291, 0000 med särskilda bestämvattenverksamhet, melser om

100 Lagörslag

samfállighet enligt lagen samfällighet enligt lagen 1987:1 1 exploateringssam- 1987:11 om exploateringssamom verkan. verkan.

Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfällighet

och med delägare ägaren delägarfastighet. I fråga samfällighet enligt av om

första stycket 5 förstås dock med delägarfastighet fastighet som på annat sätt

än delaktighet omfattas samfälligheten och med delägare den som genom av deltar i samfälligheten. Beträffande sådan samfällighet skall vidare vad som

i lagen delägarfastighets andelstal i stället gälla delägares andelstal.

sägs om

3§

Lagens bestämmelser fastighet äger motsvarande tillämpning på om sådan tomträtt, byggnad, anläggning eller naturreservat som gruva, annan har del i samfällighet enligt l § första stycket 4 eller

Den innehar fastighet grund testamentariskt förordnande utan som av äganderätten tillkommer någon vid lagens tillämpning som att anses fastighetens Som ägare naturreservat den som förvaltar ägare. av anses reservatet.

Innehavare tomträtt i fastighet har del i samfállighet enligtl § av som första stycket l eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses som delägare i fastighetsägarens ställe.

I fråga samfálligheter I fråga samfälligheter om om enligt 1 § första stycket 5 skall enligt l § första stycket 5 skall lagens bestämmelser fastig- lagens bestämmelser om fastigom hetsdomstol i stället gälla hetsdomstol i stället gälla vattendomstol. När talan skall miljödomstol. När talan skall

föras hos vattendomstol, gäller föras hos miljödomstol, gäller

vattenlagens 1983:291 be- bestämmelserna om stämningsstämmelser stämningsmål. mål i lagen 0000 med sär-

om skilda bestämmelser om vattenverksamhet.

20§

Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.

Lagförslag 101

Sammanträde enligt första stycket skall, om någon delägare begär det, hållas lantmäterimyndigheten eller den myndigheten förordnat av som

därtill. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen

1970:988, anläggningslagen 1973:1149 eller lagen 1987:11 om exploateringssamverkan lantmäterimyndigheten eller, om särskild förrättningsman förordnats enligt 4 § anläggningslagen, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som berörs av förrättningen, delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse om från allmän synpunkt att samfällighetsförening bildas.

I fråga samfälligheter Om det är av väsentlig om enligt 1 § första stycket skall betydelse från allmän synpunkt

vad i andra stycket sägs om att en samfällighetsförening

som

förrättning och förrättnings- bildas för förvaltningen av en

gälla förrättning och för- bevattnings- eller vattenman rättningsman enligt vattenlagen regleringssamfällighet enligt 1 § 1983:291. Om det är första stycket får lantmäteav väsentlig betydelse från allmän rimyndigheten hålla samman-

synpunkt att samfällighets- träde enligt första stycket även

en förening bildas för förvalt- delägare i samfälligheten om ningen bevattnings- eller inte har begärt det. av en

vattenregleringssamfallighet, får

lantmäterimyndigheten hålla sammanträde enligt första stycket även delägare i om samfällligheten inte har begärt det.

21§

I fråga sammanträde för I fråga sammanträde för om om bildande samfällighetsföre- bildande samfällighetsföreav av ning äger 7 § andra stycket, 8 ning äger 7 § andra stycket, 8 - ll §§, 12 § första stycket första ll §§, 12 § första stycket första punkten och 14 § motsvarande punkten och 14 § motsvarande tillämpning. Hålles sammanträ- tillämpning. Hålles sammanträdet i samband med förrättning det i samband med förrättning

enligt fastighetsbildningslagen enligt fastighetsbildningslagen

1970:988, anläggningslagen 1970:988, anläggningslagen 1973:1 149, vattenlagen 1973 149, eller lagen 1983:291 eller lagen 1987:11 om exploaterings- 1987:11 exploaterings- samverkan, äger dock i fråga om

102 Lagförslag

samverkan, äger dock i fråga om delgivning av kallelse till om delgivning av kallelse till sammanträdet vad som gäller sammanträdet vad som gäller om delgivning av kallelse till om delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning. motsvarande tillämpning.

23§

I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 § motsvarande tillämpning.

Har fastighetsbildnings-, Har fastighetsbildnings-, anläggnings-, eller exploate- anläggnings-, eller exploateringsbeslut eller tillståndsdom ringsbeslut eller tillståndsdom eller tillståndsbeslut enligt eller tillståndsbeslut enligt vattenlagen 1983:291 med- miljöbalken meddelats, får delats, får sammanträde för sammanträde för bildande av bildande av samfällighetsföre- samfällighetsförening hållas ning hållas innan domen eller innan domen eller beslutet om beslutet om samfällighetens samfállighetens bildande vunnit bildande vunnit laga kraft. Som laga kraft. Som delägare anses delägare därvid ägaren därvid ägaren fastighet och anses av av fastighet och annan som enligt annan som enligt domen eller domen eller beslutet skall ha del beslutet skall ha del i i samfálligheten. Beslut samfalligheten. Beslut som som fattas vid sammanträdet gäller fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att endast under förutsättning att fastighetsbildnings-, anlägg- fastighetsbildnings-, anläggnings-, exploaterings- eller till- nings-, exploaterings- eller tillståndsbeslutet eller tillstånds- ståndsbeslutet eller tillståndsdomen vinner laga kraft eller, i domen vinner laga kraft eller, i fråga anläggningsbeslut, att fråga anläggningsbeslut, att om om förordnande meddelas enligt 27 förordnande meddelas enligt 27 a § anläggningslagen a § anläggningslagen 1973:1149 eller 13 kap. 50 § 1973:1149 eller 22 kap. 24 § första stycket vattenlagen. första stycket miljöbalken.

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 103

16 Förslag till ändring i lagen

Lag om

15 införande

1973 1 om av 1973:1149 och anläggningslagen lagen 1973:1150 om förvaltning

av samfälligheter;

Härigenom föreskrivs att 18 och 20-21 lagen 1973:1151 om införande anläggningslagen 1973:1149 och lagen 1973:1150 om

av förvaltning samfälligheter skall ha följande lydelse. av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18§

sådan samfällighet enligt lagen 1966:700 om vissa I fråga om icke kan förvärva rättigheter och ikläda sig

gemensamhetsanläggningar som

skyldigheter vad i lagen 1973:1150 förvaltning av äger som om

samfälligheter föreskiives samfállighet enligt anläggningslagen

om 1973:1149 motsvarande tillämpning.

I fråga sådana företag I fråga sådana företag om om enligt 7 eller 8 kap. vatten- enligt 7 eller 8 kap. vatten-

kan lagen 1918:523 inte kan lagen 1918:523 som inte som

rättigheter och ikläda förvärva rättigheter och ikläda förvärva sig skyldigheter samt motsva- sig skyldigheter samt motsvaföretag enligt äldre be- rande företag enligt äldre berande

104 Lagförslag

stämmelser gäller vad i stämmelser gäller vad i som som lagen 1973:1150 förvalt- lagen 1973:1150 förvaltom om

ning av samfálligheter före- ning samfälligheter före-

av skrivs samfälligheter enligt skrivs samfälligheter enligt om om

vattenlagen 1983:291. lagen 0000 med särskilda

bestämmelser vattenverkom samhet.

20§

När en samfällighetsförening När samfällighetsförening

en som bildats enligt 19 § har bildats enligt 19 § har som registrerats, skall den anses ha registrerats, skall den ha anses

övertagit samfállighetens samt- övertagit samfállighetens samtliga tillgångar och förpliktelser. liga tillgångar och förpliktelser.

De anläggningar, som förvaltas De anläggningar, förvaltas

som

av sarnfälligheten, skall vid av samfälligheten, skall vid tillämpningen av lagen tillämpningen av lagen 1973:1150 förvaltning 1973:1150 förvaltning

om av om av

samfälligheter jämställas med samfälligheter jämställas med

gemensamhetsanläggningar en- gemensamhetsanläggningar en-

ligt anläggningslagen ligt anläggningslagen 1973:1149 eller, såvitt avser 1973:1149 eller, såvitt

avser

företag enligt vattenlagen företag enligt vattenlagen

1918:523 eller motsvarande 1918:523 eller motsvarande äldre bestämmelser, med äldre bestämmelser, med gemensamma anläggningar i anläggningar i gemensamma samfälligheter enligt vatten- samfälligheter enligt lagen lagen 1983:291. 0000 med särskilda bestämmelser Vattenverksamhet. om

21§

I samband med beslut, som I samband med beslut, som

avses i 22 § andra stycket lagen avses i 11 § andra stycket lagen 1983:292 om införande av 0000 om införande av lagen vattenlagen 1983:291 och som 0000 med särskilda bestäm-

rör en samfällighet som kan melser Vattenverksamhet och om förvärva rättigheter och ikläda rör samfällighet kan som en som sig skyldigheter, skall förordnas förvärva rättigheter och ikläda att samfálligheten skall sig skyldigheter, skall förordnas upplösas och att en samfällig- att samfälligheten skall upplösas

Lagförslag 105

hetsförening skall bildas för att och att en samfällighetsförening

förvalta den samfállig- skall bildas för att förvalta den nya heten. samfálligheten. nya

När samfällighetsförening har bildats enligt första stycket har en som registrerats, skall bestämmelserna i 20 § tillämpas.

Denna lag träder i kraft den

flmái;"saga

i i

2 g

wav., säga arv-N: .âüâw

2:

fâLi5§§,, om iii 3:3

. a

äwásv xêâsáráfdxw

:am

,äga

..

56:22:: fagzüt

1251311 L LåâSiäna g V

Aâmrxøaêxâfiüäâkømáaáwá

y .

Liáiâåz

1997:32 Lagförslag 107

SOU

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1976:839

om statens va-nämnd;

lagen 1976:839 statens va-nämnd

Härigenom föreskrivs att 20 § om

skall ha följ ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §

överklagas Nämndens beslut överklagas Nämndens beslut Målet hos Svea hovrätt. Målet prövas hos Svea hovrätt. prövas i dess hovrätten i dess sammanav hovrätten samman- av

sättning vattenöverdomstol. sättning som miljööverdomstol.

som

Denna lag träder i kraft den

ikraftträdandet inte har avgjorts hovrätten i dess Ett mål som vid av vattenöverdomstol skall därefter handläggas av sammansättning som

hovrätten i dess sammansättning som milj

Hi: 336135571 v: ;;;Q%C8:öQ I+.naggsI

i gnübøä grad

m0

;bnmån-avranâxsre.

A

V .m0

211mm l

, m0 QERxNQI nagra ö m: avhxâaazü i

5 7

y .zøeñøb-åaâáøsiiöâaáüsáa i

saw

naguäwxäñ akamwnvâm

mm

êOS

,ut

;inland aasbnrmên asgnihenzö instead mabnmä

325516. god

nya ásâäüxøq :ajamgssâwoá suvâ kod

i vs aaah nsmäávod

i vs

iäüimxma gummi Sexmmüarwøänmmv maa

b mbamgårgâängsxaxmm.:

-

.Jniuuohxavêâöitm nmgçaámrâmsømm

v

Lagörslag 109

18 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1976:997

om vattenförbund;

föreskrivs 12, 25, 27, 29, 33 och 34 lagen 1976:997

Härigenom att vattenförbund skall ha följ ande lydelse. om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

enligt vattenlagen Den som enligt miljöbalken

Den som eller äldre lag har medgivits rätt

1983:291 eller miljöskydds-

äldre lag inverka på vattenbeskaffen-

lagen 1969:387 eller att

inverka på heten eller i övrigt på vattenhar medgivits rätt att eller i förhållandena inom verksamvattenbeskaffenheten vattenförhållandena hetsområdet skall vara medlem i övrigt på inom verksamhetsområdet skall förbundet.

medlem i förbundet. vara

vattenförhållandena inom verksamhetsområdet utan inverkar på Den som i första stycket skall medlem i att det föreligger fall som avses vara särskild betydelse för förbundets förbundet, hans medlemskap är av om verksamhet.

110 Lagørszag sou 1997:32

Har någon som enligt första eller andra stycket skall medlem i vara förbundet särskilt skäl motsatt sig medlemskap, får han stå av utanför förbundet, om dess verksamhet avsevärt försvåras därigenom.

Kommun samt sammanslutning fiskerättsägare får ingå medlem i av som vattenförbund, även skyldighet icke föreligger enligt första eller andra om stycket.

12§

I fråga förrättning enligt I fråga förrättning enligt om om denna lag skall bestämmelserna denna lag skall bestämmelserna i 12 kap. vattenlagen 1983:291 i 12 kap. vattenlagen 1983:291

gälla i tillämpliga delar, i den fortfarande gälla i tillämpliga

mån annat följer av vad nedan delar, i den mån följer annat sägs. vad nedan sägs. Vad av som sägs i 12 kap. vattenlagen om vattendomstol skall gälla miljö domstol.

25§

I fråga om talan mot beslut I fråga talan beslut om mot eller åtgärd vid förrättning enligt eller åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller i tillämpliga denna lag gäller

fortfarande i

delar bestämmelserna i 13 kap. tillämpliga delar bestämmelvattenlagen 1983:291 i 13 kap. vattenlagen om serna förrättningsmål. 1983:291 förrättningsmål. om Vad som sägs i 13 kap. vattenlagen vattendomstol respekom tive Vattenöverdomstolen skall gälla miljödomstol respektive Miljööverdomstolen. Vad som sägs om nämndemän respektive vattenrättsråd skall gälla sakkunniga ledamöter respektive miljöråd.

Kungörelse som avses i 13 kap. 58 § vattenlagen 1983:291 skall jämte

avskrift av besvärshandlingama tillställas statens naturvårdsverk och

länsstyrelsen.

Lagförslag 1 ll

27§

Angår besvär fråga som Angår besvär fråga som avses i 26 skall vattendom- avses i 26 skall miljödomstolen med eget yttrande hän- stolen med eget yttrande hänskjuta frågan till regeringens av- skjuta frågan till regeringens avgörande. görande.

29§

Sammanträde som avses i 28 Sammanträde som avses i 28 § hålles av förrättningsmannen. § hålles av förrättningsmannen. I övrigt gäller i tillämpliga delar I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om bildande av bestämmelserna om bildande av samfällighetsförening i lagen samfällighetsförening i lagen 1973:1150 om förvaltning av 1973:1150 om förvaltning av samfälligheter. Därvid skall vad samfälligheter. Därvid skall vad som föreskrives om fastighets- som föreskrives om fastighetsdomstol i stället gälla vatten- domstol i stället gälla miljödomdomstol och vad som fore- stol och vad som föreskrives om skrives om förrättning enligt förrättning enligt anläggningsanläggningslagen 1973:1149 i lagen 1973:1149 i stället gälla stället gälla förrättning enligt förrättning enligt denna lag. denna lag.

33§ I fråga om vattenförbund I fråga om vattenförbund gäller i övrigt i tillämpliga delar gäller i övrigt i tillämpliga delar 31 § första stycket, 32-38, 40- 31 § första stycket, 32-38, 40- 43, 45-47 48 § första, andra 43, 45-47 §§, 48 § första, andra , och tredje styckena, 49-51 §§, och tredje styckena, 49-51 §§, 52 § första stycket, 53 och 54 52 § första stycket, 53 och 54 samt 67 § andra och tredje samt 67 § andra och tredje styckena lagen 1973:1150 om styckena lagen 1973:1150 om förvaltning av samfälligheter. förvaltning av samfälligheter. Dock skall vad som föreskrives Dock skall vad som föreskrives om fastighetsdomstol i stället om fastighetsdomstol i stället gälla vattendomstol. Talerätt gälla miljödomstol. Talerätt som som avses i 53 § nämnda lag avses i 53 § nämnda lag tilltillkommer innehavare av sär- kommer innehavare av särskild rätt i fastighet. skild rätt i fastighet.

112 Lagförslag

34 §

När enligt 29 eller 33 § talan När enligt 29 eller 33 § talan

skall föras hos vattendomstol, skall föras hos miljödonzstol,

gäller i tillämpliga delar bestäm- gäller i tillämpliga delar bestäm

melserna i 13 kap. vattenlagen melsema om stämningsmål i

1983:291 stämningsmål. lagen 0000 med särskilda beom stämmelser Vattenverksamom het.

Denna lag träder i haft den

Lagförslag 113

19 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1977:439 om kommunal energiplanering;

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen 1977:439 kommunal energiom planering skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

I varje kommun skall det I varje kommun skall det

finnas aktuell plan för till- finnas aktuell plan för till-

en en försel, distribution och använd- försel, distribution och användning av energi i kommunen. Till ning energi i kommunen. I av en

planen skall höra miljökon- sådan plan skall finnas

en en anasekvensbeskrivning som möjlig- lys vilken inverkan den i plaav

gör en samlad bedömning av nen upptagna verksamheten har

den inverkan den i planen på miljön, hälsan och hushållupptagna verksamheten har på mil- ningen med naturresurser.

jön, hälsan och hushållningen

med naturresurser.

Planen beslutas av kommunfullmäktige.

Denna lag träder i kraft den

gsiaiöü nåxgz- AL

å .

tgggwcigåaråweáiálnsr

å éâtgâaâ ..z:al; av:

. r

1°9å§3.2§ xtiámrzéwgä w. åagw ziåfåfäå; saw smávåzáåü

:arm

W i

j hmmm; .m.eemvex nsgsf 8 ta avkdasm

I

.aziabwgk :bmw ad Uggla gsmansiq i

saisbagk L mgáiåsñä. aáaäâé abumxyxvuw

êå

Hata aiçsmni

Hit nöt ash; listas-Ls a: mami

-iatsâvna dne mâjuákneib Jamifi

Lit .Mumma Hama vs 33min as nxhá Xiuáz mmm,

astma: m mi Vmøa gsvixwiüwáwawáaz

Ãpgzadmseáfwv i

muggar: :m m wuissmöhuá .sta sög rim .nöiiåtnñâ mama; i .min

y

.mamman bam magin 753mLäs; rad

:-:.›nr kiwi W am

-

p g

.ágimsmruâmm asåámwå

vs |4/"3; ,V1 "x JA: å i tnrsik

Lagförslag 1 15

20 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1978: 160 om vissa rörledningar;

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1978:160 om vissa rörledningar dels att 6 och 7 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen framdrages och begagnas och sökanden finnes lämplig att utöva verksamhet som avses med koncessionen. Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, fårdock mindre avvikelser göras. Vid koncessionsprövning Utöver bestämmelserna i

skall lagen 1987312 hus- denna lag finns bestämmelser

om

hållning med naturresurser rörande miljöpåverkan i miljö-

m.m. tillämpas. balken.

116 Lagförslag

Vid koncessionsprövningen skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 §

och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.

En miljökonsekvensbeskriv-

ning skall ingå i en ansökan om

koncession. Vad gäller förfarandet, kraven på miljökon-

sekvensbeskrivningar samt pla-

ner och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Vad

därvid föreskrivs om tillsom

ståndsmyndighet skall gälla re-

geringen eller den myndighet regeringen bestämmer. som

6§

Koncession skall förenas En koncession skall förenas med de villkor behövs för med de villkor behövs för som som att skydda allmänna intressen att begränsa eller motverka

eller enskild rätt. skada eller olägenhet på män-

niskors hälsa eller omgivningen, främja en hållbar hus-

hållning med naturresurser,

trygga säkerheten samt skydda andra allmänna intressen och enskild rätt.

Som villkor för koncession får föreskrivas att staten skall ha rätt att deltaga i verksamheten eller att koncessionshavaren skall utge särskild avgift till staten eller iakttaga annat liknande villkor.

Vidare får villkor för koncession föreslcrivas att ledningen skall vara som färdigställd inom viss tid. Regeringen kan förlänga föreskriven tid, om särskilda skäl föreligger. Ansökan härom skall göras före utgången av den föreskrivna tiden.

Lagförslag l 17

6a§

En koncession får för sin gil-

tighet göras beroende av att

säkerhet ställs för att den som innehar koncessionen skall fullgöra skyldigheten enligt 16 § att ta bort ledningen och vidta andra åtgärder för återställ-

ning. Staten, kommuner, lands-

ting och kommunalförbund be-

häver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får regeringen eller den myndighet som regeringen be-

stämmer besluta om ytterligare

säkerhet.

fråga om beskajfenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten

skall prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer och förvaras av länsstyrelsen i det län där verk-

samheten bedrivs.

7§

Uppkommer genom verk- Uppkommer genom verk-

samhet för vilken koncession samhet för vilken koncession

har meddelats enligt denna lag har meddelats enligt denna lag

betydande olägenhet som icke betydande olägenhet som icke

förutsågs när koncessionen förutsågs när koncessionen

meddelades, får regeringen eller meddelades eller medverkar den

den myndighet som regeringen till att miljökvalitetsnorm

en

bestämmer föreskriva villkor enligt 5 kap. 1 § miljöbalken

som är ägnat att förebygga eller överträds, får regeringen eller minska olägenheten för fram- den myndighet som regeringen tiden. bestämmer föreskriva ytterliga-

1 18 Lagförslag

eller ändrade villkor för att re förebygga eller minska olägenheten för framtiden.

Denna lag träder i kraft den .

Ett ärende prövning koncession skall handläggas och bedömas om av . enligt äldre bestämmelser, ärendet har inletts före denna lags om ikrañträdande. Bestämmelserna miljökvalitetsnormer skall dock om tillämpas omedelbart.

Lagförslag 119

21 Förslag till Lag om ändring i skogsvårdslagen

1979 1429;

Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen 1979:429

dels att 14, 17, 19, 30 och 32 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas bestämmelse, 27 a av följande en ny lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Utöver bestämmelserna i

denna lag finns bestämmelser

rörande miljöpåverkan i miljöbalken. Bestämmelser som berör verksamhet avses i denna som

lag finns även i plan- och bygg-

lagen 1987:10 och lagen 1988:950 om kulturminnen m. m.

Denna lag skall inte tilläm- Denna lag skall inte tillämpas i den mån den strider mot pas i den mån den strider mot föreskrifter har meddelats föresknfter som har meddelats som

120 Lagförslag

med stöd naturvårdslagen med stöd av annan lag. av 1964:822 eller annan lag.

7§

Om det är påkallat från skogsvårdssynpunkt, får regeringen eller myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter som förbjuder som eller ställer upp villkor för användning visst slag skogsodlingsmaterial av inhemskt eller av av utländskt ursprung vid anläggning av skog, handel med sådant material.

Regeringen eller myndighet regeringen bestämmer får även meddela som föreskrifter för att främja, garantera och kontrollera äkthet och kvalitet vid framställning och handel med skogsodlingsmaterial.

Med skogsodlingsmaterial avses frön, plantor, sticklingar och andra former förökningsmaterial, avsedda för anläggning av skog. av

Vid verksamhet enligt denna lag skall även iakttas före-

skrifter förbud mot eller sär-

0m skilda villkor för utsättning av djur- eller växtarter i naturmiljön har meddelats med som stöd 8 kap. 3 § miljöbalken. av

14§

Skogsmarkens ägare är skyldig Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter att enligt föreskrifter som som meddelas regeringen eller den meddelas regeringen eller den av av myndighet regeringen be- myndighet som regeringen besom stämmer underrätta Skogsvårds- stämmer underrätta skogsvårdsstyrelsen styrelsen om om avverkning skall äga rum avverkning som skall äga rum som på hans mark, på hans mark, sådan dikning i samband med sådan dikning i samband med avverkning inte kräver till- avverkning inte kräver tillsom som stånd enligt naturvårdslagen stånd enligt 11 kap. miljöbalken, 1964:822, och

Lagförslag 12 l

vad han avser att göra för att vad han att göra för att avser tillgodose naturvårdens och kul- tillgodose naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i sam- turmiljövårdens intressen i samband med avverkning på hans band med avverkning på hans mark. mark.

17§

Tillstånd till avverkning i

svårföryngrad skog eller

skyddsskog får inte ges om avverkningen medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Avverkningen får dock tillåtas om verksamhetsutövaren vidtar sådana åtgärder att olägenheterna från annan verksamhet upphör eller minskar så att möjligheterna att uppjylla miljökvalitetsnormen ökar i inte obetyd-

lig utsträckning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för visst eller vissa områden föreskriva att tillstånd till avverkning av svårföryngrad skog inte får ges i fråga om skog på mark som inte i genomsnitt kan producera minst en kubikmeter virke om året per hektar, om det inte finns särskilda skäl, för byggande av skogsbilväg om nyttan av vägen för skogsbruket inte motsvarar kostnaden för den eller om vägen inte kan passas in i en vägnätsplan.

19§

I fråga om rätt till ersättning I fråga rätt till ersättning om För skada till följd av ett beslut för skada till följd ett beslut av enligt 18 § första eller andra enligt 18 § första eller andra stycket gäller bestämmelserna i stycket gäller bestämmelserna i 25 26 § första stycket första 25kap.3§0ch31kap.2§,4§ meningen, 27 § första mening- första stycket, 6 7 § första

en, 27 a 31 § andra stycket, stycket första meningen, 8 §

32 33 § första stycket, 34 första meningen, 12 och 13 35 § första stycket första §§, 15 § första stycket första

l22 Lagförslag

meningen och andra stycket meningen och andra stycket, 31 samt 36 § naturvårdslagen § tredje stycket samt 32 och 33 1964:822. §§ miljöbalken. Vad som i dessa bestämmelser sägs miljöom domstol skall i stället gälla fastighetsdomstol.

27a§

Tillstånd enligt 27 § får inte om avverkningen medverges kar till att miljökvalitetsen Överträds. Avverkningen norm får dock tillåtas om verksamhetsutövaren vidtar sådana åtgärder att olägenheterna från verksamhet upphör eller annan minskar så att möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormen ökar i inte obetydlig utsträckning.

30§

Regeringen eller den Regeringen eller den mynmyndighet regeringen bestäm- dighet regeringen bestämsom som får meddela föreskrifter mer får meddela föreskrifter om mer om den hänsyn skall tas till den hänsyn som skall tas till som naturvårdens och kulturmiljö- naturvårdens och kultunniljövårdens intressen vid skötseln vårdens intressen vid skötseln skog, såsom i fråga skog, såsom i fråga om av om av hyggens storlek och utläggning, hyggens storlek och utläggning, beståndsanläggning, kvarläm- beståndsanläggning, kvarlämnande träd och trädsam- nande av träd och trädsamav lingar, gödsling, dikning och lingar, gödsling, skyddsdikning, skogsbilvägars sträckning. dikesrensning och skogsbilvägars sträckning.

För att tillgodose dessa intressen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter förbud mot avverkning och om andra skogsbruksåtgärder på skogli ga impediment.

Lagörslag 123

Bemyndigandet i första stycket medför inte befogenhet att meddela föreskrifter som är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras.

32§

Regeringen eller den myn- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- dighet som regeringen bestämmer får föreskriva att det i mer får föreskriva att det i ärenden enligt denna lag skall ärenden enligt denna lag skall

finnas miljökonsekvensbeskriv- göras en analys av vilken in-

ningar som gör det möjligt att verkan nya metoder för skogens bedöma vilken inverkan nya skötsel och nya skogsodlingsmetoder för skogens skötsel och material har på miljön. Förenya skogsodlingsmaterial har på skrifterna får innebära att en miljön. Föreskrifterna får inne- sådan analys skall göras den av bära att en sådan beskrivning som avser att använda en ny skall upprättas av den som av- metod eller ett nytt skogsser att använda en ny metod odlingsmaterial. eller ett nytt skogsodlingsmaterial.

Denna lag träder i kraft den

Ärenden har inletts före denna lags ikraftträdande skall handläggas som och bedömas enligt äldre bestämmelser. Bestämmelserna miljökvaliom tetsnormer i 17 och 27 a i deras nya lydelse skall dock tillämpas omedelbart.

I stället för de bestämmelser som räknas upp i 19 § skall äldre bestämmelser gälla i fråga om rätt till ersättning på grund av ett beslut som har meddelats före denna lags ikraftträdande.

Lagförslag 125

22 till

Förslag Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen 1979: l 152;

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 4 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen 1979:1152 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. Indelning av byggnader och mark

4 §

Mark skall indelas i de ägoslag i det följande. Mark är som anges som vattentäckt skall indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad skall rivas saneringsbyggnad som eller av byggnad eller byggnader sammanlagda basvärde inte skulle vars uppgå till 50 000 lcr.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, hyreshus, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, skall i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har total areal inte en som

126 Lagförslag

överstiger två hektar. Detta skall dock gälla fastighetens mark till om någon del skall taxeras tillsammans med egendom enligt reglerna i 4 annan kap.

Vad skall också gälla mark till obebyggd nu har sagts om tomtmark fastighet, har bildats for byggnadsändamål under de senaste två åren. som Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden skall marken utgöra tomtmark endast det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall skall obebyggd om mark tomtmark endast marken enligt detaljplan utgör anses som om kvartersmark for enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte skall genomföras. Detsamma skall gälla om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen 1987: 10, avseende sådan byggnad anges i andra stycket. som

Täktmark Täktmark Mark för vilken gäller täkt- Mark for vilken gäller täkt-

tillstånd enligt 18 § naturvårds- tillstånd enligt miljöbalken eller

lagen 1964:822 eller vatten- motsvarande äldre bestämmellagen 1 983 :291 . ser.

Med täkttillstånd skall jämställas pågående täkt. Byggnad på täktornråde för täktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

Åkerrnark Mark används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete som och är lämplig att plöjas. som

Betesmark Mark används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är som lämplig att plöjas.

skogsmark Mark är lämplig för virkesproduktion och inte i väsentlig som som utsträckning används för annat ändamål. Mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned.

Mark ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, den på grund särskilda förhållanden inte bör tas i som om av

anspråk for virkesproduktion.

Lagförslag 127

Mark skall lämplig för virkesproduktion, om den enligt vedertagna anses bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar.

Skogsimpediment Myr, berg, hällmark, mark med fjällskog och andra impediment i anslutning till skogsmark.

Övrig mark

Mark inte skall utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen. som

4 kap. Taxeringsenhet

Består täktmark skilda Består täktmark av skilda av markområden skall varje sådant markområden skall varje sådant område utgöra en taxeringsen- område utgöra en taxeringsenhet. Omfattas områden het. Omfattas områden av av täktplan enligt natur- samma täktplan enligt miljöbalsamma vårdslagen 1964.°822 skall de ken eller motsvarande äldre bedock taxeringsenhet. stämmelser skall de dock utgöra utgöra en en taxeringsenhet.

Denna lag träder i kraft den

5 17-0268

ááiäárxx

:m L A at

Qåéâáiâf. L ;

jármaändsi å

eiiesrfjug eümá

..

Lagförslag 129

23 Förslag till Lag om ändring i lagen 1980:307

för utländska

om skyldighet

kärande att ställa säkerhet för

rättegångskostnader;

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen 1980:307 skyldighet för om utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Säkerhet behöver inte ställas Säkerhet behöver inte ställas 1 1 mål handläggs enligt mål som handläggs enligt som lagen 1974:371 rätte- lagen 1974:371 om rätteom gången i arbetstvister, gången i arbetstvister,

mål vid fastighetsdomstol mål vid fastighetsdomstol

inte arrendetvist, som inte avser en arrendetvist, som avser en

ansökningsmål enligt 13 kap. mål vid miljödomstol enligt

13 § vattenlagen 1983:291, 20 kap. 2 § första stycket 2

miljöbalken är ansökningssom mål, 20 kap. 2 § första stycket 5 miljöbalken som avser ersätt-

130 Lagförslag

ning vid ingripande av det allmänna samt 20 kap. 2 § första stycket 6 miljöbalken växelmål och checkmål, växelmål och checkmål, mål har tagits upp efter mål som har tagits upp efter som offentlig stämning, och offentlig stämning, och mål vid förvaltningsdomstol mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen. eller marknadsdomstolen.

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 13 1

24 Förslag till Lag om ändring i lagen 1980:424

från

om åtgärder mot förorening fartyg;

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 § lagen 1980:424 om åtgärder mot förorening från fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. Ansvar m.m.

Till böter eller fängelse i Till böter eller fängelse i högst månader döms högst sex månader döms sex den uppsåtligen eller av den som uppsåtligen eller av som oaktsamhet bryter mot före- oaktsamhet bryter mot en föreen skrift har meddelats med skrift som har meddelats med som stöd 3 kap. 7 inte stöd 3 kap. 7 om inte av om av gämingen är belagd med straff i gämingen är belagd med straff i

brottsbalken, miljöskyddslagen brottsbalken eller miljöbalken,

1969:387 eller lagen 1971:1154 om förbud mot

dumpning av avfall i vatten,

en befälhavare som upp- en befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet såtligen eller av oaktsamhet

132 Lagförslag

bryter mot en föreskrift som har bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 2 meddelats med stöd av 4 kap. 2

den som uppsåtligen eller av den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot före- oaktsamhet bryter mot en föreen skrift har meddelats med skrift som har meddelats med som stöd 4 kap. 3 5 kap. 1 § stöd av 4 kap. 3 5 kap. 1 § av eller 7 kap. 3 eller 7 kap. 3 4. den uppsåtligen bryter den som uppsåtligen bryter som mot 5 kap. 2 § första stycket, mot 5 kap. 2 § första stycket, fartygets redare eller ägare, fartygets redare eller ägare, han uppsåtligen eller han uppsåtligen eller av om av om oaktsamhet bryter mot 6 kap. 9 oaktsamhet bryter mot 6 kap. 9

Denna lag träder i kraft den

Lagörslag 133

25 till

Förslag Lag om ändring i lagen

13 allmänna

1981 : 54 om

värmesystem;

Härigenom forskrivs att 31 § lagen 1981:1354 om allmänna vännesystem skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31§

Försummar någon fastig- Försummar någon fastighetsägare att betala avgift som hetsägare att betala avgift som i denna lag eller att i annat avses i denna lag eller att i annat avses hänseende iaktta vad som hänseende iaktta vad som åligger honom och är försum- åligger honom och är försummelsen väsentlig, får huvud- melsen väsentlig, får huvudmannen stänga av energitillför- mannen stänga av energitillförseln till fastigheten, om han inte seln till fastigheten, om han inte anmaning har kunnat anmaning har kunnat genom genom åstadkomma rättelse och av- åstadkomma rättelse och avstängning kan ske utan att sa- stängning kan ske utan att olänitär olägenhet uppkommer. genhet för människors hälsa Kostnad för stängningsåtgärd uppkommer. Kostnad för stängfår påföras fastighetsägaren. ningsåtgärd får påföras fastighetsägaren.

%%t . iA%%% i

23:31:53 ma: förxzmáñ har ma: âyáükáiâ mm

en m

nwdsâelaáøa:Vaziri stâiá av å känga.

. 3x.:

iâåáágm

"at"

sikt av

2mâ en nzwd

im

skap ä-ê

å

ska

i

sam: xzppüåüigvu Abryta am ;spvpaââiigen Maier

{

2 § iårm stycket, :mm kan 2 min mom km

i

ma: ägägcâ Mygøts :www mer

Cwátâigm ma av arsa :manager: aim av

å høxyâw ma: 6 kap. f

Emi:

Dáütum

ma" çaaenrmnmmgs; å 1a m avinhü

ñüimumsymmnsvm W

: A mqxmgnaamä 3235M15 äämmvøä

Wáärgy.

aüaøñ mgêxx mammas mgñn anamma

-

Aaqogñâgvøninødüsmøgâeâwâ men âigvs sinne m: msgäztsd

.,

wmiaranxisgaxmwims 13a xøifá; äxmab imvs

an

n-:Fñáa walk

Vi :man vs mmmgøsøágüaøi Hitmen m0 .natstiáimâi Iüftüâa

vs tim Vaâfânh m. m: naiv :da- trmi J çyiç h

Lagförslag 135

26 Förslag till Lag om ändring i lagen 1982:188 om preskription av skattefordringar

m.m.;

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1982:188 om preskription av skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag gäller i fråga om Denna lag gäller i fråga om preskription skatt och andra preskription skatt och andra av av fordringar det allmänna har fordringar det allmänna har som som rätt till och drivs in enligt rätt till och som drivs in enligt som bestämmelserna i lagen bestämmelserna i lagen 1993:891 indrivning av 1993:891 om indrivning av om statliga fordringar m.m. Den statliga fordringar m.m. Den tillämpas dock inte på ford- tillämpas dock inte fordringar enligt vattenlagen ringar enligt vattenlagen 1918:523, vattenlagen 1918:523, vattenlagen 1983:291, rättshjälpslagen 1983:291, 25 kap. 5 § miljö- 1972:429, studiestödslagen balken, 6 kap. lagen 0000 med 1973:349, bötesverkställig- särskilda bestämmelser om hetslagen 1979:189 eller ford- vattenverksamhet, rättshjälpslaringar för vilka särskilda be- gen 1972:429, studiestödsstämmelser preskription lagen 1973:349, bötesom

136 Lagförslag

gäller. verkställighetslagen 1979:189 eller fordringar för vilka särskilda bestämmelser om preskription gäller.

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 137

27 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1983:293 om inrättande, utvidgning och

allmän

avlysning av farled och

allmän hamn;

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1983:293 om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn dels att 1 a och 3 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, l b och l c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a § Vid prövning av ärenden Utöver bestämmelserna i

enligt denna lag skall lagen denna lag finns bestämmelser

I987:12 om hushållning med rörande miljöpåverkan i miljö-

naturresurser tillämpas. balken. m.m. Vid prövning av ärenden

enligt denna lag skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3§ och 16 kap. 5§

miljöbalken tillämpas.

138 Lagförslag

Ib§

En miljökonsekvensbekrivning skall ingå i ett ärende en-

ligt denna lag.

Innan miljökonsekvensbe-

skrivningen upprättas skall den att inge ansökan ensom avser ligt denna lag ha samråd enligt 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken med berörda länsstyreloch enskilda samt, i föreser kommande fall, med .Sjöfartsverket.

Vad gäller förfarandet i övrigt, kraven på miljökonse-

kvensbeskrivningen samt planer

och planeringsunderlag skall 6

kap. 3 4 § tredje stycket, 5-8

§§ och 10-12 §§ miljöbalken

äga motsvarande tillämpning. Vad som därvid föreskrivs om länsstyrelse skall gälla den länsstyrelse inom vars område verksamheten huvudsakligen skall bedrivas.

Miljökonsekvensbeskrivningen

skall godkännas av berörda länsstyrelser innan beslutet om inrättande, utvidgning och av-

lysning allmän farled och

av allmän hamn fattas. Beslutet får inte överklagas.

I samband med prövningen ett ärende enligt denna lag av

skall miljökonsekvensbeskriv-

ningen och resultatet av samråd och yttranden beaktas.

Lagförslag 139

1c§

Regeringens tillåtlighetspröv-

ning enligt 17 kap. miljöbalken

skall ske i anslutning till att en

allmän farled planeras.

En ansökan om tillåtlighet skall uppfylla kraven i 22 kap. 1 § första stycket miljöbalken.

.Sjöfartsverket skall handlägga

ansökan tillåtlighet och

en om

sörja för erforderlig utredning

samt därefter med eget yttrande

överlämna frågan till regeringen.

3§

Om det är påkallat med hän- Om det är påkallat med häntill det ändamål till det ändamål som en syn som en syn allmän farled skall tillgodose, allmän farled skall tillgodose, säkerheten i farleden eller i skyddet för hälsan eller miljön övrigt med hänsyn till allmän eller hushållningen med natureller enskild rätt, får särskilda resurser, säkerheten i farleden föreskrifter meddelas hur eller i övrigt med hänsyn till allom den allmänna farleden skall ord- männa intressen eller enskild och begagnas. rätt, får regeringen eller den nas myndighet regeringen bestämmeddela särskilda föreskrifmer hur den allmänna farleter om den skall ordnas och begagnas.

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

:frå-xt: ns2;§"7"

âérgxáftât-raâ

.isf i r77 §f;á;fz:ê.

f f Våálâ J .;,r":.

Lagförslag 141

28 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1984:3

om kämteknisk Verksamhet;

Härigenom föreskrivs att 5 b § 198423 kämtelmisk verksamhet skall om ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen eller den Utöver bestämmelserna i myn-

dighet regeringen bestäm- denna lag finns bestämmelser

som

får föreskriva att det i ären- rörande miljöpåverkan i miljö-

mer den tillstånd enligt denna balken. om

lag skall upprättas en miljö-

konsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning

av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inver-

kan på miljön och hälsan.

Vid tillståndsprövningen

skall 5 kap. 3 § och 16 kap. 5§ miljöbalken tillämpas.

142 Lagförslag

En miljökonsekvensbeskriv-

ning skall ingå ansökan i en om

tillstånd till uppförande, innehav

eller drift av kämteknisk an-

läggning I övriga ärenden om tillstånd enligt denna lag får

regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer före-

skriva att det skall upprättas en sådan beskrivning.

Vad gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag gäller 6

kap. miljöbalken.

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre om bestämmelser, ärendet har inletts före denna lags ikrañrträdande. om Bestämmelserna miljökvalitetsnonner skall dock tillämpas omedelbart. om

Lagförslag 143

29 Förslag till Lag om ändring i lagen 1984:410 om avgift på bekämpningsmedel;

Härigenom föreskrivs att l § lagen 1984:410 avgiñ på om

bekämpningsmedel skall ha följ ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatt bekämpningsmedelsskatt skall erläggas till staten enligt denna lag vid omsättning eller ianspråktagande inom landet av bekämpningsmedel.

Med bekämpningsmedel Med bekämpningsmedel av-

avi denna lag ämnen eller be- i denna lag ämnen eller beses ses redningar är avsedda att redningar som är avsedda för att som användas till skydd mot förebygga eller motverka att egendomsskada, Sanitär olägenhet djur, växter eller mikroorganis-

eller jämförbar olägen- mer, däribland virus, förorsakar

annan

het, förorsakad växter, djur, skada eller olägenhet för männi-

av

bakterier eller virus. Som be- skors hälsa eller skada på egen-

kämpningsmedel enligt lagen dom. Som bekämpningsmedel

enligt lagen skall dock inte skall dock inte anses

anses avsedd att användas vid avsedd att användas vid vara, vara, beredning livsmedel, läkeme- beredning av livsmedel, läkemeav

144 Lagförslag

del eller annan jämförbar vara, del eller jämförbar annan vara, färger, femissor, tjäror och färger, femissor, tjäror och

andra varor huvudsakligen andra huvudsakligen

som varor som begagnas för ett annat ändamål begagnas för ett annat ändamål än som avses i första meningen, än i första meningen, som avses om inte varorna genom en sär- om inte särvarorna genom en

skild benämning eller på något skild benämning eller på något

annat sätt anges vara avsedda annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel, bekämpningsmedel, som träskyddsmedel. träskyddsmedel.

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 145

30 Förslag till Lag om ändring i lagen 1985:620 om Vissa torvfyndigheter;

Härigenom föreskrivs att 6-7, 12-14 och 39 lagen 1985:620 om vissa torvfyndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Undersökningskoncession Undersökningskoncession kan förenas med för inne- får förenas med rätt för innerätt havaren få bearbet- havaren att få företräde framför att senare ningskoncession för jøndigheten andra till bearbetningskonceseller företräde framför andra till sion. sådan koncession.

6§

fråga verksamhet Utöver bestämmelserna i I om som

denna lag skall även denna lag finns bestämmelser

avses i

iakttas tillämpliga föreskrifter i rörande miljöpåverkan i miljö

1987:1 0, balken. Dessutom skall verk-

plan- och bygglagen

1 969.38 7 samhetsutövaren iaktta tillämp-

miljöskyddslagen och andra liga föreskrifter i plan- och författningar. bygglagen 198710 och andra

fötfattningar.

146 Lagförslag

Av 7 § framgår att vissa

bestämmelser i miljöbalken och i lagen 0000 med särskilda bestämmelser vattenom verksamhet skall tillämpas vid

koncessionsprövningen.

7§

Koncession får meddelas endast det från allmän synpunkt är lämpligt om att verksamheten kommer till stånd och sökanden från sådan synpunkt är lämplig att bedriva verksamheten.

Koncession får inte strida detaljplan eller områdesbestämmelser. mot en Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Vid koncessionsprövning Vid koncessionsprövning skall lagen 1987:12 hus- skall bestämmelserna i 2-4 kap. om

hållning med naturresurser och 5 kap. 3 § miljöbalken m.m. tillämpas. tillämpas.

Vid prövning av bearbetningskoncession skall därutöver tillämpas bestämmelserna i 6 kap., 12 kap. 2 § och 16 kap. 13 och 14 §§ miljöbalken, bestämmelserna i 1-3 kap. och 7 kap. 22-28 och 30 §§ lagen 0000 med särskilda bestämv melser om Vattenverksamhet samt föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser.

Bearbetningskoncession får meddelas endast det görs sannolikt att om

fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt.

12§

Koncession skall förenas En koncession skall förenas med de villkor behövs för med de villkor behövs för som som

Lagförslag 147

motverka eller begränsa att motverka eller begränsa att menlig inverkan naturmiljön menlig inverkan på miljön samt samt för att beakta andra all- för att skydda andra allmänna männa intressen och enskild intressen och enskild rätt. rätt.

Meddelas bearbetningskoncession för någon än fastighetsägaren i annan fråga fyndighet från vilken denne utvinner torv För sitt husbehov, skall om en koncessionen, inte särskilda skäl föranleder annat, förenas med villkor om det möjligt för fastighetsägaren att på skäliga villkor torv för sitt som gör husbehov även i fortsättningen.

13§

Koncessionshavaren skall, En koncession får för sin

särskilda skäl föran- giltighet göras beroende av att

om inte leder åläggas ställa säkerhet ställs för att koncesannat, att

säkerhet för villkor till skydd sionshavaren skall fullgöra

att för naturmiljön, andra allmänna skyldighet enligt 34 § att ta bort eller enskild rätt skall anläggningar och vidta andra intressen säkerheten åtgärder för återställning. Vid

uppjâzllas. Visar sig

otillräcklig, får länsstyrelsen ingrepp i naturen av större

bestämma ytterligare säker- omfattning skall säkerhet

att

het skall ställas. ställas, det inte finns

om särskilda skäl till något annat. Staten, kommuner, landsting

och kommunalförbund behöver

inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får länsstyrelsen be-

stämma att ytterligare säkerhet

skall ställas.

I fråga om beskafenhet av

säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten

skall prövas av länsstyrelsen

och förvaras av denna.

148 Lagförslag

14§

Uppkommer genom verk- Länsstyrelsen får bestämma

samhet för vilken koncession de villkor för den fortsatta verk-

meddelats betydande olägenhet samheten behövs för att som som inte förutsågs när kon- förebygga eller minska olägencessionen meddelades, får läns- heten, det verksamom genom styrelsen bestämma de villkor heten uppkommer betydande

för den fortsatta verksamheten olägenhet inte förutsågs

som som behövs för att förebygga när koncessionen meddelades eller minska olägenheten. eller verksamheten med om någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 1 § miljöbalken överträds.

39§

Iakttar en koncessionshavare Iakttar en koncessionshavare inte villkor som förenats med inte villkor har förenats som

koncessionen eller efterkommer med koncessionen eller upp-

han inte vad som begärs med jj/ller inte koncessionshavaren

stöd av 35 § eller 36 § andra skyldigheten enligt 34 § att vidta stycket, får länsstyrelsen vid vite åtgärder för återställning eller förelägga honom att fullgöra vad begärs med stöd 35 som av sina skyldigheter. § eller 36 § andra stycket, får länsstyrelsen vid vite förelägga koncessionshavaren att fullgöra sina skyldigheter.

Under samma förutsättning får kronofogdemyndigheten på ansökan av länsstyrelsen eller, i fall som nämns i 35 myndighet som avses där meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse på bekostnad av koncessionshavaren. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen 1990:746 om betalningsföreläggande och handräclcning.

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Lagförslag 149

31 Förslag till Lag om ändring i räddningstj änstlagen 1986: 102;

Härigenom föreskrivs att 28 § räddningstjänstlagen 1986:1102 skall

a ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28a§

I 10 § lagen 1984:3 I 10 § lagen 1984:3 om om kämtelmisk verksamhet finns kämteknisk verksamhet finns bestämmelser skyldighet för bestämmelser om skyldighet för om innehavare kämteknisk innehavare av kämteknisk anav anläggning att vidta de åtgärder läggning att vidta de åtgärder

behövs för att upprätthålla som behövs för att upprätthålla

som säkerheten vid anläggningen. Av säkerheten vid anläggningen. hälsoskyddslagen 1982: 1 080 framgår att varje kommun

svarar för hälsoskydd inom kommunen som påkallas av

utsläpp av radioaktiva ämnen, inte annat följer denna om av lag.

Denna lag träder i kraft den

%

%

IE

. % gataxcü

-

Uppâámügt- 531633-2419? åeeafáäâsm

win

L

åitgázremmiazgn

W A å smakat ä siâåiåüzø

å a ,siêaszs äâfäw air.: 2 az:- ,

u mig fååvdávåggz när Ami MW Määttä iaf-säger

,

mfaáåââlâüfäaäüy fåren :sin karisma-

L

väø fiüfâáaüf f iágâffáäâiüiâmáw

we

Ämäámâvws

a :få v v

mâáiââváfzütsøaøm eaáigz

7 5 åüåteiuie m Emaxâzâáámtümvâre fåaätigz i /

våâäcør :ämm ;eaêiâkm vasst: www

:nä: v md fåøâw :me: . m :.

,

; vwêsøivav 55 ärtciiw Vsnsggâaxsxtsáázâar

i - såå L

V :är .áâmøäføsáâxg

maken :âiââââwüåâiâäkáåü gsm

:m: 2990:2455; m bvciaâaizggásäârxâêáå

Wzømwm áwmuuâbm

va . . å V , 4 MM

å m mm ma m m

Åiüülüüiüg frââåâräüküafê cászzz

A

kva$ .

sou 1997:32 Lagfarszag 151

32 Förslag till i plan- och Lag om ändring bygglagen 1987: 10;

Härigenom föreskrivs i fråga plan- och bygglagen l987:10 om

dels att 8 kap. 12 § skall upphöra att gälla, a

dels l kap. 3 och 9 §§, 2 kap. 1 4 kap. 5 och 9 §§, 5 kap. 16, att 18, 22 och 33 §§, 8 kap. ll, 12 och 18 §§, 12 kap. 1 och 5 §§, 14 kap. 8 § samt 17 kap. 23 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Inledande bestämmelser

3§

Varje kommun skall ha aktuell översiktsplan, omfattar hela en som

kommunen. Översiktsplanen skall vägledning för beslut om användningen

ge mark- och vattenområden hur den byggda miljön skall utvecklas av samt om

och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.

Regleringen markens användning och bebyggelsen inom kornav av sker detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en munen genom

begränsad kommunen.

del av

152 Lagförslag

För begränsade områden av För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av kommunen som inte omfattas av detaljplan får ornrådesbestämmel- detaljplan får områdesbestämmelser antas, om det behövs for att ser antas, om det behövs for att syftet med översiktsplanen skall syftet med översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt lagen riksintressen enligt 3 och 4 kap. 198712 hushållning med miljöbalken tillgodoses. om naturresurser m.m. tillgodoses.

Fastighetsplaner fär antas för att underlätta genomförandet av detaljplaner.

För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner antas.

Utöver bestämmelserna i

denna lag finns bestämmelser

rörande miljöpåverkan i miljö

balken.

Bestämmelsen i 5 kap. 3 § miljöbalken skall tillämpas vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag.

Beslut får inte meddelas som medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds eller åtgärdsen plan enligt 5 kap. 5 § miljöbalken motverkas.

Särskilda bestämmelser om tekniska egenskapskrav på byggnader och andra anläggningar samt om byggprodukter finns i lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Lagförslag 153

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

1§

Mark- och vattenområden Mark- och vattenområden skall användas for det eller de skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är ändamål for vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt före- beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. liggande behov. Företräde skall sådan användning som medför ges från allmän synpunkt god en hushållning.

Vid planläggning och i Vid planläggning och i ärenden bygglov och för- ärenden bygglov och förom om handsbesked skall lagen handsbesked skall bestäm- 0987:12 hushållning med melserna i 3 och 4 kap. miljöom naturresurser tillämpas. balken tillämpas. m.m.

4 kap. Översiktsplan

1§

I översiktsplanen skall I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer bör beaktas vid riskfaktorer som bör beaktas vid som beslut användningen mark- beslut användningen av markom av om och vattenområden. Vid redo- och vattenområden. Vid redovisningen de allmänna visningen skall riksintressen enligt av intressena skall riksintressen 3 och 4 kap. miljöbalken, områden enligt lagen 198712 hus- förklarats som särskilda om som hållning med naturresurser skyddsområden eller särskilda m.m.

särskilt. bevarandeområden enligt 7 kap.

anges

28 § miljöbalken och miljö-

kvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken anges särskilt.

154 Lagförslag

Av planen skall framgå Av planen skall framgå grunddragen i fråga om den grunddragen i fråga den om avsedda användningen av mark- avsedda användningen av markoch vattenområden, och vattenområden, kommunens syn på hur den kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och byggda miljön skall utvecklas och bevaras, bevaras, hur kommunen avser att hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksin- tillgodose de redovisade riksintressena enligt lagen om hus- tressena och miljökvalitetsnor-

hållning med naturresurser m.m. merna och

hur kommunen avser att tillgodose skyddet de områden av som förklarats som särskilda skyddsomrâden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken.

Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan

svårighet.

5§

Under samrådet skall läns- Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till vara och styrelsen särskilt ta till vara och samordna statens intressen och samordna statens intressen och därvid därvid tillhandahålla underlag för tillhandahålla underlag for kommunens bedömningar och kommunens bedömningar och ge ge råd i fråga om sådana allmänna råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och riskfaktorer som bör miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut använd- beaktas vid beslut om användom ningen mark- och vatten- ningen mark- och vattenav av områden, områden, verka for att riksintressen enligt råd tillämpningen av ge om

lagen 198712 om hushållning miljöbalken och verka för att

med naturresurser m.m. riksintressen enligt 3 och 4 kap. tillgodoses och för att sådana miljöbalken tillgodoses liksom att frågor om användningen av mark- områden som förklarats som och vattenområden som angår två särskilda skyddsområden eller eller flera kommuner samordnas särskilda bevarandeområden

Lagförslag 155

på ett lämpligt sätt. enligt 7 kap. 28 § miljöbalken skyddas och for att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och

informera kommunen såda-

om na åtgärdsplaner enligt 5 kap. 5 § miljöbalken har upprättats av som statliga myndigheter och som berör områden inom kommunen miljökvalitetsnormer enligt och om 5 kap. miljöbalken som i övrigt berör områden inom kommunen.

9§

Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett granskningsyttrande

över planförslaget.

Av yttrandet skall framgå Av yttrandet skall framgå om om förslaget inte tillgodoser riks- förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt lagen 198712 intressen enligt 3 eller 4 kap. hushållning med naturre- miljöbalken eller skyddet av omom råden förklarats som särsurser m.m., som

skilda skyddsområden eller sär-

skilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken, sådana frågor rörande sådana frågor .rörande ananvändningen mark- och vändningen av mark- och av vattenområden angår två eller vattenområden angår två eller som som flera kommuner inte samordnas på flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, ett lämpligt sätt, bebyggelsen blir olämplig med bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet skydd hälsa eller till behovet av skydd av mot olyckshändelser. mot olyckshändelser, och förslaget inte står i över-

ensstämmelse med en åtgärds-

plan enligt 5 kap. 5 § miljöbalken som har upprättats av en statlig myndighet och berör områden

156 Lagförslag

inom kommunen eller inte heller i

övrigt främjar uppjj/llandet av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken.

5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser

7§

Utöver vad enligt 3 § Utöver vad som enligt 3 §

som

skall redovisas i detaljplanen får i skall redovisas i detaljplanen fär i planen meddelas bestämmelser planen meddelas bestämmelser om

om

i vad mån åtgärder kräver lov i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § första stycket 2 och andra första stycket 2 och 3 samt andra

stycket tredje stycket 8 § stycket, 8 § första och tredje

samt första och tredje styckena samt 9 § styckena samt 9 § första och andra första och andra styckena, styckena, den största omfattning i vilken den största omfattning i vilken

byggande över och under mark- byggande över och under mark-

fár ske och, det finns ytan fär ske och, det finns ytan om om särskilda skäl med hänsyn till särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsöijningen eller miljön, bostadstörsörjningen eller miljön, även den minsta omfattning i även den minsta omfattning i

vilken byggandet skall ske, vilken byggandet skall ske,

byggnaders användning, varvid byggnaders användning, varvid

för bostadsbyggnader kan bestäm- för bostadsbyggnader kan bestämandelen lägenheter olika mas andelen lägenheter av olika

mas av slag och storlek, slag och storlek, placering, utformning och placering, utformning och

utförande byggnader, andra utförande byggnader, andra

av av

anläggningar och tomter, varvid anläggningar och tomter, varvid

får meddelas varsamhetsbestäm- får meddelas varsamhetsbestämmelser för att precisera kraven i 3 melser för att precisera haven i 3

kap. 10 skyddsbestämmelser for kap. l0 skyddsbestämmelser för

byggnader i 3 kap. 12 § byggnader avses i 3 kap. 12 § som avses som och för är särskilt och for tomter är särskilt tomter som som värdefulla från historisk, kultur- värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst- historisk, miljömässig eller konst-

närlig synpunkt, rivningsforbud närlig synpunkt, rivningsförbud

Lagörslag 157

för byggnader som avses i 3 kap. för byggnader som avses i 3 kap. 12 § samt sådana bestämmelser i 12 § samt sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader som byggnader än tillbyggnader som får utfärdas med stöd av före- får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt 21 § lagen skrifter enligt 21 § lagen 1994:847 tekniska 1994:847 tekniska egenom egen- om

skapslqav på byggnadsverk, m.m., skapskrav på byggnadsverk m.m.,

vegetation samt markytans vegetation samt markytans utfomining och höj dläge, utformning och höj dläge, användning och utformning av användning och utformning av allmänna platser för vilka kom- allmänna platser för vilka kominte skall huvudman, inte skall huvudman, munen vara munen vara varvid får meddelas skydds- varvid får meddelas skyddsbestämmelser for sådana platser bestämmelser för sådana platser är särskilt värdefulla från är särskilt värdefulla från som som historisk, kulturhistorisk, miljö- historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, mässig eller konstnärlig synpunkt, stängsel samt utfart eller annan stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser, utgång mot allmänna platser, placering och utformning placering och utformning av av parkeringsplatser, förbud att an- parkeringsplatser, förbud att använda viss mark eller byggnader vända viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för parkering, anordna utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första stycket 15 § första stycket tillfällig användning mark tillfällig användning av mark av eller byggnader, som inte genast eller byggnader, som inte genast behöver tas i anspråk för det behöver tas i anspråk för det ändamål i planen, ändamål som anges i planen, som anges 10. markreservat for allmänna 10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar ledningar, energianläggningar samt trafik- och väganordningar, samt trafik- och väganordningar, 11. skyddsanordningar för att ll. skyddsanordningar för att

motverka störningar från om- motverka störningar från om-

givningen och, det finns givningen och, om det finns om särskilda skäl, högsta tillåtna särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar luft- värden for störningar genom genom förorening, buller, skakning, ljus luftförorening, buller, skakning,

eller annat sådant prövas en- ljus eller liknande som omfattas av

som ligt miljöskyddslagen 1969:387, 9 kap. miljöbalken,

158 Lagörslag

12. principerna för fastighets- 12. principerna för fastighetsindelningen och for inrättande indelningen och för inrättande av av

gemensamhetsanläggningar, gemensamhetsanläggningar,

13. skydd för sådana allmänna 13. skydd för sådana allmänna platser for vilka kommunen är platser för Vilka kommunen är huvudman och är särskilt huvudman och som är särskilt som värdefulla från historisk, kultur- värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. närlig synpunkt,

14. åtgärder som främjar upp-

jj/llandet miljökvalitetsnorm av en

enligt 5 kap. miljöbalken eller

genomförandet av en åtgärdsplan

enligt 5 kap. 5 § miljöbalken.

Bestämmelser om högsta tillåtna värden för störningar

enligt första stycket 11 får inte

högre värden följer ange än som

av i området gällande miljökvali-

tetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken.

I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 Om detaljplan antas efter det att ett en

exploateringsbeslut enligt lagen l987:1l exploateringssamverkan har

om vunnit laga kraft, skall det i planen den skall genomföras enligt anges om nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.

Planen får inte göras detaljerad än är nödvändigt med hänsyn mer som till syftet med den. Bestämmelser närmare reglerar möjligheterna att som bedriva handel får meddelas endast det finns skäl av betydande vikt. om

16 §

För begränsade områden För begränsade områden som som inte omfattas detaljplan kan inte omfattas av detaljplan kan av områdesbestämmelser antas för att områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med över- säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett siktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen 198212 riksintresse enligt 3 eller 4 kap.

Lagförslag 159

hushållning med naturresurser miljöbalken eller skyddet av ett om tillgodoses. Med områdes- område förklarats som ett m.m. som

bestämmelser får regleras särskilt Skyddsområde eller sär-

skilt bevarandeområde enligt 7 kap. 28 § miljöbalken tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras i vad mån åtgärder kräver lov i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 § enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 § första stycket 1 och 3 samt andra första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 8 § andra och tredje styckena, 7 8 § andra och tredje styckena samt 9 § tredje och tredje styckena samt 9 § tredje stycket, stycket, grunddragen för användningen grunddragen för användningen mark- och vattenområden för mark- och vattenområden för av av bebyggelse eller för fritidsanlägg- bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och ningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, andra jämförliga ändamål,

största tillåtna byggnads- eller största tillåtna byggnads- eller

bruksarean för fritidshus och bruksarean för fritidshus och storleken på tomter till sådana hus, storleken på tomter till sådana hus, 4. placering, utformning och placering, utformning och

utförande byggnader, andra utförande av byggnader, andra

av anläggningar och tomter, varvid anläggningar och tomter, varvid får meddelas varsamhetsbestäm- får meddelas varsamhetsbestämmelser för precisera kraven i 3 melser för att precisera kraven i 3 att

kap. 10 skyddsbestämmelser för kap. 10 skyddsbestämmelser för

i 3 kap. 12 § byggnader i 3 kap. 12 §

byggnader som avses som avses

och för är särskilt och för tomter är särskilt tomter som som värdefulla från historisk, kultur- värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, rivningsförbud närlig synpunkt, rivningsförbud

för byggnader i 3 kap. för byggnader avses i 3 kap.

som avses som sådana bestämmelser i 12 § samt sådana bestämmelser i 12 § samt fråga andra ändringar fråga andra ändringar av om av om

byggnader än tillbyggnader byggnader än tillbyggnader som

som får utfärdas med stöd får utfärdas med stöd av av föreskrifter enligt 21 § lagen föreskrifter enligt 21 § lagen 1994:847 tekniska 1994:847 om tekniska egenom egen-

skapskrav på byggnadsverk, m.m., skapskrav på byggnadsverk, m.m.,

användning och utfonnning användning och utformning av av

6 17-0268

160 Lagörslag

allmänna platser, varvid får med- allmänna platser, varvid får meddelas skyddsbestämmelser för delas skyddsbestämmelser för sådana platser som är särskilt sådana platser som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, närlig synpunkt, vegetation samt markytans vegetation samt markytans

utformning och höjdläge inom utformning och höjdläge inom

sådana områden som avses i 8 sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket, kap. 9 § tredje stycket, skyddsanordningar för att skyddsanordningar för att motverka störningar från motverka störningar från omomgivningen, givningen, exploateringssamverkan enligt 6 exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 kap. 2

18§

Detaljplanen skall grundas på ett anger utgångspunkter program som och mål för planen, om det inte är onödigt

En miljökonsekvensbeskriv- En miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. lagen 1987:12 ning enligt 6 kap. 3 § och 7 § hushållning med naturresurser första stycket miljöbalken skall om skall upprättas, detalj- upprättas, detaljplanen medm.m. om om planen medger användning ger en användning av mark eller en av mark eller byggnader eller byggnader eller andra anläggav av andra anläggningar som innebär ningar som kan antas innebära en betydande påverkan på miljön, betydande miljöpåverkan. hälsan eller hushållningen med naturresurser.

22§

Under samrådet åligger det Under samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt att länsstyrelsen särskilt att ta tillvara och samordna statens intressen och därvid råd tillämpningen av 2 ge råd om tillämpningen av 2 ge om och 3 kap. och verka för att och 3 kap. och miljöbalken samt riksintressen enligt lagen verka for att riksintressen enligt 3 1987:12 hushållning med och 4 kap. miljöbalken och om

Lagförslag 1 61

naturresurser tillgodoses, skyddet ett område som m.m. av förklarats särskilt skyddssom område eller särskilt bevarande-

område enligt 7 kap. 28 § miljö-

balken tillgodoses, verka för att sådana frågor om verka för att sådana frågor om användningen mark- och användningen mark- och av av vattenområden angår två eller vattenområden angår två eller som som flera kommuner samordnas på ett flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, lämpligt sätt, och

ta till statens intressen. informera kommunen om

vara

sådana åtgärdsplaner enligt 5 kap. 5 § miljöbalken som har

upprättats statliga myndigav heter och som berör områden inom kommunen och om miljö-

kvalitetsnormer enligt 5 kap.

miljöbalken i övrigt berör som områden inom kommunen.

