Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ETT TEKNISKT

FORSKNINGSINSTITUT

1¶GÖTEBORG

áFz

Ww W UTBILDNINGSDEPARTEMENTET 7 i 3 ;:;3772§°-2317V:3TT:3LW°§§§:?så:*i5i*1$ñ?$:'::7;3*?C§I1”:*.§“i7Ã7:jmvåâöfáäüij:WrrVêä/iåiffiå:"ü°35--r1*«:s«»^ääåi°§3§:§3:§;§,å73**;j:*i:i§%$7:,WNrmiääsâáaäliiâizvxâátåf?

E§5k$:

OCC Som,

Mhx

4¶Statens offentliga utredningar

WW 1997:37

lg Utbildningsdepartementet

Ett tekniskt

forskningsinstitut

i

Göteborg

Betänkande ett

av Utredningen om

tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla och Lasse Åberg

mus,

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20540-8 Stockholm 1997 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 19 september 1996 chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Carl Tham, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att förbereda inrättandet av ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg dir. 1996:72. Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen professorn Jan S Nilsson som utredare U 1996:05.

Som experter i utredningen förordnades departementsråden Björn Brandt, Christer Marking och Gunnel Stenqvist.

Som sekreterare förordnades departementssekreteraren Petter Olofsson.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg TEFIG.

Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i mars 1997

Jan S Nilsson

/Petter Olofsson

1¶Sammanfattning

Uppdraget bilaga l

Utredningens uppgift har varit att undersöka möjligheterna att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg samt lämna förslag till inriktning, organisation och finansiering av institutet.

Utgångspunkter kap. 4

Utgångspunktema för utredningens förslag har varit vad statsmakterna framhållit om samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället, Göteborgsregionens näringsliv som avnämare och den akademiska kompetensprofilen vid regionens lärosäten.

Göteborgsregionens näringsliv har en mängd små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin. Eftersom teknikinnehållet

i produkterna ökar, tilltar också behovet för företagen att ta del forsk-

av ningens landvinningar.

Utredningen har diskuterat olika inriktningar och stannat för mikroelektronik som det bästa alternativet eftersom mikroelektronik har mycket stora användningsområden.

Tekniskt forskningsinstitut i Göteborg förslag kapitel 5

-

Utredningen föreslår att ett tekniskt forskningsinstitut inrättas i Göteborg. Institutet skall bedriva tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom området mikroelektronikbaserade system.

Forskningen vid institutet föreslås bedrivas i projektforrn och företrädesvis på uppdrag från näringslivet. Till institutet bör knytas referensgrupper med olika kompetens, t.ex. miljö och design.

Verksamheten vid institutet bör ske i nära samverkan med universitet och högskolor i Göteborgsregionen.

Institutet bör ledas av en styrelse tillsatt av regeringen med företrädare för högskola och näringsliv. Institutets chef bör tillsättas av styrel-

sen. Tre professurer inom högskolan bör ha sin huvudsakliga verksamhet förlagd till institutet. Änmesinriktningama kan vara elektronikkonstruktion, elektroniska system och elektronisk kommunikation. De professurer i elektronikproduktion som beslutats av riksdagen med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 1997 utgiftsområde 16 kan utgöra två av dessa.

Institutet bör ha en liten andel fast anställd personal. Möjligheter bör ges för yngre forskare att få tjänstledigt från högskolan för att del-

i projekt vid institutet. Även studenter bör kunna i viss taga engageras utsträckning.

Institutet bör bedrivas i aktiebolagsform. Bolaget bör i ett inledningsskede ha staten som enda ägare. I samband med den utvärdering

institutet föreslås ske efter fem år bör det undersökas om instiav som tutets verksamhet kan främjas av att näringslivet i form av en intressentförening blir delägare i institutet.

Institutet föreslås lokaliseras centralt i Göteborg och i nära anslutning till Göteborgs universitet och mikroelektronikcentrum vid Chal-

tekniska högskola AB. Två tänkbara områden är Vasa sjukhus mers och det s.k. Medicinarberget.

De 100 miljoner kronor riksdagen anvisat för institutet bör

som ställas till organisationskommitténs förfogande att användas till de investeringar som är nödvändiga för institutet i ett uppbyggnadsskede. Verksamheten vid institutet skall byggas upp successivt under perioden år 1998 till år 2002. Därefter skall verksamheten vid institutet utvärderas.

Genomförande av förslagen kapitel 6

Utredningen föreslår att en organisationskommitté tillsätts under hösten år 1997 för att påbörja planeringen för det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg så att verksamheten kan komma igång under år 1998. Organisationskommittén bör innehålla representanter för näringsliv och högskola.

Organisationskommittén bör kunna ansvara för det praktiska genomförandet statsmaktemas beslut om inrättandet av institutet.

av

Kommittén bör således få förfoga över de medel som statsmakterna anvisat för institutet och bemyndigas att fatta erforderliga beslut för verkställigheten av olika genomförandeåtgärder.

Samverkan mellan högskola och näringsliv kapitel 7

Utredningen har studerat de olika former för samverkan mellan högskola och näringsliv finns i Sverige, exempelvis industriforsk-

som ningsinstitut och kompetenscentrum. Utredningen har vidare studerat Fraunhofer-institut i Tyskland nämnts i direktiven som en tänkbar

som förebild för institutet i Göteborg.

Utredningen har tagit del av olika utredningar som gjorts av relevans för det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg, särskilt Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten KOFI och Kommittén för nyttiggörandet av forskningsresultat NYFOR.

2¶Ordlista

ASIC Application-specific-integrated-circuit Chip Halvledarbricka med komponenter i en IC CMOS Complimentary Metal Oxide Semiconductor,

transistorteknologi som utgör grunden för integrerade kretsar.

CTH Chalmers tekniska högskola AB GU Göteborgs universitet IC Integrated circuit, integrerad krets IT Informationsteknologi KOFI Kommittén för omstrukturering och

förstärkning av industriforskningsinstituten LCD Liquid Crystal Display MCM Multi-chip-module, elektronisk krets som

integreras och kapslas som en enhet. Mikrosystem Intelligenta miniatyriserade system som kan

innehålla bl.a. sensorfunktioner,

databehandling och utförarfunktioner. NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket NYFOR Kommittén för nyttiggörandet av

forskningsresultat Periferik Delsystem för växelverkan mellan elektroniska

systern och människan och omgivningen i övrigt, ex. bildskärmar och sensorer.

Processor Del av dator som bearbetar och styr flödet av

data Telematik Teknik för att kombinera telekommunikation

och inforrnationstjänster

3¶Utredningens uppdrag och

arbetsformer

Enligt direktiven skall utredningen lärrma förslag till inriktning, organi-

sation och finansiering av ett tekniskt forskningsinstitut med placering i Göteborg.

I direktiven framhålls att det är angeläget att forskningen bättre svarar mot näringslivets behov samt att samarbetet mellan universitet och högskolor och näringslivet ökar. I Göteborg finns en bred industriell bas omfattande bland annat stora företag och underleverantörer till dessa. Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola AB utgör framgångsrika grundforskningsmiljöer med stor bredd. Ett tekniskt forskningsinstitut skulle kunna vara en nationell forskningsresurs för nära samverkan mellan högskoleforskning och industri och få stor betydelse för regionens framtida utveckling. Direktiven bifogas bilaga som Utredningen har träffat företrädare för Göteborgsregionens näringsliv, Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt Chalmers tekniska högskola AB och Göteborgs universitet. Utredningen har särskilt velat uppmärksamma de små- och medelstora företagen. Vidare har utredningen träffat företrädare för Women in technology WITEC och Arbetsgruppen för jämställdhet i högre och

utbildning

forskning JÄST-gmppen. Samtal har förts med företrädare för fackli-

ga organisationer, näringslivets forsknings- och utvecklingorganisatio-

ner, samt myndigheter och andra med anknytning till forskning organ och samverkan med näringslivet såsom Närings- och teknikutveck-

lingsverket NUTEK och forskningsinstitut.

Utredningen har även gjort studiebesök i Tyskland vid olika Fraunhofer-institut vilka i direktiven nämns tänkbar förebild för insom en

stitutet i Göteborg.

4¶Samverkan mellan högskola och

näringsliv i

Göteborgsregionen

Utgångspunktema för utredningens förslag är vad statsmakterna beslu-

tat om samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället, Göteborgsregionens näringsliv som avnämare och den akademiska kompetensen i regionen.

4.1 samverkan

Högskolans med det

omgivande samhället- effektivare

kunskapsöverföring

Riksdagen beslutade i december 1997 med anledning regeringens

av förslag i budgetpropositionen för år 1997 prop. 1996/97:1, utgiftsområde 16, bet. 1996/97:1, rskr. 1996/97:100 i ökad

att högskolan ut-

sträckning skall samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Högskolelagen har ändrats med denna innebörd. I propositionen framhålls samverkan med bl.a. näringsliv, organisatio-

ner, kulturliv och folkbildning. I högskolans uppgifter ingår spridning

av forskningsresultat. Genom att sprida såväl nationella internasom tionella forskningsresultat kan universitet och högskolor bidra till att ny kunskap kommer till nytta. De har viktig roll i medverka till en att

samhälls- och näringslivsutvecklingen och finna lösningar

t.ex. produktionstekniska och arbetsorganisatoriska problem inom industrin.

Regeringen har i såväl budgetpropositionen forskningsproposi-

som tionen Forskning och samhälle prop. l996/97:5, bet 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100 framhållit att det är angeläget

att forskningsinfor-

mation får en så bred spridning möjligt. Det är därför önskvärt som med en ökad rörlighet i bägge riktningar mellan högskolan och övrig arbetsmarknad. Ett ökat utbyte mellan av personer högskola och övrigt arbetsliv kan även stimulera forskningen att fånga behov utanför upp högskolan. Ett sådant flöde människor i båda riktningarna förmedlar av också kunskap om förutsättningarna och villkoren för verksamheten.

Det därför viktigt att forskare vissa perioder arbetar utanför är som högskolan inte missgynnas vid tjänstetillsättningar och befordran. Utredningen nyttiggörande forskningsresultat NYFOR, SOU om av 1996:70 och SOU 1996:89 och Kommittén för omstrukturering och förstärkning industriforskningsinstituten KOFI som nyligen komav mit med sitt slutbetänkande SOU 1997: 16 behandlar frågor som berör det uppdrag utredningen ett tekniskt forskningsinstitut i Götesom om borg har behandlat. Dessa utredningar behandlas i kapitel

4.2¶Göteborgsregionens näringsliv

Näringslivets omstrukturering i Göteborgsområdet har varit omvälvanoch inneburit svåra påfrestningar t.ex. vid nedläggning textil och de av varvsindustrier. Den tidiga insikten den teknikens möjligheter om nya har under år följts flera olika sätt. senare upp industriföretagen ökar sin forskning och bedriver fortsatt De stora intensivt utvecklingsarbete. En allt större del produkternas värde av beror kunskaper och tekniker. av nya SAAB Ericsson Space har expansiv produktion produkter för en av rymden. Volvo har tagit på de möjligheter som informationsvara nya teknologin innebar för allt från produktutveckling, produktionsstyming, internationellt samarbete till marknadsföring och försäljning. Industrins samarbete med högskolor får allt större betydelse för en den skall bibehålla sin konkurrenskraft. Samarbete mellan företag att etableras olika håll såväl globalt lokalt. som Företagsstrukturen förändras kontinuerligt. Företag nybildas och avvecklas, läggs med andra eller avknoppas. De stora företasamman har under tid i allt större utsträckning valt att koncentrera gen senare sig på sina kämornråden. Avknoppningar har skett och nya teknikföre-

tag har kunnat bildas. Ungefär 60 procent den totala arbetskraften i den svenska industav rin finns i företag med är 500 anställda källa. SCB:s företagsremer

gister, 1995. specialisering sker inom många områden och kunskapsutvecklingen

snabb. Områden är starkt företrädda i Göteborgsregionen är läär som kemedel/medicinteknik, bioteknik, systemteknik, kemi/ materialteknik, miljö/processteknik. Gemensamt för dessa områden

energiteknik samt

är ökande inslag mikroelektronik i instrumentering och produkter. av Ren tillverkning minskar arbeten med tjänsteinnehåll ökar. men Tillväxten märks framför allt i industrigrupperingar för IT och elektroteknik, läkemedel/medicinteknik, råvaruförädling med kemisk produkoch miljöteknik. På dessa områden

tion och trä- pappershantering samt

har antalet arbetstillfällen under år växt med närmare 10%

senare per år enligt Näringslivssekretariatet i Göteborg. Bil- och verkstadsindustrin, transportsektorn och livsmedelsbranschen tillväxer än i

om mer

måttlig takt

Det är mot bakgrund av ökade kompetenskrav och differen-

en mer tierad industristruktur fortsatta satsningar tekniköverföring

som mellan högskola och näringsliv blir mycket väsentligt, särskilt vad gäller underleverantörer och andra främst små och medelstora företag.

Inte minst vad beträffar det stora antalet underleverantörer till de stora industriföretagen i regionen krävs och effektiva former

nya mer för samverkan.

Små och medelstora

företag

NUTEK har nyligen genomfört en studie över näringslivet i Sverige. Studien pekar på den stora betydelse små och medelstora företag

som har för sysselsättningen under både hög- och lågkonjunktur. Till kategorin små och medelstora företag räknas företag med färre än 250

anställda.

Tillverkningsföretagens andel av det totala antalet företag utgör

ungefär 8 procent eller 45 000 företag.

Slutsatsen av den nämnda studien är att de små och medelstora företagen spelar en allt större roll i ekonomin. Resultatet visar också tillverkningsindustrins minskande betydelse för sysselsättningen, medan antalet anställda i tjänsteföretagen får allt större betydelse.

en

Av de tillverkande små och medelstora företagen är omkring hälften leverantörer av insatsvaror, dvs. delar andra produkter. Detta är sär-

av skilt dominerande i elektronikindustrin.

I samband med att de stora exportföretagen har koncentrerat sig sin kämverksamhet har dessa i allt större utsträckning kommit att anlita ett minskande antal underleverantörer som i gengäld representerar större företag med en ökad bredd. Dessa anlitar i sin tur underleve-

egna rantörer, s.k. sekundärleverantörer.

