FoU för industriell utveckling svensk kollektivforskning 1991 : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

KB 052:,

RQ?

Statens

offentliga utredningar

w w

199 1 :83

ä? Industridepartementet

FoU för industriell

utveckling

Svensk 1991

kollektivforskning

Betänkande av om av det svenska

utredningen översyn

för

systemet kollektivforskning

Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombcsörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/739 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malrntorgsgatan 5, Stockholm.

Illustrationer: Dodi Romanati Grafisk layout: Kjeld Wiedemann

ISBN 91-38-10882-8 Graphic Systems AB, Göteborg 1991 ISSN 0375-250X

Innehåll:

Förord 5

l. Inledning 7

2. Slutsatser och rekommendationer 11 2.1 Slutsatser 11 2.2 Rekommendationer 14

3. KollektivforskningiSverige 19 3.1 Bakgrund 19 3.2 Kollektivforskningens styrka och svagheter 23

4. Behov av kollektivforskning 27 4.1 De stora företagen blir alltmer internationella. De små skapar fler jobb 27 4.2 Svensk FoU-satsning är stor - ger den value for money? 29 4.3 Behov av aktuellt resp framtidsinriktat kunnande 33

5. Är forskningen generellt av god kvalitet och relevans? 37 5.1 Kvalitet 37 5.2 Relevans 40

6. Är kollektivforskningssystemet uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt? 43 6.1 De kommande 10 årens utmaningar och prioriteringar 43 6.2 Kollektivforskningen och framtidens utmaningar 46

7. Samspelet mellan kollektivforskningen och den akademiska forskningen 53 7.1 Universiteten och högskolorna 54 7.2 Kollektivforskningen 55

8. Finansiering 57

9. English Summary 65

Bilagor 1. Utredningsuppdraget . STUs ramprogram för kollektivforskning (utdrag) . Exempel pá avtal, stadgar och ramprogram . Basfakta om de svenska kollektivforskningsorganen . Kollektivforskning i siffror. Nuläget och trendmässiga förändringar i omsättning, finansiering m m under 80-talet. . STUs resultatredovisningar per institut. Frågeformulär. . Resultatkatalogen. Fem exempel från varje kollektivforskningsorgan . Lista över genomförda och planerade utvärderingar av institut och programstyrelser . Närliggande utredningar och andra berörda arbeten. 10. Institutens smâförtagsprogram och åttiotalets teknikcentravåg. ll. FoU-satsningar inom tillverkningsindustrin. 12. Kollektivforskning i ett europeiskt perspektiv. 13. Litteraturlista 14. Förkortningar

Förord

Till statsrådet och chefen för industridepartementet

Regeringen beslöt 1990-11-15 att bemyndiga chefen för industridepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av den svenska kollektivforskningen.

Med stöd av bemyndigandet förordnade departementschefen, statsrådet Rune Molin, professorn och tidigare chefen för Dansk Teknologisk Institut, Morten Knudsen, Köpenhamn, till utredare.

Till sekreterare i utredningen förordnades, jur kand Nina Dhejne, Sveriges Mekanförbund.

Utredningens egentliga arbete påbörjades 1991-02-01 och avslutades 1991-09-01.

Det har eftersträvats att göra utredningen relativt kort och lättläst och att formulera slutsatser och rekommendationer, som kan tjäna som inspiration till eller underlag för initiativ till vidareutveckling av den svenska kollektivforskningen.

Bilagorna 5, 10 och 11 har utarbetats av konsulten Göran Reitberger, Stockholm och bilaga 12 av cand.geom. Niels- Henrik Hansen, Dansk Teknologisk Institut, Köpenhamn. Synpunkter framförda i dessa bilagor svarar författarna för.

Med detta förord riktas ett varmt tack till alla som bidragit till utredningen.

Härmed överlämnas utredningen, SOU 1991: 83 ”FoU för industriell ut- veckling kollektivforskning i Sverige 1991” och uppdraget anses därmed slutfört.

Stockholm i september 1991

Morten Knudsen / Nina Dhejne

Inledning

Bakgrund och utgångspunkter

Svenskt näringsliv står på tröskeln till en ny utveckling. Politiska förändringar såväl som nya teknologiska genombrott skapar utmaningar. Dessa medför i sin tur behov av nytänkande och nya initiativ för att främja svenska företags konkurrenskraft. Detta sker genom internationalisering och åtgärder, som kan bidra till produktförnyelse, produktivitetsoch kvalitetsstegring på ett miljömässigt hållbart underlag. Ett avgörande element i denna process är kvalitén och relevansen i den svenska FoUinsatsen samt i det samspel som finns mellan staten och näringslivet om att skapa optimala villkor för utvecklingen.

Sverige satsar idag ca 3 70 av BNP på FoU - en satsning som är en av de högsta i världen. Beslut om hur tillgängliga forskningsmedel skall disponeras och eventuellt omprioriteras, måste ha ett gott kunskapsunderlag betr trenden i den globala forskningen och den teknologiska och industriella utvecklingen samt betr utvärderingar av vad resultaten av FoUinsatser hittills haft- och förväntas få - för inverkan på det svenska samhällets utveckling.

År 1967 genomfördes Industriforskningsutredningen och 1989 Sektorforskningsutredningen. Härutöver har inga närmare utvärderingar av systemet med kollektivforskningen skett från svensk sida. Nämnas kan dock att OECD såväl 1963 som 1983 gjorde utvärderingar av den svenska kollektivforskningen. Det samlade slutomdömet bedömdes vara att Sverige vid tidpunkten för den senare utvärderingen hade mer att ge än att hämta från andra länder.

I den forskningspolitiska propositionen 1989/90 ansåg regeringen det dags att skaffa en helhetssyn pá hur kollektivforskningen som system fungerar. Blir resultaten de förväntade eller kan pengarna användas på ett mer effektivt sätt för samma eller andra mer angelägna mål? Eller är satsningen för liten och den uppbyggda kompetensen som en följd därav, inte tillräckligt omfattande eller rätt utnyttjad?

Våren 1993 kommer en ny forskningspolitisk proposition. Föreliggande utredning är tänkt att utgöra ett av underlagen härför.

Utredningens direktiv återfinns i sin helhet i bilaga l. Uppdraget har avsett en översyn av det svenska kollektivforskningssystemet som sådant

och inte en utvärdering av de enskilda forskningsinstituten eller programstyrelserna. Uppdraget har också begränsats till de fyra departementen: industri, bostad, miljö och jordbruk, men inte omfattat arbetsmarknadsdepartementet. Vissa kommentarer härom har dock gjorts i enskilda kapitel, slutsatser och rekommendationer.

Arbetets genomförande

Arbetet påbörjades omkring den 1 februari 1991 och avslutades den 1 september. Det bestod under de första månaderna av ett omfattande kontaktarbete med olika berörda intressenter. Bl a har flertalet institut besökts och även någon programstyrelse. I samband därmed har ett stort antal personer varit indragna i diskussioner om kollektivforskningens problem och möjligheter.

Några av de större företagens FoU-chefer inbjöds till en informell diskussion. Ett antal småföretag och deras organisationer har intervjuats per telefon.

Den 11-12 juni samlade utredningen ett 65-tal representanter på Johannesbergs slott, Rimbo. Deltagarna utgjordes främst av institutens/programstyrelsernas verkställande direktörer/ föreståndare samt styrelsernas resp stiftelsernas ordförande.

Statssekreterare Lars Ljung höll ett anförande, liksom professor

Morten

Knudsen. Utöver diskussion hölls grupparbeten. Resultatet från diskussionerna nedtecknades i form av overhead-bildtexter och har funnits med som arbetsunderlag för utredningen.

Betänkandets disposition

Det har i arbetets uppläggning lagts vikt vid att skapa ett välunderbyggt

fundament för att besvara de i uppdraget ställda frågorna, bl a genom

studier av tidigare utvärderingar av kollektivforskningen, utredningar om forsknings- och näringslivspolitik, årsredogörelser och annan relevant litteratur.

I bilaga 2 återges text ur f d STUs organisationshandbok, omfattande kapitlet Ramprogram för kollektiv forskning, dvs information om genomförande, avtal, anslagsformer och nyetablering etc.

Ett exempel pá de villkor som ställs upp i samband med utdelning av de statliga resurserna till olika ramprogram återges i bilaga 3 i form av ett av de senare avtalen mellan STU och en stiftelse, nämligen det för SICS. I samma bilaga återfinns exempel på stadgar hämtade från STU/

NUTEKs verksamhetsområde. Motsvarande från andra anslagsgivande organ har ej medtagits.

Baserat på upplysningar från instituten och programstyrelserna lämnas i bilaga 4 basfakta och nyckelupplysningar om personal, omsättning etc.

I bilaga 5 presenteras sammanfattande och övergripande information i siffermässiga uppställningar om utvecklingen inom den svenska kollektivforskningen under i stort sett ett decennium. Sammanställningarna har gjorts av Göran Reitberger i samråd med utredningen och med underlag från främst SCB.

l bilaga 6 återfinns ett frågeformulär som STU för första gången utsände i början av 1991 i syfte att erhålla resultatredovisningar från såväl institut som programstyrelser. Formulären till dessa resp organ varierar något, men här återges endast det som gäller för instituten. Utsändning av dylika frågeformulär kommer att ske årligen.

l bilaga 7 har, i form av en Resultatkatalog”, sammansatts fem exempel från varje institut och programstyrelse - tvärsöver de olika departementsgränserna - i syfte att visa vad de utfört av nytta för sina resp målgrupper.

I bilaga 8 har gjorts en förteckning över vilka utvärderingar som hittills utförts och vilka som planeras, när det gäller de olika institutens och programstyrelsernas verksamhet och resultat.

I bilaga 9 nämns bla de närliggande, pågående utredningar, med vilka kontakt tagits.

I bilaga 10 görs en värdering av institutens smáföretagsprogram och 80talets teknikcentravåg sedd i relation till andra FoU- och teknikspridningsaktiviteter. Bilagan har utarbetats av Göran Reitberger i samråd med utredningen.

I bilaga ll redogöras för trender och niväer för FoU-satsningar inom tillverkningsindustrin. Bilagan har utarbetats av Göran Reitberger.

l bilaga 12 sätts de svenska instituten i ett europeiskt perspektiv genom en sammanställning av relevanta upplysningar från Danmark, Finland, Norge, Holland, Tyskland, England och Frankrike. Denna bilaga har utarbetats av Niels-Henrik Hansen,Dansk Teknologisk Institut, Köpenhamn.

Litteraturlistan i bilaga 13 anger de väsentligaste av de källor från vilka fakta och annan information medtagits i utredningen. Bilaga 14 anger förkortningar.

Terminologiska begrepp

OECDs terminologi är här utgångspunkt för beskrivning av forskning och utvecklingsverksamhet.

FoU-verksamhet definieras som verksamhet på systematisk grundval för att öka fonden av vetande, för att utnyttja detta vetande för nya användningsomrâden samt för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, systern eller metoder.

GRUNDFORSKNING: att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Grundforskning utförs på endera av följande två sätt: REN grundforskning, då ingen restriktion är lagd på forskningens inriktning. RIKTAD grundforskning, då forskningens inriktning är att lägga en grund, som kan tänkas ge tillämpning.

TILLÄMPAD FORSKNING: att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte.

UTVECKLINGSARBETE: att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat,vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.

SEKTORSFORSKNING: omfattar såväl riktad grundforskning, tillämpad forskning som utvecklingsarbete, motiverat utifrån en viss samhällssektors behov av kunskap.

UPPDRAGSFORSKNING: den externa beställaren har avgörande inflytande pá valet av problemområde.

FORSKNING PÅ EGET PROGRAMANSVAR: forskaren ges hela ansvaretför hur problemen ställsoch hur uppgifterna löses och redovisas.

lO

2. Slutsatser och rekommendationer

Utredaren har eftersträvat att täcka innehållet i alla dei uppdraget ställda frågorna så långt möjligt under den korta utredningstiden, dock utan att explicit följa den inbördes delvis övergripande formuleringen av frågorna. Förslagen och rekommendationerna syftar till att stimulera kollektivforskningens positiva sidor och reducera svagheterna.

2.1 Slutsatser

Sverige använder över 35 miljarder kr eller ca 3 % av BNP på FoU, dvs en av de största relativa satsningar som görs i något land. Satsningen omfattar ca 50.000 ársarbeten, varav forskare står för ca 20.000. Kollektivforskningen utgör i detta sammanhang med sin samlade omsättning på ca l miljard kr och drygt ca 1.500 ársarbeten en liten andel av svensk FoU. Detta ska bl.a. ses i sammanhang med att svensk akademisk FoU tillförs ca. 10 miljarder kr i 1989, en andel motsvarande drygt 0.7 070 av BNP den högsta nivån internationellt sett.

Den höga satsningen på akademisk forskning har gett Sverige en förnämlig position i den internationella forskningsvärlden. Det kan dock ifrågasättas om satsningen på universitet och högskolor som absolut huvudansvarig för den forskning som finansieras med allmänna medel också i framtiden ska vara den mest optimala, när den skärpta internationella konkurrenssituationen beaktas och man samtidigt ser vilka problem och utmaningar svenskt näringsliv kommer att konfronteras med i framtiden.

Den snabba teknologiska utvecklingen är en utmaning för alla branscher. Kraftigt ökade lönekostnader och svag produktivitetsstegring har lett till, att tillväxtnivân generellt har sjunkit . Inte minst i Sverige finns det därför behov av en effektiv teknologisk för att utveckla förnyelse konkurrenskraften och skapa fler arbetsplatser.

Detta ska också ses i sammanhang med att de 20-talet företag som varit lokomotiv för utvecklingen, nu satsar mer och mer internationellt. Det finns behov av att stimulera dessa företags konkurrenskraft och svenska bas, bl a genom utbildning av högt kvalificerade ingenjörer och industri-

ll

ellt orienterade forskare samt avancerad tillämpad forskning och utveckling. Samtidigt finns ett behov av att skapa en alternativ utveckling genom uppgradering av - och tillväxt i - mindre och medelstora företag, speciellt inom branscher som har hög värdetillväxt per arbetstimme och som appellerar till en växande marknad. Det är generellt i dessa företag att det finns potential för att skapa ökad sysselsättning som ersättning för den reduktion på över 150.000 arbetstillfällen, som inträffat sedan 70-talets mitt.

För det samlade svenska näringslivet finns det knappast någon teknologi,som kan karaktäriseras som ointressant. Dock kan endast ett fåtal stora och avancerade företag mästra mer än några få teknologier på internationell nivå. Kollektivforskningen anses av utredaren vara den mest relevanta möjligheten för en enskild bransch eller företagsgrupp att säkra ett gemensamt, aktuellt och framtidsinriktat, direkt användbart kunnande.

Frågan om kvalitet och relevans inom kollektivforskningen inrymmer förutom tillämpad teknisk FoU , även väsentliga aspekter bl a rörande miljö, arbetsmiljö, organisationsutveckling och teknikspridning. De traditionellt använda kvalitetsmätningsmetoderna för akademisk forskning är endast av begränsat värde i kollektivforskningen, som primärt bör värderas på grundlag av förmågan att stödja en positiv utveckling i málgruppens företag.

Används akademiska mätmetoder förefaller det som om främst de största och mest teknikbaserade instituten levererar FoU på hög internationell nivå, tex STFI, IM, IVL, KI och YKI. Samtidigt har de stor betydelse för de direkt involverade medlemsförtagen och även utanför den kretsen.

Kvaliten pá programstyrelsernas och exv SICS och SISUs projekt kan sägas ligga på samma nivå som den som generellt uppnås i den nationella akademiska sektorsforskningen, men det finns däremot problem med effekterna sedda i relation till näringslivets användning av resultaten utan- .för en.liten krets av.avancerade medlemsföretag..

Skogsbrukets kollektivforskning är inom näringslivet välrenomerad, har god relevans och resultaten förmedlas exemplariskt. Eventuellt finns det större nackdelar än fördelar med den uppdelade struktur som instituten har.

IVF anses vara ett mycket väl fungerande - även internationellt uppskattat - institut, vilket har förmåga att hantera väsentliga problem på ett sätt, som ger genomslagskraft inom målgruppen. Aktiviteten är i hög grad av tillämpad och utvecklingspräglad karaktär och med en välutvecklad teknikspridning. Liknande karaktäristik gäller för SIK, som under senare år har haft en positiv utveckling.

För många av de övriga instituten gäller att dess begränsade storlek kan vara ett hinder för att samtidigt kunna prestera hög internationell kvalitet och att uppnå stor effekt i målgruppen. Detta gäller trots att de var för sig inom givna ramar söker leva upp till den standard, som är önskvärd. Av naturliga skäl lyckas detta bäst för de institut som har en begränsad målgrupp, ett specifikt syfte och väsentligt stöd från stora och avancerade företag.

De största problemen när det gäller traditionella kvalitetsmått är knutna till institut, vilka som målgrupp har branscher dominerade av små och mindre avancerade företag. Deras insatser bör ändock betecknas som tämligen relevanta och i stort jämförbara med motsvarande aktiviteter i andra länder. Hög prioritet ges till utveckling och teknikspridning, medan forskningen p g a begränsad kapacitet och målgruppens sammansättning ofta blir beroende av den specifika expertis som finns på instituten - en expertis som inte alltid är den mest relevanta för näringslivets framtidsorienterade behov.

En illustration av vilka resultat de enstaka kollektivforskningsenheterna anser har haft störst effekt inom målgruppen, framgår av de i Resultatkatalogen presenterade exemplen (se bilaga 7).

Från många håll har framhållits att svensk kollektivforskning är osynlig i det svenska samhället. Detta anses delvis ha med själva namnet kollektivforskning att göra, som inte är särskilt illustrerande och ger en viss politisk association av inte nödvändigtvis positiv karaktär. Enligt utredaren är den viktigaste orsaken till anonymiteten och osynligheten, att den svenska kollektivforskningen är splittrad på alltför många institut och programstyrelser som med i flera fall underkritiska storlekar dessutom arbetar med alltför begränsade målgruppskretsar.

Utredaren anser att det föreligger ett stort behov av övergripande politisk-strategiska diskussioner och beslut som kan leda till en framtidsinriktad infrastruktur baserad på prioritering av nyckelområden, där svensk industri måste stå i frontledet internationellt. Några sådana områden har formulerats i kapitel 6.

På andra områden räcker det med kompetens på nivå med andra länder och andra där någon högre FoU-kompetens inte är erforderlig. Den framtida forskningen måste relateras till dylika resonemang - i synnerhet den tillämpade forskningen.

Relationerna mellan kollektivforskningen och universiteten/ högskolorna är generellt sett bra och bättre än i många andra länder. Detta avspeglas bl a i åtskilliga samarbetsprojekt och i att relativt många studenter på olika nivåer utför projektarbeten på instituten samt genom programstyrelsernas medel- och projektplacering till de akademiska forskarna. Det

anses vara av stor betydelse att de flesta institut och programstyrelser geografiskt är knutna till universitet och högskolor.

Finansieringen av kollektivforskningen har givit anledning till många kommentarer från institut/programstyrelser och näringsliv. Stödnivån, dvs den genomsnittliga 40/ 60-relationen mellan staten och företagen i ramprogram, anses av utredaren acceptabel sedd i relation till vad som är fallet i andra länder. Det saknas emellertid en överordnad koordinering mellan besläktade kollektivforskningsåtgärder och även en viss flexibilitet som kan ge större stöd till aktiviteter som är riskfyllda eller har särskilda samhällsändamål. I gengäld kunde ges mindre stöd till traditionella aktiviteter.

Det är fördelaktigt att det finns åtskilliga statliga och privata finansieringsformer, utöver ramfinansieringsmöjligheten. På samma sätt är det väsentligt att det finns kollektivforskningsmedel, som disponeras i departement och myndigheter, vilka har speciella ändamål, exv arbetsmiljö, yttre miljö, energi och försvar. Detta gäller särskilt om det mellan de enskilda finansierande statliga organen föregår en koordinering av stödpolitiken.

De resultatredovisningar och utvärderingar av kollektivforskningen och av publicerade utvärderingar av andra statliga stödåtgärder, som genomgåtts, ger inte anledning att anta att kostnadseffektiviteten i det statliga stödet till kollektivforskningen skulle vara lägre än i andra statliga stödformer. Det är dock utredarens uppfattning att effektiviteten kan ökas om några av rekommendationerna nedan följs.

2.2 Rekommendationer

Nedanstående rekommendationer har till utgångspunkt att kollektiv-

forskningen på goda grunder ska kunna framstå som en effektiv samver-

kan om tillämpad FoU och teknikspridning mellan svenska staten och näringslivet i syfte att öka näringslivets konkurrenskraft. Detta skall dessutom ske i samstämmighet med de samhälleliga målen betr miljö, - - - - - - - - energi och sysselsättning;

Det är en grannlaga och viktig politisk-strategisk uppgift att diskutera och definiera på vilka områden det skall tillförsäkras att Sverige har kunnande, som kan medverka till att landet har en ledande position i internationella sammanhang i nyckelteknologier eller enbart en mindre framträdande plats i vissa andra.

Utredaren har angett några områden som anses vara av avgörande strategisk betydelse för svenskt näringsliv, medan andra kanske kan tillmätas mindre betydelse, sett i relation till investering i FoU som bas för den framtida utvecklingen. Dessa exempel skall ses som en tankeillustration snarare än att ge en heltäckande bild av situationen.

Konkreta förslag ° föreslås ta initiativ Regeringen till att genomföra en politisk-strategisk debatt om den framtida näringslivsinriktade FoU-politiken och definiera och besluta om överordnade prioriteringar betr den framtida infrastrukturuppbyggnaden och stödpolitiken. Utgångspunkt: den hittillsvarande stora satsningen på högskoleforskningen och den motsvarande mindre på den tillämpade forskningen och kollektivforskningen. Detta även sett mot bakgrund av svensk industris utsatta position, behovet av att utveckla fler konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt den planerade anslutningen till EG.

0 föreslås Regeringen att överväga att etablera en ad hoc delegation för industriell FoU och teknikspridning med uppdrag att vara rådgivande till regeringen om vilken infrastruktur som är lämplig för samfinansierad FoU, vilka finansieringskriterier som är lämpliga och vilka samspelsrelationer som krävs mellan näringslivet, myndigheter, universitet och andra intressenter. Ledamöterna av delegationen skall vara representativa för de viktigaste delarna av svenskt näringsliv, inkl några medelstora företag, samt högskoleforskningen. Berörda departement och myndigheter får involveras i rådets arbete genom sekretariats- och utredningsarbete. Delegationen skall ha i uppdrag att utarbeta en rapport inom ett år och därefter läggas ned.

0 I syfte att uppnå bättre koordinering och mer genomslagskraft, föreslås att samarbetet ökas och strukturella ändringar initieras inom besläktade kollektivforskningsområden. Några konkreta exempel på konstellationer som kan tänkas vara aktuella, anges i de följande punkterna. Det skall poängteras att eventuella sammanläggningar är resurskrävande. Det bör därför beviljas särskilda medel för detta, vilket kan vara motiverat mot bakgrund av de besparingar och effektivitetsökningar som på sikt kan göras genom dylika åtgärder. Det ska också nämnas att det finns en risk att vissa kundgrupperingar är emot strukturella ändringar, men om dessa ändringar är befintliga får de statliga organ som stora interessenter tillsätta starka personer i styrelserna och ge dem mandat att delta aktivt i styrningen för att realisera det politiska syfte som ligger bakom statens ekonomiska stöd.

- samarbete mellan de industriellt Skapa ett närmare orienterade intitut som är relaterade till skogsbruket och träindustrin - omfattande STFI, Trätek, Packforsk och eventuellt Grafiska Forskningslaboratoriet.

- Skapa en väl koordinerad kollektivforskningsinsats inom Verkstadsindustrin genom etablering av en nära samverkan/ integration mellan IVF, Plast- och Gummiinstitutet, Keraminstitutet, Institutet för tillämpad matematik och ev andra institut som har verkstads- och transportindustrin som målgrupper.

- Koordinera kollektivforskningen bättre inom mikroelektronik och mjukvara genom gemensam planering av aktiviteter och utnyttjande av resurser alternativt sammanslagning av instituten i Kista -IM, SISU och SICS. Ytterligare samspel med Linköpings tekniska högskola och Teknikcentrum förefaller kunna vara önskvärt. Härutöver bör målgruppen utvidgas utöver den nuvarande medlemskretsen. Områdena mekatronik och fiberoptik bör ges ökad betydelse.

- behovet FoU inom byggnadsindustrin och dess Analysera av tillämpad materialleverantörer i syfte att utöka samarbetet inom kollektivforskningen på området samt dra in Byggforskningsinstitutet i processen.

- Det rekommenderas att genomföra en analys med syftet att starta ett bio- och livsmedelsinstitut med utgångspunkt i SIK och med nära samarbete med universiteten i Göteborg och Lund.

- Undersök möjligheterna att starta ett kollektivt Industriellt Designinstitut genom sammankoppling av existerande initiativ, t ex Svensk Form, Stiftelsen Svensk Industridesign och ev Möbelinstitutet. Industriell design är av mycket stor betydelse för industrins konkurrensförmåga, men har hittills inte fått väsentlig betydelse för svensk industri.

0 kan in-

Överväg hur de för näringslivet väsentliga kvalitetsbegreppen

korporeras i samtliga kollektivforskningsinstituts aktiviteter och överväg den framtida rollen för SIQ - det nyetablerade institutet som är avsett att fungera som en central enhet på kvalitetsomrádet.

0 i alla projekt, då miljöfrågan är av Inkorporera miljöaspekter generellt

starkt växande betydelse för näringslivet.I den planerade ”utredningen

om forskningsfrägor inom miljöområdet bör föras in industriella perspektiv och exportmöjligheter i ökat miljövänlig produktion och vilka tillämpade FoU-aktiviteter detta skulle kunna involvera med det syfte , att Sverige skulle kunna vinna marknadsandelar baserade på miljövänliga produkter.

0 Ge kollektivforskningsinstituten en ökad roll i internationellt standardiseringssammanhang.

0 Öka möjligheterna för instituten att bättre prioritera kunskap i ledning av teknologiska förändringar, kvalifikationsanalys och arbetsorganisation. Detta kan ske med stöd av och samarbete mellan Arbetsmiljöfonden och NUTEK. Anledningen är främst att det visat sig att många företag har svårt att dra nytta av ny teknologi, mycket beroende på bristande ledningskapacitet.

0 NUTEK bör tillsammans med berörda organisationer, institut, utvecklingsfonder, teknikcentra och SIFU ta initiativ till en diskussion med efterföljande förslag betr hur teknikspridning kan främjas genom koordinering och samarbete.

0 SAMKO och forskare med utvärdering som specialkompetens, bör med stöd av NUTEK,gemensamt utarbeta riktlinjer för kvalitetsstyrning och utvärdering av kollektivforskning. Anledningen är att kvalitetsstyrning och utvärdering av den tillämpade forskningen ej ensidigt kan hanteras inom högskoleforskningens mätregler, vilket delvis hittills praktiserats.

Härtill bör SAMKO och NUTEK ta ett gemensamt initiativ till introduktion av ett kvalitetsstyrningsprogram och eventuell certifiering av kollektivforskningen.

0 Inför en flexibilitet i den statliga finansieringen av ramprogrammet. Det bör göras på så vis att nya och/eller riskfyllda aktiviteter som har högre grad av gemensam samhällsinsats, men mindre direkt betydelse för målgruppen, bör få ökad andel statlig finansiering medan mer traditionella åtgärder bör finansieras i högre grad eller totalt av intressenterna.

I detta sammanhang föreslås att det utarbetas kriterier för vilka nivåer av statligt och málgruppsfinansierat stöd, som kan ges till ramprogram och projekt, beroende på programmets/projektets innehåll.

Överväg om inte 5-åriga ramprogram skulle vara mer effektfulla. Det bör

då i gengäld göras en löpande årlig uppdatering.

0 nätverk mellan kollek- Bygg konsortieliknande högskoleforskningen, tivforskningen och avancerade företag inom de områden där stora nationella programsatsningar görs, då detta är av stor betydelse för utveckling av avancerad kompetens i Sverige.

Om dessa programsatsningar fortsätter bör det skapas lämpliga former för att etablera FoU-bolag med inspiration från den modell, som utvecklats av Japan Key Technology Centre.

0 och speciellt i EG- Analysera FoU-organisationen finansieringen länderna mot bakgrund av den svenska ansökan, i syfte att skapa de mest optimala villkoren, vilka samtidigt skall stämma överens med EGs riktlinjer om offentligt stöd till FoU och till utveckling av näringslivet.

För kollektivforskningen rekommenderas speciellt att närmare analysera den organisation, som finns i Frankrike via CTI-reseau.

0 Sträva efter att bl.a. genom de internationella organisationerna FEIC- RO och EACRO, att bygga upp relationerna till andra länders kollektivforskningsinstitut och till EG- kommissionen, i samarbete med svenska myndigheter och ev samordnat via SAMKO. Syftet skulle vara att influera EGs FoU-program samt att erhålla en ökad andel av EGs programmedel.

di. Al

7/77

lll

acmitlill.

\ “fix

2.!

y.

\\\. \

3. i

Kollektivforskning Sverige

3.1 Bakgrund

Utgångspunkten för insatser inom det näringspolitiska området är att främja en långsiktig ekonomisk tillväxt genom att underlätta näringslivets utveckling och strukturomvandling. Mot bakgrund av en ökad internationalisering och ett allt större kunskapsinnehåll i produktionen framstår investeringar vad avser kommunikationer, utbildning, forsk-

ning och utveckling, teknikspridning liksom åtgärder för en mer effektiv

konkurrens och fungerande marknader som särskilt viktiga. Det innebär, att näringspolitiken måste ses i ett brett perspektiv därsamhällets insatser inom skilda områden och på olika nivåer samverkar.

Denna övergripande beskrivning av näringspolitiken är hämtad från regeringens proposition Näringspolitik för tillväxt(l990/9l:87).

Kollektivforskningen är en av samhällets centrala insatser för att främja svensk industris konkurrenskraft och den gemensamma välfärden genom att aktivt och målinriktat initiera och medverka i en fortskridande utvecklingsprocess.

Kollektivforskning innebär ett långsiktigt samarbete mellan företag, institutioner och organisationer . En bransch eller en grupp av företag formulerar gemensamma mål, strategier och program för forsknings- och utvecklingsarbete. Inom ett s k ramprogram bedrivs riktad grundforskning samt tillämpad forskning. I anslutning till detta, informations- och kursverksamhet samt uppdrags- och provningsverksamhet. Programverksamheten finansieras av staten och berörda företag. De sistnämnda bildar en intressentförening eller stiftelse (se bilaga 2).

Kollektivforskningsverksamheten skall, enl STU/ NUTEK främst ha följande uppgifter :

0 att bedriva konkurrensneutral forskning av gemensamt intresse för en bransch eller grupp av företag

0 den svenska och internationella inom sitt område följa utvecklingen

0 vara forum för den aktuella tekniska diskussionen och hålla de berörda företagen informerade

0 medverka till utbildning av forskare och kvalificerade tekniker inom resp omrâde i som stationer fungera för forskningsutrustning som är av intresse för flera företag 0 medverka till utveckling av mät- och provningsmetoder

1 bilaga 4 har basfakta för samtliga institut och programstyrelser, som omfattas av denna översyn, sammanställts och nedan har en sammanfattande tabell gjorts.

Tabell l: Samtliga kollektiva institut budgetåret 1989/90

*Cement o betong, CBl » .1942 › - - 21 › - - 10 - - - - 42 - › - -18- - 13 .11-

* Källor: STU-enkät, årsredovisningar anger institut där STU/NUTEK ej är statlig avtalspart

Tabell 2: Programstyrelser Omsättning 1989/ 1990 Startår Mkr. Statl. finansiering Program

Svensk kollektivforskning, såsom den omfattas av det aktuella uppdraget, kan beskrivas i följande huvuddrag:

i En intressentförening/ stiftelse, som omfattar en grupp verksamheter med gemensamma intressemingår avtal med staten om stöd för att genomföra ett ramprogram, vilket har tillämpad forskning som sitt huvudinnehåll.

0 I de fall där ett institut finns etablerat, ingår detta som en tredje avtalspartner. 0 Finansieringen av ramprogrammet, vilket fastläggs pá 3 år sker vanligen pá basis 40°7o statligt bidrag och 60% industriellt.

0 Staten utser i normala fall hälften av institutets styrelseledamöter och stiftelsen de övriga.

0 Stiftelsen kan tillsätta programrád och arbetsutskott, som har till uppgift att föreslå riktlinjer för och innehåll i olika program.

0 Inom STU/ NUTEK finns idag totalt 29 avtal om kollektiva forskningsprogram - 20 för institut och 9 med programstyrelser. De senare lägger ut uppdrag på forskare på. universitet, högskolor och andra institutioner.

Härtill kommer 6 institut, vilka finansieras av jordbruks-, bostads- och miljödepartementet.

0 lnstituten varierar starkt i storlek, frán ca 10 till 300 personer. Institutens årliga omsättning varierar mellan ca 3 och 165 milj kr.

0 Medlemskretsen i stiftelserna är på motsvarande sätt starkt växlande till sin sammansättning. De enskilda instituten, speciellt de branschrelaterade, inom områden med många små företag, har ett stort antal medlemmar, medan ett annat bara har 2-3 stora medlemsföretag.

0 Den andel som årligen betalas via medlemsavgift varierar i motsvarande grad från 10.000 kr till miljonbelopp för större företag knutna till t ex STFI eller IM.

0 De flesta instituten är geografiskt knutna till högskolor och ofta till lokaler som ägs av Byggnadsstyrelsen. Några av instituten har filialer på orter med stor målgruppskoncentration.

0 har filialer Några av instituten på orter med stor målgruppskoncentration.

0 De första instituten, vilka grundades på 1940-talet, hade sin utgångspunkt i specifika branscher, medan de under senaste åren etablerade, har en tvärgående teknologisk utgångspunkt, t ex förpackningar, ytkemi, korrosion, systemutveckling.

0 Programstyrelserna har som huvuduppgift icke branschspecifika aktiviteter. Detsamma är fallet med IVL (miljödepartementet), medan aktiviteterna knutna till bostads- och jordbruksdepartementen är bransch/sektororienterade.

0 De etablerade programstyrelserna har relativt små budgetar, vilka i huvudsak används till FoU-projekt som genomförs på universitet/ högskolor. Detta ger möjligheter att utnyttja de mest kvalificerade specialkompetenserna, men säkrar inte en långsiktig uppbyggnad av ett industriellt orienterat kunskapscenter.

0 De enskilda instituten och programstyrelserna fungerar som självstän-

_ diga enheter utan inbördes koordinering, Ien del fall förekommer sam-

verkan i projekt av gemensamt intresse.

0 En viss gemenskap finns i SAMKO, som är det svenska organet för kol-

lektivforskningsinstituten. SAMKO bildades 1979 på initiativ av prof

Yngve Dagel. 26 institut är medlemmar, men ännu ej alla programstyrelser.

SAMKOs ändamål är att sprida kännedom om kollektivforskning samt behovet och nyttan av denna att arbeta för att stärka sammanhållningen mellan instituten att arbeta för bättre villkor för kollektiv forskning.

I SAMKO utbyter man erfarenheter och diskuterar problem av gemen-

sam art, främst praktiska/administrativa frågor, lönefrâgor och ibland

utrustningsfrågor.

0 Utöver det statliga stödet via ramprogrammet ges stöd till delkollektiva projekt och till deltagande i EG-program. En del institut får bidrag till insatsomráden t ex frán NUTEK , Nordisk Inprojekt inom prioriterade dustrifond eller andra nationella och internationella fonder.

0 Uppdragens andel av omsättningen varierar mellan 5% (tillämpad matematik) och över 25 °7o (IVF).

0 De kollektiva forskningsinstitut som i sin målgrupp har många småföretag får också särskilt stöd till smáföretagsservice av NUTEK.

0 Olika myndigheter har sektorforskningsmedel, som beviljas till såväl som till kollektivforskning. Detta inne-

sektorsorgan,högskoleforskning

bär att bl a Arbetsmiljöfonden har årliga bidrag på ca 200 milj kr, varav ca 25 Mkr användes till att stödja kollektivforskning med arbetsmiljö- Också försvaret, byggforskningsrádet, naturvárdsverket och aspekter. konsumentverket har budgetar till FoU , men oftast mindre än Arbetsmiljöfonden.

0 Av kollektivforskningsinstitutens totala omsättning utgjorde under 1980-talet de samlade bidragen från staten i genomsnitt ca 30-40 °7o En mindre andel exportintäkter, ränteintäkter etc utgjorde 5-10 °7o. Svenskt näringsliv finansierade totalt 50-60 070.

0 Sammantaget omfattar den utredda kollektivforskningen ca 1500 årsarbeten och en omsättning pá ca en miljard kr per år.

0 Under 1980-talet lades två nordiska institut ned (NIF - Nordiska Färginstitutet och Nordiska Garveriförsöksstationen) och fyra nya svenska institut bildades (IM, SICS, SISU och SIQ). Samtidigt etablerades 3 nya programstyrelser (MA, DAMEK och Fluid Systemteknik).

3.2 och svagheter Kollektivforskningens styrka

3.2.1 Styrkefaktorer Med utgångspunkt i den information som erhållits vid genomgång av beutvärderingar, intervjuer av ett antal kontaktpersoner från förefintliga tag och organisationer, institutioner etc kan generellt sett följande positiva sidor för kollektivforskningsinstituten lyftas fram:

Det skapas ett fast definierat samarbete med en medlemskrets, om målinriktad FoU pá områden som bedöms som väsentliga för mâlgruppens utveckling. Samtidigt erhålls genom statens inflytande en långsiktighet och ett bredare samhällsperspektiv än just dagens och morgondagens problemkrets.

Speciellt för målgrupper utan egna välutvecklade FoU-resurser kan detta vara av avgörande betydelse för att få del i tillämpat nytt vetande frán internationell FoU.

För de större och mer teknikbaserade företagen kan kollektivforsknin-

gen bidra till att bygga upp spjutspets-teknologier anpassade till mål-

gruppens specifika behov och därmed göra tekniken direkt användbar.

Kollektivforskningens oberoende status ger hög trovärdighet, vilken bl a har stor betydelse i samband med det internationella norm- och standardiseringsarbetet.

Genom kvalificerad gemensam FoU skapas en bas för ett effektivt samarbete med nationella och internationella kunskapscentra samt deltagande i EUREKA och EG-projekt. Genom utsändande och mottagning av gästforskare ges möjlighet till en löpande förnyelse av kunnandet.

Instituten kan bygga upp

experimentanläggningar, provningsinstallationer, demonstrationsanläggningar och specialinstrument, vilka det inte

skulle vara lönsamt att investera i för ett enskilt företag.

Genom ett nära samarbete med universitet/ högskolor kan ingenjörer och andra ges en kompletterande bakgrund, för att inom sina resp omräden bli operationella i industrin. Därmed kan instituten fungera som en god rekryteringsbas för näringslivet.

Baserat på den för målgruppen, via ramprogram och andra FoU-insatser uppbyggda kunskapen, kan instituten fungera som effektiva centra för uppdrag frán företag och i såväl konkreta

samhälle samband med pro-

blemlösningar, produkt- och processutveckling, utredningar, provning

som olika former för teknikspridning.

Den organisatoriska uppbyggnaden av instituten ger möjlighet att professionellt genomföra projekt och uppdrag inom fastlagd ram för projektens sakliga innehåll, ekonomi, tidsmässiga gränser och rapporternas omfång och form.

Arbetet kan, om så önskas, utföras på företagens och med anläggning deltagande av företagets egen personal.

För industriella uppdrag kan avtalas sekretess. Rättigheter till eventuella uppfinningar kan tillfalla uppdragsgivaren, om så begärs.

För programstyrelserna gäller speciellt att de kan anses vara ett gott instrument för pionjärsinsatser inom ett nytt och avancerat område. Pro- gramstyrelserna kan - utan att det byggs upp nya institut skapa ett mälinriktat samarbete mellan industrin och den akademiska forskningen och därmed fylla ut luckor i det existerande systemet inom områden som kan komma att bli avgörande för utvecklingen. Aktiviteten kan utan tvekan sägas ha medfört en kompetenshöjning primärt i den akademiska sektorn. Samtidigt har den också därmed lagt grunden för värdering av vilka framtida satsningar som skall göras på de enskilda områdena.

3.2.2. Svagheter

Kollektivforskningen har i sin nuvarande form även en del svagheter. De viktigaste sammanfattas nedan:

Systemet är, vilket framgår av beskrivningarna, starkt heterogent och till synes uppbyggt utan en samlad övergripande helhetssyn. Det måste ses mot bakgrund av institutens tillkomst. De först etablerade initierades av IVA eller branschorganisationer. En hel del andra institut hade enskilda personer som startande drivkraft. I vissa fall har enskilda företag stått bakom etableringen. Men även regionalpolitiska och överordnade industripolitiska hänsyn har legat till grund för etableringen.

Utanför den snävare del av målgruppen, som är aktivt involverad i programutformning, styrelser och arbetsgrupper etc, är de flesta instituten påtagligt anonyma eller lite kända. Endast de större instituten som t ex STFI, SIK, IVL, IVF, Skogsarbeten och YKI, kan sägas ha haft en avgörande betydelse för utvecklingen av det svenska näringslivet. Detta beror kanske främst på att många institut är så små att de inte når över den kritiska storlek som på de flesta områden är nödvändig för att få tillräcklig genomslagskraft nationellt och internationellt.

Systemet kan i vissa avseenden karaktäriseras som mer konserverande än dynamiskt. Det förefaller svårt att skapa nya bärkraftiga initiativ, för vilka det ännu ej finns intresse i existerande medlemsföretag, men som anses ha stor potential. Exempel härpå är mera omfattande och permanenta initiativ på det bioteknologiska området och där programstyrelsen bör ses endast som ett led i en initialfas innan ett kollektivforskningsinstitut etableras.

Det finns idag inte en klar rollfördelning mellan kollektivforskningsinstitut och universitet/ högskolor, vilket ofta leder till en icke ändamålsenlig konkurrens om forskningsmedel. För näringslivet och samhället i övrigt betyder detta resursförluster och osäkerhet om var expertis bör byggas upp och var relevant kunnande kan hämtas.

Tre-åriga planläggningsperioder är för korta för att man långsiktigt skall kunna bygga upp en avancerad kunskapsbas.

Den fastlagda finansieringsmodellen företag/stat på ca. 60/40 är för lite flexibel.

forskare och institut är primärt produktionsorienterade istället Många för marknadsorienterade. Med detta menas att de snarare är upptagna med att bygga upp kompetens inom de områden som de redan behärskar eller områden som de kan ha stort personligt intresse av, men som kanske är mindre relevant för målgruppens mest akuta behov.

Detta kan vara acceptabelt inom grundforskningen på universitet, men inom kollektivforskningen skall FoU tillfredsställa målgruppens kända och förutsebara behov. En svaghet kan vara bristande förmåga att diagnosticera dessa behov och att formulera aktiviteter, som mest optimalt tillgodoser behoven.

Om syftet med kollektivforskningsinstituten och programstyrelserna primärt är att öka málgruppens konkurrenskraft och främja specificerade bredare samhällsändamål, är befintliga kvalitetskriterier inte tillräckliga eller heltäckande. Anledningen är att de då främst tycks stimulera aktiviteter av mer akademisk karaktär, dvs antal utgivna internationella publikationer och utbildade doktorer framför en redovisning av effekterna för näringslivet och samhället i övrigt.

Om programstyrelserna skall speciellt framhållas att forskningen som regel resulterar i en akademisk rapport, som skickas ut till medlemsförekommentarer om hur resultaten mer konkret skall tiltag utan ytterligare i företagens verksamhet. Effekten i näringslivet blir därför relalämpas tivt begränsad.

4. Behov av

kollektivforskning

4.1 De stora företagen blir alltmer internationella. De små skapar fler jobb.

Kraftigt ökade lönekostnader och låg produktivitetsstegring i svensk industri har lett till att vinstniván generellt fallit, vilket framgår bl a av industridepartementets årsrapport 1991: Svenskt näringsliv och näringspolitik.

Den positiva effekt på marknadsandelar, jämfört med andra länder i OECD, för bas-, verkstads- och tillverkningsindustrin, som var ett resultat av devalveringen 1981/82 är i stort sett slut och en nedgángstrend kan noteras fr 0 m 1989.

Diagram 1. Sveriges marknadsandelar för bas-, verkstads- och tillverkningsindustrin jämfört med OECD. Index 1980 . 100 Källa SINDCOM

140.1 I 130,-”

120___ 110_

100 -

90 _ . _ _ _ _ _ Tillverkningsindustri Verkstadsindustri 80 -

70 I I I I l I I l

1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 89

Devalveringen innebar, att priset på arbetskraft och svenskt råmaterial sänktes, relativt sett, vilket hade en positiv effekt pá affärsverksamheten. Samtidigt accelererade emellertid lönekostnadsutvecklingen kraftigt. Det massiva stödet till krisföretag 1977-1986, skapade förutsättningar för en strukturomvandling i industrin. Precis som med devalveringen var det dock ett defensivt stöd, vilket har varit konserverande med hänsyn till förnyelsebehoven i produktionen.

De svenska besluten att införa en fastkurspolitik och att ansöka om medlemskap i EG, kommer i framtiden att utesluta möjligheterna till dylika näringspolitiska åtgärder. Detta måste anses ha en positiv effekt på bekämpandet av inflationen. Samtidigt ställs betydande krav på det svenska näringslivets förmåga att utveckla konkurrenskraften på annat sätt.

Det är bl a i ljuset av denna situation man skall se behoven för kollektiv forskning ( och andra former för konkurrensfrämjande åtgärder).

Behoven skall också ses mot bakgrund av att de 20-talet storföretag, vilka fungerat som lokomotiv för det svenska näringslivet och därmed för samhällets utveckling, inte inom det närmaste decenniet kan förutses skapa fler arbetsplatser i Sverige - kanske snarare tvärtom.

Det är därför viktigt att skapa en alternativ utveckling, så att man kan bryta reduktionstrenden betr antalet arbetsplatser i svensk industri , vilken inneburit en förlust av mer än 150.000 arbetsplatser sedan 70-talets mitt.

Diagram 2. Industriproduktionen i Sverige, Japan, Storbritannien och Västtyskland. Index 1980:100 Källa: OECD Economic Outlook 1990

200 - _- Japan Storbritannien z 150_

100 -

1970 ;972 ;974 ;976 1978 ;980 l982 ;S84 l986 11988 l990

Parallellt med den relativa tillbakagången har de stora företagen med framgång utvecklat sina internationella verksamheter, vilka även i framtiden kommer att ha utomordentligt stor betydelse för det svenska samhällets utveckling. Avgörande härför är naturligtvis att man även i fortsättningen - i Sverige -lyckas upprätthålla en hög utbildningsnivå och en effektiv, målinriktad FoU samt hög produktivitet och kvalitet.

Med den avtagande relativa betydelse som dessa stora företag förväntas få i Sverige, måste det ställas betydande krav på utveckling av de mindre

och medelstora företagen. Det är dessa som ska öka sysselsättningen. Siffror från industridepartementet visar att svenska företag med färre än 200 anställda har ökat sysselsättningen med 177 000 personer eller med 18 070 under de senaste 5 åren.

Dessa företag karaktäriseras idag av att de bara i liten skala har självständig FoU att en stor del av dem fungerar antingen som underleverantörer till de större företagen (vilka är i färd med att reducera antalet underleverantörer och placera en del av dem utomlands) att de producerar lágteknologiska produkter till marknaden, vilka är på väg att få en allt mindre betydelse eller präglas av stigande konkurrens

från de nyindustrialiserade länderna och Östeuropa.

Den del av de mindre och medelstora företagen, vilken har utvecklat en konkurrensgod produktion internationellt sett, har avancerade behov av att kunna vidareutveckla sin konkurrenskraft, behov som sträcker sig frán spjutspetskunskap till teknikspridning och enkla problemlösningar. Härtill kommer behov av att eventuellt nyetablera eller att utveckla ett större nätverk med andra utvecklingsorienterade företag och exportörer.

4.2 Svensk är stor -

FoU-satsning ger den

value for m0ney?

Sverige satsar idag ca 3 lo av BNP på FoU, vilket är bland de högsta satsningarna i något land. Samtidigt får, i internationell jämförelse den svenska universitets- och högskolesektorn en relativt stor andel av forskningsmedlen.

Diagram 3. FoU-utgifter i vissa OECD-länder som andel av BNP. Källa: OECD Main Science and Technology lndicators

Procent av BNP

Sverige Japan USA Schweiz Förbrep. Tyskland Frankrike Storbritannien Nederländerna Belgien Norge Finland Den svarta delen av staplarna I avser vad som utförs vid Canada universilel och högskolor Osterrike Danmark 0,5 l 1.5 2 2,5 3

Sveriges starka satsning på universitet och högskolor såsom huvudansvariga för den forskning som finansieras av allmänna medel, är förståelig, om man antar

att en omfattande satsning på grundforskning är en förutsättning för samhällets optimala utveckling,

att samhället i övrigt är i en sådan situation att det finns riklig tillgång till investeringar i långsiktig kompetensutbyggnad samt framtagning av forskningsresultat, vilka genom publicering kan komma till nytta inte bara för den svenska utan också för den globala utvecklingen.

En liknande politik har under många år förts t ex i Storbritannien och har där, liksom i Sverige, lett till en högt kvalificerad stab av internationellt kända forskare och ett stort antal värdefulla och internationellt ofta citerade avhandlingar.

Det är emellertid en öppen fråga om denna politik även i framtiden är den mest optimala för svensk del, när det skall tas hänsyn till en skärpt konkurrenssituation och att man samtidigt måste se till de problem och behov som svenskt näringsliv kommer att konfronteras med under de närmaste åren.

I de diskussioner som förs i EGs Industrial Research and Development Advisory Council (IRDAC) framförs med ökad tyngd ett klart erkännande av att de största problemen för europeisk industri är knutna till málinriktad forskning och utveckling jämfört med USA och inte minst Japan.

Det framgår med all önskvärd tydlighet att europeisk industri på ett flertal av de mest expansiva områdena inte tillräckligt visionärt, snabbt och effektivt, har förmått att skapa den nödvändiga industriella förnyelsen av produkter och produktionsmetoder, kort sagt, att implementera resultaten av den globala forskningen och utvecklingen.

Det finns därför god grund att anta att det finns stort behov av att accelerera den industriella användningen av ny teknik och annat vetande som kan öka konkurrenskraften. Detta gäller stora såväl som små och medelstora företag.

Ca två tredjedelar av svensk FoU sker i företagen, och av dessa är ca hälften knuten till endast lO-talet FoU-satsande företag. Ca 80-85 °7o av företagens FoU anses som produktutveckling, 10-15 °7o som produktionsteknisk utveckling och 5 *70 som kunskapsuppbyggnad.

Det är endast i läkemedelsindustrin som det rör sig om en egentlig nyskapande forskningsinsats på mer än hälften av den samlade FoU-insatsen. Stora branscher som t ex elektroindustrin, transportmedelssektorn och i vissa traditionella branscher, är den FoU-

kunskapsuppbyggande

insatsen i företagen knappt synlig i statistiken. Generellt kan sägas att antalet dominerande FoU-aktörer har blivit allt färre under 80-talet. För en helt dominerande del av industrin gäller att forskningsarbete svarar för mindre än 10% av det totala FoU-arbetet. domi- Forskningsdelen nerar bara inom läkemedelindustrin. Forskarutbildade svarar för ca 4% av FoU-arbetet. Drygt 40% av de forskarutbildades FoU-arbete utförs inom läkemedelskoncerner. Enligt SCBs undersökningar är det knappt FoU företag med 50-199 anställda, som mer regelmässigt bedriver FoU-arbete. Självständiga företag inom storleksklassen svarar för mindre än 2% av det totala FoUarbetet. l stort utförs detta arbete av ca 50 företag.

Tabell 3: Beräknade FoU-anslag i budgetpropositionerna för 1980/81, 1985/86, 1990/91 (inkl. affärsverken).

Källa: Statistiska Centralbyrån, 1991.

Diagram 4. F0 U-kostnader i förhållande till förädlingsvärde

m Hela Industrin Verkstadsindustrin 20 _ _ . _ _ _ Tung industri 15 _

10 _ I

_17

o

1l981 l982 i983 ;984 l985 l986 ;987 l988 l989

Dávarande statens industriverk, SIND, undersökte för sin lángtidsutredning trenderna inom svenskt näringsliv och belyste vilka effekter långsiktiga FoU-satsningar har haft när det gäller tillväxt, produktivitet, lönsamhet och exportutveckling. Det framgår av studien, att satsningar på FoU är en förutsättning för att upprätthålla och stärka konkurrenskraften. Detta bekräftas också av internationella studier som dessutom pekar på att detta kommer att bli allt viktigare då framtidens konkurrenskraft förutsättes ligga i att ett företag behärskar flera teknologier eller kombinerade sådana, som t ex mekanik och elektronik eller optik och elektronik.

Diagram 5.

Real produktionstillväxt 1976-86. Företagengrupperade efter genom-

snittlig FoU-kvot (FoU-kostnad i procent av förädlingsvärdet under 1976-86). Källa: SIND

0°/o 0-370 3-9°/o 9°/o 32

Även för de stora svenska företag, vilka tidigare gjort omfattande investeringar inte bara i utveckling, utan även i málinriktad forskning, har den ökade konkurrensen från utlandet medfört att forskningsinsatsen reduceras. Detta sker genom att man huvudsakligen satsar pá kortsiktig, men vital utveckling. Detta sker i sin tur ofta genom en decentraliserad insats i de enskilda divisionerna eller avdelningarna på relativt specifika fält. De mer strategiskt motiverade och integrerade FoU-insatserna ges mindre utrymme och hotas därmed.

En del av behovet för teknisk förnyelse i de större företagen förs vidare till företagens underleverantörer i Sverige eller utomlands. Många av de aktuella företagen har emellertid inte den FoU-kapacitet som krävs för att möta denna utmaning, vilken förutsätter avancerade och komplexa resurser av vetande och utrustningar. Detta visar pá ett behov av upp-

byggnad av ett effektivt, flexibelt nätverk av industriellt orienterade

FoU-centra. Dessa kan dessutom anpassa och förmedla ny teknik och kunnande om hur företagen kan leda teknikförnyelseprocessen på ett sádant sätt, att implementeringen skapar högre värdetillväxt och användarvärde i kraft av hög produktivitet, god kvalitet, låg resursförbrukning och minimala interna och externa miljöproblem.

4.3 Behov av aktuellt och framtidsinriktat kunnande

Inom alla tillverkningsbranscher finns ett behov av industriellt anpassat, helt uppdaterat kunnande om:

* material, såväl redan kända, vilka ofta används suboptimalt, som nya eller för den aktuella branschen nya sådana. l detta sammanhang bör miljö- och resursaspekter tas in.

* konstruktioner/produktutveckling där det tas hänsyn såväl till funktionsduglighet, produktionsvänlighet, låg resursförbrukning, angenäm installation och enkel service samt krav på en god industriell design såväl av produkten som emballaget. Detta gäller även och hög grad av återanvändningsvärde (vaggan-till-graven- konceptet) - en målsättning, som är angiven av Programrádet för forskning för ett avfallssnålt samhälle.

* bearbetningsprocesser, där det finns goda möjligheter för att uppnå betydande förbättringar genom att utnyttja informationsteknologin i form av t ex CNC, CAD/CAM, FMS, CIM och införande av automatisk processreglering, miljövänliga produktionsmetoder, tillsatsämnen och skyddsmedel samt användning av gruppteknologiska produktionsuppställningar etc. Härtill kommer behov för utveckling av arbetsmiljön.

För det samlade svenska näringslivet kan knappast någon teknologi sägas vara ointressant. Endast ett fåtal företag klarar dock av att behärska

mer än enstaka för dem nyckelteknologier. De måste komplettera sig med externt kunnande från leverantörer, konsulter och allmänt tillgänglig litteratur eller från särkilda kunskapscentra i Sverige eller utlandet.

Om man i Sverige inom de enskilda branscherna eller företagsgrupperna skall säkra ett gemensamt och inom gruppen tillräckligt konkurrensneutralt kunnande, är en naturlig väg dit att etablera kollektiva forsknings- och teknikspridningsaktiviteter.

Nedan skisseras en förenklad modell av ett företags utvecklingsaktiviteter och samtidigt anges kollektivforskningens potentiella roll, varierande frán institut till institut och frán företag till företag.

Principskiss F örctagsutveckling

i

Marknads- Teknikstrategi strategi u .E i Forskning och Utveckling MI å -› Kunskapssbkning Tillämpad Forskning : lde

Produktutveckling i U

Processutveckling ä

Implementering Kompetenceuppbygning

Mnrknadsspridning

Att säkra en kunskap om avancerad teknik är dock i sig inte någon garanti för framgång. Som tidigare framhållits, är det helt avgörande att denna kunskap implementeras effektivt. Detta innebär att företaget bygger upp en arbetsorganisation och en ledning som kan mästra problem och möjligheter i teknikutvecklingen och producera efter ett totalkvalitetskoncept.

Målsättningen för all kollektivforskning är att den skall stimulera till industriell utveckling och förnyelse. En sådan utveckling måste också inkludera rent humana aspekter och sta i samklang med av samhället i övrigt prioriterade krav på god arbetsmiljö, god arbetsorganisation och hög kvalitet, även i själva produktionsprocessen. Att väl utnyttja de

mänskliga resurserna blir alltmer avgörande för industrins konkurrenskraft.

Vid kollektivforskningsinstituten bör därför dessa frågor integreras i det arbete som bedrivs där och staten redan från början ställa upp sådana villkor för verksamheten i samband med att finansieringsavtal sluts.

Som sagts ovan är Arbetsmiljöfonden (AMFO) en relativt stor finansiär i sammanhanget. Fondens direkta stöd till olika ramprogram och projekt vid instituten ligger i storleksordningen 25 Mkr per år. Bl a är en inte obetydlig del av verksamheten vid IVF finansierad av fonden. Motiven för fondens finansiering är bl a insikten om institutens viktiga roll inom - - och om kedjan forskning utveckling -tillämpning resultatspridning behovet av ett samspel mellan teknikutvecklingen och de utvecklingsfrågor i arbetslivet som faller inom fondens verksamhetsområde.

Det är viktigt att arbetsmiljöaspekterna ses som en integrerad del i samhälleliga närings- och utvecklingspolitiska insatser. Frågan är om för samhället bättre effekter skulle kunna uppnås om staten ställde krav på institutens kompetens och verksamhet vad gäller arbetsmiljö- och arbetslivsaspekter på den teknik som utvecklas, oavsett AMFOs eventuella medverkan, samtidigt som ett ökat samarbete bör ske mellan NUTEK och AMFO vad gäller såväl de övergripande policyförklaringarna för kollektivforskningen som för statens bidrag till denna.

Ett led i den service som företagen har behov av är assistans till kompetensutveckling och utveckling av produktionsanpassad ledning av teknologiska förändringar. Detta är en aspekt på aktiviteter som ett väl fungerande kollektivforskningsinstitut bör vara uppmärksam på, på samma sätt som det generellt bör anpassa sina informations-, undervisnings-, och andra teknikspridningsaktiviteter till målgruppens behov.

Genom verkstadstekniska insatsomrâden har STU givit stöd till sådan verksamhet som t ex CAD/CAM , flexibel automatisering och tillverkningssystem, bl a under medverkan av IVF och genom utnyttjande av demonstrationer, videofilm och temadagar etc.

Det företagen har behov av och som må vara karaktäristiskt för ett kol-

lektivt forskningsinstitut, är att det fungerar som en g a p fi l l e r mel-

lan málgruppens erkända och potentiella behov på den ena sidan (needs pull) och den internationella teknologiska utvecklingen på den andra (technology push). Utmärkande för en god gapfiller är god kontakt till de bägge angränsande ytorna och en dynamisk och flexibel insats. Det betyder att institutet bör ha intensiv kontakt med målgruppen och samtidigt upprätthålla ett nära samarbete med de mest relevanta nationella och internationella vetenskapscentra och genomföra hela kedjan från tillämpad FoU till en mångfald av teknikspridningsaktiviteter.

Genom etablering av medlemskretsar från målgruppen och engagemang av aktiva företagsrepresentanter i arbetsgrupper kan de mest aktuella behoven definieras i relation till företagens kompetens och marknadsstrategi och kopplas till kunnande om den internationella teknologiska utvecklingen, som det sker i välorganiserad kollektiv forskning.

Sammanfattningsvis kan sägas att verksamheten i alla företag blir mer och mer teknikbaserad och beroende av internationellt kunnande resp konkurrens. Därför finns det ett ökat behov av personal med forskarutbildning. Det bör generellt satsas mer resurser pá att enstaka företag och särskilda branscher ska kunna hålla sig ajour med den allt snabbare teknikutvecklingen, vilken huvudsakligen initieras utomlands.

Det kommer principiellt att finnas två olika behovsniváer. En för de företag/ branscher som gör en egen välutvecklad FoU-insats och som bör tillförsäkras det globalt sett mest avancerade kunnandet. Det gäller t ex skogs- och pappersindustrin och stora teknikbaserade företag som Ericsson, ABB m fl. Dessa företag kommer att söka FoU-input där den är bäst utvecklad, oavsett om det är i Sverige eller utomlands.

Som tidigare nämnts är det viktigt för dessa företags utveckling i Sverige att det finns en hög nivå på utbildning av svenska forskare och ingenjörer. Samtidigt bör det tillstås att på specialfält som exv pappersteknologi, ytkemi, bioteknologi kan universitet och högskolor normalt inte utbilda ingenjörer och industriellt orienterad FoUpersonal, med den specifika, avancerade branschinsikt som är en förutsättning för att direkt fungera effektivt på specifika branschers FoU-avdelningar. Det är en vital funktion för ett kollektivforskningsinstitut att komplettera dessa forskares generella kunskaper med branschspecifik insikt.

De mindre företagen och de mer traditionella branscherna har behov av kunskapscentra, där man som ett minimum kan hålla sektorn orienterad om den internationella state of the art. Samtidigt ska dessa centra kunna ta på sig att utveckla eller tillämpa teknik som ställer svenska före-

tag i en bättre konkurrensssituation på högt prioriterade områden» jäm-

fört med utländska konkurrenter.

Såväl de stora, avancerade företagen som de mindre och traditionella, har ett stort behov av effektiv teknikspridning, primärt till ledande och utvecklingsansvariga personer i málgruppens företag. Detta gäller såväl de tekniska områdena som de strategiska och managementorienterade, som t ex kvalitet och produktivitet samt utveckling av medarbetarnas kompetensnivå och arbetsorganisation. Det finns, kort sagt, behov för en helhetsorienterad insats och inte endast nytt tekniskt kunnande.

5. Är och

forskningen utvecklingen generellt av god kvalitet och

relevans?

5.1 Kvalitet

En genomgång av de utvärderingar som genomförts av kollektivforskningsinstituten under den senaste 10-årsperioden, årsberättelser samt intervjuer med kontaktpersoner från företag, högskolor, organisationer och styrelser, har gett ett ytterst differentierat intryck av vilken kvalitet som kollektivforskningen bedöms ha. Det är dock inte utredningens syfte att beskriva de enskilda enheternas kvalitet, utan att ge en generell bild av kvalitén i systemets verksamhet.

Centrala frågor är då: Vad är kvalitet satt i relation till kollektivforskningens syfte och är de hittills uppställda kvalitetsmålen relevanta?

De kvalitetsmâtningskriterier som traditionellt används för den akademiska forskningen: antal originalpublikationer och uppställningar av citat i internationella tidskrifter, kan vara relevant även för kollektivforskningen, då internationell acceptans av ett instituts forskningsmässiga nivå kan vara av väsentlig betydelse för att få till stånd ett konstruktivt samarbete med framstående utländska FoU-centra, utväxling av gästforskare samt deltagande i projekt i EG eller EUREKA-regi.

Ett flertal av de berörda kollektivorganen har i sina årsredogörelser visat att de har utgivit ett antal forskningsrapporter och har konferenspapper som publicerats i internationella sammanhang. På motsvarande sätt har många institut såväl mottagit som själv sänt gästforskare i utväxling med utländska institut.

Det är i många fall ett karaktäristiskt kvalitetsmål för kollektivforskningen att en sådan aktivitet är en del av verksamheten. l de fall där så ej är fallet, kan institutet troligen karaktäriseras som något provinsiellt och sannolikt inte tillräckligt avancerat för att tillföra målgruppen ny perspektivrik kunskap. En granskning av institutens årsredogörelser visar att några få institut i de avseendena har kvalitetsproblem. För samma institut visar utvärderingen, att kontaktpersonerna från medlemskretsens avancerade företag anser verksamheten mindre forskningsorienterad än vad som är önskvärt.

De akademiska kvalitetskriterierna är emellertid inte de enda och kanske inte ens de mest relevanta för kollektivforskningen. Dess främsta syfte måste vara att bidra till att öka málgruppens konkurrenskraft samt att uppfylla mer generella samhällsmál som avser t ex miljö, arbetsmiljö, energi och sysselsättning.

Även i detta avseende visar kollektivforskningen upp en mycket varierande bild. Det finns t ex institut som STFl, YKI, SIK, IVL, IVF och Skogsarbeten, vilka i allt väsentligt av berörda värderas ytterst positivt såväl forskningsmässigt som med hänsyn till effekten hos målgruppen.

[bilaga 7 redovisas i Resultatkatalogen några av de enskilda kollektivorganen utvalda exempel på insatser de gjort under senare år av betydelse för målgruppen. De valda exemplen visar den stora spridningen inom kollektivforskningens aktörer.

Det råder knappast tvivel om att institut som IM (mikroelektronik) arbetar ytterst kvalificerat, liksom SISU och SICS gör det inom sina resp områden och att resultaten har betydelse för de relativt få medlemsföretagen. Det kan emellertid diskuteras om de högt kvalificerade resurserna får tillräcklig spridningseffekt till större delar av svensk industri, som också är beroende av avancerad användning av mikroelektronik och informationsteknologi. Detsamma är, som tidigare nämnts, generellt gällande för programstyrelserna.

Det är tydligt att det finns institut, som t ex TEFO, med mycket god kompetens på speciella områden exv fiberteknologi. Samtidigt kan noteras att den svenska tekoindustrin har reducerats starkt p g a utländsk konkurrens. Man bör i detta sammanhang ställa sig frågan om den stora vikt som lagts pá teknisk forskning i institutets avtal med STU och medlemskretsen, framför andra konkurrensfrämjande åtgärder, har varit optimalt för mâlgruppens utveckling. Uttryckt på ett annat sätt som en generell slutsats: Det finns behov av ytterst varierande aktiviteter i kollektivforskningen och därmed också varierande kvalitetsmått.

Om man ser svensk kollektivforskning i ett internationellt sammanhang, jämfört med sådan forskning t ex i Danmark, England, Frankrike och Tyskland, har flertalet av de svenska instituten mer forskningsinriktad verksamhet än motsvarande institut i nämnda länder, vilka i gengäld är mer inriktade pá uppdragsverksamhet, provning och ett antal teknikspridningsaktiviteter. Inriktningen hänger samman med de prioriteringar som uppställts i de statliga avtalen - en problematik som behandlas i följande avsnitt.

Befintliga resultatredovisningar och utvärderingar kan bara i begränsad omfattning ge en rättvisande bild av kvalitet och relevans av det utvecklingsarbete som bedrivs i instituten. Ett generellt gott uttryck för insti-

tutens utvecklingsförmåga och genomslagskraft i relation till målgruppen är omfattningen på institutens uppdrag från företag/ kunder, möjligheterna att få finansiering av delkollektiva projekt och övriga intäkter från utveckling och teknikspridning.

Det kan därför ses som ett kvalitetstecken att t ex IVF har en stor andel av sina intäkter från uppdrag, medan det är mer tveksamt, om institut med övervägande finansiering från offentliga forskningsmedel har eller kan generera tillräcklig utvecklingskompetens och inte bara god forskningskompetens, som kanske inte utnyttjas effektivt i det svenska näringslivet.

Det är viktigt att vara uppmärksam pá att forskningsrapporter enbart läses och förstås av andra forskare. Detta är inte ett stort problem på omräden med välutvecklade FoU-resurser som t ex pappersindustrin, men för de flesta företag måste det göras en praktisk tillämpning/anpassning till målgruppen av FoU-resultat från såväl Sverige som utlandet . Skogsarbeten kan i detta sammanhang tjäna som ett gott exempel på hög kvalitet i förmedling av FoU-resultat.

Även om STU/NUTEK och andra berörda myndigheter naturligen primärt söker resultatredovisning för de basmedel som används i kollektivforskningen, är det väsentligt att få en bild av institutens/ programstyrelsernas samlade effekt pá målgruppen, dvs även effekterna av uppdrag samt effekter utanför själva medlemskretsen.

STU utarbetade under våren 1991 ett underlag/ formulär för årliga resultatredovisningar (i samband med anslagsframställningar). Detta formulär är väl strukturerat och innehåller de väsentligaste frågorna ( se bilaga 6)

De utvärderingar av institut och programstyrelser som gjorts är av starkt varierande kvalitet, då utredarens bakgrund och val av metod i hög grad påverkar resultatet.

Det måste vara önskvärt att det i samverkan med t ex SAMKO och forskare med utvärdering som specialkompetens, utarbetas vägledande riktlinjer för de regelmässiga utvärderingar, som bör genomföras i samband med förhandlingar om nya avtal. Dessa avtal bör också innehålla ett avsnitt som anger resultatmál, som skall användas i nästa utvärdering.