Bestämmelserna i 19 § Bestämmelserna i 18 § om om

fastighetsförteclcning och be- miljökonsekvensbeskrivning och i stämmelsema i 20-31 skall 19 § om fastighetsförteclaiing

tillämpas när ornrådesbestäm- samt bestämmelserna i 20-31 melser antas, ändras eller skall tillämpas när områdesupphävs. bestämmelser antas, ändras eller upphävs.

8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov

2§

I fråga andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att om anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, Skidbackar med liftar, kabinbanor, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor, anordna upplag eller materialgårdar, anordna tunnlar eller bergrum inte är avsedda for tunnelbana eller som gmvdrift,

162 Lagörslag

4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, uppföra radio- eller telemaster eller torn,

uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter

eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på

en byggnad, uppföra murar eller plank,

anordna parkeringsplatser utomhus, anordna begravningsplatser, 10. väsentligt ändra anläggningar som avses i l-9.

Bygglov för att inrätta eller uppföra anläggning enligt första stycket 4 en eller 5 eller för att ändra anläggningen krävs inte, om det är fråga om en mindre anläggning avsedd endast för viss fastighets behov. Bygglov för en åtgärder enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd väglagen 1971:948 eller mark som i av detaljplan har avsatts till gata eller väg.

Enligt 5 § och 6 § tredje Enligt 5 § får kommunen

stycket 2 får kommunen besluta besluta om undantag från kravet

undantag från kravet på bygg- på bygglov eller om längre gående

om lov eller längre gående krav.I lcrav. I 10 § finns särskilda beom 10 § finns särskilda bestämmelser stämmelser för vissa anläggningar för vissa anläggningar avsedda för avsedda för totalförsvaret. totalförsvaret.

6 §

Kommunen får för ett område utgör värdefull miljö bestämma som en att bygglov krävs för att inom områden inte omfattas detaljplan utföra sådana åtgärder som som av avses i 3 § första stycket inom områden med detaljplan färga eller tvåbostadshus och om en-

komplementbyggnader,

underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12

Lagörslag 163

Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs för att utföra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket l och

Kommunen får vidare, om det Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att finns särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs för att bygglov krävs för att inom om- 1 inom områden som inte råden som inte omfattas av . omfattas detaljplan uppföra, detaljplan uppföra, bygga till eller av bygga till eller på annat sätt ändra på annat sätt ändra ekonomiekonomibyggnader för jordbruk, byggnader för jordbruk, skogsbruk skogsbruk eller därmed jämförlig eller därmed jämförlig näring. näring, anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter av avses i 4 kap. 1 a § 1 vattenlagen 1983:291.

Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom detaljplan eller områdesbestämmelser.

I fråga byggnader och I fråga byggnader och om om andra anläggningar i lO andra anläggningar som avses i 10 som avses § får bestämmelser enligt första § får bestämmelser enligt första och andra styckena samt tredje och andra styckena inte meddelas. stycket 2 inte meddelas.

11§

Ansökningar bygglov för Ansökningar bygglov för om om åtgärder inom områden med åtgärder inom områden med detaljplan skall bifallas om detaljplan skall bifallas om åtgärden inte strider mot åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastig- detaljplanen eller den fastighetsplan gäller för området, hetsplan gäller för området, som som varvid det förhållandet att varvid det förhållandet att genomförandetiden för detalj- genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör planen inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas, hinder mot att bygglov lämnas, den fastighet och den byggnad den fastighet och den byggnad eller anläggning vilken eller anläggning på vilken annan annan åtgärden skall utföras åtgärden skall utföras

164 Lagförslag

med detalj- a stämmer överens med detalja stämmer överens

planen och med den fastighetsplan planen och med den fastighetsplan gäller för området, eller gäller för området, eller som som

b avviker från dessa planer b avviker från dessa planer men

men avvikelsema godtagits vid avvikelsema godtagits vid en en bygglovsprövning enligt denna lag bygglovsprövning enligt denna lag

eller vid fastighetsbildning eller vid en fastighetsbildning

en enligt 3 kap. 2 § första stycket enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbild- andra meningen fastighetsbildningslagen 1970:988, och ningslagen 1970:988, åtgärden uppfyller kraven i 3 åtgärden uppjjzller kraven i I kap. 2 och 10- I8§§. kap. 9 § tredje stycket, och åtgärden upp/iller kraven i 3 kap. 2 och 10-18 §§.

Om fastigheten i annat fall än i första stycket 2 b inte som avses överens med fastighetsplanen och ansökningen kommer in före stämmer om

utgången genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas

av inom viss tid visa att ansökan förrättning gjorts för att genomföra den att om fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.

Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader anges i 1 § första som stycket 4 och sådana yttre åtgärder på byggnader anges i 3 § första som stycket 1 skall bygglov lämnas även förutsättningarna i första stycket 2 om inte är uppfyllda.

Även förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov till om åtgärder på mark enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt som ändamål lämnas endast ändamålet är närmare angivet i planen. om

Om detaljplanen saknar bestämmelser byggnadens användning och om ansökningen bostadslägenhet behövs för bostadsförsörjningen, får avser som bygglov inte lämnas för sådana åtgärder i l § första stycket som anges

Bygglov får lärrmas till åtgärder innebär mindre avvikelser från som detaljplanen eller fastighetsplanen, avvikelsema är förenliga med syftet om med planen. I fall i första stycket 2 b och l7 kap. 18 § skall en som avses a samlad bedörrming göras de avvikande åtgärder söks och de som av som tidigare godtagits.

Lagförslag 165

u§

Ansökningar om bygglov för Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte åtgärder inom områden som inte omfattas detaljplan skall bi- omfattas detaljplan skall biav av fallas åtgärden fallas åtgärden om om

uppjâdler kraven i 2 kap., uppjjøller kraven i 1 kap. 9 §

tredje stycket,

inte skall föregås av detalj- uppjj/ller kraven i 2 kap., planeläggning på grund av be-

stämmelserna i 5 kap. 1

inte strider mot områdes- inte skall föregås av detaljbestämmelser och planeläggning på grund av

bestämmelserna i 5 kap. 1

uppjjzller kraven i 3 kap. 2 4. inte strider mot områdesbe-

och 10-18 §§. stämmelser, och

uppfyller kraven i 3 kap. 2

och 10-18 §§.

Beträffande eller två- Beträffande en- eller tvåenbostadshus skall ansökningar bostadshus skall ansökningar om om bygglov till kompletterings- bygglov till kompletteringsåtgärder åtgärder i 13 § bifallas, i 13 § bifallas, om som anges som anges åtgärden uppfyller kraven i åtgärden uppfyller kraven i första om första stycket 4 och inte strider stycket 1 och 5 och inte strider mot mot sådana områdesbestäm- sådana områdesbestämmelser som melser i 5 kap. 16 § 3 anges i 5 kap. 16 § 3 eller som anges eller

Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra byggnader än en- eller

tvåbostadshus, om ansökningen avser sådana åtgärder på byggnader som

i 3 § första stycket 1 eller underhållsåtgärder på sådana byggnader anges som avses i 3 kap. 12

Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från

områdesbestämmelser, avvikelsema är förenliga med syftet med

om bestämmelserna.

12a§

Ansökan om bygglov för

åtgärder avses i 6 § tredje som

166 Lagförslag

stycket 2 skall bifallas om åt-

gärden inte medför risk för skada

på befintliga eller i den kommunala planeringen redovisade

grundvattentäkter.

18§

Ansökningar marklov Ansökningar om marklov om skall bifallas den sökta åt- skall bifallas om den sökta åtom

gärden inte gården inte

strider mot detaljplan eller strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser, områdesbestämmelser, förhindrar eller försvårar det förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för berörda områdets användning för bebyggelse, bebyggelse, medför olägenheter för medför olägenheter för ananvändningen sådana försvars- vändningen sådana försvarsav av anläggningar eller andra anlägg- anläggningar eller andra anläggningar i 9 § tredje ningar i 9 § tredje som avses som avses stycket, stycket,

medför strider kraven i 1 kap. 9 §

i annat fall störningar mot

för omgivningen. tredje stycket,

i annat fall medför störningar

för omgivningen.

Marklov får lämnas till åtgärder innebär mindre avvikelser från som detaljplan eller områdesbestämmelser, avvikelserna är förenliga med om syftet med planen eller bestämmelserna.

12 kap. Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse m.m.

1§

Länsstyrelsen skall pröva Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra kommunens beslut att anta, ändra

eller upphäva detaljplan eller eller upphäva en detaljplan eller

en områdesbestämmelser, det kan områdesbestämmelser, om det kan om befaras att beslutet innebär att befaras att beslutet innebär att ett riksintresse enligt lagen ett riksintresse enligt 3 eller 4 198712 hushållning med kap. miljöbalken eller skyddet av om

Lagförslag 167

naturresurser m.m. inte tillgodo- ett område som förklarats som ett

särskilt skyddsområde eller sär-

ses,

skilt bevarandeområde enligt 7

kap. 28 § miljöbalken inte tillgodoses, regleringen sådana frågor regleringen sådana frågor om av om av användningen mark- och användningen av mark- och av vattenområden angår flera vattenområden som angår flera som kommuner inte har samordnats på kommuner inte har samordnats på

ett lämpligt sätt eller ett lämpligt sätt,

bebyggelse blir olämplig en bebyggelse blir olämplig en med hänsyn till de boendes och med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. skydd mot olyckshändelser, eller miljökvalitetsnorm enligt 5 en kap. miljöbalken överträds eller en åtgärdsplan enligt 5 kap. 5 § miljöbalken motverkas.

5§

Regeringen får pröva ett beslut Regeringen får pröva ett beslut

att anta, ändra eller upphäva att anta, ändra eller upphäva en

en regionplan. Beslut prövning regionplan. Beslut om prövning om skall fattas inom tre månader från skall fattas inom tre månader från den dag då beslutet korn in till den dag då beslutet kom in till regeringen. Regeringens prövning regeringen. Regeringens prövning får endast frågan huruvida får endast frågan huruvida avse avse

planen tillgodoser riksintressen planen tillgodoser rilsintressen enligt lagen 1987312 enligt 3 och 4 kap. miljöbalken

om

hushållning med naturresurser eller skyddet områden som

av

förklarats särskilda skydds-

m.m. som områden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken.

Regeringen tär upphäva beslutet i dess helhet eller i en viss del.

168 Lagförslag

14 kap. Skyldighet att lösa mark och utge ersättning

8§

Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till

ersättning kommunen, skada uppkommer till följd av att av om bygglov vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändelse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes, rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser eller rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller meddelas första skyddsbestämmelser i en detaljplan enligt 5 kap. 7 § stycket 4 eller 6 eller i områdesbestämmelser enligt 5 kap. 16 § 4 eller bestämmelser vegetation samt markytans utformning och höjdläge om inom sådana områden i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas i som avses områdesbestämmelser, marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller

Rätt till ersättning föreligger i fall i första stycket om som avses byggnaden förstörts olyckshändelse. I övriga fall som avses i första genom stycket 1 och i fall i första stycket 2 föreligger rätt till ersättning, som avses skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten. om I fall i första stycket 3-5 föreligger rätt till ersättning, om skadan som avses medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.

Medför beslut i första stycket att synnerligt men uppkommer som avses vid användningen fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten, av om ägaren begär det.

Vid tillämpningen andra Vid tillämpningen av andra av och tredje styckena skall även och tredje styckena skall även beaktas andra beslut i beaktas andra beslut som avses i som avses första stycket samt beslut enligt 3 första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen 1988:950 om kap. 2 § lagen 1988:950 om kulturminnen 11 och kultunninnen m.m., 7 kap. m.m., 19 §§ naturvårdslagen 22 eller 24 § miljöbalken, 1964:822, förbud enligt 20 § förbud enligt 7 kap. 11 § andra andra stycket och 21 § andra stycket samma lag och beslut stycket lag och beslut enligt 18 § skogsvårdslagen samma enligt 18 § skogsvårdslagen 1979:429, under förutsättning 1979:429 och 19 kap. 2 § att besluten meddelats inom tio år

Lagförslag 169

vattenlagen 1983:291, under före det senaste beslutet. Dessförutsättning att besluten med- utom skall beaktas sådan inverkan delats inom tio år före det senaste av hänsynstaganden enligt 30 §

beslutet. Dessutom skall beaktas skogsvårdslagen som i särskilda

sådan inverkan av hänsyns- fall har inträtt inom samma tid. taganden enligt 30 § skogsvård- Har talan eller rätt till ersättning slagen i särskilda fall har eller inlösen med anledning av som inträtt inom tid. Har talan nyss angivna beslut förlorats på samma eller rätt till ersättning eller inlösen grund av bestämmelsernai 15 kap. med anledning angivna 4 § eller motsvarande bestämav nyss

beslut förlorats på grund be- melser i miljöbalken eller lagen

av. stämmelserna i 15 kap. 4 § eller kulturminnen utgör detta om m.m., motsvarande bestämmelser i lagen förhållande inte något hinder mot kulturminnen m.m., natur- att beslutet beaktas. om

vårdslagen eller vattenlagen,

utgör detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.

Har kommunen efter före- Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § läggande enligt 12 kap. 6 §

beslutat om rivningsförbud eller beslutat om rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för att första stycket 2 eller 3 för att

tillgodose ett riksintresse enligt tillgodose ett riksintresse enligt 3

lagen 1987.12 hushållning eller 4 kap. miljöbalken, är staten

om med naturresurser är staten skyldig att ersätta kommunen dess m.m., skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller kostnader för ersättning eller inlösen. I fall som avses i första inlösen. I fall i första stycket 4 och 5 är ägaren till den som avses

stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller

anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess

skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller

kostnader för ersättning eller inlösen. inlösen.

170 Lagörslag

17 kap. Övergångsbestämmelser

23 §

För överträdelse har begåtts före ikraftträdandet skall som bestämmelserna i lagen 1976:666 påföljder och ingripanden vid om olovligt byggande m.m. tillämpas vid målens prövning i sak. Bestämmelserna i 10 kap. skall dock tillämpas, om de leder till lindrigare påföljd.

Underlåter någon att utföra arbete eller vidta åtgärd som åligger annan honom enligt beslut som har meddelats med stöd av byggnadsstadgan 1959:612, skall bestämmelserna i 10 kap. tillämpas vid målens prövning i sak.

Har någon åsidosatt ett villkor Har någon åsidosatt ett villkor eller föreskrift som har med- eller en föreskrift som har meden delats med stöd av 136 a § bygg- delats med stöd av 136 a § byggnadslagen 1947:385, skall be- nadslagen 1947:385, skall bestämmelserna i 4 kap. 6 § lagen stämmelserna i 29 kap. miljö- 0987:12 hushållning med balken tillämpas. om naturresurser m.m. tillämpas.

Denna lag träder i kraft den

Beträffande ärenden har avgjorts av kommunen före ikraftträdandet, som skall äldre bestämmelser tillämpas utom såvitt avser bestämmelserna om miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner i l kap. 9 § andra och tredje styckena, 5 kap. 7 § andra stycket, 8 kap. 11, 12 och 18 samt 12 kap. 1

Utöver beslut och förbud enligt de bestämmelser som räknas upp i 14 kap. 8 § fjärde stycket skall under de förutsättningar som anges där beaktas även beslut och förbud enligt bestämmelser som har ersatts av de uppräknade bestämmelserna.

Lagförslag 171

33 Förslag till Lag om ändring i jaktlagen 1987:259;

Härigenom föreskrivs att 46 § jaktlagen 1987:259 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

Den obehörigen tar befattning med vilt han vet eller har skälig som som anledning anta har dödats eller åtkommits jaktbrott, döms för genom jakthäleri till böter eller fängelse i högst sex månader.

Om brottet är döms till fängelse i högst två år. Vid att anse som grovt, bedömandet brottet är grovt skall särskilt beaktas sådana av om omständigheter i 44 § andra stycket l och som anges

Till enligt denna Till ansvar enligt denna ansvar paragraf döms inte om gär- paragraf döms inte om gärningen är belagd med straff i lagen ningen är belagd med straff i 1994:1818 åtgärder beträf- miljöbalken. om

fande djur och växter tillhör

som skyddade arter.

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 173

34 Förslag till ändring i strålskyddslagen

Lag om

1988:220

föreskrivs 22 och 27 strålskyddslagen 1988:220 Härigenom att a skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 a §

Regeringen eller den myndig- Utöver bestämmelserna i

het regeringen bestämmer denna lag finns bestämmelser

som

det i ärenden rörande miljöpåverkan i miljöfår föreskriva att

tillstånd enligt denna lag balken. om skall upprättas miljökonseen kvensbeskrivning som möjliggör samlad bedömning av en en

planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan

på miljön och hälsan.

Vid tillståndsprövningen skall 5 kap. 3 § och 16 kap. 5§ miljöbalken tillämpas.

174 lagförslag sou 1997:32

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att det i ärenden

om tillstånd enligt denna lag

skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken som möjliggör en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på människors hälsa och miljön.

27§

Om ett tillstånd har meddelats enligt lagen 198423 om kärnteknisk verksamhet eller under tillståndets giltighetstid, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela de ytterligare villkor som behövs med hänsyn till strålskyddet. Om tillståndet avser en kämteknisk anläggning, skall dock Villkor som i avsevärd mån kan påverka utformningen av anläggningen eller driften vid denna alltid underställas regeringens prövning.

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får föreskriva att det i fråga om föreskriva att det i fråga om Villkor som enligt första stycket villkor som enligt första stycket underställs regeringens prövning underställs regeringens prövning skall upprättas en miljökonse- skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning enligt 22 a kvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omdelbart.

Lagförslag 175

35 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1988:868

och explosiva om brandfarliga

varor;

föreskrivs att 4 och 7 lagen 1988:868 om

Härigenom

brandfarliga och explosiva skall ha följande lydelse.

varor

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gäller hantering och import brandfarliga och explosiva Denna lag av

VQTOT.

hindra Lagens syfte är att hindra att Lagens syfte är att att brand eller sådana orsakar brand eller sådana orsakar varor varor inte avsedd samt explosion som inte är avsedd samt explosion som är skador att förebygga och begränsa skador att förebygga och begränsa egendom på liv, hälsa, miljö eller egendom på liv, hälsa eller genom hantering brand eller explosion vid brand eller explosion vid genom hantering sådana varor. av sådana varor. av

brandfarliga eller explosiva varor Lagen gäller inte sådan transport av omfattas lagen 1982:821 transport farligt gods. som av om av

176 Lagörslag

I lagen 1985:426 I miljöbalken finns bestämom kemiska produkter finns bestäm- melser avsedda att förebygga melser avsedda att förebygga andra skador än sådana kan som andra skador än sådana kan uppkomma brand eller som genom

uppkomma brand eller explosion vid hantering brand-

genom av explosion vid hantering brand- farliga eller explosiva av varor. farliga eller explosiva Bestämmelser skyldighet för varor. om Bestämmelser skyldighet för arbetsgivare och arbetstagare om att

arbetsgivare och arbetstagare att vidta skyddsåtgärder mot skador

vidta skyddsåtgärder mot skador kan uppkomma brand som genom som kan uppkomma brand eller explosion vid hantering genom av eller explosion vid hantering brandfarliga eller explosiva av varor

brandfarliga eller explosiva varor finns i arbetsmiljölagen

finns i arbetsmiljölagen 1977:1160. I räddningstjänst- 1977:1160. I räddningstjäns- lagen 1986:1102 finns belagen 1986:1102 finns bestäm- stämmelser skyldighet för om melser skyldighet för ägare ägare eller innehavare byggom av eller innehavare byggnad eller nad eller andra anläggningar av att andra anläggningar att vidta vidta olycks- och skadeföreolycks- och skadeförebyggande byggande åtgärder vid brand. åtgärder vid brand.

I fråga om sprängning och användning pyrotekniska finns av varor bestämmelser i 2 kap. 20 § och 3 kap. 6 och 7 ordningslagen 1993:1617.

Den som hanterar brandfarliga Den hanterar brandfarliga som eller explosiva varor skall vidta de eller explosiva skall vidta de varor

åtgärder och de försiktighetsmått åtgärder och de försiktighetsmått

som behövs för att förhindra brand behövs för att förhindra som eller explosion som inte är avsedd brand eller explosion inte är som och för att förebygga och begränsa avsedd och för att förebygga och skador på liv, hälsa eller egendom begränsa skador på liv, hälsa, genom brand eller explosion. miljö eller egendom brand genom eller explosion.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

särskilda föreskrifter om sådana åtgärder och försiktighetsmått.

Lagförslag 177 Denna lag träder i kraft den

Lagörslag 179

SOU 1997:37

36 Förslag till Lag om ändring i lagen 1988:950

om kulturminnen m.m.

föreskrivs 2 kap. 11 § lagen 1988:950 om kulturminnen

Härigenom att skall ha följ ande lydelse. m.m.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. Fomminnen

1r§

särskild Om det behövs särskild Om det behövs en en for reda på utredning for att ta reda på om utredning att ta om fast fornlämning berörs ett fast fornlämning berörs av ett en av en arbetsföretag planerat arbetsföretag som planerat som mark- innebär att ett större markinnebär att ett större anspråk, skall område tas i anspråk, skall område tas i för utredningen kostnaden for utredningen kostnaden Som betalas företagaren. Som betalas av företagaren. av exploatering räknas sådan exploatering räknas ex. sådan ex.

allmän väg, anläggande allmän väg,

anläggande av av enskild järnväg, större enskild väg, järnväg, större väg, för energi- flygfält, anläggning for energiflygfält, anläggning försörjning, större vatten/företag, försörjning, större vattenomfattande verksamhet, och omfattande

och mer byggande mer

180 Lagförslag SOU 1997:37

för bostads-, industri- eller byggande för bostads-, industrihandelsändamål. eller handelsändamål. Beslut om särskild utredning fattas länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall av i beslutet ange vem som skall utföra utredningen.

Denna lag träder i kraft den

SOU 1997232 Lagförslag 181

37 Förslag till

ändring i prisreglerings-

Lag om

lagen 1989:978;

föreskrivs 8 § prisregleringslagen 1989:978 skall ha

Härigenom att följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Om det någon Om det av någon annan av annan

krig eller krigsfara orsak än krig eller krigsfara

orsak än för allvarlig pris- finns risk för en allvarlig prisfinns risk en landet på eller stegring inom landet på en eller stegring inom en viktiga eller tjänster, flera viktiga varor eller tjänster, flera varor regeringen föreskriva att får regeringen föreskriva att en får en eller flera eller flera av av bestämmelsemai 13, 14, 19, bestämmelsemai 13, 14, 19, skall 22-26, 28 och 29 skall 22-26, 28 och 29 på och tjänster tillämpas på varor och tjänster tillämpas varor tillhandahålls i närings- tillhandahålls i näringssom som verksamhet, verksamhet, i 13, 14 och bestämmelserna i 13, 14 och bestämmelserna tillämpas på avgifter 19 skall tillämpas på avgifter 19 skall verksamhet tas ut i verksamhet som tas ut i annan som annan näringsverk- hos staten än näringsverkhos staten än

182 Lagförslag

samhet, samhet, bestämmelserna i 13, 14 och bestämmelserna i 13, 14 och 19 skall tillämpas på avgifter 19 skall tillämpas på avgifter som tas ut i annan verksamhet tas ut i verksamhet som annan hos kommunerna än närings- hos kommunerna än näringsverksamhet enligt forekrifter i verksamhet enligt föreskrifter i -lagen 1970:244 allmänna -lagen 1970:244 allmänna om om vatten- och avloppsanlägg- vatten- och avloppsanläggningar, ningar, renhållningslagen 1979:596, 27 kap. 4-7§§ miljöbalken, - lagen 1981:1354 om allmän- -lagen 1981:1354 allmän- - om na värmesystem, na värmesystem, -räddningstjänstlagen -räddningstjänstlagen 1986:1102, 1986:1102, plan- och bygglagen plan- och bygglagen - l987:l0. l987:10.

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 183

38 Förslag till Lag om ändring i lagen 1990:663 om ersättningsfonder;

föreskrivs 2 § lagen 1990:663 ersättningsfonder skall Härigenom att om ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

till ersättningsfond får göras skattepliktig Avdrag för avsättning om

för inventarier, byggnader, markanläggningar, mark eller

ersättning erhållits renskötsel har skadats brand eller

för djurlager i jordbruk och som genom

annan olyckshändelse.

får också göras skattepliktig ersättning erhållits för Sådant avdrag om markanläggningar eller för mark i samband med inventarier, byggnader och

att tagits i anspråk expropriation eller liknande fastighet har genom en har under sådana förhållanden att tvångsförfarande eller annars avyttrats avyttring måste för handen och det inte skäligen kan antas att anses vara avyttringen skulle ha ägt även tvång inte förelegat, rum om

har ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogs-

en fastighet avyttrats som brukets yttre rationalisering, eller

fastighet har avyttrats till staten därför att fastigheten grund av flyg-

en buller inte kan bebos utan påtaglig olägenhet.

184 Lagörslag

Vidare får sådant avdrag Vidare får sådant avdrag göras om den skattskyldige fått göras den skattskyldige fått om engångsersättning för inven- engångsersättning för inventarier, byggnader och markan- tarier, byggnader och markanläggningar eller får mark i läggningar eller får mark i samband med inskränkning i samband med inskränkning i förfoganderätten till sin fastig- förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen het enligt miljöbalken eller för 1964:822 eller för motsva- motsvarande inskränkningar rande inskränkningar enligt enligt andra författningar. andra författningar.

Avdrag för avsättning till ersättningsfond får inte göras i fråga om byggnader, markanläggningar och mark utgör omsättningstillgångar i som näringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den

SOU 1997132 Lagförslag 185

39 till

Förslag ändring i minerallagen

Lag om

1991 145;

Härigenom föreskrivs i fråga minerallagen 1991 :45 om

dels att 1 kap. 8 § skall upphöra att gälla,

kap. 7 3 kap. 6 4 kap. 2 och 10 §§, 6 kap. 4 § samt 8 kap. dels att 1 2 och 3 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Inledande bestämmelser

7§

Bestämmelser berör Utöver bestämmelserna i som

verksamhet i denna denna lag finns bestämmelser

som avses

lag finns i plan- och bygglagen rörande miljöpåverkan i miljöbalken. Bestämmelser 1987: 10, miljöskyddslagen som

naturvårdslagen berör verksamhet avses i 1 969.138 som lagen 0987:12 denna lag finns även i plan- och

1964:822, hushållning med bygglagen l987:10 och lagen

om natur-

och lagen 1988:950 kulturminnen

resurser m.m. om

1988:950 kulturminnen m.m.

om m.m.

186 Lagtörslag

Bestämmelser om rätt att förvärva och inneha eller på annat sätt ta befattning med kämämne eller mineral med halt sådant ämne finns även i av lagen 198423 om kämtelcnisk verksamhet. Bestämmelser rätt i övrigt att om bedriva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen 1988:220.

8§

Har regeringen enligt 4 kap. lagen 1987312 om hushållning med naturresurser prövat m.m. frågan om tillstånd till viss en

anläggning eller åtgärd, är

beslutet bindande vid prövning enligt denna lag.

3 kap. Undersökningsarbete

6§

Undersökningsarbete får inte Undersökningsarbete får inte äga rum inom nationalpark eller äga rum inom nationalpark eller område som statlig myndighet område som en statlig myndighos regeringen har begärt skall het hos regeringen har begärt avsättas till nationalpark eller i skall avsättas till nationalpark strid med föreskrifter som har eller i strid med föreskrifter som meddelats betråjfande natur- har meddelats för natur- eller reservat med stöd av natur- kulturreservat med stöd av 7 vårdslagen 1 964: 822. kap. miljöbalken.

Undersökningsarbete får inte Undersökningsarbete får inte heller, utan medgivande av läns- heller, utan medgivande av länsstyrelsen, äga rum inom styrelsen, äga rum inom befástningsområde och sådant befástningsområde och sådant område utanför detta som rege- område utanför detta som regeringen bestämmer, ringen bestämmer, kyrkogård och annan be- kyrkogård och annan begravningsplats, gravningsplats, område som avses i 3 kap. 5 område som avses i 4 kap. 5 § lagen I987:12 hus- § miljöbalken. om hållning med naturresurser m.m.

Lagörslag 187

Ett medgivande enligt andra

stycket 3 får förenas med de villkor behövs för att som förhindra att skada uppkommer på natur- eller kulturvärden.

4kap. Bearbetningskoncession

2§

Koncession skall meddelas, om fyndighet sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har blivit en som påträffad och fyndighetens belägenhet och art inte gör det olämpligt att sökanden får den begärda koncessionen.

Koncession för bearbetning olja eller gasformiga kolväten får beviljas av endast den visar att han är lämplig att bedriva sådan bearbetning. som

I ärenden beviljande I ärenden beviljande av om av om koncession skall lagen koncession skall 3 och 4 kap., 5 198712 hushållning med kap. 3 § och 16 kap. 5 § om tillämpas miljöbalken tillämpas. naturresurser m.m.

Om ett ärende beviljande Om ett ärende om beviljande om koncession ett företag koncession avser en verkav avser av tillåtlighet skall prövas samhet senare skall prövas vars som

enligt flera de lagar som även enligt miljöbalken eller

av i 1 kap. 2 § lagen andra lagar, skall 3 och 4 kap. anges om hushållning med miljöbalken tillämpas endast vid naturresurser skall 2 och 3 kap. den prövning sker i konm.m., samma som lag tillämpas endast vid den cessionsärendet. prövning som sker i koncessionsärendet.

I ärenden beviljande I ärenden om beviljande av om av koncession skall miljökonse- koncession skall en miljökonseen kvensbeskrivning enligt 5 kap. kvensbeskrivning fogas till an-

lagen hushållning med sökan. Vad gäller förfarandet,

om

naturresurser fogas till kraven på miljökonsekvensbe-

m.m. ansökan. Denna beskrivning skall skrivningar samt planer och

188 Lagförslag

även ligga till grund för planeringsunderlag skall 6 kap. tillämpningen 2 och 3 kap. 3 7 § och 9-12 §§ miljöbalken

av lag enligt tredje och tillämpas. samma fjärde styckena.

Koncession får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

10§

Pågår inte regelbunden bear- Pågår inte regelbunden bear-

betning eller sådan verksamhet betning eller sådan verksamhet i 9 § första stycket, som anges i 9 § första stycket, som anges får koncessionstiden på ansökan får koncessionstiden på ansökan koncessionshavaren för- koncessionshavaren förav av längas med högst tio år, det längas med högst tio år, om det om är motiverat med hänsyn till det är motiverat med hänsyn till det allmännas intresse att mine- allmännas intresse av att mineav raltillgångama utnyttjas på ett raltillgångama utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Vid pröv- ändamålsenligt sätt. Vid pröv-

ningen skall lagen 1 98 7:12 ningen skall 3 och 4 kap.

om hushållning med naturresurser miljöbalken tillämpas. tillämpas. m.m.

6 kap. Överlåtelse, ñ-ånträdande, återkallelse och ändring av

undersökningstillstånd och koncession

4§

Om verksamhet enligt Om verksamhet enligt en en koncession upphov till be- koncession upphov till beger ger tydande olägenheter inte tydande olägenheter som inte som förutsågs när koncessionen förutsågs när koncessionen meddelades, får prövningsmyn- meddelades eller verksamom

digheten bestämma de villkor heten med någon betydelse

for den fortsatta verksamheten medverkar till att miljöen behövs för att förebygga kvalitetsnorm enligt 5 kap. som eller minska olägenhetema. Det- miljöbalken överträds, får prövgäller arbete enligt ningsmyndigheten bestämma de samma undersökningstillstånd för olja, villkor för den fortsatta verkgasformiga kolväten och samheten som behövs för att

Lagförslag 189

diamant. förebygga eller minska olägenhetema. Vad sägs om besom

tydande olägenheter gäller även

arbete enligt undersökningstillstånd för olja, gasformiga kolväten och diamant.

I övrigt får villkor i undersölmingstillstånd eller koncession ändras endast i enlighet med tillstånds- eller koncessionshavarens begäran eller medgivande.

Vid prövningen skall lagen Vid prövningen skall 3 och 4

0987:12 hushållning med kap. miljöbalken tillämpas

om naturresurser m.m. tillämpas

8 kap. Prövningsmyndigheter m.m.

1§

Ärenden beviljande undersökningstillstånd eller bearbetningsom av koncession prövas bergmästaren i det distrikt där tillstånds- eller konav cessionsornrådet eller huvuddelen därav ligger, inte annat följer av 2 om

Bergmästaren får avgöra ärenden beviljande av undersökningsom tillstånd utan att någon än sökanden haft tillfälle att yttra sig. annan

I ärenden beviljande I ärenden om beviljande av om av bearbetningskoncession skall bearbetningskoncession skall bergmästaren, såvitt gäller bergmästaren, såvitt gäller

tillämpningen lagen tillämpningen av miljöbalken,

av 1987312 hushållning med samråda med länsstyrelsen i det om samråda eller de län där koncessionsnaturresurser m.m., med länsstyrelsen i det eller de området ligger. Länsstyrelsen län där koncessionsområdet får därvid besluta om särskild ligger. Länsstyrelsen får därvid utredning enligt 2 kap. l1 § besluta särskild utredning lagen 1988:950 om kulturom enligt 2 kap. ll § lagen minnen m.m. 1988:950 om kulturminnen m.m.

190 Lagförslag

2§

Ärenden beviljande Ärenden beviljande om av om av bearbetningskoncession skall bearbetningskoncession skall hänskjutas till regeringens prö- hänskjutas till regeringens prövning, om ning, om bergmästaren bedömer frågan bergmästaren bedömer frågan om koncession vara särskilt om koncession vara särskilt betydelsefull ur allmän syn- betydelsefull ur allmän synpunkt eller punkt eller bergmästaren vid tillämp- bergmästaren vid tillämpningen lagen 0987:12 ningen miljöbalken finner av om av hushållning med naturresurser skäl att frångå vad länsstyrelsen m.m. finner skäl att frångå vad har föreslagit. länsstyrelsen har föreslagit.

3§

Ärenden i övrigt undersökningstillstånd eller bearbetningsom koncession prövas av bergmästaren i det distrikt där tillståndet eller koncessionen har meddelats.

I ärenden förlängning I ärenden om förlängning av om av bearbetningskoncession enligt 4 bearbetningskoncession enligt 4 kap. 10 § skall bergmästaren, kap. lO § skall bergmästaren, såvitt gäller tillämpningen av såvitt gäller tillämpningen av lagen 0987:12 hushållning miljöbalken, samråda med om med naturresurser länsstyrelsen i det eller de län m.m., samråda med länsstyrelsen i det eller där koncessionsområdet ligger. de län där koncessionsområdet ligger.

Ärenden förlängning Ärenden förlängning om av om av bearbetningskoncession enligt 4 bearbetningskoncession enligt 4 kap. 10 § skall hänskjutas till kap. 10 § skall hänskjutas till regeringens prövning om berg- regeringens prövning om bergmästaren vid tillämpningen mästaren vid tillämpningen av av lagen 0987:12 om hushållning miljöbalken finner skäl att med naturresurser m.m. finner frångå vad länsstyrelsen har skäl att frångå vad länsstyrelsen föreslagit. Hänskjutande skall har föreslagit. Hänskjutande också ske ärenden om av skall också ske ärenden återkallelse undersökningsav om av

Lagörslag 1 l 9

återkallelse av undersölmings- tillstånd eller bearbetningskontillstånd eller bearbetningskon- cession synnerliga skäl enligt av cession synnerliga skäl enligt 6 kap. 3 § samt av övriga av

6 kap. 3 § samt övriga ärenden enligt denna paragraf

av ärenden enligt denna paragraf som bergmästaren bedömer vara bergmästaren bedömer särskilt betydelsefulla från allsom vara särskilt betydelsefulla från all- män synpunkt. män synpunkt.

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ilqaftträdande. Bestämmelserna om

miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Bestämmelsen i 3 kap. 6 § första stycket i dess nya lydelse skall inte

tillämpas på undersökningsarbete för vilket tillstånd har lärrmats före denna lags ilqaftträdande.

7 17-0268

Lagförslag 193

40 till

Förslag Lag om ändring i kyrkolagen 1992:300

Härigenom föreskrivs att 41 kap. 16 § och 42 kap. 13 § kyrkolagen 1992:300 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 kap. Förvaltningen av kyrklig jord m.m.

16 §

Egendomsnänmden skall företräda församlingskyrkas fastigheter i

ärenden upplåtelse följ ande rättigheter: om av nyttjanderätt till mark för församlingsändamål, kommunalt behov, bostadsbebyggelse, industri eller något annat liknande ändamål, tomträtt, rätt till annan naturtillgång, servitut.

Detsamma gäller ärenden Detsamma gäller ärenden rör ledningsrätt eller väg- rör ledningsrätt eller vägsom som rätt samt, regeringen inte rätt samt, regeringen inte om om föreskriver att annan myn- föreskriver att en annan mynen dighet skall företräda den kyrk- dighet skall företräda den kyrkliga jorden, ärenden rör liga jorden, ärenden som rör som

194 Lagförslag

byggnadsminnen, naturvårds- byggnadsminnen, naturreservat, områden, naturreservat, natur- natunninnen eller bestämmelser minnen eller bestämmelser till till skydd för djurlivet. skydd för djurlivet.

42 kap. Kyrkofonden

13§

Ur kyrkofonden får lån Ur kyrkofonden får lån lämnas för lämnas för åtgärder syftar till att åtgärder som syftar till att som rationalisera driften präst- rationalisera driften av prästav lönefastigheter, lönefastigheter, förvärv jordbruksfastighet förvärv jordbruksfastighet av av prästlönefastighet, för- prästlönefastighet, om försom om som värvet syftar till rationali- värvet syftar till en rationalien sering det kyrkliga jord- sering det kyrkliga jordav av innehavet i Stiftet, och innehavet i stiftet, och kostnader till följd fastig- kostnader till följd av fastigav hetsbildningsförrättning eller hetsbildningsförrättning eller företag enligt lagen 1939:608 företag enligt lagen 1939:608 enskilda vägar, anlägg- enskilda vägar eller anläggom om ningslagen 1973:1149 eller ningslagen 1973:1149 eller vattenlagen 1983:291 Vattenverksamhet enligt 11 kap. som en

prästlönefastighet skall belastas miljöbalken som en präst-

med. lönefastighet skall belastas med.

Närmare föreskrifter lån kyrkofonden får meddelas av regeringen. om ur

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 195

41 Förslag till Lag om ändring i lagen 1992: l 140 om Sveriges

ekonomiska zon;

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1992:1140 om Sveriges

ekonomiska zon

dels att och 16 skall ha följande lydelse,

dels det i lagen skall införas fyra bestämmelser, 2 5 7 a och 8 att nya §§, av följande lydelse. a

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 2 a

För sådan verksamhet som i 5 § skall bestämanges

melserna i 2 kap. miljöbalken

gälla.

3 §

Ytterligare bestämmelser till Bestämmelser till skydd för

föroreningar i människors hälsa och miljön

skydd mot vissa den marina miljön finns i lagen finns också i miljöbalken och i

1980:424 åtgärder mot lagen 1980:424 om åtgärder om

196 Lagförslag

vattenförorening från fartyg och mot förorening från fartyg.

i lagen 1971:1154 om förbud

mot dumpning av avfall i vatten.

5§

Med avseende på andra naturtillgångar i den ekonomiska zonen än som avses i 4 § krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer for utforskning, utvinning och annat utnyttjande av sådana naturtillgångar, uppförande och användning av konstgjorda öar, uppförande och användning i kommersiellt syfte av anläggningar och andra inrättningar.

I ett tillståndsbeslut skall den verksamhet som tillståndet avser anges och de villkor skall gälla för verksamheten. Ett tillstånd får besom gränsas till viss tid.

Ett tillstånd skall förenas med de villkor behövs för som att begränsa eller motverka olägenhet för människors hälsa eller skada på omgivningen,

främja en långsiktigt god

hushållning med naturresurser, trygga säkerheten samt skydda andra allmänna intressen och enskild rätt.

5a§

T illståndsmyndigheten får förena ett tillstånd med ytterligare eller ändrade villkor, om det genom verksamheten uppkommer betydande olägenheter eller skador inte förutsågs som när tillståndet meddelades eller verksamheten med någon om betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 1 § miljöbalken överträds.

Lagförslag 197

6 §

Vid prövning tillstånd Vid prövning tillstånd skall av av i 5 § skall lagen bestämmelserna hushållning som avses om 1987312 hushållning med med mark- och vattenområden i om

naturresurser tillämpas. 3 och 4 kap. miljöbalken samt

m.m. bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.

En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i ansökan om

en

tillstånd. I fråga om förfarandet, kraven på miljökonsekvens-

beskrivningar samt planer och

planeringsunderlag gäller 6

kap. miljöbalken.

7a§

Ett tillstånd får för sin

giltighet göras beroende av att den att bedriva som avser verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort anläggningar och andra inrätt-

ningar samt för andra åtgärder

för återställning. Staten, komlandsting och kommumuner, nalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får tillståndsmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet.

I fråga arten av säkerom heten gäller 2 kap. 25 § utsök-

198 Lagörslag

ningsbalken. Säkerheten skall prövas tillståndsmyndigheten av och förvaras av länsstyrelsen i det län som närmaste del av Sveriges sjöterritorium ligger

8a§

Om ett tillstånd upphör att gälla är den senast har som

innehaft tillståndet skyldig att ta

bort anläggningar och andra inrättningar samt vidta andra åtgärder för äterställning, om inte detta är obehövligt från allmän eller enskild synpunkt.

Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom villkor i tillståndet, skall frågan prövas av regeringen eller tillståndsmyndigheten i samband med att tillståndet upphör.

Om den som har haft

tillståndet inte iakttar vad som har ålagts honom, får tillståndsmyndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra sina skyldigheter. Vitesföreläggandet skall delges.

16§

Till böter döms den som med Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet uppsåt eller av oaktsamhet underlåter att iaktta en underlåter att iaktta en föreskrift har meddelats föreskrift har meddelats som som med stöd av 2 eller 7 med stöd av 2 eller 7 bedriver verksamhet i strid bedriver verksamhet i strid mot 5 eller 9 § eller åsidosätter mot 5 eller 9 § eller åsidosätter

Lagförslag 199

ett villkor har meddelats ett villkor som har meddelats som med stöd 5 eller 9 med stöd av 5 a eller 9 av fortsätter att bedriva fortsätter att bedriva en en verksamhet efter det att tillsyns- verksamhet efter det att tillsynsmyndigheten förbjudit verksam- myndigheten förbjudit verksamheten med stöd 14 heten med stöd av 14 av

Denna lag träder i kraft den

ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om Ett ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Lagvförslag 201

42 Förslag till Lag om ändring i ñskelagen

1993 :787;

Härigenom föreskrivs att 20 och 37 ñskelagen 1993:787 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Denna lag skall inte Denna lag skall inte tillämpas i den mån den strider tillämpas i den mån den strider föreskrifter Torne älvs mot föreskrifter Tome älvs mot om om ñskeområde eller föreskrifter ñskeområde eller föreskrifter meddelats med stöd har meddelats med stöd av som av som

naturvårdslagen 1964:822. miljöbalken.

till fiske i vissa delar landet och fiskevårds- Om samemas rätt av om områden gäller särskilda bestämmelser.

20 §

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela fåre-

skrifter vilken hänsyn vid fiske skall tas till naturvårdens intressen. om som Föreskriftema får dock inte så ingripande att fisket avsevärt försvåras. vara

202 Lagförslag

Regeringen eller den myndig- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får het som regeringen bestämmer får föreskriva att det i ärenden enligt föreskriva att det i ärenden enligt denna lag skall finnas miljökonse- denna lag skall finnas en analys av kvensbeskrivningar gör det vilken inverkan fiskemetoder och som

möjligt att bedöma vilken inver- utsättande av fiskarter har på

kan fiskemetoder och utsättande miljön. Föreslqiftema får innebära av fiskarter har på miljön. Före- att en sådan analys skall upprättas skrifterna får innebära att en sådan den att använda av som avser beskrivning skall upprättas av den metoder eller sätta ut fiskarter. som avser att använda metoder eller sätta ut fiskarter

37§

Den som med uppsåt eller av Den som med uppsåt eller av oaktsamhet oaktsamhet utan 10V fiskar i vatten där utan lov fiskar i vatten där har enskild fiskerätt, annan har enskild fiskerätt, annan utan någon myndighets utan någon myndighets tillstånd enligt denna lag fiskar tillstånd enligt denna lag fiskar där sådant tillstånd behövs, där sådant tillstånd behövs, eller

sätter ut eller placerar ett sätter ut eller placerar ett

fiskeredskap eller anordning i fiskeredskap eller en anordning i en strid med vad gäller strid med vad som gäller om som om fiskådra, eller fiskådra

bryter mot jiskeförbud som meddelats för visst område i an-

ledning företag enligt vattenav

lagen 1983:291 eller motsva-

rande äldre lag döms till böter eller fängelse i döms till böter eller fängelse i högst månader, om inte högst sex månader, om inte sex annat följer 4l§. annat följer av 4l§. av

I ringa fall skall inte dömas till ansvar

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 203

43 Förslag till

ändring i lagen

Lag om

skatt på energi; 1994: 1776 om

föreskrivs 2 kap. 6 § lagen 1994:1776 skatt på energi Härigenom att om skall ha följ ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. Energiskatt och koldioxidskatt på bränslen

6 §

för miljöklass 2 och Kraven för miljöklass 2 och

Kraven bränslen beskattas 3 för bränslen som beskattas 3 för som första stycket 1 enligt 1 § första stycket 1 anges enligt 1 § anges

i bilagan till lagen 1985:426 ibilagan till

kemiska produkter.

om

Denna lag träder i kraft den

wxzøwaçåsas.

i

.

fâtáarwxy: . v L, UU: ,M

Jun... äåøxgáå.:az. 4 .m ..

Nää -w§a,.-"§r' U 55." f12fz:t.§§.f

LliPQCJEyoV kusin 2..;1,.Ã%2*./ E

A z V

:si: en aáasiøzm- acw vaga avser ;m am am.

.

vägg gzáäataruzwtägâe.grtnx,

-

EmâzA-Ãitkxi zåçäçgået 21%: åt 01m: ugzg.";åss eååer :n:

å

i

L 5231:252; .lsáa

os åxÅEWV. :L: k v...4...;§:c,., x Z eê: v.: zsäggmx s7xefådiiêiåøåâ

. " ä c z . v , 4 m

sázáäøzsá.

"S1 ä SMÃ,H-LJ .z -.

e; 4 a ;JK-;EáJTRTatt â mi.

Miiktáåiizitägâ 4 A

näx3

.wanna gjåâer :m:

h

a 177-.mg 333-3-3 1

sim s aásâzüäümyöâ .gzgvgx

.

men

f magra W153 å Iigilrxs

z ..gf A -K .

Lagförslag 205

44 Förslag till ändring i lagen

Lag om

1995:1649 om byggande av

järnväg;

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1995: 1649 om byggande av

om järnväg

dels 2 kap. 4 § skall upphöra att gälla, att

kap. 3 § och 2 kap. 7 och 8 skall ha följande

dels att 1 lydelse,

lagen skall införas fyra paragrafer, 1 kap. 8 § samt

dels ock att det i nya

2 kap. l l b och 1 §§, av följande lydelse.

a, c

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Allmänna bestämmelser

3 §

järn- Utöver bestämmelserna i

Vid planläggning av

denna lag finns bestämmelser

väg och vid prövning av ären-

rörande miljöpåverkan i miljöden om byggande av järnväg skall lagen 198712 hus- balken.

om hållning med naturresurser

tillämpas. Vid planlägg-

m.m.

206 Lagförslag

ning, byggande och underhåll av järnväg skall hänsyn tas till både enskilda och allmänna intressen.

Vid planläggning järnav väg och vid prövning av ärenden om byggande järnväg av skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.

Vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg skall hänsyn tas till både enskilda och allmänna intressen.

8§

När den verksamhet som har bedrivits på järnväg upphör, är verksamhetsutövaren skyldig att ta bort anläggningar och vidta

andra åtgärder för återställning

i den utsträckning det behövs

för att förebygga störningar och

olägenheter i framtiden.

2 kap. Jämvägsplan m.m.

1§

Den som avser att bygga en Den planerar att bygga som järnväg skall upprätta en järn- järnväg skall så tidigt en som vägsplan. En järnvägsplan be- möjligt i planeringsprocessen

höver dock inte upprättas för ha samråd enligt 6 kap. 4 §

anläggande industrispår och första stycket miljöbalken med av

hamnspår uteslutande på egen berörda länsstyrelser, kommufastighet. En järnvägsplan får och ideella föreningar

ner som upprättas för avstängning enligt sina stadgar har till ändaav plankorsning, även när denna mål att tillvarata naturskydds-

Lagförslag 207

åtgärd inte är att betrakta eller miljöskyddsintressen samt som byggande järnväg. med den allmänhet som kan av antas bli berörd.

1 de delar planen Efter samrådet skall den

som

medför mark eller särskild länsstyrelse inom vars område

att

till mark kan komma att tas järnvägsprojektet huvudsakligen

rätt

i anspråk enligt 4 kap. 1 § skall är beläget, enligt 6 kap. 4 §

planen utformas så att de för- tredje stycket miljöbalken, be-

delar kan vinnas med den sluta projektet kan antas ha

som om

de olägenheter betydande miljöpåverkan. Vad

överväger som planen orsakar enskilda. gäller planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 11-12 §§ miljöbalken äga motsvarande tillämpning.

1a§

Den planerar att bygga som järnväg skall upprätta en en

järnvägsutredning. I jämvägs-

utredningen skall finnas redo-

visat olika utbyggnadsalternativ, skall jämföras såväl

som sinsemellan med altematisom

vet att inte genomföra den

aktuella järnvägsutbyggnaden.

En järnvägsutredning skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter i

övrigt behövs för att kunna som utvärdera och välja alternativ.

Vad gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap.

3 5-7 §§, 8 § första stycket

och 10-12 §§ miljöbalken äga

motsvarande tillämpning.

208 Lagförslag

Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i järnvägsutredningen.

1b§

Regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken

skall ske på grundval av en upprättad järnvägsutredning enligt

2 kap. 1 a

En ansökan om tillåtlighet

skall uppfylla kraven i 22 kap. 1

§ första stycket miljöbalken.

Banverket skall handlägga ansökan om tillåtlighet och en sörja för erforderlig utredning samt därefter med eget yttrande överlämna frågan till regeringen.

1c§

Den som avser att bygga en järnväg skall upprätta en järn-

vägsplan. En jämvägsplan be-

höver dock inte upprättas för

anläggande av industrispår och

hamnspår uteslutande på egen

fastighet. En jämvägsplan får

upprättas för avstängning av

plankorsning, även när denna

åtgärd inte är att betrakta som byggande av järnväg.

I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark kan komma att tas i anspråk enligt 4 kap. J § skall

Lagförslag 209

planen utformas så att de

fördelar kan vinnas med

som

den överväger de olägenheter

planen orsakar enskilda. som

2§

skall den I jämvägsplanen skall den I jämvägsplanen

och de särskilda rättighe- mark och de särskilda rättighemark behöver i ter behöver tas i anter anges som tas an- anges som och for språk för järnvägen och för språk för järnvägen Om byggandet järnvägen. Om

byggandet av järnvägen. av

i anspråk med mark behöver tas i anspråk med mark behöver tas nyttjanderätt, skall det tillfällig nyttjanderätt, skall det tillfällig framgå vilken mark planen framgå vilken mark

av planen av

och under vilken tid och under vilken tid som avses som avses nyttjas. Planen skall den skall nyttjas. Planen skall den skall

innehålla miljökonsekvens- innehålla en miljökonsekvens-

en

beskrivning enligt 5 kap. lagen beskrivning. Vad gäller kraven

1987:12 hushållning med på miljökonsekvensbeskriv-

om ningen samt planer och planenaturresurser m.m.

ringsunderlag skall 6 kap. 3 7 § och 10-12 §§ miljöbalken äga

motsvarande tillämpning. Miljökonsekvensbeskrivningen skall

godkännas berörda länssty-

av relser innan den tas in i järn-

vägsplanen.

och försiktighetsmått behövs för att förebygga

De skyddsåtgärder som

och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall anges störningar

Till planen skall genomforandebeslqivning fogas. I

särskilt i planen. en

skall de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighets-

beskrivningen

rättsliga åtgärder behövs för ett samordnat och ändamålsenligt genom-

som förande av planen redovisas.

3§

Till skall Till jämvägsplanen skall en jämvägsplanen en fogas. I fastighetsförteclcning fogas. I fastighetsforteclcning fastighetsförtecloiingen skall, i fastighetsforteclcningen skall, i

den mån de berörs planen, den mån de berörs av planen, av

2 1O Lagförslag

redovisas redovisas fastigheter och ägare till fastigheter och ägare till dessa, dessa, mark- och vattenområden mark- och vattenområden som är samfällda för flera fas- som är samfällda för flera fastigheter samt ägare till dessa fas- tigheter samt ägare till dessa fastigheter, tigheter, innehavare av annan särskild innehavare av annan särskild rätt än bostadsrätt och hyresrätt, rätt än bostadsrätt och hyresrätt, gemensamhetsanläggningar gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen enligt anläggningslagen 1973:1149 och samfálligheter 1973: 1 149 om samfálligheter enligt vattenlagen 1983:291 enligt lagen 0000 med särskilsamt ägarna till de fastigheter da bestämmelser om vattenverksom deltar i anläggningarna och samhet samt ägarna till de fassamfállighetema, tigheter som deltar i anläggningarna och samfällighetema, vägsamfälligheter och väg- vägsamfálligheter och vägföreningar. föreningar.

Om samfällighetsförening enligt lagen 1973:1150 om förvaltning av en samfálligheter förvaltar samfállighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning, skall föreningen anges i stället för ägare eller innehavare.

4§

Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i järnvägsplanen.

7§

Banverket skall ställa ut en Banverket skall ställa ut en jämvägsplan for granskning. jämvägsplan for granskning. Därvid skall 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken äga motsvarande tillämpning.

En jämvägsplan enbart ombyggnad järnväg behöver dock som avser av ställas ut endast

Lagförslag 211

ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan på om miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller någon mark behöver tas i anspråk eller särskild rättighet om annans

behöver upphävas eller begränsas och ett sådant ianspråktagande eller

begränsning inte skriftligen medgivits berörda

upphävande eller en sådan av

fastighetsägare och innehavare särskild rätt. av

Vad sägs i andra stycket gäller också i fråga om en jämvägsplan som

som

endast innefattar ändring planen för ett jämvägsbygge som ännu inte är

av

färdigställt.

8§

fastställs Banverket efter samråd med berörda

En jämvägsplan av

länsstyrelser. Om Banverket och länsstyrelse har olika uppfattningar, en Banverket hänskjuta frågan att fastställa planen till regeringens skall om fall finns särskilda skäl, får Banverket hänskjuta prövning. Om det i annat

frågan till regeringens prövning.

innebär mark eller särskild rätt kan tas i anspråk enligt 4 Om planen att Banverket särskilt pröva de fördelar kan vinnas med kap. l skall om som de olägenheter denna orsakar enskilda. Av beslutet att planen överväger som

fastställa planen skall framgå planen rätt till sådant ianspråktagande.

om ger

Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och resul-

tatet samråd och yttranden

av skall beaktas då järnvägs-

planen fastställs.

Ett beslut om fastställelse av jämvägsplan skall kungöras och den ansvariga myndigheten i det

land med vilket samråd hållits

enligt 6 kap. 6 § miljöbalken in-

formeras.

Denna lag träder i kraft den

212 Lagförslag

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om

det i ärendet ingår miljökonsekvensbeskrivning har överlämnats till

en som länsstyrelsen för godkännande vid denna lags ikraftträdande. Bestäm-

melserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Lagförslag 213

45 Förslag till Lag öm ändring i lagen

1667 skatt på 1995: om naturgrus;

föreskrivs 1 och 4 lagen 1995:1667 skatt på

Härigenom att om naturgrus skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

naturgrusskatt skall Skatt naturgrusskatt skall

Skatt betalas till enligt denna betalas till staten enligt denna staten lag för brutet naturgrus ut- lag för brutet naturgms om utom vinningen vinningen naturgruset sker av naturgmset av för annat ändamål än markinnehavarens husbehov och tillstånd enligt 18 § sker med stöd tillstånd som kräver av

naturvårdslagen 1964:822, lämnats enligt 11 kap. miljö-

balken eller motsvarande äldre bestämmelser, eller sker med stöd tillstånd häver tillstånd enligt 12 kap. av som lämnats enligt vattenlagen miljöbalken.

1983:291 och utvinningen sker

för annat ändamål än markinnehavarens husbehov, eller sker med stöd av rätt till täkt

214 Lagförslag

på annans mark enligt 38 § väglagen 1971 .948.

4§

Skattskyldig är den som skattskyldig är den för som annat ändamål än markinnehavarens husbehov exploaterar en täkt exploaterar täkt med som en kräver tillstånd enligt 18 § tillstånd enligt 11 kap. miljönaturvårdslagen 1964:822, balken eller motsvarande äldre bestämmelser, eller för annat ändamål än exploaterar täkt en som

markinnehavarens husbehov kräver tillstånd enligt 12 kap.

exploaterar en täkt med tillstånd miljöbalken. enligt vattenlagen 1983:291, eller enligt 38 § väglagen 1971:948 har fått rätt till täkt på annans mark.

Har föreskrifter om skyldig- Har föreskrifter skyldig-

om het att lämna uppgift om vem het att lämna uppgift om vem som är exploatör av täkten med- som är exploatör av täkten meddelats med stöd av 18 a § andra delats med stöd av miyöbalken stycket naturvårdslagen, är till- eller motsvarande äldre bestämståndshavaren tillsammans med melser, är tillståndshavaren tillexploatören skattskyldig för sammans med exploatören tiden till dess sådan uppgift har skattskyldig för tiden till dess lämnats. sådan uppgift har lämnats.

Denna lag träder i kraft den

Lagförslag 2 l 5

46 Förslag till ändring i vapenlagen

Lag om

1996:67;

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § vapenlagen 1996:67 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l kap. Lagens tillämpningsområde

6§

Bestämmelser Bestämmelser om ammuom ammuräknas till explosiva nition räknas till explosiva nition som som eller innehåller gift finns även i lagen varor som varor finns i lagen 1988:868 1988:868 brandfarliga och även om brandfarliga och explosiva explosiva varor. om och i lagen 1 985 :426 om varor

kemiska produkter.

Denna lag träder i kraft den

Avsnitt 217

1 Inledning

1 1 Allmänt

.

Vi överlämnade den 4 juli 1996 till milj öministem vårt förslag till miljöbalk. Förslaget finns redovisat i betänkandet Miljöbalken En skärpt

-

och samordnad miljölagstiftning for hållbar utveckling SOU

en 1996: 103. Förslaget har remissbehandlats och därefter bearbetats i Rege-

ringskansliet. Regeringen beslutade den 3 april 1997 om lagrådsremiss om miljöbalk. Regeringens förslag till miljöbalk finns i slutet av detta

betänkande.

Vi har efter betänkandet miljöbalken och ett betänkande med om

Övergångsbestämmelser till miljöbalken SOU 1996:147 arbetat med förslag till följdlagstiftning till balken. Under slutskedet av arbetet med

följ dlagstiftningen har vi anpassat förslaget till lagrådsremissen. Enligt lagrådsremissen skall bestämmelserna i 15 lagar arbetas samman

i en miljöbalk. Lagarna är naturvårdslagen 1964:822,

-

miljöskyddslagen 1969:387,

-

lagen 1971:1154 förbud mot dumpning av avfall i vatten,

om lagen 1976: 1054 om svavelhaltigt bränsle, lagen 1979:425 skötsel jordbruksmark, om av -

renhållningslagen 1979:596,

-

hälsoskyddslagen 1982:1080,

-

vattenlagen 1983:291,

-

lagen 1983:428 spridning av bekämpningsmedel över skogsmark,

- om

lagen 1985:426 om kemiska produkter,

-

miljöskadelagen 1986:225,

lagen 1987: 12 om hushållning med naturresurser m.m., -

218 Avsnitt 1

lagen 1991:639 om förhandsgranskning biologiska bekämpnings- - av medel,

lagen 1994:900 om genetiskt modifierade organismer, och lagen 1994:1818 om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter.

Det finns utöver dessa lagar ett stort antal lagar med miljöanknytning.

Alla dessa lagar kan inte arbetas in i miljöbalken denna skall få ett om rimligt omfång. Många av lagarna har dessutom huvudsakligen andra syften än miljöhänsyn. Bland de lagar som inte föreslås bli inarbetade i

miljöbalken kan nämnas lagen 1902:71 s. 1, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

luftfartslagen 1957:297, lagen 1966:314 om kontinentalsockeln, väglagen 1971:948, lagen 1978: 160 om vissa rörledningar, skogsvårdslagen 1979:429, lagen 1980:424 om åtgärder mot förorening från fartyg, lagen 1983:293 om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn,

lagen 1984:3 om kämteknisk verksamhet, lagen 1985:620 om vissa torvfyndigheter, plan- och bygglagen 1987: 10, strålskyddslagen 1988:220, minerallagen 1991 :45, lagen 1992:1140 om Sveriges ekonomiska och - zon, lagen 1995: 1649 om byggande av järnväg. - I detta betänkande övervägs följdändringar i lagar som inte skall

arbetas in i miljöbalken. De senast uppräknade lagarna, och ett antal

ytterligare lagar, behandlas därför.

En grundläggande tanke i miljöbalken är att samma krav skall ställas på

alla verksamheter som riskerar att medföra likartad negativ påverkan på

hälsan, miljön och hushållningen med naturresurser. Det bör sakna betydelse om verksamheten är reglerad i en lag som har arbetats in i

miljöbalken eller om den är reglerad i en annan lag. Vi tar i detta

betänkande ställning till i vilken utsträckning ändringar behövs för att

åstadkomma att samma krav ställs som i miljöbalken. Vi föreslår dessutom

ett stort antal följdändringar, bl.a. i hänvisningar till lagar som har arbetats in i miljöbalken.

Det har under arbetets gång framställts önskemål att vi skall ta om upp frågan om lagreglering av skyddsavstånd kring miljöfarlig verksamhet.

Det problem som avses är att nya bostäder och annan bebyggelse alltför

Avsnitt 1 219

ofta tillåts i närheten befintliga industrier. Vi har dock ansett att frågan av inte hör med följdlagstiftning till miljöbalken och har därför inte samman den. tagit upp

1.2 Förslaget till miljöbalk

I följande sammanfattning lagrådsremissen läggs tonvikten vid de av nyheter föreslås jämfört med gällande rätt. som

Miljöbalkens mål

Målet med miljöbalken är att trygga hållbar utveckling så att levande en nu och kommande generationer tillförsäkras hälsosam och god miljö. en Naturen skall tillerkännas ett självständigt skyddsvärde och människans

rätt att förändra och bruka naturen knytas till ett förvaltaransvar. En lång-

siktigt hållbar hushållning med landets samlade mark- och vattenresurser

skall förverkligas. För att uppnå målet skall

människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter som orsakas föroreningar eller annan påverkan, av värdefulla natur- och kultumiilj öer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, och fysisk miljö i övrigt användas så att från ekologisk, vatten en social och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning tryggas, och

återanvändning och återvinning liksom hushållning med material, annan -

råvaror och energi främjas så att ett lqetsloppssamhälle uppnås.

Miljöbalkens tillämpningsområde

Miljöbalkens tillämpningsområde framgår balkens regler i sig. Balken

av skall tillämpas parallellt med lag reglerar sådan verksamhet, annan som åtgärder, anläggningar och produkter omfattas miljöbalkens som av

tillämpningsområde andra frågor. I den utsträckning det i någon

men avser lag finns bestämmelser i särskilda avseenden reglerar en fråga annan som omfattas balken gäller i stället vad som sägs i den lagen. som av

220 Avsnitt I

Gemensamma regler

Den viktigaste nyheten med miljöbalken är att gemensamma regler skall gälla, oavsett vilken typ av verksamhet eller åtgärd som det är fråga om. Grundtanken är att samma krav skall ställas på åtgärder som riskerar att medföra likartade skador på hälsa, miljö och hushållning med material, råvaror och energi. Det har inte någon betydelse om åtgärden t.ex. utförs på land eller i vatten eller vidtas av det allmänna eller en enskild. Huvudprincipen är alltså att åtgärdens effekt och inte åtgärdens art avgör vilka krav som skall ställas.

Hänsynsregler

Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall

vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller

motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön eller omgivningen i övrigt. Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön försiktighetsprinczpen. Regeln kompletteras ett antal hänsynsregler av som i många fall kan sägas vara vidareutvecklingar av denna grundläggande bestämmelse. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning, för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Vidare gäller att det för verksamheten eller åtgärden skall väljas en plats som är lämplig och där minsta möjliga intrång och olägenhet uppkommer. Tillämpningen av de allmänna hänsynsreglema skall leda till en lcretsloppsanpassning av samhället. Det gäller bl.a. regeln atthushållningsoch kretsloppsprincipen skall iakttas genom att alla skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Vid tillämpningen av principen att vidta försiktighetsmått ingår som en viktig del att även tillämpa produktvalsprinczpen. Den innebär att kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan ersättas med mindre farliga sådana skall undvikas. Detta gäller också varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller biotekniska organismer.

