Att utveckla industriforskningsinstituten : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Att utveckla

industriforsknings-

instituten

SEILJ 1997:16 Slutbetänkande Kommittén för av omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten

7 57a/ CC.

2.

l

Statens offentliga utredningar

1997: 16

Närings- och handelsdepartementet

Att utveckla

industriforsknings-

instituten

Slutbetänkande Kommittén för omstrukturering

av

och förstärkning av industriforskningsinstituten

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer. uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen.1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

REGERIGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20506-8 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

N

ärings- och Handelsdepartementet

I ett beslut den 23 juni 1994 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillsätta en kommitté med uppdrag att genomföra en förnyelse av industri-

forskningssystemet. Med stöd av bemyndigandetnförord-

nades fr.o.m. den 15 augusti 1994 direktör Lars Ostholm som ordförande i kommittén.

Kommittén har i april 1996 lämnat en lägesrapport. I arbetet med denna slutrapport har som ledamöter i kommittén deltagit direktör Claes-Göran Beckeman, direktör Ulla Frang, direktör Christer Heinegård, professor Gunilla Jönsson, professor Gunnar Svedberg samt professor Lena Torell. Som sakkunniga har deltagit departementssekreterare Ingemar Ahlandsberg, departementsrådet Elisabeth Bergendal-Stenberg, departementssekreterare Christer Berggren, departementsrädet Björn Brandt samt departementssekreterare Peter Johansson. Kommitténs huvudsekreterare har varit Evy Jacobsson. I arbetet med slutrapporten har vidare deltagit som sekreterare Lennart Elg. Förteckning över samtliga ledamöter och sakkunniga samt kommitténs sekretariat finns i bilaga 2 till detta betänkande. Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten får härmed överlämna sitt slutbetänkande Att omstrukturera industriforskningsinstituten .

Kommittén har därmed slutfört sitt arbete. Stockholm den 30 november 1996 Lars Östholm Claes-Göran Beckeman Ulla Frang Christer Heinegård Gunilla Jönsson Gunnar Svedberg Lena Torell / Evy Jacobson Lennart Elg

Förord

Över hela världen förstärks samverkansfonnerna mellan näringsliv och akademisk forskning. l länder som Japan och USA disponeras efter svenska förhållanden närmast gigantiska summor för denna samverkan med det långsiktiga syftet att öka respektive länders näringslivs internationella konkurrenskraft.

I Sverige har vi i relation till nationens storlek både en framgångsrik vetenskaplig forskning och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Det senare behöver dock växa för att ge arbete åt fler. Den av staten finansierade industrirelevanta forskningen är ur ett internationellt perspektiv liten. Det är därför särskilt viktigt att de medel som står till förfogande används på rätt sätt.

KOFI har studerat och föreslagit när samverkan bör ske genom industriforskningsinstitut och vilka kriterier som då skall gälla. KOFI ger förslag om hur instituten ska utvecklas och förstärkas. KOFI har samtidigt varit medvetna om de andra samverkansformer som parallellt utvecklats och som tjänar som viktiga komplement till industriforskningsinstitutcn, t ex kompetenscentra, materialkonsortier och program av olika slag. Den flora av samverkansfonner som finns kan förefalla komplex men håller på att utvecklas till ett effektivt nätverk näringsliv akademi.

Stockholm den 30 november 1996

Lars Östholm

8 Innehåll

Bilaga l Direktiv ..41 Bilaga 2 Kommitténs ledamöter ..51 Bilaga 3 Institut omfattas uppdraget ..53 som av Bilaga 4 Lägesrapport november 1996 ..57

Sammanfattning och förslag 9

1 och

Sammanfattning förslag

.

1.1 Uppdraget

Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten KOFI har haft i uppdrag att genom förhandlingar med industriforskningsinstitutens intressenter tillsammans med NUTEK genomföra en förnyelse av industriforskningssystemet. Kommitténs uppdrag avslutades den 30 nov 1996. Utredningen redovisade i en lägesrapport den l april 1996 sitt arbetssätt och de resultat som då hade uppnåtts. Med denna rapport redovisas de utvecklingsuppgifter som ingått i uppdraget. Förhandlingsarbctet är däremot ännu slutfört.

Direktiv I kommitténs arbete ingår att göra överväganden om lämpliga samverkansformer mellan existerande industriforskningsinstitut, nyetablering av institut samt lämpliga associationsformer för institutens verksamhet

Direktiv 1994:62, tilläggsdirektiv 1995:27. Möjligheterna

att skapa större och för näringslivet slagkraftigare industriforskningsinstitut skall särskilt prövas. Utgångspunkten för kommitténs arbete bör vara att bolagisering är ett av flera möjliga medel för att uppnå en effektiv verksamhet, ett starkt engagemang från intressentema, en god samverkan med universitet och högskolor samt en lämplig form för statligt åtagande.

Omfattning Uppdraget har omfattat institut med egna forskningsresurser som finansieras gemensamt av näringslivet och staten. Programstyrelser, där näringslivet och staten gemensamt finansierar forskning som utförs vid andra

10 Sammanfattning och förslag

institutioner, omfattas däremot av uppdraget. Uppdraget omfattade institut såväl inom som utanför NUTEKzs ansvarsområde. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut omfattas av uppdraget, men har eget initiativ närmat sig kommittén och deltagit i hearings och diskussioner.

1.2 Resultat

KOFI har tagit fram förslag till olika generella förändringar med syfte att förbättra och förstärka systemet. Förslagen har tjänat som underlag för de förhandlingar som kommittén genomfört med institutens intressenter. Kommitténs förslag kan sammanfattas till:

En ny finansieringsmodell som kan bidra till att bredda det industriella deltagandet underlätta samverkan mellan institut och mellan högskole-institutioner och institut i gemensamma programbloek långsiktig basñnansiering, efter år av korta avtal - ge Hjälp att ombilda till aktiebolag vilket ger tydlighet i ägar- och ansvarsfrågor

Ett speciellt småföretagsprogram vid därför lämpade institut

Nya forskartjänster på instituten och möjlighet till fortbildning för institutens forskare

Kommittén har utvecklat en kriterielista som sammanfattar vilka krav som bör vara uppfyllda för att en verksamhet ska finansieras enligt den föreslagna modellen, och dänned kunna lämplig att ombildas till aktiebolag. vara KOFI rekommenderar att institut som uppfyller kriterierna för industriforskningsinstitut ombildas till aktiebolag med intressentförening som majoritetsägare. Bolagiseringsen skall ett led i att säkerställa näringslivets processen ses som inflytande på institutens framtida verksamhet. Statens

Sammanfattning och förslag 11

ägarandel och långsiktiga engagemang regleras i samband med bolagiseringen. Kommittén föreslår inga omfattande förändringar i nuvarande institutsstmktur. Denna motsvarar väl nuvarande intresscnters behov. Förändringar behöver utvecklas i direkt samverkan mellan berörda instituts huvudmän. Förhandlingar pågår för närvarande mellan Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling, tre intressent-

föreningar samt berörda institut med syfte att åstadkomma kraftsamling den tillämpade forskningen inom en av informationsteknologi. Däremot innebär KOFI:s förslag med ändrad finansieringsstruktur och tydlig ägarroll att framtida förändringar en lättare bör kunna genomföras. Ett viktigt underlag för

statens agerande vid framtida omstruktureringar är den

kriterielista kommittén utvecklat. Aven förslag till nya som institut bör prövas mot dessa kriterier. Förslag som inte fullt ut kan leva till dessa kan, där så är lämpligt, upp kopplas till redan existerande institut. Institut med delvis intressenter kan också kopplas närmare gemensamma varandra personunion mellan styrelserna och på genom längre sikt genom samlokalisering.

Behovet paraplyorganisation för institutens verksamhet

av har diskuterats i olika sammanhang. Enligt KOFI:s uppfattning skulle en sådan tunna ut ägarrollen i den modell kommittén förespråkar. Behovet av erfarenhetsutbyte och samordning fylls genom institutens intresseförening, IRIS, och genom att gemensamma NUTEK fungerar som Närings- och handelsdepartementets

samordnare institutens programverksamhet. Genom sin

av ägarandcl får staten också en direkt insyn i verksamheten.

1.2.1 Begränsningar i uppdraget

KOFI vill betona att kommittén inte enbart haft till uppgift utreda hur framtida struktur borde se ut, utan också att en att verkställa ett förhandlingsuppdrag. Möjligheterna att genomföra detta uppdrag har dock begränsats av att KOFI har haft förhandlingsuppdraget samtidigt som en annan

12 Sammanfattning och förslag

part, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, anvisats som huvudsaklig finansiär av omstruktureringskostnader. Direktiven anger också att omstruktureringen ska ske i samverkan med nuvarande intressentföreningar vilket naturligt begränsar utrymmet för nya initiativ. Begränsningar av NUTEKs eknomiska ramar har skapat osäkerhet om statens möjligheter att via NUTEK göra

långsiktiga ñnansieringsåtaganden vad gäller kompetensuppbyggnad och kompetensunderhåll.

1.3 Samverkan med Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling

Enligt regeringens direktiv har KOFI haft i uppgift att föreslå Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling att använda medel för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten. KOFI lämnade den l april 1996 en lägesrapport till regeringen. Flera av rapportens förslag till utveckling av industriforskningssystemet är beroende av finansiering från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling för att kunna förverkligas. Inför höstens förhandlingar med institutens huvudmän om institutens utveckling efterfrågade KOFI i ett brev den 21 augusti 1996 stiftelsens principiella inställning till och villkor för att stödja de förslag som KOFI lagt. För att visa vilka konsekvenser de olika förslagen kan ha bilades några pilotprojekt för stiftelsens ställningstagande. Pilotprojekten var valda för att exemplifiera institut i olika utvecklingsfaser.

Förnyelse av institutsstrukturen Små institut representerar vanligen ett smalt teknikomräde eller en liten bransch. Förutsättningarna för att stärka dessa institut är enligt kommittén i princip två: Att bredda verksamheten för att vidga intressentkretsen eller fusionera med närliggande verksamhet inom högskolan eller annat institut.

Sammanfattning och förslag 13

Ett steg på vägen kan vara kollektiva program block B i den nya finansieringsmodellen som genomförs gemensamt mellan flera institut och/eller i samverkan med högskolan. Samlokalisering av flera institut kan bidra till att dels synliggöra instituten dels effektivisera verksamheten genom bättre resurs- och lokalutnyttjande och, när möjligheten bjuds, samordning med högskolan.

Utveckling av samarbetet med högskolan I lägesrapporten beskriver KOFI hur samarbetet med högskolan skulle kunna vidareutvecklas, dels genom forskningssamarbete, dels genom utveckling av en helt ny typ av tidsbegränsade forskartjänster. KOFI föreslog också att antalet industridoktorander med placering vid instituten borde utökas.