Det är dock ännu mer väsentligt att se till att instituten utvecklar en egen kvalitetsstyrning. Kvalitet och kvalitetsstyrning bör vara en integrerad del av institutens verksamhetskultur. Ett dylikt system skall vara utformat så att det tillfredsställer såväl finansierande myndigheters som små och stora målgruppsföretags behov. Kvalitetsstyrningssystemet berör alla funktioner i institutens verksamhet och anses vara ett viktigt lednings-

verktyg vid optimering och styrning av kvalitet och ekonomi och andra resurser.

När det gäller EG och den internationella konkurrenssituationen kan man förvänta att alla producerande företag måste certifieras om de ska ha en chans på exportmarknaden. Det skulle också vara naturligt att inom en nära framtid överföra detta krav till kollektivforskningen.

Som en konsekvens härav är bl a Dansk Teknologisk Institut och SIN- TEF i Norge på väg att införa total kvalitetsstyrning. Nedan ges en översikt över de områden som inryms i DTls kvalitetshandbok. Ambitionen är att hela institutet skall certifieras efter EN 29001.

Det skulle kunna vara en gemensam åtgärd för SAMKO och NUTEK att ta initiativ till introduktion av ett kvalitetsstyrningsprogram för kollektivforskningen.

5.2 Relevans

Kollektivforskningens relevans för målgruppen varierar starkt, i första hand beroende på - medlemskretsens att definiera relevanta behov förmåga och mottaga ny kunskap -institutets kompetens - de finansiella stödmöjligheterna - andra ageranden inom kollektivforskningsomrâdet

Problemen kan illustreras med TEFOs situation. Svensk teko-industri befinner sig i en kritisk situation, till följd av en starkt ökad konkurrens från länder med låga löner. Vilken relevans har kollektivforskningen i denna situation, vilken även andra branscher kan förväntas hamna i?

TEFO har, som tidigare nämnts, en mycket hög och internationellt uppskattad kunskap om t ex fiberteknologi. Är detta något som är av avgörande betydelse för teko-industrin eller finns det andra branschparamet- ” rar, vilka bör främjas viaen kollektiv insats ?

Man kan direkt konstatera att de väsentligaste konkurrensparametrarna i ett höglöneland som Sverige bör vara:

hög produktivitet och leveranssäkerhet god kvalitet inkl miljöhänsyn originell design - effektiv marknadsföring och service

Detta betyder bl a att industrin måste kunna införa avancerad produktionsutrustning, som kan ge hög produktivitet och som passar för omställningar i produktionen frán en serie till en annan, då stor modellvariation behövs.

Dansk Institut

Teknologisk

Det overordnede interne kvalitetsstyringssystem

KAPITEL 1 Kvalitetspolitik KAPITEL 2 Beskrivelse af kvalitetssystemet KAPITEL 3

Organisatiomledelse, personale

KAPITEL 4 Kvalitetsopfølgning

Styring af den teknisk-faglige virksomhed og de fysiske rammer

KAPITEL 5 Udstyr og tekniske faciliteter KAPITEL 6 Måleinstrumenters sporbarhed og kalibrering KAPITEL 7 Styring af processer

7.0 Ordrebehandling og sagsstyring 7.1 Gaesteforskrxing 7.2 Projektvirksomhed i øvrigt 7.3 Proces- og produktudvikling

7.4 Rådgivning og teknisk assistance

7.5 Prøvning og kalibrering

7.6 Disponibel

7.7 Undervisning, training og kursusvirksomhed 7.8 Dokumentationstjeneste og inforrnationsvirksomhed

KAPITEL 8 Fysiske rammer og laboratoriemiljø

Samspillet med omverdenen

KAPITEL 9 af

I-Iåndtering materialet, varer, prøvningsemner, kalibrerings-

objekter, dokumentet og data, som modtages af eller for opbevares instituttets rekvirenter KAPITEL 10 Dokumentstyring og arkivering KAPITEL 11 Resultatdokumentation - Udarbejdelse af rapporter m.v. KAPITEL 12 Produktsikkerhed, produktansvar samt af behandling klager og afgivelser KAPITEL 13 samarbejde med andre institutter, laboratorier og institutioner KAPITEL 14 Indkøb og leverance af udstyr og forbrugsvarer KAPITEL 15 Adgangsforhold samt opsyn med laboratorier og andre lokaler KAPITEL 16 Arbejde uden for DTI (feltarbejde m.v.) KAPITEL 17-19 Disponible

Interne servicefunktioner

KAPITEL 20 Generel administration og fzellesfaciliteter 20.1 Fzellesservice 20.2 Planlasgning & økonomi 20.3 Personaleadministration 20.4 & Infomation

Markedsføring

20.5 Forretningsområdernes udvikling,

strategi og internationalisering

Man måste också införa CAD/CAM, introducera industrirobotar, flexibla produktionsceller och en decentral, effektiv kvalitetsstyrning, vilket förutsätter en uppgradering av personal på alla nivåer. Det är inte rimligt att förvänta sig att finna expertis på alla dessa områden på ett trots allt relativt litet branschinstitut. Motsvarande problem finns i verkstadsindustrin, trä- och möbelindustrin och även andra branscher präglade av många småföretag.

Å andra sidan kan den unika kunskapen om fiberteknologi användas utanför teko-industrin, vilket nu sker i viss omfattning t ex betr kompositmaterial och inom pappersindustrin, dvs tvärsöver flera teknikområden , vilket också är situationen för t ex ytkemi, korrosion och informationsteknologi.

Generellt kan konstateras att de flesta branscher och företag har utvecklingsbehov som inte enbart kan lösas via teknisk forskning och speciellt inte via akademiska forskningsrapporter. Det finns, som nämnts, ett behov för tillämpning av forskningsresultat så att de kan förstås och användas i praktiken. Behov av effektiv resultatspridning är stort, men också för kunnande av metoder som är en förutsättning för framgångsrik implementering av ny teknologi. Ökad samverkan mellan kollektivforskningen och de enskilda departementen, NUTEK och andra finansierande organ, som exv Arbetsmiljöfonden, kan främja denna process och därmed i väsentlig grad öka kollektivforskningens förmåga att stimulera industrins utveckling.

6. Är

kollektivforskningssystemet

ett

uppbyggt på

sätt?

ändamålsenligt

Frågeställningen kan delas upp i flera delfrågor:

Är befintliga institut och programstyrelser de mest väsentliga för svenskt näringsliv och samhälle under den kommande IO-ársperioden?

Är avvägningen mellan olika branscher och teknikomráden i systemet lämplig?

Har systemet kapacitet att förnya sina arbets- och organisationsformer?

6.1 De kommande 10 årens utmaningar och prioriteringar

Som tidigare påpekats är det befintliga kollektivforskningsystemet snarare baserat pâ enskilda individers initiativ, regionala hänsyn och behov, vilka kanske inte i framtiden är de väsentligaste för det svenska samhället, framför att framstå som resultat av en helhetsorienterad och framtidspräglad strategi.

Samtidigt har det under senare år skett väsentliga förändringar i den internationella konkurrenssituationen, ny teknik har utvecklats och en väsentlig utbyggnad av infrastrukturen inom FoU-sektorn har skett liksom inom teknikspridningen. Detta sammantaget med de erfarenheter som kan dras ut ur hittillsvarande verksamhet, leder till utredarens slutsatser.

Som tidigare citerats frân den näringspolitiska propositionen är utgångspunkter för insatser på det näringspolitiska omrâdet att främja en långsiktig ekonomisk tillväxt och att underlätta näringslivets utveckling och strukturomvandling.

Utveckling och strukturomvandling är nyckelord i en värld med ökad internationalisering och ett allt större kunskapsinneháll i produktionen.

På vilka områden finns behov av att man i Sverige har expertis, som ger näringslivet en ledande position i internationella sammanhang? På vilka områden är det tillräckligt att bara vara på nivå med andra industriländer? Och var vill man välja en mindre framträdande roll?

Dessa är väsentliga strategiska frågor, som har relevans såväl för näringspolitiken som undervisning och forskning och andra delpolitiska områden och därtill avgörande för den roll och struktur som kollektivforskningen bör ha.

Utredaren skall starkt förenklat söka skissera några huvudlinjer betr sin syn på vilka områden som i ett förutsebart IO-ársperspektiv kommer att vara av avgörande strategisk betydelse för svenskt näringsliv och vilka som bör tillmätas mindre vikt - speciellt sett i relation till investeringar i FoU som bas för en framgångsrik utveckling. Dessa slutsatser bör ses som en illustration av en tankegång snarare än som ett försök att ge en heltäckande, väldokumenterad bild av situationen.

Skogsbruk och därmed alla grenar av skogs- och träindustri har och kommer att ha en så stor betydelse för Sverige, att denna näringsgren bör ha en absolut ledande position på världsmarknaden.

Verkstadsindustrin och den därtill anknutna råvaruindustrin har en stark position i Sverige. Denna position bör vidareutvecklas så att industrin matchar de mest avancerade ländernas företag. Detta inte bara för att det finns god tradition och en stor volym, utan i lika hög grad för att marknaden kommer att växa för avancerad utrustning och för att det i Europa knappast finns andra länder än Tyskland, som har motsvarande möjligheter till en kvalificerad produktion på detta område.Detta betyder en hög satsning på FoU som bas för denna utveckling. Följaktligen bör också råvaruindustrins FoU hållas på högsta nivå för att nya material som t ex keramer och kompositer ska kunna utvecklas och traditionella material vidareutvecklas.

Mikroelektronik och mjukvara. För att stora företag som ABB, Ericson m fl ska kunna konkurrera med de mest avancerade industrierna i Europa, USA och Japan och samtidigt stärka den svenska företagsdelen, måste såväl FoU som utbildning ligga på högsta internationella nivå. Samti- . digt bör. det .inom det.ta.expanderande, högteknologiska område etableras resp vidareutvecklas en konkurrenskraftig sektor av mer specialiserade, nischpräglade företag.

Inom sektorerna apparat- och instrumentutveckling har Sverige redan en god position, som dock bör kunna byggas ut ytterligare bl a i samverkan med sjukvården. Denna utveckling främjas bara om det samtidigt investeras i avancerad FoU samt utbildning inom mjukvarusektorn. Dessa är dessutom sektorer som utgör en lämplig bas för mindre företag med hög kunskapsnivå. En hög mjukvarunivå har också stor betydelse för finans- och andra tjänstesektorer.

Bioteknologi. Den sektor som f n står för, relativt sett, största investeringarna i FoU, är läkemedelsindustrin. Här har Sverige en stark position, vilken endast kan vidmakthállas om det satsas på fortsatta intensiva FoU insatser och en effektiv samverkan mellan industrin, universiteten , andra forskningsinstitut och sjukhussektorn. Samtidigt bör framhållas att bioteknologi bör betraktas som det mest perspektivrika, starkt utvecklingspräglade området. En förutsättning för en god postion pá detta område är en intensiv, kostbar och riskfylld FoU-insats, vilken i gengäld har betydelse i många sammanhang såväl industriellt som samhällsmässigt.

Transportteknologi. Betydelsen av stora internationellt agerande företag som Volvo, SAAB Scania, ABB samt ett stort antal andra företag inom transportsektorn, ställer ett oeftergivligt krav att den FoU och utbildning som stöder denna sektor är på högsta internationella nivå.

Miljöteknologi. Behoven att förbättra vår miljö är välkända och ständigt ökande i omfattning. Sverige har höga miljöpolitiska mål. Med utgångspunkt i den befintliga, väletablerade miljöindustrin, finns goda möjligheter för svensk industri att vinna marknadsandelar pá denna starkt växande marknad. En förutsättning för detta är dock en fortsatt stark satsning pá miljöförbättrande åtgärder i Sverige och att det läggs vikt vid ett miljöinriktat tankesätt inom alla sektorer, dvs från vaggan till gravenkoncept vad gäller materialval och konstruktion.

Miljöteknologi är således inte ett särskilt forskningsfält, utan en tvärvetenskaplig samverkan mellan högt kvalificerade specialister med gemensamma attityder och mál. Utveckling av mil jöindustri, miljövänliga produktionsmetoder och produkter förutsätter omfattande FoU-insatser, men skall samtidigt räknas som en värdefull konkurrensparameter för svensk industri.

Riksdagens beslut om forskning (prop 1989/90:90) innebär en förstärkning av den miljöforskning som finansieras av statliga medel. Inom kort startar en ny statlig utredning om miljöforskning, vilken också kommer att ta upp FoU med miljöaspekter inom kollektivforskningen.

Det ska också framhållas att Sverige har en mycket kompetent byggnadsindustri och byggmaterialindustri. Det skulle vara av stor betydelse om denna industri i större utsträckning än hittills kunde stödjas av en avancerad FoU-insats. Detta skall ses i relation till de stora möjligheter som finns för svenska företags deltagande i byggnads- och konstruktionsarbete såväl i Europa som t ex Mellanösten. Den FoU som är aktuell rör såväl material som miljövänliga och funktionella konstruktioner samt rationella arbetsmetoder tillämpade exportmarknadens specifika behov.

I detta sammanhang kan markeras den avgörande roll som arkitekter och designers spelar för utvecklingen inom byggnadsomrâdet.

Många exempel visar att en insats inom industriell design har stor konkurrensmässig effekt inom alla produktområden. Svensk industriell design kan inte - med få undantag - betraktas som särskilt framstående. Det skulle kunna uppnås effekter i såväl de mer teknikintensiva industrierna som i de mogna, som t ex teko- och möbelindustrin, byggvaror och emballage.

Med hänsyn tagen till att Sverige, trots stor FoU-insats, inte kan vara ledande forskningsmässigt på alla näringslivets många områden bör preferens ges till de grenar av näringslivet som bedöms vara mest perspektivrika. Andra områden måste ges en lägre prioritering, där man endast ges en rimlig säkerhet för att svenska företag ligger på nivå med andra industriländer om inte marknadsandelar ska förloras.

Detta gäller i första hand s k mogna branscher, vilka karaktäriseras av att vara i grunden lågteknologiska, där lågt pris ofta är en väsentlig konkurrensparameter och som är inriktade på marknader med minskande betydelse. På dessa områden är den kollektiva insatsen främst teknikspridning, kombinerad med introduktion av högproduktiva maskiner, produktivitets- och kvalitetsfrämjande åtgärder, stöd till produktutveckling och utveckling av nätverk samt till kompetensbyggnad. Investeringar i en mer omfattande, gemensam och avancerad forskning antas endast i specialfall vara lönsam. Dessa industrigrenar kommer i stor utsträckning att ha utbyte av den FoU som presteras på de högt prioriterade områdena. Detta gäller under förutsättning att det finns branschinriktade institutioner, som kan tillämpa och förmedla dessa resultat, så att de anpassas till den aktuella målgruppen.

Det är riskfyllt att ange en strategi som bygger på att beskriva ”vart vindarna blåser. Under alla omständigheter bör det göras en betydligt mer omfattande analys , än det har varit möjligt i denna utredning, för att en sådan strategi skall kunna definieras.

Oavsett vad som görs är det avgörande att det ges spelutrymme för att

stödja talang, varhelst den må visa sig och oavsett om den är direkt syn-

bar i ett industriellt FoU-perspektiv på kort sikt. Det är omöjligt att på förhand peka ut områden, där sådan talang och idérikedom kan uppstå, men det bör finnas tillgång till offentliga medel när tillfället visar sig.

6.2 Kollektivforskningen och framtidens utmaningar

Den starkt splittrade uppdelningen av kollektivforskningen på många institut och programstyrelser, vilka ofta är precis på eller under den kritiska gräns där tillräcklig kompetens och genomslagskraft kan uppnås, ger anledning att noga överväga ett starkare integrerat samarbete mellan kollektivforskning inom besläktade områden.

I de följande rekommendationerna skisseras, med utgångspunkt i tidigare nämnda slutsatser, några möjligheter till ökat samarbete och eventuellt strukturella ändringar i syfte att initiera en diskussion härom. Det bör kraftigt understrykas att ytterligare analys och strategipolitiska överläggningar måste genomföras för att visa vilka ändringar som får störst positiv effekt och som kan accepteras av berörda målgrupper och institut, stiftelser och programstyrelser.

* Skogsbruket. STFI utgör en ytterst kvalificerad och uppskattad resurs primärt för cellulosa- och pappersindustrin. På vissa områden erhålls kvalificerat bistånd från YKI och med potentiell möjlighet för tillämpad expertis från TEFO på fiberområdet samt ett supplerande kunnande från Packforsk och GFL. Ökad samverkan mellan STFI och nämnda institut kunde diskuteras för att uppnå en god korsbefruktande effekt.

Att dessutom bygga ut samarbetet med IVF, IM och den svenska verkstadsindustrin skulle ge en positiv effekt genom utveckling av produktionsutrustning, processreglering etc. inom den träbaserade industrin.

* Trätekniks aktiviteter har enligt utvärderingarna behov av ett lyft för att komma på hög internationell nivå. Steg i rätt riktning har tagits av den nya ledningen innebärande dels en affärsvision, där institutet skall vara industrins eget FoU-företag och kunskapsbank för industriell förnyelse mot ökad konkurrenskraft, dels en FoU-vision där man ska tillämpa en framtidsorienterad helhetssyn med träprodukternas konkurrenskraft på marknaden som utgångspunkt.

Det bör dock övervägas om inte ett närmare samarbete med eller anknytning till STFI skulle gynna en snabbare utveckling med mer genomslagskraft. Som ett alternativ kan pekas på att ett utbyggt samarbete med IVF skulle kunna ha en betydande effekt, då det finns många likheter produktionsmässigt i båda industrierna. IVF har ett stort antal aktiviteter som med anpassning skulle kunna överföras till träindustrin.

* Tätt relaterat till detta område befinner sig Möbelinstitutet. Detta institut är så litet att det må karaktäriseras som under den kritiska gräns där ett markant inflytande på den svenska möbelindustrin kan uppnås. Institutet har haft stort inflytande på utvecklingen av provmetoder och möbelstandarder - även internationellt - men det saknas i någon mån kunskap om material och produktionsmetoder. Därför skulle det kunna vara aktuellt att söka ett närmare samarbete med Trätek. Ett annan lösning skulle kunna vara att institutet ingick i ett industriellt design-institut, vilket lämpligen skulle etableras som ett kollektivforskningsinstitut. Denna lösning gäller om man primärt önskar arbeta med möblers funktionella och övriga designmässiga kvalitet, snarare än med de produktionsinriktade problemen.

* De skogstekniska kollektivforskningsorganen, vilka arbetar i jordbruksdepartementets regi, ges av målgruppen mycket positiva omdömen som essentiella för skogsbrukets utveckling. De lägger stor vikt vid utveckling och teknikspridning. Vissa representanter för målgruppen menanatt det kanske ändock är för lite vikt lagd vid mer forskningsorienterade program. Generellt förefaller dessa institut och deras samverkan inbördes samt med relevanta skogliga och driftstekniska institut på universitetsnivå att fungera utmärkt. En mer integrerad samverkan med den träindustriella sektorn kunde vara önskvärd för en gemensam hantering av t ex problem kring framtida råträkvalitetskrav och krav relaterade till slutanvändarnaDet förefaller vara en öppen fråga om uppdelningen på flera enheter inte innebär fler nackdelar än fördelar.

* Verkstadsindustrisektorn. IVF är det centrala kollektivforskningsinstitutet för denna viktiga sektor. Att döma av utvärderingar och kommentarer frán kontaktpersoner samt utredarens egen kännedom om verksamheten, kan IVF anses vara ett kompetent, dynamiskt och flexibelt institut. IVF har även ett gott renommé utomlands, vilket bl a avspeglas i engagemang i internationella FoU-program.

Det breda ”produktsortimentet, karaktäristiskt för IVF, gör institutet till en effektiv samspelspartner för såväl stora, avancerade som små och mindre avancerade företag. Härtill kommer att IVF etablerat några avdelningar regionalt, vilket minskat avstånden till målgruppen.

Samtidigt som det för att bygga upp FoU-kompetens är nödvändigt att centralisera forskningsresurserna, primärt med närkontakt till universitet och högskolor, är det önskvärt för teknikspridningen att kontakten till företagen är lämplig också geografiskt.

Verkstadsindustrin har också behov av annan expertis än den som kan levereras av lVF. Det gäller t ex kunskap om gjuteriteknik, plast, keramer, korrosion och metallurgi samt inom tillämpad matematik. På dessa områden görs insatser och finns institut, som var för sig har en relativt liten storlek och vars kunskap och forskning i hög grad är relevant för verkstadsindustrinDetskulleivara önskvärt att få etablerat ett intensivare samarbete mellan de kollektiva FoU-organ som arbetar inom dessa områden.

l detta sammanhang skall poängteras att det finns behov av kunskap om ledning (management), arbetsorganisation, framtida kvalifikationsbehov och arbetsmiljö etc för att uppnå maximal effekt vid införandet av ny teknologi.

Det är därför viktigt att relationerna mellan IVF och arbetsvetenskaplig FoU samt miljöer för management och företagsutveckling byggs ut nu. Arbetsmiljöfonden kan tillsammans med NUTEK spela en aktiv roll i denna samverkan.

* Mikroelektronik och mjukvaruutveckling är väsentliga sakområden för alla grenar av det svenska samhället. IM, SISU och SICS gör en kvalificerad insats i den svenska kollektivforskningen och har en idealisk inbördes placering i ändamålsenliga lokaler i Kista. Det vore önskvärt att söka en koordinering genom en gemensam planering för dessa enheter. Om en reell samkörning är önskvärd kan inte i detta sammanhang rättvisande värderas, men från en övergripande utgångspunkt förefaller det möjligt att nå väsentliga synergieffekter genom ökad strategisk planering och gemensamt nyttjande av dyrbar utrustning och högt kvalificerad personal.

I detta sammanhang skall pekas på de synergieffckter som kunde uppnås vid en stark samordning eller eventuellt sammanförande av IM och Teknikcentrum i Linköping och utnyttja det nyligen bildade samarbetskonsortiet IM, KTH och CTH.

Det är uppenbart att den existerande expertisen har stor relevans för en mycket större målgrupp än den relativt begränsade medlemskretsen av stora företag, som f n utgör basen i institutens aktiviteter. Här åsyftas främst elektronikindustrin, övrig Verkstadsindustri, mjukvaruföretag, finanssektorn och andra avancerade tjänstesektorer.

Perspektivrika arbetsområden är mekatronik och f iberoptik, vilka skulle kunna utvecklas i denna miljö i samverkan bl a med apparatindustrin och med nära relationer till exv KTH. Verksamheten vid programstyrelsen för datorstyrd mekanik bör också ses i ett nära sammanhang med nämnda aktiviteter.

Transportindustrin framhálles i utredningen som ett högt prioriterat insatsområde. I relation till kollektivforskningen är det dock knappast relevant att etablera ett särskilt transportforskningsinstitut eller programstyrelse. Transportindustrin har emellertid visat stort intresse för att kollektivforskningen fungerar på hög nivå. Detta understrykes av att de stora svenska företagen och många av dess underleverantörer är aktiva medlemmar av existerade kollektivforskningsinstitut och programstyrelser.

För transportindustrin och ett stort antal specialföretag, som levererar till denna industri, är det viktigt att utveckla kompetens som kan upprätthålla och helst öka deras leveranser. Det föreligger ett behov av en utbyggd insats för att utveckla konkurrenskraften hos ett stort antal mindre och medelstora företag, vilka i framtiden skulle kunna vara kompetenta att arbeta med nya material och prestera självständig produktutveckling, hög kvalitet och leveranssäkerhet. Bl a IVF kan här få en viktig roll.

l detta sammanhang är det naturligt att ifrågasätta det initiativ, som lett till etableringen av SIQ - kvalitetsinstitutet - som med små resurser har

kvalitetsforskning som arbetsområde. Kvalitetsstyrning är för alla företag en helt avgörande konkurrensparameter. Det är rimligt att anta att ett så litet institut svårligen kan få något avgörande inflytande pá det svenska näringslivet. Däremot bedömer utredaren det som önskvärt att ökad vikt läggs vid kvalitetsbegreppet inom alla kollektivforskningsaktiviteter.

* Miljöteknologi. Inom kollektivforskningen har IVL tvärgående, samhällsorienterade FoU-aktiviteter, som av alla kontaktade personer och vid läsning av diverse publikationer från IVL bedöms att vara av hög och relevant kvalitet.

Gentemot industrin och andra näringslivssektorer är det nödvändigt att bygga upp expertis som inom enskilda områdena kan bidra till att det skapas miljövänliga produkter och produktionsförhållanden. Dylika insatser bör ses som integrerade delar i de övriga FoU-insatser som görs. Samtidigt har YKI och KI på sina resp områden specifik kompetens som kan användas inom i stort alla branscher. IVL kunde kanske med utgångspunkt i sin kunskap fungera som inspiratör och koordinator och därmed säkra att dessa aspekter integreras i alla FoU-projekt.

Det kunde även vara värt att överväga om det från kollektivforskningens utgångspunkter kunde vara värt att etablera en särskild enhet som har återvinning, avfallshantering och renare teknologi som särskilda områden. I vilket fall som helst bör detta icke ske i ett självständigt institut, utan i första hand som ett utbyggt insatsomráde med eventuell samfinansiering av industri- och miljödepartementen. Början till dylika insatser togs för några år sedan genom TOBOS 85 (oljebekämpning) och STAMP (styrning av reningsverk).

Miljöfrågan har så stor betydelse - även i relation till näringslivet och kollektivforskningen - att den planerade utredningen om forskningsfrâgor inom miljöområdet utöver de viktiga problemen om att uppnå en hållbar utveckling rekommenderas att peka på affärsmässiga möjlighe-

ter och poängtera FoU-områden »sombör »prioriteras för att Sverige ska

kunna utveckla högsta tänkbara kompetens på detta vitala område. På samma sätt är det naturligt att Programrådet för ett avfallssnält samhälle (Avfallsforskningsrådet) tar med och stödjer kollektivforskningen som en viktig samspelspartner.

* Bioteknologi. Den kollektivforskningsinsats som har relation till bioteknologin är utöver SIKs värdefulla insats på livsmedelsområdet relaterat till Stiftelsen Bioteknisk forskning. Som tidigare nämnts är detta fält av stor framtida betydelse och förutsätter samtidigt en massiv och avancerad forskningsinsats på nivå med det som praktiseras inom läkemedelsindustrin.

Om svenska företag skall kunna utnyttja dessa möjligheter industriellt, är det nödvändigt att etablera kvalificerad forsknings- och utbildningkapacitet på universitetsnivå. Det bör dessutom seriöst övervägas hur en lämplig kollektivforskningsinsats kan etableras av ett omfång som långt övergår den som görs med existerande ekonomiska, personella och instrumentella resurser.

Utredaren anser det realistiskt att bygga upp en framtida kollektivforskning pá detta omrâde genom att utvidga SIKs kompetensomráden i ett nära samarbete med universitetet i Göteborg och kanske speciellt Lund. Detta kunde ske genom att det etablerades ett gemensamt livsmedels-/ biotekniskt institut med laboratorier i Göteborg resp Lund, stött av bl a livsmedels- och läkemedelsindustrin samt kemiska industrier.

Det anses naturligt och önskvärt Programstiftelsen i samverkan med SlK genomför en analys av behov och perspektiv i relation till en eventuell starkare satsning pá kollektivforskning inom bioteknologin.

* Byggnadsindustrin har en relativt liten och tämligen spridd kollektivforskning, som stöds av NUTEK och BF R. Den mest omfattande forskningen pä detta område - utöver det som bedrivs på högskolor - är knuten till Byggforskningsinstitutet, vilket är ett statligt sektorforskningsinstitut.

Det stöd som ges till kollektivforskningen från BFR är på ca 9 mkr, varav huvuddelen beviljas till Cement- och betonginstitutet samt brandforskning. Två programstyrelser har knytning till byggsektorn, nämligen bergteknik och mineralteknik. Härtill kommer stálbyggnadsinstitutet. Den kollektivforskning som bedrivs har god relevans, men de enskilda satsningarna anses att vara av så begränsad volym, att de får begränsad betydelse för denna sektor. I de fall där utredaren föreslår ska ske en uppgradering av den svenska byggnadsindustrins kompetensnivá, anses det önskvärt att det på initiativ av BFR görs en analys som belyser behovet av málinriktad FoU för byggnadsindustrin och dess materialleverantörer.

En analys av Byggforskningsinstitutets funktion och status som sektorforskningsinstitut bör inrymmas i denna analys, Skälet härtill är att framtida tillämpad FoU-aktivitet för denna sektor bör koordineras för att man skall ná en helhetspräglad, fullt täckande FoU-service till sektorn ifråga. Detta tycks för närvarande inte vara fallet fullt ut.

7. mellan

Samspelet

och

kollektivforskningen

universitet/

högskolor

Generellt sett är samspelet mellan kollektivforskningen och universitet/ högskolor bättre i Sverige än i andra länder. Detta bör ses mot bakgrund av följande:

De flesta institut är geografiskt knutna till universitet/ högskolor.

Institutsmedarbetarna fungerar i många fall som adjungerade professorer eller deltar på annat sätt i den högre utbildningen.

Många studenter utarbetar examensarbeten pá instituten.

I vissa fall utnyttjas apparater och annan utrustning av universitet/ högskolor och vice versa.

Det finns ett gemensamt projektarbete. Av stor betydelse skall speciellt framhållas de nationella ramprogram som givit stöd till uppbyggnad av FoU-konsortier, vilka involverar såväl industrin som universitet och högskolor samt kollektivforskningsinstitut.

Universitets/högskolors anställda deltar i institutsprojekt samt i styrelser och arbetsgrupper.

Programstyrelserna använder i stor omfattning universiteten/högskolorna som resursbas och medelsmottagare.

Utredaren har från många håll fått det tydliga intrycket att det finns behov av en klarare rollfördelning mellan kollektivforskningsinstituten och universiteten/ högskolorna. Detta behövs dá det primärt vid finansiering och resursuppbyggnad läggs vikt vid de två systemens specifika syfte samt deras starka och svaga sidor. Det är angeläget att se de bägge systemen som kompletterande varandra och inte, vilket idag tyvärr ofta blivit fallet, såsom konkurrerande.

7.1 Universiteten och högskolorna

Syftet med dessa institutioner är principiellt att utbilda kandidater/doktorander på högsta internationella nivå. Detta förutsätter, att det vid dessa institutioner bedrivs grundläggande samhällsinriktad forskning av högsta kvalitet. Kvalitetskriteriet är som följd härav främst vetenskapliga arbeten som publiceras och citeras vid internationella konferenser. Och inte minst intresse för och förmåga att utbilda kandidater och forskare med en bred vetenskapligt baserad kunskapsbas samt förmåga att vidareutbilda sig själv i senare verksamhet.

Universitet/högskolor kan samtidigt ha stort utbyte av att samarbeta med avancerade företags FoU-avdelningar och härvid använda utrustning som kanske endast finns där. Exempelvis finns pá företagen ibland pilotanläggningar av stor vikt för universitet och institut i deras anpassning av arbetsresultat till företagens produktionsverklighet.

Ofta finns en expertis på universiteten och högskolorna som är unik för landet och som därför är av väsentlig betydelse för företagen och samhället generellt.

De problem som finns, i relation till industrins behov av tillämpad forskning och utveckling, ligger ofta däri att akademiska forskare har - och skall ha - en stor frihet när de väljer forskningsområde. Som systemet är upplagt, fungerar forskarna t 0 m ofta som enskilda personer,vilka principiellt inte kan underläggas en central styrning. Systemet innebär också, att kommersiella patent- och licensrättigheter tillhör universitetsforskaren. Ett ofta nämnt problem är att vissa professorer använder mycket av sin tid på konsultarbete som i någon utsträckning hotar utrymmet för grundläggande forskning och utbildningsinsatser.

På samma sätt finns en del kritik gentemot universiteten och högskolorna till följd av att begränsade basmedel leder till att man måste söka projektmedel och industrifinansiering som ger begränsningar i forskningsfriheten. Detta är problematiskt för den fria forskningen »och därmed förinstitutens/forskarens oberoende av specifika intressen.

Ett aktuellt problem för de flesta universitet/ är en övervikt av högskolor

mogna forskare. Med gällande regler kan det därtill vara svårt

att genomföra förnyelser och sammanslagningar av små institut till mer slagkraftiga enheter.

Till universitet/ högskolor science knyts parks och teknikcentra, vilka ofta har till syfte att ge stöd till etablering av nya teknikbaserade företag och att fungera som kunskapsbas för lokala företag. Publicerade analyser visar en viss effekt av verksamhet, där har skett. Ett avknoppning stort antal nya företag är, med statligt stöd och/eller genom lokalisering

i fastigheter, byggda med detta syfte. Antalet nya arbetsplatser är dock tills vidare starkt begränsat (se bilaga 10).

Effekten av teknikspridningen är inte klart belyst, men en del synpunkter/ information ges i STUs och SlNDs redogörelser samt i bilaga lO. Utredaren anser det viktigt för universitetens och högskolornas funktion, att dylika aktiviteter skiljs ut från den ordinarie högskoleverksamheten, men med nära relationer till den relevanta expertisen där och hos kollektivforskningsinstituten.

7.2 Kollektivforskningen

Kollektivforskningsinstituten har som tidigare poängterats syftet att bidra till en ökning av industrins konkurrenskraft genom tillämpad, företagsinriktad FoU samt teknikspridning.

Fördelen med kollektivforskningen sett från företagsperspektiv, är att företagen kan påverka valet av forskningsprogram. Verksamheten kan dessutom organiseras som i ett företag med effektiv styrning från institutsledningen och diverse projektledare. Det blir därmed ett grupparbete och inte ett enmansprojekt, och får referenser i arbetsgrupper tillsatta av målgruppen. Genom offentliga bidrag kan NUTEK och andra finansieringskällor säkra att projekten får det samhällsinriktade innehåll som önskas, t ex miljö- och resursrelevans, och samtidigt säkra att resultat

från konkurrensneutral forskning publiceras.Genom rapporter och ut-

värderingar kan statliga myndigheter och målgruppen följa kvaliteten och ta initiativ till ändringar, om så erfordras.

Institutens och programstyrelsernas problem är samtidigt knutna till att många har blygsamma resurser och att det är vanskligt att få finansiering för nya aktiviteter och att få ökad industriell finansiering från medlemsföretagen.

För STFI och pappersindustrin föreligger det paradoxala förhållandet att den omfattande kompetensen på institutet har lett till att högskoleaktiviteten har fått mindre omfång än önskvärt. Detta är dock ett speciellt fall. Men det har också framhållits som ett annat exempel att uppbyggnad av SICS har hotat FoU-resurserna på universiteten.

För institut som t ex IM (mikroelektronik), SICS och SISU är medlemskretsen koncentrerad till några få stora företag, vilket ur en FoU-vinkel kan vara bra, men som kanske minskar chansen för att den högt specialiserade kunskapen får optimal effekt och spridning till ett större antal företag.

l andra fall kan den traditionella medlemskretsen i ett institut vara ett hinder för att verksamheten får tillräcklig förnyande effekt. Motsvarande kan konstateras när det gäller att den traditionella kunskapen som är knuten till institutets medarbetare kan ha en tendens att begränsa eller minska variationen i institutets aktivitetsval, vilket bl a kan leda till att relevanta nya områden inte tas upp tillräckligt snabbt. Ett utbyggt samarbete med universitet/högskolor skulle i dessa fall ha en positiv effekt.

8.

Finansiering

Från många sidor framhålles att för mycket tid åtgår att jaga pengar. Detta gäller speciellt att söka projektmedel utanför ramprogrammet. Det är förståeligt, att instituten har den uppfattningen att det principiellt är önskvärt att pengar skulle beviljas på ett enklare sätt än vad som idag är fallet. Det är utredarens uppfattning att det kan företas ändringar i systemen/reglerna som ökar flexibilitet och dynamik och samtidigt ger mer långsiktighet i verksamheten.

Ramprogram är av helt avgörande betydelse för utveckling av kollektivforskningskompetens. Det existerande läget 40/60 i genomsnitt från stat resp industri anses av utredaren som acceptabelt.

Det kan emellertid för befrämjande av dynamiken, om det sker en gradering på det sättet att nya och /eller riskfyllda aktiviteter, som har hög grad av gemensamma samhällsintressen, men begränsad direkt betydelse för målgruppen, ges en ökad statlig finansiering, medan mera traditionella åtgärder finansieras i högre grad eller helt av intressenterna.

I så fall skall det utarbetas kriterier för vilka nivåer av statligt och målgruppsfinansierat stöd, som kan ges till ramprogram beroende på det enskilda programelementens innehåll. Det bör samtidigt övervägas om ramprogrammen inte kan ges 5-årig giltighet, men att det i gengäld görs en löpande, årlig programuppdatering.

Delkollektiva projekt anses som en värdefull finansieringskälla, som också kan ha flexibla stödprocent efter liknande kriterier som ramprogrammen. Om möjligt borde det ske en koordinering med ramprogrammen under förhandlingarna.

Insatsområdena, vilka är knutna till stora nationella satsningar är av stor betydelse för utveckling av avancerad kompetens i Sverige. Kollektivforskningen har en viktig roll i detta sammanhang. Det vore önskvärt att dessa medel används till att bygga upp konsortieliknande nätverk mellan den akademiska forskningen, kollektivforskningen och avancerade företag.

Forskarutbyte är av stor betydelse för förnyelsen av institutens verksamhet, detta gällande såväl vid mottagning av gästforskare som när man sänder ut egna medarbetare. Det vore ändamålsenligt att pengar till detta inkorporeras i ramprogram och eventuellt också i delkollektiva projekt och aktiviteter inom insatsomráden.

Internationella program kommer att få ökad betydelse och det kan vara avgörande för utvecklingen i Sverige att det står statliga medel till förfogande, som garanterar att svenska institut och svensk industri kan delta i dessa program på villkor som matchar de som gäller för utländska samarbetspartners.

Teknikspridning är en väsentlig del av institutens verksamhet, speciellt de institut som har en stor målgrupp. Det anses naturligt att dessa aktiviteter läggs in i ramprogrammen som en särskilt beskriven programpunkt.

Småföretag är för många institut en viktig målgrupp. Hittills har det bara i begränsad omfattning getts stöd från NUTEK till att instituten arbetar speciellt för dessa företag. Med de ökade förväntningar som läggs på denna företagsgrupp, är det naturligt att eftersträva att kollektivforskningen ges en mer betydande roll i detta sammanhang.

Detta har samband med ett av de senaste initiativen från NUTEK , som har fått i uppdrag att bygga upp en långsiktigt fungerande infrastruktur för teknikspridning till små och medelstora företag. Baserat på erfarenheter från Danmark kan framhållas att en nära anknytning till kollektivforskningen kan ha en positiv effekt. Det bör övervägas hur nära relationer med t ex IVF, Trätek och andra institut med många småföretag , som kan etableras. I detta sammanhang bör även ingå tankar om fram-

SIFUs

tida roll.

Svensk kollektivforskning är baserat på medlemskap av stiftelser och programstyrelser. Detta innebär stora fördelar med hänsyn till garantier _ för_ vissbasfinansiering, medlemsinflytande på programutformning och välutvecklade relationer till ett stort antal företag inom målgruppen. De finansiella statliga insatserna har till följd härav god säkerhet för att innehållet i program och projekt har relevans för medlemskretsen eller åtminstone ett så relevant innehåll att medlemmarna vill betala sin andel av kostnaderna.

Det skall dock framhållas, att medlemsinflytande inte är någon garanti för att de mest relevanta framtidsinriktade områdena föreslås. Detta kan dels hänföras till att institutsledningen kanske primärt koncentrerar sig på områden där institutet traditionellt har sin styrka eller att målgrupperna har begränsat intresse av att FoU etableras på nya områden som kanske ännu ej fått betydelse i den aktuella näringsgrenen. I bägge fallen

kan kollektivforskningen istället för att främja utvecklingen riskera att få en konserverande effekt.

Det finns inga patentlösningar mot att dylika situationer uppstår, men ett direkt uttryck för ett instituts kompetens är de FoU-uppdrag som löses och betalning från företag. Dessa intäkter kunde därför inräknas i den andel av institutsstöd, som institutet mottager och som relateras till det offentliga stödet. Här gäller också att inte bara kontantbelopp, utan även utrustning och personal som ställs till förfogande för FoU, ska få räknas som industristöd.

Det är värt att överväga, om det i alla fallen är riktigt att ha en särskild stiftelse att fungera som de offentliga styrelsernas förhandlingspartner eller om stiftelser och institut inte skulle kunna fungera som en enhet, där institutsstyrelsen är sammansatt av medlemmar förslagsvis med verkställande direktörs eller utvecklingschefs kompetens, medan specialister ingår i de etablerade arbetsgrupperna.

En dylik ändring skulle förenkla systemet och inte, av allt att döma, medföra några försämringar.

Det anses positivt, att enstaka departement och myndigheter kan finansiera FoU inom sina resp verksamhetsområde, vilket är fallet med miljödepartementet, försvaret, arbetsmiljöfonden m fl. Därmed kan viktiga och långsiktiga samhällsmål följas i samverkan med näringslivets behov för konkurrenskraftig teknikutveckling.

Dock bör målsättningar och ramprogram ej vara så styrda av departementsgränser som idag synes vara fallet, utan av industrins resp samhällets långsiktiga integrerade behov av dynamisk konkurrenskraft resp ekonomiskt, miljö- och livskvalitemässigt anpassad samhällsutveckling.

En svaghet i det svenska kollektivforskningssystemet är, att det finns så många enheter, ofta av anspråkslös storlek. Denna svaghet underbyggs av att anslagsansökningar utarbetas och hanteras i stort sett utan gemensam planering och koordinering mellan enheterna och mellan involverade finansieringskällor.

När man ser på den svenska kollektivforskningen som helhet är intrycket, som tidigare nämnts

att den är uppbyggd av många och små enheter.

att uppbyggnaden snarare präglas av enskilda personers eller företags insatser än av ett helhetspräglat, strategiskt tankesätt.

att framtidens behov för internationellt samarbete och en ökad insats för att utveckla små och medelstora företags konkurrenskraft ställer krav bl a pá kollektivforskningen som bara till en del uppfylls idag.

att det kanske borde ske en utbyggnad av vissa existerande institut, eventuell sammanläggning eller närmare samarbete eller etableras helt nya institut i samverkan med utländska samarbetspartners.

Det finns idag knappast ett gemensamt, koordinerande forum för kollektivforskningen, som har till syfte att ansvara för en helhetspräglad, strategisk planering av näringslivsrelaterad, statligt stödd FoU. Detta och inte bristande kvalitet - bedömer utredaren vara en väsentlig orsak till att kollektivforskningen har en relativt svag ställning i Sverige.

Utredaren känner till några av de existerande politiska organen: Forskningsberedningen, Industriella tekniska rådet, Näringspolitiska rådet, Smáföretagsdelegationen, Delegationen för verkstadsteknisk utveckling och Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Kanske kunde en samverkan eller etablering av en särskild delegation utarbeta råd till regeringen om tillämpad forskning och teknikspridning, dvs

* om vilken infrastruktur som bör finnas som stöd för näringslivets del-

vis statligt finansierade utveckling,

* vilka kriterier som bör ligga till grund för finansieringen och

* vilka samspelsregler som i övrigt behövs för näringslivet, myndigheter, universitet/ högskolor och andra berörda parter.

Ledamöterna i en sådan delegation bör väljas med utgångspunkt i personliga kvalifikationer, men samtidigt representera de väsentligaste delarna av svenskt näringsliv, även små och medelstora företag. Inkluderad skall även vara svensk akademisk forskning, medan statsmakterna _inte_ bör_ vara representerade via tjänstemän. De berörda departementen och styrelserna kommer med i delegationens arbete genom sekretariats- och utredningsarbete.

Med referenser till bilaga 12 Kollektivforskning i ett europeiskt perspektiv kan speciellt studeras den franska organisationen av kollektivforskningen via CTI-reseau” - en paraplyorganisation av 18 målgruppsriktade institut, vilka totalt har 115.000 medlemsföretag.

Syftet med CTI-reseaus verksamhet är:

att utveckla horisontell teknikspridning till företag i alla industriella sektorer

att tillämpa dessa teknologier till företagens bästa och efter deras behov

att synliggöra samarbetet om teknologiutveckling

att öka fransk industris konkurrenskraft

att förbättra CTI-institutens utbildningsaktivitet

att utveckla strategier för kvalitetsstyrning, och standardiserings- aktiviteter.

För att stimulera utveckling av idéer mellan de tidigare enskilda branschinstituten och för att formulera gemensamma policies, har det i Frankrike etablerats nâgra tvärgáende initiativ, bl a om:

° intersektoriellt samarbete 0 utbildningsaktiviteter 0 internationella relationer 0 kommunikation 0 Standardisering, provning och certifiering 0 management och utvärdering

Instituten som är knutna till CTI-reseau får ca hälften av intäktsunderlaget från medlemsbidrag, som är obligatoriska för franska företag. Det bygger pâ en lång tradition för denna företagsmedfinansiering genom en lagstiftning från 1948 (taxes parafiscale). Direkta statsanslag är i genomsnitt 10 %.

Det rekommenderas att en djupgående analys görs av den kollektiva forskningens organisation och finansiering speciellt i EG-länderna. Detta kan lämpligen göras i samband med förberedelserna för de svenska överläggningarna om medlemskap i EG. Syftet skulle vara att skapa de mest gynnsamma villkoren för industrin vilka samtidigt är i överensstämmelse med EGs generella riktlinjer för offentligt stöd till forskning och utveckling av näringslivet.

Det har inte inom ramarna för denna utredning gjorts särskilda studier av kollektivforskning utanför de nämnda europeiska länderna. Istället hänvisas till den väl dokumenterade genomgång av forskningen i bl a USA, Canada och Japan som gjorts i Statsrådsberedningen: Forsknin-

gens villkor i omvärlden (Ds 1989:43) samt Globala trender inför

90talet (STU-Info 731-89).

Från sistnämnda publikation skall speciellt framhållas den intressanta forskningspolitiska innovationen av Japan Key Technology Centre

(J KTC), vilken skapades gemensamt av MITl och Ministry of Post and

Telecommunications. Speciellt investeringsprogrammet för FoU-bolag är kanske det mest intressanta sett i relation till kollektivforskningen.

FoU-bolagen är i princip en vidareutveckling av forskningskonsortier och de av MITI skapade 80 Engineering Research Associations.

J KTC investerar upp till 70 °7o av de nödvändiga medlen för långsiktiga utvecklingsprogram i vilken flera företag deltar. Grupper av privata företag finansierar resterande 30 °7o. Löptiden för dessa program kan vara t ex 10 år och total budget 500-1000 Mkr. En annan stödform är lån på mjuka villkor.

Utredaren kan stödja rekommendationen i Statsrádsberedningen att finna lämpliga former för liknande stödåtgärder i Sverige för att främja exv den bioteknologiska FoU och andra högteknologiska, perspektivrika områden, där FoU-satsningen är stor och riskfylld.

Slutligen skall anföras att försvaret har varit en huvuddrivkraft bakom utvecklingen av många nya basteknologier, som sedan kommit civila tillämpningar tillgodo genom spin off.

Detta förhållande har idag i betydande grad förändrats, bl a genom Japans och Tysklands stora och ökande betydelse för den tekniska utvecklingen. Särskilt i Japan, men alltmer även på andra håll, görs satsningar inom basteknologiutveckling enligt en strategi där man tidigt inriktar sig på stora konsumentmarknader.

I denna strategi ingår ofta att man sätter delmål i form av mer speciella tillämpningar som utvecklas före de stora konsumentprodukterna, men med dessa i sikte. Det senare till skillnad mot traditionell, oplanerad spin off. Poängen med dessa mellansteg är att man här kan liera sig med kvalificerade utvecklingskunder och få hjälp av dessa att finna teknologins barnsjukdomar.

Försvaret kan passa in i en strategi av detta slag som tidig utvecklingskund enligt ovan. Flertalet specialapplikationer, och kanske också försvarets, tillgodoses emellertid i senare skede genom anpassning av teknologin för konsumentmarknaderna.

Försvaret är genom FOA och FMV engagerade i ett antal kollektivforskningsinstitut. Det rör sig här av naturliga skäl om teknikområdes- och icke branschinstitut, och då främst basteknologier inom informationsoch materialteknikområdena.

De bägge försvarsmyndigheterna har olika roller, vilket också avspeglas i deras samarbetsmönster med kollektivforskningen.

FOA är självt ett tillämpat forskningsinstitut som på många sätt påminner om de kollektiva instituten. Detta innebär såväl möjligheter till samarbete som konkurrens. Ett exempel på långtgående samarbete är det med SveDeFo.

FMV upphandlar främst färdigutvecklade objekt och objektbunden utveckling. Även icke objektbundna projekt och program förekommer dock. l den sistnämnda verksamheten kan kollektiva institut vara utförare. Ett exempel på detta är programmet inom kerampansar, där SCI är en av producenterna.

Ett viktigt resultat av försvarets bevakning av teknikutvecklingen är att framväxande basteknologier identifieras som på sikt radikalt kan förbättra befintliga militära systems prestanda eller möjliggöra helt nya typer av system.

Samma basteknologier har ofta också potentiellt långtgående civila konsekvenser. För framväxande basteknologier av stor såväl civil som militär betydelse förefaller det angeläget att finna lämpliga samarbetsformer. Ett fördjupat samarbete som mer direkt engagerar forskare frán de kollektiva instituten och programstyrelserna borde här vara av ömsesidigt intresse.

9.

Summary

At the request ofthe Minister of Industry, Mr. Rune Molin, an evaluation of the Swedish Cooperative Research System is carried out in 1991 (February to September) by Professor Morten Knudsen, Danish Technological Institute, assisted by Mrs. Nina Dhejne, Federation of Swedish Metalworking Industries (Merkanförbundet).

The aim of the evaluation was to analyse - needs for applied research in industry - and relevance of the activities quality - relations between institutes and universities - and structural frames. financing

Information about the 20 cooperative research institutes and 9 programme administrations was collected through visits, study of earlier evaluation reports, annual reports, and other relevant publications, supplemented by dialogues with representatives from industry, organizations, universities, ministries, and institutes.

Based on the collected material and the personal observations of the evaluator, some statements and recommendations are formulated in chapter 2 from which an abstract is mentioned below.

ln Sweden around 3% of GNP is invested in & The main part of governmental & support is given to academic institutions, (0,7°70 of GNP). This high priority to basic research has brought Swedish academic research to a high standard on the international scene. Compared with the support to academic & the investment in cooperative & is at a modest level, i.e. around 300 Mkr. per year.

Confronted with the technological challenges and changes in the international market situation, it is an open question as to whether Swedish industry can implement new technologies with su f ficient efficiency without giving higher priority to applied research and technology transfer activities. These activities are the core of cooperative research, which is considered a well established system to define essential needs for & projects in the industrial sectors, and to achieve results which can be transferred directly to industry.

The Swedish cooperative research institutes are established through a 40-years period yet without any strong coordination. A result of this is that the whole systern is acting more as individual institutes varying in size from a few staff-members to the biggest with 300, and without any mutual strategic planning.

It is recommended that the Swedish Government initiate a debate on the theme industrial & as a support to development of the competitive force of Swedish industry. With the aim to forward coordination and efficiency in the cooperative research system it is recommended to make some structural changes, eventually mergers, among institutes with related user-groups and technological expertise. Some examples of such recommended groupings are institutes related to e.g. forest industries, metalworking industries, microelectronics and information technology, construction and building industries. Further it is recommended to give a higher priority to biotechnology and to industrial design.

lt is considered essential to include environmental aspects in all technical & projects. It is also recommended to include expertise in management and development of human resources in the staff of institutes with many SMEs in their clientele.

The agreements on financing based on accepted 3-year plans of action include approximately 4O°70 support from the state and 60% from members of the research organizations. It is recommended to make this system more flexible so that new complicated and risky activities can receive a higher state support, while more traditional activities might have a lower or no support.

It is recommended to develop new criterias for more flexible f inancing as well as for evaluation of cooperative research.

As Sweden is anticipated to join the EEC, it is proposed to study the ,structure a_nd organization of industrial & especially in the EEC. ln relation to cooperative research, the French organization CTl-reseau is considered to be of special interest.

The evaluation report, is supplemented by some appendices with information and basic data about the cooperative research system, the institutes and programme administrations, and a short description of cooperative research in some selected European countries.

Bilaga 1

INDUSTRIDEPARTEMENTET Bilaga till PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1990-11-15 nr 12

En översyn av det svenska systemet

för kollektiv forskning

ALLMÄNT

Den industriella tillväxt som Sverige behöver kräver en attraktiv industriell miljö. Av särskild betydelse för att en sådan miljö skall uppstå är att det finns tillgång till kompetent arbetskraft, riskvilligt kapital samt FoUresurser av hög kvalitet. På grund av den ökande internationella konkurrensen får FoU-insatserna en allt viktigare roll.

Kostnaderna för konkurrenskraftig FoU ökar i de flesta branscher. Sverige, liksom övriga industriländer, försöker påverka den industriella utvecklingen genom att staten på olika sätt stöder FoU.

En form för finansiering av FoU är att staten tillsammans med industrin genomför s.k. kollektiv forskning eller gemensam forskning. Denna innebär att resurserna för konkurrensneutral forskning och utveckling samlas så att en större helhetseffekt erhålls än om företagen skulle agera var för sig. Forskning som det enskilda företaget varken har ekonomiska eller personella resurser för, utförs i stället vid särskilda institut eller inom särskilda program och de framkomna resultaten blir en gemensam tillgång för intressentkretsen.

Gemensamt för nästan all kollektivforskning är att den är inriktad mot etablerad industri och att dess verksamhet i stor utsträckning styrs av dessa industrier. Verksamhet inriktad mot nyföretagande förekommer bara i undantagsfall. De första instituten tillkom för ca 40 âr sedan. De skulle utgöra en länk mellan industrin och högskolan. Av detta följer att de flesta instituten lokaliserades nära de två befintliga tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg. Ett par institut har senare bildat filialer.

Huvuddelen av kollektivforskningsinstituten och programstyrelserna för de särskilda programmen får sina medel via industridepartementets huvudtitel genom styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens energiverk (STEV). Sådan forskning finansieras emellertid även över jordbruksdepartementets, bostadsdepartementets och miljödepartementets huvudtitlar.

För att öka flexibiliteten i kollektivforskningssystemet har man, i stället för att bilda nya institut, under senare år valt en Organisationsform med en programstyrelse som lägger ut forskningsverksamheten på lämpliga befintliga organ t.ex. högskolor, olika laboratorier eller konsulter.

För närvarande drivs inom industridepartementets ansvarsområde 29 program varav 20 vid särskilda kollektivforskningsinstitut. Inom jordbruksdepartementets ansvarsområde finns fyra program, varav två vid kollektivforskningsinstitut, samt under miljödepartementets ansvarsområde ett.

Den i avtal mellan intressenterna och STU fastlagda forskningen omsätter över 400 milj.kr. om året. Av detta satsar staten ungefär 175 milj.kr. under innevarande budgetår. Kollektivforskningsinstituten omsätter ytterligare ca 200 milj.kr. som instituten erhåller för uppdrag samt i viss annan finansiering t.ex. genom försäljning av publikationer.

Forskningsavtalen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde omsätter ca 95 milj.kr. varav statens andel är ca 50 070. Inom bostadsdepartementets verksamhetsområde bidrar statens råd för byggnadsforskning med drygt 9 milj. kr. i olika kollektiva program. Inom miljödepartementets verksamhetsområde omsätter institutet för vatten- och luftvårdsforskning, IVLs ramprogram ca 30 milj.kr./âr varav staten innevarande budgetår bidrar med 14 milj.kr. Staten strävar att hålla sin finansieringsdel på 40 “70 (tidigare 50 0/0). Vissa undantag finns.

De sammanlagda statliga insatserna uppgår således till ca 300 milj.kr./år.

Verksamheten vid instituten inom industridepartementets ansvarsområde utvärderas normalt med nioårsintervall (var tredje programperiod). Under budgetåret 1989/90 har verksamheten vid tre institut varit föremål för utvärderingsaktiviteter. Under 1990/91 följer ytterligare fem.

. De kollektiva programmenoch-instituten inom jordbruksdepartementets område utvärderas också ungefär vart nionde år.

För miljödepartementets verksamhetsområde gäller att IVLs verksamhet är uppdelad i tre huvudområden: luftvård, vattenvård och miljöteknik. Under treársperioden 1987/88 - 1989/90 var luftområdet utvalt för internationell utvärdering och då speciellt ozonforskningen. Under nästa treårsperiod planeras utvärdering inom både miljöteknik- och vattenområdet. Inom miljöteknik är forskningen om avfallsdeponering utvald för internationell utvärdering medan man ännu inte beslutat vilken

forskning som är mest angelägen att utvärdera inom vattenomrádet.

I regeringens proposition 1989/ 90:90 om forskning (s. 101) anges behovet av att utvärdera bl.a. systemet med av staten och näringslivet gemensamt finansierad forskning som bedrivs vid olika institut eller under s.k. programstyrelser.

Närmare om en utvärdering

Utvärderingen bör besvara bl.a. följande frågor:

l. Vilket behov hos intressenterna skall forskningen tillgodose?

Är rollerna ändamålsenligt fördelade i det svenska FoU-systemet mellan universitet och högskolor, kollektivforskningsinstitut och industrin?

Är forskningen generellt av god kvalitet? I vilken utsträckning publiceras och citeras den i internationella sammanhang?

Vilken kvalitet och relevans har det utvecklingsarbete som bedrivs?

Är kollektivforskningssystemet uppbyggt på ett ända målsenligt sätt? Har systemet kapacitet att förnya sina arbets- och organisationsformer?

Är avvägningen mellan olika branscher i systemet lämplig? Är de befintliga instituten och programstyrelserna de mest väsentliga för svensk industri och tjänstesektor under kommande tioársperiod, och hur skall behovet av FoU för ny industriell verksamhet tillgodoses?

Vilka finansieringsformer skall gälla för kollektivforskningen?

Hur förs resultaten ut till de företag som deltar i finansieringen resp. de som inte deltar? I vilken utsträckning leder resultaten till ny produktion pá företagen?

I vilken utsträckning bedrivs inom kollektivforskningssystemet utbildning av företagens anställda?

10. Är kostnadseffektiviteten i statens stöd till kollektivforskning lika hög som i alternativa former för statligt stöd till industrins FoU?

ll. Kontakter mellan högskolan och kollektivforskningen kan verka berikande även för den grundläggande utbildningen. Hur skulle dessa fördelar kunna komma större delar av högskolesystemet till del än vad som hittills varit gällande?

I utvärderingen bör en översiktlig redovisning sammanställas av relevanta löpande utvärderingar som utförts av kollektivforskningsinstituten själva, eller av STU eller annan huvudman.

För att genomföra utvärderingen bör en särskild utredare tillkallas.

2 Bilaga

Ramprogram för kollektiv forskning

Kollektiv teknisk forskning innebär ett långsiktigt samarbete mellan företag och organisationer med gemensamma intressen. En bransch eller en grupp av företag formulerar gemensamma mål, strategier och program för forskning och utvecklingsarbete. Inom ramen för det gemensamma programmet, ramprogrammet, bedrivs konkurrensneutral grundläggande och tillämpad forskning och i anslutning till detta uppdrags- och provningsverksamhet. Verksamheten finansieras gemensamt av staten genom STU och berörda företag, som bildar en intressentförening.

Genomförande Kollektiv forskning kan genomföras i institutsform eller genom programstyrelse. Skillnaden består i att på instituten finns personal anställd som genomför det avtalade forskningsprogrammet medan i det andra fallet finns en ansvarig programstyrelse som lägger ut forskningsverksamheten pá lämpliga högskolor, universitet, kollektiva institut, forskningslaboratorier och konsulter.

Avtal

Den kollektiva forskningen baseras på avtal mellan stat och näringsliv i trepartsavtal. Avtalsparter är svenska staten genom STU, involverade företags intressentförening och genomförande institut eller programstyrelse. Avtalen reglerar mål, medel och inriktning för den kollektiva forskningsverksamheten. Avtalen reglerar också ansvar och ekonomiska åtaganden. Avtalsperioderna omfattar vanligen tre år.

Anslagsformer STU anslår medel till de kollektiva ramprogrammen från program 2, Ny teknik. Finansieringen sker enligt 40-60%principen. Denna princip etableras i den forskningspolitiska propositionen 1983/842107 Bilaga 9 Industridepartementet (sid 22). Där står:

Huvudregeln skall även fortsättningsvis vara att industrin skall finansiera större delen av verksamheten. Med tanke på den allmänna förstärkning av industrins finansiella resurser som skett och beräknas ske även under de närmaste åren, bör STU sträva efter att minska statens finansieringsandel för kollektiv forskning till 40%. Ett medel för att åstadkomma detta i de fall industrin inte anser sig kunna öka sin insats kan t ex vara en minskning av den totala omfattningen av ramprogrammet.

Jag vill emellertid samtidigt framhålla att för de program där STU har satsat på att bygga upp ny kompetens eller där verksamheten bedöms vara väsentlig också för en vidare krets av företag som t ex på grund av sin storlek eller kompetens har svårt att engagera sig i industrikolllektivet, bör även fortsättningsvis ha möjlighet att finansiera större del av programmen.”

Utöver det avtalsreglerade anslaget till ramprogrammet kan STU bevilja projektanslag till kollektivforskningsinstitut och programstyrelseri följande fall:

l. Kommersiellt utvecklingsprojekt som initierats av institut (stöd med villkorlig återbetalning).

2. Projekt som innebär förnyelse av verksamheten för att nya industriintressenter på sikt skall kunna knytas till programmet.

3. Uppdrag från STU för t ex medverkan i insatsområden, internationellt samarbete eller särskild service till småföretag.

4. Projekt som i princip hör hemma inom ramprogrammet kan stödjas om industrifinansiering sker på minst samma nivå som inom det avtalade ramprogrammet.

Nyetablering av kollektiv forskning Initiativ till nya kollektiva program kan tas från olika håll t ex av regeringen. STU, forskargrupper eller industrigrupperingar. De generella krav som ställs för att STU skall kunna engagera sig är följande:

- skall ha nationell karaktär forskningsverksamheten

- ett långsiktigt finansiellt engagemang måste finnas från industrin

.- industrigrupperingen skall omfatta minst t_re olika företag

ett forskningsprogram skall kunna presenteras som underlag för en förhandling

3a

Bilaga

Avtal

mellan Styrelsen för teknisk utveckling, företrädande svenska staten, Industrins Förening för Datorteknisk Forskning och Stiftelsen Swedish Institute of Computer Science angáende genomförande och finansiering av viss forsknings- och utvecklingsverksamhet

§ 1 Styrelsen för teknisk utveckling (STU), och Industrins Förening för Datorteknisk Forskning (FDF) åtar sig att under tiden 1 juli 1990 - 30 juni 1993 låta genomföra forskning och utveckling inom tillämpad datorvetenskap och att gemensamt finanisera verksamheten.

Verksamheten skall bedrivas enligt de riktlinjer, som anges i ett mellan parterna överenskommet ramprogram, vilket bilägges detta avtal.

§ 2 Swedish Institute of Computer Science (SICS) åtar sig att genomföra den avtalade verksamheten. Stadgar för SICS fastställs av regeringen.

§ 3 På grundval av det mellan avtalsparterna överenskomna ramprogrammet fastställer SICSs styrelse för varje budgetår under avtalsperioden en programbudget för verksamheten och delger STU och FDF denna före budgetårets ingång.

§ 4 Resultatet av projekt som genomförts inom ramen för avtalet skall ställas till allmän disposition om ej särskilda skäl föreligger däremot.

§ 5 STU åtar sig att under avtalsperioden medverka i finansieringen av den avtalade verksamheten genom att tillskjuta 30 100 000 kronor varav

9 700 000 kronor under budgetåret 1990/91

10 200 000 kronor under budgetåret 1991/92 10 200 000 kronor under budgetåret 1992/93

FDF å sin sida garanterar, att dess medlemmar under avtalsperioden medverkar i finansieringen av den avtalade verksamheten genom att tillsammans tillskjuta lägst 41 990 000 kronor med följande plan

12 920 000 kronor under budgetåret 1990/ 91 13 965 000 kronor under budgetåret 1991/ 92 15 105 000 kronor under budgetåret 1992/93

§ 6 lndustriparternas bidrag betalas i samma takt som STUs.

Om F DFs medlemmar under avtalsperioden ökar sitt bidrag utöver ovan nämnda belopp är STU villigt att ta upp förhandling om ett förnyat avtal.

Bidragen betalas halvårsvis i förskott mot faktura.

§ 7 FDF åtar sig att verka för att föreningen hálles öppen för deltagande frán varje svenskt företag, organisation eller förening, som industriellt utnyttjar teknik berörd av avtalet. Finner FDF sig förhindrad att låta någon ovannämnd sammanslutning delta i den avtalade verksamheten, skall FDF skriftligen omgående meddela STU detta jämte skälen därtill.

§ 8 Detta avtal upphör att gälla 1993-06-30.

Stockholm 1990-06-14

STYRELSEN FÖR TEKNISK lNDUSTRlNS FÖRENING FÖR UTVECKLING DATORTEKNISK FORSKNING

Birgit Erngren Gösta Lindberg Generaldirektör Ordförande

SWEDISH INSTITUTE OF COMPUTER SCIENCE (SICS)

Siwert Sundström Föreståndare

Bilaga 3b

Bilaga till regeringsbeslut 1985-12-12 nr 36

Stadgar för stiftelsen

SWEDISH INSTITUTE OF COMPUTER SCIENCE

§ 1

Stiftelsen, Swedish Institute of Computer Science, SICS, (Svenska Insti-

tutet för Datorvetenskap) har till ändamål att bedriva forskning inom tillämpad datorvetenskap i Sverige samt främja praktisk användning av dess resultat. Genom denna verksamhet skall stiftelsen främja industrins tekniska förnyelse.

Stiftelsen skall eftersträva att samarbeta med universitet, högskolor och forskningsinstitut samt att medverka i den högre utbildningen av tekniker och forskare inom omrâdet.

§ 2 Stiftelsen skall genomföra den forskning inom tillämpad datorvetenskap som definieras genom avtal mellan Styrelsen för teknisk utveckling och stiftelsens huvudintressenter. Dessa huvudintressenter skall utgöras av svenska företag, organisationer eller föreningar, som åtager sig att fullgöra sådana förpliktelser som följer av gemensamma avtal rörande forskningsbidrag till stiftelsen mm.

Huvudintressenternas inbördes förhållanden regleras genom separata avtal och sammanträden.

§ 3 Stiftelsens angelägenheter handhas av en styrelse som skall ha sitt säte i Stockholm.

Styrelsen skall bestå av ordförande samt högst 8 övriga ledamöter.

Styrelseledamöterna utses dels av Styrelsen för teknisk utveckling (STU) dels av huvudintressenterna. STU utser för en tid av högst tre år högst 4 övriga ledamöter. Huvudintressenterna tillsätter ordförande samt lika många övriga ledamöter som STU, dvs totalt högst 5 ledamöter. Personliga suppleanter kan utses.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller på begäran av minst hälften av ledamöterna.

Styrelsen är beslutsför om mer än halva antalet ledamöter, utsedda av huvudintressenterna, är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid styrelsesammanträde skall föras protokoll.

§ 5 Stiftelsens firma är Swedish Institute of Computer Science och tecknas, förutom av styrelsen, av den eller de inom eller utom styrelsen, som styrelsen bemyndigar därtill.

§ 6 För granskning av styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper skall två revisorer utses, varav minst en skall vara godkänd eller auktoriserad. En revisor tillsätts vardera av STU respektive huvudintressenterna.

§ 7 Stiftelsens räkenskaper skall omfatta tiden l juli - 30 juni.

Stiftelsens räkenskaper skall vid utgången av varje räkenskapsår genom styrelsens försorg sammanföras i bokslut. Styrelsen skall därvid även avge berättelse över sin förvaltning. Dessa handlingar skall senast den l september avlämnas till revisorerna, som efter granskning därav skall avge berättelse senast en månad efter mottagandet. Bokslut, förvaltningsberättelse och revisionsrapport delges huvudintressenterna samt STU.

Har revisorerna inte funnit anledning till anmärkning anses ansvarsfrihet vara beviljad styrelsens ledamöter. I annat fall äger envar av huvudintresssenterna samt STU föra den talan som med anledning härav kan anses vara påkallad.

§ 8 Styrelsen ansvarar för att verksamheten vid stiftelsen bedrivs på ett sådant sätt att dess ändamål uppfylls och dess intressen tillvaratas.

Styrelsenutser en föreståndare som leder och övervakar stiftelsens arbe-

ten. Denne är föredragande inför styrelsen och verkställer dess beslut.

§ 9 Det ankommer på styrelsen att tillsätta råd, styrgrupper etc för att på ändamålsenligt sätt driva forskningsverksamheten. Exempelvis kan ett vetenskapligt råd inrättas, vars huvuduppgift är att biträda styrelsen i frågor rörande riktlinjer och program för forskningsverksamheten och att för styrelsens räkning övervaka den vetenskapliga kvaliten i verksamhetens genomförande.