Avsnitt 1 221

Den bedriver eller har bedrivit verksamhet eller vidtagit en som en åtgärd har medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar för som annan att skadan eller olägenheten avhjälps. Detta ansvar kvarstår till dess skadan eller olägenheten har upphört. Vid tillämpningen hänsynsreglema skall skälighetsavvägning av en

göras. Vid denna bedömning skall nyttan skyddsåtgärder och andra

av

försiktighetsmått jämföras med kostnaderna för sådana åtgärder.

Det är tänkbart att i vissa situationer oacceptabla skador uppstår trots

att hänsynsreglema följs. I sådana fall träder balkens stoppregel in. Den

innebär att verksamhet eller åtgärd kan befaras föranleda skada om en en eller olägenhet väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön får av verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast särskilda skäl om föreligger. Möjligheten att medge undantag från regeln är liten. Föreligger risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller risk för avsevärd försämring miljön får verksamheten av inte bedrivas eller åtgärden vidtas. I sådant fall får dock regeringen tillåta

den. Detta gäller dock inte verksamheten eller åtgärden kan befaras

om försämra det allmänna hälsotillståndet.

Hushållning med mark och vatten

Bestämmelserna för hushållningen med landets mark- och vattenresurser i den nuvarande naturresurslagen anger för olika lagar gemensamma

prövningsgrunder stöd för långsiktig och allsidig bedömning av

som en frågor konkurrens beträffande mark- och vattenresursernas användom ning. Genom att de skall tillämpas vid prövning av tillståndspliktiga förändringar mark- och vattenanvändningen utgör bestämmelserna även av utgångspunkter för den statliga och kommunala samhällsgemensamma

planeringen. Hushållningsbestämmelsema införs i huvudsak oförändrade i miljöbalken. Härigenom anknyts balken till lagstiftningen för markan-

vändning och samhällsbyggande samtidigt naturresurslagens principer som för avvägningar mellan skilda intressen att använda marken och vattnet av

integreras i balken. Infogandet av hushållningsbestämmelserna i balken

innebär ingen ändring i sak vad gäller principerna för avvägningen mellan olika intressen och förutsätter att det inbördes sammanhang som finns mellan dessa principer och plan- och bygglagens reglering av den fysiska planeringen bibehålls.

Miljökvalitetsnormer

Bestämmelser miljökvalitetsnormer införs i miljöbalken. Regeringen om får för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att

222 Avsnitt 1

avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön föreskriva om sådana normer. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet. Normema får avse bl.a. förekomst i naturen av kemiska produkter eller biotekniska organismer. Myndigheter och kommuner skall iaktta miljökvalitetsnormer när de planerar och planlägger, prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn eller meddelar föresldifter. Tillstånd får inte beviljas för verksamheter som medverkar till att en miljökvalitetsnorrn överträds. Tillstånd och villkor får omprövas om en verksamhet med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm

överträds. Åtgärdsplaner skall upprättas av regeringen eller andra myndig-

heter, om det behövs för att en miljökvalitetsnonn skall uppfyllas. En åtgärdsplan får omfatta all verksamhet som kan påverka de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter.

Miljökonsekvensbeskri vnin gar

Kraven på miljökonsekvensbeskrivningar utökas och skärps. En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken skall vanligtvis innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Allmänhetens inflytande stärks. Ett tidigt samråd skall hållas med enskilda som särskilt berörs och länsstyrelsen långt innan en ansökan görs och miljökonsekvensbeskrivningen upprättas. För verksamheter eller åtgärder som kan antas ha betydande miljöpåverkan, vilket länsstyrelsen avgör, skall genomföras ett förfarande för miljökonsekvensbedömning som är ett utvidgat samråd med fler myndigheter och en bredare allmänhet. Grannländer som kan antas utsättas för betydande miljöpåverkan från en planerad verksamhet eller åtgärd skall informeras och möjlighet att delta i miljökonsekvensbedömningen. Miljöbalken innehåller bestämmelser om vilka uppgifter en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla. Det gäller bl.a. de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas eller avhjälpas och alternativ beträffande lokalisering, sådana är möjliga, samt konsekvenser att om av verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd.

Avsnitt 223

Områdesskydd

erbjuder långt gående möjligheter att skydda olika slags Miljöbalken Bestämmelserna är hämtade från naturvårdslagen,

geografiska områden.

och vattenlagen har arbetats Naturreservat och

miljöskyddslagen men om.

naturvårdsområden förs till skyddsfomi som benämns samman en När intrång tillåts i ett naturreservat skall kompensanaturreservat. tionsåtgärder vidtas. En skyddsform införs med namnet kulturreservat. ny vidtas åtgärder väsentligen försämrar

I strandskyddsområden får inte som

för djur- och växtarter. Områden inte uppfyller miljölivsvillkoren som

kan förklaras miljöskyddsområden. Föreskrifter i

kvalitetsnormer som kan innebära ändring i tidigare meddelade

miljöskyddsområden

tillståndsbeslut. Interimistiska förbud kan meddelas även vid andra skyddsformer i dag, nämligen vid kulturreservat och vattenän

skyddsområden. Tiderna för interimistiska förbud kortas. Miljöbalkens generella regler för verksamheter, t.ex. hänsynsreglema

miljökvalitetsnormer, gäller även för verksamhet och reglerna om kommersiellt organisera friluftsliv. Detsamma gäller ideella bestående i att organiserat friluftsliv. Av detta följer bl.a. att organisatören skall former av förebyggande åtgärder och iaktta försiktighet för att förhindra att vidta orsakar skada och att anmälningsplikt kan föreskrivas för deltagarna verksamheten.

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

miljöfarlig verksamhet skall tillämpas på olägenheter för Reglerna om hälsa och miljön vid användning mark, byggnad eller människors av När olägenheter från kämtekniska anläggningar prövas enligt anläggning.

reglerna miljöfarlig verksamhet skall även den joniserande strålningen

om prövas. får föreskriva krav på tillstånd eller anmälan för Regeringen om verksamhet. I de fall ändring verksamheten är

miljöfarlig en av

tillståndspliktig skall samlad prövning göras hela verksamheten. en av har förelägga verksamhetsutövare att söka

Tillsynsmyndigheten rätt att en

tillstånd även tillståndsplikt inte föreligger. Om det är mer om ändamålsenligt för att förebygga olägenheter kan dock föreskrifter av generell karaktär ersätta den individuella prövningen. I fortsättningen kan inte bara villkor utan även tillstånd omprövas. Tillstånd för miljöfarlig verksamhet kan i ökad utsträckning meddelas det finns risk för grundvattnet förorenas vissa

för begränsad tid. Om att av

tidsperioden bestämmas till högst fyra år. Även i andra fall ämnen skall det lämpligt tiden begränsas för verksamheter med kraftig kan vara att

8 17-0268

224 Avsnitt 1

miljöpåverkan, till exempelvis tio år, eftersom det då blir en obligatorisk omprövning i samband med ansökan om nytt tillstånd. Tillståndsmyndigheten får bestämma om tiden i tillståndsbeslutet. Regeringen får även meddela generella föreskrifter om detta. Prövningen av en miljöfarlig verksamhet skall inte omfatta enbart utsläppen från verksamheten. Också frågor om kemikalieanvändning och om hushållning med råvaror och energi skall prövas utifrån balkens hänsynsregler och omfattas av villkor. Ett tillstånd skall kunna omfatta olika verksamheter med villkor att dessa gemensamt vidtar åtgärder. I balken anges särskilda grunder för upphävande av tillstånd och omprövning av villkor. Genom att hälsoskyddslagen arbetas in i miljöbalken kommer balkens hänsynsregler att gälla även hälsoskyddet. Begreppet sanitär olägenhet ändras till olägenhet för människors hälsa. Införandet av miljökvalitetsnormer bör särskilt på sikt stärka och effektivisera hälsoskyddsarbetet.

T äkter

Prövningsplikten för täkter av t.ex. grus och sand utökas genom att husbehovstäkter kan underställas prövningsplikt enligt balken. En täkt som kan befaras skada livsbetingelsema för någon växt- eller djurart som är hotad eller sällsynt skall inte tillåtas. Miljöskydds- och naturvårdsaspekterna samordnas vid prövningen av täkttillstånd.

Kemiska produkter och biotekniska organismer

Reglerna om kemiska produkter och förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel samordnas och får mindre ramlagskaraktär än tidigare samt utökas till att omfatta alla biotekniska organismer. Lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark samordnas med reglerna om kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Höga krav ställs på den som tillverkar och saluför kemiska produkter och biotekniska organismer. Bland annat införs en skyldighet att informera om nya uppgifter om skadliga effekter kommer fram. Krav på märkning vid utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer införs.

Avfall

En definition av avfall som överensstämmer med den definition som gäller inom EU införs i balken. Reglerna om producentansvar utökas i balken

Avsnitt 1 225

med möjlighet att kräva information vilka ämnen och material som om ingår i omfattas av producentansvar. en vara som Renhållningslagens bestämmelser renhållning av bl.a. allmänna om platser samt naturvårdslagens regler om skyltning och liknande åtgärder samlas och samordnas i fristående lag, som skall innehålla en en överskådlig reglering säkerhet och snygghet allmänna platser eller om

utomhus och skydd av naturmiljön landskapsbilden.

annars om

Föreskrifter

Miljöbalken ökar möjligheten att utfärda generella föreskrifter till skydd för människors hälsa och miljön. Vid utfärdande generella föreskrifter av skall alltid balkens mål, principer och allmänna hänsynsregler vara vägledande.

Tidigare misskötsel

Tillstånd, godkännande eller dispens kan vägras den som tidigare har

underlåtit att fullgöra sina skyldigheter, inte särskilda omständigheter om föranleder annat.

Regeringsprövning

Naturresurslagens och vattenlagens bestämmelser om regeringsprövning stora verksamheter arbetas Regeringsprövning sker som ett av samman. led i den ordinarie tillståndsprövningen. Detta innebär att den förberedande handläggningen sker hos miljödomstol eller annan tillståndsmyndighet, att tillståndsmyndigheten lämnar över frågorna verksamhetens om tillåtlighet och lokalisering till regeringens bedömning samt att tillståndsmyndigheten, regeringen har tillåtit verksamheten, därefter meddelar om tillstånd med närmare villkor för verksamheten. Vid regeringens prövning gäller tillåtlighetskrav som vid annan prövning. samma Obligatorisk regeringsprövning införs större vägar, järnvägar, av nya allmänna farleder och flygplatser med stor påverkan på miljön och hushållningen med mark och vatten.

Miljödomstolar

Regionala miljödomstolar inrättas. En milj ööverdomstol inrättas och knyts till Svea hovrätt. De regionala miljödomstolarna prövar som första instans mål omfattande miljöfarlig verksamhet, vattenmål och ersättom mera ningsmål av olika slag.

226 Avsnitt 1

Statliga myndigheters beslut enligt miljöbalken får överklagas till de

regionala miljödomstolama. Dessa miljödomstolars domar och beslut får

överklagas till Miljööverdomstolen. För att Miljööverdomstolen skall överpröva domar och beslut krävs prövningstillstånd. Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelserna får föra talan och begära omprövning av villkor m.m. för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Kommunerna får företräda sådana intressen inom kommunen. Möjligheterna att ompröva tillstândsbeslut är desamma för miljöfarlig verksamhet och Vattenverksamhet.

Länsstyrelserna

Länsstyrelsemas prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet får fastare former genom att det inrättas en självständig men till länsstyrelsen administrativt knuten prövningsmyndighet består erfaren jurist som av en och en person med erfarenhet av miljöfrågor.

Prövningen av markavvattning

Systemet för tillståndsprövning av markavvattning görs om. Vattenlagens systern med förrättningsmän avskaffas. Frågor tillstånd till markavom vattning kommer enligt huvudregeln att prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall dock lämna över ärendet till miljödomstol, om det

uppkommer frågor om ersättning, inlösen, särskild tvångsrätt eller

deltagande av även annan som kan ha nytta av markavvattningen än sökanden. När det framställs yrkande om att även annan än sökanden skall delta, skall miljödomstolen förordna en markavvattningssakkunnig. Den sakkunnige skall lämna förslag på en lämplig utformning av markavvattningen.

Sakägare

Miljöbalken skall ha ett enhetligt sakägarbegrepp vad angår rätten att föra talan och att överklaga.

Miljöorganisationers talerätt

Miljöorganisationer ges rätt att överklaga domar och beslut om tillstånd, godkännande och dispens enligt miljöbalken som inte rör försvaret. För att få överklaga skall organisationen ha varit verksam i minst tre år och ha minst 2 000 medlemmar.

Avsnitt 1 227

Tillsyn

Tillsynsmyndighetema skall utföra tillsyn över verksamhet och åtgärder omfattas miljöbalkens regler, dels genom att kontrollera som av efterlevnanden balkens bestämmelser och föreskrifter, domar i av ansökningsmål och beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, dels genom rådgivning, information och liknande verksamhet som skapar förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses. Tillsynen över efterlevnaden av miljöbalken skall utövas av kommunala nämnder, länsstyrelsen, Naturvårdsverket och de statliga av myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer samt generalläkaren. En tydlig ansvarsfördelning tillsynen enligt miljöbalken på lokal, regional av och central nivå skall gälla. Alla kommuner bör vid miljöbalkens ikraftträdande ha ansvar för en tillsyn motsvarande den som gäller i dag enligt hälsoskyddslagen, renhållningslagen, naturvårdslagen, skötsellagen samt beträffande icke tillståndspliktiga anläggningar enligt miljöskyddslagen. Kommunerna bör dessutom grundprincip för kemikalietillsynen över som ansvara återförsäljare och yrkesmässiga användare och dessutom för viss tillsyn över tillverkare och importörer. De kommuner som önskar och har och kompetens ges möjlighet att ta över ytterligare tillsyn från resurser länsstyrelsen eller annan statlig myndighet. Viss tillsyn skall alltid ligga på staten. Ansvar för tillsyn och drift av samma verksamhet skiljs åt. Principen för kommunernas del såväl förvaltningsorganisation som nämndavser organisation. Länsstyrelserna skall ha en regional samordnande och uppföljande roll.

Avgifter

Gällande lagregler avgifter arbetas Den som skall betala en om samman.

avgift blir skyldig att lämna de uppgifter behövs för att beräkna

som avgiften. Producentavgift skall få användas även för att täcka kostnaden för information om avfallshanteringen.

Strap

Straftbestämmelsema på miljörättens område samlas och skärps i miljöbalken. Det innebär bl.a. att brottsbalkens bestämmelser om miljöbrott och vållande till miljöstöming överförs till miljöbalken.

228 Avsnitt 1

Underlåtenhet att vidta skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått vid kemikaliehantering straffsanktioneras. En bestämmelse förverkande egendom varit föremål för om av som brott, bl.a. avseende kemiska produkter, införs i miljöbalken. Dessutom kan förverkande ske fortskaffningsmedel och andra hjälpmedel som har av använts eller medförts vid brott.

Miljösanktionsavgifter

Tillsynsmyndighet får besluta att påföra näringsidkare en särskild om milj ösanktionsavgift vid överträdelser miljöregler och vid överträdelser av tillstånd och villkor gäller för Verksamheten. Avgift skall påföras av som enligt en taxa som fastställs av regeringen. Beslutet kan överklagas till miljödomstol. Ett beslut om miljösanktionsavgift skall vara direkt verkställbart.

Ersättning

Ersättning betalas när beslut om nationalparken naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområden, vattenskyddsområden samt förelägganden och förbud enligt den s.k. samrådsparagrafen innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras. Ersättning betalas dock inte för intrång upp till den s.k. kvalifikationsgränsen. Ersättning betalas vidare vid vissa undersökningar och vid föreläggande om stängselgenombrott m.m.

Förorenade områden

Ansvariga för att utreda och efterbehandla förorenade mark- och vattenområden är i första hand verksamhetsutövaren och i andra hand vissa fastighetsägare. Fastighetsägares är subsidiärt till verksamansvar hetsutövares. Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige i skälig omfattning skall utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som behövs for att förebygga, hindra eller motverka att skador eller olägenheter uppstår för människors hälsa eller milj Efterbehandlingsansvaret är inte föremål för preskription enligt preskriptionslagen 1981:130. Allvarligt förorenade mark- och vattenområden får förklaras som milj öriskområden. I samband med förklaringen får länsstyrelsen föreskriva inskränkningar i markanvändningen eller att vissa åtgärder skall vara om förenade med villkor eller föregås anmälan till tillsynsmyndigheten. En av

Avsnitt I 229

upplysningsplikt införs för ägare och brukare som upptäcker föroreningar på fastigheten.

Miljöskadeförsäkring

Miljöskadeförsälcringssystemet utvidgas till att även omfatta en sanerings-

försäkring som täcker fall då den ansvarige är insolvent.

1.3 Förhållandet mellan miljöbalken och

andra lagar

I miljöbalken MB finns bestämmelser som skall tillämpas för att undvika att olika slags verksamheter och andra åtgärder innebär negativ påverkan

på hälsan, miljön och hushållningen med naturresurser. Det förhållandet

att verksamhet eller åtgärd är reglerad i miljöbalken hindrar inte en annan

att den omfattas även lagstiftning. I l kap. 3 § andra stycket MB

av annan

ges exempel på lagar som gäller parallellt med balken.

Reglerna i miljöbalken skall tillämpas även verksamhet eller om en åtgärd omfattas av balkens tillämpningsområde också omfattas av som lagstiftning. Ett väsentligt undantag finns dock från denna regel. annan Om det i någon lag finns bestämmelser som i särskilda avseenden reglerar fråga omfattas miljöbalken skall enligt 1 kap. 3 § första stycket en som av MB i stället gälla vad sägs i den lagen. Regeln i l kap. 3 § första som

stycket MB ger uttryck för den allmänna principen att speciallag går före

allmän lag och har införts i klargörande syfte. Det bör observeras att det bara är bestämmelser i andra lagar som kan gå före balken. Bestämmelser av lägre dignitet, exempelvis i förordningar och myndigheters föreskrifter, kan alltså inte anses som undantag från balken. Sådana bestämmelser får överhuvudtaget inte strida mot balken. Om de ändå gör det kan nonnprövning ske enligt ll kap. 14 § regeringsformen. Förhållandet att lägre författningar inte får strida mot högre är naturligtvis inte unikt för miljöbalken utan gäller allmänt. Vid tolkningen av om en regel i en lag utanför balken utgör undantag från någon eller några bestämmelser i balken kan det däremot bli aktuellt att beakta hur regeln har preciserats i en förordning som knyter an till lagen. I några fall anges det uttryckligen att en bestämmelse utgör undantag

från miljöbalken. Ett exempel på ett sådant uttryckligt undantag finns i 4

230 Avsnitt 1

kap. 2 § fjärde stycket minerallagen 1991:45. Enligt bestämmelsens nuvarande lydelse skall, om ett ärende om beviljande av koncession avser ett företag tillåtlighet skall prövas enligt flera av de lagar som anges i vars l kap. 2 § naturresurslagen NRL, 2 och 3 kap. NRL tillämpas endast vid den prövning sker i koncessionsärendet. Av avsnitt 9 framgår att vi som att minerallagens bestämmelse bör finnas kvar. Bestämmelsen måste anser dock naturligtvis skrivas om när NRL och flera av de lagar som anges i l kap. 2 §NRL arbetas in i miljöbalken. Uttryckliga undantag kan göras även i balken. Exempelvis stadgas i 12 kap. 1 § att tillståndsplikten för täkter inte gäller åtgärder som kräver tillstånd enligt lagen 1966:314 kontinentalsockeln eller bearbetom som

ningskoncession har lämnats för enligt lagen 1985:620 om vissa

torvfyndigheter.

Andra undantag är inte uttryckliga. Som exempel kan nämnas bestämmelsen i 13 § väglagen 1971:948. Enligt denna skall vid byggande väg tillses att vägen får ett sådant läge att ändamålet med av vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Av 1 kap. 3 § första stycket MB följer att ytterligare krav på en vägs läge inte kan ställas med stöd lokaliseringsregeln i miljöbalken. Det är dock av naturligt att miljöbalken påverkar tillämpningen väglagens av bestämmelse.

Vidare kan nämnas lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, bl.a. reglerar sådant som omfattas av EG:s

m.m., som

byggproduktdirektiv. En tillämpning balkens allmänt hållna hänsyns-

av regler får inte leda till att de godkända produkterna ändå inte får användas för avsett ändamål. Det är möjligt att det undantagsvis kan uppstå tveksamhet i frågan om

hur särskild bestämmelse förhåller sig till generell bestämmelse i

en en miljöbalken. För att utgöra ett undantag från balken bör det normalt krävas att bestämmelsen preciserar vilka slags miljöhänsyn som skall tas eller vilken slags prövning skall ske, exempelvis lokaliseringssom en bedönming. Vi har i vår genomgång de olika lagarna funnit få av bestämmelser kan innebära att bestämmelser i miljöbalken inte som anses skall tillämpas. Som exempel på bestämmelse är så allmänt hållen att den inte en som utgör ett undantag från miljöbalken kan nämnas 12 § lagen 1970:244 om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Enligt denna skall en allmän va-anläggning utföras och drivas så att den uppfyller de krav som från miljö- och hälsoskyddssynpunkt skall tillgodoses. I lagen preciseras inte vilka dessa krav är. Det är i denna situation naturligt att tillämpa balken för att avgöra hur anläggningen skall utföras och drivas.

Avsnitt 1 231

Inte heller bestämmelser säger exempelvis endast att tillbörlig som hänsyn skall tas till allmänna och enskilda intressen innebär att balken inte skall tillämpas. I detta sammanhang bör behandlas frågan tillståndsdomars och om tillståndsbesluts rättskraft. Enligt 24 kap. 1 § MB gäller i ett antal särskilt uppräknade fall dom eller ett beslut tillstånd mot alla. Rättslcraften en om innebär bl.a. tillsynsmyndighet normalt inte kan ställa ytterligare att en krav i de frågor som har prövats i tillståndet. Rättskraften gäller bara ingripanden enligt balken. Även ett tillstånd om innehåller villkor avseende hantering kemiska produkter 22 kap. t.ex. av 21 § första stycket 6 MB skall ingripanden kunna ske enligt lagen 1988:868 brandfarliga och explosiva mot hantering som om varor en sker i enlighet med det tillstånd lämnats enligt balken. Naturligtvis som hindrar inte heller rättskraften att ingripanden sker enligt räddningstjänstlagen 1986:1102.

Inte heller har ett beslut tillstånd eller liknande godkännande enligt

om lag ligger utanför miljöbalken rättskraft inom balken. en som Bestämmelserna i balken kan alltså tillämpas trots att en sak redan har prövats enligt lag, förutsatt naturligtvis att bestämmelserna är en annan tillämpliga. Det är inte fråga att i den prövningen enligt balken om senare återkalla eller ändra det beslut har fattats med stöd av en annan lag, som att fatta ett särskilt beslut enligt miljöbalken. När en verksamhet är utan tillståndspliktig enligt både balken och lag är det till och med en annan förutsatt två prövningar skall ske. Det finns i sådana situationer inte att några förvaltningsrättsliga principer säger att den prövning som sker som först binder den senare prövningen. Miljöbalken innebär i detta avseende inte någon ändring. Redan i dag gäller i många fall att bestämmelserna i NRL skall tillämpas vid parallella prövningar. En bedömning har skett i hushållningsfrågan vid en som tillståndsprövning är inte bindande vid tillståndsprövningar enligt senare andra lagar. Ett undantag från detta finns dock redan har nämnts i som minerallagen 1991:45.

Av det sagda följer att tillsynsmyndighet kan ingripa med stöd av 26

en kap. 9 § MB och att sakägare kan föra förbudstalan enligt 32 kap. 12 § MB trots att saken har prövats enligt lag. Den senare möjligheten en annan måste finnas för att inte sakägare skall få sämre ställning än i dag. De andra lagarna har nämligen normalt snävare sakägarbegrepp än miljöbalken. Grundläggande när tar ställning till i vilken utsträckning man ändringar bör ske i lagar utanför balken är krav bör ställas på att samma

alla verksamheter riskerar att medföra likartad negativ påverkan på

som hälsan, miljön och hushållningen med naturresurser. Skillnad bör inte

232 Avsnitt 1

göras mellan verksamheter och åtgärder reglerade i lagar har arbetats som in i miljöbalken och verksamheter och åtgärder reglerade i andra lagar. Av den redan kommenterade bestämmelsen i l kap. 3 § första stycket MB kan följa att bestämmelser i balken inte skall tillämpas när andra lagar har bestämmelser i fråga. Någon dubbelprövning skall alltså inte samma ske. Man måste här särskilt uppmärksam på att lägre miljökrav inte vara ställs enligt de andra lagarna. I den mån lägre krav trots allt bör ställas skall detta vara sakligt motiverat, exempelvis på grund verksamhetens av art eller miljöhänsynens betydelse i förhållande till andra skyddsvärda intressen som berörs. En annan omständighet bör beaktas vid arbetet med som

följdlagstiftningen är att det kan finnas risk för att miljöhänsynen inte får

samma tyngd vid prövningen enligt lagar utanför balken, främst beroende på att den prövande myndigheten har att se miljöintresset som ett flera av konkurrerande intressen. Även detta kan anföras skäl för att som anpassa lagarna till balken. En metod som vi har övervägt för att åstadkomma att miljöbalkens krav blir gällande även för verksamheter och åtgärder regleras i andra lagar som är att samtliga bestämmelser om hänsyn till miljö, hälsa och hushållning med naturresurser tas bort från de lagar ligger utanför balken. som

Härefter blir det inte aktuellt att göra några undantag enligt 1 kap. 3 §

första stycket MB och balken skall alltså i stället tillämpas fullt ut. En svårighet med denna metod är dock att de bestämmelser som berörs ofta har ett vidare syfte än miljöbalken. Bestämmelserna skulle därför ofta behöva finnas kvar ändras så att de inte föreskriver att hänsyn skall men

tas till miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Metoden skulle

kräva omfattande analyser av ett mycket stort antal bestämmelser. Vi är inte övertygade om att metoden skulle gagna miljön. På grund av detta har vi avstått från att använda denna metod. Det behöver inte anges särskilt i lagar utanför miljöbalken att balkens regler också gäller verksamheten eller åtgärden i fråga. Trots detta vi anser att en erinran om miljöbalken bör införas i de lagar har störst som miljöanknytning. Det kan annars finnas risk för att miljöbalken glöms bort vid tillämpningen. En lämplig utformning av denna erinran anser vi

följ ande vara.

Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser

rörande miljöpåverkan i miljöbalken.

En myndighetsutövning enligt en lag regleras normalt bara i just den aktuella lagen. I den mån miljöbalkens regler skall läggas till rättslig grund

Avsnitt I 233

för myndighetsutövning enligt lag måste detta föreskrivas

en annan särskilt.

Vi har övervägt att öka miljöbalkens genomslagskraft genom att

föreskriva i olika lagar att balken, eller åtminstone vissa av balkens regler, skall tillämpas vid myndighetsutövning enligt den lagen. Vi har dock

funnit att detta generellt sett inte är någon lämplig lösning. Det finns

nämligen risk för att milj öprövningen får en undanskymd roll när samtidigt diverse andra hänsyn skall tas. När miljöbalkens bestämmelser redan har

tillämpats vid prövning enligt lag finns det stor risk för att

en en annan ingripande enligt balken därefter inte möjligt. Miljöhänsynen får anses alltså starkare ställning miljöbalksprövningen sker separat och inte en om integreras med övrig prövning.

Det blir alltså normalt inte fråga att tillämpa exempelvis

om

hänsynsreglema i 2 kap. MB vid myndighetsutövning enligt andra lagar. Detta hindrar inte att de principer som ligger till grund för hänsynsreglema får genomslag vid myndighetsutövningen. Således bör t.ex. försiktighetsprincipen och kretsloppsprincipen vara vägledande vid all myndighets-

utövning. Vidare blir det i många fall naturligt att myndighetsutövning

enligt andra lagar sker i ljuset hänsynsreglema i miljöbalken. Det är av nämligen meningslöst att fatta beslut enligt andra lagar som sedan inte kan verkställas på grund prövning enligt balken leder till ett annat av att en resultat. Om någon formell tillämpning 2 kap. MB blir det dock inte av fråga. I ett antal fall bör emellertid vissa bestämmelser i miljöbalken tillämpas

vid myndighetsutövning enligt andra lagar. I dessa situationer bör normalt

hänvisning göras till balken. Man skulle i stället kunna ta in kopior av

balkens bestämmelser i de utanförliggande lagarna, men risken för nya

tolkningar bestämmelserna skulle antagligen öka vid ett sådant av förfarande. Detta gäller till att börja med bestämmelserna i 6 kap. MB om

miljökonsekvensbeskrivningar MKB. Det förhållandet att andra lagar har

bestämmelser MKB innebär inte automatiskt att balkens bestämmelser om om MKB skall tillämpas.

Vi har redan i vårt huvudbetänkande del 1 288 och 297, se också

s.

lagrådsremissen 260 uttalat att bestämmelserna om MKB i miljöbalken

s. i så stor utsträckning möjligt bör få tillämpning även på MKB i lagar som

utanför balken. Detta bör gälla både regler om förfarandet vid upprättandet

MKBzn och innehållet i MKB. Det gäller särskilt för verksamheter av en

som omfattas av EG:s MKB-direktiv 85/337/EEG.

I några fall där det redan i dag finns bestämmelser MKB finner vi om dock att balkens regelsystem helt eller delvis inte bör tillämpas. Enligt vår

mening bör uttrycket miljökonsekvensbeskrivning så långt som möjligt

234 Avsnitt I

förbehållas sådana beskrivningar med tillhörande förfarande följer som balkens regler. I tre lagar föreslår vi därför att uttrycket MKB tas bort från lagtexten. Lagama är lagen 1977:439 kommunal energiplanering om

avsnitt 16, skogsvårdslagen l979:429 avsnitt 17 och fiskelagen

- 1993:787 avsnitt 19. Det uttryck i stället normalt bör användas är - som att en analys skall göras av inverkan på miljön. Med miljön även avses människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Det förhållandet att ordet MKB tas bort i dessa fall innebär naturligtvis inte att kraven på utredningarna sänks. I lagen 1993:1614 om Antarktis väljer vi att behålla uttrycket MKB, trots att vi inte föreslår att miljöbalkens bestämmelser MKB skall om tillämpas. Detta beror på att det följer det miljöskyddsfördrag av som kompletterar Antarktisfördraget att MKB skall upprättas

en se prop.

1992/932140. I dag finns i förordningen 1991:738 miljökonsekvensbeskrivom ningar regler om att MKB skall upprättas i ärenden enligt olika särskilt uppräknade lagar. Reglerna stödjer sig på bemyndigandet i 5 kap. 2 § NRL. Vi anser att regelverket blir tydligare om sådana regler i stället tas in i respektive lag. Härigenom minskar behovet bemyndigandet i 6 kap. 2 av § MB, vilket delvis motsvarar 5 kap. 2 § NRL. Enligt Vår mening bör dock bemyndigandet finnas kvar. Även miljökvalitetsnormer och miljöbalkens bestämmelser dessa om bör beaktas vid tillämpningen andra lagar. Vi vill understryka vikten av av att miljökvalitetsnormema får genomslag inom alla sektorer. Normerna utgår från förhållanden i den yttre miljön. Exempelvis sjös reagerar en Vattenkvalitet på kvävetillförsel oavsett om denna hör samman med avloppsutsläpp, läckage från jordbruk, nedfall från trafik, naturliga läckage från vissa marker, uppsnabbad tillförsel genom att uppströms liggande vattendrag har rätats eller mycket långväga föroreningar kanske som kommer från andra länder. Om inte regler avseende vattenkvaliteten gäller för alla kommer hänsynskraven att vältras över till somliga, medan andra får verka mer eller mindre fritt. Om en verksamhet inte behöver iaktta miljökvalitetsnormema utan får fritt öka sina utsläpp drabbar detta andra som måste göra motsvarande minskningar. Grundregeln måste därför vara att miljökvalitetsnormer gäller mot alla. Vidare måste i olika lagar anges att hushållningsbestämmelsema i 3 och 4 kap. MB fd. 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas. Av 1 kap. 2 § MB framgår att kapitlen endast skall tillämpas enligt vad är föreskrivet i som lagen l902:71 s. l, innefattande vissa bestämmelser elektriska om anläggningar, luftfartslagen 1957:297, lagen 1966:314 kontinentalom sockeln, väglagen 1971:948, lagen 1978:160 vissa rörledningar, om lagen 1983:293 om inrättande, utvidgning och avlysning allmän farled av

Avsnitt 1 235

och allmän hamn, lagen 1985:620 vissa torvfyndigheter, plan- och om bygglagen 1987:10, minerallagen 1991:45, lagen 1992:1140 om Sveriges ekonomiska zon och lagen 1995: 1649 om byggande av järnväg. Detta är samma lagar som i dag är kopplade till 2 och 3 kap. NRL. Det föreslås i lagrådsremissen att miljöorganisationer ges rätt att överklaga domar och beslut bl.a. tillstånd enligt balken. Det skulle leda om för långt att redan föreslå att miljöorganisationer skall ha rätt att nu överklaga även beslut enligt lagar som ligger utanför balken. Lagen 1985:620 vissa torvfyndigheter särbehandlas dock, se avsnitt 10. om Framtiden får utvisa det är lämpligt att införa en rätt att överklaga i om även andra lagar. Det bör observeras att miljöorganisationemas rätt enligt miljöbalken att överklaga beslut inte medför rätt att överklaga enligt andra lagar, även om bestämmelser i balken, exempelvis hushållningsbestämmelsema, har tillämpats.

Vi har i vårt delbetänkande Övergångsbestämmelser till miljöbalken

SOU 1996: 147 föreslagit i 6 § lagen om införande av miljöbalken att mål och ärenden har inletts före balkens ikraftträdande skall handläggas som och bedömas enligt äldre lag, med undantag för reglerna om miljökvalitetsnormer skall gälla omedelbart. Paragrafen reglerar endast mål som

och ärenden enligt miljöbalken. Samma ordning bör dock normalt gälla i

ärenden enligt de lagar ligger utanför miljöbalken. Det behöver därför som införas särskilda Övergångsbestämmelser till respektive lag i frågan. I en del lagar föreslår vi emellertid ändringar den arten att det saknar av betydelse gammal eller lag tillämpas. I dessa fall föreslår vi inte om ny nämnda övergångsbestämmelse. De lagändringar vi föreslår bör träda i kraft samtidigt med som miljöbalken. När vårt arbete med följdlagstiftriingen slutfördes fanns ännu inte någon lagrådsremiss med förslag på ikraftträdandetidpunkt. Med hänsyn till det vida tillämpningsområde som gäller för miljöbalken kan förutses att behov av följdändringar kommer att uppdagas även framöver. Följdlagstiftningsarbetet kommer således att behöva följas Det är vidare naturligt att de författningar som utfärdas efter upp. miljöbalkens ikraftträdande anpassas till balkens hänsynsregler, om inte särskilda förhållanden medför att andra avvägningar måste göras.

Nååiâwiüåêåâ mmm:

Avsnitt 2 237

2 Plan- och

bygglagen 1987:10

Förslag: I plan- och bygglagen skall upplysas, att det utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken som kan vara tillämpliga på verksamheten. Beslut skall inte få meddelas som medverkar till att en miljökvalitetsnorrn överträds eller en åtgärdsplan motverkas. Miljökvalitetsnormer skall redovisas i Översiktsplaner. Av en sådan plan skall även framgå hur kommunen avser att tillgodose miljökvalitetsnorrnema. översiktsplan skall också redovisas I en hur kommunen avser att tillgodose skyddet av de områden som förklarats som särskilda skyddsornråden eller särskilda bevarandeornråden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken. När Översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser upprättas skall länsstyrelsen vid samråd med kommunen ge råd om tillämpningen miljöbalken och informera om miljöav kvalitetsnonner och åtgärdsplaner. Länsstyrelsen skall vid sarnråden också verka för att områden som förklarats som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap 28 § miljöbalken skyddas. Av länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplan skall framgå om förslaget inte en står i överensstämmelse med miljökvalitetsnonner och åtgärds planer. Vidare skall framgå om förslaget inte tillgodoser skyddet områden förklarats särskilda skydds- eller boav som som varandeområden enligt 7 kap 28 § miljöbalken. I detaljplan skall få meddelas bestämmelser om åtgärder en främjar uppfyllandet miljökvalitetsnorm eller genomsom av en förandet av en åtgärdsplan. I bestämmelser i detaljplan om högsta tillåtna värden för en störningar skall inte högre värden få anges än som följer av gällande miljökvalitetsnormer. Miljöbalkens bestämmelser om milj ökonsekvensbeslcrivningars syfte och innehåll skall tillämpas vid milj ökonsekvensbeslqivning-

238 Avsnitt 2

Förslag forts.

ar enligt plan- och bygglagen. En miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas om områdesbestämmelser medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande miljöpåverkan. Kommuners möjlighet att införa bygglovsplikt för enskilda brunnar avskaffas. Länsstyrelsen skall pröva beslut om detaljplan eller områdes bestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att en miljökvalitetsnorrn överträds, att en åtgärdsplan motverkas eller att skyddet av ett område som förklarats som ett särskilt skyddsområde eller särskilt bevarandeområde enligt 7 kap 28 § miljö balken inte tillgodoses.

2.1 innehåll

Lagens

Plan- och bygglagen PBL trädde i kraft den l juli 1987, då den ersatte byggnadslagen 1947:385 och byggnadsstadgan 1959:612. Lagen har sedan ändrats vid flera tillfällen, bl.a. den 1 juli 1995 då prövningsförfarandet i byggfrågor gjordes om och den 1 januari 1996 då krav ställdes på ökad miljöhänsyn i den fysiska planeringen. PBL innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja samhällsutveckling med jämlika och goda en sociala levnadsförhållanden för och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö människorna i dagens samhälle och för kommande generationer 1 kap. 1 §. Det är enligt PBL en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av

mark och vatten l kap. 2 §.

Lokalisering bebyggelse m.m. av

Som grundläggande princip för lokalisering av bebyggelse gäller att marken skall från allmän synpunkt lämplig för ändamålet 1 kap. 6 §. Vid vara detaljplaneläggning prövas lämpligheten redan vid planläggningen. Även i

Avsnitt 2 239

områdesbestämmelser lämplighetsbedömning ske. Vid byggande kan en viss

i icke planlagda områden sker lämplighetsbedömningen i samband med

prövningen ansökan bygglov eller förhandsbesked. av om Liksom naturresurslagen NRL har PBL bestämmelse om att marken och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall NRL tillämpas 2 kap. 1 §. Planläggning och lokalisering bebyggelse bygglov och av genom förhandsbesked skall främja ändamålsenlig struktur bebyggelse, en av grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Vid bedömskall och kulturvärden beaktas. Även från social synpunkt ningen natur- en god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt långsiktigt god en hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas

2 kap. 2 §. Bebyggelse skall lokaliseras till mark är lämpad för ändamålet med som hänsyn till de boendes och övrigas hälsa, jord-, berg- och vattenförhållandena, möjligheterna att ordna trafik, Vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, och möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt buller- stömingar 2 kap. 3 §. Särskilda krav ställs på bebyggelsemiljöns utformning inom områden med sammanhållen bebyggelse 2 kap. 4 §.

Krav på byggnader m.m.

Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt är lämpligt med som hänsyn till och kulturvärdena på platsen 3 kap. l § och så att naturbyggnaderna eller deras användning inte medför betydande olägenheter för omgivningen 3 kap. 2 §. Kraven på byggnader gäller i viss utsträckning andra anläggningar 3 kap. 14 §. Lagen ställer även krav på tomter och även allmänna platser 3 kap. 15-18 §§. De tekniska kraven på byggnader ställs emellertid främst i lagen

1994:847 tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, med

om m.m. tillhörande förordning och föreskrifter. På flera ställen i den lagen ställs krav

på miljöhänsyn.

240 Avsnitt2 soU1997;32

Översiktsplaner

Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, omfattar hela som

kommunen. Översiktsplanen skall vägledning för beslut använd-

ge om ningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall

utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande l kap. 3 §.

I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen och de miljö- och

riskfaktorer som bör beaktas vid beslut användningen mark- och om av vattenområden. Riksintressen enligt NRL skall särskilt. Av planen anges

skall framgå bl.a. hur kommunen att tillgodose riksintressena 4 kap. l

avser §- En översiktsplan skall tas fram genom ett visst förfarande. Som del i en detta ingår att kommunen skall samråda med länsstyrelsen 4 kap. 3 §. Länsstyrelsen skall vid samrådet ta till vara statens intressen att bl.a. genom ge råd om miljöfaktorer som bör beaktas och verka för att riksintressen

tillgodoses 4 kap. 5 §. Planförslaget skall ställas ut 4 kap. 6 §.

Länsstyrelsen avger ett granskningsyttrande över förslaget 4 kap. 9 §.

Planen antas slutligen kommunfullmäktige 4 kap. ll §.

av

Detaljplaner

Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast begränsad del en

av kommunen l kap. 3 §. Detaljplan skall finnas för sammanhållen

ny bebyggelse, ny enstaka byggnad som t.ex. får betydande inverkan på omgivningen och inte prövas genom bygglov samt bebyggelse som skall förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang. Detaljplan skall finnas även för vissa andra anläggningar än byggnader som kräver bygglov 5 kap. 1 §. Detaljplan får dock upprättas även i andra fall. Detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser 5 kap. l § tredje stycket. I detaljplanen skall anges en genomförandetid på fem till femton år 5

kap. 5 §. Detaljplanen antas enligt huvudregeln kommunfullmäktige 5

av kap. 29 §.

I detaljplanen skall redovisas och till gränserna bl.a. allmänna

anges platser och kvartersmark 5 kap. 3 §. I planen får redovisas bestämmelser i

ett stort antal frågor, såsom i vad mån olika åtgärder kräver bygglov,

var

byggnader skall placeras, hur byggnader skall utformas samt hur allmänna

platser skall användas och utformas. Av särskilt intresse i detta sammanhang

är att planen får innehålla bestämmelser om skyddsanordningar för att

motverka störningar från omgivningen och, det finns särskilda skäl, om

Avsnitt2 241

högsta tillåtna värden för störningar luftfororening, buller, skakning, genom eller sådant prövas enligt miljöskyddslagen 5 kap. 7 §. ljus annat som

miljökonsekvensbeskrivning MKB skall upprättas, detaljplanen

En om medger användning mark, byggnader eller andra anläggningar som en av

påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med innebär betydande

kap. 18 §. Kommunen skall samråda med olika naturresurser 5 5 kap. 20 §. Det åligger länsstyrelsen att under samrådet

myndigheter

verka for riksintressen enligt NRL tillgodoses 5 kap. 22 §. Planförslaget att 5 kap. 23 §. De nämnda förfarandelqaven gäller dock inte skall ställas ut

enkelt planforfarande. Det enklare förfarandet får bara användas

vid ett s.k.

vid planer begränsad betydelse 5 kap. 28 §.

av

Områdesbestämmelser

områden kommunen inte omfattas detaljplan får

För begränsade av som av

områdesbestämmelser det behövs för att syftet med överantas, om siktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt NRL kap. 3 §. Lagen räknar vad får regleras i områdes-

tillgodoses l upp som

bestämmelser 5 kap. 16 §.

Förfarandet vid upprättande områdesbestämmelser liknar det vid

av ställs dock inte. Även områdesdetaljplaner. Något krav på MKB enligt huvudregeln kommunfullmäktige 5 kap. 33 §. bestämmelser antas av

Regionplaner

För samordning flera kommuners planläggning får regionplaner antas l

av kap. 3 §. Bestämmelser regionplaner finns i främst 7 kap. om

Bygglov och andra lov

Till byggande och rivning byggnader samt till schaktning, fyllning, av och skogsplantering fordras enligt huvudregeln tillstånd i form trädfállning rivningslov och marklov. Kraven på rivningslov och marklov är av bygglov,

till områden med detaljplan eller områdesbestämmelser.

dock begränsat

också bygganmälan och rivningsanmälan. Förhandsbesked

Regler finns om

beträffande åtgärder kräver bygglov l kap. 4 § och 8 kap..

får lämnas som

Ansökningar bygglov, rivningslov och marklov prövas av byggnads-

om nämnden 8 kap. 19 §.

242 Avsnitt 2

Av intresse i detta sammanhang är att kommunen, det finns särskilda om skäl, får bestämma att bygglov krävs för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för grundvattentäkter som inte kräver tillstånd enligt vatten lagen, dvs. vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jord bruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning 8 kap. 6 §.

Statlig kontroll

Statens inflytande utövas i första hand genom dialog med kommunen en under planeringsprocessen. Som sista utväg finns bestämmelser i 12 kap. en PBL om statlig kontroll. Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att ett riksintresse enligt naturresurslagen inte tillgodoses, regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt eller en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser 12 kap. l §. Om det föreligger något sådant förhållande skall länsstyrelsen upphäva beslutet 12 kap. 3 §. Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen eller regeringen för ett visst område förordna att 12 kap. l-3 skall tillämpas på beslut att lämna lov eller förhandsbesked 12 kap. 4 §. Regeringen får pröva beslut att anta, ändra eller upphäva en regionplan. Prövningen får avse endast frågan huruvida planen tillgodoser riksintressen enligt naturresurslagen 12 kap. 5 §. Regeringen får förelägga en kommun att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser planföreläggande om det behövs för att tillgodose bl.a. riksintressen 12 kap. 6 §.

2.2 till

Anpassningen miljöbalken

Grunder

Den planering som regleras i PBL har mycket stor betydelse för vår miljö. Samhällsbyggandet är centralt i strävan att uppnå ett uthålligt samhälle. En riktigt utförd fysisk planering kan medverka till positiv en

Avsnitt 2 243

samhällsutveckling där hänsyn tas till miljön. En bristfällig planering kan däremot låsa markanvändningen till lösningar är dåliga för miljön. som Det är därför viktigt att de krav ställs i miljöbalken MB i relevanta som

delar får genomslag i planeringen enligt PBL. Den fysiska planeringen

måste nämligen ett led i samlad politik för en hållbar ses som en utveckling jfr 1994/952230 30 fi. prop. s. En förutsättningarna för att uppnå miljöbalkens mål om en hållbar av utveckling är att den biologiska mångfalden bevaras. Detta kommer att medföra särskilda krav på den fysiska planeringen. Djur- och växtlivet i tätortemas grönområden och i den tätortsnära naturen utgör viktiga värden. Samtidigt har bl.a. exploateringen grönområden medfört att den av biologiska mångfalden i tätortema har minskat sedan l960-talet. För att kunna vända denna utveckling krävs att kommunerna i större utsträckning tar naturvårdshänsyn i sin planering. I avsnitt 1.3 behandlas förhållandet mellan miljöbalken och andra lagar, bland dem PBL. Det framgår där att balken och de andra lagarna enligt huvudregeln gäller parallellt. Till den del balken skall gälla vid myndighetsutövning enligt lag utanför balken måste detta anges särskilt en i den lagen. I den mån miljöbalkens regler inte skall vara tillämpliga på viss verksamhet regleras lag måste detta på samma sätt som av annan föreskrivas särskilt eller framgå vid bedömning enligt l kap. 3 § första en

stycket MB se nedan.

I det följande måste vi därför ta ställning till vilka bestämmelser som lämpligen bör gälla i respektive fall och därefter bestämma vilken anpassning som kan behövas. Utgångspunkten bör att så långt möjligt följa det huvudspår som vara lagrådsremissen pekar ut. Detta innebär att myndighetsutövning med stöd

miljöbalken och myndighetsutövning med stöd andra lagar hålls i

av av

sär. Då det från miljösynpunkt är särskilt påkallat skall miljöbalksreglerna kopplas in vid myndighetsutövning enligt lag. Detta bör dock

annan noggrant övervägas. Det föreligger nämligen stor risk för att ett ingripande enligt miljöbalken inte skulle komma att möjligt om en prövning anses redan skett enligt lag enligt vilken balkens regler skall tillämpas. annan I detta sammanhang bör också pekas på den nämnda bestämmelsen i l kap. 3 § första stycket MB i vilken sägs att det i någon annan lag finns om bestämmelser i särskilda avseenden reglerar fråga som omfattas av som en miljöbalken gäller i stället vad sägs i den lagen. Som exempel på som sådana särskilda bestämmelser skall gälla i stället för balken anges på som 176 i lagrådsremissen lagen 1994:847 tekniska egenskapskrav på s. om

byggnadsverk m.m. Kopplingen är stark mellan 2 och 3 kap. NRL och PBL. Det

förhållandet att bestämmelserna i NRL förs in i balken ställer inte krav på

244 Avsnitt 2

några omfattande ändringar i PBL, eftersom 2 och 3 kap. NRL förs in med endast marginella ändringar. Som kommer att framgå av det följ ande kräver införandet av miljöbalken inte heller i övrigt någon genomgripande omarbetning av PBL. Nödvändiga ändringar kan ske inom ramen för befintligt regelverk. Det är främst miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer som ställer krav på förändringar i PBL.

Lokalisering och annat hänsynstagande

Både i miljöbalken och PBL finns bestämmelser om lokalisering och annat hänsynstagande. Bestämmelserna överlappar delvis varandra. Frågan är vilken betydelse detta har och om det krävs någon förändring i PBL i detta hänseende. Enligt den s.k. lokaliseringsprincipen i 2 kap. 4 § MB får en verksamhet bedrivas endast på en plats som är lämplig med hänsyn till 1 kap. 1 § miljöbalkens mål, 3 kap. grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden och 4 kap. särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Platsen skall enligt paragrafen väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Kraven på hänsyn skall enligt 2 kap. 8 § MB gälla i den utsträckning det kan anses rimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämföras med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om totalförsvarsverksamhet eller om en åtgärd behövs för totalförsvaret skall detta beaktas vid avvägningen. Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorrn enligt 5 kap. åsidosätts. PBL har i 1 kap. 6 2 kap. och 3 kap. särskilda bestämmelser om lokalisering. Dessa ställer specificerade krav som avviker från miljöbalkens lokaliseringsregel. Lokaliseringsbestämmelsema i PBL skall tillämpas bl.a. vid framtagandet av detaljplaner och områdesbestämmelser. Dessa planer har stor betydelse för lokaliseringsbedömningar skall ske enligt som annan lagstiftning, inte minst miljöbalken. Enligt 16 kap. 4 § MB gäller nämligen att tillstånd eller dispens normalt inte får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser. En verksamhet får alltså inte med stöd av ett tillstånd enligt miljöbalken lokaliseras till plats inte stämmer med en som planen. Indirekt får därför den lokaliseringsbedömning som har skett i planen betydelse vid prövningen enligt balken. Bestämmelsen i 16 kap. 4 §

Avsnitt 2 245

MB innebär däremot inte att tillstånd eller dispens måste lämnas till en verksamhet har förutsätts i en detaljplan eller områdesbestämmelser. som De lokaliseringsbedömningar som föregår detaljplaner och ornrådesbestämmelser har vidare stor betydelse för möjligheten att skydda ett område enligt 7 kap. MB. Enligt 7 kap. 8 § MB får nämligen ett beslut om bildande eller ändring av naturreservat inte meddelas i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser. Motsvarande gäller för vissa andra skyddsformer enligt 7 kap. MB. PBL:s lokaliseringsbestämmelser skall vidare tillämpas när över-

siktsplaner utarbetas. Översiktsplaner är inte bindande. Miljöbalken

innehåller därför inte någon bestämmelse om bundenhet vid översiktsplaner motsvarande den som finns i 16 kap. 4 § om detaljplaner och områdesbestämmelser. Trots detta är avsikten att Översiktsplaner skall ha betydelse vid bedömningar enligt andra lagar. Planen skall nämligen utgöra ett underlag för beslut användningen av mark- och om vattenområden. De NRL-anknutna lagamas materiella anknytning till Översiktsplaner är begränsad till aspekter täcks NRL, vars bestämmelser skall som av tillämpas både vid utarbetande översiktsplan och vid beslut enligt de av olika lagarna. Lagama är däremot inte kopplade till lokaliseringsreglema i 2 kap. PBL jfr Didön, Plan- och bygglagen, s. 4:5. Den bedömning som har skett i översiktsplanen kommer dock i praktiken ofta att betydelse vid prövningar enligt andra lagar, även i frågor som inte omfattas av NRL. För detta talar bl.a. att varje myndighet tillämpar NRL enligt 6 kap. l som § NRL 6 kap. 12 § MB skall se till att planer enligt PBL finns tillgängliga. Vidare föreskrivs i 5 § förordningen 1993:191 om tillämpningen lagen 1987: 12 om hushållning med naturresurser m.m. av att myndigheten skall ange i sitt beslut om anläggningen eller åtgärden är förenlig med översiktsplanen. Bestämmelserna lokalisering i PBL skall slutligen tillämpas vid om bygglovprövning och prövning frågor om förhandsbesked. Vid av ställningstagande till byggprojekt m.m. utanför detaljplanelagt område skall lokaliseringsbedömning motsvarande den som görs vid en planläggning göras. I detta sammanhang finns ingen regel i balken motsvarande deni 16 kap. 4 § . PBL:s lokaliseringsbestämmelser har den 1 januari 1996 ändrats i flera avseenden. Syftet med ändringarna har varit att öka miljöhänsynen i den fysiska planeringen prop. 1994/95:230. Enligt 2 kap. 1 § PBL skall mark- och vattenområden användas för det ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vidare anges att NRL skall tillämpas vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked.

246 Avsnitt 2

Planläggning skall enligt 2 kap. 2 § första stycket PBL, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i en övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. I andra stycket sägs vidare att det som anges i första stycket även skall beaktas i andra ärenden enligt PBL.

Ändringen den l januari 1996 innebar att kravet på miljöhänsyn både

tydliggjordes och gavs ökad tyngd. Det betonades samtidigt i förarbetena att utvecklingen av en lämplig bebyggelsestruktur skall ske inom ramen för miljömålen. Natur- och kultunniljön skall enligt förarbetsuttalanden förvaltas så att målet om en hållbar utveckling kan uppnås prop. 1994/952230 s. 30. Enligt 1 kap. 6 § PBL skall mark för att användas for bebyggelse vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Kravet preciseras stegvis i 2 kap. l-3 §§. Bebyggelse skall enligt 2 kap. 3 § PBL lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa, jord-, berg- och vattenförhållandena, möjligheterna att ordna trafik, Vattenförsörjning, avlopp och annan samhällsservice samt möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar och bullerstörningar. De redovisade bestämmelserna i 2 kap. PBL fick efter lagändringen den l januari 1996 sammantaget en väl avvägd lydelse återspeglar de som

miljöhänsyn som bör tas vid lokaliseringsbedömningar enligt PBL. Någon

förändring i PBL i detta hänseende är således inte påkallad. Däremot krävs, vad gäller hänvisningen till NRL, en konsekvensändring i 2 kap. 1 § PBL. En annan fråga är om lokaliseringsreglerna i PBL, var för sig eller tillsammans, reglerar en fråga som omfattas av miljöbalken och därmed skall tillämpas också vid myndighetsutövning enligt balken. Ovanstående redovisning visar att lokaliseringsbedömningama i PBL och miljöbalken skiljer sig i flera avseenden. Regeringen uttalade i propositionen 49 inför nämnda lagändring bl. a. följande avseende syftet med 2 kap. 2 § PBL. Bestämmelsen bör så långt möjligt tydliggöra den fysiska planeringens roll och räckvidd i förhållande till miljöpolitiken. Beslut enligt PBL avser framför allt lokalisering, uppförande och utformning av bebyggelse och andra anläggningar samt bebyggelserelaterade åtgärder. Planer enligt PBL skall även ligga till grund för beslut om andra anläggningar, ex. kommunikationsleder eller industrianläggningar. Planläggningens primära och långsiktiga syfte att medverka till en ändamålsenlig struktur bebyggelse, kommunikationsleder och av

Avsnitt 2 247

andra anläggningar bör därför återspeglas i de inledande bestämmelserna i 2 kap. PBL. Prövningen enligt PBL har således ett delvis annat syfte än den som

skall ske enligt miljöbalken. Dessutom i planeringsskedet sällan

vet man hur den framtida verksamheten kommer i detalj. I många fall är att se ut det inte känt vilken typ verksamhet kommer att bedrivas. ens av som I miljöbalken ställs krav på att bästa möjliga plats skall väljas. Något motsvarande krav finns inte i PBL.

Miljöbalken innehåller vidare begränsningsregel i 2 kap. 8 § som

en saknar motsvarighet i PBL. Sammantaget gör vi i denna del den bedömningen att några särskilda

lagstiftningsåtgärder i anledning av införandet av miljöbalken inte behöver

vidtas.

Det bör påpekas att den lokaliseringsbedömning görs enligt PBL,

som

t.ex. vid detaljplaneläggning eller vid ett beslut bygglov, inte är

om vid efterkommande prövning enligt miljöbalken. Även ett bindande en om område i detaljplan avsatts för industriändamål kan således tillstånd till en

miljöfarlig verksamhet inom området vägras med stöd av lokaliserings-

bestämmelsen i balken. Vad gäller övriga hänsynsregler ställs i 2 kap. MB krav på kunskap 2

kap. 2 §, försiktighetsmått och bästa möjliga teknik 2 kap. 3 §, hushållning 2 kap. 5 §, produktval 2 kap. 6 §

med naturresurser m.m.

och åtgärdande skada 2 kap. 7 §. Beträffande samtliga krav gäller

av

nämnda begränsningsregel 2 kap. 8 §. Slutligen finns en stoppregel

ovan för verksamheter riskerar att försämra det allmänna som ensamma lälsotillståndet eller väsentligt försämra miljön eller hushållningen med iaturresurser 2 kap. 9 §. Genom redovisad lagändring tillgodoses enligt vår bedömning ovan

de miljöhänsyn kommit till uttryck i dessa hänsynsregler, i den

även som

nån dessa miljöhänsyn skall tillgodoses vid prövning enligt PBL. Vad

i 2 kap. 2 § PBL skall tillämpas i alla ärenden enligt ;om sägs - som

lagen bl.a. goda miljöförhållanden skall främjas, måste rimligen

om att efter balkens ikraftträdande läsas mot bakgrund de allmänna mål och av

hänsynsregler ställs i balken. Skäl att låta balkens hänsynsregler

som upp bli direkt tillämpliga vid myndighetsutövning enligt PBL föreligger

således inte.

Vi bedömer att det inte finns några bestämmelser om hänsynstagande i

PBL bestämmelsen i l kap. 3 § första stycket tar över som genom miljöbalkens hänsynsregler. Några ändringar föreslås inte heller i denna

del då detta får miljömålen i balken bäst. Hur lex specialis-

anses gagna bedömningen utfaller får dock slutligt avgöras i rättstillämpningen. Vid för miljön ogynnsamt utfall får lösningar sökas. I lagrådsremissen anges, nya

248 Avsnitt 2

som nämnts, lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnads-

verk m.m. som exempel på specialbestämmelser skall gälla framför som balken.

Miljökvalitetsnormer

Miljöbalken innehåller i 5 kap. bestämmelser miljökvalitetsnormer. om

Detta är en principiell nyhet i svensk lagstiftning, även det på några

om ställen i lagstiftningen, bl.a. i PBL, finns bestämmelser liknar som miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter kvaliteten på mark, vatten, luft om eller naturen i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet. Normerna f°ar avse bl.a. förekomst i naturen kemiska produkter eller av biotekniska organismer. Miljökvalitetsnormer omfattar samtliga verksamheter bidrar till att som normen överträds jfr avsnitt 1.3. Detta gäller oavsett verksamheten är om

tillståndspliktig eller inte. Om verksamheten är tillståndspliktig har det inte någon betydelse om tillståndsprövningen sker enligt bestämmelserna i

balken eller någon annan lag. Miljökvalitetsnonnema riktar sig även till kommuner och myndigheter enligt 5 kap. 3 § MB skall iaktta dessa som

när de planerar och planlägger.

Om det behövs för att en milj skall uppfyllas skall enligt 5 kap. 5 § MB en åtgärdsplan upprättas. Regeringen fattar beslut om upprättande av åtgärdsplan kan besluta att eller flera myndigheter men en eller en kommun skall upprätta sådana planer. En åtgärdsplan får enligt 5

kap. 6 § MB omfatta all verksamhet kan påverka förorenings- eller

som stömingsnivåema. I åtgärdsplanen skall de åtgärder skall vidtas anges som för att normen skall uppfylld vid viss tidpunkt, vilka myndigheter vara en och kommuner som skall till att angivna åtgärder vidtas och när de skall se

vara genomförda. Åtgärdsplanen skall omprövas vid behov.

Med tanke på samhällsplaneringens betydelse för miljösituationen bör kommunernas planering syfta till att på sikt förbättra miljösituationen inom områden där det finns brister. Detta ansvar åvilar kommunerna oavsett om

miljökvalitetsnormer har överträtts eller inte. Översiktsplaner, detaljplaner

och områdesbestämmelser har stor betydelse i arbetet med att säkerställa att milj inte överträds.

De kommunala planerna möjliggör markanvändning visst slag

en av och kan förhindra en arman. Planerna garanterar dock inte att det som möjliggörs verkligen kommer till stånd. Planerna kan markange en

användning som i princip främjar eller motverkar att en norm uppfylls

eller att åtgärdsplan kan genomföras. Planerna kan däremot inte en

Avsnitt 2 249

säkerställa att miljökvalitetsnorm klaras. Planer kan alltså bara vara ett en flera medel att förhindra att normerna överträds. av enligt vår mening nödvändigt att framgår planerna. Det är normerna av

Översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser blir härigenom

viktiga instrument för att synliggöra Detta gäller även om normerna. miljökvalitetsnormen, vilket normalt kommer att bli fallet, omfattar ett större geografiskt område än planen. Planering kan alltså ske på ett sådant sätt att miljökvalitetsnorrnemas

uppfyllande försvåras. Viss markanvändning kan uppenbart strida mot en

eller oförenlig med åtgärdsplan. Detta skulle kunna bli fallet norm vara en när plan medger att fabrik eller väg byggs som typiskt sett t.ex. en en en orsakar sådana störningar omfattas Planer skall därför inte som av nomien. få strida miljökvalitetsnormer. Det är naturligt att det i planen mot

redovisas hur den är förenlig med gällande miljökvalitetsnonner och

åtgärdsplan. Enligt vår mening skall varken planer eller andra beslut enligt PBL få strida miljökvalitetsnormer. En generell bestämmelse bör därför mot införas beslut inte får medföra att miljökvalitetsnormer överträds. om att Beslut enligt PBL bör inte heller får medföra att åtgärdsplaner motverkas. Den bestämmelsen kommer att omfatta t.ex. bygglov och andra nya lov. Till följd detta bör bestämmelserna i 8 kap. PBL, där förutav sättningarna för att meddela lov anges närmare, kompletteras genom en

hänvisning till den paragrafen. Vi finner dock att en sådan hänvisning

nya

inte behövs beträffande rivningslov, eftersom rivning av byggnader eller

delar byggnader knappast kan strida mot miljökvalitetsnorrn eller av en medföra åtgärdsplan motverkas. att en En detaljplan bör enligt vår mening kunna medverka till att miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner kan uppfyllas. Detta kan ske

detaljplanen får innehålla bestämmelser om särskilda åtgärder

genom att för att uppnå detta syfte. avsnittet roll vid planläggningen ytterligare förslag på I om statens ges lagändringar till följd att miljökvalitetsnormer införs. av PBL innehåller i 5 kap. 7 § första stycket 11 en bestämmelse om att en kommun i detaljplan får meddela bestämmelser högsta tillåtna en om värden för störningar luftförorening, buller, skakning, ljus eller genom

annat sådant prövas enligt miljöskyddslagen. Sådana gränsvärden

som enligt PBL liknar miljökvalitetsnonner enligt miljöbalken. En väsentlig skillnad är dock att milj ökvalitetsnonner föreskrivs för stora områden eller generellt för hela landet i syfte att begränsa miljöbelastningen i vid rent av

mening till vad miljön och människan tål, medan gränsvärden enligt PBL

föreskrivs för garantera godtagbar stömingsnivå för ett begränsat att en detaljplanelagt område.

250 Avsnitt

Med stöd av bestämmelsen i PBL kan störningar mot ett planområde regleras. Det råder däremot delade meningar om bestämmelser kan meddelas om störningar från planområdet. Enligt ett regeringsbeslut OVI91/3188/9 skall detta vara möjligt. Plan- och byggutredningen har i sitt

slutbetänkande Översyn av PBL och va-lagen SOU 1996:168 s. 509

anfört att det är tveksamt om bestämmelser av sistnämnt slag skall kunna få någon effekt på prövningen enligt miljöskyddslagen. Utredningen föreslår att bestämmelsen ändras så att den omfattar störningar både mot och från planområdet. Bestämmelsen i 5 kap. 7 § PBL kan sägas komplettera bestämmelserna

i 5 kap. MB om miljökvalitetsnormer. De senare kommer inte att utfärdas

av kommuner utan av regeringen. Regeringen har visserligen rätt att enligt 5 kap. 1 § andra stycket MB bemyndiga en annan myndighet att utfärda normer i de fall där EG-direktiv medför att en miljökvalitetsnorm måste finnas. Sådana bemyndiganden kommer dock troligen att lämnas endast till centrala förvaltningsmyndigheter och alltså inte till kommunala myndigheter. Det har under remissbehandlingen av vårt huvudbetänkande framförts kritik från flera kommuner mot att kommuner inte får utfärda miljökvalitetsnormer. Vi vill därför peka på att en liknande möjlighet ges i nu behandlad bestämmelse. Gränsvärden enligt PBL får meddelas endast om det finns särskilda skäl för regleringen. Sådana skäl kan enligt förarbetena vara att detaljplanen avser särskilt stömingskänslig verksamhet eller att detaljplaneområdets lokalisering talar för att man på detta sätt bör ange en gränsnivå för den framtida miljöbelastning i ett visst avseende kan som tillåtas för planområdet prop. 1985/86:l s. 165. Som exempel på verksamheter som i speciella fall kan medföra behov av sådana bestämmelser anges en skola för utvecklingsstörda, ett känsligt laboratorium, viss livsmedelsindustri och liknande verksamheter. Även annan, mer ordinär bebyggelse skulle dock kunna komma i fråga. De särskilda skälen kan också vara knutna till att miljöbelastningen i grannskapet är sådan att en planbestämmelse som säkerställer en acceptabel miljö för framtiden är befogad a. prop. s. 586. Det finns enligt vår mening inte någon övervägande fara för att det skall uppkomma konflikter mellan miljökvalitetsnormer enligt balken och stömingsgränser enligt PBL. Som vi redan har påpekat vill vi införa en bestämmelse om att beslut enligt PBL inte får strida mot miljökvalitetsnormer. För tydlighets skull bör därutöver regel införas om att en ett gränsvärde enligt PBL aldrig får vara högre än motsvarande värde i en miljökvalitetsnonn. Det bör däremot kunna tillåtas att kommunen ställer hårdare krav än milj ökvalitetsnorrnen.