Sammantaget var förslagen avsedda att skapa en ny karriärväg för forskare delvis utanför det sedvanliga akademiska systemet. Sannolikt skulle kategorier nya av studerande lockas till forskarutbildning, eftersom samverkan med industrin är attraktiv. Många vill dessutom arbeta med forskning, men gärna utanför högskolan efter en lång och krävande grundutbildning.

Småföretagsprogram Erfarenheter utomlands och i Sverige ger entydigt besked om att insäljningsfasen i uppsökande verksamhet mot småföretag inte kan få full kostnadstäckning och därför behöver stöd för att kunna bedrivas. En säkrad basfinansiering behövs också om instituten med långsiktighet skall kunna utveckla och upprätthålla en kompetens på personoch organisationsnivå att arbeta med småföretagen.

Tydligare ägarbild, bolagisering Det finns intresse från många institut att pröva vad en bolagisering skulle innebära. En bolagisering är ett möjligt medel för att uppnå rätt omstrukturering och förstärkning av ett eller flera institut. Argument talar för förändring som av associationsform i förhållande till nuläget är klar a en och entydig lagstiftning samt en flexibel organisation där

14 Sammanfattning och förslag

styrelsens ansvar blir tydligt och med klarhet i ägarfrågorna.

1.3.1 Stiftelsens utgångspunkter

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling konstaterar i sitt på KOFI:s förslag att man inte stödjer svar generella för utveckling av samarbete med program högskolan, utan att beslutar om lämpliga insatser för man respektive institut. Man har tagit ett principbeslut att finansiera investeringar i byggnader och utrustning.

Stiftelsen att KOFks kriterielista ska vara vägledande anger för vilka insatser som kan komma ifråga inom ramen för pilotprojekten. En utgångspunkt för stöd från Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling är att det är

tidsbegränsat och att huvudmännen för respektive institut för att verksamhet sätts igång med stöd av ansvarar som stiftelsen får fortsatt finansiering alternativt avvecklas.

Med dessa utgångspunkter pågår förhandlingar mellan

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KOFI,

och respektive institut rörande fyra pilotfall: En förstärkning verksamheten vid Institutet för optisk - av forskning, för att bättre kunna svara mot KOFI:s kriterielista. På basen nyligen genomförd fusionering av - av en verksamheterna vid livsmedelsinstitutet och Stiftelsen bioteknisk forskning utvecklas högskolesamarbete och småföretagsinsatser vid det Institutet för livsmedel nya och bioteknik, SIK. Samarbetet mellan Ytkemiska Institutet och KTH utvecklas bl genom en gemensam professur. a Ökad samverkan med högskolan och Småföretags- insatser vid Institutet för träteknisk forskning, Trätck.

I vissa fall ingår förstärkt kapitalbas som grund för en omvandling till aktiebolag, samt finansiering av direkta omstruktureringskostnader, som en del i förhandlingarna.

Sammanfattning och förslag 15

lnstitutsstrukturen på IT-området Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling anser det angeläget att åstadkomma en kraftsamling av den tillämpade forskningen inom informationsteknologi i Sverige, inom en samlad organisatorisk ram. Denna bör enligt stiftelsen i stor utsträckning bygga på verksamhet och kompetens Överförd från de tre IT-forskningsinstituten SICS, Swedish Institute of Computer Science, SISU, Svenska institutet för systemutveckling, och IMT, Institutet för medieteknik. Förhandlingar pågår för närvarande mellan Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, de tre intressentföreningama samt de berörda instituten inrättandet av ett nytt institut för tillämpad om informationsteknik, o m den l juli 1997.

Verksamheten bör enligt intressenterna koncentreras på särskilt utvalda nyckelområden. Stiftelsen har beslutat att tillföra det nya institutet 200 Mkr för uppbyggnad bl.a. av nya tillämpningsområden under de första åren. En målsättning är att skapa en kontinuerlig rörlighet av personal mellan institut, företag och universitet/ högskolor, samt att institutet ska ha en regional organisation som omfattar kompetens och resurser vid olika kompetenscentra i landet.

1.4 Återstående arbete

Industriforskningssystemets framtid har diskuterats i olika

utredningar under 10 år tabell 1.1. Ansvaret bör enligt

KOFI:s uppfattning nu övergå på ansvariga myndigheter. En kommitté utan egna resurser har svårt att agera som förhandlingspan. KOFI:s förslag har lagt grunden till en förändringsprocess som nu måste föras vidare. Detta innebär att med stöd av den nya fmansieringsmodellen och kriterielistan fortsätta förhandlingar med institutens intressentgrupper och med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Det aktuella förhandlingsläget, och KOFI:s syn på de enskilda institutens förutsättningar, sammanfattas i bilaga 2 och En förutsättning för fortsatta förhandlingar är dock att nuvarande osäkerhet

16 Sammanfattning och förslag

kring NüTEKzs möjligheter att finansiera statens del av programmet undanröjs. Formema för statens ägande bör utredas vidare. Det fortsatta arbetet bör inriktas på en successiv utveckling av samarbetet både mellan instituten och med högskolan. KOFI:s förslag till tjänstestruktur och utökat industridoktorandprogram är här viktiga ingredienser som bör fullföljas. För institut som saknar egna forskningsresurser och därmed inte uppfyller kriterierna bör enligt KOFI:s uppfattning andra finansieringsformer utvecklas. En stärkt småföretagsverksamhet bör bidra till att utveckla redan befintliga kontaktnät mot mindre företag. De institut som utvecklat en fungerande kontaktyta bör kunna förmedla kontakter även till andra institut inom dessas kompetensområde. På samma sätt bör instituten kopplas närmare till de kontaktnät som utvecklats genom ALMI, Innovation Relay Centers, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut etc. KOFI:s förslag innebär en rcnodling av "industriforskningsmodellen" där ett antal krav kommer att ställas på de institut som i framtiden ska ingå i systemet. För verksamheter som inte svarar mot KOFI:s kriterier bör andra organisationsmodeller utvecklas. Industriforskningsinstituten grundar sig på ett industriellt behov med beredskap hos näringslivet till långsiktig finansiering. Skall institutssektorn i Sverige breddas till att omfatta områden med ekonomiskt svaga eller svårdefinierade avnämargrupper bör dessa inte pressas in inom ramen för industriforskningsinstitut. l slutskedet av KOFI:s arbete har det uppmärksammats att den stiftelselagen, som träder i kraft i sin helhet för de nya s.k. anslagsstiftelserna från och med l januari 1997. riskerar att skapa svårigheter när det gäller att upplösa nuvarande stiftelser. För den framtida processen med omvandling till aktiebolag är det angeläget att regeringen både NUTEK och instituten klara riktlinjer för hur ger övergången från stiftelse till aktiebolag kan underlättas.

Sammanfattning och förslag 17

Tabell 1 Industriforskningsinstituten utreds

jan -87 Kartläggning av sektorforskningen aviseras jan -89 Sektorforskningsutrcdningen klar 24 mån feb -90 Forskningsproposition 38 mån sept -91 "FoU för industriell utveckling 57 mån kollcktivforskning i Sverige 1991" SOU 1991:83 maj .92 Rcmissomgång klar 65 mån sept -92 NUTEKs förslag till direktiv för styrgrupp 69 mån feb -93 Forskningsproposition 74 mån juni -93 Riksdagsbeslut 78 mån -93 Beslut styrgrupp 80 mån aug om jan -94 Styrgruppcns förslag: "Förslag till struktur i 85 mån systemet för industri forskning", DS 1994:25. mars -94 Kompletterande forskningsproposition 87 mån juni -94 Riksdagsbcslut 89 mån -94 KOFI tillsätts 92 mån aug sept -94 Riksdagsval 89 mån okt -94 KOFI börjar arbeta 94 mån feb -95 Kompletterande direktiv 98 mån april -96 Lägesrapport till regeringen 112 mån sept -96 KK-stiftelsens styrelse beslutar finansiera 117 mån omstrukturering av IT-instituten

nov -96 KOFI upphör, arvet till NUTEK. 119 mån

Förhandlingar pågår mellan KK-stiftelsen och pilotfallen

Utgångspunkter 19

2.

Utgångspunkter

Industriforskningsinstituten utgör en liten, men enligt kommitténs uppfattning mycket viktig, del av det svenska FoU-systemet. Sammantaget är det en väl fungerande verksamhet som åtnjuter stort stöd från det svenska näringslivet men där statens engagemang är en förutsättning för att det skall fungera. Med den ökande intemationaliseringen av svenskt näringsliv kommer ett väl fungerande institutssystem att bli allt viktigare.

Redan i KOFl:s delrapport framfördes att infrastrukturen av teknisk forskning i Sverige är mindre än vad som kunde förväntas med tanke på de stora resurser som totalt satsas på FoU i Sverige av såväl stat som näringsliv. Mätt i FoUársverken är teknisk FoU vid högskolor och institut av ungefär samma omfattning i Sverige och Finland trots att totala antalet FoU-årsverkcn är ca dubbelt så stort i Sverige som i Finland. Jämfört med flertalet andra industriländer svarar högskolesektorn i Sverige för en större del av infrastrukturen av teknisk forskning. Detta är resultatet av ett medvetet val för att undvika splittring av knappa forskningsresurser samt för att säkerställa en god koppling mellan forskning och utbildning. Samtidigt sätter det emellertid gränser för forskningssystemets möjligheter att tillgodose de behov som svenskt näringsliv har.

För en akademisk karriär styrs valet av forskningsuppgift av den internationella "forskningsfrontens" läge. Högskolans forskning är i första hand disciplinorienterad medan näringslivets problem innefattar kombinationer av både flera teknologier och ekonomiska hänsyn. Genombrott inom en disciplin kan göra att "gammal" kunskap inom ett annat område efterfrågas för industriella applikationer. Företaget kan därför behöva hjälp att orientera sig i hela kunskapsfältet, inte bara om framtida teknologier.

20 Utgångspunkter

Figur 2.1 Nordisk jämförelse omfattningen av teknisk av FoU vid högskolor och institut 1993

5°°° FoU-årsverken uPrivatainstitut alla områden W uStalligatekniska forskningsinstitut 5000 llHögskolor, teknisk fakultet 4000-

3000-

2000-

1000-

Sverige Finland Norge Danmark Anm: Figuren visar FoU-årsverken utförda 1993 i nordiska länder vid statliga institut och högskolor inom totalt vid privata institut. Uppgifterna för

teknik samt

statliga institut i Sverige avser 1991. Samtliga FoUårsverken redovisas oavsett finansiering.

