Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Samverkan mellan och

högskolan

små de och medelstora

företagen

NYFOR Kommittén - SOU I996:89

WN Mo

W Statens offentliga utredningar

1 996 89 :

Näringsdepartementet

Samverkan mellan

och de små och

högskolan

medelstora

företagen

Slutbetänkande NYFOR av

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall på remiss. - svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38402913 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet

I ett beslut den 9 november 1995 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att över det svenska systemet för nyttiggörande av forskningsresultat. se Med stöd bemyndigandet förordnande departementschefen den 19 av december 1995 professor Claes Sandgren att vara särskild utredare i utredningen Nyttiggörande forskningsresultat, samverkan näringsliv av högskola lI1995:l0. En expertgrupp har varit knuten till utredningen. I expertgruppen har

ingått departementssekreterare Ingemar Ahlandsberg, departementsrâdet

Elisabeth Bergendal-Stenberg, civilingenjör Karl Engholm, departementssekreterare Lucie Mandaus, utredningschef Lennart Ohlsson och högskolerektor Ingegerd Palmér. Utredningens huvudsekreterare docent John Andersson förordnades den 15 januari 1996. Sekreterare har varit psykolog Lennart Elg, som förordnades den l februari 1996. Kommitténs assistent har varit Lena Sandstedt. Utredningen har antagit namnet NYFOR. Utredningen avlämnade sitt huvudbetänkande den 6 maj 1996 mellan högskolan och näringslivet, SOU 1996:70.

Samverkan

I det föreliggande betänkandet behandlas högskolans samverkan nu med små och medelstora företag. Civilingenjör och civilekonom Göran Reitberger har svarat för bakgrundsdelen av betänkandet. Utredningen får härmed överlämna betänkandet. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 6 juni 1996

Claes Sandgren / John Andersson Lennart Elg

8 Innehåll

12. De närmaste 15 åren visioner kring småföretagande 193 - . . . .

Bilagor

Utredningens direktiv 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Litteraturförteckning 203

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Sammanfattning 9

Sammanfattning

NYFOR-utredningen "Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv högskola" lade fram sitt huvudbetänkande den 6 maj 1996. - Utredningen beslöt, i slutet av mars 1996, i samråd med Näringsdepartementet att högskolans samverkan med små och medelstora företag SMF skulle behandlas i ett särskilt betänkande. Detta föreligger nu. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Överväganden och förslag

Mindre företag kan inte ses som en homogen grupp. Det finns stora skillnader i förmågan att efterfråga och tillgodogöra sig externa resurser. Möjligheterna till utbyte påverkas även av de externa aktörernas intresse och förståelse för problemen i verksamheten. Det måste finnas en viss överlappning i kunskap och kompetens hos företag och externa aktörer för att de skall kunna kommunicera effektivt. Företag som saknar högutbildad personal anser t.ex. det ofta svårt att direkt utnyttja forskningskompetens på högskolan. De flesta småföretagen bedriver sin verksamhet under resurssnåla förhållanden som begränsar deras förmåga att efterfråga och nyttja externa kunskapskällor. Den beränsande faktorn är ofta tid för företagsledaren för att formulera långsiktiga utvecklingsstrategier och för att orientera sig i utbudet från externa kunskapskällor. Fokuseringen stegvisa, tekniska och organisatoriska förändringar i nära anslutning till befintlig verksamhet innebär att det blir naturligt att i första hand vända sig till leverantörer, kunder eller andra företag med liknande verksamhet. För högskolan kommer på samma sätt företag som bedriver utvecklingsarbete med forskningsinslag att vara en mer naturlig samarbetspartner. I denna kategori ryms främst ett antal större företag men även högteknologiska småföretag, ofta med rötter i högskolemiljön. En konsekvens av det ovanstående är att man bör undvika generella program med syfte att koppla ihop mindre företag med högskolans forskning. Man bör i stället nyttja och utveckla företagens respektive

10 Sammanfattning SOU 199539

högskolans naturliga kontaktnät. Mindre företag bör involveras i samarbeten, som omfattar olika företagsgrupperingar och högskolorna i nätverk för teknikförsörjning som omfattar även andra aktörer. Utredningen har inte funnit det meningsfullt att i detalj utforma nya förslag till insatser för ökad samverkan mellan högskolan och mindre företag. I stället utredningen några riktlinjer som bör vara anger vägledande vid prioritering stödinsatser. En stor del av betänkandet av ägnas en redogörelse för ett antal goda exempel framgångsrika program i andra länder. Utredningens förslag bygger på två huvudkomponenter: att göra högskolan öppen för samverkan med näringslivet - mer att stärka de små och medelstora företagens förmåga och intresse att samverka med bl.a. högskolan. Utredningen har i sitt huvudbetänkande föreslagit att högskolelagen ändras så att samverkan med näringslivet och andra delar av samhället blir huvuduppgift för högskolan. Det skulle ge en klar signal till en högskolorna sådan samverkan skall ha betydelse för verksamatt en hetens innehåll, organisering, rekrytering, meritvärdering m.m. Det skulle också ha stor inverkan på attityderna inom högskolan till en en sådan samverkan. För att få med de mindre företagen i denna utveckling krävs att deras kunskapsbehov kan artikuleras ett sätt som gör dem intressanta samarbetspartner. Eftersom företagsledningens tid är en som trång är företagen mottagliga för information om t.ex. nya resurs teknologiska möjligheter enbart när behovet är akut. Det går inte heller att skilja tekniska frågor från affärsstrategiska bedömningar. Företag är sammanflätade i nätverk av samarbetsrelationer, med både leverantörer, kunder, andra företag i samma bransch etc. Dessa samarbetsrelationer kan mycket långvariga, och det är som vara antyddes via dessa kanaler företagaren i första hand får impulser som att hämta kunskap. Insatser för att stärka de mindre företagens ny tekniska/industriella kompetens bör så långt som möjligt syfta till att utveckla företagens naturliga nätverk samarbetsrelationer. Målet av bör att långsiktigt förändra företagens förmåga att formulera vara behov kunskap och efterfråga den. Ett exempel på denna strategi är av NUTEKs för regionala utvecklingskonsortier med små och program medelstora företag i regionalpolitiskt prioriterade områden. Utredningen föreslår att detta vidgas till att omfatta hela landet. program Ett viktigt komplement är åtgärder som syftar till att öka företagens utvecklingsförmåga stöd till rekrytering av personer med i genom första hand tekniska kvalifikationer och förmåga att skapa teknikrelaterade nätverk. Som villkor bör gälla att företaget har ett

Sammanfattning ll

tydligt offensivt mål med rekryteringen. Insatser av detta slag har blivit centrala inslag i småföretagspolitiken i flera OECD-länder. Upp till 80% av de rekryterade blir fast anställda, och utvärderingar har även visat på tydliga effekter företagens inriktning och utvecklingskraft. Effekterna följs upp kontinuerligt, och de rekryterade stöttas genom seminarier och erfarenhetsutbyte. Utredningen föreslår att NUTEK ges i uppdrag att utveckla ett program för stöd till mindre företags rekrytering civilingenjörer och andra akademiker som kan ha av unga strategisk betydelse. Det mest konkreta bidraget från högskolans forskningsmiljö till företagandet i Sverige är de företag startas kring högskolorna nya som baserade på kompetens som byggts upp i högskolan. Dessa företag spelar viktig roll bärare och översättare av teknisk/vetenskaplig en som kompetens och utför en betydande del av den FoU som storföretagen beställer utifrån i stället för att själva utföra. Erfarenhetsutbyte i nätverk mellan de högskolenära företagen har visat sig vara en effektiv metod att tillföra affarskompetens och att snabbt ställa om från en akademisk kultur till en företagarkultur. De särskilda medel som enligt utredningens förslag skall anvisas för högskolans -

samverkansuppgift bör kunna användas för rådgivning åt forskare som

önskar grunda kunskapsföretag. Genom Internets genombrott har både företag och forskningsinstitutioner fått tillgång till ett globalt kommunikationsnät och mycket kraftfulla verktyg för att söka information. För att dessa möjligheter skall utnyttjas krävs dels att företagen lär sig använda dessa nya verktyg, dels att högskolorna inom ramen för sin samverkansuppgift sätter för att kunna kommunicera med företagen i ett nära av resurser samspel med dem och andra aktörer. Även industriforskningsinstituten blir viktiga noder i sådana nätverk. Bl.a. kanadensiska erfarenheter kan inspirera till former av utnyttjande av Internet i syfte att öka nya samverkan mellan högskolan och de mindre företagen.

Varför ett särskilt betänkade om små och medelstora företag 13

l Varför ett särskilt betänkande om

små och medelstora

företag

1.1 Uppdraget

NYFOR-utredningen "Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv högskola" framlade sitt huvudbetänkande den 6 maj 1996. - Utredningen beslöt, i slutet av mars 1996, i samråd med Näringsdepartementet att högskolans samverkan med små och medelstora företag skulle behandlas i ett särskilt betänkande. Det fanns ett par skäl for detta: Företagsstödsutredningen "Kompetens och kapital" SOU 1996:69, som förväntades ha en viss betoning på små och medelstora företag, skulle framläggas i slutet av april 1996. Högskolan har haft svårt att vara till nytta och hjälp för små och medelstora företag och de "recept" som utredningen utfärdat vad gäller samverkan mellan stora företag, myndigheter, etc. å ena sidan och högskolan å den andra tenderar att vara mindre verkningsfulla i fråga om små och medelstora företag. En särbehandling av problematiken var enligt utredningens bedömning nödvändig. Liksom i huvudbetänkandet har utredningens överväganden om små och medelstora företag fokuserats på vad staten centralt kan göra. För att en samverkan skall bli effektiv krävs naturligtvis åtgärder främst på lokal högskolenivå, på regional nivå och inte minst i företagen.

14 Varför ett särskilt betänkande om små och medelstora företag

1.2 Små och medelstora

företag - en heterogen samling

I svensk statistik betraktas företag med upp till 200 anställda som små eller medelstora. Alternativt används ibland gränsen 500 anställda. EG-

kommissionens definition i statsstödsreglerna är:

medelstort; högst 250 anställda och antingen en årsomsättning under - 20 Mecu eller en balansomslutning under 10 Mecu litet; högst 50 anställda och antingen en årsomsättning under 5 Mecu eller en balansomslutning under 2 Mecu. Alla definitioner av små och medelstora företag inrymmer en ytterst heterogen samling företag ägarmässigt, kompetensmässigt, vad gäller marknader, teknologi och många andra karaktäristika. Vad beträffar förutsättningarna för relationer med högskolan spänner små och medelstora företag över ett brett område från det landsortsbaserade "fabrikörsföretaget" utan en enda akademiker till det universitetsbaserade forskarföretaget med en stor andel högutbildade medarbetare.

1.3 Små och medelstora företags betydelse

som förnyelse- och sysselsättnings-

generator vid teknologiskiften

Företagsstödsutredningen gör i sin sammanfattning ett räkneexempel som visar att Sveriges öppna arbetslöshet skulle halveras om alla små och medelstora företag ökade sitt antal anställda med 10-15 procent. NYFOR:s perspektiv är förnyelsen av produkter och tillverknings- Att köpa upp lovande mindre och medelstora företag har processer. blivit en viktig väg för större företag att förnya verksamheten snabbare än egen utveckling. genom Även små och medelstora företag utan produkter egna legotillverkare har stor betydelse. Sådana företag är i allmänhet skickliga på att förbättra utrustning och metoder inom sina resp. tillverkningsnischer. Köparföretaget, t.ex. biltillverkare, blir därigenom konkurrenskraftigt i internationell tävlan. Produktivitetsökningen stimulerar i sådana fall sysselsättningen inom landet snarare än minskar antalet anställda. Det finns även exempel på svenska underleverantörer

Varför ett särskilt belänkade små och medelstora företag 15 om

som relativt snabbt erövrat internationella marknadsandelar grund av kvalitet, pålitlighet och konkurrenskraftiga priser. Det sker för närvarande världen över en utveckling mot mera långsiktiga relationer mellan köparföretag och ett fåtal större underleverantörer. Detta aspekt vad kallas lean production är en av som eller toyotism. Jfr Clark 1991 och Womack et l990. Köparna överger i ökad utsträckning egen konstruktion av ett antal detaljer och kräver att leverantören skall kunna konstruera dessa. De allt färre

underleverantörer som levererar direkt till t.ex. biltillverkarna first tier

suppliers får ökade krav på sig. En "first tier supplier" eller produktleverantör måste följaktligen uppgradera sig avsevärt vad beträffar teknisk och administrativ kompetens. De fristående, privat- eller familjeägda, små och medelstora företagen viktig kategori. Det tyska Mittelstand kan tjäna är en annan som förebild. Dessa medelstora företag är, trots sin litenhet vad gäller antalet anställda, ofta världsledande giganter inom sin produktnisch. Även Sverige har ett antal små och medelstora företag av detta slag. Ingenting talar mot att de skulle kunna bli betydligt fler Världsledande storföretag i samverkan med ledande små och medelstora företag inom nischer är en spännande och realistisk kombination. Under 1970- och 80-talen har så gott som alla svenska storkoncerner brutit ned sin organisation till mindre affärsenheter och dotterbolag. Decentraliserad produktutveckling har visat sig mycket framgångsrik. I huvudbetänkandets kapitel 12 beskrivs ett sådant fall - Astra-Hässles Losec. Hässle utvecklades under en knapp fyrtioårsperiod, från 35 till l 200 anställda. Inte sällan skylls den höga arbetslösheten den nya teknologin, t.ex. robotiseringen och informationsteknologin IT. Radikala innovationer leder i verkligheten både till smärtsamma omställningar "kreativ förstörelse" och till sysselsättningsexpansion. Utvecklingsfokus ändras steg för steg när en ny teknologi tränger igenom. första fas ligger tonvikten på produkttekniken. Produkterna I en förbättras successivt. Variantrikedomen är stor och antalet företag ökar kraftigt, liksom sysselsättningen. Det är produktens prestanda, dvs. kundnyttan, som räknas, inte priset. Under den andra fasen förskjuts fokus mot storskalighet och rationell tillverkning. Det blir allt viktigare att erövra marknadsandelar och att inta nischpositioner. Antalet företag minskar på grund av fusioner och uppköp. Under den tredje fasen dominerar ett litet antal stora företag. Tillverkningskostnaderna får avgörande betydelse och produktionsapparaten

16 Varför ett särskilt betänkande om små och medelstora företag

är därför högeffektiv och specialiserad. Företagets kompetens är bunden till väl avgränsade marknads- och produktionssystem. Ett antal innovationsforskare har belagt, även om det finns väsentliga osäkerheter i deras rön, att radikala innovationer kommer ojämnt med tiden, jfr Kleinknecht 1987. Patentstatistik och andra fakta visar att det är under, och åren efter, de djupa långcykliga svackorna ungefär vart 50-60:e år, som de nya teknologierna slår igenom: 1870-talet, 1930-talet, 1990-talet. För ett lands eller en regions framtida välfärd verkar det vara viktigt att "komma med på tåget" just under sådana utvecklingsintensiva perioder. Med andra ord måste man ha ett stort antal företag i den sysselsättningsskapande första fasen. Här spelar givetvis små och medelstora företag en nyckelroll.

1.4 Kompetensproblem

"Tekniköverföring till små företag och dessa företags förmåga att utnyttja och kommersialisera teknik blir avgörande för näringslivets utveckling. För att små och medelstora företag skall komma att spela en avgörande roll för svensk ekonomi och vara internationellt konkurrenskraftiga krävs att kompetensnivån och teknologinivån i dessa företag ökar. Det har indikerats att svenska företag har lägre teknikhöjd än företag i andra europeiska länder. Detta motiverar statliga insatser inom området." Företagsstödsutredningen, sid. 205

Den skeva fördelningen se kapitel 6 och NYFORs huvudbetänkande,

bilaga översikt 2.9 högskoleutbildade tekniker och naturvetare av inom tillverkningsindustrin kan vara en orsak till att teknologinivån är otillfredsställande. Det finns ett antal orsaker till att små och medelstora företag har låg akademikertäthet. Dessa är inte minst av värderingskaraktär. Det finns en kulturell och mental klyfta mellan den unga civilingenjören och den ofta självlärde fabrikören. I småföretag vill ha ett praktiskt svar på just den fråga man man ställt även frågan i och för sig kan vara fel. Man är skeptisk mot - om konsulter, utredningar, En typisk "fabrikör" litar mycket till sin osv. förmåga och lyssnar till ett antal kolleger inom branschen och/eller egen i sin geografiska närhet. Följaktligen måste samverkansfunktioner bygga på förtroende, geografisk närhet och praktiskt handlag.

Varför ett särskilt betänkade om små och medelstora företag 17

1 Utredningsarbetet

Utredningsarbetet inleddes den 15 januari 1996. Utredningens huvudbetänkande, Samverkan mellan högskolan och näringslivet SOU 1996:70, överlämnades den 6 maj 1996. I slutet av mars fattades beslut ett särskilt delbetänkande de små och medelstora företagen. om om Arbetet med detta betänkande har i huvudsak genomförts under maj månad. Arbetet har i stor utsträckning byggt på material samlats i som kontakter med och institutioner som är verksamma inom personer

samarbetsområdet. För det omfattande bakgrundsmaterial som redovisas

i detta betänkande har civilingenjör och civilekonom Göran Reitberger ansvarat. I det arbetet har också ekonomie doktor Maria Lindqvist och docent Erik Hörnell medverkat. NUTEK Analys har bidragit med särskilt statistiskt material.

2 16-0768

Huvudbetänkandet i sammanfattning l9

2 Huvudbetänkandet i

sammanfattning

Huvudbetänkandet "Samverkan mellan högskolan och näringslivet" SOU 1996:70 avlämnades den 6 maj 1996. Här nedan följer ett kort sammandrag av utredningens förslag.

l Generellt

Vi har i Sverige, sedan 1940-talet, utvecklat en tydlig arbetsfördelning, där högskolan ansvarar för grundforskningen och akademisk utbildning och industrin ägnar sig åt utvecklingsarbete. En mycket stor andel av de offentliga FoU-medlen läggs i Sverige högskolan till skillnad från t.ex. i Tyskland, där en väl utbyggd institutsektor står för en omfattande industrirelaterad forskning. "Den svenska modellen" inom forskningspolitiken ställer följaktligen stora krav på samverkan mellan näringslivet och högskolan. En stor del av den samverkan mellan näringslivet och högskolan som förekommer sker dock i en gråzon. Det råder oklarhet om hur långt högskolans s.k. tredje uppgift sträcker sig och därmed om vad högskolan skall och får göra. Utredningen föreslår att högskolorna skall ges ett klart mandat att samverka med näringslivet och övri ga samhällssektorer. Den uppgiften bör slås fast i högskolelagen och högskolornas anslag bör forsättningsvis beräknas med tanke samverkansuppgiften. Denna skall ha betydelse för verksamhetens innehåll, organisering, rekrytering, meritvärdering m.m. För att högskolans kompetens effektivt skall kunna utnyttjas i näringslivet krävs ett fungerande flöde av människor i båda riktningarna, informella länkar mellan högskola och näringsliv för att utbyta kunskaper om företagens intressen, önskemål och problem, respektive företagens möjligheter. Det första steget i en sådan utveckling bör vara att öka företagens närvaro i högskolans forskningsmiljö. Detta innebär dock inte att högskolan skall styras mot kortsiktiga uppdrag på företagens eller andra organisationers villkor. Tvärtom anser utredningen att det är viktigt att varje universitet och högskola utvecklar tydliga riktlinjer till stöd för

20 Huvudbetänkandet i sammanfattning

sina forskare i deras samverkan med näringslivet.

2.2 Grundutbildningen

Det är angeläget att de som lämnar högskolan med en grundexamen har allmän orientering om forskningens villkor. Det är förutsättning en en för att de i sina befattningar i näringslivet skall kunna befrämja utbytet med högskoleforskningen. På motsvarande sätt är det angeläget att högskolan ger studenterna en realistisk bild av näringslivets arbetsvillkor. De som har intresse av, och fallenhet för, att driva egna företag skall som tillvalsämne kunna läsa kurs i entreprenörskap. en

2.3 Forskarutbildningen

Forskarutbildningen är i dag i första hand avpassad efter högskolans interna behov av forskare och lärare. Forskarutbildningen inom tekniska och naturvetenskapliga fakulteter bör förändras så att den i högre grad blir näringslivets rekryteringsbas. än nu Doktorandhandledare samt mentorer från näringslivet är andra förslag från utredningen. Kunskaper om kommersiella frågor, avtal, patent, finansiering m.m. forskarstuderandena inom vissa fakulteter. bör ges

2.4 Tjänsteorganisationen

Utredningen föreslår att högskolan inrättar tjänster som industrilektor besätts med icke dicputerade Vidare föreslår utredningen som personer. att patent och näringslivssamverkan skall kunna ha ett ökat meriteringsvärde.

2.5 Struktur för samverkan

NUTEK:s kompetenscentra kan sägas vara den viktigaste systemförändringen i relationen näringsliv högskola. Utredningen anser det angeläget att denna verksamhet kan fullföljas enligt intentionerna och

Huvudbetänkandet i sammanfattning 21

vidareutvecklas. Industriforskningsinstitutens viktigaste målgrupper kommer alltmer de mindre och medelstora företagen vilka utsätts för starkt tryck att vara att uppgradera sin tekniska och administrativa förmåga. De mindre företagen har sämre resurser att finansiera instituten, varför staten här bör ta ett större ansvar. Utredningen finner det angeläget att de skapas en väl avgränsad rollfördelning mellan högskolan själv, dess holdingbolag och den råd-

givningsverksamhet i form av t.ex. "teknopoler" som finns i högskolans

närhet. Statens ägarroll i fråga holdingbolagen bör överföras till om respektive högskola och styrelserna professionaliseras.

2.6 för ökat

Huvudpunkter i en strategi nyttiggörande av uppfinningar och

datorprogram

Utredningen förslår en strategi i följande punkter:

Lärarundantaget forskarnas rätt till sina uppfinningar behålls.

- Högskolorna är myndigheter och skall bedriva en starkt riskfylld verksamhet exploatering uppfinningar eller datorprogram som av innebär. Högskolan bör heller innehavare av patent eller vara datorprogram. Högskolorna skall forskarna, i princip kostnadsfri, service i form - ge rådgivning i patentfrågor, juridik etc. Högskolan skall höja medav vetenheten dessa frågors betydelse. om Forskarna skall skyldiga att informera arbetsgivaren om de - vara exploateringsbara resultat som de producerar.

Högskoleinstitutionerna skall få viss del intäkerna från fram-

av -

gångsrika exploateringar.

Aktuella utredningar m.m. 23

3 Aktuella utredningar m.m.

Små och medelstora företags kompetensförsörjning och högskolans roll

i denna behandlas i ett antal aktuella utredningar och förslag. process

l Företagsstödsutredningen

För små företags tekniska kompetensutveckling spelar universitet,

högskolor och forskningsinstitut m.fl. viktiga roller, anser Företagsstödsutredningen SOU 1996:69. I dag är dock mindre företags efterfrågan eller nyttjande denna kunskap mycket begränsad. av Tekniköverföring till små företag och dessa företags förmåga att utnyttja och kommersialisera teknik blir avgörande för näringslivets utveckling. För att små och medelstora företag skall komma att spela en avgörande roll för svensk ekonomi och internationellt konkurrensvara kraftiga krävs att kompetensnivån och teknologinivån i dessa företag höjs. Det har indikerats att svenska företag har lägre teknikhöjd än företag i andra europeiska länder. Detta motiverar statliga insatser inom

området, anser Företagsstödsutredningen. F öretagsstödsutredningen mycket positivt de regionala

ser utvecklingsprogram syftar till att förbättra överföringen av kunskap som från forskningen till de mindre företagen. Det är, enligt utredningen, en angelägen uppgift att sätt sker i utveckla som programmen kompetens och teknik i små och medelstora företag genom nätverks-

byggande mellan företagen, högskolan och FoU-institut, allt i syfte att

angripa för företagen gemensamma utvecklingsfrågor. Kvalificerade utvecklingsinsatser detta slag, med god regional av

förankring, spridningseffekter inom regionerna samt ger incitament

ger till och stärker den generella inriktning mot utveckling och tillväxt i de

regionala insatserna utredningen förespråkar. Företagsstödsutred-

som ningen föreslår mot denna bakgrund att, utöver de 170 miljoner kronor redan anslagits för ändamålet, NUTEK ytterligare 50 miljoner som ges kronor för att initiera fler regionala utvecklingskonsortier.

24 Aktuella utredningar SOU m.m. 1996:89

3.2 Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket RRV har i arbetsrapport RRV, 1996 en kartlagt

i vilka former samverkan mellan högskola och näringsliv bedrivs, samt sökt kartlägga i vilken utsträckning dessa former är effektiva.

RRV pekar att statens åtgärder framförallt fokuserat på överföring

av teknisk kompetens, samtidigt särskilt de små och medelstora som

företagen i första hand behöver organisatorisk och marknadsekonomisk

kompetens för att öka effektiviteten och klara konkurrensutsattheten. De små och medelstora företagen är inte heller någon homogen

grupp. En mycket stor andel har inte personal kan tillgodogöra sig

som ett samarbete med högskolan forskarnivå. Det mycket är en liten andel av de små och medelstora företagen har den tekniskt som

avancerade verksamhet som krävs för att företaget skall kunna

tillgodogöra sig ett samarbete med högskolan. Satsningar vid de stora högskolorna på samarbete med mindre företag kommer därför till stor del att "skjuta bedvid målet". Brist på

mottagarkompetens framförs ofta anledning till att de små och

som en

medelstora företagen inte samverkar med högskolan. RRV att det

menar snarare handlar brist på överensstämmelse mellan de mindre om

företagens behov och de stora tekniska högskolornas inriktning. De stora

högskolorna matchar de stora företagens behov, medan de regionala,

mindre högskolorna har bättre förutsättningar att matcha små och medelstora företags behov samverkan.

av

3.3 Industriforskningsinstituten

Industriforskningsinstitutens framtid utreds för närvarande Kommittén

av

för omstrukturering och förstärkning industriforskningssystemet

av KOFI. Institutens kontakter med mindre företag har ett led i som KOFIs arbete analyserats i en särskild rapport Belotti, 1996. Denna

pekar a på att institutens inriktning påverkar vilken kategori

av mindre företag man samverkar med:

Institut med en fokuserad teknik och kunskapsbas,

som t.ex. Industriellt Mikroelektronikcentrum och Ytkemiska institutet, erbjuder

avancerad kunskap främst till nischföretag med jämförelsevis komplexa

produkter och Företagen har ganska god mottagarkompetens processer. ofta eller ett utbildade tekniker och bedriver aktivt - en par - ett utvecklingsarbete.

Aktuella utredningar m.m. 25

Erfarenheter från etablerade kontakter tyder att dessa institut har vissa fördelar när det gäller att svara upp mot de mindre Företagens behov: Gentemot mer specialiserade konsult- och utvecklingsföretag bredare kompetenstillgång, och jämfört med högskolans genom en verksamhet tydlig problem- och resultatorientering. Innehållet genom en i institutens teknologitjänster avser till stor del dels strategiskt stöd, dels laboratorieresurser för produkt- och processutveckling. Institutens breda industriella kontaktnät gör det också möjligt för dem att initiera kopplingar med andra företag, potentiella kunder och leverantörer, som grund för utvecklingsprojekt. kan ge affärsmässig Hindren för små företag att i större utsträckning utnyttja dessa tjänster är till stor del finansiella. Man saknar interna resurser för att driva större utvecklingsprojekt. Det blir därför viktigt för instituten att kunna förmedla kontakt med möjliga finansiärer. De övriga institut arbetar med ett helt utbud av teknik och som kunskap riktat speciell bransch eller företagskategori arbetar i mot en större utsräckning med att förmedla beprövad teknik och metoder till många traditionella småföretag med lägre mottagarkompetens. Företagen har sällan personal med högre utbildning. Dessa institut har ett större kultur- och kunskapsgap att överbrygga för att överföra ny teknologi även till de mest utvecklingsorienterade företagen inom sin målgrupp. För denna kategori företag har viktig del av institutens insats en blivit att hjälpa företagen att kartlägga och formulera behov av och möjligheter till teknikuppgradering och affärsutveckling. Enligt Belotti bör institutens insatser utgå från de relationer företagen normalt använder konsulter, andra företag, teknikleverantörer och inriktas - att effektivisera kunskaps- och teknologiflöden inom dessa nätverk.

3.4 EUs rampro gram

Som underlag till Sveriges position inför EUs femte ramprogram för forskning uppdrog Näringsdepartementet NUTEK att genomföra en serie industrikonferenser, med deltagande både små och stora företag. av Konferenserna genomfördes på orter i samarbete med länsstyrelser, sex lokala handelskammare och ALMI Företagspartner. I sammanfattning företagens synpunkter Så vill svensk en av industri utforma EUs femte rapport från sex ramprogram - en industrikonferenser, NUTEK 1996-04-30 konstateras bl a att det "är viktigt att de småföretag som har förutsättningar att delta i programmen bereds denna möjlighet, då detta kan vara ett medel för dem att komma ut på större marknad och där expandera. På så vis kan en tillväxt och en

26 Aktuella utredningar m.m.

en kompetensuppbyggnad skapas nationellt. Möjligheterna för småföretagens deltagande i ramprogrammen måste därför förbättras. För små och medelstora företag det också viktigt att delta i anses EU:s forskningsprogram för att skapa nätverk. En ökad närhet till marknaden krävs för att små och medelstora företag skall kunna delta i forskningsprojekt, blir ett deltagande för riskabelt för det lilla annars företaget. Det bör dock nämnas att de småföretag har som förutsättningar att delta är speciell typ ofta har av en som forskningsresurser och tillräcklig finansiell styrka för att kunna arbeta internationellt. För att möjliggöra för små och medelstora företag att delta måste speciella betingelser skapas för att främja deras deltagande; det handlar främst om förenklade ansökningsförfaranden, kortare ledtider och en

ökad produktinriktning på forskningsprojekten. NUTEK har därför i sitt

underlag till Sveriges position föreslagit ett samlat småföretagsprogram inom femte ramprogrammet. Detta skall inte innebära att små och medelstora företag utestängs från andra program utan skall ses som sätt att underlätta för små och medelstora företag att deltaga villkor som passar dem, framför allt företag, som inte är av karaktären teknikintensiva s.k. "high-tech-företag". En utvärdering av effekterna av deltagandet i EUs andra och tredje ramprogram NUTEK, 1996 pekar att effekterna av deltagande i EUs program blivit mer omfattande för mindre företag än för storföretagen, vad gäller förbättrad teknisk position, eller förbättrade nya produkter, nya affärsförbindelser, nyrekryteringar och förändrad FoU-inriktning. Svenska högskolors deltagande har också lett till att fyra nya företag startats.

Översikt över bakgrundsdelen 27

Sammanfattning av bakgrundsdelen

4.1 Kort översikt

Bakgrundsdelen kapitel 6-12 har i korthet följande innehåll.

- -

Mindre företag i svenskt näringsliv. En översikt med statistiska

utgångspunkter

I kapitel 6 inledningsvis belysning mindre företags betydelse ges en av i svenskt näringsliv. Här konstateras bl.a. att de mindre företagen, särskilt företag med färre än tio anställda, s.k. mikroföretag, svarar för

påtagligt växande andel av sysselsättningen inom privat sektor.

en Mikroföretagen, där nio tio företag hänförs till tjänstesektorn, har av också klarat 1990-talets krisår mycket bättre än storföretagen. Deras totala arbetsinsatsen inom privat sektor har ökat från 30 till andel av den 35 procent under åren 1990-94. Vidare konstateras att i ett internationellt perspektiv har Sverige för EU genomsnittlig andel en sysselsatta inom företag med till 100 anställda och att upp

småföretagssektorns andel växer i alla EU-länder, ungefär som i Sverige.

Inom tillverkande industri är det svenska mönstret snarlikt det som finns i Frankrike, Tyskland och Storbritannien påtagligt men storföretagsdominerat i jämförelse med andra EU-länder och med Japan.

Även inom industrin minskar de stora företagens sysselsättningsandel i

alla industriländer, typiskt med 3-5 procent under en tioårsperiod. Därefter följer delavsnitt belyser små till medelstora företags som

rekrytering högskoleutbildade och andra relationer till högskolor.

av Stora skillnader i täthetstal antal akademiker t.ex. civilingenjörer per - 1 000 anställda kan registreras inom industrin, tätheten är typiskt 4-5 gånger högre i stora företag. De mindre företagens samverkan med bl.a. högskolor belyses med data hämtats från pågående större studie som en

i de fyra nordliga länen. Kapitlet avslutas med en genomlysning av s.k. forskningsnära och teknikerintensiva småföretag där nära relationer

till högskolor bör mycket naturliga än bland vanliga vara mer småföretag. Bland annat konstateras att inom detta smala segment av småföretagssektorn, helt dominerat tjänsteföretag, utför av

28 Översikt över bakgrundsdelen

forskarutbildade drygt 500 FoU-årsverken, ungefär FoU-insats samma som forskarutbildade inom hela verkstadsindustrin.

Företag med högskolerötter Kapitel 7 ger en djupare beskrivning av det företagande har rötter som

i högskolor. Här konstateras bl.a. att företag startats forskare

som av

regelmässigt förblir små. Från sysselsättningssynpunkt spelar de, ytligt

sett, en obetydlig roll. Men de har, delvis just därför att de förblir små,

en synnerligen viktig roll som partners i stora företags utvecklingsarbete, bl.a. genom att fungera som länkar till högskoleforskning inom och utanför Sverige. Förbises denna roll underskattas högskoleföretagens verkliga betydelse för breddning och förnyelse av svenskt näringsliv.

Den kan heller inte ersättas administrativa för att länka av arrangemang högskola och näringsliv. Kapitlet avslutas med sammanfattning en av erfarenheter från USA, belyser vilken betydelse ett rikt som högskoleföretagande kan få på längre sikt i perspektivet 20-30 år. -

Erfarenheter av näringslivssamverkan vid Linköpings Universitet Kapitel 8 ger en illustration dagens näringslivssamverkan av genom exemplet Linköpings Universitet. Materialet har insamlats dels genom intervjuer med personer inom universitetsledning och

uppdragsverksamhet vid Linköpings Universitet, dels genom studier

av

dokument som berör näringslivssamverkan generellt inom högskolan och

specifikt vid Linköpings Universitet. Kapitlet inleds med presentation en av hur Linköpings näringsliv påverkats av den ökade tillgången till kvalificerad arbetskraft och det nyföretagande universitetets som etablering resulterat Därefter följer en presentation av den omfattande näringslivssamverkan som i dag bedrivs inom Linköpings Universitet.

Man kan konstatera att den industrirelaterade delen forskningen,

av undervisningen och uppdragsverksamheten ännu så uteslutande gott som är inriktad mot storföretagens verksamhet och problem. I den mån mindre företag uppmärksammats handlar det nästan helt ytterst om en smal nisch inom småföretagssektom, de teknikbaserade, akademikertäta

företagen. Detta gäller exempelvis det utvecklingsnätverk mellan

teknikbaserade företag som bedrivs inom Stiftelsen

Småföretagsutveckling i Linköping SMIL.

En viktig orsak är svårigheter att skapa incitament bland forskarna att arbeta med mindre företag. Inom högskolan bygger det akademiska meriteringssystemet fortfarande på publicering och forskning än snarare på insatser för näringslivet. Inom bisyssleverksamheten föredrar

Översikt över bakgrundsdelen 29

forskarna att arbeta i större företag, eftersom det upplevs som enklare, intressantare och mer lönsamt. Dessutom är flertalet forskare mycket

specialiserade och saknar ofta praktisk industrierfarenhet, varför de har

svårt för att hjälpa mindre företag med behov att snabbt lösa av konkreta problem. De insatser genomförs i vanliga mindre företag är i dag som mycket slumpmässiga. I flertalet fall är det frågan om artificiella samarbeten, där kontakterna initieras, förmedlas och/eller subventioneras via olika offentliga organisationer. De få direkta typer av samarbeten förekommer är baserade personliga kontakter. Även som när det gäller enklare insatser, t.ex. studenter, är det ovanligt att genom företagen själva kommer med förslag.

Modeller inom OECD för kunskapsstöd till mindre företag Kapitel 9 bygger på erfarenheter från ett antal OECD-länder från till stöd för mindre företags verksamhetsutveckling och tillväxt program samt högskolors roll i sammanhanget. Med utgångspunkt från i dag vitt spridd modell ges några en exempel på best practice, bl.a. avseende stöd till mindre företags rekrytering akademiker. Mot bakgrund av dessa exempel av unga granskas några aktuella svenska satsningar -NUTEK:s program för stöd till företag i nätverk, s.k. TIPPS-centra, förslag om att bygga upp ett nät s.k. industriella utvecklingscentra IUC m.m. En slutsats som dras av

är att den i Tyskland synnerligen framgångsrika Steinbeis-modellen inte

är tillämplig i Sverige utan väsentliga förändringar i det regelverk som

styr de svenska högskolorna. Andra framgångsrika modeller, t.ex. det

kanadensiska IRAP-programmet, bör å andra sidan kunna fungera väl förebild, bl.a. därför att högskolans roll är att ge stöd till en som kompetent fältorganisation i huvudsak uppbyggd via avtal med konsulter i marknaden inte att i regi driva uppsökande - egen verksamhet. För kampanjbetonad insats kan det norska en mer BUNT-programmet vara en förebild.

IT-revolutionen och högskolan. Ny tillgänglighet och nya tjänster även för mindre företag Kapitel 10 söker belysa IT-utvecklingens betydelse för de mindre företagens tillgång till kunskap, bl.a. inom högskolor. Kapitlet bygger på serie intervjuer utredningen genomfört under maj med ett en som antal inom och utom högskolan. Bland annat konstateras att personer Internet såväl stora möjligheter problem och att flera rymmer som nya

Internet-förslag lanserats från bl.a. högskolehåll under det senare året. Ett effektivt bruk förutsätter i många fall att tillgängligheten avser såväl

30 Översikt över bakgrundsdelen

information som personer.

Små och medelstora företag i kunskapssamhället Kapitel 11 bygger främst på dokumentation från nordisk där en grupp departementstjänstemän under serie seminarier åren 1994-95 bl.a. en diskuterat erfarenheter av hur satsningar på s.k. kunskaps- eller kompetenscentra påverkat samspelet mellan mindre företag och högskolor och satsningarnas effekter i ett regionalt perspektiv. Gemensamma negativa erfarenheter från 1980-talssatsningar sådana centra gav en bas för bredare samtal om kunskapsöverföringens mekanismer, aktuella förändringar i företags sätt att förhålla sig till ny kunskap, kunskaps- och kompetensfrågor ur arbetsorganisatoriska perspektiv samt de lokala nätverkens betydelse för att bygga kompetens i företag och därmed stärka deras vilja och förmåga att växa. Samarbeten mellan företag i nätverk eller längs förädlingskedja - en framträdde under seminarierna som mycket mer centrala för nästan alla mindre företags utveckling än nära relationer till högskolor eller forskningsinstitut.

De närmaste 15 åren visioner kring småföretagandet

- Kapitel 12 utgörs huvudsakligen av citat från en studie som utförts av lngenjörsvetenskapsakademien. Visionerna gäller företagande under 2000-talets första decennium.

4.2 studier

Utredningens

Underlag från NUTEK Utgångspunkt för kapitel 6 har i huvudsak varit rapporter och studier som gjorts på NUTEK:s uppdrag i anknytning till verkets fördjupade anslagsframställning för åren 1997-99. På utredningens uppdrag har NUTEK Analys bistått med särskilt underlag som gör det möjligt att belysa täthet högskoleutbildade tekniker och naturvetare TN-akademiker inom företag med avseende på bransch, storlek mätt

i antal anställda samt om företagen ingår i stora koncerner minst 500

anställda eller Koncernsektorn används som samlingsbegrepp för alla företag som har minst 500 anställda, som ingår i koncerner med minst 500 anställda

Översikt över bakgrundsdelen 31

eller är utlandsägda. För övriga företag med upp till 500 anställda används begreppet SMF-sektorn. Några resultat från analysen är

följande.

Inom tillverkningsindustrin svarar SMF-sektorn för 35 procent av sysselsättningen disponerar bara 11 procent av TN-akademikema. men Antalet TN-akademiker 1 000 anställda är i alla branscher högre i per koncernsektorn, totalt är tätheten nästan fem gånger högre. Om SMF-sektorn skulle nå täthet TN-akademiker inom respektive samma av bransch inom koncernsektorn krävs ett totalt tillskott drygt som 4 800 vid oförändrad sysselsättning inom SMF-sektorns delbranscher. Antalet skulle därmed nästan trefaldigas ökas från verklighetens 2 560 till 7 400 och sektorns täthetstal växa från 10 till 29 per l 000 anställda. Men eftersom de akademikerintensiva branscherna

genomgående har representation inom SMF-sektorn skulle, trots

svag tillskottet, ett avsevärt kvarstå till koncernsektoms täthetstal, 46 gap TN-akademiker per 1 000 anställda. Täthetstalen för forskarutbildade TN-akademiker avviker ungefär sätt totalsiffrorna. Totalt finns mindre än en forskarutbildad samma som l 000 anställda inom SMF-sektorn, i flertalet delbranscher är per täthetstalen mycket låga, runt eller under 0,5 per l 000. Analysen belyser även hur stor andel de mindre och medelstora av industriföretagen inom olika storleksklasser som saknar TN-akademiker bland de anställda. Bland de minsta företagen till 19 anställda - upp -

är det i utpräglade småföretagsbranscher bara enstaka procent som har

TN-akademiker anställd. I 20-49 anställda har ett företag av en gruppen TN-akademiker i arbetsstyrkan. Även bland SMF-sektorns större tio en företag är det påfallande glest med TN-akademiker inom dessa branscher. NUTEK:s analys indikerar att åtta företag av tio i storleksklassen 50-199 anställda, och minst tio i storleksklassen tre av 200-499 anställda, helt saknar TN-akademiker. Ett ytterligare resultat är att bara ett företag hundra i storleksklassen 5-49 anställda, och i av

typiska småföretagsbranscher, har än TN-akademiker anställd.

mer en NUTEK:s kartläggning TN-akademiker täcker hela näringslivet, av inte bara tillverkande industri. Inom segment av SMF-sektorns

tjänstedel är bilden helt än inom industrin; det finns

en annan

mängder företag med hög täthet TN-akademiker. Grovt gäller att

av

företagsnära tjänsteföretag inom SMF-sektorn med till 49

upp anställda har ungefär halva det antal TN-akademiker som finns inom koncernsektoms tillverkande företag. Relationen gäller såväl för forskarutbildade som övriga TN-akademiker.

32 Översikt över bakgrundsdelen

Underlag från IVA och CF NUTEK:s analys av akademikertätheten inom industrin bekräftar den bild som kommit fram i andra sammanhang, t.ex. inom IVA:s studie Ingenjörer för 2000-talet. Här konstateras bl.a. att industriföretag med upp till 200 anställda, som inte ingår i utvecklingsintensiva branscher inom verkstads- eller kemisk industri, bara disponerar 3 procent av industrins civilingenjörer trots att de svarar för drygt 30 procent av industrisysselsättningen. För mindre företag -200 anställda IVA anger att tre av tusen anställda är civilingenjörer med utvecklingsinriktade arbetsuppgifter. Inom de större företagen är motsvarande täthetstal drygt sex gånger högre. IVA:s siffror avser läget år 1990 men utredningens kontakter med bl.a. Civilingenjörsförbundet CF indikerar att täthetsskillnaderna är än mer markerade i dag. De stora

utvecklingsintensiva koncernerna har även under års kraftiga

senare nedgång i industrisysselsättningen aktivt värvat nyutexaminerade civilingenjörer och den allmänna krisstämningen har avskräckt många från att söka sig till de mindre företagens förmodade otrygghet. Bilden bekräftas av attitydundersökningar vid de tekniska högskolorna. CF bedömer att tillverkande företag med upp till 200 anställda och utan koncerntillhörighet möjligen kan ha tillförts drygt 5 procent av det totala utbudet av nyutexaminerade år 1995.

Underlag från projekt RITTS En annan källa har varit resultat från ett pågående projekt i de fyra nordligaste länen i Sverige. Projektet ingår i programmet Regional Innovation and Technology Transfer Strategies and Infrastructures RITTS är ett initiativ från EU-kommissionens DG XIII/D. Ett som syfte är att stödja regionala beslutsfattare och utvecklingsorgan genom att samla kunskap om hur de mindre företagen i regionen samverkar med olika offentliga resurser, bl.a. inom högskolor. Kunskapen skall sedan läggas till grund för handlingsprogram som orienterar utbudet av stöd och tjänster mot kartlagda behov. I det svenska RITTS-projektet har efterfrågan främst teknikrelaterade stöd och tjänster studerats med hjälp av en enkät som gått ut till alla tillverkande företag med 5-199 anställda i de fyra nordliga länen samt till alla tjänsteföretag inom uppdragssektorn. Totalt rör det sig om cirka 850 företag varav 550 tillverkande. Förutom en allmän kartläggning av företagens konkurrenssituation och innovationsaktiviteter frågar man i enkäten bl.a. efter företagens erfarenheter av samverkan med högskolor, det faktiska utnyttjandet av

Översikt över bakgrundsdelen 33

olika tjänster samt företagens värderingar av olika partners betydelse för

produktutveckling och marknadsföring av nya produkter. Resultaten är i korthet följande. Högskolor och forskningsinstitut anses som potentiellt väsentliga partners av drygt vart femte tillverkande företag med 20-200 anställda, som betydelselösa av fyra av tio. Det finns en högst påtaglig regional profil. Under de senaste tre åren har t.ex. nästan vartannat verkstadsföretag med 20-200 anställda i Norrbottens län utnyttjat tjänster från högskolan i Luleå men bara ett verkstadsföretag tio i av Västernorrlands län. Få företag, cirka fem hundra, har breda, frekventa kontakter med högskolor. Här rör det sig nästan enbart om företag med minst 20 anställda som ingår i stora koncerner, som har akademiker anställda och som anser sig marknadsföra teknikledande produkter. Den mest kvalificerande frågan i enkäten vad gäller högskolors m.m. betydelse är följande: Vilka är företagets viktigaste samarbetspartners när det gäller teknologi och marknadsföring Här skall valen göras tydliga företaget skall självt namnge högskola, forskningsinstitut etc. - Kunder och leverantörer är helt dominerande val, antalet företag som särskilt namnger en viss högskola är få. Luleå högskola namnges av 10 procent av industriföretagen, Umeå Universitet av 3 procent, Mitthögskolan av 2 procent. Jämfört med utländska referenser är detta inte påfallande låga siffror. Räknat över alla mindre till medelstora företag har högskolor hittills och i stort sett i alla industriländer mycket ringa betydelse som utvecklingspartners. Men för vissa intressegrupperingar bland företagen främst inom det geografiska närområdet kan betydelsen vara högst - påtaglig därför att det finns viss kongruens mellan företagens och högskolans intressen och kompetenser.

3 16-0768

Överväganden och förslag 35

överväganden

5 och

förslag

1 Utgångspunkter

Som framgått i föregående kapitel kan mindre företag inte ses som en homogen Det finns stora skillnader i förmågan att efterfråga och grupp. tillgodogöra sig externa resurser. Möjligheterna till utbyte påverkas även de externa aktörernas intresse av, och förståelse för, problemen i av verksamheten. Det måste finnas en viss överlappning i kunskap och kompetens hos företag och externa aktörer för att de skall kunna kommunicera effektivt

Edlund Gustafsson, 1996. Ett företag med egen forsknings-

kompetens kan orientera sig i och dra nytta av högskolans forskning. Andra företag har däremot större utbyte av kontakter med externa aktörer som mer direkt tar sin utgångspunkt i industrins problem. Företag saknar högutbildad personal anser det ofta svårt att direkt som utnyttja forskningskompetens på högskolan. Oavsett skillnader i mottagarkompetens så kan man ändå iaktta vissa gemensamma drag. De flesta småföretag driver sin verksamhet under resurssnåla förhållanden som sätter grundläggande begränsningar för deras förmåga att efterfråga och nyttja externa kunskapskällor. Den begränsande faktorn är ofta tid för företagsledaren, även i de fall kompetensen finns: Tid att tänka igenom och formulera långsiktiga utvecklingsstrategier och tid för att orientera sig i utbudet från externa kunskapskällor. Även i företag med god teknisk kompetens och förnyelseambitioner sker förnyelsen stegvis, ibland på grund av begränsade finansiella resurser, men oftare som resultat av osäkerhet om omvärldens hot och möjligheter. En annan viktig utgångspunkt är att konstatera att det finns begränsningar för högskolans möjligheter att spela en roll gentemot mindre företag. Bland de mindre industriföretagen har endast ett fåtal någon anställd med akademisk utbildning, och fokuseringen stegvisa tekniska och organisatoriska förändringar i nära anslutning till befintlig verksamhet innebär att det även i fortsättningen blir naturligt att i första hand vända sig till leverantörer, kunder eller andra företag med liknande verksamhet.

36 Överväganden och förslag

För högskolan kommer sätt företag bedriver samma som utvecklingsarbete med forskningsinslag att vara en mer naturlig samarbetspartner. Dessa har inom sig funktioner som mera påminner om högskolans egen forskningsmiljö, och likheterna i kultur gör det lättare för högskoleforskaren att "se" intressanta frågeställningar. I denna kategori ryms främst ett antal större företag men även högteknologiska småföretag, ofta med rötter i högskolemiljön. En konsekvens av ovanstående resonemang är att bör undvika man generella program med syfte att koppla ihop mindre företag med högskolans forskning. Huvudlinjen bör i stället vara att man söker involvera även mindre företag i samarbeten som omfattar olika företagsgrupperingar, respektive att involvera högskolan i nätverk för teknikförsörjning som även omfattar andra aktörer, t.ex. industriforskningsinstitut, småföretagens utrustningsleverantörer etc.

Sammanfattning:

En majoritet de mindre företagen har begränsade möjligheter att av samarbeta med högskolan. Undvik generella program med syfte att koppla ihop mindre företag med högskolans forskning. Utnyttja och vidga företagens respektive högskolans naturliga kontaktnät.

Både i Sverige och andra industriländer pågår ett stort antal program med syfte att höja den tekniska och affärsmässiga kompetensen hos mindre företag. Utredningen har, med den korta tid som stått till buds, inte funnit det meningsfullt att i detalj utforma nya förslag till insatser för ökad samverkan mellan högskolan och mindre företag. I stället anger utredningen i detta avsnitt några riktlinjer som bör vara vägledande vid prioritering av stödinsatser. I betänkandets bakgrundsdel ges ett antal goda exempel på framgångsrika i andra länder, som kan tjäna program som inspiration.

Sammanfattning:

Utredningens förslag bygger två huvudkomponenter: att göra högskolan öppen för samverkan med näringslivet - mer att stärka de små och medelstora företagens förmåga och intresse att samverka med bl.a. högskolan.

Överväganden och förslag 37

5.2 Öppna högskolan

Utredningen har i sitt huvudbetänkande Samverkan mellan högskolan

och näringslivet, SOU 1996:70 föreslagit att högskolelagen ändras så att samverkan med näringslivet och andra delar av samhället blir en huvuduppgift för högskolan. Det skulle klar signal till ge en högskolorna att en sådan samverkan skall ha betydelse för verksamhetens innehåll, organisering, rekrytering, meritvärdering m.m. Det skulle också ha en stor inverkan på attitydema inom högskolan till sådan samverkan. Detta innebär en väsentlig förändring jämfört med en dagsläget där den "tredje uppgiften" handlar om att informera om utbildning och forskning. Utredningen har också lämnat förslag som syftar till att inom högskolan förbättra kunskapen om näringslivets arbetsvillkor: Kurser

i entreprenörskap, industrilektorer m.m. Sådana åtgärder blir än

viktigare vad gäller mindre företag p.g.a. deras speciella kultur. Examensarbeten och praktikplatser i mindre företag kan också bidra till ökad förståelse. Viktigast är dock att få till stånd konkreta samarbetsprojekt. Detta förutsätter att de mindre företagens kunskapsbehov kan artikuleras på ett sätt som gör dem intressanta som samarbetspartner.

5.3 Stärk företagens kompetens

genom

nätverkssamarbete

Samverkan mellan högskolan och mindre företag har i den näringspolitiska debatten länge diskuterats under rubriken "teknikspridning", vilket för tankarna till en linjär process, där kunskap genereras i högskolesystemet och sedan sprids till näringslivet för exploatering. Denna modell låg ännu på 1980-talet till grund för politikens utformning i de flesta OECD-länder, och förväntningarna var stora på att universitet och forskningsinstitutioner skulle kunna ge direkta bidrag till samhällsutvecklingen. Fram till cirka 1985 inriktades de flesta offentliga satsningar i OECD-länderna utbudssidan, och då främst på forskningssystemet. En aktiv överföring av den teknologi- och forskningsbaserade kunskap som fanns inom FoU-systemet skulle driva fram en positiv utveckling i de mindre företagen. Under de senaste 10 åren har perspektivet delvis förskjutits mot ett efterfrågebaserat synsätt att företagen får hjälp att mera genom definiera sina behov och att efterfråga den teknik och de metoder som

38 Överväganden och förslag

blir en konsekvens. Detta har lett till stödprogram baseras på som "kunskapscheckar"; samhället kompenserar osäkerhet nyttan om av ny kunskap genom att subventionera företagets samverkan med externa kunskapskällor. Det bedrivs också stödprogram varigenom

subventionerade konsulter hjälper till att analysera företagets

kompetensbehov. Denna förändring i synsätt bygger på några viktiga insikter. Eftersom företagsledningens tid är en trång är företagen resurs mottagliga för information om t.ex. teknologiska möjligheter enbart nya när behovet är akut. Detta har lett till låg träffsäkerhet för utbudsstyrda program. I många fall är den dagliga arbetsbördan sådan att företagaren överhuvudtaget inte hinner analysera sina långsiktiga behov. Det går inte heller att urskilja tekniska frågor från affärsstrategiska bedömningar, och teknikanalyserna har i flera program, t.ex. den norska BUNT-modellen, vidgats till ett bredare strategiskt perspektiv. Dessa efterfrågestyrda program har dock fortfarande haft det enskilda mindre företaget som fokus. Från studier av industriella marknader vet vi dock att den enkla bilden av företagaren som kämpar ensam i en djungel av marknadstransaktioner är missvisande. Företag är i stället sammanflätade i nätverk av samarbetsrelationer med leverantörer, kunder, andra företag i samma bransch etc. Dessa samarbetsrelationer kan vara mycket långvariga, och från andra studier vet vi att det är via dessa kanaler som företagaren i första hand får impulser att hämta ny kunskap. I relationerna har företagen investerat förtroendekapital som ger trovärdighet åt den kunskap som förmedlas. Enligt utredningens uppfattning bör insatser för att stärka de mindre företagens tekniska/industriella kompetens så långt som möjligt bygga på och syfta till att utveckla företagens naturliga nätverk av samarbetsrelationer. Denna inriktning syftar också till att mer långsiktigt förändra företagens förmåga att efterfråga kunskap: Målet är inte bara att en viss kunskap skall överföras och i bästa fall tillämpas, utan också och viktigast att företaget utvecklar sin förmåga att formulera behov av kunskap och efterfråga den. Ett exempel på denna strategi är NUTEKs program för regionala utvecklingskonsortier med små och medelstora företag i regionalpolitiskt prioriterade områden. Genom projektsamarbete mellan företag och högskolor "sänks barriären" mellan företag och forskning.

i Överväganden och förslag 39

Förslag:

Satsa efterfrågestyrda program. Stärk de mindre företagens förmåga att efterfråga kunskap. NUTEK:s program för utvecklingskonsortier med små och medelstora företag vidgas till att omfatta hela landet.