Under de senaste åren har många framgångsrika svenska underleverantörer köpts upp av utländska företag. Ur kundföretagens synvinkel är denna utveckling mindre önskvärd, då tillskapandet stora interna-

av tionella konglomerat minskar konkurrensen.

De mindre och medelstora företagen behöver idag stärkas i olika

avseenden.

Ett av de viktigaste är kunskapsutveckling utbildning och

genom tekniköverföring mellan företag och högskola.

Tabell 1. Tillverkningsföretag i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs

län och Kungsbacka SCB 1996-11-11

anställda 0 1 9 10 99 100 499 500 Summa

Antal - - - -

antalet arbetsställen i olika intervall Sijforna anger

Underleverantörer exemplet bilindustrin

-

Volvo sin storlek ett dominerande företag i Västsverige. Efter

är genom

till största delen ha använt sig svenska underleverantörer sker nu att av

förändring mot större internationella företag som underleverantörer. en

De flesta svenska underleverantörema kommer inte längre att lever-

direkt till Volvo, utan blir leverantörer till underleverantörema. Ett era antal underleverantörer har etablerat sig på Arendalsområdet i omedel-

bar anslutning till Volvos Torslandafabrik för att finnas plats när de

Volvomodellema börjar tillverkas. Bland det tiotal underleverantönya

kontrakterade i januari år 1997 finns inget svenskt företag. rer som var Utsiktema att något svenskt företag skall etablera sig där är inte heller

goda.

I dag de svenska underleverantörema för omkring 70 procent

svarar leveranserna till Volvo och Saab. Det motsvarar närmare 20 miljar-

av

de svenska biltillverkarnas årliga beställningar sammanlagt der av 28-29 miljarder kronor. Komponenttillverkningen kommer allt mer att

multinationella företag har sin bas i stor hemmamarkstyras av som en nad i USA, Tyskland, Frankrike och Japan. Som ett exempel kan näm-

Delphi Automotive levererar elsystem och omsätter 35 miljarnas som

der dollar. Ett sådant företag har större volymer än många bilföretag. Det kan röra sig om komponenter tillverkas i miljoner exemplar

som och som levereras till rad olika biltillverkare.

en

Ett annat exempel på utländska företags ökande betydelse i Sverige är Lear Corporations köp Borealis Industrier. De företag inte

av som köps eller själva köper företag för att bli större befinner sigi en mycket utsatt konkurrenssituation. I Volvos fordonskomponentgrupp ingår 120 företag med 20 000 anställda. Det finns uppenbar risk syssel-

en att sättningstillfállena i dessa minskar företagen inte klarar att ställa

om om sig.

Enligt NUTEK utgör idag elektronik 25 procent produktionsvär-

av det i en bil. Denna siffra förutspås öka under de närmaste åren. För många av underleverantörema bidrar en utveckling mot allt sofis-

mer tikerade produkter till svårigheterna att hålla sig kvar på marknaden.

F öretagsstruktur inom mikroelektroniken

Sverige har flera multinationella koncerner är stora även vid

som en internationell jämförelse. De bedriver ofta större delen sin FoU i

av Sverige. Industrins FoU är i huvudsak inriktad systemutveckling och utveckling av befintlig teknik. De stora företagen bedriver inte sällan själva en mycket omfattande forskningsverksamhet.

De små och medelstora företagen bör enligt utredningen

vara en viktig avnämare av institutets verksamhet. Dessa företag behöver stöd

forskningssidan.

De stora företag finns i och kring Göteborg har många underle-

som verantörer. Dessa har ofta ett fåtal anställda huvudsakligen ut-

som vecklar och producerar ett mycket litet antal produkter på uppdrag. Underleverantörema har ofta svårigheter att ta del forskningsresultat

av för att utveckla nya produkter.

Ett forskningsinstitut som kunde dessa företag behjälpliga med

vara produktutveckling skulle självfallet vara av stor betydelse. Erfarenheterna från Fraunhofer-instituten i Tyskland visar på den viktiga roll ett tekniskt forskningsinstitut skulle kunna spela.

Bohlin Strömberg genomförde uppdrag Göteborgs stad år

av

1994 en konkurrensanalys avseende elektronikindustrin i regionen.

Man konstaterade att det inom den sammanlagda elektronik- och ITsektom fanns ca 300 företag med direkt inriktning mot elektronik med sammanlagt 20 000 anställda och med omsättning på än 15

en mer miljarder kronor år 1997 uppskattningsvis 18-20 miljarder enligt Näringslivssekretariatet i Göteborg. De ledande företagen är Ericsson

Microwave AB f.d. Ericsson Radar Electronics AB, Telia AB och Saab Ericsson Space AB Europas ledande tillverkare av rymddatorer och satellitantenner. Utöver dessa finns ett mycket stort antal mindre och medelstora företag, varav flera med världsledande applikationer.

Högre utbildning och forskning i Västsverige Den högre utbildningen och forskningen är väl utbyggd i Västsverige. Två de största lärosätena i landet Göteborgs universitet och Chal-

av -

tekniska högskola AB finns inom denna region, med ett antal mers -

institutioner. Som ett resultat av den snabba utbyggnaden gemensamma

högskoleutbildningen under de senaste decennierna har dessutom av ytterligare ett antal högskolor inrättats inom detta område, högskolorna i Borås, Halmstad, Karlstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla.

Göteborgs universitet är landets tredje största universitet med utbildning och forskning inom fem fakulteter och ett stort antal ämnesområden. Universitetet har 33 000 studenter, omkring 4 500 anställda och ekonomisk omslutning närmare tre miljarder kronor. Forsk-

en ningen leds drygt 250 professorer och de största fakultetema vid

av universitetet är den medicinska, den matematisk-naturvetenskapliga och den samhällsvetenskapliga. Universitetet har också utbildning och forskning inom olika delar de kulturella och konstnärliga områdena.

av Forskningen vid universitetet utgör även en vetenskaplig bas för utbildningen vid de övriga högskolorna i regionen och genom olika samverkansorgan främjas samarbetet med det omgivande samhället och näringslivet.

Chalmers tekniska högskola AB är ett centrum för den högre tekniska utbildningen och forskningen i Västsverige. Högskolan är från den 1 juli 1994 stiftelse vars verksamhet regleras i ett långsiktigt ramavtal

en

utbildning och forskning. Högskolan har närmare 9 000 med staten om registrerade studenter, omkring 2 100 anställda och en ekonomisk omslutning 1,6 miljarder kronor. Drygt 120 professorer leder forskningen inom nio vetenskapliga sektioner arkitektur, elektro- och da-

torteknik, fysik och teknisk fysik, kemi, maskin- och farkostteknik, matematik och datavetenskap, miljövetenskap, teknikens ekonomi och organisation samt väg- och vattenbyggnad. Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola AB har ett nära samarbete inom många områden. Bland annat finns det ett antal gemensamma institutioner in-

olika basämnen såsom kemi och fysik. om

En betydande del forskningen vid Chalmers tekniska högskola

av AB är finansierad med externa medel från olika sektorsmyndigheter, internationella finansiärer och näringslivet. Högskolan är värd för sex nationella kompetenscentrum finansierade av NUTEK och högskolan i samverkan med olika industriföretag. Bidrag har också erhållits från de

forskningsstiftelsema och från olika ñnansieringskällor inom EU. nya

Högskolan har av hävd ett väl utvecklat samarbete med företagssektom som också breddats tillkomsten för näringslivs-

genom av nya organ samverkan. I anslutning till högskolan har två teknikparker byggts

upp

Chalmers teknikpark och Innovationemas hus. Chalmers tekniska högskola AB har också ökat sina insatser för att stödja utbildningen och forskningen vid de nya högskolorna i regionen.

Högskolan i Karlstad har idag omkring 8 000 studenter, närmare 700 anställda och en ekonomisk omslutning på storleksordningen 300 miljoner kronor. Vid högskolan i Karlstad bedrivs högskoleutbildning inom i huvudsak tre fakultetsområden teknik/naturvetenskap,

- samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsorganisationen är under fortsatt uppbyggnad och de första egna professurema under tillsättning. Högskolan har inrättat en stiftelse för samverkan med näringslivet, Inova i Värmland.

Högskolan i Skövde är en ung högskola med högskoleutbildning inom naturvetenskap, teknik, ekonomi och språk samt med inforrna-

en tionsteknisk profil utbildningarna. Högskolan har idag omkring 2 200 studenter och 200 anställda. Högskolan bedriver sin utbildning och forskning i nära samverkan med det omgivande samhället och näringslivet i regionen.

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla är också en av de och

yngre mindre högskolorna i landet. Högskolan startade sin verksamhet den 1 juli 1990 och har idag 2 500 studenter och 120 anställda. Högskolan består tre arbetsenheter, institutionen för teknik i Trollhättan, insti-

av tutionen för ekonomi och ADB i Uddevalla samt institutionen för

undervisning och humaniora i Vänersborg.

Högskolan i Borås bedriver högskoleutbildning inom de tekniska

och samhällsvetenskapliga områdena samt inom undervisningsområdet.

Högskolan har för närvarande cirka 3 500 studenter och närmare 300 anställda. Verksamheten är indelad i fem institutioner och utbildningsutbudet har en profil är anpassad till näringslivet i regionen,

som exempelvis textilbranschen. Högskolan har etablerat ett nära samarbete med de forskande läroanstaltema i Västsverige och med Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB samma ort.

Högskolan i Halmstad har närmare 4 500 studenter, omkring 350 anställda och en ekonomisk omslutning cirka 120 miljoner kronor. Högskolan bedriver utbildning inom främst de tekniska och sarnhällsvetenskapliga områdena samt kultur- och infonnations-området. Vid högskolan finns bl.a. en utbildning för utvecklingsingenjörer har

som som mål att ingenjörema projektledare skall utveckla eller

som nya förbättra befintliga produkter i tillverkningsindustrin inom olika branscher. Erfarenheten visar betydande andel dessa ingenjörer

att en av

startar egna företag under de närmaste åren efter det att de lämnat högskolan.

Högskolan i Halmstad är en av de högskolor i landet som arbetar mycket utåt mot det omgivande samhället och således prioriterar högskolans tredje uppgift. Högskolan har genom sitt kontaktsekretariat utvecklat nätverk där företagen, kommunernas näringslivskontor och forskningsinstitutionema i regionen ingår, allt med syfte att bidra till att förbättra näringslivets tekniknivå och konkurrensförmåga. I anslutning till högskolan finns en företagsby benämnd TeknoCenter, i första hand avsedd för avknoppningsföretagen från högskolan. Inom ett växande antal områden finns samarbete med Chalmers tekniska högskola AB

Sammanfattningsvis visar denna kortfattade redovisning att omfattningen och resurserna för utbildningen och forskningen inom hög-

av skoleområdet är betydande i Västsverige, inte minst med inriktning mot näringslivet. Till detta skall vidare läggas de forsknings- och utveck-

lingsresurser som finns inom sektorsforskningsorganen i regionen.

Akademiska styrkeområden i Västsverige av särskilt

intresse för institutets verksamhet

Bland de inriktningar utredningen främst övervägt finns fyra in-

som riktningar särskilt berör Göteborgs universitet och Chalmers tek-

som niska högskola AB. Dessa är miljö, medicinsk teknik, material och rnikroelektronik.

Inom miljöområdet har Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola AB en gemensam miljösektion med ett antal programområden. I dessa arbetar forskare från olika discipliner runt speciella problemställningar inom miljöområdet. Forskarna har sina tjänster kvar vid sina moderinstitutioner men arbetar deltid i olika tvärvetenskapliga program och projekt.

Inom medicinsk teknik har Chalmers ett utbildningsprogram inom civilingenjörsutbildningen med koppling till E-sektionen och Göteborgs universitet omfattande forskningsverksamhet. Områdena

med en osseointegration och biokompatibla material bör särskilt nämnas.

Materialforskningen vid de båda lärosätena är omfattande med ett antal starka forskargrupper inom bl.a. biomaterial och material för energitillämpningar. Materialvetenskapen har nära kopplingar till mikroelektroniken, särskilt beträffande komponenter, elektronik-byggsätt och miljö. Materialforskare från Chalmers tekniska högskola AB och Göteborgs universitet är samlokaliserade Chalmersområdet och i

flera fall inom för lärosätena institutioner. Den

gemensamma sammantagna volymen och kompetensbredden är betydande.

Verksamheten inom mikroelektronikområdet är omfattande i Göteborg med bidrag från såväl Chalmers tekniska högskola AB Göte-

som borgs universitet. Samarbetet sker främst i form av ett antal professurer inom ett nytt mikroelektronikcentrum. Hela mikroelektronikprogrammet genomförs som ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola AB.

Mikroelektronikcentrum är en bred satsning för att samla de mikroelektroniska aktiviteterna i Göteborg. Satsningen medför att särskilt dyr utrustning kan utnyttjas effektivt.

Forskarskoloma i rnikroelektronik och materialvetenskap är gemensamma för Chalmers och Göteborgs universitet.

Inom området matematik finns ett nära samarbete mellan de bägge lärosätena, vilket inbegriper gemensam forskarskola.

Specifik för Göteborgs universitet är den forskning under

som senare år utvecklats kring konstnärliga tekniker och konstnärliga processer, delvis samarbete med Chalmers tekniska högskola AB, exempelvis designforskning med industridesign och materialutveckling.

4.3¶Samverkan mellan och

högskola näringsliv i Göteborgsregionen

Det förefaller som om flertalet existerande forskningsinstitut har nära kontakt med näringslivet men att kontakterna med högskolan ofta är mindre väl utvecklade. Forskningsinstituten befinner sig vanligen för långt ifrån högskolan för att tillåta ett flöde forskare och forskarstu-

av derande mellan institut och högskola.

De institutioner som arbetar med nyttiggörande av forskningsresultat inom högskolan har å andra sidan ibland mindre god kontakt med näringslivet. I dessa fall består verksamheten ofta av att föra ut de forskningsresultat i form av uppfinningar som framkommit inom högskolan till kommersialiserbara tillämpningar. Någon nära samverkan med företag utanför högskolan uppnås sällan.

Utredningen anser att dessa polariseringar är mindre effektiva, när det gäller att bästa sätt kunna bistå näringslivet och samtidigt hålla en position i forskningsfronten.