Källa: Nordisk F oU -statistik för 1993, Nordisk lndustrifond

lndustriforskningsinstitutens roll Den näringslivsinriktade forskningen har i stor utsträckning lämnats till näringslivet själv att initiera och finansiera. Det är i det perspektivet som framväxten av det svenska institutssystemet skall På 1940-talet startades flera ses. branschforskningsinstitut med industrin som drivande part och med delfinansiering från staten. Antalet institut har successivt ökat och från att ha varit branschrelaterade har instituten i allt högre utsträckning kommit att omfatta branschövergripande teknikområden, som t ex miljö, systemteknik, optik, ytkemi och korrosion. Jämfört med högskolan har instituten lättare att snabbt reagera och ställa

Utgångspunkter 21

resurser, Man har också normalt en bredare direkt om . kontakt med industrins problem. Bredden på industrins kunskapsbehov gör att företagen inte kan hålla beredskap inom alla områden för eventuella framtida behov. Behovet finns inte bara hos de mindre företagen. Aven större företag väljer att fokusera sin egen FoU på det man betraktar som kärnkompetens medan annan kompetens hämtas utifrån. En viktig serviceuppgift för industriforskningsinstituten blir därmed att hålla kompetens, och resurser bl a i form av specialiserad utrustning, inom kunskapsområden som företagen behöver, men som inte betraktas som kämkompetens. Det finns också ett antal kunskapsområden där det finns ett egenvärde i att företagen arbetar tillsammans och lär av varandra: Standardisering, miljöproblem, samt snabb spridning av ny produktionsteknik, inklusive ITanvändning. Ett tredje område där det finns fördelar i gemensamma insatser är bevakning av den internationella teknikutvecklingen. Endast ett fåtal tekniktunga företag har resurser att kontinuerligt sköta denna bevakning internt i företaget.

Statens roll Enligt KOFl:s uppfattning kan en fortsatt statlig delfinansiering av institutens verksamhet motiveras från tre utgångspunkter: Det finns anledning för staten att finansiera insatser där institutens kompetens nyttjas för aktiviteter som är angelägna för samhället men i första hand är till nytta för medlemsföretagen. Breda insatser mot mindre företag är ett exempel. Forskning inom t.ex. produktionsteknik får spridnings- effekter i ekonomin som går långt utöver vad medlemsföretagen kan tillgodogöra sig. Den samhällsekonomiska nyttan blir därmed större än den privata. Detta är nationalekonomins klassiska argument för statligt stöd.

22 Utgångspunkter

En väl fungerande teknologisk infrastruktur är en viktig faktor vid lokalisering av industriell verksamhet. Storföretagens internationalisering har inneburit att näringspolitikens fokus förskjutits från att stötta inhemska företag till att konkurrera om internationella företags investeringar.

2.1 Struktur

Kommittén har angripit uppgiften utifrån nuvarande institutsstruktur. l utgångsläget omfattade uppdraget institut inom det nuvarande Närings- och handelsdepartementets område, har det vidgats att omfatta senare även institut inom Jordbruks- och Miljödepartementens områden. Kommittén föreslår inga omfattande förändringar i nuvarande struktur. KOFI har inte heller funnit förutsättningar att för närvarande inrätta nya institut inom nya områden. Inom de områden där KOFI prövat nya förslag har det inte visats något intresse från industrin. Den nuvarande institutsstrukturen motsvarar väl dagens behov. Förändringar behöver utvecklas i direkt samverkan mellan berörda instituts huvudmän. På IT-området har en sådan omstrukturering satts i gång i samverkan med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Däremot innebär KOFI:s förslag med ändrad finansieringsstruktur och tydlig ägarroll att framtida förändringar en lättare bör kunna genomföras. Fungerande former och regelverk underlättar kontakter med nya konstellationer av näringslivsintressentcr. Ett viktigt underlag för statens agerande vid framtida omstruktureringar är den kriterielista som kommittén utvecklat. Även förslag till institut bör prövas mot dessa kriterier. nya Förslag inte fullt ut kan leva upp till dessa kan, där så som är lämpligt, kopplas till redan existerande institut. Kommittén har koncentrerat sig på industrisektorn, men systemet bör i framtiden kunna tillämpas även inom andra delar av näringslivet, exempelvis tjänstesektom.

Utgångspunkter 23

Institut med delvis gemensamma intressenter kan också kopplas närmare varandra genom personunion mellan styrelserna och på längre sikt genom samlokalisering. På så sätt kan mindre institut lättare nå en kritisk massa.. Delprogram inom det kollektivt finansierade forsknings-

programmet block "B" i den nya ñnansieringsmodellen

kan drivas gemensamt, både mellan institut och tillsammans med högskoleinstitutioner.

Behovet paraplyorganisation för institutens verksamhet

av har diskuterats i olika sammanhang. Enligt KOFI:s uppfattning skulle en sådan tunna ut ägarrollen i den modell kommittén förespråkar. Behovet av erfarenhetsutbyte och samordning fylls genom institutens gemensamma intresseförening, IRIS, och genom att NUTEK fungerar som Närings- och handelsdepartementets samordnare av institutens programverksamhet. Genom statens ägarandel får departementet också en direkt insyn i verksamheten.

2.2 Begränsningar

Det är väsentligt att notera att industrin själv är den största ñnansiären industriforskningsinstituten, och den som av måste färdriktningen för institutens utveckling. ange KOFI:s uppdrag innebär inte någon förändring härvidlag. Staten fyller viktig roll som katalysator för att en samverkan ska komma till stånd mellan ett antal företag. Staten kan också se till att den kompetensresurs som instituten utgör kan nyttjas även av t.ex. mindre företag inte själva har kapacitet att engagera sig som som medlemmar. Staten kan för det tredje garantera en - tillräcklig långsiktighet i institutens kompetensuppbyggnad. Förändringar i inriktning eller struktur kan med denna rollfördelning inte ske i snabbare takt än parterna tillsammans blir överens om. För att denna arbetsform ska kunna användas på områden krävs att industrins behov nya är tillräckligt brett för att ge en rimlig volym på institutets tjänster. Några företag måste också känna behovet

24 Utgångspunkter

tillräckligt tydligt och långsiktigt för att vara beredda att "känna ansvar" för institutet genom engagemang i styrelsearbetet. Detta innebär att denna form inte lämpar sig för alla områden där staten vill stödja industrirelevant forskning. Inom nya framväxande teknologier där industrins behov ännu inte är tydligt artikulerade är högskolan sannolikt en bättre miljö. Här fyller NUTEK:s kompetenscentra och materialkonsortier viktig roll, liksom de forskningsen initierats Stiftelsen för strategisk program som av forskning.

2.3 Institutens nätverksroll

Instituten har genom sin breda industrikontakt en naturlig nätverksroll beträffande teknikfrågor. Samverkan med högskolor har under de Senaste åren ökat i omfattning, vilket varit positivt för tekniköverföringen till de mindre företagen. Instituten har också en viktig roll att slussa forskarutbildade vidare till industrin, genom att ge dem erfarenhet av industrinära forskningsproblem. Instituten medverkar aktivt i två av de tre regionala IRC

Innovation Relay Centers som bildats i Sverige som en

del ett EU-program med sammanlagt 52 centra i av Europa. Svenska IRC är uppbyggda som konsortier mellan institut, Almi-bolagen i respektive region och teknikcentra och kontaktsekretariat knutna till olika högskolor. Medverkan i IRC ökar samtidigt den internationella kontaktytan och möjligheten att påverka Europeiska aktiviteter. En viktig funktion för instituten är att "hämta hem" kunskap från andra länder genom internationella kontakter, och att anpassa denna så att tekniken fungerar för svenska förhållanden. För mer kvalificerade sådana kontakter är det dock angeläget att instituten bedriver forskning på en nivå som gör att utländska forskare har intresse av att samarbeta med dem.

Utgångspunkten 25

Instituten förmedlar också kontakter med utländska företag och forskare till svenska företag. Instituten blir för många företag en naturlig inkörsport till EU:s forskningsprogram, där institutet ofta har lättare att uppträda som partner än ett enskilt företag. Denna roll är viktig inte bara för mindre företag, utan även i introduktionsskedet för större företag.

Enligt KOFI:s uppfattning är det viktigt att vidareutveckla samverkan i nätverk både mellan instituten och mellan institut och andra aktörer: Högskolor, ALMI m ll. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP ägs av staten och omfattas därmed inte av KOFIs direktiv, men liknar i sitt arbetssätt på många sätt industriforskningsinstituten. Institutet har ett brett kontaktnät mot alla delar av svensk industri, från teknikpassiva företag till företag med egen högteknologisk kompetens, och samverkar samtidigt med ett antal högskoleinstitutioner både i Sverige och utomlands. SP medverkar också i flera av de nätverk för teknikspridning som nu skapas. De aktörer i nätverket som har den närmaste kontakten med en viss företagskategori bör känna ansvar för att kanalisera kontakter även med andra kompetensresurser i nätverket. Detta kommer inte till stånd automatiskt, utan det är viktigt att t ex staten utformar stödprogram så att de ger incitament till samarbete i stället för konkurrens.

2.4 Krav på ett väl fungerande institut

I inledningsskedet av sitt arbete gjorde kommittén en kartläggning av nuvarande institut och deras huvudintressenter. Merparten av svenska storföretag är engagerade i intressentkretsen kring ett, ofta flera institut. l några av de branschrelaterade instituten finns även många mindre företag representerade. Ett antal huvudintressenter samt representanter för högskoleledningama vid de tekniska högskolorna kallades till workshops under våren 1995. Under dessa arbetsmöten fick kommittén en övergripande bild av näringslivets och högskolans syn på instituten. Efter överläggningarna

U

26 tgångspunkter

sammanställde kommittén de synpunkter som kommit fram i form kriterielista som använts som underlag av en vid fortsatta överläggningar med de enskilda instituten.

KOFI:s kriterier för uppbyggnaden framtida industri-

av forskningsinstitut och den finansieringsmodell som föreslås kommittén utgör enligt regeringens forskningsav

proposition Prop. 1996/9715 en viktig utgångspunkt för

det fortsatta strukturarbetet.

Kriterielista för industriforskningsinstitut

Institutet 1 har vision, tydlig affärsidé, långsiktig strategi och en definierat mål 2 har aktiva ägare och en kraftfull styrelse som visar stort engagemang 3 har god industriell förankring, manifesterad genom t ex att kundnyttan kan dokumenteras representanter för ledande företag inom området aktivt deltar i institutets ledning och verksamhet näringslivet är aktivt engagerat i torskningsarbetet bland annat genom medverkan i projekt verksamheten är finansierad av näringslivet till minst 50% enskilda uppdrag utgör minst 20 % av verksamheten har definierat sin roll i förhållande till små och medelstora företag med avseende på förankring i styrelsearbetet

teknik och kompetensövertöring

uppsökande verksamhet EU:s programsatsningar

U tgångspunkter 27

har god vetenskaplig kompetens på internationell nivå inom institutets nyckelomráden samt förmåga att omsätta denna för industriella tillämpningar

6 har koppling till högskola/universitet, t ex gemensam doktorandutbildning, adjungerade professorer, projektsamarbete

7 har kritisk massa och tillräcklig bredd för att klara förändringar i form av variationer i uppdragsverksamhet, personalomsättning, uppstart och nedläggning av projekt, deltagande i EU-projekt mm. Vid otillräcklig bredd söker institutet aktivt allianser för att bättre genomföra sin verksamhet har en målmedveten och dynamisk personalpolitik. Personalomsättningen bör vara minst 10% per år. Detta stimuleras genom exempelvis tidsbegränsade tjänster som kan leda till såväl akademisk som industriell karriär

industridoktorander tidsbegränsade chefsförordnanden

personalutbyte t ex gästforskare med företag och

andra organisationer, nationellt och internationellt har under året vidtagit åtgärder för att utgöra länk mot EU-forskning och annan internationell forskning främja forskningssamverkan med såväl industriföretag som högskola/universitet och andra institut 10 kan visa hur man aktivt genom gatekeeping, kurs- och seminarieverksamhet sköter kunskapsöverlöring gentemot näringslivet.