§ 10 För uppfinningar som framkommer inom stiftelsen skall stiftelsen ha sådan rätt som tillkommer arbetsgivaren enligt vid varje tid gällande avtal mellan SAF och PTK. Beträffande övriga immateriella rättigheter som framkommer inom stiftelsen skall stiftelsen förbehálla sig äganderätt. Styrelsen äger besluta om undantag från ovanstående då särskilda skäl föreligger därtill.

Huvudintressenterna har för egen del fri tillgång till de uppfinningar och andra immaterialrätter som institutet äger med de undantag som följer av nedanstående. Styrelsen beslutar om överlåtelse eller upplåtelse av rättighet till annan än huvudintressent. I sådana fall kan efter styrelsens avgörande speciella avgifter uttas, t ex för att täcka skälig del av utvecklingskostnad.

Styrelsen må medgiva, efter godkännnande av samtliga huvudintressenter, något eller några företag ensamrätt till uppfinning eller annan immaterialrätt. l varje sådant fall skall förvärvaren ersätta stiftelsen för de totala utvecklingskostnaderna. Då särskilda skäl föreligger äger styrelsen begära ytterligare avgift.

Inkomster som tillföres stiftelsen genom överlåtelse eller upplåtelse av rätt till uppfinning eller verk äger styrelsen ta i anspråk för i § l angivna ändamål.

§ 11 Stiftelsen kan efter beslut av styrelsen åttaga sig forskningsuppdrag, varvid uppdragsgivaren som regel skall ersätta stiftelsen minst för samtliga kostnader som uppkommer i samband med uppdraget. Uppfinning eller verk. som kan bli resultatet av sådant uppdrag, skall normalt utan vidare ersättning överlåtas eller, om detta inte är möjligt, upplåtas till uppdragsgivaren. I första hand skall stiftelsen åtaga sig uppdrag från huvudintressent, i andra hand annat företag.

§ 12 Stiftelsen må kunna mottaga gåvor och donationer som syftar till att främja dess verksamhet.

§ 13

Ändring av dessa stadgar beslutas av stiftelsens styrelse med två tredje-

dels majoritet efter samråd med huvudintressenterna och STU. Förslag till stadgeändring skall vara ordagrant ätergivet i kallelsen till samman-

trädet. Ändringarna underställs regeringen för fastställelse.

§ 14 Beslut om upplösning av stiftelsen kan fattas av styrelsen med två tredjedels majoritet. Förslag om upplösning skall återges i kallelsen till sammanträdet. Stiftelsens tillgångar skall vid upplösning anvisas efter beslut av styrelsen för ändamål i överensstämmelse med § 1

Büaga 3C SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

SICS RAMPROGRAM 1990/91 -- 1992/93

SICS nya ramprogram bygger pá erfarenheter av de första 5 åren av institutets verksamhet. SICS har byggt upp viktiga kontaktnät inom det internationella forskningssamhället och blivit erkänt som ett av de ledande centra för málinriktad forskning inom datavetenskap. En betydande uppbyggnad av kontakter och samarbete med industri har skett. SICS insikter om industrins villkor och konkurrenssituation, förståelse för intressentföretagens behov och goda kontakter med den internationella forskningen utgör en utmärkt utgångspunkt for framtiden.

1. RAMPROGRAMMETS ROLL FÖR SlCS MÅLUPPFYLLELSE De överordnade målen för SICS verksamhet är att genom målinriktad datavetenskaplig forskning bidra till förstärkning av den svenska industrins konkurrenskraft samt stärka den datatekniska högre utbildningen i landet. SICS verksamhet kan sägas bestå av 2 delar. Den första delen, SICS forskningsramprogram är basen för SICS verksamhet. Ramprogrammets forskning bedrivs på för intressentföretagen viktiga teknikavsnitt och utvecklar kunskap, kompetens och idéer som håller internationell kvalitetsnivâ och utgör grund för kunskaps- och tekniköverföring. Inom ramprogrammet skapas nya, industriellt relevanta, vetenskapliga resultat och utvecklas kontakter med det nationella och internationella forskarsamhället. Industrins medverkan i ramprogrammets planering och genomförande är av stor vikt för uppfyllelsen av SICS överordnade mål. Ramprogrammet täcker, av resursskäl, endast delar av hela det datatekniska omradet. Val av arbetsområden dikteras av företagens behov och den inom SICS existerande kompetensprofilen. Detta har stor betydelse för SICS förmåga att korta ned avståndet mellan grundläggande forskning och användbara resultat. Ramprogrammets tekniska innehåll präglas av för industrin viktiga tillämpnings- och problemområden. Överföring av resultat till användning och áterforing av erfarenheter sker, till en del, under ramprogrammets genomförande. En nära kontakt med industrins utvecklingspersonal, i form av seminarier, temadagar, företagsbesök, personkontakter samt spridning av prototyper och rapporter är en förutsättning för detta. En annan viktig faktor i är sammanhanget industrigästforskarnas medverkan i ramprojekten. Den andra delen omfattar i huvudsak verksamhet vars är överföra till syfte industrin kunskap och teknik uppbyggda genom ramprogrammet. Denna del består av en uppsättning projekt, beställda av en eller flera Förutom uppdragsgivare. resultatspridning erbjuder uppdragsprojekten en viktig möjlighet till återföring av användarerfarenheter till ramprogrammet.

BAKGRUND SICS har byggts upp genom rekrytering av aktiva forskare från universitet och högskolor i Stockholm - Uppsala omrâdet samt, i viss mån, från utlandet. Flertalet av de seniora forskarna har haft etablerade industrikontakter och viss kännedom om industrins villkor och behov. av från industrin och Rekrytering personal

SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

gästforskarmedverkan har haft en gynnsam effekt i det avseendet. Projekt som utgjort kärnan av det tidigare ramprogrammet har bedrivits på SICS på ett sätt som är unikt inom svensk datavetenskaplig forskning. De viktigaste orsakerna till detta har varit målstymingen av projektarbetet, som har lett till starka och koherenta insatser och den breda kontaktytan mot industrin. Krav på industriell av utvärdering forskningsprototyper har medfört att dessa måste vara hålla intressanta, en hög kvalitetsnivå och vara användbara i kommersiellt tillgängliga datormiljöer.

KONTAKTER MED INDUSTRI

SICS arbetsområden kan av skäl inte möta industrins alla behov naturliga av datateknisk forskning. Insatserna har ändå koncentrerats så att de har en klar

industriell relevans. SICS kontakter med industrin har fördjupats och täcker idag hela skalan från personliga kontakter, konsultation och till utbildning regelrätt projektsamarbete. Utvecklingen av arbetskontakter under den gångna ramprogramperioden visar att SICS teknik och kompetens har kunnat av utnyttjas industrin, och tillgång till SICS har i några fall varit mycket viktig för industrins egna

projekt. De mest tydliga exemplen utgörs av med samarbetsprojekt Telelogic, Televerket Radio, Ellemtel och IBM Svenska AB. Det har också i några fall kunnat visas att SICS prototyper har en intressant användnings- och kommersiell potential.

Kontakter med företagen har haft en klar inverkan på SICS arbetsinriktning. Diskussioner med Asea Brown Boveri har t.ex lett till en förstärkning av problemoch tillämpningsstyrning av SICS arbete inom kunskapssystem och initiering av

samarbetsprojekt.

IBM Svenska AB:s inom datordrift utvecklingsprojekt och naturligt språk har skapat möjligheter för test av tekniker som SICS arbetar med (Prolog, parallell exekvering, kunskapsinhämtning och naturligt språk) och erbjudit tillfälle till konkreta bidrag från SICS sida.

Bofors Electronics AB (fd Philips Elektronikindustrier AB) är ur programvarusynpunkt ett mycket intressant företag bl.a. genom sin starka satsning på innovativa, AI-inspirerade programutvecklingsmiljöer Rational). Bofors (ADA, Electronics deltar i ett av IT4 delñnansierat till SICS. Prolog-projekt förlagt SICS kontakter med Ericsson och Televerket har vidgats och stärkts. En rad samarbetsprojekt som spänner över alla SICS teknikområden har genomförts och nya diskuteras. Det färskaste exemplet utgörs av en gemensam planering (Ericsson, Televerket, KTH och SICS) av ett samarbetsprojekt inom bredbandsteknik.

Telvierket harluttryckt önskemål om insatserninom ett

relativt nytt, och. potentiellt

mycket intressant teknikområde, neurala nät. Önskemålet kommer att uppmärksammas.

SICS har under den gagna perioden haft en rad kontakter med företag utanför intressentgruppen, såväl svenska som utländska. Det till omfattningen största samarbetet (med Volvo och Saab) har bedrivts inom ramen för IT4 finansierat Eureka projekt Prometheus.

Institutets intresse för fortsatt fördjupning av samarbetet med stiftarföretagen bottnar i önskan att se SICS resultat komma till användning samt strävan att berika forskningen med insikter om industrins olika problemställningar, för att bättre kunna bidra till dess utveckling. Den starka kunskaps- och kompetensbas som SICS har utvecklat inom tidigare har ramprogram lagt grund för de mest fruktbara industrikontakterna.

SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

KONTAKTER MED ANNAN KOLLEKTIVFORSKNING SICS har uppmanats att söka etablera samarbete med såväl Svenska Institutet for System Utveckling, SISU, som Institutet för Mikroelektronik, IM. Skillnader i de olika institutens arbetsinriktning och graden av forskningsinnehâll har inneburit vissa svårigheter, men bör i själva verket kunna befrämja samarbetet. Kontakter med systerinstituten kan ge SICS bättre möjligheter att ytterligare bredda utvärdering av nyutvecklad teknik och vidga dess tillämpningsomrâden. En naturlig väg, förutom existerande personkontakter, är att bidra med specialkompetens och teknik i projektarbetet. Inom IT4 projektet KBS for elektronikkonstmktion, som SICS bedriver finns troligen en möjlighet till samverkan med IM. Ytterligare kontaktytor finns inom ramen for Prometheus-projektet. Samarbetet med SISU är under framväxt i första hand genom samverkan via en gemensam intressent (IBM) i samband med uppdragsprojekt. SICS har tagit vissa steg mot en ökad samverkan och tvingats konstatera en viss brist på motsvarande intresse från de presumptiva samarbetsparterna.

KONTAKTER MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR SICS kontakter med universitets- och högskolebaserad forskning i Sverige är välutvecklade. Institutet kommer att vidmakthålla och vidareutveckla dessa med betoning av átermatning av SICS insikter till högskoleutbildningen och upptagande av nya, intressanta grundforskningsresultat. Redan idag medverkar vår personal i handledning av ett antal högskolebaserade projekt. Dessa och andra, också utländska, projekt förväntas producera idéer som SICS kan ta till sig.

2. RAMPROGRAM 1987/88 -- 1989/90

SICS forskningsverksamhet har bedrivts i 3 laboratorier. Nedan redovisas kortfattat arbete genomfört inom ramprogrammet under perioden 1981242242; -- QQ-Qâ-QQ.

DISTRIBUERÅDE SYSTEM (DSLAB) Laboratoriechef: Björn Pehrson

Distribuerade system är ett centralt område för en stor del av den svenska informationsteknologiindustrin. Laboratoriets mål är utveckling av nya, vetenskapligt välgrundade och systematiska metoder och tekniker för konstruktion av inbyggda realtidssystem for kommunikation och styrning av datanät. Ett distribuerat system definieras som en mängd kommunicerande som delsystem tillsammans ger användaren en efterfrågad systemfunktion. Det som skiljer distribuerade system från andra är kommunikation mellan delsystem, dvs kommunikationsprotokoll. DSLABs verksamhet har därför koncentrerats mot konstruktionsmetoder och mekanismer för kommunikationsprotokoll och distribuerade tillämpningar. I metodutvecklingsdelen har arbetet koncentrerats på utveckling av formella metoder som medger (semi-)automatisk syntes och resonemang om protokollspecifikationers korrekthet samt utveckling av verktygsprototyper. På verktygssidan bäddas de matematiska metoderna in i intuitiva användarsnitt för att, som långt som möjligt, göra metodverktygen tillgängliga också for användare utan djupa teoretiska kunskaper.

SICS Ramprogram 1990/91 --1992/93

Mekanismdelen av arbetet omfattar datorarkitekturer för protokollimplementeringar samt distribuerade applikationer. Arkitekturinsatsen har varit

koncentrerat på understöd for att finna, identifiera och minimera flaskhalsar i protokollimplementeringar samt konstruktion av en effektiv protokollmaskin for

höghastighetsnät. På tillämpningssidan tas fram interprocess/objekt mekanismer

samt verktyg som testas genom utveckling av distribuerade tillämpningar. DSLAB har målmedvetet strävat att fortlöpande integrera sina resultat i prototyper av experimentella för systemutvecklingsmiljöer att därigenom åskådliggöra och omvandla metodiken till praktiskt intressanta verktyg för konstruktion. Målet är att möta industrins behov av kraftfulla hjälpmedel som understödjer olika moment vid

systembyggande så att specifikation, och test av konstruktionen verifiering kan genomföras före implementering.

Uppnådda forskningsresultat överförs fortlöpande till såväl i form av industrin, prototyper som genom samarbetsprojekt. Man har byggt upp en stor erfarenhet av

användning av formella konstruktionsmetoder, effektiva protokollimplementeringar, utveckling av konstruktionsmiljöer och distribuerade tillämpningar. I arbetet här

läggs stor vikt vid både existerande och förväntade standarder som utgör en viktig förutsättning för resultatens genomslagskraft.

Vetenskaplig relevans: Laboratoriet har publicerat ett stort antal bidrag i välrenommerade internationella tidskrifter och konferenser. Flera publikationer har tillkommit efter inbjudan.

Laboratoriet är involverat i konkret projektsamarbete med erkända forskargrupper över hela världen. Bl.a deltar DSLAB i två av de relativt få och prestigeladdade projekten inom ESPRIT Basic Research Action.

Flera av seniorforskarna vid DSLAB har varit/är engagerade i programkommittéarbete i fem sammanlagt konferenser. Labchefen har anförtrotts

huvudordförandeskapet i en för DSLAB central IFIP konferens, PSTV som arrangeras av SICS i Stockholm ijuni 1991.

Tre av laboratoriets seniora medarbetare är adjungerade forskare vid Uppsala Universitet. Labchefen âr adjungerad vid KTH. professor

Under föregående ramprogramperioden har 2 forskare uppnått 1 docentkompetens, har disputerat och 4 forskare har avlagt licentiatexamen.

Under kommande år planeras 3-4 disputationer, 2 licentiatexamina och en

docentutnämning.

Induatr-iellrelevahsk Industrins intresse för DSLABs resultat kan kort sammanfattas under fyra rubriker:

i formella konstruktionsmetoder och verktygsprototyper som understöder dessa, som tex Concurrency Workbench, Auto (importerat från EMC INRIA), (importerat från MCC), m.fl. har blivit for tillgängliga intressentforetagen. Kunskapsuppbyggnad inom pågår en rad företag. DSLABs metodhandbok och verktygsprototyper har blivit

mycket spridda, både bland svenska företag och internationellt, bla inom de EG- och Eureka-projekt som laboratoriet deltar i.

° Interaktiva visuella och multimediala programmeringsmiljöer utvecklade exempelvis med Loggie/Yaffy där verktygsprototyper nämnda ovan kan sammanföras till integrerade stödsystem.

SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

0 Definition av benchmarks för av utvärdering protokollimplementeringar, genomförande av benchmarkmätningar med hjälp av SPIMS, samt kunskap om var flaskhalsarna normalt finns i protokollimplementeringar. ° Prototypimplementeringar av standardiserade kommunikationsprotokoll med vars hjälp man kan bygga fullständiga datanät och distribuerade för tillämpningar kunskapsuppbyggnad. OSI och ARPA/Internet protokoll samt samtrafikprotokoll mellan lokala nät och paketradionät ingår.

Ett exempel utgörs av PROSINET, ett integrerat programpaket som fullständigt implementerar en rad distribuerade tillämpningar över ett samtrafiknät med LAN och paketradionät integrerade. Det har tagits fram inom projektet Datanät och Distribuerade tillämpningar vid DSLAB och delvis bygger på fritt tillgängliga programvaror (ISODE, KA9Qtcp/ip, NBSIPP4, ARPA Internet Protocol Suite) som kompletterats vid SICS. PROSINET har tagits över av Televerket Radio och kommer att ligga till grund for ett projekt kring mobila arbetsstationer i samarbete med Televerket Radio och ERA.

Samarbetet är speciellt välutvecklat med Televerket Radio (Rlt, RO/v, RO/b), Ericsson (ERA, ERE, ETX, Intelsa), Ellemtel (SU, TR) samt inom deltagarna Prometheus/Procom, speciellt Volvo och SAAB. Kontakter med ABB och IBM är under uppbyggnad.

LOGIKPROGRAMMERINGSSYSTEM (LPSLAB)

Laboratoriechef: Seif Haridi

Den övergripande målsättningen för forskningen inom LPSLAB har varit att utveckla och förbättra i att utöka logikprogrammeringstekniken, syfte dess praktiska användbarhet. Forskningen har omfattat studier av teoretiska och pragmatiska aspekter av logikprogrammering (programtransformation, analys, uttrycksfullhet och semantik) och utveckling av effektiva för lösningsmetoder tillämpningar som karaktäriseras av tunga symboliska beräkningar. Sådana blir allt fler tillämpningar och spänner över såväl programvaruutvecklingsmiljöer, databaser, och realtidssystem som system med automatiserad resonemangsförmåga, som exempelvis datoriserad behandling av naturligt språk och kunskapsbaserade system.

Forskningen har varit riktad mot för ovannämnda programmeringsteknik tillämpningstyper. Arbetet har fokuserats på parallell behandling. Framgångsrika pionjärinsatser har orts på hittills svárlösta tekniska problem som programmering av parallella Laboratoriet datorsystem. har uppnått sitt mål att ta fram logikbaserade system (eller-parallella) som medger att Prologprogram skrivna utan kännedom om ett mâlsystems beskaffenhet automatiskt kan anpassas till det aktuella systemet och exekveras effektivt, med bra utnyttjande av systemets resurser (vad gäller antal processorer, minnesstorlek och liknande). Det innebär att ett program skrivet och uttestat vid en konventionell arbetsstation utan ändring kan köras på en parallell dator när det finns behov av prestandaökning. Ett annat viktigt resultat är av framtagning riktlinjer för användning av logikprogrammering for utveckling av storskaliga realtidssystem.

Uppnádda forskningsresultat överförs till industrin, såväl i form av prototyper som genom samarbetsprojekt. Samtidigt har laboratoriet kunnat sin förnya forskning

SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

genom initiering av arbete med nästa generation av logikspråk (Andorra) med syfte att ytterligare vidga teknikens användningsområden. Man har byggt upp en stor erfarenhet av multiprocessorsystem. Det har bl.a lett till framtagning av ett nytt, patentsökt datorarkitekturkoncept (Data Diffusion Machine, DDM i samarbete med Bristol Universitet) som förenar fördelarna hos meddelandebaserade multiprocessorsystem (som t.ex Hypercube och transputersystem) och system med gemensamt minne (som t.ex Sequent och Multimax). En prototyp för DDM utvecklas fn. Vetenskaplig relevans: Laboratoriet har publicerat ett stort antal recenserade uppsatser vid internationella vetenskapliga konferenser och i tidsskrifter. Ett 40-tal föredrag har presenterats vid internationella workshops. Laboratoriechefens arbete har på inbjudan presenterats vid The International Fifth Generation Computer Systems konferensen i Tokyo och PARLE89. Han och andra av LPSLABs forskare ingår/har ingått i ansedda konferensers programkommitteér. Laboratoriechefen var ordförande vid The Fourth International Symposium of Logic Programming i Seattle 1987 och har anlitats som sakkunnig i samband med tillsättning av två fasta professurer vid amerikanska universitet. Han har på FNs uppdrag deltagit i planering av FN finansierad forskningssatsning i Egypten. Laboratoriechefen är adjungerad professor vid KTH. Vid laboratoriet utvecklade prototyper (SICStus, Aurora, BC-Machine, Mixtus) utgör state of the art inom forskningsvärlden. Två forskare (B. Hausman och M. Carlsson) har disputerat under perioden. Två forskare (K. M. Ali och A. Ciepielewski) har utnämnts till docenter vid KTH. Industriell relevans: SICStus Prolog vidareutvecklas inom ramen för ett [T4 projekt, Industrialisering av SICStus Prolog. Frågan om en kommersiell vidareföring utreds. Intresse for SICS eller-parallela system (Aurora och BC/MUSE) har visats från såväl maskin- som programvaruleverantörer (Sverige, USA, Belgien). LPSLABs medvetna val att så långt det är möjligt basera sin forskning på kommersiellt tillgängliga program- och hårdvarusystem ökar förutsättningarna för resultatspridning. Den industriella potentialen hos dessa system är uppenbar och en framgång här är måhända betydelsefull för att öka användningen av parallella datorer. DDM har skapat ett stort intresse och kan utgöra ett frö till ett nytt verksamhetsområde för den svenska industrin. .Andorra-och .vissa delar av DDM-arbetet bedrivs inom ramen ett Esprit 2projekt (Pepma).

KUNSKAPSBASERADE SYSTEM (KBSLAB) Laboratoriechef: Rune Gustavsson

Det övergripande målet för laboratoriet har varit utveckling av metoder och verktyg för konstruktion av kunskapsbaserade system. Under den gångna perioden har laboratoriet skapat en fruktbar samverkan mellan en grundläggande AI-forskning och praktiska erfarenheter av utveckling av kunskapssystemprototyper, som resulterat i identifiering av svagheter hos och hinder för kunskapsteknikens användbarhet samt formulering av forskningsproblem som skall attackeras.

SICS Ramprogram 1990/91 --1992/93

KBSLAB har fått ökad förståelse för i vilka situationer kan kunskapsteknik tillämpas samt av vilka egenskaper som karakteriserar bra metoder och verktyg för identifiering, strukturering, överföring till datorn och behandling av begrepp, fakta och samband dem emellan när man står infor en konkret uppgift.

Laboratoriet har koncentrerat verksamheten på följande teknikområden: ° Kunskapsrepresentation och resonemang, 0 implementeringsspråk for kunskapsstrukturer samt ° människa-maskin kommunikation. Som drivande tillämpningsområden har KBSLAB valt konstruktion och (design) datorbaserad naturligt språk förståelse.

Ett klassiskt kunskapsbaserat system innehåller systemdelarna kunskapsbas, inferensmaskin samt människa-maskin gränssnitt. Dessa svarar mot komponenter begreppen kunskapsinnnehåll, resonemangstyp och kunskapskommunikation i en tillämpning. Avancerade tillämpningar av kunskapsteknik förutsätter dels en utveckling av ovannämnda systemdelar, samt ofta en integration av kunskapsbaserade system med befintliga datasystem, som tex databaser eller CAD system. Tekniker och metoder for representation av kunskapsstrukturer utgör således en viktig komponent för utveckling av kunskapssystem. En annan viktig komponent behandlar och kunskapsinsamling utveckling av ändamålsenliga användargränssnitt. Darorbaserad naturligt språk förståelse med dialoghantering är både en tillämpning av kunskapsteknik och en teknikkomponent för utformning av avancerade människa-maskin gränssnitt.

Vetenskaplig relevans: Laboratoriet har publicerat ett stort antal recenserade uppsatser vid internationella vetenskapliga konferenser och tidsskrifter. Ett 20-tal föredrag har presenterats vid internationella workshops.

Laboratoriechefen är adjungerad professor i AI vid Lunds Universitet. Han har varit sakkunnig vid tillsättande av en professur, samt varit opponent och medlem i betygskommittéer. Han ingår också i STUs styrgrupp för ramprogrammet Datavenskap samt är med i programkommittén för IFIP WG10.2 Working Conference. Forskningen kring naturligt språk vid KBSLAB har rönt speciell internationell och uppmärksamhet arbeten finns representerade i bokform. Två av laboratoriets forskare ingår i organisationskommitten för en internationell workshop Natural Language Processing and Logic Programming (som skall äga rum i Stockholm, 1991).

Forskningsprototyper har utvecklats inom områdena förståelse av naturligt språk, inlärning, logikbaserade språk (GCLA och lambda Prolog) samt experimentella kunskapssystem. Under perioden har en av KBSLABs medarbetare avlagt TeknLic-examen.

Industriell relevans: Kunskapssystem har hittills fått ett industriellt genomslag i felsöknings- och konfigureringssammanhang. Andra typer av tillämpningar är för närvarande svåra att realisera kostnadseffektivt. Kunskapsteknikens potential består dels av de produktivitetsvinster som kan uppnås genom den programmeringsteknik som har utvecklats av AI-forskningen och dels av teknikens möjligheter att ta till vara människors erfarenheter och kunskap och på så sätt öppna nya tillämpningar for datoranvändare.

KBSLABs resultat kommer successivt att införas i de metod- och hjälpmedelspaket som används i experimentverksamheten. Ett antal experiment har genomförts under perioden varav några utvecklats till fleråriga projekt. Laboratoriet är involverat i IT4projektet En experimentell kunskapsbaserad miljö för konstruktion, i ProArt 7

SICS Ramprogram 1990/91 --199W93

delprojektet inom Prometheus (Eureka/IT4) samt i MDA-programmet. 2 samarbetprojekt med IBM Nordiska Laboratorier har genomförts.

3. UPPNÅDDA RESULTAT Den positiva utveckling som SICS har haft sedan starten i november 1985 har möjliggjort en kombination av målbunden, industrirelevant forskning av hög vetenskaplig kvalité med industriella effekter. Självklart kommer nyttiggörande av uppnådda, och framtida, SICS resultat att vara beroende av företagens egna satsningar. Breddning och fördjupning av SICS kontakter med omvärlden har skett med den egna forskningen inom ramprogrammet som bas. Ramprogrammet utgör en förutsättning for att SlCS forskning inte skall tunnas ut eller förlora sin långsiktighet. I skrivande stund återstår c:a 1,5 månad av det pågående ramprogrammet varför en uppsummering av uppnådda resultat begränsas till Redovisningen nedan sammanfattar uppnådda resultat i form av examina och internationella publikationer som utgör ett mått på den vetenskapliga kvalitén; utvecklade, spridbara prototyper som bl.a avspeglar arbetets resultatorientering; etablerade, konkreta internationella projekt och samarbete som ger oss möjlighet att på daglig basis hålla kontakt med den internationella forskningsfronten.

EXAMINA Under perioden har 3 SICS-forskare avlagt doktorsexamen; Bengt Jonsson (Uppsala Universitet), Bogumil Hausman (KTH) och Mats Carlsson (KTH). 5 forskare har fått Teknologie Licentiat-examen. En forskare har utnämnts till adjungerad professor (vid Lunds universitet) och 4 till docenter (vid KTH och Uppsala Universitet). Ett stort antal examensarbeten (civ.ing och ñlkand) har genomförts inom ramen for SICS projekt. Under ba 1990/91 förväntas ytterligare 3-4 doktorsdisputationer och ett antal tekn.Iic.-examina.

PUBLlKATIONER MM Forskningsresultaten uppnådda under perioden har dokumenterats i 46 SICS Research Reports och 21 SICS Technical Reports. SICS forskare har också publicerat ett 80-tal recenserade artiklar och föredrag i internationella vetenskapliga tidskrifter och konferenser. Ytterligare ett IO-tal ibidraghar accepterats for publikation efter 15 maj 1990. Därutöver har SICS forskare aktivt bidragit med c:a 100 presentationer vid internationella workshops.

PROTOTYPER Bland de nya externt tillgängliga prototyperna kan nämnas följande: - , ett programsystem for formell analys av kommunicerande processer som utvecklas i samarbete med University of Edinburgh och University of Sussex i Storbritannien. Programvaran har utvärderats inom Ellemtel och Televerkskoncernen. - SEIMS, en metod och stödsystem for definition av benchmarks och mätning av prestanda hos protokollimplementeringar. Ett antal forskningslicenser och en forsta kommersiell licens (Motorola) har beviljats.

SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

- Lgggje och 11m är prototyper av verktyg för konstruktion av visuella programmeringsmiljöer som utvärderas av ABB och Televerket. En forskningslicens har beviljats (Stanford universitet). EGs FoU program DRIVE har begärt att få använda dessa verktyg och CWB i programarbetets genomförande. Verktygen har används för framtagning av bl.a - Glans, en editor för en grafisk syntax till ett av ISO standardiserat speciñkationsspråk, LOTOS - QQE, en visuell miljö for konstruktion av distribuerade system som utvärderats av Televerket Radio - SIQSLQ: Egglgg (version 0.6) med manual har spridits (fn cza 180 forskningslicenser och drygt 1000 användare ) till industrier sammanslutna i FDF och andra (universitet, forskningsinstitut och industriella forskningsavdelningar över hela världen). & blev först att besluta att använda denna kommersiellt. 4 licenser för utvecklingssystemet och ett stort antal run-timesystem har sålts av SICS utan underhållsansvar. Första utgåvor av en industraliserad SICStus, ISP, har spritts till intressentema. -Aug, världens första fungerande prototyp av ett fullständigt parallellt Prologsystem på multiprocessorer, har stabiliserats (version Foxtrot) och används som forskningsverktyg vid i några forskningsinstitutioner Sverige, USA, Storbritannien, Belgien, Korea och Japan. Systemet har ramgångsrikt testats för parallellisering av ett stort expertsystem och ett system för behandling av naturligt språk. - - en fungerande prototyp av ett multiprocessorsystem (utvecklat av SICS) för exekvering av Prolog-program med lokalt minne har tagits fram. Portering av BC-modellen (MUSE) till ett kommersiellt multiprocessorsystem har genomförts med mycket goda resultat. Spridning av systemet är nära förestående. med avseende på testbarhet vid elektronikkonstruktion har illustrerats genom ett system utvecklat i G0ldWorks i syfte att studera i vilken mån kunskapstekniken är ingenjörsmässigt mogen. - Inom elektronikkonstruktionsområdet, har ett [T4 projekt tagit fram en prototyp av system för som är sammankopplat till CAD system som används inom Ericsson. - Ett högnivå-logikspråk baserat på partiella induktiva definitioner, QQLA har utvecklats och genomgår utvärdering.

PERSONALRÖRLIGHET Sedan 87-07-01 har 19 personer från SICS till annan övergått verksamhet efter en anställningstid på mellan 7 månader och cza 3 år. Två personer återfinns idag inom högskolan (KTH och CTH), 1 på IM och övriga inom industrin (2 i USA). I två fall var Övergångarna knutna till industriellt Övertagande av SICS prototyper; i 5 fall fortsätter personerna inom projekt som har påbörjats som mellan samarbetsprojekt industriföretag och SICS.

SICS Ramprogram 1990/91 --1992/93

INTERNATIONELLA KONTAKTER I SICS mandat ingår att bedriva forskning på en hög internationell nivå i nära kontakt med utländska forskningscentra. SICS strävar också efter att få en högre avkastning på sina insatser genom en internationell ofta forskningssamverkan, i projektform. Under perioden har det europeiska forskningssamarbetet kommit i fokus.

Gigalips samarbete

SICS (LPSLAB) samarbete med Argonne National Laboratory, USA och Bristol University i Storbritannien har genomförts framgångsrikt. Första spridbara versioner av AURORA (Echo, Foxtrot) har annonserats. Parterna bedömer att samarbetet har gett mycket bra utdelning: snabb utvecklingstakt genom planerat utnyttjande av allas resultat, hög kvalitet som kan tillskrivas parternas beroende av varandra och den goda kommunikationen, en allsidig utvärdering av olika aspekter av systemet och en stor uppmärksamhet for projektet. Samarbetsomrádet utvidgas fn, både innehállsmässigt och geografiskt. Gigalips workshops samlar universitets- och industriforskare frán Sverige, Storbritannien, USA, Belgien, Västtyskland och Japan.

Samarbete med Japan

SICS har mycket goda kontakter med japansk forskning. Två av SICS forskare har gästforskat på ICOT under perioden (på lCOTs bekostnad). ICOT använder SICStus Prolog och har aktivt till förbättringar bidragit av systemet. ICOT har också deltagit i utvärderingen av Aurora systemet framtaget inom Gigalips-projektet. På senare tid har stora japanska dataföretagen (Hitachi, NEC, Fujitsu) visat SICS stort intresse och föreslagit forskningssamarbete (inga samarbetsprojekt har dock startats). Traditionen av svensk-japanska workshops har fortsatt (sedan 1989 med italiensk medverkan). SICS tillhör en exklusiv skara (5 - 10 st) av forskningsorganisationer som kostnadsfritt får tillgång till arbetsstationer (PSI) utvecklade inom det japanska 5-te generationens datorprojektet.

SamarbetemedUSA Flera av SICS forskare har ett förflutet inom amerikansk och industri. Dessa forskning och nya kontakter utvecklas och stärks genom gâstforskarutbyte. Vi etablerar fn ett projektsamarbete

med Xerox Parc. Stora företag som Sun Microsystems och Motorola

har uttryckt intresse för samarbete med SICS. En av de seniora forskarna har under 1989/90 tjänstgjort som professor vid ett universitet i Texas.

Europeiskt forskningssamarbete DSLAB samarbete med University of Edinburgh och University of Sussex har vidareutvecklats. En forskare tillbringar 3 månader per år i Edinburgh. Samarbetet rör för närvarande vidareutveckling av processalgebran CCS för att omfatta dynamiska kommunikationsmönster och utveckling av Concurrency Workbench, ett programsystem för formell analys av system av kommunicerande processer baserad på algebra och logik. SICS KBSLAB har slutit ett samarbetsavtal med Stanford Research Institutes filial i Cambridge, UK. Samarbetet kommer att under 1990 producera ett europeiska grundsystem för datorbaserat behandling av naturligt språk (för svenska).

Esprit 2

Under budgetåret 1988/89 har SICS kommit in i 3 samarbetsprojekt inom Esprit 2.

SICS Ramprogram 1990/91 --1992/93

° Parallel Execution of Prolog on Multiprocessor PEPMA till Architectures, syftar förfining och vidareföring (mot industrialisering) av existerande samt utveckling av nya, mera avancerade modeller för parallell exekvering av Prolog på multiprocessorer. De nya modellerna innebär en kombination av ELLER-parallellism och s.k. beroende OCH-parallellism via ett virtuellt delat minne. De olika modellerna kommer att utvärderas bl.a i storskaliga tillämpningar. Inom projektet kommer att utvecklas en utvidgad Prolog som medger utnyttjande av potentialen hos de olika beräkningsmodellerna. Totalinsats 45 personár under 3 år, varav SICS svarar for 9. SICS insatser finansieras av Ericsson, Televerket och STU. Projektkonsortiet består av BIM (Belgien), SICS, Meiko Ltd (UK) samt universiteten i Madrid, Leuven och Bristol. ° SICS medverkar i 2 projekt (Concur och Spec) inom ramen for Esprit Basic Research Action, BRA med en insats av c:a 3 personer/år under 2,5 år. Dessa projekt, som har grundforskningskaraktär är väl integrerade i SICS ramprogram ° SICS medverkar i 2 projektforslag som har fatt preliminärt i samband godkännande med senaste ansökningsomgángen inom Esprit (10 janari 1990). Definitiva beslut väntas under juni 1990. Om projekten förverkligas räknar vi med att arbetet skall genomföras av personal från både SICS och intressentföretagen.

Eureka / Prometheus

SICS medverkar i Prometheus-projektet inom ramen for Eureka DSLAB programmet. medverkar i ProCOM och KBSLAB i ProART delen av projektet. Finansiering på svensk botten sker via [T4 programmet. SICS insats totalt c:a 12 personår under 3 år.

DRIVE

SICS medverkar (DSLAB deltar som underleverantör till Televerket) i forskningsprogrammet Dedicated Road Infrastructure for Vehicle Safety in Europe, DRIVE. Programmets tekniska mål sammanfaller i stora delar med Eurekas Prometheusprojekt men fokuseras pá infrastruktur och miljöaspekter.

MEDVERKAN I NATIONELLA FOU SATSNINGAR Utvecklingen av insatser utanför ramprogrammet har gått snabbt. Från 1,7 mkr under bå 1986/87; 5,4 mkr under 1987/88, 13,4 mkr under 1988/89 till c:a 17 mkr 1989/90 (enligt prognos, april 90). 4 SICS samverkan med den svenska industrin och medverkan i nationella FoU satsningar är ett uttryck för strävan att vidga kontaktytan mot intressenterna och andra. SICS har under perioden kommit in och medverkat i ett stort antal inom projekt ramen for informationsteknologiprogrammet, lT4. Insatserna har omfattat fdrstudier, koordinering, deltagande i styr- och referensgrupper samt projektarbete. Inom IT4 ramen finansieras SICS bidrag till det europeiska programmet Eureka (Prometheus). De olika projekten omnämns i avsnitten som beskriver laboratoriemas verksamhet. Inom ramen för STUs insatsomráde Driftsutvecklingssystem for processindustri, DUP har SICS genomfört två forstudieprojekt som avrapporterats. Inom ramen for STUs och Arbetsmiljöfondens gemensamma forskningsprogram Människor - Datateknik - Arbetsliv, MDA genomför SICS ett projekt. Första prototyp av ett planeringssystem för byggarbetsplatser har demonstrerats i oktober 1989 och avrapporterats vid en MDA konferens i mars 1990.

SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

SICS är värd för NORDUNETs projektsamordning. NORDUNET projektets mål är att sammankoppla de olika nordiska forskningsnäten med Europa och USA. SICS har medverkat aktivt i 3 Mekan projekt. En systemprototyp finns tillgänglig och 2 rapporter har publicerats. SICS resultat och kompetens utgjorde grunden för ett antal industriñnansierade samarbetsprojekt. Några exempel ges nedan. DSLAB - En rapport över det internationella läget för OSI, särskilt konformitetstestning, har utarbetats på uppdrag av Sveriges Tekniska Attachéer i USA och Japan. - Laboratoriet har medverkat i utvärdering av Loggie for utveckling av stödsystem för standardisering av kommunikationsprotokoll för mobil ISDN (GSM) i samarbete med Televerket Radio och ERA. - Samarbete med Ellemtel AB kring tekniker Utvecklings och verktyg för protokoll design. LPSLAB - En Mekan-rapport Industriell tillämpning av logikprogrammering har tagits fram. - Ett samarbetsprojekt med IBM Nordiska Laboratorier har genomförts. Resultaten har lett till att SICS fn medverkar i införandet av föreslagna förbättringar i en kommande IBM produkt. KBSLAB - Ett samarbetsprojekt med ABB Automation studerade möjligheten att med hjälp av kunskapsteknik konstruera ett stöd för konfigurering av Asea Master. Ett samarbetesprojekt inom området anläggningskonstruktion har initierats. - Ett med IBM samarbetsprojekt Nordiska Laboratorier inom området kunskapsteknik genomförts. - Ett samarbetsprojekt med IBM Nordiska Laboratorier inom området och naturligt sprákbehandling pågår. - Ett samarbetsprojekt med Ellemtel inom området stöd för konstruktion av teletjänster har genomförts.

SICS SOM EN MÖTESPLATS SICS blivit

har, särskilt efterinflyttningen till Electrum, något av en mötesplats inte_

barafdr forskare från hela världen men också för industripersonal och studenter. Vi tar emot många prominenta utländska besökare som hänvisas till oss av t.ex IVA och Svenska Institutet. av en höjdpunkt Något utorde ett besök av en grupp finska riksdagsman hösten 88. Det viktigaste är dock att många av industrins tekniker besöker oss ofta och informellt, for att få hjälp med problem eller lämna ett för SICS att bita i.

Gäslfonkare Under perioden har 9 gästforskare från intressentforetagen arbetat på SICS: Ericsson 2 personer, Ellemtel 3 personer, Televerket 3 (varav 2 Infologics) personer och Bofors Electronics 1 person.

SICS Ramprogram 1990/91 --1992/93

De utländska gästforskarna har kommit från: Storbritannien (2), USA (5), Australien (1), Belgien (1), Danmark (1), Holland (1), Italien (1) och Norge (1) (endast vistelser längre än 2 veckor har tagits upp här). Besök, seminarier, workshops SICS har under perioden presenterat sin verksamhet för ett stort antal besökare, ofta i relativt stora grupper. De flesta av grupperna har kommit från olika instanser inom SlCS sponsorföretag. Besöksprogrammen har då kunnat anpassas till våra gästers intresseprofil. Vi har också tagit emot ett par hundra individuella besökare, många av dem framstående utländska forskare. Flera av dem representerade industriella organisationer (Xerox Parc, MCC, Unisys, IBM, NEC, Hitachi, ECRC, ICOT). I flera fall har kontakt förmedlats till svenska företag. I januari 1988 hölls ett 2 dagars industriseminarium. Ett stort antal kortare seminarier riktade till industrin har dessutom genomförts. Ett stort antal forskningsseminarier har hållits, öppna för (och välbesökta av) industripersonal och universitetsforskare. Ett antal internationella workshops har anordnats av SICS. Särskilt framhölls här 3 workshops inom Gigalips samarbetet, ett informellt WS On Prolog as the Implementation Language for Natural Language Programming och 2 workshops inom området distribuerade system. Sammanlagt har cza 60 utländska forskare medverkat.

INFOHMATIONSVERKSAMHET SICS har påbörjat en anpassning av informationsverksamheten till sponsorföretagens behov. Frskningsrapporter ger inte läsarna inom industrin tillräckligt utbyte. Dessa rapporter bör ses som ett sätt att etablera och vidmakthålla kontakter inom den internationella forskningsvärlden och därigenom få tillgång till andras resultat. Ett beslut har tagits om initiering av en ny skriftsserie, SlCS Perspektiv som kommer att ha industrins tekniska personal som främsta målgrupp. av ett nyhetsblad, Utgivning SICS Nytt har påbörjats.

SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR SICS huvudsakliga uppgifter är att bedriva målbunden datavetenskaplig forskning inom för industrin viktiga områden samt att överföra forskningsresultat till praktisk användning. För att fullgöra dessa uppgifter är vi beroende bl.a av impulser från den akademiska forskningen (i Sverige och utomlands) och av möjligheter att överföra våra kunskaper och erfarenheter till människor som kan föra dem vidare dvs, studenter vid högskolor och universitet. Samverkan med högskoleväsendet är därför mycket viktig för SICS. En viktig och planerad effekt av sådan samverkan är av den förstärkning datatekniska utbildningen vid högskolor och universitet inom SICS kompetensområden. Tre av våra forskare är adjungerade professorer vid KTH och Lunds universitet. Under perioden har SICS personal lagt ner cza 10 personårs effektiv arbetstid på medverkan i högskolans grund- och forskarutbildning. Under höstterminen 1989 har SICS tillhandahållit 20 poängs påbyggnadsutbildning för civilingenjörer. Ett avtal som reglerar SICS medverkan i KTHs utbildning är under utarbetning. Ett 20-tal av våra anställda genomgår forskarutbildning som finansieras av SICS.

SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

4. RAMPROGRAM 1990/91 -- 1992/93

ARBETETS FORM OCH ORGANISATION

Arbetet inom ramprogrammet bedrivs i form av målformulerade De olika projekt. projektens mål (inom en projektgrupp, tex ett laboratorium) har gripbart samband med varandra och samverkar för att nå såväl kortsiktiga som långsiktiga mål. Lämpligt utrymme finns dock for att kunna genomföra undersökninar av nya idéer och rön (egna och andras). De olika laboratorierna definierar sina respektive bevakningsområden, dvs områden där inget eget projektsatt arbete bedrivs men som förväntas få betydelse för den egna forskningens genomslagskraft och (kompletterande konkurrerande ansatser).

Arbetet avses, som hittills, att genomföras inom 3 laboratorier.

RAMPROGRAMMETS INRIKTNING

Ramprogrammet 1990/91 -- 1992/93 avses att i huvudsak omfatta forskningsområden som beskrivits ovan. Mera detaljerad information kan inhämtas i t.ex SICS Annual Report 1989/90. Nedan hand förändringar anges i första i arbetsinriktningen. SICS har bevakat området neurala nät och kartlagt Under pågående forskning. perioden 1 juli 1990 till 31 december 1991 planeras en kompetensuppbyggnad genom i forsta hand studier, tillämpning och test av neuronnäts-teknik inom ramen för några existerande projekt, sannolikt i samarbete med intressenterna. Efter den initiala perioden på 1,5 år avser SICS att för intressentema redovisa planer för vidare arbete.

DISTRIBUERADE SYSTEM

Huvudinriktningen bibehålls oförändrad men en stark av innehållet förnyelse planeras eftersom flera av de delprojekt som bedrivits under innevarande ramprogramperiod har slutfdrts. är metoder och för Huvudinriktningen verktyg konstruktion av distribuerade system, datorsystemarkitektur for protokollexekvering samt distribuerade tillämpningar. Eftersom kärnan i distribuerade system, det som skiljer dem från andra systemtyper, är kommunikationsprotokollen så koncentreras arbetet också fortsättningsvis på dessa.

Det pågår fn ett planeringsarbete för ett flerårigt projekt, Multi-G som kommer att involvera Ericsson (Ellemtel), Televerket, KTH och SICS och behandla olika aspekter av höghastighetnät såsom _transmissiom_ växelfunktioner, multimedial_ interaktion,

programmeringsteknik och effektiva protokollimplementeringar. Projektet kommer

att utgöra en för DSLAB drivfaktor och mycket viktig testmöjlighet under det kommande ramprogrammet.

Laboratoriets bygger vidare på forskning som gruppens seniora forskare byggt upp under en tioårsperiod. Flera av de ursprungliga ideerna har industrialiserats samtidigt som nya ideer fortlöpande genereras och prövas. Laboratoriet består av en stabil, väl samtränad grupp med överkritisk massa som gör forskningsmiljön attraktiv. I den fasta personalen ingår 7 disputerade forskare och 5 licentiater. Det internationella kontaktnätet är väl utvecklat och är välkänd gruppen internationellt. Ramprogramresurserna förstärks agenom i ESPRIT Basic Research Action

deltagande

och Eureka/Prometheus.

SICS Ramprogram 1990/91 --1992/93

Följande forskningsinriktning och projekt planeras för treårsperioden 1990--93:

0 Formella metoder: FDT93 av den Vidareutveckling grundläggande semantiska modellen, resonemangsmetoder och språk för specifikation, verifiering och syntes av distribuerade system.

Målet under den kommande treársperioden är att förstå realtidsegenskaper, abstrakta datatyper och dynamisk i termer av topologi transitionssystem (tex processalgebror) och logik (t.ex modallogiker, Per Martin-Löfs typteori, etc)

° Experimentella konstruktionsmiljöer: Norrpada - En distribuerad visuell/multimedial språkorienterad utvecklas inom MultiGfleranvändarmiljö ramen. Arbetet bygger på erfarenheter från tidigare projektfaser. ° Kommunikationssystem: Protokollmaskinen, en prototyp utvecklas i samarbete med LPSLABs DDM-projekt inom MultiG-ramen. De ideer som tagits fram under tidigare ramprogramperiod kommer nu att testas experimentellt.

° Datanät och Distribuerade OODS - en distribuerad Tillämpningar: objektorienterad programmeringsmiljö samt verktyg för utveckling av distribuerade tillämpningar. Arbetet bedrivs inom MultiG-ramen, delvis i samarbete med KTH/NADA/IPlab. Tidigare resultat inom datanâtsområdet för arbetet. utgör en grund

LOGIKPROGRAMMERINGS- OCH PARALLELLA SYSTEM

Under ramprogramperioden 1987/88 -- 1989/90 har laboratoriets forskning gradvis vidgats, från sekventiella och eller-parallella till att Prologsystem omfatta programmering av parallella/distribuerade system samt parallella datorarkitekturer.

Infor det förestående ramprogramperioden avser laboratoriet att avspegla det genom förändring av sitt namn till Logikprogrammerings- och parallella system, med oförändrad förkortning, LPS.

Inom av verksamheten har logikprogrammeringsdelen man löst många grundläggande problem (kring OR-parallellism) och intresset vänds mot AND/OR parallellism och distribuerade beräkningar, särskilt och därmed realtidssystem knutna metodfrâgor. Inom arkitekturdelen fokuserar man på utvecklingen av en prototyp av ett parallellt system baserat på det generella datorkonceptet, Data Diffusion

Machine, DDM samt nödvändig Utöver grundprogramvara. traditionella tillämpningar kommer systemet att kunna köra skrivna applikationer i bl.a språk och system som tas fram i Genom detta logikprogrammeringsdelen. skapas goda förutsättningar att förena numeriska och symboliska beräkningar. l det förestående arbetet kommer man. att dra fördel av de goda kontakterna med i första hand amerikansk, brittisk och japansk samt forskning goda kunskaper om kommersiellt tillgängliga multiprocessorsystem.

Arbetets inriktning påverkas av bl.a följande faktorer: ° pågående uppbyggnad av industrins kompetens inom området har börjat komma till uttryck i form av funktionella krav på LP-tekniken och krav på integrerbarhet med konventionella programsystem. ° accentuerat behov av erfarenheter från olika tillämpningsomráden för parallell LP-forskning. ° ett förväntat genombrott för multiprocessorbaserad databehandling. ° klara belägg för att LPS laboratoriets systemprototyper har betydande affärsmässig potential.

SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

Gruppen är stabil, har en överkritisk massa och mycket hög internationell visibilitet. 7 doktorer, 2 licentiater och ytterligare 3-4 forskare på motsvarande nivå utgör gruppens kärna. Under 1990/91 förväntas ytterligare 3 disputationer.

Förändringar av arbetsinriktningen jämfört med föregående ramprogram förväntas bestå i: ° av gradvis avveckling mogna projekt med beaktande av exploateringsmöjligheter (Aurora och BC Machine, SICS OR-parallella system). ° vidareföring av nyare projekt dvs, Andorra (AND/OR parallellism) och Data DiffusionMachine. Båda projekten ingår, till en del, i Esprit-projektet PEPMA. DDM projektet kan komma att kräva industriengagemang redan i av delar forskningsprototypfasen. Framtagning av grundprogramvara för DDM (operativsystem) kommer att ske inom ramen troligen for ett nytt Esprit projekt och med medverkan av industripersonal. En viktig förväntad effekt av DDM arbetet är uppbyggnad av hög kompetens inom operativsystem (i samarbete med DSLAB), ett viktigt område där högskolebaserad forskning i stort sett saknas i Sverige. ° förstärkning av teknikintegrationsprojekt (storskaliga system baserade på objektorienterad ansats och constraints logic programming). Laboratoriet avser att i samarbete med bl.a Xerox Parc utveckla ett objektorienterat språk (arbetsnamn: Janus) som med logik som grund erbjuder en mycket effektiv realisering av distribuerade och parallella realtidssystem samt understödjer formell konstruktion av program. ° etablering av tillämpningsprojekt for parallell logikprogrammering, i första hand för OR-parallella system. Den insatsen förväntas främja möjligheterna till industriell vidareföring av Aurora och BC/Muse.

KUNSKAPSBASERÅDE SYSTEM

Huvudinriktningen föreslås oförändrad, dvs forskning inom området kunskapsbaserade system. En starkare fokusering av laboratoriets arbete kommer dock att genomföras. Grunden för en sådan fokusering har lagts genom erfarenheter av genomförda tillämpningsprojekt och identifiering av problem tillsammans med SICS intressentgrupp, uppnådda egna forskningsresultat samt av etablering forskningssamarbeten med andra forskningscentra. Under de senaste åren har intresset och användningen av KBS-teknik vidgats från utveckling-av fristående s.k; expertsystem till inbäddade som stöd och system; komplement till existerande system. for KBS-teknik har Tillämpningsområdet samtidigt vidgats från problemlösningsstöd till för interaktiva miljöer kommunikationssystem mellan flera kunskapsbaser och användare. Denna utveckling ställer krav på utvecklad metodik och verktygsutveckling för KBS. Vid utvecklingen av verktyg och metodik måste bl.a tas hänsyn till såväl integrationsaspekter som stöd för systemuppbyggnaden under hela livscykeln, tex underhåll av kunskapsbaserna. En annan konsekvens är ökande prestandakrav på tekniker för att realisera avancerade mellan gränssnitt människa-maskin. Viktiga funktioner i ett sådant gränssnitt är till stöd för olika exempel former av dialoger och resonemang i naturligt språk.

Laboratoriet avser att under den kommande ramprogramperioden bedriva forskning med syfte att ta fram nyckeltekniker som är nödvändiga för att realisera kunskapsbaserade stödsystem (kunskapsmedier) for understöd av problemlösning och

SICS Ramprogram 1990/91 --1992/93

förhandlingar mellan flera användare. Arbetet bedrivs dels genom teknik- och metodutveckling dels genom uppbyggnad av plattformar för uttestning och demonstration av tekniklösningar. Metodik- och verktygsutveckling för KBS avses att bedrivas bl.a inom ett planerat Esprit- projekt, KADSZ. Tillämpningar av kunskapsteknik kommer att genomföras i nåra samarbete med SICS intressentgrupp. Identifierade problemområden, där samarbetsprojekt redan finns, är anläggningskonstruktion och tillämpningar inom naturligt språk behandling. Teknikutvecklingen kommer att demonstreras och uttestas i några skalbara plattformar, främst kring komponenterna S-CLE (Core Language Engine för svenska) och Pragma. S-CLE år ett bassystem for datorbehandling av naturligt språk anpassat till svenska som tas fram i ett samarbetsprojekt med Stanford Research Institute. Grunden for samarbetet har lagts genom tidigare SICS forskning kring plattformen SNACK-85. Under hösten 1990 beräknas grundkomponenten S-CLE vara klar och kommer att utgör stommen i flera plattformar för naturligt språk experiment. En forsta plattform, som bygger på denna avser att uttesta olika tekniker för interaktiv maskinöversättning. Nyckeltekniker är effektiv parsning och generering av meningar, inlärning av översättningsregler mellen språken uttryckta i logikformalismen QLF samt formalisering av domänkunskap inom översättningstillämpningen. Laboratoriet kommer att under 1991 utföra demonstrationer och uttestningar av i första hand engelska - svenska, eventuellt också svenska-tyska på en sådan plattform. Pragma, som utvecklats vid laboratoriet, är en plattform för studier av pragmatik inom naturligt språk. Pragma kombinerar olika tekniker för att understödja resonemang i situationer där korrekta beslut måste fattas trots ofullständig information. Resonemangen bygger på statistiska metoder, regelbaserade samt system neuronnätmetoder (back propagation). Nuvarande generation av Pragma modellerar en mikrovärld för att renodla uttestning av teknikerna. Tillsammans med S-CLE kan med en Pragma utvidgad planeringsmodul och en modalitetsmodul och en modul för speech acts kombineras med en dialoghanterare till en avancerad plattform för studier av olika problemtyper inom t.ex processövervakning. En sådan plattform behöver en avancerad inferensmaskin implementerad i ett lämpligt språk. Ett par kandidater är GCLA och Andorra, från KBSrespektive LPS-laboratorier. Vidare behövs en uppsättning av heuristiker. En tänkbar teknik att erhålla dessa är inlärning med hjälp av neurala nät. En annan familj av plattformar utgår från Målet är att studera dialoghantering. modeller för datorstödd kommunikation (vid t.ex och avtal). Vår problemlösning ansats bygger på, i första hand, resultat inom undervisningssystem. Grundtekniker för flertalet av plattformama rör olika aspekter av planering. Detta gäller såväl modellering, t.ex av reaktiva som planeringssystem, lämpliga implementeringsmetoder. Arbetet inom laboratoriet bygger på forskning som gruppens seniora forskare byggt upp under den gångna ramprogramperioden. En betydande nyrekrytering har ägt rum under det senaste året. Laboratoriet består för närvarande av en stabil kärna som bedriver teoretisk såväl som experimentell l den fasta 3 forskning. personalen ingår disputerade forskare och 3 forskare med lic. kompetens. Inom speciellt naturligt språk forskningen har gruppen högt internationellt anseende. Ramprogramresurserna forstärks genom deltagande i Eureka/Prometheus, Cost samt Esprit. 17

SICS Ramprogram 1990/91--1992/93

Följande forskningsinriktning och projektområden planeras för treårsperioden 1990/91--1992/93:

0 Naturligt språk bearbetning: Fördjupning och utvidgning av uppnådda resultat, inom bl.a inlärning, EBL. Utveckling av plattformar för studier av lingvistiska och begrepp tekniker. Uttestning av uppnådda resultat i realistiska miljöer. 0 Kunskapskommunikation: Forskning baserad på uppnådda resultat inom dialogmodellering. Anpassning av KADS-metodiken för av utveckling kommunikationssystem. Utveckling av plattform kring dialogmodellering.

° Kunskapsrepresentation och resonemang: Vidareutveckling av uppnådda resultat inom bl.a temporala resonemang. Utvidgning av Pragma. Utformning av lämpliga stödsystem för planering, tex utgående från PRS från SRI.

° Grunder för programmering av KBS: Uttestning av språket GCLA inom de föreslagna plattformarna.

° Kunskapsbaserad design: Uttestning av KADS-metodiken vid realistisk systemutveckling i samarbete med intressenterna. Framtagning av stödverktygsprototyper och resonemangsprinciper, tex grammatikstyrd design.

5. VERKSAMHET UTANFÖR RÅMPROGRÅMMET

SICS verksamhet utanför ramprogrammet kan delas in i tre aktivitetsslag:

° särskilda kunskaps- och tekniköverföringsinsatser,

utbildningsinsatser och

° forskningsprojekt som förstärker SICS ramprogram men som har tillförts extra resurser.

En viktig del av förutses, som hittills, ske i form av

målbundna och separat finansierade Dessa insatser projekt. avses komplettera den resultatspridning som sker inom och genom ramprogrammet. Projekt fonnuleras med utgångspunkt från den beställande organisationens behov. Det är svårt att bedriva sådana projekt inom då de oftast ramprogrammet är företagsspecifika och hanterar känslig information. Det finns en rad exempel på SICS uppdragsforskning där ett företag beställer arbete.

[Tai-projekten intar en särställning att bland genom avnämarna/deltagarna finns olika företagskollektiv; Dessa kollektivtfinansierade projekt (Osinet-s, Säkerhet i lokala nät, Industrialisering av SICStus, KBS för elektronikkonstruktion) kompletterar de bilaterala

kunskapsöverföringsprojekten. Nordunet-projektets förläggning till SICS

ger möjlighet för SICS forskare att bidra till utformning av strategin för nätuppbyggnaden och intresset nätet kring hjälper till att marknadsföra SICS kompetens.

Under den gångna avtalsperioden och under det kommande ramprogrammets första år står IT4 för en stor del av finansieringen. Då dessa projekt avslutas frigörs personal som till en del blir tillgänglig för en industriell vidareföring av projektresultaten.

från SICS till industrin utgör den mest effektiva mekanismen för spridning av ny kunskap och teknik. SICS erfarenheter pekar klart på att samarbetsprojekt stimulerar sådana övergångar.

SICS Ramprogram 1990/91 --1992/93

avser här kurser som ingår i högskolans grund-, vidare- och forskarutbildning i vilka SICS personal medverkar. Det är ett effektivt sätt att få till stånd kunskapsöverföring, stärka högskolans utbildning och bidra till ökningen av examination av licentiater och doktorer. De som drivs med särskilda anslag utgörs idag samt under de första 1-2 åren av perioden av Esprit (och ev Drive)-projekt och projekt som ingår STUs programlagda satsningar (MDA). Arbetet finansieras huvudsakligen av STU och industrin. Också inom ramen för IT4 har en del av insatserna den karaktären (Prometheus). Det som motiverar SICS ansträngningar att förstärka ramprogramforskningen på detta sätt är behovet att tidigarelägga viktiga projekt, som inte var möjliga/mogna nog att formulera i projektform i samband med ramprogramplanering samt att stärka problemorientering inom ramprogrammet. Dessutom behövs det, i en del projekt, tillskott för att nå en överkritisk insatsnivå. Esprit projekt som SICS deltar i utgör konkreta exempel därvidlag. Effekten av att SICS bedriver arbete både inom och utom sitt ramprogram är att endast en del (cza 60%) av personalen finansieras av ramprogrammet. Detta skapar ett tryck på SICS att ha beredskap for att kunna finansiera återstående personal på annat sätt. Det är en utmaning som hjälper SICS att vara lyhört på i första hand industrins behov. Vi ser med tillförsikt på framtiden. Många av SICS nuvarande ramprogramprojekt förväntas kunna leda till kunskaps- och tekniköverföringsinsatser under den kommande treårs perioden.

6. RESURSLÃGE OCH BEHOV Nedan ges resursförstärkningsförslag som, enligt vår uppfattning, ger goda förutsättningar for att utnyttja potentialen i SICS teknik och samtidigt befästa institutets ställning som ett framstående industriforskningcentrum. De ökade resurserna avser i första hand intensifiering av prototypimplementerings- och tillämpningsorienterat arbete for att därigenom skapa goda förutsättningar för tekniköverföring. DS-laboratoriet har stor tillvâxtpotential på grund av hög koncentration av seniora forskare och framförallt den intensiva industriella utvecklingen i Sverige inom kommunikationsområdet. Dessa faktorer underlättar formulering och styrning av nya projekt. Laboratoriet har vid slutet av pågående avtalsperiod 20 forskare anställda. Vidgning av arbetsområdet enligt ovan förutsätter resursökning med 15 - 20% dvs 3 - 4 personer. Ytterligare utökning med 3-4 personer ske utan risk för utspädning. LPS-laboratoriet förväntas klara resursförsörjning till redan pågående ramprojekt med befintlig personal. Personal från projekt som avvecklas förstärker nyare dito. Laboratoriet har vid slutet av pågående avtalsperiod 20 forskare anställda. Satsningen på tillâmpningsprojekt för parallell LP och intensifiering av datorarkitekturarbetekräver nya resurser. Beredskap för användarstöd och teknikanpassning till industriella krav fordrar också resurstillskott. Totalt + cza 10 - 20 % dvs 2- 4 personer. RBS-laboratoriet har behov av förstärkningar med seniora forskare samt, om den förväntade skall åstadkommas tillämpningsstymingen av utökning av antalet yngre forskare. Laboratoriet har vid slutet av pågående avtalsperiod 17 forskare anställda. Resurstillskott 4 - 5 personer eller cza 25%.

SICS Ramprogram 1990/91 --1 992/93

TOTALT

Vid slutet av pågående avtalsperiod beräknas 57 forskare arbeta vid SICS varav 33 inom

ramprogrammet. Summering av ökningsförslagen ovan ger 9 - 16 personer utöver

dagens nivå. Ökningen forutsâttes ske successivt under en treárs

period. Ungefär hälften av ökningen bör finansieras inom ramprogramanslaget. En ökning av ramprogramanslaget med cza 30% under treársperioden erfordras därför.

Utrustningssituationen är f.n. tillfredställande. ovan Personalökningen enligt förväntas medföra motsvarande ökning av utrustningsbehovet.

Bilaga

B A S F A K T A OM

KOLLEKTIVFORSKNINGSORGANEN

Cement- och Betonginstitutet CBI Swedish Institute of Computer Science SICS Institutet för förpackning och distribution Packforsk svenska Gjuteriföreningen sej? Grafiska Forskningslaboratoriet GFL Svenska Keraminstitutet SCI Korrosionsinstitutet KI Institutet för kvalitetsutveckling SIQ Institutet för livsmedelsforskning SIK Jordbrukstekniska Institutet JTI Institutet för metallforskning IM Metallurgiska och Bearbertningstekniska forskningsstationen Institutet för Mikroelektronik Möbelinstitutet Institutet för optisk forskning Plast- och Gummitekniska Institutet Forskningsstiftelsen Skogsarbeten Institutet för skogförbättring Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut STFI Stålbyggnadsinstitutet SBI Svenska Institutet för Systemutveckling SISU Svenska Textilforskningsinstitutet TEFO Institutet för träteknisk forskning Trätek Institutet för Tillämpad Matematik ITM Ytkemiska institutet YKI Institutet för vatten- och luftvårdsforskning IVL Institutet för Verkstadteknisk Forskning IVF

56 Forskning om ett alternativt arealutnyttjande Stiftelsen Bergteknisk Forskning BeFo 60 Stiftelsen Bioteknisk Forskning SBF 62 Datorstyrd Mekanik DAMEK Programstyrelsen 64 Styrelsen fär svensk brandforskning BRANDFORSK 66 Stiftelsen svensk detonikforskning SveDeFo 68 Intresseföreningen för Fluid Systemteknik IFS 70 Föreningen för Materialadministrativ Forskning MA 72 Stiftelsen för Membranteknik 74 stiftelsen Mineralteknisk Forskning MinFo 76 Kollektivt finansierat växtförädlingsarbete

CBI

Cement- och Betonginstitutet

Engelskt namn: Swedish Cement and Concrete Research Institute

Adress: 100 44 Stockholm (Drottning Kristinas väg 26) Telefon: 08-14 32 20 Fax: 08-24 31 37

VD/föreståndare: Åke skarendal

styrelseordförande: Lars Romare, Tyréns Företagsgrupp Institutet tillkom år: 1942 orsak Bedriva grundläggande och tillämpad forskning, vidareutbilda, informera samt delta i nationellt och internationellt normarbete inom området.

Omsättning 89/90 (kkr): 21.000

Ramprogram (kkr): staten (kkr): 1.600 industrin (kkr): 2.400

Statliga projektmedel (kkr): 500

Uppdrag (kkr): 9.000 internationella (kkr):

Annat

Småföretagskontakter

Antal medlemsföretag: svenska: 20 1 myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK Bostadsdepartementet/BFR

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.persona1 använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners SINTEF/NTH (No), VTT (SF), DTH (väsentligaste): (DK), DTI (DK), BCA (GB), Inst. E Torroja (E), Northw. Univ. (US), Univ. of Calgary (CDN)

Euvudsaklig verksamhet (% av budget): 25

kunskaps-/kompetensutbyggnad:

3 5 teknikspridning: 5 provning/testning: 5 standardisering: information/kurser: 30

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska 120 rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: 20 antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

S I C S

swedish Institute of Computer Science

Engelskt namn: Swedish Institute of Computer Science

Adress: Box 1263, 1164 28 Kista (Isafjordsgatan 26) Telefon: 08-752 15 00 Fax: 08-751 72 30

VD/föreståndare: Siwert Sundström fr år 1986

Styrelseordförande: Gösta Lindberg, Ericsson

Institutet tillkom år: 1985 orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 41.500

Ramprogram (kkr): staten (kkr): 10.000 industrin (kkr): 12.600

Statliga projektmedel (kkr): 9.000

Uppdrag (kkr): 8.000 internationella (kkr): 560

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: 20

_särskilda_medelA(kkr):

Personal (totalt juni 90): 63 forskare: 55 civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag:

l-UWQ

svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: NUTEK (STU)

samarbetspartners (väsent1igaste): Inmos Ltd, UK, Cap Gemini Innovation, Fra, BIM, Bel, Europeiska universitet

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 25 teknikspridning: 70 provning/testning: standardisering: information/kurser: S

Utvärdering:

Specialkompetens: Formella konstruktionsmetoder, distribuerade och parallella datorsystem, kommunikationsprotokoll, programmeringsteknik (särskilt logikprogrammering): datorbehandling av naturligt språk, multimedia, kunskapsbaserade system

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 29 övriga publikationer: 5 antal seminarier/kurser: 20 antal internationella föredrag:25 annat (antal licenser, avknoppningar etc): 100

SGjP Svenska Gjuteriföreningen Engelskt namn: Swedish Foundries Association

orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 10.700

Ramprogram (kkr): 4.550 staten (kkr): 1.800 industrin (kkr): 2.750

Statliga projektmedel (kkr): 1.017

Uppdrag (kkr): internationella (kkr): 425

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: 50 icke medlemmar: 25

Småföretagskontakter antal/år ca: 50 särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): 27 forskare: civ.ing/nat-vet: 10 övrig: 16

Antal medlemsföretag: svenska: 99 myndigheter: utländska: 30 övriga:

Departement/myndighet:

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): 1 univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt 4 450 kkr omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): Dansk Teknologisk Institut, Tåstrup; Danmarks Tekn Højskole, Lyngby; SINTEF, Trondheim; senter for Industriforskning, Oslo; Statens Tekniska Forskningscentral, Esbo; IceTec, Reykjavik, BCIRA, England; DLR, Bonn

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

Specialkunskap på det Specialkompetensz gjuteritekniska området

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 15 publikationer: 40 övriga antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

P a c k f 0 r s k

Institutet för förpackning och distribution

Engelskt namn: Swedish Packing Research Institute

Adress: Box 9, 164 93 Kista

Telefon: 08/752 57 00 Fax: 08/751 38 89

VD/föreståndare: Yngve Dagel fr år 1970

Styrelseordförande: Lars Henrik Forssblad, NCB

Institutet tillkom år: 1970 orsak Ämbetsskrivelse den 29 juni 1970 ang avtal mellan svenska staten och Stiftelsen Svensk Förpackningsforskning (Se Sveriges Statskalender 1991 S 1589)

Omsättning 89/90 (kkr) 16.000

Ramprogram (kkr) 15.000 staten (kkr) 6.200 industrin (kkr) 9.000

Statliga projektmedel (kkr):

Uppdrag (kkr): 12.000 (Utföres av Packforsk Konsult AB) internationella (kkr) 500

Annat

Uppdrag från (antal) .med1e!siöreta9=. 125 icke medlemmar: 125

småföretagskontakter antal/år ca: 400 särskilda medel (kkr): 600

Personal (totalt juni 90): 46 forskare: civ.ing/nat-vet: 22 övrig: 19

övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEKK

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal) l univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): IAPRI (UK), WPO (UK), SES, PIRA (UK), ETI (DK), DNB (No), AFNOR (Frankrike), BFSV (G), Incpen (UK), EPF (Nederländerna), Campden (UK), LNE (Frankrike), Rochester University of Technology (USA), Michigan University (USA)

Huvudsaklig verksamhet (% av budget):

specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 12 övriga publikationer: 8 antal seminarier/kurser: 15 antal internationella föredrag:12 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

G F L

Grafiska Forskningslaboratoriet

Engelskt namn: The Swedish Graphic Arts Research Laboratory

Adress: Box 5637, 114 86 Stockholm (Drottning Kristinas väg 47)

Telefon: 08-790 99 90 Fax: 08-790 99 86

VD/föreståndare: Anders Bovin fr år 1989

Styrelseordförande: Lennart Stockman

Institutet tillkom år: 1942 orsak Brist på inhemska råvaror till grafisk produktion (kemikalier och material)

Omsättning 89/90 (kkr): 10

Ramprogram (kkr): staten (kkr): industrin (kkr):

statliga projektmedel (kkr):

Uppdrag (kkr): internationella (kkr):

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

smáföretagskontakter antal/år ca: › » › 400 särskilda medel (kkr): 350

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: 180 myndigheter: utländska:

övriga:

Departement/myndighet:

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud):

samarbetspartners (väsent1igaste): UTT, Finland, DGA, Danmark, GI, Norge

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: u

NQQNC

provning/testning: s

LDLHUTUT

standardisering: s information/kurser: s

Utvärdering:

Specialkompetensz

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 10 övriga publikationer: 4 antal seminarier/kurser: 10 antal internationella föredrag: 3 annat (antal licenser, avknoppningar etc): 2

12 I

Svenska Keraminstitutet

Engelskt namn: Swedish Ceramic Institute

Adress: Box 402 29 5403, Göteborg (Origovägen 4) Telefon: 031-720500 Fax: 031-185380

VD/föreståndare: Roger Carlsson (frán 1975)

Styrelseordförande: Michael Ratcher, Permascand AB

Institutet tillkom år: 1956 orsak av ombildning Institutionen för Silikatkemisk forskning vid CTH i samband med J Arvid prof. Hedvalls pensionering

Omsättning 89/90 (kkr) 10.581

Ramprogram (kkr) staten (kkr) 2.300 industrin (kkr) 2.762

statliga projektmedel (kkr): 3.459

Uppdrag (kkr): 1.719 internationella (kkr) 105

Annat 1

Uppdrag från (antal) medlemsföretag: 130 icke medlemmar: 107

Småföretagskontakter antal/år ca: g _› 2_00_ särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 28 svenska: 24 myndigheter: utländska:

övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: CTH adj prof el likn (antal) univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt 10 omsättning: 1.365 kkr samarbetspartners (väsentligaste): CCR-Rutgers University, NJ, USA, GIRI-Osaka, Japan, GIRI- Kyushu, Japan, Oak Ridge Nat Lab, USA, RFA Jülich, Tyskland, Ecole des Mines de Paris, Frankrike, SI, Norge, ENSCI, Limoges, Frankrike, DSIR, New Zeeland

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

mars 1991 - internationell Utvärdering: utvärdering (STU/NUTEK)

Specialkompetens: a) Processteknik för keramer (4 ansvariga gruppledare med hög kompetens inom olika delområden vid internationell jämförelse; en femte specialist arbetar 20% vid SCI och 80% vid ERA Nobel) b) Elektronmikrosond-, bildoch svepelelektronmikroskopianalyser (specialist med 20 års praktisk erfarenhet).