5.4 Ökad kompetens

Ett viktigt komplement till de nätverksinsatser som beskrivits ovan är åtgärder som syftar till att öka de mindre företagens utvecklingsförrnåga genom stöd till rekrytering av personer med i första hand tekniska kvalifikationer och förmåga att skapa teknikrelaterade nätverk. Att programmen i första hand haft detta fokus kan verka motsägelsefullt mot bakgrund av vad som ovan sagts om betydelsen av ett bredare perspektiv på företagets förnyelse. Erfarenheten visar dock att tröskeln för att våga anställa en högskoleutbildad ekonom är betydligt lägre än för att anställa en civilingenjör. Inom en rad OECD-länder har man under de senaste åren tagit

likartade initiativ för "hjälp till Självhjälp" Brukar benämnas

Technology Bootstrap Programmes. Ett typiskt innebär att ett program mindre företag kan få stöd för att rekrytera en första civilingenjör. Han/hon skall vara ung, högst 30 år. Stödet omfattar halva lönen under första året, plus en mindre budget för den nyanställde för att bygga kontaktnät. Som villkor ställs att företaget har ett tydligt offensivt egna mål med rekryteringen. Verksamheten följs kontinuerligt, och de rekryterade stöttas genom seminarier och erfarenhetsutbyte. Effekterna överlag mycket goda, och insatser av detta slag har anses blivit centrala inslag i småföretagspolitiken i flera OECD-länder. Upp till 80% de rekryterade blir fast anställda, och utvärderingar har av även visat tydliga effekter företagens inriktning och utvecklingskraft. Utredningen föreslår att NUTEK ges i uppdrag att utveckla ett för stöd till mindre företags rekrytering av unga program civilingenjörer och andra akademiker som kan ha en strategisk betydelse för företagen. Den unga akademikern skall ha tillgång till en erfaren mentor, fristående från arbetsgivaren.

40 Överväganden och förslag SOU

1996:89

Förslag:

NUTEK ges i uppdrag att utveckla ett för stöd till program

rekrytering av unga civilingenjörer m.fl. till mindre företag.

5.5 Högskolenära kunskapsföretag

Det mest konkreta bidraget från högskolans forskningsmiljö till företag-

andet i Sverige är de nya företag startas kring högskolorna, som av anställda och studerande, baserade på den kompetens byggts som upp

i högskolan. Stora förhoppningar knöts under 1980-talet till dessa

att

företag skulle bidra till industriell tillväxt och förnyelse. På nivå har

en

dessa förhoppningar kommit skam. Få företagen visar någon

av

snabb expansion i termer antal sysselsatta. Det totala antalet företag

av är dock betydande t.ex. kring Chalmers tekniska högskola. Det är en process som där pågått under 30 år.

De flesta dessa företag förblir små kunskapsföretag, med andra

av mål än tillväxt. Det betyder dock inte att de saknar betydelse från näringspolitisk synpunkt. I själva verket spelar de mycket viktig roll en

som bärare och översättare teknisk/vetenskaplig kompetens. De

av sysselsätter stor andel samtliga forskarutbildade i näringslivet. De en av

kan därför utföra betydande del den FoU storföretagen i

en av som ökande utsträckning beställer utifrån i stället för att själva utföra. På

det sättet spelar de högskolenära kunskapsföretagen viktig roll för

en näringslivets förnyelse. Effekterna i första hand hos deras kunder. syns De förslag lagts i utredningens huvudbetänkande som SOU: 1996:70, med syfte att öka samverkan med näringslivet och på olika sätt öka kunskapen i högskolan näringslivets villkor, bör ha om positiva effekter även på intresset för företagsstart. Förslaget att det s.k. lärarundantaget behålls ger forskarna grund för att etablera en

kunskapsföretag. Möjligheterna att grunda företag påverkas naturligtvis

även av en rad faktorer utanför utredningens mandat: Tillgång på riskkapital, Skatteregler etc. Företag med rötter i högskolan har sina särskilda problem. Affärsidén kan vara svär att bedöma med normala analysmetoder och

företagen kan ha svårigheter att skaffa affärskompetens och att ställa

Överväganden och förslag 41

om sig från en akademisk kultur till en företagarkultur. Erfarenhetsutbyte i nätverk mellan de högskolenära företagen har visat sig effektiv metod att bearbeta problemen. Det s.k. SMILvara en programmet i Linköping står som förebild för andra högskolor.

Förslag:

Utredningen föreslog i sitt huvudbetänkande att särskilda medel anvisas för högskolans samverkansuppgift. Sådana medel bör kunna användas för rådgivning åt forskare som önskar grunda kunskapsföretag.

5.6 Internet

ger nya möjligheter

Helt förutsättningar att fånga upp tekniska nyheter, att få kontakt nya med forskare och specialister, håller på att realiseras genom informationsteknologins utveckling. Genom Internets genombrott har både företag och forskningsinstitutioner fått tillgång till ett globalt kommunikationsnät och mycket kraftfulla verktyg för att söka information. Nätet är både informationsbas och ett kommunikationsmedium. en Den information som finns direkt tillgänglig kan ge svar på vissa frågor framförallt göra det möjligt att identifiera intressanta men kunskapskällor. Elektronisk post kan sedan utnyttjas för att snabbt besvara enkla frågor. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas krävs dels att företagen lär sig använda dessa nya verktyg, dels att högskolorna inom för sin samverkansuppgift sätter av resurser ramen för att kunna kommunicera med företagen i ett nära samspel med dem och andra aktörer. Även industriforskningsinstituten blir viktiga noder i sådana nätverk. Intressanta förebilder finns t.ex. i det kanadensiska IRAP-systemet och det amerikanska Penntap som båda beskrivs i kap. Det angelägen offentlig uppgift att säkerställa att mindre är en företag blir del och tar del av, den framväxande infrastrukturen när det gäller datorkommunikation. Det är därför angeläget att många får tillgång till Internet och lär sig att anskaffa extern information. Kanada, och IT-användningen inom det s.k. IRAP-systemet, kan därvid vara en

42 Överväganden och förslag

utländsk förebild. Där har näringsdepartementet tagit aktiv roll för en att mindre företag skall använda Internet för att skaffa sig extern information. För det första har det skapats en informationsknutpunkt på Internet one-stop electronic link. För det andra kommer man att under några år låta ett par tusen studenter besöka cirka 50 000 företag och se till att de får uppkoppling mot Internet och lär sig använda tekniken.

Bakgrundsdel

Mindre företag i svenskt näringsliv 43

i svenskt En

6 Mindre företag näringsliv. översikt med statistiska utgångspunkter

Inom privat sektor, och exklusive jord- och skogsbruk samt flskel, var

cirka 460000 företag registrerade år 1994. Knappt 400 000 drev verksamhet nämnvärd omfattning, varav cirka 40 procent i av aktiebolagsfonn. 140 000 företag hade anställda. I cirka 250 000 företag, i huvudsak enskilda firmor, saknades anställda ägarna och deras familjemedlemmar enda arbetskraft. Gruppen företagare omvar fattade 340000 med en genomsnittlig arbetsvecka på 42 personer timmar i anställda var motsvarande tal cirka 32 timmar. - gruppen Företagarnas samlade arbetsinsats mätt i timmar motsvarar drygt en tredjedel hela arbetsinsatsen inom offentlig sektor. Adderas härtill av arbetsinsatsen anställda i företag med upp till 9 anställda motsvarar av åtminstone 70 procent av den offentliga sektorns arbetsinsats. summan Antalet företagare och antalet anställda i företag med högst 9 anställda motsvarar cirka 55 procent av antalet offentligt anställda. Av samtliga företag med anställda är det knappt 70 procent som finns i storleksklassen 1-4 anställda. 25 procent finns iklassen 5 19 anställda. I dessa storleksklasser utgör tjänsteföretag 90 respektive 80 procent. I storleksklassen minst 200 anställda finns bara drygt 1 000 företag, knapp procent samtliga företag med anställda. Men här en av är nära 50 procent tillverkande. Under 1990-talet har det årligen startats cirka 50 000 företag 20 000 aktiebolag men nya - varav nästan lika många har lagts I den minsta storleksklassen upp till ner. - 4 anställda är det cirka 15 procent företagen som under ett år - av ökat antalet anställda men lika många som har minskat. I denna storleksklass är försäljning den lokala marknaden helt dominerande bara någon procent av företagen säljer i nämnvärd utsträckning mer avlägsna marknader. Räknat på samtliga företag med upp till 50 anställda är det färre än 5 procent haft någon som helst relation till en högskola. Men som bortsett från cirka 2 000 små företag inom tjänstesektorn, med flera högutbildade akademiker bland de anställda och relativt frekventa hög-

skolekontakter, sjunker andelen ytterligare. Bland vanliga småföre-

tag inom tjänstesektorn är det bara enstaka procent som i någon mån

1 Företag och sysselsättning inom jord- och skogsbruk samt fiske ingår inte i några siffror i detta avsnitt.

44 Mindre företag i svenskt näringsliv

har samverkat med högskolor. Bland tillverkande företag i denna storleksklass har ungefär vart fjärde haft någon relation till en högskola under de senaste tre åren färre än vart tjugonde har haft men bredare kontakter eller faktiska samarbeten. Under 1950-talet och fram till 1960-talets mitt minskade småföretagssektorns sysselsättningsandel i stort sett i alla industriländer. Från 1970-talets mitt har den ökat överallt. Samtidigt har sysselsättningsandelen för tjänstesektorn, där småföretag helt dominerar bilden, ökat i jämn takt. För hela OECD denna andel 50 procent år var 1970. År 1993 hade den växt till 65 Antalet sysselsatta inom procent. tjänstesektorn ökade med 75 procent under perioden medan industrisektorns antal i oförändrat för hela OECD. stort var

Ökningarna för småföretagssektorns sysselsättningsandel har varit

mest påtagliga under konjunktumedgångar då främst stora in-

dustriföretag minskat sysselsättningen. Mönstret har varit mycket tydligt i Sverige under 1990-talets sysselsättningskris. Inom privat sektor har t.ex. antalet arbetstimmar utförda inom företag med till upp 9 sysselsatta s.k. mikroföretag ökat med drygt 5 procent åren - - 1990-94 samtidigt som antalet minskat med 25 procent i företag med mer än 100 sysselsatta. Mikroföretagens andel den totala arbetsav insatsen inom privat sektor har därmed ökat från drygt 30 till drygt 35

procent under perioden. I den följande texten och i fristående Översikter djupare ges en beskrivning de förhållanden ligger bakom siffrorna. I huvudsak av som avsnitt 6.3 till 6.5 belyses faktorer rör små till medelstora - - som företags rekrytering högskoleutbildade och andra relationer till av högskolor. Avsnitt 6.6 fokuserar forskningsnära och teknikerintensiva småföretag, d.v.s. den del småföretagssektom där nära relationer till av

högskolor bör mycket naturliga än bland vanliga

vara mer småföretag.

6.1 Små och

medelstora företag en kvantitativ

-

lägesbeskiivning med internationella utblickar

Små och medelstora företag definieras enbart med antal

anställda/sysselsatta som bas. Gruppen är i alla andra avseenden ytterst heterogen. I vissa tjänstebranscher finns t.ex. nästan all sysselsättning inom små och medelstora företag de är branschen. Men även gruppering efter antal anställda görs på olika sätt. Inom EU har man

hittills grupperat i små företag med till 99 sysselsatta, i medel-

upp stora med 100 499 samt i "stora" med minst 500. Gruppen medel- -

i Mindreföretag i svenskt näringsliv 45

Översikt 1 Fundamenten i småföretagspolitiken budskap från brittiska forskargrupper

Texten nedan är några korta utdrag från avslutningsavsnittet i boken Understanding the small business sector". Boken kom ut 1994 bakom ligger - ett omfattande forskningsarbete. Huvudrekommendationen är att småforetagspolitik i dag måste ses som något mycket centralt som skär över traditionella gränser. De tre huvudbudskapen är följande:

The very clear message which comes across from discussions with small finns that the key role which government can play in creating a suitable macroeconomic framework within which finns can prosper. .. Thus, a first message to government that, in its dealings with small firms, needs to do less and better, rather than more and worse. This marks the importance of producing a White Paper on the objectives and targets of small finn policy. No such policy document has been produced in the United Kingdom, or in any other EC country. Production and regular updating of such a paper would service two central functions. - The first would be to make clear the objectives of policy for government as a whole, rather than for each separate government department. - The second would be to specify clear targets of policy, so that would be possible to monitor the extent to which targets are met, and hence determine whether policies are successful... The second message to continue with devolving överflytta policy to the local level. This means to continue with the current policy of delivering assistance training, inspiration, links to resources at a local - level, hearing in mind that most small firms primarily sell into and purchase from local markets... The third message that small finn policies are now so central to economic, employment and social policy issues that they cannot be leñ to a dialogue with the small finn interest groups alone... Small firms are now such an important source both of existing and new employment that discussions about public policy towards them have to involve wide sections of the community. . .

stora kommer troligen att omdefinieras till 100 250 anställda. -

Företag med högst 9 sysselsatta kallas stundom for "mikroföretag.

NUTEK har under år använt följande storleksklasser. senare

0 9 anställda: mikroföretag - 10 49 anställda: småföretag - 50 199 anställda: medelstora företag - 200 anställda: stora företag -

46 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.1 Den privata sysselsättningens fördelning över företag i olika storleksklasser i några länder Källa: Storey 1994, SCB m A. Alla branscher. Dataår: 1988 där inte annat anges. Storleksklasser, antal sysselsatta

1 Avser 1985

B. Tillverkande industri. Ungefärligt läge år 1990. Siffror inom parentes anger förändringar under 1980-talet

Storleksklasser, antal sysselsatta Stora Medelstora företag Små företag företag

Sverige, tidsserie

Mindre i svenskt näringsliv 47

Tidigare var en vanlig uppdelning att småföretag hade till 19

upp anställda, medelstora 20 199 anställda. - Tabell 6.1 ger internationella perspektiv med uppdelning enligt gällande EU-norm. Övre delen belyser hela den privata företagssektorn. Sveriges siffror skiljer sig bara marginellt från de gäller för som EU totalt småföretag svarar för drygt 50 procent. Påtagligt större småföretagssektor finns främst i sydeuropeiska länder. Småföretagens andelar har typiskt sett ökat med en procent på tre år under de senaste 15 -20 åren, de stora företagens har minskat i samma mån. Siffrorna i övre delen av tabell 6.1 ska läsas med viss marginal för fel. Bland annat är det osäkert i vilken utsträckning gruppen

företagare ingår i olika länder. Felet kan bortåt 5 procent-

vara enheter för mikroföretagens andelar. Inom tillverkande industri undre delen i tabell 6.1 är det svenska - mönstret snarlikt det som finns i Frankrike, Tyskland och Storbritannien, men påtagligt storföretagsdominerat i jämförelse med andra EU-länder och med Japan. Gruppen medelstora företag i Sverige svarar för cirka 20 procent, lägre andel än i Västtyskland där medelstora en

företag Mittelstand sedan länge haft stark position. Andelen ligger

dock i nivå med den i flertalet andra EU-länder. Men här bör noteras att minst halva sysselsättningen bland de medelstora företagen är att hänföra till dotterbolag ingår i stora internationellt inriktade som koncerner. Från dessa koncerner fristående små till medelstora företag

upp till 500 anställda svarar bara för 35 procent av sysselsättningen.

Medelstora företag med ett markerat inslag akademiker, av egen utvecklingsavdelning med inslag forskning och exportandel på minst av 50 procent är i hög grad knutna till stora koncerner. Med dessa kvali-

ñcerande kriterier är det definitivt befogat att tala smal topp i

om en det svenska beståndet av medelstora, fristående industriföretag. Tabell 6.2 ger ytterligare perspektiv på förskjutningarna i Sverige. De stora företagens sysselsättningsandel har minskat med nära två

procentenheter bara under åren 1992-94, en nedgång som dessutom är

nästan helt hänförlig till år 1993. Inklusive samtliga företagare har mikroförtagens andel samtidigt ökat med tre procentenheter till drygt 35 procent, sex procentenheter över nivån år 1988. Beträffande antalet företag visar den undre delen av tabell 6.2 att de allra minsta företagen upp till 4 anställda ökat i antal även under 1990-talets - krisår, såväl inom tillverkning som inom övriga branscher. Men noterbart är att det finns högst påtagliga minskningar i beståndet redan från företag med 10 anställda. Tabell 6.3 och tillhörande diagram bygger på data från CFAR och

SCBs arbetskraftsundersökningar. Diagrammet belyser i första hand att

företagare och anställda i tjänstesektorns många mikroföretag i första

hand söker motverka en konjunkturnedgång att jobba mer"

genom -

4 16-0768

48 Mindreföretag i svenskt näringsliv

Tabell 6.2 Sysselsättning och antal företag inom privat företagssektor. Fördelning över storleksklasser och förändringsmönster

Källa: SCB, NUTEK

A. Sysselsättning, hela privata sektorn

Sysselsättning, tusen Förändrin v 1992-94 1992 1994 Antal, % USCH Företagare l 319 339 +20 +6,3 Anställda, storleksklasser enligt EU: mikroföretag 400 407 +7 +1 1 - 10 99, övriga småföretag 577 532 -45 -7,9 - 100 499, medelstora företag 343 312 -31 -9,1 - Totalt, små till medelstora 1 640 1 591 -49 -3,0 företag, inkl företagare 500 stora företag 588 522 -66 -11,3 -

3.102111 22_2§___2_.1_1Z__ -1_1§__.._;5_2___

___________ Traditionell svensk gruppering mikroföretag inkl företagare 7 l 9 746 +27 +3,8 - 10 49, små företag 414 387 -27 -6,5 - 50 199, medelstora företag 314 279 -35 -11,1 - 200 stora företag 781 700 -81 -10L4 -

B. Antal företag med anställda inom tillverkning och övriga branscher

Tillverkning Övriga branscher Storleksklasser, antal Antal Genomsnitt, årlig Antal Genomsnitt, årlig

- 5 9 4,2 -1,6 +2,7 18,3 +0,6 +4,3 - 10 19 2,5 -5,3 +1,1 8,8 -0,6 +3,3 - 20 199 3,2 -4,9 +0,9 6,5 -2,1 +3,6 - 0,6 -1,3 +3,1 200 - 0,5 -4,0 +1,8

Totalt 21,2 -l,6 +2,8 118,8 +3,7 +5,6

Företag utan anställda 20 -6,8 -7,5 180 +1,8 0

1 Antal företagare anges, d.v.s. en företagare antas betyda en sysselsatt.

Mindre företag i svenskt näringsliv 49

Tabell 6.3 Miljoner arbetstimmar vecka. Fördelningsmönster per 1987-94 inom hela arbetskraften

i " j" l 40 i l

30 ----fhh;fl_i_

, . . . . . . . . . . . ..

i

__

20 1 1

l

i

; 0 . 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1 Offentlig -V--uhr---Privatsektor10-99 sektor Privat sektor0-9 ---- -- Privatsekt0r100- Enbartföretagare 1

Dataunderlag

Totalt Inom Inom privat sektor i företag Företagare l

l 90 % har förts till kolumnen 0-9 sysselsatta, 10 % till kolumnen 10-99 sysselsatta.

50 Mindre företag i svenskt näringsliv

Ä 14 i A41 144 A 4. 14 4" L L KJVDIDIRI. L. l-Xlllal eyoonlaaua lllUJll IIIUUDIII IDBPCKIIVU LJGIIÖIUOUÅLUÃII i några FoU-intensiva länder. Index med basår. 1975 som

Källa: OECD Indexantalsysselsatta inominduslriscktorn 160. . 1r l l .1 i 140- ;

no - - 4 z g z / x 7 / / / /

lOD-Kçwr: ,, , r-m r\

V,

l i i i

60 å u u u u 75 77 79 81 83 35 §7 89 91 93

Indexantalsysselsatta Inomtjinsleseklo u l60n

140a

100.

60 75 77 79 8l 83 85 87 89 9| 93 USA Japan Väsrltysklnndr-V-Sverige Kommentar:

Tjänstesektom omfattar såväl privat som offentlig verksamhet, SNI 6-9 enligt SNI 69. lndustrisektom omfattar SNI 2-5, d.v.s. gruvor, tillverkning, byggnadsindustri och elvatten- och gasförsörjning. Tjänstesektorns LUM av sysselsättningen har ökat , kontinuerligt i alla länder, i Sverige från 57 till 71 procent under åren 1975-93. I USA är motsvarande förändring från 65 till 73 procent. För Sveriges del noteras en påtagligt ogynnsam utveckling För industrisektoms antal sysselsatta, inte bara under senare år. I USA och Japan har antalet ökat även om sysselsättningsandelen minskat. För OECD totalt är antalet i stort oförändrat, d.v.s. tjänstesektom har svarat for arbetsmarknadens hela tillväxt.

Mindre i svenskt näringsliv 51

arbetsinsatsen har inte minskat under 1990-talets krisår. Härtill ska läggas ökat nyföretagande som följd av friställningar. De större företagen här företag med minst 100 anställda har däremot krympt arbetsvolymen med i stort sett 10 procent per år under perioden 1990- 93. Under högkonjunkturen i slutet 1980-talet följer kurvorna å av andra sidan snarlika mönster.

6.2 under 1990-talets krisår

Småföretagssektom

En aktuell rapport februari 1996 från NUTEKs projekt Dynamiken

i svenskt näringsliv 1990-94 en inträngande belysning av hur småger företagssektorn klarat 1990-talets krisår. Studien bygger på en noggrann granskning av SCB-data vilket gjort det möjligt att i detalj analysera förändringar i antal enheter och antal jobb för samtliga Sveriges aktiva arbetsställen. En särskild styrka är att inte bara nettoförändringar kunnat studeras, utan också den bruttodynamik som leder fram till dessa förändringar. I analyserna har särskild vikt lagts vid små- och nyföretagandets roll för sysselsättningsutvecklingen. Som småföretag räknas här företag med färre än 200 sysselsatta. I Centrala Företags- och Arbetsställe Registret CFAR lagras data dels om företag organisationsnummer, dels om arbetsställen arbetsställenummer. I studien ingår bara arbetsställen som bedriver aktivitet viss omfattning. Vilande bolag är exkluderade. Ett arbetsställe är "en av lokalt avgränsad produktionsenhet eller motsvarande där en arbetsgivare bedriver stadigvarande verksamhet. Avgränsningen bestäms av SCB i nära kontakt med de enskilda arbetsgivarna. Ett juridiskt företags anställda vars arbetsplatser återfinns på samma besöksadress hänförs normalt till samma arbetsställe. Varje arbetsställe i CFAR har ett unikt arbetsställenummer, som inte automatiskt förändras när ett företags organisationsnummer förändras, t.ex. vid ägarbyte. Arbetsställena har grupperats till tre olika grundtyper. Ett Simple är ett arbetsställe som utgör sitt juridiska företags enda enhet, begreppen

företag och arbetsställe är synonyma. Drygt 95 procent av alla

företag är av denna typ. Men det rör sig genomgående om små företag.

Snittet ligger på 2 sysselsatta företagaren och en till. Bara ett

simple på tusen sysselsätter mer än 200 personer. Simples svarar för knappt 40 procent av sysselsättningen iprivat sektor. En Top är den översta enheten i ett företag med fler än ett arbetsställe. En Branch är ett arbetsställe som har en Top över sig. Till denna kategori har också förts alla arbetsställen i Sverige som är utlandsägda. Ett arbetsställe klassas som nyetablerat om arbetsställenumret inte förekom i föregående årgång av registret och som nedlagt om det

52 Mindre företag i svenskt näringsliv

inte längre finns med i nästa årgång. Expansion innebär ökning av antalet sysselsatta inom ett arbetsställe med intakt nummer, kontraktion minskning. SCBs kriterier för arbetsställenummers uppkomst, överlevnad och upphörande är knutna till arbetsställets ägare organisationsnummer, geografisk belägenhet och dess verksamhet SNI-klassificering. Ett nytt arbetsställenummer uppkommer dels då ett nytt arbetsställe av typ simple bildas, dels när ett existerande arbetsställe utökar verk-

samheten genom att etablera ytterligare ett arbetsställe branch eller

top. Arbetsställenumret ändras inte så länge ägandet, den geografiska belägenheten och verksamheten är oförändrad. Det ändras heller inte om en förändring bara avser ett av de tre kriterierna. Förändras två upphör numret och arbetsstället betraktas som nedlagt. Tabell 6.4 sammanfattar några data som redovisas i rapporten. Först kan konstateras att för de genomgående mycket små företagen i den första kolumnen simples är den procentuella sysselsättningsminskningen mycket mindre än bland storföretagen under nedgångsåren 1990-93. När konjunkturen vänder visar de också mycket större sysselsättningsökning än de stora. Ett annat konstaterande är att bruttodynamiken är högst påtaglig. Av simples med i snitt bara två sysselsatta och få företag med mer än tio var det nära 15 procent som växte även under ett krisår som 1992 eller 1993. Av storföretagens arbetsställen växte 25 procent, å andra sidan minskade men drygt 35 procent i sysselsättning. Även under kris" är det sålunda stora delar av näringslivet växer. Krisens signum är inte i första som hand att växtkraft saknas utan främst att växt hindras sjunkande av efterfrågan och osäkerhet om framtiden.

Den undre delen i tabell 6.4 visar att simples stod för 53 procent

av de cirka 270 000 nya arbetstillfällen årligen tillkommit under som perioden 1990-93. Nyföretagandet stod for knappt 60 000 jobb, nya

tillväxt inom andra simples i stort sett mikroföretag enligt

gruppen

NUTEKs definition för knappt 90 000.

Andra små till medelstora företags tillväxt bidrog med 30 000 jobb och storföretagens med 65 000. Därutöver bidrog storföretagen med drygt 20 000 nya jobb inom dem nyetablerade arbetsställen. av

Mindre företag i svenskt näringsliv 53

Tabell 6.4 Sysselsättningsdynamiken åren 1989-93 inom privat

företagssektor

Källa: Näringslivsdynamik under l990-talet

Svenska företag med Större svenska - 200 anställda och utlands- Företag Företag ägda företag. med ett med flera Samtliga arbetsarbets- arbets- ställen ställe ställen "simples" Arbetstillfällen 1993 705 290 926 Förändring 1989-93, antal -49 -25 -220 0 Förändring 1989-93, % -6 -8 -19 0 Arbetstillfällen 1994 767 305 896 Förändring 1993-94, antal +62 +15 -30 0 Förändring 1993-94, % +9 +5 0 Antal arbetsställen 1993, tusen 351,0 38,3 28,6 Förändring 1989-93, % +4 0 0 Genomsnittlig arbetsställestorlek, 2,0 7,6 32,4 antal sysselsatta, 1993 Förändring 1989-93, % -ll -8 -19 0 Årssnitt för perioden 1990-93. Vad händer l 000 arbetsställen, registrerade vid årets början Ökar sysselsättningen 136 225 248 0 Minskar sysselsättningen 137 281 368 0 Oförändrad sysselsättning 593 413 308 0

Finns inte kvar vid årets slut 134 81 76

Nya arbetstillfällen under perioden

1990-93 l % via etablering 21,1 2,7 8,1 0 % via expansion 32,2 1 1,4 24,4 0 Förluster av arbetstillfällen under

perioden 1990-93 l % via nedläggning 18,7 2,5 6,7 0 % via kontraktion 26,2 11,4 34,5 0

1 Siffroma till 100,0 %. Fördelningsbaser är ett årssnitt på 270 000 summerar arbetstillfällen och 355 000 förlorade under perioden 1990-93. nya

54 Mindre i svenskt näringsliv

Grovt ger studien följande bild för de årliga flödena, i tusental, av nya och förlorade jobb.

Etab- Till- Kontrak- Nedlägg- Totalt lering växt tion ning Krisåren 1990-93:

företag Aktiva små och medelstora +5 +120 -130 -75 -85 företag, 2+3 storföretag, 200- anställda +20 +65 -125 -25 -60 Totalt +85 +185 -255 -100 -85 Vändningen 1993-94: 1 Nyföretagandet +1 00 +1 00 . 2+3. Aktiva små och medel- +5 +155 -100 -65 -5 stora företag 4. storföretag, 200- +15 +80 -85 -30 -20 anställda Totalt +120 +235 -185 -95 +75

Det bör understrykas att det finns åtskilliga dolda samband i bilden.

En registrerad tillväxt kan t.ex. bero på att ett företag förvärvas och går upp i ett existerande arbetsställe. Detta kanal mellan ger en

tillväxt och nedläggning. En avknoppning

ger på motsvarande sätt

en kanal mellan etablering och kontraktion. Ett ägarskifte kan

föranleda omorganisation så att arbetsställenas SNI-kod ändras. Utan

att sysselsättningen ändras totalt detta kanal mellan etablering

ger en

och nedläggning.

En del av den effekt nyföretagandet står för i bilden kommer sålunda från sedan länge verksamma företag liksom del småen av företagssektorns tillväxt. Men att så är fallet ändrar enligt studiens analyser inte det helhetsintryck bilden förmedlar. En reservation - som bör dock vid tolkningen den högst påtagliga nyföretagsresas av effekten 1993-94. Svenska och utländska studier visar bara att runt

hälften de nyetablerade företagen är kvar självständiga av som företag

fem år efter start. Konkurs eller nedläggning därför att grundaren får en anställning är frekventa orsaker. Även konjunkturen inte förom sämras under de närmaste åren kan därför förvänta man att 0 nyföretagseffekten snarast minskar t.ex. färre friställda startar eget 0 nedläggningstalen för simples ökar.

Mindreföretag i svenskt näringsliv 55

Översikt 3 Årliga sysselsättningsförändringar inom arbetsställen

med minst 5 sysselsatta. Snitt för åren 1985-93

Källa: Davidsson, Lindmark, Olofsson: "Dynamiken i svenskt näringsliv" och Näringslivsdynamiken under 90-talet".

Databasen utgår från CF AR och omfattar arbetsplatser "där det drivs kommersiell verksamhet, exklusive jordbruk, skogsbruk och fiske". Näringsgrenar med offentlig verksamhet är exkluderade. Mätningarna bygger årsdata.

Arbetsställen inom storleksklass 5-19 20-49 50-199 200- Total sysselsättning, tusen, 1989 480 350 510 550 Procentuella årliga förändringar i sysselsättningen A. Expansion Kontraktion inom intakta arbetsställen l Period 1985-89 -0,l -0,4 -2,2 -4,7 - Period 1990-93 -4,3 -6,2 -6,6 -7,6 - B. Nettoeffekt av nyetableringar, ombildningar, nedläggningar Period 1985-89 +1,5 +0,8 +0,4 -0,1 - Period 1990-93 -l,3 -l,2 -0,7 +0,2 -

l Intakta under ett år ett mätdata. Ändras arbetsstället, ger t.ex. genom att läggas samman med ett annat som då avregistreras räknas effekterna till grupp B.

Kommentar:

Mönstren är tydliga. För alla intakta arbetsställen, A i tabellen, noteras minskningar effekt av att rationaliseringstrycket via teknik är större än - ny m.m. tillväxtkrañed. Men tendensen är mycket markerad bland de största mer arbetsplatserna än bland de minsta. Det tycks också så att ratiovara naliseringstrycket under 90-talets krisår ökat särskilt mycket inom arbetsplatser med 20-49 anställda. Siñroma under B kan tolkas på följande sätt. Det sena 1980-talets högkonjunktur innebar en nedskalning arbetsplatserna arbeten överfördes ñån av större till mindre arbetsplatser outsourcing m.m.. Under l990-talets krisår sker i stället en viss konsolidering, en del små arbetsplatser läggs och verksamheten ner konsolideras till större för att den ska "övervintra.

56 Mindre företag i svenskt näringsliv

Översikt 4 Nyföretagandet i Sverige under 1994. Inriktning och inslag av kvinnligt företagande

Under 1994 nyregistrerades enligt SCB cirka 31 000 företag utanför jord- och skogsbruk samt fiske. Siffran omfattar bara företag som avser driva verksamhet. Antalet ökade med 10000 under 1994, i hög grad till följd av att krisens uthållighet då blev uppenbar för många arbetssökande. Åren 1990-93 låg nivån cirka 20 000 per år. Noterbart är att under det första krisåret, 1991, sjönk antalet nyregistreringar från 24 000 till 20 000. Motsvarande tidiga effekt under en krisperiod kan avläsas i andra länder. För nästan alla anställda är det inte ett forstahandsaltemativ att starta eget när en friställelse är ett faktum. Man avvaktar en ljusning arbetsmarknaden. Erfarenheter från andra länder indikerar även att vi kan förvänta kraftigt ökad nedläggningsfrekvens bland 1-3 år gamla företag under de närmaste åren baksidan av uppgången i nyetablering under 1994.

Fördelning av 31 000 nya företag Grundarnas kön Totalt I Enbart Enbart Blandat män kvinnor

I tabellen har 1994 års 31 000 nya företag fördelats procentuellt över inriktning och grundamas kön. 23 procent av de nystartade företagen drivs av en kvinna, 69 procent av en man och 8 procent gemensamt av man och kvinna. Av de drygt 12 000 personer som år 1995 kontaktade NUTEKs s.k. Startlinje" 35 var procent kvinnor.

Noterbart i tabellen är bl.a. följande. 0 Det är lika många kvinnor som startar företag med inriktning på företagstjänster som manliga startare av tillverkande företag. 0 Antalet män som startar företag inom tillverkning är bara obetydligt högre än antalet som startar företag inom personliga och sociala tjänster.

Mindre företag i svenskt näringsliv 57

Nettot 1993-94 på plus 75 000 jobb är i så fall inte representativt för de närmaste åren, det torde kunna sjunka ganska avsevärt av helt naturliga skäl. Det är dessutom att förvänta att storföretagens sysselsättningsnetto, främst till följd teknik och internationell av ny konkurrens, knappast kommer att nå över noll. Om totalnettot inom privat sektor ska nå t.ex. plus 50 000 jobb årligen inom inte alltför avlägsen framtid blir det därmed ett en måste att åtskilliga småföretagssektorns redan etablerade av mikroföretag nära 90 procent i dag finns inom tjänstesektorn - varav växer och i takt är historiskt synnerligen hög. Om det finns - en som samband mellan tillväxt och ökad utbildningsnivå i dessa företag involveras således högskolorna i hög grad i sådan jobbskaparutmaning, en såväl vad gäller växande flöden nyutexaminerade till dessa företag av insatser inom fort- och vidareutbildning redan anställda. som av

6.3 Mindre och medelstora företags relationer till

Aktuella resultat från studie

högskolor m.m.. en

inom de länen

RITTS 022 fyra nordliga

Programmet Regional Innovation and Technology Transfer Strategies

and Infrastructures RITTS är ett initiativ från EU-kommissionens DG XIII/D. Ett syfte är att stödja regionala beslutsfattare och utvecklingsorgan att samla kunskap hur företagen i regionen genom om brukar olika offentliga bl.a. inom högskolor. Kunskapen ska resurser, sedan läggas till grund för handlingsprogram som orienterar utbudet av stöd och tjänster mot kartlagda behov, speciellt hos mindre och medelstora företag. RITTS-projekt har startats i 22 regioner i ll länder inom EU. Av dessa upptar projekt RITTS 022 i de fyra nordliga länen i Sverige den största geografiska ytan. Parter i detta projektet är dels NUTEK, dels länsstyrelserna i de fyra länen Y län: Västernorrland, Z län: Jämtland, AC län: Västerbotten och BD län: Norrbotten. Programmet anses vara framgångsrikt. Därför startar en andra omgång, troligen med ytterligare svensk region, under 1996. I det svenska RITTSen projektet har efterfrågan på teknikrelaterade stöd och tjänster studerats med hjälp enkät gått ut till alla tillverkande företag av en som med 5-199 anställda i de fyra nordliga länen samt till alla tjänsteföretag inom uppdragssektom. Totalt rör det sig om cirka 850 företag varav 550 tillverkande. Förutom en allmän kartläggning av företagens konkurrenssituation och innovationsaktiviteter frågar man i enkäten bl.a. efter vilka externa aktörer företaget samarbetat med, vilka tjänster behöver hjälp med och vilka man faktiskt utnyttjat, samt vilken man överblick man har över stödstrukturen.

58 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.5 Mindre och medelstora företag i de fyra nordliga länen som studerats inom projekt RITTS-022

Väster- Jämtland Väster- Norr- Totalt norrland botten botten Antal mindre och medelstora företag som besvarat enkäten 0 Tillverkning 56 45 84 55 25 l Verkstad 21 16 30 25 92 Trä 8 13 31 11 63 Andra branscher 27 16 23 19 85 0 Tjänsteföretag inom 29 16 22 23 90 teknik och data m.m. Svarsfrekvens, % Tillverkning 41 48 52 40 48 Tjänsteföretag 30 53 34 32 43 Tillverkande företag, antal inom storleksklasser 0 Verkstad 5-19 4 4 10 9 27 20-199 17 12 20 16 65 0 Trä 5-19 4 10 9 2 25 20-199 4 3 22 9 38 0 Andra branscher 5-19 4 4 ll 12 31 20-199 23 12 12 7 54

Tabell 6.5 ger en bild av de företag svarat på enkäten. som Svarsfrekvensen är hög, nära 50 procent bland de tillverkande företagen, något lägre bland tjänsteföretagen. Bland de tillverkande

dominerar verkstadsföretag främst metallvaror och träföretag. Det är

främst företag med över 20 anställda besvarat enkäten. Här ligger som Svarsfrekvensen typiskt på 60 procent, ännu något högre bland trä-

och verkstadsföretagen. Stor möda har lagts för att få

ner upp Svarsfrekvensen och via samtal reda ut oklarheter i enkätsvaren. Kontroller indikerar att resultaten har god signifikans för Norrlands medelstora tillverkande företag. Tabell 6.6 ger en allmän bild företagens värdering olika av av

partners betydelse inom utveckling och marknadsföring

av nya produkter. Den bygger på från såväl industri- tjänstesvar som företagen. Svaren bekräftar de mönster kommit fram i åtskilliga som | andra studier. Möjligen med det tillägget att andelen som anser att högskolor och forskningsinstitut är väsentliga partners inom produktutveckling ligger något högre. Kunder och leverantörer står i särklass i ll

partnervärderingen inom såväl produktutveckling som marknadsföring.

Mindre företag i svenskt näringsliv 59

Tabell 6.6 Vilka partners anses som väsentliga respektive utan betydelse vid utveckling och marknadsföring av nya produkter Partners be delse inom

ningsinstitut Branschföreningar 16 37 47 14 35 5 l Añärsrådgivare banker 15 31 64 9 33 58 m.m. Ingenjörsfumor och andra 8 28 64 e.u. e.u. e.u. "teknikförmedlare"

Tabell 6.6 ger en allmän bedömning belyser inte företagens men verkliga nyttjande av olika aktörer. I fråga i enkäten ombeds föreen tagen svara om de utnyttjat någon av ett antal namngivna aktörers tjänster under de senaste tre åren betyder åren 1992-94. Cirka trettio aktörer namnges; länens högskolor och högskoleanknutna verksamheter, forskningsinstitut med verksamhet i länen samt olika lokala eller regionala organ med teknikstöd på programmet. Tabell 6.7 sammanfattar resultatet för de aktörer som framträtt som mest betydelsefulla. För flertalet övriga aktörer var nyttjandet mycket lågt. Tabellen

omfattar enbart svar från industriföretag. Förkortningarna i huvudet

avser följande: - IVF: Institutet för verkstadsteknisk forskning. Enhet i Luleå, kontaktman i Skellefteå, huvudverksamheten i Göteborg - Trätekzlnstitutet för Träteknik, Skellefteå ° Sintef: Stort forskningsinstitut i Trondheim

° IUC: Industriellt UtvecklingsCentrum i Norrland. Sveriges äldsta start 1972 och största Teknikcentra cirka 60 anställda,

omsättning 50 Mkr. Huvudverksamhet i Skellefteå, filialer i Örnsköldsvik och Gällivare. Arbetar

som "ingenjörsñrma" och "utbildningshus". Sedan starten stiftelse med offentliga

huvudmän NUTEK, Landsting. Nu under ombildning till

aktiebolag.

60 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.7 Andel företag inom tillverkande industri, %, som utnyttjat olika regionala aktörers tjänster under åren 1993 -95 Högskolor Forskninrsinstitutut Luleå Umeå Mitthög- VF Trätek skolan Verkstad

Trä

Övriga branscher

Alla svarandeindustriföretag Y 7 4 13 4 7 Z l 1 2 18 2 20 AC 25 0 21 19 BD 44 2 0 5 11 Totalt 22 5 6 10 14

Andra aktörer Bredakontakter Lån eller Sintef UC Med Med forsk- bidrag från högskolor ningsinstitut ALMI Verkstad

Trä

Övriga branscher

Alla svarandeindustriföretag

Mindre i svenskt näringsliv 61

För ALMI Företagspartner anges andel företag som erhållit lån eller bidrag under de senaste tre åren. Det rör sig här om vart fjärde företag. Men räknas alla typer av ekonomiskt stöd in lokaliseringsbidrag, sysselsättningsstöd, glesbygdsstöd, transportstöd, pengar från regionala riskkapitalaktörer m.m. växer andelen högst påtagligt. Minst nio företag av tio har utnyttjat någon stödkälla under de senaste tre åren. Praktisk erfarenhet gör att i allmänhet sig kunna man anser överblicka utbudet av ekonomiskt stöd. Så är definitivt inte fallet vad gäller utbudet av teknikstödjande tjänster. Här är det bara ett företag av tjugo som anser att överblicken är god. Kolumnema under rubriken breda kontakter i tabell 6.7 belyser andelen företag som har mer intensiva kontakter med högskolor respektive forskningsinstitut. Här avses samtliga högskolor och forskningsinstitut i landet. Det rör sig totalt om mindre än 10 procent av företagen det finns en påtaglig överlappning mellan grupperna, cirka - 5 procent av företagen har intensiva kontakter med såväl högskolor som forskningsinstitut. Bortsett från enstaka företag rör det sig här om dotterbolag i stora koncerner och om företag med högskolerötter. Bland övriga företag har totalt fyra, cirka 2 procent, haft bredare högskolekontakter under de senaste tre åren. Tre av dessa är väl kända

för NUTEK och ingår i NUTEKs program och nätverk. Det åter-

stående företaget är ett jämtländskt träföretag med cirka 100 anställda.

Tabell 6.7 kan i övrigt ges följande kommentarer. 0 Det finns en högst påtaglig regional profil vad gäller nyttjandet av tjänster från högskolor. Mitthögskolan har t.ex. inte någon

"nyttjare utanför de egna länen Y, Z. Högskolan i Luleå har även

campus i Skellefteå därav de relativt höga siffrorna för AC län. I

- Y och Z län är det bara cirka ett företag på tio som nyttjat Luleå högskolas tjänster. Umeå universitet har låga siffror men i särklass högst i det egna länet.

Bland forskningsinstituten har IVF verkstad påtagligt högt

o nyttjande bland AC läns verkstadsföretag. IVF har ingen verksainhetsdrivande enhet i länet men väl ett kontaktkontor inom IUCs lokaler i Skellefteå. Förenklade kontakter ger en förklaring till den höga andelen. Det är i stort sett samma verkstadsföretag som nyttjar tjänster från o Luleå högskola, IVF och i mindre mån IUC. I jämförelse med - övriga verkstadsföretag i studien är de genomgående något större och äldre, de är i mycket högre grad dotterbolag i stora koncerner, de har mycket oftare egna patent och de anser sig i mycket högre grad marknadsföra teknikledande produkter. Men de satsar inte mer pengar på produktutveckling.

i

62 Mindre företag i svenskt näringsliv

Översikt 5 Arbetstillfällen inom privat företagssektor, exklusive

jordbruk, skogsbruk och fiske. Nivåer och förändringar 1989-94

Enligt SNI -69 Enligt SNI -92 1 Nivå Föränd- Nivå Föränd- Andel, 1993 ring 1994 ring %, 1994 1989-93 1993-94, % % Tillverkning Läkemedel och FoU- 86,9 -14 93,2 -3 4,7 intensiv verkstad

Övrig verkstad 245,4 -25 225,8 11,5

- Järn, stål, mineralvaror 42,1 -27 43,0 -7 2,2 - Trä, massa, papper 93,3 -23 97,6 +2 5,0 -

Övrigt 193,2 -19 193,1 9,8

- Byggnadsverksamhet, 207,5 12 180,6 -12 9,2 bygghantverk Kommunikationer 1 17,9 -6 123,2 +5 6,3 Handel, hotell och 498,4 -17 513,2 +3 26,1 restaurang Bank och försäkring 110,3 -6 115,2 +5 5,9

Övriga tjänster

Teknik, data 76,6 -4 89,8 +17 4,6 - Övriga företagstjänster 81,2 +22 81,7 +6 4,1 - Utbildning, vård 2 78,9 +41 84,9 +15 4,3 - Andra personliga 84,4 -3 93,7 +7 4,8 tjänster Totalt 1 922 -l3,3 1 968 +2,4 100,0

1 En del verksamheter omklassas. Förändringen 1993-94 bygger ny klassning för bägge åren. 2 I privat regi.

Kommentar:

Även under 1990-talets krisår har några smala tjänstesektorer växt, främst grund outsourcing. Allmänt sett blir bilden positiv i tabellens nedre del. av mer Men höga tillväxttal för åren 1993-94 noteras bara för två sektorer med totalt mindre än 10 procent sysselsättningen. Inom "utbildning, vård betingas av tillväxten dels av privatiseringar tidigare offentlig verksamhet daghem, av vårdhem etc., dels av en starkt växande marknad för utbildningstjänster.

Mindreföretag i svenskt näringsliv 63

0 Forskningsinstitutet Trätek nyttjas av mer än hälften av träföretagen. Bland de större är andelen ännu högre. Den regionala penetrationen är påfallande trots att verksamheten är lokaliserad till Skellefteå. Genom att Trätek är en väl inarbetad partner till träföretagen bör organisationen vilket betonats av de tyska och engelska konsulter som genomfört studien även kunna fungera väl nod för distribution andra tjänster än de trätekniska som av som Trätek tillhandahåller i egen regi.

Den mest kvalificerande frågan i enkäten vad gäller högskolors och andra aktörers betydelse är följande: Vilka är företagets viktigaste

samarbetspartners när det gäller teknologi och marknadsföring Här

ska valen göras tydliga företaget ska själv namnge högskola, forsk- ningsinstitut etc. Kunder och leverantörer är helt dominerande val, antalet företag som särskilt namnger en viss högskola är få. Noterbart är följande:

Trätek: Namnges av vart fjärde träföretag. Luleå högskola: Namnges av vart sjätte företag i BD län, vart åttonde i AC län och enstaka i Y och Z län. IUC: Namnges av vart fjärde verkstadsföretag i AC län.

I övrigt ser ranglistan ut på följande sätt:

Mot utländska referenser är detta inte påfallande låga siffror. Räknat

över alla mindre till medelstora företag har högskolor hittills och i stort sett i alla industriländer mycket ringa betydelse utveck- - som lingspartners. Men för vissa intressegrupperingar bland företagen främst inom det geografiska närområdet kan betydelsen vara högst -

påtaglig därför att det finns viss kongruens mellan företagens och

högskolans intressen och kompetenser.

5 16-0768

64 Mindre företag i svenskt näringsliv

6.4 tekniker och

Högskoleutbildade naturvetare - TAI-akademiker i näringslivets små till

-

medelstora företag

I gruppen TN-akademiker ingår doktorer och licentiater med examen från teknisk eller naturvetenskaplig fakultet, civilingenjörer, alla andra naturvetare med minst treårig utbildning samt systemvetare. 1993 var knappt 85 000 TN-akademiker yrkesverksamma i Sverige varav 58000 inäringslivet. 40 procent av näringslivets TN-akademiker arbetade i industrin, cirka 45 procent inom uppdragsverksamhet och relaterade branscher, resterande 15 procent inom detaljhandel, byggnadsverksamhet, kommunikationer och energisektorn. NUTEK har för utredningen närmare analyserat TN-akademikernas spridning över företag i olika storleksklassen Företag med färre än 500 anställda har dessutom delats in i två undergrupper, dels koncernanknutna, dels fristående. Den första omfattar gruppen alla företag i storleksklassen som ingår i svenskägda koncerner med totalt minst 500 anställda i Sverige samt alla företag som ingår i

utländska koncerner. Övriga företag med färre än 500 anställda ingår i

fristående sålunda även omfattar företag ingår i gruppen som som svenskägda koncerner med färre än 500 anställda i Sverige. För de fristående företagen används här beteckningen "SMF-sektorn", för de koncernanknutna koncernsektorn. NUTEKs data 1993. avser Inom tillverkningsindustrin svarar SMF-sektom for 35 procent av sysselsättningen men disponerar bara 11 procent av TN-akademikerna. Tabell 6.8 ger en mer detaljerad bild där industrins delbranscher ordnats efter storlek inom SMF-sektorn. Metallvaror, trävaror, grafiska produkter, maskiner och livsmedel är de fem branscher har störst som sysselsättning inom SMF-sektorn. Sammantagna svarar de för nära 70 procent av en total på knappt 250 000. Långt ner på listan återfinns de branscher som ligger topp vad gäller FoU-intensitet: Läkemedel, teleprodukter, instrument, datorer och kontorsmaskiner. Inom SMFsektorn svarar dessa branscher bara för knappt 5 procent av sysselsättningen inom koncernsektorn är andelen drygt 12 procent. - Tabell 6.8 visar att antalet TN-akademiker per 1000 anställda genomgående är mycket högre i koncernsektorn än i SMF-sektorn. Förhållandet finns i branscher med såväl låg som hög akademikertäthet. Totalt är tätheten nästan fem gånger högre inom koncernsektorn. Om SMF-sektom skulle nå samma täthet TN-akademiker av inom respektive bransch som inom koncernsektorn krävs ett totalt

SOU 1996589 Mindreföretag i svenskt näringsliv 65

Tabell 6.8 Perspektiv på akademikertätheten inom tillverkningsindustrins SMF-sektor. Antal högskoleutbildade tekniker och naturvetare TN-akademiker 1000 per anställda år 1993

Delbranscher inom SMF- Antal Per 1000 anställda SMFsektorn i storleksordning anställda TN-akademiker Enbart sektorns inom SMF- totalt forskarutbildade andel, %, sektorn, TN-akademiker av tusen SMF- Kon- SMF- Kon- total sektorn cern- sektorn cern- syssel-

sektorns delbranscher. Antalet skulle därmed nästan trefaldigas ökas från verklighetens 2 560 till 7 400 och sektorns täthetstal växa från - 10 till 29 per l 000 anställda. Men eftersom de akademikerintensiva

branscherna genomgående har representation inom SMF-sektorn svag skulle, trots tillskottet, ett avsevärt kvarstå till koncernsektorns gap täthetstal, 46 TN-akademiker 1 000 anställda. per Täthetstalen för forskarutbildade TN-akademiker avviker på

ungefär samma sätt som totalsiffrorna. Totalt finns mindre än en forskarutbildad 1 000 anställda inom SMF-sektorn, i flertalet delper

66 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.9 TN-akademiker i tillverkningsindustrins samtliga företag med -500 anställda. Fördelningen över storleksklasser samt SMF-sektoms andelar år 1993

Delbranscher, Antal Fördelning, %, SMF-sektoms andel, %, ordnade efter totalt TN- storleksklasser inom storleksklass antal TN-akademiker akade- -49 50- 200- -49 50- 200miker 199 499 199 499 totalt

branscher är täthetstalen mycket låga, runt eller under 0,5 per 1 000. Antalet var totalt cirka 170 enligt NUTEKs analys, cirka 12 procent av antalet inom koncernsektorn. Tabell 6.9 belyser SMF-sektoms och koncernsektorns positioner bland samtliga företag med färre än 500 anställda. Delbranscherna är här ordnade efter antal TN-akademiker totalt i storleksklassen SMF- sektorns andel är totalt 40 procent. Men i storleksklassen 200-499 anställda, som svarar för nästan hälften av TN-akademikerna, är SMFsektorns andel bara knappt 20 procent. Bland de minsta företagen upp till 49 anställda är förhållandet det omvända, SMF-sektorn svarar för drygt 80 procent. Siffrorna belyser ett sedan länge känt

Mindre företag i svenskt näringsliv 67 Tabell 6.10 Andelar bland tillverkande företag med 1-49 anställda som helt saknar TN-akademiker

mönster, nämligen att företag, främst inom utvecklingsintensiva och akademikertäta branscher, ofta knyts till stora koncerner när de växt ur den minsta storleksklassen. NUTEK har även belyst hur stor andel av de mindre och medelstora industriföretagen inom olika storleksklasser som saknar TNakademiker bland de anställda. Tabell 6.10 visar bilden för företag med upp till 49 anställda inom SMF-sektorns tio största branscher. Procenttalen avser SMF-sektorn och koncernsektorn sammantagna men inom storleksklassen dominerar SMF-sektorn helt. Tabellen ger ett starkt intryck av gleshet på TN-akademiker. Bland de minsta företagen upp till 19 anställda är det typiskt bara enstaka procent - av företagen som har en TN-akademiker anställd. Inslaget är givetvis större i gruppen 20-49 anställda men även här gäller att påtagligt få företag, typiskt ett på tio i de största branscherna, har minst en TNakademiker i arbetsstyrkan. Även bland SMF-sektorns större företag är det påfallande glest med TN-akademiker. NUTEKs underlag indikerar för de branscher som dominerar SMF-sektorn att typiskt åtta företag av tio i storleksklassen 50-199 anställda, och minst tre av tio i storleksklassen 200-499 anställda, helt saknar TN-akademiker. Tabell 6.11 ger en kompletterande bild. Mer än hälften av företagen i storleksklassen 50-199 anställda SMF-sektorn och koncernsektorn sammantagna saknar TN-akademiker. Bara runt vart fjärde företag har två eller fler. I den minsta storleksklassen har bara ett företag på trettio fler än en TN-akademiker. Det rör sig här nästan enbart om företag inom verkstads- och kemiindustrins utvecklingsintensiva delbranscher och frekvent om företag inom koncernsektorn. Inom

68 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.11 Förekomst små till medelstora tillverkande företag av med flera anställda TN-akademiker Samtliga företag: SMF -sektorn och koncemsektom sammantagna Antal anställda TN-akademiker Procent inom olika storleksklasser 5-49 50-199 200-499

trävaror, grafiska produkter, livsmedel, textil är det ytterst glest med företag i storleksklassen till 49 anställda har än TNupp som mer en akademiker anställd, högt räknat ett företag på hundra. NUTEKs kartläggning av TN-akademiker täcker hela näringslivet, inte bara tillverkande industri. Tabell 6.12 totalbild där ger en uppdelning på SMF- och koncernsektorerna gjorts för industrin och s.k. företagsnära tjänster. Tabellen belyser i första hand att det inom

SMF-sektorns tjänstedel finns mängder företag med påtaglig

av

täthet på TN-akademiker. Grovt gäller att företagsnära tjänsteföretag inom SMF-sektorn med till 49 anställda har ungefär halva

upp det antal TN-akademiker som finns inom koncemsektorns tillverkande företag med minst 500 anställda. Relationen gäller såväl för forskarutbildade som övriga TN-akademiker. Inom SMF-sektorns storleks-

klasser står "företagsnära tjänsteföretag för 70 90 såväl

- procent av forskarutbildade övriga TN-akademiker. som Trendmässigt koncentreras allt fler TN-akademiker till företagsnära tjänsteföretag, särskilt till SMF-sektorns mindre företag. Perioden 1985-92 ökade antalet TN-akademiker inom industrin med cirka 3 000. Tillskottet gick nästan uteslutande till ett fåtal FoU-intensiva koncerner. Samtidigt ökade antalet inom SMF-sektorns företagsnära tjänsteföretag med cirka 7 000, främst inom företag med anknytning till informationsteknologi. Inom dessa företag fördubblades antalet TN-akademiker per 1000 anställda under perioden till cirka 200 år 1992, nästan dubbelt så många som inom den FoU-intensiva industrin. Siffrorna reflekterar bl.a. att många SMF-sektorns företagsnära av

tjänsteföretag omvandlats från servicebyråer till utvecklingsbolag

från vilka koncemsektorns företag i växande utsträckning köper utvecklingstjänster. Trenden har funnits sedan tidigt 1980-talet men accelererade under decenniets sista år.