Syftet med denna utredning att hitta ett nytt alternativ som ligger mellan de samverkansfonner som finns idag.

Enligt direktiven skall utredningen finna en lämplig inriktning på forskningsverksamheten vid det tekniska forskningsinstitutet som kan

tillåta en kvalificerad forskning av i första hand tillämpad karaktär med möjlighet till prototyptillverkning. Institutets verksamhet förutsätts till en betydande del finansieras genom uppdrag från näringslivet.

Följande grundförutsättningar bör vara uppfyllda för att verksamheten skall bli framgångsrik:

0 Det måste finnas väl etablerad forskning inom området och

en en god tillgång forskare i regionen.

Det måste finnas efterfrågan från industrin, såväl inom regio-

0 en nen som nationellt och internationellt.

Näringslivet, särskilt industrin, står inför alltmer teknikintensiv

en utveckling. Därmed ökar kraven forskning och utveckling inom företagen. Små och medelstora företag har redan idag en viktig och ökande betydelse för den ekonomiska utvecklingen.

De små och medelstora företagen har dock betydande svårigheter att följa den tekniska utvecklingen. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg som understödjer forskning och utveckling kan fylla en viktig roll.

Utredningen har diskuterat främst följande alternativa inriktningar: 0 Miljöteknik 0 Medicinsk teknik. 0 Transpoxtteknik och logistik. 0 Materialteknik 0 Mikroelektronik Miljöfrågoma och miljöteknikens utveckling är av central betydelse.

Det ställs i dag stora krav industrin såväl till följd av lagstiftning som genom trycket från en allmän opinion. De ökande miljökraven medför behov av att kunna starkt reducera utsläpp av miljögifter. För övervakning av sådana utsläpp från processindustrier behövs nya miljömätinstrument och marknaden ökar snabbt. För mätning av ex. gasutsläpp bedöms marknaden öka till 3 miljarder kronor under år 1997. Även för att styra de alstrar miljögifter, behövs

processer, som en utveckling av nya verktyg. Dessa verktyg utgörs av sensorer och styrdon för processerna. Att utveckla metoder och instrument är därför ett område stor framtida betydelse. Inom det miljötekniska området

av bedrivs dessutom ett framgångsrikt samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola AB.

En avgörande invändning mot en renodlad miljöinriktning av institutet är det jämförelsevis ringa antal företag som idag finns inom denna bransch i Göteborgsregionen.

Medicinsk teknik är ett starkt ökande forskningsområde. Kraven på effektivisering och ett ökat teknikinnehåll inom vårdsektom innebär nya metoder för övervakning, diagnostisering och behandling av patienter. Flera svenska företag har en ledande ställning inom vissa ornråden. Omsättningen för denna industri är ca 20 miljarder kronor per år

enligt NUTEKzs uppskattning. Den del som förutsätter avancerad elektronik utgör enligt uppskattningar halva omsättningen. Sverige bör även fortsättningsvis ha goda förutsättningar att delta i denna utveckling.

En inriktning mot transportsektorn i vid bemärkelse kan tänkas täcka flera stora industrisektorer. Bilindustrin står för stor del av

en elektronikutvecklingen. Under 90-talet förutspås andelen elektronik i en bil att öka från 25 procent till 30 procent av produktionsvärdet. Tilllämpningar finns redan inom områden som avancerad säkerhetsutrustning, automatiska bromsar, motorstyrning etc. Framtida områden av intresse är t.ex. tillämpningar som antikollisionsradar och navigationssystem.

Efter överläggningar med företrädare för lärosäten och näringsliv i Göteborgsregionen, framstår en satsning tillämpad mikroelektronik och elektroniksystem som i hög grad väsentlig för utvecklingen även inom samtliga ovannämnda områden. Forskning och utveckling inom mikroelektronik är en nödvändig förutsättning för den industriella utvecklingen och konkurrenskraften i regionen och landet.

Avgörande skäl för valet av mikroelektronik är att det inom detta område finns omfattande kompetens och verksamhet inom regionens högskolor och därtill utmärkta förutsättningar för ett fruktbart samarbete med näringslivet.

Redovisningen av näringslivsstrukturen i Göteborgsregionen ger vid handen att det dels finns en expansiv elektronikindustri, dels flera mer traditionella branscher som kommer att behöva öka sitt teknologiinnehåll i produkterna inom en snar framtid.

Göteborgsregionen redovisats ovan, en mängd olika bran-

har, som scher där mikroelektronik kan medverka till att skapa dynamiska effekter både enskild bransch för sig och mellan de olika branscher-

i en na.

Således bör det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg ha en inriktning mot mikroelektronik, men med ett brett gränssnitt mot olika tillämpningar. Detta förutsätter en tvärvetenskaplig ansats och goda kontakter med grundforskning inom flera discipliner.

5¶Ett tekniskt

forskningsinstituti

Göteborg

5.1¶Utredningens förslag

Utredningens lörslag:

Ett tekniskt forskningsinstitut inrättas i Göteborg. Institutet

skall vara en länk mellan högskolorna och näringslivet i Göteborgsregionen

och vara inriktat på tillämpad forskning. Institutet skall bedriva tillämpad forskning och utvecklingsarbete

inom området mikroelektronikbaserade Kapitel 5.2.3

system.

Forskningen vid institutet skall bedrivas i projektform och företrädesvis på uppdrag från näringslivet. Till institutet bör knytas referensgrupper med olika kompetens, t.ex. miljö och design. Verksamheten vid institutet skall ske i nära samverkan mellan universitet och högskolor i Göteborgsregionen. Kapitel 5.3.1

Institutet skall ledas av en styrelse tillsätts regeringen och

som av representera högskola och näringsliv. Styrelsen skall chef till

utse en att leda den dagliga verksamheten. Tre professurer vid högskolan bör ha sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till institutet. Änmesinriktningarna föreslås vara elektronikkonstruktion, elektroniska

system och elektronisk kommunikation. De professurer i elektronikproduktion som beslutats riksdagen kan utgöra två dessa. Kapitel

av av 5.3.2

Institutet bör ha en liten andel fast anställd personal. Forskare och forskarstuderande vid högskolorna och anställda i företag bör kunna beviljas tjänstledighet för att tjänstgöra kortare perioder vid institutet. Kapitel 5.3.3

.

Institutets verksamhet bör bedrivas i form av ett aktiebolag. Bolaget bör i ett inledningsskede ha staten enda ägare. I samband med

som utvärderingen institutet efter fem år bör det undersökas om in-

av stitutets verksamhet kan främjas av att näringslivet i form av en intressentförening blir delägare i institutet. Kapitel 5.4

Lokaliseringen föreslås ske i anslutning till mikroelektronikcentrum vid Chalmers tekniska högskola AB. Två tänkbara områden är Vasa sjukhus och det s.k. Medicinarberget. Kapitel 5.5

En organisationskommitté bör snarast tillsättas. Kapitel 6

De 100 miljoner kronor riksdagen anvisat för institutet bör

som ställas till organisationskommitténs för institutet förfogande och användas till de investeringar är nödvändiga för institutet i ett

som uppbyggnadsskede. Verksamheten vid institutet skall successivt byggas under perioden år 1998 till år 2002. Därefter skall verk-

upp samheten vid institutet utvärderas. Kapitel 5.5.1 och 5.6

5.2¶Verksamhetens

inriktning -

mikroelektroniska system

Mikroelektronisk forskning har sina rötter i fysiken och elektrotekniken. I vid bemärkelse kan mikroelektronik hela det forsksägas vara ningsområde som producerar kunskap direkt betydelse för framställav ningen och funktionen av mikroelektroniska system och komponenter. Alltmer avancerad mikroelektronik möjligheter att utveckla ger

morgondagens intelligenta system komplexa system med inbyggda

möjligheter att mäta, analysera, fatta beslut, kommunicera och styra. Med mikroelektroniken som bas har exempelvis också den moderna

infonnationsteknologin utvecklats Beskrivningarna i detta avsnitt är huvudsakligen hämtade Mik-

ur roelektronik En framtidsbedönming, 1995 NUTEK:s styr- och - av referensgrupp i mikroelektronik. Vidare har information hämtats från bl.a. Fraunhofer-Verbund Mikroelektronik Strategic und Leitbild 1997.

5.2.1 inom området

Utvecklingen

Under ett fåtal år har användningen informationsteknologi och därav med mikroelektronik ökat enonnt. Det är svårt möjligt att tänka om ens sig någon i Sverige som inte dagligen kommer i kommer kontakt med mikroelektronik. Oavsett det gäller användningen ett bankkort i om av den lokala livsmedelsaffaren eller rymdsond i bana jorden, så är en runt

mikroelektroniken förutsättning. Användnings-områdena blir fler

en och fler. Det är svårt att peka något område haft så genomgrisom pande betydelse för människors dagliga liv under efterkrigstiden som mikroelektronik. Ett utmärkande drag hos mikroelektroniken är den mycket snabba utvecklingstakten. För tio år sedan tillverkades kretsar med 500 000 transistorer. Idag byggs mikroprocessorer med än 5 miljoner tranmer sistorer. Det är mycket sannolikt att det innan år 2000 kommer tillatt verkas kretsar med betydligt mer än 50 miljoner transistorer. Utvecklingen mot högre hastighet på komponenterna sker samtidigt som storleken krymper och priset sjunker. Kraven från industrin på nya produktionsmetoder och ständigt nytänkande ställer mycket höga krav forskningen. Design- och konstruktionsmetodik många anses av som en avgörande konkurrensfaktor, minst lika viktig själva tekniken som

för kretsframställning.

Lägre energiförbrukning är i sig en viktig pådrivande faktor för utveckling och avancerade system. Allt eftersom fler pro-

av nya mer dukter kan tillverkas i mindre storlek och blir bärbara ökar kravet

lägre energiförbrukning.

Det kommer att ställas större krav kapsling och byggteknik i framtiden. Kommunikationen mellan kretsar kräver en ökande andel av den totala effektförbrulmingen. Denna utveckling kräver nya byggsätt, framförallt flerkretsmoduler. Genom denna teknik kan ett flertal kretsar

monteras i kapsel. Optokommunikation kommer sannolikt att bli en

en integrerad del framtida byggsätt för att kunna hantera mycket höga

av

signalhastigheter i kombination med kompakta byggsätt.

Utvecklingstidema och livslängderna på rnikroelektroniska produkter är mycket korta. Nya produkter med förbättrade prestanda lanseras med korta intervall. Detta ställer nya krav produktframtagningen.

I de följande lämnas mycket översiktlig bild av de områden som

en kommer att bli viktiga för industri och forskning inom mikroelektronik.

Inom utvecklingen av integrerade kretsar IC, integrated circuits är CMOS-tekniken dominerande. Den tekniska utvecklingen är inriktad på att minska storlek kretsarna, linjebredd, pris och matningsspänning.

Höghastighetskomponenter har blivit viktigare i och med att nya fiberoptiska tillämpningar har tagits fram. Utvecklingen detta elektro-

av nikområde är nödvändig för att minska vikt, volym och pris på produkterna inom särskilt mobiltelefonin.

Systemkonstruktion ökar i betydelse eftersom de mikroelektroniska systemen blir komplexa och ökar i storlek. För att kunna nyttja den

mer

tillgängliga produktionskapaciteten uppskattas produktiviteten vid

konstruktionsarbete behöva tiofaldigas de närmaste fem åren. Samtidigt måste metoder för testning systemen och systemsimulering vidare-

av utvecklas.

Den tekniska utvecklingen inom optotekniken är inriktad fiberoptiska transportnät för bl.a. telekommunikation och datakommunikation

Elektronikbyggsätt realiseringen av en elektronikprodukt, val

avser

teknologiuppbyggnad och produktionsmetod. I begreppet ingår föl-

av jande områden: konstmktionsmetodik, kretskortsteknik, mikrosystem

Multi-chip-module, MCM och förbindningsteknik.

Beteckningen periferik används för de delar av elektroniska system

behövs för att dessa skall växelverka med människan och omgivsom ningen i övrigt. Bland dessa återfinns sensorer, detektorer, och display-

samt tekniker för insamling, lagring och utmatning av infonnation. er,

Kvantelektronik utgör ett framtidsområde. Med den senaste utvecklingen halvledarteknologi har nanostrukturer blivit möjliga att till-

av

verka. Detta ger upphov till unika elektroniska och optiska egenskaper. Helt nya elektroniklösningar blir möjliga. Området förväntas bli

av mycket stor betydelse.

5.2.2¶Konsekvenser för

Sverige

Diskreta komponenter och integrerade kretsar i kisel är de helt dominerande produkterna i världens halvledarindustri. Sverige saknar

i stort sett egen kiselproduktion. De kiselkomponenter används i svensk

som industri är till stor del standardkomponenter från utländska tillverkare. Det går en tydlig utvecklingslinje mot ett ökat antal företagsspecifika tillämpningsspecifika integrerade kretsar s.k. ASIC. Kunskapen att konstruera kretsar är således viktig och ökande betydelse.

av

För att bibehålla forskning och utveckling inom svensk elektronikindustri i landet krävs därför hög kompetens hela vägen från grundforskning till tillämpningsnära forskning inom mikroelektronik.

För att kunna ta tillvara den potential för ökad industriell konkurrenskraft för Sverige som utvecklingen halvledartekniken innebär

av för framtidens elektroniksystem är det nödvändigt med hög kompe-

en tensnivå inom området elektroniksystemkonstruktion. Kunskaper krävs för såväl analog som för digital konstruktion. Härtill kommer den ökade betydelsen smart elektronik där analoga kretsdelar kombine-

av s. ras med digitala styrelektronikblock på ett och chip.

samma

Utvecklingen av elektronikbyggsätt ökar starkt. Området är

av största intresse för de flesta mikroelektroniska utvecklingsområden. Elektronikbyggsätt avser den fysiska realiseringen elektronik-

av produkter, val av teknologiuppbyggnad och produktionsmetod. I begreppet ingår konstruktionsmetodik, kretskortsteknik, mikrosystem MCM och förbindningsteknik.

Systemkonstruktion, kiselteknologi och fotonik är alla ökande

av betydelse för mikroelektroniska tillämpningar. De kompletterande teknikområdena periferikomponenter, mikrosystem fl. kan stora ef-

m. ge fekter på systemnivå.