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 18 + 85 konfidentiella uppdragsrapporter övriga publikationer: 2

antal seminarier/kurser: 10 antal internationella föredrag: 14 annat (antal licenser, BVknoppningar etc): 1

14 I Korrosionsinstitutet

Engelskt namn: Swedish Corrosion Institute Adress: 101, hus 25 Roslagsvägen 104 05 Stockholm Telefon: 08-790 98 00 Fax: 08-16 72 70 VD/föreståndare: Björn Linder sedan 1990 Styrelseordförande: Hans Sandberg, SSAB Tunnplåt Institutet tillkom år: 1965 orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 20.703 Ramprogram (kkr): 6.450 staten (kkr): 3.600 industrin (kkr): 2.850 Statliga projektmedel (kkr): 5.350

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: 47 icke medlemmar: 134

småföretagskontakter antal/år ca: 1.500 särskilda medel (kkr): 650

Personal (totalt juni 90): 36 forskare:

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronár): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt 6 omsättning: 3.200 kkr samarbetspartners (väsentligaste): CNRS Paris, NILU Norge, SVUOM Prag, BRE Watford, TAPPI USA, EPA USA, CISRI Beijing

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning:

NDUJUTQ

standardisering: information/kurser:

Utvärdering: nov 1989 (NUTEK/STU)

Specialkompetens: Fullständig täckning av korrosionsområdet med undantag av högtemperaturoxidation och vissa typer av spänningskorrosionssprickning inom kraftindustrin.

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 19 övriga publikationer: 23 antal seminarier/kurser: 12 antal internationella föredrag: 8 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

S I Q

Institutet för kvalitetsutveckling

Engelskt namn: Swedish Institute for Quality

Adress: Box 5178, 402 26 Göteborg (Gårdatorget 1)

Telefon: 031-73 08 75 Fax: 031-73 06 45

VD/föreståndare:

Styrelseordförande: Gunnar L Johansson, AB Volvo

Institutet tillkom år: Årsskiftet 90/91 orsak För att aktivt bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället.

Omsättning 89/90 (kkr):

Ramprogram (kkr): staten (kkr): industrin (kkr):

Statliga projektmedel (kkr):

Uppdrag (kkr): internationella (kkr):

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 33 svenska: myndigheter: utländska:

övriga: 3

Departement/myndighet: Industri- och civildepartementen

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.petsonal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): EFQM, ASQC, ADF

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbygqnad: 25 teknikspridning: 25 provning/testning: standardisering: information/kurser: 50

Utvärdering:

Specialkompetens: Kvalitetsutveckling

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

18 S I K Institutet för livsmedelforskning Engelskt namn: The Swedish Institute for food research Adress: Box 5401, 402 29 Göteborg (Frans Perssons väg) Telefon: 031-35 56 00 Fax: 031-83 37 82 VD/föreståndare: Kaj Mårtensson fr år 1990 Styrelseordförande: Folke Hjalmers, CTH Institutet tillkom år: 1946 orsak

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: 185 icke medlemmar: 35

småföretaqskontakter antal/år ca: 60 medel (kkr): 450

› särskilda

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: Göteborgs Univ, CTH adj prof el likn (antal): 3 univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): 25 forskarutbild. (antal stud): 12

Internationell samverkan: antal projekt 10 omsättning: ca 2,5 Mkr samarbetspartners (väsentligaste): Matforsk, Norge; VTT, Finland; DTI, Danmark; Campden Food and Drink Ass, UK; Food RA Leatherhead, UK; TNO, Nederländerna; Fraunhofer Institut, Tyskland; Oregon State Univ, USA; Brown University, USA

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kempetensutbyggnad: 40 teknikspridning: 50 provning/testning: standardisering: information/kurser: 10

Utvärdering: STU 1981

Specialkompetens: Ett flertal internationellt erkända kompetensomrádem bl a inom mikrostruktur/teologi och mikrovågsteknik

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 70 övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: 20 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

20 J T I Jordbrukstekniska Institutet Engelskt namn: Swedish Institute of Agricultural Engineering

orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 21.598

Ramprogram (kkr): staten (kkr): 3.100 industrin (kkr): 3.324

Statliga projektmedel (kkr): 5.540

Uppdrag (kkr): 2.700 internationella (kkr):

Annat 6.934

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: 15 icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: 1.000 särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): 64 forskare: civ.ing/nat-vet:

myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Koppling till univ/högsk: SLU adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: 800 kkr samarbetspartners (väsentligaste): Jordbrukstekniska institutioner i Norden och Västeuropa

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 75 teknikspridning: 10 provning/testning: 3 standardisering: 2 information/kurser: 10

Utvärdering: 1986: skogs- och jordbrukets

forskningsråd/Stiftelsen

Jordbruksteknisk Forskning

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 25 övriga publikationer: antal seminarier/kurser: 3-5 antal internationella föredrag: 10-15 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

22 I H Institutet för uetallforskning Engelskt namn: Swedish Institute for Metals Research Adress: Kristinas 48

orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 37.900 Ramprogram (kkr): 22.433 varav delkoll. 12.100 staten (kkr): industrin (kkr): statliga projektmedel (kkr): 4.814 Uppdrag (kkr): 10.632 internationella (kkr): 530 Annat 2 l Uppdrag från (antal): medlemsföretag: 34 icke medlemmar: 270

Småföretagskontakter

antal/år ca: 250 ›

övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: KTH adj prof el likn (antal): 2 univ.persona1 använd av inst. (personår): 5 grundutbildn. (antal stud): medarbetare deltar i 7 kurser på KTH forskarutbild. (antal stud): 13

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): SINTEF(No), VTT ( ), DTH(DK), NTH(N), RWTH(D), BAH(D), stratcor(USA), Surrey Univ(GB), Inst. f Materials Research(Japan), Tekn.Högskolan(Fin1), CISRI(Kina), IRSID(Fra), Techn.Univ. Kar1sruhe(D)

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 80 teknikspridning: 20 provning/testning: 0 standardisering: 0 information/kurser: ingår som en mindre integrerad del av kunskapsuppbyggnad och teknikspridning

Utvärdering: jan 1983 (NUTEK/STU)

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter/år: 94 övriga publikationer: IM-Nytt, Plåt-Nytt, årsrapport och verksamhetsbroschyrer antal seminarier/kurser: 12 antal internationella föredrag: 75 annat (antal licenser, avknoppningar etc): 2 st licensavtal

24 H E F O S Hetallurgiska och Bearbetningstekniska forskningstationen

Engelskt namn: Foundation for Metallurgical Research Adress: Box 812, 951 28 Luleå (Arontorpsvägen 1) Telefon: 0920-556 40 Pax: 0920-558 32 VD/föreståndare: Hans Sandberg fr år 1991 styrelseordförande: J Tidström, Ovaka Hellefors AB Institutet tillkom år: 1963 orsak

Omsättning 89/90 (kkr) 46.500 Ramprogram (kkr)

Småföretagskontakter antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): 73 forskare: civ.ing/nat-vet: 23 övrig: 45

Antal medlemsföretag: svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: LuTH, KTH adj prof el likn (antal) univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud):

samarbetspartners (väsentligaste): HTH, ECSC (Eur), CISRI (Kina), Rautaruuuki (Finl), IFE (No)

Huvudsaklig verksamhet (% av budget):

standardisering: information/kurser: 10

Utvärdering: juni 1983 (NUTEK/STU)

Specialkompetens: Genomförande av försök i våra försöksanläggningar. Pocesstyrning.

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: lll övriga publikationer: 2 antal seminarier/kurser: 12 antal internationella föredrag: 5 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

26 I H Institutet för Hikroelektronik Engelskt namn: Swedish Institute of Microelectronics Adress: Box 1084, 164 21 Kista

orsak

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: 20 icke medlemmar: 100

småföretagskontakter

övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt 10 omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): siemens, Thomson, LETI, IMEC, IMS Stuttgart, norska+danska televerk, DTH

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 50 teknikspridning: 44 provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 200 övriga publikationer: antal seminarier/kurser: 25 antal internationella föredrag: 50 annat (antal licenser, avknoppningar etc): 56

I

Höbelinstitutet

Engelskt namn: Swedish Furniture Research Institute

Adress: Box 27007, 102 51 Stockholm (Valhallavägen 191)

Telefon: 08-667 92 45 Fax: 08-660 43 04

VD/föreståndare: Irene Arell fr år 1985

styrelseordförande: Gunnar A Karlsson, sv Träind arb förb

Institutet tillkom år: 1967 orsak Förbättring och utveckling av varudeklarationer på möbler, Möbelfakta

Omsättning 89/90 (kkr): 7.932

Ramprogram (kkr): 5.267 staten (kkr): 2.461 industrin (kkr): 2.806

Statliga projektmedel (kkr): 586

Uppdrag (kkr): 1.334 internationella (kkr): 42

Annat 645

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: 830 icke medlemmar: 29

småföretagskontakter antal/år ca: 2000 särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 339 svenska: 339 myndigheter:

utländska: övriga: 2

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

till univ/högsk: CTH, Göteborgs univ., Konstfack Koppling adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt 4 ca 400 kkr omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): Dansk Teknologisk Institut, Norsk Teknologisk Institut, VTT, Finland, FIRA, England, LGA, Tyskland, CTBA, Frankrike, TNO, Holland, CATAS, Italien, AIDIMA, Spanien

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 27 teknikspridning: 26 provning/testning: standardisering: information/kurser: 22

Utvärdering:

färdiga möbler, Specialkompetens: funktionsstudier

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

30 I 0 F Institutet för optisk forskning Engelskt namn: Institute of Research Optical Adress: 100 44 Stockholm Telefon: 08-790 60 10 Fax: 08-789 66 72 VD/föreståndare: Klaus Biedermann Styrelseordförande: Hans Fletcher Institutet tillkom år: 1949 (1955) orsak Behov hos industri och försvar

Omsättning 89/90 (kkr): 12.760 Ramprogram (kkr): staten (kkr): 3.344 industrin (kkr): 2.850 Statliga projektmedel (kkr): 2.597

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

snåföretagskontakter (verksamheten påbörjades i maj antal/år ca: 90 med stöd från STU) särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare:

b\D\ON

civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 34 svenska: 34 myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: KTH adj prof el likn (antal): 1 univ.personal använd av inst. (peronår): 9 doktorander, 4 examensarbetare grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud): 8 (17 inkl KTH)

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsentligaste):

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering: dec 89 STU (NUTEK)

Specialkompetens: Optisk mätteknik, optisk telekommunikation, bildkvalitet

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 49 övriga publikationer: 3 antal seminarier/kurser: 5/7 (+8 KTH) antal internationella föredrag: 8 annat (antal licenser, avknoppningar etc): 12

P G I

Plast- och Gummitekniska Institutet

Engelskt namn: Swedish Plastic and Rubber Institute

Adress: Krokslätts Fabriker 30, 431 37 Mölndal

Telefon: 031-86 35 80 Fax: 031-76 09 09

VD/föreståndare: Lars-Gunnar Fogelberg

styrelseordförande: Carl Henrik Wendt

Institutet tillkom år: 1977 orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 14.218

Ramprogram (kkr): staten (kkr): 2.948 industrin (kkr): 3.680

Statliga projektmedel (kkr) 901

Uppdrag (kkr): 4.440 internationella (kkr): 299

Annat

Uppdrag från (antal): 121 medlemsföretag: icke medlemmar: 53

Småföretagskontakter antal/år ca: 700 särskilda medel (kkr): 800

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 123 svenska: 96 myndigheter: utländska: övriga: 15

Departement/myndighet: Industridepartementet

Koppling till univ/höqsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): 1/2 grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud): N

Internationell samverkan: antal projekt 4 omsättning: 1.200 kkr samarbetspartners (väsentligaste): IPRI, Japan, SINTEF, Jysk, Statoil

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering: Dec, 1988 (STU)

Specialkompetensz Avancerad CAE-behandling, plast och gummi. Bearbetning av polymera material, inkl teologi. Ytmodifiering genom ymppolymerisation.

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: ll övriga publikationer: 3 antal seminarier/kurser: 6 antal internationella föredrag: 2 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

Forskningsstiftelsen Skogsarbeten Engelskt namn: The Forest Operations Institute Adress: Box 1184, 164 22 Kista (Kistagángen 19) Telefon: 08-750 72 20 Fax: 08-750 96 77 VD/föreståndare: Jan Fryk fr är 1989 Styrelseordförande: Agge Norrström, Mälarskog Institutet tillkom år: 1964 orsak

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: 40 icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: 36 myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Jordbruksdepartementet/SJFR

Koppling till univ/högsk: sLu adj prof el likn (antal): univ.persona1 använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt S omsättning: 500 kkr samarbetspartners (väsentligaste): (BITS, ITTO Swedeforest betr uppdrag) FERIC, LIRA, NISK, Metsäteko, Skovteknisk institut, Helsingfors universitet, m fl betr forskningssamverkan

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 5-10 teknikspridning: provning/testning: 70-80 standardisering: information/kurser: 15-20

Utvärdering: mars 1990 (SJFR)

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 30 övriga publikationer: 14 antal seminarier/kurser: 30 antal internationella föredrag: 5-10 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

S k 0 g s f ö r b ä t r i n g

Institutet för skogsförbättring

Engelskt namn: The Institute for Forest Improvment Adress: Box 7007, 750 07 Uppsala (Dag Hammarskjölds v 181)

Telefon: 018-67 10 00 Fax: 018-30 94 47

VD/föreståndare: Karl-Rune Samuelson

Styrelseordförande: Eric Krönmark

Institutet tillkom år: 1967 orsak Behov av utökad skoglig biologisk FoU

Omsättning 89/90 (kkr): 36.139

Ramprogram (kkr): staten (kkr): 7.500 industrin (kkr): 7.224

statliga projektmedel (kkr): 1.589

Uppdrag (kkr): 10.241 internationella (kkr):

Annat 7.644

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: 150 särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): 81 forskare: civ.ing/nat-vet: övrig: 58

Antal medlemsföretag: svenska: 100 myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Jordbruksdepartementet

Koppling till univ/högsk: SLU adj prof el likn (antal): univ.persona1 använd av inst. (perbnår): grundutbildn. (antal stud):

samarbetspartners (väsent1igaste): NISK (No), Arboretet (Dk) Stiftelsen Skogsträdsförädling (SF), Skogsforskningsinstitutet (SF), SILAVA (Lettland)

Buvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering: Nov 1984. Ny pågår 1991.

Specialkompetensz Skogsträdsförädling. Tillämpad skoglig växtnäringsforskning.

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

38 STFI skogsindustrins tekniska forskningsinstitut Engelskt namn: Swedish Pulp and Paper Research Institute Adress: Box 5604, 114 86 Stockholm (Drottning Kristinas väg 61) Telefon: 08-67 67 000 Fax: 08-11 55 18 VD/föreståndare: Olle Alsholm fr år 1990 Styrelseordförande: Hans Carlsson, ASSI Institutet tillkom år: orsak

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: 400 icke medlemmar: 150

Småföretagskontakter antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): 47 forskare: civ.ing/nat-vet: 47 övrig:

Antal medlemsföretag: 22 svenska: 22 myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: KTH adj prof el likn (antal): 4 univ.persona1 använd av inst. (peronår): Motsvarande ca 3 Mkr grundutbildn. (antal stud): 0 forskarutbild. (antal stud): 56

Internationell samverkan: antal projekt ca 10-15 omsättning: ca 3-4 Mkr samarbetspartners (väsent1igaste): KCL, Centrallaboratorium, Helsingfors, PFI, Oslo, CTP, Grenoble, TNO, Holland, PTS, München

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering: 1980 (STU/NUTEK)

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 50 övriga publikationer: 60 antal seminarier/kurser: 25 antal internationella föredrag: 35 annat (antal licenser, BVknoppningar etc):

40 S B I

Stålbyggnadsinstitutet

Engelskt namn: swedish Institute of Steel Construction Adress: Drottning Kristinas väg 48 114 28 Stockholm

Telefon: 08-24 29 80 Fax: 08-24 87 82

VD/föreståndare: Johan Hedin från aug 1991

Styrelseordförande: Arne Johnson, Arne Johnson Förvaltning Institutet tillkom år: orsak

Omsättning 89/90 (kkr) 9.980

Ramprogram (kkr) staten (kkr) 1.750 industrin (kkr) 6.700

Statliga projektmedel (kkr): Uppdrag (kkr): 22 internationella (kkr)

Annat 1.508

Uppdrag från (antal) medlemsföretag: 10 icke medlemmar:

Småföretagskontakter . antal/år ca: . .. 100 särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare:

U10\UU

civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 97 svenska: 94 myndigheter: utländska:

övriga: 2

Departement/myndighet: Industridepartementet

Koppling till univ/högsk: LuTH adj prof el likn (antal) 1 univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell sanverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): ECCS (European Convention for Constructional steelwork)

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 1 övriga publikationer: 4 antal seminarier/kurser: 9 antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

S I S U

Svenska Institutet för systemutveckling

Engelskt namn: swedish Institute for Systems Development Adress: Box 1250, 164 28 Kista (Isafjordsgatan 26)

Telefon: 08-752 16 00 Fax: 08-752 68 00

VD/föreståndare: Janis Bubenko Jr

Styrelseordförande: Gert Persson, Posten AS

Institutet tillkom år: 1985 orsak Korta ledtiden mellan forskning och tillämpning. Verka för kunskapsutveckling inom omrâdet systemutveckling för informationssystem.

Omsättning 89/90 (kkr) 33.317

Ramprogram (kkr) 11.271 staten (kkr) 6.100 industrin (kkr) 5.171

Statliga projektmedel (kkr): Uppdrag (kkr): 10.364 internationella (kkr)

Annat

Uppdrag från (antal) 50 medlemsföretag: . icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: 70 särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): 36 forskare: civ.ing/nat-vet: 23 övrig:

Antal medlemsföretag: 39

svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal) univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud):

samarbetspartners (väsent1igaste): TEMPORA (ESPRIT): University of Manchester, Belgian Institute of Management, Imperial College, Logic programming Associates, Universitê de Liêge, HITEC, SINTEF xxwxs: University of Antwerp, ENIDATA, origin / Middleware, Technical University of Chrete G FORTH, CARI, Universita della Calabria, Universita DellAquila, Alcatell Bell Telephone, CAPRESS: Tokyo Institute of Technology

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering: STU 1991

Specialkompetensz

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar.

44 T E F 0 Svenska Textilforskningsinstitutet

Engelskt namn: Swedish Institute for textile research Adress: Box 5402, 402 29 Göteborg (origovägen 6) Telefon: 031-82 40 00 Fax: 031-82 13 19 VD/föreståndare: Nils-Bertil Furvik fr år 1982 styrelseordförande: Folke Hjalmers, Chalmers Institutet tillkom år: 1945 orsak Efter en 1940-42 (SOU utredning 1943:11)

Omsättning 89/90 (kkr): 19.565 Ramprogram (kkr): staten (kkr): 4.760 industrin (kkr): 6.575 Statliga projektmedel (kkr): 1.545 Uppdrag (kkr): 6.610

småföretagskontakter

svenska:

myndigheter: utländska:

övriga: [vid

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

till CTH, LTH, HiB Koppling univ/högsk: prof el likn (antal): 2 adj univ.persona1 använd av inst. (peronår): (antal stud): 30-40 grundutbildn. forskarutbild. (antal stud): 4

Internationell samverkan: antal projekt 3 omsättning: 860 kkr samarbetspartners DBTI (Dk), NTI (N), VTT (SF), (väsent1igaste): BTTG (GB), AWC (Australian W001 Corp - W001 & Council)

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

1979 (STU och Textilrådet) Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 85 8 övriga publikationer: antal seminarier/kurser: 19 antal internationella föredrag: 12 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

46 T r ä t e k

Institutet för träteknisk forskning

Engelskt namn: Swedish Institute fro Wood Technology Research Adress: Box 114 86 Stockholm 5609, (Drottning Kristinas v 67)

Telefon: 08-14 53 00 Fax: 08-ll 61 88

VD/föreståndare: Olle Stendahl fr ár 1990

styrelseordförande: Agge Norrström, Mälarskog Institutet tillkom år: 1984 orsak av Avd sammanslagning Träteknik inom STFI och kansliorganisationen Träteknikcentrum (programstyrelse)

Annat 5,5

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

småföretagskontakter

antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 485 svenska: 460

myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: KTH, LUTH adj prof el likn (antal): 2 univ.personal använd av inst. (peronår): 1,5 grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud): 1

Internationell samverkan: antal projekt 43 omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): EG, CEN, VTT

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 50 teknikspridning: provning/testning: standardisering: 10 information/kurser: 15

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 66 övriga publikationer: 5 antal seminarier/kurser: 26 antal internationella föredrag: 15 annat (antal licenser, avknoppningar etc): 3

48 I T H Institutet för Tillämpad Hatematik

Engelskt namn: The Swedish Institute of Applied Mathematics Adress: Chalmers Teknikpark, sven Hultins gata 98 412 88 Göteborg Telefon: 031-72 42 85 Fax: 031-82 70 35 VD/föreståndare: Uno Nävert fr år 1990 Styrelseordförande: Sven Linde, Studsvik AB Institutet tillkom år: 1971 orsak

omsättning 89/90 (kkr): 2.844 Ramprogram (kkr): 1.776 staten (kkr): industrin (kkr): 1.066 Statliga projektmedel (kkr): 1.020 Uppdrag (kkr): internationella (kkr): Annat Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar: småföretagskontakter antal/år ca: _särski1da_nedel_(kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare:

civ.ing/nat-vet: O\W\D

övrig:

Antal medlemsföretag: 17 svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: CTH adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsent1igaste): SINTEF (No), California State University (USA), Lawrence Berkely Lab (USA)

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 90 teknikspridning: 10 provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: 2 annat (antal licenser, EVknoppningar etc):

Y K I Ytkemiska institutet _-_____---_--_-____-_--..--_____-__-___.___-_------------_---___- Engelskt namn: Institute for Surface Chemistry^R Adress: Box 5607, 114 86 Stockholm

Telefon: 08-790 99 OO Fax: 08-20 89 98 VD/föreståndare: Per Stenius (tom 910815) Krister Holmberg (fom 910815) styrelseordförande: Prof Torbjörn Norin Institutet tillkom år: orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 29.500 Ramprogram (kkr): 13.000 staten (kkr): 5.600 industrin (kkr): 7.400 statliga projektmedel (kkr): 6.650 Uppdrag (kkr): 4.000 internationella (kkr): 500 Annat 5.850

småföretagskontakter - › 20 antal/år-ca:

myndigheter: utländska: 19

övriga:

Departement/myndighet:

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (personår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud): 24

Internationell samverkan: antal projekt l0+6 nordiskt delfinans. ind.pr0j omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): Universitet i USA, Australien, Frankrike, Bulgarien, Norge, Sovjet, F0-inst. Italien

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 79 teknikspridning: 14 provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

specialkompetensz Teknisk yt- och kolloidkemi

Teknikspridning: antal tekniska rapporter/år: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: 12 antal internationella föredrag: 29 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

IVL Institutet för vatten- och luftvårdsforskning Engelskt namn: swedish Environmental Research Institute

orsak

medlemsföretag: icke medlemmar: Småföretagskontakter

Antal medlemsföretag: svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Miljödepartementet

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): Nordiska ministerrådet, AKSS (Ty), Pariskommissionen, Forsinstitutten (No), CERL (National Power) (GB), NILK (No), NIVA (No), Nordisk Industrifond

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 75 teknikspridning: 5 provning/testning: 5 standardisering: 5 information/kurser: 10

Utvärdering: Internationell utvärdering av ozonforskningen 1990

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 120 övriga publikationer: 8 antal seminarier/kurser: 12 antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

54 IVF

Institutet för verkstadsteknisk Forskning

Engelskt namn: The Swedish Institute of Production Engineering Research Adress: Mölndalsvägen 85 412 85 Göteborg Telefon: 031-83 86 00 Fax: 031-40 78 76

VD/föreståndare: Sven-Erik Andersson

Styrelseordförande: Lars Malmros Institutet tillkom år: 1964 orsak Tekniskt ledande företag ville skapa en gemensam resurs för tillämpad verkstadsteknisk FoU

Omsättning 89/90 (kkr): 88.100

Ramprogram (kkr): staten (kkr): 5.000 industrin (kkr): 7.500

Statliga projektmedel (kkr): 46.500

Uppdrag (kkr): 29.100 internationella (kkr): Annat Uppdrag från (antal): 700 medlemsföretag: icke medlemmar:

smâföretagskontakter 200 . antal/år ca:

särskilda medel (kkr): 2.960

Personal (totalt juni 90): 175 forskare: civ.ing/nat-vet: 105 övrig: 52

Antal medlemsföretag: Alla svenska verkstadsindustriföretag svenska: myndigheter:

utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/STU Arbetsmarknadsdepartementet, AHFO7mAHS-

Koppling till univ/högsk: samtliga adj prof el likn (antal): 6 univ.persona1 använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): 600 forskarutbild. (antal stud): 35

Internationell samverkan: antal projekt 20 omsättning: 8 milj samarbetspartners (väsentligaste): Forskningsinstitut i nordiska och europeiska länder. Medlem i CAM-I, GARCO m fl

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering: l990:Verkstadstekniska gruppen inom STU

specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 300 övriga publikationer: antal seminarier/kurser: 100 antal internationella föredrag: 35-S0 annat (antal licenser, avknoppningar etc): 15

Forskning som kan bidraga till ett alternativt arealutnyttjande

Engelskt namn: Stiftelsen Lantbruksforskning Adress: c/o LRF, 105 33 Stockholm

Telefon: 08-787 50 00 Fax: 08-24 81 19

VD/föreståndare: Jan Emmervall

Styrelseordförande: Ingvar Widén, SJFR

Institutet tillkom år: 1987 orsak Statens och jordbruksnäringens gemensamma ansvar för alternativ arealanvändning.

Omsättning 89/90 (kkr): 20.000

Ramprogram (kkr): staten (kkr): 10.000 industrin (kkr): 10.000

Statliga projektmedel (kkr):

Uppdrag (kkr): internationella (kkr):

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: myndigheter: utländska:

övriga:

Departement/myndighet: Jordbruksdepartementet/SJFR

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (per0når): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsent1igaste):

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbygqnad: 95 teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

58 B e F O

Stiftelsen Bergteknisk Forskning

Engelskt namn: swedish Rock Engineering Research Foundation Adress: Box 5501, 114 85 Stockholm

Telefon: 08-783 80 00 Fax: 08-663 68 54

VD/föreståndare: Tomas Franzén

Styrelseordförande: Lars Söderberg, J & W

Institutet tillkom år: 1971 orsak Samverkan gruvors och anläggares bergteknsika forskning

Omsättning 89/90 (kkr) 15 mkr

Ramprogram (kkr) 4,5 mkr staten (kkr) 40% industrin (kkr) 60%

Statliga projektmedel (kkr):

Uppdrag (kkr): internationella (kkr)

Annat

Uppdrag från (antal) medlemsföretag: icke medlemmar:

småföretagskontakter .antal/år ca: _ _ _ _ särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): 6 varav 2 projektanställda forskare: 10 civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 17 svenska: myndigheter: utländska:

S9

övriga:

Departement/myndighet: NUTEK + BFR

Koppling till univ/högsk: KTH, CTH, LUTH adj prof el likn (antal) univ.persona1 använd av inst. (peronår): 5-8 grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt 1 omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): SINTEF, Trondheim, NGI, 0510, International Tunnelling Association (m fl)

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 70 teknikspridning: 10 provning/testning: standardisering: information/kurser: 20

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

60 S B F Stiftelsen Bioteknsik Forskning

Engelskt namn: The Research Biotehnology Foundation Adress: Ole 12

Römerspäg

223 70 Lund Telefon: 046-16 88 51 Fax: 046-18 87 65 VD/föreståndare: Guno Haskå fr år 1984 Styrelseordförande: Ulf Lundqvist, KABI-Pharmacia Institutet tillkom år: 1972 orsak För att öka det industriella utnyttjandet av den moderna biotekniken.

Omsättning 89/90 (kkr): 9.390 Ramprogram (kkr):

medlemsföretag: icke medlemmar: 20

Småföretagskontakter antal/år ca:. . .. . .. .15. särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 58 svenska: 45 myndigheter: utländska: 12

övriga:

Departement/myndighet: NUTEK

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt 30 omsättning: 8.200 kkr samarbetspartners (väsentligaste): Nordisk Industrifond, NTNF, TEKES, DTH, NTH, VTT, NOVO, Norsk Hydro, CULTOR, ALKO, Apothekernes Laboratorium (No)

Buvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 75 teknikspridning: 15 provning/testning: standardisering: information/kurser: 10

Utvärdering:

Initiering och genomförande av Specialkompetens: industriellt relaterade bioteknikprogram.

Teknikspridninq: antal tekniska rapporter: 10 övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: 30 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

Programstyrelsen Datorstyrd Mekanik

Engelskt namn: Adress: KTH, Maskinelement 100 44 Stockholm Telefon: 08-720 73 70 Fax: 08-723 17 30 VD/föreståndare: Jan Wikander Styrelseordförande: Folke Blomberg Institutet tillkom år: 1987 orsak Pátryckningar från forskare på KTH sammanföll med industriellt intresse

medlemsföretag: icke medlemmar: l

Smâföretagskontakter antal/år ca:

19_

särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare:

l-UWUT

civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet:

Koppling till univ/högsk: KTH adj prof el likn (antal): univ.pers0na1 använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud):

samarbetspartners (väsent1igaste): VTT, Finland, SI, Norge, University of Tokyo, Japan

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 100 teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning antal tekniska rapporter: 2 övriga publikationer: 2 antal seminarier/kurser: 2 antal internationella föredrag: 2 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

64 B R A N D F O R S K

Styrelsen för svensk brandforskning

Engelskt namn: The Swedish Fire Research Board

Adress: Tegeluddsvägen 100 115 87 Stockholm

Telefon: 08-783 74 89 Fax: 08-661 22 84

VD/föreståndare: Vilhelm Sjölin fr 1979

Styrelseordförande: Göte Svenson

Institutet tillkom år: 1979 orsak För liten och för splittrad brandforskning utan central funktion för prioritering, information mm

Omsättning 89/90 (kkr):

Ramprogram (kkr): staten (kkr): industrin (kkr):

Statliga projektmedel (kkr):

Uppdrag (kkr): internationella (kkr):

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

Smáföretagskontakter antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): 3 forskare: 40 (ej anställda) civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: myndigheter: utländska:

övriga: 19

Departement/myndighet:

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsentligaste): National Fire Protection Research Foundation, USA, SINTEF, Norge, Home Office, UK mm

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser: 10

Utvärdering: 1986:STU, 1987: CTH/Husbyggnad

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 400-500 övriga publikationer: 15 antal seminarier/kurser: 5 antal internationella föredrag: 10-15 annat (antal licenser, avknoppningar etc): ca 1/2 år

S v e D e F o

Stiftelsen svensk detonikforskning

Engelskt namn: Swedish Detonic Research Foundation

Adress: Box 32058, 12611 Stockholm (Tellusborgsv. 34-36)

Telefon: 08-744 25 35 Fax: 08-744 12 59

VD/föreståndare: Finn Ouchterlony sedan 1987

Styrelseordförande: Roger Holmberg, Nitro Nobel AB

Institutet tillkom år: 1953 orsak

Omsättning 89/90 (kkr):

Ramprogram (kkr): .890

bl-G

staten (kkr): .925 industrin (kkr): .965

Statliga projektmedel (kkr):

Uppdrag (kkr): internationella (kkr):

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare:

UW-BLMN)

civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska:

P-*P-^\J\D

myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK Bostadsdepartementet/BFR

Koppling till univ/högsk: Luleå Högskola, ämnesmässigt LuH, KTH styrelserepr. adj prof el likn (antal): 1 univ.personal använd av inst. (peronár): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt 1 omsättning: 1.017 kkr samarbetspartners (väsentligaste): Yokohama National University, Japan, Univ. of Maryland, USA, Tohoku Univ, Japan

Huvudsaklig verksamhet (% av budget):

information/kurser:

Utvärdering: STU 1986, PA Ströberg

Specialkompetens: Sprängämnesteknik, bergsprängningsteknik, spränggasmätningar, sprängskadeundersökningar, brottmekanik för berg

Teknikspridning: antal tekniska rapporter:

övriga publikationer: UUNO

antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

68 I F S Intressentföreningen för Fluid Systemteknik Engelskt namn: Foundation for Fluid Technology Adress: Tekniska Högskolan i Linköping,

orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 1.190

Ramprogram (kkr): staten (kkr): 440 industrin (kkr): 647

Statliga projektmedel (kkr): 380

Uppdrag (kkr): internationella (kkr):

Annat 55

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: 10 särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare:

PNLUG

civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: 30 svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: NUTEK

Koppling till univ/högsk: KTH och LiTH adj prof el likn (antal): 1 univ.persona1 använd av inst. (peronår): 3 grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsentligaste):

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering: Hösten 1991 (NUTEK) (varje år)

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 10 övriga publikationer: antal seminarier/kurser: 12 antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

70 H A - F ö r e n i n g e n Föreningen för Haterialadministrativ Forskning

Engelskt namn: “ Adress: Pipersgatan 27 112 28 Stockholm

Telefon: 08-650 ll 56 Fax: 08-652 54 98 VD/föreståndare: Styrelseordförande: Lars Kylberg, SAAB SCANIA Institutet tillkom år: 1985 orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 1.720 Ramprogram (kkr): 900 staten (kkr): 900 industrin (kkr): 600 Statliga projektmedel (kkr): Uppdrag (kkr): internationella (kkr): Annat Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar: Småföretagskontakter antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

utländska: övriga:

Departement/myndighet:

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.persona1 använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsent1igaste):

Buvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 95 teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

Specialkompetensz

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

Stiftelsen För Hembranteknik

Engelskt namn: Swedish Foundation of Membrane Technology

Adress: Kemicentrum, Box 124, 221 00 Lund

Telefon: 046-10 89 22 Fax: 046-10 46 22

VD/föreståndare: B Hallström fr år 1989

Styrelseordförande: Inge Månsson, Eka Nobel AB

Institutet tillkom år: 1978 orsak

Omsättning 89/90 (kkr): 3.354

Ramprogram (kkr): 1.375 staten (kkr): 550 industrin (kkr): 825

Statliga projektmedel (kkr): 350

Uppdrag (kkr): 37 internationella (kkr):

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

småföretagskontakter antal/år ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare:

l-NLAJ

civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: 24 myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet:

Koppling till univ/högsk: adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): 3 grundutbildn. (antal stud): 4 forskarutbild. (antal stud): 3

Internationell samverkan: antal projekt 1 omsättning: samarbetspartners University of Genua (väsent1igaste):

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 50 teknikspridning: 4 0 provning/testning: standardisering: information/kurser: 10

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 5 övriga publikationer: 10 antal seminarier/kurser: 10 antal internationella föredrag: 9 annat (antal licenser, avknoppningar etc):

H i n F o

Stiftelsen Hineralteknisk Forskning

Engelskt namn: swedish Mineral Processing Research Foundation

Adress: Box 5501, 114 85 Stockholm

Telefon: 08-783 81 52 Fax: 08-661 37 83

VD/föreståndare: Börje sköld

Styrelseordförande: Kurt Beckius, Ahlsell Mineral

Institutet tillkom år: 1976 orsak Främja forskningen vid LuTH i samband med flyttning från KTH

Omsättning 89/90 (kkr): 10.670

Ramprogram (kkr): 2.540 staten (kkr): 850 industrin (kkr): 1.690

Statliga projektmedel (kkr): 2.982

Uppdrag (kkr): internationella (kkr):

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

Småföretagskontakter antal/år ca: .särskilda.mede1.(kkr):

Personal (totalt juni 90):

O-*D-*txl

forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: myndigheter: utländska: övriga:

Departement/myndighet: Industridepartementet/NUTEK

Koppling till univ/högsk: Luleå Tekniska Högskola adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronár): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsent1igaste): NTH, SINTEF (No), POSTEC (No), Tekn Högskolan (Fin1.), CRIMM (Kina), MIMR (Kina)

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: 21 övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, BVknoppningar etc):

Kollektivt finansierat växtförädlingsarbete

Engelskt namn:

Adress: Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Odengat 61 113 22 Stockholm

Telefon: 08-736 09 10 Pax: 08-33 29 15

VD/föreståndare: Christer Hoel

Styrelseordförande: Alf Wallin, SJFR

Institutet tillkom år: 1989 orsak Ersättning för dåvarande statliga myndigheten, Växtförädlingsnämnden

omsättning 89/90 (kkr): 38.000

Ramprogram (kkr): 38.000 staten (kkr): 21.000 industrin (kkr): 17.000

Statliga projektmedel (kkr):

Uppdrag (kkr): internationella (kkr):

Annat

Uppdrag från (antal): medlemsföretag: icke medlemmar:

småföretagskontakter › › -› V» antal/år-ca: särskilda medel (kkr):

Personal (totalt juni 90): forskare: civ.ing/nat-vet: övrig:

Antal medlemsföretag: svenska: myndigheter: utländska:

övriga:

Departement/myndighet: Jordbruksdepartementet/SJFR

till univ/högsk: SLU Koppling adj prof el likn (antal): univ.personal använd av inst. (peronår): grundutbildn. (antal stud): forskarutbild. (antal stud):

Internationell samverkan: antal projekt omsättning: samarbetspartners (väsentligaste):

Huvudsaklig verksamhet (% av budget): kunskaps-/kompetensutbyggnad: 100 teknikspridning: provning/testning: standardisering: information/kurser:

Utvärdering:

Specialkompetens:

Teknikspridning: antal tekniska rapporter: övriga publikationer: antal seminarier/kurser: antal internationella föredrag: annat (antal licenser, avknoppningar etc):

Bilaga

i siffror

Kollektivforskning

Göran Reitberger

Sammandrag

De kollektiva institutens och verksamhet

programstyrelsernas

i 15 kommenterade Översikter. har hämtats från

belyses Underlag

enkäter våren 1991, från från samman-

årsredovisningar, inom STU/NUTEK samt från några tidigare ställningar gjorda genomlysningar av kollektivt finansierad forskning.

Översikt 1-11 omfattar enbart verksamheter där STU/NUTEK är De tvâ första översikterna omfattar såväl insti-

statlig avtalspart.

tut som Översikter enbart institut. I

programstyrelser, övriga översikt 12-15, som enbart avser 1989/90, ingår även budgetåret

institut med annan statlig avtalspartner än STU/NUTEK.

För verksamheter knutna till STU/NUTEK dels ger översikterna

aktuella data, dels data som belyser utvecklingstrender under

åttiotalet.

Översikternas data bl a följande nivåger sammanfattningsvis

och trendbilder:

- Under verksamhetsåret 1990/91 bör (inomsättningen täkterna) i de verksamheter som institut och program-

drivit ha nått cirka 1 100 Mkr. 80 procent avsåg styrelser verksamheter med STU/NUTEK som (huvudsaklig) statlig

avtalspart.

- Hälften av intäkterna erhölls via ramavtal och delkollektiv,

hälften via projektmedel och uppdragsverksamhet.

- var den (via

Sammantaget statliga finansieringsandelen ramavtal, delkollektiv, uppdrag) cirka 39 proprojektmedel,

cent eller cirka 430 Mkr

- mot SCBs FoU-statistik bl a rela-

Jämförelser ger följande

tionstal för de kollektiva verksamheternas omsättning. Den aktuella nivån motsvarar

0 i

3 procent av samtliga redovisade FoU-utgifter Sverige

° av (instituten

4,5 procent företagssektorns FoU-utgifter ingår i denna sektor)

drygt 5 procent av tillverkningsindustrins FoU-utgifter

drygt 12 procent av utgifterna för teknisk och naturvetenskaplig forskning inom universitets- och högskolesektorn

Vad gäller den statliga motsvarar den aktufinansieringen ella nivån

3 procent av total offentlig FoU-finansiering

5 procent av offentlig finansiering av FoU-verksamhet inom universitets- och högskolesektorn

drygt 15 procent av företagssektorns offentligt finansierade FoU-utgifter

Utvecklingen under åttiotalet för institut knutna till STU/NUTEK indikerar följande trender

Totalt ökar -- bortsett från tillskott via omsättningen institut nyetablerade med realt 3-4 procent per år.

Omsättningsökningen är storleksberoende regelmässigt - större institut visar än mindre högre tillväxt (gäller normalår).

En real omsättningsökning 3 procent är på regelmässigt till att antalet anställda ökar kopplad med 1 procent.

Uppdragsintäkternas andel av omsättningen visar - inte vid institut trenmåttlig ökning något anger derna att andelen minskar.

Offentligt finansierad andel av ramprogram har genomgående minskat från åttiotalets mitt. Totalt var andelen 47 procent i 42 procent i slutet av början, drygt åttiotalet

Översikt 1-2: och

Ramprogrammens omfattning

finansiering

Budgetåret 1990/90 var STU i 29 kollektiva statlig avtalspart program, varav 20 drevs i institutsform och 9 genom särskilda programstyrelser. Den totala avtalsramen uppgick till 420 drygt Mkr. STUs avtalade insats var 177 Mkr och industrins 243 Mkr. Härtill ska läggas knappt 3 Mkr via avtal med BFR.

Översikt 1 ger en bild av ramprogrammens finansiering inom de olika kollektiva verksamheterna, ordnade dels i startårsgrupper, dels efter ramprogrammens (Den första omfattning. gruppen därutöver uppdelad i en basindustridel och en del för övriga verksamheter.)

Av den avtalade 92 till institut, 8 finansieringen gick procent procent till programstyrelser. Institut, startade före 1964 svarade för 50 procent, institut startade åren 1964-77 för 23 procent och yngre institut, startade efter 1983, för 19 procent. Ramprogrammens omfattning varierade inom vida gränser, från 1 Mkr drygt till 75 Mkr. I fem institut omfattade minst 25 Mkr. programmen Dessa institut svarade ensamma för 53 procent av hela avtalsramen.

Översikt 2 belyser hur STUs andelar av ramprogrammens finanändrats sedan slutet siering av sjuttiotalet. Budgetåret 1990/91 hade den totala andelen sjunkit till drygt 42 procent från nivån 47 procent vid sjuttiotalets slut. Nedgången har skett under senare delen av åttiotalet och som av ett 1985. följd målsättningsbeslut Den eftersträvade fördelningen sattes då till 40/60 mot tidigare 50/50. Översikten visar att budgetåret 1990/91 hade den eftersträvade fördelningen uppnåtts i 16 verksamheter och nära uppnåtts (högst 42 procent STU-finansiering) i ytterligare fyra verksamheter. I tre verksamheter var STUs andel ännu 50 procent eller mer.

22 av de 29 verksamheterna drevs under hela 1980-talet (Grupp 1, 2 och 4). Räknat i 1989 års prisnivå byggde dessa verksamheters ramprogram på en näst intill helt stabil, total finansieringsmix under åttiotalets första hälft. STUs avtalade insats under uppgick dessa fem budgetår till 139-141 Mkr, industrins till 155-157 Mkr. Sedan 1987/88 har STUs avtalade insats i de 22 verksamheterna realt minskat med 2-3 Mkr som industrins per budgetår samtidigt samlade insats, med små variationer, legat på oförändrad nivå. Trendmässigt skulle detta innebära dels att den eftersträvade 40/60-fördelningen bör nås 1995, dels att de 22 ramprogrammen då skulle ha nära nog samma totala omfattning (räknat i fast pris)

som under åttiotalets första hälft. De kollektiva ramprogrammens reala nettoökning under perioden 1985-95 skulle i så fall helt kunna hänföras till de program som tillkommit under perioden (Grupp 3 och 5 i översikten).

Översikt 3-4 inom kollektiva

Omsättningsutveckling

institut under åttiotalet

Enligt en enkät våren 1991 finansierades de kollektiva institutens totala verksamhet sätt under 1989/90 på följande budgetåret

- Ramprogram och delkollektiv 55 procent - Uppdragsintäkter 25 procent - från STU Projektmedel 12 procent - Annan finansiering 8 procent

Omsättningen (intäkterna) till totalt cirka 780 Mkr. De i uppgick enkäten redovisade omräknade till beloppen har, 1989 års pris, förts in i den första kolumnen i översikt 3. (Instituten är, i princip, ordnade efter omsättning inom respektive startårsgrupp. Samma finns i översikt 5, 6, 7 och 8.)

ordning Övriga uppgifter

bygger på institutens årsredovisningar under åttiotalet.

Översikten visar att i institut, bortsett från det minsta samtliga (tillämpad matematik), har den reala omsättningen trendmässigt ökat under hela åttiotalet. Den genomsnittliga årliga ökningstakten varierar från en till nio procent. Totalt den ligger årliga Ökningstakten, räknat på verksamheter som varit i gång under hela åttiotalet, på drygt 4 procent.

En närmare av och granskning sifferunderlag årsredovisningar har påvisat att i fall ökat eller minskat realt omsättningen några från ett år till ett annat av särskilda orsaker. Enstaka sådana språngeffekter finns tex inom optik-, keram- och ytkemiinstituten. Vad PGI, startat 1977, är det i

gäller första hand hög g

tillväxttakt under deförsta femårens verksamhet som till bidragit den i översikten angivna tillväxttakten. höga årliga

Granskningen visar dels att real under ett omsättningsminskning normalt verksamhetsår är en ovanlig företeelse (av cirka 120 tillgängliga årsobservationer anger mindre än var femte en real minskning av någon omfattning), dels att det, med få undantag, tycks finnas ett storleksbetingat tillväxtmönster. Översikt 5 ger en grafisk bild av resultat. Mönstret vara att granskningens tycks tillväxttakten ökar med ökad - fördubblas verksamhetsvolym omsättningen fördubblas också tillväxttakten. Eftersom finansieringen via ramprogram och delkollektiv regelmässigt realt varit

ganska oförändrad under åttiotalet i översiktens institut är det som i stort svarat för omsättuppdragsintäkterüoch projektmedel Oversikten indikerar därmed att storlek har ningstillväxten. för institutens att generera intäkter, utöver betydelse möjligheter ramavtalen, från intressentkretsen (STU och stiftelseföretag).

Översikt 5: Årsverken vid instituten. N ivåer 1989 och

1985-90

förändringsmönster

Översiktens uppgifter baseras dels på årsredovisningsdata, sammanställa inom STU, dels på 1991 års enkät.

Vid åttiotalets slut uppgick antalet årsverken till cirka 1 300. Drygt 200 utfördes av forskarutbildade, bortåt 600 av andra medarbetare med akademisk utbildning. Antalet forskarutbildade kan jämföras med det antal SCBs FoU-statistik redovisar för industriföretag med minst S0 anställda. Den angivna nivån motsvarar runt en tredjedel av den total som SCB anger för FoU-verksamhet utanför läkemedelsindustrin, eller runt hälften av antalet forskarutbildade inom verkstadsindustrins FoU.

Granskning av tillväxttalen indikerar att när antalet årsverken ökar med 1 procent ökar totalkostnaden (omsättningen) realt med 3 procent. Inom IVF har antalet årsverken fram till 1988 ökat med runt 3 procent per år men därefter i stort konstant. För legat institut i grupp l och 2 har övriga ökningstakten sammantaget varit runt l procent per år under åttitalets senare del.

Översiktens sista kolumn ger en indikation på forskningsarbetets relativa tyngd inom instituten, Typiskt svarar forskning för 40- 60 procent inom de etablerade instituten inom 1 och 2. grupp Markerat finns bara inom IVF (25 låg forskningsandel procent). Underliggande ârsdata för senare delen av åttiotalet ger få indikationer på trendmässiga förändringar. En tendens till ökad forskningsandel kan dock spåras inom CFL, en tendens till minskad inom SICS.

Översikt 6-8: Industristiftelser, och

industriuppdrag

total

uppdragsverksamhet

Översikt 6 ger en aktuell bild av antalet medlemmar i de intressentföreningar, som tillsammans med STU samfinansierar institutens ramprogram, samt av den genomsnittliga årliga insatsen per medlem. Verkstadsföretag är indirekt medlemmar i IVF via medlemskap i Mekanförbundet, STUs avtalspart i lVFs ram- Bortsett från IVF har stiftelserna runt 2 000 med-

program. totalt

lemmar varav cirka 1 500 är svenska företag. Aven om åtskilliga

företag, främst är medlemmar i flera stiftelser verkstadsföretag, torde sammantaget något tusental direkt eller indirekt, biföretag, dra till de kollektiva programmens ramfinansiering. Den genomsnittliga insatsen varierar dock inom vida ramar. I ramprogram där industristiftelserna domineras av små antalsmässigt många till medelstora är insatsen företag typiskt 10-50 kkr per företag och år. I stiftelser med få men stora som intressenter å företag ligger andra sidan insatsen eller per företag på någon några miljoner.

Tillgängligt underlag indikerar att stiftelserna normalt har en stabil medlemskader. Större kan till förändringar kopplas speciella betingelser, tex att ett industriförbund blir avtalspart för en företagsgrupp eller till och av ett omstrukturering flyttning instituts verksamhet (PGI).

Översikt 7 belyser struktur, enkätindustriuppdragens enligt undersökningen våren 1991. 1989/90 var institutens samlade uppdragsomsättning cirka 210 Mkr och antalet 4 600. uppdrag drygt Medlemsföretag svarade totalt för 75-80 procent av omsättningen och 65-70 procent av antalet uppdrag. Motsvarande andelar för utländska uppdragsgivare (medlemmar och andra) var lO-12 procent respektive cirka 5 procent.

Uppdragsverksamhetens omsättningsandel ligger enligt enkäten typiskt på 20-30 procent i de olika instituten. Markerat höga andelar finns inom Mefos, Packforsk och SISU, markerat låga inom Trätek och YKI. Med få är undantag medlemsföretagens uppdrag mer omfattande än från andra Bortsett uppdrag företag. från instituten inom 3 och från IMF och Mefos är genomgrupp snittsuppdragen av ganska liten inom interomfattning, typiskt vallet 5-50 kkr vilket motsvarar 1-10 insats. persondagars

Översikt 8 bygger på ett annat de av underlag, sammanställningar årsredovisningsuppgifter som löpande görs inom STU. För merparten av instituten ger översikt 7 och 8 samma bild av ungefär

uppdragsverksamhetensomfattning (högst 5 procentenheters av-

vikelse). För IVF är dock avvikelsen stor. är att IVF Anledningen redovisar som i sin separata STU-anslag (projektmedel) uppdrag redovisning. STU-anslagen svarar för närmare 40 procent av IVFs intäkter vilket nära täcker avvikelsen mellan översikterna. Avvikelsen för Trätek har samma bakgrund.

Översikt 8 visar att uppdragsintäkternas omsättningsandel sammantaget ökat något under senare delen av åttiotalet. Trendmässigt finns inte i något institut indikationer att andelarna på minskar.

9 l 0828

Översikt 9-10: vid instituten

Småföretagsprogram

Redan i början av sjuttiotalet fördes diskussioner, inom STU och några institut, avseende institutens möjligheter att genom särskilda program ge aktivt stöd till De skisserade småföretag. programmen skulle inriktas dels mot dels mot teknikspridning, uppdragstjänster, rådgivning och frágeservice. Från 1975 gav STU bidrag till en försöksverksamhet. I STU-kommitténs betänkande 1977 uttalade man sig positivt om försöksverksamheten som därefter permanentades. Budgetåret 1978/79 fanns Småföretagsprogram vid sju institut. Sedan âttiotalets mitt har tre ytterligare institut startat STU-stödda program. Ett program lades ner redan efter få år (MI).

Iappendix ges en mer utförlig redogörelse för sjuttiotalsdiskussionernas av karaktär inriktning, áttiotalsprogrammens samt av det sena åttiotalets s k teknikcentravåg.

Översikt 9 ger en bild av programmens ekonomiska omfattning. Budgetåret 1989/90 satsade STU 7 Mkr, inklusive särskilda drygt medel till IVF från STUs verkstadstekniska program. I stort sett från programmens start har runt 40 procent av satsningarna gått till IVF, övriga instituts program har haft mindre ombetydligt fattning. Totalt cirka 10 service betyder programmen personårs och konsultinsats.

Räknat i fast pris har med få haft respektive program, undantag, en i stort oförändrad volym under hela åttiotalet. Eftersom institutens reala omsättning samtidigt ökat har programstödets andel av institutens omsättning något. I svarar trendmässigt sjunkit dag programstödet genomgående bara för få procent av instiutens intákter.

Översikt 10 omfattning belyser programmens innehållsmässiga o:h de debiteringsprinciper som tillämpas. Uppgifterna bygger på uzvärderingar och genomlysningar åren 1985-87. Tillgänglig inforrration indikerar att översiktens är relevanta också uppgifter 1990.

Sammantaget görs bortåt 7000 insatser årligen inom programrrens ramar. Enkel telefonservice och fri om max en rådgivning timme svarar för runt 90 procent av med insatsvolymen, uppdrag varierande omfattning och subventionsnivå för resterande 10 procent. Resekostnader mm i samband med subventionerade hos ett täcks normalt av STUs uppdragsinsatser företag programstöd. Mer omfattande, subventionerade i form uppdragsinsatser, av konsultstöd hos företag, görs i stort sett bara inom IVFs pro-

9l 0828

gram. Runt 100 mindre detta sätt IVFs företag utnyttjar på årligen resurser.

Översikt 11: sammanfattande som

Några fördelningar

belyser institutsverksamhetens struktur

Översiktens främst redovisade i fördelningar bygger på uppgifter STU-enkäten våren 1991. Vad och gäller kostnadsfördelningar har enkätens data

finansieringssammansättning kompletterats

med underlag som bygger på aktuella årsredovisningar.

Till kostnadsbäraren hänförs överproduktutveckling enligt sikten 6 procent av kostnadsmassan. Här bör att halva påpekas produktutvecklingskostnaden är hänförlig till ett institut (mikrovâgsinstitutet). Bortsett från IM är andelen 3 procent. drygt

I stort gäller att kostnadsbäraren motkunskapsuppbyggnad svarar verksamhetsinriktningen På forskningsverksamhet. samma sätt finns mellan och korrespondens teknikspridning uppdragsverksamhet. Det är således att se institutens befogat teknikspridningsarbete som utpräglat technology-pull-betonat, och därmed till sin av olika omfattning styrt kundkategoriers efterfrågekaraktäristik och betalningsvillighet.

Den eftersträvade mellan fördelningen offentlig och privat finansiering vad gäller ramprogram och delkollektiv är 40/60. Oversiktens data för finansieringssammansättningen visar att 40/60fördelning redan gäller för hela den verksamhet som instituten bedriver.

Inklusive var 1989/90, inom den programstyrelser omsättningen kollektiva verksamhet som har STU som cirka statlig avtalspart, . 850 förfalla har inte varit Mkrtomsättningsdata programstyrelser tillgängliga. 850 Mkr är en med bedömning någon felmarginal). Med översiktens fördelas fölfördelningstal finansieringen enligt jande:

- knutna till instituts- Företag och programstiftelser 450 Mkr - STU 315 Mkr - Andra företag 60 Mkr - Andra aktörer offentliga 25 Mkr

9l 0828

Knappt en tredjedel (32-33 procent) av STUs medel går därmed till

verksamheter som bedrivs i kollektiva former. Andelen har växt under åttiotalet, främst under dess senare del. I slutet av sjuttiotalet kanaliserades bara

knappt 25 procent av medlen till kollek-

tiva verksamheter.

Översikt 1. Kollektiv med STU som avtalspart.

forskning

Startår samt

lnstitutens/programmens ramprogrammens

avtalade 1990/91

finansiering budgetåret

Källa: STU-sarnmanställning 901221

Institutet/ Ramprogrammens avtalade finansiering budgetåret programmet 1990/91, Mk: INSTITUT startat år Totalt Från STU Från BFR Från industrin

1. Startade före 1964 -

Metallurgi

2. Startade 1964-77

Tillämpad Delsumma 99,12 41,80 - 57,32 3. Startade 1984-

Tillämpad

Kvalitetsutveckling (SIQ) Delsumma 81,67 37,10 - 44,57 PROGRAMSTYRELSER 4. Startade 1973-79 . Brandteknik . . . . . . . . .1978 . 8,15 1,70 1,80 2) . . 4,65

5. Startade 1984-

1) inklusive 6,25 Mkr i delkollektivbidrag direkt till lVF (ej via Mekan) 2) Inklusive 0,7 Mkr från Räddningsverket

Översikt 2. STUs andelar av Tidsserie

ramprogrammens finansiering.

1978-91

Källa: STU-sammanställningar

STUs andel, STUs andel, %, i snitt perioden %, budget- 1978- 1981- 1984- 1987- INSTITUT året 1990/91 80 83 86 89

1. Startade före 1964

2. Startade 1964-77

3. Startade 1984- Mikroelektronik 48 - - 50

datorv. 43 - (50) 49 Tillämpad 41 - 50 40 Systemutveckling 50 - - - - Kvalitetsutveckling

PROGRAMSTYRELSER

4. Startade 1973-79

5. Startade 1984-

1) BFR svarar för resterande andel upp till 40 % 2) Exklusive BFR-satsning

Översikt 3. Kollektiva institut. i fast under

Omsättning pris. Utveckling

80-talet.

Mkr och 1989 års prisnivå. Källa: m m

Årsredovisningar

Nivåer Genomsnittliga nivåer Förändringar i genom- 1989/90 snittsvärden från Period A: Period B: period A till B 1980/81 till 1985/86 till _ 1984/85 1989/90 Nivåer Arlig tillväxt, %

1. Startade före 1964

2. Startade 1964-77

3. Startade 1984- Mikroelektronik 107,6 - datorv. 39,5 - 37,3 Tillämpad Systemutveckling 23,1_ - 18,0 i Delsumma 171,2

Totalt 740,2

1) Exklusive metallurgi

Översikt 4. Kollektiva institut. Den reala omsättningstillväxtens

storleksberoende Real tillväxt under 80-talet. Årssnitt för normalår 160

l

Omsättning 1989/90 STF] 90 -- IVF Mkr

so _

70 _

60 .-

50_

40 _y-

Packforsk

Real omsätmingstillväxt, % per år [TM under 80-talet n» 1

Översikt 5. Ãrsverken vid instituten. Nivåer 1989 och

förändringsmönster

1985-90

Källa: av STUs revisionsfunktion m m

sammanställningar

Årsverken totalt, snitt per år Årsverken 1989 Forskningsutförda av andel 1), %, Under perioden Ändring, perio- Forskar- Civiling i snitt under 1988-90 den 1985-87 utbildade och mot- perioden till 1988-90 svarande 1985/86- 1988/89

1. Startade före 1964

Startade 1964-77

Startade 1984- Mikroelektronik ca 150 e.u 26 77 e.u Tillämpad datorv. 51 +17 24 29 75 Systemutveckling 5 +12 3 25 65

Delsumma ca 225 + ca 50 53 131 ” i

lTötalt ea1300 ages 213 S66

1) Forskningsarbete räknat som del av totalt redovisad arbetad tid.

Översikt 6. Industristiftelsema. Medlemsantal 1990 och insats per medlem

ramavtal

enligt

Källa: STU-enkät Antal med- Genomsnittlig insats per medlem, kkr lemmar Startade före 1964

Startade 1964-77

Startade 1984-

Översikt 7. 1989/90

Industriuppdrag

Källa: STU-enkät Totaler Medlemsföretagens Genomsnittsuppdrag, andelar, % storlek i kkr Antal OmsMkr av antal av oms Medlems- Andra företag företag 1. Startade före 1964

Metallurgi

Optik Keram 250 1,7 55 55 5 5 2. Startade 1964-77

Förpackning

3. Startade 1984- Mikroelektronik 40 40,1 85 95 1 200 350

datorv. 15 12,3 85 90 950 500 Tillämpad 10 10,5 100 100 1 050 Systemutveckling

Översikt 8. andel av total omsättning. Mönster

Uppdragsintäkternas

1985-90

Källa: sammanställningar av STUs revisionsfunktion m m

Avrundade andelssiffror

Andelar, %, snitt per år Jämförelse: Andelar för Under perioden Ändring perioden industriuppdrag, 1988-90 1985-87 till %, enligt STU- 1988-90 1) enkät (översikt 7)

Startade före 1964

Optik

Keram 20 + 10 20 Startade 1964-77

och gummi

Startade 1984-

1) Avrundat

Översikt 9. vid instituten. Trender 1978-90

Småföretagsprogram

A. Programstöd från STU. Mkr i 1989 års prisnivå Budgetår 1989-90 1986-87 1984-85 1981-82 1978-79

Optik Möbel (Ml) - - - - 0,44

Totaler 7,05 6,87 5,99 4,41 2,88

B. Programstödets andel av institutens totala omsättning

Budgetâx, procentandelar 1989-90 1986-87 1984-85 1981-82 1978-79

Verkstadsteknik (IVF) Plast 0 gummi (PCI) Korrosion (Kl)

ldulv-ää*

uM-blxä-I-IIJDJG-Fb

Förpackning (Packforsk)

unUIrQNJ-*LNUJOÖ :IOIYQ-*bábåâ-h

Träteknik (Trätek)

IO\II\JIL›J›Ä\IJ

Livsmedel (SlK) Textil (TEFO) Grafisk (CFL) Optik (IO) Möbel (Ml) I

Översikt 10. 1985-86. Insatsvolymer och

Småföretagsprogram debiteringsprinciper.

Källa: Särskild utvärdering (Data för GFLs smáföretagsprogram saknas)

A. Antal insatser av olika slag Fri service Uppdrag - tidsinsats

Enkel 2.-9 tim 10-25 tim 25 - tim Rådgivning telefon- max 1 tim service insats

Branschforsking

Tväxtekniska institut Packtorsk ca 300 20 ca 1 500 - - Kl (Korrosion)

B. Debiteringsprinciper för uppdrag

Branschforskning 1V F -25 timmar 100 % subvention 25-100 timmar 50 % subvention Därutöver självkostnad PCI 2-6 timmar fast pris (1 750 kr) Därutöver självkoslnad S1 K Självkostnad TTC - 3 timmar 100 % subvention Därefter 50 % subvention till uppdragskostnad 40 000 Därutöver självkostnad Tefo - 16 timmar 100 % subvention 16-32 timmar 50 % subvention Därutöver självkostnad Tvärtekniska institut Packtorsk Första konsultation om max en dag fritt. Därutöver självkostnad Kl Självkostnad

Översikt 11. sammanfattande

Några fördelningar som belyser instituts-

verksamhetens struktur 1990

Källor: STU-enkät, m m årsredovisningar

Kostnadsfördelningar

Ovrigt 100 %

Personårsfördelningar

éndra tekniker Ovrig personal 16 % 100 % 100 %

Finansieringssammansättning

- Konferens- och Publikationsintäkter m m gg Totalt 40% Totalt 60%

Finansiärers bidrag

Büaga 6

1991-0109 1 Resuhaucdovüning Koneküv Fomkning

RESULTATREDOVISNING - KOLLEKTIV FORSKNING

rnáczromøunxn - msnrur Kontaktperson på STU: Evy Jacobson tel: 775 41 93 Rapporteringaperiodz 89.07.01 - 90.06.30 Institut:Fylls i av STU Återsänds till STU senast 1991.02.08 A. Inatitutvadata A 1. Finansiering 89/90 kkr (1) INTÄKTER KOSTNADER 89/90 Personal Utrustn LQk§12;;__Q1;igL:; Ramprogram Delkollektiv STU-projekt Forskningsrád Uppdrag Annan Totalt

Anvisningar A 1 planenlig avskrivning forsökskostnader + övrigt (ej löner)

1991-01-09 2 Resultatredovisning KOHekUv Fomkning

A 2. Personal A 2:1 Antal anställda 90.06.30 Kategori Antal personer Antal personár 90 Q6 30 under verksamhetsåret Forskarutbildad personal Tekniker/naturvet m akad utb övrig teknisk personal Administratiy personal Totalt

A 2:2 Forandringar under året, antal nyanstallningar

Rekryteringskalla . .. I Forskarutbildad personal Tekniker/naturv med akad utb Övrig teknisk personal

A 2:3 Förändringar under året, antal avgångar

Avgått till . ,. . 1 J J Forskarutbildad personal Tekniker/naturv m akad utb Övrig teknisk personal

Anvisningar A 2 Med forskarutbildad personal avses lic och därover

1991-01-09 3 Resultatredovisning KOHeküv Fomkning

A 3. Gästforskare A 3:1 Institutspersonal som gästforskat i utlandet (minst 2 månader)

Kategori Värdorqanisation och land Tid antal man _

A 3:1 Gästforskare på institutet (minst 2 månader)

Kategori Organisation och land Tid antal mán___

Anvisningar A 3 Under anges exempelvis Post doktor, Forskarstuderande etc kategori Under värdorganisation anges namn pá universitet, institut eller företag

1991-01-09 Resultatredovisning Kollektiv Forskning

A 4. Industriintressentez A 4:1 Medlemsföretag Antal medlemsföretag 1988/89 1989/90 Svenska industrier Affärsdriv statl verk Övrigt svenskt näringsliv Utlandska industrier Öv**aa Summa

A 4:2 Förändringar sedan 1988/89 Nya företag: Avgånga företag: (namn) (namn)

A 5. Institutsdatl, övrigt (Ange om något speciellt inträffat under âret! organisationsförändring etc)

1991-01-09 5 Resultatredovisning Kollektiv Forskning

B. Verksamhetens inriktning

B 1. Klassificering av verksamheten Omfattning Tvn av verksamhet Antal Qgrsonår kkr Kunskapsuppbyggnad (C) Teknikspridning (D) Produktutveckling (E) Övrigt (F) Summa

Anvisningar B 1 Avsikten ar att har 22212 klassificera institutets verksamhet så att resultaten kan matas i forhállande till olika Verksamhetsinriktningar. Beteckningarna C-F hanvisar var i formularet resultaten redovisas. (C) Med kunskapsuppbygnad avses såväl grundlaggande teknisk forskning, som ar akademiskt meriterande som tillämpad teknisk forskning innefattande mer málstyrd forskning, metodutveckling, standardiseringsarbete etc (D) Till teknikspridning räknas all verksamhet som syftar till att föra ut resultat frán den institutets verksamhet. Uppdragsverksamheten redovisas under teknikspridning (E) Avser produkter som kan kommersialiseras (F) Verksamhet som ej kan klassas in under C-E förs till Övrigt och förklaras under F.