SOU I997.°I6 Nyfinansieringsmodell 29

3.

Ny finansieringsmodell

NUTEK har i samverkan med KOFI utvecklat en ny finansieringsmodell för instituten. Denna redovisas mer utförligt i KoFlzs delrapport 1996-04-01.

Erfarenheterna av tidigare system visar att det har blivit svårare att få stora intressentgrupper inom näringslivet att gå samman och finansiera program av allmänt kompetenshöjande karaktär. Utvecklingen går mot allt fler delkollektiv, där en grupp företag gemensamt finansierar forskning som är speciellt angelägen för gruppen. Då det gäller att bygga upp kompetens och resurser inom nya områden, som inte är allmänt uppmärksammade i näringslivet, är problemen särskilt stora att med krav på medfinansiering från industrin mobilisera ett brett stöd för att bygga upp resurser. Representanter för såväl institut som näringsliv har vid olika informella överläggningar och hearings ställt sig positiva till NUTEK:s förslag. NUTEK tillämpar modellen för avtal under perioden 1997-1999.

Modellen omfattar tre programblock. Block A, "Kunskapsoch kompetensuppbyggnad" skall enligt modellen finansieras av staten utan krav på direkt motfinansiering. Institutet skall uppfylla vissa grundläggande krav som t ex att programblocken B och C har viss omfattning och finansiering från näringslivet. Block A bör finansieras långsiktigt och regleras med långsiktiga avtal 3-5 år mellan institutet och staten. För instituten innebär det en fördel att kunna förnya och bredda sin verksamhet utan att omedelbart vara beroende av industrifinansiering.

Den kollektivt finansierade forskningen, som ryms inom block B, bör även i framtiden vara den dominerande verksamheten på ett institut. Block B bör kunna innehålla flera delkollektiva program med olika företags-

30 Nyfinansieringsmodell

grupperingar dominerande finansiär. EU:s forskningssom också inom programblocket. program ryms

Det är vanligt att företag deltar i verksamheten vid flera institut. Det återspeglar behov skulle kunna tas till som utgångspunkt för att formulera för företagen gemensamma tvärtekniska även kan inkludera medverkan program som från olika högskoleinstitutioner och flera institut. Från

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling finns

uttalanden tyder på att man är speciellt intresserad av som att tillsammans med näringslivet stödja sådana program. Också denna samfinansieras med typ av program som staten kan redovisas under B.

Programblock C omfattar uppdrag mot en enskild

uppdragsgivare, finansierar projektet till 100 % och som där resultaten kan förbehållas uppdragsgivaren.

Den föreslagna modellen bör kunna tillämpas på alla institut, genomför FoU-projekt med till största delen som personal. Vissa institut lägger ut merparten av egen

forskningen på främst högskoleinstitutioner. Deras verksamhet siktar till kompetensuppbyggnad hos andra,

i högskolan. Den finansieringsmodellen är inte t ex nya lämplig för denna verksamhet, och KOFI föreslår att typ av

institut genomför sitt ramprogram i programstyrelse-

som liknande former även i fortsättningen har möjlighet att finansiera sin verksamhet enligt nuvarande modell med ett till 40% finansieras från staten och till ramprogram som 60% från näringslivet.

Ny finansieringsmodell 31

Fig. 3.1. Finansieringsmodell

Programblock A

Kompetensuppbyggnad och kompetensunderhâll

Staten finansierar genom ansvarig myndighet Verksamheten regleras långsiktigt med t ex femåriga avtal och följs upp med resultatredovisningar och utvärderingar. Omfattningen av den statliga finansieringen grundar sig på bedömning av institutets samhällsnytta samt omfattningen av institutets program- och uppdragsverksamhet B och C.

Programblock B

Programverksamhet

Kollektiva eller delkollektiva program - Enstaka forskningsprojekt - EU-projekt - Tvärprogram mellan institut och eller högskole institutioner Program för små och medelstora företag - Institutet har huvudansvar för att finna finansiärer för sin programverksamhet. Staten kan ingå ramavtal på kollektiv och delkollektiv basis. Programverksamheten regleras genom rullande avtal av olika längd med skiftande finansiärer.

Programblock C

Uppdragsverksamhet.

Uppdrag för enstaka företag med 100% finansiering och

full sekretess. Uppdrag kan också utföras för staten med

100% finansiering. Institutet

har huvudansvar för Delprogram C. Ägarna och statlig

finansiär ställer krav på uppdragsverksamhetens omfattning.

sou 1997:16 Bolagisering 33

4.

Bolagisering

KOFI rekommenderar att institut som uppfyller kriterierna för industriforskningsinstitut ombildas till aktiebolag. Argument talar för förändring av associationsfonn i som förhållande till nuläget är bl klar och entydig lagstifta en ning och flexibel organisation där styrelsens ansvar blir en tydligt och ägarfrågoma klart regleras. En omvandling till aktiebolag där näringslivet är majoritetsägare säkrar också industrins långsiktiga inflytande över instituten.

En stiftelselag 1994:1220 infördes den 1 januari ny 1996. Den nya stiftelselagen har en strikt tolkning av stiftelsebegreppet och medger inte bildandet av nya stiftelser, redan från början är beroende av anslag för som sin verksamhet. Det finns inte heller några specialregler för redan existerande stiftelser av detta slag. Riksdagen har också beslutat att statlig verksamhet skall bedrivas i myndighetsforrn, och när staten tillsammans med annan part engagerar sig i verksamhet som är beroende av statligt stöd skall detta ske främst genom att verksamheten bedrivs som aktiebolag eller ideell förening.

l det enskilda fallet tar respektive länsstyrelse ställning till befintliga stiftelser kan accepteras. Enligt vad KOFI om erfarit kommer dock redan bildade institut att kunna vara kvar som anslagstiftelser och få statliga bidrag. Däremot kan inga nya bildas.

l slutskedet av KOFl:s arbete har det uppmärksammats att den stiftelselagen, som träder i kraft i sin helhet för de nya s.k. anslagsstiftelsema från och med 1 januari 1997, kan komma att skapa svårigheter när det gäller att upplösa nuvarande stiftelser. För den framtida processen med omvandling till aktiebolag är det angeläget att regeringen både instituten och NUTEK klara riktlinjer för hur ger övergången från stiftelse till aktiebolag kan underlättas.

34 Bolagisering

Fig. 4:1 Möjlig ägarstruktur för bolagiserade industriforskningsinstitut

Företag Staten Närings-och Ideell ""°5 Aktie- Kkstiftelsa h departemerüg. ägare lvlajorines- Evandra ägare statliga intresenter Institutet AB

4.1 Ägande

KOFI har utvecklat en modell för att ombilda institutens verksamhet till aktiebolag i vilken näringslivet föreslås bilda en ideell förening som blir majoritetsägare i institutet lig. 4.1. Aktieinnehavet ligger i föreningen. Företag kan gå ut och in i föreningen som medlemmar utan att föreningens ägarandel i institutet rubbas. Medlemskapet regleras via stadgar och kan kopplas till förpliktelser att delfinansiera forskning och köpa vissa tjänster. Det ligger i institutets intresse att erbjuda medlemmarna sådana fördelar att dc väljer att vara med i föreningen. Statens rättmätiga andel måste också övervägas i såväl bolagiserings- som förhandlingsprocessen.

När institut, som nu drivs i stiftelseliknande former omvandlas till aktiebolag, har staten, som genom delfinansiering varit med och byggt upp verksamheten, ett rättmätigt krav att bli delägare. För närvarande är det myndigheter, som NUTEK, BFR, SJFR och SNV som företräder staten, som förhandlingspart för de kollektiva

Bolagisering 35

avtalen. En myndighet kan dock inte samtidigt företräda staten både som ägare och finansiär. Statens ägande bör enligt KOFI:s uppfattning utövas av Närings- och handelsdepartementet. Formerna för detta bör utredas vidare. KOFI har även övervägt möjligheten att låta ägandet utövas av högskolan, som ett sätt att stärka banden mellan högskola och institut. Detta möter dock formella hinder, samtidigt som varken högskolor eller institut uttalat något starkt intresse för en sådan lösning. Högskolans inflytande över instituten skulle bättre kunna utövas genom styrelserepresentation på statens mandat. Enligt KOFI:s uppfattning bör högskolor ingå i ägarkretsen. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har enligt sina stadgar möjlighet att gå in med ägarkapital i olika institut. Stiftelsen har beslutat satsa 200 Mkr för att bygga upp nya verksamhetsområden i ett nytt IT-institut, där nuvarande SICS, SISU och IMT kommer att ingå. Stiftelsen har i de pilotfall som KOFI presenterat för stiftelsen uttalat sig positivt till att bidra med förstärkning av kapitalbasen i samband med bolagisering utan att ställa krav på ägarandel i bolaget.

4.2 Kostnader och behov av

kapitaltillskott för

bolagsbildning

I samband med de pilotstudier som genomförs beträffande bolagisering har KOFI försökt göra uppskattningar av vilka extra kostnader omställningen betingar. Kostnaderna är av två slag, dels direkta kostnader i samband med omstruktureringen dels behov av kapitaltillskott. I båda fallen kommer beloppen att variera stort beroende på de enskilda institutens förutsättningar. För att utreda de legala och ekonomiska konsekvenserna av bolagiseringen har för pilotfallen funnits stort behov av extern hjälp av juridiska och ekonomiska experter. KOFI har bidragit till att täcka en del av dessa kostnader. Individuellt anpassade tekniska lösningar prövas i de fyra

36 Bolagzlsering

pilotfallen. Avsikten är att erfarenheterna skall spridas till övriga institut så att dessa inte skall behöva göra lika omfattande utredningar. En individuell ingående analys måste dock göras i varje enskilt fall i första hand tillsammans med institutets egen revisor. Omställning till nytt redovisningssystem medför i de flesta

fall krav på förändringar av institutens ekonomisystem.