Mindre företag i svenskt näringsliv 69

Tabell 6.12 TN-akademiker i hela näringslivet. Fördelning över storleksklasser år 1993

Storleksklasser, antal anställda I Totalt -49 50- 200- 500- 199 499 F orskarutbildade TNakademiker SMF -sektorn

Koncemsektom: Industri 25 85 160 1 150 1 420 F öretagsnära tjänster 80 80 125 115 400 -

Övriga branscher, totalt SMF-

och koncemsektor F orskningsinstitut, 155 210 ll5 320 800 ° forskningsbolag Byggverksamhet 5 5 5 15 25 - Övriga branscher 160 75 20 165 420 - Totalt i näringslivet 1 080 530 500 1 750 3 850

Övriga T N-akademiker

SMF -sektom: Industri 1 140 730 520 2 390 - F öretagsnära tjänster 8810 1 930 840 ll 640 - Koncemsektom -Industri 210 l 240 2 190 15 540 19 180 Företagsnära tjänster 1 530 2 140 2 760 3 180 9 610 -

Övriga branscher, totalt

Forskningsinstitut, 380 660 320 1 180 2 540 forskningsbolag Byggverksamhet 355 155 100 l 440 2 050 ° Övriga branscher 2 170 940 700 2 870 6 680 - Totalt i näringslivet 14 650 7 800 7 430 24 220 54 100

l Uppdragssektom, delar av partihandel.

70 Mindre företag i svenskt näringsliv

6.5 Perspektiv täthet

på av civilingenj örer, andra

akademiker och andra tekniker

Ytterligare perspektiv på akademikertäthet i större respektive mindre

företag kan hämtas från IVAs studie Ingenjörer för 2000-talet,

genomförd 1992 på näringsdepartementets uppdrag. Ett underlag för IVAs analyser var bearbetningar av den tjänstemannastatistik i som stort bygger på underlag från SAF och fram till 1990 välsom gav en täckande bild bl.a. akademikers arbetsuppgifter och företagstillav hörighet. Tabell 6.13 belyser akademikertätheten år 1990 i industri-

företag med upp till minst 200 anställda. Täthetstalen ligger betydligt högre bland de större företagen. Skillnaderna är mest markanta för utvecklingsinriktat arbete och för civilingenjörer och TN-akademiker med forskarutbildning, mindre markanta för andra akademiker och för arbetsområden med anknytning till marknadsföring, ekonomi och administration. I de större företagen drygt 50 procent akademikema civilvar av ingenjörer, i de mindre bra tredjedel. Figuren överst på nästa sida en -

"kompetensträdet illustrerar närmare hur industrins civilingenjörer

var fördelade år 1990. Totalt antal då cirka 18 000 enligt tjänstevar mannastatistiken. Siffror inne i trädet procentandelar civilanger av

ingenjörerna, siffror i cirklar hänger på grenarna syssel-

anger sättningsandelar. Heldragna utvecklingsintensiva brangrenar avser scher, streckade övriga branscher. I trädets krona återfinns de grenar

större företagen minst 200 anställda, rotskotten till höger

avser mindre företag. Rotskottet söker sig in mot stammen 4 som procent av civilingenjörerna, 2 procent sysselsättningen mindre av avser företag ingår i de stora koncernerna i trädets krona. som

I kronan till helt dominerande del i de angivna koncernerna finns

70 procent civilingenjörema bara 30 industriav men procent av sysselsättningen. Adderas de mindre företagen i utvecklingsintensiva

branscher blir talen knappt 80 procent respektive 40 Övriga

procent. branscher således för 60 sysselsättningen svarar procent av men

disponerar bara drygt 20 procent civilingenjörema.

av Det understa rotskottet representerar mindre företag utanför de utvecklingsintensiva branscherna. Dessa företag för drygt 30 svarar procent av sysselsättningen men disponerar bara 3 procent civilav ingenjörsstocken. Många är underleverantörer till de stora koncernerna iträdets krona. Om det finns korrelation mellan hög formell teknisk kompetens civilingenjörer och framtidsutsikter är det således en

bräcklig gren som nära tredjedel industrisysselsättningen

nog en av

Mindre företag i svenskt näringsliv 71

Ett "kompetensträd" för civilingenjörerna i svensk tillverkningsindustri år 1990

ALFA- ERICSSON TETRA ABB ATLAS Bil-l NOBEL GAMBRO PERSTORP SIEMENS ASTRA o PHARMACIA O 0

I x l I k

anställda 200-

- 200 anställda

Not: Siffror inne i trädet: Andel av civilingenjörerna i industrin. Siffror i cirklar: Andel av industrisysselsättningen.

är upphängd på. Att påverka de mindre företagen så att de får motiv att rekrytera civilingenjörer blir i så fall ett högst väsentligt inslag i en politik till stöd för mindre industriföretags utveckling. Västtysk småföretagspolitik har sedan länge grundats på detta fundament. Framväxten ett konkurrenskraftigt "Mittelstand många av anses av vara bevis på denna politiks framsynthet.

72 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.13 Perspektiv på akademikertäthet i industriföretag med upp till respektive minst 200 anställda år 1990

Källa: Tjänstemannastatistik SAF/SCB samt CFAR.

Antal per l 000 anställda Relations- A. Företag med B. Företag tal: Täthet -199 anställda med 200- grupp B/ anställda grupp A Akademiker, totalt 17,9 59,2 3,3 Inom utvecklingsinriktat 4,0 24,5 6,2 arbete 1 Inom produktion och annat 1,9 7,6 4,0 tekniskt arbete Inom marknadsföring/för- 4,0 9,8 2,5 säljning/kundservice Inom ekonomi, administra- 8,0 17,3 2,2 tion, ledning m.m. Inom utvecklingsinriktat arbete 4,0 24,5 6,2 TN-akademiker med 0,2 2,5 12,5 forskarutbildning Civilingenjörer 2,9 17,3 6,0 - Andra akademiker 0,9 4,7 2,5 - Inom samtliga andra arbets- 13,9 34,7 2,5 uppgifter TN-akademiker med 0,1 0,4 5 forskarutbildning Civilingenjörer 3,2 13,9 4,3 - Andra akademiker 9,8 21,4 2,2 -

1 Omfattar även konstruktionsarbete normalt inte inräknas i FoU-arbete. som

I IVAs studie kartlades också företagens bruk ingenjörer med kortare av utbildningar. Gruppen omfattar gymnasieingenjörer enligt gamla ordningen, institutsingenjörer och högskoleingenjörer med kortare utbildning. Inom industrin fanns det 1990 drygt tre gånger så många sådana ingenjörer som civilingenjörer eller närmare 60 000. Drygt

hälften är högskoleingenjörer, nästan alla med under de senaste

examen femton åren. Några relationstal:

E

Mindre företag i svenskt näringsliv 73

Industriföretag med

200 anställda 200- anställda - Antal högskoleingenj örer per civilingenjör 4,1 1,4 Antal gymnasie- och institutsingenjörer per 3,2 1,4 civilingenjörer

Totalt ingenjörer per civilingenjörer 7,3 2,8

Inom åtskilliga arbetsuppgifter där stora utvecklingsintensiva företag anställer civilingenjörer anställer de mindre i dag högskoleingenjörer. Inom de mindre företagen fanns det år 1990 drygt 9 högskoleingenjörer med utvecklingsinriktade arbetsuppgifter 1000 per anställda. Motsvarande siffra för de större var 19, varför täthetsskillnaden här var mycket mindre än för civilingenjörerna där täthets-

talen tabell 6.13 var knappt 3 respektive drygt 17. Siffrorna betyder

att det gick drygt 4 högskoleingenjörer civilingenjör inom

per utvecklingsinriktat arbete bland de mindre företagen mot cirka 1,5 bland de större. Bland verkstadsföretagen skillnaden än var mer markerad. Det finns skäl att förmoda att skillnaderna i täthet, främst vad gäller civilingenjörer, är än mer markerade i dag än år 1990. De stora utvecklingsintensiva koncernerna har även under senare års kraftiga nedgång i industrisysselsättningen aktivt värvat nyutexaminerade civilingenjörer och den allmänna krisstämningen har avskräckt många från att söka sig till de mindre företagens förmodade otrygghet. Bilden bekräftas av attitydundersökningar vid de tekniska högskolorna och av civilingenjörsförbundets Översikter nyutexaminerades val av av arbetsgivare. Under 1995 gick t.ex. 90 procent de civilingenav nya jörerna till den privata sektorn. Av dessa gick tredje till någon var av de tio största verkstadskoncernerna, ungefär lika många till andra storkoncerner och cirka femte till tjänstesektorns mindre företag. var CF bedömer att tillverkande företag med till 200 anställda och upp utan koncerntillhörighet möjligen kan ha tillförts drygt 5 procent av det totala utbudet av nyutexaminerade år 1995.

74 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.14 Akademikertäthet i tillverkande industri. Antal akademiker med olika utbildningsbakgrunder 1 000 per industrisysselsatta. Nivåer inom olika branscher och geografiska områden

Forskar- Civil- Andra Akadeutbildade ingenjörer akademiker miker totalt TN-akademiker Branscher Läkemedelsindustri 40 45 120 270 Utvecklingsintensiv verkstads- 2 38 16 60 industri Kemisk industri exkl. läke- 2 24 15 44 medelsindustri Massa- och pappersindustri, 2 13 9 26 järn- och stålindustri Övriga industribranscher 2 0,5 5 15 22

Geografi riksområden -

l Verkstadsindustri exkl. SNI 381, metallvaruindustri. 2 Dessa branscher, med markant inslag mindre företag, svarade for 47 av procent av industrisysselsättningen år 1993.

Tabell 6.14 ger en grov bild av akademikertäthetens nivåer inom olika branscher och geograñer. Talen är markant låga inom det småföretagsdominerade Småland. Vad gäller geografin har tidigare IVA-studier baserade på samma datakälla Samspelet näringsliv-högskola, IVAmeddelande 260, 1989 givit ytterligare belysningar. I komvarannan muns industriföretag fanns det cirka 1985 högst 5 civilingenjörer, i många bara enstaka. IVA konstaterar att glesheten innebär att det är en kvalificerad utmaning for ett mindre företag i sådana kommuner att rekrytera och behålla civilingenjörer i konkurrens med storstadsregioner och storföretagsmiljöer. I dessa kommuner är relationstalet andra

ingenjörer per civilingenjör särskilt högt.

Mindre företag z svenskt näringsliv 75

Översikt 6 Skillnader inom arbetskraften i små och stora amerikanska företag

Källa: Small Business Administration. I stort sett alla branscher ingår. Småföretag: Högst 24 anställda. Storföretag: Minst 500 anställda

Del, %, av arbetskraften inom Småföretag Storföretag Ungdomar, 16-24 år 23 17 Lågutbildade, "mindre än 4 år vid High 19 14 School" Deltidsarbetande 3 l 13 Anställda som varit företagare "self- 14 l employed" Anställda som var arbetslösa föregående 13 8 ar

Personer i arbetsmarknadens utkanter ungdomar, lågutbildade, tidigare arbetslösa utgör en påtagligt större del av arbetskraften i småföretag ån i storföretag. "Gamla företagare" anställs nästan bara inom smäföretagen. Bara en på 100 i de amerikanska storföretagen har företagarbakgrund

Möjligheterna för mindre företag att rekrytera unga civilingenjörer påverkas också att åtskilliga nyutexaminerade rotar sig på utbildav ningsorten. SCB gör regelbundet undersökningar dels belyser olika som högskolors och utbildningslinjers länsvisa rekrytering av nybörjare, dels de examinerade bor några år efter d.v.s. var de tar sina var examen,

första jobb. Undersökningarna visar bl.a. att en påfallande stor andel av

de examinerade civilingenjörerna tar sina första jobb nära utbildningsorten. För KTH i Stockholm gäller t.ex. att två tredjedelar av nybörjama kommer från länet att åtta av tio examinerade är anmen ställda vid arbetsplatser inom länet två år efter examen. Liknande mönster finns för övriga tekniska högskolor. En spegelbild är att etablering kunskapsintensiva tjänsteföretag, där tillväxt vanligen av sker via lokal/regional rekrytering välutbildad arbetskraft, i dag av ung ter sig betydligt attraktiv på högskoleorter än på traditionella mer industriorter. INorrland har t.ex. Umeå och Luleå plusvärden i jämförelse med Sundsvall och Ömsköldsvik. Eftersom även dessa tjänsteföretag tenderar att ha huvuddelen sin försäljning lokalt/regionalt av skapar de dessutom ett utbudstryck som mycket påtagligt kan driva på näringslivets kompetensbyggen i stort.

76 Mindre företag i svenskt näringsliv

6.6 Forskningsnära och teknikerintensiva småföretag

Företag med färre än 50 anställda ingår inte i SCBs ordinarie FoUundersökningar. Men s.k. populationskartläggningar har gjorts med intervall på 5 10 år sedan 1962. Den senaste, for år 1994, antyder - att småföretagens FoU-utgifter är 2 3,5 miljarder, d.v.s. bortåt - 10 procent av FoU-utgiftema för företag med än 50 anställda enligt de mer ordinarie FoU-undersökningarna. 1983 motsvarade småföretagens FoU cirka 4 procent de större företagens, 1972 knappt 2 av procent. Trenden pekar mot att småföretagens FoU-utgifter når i paritet med läkemedelsindustrins vid sekelskiftet. Andra relationer är småatt företagens FoU-utgifter i dag motsvarar cirka 30 procent högav skolesektorns eller cirka fyra gånger forskningsinstitutens. Tjänsteföretag svarar för cirka 80 procent småföretagens FoU-utgifter. av År 1990 och 1993 har SCB, på NUTEKs uppdrag, gjort totalundersökningar av s.k. forskningsnära småföretag. Till denna grupp räknas företag med färre än 50 anställda finns etablerade i forsksom ningsparker, som avknoppats från högskola samt företag har avtal som med högskola avseende FoU-samarbete. Urvalet baseras bl.a. på före-

tagskataloger som många högskolor publicerar. 1993 gjorde SCB även

en undersökning s.k. teknikerintensiva småföretag. Urvalskriterierna av här är mycket precisa. Företagen ska ha minst forskarutbildad TNen akademiker och/eller minst fyra andra TN-akademiker anställda. Även i denna undersöknings bruttopopulation ingår i stort sett alla småföretag som uppfyller kriterierna. Nettopopulationerna 1993 950 forskningsnära och lika många var teknikerintensiva småföretag. Det visade sig ganska liten vara en överlappning mellan grupperna. Bara 100 de forskningsnära klarade av kriterierna för att klassas teknikerintensiva. Dessa har i SCBs som redovisning förts till den forskningsnära Cirka gruppen. 70 procent av företagen inom respektive har svarat på SCBs enkät vilket givit grupp två vardera drygt 500 studerade företag. 300 de 500 grupper om av forskningsnära företagen verksamma inom de 15 forskningsparker var som är anknutna till samarbetsorganisationen Swedepark. Dessa har svarat på en utvidgad enkät, bl.a. rörande faktorer bidragit till som lokaliseringsvalet.

I SCBs redovisning delas företagen in i undergrupper beroende

av om FoU-beskrivande frågor besvarats eller Granskas materialet står det klart att åtskilliga företag inte besvarat dessa frågor helt säkert är som FoU-aktiva. Den FoU-beskrivande redovisningen således ger en betydande underskattning den verkliga FoU-volymen för dessa av företag. Med hänsyn till detta, och undersökningsbortfallet, torde de forskningsnära och de teknikerintensiva småföretagens FoU-utgifter ha

Mindre företag i svenskt näringsliv 77

Tabell 6.15 Forskningsnära och teknikerintensiva småföretags verksamhet 1993. Några huvuddrag

Forskningsnära Teknikerintensiva FoU FoU FoU FoU redovisad redovisad redovisad redovisad Antal företag 256 278 210 323 Huvudinriktning tillverkning 50 28 37 18 - Huvudinriktning tjänster 206 250 173 305 - Procentuella fordelningar, samtliga företag Årsverken -

° Omsättning, Mkr

° Utlandsfakturering, %

- Största kunds andel av faktureringen 25 % 44 55 - 26-50 % 25 27 51 % 31 18 -

nått bortåt tre miljarder år 1993. De skulle därmed för åtminsvara stone 80 procent av den FoU-volym som SCB maximalt uppskattat för hela småföretagssektorn. Tabell 6.15 ger en grov bild av företagens verksamhet 1993. Bland de forskningsnära, särskilt de som inte redovisat FoU, är inslaget av mycket små företag markant, i medianföretaget utförs bara cirka tre årsverken. Att de teknikerintensiva är större är delvis en följd av ur-

valskriterierna minst en forskarutbildad och/eller minst fyra högskole-

utbildade tekniker/naturvetare vilket gjort att företag startade före 1982 svarar för nära 40 procent av antalet mot bara 15 procent i den

forskningsnära gruppen. Åtskilliga av de teknikerintensiva företagen,

bortåt 40 procent, är också avknoppade från större företag och med minst fem anställda redan under startåret. Bland de forskningsnära är

det främst ett påtagligt inslag av mycket små "bisyssleföretag", ägda av

forskare inom högskolan, som bidrar till småskaligheten.

78 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.16 Forskningsnära och teknikerintensiva småföretag, startade 1982-87. Grov struktur år 1993

Forskningsnära Teknikerintensiva FoU FoU FoU FoU redovisad redovisad redovisad redovisad Population, antal företag 96 92 65 l 10 Totalt antal anställda 885 280 895 l 485 varav i företag som klassas 300 15 120 60 som tillverkande

Tjänsteforetags andel, % av antal företag 74 91 87 96 av antal anställda 66 96 87 96 -

Tabell 6.15 visar även att ytterst få företagen har påtaglig av mer

utlandsfakturering, att ett fåtal kunder ofta dominerar faktureringen i

Sverige samt att mer än 80 procent klassas till tjänstesektorn. Samma bild har kommit fram vid tidigare studier små företag kan av som klassas som forskningsnära eller teknikerintensiva. Tabell 6.16 ger några data för de företag startats åren 1982-87. som De svarar för cirka 35 procent i samtliga fyra delpopulationer. Bara knappt 10 procent av de forskningsnära tycks nå över 20 anställda inom 7 8 år från start. Tillväxten tycks betydligt större bland de - vara teknikerintensiva företagen, särskilt i den inte redovisat grupp som

FoU. Forskningsnärhef är uppenbarligen inte en faktor i sig

som bidrar till tillväxt.

Tabell 6.17 ger en bild av grundarna och deras bakgrunder. Drygt vartannat företag har minst två grundare. Deras medianålder är påfallande hög, bortåt 40 år, betydligt högre än bland grundare av snabbväxande företag där grundamas medianålder enligt studier är knappt 35 år. Bland de forskningsnära kommer grundare varannan direkt från högskolan, flertalet från anställning eller från forskarutbildning. Bland de teknikerintensiva dominerar anställningar inom företag men drygt femte grundare kommer även här direkt från var högskolan. Resultat från utförd FoU inom högskolan har väntat i som mycket högre grad varit utlösande faktor för start inom de forskningsnära företagen. Siffrorna antyder att så varit fallet vid flertalet företagsstarter där högskoleanställd forskare varit en en av

grundarna. Men samtidigt bör noteras att resultat högskoleforskning

av

inte haft någon betydelse alls vid än hälften de forskningsnära,

mer av och vid 80 procent de teknikerintensiva företagens av start.

Mindreföretag i svenskt näringsliv 79

Tabell 6.17 Grundarna och deras bakgrund m.m.

Forskningsnära Teknikerintensiva FoU FoU FoU FoU redovisad redovisad redovisad redovisad Antal företag 256 278 2 l 0 323 Antal grundare 439 453 326 496 företag 1,7 1,6 1,6 1,5 - snitt per Grundamas medianålder vid start 38 38 40 40 Grundamas verksamhet närmast före starten avknopplingsmiljön; %-fördelning: Inom Universitet/högskola 54 50 29 20 grundutbildning 18 10 10 13 forskarutbildning 14 15 6 3 anställning 22 25 13 4 - Inom företag 34 36 49 58 F oU-verksamhet 4 13 16 3 annat 30 23 33 55 - Inom forskningsinstitut l 2 5 1 Inom andra skolor, inom 1 1 11 17 20 offentlig sektor m.m. Betydelsen av resultat från utförd F oU inom universitet/högskola vid starten andel, %, av företagen utlösande faktor 29 6 viss betydelse 18 12 ingen betydelse 53 82 -

Ytterligare notering är att forskningsinstituten i så ringa grad utgjort en avknoppningsmiljö. Bara cirka 30 av drygt l 000 grundare var tidigare anställda vid forskningsinstitut vilket betyder att högt räknat en procent av de anställda vid instituten årligen väljer att starta eget företag. Detta trots att institutens FoU generellt sett är mer tillämpningsinriktad än högskolans. Tabell 6.18 belyser företagens värderingar av samarbetet med högskolor. I tabellen särredovisas data för de forskningsnära företag som är

lokaliserade till forskningsparker parkföretag. Tabellen anger an-

delen företag som anser att en samarbetsform är mycket viktig res-

pektive inte har förekommit. Ordningen är nästan identisk mellan de tre grupperna. Rekrytering rankas som viktigare än FoU-samarbete. Särskilt noterbart är att bland de forskningsnära har parkföretagen till och med mindre FoU-samarbete med högskolan än övriga företag. De tycks heller inte utmärkas av mer frekvent bruk av högskolans utrustningar.

6 16-0768

80 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.18 Värdering av samarbetsformer mellan högskola och forskningsnära/teknikerintensiva företag

Ingående företag: F orskningsnära företag i forskningsparker parkföretag: 287 F orskningsnära företag, övriga: 247 Teknikerintensiva företag: 533

Svarsbortfall: 3-6 %

Samarbetsform Mycket viktig Har inte förekommit samarbetsform Forskningsnära Tekni- Forskningsnära Tekniker- ker- Park- Övriga inten- Park- Övriga intenföretag företag siva företag företag siva Köp av FoU- eller stöd- 9 15 5 52 44 59 tjänster från högskolan Genomförande av gemen- l l 15 4 53 55 68 samma FoU-projekt Bruk av utrustningar inom 15 17 7 43 41 60 högskolan Riktad rekrytering från 28 17 18 40 48 43 högskolan

Tabell 6.19 belyser parkföretagens skäl att välja parklokalisering. Bra

allmän service motionslokaler, konferensrum och par-

restaurang,

kens image rankas som viktigare än möjligheterna till FoU-samarbete

inom parken eller med närliggande högskola. Denna bild har också kommit fram vid studier utländska forsknings- eller teknikparker av där framför allt imagevärden betonats att ha forskningsparks- - en adress är många gånger bra för affärerna Förväntningarna i detta avseende tycks också ha infriats, något definitivt inte gäller faktorn som

attraktiv hyra". De fastighetsbolag driver parkerna tycks

som ha satt hyrorna högre än vad företagen trodde vid lokaliseringsvalet. Bakom ligger förmodligen förhoppningar uthålligt låga hyror till följd om av offentliga subventioner till företag med högskolenärhet.

Mindre företag i svenskt näringsliv 81

Tabell 6.19 Forskningsnära företag inom femton forskningsparker, anknutna till Swedepark. Skäl för att välja parklokalisering

Antal svarande företag: 140

Faktor Starkt Viss Oväsent- Om starkt skäl skäl betydelse lig faktor eller viss betydelse: Har förväntningarna infriats Bra allmän service inom parken 32 51 17 79 Parkens image skapar 30 44 26 84 marknadsvärden Möjligheter till utbyte med 30 35 35 79 personer inom närbelägen högskola

personer och andra resurser inom övriga parkföretag

I tabell 6.20 belyses ägarbilden i företagen vid starten och under 1993. Riskkapitalbolag är bara majoritetsägare i ett företag hundra. De har något ägarintresse i fler företag år 1993 men bara i vart trettionde. I cirka 5 forskningsnära och cirka 10 teknikerintensiva företag har ett riskkapitalbolag gått in med pengar senare än under startåret. De låga siffrorna reflekterar att dessa bolag, till följd av negativa erfarenheter från relativt omfattande satsningar åren runt 1985, numera har en mer kritisk hållning till satsningar i små utvecklingsintensiva företag. Andra privatpersoner än grundarna spelar en mycket större roll än riskkapitalbolagen, särskilt bland de teknikerintensiva småföretagen. Liknande förhållanden finns i andra länder. Att företag var majoritetsägare redan från start i vart sjunde teknikerintensivt företag markerar att

åtskilliga av dessa är av typ outsourcing där medarbetare, med det

avknoppande företagets aktiva stöd, externaliserat en tidigare intern teknikspecialiserad stödfunktion.

82 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.20 Majoritetsägare vid start och 1993. Fördelning, %

Forskningsnära företag Teknikerintensiva företag Start 1993 Start l 993 Antal ingående företag 526 529 523 527 Majoritetsägare, %-fördelning Enskilda personer 85 77 71 60 Grundare 81 70 67 46 - Andra 4 7 4 14 - Företag 7 12 18 27 Svenska 5 9 13 19 - Utländska 2 3 5 8 - Riskkapitalbolag 1 l l l

Offsrnlisa ägare 211m; -i á

av vissa problemområden. Tabell 6.21 sammanfattar resultaten. Bland de

teknikerintensiva ansåg bara tjugonde grundare att "startkapital"

var var ett påtagligt problem. Andelen bland de forskningsnära var påtagligt högre men sju av tio ansåg trots allt att starten inte hindrades av kapitalbrist. Betydligt fler företag har haft påtagliga problem med att skaffa utvecklingskapital, nästan vart tredje bland de forskningsnära. Men även här de teknikerintensiva, och anser mer snabbväxande, företagens grundare/ägare att kapitalproblematiken varit förhållandevis begränsad sju av tio har i princip inte haft problem -

alls. Hälften av företagen i bägge grupperna att marknadsföring

anser varit ett åtminstone i viss mån problematiskt område, mycket mer problemfyllt än utvecklingsarbetet. Bilden stämmer väl med mångåriga erfarenheter från STUs/NUTEKs stöd till små teknikbaserade företag. I SCBs undersökning har hälften de forskningsnära och 40 av procent av de teknikerintensiva företagen lämnat FoU-beskrivande

uppgifter. I de redovisande företagen är knappt 1900 akademiker, varav 520 med forskarutbildning, engagerade i FoU. Med hänsyn till

undersökningens täckning antyder siffrorna att de forskningsnära och teknikerintensiva småföretagens FoU totalt sett engagerar åtminstone 800 forskarutbildade vilka utför drygt 500 FoU-årsverken.

Talen ska ses i ljuset av att 1993 års FoU-undersökning för företag

med minst 50 anställda redovisar 2000 FoU-ârsverken utförda av forskarutbildade inom hela företagssektom. Därmed skulle de forskningsnära och teknikerintensiva småföretagen för cirka 20 svara

Mindreföretag i svenskt näringsliv 83

Översikt 7 Tillväxtmönster i små till medelstora industriföretasg åren 1975-90 Källa: NUTEK-rapport Rl994:30 Tabellen ungefärlig bild företag som stort sett bedrivit en intakt ger en av verksamhet på etableringsorten åren 1975-90". Ingen tillväxt via uppköp således. Storleksklass och antal %-fördelning över storleksklasser 1990 företag 1975

3 procent i de mindre storleksklassema, något mer i den största, har växt väsentligt "h0ppat två klasser". Detaljdata visar att dessa snabbväxare i alla de fyra klasserna växt med i snitt l0 år. Bara enstaka företag visar årlig - procent per uthållig sysselsättningstillväxt på 15 procent eller Eller omvänt: Nästan alla mer. industriföretag, med minst 10 anställda, över en period på 5-l0 år visar som sysselsättningstillväxt på 20 procent per år eller mer, växer i huvudsak via uppköp av andra företag.

alla FoU-årsverken i näringslivet utförs forskarprocent av som av utbildade, eller ungefär andel läkemedelsindustrin respeksamma som tive hela verkstadsindustrin. Siffrorna understryker framför allt att dessa småföretag har mycket viktig roll i FoU-systemet som en partners till större företag, ett förhållande belysts i flera tidigare som studier.

Detta tema återkommer i kapitel Den här refererade SCB-

studiens resultat sammanfattas i tabell 6.22, där jämförelser också görs

med FoU-data för telekommunikationsindustrin Ericsson samt

forskningsinstitut och forskningsbolag enligt ordinarie FoU-undersökning för 1993. De forskningsnära småföretagens FoU utmärks av

hög andel för personalkostnaderna, hög andel akademikerårsverken

och särskilt vad gäller forskarutbildade, relativt sett låg självfinansieringsgrad hög andel finansiering från andra företag via FoUmen upphandling samt påtagligt vital interaktion med externa parter m.m. även i övrigt beskrivningen utgifter för extern FoU. De teknikerav intensiva företagens FoU har snarlika, men mindre uttalade, drag.

84 Mindre företag i svenskt näringsliv

Tabell 6.22 Företag redovisat sin FoU-verksamhet. Några som huvuddrag och jämförande perspektiv

Företag med -50 Jämförelser, verkanställda som samheter som redonärmare redovisat visat FoU till ordi- FoU narie FoU-statistik Forsk- Tekniker- Forsk- Telenings- intensiva nings- kommunära institut, nikations FoU- industri bolag Antal företag 256 2 10 Antal sysselsatta l 745 2 960 Antal årsverken l 540 2 730 snitt per företag 6,0 13,0 - FoU-årsverken totalt 710 882 2 694 5 739 % av totalt antal årsverken 46 32 80 20 - ca. FoU-årsverken utförda av forskarutbildade 202 120 345 228 andra akademiker 372 534 1 178 2 925 - Andel FoU-årsverken utförda av 80 75 57 55 akademiker, % av forskarutbildade enbart 28 14 13 4 - Antal akademiker, engagerade i FoU 876 984 l 676 l 210 varav forskarutbildade 336 183 380 250 - ca. ca. Utgifter för egen F oU, Mkr 441 732 2 895 6 390 % personalkostnader 62 47 38 37 - Finansiering, egen FoU, % Självñnansiering 54 58 9 92 - Svenska företag, utländska 24 27 72 5 koncemföretag, annan privat svensk finansiering NUTEK, forskningsråd, annan 10 7 17 2 offentlig finansiering Annan utländsk finansiering inkl 12 8 2 1 - EU

vid svenska forskningsinstitut 9 18 18 35 - m.m. utförd i utlandet, dotterbolag m.m. 5 21 39 l 140 -

Mindreföretag i svenskt näringsliv 85

Tabell 6.21 Bedömningar svårigheter inom vissa problemav områden

Problemområden Svårighetsbedömningar inom Forskningsnära företag Teknikerintensiva företa Inga Vissa Högst Inga Vissa Högst eller påtag- eller påtagringa liga ringa liga Få startkapital 67 % 20 % 13 % 80 % 15 % 5 % Få utvecklingskapital 47 25 28 68 19 13

Inom utvecklingsarbetet 80 17 3 77 20 3 Inom marknadsföringen 46 37 17 53 35 12 Inom ledning, tillväxt 75 21 4 69 27 4

Tabell 6.23 Företag redovisat sin FoU-verksamhet. Perspektiv som företag klassas tillverkande respektive som som

tjänsteproducerande

Forskningsnära Teknikerintensiva Tillverk- Tjänster Tillverk- Tjänster ning ning Antal företag 50 206 37 173 Antal årsverken 460 1 080 620 2 ll0 9,2 5,2 16,8 12,2 - snitt per företag Fördelning årsverken, % efter Startår för företagen startade 1981 26 18 51 36 senast startade 1982-87 57 48 17 34 startade 1988-93 17 34 32 30 -

- varav av F 0U-årsverken, % totalt antal 27 54 26 34 av årsverken FoU-utgifter, fördelade över inriktning, Mkr

-

Tabell ytterligare uppgifter för de FoU-redovisande företagen, 6.23 ger här uppdelade med hänsyn till de hänförs till tillverkningsindustrin om eller tjänstesektorn. Särskilt noterbart är att såväl de forskningsnära

teknikerintensiva tjänsteföretagens FoU i påtaglig grad avser

som

utveckling industriprodukter, något som markerar deras partnerskap

av med industrisektoms större företag.

86 Mindre företag i svenskt näringsliv

Översikt 8 Tillväxt i små företag. Några observationer från en

engelsk kartläggning småföretagssektom av

Punkterna bygger på fakta, och analyser hämtade från boken resonemang "Understanding the small business sector". Boken, korn 1994, som ut sammanfattar ett fyraårigt brittiskt projekt åtskilliga forskargrupper. som engagerat Den syftar till att med politikfrågor i centrum belysa "state of the art" inom området.

0 Inom tillverkning och företagsnära tjänster är bara 15-20 de procent av oberoende små företagen uttalat tillväxtinriktade. Men två tre kan tänka av sig en försiktig tillväxt.

0 Bland företag vid start sysselsätter á två och inte som en personer som växer alls år bara cirka 40 procent kvar självständiga företag fem som efter start.

0 Små företag, som ingår i franchisesystem eller andra stödjande strukturer,

har betydligt högre överlevnad än andra småföretag.

0 I alla grupperingar små företag är det litet antal av unga ett som svarar för huvuddelen av sysselsättningen efter fem år. De 20 procent som växt snabbast svarar då för minst 80 procent sysselsättningen i av en gruppering.

0 Inom tillverkning är skevheten än markant. Högt räknat 3 mer procent visar snabb tillväxt - når minst 50 anställda tio år efter start.

0 Företag som startas med arbetsmarknadspolitiskt stöd arbetslösa får

som stöd att starta eget visar mycket sällan tillväxt. Aven de flesta om överlever första året stödåret är hälften försvunna inom tre år.

Företag med högskolerötter 87

7 med hö

Företag gskolerötter

Med "unga teknikbaserade företag" avses vanligen högst 15 år gamla företag, for vilka det tekniska innehållet i produkterna, eller det tekniska kunnandet, är av avgörande betydelse för konkurrenskraften." Denna vida definition rymmer en rik flora av företag. Inslag kan t.ex. vara företag som utifrån egen FoU leder den globala utvecklingen inom ett smalt teknikområde, specialiserade tekniska konsultföretag med i huvudsak lokal marknad, företag som utvecklar och tillverkar produkter som baseras på ny teknologi, företag vars produkter ger nya användarvärden genom kombination av kända tekniker, samt företag där avancerad tillverkningsteknik ger särskild konkurrenskraft.

Med högskoleavknoppade företag eller högskoleföretag avses

vanligen företag där minst en grundare kommer direkt från tjänst eller forskarutbildning vid högskola. Att företagets verksamhet nära

anknyter till högskoleforskning grundares eller annans är däremot

inte något kriterium i sig, inte heller att företaget har högskolenära en

lokalisering till forskningspark eller liknande. Företag vars grundare

kommer direkt från grundutbildning vid högskola, och företag som startats under utbildningstiden studentföretag, räknas inte in i gruppen.

Högskolefäretag det begrepp som här används är inte med

nödvändighet teknikbaserade. Men studier visar att en bred majoritet

ryms under begreppet. De har oftast bildats för att exploatera ett

kunnande som grundarna förvärvat och förädlat inom ramen för en högskoletjänst. Då och då ligger detta kunnande i något avseende i "forskningsfronten" när företaget startas.

7.1 Svenska erfarenheter

Kriteriet "minst en grundare direkt från tjänst vid högskolan" är entydigt. Det har använts i flera vältäckande studier av högskoleföretag i Sverige. En studie redovisad 1987, avsåg drygt 150 företag, startade 1980-85. En studie Olofsson Wahlbin, Teknikbaserade senare -

företag från högskolan, januari 1993 omfattande totalt cirka 500

företag startade under 1980-talet. Dessa studier i alla väsentligheter ger en mycket likartad bild av högskoleföretagandets omfattning, struktur och direkta sysselsättningseffekter.

88 Företag med högskolerötter

De kvantitativa analyserna har kompletterats med fallstudier för att belysa enskilda företags relationer och utveckling. Sammantaget ger fallstudiema en god bild av verksamhetskaraktären i de högskoleföretag startats under 1980-talet. Svenska studier långsiktiga som av mer effekter saknas ännu det enkla skälet att populationen, fram till av 1970-talets mitt, synnerligen begränsad. Men det finns flera utvar ländska studier där tidsperspektivet är 30-40 år. Dessa indikerar att högskoleföretagandet, under miljöbetingelser och på lång gynnsamma sikt, kan skapa värden stor betydelse för näringslivsutvecklingen i av stort. En studie refereras senare i kapitlet.

De svenska studierna cirka 500 högskoleföretag, startade under av l980-talet, visar sammanfattningsvis följande. Medianföretaget sysselsatte två år 1992. Bland högskoleföretag startade under personer början l980-talet hade hälften förblivit små bisyssleföretag med av omsättning under 0,5 Mkr. Bland företag startade under senare hälften l980-talet inslaget mycket små bisyssleföretag mindre, men av var av åtminstone 25 procent. Bara vart femte företag hade mer än fem anställda. Inslaget av snabbt växande företag, inriktade internationell marknadsföring egenutvecklade produkter hård- eller av mjukvara ännu mycket litet. I populationen 500 kunde bara var om cirka tio sådan karaktäristik omsättning minst 20 Mkr, ges en exportandel minst 20 procent. Några dessa omsatte mer än 50 Mkr av år 1992. Dessa tio företag stod för nära hälften omsättning och nog av sysselsättning Mkr respektive i gruppen, som totalt nådde cirka 2 500 3 000 personer år 1990. I studien görs följande prognos för läget tio år efter start för de högskoleföretag som startats åren runt 1990, d.v.s. en bild av vad som kan förväntas vid sekelskiftet. Knappt tre företag tio förblir bisyssloföretag på mycket låg 0 av

omsättningsnivå mindre än 0,5 Mkr.

Tre företag tio når omsättning mellan 0,5 och 2 Mkr och 0 av en stannar på den nivån. Ett företag av tio växer till en omsättning mellan 2 och 5 Mkr. Tre företag av tio växer till 5 Mkr eller mer. Två av dessa börjar växa redan under de första åren av sin levnad. 0 Bara cirka ett företag av femtio i en årskull börjar tillväxa rejält först efter 5-10 år.

Under 1980-talets första år var etableringsfrekvensen cirka 30 nya företag år. Som en reflex av ökat intresse för dessa företag, såväl per från myndigheter aktörer på den då nyetablerade venture capitalsom marknaden, fördubblades frekvensen fram till 1985. Under decenniets

Företag med högskolerötter 89

Antal företag startade av forskare/lärare vid några universitet/högskolor

Antalper år

167 l z r N q . z , . Å / x x x /

|2 / i Y

- %X i l |0q l , J / l l / / 1 8 Å l V / / i l j / , l 6 u / z g 4 r / r l X , / 4 l F 4 " l x , r e 2 l ä :-

0 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 År . CTH Linköping , N Lund Umeå i

Not: Nivån på CTHs kurva reflekterar effekter av prof. Torkel Wallmarks pionjärarbete under 1970-talet "mentor för högskoleföretagandet. som

sista år föll den åter till cirka 30 företag per år. Nyckeltalen ovan antyder att av dessa kommer bara ett å två att växa till minst 50 anställda inom tio år. Två företag av tre har forskarutbildade i grundarkretsen. Två företag av tre var helt grundarägda, i åtta av tio företag var grundarna majoritetsägare. Venture capitalföretag hade ägarposter i vart tionde företag men var bara majoritetsägare i ett på hundra. I vart tionde hade ägarmajoriteten övergått till annat företag. Två företag tre drev sin av verksamhet på högskoleorten, vart fjärde inom högskolans forskningseller teknikpark. Marknadsföring egenutvecklade produkter dominerade i vart av fjärde företag. Stora företag, offentlig förvaltning och forskningsorganisationer dominerade kundsidan. Nära nog vartannat företag hade FoU-uppdrag som väsentligt inslag i omsättningsbilden. För sju företag av tio dominerade inhemsk försäljning helt. Bara i vart tionde dominerade utomnordisk försäljning. Merparten av företagen kan således beskrivas som små utvecklings- /konsultföretag med liten, men kvalificerad, kundkrets och utpräglat nationell inriktning. Ungefär vartannat företag beskriver sin huvudverksamhet som utvecklingsarbete för kunders regelmässigt större företag räkning. -

90 Företag med högskolerätter

Översikt 9 Erfarenheter från högskolan i Halmstad

Gruppen högskoleföretag omfattar enbart företag startade av anställda vid universitet och högskolor. Företag startade av studenter ingår inte. På senare tid har studenternas nyföretagande rönt allt större uppmärksamhet. En orsak är att man vid några högskolor satsat nya utbildningslinjer inriktade mot att inspirera studenterna till att starta nya företag. Högskolan i Halmstad har här gjort en pionjärinsats. I en nyligen framlagd licentiatuppsats Eriksson 1996 görs ett försök att fånga omfattningen och betydelsen av det företagande som utbildningar vid Högskolan i Halmstad, främst den s.k. utvecklingsingenjörslinjen, givit upphov till. Studien visar att många företag startats men att antalet aktiva företag med nämnvärd storlek ännu är litet. Av totalt 616 studenter som utexaminerats under åren 1981- 92 har 464 svarat en enkät. 125 27 procent uppger att de medverkat i starten av 97 företag. Läget för dessa år 1992 var följande ° 57 procent var inte aktiva eller omsatte högst 30 000 kronor. - 22 procent omsatte 30 500 000 kronor. - - 19 procent omsatte 0,5 10 miljoner. - - 3 procent omsatte minst 10 miljoner.

Studierna visar tydligt att de direkta effekterna for sysselsättningen, såväl på riksnivå som högskoleorterna, är högst begränsade, åtminstone i ett tioårsperspektiv. Men fallstudiema ger mycket

centrala kompletteringar. Åtskilliga högskoleföretag fungerar i realite-

ten som viktiga partners till stora företags svenska och utländska

utvecklingsavdelningar, bl.a. genom att man marknadsför ett "produktifierat" forskningskunnande. I flera storföretagsprojekt, som resulterat i spektakulära marknadsframgångar, har samverkan med förhållandevis små högskoleföretag med frontnära, specialiserad kompetens, haft central betydelse. Samverkan med högskoleföretag är ett ganska vanligt inslag i stora företags FoU-projekt som inte direkt anknyter till kärnverksamheten. Den FoU-upphandling marknaden riktat mot högskoleföretag torde enligt studier uppgå till runt en miljard per år. Det är i detta sammanhang värt att notera att kommersiella succéer som Astras LOSEC och Ericssons mobiltelefoni från början var "udda" projekt med liten tilldelning av interna FoU-resurser. Projekten drevs först i liten skala inom koncerninterna, ganska små men högt specialiserade FoUföretag. Småskaligheten framtvingade i sin tur bl.a. ett intensivt samarbete med externa, användarnära forskargrupper och med andra utvecklingsföretag.

Företag med högskolerötter 91

Intervjuer med grundare av högskoleföretag som faktiskt växt rejält ytterligare belysningar. De understryker att även inom dessa ger högskoleföretag är snabb tillväxt i ett första skede underordnat målet att etablera en marknadsposition som starkt specialiserat nischföretag med "frontnära kompetens" som huvudprodukt. Enligt dessa grundare är den första uppgiften därför att "med stor uthållighet" undersöka möjligheterna till kontraktsbunden samverkan med något eller några FoU-intensiva storföretag inom, eller utom, Sverige. En första nyckel till växt är det första kontraktet. En andra att grundarna verkligen antar identitet företagare i marknaden, inte som forskare på som temporärt besök i företagsvärlden. Att verka för att utveckla symbiosen mellan högskolans små

avknoppningsföretag och de stora företagens marknadsnära FoU-

avdelningar borde, enligt dessa grundares erfarenheter, vara ett väsentligt inslag i politik söker skapa industriell tillväxt ur en som offentligt finansierad forskning. "Stora företags FoU-resurser fokuseras närmast regelmässigt på affársdriven teknikutveckling inom kärnverksamheten. Effekten blir att i huvudsak söker innovaman tioner som utvecklar existerande produkttekniker. FoU-upphandling

från främst den tillämpade forskningens avknoppningsföretag kan å

andra sidan öppningar för den teknikdrivna affärsutveckling ge nya som ofta krävs för att på sikt skapa nya kärnverksamheter." 1986-87 genomförde IVA bred studie rörande samspelet näringsen liv högskola. Arbetet genomfördes i form av en symposieserie med cirka 400 deltagare. Bland annat belystes frågor rörande unga högskoleföretags roll i det industriella systemet behovet/nöd- vändigheten av tidigt samspel med krävande kunder, nödvändigheten att steg för steg bygga upp det egna entreprenörskapet. Belysningar av

såväl ur kundperspektiv flera deltagare var köpare av tjänster

gavs från högskoleföretag som ur grundarperspektiv. Betoningen av högskoleföretagens systemroll kunde därmed komplettera och nyansera de tillväxtinriktade beskrivningar som ofta utmynnat i konstaterade beoffentligt stöd till företagens utvecklingsarbete i tidiga skeden. hov av I IVA-meddelande 260 ges redigerat följande sammanfattning: Företag med rötter i forskande miljöer har inte sällan en mycket speciell inriktning, deras affärsidé är att genom "produktifiering" överföra teknik och kunskap från forskningssystemet. De uppstår och utvecklas i första hand i nära samverkan med stora, etablerade företag. Genom att de är specialiserade och arbetari marknaden kan de fungera som effektiva komplement till de stora företagens FoU-verksamheter. Högskolomas avknoppningsföretag bör därför i första hand ses som en nationell infrastrukturell resurs, inte som lokala/regionala skapare av sysselsättning. De affärsmässiga resultaten, åtminstone de mer storskaliga, skördas som regel av de större företag som är deras kunder.

92 Företag med högskolerötter

Översikt 10 Karaktäristiska drag i teknikbaserade unga, tillväxtföretag i Sverige

Under 1982 slutförde dåvarande STU, i samarbete med MIT i Boston, en inträngande studie av ett sextiotal snabbväxande, teknikbaserade och grundarägda svenska tillverkande företag. Medianföretaget var tio år gammalt, hade 50 anställda, sålde 60 procent på utländska marknader, satsade 5-10 procent av omsättningen i marknadsinriktad produktutveckling, tillväxte med 10-15 procent realt per år och visade en lönsamhet väl över branschmedian. Företag, "avknoppade" från etablerade medelstora till stora företag dominerade. De teknikbaserade affärsidéema, ofta med beröringspunkter med de avknoppande företagens, byggde i huvudsak på kombinationer av kända tekniker. Grundama var genomgående högutbildade, affärsinriktade tekniker i 35-årsåldem, bara i enstaka fall forskare. Grundarteam, formade inom ett avknoppande företag, var mycket vanligare än enskilda entreprenörer. Företagen var verksamma inom många olika branscher, såväl hög- som lågteknologiska i statistisk mening. I 70 procent av företagen hade de första produkterna utvecklats i direkt samverkan med en pionjärkund inte sällan utländsk, vanligen inom ramen för ett utvecklingskontrakt där kunden gav avsevärd förskottsfmansiering. Relationer till dessa pionjärkunder var ofta utvecklade redan under grundamas tid som anställda. Brist på utvecklingspengar" under de forsta åren sågs i efterhand mer som en fördel än som en begränsande faktor. I de mest snabbväxande företagen var följande inslag tydliga: - Tidiga marknadsinvesteringar: Företag som tidigt investerat i marknadsrelationer bl.a. via egna dotterbolag på potentiellt viktiga marknader i - stället för i egen produktionskapacitet i Sverige tenderar att ha bäst växtkraft. Kontrollsyn: Signaler från kunder överförs bäst via kanaler, "teknik- - egna faktom ska utvecklas och exploateras i egen regi men i samspel med kunderna. - Relationsorientering: Utåt skall företaget vara en nod i ett nätverk genom vilket förbättringssignaler, utvecklingsimpulser och marknadsdata återförs. Inåt skall företaget vara en helhet, där medarbetarna som skapande individer samverkar likt länkar i en kedja. ° Improvisation kring grundkoncept: Visionsstyrd utveckling i stället for detaljplanerad ger möjligheter att se och utnyttja plötsligt uppdykande marknadschanser. - Balanserad tillväxt: Tillväxten får inte äventyra soliditeten. - Målstyming: För medarbetarna konkreta och påverkbara mål styr utvecklingen steg för steg. Mål uppställs för i stort sett alla funktioner och alla nivåer. STU/MIT-studien gav utgångspunkter för flera avhandlingar och andra studier av tillväxtföretagande, främst inom tjänstesektom, vilka bekräftat den här skisserade bilden av det unga tillväxtföretaget. Det bör betonas att åtskilliga av STU/MIT-studiens företag korn att drabbas av ekonomiska kriser och ägarskiñen under 1980-talets senare del, främst i samband med aggressiva försök att snabbt nå internationella marknadspositioner. Trots detta är flera i dag stora företag som är världsledande inom sina nischer.

Företag med högskolerötter 93

Existensen av en rik flora av sådana avknoppningsföretag kan stor betydelse för den framtida näringslivsutvecklingen i ett storföretagsdominerat och starkt intemationaliserat Sverige. Genom sin flexibilitet ochspecialisering i marknaden kan dessa småföretag t.ex. följa, tolka och förmedla internationella forskningsresultat och skapa bryggor och kommersiellt samarbete mellan svenska storföretag och kunskapscenter i utlandet.

IVA noterar sammanfattningsvis att länkrollen föga uppmärksammats i debatten om högskoleföretagens funktioner. F örbises den marginaliseras högskoleföretagens verkliga betydelse för breddning och förnyelse av svenskt näringsliv. Den kan heller inte ersättas av administrativa arrangemang för att länka högskola och näringsliv.

7.2 Erfarenheter från USA

Bankmannen Matthew Bullock från Barclays i London blev i slutet av 1970-talet involverad i några Cambridge-företag avknoppats från som universitetets forskning. För att fördjupa sina kunskaper reste han till USA för att ta del av där vunna erfarenheter. Bullock intervjuade cirka 150 personer universitetsforskare, företagare "hoppat av" från - som universitetsforskning, representanter för storföretag, venture-capitalföretag, banker och myndigheter. Resultatet rapporten "Academic

Enterprise, Industrial Innovation and the Development of High

Technology Financing in the United States". Bullocks analys av högskoleföretagandets rötter och drivkrafter, och dess centrala betydelse för att nyttiggöra forskningsresultat, har rönt stor uppmärksamhet såväl i USA som i Europa. Hans analys tycks också stämma väl in på de svenska erfarenheterna under de senaste 10- 20 åren, beskrivna i föregående avsnitt. Följande text är ett redigerat, mycket kort sammandrag ur rapportens inledande kapitel. Bullock menar att de viktigaste erfarenheterna är följande.

The Role of Universities with Low Thresholds to Commercial Interaction

"There widespread interest many universities in transferring technology to industry through such mechanisms university licensing ofñcies, as industrial liaison programs and science parks... However, the effect of these arrangements on the attitudes of academics towards the commercial exploitation of research often limited. The critical factor in changing these attitudes the willingness of university authorities to create an environment which, within bounds, allows individual academics to develop their own commercial ventures whilst coninuing as staff members at the university. This process can be described as lowering the threshold to commercial interaction...