1991-01-09 6 Resultatredovisning Koücküv Fomkning

C. Grundläggande och teknisk tillämpad forskning Produktion och samverkan C 1. Forskningsprojekt (avse: ej uppdragsforskning)

Anvisningar C 1 Projekttitla: listas. Efter varje rubrik anges finansieringskalja t ex Ramprogram,Delkollektiv STU-projekt,Forskningsrád etc.

l99l-Ol-09 7

Resultatredovisning

Kollektiv Forskning

C 2. Forakningssamarbeten

C 2:1 Forskninqssamarbeten Sverige

Insninuiianlföretag yezksamnetsomgade Tvn (1-4)

C 2:2 Forskningssamarbeten utlandet . . E. 1 å] J”

Anvisningar C 2 avser samarbeten som kvalificeras av någon av de kriterier som anges nedan. I sammanställningen anges vilken typ av samarbete som galler i respektive fall. typ 1 Gemensam publikation med samarbetspartnern har presenterats under perioden i internationell tidskrift eller pá konferens. typ 2 Finansiering har emottagits från samarbetspartnern for ett gemensamt forskningsprojekt. Typ 3 Deltagande i formellt samarbete typ ramprogram,insatsomráde, europeiska forskningsprojek, standardiseringsgrupper etc Typ 4 Samarbetspartnern har adjungerad professor eller industridoktorand vid institutet

1991-01-09 8

Rcsuhalrcdovisning

Koücküv Fomkning

C 3. Forskninqsresultat

C 3:1. Publikationer och annan oroduktion Forfattare, titel, tidskrift, volym, år

Anvisningar C 3 Exempel pá produktion - Publikationer i vetenskapliga tidskrifter med refereesystem samt reviewartiklar (publicerade, accepterade) - Övriga publikationer (aven insända och i färdigt manuskript till tidskrifter) - t ex Konferensbidrag (ange slag invited, poster, muntligt, publicerat) - Interna rapporter (offentliga) - eller Föredrag, föredragsserier kurser utanfor det egna institutet

1991-01-09 9 Resultatredovisning Kollektiv Forskning

C 3:2 Avhandlingar som lagts fram under året, författare, titel och ämne

C 3:3 Licentiatuppsatser som lagts fram under året, författare titel och amne

C 4. Medverkan i högskolans grund- och forskarutbildning C 4:1 Undervisning Kursnamn poäng nivå Persondagar från institutet

C 4:2 Examensarbeten (grundutbildning) Ämne Antal arbeten

1991-01-09 10

Resultatredovisning

Kollektiv Forskning

D. Teknikspridningseffekter

D 1. samverkansprojekt med näringslivet

D 1:1. Projekt som genomförs på institutet tillsammans med personal från näringslivet Projekttitel Antal personmánader institut narinasliv

D 1:2 Projekt som genomfors på företag tillsammans med personal från institutet Projekttitel Antal personmánader institut nárinosliv

D 2. Ge tre exempel på forskningsresultat under året som säskilt bedöms kunna få industriell betydelse

Anvisningar D 1 Projekten finns sannolikt redan redovisade under C 1. Här namnges projekt där samarbete genom utbyte av personal skett. For varje projekt skattas antal personmánader från industrin, respektive institutet

1991-01-09 ll Resultatredovisning Kollektiv Forskning

D 3. Näringslivets utnyttjande av institutet D 3:1 Uppdrag frán industrin 89/90 Antal Summa debiterat kkr Uppdrag från svenska medlemsföretag Uppdrag från utländska medlemsföretag Uppdrag från icke medlemmar, svenska i E. H _ i. _

Summa D 3:2 Utnyttjande av forskningsresultat

Anvisningar D 3:2 Ge exempel på tillämpningar som under året fått genomslag i näringslivet och som i huvudsak har sitt ursprung i projekt som genomförts pá institutet. Ange institutets ungefärliga arbetsinsats och tidpunkt for densamma.

1991-01-09 12

Resultatredovisning

Kollektiv Forskning

D 4. Informationsåtgärder i teknikspridande syfte D 4:1 Seminarier och kurser Titel Orfa::n;ng Antal deltagare a1a daca Te^Y icke med?

D 4:2 Skrifter

Anvisningar D 4:2 Forskningsrapporter som tagits upp under C 3 tas ej med. skriftserie: for teknikspridning och allman information namnges och antalet nr för året anges.

l99l-Ol-09 I 3 Resultatredovisning Kollektiv Forskning D 5 Teknikspridning,övriga åtgärder.

E Produktutveckling Z 1. Patentansökningar under året

E 2. License: E 2:2 Licensintakter under år Kkz: . . . . . . . . E 3. Avknoppning E 3:1 Produktutveckling som lett till försäljning eller nyföretagande

1991-01-09 14 Resultatredovisning Kollektiv Forskning

F

Övrigt

E 1 verksamhet: som ej ryms inom avsnitten C F beskrivs

Kommentarer till formuläret:

Bilaga 7

Resultatkatalogen

Vi har genom nedanstående från institut resultatexempel och programstyrelser velat en konkret bild av ge kollektivforskningens bredd, djup och heterogenitet. Kanske kan exemplen även öka om vad dessa kunskapen forskningsorgan åstadkommer. Kunskapen är idag liten och kollektivforskningens anonymitet förvånande stor. Exemplen är tagna från de senaste 5 årens verksamhet.

Cement och betong Datorvetenskap (Computer science) Förpackning och distribution 11 Gjuteri 13 Grafisk 14 Keram 17 Korrosion 19 Livsmedel 21 Jordbruksteknik 24 Metallforskning 27 Metallurgisk 29 Mikroelektronik 31 Möbel 33 Optisk 35 Plast ooch gummi 38 Skogsarbeten 40 Skogsförbättring 43 Skogsindustri 47 Stålbyggnation 49 Systemutveckling 52 Textilforskning 54 Tillämpad matematik 57 Trätek 61 Vatten- och luftvárd 63 Verkstadsteknik 66 Ytkemi

67 Arealutnyttjande 70 Bergteknisk 71 Bioteknik 73 Brand 75 Datorstyrd mekanik 77 Detonik 79 Fluidsystem 82 MA 83 Membran 85 Mineral 86 Växtförädling

Cement- och

Betong Institutet

1. Tillståndsanalys

Vid bedömning av existerande betongkonstruktioners tillstånd är det av mycket stor vikt att kunna bedöma

vilka typer av nedbrytningsprocesser som pågår och/eller kan komma att uppträda i framtiden. En tillstándsanalys grundad på tillförlitlig kunskap och förståelse kan ge säkert underlag för förnuftiga beslut om och typ omfattning av olika underhålls- och reparationsåtgärder och kan därför leda till stora ekonomiska mycket besparingar.

CBI har under lång tid i arbetat forskningsverksamheten med olika En som beständighetsfrågor. förklaringsmodell till del är kvantifierad har utvecklats vad avser

korrosion av ingjutet och denna modell har armeringsstål rönt omfattande internationell De accept. tidigare studierna i området ägnades korrosion inducerad genom karbonatisering (inverkan av luftens koldioxid) medan senare studier fokuserats korrosion inducerad på genom klorider (inverkan av havsvatten, avisningssalter etc). Den utvecklade kunskapen inom liksom korrosionsområdet, tidigare utvecklad kunskap inom områdena och frostangrepp sura angrepp, utgör en resursbas i CBIs mycket utnyttjad uppdragsverksamhet. Ofta är frågeställningarna relaterade till tillståndsanalys och rekommendationer om åtgärder för existerande byggnadsverk, men har även en kunskapen mycket stor betydelse i utformning av

materialsammansättning, konstruktionsutformning och produktion av nya konstruktioner.

2. Tillstvvnande och hårdnande

Kunskap om betongmaterials och hårdnande är tillstyvnande av stor vikt såväl vid av fabrikstillverkning betongkomponenter som vid platsbygge. Betongmassan skall ha optimal rörlighet och vara homogen under och transport gjutning för att efter gjutningens så färdigställande snart som möjligt hárdna för att kunna vidarebearbetas

och formrivas.Detta förlopp skall kunna och styras kontrolleras under mycket varierande

produktionsförutsättningar och under varierande klimat.

I forskningsverksamheten har CBI studerat olika faktorers

inverkan på tillstyvnande och hårdnande. Arbetet har

resulterat i kvantifierade modeller vilka omvandlade i

datorprogram ger möjligheter att i enskilda fall kunna enkelt bedöma t ex när en form kan rivas. Ingående parametrar i bedömningen är materialsammansättning, materialtemperaturer, produktionssätt, konstruktionstyp och väderdata. Modellen har vidareutvecklats till nyligen

att även ge information om tidpunkt för avjämning av golv (glättning) vilket normalt är mycket svårförutsägbart. Ett mycket stort värde med denna typ av modeller är att det i ett praktiskt fall går att stimulera effekter av olika åtgärder.

3. Betongbeläggningar

En ökad belastning (speciellt vissa dubbdäcksslitage) på delar av vägnätet har inneburit korta livslängder på asfaltbeläggningarna och ofta återkommande, störande reparationer. Användande av betong i vägar är en gammal teknik men flera orsaker har gjort att den inte i någon högre grad utnyttjats tidigare i Sverige. En kombination av ökade krav och en vidareutvecklad betongvägsteknik har emellertid gjort betongbeläggningar intressanta på nytt i Sverige.

I forskningsverksamheten har CBI arbetat med dimensionering av betongvägar. Arbetet baseras i huvudsak på modellering av beteende hos skiktuppbyggda konstruktioner med olika styvhet. Även materialfrågor i utvecklingen av betongmaterial med hög hållfasthet och slitstyrka och samtidig frostbeständighet har studerats. CBI har medverkat i stor omfattning i arbetet med en provsträcka mellan Arlanda flygplats och E4, speciellt avseende dimensionering, kontroll och uppföljning.

4. Provninq och värderinq av fiberbetonq

Inblandning av fibrer av företrädesvis stål i betong är en relativt ny teknik som har en ökande användning i praktiken och CBI har tidigare varit engagerat i forskning kring själva materialet. Eftersom fiberbetong i vissa avseenden har egenskaper som är helt skilda från vanlig betong ställs krav på anpassade metoder för provning och värdering av egenskaperna liksom på dimensionering i olika tillämpningar. Bristen på relevanta kriterier som bas för upphandling har verkat begränsande på teknikens utveckling i praktiken.

CBI har samlat representanter för olika aktörer i frågan (beställare, projektörer, entreprenörer, leverantörer, forskare) och i ett ad hoc-förfarande drivit fram utvecklingen av rekommendationer om hur materialet skall kunna provas och värderas och vilka principer som kan tillämpas vid dimensionering.

5. Samverkan ballast/cementpasta

Ballasten (sand, grus och sten) är en mycket viktig del av betongmaterialet och i takt med att ökande krav ställs på betongs egenskaper så ställs också ökade krav på ballasten. En tilltagande brist på högklassigt naturmaterial och ökad försiktighet i utnyttjandet leder också till ökade krav på optimering av ballastkomponenten.

CBI bedriver forskning fokuserat på kemisk och fysikalisk samverkan i fasgränsen mellan ballast och cementpasta. En utprovning av vilka bergarter i Sverige som kan medföra risk för oönskade kemiska reaktioner med cementpasta har givit kunskap som kommer till stor nytta i uppdrag avseende användande av nya ballastrávaror respektive modifiering av cementpastan där så är nödvändigt.

Swedish Institute of Science

Computer (SICS)

1. Forskninqsprototvp för industribruk

SICS har utvecklat ett SICStus programmeringssystem, Prolog avsett som ett instrument för i första hand forskning om programmering av parallelldatorer. SICStus blev snabbt prologsystem nummer 1 i världen inom vissa delar av dataforskningen genom sin kvalitet och tillgänglighet. Snart kom också industriforskarna igång med användning av systemet, inte minst i svenska företag. Industrin insåg prologteknikens potential men också svårigheterna med initiering av en bred användning av den.

Inom ramen för det s k IT4-programmet tog industrin därför initiativ till ett projekt för industrialisering av SICStus Prolog. Målet var att av främja acceptansen prologteknik genom tillgång till ett system av hög kvalitet, anpassat till vissa specifika behov samt inte minst SICS kompetens. Projektet genomfördes mellan juli 1988 och augusti 1991 vid SICS med aktiv medverkan av industripersonal. Det industrialiserade systemet har fått en betydande användning, särskilt inom Ericsson. Ellemtel och Infologics. Totalt finns ca 30 installationer i svenska företag (med l-15 användare/installation). Industriella SICStus kommer inom kort att ersätta en tidigare forskningsversion och får därigenom en vidgad användarbas (drygt 300 installationer över hela världen med uppskattningsvis 2000-3000 användare). Ellemtel Utvecklings AB (ägt av Ericsson och Televerket) har nyligen uppdragit åt SICS att vidareutveckla SICStus och stödja dess användare inom företaget.

SICStus-systemet distribueras av SICS, hittills utan marknadsföring och underhállsåtaganden. Drygt 250 universitets- och 40-tal industrilicenser (Japan, USA, EG) har sålts till utlandet för bruk. forskningsmässigt Två kommersiella licenser är beviljade till företag utanför SICS intressentkrets. & världens största telekommunikationsföretag använder SICStus för utveckling av CAD-system. Liknande användning sker inom IBM Frankrike (trots att det finns en motsvarande IBMprodukt).

SICStus är troligen den största framgången som svensk dataforskning har haft på ett internationellt plan i fråga om spridning. Oavsett hur kommersialisering av systemet kommer att hanteras har det redan fått en viktig effekt för införande av ny i programmeringsteknik industrin.

2. Forskninqsfronten och verkligheten

Asea Brown Boveri driver ett s k T50 som har som program mål att inom tre år halvera tid från order till leverans.

Affärsområdet Transformers som omfattar över 30 ABB bolag i 25 länder genomför, inom ramen för ett programmet mycket ambitiöst flerárigt projekt med syfte att skapa en ny generation av datorstöd (eng. Concurrent Engineering) för offert/orderhantering, konstruktion och tillverkning.

En viktig förutsättning för att en del av det tongivande projektet skall förläggas till ABB Transformers i Ludvika är tillgång till hög nära håll. forskningskompetens på Man bedömde att SICS det kravet. uppfyller Exemplet illustrerar att SICS kompetens inom bl a

programmeringsteknik, naturligt språk och moderna optimeringsmetoder utgör ett viktigt stöd för företagsinterna teknikentreprenörer och stärker möjligheterna att bedriva avancerad industriell utveckling i Sverige.

Samtidigt demonstrerade SICS i ett med samarbetsprojekt ABB Drives i Västerås, hur s k artificiell intelligensteknik och kan för programmeringsspråket Prolog utnyttjas att uppnå vid rationaliseringsvinster konstruktionsuppgifter. Testresultaten var så intressanta att systemprototypen har i Detta tagits produktion. illustrerar institutets förmåga att användarnas på villkor praktiskt manifestera och överföra teknik till ny användning.

3. spetskompetens i industrins tjänst

IBM Nordiska Laboratorier har under år arbetat med några ett stort projekt som utvecklat en världsprodukt Language Access. Produkten ger användare möjlighet att genom vanligt (skrivet) språk kommunicera med databaser. IBM vände sig till SICS för att få med att hjälp förbättra systemets prestanda för att korta ned svarstiderna. Med en insats av ca 10 man-månader kunde SICS snabba upp systemet 6 gånger, vilket var för viktigt produktlanseringsbeslutet. SICS visade också hur en ytterligare uppsnabbning med faktor 5-30 kan åstadkommas. Insatsen var möjlig genom att institutet och kan har, knyta samman, världsklasskompetens inom olika områden (i detta fall programmeringsteknik/Prolog och datorbehandling av naturligt språk).

4. Introduktion av nv teknik

I mitten av 1980-talet togs ett beslut om införande av ett pan-europeiskt mobiltelefonisystem, GSM. Både Ericsson Radio Systems och dåvarande Televerket Radio har deltagit i arbetet som lett till beslutet. I det internationella samarbetet med utveckling av GSM tog Televerket Radio hand om utveckling av metoder och hjälpmedel för specifikation av kommunikationsprotokoll för det nya systemet.

Det rådde stor brist på kompetent personal och Televerket vände sig till SICS som på mycket kort tid (1-2 år), genom avancerad projektverksamhet, utbildade ett antal personer (6-7) som senare anställdes på en nyskapad avdelning vid Televerkets Radiolab i Haninge. Samtidigt utbildade SICS Televerket Radios personal i Karlstad i den nya tekniken. Exemplet visar hur tillgång till SICS resurser kan utnyttjas för att etablera och försörja ny verksamhet hos industrin med personal.

En handledning i användning av formella metoder vid specifikation och verifiering av kommunikationsprotokoll har publicerats.

5. Ideer och folk för nya produkter och tjänster

1987 bildade Televerket en särskild instans certifieringsinstans, TeleTest, som beslöt att genom TeleL0gic Uppsala AB (sedemera Telesoft) kommersialisera en forskningsprototyp från SICS benämnd ITEX, ett programsystem för test av kommunikationsprotokoll. Främsta användningsområdet är s k konformitetstestning av kommunikationsprotokoll, dvs undersökning av huruvida en viss realisering av en kommunikationstjänst följer avsedd standard för att därigenom säkerställa att produkter från olika leverantörer kan kommunicera med varandra. ITEX är ett verktyg för konstruktion av testsviter.

Två SICS-forskare som tagit fram prototypen anställdes och verksamheten kom att omfatta ett tiotal personer på utvecklings- och marknadssidan. ITEX primära marknad är televerk och internationella certifieringsorganisationer (som t ex Corporation for Open Systems, COS i USA och Open Systems Testing Consortium, OSTC i Europa). TeleTest har via OSTC fått finansiering från EG för att vidareutveckla ITEX som skall användas av alla televerk och certifieringsorganisationer inom EG. Genom detta öppnas en bredare marknad nämligen leverantörer av datasystem som skall underkastas certifieringförfarandet.

6. Internationalisering

I början av 1988 uppmanades SICS av intressenterna att söka etablera sig som en eftertraktad samarbetspartner i EG:s FoU-program ESPRIT. Idag är SICS svenska ESPRITmästare genom sin medverkan i sex olika projekt. Detta har bl a lett till nya samarbetsförslag från utländska företag. Ett forskningsuppdrag från utlandet som genomförs f n är en direkt konsekvens av detta SICS Esprit-deltagande.

Förutom de vinster samarbetet leder till har vi byggt upp erfarenheter och kontakter som kommer såväl våra intressenter som andra (företag och universitet) till del. I de två senaste etablerade projekten (KADS II och GP MIMD) medverkar personal från fem svenska företag.

Packforsk

l. Inter Innovation

Inter Innovation var ett mindre som arbetade i företag motvind med en tekniskt sett vilken genial sedelräknare, byggts för såväl den inhemska som exportmarknaden.

Företagets problem var att produkterna som till största delen levererades till banker och motsvarande inrättningar ofta framkom söndriga och behäftade med inre, men utifrån sett, ej synliga skador, dvs. levererades med låg transportkvalitet.

Packforsk fick uppdraget att komma med konstruktiva lösningar till de aktuella frågeställningarna. Med hjälp av Packforsks för ändamålet speciella laboratorieutrustning såsom produktprovare, vibrationsbord, klimatrum etc. kunde realistisk transportsimulering fastställa produkternas tålighet och därefter kunde en lämplig och ändamålsenlig transportförpackning konstrueras.

Uppdraget resulterade i lösning av Inter Innovations problem. Företaget har därefter skapat sig en betydande marknad och har bl.a. erhållit en utmärkelse som årets mest framgångsrika exportföretag.

2. Transportgodkännande

Packforsk har från årsskiftet 1990/91 utvidgat samarbetsavtalet med SJ, ASG och Bilspedition gällande transportgodkännande till att nu också omfatta förpackningar för hela Europa.

Avtalet innebär att varuproducerande hos företag Packforsk kan kontrollera om deras förpackningar uppfyller normala transportmässiga krav.

Ett godkännande ger sedan företaget rätt att markera godset med en individuell godkännandemärkning, som är ett kvalitetsintyg gentemot kunderna och som visar att varuägaren har tagit sitt ansvar för det levererade godset.

Skulle transportskador ändå råka inträffa ersätter de tre transportföretagen varuförlusten omedelbart utan speciell utredning om förpackningens lämplighet.

Skadefria leveranser är dessutom ett krav om Just-In- Time-filosofin skall kunna tillämpas fullt ut. Den höga leveranskvaliteten är i detta sammanhang ett konkurrensmedel, som ger företagen stort förtroende hos kunderna.

Ett exempel på företag som snabbt insett fördelarna av ett Europagodkännande är Luminator AB i Mullsjö. Företaget är skandinaviens största leverantör av skjutdörrar av bl.a. glas.

3. Aseptisk inteqritetskontroll

Inom ett FoU-projekt kallat Aseptiska processer har Packforsk utvecklat en utrustning för att söka och mäta mikrohål i livsmedels- och läkemedelsförpackningar.

Instrumentet upptäcker mikrohål, t.ex. en kanal i en svets, ett stickhål eller spricka i materialet, som kan leda till osterilitet eller på annat sätt äventyra hállbarheten hos produkten.

Instrumentet utgör också en viktig tillgång i förpackningsutveckling och i processkontrollen t.ex. för att undersöka förseglingsmomentet.

själva mätmetoden kan enkelt beskrivas så att en elektrod placeras i förpackningen, som sedan sänks ned i ett elektrolytiskt bad. En annan elektrod placeras direkt i badet. Skulle det finnas ett hål i förpackningen ger instrumentet omedelbart utslag och anger dessutom värdet på diametern. Apparaten är vidare kalibrerad mot ett stort antal väldefinierade mikrohål.

Intresset för denna apparatutveckling och det framtagna instrumentet är mycket stort och Packforsk får från hela världen förfrågningar om metoden.

4. Miljötester

En avgörande punkt för att ett streckkodsystem i praktiken skall kunna fungera är att själva streckkoden går att läsa vid samtliga tillfällen under hela distributionskedjan. Detta ställer krav såväl på streckkodens kvalitet som på bärarmaterialet.

Inom ramen för forskningsprogrammet har Packforsk utvecklat en modell för miljötester av streckkodsetiketter (Meddelande nr 116).

Modellen omfattar tester i såväl regn, fukt, kyla och värme som mekaniska påkänningar.

Den kunskap som har nåtts i projektet har efterfrågats av industrin och resulterat i omfattande tester för bl.a. bilindustrin och för AGA.

5. Distributionskostnadsanalvs

Länge har saknats en metod för att enkelt och riktigt kvantifiera distributionskostnader.

I stället har dessa kostnader beräknats som en fast schablonsumma per produkt eller som en procentsats av

produktions- och materialkostnaderna. Fördelningseffekterna har därför oftast blivit felaktiga.

Packforsk har nu utvecklat en metod som kallas DIANA. Metoden är ett verktyg för analys av kostnader relaterade till förpackning, hantering, lagring och transport. För företagen betyder detta att DIANA hjälper till att man

- kan överskådligt presentera distributionskostnadsbilden - kan simulera kostnaderna - kan öka medvetenheten om distributionskostnaderna.

Hittills har DIANA-programmet spritts till ett knappt 50tal användare.

6. Handböcker för hanterinq av pappersrullar

Syftet med handböckerna är att sprida om kunskap transport, hantering och förpackning av pappersprodukter för att minimera skador på dessa produkter under själva distributionen.

Handböckerna tar upp de olika transportmedlen, som i dag används, samt redogör överskådligt för vilka krav som skall ställas på dessa, exempelvis hur lastning skall planeras och hur själva transportmedlet skall lastas liksom frågor hur lasten bäst skall säkras.

Förpackningshandböckerna går igenom och ger råd och anvisningar om hur förpackningen skall utformas med tanke på den hantering som produkterna kommer att utsättas för.

Kunskaperna kring transport och hantering av pappersrullar finns också för den praktiska tillämpningen omsatta i ett utbildningsmaterial med OH-bilder och lärarhäfte. Detta utbildningsmaterial finns nu spritt till företag, som är engagerade i distribution av papper.

Svenska G

juteriföreningen

1. Porers inverkan på utmattninqshållfastheten hos några Al-gjutlegeringar

Gjuteriindustrins kunder kräver i ökande omfattning uppgifter om gjutna materials utmattningsegenskaper. Inverkan av olika defekter, t.ex. porer efterlyses. Mot denna bakgrund har studier gjorts av bl.a. porhaltens inverkan på utmattningsegenskaperna hos några A1gjutlegeringar. I en första etapp studerades sand- och kokillgjutet SS 4251 och SS 4253. Både porhaltens och dendritarmsavstándets (DAS) effekt på de mekaniska egenskaperna undersöktes.

I en etappp 2 av arbetet har helt porfritt material undersökts. Detta har tagits fram genom HIP-behandling. Den andra etappen av arbetet omfattar även en kartläggning av utmattningsegenskaperna hos pressgjutlegeringen SS 4250.

Sänkt porhalt och minskat DAS-avstånd visade sig båda ha en positiv effekt på utmattningsegenskaperna.

2. Mätutrustning för råsandsformmassors Dackninqstal

För gjutgodsets kvalitet är fullgod styrning av formmassans egenskaper A och 0. Detta gäller inte minst vid gjutning i råsand. Kontakter med gjuterier visade att ett behov av en enkel utrustning för bestämning av råsandsformmassans egenskaper förelåg. Mot denna bakgrund har Gjuteriföreningen utvecklat en mycket användbar utrustning för bestämning av råsandsformmassors packningstal, vilket är en parameter vid styrning av denna typ av formmassans egenskaper. Utrustningen (bild 1) har vunnit högt internationellt erkännande.

Gradklipbninq - en metod för

3: miliövänliq

gjutgodsrensning

Rensning av gjutgods innefattar flera operationer, som för gjuterierna ofta är besvärliga ur såväl produktionsteknisk som miljömässig synvinkel. Mot denna bakgrund och efter önskemål från gjuteriindustrin har Gjuteriföreningen under senare år ägnat stora resurser åt renseriproblemen. En del av arbetet har ägnats åt att eliminera rensning, dvs. åt att höja kvaliteten i de operationssteg, som föregår rensningen.

Parallellt har nya rensningsmetoder utvärderats och i vissa fall provats. I samarbete med en leverantörsfirma och ett antal gjuterier har en ny metod, gradklippning utvecklats. Metoden innebär att grader och i många fall även gjutsystem, avlägsnats i kallt tillstånd i en hydraulisk press. Fördelar med metoden är bl.a. att den är miljövänlig. Problem med damm, buller och vibrationer

elimineras så gott som helt. Metoden ger även jämnare gjutgodskvalitet och likformiga toleranser på gjutgodset. En nackdel med metoden är att den kräver förhållandevis stora serier. Fortsatt utveckling av metoden pågår.

4. Kvalitetshandböcker

Gjuteriföreningen har utarbetat en kvalitetshandbok för järngjuterier. Syftet med denna är att ge gjuterierna ett exempel på hur ett kvalitetssystem enligt SS-ISO 9002 kan vara utformat.

Kvalitetshandboken har gjorts avsiktligt detaljrik med avseende på processbeskrivningen, vilket är till värdefull hjälp vid utbildning och information för de anställda. Några exempel på hur operatörsinstruktioner kan utformas finns med.

Boken har distribuerats i stort antal såväl till gjuterier som till vissa kunder och fått ett mycket gott mottagande. En liknande kvalitetshandbok för pressgjuterier beräknas vara klar i mitten av 1991.

1 3

Grafiska

Forskningslaboratoriet

1. Genom GFLs forskning och samarbete med miljömyndigheterna har branschen fått normer och regler för inre och yttre miljö. Bl.a. har omfattande insatser gjorts för eliminering av djuptryckeriernas utläpp av toluen.

2. GFL har medverkat till att ett unikt system för klassificering av kemikalier i den grafiska branschen har införts. GFL är branschens handläggare i dessa frågor.

3. En omfattande satsning har gjorts beträffande teknikinformation till branschen: GPL-Bulletinen, Kompendieutgivning samt Konferenser och Temadagar.

4. En ny mätmetod för att förklara tidningspappers breddning (ger dålig färgpassning i trycket) i tryckpress som ett värdefullt hjälpmedel för utvärdering av papper för flerfärgstryck.

S. Omfattande teknisk service till branschens företag med ca 200 uppdrag per år.

l 4

Svenska Keraminstitutet

svenska Keraminstitutets verksamhet ut att inom går på ramprogrammet och vissa andra större hämta projekt hem, förstå, tillämpa och för Skandinaviska förhållanden vidareförädla internationellt inom tillgänglig kunskap keramomrâdet samt att komplettera denna med ny egenproducerad kunskap med tyngdpunkt på keramisk processteknik. Detta skall ske inom för våra intressenter väsentliga områden. Normalt framkommer inte resultatet som direkt kan tillämpas av industrin utan utnyttjandet måste anpassas till respektive företags egna förutsättningar vad gäller process- och produktionsteknik, material, produkter etc. Detta sker genom att intresserade industrier står för själva nödvändig, kompletterande process- och produktutveckling eller genomför denna tillsammmans med SCI i projekteller uppdragsform.

Vår styrka ligger i att vi utifrån en internationellt avstämd kunskapsbas mycket snabbt kan i hjälpa företagen olika situationer. Detta kan vara allt från

konsultationer, analyshjälp, komponentframtagning, specialutbildning till att sprida och anpassa kunskap och teknik till företagen.

1. Gustavsberg vvs AB

Det allvarligaste problemet inom traditionell keramisk industri är den höga kassationen, i fall tiotals många procent. Detta beror primärt på om otillräcklig kunskap material och processer. De rámaterialen har naturliga något varierande sammansättning som i sin tur medför variationer i tillverkningsprocessen. Detta ger störningar och bortfall i produktionen samt försvårar automatisering och rationaliseringar. Man tvingas givetvis inom industrin att snabbt vidta åtgärder för att lösa akuta produktionsproblem och efter en längre period av störningar och åtföljande korrektioner är man fast i en komplicerad process som egentligen ingen riktigt längre helt har kontroll över.

Vid Gustavsberg VVS AB produceras och stora sanitetsgods kvalitetsproblem förelåg med främst olika glasyrfel som medförde en hög kassation. I det som åtgärdspaket företaget vidtog var en mycket väsentlig del att låta SCI optimera glasyrslammornas sammansättning och egenskaper. Detta gjorde vi snabbt utifrån både teoretiska och praktiska kunskaper och vår teknik kunde omgående tillämpas utan att nya stora investeringar behövde tillgripas. En beräkning vid företaget visar att man hittills (1,5 år) har tjänat in 4,5 kr de miljoner på förbättrade glasyrslammorna.

2. Frysgranulering

En ny teknik, frysgranulering, har tagits fram för produktion av granuler för pressning som alternativ till spraytorkade granulat. Metoden verkar ha klara fördelar både tekniskt och ekonomiskt. större möjligheter finns att få homogena granuler av önskad storlek. En produktion i liten eller medelstor skala kan ske till högre utbyte och lägre kostnad jämfört med spraytorkning. Testning inom industrin äger nu rum för att optimera tekniken för olika material.

3. Prototygframtagning

Keramer får en successivt ökad användning i verkstadsoch processindustri. Eftersom det är svårt, kostsamt och ofta också olämpligt ur egenskapssynpunkt att bearbeta fram komponenter från större ämnen måste prototyper och mindre serier för testning kunna tas fram med liknande processteknik som kommer att användas vid en fullskaleproduktion. Vid SCI kan detta göras i flera olika material baserade på kiselnitrid, kiselkarbid, aluminiumoxid, aluminiumtitanat, porslin mm och med olika formnings- och sintringsteknik i komponentvikter upp till flera kg och linjära dimensioner upp till 500 mm.

Ett exempel är munstycken i kiselnitrid för spraytorkning av järnoxidslam där tillverkningen nu övertagits av en kommersiell producent. Ett annat är 2000 munstycken i kiselnitrid för plasmasprutning som levererats till Abia Automatic AB (Plasmafox).

Rådgivning om materialval, komponenters design och haverianalyser är andra tjänster som efterfrågas av både små och stora företag.

4. Bindemedel

Oorganiska bindemedel utgörs inte enbart av portlandcement för bygg- och anläggningsändamál utan kan även vara baserade på vattenglas, soler, fosfater, aluminater, slagger etc. SCI har medverkat i flera projekt där det gällt att vidareutveckla och skräddarsy sådana system med avseende på teologi och slutliga materialegenskaper. Ett annat problem som SCI framgångsrikt har löst har varit att byta ut asbestfibrer mot andra fibrer i en fiberarmerad produkt.

5. Avbränninq av bindemedel

Vid formsprutning av keramer tillsätts 40-50 vol-% organiska polymerer. också vid andra formningsmetoder utnyttjas några procent organiska tillsatser. Dessa ämnen måste avlägsnas före keramernas sintring vid hög temperatur. En särskild teknik, Rate Controlled

Extraction, har utvecklats som ett möjliggör väsentligt snabbare avlägsnande av dessa bindemedel i temporära jämförelse med traditionell mycket försiktig temperaturökning. Tekniken används både inom FoU och vid

produktion för att ställa in processparametrar.

Korrosionsinstitutet

1. Karakterisering av och specifikationer för blästrade ytor i samband med rostskyddsmålning är ett område där institutets insatser under flera decennier lett till banbrytande framsteg. Utarbetande av standarden SS 05 59 00 som omfattar en skala för visuell utvärdering av rostgrader och förbehandlingsgrader för stål har medfört en väsentlig höjning av kvaliteten hos rostskyddsmålning. Denna standard har mycket stor internationell spridning. Den sägs vara världens mest spridda standard. 1988 överfördes under KIs aktiva medverkan standarden till internationell standard ISO 8501-1.

2. Med elektronikens och datateknikens explosionsartade utveckling har även problemen med korrosion på elektronikutrustning kraftigt ökat. Korrosionsinstitutet tog upp denna forskningslinje i början av 1980-talet och har genom både grundläggande och praktiskt inriktade insatser, som till större del genomförts i samnordisk regi, ökat kunskaperna om olika miljöparametrars inverkan på korrosionen, bidragit till utveckling av provningsmetoder och vidareutvecklat ett system för klassificering av korrosiviteten. Resultaten och kunskaperna har sammanställts i en handbok som är avsedd för avnämare från svensk industri.

3. Framtagande av systematiska opartiska kunskaper om nya produkters korrosionsegenskaper är en av institutets viktiga uppgifter. Exempel härpå är omfattande fältförsök av fästelement på byggnader som har gett underlag för riktlinjer för deras användning i olika miljöer, en systematisk utvärdering av ett tjugotal nya typer av förbelagd plåt som används främst inom bil- och byggindustrin och en undersökning av olika produkter för reparationslackering på bilar som bl.a. visat att s.k. rostomvandlare i regel utgör ett mycket dåligt alternativ. Dessa kunskaper har varit till nytta för både enskilda bilägare och mindre verkstäder.

4. Under början av 1980-talet uppkom på några orter i de mest försurningsdrabbade områdena i sydöstra Sverige bokstavliga epidemier av en ny, hittills okänd typ av korrosion hos kopparrör som benämndes gropfrätning typ III. Korrosionsinstitutet gjorde en omfattande undersökning av förekomsten av skadorna och av deras orsaker samt kunde föreslå effektiva motåtgärder i form av vattenbehandling. Detta medförde stora besparingar både för husägare och försäkringsbolag.

5. Pappers- och cellulosaindustrin är en bransch med många svåra korrosionsproblem som sedan länge står i fokus för institutets intresse. Bland de framgångsrika projekt som genomförts under 1980-talet kan nämnas en

kartläggning av korrosionen i blekerierna. En analys av resultat från omfattande av material och exponeringar mätningar av processparametrar visade samband som kunde utnyttjas för att nedbringa korrosionskostnaderna genom styrning av processparametrarna och genom bättre materialval. Ett annat framgångsrikt område är arbetet med plasters korrosionsegenskaper i olika inom processteg cellulosaindustrin, som bl.a. har resulterat i handböcker som kan användas vid val av polymera material.

Från IoU-avdelningens verksamhet kan nämnas följande:

6. En Diplomkurs för rostskyddsmålare har utvecklats och genomförts i samarbete med Techfront AB (tidigare NIFAB, ett dotterbolag till dåvarande Nordiska Institutet för Färgforskning). Kursen omfattar två veckor med lektioner och praktiska övningar och den avslutas med ett prov, som man måste fullgöra med godkänt resultat för att få diplom. För att kunna antas till kursen måste man uppfylla specificerade, stränga inträdeskrav och diplomet kan därför sägas vara ett Hittills har ca kompetensbevis. 200 diplommålare utbildats.

7. samarbetet med Målaremästarnas och de Riksförening större beställarna har också blivit till inledningen insatser av annat slag för att höja kvaliteten på rostskyddmålning. I samverkan mellan dessa parter och Korrosionsinstitutet har inrättats en auktorisationsnämnd - Måleribranschens nämnd för auktorisation av rostskyddsmålningsföretag. Nämnden har utformat ett auktorisationsförfarande med specificerade krav på företagsledningens kompetens, teknisk utrustning, personal och ekonomisk stabilitet. Hittills har 15 företag kunnat auktoriseras och större som företag Vattenfall och Vägverket kräver nu att de entreprenörer som anlitas skall vara auktoriserade. F.n. utarbetar auktorisationsnämnden riktlinjer för kvalitetssystem vid rostskyddsmålning. När dessa är klara kommer, efter en viss övergångsperiod, att krävas att de auktoriserade företagen har ett dokumenterat kvalitetssystem.

8. Inom den tekniska har den senaste uppdragsavdelningen femårsperioden ca 800 uppdrag utförts. Dessa har naturligtvis direkt bidragit till lösningen av ett stort antal akuta korrosions- och och korrosionsskyddsproblem således haft stor betydelse för målgruppen. Till avdelningen hör vidare den av STU stödda verksamheten Service i korrosionsfrågor till och enskilda småföretag produktutvecklare. Omkring 1 500 rådgivningsärenden behandlas årligen. Genom rådgivningen får småföretagen del av de forskningsresultat som uppnås vid KI.

Institutet för

Livsmedelforskning (SIK)

l. ggtimerinq av process- och råvaruhanterinq

Under de senaste åren har vid SIK drivits ett delkollektivprojekt rörande utnyttjande av köttråvaror i charkindustrin. Projektets syfte har varit att om möjligt åstadkomma minskade förluster av den ingående köttråvaran vid tillverkningsprocessen samt vid slutberedningen av produkter ifråga. Genom att specialutrustning anskaffats och kunskap byggts upp rörande samband mellan livsmedels struktur och funktionella egenskaper har de samlade förlusterna av ingående köttråvara kunnat minskas med 1- 5 % beroende på produkt. Problemets lösning handlar om att bl.a. förändra ingående temperatur och saltförhållanden i processen. För de deltagande företagen i detta tillämpade delkollektivprojekt innebär resultaten inbesparingar på miljonbelopp, eftersom även marginella höjningar i utnyttjandegraden av ingående köttråvara är mycket betydelsefulla med hänsyn till de stora volymer som hanteras.

2. Eliminerinq av bilukt/bismak

Vid SIK har under många år byggts upp ett kunnande inom lukt- och smakanalys. Betydande investeringar i form av specialutrustning har även gjorts. Många uppdragsprojekt inom detta kompetensomráde har sitt ursprung i att företag fått problem med bismak/bilukt i sina produkter. De icke önskvärda smak/aromkomponenterna kan härstamma från förpackningsmaterialet, ingående råvaror, livsmedelsprocessen, lagrings/distributionsförhållandena m.m. Företagen önskar få de bakomliggande orsakerna klarlagda dels i syfte att kunna åstadkomma problemfria produkter, dels för att klarlägga ansvarsförhållanden mellan t.ex. förpackningsmaterialtillverkare, förpackningsföretag, livsmedelstillverkare, distributör/handel m.fl. i samband med reklamationer. I ett konkret fall hade företaget A lanserat produkten B i begränsad omfattning då smak/lukt-problem i produkter upptäcktes. Genom en intensiv insats från SIK kunde problemets orsak härledas till den ingående tryckfärgen på förpackningsmaterialet. Företaget kunde dra tillbaka sin produkt och snabbt åtgärda problemet samt därigenom minimera sina förluster. Ett annat exempel från verkligheten är aktuellt just nu. Retur-PET-förpackningar kommer att introduceras och den berörda industrin har SIKs med att klarlägga vilka produkter som begärt hjälp utan risk för framtida problem med bismak/bilukt lämpar för retur-PET-material. I det förstnämnda fallet var sig skadan redan skedd medan SIKs insats gick ut på att omfattningen. I det senare fallet har SIK begränsa

medverkat till att undvika framtida Den problem. ekonomiska betydelsen för aktuella rör i båda företag sig fallen om mycket stora belopp.

3. Produktutveckling - säkerhet

Här följer ännu ett exempel från sIKs uppdragsverksamhet. Företaget A hade nylanserat produkten B på marknaden. Den egna utvecklingsavdelningen hade därvid rekommenderat användning av ett konserveringsmedel vilket var för produkten klart olämpligt. Man upptäckte relativt snart problem i sina egna lager med mögelväxt resp. bisnak/bilukt (vilket visade sig bestå av nedbrytningsprodukter från konserveringsmedlet ifråga). Företaget var själva tveksamt om problemet var av det slag att ett lanseringsstopp och produktáterkallande var nödvändigt. Genom SIKs försorg kunde orsaken till problemet härledas, en mycket stor katastrof för företaget undvikas och en ny problemfri produkt tas fram. I detta fall kunde företaget SIKS insatser undvika genom enorma förluster i både pengar och good-will.

4. Kvalitet med mikrovåqsteknik

Under många år har vid SIK ett kunnande byggts upp rörande värmning av livsmedel via Under de mikrovågor. senaste åren har detta kunnande omsatts i

produktutvecklingsarbete för ett flertal företag i livsmedelsbranschen. Genom medverkan från SIK i specifika uppdrag har kvalitativt bättre kunnat tas produkter fram, där kanteffekter etc. kunnat minimeras. SIK har inom detta område skapat en världsledande där även profil mycket stora internationella livsmedelskoncerner finns bland uppdragsgivarna. Denna är specifika hjälp tämligen unik och det kommersiella värdet för av de företagen mikrovågsvärmda produkternas kvalitetshöjning är mycket stort.

5. Utbildning med mervärde

SIK bedriver en omfattande seminarie- och kursverksamhet. Bl.a. har vår företagsanpassade i utbildning mikrobiologisk hygien och sensorisk analys i ekonomiska termer betytt oerhört för vår Då det mycket målgrupp. gäller mikrobiologisk hygien är våra insatser framför allt av preventivt slag. situation med Varje mikrobiologisk infektion i tillverkningen som därigenom kunnat undvikas är av stor ekonomisk Då mycket betydelse. det gäller vår utbildning har kunnat livsmedelsföretagen göra reella inbesparingar i form av färre provtagningstillfällen och färre deltagare i den sensoriska analyspanelen. har man fått ut minst Samtidigt lika väsentlig information som Hos en enda tidigare. medelstor livsmedelstillverkare där SIK via denna

utbildning kunnat introducera förbättrade provtagningsrutiner ochrurvalsmetoder för paneldeltagare uppgår den sammanlagda besparingen till åtskilliga miljoner kronor.

J ordbrukstekniska Institutet

1. Klimat i förarhytter

För ca 400 000 männsikor utgörs arbetsplatsen av en förarhytt (traktorförare, skogsmaskinförare, förare av entreprenadmaskiner, byggkranar, lastbilar etc) Den termiska miljön är fortfarande dålig och i en del fall undermålig i många hytter. JTI har under de senaste åren i samarbete med Arbetsmiljöinstitutet arbetat med användning av termiska dockor för utvärdering av klimatet. Sambandsmätningar har gjorts mellan dockans mätvärden och klimatupplevelsen hos en panel av försökspersoner. Det är nu möjligt att med hjälp av en termisk docka göra prognoser över klimatsituationen i olika förarhytter.

Utvärdering av ändringar i klimatiseringssystemen kan därför göras snabbt. Metoden utgör ett kraftfullt hjälpmedel för industrin vid konstruktion och utformning av förarhytter. På initiativ av JTI har ISO (International Standard Organisation) på sitt program tagit upp mätmetoden för standardisering. Ett standardförslag har utarbetats vid JTI.

Tidigare hyttklimatforskning vid JTI har bla lett till ISO-standarden ISO 6097 Tractors and self-propelled machines for - Performance of and agriculture heating ventilation in closed cabs - Test och en systems method, teknisk rapport ISO/TR 8953: 1987 Test method for the performance of air conditioning systems.

2. Foderstyrning

Vid animalieproduktion uppgår foderkostnaden till ca 50% av produktionskostnaden. En långt driven, individuell styrning av fodergivantill enskilda djur, eller mindre grupper av djur är därför viktig ur ekonomisk synpunkt. En god foderstyrning kan dessutom vara av stor betydelse för djurhälsan. JTI har därför genomfört omfattande forsknings- och utvecklingsarbete inom detta område. Det har gällt olika djurslag och olika foderslag. Omfattande samarbete har skett med industrin. Det har bl a lett fram till att avancerade datorstyrda fodervagnar för såväl kraftfoder som ensilage nu finns i marknaden. Precisionen är mycket hög. vagnarna säljs såväl i Sverige som utomlands. Intresset bland lantbrukaren för denna teknik är stort. Hittills har flera tusen kraftfodervagnar och några hundra ensilagevagnar sålts. Även andra produkter, exempelvis separationskännare och utrustning för att säkerställa en hög foderhygien har framkommit som ett resultat av dessa arbeten.

3. Stallgödselspridning

Ur miljösynpunkt och med till hänsyn växtnäringsförsörjningen är det viktigt att man dels kontinuerligt kan styra gödselspridaren så att rätt mängd gödsel sprids, dels får en jämn spridning av gödseln. Den tekniska utrustning som för närvarande är i vanlig jordbruket fyller inte dessa krav.

Under de senaste åren har JTI därför bedrivit ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete med syfte att få fram spridare för olika som svarar slags gödsel upp mot de ovan nämnda kraven. Arbetet har skett och sker i nära samarbete med industrin. Bland de som produkter blivit ett resultat av arbetet kan nämnas en spridningsramp för flytgödsel. Rampen finns nu i marknaden.

Ett annat resultat av arbetet av en utgörs tillsatsutrustning till fastgödselspridare vilker genom man uppnår en för godtagbar spridningsjämnhet. Utrustning datorstyrd reglering av gödselgivans torlek befinner sig i prototypstadiet. utvecklingsarbetet sker i nära kontakt med en industri som avser att lansera produkten.

4. Behandling och hantering av biologiskt avfall

I samhällets kamp för en renare har intresset ökat miljö för biologiska processer vid av behandling organiska avfall. Den kompetens och erfarenhet som JTI en genom mångårig verksamhet inom biogas- och komposteringsområcet byggt upp efterfrågas nu i stor omfattning av kommuner och företag.

Under de senaste åren har exempelvis projekt gällande rötning av hushållsavfall, av rötning storköksavfall, rötning av slakteriavfall, kompostering av parkavfall cch aerob behandling av slam från trekammarbrunnar genomförts på uppdrag av kommuner och företag inom avfallsbranschen. De framkomna resultaten har öppnat för att möjligheter behandla den organiska avfallsfraktionen helt på nya vägar.

5. Mekanisk-termisk blastdöddninq i ootatisodlinqar

Potatisen är en kemiskt hårt belastad gröda och kritiken mot detta växer sig allt starkare. i sena Speciellt skeden av odlingen, exempelvis vid blastdödning börjar man ifrågasätta behandling med kemikalier. JTI har därför under de senaste fem åren genomfört ett ock forskningsutvecklingsarbete gällande mekanisk-termisk blastdödnirg. Värmebehandling dödar blasten effektivt. Utvecklingsarbetet har skett i nära samverkan med industrin. Värmekällan är gasol. För att få tillräcklig kapacitet har gasförbrännare med separat valts. förångare Resultaten har varit mycket positiva.

för termisk blastdödning finns nu i marknaden. Aggregat Intresset för att använda denna teknik är stort främst bland alternativodlare och odlare som säljer sin produkt direkt till konsument. Aggregaten används även för i t ex och utgör där ett ogräsbekämpning köksväxtodlingar alternativ till kemisk ogräsbekämpning.

Institutet för

Metallforskning

1. Metoder för att utmattninqshållfasthet förutsäga hos hårda stål

På Institutet drivs ett intensivt att utvecklingsarbete ta fram modeller för olika mikrodefekters inverkan på utmattningstillstånd hos härdade stål. Modellerna tar hänsyn till ytdefekter, och inneslutningar, segingar mikrostrukturens motstånd mot Med de sprickpropagering. nya modellerna kan material för olika skräddarsys applikationer, materialutvecklingen kan fokuseras på kritiska frågor och överlevnadssannolikhet beräknas för

komponenter med god noggrannhet.

2. Qptimerinq av aluminiumleqerinq AA 3004 för användninq i drvckesburkar (canstock)

Den i särklass viktigaste åtminstone aluminiumlegeringen, ur ekonomisk synvinkel är AA 3004 som tillverkas i tunna

band för att användas till Kraven dryckesburkar. på hållfasthet är oerhört och Ökar hela stränga tiden, vilket har lett till att det enorma pågår FoU-satsningar i alla länder där Ett aluminiumplát produceras. speciellt problem vid återvinning och är att återanvändning föroreningsnivåer (t.ex. järnhalten) tenderar att öka med upprepad användning vilket gör det svårare att den uppnå erforderliga formbarheten. Detta problem ansågs vara av speciell betydelse i där vi har världens Sverige högsta effektivitet vad gäller återvinning av burkar (f.n. 83

%) och där skrotet används direkt för till omsmältning nytt burkmaterial.

Projektet på IM bedrivs i nära samarbete med Gränges

Aluminium. Ett femtontal göt valsades i

fullskaleproduktion under strängt kontrollerade

förhållanden och produkterna undersöktes med avseende på kvalitet enligt konventionella metoder samt med

avancerade analysmetoder. Flera parametrar varierades

systematiskt, varav de viktigaste var:

- kemisk sammansättning (främst järnhalt) - vid praxis homogenisering av göt - vid temperatur slutet av varmvalsning glödgningsförfarande

IMs avancerade instrument för analytisk elektonmikroskopi, röntgendiffraktion m.m. användes för karakterisering av plåtens mikrostruktur och

kristallgeografiska textur. Den senare är speciellt viktig i canstock-plåt eftersom den formbarheten styr (s.k. öronbildning).

Utifrån observationerna togs det fram en fysikalisk modell som beskriver hur texturen utvecklas i dessa legeringar. Modellen har visat sig kunna förklara effekterna av samtliga faktorer i produktionen som påverkar de slutliga egenskaperna vad formbarhet. gäller Modellen har varit mycket värdefull i samband med både

återvinningsproblematiken och allmän processoptimering. Förutom att förbättra slutegenskaperna i har man plåten avsevärt reducerat energiâtgången vid och homogenisering varmvalsning.

Detta arbete, vars i huvudsakliga upptäckter publicerades tidskriften Materials Science and väckte stor Technology, uppmärksamhet. Författarna från IM och Gränges AB tilldelades The Institute of Metals Cook Prize (1990), som motiverades med a paper of merit and of particular practical character concerned with the manufacture and use of non-ferrous metals.

3. Utveckling av snabb. kvantitativ vtanalvsteknik baserad på plasmaetsninq i en qlimurladdninq

Sedan början av 80-talet har IM bedrivit FoU en för kring våra intressenter mycket användbar ytanalysteknik. glow gischarge gptical gmission åpectrometry (GD-OES). Ursprungligen utvecklad i Frankrike och USA är GD-OES baserad på att provets ytskikt jonetsas i och (sputtras) exciteras i ett litet glimurladdningsplasma, samtidigt som ljuset detekteras med en optisk spektrometer. Tekniken har rönt stort intresse för industriella tillämpningar, den är snabb och lättanvänd kombinerat med stor analytisk känslighet och utmärkt

djupupplösningsförmåga. Exempel på tillämpningar är kemisk djupprofilering av glödskal stål, förzinkad på plåt, olika lodpläteringar etc.

En svårighet med GD-OES har varit att kvantifiera länge resultaten, vilket gäller för de flesta ytanalystekniker baserade på jonetsning. I de flesta fall kan

djupprofilerna endast presenteras kvalitativt i form av relativa intensiteter som funktion av etstid. Dessa profiler kan dock ge en kraftigt missvisande bild av djupprofilen, då etshastigheten varierar avsevärt mellan olika material, vilket naturligtvis påverkar de signaler som registreras.

Efter ett antal års intensivt har vi forskningsarbete på IM utvecklat en unik metod för att kvantifiera GD-OES profiler, så att resultaten kan presenteras i form av halt som funktion av djup med en effektiv och lättanvänd mjukvara. IMs metod har rönt stor internationell uppmärksamhet, och tekniken har nyligen licentierats till två ledande spektrometertillverkare. De svenska företag som bidragit till utvecklingsarbetet blir nu de första i Europa att kunna kvantitiv GD-OES i rutinmässigt tillämpa sina egna laboratorier.

4. Utvecklinq av nva duplexa rostfria stål

Sverige intar i dag en ledande position internationellt vad gäller nya duplexa rostfria stål. I utvecklingen av dessa material har framför allt Sandvik Steel en framträdande roll. Dessa stål kännetecknas av att de har minst lika goda korrosionsegenskaper som de traditionella austenitiska rostfria stálen men har därutöver genomgående ungefär den dubbla hállfastheten och dessutom väsentligt bättre motstånd mot spänningskorrosion.

Institutet har svarat för en väsentlig del av den forskning som ligger bakom detta utvecklingsarbete.

S. Utveckling av nva bandstál för sSABs liniê för kontinuerliq qlödqninq i Borlänge

Den stora investeringen ny teknik för glödning av stálband, kontinuerlig glödgning (›l.S miljard SEK), vid SSAB Borlänge, snart efter SSABs bildande, grundades delvis på tidigare forskning vid IM på nya typer av bandstål med förhöjda prestanda som kräver kontinuerlig glödning. En viktig sådan typ av stål var de s.k. DPstålen som uppvisar väsentligt bättre kombination av hállfasthet och formbarhet än stål framställda enligt tidigare glödningsteknik.

Den nya glödgningstekniken har utnyttjats intensivt av SSAB för fortsatt utveckling av nya högpresterande stálsorter. Institutet har tagit en mycket aktiv del i detta forsknings- och utvecklingsarbete.

Stiftelsen för

Metallurgisk Forskning (MEFOS)

vi vill först säga att S år är en för kort tid att se på. En FoU som får stort industriellt genomslag på mindre än 5 år är i vår bransch ganska sällsynta.

1. Injektionsmetallurgi

Projektet Injektionsmetallurgi, som startade redan på 1970-talet, ledde till att svensk och övrig nordisk stålindustri låg minst två år före den övriga världen att utnyttja tekniken att slutbehandla stålet i gjutskänken. Metoden innebär såväl kvalitets- som produktivitetsvinster. Baserat på en licens startade Scandinavian Lancers ett företag för exploatering av tekniken. De fortsätter sin verksamhet numera ägda av norska Elkem. Verksamheten drivs från Viken i Skåne.

Projektet ledde också till att MEFOS i samarbete med Jernkontoret etablerat en internationell metallurgisk konferens i Luleå. Den genomförs vart tredje år och för 6e gången 1992 och håller hög internationell standard. Vi har kunnat konstatera att föredrag hållna av våra forskare vid denna konferens har refererats till mer än 300 gånger i utländsk fackpress.

2. Bränsleoptimerinq av värmuqnar

Ett annat projekt som fått stort genomslag är Bränsleoptimering av värmugnar. Detta projekt har avsöndrat en rad styrsystem för bränsle- och elvärmda ämnesvärmnings- och värmebehandlingsugnar. De går under namnen FOCS-RF, FOCS-IF och FOCS-AF. De medför bränsebesparingar på 10-15 % och kvalitetsförbättringar, men framför allt har den svenska industrin även här tjänat tid på 1-3 år jämfört med sina utländska konkurrenter. De marknadsförs nu på världsomspännande basis av ABB Automation AB.

3. stvrsvstem för konverterinqsnrocesser (MEFCON)

Detta projekt utvecklade MEFOS ursprungligen för att kunna logga ingående mättada nödvändiga för styrning av processen och viktiga vid utvärderingen av de gjorda försöken. Systemet användes också för den direkta styrningen av processerna samt för beräkningar och grafiska presentatiner av försöksresultaten. MEFCON var också en avgörande faktor när KHD i Köln och Sumitomo Metal Industries (SMI) valde att genomföra kolförgasningsprojektet MIP (Molten Iron Puregas) i pilotskala vid MEFOS. Samma val gjordes av Interproject Service AB (IPS) när de valde att tillsammans med Nippon Steel Corporation (NSC) genomföra kolgasningsprojektet P- CIG (Pressurized Coal Injection Gasification) vid MEFOS.

Projekten kördes parallellt men med stängda dörrar emellan och omsatte tillsammans omkring 150 MSEK inkl. utrustning vid MEFOS. Systemet är nu under anpassning till konvertrar för industriell stálproduktion.

4. Planhetsstvrninq vid varmvalsninq av plåt och kallvalsning av band

Utvecklingen är gjord inom ramprogrammet och företagsanpassning har skett på företagens bekostnad. Styrningen bygger på ett simuleringsprogram CROWN för kontroll av det valsade materialets profil och har under de senaste fem åren gått genomslag hos plátproducenterna bland MEFOS huvudmän.

5. Kombinerad blásninq i konvertrar

Reaktionsgas och omröringsgas tillföres från både topp och botten av konvertern. MEFOS började troligtvis först i världen att utveckla tekniken. Industrin var dock mycket måttligt intresserad, varför projektet avvecklades. 7-8 år senare dök information om tekniken upp utomlands och intresset vaknade igen. MEFOS kunde genom sin kunskap om olika konverterprocesser på mindre än ett halvt år utveckla ett eget system, som kostade mindre än hälften av vad utländska system betingade. Det är sålt till ett norskt och ett indiskt verk. Här kan vi instämma i att ibland är det svårt att bli profet i sitt eget land.

Det finns också teknikutveckling, där företagen helst inte talar om fördelarna med att utnyttja densamma. De vill njuta frukterna själva, vilket är acceptabelt ur institutets synpunkt om de fortsätter att utnyttja våra tjänster.

Institutet för Mikroelektronik

(IM)

1. IMS verksamhet inom batteriteknik och elektroniksystem har avsöndrats som eget bolag och sålts till två företagsgrupper nämligen den svenska konsultgruppen Catella AB och den internationella konsultgruppen Generics. Det nya bolaget får genom den nya ägarkonstellationen en bra internationell förankring och utgör den strategiska basen på områdena strömförsörjning och RTI (Road Traffic Informatics) i företagsgruppen.

2. IM medverkade under NMP-perioden i Ericssons utveckling av en ny CMOS-process. Efter avslutat projekt drev Ericsson processen vidare men avvecklade sin utvecklingsresurs på CMOS. IMS personal har under de senaste två åren bl.a. utvecklat förbättrade som delsteg, förhöjt prestanda och fördubblat processutbytet. Ericssons process är i dag en av Europas bästa processer för kundanpassade kretsar.

3. Inom IMS ramprogram och inom ett IT4-projekt har IM tillsammans med Ericsson utvecklat nya laserkomponenter för fiberoptiska kommunikationssystem. Grundläggande materialteknik utvecklades vid IM på bas av grundforskning från universitetet i Lund. Processtekniken har nu också överförts till Ericsson Components. De laserstrukturer som utvecklats för frekvensmultiplex och fibersystem har utprovats i system vid Ericsson och tillhör de mest avancerade i världen. Tekniköverföring till Ericsson har också skett genom att personal övergått till Ericsson Components. Detta företag har i dag VD, avdelningschef för optoavdelningen och ett flertal andra nyckelbefattningar besatta med personal från IM.

4. Samma basteknik som använts i utvecklingen under punkt 3 har med något annan inriktning av Televerket utnyttjats för ett första testsystem för s.k. koherenta fiberoptiska system. Detta system, bestyckat med de kritiska komponenterna framtagna av IM, förevisades för en internationell publik första gången 1989. Systemet fick stor uppmärksamhet, vilket bl.a. visas av att IM fått beställning från ett flertal av Europas televerk på leverans av motsvarande komponenter.

5. Inom ramprogram och nationellt mikroelektronikprogram har IM utvecklat metodik och programvara för högnivákonstruktion av elektroniksystem. I en första avtappning överfördes metodik till Ericsson Radio, som medverkade i utvecklingsarbetet. Flera av projektets nyckelpersoner rekryterades över till Ericsson Radio och har i dag nyckelbefattningar där. Enligt skulle företaget den elektronik som ingår i de framgångsrika mobiltelesystemen över huvud taget inte kunna tas fram utan nyttjande av högnivámetodiken.

IM har sedermera fortsatt arbetet och bl.a. framf tagit simuleringsprogramvara som distribuerats till många av våra större industrier och våra flesta universitet. IM har också tagit fram ett kurspaket som används för industrin men som också har överförts till KTH.

Möbelinstitutet (MI)

1. Sittmöblers mått

En handbok för möbelformgivare, som ger all samlad kunskap om vilka máttkrav som bör ställas pá goda sittmöbler. Boken är bibeln på området och används i undervisningen vid designskolor inom och utom landet, MIs rapport 50.

2. Ytkrav

a. En utredning om ytbehandling inom möbel- och inredningsindustrin, MIs rapport 51.

b. Höbelfaktakrav och yttálighet hos provpaneler med olika ytbehandling, MIs rapport 53.

Projektet genomfördes för att få klarhet i sambanden mellan miljölagstiftning och krav i Möbelfakta på ytors tálighet. Rapport 51 behandlar myndighetskrav inom miljöområdet och konsekvenserna därav för möbelindustrin. Rapport 53 är en brett upplagd undersökning av yttáligheten hos den aktuella möbelproduktionen. Båda rapporterna ger konkreta rekommendationer till industrin om hur man bör förfara för att uppfylla både miljökraven och rimliga konsumentkrav pá ytors tålighet.

Rapport 51 används i utbildningen i samarbete mellan arbetsmarknadens parter och inom företagshälsovården.

3. Terminalarbetsplatser - en ergonomisk studie med kravbeskrivningar

Projektet har haft till uppgift att studera hur ny teknik på kontor (datoriseringen) har påverkat arbetsförhållandena och den fysiska miljön kring själva arbetsplatsen och att ge rekommendationer till ergonomiskt riktigt utformade kontorsarbetsbord och närförvaring. Praktiskt taget samtliga kontorsmöbeltillverkare har använt sig av resultaten. En tillverkare har startat produktion av kontorsarbetsbord med hjälp av Möbelinstitutets underlag och fått årets utmärkelse Utmärkt Svensk Form med motiveringen att möblerna är en elegant tillämpning av Möbelinstitutets studier av terminalarbetsbord, MIs rapport 58.

4. Städskåp och andra specialskåp i kök

Projektet har haft till uppgift att ta fram underlag till svensk standard för inredning i bostäder. Rapport 55 ger klara rekommendationer om hur städskåp lämpligen bör vara utformade för att bäst fylla sin funktion och rapport 56 är en utvärdering av en ganska brokig flora av specialskáp jämförda med vanliga standardskåp för samma

funktion. Materialet ligger nu till grund för den översyn av den svenska köksstandarden som genomförs vid Byggstandardiseringen, MIs rapporter 55 och 56.

S. Brandprovninq av material till stoppade möbler

Projektet genomfördes inför ikraftträdandet av Konsumentverkets riktlinjer rörande antändligheten hos stoppade möbler. Syftet var att kartlägga och utvärdera vanliga konstruktioner av klädsel och stoppningsmaterial på den svenska marknaden för att med resultatets hjälp kunna ge vägledning till industrin att uppfylla olika brandkrav. Materialet har ställts till hela möbelindustrins förfogande och presenterats vid seminarier och temadagar. En uppföljning av dagens läge har just avslutats i samarbete med Institut i Teknologisk Norge och visar att branschen redan väl anpassat sig till de ställda kraven. Rådgivningen till industrin pá brandområdet är omfattande, MIs rapport 57.

6. Datorstödd möbeldesign

Ny teknik har inte slagit igenom i särskilt hög grad på möbel- och inredningssidan. CAD-processen, att designa med datorer, var inte särskild känd bland möbelformgivare för ett par år sedan. Projektet som bedrivs med särskilt stöd från SIND och STU har som mål att anpassa ett befintligt designprogram till möbelformgivarnas behov och att komplettera med sådan kunskap som b1.a. Möbelinstitutet besitter om möblers hållbarhet och funktioner. Rapport 59 är en förstudie för att kartlägga läget i världen och tillgången till teknik. Fem möbelföretag och ett antal designkontor samt de två designhögskolorna i Stockholm och Göteborg deltar direkt i projektet. Ett prototypprogram är i under dag utveckling, MIs rapport 59.

Institutet för

Optisk Forskning (IOF)

Institutet för optisk forskning är med ca 25 anställda ett av de mindre instituten. Vi tar därför exemplen från en större tidsrymd än fem år. Genom samarbetet med Fysikinstitutionen på KTH har utbildningen haft en väsentlig andel. Resultatet från högskoleinstitutionen ensam utan denna synergi med kollektivforskningsinstitutet skulle nog inte ha varit jämförbart till omfattning, inriktning ochf industrirelevans.

1. En av de första vid IOF på femtiotalet utbildade forskarna gick till FOA, uppfann och patenterade en infrarödkamera. Den togs över av dåvarande stiftelseföretaget AGA och blev grunden till AGA Infrared Systems AB, i dag Agema Infrared Systems AB.

2. Ett stort inom tunnfilmsoptik togs i IOF-projekt slutet av sextiotalet över av AGA, blev, med tre IOFmedarbetare, AGA Optical AB, i dag Spectrogon AB.

3. Ett annat stort IOF-projekt, diffraktionsgitter för spektroscopi framställda med holografisk teknik, överfördes 1983/84 med två IOF-medarbetare till AB. Därmed erbjuder Spectrogon ett komplett Spectrogon sortiment filter och gitter på världsmarknaden.

4. Fiberoptisk kommunikation utvecklades i ett gemensamt med STU, Ericsson, Mikrovågsinstitutet och IOF projekt under åren 1976-82. 1982 överfördes resultaten till Ericsson. på IOF och ytterligare fyra f.d. Projektledaren IOF-medarbetare bedriver i dag utvecklingsarbete vid Ericsson Cables AB i Sundbyberg (och gemensamma projekt med IOF, t.ex. om aktiva optiska fibrer för signalförstärkning).

5. Forskning på integrerad optik (modulatorer, växlar etc. för fiberoptik baserade på vågledarkomponenter) samtidigt på IOF och överfördes 1982 till Ericsson pågick Telecom, där nu tre f.d. IOF-medarabetare är verksamma. När processtekniken skulle överföras till produktion på Ericsson Components AB utbildades en Ericsson-medarbetare under 6 månader vid IOF. Därefter byggde han upp verksamheten vid Ericsson Components genom att rekrytera fem medarbetare från IOF.

6. På Televerket arbetar nu tre, på Ellemtel AB två f.d. IOF-medarbetare.

7. Scan Fiber Opto ABA är en avknoppning från IOF.

kommunikation har alltså fått stor hjälp vid sin Optisk etablering i Sverige.

- Konsultfirman Optronik Engineering AB i Stockholm består av tre f.d. IOF-medarbetare.

- VD svenska pá Melles Griot AB och hans sekreterare har förvärvat sina teknik- och under branschkunskaper anställning vid IOF.

Mellan 1982 och 1990 har skett teknikspridning genom totalt 40 personer.

Plast- och Gummitekniska Institutet

1. ggmpositboken - handbok för konstruktörer inom området fiberkompositer baserade på plast

Fiberkompositer med plaster som matrismaterial ger konstruktören större friheter och ofta helt nya möjligheter jämfört med andra material. Förutom låg densitet och utmärkta mekaniska egenskaper ger sådana fiberkompositmaterial möjligheter att orientera fibrerna i de riktningar där de bäst behövs. Trots att fiberkompositer ger konstruktören stora möjligheter att åstadkomma optimerade konstruktioner har de ännu inte fått så utbredd användning. En viktig orsak är bristande kännedom om materialgruppens egenskaper, konstruktionsprinciper, tillverkningsmetoder etc.

För att råda bot mot detta har PGI utarbetat en omfattande handbok, Kompositboken, som förutom beskrivande avsnitt innehåller omfattande konstruktionsanvisningar, dimensioneringsunderlag, beräkningsmetodik mm.

Kompositboken utges i lösbladssystem för att den skall kunna uppdateras fortlöpande. Den har mottagits mycket väl både inom industrin och som underlag vid utbildning främst på högskolenivå. För analys och optimering av laminat har datorprogram utvecklats. En första upplaga är slutsåld och en ny, delvis omarbetad, planeras.