Konkurrenskraften ligger ofta i innovativa kombinationer

av mer standardbetonad teknik. Kostnaden för utveckling och produktion är måttlig jämfört med avancerade IC-processer. Teknikområdena lämpar sig väl för små- och medelstora företag.

Det faktum att mikrosystemtillämpningama är så varierande

ger en unik möjlighet att utsträcka mikroelektronikintresset till många företag inom ex. medicinsk teknik, bioteknik, Verkstadsindustri och bilindustn.

5.2.3¶Inriktning mikroelektroniksystem

mot

Utredningen förslår ett institut arbetar med systerrmivån, dvs. som kompletta lösningar problem inbegriper mikroelektroniska av ett som

produkter.

Institutet skall hjälpa företag att ta fram produkter kan utvecksom las fram till prototypstadium. För att verksamheten skall bli framgångsrik krävs att den ligger i forskningens framkant. En inte ovanlig situation i gränslandet mellan mikroelektronik och systemteknik forskare avslutar sitt arbete på ett stadium där en är att industriell intressent inte har möjlighet att bedöma teknikens användbarhet. Institutet kan överbrygga detta teknikgap. Utredningen vill dock poängtera att institutet vid val av inriktning skall utgå från de behov finns marknaden. Här skisserad inriktsom ning skall uppfattas ett realistiskt alternativ, men den slutliga utsom fommingen institutets verksamhet kommer med nödvändighet att av fastställas institutets styrelse och ledning. av Institutet skall ha forskningsledare med hög vetenskaplig kompetens och goda insikter i näringslivets villkor. Verksamheten kan förslagsvis omfatta tre områden: Konstruktion och simulering elektroniska kretsar och komponenav ter. Framtagning system bygger på typer av nyckelkompoav som nya nenter inom mikroelektroniken.

Forskning/utveckling högre systemnivå med inriktning mot ex-

empelvis kommunikation, styr- och reglersystem och bildanalys. Exempel nyckelkomponenter inom mikroelektroniken är:

optokomponenter sändar- och mottagarenheter vid optisk

0 kommunikation, bildalstrande komponenter, mikrovågskomponenter sändar- och mottagarenheter vid 0 radio- och radarkommunikation, komponenter för indata till elektroniska system, sensorer

kvantkomponenter framtidens systembyggstenar,

komponenter bygger på material Ex.: poröst kisel, orga- 0 som nya niska material, amorfa material. Med sådan verksamhet kan institutet verka den marknad som en företag med behov utveckling inom elektronikkonstruktion utgörs av av inom ett stort antal branscher. upprätthålla hög kompetens och aktiv samverkan med hög- För att skolans forskare/lärare krävs målinriktad långsiktig teknisk forskning inom områden omedelbar relevans för aktuella eller framtida tillav

lämpningar.

5.3¶Institutets

organisation

5.3.1¶Roll och uppgift

Ett företag eller flera i samverkan kan vända sig till institutet få

för att en viss uppgift utförd. Institutet skall förfoga över kunskap till-

om gänglig kompetens inom och utanför högskolan och ha kontakter

som behövs för att inleda diskussioner med intresserade forskare. Utöver de medel som företagen är villiga att bidra med kan institutet ställa ytterligare resurser i form av forskare, lokaler eller medel till förfogande. Institutet har därvid möjlighet att organisera med bästa till-

en grupp gängliga kompetens för det specifika projektet för att i samarbete med företrädare för företag söka lösningar problemet och finansiering

av projektet. Institutet kan också söka anslag från andra finansiärer, t.ex. forskningsstiftelser eller sektorsforsknings-myndigheter. Det kan också söka medel från EU eller från nänmda

organ.

Utredningen vill särskilt understryka den betydelse institutet kan få för små och medelstora företag. Det är särskilt viktigt för mindre företag att få kontakt med forskning och utveckling för att följa utvecklingen och bevaka möjliga tillämpningar resultat inom verksam-

av nya hetsområdet.

Många av de problem som företag har är disciplinövergripande, dvs lösningar fordrar kompetens från olika vetenskapliga områden. Institutet kan möjliggöra samverkanslösningar, tvärvetenskapliga

t.ex. genom projektgrupper från olika forskningsinstitutioner och företag.

Institutioner och även centrumbildningar inom högskolorna är ofta små och specialiserade. Forskningsinstitutet bör ha större bredd

än en institution och bör också vid behov kunna arbeta över vida disciplingränser. Det kan t.ex. gälla integration mellan teknik och design. Det är omöjligt att inom institutet ha permanent kompetens över ett stort område. Det blir därför en avvägningsfråga att finna rätt bredd. Institutet måste kunna hämta erforderlig kompetens från högskola och universitet för tidsbegränsade uppdrag. En flexibel personalorganisation med en stor rörlig resurs i form av medel, lokaler och utrustning är därför nödvändig.

Forskningen bör bedrivas i väl definierade och avgränsade projekt. Projekten skall definieras i kontrakt mellan institutet och beställaren.

Utredningen bedömer att det finns efterfrågan tre huvudtyper

av projekt nämligen 0 målinriktade strategiska forskningsprojekt 0 långsiktiga tillämpade projekt

0 tillämpade projekt av direkt uppdragskaraktär.

Målinriktad strategisk forskning innebär för institutets del att bedriva målinriktad forskning för forskningsfronten framåt. Det kan innebära som forskning i samarbete med flera intressenter för att utveckla områden av direkt intresse inom institutets verksamhetsområde utan att ha omedelbara tillämpningar mål. Utredningen vill understryka att institutet inte skall som bedriva allmän grundforskning i någon betydande omfattning. Sådan verksamhet bör utföras inom högskolan och institutet bör i erforderlig utsträckning kunna bygga på vad görs där. Investeringar i stora fasta som för grundforskning bör därför inte ske. resurser Långsiktiga projekt kan projekt inom ett nationellt forskningsvara med bidrag från offentliga såsom NUTEK eller EU för att program organ utveckla ett nytt teknikområde. De kan också bestå av mer långsiktiga samarbeten med näringslivet kring konkurrensneutral FoU. Uppdragsprojekt kan innebära tillämpad forskning som ett led i produktutveckling kund eller flera kunder i samarbete. Sådana en projekt bedrivs i relativt stor omfattning vid Fraunhofer-instituten och förväntas komma att utgöra stor del av institutets verksamhet. Det är en viktigt poängtera att institutet inte skall ägna sig verksamhet som att utförs redan existerande kommersiella företag. av

Institutets inplacering i F0 U-systemet

Företag har viss kunskap är specifik för det egna företaget. Det en som är denna kunskap gör företaget unikt och är förutsättning för som en företagets position marknaden. Få företag är villiga att låta forskningsinstitutioner få del av denna kunskap. Det kan kallas företagets strategiska kunskap är den mer allmänna som kompetens krävs för att företaget skall kunna nå den unika som kunskapen. För företagets konkurrenssituation är denna kunskapsmassa neutral. Därför går det bra att och är i många fall berikande för mer företaget att samarbeta med andra företag och med högskolan detta område. Detta sker ofta högt specialiserad nivå, t.ex. i de s.k. kompetenscentrum finns en rad områden. Dessa som kompetenscentrum beskrivs närmare i kapitel Den kompletterande kunskapen är relaterad till ovanstående steg, men är mindre forskningsberoende och inriktad att tillämpa mer forskningsresultat för att lösa uppkomna problem eller vidarutveckla produkter och produktionsmetoder. På denna nivå sker samarbetet med i

första hand industriforskningsinstituten.

Utredningen det tekniska forskningsinstitutet kan bidra till ett anser att

tätt gränssnitt mellan företag och högskola/industriforskningsinstitut.

Sin huvudroll torde institutet dock få stöd för företag med ringa

som eller helt i avsaknad av egen forskning och utveckling. Där saknas idag

en effektiv aktör och institutets uppgift blir att tillgodose existerande behov i detta avseende.

Bild I : Institutets roll iförhållande till företag och

forskningsinstitutioner

Nyckelkompetens för

Företag med som inte

egen _______.- företaget kan

" ut föras

FoU _________ 1gemensamma proje

""""" " """"

""iss;;t;g;;;aii§11:iê

s

§ kunskap § I g

j.IIIIIÅIÄIÄIÄIÄIIÄIZÄIÄZÄIÄ; Högskda

g E

g Strategisk kun- kompetenscentra,

g

å skap : etc.

i

..ZÄIÄÃIZIZÄIÄZIÄIÄIÄÅÃÄIÄIÄI; I

I .

§ Kompletterande Industriforsknings-

g ;Instituteti

..1..99.s..a9.; f institut

5 i

I Företag utan eller me: Saknar idag egenthg

med liten andel FoU L -J

_____ smâarbetsPmner

Ledning

Viktiga utgångspunkter för verksamheten flexibel organisation,

är en anpassning till näringslivets behov och hög vetenskaplig kompetens. Flexibiliteten krävs för att snabbt kunna organisationen till

anpassa snabbt växlande kompetenskrav. Förståelse för näringslivets behov krävs för att kunna mot kraven från kunder och potentiella kun-

svara der. Hög vetenskaplig kompetens krävs för ett nära samarbete med högskolan.

Institutet skall redovisats byggas kring liten myck-

som ovan upp en et kompetent kärna som för kortare eller längre tid knyter till sig ytterligare kompetens från högskola och näringsliv. Detta i förhål-

ger en lande till verksamhetens storlek liten bas och stor rörlighet. Ledningsfunktionen blir utomordentligt central. Institutets ledning bör därför ha en egen vetenskaplig plattform inom högskolan för att ligga nära forskningsfronten inom något för institutet centralt ämne och kunna tillföra

näringslivsrelevanta forskningsprojekt till högskoleforskningen. Led-

ningen bör också knyta till sig de ytterligare personer som behövs i olika projekt och rekrytera studenter till meningsfulla uppgifter som kan bli ingång i framtida näringslivsverksarnhet. Detta kan bäst åstaden kommas att institutets chef och ytterligare några centrala forskgenom ningsledare också har tjänst vid ett av lärosätena i Göteborg. Dessa bör dela sin tid mellan institutet och högskoleverksarnheten i personer proportioner överenskommes mellan institutet och högskolan. som Andelen tid utnyttjas för institutets arbete för denna kategori bör som kunna variera från 80 procent och nedåt. Under uppbyggnadsperioden torde i varje fall för institutets chef huvuddelen arbetet behöva förav läggas till institutet. I normalfallet bör chefen också vara innehavare av professur i ett för institutet centralt ärrme. en Institutets ledning bör ha stor frihet att verksamheten till de anpassa krav ställs och att självständigt göra olika nödvändiga förändringsom Regelverket för institutet bör således inte vara alltför detaljerat. ar. Institutet bör ledas chef med ett tidsbegränsat chefsförordnanav en de styrelse utses direkt regeringen eller av bolagssamt av en som av stämman. Styrelsen bör för att kunna arbeta effektivt inte innehålla fler än förslagsvis sju ledamöter. I styrelsen bör ingå företrädare för såväl högskolan 3 näringslivet och samhället i övrigt 4. som Styrelsen bör utse institutets chef enligt vad sagts ovan bör som som professorskompetent. Erfarenhet från näringslivet bör tillmätas vara stor vikt. De allmänna riktlinjerna för institutets verksamhet bör anges i en bolagsordning eller förordning. Valet däremellan beror av vilken en associationsforrn utnyttjas. Förslag till bolagsordning finns i bilasom Det bör i övrigt ankomma styrelsen att fastställa riktlinjer för ga. institutets verksamhet, budget samt ansvara för institutets ekonomi. I institutets ledning måste finnas erfarenhet från näringslivet, särskilt vad gäller mindre och medelstora företags arbetsvillkor. Utredningen risk för svårigheter att åstadkomma ett förtroendeser annars en fullt samarbete med dessa företag som i allmänhet saknar vana att etablera kontakter med en akademisk miljö.

I budgetpropositionen för år 1997 utgiftsområde 16 konstaterade

regeringen det förelåg brist forskning och undervisning i i att en elektronikproduktion vid svenska högskolor. Därför föreslogs medel för två professurer i elektronikproduktion. Utredningen föreslår att nya dessa två tjänster inrättas vid Chalmers tekniska högskola AB med instruktion 20 procent tjänstgöring vid högskolan och 80 procent om tjänstgöring vid institutet. En dessa professorer kan åtminstone inav ledningsvis fungera som chef för institutet. Denna modell med tjänster delas mellan högskola och institut som förekommer vid Fraunhofer-instituten. Erfarenheterna från Tyskland

visar både den stora betydelse som anknytningen till högskolan har och vikten av att institutet har en självständig ställning.

Bild 2: Institutets uppbyggnad under inledningsskedet

Regeringen utser samtliga Ledning ledamöter, tre representerar I Styrelse högskolan, fyra representerar näringsliv och samhälle 7 personer

l Chef utses nå fem årl l

Högskola Marknadsföring, 3 professorer information med tjänstgö- administration ring vid institutet och 3 Professorer ..:..___ högskolan 5 forskare utses fyra år

20 projektanställda forskare

och ingenjörer studenter,

etc

Teknisk basorganisation

5.3.3¶Personal och arbetsformer

Utredningen att institutet endast bör ha mycket liten andel peranser en sonal fast knuten till institutet. Institutet skall ha möjlighet att tillgodogöra sig den kompetens behövs för ett visst projekt. Detta bör ske som från högskola och företag till instigenom att knyta lämpliga personer tutet för tidsbegränsade insatser. Ett karakteristiskt drag för institutet blir därigenom ett omfattande flöde både forskare från högskola och av näringsliv till institutet och i motsatt riktning. Detta förutsätter tjänstledighetsregler möjliggör detta. Vad gäller högskolesystemet räknar som utredningen med att regler införs som underlättar en sådan rörlighet. Vad beträffar de nämnda tre professorerna vid institutet så förutsätts de har fasta tjänster vid högskolan. i att Verksamheten måste självfallet ha viss kontinuitet. Därför bör en utöver professurema ett antal fasta forskartjänster finnas vars inneha-

kan fungera projektledare och ge stadga organisationen. En

vare som mindre stab tekniker/ingenjörer erfordras och utredningen har uppav

skattat behovet till fyra tjänster inledningsvis. Härutöver erfordras ett begränsat antal fasta tjänster för administration, marknadsföring och information.