94 Företag med högskolerötter

Översikt 1l Brittisk forskning om små företag som växer. Hypoteser och funna samband

I boken Understanding the small business sector redovisar Storey resultaten ñån mängd studier växande småföretag, främst brittiska, i form av hypoteser en av och funna samband. Några väsentliga sådana är följande studierna rör alla typer företag varför tjänsteföretag dominerar. av

Studerade faktorer/formulerade hypoteser Kommentar

Marknadspositionering: Tillväxt Starkt samband. Tillväxtforetag i alla - rotas i produkter/tjänster med tyd- branscher konkurrerar främst med ligt åtskiljande egenskaper kundvärden. De är också som mer upppositionerar i nischer. märksamma konkurrenters agerande, har närmare kundsamarbeten, fler leverantörer och större exportbenägenhet. Lokalisering: Nännarknadens om- Starkt samband. Ett typiskt brittiskt fattning viktig. växande småföretag säljer minst 75 procent på den lokala marknaden. Med större närmarknad ökar tillväxtchan-

serna... Grundamas vilja att delegera: Starkt samband. l snabbväxare re- - Snabb tillväxt förutsätter insiktsfull kryteras chefer oña från lite större företag delegering till externt rekryterade än det egna". Fungerar delegeringen mellanchefer blir beslutsfattandet snabbare viktigt vid tillväxt. Kundsamarbete: Tillväxt förutsätter Påtagligt samband. Men många snabb- att sortimentet hela tiden utvecklas i växare är i realiteten bäst på att utveckla kundvärdetenner kundvärden ur andras innovationer man kombinerar innovativt i stället för att satsa allt på egna utvecklingsprojekt. Tillförsel externt ägarkapital: Påtagligt samband. Förekomst - av av Tillväxten begränsas ofta i företag många s.k. business angels med gott där grundarna är ovilliga att dela rykte i entreprenörskretsar är beägandet." tydelsefullt" Positiva startmotiv: Det var inte Visst samband finns. Det stärks om ° kris vid förra arbetsplatsen utan affärsidén utmejslats fore start. Omvänt övertygelsen affärsmöjligheter gäller att bara "livsstilsföretag om omvar centralt vandlas till tillväxtföretag. som

- Ägande: Att bli uppköpt länkas Visst samband i de få studier som finns.

in i stort företag bidrar till till- Gäller även svenska studier. -... växt Bruk av externa rådgivare/tjänster Visst samband som främst rör bruket av från advokater, revisorer, banker, ekonomiska och affársstrategiska rådkonsulter: Rådgivarinsatser är mer givare bl.a. revisorer. Frekvent bruk frekventa i snabbväxande företag teknikrådgivare tycks inte utmärka av snabbväxama.

Företag med högskolerötter 95

The Soft Company Model

"The small companies that emerge from a low threshold university environment to follow distinctive pattern of development. Oñen seem a starting as technical consultancies, they can pass through several stages of development during which their original academic expertise honed down. Until a final stage, work mainly undertaken on contract basis for specific clients, assignments which usually last for some time. This pattern of development can be described as a hardening process, starting with a soft company, selling highly specialized technical solutions for specific problems, and ending with fully hard companies, selling more standardized solutions and products to a general market.

Technology Transfer

"Only a very few small research-based companies grow into large firms. Thus their impact tends to occur in the undergrowth of technical, industrial markets. The case with which soft companies can be formed has led to the establishment of a large number of small companies, ready to supply relatively cheap but sophisticated consultancy reports or components to resolve large companies development or design problems. The first organizations to recognize the potential of small finns providing this sort of service were the government technical procurement offices, particularly in defense. However, this market was later overshadowed by the increased interest of large companies. This led to a pattern of large companies acquiring small but key technical suppliers as a means of assimilating new technology and of sustaining the pace of their own innovation..."

Recycling and the Development of the Network

"The growth of this acquisition routine stimulated the development of a network of small research-based company entrepreneurs. Important here was the tendency for the entrepreneurs to recycle themselves to leave the large company that had bought their first venture and to start again. Since they then had both capital and more management and market expertise, their next companies tended to be harder and to develop more rapidly. As this process was repeated by fresh waves of successful soñ company entrepreneurs, led to the gradual accumulation of experience in the management of the more risky hard research-based companies and to the growth of private risk capital available for such new ventures through infonnal investment channels within and around the network..."

The Emergence of Professional Venture Capital

"Professional venture capital emerged in the early 19605 out of the networks in Massachusetts and Northern California. The linchpins of the business are the forty professional venture capital firms located in

7 16-0768

96 Företag med högskolerötter

Översikt 12 SBIR amerikansk programsuccé för en att kommersialisera små företags innovativitet

Small Business Innovation Research SBIR är ett federalt program som söker dra nytta av små företags innovativitet. Programmet kom till stånd "Small genom Business Innovation Development Act of 1982", som stipulerar att myndigheter med mer omfattande FoU-upphandling ska avsätta en viss procent till ett särskilt srnåföretagsprogram. 1988 omfattade dessa program cirka 3 miljarder kronor. Utgångspunkt för upphandlingen är att deltagande myndigheter speciñcerar sin FoU-efterfrågan i detalj. Upphandlingen sker sedan i två steg. Ett litet företag kan få ett kontrakt på högst $ 75,000 för en forutsättningsstudie steg l och högst $ 750,000 för utvecklingsarbete steg 2. Ungefär hälñen av de företag som lyckats ta ett steg l-kontrakt lyckas också ta ett kontrakt för steg Men gallringen till steg l är skarp, bara drygt 10 procent av inkomna offerter får kontrakt. Av de vinnande företagen är hälñen högst två år gamla. Drygt hälñen kan karaktäriseras som högskoleforetag. Knappt hälften har mindre än tio anställda. Grundprincipen vid selekteringen är offerternas relevans for den FoU-efterfrågan som speciñcerats av en myndighet. Därutöver bedöms företagens allmänna tekniska kompetens och ledningens kommersiella intentioner. Att utvecklingsarbetet under steg 2 kan leda till omfattande slutlig produkt- eller tjänsteupphandling har här betydelse. Dessa slutliga upphandlingama Lex. stora försvars- eller rymdkontrakt sker helt marknadsmässigt små företag har här inget företräde. Å andra sidan är det i princip fritt fram för de småföretag, fått som steg l- eller steg 2-kontrakt, att kommersialisera resultaten på annat sätt. General Accounting Ofñce GAO genomför regelbundet utvärderingar av SBIR-programmet. 1989 konstaterades att det väl uppfyller satta mål och visar en FoU-effektivitet som är högre än inom annan federal F oU. 1992 publicerades en rapport där l 500 projekt, som fått steg-2-stöd, studerats. Vartannat hade lett till kommersialisering i någon fonn. Kongressen beslöt, mot bakgrund av framgångarna, att förlänga programmet till år 2000 och att stegvis höja avsättningsprocenten hos de deltagande myndigheterna. GAO konstaterar i sina utvärderingar att programmets tydliga spelregler, med myndigheterna krävande kunder i ställt for "anslagsbeviljare", varit som som nyckeln till framgång. SBIR har inspirerat NUTEK till programmet SNITS, Små och Nya företags Innovationsutveckling med TeknikbeställningsStöd.

Massachusetts and California, and their continued interaction with the entrepreneurial networks which essential to the of the whole success business. These firms act not only market makers, but also essential as as an support and control mechanism for the management of the small company on behalf of the investors. The critical factor the success of a venture lies in the quality of the management team. Key of the venture capitalist, in resource assessing and reinforcing this, his ability to draw upon the managerial and market expertise of the entrepreneurial networks. Indeed, was only after working closely with these networks for a number of that the first years, wave of professional venture capitalists emerged; in Massachusetts from amongst banking Officers who had been involved in lending to soft companies during the l940s and 1950s."

Företag med högskolerötter 97

Bullocks beskrivning kan förses med följande tidsaxel:

1930 MIT har sedan drygt 50 år "samhällsrollen" inskriven i sina statuter. "Vi ska bidra till samhällets utveckling genom öppenhet, inte bara forska och utbilda". Stanfords statuter blir snarlika. 1930 50 "Avknoppningsföretagandet" växer. Små "mjuka" företag som överför kompetens via kontraktssamarbete med stora företag. "Förskott på kontrakt" via framsynta banker t.ex. i Boston. 1940 50 Staten in på upphandlare små forsk- - scenen som ningsforetag ofta delleverantörer inom stora offentliga kontrakt. "Nätverket" växer fram. 1950 60 Några "hårda" företag med högskolerötter elektronik, -

instrument visar stor tillväxt. Placerarintresse skapas

högskoleföretag attraherar privata placeringar. 1960 70 Nätverken tätnar och blir tydliga. Venture-capital- företag bildas. Spektakulära vinster i några fall för investerarna.

Processen att få fram såväl kompetens nätverken i

som pengar organiserad form VC-företagen och få symbios har således tagit minst 30 år

Erfarenheter från Linköping 99

8 Erfarenheter av näringslivssamverkan

vid Universitet

Linköpings

För att ett konkret exempel på hur samverkan mellan en högskola ge och regionens näringsliv kan organiseras, samt för att fånga de viktigaste faktorerna påverkar och sätter gränser för hur långt som denna samverkan kan utvecklas, har utredningen valt att göra en närmare studie samverkan vid Linköpings Universitet. av Det råder enighet Linköpings Universitets, och främst dess Tekom niska Högskolas, stora betydelse för i första hand data- och elektronik-

industrins positiva utveckling i Linköping med omnejd. Utvecklingen

kan beskrivas positiv spiral, under period på cirka trettio år. som en en

Det fanns från början högteknologisk industri i bygden Saab och

en Luxor, vilket bidrog till 1969 etablerade universitetet och den att man tekniska högskolan till Linköping, i konkurrens med bl.a. Norrköping. I och med att högskolan etablerad ökade tillgången på kvalivar ficerad arbetskraft vilket gjorde Linköping attraktiv som etableringsort. Efter tid började forskarna och studenterna själva starta företag. en De nystartade och inflyttade företagen efterfrågade i sin tur tjänster ledde till ytterligare etableringar. Teknikparken Mjärdevi blev som centrum för de företagen. När Ericsson skulle välja ort för sin nya framtida expansion inom mobiltelefoni framstod Linköping som en internationellt konkurrenskraftig ort med sitt universitet, sin kvalificerade arbetskraft och sina kompetenta underleverantörsforetag i den attraktiva teknikparken. Ericssons etablering i Mjärdevi bidrog till att ytterligare höja Linköpings status som etableringsort.

8.1 Framväxten av Datorstradan

Sedan 1983 följer ÖstgötaCorrespondenten utvecklingen längs den s.k. Datorstradan, den tänkta väg genom Östergötland där skyltarna till

dataföretag står tätt. För att få räknas som Datorstradaföretag krävs att är verksam inom något av följande områden: man

utveckling av dataprogram/multimedia

utveckling eller tillverkning av hårdvara konsultverksamhet inom dataområdet

återförsäljning datorer och program

av

100 Erfarenheter från Linköping

0 försäljning av datatjänster och datakraft

Första gången företagen på Datorstradan räknades, år 1983, uppgick de till 63. Fem år senare hade antalet ökat till drygt 200 och vid 1995 års utgång fanns 415 företag vid Datorstradan. En enkät som skickades ut februari-mars 1996 besvarades av 244 av de 415 företagen, däribland samtliga större. Enkäten uppvisade en stark framtidstro bland företagen. Under 1995 hade antalet anställda i de 244 företagen ökat med 24 procent, till 4660 personer, och omsättningen med 18 pro-

cent, till 4,9 miljarder. Ökningen var speciellt stark, drygt 30 procent,

i företag med 10-100 anställda. Åtta företag tio med fler än tio av anställda planerade expansion även under 1996.

Datorstradan är ännu i första hand en Linköpingsföreteelse. Företag

med Linköping som hemadress svarar för 80 procent sysselav sättningen och 96 procent av de 890 nya arbetstillfällen skapades som under 1995. De nya etablerama söker sig hittills främst till Linköping därför att det där finns många kunder och leverantörer samt goda möjligheter att rekrytera kvalificerad personal.

8.2 Student-, doktorand- och forskarbaserat

nyföretagande

När man i dag talar om akademiskt företagande brukar skilja man mellan tre typer beroende på grundarnas akademiska meriter företag startade av studenter, av forskarstuderande samt examinerade av forskare. Data för företag med rötter i högskolan i Linköping bekräftar

uppfattningen att det är avsevärt mer drag och tillväxt i företag

startade av studenter än i företag startade av examinerade forskare.

ÖstgötaCorresp0ndenten presenterar årligen, i särskild bilaga,

en uppgifter om länets större företag. Akademiska företag återfinns i första hand under rubriken Datorföretag. De 25 största företagen inom denna kategori nådde under 1994 en försäljning på totalt två miljarder och sysselsatte 1700 personer. De redovisade siffrorna även avser verksamheter i andra delar av Sverige och utomlands. Av de 25 datorföretagen har fyra startats studenter, tre forskare och ett av av av forskarstuderande. De fyra studentföretagen, varav två belägger toppositionerna i gruppen som helhet, svarar för knappt 45 procent totala av gruppens omsättning och drygt 50 procent av antalet anställda. Motsvarande siffror för de fyra företag som startats forskare och forskarav studerande är 17 procent respektive 16 procent. Studentföretagen har fortsatt att växa mycket starkt under 1995 och första halvåret 1996 och har i dagsläget cirka 1 300 anställda, ökning med nästan 50 en

Erfarenheterfrån Linköping 101

på knappt 18 månaderl Det begränsade statistiska underlaget procent tillåter inga långtgående generaliseringar, men man kan ändå mer konstatera att studentföretag verkar ha särskilt stark tillväxtkraft. De fyra studentföretagen på datorföretagens 25-i-topp-lista har samtliga sitt i början 1980-talet. Först i gång var ett ursprung av

ombildat informationsteknikföretag Instrutec som kom att

numera fungera sparring och ledstjäma för de två företag som numera som

toppar listan Intentia och IFS när de startade sina verksamheter

1983. Företagen hyrde lokaler varandra och gav varandra praktiska av råd revisorer, bankkontakter Samtidigt som man samarbetade om o.s.v. konkurrenter, åtminstone när det gällde att uppnå ära och var man berömmelse. Det handlade till del att bli störst och bäst i stan en om För de fem grundarna till ett företagen fanns under en tid delmålet av att bli större än Frimurarehotellet i Linköping omsättningsmässigt. I dag är målet att bli de fem ledande företagen i Europa inom det ett av systemområde man fokuserar på. Enligt grundarna till de framgångsrika studentföretagen en av ett av relationerna med universitetet något ensidiga när examen väl var var avklarad och verksamheten i företaget inletts. Vi talade gärna om oss själva avknoppningsföretag, men från högskolans sida märktes som inget intresse. Den kunskap vi utvecklade hade till viss del sitt ursprung i de kurser vi läst på i-linjen, men vår kontakt med forskarna var obefintlig. Högskolans intresse för vårt företag har vaknat först på år och samarbetar vi bl.a. genom att erbjuda examensarbeten senare nu och ställa faddrar i entreprenörskapsprogrammen. Men upp som universitetets viktigaste roll är givetvis att förse oss med kompetent arbetskraft. Ide två toppföretagen är grundarna fortfarande dominerande ägare och har hittills lyckats bevara den ursprungliga, kreativa entreman prenörsandan samtidigt växt från lokala till globalt verksom man samma företag. För fem år sedan var de framgångsrika studentföretagen mindre än många av de lovande forskarföretagen. Det var också forskarföretagen det skrevs och forskades Medan studentföretagen sedan dess vuxit om. både fem- och i något fall tiofalt är forskarföretagen med några få undantag fortfarande fåmansföretag. En förklaring till varför studentföretagen växer snabbare och blir större än forskarföretagen är de olika villkor de existerar under. Forskarna kan förena det bästa två världar. Den trygghet som statlig av anställning och den status akademiska titlar ger kan kombineras som med lönsamt bisyssloföretagande under tämligen lågt risktagande. En grundarna till de framgångsrika studentföretagen är inte förav ett av vånad över forskarföretagens lågrisk- och lågtillväxtñlosofi. De klarar

De omsatte 900 respektive 250 Mkr år 1995 och intog därmed plats två respektive listan över Sveriges största programvarutillverkare. sex

102 Erfarenheterfrân Linköping

sig ganska länge utan att behöva göra några större investeringar i instrument och maskiner. Många forskare tvekar att gå vidare när de får klart för sig att utflyttning verksamheten från bostaden och av universitetet till lokaler innebär investeringar leder till egna som att halva aktiekapitalet äts Studenter startar eget lever under helt upp. som andra betingelser. Det handlar att vinna eller försvinna och för om att lyckas krävs förutom tur och skicklighet fullständigt kompromisslös en

satsning.

8.3 Uppdragsverksamhetens utveckling

Det rådde länge klar rollfördelning mellan högskolan, ägnade en som sig utbildning och grundforskning, och näringslivet, bedrev som tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet. Den huvudsakliga

kunskapsöverföringen skedde genom de större företagens rekrytering

av akademiker, framför allt civilingenjörer. Dessutom genererades naturligtvis enstaka industrirelevanta patent forskningen, högur men skolans betydelse för industrins innovationer begränsad. var Uppdragsverksamheten vid Linköpings Universitet bedrevs till en

början främst som bisyssla, med eller utan högskoleledningens vetskap.

Inledningvis gällde det främst utveckling läromedel, tillkom av senare extern undervisning och exploatering patent inom s.k. av egna

avknoppningsföretag. Mot slutet av 70- och början 80-talet

av förändrades attityderna till industrisamverkan, problem och projekt som kunde bidra till ökad ekonomisk tillväxt och förbättrad svensk konkurrenskraft kom i förgrunden. Förändringen grundade sig dels mer på övertygelse, dels på att staten inte längre kunde bära hela kostnaden för högskolornas expansion.

En följd blev att i Linköping, och vid andra högskolor,

man

inrättade nya utbildningsprogram inom grundutbildningen med större

industriell inriktning, ökade inslaget industrifinansierad forskning av och påbörjande utvecklingen organiserad uppdragsav en mer verksamhet. Officiella motiv anfördes bl.a. möjligheten få som var att

en mer verklighetsanpassad forskning och undervisning, ökad

en stimulans för forskare och lärare, bättre praktikmöjligheter för stu-

denterna och kompetenshöjning bland företag och organisationer.

en En inofficiell motivering att från högskolorna såg var man en möjlighet till bättre kontroll de anställdas bisysslor och därtill av en möjlighet att tjäna pengar.

Erfarenheter från Linköping 103

8.4 Linköpings näringslivssamverkan

Uppdragsverksamheten vid Linköpings Tekniska Högskola organiserades i början av 80-talet inom TeknikCentrum, som fungerade som en "konsultbyrå" för den tekniska fakulteten. Parallellt drev andra enheter egna centra och ibland en omfattande fortbildningsverksamhet. Under 1991 slogs all uppdragsverksamhet samman inom Förvaltningsnämnden för Uppdragsverksamheten FÖNU, med en total omsättning på närmare 60 miljoner kronor. Så småningom konstaterades att resultatet blev en bristande överblick, med åtföljande bokforingsproblem och till och med förluster, varför verksamheten åter bröts ned i en mer decentraliserad organisation. Börje Svensson anställdes under 1994 som vice rektor för Linköpings universitet, med ansvar för uppdragsverksamheten. I juni 1996 drivs samverkan mellan högskolan och näringsliv inom sex områden; studentinsatser, doktorandarbeten, forskning, uppdragsverksamhet, universitetsbolag samt genom organisation av mötesplatser för företag. Studentinsatser genomförs främst i form av enklare projekt-, praktik- och examensarbeten i företag under studietiden. För doktoranderna utgör företagen viktiga studieobjekt inom för ramen doktorandutbildningen. Det finns även ett antal industridoktorander, med anställning inom näringslivet, samt möjligheter att genomföra vissa projektarbeten for företagens räkning. Dessutom har trycket på industrisamverkan inom forskningen ökat bl.a. genom kraven på industriforskare, EU-medlemsskapet och etableringen av nya kompetenscentra. Uppdragsverksamheten i Linköping omfattar uppdragsutbildning, kompetensutveckling och uppdragsforskning. Den totala omslutningen

var 1994/95 cirka 140 miljoner kronor, exklusive Industriellt Mikro-

elektronikcentrum IMC AB. Inom uppdragsverksamheten ligger dels enheten Näringslivskontakt, med de fyra enheterna Centrum för industrikontakt CIK, Centrum för innovation och entreprenörskap CIE, U-Link och EU-enheten, dels ett antal fristående eller institutionsknutna centra och arbetsenheter, t.ex. Centrum for utvärdering av medicinsk teknologi CMT, Vuxenutbildarcentrum, Centrum för skolutveckling CSU, Centrum för ledarutveckling CLU och Centrum för industriell teknik och arbetsorganisation CITA. Härtill ska läggas den institutions- och ämnesanknutna uppdragsverksamheten, som utgör en mycket stor del av totalen och nästan undantagslöst sker i form av kundspecifika, forskningsnära uppdrag för stora svenska eller utländska koncerner. I september 1994 fick högskolan i Linköping tillsammans med fyra andra högskolor, möjlighet att bilda holdingbolag, i syfte att stärka

samarbetet med näringslivet. Universitetsholding i Linköping AB har

två dotterbolag; Forskarpatent i Linköping AB och Centrum för Marknadsanalys AB CMA. Forskarpatent samägs med Teknik-

104 Erfarenheter från Linköping

brostiftelsen i Linköping. I juni 1996 innehöll företagets patentportfölj 15 projekt och hade just ingått sitt första licensavtal med man ett svenskt industriföretag. CMA är en avknoppning från universitetets

uppdragsverksamhet. Företaget sysslar huvudsakligen med marknads-

analyser i nära samarbete med högskoleforskare. Bland övriga bolag återfinns Industriellt Mikroelektronikcentrum IMC AB, som samägs med Kungliga Tekniska Högskolan KTH i Stockholm och vars affärsidé är att bedriva marknadsorienterad FoU- och konsultverksamhet inom elektronikområdet. Verksamheten består av ett femtiotal anställda vid forskningsparkema Elektrum i Kista och Mjärdevi i Linköping. Omsättningen under 1994/95 uppgick till cirka 60 miljoner kronor. En lyckad satsning i Linköping är att högskolan aktivt bidragit till framväxten av mötesplatser i högskolans närhet. Inslag är Mjärdevi Science Park Europas största forskningspark, SMIL ett utveck- - lingsnätverk för teknikbaserade företag inom Linköpingsregionen, och SUNE ett nystartat samarbetsprojekt med Trygghetsrådet SAF-LO - TSL med målet att bygga fungerande relationer mellan universitetet och länets mindre företag. Under det senaste året har man även inlett projekt för att etablera liknande mötesplatser i Norrköping, t.ex. KIN ett fristående utvecklingsnätverk för kunskapsföretag i Norrköpings- regionen.

8.5 Kontaktsekreterarfunktionen vid Linköping

-

Centrum för industrikontakt CIK

När Carola Holmér tillträdde som kontaktssekreterare vid Linköpings Universitet 1981 blev en av hennes första uppgifter att medverka vid

uppbyggnaden av TeknikCentrum. Syftet var att genom konsult-

uppdrag i näringslivet föra ut existerande kompetens från Linköpings Tekniska högskola, exempelvis inom medicinsk teknik, mätteknik, bildbehandling och ytbehandling. Man erbjöd tjänster inom områden där forskningen höll hög kvalitet och där det fanns eldsjälar som kunde driva projekten. Detta resulterade i ett relativt ad-hoc betonat utbud. Insatserna genomfördes huvudsakligen i stora, väletablerade företag

och endast undantagsvis i "vanliga små eller medelstora företag.

Nästa större insats gällde starten av Teknikbyn i Valla, där man i samarbete med kommunen lät inreda en "kuvös" för ett antal småföretag. Dit lokaliserades även kontaktsekreterarfunktionen. Under denna period insåg man styrkan med nätverkssamarbeten mellan mindre företag och startade en Groddforetagarklubb, ur vilken så småningom SMIL-nätverket uppstod.

Erfarenheter Linköping 105

Översikt 13 Kontaktsekretariaten historik och nuläge

-

För mindre företag möjlighet att bygga kontakter inom de tekniska att ge högskoloma/fakulteten inrättade dåvarande Styrelsen för Teknisk Utveckling STU under 1969 kontaktsekretariat som knöts till STUs enhet for industriell utvecklingsservice, enhet med mindre företag som målgrupp. Huvudmotivet en att ge mindre företag en ny möjlighet att bygga kontaktvägar till forskningens var och resultat. Därmed skulle mindre företag på sikt ges samma möjligheter resurser till informell, personbunden samverkan som stora företag. Det förutsattes att kontaktsekretariaten skulle ha ett nära samarbete med de dåvarande företagarföreningama. Samarbetet skulle göra det möjligt att successivt skapa förtrogenhet med högskolans möjligheter att bistå mindre företag, såväl bland företagen som forskarna. Men i realiteten kom sekretariaten att i huvudsak engageras i högskolans allmänna kontaktverksamhet. Knytningen till STU gjorde också att deras länkfunktion i stort blev STU-relaterad och utrymmet för att i vidare mening utveckla och fördjupa samverkansytoma mellan högskolan och mindre företag blev begränsat. Kontaktema via företagarföreningama ebbade ut och upphörde helt då dessa ombildades till utvecklingsfonder år 1978. År 1980 överfördes kontaktsekretariaten till högskolorna och UHÄ övertog det samordnande ansvaret från STU. Den uttalade uppgiften blev nu att allmänt

främja kontakterna mellan högskolan och dess omgivning. Överföringen till UHÄ

innebar också att sekretariaten fick en påtaglig resursförstärkning. Idag är kontaktsekretariatens verksamhet bara i liten utsträckning inriktad att utveckla just de mindre företagens samverkan med högskolan. Därför är t.ex. inslaget av uppsökande verksamhet begränsat. Personalen rekryteras också som regel från högskolan, bara undantagsvis finns det personer med egen erfarenhet üån småskaligt företagande. Insatserna initieras och drivs i huvudsak från ett rent högskoleperspektiv; har sökt utveckla samverkan inifrån och ut". man en

Under 1984 etablerades i samband med starten av det svenska Mikroelektronikprogrammet, föreningen MikroelektronikCentrum MEC. Föreningen etablerades lobbyingförening mot den planerade som en koncentrationen av svensk mikroelektronik till Kista. Medlemmarna utgjordes ett tjugotal företag, storföretag och små högteknologiska av företag i Linköpingsregionen. Verksamheten bedrevs under cirka tio år, men lades ned efter avvecklingen av de statliga programmen. Sedan omorganisationen 1991 ligger kontaktsekreterarfunktionen inom Centrum för Industrikontakt CIK. Större insatser under senare år har varit att hjälpa företag och forskare med information om EUs ramprogram, att genomföra utvecklingsprogram inom SMIL, samt att medverka vid avveckling av vissa verksamheter med anknytning till FÖNU. De båda förstnämnda verksamheterna avknoppades under 1994 till en separat EU-enhet och Centrum för innovation och entreprenörskap CIE.

106 Erfarenheter från Linköping

Insatser i vanliga mindre företag, t.ex. besök och genomförande av vissa samverkansprojekt, har bara utgjort en begränsad del av verksamheten. Carola Holmér påpekar: "Det är nödvändigt för mig att arbeta med sådant som min arbetsgivare, Linköpings Universitet, tycker är viktigt. Eftersom intresset för samarbete med vanliga mindre företag är måttligt bland forskarna har jag hittills inte engagerat mig så mycket i småföretagsfrågor. Detta bidrar till att jag ännu i dag har begränsad kunskap om vilka typer av tekniska utbildningar och samarbeten som faktiskt kan efterfrågas av vanliga, mindre företag."

8.6 Samarbetet mellan SMIL och CIE: Ett

framgångsrikt exempel kompetens-

nätverk

byggande

I Linköping har det sedan slutet av 1970-talet bildats ett hundratal företag med grundare från Linköpings Tekniska Högskola/ Universitet. Med utgångspunkt i den Groddföretagarklubb som startas i Teknikbyn i Valla etablerades under 1984 Stiftelsen Småföretags-

utveckling i Linköping SMIL. I stadgarna står att SMIL ska främja

utveckling och tillväxt i teknikbaserade företag. Bas ska vara kom-

petens, kunnande och nätverk som finns hos företagen. I dag har SMIL runt 120 medlemsföretag, alla från Linköpingsområdet. Hälften är akademikerföretag, grundade av studenter, doktorander eller forskarutbildade. Andra medlemmar kommer från vänkretsen, bl.a. NUTEK, banker och ett antal särskilt intresserade privatpersoner. Styrelsen, som främst består av företagare, träffas ungefär gång i månaden. en Aktiviteterna inom SMIL drivs sedan 1994 i nära samarbete med Centrum för innovation och entreprenörskap CIE. CIE utgör en självständig enhet inom Linköpings Universitet-Näringslivskontakt, med huvudsyfte att integrera praktiska utvecklingsaktiviteter inriktade mot teknikbaserade företag med forskning och undervisning kring

teknikbaserat entreprenörskap inom högskolan. CIE erbjuder kurser i

entreprenörskap dels inom de ordinarie ekonom- och ingenjörsprogrammen i-linjen, dels som utvecklingsprogram inom SMIL. Genom ett nära samarbete med SMIL kan CIE säkerställa att de utvecklingsaktiviteter som erbjuds motsvarar företagens efterfrågan. SMIL har en bred programtablå, med olika typer aktiviteter, dels av klubbaktiviteter av mera informell karaktär, t.ex. lunchklubbsmöten, seminarier och konferenser, dels olika för kompetensprogram utveckling. Det finns tre typer anpassade till olika skeden av program, i ett företags utveckling. Den första typen är program i entreprenörskap och nyföretagande som riktar sig till personer som överväger en företagsstart. Deltagare är studenter, forskare och personer från olika Linköpingsföretag.

Erfarenheter Linköping 107

Programmet ungefär ett år och utgår från deltagarnas egna varar behov. Ambitionen är att få fram en affärsplan genom att varva teoretiskt och praktiskt arbete. Varje deltagare får en "mentor" hämtad från SMILs nätverk. De två kurser hittills genomförts har som resulterat i en mycket hög frekvens nyföretagande. Närmare 80 procent företagen har fått "seed capital" genom Trygghetsfonden av SAF-LO TSL och förts över till en "förkuvösaktivitet" under ytterligare ett år. Genom SMIL kan deltagarna också få mindre bidrag för att täcka kostnader för marknadsanalyser och diskussioner med presumtiva kunder. SMIL kan även genom avtal med Mjärdevi forskningspark förmedla rabatterade lokaler. Den andra typen är utvecklings- och mentorprogram för teknikbaserade företag etablerat verksamhet. Här arbetar man som gemensamt fram lösningar på frågor som är centrala för ett eller flera företag. Det kan t.ex. gälla personalpolitik, ägarfrågor, utveckling av affárs- eller marknadsplan, finansiering eller organisation. I ett utvecklingsprogram deltar 6-8 företag, där varje företag är represen-

terat av maximalt tre personer. Företagen arbetar som "skuggstyrelserå,

till varandra, i grupper om tre till fyra företag. Man träffas under tre till fyra tvådagarspass under drygt ett år, då man även har vissa gemensamma aktiviteter, t.ex. föreläsningar och plenumdiskussioner. Mellan mötena har företagen enskilda hemarbetsuppgifter. Utvecklingsprogrammen har varit mycket uppskattade och utgjort grunden för SMILs verksamhet. Hittills har åtta program, med cirka 70 företag och drygt 150 personer, genomförts. Deltagarna understryker vikten av att programmen inriktat sig på de behov och problem företagen har. En ganska ingående kartläggning görs innan företagen får börja i programmen. Inte sällan visar denna att problemen är andra

än de trodde inom företaget. Även den näringstillförsel

man som sker genom konsulter, advokater m.fl. baseras på företagens aktuella behov. Inom den tredje typen av program samlas managementgrupper kring en specifik frågeställning som varierar mellan programmen, t.ex. kvalitetssäkring, marknadspositionering, internationalisering eller styrelsearbete. Arbetsformen är densamma som i utvecklingsprogrammet, träffas oftare och under kortare arbetspass. Ledaren för men man en managementgrupp kommer vanligen från ett företag inom SMILgruppen. Finns särskilda skäl anlitas externa specialister. Programverksamheten finansieras i huvudsak av NUTEK, medan SMILs basfinansering täcks genom en medlemsavgift l 500 kronor om året. Företagen betalar dessutom avgifter för att delta i olika aktiviteter. Den kommersiella nivån har successivt höjts, vilket snarast resulterat i en ökad efterfrågan. Ett företag betalar i dag bortåt 20 000 kronor för att delta i ett utvecklingsprogram. Eftersom programmens uppläggning och inriktning förändras årligen är det faktiskt åtskilliga företag tagit flera rundor som

l

108 lå

Erfarenheter från Linköping

En drivande person i samarbetet mellan CIE och SMIL är Magnus Klofsten, som dels är chef för CIE, dels medlem i SMILs styrelse. Han

menar att det framgångsrika samarbetet mellan CIE och SMIL bygger

på fyra faktorer:

0 ett antal drivande eldsjälar såväl inom företagargruppen bland

som de externa resurserna, 0 fokusering mot teknikbaserade företag i Linköping,

0 hög trovärdighet genom en öppen attityd mellan medlemsföretagen,

en erfarenhetsbaserad kunskap hos forskare, doktorander och företag.

Den 20 maj 1996 etablerades Kunskapsföretag i Norrköping KIN, med SMIL som förebild. KIN är ett nätverk bestående ett 50-tal av företag, främst tjänste- och konsultföretag, i Norrköpingsområdet. Tanken är att etablera ett samarbete mellan SMIL och KIN, där man gemensamt arrangerar vissa program och aktiviteter. Adjungerarde styrelserepresentanter finns ömsesidigt. KIN kommer dessutom att köpa vissa administrativa tjänster från SMIL.

8.7 Insatser riktade små

mot "vanliga" och

,

medelstora företag

Det är lätt att hävda att samverkan mellan universitet/ högskola och

mindre företag är angeläget och att den bör bygga på "pull", d.v.s. utgå

från företagens behov. Men det praktiska genomförandet har visat sig vara svårt. Den industrirelaterade delen forskningen, undervisningen av och uppdragsverksamheten är ännu så gott uteslutande inriktad som mot storföretagens verksamhet och problem. I den mån mindre företag uppmärksammas handlar det nästan helt ytterst smal nisch inom om en småföretagssektom, de teknikbaserade, akademikertäta företagen.

Åtskilliga sådana ingår t.ex. bland de företag deltar i de

som nya satsningarna på kompetenscentra inom högskolan. Den skisserade bilden gäller för Linköping likaväl som för andra högskolor. Ett vanligt sätt att illustrera relationen mellan högskolan och "vanliga" små och medelstora företag är med ett brett och djupt gap, näst intill omöjligt att överbrygga. Denna bild bygger på på en syn universitetet som huvudsakligen inriktat mot avancerad forskning och på de små företagen som brukare etablerad och tämligen trivial av kunskap och teknik. Den bilden är emellertid inte helt korrekt. Vid universitetet sysslar man ganska mycket med vardaglig och, så om man

vill, trivial kunskap. Det gäller t.ex. stora delar grundutbildningen.

av

Viktiga bärare och förmedlare denna kunskap är studenterna,

av som

kan ges tillfälle att pröva sina kunskapers praktiska giltighet och

användbarhet i mindre företag t.ex. i samband med projekt-, praktik-

Erfarenheterfrån Linköping 109

eller examensarbete. De mindre företagens problem är heller inte alltid så triviala som de kan verka. Att höja kompetensen hos kollektivanställd personal kan te sig som ett trivialt problem sett till den kunskapshöjning det handlar om, t.ex. att lära de anställda engelska så att de kan tolka ritningar och instruktioner eller utveckla deras kunskap om och förståelse för datoriserade system. Men att utveckla metodik för att effektivt åstadkomma denna kompetenshöjning behöver inte vara trivialt problem utan till och med en utmaning i den pedagogiska forskningsfronten. Genom årens lopp har olika initiativ tagits för att underlätta for de

"vanliga" mindre företagen att "hitta in till universitetet, t.ex.

genom inrättande av olika typer av kontaktsekreterarfunktioner. Likafullt är den dominerande uppfattningen bland företrädare för dessa företag och deras intresseorganisationer fortfarande att universiteten är svårtillgängliga och att forskarna oftast är ointresserade av deras triviala problem. Näringslivssamverkan vid Linköpings Universitet skiljer sig inte nämnvärt från andra svenska universitet och högskolor vad gäller

forskning och utbildning det är storföretag och high tech som

dominerar. Men inom uppdragsverksamheten har det förekommit

aktiviteter som riktat sig till vanliga mindre företag. Det gäller t.ex.

ledarskapsutbildning inom Centrum för ledarutveckling CLU, där ett av de två huvudprogram som årligen vänder sig till arrangeras företagsledare i mindre företag. Centrum för industrikontakt CIK, har genomfört uppsökande och upplysande aktiviteter i syfte att underlätta

för högskoleovana småföretag att ta kontakt med universitetet.

Hittills har dock alla projekt inriktade mot att åstadkomma ökad samverkan med "vanliga" små och medelstora företag bortsett från ett initierats av universitetet. Undantaget är projekt SUNE. -

8.8 SUNE försök

- ett att skapa behovsstyrd

interaktion mellan små och medelstora

företag och högskolan

SUNE Samverkan mellan Universitet och Näringsliv i E län, är ett

projekt som tillkommit på initiativ av SAFs och LOs regionala kontor

i Östergötland.

Bakgrunden till SUNE var ett tidigare samarbetsprojekt, som initierades i september 1994 då SAFs regionchef kontaktade vicerektorn vid Linköpings universitet och uttryckte intresse för en ökad

samverkan mellan SAFs medlemsföretag i Östergötland och

universitetet. En projektplan utarbetades och till projektledare utsågs en anställd vid en av enheterna inom Näringslivskontakt vid universitetet. Budgeten uppgick till cirka 150 000 kronor, vilken SAF av

110 Erfarenheter från Linköping

svarade för cirka 60 procent. Som kvantitativa mål sattes att samla 100 företag till tre företagsseminarier och att 50 SAF-företag utan tidigare universitetskontakter skulle inleda samarbete i någon form inom ett år efter det att projektet avslutats. Huvudinslag i projektet var sammanställning och utskick av broschyr och enkät till 500 av SAFs totalt cirka 2 300 medlemsföretag

i Östergötland, bearbetning av enkätsvar samt genomförande av tre

seminarier. Enkäten skickades ut i början januari 1995 och av besvarades cirka 50 företag, vilket lägre än vad arbetsgruppen av var hoppats på. Flertalet svarande företag anmälde intresse för att delta i något seminarierna i Motala, Norrköping och Linköping. Totalt av kom dessa att samla ett fyrtiotal deltagande företag. Vid seminarierna presenterades olika möjligheter till samverkan med universitetet och företagen tillfälle att uttrycka sina önskemål och synpunkter på gavs universitetets verksamhet. Även projektet inte nådde sina kvanom titativa mål betraktades det som framgångsrikt och initiativet gavs stor uppmärksamhet inom SAF. Under juni 1995 utarbetade SAF/LO regionalt och i samarbete med Linköpings universitet en kortfattad ansökan till Trygghetsfonden SAF-LO TSL, som årligen fördelar visst stöd till partsgemensamma projekt på regional nivå. I september kom besked från TSL att ett treårsanslag på 1,8 Mkr beviljats. Under oktober 1995 tillsattes en arbetsgrupp bestående två representanter vardera för SAF, LO och av Linköpings universitet med uppgift att utveckla en bärande idé för kompetensutveckling genom samverkan med universitetet. Alla var om det övergripande målet att stärka företagens konkurrensense förmåga och därmed deras förmåga att skapa nya arbetstillfällen. Man också överens om att aktiviteterna skulle utgå från företagens och var deras anställdas behov. Den idé man fastnade för avsåg s.k. auktoriserade universitetslotsar u-lotsar. Idén bygger på att man inom företag med fler än cirka 25 anställda utser en person med uppgift att fungera som kontaktlänk mellan företagsledning och anställda och universitetet. Vad gäller företag med färre än 25 anställda är tanken att via nätverk och företagarföreningar utse gemensam lots för grupper av företag. Ulotsen ska ges möjlighet att på betald arbetstid delta i kurser och olika informationsaktiviteter som ger honom eller henne god kunskap om universitetets verksamhet inom forskning, utbildning och uppdragsverksamhet. U-lotsen ska vidare ges god överblick över universitetets organisation, få kännedom om olika kontaktvägar in i densamma samt få möjlighet att personligen lära känna nyckelpersoner när det gäller att få hjälp att knyta kontakter. Inledningsvis erbjuds denna kunskap via något eller några tvådagarsinternat, inklusive studiebesök vid olika institutioner och enheter inom Linköpings Universitet. U-lotsarna ska dessutom ges möjlighet att informera ansvariga inom verksamheter inriktade mot kompetensutveckling och uppdragsutbildning inom uni-

Erfarenheter från Linköping 111

versitetet, om sina företags behov och önskemål. I projektets förlängning ska informationsöverföring ske genom återkommande träffar och via Internet eller e-mail. När u-lotsen fått sin auktorisation ska han eller hon fungera som en aktiv part i planeringen av kompetensutvecklingen i det egna företaget. U-lotsen ska kunna föreslå aktiviteter, i första hand av långsiktig karaktär, men även av mer kortsiktig och omedelbar natur, t.ex. att medverka i en kursaktivitet som erbjuds via universitetets distansutbildningsenhet U-LINK, som bl.a. sänder kodifierade TVprogram via marknätet. U-lotsen ska även kunna hänvisa till resurspersoner vid universitetet som kan genomföra analys av utvecklingsoch fortbildningsbehov vid företaget och föreslå lämpliga insatser, vilka självfallet inte behöver ta universitetets resurser i anspråk. Under hösten 1995 döptes projektet till SUNE. Huvudaktivitet under det första året skulle vara att förankra idén om u-lotsar och inleda arbetet med att identifiera, utse och utbilda sådana vid medlemsföretagen. En projektledare anställdes i februari 1996 och man beslutade även att utse en ansvarig kontaktperson inom Linköpings universitet med uppgift att bistå projektledaren med att etablera kontakter inom universitetet och medverka i utbildningen av u-lotsar. En viktig uppgift för denna kontaktperson blir att förankra projektet vid universitetets olika institutioner och uppdragsverksamheter. En idé som övervägs är att utse internlotsar inom universitetet, som ska hjälpa u-lotsen att navigera rätt inom respektive enhet. Medio juni 1996 har ett urval om cirka 250 av SAFs medlemsföretag i regionen informerats om idén bakom SUNE-projektet och om kommande aktiviteter. Brev har skickats dels till VD, dels till en representant för den fackliga organisationen ivarje företag. Man har dessutom utsett en referensgrupp med representanter för ett femtontal företag, med uppgift att vägleda projektledaren i projektets fortsatta inriktning och uppläggning. Referensgruppen har mycket viktig roll en för att göra trovärdigt att projektet verkligen är behovsbaserat. Inför det fortsatta arbetet planerar att samla de instiman tutionsansvariga vid universitetet till ett halvdagsseminarium för att diskutera vad ett ökat samarbete mellan universitetet och mindre företag kan innebära. Man avser dessutom att "öppet hus", arrangera med deltagare från såväl företagen från institutionerna. som Ambitionen är att ett 50-tal företag vid årets slut skall ha naturliga kontaktvägar in i universitetet. Linköpings universitets engagemang i SUNE-projektet ska ses som ett försök att komma till rätta med den allmänt utbredda uppfattningen att den kunskap som produceras vid universitetet i den mån den är praktiskt användbar är till enbart för storföretag, high-tech-företag och högutbildade. SUNE-projektet skall förhoppningsvis lyckas sprida en bild av universitetet som en förhållandevis lättillgänglig och praktiskt användbar utvecklingsresurs, där man kan få hjälp att lösa

8 16-0768

112 Erfarenheterfnin Linköping

såväl enklare, vardagliga problem, t.ex. med hjälp av studenter eller doktorander, avancerade problem där erfarna forskare som mer engageras Projektet har idag god förankring inom universitetets ledning, men för att verksamheten skall bli effektiv krävs dessutom en attitydförändring institutionsnivå. Detta kan vara såväl svårt som tidskrävande, med hänsyn till den rådande incitamentsstrukturen vid svenska universitet.

8.9 vid universitet till

Inställningen Linköpings

teknik- och mindre

kompetensspridning-till och medelstora företag

För att samla kunskap om inställningen inom institutionsledningar och bland enskilda forskare/lärare vid Linköpings Universitet till att omvandla forskningsresultat i praktiskt användbar kunskap och förmedla den till externa kunder och uppdragsgivare främst små till medelstora företag genomfördes 1995 en intervjuundersökning med 30 personer, huvudsakligen inom den tekniska fakultetenz. Resultaten visade att 18 mycket positiva till att erpersoner var bjuda teknik och kompetensöverföring till näringslivet, t.ex. genom uppdrag och kurser. Däremot ansåg flertalet att det var viktigt att denna verksamhet inte gick ut över institutionens forskning och utbildning, eftersom en internationellt konkurrenskraftig forskning är ett villkor för att erhålla forskningsanslag. Två personer var starkt negativa och ansåg att universitetet inte skall driva konsultverksamhet eftersom det förflackar den övriga verksamheten. Man menade att projekt skall hålla en akademisk nivå, varför okvalificerade rutinuppdrag i företag bör undvikas. Flertalet tillfrågade menade att det inom Linköpings Universitet finns stora resurser och kunskap som skulle kunna vara till nytta för företagen. Man påpekar dock att de kontakter som tagits framför allt har gällt stora, kvalificerade företag. I de fall där samarbeten med företag i storleksklassen 5-100 anställda förekommit har dessa

regelmässigt varit kvalificerade nisch- eller avknoppningsföretag.

Den faktor man ansåg var det största hindret till ett utökat samarbete var bristen på tid. Man menade dessutom att det var svårt och osäkert att budgetera för denna typ av verksamhet samt att det tycktes finnas kulturskillnader, verkliga eller imaginära, mellan den

2 Björkman, M. 1995 Teknik- eller kompetensspridning Redovisning av en undersökning angående inställningen vid LiTh till teknik- och kompetensspridning till främst mindre och medelstora företag. Linköpings Universitet-Näringslivskontakt.

Erfarenheterfrån Linköping 113

akademiska världen och näringslivet, i synnerhet småföretagen. Inom högskolan saknas i princip konsultkompetens, d.v.s. förmåga och vilja att snabbt och kostnadseffektivt lösa kunders problem. Beträffande de ekonomiska incitamenten för att samarbeta med näringslivet gick åsikterna isär. Vissa ansåg att detta bör ingå i den ordinarie arbetsuppgiften inte utgöra ett "extraknäck" medan - andra ansåg att den låga grundlönen vid universiteten gör att de anställda bör ha möjlighet att bättra på ekonomin bisysslor genom med ämnesföreträdarens goda minne. En ytterligare åsikt framsom fördes var att man inte får konkurrera på icke-marknadsmässiga villkor de arvoden som tas ut måste vara marknadsmässiga. - Enligt en utredning av bisyssleverksamheten bland de anställda inom Linköpings Universitet under våren 1994 redovisades 156 externa företag bland 1 200 anställda, vilket innebär att drygt 10 procent de av anställda ägnar sig någon form av bisyssla. Den genomsnittliga omsättningen per företag var dock låg och den totala omsättningen högst 20 miljoner.

8.10 Sammanfattning av synpunkter framförda vid samtal i Linköping avseende förutsättningarna att samverka med mindre företag

Den följande texten bygger helt på erfarenheter och aspekter som framförts vid utredningens samtal med vid universitetet, personer engagerade i kontaktsekretariat, SMIL, uppdragsverksamhet m.m. Den organisationsstruktur som idag råder inom svenska högskolor bidrar till forskarnas begränsade intresse för små, traditionella företag. Det är svårt att skapa incitament för att arbeta med mindre företag inom universitetets eftersom det akademiska meriteringssystemet ram, i Sverige fortfarande bygger på publicering och forskning än på snarare insatser för näringslivet. Skall göra insatser inom för privat man ramen bisyssla kan fråga sig varför forskarna skulle välja att lägga sin tid man på småföretag, när det upplevs enklare, intressantare och som mer lönsamt att arbeta med större företag. Eftersom flertalet forskare är mycket specialiserade och dessutom ofta saknar praktisk industrierfarenhet har de dessutom svårt för att hjälpa ett litet företag som söker snabb lösning på ett konkret problem. en Studenter kan fungera kunskapsförmedlare till mindre företag, som antingen genom projekt-, praktik- eller examensarbeten under studietiden eller anställning efter avslutad utbildning. Ett problem i genom dagsläget är att möjligheterna att erbjuda studenterna praktikarbeten försämrats till följd av en ökad efterfrågan på praktikplatser, bl.a.

inom arbetsmarknadspolitiken. Det är dessutom högst ovanligt att

I 14 Erfarenheter från Linköping

mindre företag själva kommer med förslag på examensarbeten eller andra samarbeten. Sammanfattningsvis är de insatser som genomförs i "vanliga" mindre företag ännu 1996 mycket slumpmässiga och ofta baserade på personliga kontakter. I dagsläget har Linköpings universitet- Näringslivskontakt ett väl fungerande nätverk med bl.a. Almi Företagspartners, Institutet för Verkstadsteknisk Forskning IVF, Teknikbrostiftelsen och Institutet för Mikroelektronik IMC, för förmedling av företagskontakter sins emellan. Problemet är att det inte

kommer in några uppdrag till universitetet Detta tyder på att vanliga mindre företag har behov av någon som kan hjälpa till med att

artikulera de problemställningar där universitetet faktiskt kan leverera

enligt beställning". Erfarenheten visar också att ett samarbete utvecklas bäst i de fall där ett företag själv preciserat en förfrågan. Men

hittills har relationerna till mindre företag i huvudsak varit "artificiella samarbeten", där kontakterna initierats, förmedlats och/eller subventionerats via olika typer av offentliga organisationer. Det råder fortfarande stor tveksamhet om högskolan skall engageras i uppsökande verksamhet i mindre företag. Dels saknar man för närvarande resurser. Dels finns det andra aktörer som mer naturligt kan ägna sig åt detta. Dessutom måste man vara medveten om att högskolan aldrig kan bli en konsultñrma. Det finns inga garantier att någon faktiskt är beredd att ta itu med företagets problem. Det är därför viktigt att företagen får en realistisk uppfattning om vad som är rimligt att förvänta sig av ett samarbete. Det är bl.a. här som projekt SUNE kommer in. Möjligen kan ett resultat av SUNE bli att området för det realistiska vidgas. Man kan inte från central nivå "beordra fram" ökade insatser mot småföretag. Däremot behövs ökad tydlighet från departement och en myndigheter beträffande vilken roll högskolan och andra offentligt finansierade organisationer skall ha. Om man anser att det finns behov ökade insatser mot "vanliga" mindre företag måste man satsa mer av på detta. Men dagens realitet är att med växande underresurser visningsåtaganden och andra pålagda uppgifter har utrymmet för mer genomarbetade småförtagsinsatser minskat.

Modeller inom OECD 115

9 OECD för

Modeller inom

kunskapsstöd till mindre företag

"Förväntningama på universitetens, högskolornas och forskningsinstitutionemas bidrag till samhällsutvecklingen är i dag stora. Dagens kunskapsfokuserande utvecklingsparadigm säger att forskning, utveckling och utbildning är de mest centrala aktiviteterna för samhällets utveckling. Därmed blir även spridning av kunskap och kompetens nödvändigt for att trygga jobb och välfärd. Kunskapstillväxt och ekonomisk tillväxt hör oupplösligt samman. Satsningar på kunskapstillväxt måste bli ett gemensamt grundstråk i närings-, regional-, arbetsmarknads-, forskningsoch utbildningspolitiken. Ett centralt medel är att skapa tätare samarbete mellan offentliga FoU-miljöer och näringsliv och öka främst de små till medelstora företagens möjligheter att ta i bruk ny teknologi så att en mer kunskapsbaserad industri växer fram.

Texten är i sammanfattning hämtad från inledningsavsnittet i skriften Jakten på Teknopolis teknologi- och innovationspolitikens - om framväxt. Citatet speglar den paradigm sedan början 1980som av talet styrt utformningen av åtskilliga länkprogram i OECD-ländema. Den följande beskrivningen bygger en genomlysning av ett 40-tal startade från cirka 1985 och framåtz. program

De första offentliga satsningama rörde utbyggnader utbudssidan och utgick främst från högskolor. Nyckelord var top-downfilosofi/pushtänkande. En aktiv överföring av frontbetonad ny teknologi och forskningsbaserad kompetens samt av arbetsmodeller/metoder hämtade från framgångsrika storföretag skulle driva mindre företag mot ökat kunskapsinnehåll i produkter, processer och arbetsmetoder. Därefter svängde pendeln till program där aktiviteter för att ge ny teknik och ny kompetens en strategisk förankring i företag ses som rätt

startpunkt. Målet är att ge företagsledningarna en push så att de får

Peter Arbo, NORUT Samfunnsforskning AS, Tromsö. Notat nr 17, september 1993. ISSN 0802-2003.

Erik Arnold Ken Guy, Technopolis Ltd. Sammanfattning i rapporten "New Approaches and Continuing Needs in Innovation Policy".

116 Modeller inom OECD

sådan insikt om sin kunskapssituation att de kan formulera

ett kunskapsbehov. Detta kan i nästa led resultera i efterfrågan pull på insatser/tjänster från såväl högskolor och forskningsinstitut från som marknadens konsulter.

Staten fungerar i dessa program huvudfinansiär under push-

som fasen. Insatsema görs numera i huvudsak konsulter i marknaden av vars tjänster upphandlas inom en fastställd En variant är att programram. företag får möjlighet att via "kunskapscheckar" köpa tjänster av konsulter som är auktoriserade programledningen. En variant av annan

är att subventionera konsulträkningar enligt ett visst mönster.

Programmen var först i huvudsak inriktade på översyn företagens av teknikanvändning och teknikkunnande "techn0l0gy audit" har men numera ofta bredare inriktning där teknikfrågoma knyts till företagens affärssituation och affarsstrategier. I ett typiskt täcks 50-75 program procent av kostnaderna för 15-30 dagars konsultinsats. Det stödda samarbetet företag konsult ska i del koncentrerat i - en program vara tiden och intensivt, i andra kan det pågå under åtminstone ett år.