2. Ytmodifierade mineral som förstärkande fvllmedel inom plastindustrin

Användningen av mineraliska fyllmedel i termoplaster har ökat kraftigt under de senaste åren tack vare de pris/prestandafördelar som kan uppnås i jämförelse med alternativa material. Utvalda egenskaper kan skräddarsys efter uppställda krav inom vida gränser. Tekniken har dock sina begränsningar, då inblandningen samtidigt försämrar andra egenskaper, bl a materialets slagseghet.

I samarbete med andra institutioner har PGI bedrivit ett flerårigt forskningsarbete för att söka styra egenskapskombinationen hos det kompounderade materialet. Genom ytbehandlingar av vanliga svenska mineral har det lyckats bibehålla matrismaterialets slagseghet samtidigt som inblandningen av mineral ökat materialets styvhet och mekaniska styrka. Draghållfastheten har generellt förbättrats jämfört med matrismaterialets för alla undersökta mineralkompounder genom tillsats av små mängder kopplingsagens. Samtidigt som det genomförda arbetet vidgat de gränser inom vilka polymera materials egenskaper kan skräddarsys har resultaten breddat

möjligheterna att använda vanliga svenska mineral som

kvalitetshöjande fyllmedel.

3. Reoloqiska mätningar - för hiälpmedel högre kvalitet och bättre total ekonomi

Karakterisering av polymera materials flytegenskaper under bearbetningsprocessen är av stor både för betydelse styrning av produktionen och de tillverkade produkternas kvalitet.

Tillverkningen av produkter av gummi är en

diskontinuerlig process, där materialet tillverkas batchvis. För att minimera kostnaderna vid tillverkning av gummiprodukter måste de som materialegenskaper påverkar processen hållas så konstant som möjligt, vilket kräver att dessa kan mätas på ett relativt lätt sätt så

att avvikelser i materialets kan bearbetningsegenskaper spåras och korrigeras. kan Reologisk karakterisering också visa på stora skillnader i bearbetningsegenskaper hos material från olika leverantörer, trots att varje material uppfyller samma gällande specifikationer.

PGI:s arbete inom reologiområdet har dels resulterat i

ett snabbt ökande intresse inom både och plastgummibranschen för att bättre förstå bearbetningssteget och därmed kunna erhålla både bättre produktionsstyrning och högre produktkvalitet. Den handbok i som reologi utarbetats i PGI:s regi baserad hittills känd på kunskap är den första i sitt i Arbetet förutsätter slag Sverige. för att ge underlag för ännu bättre finslipning av

process och kvalitet.

4. Gummimaterials åldring i olika media - lånqtidsdata

för säkrare utvärderinq av livslängd

Gummimaterial används i allt större till omfattning komponenter med stora krav på funktion även tillförlitlig efter lång driftstid, ofta 10-20 år eller och i längre krävande miljöer. Betydelsen av att ha till tillgång adekvata materialdata, liksom metoder för

livslängdsbedömningar under skilda förhållanden har därför kraftigt ökat i betydelse.

De flesta uppgifter i datablad och facklitteratur

beträffande gummimaterials åldring hänför emellertid sig till korttidsprovningar på högst veckor. som några underlag för materialval för som skall gummikomponenter belastas under lång tid är dessa data emellertid inte

tillräckliga.

För att råda bot på bristen av erforderliga långtidsdata har PGI långtidsprovat ett fyrtiotal olika gummimaterial i olika medier. Genom denna har åstadkommits en provning omfattande ny kunskap om mellan olika rangordningen polymerers åldringsbeständighet i olika medier, av stor betydelse för både konstruktörer och gummiindustrins eget folk.

För snabb utsortering av material som är direkt olämpligt ur áldringssynpunkt har utarbetats en metod baserad pá s k Arrheniusextrapolering av materialdata erhållna genom korttidsprovning under aktuella driftsbetingelser.

5. Ytmodifierinq av bestrvkninqspiqment för papgersindustrin genom ymgpolymerisation

Papper och kartong bestryks ofta med en vattenbaserad pigmentsuspension för att förbättra produktens optiska egenskaper och dess tryckbarhet. vid offsettryckning av bestruket papper utsätts ytan för avsevärda pákänningar. Då tryckningen tenderar att ske vid allt högre hastigheter är det önskvärt med högre ytstyrka än som hittills erhållits. Ytstyrkan är till väsentlig del beroende av adhesionen mellan pigmentet och det använda bindemedlet.

I ett samarbete med STFI har PGI arbetat med att ytmodifiera pigmentpartiklarna. Genom ymppolymerisation av en styrenbaserad polymer på ytan av kalciumkarbonatpigment har ytstyrkan hos de bestrukna papperna förbättrats tydligt. Detta i sin tur medför mindre produktionsproblem och gör att tryckningshastigheten kan ökas.

Forskningsstiftelsen Skogsarbeten

Exempel på aktiviteter och resultat inom fem verksamhetsområden

1 Effektivisering av skogsvårdsarbetet är en av de mest

angelägna utvecklingsfrågorna i svenskt skogsbruk. Skogsarbeten har därför sedan flera år bl a i deltagit utveckling av så kallade för variationsaggregat ståndortsanpassad narkberedning. Med denna typ av aggregat kan bearbetningen av marken till anpassas förekommande variationer i ståndortsförhållandena och därmed skapa goda etablerings- och tillväxtbetingelser för den planterade plantan.

Stora resurser har också att tillsammans med nedlagts på maskintillverkare och brukarföretag utveckla väl

fungerande planteringsmaskiner. De maskiner som för närvarande går i halvpraktisk drift l 200-l 500 planterar plantor per timme, vilket motsvarar en hel dags prestation vid manuell plantering.

Sedan början av 1980-talet har inom Skogsarbeten skogsvårdområdet även arbetat med att utveckla maskiner för röjning. Dessa insatser har i medfört hög grad att maskinell röjning idag får anses vara en i praktiken etablerad metod. Den maskinella metoden sänker röjningskostnaden per hektar med 15-30% jämfört med konventionell röjning. Varje sänker röjningsmaskin därtill arbetskraftsbehovet med i genomsnitt 1,5 personer.

2 Gallringen mekaniseras i snabb takt, främst genom fortsatt introduktion av engreppsskördare. Skogsarbeten har under flera år i såväl den tekniska deltagit utvecklingen av denna typ av maskiner som vid utformning av rationella former för dess Med användning. engreppsskördarna har produktiviteten i gallring höjts 6- 7 gånger jämfört med konventionell motor-manuellt arbete.

Kombinationsmaskiner skördare-skotare är ett annat maskinkoncept som för närvarande är under utveckling. Denna typ av maskin bedöms särskilt intressant då gallringsobjekten är små och avstånden mellan dem långa.

Genom teknik för flerträdshantering bör det dessutom vara möjligt att höja effektiviteten och sänka kostnaderna särskilt i klena förstagallringsbestånd, samt i avverkningssystem för tillvaratagande av skogsbränsle.

3 I de moderna avverkningsmaskinerna beräknas i en dator, utifrån i denna inmatade prislistor för olika virkessortiment, de ekonomiskt optimala kapställena på varje enskilt träd. Kapning sker automatiskt då trädet matas genom maskinens upparbetningsenhet. Skogsarbeten

har i samarbete med tillverkare och brukare aktivt deltagit i utveckling av såväl hård- som mjukvara för denna teknik. Genom denna datorstödda aptering har det ekonomiska utbytet av varje träd kunnat höjas påtagligt.

skogsarbeten har också utvecklat program och teknik för så kallad analog kranspetsstyrning. Härvid bringas spetsen på t ex en skotares kran att röra sig analogt med rörelserna hos manöverreglaget. Hed denna teknik nedbringas operatörens inlärningstid och precisionen i kranarbetet förbättras.

4 Transport- och vägkostnader svarar för ca 30% av den totala virkeskostnaden fritt industri. skogsarbeten har därför ansett det angeläget att söka effektivisera virkesflödet. Härför har bl a utarbetats datormodeller för optimering av virkesflödet i tid och rum. Vidare sker utveckling av teknik för att medge högre nyttolaster, elektroniska lastceller för virkeskontroll är ett exempel, nyttjande av lättare konstruktionsmaterial ett annat. CTI-teknik (Central Tyre Inflation) testas i syfte att minska slitage på såväl fordon som vägar. Teknik och metoder utvecklas också för effektivare byggnation och underhåll av skogsbilvägar.

5 Den komplexa och geografikst omfattande skogliga verksamheten behöver effektiva kommunikations- och informationssystem för att medge god planering, styrning och uppföljning.

skogsarbeten har för ändamålet bl a utvecklat handdatorbaserade lokala informationssystem som möjliggör för ett arbetslag att planera och följa upp sitt arbete ute i fält. System för automatisk drifts- och produktionsuppföljning av skogsmaskiners arbete har också utvecklats. Försök pågår att med den moderna telematikens (telematik - av telekommunikation hjälp sammansmältning och datoriserad informationsbehandling) trådlöst överföra information i form av bild, text eller tal.

En effektiv skoglig verksamhet kräver, vid sidan av effektiv teknik och rationella metoder effektiva organisationsformer och kompetent personal. En viktig del i skogsarbetens verksamhet är därför att medverka i företagens organisations- och personalutvecklingssträvanden. Utbildnings- och utvecklingsmaterial för chefer, arbetslag och hela organisationer har därvid utarbetats och introducerats på företagen.

Nämnda FoU-aktiviteter har bidragit till att skogsbruket nu ligger väl framme bl a vad gäller decentralisering av ansvar och befogenheter. Detta har i sin tur haft ett positivt inflytande på engagemang och effektivitet.

Institutet för

Skogsförbättringsforskning

1. Massförökningen av material från förädlingsprogrammen för den praktiska skogsodlingen sker främst i särskilda

fröodlingar (fröplantager), som byggts upp i olika omgångar sedan 50-talet. För de kommersiellt viktigaste - och trädslagen tall, gran contortatall pågår för närvarande en utbyggnad om ca 800 hektar. sammanlagt Fröplantagernas omfattning skall kunna svara för hela det framtida behovet av förädlat i skogsodlingsmaterial landet. Institutets uppgift i detta är att sammanhang framställa material för uppbyggnad av samt plantagerna bistå skogsbruket med kunskap om hur bäst anläggningen skall utnyttjas. Parallellt med har plantageuppbyggnaden institutet anlagt ett omfattande nät av fältförsök för

genetisk prövning av plantagematerialen. De senaste åren har en viktig varit och arbetsuppgift mätningar bearbetningar av dessa fältförsök och andra genetiska tester. Resultaten har kännedom om givit ingående genetiskt betingad produktionsförmåga och anpassning till odlingsområden för ett stort antal av de enskilda kloner, som ingår i fröplantagerna. har Kunskaperna utnyttjats för olika åtgärder i att den syfte höja genetiska kvaliteten av det frö, som kan skördas i äldre befintliga plantager, och för att välja ut rätt material till nya fröplantager. Bland åtgärder i redan uppbyggda plantager kan nämnas s.k. genetisk selektiv skörd av gallring resp. frö från dokumenterat bra De senaste åren plantageträd. har institutet utvecklat och introducerat som teknik, även i medger tilläggspollinering plantager med pollen från genetiskt testade och utvalda träd. vinsterna av

dessa åtgärder är att av möjliga förutsäga på grundval resultaten från de genetiska testerna av de enskilda

träden och kan i många fall motsvara 10 uppemot procent högre värdeproduktion i praktisk skogsodling.

2. Klonskogsbruk innebär att på vegetativ väg (f.n. sticklingsförökning) förmera särskilt odlingsvärda individer. Dessa identifieras i med särskilda testprogram klontester i fält och studier av i årstidsrytm plantskolor. Detta testförfarande medger ett mycket intensivt urval beträffande och produktionsegenskaper anpassning till odlingslokalernas krav. I ett

klonskogsbruksprogram baserat på klontester kan man på kortare tid uppnå minst lika stora eller större

förädlingsvinster (10-20 procent bättre än motsvarande oförädlat material ifråga om tillväxt och påvisbart

bättre lokalanpassning) än i ett vanligt

förädlingsprogram med massförökning vid I fröplantager. odlingsledet har sticklingar även andra fördelar.

Institutet har bl.a. under de senaste fem åren producerat materialunderlag för ett storskaligt klonskogsbruk för södra Sverige. Ca 3000 kloner av detta material finns nu

under massförökning i skogsbrukets I regi. dag produceras

ca 5 miljoner sticklingar, som utgår från detta program. Den totala siffran väntas stiga till upp emot 10 miljoner sticklingsplantor per år under 90-talet, vilket motsvarar 10 procent av granmaterial i södra hälften av landet. Motsvarande klonskogsbruksprogram har påbörjats för Mellansverige och även för Norrlands del har ett första urval gjorts.

3. Huvuddelen av Sveriges 600 miljoner skogsplantor produceras i odlingskassetter med små behållare i värmeväxthus. Den ekonomiska avkastningen under odlingen är beroende av andelen behållare, där en fullgod planta utvecklats. En procents ökat plantutbyte betyder miljontals kronor för de större plantskolorna. Institutet har under senare år utvecklat fröbehandlingsmetoder, som kraftigt förbättrat fröpartiernas kvalitet, varigenom alla plantproducenter kunnat övergå till sådd av fröerna ett och ett. Frönas grobarhetshastighet har dessutom ökats och likaså stresstoleransen vid groningen. Resultatet i plantskolorna blir därför högre bestockning, kortare odlingstid och jämnare kvalitet på plantorna. Arbetet vid institutet byggde på kunskap från Lantbruksuniversitetet. Ett laboratorium, som byggdes upp för utveckling av metodik och utrustning har sedan vidareutvecklats och svarar nu för behandlingen av hela Sveriges fröbehov. Frölaboratoriet och arbetet där är unikt i världen och för närvarande medverkar institutet tillsammans med Lantbruksuniversitetet i uppbyggnaden av en motsvarande anläggning i Norden och Nordamerika.

4, Institutets forskningsresultat under de senaste åren har medfört en direkt förändring av skogsbrukets gödslingsverksamhet, framför allt i två avseenden. Dels har produktionsökningen per insatt kilo gödselmedel höjts, dels har gödslingarna anpassats så att icke önskvärda miljöeffekter kunnat minimeras.

Forskningsresultaten påvisade större tillväxtökningar per kilo gödselmedel vid längre tidsintervall mellan gödslingstillfällena. Detta anammades snabbt av skogsbruket, så att det utökat sina gödslingsomdrev från tidigare ca femåriga intervall till dagens åttaåriga. Den påvisade stora effektskillnaden inom olika delar av storbestånd har också inneburit en väsentligt förbättrad beståndsanpassning. En väsentligt noggrannare planering, där man undantar partier med svartmylla, skenhälla eller smärre bergimpediment, sker således i dag jämfört med situationen för endast några år sedan. Institutets forskning konstaterade också betydelsen av god spridningsjämnhet, i synnerhet vid omgödslingar, vilket medfört väsentligt skärpta krav under de senaste åren på spridningsentreprenörerna. Detta har medfört att betalningssystemet för entreprenörerna vid spridning även baseras på stickprovskontroller av den uppmätta standardavvikelsen från medelgivan. Den i dag väsentligt skärpta samplaneringen av gödslings- och gallringsingreppen är en direkt följd av att forskningen

påvisade starkt försämrade gödslingseffekter, om gallringen utförs innan gödslingseffekten hunnit ebba ut.

Rekommendationer, som har sitt upphov i framkomna forskningsresultat, för att minimera icke önskvärda miljöeffekter har snabbt anammats av skogsbrukets företrädare. Den mest påtagliga förändringen under de senaste åren är den kraftiga övergången från det något försurande ammoniumnitratgödselmedlet till icke försurande kalkammonsalpeter.

5. En väsentlig forskningsverksamhet, som växtnäringsavdelningen bedrivit under de senaste åren, är undersökningar gällande kompensationsgödsling vid ökat biomassauttag. Uttagen av skogsbränsle kommer med all sannolikhet att öka under de senaste åren. Institutet har därför registrerat de näringsförluster och tillväxtnedsättningar, som under olika förhållanden uppstår, och de möjligheter som finns att olika sätt kompensera för dessa förluster. Resultaten är nya och det praktiska skogsbruket har ännu inte hunnit påverkas. Däremot ges resultaten stor tyngd inom de olika utredningar, som för närvarande genomförs inom bioenergisektorn.

Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut (STFI)

l. Förlängd kokninq - (modifierad sulfatmassakokninq)

Kemisk massa är den dominerande massatypen. Här intar sulfatprocessen volymsmässigt en överlägsen ställning. Genom kokning med kemikalier utlöses ligninet som klistrar samman cellulosafibrerna. En stor del av sulfatmassan bleks. En mycket viktig forskningsuppgift är och har varit att i koket lösa ut maximalt med lignin utan att försämra massans egenskaper (styrka). Fördelar med långt driven kokning är att ett mindre blekarbete behöver utföras, och att mer utlösta vedämnen kan förbrännas, dvs. ger ett energitillskott. Dessutom minskas behovet av blekkemikalier och utsläppen från blekningen.

STFI och KTH Cellulosateknik började redan på 70-talet forska kring möjligheter att modifiera sulfatkoket. Baserat på grundläggande kunskaper om kokningens kemi har man nu kommit ett gott stycke på väg. Den s.k. modifierade sulfatkokningsprocessen är nu industriellt etablerad och innebär att man på ett nytt sätt styr betingelserna under kokprocessen (gäller kemikaliehalter och koncentrationer av utlöst lignin). Under de senaste åren är alla nya massakokare försedda med eller förberedda för förlängd kokning. Man har även infört tekniken i befintliga kokare. Processen marknadsförs av KAMYR för kontinuerlig kokning. Den kan även tillämpas för satsvis kokning (sunds Defibrator). Svensk industri har vunnit försteg genom att man tidigt kunnat dra nytta av kunskap och erfarenheter.

Projektet har stärkt STFIs ställning inom den internationella forskningen. Fortsatt forskning vid STFI förväntas ge ytterligare positiva effekter.

Slutsats: Ingående processkemisk kunskap har givit viktig processmodifiering som är synnerligen värdefull ur miljövårdssynpunkt.

Alltså, uthållig forskning mot givet mål gav resultat. Stort genomslag.

2. Dioxinutsläpp (klorblekninq av kemisk massa)

Sedan några år har klorblekning av kemisk massa stått i fokus. Det mediala intresset har varit mycket stort, aktionsgrupper har agerat och pappersindustrin har på ett helt nytt sätt utsatts för ett opinionstryck rörande dess produkter. Debatten startade när det från USA kom

signaler om att vissa pappersprodukter, t.ex. blöjor kunde innehålla mycket små mängder klorerade, organiska föreningar (dioxiner och furaner) som är klassade som farliga. Vid STFI startades omedelbart forskning kring dessa föreningars förekomst i avlopp och produkter (mycket krävande analysteknik) och kring hur dessa föreningar kan uppstå i tillverkningsprocessen (klorbehandlingen). Anmärkningsvärt snabbt kunde anvisningar lämnas som innebar att dioxinhalter kunde reduceras till bakgrundsnivá. Relativt snart kunde svenska massatillverkare anpassa sin process och sin produktutveckling till dessa rekommendationer och erbjuda marknaden en dioxinfri massa. Ett viktigt inslag i detta var att drastiskt minska intensiteten i klorgasblekningen och använda mer klordioxid.

vid sidan av den specifika dioxinproblematiken har arbetet med blekning av kemisk massa fortsatt för att ytterligare minska utsläppen och de svenska myndigheterna har kontinuerligt skärpt kraven som ständigt varit internationellt sett krävande. Genom en samlad stor grundkunskap har svensk industri tillsammans med STFI hittills bemästrat nya krav.

Slutsats: Långsiktig kunskapsuppbyggnad kring blekningens kemi och analyskunnande kunde utnyttjas för att snabbt lösa ett akut problem av avgörande betydelse för industrin. Forskningsinsatsen har rönt stort internationellt intresse.

3. sodagannestyrning

Sodapannan är sulfatfabrikens motor. Här återgenereras kokkemikalier och här förbränns utlöst organisk substans (lignin) för energiproduktion. Ånga och i viss mån el genereras, innebärande att en modern fabrik är i stort sett självförsörjande på energi om man också tar i beaktande bränning av bark och andra vedrester.

Sodapannan är en mycket stor processanläggning. styrningen av sodapannan är av största betydelse för energieffektiviteten och för kvaliteten hos kemikalieregenereringen. För ett antal år sedan startade STFI, ASEA, Götaverken och Mönsterås bruk ett projekt i syfte att åstadkomma bättre styrning av sodapannan. Såväl mätteknik som styrmodeller utvecklades och processkunskapen ökades. Resultatet blev ett i fabrik utprovat, modulariserat styrsystem som i dag helt eller delvis finns installerat i majoriteten av svensk sodapannekapacitet. Systemet marknadsförs internationellt av ABB Automation och av Götaverken. Svensk industri har fått ett tidsförsprång och genom löpande kontakter med projektet har man snabbt kunnat nyttiggöra sig resultaten.

Slutsats: Processkunnande i kombination med mät- och styrtekniskt kunnande och god industrikontakt har givit

effektiva lösningar på svåra styrproblem. Tekniken har snabbt omsatts av industrin.

4. - retention Papperskemi

Papperstillverkningen blir allt mer komplex i takt med ökade kvalitetskrav och krav på ökad produktionseffektivitet. Till detta kommer nya typer av råvaror i syfte att förbilliga eller förbättra realiseringen av en given pappersegenskap. Inslag i detta är ökad användning av fyllmedel (mineralpartiklar), mekaniska massafibrer och returfibrer. Tillsasts av papperskemikalier är en förutsättning för modern papperstillverkning. Området är under ständig utveckling.

I detta sammanhang har STFI sedan 70-talet haft en central forskningsposition. Aktuella problemställningar rör kontroll av kemikalier och utlösta substanser i bakvattensystem, kontroll av retentionen (kvarhållandet) av fyllmedelspartiklar i arket vid och formningen strategi för tillsats av prestationskemikalier. Baserat på en solid baskunskap har STFI på senare år som exempel - fram tagit nya retentionsmedelssystem, s.k. mikropartikelsystem som bygger på användande av flera komponenter,

- fram en unik on-line mätare för tagit retentionsstyrning,

- assisterat svensk industri i till s.k. övergång alkalisk/neutral pappersframställning (viktigt t.ex. för áldringsbeständighet hos papper).

I dessa FEX forskningen kring frågor utgör vid STFI - en resurs. experimentpappersmaskinen viktig

slutsats: Långsiktigt baskunnande på hög vetenskaplig nivå inom centralt område ger möjlighet till kontinuerlig problemlösning och kunskapsöverföring till industrin. Medger snabba insatser vid trendbrott och har stor betydelse för produktutvecklingen.

5. Pappers seghet, kompressionsstyrka etc.

I Sverige tillverkas pappersbaserade emballagematerial för ca 30 miljarder. vid av användning emballagematerial är de mekaniska egenskaperna centrala. Det gäller att säckar inte spricker, att kartonger inte vid trycks ihop stapling, att wellpapp inte spricker vid till vikning lådor etc. Allt detta bestäms av papperets och egenskaper hur dessa beror av fukt och temperatur. Att kunna karakterisera emballagepapper med avseende på kritiska funktionsegenskaper hos den färdiga förpackningen är viktigt för såväl köpare som säljare.

Pappersfysik har länge utgjort ett centralområde för STFI. STFI har kontinuerligt tillfört svensk industri

kunskap kring hur man på ett kostnadseffektivare sätt kan nå vissa egenskapsnivåer och hur man kan mäta och

karakterisera viktiga pappersegenskaper. På senare år har

STFIs s.k. kompressionsstyrketest för fått papper internationellt genomslag och av STFI utvecklad apparatur säljs av Lorentzen 5 wettre. Det som grundkunnande ligger bekom metodutvecklingen svensk gynnar självfallet industri och på detta sätt säkras att vi producerar efter kvalitetskriterier som är internationellt accepterade. På motsvarande sätt har STFIs de forskning pá senaste 2 åren lett fram till en metodik för att ny mäta och karakterisera seghet hos papper. Även denna teknik är nu

på väg att standardiseras, som första som s.k. SCANsteg test standard (Scan-test är en nordisk där organisation STFI ansvarar för sekretariatet).

Slutsats: Långsiktigt baskunnande på hög vetenskaplig nivå inom centralt område till ger möjlighet kontinuerlig problemlösning och kunskapsöverföring till industrin till

gagn för produktutvecklingen.

Stålbyggnadsinstitutet

1. Lánqtidseqenskgper hos samverkanskonstruktioner av stål och betong

En samverkanskonstruktion består av två material som fungerar som en enhet i syfte att bära en last. Samverkanskonstruktioner av stål och betong förekommer bl a i bjälklag där stálbalkar samverkar med betongplattan. Betongens långtidsegenskaper, dvs krypning och krympning, ger till förändrad upphov spänningsfördelning och därmed också nedböjning för konstruktionen. Att kunna förutsäga detta är och viktigt i detta projekt arbetar STÅLBYGGNADSINSTITUTET med att ta fram enkla dimensioneringsmodeller för detta.

2. Dimensionering av samverkansbroar

Samverkansbroar består av en farbaneplatta av och betong balkar av stål som tillsammans bär lasterna bron. I på den nya bronormen som reglerar den konstruktiva utformningen av broar, tillåts endast samverkansbroar i det fallet då broöverbyggnaden består av stål och betong. Beräkningsarbetet för denna typ av bro är mycket omfattande och det finns därför ett stort behov av dimensioneringshjälpmedel. STÅLBYGGNADSINSTITUTET utvecklar därför ett datorprogram för av dimensionering samverkansbroar. I detta arbete ingår som första del ett omfattande tolkningsarbete av den nya bronormen, vilket kommer att redovisas som en till kommentarsamling bronormen.

Genom att tillåta samma som för dimensioneringsfilosofi husbyggnader skulle beräkningsarbetet väsentligt kunna förenklas, beräkningsmodellen bättre efterlikna verkligheten samt inte minst materialutnyttjandet bli bättre. Fortsättningen på detta projekt kommer att ägnas dessa frågor.

3. Brandskydd av stálkonstruktioner

Kunskapen inom projekteringsledet och hos konstruktörer om brandteknisk projektering är i allmänhet låg och det finns sedan länge ett stort behov av bra handböcker. Projektet avser att ta fram en heltäckande handboksserie, den första av sitt slag.

Serien består av sju delar. En allmän del med begrepp, definitioner, normer och brandteknisk ordlista. I dimensioneringsdelen presenteras nya datorbaserade metoder som delvis bygger på egen forskning.

Tre projekteringshandböcker tar den upp praktiska tillämpningen för olika konstruktioner. och Anslutningar detaljutformningar tas upp i en egen del. Avslutningsvis presenteras marknadens olika brandskyddsmaterial utförligt.

Handboksserien kommer att ges ut i två omgångar, med den första utgivningen efter hösten 1991. Brandforsk stödjer projektet ekonomiskt.

4. Läromedel i stålbyggnad

1992 skall den nya 2-åriga byggnadsingenjörsutbildningen på högskolan helt ha ersatt 4-årig teknisk linje. Fram till idag har det inte funnits några heltäckande läromedel i stålbyggnad i sverige. I civilingenjörsutbildningen används i hög grad egna kompendier på de olika högskolorna och dessa är inte direkt lämpliga att använda i den nya 2-åriga utbildningen. Behovet av läromedel har därför bedömts vara stort.

STÅLBYGGNADSINSTITUTET har därför genomfört ett projekt med syfte att ta fram ett komplett läromedel i stålbyggnad för nya byggnadsingenjörsutbildningen. Läromedlet består av en elevdel och en lärardel. Elevdelen består av en lärobok, en exempelsamling samt åtta av våra dimensioneringshandböcker. Lärardelen består av det ovan nämnda samt förslag till projekteringsuppgifter och laborationer och material till stöd för undervisningen, som OH-bilder.

Den tunga delen av arbetet består i att ta fram en lärobok och att anpassa denna till rätt nivå. Samtliga tekniker och forskare inom STÅLBYGGNADSINTITUTET är engagerade i detta projekt. Projektet kommer att avslutas med en introduktionskurs för de lärare som är intresserade av att använda materialet i undervisningen.

5. Samordninq stomme-installationer

Projektet syftar till att finna byggnadstekniska och installationstekniska lösningar som, med god ekonomi och hög kvalitet som resultat, tar tillvara de fördelar som en stålstomme kan ge. Att finna lösningar på samordningsproblem mellan stålstommen och anslutande byggnadsdelar. som exempel kan nämnas de tillfällen då olika installationsdragningar går genom en stålbalk, antingen genom flänsen eller livet. Om håltagningen för dessa planeras redan i projekteringen kan de utföras redan på stålverkstaden med bättre ekonomi och ett enklare utförande som resultat.

Projektet omfattar såväl kontorshus som bostadshus. Speciellt det senare är intressant eftersom bostadshus med stålstomme är en för Sverige relativt oprövad byggteknik. Ett antal referensobjekt utgör basen i projektet. Dessa studeras ingående och följs från projektering till färdig byggnad. Projektet avslutas med en publikation som innehåller anvisningar och råd om lämpligt utförande av anslutande byggnadsdelar när man bygger med stålstomme.

Svenska Institutet för

Systemutveckling (SISU)

1. Business Hodeler

Business Modeler är en programvara som nu är på väg ut på marknaden via en av sISU:s intressenter, Infotool AB. Business Modeler är ett datorstöd för framställning av grafiska modeller i verksamhetsanalys. Verktyget stödjer modellering av en verksamhets mål, processer, begrepp och rutiner. Produktifieringen har föregåtts av ett antal prototyper utvecklade dels på uppdrag dels som interna projekt där syftet varit att få fram ett verktyg för SISU:s eget bruk. Utvecklingen hat sträckt sig över ca ett kalenderår medan steget från stabil prototyp till marknadsintroduktion har tagit ytterligare ett år. Marknadsintroduktionen innebär för SISU en kvittens på förmågan att få fram användbara resultat.

Bakgrundshistorien belyser flera av insitutsformens starka och unika sidor. Business Modeler har utvecklats inom området VerksamhetsutvecklingsTeknologi, VUT, som stöd för det egna arbetet. Inom området arbetar man med verksamhetsutveckling som kärnkompetens. Utvecklingsarbete och tillämpning bedrivs i hög grad i uppdrag ute hos intressenter, vilket innebär att metoder utvecklas och prövas kontinuerligt. Samtidigt ger forskarkompetens och -kontakter hela tiden teoretiska tillskott till metodutvecklingen. Genom utvecklarnas gedigna datatekniska bakgrund har verktyget snabbt kunnat tas fram med maximalt utnyttjande av kommersiellt tillgänglig basprogramvara.

Kompetens inom erforderliga områden, resurser, direkt kontakt med användare och användningssituationer, ser vi som väsentliga faktorer för att detta utvecklingsarbete, kunnat genomföras. vi bedömer också att den beskrivna situationen är specifik för SISU och inte kan återfinnas vare sig hos konsultföretagen, programvaruleverantörerna eller användarföretagen. Slutsatsen är att den här typen av utvecklingsprocess stämmer väl med institutets ide och arbetsformer.

2 . RAMATIC

RAMATIC är ett CASE-skal i stabil prototypform med vars hjälp man snabbt kan skapa datorstöd för önskad metod för systemutveckling. RAMATIC har utvecklats successivt från en forskningsmiljö över i den tillämpningsmiljö som SISU verkar i. Huvudanvändningen är stöd i metodutveckling. Man får möjlighet att snabbt omsätta metodutveckling i praktisk tillämpning med datorstöd. Interaktionen mellan metoden och datorstödet är en skärningsyta som genererar ideer, pekar på oklarheter och behov och på så vis leder till skärpning och förbättring av metoden. Häri utvinns också som en biprodukt kompetens kring datorstöd för

SO

systemutveckling som bäddar t ex för kunskap som är användbar i intressenters långsiktiga strategi inom informationshantering och systemutveckling.

I VDDS-projektet med Volvo Personvagnar, CAP Gemini Logic (då Data Logic), Digital equipment och SISU utvecklades Logicmetoden och PV:s AU-modell parallellt med utveckling och prövning där RAMATIC utnyttjades som datorstöd och nu används inom Volvo PV.

I ?YR-projektet med Televerket, Kommundata och SISU samt tidigare Statskontoret, har RAMATIC förts vidare. Nu som datorstöd för SVEA-metodiken, som är en svensk och mycket användarorienterad metod för systemutveckling. Även här utvecklas och förbättras metodiken i interaktion med utveckling av datorstödet. Metoden skärps och fördjupas. Idag körs metod och datorstöd inom Televerket Stockholm. Avsikten är att sedan gå vidare med spridning via Kommundata och ev andra parter.

I ESPRIT-projektet TEHPORA med parterna of University Manchester, Belgian Institute of Management, Imperial College, Logic Programming Associates, Universite de Liêge, HITEC, SINTEF och SISU. Här används RAMATIC för att realisera de grafiska specifikationsverktygen i TEMPORA. Genom att SISU kunnat skjuta till RAMATIC har SISU fått en bättre status i projektet samtidigt som projektet kunnat gå fram snabbare.

3 . HYBRIS

Inom televerket har man lokala PULS-databaser, som samlar information från den operativa verksamheten i ett teleområde. Avsikten var att ge ett informationsstöd till olika befattningar inom teleområdet. I praktiken visade sig nyttjandet av PULS-informationen ligga på en låg nivå, vilket delvis kunde förklaras av att det förment enkla frågespråket SQL i praktiken krävde mycket kunskap och övning.

SISU arbetade då med uppdraget Informationsadministration åt Televerket och inom projektet hade iden om ett grafiskt gränssnitt för SQL-baserade relationsdatabaser vuxit fram. Detta skulle förenkla för användare att söka och hämta information genom att arbeta visuellt (peka och klicka) istället för via kommando och text. En HYBRISprototyp togs fram och vidareutvecklades. När den skulle testas hittade projektgruppen PULS. I HYBRIS lades den grafiska modellen för PULS in som den karta man letar i och pekar i för att formulera sina frågor och göra uttag från PULS-databasen. HYBRIS översätter frågan till SQL och sköter hämtning av data från databasen. Redan i testskedet i Norrköpings teleområde visade det sig att uttag och användning av PULS-databasen ökade dramatiskt. Andra teleomráden hörde av sig och HYBRIS spreds redan i testskedet. Ett produktifieringsbeslut togs som innebär att Televerket Data nu tillhandahåller HYBRIS till sina

kunder och man har idag ett 90-tal användare ute i teleområdena.

4. Kunskapsöverföring

sIsU:s verksamhet är projektbaserad. Kunskapsutveckling och resultat i form av metoder och datorstöd utvecklas där i samverkan med en eller flera intressenter. Här sker den primära kunskapsöverföringen. Samtidigt uppstår behovet av att sprida kunskaper och resultat till övriga intressenter och icke-intressenter. Här har SISU bedrivit och seminarier som form. rapportutgivning huvudsaklig Intensiteten i den kunskapsöverföringen har dock kännts låg. Därför har vi under våren startat en mycket omfattande kursverksamhet där ca 10 kurser genomförts med totalt ca 150 deltagare. För en nystartad kursverksamhet är efterfrågan succeartad. Under kommande år ökas kursutbudet till närmare 20 kurser. Kurserna genomförs av SISU-personal. Stoffet hämtas från kunskapsuppbyggnad inom sIsU:s olika verksamhetsområden och projekt. Den är mycket State-of-the-Art-betonad. Genom detta kanaliseras kunskaper till faktiskt alla 40 intresseorganisationer och dessutom (till högre pris) till icke intressenter. Dessutom skapas en väsentligt ökad kontaktyta mellan SISU-personal och intressenternas personal. Kursverksamheten har lagts som en betonad ramprogramaktivitet och genom tilldelning av friplatser uppmuntras intressenterna att utnyttja denna aktivitet för kunskapsöverföring.

En effekt som kan noteras är att vi nu fått en klar ökning i efterfrågan på insatser i intressenternas egen kurs- och vidareutbildningsverksamhet.

5. EG och ESPRIT

ESPRIT startar en ny projektomgång och bjuder in nya projektförslag under hösten 1991. Projekten föreslås av konsortier där företag och institut från huvudsakligen EG-länder går ihop och tar fram sina förslag. SISU är nu aktivt i åtta sådana konsortier. Att SISU tillfrågas om intresse att medverka och accepteras som part ser vi som resultat av framgångsrik medverkan i de två nu gående ESPRIT-projekten KIWIS och TEMPORA. Det är också en bekräftelse på att vi den vägen vi arbetat oss in i ITvärlden inom EG är rätt och skapat oss ett gott renomme. För våra intressenter skapas naturligtvis som direkt resultat, men kanske lika projektresultaten viktigt är att vi på detta sätt har tillgång till och kontakt med FoU-fronten inom EG. För EG-intressererade intressenter kan vi nu också fungera som kontaktförmedlare.

Svenska

Textilforskningsinstitutet (TEFO)

1. Automatiserinqen och stvrninqen av processerna inom textil-. konfektions- och textiltvättbranscherna

Det nordiska högteknologiprojektet har väsentligt ökat automatiseringen och styrningen av processerna inom textil-, konfektions- och textiltvättbranscherna. Detta har resulterat i förbättrad såväl processekonomi som kvalitet. Exempelvis har här förbättrade rutiner för datoriserad färgreceptframtagning utvecklats. vid TEFO har inrättats en datoriserad färgmätningscentral med en omfattande databank innehållande närmare 2000 kommersiellt tillgängliga färgämnen. Två terminalanslutna färgerier använder sig av denna i sin dagliga produktionsverksamhet och via en tredje terminal i Borås har företagen därstädes tillgång till apparatur för färgkontroll och färgreceptberäkning.

Delprojektet datoriserad färgnätning har också medfört ökad och förbättrad i branschen, färgmätningsanvändning erfarenhetsutbyte och följdprojekt inom området.

2. Provninqsutrustninq (inkontinenshjälpmedel): utvärdering (d:o): blöiprovninq

TEFOs grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete inom inkontinensområdet har inneburit dels att TEFO tagit fram en helt ny typ av dels provningsutrustning, kunskapsutveckling rörande material- och konstruktionsparametrar för blöjor och liknande hygienartiklar. Detta har medfört att ett flertal tillverkare av sådana produkter blivit medlemmar av TEFOS intressentförening (stiftelsen) och nu finansierar ett fortsatt utvecklingsarbete inom området. Enligt önskemål från dessa intressenter som ansåg den framtagna utrustningen överlägsen den som tidigare används, har TEFO låtit en firma i USA licenstillverka och marknadsföra utrustningen internationellt. TEFOs utrustning och underlag används nu också i ett internationellt standardiseringsarbete som pågår inom området. Såväl tillverkare som användare av inkontinenshjälpmedel av absorptionstyp (blöjor o.d.) uppger att TEFOs FoU-arbete här har varit till stor hjälp för deras produktionsutveckling inom området. studier av absorptionsmekanismer hos fibrösa system har också blivit ett av TEFOS tre viktigaste basforskningsprojekt som prioriteras i vårt fortsatta FoU-arbete.

3. Fläckborttaqninq vid sjukhustvätt

TEFOs studier inom delprogram tvätt har bl.a. inneburit bättre tvätt- och Bl.a. har efterbehandlingsprocesser. specialtvättförfarande framtagits för avlägsnande av

medicinfläckar, kulspetsfläckar och liknande som är en stor kassationsorsak för sjukhusplagg. Enligt uppgift från intressentföreningen innebär TEFOs arbete därigenom besparingar om 100 000-tals kronor årligen för intressentföretagen och samhället.

4. Mekanisk komfort (stoppmöbler); Drovninqsutrustninq. d:0

TEFOs FoU-arbete inom komfortområdet hos stoppade möbler, madrasser och annat bäddmaterial har inneburit att det kommit fram väsentligt förbättrad provningsutrustning, i synnerhet för att bestämma den mekaniska komforten. Det har också inneburit väsentligt ökad kunskap rörande de olika faktorer som påverkar såväl mekanisk komfort som klimatkomfort och har därigenom kraftigt bidragit till produktutvecklingen inom området. Provningsutrustningen användes nu i utvecklingsarbetet av såväl DUX som SAAB och Volvo vilka företag också, tillsammans med ett flertal andra tillverkare och marknadsförare av stoppmöbler och bäddar, stöder TEFOS fortsatta FoU-arbete inom området. Utrustningen användes också av Möbelinstitutet. Utrustning och kunskaper bildar underlag för ett pågående svenskt standardiseringsarbete inom området.

5. Just-in-Time i Tekoindustrin

TEFOS studier av s.k. just-in-time tillverkning inom teko-området och den kurs- och informationsverksamhet som TEFO bedrivit har inneburit att ca 500 personer, huvudsakligen verksamma inom konfektions- och sömnadsomrádet, genomgått utbildning i denna produktionsteknik. Arbetet har också resulterat i att ett flertal företagsprojekt har drivits, vilka syftar till s.k. just-in-time tillverkning. TEFO har aktivt deltagit i flera av dessa projekt som konsult. I samband härmed har studier gjorts av olika faktorer som påverkar arbetsorganisation och arbetsmiljö. De deltagande företagen uppger sig därigenom fått ytterligare underlag för egna utvecklingsprojekt i effektiviserande syfte beträffande produktionsprocesser och arbetsmiljö.

Institutet för Matematik

Tillämpad

Verksamheten vid ITM har under senare år koncentrerats till de fyra delområdena strömningsberäkning, dynamisk simulering, optimeringsmetoder och matematisk statistik. Nedan ges ett frán vardera området. tillämpningsexempel

1. Stabila randvillkor för numerisk strömninqsberäkninq

Området Computational Fluid (CFD) är under stark Dynamics utveckling. Ett flertal stora svenska finns, tillämpare t ex ABB, FPA, SAAB-SCANIA och Volvo. Approximationsniván har successivt förfinats och man attackerar nu industriellt intressanta med de tillämpningar fullständiga Navier-Stokes ekvationerna.

En väsentlig svårighet är risken för instabiliteter i

räkningarna orsakade av en felaktig av formulering randvillkoren i den numeriska modellen. Beräkningsområdet måste i regel begränsas genom införande av artificiella

beräkningsränder, där det inte är klart vilka randvillkor som bör sättas. En en ineffektiv olämplig formulering ger lösare eller medför i fall att allvarligare ingen lösning hittas.

ITM har under några år drivit ett delvis NUTEKfinansierat projekt för studium av stabila numeriska randvillkor för inkompressibel och för strömning turbulent strömning modellerad med en vanlig (k-epsilon) turbulensmodell.

Arbetet har skett i samarbete med Institutionen för Teknisk Databehandling vid C2M2 vid Uppsala Universitet, KTH samt Dept. of Mathematics vid UCLA och redovisas i en

nyligen framlagd doktorsavhandling.

2. Dynamisk simulering av och installationer byggnader

Klimatanläggningar och andra installationer svarar för omkring 30% av kostnaderna för av en uppförandet byggnad samt för en stor del av driftkostnaderna. Vad fel gäller och brister i funktion och kostnaderna för byggnadens att avhjälpa dessa, svarar installationerna också för en betydande andel.

Simuleringsverktyg är idag oumbärliga hjälpmedel för

ingenjörer inom skilda discipliner för att förstå funktionen hos komplexa system. Genom datorbaserade experiment vid skrivbordet ges en möjlighet till överblick och kontroll, som att åstadkomma knappast går till rimlig kostnad annat sätt. på något

Sedan några är ett för av pågår projekt utveckling metodik och för av programvara simulering uppvärmning och

ventilation av byggnader. Den framtagna lösaren är avsedd att hantera differentialalgebraiska system (komplexa dynamiska delsystem kopplade via enkla algebraiska relationer typ Kirchhoffs lagar) inkl diskontinuiteter (då t ex en pump startas) och hysteres (minneseffekter).

För effektiv man-maskinkommunikation ingår i programsystemet även en interaktiv grafisk modelleringsdel, som används för att bygga UPP* ändra, och presentera komponentmodeller och katalogisera sammansatta simuleringsmodeller.

drivs i samarbete med Institutionen för Projektet Installationsteknik vid KTH med finansiering från BFR och NUTEK.

3. Optimering av kraftproduktion

och styrning av elkraftproduktion och Planering elkraftdistribution är av stor ekonomisk betydelse för kraftindustri och näringsliv, såväl i Sverige som internationellt. stora insatser har gjorts av företag verksamma inom området, i Sverige främst av Vattenfall och ABB. Ur beräkningsteknisk synpunkt uppstår av stort teoretiskt och praktiskt problemställningar intresse för forskare inom områden som matematisk numerisk metodutveckling, simulering och modellering, optimering.

I ett aktuellt studeras det s k unit commitment projekt Problemet innebär att man, för en problemet. på en vecka, vill bestämma vilka planeringshorisont kraftstationer som skall vara i drift och vilken de skall ha för lägsta möjliga kostnad. De produktion krav (bivillkor) som ställs är, att man varje timme skall kunna möta förväntad efterfrågan och samtidigt ha viss reservkapacitet med hänsyn tagen till tillgänglig utnyttjade kraftstationers kapacitetsbegränsningar. mynnar ut i ett blandat Frågeställningen med tidsberoende bivillkor. heltalsprogrammeringsproblem

Forskningsarbetet har i huvudsak bedrivits vid Institutionen för och Systemteori vid Optimeringslära KTH. Projektet har haft formen av ett delkollektiv finansierat av en intressentgrupp av svenska kraftföretag och NUTEK.

4. En regulator baserad på stokastik för stvrninq av DH i

avloppsvatten

av kemiska och biologiska processer i Förloppet många beror = Förändringen lösning på pH-värdet (pH log(H+J)). av tillsats av syra eller bas till lösningen är pH genom därför en metod att påverka förloppet.

Industriellt genomförs sådana processer ofta tillförs i en blandningstank och kontinuerligt. Lösningen baserat på pH-mätning i utflödet styr en regulator

tillsatsen av syra och bas. Tyvärr fungerar traditionella PID-regulatorer sällan bra för kontinuerliga processer, eftersom det resulterande pH-värdet är en starkt olinjär funktion av tillsatt mängd eller bas och syra sammansättningen i blandningstanken är starkt varierande

från en tidpunkt till en annan.

I det aktuella har en projektet regulator utvecklats, vars styrlag tar till i hänsyn sammansättningen blandningstanken. Denna skattas sammansättning statistiskt utifrån inflöden modellerade som stokastiska processer i kombination med en probabilistisk modell för blandning i väl omrörda tankar.

Forskningsarbetet har utförts vid institutionen för

Matematisk Statistik vid CTH. Den framtagna regulatorn har imlementerats och utvärderats i ett mätoch styrsystem för en industriell för reningsanläggning avloppsvatten. Experiment har visat en rad fördelar hos den nya typen av regulatorer jämfört med traditionell

PID-reglering.

Institutet för Iräteknisk

Forskning (Tkätek)

1. stockar i rätt läge ger höqre såqutbvte

Det finns många sågverk med mer eller mindre avancerade anläggningar för inmatning av stockarna i Hur sågen. noggrant inläggningen sker kontrolleras normalt genom manuella mätningar av stocken först efter sönderdelningen. Men bristen på aktuell information kan leda till stora utbytesförluster. Institutet för träteknisk forskning, Trätek, har fram en Block tagit Scanner som avslöjar on line och som inläggningsfel gör det möjligt att omgående under utföra alla sågningen nödvändiga korrigeringar av stockinläggningen.

Metoden bygger på att mäts inläggningsfelet kontinuerligt och rapporteras till där första stockinläggaren, positioneringen av stocken sker. Först stocken kantsågas och de två raka kantytor som då mäts med av uppstår hjälp laserteknik. Två laserljus placerade i rät vinkel mot kantytorna tecknar två smala linjer på dem. Två videokameror placerade snett mot ytorna mäter stockens tvärsnittsbredder A och B. Stockens S, inläggningsfel. Beräknas och rapporteras kontinuerligt till stockinläggaren. Mätnoggrannheten är +/- 0,5 mm. Block Scanner mäter också stockarnas och längd avsmalning.

Block Scanner kan installeras i av

befintliga såglinjer

såväl automatiserad som konventionell av typ. Okning volymutbyte på 6 procent har rapporterats från prov i industrimiljö.

2. Bättre spånskivor

Sedan spånskivorna kom på 1950-talet har de kunnat göras tätare och starkare. Det beror bl a på att man börjat använda andra spånråvaror, såsom sågspån och kutterspån.

spånskivornas höga täthet mediör dock vissa nackdelar. De är tunga och inte särskilt fuktstabila. Andra nackdelar är ökade kostnader för råmaterial; spån och lim, samt för energi(?) vid framställningen. vid Trätek har man länge arbetat för att lösa dessa problem.

Tryck och täthet ger styrka

För att uppnå så bra styrkeegenskaper som bör möjligt tätheten i skivans ytskikt vara så hög som möjligt jämfört med tätheten i mittskiktet. Vid sammanfogning av spån till en homogen skiva krävs ett visst tryck för att limförbandet skall kunna bildas. Kompresssionsmotståndet inuti skivan påverkar täthetsfördelningen.

Vid Trätek pågår forskning för att bättre utnyttja träspånens inbyggda kompressionsmotstånd. Mittskiktsspånen skärs ut vinkelrätt mot trädets stam i

stället för parallellt som vid konventionell spåntillverkning. Fiberriktningen i dessa spån kommer därför att ligga vinkelrätt mot spånplattans plan. Genom att använda dessa spán i spånplattans mittskikt kan mittskiktets kompressionsmotstánd vid pressningen ökas. Detta ökar ytskiktens täthet samtidigt som mittskiktets täthet blir lägre.

Spånskivor framställda enligt detta ändträförfarande har undersökts i spånskivelaboratoriet vid Trätek. Samtidigt har kompletterande undersökningar utförts vid Casco Nobel ABs spånskivelaboratorium i Sundsvall. Resultaten visar att spånskivans egenskaper förbättras markant. Den får bättre tvärdraghållfasthet, böjhållfasthet och minskad tjocklekssvällning. Förfarandet är patentskyddat i Sverige och patentsökt i en rad andra länder.

Genom att minska skivornas täthet kan de göras mer lätthanterliga samtidigt som kostnaderna för ved, lim, energi och frakter minskas.

En övergång till denna teknik förutsätter vissa anspassningar av produktionsprocessen. Men resultaten är så lovande att vi inom en nära framtid kommer att få se lättare och starkare spánskivor med bättre dimensionsstabilitet på marknaden.

3. Färdiqtorkninq med nva torkninqsmodeller

Det naturligaste sättet att torka virke är att göra det i ett steg från rått tillstånd till den fuktkvot som slutanvändaren bestämmer. Detta ger många påtagliga fördelar i förhållande till vidaretorkning av skeppningstorrt virke. En avströning, en påströning och en uppvärmning tjänas in, d v s den totala hanteringskostnaden för virket kan minskas.

Det finns dessutom torkningstekniska fördelar med enstegstorkningen. Den första är att torkningsansvaret är förlagt till ett ställe. För ett visst ändamål väljs en adekvat timmerkvalitet, som sågas och torkas till rätt kvalitet. Handhavandet av virket omedelbart efter sågningen och i den initiala torkningsfasen är av avgörande betydelse för kvalitetsutfallet, ty sprickorna uppstår i detta skede pga för snabb uttorkning av ytan med åtföljande begynnande krympning. Det är därför som vidaretorkning ofta måste betraktas som en torkning av redan sprucket virke! Detta är givetvis ett slöseri med energi och hantering och bör därför till varje pris undvikas.

I USA och andra länder förekommer nästan uteslutande bara färdigtorkning. På 1950- och 60-talen gjordes omfattande torkningsförsök på Madison, USA, och resultaten därifrån har använts för en systematisering och anpssning till svensk gran och furu. Arbetet har frambringat torkningsmodeller, som på ett empiriskt sätt försöker beskriva hur fukten transporteras i trä. Modellerna

försöker ta hänsyn till kvalitetsutfallet och ger förslag på hur klimatet i torken skall styras för att ge rätt kvalitet, dvs de ger ett recept för hur en bra torkning ska utföras. Ett torkningsschema tas fram genom att ge indata för den specifika torken till ett datorprogram, som sedan räknar ut schemat.

För att pröva om modellerna fungerar praktiskt har de provkörts produktionsmässigt i två sågverk.

Trätek har alltså nu färdiga datorprogram, som kan ge ett torkningsschema för en given tork. Praktiska uttestningar har visat att de fungerar i praktiken. Det ställer dock vissa krav på torken, när det gäller värmeeffekt och basning. Trätek åtar sig att hjälpa intresserade sågverk med förslag till åtgärder för att komma igång med färdigtorkning och göra kvalitetsuppföljningar.

4. Grafisk såqsimulerinq - datorprogram för analvs av postningsalternativ

Trätek har utvecklat ett lätthanterligt simuleringsinstrument för analys av olika postningsalternativ i sågverk. Programmet finns på diskett och erbjuds till försäljning. Med programmet optimeras såväl volyms- som värdeutfallet. Stor vikt har lagts vid att få ett så marknadsanpassat värdeutfall som möjligt. I simuleringsresultat ingår specifikation av virkesutfall, produktvärden, diameterklassimulering, utbytesdiagram och postningsbilder.

I simuleringen ingår utöver sågningen också kantning och kapning, alltså hela sönderdelningsprocessen.

Programmet är lätt att lära sig och efter en stunds övning kan simuleringsresultat erhållas.

Eftersom programmet skall vara enkelt att hantera har stockens verkliga form ersatts av en huggen kon. Alla beräkningar utförs på fem diametrar.

som simuleringsresultat kan man t ex på bildskärmen se hur postningen har utfallit. På varje virkesbit står angivet dimension och längd. Kvalitetsfördelningen visas genom olika typer av mönster. Volymsutbytet visas med siffror och på en skala.

Stor vikt har lagts vid att få en marknadsanpassad värdesimulering. I denna del av programmet kan man därför lägga in den separata kvalitetsfördelningen och priser för varje dimension i postningen. Likaså kan man t ex ge vissa eftertraktade dimensioner och längder ett högre pris, vilket påverkar värdesimuleringen.

I programmet går det också att utföra diameterklassimulering. Utöver att beräkna volyms- och värdeutbyte för enskild stock går det således också att göra det för flera stockar inom en bestämd diameterklass.

S. Konkalorimetern - en nv brandprovninqsmetod

Den s k konkalorimetern är en ny smáskalig brandprovningsmetod. Den har god överensstämmelse med brandprovning i rumsskala och är därmed betydligt bättre än de nationella provningsmetoder som nu används. Konkalorimetern standardiseras f n inom de internationella standariseringsorganen ASTM. ISO och CEN, och är därför redan nu lämplig för olika typer av material. Hittills har den mest använts för att karakterisera vägg-, tak- och möbelmaterial i det tidiga brandförloppet.

Konkalorimetern mäter i första hand värmeutveckling under brand som funktion av tiden. Mätprincipen grundas på en gammal upptäckt att nästan alla material utvecklar lika mängd syrgas. Genom att noggrant mäta hur mycket syrgas som förbrukas när ett material brinner kan man således beräkna värmeutvecklingen. Minst 95% av den frigjorda värmen kan detekteras pá detta sätt, jämfört med bara 20- 40% med de temperaturbaserade metoder, som nu används.

Konkalorimetern kan också mäta andra egenskaper som är viktiga för att karakterisera materialets beteende i det tidiga brandförloppet, t ex tid till antändning, viktsförlust och rökutveckling. Dessutom kan i princip alla utvecklade gaser mätas. som rutin mäts vanligen kolmonoxid och koldioxid. Genom att flera egenskaper på detta sätt kan mätas oberoende av varandra i en och samma metod, kan floran av nya brandprovningsmetoder för material begränsas till i bästa fall en metod, konkalorimetern. Detta är viktigt ur praktisk och ekonomisk synpunkt.

Konkalorimetern standardiseras f n främst inom ASTM och ISO. Inom ASTM har den sedan 1987 beteckningen ASTM-E5 Proposal P-190. Konkalorimetern och dess tillämpning behandlas även inom CEN, där den förs fram som långsiktig lösning. Standardiseringen baseras på en jämförande provning av ett antal material vid olika laboratorier, s k round robin. Denna provning, där bl a Trätek deltagit, är just avslutad och visar på en god överensstämmelse.

Institutet för Vatten- och

Luftvårdsforskning (IVL)

De flesta resultat IVL tagit fram genom åren har påverkat inriktningen på miljöarbetet inom industrin med dithörande investeringar i reningsteknik och processförändringar. IVL har också bidragit till en förändring av industrins attityd till miljöfrågorna. Bland stora enskilda frågor där IVL har varit starkt engagerat kan nämnas försurningsproblemen (60-talet) och kvicksilverproblemet, där IVL tidigt bedrev framgångsrik forskning. Insikten att föroreningar sprids över långa avstånd och nationsgränser är också resultatet av viktiga insatser av IVL. Vid sidan av de stora upptäckterna, är det viktigaste för våra avnämare att IVL ligger i kunskapsfronten och finns till hands vid de många tillfällen då små, men viktiga, beslut skall fattas och då den egna kunskapen inte räcker till.

Under de senaste fem åren kan följande forskningsområden lyftas fram där resultaten haft särskild betydelse.

1. Kritiska belastninqsqränser

De så kallade kritiska belastningsgränserna anger hur stor belastning av ett ämne en naturtyp tål innan några effekter uppstår. Kritiska belastningsgränser har främst utvecklats för depositionen av svavel, kväve och ozon. Genom att kartlägga överskridandet av dessa gränser över Europa kan optimala åtgärdsstrategier förhandlas fram mellan olika länder. Detta arbete kräver kännedom om den verkliga depositionen av olika ämnen i olika typer av ekosystem. IVL kommer att fortsätta detta utvecklingsarbete genom att ta fram kritiska belastningsgränser även för andra ämnen och även i marin miljö.

2. Effekter av ozonrpå skoqen

Omfattande skogsskador rapporteras i stora delar av Europa och Nordamerika. För Sveriges del är troligen ozon den viktigaste föroreningen som bidrar till skogsskador över stora områden från söder till norr. IVL har genom omfattande och långvariga försök visat att ozon minskar barrens fotosyntes och påskyndar barrens åldrande. Försök med vete visar också att avkastningen minskar med 7% vid de ozonhalter som idag förekommer.

3. Kvicksilver ackumuleras i mark

Forskningen om kvicksilvers utsläpp, spridning och effekter har lång tradition på IVL. De senaste resultaten visar att det sker en betydande intransport via luften av

kvicksilver med främst sydliga och ostliga vindar. Nedfallet av kvicksilver till marken är betydligt större än borttransporten via avrinning. Om en ackumulering av kvicksilver i marken ska undvikas måste depositionen minskas med ca 80%. Risken är annars uppenbar att skadorna på mark och vatten blir allvarliga. Redan idag bör ca 10% av Sveriges sjöar svartlistas på grund av höga kvicksilverhalter i fisk.

4. DOAS - nv mätteknik för av övervakning luften

DOAS (Differentiell Absorptions Spektroskopi) är en mätteknik som med god upplösningsförmága och känslighet gör det möjligt att mäta luftföroreningar till en rimlig kostnad. Tekniken är vidareutvecklad av IVL och LTH och bygger på Beer-Lamberts lag, vilken innebär att ljusintensiteten hos en ljusstrále dämpas av absorberande ämnen (i detta fallet luftföroreningar) då den färdas genom lufthavet. DOAS-tekniken gör det möjligt att kontinuerligt mäta luftföroreningar, t ex N02, S02, HNOu CH20 och 03. Tekniken är nu kommersiellt tillgänglig och DOAS-utrustning tillverkas och säljs i Sverige av två företag.

5. Karaktäriserinq och reninq av avloppsvatten

Många består av en - ofta okända avloppsvatten mängd kemiska föreningar. Det är därför mycket viktigt att karaktärisera avloppsvattnet för att kunna välja den mest effektiva reningsmetoden. IVL har utvecklat en rad praktiska och teoretiska tester för att bedöma giftighet, nedbrytbarhet och risker för miljön. Genom att kombinera fysikaliska, kemiska och biologiska reningsmetoder kan reningseffekten optimeras. IVL har utvecklat reningstekniker med bl a membranfiltrering som gör det möjligt att recirkulera det renade vattnet och återföra kemikalierna till processen.

Institutet för Verkstadsteknisk

Forskning (IVF)

1. CADCAM-teknikens möiliqheter att öka

konkurrensförmåqan hos formverktvqstillverkare

är ofta mindre företag med små Formverktygstillverkare eller utvecklingsresurser. Branschen har inga egna varit i grad hantverksbetonad. IVF har tidigare hög därför undersökt branschens utvecklingsmöjligheter och

funnit att CADCAM-teknikens sätt att hantera geometrisk information och låta denna styra tillverkningsprocessen, kortar ner och ökar kvalitén verktygsframtagningstiden hos verktygen.

IVF har effektiviserat metodiken att konstruera och

tillverka verktyg med hjälp av CADCAM-tekniken. Informationsspridning till och utbildning av måste ske på ett effektivt sätt. verktygskonstruktörer gör att man kan undvara personal under Företagsstorleken endast en kort tid. Därför inredde IVF en trailer med med två terminaler och fräsmaskin i vilken man CAD-system visade dels hur konstruktionsarbetet bedrevs i CADdels hur den geometriska informationen fördes systemet, över från CAD-systemet till fräsmaskinen.

Det första som vände sig till ett tjugofemtal projektet har resulterat i att 18 av dessa arbetar i eget företag eller har tillgång till CAD-system.

har fortsatt och i dag utvecklas Forskningsverksamheten och demonstreras metoder för datorbaserad kommunikation av information mellan kund och underleverantör geometrisk vilket är en av förutsättningarna för en mer effektiv av konstruktionsarbetet mellan kund och fördelning underleverantör.

2. Flexibel automatisk monterinq (FAN) vid IVF i

Stockholm

att bygga flexibla automatiska Möjligheten monteringssystem har vidarutvecklats för att därigenom automatisk montering tekniskt och ekonomsikt möjlig göra och i svensk industri med sina små årsvolymer tillämpbar (många varianter, små årsantal, små partistorlekar).

IVF har, i samverkan med Institutet för vid KTH, sökt, utvecklat, provat och Tillverkningssystem tekniska både på utrustnings- och spritt lösningar systemnivå.

Det första (1984) var ett rent forskningssystem systemet ett problemgenereringssystem. Det andra systemet (1987) baserat erfarenheter och slutsatser från det första, på en systemprincip avpassad för svensk förkroppsligar

industri med dess Ett stort antal förutsättningar: mycket olika detaljer kan tillföras en enda robot som därmed kan ges tillräckligt hög beläggning för lönsamhet (trots många varianter, små årsvolymer). Det tredje systemet (1990) är en industriell tillämpning (luftmotorer, Atlas

Copco Tool, Tierp) av den systemprincip som togs fram i system två.

Samtliga tre system har demonstrerats för ett mycket stort antal industrirepresentanter.

De tre systemen har visat värdet av att tydligt produkten anpassas för automatisk montering (vilket är mycket sällsynt idag).

En referensanläggning tas i bruk (maj-91) pá verkstadsgolvet. (Atlas Copco köper systemet varför pengar kan återbetalas till STU som delfinansierat

samtliga systembyggen). systemen har väckt mycket stor både svensk och internationell uppmärksamhet.

3. Kvalitetsstvrninq vid elektrolvtisk och kemisk

ytbehandling

22 företag, varav 17 har och är egen ytbehandling övriga stora köpare av ytbehandlat gods, genomför sedan 1987 ett samverkansprojekt vid IVF. Projektet stöds av STU.

Projektets och deltagarnas mål är att göra ytbehandling till en processindustri med och säkerställd kvalitet hög som möter kundernas framtida krav på produktion, leveranser och produktegenskaper.

Deltagarna har positiva erfarenheter av vilket projektet främst resulterat i förbättrade relationer till kunder och avnämare. Förutom ökat tekniskt kunnande man trycker på värdet av den öppna diskussion som samverkan mellan företag medfört. De väsentligaste resultaten av verksamheten går dock inte enkelt att lista utan har att göra med hur företagen förändrats. I har man ett dag annat tanke- och arbetssätt jämfört med vid projektets start vilket bl.a. visat i ökat bland sig självförtroende ledning och anställda.

4. Tvättninq av kretskort utan CFC (freon)

CFC (freon) har under år varit den dominerande många vätskan för tvättning av kretskort efter lödning.

IVF tog hösten 1987 initiativ till ett samordnat nordiskt

projekt, TRE-projektet (Teknik för Ren Elektronik). Syftet med projektet är att ta fram och verifiera CFCfria metoder för att åstadkomma rena med kretskort, hög tillförlitlighet i drift. Projektet omfattar tre etapper med en total budget på SEK 18 miljoner kronor. IVF har varit projektkoordinator och har utfört en stor del av

forskningen.

Projektet har resulterat i ett flertal CFC-fria metoder som verifierats och som nu är i produktion i svenska elektronikföretag (i såväl stora som små företag). En stor del av företagen har gått över till tillverkningsmetoder som inte kräver någon tvättning alls, genom att använda flussmedel med låg fastmassahalt eller milt aktiverade lodpastor.

Projektet har även uppmärksammats internationellt.

5. Småföretagsservice

De mindre företag som klarar den ökande internationella konkurrenskraften är medvetna om vikten av ständiga externa impulser för att kunna höja förändringstakten. Nivån på det nätverk av kontakter som företaget normalt har är avgörande för denna process.

IVF har sedan många år drivit ett projekt som innebär teknikspridning till mindre företag. Årligen har ca 150 företag deltagit och verksamheten har berört alla IVFs teknikområden.

IVFs arbetssätt är att hjälpa företagen med de uttalade problemen utan kringgående analyser och någon byråkrati. Uppdragens art har varit mycket skiftande.

Det är alltid vanskligt att genomföra en enkätstudie för att utvärdera värdet av egen verksamhet, men resultatet av en sådan visade för något år sedan en översvallande positiv hållning från småföretagen. De allra flesta företagen hade genomfört de rekommendationer som hade kommit fram uppdragen och alla var beredda att vid en på ny problemställning åter ta kontakt med IVF. STU har gjort en mindre undersökning av ett antal företag nyligen och kommit till snarlika positiva uttalanden. Konceptet har alltså ett värde och med tanke på alla de företag som finns inom verkstadsindustrin kan en bredare satsning på den här verksamheten innebära ett kraftigt lyft för de mindre företagen.

Ytkemiska Institutet

(YKI)

1. Luftinblandninq i pappersmassa

Ett besvärligt problem vid av är icke tillverkning papper önskvärd luftinblandning i den fibermäld som tillförs pappersmaskinen. Ca en månads arbete baserat på YKIs kunskap om skum löstes ett sådant problem så att den aktuella pappersmaskinens ársproduktion kunde med höjas 10 %. Redan detta resultat torde mer än väl återbetala

skogsindustrins samlade årliga insats i YKI.

2. Avvattninq av pappersmassa

YKI har utgående från års många forskning kring flockulering och avvattning av mälder i samråd med en industri utvecklat ett automatiskt system för karakterisering av avvattningsförloppet vid av bildningen pappersbanan på viran i en pappersmaskin. Systemet har nu kommersialiserats, eftersom det förväntas förbättra möjligheterna att styra avvattningen, vilket givetvis har mycket stor ekonomisk potential.

3. Flockulerinqssvstem för reninq av processvatten i

avsvärtninqsanläqqninq

Ett besvärligt problem vid av returfiber är användningen det processvatten som uppkommer i för anläggningar avlägsnande av trycksvärta från returfibrerna. YKI har utvecklat ett på långsiktig forskning kring flockulering och flotation baserat system för av avlägsnande föroreningar från processvattnet så att de därefter kan brännas.

4. Avfettninqssystem för bilkarosserier

En tidigare manuell av bilkarosserier med rengöring klorerade lösningsmedel har ersatts med automatisk rengöring med ett rengöringsmedel som baserades YKIs på kunnande om mikroemulsioner. Processen, som införts i flera bilfabriker, innebär en av de väsentlig minskning mängder lösningsmedel som användes i detta och processteg av personalens kontakt med lösningsmedel.

5. Näringsemulsioner

YKI har utgående från forskning och kring lipider proteiner som emulgatorer utvecklat en näringsemulsion som direkt kan tillföras och som magsäcken kommersialiserats.

6. Renqörinq av stenmaterial

YKI har utvecklat en metod för skonsam men effektiv rengöring och av efterföljande skyddsbehandling stenmaterial för restaureringsändamål, t.ex. runstenar.

Forskning om ett Alternativt Arealutnyggnade

1. Projekt Agro-Fiber

Projektet har pågått sedan 1987. Syftet är att undersöka möjligheterna att från jordbruksgrödor producera pappersmassa. Dessutom studeras möjligheterna att från processavlopp utvinna energi i form av biogas samt växtnäring. De resultat som framkommer i projektet är av stort intresse för samtliga jordbruksbygder i Sverige.

Initiativet till projektet kommer från lantbrukare. De största insatserna inom projektet görs inom områdena massproduktion av råvaran samt förbehandling och biogasproduktion.

Under hösten 1990 har en utvärdering av erhållna resultat ägt rum. Resultaten kan sammanfattas enligt följande:

- Massa från främst och rörflen har elefantgräs goda kvalitetsegenskaper.

- Råvarukostnaderna ton massa är om per rimlig ersättning till odlaren förutsätts ungefär lika höga som motsvarande kostnader för ved. På sikt kan kostnaden för jordbruksgröda sänkas.

- Processkostnaderna för vid massa jordbruksgrödor tillverkning är med de idag vedertagna processerna högre än för ved.

- av i form av är av ekonomiskt Utbytet energi biogas liten betydelse. De kvantiteter som går att producera är däremot stora.