Avsnitt 2 251

Vi föreslår att lagtexten i PBL:s bestämmelse om gränsvärden förtydligas i ett avseende. Enligt paragrafens nuvarande lydelse får gränsvärden meddelas om vissa uppräknade störningar som "prövas enligt" rniljöskyddslagen. Uttryckssättet kan ge intryck av att regeln bara gäller verksamhet har tillståndsprövats enligt rniljöskyddslagen. Det som är enligt vår mening lämpligt att i stället skriva att stömingarna skall "omfattas av" 9 kap. MB jfr Didön mil., Plan- och bygglagen, s. 5:54 Enligt 5 kap. 8 § MB får regeringen föreskriva att sådana åtgärdsskall upprättas som kan krävas till följd av Sveriges medlemskap program

i Europeiska unionen. Åtgärdsprogrammen avses bli av övergripande natur

och syfta till att vissa miljömål på sikt skall kunna uppnås. Vi har övervägt sådana program i vissa avseenden bör ges samma ställning som om åtgärdsplaner, till exempel så att staten enligt 12 kap l § PBL skulle ges möjlighet att överpröva kommuns beslut om antagande av en detaljplan en på den grund att beslutet motverkar ett åtgärdsprogram. Med hänsyn till bl.a. åtgärdsprogrammens övergripande natur har vi dock inte föremera slagit några ändringar i denna del.

M iljökonsekvensbeskrivnin gar

I 6 kap. MB finns bestämmelser MKB. Kraven på dessa är skärpta om jämfört med gällande rätt. De största ändringarna är att förfarandet vid framtagandet MKB har reglerats utförligt .och att lagtexten anger vad en av MKB skall innehålla. Även PBL innehåller regler MKB. Enligt 5 kap. 18 § PBL skall om en MKB enligt 5 kap. NRL upprättas, om en detaljplan medger en användning mark eller byggnader eller andra anläggningar innebär av av som betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med natur-

resurser. Vi måste ta ställning till i vilken mån balkens bestämmelser om nu MKB skall tillämpas vid myndighetsutövning enligt PBL. Vi skall därefter bedöma krav på MKB bör ställas i PBL i flera fall än i dag. Vid denna om bedömning kan hänsyn behöva tas till att en MKB enligt miljöbalken i första hand ett visst projekt "projekt-MKB" medan en MKB enligt avser PBL plan "plan-MKB". I de fall där en plan skall upprättas för avser en ett Visst projekt, t.ex. detaljplan endast industri, saknar en som avser en dock denna skillnad betydelse. Miljöbalkens system med MKB är i första hand utformat för verksamheter kräver tillstånd. Regeringen skall dock kunna föreskriva att som det skall finnas MKB även i andra fall. Vi har i vårt huvudbetänkande en

del 2 69 nämnt exempel upphävande strandskydd inom område

s. som av

252 Avsnitt 2

med detaljplan eller områdesbestämmelser jämför också lagrådsremissen 623. Även i dessa fall är avsikten att kapitlet MKB skall tillämpas. s. om

Av 6 kap. 3 § MB framgår MKB:ns syfte. Detta är enligt paragrafen att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad

verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels ock på annan resurshushållning, och samspelet mellan dessa. Vidare är syftet att möjliggöra samlad bedömning dessa effekter på människors hälsa och en av miljön. Bestämmelsen bör enligt vår mening gälla även för MKB enligt PBL. I 6 kap. 4 § MB ställs krav på att alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta någon åtgärd kräver tillstånd eller beslut tillåtlighet som om

enligt miljöbalken eller föreskrifter meddelats med stöd av balken

som skall ha ett tidigt samråd med länsstyrelsen. En sådan bestämmelse är naturligtvis inte aktuell att tillämpa vid framtagandet av en plan eftersom ett sådant framtagande inte träffas av bestämmelsen. I miljöbalken ställs i 6 kap. 4 § krav på samråd med andra än länsstyrelsen. Om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan skall enligt 6 kap. 5 § ett utökat samråd ske. Enligt PBL behöver en MKB upprättas endast vid betydande miljöpåverkan. Såvitt samråd blir det avser därför närmast aktuellt att ta ställning till reglerna i 6 kap. 5 § MB skall om tillämpas vid MKB enligt PBL.

Samråd skall enligt 6 kap. 5 § MB ske med de statliga myndigheter, de

kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Bestämmelsen skall jämföras med 5 kap. 20 § PBL, där det också ställs krav på samråd. När det program som detaljplanen grundas på utarbetas och när förslaget till detaljplan upprättas, skall kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och kommuner som berörs programmet eller förslaget. Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresav gäster och boende berörs programmet eller förslaget samt de som av myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt har ett som väsentligt intresse programmet eller förslaget skall beredas tillfälle till av samråd. De skillnader finns beträffande den krets med vilka samråd skall som ske är enligt vår mening motiverade. Miljöbalkens regler om samråd skall därför inte tillämpas vid MKB enligt PBL. Till skillnad från PBL innehåller miljöbalken bestämmelser om vad en MKB skall innehålla. Enligt 6 kap. 7 § MB skall en MKB för en verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla som de uppgifter behövs för att uppfylla beskrivningens syfte som detta som beskrivs i 6 kap. 3 däribland

Avsnitt 253

en beskrivning av verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, beskrivning de åtgärder planeras för att skadliga verkningar en av som skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds, de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, redovisning alternativa platser, om sådana är möjliga, samt en av alternativa utforrnningar tillsammans med en motivering av det alternativ har valts och en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten som eller åtgärden inte kommer till stånd, och en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4. Enligt vår bedömning bör dessa krav i relevanta delar gälla även för MKB enligt PBL. Med "verksamhet" i den första punkten avses i detta fall

den bebyggelse etc. som skall regleras i planen. Åtgärder enligt den andra

punkten skall naturligtvis bara beskrivas i den mån sådana är aktuella. Enligt den fjärde punkten skall alternativa platser redovisas. En detaljplan kan givetvis inte reglera mark utanför planen. Detta hindrar emellertid inte att planen beskriver lokaliseringsaltemativ som är aktuella att jämföra med planens platsval. Det kan t.ex. vara alternativ som en översiktsplan har behandlat, Vägverkets lokaliseringsplan i annat läge, en annan detaljplan etc. Detta innebär inte att kommunen i detalj skall utreda lägen i andra kommuner, väl att ta och redovisa alternativa men upp möjligheter. Det kan i undantagsfall vara svårt att redovisa alla saker som anges i den fjärde punkten. Exempelvis kan det för en detaljplan som reglerar ett stort antal verksamheter vara svårt att redovisa alternativa lokaliseringar för samtliga. Det saknas dock skäl att göra undantag från miljöbalkens krav om att alternativ lokalisering skall redovisas. När MKB upprättas i ett mål eller ärende som rör en verksamhet en som kan antas ha betydande miljöpåverkan skall detta enligt 6 kap. 8 § MB kungöras. Därefter skall beskrivningen hållas tillgänglig för allmänheten, som skall beredas tillfälle att yttra sig. PBL innehåller motsvarigheter till detta förfarande. Enligt 5 kap. 23 § PBL skall planförslaget ställas ut. Under utställningstiden skall planförslaget enligt 5 kap. 26 §

PBL åtföljas MKB:n. Kungörelse skall enligt 5 kap. 24 § PBL ske om

av utställningen. Dessa bestämmelser behöver enligt vår mening inte anpassas till miljöbalken.

254 Avsnitt 2

Det ställs i gällande rätt inte något krav på MKB när områdesbestämmelser upprättas. Det anses trots detta vara lämpligt att MKB upprättas i vissa fall jfr Didön, Plan- och bygglagen, s. 5:158. Behovet MKB vid områdesbestämmelser kan tyckas mindre än vid av detaljplan, eftersom områdesbestämmelser inte ger några byggrätter. Områdesbestämmelsema har alltså inte rättsverkan. Det finns trots samma detta enligt vår mening inte någon anledning att göra skillnad mellan detaljplan och områdesbestämmelser när dessa medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Områdesbestämmelser aktualiseras ofta i samband med exploatering eller mindre orörda områden, och av mer ibland dessutom alternativ till detaljplan. Krav på MKB bör därför som införas vid betydande miljöpåverkan.

Även Plan- och byggutredningen har i sitt slutbetänkande Översyn av

PBL och va-lagen SOU 1996:168 s. 474 f och 607 föreslagit att MKB skall upprättas i vissa fall vid områdesbestämmelser. MKB skall enligt förslaget upprättas när områdesbestämmelser ersätter detaljplan enligt 5 kap. 1 § tredje stycket PBL i fråga om tillkomsten av ny enstaka byggnad eller anläggning kräver bygglov enligt 8 kap. 2 § PBL och som annan som sin användning får betydande påverkan på miljön, hälsan eller genom hushållningen med naturresurser. Vårt förslag skiljer sig från Plan- och byggutredningens genom att vi föreslår att MKB alltid skall upprättas när områdesbestämmelser får en betydande miljöpåverkan och alltså inte bara i det fall som Plan- och byggutredningen beskriver. Det är dock i den situation som Plan- och byggutredningen vill reglera det i första hand kommer att bli aktuellt som med MKB. Exempel på en åtgärd som kan regleras i områdesbestämmelser och där det kan bli aktuellt att upprätta MKB är uppförande av en vindkraftverk. Något krav på MKB finns i dag inte heller vid prövning av bygglov eller andra lov. Orsaken till detta är att åtgärd har betydande en som miljöpåverkan skall prövas genom detaljplan och att ett krav på MKB alltså ändå gäller i sådana fall prop. 1992/93:60 s. 22. Frågan om MKB vid bygglov blir aktuell på nytt när föreskrifter generell karaktär enligt av miljöbalken i viss utsträckning skall kunna ersätta den individuella tillståndsprövningen miljöfarlig verksamhet lagrådsremissen, s. 314 av och huvudbetänkandet del 1 339 ff . Detta kan innebära att den viktiga s. frågan lokalisering endast kommer att prövas i bygglovsärendet. om Vi dock att krav på MKB vid bygglov inte skall införas. Det är anser nämligen enligt vår uppfattning tillräckligt att MKB upprättas i detaljplaneärenden där den planerade verksamheten har betydande miljöen

Avsnitt2 255

påverkan. Det är i sådana fall i detaljplaneärendet och inte i bygglovsärendet som lokaliseringen bestäms.

Bygglovsplikt för grundvattentäkter

En kommun kan enligt 8 kap. 6 § PBL införa bygglovsplikt för vissa grundvattentäkter som är undantagna vattenlagens tillståndsplikt, nämligen grundvattentäkter för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning. Inte heller enligt miljöbalkens bestämmelser om vattenföretag kommer sådana täkter att kräva tillstånd 11 kap. 11 § MB. Däremot föreslås i lagrådsremissen en bestämmelse bland reglerna om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som ger kommuner möjlighet att föreskriva tillstånds- eller anmälningsplikt för att inrätta och använda anläggning för grundvattentäkt i en ny områden där det råder eller kan befaras uppkomma knapphet på sött grundvatten 9 kap. 10 § MB. Vårt förslag i 9 kap. 10 § MB byggde på ett förslag som hade lämnats av Grundvattenutredningen SOU 1994:97. Trots att Grundvattenutredningen föreslog en möjlighet att införa tillstånds- eller anmälningsplikt ville den inte avskaffa möjligheten i PBL att införa bygglov SOU 1995:45 s. 158 Utredningen motiverade detta med att PBL:s bestämmelse underlättar en planmässig hantering av grundvattenfrågoma inom nya områden som planläggs. Därmed skulle på ett tidigt stadium kunna anges vilka förutsättningar som gäller för vattenförsörjningen inom ett planerat område. Bestämmelsen i PBL om bygglovsplikt för grundvattenanläggningar har inte använts i någon större omfattning. Regeln infördes i avvaktan på en översyn av reglerna om uttag och fördelning av grundvatten för enskild Vattenförsörjning prop. 1990/91 : 146 s. 53 Den skulle således gälla bara provisoriskt. Vi har svårt att finna några skäl för att ha kvar bestämmelsen i PBL när en möjlighet till tillstånds- eller anmälningsplikt införs i balken. Bestämmelsen bör därför avskaffas.

Särskilda skydds- och bevarandeområden

Av 7 kap. 28 § MB följer att regeringen får förklara ett naturområde som särskilt Skyddsområde om området enligt rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 bevarande vilda fåglar är särskilt betydelsefullt för om av skyddet av sådana fåglar. Vidare anges att ett område som av Europeiska gemenskapernas kommission har utpekats som ett område av intresse för

9 17-0268

256 Avsnitt 2

gemenskapen regeringen skall förklaras ett särskilt bevarandeav som område enligt rådets direktiv 92/43/EEG den 21 maj 1992 om beav varande livsmiljöer samt vilda djur och växter. av I vårt huvudbetänkande föreslogs i 8 kap. 23 § MB att ett område som förklarats särskilt Skyddsområde eller särskilt bevarandeområde vid som tillämpningen 4 kap. MB 3 kap. MB i lagrådsremissen skulle anses av ett område riksintresse. Av framför allt lagtekniska skäl bortföll som av

dock detta i lagrådsremissen. I lagrådsremissens författningskommentar s

669 bl. följande. Även denna lösning sakligt sett har fog för anges a. om sig innebär den lagtekniskt ett avsteg från den normala processen för

utpekande riksintresseområden. Här skall dock anmärkas att de

av områden förklaras särskilda skyddsområden resp. särskilda som som bevarandeområden ofta är så värdefulla att de också utpekats som områden riksintresse för naturvärden. Detta är viktigt för att områdena av skall uppmärksammas i den kommunala planeringen. ökad tyngd åt de särskilda skydds- och bevarandeområdena För att ge föreslås att dessa områden, i samband med planläggning enligt PBL, i princip ställning naturresurslagens riksintressen. ges samma som Ornrådena kommer härvid inte formellt utpekade riksintressen, att vara i stort ställning. Kommunerna skall således i övermen ges samma siktsplanema, på gäller för riksintressena, redovisa hur samma sätt som nu de att tillgodose skyddet de områden förklarats som särskilda avser av som skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § MB. Vidare utökas möjligheterna att meddela områdesbestämmelser enligt 5 kap 16 I nästa avsnitt statens roll vid planläggningen föreslås om ytterligare lagändringar i linje härmed.

Statens roll vid planläggning

Genom PBL har kommunernas ställning stärkts. Tidigare gällde i stor utsträckning att kommunala planer skulle fastställas länsstyrelsen eller i av vissa fall regeringen. Med PBL genomfördes i stället det kommunala planmonopolet. Det är enligt lagen kommunal angelägenhet att planen

lägga användningen mark och vatten l kap. 2 §.

av En grundtanke i det systemet är att den statliga efterhandsnya granskningen i största möjliga utsträckning skall ersättas av en medverkan

redan i planeringsskedet. Ett viktigt inslag vid utarbetandet av en plan är

att staten, normalt företrädd länsstyrelsen, vid samråd skall ta tillvara av statens intressen. I viss utsträckning har dock staten fortfarande en möjlighet att tvångsvis kontrollera kommunala planer. Regler detta ges i 12 kap. om

Avsnitt 2 257

PBL. Länsstyrelsen skall enligt 12 kap. 1 § pröva kommuners beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att ett riksintresse enligt NRL inte tillgodoses, att regleringen av sådana frågor om mark och vatten som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt eller att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Någon motsvarande statlig kontrollmöjlighet finns inte beträffande Översiktsplaner. Skälet till detta är att Översiktsplaner inte är bindande. Länsstyrelsen har dock enligt 4 kap. 9 § PBL möjlighet att framföra en avvikande mening i ett granskningsyttrande. De kommunala planerna har stor inverkan på miljön. Det är därför angeläget att miljöbalkens intentioner får genomslag även i den kommunala planläggningen. Erfarenheterna från PBL:s tillämpning visar att de flesta frågor där det finns motsättningar mellan statliga och kommunala intressen kan lösas under samrådsskedet. Det är med andra ord en utmärkt ordning att det åligger länsstyrelsen att verka för att riksintressen enligt NRL tillgodoses och att även i övrigt statens intressen tas tillvara när en detaljplan eller områdesbestämmelser tas fram. Länsstyrelsens motsvarande uppgift när det gäller Översiktsplaner är också värdefull. Enligt vår mening bör bestämmelserna om länsstyrelsens uppgift under samrådet kompletteras med att länsstyrelsen skall ge råd om tillämpningen miljöbalken. Det är vidare lämpligt att länsstyrelsen får som uppgift att av informera kommunen om sådana åtgärdsplaner enligt 5 kap. 5 § MB som har upprättats av statliga myndigheter och som berör områden inom kommunen och om miljökvalitetsnonner enligt 5 kap. MB som i övrigt berör kommunen. Vidare bör länsstyrelsen verka för att skyddet av de särskilda skyddsoch bevarandeområdena enligt 7 kap. 28 § MB tillgodoses. Länsstyrelsen bör också i ett granskningsyttrande över en översiktsplan kunna uttala sig om planens förenlighet med miljökvalitetsnormer och huruvida den tillgodoser skyddet av nämnda skydds- och bevarandeområden. Vi anser alltså att de flesta meningsmotsättningar mellan stat och kommun bör kunna lösas i samförstånd. Trots detta bör en bedömning göras om reglerna om statlig kontroll i 12 kap. PBL kan användas för av att se till att balken får genomslag i planläggningen. En viss försiktighet måste dock iakttas. Vi har nämligen knappast mandat att föreslå regler som innebär att det kommunala planmonopolet frångås. Miljökvalitetsnormer är av central betydelse för miljö- och hälsoskyddet. Det är egentligen endast i sådana normer som man kan sätta en

258 Avsnitt 2

gräns för vad människors hälsa och miljön får utsättas för. Vi är övertygade att kommunerna kommer att vara väl medvetna om om behovet att iaktta fastställda kvalitetsnorrner och angelägna att följa dem. Trots detta bör enligt Vår mening en statlig överprövning kunna ske. På detta sätt skapas en garanti för att bestämmelsen i 5 kap. 3 § MB, att kommuner skall iaktta miljökvalitetsnonner när de planerar och planlägger följs. En statlig överprövningsmöjlighet är särskilt befogad just vad gäller miljökvalitetsnormer. Sådana normer kommer ofta att behöva beaktas över kommungränsema. Den föreslagna ordningen är dessutom logisk i förhållande till vad redan gäller. Nu kan kommunal plan översom en prövas länsstyrelsen bl.a. bebyggelse blir olämplig med hänsyn av om en till de boendes och övrigas hälsa. Kvalitetsnormer syftar bl.a. till att förebygga störningar överskrider vad människors hälsa tål och det är som på hälsoskyddsområdet åtminstone till en början kan väntas som normerna få störst betydelse. Vi föreslår möjlighet införs till statlig överprövning när det kan att en befaras att miljökvalitetsnorrn överträds eller att en åtgärdsplan en motverkas. Det ligger enligt vår mening närmast till hands att placera denna regel i fjärde punkt i 12 kap. l § PBL. Den lagtekniska en ny lösningen kan dock diskuteras. l den tredje punkten finns redan en

överprövningsmöjlighet bebyggelse blir olämplig med hänsyn till

när en människors hälsa och det blir härmed en viss överlappning mellan den

tredje och den nya fjärde punkten. Överlappningen blir dock inte full-

ständig, eftersom den tredje punkten dels förutsätter att det är en bebyggelse blir olämplig för hälsan, dels inte omfattar åtgärder som är som olämpliga för miljön. Vi det därför befogat att införa en särskild anser punkt miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner. om I enlighet med vad anförts om förstärkningen av skyddet för ovan särskilda skydds- och bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § MB bör staten även i dessa fall befogenhet att överpröva. Den bör arbetas in i 12 kap. ges l § första punkten. Med de föreslagna bestämmelserna om statlig överprövning kan Sverige på ett tydligare sätt uppfylla EG:s olika milj ökvalitetsdirektiv. Något kan uppfattas brist i systemet med statlig kontroll är som som en att länsstyrelsens möjlighet är begränsad att fånga nationella miljömål upp och internationella åtaganden. Eventuella ändringar kräver emellertid en djupare analys än är möjlig inom ramen för arbetet med miljöbalkens som följdlagstiftning. I den mån de nationella miljömålen och de internationella åtagandena har konkretiserats i form riksintressen finns dock redan nu statlig av

Avsnitt 2 259

kontrollmöjlighet. Kontrollmöjligheten när riksintressen inte tillgodoses har även betydelse för att säkerställa den biologiska mångfalden.

2.3 Författningskommentar

1 kap. Inledande bestämmelser

3 § Varje kommun myndigheter och enskilda. --- Regleringen av av kommunen. ---

För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan

får områdesbestämmelser antas, det behövs för att syftet med om översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. F astighetsplaner får av detaljplaner. --- För samordning regionplaner antas. ---

Hänvisningen i paragrafens tredje stycke till NRL har ändrats till 3 eller 4 kap. MB.

9 § Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser rörande

miljöpåverkan i miljöbalken. Bestämmelsen i 5 kap. 3 § miljöbalken skall tillämpas vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag. Beslut får inte meddelas som medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds eller en åtgärdsplan enligt 5 kap. 5 § miljöbalken motverkas. Särskilda bestämmelser på byggnadsverk, m.m. ---

I paragrafen har lagts till ett nytt första stycke där det erinras om att miljöbalken gäller parallellt med PBL. Vidare anges att bestämmelsen om hur miljökvalitetsnormer skall beaktas i 5 kap. 3 § MB skall tillämpas. Beslut enligt PBL skall inte få meddelas om det medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB överträds eller en åtgärdsplan enligt 5

260 Avsnitt 2

kap. 5 § MB motverkas. Detta framgår ett nytt tredje stycke. Tillägget av motiveras i avsnitt 2.2. Paragrafens erinran lagen tekniska egenskapskrav byggnadsom om till det fjärde stycket. verk, m.m. har flyttats

2 kap. Allmänna intressen skall beaktas vid planläggning och som vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för

vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt

föreliggande behov. Företräde skall sådan användning som medför en

ges

från allmän synpunkt god hushållning. Vid planläggning och i ärenden bygglov och förhandsbesked skall

om

bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas.

I paragrafen har efter mönster i 3 kap. 1 § MB och 2 kap. 1 § NRL lagts till

företräde skall sådan användning medför från allmän att ges en som en synpunkt god hushållning. Tillägget innebär inte någon ändring i sak. En konsekvensändring har dessutom gjorts i anledning av att NRL:s 2 och 3 kap. har arbetats in i balken.

4 kap. Översiktsplan

1 § I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och bör beaktas vid beslut användningen

riskfaktorer som om av

mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, områden förklarats särskilda skyddssom som

områden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken särskilt.

anges

Av planen skall framgå

fråga den avsedda användningen mark- och

grunddragen i om av

vattenområden,

kommunens på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras,

syn

hur kommunen tillgodose de redovisade riksintressena och

avser att miljökvalitetsnormerna, och

Avsnitt 2 261

hur kommunen att tillgodose skyddet de områden förklarats avser av som som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7

kap. 28 § miljöbalken.

Översiktsplanens innebörd utan svårighet.

---

I paragrafens första stycke har beträffande riksintressen hänvisningar till naturresurslagen ändrats till 3 eller 4 kap. MB. Motsvarande hänvisning i det andra stycket har av redaktionella skäl tagits bort. Det är dock självklart att även där avses riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB. I paragrafens första stycke har dessutom lagts till att kommunen i översiktsplanen skall redovisa miljökvalitetsnormer som skall beaktas vid beslut om användningen av mark och vatten. Samtliga miljökvalitetsnormer som berör kommunen skall redovisas. Vidare har tillagts att också områden som förklarats som särskilda skydds- eller bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § MB skall redovisas. I det andra stycket har slutligen lagts till att kommunen i översiktsplanen skall redovisa hur den avser att tillgodose miljökvalitetsnonnerna och skyddet av de särskilda skydds- och bevarandeornrådena. Kommunen skall alltså redovisa sin ambition att tillgodose normerna och skyddet. På vilket sätt normerna skall uppfyllas kommer att framgå tydligare av åtgärdsplaner, när sådana har upprättats.

5 § Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till och samordna vara statens intressen och därvid tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och

riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och

vattenområden, ge råd om tillämpningen av miljöbalken och verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses liksom att områden som förklarats som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden

enligt 7 kap. 28 § miljöbalken skyddas och för att sådana frågor om

användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera

kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och

informera kommunen sådana åtgärdsplaner enligt 5 kap. 5 §

om miljöbalken som har upprättats av statliga myndigheter och berör som

områden inom kommunen och om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.

miljöbalken som i övrigt berör områden inom kommunen.

262 Avsnitt 2

Beträffande riksintressen har hänvisningen i den andra punkten till naturresurslagen ändrats till 3 och 4 kap. MB. I den andra punkten har vidare lagts till att det åligger länsstyrelsen att ge råd om tillämpningen av miljöbalken och verka för att skyddet de särskilda skydds- och av bevarandeområdena enligt 7 kap. 28 § tillgodoses. Enligt tredje punkt en ny skall länsstyrelsen informera kommunen åtgärdsplaner som har om upprättats statliga myndigheter och om miljökvalitetsnormer som berör av

kommunen. Ändringama motiveras i avsnitt 2.2.

9 § Länsstyrelsen skall ett granskningsyttrande över planförslaget.

--- avge

Av yttrandet skall framgå om förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken eller skyddet områden förklarats som särskilda skyddsområden eller

av som särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,

sådana frågor rörande användningen mark- och vattenområden som

av

angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,

bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet skydd mot olyckshändelser, och av förslaget inte står i överensstämmelse med åtgärdsplan enligt 5 kap. 5 en § miljöbalken har upprättats statlig myndighet och berör områden som av en inom kommunen eller inte heller i övrigt främjar uppfyllandet av miljö kvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken.

Beträffande riksintressen har hänvisningen till naturresurslagen ändrats till 3 eller 4 kap. MB. I första punkten har också skyddet för de särskilda skyddsoch bevarandeområdena enligt 7 kap. 28 § MB arbetats in. Enligt en ny fjärde punkt skall länsstyrelsens granslcningsyttrande framgå om förslaget av stämmer med åtgärdsplaner har upprättats statliga myndigheter och som av

miljökvalitetsnormer som berör kommunen. Ändringama motiveras i avsnitt

2.2.

5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser

7 § Utöver vad enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen som meddelas bestämmelser om

Avsnitt 2 263

i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § första

stycket 2 och 3 samt andra stycket, 8 § första och tredje styckena samt 9 § första och andra styckena,

I skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,

om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar

genom

luftförorening, buller, skakning, ljus eller liknande som omfattas av 9 kap.

miljöbalken,

14. åtgärder som främjar uppfyllandet av en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken eller genomförandet åtgärdsplan enligt 5 kap. 5 § miljö

av en balken.

Bestämmelser högsta tillåtna värden för störningar enligt första

om stycket 11 får inte ange högre värden än följer i området gällande som av

miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken. I detaljplan uppgift därom.

--- Planen får betydande vikt. ---

I nuvarande lydelse av den första punkten hänvisas även till 8 kap. 6 § tredje stycket där det stadgas en möjlighet att införa bygglovsplikt för anlägg-

ningar för grundvattentäkter. Denna möjlighet skall enligt vårt förslag tas

bort. Till följd av detta har den första punkten ändrats. Den nuvarande hänvisningen i första stycket punkt ll till miljö skyddslagen har ersatts med en hänvisning till miljöbalkens kapitel om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Genom användningen uttrycket av

"omfattas av" och inte, som i dag, "prövas enligt" förtydligas att regeln inte bara har rättsverkningar vid tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet

utan även gäller för verksamhet som inte har prövats enligt 9 kap. MB jfr Didon m.fl., Plan- och bygglagen, 5:54 s. Punkt 1 l kommenteras ytterligare i avsnitt 2.2. Den fjortonde punkten Enligt denna får detaljplaner innehålla är ny.

bestämmelser om åtgärder som främjar att åtgärdsplaner genomförs och

miljökvalitetsnormer även i övrigt följs. Ändringen motiveras i avsnitt 2.2.

I paragrafen har införts ett nytt andra stycke. Enligt detta får gränsvärden enligt första stycket 11 inte sättas över den nivå i miljö som anges en kvalitetsnorm som samtidigt gäller i området och stöming. som avser samma

Inget hindrar däremot att kommunen ställer hårdare krav än vad följer

som av milj ökvalitetsnormen. Paragrafens tidigare andra och tredje stycken utgör tredje och numera fjärde styckena.

264 Avsnitt 2

16 § För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan

områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken eller skyddet ett område förklarats ett särskilt skyddsområde eller särskilt

av som som

bevarandeområde enligt 7 kap. 28 § miljöbalken tillgodoses. Med områdes

bestämmelser får regleras

---

I paragrafen har beträffande riksintressen hänvisningen till NRL ändrats till

3 eller 4 kap. MB. Vidare har förstärkningen av skyddet för de särskilda

skydds- och bevarandeområdena enligt 7 kap. 28 § MB arbetats in. Motiven

härför framgår av avsnitt 2.2.

18 § Detaljplanen skall är onödigt.

---

En miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 3 § och 7 § första stycket miljöbalken skall upprättas, om detaljplanen medger en användning av mark eller byggnader eller andra anläggningar kan antas innebära en

av som

betydande miljöpåverkan.

I sin nuvarande lydelse hänvisar paragrafen till naturresurslagens bestäm melser MKB. Paragrafen har ändrats så att hänvisning i stället sker till 6

om

kap. 3 § och 7 § första stycket MB. Ändringen motiveras i avsnitt 2.2.

Enligt nuvarande lydelse 5 kap. 18 § PBL skall en MKB upprättas om av detaljplanen medger användning innebär "betydande påverkan på en som miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser". Detta uttryck har i enlighet med språkbruket i 6 kap. MB ändrats till "betydande miljöpåverkan". Någon saklig ändring är inte avsedd. Vidare har havet att användningen "innebär" nämnda påverkan ändrats till att det är tillräckligt att den "kan antas innebära" en sådan påverkan.

22 § Under samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt att ta till vara och

samordna statens intressen och därvid

råd tillämpningen 2 och 3 kap. och miljöbalken samt verka för

ge om av

att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken och skyddet av ett område förklarats ett särskilt skyddsområde eller särskilt bevarandeområde

som som

enligt 7 kap. 28 § tillgodoses,

Avsnitt 2 265

verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt,

och

informera kommunen om sådana åtgärdsplaner enligt 5 kap. 5 § miljö

balken har upprättats statliga myndigheter och berör områden

som av som inom kommunen och om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken som i övrigt berör områden inom kommunen.

Efter förebild i 4 kap. 5 § PBL har paragrafen disponerats så att länsom styrelsens roll att ta till vara och samordna statens intressen framgår redan i inledningen. I den första punkten har lagts till att länsstyrelsen skall ge råd tillämpningen miljöbalken och verka for att skyddet av de särskilda om av skydds- och bevarandeområdena enligt 7 kap. 28 § MB tillgodoses. Beträffande riksintressen har hänvisningen till NRL ändrats till 3 och 4 kap. MB. Som tredje punkt har lagts till att länsstyrelsen skall informera kom en ny aktuella åtgärdsplaner enligt 5 kap. 5 § MB och om miljö munen om kvalitetsnonner.

Ändringama i första och tredje punkten kommenteras ytterligare i avsnitt

2.2.

33 § Bestämmelserna i 18 § miljökonsekvensbeskrivning och i 19 § om om fastighetsförteckning samt bestämmelserna i 20-31 §§ skall tillämpas när områdesbestämmelser antas, ändras eller upphävs.

I gällande rätt ställs det inte krav på MKB vid upprättande av ornrådes-

bestämmelser. Ett sådant krav har lagts till i paragrafen genom hänvisningen till 18 Detta innebär att MKB skall upprättas under samma föruten sättningar vid detaljplaner, nämligen om bestämmelserna medger en som användning mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär en av

betydande miljöpåverkan. Ändringen motiveras i avsnitt 2.2.

8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov

2 § fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att

---

Bygglov för eller väg.

---

266 Avsnitt2

Enligt 5 § får kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov

eller längre gående krav. 1 10 § finns särskilda bestämmelser för vissa

om anläggningar avsedda för totalförsvaret.

Enligt paragrafens nuvarande lydelse erinras i det tredje styckets första mening möjligheten i 8 kap. 6 § tredje stycket 2 att införa bygg även om lovsplikt för anläggningar för gmndvattentäkter. Eftersom vi föreslår att denna möjlighet avskaffas har erinran tagits bort.

6 § Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att bygglov krävs för att

--- Kommunen får 4 § andra stycket l och ---

Kommunen får vidare, det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov

om

krävs för att inom områden inte omfattas detaljplan uppföra, bygga

som av

till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk

eller därmed jämförlig näring. Bestämmelser enligt eller områdesbestämmelser. ---

I fråga byggnader och andra anläggningar som avses i 10 § får

om bestämmelser enligt första och andra styckena inte meddelas.

Enligt tidigare lydelse paragrafens tredje stycke fick kommunen bo av stämma att bygglov krävs för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter i 4 kap. 1 a § vattenlagen. Denna som avses möjlighet bör enligt vår mening tas bort, eftersom en motsvarande möjlighet

finns i 9 kap. 10 § MB. Ändringen kommenteras ytterligare i avsnitt 2.2. Ändringen i paragrafens tredje stycke har föranlett en följdändring i

paragrafens femte stycke. Förutsättningarna för att meddela bygglov för anläggningar för grundvattentäkter har reglerats i 8 kap. 12 § PBL. Denna paragraf har tagits bort a till följd att möjligheten att införa bygglov avskaffas. av

11 § Ansökningar bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan om

skall bifallas om

1 åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller

.

för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen

inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas,

Avsnitt 2 267

den fastighet och den byggnad eller anläggning på vilken åtgärden

annan skall utföras

a stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller

för området, eller

b avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygg-

lovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningenfastighetsbildningslagen 1970:988, åtgärden uppfyller kraven i 1 kap. 9 § tredje stycket, och

åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. 2 och 10-18 §§. Om fastigheten i fastighetsplanen. --- Beträffande sådana inte är upp/Sålda. --- Även i planen. om --- Om detaljplanen 1 § första stycket --- Bygglov får tidigare godtagits. ---

I paragrafen räknas upp förutsättningarna för bygglov för åtgärder inom

detaljplan. Som en ny tredje punkt i det första stycket har lagts till att kraven

i 1 kap. 9 § tredje stycket måste vara uppfyllda. Enligt nämnda bestämmelse

får beslut inte meddelas som medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB överträds eller en åtgärdsplan enligt 5 kap. 5 § MB motverkas. Den tidigare tredje punkten i det första stycket har flyttats till den fjärde punkten.

12 § Ansökningar bygglov för åtgärder inom områden inte omfattas

om som

av detaljplan skall bifallas om åtgärden

uppjyller kraven i 1 kap. 9 § tredje stycket,

uppjj/ller kraven i 2 kap.,

inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5

kap. 1 inte strider mot områdesbestämmelser, och

uppjS/ller kraven i 3 kap. 2 och 10-18 §§.

Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov till

kompletteringsåtgärder som anges i 13 § bifallas, om åtgärden uppfyller

kraven i första stycket 1 och 5 och inte strider mot sådana områdesbestämmelser som anges i 5 kap. 16 § 3 eller Bestämmelserna i--- 3 kap. 12

Bygglov får med bestämmelserna.

---

268 Avsnitt 2

I paragrafen räknas förutsättningarna for bygglov för åtgärder inom upp

områden inte omfattas detaljplan. Som en ny första punkt i det första

som av stycket har lagts till att kraven i l kap. 9 § tredje stycket måste vara upp fyllda. Enligt nämnda bestämmelse får beslut inte meddelas som medverkar

till att miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB överträds eller en åtgärdsplan

en enligt 5 kap. 5 § MB motverkas. Motsvarande tillägg har gjorts i det andra stycket. Till följd första punkt har införts i det första stycket har av att en ny numreringen av övriga punkter förskjutits.

18 § Ansökningar marklov skall bifallas om den sökta åtgärden inte

om strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser,

förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för be-

byggelse,

medför olägenheter för användningen av sådana försvarsanläggningar

eller andra anläggningar som avses i 9 § tredje stycket, strider mot kraven i 1 kap. 9 § tredje stycket,

i annat fall medför störningar för omgivningen.

Marklov får eller bestämmelserna. ---

I paragrafen räknas förutsättningarna for marklov. Som en ny fjärde upp

punkt i det första stycket har lagts till att åtgärden inte får strida mot kraven i

l kap. 9 § tredje stycket. Enligt nämnda bestämmelse fär beslut inte meddelas medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB över som träds eller åtgärdsplan enligt 5 kap. 5 § MB motverkas. en Paragrafens nuvarande fjärde punkt har till följd av tillägget flyttats till den femte punkten.

12 kap. Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse m.m.

1 § Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upp

häva detaljplan eller områdesbestämmelser, det kan befaras att be-

en om slutet innebär att riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken eller skyddet ett område ett av förklarats ett särskilt Skyddsområde eller särskilt bevarandeområde som som enligt 7 kap. 28 § miljöbalken inte tillgodoses, regleringen sådana frågor användningen mark- och vattenav om av

områden angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt

som sätt,

Avsnitt 2 269

en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet skydd mot olyckshändelser, eller av

en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds eller en åtgärdsplan enligt 5 kap. 5 § miljöbalken motverkas.

I paragrafen har beträffande riksintressen hänvisningen till NRL ändrats till 3 eller 4 kap. MB. Statens möjligheter att pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser har utökats genom tillägget om skydds- och bevarandeområden i första punkten. Vidare har punkt 4 lagts till, som innebär att länsstyrelsen skall överpröva en plan, om det kan befaras att den beslutade planläggningen skulle leda till att en

åtgärdsplan eller miljökvalitetsnormer åsidosätts. Ändringama motiveras i

avsnitt 2.2. AV 12 kap. 4 § framgår att paragrafen kan göras tillämplig även på beslut om bygglov och förhandsbesked.

5 § Regeringen får pröva ett beslut att anta, ändra eller upphäva en

regionplan. Beslut prövning skall fattas inom tre månader från den dag

om

då beslutet kom in till regeringen. Regeringens prövning får avse endast frågan huruvida planen tillgodoser riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljö balken eller skyddet områden förklarats särskilda skydds-

av som som områden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken. Regeringen får viss del. ---

Den nuvarande hänvisningen i första stycket till NRL har ersatts med en hänvisning till miljöbalkens hushållningskapitel. Vidare har regeringen givits utökad möjlighet att pröva ett beslut att anta, ändra eller upphäva en en regionplan. Prövningen får tillägget också huruvida genom numera avse planen tillgodoser skyddet av särskilda skydds- eller bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § MB.

14 kap. Skyldighet att lösa mark och utge ersättning

8 § Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till

ersättning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att --- Rätt till av fastigheten. --- Medför beslut begär det. ---

270 Avsnitt 2

Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra beslut i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen som avses 1988:950 kulturminnen 7 kap. 22 eller 24 § miljöom m.m., balken, förbud enligt 7 kap. 11 § andra stycket lag och beslut enligt samma 18 § skogsvårdslagen 1979:429, under förutsättning att besluten meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas sådan inverkan

hänsynstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i särskilda fall har

av inträtt inom tid. Har talan eller rätt till ersättning eller inlösen med samma anledning angivna beslut förlorats på grund bestämmelserna i 15 av nyss av kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller lagen om kulturminnen utgör detta förhållande inte något hinder mot att beslutet m.m., beaktas.

Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om

rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen. 1

fall i första stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för

som avses vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta korn dess kostnader för ersättning eller inlösen. munen

I paragrafens nuvarande lydelse hänvisas i fjärde och femte stycket till b1.a. dels beslut enligt naturvårdslagen och vattenlagen, dels riksintressen enligt NRL. Dessa hänvisningar har ersatts med hänvisningar till miljöbalken.

17 kap. Övergångsbestämmelser

23 § För överträdelser lindrigare påföljd. --- Underlåter någon isak. --- Har någon åsidosatt ett villkor eller en föreskrift som har meddelats med stöd 136 § byggnadslagen 1947:385, skall bestämmelserna i 29 kap. av a miljöbalken tillämpas.

Den nuvarande hänvisningen i tredje stycket till straffbestämmelsema i 4 kap. 6 § NRL har ersatts med en hänvisning till straffbestämmelsema i miljöbalken. Av 5 § andra stycket lagen 1964:163 om införande av brotts balken följer dock att straffbestämmelsema i NRL fortfarande skall tillämpas på gärningar har begåtts före balkens ikraftträdande. som

Avsnitt 271

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

Beträjfande ärenden som har avgjorts av kommunen före ikraftträdandet,

skall äldre bestämmelser tillämpas utom såvitt bestämmelserna om avser

miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner i I kap. 9 § andra och tredje

styckena, 5 kap. 7 § andra stycket, 8 kap. 11, 12 och 18 §§ samt 12 kap. 1

Utöver beslut och förbud enligt de bestämmelser räknas upp i 14 kap. som

8 § fjärde stycket skall under de förutsättningar där beaktas även

som anges

beslut och förbud enligt bestämmelser har ersatts av de uppräknade

som bestämmelserna.

Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelsema skall äldre rätt tillämpas i ärenden

vid ikraftträdandet. Denna ordning har varit som har avgj orts av kommunen den vanliga vid års ändringar i PBL. Om kommunen inte har avgjort senare t.ex. ett planärende eller ett ärende bygglov vid lagens ikraftträdande om skall kommunen alltså övergå till att tillämpa de bestämmelserna i det nya pågående ärendet. Vi dock att förbudet i l kap. 9 § mot beslut som medverkar till att anser miljökvalitetsnorm överträds eller åtgärdsplan motverkas skall till en en lämpas omedelbart. Detta måste gälla även ett antal bestämmelser som an

knyter till detta förbud. Även länsstyrelsens prövningsgrund i 12 kap. l

nya § 4 bör enligt vår mening tillämpas omedelbart. Av punkt 3 framgår att även beslut och förbud enligt de bestämmelser i

naturvårdslagen och vattenlagen har de uppräknade bestäm-

som ersatts av melserna i miljöbalken skall beaktas vid tillämpningen 14 kap. 8 § andra av och tredje styckena.

Avsnitt 3 273

3 Väglagen 1971:948

Förslag: I väglagen skall upplysas, att det utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken kan tillämpliga på som vara verksamheten. Begreppen förstudie och vägutredning införs i väglagen. Regler miljökonsekvensbeskrivningar införs i väglagen om vilka i huvudsak ansluter till de bestämmelser som gäller enligt miljöbalken. När vågrätt upphör och vägen dras in, skall väghållaren vara skyldig att vidta återställningsåtgärder. Reglerna täkt i väglagen upphävs. om I samband med tillstånd till åtgärder enligt 43-48 väglagen skall föreskrifter kunna meddelas till skydd för miljön.

1 innehåll

Lagens

Väglagen gäller allmänna vägar 1 §. Staten är väghållare för allmänna

vägar. En kommun kan väghållare inom kommunen 5 §. Väghållning vara

omfattar byggande väg och drift av väg. Vid väghållning skall tillbörlig

av hänsyn tas till bl.a. allmänna intressen, miljöskydd 4 §. Vägverket som handhar väghållningen för statens räkning och har tillsyn över kommunernas väghållning 6 §. Vid prövning ärenden enligt väglagen skall naturav resurslagen tillämpas 3 a §. Ny väg får anläggas, vägen behövs för allmän samfärdsel eller annars om kan antas få synnerlig betydelse för det allmänna. Omläggning av väg i ny sträckning och ombyggnad Väg får ske, när det är påkallat från allmän av synpunkt 10 §.

274 Avsnitt 3

Frågan om byggande av väg prövas Vägverket efter samråd med av länsstyrelsen. Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan till regeringens prövning. Regeringen kan förordna att

frågan om byggande av väg i vissa fall skall prövas av länsstyrelsen ll §.

Vid byggande av väg skall tillses att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad 13 §. Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser får väg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Gäller naturvårdsföreslciifter eller gäller för marks bebyggande eller användning andra särskilda bestämmelser än detaljplan eller områdesbestämmelser, skall väg byggas så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får dock medge undantag härifrån om det finns särskilda skäl 14 §. För byggande av väg skall upprättas en arbetsplan. I arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk för väganordningar och för genomförandet av vägbyggnadsföretaget. Planen skall även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning MKB och de uppgifter som behövs i övrigt för att genomföra företaget. En MKB skall innehålla en redovisning av de väntade miljöeffekterna samt förslag till erforderliga skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga störningar eller andra olägenheter från trafiken 15 §. Om vägen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall väghållningsmyndigheten införa kungörelse om MKB:n i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidningar 17 § fjärde stycket. Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd ske i fråga om vägens sträckning och vägförslagets utformning i övrigt med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra, som kan ha ett väsentligt intresse i saken, liksom med de naturvårdsmyndigheter som berörs. Detta förfarande får dock efter omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, liksom då arbetsplanen enbart avser ombyggnad av väg eller innefattar endast en ändring av planen för ett vägbyggnadsföretag som ännu inte är färdigställt l6 §. Arbetsplanen skall som huvudregel ställas ut för granskning 17 §. Detta gäller dock inte om vägen är förutsatt i detaljplan eller i en områdesbestämmelser och inte heller då arbetsplanen endast avser ombyggnad av väg, dock under vissa nämnare angivna förutsättningar, eller fråga är om ändring i en plan för vägbyggnadsföretag som ännu inte är färdigställt. Arbetsplan fastställs av Vägverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan om

Avsnitt 3 275

fastställelse arbetsplanen till regeringens prövning. I vissa undantagsfall av

behöver fastställelse inte ske l 8 §.

En väg får dras in, den efter tillkomsten av en ny väg eller av något om annat skäl inte längre behövs för det allmänna och åtgärden medför endast ringa olägenhet för bygden 25 §. Vad gäller drift väg föreskrivs att väg skall hållas i ett för samfärdseln av tillfredsställande skick underhåll, reparation och andra åtgärder samt genom att vägområdet, renhållning, skall hållas i sådant skick att skäliga genom Sanitära hänsyn och trevnadshänsyn blir tillgodosedda 26 §.

När väghållaren tar i anspråk mark för väg med stöd av upprättad och,

fastställelse behövs, fastställd arbetsplan, uppkommer vågrätt 31 §. om Vägrätt innefattar befogenhet för väghållaren att, utan hinder av den rätt som till fastigheten, nyttja mark behövs för vägen. Även i annan kan äga som övrigt får väghållaren, i den mån inskränkning gjorts i arbetsplan, i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid Vägrätten består samt tillgodogöra sig alster och andra tillgångar kan som utvinnas marken 30 §. Vägrätt har karaktäriserats som en sorts ur nyttjanderätt, på obegränsad tid gäller med bästa rätt i fastigheten och som därmed står äganderätten mycket nära och väghållaren rätt att helt som ger bestämma över markens användning. Vägrätten upphör när vägen dras in

32 §- Under arbetet med vägen behöver ofta väghållaren för olika ändamål utnyttja mark än den enligt arbetsplanen skall tas i anspråk för annan som den färdiga vägen. Utrymme kan behövas exempelvis vid förberedande åtgärder, såsom mätning och stakning, och vid tillfälligt upplag av jord och Vidare kan väghållaren behöva utnyttja mark för tillfällig väg andra massor. och för täkt sten, sand eller jord. I väglagen finns regler om sådant av grus,

tillfälligt upplåtande mark m.m. 34-38 §§.

av I väglagens ordnings- och säkerhetsföreslçiifter 39-53 §§ meddelas bestämmelser bl.a. enskild vägs anslutning till allmän väg och om tillåtligheten olika åtgärder inom och intill ett vägornråde. Exempelvis av stadgas att skyltar och därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda och liknande ändamål inte utan länsstyrelsens tillstånd får finnas

uppsatta utomhus inom ett avstånd av 50 meter från ett vägornråde 46 §. I samband med tillstånd till åtgärder kan väghållningsmyndigheten respektive

länsstyrelsen meddela föreskrifter. Har väghållaren erhållit Vägrätt, är fastighetens ägare berättigad att av väghållaren få intrångsersättning och ersättning för skada till följd av annan

vägens byggande och begagnande. Om det till följd att väg dras fram

av en över fastighet uppkommer synnerligt för fastigheten eller en del en men därav, skall väghållaren lösa det område som lider sådant men, om ägaren begär det. Under vissa förutsättningar är väghållaren även berättigad att lösa

276 Avsnitt 3

ett sådant område. Ersättning skall bestämmas med tillämpning av 4 kap. expropriationslagen 55-56 §§. Väghållaren är även ersättningsskyldig för bl.a. skador till följd av tillfällig upplåtelse av mark 63 §. Vidare finns bestämmelser bl.a. handräckning och om ansvar, överklagande 71-77 §§. Därav följer exempelvis att Vägverkets beslut, t.ex. fastställelse av arbetsplan, överklagas hos regeringen. om Bestämmelserna i väglagen gäller som framgått allmänna vägar. För sådana vägar är staten i allmänhet väghållare. Av stor betydelse vid projekteringen av allmänna vägar är att detta arbete kan ske under hänsynstagande till det planeringsarbete som kommunerna är skyldiga att bedriva enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen PBL. För att skapa garantier för att den statliga vägplaneringen inte skall komma i konflikt med kommunernas planering finns bestämmelser om sarnråds- och infonnationsskyldighet gentemot bl.a. kommunerna, som därutöver givits indirekta möjligheter att förhindra en allmän väg, eftersom tillkomsten sådan inte får strida mot fastställda detaljplaner eller av en områdesbestämmelser 14 § väglagen. Regeringen får emellertid enligt 12 kap. 6 § PBL förelägga kommunen att inom viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser planföreläggande, om det behövs för att tillgodose riksintressen eller det föreligger brister i om planeringen kommuner emellan. Länsstyrelsen kan enligt 12 kap. l § PBL på angivna grunder samt därutöver om hälsa och säkerhet skulle äventyras pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Det bör erinras om att vi i avsnitt 2 förslagit ett tillägg i den sistnämnda bestämmelsen med innebörden att sådan prövning skall kunna ske även det kan befaras att kommunens beslut innebär att en om miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken MB överträds eller en åtgärdsplan enligt 5 kap. 5 § MB motverkas. Hänsynen till angränsande kommuner anges i 2 kap. l § PBL som ett viktigt allmänt intresse som skall beaktas vid planläggning. Mellankommunal samordning förutsätts enligt PBL i huvudsak vara en kommunal angelägenhet nonnalt antas komma till stånd i tillräcklig som omfattning utan annan medverkan från statens sida än den samordning som länsstyrelsen skall verka för under samrådet med kommunerna och granskningen kommunala översikts- och detaljplaner. av PBL innehåller också vissa bestämmelser regionplanering 7 kap.. om Regeringen härigenom möjlighet att utse ett regionplaneorgan för ges bevakning regionala frågor regionplan för regionen av och för att anta en eller en del av denna. Så får ske om sådana frågor om användningen av mark och angår flera kommuner behöver utredas gemensamt eller flera vatten som kommuners översiktliga planering behöver samordnas och utrednings- och samordningsverksamheten inte kommer till stånd på annat sätt. Ett

Avsnitt 3 277

regionplaneorgan får dock inte utses om de berörda kommunerna mer allmänt motsätter sig detta. Enligt 12 kap. 5 § får regeringen pröva ett beslut att anta, ändra eller upphäva regionplan. Så kan emellertid endast ske för att tillgodose ett en riksintresse.

3.2 Anpassningen till miljöbalken

Den verksamhet regleras i väglagen, såsom byggande av väg och driñ som väg, faller inom miljöbalkens tillämpningsområde, vilket får till följd att av bl.a. de allmänna hänsynsregler som finns upptagna i 2 kap. MB, som huvudregel, skall beaktas och tillämpas verksarnhetsutövare enligt av väglagen. Redan idag finns regler hänsynskaraktär i väglagen. Det är dels av bestämmelsen i 4 § andra stycket, stadgar att väghållaren skall ta som tillbörlig hänsyn till allmänna intressen, såsom miljöhänsyn, dels regeln i 13 att vägen skall få sådant läge och utförande att ändamålet med derma vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Reglerna i miljöbalken skall tillämpas även verksamhet eller om en åtgärd omfattas balkens tillämpningsområde också omfattas av som av lagstiftning, exempelvis väglagen. Om det i den enskilda lagen finns annan bestämmelser i särskilda avseenden reglerar en fråga som omfattas av som miljöbalken skall enligt l kap. 3 § första stycket MB i stället gälla vad som sägs i den enskilda lagen. För att utgöra undantag från balken bör det normalt krävas att bestämmelsen preciserar Vilka slags miljöhänsyn skall tas eller vilken som slags prövning skall ske, exempelvis en lokaliseringsbedömning. som Mot bakgrund det sagda måste regeln i 4 § andra stycket väglagen, att av hänsyn skall tas till allmänna intressen, sägas vara så allmänt hållen att den inte utgör ett undantag från miljöbalken. När det däremot gäller 13 § väglagen framgår klart av bestämmelsen att lokaliseringsbedömning skall göras. Av 1 kap. 3 § första stycket MB en följer då att ytterligare krav på vägs läge inte kan ställas med stöd av en miljöbalkens hänsynsregel i 2 kap. 4 § MB. Bestämmelsen i 13 § väglagen stadgar också att en väg skall sådant utförande att ändamålet vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Regeln kan enligt vår bedömning inte vara så precis att den anses utgör ett undantag från exempelvis bestämmelsen i 2 kap. 3 § MB, att en verksamhetsutövare i vissa avseenden skall vidta försiktighetsmått, och från

278 Avsnitt 3

produktvalsprincipen i 2 kap. 6 § MB. De sistnämnda bestämmelserna är i stället sådana att de i högre grad preciserar vilket utförande väg skall ha en beträffande hänsyn till bl.a. miljön. Reglerna om hushållning med naturresurser i 2 och 3 kap. naturresurslagen återfinns i 3 och 4 kap. MB. I 1 kap. 2 § MB finns dessutom en bestämmelse med den innebörden att 3 och 4 kap. MB skall tillämpas bl.a. enligt vad är föreskrivet i vissa angivna lagar, exempelvis som väglagen. I 3 a § väglagen finns knytningen till naturresurslagen. Bestämmelsen skall ändras så att den hänvisar till 3 och 4 kap. MB. Miljöbalken innehåller vidare den bestämmelsen att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer när de planerar och planlägger samt prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden 5 kap. 3 § MB. Myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer även vid tillämpning av väglagen. Dessutom bör 16 kap. 5 § MB, att tillstånd inte får meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds, ha motsvarande tillämpning vid beslut enligt väglagen. Av 6 kap. l § MB följer att en MKB skall ingå i ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller föreskrifter meddelats med stöd som av balken. Verksamhet enligt väglagen kommer med stor sannolikhet inte att vara tillståndspliktig, varför föreskrifter om MKB, i enlighet med vad som gäller för närvarande, måste finnas i väglagen. Frågan är hur fonnaliserad och omfattande den bör vara samt hur förfarandet i samband med upprättandet bör vara utformat. I vårt huvudbetänkande, del l s. 291-292, redogör vi för RRV:s rapport Miljökonsekvensbeskiivningar MKB i praktiken, RRV 1996:29. Vi har i viss mån kunnat beakta RRV:s kritik, vilket framgår nedan av förslagen till förändringar i väglagen. Bestämmelserna om MKB i miljöbalken bör i så stor utsträckning som möjligt få tillämpning även på MKB i lagar utanför balken. Vad först gäller innehållet i en MKB gör miljöbalken skillnad på om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan eller inte 6 kap. 7 § MB. Det saknas enligt vår mening skäl att ha andra regler inom väglagens område än de som gäller enligt miljöbalken. Bestämmelsen i 6 kap. 7 § MB skall därför tillämpas även på MKB enligt väglagen. Vad avser förfarandet finns i miljöbalken regler om tidigt samråd, beslut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvensbedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande, beaktande av MKB vid prövning och kostnader. Som tidigare nämndes bör ordningen enligt väglagen i så stor utsträckning som möjligt likna den som gäller enligt miljöbalken.

Avsnitt 3 279

Förhållandena är dock speciella inom trafikområdet, eftersom trañkverken, däribland Vägverket, kan ha flera uppgifter och roller, såsom beslutsmyndighet, exploatör och granskningsmyndighet. För att bästa resultat för miljön skall uppnås måste MKB-förfarandet starta i ett tidigt skede och samordnas med övrig, icke lagreglerad, planering vägar, dvs. förstudie och vägutredning. Det bör understrykas att Vägav verket vid flera tillfällen under vårt arbete med följdlagstiftning påtalat behovet översyn väglagen så att de stadier i vägplaneringen som av en av ligger före arbetsplaneskedet blir lagreglerade. Det skulle, enligt Vägverket, underlätta miljöarbetet på så sätt att MKB-proceduren kunde samordnas på ändamålsenligt sätt med övrig vägplanering. Vi har i förslagen till ett mer viss del försökt att tillgodose Vägverkets önskan genom att införa begreppen förstudie och vägutredning i väglagen. Detta har skett i syfte att på ett tydligare och ändamålsenligt sätt klargöra förfarandet med MKBzn. mer Någon djupare analys de sedan länge inarbetade begreppen har inte skett av från vår sida. Med utgångspunkt från miljöbalkens regler vi därför att förfarandet anser skall vara utformat på följande sätt. Planeringsprocessen vid byggande väg skall inledas med en förstudie, av där förutsättningarna för den fortsatta planeringen skall klarläggas. Så sker även idag, förfarandet är inte lagreglerat. Under detta skede bör det men tidiga samråd i 6 kap. 4 § första stycket MB äga rum. Samråd som avses skall ske med berörda länsstyrelser, kommuner och miljöorganisationer samt med den allmänhet kan antas bli berörd, exempelvis markägare och som närboende. Det kan ibland svårt att redan under förstudien identifiera vara den allmänhet kan antas bli berörd väg, speciellt om det är fråga som av en lång vägsträckning med flera och breda terrängkorridorer. om en Samrådsförfarandet får till dessa omständigheter och kan då tänkas anpassas ske utställningar, informationsmöten eller utskick av genom annonser, informationsmateriel. Efter samrådet skall den länsstyrelse inom vars område vägbyggnadsprojektet huvudsakligen är beläget besluta i frågan om projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. Beslutet skall inte kunna överklagas 6 kap. 4 § tredje stycket MB. I förstudien skall en vägutredning anges om behövs innan en arbetsplan upprättas. En vägutredning skall upprättas när det i förstudien har klarlagts att alternativa terrängkorridorer behöver studeras. Vägutredningen skall utgöra underlag för val Vägkorridor och trafiktelcnisk standard. Alternativa av terrängkorridorer skall jämföras såväl sinsemellan som med alternativet att behålla befintlig väg. En förbättring befintlig väg skall också studeras, om av inte särskilda skäl föranleder annat. Under vägutredningsskedet skall arbetet med MKB:n fortsätta.

280 Avsnitt 3

Om länsstyrelsen under förstudien beslutat att vägbyggnadsprojektet kan antas ha betydande miljöpåverkan, skall det under vägutredningen ske ett

utökat samråd med miljökonsekvensbedömning enligt 6 kap. 5-6 MB.

j i När verksamheten kan medföra betydande miljöpåverkan, antas en föreskrivs i 6 kap. 8 § första stycket MB MKB skall kungöras. Även att en på väglagens område bör denna ordning gälla. MKBzn skall därefter hållas tillgänglig för allmänheten, som får tillfälle att yttra sig. Genom detta ges en möjlighet att påverka myndigheter att ta större hänsyn till den enskildes intressen. När detta skett och eventuell komplettering av MKBzn gjorts, skall den godkännas av samtliga berörda länsstyrelser i enlighet med vad som gäller idag enligt 24 § andra stycket vägkungörelsen 1971:954. Godkännandet innebär att länsstyrelsen anser att MKBzn utgör ett tillräckligt underlag för en samlad bedömning av den planerade verksamhetens inverkan på exempelvis miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Godkännandet innebär således endast att kvaliteten godkärms. Vi vill understryka att det inte är något ställningstagande till om miljökonsekvensema kan godtas eller om projektet bör genomföras jfr prop. l995/96:2 s. 51. Länsstyrelsens beslut om godkännande av MKB:n skall inte kunna överklagas, jfr 6 kap. 9 § första stycket MB. Om det under förstudien konstaterats att vägutredning inte behövs, skall vad nämnts om förfarandet vid vägutredning i stället gälla under som

arbetsplaneskedet. Kungörandet av MKBzn liksom att den hålls tillgänglig

för allmänheten kan dock ske i samband med att arbetsplanen ställs ut för granskning enligt 17 § väglagen. En MKB bör upprättas under arbetsplaneskedet även i de fall där vägutredning tidigare har genomförts. Det blir då fråga om en fördjupad MKB. Detta beror på att detalj eringsgraden är mycket högre i en arbetsplan. Det skulle dock leda för långt att genomföra förnyade samrådsförfaranden. Däremot kan krävas att berörda länsstyrelser godkänner MKBzn innan den tas in i arbetsplanen. Då arbetsplan skall fastställas bör en lagstadgad skyldighet finnas att en

beakta innehållet i MKBzn och resultatet av samråd och yttranden jfr 6 kap.

9 § andra stycket MB. I enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. 8 § andra stycket MB bör det även införas en bestämmelse om att ett beslut om fastställelse av arbetsplan skall lcungöras. När det gäller kostnaderna bör den som är skyldig att upprätta MKBzn stå för dessa. Så är fallet även enligt miljöbalken 6 kap. 10 § MB. Skydd av områden och djur- och växtarter regleras i 7 och 8 kap. MB. Att skyddsföreslcriñer skall beaktas vid byggande av väg framgår även av 14 § andra stycket väglagen.

Avsnitt 3 281

I miljöbalken har hälsoskyddslagen arbetats in. Begreppet Sanitär olägenhet har ändrats till olägenhet för människors hälsa 9 kap. 3 § MB. Som följd detta bör uttrycket Sanitära hänsyn i 26 § väglagen bytas ut. en av Av 38 § väglagen följer att väghållaren till drift av väg behöver ta om sten, sand eller jord på mark som tillhör annan än staten och detta kan grus, ske utan avsevärd olägenhet, så kan länsstyrelsen på framställning av väghållaren föreskriva att rätt till sådan täkt skall upplåtas. Vidare skall väghållaren enligt 63 § väglagen ersätta skador till följd att han förvärvat av rätt till täkt för drift av väg. En följd miljöbalken är att reglerna täkt i 12 kap. 1-5 MB blir av om tillämpliga även på den typ täkt i väglagen. Enligt vår mening av som avses bör bestämmelserna i väglagen upphävas. Motiven för detta framgår av törfattningskommentaren. Följden blir att väghållaren går miste om sin "tvångsrätt" enligt väglagen att kunna in på annans mark och mot markägarens vilja öppna täkt. Sådana tvångsregler finns inte i 12 eller 28 kap. MB. Inom ett vägornråde får skyltar och liknande anordningar inte sättas upp utan tillstånd väghållningsmyndigheten 43 § väglagen. Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägornråde är det i stället länsstyrelsen som meddelar av tillstånd 46 § väglagen. Bestämmelser skyltar finns även i förslaget till lag med särskilda om bestämmelser gaturenhållning och skyltning. Dock finns en om undantagsbestämmelse i 10 § den lagen som leder till att regeln i 43 § väglagen inte påverkas av den nya lagstiftningen. Vad gäller skyltar utanför vägornråde men inom ett avstånd av 50 meter därifrån sker enligt nuvarande ordning dubbelprövning av länsstyrelsen, en enligt naturvårdslagen och väglagen. Det kan anmärkas att Vägverket i sitt

remissvar rörande Miljöskyddskommitténs förslag till följdlagstiftning SOU 1994:96 ansåg att dubbelprövningen inte utgjorde något praktiskt problem,

eftersom länsstyrelsen är beslutsmyndighet i båda fallen och relativt enkelt kan samordna tillstândsansökningama. Förslaget från vår sida blir att dubbelprövningen behålls och att länsstyrelsen kvarstår som tillståndsmyndighet enligt både väglagen och lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Under vårt utredningsarbete har Vägverket påtalat ett behov av att i samband med att tillstånd till åtgärder inom och intill ett vägornråde meddelas kunna besluta föreskrifter inte bara hänsyn till vägen och om av trafiksäkerheten utan även till miljön. De åtgärder får vidtas efter som tillstånd enligt 43-48 är sådana att de kan ha en miljöpåverkan. Vi instämmer därför i att väghållningsmyndigheten respektive länsstyrelsen bör ges den föreslagna möjligheten.