Utredningen anser att medel för inledningsvis fem tjänster bör

avsättas för forskarpersonal knutna till institutet på viss tid, förslagsvis

fyra år.

Utöver dessa bör medel motsvarande ett tjugotal tjänster finnas för forskare som anställs för projekt eller för andra tidsbegränsade arbetsuppgifter. Bland dessa bör det finnas ett antal ingenjörer och tekniker.

Utredningen anser att båda dessa anställningsfonner också kan utnyttjas för nydisputerade forskare för första anställning efter fors-

en karutbildningen.

Utredningen Lärare för högskola i utveckling SOU 1996:166 har lämnat ett förslag ligga till grund för proposition hög-

som avses en om skolans organisation våren 1997. Denna utredning har poängterat de bristande möjligheter som idag finns för nydisputerade att meritera sig. Man föreslår att en ny befattning, biträdande högskolelektor, införs. Villkoret för denna befattning bör att forskarexamen avlagts högst

vara fyra år tidigare. Syftet med denna befattning skall att meritera sig

vara vetenskapligt och pedagogiskt. Man föreslår vidare att denna anställningsforrn görs tidsbegränsad till fyra år.

Utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg anser tjänstgöring vid institutet vara ett utmärkt sätt för forskare att

yngre meritera sig.

Utredningen anser emellertid att ett flertal av de forskare som är verksamma vid institutet bör ha sin bas på annat håll, t.ex. i högskolan eller i näringslivet. Högskolans forskare bör kunna få tjänstledigt för att verka vid institutet. Detta bör berika både högskolan och institutet. De närmare formerna för utbytet bör regleras i avtal mellan institutet och

högskolan/näringslivet.

I tjänsteorganisationsutredningen föreslås vidare att meriter utanför högskoleområdet skall tillmätas högre vikt vid tjänstetillsättningar. Detta skall också gälla insatser i fråga om att samverka med samhällslivet utanför högskolan. Institutet utgör utmärkt miljö för detta. Ett

en problem i det hittillsvarande systemet har varit svårigheterna att få duktiga forskare att arbeta med tillämpad forskning, eftersom detta inte ansetts vetenskapligt meriterande

Utredaren föreslår vidare att reglerna för tjänstledighet skall förenklas.

För det tekniska institutets del utveckling i den riktning

vore en som

föreslås av tjänsteorganisationsutredningen mycket positiv.

En ytterligare kategori av arbetskraft som inte utnyttjas i nänmvärd omfattning i dagens forskningsverksamhet är studenter i grundutbildningen.

Studenter bör kunna erbjudas kortare projektanställningar. Detta är ytterligare ett skäl till varför institutet bör ha chef och forskare med viss verksamhet i grund- och forskarutbildning högskolan. Det är en förutsättning för att framgångsrikt kunna rekrytera lämpliga studenter till institutets projekt.

På Fraunhofer-instituten är ofta hälften av de anställda studenter i grundutbildningen som arbetar projektbasis. Utredningen anser att institutet bör inrikta sig att ha en stor del studenter av bägge könen anställda i olika projekt. Kvinnliga och manliga studenter har olika erfarenheter och ger olika perspektiv. En ytterligare möjlighet till samarbete med grundutbildningen är examensarbeten. Studenter i grundutbildningen kan bidra med kvalificerad arbetskraft och nya infallsvinklar.

Förutom den vetenskapliga personalen föreslår utredningen en liten stab av administrativ och teknisk personal. Utredningen beräknar beho-

administrativ personal inledningsvis till högst fyra tjänster. Invet av stitutet bör kunna köpa vissa administrativa funktioner från t.ex. högskolorna i regionen. Det är viktigt att institutets personalsammansättning är sådan att institutet har övervägande del forskare och tekniker

en i sin personal. Den tekniska basorganisationen föreslås uppgå till fyra tjänster.

Utredningen förordar att minst en fast administrativ tjänst avsätts till marknadsfunktion med uppgiften att marknadsföra institutets

en verksamhet. Det har visat sig att det är ett vanligt problem för forskningsinstituten att föra ut kunskap om de tjänster som erbjuds. Dessutom är det inte alltid lätt för företagaren att få tag på rätt person att presentera sin problemställning för. Institutet kommer att behöva göra särskilda insatser för att nå avnämama. Institutet bör aktivt marknadsföra sig uppsökande verksamhet och genom att deltaga i mässor

genom och teknikdagar, etc.

Institutets verksamhet bör bedrivas i projektgrupper. Dessa bör kun-

sarmnansättas mycket fritt. Personal från både institutet, högskolan na och industrin bör kunna ingå. I de fall ett projekt innebär produktutveckling är det självklart att forskare och personal från inblandade företag kommer att ingå.

Institutet bör även beakta möjligheten att utnyttja de olika kompetenser finns även inom andra akademiska discipliner för att få en

som helhetsbelysning av uppgiften.

Utredningen att olika referensgrupper kan knytas till institu-

anser tets för att t.ex. vidga olika projekt. Ett tvärvetenskapligt perspektiv

kan berika verksamheten och tillföra ett projekt väsentliga värden. Ett exempel är design. En arbetsgrupp med representanter för design och konst kan bidra med aspekter på verksamheten som annars riskerar att inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad. Ett annat exempel är miljö, som får en allt större roll för både produktionsmetoder och slutprodukter.

Bild Personflöden i institutets verksamhet. Heldragen ruta markerar institutets personal/personal i projekten.

I Chef I

Forskare, motsvarande UPPdragS

5 tjänster 85W

å i

iHögskola

5 Företags

PROJEKT

g g egna

j § forskare,

i

experter,

Projektanställda forskare, studenter, CIC- etc-

examensar-

beten. 20 tjänster

5.4¶Associationsform

Den organisation som utredningen föreslår ställer krav på ett självständigt institut. Skälen för detta är följande.

Institutet kräver en ledning med stora möjligheter att påverka institutets verksamhet och utveckling.

Institutet behöver en flexibel personalorganisation där erforderlig kompetens kan hämtas externt för tidsbegränsade arbetsuppgifter. Den fasta personalen bör vara liten. Flertalet forskare bör ha sin fasta anställning annat håll.

Institutet måste ges goda möjligheter att själva utforma samarbetet med näringslivet. Verksamheten kräver stor flexibilitet och anpassningsfönnåga till rådande förutsättningar i konjunktur och efterfrågan från näringslivet. Associationsformen måste därför medge en stor

flexibilitet i organisationen.

Det föreligger två alternativa till associationsforrner. Dessa är myndighetsforrn eller ett privaträttsligt alternativ. Riksdagen har godkänt regeringens förslag i propositionen Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m. prop. 1995/96:61, bet 1995/96:LU7, rskr. l995/96:79. Av propositionen framgår att statlig verksamhet bör bedrivas i myndighetsform. I några fall kan det dock finnas anledning att överväga att en statlig uppgift utförs privaträttslig verksamhetsform. i en Sådana överväganden kan vara aktuella då det finns statsfinansiella eller andra skäl för samverka med någon. Även i andra fall då staten att staten själv finansierar och driver en verksamhet kan behovet av en självständig framtoning för verksamheten utgöra skäl för en privaträttslig verksamhetsform. Vad beträffar myndighetsformen så finns alternativen att inrätta en självständig myndighet eller att underordna institutet existerande ny en myndighet. Myndighetsforrnen är underkastad regeringens direktivrätt. Förvaltningslagen är tillämplig för handläggningen av ärenden. Tryckfrihetsförordningen är tillämplig, vilket innebär rätten för allmänheten att ta del av allmänna handlingar. Myndigheten fullgör flertalet arbetsgivarfunktioner. Forskare kan anställas för viss tid arbetet föranleder det. LAS är tillämplig, likom som LOA med dess regler om bisysslor. Verksförordningen är tillämplig i fråga om myndighetens ledning. RRV för den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. ansvarar Ur regeringens synpunkt har myndighetsformen den fördelen att statsmakterna direkt styr och vid behov enkelt förändrar verksamheten. Verksamhetsfonnen är förhållandevis flexibel och kan i viss utsträckning anpassas till olika verksamhetsformer. En fristående myndighet måste dock bygga upp en egen administration. Myndighetsfonnen blir därför i denna form relativt kostnadskrävande. Ett alternativ till självständig myndighet är en s.k. särskild inrätten ning vid i det här fallet i första hand Göteborgs universitet, enligt 3 kap. 9 § högskoleförordningen. Eftersom Chalmers tekniska högskola AB inte är statlig myndighet kan denna form inte tillämpas vid en en associering dit. De fördelar kan uppnås med detta är främst minskade kostnader som i form mindre administration, grund av bl.a. att fast personal är av anställd av myndigheten Göteborgs universitet. Nackdelarna är att ansvarsfördelningen mellan institutet och värdmyndigheten kan bli oklar. Detta skapar interna gränsdragningssvårig-

heter av olika slag. Det kan svårt att institutet från

vara separera myndighetens interna regler.

De privaträttsliga alternativen är

0 stiftelse

0 förening

0 bolag

En stiftelse är en självständig juridisk med förmögenhet

person egen i form av ett stiftelsekapital. En stiftelse uppkommer stiftare

om en ex. staten gör ett stiftelseförordnande och avsätter ett kapital. En sådan avsättning av kapital är inte aktuell.

En förening förhållandevis fri sammanslutning, består

är en som av minst två medlemmar. Medlemmarna kan ansluta sig och frånträda utan hinder av annat än föreningens stadgar. Föreningsformen är inte

egna rekommenderad för denna typ av verksamhet.

Det finns tre sorters bolag att nämna i detta sammanhang; enkelt bolag, handelsbolag och aktiebolag. Av dessa är aktiebolaget det alternativ som kan komma i fråga för institutet.

Bestämmelser om aktiebolag finns i aktiebolagslagen 1975: 1385. Ett aktiebolag är en juridisk har förmögenhet.

person som en egen

Ett aktiebolag kan ikläda sig skyldigheter och förvärva rättigheter. I princip svarar inte delägarna i bolaget för bolagets förpliktelser. I bolaget skall det finnas ett överskott som motsvarar minst halva det registrerade aktiekapitalet och detta anses som ett tillräckligt skydd för bolagets borgenärer.

Ett aktiebolag bildas genom att stiftelseurkund undertecknas

en av dem som bildar bolaget. Urkunden reglerar i första hand frågor rörande själva bolagsbildningen, förslag till bolagsordning med bestämmelser om bl.a. bolagets firma, bolagets Verksamhetsmål och antalet styrelseledamöter. ABL godtar i vissa fall att undantag från ABL tas in i bolagsordningen t.ex. att syftet inte är vinst. En bestämmelse använd-

om ningen av vinst och fördelning tillgångar vid bolagets likvidation

av måste tas in i bolagsordningen.

I bolagsordningen kan även tas in frågor som inte alls berörs av ABL. Exempel på detta kan vara offentlighet. Ett annat exempel kan vara att bolaget skall arbeta ett sätt främjar jämställdhet mellan

som män och kvinnor.

Ett aktiebolag skall ha en styrelse på minst tre personer.

Aktieägamas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas på bolagsstämman. Det kan dock med laga verkan föreskrivas i bolagsordningen att styrelseledamöter utses och entledigas utomstående.

av

I bolagsordningen kan det efter medgivande regeringen föreskri-

av vas att att en viss bestämmelse inte får ändras utan regeringens tillstånd 9 kap 14 § andra stycket ABL.

Personalen i bolaget följer reglerna i LAS och i kollektivavtal. Alla aktiebolag är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. Bola-

get skall upprätta en årsredovisning, vilken skall lämnas till Patent- och registreringsverket. Därmed blir den offentlig.

I lagen om RRV:s granskning av statliga aktiebolag och stiftelser 1987:519 anges att RRV får granska den verksamhet staten bedriver i form av bolag.

En fördel med aktiebolagsfonnen är en väl reglerad verksamhetsfonn. Samma krav som en myndighet har beträffande budgetunderlag, årsredovisning och revision kan ställas bolaget. Kraven bör regleras i bolagsordning eller avtal mellan parterna.

Användningen av bolagets medel kan preciseras i tidsbegränsade avtal.

Samverkan med externa personer kan ske genom delat ägande av bolaget och därmed delat ekonomiskt ansvar. Nya ägare kan tas in senare om så skulle önskas. Ett från början helstatligt bolag kan således utvidga ägandet till näringslivet i ett senare skede.

En nackdel med aktiebolaget är att det inte finns en generell offentlighet. En sådan kan dock som konstaterats ovan föreskrivas i bolagsordningen. En ytterligare nackdel är att staten styr indirekt via bolagsstämman. Vid samägande med annan minskar statens styrmöjligheter.

Utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut har enligt direktiven tagit del av Att utveckla industriforskningsinstituten SOU 1997:16, KOFI-utredningens slutbetänkande. Frågan om lämplig associationsform för att bedriva verksamheten i industriforskningsinstituten har varit en väsentlig del av utredningens arbete.

KOFI rekommenderar aktiebolagsfonnen. Huvudargumenten för detta är att bl. a. en klar och entydig lagstiftning och en flexibel organisation där styrelsens ansvar blir tydligt och ägarförhållandena klart regleras. Aktiebolagsformen medger även att näringslivet går in som delägare, vilket säkrar industrins långsiktiga medverkan i instituten. KOFI förordar att de befintliga industriforskningsinstituten får hjälp att ombildas till aktiebolag.

Utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut anser att en stor fördel med aktiebolagsforrnen är att det är en känd verksamhetsform inom näringslivet. Små företag är sannolikt mindre benägna att samverka med en myndighet. Utredningens överläggningar med företrädare för sådana företag styrker detta.

Utredningen anser dessutom att det skulle vara olyckligt att lägga institutet direkt under Göteborgs universitet, eftersom verksamheten av naturliga skäl i första hand kommer att ha stark koppling till Chal-

en

tekniska högskola AB. Dessutom anserutredningen att det föremers ligger risk att institutet tvingas in under det regelsystem som värd-

en

myndigheten tillämpar. Utredningen kan därför inte förorda myndighetsformen.

Utredningen anser istället aktiebolagsformen lämplig för insti-

vara tutets verksamhet.