- Det finns stora att utveckla möjligheter långsiktigt jordbruksgrödor till en intressant massaråvara. Mera lämpade massaprocesser krävs dock.

Slutsatsen av utvärderingen är att agrofiberprodukten kortsiktigt ej är ett alternativ. Ett betydande industriintresse för att på längre sikt utveckla agrofiber finns dock. Detta innebär att utvecklingsinsatserna kommer att fortsätta. Ett utvecklat samarbete med massaindustrin är i detta sammanhang nödvändigt.

Utöver ovanstående arbete bör det också vara intressant att stimulera arbete med processutveckling samt att skaffa sig så mycket insyn som möjligt i pågående arbete inom detta område i Europa. Möjligheterna att göra detta inom ramen för ett så kallat EG-projekt kan därför studeras. Ett svenskt bidrag till ett sådant projekt kan

dels utgöras av det arbete som inom nedlagts projekt Agro-Fiber dels av arbete av karaktär grundläggande på - till cellmorfologi koppling fiberegenskaper.

2. Projektet Förstärkning ESO

Syftet med förstärkning ESO har varit att öka möjligheterna till en introduktion av salix som en ny, lönsam jordbruksgröda. Anslagen från Stiftelsen Lantbruksforskning har förbättrat möjligheterna för pågående forskningsinsatser när huvudanslagsgivaren STEV (NUTEK) tvingats skära ner tilldelningen av medel till projektet. Därtill har anslagen varit ämnade att belysa ytterligare problem som annars inte hade kunnat inordnas i forskningsprogrammet. har inneburit Medelstilldelningen bevarande av kompetens och därtill lett till fortsatt kunskapsuppbyggnad inom områdena växtmaterial, skötsel

(praktisk gödsling), minimering av skador från insekter, svamp och frost. Genom en speciell insats i projektet snabbförmering föreligger i år (1991) ca 50 ha sticklingsplantage av de senaste framförädlade och utvalda klonerna, något som bäddar för en betydligt snabbare introduktion av dessa än vad som varit möjligt utan denna insats.

3. Projekt Linindustri

Linfiber har en stor användningspotential i tekniska tillämpningar. Detta har senare vidareutvecklats bl a i och med samverkan i ett planerat EG-projekt gällande plastarmering med linfibern. Egenskaper och marknadspotentialen för linfrö och linolja studeras. Oljelinodlingen har genom ett intensivt arbete i Örebro uppnått en areal på 3000 ha.

Möjligheter till fiberfriläggning med nya, relativt enkla mekaniska/kemiska processer bedöms som intressanta för vissa tillämpningar. Intressanta utvecklingsmöjligheter finns även för den baserade biologiskt fiberfriläggningen (rötning) i en ändamålsenlig systemlösning.

4. Finkemikalier från växter

Ca 25% av alla receptbelagda läkemedel kan härledas till växter. Detta innebär att växter besitter som kan enzymer ^katalysera en mängd intressanta reaktioner. Detta projekt har inriktats mot generell teknik för storskalig rening av enzymer från växtmaterial.

Resultat: - utveckla snabba selektiva fällningsmetoder att genom utnyttja proteinets biologiska egenskaper i kombination med ett flockningsmedel. Denna s k är affinitetsfällning en generell teknik som kan då man skall snabbt utnyttjas avlägsna ett protein ur en blandning som innehåller för proteinet skadliga komponenter.

- studerat ett alternativa metoder att fett par avlägsna och andra lipofila ämnen ur växtvävnad innan extraktion av proteiner genomförs. Extraktion med superkritisk koldioxid har visat vara en utmärkt och skonsam metod. Ett annat alternativ är att homogenisera växtmaterial i närvaro av vissa ytaktiva ämnen och sedan med hjälp av en liten ändring i temperaturen inducera en fasseparation.

- har innefattat av homogeniseringsstudier utnyttjande olika malningsförfaranden för olika växtmaterial. speciell hänsyn har tagits till homogenisering av fröer.

- har lett till För närvarande projektet följdprojekt. studeras möjligheterna att isolera lipas ur rapsfrö.

5. Beskoqninq av jordbruksmark

Projektets syfte är att via en långsiktig omvärldsanalys ge underlag för strategiska övervägande när det gäller alternativ användning av jordbruksmark samt att via en kunskapsinventering när det gäller biologi, lönsamhet, virkesegenskaper och virkesanvändning skapa en plattform, dels för fortsatt forskning inom området, dels för direkt rådgivning till lantbrukare. Projektet består av tre delar: - - och Omvärldsanalys, Virkesegenskaper - och lönsamhet. virkesanvändning, Biologi

Stiftelsen

Bergteknisk Forskning (BeFo)

1. Fullborrningsteknik

Fullborrninqsteknik i hárt berq som alternativ till borrning och sprängning etablerades i i och med Sverige byggandet av den 7,5 km långa Saltsjötunneln i Stockholm 1988-89. BeFo har under flera år till bidragit utvecklingen av denna teknik genom stöd till FoU och uppföljning av fullborrningsprojekt, b1.a en genom forskargrupp vid Högskolan i Luleå.

2. Nedátgáende iqensättninqsbrvtninq i Garoenberqsqruvan

Bergmekaniska fältundersökningar och avancerad numerisk modellering har resulterat i introduktion av ny teknik för att behärska deformationer i vilket fyllen, möjliggör fortsatt brvtninq under svåra förhållanden.

3. Förstärkning och tätninq

Dr-avhandlingar är nära förestående inom två BeFo-projekt med en kunskapsutveckling som utan tvekan i den ligger internationella fronten. (Bergbultars förstärkningsverkan och injekteringsteknik för tätning av sprickiqt berq.)

4. Going Underground

Uppmärksammad engelskspråkig bok som presenterar de svenska erfarenheterna och kunnandet i underiordsanvändninq, utgiven under IVAs namn men i praktisk regi av BeFo, ett exempel på hur ett branschforskningsorgan kan bli ett naturligt forum för andra branschgemensamma neutrala aktiviteter än ren FoU. (Finansierad vid sidan av ramprogrammet, via industrin och till viss del exportstöd.)

Stiftelsen Bioteknisk

Forskning

Stiftelsens verksamhet inriktas dels mot att initiera och driva nordiska, prekompetetiva bioteknikprogram och dels mot att informera och sprida kunnande kring bioteknikens industriella användning. Eftersom stiftelsen saknar egna laborativa resurser läggs forskningen ut på nordiska universitet och högskolor, medan Stiftelsens kansli sköter all administration kring forskningsprogrammen. Kansliet ansvarar också för genomförandet av kurser, symposier, utredningar etc.

l. svenska forskarbolag med bioteknisk inriktning. 1985

I samband med att universitetsforskarnas industrifientliga attityd under 1970-talets början alltmer övergick till en acceptans av industrisamarbete, bildades ett antal forskarbolag kring universiteten. Inte minst gällde detta inom bioteknikområdet. Stiftelsen genomförde ett antal aktiviteter för att underlätta kontakterna mellan anställda inom institutioner, forskarbolag och storföretag. De två viktigaste insatserna var ett symposium som arrangerades i samarbete med STU, Nyföretagande i universitetens närhet, och en utredning, Svenska Forskarbolag med bioteknisk anknytning.

2. Bioteknik. genteknik och etik. 1985

Under 1980-talets mitt var intresset på topp för bioteknikens industriella och ekonomiska utveckling. I vissa fall övergick intresset i ren hysteri, som t.ex. i samband med Fermenta-affären. När diskussionerna senare nådde en mera realistisk nivå började också en rad etiska frågor kring bioteknikens och framför allt då genteknikens användning att dyka upp. Stiftelsen engagerade sig tidigt i denna debatt. Vi ansåg nämligen att företagen själva måste ha en genomtänkt strategi kring dessa etiska och moraliska frågeställningar. Därför arrangerade vi ett antal konferenser, varav en del endast var öppna för våra medlemsföretag. som ett resultat av denna verksamhet utarbetades tillsammans med Industrins Kommitté för Bioteknik två rekommendationer. Båda dessa har använts i olika sammanhang, bl.a. i Försöksdjurskommittên, för att visa att industrin är villig att ta egna initiativ och eget ansvar i etiska frågor.

Ytterligare resultat av dessa aktiviteter är den GENTEKNIK - den som publikation, nya biotekniken, nyligen kommit ut i Kemikontorets serie KEMIFAKTA. Denna bok är avsedd att ge icke-experter en aktuell och god överblick av vad man i dag har åstadkommit med hjälp av modern bioteknik.

3. Strategier för bioteknisk forskninq och utveckling. 1 86

Hur skall nordisk industri och med i den forskning hänga utveckling som framför allt sker i och USA? Denna Japan fråga är i dag fortfarande lika aktuell som 1986 när vi tillsammans med Forskningspolitiska Institutet anordnade temadagen Strategi för bioteknisk forskning och

utveckling.

4. Tillämpad mikrobiologi för processpersonal. 1988

Ett av de stora problemen för livs-, läkemedels- och

bioteknikindustrin är att få sin processpersonal att förstå den biologiska bakgrunden till de

produktionsstörningar som kan uppträda i form av kontaminationer eller andra hygienproblem. För att hjälpa medlemsföretagen med utbildningen av sin personal har vi anordnat flera symposier och kurser detta tema. kring

5. Bioprocess enqineerinq. 1989-1993

som exempel på FoU-program vi det nu väljer pågående paraplyprogrammet som genomförs i samarbete med Nordisk Industrifond. Stiftelsen har haft ansvaret för hela förarbetet för att lägga upp programmet, kontakterna med industrin och olika organisationer, av uppläggning organisation och rutiner, av etc. annonsering anslagen sedan programmets start ansvarar vi för programmets ekonomi och genomförande.

Detta program har fått ett utomordentligt gott mottagande från industrin, vilket bl.a. visas att en del av genom programmets resultat kommer att verifieras i storskaliga försök. NOVO har lovat att under semestertid ställa en

industrifermentor (160 m3) till forskarnas

förfogande.

Inom programmets ram har vi flera arrangerat symposier, där industrin och forskarna fått tillfälle att utbyta erfarenheter. Vi har också arrangerat några kurser, varav en har fått dubbleras på av den stora grund tillströmningen av deltagare.

Programmet har uppmärksammats på olika håll i och Europa kommer med säkerhet att ge upphov till ökade kontakter mellan nordiska och europeiska forskare.

Styrelsen för Svensk

Brandforskning (Brandforsk)

1. Minskad brandrisk i bvqqnaders vtskikt och inredning

Flertalet dödsbränder inträffar i bostäder. Starkt bidragande orsaker är flamspridande ytskikt på väggar och tak samt lättantändlig och brännbar - främst i inredning form av stoppade möbler. I ett stort har mycket projekt BRANDFORSK låtit undersöka problemen och utveckla skyddsåtgärder. Projektet har hittills kostat nära 10 Mkr och genererat nära 100 rapporter.

Arbetet har bedrivits enligt två linjer. För det första har man sökt utveckla relevanta som inte provningsmetoder bara rankar material inbördes utan också beskriver det verkliga uppträdandet vid brand. Den andra linjen har innehállit verksamhet för att ta fram fysikaliska modeller och tillhörande datorprogram för att sikt på kunna reducera antalet dyrbara provningar.

Projektet har resulterat i underlag för kommande bestämmelser om inredning i offentlig och för miljö svensk industri i dess kontakter med EGs brandskyddsnormer inför 1992.

2. Brandteknisk riskvärdering för svensk industri

En metod att värdera risker har fram för att tagits praktiskt kunna användas av svensk industri. Metoden gör det möjligt att relatera olika eller delar anläggningar av dessa till varandra och är enkel att använda.

Med hjälp av en manual kan den enskilde användaren göra egna värderingar. Metoden visar hur risknivån påverkas när förändringar görs i anläggningen.

Den schweiziska Gretenermetoden har använts som för grund den förenklade riskvärderingsmetoden.

3. Riskbedömning av hvdraulvätskor

I Sverige har många bränder orsakts av läckande hydraulvätska. Detta gäller främst inom de industrier där man har heta processer, t ex stål- och valsverk, smidesverkstäder etc. De vanligaste läckorna i ett hydraulsystem uppstår i kopplingar, ventilhus, metallförstärkta gummislangar och stål- och kopparrör. Genom det höga trycket i hydraulsystemet resulterar läckorna ofta i finfördelade i stället för vätskesprayer stora droppar eller koncentrerade vätskestrálar.

Resultaten från två försöksserier som utförts vid Statens provningsanstalt (SP) visar att sprayer av hydraulvätskor kan brinna när de träffar en trots att antändningskälla, de enligt smáskaletester kan betecknas som svårbrännbara.

Med hjälp av provningsresultaten kan man sedan med kännedom om den aktuella användningsmiljön göra riskbedömningar för respektive hydraulvätska.

4. Informationsbank om släckmedel

För att en brandstyrka skall kunna na bästa resultat vid en insats måste släckledaren veta vad som brinner och i vilken omfattning. Han kan därefter fatta beslut om vilket släckmedel och vilken typ av appliceringsutrustning som skall sättas in mot branden. Motsvarande problem ställs konstruktören av fasta inför - hur ser vad kan släcksystem brandförloppet ut, brinna och hur mycket? För att göra ett korrekt val av insats erfordras att kunskap om de olika släckmedlens funktion och kapacitet är väl känd.

BRANDFORSK har låtit ta fram en datoriserad informationsbank om släckmedel. Med hjälp av datorn kan tillgänglig kunskap och information om olika släckmedels egenskaper och möjligheter snabbt tas fram.

5. Utsläpp av gaser - Katalog för skvddsplanerinq

En katalog med beräkningsexempel som belyser några olika utsläppssituationer med de brandfarliga eller giftiga gaserna propan, vinylklorid, klor, svaveldioxid och ammoniak har utarbetats. Katalogen belyser dels brott på anslutningar till vätskefasen i transport- och trycklagerkärl, dels situationer där sådana kärl snabbt töms på sitt innehåll.

Katalogen ger bl a utströmningsflöden, koncentrationsfördelningar utomhus och brännskadezoner.

På grund av de nya kunskaper som framkommit i projektet har mer realistiska beräkningar kunnat göras än vad som tidigare varit möjligt. Framför allt innebär detta att utströmningsflödena och riskzonernas storlek ofta är väsentligt mindre än vad gamla beräkningsmodeller skulle ha gett.

Programstyrelsen för Datorstyrd Mekanik

1. Servostyrning

En prototyp av ett baserat pneumatiskt servosystem på kommersiellt tillgängliga cylindrar och avsett för snabb, noggrann och flexibel positionering har utvecklats. Denna tillämpade forskning i reglerteknik är baserad en pá mycket detaljerad kännedom maskinelementet pneumatisk cylinder och har resulterat i speciellt utvecklade regleralgoritmer.

Resultatet föreligger i form av ett datorbaserat adaptivt styrsystem för positions- och hastighetsstyrning. En positionsnoggrannhet motsvarande +/- 0,01 mm har uppnåtts. Forskningen visar att pneumatisk servoteknik med goda prestanda är tekniskt fullt Det är dock möjlig. de flestas bedömning att en kostnadsreduktion krävs för att tekniken skall få en bredare För spridning. system med höga reglerprestanda som det här är om är det fråga huvudsakligen lägesgivare och proportionalventiler som är de mest kostsamma komponenterna.

2. Dynamisk styrning

Det finns flera exempel på dynamiska där system förutsättningarna för reglering ändras med tiden, arbetspunkten eller på annat sätt. Ett traditionellt reglersystem innebär i sådana system en begränsning i det att hänsyn inte tas till en i realtid förändrad dynamisk situation. Ett exempel på sådana system är robotar, kranar och fordon.

Forskningen har koncentrerats på dynamisk styrning, dvs i detta fall en analytisk kompensering i realtid av varierande mekanisk dynamik och dynamiska störningar mellan frihetsgrader. En ledad med tre robotprototyp frihetsgrader baserad på direktdrift, dvs utan mekaniska växlar, har utvecklats. Robotprototypen är försedd med ett specialutvecklat transputerbaserat styrsystem.

speciell tonvikt har lagts vid utvecklingen av en effektiv parallell implementering av Neuton-Euler algoritmer för realtidsberäkning av den inversa dynamiken. Mycket snabba beräkningar kan därmed utföras.

3. Givare

En givare för kontaktlös mätning av hastighet baserad på korrelationsteknik har presenterats i licentiatavhandlingen Fiber optic correlation sensor for velocity measurement. Givarprincipen bygger på ljusreflektion från den yta vars hastighet skall registreras. Reflektionen från en ljuskälla i form av en optisk fiber tas emot i två andra fibrer placerade

parallellt med rörelseriktningen och med ett känt avstånd sinsemellan. På detta sätt erhålls två slumpmässiga tidsfunktioner med approximativt lika utseende men tidsförskjutna. Genom att korrelera de båda signalerna kan tidsförskjutningen erhållas som en extrempunkt i korrelationsfunktionen. Hastigheten beräknas enkelt när avståndet mellan mottagarfibrerna är känt. En signalprocessor används för att beräkna hastigheten i realtid.

4. Distribuerad styrning

Tillförlitlighet, moduluppbyggnad och flexibilitet i datorstyrda mekaniska system är till stor del en fråga om datorsystemets arkitektur, såväl vad gäller programvara som hårdvara. Detta gäller speciellt i komplexa system, t ex fordon eller robotar. En idé som undersökts, utvecklats och till viss del verifierats vid DAMEK är det fullständigt distribuerade styrsystemet som också resulterat i licentiatavhandlingen Aspects on the communication structure of a distributed control system. Avhandlingen presenterar ett koncept för effektiv kommunikation i distribuerade system, där speciell vikt läggs vid determinism, synkroniseringsmekanismer och kommunikationsprimitiver på en hög nivå som säkerställer konsistent information i det helt distribuerade styrsystemet. En verklig applikation har utvecklats för styrning av en pneumatisk cylindrisk industrirobot med 3 frihetsgrader (3 distribuerade noder).

Forskning rörande distribuerad styrning i system med höga realtidskrav (responskrav) fortsätter med en andra generation av testsystem baserade på transputern. Speciellt appliceras och verifieras resultaten på samma prototyprobot som utvecklats i projektet dynamisk styrning. Applikationen är krävande och väl lämpad som testobjekt för ett fullt distribuerat styrsystem.

5. Estimeringsmetod för hårdvara i inbvqqda svstem

En metod för dimensionering av hårdvara i inbyggda system har drivits som ett doktorandprojekt. Metoden syftar till en tidig och tillräcklig noggrann uppskattning av kraven på hårdvaran i ett inbyggt system, så att utvecklingen av hård- och mjukvara till stora delar kan ske parallellt. Detta för att eliminera risken för prestandaproblem vid den slutliga integreringen av hård- och mjukvara. Riktlinjer ges för val av CPUkapacitet samt minnesstorlek.

Forskningen har resulterat i en handbok för dimensionering av hårdvara utgående från kravspecifikation och preliminär systemdesign. Vidare har också rapporterats om jämförelser mellan programspråken Ada och PL/M.

för Svensk

Programstyrelsen Detonikforskning

(SveDeFo)

Fem exempel på forskningsprojekt hos SVEDEFO.

1. orsaker till detonationsavbrott

Stötvágen och spränggaserna från en detonerande laddning i ett spränghål utsätter omgivningen för mycket stora tryck, däribland närliggande odetonerade laddningar i sprängsalvan. Detta leder ganska ofta till detonationsavbrott i dessa laddningar med felfunktion hos sprängsalvan som följd. SveDeFo har tillsammans med Nitro Nobel AB och LKAB studerat orsakerna till detta.

sambanden mellan verkande trycknivåer, resulterande densitet hos sprängämnet och sammanhörande förändringar i detonationsegenskaperna har undersökts för ANFOsprängämnen. Motsvarande undersökningar för emulsionssprängämnen har påbörjats. Härigenom förväntar vi oss riktlinjer som gör det möjligt att höja den sprängtekniska funktionen hos sprängsalvor.

2. Metoder att beskriva och mäta felborrninqen

Felaktig placering av borrhålen och därmed laddningarna i en salva kan också orsaka avsevärda felfunktioner i salvan och därigenom påverka utbytet avsevärt. Då metoder att beskriva felborrningen i tunnelsalvor hittills saknats, så har SveDeFo i samarbete med Skanska AB utvecklat en sådan metod och tillhörande utvärderingsprogramvara.

Från inmätningsdata och fotografier utvärderas ansättnings- och inriktningsfelens slumpmässiga och systematiska delar. I två tunneldrivningsprojekt har dessa data sedan jämförts med förhållanden som bergkvalité och bergstruktur, liksom med resultatstorheter som indrift och överberg. På detta sätt kan dels själva borrningskvalitên och bergets inverkan på den bestämmas, dels borrningens och sprängningsutförandets olika inverkan på sprängningsresultatet separeras.

3. Nya tekniker för ort- och tunnelspränqninq

I Sofiamalmen i LKABs Kirunagruva har våren 1991 ett stort ortdrivningsprojekt avslutats. Det har drivits i samarbete mellan LKAB, Atlas Copco MCT AB, Kimit AB, Nitro Nobel AB, Secoroc AB, Skanska AB och SveDeFo. SveDeFo har stått för den sprängtekniska delen. Totalt har 1255 m ort drivits till en totalkostnad av ca 16 MSEK.

Under projektet har ny sprängteknik utvecklats som innebär; en minskning av antalet hål med mer än 20%, en ökning av indriften med mer än 40%, en betydande

minskning av mängden överberg m fl faktorer som gör det möjligt att avsevärt sänka såväl brytnings- som förstärkningskostnaderna.

Under projektet har också framtidsteknik som sprängkapslar med programmerbara elektroniska fördröjningselement och slitsning av borrhålen i ortkonturen med högtrycksvattenstrålar provats. Användning av dem förväntas kunna sänka skadorna i kvarstående berg avsevärt.

4. Funktionskontroll av spränqsalvor med spårqasteknik

I syfte att förbättra sprängsalvors funktion och därmed sänka brytningskostnaderna så har sveDeFo utvecklat en teknik där lättflyktiga spårämnen utnyttjas. Projektet ingår i Gruvteknik 2000 programmet och drivs i samarbete med främst Nitro Nobel AB och LKAB.

spårämnena placeras i en skyddande behållare i sprängladdningen och följer efter sprängningen i tillräckligt oskadad gasform med spränggaserna ut ur gruvan. Genom att ta prov från spränggaserna kan spårämnena detekteras. Hittills kan ett tiotal olika ämnen separeras med gaskromatografi och den eventuella detonationen hos spårämnesmärkta laddningar säkerställas.

Tekniken är patentsökt och väntas få stor praktisk användning i gruvornas strävan att höja brytningens kvalité och sänka malmförlusterna. En av fältanpassning tekniken pågår hos LKAB.

5. Vibrationsnormarbete

sedan 1987 bedrivs genom SveDeFo tillsammans med Byggentreprenörerna, Banverket, Vattenfall, Vägverket och Sydkraft ett projekt med syfte att utveckla samhällsekonomiskt motiverade normer för skador och komfortstörningar från huvudsakligen sprängningsarbeten.

Den renommê SveDeFo tidigare förvärvat till att utnyttjas påverka såväl svenskt som internationellt normarbete genom intiativ och synpunkter. Härigenom bidrar SveDeFo till en riktig avvägning mellan å ena sidan sprängningsarbetenas teknik och ekonomi samt å andra sidan omvärldens berättigade krav på ett säkert och i möjligaste mån störningsfritt utförande.

Programstyrelsen inom

Intressentföreningen

för Fluid

Systemteknik (IFS)

Nedan redovisas kortfattat av de senaste årens IFSnågra finansierade forskningsprojekt som konkreta resultat gett för målgruppen. Det bör också att resultaten tilläggas fått tämligen stor såväl inom som utom landet. spridning Genom projektkommittêer har IFS-medlemmarna haft möjligheter att direkt följa och påverka projektverksamheterna. Likaså distribueras projektrapporter kontinuerligt till föreningsmedlemmarna. Ett annat viktigt informationsforum är i nydraulikdagar Linköping, en 2-dagars konferens som hålls vartannat år, senast i maj 1990 och samlar ca 350 Mer deltagare. generella projektresultat har även presenterats på ett flertal internationella konferenser, i England, Tyskland, USA, Japan och Kina. Vissa projektresultat har även förts in i hydraulik- och vid LiTH och pneumatikundervisningen KTH.

1. Lastkännande hvdraulsvstem för mobila tillämpningar §LiTH)

Användningen av lastkännande hydraulsystem i mobila tillämpningar har under senare år ökat främst beroende på deras energibesparingspotential. Detta är också ett viktigt område för svensk hydraulindustri, där man även internationellt sett har en framskjuten position.

1986 startades vid LiTH ett IFS-finansierat forskningsprojekt inom området load sensing systems. Utifrån dynamiska modeller lyckades man fastställa stabilitetskriterier för lastkännande system. Med dessa kriterier är det i dag möjligt att med känd komponentkarakteristik förutsäga om ett lastkännande system kommer att uppträda stabilt eller inte. De teoretiska stabilitetskriterierna är också väl uttestade på en lastbilskran.

Inom nämnda projekt har man även studerat datorbaserade styrmetoder för svängningsdämpning. Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet har resulterat i ett mycket värdefullt verktyg för dimensionering och styrning av lastkännande system som kommit till användning vid både svenska och utländska företag.

2. Trvckstvrninq av pneumatiska cvlindrar (KTH)

Projektet har drivits på KTH och centrerats kring användning av digitalt styrda tryckreduceringsventiler för cylinderpositionering. Resultaten visar att sådana ventiler med PCP-styrt (gulse-gounter-gulse) pilotsteg kan göras både snabbare och noggrannare än de tryckreduceringsventiler som i dag finns på marknaden. Tryckstyrningen har därmed visat sig vara en utmärkt strategi för pneumatiska ställdon och

således ett synnerligen intressant för tillämpningsområde den nya ventilkonstruktion som utvecklats inom projektet.

PCP-tekniken har även testats på hydrauliska tillämpningar typ ställdon för ventiler och hydraulmaskiner. Speciellt i datoriserade styrsystem erbjuder både de hydrauliska och pneumatiska ställdonen enkla och kostnadseffektiva lösningar. Den aktuella målgruppen har bedömt forskningsresultaten som mycket lovande och ser framgent flera av intresse. tillämpningar

3. En nv stvrstrateqi - stvrninq av med cvlinder individuella strvpställen (Lira)

Den systembyggnadsteknik som varit för utgångspunkt projektet består i att frikoppla de olika strypställena i en riktningsventilfunktion och styra varje strypställe individuellt. Ett sådant ventilsystem för styrning av hydraulmotorer/ -cylindrar tillsammans med en variabel pump ger mycket hög flexibilitet och stor frihet i valet av styrprinciper. Det är i huvudsak de ingående snabbhet som komponenternas utgör en begränsning av hur styrstrategierna kan utformas. I övrigt kommer systemets att styregenskaper avgöras av hur ändamålsenliga de algoritmer är som valts i styrprogramvaran.

styrlagar för datorbaserad har kombinerats pumpreglering med algoritmer för Både teoretiska ventilreglering. simuleringar och provresultat uppvisar lovande mycket tendenser för såväl styregenskaper som energiförbrukning. En intressant strategi som för sänklaster är provats tryckstyrning, enligt den princip som visas i figur 3.

4. Tillståndskontroll av hvdraulmaskiner utifrån analys av termisk verkninqsqrad. trvckpulsations- och vibrationsspektra (LiTH)

Tillståndskontroll, dvs. metoder att upptäcka och följa skadeutveckling hos maskinsystem, är ett viktigt teknikområde. Förutsättningarna för en effektiv tillståndsövervakning har ökat i och med att datorsystem som installeras av andra skäl också kan användas för tillståndskontroll. Det är speciellt intressant om givare som måste finnas i systemet också kan användas för denna kontrolluppgift.

Hittills har tillståndskontroll inte kommit till någon större användning inom hydrauliken. Potentialen för att använda tillståndskontroll är dock lika stor inom detta fält som inom de områden där tekniken redan är etablerad.

som IFS-projektets målsättning har varit att genom studier av tillståndskontrollmetoder för enskilda hydraulmaskiner och transmissionssystem försöka

specificera lämplig uppbyggnad av mätsystem för tillstándskontroll. Den metod som i första hand studerats bygger på temperaturmätningar. Vidare har gjorts utvärderingar av mätmetoder baserade på tryckpulsationsoch vibrationsspektra. Dessa metoder utgår från förutsättningen att slitage i en hydraulmaskin innebär förändringar av tryckpulsations- och vibrationsspektra hos komponenten. En analys av pulsations- och vibrationsspektra kan då göra det möjligt att särskilja olika typer av karakteristiska slitageskador hos maskinen. Inom målgruppen har flera företag visat stort intresse för projektresultaten och påbörjat fältförsök.

5. Tillståndskontroll av hvdraulvätskors renhet (KTH)

Målsättningen för projektet är att för olika typer av hydraulsystem finna lämpliga metoder för on-line tillståndskontroll av hydraulvätskors renhet. Resultaten inom projektet har visat att konventionell partikelräkning, filterblockeringsgivare (coulter) och resistansökningsgivare (Fulmer) är mätmetoder som samtliga är intressanta att använda för on-line tillståndskontroll av hydraulvätskor. Detta har bekräftats med både laboratorieprov och fältförsök. Inom projektet har man även lyckats förbättra noggrannheten vid mätning med Fulmer-sensorn, samtidigt som förstärkarelektroniken gjorts enklare och billigare.

Programstyrelsen

för

MA-forskning

1. Mätning och stvrninq av materialadministration

(licentiatavhandling av Pär Andersson och Håkan Aronsson vid Linköpings universitet)

Detta är ett projekt av men med grundforskningskaraktär mycket stora möjligheter till praktisk tillämpning. Området är mycket viktigt ur och konkurrenssynpunkt syftar till att skapa förståelse för hur man ska mäta effektivitet i logistikflödet på företagen. är det Tyvärr ofta så att företagen mäter sin effektivitet ett sätt på som inte står i överrensstämmelse med företagets övergripande mål.

2. Kvalitetsval vid exponentiellt ökande

tillverkninqskostnader med exempel från skoqsindustrin (Olle Carlsson, Umeå universitet)

I sitt projekt berör Olle Carlsson kvalitetsproblematiken inom industrin med exponentiellt ökande

tillverkningskostnader. Särskilt ger han exempel från skogsindustrin där han studerat hur olika av typer insatser i produktionsledet påverkar den slutgiltiga kvalitén hos pappersmassa och hur detta i sin tur

påverkar tillverkningsprocessens totalekonomi. Med sitt arbete har han kunnat påvisa att det går att minska företagens kostnad avsevärt om företagen bättre anpassar sina insatser i produktionsprocessen till önskad kvalitetsnivå.

3. Loqistisk helhetsförändrinq (professor Hans Sarv,

Linköpings universitet)

Detta projekt tar upp problematiken kring organisationsförändringar inom företag med betoning på logistik och materialadministration. Kortfattat skulle man kunna säga: I samband med en organisationsförändring föreligger det stora visioner om vad den ska leda till för resultat. Tyvärr når sällan till dessa företagen upp visionära mål. vad beror detta på? Hur ska en lyckad organisationsförändring gå till? som ett resultat av detta arbete kommer två böcker att publiceras.

Stiftelsen för Membranteknik

1. Karaktäriserinq av ultrafiltrerinqsmembran

Det är av flera anledningar att karaktärisera angeläget de kommersiella UF-membran som förekommer marknaden på för industriellt bruk, t ex.

- Avnämare av dessa membran önskar enkla data som definierar membranens prestanda och gör det möjligt att bedöma hur ett visst membran uppträder i avsedd användning.

- Membrantillverkare använder olika test för att själva karaktärisera sina membran. Dessa olika metoder är inte jämförbara. är Standisering alltså önskvärd men har hittills inte varit möjlig bl a beroende på att enkla och tillförlitliga metoder saknas.

Ett av stiftelsens huvudprojekt sedan flera år är därför ett utvecklingsarbete syftande till att ta fram lämplig metodik. Detta sker delvis i samarbete med institutioner bl a i Genua, Twente och Montpellier.

En internationell workshop arrangerades 1987 på Örenäs Slott.

2. Prövning av den nva qenerationens R0-membran för partiell avsaltninq av vassle

Under senare år har membran med selektivitet i området mellan ultrafiltrering och omvänd osmos utvecklats. Processen, nanofiltrering, erbjuder möjligheten att partiellt avsalta vätskor utan signifikant förlust av andra ämnen. Med nenofiltreringsteknik är det därför möjligt att procudera livsmedelsprodukter med lägre halt av exempelvis nitrat, natrium och klorid utan nämnvärd förlust av andra lågmolekylära ämnen som socker. Tekniken öppnar t ex nya möjligheter att tillvarata och använda vassle för humant bruk.

I projektet har vi studerat inverkan av driftsparametrar som temperatur, tryck, cirkulationsflöde och salthalt pá flux och avsaltningsgrad vid nanofiltrering av vassle.

3. Utveckling av metoder för tvätt av membran i CR-filter

All membranteknik kräver för sin funktion och kommersiella bärkraft att möjligheter finns att rengöra membranen pá ett effektivt sätt. Introduktionen av ABBs CR filter, och därmed utnyttjandet av membranteknik inom nya tillämpningsområden, har förstärkt vikten av ytterligare kunskap om olika fouling- och

av de nya tillämpningarna har rengöringsmekanismer. Många en kemisk vilket ställer nya krav på komplex vattenmiljö, membranfunktionen och rengöringsmetodik.

med var att klarlägga hur Syftet föreliggande projekt och av vad membran sätts hur man förhindrar och igen, och hur man effektivast rengör förskjuter igensättningar, ett membran utan att negativt påverka dess egenskaper och Då igensättningsmekanismer och rengöringsbehov livslängd. skiljer sig mellan olika typer av tillämpningar studerades projektet ett surt och ett alkaliskt bakvatten. Dels ett surt boardbakvatten skogsindustriellt från Rottneros Board, och dels bakvatten från Svanskog, det första, alkaliska extraktionssteget, E+0-steget, från Mono Husums sulfatfabrik.

4. Informationsbrev

Utvecklingen på membranteknikområdet följs kontinuerligt och information inhämtas genom litteratursökning inklusive dataprofiler, deltagande i konferenser, kontakter med leverantörer och användare av membranteknik samt utländska forskaregrupper. Informationen utrustning sammanställs och distribueras till medlemmarna i form av 6 informationsbrev per år.

5. Årlig membrandag

I november ordnas årligen en membrandag behandlande aktuella problem inom området. 1990 års membrandag hade titeln av industriella avloppsvatten med Behandling membranteknik och hade såväl svenska som utländska bidrag. Seminariet lockade ca 100 deltagare.

Stiftelsen Mineralteknisk Forskning. (MinF 0)

Frågeställningen röjer viss brist på insikt i vilken tid det tar att introducera och utnyttja forskningsresultat. En tidsutdräkt 10-20 år hör snarast till det vanliga i på dag, i Sverige bör kanske tilläggas.

1. Undersökning av Reichertkonens egenskaper vid anrikninq av finkorniga material

introducerade Reichertkonen i Sverige och den Projektet installerades i ett flertal gruvföretag men kanske främst som en del av det s.k. guldtornet i Bolidens anläggningar.

2. starkmaqnetisk separation

Projekten Starkmagnetiska anrikningsmetoder, starkmagnetisk separation av sulfidmalmer, Styrkmagnetisk separation av fina partiklar och Starkmagnetisk separation av industrimineral har lett fram till av starkmagnetisk separation och i synnerhet användning den s.k. höggradient-magnetseparationen HGMS inom ett flertal områden, t.ex. separation av mycket finkornig ilmenit hos Titania i Norge, höggradig rening av industrimineral i Sverige och Finland samt användning i sulfidmalmsanrikningen inom Boliden.

3. Återanvändninq av processvatten

Projekten Flotationsreagensens funktion vid processvattencirkulation och Återanvändning av processvatten har genom tekniska åtgärder i och analys av störande effekter från cirkulationssystemet medcirkulerande reagens och oxidationsprodukter ökat förståelsen för hur dessa störande effekter kan minimeras och därigenom öka graden av återanvändning av processvatten betydligt.

4. Finmalninq av industrimineral

Projekten Finmalning av industrimineral och Finmalning och klassering av industrimineral har haft stor betydelse för företagens utformning av malsystem för främst kalcit till partikelstorlekar 5 pm elelr 2 pm att användas som fyllmedel eller bestrykningsmedel för papper.

5. Matematisk modellering av processer

Projekten Beräkningsmetoder inom mineralindustrin och System för optimering av mineralprocesser har behandlat matematisk modellering av processer. Projekten har ökat förståelsen av processerna och introducerat matematiska modeller som verktyg i processtyrningen.

Svalöf AB

1. Vallväxter för Norrland

Svalöf AB har sedan haft i länge uppdrag att bedriva

växtförädling för norra Jordbruket här

Sverige. är i huvudsak inriktat på mjölkproduktion. som bas för denna är en bra vallproduktion en nödvändig förutsättning.

Följaktligen har förädlingen av vallväxter för

framtagning av nya och förbättrade sorter i aktuella växtslag utgjort en väsentlig del av denna verksamhet. Under senare år har en ny generation av sorter tagits fram med bättre och även härdighet i övrigt förbättrade

odlingsegenskaper. Kasper ängssvingel, Jesper rödklöver

och Jonatan är timotej sålunda under och uppförökning kommer inom några år att marknadsföras som en ny

fröblandning för slåttervallar i norra Svealand och södra Norrland.

2. Stocklöpninqsresistent kineskål

De sorter av kineskål som f n finns på marknaden är

japanska. Samtliga reagerar med s k blombildning, stocklöpning, när dagslängden överskrider ett visst kritiskt värde i kombination med låg temperatur under den

tidiga utvecklingsfasen. Odlarna har hittills hanterat

detta genom att dra i upp plantor växthus. Detta fördyrar emellertid produktionen, varför det är ett önskemål sedan flera år att få tillgång till sorter som är anpassade till vårt klimat.

Förädlingen i kineskål har som ett mål viktigt att kunna uppfylla detta önskemål. har nu sådana Hammenhögs dagslängdsneutrala sorter i försök i form av provhybrider efter upprepade och korsningar urval. Inom tre år kommer bruksfrö att kunna marknaden. erbjudas Materialet har rönt stort intresse i och Sverige utomlands.

3. Potatisförädling

De potatissorter som f n främst odlas i Sverige är närmare 100 år Även om gamla. kokkvaliteten är god så lämnar främst motståndskraften mot olika sjukdomar mycket övrigt att önska. Starka krav har också ställts på att kunna minska av användningen bekämpningsmedel i odlingen.

I Svalöv har sedan mer än 20 år bedrivits mer omfattande

potatisförädling, från början främst inriktad på resistens mot bladmögel. Från denna period härstammar bl a sorten Matilda som har utmärkt bladmögelresistens men som tyvärr inte håller riktigt måttet i övrigt.

Det senaste decenniets potatisförädling har varit inriktad på att kombinera erforderlig resistens med god

kvalitet och goda odlingsegenskaper. Sådana sorter, bl a Sv 83122 och Sv 87123, ingår f n i de officiella sortförsöken och kan marknadsföras inom några år.

4. Kvalitet i oljeväxter

Ett omfattande arbete kring kvalitetsfrågor i oljeväxter har sedan länge bedrivits i Svalöv. Detta avser såväl fettets kvalitet i fröet som användbarheten av återstoden av fröet, mjölet som foder.

som ett resultat av detta kommer en ny vårrybssort, Palle att marknadsföras nästa år med förhöjd halt av palmitinsyra i fettet. Härigenom kan sådan olja användas i stället för sojaolja som den fasta fasen vid tillverkning av bordsmargarin. Den inhemska oljan har hittills inte kunnat möta industrins kvalitetskrav. Detta innebär att ytterligare ca 40 000 ha oljeväxtodling kan få avsättning inom landet. Denna nya kvalitet är en anledning till att oljeväxtodlingen har fått en relativt gynnsam behandling i den nya livsmedelpolitiken.

5. Bioteknik

1985 påbörjades ett projekt vid Svalöf AB för utveckling av agroinokulering för test av resistens mot rödsot i havre. Metoden som nu i princip är färdigutvecklad grundar sig på att klonat infektiöst virus-DNA överförs till växtvävnad via Agrobacterium tumefaciens. Arbetet har bedrivits i samarbete med Max-Planck-institutet i Köln.

De erfarenheter som vunnits inom detta projekt har bl a utnyttjats för att utveckla DNA-prober för test av förekomst av virus Y och stjälkbakterios på utsädespotatis. Metoden testas f n för kommersiellt utnyttjande fr o m nästa odlingssäsong av den statliga utsädeskontrollen i Sverige och Holland. vidare har ett samarbete med Stärkelsen etablerats för modifiering av stärkelsekvaliteten i potatis med hjälp av genteknik. Inom - av Svalöf och Stärkelsen - har Amylogene S0/50-ägt transformationssystem i potatis utvecklats och genkonstruktioner tagits fram. Två patentansökningar inlämnades i december 1990 och 1991 genomförs ett första fältförsök med transformerad potatis.

Bilaga 8

Genomförda, pågående och planerade av

utvärderingar kollektiv forskning 1980-1991.

Via STU: - Massa och papper 1990 Svenska Träforskningsinstitutet STU-info 191-1980

1980 Textilforskningsinstitutets verksamhet, G Hultqvist

1980 LSP 80 - En utvärdering av den ekonomiska effekten för svensk skogsindustri, Jerkeby, Narby

1981 Packforsks verksamhet P Stevrin

1983 Kollektiva ramprogram för metallurgisk forskning

metallforskning, järnbruksforskning,

1983 Institutet för matematik - och tillämpad utvärdering diagnos, SIAR

1985 Kollektiv forskning vid Institutet för verkstadsteknisk forskning Janson och Strutz ek.för, B Jacobsen, E Ödmansson

1985 Plast- och gummitekniska institutet O Werner

1985 Utvärdering av kollektivforskningsanknuten service till små förtag och enskilda produktutvecklare,

Företagsutveckling L Ekenberg AB,

1986 En utvärdering av den kollektiva inom forskningen

MinFo (Stiftelsen bergteknisk forskning) och SveDeFo (Stiftelsen svensk detonikforskning)

P-A Ströberg

1986 Brandforsk, Utvärdering av ett forskningsprogram 1979-1985 Interconsult AB, J Valdelin,

1988 Träteknikccntrum. Motsvarar verksamheten avnämarnas önskemål? Forskarna Gustavsson, Bonora, Hedin, Högberg

1988 Grafiska forskningslaboratoriet En intervjuundersökning G Hultqvist

1989 Grafiska forskningslaboratoriet Utvärdering Pirkko Oittinen, Hannu Saarelma,

1989 Korrosionsinstitutet Per Enghag Ä

1989 Institutet för optisk forskning Enkätundersökning av avnämarnas uppfattningar A Arnamo

1990 Att udvärdera SISU - En förstudie Fernandez & Selg AB

1990 Nordisk forskningsinstitut för malning og trykfarver.

kontaktytor i En begränsad kartläggning gentemot Norge och Sverige G Hultqvist

(Institutet upphörde våren 1990)

1991 SISU, Håkan Selg och Lars Persson

1991 Packforsk. En förstudie Lennart Lindström, Hifab International

Pågår klar 1991 Branschstudie av pappers- och massaindustrin som kommer att beröra verksamheten vid STFl

Den verkstadstekniska forskningen vid IVF och programstyrelserna Datorstyrd mekanik och Fluid systemteknik kommer förmodligen att beröras av de studier som utförs inom underleverantörsprogrammet

Till av STU planerade, ännu ej beslutade branschstudier, som kan komma att beröra kollektiv forskning hör järn- och metallindustrin samt livsmedelsindustrin

Via miljödepartemenlet:

1989 Internationell utvärdering av lVLs ozonforskning inom luftmiljöverksamheten

Hösten 1992 Utvärdering av lVLs avfallsdeponeringsforskning inom miljöteknik

Hösten l99l Internationell utvärdering av delomrádet mikrobiell omvandling och kemodynamik (persistenta organiska ämnens öde i sedimentmiljö) inom vattenmiljöforskningen

Pâ initiativ av SlVL skall internationella utvärderingar göras av utvalda forskningsområden inom var och en av lVLs tre huvudverksamheter: luftmiljö, vattenmiljö och miljöteknik.

Via SJFR: 1984 Institutet för skogsförbättring Per Almberger 1986 Jordbrukstekniska institutet Åke Clason m fl

1990 Skogstelmiska ramprogrammet 1987/88-1989/90 Kjell Hollender

Pågår Institutet för Skogsförbättring Sven Embertsén, Kaj Rosén, Kim v Weissenberg

Via BFR: Se även STU-redovisade utvärderingar betr BeFo, SveDeFo och Brandforsk 1984 Värmeforsk l 990 Stálbyggnadsinstitutet 1990 Cement- och Betonginstitutet 1991 VAVs ramprogram

Pågår BFRs geoteknik-FoU

(SGI, IVAs pålkommission, IVAs slkredkomm.) 1 BFRs förändringsarbete, initierat av utredningen Ett nytt BFR. Byggforskningen på 90-talet. diskuteras BF Rs framtida utvärderingar av FoU avseende vetenskaplig kvalitet, relevans, användning och spridning (SOU 1991:23)

9 Bilaga

Närliggande utredningar och andra arbeten

0 inom sektorn trärävarubaserad industri Forskningsbehoven

En särskild utredare har utsetts att göra en särskild studie av forskningsbehoven i syfte att trygga den trärávarubaserade industrins framtid på lång sikt, inkluderande kartläggning av det nuvarande FoU-systemet och statens och branschens nuvarande satsningar. Utvärdering kommer att göras utifrån kriterierna om forskningens relevans för de berörda sektorerna samt krav på god vetenskaplig kvalitet. Bedömningen av forskningens samhällsrelevans bör innefatta en analys av dels forskningsresultatens användbarhet, dels i vilken omfattning forskningsresultaten faktiskt har använts. Översikt över FoU-systemets internationella perspektiv skall göras. Förslag skall lämnas till omprioriteringar av statliga medel, hur industrins egna FoU-insatser kan ökas och insatsernas lokalisering i förhållande till behov i olika delar av landet. Arbetet avslutades i okt. 1991.

0 om svensk under Utredningar informationsteknologis (IT) möjligheter 1990-talet

Industridepartementet har bemyndigats att tillkalla 4 workshops för att snabbt få fram beslutsunderlag för en ny, starkare lT-politik: - Bygga en konkurrenskraftig miljö för stora IT- aktörer - Exploatering av IT i nya, växande IT-företag - av IT för ökad och effektivitet Utnyttjande produktivitet i näringsliv och offentlig förvaltning - skall leda arbetet Gruppen med omprövningen av det statliga IT-stödet och med utgångspunkt i de övrigas arbete formulera förslag till en riktlinjer för en IT-politik inom det näringspolitiksa området. Utgángspunkt i arbetet är att den finansiella ramen skall vara den befintliga - resurserna skall utnyttjas bättre. Arbetet avslutas hösten 1991.

0 Program för teknikspridning till små och medelstora företag

- Uppdrag har getts åt NUTEK att genomföra ett tre-árigt teknikspridningsprogram för små och medelstora företag. Syftet med de statliga insatserna bör vara att påskynda introduktionen av ny teknik samt påverka tekniken i energi- och miljöbesparande riktning. Föreslagen koncentration kring bättre samordning, uppsökande verksamhet, åtgärder för servicegivning samt medverkan i internationella aktiviteter.

0 Uppdrag att genomföra undersökning betr små forskningsnära företag Ett uppdrag har getts till SCB att undersöka omfattningen av FoU vid små forskningsnära företag (mindre än 50 anst och belägna inom teknikparkerna). Följande variabler skall ingå vid undersökning av ca 400 enheter.: startár, antal anställda, ägare,grundare (ålder, kön), avknoppningsenhet, branschtillhörighet och huvudsaklig verksamhet

0 Forskning och utveckling för totalförsvaret

Utredaren skall lämna förslag rörande behov, inriktning, omfattning, styrning, finansiering och struktur för att skapa en forskningsorganisation som svarar mot de framtida behoven. Bl a skall konsekvenserna av en minskning av de ekonomiska resurserna för FoU med 10, 25 resp 40 “lo belysas. Frågan gäller också huruvida FOA fortsättningsvis skall vara huvudproducent av totalförsvarets tillämpade forskning eller om försvarsforskningen skall förläggas till universitet och högskolor. Arbetet skall vara avslutat i juni 1992.

0 rörande Utredning vissa forskningsfrågor inom miljöområdet

Utredarens uppgift är dels att belysa den sektorsfinansierade miljöforskningens ställning mot bakgrund av en mer decentraliserad styrning av högskolans forskning, dels att framlägga förslag till bl a inriktning och omfattning av den del av miljöforskningen som finansieras under mil jödepartementets huvudtitel efter 1993-06-30. Arbetet skall vara avslutat i juni 1992.

0 Utrednings- och forskningsprogram om produktivitetsutvecklingen i näringslivet Uppdrag till en produktivitetsdelegation att analysera produktivitetsutvecklingen i industrin och den privata tjänstesektorn. Bl a skall kommenteras aktuell statistik och forskning inom området samt göras en preliminär manalys av orsakerna till nedgången i produktivitetens tillväxttakt. Arbetet skall vara avslutat i dec 1991.

0 om kontaktsekretariat Utredning och högskolor Uppdrag till UH - att göra en kartläggning och utvärdering av högskolornas kontaktsekretariat. Arbetet skall vara avslutat i mars 1992. - Härutöver pågår som nämnts i bilaga 8 utvärderande verksamhet av flera institut samt ett par internt i instituten initierade utredningar (t ex Möbelinstitutet). Bostads-, försvars-, och industridepartementen har dessutom startat en utredning om Brandforsks framtid.

0 Internationellt pågår f n en utredning på uppdrag av EG rörande forskningsstrukturer för effektivisering av EGs framtida forskningspolitik och -arbete. Följande länder är uttagna att studeras närmare: USA, Japan, Frankrike, England, Tyskland och Sverige.

Bilaga 10

Göran Reitberger

Institutens småföretagsprogram och åttiotalets teknikcentravåg

Sjuttiotalets diskussioner om institutens roll för teknikspridning m m till mindre företag

Redan i början av 1970-talet diskuterades inom STU olika sätt att vidga de kollektiva institutens samverkan med mindre företag. Ett förslag var att bilda ett speciellt “småföretagsinstituV för att sprida ny teknik till mindre företag och ge olika former av teknisk service. Institutet skulle verka genom regionala centra med tekniska profiler, till de mindre kopplade företagens geografiska koncentration. Ett centrum för plastteknik kunde tex placeras i västra Småland, ett för glasteknik i östra Småland, ett för plåtteknik i västra Blekinge, ett för livsmedelsteknik i norra Skåne, ett för hydraulteknik i Ornsköldsviksområdet etc. Inriktningen skulle dels vara att påverka de processer genom vilka teknik och teknisk till kompetens spreds målgruppsföretagen, dels att ge ett mer vardagsbetonat tekniskt stöd, tex vid val av material och i konstruktionsfrågor. Därmed skulle dessa centra också kunna fungera som tunga kunder till de centrala, storföretagsdominerade kollektiva instituten.

Enligt förslaget borde Centrumbildningar, initierade av en företagsstiftelse, kunna pâräkna ett basfinansieringsstöd som matchade stiftarföretagens insats, givet att vissa avtalsreglerade förutsättningar uppfylldes. Därmed skulle ett av marknadsintressen styrt nät av teknikcentra kunna växa fram. Via det statliga intresset skulle dessa centra kunna ges inriktningar som betonade långsiktig ko mpetensuppbyggnad.

Omkring 1975 började man också inom några kollektiva institut, med inspiration från STU, fundera över formerna för en mer aktiv småföretagsservice. Inom ett institut utvecklades en mer konkret idé om ett sammanhållet koncept. Tankarna var grovt följande (fritt citat):

Den traditionella basverksamheten inom ett kollektivt institut är tillämpad forskning. Denna inriktning präglar institutets kultur och därmed dess rekrytering, kommunikationsmönster och värderingar av vad som är centralt i verksamheten. l denna kultur har mindre företags ofta konkreta och vardagsnära efterfrågan svårt att fâ genomslag. Därför är det i princip omöjligt att ge effektivt småföretagsstöd inom de etablerade ramarna. Det krävs en särskild organisation, avgränsad från den ordinarie basverksamheten.

Till en sådan organisation bör man rekrytera personer med både teoretiska baskunskaper inom berörda teknikområden och praktisk erfarenhet av verksamhet vid mindre företag. Med en handfull sådana personer blir ett aktivt uppsökande arbete både möjligt och trovärdigt. De skulle också fungera som länkar till den forskningsnära kompetens som finns knuten till det kollektiva institutets basverksamhet. Genom förtrogenhet åt bägge håll skulle de också kunna tolka och Översätta information och signaler.

Enligt förslaget borde ett program för aktiv smâföretagsservice samfinansieras av staten (via STU) och en företagsstiftelse enligt samma principer som för den ordinarie basverksamheten.

Både inom STU och instituten diskuterades dessa tankegångar i positiv anda. Från 1975 gav STU ett visst bidrag till försöksverksamheter riktade mot mindre, ej stiftelseanknutna företag. STU-kommittén uttalade sig positivt om försöksverksamhetens service och rådgivning. l kommitténs betänkande anfördes bl a följande:

Små företag har sällan tillräckliga resurser för att själva ta emot och utnyttja institutens resultat. För instituten är det resurskrävande att överblicka och hålla kontakt med en stor mängd mindre företag. Att delta i planeringen och styrningen av instituten är därutöver en tids- och kostnadsfrága. Mindre företag kan vanligen inte aktivt delta i styrningen av instituten...

Erfarenheterna av STUs försöksverksamhet visar dock att det åtminstone i vissa fall är möjligt att, utan att ändra inriktningen av basverksamheten, utnyttja de kollektiva institutens kompetens och föra ut resultaten av deras verksamhet till små och medelstora företag.

Resultatet blev att de STU-Stödda försöksprogrammen permanentades. Men som framgår av citatet var ambitionerna nedskruvade och ganska långt från de tankar som diskuterats några år tidigare.

Programmens inriktning

En viktig orsak till att programmen fick så ringa omfattning var att de allmänna formerna för samhällets stöd till mindre företag ändrades under de sista åren pá sjuttiotalet. De tidigare företagarföreningarna omvandlades till regionala utvecklingsfonder. Med fonderna ökade statens satsningar gentemot mindre företag högst väsentligt. Mångskiftande konsultativ service skulle kunna ges liksom finansiellt stöd. Nya former för smáföretagsutbildning infördes samtidigt. Parallellt med detta ökade högskolorna sina, mot mindre företag, riktade aktiviteter. Kontaktsekretariat byggdes upp. Program för forskningssamverkan med mindre företag (FOSAM) trädde i kraft.

Tillsammans gav detta nya förutsättningar för de kollektiva institutens aktiviteter gentemot mindre företag. Behovet av direkta insatser i företagen av särskilda kontaktpersoner/förändringsagenter föreföll mindre angeläget. Utvecklingsfondernas ansvar var bl a att sköta sådana löpande kontakter med företagen att de på ett naturligt sätt kunde koppla in ett kollektivt institut när så föreföll lämpligt. Det enda som tycktes behövas var att fonderna hölls informerade om institutens verksamhet.

De riktlinjer för smáföretagsprogrammen, som växte fram under åren kring 1980, och som fortfarande gäller, var i stora drag följande:

- är att medverka till att mindre och enskilda Syftet företag produktutvecklare bereds möjlighet att utnyttja aktuell teknisk kunskap som den finns tillgänglig inom kollektiva institut.

0 Service skall ges till företag, som på grund av sin litenhet (högst 200 anställda) eller allmänna inriktning, av naturliga skäl inte söker medlemsskap i institutets industristiftelse.

0 Information om verksamheten skall i första hand ske via utvecklingsfonder, via av andra organ ordnade utställningar, mässor, temadagar etc samt genom STUs informationsverksamhet.

0 Enklare rådgivning skall kunna ges som fri service, finansierad genom STUs stöd. Tolkningen av vad som är kostnadsfritt skall göras med flexibilitet. Insatser om maximalt 20 timmar bör tex kunna subventioneras till 100 procent.

0 Längre uppdrag bör också kunna subventioneras upp till en viss gräns. 50 procent bör vara det normala. Men inget företag bör få mer än ett visst maximalt belopp i subvention per är, fria och delsubventionerade insatser sammantagna (1985 var detta belopp 20 000 kronor).

Värderingar och utvecklingspotential enligt särskild utredning

Smäföretagsprogrammen utvärderades 1987 av en konsult. Utvärderingen visade att nägra institut önskade väsentligt ökade STU-bidrag därför att efterfrågan motiverade en ökad verksamhet. Andra institut ansåg att verksamhetens omfattning var välbalanserad. Realt ökade anslag vore fel, det skulle ha negativa effekter på annan verksamhet inom institutet - Smâföretagsservice måste vara ett marginellt inslag i ett forskningsinstituts totala verksamhet.

Den sammanfattande slutsatsen i utvärderingen är att programmen, med de modesta ambitioner som finns, fungerar väl och ger en efterfrågad service. De ger en möjlighet för mindre företag att på ett enkelt sätt knyta an till forskningsrelaterad kompetens och därmed vidga sin kontaktyta. Mer generell kompetens kan sökas hos utvecklingsfondernas konsulter, mer tillämpningsinriktad hos marknadens konsultföretag och teknikleverantörer. För aktiva företag, som söker kunskap, ger programmet en enkel möjlighet. För mer passiva företag är institutens kompetens ännu en i stort sett slumrande resurs.

Men konsulten noterar också i sin utvärdering att det inom instituten finns tankar om hur programmen skulle kunna utvecklas. Några fritt átergivna citat från institutspersonal:

Det blir allt viktigare att institutets teoretiker får miljökunskap. De mäste ut och se verkligheten. Uppdrag för mindre företag ger en möjlighet till handfast utbildning för institutets personal.

Kanske skulle programmet mä bra av ett nivályft. Det som stimulerar är att göra insatser som verkligen påverkar och för företag framåt. Enbart rutinärenden är mentalt nedbrytande.

Vi vet att vi skulle kunna göra mycket mer. Vi har kompetens som vi vet är viktig för många företag. Det finns en stor latent efterfrågan. Men hur kan man göra företagen medvetna om detta? Och hur gör vi oss själva kapabla att föra en dialog som företagen förstår? Ett är säkert - ett program med sådana ambitioner blir mycket dyrare. Det skulle också belasta de befintliga basresurserna hårt. Vi skulle dessutom behöva nya resurser, följa upp effekter etc. l princip blir det ett helt annat program.

Dessa citat anknyter tydligt till den tidigare refererade diskussionen vid mitten av sjuttiotalet.

9 l 0902

Teknikcentrarörelsens rötter

Åren kring 1980 inträffade en för svenska förhållanden närmast dramatisk industriell omvandling. sysselsättningen inom tillverkningsindustrin minskade med nära 150 000 under en femårsperiod. Industrins sysselsättningsminskning drabbade alla län, men främst Bergslagslänen och länen i Sydostsverige. Olika studier härledde krisens orsaker till det svenska näringslivets tröghet i omställningen till mer teknikintensiv produktion och till mer kunskapsintensiva produkter.

Facitkrisen gav ett slående exempel på den kraft med vilken ett teknikskifte i en bransch kan drabba ett företag. Studier och rapporter varnade för kommande Facitkriser även inom mindre företag om dessa inte snabbt ställde om till nya produkt- eller produktionstekniker. På kort sikt gällde det att med kraft medvetandegöra företagen om nya teknikers existens, funktioner och kommersiella betydelse. Kampanjer för att tex påverka mindre företag att utnyttja mer elektronik i sina produkter initierades.

l krisens spår formulerades många framtidsrecept. Flera rotades i antaganden om forskningens betydelse i ett snabbt framväxande kunskapssamhälle. För aktörer i län med egen högskola föreföll det uppenbart viktigt att närmare knyta högskolans resurser och forskning till främst mindre företags behov av nya tekniker och kunskaper. l ett flertal län inrättades FoU-råd under 1980-talets första är. Ett tjugotal sådana växte fram under perioden 1979-83. Den filosofi som formades var ungefär följande:

Högskolan är kunskapssystemets regionala utpost. Genom olika samverkansprogram kan den regionala industrin - främst mindre och medelstor - aktivt nyttiggöra högskolans kompetens och resurser och därmed bl a påverkas till användning av modern och konkurrenskraftig teknik.

Samverkansprogrammen kom normalt att knytas till högskolcrelaterade stiftelser, tillkomna på FoU-râdens initiativ.

Den industriella krisen ledde också till politiska omprövningar. I de industrioch regionalpolitiska resonemangen kom allt större vikt att läggas vid nyföretagandets och de mindre till medelstora företagens roll för sysselsättningsutvecklingen. Detta innebar också en förskjutning i den statliga regionalpolitiken, från insatser som primärt omfördelade sysselsättning till insatser för att stödja regionalt/lokalt förankrade utvecklingsprogram.

l dessa utvecklingsprogram kom utbildningsfrågor tidigt i fokus. Detta långsiktiga intresse kom ganska omgående att kopplas till de mera omedelbara behoven av insatser för att påskynda mindre företags anpassning till nya tekniska förhållanden och förutsättningar. Det är när denna koppling görs, »inom länsstyrelser, inom kommunledningar, inom olika samverkansgrupper som idéer om att tillskapa särskilda teknik- eller resurscentra föds.

Regionala industriprogram

Hösten 1982 gav regeringen länen i att utarbeta regionala uppdrag industriprogram. l direktiven angavs bla att högskolans betydelse som teknikspridare skulle belysas. Länsprogrammen togs fram under 1983, ett âr då man runt om i Europa var intensivt engagerad i att bygga upp Science Parks och

andra verksamheter för att stimulera samverkan mellan högskolor/universitet och omgivande näringsliv.

impulser från omvärlden, inhämtade via studieresor, kom att prägla många läns arbete. Något generaliserat fanns det i slutet av 1983 en brett förankrad tro att närhet till täta FoU-miljöer närmast var en förutsättning för regional utveckling och förnyelse. l framtidsvisionerna sågs därmed högskolan som den kraft som ku nde driva strukturomvandlingen framåt. Därutöver konstaterade man i många länsprogram att ny teknik, främst verkstadsteknisk konstruktions- och produktionsteknik, ofta var avskräckande dyr att utnyttja för en bred majoritet mindre företag. Utan aktiverande och stödjande insatser fanns det därför, ansåg man, uppenbar risk att åtskilliga mindre företag skulle slås ut under den just inledda verkstadstekniska revolutionen.

Redan 1981-82 tog man inom några kommuner initiativ i denna riktning. Målet var att göra modern och dyrbar verkstadsteknisk utrustning tillgänglig i ett särskilt uppbyggt teknikcentrum. Genom att företagen kunde sambruka utrustningarna skulle kostnadshindren kunna övervinnas. Ett sådant centrum skulle också kunna påverka företagens via och teknikanvändning utbildningar konsultstöd. En i hög grad positiv sidoeifekt var gymnasieskolan skulle fa tillgång till moderna utrustningar utan att behöva bära hela kostnaden.

1982 års regionalpolitiska utredning

l direktiven till 1982 års regionalpolitiska (RPU), lades avsevärd utredning vikt vid utbildning och forskning som resurser för att förbättra regioners infrastruktur. Bland annat framhölls att det under 1980-talets första är växt fram nya mönster för samverkan, dels mellan gymnasieskolan och det lokala näringslivet, dels mellan olika högskoleenheter och i vidare näringslivet bemärkelse.

Direktiven tog i övrigt inte upp frågor om spridning av teknik eller tekniskt kunnande. Begrepp som teknikspridning eller teknikcentrum förekom överhuvudtaget inte. Däremot konstaterades att den pågående strukturförändringen inom näringslivet, bl a ett ökat inslag av kunskapsintensiva tjänsteföretag, skärpte de regionala obalanserna.

Under arbetets gång aktualiserades rörande stödd många frågor offentligt teknikoch kunskapsspridning till mindre företag. l utredningens betänkande från augusti 1984 sammanfattas resonemangen.

l avsnittet om teknik- och noterade RPU att länens kunskapsspridning industriprogram gav en omfattande provkarta på nystartade program för forskningssamverkan och teknikspridning. Man konstaterade att programmen vanligen drevs i stiftelseform, att stiftelserna hade små kanslier (l - 5 personer) och att basfinansieringen vanligen underskred en miljon kronor. Basfinansiär var oftast och/eller länsstyrelse landsting. Den operativa verksamheten, d v s uppdrag av FoU- eller finansierades av olika teknikspridningskaraktär, uppdragsgivare (främst lokala/regionala myndigheter) och genomfördes i första hand av högskoleanställda. l stiftelsernas styrelser ingick vanligen representanter för landsting, länsstyrelse, berörda kommuner, högskolan, utvecklingsfonden, handelskammaren och ibland fackliga organisationer.

Man noterade vidare att stiftelserna främst betonade insatser med FoU- anknytning kartläggning av FoU-behov, initiering av FoU, spridning av FoU-

resultat och kontaktskapande mellan forskare och industri. Andra resultat var att stiftelserna i några fall tagit initiativ till en f0rskarby eller, vilket var betydligt vanligare, till institut eller särskilda stiftelser med viss teknikinriktning.

RPU gav flera förklaringar till att så många organ, verksamma i samverkans- - tid. En central drivkraft var, ytan högskola näringsliv, uppstått på kort anförde man, de mindre högskolornas behov av att snabbt skapa sig en fast regional förankring och därmed också argument för fortsatt FoU-mässig utbyggnad. Att länsstyrelserna haft särskilda projektmedel 1983/84 cirka 50 Mkr varav cirka 6 Mkr satsades i teknikspridnings- och FoU-projekt hade betydelse i sammanhanget.

RPU drog slutsatsen att en ny infrastruktur för näringslivets tekniska förnyelse snabbt höll på att byggas upp. Men man konstaterade samtidigt att denna uppbyggnad skedde, och borde ske, på ett varierat sätt därför att de regionala och lokala förutsättningarna och drivkrafterna skiftade. l detta sammanhang hänvisade man bl a till en STU-rapport från våren 1984 om förutsättningar för teknikutveckling och teknikspridning i Bergslagen.

l denna rapport konstaterade STU att spridning av teknik i första hand sker via marknadstryck och nätverkspåverkan. Samhällets viktigaste insats ansågs därför vara att hårdare knyta företag till nätverk, som dels förmedlar information om teknik och tekniska lösningar, dels underlag för företagens individuella teknikstrategiska bedömningar och beslut.

STU förordade en nationell kartläggning av såväl kompetens- som verksamhetsmässiga tyngdpunkter bland mindre företag i olika branscher. Om dessa tyngdpunkter knöts samman till påverkande nätverk kunde förutsättningarna för spridning av teknik, och annan för branschens företag viktig kompetens, väsentligt förbättras. l näten skulle givetvis tunga nationella kompetenscentra, som de kollektivt finansierade forskningsinstituten, ingå.

Snabb framväxt av teknikcentra

l 1985 års regionalpolitiska proposition sökte man summera resultaten från de tidiga teknikcentraexperimenten. Enligt rapporter och samtal föreföll experimenten framgångsrika. Samtidigt låg man i många kommuner i startgroparna för att göra aktiva insatser inom teknikspridning. För att ge en fortsatt experimentell ram valde man att i propositionstexten ge en detaljerad bild av den verksamhet som kunde ligga inom ett teknikcentra. Man skrev i sammandrag följande:

Med teknikcentra avses de särskilda samverkansorgan som inrättats för att underlätta spridning av ny teknik till främst små och medelstora företag. Verksamheten kan bestå av konsultverksamhet, utvecklingsarbete (prototyptillverkning m m), utbildningsverksamhet (för högskola eller gymnasieskola, för företag, för länsarbetsnämnd och kommunal vuxenutbildning rn m) och uthyrning av teknisk utrustning... Verksamheten kan bedrivas i form av tex en stiftelse med företag, kommuner, regionala organ, branschorgan etc som huvudmän... (En grundtanke är att) olika intressenter, genom samordnat utnyttjande av utrustning och personal, kan få tillgång till resurser som de var för sig inte skulle kunna skaffa sig,...

Teknikcentras konsult- och utbildningsinsatser ska ses som komplement till utvecklingsfondernas verksamheter, och till de insatser som görs av centrala organ, tex branschforskningsinstitut... Ett teknikcentrum bör bl a kunna fungera som en huvudresurs för en utvecklingsfonds teknikinriktade företagsservice...

Stöd till teknikcentra frán särskilda centrala medel bör vara av engángskaraktär... Stödet ska täcka en del av inkömingskostnaderna under ett initialskede upp till tre år. Därefter bör verksamheten kunna drivas utan ytterligare regionalpolitiska insatser...

För att driva ett teknikcentrum behöver ofta avancerad maskinutrustning, och ibland särskilda lokaler, anskaffas... Reglerna för regionalpolitiskt stöd till projekt bör ändras så att stöd till investeringar i teknikcentra med kommunalt hel- eller delägande blir möjliga... En förutsättning för stöd är att resurserna görs tillgängliga för alla företag i kommunen... och att verksamheten i ett fortvarighetstillstånd kan drivas utan krav på ytterligare regionalpolitiskt stöd.