Aven här blir omställningskostnadema mycket skiftande beroende på nuvarande lösning. Några institut har redan anpassade system. Förändringen associationsform medför en rad adminisav trativa kostnader. Totalt kan omställningskostnadema för ett institut uppgå till mellan 1 och 1,5 milj kr. Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling kan i enlighet med

sina stadgar täcka vissa direkta kostnader vid omstrukturering instituten. Förhandlingar beträffande detta pågår av för pilotprojekten. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling kan också i enlighet med sina stadgar tillskjuta aktiekapital vid omstrukturering industriforskningsinstitut liksom vid av nybildning. I de analyser gjorts beträffande behov av som kapitaltillskott har konstaterats att den viktigaste faktom är kontinuitet i finansieringen av verksamheten. Stora svängningar i tillflödet forskningsmedel slår hårt mot av institutens likviditet. Höga krav måste med hänsyn till den osäkra långsiktiga finansieringen instituten ställas på av deras soliditet.

Samverkan med högskolan 37

5. Institutens roll i förhållande till

högskolan

Som framgått i avsnitt 2 är den svenska infrastrukturen för näringslivsorienterad forskning mycket begränsad. Ett väl fungerande samarbete mellan industriforskningsinstitut och högskola, som kombinerar högskolans spetskompetens med institutens industrinätverk är därför en viktig förutsättning för att kunna svara mot näringslivets kompetensbehov. Samverkan med högskolan ger instituten tillgång till djup kompetens inom aktuella forskningsområden. Den kan också bidra till ökad flexibilitet och rörlighet genom att personal rör sig eller delar sin tid mellan högskola och institut och genom att unga forskarutbildade via instituten slussas ut i näringslivet. Samtidigt är det viktigt att respektera de båda parternas olika roller: Högskolans forskning är i huvudsak specialiserad inom smala ämnesinriktade nischer. För att svara mot industrins behov måste instituten kunna täcka bredare fält och kombinera olika teknologier. Det innebär att man beroende uppgiften måste kunna välja olika samarbetspartner. Högskolelagen har efter förslag av NYFOR-kommittén Samverkan mellan högskolan och näringslivet, SOU 1996:70 ändrats så att det klart framgår att samverkan med näringslivet är en viktig del av högskolans verksamhet. Detta underlättar en vidareutveckling av det samarbete som på många håll fungerar väl redan idag. Forskningssamarbete mellan institut och högskolor kan innebära många olika saker. Det vanligaste idag torde vara externt finansierade uppdrag som genomförs gemensamt vid institut och högskolor. Samarbete via examensarbeten har också traditionellt utgjort en viktig länk mellan högskolor, institut och näringsliv.

38 Samverkan med högskolan

En form samarbete som ökar i omfattning är industriav doktorander, som bedriver forskning inom ett institut men handleds åtminstone till del från en högskoleinstitution, där även examinator finns. I ett antal fall har forskare från en

industriforskningsinstitut knutits till högskoleinstitutioner

adjungerade professorer. Aven den omvända som modellen bör prövas i ökad utsträckning, dvs. att högskoleforskare på deltid knyts till instituten.

Högskolan som ägare I KOFI:s arbete har frågan väckts om högskolor ska kunna ingå i ägarkretsen för institut. Vid några högskolor och universitet har man inrättat holdingbolag med syfte att stärka forskningens kontakt med näringslivet. De är dock i dagsläget inte inrättade för att vara delägare i industriforskningsinstitut. Som påpekats ovan måste instituten också kunna samverka med olika högskolemiljöer, beroende på uppgiften. För högskolans del torde inte ägandet i sig av primärt intresse. KOFI föreslåri stället vara att högskolerepresentanter där så är lämpligt kan utses att företräda statens ägarandel i institutens styrelser.

Förslag

Enligt KOFI:s uppfattning bör samverkan mellan högskolan och industriforskningsinstituten förstärkas på flera sätt. Den största satsningen bör gälla industridoktorander typen institutsdoktorander, som siktar på av licentiat- eller doktorsexamen. I ett inledningsskede uppskattas rimlig omfattning på denna verksamhet vara 30en 40 st tjänster år. Redan idag finns många doktorander per vid instituten. Det bör vara möjligt även för dessa att vara med och konkurrera om en viss del av de föreslagna institutsdoktorandtjänstema. För förstärkning av handledningen dessa doktorander behöver inledningsvis 6-8 av tjänster år adjungerad professor skapas vid per som instituten. Vidare föreslås att ca 20 st doktorstjänster alternativt forskarassistenttjänster per år inrättas vid

Samverkan med högskolan 39

högskolan med huvudsaklig verksamhet förlagd till instituten. Sammantaget skulle ovanstående förslag innebära att en ny karriärväg skapas för forskare delvis utanför det sedvanliga akademiska systemet. Sannolikt skulle nya kategorier av studerande lockas till forskarutbildning, eftersom samverkan mcd industrin är attraktiv. Många vill dessutom arbeta med forskning men gärna utanför högskolan efter en lång och krävande grundutbildning. För fort- och vidareutbildning av institutens anställda föreslås att möjligheter skapas för kompetensutvecklingsterminer för dessa vid högskolan. Vidare föreslås att instituten involveras mer aktivt i högskolans utbildning t ex via examensarbeten.

Mindre och medelstora företags verksamhet skulle gynnas av förbättrade kontakter såväl med högskolan som med instituten. En satsning samverkan mellan högskolan och instituten skulle möjliggöra identifiering och igångsättning av forskningsprojekt som i större utsträckning än idag stöder utvecklingen av mindre och medelstora företag. Att genomföra de ovan angivna förslagen skulle kosta ca 40 50 Mkr per år i extern finansiering under en övergångsperiod. KOFI anser det angeläget att det utbyggda samarbetet kommer till stånd. En förutsättning är att särskilda medel kan anslås via statsbudgeten eller i första hand Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

. Små och medelstora företag 41

6. Institutens roll i förhållande till små och medelstora

företag

Kommittén skall i sitt arbete ta särskild hänsyn till de mindre företagens behov av forskning och utveckling, tekniköverföring och service samt förutsättningar för sådana företag att påverka institutens verksamhet.

6.1 Bakgrund

De senaste årens allt snabbare teknikutveckling och det faktum att produkter och processer i ökande utsträckning är beroende av flera helt skilda teknologier medför att kraven ökar både på bredd och djup i företagens tekniska kompetens. Många svenska mindre företag är inte nog rustade att möta dessa ökade krav varken vad gäller egen kompetens eller genom tillgång till och förmåga att utnyttja extema teknologiska resurser. Samtidigt finns det betydande brister i det svenska teknologiska systemet vad gäller överföring av kunskap och kompetens till framför allt mindre företag.

I Sverige finns i dag ett antal aktörer som tillhandahåller eller skulle kunna tillhandahålla teknisk specialistkompetens för de mindre företagen. I knappast något fall är dock mindre företag huvudkunder för dessa organisationer. Här är en orsak till att utbudet inte är organiserat för att hantera de mindre företagens problem. Aktörema samordnar inte heller sina insatser för mindre företag. Jämförelser med andra europeiska länder pekar mot att de offentliga insatserna för att tillgodose behovet av kunskapsmässig infrastruktur är mindre i Sverige och att de mindre företagen här i mindre utsträckning utnyttjat externa kunskapsbaserade tjänster än i andra länder,

42 Små och medelstora företag

exempelvis i Danmark. Ett företags möjligheter att utnyttja externa teknologiska resurser begränsas av mottagarkompetensen i den egna organisationen. Men möjligheterna påverkas också de externa aktörernas intresse av och förståelse för de verkliga problemen i industriell verksamhet.

N YF OR-K ommittén NYFOR-Kommittén SOU 1996:89, Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen konstaterar att det finns begränsningar för högskolans möjligheter att spela roll för mindre företag. Bland de en mindre industriföretagen har endast ett fåtal någon anställd med akademisk utbildning, och fokuseringen på stegvisa förändringar i nära anslutning till befintlig verksamhet innebär att det även i fortsättningen blir naturligt att i första hand vända sig till leverantörer, kunder eller andra företag med liknande verksamhet, för att lösa tekniska problem.

NYFOR rekommenderar att man söker involvera mindre företag i nätverk även omfattar andra företag i deras som naturliga kontaktnät, industriforskningsinstitut m.m.

NUTEK :s pilotprogram NUTEK genomför på uppdrag av regeringen för närvarande två med avsikt att stärka den teknologiska program infrastrukturen. Merparten av de ekonomiska resurserna kommer att användas för att stärka företagens efterfrågan och bygga lokala nätverk. En stärkt efterfrågan upp kommer att ställa ökade krav på teknikutbudet där instihar viktig roll. NUTEK har som komplement tagit tuten en initiativ till ett pilotprogram som genomförs på sju industriforskningsinstitut. Målet är att mindre företag skall bygga upp varaktiga relationer med instituten för sin teknik- och kompetensutveckling. Mindre företag skall motiveras köpa tjänster

instituten erbjuder i form problemlösningar och

som av forskningsresultat. Ett viktigt inslag är uppsökande verksamhet med personliga besök. Pilotprogrammet startade våren 1995 och pågick hela 1996. Erfarenheter

Små och medelstora företag 43

från programmet skall ligga till grund för beslut om framtida småföretagsprogram vid instituten.

KOFI har låtit en utomstående expert, Dr Catherine Belotti, SLU, utvärdera programmet. Den uppsökande verksamhet programmet initierat har upplevts som positiv av alla som instituten och hos berörda företag, eftersom den har tydliggjort en stor latent efterfrågan på tekniktjänster hos företagen och visat på den kompetens som finns hos instituten för att svara till behoven.

6.2 Förslag

En stärkt småföretagsverksamhet bör i första hand bygga på och bidra till att utveckla redan befintliga kontaktnät mot mindre företag. De institut som utvecklat en fungerande kontaktyta bör kunna förmedla kontakter även till andra institut inom dessas kompetensområde. På samma sätt bör instituten kopplas nämnare till de kontaktnät som utvecklats genom ALMI, Innovation Relay Centers etc. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har bl a genom sin provnings- och certifieringsverksamhet utvecklat ett mycket brett kontaktnät mot mindre företag.

En samverkan av detta slag uppstår inte automatiskt, då parterna i viss mån ser varandra som konkurrenter. Staten bör beställare utforma småföretagsprogram så att det som premierar samverkan. Insäljningsfasen i uppsökande verksamhet mot småföretag kan inte få full kostnadstäckning och behöver stöd för att bedrivas. En säkrad basfinansiering behövs också om instituten med långsiktighet skall kunna utveckla och upprätthålla kompetens på person- och organisationsen nivå att arbeta med småföretagen. Uppsökande verksamhet, i den omfattning den har tagit inom ramen för pågående pilotprogram, bör därför utgöra föremål för en långsiktig basfinansiering från staten medan övriga nätverkssatsningar och andra aktiviteter bör fortsätta att vara projektfinansierade av olika aktörer.

l

44 Små och medelstora företag

Ett oöverträf fat sätt att öka tekniknivån hos företagen är att de anställer välutbildad personal. En väg att stimulera till detta är att teknologer gör sina examensarbeten hos mindre företag. ldag är andelen examensarbeten på småföretag mycket liten. För att stimulera till detta finns anledning att fortsätta de påbörjade aktiviteterna där instituten förmedlar kontakter mellan forskare och företag samt tillhandahåller handledare för examensarbete.