Utredningen föreslår att regeringen i samband med den utvärdering som föreslås ske efter fem år undersöker huruvida institutets verksamhet kan främjas av att näringslivet i form av en öppen intressentförening går in som delägare.

5.5¶Lokaler

Institutet kommer att behöva lokaler för ett trettiotal inom fem

personer år. De allra flesta av dessa kommer att aktivt bedriva forskning i projekt. Statens lokalförsörjningsverk har gjort en uppskattning det

av antal kvadratmeter som behövs för verksamhet liknande slag. Således

av kan man räkna med 45 kvm per laboratorieansluten och 20 kvm

person för övriga personer. Utöver detta bör ytterligare minst 1 kvm labo-

per ratorieansluten person avsättas för verkstadsytor. Denna schablon inbegriper alla sorters gemensamma ytor. För en mindre arbetsplats måste dock siffrorna justeras upp. Det är svårt att närmare bedöma behovet av laboratorie- och verkstadsytor. Det blir därför med nödvändighet organisationskommittén som får ta ställning i denna fråga.

Utredningen vill med ledning av ovanstående uppskatta institutets lokalbehov mot slutet av uppbyggnadsskedet till ungefär 1 500 kvm.

Utredningen har vad gäller lokaliseringen av institutet ställt upp ett antal kriterier nämligen: funktion, kostnad, expansionsmöjlighet, miljö och tillgänglighet. En utgångspunkt har varit att institutets lokaler skall vara ett komplement till de lokaler och den utrustning företag och

som lärosäten redan har.

Funktion innebär att lokalerna skall vara lämpade att hysa ett tekniskt forskningsinstitut. Det skall att installera avancerad utrustning och bygga fungerande och flexibel laboratorierniljö. Även den

upp en rent fysiska/arkitektoniska uppbyggnaden spelar en stor roll för att skapa en väl fungerande och trivsam forskningsmiljö. Hur byggnaden är disponerad, hur arbetsrum är belägna i förhållande till varandra är

osv. av direkt betydelse för hur forskare och avnämare träffas och samarbetar. Ett ytterligare krav på institutets lokaler är att det måste finnas möjligheter att effektivt samarbeta med andra forskningsinstitutioner vad gäller utnyttjande av särskilt dyrbar utrustning. Ett exempel sådan utrustning är s.k. renrum. Det är viktigt att institutet inte ligger långt från denna anläggningar.

typ av

Kostnaderna på kort och lång sikt är naturligtvis något är

som av största vikt. I den mån redan befintliga lokaler finns tillgängliga eller kan iordningsställas i existerande fastigheter kan undvika kapital-

man krävande investeringar eller kostbar nybyggnation.

Expansionsmöjlighetema är även av stor vikt, eftersom trångboddhet relativt snabbt kan bli en mycket hämmande faktor.

Vad beträffar miljö och tillgänglighet kan det konstateras att det är mycket viktigt för institutet att ligga på bekvämt avstånd från den arbetsplats där flertalet av institutets forskare kommer att ha sin hemmiljö. Den psykologiska betydelsen av detta anser utredningen inte bör underskattas. Detta intryck stöds i princip enhälligt av de samtal utredningen haft i Göteborg och de erfarenheter utredningen tagit del av från Fraunhofer-instituten i Tyskland. För att man enkelt skall kunna nå institutet är det även viktigt att institutet inte placeras för långt borta från Göteborgs centrum.

Utredningen har studerat några olika alternativ till lokaliseringen av institutet. Dessa är Lindholmen Kunskapscentrum, området Vasa sjukhus, det s.k. Medicinarberget och SKF/Gamlestaden.

Kunskapscentrum Lindholmen inhyser ett stort antal studerande och småföretagare. Området har som ambition att bli ett levande kunskapscentrum med utbildning från gymnasienivå och uppåt samt forskning och utveckling. Till detta skall knytas en företagspark och en mängd rekreationsytor, kaféer och restauranger.

Området Vasa sjukhus gränsar till Chalmersområdet och är i gällande översiktsplan angivet som expansionsområde för Chalmers tekniska högskola AB. Enligt ägaren Göteborgs kommun kommer hela området att bli tillgängligt för högskolans verksamhet före år 2000. En detaljerad tidsplan för de olika byggnaderna kommer att upprättas under år 1997. Redan under år 1997 kommer Chalmers att hyra 5-10 000 kvm. Byggnaderna är genomgående av god kvalitet.

Medicinarberget utgör större delen av området mellan Annedal och Sahlgrenska sjukhuset. Området är sedan lång tid tillbaka avsett för forskning och högre utbildning. Staten, genom Akademiska Hus, äger merparten av marken och de byggnader som Göteborgs universitet bedriver sin verksamhet

I anslutning till denna miljö finns utrymme för etablering av industriell forskning/utveckling som har behov av en nära anknytning till forskningsfronten.

Ett alternativ till lokalisering som utredningen studerat är lokaler i anslutning till SKF:s område i Gamlestaden i Göteborg. SKF planerar uppbyggnaden av en företagspark i anslutning till det gamla fabriksområdet. Ett flertal tänkbara lokaler för institutets verksamhet finns på området.

En stor del av de anställda institutet kommer att ha nära

en koppling till Chalmers tekniska högskola AB och Mikroelektronikcentrum. Studenter, doktorander och forskare vid Chalmers tekniska högskola AB kommer engagerade i institutet och i de pågående

att vara projekten samtidigt som de studerar respektive undervisar eller forskar vid högskolan. Chalmers respektive Göteborgs universitets laboratorier och utrustning måste därför ligga bekvämt avstånd från institutet.

Ett flöde av personer kräver således att forskningsinstitutet ligger nära Chalmers tekniska högskola AB rent fysiskt.

Utredningen anser att det finns nackdelar för institutet med att ligga

ett område inom en större högskola, då institutet får svårt att skilja sig från högskolan och hävda sin särart. Högskolans miljö kan även verka avskräckande på representanter för avnämama som inte är vana vid den.

Utredningen förordar en lösning där institutet placeras i anslutning till Chalmers-området och rnikroelektronikcentrum.

Två sådana områden är tänkbara. Dels Vasa sjukhus, dels det s.k. Medicinarberget.

5.5.1¶Utrustningsbehov

Institutet kommer att behöva göra investeringar i viss utrustning för att kunna bedriva forskning och utveckling.

Under uppbyggnadsskedet kommer betydande investeringar att erfordras. Utrustning för mikroelektronisk forskning och utveckling är dyrbar. Därför ingår i planeringsförutsättningama att ett nära samarbete kommer till stånd med Chalmers tekniska högskola AB och det mikroelektronikcentrum som högskolan tillsammans med Göteborgs universitet uppför i direkt anslutning till Vasa sjukhus-område. Mikroelektronikcentrum beräknas vara i full drift omkring år 2000.

Genom att sambruka dyrbar utrustning med särskilt Chalmers tekniska högskola AB kan ett effektivt utnyttjande av särskild dyrbar utrustning, framförallt det s.k. renrum som nu projekteras, uppnås. Detta är av största intresse för både institutet och Chalmers tekniska högskola AB.

Vissa egna investeringar är dock nödvändiga. För detta ändamål har det i budgetpropositionen för år 1997 avsatts 100 miljoner kronor. Summan bör företrädesvis till de investeringar som kommer att behöva göras.

Institutet kan möjligen överta en befintlig byggnad. För att byggnaden skall kunna anpassas till den verksamhet som föreslås krävs dock en del förändringar. Teknisk infrastruktur och laboratorieutrustning

kommer att stå för den största delen de 100 miljoner kronor

av som avsatts.

Nedanstående exempel är uppskattning över det investe-

en grov ringsbehov finns i ett initialt skede.

som

Utrustning Uppskattad kostnad

miljoner kronor

Konstruktion och simulering 20 Datorverktyg Mjukvara Testutrustning

Elektroniska system 25 Utrustning för byggsätt montering, test

Laboratorieutrustning 25

Optisk mätutrustning Elektronisk mätutrustning

FoU, högre systemnivå 10 Datorutrustning

Verksamhetsanknuten utrustning och övriga kostnader 20

Summa 100

Kostnader för Verksamhetsanknuten utrustning inbegriper kostnader för ombyggnad av lokaler för att anpassas till verksamheten.

Uppställningen rör initiala investeringar. Under uppbyggnadsskedet kommer det med stor säkerhet att behövas ytterligare medel för

anskaffning av utrustning.

5.6¶Kostnader och finansiering

Driftskostnadema vid uppbyggnadstidens slut kan beräknas till cirka 50 miljoner kronor om året, varav ungefär hälften i lönekostnader.

Utredningen förutsätter att staten måste ge institutet ett större ekonomiskt stöd under de första åren. De erfarenheter som utredningen inhämtat från Fraunhofer-instituten i Tyskland tyder på att det i allmänhet tar fem år för ett institut att etablera sin verksamhet och nå ut

marknaden. Det är sannolikt att motsvarande gäller för Sverige. Institutet bör ha som ambition att näringslivets andel av den totala finansieringen bör öka snabbast möjligt.

Efter fem år bör det statliga stödet belöpa sig till ungefär 30 miljoner kronor årligen.

Utredningen föreslår att verksamheten utvärderas efter fem år. Om staten inte att intentionerna uppnåtts efter denna tidsrymd bör

anser verksamheten avvecklas eller förändras så att detta kan ske.

Utredningen har utgått från att det kommer att finnas flera finansiä-

institutets verksamhet, staten, näringslivet och övriga finansiärer. rer av Staten måste garantera en viss grundfinansiering. Forskningsstiftelser och forskningsråd kan bli aktuella projektfinansiärer. Även EU:s

som

för forskning och utveckling kan bli aktuellt för att samfiramprogram nansiera vissa typer av projekt.

Målsättningen är att verksamhetens kostnader efter fem år skall täckas till minst 40 procent inkomster från näringslivet. En stor del

av

dessa inkomster bör komma från projekt av direkt tillämpad karakav tär, dvs. produktutveckling i samarbete med ett företag.

Tabell 2. Kostnadsberäkning

Kostnadsberäkning löpande kostnader under uppbyggnadsfas

av en miljoner kronor

1998 1999 2000 2001 2002

Kostnaderna är beräknade enligt följande. Beräkningen av lönekostnadema utgår från årsarbetskraft i genomsnitt kostar 750 000 kro-

att en

med kringkostnader. Under det första året kommer uppskattningsnor

vis tio tjänster tillsatta under i genomsnitt månader. År 2002

vara sex kommer verksamheten att nå sin fulla omfattning med ett trettiotal tjänster 1 chef, 2 professorer, 5 forskare, 4 administrativ och 3 teknisk stab, 20 projektanställda. Lönekostnaden i 1997 års löneläge kan beräknas till 23 miljoner kronor.

6¶Genomförande

av utredningens förslag

Utredningen föreslår att en organisationskommitté för inrättandet det

av tekniska forskningsinstitutet i Göteborg tillsätts så möjligt.

snart som Kommittén bör få en sammansättning avspeglar den verksamhet

som institutet kommer att bedriva.

Organisationskommittén bör efter riksdagens

beslut kunna fungera som en interimsstyrelse och för det praktiska genomförandet stats-

ansvara av maktemas beslut. Kommittén bör förfoga över de medel statsmakter-

som na anvisat för institutet.

Utredningen ser det inte som önskvärt att först åstadkomma ett i alla delar färdigt förslag och därefter bygga ett komplett institut enligt den därigenom givna modellen. Snarare är det fördelaktigt att utnyttja det lokala engagemang finns, synergi med annat anknytande plane-

som nu ringsarbete, t.ex. Chalmers tekniska högskola AB:s rnikroelektronikcentrum och kommunal lokalplanering och med stöd detta

av successivt utforma institutet.

Tidplan

Mars Utredarens förslag lämnas till regeringen

1juni Förslagsvis sista datum att besvara remiss

20 september Regeringens ställningstagande lämnas till riksdagen

September Regeringen tillsätter organisationskommitté

som ges planeringsuppgifter i avvaktan riksdagens ställningstagande

December Riksdagens beslut

Januari Organisationskommittén övergår till

genomförandearbete under förutsättning av riksdagens godkännande

Januari Vissa nyckeltjänster utannonseras

Februari De första tjänsterna tillsätts

- Mars Diskussioner/förhandlingar med företag inleds

Juli Första lokaler för FoU-verksamhet tas

i bruk

1998 2002

-

Utredningen räknar med en uppbyggnadsperiod av institutet under fem år. Under denna period förutses institutet utveckla sin verksamhet till den volym utgör ett minimum för bärkraftig, långsiktig

som en verksamhet. Finansieringsandelen från projektverksamhet med medel från näringsliv och stiftelser, sektorsorgan, forskningsråd förväntas vid denna tidpunkt uppgå till minst 40 procent den totala omslutningen.

av En utförlig redovisning lämnas i avsnitt 6.6 om kostnader och fi-

mer nansiering

.

Utredningen föreslår också att institutet utvärderas inför beslut om fortsatt verksamhet efter fem år och att riksdag och regering ges tillfälle att ta ställning till resultatet av denna utvärdering.

7 Samverkan mellan och

högskola näringsliv

7.1¶Olika former för samverkan mellan

högskola och näringsliv

Den största delen av den statligt finansierade forskningen i Sverige sker inom högskolan.

Det finns ett antal olika former för samverkan mellan högskolan och näringslivet i Sverige. De i det följande nämnda formerna utgör ingen fullständig lista utan är en översikt över några viktiga former för

samverkan.

Det finns 25 industriforskningsinstitut i Sverige. Forskningen

som bedrivs vid industriforslmingsinstituten är utpräglat tillämpad. De individuella instituten skiljer sig väsentligt från varandra både till

uppbyggnad och funktion. De näringslivsintressenter är kopplade till

som olika institut har sina ställen ett mycket stort inflytande.

Vissa institut är specialiserade på olika typer avnämare, medan

av andra är specialiserade viss teknologi. Inom mikroelektronik finns t.ex. Industriellt mikroelektroniskt centrum AB IMC med inrikt-

en ning mot komponentnivån. Vidare finns Institutet för optisk forskning IOF.

Till gruppen industriforskningsinstitut brukar även räknas Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB SP är beläget i Borås. In-

som stitutet är Sveriges centrala institution för teknisk utvärdering,

provning, certifiering och mätteknik.