Under 1990-talet har begrepp nätverk och arenor för ömse-

som

sidigt kunskapsutbyte blivit alltmer centrala. En politisk ambition är

t.ex. att sänka barriärerna mellan de mindre företagens och de

forskande miljöernas världar. Det kan göras bl.a. projektsamgenom arbeten som både skapar gemensamt språk samt ömsesidig förståelse och respekt. Kunskapsöverföring inte längre enkelriktad ses som en aktivitet utan som ett resultat ett uthålligt samspel mellan av personer från skilda miljöer, där betoningen hela tiden skiftar mellan push och pull. I översikten av OECD-ländemas satsningar på kunskapsspridning till mindre företag konstateras att det finns ett ganska och nytt synnerligen väsentligt inslag. Man talar "politisk innovation" om en som spritt sig snabbt och jämför med systemprogrammet i dator en det som behövs för att läsa instruktionerna öppnar dörrarna till som kunskapsvärlden. Kärnan i dessa är att påverka mindre företags utveckprogram

lingsförrnåga genom stöd till rekrytering med tekniska

av personer kvalifikationer och teknikrelaterade nätverk. De bygger på erfarenheter från drevs under 1980-talet där stödet avsåg program som rekrytering av arbetslösa ingenjörer. Numera har genomgående man

tagit bort denna begränsning rekryteringen ska företagen, inte

- passa

arbetsmarknadspolitiken. På engelska används benämningen

"Technology Bootstrap pr0grammes". Bootstrap betyder egentligen "stövelstropp". Bildlikt används ordet för att markera något "ger som

hjälp till Självhjälp". Ett typiskt kan ha följande uppläggning.

program Stöd kan ges till mindre företags rekrytering första civilav en ingenjör. Han/hon ska högst 30 år. Programmet betalar vara ung,

Modeller inom OECD 117

ungefär halva lönen under första anställningsåret. Dessutom får den nyanställde civilingenjören en mindre egen budget för att bygga utåtriktade nätverk, till nytta för sig själv och företaget. För att stöd ska utgå ställs krav. Företaget måste t.ex. ha en tydligt

offensiv avsikt med rekryteringen inte nödvändigtvis tillväxt.

Rekryteringarnas effekter följs via löpande kontakter med såväl företagsledningar rekryterade civilingenjörer. Stöttning också som ges via seminarier, erfarenhetsutbyten, dokumentservice m m för att underlätta de rekryterades rotning och utveckla deras företagsexterna nätverk. Resultaten goda. Erfarenheterna från flera OECD-länder pekar anses på att cirka 80 procent de civilingenjörer rekryterats blir av unga som fast anställda efter introduktionsåret. Utvärderare menar att denna typ statligt stöd till mindre företags utveckling har extremt hög av avkastning". Rekryteringama visar sig inom några år frekvent påverka företagens produktivitet, affärsinriktning och affársresultat. De nyrekryterades nätverk gör det dessutom naturligt att vid behov nyttja inom högskolor, forskningsinstitut m m. resurser Amolds och Guys genomlysning leder fram till en stegmodell där rekryteringsstödjande läggs ett första trappsteg. På nästa program som nivå ligger för översyner teknikanvändning och program av

teknikkunnande technology audit och program där teknikfrågor

knyts till affärssituation och affärsstrategi manufacturing consultancy. Nätverkssamarbeten placeras på den tredje nivån för att

markera att såväl akademisk kompetens strategisk klarhet kan som behövas för att ett samarbete med de forskande miljöernas

kunskapsbärare ska bli balanserat inte push-karaktär. På den

av fjärde nivån finns de företag själva är forskningsutförare. som Stegmodellen knyter till klassning av företagens föran en hållningssätt till teknisk förnyelse modellen är en vidareutveckling väl etablerade synsätt på hur teknikspridning går till. Allmänt sett av

har teknikspridning kommit att ses som ett alltmer centralt objekt

för offentliga insatser. I en OECD-rapport3 från 1988 skrivs t.ex. föl-

jande. - Technology development and diffusion are clearly of considerable potential economic importance, with diffusion offering particularly large benefits. Technology diffusion involves far more than the simple introduction of machinery into the finn. Additional measures, such as internal new reorganisation of both production and management processes and upgrading of skills, may be essential to capturing economic value from investment in new technology. Whereas may not be necessary to produce technology to reap its benefits, diffusion essential to maximise potential national economic

3 Brainard, R., Leedman, C. and Lumbers, 1988, Science and Technology Policy Outlook, Paris: OECD.

118 Modeller inom OECD

returns. However, realising the benefits of diffusion depend may critically on broader social and institutional changes, which in may, fact, represent the most important obstacles of all.

Bakom detta konstaterande ligger studier visat att det är betydligt som mer lönsamt att ta till sig teknik som andra utvecklat än att utveckla själv. Detta gäller även för små tekniska förbättringar förutsätter men naturligtvis att det företag tar in externt utvecklad teknik inte gör som det så sent att den marknaden redan raserats på grund brister i egna av den gamla teknikens konkurrenskraft. Citatet markerar betoning att företagen är öppna ovan en ny av mot vad marknaden har att erbjuda i form teknik, och medvetna av ny om att radikala teknikskiften då och då sker. Det är mot denna

bakgrund följande typbeskrivning mindre företag,

som av som Arnold Guy ger, ska ses:

Teknikpassiva: Basplanet 0 Reagerar på tydliga signaler från kunder och leverantörer, först men efter avstämning mot konkurrenter.

0 Söker billiga men marknadsmässigt tillfredsställande tekniska

lösningar förbättrar helst produkttekniken i små steg. - 0 Ett fåtal tekniker. Offensiva satsningar främst inom markegna nadsföring och kundvård. 0 Saknar egen beredskap inför teknikskiften. Tekniksökande: Första trappsteget 0 Uppsöker kunder och leverantörer för att tidigt fånga tydliga signaler.

0 Öppna för lösningar som ger viss teknisk image utan att alltför

vara

dyrbara. Genomför då och då ett "tekniklyft".

Åtminstone anställd

0 en högskoleingenjör med bl.a. spanings-

kompetens. 0 Vill ha viss egen beredskap infor teknikskiften. T ekniksamarbetande: Andra trappsteget

0 Vill aktivt delta i tekniksamarbeten längs den förädlingskedja där

huvudverksamheten finns. 0 Avsätter flera procent omsättningen för teknisk utveckling av söker teknikbaserade konkurrensfördelar.

0 Utvecklingsavdelning med några högskoleingenjörer också

men öppen inställning till utvecklingssamarbeten med likasinnade företag. 0 Medvetenhet om radikala teknikskiftens effekter. Vill tidigt vara

ute för att minimera omställningsproblemen.

Modeller inom OECD 119

Teknikdrivna: Tredje trappsteget

Vill på sikt positionera sig teknikledare sätter regler för

0 som som konkurrenter i företagets nisch. 0 Driver tillämpad forskning i egen regi. Följer utvecklingen i den egna teknikfronten via egen informationssökning och nära relationer till utvalda vid fronten t.ex. inom högskolor. personer Aktiv patentstrategi. 0 Egen FoU-avdelning med flera högskoleingenjörer och minst en forskarutbildad. Samarbetar med andra företag, men ser till att det gagnar den egna strategin att bli teknikledare. 0 Har uppenbar beredskap att klara radikala teknikskiften men egna feltolkningar av vad som är på gång kan leda till katastrofala misstag.

Stegmodellen och typbeskrivningen hänger grovt samman på följande sätt: Övcrsyncr tcknik- av användningoch tcknikkunnandc

Rckrytcrings- Stödtill nätvcrksbyggcn H stöd ochnätvcrkssamarbctcn Tcknikdrivna 4-: G j S Tckniksamarbctandc i . K O L O R

Tckniksökandc M, M 4

Tcknikpassiva

Fundamentet är de rekryteringsstödjande Bilden ska även

programmen. illustrera att det finns ett olikhetsschakt mellan mindre företag och högskolor. Det är bara ett litet antal företag, överst i trappan, som aktivt och på egen hand kan överbrygga det. Bilden ska inte ses som en flödesmodell där alla små industriföretag via offentligt stöd förs - vidare uppför trappan till den teknikdrivna nivån. Nästan alla företag stannar och ska stanna för att bäst tjäna pengar lägre nivåer. - - Det programmen handlar om är att ge stöd till företag börjat som överväga att sätta sig i rörelse uppför trappan bl.a. möjlig väg - som att växa.

120 Modeller inom OECD

Texten har fortsättningsvis följande uppläggning. Avsnitt 9.1 belyser ett antal program som i OECDs studier, eller i annat sammanhang, beskrivits som så framgångsrika att de kan rubriceras som "best practise Redan här bör understrykas att även om programmen ofta

startats med teknikspridning uttalat mål har de i realiteten fått

som en bredare inriktning. Insatserna har rört stöd till offensiv verksamhetsutveckling, där teknikfrågor ofta varit startpunkt en men där insatserna frekvent kommit att röra den omgivning i företaget där tekniken verkar". Men det poängteras i utvärderingar att m.m. en teknikinriktad startpunkt ofta är effektiv. Den konkreta möjligger heter till samtal kring produktivitet, kvalitet, produktegenskaper, vilka faktorer som påverkar lönsamheten, arbetsorganisationen, sätt att se på kundvärdeskapandet i företaget, sätt att kommunicera med omvärlden bl.a. högskolor och forskningsinstitut. En ganska snäv, -

teknikinriktad startpunkt är mycket bättre "bred port där allt

än en

som rör verksamhetsutveckling, konkurrenskraft och växt ryms Att

stödja företag så att de förankrar teknikfrågor i ett genomtänkt hel-

hetsperspektiv är en kort beskrivning av många av programmens

övergripande mål. Iavsnitt 9.2 belyses ett uppmärksammat nytt svenskt initiativ,

utvecklingsprogram i nätverk för mindre företag i regionalpolitiskt

prioriterade områden. Ur närmare 300 intresseanmälningar har NUTEK under 1995 sorterat fram drygt 20 samarbetsprojekt som vardera fått runt 10 Mkr i bidrag under femårsperiod. Företagen i en nätverket ska bidra med lika mycket. Ett illustrativt exempel är "Nätverkskonsortiet för utveckling framtagningsprocessen för av formande verktyg". Verktygstillverkning är utpräglad småföreen tagsbransch. Ett typiskt företag har runt 10 anställda, få kunder och hög specialisering. Ett tiotal små företag har enats ett nu om gemensamt program for att möta de kompetenskrav som följer av marknadsförändringar och ny teknik. Till programmet avser de att knyta ett externt nätverk med specialister från forskningsinstitut och högskoleinstitutioner men även från större verktygsanvändande företag, materialleverantörer och teknikföretag, specialiserade på verktygsutveckling. I sitt urval har NUTEK särskilt uppmärksammat styrkan i företagsgruppens motiv och drivkrafter så att samarbetet med olika specialister kan bli balanserat. Förslag med starka pushinslag från högskolor och forskningsinstitut har granskats särskilt Även noga. om stöd i huvudsak gått till teknikprogram enligt exemplet finns inslag av program med bredare inriktning, t.ex. arbetsorganisatorisk utveckling. Det finns skäl att anta att stöd till nätverkssamarbeten enligt exemplet framgent kommer att prioritet vid fördelning statliga ges av medel i flera länder. Man kan även notera att de grundläggande tankarna ingalunda är nya. Inom forskningsinstituten och dåvarande

Modeller inom OECD 121

STU fanns redan i mitten 1970-talet långt gångna planer för av satsningar på profilerade småföretagsföreningar inriktade på gemensam

kompetensutveckling.

Mot bakgrund av exemplen förs i avsnitt 9.3 några resonemang om några aktuella svenska initiativ, främst satsningar på s.k. TIPPS-centra

och förslag att bygga ett nät av s.k. Industriella UtvecklingsCentra

IUC:n där bl.a. lokala samarbeten mellan ett större företag på orten, kommunen och mindre företag söks.

9.1 Översikt

av några utländska modeller för att stödja mindre företags kompetensutveckling

l Steinbeismodellen: transfercentrum med

högskolebas

Stöd till företags rekrytering av högre utbildade tekniker redan var under 1970-talet ett centralt inslag i västtyska för komprogram petensutveckling i mindre till medelstora företag. Åren 1975-85

uppgick detta stöd till mångmiljardbelopp. I delstaten Baden-

Württemberg, befolkningsmässigt något större än Sverige och med

många medelstora underleverantörsföretag, särskilt alert.

var man

Kampanjerna drevs tillsammans med de många företagsföreningar

"Handelskammare" där företagen är närmast hundraprocentigt organiserade. Kampanjerna hölls Steinbeisstiftelsen, samman av en central aktör för att länka företag och forskning med delstatens högste

ansvarige för tekniköverföringsfrågor ordförande. Stiftelsen

som bildades 1971. Ferdinand Steinbeis näringsminister vid mitten var av 1800-talet och formade en första näringspolitik för delstatens små företag. Stöd till utbildning och studieresor blev tidiga inslag. Motprestationen var att företagen samarbetade i företagsföreningar.

Vid delstatens yrkeshögskolor "Fachhochschulen" drevs i stort sett

ingen forskning, eftersom de statliga och delstatliga forskningsmedlen nästan uteslutande gick till universiteten och forskningsinstituten.

Yrkeshögskolomas lärare kallas professorer å andra sidan

var engagerade i konsultuppdrag, särskilt for mindre företags räkning. Genom en organisatorisk innovation år 1982 inom Steinbeisstiftelsen fann man för att ordna och expandera professorers en ram sidoverksamhet. Baserat på ett avtal med sin högskola, där stiftelsen givit ramarna, kan professor ingå avtal med stiftelsen drift en om av ett transfercentrum enligt Steinbeisnonner. Ett mindre startbidrag utgår. Därefter ska verksamheten bära de kostnader avtalen som stipulerar.

122 Modeller inom OECD

Kostnader för att utnyttja högskolans utrustningar, och ersättningar till studenter som deltar i verksamheten som ett led i utbildningen, ingår bara till liten del i kostnadsbasen. Den lagstiftning som reglerar verksamheten innebär således att ett centrum kan nyttja offentliga

resurser utrustningar, lokaler i stort sett gratis men sälja tjänster, som

brukar resurserna, i privat regi så länge som verksamheten drivs inom lagens ramar. Uppdragsinkomster som överstiger den "franchiseavgift" som ska erläggas till stiftelsen får behållas av den professor som ingått avtalet. Avgiften ska täcka gemensamma kostnader men är också en försäkringspremie mot inkomstbortfall när en kund inte vill betala ett uppdrag. Avtalen stipulerar bl.a. att en professor högst får använda 20 procent av arbetstiden till verksamhet inom ett transfercentrum. Ett centrum ska dessutom ha en tydlig kunskapsprofil och hålla en viss service- och kvalitetsnivå i uppdragen. Av naturliga skäl anknyter profilen vanligtvis till tyngdpunkter i det omgivande näringslivet. Men företagen kan fritt välja transfercentrum för ett visst uppdrag även om Stiftelsens centrala marknadsföring och övriga aktiviteter i viss mån är styrande. Vanligen vänder sig ett företag först till stiftelsens centralkontor i Stuttgart för att få information om det eller de centrum som har specialistkunskaper som passar företagets aktuella efterfrågan. De flesta centrum har en profil som anknyter till ett snävt teknikområde. Men ett växande antal profileras mot företags funktionsområden, t.ex. kvalitetsarbete, miljöfrågor, arbetsorganisation, produktutveckling, teknikstrategier, marknadsföring eller affärsstrategisk utveckling. "Produkten" kan vara informationsservice "fråga-svarsservice", informationssökning, mäkling, rådgivning, utbildningar, resursförstärkning i projekt, utvecklingsarbete enligt avtal eller konsultativt stöd till ett förändringsarbete. Stiftelsen har identiska avtal med alla centrum. Det finns också avtalsramar for samarbete mellan centrum. Ett centrum som inte håller måtten eller bryter mot avtal kan förlora sin auktorisation.

Det centrala i konstruktionen är att transfercentrum genom lagstiftningen kan fungera som avtalsreglerade frizoner inom högskolan. Avtalen ger både tillgång till en högskolas resurser utrustningar,

professorer, forskare, lärare, tekniker, studenter och avskildhet från

högskolans ordinarie verksamhet. Styrningen kommer från marknaden och professorernas/föreståndarnas vinstintressen, inte från fakulteten och dess forskningsintressen. I ett centrum ingår vanligen någon specialist som är anställd av stiftelsen. Ansvarig professor måste belägga en specialist med uppdrag för att få ekonomi i verksamheten. Men i huvudsak kan arbetsstyrkan flexibelt till efterfrågan. anpassas Sammantaget ger avtalen plusmöjligheter för alla inblandade. Ansvarig professor, och andra högskoleanställda som knyts till ett centrum, kan

Modeller inom OECD 123

tjäna pengar ett legitimerat sätt. Utbildningen stärks genom att studenterna får stora möjligheter till "riktigt arbete" redan under

studietiden. Åtskilliga rekryteras senare av kundföretag en

fortsättning på de tidigare satsningama på att stödja mindre och medelstora företags rekrytering av högre utbildade tekniker. Fakulteten stärks genom att Steinbeisprofessorema då och då bär hem forskningsidéer och forskarkontakter från fältet att köpa tjänster från ett specialiserat forskningsinstitut är ibland ett inslag i ett Steinbeisuppdrag. Företagen får möjlighet att till ganska låga kostnader pröva ny teknik eller anknyta till kompetens i teknik- eller metodfronten i det egna förändrings- eller FoU-arbetet avtalens konstruktion gör att ett transfercentra kan hålla betydligt lägre taxor än marknadens konsulter. För företagen är det naturligtvis också viktigt att ett centrum agerar som en konsult- eller ingenjörsfirma i marknaden. Inslaget av näringspolitisk eller regionalpolitisk styrning är näst intill obefintligt. Genomförandet av ett uppdrag styrs av kundnyttan, inte av inomvetenskapliga ambitioner. Det är i första hand medelstora tillverkande företag med 100-500 anställda som nyttjar de tjänster som erbjuds. Vanligen rör det sig om företag som driver egen FoU och har egna högutbildade tekniker. Motiv till kontakt är typiskt att man söker komplement till den egna kapaciteten i frågor som rör teknikfalt utanför den egna kärnkompetensen. Grovt beskrivet fungerar nätet av transfercentrum därmed som en flexibel extern utvecklingsavdelning där företagen bara betalar för de rörliga kostnaderna. Delstaten står för de fasta kostnaderna utrustningar, uppbyggda kunskaper eftersom dessa redan tagits inom utbildningsbudgeten. Lagstiftningen bakom verksamheten knyter på detta sätt samman utbildningspolitik och näringspolitik denna knytning är i stort sett det enda politikinslaget. Det är naturligtvis möjligt även för små företag och stora att - -

köpa tjänster från ett centrum. Men bara få "vanliga" småföretag gör i

realiteten så. För att ett köp ska vara meningsfullt krävs att företagen har egen teknisk kompetens som åtminstone räcker for att precisera en förfrågan. Småföretagares skepsis till professorer och högskolor är också avhållande. Det görs heller inga särskilda ansträngningar av professorerna att överbrygga denna skepsis, åtminstone så länge som bättre kunder betalningsstarka, intressanta uppdrag finns - mer mer att tillgå bland de medelstora företagen. Den innovativa utformningen, lagregleringen och Steinbeisstiftelsens auktoritet har givit ett mycket starkt genomslag. I dag finns totalt 220 transfercentrum på 67 olika orter. 50 centrum finns utanför delstaten Baden-Württemberg, hälften dessa i forna Östav

tyskland. Två centrum finns utanför Tyskland, ett i Österrike, ett inriktat på design i Göteborg. Cirka 80 procent av centrumen är

knutna till Fachhochschulen, 10 procent till universitet. Resterande

124 Modeller inom OECD

centrum saknar högskoleanknytning. De har knutits till nätverket som kompletterande partners via särskilda avtal. Totalt engageras 3 300 650 är anställda stiftelpersoner varav av sen. I styrkan ingår drygt 800 lärare/professorer, cirka l 700 akademiker och tekniska specialister och cirka 600 studenter. Inslaget av studenter har sjunit under år 1990 engagerades nära 900. senare - Omsättningen är cirka 90 miljoner DM, nära 90 procent via varav kundfakturering. Åren 1983-89 växte antalet medarbetare snabbt, från

800 till 2 400. Under dessa år byggdes verksamheten i Badenupp Württemberg. Uppbyggnad centrum utanför delstaten for de av svarar senaste årens tillväxt. Ett typiskt centrum 2-3 professorer, 2-3 stiftelsen engagerar av anställda tekniker, 4-5 projektarbetande högskoleanställda akademiker och 3-4 studenter. Omsättningen är 2-3 miljoner kronor. De årliga sidoinkomsterna för professorer och andra högskoleanställda som engageras är typiskt 20-100 000 kronor per person och den årliga insatsen från någon arbetsvecka till någon arbetsmånad.

Personer i Baden-Württemberg, med nära inblick i transfercentruins verksamheter, har till utredningen givit följande förklaringar till systemets framgångar. Grundläggande år att lärarna/professorerna vid Fachhochschulen tidigare var starkt bundna till utbildningsuppgiften. De saknade de friheter som professorerna vid de forskande högskolorna tradition av åtnjuter inom såväl forskning som utbildning och sidoverksamhet. Steinbeiskonstruktionen skapar frizon kan både en som ge ekonomiskt och meritmässigt utbyte. Dessutom är det ett krav att professorer vid Fachhochschulen har minst fem års näringslivserfarenhet undantagsvis accepteras anställning vid ett en forskningsinstitut. Att arbeta med och för företag är därför mycket mer näraliggande för dessa professorer än för universitetens där inomvetenskaplig tyngd är huvudsaklig meriteringsgrund. En annan framgångsfaktor är att stiftelsen centralt för svarar marknadsföringen. Ackvisitionskostnaderna för ett centrum blir låga, uppdragen "kommer bara in. Detta är betydelsefullt därför det att inom en ordnad sidoverksamhet i stort sett bara ganska korta ryms uppdrag, få når över en fakturering 100-200 000 kronor. Här finns också en förklaring till att marknadens konsulter accepterat transfercentrums verksamhet. Stållkostnadema vid korta uppdrag, kan som avskräcka konsulter i marknaden, kan hanteras med bättre kalkyl inom ett transfercentrum. Hela systemet bygger i realiteten på att centrum är marknadskomplementerande. Om professor skulle söka driva en

verksamheten som ett konsultföretag fullt ut konkurrerar i

som marknaden hotas i realiteten auktorisationen.

Modeller inom OECD 125

Ytterligare en faktor är att verksamheten byggt ett täckande nätverk i en företagstät region med korta avstånd. Ofta kan ett företag hitta ett specialiserat centrum inom en timmes bilresa. Men den mest centrala faktorn är de enkla ekonomiska incitamenten inom ramen för avtal som bygger på lag. Framgång i fri-

zonen ger extra pengar till professorn/föreståndaren och andra

engagerade högskoleanställda, inte till högskolan. För högskolan är utbytet indirekt att framgångsrika centrum bygger image och genom externa nätverk. Väsentligt är härvid att högskolan inte tar något ansvar för ett centrums överlevnad slutar professorn upphör centrumet om inte en annan professor är villig att ta över. Avveckling och anpassning till efterfrågans variationer kan i stort ske problemfritt ett centrum äger inga tillgångar ingen juridisk person. Professorn väljer också själv den volym som han/hon anser lämplig vid viss en

tidpunkt det går bra att tacka nej till uppdrag.

Det bör också understrykas att verksamheten inte beskrivs ett som

stödprogram för mindre företag utan ett för att

som program

effektivt bruka "der bestehenden Forschungsinfrastruktur. Givetvis

kan det då och då finnas stödpengar bakom företags köp tjänster, av men detta påverkar inte på något sätt relationen centrum-företag. Professorn och hans medarbetare kan helt ägna sig att leverera tjänster till kunder och därmed tjäna de sköter sig politiken och pengar om stödhanteringen överlåts till andra.

9.1.2 Exemplet IRAP: En kanadensisk

faltorganisation med bakgrundssupport

IRAP Industrial Research Assistance Program är ett stödprogram

som administreras av NRCC, National Research Council of Canada. IRAP,

som startades 1948, fick sin nuvarande form 1982. Målgruppen är

mindre företag, i kanadensisk mening företag med högst 200 anställda. Huvudstråket är teknisk rådgivning. Ungefär vart fjärde tillverkande företag i en målgrupp på 50 000 är i dag aktiva nyttjare IRAPs av tjänster. Härtill ska läggas att IRAP årligen gör större insatser i knappt 5 000 projekt. Sammantaget budgeten cirka 500 miljoner kronor var under 1993. IRAPs "Field network" består cirka 220 teknikrådgivare, utav placerade på 80 platser i Kanada. Ett femtiotal är NRCC-anställda.

Övriga finns vid FoU-organ, teknikcentra eller privata konsultfirmor

som har avtal med NRCC. Teknikrådgivarna har genomgående en gedigen industriell erfarenhet. Hälften dem har utbildning av en motsvarande gymnasieingenjör, resten är akademiskt utbildade. Kontinuerlig vidareutbildning rådgivama är ett viktigt inslag i av programmet.

126 Modeller inom OECD

Översikt 14 Kunskaps- och teknikspridning i Jämtlands län

lndustridepartementet gav 1984 alla länsstyrelser i uppdrag att utforma teknikspridningsprogram. I Jämtland kom programmet att baseras på samverkan med den nännaste tekniska högskolan, NTH Norges Tekniska Högskola, i Trondheim vars uppdragsstiftelse SINTEF blev den formella samarbetspartnem. Länsstyrelsen valde att upphandla genomförandet från ett privat konsultföretag, KOINOR AB som därmed kom att organisera teknikassistansen till företagen liån SINTEF. Ett ramavtal slöts mellan länsstyrelsen och SINTEF där företagen kunde avräkna tid efter vissa givna mallar. Programmet byggde uppsökande verksamhet. Efter inledande kontakter mellan företagen och KOINOR besöktes intresserade företag av en utvald forskare från SINTEF som tillsammans med KOINOR genomförde en audit/dialog om företagets utvecklingsbehov och SINTEFs möjligheter att bidra. Idag består teknikspridningen i Jämtlands län av följande grundtjänster. Kontaktbesök i företag är en genomgång av företagets läge och status på de tekniska resurserna. Utgångspunkt är företagets vilja att stärka konkurrenskraften genom att skärpa sig teknik-, kunskaps-, produkt- och produktionsmässigt. Kompetensnod i Östersund är one-stop-shop när det gäller kunskapsfören medlande kontakter mot andra företag rn m. Inom tjänsten T eknologiassistans i företag kan företaget nyttja extern expertis för hantering av konkreta problem som kräver snabb lösning och dessutom kompetens inom SINTEF för att erhålla kunskap inför val och införande av ny teknologi. F orskningsmiljöer och F 0U-samarbete ger företagen inblick i forskningsmiljön i Trondheim genom att utbildningsresor anordnas, oftast kommunvis. Företagen deltar i seminarier och i individuella konsultationer med forskare valda utifrån varje företags speciella behov. Kursen omfattar alltid två dagar med intensiv Även näringslivssekreterare och politiker deltar. Utvecklingssamvaro. projekt i företag ger företagen möjlighet att till reducerat pris hyra in kompetens i samband med större förändrings- och utvecklingsprojekt KOINOR ska enligt avtal löpande återföra resultat och erfarenhet till beställaren, länsstyrelsen. Detta sker främst genom löpande dialog så att länsstyrelsens tjänstemän engageras i inlärningen och motiveras att delta i gemensamma aktiviteter för företagen. Inom KOINOR menar man att det direkta engagemanget är viktigt därför att det ger tjänstemännen en balanserad syn vilka effekter som kan uppnås inom

olika program/Den offentliga uppgiften är att tydligt formulera mål för långsiktiga

program samt hur måluppfyllelsen ska mätas. Därefter kan genomförandet av projekt inom upphandlas, t från konsultföretag vårt. programramen ex som

Modeller inom OECD 127

Nätverkets teknikrådgivare ska arbeta kunddrivet ingen "tech- -

nology push. De kan ge stöd på i huvudsak tre sätt: Direkt egen

rådgivning, förmedling av kontakter till informationskällor eller med lämpliga experter, förmedling av ekonomiskt stöd till utvecklingsprojekt. På begäran av ett företag kan teknikrådgivaren kostnadsfritt igenom företagets teknikläge i vid mening. En sådan insats tar normalt 2-3 dagar. För längre insatser betalar företagen i målgruppen cirka 25 procent upp till en total subvention på cirka 50 000 kronor. Frågor om ekonomi, marknadsföring, rekrytering och arbetsorganisation kommer härvid frekvent upp på agendan, även om det finns en ambition inom IRAP att främst ge råd i tekniska frågor i snäv mening. Vid behov t.ex. egna kompetensluckor rekommenderar - teknikrådgivaren lokala konsultföretag eller förmedlar kontakt med någon FoU-institution som har den efterfrågade kompetensen. Dessa aktörers insatser subventioneras på samma sätt som teknikrådgivarens.

Subventionerna fungerar således som dragningsrätter till marknadens

utbud eller med svensk terminologi som kunskaps- eller utvecklingscheckar. Ledstjäman är att teknikkonsulterna alltid ska sträva efter att söka upp bästa kompetens för kundens räkning och se till att subventionema därmed får maximal utväxling. I realiteten fungerar således teknikrådgivarna ofta som säljare av marknadens konsultutbud. Konkurrensen är begränsad, rådgivamas insats är bl.a. att öppna för insatser i företag utan konsulterfarenhet. Noterbart är att resultatet ofta blir insatser av ganska bred karaktär affärsutveckling, organisationsutveckling rn m. IRAPs field network" har idag budget på cirka 300 miljoner en kronor. På en rad universitet och offentligt ägda FoU-organ finns personal som får ersättning från NRCC för att stå till tjänst med teknisk information eller hantering av frågor som kommer via teknikrådgivarna.

Denna personal ingår i IRAPs laboratory network. Ytterligare en

stödfunktion för teknikrådgivarna på fältet är Canada Institute for Scientiñc and Technical Information där det finns ett vetenskapligt bibliotek samt en nationell informationsdatabas. I Kanada uttrycker man från många håll att IRAP är ett väl inarbetat och väl fungerande system. Man lyfter fram följande framgångsfaktorer: Field network" närhet till företagen. - ger Samarbete söks med lokala konsulter inte konkurrens. - - Teknikrådgivarna vet erfarenhetsmässigt hur mindre företag fungerar och hur företagare tänker. Huvuduppgiften för teknikrådgivarna är att koppla företag till teknisk och annan expertis. Denna nätverksuppgift står tydligt i

centrum marknadens expertis utnyttjas i huvudsak.

-

9 16-0768

128 Modeller inom OECD

IRAP integrerar det offentliga utbudet att personal vid - genom centrala kompetenscenter ingår i nätverken. Genom att IRAP har egen budget för upphandling sådana tjänster garanteras av kundtryck och ett visst mått konkurrrens. av

9.1.3 NTAP: Ett irländskt för att motivera

program

mindre företag till samarbete med marknadens

konsulter

NTAP, National Technology Audit Programme, har varit i gång sedan 1989. Det drivs av MCS Manufacturing Consultancy Service, en enhet inom EOLAS, Irlands motsvarighet till svenska NUTEK. Budgeten är närmare 15 miljoner kronor år. Målgruppen år främst per ganska små tillverkande företag, 5-50 anställda och omsättning på en högst 30-40 miljoner kronor. Stödet insatser såväl MCSavser av

konsulter som auktoriserade konsulter i marknaden. "Ökad

lönsamhet och bättre tillväxtförutsättningar via teknisk uppgradering

av produkter och processer är den ursprungliga inriktningen. Till

denna kärna fogas numera även bredare perspektiv för att placera tekniken i sitt sammanhang. Frågor som rör kvalitetssäkring, arbetsorganisation, marknadsföring, finansiering m.m. kommer naturligt på agendan. upp Konsultinsatsen är 10-12 arbetsdagar och ska resultera i en förbättringslista och en aktionsplan med övervägda startpunkter. Den avser intervjuer vid företagsbesök, kartläggning metoder och av teknikanvändning, analys, sammanställning rapport med av argumentation för olika åtgärdsförslag, förankrande dialog med företagsledningen samt uppföljningsbesök 6-9 månader senare. Priset på en sådan konsultinsats är fast, cirka 50 000 kronor. Företagen betalar 25 procent. Konsulterna utgår från checklista på en teman/frågor som kan bli aktuella och ska behärska. För att stärka som företagens genomförandemotiv är det möjligt att få ett 50numera

procentigt bidrag till konsultkostnader upp till viss gräns i samband

med genomförandet av åtgärdslistan. Eftersom NTAPs konsulter är

allmänpraktiker med goda tekniska grunder, inte teknik- eller

metodspecialister, är det normalt andra konsulter från

marknaden

som engageras under genomförandet. Utvärderingar visar att företagen frekvent genomför åtminstone

delar av den med konsulthjälp framtagna åtgärdslistan. EOLAS följer

företagens genomförande på nära håll via regionala medarbetare. Dessa

förfogar även över en inom MCS sammanställd verktygslåda

utbildningsprogram, exempel, handböcker, metoddokumentation, stödformer m.m. Medarbetarna kan verktygslådans instruktionsbok", och

Modeller inom OECD 129

kan därför vägleda vid val de verktyg som bäst passar det av egna företaget och aktuellt läge i genomförandet av aktionsplanen.

9.1.4 AMTAP: Ett kanadensiskt där

program

marknadens konsulter engageras som kunskaps-

leverantörer och länkarbetare å

statens vägnar

AMTAP, The Advanced Manufacturing Technology Application

Programme, är ett kanadensiskt regionalt organiserat program, startat

1989. Det bygger helt på insatser av marknadens konsulter. Trots

namnet är inriktningen inte i första hand att sprida avancerad teknik.

Tyngdpunkt är att stödja mindre företags affárs-, verksamhets- och organisationsutveckling. Engagerade konsulter ska bl.a. bidra till att

teknikfrågor förankras i ett genomtänkt helhetsperspektiv. "Push" för

särskilda metoder/tekniker är i princip förbjudet ledningarna ska välja det som bäst passar den egna verksamheten. Företagsinsatser som rör produktivitetsförbättringar genom kvalitetsprogram, MPS-system, personalutveckling, satsningar på inre miljö, arbetsorganisatoriskt nytänkande m.m. är frekventa resultat av konsultemas rekommendationer. Drygt hälften av förslagen har sådan inriktning.

Strikt tekniska rekommendationer införande av modern verk-

stadsteknik m.m. för cirka tredjedel. I ungefär vart femte svarar en företag rör rekommendationerna omorientering av affärsstrategin produktsortiment, marknadssegment, internationalisering, allianser -

och därmed sammanhängande finansiella aspekter.

AMTAP utvärderas löpande. Företagen är genomgående påtagligt positiva. Konsulternas förslag har avsevärd påverkan. Merparten initieras, åtskilliga genomförs. Vart femte företag rapporterar t.ex. väsentliga affärsmässiga förbättringar redan ett halvår efter förslagens genomförande. AMTAP startades med en budget på cirka 20 miljoner per år för åren 1990-93. Målet insatser i 400 företag. Redan i slutet 1991 var av

var detta mål nått. Årsbudgeten ökades till bortåt 50 miljoner. Vid

slutet av 1992 var insatser genomförda eller igång i 600 företag,

ungefär vart tionde i den potentiella målgruppen. Men bland medel-

stora 50-200 anställda, utvecklingsinriktade företag t.ex. inom verk-

stadsindustrin var programmets genomslag mycket större.

Genom AMTAP täcks upp till 60 procent av kostnaden för anlitade

konsulter, upp till ett bidragstak på drygt 100 000 kronor. En

konsultnota" på totalt cirka 150 000 kronor motsvarar insats på en

20-30 persondagar. Åtskilliga företag har fortsatt att samarbeta med

den anlitade konsulten under genomförandefasen och på marknadsmässiga villkor. För att ytterligare stimulera sådant uthålligt samarbete

130 Modeller inom OECD

är det numera möjligt att få visst konsultkostnadsbidrag även under

implementeringen. Företagen söker AMTAP-bidrag enligt en mycket enkel procedur. Men det ställs krav på kraften bakom ansökan: Företagsledningens uppslutning bakom, och mål för, ett konsultengagemang måste framgå, ekonomin får inte vara vacklande och utvecklingspotentialen måste vara gripbar. Förslag på konsult det är företagen som väljer måste - motiveras, bl.a. via referenser. Stödet ges således till ett samarbete, inte till en normativt definierad insats. I princip är målet att förstärka företagens motiv och kapacitet för kvalificerad konsultupphandling där personkemin ges en framträdande roll. Något hårddraget är stödet en belöning för företagens engagemang i denna upphandling. Beslut om stöd tas vid IRDPs regionala kontor IRDP: Independent Regional Development Program. Bland de framgångsfaktorer utvärderingen lyft fram betonas bl.a. den geografiska närheten. Beslut om stöd kan t.ex. bygga på möten handläggare företag/konsult, inte bara på ansökningstexter. Via de regionala kontoren organiserar AMTAP också workshops och nätverk för deltagande företag och konsulter för att stimulera erfarenhetsutbyte och inspirera till fortsatt utvecklingsarbete. Man sprider också information om projekt/företag som i något avseende har föregångskaraktär och arrangerar studiebesök mm. AMTAP har avknoppat ett särskilt program för målgruppens små företag, Manufacturing Advisory Service MAS. Kraven på företagen är här något nedtonade.

I Storbritannien finns flera program av AMTAP-typ. Goda erfaren-

heter redan på 1970-talet t.ex. via programmet MAS; Manufacturing

Advisory Service är en grund till att DTI Näringsdepartementet

finansierar program som inom fastställda ramar nyttjar marknadens

konsulter leverantörer tjänster å statens vägnar. En

som av erfarenhet är att det är vitalt att de konsulter som engageras bara till mindre del arbetar som statens ombud i små till medelstora företag. Av professionella skäl är det viktigt att de även har marknadsuppdrag i stora företag. Därmed finns en viss garanti för att de besitter kunskaper/metoder med hög aktualitet och i tillämpningsfronten de -

kan så är lämpligt fungera överförare best practice i olika

om som av avseenden. Konsultemas kompetens som inspiratörer och bollplank spelar givetvis också stor roll. Erfarenheterna pekar på att de måste ha en tyngd i sin framtoning, grundad på ingenjörsmässigt och ledningsmässigt kunnande byggts under åtskilliga år. Senioritet är ett som upp begrepp som passar in på de mest framgångsrika enligt de engelska erfarenheterna. Den behövs för att konstruktivt påverka många mindre företags ägare och ledningar.

Modeller inom OECD 131

9.1.5 Förmedling av teknisk kunskap till mindre företag

från svenska erfarenheter och

högskolor. Några exemplet PENNTAP

För teknisk information och i teknisk problemlösning har mindre

företag i huvudsak kontaktat kollegor på orten, leverantörer, den egna branschorganisationen samt då och då en näraliggande ingenjörsfirma eller en kund. Informationer i facktidskrifter eller vid mässbesök har

kompletterat. Detta vardagsmönster" har även kommit att prägla hur

mindre företag fått impulser till teknisk förnyelse. Att var-

dagsrelationer saknats till högskolevärlden har gjort att man ytterst

sällan fått väsentliga impulser från det hållet. I Sverige har även kontakterna med industriforskningsinstituten regelmässigt varit sporadiska även om några institut under 1980-talet erbjöd en uppskattad telefonbaserad fråge/svarsservice. Vid sju institut besvarades då årligen 5 7 000 tekniska frågor från mindre företag. Servicen var avgiftsfri. - Dåvarande STU var bakomliggande finansiär. Från företagshåll brukar man uppskatta att i mindre företag kommer cirka 75 procent av impulserna till teknisk förnyelse från leverantörer av material och utrustning. Kontakter med företagens kunder och med marknadens konsulter svarar vardera för cirka 10 procent. Resterande 5 procent kommer från skiftande källor, bl.a. från högskolor. Å andra sidan visar undersökningar att utvecklingsinriktade mindre företag med högutbildad personal en liten företagsgrupp - mycket oftare söker impulser från det högskolor och forskningsinstitut. Att den svenska högskolan hittills spelat en undanskymd roll som teknisk informatör, problemlösare och impulsgivare till mindre företag har en enkel förklaring. En högskola och ett mindre företag är artskilda organisationer. Därför sker i de flesta fall ett närmande utifrån olika mål och förväntningar. Ett mindre företag, som söker högskolekontakt, har oftast en mycket konkret problemställning.

Företaget ser i princip högskolan som en leverantör i marknaden och

förväntar att högskolans beteende skall vara marknadsmässigt. Den svenska högskolan har hittills bara i ringa grad kunnat svara mot dessa förväntningar. Om företaget tagit kontakt via högupp skolans kontaktsekretariat är det inte en konsultfinnas kundmottagning mött. sekretariatet kan förmedla en institutions- eller man forskarkontakt har inga befogenheter i övrigt. Dessutom är men svårigheterna att förmedla rätt kontakt uppenbara. Med Tätt avses här både har den efterfrågade kunskapen och tid, en person, som intresse och förmåga att förmedla denna på ett sätt som motsvarar företagets förväntningar. Problemet är således artskildheten: Mindre företag är inte högskolor och högskolor är inte mindre företag. De svenska kontaktsekretariaten

132 Modeller inom OECD

tillkom bl.a. för att överbrygga denna artskildhet. Men utan befogenheter att radikalt ingripa i högskolornas inre liv så att

produkten kunde motsvara kundernas förväntningar uppgiften

var hopplös. Men följande exempel, ofta presenterat i Sverige, visar emellertid att det trots allt går att bygga en väl fungerande verksamhet, med förmedling av objektiv kunskap som bas, inom ett stort universitet.

Texten bygger på en beskrivning gjord i början av 1980-talet. I dag är

säkert tjänsterna i stor utsträckning IT-baserade. PENNTAPPennsy1vanian Technical Assistance Program är ett teknikinriktat serviceprogram, knutet till Pennsylvanian State University. Programmet har gamla rötter. Universitetet började redan 1886 sprida teknisk information till företagen i Pennsylvania för att öka deras konkurrenskraft, en verksamhet som 1910 kompletterades med en enhet för vidareutbildning yrkesverksamma. År 1965 av formaliserades PENNTAP. Numera besvarar årligen många tusen man frågor av teknisk eller naturvetenskaplig karaktär. Frågorna kommer till helt övervägande del från mindre företag. PENNTAP tar inte betalt för sina tjänster. Den produkt man erbjuder är tydligt avgränsad. Medarbetarna ska inte generera ny kunskap, de ska enbart förmedla informationer och

förklaringar baserade på existerande kunskap. PENNTAPs fria tjänster

konkurrerar därför inte med konsultföretagens utbud. Många konsulter nyttjar frekvent PENNTAPs tjänster som inslag i uppdrag. Inom PENNTAP läggs stor vikt vid att enbart förmedla tillförlitlig information. Ett annat utmärkande drag är servicenivån. Man betonar att det inte räcker att medarbetarna behärskar sitt teknikområde. Det gäller att vara tillgänglig, att snabbt det behövs, att utforma svara om svaret så att det blir begripligt för mottagaren, att se till så svaret når rätt person i mottagarorganisationen, att följa svaret och till att upp se mottagaren verkligen får ut allt han/hon behöver det. Man måste av hålla en servicenivå i klass med marknadens bästa serviceföretag trots att man är en del av ett stort universitets verksamhet. Från början använde PENNTAP ordinarie forskare/lärare som informatörer på deltid. Detta fungerade dåligt. Anledningen att var insatserna inte gav några akademiska meritpoäng. Numera går frågorna till en stab med heltidsarbetande. I staben ingår några kvalificerade bibliotekarier/dokumentalister och ett tiotal högt kvalificerade tekniska specialister med olika profil. De flesta är forskare/lärare är som tjänstlediga från sina ordinarie jobb inom universitetet. Det har blivit konkurrens om platserna i PENNTAP-staben. Ett skäl är att

PENNTAP-erfarenhet numera ger extra meritpoäng och därmed

karriärmöjligheter inom universitetet. I kontakterna använder PENNTAP det nätverk universitetets som

vidareutbildningsenhet byggt upp. I nätverkets yttersta del finns

j

kontaktpersoner på 200 platser. Om någon kommer med en fråga

i

M;

Modeller inom OECD 133

informerar kontaktpersonen PENNTAPs tjänster och hur man om skall gå vidare. Alla frågor slussas så fort möjligt in till centralsom kontoret. Många kan besvaras direkt telefon. De återstående läggs per ut på den medarbetare som har störst kompetens på området. Denne tar så behövs direktkontakt med frågeställaren och håller om kontakten till svaret är klart och levererat. PENNTAP ber alla sina kunder fylla i ett enkelt utvärderingsformulär, först sedan effekterna verkligen hunnit komma fram. men Cirka 40 procent besvarar frågeformulären. Utvärderingar tycks visa att satsade skattemedel har hög avkastning, minst tio gånger satsade tillbaka. pengar För att hålla kvaliteten uppe har PENNTAP en särskild rådgivande med 15 högt meriterade medlemmar från näringslivet. Gruppen grupp sammanträder minst fem gånger per år. Ingen ersättning utgår. En medlem byts efter tre år.

9.1.6 Business Links i Storbritannien: Samlat

änsteutbud for mindre i samverkan

företag

En nyhet på den brittiska arenan är s.k. Business Links. I dag är drygt 280 igång. I England, i Sverige och många andra länder, finns åtskilliga som lokala/regionala företagsorganisationer och myndigheter som erbjuder mindre företag tjänster och möjligheter till att delta i olika program. Tanken med Business Links är att ge dessa aktörer motiv till partnerskap kring olika aktiviteter. En Business Link kan beskrivas som ett producentkooperativ som erbjuder företag förenklad åtkomst till olika typer av service. Företag uppfyller vissa villkor och finner erbjudandet intressant kan som som

bli medlemmar i en brukarförening. Medlemmarna betalar en årlig

avgift för viss basservice, andra tjänster betalas enligt prislistor. Brukarföreningen organiserar de behövs för att rikta resurser som företagens kundtryck så att producentkooperativet löpande förbättrar sitt utbud. Medlemskap erbjuds i första hand väl etablerade mindre företag, inställda på tillväxt. Inom basservicen får ett medlemsföretag en personlig affärsrådgivare, fungerar slags husläkare för som som en en företag. Affärsrådgivama kan hämtas från produgrupp centkooperativets medlemsorganisationer eller från marknadens konsultföretag. I basservicen ingår också tillgång till olika databaser för kontakt- och informationsförmedling och hjälp att nå den expertis inom organisationer och företag som erbjuder olika tjänster. En Business Link ska därutöver ha några egna specialister för områden som kvalitetsutveckling, produktdesign och exportfrågor. För att klassas "Main Business Link tillkommer ytterligare ett krav som

134 Modeller inom OECD

nämligen att ha s.k. Innovation and Technology Counsellor i en organisationen. Han/hon ska bl.a. vara specialist på DTIs näringsdepartementets och EUs olika stödprogram och ha ett välutvecklat personligt kontaktnät in mot olika universitet, forskningsinstitut m m. DTI har utformat ramvillkoren för Business Links. Pro-

ducentkooperativ erbjuds möjlighet att få visst statligt stöd, typiskt

nu några miljoner kronor, för uppbyggnad och inkörning av gemensamma resurser. Kooperativet lämnar in en offert till DTI med verksamhetsplan, finansieringssätt mm. I ramvillkoren ingår att de avgiftsbelagda tjänster, som ett Business-Link-kontor erbjuder, ska vara tillgängliga för alla företag. Viss kritik har redan riktats mot Business Links. Drygt 80 procent av uppdragen förs inte vidare till externa experter, något som antyder att brukarföreningens tryck på producentkooperativet ännu inte är tillräckligt,

9.1.7 BUNT. Ett norskt med

program en "verktygslåda"

som exporterats till flera länder

Åren 1985-86 genomfördes iNorge ett omfattande med program, syfte att ge små och medelstora företag ett tekniklyft. Cirka 100 miljoner gavs i stöd till knappt 2000 tillverkande företag. Cirka 80 miljoner avsåg bidrag till företagens teknikinvesteringar och relaterade utbildningar. Därutöver kunde företagen få till 20 000 kronor i upp stöd vid köp av konsulttjänster för teknisk rådgivning Tre m.m. företag av fyra utnyttjade denna möjlighet. En utvärdering visade att konsultema främst engagerades för lönsamhetsbedömningar, knutna till teknikinvesteringarna. Det var ganska sällan tal insatser för att om koppla tekniksatsningar till den affärsmässiga utvecklingen. Utvärderaren konstaterade också att många konsulter hade svårt att kommunicera med små företag i affarsstrategiska frågor de 3-4 dagars -

konsultinsats, som stödet täckte, räckte inte för att finna ett språk

som fungerade. Konsultinsatsen måste vara bättre förberedd, och längre, för att ge effekt. 1986 startades ett annat program, med syfte att påverka mindre företag att utnyttja det stora forskningsinstitutet SINTEFs till resurser att utveckla sin produktions- och produktteknik. Personer från

SINTEF Teknikattachéer tog kontakt med företagen, sålde in

tanken och förmedlade, när ett problem ringats in, kontakt till rätt

forskare/expert inom SINTEF. Genom programmet kunde ett företag få 3-4 dagars fri konsultation av en forskare/expert. Inom budget på

en drygt 10 miljoner gjorde 60 forskare/experter drygt 100 sådana insatser åren 1986-88. Insatserna avsåg i huvudsak produkttekniska frågor. Eftersom programmet var prioriterat inom SINTEF kunde lösningsförslag ofta

Modeller inom OECD 135

levereras ganska snabbt. Företagen genomgående nöjda med den var

service SINTEF gav. Men SINTEFs kontaktpersoner "attachéerna

kunde konstatera att ganska få företagen i målgruppen kunde av formulera problem som passade SINTEFs forskare/experter. Trots

införsäljning och gratistjänster efterfrågan begränsad. Innan

var SINTEFs tjänster kunde bli bredare efterfrågade behövdes därför ett program som hjälpte företagen att tydliggöra de affärsvärden som ny

teknik/nya kunskaper d v s SINTEFs utbud kunde

ge.

Erfarenheterna från dessa utgångspunkterna för program gav pro-

grammet BUNT, BedriftsUtvikling genom Ny Teknologi, genomfört

åren 1989-92 med Norges tekniskt-naturvetenskapliga forskningsråd

som finansiär. Huvudinslaget var att ge mindre och medelstora företag konsultstöd för att formulera och strategiskt förankra efterfrågan på för företaget ny teknik eller kunskap. Inom detta delprogram, SBU ny Strategisk BedriftsUtvikling, korn cirka 250 tillverkande företag med 20-200 anställda att utnyttja ett erbjudande cirka 20 dagars om konsultstöd, subventionerat till 75 procent. Cirka 20 procent av målgruppens 1200 företag har därmed deltagit. I några branscher, främst inom verkstadsindustrin, är genomslaget väsentligt högre, upp mot 50 procent. Förutom SBU-insatsen har BUNT omfattat projekt för att påverka företag till strategiska allianser, projekt för att

utveckla samverkan längs forädlingskedjan och projekt inom IT-

området. BUNT har kostat cirka 20 miljoner är under de fyra per projektåren. SBU-delen svarar för cirka 70 procent eller totalt cirka 55

miljoner. Utveckling verktygslåda, utbildning konsulter,

av en av marknadsföring, träningsprogram för offentligt anställda tjänstemän och utvärdering har dragit cirka 25 miljoner, subventioner till företagens konsultköp cirka 30 miljoner. I genomsnitt har ett företags SBU-konsultnota uppgått till cirka 120 000 kronor. Det som främst skiljer BUNT/SBU från liknande i t.ex. program England, Irland och Kanada är den omfattande satsningen på att ta

fram en verktygslåda anpassad till mindre företags situation och att

träna konsulter i marknaden i att nyttja verktygen. Man utgick från i storföretagsvärlden beprövade modeller/metoder och lät två stora norska konsultföretag förädla dessa. Under projektets gäng växte verktygslådan till att omfatta ett 50-tal handböcker, metodbeskrivningar, frågescheman, exempelsamlingar i princip i mm - en teknikavsnitten detaljerat utbyggd variant på SAFs dokumentation Se

om ditt företag. Konsulter från marknaden inbjöds att mot subven-

en tionerad avgift delta i ett tio dagars träningsprogram, uppdelat på tre tillfällen, för att ta del av materialet och träna strategisk rådgivning till mindre företag. Iavtalet ingick också att utan ersättning genomföra

136 Modeller inom OECD i

ett pilotprojekt och att delta i sammandragningar för att diskutera

erfarenheter och utveckla verktygslådan.

Cirka 130 konsulter, 70 procent från privata företag, gick igenom utbildningen. BUNT genomförde därutöver något bantad utbildning en för ytterligare cirka 100 främst hämtade från offentlig personer, sektors många aktörer till stöd för små till medelstora företags utveckling.

BUNT- och SBU-programmet har marknadsförts över hela Norge. Företagen har haft möjlighet att från presentationer specialisering,

företagserfarenheter, verksamhetsort m fritt välja bland de

m

utbildade auktoriserade konsultema. Följande beskrivning, baserad

på utvärderingens redovisningar, fångar tyngdpunkterna i ett typiskt SBU-projekt. Företaget är tillväxtinriktat, verksamt inom verkstadsindustrin, har runt 40 anställda och viss export egenutvecklade produkter. av Konsulten har akademisk utbildning inom teknik/ekonomi och några års industriell arbetserfarenhet. Han är anställd vid ett etablerat konsultföretag inom management. Han knöts tidigt till BUNT och är under BUNTs projekttid SBU-konsult i sju olika företag. Han ingår i

den kärntrupp på cirka 30 mycket aktiva och efterfrågade

- konsulter som svarar för cirka 75 procent av den totala konsultinsatsen i de 250 företag som fullföljt BUNTs SBU-del. Av hans konsultintäkter kommer cirka 30 procent från BUNT-uppdrag och han deltar aktivt i de nätverksträffar som projektledningen löpande för att lägga fálterfarenheter till grund för vidareutveckling arrangerar

av verktygslådan m.m. Han har sedan tidigare viss specialisering till

material- och produktionsstyrning, kvalitetsfrågor och kapitalrationa-

lisering sig mer som processkonsult "förändringsagent än

men ser som metodspecialist. Företaget och konsulten samarbetar under ett drygt år. Konsultens insatser är i huvudsak koncentrerade till de första tre månaderna och

främst i form metodstöd till extern och intern företagsanalys.

ges av I den strategiplan som växer fram prioriteras fem olika åtgärder av vilka två högt prioriterade är genomförda redan inom några månader

efter beslut. Övriga åtgärder är två år efter start initierade men har

försenats av olika skål. Företagets ledningsgrupp och ytterligare några nyckelpersoner deltar aktivt i SBU-arbetet, som är väl förankrat i styrelsen. Man lägger totalt ner cirka 25 personveckor i strategiarbetet. Produktionstekniska förändringar baserade på allmänt tillgänglig teknik ingår bland de tidigt genomförda prioriterade åtgärderna. Å andra sidan har företaget senare infört några mer frontbetonade nya tekniker i såväl produkter som produktion. Nätverksbyggen under BUNT-tiden, delvis genom konsultens förmedling, har här haft

Modeller inom OECD 137

betydelse. Men totalt sett domineras åtgärdslistan insatser rör av som kundsamarbete, marknadsföring, produktions- och kvalitetsorganisation samt ekonomisk styrning och kontroll.