De myndigheter t ex NUTEK som är ansvariga för olika EU-program har svårt att nå ut med information och rådgivning om dessa till de mindre företagen. Institut med en utbyggd inriktning mot dessa företag kan svara för en stor del den informations- och rådgivningsverksamhet av är nödvändig för att få med svenska företag och som forskare med bra projekt i EU-programmen.

I KOFl:s uppdrag ingår också att ge förslag som ökar mindre företags möjligheter att påverka institutens verksamhet. Detta kan ske genom att staten genom förmånliga villkor stimulerar mindre företag att initiera

delkollektiva FoU-program vid instituten t ex inom

tekniköverföringsprogrammet. Staten kan besätta några av sina styrelseplatser i institutens styrelser med representanter för mindre företag. Ett väl fungerande smäföretagsprogram av det slag som pilotprogrammet utgör kräver en årlig insats på 3 5 miljoner kronor per deltagande institut. För 15 institut skulle det innebära en kostnad på 45 75 miljoner kronor per år.

Bilaga 45

Kommittédirektiv

Omstrukturering och förstärkning av Dir.

1994:62

industriforskningsinstituten

Dir 1994:62

Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1994.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall genomföra en förnyelse av

industriforskningssystemet. Kommittén skall efter en

genomgång behovet av näringslivsinriktad forskning

av

genomföra förhandlingar med industritorskningsinstitutens

intressenter holagisering industritorskningsinstitutens om en av verksamhet. Det är dessutom angeläget att förutsättningar för

tillkomsten helt industritbrskningsinstitut drivna i

av nya bolagsform kan åstadkommas. Industriforskningsinstituten skall

omstruktureras och förstärkas genom att medel för aktiekapital,

täckning vissa direkta kostnader för omstruktureringen och av finansiering forskartjänster tillförs från Stiftelsen för av

kunskaps- och kompetensutveckling. Ett nära samarbete med denna stiftelses styrelse är således förutsättning för

en törhandlingsarbetet.

Vid bolagisering bör näringslivsintressenterna vara majoritetsägare och universitet och högskolor, övriga statliga

teknikintressenter samt Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling kunna som minoritetsägare. Förhandlingarna har karaktären erbjudande och de institut

av

intressenterna inte bedöms lämpliga att bolagiseras kan

som av

46 Bilaga

drivas vitlare i stiftelseform eller andra finnter. Statens medverkan bör i det senare fallet utvärderas den berörda av myndigheten.

Omstruktureringen skall leda till att den forskning som är direkt inriktad mot näringslivets behov Skur i omfattning, att antalet forskare i näringslivet ökar, att industrifiwskningsinstitutens funktion brygga mellan univcrsitet/högskola och av näringsliv stärks samt att teknik-, kunskaps- och kompetensöverföring, särskilt till mindre och medelstora företag ökar.

Uppdraget skall avslutat och slutredoviszit senast den 30 vara november l996.

Bakgrund

lndustriforskningsinstituten har som uppgift att utföra av

näringslivet efterfrågad forskning och att bidra till att nationella och internationella forskningsresultat förs vidare till företagen. Kunskap, kompetens och teknik är de strategiskt viktigaste faktorerna för svenskt näringslivs framtida

konkurrenskrafpEtt

väsentligt utökat samarbete mellan universitet. högskolor,

forskningsinstitut och näringsliv är nödvändigt för att utveckla dessa faktorer bästa sätt.

Industriforskningsinstituten har viktig roll som gemensam en

forsknings- och utvecklingsresurs för svenska företag. De har

kvalificerad personal och utrustning, är nästan utan undantag belägna i anslutning till en högskola och har vana att arbeta

med företagspecilika forsknings- och utvecklingsproblem.

lnstituten har därmed goda möjligheter att fungera som bryggor mellan näringsliv och universitet/högskola.

lndtrstriforskningsinstituten kan bidra till att näringslivets behov

och prioriteringar av tillämpad forskning kan tillgodoses.

sou 1997:16 Bilaga I 47

lnstituten blir därmed ett medel för att genom forskning och teknik-, kunskaps- och kompetensöverföring stärka konkurrenskraften hos svenska företag. Särskilt viktig är sådan verksamhet för mindre och medelstora företag. Industriforskningsinstituten har visat sig vara framgångsrika när det gäller att engagera de mindre och medelstora företagen i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete. lnstituten har även som viktig uppgift att sprida kunskap och kompetens till en företag över hela landet. lnstituten bör därför betraktas som en nationell resurs.

En svaghet hos den nuvarande industriforskningsorganisationen är bristande flexibilitet i förhållande till nya utvecklingslinjer inom näringsliv och forskning. Det är svårt att en bred ekonomisk uppbackning från industrin inom nya områden samt generellt att mindre företag att medverka i gemensamma program. En annan svaghet är en i vissa fall alltför låg forskarrörlighet mellan dels institut och universitet/högskola, dels institut och företag.

Ett övergripande mål är enligt regeringens uppfattning att skapa en struktur som främjar nödvändig kunskapsöverftäring mellan olika forskningsinstitutioner och företag samt att säkerställa att forskning olika tillämpningsniváer och for olika behov kommer till stånd. För intlustriforskningsinstitutens del kräver detta en högre grad flexibilitet och förmåga att ändras i takt av med teknik- och kunskapsutvecklingen liksom i takt med att

näringslivets struktur och krav pâ kunskap och kompetens

förändras. Detta gäller institutens forsknings- och utvecklingsverksamhet såväl som deras uppgifter för

tekniköverforing, främjande forskarrörlighet mellan

av

universitet, högskolor och företag, internationellt forskningsuthyte, teknikhevakning m.m.

Industriforskningsinstituten bör i än högre utsträckning än för

närvarande spela en roll i utbildningen av forskare för näringslivets behov.

48 Bilaga I sou 1997:16

inom Näringsdepartementetes ansvarsområde finns ett tjugotal

industriforskningsinstitut. Motsvarande institut finns även under Jordbruksdeparteinentets och Milj- och Naturresursdepartementets ansvarsområde.

Kommitténs uppdrag

Kommittén skall utifrån behovet av näringslivsinriktad forskning förhandla med industriforskningsinstitutens intressentföreningar, övriga näringslivsintressenter, universitet och högskolor samt andra statliga teknikintressenter i syfte att uppnå förnyelse och förstärkning industriforskningsen av instituten som system. Förhandlingztrna skall galla en bolagisering industrilorskningsinstitutens verksamhet och ha av karaktären av erbjudande till intressenterna. De institut som inte bedöms lämpade för bolagisering skall även i som fortsättningen kunna bedrivas i annan associationsflwm. Statens medverkan bör i dessa fall utvärderas av berörda myndigheter.

Förhandlingarna skall avse tillförsel av aktiekapital vid bolagisering. täckning av vissa direkta kostnader vid omstruktureringen, finansiering forskartjänster vid instituten. - av institutens tillgångar, och behovet av statlig basfinansiering. -

Medel för aktiekapital, täckning av vissa direkta kostnader vid omstruktureringen samt finansiering av forskartjänstcr vid instituten skall tillföras från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Ett nära samarbete med denna stiftelses styrelse är alltså en förutsättning för förhandlingsarbetet. Vad gäller tillförsel aktiekapital från stiftelsen skall en sådan av

insats motsvara stiftelsens agarinflytande. Utgångspunkten för

förhandlingarna är att näringslivet skall vara majoritetsägare. Även de universitet och högskolor övriga statliga samt teknikintressenter som genom ägarskap i institut önskar utöva

Bilaga 49

inflytande på verksamheten skall tillskjuta ägarkapital. Stiftelsen kan om den så finner det lämpligt överlåta sin aktiepost i det holagiseratle institutet till intressent i annan bolaget.

Täckning av vissa nnstruktureringskostnader skall kunna ges om det bedöms främja sammanslagning institut till större av och slagkraftigare enheter. Finansieringen forskartjänster av

skall syfta till ytterligare teknologisk och mrskningsmässig

förstärkning bolagiserade institut. av

Möjligheten till förändring i takt med framväxten för av nya

näringslivet strategiskt viktiga torskningsinriktningar skall

särskilt beaktas. Det är angeläget att förutsättningar För tillkomsten av helt industriñnskningsinstitut drivna i nya bolagsform kan åstadkommas. En reell skillnad vid bildandet av sådana bolag. iämtört med omstrukturering redan av befintliga industrilorskningsinstitut till bolag, det inte är att existerar någon institutsförmögerihet och heller ingen organiserad intressentgrupp.

Kommittén skall i sitt arbete ta särskild hänsyn till de mindre

och medelstora företagens behov forskning och utveckling, av

tekniköverföring och service samt förutsättningar för sådana

företag att påverka institutens verksamhet.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har möjlighet

att finansiera tvärteknologiskt inriktade projekt för att stimulera samarbete mellan institut och mellan institut och högskola samt

teknik- och kompetensöverföiing till mindre och medelstora

företag. För att ge en förändrad institutstruktur bästa möjliga

förutsättningar bör kommittén i sitt arbete föra diskussion

en

mediStiftelsen förkunskaps- och kompetensutveckling

om

medelsanvändningen även för dessa ändamål. i

Vid omstruktureringsarbetet skall samordningsvinster mellan

institut samt mellan institut och högskola till tas vara.

50 Bilaga

Vägledande för kommitténs arbete efterfrågan från ska vara

institutens intressenter samt institutens strategiska betydelse

som resurs för näringslivet i Sverige pá längre sikt. Det är samtidigt viktigt att framgångsrika och effektiva strukturer i det befintliga systemet tas till vara.

Malet för omstruktureringen och förstärkningen av industriforskningsinstituten är llerfaldigt: att stärka den forskning som är direkt inriktad mot näringslivets behov, att öka antalet forskare i näringslivet, att i allmänhet stärka funktionen brygga mellan universitet/högskola och av

näringsliv samt att öka teknik- och kompetensöverföringen,

särskilt till mindre och medelstora företag.

NUTEK vad gäller industriforskningshar en unik kompetens instituten och bör utnyttjas kommittén i omstruktureringsav arbetet. NUTEK förutsätts avsätta nödvändiga resurser som stöd för kommitténs arbete.