282 Avsnitt 3

En nyhet med miljöbalken är att regeringen skall tillåtlighetspröva motorvägar och motortrafikleder samt andra vägar med minst fyra körfält och sträckning minst tio kilometer 17 kap. 1 § 18 MB. Prövningen en av bör ske i ett tidigt skede i planeringsprocessen innan lokaliseringen blivit alltför låst och stora kostnader lagts ned i projekteringen. Då ges även möjlighet för regeringen att samlat bedöma flera lokaliseringsaltemativ. Det förefaller lämpligt att regeringens prövning sker i samband med vägutredningen då den lämpligaste vägsträckningen skall läggas fast. Regeringens tillåtlighetsbeslut kommer att omfatta tillâtligheten av anläggningen inom viss vägkorridor utan att den närmare sträckningen av en trafikanläggningen har preciserats. När regeringen har beslutat att tillåta en verksamhet är frågan tillåtlighet avgjord. Arbetsplanen skall således om endast vägsträckning inom det område regeringsbeslutet Det bör avse avser. kunna åligga Vägverket att till att vägar är obligatoriskt se som prövningspliktiga överlämnas till regeringens prövning. Vägverket torde också kunna handlägga ärendena regeringen. Det kan anmärkas att vi i - 24 § lagen införande miljöbalken föreslagit att väg som börjat om av anläggas före den 1 januari 2001 inte behöver prövas enligt bestämmelserna

obligatorisk regeringsprövning. Den föreslagna regeln hindrar inte att

om regeringen fram till nämnda tidpunkt prövar vägen efter förbehåll. I väglagen finns bestämmelser s.k. tillfälligt upplåtande av mark. I som 34 § väglagen stadgas att väghållningsmyndigheten är berättigad att få tillträde till fastighet för att verkställa förberedande åtgärder för byggande av

vag. I 28 kap. 3-4 MB stadgas ordning där verksamhetsutövare kan en tillträde till fastighet för att utreda Verksamhets verkningar och för annans en utföra skadeförebyggande åtgärder. sistnämnda bestämmelser har att tillkommit för att underlätta åtgärder till skydd för miljön, medan reglerna i väglagen syftar till underlätta byggande väg. Även vissa de att av om av förberedande åtgärderna vidtas enligt väglagen kan ha ett miljösyfte har som bestämmelserna i väglagen och miljöbalken så olika utformning och i huvudsak så olika syften att det inte finns anledning att ändra väglagens bestämmelser i detta avseende.

Väglagen innehåller ett stort antal bestämmelser om ersättningsskyldighet

och inlösen 55-70 §§. Exempelvis föreskrivs i 61 § att en vägran av tillstånd till bl.a. bebyggelse inom visst avstånd från vägområde som medför att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras rätt till ersättning. Den skada skall ersättas enligt väglagen ger som har inte sin grund i beslut fattade miljöhänsyn. Därför bör det inte införas av någon bestämmelse i väglagen motsvarande 31 kap. 6 § MB, som stadgar att ersättningen skall minskas med ett belopp motsvarande vad fastighetsägaren är skyldig att tåla utan ersättning.

Avsnitt 3 283

I olika lagar som är anknutna till naturresurslagen finns bestämmelser om återställningsåtgärder. Det är i vissa fall viktigt att anläggningar tas bort och spåren av verksamheten även i övrigt utplånas när verksamheten på en väg har upphört. Tidpunkten kan lämpligen knytas till när vägen dras in och vägrätten därmed upphör. Eftersom verksamhet som faller under väglagen inte kräver tillstånd kan frågan om återställningsåtgärder inte regleras av myndighet vid tillståndsprövningen eller särskilt i samband med att tillståndet upphör. I stället får skyldigheten följa direkt av väglagen. Mot bakgrund av att staten eller kommuner är väghållare finns ingen anledning att införa bestämmelser om skyldighet att ställa säkerhet för kostnader för återställningsåtgärder. I 6 § lagen om införande av miljöbalken föreslår vi att ärenden som har inletts före miljöbalkens ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, men att reglerna om miljökvalitetsnonner skall tillämpas omedelbart. En motsvarande ordning bör gälla även enligt väglagen. Frågan är vilken tidpunkt som bör väljas. Enligt vår mening kan det vara lämpligt att äldre bestämmelser får gälla i de fall då en MKB har lämnats in till länsstyrelsen för godkännande enligt 24 § vägkungörelsen före ändringamas ikraftträdande. I övrigt ser vi inte något behov av övergångsregler. Följakt- ligen bör skyldigheten att vidta återställningsåtgärder gälla även då vägen tillkommit enligt äldre bestämmelser.

3.3 Författningskommentar

3 § Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser rörande

a miljöpåverkan i miljöbalken. Vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.

Det behöver inte anges särskilt i lagar utanför miljöbalken att balkens regler, som huvudregel, också gäller verksamheten eller åtgärden i fråga. Trots detta anser vi att en sådan erinran om miljöbalken bör införas i bl.a. väglagen. Se även avsnitt 1.3. En myndighetsutövning enligt en lag regleras normalt bara i just den aktuella lagen. I den mån miljöbalkens regler skall läggas till rättslig grund för myndighetsutövning enligt en annan lag måste det föreskrivas särskilt.

284 Avsnitt 3

Detta sker i andra stycket. De lagrurn på detta sätt kopplas in" är som hushållningsreglema i 3 och 4 kap. MB f.d. 2 och 3 kap. NRL och bestämmelserna att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer samt om att verksamhet medverkar till att miljökvalitetsnonn överträds inte ny som en får tillåtas.

14 § Planeringsprocessen för byggande väg skall alltid inledas med en a av

förstudie. förstudien skall förutsättningarna för den fortsatta planeringen

klarläggas. Förstudien skall även ange om en vägutredning behövs innan en

arbetsplan upprättas.

Vid utarbetande förstudien skall den att bygga en väg ha av som avser samråd enligt 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar enligt sina stadgar har till som ändamål tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen samt med den att allmänhet kan antas bli berörd. som

samrådet skall den länsstyrelse inom område vägbyggnads-

Efter vars

projektet huvudsakligen är beläget, enligt 6 kap. 4 § tredje stycket miljö-

balken, besluta projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. Vad

om

gäller planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 11-12 §§ miljöbalken äga

motsvarande tillämpning.

Paragrafen Innehållet har kommenterats i avsnitt 3.2. Förstudier är ett är ny. Väl inarbetat begrepp vid planering och byggande av väg. För att bestämmelserna MKB i 6 kap. MB skall kunna tillämpas på ett om ändamålsenligt sätt föreslås att begreppet införs i väglagen. Vad som anförts samrådet i lagrådsremissen, 625 och huvudbetänkandet, del 2 s. 68 om s. äger tillämpning även vid väglagen.

Begreppet vägbyggnadsföretag i väglagen bör enligt vår mening och efter

påpekande från Vägverket bytas ut mot vägbyggnadsproj ekt. Detta beror på "företag" ibland allmänheten har missförståtts och uppfattats som att av "entreprenör" .

14 b § En vägutredning skall genomföras när det i förstudien har klarlagts alternativa terrängkorridorer behöver studeras. Vägutredningen skall

att

utgöra underlag för val vägkorridor och trafikteknisk standard. Alterna-

av tiva terrängkorridorer skall jämföras såväl sinsemellan som med alternativet behålla befintlig väg. En förbättring befintlig väg skall också studeras, att av inte särskilda skäl föranleder annat. om

En vägutredning skall innehålla miljökonsekvensbeskrivning och de

en uppgifter i övrigt behövs för att kunna utvärdera och välja alternativ. som

Avsnitt 3 285

Vad gäller förfarandet, kraven på mihökonsekvensbeskrivningen samt

planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 5-7 §§, 8 § första stycket och 10-12 §§ miljöbalken äga motsvarande tillämpning. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i vägutredningen.

I paragrafen förs begreppet vägutredning in i väglagen. Detta har kommenterats i avsnitt 3.2. Genom bestämmelsen kommer väglagens regler MKB att ansluta till om de regler som gäller enligt miljöbalken. Det innebär att kraven på såväl MKB:ns utformning som förfarandet har skärpts. Den närmare motiveringen till miljöbalkens bestämmelser äger tillämpning även reglerna i väglagen

se lagrådsremissen s. 623 ff och vårt huvudbetänkande del 2 s. 68 fi. Det

sista stycket motsvarar nuvarande ordning enligt vägkungörelsen när en MKB skall fogas till en arbetsplan. Enligt paragrafens första stycke skall alternativet att förbättra befintlig väg studeras, inte särskilda skäl föranleder annat. Ett sådant skäl kan om att alternativet leder till orimliga konsekvenser, som att anlägga en ny vara motorväg i redan befintlig vägsträclming genom ett samhälle där det finns omfattande bebygelse på båda sidor, något som skulle leda till att bebyggelsen får jämnas med marken.

14 c § Regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken skall ske på grundval av en upprättad vägutredning enligt 14 b En ansökan tillåtlighet skall uppfylla kraven i 22 kap. 1 § första om stycket miljöbalken. Vägverket skall handlägga en ansökan om tillåtlighet och sörja för erforderlig utredning samt därefter med eget yttrande överlämna frågan till regeringen.

Paragrafen och reglerar vid vilket tillfälle under planeringsprocessen är ny vid byggande av väg som regeringens tillåtlighetsprövning skall ske, vad en sådan ansökan skall innehålla och vilken myndighet som skall handlägga ansökan.

15 § För byggande en arbetsplan. ---

I arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk för väganordningar och för att genomföra vägbyggnadsprojektet. Planen skall

286 Avsnitt 3

även innehålla miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som i övrigt en behövs för att genomföra projektet.

Vad gäller kraven på miüökonsekvensbeskrivningen samt planer och

planeringsunderlag skall 6 kap. 3 7 § och 10-12 §§ miljöbalken äga

motsvarande tillämpning.

I paragrafen finns bestämmelser innehållet i en arbetsplan.

om Även MKB upprättats i samband med vägutredning enligt 14 b § när en fördjupad MKB finnas i arbetsplanen. Detta beror på att planeringen skall en har kommit mycket längre och att arbetsplanen resulterar i beslut om att ett visst vägaltemativ väljs. Det bör observeras att 6 kap. 7 § MB, som reglerar innehållet i MKB, uppställer krav på bl.a. redovisning av alternativa en platser, sådana är möjliga, i fall där verksamhet kan antas medföra en om en betydande miljöpåverkan.

16 § Vid utarbetande arbetsplan skall samråd i fråga om vägens av en

sträckning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda fastighets-

ägare och myndigheter samt andra kan ha ett väsentligt intresse i saken. som

Samråd skall alltid ske med de miljövårdsmyndigheter berörs. I de fall

som länsstyrelsen under förstudien har beslutat att vägprojektet kan antas ha

betydande miljöpåverkan, skall ett utökat samråd med miljökonsekvensbedömning ske enligt 6 kap. 5-6 §§ miljöbalken, inte ett sådant samråd

om har skett enligt 14 b Förfarandet enligt i områdesbestämmelser. ---

Avser arbetsplan endast ombyggnad väg, färförfarandet enligt första

av stycket omständigheterna förenklas med iakttagande att ägare till

efter av en

fastighet, vilken mark skall tas i anspråk, alltid skall beredas tillfälle att

av

sig. Detta skall även tillämpas på arbetsplan innefattar endast

yttra en som

ändring planen för ett vägbyggnadsprojekt som ännu inte är färdigställt.

av

Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas berörda länsstyrelser

av innan den tas in i arbetsplanen.

Paragrafen reglerar samrådsförfarandet under arbetsplaneskedet. I första stycket har ordet naturvårdsmyndigheter bytts ut mot miljövårdsmyndigheter. Även den MKB upprättas i arbetsplaneskedet bör godkännas som länsstyrelsen i enlighet med vad gäller vid vägutredning enligt 14 b av som Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 3.2. I tredje stycket har

Avsnitt 3 287

begreppet vägbyggnadsföretag ersatts med vägbyggnadsprojekt enligt vad som framkommer i författningskommentaren till 14 a

17 § En arbetsplan skall ställas ut för granskning. Därvid skall 6 kap. 8 §

första stycket miljöbalken äga motsvarande tillämpning.

En arbetsplan ställas ut. --- Inte heller behöver en arbetsplan som avser endast ombyggnad av väg ställas ut, om inte mark behöver tas i anspråk med vågrätt eller rätt som avses i 35 § eller om ett sådant ianspråktagande skriftligen medgivits av berörda fastighetsägare och innehavare av nyttjanderätt eller servitutsrätt. Under förutsättningar kan utställelse underlåtas i fråga om en samma

arbetsplan som innefattar endast ändring av planen för ett vägbyggnads-

projekt ännu inte är färdigställt. som Om i andra eller tredje stycket länsstyrelsen har en väg som avses av antagits ha betydande miljöpåverkan, skall utställelse av arbetsplanen ändå ske enligt första stycket.

Paragrafen reglerar förfarandet för utställelse och innebär att en MKB i arbetsplaneskedet skall kungöras i samband med att arbetsplanen ställs ut. Dessutom skall MKB:n hållas tillgänglig för allmänheten, allt enligt 6 kap. 8 § första stycket MB. I tredje stycket har begreppet vägbyggnadsföretag ersatts med vägbyggnadsprojekt i enlighet med vad som framkommer i författningskommentaren till 14 a I paragrafens andra och tredje stycke stadgas att arbetsplan i vissa fall inte behöver ställas ut. Det bör finnas bestämmelse innebörd att det en av även i sådana fall behövs utställelse arbetsplan med MKB om länsav styrelsen beslutat att vägbyggnadsprojektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. En sådan regel införs i fjärde stycket.

18 § Arbetsplan fastställs regeringens prövning. --- Innehållet i miüökonsekvensbeskrivningen samt resultatet samråd och av yttranden skall beaktas då arbetsplanen fastställs. I sådana inte ske. --- Ett beslut tre år. --- Ett beslut fastställelse arbetsplan eller om förlängning av om av en

giltighetstiden skall kungöras och den ansvariga myndigheten i det land med

vilket samråd hållits enligt 6 kap. 6 § miljöbalken informeras.

10 17-0268

288 Avsnitt 3

Paragrafen reglerar förfarandet för fastställelse av arbetsplaner. Som andra stycke har införts regel om att innehållet i MKBzn och en resultatet samråd och yttranden skall beaktas arbetsplan fastställs. av när en Av arbetsplanen bör framgå hur detta har skett. I 6 kap. 9 § andra stycket MB finns motsvarande bestämmelse vid prövning enligt miljöbalken. De närmare motiven framgår lagrådsremissen 634 och vårt av s. huvudbetänkande del 80 2 s. De föreslagna tredje och fjärde styckena motsvarar andra och tredje styckena i nuvarande lydelse. Ett beslut fastställelse arbetsplan bör kungöras. En sådan om av bestämmelse föreslås i femte stycket. Dessutom skall den myndighet i det land med vilket samråd hållits infonneras.

26 § Väg skall andra åtgärder. ---

Genom renhållning skall vägområdet hållas i ett sådant skick att olägenheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och så att skäliga trevnadshänsyn blir tillgodosedda. Detsamma gäller ifråga om mark till en bredd 25 meter intill parkeringsplats eller rastplats som är väganordning,

av i den mån allmänheten har tillträde till marken. Inom områden med detalj-

plan gäller detta stycke endast områden för motorväg eller motortrafikled.

De åtgärder som behövs. ---

I paragrafen har den ändringen gjorts att begreppet sanitära hänsyn i andra

stycket bytts ut mot olägenheter för människors hälsa. Ordalydelsen kommer då att ansluta till 9 kap. MB.

28 § Behöver för väganordning, utförande ingår i drift av väg, tas i

en vars

anspråk mark utöver den som redan hör till vägen, skall upprättas en

arbetsplan, vari den mark behöver tas i anspråk. Bestämmelserna anges som i 13-20 §§ skall därvid tillämpas. Såvitt angår tillämpningen av 16 § tredje

stycket, 17 § tredje stycket och 18 § tredje stycket skall arbetsplanen anses

sådan plan som avser endast ombyggnad av väg. som en

Hänvisningen i paragrafen till andra lagrum har utvidgats till att avse även 15 Detta innebär att MKB skall upprättas även i fall som avses i en förevarande paragraf. En sådan beskrivning torde alltid vara av värde i

Avsnitt 3 289

vägärenden. Dessutom har hänvisningen till 18 § andra stycket ändrats till tredje stycket paragraf. i samma

32 § Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åtgärder för att

förebygga att områdets skick vållar störningar och olägenheter i framtiden.

Väghållaren får föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för

vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till att fråga har uppkommit om markens användning som enskild väg.

Vad som inte har förts bort inom ett år efter det att vägen dragits in tillfaller fastighetens ägare. Länsstyrelsen kan förlänga tiden, om särskilda

skäl föreligger.

I första stycket har som andra mening tagits in en bestämmelse om skyldighet för väghållaren att i den omfattning det behövs ställa i ordning vägomrâdet så att det inte kan uppkomma störningar och olägenheter sedan vägen dragits in. På senare tid har det visat sig att, när vägbanor skall schaktas bort, fyllningen kan bestå av förorenade massor. Kostnaderna för sanering kan bli mycket stora. Ibland kan det tänkas att miljöriskerna blir mindre om vägbanan får ligga kvar än om massorna skall flyttas. Detta måste beaktas vid utformningen av återställningsåtgärdema. Det bör framhållas att vissa anläggningar och miljöer kan vara skyddade enligt lagen 1988:950 om kulturminnen m.m. Det kan också inträffa att den enskilde markägaren vill att vägen skall vara kvar. I övrigt har endast språkliga -

ändringar gjorts i paragrafen.

35 § Har i fastställd arbetsplan för vägbyggnadsprojekt mark i närheten av det i arbetsplanen upptagna vägområdet avsatts för upplag eller liknande

ändamål i samband med byggandet av vägen, skall till väghållaren upplåtas

nyttjanderätt till marken för den tid som angivits i planen.

I paragrafen har begreppet vägbyggnadsföretag ersatts med vägbyggnadsprojekt i enlighet med vad som framkommer i författningskommentaren till 14 a

38 § Paragrafen föreslås bli upphävd.

290 Avsnitt 3

I paragrafen föreskrivs att om väghållaren till drift av väg behöver ta sten,

nu sand eller jord på mark tillhör än staten och detta kan ske grus, som annan utan avsevärd olägenhet, så kan länsstyrelsen på framställning av väghållaren föreskriva att rätt till sådan täkt skall upplåtas. Länsstyrelsen meddelar därvid de föreskrifter behövs för rättens utövande. I som förevarande fall kan det också behövas tillstånd till täktverksamhet enligt miljöbalken. Även frågan sådant tillstånd prövas länsstyrelsen. om av Vi har erfarit att bestämmelsen praktiskt taget aldrig tillämpas numera. Möjligen den lämpad för äldre förhållanden när vägarna var små. var mer Med nutidens stora belagda vägar, inte fordrar giusning, och med tanke som på att vid vinterväglag saltning, åtminstone i landets södra och mellersta delar, vanligare än sandning, de speciella reglerna täkter för är synes om vägar knappast ändamålsenliga. Den bästa lösningen på samordningsvara problemet mellan lagarna att upphäva denna paragraf och synes vara anslutande ersättningsregel i 63 § väglagen. Följden blir att väghållaren får förvärva erforderliga på marknaden, där miljöbalkens regler är massor tillämpliga på leverantörernas täktverksamhet.

54 § Föreskrifter meddelas med stöd 43-48 § § får avse åtgärder för som av begränsa eller motverka skada eller olägenhet på människors hälsa eller att omgivningen eller andra åtgärder till skydd för miljön.

Paragrafen och har motiverats i avsnitt 3.2. är ny

63 § Väghållaren skall ersätta skador ---

att intill vägområde sätta upp snöskärm.

Väghållaren skall är avsevärda. --- Bestämmelserna i skall lämnas. ---

Ändringen innebär att punkt 5 ersättning för rätt till täkt för drift av väg

om upphävs. Jämför 38

74 § Länsstyrelsens beslut enligt 37, 45-47 48 § andra stycket, 52, 53 §

eller 64 § andra stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Länsstyrelsens beslut om godkännande av en miljökonsekvensbeskrivning

enligt 14 b och 16 §§ får inte överklagas.

Avsnitt 3 291

Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än i första och som avses andra styckena får överklagas hos regeringen.

I första stycket har hänvisningen till 38 § tagits bort. I andra stycket föreskrivs att länsstyrelsens beslut om godkännande inte får överklagas. Detta ansluter till nuvarande ordning enligt lagen 1995: 1649 om byggande av järnväg. Det föreslagna tredje stycket motsvarar nuvarande andra stycket, dock att hänvisning till andra stycket tillagts.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande vid denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Övergångsbestämmelsema har kommenterats i avsnitt 3.2.

Avsnitt 4 293

4 Lagen 1995:1649 om byggande av järnväg

Förslag: I lagen om byggande järnväg skall upplysas, att det av utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken kan som vara tillämpliga på verksamheten. Begreppet järnvägsutredning införs i lagen byggande om av järnväg. När den verksamhet som har bedrivits på järnväg upphör, skall verksamhetsutövaren vara skyldig att vidta återställningsåtgärder.

Regler om miljökonsekvensbeskrivningar införs vilka i

huvudsak ansluter till de bestämmelser gäller enligt som miljöbalken.

4.1 innehåll

Lagens

Mot bakgrund av bl.a. 1988 års trafikpolitiska beslut prop. 1987/88:50 bil. bet. 1987/88:TU 20, rskr. 1987/88:297 ökad satsning skulle göras att en på järnvägen som ett miljöanpassat transportmedel, pågår sedan några år tillbaka utbyggnad järnväg i Sverige. Före den l februari 1996 en av saknades i lag fastställda krav på samhällelig kontroll, planering och styrning av jämvägsbyggandet. Förfarandet vid byggande järnväg ansågs ha klara av brister vad gällde anknytningen till bl.a. miljölagstiftning prop. 1995/96:2 s. 17 och 3 För att råda bot på de brister förelåg antog riksdagen lagen som om byggande av j ämväg banlagen, som trädde i kraft nämnda dag och som har väglagen som förebild. Lagen är tillämplig på vad som vanligtvis benämns järnväg även på men

tunnelbana och spårväg l kap. l §. Vid planläggning järnväg och vid

av

294 Avsnitt 4

prövning ärenden byggande järnväg skall naturresurslagen av om av tillämpas. Hänsyn skall tas till bl.a. allmänna intressen. Till dessa räknas exempelvis hushållning med naturresurser, miljöskydd, hälsoskydd, kulturmiljövård och naturvård prop. 1995/96:2 49l kap. 3 §. Vidare s. skall tillses järnvägen får sådant läge och utförande att ändamålet med att järnvägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad 1

kap. 4 §. Inom område omfattas detaljplan eller områdesbestämmelser får som av järnväg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet en med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser

Gäller skyddsföreskiifter eller andra särskilda bestämmelser för

göras. användning bebyggelse, mark eller vatten, får järnväg inte byggas så att av syftet med bestämmelserna motverkas. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får dock medge undantag härifrån om det finns

särskilda skäl l kap. 5 §.

Den att bygga järnväg skall huvudregel upprätta en som avser en som

väglagens arbetsplan. I järnvägsplanen skall jämvägsplan, vilken motsvarar

bl.a. den mark behöver tas i anspråk. Planen skall även innehålla anges som

miljökonsekvensbeskrivning MKB, skall ha godkänts berörda

en som av

länsstyrelser, och de uppgifter behövs i övrigt för att genomföra planen,

som

s.k. genomförandebeslcrivning 2 kap. 1-4 §§.

en

I princip skall vid utarbetande jämvägsplan samråd ske i fråga om

av en järnvägens sträckning och förslaget i övrigt med berörda fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och andra kan ha ett väsentligt intresse i saken, som

såsom trafikutövare, landsting och fastighetsbildningsmyndighet prop.

1995/96:2 36. De synpunkter framförs skall redovisas i sarnrådss. som en redogörelse. Banverket skall huvudregel ställa ut planen för granskning som 2 kap. 5-7 §§. fastställs Banverket efter samråd med berörda

En jämvägsplan av

länsstyrelser. Om Banverket och länsstyrelse har olika uppfattning, en

hänskjuts frågan fastställelse järnvägsplanen till regeringens prövning

om av 2 kap. 8 §.

Det märka att ianspråktagande mark i enlighet med jämvägsplan

är att av upphov till nyttjanderätt motsvarande väglagens bestämmelser om inte ger vågrätt. Den bygga järnväg kan behöva få tillträde till fastighet som avser att en för verkställa exempelvis mätning och stalcning eller för ett tillfälligt att upplag. Banlagen innehåller därför, liksom väglagen, regler om sådant tillfälligt ianspråktagande mark. Det finns även bestämmelser om av tillåtligheten olika åtgärder, såsom uppförande av byggnader jämvägsav mark 3 kap..

Avsnitt 4 295

Mark enligt fastställd jämvägsplan skall användas för järnväg som som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösas in av den som skall bygga järnvägen. Även fastighetsägaren har rätt att påkalla inlösen fastighet av som enligt jämvägsplanen skall användas för sådan järnväg 4 kap. 1-2 §§.

Vidare finns i lagen bestämmelser om ersättningsskyldighet för skador 4

kap. 3-6 §§. Av lagens regler överklagande 5 kap. följer bl.a. att Banverkets om beslut, t.ex. fastställelse jämvägsplan, överklagas hos regeringen om av en och att länsstyrelses beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, utom såvitt avser godkännande av MKB, vilket beslut inte får överklagas. Vad gäller jämvägsbyggandet i kommunal fysisk planering kan följande hämtas ur prop. 1995/96:2, s 29 Enligt plan- och bygglagen PBL skall varje kommun i översiktsplan en grunddragen för hur mark- och vattenområden är avsedda att användas ange

samt för bebyggelseutvecklingen. Planen saknar rättsverkan men förutsätts

ett viktigt instrument för att kommunen skall kunna omsätta sitt vara

politiska i riktlinjer för planläggning och utveckling av bebyggelse

program och andra anordningar, såsom trafikförsörjning och transportsystem. Planen skall utgöra underlag för beslut enligt såväl PBL som andra lagar knutna till naturresurslagen. Under förutsättning att järnvägsändamålet har tagits i kommunens upp översiktsplan eller att området för järnvägen är av riksintresse enligt naturresurslagen kan områdesbestämmelser upprättas och antas för att lägga fast

jämvägssträckning. Även områdesbestämmelser varken byggrätt

en om ger eller rätt att lösa in mark hindras åtgärder som kräver bygglov samt fastighetsbildning i strid mot bestämmelserna. Därigenom kan "korridorer"

för vissa bansträclmingar säkerställas i avvaktan på upprättande och

fastställande av plan för järnvägen. Jämvägsändamålet kan fastställas genom att kommunen upprättar och antar detaljplan får rättsverkan. Detaljplanen får bl.a. reglera en som placering och utformning olika anordningar samt eventuella skyddsav åtgärder för att motverka störningar på omgivningen. Planen får dock inte

göras detaljerad än vad är nödvändigt med hänsyn till syftet med

mer som

planen. Åtgärder som kräver lov enligt PBL får inte utföras i strid mot

detaljplanen. Vidare finns bestämmelser i ett stort antal lagar om att beslut enligt dessa inte får strida mot detaljplan enligt PBL.

Vid upprättande översiktsplan, områdesbestämmelser och detaljplan

av har länsstyrelsen för att ta tillvara statens intressen. I de fall ansvar

kommunen inte vill medverka till att säkerställa jämvägsändamålet finns

möjlighet för regeringen att förelägga kommunen att anta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser, om det behövs för att en

296 Avsnitt 4

tillgodose ett riksintresse eller åstadkomma lämplig kommunal en samordning 12 kap. 6 § PBL. Genom banlagen har byggandet järnväg blivit reglerat i särskild av

lagstiftning, kopplat till naturresurslagen och med nära anknytning till PBL.

4.2 till

Anpassningen miljöbalken

Den verksamhet regleras i banlagen är sådan att den faller inom som miljöbalkens tillämpningsområde, vilket får till följd att bl.a. de allmänna hänsynsregler som finns upptagna i 2 kap. MB, huvudregel, skall som beaktas och tillämpas av verksamhetsutövare enligt banlagen. Redan idag finns regler av hänsynskaraktär i banlagen. Det är dels bestämmelsen i 1 kap. 3 att hänsyn skall tas till allmänna intressen, dels regeln i 1 kap. 4 att järnvägen skall få sådant läge och utförande att ändamålet med denna vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Reglerna i miljöbalken skall tillämpas även verksamhet eller om en

åtgärd som omfattas av balkens tillämpningsområde också omfattas

av annan lagstiftning, exempelvis banlagen. Om det i den enskilda lagen finns bestämmelser som i särskilda avseenden reglerar fråga omfattas en som av miljöbalken skall enligt l kap. 3 § första stycket MB i stället gälla vad som sägs i den enskilda lagen. För att utgöra undantag från balken bör det normalt krävas att bestämmelsen preciserar vilka slags miljöhänsyn skall tas eller vilken som

prövning som skall ske, exempelvis en lokaliseringsbedömning.

Mot bakgrund av det sagda måste regeln i l kap. 3 § banlagen, att hänsyn skall tas till allmänna intressen, sägas så allmänt hållen att den inte vara utgör undantag från miljöbalken. När det däremot gäller l kap. 4 § banlagen framgår klart bestämav

melsen att en lokaliseringsbedömning skall göras. Av l kap. 3 § första stycket MB följer då att ytterligare krav på vägs läge inte kan ställas med

en stöd av miljöbalkens hänsynsregel i 2 kap. 4 § MB. Bestämmelsen i l kap. 4 § banlagen stadgar också att vägen skall få sådant utförande att ändamålet vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Regeln kan enligt vår bedömning inte så precis anses vara att den utgör ett undantag från exemelvis bestämmelsen i 2 kap. 3 § MB, att en verksamhetutövare i vissa avseenden skall vidta försiktighetsmått, och

Avsnitt 4 297

från i 2 kap. 6 § MB. De sistnämnda bestämmelserna

produktvalsprincipen

i stället sådana de i högre grad preciserar vilket utförande en väg skall är att ha beträffande hänsyn till b1.a. miljön. hushållning med naturresurser i 2 och 3 kap. natur-

Reglerna om

resurslagen återfinns i 3 och 4 kap. MB. I l kap. 2 § MB finns dessutom en med den innebörden 3 och 4 kap. MB skall tillämpas b1.a. bestämmelse att

vad föreskrivet i vissa angivna lagar, exempelvis banlagen. I 1

enligt som är § första banlagen finns knytningen till naturresurslagen.

kap. 3 punkten

Bestämmelsen skall ändras så att den hänvisar till 3 och 4 kap. MB.

innehåller vidare den bestämmelsen att myndigheter skall Miljöbalken iaktta miljökvalitetsnormer när de planerar och planlägger samt prövar tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden 5

tillåtlighet,

MB. Myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer även vid

kap. 3 § banlagen. Dessutom bör 16 kap. 5 § MB, att tillstånd inte får tillämpning av

meddelas för verksamhet medverkar till att en miljökvalitetsnonn

ny som överträds, ha motsvarande tillämpning vid beslut enligt banlagen. följer MKB skall ingå i ansökan tillstånd Av 6 kap. 1 § MB att en om enligt miljöbalken eller föreskrifter meddelats med stöd eller tillåtlighet som balken. Verksamhet enligt banlagen kommer med stor sarmolikhet inte att av

varför föreskrifter MKB, i enlighet med vad som vara tillståndspliktig, om

närvarande, måste finnas i banlagen. Frågan är hur formaliserad gäller för omfattande MKB:n bör samt hur förfarandet i samband med och vara

upprättandet bör utformat.

vara Bestämmelserna MKB i miljöbalken bör i så stor utsträckning som om möjligt få tillämpning även på MKB i lagar utanför balken.

Vad först gäller innehållet i MKB gör miljöbalken skillnad på om

en

verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan eller inte 6 kap. 7 §

enligt vår mening skäl att ha andra regler inom banlagens MB. Det saknas

område de gäller vid tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken.

än som i 6 kap. 7 § MB skall därför tillämpas även på MKB enligt Bestämmelsen banlagen. förfarandet finns regler i miljöbalken tidigt samråd, beslut Vad avser om

betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvens-

om

bedömning, kimgörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande,

beaktande MKB vid prövning och kostnader. av tidigare nämndes bör ordningen enligt banlagen i så stor Som

utsträckning möjligt likna den gäller enligt miljöbalken.

som som

dock speciella inom trañkområdet, eftersom trafik-

Förhållandena är

däribland Banverket, kan ha flera uppgifter och roller, såsom

verken,

beslutsmyndighet, exploatör och granskningsmyndighet.

resultat för miljön skall uppnås måste NIKE-förfarandet

För att bästa

i ett tidigt skede och samordnas med övrig, icke lagreglerad, planering

starta

298 Avsnitt 4

av järnvägar, dvs. förstudie och jämvägsutredning. Det bör dock tilläggas att

Banverket inte kommit lika långt Vägverket med utformningen de

som av delar av planeringsprocessen ligger före jämvägsplanen, jfr avsnitt 3.2. som Till detta kommer att jämvägssystemet skiljer sig från vägsystemet så pass

mycket att exempelvis förstudier vid jämvägsplanering kan ha ett helt

annat innehåll än motsvarigheten vid byggande väg. Begreppen förstudie och av järnvägsutredning är således inte alls lika inarbetade motsvarigheterna som

vid vägplanering. Under vårt utredningsarbete har framkommit ett behov

av

översyn av banlagen så att de stadier i planeringen ligger före

som

jämvägsplaneskedet blir lagreglerade. Detta skulle underlätta miljöarbetet på så sätt att MKB-proceduren kunde samordnas på ett ändamålsenligt sätt

mer med övrig planering. Efter att ha samrått med Banverket avstår vi dock från att lägga fram något förslag rörande förstadier. Däremot vi att anser

begreppet järnvägsutredning bör införas i banlagen. Detta har skett i syfte att

på ett tydligare och mer ändamålsenligt sätt klargöra förfarandet med

MKBzn. Någon djupare analys av begreppet järnvägsutredning har inte skett

från vår sida. Med utgångspunkt från miljöbalkens regler vi därför att förfarandet anser skall vara utformat på följande sätt.

Den som planerar att bygga en järnväg skall så tidigt möjligt i

som planeringsprocessen ha ett sådant tidigt samråd i 6 kap. 4 § första som avses stycket MB med berörda länsstyrelser, kommuner och miljöorganisationer samt med den allmänhet som kan antas bli berörd, exempelvis markägare och närboende. Det kan ibland vara svårt att i ett tidigt skede identifiera den allmänhet kan antas bli berörd järnväg, speciellt det är fråga som av en om om en lång bansträckning med flera och breda terrängkonidorer. Samrådsförfarandet får anpassas till dessa omständigheter och kan då tänkas ske genom utställningar, annonser, infonnationsmöten eller utskick av infonnationsmateriel. Efter samrådet skall den länsstyrelse inom område jämvägsprojektet vars huvudsakligen är beläget besluta i frågan projektet kan antas ha om

betydande miljöpåverkan. Beslutet skall inte kunna överklagas 6 kap. 4 §

tredje stycket MB. Den som planerar att bygga en järnväg skall alltid upprätta en

järnvägsutredning. I en sådan skall finnas redovisat olika utbyggnads-

alternativ, skall jämföras såväl sinsemellan med alternativet att inte som som

genomföra den aktuella jämvägsutbyggnaden.

Under järnvägsutredningen skall arbetet med MKBzn fortsätta. Om länsstyrelsen beslutat att jämvägsprojektet kan antas ha betydande

miljöpåverkan, skall det under järnvägsutredningen ske ett utökat samråd med miljökonsekvensbedömning enligt 6 kap. 5-6 MB.

Avsnitt 299

När verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, en stycket MB MKB skall kungöras. Även föreskrivs i 6 kap. 8 § första att en på banlagens område bör denna ordning gälla. MKB:n skall därefter hållas tillgänglig för allmänheten får tillfälle att yttra sig. Genom detta ges en som myndigheter hänsyn till den enskildes

möjlighet att påverka att ta större

intressen. detta skett och eventuell komplettering MKB:n gjorts, skall den När av godkännas samtliga berörda länsstyrelser i enlighet med vad som gäller av idag enligt 2 kap. 4 § banlagen. Godkännandet innebär att länsstyrelsen anser MKB:n tillräckligt underlag för samlad bedömning av den att utgör ett en planerade verksamhetens inverkan på exempelvis miljö, hälsa och hushållning med Godkännandet innebär således endast att kvaliteten naturresurser.

Vi vill understryka att det inte är något ställningstagande till om

godkänns. kan godtas eller projektet bör genomföras jfr

miljökonsekvensema om prop. 1995/96:2 51. Länsstyrelsens beslut godkännande MKBzn skall

s. om av kunna överklagas. Så är förhållandet redan idag enligt 5 kap. 2 § inte banlagen, jfr 6 kap. 9 § första stycket MB.

MKB bör upprättas även under järnvägsplaneskedet. Det blir då fråga

En

fördjupad MKB. Detta beror på att detaljeringsgraden är mycket

om en

högre jämvägsplan. Det skulle dock leda för långt att genomföra

i en förnyade samrådsförfaranden. Däremot kan krävas att berörda länsstyrelser godkänner MKB:n innan den tas in i jämvägsplanen. Kungörandet av liksom den hålls tillgänglig för allmänheten kan ske i samband MKBzn att

med jämvägsplanen ställs ut för granskning enligt 2 kap. 7 § banlagen.

att

Då jämvägsplan skall fastställas bör lagstadgad skyldighet finnas

en en innehållet i MKB:n och resultatet samråd och yttranden jfr 6 att beakta av kap. 9 § andra stycket MB. med vad föreskrivs i 6 kap. 8 § andra stycket MB bör det I enlighet som införas bestämmelse att ett beslut fastställelse av även en om om jämvägsplan skall kungöras. det gäller kostnaderna bör den är skyldig att upprätta MKBzn stå När som för dessa. Så är fallet även enligt miljöbalken 6 kap. l0 §. och djur- och regleras i 7 och 8 kap. MB. Att Skydd av områden växtarter skall beaktas vid byggande järnväg framgår även l

skyddsföreskrifter av av

kap. 5 § andra stycket banlagen. nyhet med miljöbalken är att regeringen skall tillåtlighetspröva En avsedda för fjärrtrafik och anläggande nytt spår på sträcka järnvägar av en

minst fem kilometer för befintliga järnvägar för fjärrtrafik 17 kap. l § 19

av MB. Prövningen bör ske i ett tidigt skede i planeringsprocessen innan

lokaliseringen blivit alltför låst och stora kostnader lagts ned i projekte-

möjlighet för regeringen att samlat bedöma flera ringen. Då ges även lokaliseringsaltemativ sådana är aktuella. Det förefaller lämpligt att om

300 Avsnitt 4

regeringens prövning sker i samband med jämvägsutredningen då den

lämpligaste sträckningen skall läggas fast. Regeringens tillåtlighetsbeslut

kommer att omfatta tillåtligheten anläggningen inom ett visst område utan av att den närmare sträckningen har preciserats. När regeringen har beslutat att tillåta en verksamhet är frågan tillåtlighet avgjord. Jämvägsplanen skall om således endast avse sträckning inom det område regeringsbeslutet Det avser. bör kunna åligga Banverket att till att jänvägar är obligatoriskt se som prövningspliktiga överlämnas till regeringens prövning. Banverket torde också kunna handlägga ärendena regeringen. Det kan anmärkas att vi i - 24 § lagen om införande av miljöbalken föreslagit att järnvägar börjat som anläggas före den l januari 2001 inte behöver prövas enligt bestämmelserna om obligatorisk regeringsprövning. Den föreslagna regeln hindrar inte att regeringen fram till nämnda tidpunkt prövar järnvägen efter förbehåll. I 3 kap. banlagen finns bestämmelser om s.k. tillfälligt ianspråktagande av mark. Den som avser att bygga en järnväg kan länsstyrelsen rätt att av ges få tillträde till fastighet för att utföra vissa förberedande åtgärder för byggande av järnväg. Regler tilltrådesrätt finns även i 28 kap. 3-4 om MB, genom vilka en verksamhetsutövare kan tillträde till fastighet armans för att utreda verksamhets verkningar och för att utföra skadeföreen byggande åtgärder. Sistnämnda bestämmelser har tillkommit för att underlätta åtgärder till skydd för miljön medan reglerna i banlagen syftar till att underlätta byggande järnväg. Även vissa de förberedande av om av åtgärderna som vidtas enligt banlagen kan ha ett miljösyñe har bestämmelserna i banlagen och miljöbalken så olika utformning och i huvudsak så olika syften att det inte finns anledning att ändra banlagen i detta avseende. I olika lagar som är anknutna till naturresurslagen finns bestämmelser om återställningsåtgärder. Det är i vissa fall viktigt, även beträffande järnvägar, att anläggningar tas bort och spåren verksamheten även i övrigt utplånas av när den har upphört. Eftersom verksamhet faller under exempelvis som banlagen inte kräver tillstånd, kan frågan återställningsåtgärder inte om regleras av myndighet vid tillståndsprövningen eller särskilt i samband med att tillståndet upphör. I stället får skyldigheten följa direkt banlagen. Då av det är staten som i de allra flesta fall bygger järnväg och då tillstånd eller liknande, såsom fastställelse av jämvägsplan, inte kan göras beroende att av säkerhet ställs, ser vi inte tillräckliga skäl att införa bestämmelser om ställande av säkerhet för kostnader för återställningsåtgärder. I 6 § lagen om införande av miljöbalken föreslår vi att ärenden har som inletts före miljöbalkens ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, att reglerna miljökvalitetsnonner skall tillämpas men om omedelbart. En motsvarande ordning bör gälla även enligt banlagen. Frågan är vilken tidpunkt som bör väljas. Enligt vår mening kan det lämpligt att vara

1997:32 Avsnitt 4 301 SOU

äldre bestämmelser får gälla i de fall då MKB har lämnats in till en

länsstyrelsen för godkännande enligt 2 kap. 4 § banlagen före ändringamas

ikrañträdande. I övrigt vi inte något behov övergångsregler. ser av -

Följaktligen bör skyldigheten att vidta återställningsåtgärder gälla även då

järnvägen tillkommit enligt äldre bestämmelser.

4.3 Författningskommentar

1 kap. Allmänna bestämmelser

Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser rörande

3 §

miljöpåverkan i miljöbalken. Vid planläggning järnväg och vid prövning av ärenden om byggande

av

skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken

av järnväg tillämpas.

Vid byggande och underhåll järnväg skall hänsyn tas planläggning, av

till både enskilda och allmänna intressen.

Det behöver inte särskilt i lagar utanför miljöbalken att balkens regler, anges huvudregel, också gäller verksamheten eller åtgärden i fråga. Trots detta som sådan erinran miljöbalken bör införas i bl.a. banlagen. Se anser vi att en om även avsnitt 1.3. enligt lag regleras normalt bara i just den

En myndighetsutövning en aktuella lagen. I den mån miljöbalkens regler skall läggas till rättslig grund

för enligt lag måste det föreskrivas särskilt.

myndighetsutövning en annan

sker i andra stycket. De lagmm på detta sätt "kopplas in är Detta som och 4 kap. MB f.d. 2 och 3 kap. NRL och

hushållningsreglema i 3 bestämmelserna att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer samt

om verksamhet medverkar till milj överträds inte att ny som att en fâr tillåtas.

Tredje stycket motsvarar andra meningen i paragrafens nuvarande

lydelse.

den verksamhet har bedrivits på järnväg upphör är

8 § När som

verksamhetsutövaren skyldig att ta bort anläggningar och vidta andra

302 Avsnitt 4

åtgärder för återställning i den utsträckning det behövs för att förebygga

störningar och olägenheter i framtiden.

Bestämmelsen är ny och reglerar skyldigheten att sedan verksamheten har upphört vidta åtgärder för att de naturliga förhållanden rubbats skall som återställas. De närmare motiven framgår av avsnitt 4.2. Det kan anmärkas att miljöriskema kan tänkas bli mindre om spåranläggningen får ligga kvar än om förorenade flyttas. Det bör även framhållas att vissa anläggningar massor och miljöer kan vara skyddade enligt lagen 1988:950 om kulturminnen m.m.

2 kap. Järnvägsplan m.m.

1 § Den som planerar att bygga en järnväg skall så tidigt möjligt i som

planeringsprocessen ha samråd enligt 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken

med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar enligt som

sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsin-

tressen samt med den allmänhet som kan antas bli berörd.

Efter samrådet skall den länsstyrelse inom område järnvägs-

vars projektet huvudsakligen är beläget, enligt 6 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken, besluta om projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. Vad

gäller planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 11-12 §§ miljöbalken äga

motsvarande tillämpning.

Paragrafen är ny. Den tidigare bestämmelsen i 2 kap. l § banlagen benämns i fortsättningen 2 kap. 1 c Innehållet har kommenterats i avsnitt 4.2. Till skillnad not vad som föreslås beträffande väglagen, avsnitt 3.2, införs inget begrepp motsvase rande förstudier. I stället föreskrivs att det så tidigt möjligt i planesom ringsprocessen skall ske ett tidigt samråd och att länsstyrelsen därefter skall besluta om projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. Vad anförts som om samrådet i lagrådsremissen, s. 625 och huvudbetänkandet, del 2 68 s. äger tillämpning även vid banlagen.

1 a § Den som planerar att bygga en järnväg skall upprätta järnvägsen

utredning. I järnvägsutredningen skall finnas redovisat olika utbyggnads-

Avsnitt 4 303

skall jämföras såväl sinsemellan med alternativet att inte

alternativ, som som

genomföra den aktuella järnvägsutbyggnaden. skall innehålla miljökonsekvensbeskrivning och En järnvägsutredning en

behövs för kunna utvärdera och välja alternativ.

de uppgifter i övrigt som att

Vad gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt

skall 6 kap. 3 5-7 §§, 8 § första stycket och

planer och planeringsunderlag

10-12 §§ miljöbalken äga motsvarande tillämpning. skall godkännas berörda länsstyrelser

Miljökonsekvensbeskrivningen av innan den tas in i järnvägsutredningen.

förs begreppet järnvägsutredning in i banlagen. I paragrafen, som är ny,

Detta har kommenteras i avsnitt 4.2. banlagens regler MKB att ansluta till Genom bestämmelsen kommer om innebär kraven på såväl

de regler gäller enligt miljöbalken. Det att

som förfarandet har skärpts. Den närmare motiveringen MKBzns utformning som bestämmelser tillämpning även på reglerna i banlagen

till miljöbalkens äger

623 ff och vårt huvudbetänkande del 2 68 ff.

lagrådsremissen s.

se s

förevarande bestämmelse motsvarar nuvarande ordning Det sista stycket i kap. 4 § banlagen. Jämför även 2 kap. 2 § nedan. enligt 2

enligt J 7 kap. miljöbalken skall ske

1 b § Regeringens tillåtlighetsprövning

upprättad järnvägsutredning enligt 2 kap. 1 a

på grundval av en tillåtlighet skall uppfylla kraven i 22 kap. l § första

En ansökan om

stycket miljöbalken. skall handlägga ansökan tillåtlighet och sörja för

Banverket en om

med yttrande överlämna frågan till erforderlig utredning samt därefter eget

regeringen.

och reglerar vid vilket tillfälle under planeringsprocessen Paragrafen är ny regeringens tillåtlighetsprövning skall ske, vad för byggande av järnväg som innehålla och vilken myndighet skall handlägga

sådan ansökan skall som en ansökan.

1 § Den som av järnväg. c --- I de orsakar enskilda. ---

304 Avsnitt 4

Paragrafen motsvarar den tidigare bestämmelsen i 2 kap. 1

2 § I järnvägsplanen skall den mark och de särskilda rättigheter anges som

behöver tas i anspråk för järnvägen och för byggandet

av järnvägen. Om

mark behöver tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt, skall det planen

av

framgå vilken mark som avses och under vilken tid den skall nyttjas. Planen

skall innehålla miljökonsekvensbeskrivning. Vad gäller

en kraven på miljö-

konsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3

7 § och 10-12 §§ miljöbalken äga motsvarande tillämpning. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas berörda länsstyrelser innan den

av tas in i järnvägsplanen.

De skyddsåtgärder planen redovisas.

---

I första stycket finns bestämmelser innehållet i jämvägsplan. om en Trots att en MKB upprättats enligt l § i samband med jämvägsa

utredningen skall fördjupad MKB finnas i j ämvägsplanen.

en Detta beror på att planeringen har kommit mycket längre och att jämvägsplanen resulterar i beslut om att ett visst jämvägsalternativ väljs. Det bör observeras 6 kap. 7 att § MB, som reglerar innehållet i MKB, uppställer krav på bl.a.

en redovisning

av alternativa platser, sådana är möjliga, i fall där verksamhet kan om en antas medföra en betydande miljöpåverkan. Även den MKB

som upprättas i jämvägsplaneskedet bör godkännas

av

länsstyrelsen i enlighet med vad som gäller vid järnvägsutredning enligt 2 kap. 1 a Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 4.2.

3 § Till järnvägsplanen skall en fastighetsföreteckning fogas. I fastighetsförteckningen skall, i den mån de berörs planen, redovisas

av

gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen 1973:1149 och samfälligheter enligt lagen 0000 med särskilda bestämmelser

om vatten-

verksamhet samt ägarna till de fastigheter deltar i anläggningarna eller

som

samfälligheterna.

Om eller innehavare. en ---

I paragrafens första stycke har hänvisningen i fjärde punkten till vattenlagen

1983:291 bytts ut mot lagen 0000 med särskilda bestämmelser om Vattenverksamhet.

Avsnitt 4 305

4 § Paragrafen föreslås bli upphävd.

MKB skall godkännas berörda

I paragrafen föreskrivs nu att en av länsstyrelser innan den tas in i jämvägsplanen.

förelår motsvarande regler beträffande MKB i jämvägs- Eftersom vi att in i 2 kap. l och 2 kan

utredning respektive järnvägsplan tas a

förevarande bestämmelse upphävas.

för granskning. Därvid skall 6

7 § Banverket skall ställa ut en järnvägsplan § första stycket miljöbalken äga motsvarande tillämpning.

kap. 8

En järnvägsplan särskild rätt.

---

Vad är färdigställt.

som ---

för utställelse och innebär att MKB i

Paragrafen reglerar förfarandet en i samband med att jämvägsplanen ställs

jämvägsplaneskedet skall kungöras

tillgänglig för allmänheten, allt enligt 6 ut. Dessutom skall MKB:n hållas

kap. 8 § första stycket MB.

8 § En järnvägsplan regeringens prövning.

---

Om planen sådant ianspråktagande.

--och resultatet samråd och

Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen av

skall beaktas då järnvägsplanen fastställs. yttranden järnvägsplan skall kungöras och den Ett beslut om fastställelse av

land med vilket samråd hållits enligt 6 kap. 6 §

ansvariga myndigheten i det

miljöbalken informeras.

införts regel att innehållet i MKBzn och Som nytt tredje stycke har en om

samråd och yttranden skall beaktas när en järnvägsplan

resultatet av bör framgå hur detta har skett. I 6 kap. 9 §

fastställs. Av jämvägsplanen

stycket MB finns motsvarande bestämmelse vid prövning av tillstånd.

andra

framgår lagrådsremissen 634 och vårt

De närmare motiven av s.

huvudbetänkande del 2 s. 80

jämvägsplan bör kungöras. En sådan

Ett beslut fastställelse av om

stycket. Dessutom skall den myndighet i det

bestämmelse föreslås i fjärde

land med vilket samråd hållits informeras.

306 Avsnitt 4

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,

om

det i ärendet ingår miljökonsekvensbeskrivning har överlämnats till

en som länsstyrelsen för godkännande vid denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Övergångsbestämmelserna har kommenterats i avsnitt 4.2.

Avsnitt 5 307

5 i Luftfartslagen 1957:297

luftfartslagen skall upplysas, att det utöver reglerna i Förslag: I regler i miljöbalken kan tillämpliga på den lagen finns som vara

verksamheten. införs vilka i huvud-

Regler om miljökonsekvensbeskrivningar

till de bestämmelser gäller enligt miljöbalken. sak ansluter som tillstånds villkor skall större vikt än i dag läggas vid miljön. I ett tillstånd skall kunna förenas med eller ändrade villkor. Ett nya skall kunna göras beroende att verk- Ett tillstånd av ställer säkerhet för kostnaderna för återställning. samhetsutövaren tillstånd upphör, skall tillståndshavaren vara skyldig att Om ett

vidta återställningsåtgärder. krav uppställs för allmänna flygplatser skall gälla även

De som

för andra tillståndspliktiga anläggningar.

1 innehåll

Lagens

antal bestämmelser skiftande karaktär, Luftfartslagen innehåller ett stort av offentligrättsliga och straffrättsliga. Lagen är indelad i såsom civilrättsliga, civil luftfart innehåller 14 kapitel och en om två avdelningar, en om som för statsändamål innehåller ett enda militär luftfart och annan luftfart som första avdelningen innehåller bl.a. bestäm-

kapitel tre paragrafer. Den

om

flygplanen, såsom luftvärdighet och miljövärdighet, besätt-

melser om om

och luftfartscertifikat, ordningen ombord på flygplanen, flygplatser,

ningama kommersiell flygtrañk, flygsäkerhet och räddningstjänst, tillstånd till villkoren för flygtransporter och skadeståndsansvar.

luftfartsförordningen 1986:171 ställer krav på att

Luftfartslagen och miljövärdiga då de används vid luftfart. I 3 kap. luftfartyg skall vara

308 Avsnitt 5

luftfartslagen finns bl.a. bestämmelser luftfartygs miljövärdighet. I l §

om förskrivs att luftfartyg skall luftvärdiga och miljövärdiga vara då de används vid luftfart. Enligt l § tredje stycket ett luftfartyg miljövärdigt, det anses om är konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd på sådant det inte ett sätt att

orsakar skada buller eller luftförorening eller liknande

genom genom annan störning. I princip skall ett luftfartyg vara registrerat för att få användas. En sådan registrering förutsätter att Luftfartsverket utfärdat ett s.k. miljövärdighetsbevis. I ett sådant bl.a. att motorerna uppfyller vissa krav i fråga anges om buller och utsläpp av luftföroreningar. Luftfartsverket har utfärdat föreskrifter om de krav som skall ställas. Kravnivåema har utarbetats i internationellt samarbete.

Bestämmelserna i 6 kap. luftfartslagen flygplatser och markorga-

om nisationen i övrigt är anknutna till naturresurslagen. Om flygplatser gäller bl.a. följande. Flygplatser och andra anläggningar för luftfarten skall uppfylla säkerhetens krav 1 §. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter luftvägar och luftrum 2 §. om Flygplatser för allmänt bruk, allmänna flygplatser, får inte inrättas eller drivas utan tillstånd regeringen eller den myndighet regeringen av bestämmer 4 §. Tillstånd får beviljas bara hinder inte möter hänsyn om av till det allmänna. Vid prövningen skall hänsyn, förutom till annat, tas till markförhållandena, störningar kan uppkomma för omgivningen och till som totalförsvaret. Därvid kan anmärkas att flygplatser med instrumentbana över 1 200 meter är tillståndspliktiga även enligt miljöskyddslagen medan övriga flygplatser är anmälningspliktiga. Vid tillståndsprövningen enligt luftfartslagen skall naturresurslagen tillämpas 5 §. Villkor kan föreskrivas för tillståndet 6 §, som också under angivna förutsättningar kan återkallas 7 §. Allmänna flygplatser får inte tas i bruk innan de har godkänts. Godkännandet skall förenas med villkor och kan under vissa förutsättningar återkallas 9 §. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva vilka flygplatser får användas vid olika slag luftfart 12 §. som av Luftfartslagen anknöts till naturresurslagen under riksdagsbehandlingen

av den sistnämnda lagen efter förslag Bostadsutskottet BoU 1986/ 87:3

av s. 14, BoU 1986/87:4 43. Utskottet ansåg detta väl motiverat bl.a. med s. hänsyn till att lagen reglerar tillkomsten anläggningar har av som stor påverkan på omgivningen. Vad beträffar enskilda flygplatser finns inte något krav på tillstånds-

prövning i luftfartslagen. I stället räcker det enligt 60 § luftfaftsförordningen

med att sådan flygplats anmäls till Luftfartsverket innan den tas i bruk. Luftfartsverket kan då förbjuda att flygplatsen inrättas eller föreskriva villkor för detta. Om en enskild flygplats uppfyller kraven för allmän flygplats, kan

Avsnitt 309

Luftfartsverket godkänna flygplatsen, då kallas godkänd enskild

som

flygplats 61 § luftfartsförordningen.

5.2 Anpassningen till miljöbalken

finns för närvarande tillståndsplikt för stora allmänna Som framgått en

enligt såväl luftfartslagen miljöskyddslagen. Prövning enligt

flygplatser som har skett bl.a. flygplatserna i Norrköping, Umeå och miljöskyddslagen av Sundsvall-Härnösand. Dessutom har regeringen under år beslutat om senare enligt naturresurslagen. Här kan nämnas Arlandas tredje

tillåtlighetsprövning

och Mellerudstorps flygplats i Karlstad. Det får förutsättas att de rullbana

tillståndspliktiga enligt miljöskyddslagen kommer att vara

flygplatser som är enligt miljöbalken. I utredningen är vi fullt medvetna om att så även enligt de olika lagarna borde samordnas så att en

prövningsförfarandena ordning skapas i förhållande till vad gäller idag.

tydligare som också i skrivelser till regeringen i december 1994 och juli Luftfartsverket har

1995 sammanställt de behov förändringar i luftfartslagstiftningen som

av och föreslagit regeringen tillsätter utredare för att

uppkommit även att en

lagstiftningen. Så har också skett dir. 1996:32. göra översyn av hela en

det inte sin uppgift att djupare in på den Miljöbalksutredningen ser som samordningsproblematik föreligger. De problemen får i stället tas upp

som luñfartslagstifmingen, vilket också framgår direktiven, i vid översynen av av särskilt framhåller att utredaren bör över bl.a. vilka regeringen se

samordning miljö- och naturresurslagstiftning för nya flygplatser.

av verksamhet regleras i luftfartslagen är sådan att den faller inom Den som

miljöbalkens tillämpningsområde, vilket får till följd att exempelvis de

finns i 2 kap. MB, huvudregel,

allmänna hänsynsregler som upptagna som

skall beaktas och tillämpas verksamhetsutövare enligt luftfartslagen. av har 6 kap. luftfartslagen, behandlar flygplatser och Redan idag som

regel hänsynskaraktär. I 5 § stadgas nämligen att,

markorganisation, en av tillstånd till allmänna flygplatser, hänsyn skall tas till bl.a. vid prövning av

störningar kan uppkomma för omgivningen. som miljöbalken skall tillämpas även verksamhet eller Reglerna i om en

omfattas balkens tillämpningsområde också omfattas av

åtgärd som av exempelvis luftfartslagen. Om det i den enskilda lagen

annan lagstiftning,

bestämmelser i särskilda avseenden reglerar fråga som finns som en

310 Avsnitt 5

omfattas av miljöbalken skall enligt 1 kap. 3 § första stycket MB i stället gälla vad som sägs i den enskilda lagen. För att utgöra undantag från balken bör det normalt krävas att bestämmelsen preciserar vilka slags miljöhänsyn skall tas eller vilken som slags prövning som skall ske, exempelvis en lokaliseringsbedömning. Mot bakgrund av det sagda måste regeln i 6 kap. 5 att hänsyn skall tas till störningar som kan uppkomma för omgivningen, sägas så allmänt vara hållen att den inte utgör ett undantag från miljöbalken. Reglerna om hushållning med naturresurser i 2 och 3 kap. naturresurslagen återfinns i 3 och 4 kap. MB. I l kap. 2 § MB finns dessutom en bestämmelse med den innebörden att 3 och 4 kap. MB skall tillämpas bl.a. enligt vad som är föreskrivet i vissa angivna lagar, exempelvis luftfartslagen. I 6 kap. 5 § tredje stycket luftfartslagen finns lcnytningen till naturresurslagen. Bestämmelsen skall ändras så att den hänvisar till 3 och 4 kap. MB. Miljöbalken innehåller vidare den bestämmelsen att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer när de planerar och planlägger samt prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden 5 kap. 3 § MB. Reglerna skall tillämpas vid tillståndsbeslut även enligt luftfartslagen. Av 6 kap. l § MB följer att en miljökonsekvensbeskrivning MKB skall bifogas en ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller föreskrifter meddelats med stöd balken. För de flygplatser som av som kommer att kräva tillstånd enligt miljöbalken blir således den regeln tillämplig. För närvarande stadgar 6 § förordningen 1991:738 om miljökonsekvensbeskrivningar en skyldighet att bifoga en MKB till ansökan om tillstånd till allmän flygplats enligt 6 kap. 4 § luftfartslagen. En MKB skall finnas även fortsättningsvis vid tillståndsprövning enligt luftfartslagen, oavsett om flygplatsen är så stor att den samtidigt kräver tillstånd enligt miljöbalken. Frågan är hur fonnaliserad och omfattande MKB:n enligt luftfartslagen bör vara samt hur förfarandet i samband med upprättandet bör vara utformat. Bestämmelserna om MKB i miljöbalken bör i så stor utsträckning som möjligt få tillämpning även MKB i lagar utanför balken. Vad först gäller innehållet i MKB gör miljöbalken skillnad på en om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan eller inte 6 kap. 7 § MB. Det saknas enligt vår mening skäl att ha andra regler inom luftfartslagens område gäller enligt miljöbalken. Bestämmelsen i 6 än som kap. 7 § MB skall därför tillämpas även på MKB enligt luftfartslagen. Vad avser förfarandet finns regler i miljöbalken om tidigt samråd, beslut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvens-

Avsnitt 5 311

kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande,

bedömning,

beaktande MKB vid prövning och kostnader. av nämndes bör ordningen enligt luftfartslagen i så stor Som tidigare

möjligt likna den gäller enligt miljöbalken. utsträckning som som

trafikområdet, eftersom trafik-

Förhållandena är dock speciella inom Luftfartsverket, kan ha flera uppgifter och roller, såsom

verken, däribland

beslutsmyndighet, exploatör och granskningsmyndighet.

understryka MKB-förfarandet måste starta i ett tidigt Vi vill särskilt att

planeringsprocessen. skede av

flygplats skall tillståndsprövas även enligt miljöbalken och

I fall då

MB därför blir tillämpliga finns inte skäl att ha bestämmelserna i 6 kap.

luftfartslagen angående förfarandet med MKB som utförliga regler i samma föreskriver tillståndsplikt. Vad anges nedan om

då miljöbalken inte som

tillståndsplikt inte samtidigt föreligger enligt förfarandet gäller där

miljöbalken.

skall samråd ske med berörda länsstyrelser och Innan en MKB upprättas

exempelvis närboende. Efter samrådet skall den länsstyrelse inom

enskilda,

huvudsakligen skall bedrivas besluta i fråga om område verksamheten vars

ha betydande miljöpåverkan. För det fall att

verksamheten kan antas

ha betydande miljöpåverkan skall sådant utökat

verksamheten kan antas

samråd ske föreskrivs i 6 kap. 5-6 MB. som

kan medföra betydande miljöpåverkan,

När verksamheten antas en

skall kungöras. Även föreskrivs i 6 kap. 8 § första stycket MB att en MKB

denna ordning gälla. MKB:n skall därefter på luftfartslagens område bör

allmänheten, får tillfälle att yttra sig. Genom detta hållas tillgänglig för som

hänsyn till den

möjlighet att påverka myndigheter att ta större

ges en

enskildes intressen.

eventuell komplettering MKB:n gjorts skall den När detta skett och av

länsstyrelser. Godkännandet innebär att läns-

godkännas samtliga berörda

av tillräckligt underlag för en samlad styrelsen att MKB:n utgör ett anser verksamhetens inverkan på exempelvis miljö,

bedömning av den planerade

Godkännandet innebär således hälsa och hushållning med naturresurser.

godkänns. Vi vill understryka att det inte är något endast att kvaliteten

milj kan godtas eller om projektet ställningstagande till om

jfr l995/96:2 51. Länsstyrelsens beslut om

bör genomföras prop. s.

kunna överklagas, jfr 6 kap. 9 § första

godkännande MKB skall inte

av

stycket MB.

föreskrivs i 6 kap. 8 § andra stycket MB bör det I enlighet med vad som

beslut tillstånd skall kungöras i de även införas bestämmelse om att ett om en

fall MKB:n tidigare kungjorts.

312 Avsnitt 5 .

I samband med prövningen tillstånd bör det också finnas av en

lagstadgad skyldighet att beakta innehållet i MKBzn och resultatet samråd

av

och yttranden jfr 6 kap. 9 § andra stycket MB.