Karaktäristiskt för BUNT är den tunga satsningen på löpande utvärdering för att få impulser till successiva förbättringar. För detta arbete, som engagerat ett helt team forskare/konsulter, avsattes av cirka fem procent av projektbudgeten. En sidoeffekt är ett tjugotal rapporter och flera avhandlingar. En central lärdom som utvärderama lyfter fram är följande. BUNT har drivits som ett avgränsat projekt med upphandlade resurser

konsulterna, verktygslådan. Syftet har inte varit att bygga

en ny organisation som efter projektet ska knytas till den offentliga infrastrukturen till stöd för mindre företags utveckling. Härom har det aldrig rätt tvivel. Detta har öppnat för ett löpande lärande tillsammans med infrastrukturens etablerade aktörer, bl.a. via ett stort antal seminarier där BUNT-erfarenheter diskuterats och förädlats. Därmed har det blivit naturligt för etablerade aktörer att konstruktivt granska och då så varit lämpligt ta till sig inslag i SBU-metodiken, -

verktygslådan, utbildningsprogrammen, utvärderingsmetoderna

m m. BUNT har förankrat bred, insiktsplattform för en gemensam i stort

sett alla aktörer inriktade på mindre företags utveckling",

sammanfattar utvärderarna. Ett centralt inslag i BUNT var att ett deltagande företag skulle få en

strategisk push som senare kunde omsättas i medveten efterfrågan

en på insatser/tjänster från såväl marknadens konsulter som högskolor och forskningsinstitut. Erfarenheterna från BUNT visar att åtskilliga

företag faktiskt fick motiv till senare teknik- och kompetenslyft

och uppgraderad rekrytering via BUNT-deltagandet. TEFT- programmet SINTEFs nya teknologiattachésatsning kan t.ex. - - ses

som en av flera uppföljare till BUNT. Teknologiattachéerna är

forskare med teknikförmedling huvuduppgift. I BUNT-företagen som är marken för attachéinsatser i viss mån redan beredd samarbetsprojekt är lättare att formulera, motivera och genomföra.

Utvärderarna har avslutningsvis vissa invändningar mot SBUprogrammets delvis mekaniska upplägg, med en tyngdpunkt vid den strategiska analysens metoder och modeller och tydlig åtskillnad en

mellan "planeringsfas och genomförandefas. Man att i

menar realiteten måste faserna tillåtas överlappa varandra och på ett sådant sätt att ett brett engagemang bland de anställda blir naturligt och motiverande. SBU-programmet kan således bara ett första steg mot ses som

ett realiserande av en "lärande, kompetensbyggande organisation med

138 Modeller inom OECD

många kontaktytor mot omvärlden och ett brett förankrat inre utvecklingsarbete. Utvärderarna menar att det därför bör ligga i samhällets intresse att på olika sätt uppmuntra ett fortsatt samarbete mellan företag och konsult. En erfarenhet från BUNT är t.ex. att förändringsarbetet ofta tappar tempo när konsulten inte längre finns med i bilden pådrivare. Det är därför, menar man, väsentligt att i som framtida projekt av BUNT-typ lägga än större vikt vid förändringsarbetets förankring. "Om företagsledning och konsult nyttjar verktygslådan till att ta fram ett åtgärdsprogram som trycks ut i organisationen med konsultens hjälp är chanserna till uthållig framgång sma.

9.1.8 Kompetensbyggen samarbeten i nätverk

genom

och "föreningar" Dansk Teknologisk Institut,

-

DTI, som motor och europeisk förebild

Det faktum att företag i växande omfattning beskriver och bedriver sin verksamhet inätverkstermer påverkar idag näringspolitiken i många OECD-länder. Det finns bl.a. en bred strävan att kanalisera delar av stödet till mindre företag via nätverk i marknaden. Ett vanligt första

steg är att initiera företagsgrupperingar, eller föreningar, kring

gemensamma intressen. I ett andra steg kan grupperna få stöd för att utmejsla mer preciserande insatsområden där det finns gemensamma problem eller utmaningar, t.ex. inom upphandling, transporter eller marknadsföring för export. Även genomförandet ett insatsområde av kan ges visst stöd, främst om det bygger på att gruppen anlitar extern expertis. En särskild tanke med dessa stöd är att gemenskapen i en grupp successivt ska bygga affärsstödjande länkar mellan de ingående företagen. På sikt ska man inte bara delta i gemensamma satsningar utan också kunna utnyttja varandras komplementaritet. Specialistfunktioner i ett företag ska t.ex. kunna bli tillgängliga för gruppens övriga företag. En långt gången vision, främst inspirerad av exempel från Italiens Emilia Romagna, är att steg för steg ska bygga resursen grupp en egen marknad där regler, priser och avtal rotas i värderingar gemensamma och ambitioner. I Danmark, och även i Norge, har man under 1990-talet satsat stora offentliga resurser på nätverksbyggande bland mindre företag. Resultatet är att flera hundra profilerade nätverk växt fram relativt kort tid. Resultaten anses uppmuntrande nätverken påverkar företagens kompetenssyn och bygger upp en växande efterfrågan på extern kunskap. Dansk T eknologisk Institut, DTI, är en privat, ideell organisation med syfte att stödja det danska näringslivets utveckling. Teknisk

Modeller inom OECD 139

utveckling och teknikspridning är huvudområden men DTI gör även omfattande insatser inom affärsutveckling och för att sprida arbetsformer och arbetsmetoder som påverkar arbetsmiljö, produktivitet, kvalitet, service och kundnytta. DTI har cirka 1 100 anställda och

omsätter drygt 500 MDkr. Kostnaderna för DTIs baskompetens bärs

av statliga anslag, de marknadsförda tjänsterna kan säljas till marginalkostnadspris. Det som skiljer DTI från liknande institut är dels storleken, dels det faktum att DTI i hög grad har mindre företag som kunder/medlemmar. Företag med högst 50 anställda svarar t.ex. för nära halva omsättningen. För de nära kontakterna har DTI femton regionala kontor. DTI har sedan länge satsat på kollektiva arrangemang och nätverksbyggande. Företagen erbjuds t.ex. medlemskap i intresse-

föreningar med skiftande inriktning. Vanligast är föreningar grundade

på produkt- eller branschgemenskap. Nära 9000 företag är i dag knutna till sådana föreningar. Inom åtskilliga produktområden svarar medlemsföretagen for minst 90 procent av områdets totala omsättning. Medlemskap, som typiskt kostar 10 30 000 Dkr per år, ger tillgång till ett varierat service- och tjänsteutbud. En intresseförening kan ha ett eget sekretariat som löpande håller kontakt med nätverkets företag. Dessa kontakter avkänner främst företagens efterfrågan på insatser utanför föreningens, och

sekretariatets, "produkttekniska kärna. Denna efterfrågan samman-

fattas i insatsområden, t.ex. rörande kvalitet, produktivitet, arbetsorganisation, kundvärdestyrning, lärande i arbetet", kompetensplanering, ledarutveckling, verksamhetsanalys m.m. Här kan föreningen/sekretariatet både anknyta till den specialiserade kompetens som

DTI har eller kan länka in och till "erfarenhetsbårande" företag i

andra föreningar. Sedan 1987 har DTI satsat avsevärd kraft på att motivera företagen i ett nätverk till samarbeten med mer affärsmässig inriktning. Inspiration hämtades bl.a. från de omskrivna nätverken i Emilia- Romagna i norra Italien. Dock kunde man snart konstatera att flertalet företag såg många hinder for ett så nära, och affärsbaserat, samarbete. Att överbrygga dessa hinder få företag att i egen regi forma affärsmässiga samarbeten visade sig vara en kostsam utmaning för - DTI. Genom ett särskilt stöd från näringsministern inslag i

programmet Strategi -92 kom arbetet igång.

Åren 1992-94 drevs intensivt införsäljningsarbete. I dag är cirka ett 3 000 företag knutna till nätverk med italienska ambitioner.

Agenter för nätverksbyggandet har varit banker, revisionsföretag,

affärsjurister etc. samt kanske främst cirka 40 speciellt utvalda - företagsrådgivare som av DTI utbildats till nätverksbyggare. Ett resultat är att DTI numera i mycket högre grad än tidigare arbetar för

140 Modeller inom OECD

företagsgrupperingar med eget sekretariat samt med frågor som går över teknik- och funktionsgränser. DTIs satsningar på intresseföreningar och nätverk har rönt internationell uppmärksamhet. Bortåt 15 länder har under de senaste åren kontrakterat DTI som experter inom snarlika satsningar.

9.2 NUTEKs nätverk för

utvecklingsprogram i mindre företag i regionalpolitiskt prioriterade

områden

Regeringens näringsdepartementets direktiv till NUTEK klara i var februari 1994. Kort sammanfattat skrev regeringen följande i direktiven: "Om svenskt näringsliv ska kunna utvecklas i allt interen mer nationaliserad ekonomi måste strängt taget alla företag ha förmågan att ta vara på kunskap och anpassa den till sin egen verksamhet... Bland annat ökar kraven på långt mer utvecklade nätverk som kan företag ge tillgång till "redan känd kunskap". Det rör sig här kunskaper om som har betydelse för utveckling av såväl produkter och processer som ledningstekniker och organisationsformer. .. NUTEK ges i uppdrag att stödja kompetenshöjande insatser i främst norra Sverige, Bergslagen och sydöstra Sverige. Syftet ska vara att öka olika färetagsgruppers egen utvecklingsförmåga genom kunskapsprogram som finansieras gemensamt staten och lokala/regionala inav tressenter "kons0rtium" med näringslivet som viktig aktör. Resultaten ska i första hand kunna avläsas i stärkta länkar till kunskapsorganisationer i andra regioner och i att detta bidragit till att öka näringslivets satsningar på tillämpad FoU. De lokala/regionala aktörerna har ansvaret för utarbetandet av programförslagen. Skälen till detta är flera. Ett lokal kraftär att en samling måste ha sin drivkraft lokalt. Ett annat är att det inte på förhand går att identifiera de potentiella grupper och program kan som uppstå... Aktörer som en företagsgrupp önskar samarbeta med kan vara universitet och högskolor, industriforskningsinstitut, större företag som har egna FoU-resurser som de vill utnyttja i samverkan med andra företag i regionen eller i branschen, samt specialiserade mindre företag. Ett riktmärke bör vara att staten finansierar högst 15 miljoner kronor per program och för en tidsperiod om högst fem år. Medel för anskaffande av utrustning bör endast i undantagsfall ingå i kostnadsramen. De medel som erhålls får uppgå till högst 50 procent av totalkostnaden för programmet... Programmen syftar till kunskaps- och kompetensuppbyggnad i vid mening. De ska inte begränsas till enbart tekniska spörsmål utan även kunna avse andra typer av långsiktigt kompetenshöjande utvecklingsinsatser, t.ex. inom arbetsorganisation och management."

Modeller inom OECD 141

Cirka 300 korta intresseanmälningar inkom till NUTEK. Vid ansök-

ningstidens utgång den 21 september 1994 hade dessa resulterat i 84 ansökningar. Runt 500 företag, merparten tillverkande och små till medelstora, hade engagerats i programarbetets olika "nätverk". Sammantaget bedömdes de 84 förslagen dra kostnader på cirka 1 500 Mkr under sina programperioder på 3 5 år. Det begärda statliga stödet var cirka 750 Mkr. "Nätverken" omfattade från 2 å 3 till bortåt 20 företag. Urvalet kom att omfatta 19 Senare har ytterligare tre tillprogram. kommit. Bilden nästa sida visar geografi, inriktning programmens och ekonomi. Vad gäller nätverksföretagens tilltänkta samarbetspartners enligt uppgifter i ansökningarna och NUTEKs selektering kan följande noteras: - 300 företagsgrupper inkom i omgång l med intresseanmälan. Av dessa kom 84 in med utarbetade ansökningar till omgång 19 mer av dessa fick, efter granskning och vissa hearings, dela på 148 Mkr. Samtliga 22 nätverk har fått 170 Mkr. - I 18 av 19 program som fått stöd avser att samarbeta med man minst en teknisk högskola och/eller minst ett forskningsinstitut. Men bara i två ingår även ett teknikledande större företag som samarbetspart. - Av de program som fanns kvar i omgång 2 avsåg cirka 25 procent samarbeten där teknisk högskola och/eller forskningsinstitut var part. 80 procent av dessa har erhållit stöd. program - För resterande cirka 60 i omgång 2 utpekades inte svensk program

teknisk högskola/forskningsinstitut tilltänkt partner. Bara ett

som av dessa program erhöll stöd. Men här fanns ett partnerskap med SINTEF som outtalad bakgrund. ° Geografiskt är det Bergslagen haft störst utdelning: 6 11 som av program i omgång 2 har fått stöd. I Norrland och Sydsverige är utdelningen mycket lägre, knappt vart femte har fått stöd. - Program som är länsinriktade eller har andra snäva geograñer för deltagande företag har fått något bättre tilldelning än med program bredare geografi.

Beskrivningen antyder att push-inslaget trots allt är betydande för de

företagsgrupper som erhållit stöd. Personer inom högskolor och forskningsinstitut har i många fall tagit fram förslagen, framtiden får utvisa vilken tyngd företagen har haft i sammanhanget. Grovt sammanfattat är det inom NUTEK väletablerade aktörer haft som lättast att finna gehör. Inom NUTEK är medveten denna man om svaghet i proceduren. Med all sannolikhet finns åtskilliga grupperingar med mycket starka foretagsintressen bland de 60 program som selekterades bort i omgång 2 och även många bland de drygt 200 som

bara kom in med intresseanmälningar.

142 Modeller inom OECD

KOD lNRlKTNlNG/TYNGDPUNKT O Program inom läns- Produktionsteknik, kvalitetssäkring gränser PT mm M/T Marknadsstyrd teknikanvändnin Q Program med gräns- FoU Kunskapsuppbyggnad inom "Fo -ring" överskridande geo- SU Systemleveranssamarbete grafi A Allmän företagsutveckling

Plåtformning 8 MKR : Formande verktyg 7.5 MKR ompositmaterial 6.5 MKR

: Träföretag 10 MKR

: Smáföretagssamverkan 12 MKR : Industriell miljöteknik 7.2 MKR

: Träföretag 2.5 MKR 9 Mineralteknik 7.2 MKR : Tunnplâtsteknik 10 MKR : Formande verktyg 7.5 MKR 11: Kallformning 7 MKR 10: Korrosionsskydd 4 MKR 2: Smidesteknik 5 MKR 13: Sätessystem, bilar 9.5 MKR 1 Gjuteriteknik 7 MKR 15: Miljövänliga träfärger 9 MKR 17: Plátteknik 4.5 MKR 6: Robotsvetsning 6 MKR : Träföretag 6 MKR 19: Plátpressning, Plåtförband 9.5 MKR

Det är bl.a. mot denna bakgrund som NUTEK under april 1996

reserverat 20 Mkr till stöd för bildande företagsgrupper önskar av som samverka inätverk med andra organisationer inom områden som rör

teknikutveckling eller teknikanvändning. "Grundplåtar för arbetet om

100 000 kronor kommer att fördelas under augusti efter ett nu inlett ansökningsförfarande. Villkor är i korthet följande:

En skall företrädesvis lokal och bestå av ett begränsat - grupp vara antal främst små företag. Gruppens verksamhetsidé måste ha tydliga teknikinslag. Det kan ° röra sig användning för företagen kunskap, kompetens om av ny

Modeller inom OECD 143

och teknik i produkter eller produktion. Teman kan vara av teknisk natur kopplade till marknads-, lednings- eller arbets-

organisationsfrågor. Gruppen måste ha tydliga ambitioner att

samverka inbördes och externt.

Gruppen bör ha tydligt utpekad och namngiven ledare/ansvarig

en för gruppens verksamhet kan driva de frågor är som som av gemensamt intresse för gruppens medlemmar.

För att ge viss ekonomiskt stöd till arbetet inom kommer grupperna NUTEK att dels avsätta vissa medel, dels samverka med KKegna stiftelsen. Företagsstödsutredningen har föreslagit att 50 Mkr ytterligare bör tillskjutas för att stärka arbetet i nätverken. NUTEKs beslut bygger rekommendationer från ett brett rådslag.

Tron på utvecklingsstödjande nätverkssamarbeten år vitt utbredd. Inom NUTEK ser man de inledda nätverkssatsningarna första

nu som

steg i ett nytt förhållningssätt till hur teknikspridning ska stödjas

-

starkt ökad tonvikt vid att stötta homogena företagsgruppers uttalade

efterfrågan på teknikstödjande tjänster. Mycket snarlika slutsatser har

dragits inom EU, med negativa erfarenheter från tidigare top-down-

betonade program utgångspunkt. som

9.3 Några reflexioner mot bakgrund av

exemplen och aktuella svenska initiativ

Åtskilliga av de i avsnitt 9.1 refererade modellerna har varit, och är,

föremål för svenskt intresse. BUNT har diskuterats inom NUTEK, bl.a. i samband med utvärdering det svenska s.k. teknikkonsultav programmet. När de första tankarna för detta lanserades, i program slutet av 1980-talet, ambitionerna ungefär i BUNT, dock med var som en mer begränsad roll för marknadens konsulter personal från dåvarande utvecklingsfonderna skullei huvudsak för insatsen. I svara sitt slutliga utförande blev programmet starkt nedskuret, till ungefär 5

procent av BUNTs budget. Insatserna begränsades till cirka 2 dagens

översiktlig "technology audit, helt genomförd konsulter från

av ALMI. IRAP beskrevs bl.a. i promemoria från näringsdepartementet för en

cirka två år sedan Ds 1994:111. Den tydliga uppdelningen i field

network och laboratory network ansågs särskilt intressant field

network är i marknaden i huvudsak länkar en resurs som marknadens konsulter till problem rör teknik och affärer medan

som "laboratory

network" sammanfattar alla de verksamheter den i huvudsak som utgör i offentligt basfinansierade teknologiska infrastrukturen.

Laboratory

network står till förfogande med teknologitjänster skilda slag

av -

provning, prototypframställning, mätningstjänster, beräkningar, tek-

IO 16-0768

144 Modeller inom OECD i

nisk rådgivning, fråge/svarsservice, patenttjänster, teknisk informationstjänst m.m. men dess aktörer ingriper inte i företagens verk- samheter. Tjänsterna är prissatta och så förankrade inom respektive utförarorganisation att servicenivån åtminstone är godtagbar. "Laboratory network fungerar ungefär ett PENNTAP med många olika som produkter. Men det har tagit åtskilliga år att nå denna förankring. Steinbeismodellen är i hög grad aktuell i Sverige i dag. NUTEK har anslagit 6 Mkr för två års försöksverksamhet vid tre s.k. TIPPS-centra

motsvarar Steinbeis transfercentra sammanhållna den ideella

genom föreningen Sefström Steinbeisstiftelsen. TIPPS står för Technology Input in Products, Processes and Systems. Centra avses främst bildas i anslutning till vissa av de nya högskolorna. I ett aktuellt planeringsdokument beskrivs den tänkta verksamheten kort på följande sätt.

Ett TIPPS-centrums verksamhet baseras en i avtal reglerad samverkan med en regional högskola, forskningsinstitut, större företag eller annan organisation med betydande kompetens och resurser för F oU-arbete. Avtalet .. reglerar rättigheter och skyldigheter vid bruk av utrustningar, laboratorier, lokaler m m som behövs för att genomföra de uppdrag som centrumet genererar. Likaså regleras de rättigheter och skyldigheter som gäller när samverkansorganisationens personal arbetar med TIPPS-uppdrag. .. Ett TIPPS-centrum väljer själv associationsfonn och är alltid fristående från den högskola eller annan organisation man samverkar med... Verksamheten leds av en chef, anställd på hel- eller deltid. Tillsättningen beslutas av Sefström efter hörande av den samverkande högskolan eller motsvarande organisation... Ett råd, med representanter från lokalt näringsliv och myndigheter, kan bistå i planeringen av verksamheten och i arbetet med att regionalt/lokalt förankra den... Huvuddelen av ett centrums uppgifter ska utföras av samverkansorganisationens personal... Men kortare rådgivning, service, slussning av uppdrag till andra TIPPS-centra m m är uppgifter som bör skötas av egen personal... Vid behov kan även kompetens/resurser inom konsult- eller andra företag nyttjas. Alla centra ska ha samma avtalsvillkor for kunduppdrag. Ett centrum har .. vidare skyldighet att i alla sammanhang utnyttja de resurser i nätverket som är bäst lämpade... Vidare ska uppdrag överföras till parter utanför det egna nätverket då detta är till gagn för arbetets genomförande, bl a till konsulter och organisationer som är verksamma med rådgivning till mindre och medelstora företag... Sefström beslutar om anslutning av nya TIPPS-centra. Förutsättningar för att erhålla TIPPS-status är att: resursbas i form av kompetens och utrustning finns hos samverkansorganisationen av Sefström godkänt avtal med samverkansorganisationen tecknats en trovärdig affärsplan för verksamheten finns upprättad. -

Som framgår av citatet finns ytliga likheter med Steinbeismodellen men också fundamentala skillnader. Ett transfercentrum enligt Steinbeis är avtalsreglerad "frizon" inom högskolan. Den lagstiftning en som

Modeller inom OECD 145

reglerar verksamheten gör att ett centrum kan utnyttja högskolans resurseri stort sett gratis men sälja tjänsterna i privat regi inom vissa

ganska vida ramar. Grundidén är att på detta sätt tilläggsutnyttja inom der bestehenden Forschungsinfrastruktur for vilka

resurser delstaten redan tagit kostnaderna. Någon politisk styrning är det inte tal om, det är i princip professorernas egenintressen som styr. Ett

centra erbjuder tjänster inom den smala nisch professorn definierar

till alla intresserade och betalningsvilliga kunder, oavsett de finns om på orten, idelstaten eller på annat håll. Men det faktum att Baden- Würtemberg är en företagstät region med korta avstånd bidrar naturligtvis till att det finns en viss marknad även for snäva specialiseringar. Företrädare för TIPPS-centraprojektet har for utredningen betonat att man är väl införstådd med olikheterna visavi originalet. Den administrativa ordning som nu lanseras har framtvingats det faktum av att svensk lagstiftning inte utrymme för frizoner Steinbeistyp ger av inom högskolor. Ändras lagstiftningen ändras förutsättningarna i grunden. I utredningens samtal har också framkommit att nätet TIPPSav centra på sikt avses att fungera ungefär IRAPs "field network. som Inom ett centra ska det finnas har trovärdighet ett par personer som som teknologiska problemidentifierare inom mindre företag. När behov tydliggjorts ska länkning ske till lämpligaste inom den resurs teknologiska infrastruktur som står till förfogande enligt olika avtal. En närbelägen högskola kan vara sådan behöver inte en resurs men det. Field network" TIPPS-centra ska således länka till ett vara - -

via avtal uppbyggt Laboratory network helt enligt IRAPs

uppläggning. Den nu inledda försöksverksamheten bör därmed ses som en mycket småskalig test på möjligheterna att via tryck från

marknaden driva framväxten av noder i ett "laboratory network"

med inom respektive moderorganisation förankrat mandat. Ett annat aktuellt förslag är att bygga upp ett nät av s.k. Industriella

UtvecklingsCentra IUC till stöd för mindre företags produkt-

utveckling. Nätet ska dels bestå av ett antal större, teknikspecialiserade centra med nationell räckvidd, dels av lokalt förankrade små

ingenjörsfirmor som löpande ger tekniskt stöd till de mindre före-

tagens produktutveckling. En särskild tanke är att via avtal skapa dessa ingenjörsfirmor och möjligen också större teknikspecialiserade centra ur de teknologiresurser som finns inom större företag på orten. IUC i Olofström, som stått som förebild för förslaget, har bildats med en sådan extemalisering som bas Volvo i Olofström har ett - som ledande kunnande inom formning och pressning plåt, har av

avknoppat en utbildnings- och utvecklingsenhet till IUC.

Förslaget skulle innebära ytterligare tillskott till den teknologiska infrastrukturen. Större teknikspecialiserade centra skulle bli noder i

"laboratory network i IRAP-termer. De mindre ingenjörsfirmorna

146 Modeller inom OECD

skulle dels kunna fungera ungefär TIPPS-centra, dels ha viss som egen kapacitet som utförare inom produktutveckling. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, SP, är stor och en väl etablerad aktör inom den teknologiska infrastrukturen som nu aktivt söker vidga sin roll teknologipartner till de mindre föresom tagen. Genom sina provningstjänster och breda teknikkunnande har SP cirka 5 000 kunder bland de mindre företagen, främst inom industrin. I staben ingår nära 200 akademiker drygt 50 med forskarvarav utbildning. Många arbetar löpande med uppdrag för mindre företag och har god förtrogenhet med den teknologiska problematik småföretag ställs inför inom såväl produktion som produktutveckling. Inom SP anser man därför att bolaget kan, och bör, ha central roll i den en teknologiska infrastrukturen. I ett IUC-system skulle t.ex. kunna man fungera som nationellt centra inom flera teknikområden. I ett TIPPS-

system skulle SP kunna stå för flera noder inom laboratory network.

Härtill ska läggas att KOFI-kommittén i lägesrapport föreslår att en småföretagsprogram ånyo inrättas vid lämpliga institut. Ytterligare aktörer kommer i så fall att tillföras den teknologiska infrastrukturen. Att ur denna mångfald skapa ett sammanhållet system IRAPav typ, med transperans mot de mindre företagens efterfrågan och med tydliga, produktifierade tjänster från ett stort antal noder i ett

laboratory network" som är utsträckt över många organisationer med

skiftande drivkrafter, är en svår, angelägen och tidskrävande uppgift. Problematiken finns givetvis inte bara i Sverige utan i alla länder där den samhällskontrollerade teknologiska infrastrukturen är splittrad över många aktörer. En för denna utredning mer central slutsats är att det knappast är ett idag angeläget behov att även högskolor aktivt söker positioner som leverantörer av teknologitjänster, efterfrågade av mindre företag. En avslutande reflexion. Flera av de beskrivna programmen har som centralt mål att motivera mindre företag att vidga ytan mot omvärlden genom att pröva samspel med goda konsulter i marknaden.

Programmen ger en auktorisation till konsulterna och köpkraff till

företagen men syftar inte till att vidga offentliga, eller halvoffentliga, verksamheters staber. BUNT är här ett bra exempel. Programmen blir

därmed kampanjbetonade, de avvecklar sig själva när målgruppen är

genomarbetad. De mobiliserade resurserna konsulterna ingår inte i - någon teknologisk infrastruktur med stabilt tjänsteutbud och långsiktiga åtaganden. Det har dock påpekats för utredningen att man i flera länder noterat att infrastrukturen borde innehålla en i princip fri tjänst som innebär att kompetenta personer med viss frekvens uppsöker mindre företag och för samtal som kan fungera som förstärkande filter till företagens löpande teknologikontakter med kunder och leverantörer. Syftet är bl.a. att underhålla företagens vaksamhet inför teknikskiften och teknikpåverkande strukturförändringar i marknaden. I infrastrukturen

Modeller inom OECD 147

borde det därför ñnnas ett slags husläkarsystem som stödjer

företagen med teknikrelaterade "hälsokontroller".

IT-revolutionen och högskolan 149

IT-revolutionen och

10 högskolan; Ny

och för

tjänster

även

tillgänglighet nya

mindre företag1

Det skapas helt förutsättningar för kommunikation genom att nya datorer kopplas i lokala och globala nät. Ett av många samman användningsområden för den moderna informationstekniken IT är förmedling information till små och medelstora företag. Eftersom av den tekniken rätt använd både kan sänka kostnaderna och nya förbättra informationens kvalitet bör den särskilt intressant för vara dessa. En förväntad och tämligen given konsekvens av bättre kommunikation via IT-nät är att företag i allmänhet kommer att förlita sig på extern information än vad tidigare gjort. Samtidigt är det mer man så att stora företag kan använda IT för att bygga interna kompetensnätverk med förbindelser till den externt tillgängliga informationen. Det är därför inte givet att modern IT kommer att reducera de stora företagens övertag i fråga anskaffning, användning och ackumuom lering av information. Framväxten det globala IT-nätet Internet har redan inneburit att av mängder information anpassas till det nya mediet. Information som av tidigare bara fanns tillgänglig i arkiv, bibliotek o s v finns nu tillgänglig via datorn. Det kan gälla exempelvis databaser som innehåller forskningsrapporter eller referenser till sådana. Det kan också var

information av typ frågor och svar inom olika områden.

IT-näten ökar inte bara den befintliag informationens tillgänglighet utan också upphov till helt nya tjänster. Detta konstaterande kan ger delvis grundas på iakttagelser vad som redan skett men framför allt av på erfarenheter från tidigare stora teknikskiften. Många innovatörer och entreprenörer kommer med all säkerhet att utnyttja teknikens möjligheter till att erbjuda både nya tjänster och nya kombinationer av tjänster under de närmaste åren.

Underlag för detta kapitel har inhämtats genom intervjuer med professor Sven- Erik Johansson, EmstYoung, Stockholm; överbibliotekarie Gunnar Lager, Kungl Tekniska Högskolan, Stockholm; Anders Lundström, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Stockholm; professor Björn Pehrson, Teleinformatik, KTH, Stockholm; B.G. Wennersten, Wennersten lnfoNetwork AB, Stockholm.

150 IT-revolutionen och högskolan

Det är en angelägen offentlig uppgift att säkerställa att mindre företag blir del och tar del den framväxande infrastrukturen när av, det gäller datorkommunikation. Det är därför angeläget att många får tillgång till Internet och lär sig att anskaffa extern information. Kanada kan därvid vara en internationell förebild. Där har näringsdepartementet tagit en aktiv roll för att mindre företag skall använda Internet för att skaffa sig extern information. För det första

har det skapats informationsknutpunkt på Internet one-stop

en electronic link. För det andra kommer att under några år att låta man ett par tusen studenter besöka cirka 50 000 företag och till att de får se uppkoppling mot Internet och lär sig att använda tekniken.

10.1 De tekniska

förutsättningarna

Genom IT-teknikens utveckling under år har möjligheterna att senare bruka kunskap förändrats radikalt. I marknaden finns mängder numera

av företag som erbjuder informationstjänster vitt skilda slag. Inom

av forskningsbiblioteken ersätts vetenskapliga periodica och samlingsverk

av CD-Romskivor och nya söksystem. Vetenskapsbaserad och annan

förklaringskunskap organiseras till informationsbaser och görs

tillgänglig via expertsystem. Kommunikationen mellan kunskapssändare och kunskapsmottagare helt dimensioner via multiges nya mediateknik. Omfattning av och arbetssätt inom företagsinterna kunskapscenter egna bibliotek m m omprövas i dag även inom mycket stora och - utvecklingsintensiva företag. Bakgrund är den globala marknadens snabbt växande, och allt billigare, utbud tjänster kan definieras av som och distribueras via datorerna på forskarnas, konstruktörernas eller driftteknikernas skrivbord. Behövs fullständiga artiklar eller rapporter kan dessa normalt direktbeställas hos globala kunskapscentrum, som British Library, med ett brett utbud överföringstjänster på skiftande av servicenivåer. De stora företagens bibliotek omvandlas successivt till informationstekniska specialistfunktioner och till upphandlare av tjänster från globala eller nationella system.

Utvecklingen hittills har inneburit att kostnaden för bearbetning, distribution och lagring data tycks gå mot noll, tillgång till av informationen håller på att försvinna problem. Inom ganska få år som kan vi nog räkna med att näst intill all offentlig information, och sådan privat information det ligger i avsändarens intresse den som att sprids, går att få nästan gratis när helst och helst. Till som var som detta kommer att den tekniken banar väg för kommersiella nya

tjänster, som delvis ersätter, delvis kompletterar de tjänster

som nu finns. Under de senaste decennierna har det skapats helt förutsättnya ningar för kommunikation att det blivit möjligt att koppla genom

lT-revolutionen och högskolan 151

samman datorer i lokala eller globala nät. Den tekniska utvecklingen har koncentrerats på att utveckla dels processorer, dv s datorns centrala del, dels nät för telekommunikation. Hittills har flaskhalsen varit nätens kapacitet, medan processorernas prestanda fördubblats ungefär var artonde månad. Nu sker en förändring till följd av tillkomsten av fiberoptiska nät, som ökar kapaciteten med cirka tusen gånger. Det har dessutom tillkommit gör att det programvaror som blivit mycket lättare och mer tilltalande att kommunicera via nätverk av datorer. Detta är en bakgrund till att Internet haft ett enormt uppsving de senaste åren. Internet utgörs data- och telefonnät, förbinder av som datorer. Det som gjort det möjligt att knyta samman datorerna i nät är att det utvecklats en standard för hur data skall vara förpackade för

att kunna packas upp av datorer, som inte är standardiserade. Denna

möjlighet har under många år använts för att skicka ePost. Det som förklarar de senaste årens ökade intresse för Internet är främst de nya programvaror som gör det möjligt att dels se grafiska bilder som finns i

andra datorer, dels från en dator till en annan surfa genom en

enkel klickning med musen på adressruta. Denna del Internet en av kallas World Wide Web WWW och bland experter kunna bli anses en viktig marknad för olika informationstjänster. Fortfarande är det stora problemet med Internet den låga kapaciteten bandbredden, vilket begränsar användbarheten och fördröjer kommunikationen. Ett huvudproblem är kapaciteten i nätens periferi, dvs den del som ansluter de enskilda användarna. Det diskuteras åtminstone tre alternativa sätt att lösa detta problem. Ett sätt är att gå via ett markbaserat digitalt TV-nät. Ett annat är att utnyttja det befintliga telenätet för att med s.k. ADSL-teknik kunna sända TV och multimedia. Båda dessa alternativ är mycket kostnadskrävande att utveckla och bedömare anser att det är orealistiskt att satsa på båda. Ett tredje alternativ är att använda de befintliga näten för kabel-TV. Företag erbjuds på alltfler ställen koppling till bredbandsnät och kan på så sätt få tillgång till både bild och ljud till en rimlig kostnad. Till detta kommer att många företag och organisationer bygger sk Intranät, dvs använder WWW-tekniken för internt bruk i ett nätverk, som också har enkelriktad trafik ut på Internet. Denna teknik gör det t.ex. möjligt för företag som växer genom företagsförvärv att slippa bygga centrala databaser. Med hjälp av Intranet skapar och underhåller varje kunskapskälla i organisationen sina respektive WWW-sidor. På så vis byggs ett internt kunskapsnätverk är aktuellt och komplett. som Det växer organiskt i samma takt som organisationen. Det går lätt att infoga eller ta bort delar. Det går också enkelt att koppla till andras databaser så att man själv slipper bygga upp en egen. Denna modell som större företag använder för internt bruk skulle en grupp mindre företag i bransch eller i någon samarbetsen annan

152 lT-revolutionen och högskolan

formering kunna använda for ett effektivt informationsutbyte. Sådana nätverk skulle också kunna skapas kommunernas näringslivsav sekreterare som en service kommunens företag. I och med att IT-utvecklingen leder till större kapacitet och Standardisering så kan man förutse en övergång från teknikdriven utveckling till efterfrågestyrd utveckling. Men en förutsättning är att tillräckligt många kunder har tillgång till den utrustning behövs för som att använda näten. Även många mindre företag är datoriserade så om till vida att de använder någon form av dator för administrativt arbete är det fortfarande långt ifrån alla som har uppkoppling mot Internet och naturligtvis än färre som har den förmåga krävs för att som navigera runt i den vildvuxna flora tjänster finns nätet. 2 av som

10.2 Vetenskapliga databaser

Referenser till vetenskapliga artiklar och rapporter inom teknik och naturvetenskap överförs i dag regelmässigt till elektronisk form och publiceras i någon vetenskaplig databas, sedan är tillgänglig via som Internet eller annat nät. I många fall finns också sammanfattningar och hela rapporter tillgängligai databaser. Vetenskapliga databaser är en del i det internationella akademiska utbytet och dänned gäller att det mesta av den akademiska forskningen är tillgänglig för den som söker. På sikt förväntas utvecklingen inom IT komma att leda till att vetenskapliga institutioner publicerar sina rapporter direkt i elektronisk form. Bokförlagen kommer att inrikta sig på publikationer med större förväntat kommersiellt värde. För svenska forskare och svenska företag erbjuder KTH:s WWWsida en startpunkt för vidare sökning i vetenskapliga databaser över hela världen KTH erbjuder i likhet med andra universitetsbibliotek bl.a. följande tjänster: 0 undervisning om hur man söker vetenskaplig information, 0 uppdrag att söka information 0 leverans av dokument från hela världen.

STN International, the Scientific and Technical Information Network är en icke-kommersiell organisation med amerikansk, tysk och japansk finansiering. Representant i Sverige är KTH:s bibliotek. STN International är ett online-system med direkt tillgång till än 200 mer databaser över hela världen. Den har svårt att finna relevant som

2 Det pågår undersökning en inom SISU om hur SMF använder sig av WWW. 3 Sökningen är inte begränsad till svenska företag och organisationer. KTH:s bibliotek används också för sökning av påfallande många verksamheter i de baltiska länderna.

SOU 1996589 IT-revolutionen och högskolan 153

information har möjlighet att få råd beträffande sökningen genom en s.k. help-desk med personer som är specialister på sökning. Utskrifter levereras snabbt från närmaste land Japan, Tyskland och USA. Utbildning i att använda STN ges på flera håll i världen. STN säljer också bevakningstjänster. Det går att utforma skräddarsydd en bevakning som löper automatiskt och som meddelar kunden så snart det finns något nytt inom det valda området. KTHs bibliotek har också ett samarbetsavtal med det japanska

JICST The Japan Information Center of Science and Technology,

som erbjuder tillgång till vetenskaplig och teknisk information från hela världen. JICST etablerades den japanska regeringen år 1957 och av har en central position när det gäller insamling, bearbetning och spridning av vetenskaplig och teknisk information. Verksamheten

finansieras genom avgifter och anslag från staten. JICST Information

baseras på drygt 8 000 japanska tidskrifter och närmare 9 000 utländska tidskrifter från cirka 50 länder. Dessutom insamlas material

från tekniska rapporter, konferensrapporter och offentliga rapporter.

Det finns också ett tiotal databaser för litteratursökning. Ett hundratal specialister ansvarar för urvalet av artiklar/data/rapporter, skrivande av sammanfattningar och indexering. Specialisterna samarbetar med några tusen externa vetenskapsmän och tekniker står för som sammanfattningar. Det finns över nio miljoner referenser i databasen och den växer nu med cirka 700 000 per år. All information som JICST samlar in överförs till elektronisk form och det går att söka online i JICST:s databaser. Denna databassökning är också tillgänglig för utländska företag. En mindre del av informationen finns också på engelska i särskild databas JICST-E. en För närvarande är sökning i vetenskapliga databaser i allmänhet gratis om den sker inom bibliotekets väggar. Däremot utgår avgifter för artiklar som beställs ett resultat sökningen. För enskilda som av användare som söker on-line tillkommer avgifter för bl.a. licenser och teletrafiken. I framtiden kommer sökning on-line troligen att i högre grad bli avgiftsbelagd. Om så blir fallet kommer det att skapa efteren

frågan på specialistkompetens i sökningsarbetet.

10.3 IT-tj änster vid högskolor

Spridning av forskningsresultat görs bäst någon lever nära av som forskningen. Det är därför naturligt att denna uppgift intese som en grerad del av universitetens eller institutionernas verksamhet. De vetenskapliga databaser som förmedlas de vetenskapliga biblioteken, av

har också som främsta uppgift att betjäna forskare. Det hindrar inte att

vetenskapliga databaser också fyller viktig funktion spridare en som av vetenskapliga rön till näringsliv och myndigheter. Som ett komplement till de vetenskapliga databaserna kan konman se

154 IT-revolutionen och högskolan

taktsekretariat och liknande organ inom universitetsvärlden med uppgift att mer aktivt förmedla forskningsresultat till företag. Sådan förmedling eller marknadsföring sker också i växande utsträckning IT-baserad kommunikationil. genom Många amerikanska och kanadensiska universitet har redan WWWsidor med en tämligen fyllig och lättillgänglig information om sina forskningsverksamheter. En del universitet har också speciella informationssidor for mindre företag. Dessa sidor innehåller viss kompletterande information i företagsledningsfrågor och även hänvisningar och länkar till databaser, tidskrifter och andra organisationer. Flera av de amerikanska universiteten ligger således långt framme i fråga om att utnyttja WWW för informationsspridning men även de befinner sig i början av en utveckling. De har tagit det första steget genom att överföra information till elektronisk form, möjlig att söka via Internet. Nästa steg kan bli att skapa interaktivitet, d s ge mindre v företag möjlighet att också ställa frågor och få specifika svar. Ett tredje utvecklingssteg kan bli att skapa en marknad för tjänster, instruktion och utbildningar som distribueras via nätet. Ett trettiotal av Sveriges universitet och högskolor har egna WWW-sidor med länkar till de egna institutionerna. Men dessa sidor är ännu tämligen outvecklade och mycket återstår innan de kan fungera som sökinstrument för mindre företagF. Flera av högskolornas WWWsidor har visserligen enkel sökfunktion gör det möjligt att få en som fram information om anställd vet att finns på en om man personen högskolan. Men det finns bara några få databaser innehåller som uppgifter om pågående forskningsprojekt. En sådan är "Current

Research Information System" CRIS. I CRIS ingår projekt är

som finansierade av NUTEK, Naturvetenskapliga forskningsrådet och

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

Med den idag tillgängliga IT-baserade forskningsinformationen går det inte att söka personer inom ett visst kompetensområde. En sådan tjänst skulle kunna vara intressant för mindre företag när det uppstår problem med en produkt eller en process eller när företaget överväger att starta ett utvecklingsarbete. Några högskolor planerar dock databaser som kan att använda för att söka med personer kompetens inom ett visst fackområde. Vid IMIT på Chalmers planeras ett projekt vars syfte är att ta fram ett datorbaserat hjälpmedel för företag och forskare som vill kunna ta kontakt med forskare är som involverade i forskning inom ett visst ämnesområde. Projektets arbetsnamn är Kompetenssökaren och meningen är att de olika forskningsinstitutionerna skall förse databasen med uppgifter om

4 Det kan nämnas sökning "Technology transfer på Internet att en gav 50 000 "träffar. Denna databas når man via Internet http://uarda.lu.se/ris.htm.

IT-revolutionen och högskolan 155

forskare, ämnesområden, utrustning och apparatur, rapporter,

planerade konferenser och seminarier m m. Ett företag som t.ex. har

behov att genomföra ett vindtunnelprov, skulle snabbt få en av översikt över de forskningsinstitutioner som har en vindtunnel och

som dessutom är intresserade av externa uppdrag.6

IT skapar också möjligheter för svenska högskolor att samarbeta internationellt och därigenom kunna erbjuda svenska mindre företag ett ökat utbud högklassig fort- och vidareutbildning i bl.a. tekniska av ämnen. Som ett belysande exempel kan nämnas att KTH fått ett anslag möjliggör ett samarbete med Stanford University i som Kalifornien. Samarbetet kommer att omfatta bl.a. en IT-baserad utbildning för företag i telekommunikationsbranschen i Blekinge. En bärande tanke är skapa ett system för livslångt lärande i företagen

under den fantasieggande rubriken Arbetsplatsens Universitet. Ett

delsyfte med samarbetsprojektet är att KTH skall studera kopplingen mellan IT-forskning vid Stanford och industriell utveckling i Silicon Valley.

10.4 Nya för mindre företag

IT-tj

änster

Dagens IT-baserade forskningsinformation är i princip elektroniska varianter skriftlig information. Även företag och organisationer av bevakar vissa ämnesområden kan förmedla sin information i eleksom tronisk form till sina uppdragsgivare. Som exempel på sådana informationsmäklare kan nämnas branschföreningar, facktidningar och specialiserade konsulter med nyhetsbrev eller liknande tjänster. ITnät kommer också att skapa förutsättningar för informationsmäklare inom områden där det nu bara förekommer direktförsäljning t.ex.

försäljning bilar, uppdrag, anställningar Informations-

av resor, mm. mäklamas affärsidé blir att leta fram det bästa alternativet enligt kundens önskemål. Vi kan också redan nu se att det kommer att skapas helt nya tjänster med hjälp IT. I framtiden väntas således försäljning av både av och tjänster via WWW bli vanligt. Det bromsar utveckvaror som lingen är dels att så förhållandevis få konsumenter har tillgång till nu

Internet7, dels att säkerheten vid betalningar inte är fullgod. Betalning

kan idag ske genom att köparen uppger sitt kreditkortsnummer. Detta kan dock komma i obehöriga händer, vilket anses vara en oacceptabel risk. Det pågår emellertid ett intensivt arbete med att utveckla säkrare rutiner för betalning. Internet har därför hittills i kommersiella

Claes Thunälv, IT Affärsutveckling, IMIT, Chalmers. Idecember 1995 145 000 datorer uppkopplade mot Internet. Källa: var ca Affärsvärlden 1996:9.

156 lT-revolutionen och högskolan

sammanhang mest använts för att visa och tjänster samt för upp varor att förmedla beställningar. Betalning för informationstjänster på Internet är inte bara ett

säkerhetsproblem utan också en upphovsrättslig fråga. Den köper

som en informationstjänst på Internet får ett original som säljaren lätt förlorar kontrollen över. Det är svårt att hindra att köpare säljer en eller vidarebefordrar informationen. I vissa situationer är strategin att hävda upphovsrätten och se till att den efterlevs. I andra fall går det att hävda konkurrensrätten, d att andra företag utnyttjar inforv s mationen på ett sätt som ger dem otillbörlig konkurrensfördel. En en tredje inställning är att tillhandahålla informationen gratis eller i andra fall ta rejält betalt vid första leverans för att därefter strunta i vad som sedan händer med den. Det pågår ett internationellt arbete syftar till att göra Internet som mera användbart för kommersiella tjänster. Swebizz är organisation en som har som etablerats för att utveckla förutsättningarna för elektronisk handel på Internet. Bakom organisationen står IT-kommissionen och ett antal företag och organisationer. Till skillnad från Toppledarforums projekt för elektronisk handel den offentliga seksom avser torns upphandling vänder sig IT-kommissionens projekt framför allt till mindre företag.

Swebizz kommer att studera betalningsförmedling, säkerhetsfrågor

samt lagar och regelverk som kan påverka spridningen elektronisk av handel. Det kommer att organiseras pilotprojekt inom tio områden och bl.a. skall Swebizz ge utvecklingsstöd till 500 mindre företag. Organisationen har också samarbete med den amerikanska föreningen Commercenet, som redan utvecklat olika sätt för elektronisk handel på Internet. Internet har hittills främst haft sin styrka när det gäller information som kontinuerligt behöver uppdateras och då det är värdefullt för många att snabbt få tillgång till uppdaterad information. Ett typexempel är information rörande de finansiella marknaderna. Sparbanken erbjuder t.ex. sedan maj 1996 aktiehandel via Internet för företag och privatpersoner. Till att börja med får kunderna kännedom om aktiekurserna med 30 minuters fördröjning. Inom kort blir det

möjligt att tilläggsavgift få löpande information de

genom en om

aktuella kurserna. Då försvinner det informationsöverläge

som fondhandlama traditionellt haft. Till detta kommer att handel via

Internet kostar en bråkdel av vad den gör i det nuvarande systemets

Positivt för mindre företag vore om Internet ledde till att det upp-

stod en marknadsplats för mer sammansatta tjänster där teknisk lös-

en ning ska kombineras med en organisatorisk förändring och utbilden ningsinsats. IT-nät utgör en god infrastruktur för uppkomsten av

a Courtaget är endast 0,18 procent vid handel. Till detta kommer årlig avgift en om l 000 kr.

T-revolutionen och högskolan 157

sådana kombinationer. Men det är svårt att i dag sia om hur det nya kommer att organiseras och vilka som blir parter. I USA kan mindre företag via både privata och offentliga organisationer få information via WWW och Internet. Som exempel kan nämnas The U.S. Business Advisor som erbjuder företag en sam-

lad tillgång one-stop electronic link till federala informationskällor

och tjänster. Syftet med IT-tjänsterna är att effektivisera relationerna mellan stat och näringsliv. Genom WWW-sidan kan ett företag söka information rörande skatter, arbetsmarknad, export, kapitalanskaffning, tekniköverföring och mycket annat. Det finns också länkar till andra organisationer som bistår mindre företag, t.ex. Small Business Administration SBA. SBA erbjuder bl.a. ett tämligen rikhaltigt utbud administrativa datorprogram som kan hämtas hem av via Internet. Ett flera regionala IT-tjänster är Peninsula Advanced av Technology Center iVirginia. Det icke-kommersiell organisaär en tion erbjuder one-stop access to business. Syftet är att förbättra som regionens konkurrenskraft och teknologiska infrastruktur för att få en stark, diversifierad ekonomi. Mindre företag kan genom denna ITtjänst få kontakt med forskningsinstitutioner, utbildningsanordnare, finansiärer m fl. Det kanadensiska näringsdepartementet har varit mycket aktivt i fråga användning av IT-nät för att kommunicera information till om företagsamheten. En de många tjänsterna Internet är The av Canadian Technology Network är väg för de mindre företagen som en att komma i kontakt med auktoriserade rådgivare, som kan konsulteras i frågor rörande teknik och ekonomi. Dessa rådgivare har sin hemvist i företag, forskningsinstitut och offentliga organisationer över hela landet. Rådgivarna är också sammanlänkade i nät för att göra det lättare att anlita flera experter för ett visst företags problem. Det är dessa nät som utgör stommen i stödprogrammet IRAP, närmare beskrivet i kapitel Under våren 1996 har det kanadensiska näringsdepartementet presenterat ett stort program för spridning av IT-tjänster via Internet. Programmet består av två delar. Den första innebär att man etablerar

Kanadas största WWW-sida för företag kallad Strategis. Genom

denna kan företagen få tillgång till information om branschspecifika frågor, exportmöjligheter, marknadsinformation, nya tekniker och processer, statliga program och mycket annat. Dessutom finns möjlighet att komma i kontakt med de rådgivare som ingår i olika nationella näringslivsprogram. För att företagen, och särskilt mindre, skall få tillgång till de tjänster som förmedlas via Strategis så har näringsdepartementet som den andra delen i programmet bestämt att projektanställa cirka 2 000 studenter under tre Studenterna kommer att under fyra somrar. sommarmånader hjälpa totalt cirka 50 000 företag att koppla upp sig

158 IT-revolutionen och högskolan

mot Internet och instruera dem hur man söker via WWW. För att klara denna uppgift får studenterna först en kortare utbildning. De får också ett arvode på cirka 45 000 kronor och företagen får betala cirka 1500 kronor för de tre dagar studenterna tillbringar på varje som

företagg. Studentprogrammet stöds av universitetens samarbets-

organisation och flera andra organisationer samt företag av som Microsoft.

10.5 också

Sammanfattning: Stora möjligheter men ny problematik

Utvecklingen inom IT förskjuter problemet från att få tillgång till information till att vaska fram den relevanta informationen. Om småföretagaren tidigare kunde liknas vid en ökenvandrare på jakt efter en vederkvickande källa så kommer morgondagens småföretagare att riskera att påminna om en person som försöker dricka ur en sprutande brandslang. Det kommer att vara förenat med en kostnad att sortera fram den relevanta informationen i varje situation. Det har också uttryckts som att småföretagarens tid förblir den knappa resursen.

Sammanfattningsvis rymmer utvecklingen överväldigande möjligheter men också nya problem: 0 Hur hitta rätt och hur avgöra vad är relevant som 0 Kvalitetsbedömningen. Kan lita på informationen man 0 Upphovsrätten. Vem äger informationen och lönar det sig att ta fram information

Som ett problem brukar man även anföra risken för social isolering när de personliga kontakterna reduceras. Det är självklart att kontakter via ett IT-nät inte kan ersätta de sociala kontakterna eller nätverken mellan företagare som finns i områden med god företagskultur och sammanhållning. Dock gäller att kontakter via datorbaserad kommunikation kan ge ett mervärde för ett nätverk också har som fungerande sociala kontakter. Det kan bli ett intensivare och effektivare utbyte som följd av den nya tekniken. Utvecklingen av modern IT kommer inte att helt reducera de stordriftsfördelar som nu finns i informationshänseende rimligen men måste man anta att de blir mindre. Problemet kommer att förskjutas från att kunna skaffa informationen till att gälla informationens relevans. Detta kommer att skapa efterfrågan på tjänster från experter eller informationsmäklare som kan åta sig att bevaka vissa ämnesområden och förmedla intressanta nyheter till uppdragsgivaren.

9 Källa: STATT. Informationsteknik 4 1996. nr

lT-revolutionen och högskolan 159

Mycket men inte allt kan komma att skötas av aktörer som arbetar på kommersiella villkor. För att det ökade utbudet information skall av kunna utnyttjas kommer det att fordras någon eller några som tar för strukturering och standardisering. Här finns uppgifter som ansvar inte säkert kommer att klaras via marknaden utan där någon eller några offentliga aktörer måste ta ansvaret. Några exempel: De vetenskapliga databaserna kan säkert utnyttjas effektivare av 0 vissa mindre företag. Ett sätt att öka användningen vore att ge intresserade företag checkar som kunde användas dels för utbildning i databassökning, dels for att bekosta sökningar. NUTEK borde kunna integrera detta i sitt normala stöd till mindre företags teknikutveckling. 0 Institutioner och högskolor kan uppmuntras att bygga upp Kunskapsökaren eller motsvarande sedan successivt kan som byggas ut med mer information. 0 Näringslivssekreterare kan skapa Intranet för kommunens mindre företag. Detta kan sedan bli en kanal for länkning av mer kommersiell information och även forskningsinformation. 0 Möjligheten att skapa en one-stop access för IT-baserade tjänster bör övervägas. 0 Statsmaktema kan främja situationen för SMF genom att se till att WWW kan användas för kontakter med myndigheter och för att teckna enklare avtal. Om det visar sig att regelsystemet är så komplicerat eller oprecist att det inte går att använda WWW så bör det ett skäl för att förenkla författningstexter och instruktioner. vara

I l 16-0768

Kunskapssamhälletsföretag 161

ll Kunskapssamhällets företag

Frågor om hur nya tekniker och metoder sprids och nyttjas har länge intresserat nationalekonomer. Anledningen är att de traditionella

produktionsfaktorerna "kapital" och arbetskraft inte räckt för att

förklara ökningen av förädlingsvärdet, i en bransch, en grupp företag eller i en hel ekonomi. Det krävs ytterligare en faktor som har kallats teknikfaktorn. I teknikfaktom ingår effekter av nya eller förbättrade produkter, tekniska rationaliseringar, effekter av att ny produktionsteknik ersätter tekniskt föråldrade produktionsanläggningar, organisatoriska förändringar längs material- och varuflöden, förädlingsvärdeeffekter via förändrad produkt- och marknadsmix, utbildningssatsningar, kompetenshöjande rekryteringar, samverkan med och nyttjande av olika externa resurser, förändringar i kapitalmarknadens funktioner och utbud m m. Teknikfaktorn är således mycket mer än bara teknik. Arbetskraftens utbildning, det samlade kunskapskapitalets organisation och förnyelse, förekomsten av kunskapsstärkande allianser mellan företag och mellan offentliga verksamheter och företag samt företags förmåga att organisera för kundvärdestyrt lärande är exempel på faktorer som särskilt lyfts fram under senare år.