Likaledes beläget i Västsverige är Institutet för Verkstadsteknisk forskning IVF som är verkstadsindustrins forskningsinstitut. IVF arbetar inom ett flertal teknikornråden, bl.a. elektronikproduktion, och täcker ett område från produktutveckling till produktionsteknik inom för industrin relevanta områden.

I genomsnitt finansierar staten 30-35% av institutens verksamhet Forskning och pengar, SOU 1996:29.

Sedan år 1993 har NUTEK aktivt försökt bidra till att föra ut industriforskningsinstitutens resultat till små- och medelstora företag. Instituten skall bedriva uppsökande verksamhet gentemot denna kategori

av företag.

Under NUTEK:s ledning har ett program med s.k. kompetenscentrum inletts under senare år.

Ett kompetenscentrum utgör en egen enhet inom en värdinstitution. De har ingen särskild associationsform, men utgör en egen resultatenhet och har en föreståndare inom värdmyndigheten.

Finansieringen sker med en tredjedel från vardera högskola, NUTEK och företag. Ungefär 30 procent av företagens insatser består av finansiella medel, resten sker i form av finansiering av forskartjänster, utbytestjänstgöring, industridoktorander, etc.

I snitt är åtta företag avtalsparter i varje kompetenscentrum. Detta varierar dock betydligt och som mest är 25 företag inblandade i ett centrum.

Sedan någon tid tillbaka finns även tre s.k. TIPPS-centrum i Sverige. Dessa skall bidra till tekniköverföring genom att skapa nätverk mellan en lokal institution såsom en högskola eller ett forskningsinstitut och näringslivet. Detta skall ske utan särskilda resurser avseende utrustning, lokaler eller personal.

Teknikparker eller teknologiparker finns ett antal högskoleorter. Tanken var från början att högskolan tillhandahöll miljö som dels

en attraherade större företags utvecklingsavdelningar och dels mindre företag som ofta var avknoppningar från högskolan.

Idag är den regionala funktionen mer betonad. Teknikspridning och hjälp med praktiska frågor som marknadsföring och patent har fått en allt större betydelse.

År 1993 beslutade riksdagen låta högskolorna bolag för

att äga forskning. Dessa s.k. holdingbolag var tänkta att förstärka samspelet mellan högskolan och näringslivet.

Modellen innebär att moderbolaget är helägt av staten och dotterbolag bildas för olika projekt med olika grader statligt ägande.

av

Vidare finns det i Sverige sju teknikbrostiftelser. Stiftelsema får använda stiftelsens avkastning för sina projekt. Stiftelsemas verksamhet är mycket differentierad. Den gemensamma nämnaren är att de skall underlätta patentering, licensiering och kommersialisering av kunskap och forskningsresultat som uppkommer inom högskolan.

7.1.1¶Internationella förebilder

De flesta länder har inrättat forskningsinstitut och andra överbryggande organ som teknikparker och innovationscentrum med varierande grad av offentlig finansiering. Ofta är näringslivet huvudfinansiären.

En oberoende studie av ett antal länders forskningsinstitut publicerades år 1996 Technology Institutes: Strategies for Best Practice av Howard Rush, Michael Hobday m. fL.

Denna visar stora nationella skillnader i fråga om institutens uppgifter och organisation. Till största delen kan skillnaderna tillskrivas olika näringslivsklimat och historiska traditioner.

Gemensamt för instituten är att de endast i mycket liten omfattning bedriver grundforskning. De bedriver istället tillämpad forskning som inte överlappar den forskning som bedrivs vid universiteten. På vissa håll, till exempel i Tyskland, sker ett nära samarbete med universiteten i syfte att komplettera varandras kunskaper.

De olika instituten arbetar i allmänhet i området mellan universitet och näringsliv. I valet av inriktning finns få generella trender. En del institut är specialiserade viss typ av teknologi, medan andra är specialiserade på vissa avnämare, främst små- och medelstora företag.

7.1.2 Fraunhofer-instituten

Fraunhofer-instituten utgör Tysklands ledande institutioner för tillämpad forskning. Det finns 48 Fraunhofer-institut i Tyskland med sammanlagt ungefár 8 500 anställda. När Fraunhofer-instituten grundades efter andra världskriget var syftet att bidra till utbildning av specialiserade ingenjörer och till tekniköverföring från högskola till industri och näringsliv.

Det förekommer stora skillnader i organisation mellan de olika instituten. Varje enskilt institut har egna projekt. Det råder stor frihet i utfommingen av avtal mellan institut och högskola/företag. Skillnader i avtal mellan olika projekt kan vara mycket stora. Forskningsresultaten kan därför beroende avtalens utfomining bli antingen offentliga eller sekretessbelagda.

Start institut förutsätter regeringsstöd. 90 procent av de of-

av nya fentliga medlen för driftskostnaderna är federala och 10 procent kom-

från delstatema. När ett nytt institut startas är den offentliga delen mer av finansieringen mycket stor under uppbyggnadsfasen.

Nya institut ges fyra-fem år att utvecklas, därefter sker en utvärdering.

Varje institut strävar efter att ha så stor andel finansiering som möjligt från näringslivet, oftast ca 30 procent, men vissa institut kommer upp i så mycket 40 procent.

som

Ungefär hälften av personalen utgörs forskare och tekniker.

av Resten består av projektanställda doktorander och studenter sex till åtta procent är administrativ personal. Den kritiska för ett institut är

massan ca. 100 personer. Personalomsättningen är ungefär 10 15 procent per

år.

Samarbetsavtal finns med universitetet om utnyttjande av t.ex. utrustning och bibliotek men samarbetet fungerar ofta informellt. Institutets chefer är alltid tillika professorer vid ett närbeläget universitet. De arbetar i princip 80 procent Fraunhofer-institutet och 20 procent

universitetet.

Sju institut har bildat en mikroelektronikgrupp. Dessa har

en sammanlagd budget 190 miljoner DM varav 40 procent från industrin, 30 procent från regering och delstater, 10 procent från EU och 20

procent utgör basresurser från regeringen. Av budgeten utgör 77 procent driftmedel och 23 procent investeringar.

7.2¶Krav ökad i små och

kompetens

medelstora företag

En slutsats av vad som anförts i kapitel 5 och 6 är att teknikinnehållet i de flesta produkter ständigt ökar. Denna pågående sofistikering av produkterna ställer nya krav på företagens utvecklingsarbete. Särskilt markant är det för småföretag utan vana att kontinuerligt bedriva avancerat utvecklingsarbete eller ta del av forskningsresultat.

Kompetens är en av de viktigaste faktorerna för ett företags utveckling och tillväxt. Kompetens innebär både formell utbildning och arbetslivserfarenhet.

Den tekniska utvecklingen för med sig ökade krav på kompetens inom i princip alla branscher. Särskilt markant är behovet inom tekniska och naturvetenskapliga branscher. Det råder ett underskott av utbildade tekniker och naturvetare. De flesta av dessa finns i ett begränsat antal större företag, vilket också avspeglar skillnaden i tekniknivå mellan olika stora företag.

Industriförbundet fram håller i sin skrift, Kunskap och kompetens

- Industrins behov av högskoleutbildade, att industrin idag kännetecknas av ständigt ökat kunskapsberoende och förnyelse i en internationell konkurrens. En hög kompetens är avgörande för företagens konkurrenskraft. Industriförbundets undersökning av industriföretagens behov

kompetens visar ett stort rekryteringsbehov av såväl grundav utbildade forskarutbildade. Efterfrågan på civilingenjörer är idag, som enligt förbundet, dubbelt så utbudet och inom elektronik och stor som informationsteknik är behovet fyra gånger större än utbudet. Sveriges Verkstadsindustrier framhåller i skrivelse till regeringen att antalet en utexaminerade civilingenjörer inom elektronik och data behöver öka civilingenjörsutbildning inom elektronikproduktion bör utoch att en vecklas.

7.3¶Kommitten för omstrukturering och

förstärkning av

industriforskningsinstituten

Kommittén för omstrukturering och förstärkning industridorskav ningsinstituten, KOFI, har publicerat sitt slutbetänkande Att utveckla industriforskningsinstituten SOU 1997: 16. KOFI har inte haft ett normalt utredningsuppdrag, utan uppgiften har i första hand varit förhandlingar med bl.a. instituten utatt genom veckla systemet. KOFI har undersökt: 0 institutsstruktur koppling mot högskolan 0 0 associationsfonner

0 ñnansieringsmodeller

Resultatet har blivit finansieringsmodell breddar det inen ny som dustriella och underlättar samverkan mellan institut och

deltagandet

i programblock. KOFI:s huvudlinje

högskoleinstitutioner gemensamma

beträffande finansieringen industriforskningsinstituten är att näav ringslivet skall med och finansiera verksamheten. vara mer Härutöver förordar KOFI att de befintliga industriforskningsinstituten får hjälp ombildas till aktiebolag. KOFI anser att aktieboatt lagsformen har fördelar. Det är dock viktigt att tillse att inte ett stora eller fåtal företag blir dominerande ägare. Ett problem är att företaett blir både ägare och kunder, vilket kan en svår gets representanter vara Anslagsstiftelser har inte visat sig hållbar modell.

balansgång. vara en

Kommittén har utvecklat kriterielista sammanfattar vilka en som krav bör ställas verksamhet för att den skall kunna finansiesom en enligt rekommendationerna och ombildas till aktiebolag. ras har NUTEK i uppdrag att vidare med KOFI:s

Regeringen gett uppgifter.

7.4¶Kommittén för

nyttiggörandet av forskningsresultat

I november år 1995 tillsatte Näringsdepartementet särskild utredare en med uppgift att över det svenska systemet för nyttiggörande se av forskningsresultat. Kommittén antog namnet NYFOR. Arbetet är avslutat och har resulterat i två betänkanden, dels Samverkan mellan högskolan och näringslivet SOU 1996:70, dels Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen SOU 1996:70. I sitt första betänkande konstaterade utredaren att Sverige har ett betydande gap mellan högskolans forskning och industrins FoU-arbete. Att detta är ett problem blir allt tydligare i och med att allt fler företag

blir beroende av forskning och vetenskaplig kompetens. Industrins be-

hov består: 0 välutbildad personal, 0 hjälp att orientera sig i och tolka den kunskap finns i som omvärlden, inte bara i Sverige, 0 rekrytering av forskamtbildade

0 kvalificerad problemlösning

. För att högskolans kompetens skall kunna utnyttjas krävs ett fungerande flöde av människor i båda riktningarna kan forma informella som länkar och förmedla kunskap om företagens problem och forskningens möjligheter. För att öka utbytet krävs att företagen ökar sin närvaro direkt genom samarbete i högskolans forskningsrniljö. Särskilda organ för främjande av samverkan kan på marginalen fungera som en katalysator, men om inte de fundamentala förutsättningarna är uppfyllda är sådana insatser inte meningsfulla. NYFOR har dragit slutsatsen att högskolorna bör få ett klart mandat att samverka med näringslivet och övriga samhällssektorer. Beträffande grund- och forskarutbildningen utredningen att anser det är viktigt att redan tidigt föra in kunskaper näringslivets villkor. om Ett tänkbart alternativ är en kortare forskarutbildning med sikte en framtida verksamhet inom näringslivet. Dubbla handledare, från en högskolan och en från näringslivet samt mentorsskap är andra tänkbara vägar. Vad beträffar högskolans tjänstestruktur föreslås inrättandet av tjänster som industrilektorer. Utredningen föreslår strategi med utgångspunkt i att högskolorna en själva skall bedriva en starkt riskfylld kommersiell verksamhet med exploatering av uppfinningar. Däremot skall forskarna service i ges en

form av rådgivning om patentfrågor, juridik, etc.

NYFOR-kommitténs andra betänkande inriktar sig på de små och medelstora företagen.

Utredningen inte de små och medelstora företagen vara en

anser homogen Det finns stora skillnader inte minst beträffande för-

grupp.

mågan att kunna tillgodogöra sig forskningsresultat. Företag som sak-

högutbildad personal har svårt att utnyttja forskningskompetens nar från högskolan. De flesta småföretag bedriver sin verksamhet under resurssnåla förhållanden begränsar deras förmåga att efterfråga

som och använda sig av extern kunskap.

Företag bedriver utvecklingsarbete med forskningsinslag, ofta

som med rötter i högskolan, har däremot betydligt lättare för att samarbeta med högskolan.

Slutsatsen av denna brist på homogenitet är att generella program för att stimulera samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen avvisas.

Utredningen förordar istället ett program med två huvudkomponenter, dels att högskolan görs mer öppen för samverkan, dels att man stärker intresset för samverkan hos företagen.

.

Ett viktigt komplement är att stimulera företagens rekrytering av

med tekniska kvalifikationer och förmåga att skapa teknikrepersoner laterade nätverk. Insatser detta slag utgör centrala delar småföre-

av av tagspolitiken i många OECD-länder. Utvärderingar i andra länder har visat på tydliga effekter på företagens inriktning och utvecklingskraft.

Bilaga l

Kommittédirektiv

Dir. 1996:72

Förberedelser för inrättandet av ett tekniskt forskningsinstitut

Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 1996.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall tillkallas för att undersöka möjligheterna att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut. Utredaren skall lärrma förslag till inriktning, organisation och finansiering av institutet.