När det gäller kostnaderna bör den som är skyldig att upprätta MKB:n stå

för dessa. Så är fallet även enligt miljöbalken 6 kap. 10 § MB.

Beträffande flygplatser samtidigt kräver tillstånd enligt miljöbalken

som bör, förutom vad nämnts att kravet på innehållet i MKB:n enligt som om 7

kap. 7 § MB skall gälla, 6 kap. 9-10 MB äga motsvarande tillämpning, dvs. reglerna om att tillståndsmyndigheten skall pröva MKB:n uppfyller

om uppställda krav och beakta innehållet i MKBzn vid prövningen samt om att den som är skyldig att upprätta MKBzn skall stå för kostnaderna. Skydd av områden och djur- och växtarter regleras i 7 och 8 kap. MB.

Sådana bestämmelser skall beaktas vid tillståndsgivning enligt luftfartslagen. För detta behövs ingen hänvisning till miljöbalkens regler.

När tillstånd meddelas, får enligt 6 kap. 6 § luftfartslagen föreskrivas

villkor för tillståndet. Det inte närmare i lagtexten vilka anges typer av villkor som då kan bli aktuella. Vi föreslår att paragrafen ändras så det att

framgår tydligt att villkor kan och skall föreskrivas till skydd för bl.a. miljön. Luftfartslagen saknar bestämmelser att tillstånd kan förenas med

om nya eller ändrade villkor. Det är enligt vår mening lämpligt sådana att bestämmelser införs. Hänsyn till tillståndshavaren gör att detta inte bör få

ske utan vidare. Som förutsättning bör gälla att det verksamheten

genom

uppkommit någon betydande olägenhet inte förutsågs tillståndet

som när meddelades eller att verksamheten medverkar till miljökvalitetsnonn att en överträds.

En nyhet med miljöbalken är att regeringen skall tillåtlighetspröva flygplatser med en banlängd av minst 2 100 meter 17 kap. l § 21 MB. Prövningen bör ske i ett tidigt skede i planeringsprocessen innan lokalise-

ringen blivit alltför låst och stora kostnader lagts ned i

projekteringen. Då ges även möjlighet för regeringen att samlat bedöma flera lokaliseringsaltemativ

om sådana är aktuella. Som anförts kommer de stora flygplatserna med

största sannolikhet att tillståndspliktiga även enligt miljöbalken. I

vara sådana fall kommer ansökan vanligt att in till den myndighet som ges som har att pröva en sådan ansökan enligt miljöbalkens regler. Det kan anmärkas att vi i 24 § lagen införande miljöbalken

om av föreslagit att flygplatser som börjat anläggas före den l januari 2001 inte behöver prövas enligt bestämmelserna obligatorisk regeringsprövning. Den om föreslagna

regeln hindrar inte att regeringen fram till nämnda tidpunkt prövar

flygplatsen efter förbehåll.

I 28 kap. l § MB föreslår vi en ordning där myndigheter har rätt att

tillträde till exempelvis fastigheter och anläggningar för kunna att fullgöra

sina uppgifter enligt miljöbalken. Bestämmelser myndighets tillträdesrätt om

Avsnitt 5 313

också i 6 kap. 1 § fjärde stycket och 2 § andra stycket luftfartslagen. finns då fråga tillsyn mot bakgrund flygsäkerhet. Som en följd av att Det är om av har så olika syften miljöbalkens bestämmelser inte anledning till reglerna ger ändring i luftfartslagen. olika lagar anknutna till naturresurslagen finns bestämmelser om I som är väl så viktigt att anläggningar tas bort och

återställningsåtgärder. Det är

verksamheten även i övrigt utplånas när Verksamheten har upphört spåren av Tidpunkten kan lämpligen knytas till när tillståndet enligt luftfartslagen.

öka förutsättningarna för att återställningsåtgärder verkligen

upphör. För att vidtas, bör tillståndshavaren kunna åläggas att ställa säkerhet. införande miljöbalken föreslår vi att ärenden som har I 6 § lagen om av ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt

inletts före miljöbalkens bestämmelser, reglerna miljökvalitetsnormer skall tillämpas

äldre men att om ordning bör gälla även vid ärenden enligt luftfartslagen. omedelbart. Denna avgörande blir alltså ansökan har gjorts den dag ändringarna träder i Det om sådan bestämmelse får betydelse särskilt vad gäller MKB. Som vi kraft. En

delbetänkande angående Övergångsbestämmelser till miljö-

anför i vårt balken, 36 får den att in ansökan under tiden närmast s. som avser ge en ikraftträdande ha sådan framförhållning att denne ser till att efter balkens en

uppfyllda ansökan görs. I vissa speciella situationer får

balkens krav är när

övergångsskede accepteras att samtliga krav inte är uppfyllda.

det dock i ett ärenden enligt luftfartslagen. I övrigt ser vi inte något Detta gäller även -

Övergångsbestämmelser. Följaktligen bör ett tillstånd som har

behov av

ikraftträdande kunna förses med ytterligare eller

meddelats före ändringamas villkor enligt de bestämmelserna och göras beroende av att ändrade nya

säkerhet ställs för återställningsåtgärder. Vidare bör återställningsåtgärder

kunna krävas även sedan ett äldre tillstånd har upphört.

5.3 Författningskommentar

6 kap. Flygplatser och markorganisationen i övrigt

5 § Tillstånd får driva flygplatsen. --- Avser prövningen i regionen. --denna lag bestämmelser rörande

Utöver bestämmelserna i finns

miljöpåverkan i miljöbalken.

314 Avsnitt 5

Vid tillståndsprövningen skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.

Tillstånd får avvikelser göras. ---

Det behöver inte särskilt i lagar utanför miljöbalken balkens regler, anges att som huvudregel, också gäller verksamheten eller åtgärden i ñåga. Trots detta anser vi att en sådan erinran om miljöbalken bör införas i bl.a. luftfartslagen. Se även avsnitt 1.3. En myndighetsutövning enligt lag regleras normalt bara i just den en lagen. I den mån miljöbalkens regler skall läggas till rättslig grund för

myndighetsutövning enligt en annan lag måste det föreskrivas särskilt. Detta

sker i fjärde stycket. De lagrum på detta sätt kopplas in är som

hushållningsreglema i 3 och 4 kap. MB f.d. 2 och 3 kap. NRL och

bestämmelserna att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer om samt att ny verksamhet som medverkar till att miljökvalitetsnonn överträds inte en får tillåtas.

5 a § En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i ansökan tillstånd.

en om

Innan miljökonsekvensbeskrivningen upprättas skall den

som avser att inge ansökan ha samråd enligt 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken med berörda länsstyrelser och enskilda samt, i förekommande fall, med Luftfartsverket.

Vad gäller förfarandet i övrigt, kraven på miljökonsekvensbeskrivningzr samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 4 § tredje stycket, 5-8 §§ och 10-12 §§ miljöbalken äga motsvarande tillämpning. Innan ansökan om tillstånd prövas skall miljökonsekvensbeskrivningen

godkännas av länsstyrelsen. Beslutet får inte överklagas.

Innehållet i miüökonsekvensbeskrivningen och resultatet samråd och

av

yttranden skall beaktas vid tillståndsprövningen.

När tillstånd till flygplatsen, förutom enligt detta kapitel, krävs enligt miljöbalken gäller inte andra-femte styckena. Då skall i stället 6 kap. 3 7 9-12 §§ miljöbalken tillämpas.

Av 6 § förordningen 1991:738 miljökonsekvensbeskrivningar följer att

om en MKB skall bifogas ansökan tillstånd enligt 6 kap. 4 § en om luftfartslagen. Någon formell skillnad på de fallen där Luftfartsverket självt initierar ärendet och där ansökan kommer från t.ex. kommun, bör annan, en inte finnas.

Avsnitt 5 315

Genom de bestämmelser införs i paragrafen kommer luftfartslagens

som regler MKB att ansluta till de regler gäller enligt miljöbalken. Det om som innebär kraven på såväl MKB:ns utformning förfarandet har skärpts. att som motiveringen till miljöbalkens bestämmelser äger tillämpning Den närmare på reglerna i luftfartslagen lagrådsremissen 623 och Vårt

även se s.

huvudbetänkande 68 ff. del 2 s. Bestämmelsen i fjärde stycket ansluter till vad gäller idag enligt som

vägkungörelsen 1971:954 och lagen 1995:1649 om byggande av järnväg.

enligt vår mening god ordning att myndighet än den som Det är en annan själv är exploatör får godkänna MKB:n. I femte stycket införs regel att innehållet i MKB:n och resultatet av en om samråd och yttranden skall beaktas i samband med prövning av tillstånds- 6 kap. 9 § andra stycket MB finns motsvarande bestämmelse vid ärenden. I prövning tillstånd enligt miljöbalken. De närmare motiven framgår av av lagrådsremissen 634 och vårt huvudbetänkande del 2 s. 80 s. Som vi anfört i avsnitt 5.2 kan det inte ställas krav beträffande samma

förfarandet vid upprättande MKB situationer då tillståndsplikt före-

av ligger enligt både luftfartslagen och miljöbalken när detta inte är fallet. som framgår sista stycket, reglerar situationer då tillståndsplikt är Det av som föreskriven enligt båda lagarna.

tillstånd skall förenas med de villkor hur flygplatsen skall

6 § Ett om anordnas och begagnas behövs för att begränsa eller motverka skada som eller olägenhet på människors hälsa eller omgivningen och främja en

hållbar hushållning med Dessutom får villkor föreskrivas för

naturresurser. säkerheten skydda andra allmänna intressen och enskild att trygga samt rätt.

tillståndet meddelas regeringen, får villkor föreskrivas den

När av av myndighet regeringen bestämmer.

Tillståndet får -uförbehållas staten.

stycket delvis första stycket första meningen i nuvarande Första motsvarar lydelse. Andra stycket första stycket andra meningen i nuvarande motsvarar lydelse. Tredje stycket överensstämmer med andra stycket i nuvarande

lydelse. Vi föreslår paragrafen ändras för att tydligare markera att behovet av att skydd för hälsan, miljön och hushållningen med naturresurser särskilt skall

beaktas vid bedömningen av frågan om villkor.

Förevarande lag syftar emellertid också till att tillgodose flygsäkerheten

och i övrigt till avvägning även gentemot andra allmänna intressen än en

316 Avsnitt 5

miljöintressena liksom gentemot enskilda intressen. Villkor måste kunna meddelas till skydd för flygsäkerheten och andra allmänna intressen än miljöintressen liksom till skydd för enskild rätt.

6 a § T illståndsmyndigheten får förena ett tillstånd med ytterligare eller ändrade villkor, om det genom verksamheten uppkommer betydande olägenhet som inte förutsågs när tillståndet meddelades eller om verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. I § miljöbalken överträds. -

Paragrafen saknar motsvarighet i lagens nuvarande lydelse. Enligt bestämmelsen får tillståndsmyndigheten ändra de villkor meddelats i som tillståndet och även förena tillståndet med ytterligare villkor. Förutsättningarna för detta är att det har uppkommit någon oförutsedd betydande olägenhet eller att verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnonn överträds.

6 b § Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende att den av som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för sin skyldighet enligt 7 a § att ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får tillståndsmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet.

I fråga om beskafenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsök-

ningsbalken. Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten och förvaras av länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs.

Skyldighet att ställa säkerhet för återställningsåtgärder bör vara huvudregel vid ingrepp i naturen av beaktansvärd omfattning. I enlighet med vad som föreskrivs i 16 kap. 3 § MB bör stat och kommun vara befriade från att ställa säkerhet.

7 § Om tillståndshavare i väsentlig mån åsidosätter villkoren för en verksamheten, får regeringen återkalla tillståndet. Detsamma gäller, om det måste antas att tillståndshavaren inte kan fullgöra sina förpliktelser ifråga om anläggningen och dess drift. Om tillståndet återkalla tillståndet. ---

Avsnitt 5 317

I paragrafen har ordet föreskrift ändrats till villkor.

7 § Om ett tillstånd upphör att gälla är den som senast har innehaft

a tillståndet skyldig att i den omfattning det behövs ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning. Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom villkor i tillståndet, skall frågan prövas regeringen eller tillståndsmynav digheten i samband med att tillståndet upphör.

Om den har haft tillståndet inte iakttar vad har ålagts honom,

som som får tillståndsmyndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra sina åtaganden. Vitesföreläggandet skall delges.

Det bör finnas möjlighet att föreskriva att naturliga förhållanden som har en rubbats verksamhet skall återställas när verksamheten upphör. Frågan av en återställningsåtgärder kan regleras på olika sätt. Eftersom flygplatser är om relativt långlivade anläggningar det rimlig ordning att frågan synes vara en skall prövas tillståndsmyndigheten i samband med att tillståndet upphör. av Detta bör dock inte hindra att skyldigheten kan bestämmas genom villkor i tillståndet.

8 § Regeringen får föreskriva att det krävs tillstånd för att inrätta och driva

även andra anläggningar för luftfarten än allmänna flygplatser. Frågor om

tillstånd och villkoren för detta prövas regeringen eller den myndighet om av

regeringen bestämmer. Därvid gäller bestämmelserna i 5-7 a §§.

Sista meningen är tillagd. De krav ställs på allmänna flygplatser bör som gälla även andra anläggningar, såsom tlygfyrar och radioanläggningar.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

318 Avsnitt 5

Ett ärende om tillstånd till allmän flygplats skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Övergångsbestämmelsema har kommenterats i avsnitt 5.2.

Avsnitt 6 319

6 Lagen 1983:293 om inrättande,

och allmän

utvidgning avlysning av

farled och allmän hamn

Förslag: I farledslagen skall upplysas, att det utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken kan tillämpliga på som vara verksamheten.

Regler miljökonsekvensbeskrivningar införs vilka i huvud-

om sak ansluter till de bestämmelser gäller enligt miljöbalken. som Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får av miljöskäl meddela föreskrifter hur allmän farled skall om en ordnas och begagnas.

6.1 innehåll

Lagens

1983:293 inrättande, utvidgning och avlysning allmän farled Lagen om av

hamn farledslagen innebär att frågor sådana åtgärder skall

och allmän om i administrativ ordning. Prövningen handhas i princip av regeringen. prövas ståndpunkt i samband med lagens tillkomst efter ett Denna togs

Sjöfartsverket, anförde att verket skulle remissyttrande av som vara

innehavare i fall flertalet allmänna farleder, varför det kunde vara av vart verket också skulle beslutande i sådana frågor och inkonsekvent att vara därmed befogenhet bl.a. att tillerkänna sig självt de särskilda tvångsrätter ges följer med allmänförklaringen farled. Beslutanderätten ansågs som av en

dock i viss utsträckning kunna delegeras till Sjöfartsverket prop.

1981/822130 s. 144. Regeringen har också delegerat beslutanderätt enligt de materiella bestämmelserna i lagen till verket i förordningen 1983:814 inrättande, om utvidgning och avlysning allmän farled och allmän hamn. Anläggningar av

l l 17-0268

320 Avsnitt 6

och åtgärder i vatten som behövs för allmän farled eller allmän hamn en skall prövas av vattendomstol enligt vattenlagen med rätt för regeringen men

att pröva tillåtligheten av viktiga företag.

En farled betecknar ett område i vilket för båtar och skepp. Den kan man vara utmärkt men behöver inte vara det. Farled är således ett geografiskt

begrepp. Allmän farled är däremot inte ett geografiskt begrepp utan ett

rättsligt. Den enda innebörden att farled är allmän är att i av en man vattenlagens mening får rådighet över Vattnet, dvs. erforderlig rätt över vattenområdet, för att kunna ansöka hos vattendomstol att utföra om vattenföretag. Det vanligaste är att farleden först har ñmnits, därefter har hamnen byggts och slutligen har leden gjorts till allmän farled. Farleder har ofta Sjöfartsverket som innehavare men nyttjas i princip alla. Betydelsen av av att vara innehavare allmän farled är något oklar. av Hamnar byggs med stöd av reglerna i vattenlagen och plan- och

bygglagen. Inrättandet av hamnar är inte Sjöfartsverkets uppgift. Arbetarskyddsstyrelsen och kommunala myndigheter för hur hamnar

ansvarar utnyttjas.

Farledslagen är knuten till naturresurslagen. Anlcnytningen kom till

genom 1991 års miljöpolitiska beslut. Genom beslutet infördes l § i lagen, a vari föreskrivs att, vid prövning ärenden enligt lagen, naturresurslagen av skall tillämpas. I prop. 1990/91:90 En god livsmiljö motiverades ändringen med att inrättande och utvidgning allmänna farleder och allmänna hamnar av i vissa fall innebär stora ingrepp i miljön kan föranleda behov som av prövning hos regeringen enligt 4 kap. 2 § naturresurslagen, dvs. fall när regeringen förbehåller sig prövningen enligt lagen 459. I samband med lagens tillkomst anförde departementschefen att en naturlig utgångspunkt för vad i framtiden bör omfattas begreppet som av allmän farled bör aktuella transportpolitiska bedömningar. Vissa vara

farleder kan t.ex. bedömas särskilt lämpliga för större handelstonnage

vara med ofta miljöfarlig last medan andra bör trafikeras främst mindre fartyg, av

t.ex. fritidsbåtar. Det är givet att kravet på farledsanordningar måste

avpassas efter de risker den aktuella trafiken medför och de samhällsintressen den representerar prop. 1981/822130 s. 142.

Avsnitt 6 321

6.2 Anpassningen till miljöbalken

NDS finns bestämmelser skall tillämpas för att undvika I miljöbalken som

olika slags verksamheter och åtgärder innebär en negativ påverkan på

att hushållningen med Alla bedriver eller hälsan, miljön och naturresurser. som bedriva verksamhet eller vidta åtgärd skall följa de allmärma avser att en en

finns i 2 kap. MB. Den skyldigheten gäller hänsynsregler som upptagna

bl.a. den utöver verksamhet på allmän farled och i allmän hamn. således som hushållning med naturresurser i 2 och 3 kap. Reglerna om återfinns i 3 och 4 kap. MB. I l kap. 2 § MB finns naturresurslagen bestämmelse med den innebörden att 3 och 4 kap. MB skall dessutom en enligt vad föreskrivet i vissa angivna lagar, exempelvis tillämpas bl.a. som är § farledslagen finns knytningen till naturresurslagen. farledslagen. I 1 a Bestämmelsen skall ändras så att den hänvisar till 3 och 4 kap. MB.

innehåller vidare den bestämmelsen att myndigheter skall

Miljöbalken miljökvalitetsnormer när de planerar och planlägger samt prövar iaktta

tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden 5 skall iaktta miljökvalitetsnormer även vid kap. 3 § MB. Myndigheter

farledslagen. Dessutom bör 16 kap. 5 § MB, att tillstånd inte tillämpning av

meddelas för verksamhet medverkar till att en miljökvalitetsnorrn

får ny som motsvarande tillämpning vid beslut enligt farledslagen. överträds, ha

följer miljökonsekvensbeskrivning MKB skall

Av 6 kap. l § MB att en

tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller

bifogas en ansökan om meddelats med stöd balken. Av detta följer dock inte att föreskrifter som av i ärenden enligt farledslagen. För närvarande stadgar 8 MKB skall finnas en

1991:738 miljökonsekvensbeskrivningar en skyldighet

§ förordningen om MKB till ansökan inrättande, utvidgning och avlysning av att bifoga en om harrm. Krav på MKB skall i fortsättningen följa av allmän farled eller allmän farledslagen. Frågan är hur formaliserad och omfattande MKB:n bör vara

förfarandet i samband med upprättandet bör utformat.

samt hur vara Bestämmelserna MKB i miljöbalken bör i så stor utsträckning som om möjligt få tillämpning även på MKB i lagar utanför balken. innehållet i MKB gör miljöbalken skillnad på om Vad först gäller en kan ha betydande miljöpåverkan eller inte 6 kap. 7 § verksamheten antas vår mening skäl ha andra regler inom farleds- MB. Det saknas enligt att gäller enligt miljöbalken. Bestämmelsen i 6 kap. 7 lagens område än de som § MB skall därför tillämpas även på MKB enligt farledslagen. förfarandet finns regler i miljöbalken tidigt samråd, beslut Vad avser om

betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvens-

om

322 Avsnitt 6

bedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande, beaktande av MKB vid prövning och kostnader. Som tidigare nämndes bör ordningen enligt farledslagen i så stor utsträckning som möjligt likna den gäller enligt miljöbalken. som Förhållandena är dock speciella inom trafikornrådet, eftersom trafikverken, däribland Sjöfartsverket, kan ha flera uppgifter och roller,

såsom beslutsmyndighet, exploatör och granslmingsmyndighet.

Vi vill särskilt understryka att MKB-proceduren måste starta i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Med utgångspunkt från miljöbalkens regler anser vi att förfarandet skall vara utformat på följande sätt. Innan en MKB upprättas skall samråd ske med berörda länsstyrelser och enskilda, såsom närboende. Efter samrådet skall den länsstyrelse inom vars

område verksamheten huvudsakligen skall bedrivas besluta i fråga

om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan. För det fall att verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan skall sådant utökat samråd ske föreskrivs i 6 kap. 5-6 MB. som När Verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, föreskriver 6 kap. 8 § första stycket MB MKB skall kungöras. Även att en på farledslagens område bör denna ordning gälla. MKB:n skall därefter hållas tillgänglig för allmänheten, får tillfälle att yttra sig. Genom detta som ges en möjlighet att påverka myndigheter att ta större hänsyn till den enskildes intressen. När detta skett och eventuell komplettering av MKB:n gjorts, skall den godkännas av samtliga berörda länsstyrelser. Godkännandet innebär att länsstyrelsen anser att MKB:n utgör ett tillräckligt underlag för samlad en

bedömning av den planerade verksamhetens inverkan exempelvis miljö,

hälsa och hushållning med naturresurser. Godkännandet innebär således endast att kvaliteten godkänns. Vi vill understryka att det inte är något ställningstagande till om miljökonsekvensema kan godtas eller projektet om bör genomföras jfr l995/96:2 51. Länsstyrelsens beslut prop. s. om godkännande av MKB skall inte kunna överklagas, jfr 6 kap. 9 § första stycket MB. I enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. 8 § andra stycket MB bör det även införas en bestämmelse om att ett beslut inrättande, utvidgning och om avlysning av allmän farled och allmän hamn skall kungöras i de fall MKB:n tidigare kungjorts. I samband med prövningen av ärenden enligt farledslagen bör det också finnas en lagstadgad skyldighet att beakta innehållet i MKB:n och resultatet av samråd och yttranden jfr 6 kap. 9 § andra stycket MB. När det gäller kostnaderna bör den är skyldig att upprätta MKB:n stå som för dessa. Så är fallet även enligt miljöbalken 6 kap. 10 § MB.

Avsnitt 6 323

Skydd områden och djur- och växtarter regleras i 7 och 8 kap. MB. av Sådana bestämmelser skall beaktas vid prövning av ärenden enligt farledslagen. För detta behövs ingen hänvisning till miljöbalkens regler. En nyhet med miljöbalken är att regeringen skall tillåtlighetspröva allmänna farleder 17 kap. l § 20 MB. Prövningen bör ske i ett tidigt skede i planeringsprocessen innan lokaliseringen blivit alltför låst och stora kostnader lagts ned i projekteringen. Då ges möjlighet för regeringen att samlat bedöma flera lokaliseringsaltemativ om sådana är aktuella. För inrättande allmänna farleder är ordningen en annan än för byggande av av vägar och järnvägar, se avsnitt 3 och Regeringens tillåtlighetsprövning beträffande allmänna farleder torde kunna infogas i planeringsprocessen utan svårigheter. När regeringen har beslutat att tillåta en verksamhet är frågan tillåtlighet avgjord. Det bör kunna åligga Sjöfartsverket att se till om att frågan allmänna farleder överlämnas till regeringens prövning. om Sjöfartsverket torde också kunna handlägga ärendena regeringen. Det kan anmärkas att vi i 24 § lagen införande miljöbalken föreslagit att om av allmän farled börjat anläggas före den l januari 2001 inte behöver som prövas enligt bestämmelserna om obligatorisk regeringsprövning. Den föreslagna regeln hindrar inte att regeringen fram till nämnda tidpunkt prövar den allmänna farleden efter förbehåll. I 6 § lagen införande av miljöbalken föreslår vi att ärenden som har om inletts före miljöbalkens ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, men att reglerna om miljökvalitetsnormer skall tillämpas omedelbart. Denna ordning bör gälla även vid ärenden om inrättande, utvidgning och avlysning allmän farled och allmän hamn. Det avgörande av blir alltså ansökan har gjorts hos Sjöfartsverket den dag ändringarna om träder i kraft. En sådan bestämmelse får betydelse särskilt vad gäller MKB.

Som vi anför i vårt delbetänkande angående Övergångsbestämmelser till

miljöbalken, 36 får den att in ansökan under tiden s. som avser ge en närmast efter balkens ikraftträdande ha en sådan framförhållning att denne till att balkens krav är uppfyllda när ansökan görs. I vissa speciella ser situationer får det dock i ett övergångsskede accepteras att samtliga krav inte är uppfyllda. Detta gäller även ärenden enligt farledslagen.

324 Avsnitt 6

6.3 Författningskommentar

I a § Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser rörande

miljöpåverkan i miljöbalken. Vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.

Det behöver inte anges särskilt i lagar utanför miljöbalken att balkens regler också gäller verksamheten eller åtgärden i fråga. Trots detta anser vi att en erinran om miljöbalken bör införas i bl.a. farledslagen. Se även avsnitt 1.3. En myndighetsutövning enligt en lag regleras normalt bara i just den aktuella lagen. l den mån miljöbalkens regler skall läggas till rättslig grund för myndighetsutövning enligt en annan lag måste det föreskrivas särskilt. Detta sker i andra stycket. De lagrurn som på detta sätt kopplas in" är hushållningsreglema i 3 och 4 kap. MB f.d. 2 och 3 kap. NRL och bestämmelserna om att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer samt att ny verksamhet som medverkar till att en milj ökvalitetsnonn överträds inte får tillåtas.

1 b § En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i ett ärende enligt denna lag. Innan miyökonsekvensbeskrivningen upprättas skall den som avser att inge ansökan enligt denna lag ha samråd enligt 6 kap. 4 § första stycket miljöbalken med berörda länsstyrelser och enskilda samt, i förekommande fall, med Sjöfartsverket. Vad gäller förfarandet i övrigt, kraven på miüökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 4 § andra stycket, 5-8 §§ och 10-12 §§ miljöbalken äga motsvarande tillämpning. Vad som därvid föreskrivs om länsstyrelse skall gälla den länsstyrelse inom område vars verksamheten huvudsakligen skall bedrivas. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser

innan beslutet om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och

allmän hamn fattas. Beslutet får inte överklagas. I samband med prövningen av ett ärende enligt denna lag skall miljökonsekvensbeskrivningen och resultatet av samråd och yttranden beaktas.

Avsnitt 6 325

Av 8 § förordningen 1991:738 om miljökonsekvensbeskrivningar följer att en MKB skall bifogas en ansökan i ärenden enligt farledslagen. Någon formell skillnad på fall där Sjöfartsverket självt initierar ärendet och där ansökan kommer från andra, exempelvis rederier, bör inte finnas. Genom de bestämmelser som införs i paragrafen kommer farledslagens regler om MKB att ansluta till de regler som gäller enligt miljöbalken. Det innebär att kraven på såväl MKBzns utformning förfarandet har skärpts. som Den närmare motiveringen till miljöbalkens bestämmelser äger tillämpning

även på reglerna i farledslagen se lagrådsremissen s. 623 och vårt

huvudbetänkande del ff. 2 s. 68

Bestämmelsen i fjärde stycket ansluter till vad som gäller idag enligt vägkungörelsen 1971:954 och lagen 1995:1649 om byggande av järnväg.

Det är enligt vår mening en god ordning att annan myndighet än den som själv är exploatör får godkänna MKB:n. I sista stycket införs regel att innehållet i MKBzn och resultatet av en om samråd och yttranden skall beaktas i samband med prövning av ärenden enligt farledslagen. I 6 kap. 9 § andra stycket MB finns motsvarande bestämmelse vid prövning av tillstånd. De närmare motiven framgår av lagrådsremissen 634 f och vårt huvudbetänkande del 2 s. 80 s.

1 c § Regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken skall ske i

anslutning till allmän farled planeras.

att en

En ansökan om tillåtlighet skall uppfylla kraven i 22 kap. 1 § första

stycket miljöbalken.

.Sjöjürtsverket skall handlägga ansökan tillåtlighet och sörja för

en om

erforderlig utredning samt därefter med eget yttrande överlämna frågan till

regeringen.

Paragrafen är och reglerar främst vad en ansökan om tillåtlighetsprövning ny till regeringen skall innehålla och vilken myndighet som skall handlägga en sådan ansökan.

3 § Om det är påkallat med hänsyn till det ändamål som en allmän farled

skall tillgodose, skyddet för hälsan eller miljön eller hushållningen med

naturresurser, säkerheten i farleden eller i övrigt med hänsyn till allmänna

intressen eller enskild rätt, får regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer meddela särskilda föreskrifter om hur den allmänna farleden

skall ordnas och begagnas.

326 Avsnitt 6

Farledslagen innehåller inte några bestämmelser om tillstånd och villkor men däremot bestämmelser om att särskilda föreskrifter får meddelas beträffande farleder. Den ordningen bör behållas. Däremot bör paragrafen ändras så att det framgår tydligt att föreskrifter får meddelas även till skydd för hälsan, miljön och hushållningen med naturresurser.

Övergångsbestämmelser

1 Denna lag träder i kraft den

. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Övergångsbestämmelsema har kommenterats i avsnitt 6.2.

SOU 1997:23 Avsnitt 7 327

7 Lagen l902:7l 3.1, innefattande

Vissa bestämmelser om elektriska

anläggningar

Förslag: I ellagen skall upplysas, att det utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken kan tillämpliga på som vara verksamheten. I villkor för nätkoncession skall större vikt än i dag läggas vid miljön. En nätkoncession skall kunna förenas med ytterligare eller ändrade villkor det den verksamhet för vilken om genom nätkoncession har meddelats uppkommer betydande olägenhet inte törutsâgs när nätkoncessionen meddelades eller om som verksamheten medverkar till milj ökvalitetsnorrn enligt 5 kap. att en 1 § miljöbalken överträds. En nätkoncession skall för sin giltighet kunna göras beroende av koncessionshavaren ställer säkerhet för kostnaderna för att återställning.

7.1 innehåll

Lagens

Den lagstiftning inom elområdet reglerar tillkomsten och driften av som starkströmsledningar är lagen l902:7l l, innefattande vissa bestäms. elektriska anläggningar ellagen. melser om Enligt ellagen får elektriska starkströmsledningar inte dras fram eller begagnas tillstånd regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, utan av nätrnyndigheten nätkoncession. Regeringen har i l § elförordningen av

1994:1250 bemyndigat Närings- och teknikutvecklingsverket att vara

328 Avsnitt 7 SOU 1997:23

nätmyndighet och i vissa angivna fall delegerat beslutanderätten till verket. Till en lednings framdragande räknas inte bara själva byggandet av

ledningen utan också schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder

för att bereda plats för ledningen. En koncession skall linje med i avse en huvudsak bestämd sträckning nätkoncession för linje eller ett ledningsnät inom ett visst område nätkoncession för område 2 § ellagen. l mom. Förutsättningarna för koncession behandlas i 2 § 2 Där bl.a. mom. anges

att nätkoncession får meddelas endast anläggningen är lämplig från

om allmän synpunkt och sökanden är lämplig att utöva nätverksamhet. Med nätverksamhet förstås enligt l § fjärde stycket att ställa starkströmsledningar till förfogande för överföring ström samt projektering, byggande, av underhåll, anslutning av elektriska anläggningar, mätning och annan verksamhet som behövs för att överföra ström på det elektriska nätet. Vidare får nätkoncession inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Dessutom skall vid koncessionsprövningen naturresurslagen tillämpas. Vidare gäller den generella föreskriften i 5 § förordningen 1993:191 om tillämpning av lagen l987:l2 hushållning med om naturresurser m.m. att myndighet vid prövningen skall anläggange om ningen eller åtgärden går att förena med gällande regionplan eller kommunal översiktsplan. I 2 § 3 mom. finns regler om villkor för nätkoncession. Där föreskrivs bl.a. att nätkoncession ges för bestämd tid och skall förenas med de villkor som behövs dels för att skydda allmänna intressen och enskild rätt dels av säkerhetsskäl eller från allmän synpunkt. annars Om koncessionshavaren i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter enligt gällande villkor kan koncessionen återkallas 2 § 6 mom. fjärde stycket. Frågor om återkallelse prövas nätmyndigheten. I samband med av att en nätkoncession upphör att gälla är den senast haft koncessionen som skyldig att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, detta behövs från allmän eller enskild om synpunkt. Frågan om skyldighet att vidta sådana åtgärder prövas av nätmyndigheten i samband med att koncessionen upphör 3 § 1 mom.. Om det behövs för att återställningsåtgärdema skall kunna vidtas mark att annans tas i anspråk, får nätmyndigheten besluta att tillträde till marken skall lämnas under viss tid 3 § 3 mom.. Ellagen anknöts till naturresurslagen vid den lagens tillkomst senare Ursprtmgligen var det meningen att de överväganden förutsätts enligt som naturresurslagen skulle göras först i samband med prövningen av

ledningssträclcningen och arbetenas utförande. Lagrådet hade emellertid

invändningar mot denna lösning och i propositionen knöts naturresurs-

SOU 1997:23 Avsnitt 7 329

prövningen till frågan ledningen skulle få komma till stånd eller inte om prop. 1985/86:90 s. 129.

Det kan anmärkas att sedan Ellagstiftningsutredningen i sitt

slutbetänkande SOU 1995:108 Ny ellag föreslagit att 1902 års lag skall upphävas, har regeringen i maj 1997 beslutat proposition rörande ny om en ellag prop. 1996/97:136. Vi har beslutat att i vårt arbete utgå från nuvarande lag. Enligt vår bedömning kan våra förslag senare anpassas till

den nya ellagen.

7.2 Anpassningen till miljöbalken

I miljöbalken MB finns bestämmelser skall tillämpas för att undvika som olika slags verksamheter och åtgärder innebär negativ påverkan på att en hälsan, miljön och hushållningen med naturresurser. Som framgått skall

ellagen tillämpas vid framdragande och begagnande av elektriska

starkströmsledningar. Framdragandet kraftledningar kan medföra stora av ingrepp i natur- och kulturmiljö och innebär ofta att värdefull mark tas i

anspråk. Även själva begagnandet ledningarna kan medföra risker. Bl.a.

av denna bakgrund utgör den verksamhet regleras i ellagen en mot som

verksamhet faller inom miljöbalkens tillämpningsområde. Som följd

som en detta har verksamhetsutövare enligt ellagen att följa bl.a. de av en hänsynsregler finns upptagna i 2 kap. MB. som I sammanhanget bör erinras dels att miljöbalken inte innehåller något om undantag motsvarande l § andra stycket miljöskyddslagen, att reglerna om miljöfarlig verksamhet inte skall tillämpas beträffande elektriska och

magnetiska verkningar elektrisk anläggning särskilda

av en varom bestämmelser gäller jfr l kap. 3 § första stycket MB, dels att 32 kap. MB, behandlar bl.a. skadestånd för vissa miljöskador, inte skall tillämpas på som skador har orsakats inverkan elektrisk ström från elektrisk som genom av anläggning i fall då särskilda bestämmelser gäller. Reglerna hushållning med naturresurser i 2 och 3 kap. naturresursom lagen återfinns i 3 och 4 kap. MB. I l kap. 2 § MB finns dessutom en bestämmelse med den innebörden att 3 och 4 kap. MB skall tillämpas bl.a. enligt vad är föreskrivet i vissa angivna lagar, exempelvis ellagen. I 2 § som sjunde stycket ellagen finns knytningen till naturresurslagen. 2 mom. Bestämmelsen skall ändras så att den hänvisar till 3 och 4 kap. MB.

330 Avsnitt 7 SOU 1997:23

Miljöbalken innehåller vidare den bestämmelsen att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnonner när de planerar och planlägger samt prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden 5 kap. 3 § MB. Det kan vara tveksamt om en verksamhet enligt ellagen kan påverka en miljökvalitetsnorm. Skulle detta ändå ske är det inte lämpligt att samhället genom att ge koncession sanktionerar verksamhet en som medverkar till att en sådan norm öveiträds. Därför skall miljökvalitetsnormer iakttas vid koncessionsprövning även enligt ellagen. Dessutom bör bestämmelsen i 16 kap. 5 § MB, att tillstånd inte får meddelas för ny verksamhet som medverkar till att miljökvalitetsnorrn överträds, ha en motsvarande tillämpning vid beslut om nätkoncession.

Av 6 kap. 1 § MB följer miljökonsekvensbeskrivning MKB skall

att en bifogas en ansökan tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller om föreskrifter som meddelats med stöd balken. För närvarande stadgar 4 § av

förordningen 1991:738 miljökonsekvensbeskrivningar skyldighet att

om en bifoga en MKB till ansökan om koncession enligt ellagen. En MKB skall finnas även fortsättningsvis vid koncessionsprövningen. Bestämmelserna om MKB i miljöbalken bör i så stor utsträckning som möjligt få tillämpning även på MKB i lagar utanför balken. Vad först gäller innehållet i en MKB gör miljöbalken skillnad på om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan eller inte 6 kap. 7 § MB. Det saknas enligt vår mening skäl att ha andra regler på ellagens område än de som gäller enligt miljöbalken. Bestämmelsen i 6 kap. 7 § MB skall därför tillämpas även på MKB enligt ellagen. Vad avser förfarandet finns regler i miljöbalken om tidigt samråd, beslut om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvensbedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande, beaktande av MKB vid prövning och kostnader. Inte heller beträffande förfarandet finns det anledning att ha andra regler vid upprättande av MKB än som följer av miljöbalkens bestämmelser. Skydd av områden och djur- och växtarter regleras i 7 och 8 kap. MB. Sådana bestämmelser bör tillämpas vid koncessionsprövning enligt ellagen. För detta krävs ingen hänvisning till miljöbalkens bestämmelser. När nätkoncession meddelas får, enligt 2 § 3 ellagen, de villkor mom. föreskrivas behövs för att bl.a. skydda allmänna intressen och enskild som rätt. I lagtexten uttryckligen, framgick i avsnittet lagens anges som om innehåll, att villkor kan föreskrivas med hänsyn till säkerheten. Vi att menar paragrafen bör ändras så att det tydligt framgår att koncession skall förenas med de villkor som behövs till skydd för bl.a. miljön. I ellagen saknas bestämmelser att nätkoncession kan förenas med om nya eller ändrade villkor. Det är enligt vår mening lämpligt att sådan en bestämmelse införs. Hänsynen till innehavaren nätkoncessionen gör att av

SOU 1997:23 Avsnitt 7 331

detta inte bör få ske utan vidare. Som förutsättning bör gälla att det genom verksamheten uppkommit någon betydande olägenhet som inte förutsågs när nätkoncessionen meddelades eller att verksamheten medverkar till att en milj ökvalitetsnonn överträds. I 3 § 1-2 ellagen finns bestämmelser s.k. återställningsåtgärder. mom. om Reglerna ligger helt i linje med miljöbalken. Det finns därför ingen anledning att föreslå ändring i dessa. För att öka förutsättningarna för att återställningsåtgärder verkligen vidtas, bör möjlighet finnas för prövningsmyndigheten att ålägga koncessionshavaren skyldighet att ställa säkerhet för sådana åtgärder. I 6 § lagen införande miljöbalken föreslår vi att ärenden som har om av inletts före miljöbalkens ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, att reglerna miljökvalitetsnonner skall tillämpas men om omedelbart. Denna ordning bör gälla även vid ärenden enligt ellagen. Det avgörande blir alltså ansökan har gjorts den dag ändringarna träder i om krañ. En sådan bestämmelse får betydelse särskilt vad gäller MKB. Som vi

anför i vårt delbetänkande angående Övergångsbestämmelser till

miljöbalken, SOU 1996:147 36 får den att ge in en ansökan s. som avser under tiden närmast efter balkens ikraftträdande ha sådan framförhållning en att denne till att balkens krav är uppfyllda när ansökan görs. I vissa ser speciella situationer får det dock i ett övergångsskede accepteras att samtliga krav inte är uppfyllda. Detta gäller även ärenden enligt ellagen. I övrigt ser vi inte något behov Övergångsbestämmelser. Följaktligen bör en av nätkoncession har meddelats före ändringamas ikraftträdande kunna som förses med ytterligare eller ändrade villkor enligt de nya bestämmelserna. Vidare bör redan meddelad nätkoncession kunna göras beroende av att en säkerhet ställs för återställningsåtgärder.

7.3 Författningskommentar

får allmän synpunkt.

2 § 2 mom. Nätkoncession --- Nätkoncession för ledningen. --- av Nätkoncession för annat koncessionsområde. --- Nätkoncession z landet. som --- Nätkoncession får begärda området. --- Nätkoncession får avvikelser göras. ---

332 Avsnitt 7 SOU 1997:23

Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser rörande

miljöpåverkan i miljöbalken. Vid koncessionsprövningen skall 3 och 4 kap.,

5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.

En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om koncession. Vad gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken.

Nätkoncession får stycket tillämpas. ---

Det behöver inte anges särskilt i lagar utanför mljöbalken att balkens regler också gäller verksamheten eller åtgärden i fråga. Trots detta anser vi att en

erinran om miljöbalken bör införas i bl.a. ellagen. Se även avsnitt 1.3.

En myndighetsutövning enligt lag regleras normalt bara i just den en aktuella lagen. I den mån miljöbalkens regler skall läggas till rättslig grund för myndighetsutövning enligt lag måste det föreskrivas särskilt. en annan Detta sker i sjunde stycket andra meningen. De lagrum som på detta sätt "kopplas in är hushållningsreglema i 3 och 4 kap. MB f.d. 2 och 3 kap. NRL och bestämmelserna att myndigheter skall iaktta om miljökvalitetsnormer samt att ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds inte får tillåtas. Som framgår åttonde stycket skall, liksom tidigare, en MKB finnas i av ansökan koncession enligt ellagen. En hänvisning sker här till om miljöbalkens bestämmelser. De närmare motiven framgår av lagrådsremissen 623 ff och vårt huvudbetänkande del 2 s. 68 ff. s. Det nionde och sista stycket i den föreslagna lydelsen motsvarar det nuvarande åttonde stycket.

2 § 3 mom. Nätkoncession ges 40 år. --- En nätkoncession skall förenas med de villkor som behövs för att begränsa eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller omgivningen, främja en hållbar hushållning med naturresurser, trygga säkerheten samt skydda andra allmänna intressen och enskild rätt. Uppkommer verksamhet för vilken nätkoncession har meddelats genom

enligt denna lag betydande olägenhet icke förutsågs när nätkon-

som cessionen meddelades eller medverkar den till att en miljökvalitetsnorm

enligt 5 kap. 1 § miljöbalken överträds, får regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, nätmyndigheten föreskriva ytterligare eller ändrade villkor för att förebygga eller minska olägenheterna för framtiden. En nätkoncession får för sin giltighet göras beroende att säkerhet av ställs för att den som innehar nätkoncessionen skall fullgöra skyldigheten enligt 3 § 1 att ta bort ledningen och vidta andra åtgärder för mom.

SOU 1997:23 Avsnitt 7 333

återställning. I fråga om beskajfenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 §

utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande, nätrnyndigheten och förvaras länsstyrelsen i av det län där verksamheten bedrivs. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Om det kan antas att den ställda säkerheten enligt fjärde stycket inte är

tillräcklig, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,

nätrnyndigheten besluta om ytterligare säkerhet.

Första stycket överensstämmer med nuvarande lydelse. Andra stycket föreslås ändrat. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 7.2. Som framgår paragrafen syftar ellagen till avvägning också gentemot av en andra allmänna intressen än miljöintressena liksom gentemot enskilda intressen. Villkor bör därför, såsom enligt nuvarande lydelse, kunna meddelas till skydd också för andra allmänna intressen än miljöintressena liksom till skydd för enskild rätt. Bland andra allmänna intressen finns anledning att särskilt nämna säkerheten, vilket också framgår såväl av

paragrafens nuvarande som dess föreslagna lydelse.

Bestämmelsen i tredje stycket Regeringen eller nätrnyndigheten får är ny. möjlighet att ändra de villkor meddelats vid nätkoncessionen och att som förena nätkoncessionen med ytterligare villkor. Förutsättningarna för detta är att det uppkommit någon oförutsedd betydande olägenhet eller att verksamheten medverkar till miljökvalitetsnorm överträds. En liknande att en regel finns idag i 7 § lagen 1978:160 vissa rörledningar, se avsnitt om och i 24 kap. 5 § MB. Fjärde och femte styckena är och behandlar ställande säkerhet för nya av återställningsåtgärder, något bör huvudregel vid ingrepp i naturen som vara beaktansvärd omfattning. I enlighet med vad som föreskrivs i 18 kap. 2 § av MB bör stat och kommun vara befriade från att ställa säkerhet.

28 § Till enligt denna lag döms inte om gämingen är belagd med

ansvar

straff enligt brottsbalken eller miljöbalken.

I 27 § ellagen stadgas att den bryter mot bl.a. villkor har meddelats som som med stöd andra stycket kan dömas till böter eller fängelse i av 2 § 3 mom. högst ett år, dock att ringa fall undantas från straffbarhet. I förevarande

paragraf i dess nuvarande lydelse inte skall ådömas enligt

anges att ansvar ellagen då gämingen är belagd med straff enligt brottsbalken.

334 Avsnitt 7 SOU 1997:23

Som framkommit föreslår vi att 2 § 3 mom. andra stycket ellagen utformas så att det tydligt framgår att villkor kan och skall föreskrivas till skydd för b1.a. miljön. Brott mot sådana villkor kan samtidigt utgöra brott inte bara mot brottsbalken utan också mot miljöbalken, beroende på hur villkoren har utformats. I sådant fall bör brottsbalkens respektive miljöbalkens regler ha företräde framför ellagens. Då brottsbalken och miljöbalken samtidigt straffbelägger en gärning följer av 29 kap. ll § andra stycket MB vilken av lagarna som skall tillämpas.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende prövning nätkoncession skall handläggas och bedömas om av enligt äldre bestämmelser, ärendet har inletts före denna lags om ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Övergångsbestämmelsema har kommenterats i avsnitt 7.2.

Avsnitt 8 335

8 1978:160 Vissa

Lagen om

rörledningar

I rörledningslagen skall upplysas, att det utöver reglerna i Förslag: den lagen finns regler i miljöbalken kan tillämpliga på som vara verksamheten. I villkor för koncession skall större vikt än i dag läggas vid

miljön. En koncession skall kunna förenas med eller ändrade villkor nya den verksamhet för vilken koncession har meddelats om medverkar till att miljökvalitetsnonn enligt 5 kap. l § en miljöbalken överträds. koncession skall kunna göras beroende att kon- En av cessionshavaren ställer säkerhet för kostnadema för återställning.

8.1 innehåll

Lagens

vissa rörledningar rörledningslagen krävs koncession for

Enligt lagen om eller begagna rörledning för transport fjärrvärme eller av att dra fram en av

eller produkt råolja eller naturgas eller annan vätska

råolja, naturgas av av användas bränsle. Koncession behövs dock eller gas som är ägnad att som ledningar med längd högst 20 kilometer, ledningar för inte för en av

till hushåll eller ledningar inom hamn eller industriområde l §.

distribution Rörledningslagen omfattar bara stora projekt, varfor antalet koncessionsärenden har varit litet och i huvudsak begränsat till 1980-talet och början av

1990-talet den svenska naturgasutbyggnaden på västkusten och i Skåne

när har i främst varit gasledningar varit aktuella för

ägde rum. Det praktiken som

Rörledningar förläggs i allmänhet under jord. Vid koncessionsprövning.

336 Avsnitt 8

ledningens början och slut samt vid förgreningar finns terminaler eller

stationer. Utefter ledningen kan finnas pumpstationer för naturgas

kompressorstationer samt linjeventil-, mät- och regelstationer.

Frågan om koncession prövas regeringen ansökan in till den av men ges myndighet regeringen bestämmer 3 §. I förordningen 1978:164 som om vissa rörledningar har regeringen bemyndigat Närings- och teknikutvecklingsverket att handlägga ansölmingar enligt lagen. Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen dras fram och begagnas och om sökanden är lämplig att utöva den verksamhet som avses med koncessionen. Koncession får inte strida mot detaljplan eller ornrådesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas,

får dock mindre avvikelser göras. Vid koncessionsprövning skall

naturresurslagen tillämpas 4 §. Dessutom gäller den generella föreslcriñen i 5 §

förordningen 1993:191 om tillämpning lagen 1987:12 hushållning

av om med naturresurser att myndighet vid prövningen skall m.m. ange om anläggningen eller åtgärden går att förena med gällande regionplan eller

kommunal översiktsplan. Koncessionsprövningen enligt 3 § rörledningslagen för med sig att rörledningsföretaget kan underkastas samlad

en prövning i alla de avseenden där samhällsintressen gör sig gällande. Detta innebär bl.a. att transport- och näringspolitiska, energipolitiska miljö-, samt naturvårds-, försvars- och planpolitiska synpunkter kan beaktas prop. 1985/86:90 s. 129. I 5-7 finns regler villkor för koncession. Där föreskrivs om bl.a. att koncession skall avse ledning med i huvudsak bestämd sträckning och en gälla viss tid 5 §. Enligt 6 § skall koncession förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt. Vissa särskilda villkor om statligt deltagande, avgifter, fárdigställandetid får också m.m. föreskrivas. Under förutsättning att det uppkommit betydande olägenhet, som inte förutsågs när koncessionen meddelades, får villkor föreskrivas som är ägnade att förebygga och minska olägenhetema för framtiden 7 §. Om koncessionshavaren åsidosätter gällande villkor kan koncessionen återkallas 15 §. I samband med att koncession upphör att gälla, skall

återställningsåtgärder vidtas om detta är påkallat från allmän eller enskild synpunkt 16 §. Krävs det för att återställningsåtgärderna skall kunna vidtas

att annans mark tas i anspråk, får den myndighet regeringen bestämmer som besluta att tillträde till marken skall lämnas under viss tid 18 §. Skulle verksamheten enligt rörledningslagen bedrivas så att uppenbar fara för allmänt eller enskilt intresse uppkommer, kan myndigheten besluta att förbjuda verksamhetens fortsatta bedrivande 20 §.

Rörledningslagen anknöts till naturresurslagen vid den lagens

senare tillkomst. Ursprungligen det meningen att de överväganden var som förutsätts enligt naturresurslagen skulle göras först i samband med

Avsnitt 8 337

ledningssträclmingen och arbetenas utförande. Lagrådet hade prövningen av emellertid invändningar denna lösning och i propositionen knöts mot till frågan ledningen skulle få komma till stånd naturresursprövningen om eller inte prop. 1985/86:90 s. 131.

8.2 Anpassningen till miljöbalken

MB finns bestämmelser skall tillämpas för att undvika I miljöbalken som verksamheter och åtgärder innebär negativ påverkan på att olika slags

hushållningen med Anläggningsarbeten för

hälsan, miljön och naturresurser. rörledningar påverkar naturmiljön i vart fall under en tid. framdragande av innefattar risk för utsläpp den

Själva begagnandet av rörledningama en av Bl.a. mot denna bakgrund utgör den

vätska eller gas som transporteras. regleras i rörledningslagen verksamhet faller inom verksamhet som en som

miljöbalkens tillämpningsområde.

nämnda leder till verksamhetsutövare enligt rörledningslagen Det att en

följa bl.a. de hänsynsregler finns upptagna i 2 kap. MB,

skall som 2 kap. 3 stadgar att den bedriver eller avser att exempelvis som som

verksamhet eller vidta åtgärd skall vidta de skyddsåtgärder,

bedriva en en begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs iaktta de hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller för att förebygga, för människors hälsa eller omgivningen i övrigt. Dessa krav gäller olägenhet dock enligt 2 kap. 8 § MB i den utsträckning det kan anses rimligt att

Vid denna bedömning skall nyttan skyddsåtgärder och

uppfylla dem. av jämföras med kostnaderna för sådana åtgärder. I 2

andra försiktighetsmått

finns stoppregel innebörd, att verksamhet eller kap. 9 § MB en av om en

åtgärd kan befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse sådana skyddsåtgärder och försiktighetsmått vidtagits som krävs

även om balken, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om det enligt

särskilda skäl. Enligt paragrafens tredje stycke gäller inte detta om

finns verksamheten enligt rörledningslagen. Ett liknande regeringen tillåtit för närvarande i miljöskyddslagen. I sammanhanget bör dock undantag finns erinras den angivna regeln i 20 § andra stycket rörledningslagen, att om

verksamheten kan förbjudas den bedrivs på sådant sätt att uppenbar fara

om för allmänt eller enskilt intresse uppkommer. Reglerna hushållning med naturresurser i 2 och 3 kap. om naturresurslagen återfinns i 3 och 4 kap. MB. I 1 kap. 2 § MB finns

338 Avsnitt 8

dessutom en bestämmelse med den innebörden att 3 och 4 kap. MB skall tillämpas bl.a. enligt vad är föreskrivet i vissa angivna lagar, exempelvis som rörledningslagen. I 4 § tredje stycket rörledningslagen finns knytningen till naturresurslagen. Bestämmelsen skall ändras så att den hänvisar till 3 och 4 kap. MB. Miljöbalken innehåller vidare den bestämmelsen myndigheter skall att iaktta miljökvalitetsnonner när de planerar och planlägger samt prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden 5 kap. 3 § MB. Det kan vara tveksamt verksamhet enligt rörledningslagen om kan påverka en milj Skulle detta ändå ske är det inte lämpligt att samhället genom att koncession sanktionerar verksamhet ge en som medverkar till att en sådan överträds. Därför skall miljökvalitetsnonner norm

iakttas vid koncessionsprövning även enligt rörledningslagen. Dessutom bör

bestämmelsen i 16 kap. 5 § MB, att tillstånd inte får meddelas för ny verksamhet som medverkar till att miljökvalitetsnorm överträds, ha en

motsvarande tillämpning vid beslut koncession.

om

Av 6 kap. l § MB följer att miljökonsekvensbeslqivning MKB skall

en bifogas en ansökan om tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller föreskrifter meddelats med stöd balken. För närvarande stadgar 5 § som av

förordningen 1991:738 miljökonsekvensbeskrivningar skyldighet

om en att bifoga en MKB till ansökan koncession enligt rörledningslagen. om

En MKB skall finnas även fortsättningsvis vid koncessionsprövningen.

Bestämmelserna om MKB i miljöbalken bör i så stor utsträckning som möjligt tillämpning även MKB i lagar utanför balken. Vad först gäller innehållet i MKB gör miljöbalken skillnad på en om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan eller inte 6 kap. 7 § MB. Det saknas enligt vår mening skäl att ha andra regler på rörledningslagens område än vad som gäller enligt miljöbalken. Bestämmelsen i 6 kap. 7 § MB skall därför tillämpas även på MKB enligt rörledningslagen. Vad avser förfarandet finns regler i miljöbalken tidigt samråd, beslut om om betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvensbedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande, beaktande MKB vid prövning och kostnader. av Inte heller beträffande förfarandet finns det anledning att ha andra regler vid upprättande av MKB än som följer miljöbalkens bestämmelser. av Skydd områden och djur- och växtarter regleras i 7 och 8 kap. MB. av

Sådana bestämmelser bör tillämpas vid koncessionsprövning enligt rörledningslagen. För detta krävs ingen hänvisning till miljöbalkens

bestämmelser.

När koncession meddelas får, enligt 6 § rörledningslagen, de villkor

föreskrivas som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild I rätt. lagtexten anges vissa de villkor kan komma ifråga, exempelvis av som

Avsnitt 8 339

statligt deltagande. Vi att paragrafen bör ändras så att det

villkor om menar framgår koncessionen skall förenas med de villkor behövs till tydligt att som skydd för bl.a. miljön. Rörledningslagen innehåller bestämmelse i 7 § att villkor kan en om

föreskrivas då oförutsedd betydande olägenhet uppkommit. Det är enligt

en mening ändamålsenligt att den regeln behålls. Den bör dock utökas med vår möjlighet ingripa med eller ändrade villkor när verksamheten en att nya medverkar till milj enligt 5 kap. 1 § MB överträds. att en rörledningslagen finns bestämmelser s.k. återställ- I 16 och 17 om Reglerna ligger helt i linje med miljöbalken. Det finns därför

ningsåtgärder.

anledning föreslå ändring i dessa. För att öka förutsättningarna för ingen att återställningsåtgärder verkligen vidtas, bör möjlighet finnas för att ålägga koncessionshavaren skyldighet att ställa

prövningsmyndigheten att

säkerhet för sådana åtgärder.

lagen införande miljöbalken föreslår vi att ärenden som har

I 6 § om av miljöbalkens ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt inletts före bestämmelser, reglerna miljökvalitetsnormer skall tillämpas äldre men att om ordning bör gälla även vid ärenden enligt omedelbart. Denna rörledningslagen. Det avgörande blir alltså ansökan har gjorts den dag om

träder i kraft. En sådan bestämmelse får betydelse särskilt vad

ändringarna Som vi anför i vårt delbetänkande angående gäller MKB. till miljöbalken, SOU 1996:147 36 får den som

Övergångsbestämmelser s.

ansökan under tiden närmast efter balkens ikraftträdande avser att ge in en

ha sådan framförhållning att denne till att balkens krav är uppfyllda

en ser

I vissa speciella situationer får det dock i ett

när ansökan görs.

samtliga krav inte är uppfyllda. Detta gäller övergångsskede accepteras att

ärenden enligt rörledningslagen. I övrigt vi inte något behov av även - ser

Övergångsbestämmelser. Följaktligen bör koncession som har meddelats

en ikraftträdande kunna göras beroende att säkerhet ställs före ändringamas av återställningsåtgärder. En sådan koncession bör vidare kunna förses med för ytterligare eller ändrade villkor.

8.3 Författningskommentar

4 § Koncession får med koncessionen.

--- Koncession får avvikelser göras. ---

340 Avsnitt 8

Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser rörande

miljöpåverkan i miljöbalken. Vid koncessionsprövningen skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas. En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå ansökan

i en om koncession.

Vad gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Vad därvid

som föreskrivs tillståndsmyndighet skall gälla regeringen eller den myndighet om som regeringen bestämmer.

Det behöver inte anges särskilt i lagar utanför miljöbalken att balkens regler också gäller verksamheten eller åtgärden i fråga. Trots detta vi att anser en erinran om miljöbalken bör införas i bl.a. rörledningslagen. Se även avsnitt 1.3. En myndighetsutövning enligt en lag regleras nonnalt bara i just den aktuella lagen. I den män miljöbalkens regler skall läggas till rättslig grund för myndighetsutövning enligt en annan lag måste det föreskrivas särskilt. Detta sker i fjärde stycket. De lagmrn på detta sätt kopplas in är som hushållningsreglema i 3 och 4 kap. MB f.d. 2 och 3 kap. NRL och bestämmelserna om att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer samt att ny verksamhet som medverkar till att miljökvalitetsnonn överträds inte en får tillåtas. Som framgår av femte stycket skall, liksom tidigare, MKB finnas i en ansökan om koncession enligt rörledningslagen. En hänvisning sker här till miljöbalkens bestämmelser. De närmare motiven framgår lagrådsav remissen s. 623 ff och vårt huvudbetänkande del 2 68 ff. Eftersom s.

regeringen är tillståndsmyndighet enligt rörledningslagen kan det

vara naturligt att regeringen får ett bemyndigande att låta den myndighet som normalt handlägger ärendet, dvs. Närings- och teknikutvecklingsverket, även handlägga förfarandet med MKB:n fram till dess den är färdigställd och kan

bifogas ansökan om koncession.

6 § En koncession skall förenas med de villkor behövs för att begränsa som eller motverka skada eller olägenhet på människors hälsa eller omgiv-

ningen, främja en hållbar hushållning med naturresurser, trygga säkerheten

samt skydda andra allmänna intressen och enskild rätt. Som villkor liknande villkor. --- Vidare får föreskrivna tiden. ---

Avsnitt 8 341

Första stycket delvis första stycket i nuvarande lydelse. Andra och motsvarar tredje styckena överensstämmer med nuvarande lydelse. Första stycket föreslås ändrat. Skälen för detta har redovisats i avsnitt 8.2. Rörledningslagen syftar till avvägning också gentemot andra allmänna en intressen än miljöintressena liksom gentemot enskilda intressen, t.ex. ägares

och nyttj intressen i förhållande till företagaren. Villkor bör därför, såsom enligt nuvarande lydelse, kunna meddelas till skydd också för

andra allmänna intressen än milj liksom till skydd för enskild rätt. Bland allmänna intressen finns anledning att särskilt nämna säkerheten, dvs. vad krävs för att förebygga exempelvis brand och explosion. som

koncession får för sin giltighet göras beroende att säkerhet ställs 6 a § En av

för den innehar koncessionen skall fullgöra skyldigheten enligt 16 §

att som

bort ledningen och vidta andra åtgärder för återställning. Staten,

att ta kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Om det kan den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får antas att

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer besluta om

som

ytterligare säkerhet. säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsök-

I fråga om beskaffenheten av

Säkerheten skall prövas regeringen eller den myndighet som ningsbalken. av bestämmer och förvaras länsstyrelsen i det län där verk-

regeringen av samheten bedrivs.

Skyldighet ställa säkerhet för återställningsåtgärder bör vara huvudregel att vid ingrepp i beaktansvärd omfattning. Säkerheten kan naturen av exempelvis bestå i att medel sätts in på ett spärrat bankkonto eller att en ställs. I enlighet med vad föreskrivs i 16 kap. 3 § MB bör bankgaranti som och kommun befriade från att ställa säkerhet. stat vara

Uppkommer verksamhet för vilken koncession har meddelats

7 § genom

enligt denna lag betydande olägenhet som icke förutsågs när koncessionen meddelades eller medverkar den till miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. I

att en

§ miljöbalken överträds, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva ytterligare eller ändrade villkor för att förebygga eller

minska olägenheten för framtiden.

342 Avsnitt 8

paragrafen har tillagts att ytterligare eller ändrade villkor får föreskrivas om verksamheten medverkar till milj överträds. att en

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende om prövning koncession skall handläggas och bedömas

av

enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraft-

trädande. Bestämmelserna miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas om omedelbart.

Övergångsbestämmelserna har kommenterats i avsnitt 8.2.

Avsnitt 9 343

9 Minerallagen 1991 :45

Förslag: I minerallagen skall upplysas, att det utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken kan tillämpliga på som vara verksamheten.

Ett medgivande till undersökning i de obrutna fjällområdena

skall få förenas med villkor till skydd för natur- och kulturvärden. Koncession skall inte få till verksamhet som ges en ny medverkar till milj ökvalitetsnorrn överträds. att en Bergmästaren skall kunna bestämma villkor om verknya samheten med någon betydelse medverkar till att en miljö kvalitetsnonn överträds. Bergmästaren skall samråda med länsstyrelsen såvitt avser tillämpningen miljöbalken. Om bergmästaren och länsstyrelsen av har olika uppfattning skall ärendet hänskjutas till regeringen.

9.1 innehåll

Lagens

Mineralhanteringen i Sverige kan delas in i olika med avseende på grenar

vilka produkter utvinns och hur de används. Till gnivnäringen räknas

som

vanligen de malmproducerande gruvoma. Övriga mineralgrupper som bildar

industrimineral, energimineral, natursten, smyckesten och

egna grenar är Räknat i omsättning dominerar malmgruvoma, följt ballast ballast. av industrin och industrimineralsektom. svenska gmvindustrin brukar delas in i järnmalmsgruvor och Den ickejärnmalmsgruvor. Det finns två järnmalmsgnivor i Sverige, nämligen i Kiruna och Malmberget. Båda ägs av Luossavaara-Kirtmavaara gruvoma AB LKAB. Bland ickejämmalmsgnivoma finns två guldmalmsgruvor, tre kopparmalmsgruvor, blymalmsgruva, zinkmalmsgruva samt sju s.k. en en

344 Avsnitt 9

komplexmalmsgmvor, dvs. gruvor där malmen innehåller flera

av ovanstående metaller. Antalet har minskat i Sverige de senaste decenni gruvor ema. Under senare år har dock produktionen ökat något. Sverige är ett betydande gruvland och exempelvis för nästan tre fjärdedelar EU:s svarar av järnmalmsproduktion. Gruvnäringen i Sverige är utförligt beskriven i Gruvkommitténs be tänkande SOU 1996: 152 Gruvoma och framtiden. Minerallagen trädde i kraft den 1 juli 1992, då bl.a. gruvlagen 1974:342 och lagen 1974:890 om vissa mineralfyndigheter upphörde att gälla. Den nya lagen innebar att inmutningssystemet i gruvlagen avskaffades och ersattes av ett koncessionssystem, i och för sig har inmutningsrättsliga som

inslag. Inmutningssystemet innebar att den först ansökte tillstånd att

som om undersöka ett område fick exklusiv rätt att undersöka. Principen för

koncessionssystemet är att rätten att undersöka och bearbeta fyndighet

en upplåts efter prövning av en myndighet.