Verksamheten vid instituten kräver stabilitet och goda

förutsättningar för långsiktig kompetensuppbyggnad för att vara

effektiv och konkurrenskraftig. Därför krävs basfinansiering en

institutens verksamhet som tar hänsyn till respektive instituts

av

behov och strategiska betydelse. NUTEK och andra statliga

finansiärer industriforskningsinstituten förutsätts därför att av över sina finansieringsprinciper sä att den långsiktiga se

basfinansieringen instituten upprätthålls samtidigt som en

av Ökad flexibilitet uppnås.

Uppdraget skall avslutat och slutredovisat senast den 30 vara november 1996.

För kommittén gäller regeringens direktiv angående beaktande.

EG-aspekter i utredningsverksamheten dir- 1988:43,

av .

redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50

samt prövning offentliga åtaganden dir. 1994:23. av

dä:

Kommittédirektiv

E851

Kommittén för

Tilläggsdirektiv till Dir.

och förstärkning 1995:27 omstrukturering av

industriförskningsinstituten N 1994:03

Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 1995.

Sammanfattning av uppdraget Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten skall tillsammans med Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK förhandlingar med genom institutens intressenter genomföra en förnyelse av industriforskningsinstituten. Kommittén har ansvaret för detta arbete. l kommitténs uppgift ingår att göra överväganden om lämpliga samverkansformer mellan existerande industriforskningsinstitut, nyetablering institut samt lämpliga av associationsformer för institutens verksamhet. Möjligheterna att skapa större och för näringslivet slagkraftigare industriforskningsinstitut skall särskilt prövas. Utgångspunkten för kommitténs arbete bör att bolagisering är ett av flera vara möjliga medel för att uppnå effektiv verksamhet, ett starkt en från intressenterna, god samverkan med engagemang en universitet och högskolor lämplig form för statligt samt en åtagande. Detta alternativ skall belysas av kommittén.

52 Bilaga sou 1997:16

Bakgrund

regeringens bemyndigande den 26 juni 1994 dir. Med stöd av 1994:62 tillkallades kommitté med uppdrag att genomföra en förnyelse och förstärkning industriforskningsinstitttten. en av Kommittén skall enligt direktiven genomföra förnyelse av en industriforskningssystemet och efter genomgång av behovet en

näringslivsinriktad forskning genomföra förhandlingar med

av industriforskningsinstitutens intressenter om en bolagisering av industriforskningsinstitutens verksamhet. Det är enligt direktiven dessutom angeläget att förutsättningar för tillkomsten industriforskningsinstitut drivna i bolagsform kan av helt nya åstadkommas. De institut intressenterna inte bedöms som av lämpliga bolagiseras kan drivas vidare i stiftelseform eller att andra former. Statens medverkan i det fallet bör enligt senare direktiven utvärderas den berörda myndigheten. av

Uppdraget

Regeringen har därefter beslutat att bolagisering av industriforskningsinstitut skall betraktas som ett av flera möjliga medel för uppnå effektiv verksamhet. Detta att en alternativ skall belysas av kommittén. Ett starkt från främst näringslivsintressenterna engagemang universitet och högskolor och övriga statliga men även teknikintressenter skall eftersträvas. Kommittén skall med NUTEK genomföra förhandlingar med tillsammans lämpliga samverkansformer mellan intressenterna om

existerande industriforskningsinstitut, om nyetablering av

lämpliga associationsformer för institutens institut samt om verksamhet. l dessa förhandlingar skall även samverkansmöjligheter med universitet och högskolor tas Kommittén har för förhandlingsarbetet. tillvara. ansvaret skapa större och för näringslivet Möjligheterna att slagkraftigare industriforskningsinstitut skall särskilt prövas.

Bilaga 53

Kommittén skall i sitt arbete hålla sig informerad om

NUTEK:s översyn av finansieringsprinciperna för instituten.

Ett nära samarbete med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling är förutsättning för kommitténs arbete. en Kommittén skall därför i sitt arbete ha kontinuerlig och nära en dialog med ovan nämnda stiftelse och till stiftelsen föreslå medelsanvändning för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstituten. Kommittén skall även följa direktivet dir. 1994:124 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämstalldlietspolitiska konsekvenser.

Näringsdepartementet

sou 1997:16 Bilaga 2 55

Bilaga

Kommitténs ledamöter m m

Kommittén N 1994:03 för omstrukturering och förstärkning av industriforskningsinstitutcn. Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1994: Ordförande:

Direktör Lars Östholm fr 1994-08-15

o m Ledamöter

Direktör Claes-Göran Beckeman fr o m 1994-08-15

Direktör Ulla Frang fr o m 1994-08-15

Direktör Christer Heinegárd fr 0 m 1994-08-15

Huvudsekreterare Arne Jemelöv 1994-8-15 - 1996-03-07

Professor Gunilla Jönsson fr o m 1994-08-15

Professor Gunnar Svedberg fr o m 1995-01-16

Professor Lena Torell fr o m 1994-08-15 Professor Mattias Uhlén 1994-08-15 1995-01-16 - Sakkunniga Dcp.sekr. Ingemar Ahlandsberg fr o m 1996-04-01 Dcp.sekr. Hans Andersson 1994-08-15 1996-03-31 - Dep. rådet Elisabeth Bergendal-Stenberg

fr o m 1994-08-15

Dcp.sekr. Christer Berggren fr o m 1994-08-15 Dcp.sekr. Lars Brandin 1995-01-16 1995-09-01 -

56 Bilaga2

Depmâdet Björn Brandt fr 0 m 1996-10-01

Dcp.sekr. Peter Johansson 1995-9-(1 1996-10-01 - Dep.sekr. Roger Svensson 1994-08-15 1995-01-16 - Sekreterare

Evy Jacobson fr o m 1994-08-15

Lennart Elg fr o m 1996-10-01

Bilaga 3 57

Bilaga

Industriforskningsinstitut som omfattats

av uppdraget

Institut Ort Antal Omsätt- Antal anställda ning medlems- 1995 1994/95 företag Mkr

Institut med NUTEK som statlig huvudman

Institutet för fiber Göteborg 67 43 160 och polymerteknologi, IFP Institutet för Stockholm 48 32 130 förpackning och Kista distribution, Packforsk Institutet för Göteborg 13 19 100 kvalitetsutveckling SIQ

Institutet för Stockholm 40 28 265 medieteknik, IMT

Institutet för Stockholm 85 50 55 metallforskning, IM Institutet för optisk Stockholm 25 17 33 forskning, IOF Institutet för Göteborg 9 8 53 tillämpad matematik, ITM

58 Bilaga 3

Institut med NUTEK statlig huvudman. forts. som Institutet för Qçâtçborg, 180 148 VI verkstadsteknisk sthlm, forskning, IVF Linköping ,Luleå Korrosions- Stockholm 48 28 97 institutet, KI SIK Institutet för Qötemrg, 100 54 88 livsmedel och Lund * * * bioteknik Skogsindustrins Stockholm 210 175 19 tekniska forskningsinstitut, STF Stiftelsen för Luleå 72 48 37 metallurgisk forskning, MEFOS Svenska Jönköping 25 18 115 gjuteriföreningen Svenska institutet Stockholm 34 31 38 för system- Kista utveckling, SISU Svenska keram- Göteborg 22 11 26 institutet, SCI Swedish institute Stockholm 80 56 7 of computer Kista science, SICS Trätek, Institutet Stockholm 85 78 390 för träteknisk Jönköping forskning Skellefteå Ytkemiska Stockholm 80 41 79 institutet, YKI

Bilaga 3 59

l nstitut med BFR som statlig huvudman Cement och Stockholm 40 24 20 Betonginstitutet, CBI Slâlbyggnadsinstit Stockholm 7 6 75 utet Institut med SJ FR som statlig V

i huvudman

4 Iordbrukstekniska Uppsala 55 25 60 institutet, JTI Skogforsk Uppsala 140 80 90

i

Institut med Naturvårdsverket som statlig huvudman i Institutet för Stockholm 126 90 80 vatten och Gbg, luftvård, IVL Aneboda

Ilögskoleanknutna institut: Industriellt Mikro- Stockholm 60 53 0 elektronik Centrum AB, IMC Swedish institute Piteå 20 15 0 of composites, SICOMP För institut med filialer är huvudorten understruken. Vl, Sveriges verkstadsindustrier stiftare och har ca 2 500 medlemmar * Gäller före sammanslagningen med Stiftelsen Bioteknisk Forskning

Bilaga4 61

Bilaga

KOFI-överläggningar med instituten Lägesrapport november 1996

- KOFl:s arbete har satt igång en utvecklings- och förändringsprocess på instituten. Processen har kommit olika långt. När KOFI lämnar sitt uppdrag är det viktigt att arbetet med att vidareutveckla instituten inte stannar upp. Som vägledning för den del av det fortsatta arbetet som förutsätts ske genom de avtalsslutande myndigheterna lämnas följande lägesrapport.

IT-området

IMC, Industriellt MikroelektronikCentrum AB Samverkansområden mellan IMC och lOF respektive IMC och IVF identifierade. IMC önskar breddat ägande i första hand från industriföretag. Högskolans ägande som för närvarande är oreglerat bör ses över i samband med att statligt holdingbolag bildas. En vidareutveckling av småföretagsprogrammet bör övervägas, gärna i samverkan med IOF.

IOF, Institutet för optisk forskning Institutet har relativt liten verksamhet och uppfyller inte ktiterielistan främst vad gäller storlek. IOF har utgjort ett av KOFI:s pilotfall i kontakt med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Institutet bolagiseras vid årsskiftet 96/97. Framtida lokalisering utreds. Förhandlingar med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling pågår med avsikt att stärka institutet. Som ett led i detta utreds även möjligheterna till ett samgående med IMC.

sou 1997:16 62 Bilaga 4

SISU, Svenska institutet för systemutveckling SICS, Swedish institute of computer science

IMT, Institutet för medieteknik

Samverkansområden identifierade mellan SISU och SICS och IMT. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har tagit initiativ bildandet av ett nytt IT-institut kallat Institutet för Tillämpad gemensamt Informationsteknik AB. De tre intressentföreningarna under våren 1997 tillsammans med kommer att gemensamt för det nybildade bolaget vidare utreda styrelsen förutsättningarna för integrera verksamheten i de tre att nuvarande instituten i det bolaget från l juli 1997. nya

Verkstads och materialteknik

IVF, Institutet för verkstadsteknisk forskning

har tillsammans med CTH tagit initiativ till inrättande IVF institution och internationellt forskarcentrum med av en

grundutbildning i elektronikproduktion. Initiativet stöds av

tagit ñnansicringsfrågan med Stiftelsen för KOFI som upp

kunskaps- och kompetensutveckling. En dialog om utökat

samarbete förs med IMC. Bolagisering av institutet utreds

under 1997.

IFP, Institutet för fiber och polymerteknologi

Behov finns att stärka lFPs polymerforskningskompetens

inom vissa områden. Dubblering med SICOMP bör undvikas, samarbete önskvärt, geografiskt avstånd men försvårande.