Intresset för teknikfaktom gjorde att frågor som rör hur nya tekniker sprids till mindre företag fick starkare betoning i många OECD-länders näringspolitik mot slutet av 1970-talet. De första teknikspridningsprogrammen var investeringsinriktade. I programmen ingick att visa upp de nya teknikernas effekter i särskilda demonstrationsanläggningar eller hos pionjäranvändande företag, att tillföra företagen kunskaper för att värdera teknikernas ekonomiska potential, att utbilda i handhavandet och att påskynda investeringsbesluten i företagen genom olika ekonomiska incitament. Inågra svenska kommuner tog man redan under 1980-talets första år initiativ för att driva på teknikspridningen till de egna företagen. Satsningarna gjordes vanligen i särskilda hus teknikcentrum där - -

162 Kunskapssanzhällets företag

mindre företags personal kunde pröva och lära de teknikerna under nya sakkunnig ledning. Företagen skulle också kunna "sambruka" ett centrums maskiner och expertis för att nå kostnadsfördelar. De tidiga erfarenheterna summerades i 1985 års regionalpolitiska proposition. Resultatet blev att kommunerna kunde få visst stöd från en central kassa för investeringar i ett teknikcentrum och de tre första årens driftskostnader. Detta kom att utlösa en närmast lavinartad etableringsvåg, den svenska teknikcentrarörelsen. I flertalet teknikcentra visade det sig mycket snart att efterfrågan på de erbjudna tjänsterna från närområdets mindre företag i det var närmaste obefintlig. Många centra avvecklades efter kort tids verksamhet, andra förändrades i olika riktningar. Vissa fick karaktär av

ingenjörsñrmor, som eftersträvade ett ledande kunnande inom

relativt snäva kompetensområden. I flertalet fall deras kompetens var då rotad i ett etablerat och välrenommerat tillverkningsföretag på orten. Dessa centra kom att likna andra kunskapsföretag avknoppade från större företag, dv s företag, som externaliserar kunskap och gör denna tillgänglig på en öppen marknad. En del teknikcentra fick en tydlig koppling till den lokala skolan och det omgivande näringslivets behov av att vidareutbilda och nyrekrytera personal. I dessa fall var det normalt medelstora en grupp företag som dominerade den lokala arbetsmarknaden. Företagsgruppen engagerade sig därför aktivt i centrumets personella och maskinella resursuppbyggnad och svarade, via ramavtal och upphandling, for en betydande basfinansiering av verksamheten.

Det fanns även en annan underström i näringspolitiken, i Sverige och

andra länder. De nya teknikerna egentligen förpackad

var ny

kunskap. Den centrala faktorn således inte teknik utan

var

kunskap. Underströmmen förstärktes budskap från forskare,

av konsulter och bestsellerförfattare beskrev det pågående skeendet som som en transformation från ett industri- till ett kunskapssamhälle. Budskapen fick ett kraftfullt politiskt genomslag i många länder från 1980-talets första år. Omgående kom intresset att särskilt knytas de miljöer och uppfattades kunskapssamhällets personer som som frontaktörer, främst högskolorna och deras forskare. Program för att sprida kunskap från dessa miljöer och personer i fronten kom i fokus för regionalpolitiken. Än i fokus kom frågor rörde mer som forskningens geografi. Att en region förfogade över forskande en högskola som spred kunskap till det omgivande näringslivet, sågs som

den centrala faktorn för att regionalt klara övergången till kunskaps-

samhället.

Kunskapssamhällets företag 163

Den tes som kom att dominera var att forskningsbaserad kunskap

är nyckeln till ekonomisk tillväxt. Huvudstrategin blir då att bygga forskningsbaserad kunskap inom universitet, högskolor och forskningsinstitut och därefter se till att denna förs över till näringslivet,

särskilt till de mindre företag som inte bygger forskningsbaserad

kunskap i egen regi. Den logiska kedjan är Grundforskning - Ny förklaringskunskap - Tillämpad forskning - Nytt forskningsbaserat kunnande - Förpackning och spridning - Påverka behövande företag så att den nya kunskapen omsätts i kompetens - Stärkt konkurrenskraft - Tillväxt - Mer sysselsättning.

Förkortas kedjan står det forskning i början och mer syssel-

sättning i slutet. Tillförs en geografi i början och slutet på orten,

inom regionen, i landet blir kedjan politiskt intressant.

än mer Inom de nordiska länderna kom tesen under senare delen av 1980talet att omsättas i satsningar på olika länkverksamheter i Norge kallade kompetansesentra för att knyta mindre företag till forsk- ningsbaserad kunskap. Några år in på 1990-talet var det få satsningar som överlevt. För att gemensamt tolka dessa erfarenheter har en grupp departementstjänstemän från de nordiska länderna träffats under en serie seminarier under 1994-95. Med utgångspunkt från en mycket inträngande studie av den norska kompetansesentrarörelsens uppgång

och fall korn samtalen främst att röra företaget som kunskapssystem

hur ett företags nätverk i marknaden ger möjligheter att ta in ny kunskap för att bygga kompetens, sätt att bygga en kunskapssökande organisation samt exempel på hur det i lokala/regionala miljöer växt fram vitalitet i kunskapssamhällets företagande. Texten som följer bygger helt på den dokumentation om

kunskapssamhällets företag som växte fram under dessa seminarier.

11.1 och

Kunskap kompetens

Vad menas med kunskap I ordlistan ges synonymerna kännedom,

vetande, insikt. Kännedom fakta, sanningar, principer etc är om en kunskapssynonym som knyts till individer. Vetande är något objektivt det som står i uppslagsböcker mm. Insikt betyder närmast -

medvetenhet om, dvs individers förhållningssätt till det objektiva

vetandet. Man kan således tala objektiv respektive individbunden kunom

skap. Andra sätt att tudela kunskapsbegreppet är att tala om praktisk respektive teoretisk kunskap, förtrogenhetskunskap respektive

164 Kunskapssamhällets företag

påståendekunskap eller kodifierad kunskap respektive tyst kunskap.

Det sista begreppet refererar till den erfarenhet bär på och personer brukar i sitt arbete utan att den är beskriven i dokument. Objektiv kunskap kan dels uttryckas i enkla fragment informationer dels i förklaringar av orsakssamband Den in- - m m. dividbundna kunskapen kan dels uttryckas i kunnande -insikter hur om man gör eller kan göra i olika situationer dels i förståelsekunskap d v s en kunskap som reflekterar individens uppfattning hur saker om hänger samman. Begreppet individbundet bör här i vid mening. ses

Kunnande och förståelsekunskap kan relateras till flera individer,

i en

grupp eller i ett företag. Man talar to branschkunnande.

m om En grov karaktäristik av dessa fyra sätt att ge innehåll till begreppet kunskap är följande.

Kunskap Information Kunnande Förklaring Förståelse Ger svar på När Var Hur göra Vilka Varför Vad på- Hur hänger det frågor typ: Hur Vem hjälpmedel verkar Vad ligger ihop Hur ser Hur stort finns Vem kan bakom etc mönstren ut etc anlitas Vad leder mest effektivt till önskat resultat Karaktär: Objektiv, Individrelaterad, Objektiv, kodi- Individrelaterad, kodiñerbar, handlingsbase- ñerbar, strukturer- lärbaserad kunstrukturerbar rat inlärd kun- bar kunskap skap kombina- - kunskap skap. Byggs klargör tion av eget klargör genom "att göra" orsakssamband kunnande och "fakta och saker. och lagbunden- förklaringskunomständig- heter. Vetenskap- skap heter". lig kunskap", "vetande"

Information kan ses som en impuls kan utlösa handlingar där som kunnande kommer till bruk. Men information kan också del ses som en i en individs förståelsebygge. När viss informationsbit kommer på en plats kan kanske tidigare informationsbitar tolkas i ett nytt

sammanhang. Tillskott av förklaringskunskap kan effekter.

ge samma

Information och förklaringskunskap bör således råvaror i det

ses som

kunskapsarbete där individers förståelsekunskap och kunnande tas i

bruk, tex för att lösa problem. Genom kodifiering och strukturering tex till databaser eller -

expertsystem kan ett företag underlätta bruket råvarorna

- av

information och förklaringskunskap. Sådan kunskapsråvara" kan

Kunskapssamhällets företag 165

också förmedlas via tjänster privata eller offentliga aktörer som erbjuder företag. Typiska tjänster är att tillhandahålla efterfrågade informationer eller orsakssamband förklaringar, och därmed ofta som ger lösningsimpulser, på väl definierade problem. Dialogen kund-aktör kan begränsas till att klarlägga de objektiva förutsättningarna och till att välja ett för kunden bra sätt att leverera den sökta kunskapen. ITutvecklingen har här öppnat helt nya möjligheter. individs/grupps kunnande och förståelsekunskap relateras till När en ett definierat mål eller till ett visst krav brukar använda begreppet man

kompetens, som kommer av ordet competo, ett verb med betydelsen

skapa någon form resultat. Kompetens således till att börja av avser med den del kunnandet/förståelsekunskapen som behövs för att nå av målet eller infria kravet. Men kompetensbegreppet har också en handlingsdimension. En kompetent har förmåga att effektivt ta person ibruk sitt kunnande och sin förståelsekunskap för att nå målet eller uppfylla kravet. I begreppet effektivt ligger bl a att vid behov söka och bruka information och förklaringskunskap. Handlingsdimensionen relaterar därmed kompetensbegreppet såväl till berörda individers

personlighetsdrag social förmåga, kreativitet, målmedvetenhet, ut-

hållighet till gruppens/företagets samlade förmåga effek-

m m som att

tivt nå målen. På individplanet handlar således kompetensbegreppet i stort om förmåga att bruka sitt kunnande och sin förståelsekunskap personers för givna syften. Bruket innebär att träna, imitera, göra fel, reflektera, göra På företagsplanet handlar det att effektivt bruka om... om individers kompetens och de resultat tidigare kompetensbruk som av lagrats i tex ritningar, driftssystem och instruktioner samt under begrepp som företagskultur och normsystem. Egentligen bör lägga in ytterligare en dimension i kompetensman begreppet. Personer, eller företag, som genom göranden och resultat förtjänat epitetet kompetenta, kan ha nått därhän med olika balans i mixen kunnande och förståelsekunskap. Grovt gäller att ett tyngre av inslag förståelsekunskap bör förbättra möjligheterna att bedöma det av kunnandets bärkraft i ett tidsperspektiv. Radikala teknikskiften egna kan tex på kort tid kompetensvärdet i ett under lång tid rasera uppbyggt kunnande det gamla kunnandet/tekniken motsvarar inte -

längre marknadskraven. Facitkrisen är ett i Sverige välkänt exempel.

En notering här med längre utbildningar normalt har är att personer förutsättningar att bära förståelsekunskap än personer med mer kortare. Om företaget har tillgång till med sådan förpersoner ståelsekunskap att de förmår runt hörnet inför tex teknikskiften se kan detta företaget kompetens att handla i tid", d förmåga att ge v s bygga nödvändigt nytt kunnande utan att förlora väsentliga upp

166 Kunskapssamhällets företag

marknadspositioner. Att man inom många OECD-länder satsar på att förmå mindre företag att anställa civilingenjörer med vetenskaps- baserad kunskapsgrund tar bl sin utgångspunkt i denna dimension - a av begreppet företagskompetens.

l Överföring

av kunskap och bruk av kunskap

Distinktionen mellan begreppen kunskap och kompetens är viktig för

att tydliggöra mål och medel for offentliga aktörer, inte minst de som arbetar med frågor rör mindre företags utveckling och tillväxt. som Såväl objektiv personbunden kunskap kan överföras från som en

organisation till en annan. Problemet är bara att kunskapens språk

kan skilja. En förklaringskunskap på ett vetenskapligt språk är lätt att

överföra inom högskolevärlden ofta obegriplig för mottagare men en inom ett vanligt mindre företag. En effektivt överför sitt person som

kunnande och sin forståelsekunskap i organisation kan behöva byta

en

språk för att spela roll i Ganska många små

samma en annan.

företag, som avknoppats från högskoleforskning, har just översättningsförmåga som central affärsidé, åtminstone under sina första år. De förpackar och produktifierar kunskaper från forsknings-

systemet på ett språk som utlöser reflexioner och idéer hos deras

kunder, oftast stora företags utvecklingsavdelningar.

Kompetens är att handlings- och målinriktat bruka kunskap. Ett

företag som besitter omfattande kunskap utan att bruka den är

en -

åtminstone just då kompetenssvagt tex bankerna innan bank-

krisen. Med ändringar i ägandet, ledningen, organisationen eller

affärsidén kan kunskapsbruket fokusering och handlingsinriktning

ges företaget blir på kort tid kompetensstarkt. En person som upplevs mycket kompetent i organisation kan en

upplevas som kompetenssvag i Hans/hennes kunskaper har

en annan. inte ändrats, det år målbildema skiljer. Kompetens kan sålunda som -

med strikt definition knappast överföras från aktör till

- en en annan. Det är kunskaper överförs. Det mottagande företagets kompetens som ökar om de överförda kunskaperna ligger rätt i förhållande till

företagets målbild och handlingsinriktning.

Att försöka överföra kunskaper inte träffar tavlan hos som mottagaren, tex ett mindre företag, är naturligtvis meningslöst. Men vet företag alltid tavlan står och den bör stå I åtskilliga var - var OECD-länders program till stöd för mindre företags utveckling ingår

därför, i ett första steg, ett sparringstöd" sådana

som avser att ge insikter. I kapitel 9 har några sådana beskrivits. program

Kunskapssamhällets företag 167

sparringstöd ska i första hand djupare, och inom företaget ge en förankrad, förståelse för den verksamhetens ekonomiska villkor, egna särdrag och framgångskriterier. Resultatet kan bli motiv att söka och bruka kunskaper, tex för att införa teknik, arbetsmetoder eller nya arbetsformer ökad produktivitet, kvalitet, service och som ger kundnytta. Men stödet kan också leda till att företagsledning en ser med andra ögon på vad som i ett längre perspektiv gör företaget kompetensstarkt. Och därmed kanske till förändrad på vilka en syn kunskaper som behövs inom företaget och vilka länkar till externa kunskapskällor, tex högskolor, kan behöva byggas. som Begreppet "The learning paradox" har myntats för att beskriva denna för småföretagspolitiken mycket centrala problemställning. En slutsats som dragits inom den tidigare refererade studien stödav program inom OECD-länderna är att småföretagspolitikens fokus aldrig kan ligga i att brett sprida kunskaper avseende tekniker eller nya metoder med ett utbudsperspektiv där högskolor och forskningsinstitut är de centrala källorna. Det grundläggande är i stället att genom sparringstöd bidra till att de mindre företagens ledningar gör mer

medvetna placeringar måltavlan, tex med utgångspunkt från de

av hot och möjligheter kan följa företagets placering i försom av en ädlingskedja. Man talar att påverka willingness på svenska om - ungefär motivation och ability, dv förmåga eller förutsättningar. En - s

central tes blir därmed att småföretagspolitikens fundament är sk

proactive mentoring, ett begrepp som just syftar på frågor rör som måltavlans position och därmed relaterade behov teknik- eller kunav skapstillskott. Följande citat från den refererade studien kan sammanfatta de centrala tankegångarna. One of the most difficult problems to be in helping SMEs overcome develop capabilities caused by the learning paradoxi That is, that until you have leamt something cannot properly specify what you you need to learn. Someone the infrastructure needed who has brief a ungefär uppdrag to guide finns especially those with limited tech- nological capabilities in identifjøing - their needs and then finding ways to satisfy them."

Citatet betonar att det är i fältarbetet de svåra uppgifterna finns

som

för personer engagerade i småföretagsutveckling. Här krävs ett stort

mått av trovärdighet, såväl i relation till berörda företags ledningar som deras anställda. I flera länder har denna insikt också lett till en mer

nyanserad syn på rent administrativa förenklingars räckvidd t

ex

one-stop-shop för att kunna mäkla alla kontakter från ett ställe.

168 Kunskapssamhällets företag

1 1.3 Begrepp som kunskapscentrum och kompetenscentrum

Med här givna definitioner kan verksamhet kallas "kunen som

skapscentrum ges mycket tydligt innehåll. De preciseringar som

behövs rör centrumets kunskapsdisciplin och den typ av kunskaper som finns inom centrumet eller kan nås via det. Funktionsmässigt behövs preciseringar avseende det sätt som efterfrågade kunskaper avses bli överförda på.

Begreppet kompetenscentrum är mycket mer diffust eftersom

centrum lätt associerar till ett ställe har tillgång på kompetens som

som kan överföras till någon i periferin". Som vi konstaterat är det

kunskaper överförs, inte kompetens. Man kan naturligtvis som beskriva ett projekt inom ett företag, eller ett målinriktat forsknings-

program inom en högskola, som kompetenscentrum. Projektet/pro-

grammet bygger kompetens genom att rikta centrera samlad

kunskap mot tydliga mål. Men i realiteten har begreppet bara sparsamt brukats i sådana sammanhang. Inom svenska departement och myndigheter brukas begreppen i dag för följande tre företeelser: Kompetenscentrum En forskargruppering inom en högskola/universitet som utsetts till nationellt "center of excellence" inom ett definierat kunskapsområde och vars verksamhet för en längre programperiod samfinansieras av främst NUTEK och en grupp storföretag.

Kunskapscentrum Ett ställe vänder sig till för att få svar på

man

frågor. Denna definition används främst inom Arbetsmarknads-

departementets sfår och avser då arbetslivsfrågor i vid mening. Inom ett kunskapscentrum finns det s k kunskapsförmedlare som kan ge svar direkt "egen kunskap icentrala frågor" eller förmedla kontakt med lämplig kunskapskälla. Kunskapscentrum Ett ställe där olika anordnare av utbildningar organiserat samverkan för att nå ett eller flera av följande mål: Förbättra såväl ungdomars som vuxnas tillgänglighet till utbildning; Höja olika utbildningars aktualitet och pedagogiska kvalitet; Bättre nyttja lärarresurser, lokaler och utrustningar. Definitionen brukas främst inom Utbildningsdepartementets sfár. Nästan alla kunskapscentra av denna typ är kommunalt förankrade, ofta med koppling till Komvux och till AMU. I några samverkar flera små kommuner. Lokala grupperingar av små till medelstora företag kan ingå som partner.

Kunskapssamhälletsföretag 169

Utöver dessa tre auktoriserade tolkningar används begreppen för

skiftande lokala/regionala företeelser. Inom de regionala högskolorna finns tex minst 50 projekt/stiftelser omväxlande benämns som

"teknikcentrum, kunskapscentrum och/eller kompetenscentrum.

Det rör sig genomgående om ganska små verksamheter. I resterna av 1980-talets Teknikcentrarörelse finns ytterligare ett tjugotal verk-

samheter. Benämningama brukas även för åtskilliga kommunala senare satsningar.

Begreppet "Teknopol" brukas inom NUTEK för att beskriva ett kunskapskluster där delarna kan högskola, näraliggande vara en forskningsinstitut, företag inom angränsande Science Park samt en andra geografiskt nära företag med kopplingar till kärnan. Offentliga insatser i en Teknopol att bidra till att synergier uppstår inom avser klustret.

Det kan nämnas att i Danmark används begreppen inte alls i dag

vare sig inom närings- eller regionalpolitiken. Teknologiske

InformationsCentre, TIC, är å andra sidan ett sedan länge inarbetat

begrepp. TIC-systemet, med centrala funktioner i Århus, kontor i varje

amt två i Nordjylland och totalt cirka 100 medarbetare, började byggas upp redan på l970-talet. Kontoren har vanligen 4 6 medarbetare, som fungerar affårsrådgivare eller teknikkonsulter som samt ett mindre sekretariat. Medarbetarna är generalister än mer specialister. I den mån har branschteknisk kompetens är denna man anpassad till tyngdpunkter i det omgivande näringslivet. Det är företagen som tar kontakt TIC-kontoren är inte ute på marknaden -

för att ragga uppdrag. Åtskilliga frågor kan kontoren, delvis via

uppbyggd erfarenhet, besvara själva. Ungefär tionde var företagskontakt leder till att högskola eller ett forskningsinstitut en kopplas in.

11.4 Norges kompetansesentra

I Norge är kompetensesentra ett begrepp i dag i stort avförts

som från närings- och regionalpolitiken. Så ingalunda fallet runt 1990. var

Begreppet lanserades redan 1981 det k Thulin-utvalget. Tanken

av s var att dessa sentra skulle fungera regionala samordnare i som ytan

mellan mindre företag och högskolor/forskningsinstitut. Bakom

förslaget låg observationen att detta FoU-system, främst därför det att var institutionellt splittrat, bara i liten utsträckning for dessa var en företag tillgänglig resurs. Man betonade särskilt att centra skulle vara samordnande fönster i de regionala miljöerna, inte utförare av FoU.

170 Kunskapssamhällets företag

Först användes termen "felles ingangsport, begrepp som one

senare

window shopping", one-stop-shop för att markera att målet var att

de mindre företagen bara skulle behöva vända sig till ett ställe för att knyta till det offentliga FoU-systemets kunskapsbärare och resurser an i övrigt.

Men ganska snart kom ambitionerna med kompetansesentra att

vidgas. Ett sentra bara skulle ett samordnande fönster som vara saknade möjligheter att påverka FoU-systemets regionalisering. Uppgiften var administrativ. Viktigare än länkning till nationella resurser var att ett senter både kunde samspela med FoU-resurser i den regionala miljön och bidra till att dessa resurser förstärktes och profilerades mot de behov som fanns bland regionens mindre företag.

Från cirka 1985 blev därmed "kompetensesentra" i Norge ett politiskt

mycket värdeladdat begrepp med många uttolkningar såväl centralt -

som regionalt/lokalt och med djup rötning i det då etablerade "para-

-

digmet om det framväxande kunskapssamhället". En svensk forskare

och konsult, Åke Uhlin, ingående studerat de norska kompetansesom sentrasatsningama ger följande bakgrundsmålning: Paradigmet det framväxande kunskapssamhället kom i omlopp om som dominerande idé från början av l980-talet. Vi tog de bakomliggande tankarna för givna och vi koncentrerade oss på medlen för att förverkliga dem. De drog till sig stort politiskt intresse och gav norska politiker, tjänstemän och forskare ett nytt, gemensamt ordförråd. På kort tid kom de att gestalta en politisk vision om ett nytt samhälle, nya arbetstillfällen, en ny slags industri... I detta perspektiv utvecklades begreppet "kompetansesenter" till sinnebild för regional/lokal take-off". Det en en kom att gestalta den nya samverkan som skulle sporra näringsliv och offentliga institutioner att få fram nya arbetstillfällen i distrikten. Det gällde att inte missa utvecklingen, kunskapssamhället var här, kom man bara igång med samverkan i någon form skulle fortsättningen mer eller mindre av sig självt.

Åke Uhlin att synfältet för många aktörer kom att begränsas menar av det faktum att kunskapsfrågor ganska plötsligt kom i fokus för norsk näringspolitik i allmänhet och regionalpolitik i synnerhet. Begreppet

kompetansecentra kom omgående att brukas för att tidigt ge detta

nya fokus fysisk tydlighet man byggde hus med avsikten att fylla -

dessa med de kunskapsbärande resurser personer, utrustningar etc som

den nya samverkan skulle byggas kring. Dessa hus kom också att ses

som en lösning på det gamla problemet att få till stånd kun-

skapsförmedlande länkar mellan vanliga mindre företag och

högskolor/forskningsinstitut. Det egentliga problemet, att företag och högskolor är artskilda miljöer och att ett länkbygge måste ta sin utgångspunkt i detta förhållande, korn i bakgrunden trots att det var -

Kunskapssamhällets företag 171

väl känt. Symbolen husbyggen under den eggande etiketten kompetansecentra blev i ett första skede viktigare än eftertankar rörande den tänkta verksamhetens förutsättningar, inriktning och innehåll. Husmetaforen gjorde att glömde bort att den eftersträvade man samverkan främst måste ett framväxande, långsiktigt resultat ses som

social process, sammanfattar Åke Uhlin. Därmed tappade

av en man även tidsperspektivet. Kompetensesentra ansågs tex kunna nå självñnansiering efter tre år från start. Inget sentra kom i närheten ens denna ambition. av

11.5 Lärande organisationer, Lärandets fabriker

"Den lärande organisationen" är ett slagord markerar betydelsen som av att både bygga och bruka kunskap i företagen. Uttrycket blir meningsfullt om det betecknar organisation där kunskapsbyggande en problemlösning läggs grund och där organisationsformen och som värdesystemet befrämjar såväl vardagslärande formella som utbildningstillskott.

Integration "lärande" och "görande år ett signum på sådan

av en organisation. Även formell vidareutbildning medarbetare ska mer av därför, så långt möjligt, förankras i det görandet, helst integreras i egna det. Ett sådant lärande ligger långt från den traditionella katederutbildningens norm- och formstyrda lärande. Någon har myntat

begreppet arbetsplatsens universitet för att markera denna distans.

En annan rubrik är "lärandets fabriker". I Sverige har bla företag inom ABB-koncemen under de senaste åren, som en del i det s k T-SO-projektet, arbetat mycket aktivt mot vision lärandets fabriker. Det tydliga målet halvering klart en om av

deñnierbara tider och tung uppbackning från ABBs ledning har givit

markanta resultat, bl i många ABB-koncemens medelstora a av företag. Ledningen menar i dag att satsningar på att bygga kompetens

genom lärande på arbetsplatsen "lärandets fabriker snart kan väga

lika tungt som FoU-satsningama, även i ett utvecklingsintensivt företag som ABB En central ingrediens i T-50-projektet är att få alla att förstå vad begreppet kunden i centrum innebär för det arbetet och varför egna det kan vara naturligt att bygga driftorganisationen längs de flöden där kundvärden skapas, d med arbetslagen bas. v s som En flödesorienterad organisation bygger på delvis på en annan syn

ledarskap och medarbetarskap än en funktionsorienterad. Den enskildes

172 Kunskapssamhällets företag

betydelse i laget och för laget markeras. Grundstommen blir en uppslutning inom laget bakom ett gemensamt ansvar för måluppfyllelse och resursutnyttjande. Spegelbilden är växande krav på den samlade organisationens förmåga att ge arbetslagen ett riktigt sammanhang. Inom dåvarande Arbetslivsfonden drevs åren 1994-95 flera projekt med dessa utgångspunkter. I ett beskrevs syftet med ett offentligt stöd till arbetsplatsutveckling inom medelstora tillverkande företag på ungefär följande sätt: "Deltagande företag erbjuds konsultstöd till arbetslag, lagledare och företagsledning vid övergång till, eller vidareutveckling av, en driftorganisation baserad på kundvärdestyrda arbetslag. Medlen är seminarier, utbildningar, effektmätningar, stödjande kopplingar över företagsgränser m m. Tyngdpunkten ligger vid arbetslagsutbildningar. Pedagogiken syñar till att säkerställa att deltagarnas kunskaper får en handfast förankring, integreradi den situationen. Lärande och "görande integreras i egna arbetslagen. En särskild styrka är att effektmäming är inbyggd i aktionsprogrammets pedagogik. Berörda personer görs delaktiga i olika mätningar ett arbetssätt som i sig driver förändring. - Grovt sammanfattat är målet att inom arbetslagen bygga kompetens genom att knyta samman observationer, reflektioner och aktioner som rör lagets kundvärdeskapande. Företagsledningens målbild riktar de inledande observationema. Reflekterandet förstärks via konsultemas exempel och förklaringsmodeller. Lärandet testas och utvecklas till kunnande via aktioner göranden" i arbetslagen. Resultaten mäts och återförs som nya observationer."

Pedagogiken i detta exempel stöds av aktuell forskning, bla inom

Harvard Business School Några studier har rört medelstora företag

inom mogna branscher tex metallindustri. Enstaka företag har successivt framträtt som i hög grad innovativa. Studierna visar att det inte är egna FoU-satsningar som ger förklaringen utan sättet att arbeta. Arbetsorganisatorisk innovativitet har inte bara ökat produktiviteten och höjt kvalitetsnivån utan i hög grad byggt grunden för mängder av produkttekniska innovationer. Ledningsfilosofin i dessa företag är att

så envist arbeta in budskapet lära att göra att alla det

genom ser mer eller mindre självklart att delta i aktiviteter som skapar, kanaliserar

och kontrollerar kunskaper och kompetens. Det som byggs in i väggarna kan tex vara följande teser:

Se tex Dorothy Leonard-Barton; "Wellsprings of Knowledge: Building and Sustaining Core Technological Capabilities. Boston 1995.

Kunskapssamhällets företag 173

Översikt 15 Företaget

som kunskapssystem

Metaforen lärandets fabrik" anknyter till synsätt inom företagsekonomisk nya forskning. Ett nytt stråk är att beskriva företaget kunskapssystem. I boken som ett Kunskap och värde. Företaget ett kunskapsprocessande och värdeskapande som system F ritzes forlag, 1994 beskrivs några grundläggande begrepp och synsätt i

en sådan modell på följande sätt. Författare är några ledande svenska forskare

inom företagsekonomi och foretagsorganisation, knutna till FA-rådet.

företaget pågår ständigt kunskapsprocesser skilda slag. Ny kunskap av bildas genom aktiviteter inriktade på problemlösning, generativa processer. Den nya kunskapen blir ett tillskott i företagets produktiva

processer. I dessa manifesteras kunskapen i de produkter eller tjänster som företagets erbjudanden och åtaganden mot kund bygger på. En borrmaskin

kan t ex vara manifesterad kunskap från de kunskapsprocesser pågår i som

ett verktygsföretag. Överföringen manifesterad kunskap till kund sker

av via representativa processer. Genom dessa ställs kunskaper till förfogande

för kundens värdeskapande. När borrmaskinen säljs är den en representant utanför företaget för alla de kunskapsprocesser i företaget som lett ñam till

den. Representativ kunskap är prissatt.

Det är nödvändigt att se de tre kopplade och processerna som återkopplade. En ändrad tillverkningsmetod kan öppna möjligheter till nya och bättre produkter, produktiv uppslag till generativ. en process ger en Diskussionen med kunder borrmaskinens egenskaper och kundens om önskemål kan leda till produktändringar också till affärsidéer. De men nya representativa således viktig spin-off till de generativa. processerna ger Något som utmärker lärande och framgångsrika företag är just att samma aktivitet kan fylla flera processfunktioner samtidigt. De allt kortare cyklema

i kunderbjudandena och de teknologiemas möjlighet till nya avancerat "skräddarsytt" ökar såväl den generativa kunskapsfunktionens betydelse som bruket av extern kunskap inom denna. Men förmågan in och att ta bruka relevant extern kunskap bygger på företaget har att en egen grundkunskap och ett "språk" fungerar. som

"Det är allas bord att vid problem skrota

- agera förslagslådan

-

Utan dristigt legitimerat experimenterande

- men byggs ingen

förmåga för framtiden."

"Det viktigaste lärandet är det integrerar - som över gränser inom vårt företag, mot kunder, leverantörer. mot Omvärlden finns för sök och knyt - oss upp an till den bästa -

expertisen.

174 Kunskapssamhällets företag

Stegen på vägen realisera visionen lärandets fabrik kan, mot att om Harvardforskama, också följas. Fler tänker oftare på hur menar förändringar kan påverka effektivitet och kundnytta. Fler tar kontakter med kunder och leverantörer samt med kollegor i andra

företag och andra kunskapsleverantöref. Fler känner att de

bemyndigats att aktivt delta i att utveckla företagets framtid.

1 1.6 IT, småskalighet och strategimodeller

nya

Det är dags att kasta alla strategiböcker, inklusive mina. De gamla synsätten, modellerna och recepten håller inte längre. Vi måste söka

helt vägar

nya Så drastiskt uttryckte sig 1980-talets ledarprofil inom managementområdet, Harvardprofessom Michael Porter, vid en internationell konferens for några år sedan. Porter menar att det inte är kunskapstillväxten i sig tvingar företag och nationer till som nu - radikalt nytänkande vad sätten att bygga och bruka kunskaper. avser Det är ett välkänt faktum att kunskapsmängden, i stort oberoende av

mätningssätt, ökat exponentiellt under många år. Men under det

senaste decenniet har informationsteknologins dramatiska utveckling tillfört förkortas radikalt. helt nya dimensioner. Alla tidsbegrepp

Kunskaper tidigare svåråtkomliga for de oinvigda, och

som var därför spreds ganska långsamt, kan i dag förpackas, förklaras och spridas på helt sätt. Därför växer nu mängden brett tillgängliga nya kunskaper mycket snabbare än kunskapsmängden som sådan. Att utnyttja denna tillgänglighet, och snabbt omsätta den i nya kundvärden, blir väsentligt inom i stort sett alla företag. Det avgörande konkurrensmedlet blir därmed att kunna översätta tillgängligheten i omställningsförmåga, dv s kompetens att ta in, rikta och bruka egen kunskaper. Effekten blir att många beslut inte längre kan följa nya gamla hierarkiska beslutsvägar inom företaget. I stället krävs ständiga gränsöverskridanden, både inom företaget och mot aktörer i omvärlden kunder, leverantörer, konkurrenter mm. Förutsättningen är att ledningen dels legitimerar detta gränsöverskridande, dels tillämpar ett

bottom-upsynsätt" inom breda områden för lärande, kunskapsbildning

och kunskapsbruk. Porters rekommendation att kasta de gamla modellerna över bord ska även reflex näringslivets ökade småskalighet. Allt ses som en av fler arbetar vid mindre företag och inom förhållandevis små arbetsställen. Trenden är tydlig inom nästan alla branscher såväl inom tillverkning tjänsteproduktion och inom alla industrisom -

Kunskapssamhällets företag 175

länder. Porter och andra att ökande småskalighet reflekterar menar såväl den nya tillgängligheten på kunskaper behoven snabb som av omställningsförmåga. Den under hela 1980-talet tydliga trenden bland

större företag att "utkontraktera" eng outsourcing såväl stödtjänster

som tillverkningsarbete till mindre, specialiserade företag kommer säkert att förstärkas ytterligare. Många menar att en av IT-utvecklingens viktigaste effekter är att den möjliggör långt gående desintegration stora strukturer. I av nationalekonomiskt språk är det IT-utvecklingens förmåga att drastiskt sänka transaktionskostnaderna är desintegrationens drivsom

kraft. Det lilla formatet är dessutom kunskapseffektivt eftersom det

är lättare att där brett kommunicera kunskaper rör verksamhetens som ekonomiska villkor, särdrag och framgångskriterier. Med sådan bred kunskap bland medarbetarna kan de också lättare motiveras för, och

engageras det gränsöverskridande behövs för att skapa ökad

som produktivitet, kvalitet, service, kundnytta rn m.

1 1

Rollförändringar inom det nationella kunskapssystemet

Frågor rör företags kunskapsbyggen och kunskapsbruk, hur som kunskaper omsätts i kompetens och sätt att organisera för att bästa ge förutsättningar för lärande i arbetet är exempel på aktuella teman på många seminarier och konferenser inom företagsvärlden. Det som nu växer fram inom företagen är således ett mycket bredare och mer aktivt förhållningssätt till kunskapsfrågor än för bara några år sedan. Det räcker inte att skicka fler medarbetare på kurser, satsa mer på egen FoU, rekrytera fler med högre utbildning personer eller bygga ut samarbetet med högskolor och forskningsinstitut. Sådana satsningar är naturligtvis fortsatt viktiga enskilda företeelser. Men som

det nya är att fler företag kunskapsbyggen och kunskapsbruk

ser som något så centralt att förhållningssätten både måste tydliga uttryck i ges affärsidén och integreras i den operativa verksamhetens flöden och stödjande funktioner. Sammanfattningsvis tycks många företag på vara väg att ta ett mycket större eget ansvar inom hela det nationella kunskapssystemet. Man kan naturligtvis hävda att det kommer att ta lång tid innan

vanliga mindre företag tagit till sig de nya synsätten och omsatt dem

inom företaget och i sina omvärldsrelationer. Å andra sidan är trycket

i marknaden, och från centralt håll inom fackliga och arbets-

givarorganisationer, redan påtagligt. Dessutom kommer helt säkert

12 16-0768

176 Kunskapssamhällets företag

många mindre företag att påverkas via sina relationer längs förädlingskedjan. Ett viktigt inslag i de nya synsätten är att involvera såväl kunder som leverantörer i det egna kunskapsarbetet. En naturlig konsekvens blir att många större företag, av eget intresse, kommer att söka sprida dem inom den egna underleverantörskretsen. Porter och andra talar om en revolution inom företagandet och den strategiska modellvärlden. Rimligen måste denna revolution komma att påverka sättet att rikta och genomföra åtskilliga av de teknik-, regional- och näringspolitiska satsningar som nu görs eller planeras. Om företagen, följd revolutionen, kan ta ett mycket som av större eget ansvar inom det nationella kunskapssystemet bör detta t ex reflekteras iförändringar som baseras på att man från offentligt håll kan visa mycket större förtroende för de krafter som verkar inom företagen. Goda stödinsatser kan förstärka detta växande

ansvarstagande. Dåliga hotar att rasera det genom att offentliga pro-

tar över. gram Resonemanget ger stöd för de programsatsningar som i dag görs i flera OECD-länder och som exemplifierats i kapitel Programmen avser att ge företagsledningar, främst inom tillverkande mindre företag, stärkta möjligheter att i samspel med kunniga externa tydliggöra den egna verksamhetens affarslogik och frampersoner gångsfaktorer samt brett förankra denna förståelse bland de anställda och inom facken. De avsedda effekterna är följande. Med gemensam målbild är det lättare att enas om behov av utveckling och forändring. Lärandet kan integreras i driftarbetet och ge en direkt koppling mellan teori och praktik. Detta bör bl a leda till att alla i företaget får insikt om betydelsen av väl fungerande länkar till kunder och leverantörer det blir lättare att bygga en arbetsorganisation som ger ökad kvalitet, service och kundnytta. Men en brett förankrad förståelse för den egna affärslogiken ger även mycket större utrymme för samspel med andra företag man kan söka samverkan, och lära andra, från tydlig position, vet av en egen, man vad vill och vad letar efter även i relationen till man man högskolor Företagets nätverk blir då inte bara företagsledningens angelägenhet. Anställda på olika nivåer får både motiv och mandat att bygga nätverk för den kunskapsinhämtning och det lärande som affärslogiken ger ramarna för. I nätverken blir det också naturligt att i mycket högre grad än i dag söka knyta an till högskolor. Att söka former för att

hantera detta ökade marknadstryck från mindre företag blir då en ny

utmaning för högskoleledningar och institutioner.

Kunskapssamhällets företag 177

l 1.8 Kompetenssamarbeten

längs förädlingskedjan

för

att begränsa specialiseringsrisker inom mindre företag

Företags förmåga att upprätthålla och utveckla nätverk för tekno-

logisk kunskapsinhämtning är ytterst varierat. Å sidan finns de

ena globalt verksamma företagen med FoU och utvecklingspartners i egen flera länder. Det finns ett snabbt ökande inslag mindre företag i av denna grupp. En del är små därför att de har produkter inom högt specialiserade, smala globala nischer. Andra är små därför deras men att produkt just är FoU-uppdrag för större företags räkning de säljer i princip nätverkstjänst. Å andra sidan finns de företag en som

huvudsakligen får sin kunskap teknik och produktions-

om ny nya metoder m m via branschtidskrifter och maskinleverantörer.

Inom ramen för projektet "Ingenjörer för livslångt lärande" har

IVA belyst frågor rör de teknologiska nätverken mellan företag som

som har relationer längs förädlingskedja. Utgångspunkt är

en att ett

stort företag ofta gör tunga investeringar i sin tekniska plattform. Till

denna plattform, i stort hålls intakt under produktlivscykel, som en knyts en uppsättning underleverantörer. Valen faller på sådana leverantörer vars tekniska plattform maskiner, metoder, kompetens

att hantera problem och varianter den Om det

passar egna. stora företaget, tex vid ett produktskifte, byter teknisk plattform kan

förutsättningarna för underleverantörerna bli radikalt förändrade.

"Plötsligt" måste göra trovärdigt att omgående kan ställa man man om

till helt förutsättningar. En underleverantör,

nya som byggt

specialiserad kompetens inte längre efterfrågas kund,

som av en tung hamnar i ett minst sagt utsatt läge. IVA menar därför att stöd till företags nätverkssamarbeten längs

förädlingskedjan är ett centralt inslag i politik till stöd för mindre

en företags utveckling. Ett första steg är att det företaget tidigt stora klargör för underleverantörerna vad skall handlas och vilken som upp

kompetens som krävs när nästa teknikplattform blir realitet.

en

Kunskapsöverföring för att bygga kompetens sker därefter enligt

IVA bäst genom personell rotation mellan det stora och det mindre företaget. Det stora företaget kan tex erbjuda flytta att ut personer

från en utvecklingsavdelning till mindre underleverantörer för

att som konsulter hjälpa till att utveckla deras kompetens. Målet är att bygga

den kompetenssymmetri fortsatt samarbete längs förädlingskedjan

som förutsätter. Eftersom det finns ett ömsesidigt intresse

178 Kunskapssamhällets företag

Översikt 16 IVAs på de mindre industriföretagens behov syn av civilingenjörer

I studien Ingenjörer för 2000-talet 1992, argumenterar IVA för att större flöden civilingenjörer -nyutexaminerade och i marknaden måste gå till mindre av företag under l990-talet. Under rubriken symmetri i samarbete kräver symmetri i kompetens förs bl följande resonemang redigerat. a

Ett stort företags organisation utmärks av specialisering. En viss befattning fordrar en viss kompetens. Genom att växla befattningar kan man bredda sin kompetens. I det mindre företaget måste de anställda vara mer av generalister. Men när företaget utsätts för skärpt internationell konkurrens växer behovet av professionalism inom alltfler områden. Vilken kompetens som ska hållas internt blir strategisk fråga. För de områden väljs bort måste samarbete ske med en som företag har kompletterande kunskap. Men även detta ställer krav. För att som kunna fungera i sin beställarroll måste det mindre företaget internt ha kunskaper räcker för att definiera uppdraget och tillgodogöra resultatet som Ökningen antalet civilingenjörer måste därför genomslag också bland av mindre företag under l990-talet. Den tekniska utvecklingen, och kraven på ökad flexibilitet i produktionsapparaten, leder till ett tryck uppåt på kompetensnivån också i dessa företag. Att mindre företag lyckas rekrytera har också utomordentligt stor betydelse för storföretagen, eftersom allt fler är beroende av att underleverantörer själva kan utvecklas och lägga om sin verksamhet enligt de nya synsätt som slår igenom i storföretagen. De måste bla i högre grad kunna utveckla produkter och system i egen regi..

bör sådan uppläggning också bli billigare för ett mindre företag än en att anlita marknadens konsulter. Det finns åtskilliga belägg för att kompetenssamarbete enligt den av IVA skisserade metoden kan få högst påtagliga effekter. Vid en kartläggning av unga teknikbaserade tillväxtföretag upptäcktes t ex ett markant fenomen bland kandidatföretagen i Skåne. Antalet unga, relativt stora företag som tillverkade förpackningsmaskiner var frapperade högt. Företagsintervjuer visade att detta fenomen i hög grad följd av att Tetra Pak i stor utsträckning utnyttjar undervar en leverantörer för maskintillverkningen. Dessa underleverantörer fungerade i slags symbios med Tetra Pak. en Team konstruktörer och tekniska specialister från Tetra Pak var av under ganska lång tid verksamma hos underleverantörerna när nya maskinsystem togs fram. Att denna nära samverkan spred kompetens

från Tetra Pak till underleverantörerna var uppenbart. Åtskilliga

underleverantörer hade tex successivt utvecklat egna produkter som kompletterande ben att stå på. Denna "temporära avknoppning" av

Kunskapssamhällets företag 179

kompetens till underleverantörer byggde på en från Tetra Paks sida utmejslad strategi för utvecklingssamverkan. Resultatet blev högst påtagliga förnyelse- och tillvåxteffekter inom närområdets mindre till medelstora verkstadsföretag.

1 1.9 PLATO:

Belgiska storföretags experter som utvecklingskonsulter till små företags ledningar

Regionen Turnhout, med Antwerpen som huvudort, ligger i nordöstra Flandern i Belgien. Vid drygt 2 500 produktionsföretag med 5 till 200 anställda sysselsätts mer än 40 000 personer Turnhout är känt som en småföretagstät region. Regionstyrelsen bildade år 1988 tillsammans med ett antal fackliga och företagsorganisationer en grupp för att planera och driva strategiska projekt Målet för att gruppen var . Turnhout inom 15 år skulle bli ledande region i Västeuropa och att en över 30 000 nya arbetstillfällen skulle skapas. Det första i en rad projekt "Plato", är ett var som program som hittills gett kompetensstöd till ungefär 500 små företag i regionen. 25 stora företag har varit engagerade faddrar eller mentorer för de som små företagen. "Plato" är en förkortning för projektets nyckelord på flamländska, men syftar också på Platons sätt att tänka i form av analys och syntes. Plato-projekt anses ha blivit en stor framgång och liknande projekt har sedan dess startats i flera regioner i Belgien och även i andra länder inom EU. Den strategiska planeringen i Turnhout började med en grundlig analys av regionens starka och svaga sidor. Man fann att regionens ekonomiska utveckling starkt beroende vilken sysselsättning var av som skulle kunna skapas små till medelstora företag. Man fann genom också att många av de mindre företagen ville expandera och hade förutsättningar, i form av teknik och produkter, att göra det. Men företagsledningama osäkra inför tillväxtens krav. De i var var allmänhet tekniskt kunniga saknade ofta kompetens och men erfarenheter när det gällde beslut rekrytering, marknadsföring, om

organisationsutveckling, finansiering och långsiktig strategi.

Analysen av de små företagen i Turnhout visade också att företagsledarna ofta mycket isolerade i sina positioner. De hade få nära var kontakter med företagsledare i andra företag. De nybildade företagen var också mycket sårbara, en tredjedel överlevde inte de tre första aren.

180 Kunskapssamhällets företag

Översikt 17 Kompetens för tillväxt eller för småskalig effektivitet

Ämnet kompetens för tillväxt eller för småskalig effektivitet var ett av många teman inom IVA-projektet "Företagsförnyelse för 2000-talet". Följande text sammanfattar nâgra centrala resonemang och rekommendationer.

"En viktig förutsättning för all framgångsrik politik rörande småföretag är att små företag är inte små kopior av stora företag. De mindre företagen arbetar inte samma sätt och har oña en helt annan inställning till tillväxt. De mindre företagens kanske viktigaste fördel är att de har billiga samordningssystem. Denna småskalighetsfördel hotas genom tillväxt. Men tillväxt kan också komma i konflikt med företagarens inställning till sitt företag. Tillväxt kräver andra ansträngningar och en emotionell omställning och företagaren måste vilja välja detta medvetet. Ofta krävs det att externa ägare eller andra intressenter ställer krav för att företagsledaren ska ta beslut om tillväxt. Tillväxt innebär att småföretagaren tvingas till en mer systematisk, rationell och fonnell syn det egna företaget. Tillväxt kräver delegering, något som kan stå i bjärt kontrast mot företagarens önskan, eller upplevda tvång, att känna till och förstå allt som pågåri företaget. Föga förvånande visar det sig att rädslan för att tappa kontroll är den viktigaste faktorn bakom tvekan till tillväxt, trots att affärsidén i sig ger möjligheter Det är därför ingalunda självklart att skall man se småföretag som en pool av tillväxtkandidater, små embryon, antingen måste som växa eller så småningom slås ut.

Småföretag med tillväxtmöjligheter och som medvetet ger sig i kast med de svårigheter och omställningar som tillväxten kräver kan kallas barnföretag. Med en riktig blandning av stöd, näring, träning och förebilder växer bamföretagen. Men det finns också ett annat slag av småföretag varken vill som eller ska bli stora trots att de är friska och livskraftiga. Sådana företag har kallats pygmefdretag för att markera att de är fullvuxna fast de är små. Det är viktigt att småföretagare medvetet väljer mellan pygmélivet respektive tillväxtstrategier. En påtvingad tillväxt, exempelvis för att dra nytta olika av offentliga stödprogram, kan lätt leda till identitetsproblem och ökade haveririsker. Politiken måste ge pygméföretagandet tydlig legitimitet Tillväxt i samhällsekonomin kan också åstadkommas med fler pygméföretag

I Turnhout verkar också en grupp stora företag. Några har sitt säte där och andra är dotterbolag inom internationella koncerner. I dessa företag fanns många personer med specialistkompetens inom företagsledningens olika områden. De slutsatser projektledningen drog dessa av fakta om företagen var: - Samla entreprenörer från de små företagen så att de kommer ur sin isolering. Se till att de utbyter erfarenheter och förhoppningsvis också lär av varandra. ° Låt ledare för de små företagen systematiskt träffa ledningspersonal och experter i de stora företagen och ta del deras råd av och erfarenheter.

Kunskapssamhällets företag 181

Plato-projekten har genomförts enligt ett visst mönster. Först tar

representanter för Plato-projektet kontakt med företagsledningen i ett tilltänkt fadderföretag för diskussioner med ledningen och med personal som eventuellt ska delta i projektet. Man betonar att all berörd personal i det stora företaget måste backa upp deltagandet. Utsedda experter från fadderföretagen får genomgå ett utbildningsprogram för att bättre kunna klara rollen som rådgivare. De får då bl a en bred inblick i verksamhetsproblemen i mindre företag. Genom utbildningen kan också dessa experter från flera företag knyta kontakter med varandra som i sin tur kan ge startpunkter för samverkan i nätverk. Stor möda läggs på att utförligt informera de mindre företagens ner ledningar om projektets mål och krav. De företag som sedan väljs ut måste uppfylla vissa normer när det gäller ekonomisk stabilitet, grund-

läggande kunskaper och förutsättningar för tillväxt. De utvalda

företagen indelas sedan i grupper om tolv. Företag som konkurrerar eller kan bli konkurrenter placeras inte i samma grupp. - Fadderföretaget ska heller inte vara nära relaterat till gruppens företag underleverantörer hänvisas t ex regelmässigt till andra fadderföretag. - Rådgivningen till de mindre företagen pågår under tvåårsperiod en och sker på tre olika sätt.

- Gruppen av mindre företag tolv företag träffas en kväll i

månaden hos fadderföretaget. En expert från fadderföretaget,

som genomgått utbildningsprogrammet, introduktion till

ger en ett problemområde som sedan diskuteras i gruppen. - Chefer från de mindre företagen kan få individuell rådgivning upp till fyra timmar i veckan experter i fadderföretaget. Det är av också vanligt att cheferna i de små företagen konsulterar varandra. På så sätt byggs många informella nätverk inom grupperna. Alla deltagande företag inbjuds fyra gånger år till "workper

shops för diskussioner och erfarenhetsutbyte.

Insatsema från fadderföretagens experter ersätts av programmet. Intäkterna blir runt en miljon kronor för ett tvåårsengagemang för tolv små företag. Sedan 1988 har man årligen startat 6 8 tolv företag. - grupper om Under senare år har man kompletterat med inom vissa grupper branscher trädgårdsföretag, konfektion, hotell, transporter, bygg- -

verksamhet mm. Nästan alla företag har haft 5 50 anställda

- medelvärdet är cirka 15 anställda. De första omgångama cirka 200 om företag avslutades 1990 och 1992. Erfarenheterna har utvärderats. När omgångama avslutades efter två år fortsatte nio av tio företag i grupperna att träffas var tredje månad. Utvärderingen visade att företagsledarna i de mindre företagen högt värderade det professionella utbytet av kontakterna med experter/mentorer och med kolleger. De blev stimulerade till att våga växa

182 Kunskapssamhällets företag

och utveckla företagens verksamhet. Framför allt ökade den strategiska medvetenheten, en tidigare bundenhet till dag-till-dagproblem blev mycket mindre markerad. Projektet ansågs sammantaget

ha bidragit till att göra cheferna till mindre av ensamma cowboys och

mer till företagsledare, öppna för att både lära av andras erfarenheter och att knyta an till expertis, tillgänglig i marknaden eller inom olika offentliga institutioner. I kvantitativa termer visade de 200 företagen ökad tillväxt. Efter avslutade program hade sysselsättningen totalt ökat med nära 35 procent eller med drygt 2 000. Än väsentligare är många deltagande att företag fortsatt att växa. Även efter fem år från är programstart tillväxten bland de första 200 företagen typiskt 15 20 procent år - per räknat i antal anställda. För mer än hälften av företagen har denna tillväxt dessutom resulterat i strategiska allianser eller andra utvecklade nätverkssamarbeten. Utvärderingen har också påvisat åtskilliga plusvärden för fadderföretagen. Tillgången på kunniga, geografiskt nära underleverantörer har ökat betydligt liksom möjligheterna att lokalt rekrytera. Deltagande experter har lärt sig att lära ut, de har blivit bättre genom rustade för olika ledningspositioner. Sist men inte minst har de smittats av ledamas för de små företagen entreprenörskap och allmänna driftighet, något som positivt påverkat utvecklingsklimatet i de stora företagen. Att effekten blivit en ömsesidigt värderad symbios är enligt utvärderingen en central ingrediens i programmets framgång. I detta ligger bl a att de stora företagen via Plato har en möjlighet att påtagligt visa samhällsansvar och dänned påverka sitt anseende och sin förankring i regionen.

l 1.10 Sociala nätverk, kunskapsmarknader och regional utveckling

Det är numera väl belagt att relationerna mellan olika företag också inrymmer sociala dimensioner. Med det att personliga relationer menas påverkar affársutbytet mellan företag. Förekomsten sociala av kontakter har också visat sig viktig del i den lokala vara en företagskulturen. Harvardprofessorn Robert Putnam är de en av forskare som studerat orsakerna till att olika regioner i Italien skiljer sig så mycket i fråga om ekonomisk och social utveckling. Putnam noterade att de ekonomiskt välmående områdena hade livaktig en social struktur och antog att ekonomiskt välstånd gör människor mer benägna att engagera sig i olika sociala aktiviteter. Men närmare studium visade att orsakssambandet snarast var det omvända. En stark

Kunskapssamhällets företag 183

social struktur var en viktig förutsättning för att regionen lyckats så väl i ekonomiskt avseende. Putnams slutsats är att människors umgänge med varandra i föreningar, klubbar, körer och andra organisationer skapar ett slags

socialt kapital". Detta fungerar produktionsfaktor eller

som en katalysator i ekonomin. Det sociala kapitalet bidrar till att reducera kostnaderna för att genomföra transaktioner. En förklaring till annan de positiva effekterna är att umgänget mellan människor bidrar till att varje individ lättare ser sin roll del i ett kollektiv. Kollektivets som framgång gynnar den enskilde, men problemet är att den enskilde får del av detta även om han eller hon inte bidrar särskilt mycket. En rikt socialt nätverk kan bidra till att förstärka samhörigheten lokalt och få de enskilda individerna att se sitt egenintresse delmängd i ett som en kollektivt intresse. Nära geografiskt avstånd är nästan alltid förutsättning för ett väl en fungerande nätverk. Dessutom kan banden förstärkas religiös av samhörighet, gemensam utbildning eller likartade utmaningar i verksamheten. Det är förmodligen inte en slump att frikyrkligheten är hög på många svenska orter med utbrett småföretagande Frikyrkan är ett exempel på en institution som kan bidra till att skapa ett socialt kapital. Det är fråga om en återkommande och regelbunden verksamhet som medlemmarna själva finansierar och som dessutom förespråkar sparsamhet och flit som är två goda dygder för den som ska driva företag. Harvardprofessom Norbert Nohria har studerat nätverk inom regioner där det växt fram större teknikbaserade företagskluster. Han menar att det först och främst är viktigt att regionen har etablerad en teknologisk bas, som textilindustrin i Prato eller verktygsmaskin-

industrin i Baden-Württemberg, for att nätverksbyggen ska fungera.