Minerallagen gäller undersökning och bearbetning fyndigheter ett

av av antal särskilt uppräknade ämnen. Ämnena har i lagen

samlingsbeteckningen koncessionsmineral l kap. 1 §. Lagen tillämpas inte inom allmänt vatten

område i havet 1 kap. 2 §. Där är i stället lagen 1966:314 kontinentalom sockeln tillämplig. Kontinentalsockellagen behandlas i avsnitt 1 Det enda energimineral utvinns i Sverige är torv. Torv är som numera inte ett koncessionsmineral enligt minerallagen, utan omfattas i stället av lagen 1985:620 om vissa torvfyndigheter. Torvlagen behandlas i avsnitt 10. Bestämmelser som berör den verksamhet regleras i minerallagen som finns även i plan- och bygglagen 1987:10, PBL, miljöskyddslagen 1969:387, naturvårdslagen 1964:822, lagen 1987:12 hushållning om med naturresurser m.m. NRL samt lagen 1988:950 kulturminnen om

m.m. l kap. 7 §. Dessa lagar gäller parallellt med minerallagen.

Med undersökning avses i minerallagen arbete i syfte att påvisa en fyndighet av ett koncessionsmineral och att utröna fyndighetens sannolika ekonomiska värde, allt under förutsättning att arbetet innebär intrång i markägarens eller annan rättsinnehavares rätt 1 kap. 3 §. Sistnämnda

förutsättning antyder att reglerna om undersökning främst förhållandet

avser

mellan verksamhetsutövare och fastighetsägare eller innehavare särskild

av rätt till fastigheten. Undersökning får enligt huvudregeln utföras endast den har av som undersökningstillstånd 1 kap. 4 §. Sådant tillstånd skall lämnas, det om

finns anledning anta att undersökning kan leda till fynd koncessions

av mineral och sökanden inte uppenbarligen saknar möjlighet eller avsikt att till stånd undersökningen. Vid tillstånd att bedriva undersökning beträffande

Avsnitt 9 345

olja, gasformiga kolväten eller diamant skall dessutom bedömas om sökanden är lämplig 2 kap. 2 §.

Undersökningstillstånd beträffande olja, gasformiga kolväten eller

diamant skall förenas med de villkor behövs för att skydda allmänna som eller enskild 2 kap. 10 §. I övrigt saknar lagen bestämmelser intressen rätt

villkor i undersölcningstillstånd.

om

Undersökningsarbete skall utföras så att minsta skada och intrång vållas

3 kap. 3 §. Undersökningsarbete får inte äga inom nationalparker eller

rum

tilltänkta nationalparker och inte heller i strid med föreskrifter som har

meddelats beträffande naturreservat. Undersölcningsarbete får inte heller

medgivande länsstyrelsen äga inom de fjällområden som räknas

utan av rum i 3 kap. 5 § NRL 3 kap. 6 §. Utan medgivande bergmästaren får upp av undersökningsarbete inte inom bl.a. 100 meter från tomt med äga rum där någon är permanent bosatt eller område med detaljplan eller byggnad områdesbestämmelser enligt PBL 3 kap. 7 §. Det bör erinras om att 3 kap. 6 och 7 minerallagen inte innefattar uttömmande beskrivning av en områden där hinder mot undersökning kan föreligga. Den verksamhet som lagen måste alltid bedrivas med iakttagande all övrig lagregleras i av stiftning Delin, Minerallagen med kontinentalsockellagen, 1996, s. 78.

Bearbetning får utföras endast den som har bearbetningskoncession l

av

kap. 4 §. Bearbetningskoncession skall meddelas, om en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har påträffats och fyndighetens belägenhet och inte gör det olämpligt att sökanden får den begärda

art koncessionen 4 kap. 2 §. beviljande koncession skall NRL tillämpas 4 kap. 2 §. I ärenden om av i NRL-frågan får normalt inte frångås jñ 8 kap.

Länsstyrelsens uppfattning l-2 §§. Om ett ärende beviljande koncession avser ett företag vars

om av skall enligt flera de NRL-anknutna lagarna, skall 2 och tillåtlighet prövas av kap. NRL tillämpas endast vid den prövning sker i koncessions 3 som

ärendet. I ärenden beviljande koncession skall en miljökonsekvens

om av beskrivning MKB fogas till ansökan 4 kap. 2 §. Koncession får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre syftet avvikelser göras 4 kap. 2 §. koncession skall förenas med de villkor behövs för att skydda En som allmänna intressen eller enskild rätt eller behövs för att natur som skall utforskas eller tillvaratas på ett ändamålsenligt sätt 4 kap. tillgångarna Koncessionshavaren skall normalt åläggas att ställa säkerhet för att 5 §.

utföra efterarbete skall uppfyllas 4 kap. 6 §. En skyldighetema att

koncession skall meddelas för 25 år 4 kap. 7 §. Koncessionstiden skall därefter förlängas under vissa i lagen angivna förutsättningar 4 kap. 8-11

§§.

346 Avsnitt 9

Bestämmelserna i 3 kap. 6 och 7 om hinder mot undersökningsarbete skall tillämpas också på bearbetning 5 kap. 10 §. Ett undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession kan återkallas, en om tillstånds- eller koncessionshavaren inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen eller villkor eller om det finns synnerliga skäl 6 kap. 3 §. Om annars verksamheten enligt en koncession ger upphov till betydande olägenheter som inte förutsågs när koncessionen meddelades, får prövningsmyndigheten bestämma nya eller ändrade villkor 6 kap. 4 §. Ärenden beviljande undersökningstillstånd eller bearbetnings om av koncession prövas bergmästaren 8 kap. l §. Bergmästaren skall hänav skjuta till regeringen mer betydelsefulla ärenden och ärenden där bergmästaren och länsstyrelsen har olika uppfattning beträffande tillämpningen av NRL 8 kap. 2 §. När en bearbetningskoncession har upphört skall koncessionshavaren utföra efterarbete och ta bort anläggningar i den mån detta är motiverat från allmän eller enskild synpunkt 13 kap. 4 §.

9.2 till

Anpassningen miljöbalken

Miljöbalken skall tillämpas parallellt med lag reglerar sådan annan som verksamhet, åtgärder, anläggningar och produkter omfattas balkens som av tillämpningsområde men avser andra frågor. I den utsträckning det i någon annan lag finns bestämmelser som i särskilda avseenden reglerar fråga en omfattas balken gäller i stället vad i den lagen

som av som sägs se även

avsnitt 1.3. Miljöbalken är tillämplig vid bearbetning mineral. Även vid av undersökningsarbete prospektering kan balken vara tillämplig. Exempelvis kan detta fallet vid byggande väg fram till ett undersökningsområde. vara av I ett fåtal fall påträffas vid undersökningsarbetena fyndigheter i sådan en omfattning att provbrytning inleds. Vid provbrytning tas ett schakt eller, upp om det redan finns en gruva i närheten, görs gång från denna. Proven brytning har typiskt sett en sådan miljöpåverkan att miljöbalken är tillämplig. Miljöbalken och minerallagen gäller nämnts parallellt. Det finns i som

minerallagen enligt dess nuvarande lydelse ett undantag från denna

princip, nämligen bestämmelsen i 4 kap. 2 § att 2 och 3 kap. NRL inte skall tillämpas i andra prövningar än koncessionsprövningen. Vi föreslår nedan att denna bestämmelse skall finnas kvar.

Avsnitt 9 347

Minerallagen syftar i första hand till att reglera förhållandet mellan prospektör och gruvinnehavare å sidan och markägare och innehavare ena särskild rätt till marken å andra sidan. Endast i mindre omfattning har av lagen bestämmelser syftar till att skydda miljön. Dessa är normalt som allmänt hållna. Vid den genomgång av minerallagens bestämmelser som vi gjort har vi inte kunnat finna något annat undantag från huvudregeln om parallellitet än det nyss nämnda. När minerallagens anpassning till miljöbalken diskuteras måste man ha klart för sig att minerallagen inte i första hand är en miljölag. När prövningen sker enligt minerallagen återstår normalt mycket arbete innan i detalj kan hur verksamheten skall bedrivas. Det är därför svårt att man ange i koncession meddela exempelvis villkor till skydd för miljön. Av denna en anledning bestäms därför väsentliga villkor, bl.a. till skydd för den yttre miljön, med stöd av annan lagstiftning såsom miljöskyddslagen, naturvårdslagen och vattenlagen. Det är därför av avgörande betydelse att vid den miljöbalksprövning skall ske verksamhet också omfattas av som av som minerallagen samtliga regler i MB utom 3 och 4 kap. kan tillämpas. - En rätt enligt minerallagen kan beskrivas nödvändig men inte som en tillräcklig förutsättning för att bedriva den verksamhet som omfattas av lagen. För gruvdrift och ibland också för undersökningsarbete kommer förutsättningarna alltså att preciseras genom en miljöprövning. Vid en sådan miljöprövning kommer, i enlighet med det sagda, miljöbalken att tillämpas. Beträffande undersökningsarbete gäller för närvarande enligt 2 kap. 10 § minerallagen att endast undersökningstillstånd beträffande olja, gasformiga kolväten eller diamant skall förenas med villkor för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt. Även undersökningsarbete andra som avser mineral än olja, eller diamant kan förenat med risker för gas vara omgivningen. Mot bakgrund av de skärpta krav på miljöhänsyn som kännetecknar miljöbalken kan det diskuteras undersökningstillstånd om generellt skall kunna förenas med villkor till skydd för miljöintressen. Det är enligt vår uppfattning främst i två situationer som miljövillkor kan aktualiseras vid undersökning. Den är provbrytning efter mineral. Redan ena i dag skall provbrytning tillståndsprövas av länsstyrelsen enligt miljöskydds lagen 23.0l.02 i bilagan till miljöskyddsförordningen, 1989:364. Provbrytning kommer i fortsättningen att tillståndsprövas enligt miljöbalken. Den andra situationen är byggande av väg fram till undersökningsornrådet. Om sådan vägbyggnad kommer att väsentligt ändra naturmiljön skall anmälan en samråd göras enligt 12 kap. 6 § MB. Samrådsmyndigheten får därefter om meddela förelägganden miljöhänsyn och i särskilda fall förbud. om Gruvkommittén har föreslagit att länsstyrelsens medgivande enligt 3 kap. 6 § minerallagen att utföra undersökningsarbete inom de fjällområden som räknas i 3 kap. 5 § NRL skall förenas med de villkor som är nödvändiga upp

348 Avsnitt 9

för att förhindra att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och

kulturvärden SOU 1996: 152 s. 115 och 141. Ett sådant tillägg i lagtexten är

enligt vår uppfattning motiverat, även om det för oss har uppgetts att det inte

förekommer några undersökningar i de obrutna fjällområdena. Även vi föreslår alltså en sådan bestämmelse. Vi anser dock att villkor skall kunna

ställas även för att förhindra mindre skador än sådana som kan anses vara

"påtagliga". Med hänsyn till den miljöprövning skall ske enligt miljöbalken som saknas det enligt vår uppfattning skäl att i övrigt föreslå att under

sökningstillstånd skall kunna förenas med villkor till skydd för miljön. Det bör dock påpekas att Gruvkommittén har föreslagit att även bergmästarens

medgivande enligt 3 kap. 7 § minerallagen skall kunna förenas med villkor.

Vi har uppfattat att detta inte i första hand skall avse villkor till skydd för miljön. Vi tar därför inte ställning till om detta förslag bör genomföras.

Beträffande bearbetning gäller enligt 23.01 i bilagan till miljöskydds förordningen att en gruvanläggning som utgörs av amikningsverk, sintringsverk eller anläggning för bearbetning mineralfyndighet skall annan av tillståndsprövas enligt miljöskyddslagen. Tillstånd kan även krävas enligt bestämmelsen om täkt i l8 § naturvårdslagen jfr prop. 1988/89:92 s. 77 Om tillståndsplikt inte föreligger enligt 18 § naturvårdslagen föreligger vanligen sarnrådsskyldighet enligt 20 § naturvårdslagen. Dessa bestäm melser säkerställer att miljöprövning görs av bearbetningen. Någon ändring är inte avsedd när miljöbalken införs. Till detta kommer att PBL innehåller styrinstrument för användningen av mark. Regleringen markens användning sker genom detaljplan. För av begränsade områden kan områdesbestämmelser antas. Enligt 3 kap. 7 § minerallagen krävs bergmästarens medgivande för att utföra undersöknings arbete inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. Koncession får enligt 4 kap. 2 § normalt inte strida mot detaljplan eller områdes bestämmelser. I ett avseende skall dock en miljöprövning ske enligt minerallagen. Enligt lagen skall nämligen hushållningsbestämmelsema i 2 och 3 kap. NRL tillämpas vid prövningen av bearbetningskoncession. Lagen innehåller på detta område ett särdrag: Om ett ärende om beviljande av koncession avser ett företag vars tillåtlighet skall prövas enligt även andra NRL-anknutna lagar, skall 2 och 3 kap. NRL tillämpas endast vid den prövning som sker i koncessionsärendet 4 kap. 2 § fjärde stycket minerallagen. Propositionen med förslag till minerallag innehöll inte nu diskuterad bestämmelse. I stället föreslogs att det i NRL skulle införas en ny bestämmelse, 1 kap. 2 § andra stycket, av innehåll att om tillåtligheten av ett

visst exploateringsföretag eller annat ingrepp i miljön skall prövas enligt

Avsnitt 9 349

flera av de NRL-anknutna lagarna så skall 2 och 3 kap. NRL tillämpas endast vid den prövning som äger först prop. 1988/89:92 76 rum s. Vid propositionens riksdagsbehandling påpekade Bostadsutskottet i ett yttrande till Näringsutskottet bet. 1990/91:NU7 bil. 5 att det tidigare i propositionen med förslag till NRL hade anförts att, för att en prövning enligt en viss lag skulle anknytas till NRL, det borde krävas att det fanns behov av att göra en bred prövning av verksamhetens ställning i förhållande till andra markanvändningsintressen. Vidare hade framhållits det angelägna i att få till stånd en samordning mellan NRL och de till denna anknutna lagarna. Ett accepterande av den i minerallagspropositionen föreslagna ordningen skulle enligt Bostadsutskottets mening innebära att den efter strävade samordningen inte kom till stånd på det sätt som avsetts vid tillkomsten av NRL. Enligt Näringsutskottets mening borde frågan övervägas ytterligare bet. 1990/91:NU7 s. 18. Den föreslagna ändringen genomfördes därför inte i NRL. Näringsutskottet uttalade dock samtidigt att utskottet, såvitt gäller exploateringsföretag på mineralornrådet, fann den föreslagna bestämmelsen lämplig. Riksdagen ställde sig bakom Näringsutskottets uttalande rskr. 67. Med anledning av riksdagens beslut lade regeringen fram en ny proposition med förslag i ämnet prop. 1991/922161. På grundval av denna intogs nämnda bestämmelse i 4 kap. 2 § minerallagen. Regeln är sålunda nu begränsad till att avse förhållandet mellan minerallagen och övriga NRLanknutna lagar. I propositionen betonades vikten av att avvägningen i koncessionsärendet är allsidig och övergripande. Vidare betonades att ett ordentligt beslutsunderlag måste finnas och att miljöaspektema får en grundlig belysning och beaktas i beslutet. Miljöskyddskommittén föreslog i sitt slutbetänkande Följdlagstiftning till miljöbalken SOU 1994:96 att bestämmelsen skulle följande utformning.

Om ett ärende om beviljande av koncession avser ett företag vars

tillåtlighet skall prövas enligt flera av de lagar som anges i 2

kap. 1 § miljöbalken, skall 3 och 4 kap. samma balk tillämpas endast vid den prövning som sker i mineralärendet.

I dåvarande miljöbalksförslag gjordes i 2 kap. 1 § liksom i NRL en uppräkning av lagar som skulle knytas till hushållningsbestämmelsema, vilka var intagna i 3 och 4 kap. Den föreslagna utformningen av minerallagens bestämmelse innebar den ändringen jämfört med gällande lydelse att den inte omfattade de lagar som föreslogs ingå i balken, exempelvis miljöskyddslagen och naturvårdslagen. Troligen ändringen

var

inte avsedd jfr SOU 1994:96 s. 431.

350 Avsnitt 9

Vid remissbehandlingen av Miljöskyddskommitténs slutbetänkande ansåg Naturvårdsverket att bestämmelsen borde upphävas. Vi konstaterar att det främst är prövningar enligt miljöskyddslagen, naturvårdslagen, vattenlagen och PBL som kan bli aktuella sedan bearbetningskoncession har meddelats. De tre första lagarna kommer att ersättas av miljöbalken. Det kan diskuteras om det är lämpligt att behålla den ordning som nu gäller också då miljöbalken införs. Gruv- och mineralindustrin i Sverige är en samhällsekonomiskt viktig basnäring. Denna skulle allvarligt hotas bestämmelsen togs bort. Det är om nämligen tveksamt om prospektering överhuvudtaget kommer att ske om den som får bearbetningskoncession riskerar att inte kunna utnyttja

koncessionen därför att det vid den ofta flera är senare följande miljö

prövningen beslutas att marken bör användas för något annat ändamål. Farhågoma grundas på att prospektering är mycket kostnadskrävande, bedrivs under lång tid och sällan leder till att fyndigheter upptäcks i en sådan omfattning att de kan utvinnas. Att undersöka fyndighet fram till dess att en den är klar att bearbeta kostar i regel tiotals miljoner kronor. Resultaten av verksamheten ligger långt fram i tiden, ofta mot tio år. Endast omkring upp en procent av proj leder till bearbetning. Enligt vår uppfattning talar mineralhanteringens särdrag för att bestämmelsen bör finnas kvar. Den behöver dock anpassas språkligt. Det är viktigt att det sker en förutsättningslös "NRL-prövning" i koncessionsärendet. Länsstyrelsen har viktig roll att till att marken får en se den användning som den är mest lämpad för. Redan enligt nuvarande bestämmelser har länsstyrelsen i uppgift att bevaka att frågan om bästa markanvändning blir allsidigt belyst i ärendet om bearbetningskoncession. Vi föreslår att bergmästaren skall samråda med länsstyrelsen om tillämpningen av miljöbalken. Om bergmästaren och länsstyrelsen har olika uppfattning skall ärendet hänskjutas till regeringen. Miljöbalken innehåller den bestämmelsen att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer när de planerar och planlägger, prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden och dispenser, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter 5 kap. 3 § MB. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer måste gälla all verksamhet som bidrar till att normerna överträds, jfr avsnitt 1.3. Miljökvalitetsnormer skall därför iakttas även vid koncessionsprövning enligt minerallagen. Dessutom bör bestämmelsen i 16 kap. 5 § MB, om att tillstånd inte får meddelas för en ny verksamhet medverkar till att som en miljökvalitetsnorrn överträds, ha motsvarande tillämpning vid prövning av bearbetningskoncession. Miljökvalitetsnormema skall slutligen kunna ligga till grund för nya eller ändrade villkor för koncessionen.

Avsnitt 9 351

Av 6 kap. l § MB följer att MKB skall bifogas en ansökan om en tillstånd eller tillåtlighet enligt miljöbalken eller föreskrifter som har meddelats med stöd balken. Regeln blir tillämplig för anläggningar för av utvinning mineralfyndigheter, vilka i dag kräver tillstånd enligt miljö av skyddslagen och naturvårdslagen och i framtiden kommer att göra det enligt

balken. En MKB skall enligt 4 kap. 2 § femte stycket minerallagen även finnas i ärenden beviljande koncession. Frågan är hur formaliserad och om av omfattande MKB:n enligt minerallagen bör samt hur förfarandet i vara samband med upprättandet bör utformat. Bestämmelserna om MKB i vara miljöbalken bör i så stor utsträckning möjligt få tillämpning även på som MKB i lagar utanför balken. Vad först gäller syftet med MKB detta i 6 kap. 3 § MB och bör en anges rimligen gälla också MKB i samband med prövning enligt minerallagen. en Vidare bör balkens regler vad MKB skall innehålla i 6 kap. 7 § MB om en tillämpas. De krav ställs där är obligatoriska för verksamheter som som upp medföra betydande miljöpåverkan. Anläggningar för bearbetkan antas en ning mineralfyndigheter kan ofta antas ha sådan effekt. För av en verksamheter inte kan antas ha betydande miljöpåverkan skall som en

uppfyllda i den utsträckning det behövs med hänsyn till

kraven vara verksamhetens art och omfattning för att möjliggöra syftet med MKBzn. tidigare har prövningen enligt minerallagen i första hand Som sagts avser reglera förhållandet mellan prospektör och gmvinnehavare å ena sidan att och markägare och innehavare särskild rätt till marken å andra sidan. Vi av det allt värdefullt att även MKB enligt minerallagen anser trots vara en

innehåller samtliga uppgifter betydelse för en miljöprövning. Detta

av kommer knappast att medföra några olägenheter för sökanden, eftersom uppgifterna ändå måste redovisas i den MKB skall upprättas i som tillståndsärendet enligt miljöbalken. Vad förfarandet finns bestämmelser i miljöbalken tidigt samråd, avser om beslut betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljö om konsekvensbedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande, beaktande MKB vid prövning och kostnader. Eftersom av anläggningar för bearbetning mineralfyndigheter skall tillståndsprövas av enligt balken finns det inte skäl att ha utförliga regler i även samma minerallagen angående förfarandet vid MKB. Det är tillräckligt att reglerna i 6 kap. 9-10 MB tillämpas, dvs. bestämmelserna att tillstånds om myndigheten skall pröva MKB:n uppfyller uppställda krav och beakta om innehållet i MKB:n vid prövningen samt att den som är skyldig att om upprätta MKB:n skall stå för kostnaderna. Slutligen bör 6 kap ll och 12

planer och planeringsunderlag tillämpas.

om

12 17-0268

352 Avsnitt 9

Vi har i 6 § lagen om införande av miljöbalken föreslagit att ärenden som har inletts före balkens ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt äldre lag. Reglerna om miljökvalitetsnormer skall dock enligt förslaget tillämpas omedelbart. Denna ordning bör gälla även i ärenden enligt minerallagen. Det avgörande blir alltså ansökan har gjorts den dag om som ändringarna träder i kraft. En sådan bestämmelse får betydelse särskilt vad

gäller MKB. Som vi anför i vårt delbetänkande Övergångsbestämmelser till

miljöbalken SOU 1996:147 36 i får den att in ansökan

s. som avser ge en

under tiden närmast efter balkens ikraftträdande ha sådan framförhållning

en att denne ser till att balkens krav är uppfyllda när ansökan görs. l vissa speciella situationer får det dock i ett övergångsskede accepteras att samtliga krav inte är uppfyllda. Detta gäller även ärenden enligt minerallagen. Vidare bör en övergångsbestämmelse införas att inskränkningen i 3 om kap. 6 § första stycket av möjligheten att utföra undersökningsarbete i vissa skyddade områden inte bör gälla undersökningsarbete för vilket tillstånd har lämnats vid lagens ikraftträdande. I övrigt ser vi inte något behov av Övergångsbestämmelser. Följaktligen bör miljökvalitetsnormer kunna ligga till grund för eller ändrade villkor i nya koncessioner som har meddelats före lagändringamas ikraftträdande.

9.3 F

örfattningskommentar

l kap. Inledande bestämmelser

7 § Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser rörande

miljöpåverkan i miljöbalken. Bestämmelser som berör verksamhet

som avses

i denna lag finns även i plan- och bygglagen 1987:10 och lagen

1988:950 om kulturminnen m.m.

Bestämmelser strålskyddslagen 1988:220.

om ---

I paragrafens första stycke hänvisas i dag till bl.a. miljöskyddslagen, naturvårdslagen och NRL. Dessa hänvisningar har erinran ersatts av en om att miljöbalken gäller. I avsnitt 9.2 behandlas förhållandet mellan minerallagen och miljöbalken. Det bör observeras att miljöbalken gäller vid

undersökning som påverkar miljön och vid bearbetning.

Avsnitt 9 353

8 § Paragrafen föreslås bli upphävd.

I huvudbetänkandet föreslogs bestämmelse i 19 kap l1 § delvis efter en -

från 2 § andra stycket miljöskyddslagen innebörd att en

mönster - av

tillståndsmyndighet är bunden regeringens beslut om tillåtlighet,

av lokalisering och eventuella villkor. Bestämmelsen har inte tagits med i då den överflödig sådan bundenhet följa

lagrådsremissen ansetts en anses

allmänna rättsprinciper. I konsekvens härmed bör förevarande paragraf

av bortfalla.

3 kap. Undersökningsarbete

6 § Undersökningsarbete får inte äga inom nationalpark eller område

rum

statlig myndighet hos regeringen har begärt skall avsättas till

som en

eller strid med föreskrifter har meddelats för natur- eller nationalpark i som kulturreservat med stöd av 7 kap. miljöbalken. Undersökningsarbete får inte heller, utan medgivande länsstyrelsen,

av äga rum inom

område i 4 kap. 5 § miljöbalken. som avses

Ett medgivande enligt andra stycket 3 får förenas med de villkor som behövs för förhindra att skada uppkommer på natur- eller kulturvärden.

att

Hänvisningen i paragrafens första stycke till naturvårdslagen har ändrats till

7 kap. MB. Ett tillägg har dessutom gjorts att undersökningsarbete att avse inte får i strid med föreskrifter för den skyddsforrnen äga rum nya kulturreservat. Detta innebär i praktiken inte någon skillnad mot i dag, eftersom det skydd skall uppnås med kulturreservat redan nu kan som uppnås skyddsinstitutet naturreservat jfr lagrådsremissen 302 ff genom s. och huvudbetänkandet, del 316 Det bör däremot observeras att s. miljöbalkens beteckning naturreservat omfattar även områden som tidigare har kallats naturvårdsområde lagrådsremissen 289 och s. huvudbetänkandet, del 314 Undersökningsarbete får därför i s. fortsättningen äga rum på färre ställen än tidigare.

354 Avsnitt 9

I paragrafens andra stycke punkt 3 har hänvisning till 3 kap. 5 § NRL en ändrats till 4 kap. 5 § MB. Bestämmelsen de s.k. obrutna avser fjällområdena. Paragrafens tredje stycke är nytt. Ett liknande tillägg har tidigare föreslagits av Gruvkommittén SOU 1996:152 115 och 141 i betänkandet s. Gruvoma och framtiden. Bakgrunden till förslaget är att det har rått tveksamhet om länsstyrelsen kan villkora sitt medgivande eller inte. Det bör därför anges i lagtexten att villkor får lämnas. Exempel på villkor är att arbeten skall ske vintertid när marken är frusen.

4kap. Bearbetningskoncession

2 § Koncession skall begärda koncessionen. --- Koncession för sådan bearbetning. ---

I ärenden om beviljande av koncession skall 3 och 4 kap., 5 kap. 3 § och

16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas. Om ett ärende om beviljande av koncession avser en verksamhet som senare skall prövas även enligt miljöbalken eller andra lagar, skall 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas endast vid den prövning sker i som koncessionsärendet. I ärenden om beviljande av koncession skall en

miljökonsekvensbeskrivning fogas till ansökan. Vad gäller förfarandet,

kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 7 § och 9-12 §§ miljöbalken tillämpas. Koncession får inte avvikelser göras. ---

Enligt paragrafens nuvarande tredje stycke skall NRL tillämpas i ärenden om beviljande av koncession. En konsekvensändring bör göras i anledning att av 2 och 3 kap. NRL förs in i miljöbalken. Vidare bör bestämmelsen 5 kap. 3 § om hur miljökvalitetsnormer skall beaktas kopplas in. I tredje stycket bör slutligen anges att 16 kap 5 § MB skall tillämpas vilket innebär att bearbetningskoncession inte får meddelas bearbetningen medverkar till om att en miljökvalitetsnorm överträds. Koncession skall dock kunna ges om verksamhetsutövaren vidtar sådana åtgärder att olägenhetema från någon annan verksamhet upphör eller minskar så att möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnorrnen därigenom ökar i inte obetydlig utsträckning. De åtgärder som vidtas i behöver inte nödvändigtvis mineralutvinning. avse I 4 kap. 2 § fjärde stycket i nu gällande lydelse föreskrivs att om ett ärende om beviljande av bearbetningskoncession avser ett företag vars

Avsnitt 9 355

tillåtlighet skall prövas enligt flera av de NRL-anknuma lagarna, så skall 2 och 3 kap. NRL tillämpas endast vid den prövning som sker i koncessionsärendet. I avsnitt 9.2 motiveras varför bestämmelsen finns kvar. Bestämmelsen hindrar bara att hushållningsbestämmelsema i 3 och 4 kap. MB tillämpas vid prövningar enligt andra lagar. Om verksamheten skall prövas på nytt enligt minerallagen, t.ex. när det är aktuellt att förlänga koncessionen eller ändra villkoren, skall däremot balkens hushållningsbestämmelser tillämpas på nytt. Bestämmelsen hindrar vidare bara att hushållningsbestämmelsema tillämpas vid prövningar enligt andra lagar som sker efter koncessionsprövningen. Det nonnala är att koncessionsprövningen sker först. Om undantagsvis prövning sker före koncessionsprövningen en annan

skall hushållningsbestämmelsema tillämpas såväl vid den prövningen som

vid koncessionsprövningen.

Enligt nuvarande lydelse paragrafens femte stycke skall i ärenden om

av beviljande koncession MKB enligt 5 kap. NRL fogas till ansökan. av en Beskrivningen skall enligt paragrafen även ligga till grund för tillämpningen 2 och 3 kap. NRL. Bestämmelsen har flyttats till det femte stycket och av ändrats till att hänvisa till vissa bestämmelser i miljöbalken. Motiveringen till detta ges i avsnitt 9.2.

10 § Pågår inte regelbunden bearbetning eller sådan verksamhet som anges i 9 § första stycket, får koncessionstiden på ansökan av koncessionshavaren

förlängas med högst tio år, det är motiverat med hänsyn till det om

allmännas intresse att mineraltillgångarna utnyttjas på ett ändamålsenligt

av sätt. Vid prövningen skall 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas.

En konsekvensändring har gjorts till följd av att 2 och 3 kap. NRL har förts in i miljöbalken.

6 kap. Överlåtelse, frånträdande, återkallelse och ändring av

undersökningstillstånd och koncession

4 § Om verksamhet enligt koncession upphov till betydande

en ger

olägenheter inte förutsågs när koncessionen meddelades eller om

som

verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm

enligt 5 kap. miljöbalken överträds, får prövningsmyndigheten bestämma de

villkor för den fortsatta verksamheten behövs för att förebygga eller

som

356 Avsnitt 9

minska olägenheterna. Vad som sägs om betydande olägenheter gäller även

arbete enligt undersökningstillstånd för olja, gasformiga kolväten och

diamant. övrigt eller medgivande. --- Vid prövningen skall 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas.

I det första stycket har lagts till att villkor i en koncession kan bestämmas om verksamheten med någon betydelse medverkar till miljökvalitetsnorrn att en överträds.

Enligt paragrafens nuvarande tredje stycke skall NRL tillämpas vid

bestämmandet av nya eller ändrade villkor. Bestämmelserna i NRL har arbetats in i miljöbalken. En konsekvensändring i anledning härav har orts.

8 kap. Prövningsmyndigheter m.m.

1 § Ärenden 2 om --- av Bergmästaren får yttra sig. --- I ärenden beviljande bearbetningskoncession skall bergmästaren, om av såvitt gäller tillämpningen av miljöbalken, samråda med länsstyrelsen i det eller de län där koncessionsområdet ligger. Länsstyrelsen får därvid besluta om särskild utredning enligt 2 kap. 11 § lagen 1988:950 om kulturminnen m.m.

Enligt nuvarande lydelse av paragrafens tredje stycke skall bergmästaren samråda med länsstyrelsen såvitt avser tillämpningen av NRL. Det är viktigt att länsstyrelsen vid samrådet bevakar att mineralutvinning utgör den bästa markanvändningen enligt bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB f.d. 2 och 3 kap. NRL. Detta är viktigt eftersom nämnda bestämmelser i miljöbalken inte skall tillämpas vid efterkommande prövningar. Vid den efterkommande miljöprövningen enligt balken kan alltså inte mineralutvinningen nekas med motiveringen att marken bör användas for något annat ändamål. i

2 § Ärenden beviljande bearbetningskoncession skall hänskjutas till om av regeringens prövning, om bergmästaren bedömer frågan koncession särskilt betydelsefull om vara allmän synpunkt eller ur

Avsnitt 9 357

bergmästaren vid tillämpningen miljöbalken finner skäl att frångå vad

av länsstyrelsen har föreslagit.

Den andra punkten har ändrats från att hänvisa till NRL till att hänvisa till miljöbalken. Hänskjutande skall ske b1.a. när bergmästaren och länsstyrelsen

har olika uppfattning i frågan om mineralutvinning utgör den bästa

markanvändningen enligt 3 och 4 kap. MB. Det blir då regeringen som får bearbetning skall tillåtas. avgöra om

3 § Ärenden i övrigt har meddelats. --- I ärenden förlängning bearbetningskoncession enligt 4 kap. 10 § om av skall bergmästaren, såvitt gäller tillämpningen miljöbalken, samråda med av länsstyrelsen i det eller de län där koncessionsområdet ligger. Ärenden förlängning bearbetningskoncession enligt 4 kap. 10 § om av skall hänskjutas till regeringens prövning om bergmästaren vid

tillämpningen av miljöbalken finner skäl att frångå vad länsstyrelsen har

föreslagit. Hänskjutande skall också ske av ärenden om återkallelse av

undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession av synnerliga skäl enligt 6 kap. 3 § samt av övriga ärenden enligt denna paragraf som

bergmästaren bedömer särskilt betydelsefulla från allmän synpunkt. vara

Hänvisningar i det andra och tredje stycket till NRL har ersatts av hänvisningar till miljöbalken.

Övergångsbestämmelser

1 Denna lag träder i kraft den

. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om

miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Bestämmelsen i 3 kap. 6 § första stycket i dess lydelse skall inte

nya

tillämpas på undersökningsarbete för vilket tillstånd har lämnats före denna

lags ikraftträdande.

358 Avsnitt 9

Punkt 2 i övergångsbestämmelsema kommenteras i avsnitt 9.2. Enligt punkt 3 skall den nya lydelsen 3 kap. 6 § första stycket inte av tillämpas på undersökningsarbete för vilket tillstånd har lämnats när lagändringen träder i kraft. Detta har betydelse för eventuella undersökningsarbeten som pågår i naturvårdsområden.

Avsnitt 10 359

10 vissa

Lagen 1985:620 om torvfyndigheter

Förslag: I lagen vissa torvfyndigheter skall upplysas, att det om

utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken som kan vara

tillämpliga på verksamheten. Vid prövning bearbetningskoncession skall, utöver lagen om av vissa torvfyndigheter ett antal bestämmelser i balken och i lagen med särskilda bestämmelser Vattenverksamhet om b1.a. om

miljökonsekvensbeskrivningar, miljöorganisationers talerätt och

markavvattningssakkunniga tillämpas.

Undersökningskoncession skall inte längre kunna förenas med

rätt för innehavaren att senare få bearbetningskoncession.

Länsstyrelsen skall kunna bestämma nya villkor om verksamheten medverkar till milj ökvalitetsnorm överträds. att en En koncession skall kunna göras beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet för kostnaderna för återställning.

Om verksamhetsutövare inte uppfyller sin skyldighet att

en

vidta återställningsåtgärder skall länsstyrelsen meddela vitesföreläggande och kronofogdemyndigheten särskild

handräclcning.

10. 1 innehåll

Lagens

organisk jordart bildas främst nedbrutna döda växtdelar. Torv är en som av Omkring 15 % Sveriges landareal består torvmark. Sverige ligger på av av sjätte plats i världen vad gäller torvmarksareal.

360 Avsnitt 10

Torv skördas i Sverige för dels odling odlingstorv eller torvmull, dels användning som bränsle energitorv. Torvbruk bedrivs i dag i Sverige på omkring l3 000 ha, vilket endast motsvarar 0,2 % den totala ca av torvmarksarealen. I ett längre perspektiv kan dock större andel komma att en tas i anspråk, bl.a. beroende på ett ökande behov odlingstorv på olika håll av i Europa. Volymmässigt dominerar i Sverige utvinningen för energiändamål. I större skala tas energitorv på ungefär 150 platser i landet. runt om Innan torv kan utvinnas ur en mosse måste beredas. Detta mossen innebär att all vegetation på mossens yta tas bort och att dikas ut. mossen Den största påverkan på naturen sker dessa förberedande åtgärder. genom Även den därefter följande torvbrytningen påverkar emellertid miljön. Då täktverksamheten avslutats måste torvmossen efterbehandlas. Efterbehandlingen syftar till att antingen skapa våt eller torr miljö på den utbrutna en en mossen.

Torvutvinningens påverkan på miljön har nyligen beskrivits ingåendei

Naturvårdsverkets rapport 4596 Torvbruk Miljö. - Lagen om vissa torvfyndigheter torvlagen reglerar utvinning av energitorv. Lagen tillkom för att förenkla tillståndsprövningen av undersökning och bearbetning energitorv prop. 1984/851120 3. av s. Bestämmelser om bearbetning energitorv fanns tidigare i lagen av 1984:890 om vissa mineralfyndigheter. Undersökning och bearbetning av energitorv är inte bara underkastad bestämmelserna i torvlagen. Även föreskrifter i plan- och bygglagen, miljöskyddslagen och andra författningar skall iakttas 6 § torvlagen. För undersökning och bearbetning av fyndigheter torv för att utvinna av

energi fordras enligt torvlagen koncession l §. Koncession kan lämnas

som undersökningskoncession eller bearbetningskoncession 2 §. En fastighetsägare har dock rätt att göra undersökningar utan koncession. Fastighetsägaren får också utan koncession tillgodogöra sig torv för att utvinna energi för husbehov 3 §. Frågor koncession prövas om av länsstyrelsen 5 §. Undersökningskoncession kan förenas med rätt för innehavaren att en senare få bearbetningskoncession för fyndigheten eller företräde framför andra till sådan koncession 4 §. Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att verksamheten kommer till stånd och sökanden från allmän synpunkt är lämplig att bedriva verksamheten. Bearbetningskoncession får dessutom meddelas endast om det görs sannolikt att fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt. Naturresurslagen skall tillämpas vid tillståndsprövningen 7 §. Koncessionen skall tidsbegränsas 11 § samt förenas med de villkor som behövs för att motverka eller begränsa menlig inverkan på naturmiljön och för att beakta andra allmänna intressen och enskild rätt 12 §.

Avsnitt 10 361

Koncessionshavaren skall normalt åläggas att ställa säkerhet för att villkoren

uppfylls 13 §.

Om det uppkommer betydande olägenheter som inte förutsågs när

koncessionen meddelades får länsstyrelsen bestämma de villkor för den fortsatta verksamheten som behövs 14 §. Koncessionen får återkallas av länsstyrelsen, om koncessionshavaren åsidosätter villkor eller om synnerliga skäl föreligger 17 §.

Undersökningsarbete får omfatta endast sådana åtgärder som behövs för

att vinna närmare kännedom om torvfyndighetens storlek, beskaffenhet och

utvinningsbarhet. Åtgärderna skall utföras så att minsta skada och intrång

vållas 20 §. Någon motsvarande hänsynsregel finns inte för bearbetning. När koncession upphör skall koncessionshavaren ta bort anläggningar en och vidta andra åtgärder för återställning, detta är motiverat från allmän om eller enskild synpunkt. Skyldigheten att vidta sådana åtgärder skall faställas i villkor i koncessionen eller prövas av länsstyrelsen i samband med att koncessionen upphör 34 §.

10.2 Förhållandet till miljöbalken

I fråga om den verksamhet som avses i torvlagen skall enligt 6 § även iakttas tillämpliga föreskrifter i plan- och bygglagen, miljöskyddslagen

och andra författningar. I andra författningar kan dock föreskrivas att dessa inte skall tillämpas på verksamhet som omfattas av torvlagen. Miljöbalken skall tillämpas parallellt med annan lag som reglerar sådan

verksamhet, åtgärder, anläggningar och produkter omfattas av balkens

som tillämpningsområde men avser andra frågor. I den utsträckning det i någon

annan lag finns bestämmelser som i särskilda avseenden reglerar en fråga

som omfattas av balken gäller i stället vad som sägs i den lagen se även

avsnitt 1.3. Bearbetning torv utgör sådan verksamhet kan omfattas av både av som miljöbalken och torvlagen. Vad gäller myndighetsutövning blir härvid

huvudregeln att den skall ske med stöd av respektive lag. Om miljöbalkens bestämmelser skall bli tillämpliga vid myndighetsutövning enligt torvlagen

krävs att detta särskilt anges i den lagen. Balkens bestämmelser skall inte tillämpas vid myndighetsutövning enligt balken, dels om det särskilt anges i den, dels om det finns bestämmelser i annan lag som i särskilda avseenden reglerar viss fråga som omfattas av balken.

362 Avsnitt 10

Ett viktigt inslag i bearbetning av torv är dränering den mark där av torven finns. Miljöbalken innehåller omfattande regler markavvattning. om Tillstånd enligt balken behövs dock enligt ll kap. 13 § inte för markavvattning i samband med torvtäkt om koncession har lämnats enligt torvlagen. I 12 kap. MB finns bestämmelser om täkt av bl. a. torv. Tillstånd enligt balken behövs inte heller för täkt av torv för vilken bearbetningskoncession lämnats enligt torvlagen 12 kap. 1 §.

10.3 Anpassningen till miljöbalken

Torvlagen syftar i första hand till att reglera förhållandet mellan å sidan ena den som undersöker och bearbetar en torvfyndighet och å andra sidan markägare och innehavare av särskild rätt till marken. Bara i mindre omfattning finns i lagen bestämmelser som har ett annat syfte. Exempel på regler av det senare slaget är de som kan betecknas som hindersbestämmelser och reglerna intresseavvägning enligt om naturresurslagen. Hit hör också bestämmelser som gör det möjligt att ställa villkor till skydd for motstående intressen. Vid en koncessionsprövning i dag enligt torvlagen skall tillses att reglerna i just den lagen är uppfyllda. Enligt ett uttryckligt stadgande i 7 § skall dessutom naturresurslagen tillämpas. Trots att verksamhetsutövaren enligt 6 § skall iaktta tillämpliga föreskrifter i bl.a. miljöskyddslagen kan inte länsstyrelsen lägga denna lag till grund för prövningen. En sak är att annan koncessionen enligt 12 § skall förenas med de villkor som behövs för att motverka eller begränsa menlig inverkan på naturmiljön. Enligt miljöbalken behövs inte tillstånd till markavvattning i samband med torvtäkt om koncession har lämnats enligt torvlagen. Inte heller behövs tillstånd till täkt av torv för vilken bearbetningskoncession har lämnats. Eftersom den verksamhet bedrivs enligt torvlagen, i vart fall i de delar som som kräver bearbetningskoncession, ofta påverkar miljön är det viktigt att nödvändiga miljöhänsyn tas vid koncessionsprövningen. Enligt nu gällande lydelse av bilagan till miljöskyddsförordningen skall tillstånd enligt miljöskyddslagen sökas för torvtäkt med produktion en överstigande 25 000 kubikmeter per år 29.01. För täkt för vilken annan krävs tillstånd enligt l § torvlagen skall anmälan göras till den kommunala nämnden 29.02. Prövningen enligt miljöskyddslagen rör främst störningar på omgivningen i form av t.ex. damm och buller.

Avsnitt 10 363

Vi har i vårt huvudbetänkande del 1 377 anfört att det i miljöbalken

s. inte längre finns något behov den dubbelprövning täkt som i dag sker av av enligt naturvårdslagen och miljöskyddslagen. Regeringen delar denna uppfattning, jfr lagrådsremissen 356. Täktens samtliga effekter på s. omgivningen bör i stället prövas vid ett tillfälle. Eftersom det redan av miljöbalken 12 kap. 1 § framgår att tillstånd krävs för täkt måste därför

bilagan till den nuvarande miljöskyddsförordningen ändras så att den inte

längre omfattar täkter. Bestämmelsen i 12 kap. l § tredje stycket MB att

tillstånd inte krävs för täkt torv för vilken bearbetningskoncession har

av lämnats enligt torvlagen kommer därefter att innebära att någon tillståndsprövning med stöd miljöbalken överhuvudtaget inte kommer att av ske för sådana täkter. Vi kommer i betänkande att lägga förslag ett senare de förordningsändringar är motiverade miljöbalken. om som av Före torvlagens tillkomst prövades verksamheten enligt både naturvårdslagen och dåvarande minerallag. Dubbelprövningen avskaffades för skulle bli enklare och smidigare prop. 1984/851120 s. 328. att systemet Att dessutom avskaffa den prövning i dag sker enligt nu som

miljöskyddslagen är ett ytterligare steg i denna riktning. Detta får inte

innebära att mindre miljöhänsyn tas. Relevanta bestämmelser, skulle ha tillämpats vid en som tillståndsprövning miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, måste av

därför göras tillämpliga kopplas in vid myndighetsutövning enligt

torvlagen. När dubbelprövningen i naturvårdslagen och minerallagen utvinning av energitorv avskaffades anfördes att den hänsyn tidigare skulle tas av som enligt naturvårdslagen fortsättningsvis skulle tas enligt den nya torvlagen prop. l984/85zl20 328 När miljöbalken införs stärks miljökraven på s. täkter. Detta kommer nämnda inkoppling att gälla även täkter som genom koncessionsprövas enligt torvlagen.

Det är framför allt den verksamhet kräver bearbetningskoncession

som har miljöpåverkan. I denna verksamhet ingår bl.a. markavvattning och som torvtäkt. Mindre ofta innebär undersökningsarbete någon nämnbar miljöpåverkan. Detta kan bli aktuellt bl.a. då väg byggs inom eller till en undersökningsområdet eller då torv måste utvinnas i samband med

undersökning. Genom befintliga bestämmelser framförallt i 12 § och de"inkopplade" milj öbalksbestämmelsema kommer nödvändiga villkor att kunna meddelas. Utöver de bestämmelser behandlas nedan bör miljöbalkens som allmänna hänsynsregler kopplas in. Enligt vår mening bör miljöbalkens sakägarbegrepp tillämpas i ärenden

enligt torvlagen. Detta är nödvändigt för att rätten att överklaga miljöbeslut

angående torvtäkter inte skall inskränkas när tillståndsprövningen enligt

364 Avsnitt 10

miljöskyddslagen avskaffas. I dag har nämligen miljöskyddslagen ett

bredare sakägarbegrepp än torvlagen. Vi har i vårt huvudbetänkande anfört

att miljöskyddslagens sakägarbegrepp bör gälla i miljöbalken del l s. 5 ll

Regeringen har i lagrådsremissen 463 funnit att det enhetliga

sakägarbegreppet bör begränsas till den processuella sidan.

Det har inte varit möjligt att i miljöbalkens lagtext precisera vem som är sakägare. I stället har i 16 kap. 13 § MB valts uttryck i 22 § samma som förvaltningslagen 1986:223, nämligen "den som beslutet angår, om det har gått honom emot". Det kan tyckas onödigt att i torvlagen införa en hänvisning till 16 kap. 13 § MB, när denna paragraf har samma lydelse som motsvarande paragraf i förvaltningslagen. Om inte hänvisningen finns skall den likalydande bestämmelsen i förvaltningslagen tillämpas. Syftet med att trots detta hänvisa till miljöbalken är att visa att balkens sakägarbegrepp skall gälla. Motivuttalanden om balkens sakägarbegrepp samt rättspraxis beträffande denna bör häreñer vara vägledande. Vi anser vidare att miljöorganisationer bör få överklaga beslut om bearbetningskoncession. Detta är motiverat mot bakgrund av att en sådan rätt skulle ha förelegat vid en miljöprövning enligt miljöskyddslagen, om denna prövning inte hade avskaffats.

Ytterligare ett antal bestämmelser i miljöbalken anser vi skall tillämpas

vid bearbetningskoncession. Bestämmelserna finns i 6 kap. miljökonselcvensbeskrivningar, planer och annat beslutsunderlag, 12 kap. 2 § Vägning av behovet mot skador på djur- och växtliv samt miljön i övrigt och 16 kap. 5 § tillstånd miljökvalitetsnonn har överträtts. när en Vi anser att om markavvattningsförbud enligt ll kap. 14 § MB har meddelats så bör koncession ges endast om det finns särskilda skäl. Någon särskild reglering i denna del föreslås dock inte. Vidare bör vissa bestämmelser i den i lagrådsremissen föreslagna lagen med särskilda bestämmelser om Vattenverksamhet tillämpas vid prövningen av bearbetningskoncession. Detta bör anges särskilt i torvlagen. De

bestämmelser som vi vill koppla in finns i l kap. inledande bestämmelser,

2 kap. rådighet övre vatten m.m., 3 kap. markavvattningssamfälligheter samt 7 kap. 22-28 och 30 markavvatmingssalclcimniga. Vi anser däremot inte att 7 kap. 20 § lagen med särskilda bestämmelser om Vattenverksamhet skall tillämpas vid koncessionsprövningen. Enligt denna skall länsstyrelsen i tre situationer överlämna ärenden till miljödomstolen. De angivna situationema är att det framställs yrkande om 1 att även någon annan än sökanden skall delta i markavvattningen, 2

särskild tvångsrätt enligt 28 kap. lO § MB och 3 ersättning enligt 31 kap.

16 § eller inlösen enligt 31 kap. 17 § MB. Torvlagen har egna bestämmelser om tvångsrätt och ersättning som alltjämt bör gälla. Frågor om ersättning skall enligt dessa bestämmelser prövas av fastighetsdomstol.

Avsnitt 10 365

Vad gäller 1 har vi i vårt huvudbetänkande del l s. 496 som i denna

-

del överensstämmer med lagrådsremissen 450 f ansett det vara mindre

lämpligt att länsstyrelsen prövar frågor flera deltagande i om personers markavvattning när det råder oenighet mellan dessa. När sådana frågor

uppkommer skall ärendet därför lärrmas över till miljödomstol. Det kan

tyckas saknas skäl annorlunda på saken när markavvattningen innebär att se att torvmosse skall dräneras inför framtida brytning av energitorv. Trots en detta vi att något överlämnande inte bör ske i dessa situationer. Ett anser

överlämnande skulle innebära att miljödomstolen fick överta hela

koncessionsprövningen enligt torvlagen och alltså frågor i lagstiftning en aldrig tillämpar. Detta skulle ske i endast enstaka fall, varför som den annars domstolen inte skulle få någon bredare erfarenhet lagen. Vi stannar därför av för lösningen att länsstyrelsen större befogenheter vid prövningen av ge markavvattning i ärenden enligt torvlagen än i andra

markavvattningsärenden. Länsstyrelsens handläggning underlättas den får möjlighet att tillkalla om markavvattningssalclcunniga jfr lagrådsremissen 453 och s. huvudbetänkandet, del 496 ff. En sådan möjlighet bör därför införas. s. Enligt 4 § torvlagen får undersökningskoncession förenas med rätt för innehavaren att bearbetningskoncession för fyndigheten eller senare företräde framför till sådan koncession. Paragrafen bör ses över, annan eftersom den innebär att den miljöprövning skall ske vid prövningen av som bearbetningskoncession inte får leda till att koncession vägras i de fallen där undersökningskoncessionen har förenats med rätt till bearbetningskoncession. Enligt vår mening bör paragrafen ändras så att den endast medger rätt att förena undersökningskoncession med rätt för

innehavaren att få företräde framför annan till bearbetningskoncession. I praktiken är det för övrigt just sådan rätt som beviljas jfr prop.

en 1984/852120 327. Det bör nämnas att någon liknande bestämmelse inte s. finns i den med torvlagen besläktade minerallagen 1991 245. Som framgår författningskommentaren föreslår vi några ytterligare av

ändringar i torvlagen. För att miljökvalitetsnormer skall få genomslag även

på detta område bör länsstyrelsen kunna bestämma nya villkor om verksamheten medverkar till milj ökvalitetsnorrn överträds. att en

Torvlagen innehåller redan i dag bestämmelser om återställningsåtgärder

sedan verksamheten har upphört. Reglema bör kompletteras med att koncessionen skall kunna göras beroende att verksamhetsutövaren ställer av säkerhet för kostnaderna för återställning. Om verksamhetsutövaren inte iakttar sin skyldighet att vidta återställningsåtgärder bör länsstyrelsen

meddela vitesföreläggande. Vidare bör kronofogdemyndigheten kunna

meddela särskild handräckning.

366 Avsnitt 10

Vi har i 6 § lagen om införande av miljöbalken föreslagit att ärenden som har inletts före balkens ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt äldre lag. Reglerna om miljökvalitetsnonner skall dock enligt förslaget tillämpas omedelbart. Denna ordning bör gälla även i ärenden enligt torvlagen. Det avgörande blir alltså ansökan har gjorts den dag om som ändringarna träder i kraft. En sådan bestämmelse får betydelse bl.a. vad

gäller MKB. Som vi anför i vårt delbetänkande Övergångsbestämmelser till miljöbalken SOU 1996:147 s. 36 f får den att in ansökan

som avser ge en under tiden närmast efter balkens ikraftträdande ha en sådan framförhållning att denne ser till att balkens krav är uppfyllda när ansökan görs. I vissa speciella situationer får det dock i ett övergångsskede accepteras att samtliga krav inte är uppfyllda. Detta gäller även ärenden enligt torvlagen. I övrigt ser vi inte något behov av Övergångsbestämmelser. Följaktligen bör miljökvalitetsnormer kunna ligga till grund for eller ändrade villkor i nya koncessioner har meddelats fore lagändringamas ikraftträdande. som

10.4 Författningskommentar

4 § Undersökningskoncession får förenas med rätt för innehavaren att

företräde framför andra till bearbetningskoncession.

Enligt paragrafen i dess nuvarande lydelse kan undersölcningskoncession

även förenas med rätt för innehavaren bearbetningskoncession. att senare

Denna möjlighet har tagits bort för att inte den milj öprövning som skall ske i

samband med bearbetningskoncession skall föregripas.

6 § Utöver bestämmelserna i denna lag finns bestämmelser rörande

miljöpåverkan i miljöbalken. Dessutom skall verksamhetsutövaren iaktta tillämpliga föreskrifter i plan- och bygglagen 1987:10 och andra

författningar. Av 7 § framgår att vissa bestämmelser i miljöbalken och i lagen 0000

med särskilda bestämmelser vattenverksamhet skall tillämpas vid konom

1997:32 Avsnitt 10 367 SOU

cessionsprövning.

nuvarande lydelse skall i fråga verksamhet enligt

Enligt paragrafens om

torvlagen iakttas tillämpliga föreskrifter i plan- och bygglagen, även milj öskyddslagen och andra författningar. verksamhet regleras i torvlagen kan också omfattas av Den som En erinran härom föreslås därför i första meningen.

miljöbalken.

föreslår vidare erinran att verksamhetsutövaren skall iaktta Vi att om föreskrifter i plan- och bygglagen och andra författningar står tillämpliga

i och för sig självklart att andra författningar kan gälla men

kvar. Det är värde i peka på detta. Exempel på andra författningar som det ligger ett att kulturminnen samt föreskrifter

kan gälla är lagen 1988:950 om m.m.

meddelade enligt den lagen bl. fornminnen. om a.

stycket hänvisas till de inkopplingar miljöbalken och lagen

I andra av med särskilda bestämmelser Vattenverksamhet som gjorts i 7 om

7 § Koncession får bedriva verksamheten. --- Koncession får avvikelser göras. --koncessionsprövning skall bestämmelserna i 2-4 kap. och 5 kap. 3 Vid

§ miljöbalken tillämpas. bearbetningskoncession skall därutöver tillämpas

Vid prövning av 6 kap., 12 kap. 2 § och 16 kap. 13 och 14 §§ bestämmelserna i bestämmelserna i 1-3 kap. och 7 kap. 22-28 och 30 §§ lagen

miljöbalken, med särskilda bestämmelser Vattenverksamhet samt föreskrifter

0000 om har meddelats med stöd dessa bestämmelser. som av Bearbetningskoncession får tillgodogöras ekonomiskt. ---

nuvarande tredje stycke att naturresurslagen skall

I paragrafens anges

vid koncessionsprövningen. Det är framför allt bestämmelserna i tillämpas naturresurslagen är intresse. Dessa har flutit in i 2 och 3 kap. som av och 4 kap. En konsekvensändring görs i anledning härav. balkens 3

Dessutom kopplas i stycke balkens allmänna hänsynsregler i 2 kap.

samma bestämmelsen i 5 kap. 3 § hur miljökvalitetsnormer skall beaktas och om

in. Nämnda bestämmelser skall tillämpas både vid bearbetningskoncession och vid undersökningskoncession. Anledningen till inkopplingen är

dubbelprövningens avskaffande redovisats i avsnitt 10.3. som ovan 4 § MB får verksamhet bedrivas endast på plats som Enligt 2 kap. en en

lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål, de grundläggande

är

368 Avsnitt 10

bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden f.d. 2 kap. NRL och de särskilda bestämmelserna för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet f.d. 3 kap. NRL. Platsen skall väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för

människors hälsa och miljön. Tillämpningen miljöbalkens

av

lokaliseringsregel leder till att torvtäkt i första hand bör kunna komma i

fråga på mark som redan är påverkad av dikning eller uppodling eller ex.

kommer att påverkas framtida exploatering än torvtäkten. En

av annan

förutsättning bör vara att marken saknar speciella skyddsvärden. Naturvårdsverkets våtrnarksinventering får betydelse vid denna bedömning.

Enligt 2 kap. 3 § MB gäller att alla bedriver eller att bedriva som avser en verksamhet eller vidta en åtgärd skall vidta de skyddsåtgärder, iaktta de

begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt behövs för att

som

förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför

skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön eller omgivningen i övrigt. Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas. Försiktighetsmåtten skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller milj F örsiktighetsmått vid torvbruk kommer i första hand att

avse sedimentationsfrågor, åtgärder mot försurning och utlakning

av

metaller, hydrologiska hänsynstaganden, hänsyn till allmänna, hotade och sällsynta arter, särskilda faunahänsyn vid dikesgrävning hänsyn till

samt

allmänheten jfr Naturvårdsverkets rapport 4596 Torvbruk-Miljö.

Enligt den föreslagna lydelsen fjärde stycket skall vid prövningen av av bearbetningskoncession tillämpas miljöbalkens bestämmelser om

miljökonsekvensbeskrivningar, planer och annat beslutsunderlag 6 kap.

- Vägning av behovet av materialet mot befarade skador på djur- och växtliv och miljön i övrigt samt hinder mot tillstånd till täkter kan som

befaras försämra livsbetingelsema för djur- eller växtart är hotad,

en som sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande 12 kap. 2 §, att tillstånd inte får meddelas för verksamheter medverkar till att - nya som en miljökvalitetsnonn överträds 16 kap. 5 §, sakägares rätt att överklaga 16 kap. 13 §, och miljöorganisationers rätt att överklaga 16 kap. 14 §. - Dessutom skall lagen med särskilda bestämmelser om Vattenverksamhet tillämpas i följande hänseenden de inledande bestämmelserna 1 kap., bestämmelserna rådighet över vatten 2 kap., - om m.m.

bestämmelserna om markavvattningssamfálligheter 3 kap., och

-

bestämmelser om markavvattningssakkunnig 7 kap. 22-28 och 30 §.

-

Avsnitt 10 369

Även föreskrifter meddelade med stöd de nämnda bestämmelserna i av med särskilda bestämmelser Vattenverksamhet

miljöbalken och lagen om

skall tillämpas. ytterligare i i avsnitt 10.3.

Ändringama i paragrafen kommenteras

§ En koncession skall förenas med de villkor behövs för att motverka

12 som

eller begränsa menlig inverkan på miljön samt för att skydda andra

allmänna intressen och enskild rätt.

Meddelas bearbetningskoncession i fortsättningen.

---

ändrats i det första stycket. Enligt nuvarande lydelse skall Paragrafen har meddelas bl.a. för motverka eller begränsa menlig inverkan på villkor att naturmiljön. Detta uttryck har ersatts det vidare uttrycket miljön. av

koncession får för sin giltighet göras beroende att säkerhet ställs

13 § En av

koncessionshavaren skall fullgöra skyldigheten enligt 34 § att ta bort

för att

och vidta andra åtgärder för återställning. Vid ingrepp i

anläggningar

större omfattning skall säkerhet ställas, om det inte finns

naturen av särskilda skäl till något annat. Staten, kommuner, landsting och

kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får Om det kan antas att

länsstyrelsen bestämma att ytterligare säkerhet skall ställas.

säkerheten gäller 2 kap. 25 §

I fråga om beskafenhet av

Säkerheten skall prövas länsstyrelsen och förvaras utsökningsbalken. av av

denna.

nuvarande lydelse paragrafen skall koncessionshavaren, om inte Enligt av föranleder åläggas ställa säkerhet för att villkor till särskilda skäl annat, att skydd för naturmiljön, andra allmänna intressen eller enskild rätt skall uppfyllas. Om säkerheten visar sig otillräcklig får länsstyrelsen bestämma att

ytterligare säkerhet skall ställas. Villkor enligt 12 § kan förmodas sådan art att det ofta är svårt att vara av dem ekonomiskt värde. När koncessionshavare inte fullgör sina åsätta ett en skyldigheter enligt föreskrivna villkor kan koncessionen återkallas med stöd

17 En sådan påföljd torde ett effektivare påtryckningsmedel än en

av vara

risk att inte få tillbaka ställd säkerhet. Vi föreslår därför att skyldigheten

en ställa säkerhet för villkor får utgå och att det i stället införs en möjlighet att

ställa krav på säkerhet för fullgörande av âterställningsåtgärder.

att

370 Avsnitt 10

14 § Länsstyrelsen får bestämma de villkor för den fortsatta verksamheten

som behövs för att förebygga eller minska olägenheten, det

om genom

verksamheten uppkommer betydande olägenhet inte förutsågs

som när koncessionen meddelades eller verksamheten med någon betydelse om

medverkar till att miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. l § miljöbalken

en överträds.

Paragrafen motsvarar delvis 14 § i lagens nuvarande lydelse.

Enligt gällande lydelse paragrafen får länsstyrelsen bestämma de nu av

villkor för den fortsatta verksamheten behövs för förebygga eller

som att minska olägenheten, det den verksamhet för vilken koncession om genom

har meddelats uppkommer betydande olägenhet inte förutsågs

som när koncessionen meddelades. I paragrafen har lagts till villkor får att bestämmas även när verksamheten med någon betydelse medverkar till att en milj ökvalitetsnonn överträds.

39 § Iakttar koncessionshavare inte villkor har förenats med en som koncessionen eller uppfyller inte koncessionshavaren skyldigheten enligt 34

§ att vidta åtgärder för återställning eller vad begärs med stöd 35 §

som av

eller 36 § andra stycket, får länsstyrelsen vid vite förelägga koncessionshavaren att fullgöra sina skyldigheter. Under samma förutsättning får kronofogdemyndigheten på ansökan

av

länsstyrelsen eller, i fall nämns i 35 myndighet där

som som avses

meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse på bekostnad

av

koncessionshavaren. fråga sådan handräckning

om finns bestämmelser i

lagen 1990: 746 om betalningsföreläggande och handräckning.

Paragrafen föreslås ändrad så att koncessionshavarens skyldighet enligt 34 § att vidta återställningsåtgärder kommer att omfattas både bestämmelserna

av

i första stycket rätt för länsstyrelsen om att förelägga vite och

bestämmelserna i andra stycket särskild

om handräckning av kronofogdemyndigheten för att åstadkomma rättelse på bekostnad

av koncessionshavaren.

Avsnitt 10 371

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om

miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Punkt 2 i övergångsbestämmelsema kommenteras i avsnitt 10.3.

a máiøømtøz

V i5;§5a:5fkaix$g; I 44:45.75 ix:1.w::;c.ä:

4 ag. - r .Lit ma áx5:á"s+.s§23 av; ,.:§ii: 2 335g"- .- w.

V

MWMI. iá.eåfaaâ -

. å y. .

l i

,gm gøfátüamützêkwáäáâát 33:a i

m

. ..

v " Lisziiêáwa

W

Fåâxølf tal u.

m "{ŧŧ§§EL;Äêâeâkbä-f"

la vw r:

zzzvçsåaazarçsagaáugw

. y

str .zzmâzägiåruâueâifâmm xx W,

65:21:: é " r v. Få

üifaäxr 4 5a -

j%.:.%m;:4a;mÃgw;4

Å

áwaçmi så 43W. av m

rzêngxsåäzäåfdaés

. .

.Åügáâå tsâyxsâsáa; :fån

l, A

çLViaiawmmVWiár. $§§Eâ§fg§3§w- 172W; av V$Gåñ1fgø%3$yäi#äi §31:- y im- av

Avsnitt 11 373

ll Lagen 1966:314 om

kontinentalsockeln

Förslag: I lagen kontinentalsockeln skall upplysas, att det om

utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken som kan vara

tillämpliga på verksamheten. Miljöbalken skall tillämpas inom anläggningar och säkerhets utanför territorialgränsen. zoner Miljöbalkens allmänna hänsynsregler skall gälla vid utforskning kontinentalsockeln och utvinning naturtillgångar av av från den.

När miljökonsekvensbeskrivningar upprättas skall miljöbalkens

regler tillämpas. Vid prövning ansökan täkt skall behovet av materialet av en om de skador uppkommer. Tillstånd skall inte få vägas mot som lämnas det kan befaras att livsbetingelsema försämras för om någon djur- eller växtart är hotad, sällsynt eller värdefull. som Vid tillståndsprövning skall hänsyn tas till miljö

kvalitetsnormer. tillstånds villkor skall större vikt än i dag läggas vid miljön. I ett Ett tillstånd skall kunna förenas med eller ändrade villkor. nya Ett tillstånd skall kunna göras beroende att verksarnhetsav utövaren ställer säkerhet för kostnaderna för återställning. Om ett tillstånd upphör skall tillståndshavaren vara skyldig att vidta återställningsåtgärder.