Bakgrund

I den forskningspolitiska propositionen, Forskning och samhälle prop. 1996/97:5, har regeringen redovisat sina motiveringar till att ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg med bred tvärvetenskaplig inriktning bör inrättas. I propositionen anförs att den tekniska forskningen är av stor betydelse för näringslivet, för tillväxt och sysselsättning. Forskningen måste bättre svara mot näringslivets behov och det är angeläget att samarbetet mellan universitet och högskolor och näringslivet ökar. Inom vissa områden krävs koncentrerade insatser som bidrar till att främja sambandet mellan den akademiska grundforskningen och företagens behov av tillämpad forskning. Redan i dag finns ett antal organ för att allmänt främja samverkan mellan universitet och högskolor och näringslivet. Det gäller teknikparker, kontaktsekretariat, teknikbrostiftelser och s.k. holdingbolag för kommersialisering forskningsresultat. Även de materialkonsortier

av och kompetenscentrum som bildats under senare år skall fungera som länkar mellan forskning och näringsliv. Det finns även särskilda industriforskningsinstitut vilka samfinansieras av staten och näringslivet. Dessutom finns Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB som är ett av staten helägt bolag som främst arbetar med frågor rörande teknisk utvärdering, tillämpad forskning, mätteknik och provning. Dessa organ fyller en viktig funktion för att olika sätt stimulera högskolans fortsatta samarbete med näringslivet. Ett stort nationellt tekniskt forskningsinstitut

skulle kunna utgöra en långsiktig investering som ytterligare kan främja en sådan utveckling. Institutet bör lokaliseras till Göteborg där det skulle vara ett tillskott till den näringslivsorienterade FoU-miljön. Det finns där såväl en bred industribas med stora företag och mindre underleverantörer som

stark grundforskningsrniljö vid Göteborgs universitet och Chalmers en tekniska högskola AB. Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg skulle kunna utgöra en nationell forskningsresurs för nära samverkan mellan högskoleforskning och industri. Samtidigt skulle institutet kunna få stor betydelse för regionens framtida utveckling.

I budgetpropositionen prop. 1996/97:1 med förslag till tilläggsbudget anmälde regeringen sin avsikt att utreda möjligheterna att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. Som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet har regeringen föreslagit att staten ställer en engångssumma 100 miljoner kronor till förfogande, varav 50 miljoner anvisas tilläggsbudget, under förutsättning att utredningen leder till att projektet kan genomföras.

Uppdraget

Den särskilde utredarens huvuduppgift skall vara att undersöka möjligheterna att inrätta ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. Utredaren skall därvid utarbeta ett planerings- och beslutsunderlag som avser inriktning och omfattning av verksamheten samt hur institutet skall finansieras.

Utredaren skall i detta arbete ta hänsyn till det omfattande utredningsarbete gjorts rörande industriforskningsinstituten och pågår inom

som som kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten, KOFI. På sätt bör NUTEKzs och andra organs erfaren-

samma heter beaktas vad avser bl.a. verksamheterna materialkonsortier, kompetenscentrum, forskningsstiftelsen Teknik, Ekonomi, Miljö TEM och TIPPS-centrum.

Utredaren skall med utgångspunkt i följande uppgifter utarbeta förslag till närmare inriktning verksamheten vid institutet. Den modell som med

av framgång prövats i Tyskland i form Fraunhoferinstitut, eller liknande

av institut i andra länder, kan vara en förebild för institutet. Det innebär att institutet är fristående från högskolan men med nära anknytning till universitet och högskolor och har stark koppling till näringslivet.

Inriktningen av forskningen bestäms i huvudsak av uppdragsgivaren och dess kvalitet garanteras bl.a. att institutets forskare också är verksamma

av vid högskolan samt att chefen tillika är professor vid ett universitet eller

högskola. Styrelsen bör ha ledamöter som representerar såväl univeren sitet och högskolor som industrin och samhällsintressen. Erfarenheterna från industriforskningsinstituten bör beaktas vid bedömningen av sammansättningen.

Vid institutet skall bedrivas kvalificerad forskning av i första hand tillämpad karaktär. Utvecklingsarbete i syfte att framställa prototyper bör också

viktig del verksamheten. När verksamheten nått full omfattning vara en av skall den till betydande del kunna finansieras genom uppdrag från industrin. Institutet bör inte ha fasta forskartjänster. I stället skall enskilda forskare från universitet och högskolor samt forskarstuderande kunna

i projekt inom institutet. Därigenom främjas rörligheten mellan engageras högskola och näringsliv. Utredaren bör analysera behovet av och tillgången till kvalificerad forskarpersonal inom de verksamhetsområden som blir aktuella för institutet. Utredaren skall även verka för att institutets verksamhet utformas med beaktande av mäns och kvinnors olika utgångspunkter, värderingar och behov.

Utredaren skall vid valet inriktning fästa stort avseende vid de behov

av

finns inom näringslivet och vid den grundvetenskapliga kompetens som

finns inom universitet och högskolor, inte minst inom regionens som lärosäten. Utredaren bör även analysera avvägningen mellan bredd och djup i institutets verksamhet.

Utredaren skall lämna förslag till hur institutets verksamhet skall finansieras. En utgångspunkt skall vara att institutet, med Fraunhoferinstituten

tänkbar förebild, kan ha statlig grundfinansiering som uppgår till som en

30-40 % de löpande kostnaderna. Institutet och dess forskare skall ca av dessutom, på sätt högskolans forskare, kunna söka anslag för

samma som forskningsprojekt från statliga forskningsfinansiärer, stiftelser, EU:s forskningsprogram etc. Övriga medel skall i huvudsak kunna erhållas

uppdragsforskning industrin. Utredaren skall därför undersöka genom förutsättningarna för näringslivets medverkan i finansieringen. Eventuellt tillkommande kostnader för staten skall finansieras genom omprioriteringar inom befintliga ramar.

Utredaren skall vidare lämna förslag till institutets organisationsform. Utredaren skall därvid beakta riksdagens ställningstagande med anledning

propositionen Former för verksamhet är beroende statligt stöd av som av

1995/96:61, vad gäller de verksamhetsformer som skall användas när m.m.

en privaträttslig form krävs för statlig verksamhet bet. 1995/96:Lu7, rskr. 1995/96:79. Detta innebär att aktiebolag eller ideell förening kan användas.

Utredaren skall upprätta en tidsplan för inrättandet och uppbyggnaden av forskningsinstitutet i Göteborg och beräkna de kostnader som planeringen och inrättandet medför.

Utredaren skall analysera lokalbehovet inklusive inredning och utrustning samt uppskatta, analysera och närmare precisera kostnaderna för detta. Utredaren skall även föreslå hur institutet skall organiseras internt och administreras samt vilket arbetsgivaransvar institutet bör ha. I underlaget skall utredaren redovisa olika dimensioneringsaltemativ och de lokalbehov och kostnader dessa medför. Utredaren skall även lämna förslag till närmare lokalisering av det nya institutet i Göteborg.

Utredaren skall senast den 1 mars 1997 redovisa sina ställningstaganden till möjligheterna för inrättandet ett nytt tekniskt forskningsinstitut i

av Göteborg.

Övriga direktiv att beakta

Utredaren skall beakta regeringens direktiv om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa järnställdhetspolitiska konsekvenser dir.

om 1994:124 samt om att redovisa konsekvenserna för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet dir 1996:49.

Utbildningsdepartementet

Bilaga 2

Förslag till bolagsordning för institutet

Firma 1 § Bolagets firma är Tekniskt forskningsinstitut i Göteborg AB. Säte 2 § Styrelsen skall ha sitt säte i Göteborg Verksamhet 3 § Tekniskt forskningsinstitut i Göteborg AB har till uppgift att bedriva tillämpad forskning och utveckling uppdrag av näringslivet. Verksamheten skall bedrivas i samarbete med olika högskolor. Institutet skall verka för spridning av teknisk kompetens. Aktiekapital 4 § Aktiekapitalet skall utgöra lägst 000 000 kronor och högst 000 000 kronor. Akties nominella värde 5 § Aktie skall lyda på 000 kronor. Styrelsen 6 § Institutets styrelse består sju ledamöter. Institutets verkställande

av direktör är föredragande. Regeringen utser samtliga ledamöter. Rege-

ledamöterna till ordförande i styrelsen. ringen utser en av 7 § Styrelsen är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Anställning som verkställande direktör

8 § Den verkställande direktören anställs av styrelsen för institutet. För behörighet till anställningen krävs att den sökande har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens inom institutets verksamhetsområde. Den som anställs skall ha näringslivserfarenhet. Verkställande direktör tillsätts på kontrakt för en period fem år. Kontraktet skall normalt inte förnyas.

Revisorer

9 § För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskapema samt styrelsens och verkställande direktörens verksamhet utses två revisorer på ordinarie bolagsstämma för tiden fram till tiden intill slutet

nästa ordinarie stämma. En av dessa skall vara auktoriserad revisor. av Riksrevisionsverket äger därutöver rätt att utse en revisor och en revisorssuppleant.

Kallelse till bolagsstämma

10 § Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägare tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman.

Ordförande på bolagsstämman

ll § Styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett öppnar bolagsstämman och leder förhandlingarna till dess ordförande valts.

Ärenden på bolagsstämman

12 § På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden behandlas:

Val av ordförande vid stämman;

Upprättande och godkännande av röstlängd;

Val eller två justeringsmän att jämte ordföranden justera

av en

protokollet;

4. Prövning stämman blivit behörigen kallad;

av om

Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen;

Beslut fastställande av resultaträkning och balansräkning;

om

Beslut om dispositioner av bolagets vinst eller förlust enligt

den fastställda balansräkningen;

Beslut ansvarsfrihet styrelseledamöter och verkställande

om

direktör.

m;

Fastställande av arvoden styrelsen och revisorerna; 10. Val av styrelse och revisorer; 11. Annat ärende som ankommer på stämman enligt

aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Räkenskapsår 13 § Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. Hembud 14 § Har aktie övergått till person som inte förut är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse.

Bilaga 3

Förslag till med instruktion för Tekniskt

förordning forskningsinstitut i Göteborg

Uppgifter

1 § Det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg har till uppgift att bedriva tillämpad forskning och utveckling uppdrag av näringslivet. Verksamheten skall bedrivas i samarbete med olika högskolor. Institutet skall verka för spridning av teknisk kompetens.

Organisation

3 § Institutet leds styrelse. Under styrelsen leds verksamheten av

av en en chef.

Styrelsen

4 § Institutets styrelse består av sju ledamöter. Institutets chef är föredragande. Regeringen ledamöterna till ordförande i styrel-

utser en av

Mandatperioden är tre år. sen.

5 § Styrelsen skall fastställa dels allmänna riktlinjer för institutets verksamhet, dels budgeten för verksamheten för institu-

samt ansvara tets ekonomi.

beslutsför ordföranden och minst hälften de 6 § Styrelsen är när av andra ledamöterna är närvarande.

Anställning som chef för institutet

7 § Chefen anställs styrelsen för institutet. För behörighet till an-

av ställningen krävs att den sökande har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens inom institutets verksamhetsområde. Den anställs skall ha näringslivserfarenhet samt de övriga

som kvalifikationer som anställningen kräver.

Finansiering 9 § Institutet finansieras bl. a. genom uppdrag från näringslivet. Redovisning 10 § Institutets redovisning skall ingå i den årsredovisning som Göteborgs universitet lärrmar. Institutets verksamhet skall därvid redovisas särskilt.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32. Följdlagstiflningtill miljöbalken. M. . - Inkomstskattelag,del I-III. Fi. 33. Att läraöver gränser.En studieav 0ECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinformation. M. 34.Övervakning miljön. M. . av Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35.Ny kursi trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpande penningtvätt.Fi.av länsstyrelsemasroll i trañk- och fordonsfrågor.K. 37.Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byrákratin i backspegeln.Femtio år avförändring .

på sexförvaltningsomráden.Fi. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.S.

. Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- . hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. Fi. 10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. .Skatten miljö och sysselsättning.Fi. 12.IT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch

slutsatserfrånenhearinganordnadav IT-komrnissionenden 18december. IT-kommissionensrapport1/97. K. Regionpolitikför helaSverige.N. IT i kulturenstjänst.Ku. Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt

och problematik.Fi.

Att utvecklaindustriforslcningsinstituten.N. Skatter,tjänsteroch sysselsättning. + Bilagor. Fi.

-w.Granskningavgranskning. Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. .Bättre informationomkonsumentpriser.In. .Konkurrenslagen1993-1996.N. .Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barn och unga6-16år. U. .Aktiebolagetskapital. Ju. .Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik, demokratioch delaktighetden 8 november1996 anordnatavFolkomröstningsutredningen,ITkommissionenoch Kommunikationsforskningsberedningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. S.

- 25.Svensk EU-fat. Jo.

mat - 26. EU:s jordbrukspolitik och denglobalalivsmedelsförsörjningen.Jo. 27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. 28. I demokratinstjänst. Statstjänstemarmensroll och vårt offentligaetos.Fi. 29. Bampornografifrágan. Innehavskriminaliseringm.m. Ju. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför svenskstatsförvaltning.Fi. .Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

- IT-kommissionensrapport3/97. K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Fastighetsdataregister.3 Dennyagymnasieskolan stegför steg.l

- Aktiebolagetskapital. 22 Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Bampornograñfrågan. unga6-16 år. 21 lnnehavskriminalisering 29 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37

m.m. Socialdepartementet Jordbruksdepartementet Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa.8 Svenskmat EU-fat. 25

- Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 EU:sjordbrukspolitik och den globalalivsmedels-

-

försörjningen. 26 Kommunikationsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 IT-problem inför 2000-skiftet.Referatoch slutsatser Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestöd för frånenhearinganordnadav IT-kommissionenden arbetshandikappade.5 18december.IT-kommissionensrapport1/97. 12

Teknik, Kulturdepartementet Digital demokr@ti.Ett seminariumom demokratioch delaktighetden8 november1996 IT i kulturenstjänst. 14 anordnatav Folkomröstningsutredningen,lTkommissionenoch Kommunikationsforsknings- Närings- och handelsdepartementet beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. 23 Regionpolitikför helaSverige. 13 Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16

- IT-kommissionensrapport3/97. 31 Konkurrenslagen1993-1996.20 Ny kurs i trañlcpolitiken+ bilagor. 35

Inrikesdepartementet Finansdepartementet

Bättreinformationomkonsumentpriser.19 lnkomstskattelag,del I-III. 2 Byråkratin i backspegeln.Femtioår avförändring Miljödepartementet sexförvaltningsomráden.7 Förbättradmiljöinformation. 4 Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- Följdlagstiftningtill miljöbalken. 32 hetsanpassningav statsförvaltningensstruktur. 9 Övervakning miljön. 34

av Ansvaretför valutapolitiken.10 Skatter,miljö ochsysselsättning.11 Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt och problematik. 15 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. + Bilagor. 17 Granskningav granskning. Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 Kontroll ReavinstVärdepapper.27 I demokratinstjänst. Statstjänstemannensroll och vårt offentligaetos.28 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför svenskstatsförvaltning.30 Att läraöver gränser.EnstudieavOECD:s förvaltningspolitiskasamarbete.33 Bekämpande penningtvätt.36av