Diskussion förstärkning tas upp med Stiftelsen om avses

kunskaps- och kompetensutveckling. IFP är en viktig

för länk i fortsatt småföretagssatsning. Bolagisering av en institutet utreds under 1997.

Bilaga4 63

.SCI, Svenska K eraminmtutet Institutet har relativt liten verksamhet och uppfyller inte kriterielistatt främst vad gäller storlek. Verksamheten sker i nära samverkan med CTH, där institutet samtidigt är en organisatorisk enhet. Institutet har tillsammans med intressentkrctsen sett över sin situation. l dagsläget väljer man att utveckla verksamheten utifrån högskolcpositionen snarare än att skapa en närmare allians med annat institut.

Svenska Gjuteriföreningen Gjuteriföreningen har en väl utvecklad verksamhet mot sina medlemsföretag som består av många småföretag. KOFI har pekat på det långsiktiga behovet av uppkoppling mot högskolesystemet för att bredda och fördjupa den vetenskapliga basen för verksamheten.

IM, Institutet för mctallfonvkning IM har tillsammans med YKI KI och IVL tagit initiativ till nytt gemensamt institutshus på KTHs område. Samlokalisering skulle medföra en rad fördelar för instituten. KOFI har fört förslaget vidare till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, som dock meddelat attt man i princip inte finansierar byggnader eller utrustning ouch frågan har återförts till instituten. Svetskommissionen har föreslagit ett fogningscentrum knutet till IM och KTH. KOFI förordar att verksamheten drivs som ett delkollektivt program vid IM.

K"I Korrosionsinstitutet , Projektsamarbete med YKI och lM pågår men skulle kunna stärkas ytterligare genom fler gemensamma projekt. institutet behöver stärka sitt småföretagsprogram om möjligt genom finansiella insatser från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Former bör sökas för attt få med fler småföretag i intressentkrctsen. Bolagisering av institutet utreds under 1997.

64 Bilaga 4

MEFOS, Stiftelsen för metallurgisk forskning

Institutet har stor nationell och internationell uppdragsverksamhet förutsätter tung speeialutrustning och som kompetens. KOFI har speciellt pekat på behovet av ökad koppling mot högskolcsystemet för att bredda och fördjupa den vetenskapliga grunden för verksamheten.

SIC OMP, Swedish institute of composites

Institutets verksamhet omfattar ett smalt teknikområde och institutet uppfyller inte kriterielistan vad gäller storlek och bredd. Institutet har högskolan Luleå som huvudman och arbetet gentemot näringslivet sker i uppdragsform. KOFI att det inte finns underlag för två industrianser forskningsinstitut inom polymeromrädet. KOFI rekommenderar utökat samarbete med mellan SlCOMP och IFP i den mån det är möjligt finansiella och geografiska skäl. av

Biologiska material

YKI, Y tkemiska institutet YKI har utgjort KOFl:s pilotprojekt för att förstärka ett av verksamheten genom finansiering från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling . Förhandlingar pågår med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling beträffande finansiell förstärkning i samband med bolagisering som beräknas vara helt genomförd l jan 1998. Vidare förhandlas om finansiering av professur mellan KTH och YKI, industrigemensam doktorander och ett utökat smâföretagsprogram.

Packfonvk. Institutet för förpackning och distribution Förpackningsområdet är komplext med koppling mot en rad skilda kompetenser och vetenskaper. KOFI:s dialog med Packforsk har främst rört institutets egen fokusering och kompetensbas i förhållande till andra institut och institutioner verkar inom olika delar av förpackningssom området.

Bilaga4 65

Uppdragsforskningen bedrivs idag i ett av intressentföreningen helägt AB. Under 1997 utreds förutsättningarna för att bolagisera hela verksamheten.

SIK- Institutet för livsmedel och bioteknik SIK har utgjort KOFI:s pilotprojekt för att förstärka ett av verksamheten finansiering från Stiftelsen för genom kunskaps- och kompetensutveckling. Förhandlingar pågår med stiftelsen beträffande finansiell förstärkning främst rörande det utökade samarbetet med Lunds universitet. Förhandlingarna omfattar också småföretagsprogram, industridoktorander, program för integrering av Stiftelsen Bioteknisk Forskning och SIK, samt finansiering av kostnader i samband med bolagisering.

SIK har varit pilotfall beträffande bolagisering. Verksamheten bedrivs från l jan 1997 i aktiebolagsform. Institutsstiftelsen äger inledningsvis aktierna, som kommer att utskiftas under våren 1997 i samband med att stiftelsen avvecklas.

Trätek, Institutet för träteknisk forskning Trätek har utgjort ett av KOFI:s pilotprojekt för att förstärka verksamheten genom finansiering från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Förhandlingar pågår med stiftelsen beträffande finansiell förstärkning i samband med bolagiscring, småföretagsprogram och högskolesamarbete. Träteks bolagiscring har varit speciellt intresse eftersom av nuvarande intressenter i Trätek har bildat Träforsk vars syfte är att finansiera träteknisk FoU i allmänhet begränsat till Trätek. Planer finns att genomföra bolagisering institutet under våren 1997 med den av tidigare intressentföreningen som majoritetsägare.

66 Bilaga 4

STFI, Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut Institutet har nyligen genomfört en större förändring av den egna organisationen anpassad till intressentkretsens behov och villkor. Intressentkretsen är starkt avgränsad bland annat på grund av hög anslutningsavgift. KOFI anser det angeläget för institutet att finna former som möjliggör även för mindre företag att delta.. Frågan om framtida associationsfonn kommer att utredas under 1997.

Byggnadsomrâdet

CBI, Cement och Betonginstitutet Institutet har relativt liten verksamhet och uppfyller inte kriterielistan främst vad gäller storlek. KOFI har tillsammans med BFR initierat överläggningar beträffande ett gemensamt program för industriellt byggande där fler institut och högskolor skulle kunna vara forskningsutförare. Det har hittills inte lyckats att få näringslivets engagemang för ett sådant program.

Stålbyggnadsinstitutet Institutet har en mycket begränsad verksamhet av främst främjande karaktär och uppfyller inte kriterielistan. Institutet skulle kunna utgöra en del i ett större program för industriellt byggande.

Mil jöområdet

IVL, Institutet för vatten och luftvård, AB. IVL drivs i bolagsform och har tjänat som referens för bolagisering av övriga institut. KOFI:s bedömning är att IVL uppfyller kriterielistan för institut men att kompetensbasen kan stärkas genom ett djupare samarbete med olika högskolor. KOFI:s

sou 1997:16 Bilaga4 67

uppfattning är att centrala miljöfrågor med anknytning till andra instituts verksamhetsområden bör hanteras av respektive institut. IVL kan här utgöra en samarbetspartner och samordnande resurs.

Skogs- och jordbruksområdet

Skogforsk Institutet har deltagit i hearing med KOFI. Institutet som nyligen omstrukturerats har en engagerad intressentkrets. KOFI har hållit institutet och SJFR underrättat om sitt arbete.

JTI, Jordbrukstekniska institutet Institutet har deltagit i hearing med KOFI. Institutet har fört dialog med KOFI beträffande förutsättningar för en b-olagisering. Förslag finns att bygga ut verksamheten med ett nytt skulle omfatta entrepenadmaskiner. program som Industriellt intresse finns om statlig motlinansiering kan erhållas.

Övriga institut

ITM, Institutet för tillämpad matematik

ITM arbetar i programstyreseliknande former vilket gör

dlen finansieringsmodellen mindre lämplig. Institutet nya bedriver uppskattad verksamhet utan direkta kopplingar till övriga institut. Ingen speciell åtgärd planerad från KOFI.

S IQ, Institutet för kvalitetsutveckling Huvuddelen verksamheten är främjande av kvalitet, av

FoU-delen drivs i programstyrelseliknande former vilket

gör den finansieringsmodellen mindre lämplig. nya Institutet bedriver uppskattad verksamhet som inte låter sig

68 Bilaga 4

inplaccras i den renodlade industriforskningsmodellen. Ingen speciell åtgärd planerad från KOFI.

SP. Sveriges Provnings- och F 0r.skning.vinstitut Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP ägs av staten och omfattas dänned inte av KOFIs direktiv, men liknar i sitt arbetssätt på många sätt industriforskningsinstituten. Institutet har ett brett kontaktnät mot alla delar av svensk industri, från teknikpassiva till företag med egen högteknologisk kompetens, och samverkar samtidigt med ett antal högskoleinstitutioner både i Sverige och utomlands. SP medverkar också i flera av de nätverk för teknikspridning som nu skapas.

353110,

äger

P ä 3 å

OCL Kid"

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. . lnkomstskattelag, delHll. Fi. . Fastighetsdataregister. Ju. . Förbättradmiljöinfomation. M. . Aktivt lönebidrag.En effektivarestöd för . arbetshandikappade. A.

Länsstyrelsemas roll i trañk-och fordonsfrágor. K. . Byrákratini backspegeln. Femtioår av förändring . sex förvaltningsomráden. Fi.

® Röster om barnsoch ungdomars psykiska hälsa. . Flexibel förvaltning.Förändring och verksam- . hetsanpassning av statsförvaltningens

struktur.Fi.

Ansvaret för valutapolitiken. Fi.

Skatter,miljö och sysselsättning. Fi.

.IT-problem inforZOOO-skiftet. Referatoch

slutsatser från en hearinganordnad av

lT-kommissionen den18 december.

lT-kommissionens rapport l/97. K.

.Regionpolitikför helaSverige.N.

.lT i kulturenstjänst.Ku.

.Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt

och problematik.Fi.

.Att utveckla industriforskningsinstituten. N.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fastighetsdalaregister. 3 Socialdepartementet Röster om barnsochungdomars psykiskahälsa.8 Kommunikationsdepartementet Länsstyrelsemas roll i trañk-och fordonsfrâgor. 6 lT-probleminför ZOOO-skiftet. Referat och slutsatser från en hearinganordnad av IT-kommissionen den 18december. IT-kommissionens rapport 1/97. 12 Finansdepartementet Inkomstskattelag, dell-lll. 2 Byrákratini backspegeln. Femtioår av förändring sex förvaltningsomrâden. 7 Flexibelförvaltning.Förändring och verksamhetsanpassning av statsförvaltningens struktur.|9 Ansvaret for valutapolitiken. 10 Skatter.miljö ochsysselsättning. ll Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt ochproblematik.15 Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan - steg för steg. 1 Arbetsmarknadsdepartementet Aktivtlönebidrag. Etteffektivarestöd för arbetshandikappade, 5 Kulturdepartementet IT i kulturenstjänst. 14 Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik för hela Sverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 lvliljödepartementet Förbättrad miljöinfomation. 4

FRITZE

POSTADRESS: STOvCKáLJÃ/t m6 47 FAX:08-20 50 TELEFON103690 919-0 21,

ISBN 91-35-20566-8 ISSN 0375-250X