374 Avsnitt 11

1 l.l innehåll

Lagens

Lagen 1966:314 om kontinentalsockeln kontinentalsockellagen grundade sig ursprungligen på den år 1958 i Geneve antagna konventionen om kontinentalsockeln. Reglerna i konventionen ingår numera också som en del av 1982 års havsrättskonvention. Havsrättskonventionen trädde i kraft den 16 november 1994 och ratificerades av Sverige den 25 juli 1996. I fortsättningen hänvisas endast till artiklar i havsrättskonventionen. Dessa har dock vanligen motsvarigheter i konventionen om kontinentalsockeln.

Även 1974 års konvention skydd Östersjöns marina miljö och den

om av ännu ikraftträdda konventionen från 1992 i samma ämne har bestämmelser som handlar om utvinning av kontinentalsockelns naturtillgångar. Konventionema ger inte staterna någon generell jurisdiktion utanför territorialhavet. Staterna skall däremot enligt artikel 4 i respektive konvention genomföra bestämmelserna inom sitt territorialhav och, såvitt avser 1992 års konvention, sina inre vatten. Enligt artikel 77 i havsrättskonventionen utövar kuststatema suveräna rättigheter över kontinentalsockeln i syfte att utforska den och utvinna dess naturtillgångar. Med kontinentalsockeln brukar avses den långsamt sluttande del av havsbottnen som är belägen mellan stranden och den branta sluttningen ned mot de stora havsdjupen. l kontinentalsockellagen definieras kontinental sockeln som havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenornråde samt inom det havsområde utanför Sveriges territorialgräns som regeringen

bestämmer i enlighet med 1958 års konvention l §.

Med kontinentalsockelns naturtillgångar mineraliska och andra icke avses levande naturtillgångar samt vissa i huvudsak orörliga levande organismer 1 §. Intresset för naturtillgångar på kontinentalsockeln är bl.a. knutet till olja, naturgas och sand. På den svenska delen kontinentalsockeln pågår för av närvarande endast utvinning av sand. Enligt kontinentalsockellagen har staten ensamrätt att utforska kontinentalsockeln och att utvinna dess naturtillgångar 2 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock ge andra än staten tillstånd till utforskning och utvinning. Sådana tillstånd skall tidsbegränsas. Regeringen har vidare möjlighet att föreskriva att vissa slag av verksamheter får bedrivas utan tillstånd. I tillståndsärenden skall naturresurslagen tillämpas 3 §- Ett tillstånd skall förenas med villkor till skydd för bl.a. miljön 4 §. I samband med tillståndet kan bestämmas på vilka villkor tillståndshavaren får

Avsnitt 11 375

frånträda tillståndet. Tillståndet kan under vissa förutsättningar återkallas 5

§. Till skydd för anläggningar för utforskning eller utvinning kan regeringen eller den myndighet regeringen utser bestämma säkerhetszon med en som en

utsträckning högst 500 meter från anläggnings yttersida 6 §.

av en del kontinentalsockeln ligger svenskt territorium gäller På den av som svensk lag. Svensk lag tillämpas även inom anläggningar och naturligtvis utanför territorialgränsen. Undantag gäller dock för säkerhetszoner

i miljöskyddslagen, minerallagen, vattenlagen samt jakt-

bestämmelserna

och ñskelagstiftningen 10 §. Regeringen får trots undantagen bestämma för tillstånd prövning enligt miljöskyddslagen skall ske.

som villkor ett att Därefter gäller miljöskyddslagen för verksamheten 10 a §. forskning och utvinning naturtillgångar kontinental- Förutom av sockeln behandlar lagen utläggande undervattenskablar och rörledningar av kontinentalsockeln utanför territorialgränsen. För detta krävs tillstånd av på eller den myndighet regeringen bestämmer. Ett tillstånd skall regeringen som med villkor behövs för att t.ex. förhindra, begränsa och förenas som kontrollera föroreningar från rörledningar 15 a §.

l 1.2 Förhållandet till miljöbalken i

hänseende

geografiskt

MB enligt grundläggande rättsliga principer tillämplig på

Miljöbalken är

tenitorium lagrådsremissen 577 och huvudbetänkandet, del s.

svenskt s.

enstaka fall kan tillämpningsområdet sträcka sig även utanför svenskt

l4. I bli följden bl.a. l0 och 10 kontinentalterritorium. Detta kan av a

sockellagen, beroende på hur dessa paragrafer utformas.

Kontinentalsockellagen tillämplig på dels den del kontinental är av sockeln ligger inom allmänt vattenornråde, dvs. på svensk territorium, som dels den del sockeln utanför Sveriges territorialgräns som regeringen av bestämmer i enlighet med konventionen kontinentalsockeln. om svenskt territorium gäller alltså miljöbalken och kontinentalsockel På parallellt. Utanför det svenska tenitoriet gäller däremot normalt bara lagen

Lagama kan dock gälla parallellt även utanför

kontinentalsockellagen.

territorialgränsen inom anläggningar och säkerhetszoner 10 och l0 a kontinentalsockellagen. Vi skall i nästa avsnitt bedöma detta är lämpligt. om

376 Avsnitt 11

Även när lagarna inte gäller parallellt och det alltså inte kan uppkomma några kollisioner mellan reglerna kan det naturligtvis finnas anledning att

anpassa reglerna i kontinentalsockellagen till balken. Även detta kommer

att behandlas i nästa avsnitt.

11.3 Anpassningen till miljöbalken

En kuststat utövar enligt artikel 77 i havsrättskonventionen suveräna rättigheter över kontinentalsockeln i syfte att utforska den och utvinna dess naturtillgångar. Av detta följer att staten kan sätta regler för hur upp

utforskning och utvinning skall till. Trots detta innehåller inte kontinental sockellagen någon hänsynsregel för utforskning och utvinning.

Enligt vår mening bör de grundläggande krav framgår l kap. l som av § jämfört med 2 kap. miljöbalken gälla även när utforskning och utvinning sker utanför den svenska territorialgränsen. I kontinentalsockellagen bör därför föreskrivas att balkens allmänna hänsynsregler skall gälla även vid denna verksamhet. En sådan regel har stöd i artikel 77 i havsrättskonventionen.

Kontinentalsockellagen reglerar inte bara utforskning och utvinning på

kontinentalsockeln utan också utläggande undervattenskablar och rörav ledningar på kontinentalsockeln utanför territorialgränsen 15 §. Det a är enligt vår uppfattning tveksamt det finns stöd i artikel 79 eller någon om annan artikel i havsrättskonventionen för att ha hänsynsregler den som ex. i 2 kap. 3 § MB även för denna verksamhet. Vi föreslår därför inte någon ändring av reglerna om kablar och rörledningar. Som har påpekats i avsnitt 11.1 har även 1974 och 1992 års konventioner

om skydd av Östersjöns marina miljö bestämmelser verksamhet på

om kontinentalsockeln. Konventionema inte staterna någon jurisdiktion ger utanför territorialhavet jfr artikel 4 i respektive konvention. Såvitt avser

svenskt territorialhav och svenskt inre vatten uppfyller enligt vår uppfattning

miljöbalken konventionemas krav. Miljöbalkens bestämmelser miljökvalitetsnormer bör gälla all om verksamhet som bidrar till att överträds. Detta gäller även normerna utforskning och utvinning på kontinentalsockeln och detta oavsett om verksamheten bedrivs inom miljöbalkens geografiska tillämpningsområde eller inte.

Avsnitt 377

Miljöbalkens regler miljökonsekvensbeskrivningar MKB skall

om kunna användas även vid sådana beskrivningar enligt andra lagar jfr avsnitt

1.3. Detta bör gälla även i de fall där enligt 7 § förordningen 1991:738 om miljökonsekvensbeskrivningar sådana beskrivningar skall upprättas i

ärenden enligt kontinentalsockellagen, dvs. i ärenden om tillstånd att genom

borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från denna. Bestämmelsen i förordningen om miljö

konsekvensbesloivningar bör enligt vår mening föras över till kontinental-

sockellagen. Täkt på kontinentalsockeln, exempelvis i form av sandsugning, är en verksamhet omfattas kontinentalsockellagen. Särskilda bestämmelser som av

täkter finns dessutom i 12 kap. MB. Åtgärder som kräver tillstånd enligt

om

kontinentalsockellagen behöver dock enligt 12 kap. 1 § tredje stycket MB

inte tillstånd enligt balken.

Vid prövning ansökan tillstånd enligt miljöbalken till täkt skall

av en om enligt 12 kap. 2 § behovet materialet vägas mot de skador på djur- och av växtlivet och på miljön i övrigt täkten kan befaras orsaka. Tillstånd får som enligt bestämmelsen aldrig lämnas till täkt kan befaras försämra en som livsbetingelserna för någon djur- eller växtart är hotad, sällsynt eller som värdefull. Enligt vår mening bör motsvarande förutsättning gälla vid tillståndsprövningen täkt enligt kontinentalsockellagen. av Enligt 4 § kontinentalsockellagen skall vid tillståndet fogas de villkor

påkallade från allmän synpunkt. Ett antal exempel räknas upp i

som är lagtexten, bl.a. villkor behövs till skydd för miljön. De ändringar som vi som föreslår i kontinentalsockellagen syftar till att större hänsyn skall tas till miljön. Det då naturligt att detta markeras att villkor till skydd för är genom miljön får större plats. Paragrafen föreslås därför få ett ändrat innehåll. Kontinentalsockellagen saknar bestämmelser att tillstånd kan förenas om med eller ändrade villkor. Det är enligt vår mening lämpligt att en sådan nya bestämmelse införs. Hänsyn till tillståndshavaren gör att detta inte bör få ske

vidare. Som förutsättning bör gälla att det verksamheten har

utan genom betydande olägenhet inte förutsågs när tillståndet

uppkommit någon som

meddelades eller verksamheten med någon betydelse medverkar till att en att miljökvalitetsnorm överträds. I olika lagar är knutna till naturresurslagen finns bestämmelser om som

återställningsåtgärder. Så är fallet exempelvis i minerallagen. Det är väl så

viktigt att anläggningar tas bort och att spåren verksamheten även i övrigt av utplånas verksamheten har berört kontinentalsockeln. Detta får särskild när betydelse eftersom tillstånd enligt lagen skall tidsbegränsas. Av artikel 60

och 80 i havsrättskonventionen följer dessutom en skyldighet att ta bort

anläggningar och konstruktioner är övergivna eller inte längre används. som

378 Avsnitt 11

Även kontinentalsockellagen bör därför innehålla bestämmelse en om

återställningsåtgärder.

Frågan om återställningsåtgärder kan regleras antingen i form av villkor i tillståndet eller särskilt i samband med att tillståndet upphör. Efter förebild i miljöbalken bör i kontinentalsockellagen samtidigt införas en bestämmelse att verksamhetsutövaren i tillståndet kan åläggas att om ställa säkerhet för kostnaderna för återställningsåtgärder. En kuststat har enligt havsrättskonventionen rätt att uppföra, underhålla och driva de anläggningar som fordras för utforskning kontinentalsockeln av och utvinning dess tillgångar. Kuststaten får vidare upprätta säkerhets av zoner kring anläggningarna. Anläggningarna är enligt konventionen underkastade strandstatens jurisdiktion. Det sägs däremot inte uttryckligen att zonema är underkastade strandstatemas jurisdiktion men däremot att erforderliga åtgärder får vidtas i för anläggningarnas skydd. zonema Avsikten torde i första hand att den stat i kraft konventionen gett vara som av tillstånd till anläggningen och verksamheten skall ha makt att upprätthålla ordning och säkerhet på anläggningen. Den bedömningen gjordes emellertid vid kontinentalsockellagens tillkomst att regeln finns i

som även

konventionen om kontinentalsockeln också inbegriper befogenhet för

strandstaten att tillämpa annan nationell lagstiftning på anläggningen prop. 1966:114 s. 54. Av intresse i sammanhanget är dessutom att det enligt artikel 194 åligger staterna att inom säkerhetszonen vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det inte uppkommer skada. Enligt 10 § kontinentalsockellagen i dess ursprungliga lydelse skulle bl.a. vattenlagen 1918:523 inte tillämpas inom anläggningar och säkerhetszoner utanför territorialgränsen. Motiveringen var att de allmänna intressen som kan beröras anläggnings inverkan på vattenförhållandena i genom en tillräcklig mån kunde tillgodoses vid tillståndsgivningen enligt kontinental sockellagen prop. 1966:114 s. 55. I lagens nuvarande lydelse görs undantag för bl.a. miljöskyddslagen 1969:387 och vattenlagen 1983:291. När miljöskyddslagen och vattenlagen arbetas in i miljöbalken måste 10 § kontinentalsockellagen ses över. Det är enligt vår mening inte lämpligt att generellt föreskriva att miljöbalken inte skall tillämpas inom anläggningar och säkerhetszoner utanför territorialgränsen. Ett sådant undantag skulle vara vidare än i dag, eftersom balken innehåller regler även på andra områden än de som nu omfattas miljöskyddslagen och vattenlagen. Det av ligger i stället nära till hands att endast undanta balkens kapitel om miljöfarlig verksamhet 9 kap. och Vattenverksamhet 11 kap.. Vi ifrågasätter dock det finns några skäl för att undanta delar balken. Av om av intresse är att något motsvarande undantag inte görs i den tillkorrma senare ekozonslagen, vilken har liknande bestämmelse avsnitt 12. Vid

en se

ekozonslagens införande uttalades att erfarenheterna skulle få visa om

Avsnitt 11 379

undantag trots allt borde införas även i denna lag prop. 1992/93:54 s. 55. Såvitt vi har erfarit har något behov av detta inte visat sig. Genom att hela balken görs tillämplig kan Sverige kraftfullt uppfylla mer kravet i artikel 194 i havsrättskonventionen att inom säkerhetszonen vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inte föroreningar uppkommer. I 10 § kontinentalsockellagen undantas också minerallagen och jakt- och fiskelagstiftningen. Det är möjligt att inte heller dessa lagar bör undantas. Det ligger dock inte i vårt uppdrag att föreslå sådana ändringar. Vi stannar därför för att föreslå att miljöbalken skall gälla inom anläggningar och säkerhetszoner utanför den svenska tenitorialgränsen.

Ändringama i kontinentalsockellagen bör enligt vår mening träda i kraft

samtidigt med miljöbalken. På vi tidigare har föreslagit i 6 § samma sätt som lagen införande miljöbalken SOU 1996: 147 vi äldre rätt

om av se anser att

skall tillämpas i ärenden har inletts före lagändringama. En tidigare som övergångsbestämmelse till 10 § bör samtidigt upprepas, fast i något a modifierad form. I övrigt finner vi inte något behov av övergångsbestämmelser. Följaktligen bör tillstånd som har meddelats före ändringamas ikraftträdande kunna förses med villkor enligt de bestämmelserna. nya nya Slutligen bör återställningsåtgärder kunna krävas sedan ett äldre tillstånd har upphört.

1 1.4 Författningskommentar

J § Utöver bestämmelserna i denna lag ;finns bestämmelser rörande a

miljöpåverkan i miljöbalken. Av 10 och 10 § § följer att bl.a. denna lag och

a miljöbalken kan gälla även utanför territorialgränsen.

Miljöbalken är normalt tillämplig på den verksamhet som regleras i kontinentalsockellagen bedrivs på svenskt territorium jfr avsnitt och som 11.2. Paragrafen erinrar detta. Den innehåller även en erinran om att om bestämmelser i kontinentalsockellagen och miljöbalken kan göra balken och lagen tillämpliga utanför svenskt territorium. I miljöbalken finns sådana bestämmelser beträffande dumpning i 15 kap. 25-27 §§.

380 Avsnitt 1 I

1 b § Vid utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av natur-

tillgångar från den skall bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken gälla.

I paragrafen fastslås att miljöbalkens hänsynsregler skall gälla for sådan utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av naturtillgångar från den som lagen avser. I lagens nuvarande lydelse finns ingen motsvarande bestämmelse. Anledningen till att den införs anges i avsnitt 11.3.

3 § Vid prövning tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinental a av sockeln tillämpas bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken samt bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att

genom borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att

utvinna naturtillgångar från den. I fråga om förfarandet, kraven på

miüökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag gäller 6

kap. miljöbalken.

Paragrafens första stycke motsvarar delvis 3 § fjärde stycket kontinentalsockellagen, där det sägs att naturresurslagen skall tillämpas i ärenden om tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinentalsockeln. Naturresurslagens grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelser har utan ändring i sak forts in i 3 och 4 kap. MB och skall tillämpas även i fortsättningen vid prövning av tillstånd till sådan verksamhet. Dessutom skall enligt paragrafen bestämmelsen i miljöbalken om hur miljökvalitetsnormer skall beaktas i 5 kap. 3 § och stadgandet om att tillstånd inte får meddelas för verksamheter medverkar till att en sådan norm nya som överträds i 16 kap. 5 § tillämpas. Paragrafens andra stycke motsvarar delvis 7 § förordningen 1991:738 om miljökonsekvensbeskrivningar. Det tillägget har gjorts att det är en MKB enligt balkens bestämmelser som skall upprättas. Ett for svensk del aktuellt exempel på utvinning naturtillgångar från av kontinentalsockeln är täkt av sand. När tillstånd söks till sandsugning skall alltså miljöbalkens bestämmelser om MKB gälla.

3 b § Vid prövning tillstånd till täkt berg, sten, sand, lera eller av av grus, andra jordarter på kontinentalsockeln behovet materialet vägas mot de av

skador på djur- och växtlivet och på miljön i övrigt täkten kan befaras

som

Avsnitt 11 381

orsaka. Tillstånd får inte lämnas till en täkt kan befaras försämra

som livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller värdefull.

Paragrafen saknar motsvarighet i lagens nuvarande lydelse. Den har dock en motsvarigheti 12 kap. 2 § första stycket i miljöbalken. Av 12 kap. l § tredje stycket MB framgår att tillstånd inte behövs enligt balken för åtgärder som kräver tillstånd enligt kontinentalsockellagen. Vid prövning ansökan tillstånd till i täkt skall av en om en intresseavvägning göras. Paragrafen visar hur denna skall ske. Stor tyngd skall läggas vid att bevara den biologiska mångfalden.

4 § Ett tillstånd skall förenas med de villkor behövs för att begränsa som

eller motverka olägenheter för människors hälsa eller skada på omgivningen, främja en hållbar hushållning med naturresurser, trygga

säkerheten samt skydda andra allmänna intressen och enskild rätt. Villkoren kan bland annat åtgärder för att förebygga luft- eller avse vattenföroreningar, skydda djur- och växtlivet, bevara jyndigheter eller borrhål eller skydda sjofarten eller fisket. De kan avse sättet att leda

företaget, utföra arbetet, utforma anläggningar på kontinentalsockeln för

arbetena eller använda produkterna. Villkoren kan också avse krav på kartor över arbetena, provtagningar och rapportering av verksamheten.

Paragrafen motsvarar delvis 4 § första stycket kontinentalsockellagen. Större

vikt läggs emellertid vid villkor till skydd för miljön.

4 a § T illståndsmyndigheten får förena ett tillstånd med ytterligare eller

ändrade villkor, det genom verksamheten uppkommer betydande om olägenheter eller skador inte förutsågs när tillståndet meddelades eller som verksamheten med någon betydelse medverkar till miljökvalitetsom att en enligt 5 kap. 1 § miljöbalken överträds. norm

Paragrafen saknar motsvarighet i lagens nuvarande lydelse. Enligt paragrafen får tillståndsmyndigheten ändra de villkor som har meddelats. Den får också förena tillståndet med ytterligare villkor. Förutsättningarna för detta är att det har uppkommit någon oförutsedd

382 Avsnitt 11

betydande olägenhet eller skada eller att verksamheten med någon betydelse medverkar till att en milj ökvalitetsnorrn överträds.

4 b § När ett tillstånd meddelas, kan det bestämmas vilken omfattning en undersökning eller utvinning skall ha för att den rätt som grundas på tillståndet skall fortsätta att gälla. Tillstånd kan även förbindas med villkor att staten skall delta i om

verksamheten eller om att avgifter skall betalas till staten för tillståndet,

beräknade antingen i förhållande till mängden eller värdet av de utvunna

produkterna eller av andelar av produkterna eller på något annat sätt eller med något annat liknande villkor.

Paragrafen motsvarar 4 § andra och tredje stycket i lagens nuvarande

lydelse. Några språkliga ändringar har dock gjorts.

4 § Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende att den som avser att

c av bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort anläggningar och för andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får

tillståndsmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet. I fråga arten säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken.

om av Säkerheten skall prövas tillståndsmyndigheten och förvaras av länsav styrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller som närmaste del av Sveriges sjöterritorium ligger

Det är i fråga ingrepp på kontinentalsockeln i mån som när det om samma gäller ingrepp i naturen eller miljön i övrigt motiverat att säkerhet ställs för

uppfyllandet av skyldigheten att vidta återställningsåtgärder. Detta gäller

särskilt tillståndet enligt 3 § andra stycket skall tidsbegränsas. Det som ankommer på tillståndsmyndigheten att avgöra säkerhet skall ställas eller om inte. I fråga ingrepp på kontinentalsockeln av beaktansvärd omfattning om bör säkerhet ställas, inte särskilda skäl talar mot detta. om

5 a § Om ett tillstånd upphör att gälla är den som senast har innehaft

tillståndet skyldig att ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, inte detta är obehövligt från allmän eller enskild synpunkt.

om

Avsnitt 11 383

Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom villkor i tillståndet, skall frågan prövas regeringen eller tillstånds av myndigheten i samband med att tillståndet upphör.

Om den har haft tillståndet inte iakttar vad som har ålagts honom,

som

får tillståndsmyndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra sina skyldig

heter. Vitesföreläggandet skall delges.

Paragrafen saknar motsvarighet i lagens nuvarande lydelse. En kort

motivering till att införa paragrafen ges i avsnitt 11.3.

10 § Inom anläggning och säkerhetszon utanför territorialgränsen tillämpas svensk lag med undantag bestämmelserna i minerallagen 1991:45 och av lagstiftningen angående jakt och fiske. Därvid anläggningen och anses belägna inom närmaste del av Sveriges sjöterritorium. zonen

Inuvarande lydelse 10 § undantas även miljöskyddslagen 1969:387 och av vattenlagen 1983:291. Dessa undantag har tagits bort. Skälen till detta finns i avsnitt 11.3.

10 § Gäller tillstånd enligt denna lag verksamhet skall bedrivas a ett en som

utanför territorialgränsen, får regeringen, det finns särskilda skäl, som

om

villkor för tillståndet att tillståndsprövning enligt 9 kap. miljöbalken

ange skall ske hos den myndighet regeringen bestämmer. Detta gäller dock som

endast tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken behövs för motsvarande

om en verksamhet innanför territorialgränsen.

Miljöbalken skall tillämpas på verksamhet omfattas villkor

en som av

enligt första stycket. Regeringen skall vilken myndighet som skall utöva

ange tillsyn enligt miljöbalken över verksamheten.

I paragrafen har nödvändiga följdändringar gjorts till följd av att miljöskyddslagen förs in i miljöbalken. Vi har föreslagit att 10 § ändras så att miljöbalken i vissa fall skall tillämpas även utanför territorialgränsen, nämligen inom anläggningar och säkerhetszoner har tillkommit med stöd kontinentalsockellagen. som av Detta innebär bl.a. att tillståndsplikten enligt 9 kap. MB omfattar även miljöfarlig verksamhet inom anläggningarna och säkerhetszonema. Behovet

13 17-0268

384 Avsnitt 11

av att låta regeringen föreskriva enligt 10 § att tillståndsprövning skall ske a enligt 9 kap. MB har därmed minskat. Ett sådant behov kan dock finnas vid verksamhet som bedrivs utanför anläggningarna och säkerhetszonema. Paragrafen behöver därför finnas kvar.

11 § Den som böter eller fängelse i högst månader. --- sex

Till samma strof döms den som

bryter mot ett villkor som har meddelats med stöd 4 eller 4 av a --- Den till böter. som ---

Som en följd av att 4 § har ändrats har hänvisningen till denna paragraf i den första punkten i paragrafens andra stycke ändrats. Ordet föreskrift har samtidigt bytts ut mot villkor. Det har dessutom lagts till en hänvisning till 4 a Härigenom kan även brott mot nya och ändrade villkor medföra straff.

12 § Har en innehavare av ett tillstånd låtit bli att följa villkor har som meddelats med stöd av 4 eller 4 a § eller vad han är skyldig att göra enligt 9

§ eller att följa en anfordran eller föreskrift som en tillsynsmyndighet har

meddelat med stöd av 8 § andra eller tredje stycket, får tillsynsmyndigheten ålägga honom vid vite att fullgöra sina skyldigheter.

Medför underlåtenheten tillståndshavarens bekostnad. ---

Som en följd av att 4 § har ändrats har i det första stycket en ändring gjorts i hänvisningen till denna paragraf. Ordet föreskrift har samtidigt ändrats till villkor. Dessutom har lagts till att även brott mot villkor meddelade enligt 4 a § kan medföra krav på rättelse. Slutligen har paragrafen redigerats språkligt.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

Avsnitt 11 385

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om

ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om

miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Enligt bestämmelsen skall både äldre processuell och materiell rätt tillämpas

i de ärenden pågår när lagändringarna träder i kraft. Detta innebär bl.a. som

de bestämmelserna miljökonsekvensbeskrivningar inte skall

att nya om tillämpas. Undantag görs för bestämmelserna milj ökvalitetsnonner, vilka om alltså skall tillämpas omedelbart. Skälen för införa bestämmelsen är desamma för att införa en att som motsvarande bestämmelse i 6 § lagen införande miljöbalken. Vi om av

hänvisar därför till vårt betänkande om Övergångsbestämmelser SOU

1996:147 36 foch 58 ft. s.

Den lydelsen 10 § skall inte tillämpas i fråga om tillstånd som

nya av a

har meddelats i enlighet med ett före ikraftträdandet denna lag beviljat

av

tillstånd. Har tillstånd meddelats i enlighet med ett efter den 31 december

1992 beviljat tillstånd skall i stället äldre lydelse 10 a § tillämpas.

av

Övergångsbestämmelsen motsvarar den övergångsbestämmelse som

infördes i samband med att 10 § trädde i kraft den l januari 1993. Den a innebär tillstånd har beviljats enligt 3 § kontinentalsockellagen före att om ett den dag då miljöbalken träder i kraft kan inte ett beviljat tillstånd, som senare

bygger på det gamla tillståndet, innehålla villkor som grundas på

bestämmelsen i l0 Har det första tillståndet beviljats under den tid som a äldre lydelse 10 § har gällt skall dock den äldre lydelsen kunna av a tillämpas.

i 12 :Lien ÖÖM .eeiáarjêárzigeávéø iáâlfêååggw

.sme w

om tagtzkmhásøümvá

3:71237.35 v

i mms;

-mmááigz hmm är; mät xiiâkm wii

:mimmi 398 annah vn lsbtxrxhñswxñpwü9161333 bam swwüwsfs zmisixbsm må

mmsáâwm i i nä

b

.áêffør ätpiââgjø m: áegigâlâarøâwnaá süwzjsâzsâgáøiáhär

. ,

mgágágslar mm .ââfêsâ aa- am; i å :sfåxggwaámyázâimâøaâen

t ,

i v izv-gzm: via Lise uäáfaâfâgâåsvc;

72k v .Vrå m ;å 4"- 1 52,4% vi: u

. , m

rmuttøiirmbñ iâbbâäêsñfâzåøuâr i máaiaâbüünâ

j

å 8 min: ämüaifü se mio m: Marmi

ååh fatüvad :små rm üwfâ måla

mmm 12a xwzøffvxföåüm å 35h mb

: v , A I

tüágüøwâsmøuâå

vä " . i

.gå ;vä åxsâáê

h

:ø-aø-øa-an-...u-ø. m...

L V " j ; L

L I. Åléçanâ ag gråáw: årig des:

I

Avsnitt 12 387

12 Lagen 1992:1140 om Sveriges

ekonomiska zon

Förslag: I lagen Sveriges ekonomiska zon skall upplysas, att

om

det utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken som kan

vara tillämpliga på verksamheten.

Miljöbalkens hänsynsregler skall gälla för tillståndspliktig verk samhet.

En ansökan om tillstånd skall innehålla en miljökonsekvens beskrivning. När miljökonsekvensbeskrivningen upprättas skall

miljöbalkens regler tillämpas. Vid tillståndsprövningen skall hänsyn tas till miljökvalitets

normer. Ett tillstånd skall kunna förenas med nya eller ändrade villkor. Ett tillstånd skall kunna göras beroende av att verksamhets utövaren ställer säkerhet for kostnaderna för återställning. Om ett tillstånd upphör skall tillståndshavaren vara skyldig att vidta återställningsåtgärder.

12.1 innehåll

Lagens

Genom lagen 1992:1140 om Sveriges ekonomiska zon ekozonslagen har Sveriges möjlighet stärkts att reglera förhållandena i våra omgivande hav

utanför territorialgränsen. Lagen skyddar bl.a. mot störande ingrepp i den marina miljön. I dess 6 § har den knutits till natuxresurslagen NRL. Lagen grundar sig på 1982 års havsrättskonvention, innehåller regler som ekonomiska i del V. Enligt artikel 57 i konventionen får en om zoner ekonomisk inte sträcka sig längre ut än 200 nautiska mil från de zon baslinjer varifrån territorialhavets bredd berälmas. Havsrättskonventionen

388 Avsnitt 12

trädde i kraft den 16 november 1994 och ratificerades Sverige den 25 juli av 1996. Sveriges ekonomiska zon omfattar det havsområde utanför territorialgränsen som regeringen föreskriver. Zonen får inte utsträckas över en avgränsningslinje som överenskommits med en annan stat eller, i avsaknad av en sådan överenskommelse, över mittlinjen i förhållande till den andra staten 1 §. Lagen innehåller en hänsynsregel. Enligt denna skall den som färdas i den ekonomiska zonen eller som bedriver forskning eller verksamhet i annan zonen vidta sådana åtgärder som är nödvändiga för att undvika skada på den marina miljön 2 §. Regeringen eller den myndighet regeringen som bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter för att skydda och bevara den marina miljön. Bestämmelser till skydd mot föroreningar i den marina miljön finns dessutom i lagen 1980:424 om åtgärder mot förorening från

fartyg och i lagen 1971:1154 om förbud mot dumpning av avfall i vatten.

Ekozonslagen har särskilda bestämmelser om utnyttjande av naturtillgångar i den ekonomiska zonen. I fråga om fiske i den ekonomiska zonen gäller dock i stället fiskelagen 1993:787. I fråga om rätten att i zonen utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar gäller i stället lagen 1966:314 om kontinentalsockeln. Vi behandlar dessa lagar i avsnitt 19 respektive 11. För utforskning, utvinning och annat utnyttjande av de naturtillgångar som lagen omfattar krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Tillstånd krävs vidare för att uppföra och använda konstgjorda öar samt för att i kommersiellt syfte uppföra och använda anläggningar och andra inrättningar. Ett tillstånd får förenas med villkor 5 §- Till skydd för en konstgjord anläggning eller annan inrättning får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter säkerhetszon med utsträckning högst 500 meter från om en en av öns eller inrättningens yttersida 7 §. Marinvetenskaplig forskning får inte utan tillstånd bedrivas i den ekonomiska zonen av utländska medborgare. I föreskrifter kan dock meddelas generella undantag från tillståndsplikten 9 §.

Avsnitt 12 389

12.2 Förhållandet till miljöbalken i

hänseende

geografiskt

Enligt grundläggande principer är tillämpningsområdet för miljöbalken i geografiskt hänseende i huvudsak begränsat till svenskt territorium lagrådsremissen 577 och huvudbetänkandet, del s. 14. Undantag från s. detta gäller enligt bl.a. reglerna dumpning. Enligt 15 kap. 25 § om miljöbalken MB får nämligen avfall inte dumpas inom bl.a. Sveriges ekonomiska Tillämpningsornrådet kan i enstaka fall sträcka sig utanför zon. den svenska territorialgränsen även enligt bestämmelser i lagstiftning. annan

Ett exempel på att balkens geografiska tillämpningsområde utvidgas av

lag är 15 § ekozonslagen. Där att svensk lag tillämpas på en annan anges konstgjord anläggning eller annan inrättning samma sätt som om inrättningen belägen inom riket. var Ekozonslagen omfattar bara områden utanför svenskt territorium. Endast i vissa undantagsfall gäller alltså lagen parallellt med miljöbalken. Hänsynsregeln i ekozonslagen 2 § gäller till skydd för den marina miljön. Enligt vår mening är den inte så utformad att, på de platser där ekozonslagen och miljöbalken gäller samtidigt, l kap. 3 § första stycket MB medför att miljöbalkens hänsynsregler inte blir tillämpliga. Miljöbalkens bestämmelser kan dessutom tillämpas till skydd för annat än den marina milj människors hälsa eller luftföroreningar. ex. I särskilda situationer kommer det att krävas tillstånd enligt både ekozonslagen och miljöbalken. Detta kan fallet vid användning av vara konstgjorda öar och användning i kommersiellt syfte anläggningar och av andra inrättningar. Denna användning kräver tillstånd enligt 5 § ekozonslagen. Tillståndsplikt kan även föreligga enligt reglerna i 9 kap. MB miljöfarlig verksamhet och reglerna i ll kap. Vattenverksamhet. Det om om i sådana fall naturligt att påverkan på den marina miljön bedöms i första är hand i tillståndsärendet enligt ekozonslagen.

390 Avsnitt 12

12.3 Anpassningen till miljöbalken

Av 15 § ekozonslagen följer att miljöbalken gäller på konstgjorda öar, anläggningar eller andra inrättningar som har kommit till med stöd av ekozonslagen. Därmed kommer bl. a. hänsynsreglema i 2 kap. MB att bli tillämpliga vid användandet sådan inrättning. Miljöbalken skall av en däremot inte tillämpas vid uppförandet av inrättningen. Svensk lag gäller nämligen enligt ekozonslagens bestämmelse först när inrättningen har tillkommit. Miljöbalken är inte heller tillämplig vid sådan utforskning, utvinning och annat utnyttjande av naturtillgångar som med stöd av ekozonslagen sker på andra platser än konstgjorda öar, anläggningar eller andra inrättningar. Artikel 56 i havsrättskonventionen ger ramen för kuststatens rättigheter i den ekonomiska zonen. I denna zon har kuststaten suveräna rättigheter till utforskning och utvinning av naturtillgångama på havsbottnen och därunder samt i överliggande vatten. Även i fråga andra verksamheter rör om som ekonomisk exploatering och utforskning t.ex. när det gäller av zonen,

framställning av energi från vatten, strömmar och vindar, har kuststaten

denna suveräna rätt. Kuststatens rättigheter kombineras med en skyldighet att bevara och förvalta natuitillgångama. Kuststatens jurisdiktion omfattar vid sidan av dessa ensamrättigheter också uppförandet och användningen av konstgjorda öar, anläggningar och andra inrättningar, bedrivande av marinvetenskaplig forskning samt skyddet av den marina miljön och andra rättigheter och skyldigheter inom ramen för vad som anges i konventionen. Kuststaten skall vid utövandet av sina rättigheter enligt konventionen ta vederbörlig hänsyn till andra staters intressen. Enligt artikel 60 i havsrättskonventionen har kuststaten exklusiv rätt att reglera uppförandet, driften och användningen konstgjorda öar, av anläggningar och andra inrättningar. Svensk lag får därför ange förutsättningarna for att inrättningama skall få uppföras. På samma sätt får svensk lag ställa krav på utforskning, utvinning och annat utnyttjande av de naturtillgångar som lagen är tillämplig på. Enligt 5 § ekozonslagen krävs tillstånd för utforskning, utvinning och annat utnyttjande av naturtillgångar, uppförande och användning av konstgjorda öar samt uppförande och användning i kommersiellt syfte av anläggningar och andra inrättningar. I ett tillståndsbeslut skall den anges verksamhet som tillståndet avser och de villkor skall gälla för som verksamheten. Enligt 2 § samma lag skall den färdas i den som ekonomiska zonen eller som bedriver forskning eller annan verksamhet i

Avsnitt 12 391

vidta sådana åtgärder som är nödvändiga för att undvika skada på zonen den marina miljön. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för att skydda och bevara den marina miljön. Några nämnare föreskrifter skyddet för den marina miljön har inte om meddelats. Enligt 6 § ekozonslagen skall NRL tillämpas vid tillståndsprövningen. De hänsynsregler träffar utforskning, utvinning och annat som utnyttjande naturtillgångar som med stöd av ekozonslagen sker på av andra platser än konstgjorda öar, anläggningar eller andra inrättningar är således förhållandevis knapphändiga. Samma sak gäller beträffande uppförandeskedet för öar, anläggningar och inrättningar som anges i 5 Det är enligt vår mening lämpligt att en komplettering sker. Denna måste göras så att den inte kommer i konflikt med folkrättsliga grundsatser. I detta sammanhang kan pekas på 10 § ekozonslagen i vilken anges att lagen samt de föreskrifter och villkor meddelats med stöd av lagen inte skall som innefatta någon inskränkning av de enligt folkrätten gällande rättigheterna till fri sjöfart i den ekonomiska och till överflygning zonen och zonen av inte heller några andra rättigheter följer allmänt erkända av som av follcrättsliga grundsatser. Kompletteringen bör mot den givna bakgrunden kunna ske genom att miljöbalkens allmänna hänsynsregler 2 kap. görs tillämpliga på sådan verksamhet. Dessa regler kommer härmed delvis att innefatta vad som redan är reglerat i 2 § ekozonslagen. Denna paragraf kommer dock inte att bli helt ersatt miljöbalksbestämmelserna eftersom den omfattar även av andra åtgärder än de sägs i 5 Bestämmelserna bör därför finnas vid som sidan av varandra. Miljöbalkens bestämmelser miljökvalitetsnormer bör gälla all om verksamhet bidrar till överträds. Eftersom Sverige har som att normerna möjlighet att ställa krav på tillstånd för viss verksamhet i den ekonomiska bör de svenska milj ökvalitetsnonnema iakttas vid tillståndsgivningen. zonen Det har ingen betydelse att de områden där miljökvaliteten skall uppnås ligger på svenskt territorium och att den verksamhet regleras i som ekozonslagen bedrivs utanför svenskt territorium. Det finns i dag inte något krav på miljökonsekvensbeskrivning MKB i tillståndsärenden enligt ekozonslagen. Vi anser att ett sådant krav skall införas. I vårt huvudbetänkande har vi uttalat att bestämmelserna om MKB i miljöbalken i så stor utsträckning möjligt bör tillämpning även på som MKB i lagar utanför balken. Detta bör fallet även i tillståndsärenden vara enligt ekozonslagen. Enligt 5 § ekozonslagen får tillstånd förenas med villkor. Det anges inte vad villkoren får Detta medför inte några problem för sådan avse. verksamhet enligt 15 § träffas miljöbalkens bestämmelser. Med som av

392 Avsnitt 12

tanke på att villkor avseende övrig verksamhet skall spegla den utvidgade prövning som föreslås är det lämpligt att lagen förtydligas på denna punkt. Tillstånd enligt ekozonslagen kan återkallas enligt 8 Det finns däremot inte någon bestämmelse om att tillståndet kan förenas med villkor eller nya att meddelade villkor kan ändras. Enligt vår mening bör sådan en bestämmelse införas. Hänsyn till tillständshavaren gör att detta inte bör ske utan vidare. Som förutsättning bör gälla att det genom verksamheten har uppkommit någon betydande olägenhet som inte förutsågs när tillståndet meddelades eller att verksamheten med någon betydelse medverkar till att en milj ökvalitetsnorrn överträds. I flera lagar liksom ekozonslagen är knutna till NRL finns som bestämmelser om återställningsåtgärder. Så är exempelvis fallet i mineral lagen. Det är väl så viktigt att anläggningar tas bort och att spåren av verksamheten även i övrigt utplånas när verksamheten har bedrivits i Sveriges ekonomiska zon. En sådan skyldighet följer också av havsrättskonventionen. Enligt artikel 60 skall alla anläggningar och konstruktioner är övergivna eller inte längre används avlägsnas. Även som ekozonslagen bör därför innehålla en bestämmelse om återställningsåtgärder. Frågan om återställningsåtgärder skall kunna regleras antingen i form av villkor i tillståndet eller särskilt i samband med att tillståndet upphör. Efter förebild i miljöbalken bör i ekozonslagen samtidigt införas en bestämmelse om att verksamhetsutövaren i tillståndet kan åläggas att ställa säkerhet for kostnaderna for återställningsåtgärder.

Ändringarna i ekozonslagen bör enligt vår mening träda i kraft samtidigt

med miljöbalken. På samma sätt som vi tidigare har föreslagit i 6 § lagen om införande av miljöbalken anser vi att äldre rätt skall tillämpas i ärenden som har inletts före lagändringama. I övrigt finner vi inte något behov av Övergångsbestämmelser. De nya bestämmelserna blir med andra 0rd omedelbart tillämpliga även på tillstånd som har meddelats före ändringarnas ikraftträdande.

12.4 Författningskommentar

2 a § För sådan verksamhet som anges i 5 § skall bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken gälla.

Paragrafen saknar motsvarighet i lagens nuvarande lydelse. Anledningen till att den införs anges i avsnitt 12.3.

Avsnitt 12 393

Bestämmelsen gäller för verksamhet som utforskning, utvinning och annat utnyttjande av de naturtillgångar som lagen avser, uppförande av konstgjorda öar samt uppförande i kommersiellt syfte anläggningar och av andra inrättningar. De inkopplade miljöbalksbestämmelsema skall normalt ligga till grund för villkor i tillståndet.

3 § Bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön finns också i

miljöbalken och i lagen 1980:424 om åtgärder mot förorening från fartyg.

Paragrafen erinrar i nuvarande lydelse om att ytterligare bestämmelser till skydd mot vissa föroreningar i den marina miljön finns i lagen 1980:424 åtgärder mot vattenförorening från fartyg och i lagen 1971:1154 om om förbud mot dumpning avfall i vatten. Den lagen skall enligt av senare lagrådsremissen 401 ingå i miljöbalken. Hänvisningen till dumpningslagen bör därför ändras. Bestämmelsen bör samtidigt få en mer generell lydelse, eftersom balken inte bara innehåller regler till skydd mot föroreningar i den marina miljön. Lagen åtgärder mot vattenförorening från fartyg har från och med den om l juli 1996 fått rubrik, där ordet "vattenförorening ersatts med ordet en ny förorening", SFS 1996:527. Hänvisningen i ekozonslagen skall därför se ändras.

5 § Med avseende på andra inrättningar.

--- I ett tillståndsbeslut skall den verksamhet tillståndet avser och anges som

de villkor skall gälla för verksamheten. Ett tillstånd får begränsas till

som viss tid. Ett tillstånd skall förenas med de villkor som behövs för att begränsa eller motverka olägenhet för människors hälsa eller skada på omgivningen, främja långsiktigt god hushållning med naturresurser, trygga säkerheten en samt skydda andra allmänna intressen och enskild rätt.

Frågan villkor för tillstånd föreslås bli behandlad i ett nytt tredje stycke.

om Stor vikt bör läggas vid miljöintressen. Villkoren bör dock bygga på en avvägning också med beaktande av andra allmänna intressen än miljöintressen. Även enskilda intressen bör beaktas. Bland andra allmänna intressen finns det anledning att särskilt nämna säkerheten, t.ex. för öfarten.

394 Avsnitt 12

5 a § Tillståndsmyndigheten får förena ett tillstånd med ytterligare eller

ändrade villkor, om det genom verksamheten uppkommer betydande olägenheter eller skador som inte förutsågs när tillståndet meddelades eller

om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en Miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 1 § miljöbalken överträds.

Paragrafen saknar motsvarighet i lagens nu gällande lydelse. Enligt paragrafen får tillståndsmyndigheten ändra de villkor som har meddelats i tillståndet. Den får också förena tillståndet med ytterligare villkor. Förutsättningarna för detta är att det har uppkommit någon oförutsedd betydande olägenhet eller skada eller att verksamheten med någon betydelse medverkar till att en milj ökvalitetsnorm överträds.

6 § Vid prövning av tillstånd skall bestämmelserna hushållning med om mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken samt bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas. En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd. I

fråga om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt planer

och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken.

Enligt paragrafens nuvarande lydelse skall NRL tillämpas vid prövning av tillstånd enligt ekozonslagen. Denna lags grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelser har utan ändring i sak förts in i 3 och 4 kap. MB och skall tillämpas även i fortsättningen i tillståndsärenden enligt ekozonslagen. Dessutom skall enligt paragrafen bestämmelsen i miljöbalken om hur miljökvalitetsnormer skall beaktas i 5 kap. 3 § och stadgandet om att tillstånd inte får meddelas för nya verksamheter som leder till att en sådan norm överträds l6 kap. 5 § tillämpas. En miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken skall enligt paragrafens andra stycke fogas till tillståndsansökan.

7 a § Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort anläggningar och andra inrättningar samt för andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Avsnitt 12 395

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får

tillståndsmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet. I fråga arten säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. om av Säkerheten skall prövas tillståndsmyndigheten och förvaras av länsav styrelsen i det län närmaste del Sveriges sjöterritorium ligger som av

Paragrafen saknar motsvarighet i lagens nu gällande lydelse. Det är i fråga ingrepp i den ekonomiska i samma mån som när om zonen det gäller ingrepp i naturen eller miljön i övrigt motiverat att säkerhet ställs för uppfyllandet skyldigheten att vidta återställningsåtgärder. Detta gäller av särskilt när tillståndet tidsbegränsas enligt 5 § andra stycket. Det ankommer på tillståndsmyndigheten att avgöra säkerhet skall ställas eller inte. I om fråga ingrepp i den ekonomiska beaktansvärd omfattning bör om zonen av säkerhet ställas, inte särskilda skäl talar mot detta. om

8 § Om ett tillstånd upphör att gälla är den senast har innehaft

a som tillståndet skyldig att ta bort anläggningar och andra inrättningar samt vidta andra åtgärder för återställning, inte detta är obehövligt från allmän om

eller enskild synpunkt.

Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom villkor i tillståndet, skall frågan prövas regeringen eller tillstånds av myndigheten i samband med att tillståndet upphör.

Om den har haft tillståndet inte iakttar vad har ålagts honom,

som som får tillståndsmyndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra sina skyldig

heter. Vitesföreläggandet skall delges.

.Paragrafen saknar motsvarighet i lagens nuvarande lydelse. En kort motivering till att införa paragrafen ges i avsnitt 12.3.

I 6 § Till böter döms den med uppsåt eller oaktsamhet som av underlåter att iaktta föreskrift har meddelats med stöd 2 eller 7 en som av

bedriver verksamhet i strid mot 5 eller 9 § eller åsidosätter ett villkor som har meddelats med stöd av 5 a eller 9

fortsätter att bedriva en verksamhet efter det att tillsynsmyndigheten

förbjudit verksamheten med stöd av 14

396 Avsnitt 12

I paragrafens andra punkt har lagts till att även brott mot nya eller ändrade villkor meddelade med stöd av 5 a § kan medföra straff.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser,

om

ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

Enligt bestämmelsen skall både äldre processuell och materiell rätt tillämpas i de ärenden pågår när lagändringarna träder i krañ. Detta innebär bl.a. som

att de bestämmelserna miljökonsekvensbeskrivningar inte skall

nya om

tillämpas. Undantag görs för bestämmelserna miljökvalitetsnormer, vilka

om alltså skall tillämpas omedelbart. Skälen för att införa bestämmelsen är desamma för att införa en som motsvarande bestämmelse i 6 § lagen om införande av miljöbalken. Vi

hänvisar därför till vårt betänkande Övergångsbestämmelser SOU

om 1996:147 s. 36 foch 58 ft.

Avsnitt 13 397

13 Kärnteknisk

Lagen 198423 om

verksamhet

Förslag: I kämtelmiklagen skall upplysas, att det utöver reglerna i den lagen finns regler i miljöbalken som kan vara tillämpliga på verksamheten.

Regler miljökonsekvensbeskrivningar införs vilka ansluter

om till de bestämmelser som gäller enligt miljöbalken.

13. 1 innehåll

Lagens

Lagen kämteknisk verksamhet kämtelcniklagen innehåller grundom läggande bestämmelser säkerheten i samband med kämteknisk verkom samhet, varmed såväl driften av kämtekniska anläggningar, t.ex. avses kärnkraftsreaktorer och anläggningar för slutförvaring av kämämne, som all hantering kärnämnen och kärnavfall 1-2 §§. Huvudsyftet med lagen är av att så långt möjligt eliminera olycksrisker i samband med kämteknisk som verksamhet. Däri ingår också det fysiska skyddet kämtekniska anläggav ningar mot intrång från obehöriga, skadegörelse etc. I kämtekniklagen och förordningen l984:l4 kämteknisk verksamhet kärnteknikförordom ningen finns även de bestämmelser som krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om icke-spridning av kärnvapen.

Strålskyddslagen 1988:220 med den tillhörande strålskyddsförord-

ningen 1988:293 tillämpas parallellt med kämtekniklagen. Strålskyddslagen har ett vidare tillämpningsområde än kärntekniklagen och syñar till att skydda människor, djur och miljö från skadliga verkningar av såväl joniserande icke-j oniserande strålning. I fråga kämteknisk verksamsom om het skall strålskyddsreglema garantera att den strålning som normalt

398 Avsnitt 13

förekommer vid en verksamhet avgränsas så att skadliga effekter inte uppkommer. Som nämndes är kämtekniklagen till sin karaktär en säkerhetslag som är speciellt inriktad på att tillgodose kraven på säkerhet vid verksamhet på kämenergiområdet. Den kämtekniska verksamhetens inverkan på människors hälsa och miljön utgör också väsentlig del av säkerhetspröven ningen. Kämtekniklagen innehåller därför hel del regler om hur den en kämtekniska verksamheten skall bedrivas och säkerheten upprätthållas. För kämtelmisk verksamhet krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer 5 §. Regeringen har i kämteknikförordningen bemyndigat Statens kårnkraftsinspektion SKI, som är tillsynsmyndighet enligt kämtekniklagen, att pröva vissa frågor om tillstånd

till kämteknisk verksamhet. SKI fullgör också kontrolluppgifter i anslutning

till Sveriges åtaganden om icke-spridning av kärnvapen. Det kan även nämnas att Statens strålskyddsinstitut SSI, är tillsynsmyndighet enligt som strålskyddslagen, handlägger vissa tillståndsärenden enligt kämtelmiklagen, bl.a. frågan tillstånd till anläggningar för markdeponering av lågaktivt om kämavfall inte härrör från kommersiell uranbrytning 19 § som kämteknikförordningen. Det sistnämnda fallet är det enda undantaget från huvudregeln att regeringen prövar tillstånd till uppförande kärntekniska av anläggningar. Tillstånd att uppföra kämkraftsreaktor får inte meddelas 5 a §. Det är en även förbjudet att vidta förberedande åtgärder i syfte att i landet uppföra en

kämkraftsreaktor. Förbudet omfattar t.ex. att utarbeta konstruktionsritningar,

beräkna kostnader och beställa utrustning 6 §. Inom det kärntekniska området blir det därför i framtiden närmast fråga om att uppföra anläggningar för hantering och förvaring kämavfall samt anläggningar för av hantering slutförvaring använt kämbrånsle. I det sammanhanget kan av av nämnas kärnteknisk anläggning prövas enligt ett flertal lagar. För att en anläggningar enligt kämtekniklagen skall regeringen gäller att som prövas av särskild tillåtlighetsprövning skall ske enligt 4 kap. naturresurslagen. I en anslutning till prövningen enligt kämtekniklagen sker prövning enligt en strålskyddslagen de villkor skall gälla från strålskyddssynpunkt. av som Tillstånd krävs även enligt miljöskyddslagen, plan- och bygglagen och i vissa fall vattenlagen. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föresom skriva att det i ärenden tillstånd enligt kämtekniklagen skall upprättas en om miljökonsekvensbeskrivning MKB möjliggör en samlad bedömning som planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön av en och hälsan 5 b §. Bestämmelsen infördes bl.a. mot bakgrund av att allmänheten och de närboende skulle beredas insyn i beslutsprocessen och få möjlighet att framföra sina synpunkter. Ytterligare steg i den riktningen

Avsnitt 13 399

Ökat inflytande för allmänheten vid prövning av

föreslogs i promemorian enligt kämtekniklagen Ds 1996:22. Förslaget har remiss-

tillstånd

behandlats. Därefter har regeringen överlämnat promemorian till oss.

enligt kämtekniklagen får begränsas till att viss tid 7 § Ett tillstånd avse sådana villkor behövs med hänsyn till säkerheten 8 §. och förenas med som

finns regler återkallelse tillstånd 15 §. I lagen även om av

13.2 Anpassningen till miljöbalken

regleras i kämtekniklagen faller inom miljöbalkens Den verksamhet som Kämtekniklagen reglerar verksamhet där stränga

MB tillämpningsområde.

för minimera risken för miljöstör-

säkerhetskrav måste upprätthållas att

kämtekniklagen speciell är den osedvanliga räckvidden ningar. Det som gör miljön kan bli följden allvarlig olycka i en skador på som av en av kämteknisk anläggning. gäller för verksamhet enligt

Som följd av att miljöbalken

en verksamhetsutövare, huvudregel, att beakta och kämtekniklagen har en som finns i 2 kap. MB. Eftersom

tillämpa de hänsynsregler som upptagna

säkerhetslag innehåller den ett antal bestämmelser som kämtekniklagen är en

hänsynskaraktär. kan sägas vara av skall tillämpas även verksamhet eller Reglerna i miljöbalken om en

balkens tillämpningsområde också omfattas av åtgärd omfattas av

som exempelvis kämtekniklagen. Om det i den enskilda lagen annan lagstiftning, i särskilda avseenden reglerar fråga som finns bestämmelser som en skall enligt 1 kap. 3 § första stycket MB i stället omfattas miljöbalken av gälla vad sägs i den enskilda lagen. som undantag från balken bör det normalt krävas att För att utgöra vilka slags miljöhänsyn skall tas eller Vilken bestämmelsen preciserar som

prövning skall ske, exempelvis lokaliseringsbedönming.

slags som en karaktär säkerhetslag, där den kärntekniska Kärntekniklagen är till sin en på hälsa och miljö utgör väsentlig del i verksamhetens inverkan en

säkerhetsprövningen. Därför finns i lagen regler bl.a. vilka skyldigheter

om kämteknisk verksamhet har 3-4 §§, 10-14 §§. den som bedriver

Bestämmelserna behandlar bl.a. försiktighetsmått.

176 lagen 1994:847 tekniska I lagrådsremissen anges om på byggnadsverk, exempel på en lag vars egenskapskrav m.m. som

stället för balken avsnitt 1.3. Enligt vår

bestämmelser skall gälla i se även

400 Avsnitt 13

bedömning är även kämtekniklagens bestämmelser utfonnade

sådant sätt att ytterligare krav på verksamheten inte kan ställas med stöd av motsvarande bestämmelser bland miljöbalkens allmänt hållna hänsynsmer regler. Miljöbalken innehåller bestämmelse att myndigheter skall iaktta en om

miljökvalitetsnormer när de planerar och planlägger samt prövar tillåtlighet,

tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden 5 kap. 3 § MB. Miljökvalitetsnormer skall iakttas myndigheter även vid tillståndsav

prövning enligt kämtekniklagen. Dessutom bör 16 kap. 5 § MB, att tillstånd

inte får meddelas för verksamhet medverkar till miljökvalitetsny som att en

norm överträds, ha motsvarande tillämpning vid beslut enligt kämteknik-

lagen.

Enligt bilagan till miljöskyddsförordningen 1989:364 krävs idag tillstånd av Koncessionsnämnden till miljöfarlig verksamhet i form

av

kärnkraftverk eller kämteknisk anläggning. Tillståndsplikt i dessa fall

annan kommer säkerligen att finnas även enligt miljöbalken. Av 6 kap. 1 § MB följer att MKB skall ingå i ansökan tillstånd eller tillåtlighet enligt en en om miljöbalken eller föreskrifter har meddelats med stöd balken. När som av ansökan om sådant tillstånd in till miljödomstol kommer således ansökan ges att innehålla MKB upprättad enligt miljöbalkens regler. Detta förhållande en

hindrar givetvis inte att krav på MKB även uppställs vid tillståndsprövningen

enligt kämtekniklagen och görs både obligatoriskt och generellt vad gäller uppförande, innehav eller drift kämtekniska anläggningar, vilket vi av föreslår. I avsnitt 14.2 redogörs närmare för hur prövningsförfarandet för kämtekniska anläggningar kommer att utformat i fortsättningen. Vad vara gäller övrig kämteknisk verksamhet, dvs. olika former hantering av av kämämne och kämavfall, inte behov ändringar i nuvarande ser av ordning. Således får regeringen eller den myndighet regeringen som bestämmer föreskriva att det i ärenden tillstånd skall upprättas MKB. om en

Den MKB som upprättas enligt kämtekniklagen kommer på

ett mer utförligt sätt än de beskrivningar upprättas enligt andra bestämmelser som att

behandla kämsäkerhets- och strålskyddsaspekter. Frågan är hur formaliserad

och omfattande MKB:n bör samt hur förfarandet i samband med vara upprättandet bör vara utfonnat. Bestämmelserna MKB i miljöbalken bör i så stor utsträckning om som möjligt få tillämpning på MKB i lagar utanför balken. Vad först gäller innehållet i MKB gör miljöbalken skillnad på en om verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan eller inte 6 kap. 7 § MB. Det saknas enligt vår mening skäl att ha andra regler på

kärntekniklagens område än de gäller enligt miljöbalken. Bestämmelsen

som

i 6 kap. 7§ MB skall därför tillämpas även på MKB enligt kämtekniklagen.

Avsnitt 13 401

förfarandet finns regler i miljöbalken tidigt samråd, beslut Vad avser om

betydande miljöpåverkan, utökat samråd med miljökonsekvens-

om

bedömning, kungörande, allmänhetens tillfälle att yttra sig, godkännande,

beaktande MKB vid prövning och kostnader. av beträffande förfarandet finns det anledning att ha andra regler Inte heller MKB enligt kärntekniklagen än följer av miljö-

vid upprättande av som

balkens bestämmelser. följd de föreslagna bestämmelserna rörande MKB kommer Som en av och de närboende att beredas större insyn i beslutsprocessen allmänheten möjlighet framföra sina synpunkter i ökad utsträckning. och få att tidigare föreskrivs i naturresurslagen att anläggningar för Som anfördes verksamhet prövas regeringen enligt kämtekniklagen kärnteknisk som av tillstånd regeringen 4 kap. l §. Förhållandet är inte får utföras utan av med anläggningar för bryta uranhaltigt material eller andra detsamma att kan användas för framställning kämbränsle. Det kan ämnen som av stadgandet överförts oförändrat till 17 kap. l § 6 MB, dvs. anmärkas att

reglerna regeringens tillåtlighetsprövning.

om

införande miljöbalken föreslår vi att ärenden som

I 6 § lagen om av ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt

inletts före miljöbalkens reglerna miljökvalitetsnormer skall tillämpas

äldre bestämmelser, men att om ordning bör gälla även vid ärenden enligt omedelbart. Denna

avgörande blir alltså ansökan har gjorts den dag

kämtekniklagen. Det om sådan bestämmelse får betydelse särskilt vad ändringarna träder i kraft. En

vårt delbetänkande Övergångsbestämmelser till

gäller MKB. Som vi anför i 36 får den in ansökan

miljöbalken SOU 1996:147 s. f som avser att ge en

balkens ikraftträdande ha sådan framförhållning under tiden närmast efter en

balkens krav är uppfyllda när ansökan görs. I vissa

att denne ser till att

får det dock i övergångsskede accepteras att samtliga speciella situationer ett

uppfyllda. Detta gäller även ärenden enligt kämtekniklagen. krav inte är

13.3 Författningskommentar

denna lag bestämmelser rörande

5 b § Utöver bestämmelserna i finns

miljöpåverkan i miljöbalken. Vid tillståndsprövningen skall 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken

tillämpas.

402 Avsnitt 13

En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i ansökan tillstånd till

en om

uppförande, innehav eller drift kärnteknisk anläggning. Regeringen eller

av den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva det i andra att ärenden om tillstånd enligt denna lag skall upprättas miljökonsekvensen

beskrivning. Vad gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar

samt

planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken.

Det behöver inte anges särskilt i lagar utanför miljöbalken att balkens regler, som huvudregel, också gäller verksamheten eller åtgärden i fråga. Trots detta anser vi att en sådan erinran miljöbalkens bör införas i bl.a. kämteknikom lagen. Se även avsnitt 1.3. En myndighetsutövning enligt lag regleras normalt bara i just den en aktuella lagen. I den mån miljöbalkens regler skall läggas till rättslig grund

för myndighetsutövning enligt lag måste det föreskrivas särskilt.

en annan Detta sker i andra stycket. De lagrurn på detta sätt kopplas in är som bestämmelserna att myndigheter skall iaktta miljökvalitetsnormer och om att ny verksamhet som medverkar till att miljökvalitetsnorm överträds inte en får tillåtas. I tredje stycket har införts ett krav på att MKB skall finnas i ärenden om tillstånd till uppförande, innehav eller drift kärnteknisk anläggning. av Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i andra som ärenden om tillstånd enligt kämtekniklagen föreskriva att det skall upprättas en MKB. Förutom vad gäller sådana ärenden där ett obligatoriskt krav på MKB nu föreslås motsvarar bemyndigandet nuvarande 5 b § kämtekniklagen. En generell hänvisning sker i fjärde stycket till miljöbalkens bestämmelser om MKB. De närmare motiven framgår lagrådsremissen av s. 623 ff och vårt huvudbetänkande del 2 s. 68 ff.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den

Ett ärende om tillstånd skall handläggas och bedömas enligt äldre

bestämmelser, ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. om

Bestämmelserna miljökvalitetsnormer skall dock tillämpas omedelbart.

om

1997:32 Avsnitt 13 403 SOU

Övergångsbestämmelsema har kommenterats i avsnitt 13.2.

1997:32 Avsnitt 14 405 SOU

14 Strålskyddslagen 1988:220

strålskyddslagen skall upplysas, att det utöver reglerna i den Förslag: I lagen finns regler i miljöbalken kan tillämpliga på verksamheten. som vara

miljökonsekvensbeskrivningar införs vilka ansluter till de

Regler om

bestämmelser som gäller enligt miljöbalken.

14.1 innehåll

Lagens

Syftet med strålskyddslagen är att skydda människor, djur och miljö mot

strålning §. Lagen gäller såväl joniserande icke-

skadlig verkan av l som

strålning. Till den förra kategorin hör exempelvis gamma-,

joniserande och och till den optisk strålning, röntgen- partikelstrålning senare strålning, lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och

radiofrekvent

ultraljud 2 §. Lagens tillämpningsområde omfattar även strålning från

naturliga strålkällor.

Strålskyddslagen med den tillhörande strålskyddsförordningen

tillämpas parallellt med lagen 1984:3 kämtelcnisk 1988:293 om

verksamhet kämtekniklagen har ett vidare tillämpningsområde.

men framkommer bl.a. strålskyddslagen reglerar allmänt vad som Detta av att med strålning. Därmed bl.a. befattning med kallas verksamhet avses

radioaktiva även användning eller därmed jämförlig

ämnen men av

befattning med tekniska anordningar kan alstra såväl joniserande som

som strålning 5 §. Som exempel på tekniska anordningar kan

icke-joniserande

solarier, TV-apparater, elektronmikroskop och nämnas röntgenapparater, mikrovågsugnar. Således reglerar strålskyddslagen vitt skilda typer av förekommande verksamheter med strålning inte i nämnvärd allmänt som mån kan störa den yttre milj

406 Avsnitt 14

Till skillnad mot kämtekniklagen bygger strålskyddslagen på lagens

att bestämmelser fylls ut med myndighetsföreskrifter. Statens strålskyddsinstitut SSI har meddelat sådana föreskrifter bl.a. hantering radioom av aktivt avfall från kärntekniska anläggningar. Lagen innehåller också en bestämmelse att regeringen eller den myndighet regeringen om som bestämmer får föreskriva undantag från lagen eller vissa bestämmelser i denna om det kan ske utan att syftet med lagen åsidosätts 3 §. Paragrafen ger en möjlighet att bestämma en nedre gräns för strålskyddslagens

tillämpningsområde. Från strålskyddssynpunkt harmlösa mängder

av radioaktivitet och tekniska anordningar joniserande som avger svag strålning kan helt undantas från lagens tillämpningsområde, s.k. friklass-

ning. Friklassning innebär att sådant material i fortsättningen kan hanteras

utan hinder av strålskyddslagens betämmelser. Mot bakgrund av att strålskyddslagen är säkerhetslag finns hel en en del bestämmelser som reglerar allmänna skyldigheter för den bedriver som verksamhet med strålning 6-14 §§, bl.a. skall de åtgärder vidtas och de försiktighetsmått iakttas behövs för att hindra eller motverka skada på som människor, djur eller miljö 6 §. För olika former av befattning med radioaktivt ämne och teknisk anordning som kan eller är avsedd att sända ut joniserande strålning krävs