Den gemensamma teknologin tillhandahåller ett informationsflöde och en kultur som gör det möjligt att snabbt förstå potentialen i såväl tekniska innovationer som nya affärsidéer. Finns det därutöver en sammanvävd social struktur byggs de förtroenden som gör att denna potential också kan omsättas i ett rikt och växande teknikbaserat företagande med många lönsamma mindre företag. I boken "Regional Advantage Culture and Competition in Silicon - Valley and Route 128" har Annalee Saxenian fördjupat dessa resonemang. Boken har rönt mycket stor uppmärksamhet. Utgångspunkt är det faktum att tillväxten i sysselsättning och antal företag har varit mycket svagare i Bostons Route 128 än i San Fransisco-områdets Silicon Valley under de senaste tjugo åren. Inom IT- och instrumentföretag sysselsattes år 1975 cirka 100 000 personer vid cirka 700 företag i bägge dessa områden. Femton år senare var dessa tal fördubblade i Silicon Valley bara obetydligt högre i men Boston. Ytligt sett finns enkel förklaring, Saxenian. en menar

184 Kunskapssamhällets företag SOU 1 996189

Översikt Utvecklingen 128"

18 i Bostonområdet Route och

Silicon Valley perioden 1960-1990

Källa: Armalee Saxenian: Regional Advantage Culture and Competition in - Silicon Valley and Route 128.

Datorer, Instru- Kompo- Program- Totalt kontors- ment nenter, varor utr, kom- "chips" munikationsutr A. Sysselsättning, tusental Route 128

- 1990 32 51 23 37 143 - Silicon Valley

- 1990 75 40 73 42 240 - B. Anställda per

företag, genomsnitt

Route 128

- 1990 190 120 80 30 65 - Silicon Valley

- 1990 165 85 110 25 75 -

Kommentar:

Silicon Valley är utsträckt över yta Ölands storlek, Route 128 något en av mindre. Förutom tillväxten i Silicon Valley belyser silfroma att bägge foreteelsema i huvudsak består av små till medelstora företag och att inslaget av småskalighet ökar. Medianforetaget bland de tillverkande sysselsätter runt 50 personer, bland programvaruföretagen bara cirka 10 Totalt rör det sig om drygt 3 000 företagi Silicon Valley, drygt 2 000 i Route 128. Hälften var programvaruföretag 1990.

Övergången från minidatorer till persondatorer har slagit extra hårt i

Boston, där industrin fötts och haft sitt uttalade centrum. Men under ytan finns mer grundläggande förklaringar. I Silicon Valley startade tillväxten i stort från noll inom området fanns nästan ingen industri före 1950. Det har inte funnits några hämmande traditioner för hur företagssamarbete "ska gå till". När tillväxten började spira blev det naturligt for de mest snabbväxande

Kunskapssamhällets företag 185

företagen att söka köpa så mycket som möjligt, såväl utvecklingssom produktionstjänster, från lokala leverantörer. Många tillväxtföretag koncentrerade sitt eget resurs- och kompetensbygge till affärsidéns kärna. Resultatet blev blomstrande leverantörsmarknad med rika en möjligheter för nykomlingar. Teknikskiften skapade naturligtvis turbulens och utslagning såväl bland leverantörs- slutproduktsom företagen. Men i den specialiserade mångfalden företag fanns av tillräcklig flexibilitet för att föda generationer företag. "Paradoxalt nya nog kan stor instabilitet i företagsstrukturen påtagligt stabil tillväxt ge det regionala makroplanet", menar Saxenian. "Men förutsättningen är att i stort sett alla aktörer har ett grundmurat förtroende för att nätverksformen effektivt kanaliserar egenintressen. Det måste ses som helt naturligt att samarbeta ena året och konkurrenter nästa vara arga ar." Nätverken i Silicon Valley ger en företagsstruktur är artskild som från den i Boston, där de växande företagen i huvudsak sökt hantera teknikskiften genom att bygga kompetens inom de väggarna. De egna stora, rika företagen har haft en grundmurad tro på den förmågan egna att via storlek och marknadskontroll klara kriser och omställningar. En effekt är att leverantörsmarknadema tunnats ut, en att annan åtskilliga stora företag havererat därför att de gravt feltolkat det egna kunnandets bärkraft vid ett teknikskifte. Saxenian att det i menar

Boston alltid funnits en underliggande tro på att regional stabilitet

förutsätter stora starka, stabila företag. Man har visserligen hyllat

entreprenörerna, riskkapitalet och tillväxtexemplen men främst den

slutliga storskaligheten Det har också funnits grundmurad tro att en innovationer och tillväxt främst rotas i omfattande forskningssatsningar. Jämförelsen mellan utvecklingama i Boston och i Silicon Valley visar, säger Saxenian, att politiska -bidrag till framtida industriell konkurrenskraft måste rotas i en grundmurad tro på de lokala/regionala

företagsnätverkens fömyelsekapacitet. Hon menar att det är dags

nu att definitivt överge "forna tiders" elitistiska top-downtänkanden och storföretagsfixering. I ett recept för en framgångsrik regional strategi ger hon bl a följande startpunkt: "Rather than being orchestrated as top-down intervention bureaucratic or guidance, policy initiatives should evolve as interested local parties exchange information, negotiate, and collaborate. The starting point for a .. regional industrial strategy fostering the collective identities and trust to support the formation and elaboration of local networks. Then county oñicials can support processes that shared understandings and encourage promote collaboration among local producers."

Putnam, Nohria och Saxenian är inte att peka på att

ensamma om en

näringspolitik, rotad i ett nätverkssynsätt, får andra grundstråk än den

som traditionellt finns i många länder. Det grundläggande är att med ett nätverkssynsätt är isolerat företags- eller projektstöd stöd till -

186 Kunskapssamhällets företag

juridiska personer något som man i princip bör undvika åtminstone - ha en restriktiv inställning till. I stället bör offentliga insatser i form av pengar i första hand riktas till individer i deras egenskap av bärare av kunskaper. Nätverkens flöden berikas, pengarna som satsas ses som Smörjmedel till de regionala/lokala nätverkens kopplingar och inre arbete. Det politiska målet blir, med nationalekonomisk terminologi, att successivt "institutionalisera" dessa nya normer och beteenden för lokal/regional samverkan.

1 1.1 1 Hur Karlskrona blivit

TelecomCity

Att Saxenians recept kan fungera även i Sverige antyds av de senaste årens utveckling i Blekinges residensstad Karlskrona. Det som hänt i Karlskrona under de senaste fem åren har faktiskt få motsvarigheter bland medelstora svenska kommuner Karlskrona har i dag cirka 60 000 innevånare med cirka 35 000 i centralorten. Man kan hävda att kommunen är lyckligt lottad det har funnits IT-företag - "att arbeta med". Men sättet att arbeta för att skapa synergi mellan stora och små företag, kommun och högskola skiljer sig markant från det man vanligtvis ser inom jämförbara svenska kommuner. Det är nära överensstämmande med Saxenians rekommendationer. Den följande texten ger en närmare inblick i historiken.

Karl den XI grundade Karlskrona 1680, strategiskt i södra Östersjön.

Staden anlades efter europeiska förebilder och blev rikets tredje stad efter Riga och Stockholm. Karlskronas utveckling var under flera sekel beroende av Sveriges rustningsinsatser för krig och försvar. Bara på få ställen i världen fanns under 1700-talet motsvarande rationella skeppsbyggande. Karlskronavarvet, Sveriges största industri vid 1700talets slut, växte under världskrigens ofredsår liksom de militära arbetsplatserna. Varv och militär sysselsatte cirka 5 000 så personer sent som 1960. Större industriföretag etablerade sig efter andra världskriget i Karlskrona tex Ericsson 1947, Dynapac 1960, Uddcomb 1969, Luma 1970. Varvet och dessa företag var under l970-talet de dominerande industriarbetsplatserna med totalt cirka 4 000 sysselsatta. Under 1980-talets överhettade konjunktur växte krisen i Karlskrona. Den största industrin, Ericsson, minskade sysselsättningen med över 1000 personer. Varvet minskade med över 500, annan större industri med bortåt 1 000, marinen med drygt l 000. Trots omfattande statliga stödpaket skymtade ingen vändning. Befolkningen minskade, arbetslösheten växte till för södra Sverige mycket höga nivåer. Konjunkturtoppåret 1989 varslades 700 personer om uppsägning, därutöver var varvets existens i uppenbar fara. Ungdomarna lämnade kommunen, trots att en liten regional högskola, just startats.

Högskolan har två campus, ett i Karlskrona, ett i grannkommunen

Kunskapssamhälletsföretag 187

Ronneby. Avståndet mellan dem är cirka 25 kilometer. Högskolans första lokalisering blev till industriområdet Verkö. På tekniksidan inriktades utbildningarna främst mot Verkstadsteknik. På plussidan fanns ett ungt konsultföretag inom Ericssonkoncernen med drygt 50 anställda och i huvudsak inriktat på programvaruutveckling för administrativa tillämpningar. Men inom företaget fanns även mindre enhet för utveckling av programvara för en telekomområdet. Inom denna fanns personer med visioner om snabb tillväxt, helst i Karlskrona. Ett samarbete med högskolan inleddes för att få igång en ettårig påbyggnadskurs inom telekom. I slutet av 1990 fick Nordic Tel, med varumärket Europolitan, tillstånd att bygga och driva landets tredje mobiltelenät. Beslut togs att lägga en del av verksamheten till Karlskrona bakom fanns det faktum att några tunga personer i bolaget hade rötter i kommunen. Ganska omgående ändrades beslutet, även ledningen skulle förläggas till Karlskrona och till den attraktiva lokalisering kommunen erbjöd. Där kunde Nordic Tel bygga ett huvudkontor som i sin utformning kunde återspegla

företagets idéer den lärande organisationen". Ungefär samtidigt

om togs beslut inom Ericsson att lägga ner en äldre fabrik och ersätta den med en helt ny for tillverkning av företagsväxlar mm. Beslutet innebar att ytterligare nära 500 jobb försvann men gav löften för framtiden. I början av 1991 fanns således flera ljuspunkter i mörkret. Inom

konsultföretagets i dag Ericsson Software Technology ledning fanns

några ytterst drivande personer med en vision Karlskrona som ett telekommunikativt centrum. De kom snabbt att dela denna vision med ledningen inom Nordic Tel och med kommunens utvecklingschef. Snart kom den även att delas av högskolans nye rektor, med forskarbakgrund inom näraliggande områden. Visionen förankrades hos övriga IT-företag i kommunen. En idé om samarbete för att nå

visionen växte fram aktörsnärverket TelecomCityz. Idén beskrevs på

följande sätt: Vi vill levai ett blomstrande Karlskrona. Vi tror att telekommunikation kommer att ha stark tillväxt på nya marknader och med nya tekniker. en Näringsliv och samhälle vill tillsammans genom TelecomCity erbjuda

l nätverket ingår i dag Nordic Tel/Europolitan, Ericsson Software Technology, Nokia Telecommunications, France Telecom Network Services, Ericsson Business Networks, Radius Sweden, Telia region sydost, Karlskronavarvet, Högskolan i Karlskrona/Ronneby samt Karlskrona kommun. Fler företag, samt Ronneby kommun, är nära anslutning. Särskilda undernätverk för tjänste- och multimediaforetag är på gång. Sun Micro Systems, som just beslutat att etablera ett europeiskt demonstrationscenter i Karlskrona blir en ny medlem i nätverket. Ytterligare ett antal etableringar av verksamheter inom såväl svenska som utländska företag är nära beslut.

188 Kunskapssamhällets företag

kompetens och attraktivitet i Karlskrona, som grogrund for lönsamma och växande verksamheter med inriktning mot telekommunikation."

Denna korta text fungerar fortfarande det kitt håller som som visionen levande. Man uttrycker sig ungefär så här: Nätverket hålls samman av den entusiasm som projektidén fångar och de synergier av och mervärden som blir uppenbara för alla förstår den. som Senhösten 1993, när visionen verkat under cirka två år, i ges korthet följande beskrivning: I Karlskrona arbetar i dag över l 500 inom telekommunikapersoner tionsföretag eller med kvalificerad telekommunikation i andra företag och organisationer... De senaste årens utveckling har bevisat att Karlskrona kan erbjuda telekommunikationsföretag en miljö som fungerar och stimulerar. Företagen i TelecomCity har vuxit samtidigt som nya tillkommit. Nyrekryteringen har säkrats genom samverkan mellan företag, kommun och högskolan, vars utbildningar och gryende forskning profilerats mot telekommunikation... I TelecomCity berikas högskolans och företagens egna tillgångar genom att vi har kunskap varandras verksamhet och om resurser. Det har blivit naturligt att utnyttja närheten till varandra, samtidigt som vi följer den internationella utvecklingen och tar gemensamma initiativ. Kommunens engagemang i nätverket är främst att underlätta tillväxt genom smidighet och god service... Karlskrona erbjuder i dag ett fungerande nätverk för samverkan och initiativ inom gemensamma telekommunikation till nytta för såväl företagen och högskolan för som samhället i stort. Nätverket är en förutsättning för Karlskronas framtid som TelecomCity.

Inom kommunen, och delvis inom högskolan, hade tidigare under man 1993 känt viss över projektets lösa struktur. Det fanns inga digra oro plandokument med tabeller och analyser, ingen formaliserad beslutsordning, inga FoU-stiftelser, ingen forskningspark, inga samarbetsavtal i paragrafform... Oron avsåg främst kommande svårigheter att föra samtal med departement och myndigheter i Stockholm avseende stöd till kommunen och projektet, främst då till högskolans delar. Under de samtal inom nätverket följer växer det fram flera som nu fundamentala insikter. En är att den eftersträvade synergin bara kan fungera om man inom högskolan, kommunen och företagen både har en djup insikt i de olikheter råder mellan nätverkets tre kretsar som och en övertygelse att synergin innebär ökad styrka inom kretsarna. Det är insikten och övertygelsen som är viktig, inte formaliserade samarbetsavtal. Om alla inblandade tagit detta till sig projektidén ger utrymme för mängder av konkret samarbete: Mellan företagen, mellan företag och högskola, mellan företagen och kommunen, inom kommunen, inom högskolan mm. Alla tankar på att formalisera projektet skrinläggs därför. En följdinsikt är att inte skriva dokument visar hur det kan bli som

om fär pengar utan bara visa för omvärlden vad faktiskt

upp som

Kunskapssamhälletsföretag 189

sker inom nätverket och i kommunen i sin helhet. Beslut tas att ta om fram en 30-sidig tidningsbilaga TelecomCity Magazine med höga - krav på journalistik, ämnesmässig professionalitet och grafisk utformning. Produktion och tryck samfinansieras kommunen och av företagen via annonser. Den sprids under november 1993 i 80 000 ex bilaga i tidningen Veckans Affärer. Ett annat beslut är att inte som söka stöd i Stockholm utan i stället satsa på att informera väsentliga politiker och myndighetspersoner vad skett och sker helst om som på plats i Karlskrona- och successivt involvera dem i det fortsatta

skeendet. Betydelsen av att etablera "TelecomCity" varumärke

som för utvecklingen står nu klar för alla inblandade.

Ett nytt TelecomCity Magazine tas fram och sprids

samma sätt hösten 1994. Här är kommunens engagemang i projektet tydligare framlyft. Under devisen fem år fore beskrivs kommunens satsningar

att föra samman företagens IT-utvecklare och tjänstekreatörer med skolans, vårdens, kulturens och den kommunala förvaltningens behov av IT-stöd. Den egna kommunens innevånare och offentliga sektor ska fungera som pionjärkunder i de egna företagens utveckling av nya Servicetjänster På detta sätt ska jordmånen för företag, och för nya start av nya verksamheter inom etablerade, kultiveras. Jordmånen ska också göras attraktiv för företag som väljer att söka sig till Karlskrona. Hösten 1995 distribuerades ingen tidningsbilaga, information spreds i stället via Internet. Men hösten 1996 utkommer ett nytt

Magazine. Dessutom sprids information skeendet i ett månat-

om

ligt, joumalistiskt nyhetsbrev, främst via deltagande företag baksidan

är på engelska för företagens utländska kontakter. Under hösten 1996

tillkommer serien TelecomCity Reports, på 5-10 sidor beskriver

som olika inslag i utvecklingen lite inträngande. Även mer dessa rapporter ska ha journalistisk framtoning.

l 1.12 Effekter och erfarenheter i Karlskrona

Inom nätverksföretagen har sysselsättningen ökat med netto 700 personer. Bland annat ökar antalet anställda inom Ericssonkoncernens verksamheter, efter att ha minskat under femton år i Karlskrona. Loket är naturligtvis mobiltelefonins globala tillväxt. Härtill effekter av inflyttningar och avknoppningar några hundra jobb. - Därutöver har följande hänt i Karlskrona under de senaste 3-4 åren, som direkt följd synergierna inom nätverket eller indirekta av som resultat: 0 Antalet studenter tas in varje år på IT-utbildningar har ökat som från 40 till 200. 0 IT-utbildningarna har förlängts från 40 påbyggnadskurser till p magisterprogram 180 p inom telekommunikation och programvaruteknik.

190 Kunskapssamhällets företag

Forskargrupper, med ett tiotal disputerade, har byggts upp inom 0 Signalbehandling, teletrafiksystem och datalogi, delvis via

avknoppning från Lunds tekniska högskola.

0 Vid 1994 års utdelning av medel från utbildningsdepartementet för långsiktigt forskningssamarbete mellan näringsliv och högskolor fick högskolan mest pengar av alla regionala högskolor, 18 Mkr. Senare har NUTEK mfl kanaliserat ytterligare runt 20 Mkr till högskolan för FoU-samverkan med IT-företagen, som bidragit med samma belopp. 0 Högskolans utbildningar har öppnats för personalen i telekomföretagen och är ett viktigt inslag i vidareutbildningen. 0 För att möjliggöra ytterligare tillväxt inleds försöksverksamhet med IT-inriktad, och i den ordinarie högskolan inbyggd, tvåårig en yrkeshögskola. Yrkeshögskolan ska ha tre utbildningar för - Teledatakomingenjörer, Telekommunikatörer och Multimediaproducenter. Skolan får styrelse inom högskolans ram. Till en egen utbildningarna knyts olika programråd. Utbildningama förläggs till såväl företagen som högskolans lokaler. Teori och praktik varvas enligt särskilt uttänkt pedagogik. Konceptet har utarbetats under en 1995 genom ett intensivt samarbete inom nätverket pedagogiken bygger i mycket på företagens engagemang med lärare och utrustningar.

Telia har investerat ien elektronisk motorväg ATM mellan

0 Karlskrona och Ronneby. Karlskrona kommun har upprättat en visionär utvecklingsplan, 0 Karlskrona, jobben och framtiden. Den växte fram ett brett ur rådslag inom kommunen och togs under försommaren 1995 i total politisk enighet. Kommunens ekonomiska satsning för att genomföra åtgärder har därmed ökats från 3 till 13 Mkr per år. 0 Ledande personer i svenskt näringsliv, statlig förvaltning och den akademiska världen har deltagit i arbetet via rådgivande grupper.

Särskilda statliga utvecklingsmedel 20 miljoner kronor har tillförts

0 det regionala utvecklingsarbetet. Syftet är att övriga Blekingekommuner ska kunna smittas av utvecklingen i Karlskrona via diverse gemensamma projekt. Nämnas bör att de övriga kommunerna är EU-mål Z-områden, inte Karlskrona. 0 Måttet årlig tillväxttakt inom privat tjänstesektor placerar Karlskrona på sjuttonde plats bland Sveriges kommuner år 1995. Före ligger bara kranskommuner i Stockholm och Göteborg samt universitetsortema i övrigt. För fem år sedan var placeringen 143 Vad gäller procentuell ökning högre utbildade, som har relativt 0 av nytagen examen, i den yngre arbetskraften har Karlskrona nu nått upp tio-i-topplistan bland landets kommuner. För fem år sedan var placeringen cirka 80. Trots detta är andelen högre utbildade i den yngre arbetskraften ännu ganska låg och den yngre arbets-

Kunskapssamhällets företag 191

kraftens andel av totalen betydligt under nivån för Sverige. Det är därför bl.a. yrkeshögskolan behövs.

Tage Dolk, kommunens utvecklingschef och projektledare för TelecomCity, sammanfattar i dag erfarenheterna följande sätt: Företagen byter ledningar, företag ska knytas till nätverket. Flera nya av de drivande pionjärema äri dag verksamma på annat håll. Därför måste visionen, projektidén och synergins resultat ständigt kommuniceras inom nätverket. Detta är min mest centrala uppgift utan mentalt underhåll dör idén om synergi och därmed nätverket. Styrkan i nätverket är att det nästan alltid står helt naturligt för oss vem, eller vilka, som ska doers för viss aktivitet. Det måste vara en ständigt ske saker som ger tydliga uttryck för att synergin både för oss närmare visionen och fördjupar den. Allt fler människor måste möjlighet att "se vad sker med ögon vi inom nätverkets kärna som samma som ser. I ett första steg inom de tre kretsarna företagen, högskolan och kommunens verksamheter. Därefter i breda grupper bland våra kommuninnevånare. Vi brukar säga att projektet ska ta Karlskronaregionen från 1960-talets industrisamhälle till 2000-talets informationssamhälle på tio år. I grunden är detta en gigantisk utbildningsutmaning rör allt ñån dagis till som högskola, komvux, AMU m m. Avgörande för den fortsatta framgången i projektet är hur klarar denna utmaning. Det är viktigt för ständigt oss att tänka på att företagen faktiskt kan fortsätta växa utan projektet Det som händer, om inte klarar utbildningsutmaningen, är bara att tillväxten i stort kommer att ske på annat håll än i Karlskrona. Även vi har om en omfattande IT-forskning inom vår högskola representerar denna bara en motkraft svag

l 3 16-0768

De närmaste 15 åren visioner kring småföretagande 193 -

12 De närmaste 15 åren visioner

- kring småföretagande

IVA publicerade 1993 en rapport Töretagsförnyelse för 2000-talet - Visioner och vägledande principer". Rapporten sammanfattade intrycken från ett nationellt rådslag hölls IVA i samarbete med som av NUTEK, CF, Industrifonden och Sveriges Industriförbund. Rådslaget hade fyra teman: Tillväxtstrategier i teknikbaserade företag - unga Företagsfömyelsens finansiering Noder och länkar i företagsförnyande nätverk Sveriges innovativa klimat

Före varje utfrågning hölls förberedande sammanträden med arbetsgrupper och intervjuer med experter. Vid utfrågningama presenterades sammanfattningar vad kom fram i det förberedande arbetet. av som Varje utfrågning avslutades med paneldebatt och diskusion med en en inlägg från auditoriet. Cirka 200 från företag, forskning och personer myndigheter deltog. De tankar formulerats i IVAs vision positiv som om en tillväxtspiral stämmer väl, vad samverkan mellan högskolan och avser näringslivet, med utredningens synsätt. Utredningen har därför valt att citera valda, och lätt redigerade, delar IVAs vision år 2010. av om Citaten här avser mindre företag och högskolans verksamhet.

Företagsstrukturen

År 2010 är Sverige ett land där 60 den tillverkade industrins arbetskraft procent av finns i mindre företag 200 anställda mot bara 40 procent tjugo år tidigare. Denna omsvängning beror delvis att det tillkommit många företag nya men framför allt tillväxt av redan befintliga mindre företag. En del dem har växt av så mycket att de övergått i de stora företagens skara och så sätt kunnat uppväga den minskade sysselsättningen i de äldre storföretagen. Drygt var tredje svensk är verksam inom industriell tillverkning eller tjänsteföretag med nära anknytning till tillverkande företag. Andelen är i nivå med det tidiga 1980-talets men högre än det l990-talets. Huvuddelen de sena av industrinära tjänsteföretagen utför funktioner tidigare klarades inom som av tillverkande företag. Tillverkande företag respektive industrinära tjänsteföretag sysselsätter i stort sätt lika många Bland de finns åtskilliga personer. senare stora företag som marknadsför produktivitetshöjande, standardiserade och

194 De närmaste 15 åren visioner kring smâföretagande -

"produktifierade" tjänster. Det finns dessutom en bred bas av små specialiserade konsult- och utvecklingsbolag. Medelstora, specialiserade utvecklingsbolag ingår ofta i internationellt verksamma tillverkande koncemer och samarbetar med tillverkande bolag i många olika länder. Åtskilliga sådana utvecklingsbolag har avknoppats att genom företagsledningen köpt ut företaget från moderbolaget. Flera avknoppade utvecklingsbolag har börjat tillverka produkter som de tidigare bara konstruerade. Några har växt så kraftigt att de sysselsätter över 500 personer i Sverige. Inom tillverkande industri har medelstora företag ökat sin andel av den totala sysselsättningen jämfört med år 1990. De medelstora företagen har ungefär lika många anställda storföretagen. Även många medelstora företag, liksom som om tidigare, är knutna till stora koncerner har andelen självständiga företag ökat. medelstora företagen finns dels avknoppade koncernföretag, dels Bland de nya företag blivit medelstora via tillväxt. En del är tämligen unga men som egen huvuddelen är sedan länge etablerade företag. De nya medelstora företagen återfinns i alla branscher men främst i verkstads- och kemiindustrin. Var fjärde industrianställd är verksam inom små företag 50 anställda mot drygt var sjätte år 1990. Företag med nya innovativa produkter som etablerats under senaste decenniet har år 2010 ca 30 000 anställda. Motsvarande nya företag som etablerats under 1980-talet hade bara 10 000 anställda år 1990.

Former för teknikbaserat företagendet

"Unga teknikbaserade företag" har blivit ett samlingsbegreppp for de senaste tjugo årens tillskott av företag där det tekniska innehållet i produkterna eller det tekniska kunnandet avgörande betydelse för konkurrenskrañen. Under är av begreppet inryms en mångfald av företag: I Företag bedriver egen forskning och utveckling FoU och leder den som globala utvecklingen inom ett smalt teknikomrâde. I Teknikkonsultföretag som är verksamma på en lokal marknad. I Forskningsnära utvecklings- och konsultföretag som har rötter i universitet, högskolor eller forskningsinstitut. I Företag som utvecklar och tillverkar produkter, som baseras på ny teknologi. I Företag som är specialiserade på att kombinera kända tekniker. I Företag som grundar sin konkurrenskraft avancerad tillverkningsteknik. Unga teknikbaserade företag spelar en vital roll i ekonomin, trots att högst vart femte sådant företag har ägare med starkt intresse av att företaget växer. Många teknikbaserade företag fungerar som viktiga partner till både svenska och unga utländska storföretags utvecklingsavdelningar. De säljer bl.a. forskningstjänster. Några av de stora företagen har under början av 2000-talet lyckats nå spektakulära framgångar genom att komplettera sina kämverksarnheter tack vare samarbete med små, forskningsnära företag. Ett flertal sådana mindre företag fungerar också som förmedlande länkar till det globala forskningssystemet. Merparten av de unga teknikbaserade företagen har avknoppats från etablerade, medelstora eller stora företag inom såväl tillverkning som industrinära tjänsteproduktion. Avknoppade företag har, speciellt i början, ofta en stor del av sina affársförbindelser med det ursprungliga företaget. I flera fall har det avknoppade företaget så småningom köpts tillbaka för att bilda bas for ett nytt verksamhetsområde i det ursprungliga företaget.

De närmaste 15 åren visioner kring småföretagande 195 -

De stora företagens förmåga att knoppa av företag och skapa vitala foretagsnätverk kring sig har blivit ett viktigt konkurrensmedel när det gäller att locka de mest kvalificerade unga civilingenjörema.

Forskning och högre utbildning

Högskolornas forskning blomstrar. Efter 1990-talets satsning på forskarutbildning och utökad forskning rankas Sverige nu i topp vad gäller såväl forskningsintensitet som forskningseffektivitet. Forskarutbyte i form att näringsav livets forskarutbildade periodvis arbetar inom akademisk forskning har haft stor betydelse i sammanhanget. I alla högskolor ses utbildning som det självklara huvudåtagandet. Det hindrar inte att många akademiska forskare inom tekniska vetenskaper, även inom men medicin, naturvetenskap och samhällsvetenskap, arbetar med konsult- eller

utvecklingsuppdrag upp till 20 procent av sin tid. Årligen är det några tiotal

som väljer att ta steget full ut och lämna den akademiska miljön för heltidsverksamhet i ett eget företag. En ganska stor del av dessa forskarföretagare återvänder efter några år till den akademiska världen. Satsningen under 1990-talet på att bygga ut den högre utbildningen, främst av civilingenjörer, har främjat företagsfömyelsen, särskilt sedan praktik i mindre företag blivit ett obligatoriskt inslag i examen. Det stora utbudet av civilingenjörer som följde på det tidigare 1990-talets industrikris bidrog också till strukturomvandlingen i riktning mot en mer kunskapsintensiv industri. Det blev särskilt påtagligt att de som främst ñck sin relativa kompetens höjd mindre var företag, inte minst sådana som var verksamma i glesbygd och inom 1990-talets s.k. lågteknologiska branscher. Inom industrin och tjänsteföretag med anknytning till industrin arbetar nu dubbelt så många civilingenjörer som år 1990. Tjänsteföretagen svarar numera för ca 60 procent. Totalt har 4 procent av de industrisysselsatta civilingenjörsutbildning, dvs. ungefär samma andel som industrin i Stockholmsområdet hade vid 1970-talets slut. Ca 30 procent av industrins civilingenjörer arbetar i mindre industriföretag mot bara 10 procent år 1990.

Näringslivsregioner

Basen för den ekonomiska tillväxten är den framväxande regionala näringslivsstrukturen. Det finns ett stort antal näringsregioneri Sverige. Vissa är mindre än kommuner medan andra är stora som län. Gemensamt är att de utifrån sina egna styrkefaktorer har skapat en livskraftig näringslivsstruktur med god lokal en arbetsmarknad. De lokala nätverken stärks att ganska många deltidsarbetar i av flera företag. Kring universiteten finns de forskningsnära företagen och i de större städerna dominerar tjänsteföretag. Ute i landet finns de traditionella tillverkningsregionerna. Det finns också regioner med starka inslag turistnäring och av tjänsteföretagande baserat på informationsteknologi. Liksom i de större städerna är dessa företag ofta knutna till franchisingsystem med gemensam produktutveckling och utbildning, men lokalt ansvar för verksamheten i övrigt.

196 De närmaste 15 åren visioner kring smâföretagande -

Nya företagsformer och företagsroller

Även det traditionella branschbegreppet fortfarande används, beskrivs företag om och företagande oña i nätverksterrner. Främst för mindre företag har nätverkssynsättet inneburit en större medvetenhet om företagets plats i en förädlingskedja och hur omvärlden påverkar företaget i strategiskt hänseende. Bland annat genom tillkomsten av nya företagsorganisationer har detta synsätt spritts och förankrats. De mindre företagens efterfrågan på tekniska och kommersiella Servicetjänster har ökat kraftigt och både breddats och fördjuptas. En del av de efterfrågade tjänstema säljs via franchisingsystem, som tillkommit på offentligt initiativ. De lokala ñanchiseföretagama får löpande produkt- och metodutbildning av franchisgivaren och kan sedan klara den servicenivå som den centrala enheten fastställt. Denna typ av franchingsystem tillhandahåller tjänster som teknisk problemlösning, kontakförmedling, infonnationssökning, marknadsfakta, regelkunskap m.m. Det finns också nät där ingående företag, personer, stiftelser m.m. har lösare samarbete än franchising. Genom sådana nät erbjuds mer "personiñerade" tjänster till bl.a. uppfinnare och till forskningsbyamas unga företag i form av rådgivning, teknik- och tillväxtstrategiska analyser, avtalsteknisk kompetens m.m. Inom de tekniska högskolorna finns nät av "transferställen", som erbjuder mindre företag kontakt- och utvecklingstjänster. I ett transferställe finns professorer, forskarutbildade och studerande, som också är verksamma i högskolan. Avtal mellan högskoleledning och berörd personal reglerar verksamheten så att högskolans huvudåtagande inte påverkas negativt. Norrnen att en professor får ägna högst 20 procent av sin tid sitt transferställe. En professor kan statligt stöd för det första årets uppbyggnad, därefter skall verksamheten uppdragsfinansieras. Det finns ett femtiotal transferstållen år 2010. Några tekniska högskolor har täta nät, andra glesare. Transferställen finns också med anknytning till vissa forskningsinstitut. Genom transferställena, som utför sammantaget 5 000 uppdrag årligen, lår åtskilliga mindre företag levande kontakter med högskolornas kompetens och forskning.

Den allmänna attityden till företag och förnyelse

År 2010 finns det mångfald grundskolor och gymnasier med olika pedagogik en och ämnesmässig specialisering. Kreativitet och entreprenörskap uppmuntras och odlas på samma sätt som musikalitet och bollsinne. Lokalsarnhällets företag är öppna för ungdomar som vill tjäna en slant på fritiden och som bara vill träffa människor. Det märks också ett ökat intresse hos allmänheten för företagsfömyelse, sedan man blivit varse att det finns ett tydligt samband mellan reallöner och antalet innovativa produkter, som svenska företag lanserar på världsmarknaden. En av de många TV-stationema har storpublik när den visar en serie i tolv avsnitt, som i dramatiserad form återger utvecklingsarbetet bakom Astra-Mercks läkemedel Losec.

Bilaga 1 197

w

WW

W

Kommittédirektiv

Dir 1995:139

Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv - högskola

Beslut vid regeringssammanträde den 9 november 1995

Sammanfattning av uppdraget

Sedan tillkomsten av de första kontaktsekretariaten vid universitet och högskolor har flera nya samverkansformer skapats mellan å ena sidan lärosäten och å andra sidan näringslivet och samhället i övrigt i syfte att vidareutveckla och kommersialisera forskningsresultat. En utredare skall undersöka om dessa samverkansformer är ändamålsenliga och tillräckliga för ett ökat nyttiggörande av forskningsresultaten vid universitet och högskolor. Uppdraget innefattar en översyn av lagstiftningen rörande rätten till uppfinningar gjorts i tjänsten som av personal vid läroanstalter.

Bakgrund

Behovet av samarbete näringsliv högskola - Sverige har länge tillhört de nationer som gör förhållandevis stora insatser på forskning och utveckling sett i relation till BNP. De statliga forskningssatsningarna görs främst inom högskolesystemet. Det är angeläget att resultat från forskningen inom högskolan kan föras ut till industri och övrigt näringsliv för att stärka konkurrenskraften och ge landets företag möjlighet att uppnå och vidmakthålla tekniska och miljömässiga försprång. Det är samtidigt viktigt att detta sker utan att högskolesystemets "kämverksamhet" utbildning och forskning blir - lidande.

198 Bilaga I

Olika samverkansformer

Internationellt sett är antalet patentsökta uppfinningar som kommer fram ur det svenska forskningssystemet mycket lågt. En orsak är att det saknas incitament för universitet och högskolor att delta i och främja exploateringen av lärares uppfinningar. Därför har flera statligt finansierade organisationer och system inrättats vid högskolorna för att förbättra kontakterna med näringslivet och underlätta vidareutveckling och nyttiggörande av forskningsresultat: Kontaktsekretariat inrättades vid högskolorna under 1970-talet. - Teknikparker bildades i början av 1980-talet vid flera högskolor. - Teknikbrostiftelser inrättades år 1994 sju högskoleorter. - Stiftelserna arbetar bl.a. med patent- och licensieringsfrågor. Under år 1995 har holdingbolag bildats för att bedriva tjänste- produktion samt kommersialisera forskningsprojekt inom högskolans ram. Dessutom delfinansierar staten ca 25 industriforskningsinstitut som arbetar med tekniköverföring till företag inom intressentkretsen. Staten satsar också medel för tekniköverföring för små och medelstora företag via instituten i ett särskilt program. En för Sverige helt ny samverkansform mellan högskola och näringsliv introducerades under år 1995. Den kallas kompetenscentra. Det förekommer även andra modeller för liknande syften.

Rätten till uppfinningar

Enligt lagen 1949:345 om rätten till arbetstagares uppfinningar är lärare i vid bemärkelse undantagna från de regler som ger arbetsgivaren rätt till en arbetstagares uppfinning för eventuell exploatering inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Detta kallas ofta lärarundantaget och motiverades vid införandet år 1949 bl.a. med att forskningens frihet skulle säkras. Den enskilde har emellertid många gånger inte ekonomiska resurser att skydda sina uppfinningar immaterialrättsligt genom patent nationellt och internationellt. Ibland saknas också intresse eller förmåga att ta de steg som fordras för en kommersiell exploatering. Därför publiceras de ofta och på ett sådant sätt att de är fria att utnyttja för var och en utan att nyttjaren behöver betala någon ersättning.

Bilaga 1 199

Forskarutbildningsutredningen SOU 1977:63 och utredningen

om

frågor rörande rätten till arbetstagares uppfinningar SOU 1980:42 prövade frågan huruvida lärarundantaget borde upphävas fann båda

men att det skulle behållas. Som skäl bl.a. lärarnas till sina angavs att rätt

uppfinningar var en betydelsefull faktor vid rekryteringen forskare till

av högskolan och att ett upphävande denna rätt skulle kunna leda till av att skickliga forskare sökte sig från högskolan eller till bisyssleverkatt samheten bland forskare ökade.

Utgångspunkt för uppdraget

Utvecklingen under senare år med en ständigt och kraftigt hårdnande

konkurrens inom olika sektorer näringslivet har medfört av att

finansiärer av sektorsforskning, såväl privata statliga, i ökad

som

utsträckning kräver rätt att tillgodogöra sig resultaten den forskning

av de finansierar. I anslutning till utvecklingen samverkansformer mellan av nya

forskare och forskningsfinansiärer ingås regelmässigt avtal

numera som

ger arbetsgivaren/forskningsfinansiären en förstahandsrätt att förvärva patenterbara uppfinningar. Så sker också utomlands. EU:s forskningsprogram har särskilda regler deltagande universitet/högskolor

som ger och företag förstahandsrätten. Om de inte utnyttjar sin rätt går den i stället till Kommissionen.

För närvarande tillämpas således ett flertal olika villkor för

rätten att

tillgodogöra sig patenterbara forskningsresultat beroende

på vem som

finansierat forskningen och vilka avtal ingåtts. En forskare måste

som

därför kunna skilja på vilken forskning finansierats

som av vem samt

kunna hänföra sina kunskaper till olika finansieringskällor och därmed olika avtalsförhållanden. Kunskap och resultat från forskning finansierad med fakultetsanslag måste följaktligen kunna skiljas från kunskap och resultat från uppdragsforskning. Dessa förhållanden skapar förvirring och osäkerhet

hos parterna.

Oklara spelregler bidrar sannolikt till att minska antalet forskningsuppfinningar som kan nyttiggöras industriellt eller i näringslivet i övrigt. Det bör övervägas lärarundantaget i lagen rätten till om om arbetstagares uppfinningar bör ersättas med klarare och entydiga regler för

mer

parterna som ansluter till internationell avtalspraxis. Ett sådant

system

får dock inte medföra att rekryteringen forskare till högskolan

av försvåras eller att forskare söker sig bort därifrån.

Systemet får inte heller medföra att bisyssleverksamheten bland

forskarna ökar. Tvärtom bör överväga nuvarande man om generösa

14 16-0768

200 Bilaga 1

regler rätt för lärare att ha bisysslor avser forsknings- eller om som utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde är förenliga med det nya systemet. Samverkan mellan näringsliv och högskola kan försvåras av att företag kräver sekretess för vissa uppgifter företaget avser att lämna som under samverkan med högskolan. För högskolans del gäller

tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip, om inte sekretess kan

bestämmelse i sekretesslagen. Däremot gäller sekretess för stödjas på en

området uppdragsforskning, det måste antas att uppdraget har

om lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Samverkan som inte innefattar uppdrag omfattas i regel inte sekretessbestämmelser. av Kraven på sekretess kan emellertid välmotiverade även vid en vara sådan samverkan. Det bör övervägas om en kompletterande regel behöver införas och så är fallet hur den bör utformad. - om - vara

Uppdraget

Effektiviteten i de olika systemen för teknik-, kunskaps- och

kompetensutbyte mellan å sidan högskolan och å andra sidan

ena näringslivet och samhället i övrigt behöver ökas. Detta får dock inte medföra att högskolans kärnverksamhet utbildning och forskning - blir lidande. En särskild utredare bör tillkallas för att kartlägga de insatser som görs för att öka nyttiggörandet forskningsresultat. En viktig fråga är av

därvid hur det patenträttsliga skyddet för resultat av forskning i

högskolesystemet hanteras. Effekterna de insatser görs skall av som nu redovisas och synpunkter inhämtas från berörda organ såsom högskolan och industrin. Utredaren skall överväga de system och resurser som skapats för om samverkan näringsliv högskola kan behöva förändras i någon riktning. - Utredaren skall därför dels överväga systemen överlappar varandra, om vilket i så fall kan resultera i förslag att något system bör avskaffas, om dels överväga något nytt system bör inrättas. om Utredaren skall översiktligt kartlägga de rättssystem för forskares/lärares rätt till uppfinningar gäller i de större europeiska som länderna och i USA. Särskild vikt skall läggas vid kartläggningen av

incitamenten till att nyttiggöra patenterbara uppfinningar för såväl

forskare finansiär. som Utredaren bör över det undantag i dag gäller för lärare enligt se som

Bilaga 1 201

1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar och lämna förslag till eventuella ändringar. Särskilt vikti är att öka incitamenten for såväl

lärare/forskare högskola till att tillvarata forskningsuppfinningar och

som andra resultat som kan öka näringslivets konkurrenskraft. Om ändringar föreslås, skall även reglerna rätt att inneha bisysslor övervägas. om Utredaren skall överväga behovet Sekretessregler eller av nya ändringar i de nu gällande med anledning utredningsresultatet. av

Särskilt bör uppmärksammas det fallet när ett företag och högskola

en har forskningssamarbete utan att det rör sig uppdragsforskning. om Utredaren skall samråda med kommittén för översyn strukturen av

for forskningsfmansieringen.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 1996. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Näringsdepartementet

Bilaga 2 203

Litteraturförteckning

Andersson Andell B, Giertz Reitberger G, 1992 Produktion -

Strategier och metoder för ejfektivare tillverkning. Norstedts Förlag

Arbo P 1993, "Jakten på T echnopolis Notat 17. NORUT Samnr

funnsforskning AS, Tromsö

Belotti, 1996 Pilotprogram "teknikoverforing till små och om medelstora företag", preliminär arbetsrapport till KOFI

Belotti 1996 T eknikfornyelseprocesser ismåföretag. Om företagens samspel med omgivningen. Doktorsavhandling Sveriges Lantbruks-

universitet

Björkman M 1995 Teknik- eller kompetensspridning Linköpings

universitet Näringslivskontoret

Brainard R, Leedman Lumbers J 1988 Science and Technology

Policy Outlook. Rapport OECD Bullock M 1982, Academic Enterprise, Industrial Innovation and the

Development of High Technology Finanscing in the United States.

Brand Brothers and Co Clark k B, Fujimoto 1991 Product Development performance. Harvard Business School Press Edlund, A Gustafsson, Lars,1996, Industriforskningsinstitutens småforetagsverksamhet, Teknikpolitiska studier, Preliminär NUTEKrapport Ek T 1994 Våga, Växa, Vinna Ledarskap för mindre företag. Ekelids förlag. Eriksson E-L 1996, Akademiskt företagande från student till företagare. Licentiatuppsats Lunds universitet och Högskolan i Halmstad Faulkner W, Senker 1995 Knowledge Frontiers. Clarendon Press.

Giertz Reitberger G, 1994 Här finns de riktiga jobben. SAF och

Ledarna.

IVA 1992, Ingenjörer for 2000-talet.

IVA 1993, F oretagsfornyelse for 2000-talet visioner och vägledande

principer.

Johannisson B red 1992 Entreprenärskap på svenska ajfärer och

förnyelse. Almqvist och Wiksell Förlag.

204 Bilaga 2

Kleinknecht A, 1987 Innovation Patterns in Crisis and Prosperity - Schumpeter s Long Cycle Reconsidered. The Macmillan Press NUTEK, 1996, EUs F0 U-program och svenskt näringsliv, NUTEK R 1996:20 Ohlsson 1993 Sverige innovativ industrimiljö. Industriförbundet som

Olofsson C, Stymne B 1995, The Role of New Technology-based

Firms in the Swedish Economy. IMIT Olofsson C, Wahlbin C, 1993 T eknikbaserade företag från högskolan. IMIT

Papachristodoulou C, 1987, Inventions, Innovations and Economic

Growth in Sweden Appraisal of the Schumpeterian Theory.

- an Doktorsavhandling Uppsala Universitet

Porter M E 1990, The Competitive Advantage of Nations. Free Press

RRV, 1996, Arbetsrapport från granskning samarbetet mellan av näringsliv och högskola

Saxenian A L 1994, Regional Advantage Culture and Competition

in Silicon Valley and Route 128. Harvard University Press SOU 1996:69, Kompetens och kapital statligt stöd till företag. - om

Betänkande från Företagsstödsutredningen.

Storey D 1994, Understanding the Small Business Sector. Routledge Womack J 1990 The Machine that Changed the World. Rawson Associates.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26 Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. K. . - . Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyft och livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmer vad EUzs internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. - Politikområdenunder lupp. Frågor om EUzs första brottsbalken.Fi. . pelareinför rcgeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftningi samverkan Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbetet EU. UD. i 32. Möss och människor.Exempel bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför rcgeringskonferensen. UD. .Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. .Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + . - Omjärnvägenstrañkledning m.m. K. Kriminalunderrättelseregister . . 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför .Högskola i Malmö. U.

två- och trehjuliga motorfordon. K. Sverigesmedverkani FN:s familjeâr. S. . 12. Kommuner och landstingmedbetalnings- Nationalstadsparker. M. . svârigheter.Fi. .Rapport från klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning. M. 14.Budgetlag regeringens befogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering.Ju. ñnansmaktens område. Fi. 41.Statensmaritima verksamhet.Fö. 15. Union för både öst och väst. Politiska,rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44 .Översyn av skatteflyktslagen.

rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsarrthälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainable Homes an Urbanizing bedömningarinför rcgeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor Habitat II. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U. 51 .Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 .Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitet och högskolorefter 52. Precisering av handelsändamålet i detaljplan. M. 1993 års universitets-och högskolereform. U. 53 Kalkning av sjöar och vattendragM. . 22. Inflytande på riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsområden. S. inflytande,delaktighetoch ansvar. U. 55 .Sverige, framtidenoch mångfalden. A. 23. Kartläggning och analys av denoffentliga sektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män pä - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-länders förslag och debatt inför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi. rcgeringskonferensen 1996.UD. 58.Finansieringen av det civila försvaret. Fö. 25. Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. 88.Kameraövervakning.Ju. En principdiskussion utifrân 89.Samverkanmellanhögskolanoch de småoch EU 96-kommitténserfarenheter.UD. medelstoraföretagen.N. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och utvidgningenseffekter den gemensamma jordbrukspolitiken.UD. 61.0lika länder olika takt. Om flexibel integration och förhållandetmellan stora och små stater i EU. UD. 62. EU, konsumenterna och maten Förväntningaroch verklighet. Jo. - 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn - av Socialförsäkringens administration.S. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige.Jo. 66. Utvärderatpersonval.Ju. 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. Fi. 68. Någrafolkbokföringsfrâgor.Fi. .Kompetensoch kapital + bilaga. N. 70.Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. N. 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sveriges städer och landsbygd.In. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 73. SwedishNuclear Regulatory Activities. Volume 1 An Assessment. M. - 74. Swedish NuclearRegulatory Activities. Volume 2 Descriptions. M. 75. Värdeni folkhögskolevärlden.U. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminariumi april 1996.UD. 7x .Utländskaförsäkringsgivaremed verksamheti Sverige.Fi. 78. Elberedskapen.Organisation, ansvarsfördelning och finansiering.N. 79. Översyn av revisionsreglerna.Fi. 80.Viktigt meddelande. Radiooch TV i Kris och Krig. Ku. 81.Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 82.En översynav luft- sjö- och spártrañkens tillsynsmyndigheter.K. 83. Allmänt pensionssparande APS. S. 84. Ekobrottsforskning.Ju. 85. EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- verkansprojektinom rehabiliteringsområdet. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden och förslag. Fö. 87. Tredimensionellfastighetsindelning. Ju.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet

Mössoch människor.Exempel bra Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier IT-användningblandbarn och ungdomar.32 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. 18 Justitiedepartementet Statensmaritimaverksamhet.41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringen av det civila försvaret. 58 DNA-register. 35 Utveckladsamordninginom det civila försvaret Elektronisk dokumenthantering.40 och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, Presumtionsregeln i expropriationslagen.45 överväganden och förslag. 86 Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50

Utvärderatpersonval.66 Socialdepartementet

Ekobrottsforskning.84 Sverigesmedverkani FNzsfamiljeär. 37 Tredimensionellfastighetsindelning.87 Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.54 Kameraövervakning.88 Försäkringskassan Sverige Översyn - av Socialförsäkringens administration.64 Utrikesdepartementet Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför Allmänt pensionssparande APS. 83 regeringskonferensen 1996. 4 EgonJönsson en kartläggning av lokala - Politikomrädenunderlupp. Frågor om EU:s första samverkansprojekt inom rehabiliteringsomrádet. 85 pelareinför regeringskonferensen 1996.5

Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns Kommunikationsdepartementet

erfarenheter arbeteti EU. 6 av Om järnvägens trañkledning m.m. 9 Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 tvâ- och trehjuliga motorfordon. 11 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Bättretrafik medväginformatik. 17 och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 utvidgning. 15 Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, Enskilda vägar. 46 utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga En översyn av luft- sjö- och spårtrañkens rättigheteri EU. 16 tillsynsmyndigheter.82 Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 Finansdepartementet Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Kommuneroch landstingmed betalnings- EU-ländersförslagoch debattinför svårigheter.12 regeringskonferensen 1996. 24 Budgetlag regeringensbefogenheter - Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament finansmaktensomrâde. 14 och offentlighet i EU. 42 Borgenärsbrotten översyn ll kap. - en av Jämställdheteni EU. Spelregleroch brottsbalken.30 verklighetsbilder.43 Översyn skatteflyktslagen. av Europapolitikenskunskapsgrund. Reformeratförhandsbesked.44 En principdiskussionutifrân Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 EU 96-kommitténserfarenheter.59 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Miljö ochjordbmk. Om EU:s miljöregler och Några folkbokföringsfrágor. 68 utvidgningenseffekter den gemensamma Utländskaförsäkringsgivare medverksamheti jordbrukspolitiken. 60 Sverige.77 Olika länder olika takt. Om flexibel integration Översyn revisionsreglema.79 - av och förhållandet mellan stora och små stater i EU. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. 81 61 EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminariumi april 1996.76

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet Den nya gymnasieskolan hur går det l Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. upphandling av varor och tjänstermed 2 miljöpåverkan.23 Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. Shaping SustainableHomesin an Urbanizing 20 World. SwedishNationalReport for Habitat Il. 48 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Regler för handel medel. 49 vid universitetoch högskolor efter 1993års Kompetensoch kapital + bilaga. 69 universitets-och högskolereform.21 Samverkanmellan högskolanoch näringslivet. 70 Inflytande riktigt Om elevers rätt till Elberedskapen. Organisation,ansvarsfördelning och inflytande,delaktighetoch ansvar. 22 finansiering. 78 En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 Samverkanmellan högskolanoch de småoch Det forskningspolitiska landskapeti Nordenpá medelstora företagen.89 1990-talet.28 Civildepartementet Forskningoch Pengar. 29 Högskola i Malmö. 36 Fritid i förändring. Cirkelsamhället.Studiecirklars betydelserför Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3 individ och lokalsamhälle.47 Forskningför var vardag. 10 Värdeni folkhögskolevärlden.75 Attityder och lagstiftningi samverkan + bilagedel.31 Jordbruksdepartementet Offentlig djurskyddstillsyn.13 Inrikesdepartementet EU, konsumenterna och maten Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder och Förväntningaroch verklighet. 62 landsbygd.71 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige.65 Miljödepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Batterierna en laddad fråga. 8 - Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Nationalstadsparker.38 Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring Rapport från klimatdelegationen1995. alternativ och förslag.5l Klimatrelateradforskning. 39 Sverige, framtidenoch mångfalden.55 Precisering av handelsändamålet i detaljplan. 52 Pâ väg mot egenföretagande. 55 Kalkning av sjöar och vattendrag53 Vägar in i Sverige.55 SwedishNuclear RegulatoryActivities. Hälften vore nog om kvinnor och män Volume l An Assessment. 73 - - 90-talets arbetsmarknad.56 SwedishNuclear RegulatoryActivities. Medicinska undersökningari arbetslivet. 63 Volume 2 - Descriptions.74

Kulturdepartementet Från massmediatill multimedia att digitaliserasvensk television.25 Viktigt meddelande. RadioochTV i Kris och Krig. 80

PSI;IRIZSS: 10647 Sr0c|n0|..| FAX 08-2050 21, Tlauzlmx 08-690 91 90

ISBN 9I-38-2029I-3 ISSN 0375-250X