Den normativa propositionstexten kom att utlösa en vág av etableringar och stödansökningar. Redan 1986 kunde man konstatera att mängder av verksamheter dragits igång och att lika många var under planering. En handfull hade startats före 1985, runt sjuttio åren 1985-86. Den framväxande teknikcentrarörelsen hade sina starkaste fästen i Sydostsverige och i Bergslagslänen. l stort sett alla stödansökningar anslöt sig med precision till den normativa propositionstexten.

Regionala teknikspridningsprogram utformas

l den regionalpolitiska propositionens spår gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att analysera för i förutsättningarna förnyelse näringslivet. Tyngdpunkten lades vid att beskriva pågående, och föreslå nya, åtgärder för teknik- och kunskapsspridning. Länsstyrelsernas arbeten avrapporterades under hösten 1986.

Det finns stora likheter i länens karaktäristik av teknikspridningsprogrammens primära målgrupp, de mindre till medelstora tillverkningsföretagen. Genomgående konstateras att målgruppen domineras av legoföretag, starkt storföretagsberoende underleverantörer och av med produktföretag osofistikerat, lágteknologiskt sortiment. l nästan alla län anför man att inslaget av små till medelstora inom branscher som högteknologiföretag elektronik, bioteknik och kemi är försvinnande litet. Man konstaterar också genomgående att ytterst få företag i målgruppen har praktisk erfarenhet av att utnyttja högskolan som resurs. Detta kontrasteras mot storföretagens intensifierade kontakter med forskningsfronten.

l flertalet rapporter behandlas de kollektiva och deras instituten, småföretagsprogram, ytterst perifert. l de beskrivningar som ges karaktäriseras de, något generaliserat, som centraliserade, stabila, förändringströga, storföretags- och grundforskardominerade miljöer. Därför krävs, anför man, särskilda regionala satsningar för att tillgodose mindre företags behov av, och efterfrågan på, ny teknik och teknisk kunskap.

Analyserna gav l nästan alla samma indikation. länsrapporter entydiga Utbildningssatsningar var visserligen centrala för att på längre sikt sprida

teknik och omvandla näringslivsstrukturen, men på kortare sikt behövs andra insatser. Målgruppsföretagen måste, via olika teknikcentra, lokala/regionala ges ett aktivt stöd för att förstå och ta till sig de nya teknikerna.

Omprövning och nedläggningar av teknikcentra

l flertalet teknikcentra visade det sig mycket snart att småföretagsmarknaden för de tilltänkta tjänsterna var i det närmaste blev helt

obefintlig. Åtskilliga

beroende av basfinansiering från lokala och av storföretag offentliga utbildningsuppdrag.

Många avvecklades efter kort tids verksamhet, andra förändrades i olika riktningar. Vissa fick karaktär av ingenjörsfirmor, som eftersträvade ett ledande kunnande inom relativt snäva kompetensområden. l flertalet fall var deras kompetensområde då rotat i ett etablerat och välrenommerat tillverkningsföretag på orten. Dessa centra kom att likna vanliga avknoppade kunskapsföretag, som externaliserar kunskap och gör denna tillgänglig på en öppen marknad.

En del teknikcentra fick en tydlig till den lokala skolan och det koppling omgivande näringslivets arbetskraftsbehov. l dessa fall var det normalt ett större, eller en grupp medelstora, företag som dominerade den lokala arbetsmarknaden. Företaget, eller företagsgruppen, engagerade sig därför aktivt i teknikcentrumets personella och maskinella resursuppbyggnad och svarade, via ramavtal och upphandling, för en betydande löpande av basfinansiering verksamheten. l några fall kom finansieringen att läggas upp som i de kollektiva forskningsinstituten med en företagsgrupp och kommunen som avtalsslutande parter.

På industriministerns uppdrag gjordes en uppföljning och utvärdering av teknikcentra hösten 1988. Ett resultat blev att nybildandet i stort upphörde.

Vid 90-talets ingång hade även omprövningar gjorts vad gäller FoU-rádens och högskolestiftelsernas verksamheter. Flera FoU-råd var nedlagda, andra hade fátt en förenklad inriktning och organisation. FoU med till den koppling regionala offentliga sektorns behov, eller till den regionala utvecklingsproblematiken i brett perspektiv, ersatte de tidigare innovationskedjebaserade projekten. Förväntningarna på en högskolas mer omedelbara effekter pá sysselsättningsutvecklingen inom näringslivet hade samtidigt skruvats ner.

Erfarenhetssummeringar och ramar för nittiotalsprogram inom teknikspridning

Under 1990 fick STU och SlND i gemensamt uppdrag av regeringen att utforma ramar för ett framtida teknikspridningsprogram. Den följande texten bygger på myndigheternas analys, formulerade förslag och vissa underlagspromemorior.

Under 1980-talets andra hälft har många aktörer och program för teknikspridning vuxit fram. Drivande kraft har oftast varit lokala och regionala organ. Tydliga katalysatorer i denna process har varit regeringens uppdrag till att utarbeta länsstyrelserna regionala industriprogram och regionala teknikspridningsprogram.

Dessa program togs fram under stor tidspress. Många startade aktiviteter kom därför att inledningsvis söka sin form. Nästan alla har successivt blivit mot marknaden tydligare så är tex fallet med åtskilliga teknikcentras verksamheter. Samtidigt har de roller, som ursprungsdokumenten lyfte fram, ofta förändrats.

Principiellt kan teknikspridning organiseras utifrån två grundläggande synsätt. Det ena bygger på att stimulera företagens efterfrågan av ny teknik. Det kan ske genom information, kunskapsförmedling, ekonomiska incitament m m. Utgångspunkt är att de teknikspridande insatserna skall utgå från företagens efterfrågan och inte från utbudets intressen. Det andra synsättet bygger på att mera aktivt söka påverka företagens satsningar på ny teknik. Den teknikspridning som bedrivs i dag bygger i allt väsentligt på det efterfrågestimulerande synsättet. Men sett utifrån företagens perspektiv torde det ännu av och till inträffa att det uppstår oklarhet över vilket synsätt den teknikförmedlande aktören representerar.

Det finns i dag ett omfattande utbud av teknikspridningstjänster från centrala, regionala och lokala aktörer. För den genomsnittlige småföretagaren är det svårt att överblicka utbudet, och närmast omöjligt att värdera och jämföra vad olika aktörer har att erbjuda. Oklarheterna är också stora bland de offentliga aktörerna vilket starkt försvårar en ordnad samverkan. En grundläggande uppgift inom ett program för teknikspridning måste därför vara att snarast skapa tydlighet i och om systemet. Erbjudna tjänster måste preciseras till art och innehåll, kontaktvägar beskrivas, kontaktpersoner namnges m m. Ett sådant arbete ger också underlag för konkreta samtal mellan organ som kan komplettera eller förstärka varandra. Bland annat borde en effekt bli att samverkan mellan ä ena sidan regionala/lokala teknik» och resurscentra och å andra sidan centrala/regionala organ som AMU och kollektiva forskningsinstitut, kan ges nya utgångspunkter.

STU/SIND konstaterar att hittillsvarande teknikspridningsprogram rymmer delar som hämtats från följande grundkoncept.

Servicegivning: Företagen tar själva kontakt med högskolor och kollektiva forskningsinstitut för att inom ramen för en definierad tjänst få svar på frågor mm.

Riktad informationsgivning: lnfonnation om ny teknik inom en temaram och via tex seminarier och företagsträffar. Aktuella kan hämtas från det exempel verkstadstekniska programmet.

Aktivt uppsökande: Förändringsagenter från en teknikspridande aktör tar kontakt med företag i en utvald målgrupp med syfte att påverka företagens teknikanvändning i viss riktning. lVFs aktiviteter i norrländska verkstadsföretag inom CAD/CAM är ett exempel. Andra exempel kan hämtas från en handfull teknikspecialiserade teknikcentra.

Därutöver de flesta aktörer erbjuder utbildningar som avser att påverka teknikspridningen genom både praktiska och teoretiska inslag. Utbildningarna är ibland medvetet inriktade kan aktiveras på att teknikspridning via nätverkseffekter. l sådana utbildningar engageras s k föregângsföretag för att stärka utbildningsbudskapen.

-10-

Dessa grundkoncept bör, enligt STU/SlND, också utgöra bas för en framtida programstruktur.

Utgångspunkter för servicegivande program bör vara att

- det inom kollektiva och andra högskolor, forskningsinstitut offentligt (del)finansierade kunskapsorganisationer, ryms en forskningsnära kunskap som i väsentliga avseenden har en annan karaktär än de kunskaper marknaden erbjuder

- ibland forskningsnära kunskaper kan ge också mindre företag direkta lösningar på uppkomna tekniska problem, alternativt ge företag viktiga insikter om teknologiers mer fundamentala egenskaper

det är möjligt att erbjuda företagen åtkomst till dessa kunskaper på ett enkelt, marknadslikt sätt (tydliga erbjudanden, tydlig servicenivå)

- kan ske i former servicegivning som inte har negativ inverkan på de berörda organisationernas effektivitet inom sina huvudåtaganden.

Sådana servicegivande program bör kunna inordnas under följande två huvudtyper:

- inom forskningsinstitut, Program för att göra forskningsbaserad kompetens och i någon mån universitet och högskolor, enkelt åtkomlig och användbar: inom programmet ryms utvecklade varianter av de enkla servicetjänster som idag erbjuds främst via de kollektiva institutens särskilda småföretagsprogram. - Program som underlättar upphandling av forskningsbaserad kompetens till stöd för företags produktutveckling: har visat att man Undersökningar inom mindre företag ofta är väl bevandrad i modern produktionsteknik men att det finns svagheter i företagens förmåga att omsätta nya tekniker i den egna produktutvecklingen.

Studier av mindre företags tekniska kontaktnät visar på vissa tydliga mönster. Teknikorienteringen är genomgående branschintern och styrd av etablerade leverantörers information och av budskap i etablerade facktidskrifter. När en företagare önskar diskutera frågor rörande ny teknik tar han/hon regelmässigt kontakt med en annan företagare i branschen, ibland med en i branschen välrenommerad konsult eller med sitt industriförbunds tekniska avdelning. Det är sällsynt att representanter för mindre företag spontant tar kontakt med det offentliga kunskapssystemet för att få allmän information om, eller allmänt diskutera effekter av, ny teknik.

Om marknaden regelmässigt ger tillräckliga signaler finns det, enligt STU/SIND, knappast motiv att via offentliga program allmänt informera företag och företagare om ny teknik. Men det finns situationer där marknadens signaler tenderar att både vara begränsade och svaga. Historiskt finns många exempel på hur nya teknikers spridning in i en bransch resulterat i oanade, revolutionerande omvälvninga r.

Den allt snabbare tekniska utvecklingen kommer, betonar STU/SIND, att öka frekvensen av teknikskiften med åtminstone revolutionära drag. Inom det offentliga kunskapssystemet finns å andra sidan regelmässigt såväl teknisk

_11_

grundkunskap som analysmetoder för att tidigare än marknaden konkretisera ett teknikskiftes hot och möjligheter.

Därutöver har utvecklingen under åttiotalet visat att kunder i ökad utsträckning kräver en viss teknikanvändning hos leverantörerna (t ex inom bilindustrins leverantörssystem) och att de internationella produktionssystemen alltmer förutsätter tekniska standardiseringar av skilda slag. Företag, som inte i tid uppfattar att marknadsreglerna är på väg att bli radikalt ändrade, kan hamna i ett lika prekärt läge som de som inte i tid uppfattar ett förestående radikalt teknikskifte.

lnformationsgivande program bör därför inriktas mot att öka den teknikstrategiska beredskapen. Detta bör ske genom att konkretisera hot och möjligheter betingade av teknikskiften eller förändringar i marknadens regelverk.

Forskning har visat att tidpunkten för ett företags beslut om att införa en ny teknik i hög grad styrs av egenskaper i de nätverk som företagets centrala beslutsfattare har kopplingar till. I täta och homogena nät kan en beslutsutlösande påverkan snabbt byggas upp, medan detta tar mycket längre tid i glesa och inhomogena nät.

Forskning har också visat att tydliga exempel på nyttoeffekter, förmedlade av trovärdiga sk föregångsföretag, kan kompensera spridningsfördröjande i näten. Att identifiera sådana föregángsföretag, glesheter och bygga upp fungerande samverkan, blir med ett nätverkssynsätt centralt för en aktör som söker aktivera genom riktad information. Men föregångsföretag är definitionsmässigt ganska få, utspridda och utan självklar geografisk hemvist. En aktör, tex ett forskningsinstitut, som fått till uppgift att utnyttja nätverkseffekter, måste därför regelmässigt arbeta över administrativa gränser, ofta nationellt, inte sällan internationellt.

Typexempel på aktivt uppsökande, s k technology-push-program brukar hämtas från jordbrukets område. Här fungerar jordbrukets universitet i princip som branschutvecklande forskningsinstitut där universitetens fältarbetare fungerar som aktiva länkar mellan kunderna och kunskapssystemet.

STU/SlND konstaterar att försök att bygga upp push-verksamheter inom högskolor och universitet, inom andra områden än jordbrukets, regelmässigt har misslyckats. Förklaringen är att push-program oundvikligen leder till - den berörda tex dela sin fragmentering högskolan tvingas upp kärnverksamhet i mâlgruppsspecifika delar för att push-verksamheter ska kunna drivas med tyngd och trovärdighet. Därmed förändras högskolans karaktär, man blir i princip en ramorganisation för marknadsstyrd FoU och utbildning. Programlagda, uthålliga push-verksamheter kan, närmast definitionsmässigt, inte rymmas inom en vanlig högskolas ram.

Av detta drar man följande två slutsatser:

- Forskningsinstituten är mycket bättre lämpade att driva pushaktiviteter än högskolor.

- PusW-aktiviteter, som åläggs institut, bör vara tydligt avgränsade och definierade, temporära, av projektkaraktär och fullt ut finansierade så att institutets avtalade kärnverksamhet inte pâverkas negativt.

Bilaga 11

inom

FoU-satsningar tillverkningsindustrin.

Göran Reitberger

1. TILLVERKNINGSINDUSTRINS FoU-KOSTNA- DER ENLIGT OFFICIELL STATISTIK

Kostnader för FoU-satsningar i Sverige inom tillverkande företag med minst 50 anställda kan via SCBs följas FoU-undersökningar och via uppgifter som ingår i SCBs finansstatistik för företag. Allt fler koncerner anger också kostnaderna för sina FoU-satsningar i årsredovisningarna. Redovisade avser i såväl belopp satsningar svenska som utländska verksamheter. Detta är en av flera förklaringar till att årsredovisningarna regelmässigt anger högre nivåer än SCBs undersökningar.

Översikten på nästa sida på SCBs FoU-undersökningar. För bygger att illustrera nivåer och trender ger översikten data för åren 1973, 1981, 1985 och 1989. Några kommentarer är följande - alla siffror angivna i 1988 års prisnivå.

Driftskostnader och dessas över

fördelning kostnadsslag

Under 80-talets första hälft ökade driftskostnaderna med i snitt cirka 10 procent realt per år. Under 70-talet var ökningstakten lägre, i snitt runt 5 procent realt. Data för 1989 antyder att tillväxttakten under senare år sjunkit till enstaka procent, d v s till en historiskt sett nivå. låg

I sin ombeds företagen särredovisa personalrelaterarapportering de kostnader (löner, lönebikostnader, utbildningskostnader m m). Översiktens data visar att dessa kostnader fram till senare delen av 80-talet svarat för en allt mindre del av driftskostnaderna. Troligen reflekterar förskjutningen i huvudsak ett förändrat mönster i hur FoU-arbetet bedrivs. Om en FoU-avdelning fungerar som samordnare av ett FoU-arbete, som alltmer bedrivs i projektform och via företags- eller koncernintern upphandling, kan en avsevärd del av redovisade övriga driftskostnader avse internt upphandlade tjänster. Också koncernextern upphandling kan ingå.

av FoU-verksamheten

Finansiering

SCB beräknar företagens totala FoU-utgifter genom att addera de egna FoU-driftskostnaderna och årets utgifter för FoU-relaterade investeringar. Hur dessa FoU-utgifter finansierats från olika källor i statistikens I översikten en ingår datainsamling. ges precisering för de FoU-utgifter som inte finansierats från militära myndigheter.

Översikt:

Tillverkningsindustrins FoU-satsningar enligt

rapportering till SCB

Data avser företag med minst 50 anställda inom SNI 2 och 3. Belopp, där anmt ej

anges, i Mkrx1000 och i 1988 års prisnivå

1973 1981 1985 1989

Driftskostnader, egen FoU 7,1 10,5 15,4 15,9 - Varav personalkostnader, % 66 61 53 54 - Varav övriga driftskostnader, % 34 39 47 46

Driftskostnad per manár egen FoU (alla kategorier), k_k_l; 370 460 550 560

FoU-utgifter: Drifts- och investe- 7,7 11,6 17,6 17,7

ringskostnader, egen FoU - Andel som finansierats civilt, % 87 92 91 91

Civil FoU: Finansieringskällor: - % Självfinansiering, 96,8 96,1 96,4 95,0 - Via andra svenska företag, % 0,4 1,1 1,6 1,9 - Utländsk finansiering, % 1,3 0,7 0,7 1,8 - Svenska myndigheter m m, % 1,5 2,1 1,3 1,3

Externt upphandlad FoU: 0,6 0,9 2,0 2,3 Fördelning, %, över olika utförare - Svenska företag 37 41 44 29 - Utländska utförare (företag, universitet) 30 35 43 57 - Kollektiva m rn forskningsinstitut 16 15 6 10 - Svenska universitet och högskolor 17 9 7 4

Ändamâlsfördelning för civilt in-

riktad FoU - % 72 Produktutveckling, 81 80 86 - Produktionsteknisk utv, % 24 15 15 9 - Allmän kunskapsuppbyggnad, % 4 4 5 5

Teknikhandel (patent o licenser m m)

Relationstal: FoU-driftskostnad, % 81 tillverkningsindustrins förädlingsvärde till producentpris 3,4 5,4 7,0 6,7 - bruttotillverkningsindustrins investeringar 20 34 45 34 - BNP till marknadspris 0,9 1,1 1,5 1,4

Med avses koncernintern finansiering. Med självfinansiering små variationer har 95-97 av den civila FoUganska procent_ verksamheten finansierats koncerninternt. Ovriga angivna källor har vardera svarat för runt 1 procent. Trendmässiga förändringar finns här via svenska främst knappast. Finansiering myndigheter, STU, svarade 1989 för 200 Mkr. Svenska företagspartners i drygt samt utländska intressen svarade vardera för utvecklingsprojekt runt 300 Mkr.

är koncenterad till ett fåtal branscher. Myndighetsfinanseringen Drygt 100 Mkr, eller nära 60 procent, gick 1985 till maskin- och cirka 25 Mkr till Den utländska elektroföretag, läkemedelsföretag. var än mer koncentrerad. 95 procent gick till en finansieringen handfull inom elektro-, flyg- och instrumentbranscherna. företag

Externa FoU-kostnader

Externa FoU-kostnader medräknas inte i SCBs av redovisning industrins Anledningen är att man vill undvika FoU-satsningar. I är tanken att de externa FoU-kostnadubbelräkningar. princip derna ska redovisas av mottagande enhet som externfinansierad, FoU. Två olika redovisas, FoU-understöd och egenutförd poster utlagda FoU-uppdrag. Typfall för FoU-understöd är företags basfinansieringsbidrag till kollektiva forskningsinstitut. Typfall för FoU-uppdrag kan vara projekt som läggs ut på ett kollektivt institut eller på en teknisk högskola. I dessa situationer ger också korrekt resultat. De kollektiva instituten beräkningssättet redovisar tex hela sin som FoU. Genom att företagen omsättning inte medräknar extern FoU riktad mot instituten undviks

dubbelräkning.

Vad är bilden mer komplex. gäller FoU-uppdrag utlagda på företag Det ska som extern FoU redovisa upphandlande företaget utbetalda ersättningar för under året utförd FoU hos berörda Underförstått är att dessa partners tar upp beloppet i sin partners. till SCB. Problemet är att denna inte alltid redovisning logik håller. Dels kan vara ett vars FoU inte partnern tjänsteföretag av SCB, dels kan väl anse att fångas upp partnern mycket bara är ett kontrakt och inte någon FoUuppdraget vanligt aktivitet som ska redovisas till SCB.

Översikten ger här en viss indikation på att åtskillig upphandlad FoU faktiskt inte kommer med. 1989 var tex från upphandlingen svenska 700 Mkr medan externfinansieringen från företag knappt svenska bara nådde 300 Mkr. företag drygt

De externa FoU-kostnaderna ökade mycket snabbt under 80-talets första hälft. Realt mer än fördubblades de under åren 1981-85 och

växte därmed snabbare än driftskostnaderna. 1985 motsvarade de externa kostnaderna nära 13 procent av driftskostnaderna. Svenska företag och utländska utförare svarade då vardera för närmare 45 procent.

Den kollektiva forskningens andel har sjunkit under 80-talet men ökat i fast belopp. 1989 års nivå, knappt 250 Mkr, motsvarar i stort de basfinansieringsbidrag som de av FoU-statistiken täckta företagen givit till instituten.

De svenska universitetens och högskolornas andel har sjunkit trendmässigt. I fast pris har nivån under 80-talet i stort varit konstant, runt 100 Mkr. dominerar. Åren Läkemedelsföretagen 1981-85 stod Astra, Pharmacia och Kabi för nära 60 procent av den redovisade FoU-upphandlingen från svenska universitet och Runt 65 procent av externa FoU högskolor. läkemedelsföretagens avsåg under denna sådan period upphandling.

Samverkan med utländska partners har ökat mycket påtagligt under 80-talet. I första hand rör denna ökning verkstadsföretag. (i princip Saab och Volvo) svarade Transportmedelsindustrin 1985 för nära 60 procent mot bara knappt 15 procent 1981. Även elektroföretagens andel har ökat något, från knappt 15 procent till drygt 20 procent 1985. Läkemedelsföretagens andel har varit i stort konstant, runt 15 procent. Utöver dessa tre branscher redovisas bara från utländska under senare obetydlig upphandling partners delen av SO-talet.

Även upphandlingen från svenska företag ökade trendmässigt i andel fram till 1985, men än upphandlingen från utsvagare landet. Fram till 1983 svarade elektroföretag för cirka 60 procent, andra verkstadsföretag för runt 25 procent. Transportmedeisföretagen har ökat sin upphandling först under senare år. Nivån 1981 var tex 40 Mkr men hade 1985 växt till runt 170 Mkr. knappt

FoU-driftskostnademas

ändamålsfördelning

Försvarsrelaterade ändamål har med mindre, av försvarsbeslut betingade, variationer svarat för runt 11 procent av FoU-driftskostnaderna ända sedan slutet av 60-ta1et. Exklusive försvarsrelaterad FoU är fördelningsmönstret relativt stabilt från 70-talets slut. 80-85 procent av driftskostnaderna avser produktutveckling, 10-15 procent produktionsteknisk utveckling och cirka 5 procent allmän Vad den sista svarar kunskapsuppbyggnad. gäller posten läkemedels- och kemikalieföretag för runt 30 procent, stora verkstadsföretag för runt 50 procent.

SCB ber i vad mån företagen precisera produktutvecklingskostnaderna avser efter inom benyutveckling förbättringar fintligt sortiment. Det finns här uppenbara gränsdragningsproblem, men att redovisningen antyder nyutveckling respektive förbättringar svarar för ungefär lika stora andelar. Inklusive externt upphandlade tjänster skulle därmed de FoU-redovisande företagen under 1989 inom ha satsat cirka 7000 Mkr i Sverige nyutveckling av produkter. Inkluderas den som nyutveckling görs inom företagssektorn i övrigt borde nivån detta år nått runt 10 000 Mkr.

Teknikhandel

Vad gäller teknikköp i är denna starkt koncentrerad. Läke- Sverige medelsföretag svarade 1985 för nära 40 procent, för elektroföretag drygt 25 procent och övrig Verkstadsindustri för knappt 30 procent. Utanför dessa branscher var i få. teknikköpen Sverige

Siffrorna visar att teknikhandel med utlandet visat Sveriges överskott under 80-talet. Även om SCBs siffror måste tolkas försiktigt indikerar underlagen att överskottet var att hänföra till få företag och få branscher. 1985 ett angav läkemedelsföretagen överskott på 270 Mkr och maskin- och ett överskott elektroföretag på sammantaget 230 Mkr. Kemirelaterad industri redovisade å andra sidan ett underskott 100 Mkr på drygt och övriga branscher sammantagna ett underskott 30 Mkr. på knappt

Räknat på inkomsterna från utlandet svarade läkemedelsföretag för nära 45 procent, för elektroföretag drygt 25 procent och maskinföretag för drygt 10 procent. dominerande Utgiftssidans grupp är de kemirelaterade företagen med en andel nära 45 på procent. Läkemedelsföretagen svarar här för cirka 20 procent liksom maskin- och elektroföretagen sammantagna.

FoU-driftskostnader relativt

bruttoinvesteringar

I jämförelse med i maskiner och företagens bruttoinvesteringar byggnader har under en av år kom- FoU-satsningarna lång följd mit att väga allt tyngre. 1973 motsvarade redovisade företagens FoU-driftskostnader cirka 20 procent av bruttoinvesteringarna. Runt 1980 var nivån cirka 35 procent och 1985-1986 cirka 45 procent. 1989 års är därmed notabel och en nedgång möjligen indikation på ett trendbrott.

I instrument-, elektro- och läkemedelsbranscherna har FoUdriftskostnaderna redan nått nivåer väl över bruttoinvesteringarna. Inom transportmedelsbranschen är nivåerna likartade.

Förmodligen kommer också maskinindustrin att ha högre FoUdriftskostnader än materiella investeringar inom få år. Men inom branscher är FoU-nivåerna i jämförelse med bruttoåtskilliga låga investeringarna. För massa» och pappersföretag gäller tex för perioden 1984-1986 att egna FoU-driftskostnader motsvarade cirka 7 procent av bruttoinvesteringarna. Inom träindustrin var nivån än lägre, bara enstaka procent.

i relation till

FoU-satsningar förädlingsvärdet

Även FoU-intensiteten, mätt som redovisad FoU-driftskostnad i av har ökat procent tillverkningsindustrins förädlingsvärde, under en av år. var särskilt markerad under lång följd Okningen åren 1980-82, d vs under en svag konjunktur med i fast pris Nedgången 1985-89 har å andra sidan stagnerat förädlingsvärde. skett under en Det återstår att se om högkonjunkturperiod. ett trendbrott sett över en hel konjunknedgången representerar turcykel.

OECDs att jämföra FoU-intenpublikationer ger vissa möjligheter siteten i olika länders Måttet är här indutillverkningsindustri. strins inhemska relaterat till industrins inhemska FoU-utgifter omfattar såväl civil som militär FoU förädlingsvärde. Utgifterna utförd inom industrin. För 1985 indikerar OECDs uppgifter att FoU-intensiteten med detta mått var cirka 6,3 procent i japan, cirka 5,8 procent i 1981 var nivåerna 4,5 procent Västtyskland. En närmare indikerar att svensk respektive 5,1 procent. analys 1985 hade en FoU-intensitet i nivå med tillverkningsindustri men något under japansk. Under perioden 1978-82 ökade västtysk den svenska industrins FoU-intensitet mer än den västtyska industrins och i med den japanska industrins. Från 1982 är paritet mönstret att FoU-intensiteten ökat likartat i svensk och ganska västtysk industri men att denna ökningstakt nu är betydligt lägre än den som japansk industri uppvisar.

i mindre

FoU-satsningar företag

Cirka 300 med 50-199 anställda bedriver för närvarande företag FoU, mer och i egen regi, enligt SCBs FoU-underregelmässigt sökningar. 1985 rapporterade dessa företag egna FoU-satsningar på knappt 600 Mkr. Granskas siffrorna närmare visar det sig att det är ett litet antal inom storleksklassen, ofta knutna till stora företag FoU-intensiva koncerner, som sedan länge svarat för huvuddelen av satsningarna. Självständiga företag, d v s företag som inte i större koncerner, med 50-199 anställda, svarade 1985 ingår för mindre än 2 procent av industrins totalt rapporterade FoUandel var hänförkostnader i Sverige. Runt 80 procent av denna lig till ett 50-tal starkt koncentrerade till storstadsområdeföretag, na.

2. FÖRÄNDRINGSMÖNSTER 1 FÖRETAGENS

FoU-ARBETE

I ett längre tidsperspektiv finns tecken att industrins åtskilliga på FoU-arbete blir alltmer koncentrerat. Oavsett om man fördelar arbetet över över branscher eller över enskilda produktgrupper, företag/koncerner framkommer sådana koncentrationsdrag. Resultatet har blivit en allt starkare koncentration, i geografisk första hand till de orter där stora, FoU-intensiva koncerner inom verkstads- och kemibaserad industri lokaliserat utvecklingsavdelningar. Under senare år har dessutom av av inslaget upphandling FoU-relaterade tjänster från koncernexterna partners ökat högst markant. Tjänstesektorns s k inte sällan kunskapsföretag, avknoppade från större har blivit en allt företag, viktigare resurs för den tillverkande industrins Detta framtidssatsningar. förstärker de koncentrationstendenserna geografiska ytterligare. Det är lätt att skissera framtidsscenarier där näringslivets FoU-arbete - - till minst 90 Sverigeförlagda egen och upphandlad procent är koncentrerad till ett tiotal stadsområden.

FoU-arbetets tillväxt kan följas via SCBs särskilda FoU-statistik, via SCBs finansstatistik för via SCBs och arbetsmarknadsföretag, parternas lönestatistik eller via företags Källorårsredovisningar. na ger delvis olika bilder för utvecklingen under åttiotalet. FoUstatistik och årsredovisningar indikerar en absolut tillpåtaglig växt medan lönestatistik indikerar att arbete utvecklingsrelaterat låg vid ungefär samma nivå 1987 som 1977 - 40 000 manår. drygt Att verkstadsindustrins under åttiotalet valt att klassa storföretag allt större del av tekniskt konstruktionsarbete som FoU förklarar olikheterna. Å andra sidan visar källor att samtliga inslaget av akademiskt utbildade i ökat företagens utvecklingsarbete påtagligt under senare år. FoU-statistiken visar tex att akademiskt utbildade svarade för nära 35 procent av FoU-arbetet 1987 mot knappt 25 procent tio år tidigare.

Akademiker engagerade i FoU- eller arbete är utvecklingsrelaterat i hög, och växande, knutna till en handfull stora koncerners grad verksamheter. Volvo, Ericsson, Saab-Scania och ABB svarar i dag för minst 45 procent, de tio mest FoU-intensiva verkstadskoncernerna (här ingår förutom de nämnda bl a Sandvik, fyra Alfa-Laval, Atlas Copco och Tetra Pak) sammantagna för nära 60 procent. Adderas det FoU-arbete som bedrivs inom stora läkemedelskoncerner (ASTRA, Pharmacia, Kabi) och stora några kemirelaterade koncerner (Nobel, Perstorp, SCA) ökar den samlade andelen till runt 75 procent. andelar Samtliga angivna har ökat under 1980-talet.

För en helt dominerande del av industrin att gäller forskningsarbete svarar för mindre än 10 procent av det totala FoU-arbetet.

Forskningsdelen dominerar bara inom läkemedelsindustrin. Läkemedelsföretagens andel av det totala industriella forskningsarbetet har ökat under en av år och nu nått nära 50 lång följd procent.

Forskarutbildade svarar i dag för cirka 4 procent av industrins samlade FoU-arbete eller för drygt 11 procent av det FoU-arbete som utförs av akademiskt utbildade. Bortsett från läkemedelsindustrin och delar av övrig kemibaserad och medicinsk-teknisk industri är av forskarutbildade i företagens FoU-arbete inslaget mycket begränsat. Av de i dagsläget drygt 1 000 FoU-personår, som utförs av forskarutbildade, är 40 procent hänförliga till stora drygt läkemedelskoncemer.

Koncentrationsmönstren avseende forskningsarbete och forskarutbildade är än mer markanta än de som gäller för det samlade industriella FoU-arbetet. De tio koncerner, som har flest forskarutbildade bland sin FoU-personal, svarar för nära 75 procent av totalerna. Inom småföretagsdominerade branscher som metallvaru- och trävaruindustri är å andra sidan ytterst få forskarutbildade i FoU-arbete. För hela landet rör det sig om engagerade cirka 20 personer.

SCBs statistik ger inte någon bild för företag med upp till 50 anställda. Dessutom täcks inte tjänstesektorns företag. Här finns åtskilliga små till medelstora företag med avsevärd FoU: utveckvissa och konsultbolag etc. I en totalbild för lingsbolag, ingenjörsföretag med upp till 200 anställda finns det uppskattningsvis cirka 200 personer med teknisk forskarutbildning. Men till helt dominerande del, bortåt 90 procent, finns dessa dels i unga företag, från universitet och högskolor, dels i verksamheter avknoppade knutna till stora koncerner. Utanför ett fåtal orter är det således ett bestånd av forskarutbildade inom mindre företag. ytterst glest

I diskussioner om den framtida sysselsättningsutvecklingen knyts ibland stora förhoppningar till nyföretagande med rötter i universitet och högskolor. Vanligen kallas sådana företag för forskningsbaserade.

Kartläggningar av företag, där minst en grundare kommer direkt från ett universitet eller en högskola, visar att ett absolut flertal är små och konsultinriktade. Ofta är dessa företag av sidoverksamhetskaraktär, d v s grundaren är fortfarande anställd i universitet/ har ökat från 1970högskolan. Nybildningstakten kraftigt talet och var särskilt hög åren 1983-84. Den totala sysselsättningseffekten är emellertid begränsad. De företag, som bildats från 1980, torde i runt dag sammantaget ge en sysselsättning på 2 000 personår.

Teknikomrádena elektronik och - data, i någon mån bioteknik och medicinsk teknik, dominerar verksamföretagens hetsinriktning. Kunderna är ofta få, men de är kvalivanligen ficerade användare av den nischbetonade teknik förekunskap/ tagen utvecklat och marknadsför.

få cirka vart när inom fem år en omsätt- Mycket företag, tionde, ning på S Mkr eller mer. De mest snabbväxande som företagen, inom fem år når omsâttningstal inom intervallet 20-50 Mkr, kan närmast karaktäriseras som starkt marknadsorienterade kunskaps- eller Personalen är produktnischföretag. genomgående högutbildad. Men få av dessa snabbväxande företag har ens inledtill - är oftare ningsvis tydlig koppling forskning grundarna teknologer än forskarutbildade. Därutöver att eventuella gäller forskningsmässiga band till universitetsmiljön vanligen klippts av efter några år.

Sammanfattningsvis finns det således tydliga mönster i hur marknadskrafterna under åttiotalet fördelat tillväxten i det grovt svenska industriella FoU-arbetet. Antalet dominerande aktörer har blivit allt mindre och tillväxten har styrts till ett litet antal stadsområden med för FoU-verksamhet täta arbetsmarknader.

3. FoU-SATS NINGAR ENLIGT ÅRSREDOVIS- NINGAR

Översikten nedan ger en bild av FoU-intensiteten i de 15 svenska

koncerner som enligt årsredovisningar hade högst FoU-kostnader

1987. Siffrorna avser hela koncernerna. Översikten visar att FoU-

intensiteten genomgående ökat, mest inom läkemedelsföretagen.

Det bör betonas att definitionen av vad som ska räknas som FoUkostnad varierar från koncern till koncern. Det är bara bland läkemedelsföretagen det finns en branschöverenskommelse avseende definitioner.

Verkstads- och kernikoncernerna i översikten satsade 1987 runt 17

miljarder i FoU. Bortát 95 procent avsåg ingenjörsbetonat

och konstruktionsarbete, bara runt 5 procent, eller 1

utvecklingsmiljard, forskning i mer precis bemärkelse.

Philips, Norden

) Nivån ner p g a att oljerörelse ingår i omsättningen 1 Enbart ASEA - ej hela ABB 910902

Årsredovisningarna ger för flertalet företag påtagligt högre belopp

än SCBs FoU-statistik. För tex Volvo, Asea och Ericsson Saab, sammantagna (alla FoU-redovisande koncernbolag) ger FoUstatistiken 1985 en FoU-driftskostnad cirka 6 000 Mkr medan på årsredovisningarna anger 80 procent högre belopp eller cirka 10 700 Mkr. För läkemedelsföretagen ger en motsvarande kalkyl en drygt 25 procent nivå högre enligt årsredovisningarna.

En till dessa avvikelser är att SCBs siffror enbart avser anledning koncernernas verksamheter i Sverige.

En annan är att FoU-driftskostnaderna, SCBs förklaring enligt definitioner, bara i ringa mån täcker in företagens koncernexterna upphandling av Men är utvecklingstjänster. huvudanledningen förmodligen att företagen i sina från årsredovisningar utgår redovisningssystemens kontouppgifter och projektsammandrag och inte från av SCBs definitioner av tex tillämpningar begreppet FoU-driftskostnader.

Här bör också noteras att FoU-statistiken i grund och botten är en resursredovisning (precision vad gäller manår, utbildningsnivå, ändamålsfördelning) medan årsredovisningarnas direkt uppgifter baseras på företagens kostnadsredovisning.

Med utgångspunkt i officiell ársredovisningsuppgifter, statistik, m m kan man in en nivå för branschkalkyler ringa ungefärlig näringslivets totala i och utomlands. Med FoU-satsningar Sverige den vida FoU-definition, som används i

vanligen årsredovis-

ningarna, bör totalnivån 1990 ha nått runt 30 Atmiljarder. minstone 80 procent, eller 25 miljarder, bör underenligt gjorda sökningar ha rört FoU, utförd i Sverige.

Bilaga 12

i

Kollektiv-forskning

et

europaeisk perspektiv

Indhold

Indledning Side 3 Industrirettet forskning og udvikling i Frankrig Industrirettet forskning og udvikling i Tyskland Industrirettet forskning og udvikling i Finland Industrircttet forskning og udvikling i Norge 26

Industrirettet forskning og udvikling i Holland

Industrirettet forskning og udvikling i Storbritannien Industrirettet forskning og udvikling i Danmark 42

Niels Henrik Hansen, DTI/Arbejdsliv

august 1991

Dansk Institut

Teknologisk

Indledning

I forbindelse med evaluering af det svenske system for kollektiv-forskning, er der udarbejdet følgende notat der søger at szette det svenske kollektiv-forskning ind i et europa:isk perspektiv.

På baggrund af en tentativ afgrzensning af kollektiv-forskningsbegrebet vil notatet tegne et billede af kollektiv-forskningssektoren i udvalgte europaziske lande. Inden for de enkelte landes beskrivelser vil kollektiv-forskning blive knyttet an til den samlede forskningsog udviklingsaktivitet og til kollektiv-forskningens rolle i den statslige teknologipolitik. Demazst vil eksempler på kollektiv-forskningsinstitutter blive fremhaevet med fokus på deres organisation, aktivitetsområder og samspil med målgrupper.

Det skal pointeres, at notatet kun fremhzever aspekter af nationale industrifremmepolitikker, og at der kun gives eksempler på videnscentre og deres funktion. Notatet giver således ikke en dzekkende beskrivelse af kollektiv-forskning i Europa. Ej heller giver notatet basis for at foretage en kvalitativ, komparativ analyse.

Det anvendte kildemateriale er primaen redegørelser for statslige politikker, samt årsrapporter og andet ekstemt informationsmateriale udarbejdet af de pågzeldende videnscentre. Der er kun i ringe udstraakning inddraget selvstandige evalueringer og analyser. Notatet støtter sig dog samtidig til den debat om kollektiv-forskning som foregår i FEI-

CRO-regi (Federation of European Cooperative Research Organisations), og som svensk kollektivforskning via STU deltager i.

Kollektiv-forskningsbegrebet

På europeisk plan er en raakke kollektiv-forskningsenheder organiseret i FEICRO, de har

til formal at forstaeie det europaeiske samarbejde mellem de nationale centre, herunder

at fungere som ressourceenhed overfor EG-kommissionen

i spørgsmál om forskning og for mindre virksomheder. I FEICRO udvikling er der ikke opstillet en klar afgratnsning

af Organisationsform og virkefelt for kollektivforskning. Der er grundlzeggende to systemer; dels et system med kollektiv-forskning i tilknytning til brancheforeninger eller andre interessegrupperinger, dels et system der bygger på for uafhzengige, private institutter,

der i højere grad samspiller med málgruppeme fra opgave til opgave, som eksempelvis det danske.

En pragmatisk tilgang til en klassificering af kollektiv-forskningsbegrebet kan gøres ved

at se på hvilke opgaver der løses, og hvordan gennemførelsen er organiseret. Der kan blandt andet opstilles følgende sazrlige kendetegn:

1 Forsknings- og udviklingsopgaveme udføres af selvejende videncentre. Disse er karak-

teriseret ved på den ene side at vzere udenfor de direkte statslige forskningssystemer

der består af universitetet, højere lzreanstalter og sektorforskningsinstitutter. På den anden side adskiller de sig fra de private virksomhedsrådgivere ved at have et nonproñt og almennyttigt sigte overfor deres målgrupper.

I de enkelte enheder eller i netvaarkssamarbejder mellem centre (i den såkaldte teknologiske-service infrastruktur) ñndes en fzelles maangde af former for forsknings- og udviklingsaktiviteter. Hovedaktivitetsformeme omfatter:

Anvendelsesorienterede forskningsprojekter Tilpasning af viden til konkrete branche- eller virksomhedsforhold Rådgivning af virksomheder (om andre klienter) på konsulentbasis Kursus, konference og anden vidensformidlingsaktivitet Saarligt identiñcerede opgaver, målrettet nye og små virksomheder (ivaarksatterbistand, patentrådgivning mv) 0 Prøvning og deltagelse i standardiseringsarbejde

Centrene kan enten have en branchebestemt målgruppe (fx Textil- og beklzednings-

industrien) eller vare rettet mod tvacrgående teknologier (Generic Technologies), fx

computerstyret design og produktion.

Centrene og den teknologiske serviceinfrastruktur retter sig som hovedregel mod virksomheder uden betydelig egen forsknings- og udviklingskapacitet, men samtidig samarbejdes med innovative og vidensbaserede, store og små virksomheder omkring udvikling af ny viden.

Gennem centrenes anvendelsesorienterede aktiviteter i retning af opgradering af teknologisvage virksomheder og tilpasning af de nyeste intemationale forskningsresultater, udgør centrene et vigtigt virkemiddel for implementeringen af en ratkke regeringers politik for fremme af industrisektoren, primacrt med henblik på at skabe øget konkurrenceevne, men også i forbindelse med gennemførelse af mere almene samfundspolitiske målsaetninger, fx i forbindelse med miljø og arbejdsmiljø. Derfor er der en statslig interesse i at aftale rammer for kollektivforskningens aktiviteter og yde økonomisk støtte hertil . G Det skal understreges at karakteriseringen af kollektiv-forskningen kun er tentativ. En meget snzever afgraensning af kollektiv-forskningssystemets Organisationsform og virkefelt vil endvidere vanskeliggøres af det faktum, at centrene i disse systemet ofte samtidig er karakteriseret af at vaere mere fleksible end statslige institutioner og mere FSLU-orienterede end rådgivende virksomheder. De har en hurtig omstillingsevne styret efter deres opdragsgiveres og målgruppens behov.

Kollektiv-forskningen, der er rettet mod mindre og ressourcesvage virksomheder, har hidtil stået svagt i ECs industrirettede forskningsprogrammer. I øjeblikket gennemføres imidlertid en rzekke kollektiv-forskningsrettede projekter under SPRINT-programmet, og det szerlige program for Cooperative research, kaldet CRAFT.

Statistisk sammenligning mellem kollektivforskningens omfang i Sverige og udvalgte OECD-lande

Tabel 1 angiver nøgletal for sammenligning af Sveriges forsk-nings- og udviklingsaktiviteter med andre udvalgte OECD-lande. Den giver ikke et udtømmende billede af kollektiv-forslaiingcns omfang, men tallene angiver rammer inden for hvilke kollektiv-forskningen kan virke i de udvalgte lande.

Tabel 1

OECD nøgletal for udvalgte Iandes Forsknings- og udviklingsaktiviteter, 1988

Forskning og udvikling % af BNP Industriforsluiing Antal forskere Heraf & Uni- Finansieret 95 ar industr. P 1°°°°° “same Total statsñnansieret versiteter af stat% produktion

allene I parentes angiver statstiiskud til iörskmng indui for forsvansektorui Kna? ÖEÖU

Som det ses har Sverige en forholdsvis høj forsknings- og udviklingsaktivitet, der sammen med Tyskland (før genforeningen) har det højeste alctivitetsniveau i Europa - og på højde med USA og Japan.

Den høje forsknings- og udviklingsaktivitet genñndes i forsknings- og udviklingsomszetningen i forhold til den nationale industriproduktion. Sveriges rate er her 3.0l% mod omkring det halve i resten af Norden samt 257% i Tyskland og 2.15% i UK. Den relativt høje svenske industriforskningsaktivitet indikerer en meget teknologi- og videnbaseret industrisektor.

Angivelseme over den statsñnansierede del af industriforskningen samt angivelseme over universitetets og højere latreanstalters andel af forsknings- og udviklingsaktiviteten kan hver isatr give en indikation for spillerummet for de nationale kollektiv-forskningsaktiviteter.

I Sverige udgør den statsligt finansierade industriforskning 11.2% af den samlede industriforskning. Dette er på niveau med Danmark og Tyskland (angivelsen for Finland kan formodentlig ikke anvendes til sammenligning). Men da Sverige har en betydelig statslig investering i forsvarsteknisk forskning, kan det skønnes at Sverige anvender relativt fame statsmidler til civil

kollektiv-forskning.

I sammenligning med de øvrige europatiske lande skal det bemzerkes, at universiteter og højere lazreranstalter i Sverige beslaglaagger mere end dobbelt så mange forsknings- og udviklingsressourcer målt i forhold til BNP. Det indikerer også en relativ begraznset

kollektiv-forskningssektor.

Ud over forsknings- og udviklingsressourcer fra staten vil kollektiv-forskningscentre typisk fâ en (ofte større) del af finansieringen direkte fra industrien som direkte betaling eller

medlems-/branchegebyrer. Denne privatñnansierede andel kan ikke aflzeses af

OECD-statistikker.

Blandt andet på baggrund af OECD-statistikken har en norsk rapport foretaget følgende

opgørelse over kollektiv-forskningens andel af de samlede forsknings- og udviklingsakti-

viteter. I grafen skelnes blot mellem forsknings- og udviklingsaktiviteter gennemført af virksomheder, forsknings- og udviklingsaktiviteter gennemført i universitetssektoren og

som residual heraf, fastlegges forsknings- og udviklingsaktiviteter gennemført af insti-

tutter.

Institut-gruppen er dermed ikke nødvendigvis fuldt sammenfaldende med kollektiv-forskningssektoren i narvanrende betydning.

Figur l

_ _ UoH

r _-

INSTITUTT u.v.

r NERINGSLIV

D

r

.J üpüåüküiáfváøløi-*iái ton U Å

FoU-utgifter etter sektor for utførelse i utvalgte OECD-land, 1987. Present av BNP Kilde: NTNF: Vurdering av den teknisk-naturvidenskabelige institutstruktur 1990

Grafen understøtter foregående fortolkning af OECDs statistik, idet den bekraafter en relativ høj forsknings- og udviklingsaktivitet i Sverige, men samtidig en forholdsvis be-

graanset kollektivforskningssektor.

Industrirettet forskning og udvikling i Frankrig

OECD-statistikken for Frankrigs forsknings- og udviklingsaktivitet viser et lavere niveau i forhold til BNP sammenlignet med Sverige, Tyskland, USA og Japan. Den franske stat cr staark ñnansielt involveret i forskningsaktivitet. Halvdelen af de samlede omkostninger dazkkes af staten mod eksempelvis 36.5% i Sverige. En vzesentlig årsag hertil er et, i nordisk sammenhaang, forholdsvis stort budget for forskning og udvikling, rettet mod forsvarsindustrien (37.0% af det statslige forskningsbudget er rettet mod dette område, mod 24.1% i Sverige og under 2% i Finland og Danmark).

Fransk erhvervslivs egenñnansiering udgør lidt under halvdelen af de samlede forskningsudgifter. Skønt denne andel har vzeret stigende i de seneste år, er den stadig lavere end Sverige og de fleste større industrilande.

Det har i 80eme vxret et statsligt sigte, at øge den franske forskningsaktivitet blandt andet gennem vaekst i de offentlige tilskud til dette område. Vzekstraten har her vaaret på 4.7% p.a. I 1987 blev der samtidig lagt vazgt på øget privat finansiering af fransk forskning og kraftigere direkte virksomhedsdeltagelse i gennemførelsen af forsknings- og udviklingsopgaver. Forud for den øgede prioritering af privat og virksomhedsforskning, blev det skønnet at 80% af samtlige forsknings- og udviklingsaktiviteter blev styret af staten.

Teknologipolitik

Det er den franske regerings mål, at de samlede offentligt såvel som privat ñnansierede forskningsudgifter efterhånden skal udgøre 3% af BNP. I 1991 ventes procenten at blive 2.45 mod 2.34i 1990.

Det er samtidig målet at en stigende del af det statslige forsknings- og udviklingsbudget

skal rettes mod industriel forskning. På den franske ñnanslov for 1991 er der afsat i alt 5

mia. FRF. til direkte medfinansiering af forskning udført af virksomheder, hvilket er en

10% stigning i forhold til sidste år. Der er samlet afsat 48 mia. FRF til civil/offentlig forskning og udvikling. Inden for dette område ventes 53.4% at blive anvendt af fagministerier og offentlige forskningsinstitutioner, 37.7% er målrettet store nationale og internationale programmer, primaart inden for telekommunikation og endelig er 10.9% øremaerket til føromtalte virksomhedsrettet forskning.

Den industrielle vil fortsat omfatte store - nationale forskningsindsats og intemationale forskningsprogrammet. Der satses imidlertid nu i stigende grad på at inddrage de små og mellemstore franske erhvervsvirksomheder i forskningsaktiviteteme.

ANV AR

Et vzesentligt element i den statslige støtte til industrirettet forskning er de midler, der kanaliseres gennem det nationale institut til fremme af forskning, ANVAR. Her ydes direkte støtte til små og mellemstore virksomheders forskningsindsats.

Bevillingeme til ANVAR er i de seneste år steget med godt 20% på årsbasis; i 1991 vil ANVAR have godt 1,4 mia. FRF til rådighed inklusiv forskellige former for virksomhedsbetalinger.

Herudover har der siden 1983 veeret adgang for erhvervsvirksomhedeme til at opnå en skattebesparelse til delvis finansiering af deres forskning. Besparelsen svarer til 50% af det beløb, hvormed forskningsudgifteme i et givet år overstiger gennemsnittet i de to foregående år. Loftet over den enkelte virksomheds skattebesparelse haaves fra 1991 fra 5 til 40 mill. FRF med henblik på at fremme szerligt de store industrivirksomheders forskning. Omvendt sigter forenklede procedurer og en forbedret adgang til at indarbejde driftsomkostninger i forskningsudgifteme på at øge de små og mellemstore virksomheders forskningsaktivitet. Mere end 7.000 erhvervsvirksomheder ventes i 1991 at ville benytte sig af ordningen med en samlet skattebesparelse på godt 3.8 mia. FRF til følge.

Til de omtalte økonomiske og ñskale incitamenter til fremme af den industrielle forskning i Frankrig slutter sig en rzkke bestraabelser på at udbrede kendskabet til forskningsresultater til alle franske virksomheder og tilpasse den ny teknologi til deres behov. Også på dette område spille ANVAR en betydelig rolle, blandt andet gennem en omfattende oplysningsvirksomhed over for virksomhedeme og gennem kontrakter til de større franske grundforskningsinstitutioner om formidling af deres resultater til virksomhedeme. Der er herudover etableret en rmkke regionscentre for formidling af oplysning om forskningsresulater og ny teknologi, iszer inden for mikroelektronik (PUCE), informatik (LO- GIC) og nye materialer (PUMA).

CTI reseau

10. januar 1991 blev 18 selvstaandige, målgrupperettede institutter samlet under en paraply-organisation - CTI reseau. Organisationen har 115.000 små og mellemstore medlemsvirksomheder med 1.7 mio medarbejdere, og retter sig således mod en betydelig del af gruppen af franske mindre virksomheder.

De 18 institutter daakker følgende brancher/områder:

CERIB Betonteknologi CETEHOR Urproduktion CETIAT Varme og ventilation CETIH Beklzedning CETIM Produktionsteknik CTBA Trac og møbel CTC Lander og skotøj CT.DEC Metalbearbejdende varktøj

CTlCM Stålkonstruktion CTIF Støberi CTP Papir CTTB Tegl og sten CTIN/IREN Rengøring IFP Olie IS Svejsning ITERG Smøringsmidler [FT Textil LRCCP Gummi og plastic

Sammenslutningen er et resultat af et studie af de franske kollektiv-forskningsinstitutter, som blev gennemført af det franske industriministerium og det nationale teknologirád.

CTl reseaus operationelle målsättning er givet i syv punkter:

- at udvikle horisontal teknologioverførsel til virksomheder i alle industrisektorer - at give bistand til at tilpasse disse teknologier - at synliggøre/publicere samarbejde om teknologiudviklingen i samarbejde mellem flere sektorer - at styrke fransk industris konkurrenceevne på det europaeiske marked at øge CTls aktiviteter inden for training af ingeniører og teknikere - at udvikle strategier for kvalitetsstyring og Standardisering at sikre fortsat succes på omráder med sxrlig ekspertise

Figur 2 Lu C1! au cnur do la rochorchc tochnologiquo v cm ut the hurt of tochnologicol rouarch

Mondo do lo rochonho Mondo lnduotrlol Roooonh Industry

Rouørtlouolo National coupooloo ann-cum - Ullvoroltlon du. _m. uoonlolnoo - Lnbontodoo nunnan: bønooøy min Gunno; :rumpan: - Info campa-In “““*” loulou o! nunnan urban! fransarna london-uu Honan lolvooo Educational Institution Oooovd coømufoa

.. - - - 4 _- - 4 Iocholcho lochoolodquo lo booo Iochorcho locholuo h.” . . .. .. . .. Développement Iiochovcho lootmquo “nunnan D Strotoøk odontllle voooovch “audi” Produaloo Roehováo oelootlllquo lo Bono common-donation Book oclontllk roooorch Multotloj

Kilde: CH infonnationsmateriale 1991

CTIs forretningsmaessige målsactning er at vare den operationelle sammenknytning

mellem forsknings-verdenen og industrien ved at have en kombination af teknologisk ekspertise og evnen til at kommunikere med målgruppeme. Nedenstående figur 2 skitserer det principielle virkcfelt og de centrale aktivitetsformer.

For at stimulere udveksling af ideer mellem de tidligere enkeltstâende brancheinstitutter og for at opstille udviklingspolitikker er der etableret følgende tvaargående udvalg:

0 lntersektorielt samarbejde 0 Tratning 0 relationer Europa og intemationale 0 Kommunikation ° Standardisering, prøvning og certiñcexing 0 Beskatning (omtales senere) 0 Ledelse og evaluering

Figur 3 FMS Pllllü m 3 10 3 lo 9 10

m osams mms 33 37 39 3=: L2 Q

m

mms misuus

55 53 52 su 50 m 20

| I I l I 0

Kilde CT I infomiationsmateriale 1991

Institutteme, der er tilknyttet CTI reseau henter omkring halvdelen af indtatgtsgrundlaget fm obligatoriske medlemsbidrag. Enkelte institutter modtager op mod 90% af indtaagtsgrundlaget herfra. Der er en lang tradition for tvungen af

virksomhedsmedñnansiering

kollektiv-forskning (Taxes parañscale), der hidrører fra en lov tilbage fra 1948. Denne form for øremarket virksomhedsbeskatning bliver gennemsnitlig suppleret med et generelt statstilskud på 10%. Ovenstående figur 3 skitserer en relativ stabil fordeling mellem indtzrgter fra medlemsbidrag, statstilskud og direkte brugerfinansiering gennem de sidst 6 år.

Bundet til det obligatoriskc virksomhedsbidrag er periodiske gratis-konsultationer gennemført af det tilknyttede institut. Den nuvarande president for CT I reseau, Jean Bellan ger, har peget på, at netop de tvungne virksomhedskonsultationer beslaglatgger en uhensigtsmzessig stor del af instituttemes ressourcer, som kunne nyttiggøres bedre i målrettede innovative aktiviteter.

Figur 4

Riparlltlon budutalro du actlvlth du CTI 0 Budgotuy lllocallon of cm nctlvltlu]

0.3 H RÅD Bonuoølud MID .in b b GJ *i . . . . . . ;- . . . . . . . . . Vnhlu 31.4 it ILO Collective Collective RÅD

. . . . ., u* v 6010030041 Colllllaüca _, . __A_

A a.: x 4 Inlomutløu IMWDJUOI

481.!! Auuuncl rundan - ?ECONOM- ASSISTANCI m... m..., nøøarrønøuøw

Kilde: CI I indformationsrmteriale 1991

Ovenstående figur 4 skitserer CTI reseaus vaasentligste aktivitetsområder og deres relative omfang.

Industrirettet forskning i og udvikling Tyskland

Tysk forsknings- og udviklingsindsats har samme størrelsesorden som Sveriges målt i andel af BNP. For begge lande anvendes 2.8% af BNP på forsknings- og udviklingsaktiviteter. Denne andel er for (Vest)Tyskland steget fra 2.596 i 1981. I samme periode er den industriñnansierede andel steget fra 54.4% til 63.3%. I perioden har industrien i stigende omfang selvstzendigt udført forsknings- og udviklingsopgaver (fra 66.7% i 1981 m 71% i 1989).

I dag er 25.000 virksomheder, svarende til 1 ud af 3 virksomheder involverat i forskning og udvikling. Til trods en relativ tilbagegang i offentligt finansieret forskning har den generelle vaekst i forskningsaktiviteter betydet at der på forbundsstatsligt niveau har vaeret plads til en stigning på 3.7% p.a. og på delstatsligt niveau på 35% p.a. gennem 80eme. Det betyder at i absolutte tal er flere offentlige midler blevet kanaliseret ind i forskningsog udviklingsaktiviteter. Der har således vaeret plads til både at opretholde og udvide den statslige finansiering af kollektiv forskning og andre forskningscentne. ,n

Figur 5 Gesamtbudget Forschung 1989 -in Mrd DM(schatzung)-

Flnanzicmng

O

Duvehwhmng Ö :

är ute-mn * M

Kilde: BMFI Fakienbericht 1990

;Eoøvømøm uu-»uxmøumuønemøunauøhøuu Ana-gun» Silli?!EWGMIIQO! 0%DOWN! IllliilwáiGillGbdkäá :nu-natnl mannn BIIFI 711% I*

omstående figur 5 skitsere finansieringskilder fordelt på virksomheder, forbundsstat, delstat og andre. Samtidig vises hvor forsknings- og udviklingsaktiviter gennemføres. Det ses at tyske virksomheder netto har fáet overført fra statslig side knapt 5 mia. DM til forskning i eget regi. Derudover findes en razkke indirekte virkemidler for fremme af industriforskning (offentlig medfinansiering af udstationerede forskare, tilskud til forsknings- og udviklingsinvesteringer, specielle skatte-afskrivningsregler), der i 1989 udgjorde yderligere 0.8 mia. DM.

Figuren viser endvidere at forskning og udvikling udført af institutter uden for universitetsverdenen udgør 13% af den samlede forskningsaktivitet. Omkring 1/3 heraf er målrettet grundforskning.

På figur 6 viser stigningen i forsknings- og udviklingsomsaztning gennem 80eme for virksomheds-, universitets- og institutsektoren. Medens universitetssektoren har kunnet øge forsknings- og udviklingsaktiviteter fra 14.5% til 16.1% gennem 80eme har institutsektoren oplevet et fald fra 14% til 13%.

Figur 6 Gesamtbudgøt Fonchung - FuE-Auøgabondu Sunda ubllk Deutschland nachdurdwühnndon oldoron -

h W001i!! Ill Imhoiüiøvvüd 2. 66,1 02,0 IEI llhtllfllll 171010 J 5.5 55.4 52,3 N

iül 11 UI? lÅ 11 _ _ *1%Gn)*m üiluøulnnmañêlnløhn, iåmngn.mUzz_^m_un Kjlde: BMFI Faktenbericht 1990 u.. ...n BMI-T _.,,,.;,â« . . . ba.. insug-mums:

Tysk teknologipolitik

Udformningen og gennemførelsen af tysk teknologipolitik varetages i samspil med både forbundsstat og delstater. Teknologipolitikken udmøntes i mere end hundrede programinitiativer, der blandt andet retter sig mod mindre virksomheder og kollektiv forskning.

I Forsknings- og teknologiministeriets årsredegørelse for 1990 udstikkes følgende hovedlinier for teknologipolitikken:

8 Vazksten i forsknings- og udviklingsaktivitet skal øges i 90eme. Nye nøgleteknologier, såsom

informationsteknologi, bioteknologi og nye materialer, vil få stigende betyd-

ning og kratve stigende forsknings- og udviklingsinvesteringer.

De påtraangende globale og regionale økologiske spørgsmål vil kracve teknologiske

løsninger, blandt andet ikke-miljøskadelige produktionsprocesser og forureningssvage

energiformer.

Den teknologiske udvikling vil udløse behov for øgede kvalifikationer blandt forskningspersonalet. Der lzegges vazgt på et differentieret uddannelsessystem med fokus på udvikling af talenter og løbende efteruddannelse af virksomhedemes medarbejdere.

Stigende internationalisering af industri og forskning, blandt andet som følge af etable-

ring af det indre marked. Der vil blive behov for at kombinere forskellige nationale og intemationale vidensområder.

af Central- Udvikling og østeuropa vil kraeve udbygning af et staarkt forsknings- og

udviklingssamarbejde. Saerlig vatgt laagges naturligvis på det østtyske problemkom-

pleks.

AIF og Fraunhofer-Gesellschaft

Figur 7

Prototype _ 1,86 3,30 40,23 Test Diarium: - 0,60 0,40 Banach . _ Largosedo Ramada Development “m”

Applied Research (shon term aspects) 7 11 .v 1,02

w

aâxsmnzW N ,, ,

I Fatima-coachen Bas” Hmm

j pubuc sector Private »Sector

Fig. 1 .The sym. of Research Facilities

in Republic of Germany 1987 tljgfederal

(Expondlturu ln Bllllons DII)

Kilde: AIF informationsmateriale 1991

Ovanstående figur 7 indplacerer på den lodrette akse de forskellige tyske forskningsinstitutioner og virksomheder efter graden af virksomhedsrettet På forskning og udvikling. den vandrette akse er aktøreme indplaceret i et stat/privat spektrum. Både Fraunhofer- Gesellschaft og AIF er rettet mod kollektiv-forskning.

A i m in h ft Indu tri ll For hnin sv r ini n n AIF er en paraplyorganisation for 99 brancherettede AIF blev etableret

forsknings-associationer. i 1954 og har i

dag et veletableret virkefelt, der primzert er inden for kollektiv forskning for mindre virksomheder (under 1.000 ansatte).

AIFs målsaatning er at fremme industriel forskning og udvikling, at repraesentere medlemsorganisationemes interesser samt administrere statsligt finansierede forskningsprogrammer.

Inden for AIF-systemet er tilknyttet 66 institutter, der samarbejder med virksomheder omkring udvikling og spredning af viden om ny teknologi. Via de AIF-administrerede, statslige forskningsprogrammer er der endvidere knyttet samarbejde til institutteme under Fauenhofer-Gesellschaft og øvrige forskningsaktører.

En opgørelse viser at et typisk AIF-institut henter 20% af finansieringen fra medlemsbi-

drag. Generelt statsligt driftstilskud og andre offentlige tilskud udgør hver yderligere

20%, medens de resterende 40% af omszetningen hidrører fra industrimedñnansiering af forskningsprojekter, samt direkte betaling for virksomhedsspeciñkke ydelser.

Abb. 3 F_ 8 Das AIF-System der industriellen Gemeinschaftsforschung gm aus öffentlichen Mitte/n

BMWi

Q

Bundesregierung

VorhabenL

I IForderung

_ n å_ Dachorganisation om rea Guru-tio

man»

Begul- Forder- Mznelbere/b

gumma-

achtung empfehlung stel/ung

Antlage Abwicklung

U

.

Aktionsbereich der 99 Mitgliedsvereinigungen Wissenschaft .i

:rülungl ,mm J) . H h h l O _ v) - måste Naumann.: n, m7”, :emng o i . . “z

å v v. Finanzierung - _ und “ide” .g wnssenman? Å schafthche Einrichtungen

organisationen (6 ) (ca. 150)

Bedarf Transfer

Problem: Umsetzung Idecn Nutzung

AiF Vornehmlich kleine und mittlere Unternehmen Kilde: AIF Handbuch 1991 der produzierenden Wirtschaft

En vxsentlig offentlig finanseringskilde for virksomhedsrettet forskning, er det statslige kollektiv der administreres af AIF.

forskningsprogram Gennem 1980”eme er det statslige

tilskud til dette program steget fra 74.9 mio. DM til 113.3 mio. DM i 1990. Programmet er rettet mod udvikling og tilpasning af ny teknologi for mindre virksomheder.

Projektforløbet fra idé-identifikation, bevilling, gennemførelse og til er

vidensspredning

illustreret på ovenstáende figur 8.

Princippet er bottom-up projektidentiñkation, hvor forskningstemaer udspringer af ønsker fra brancher og virksomheder. Projekteme gennemføres i samarbejde med AIF-tilknyttede - og andre institutter. Disse institutter er inddraget i efterfølgende spredning af projektresultater til målgrupper.

Systemet har vzeret i funktion i en rzekke år. Der er opnået erfaring med administration af programmet og de virkemidler, der anvendes inden for programmets projektområder.

Programmet er forankret i de brancherettede forskningsassociationer, idet statstilskuddet udløses på baggrund af medlemsbidraget til kollektiv forskning. Det er således ikke den enkelte deltagende virksomhed i projektet der tilvejebringer restfinansiering, men derimod hele brancheforeningen. Det betyder samtidig at ansøgningeme skal have brancheforeningens tilslutning. AIF-systemet har således stor lighed med det franske kollektivfor-

skningssystem.

En opgørelse fra 1990 viser at medlemsñnansieringen i gennemsnit er det dobbelte af den statslige programñnansiering. 90% af udspurgte virksomheder ñnder at det statslige støtteprogram er afgørende for virksomhedens teknologiske omstilling (ifølge AIFs årsrapport 1991).

Det skal i øvrigt bematrkes, at til trods for at AIFs aktiviteter er rettet mod mindre virksomheder, nyder AIF også interesse fra de store transnationale virksomheders side. Representanter fra disse virksomheder er blandt andet tilknyttet som ressourcepersoner i projektevalueringskomiteer og andre râdgivende udvalg for den enkelte brancheforening.

Egugnhofçr-giçgllsçhaft består af 35 institutter med i alt 6.000 medarbejdere. Institutternes vaasentligste formål er at gennemføre forskning og udvikling af generel industriel interesse herunder også forskning for mindre virksomheder. Sidstnaavnte er styrket efter de afspzendingen i Europa, der har resulterat i en faldende prioritering af den forsvarstekniske forskning. Denne del er koncentreret til 6 institutter.

7677787980318283848585878859 Figur!! .›3v-{i|r.1

Projectfinanring (Federal Government 40 and the states) Basicfinancing and special funds Contract financing (industry) 20 n i i i ›----»»w 4 --arnmw -l r - -› §77 var Other revenue -v-T Å r

10V l

r 1 i i

Kilde: Fauenhofer-Gesellschañ informationsmateriale 1991

lnstitutteme under Fauenhofer-Gesellschaft er styret efter en koncemmodel med en felles direktion, der fastlaagger de grundlaaggende institutpolitiske retningslinier, samt en institutledelse hvortil der er knyttet videnskabelige râdgivningskomiteer. Gennem et senat bestående af 650 medlemmer, reprzesenterende erhvervsliv, videnskab et og stat, ñndes øverste politisk niveau med bred kontakt til det tyske samfund. Denne representation er til gengald med til at sikte Fauenhofer-Gesellschaft en uafhzengighed og relativ stor handlefrihed inden for egne rammer.

Siden 1985 er 4 nye institutter oprettet, og medarbejderstaben er udvidet fra 3.700 til knapt 6.000.

Grafen over Fauenhofer-Gesellschafts ñnansieringskilder viser stigende finansiering fra industrien (14% i 1976 til 28% i 1989). Det er dog i europaeisk perspektiv bemzerkelsesvzerdigt at 65% af indtzegtsgrundlaget stadig hidrører fra basisñnansiering eller projektfinansiering tilvejebragt fra statslig side.

Fauenhofer-Gesellschaft er i dag aktive inden for 9 hovedindsatsområder:

Microelektomik Informationsteknologi Produktionsautomatisering

*åiåääåil

Produktionsteknologier Materialeteknologi Proces engineering Energi- og bygningsteknologi Miljø og sundhed Teknologi- og samfundsanalyser

Industrirettet i Finland

forskning og udvikling

Finland har gennem 80eme både oplevet en generel høj vxkst i nationalproduktet, og samtidig en stigning af forsknings- og udviklingsaktivitetemes omfang fra 1.3% af BNP i 1983 til 1.896 af BNP i 1989 - hvilket er en vzekstrate på 10%.

Det er isar industrisektoren, der har bidraget til den markante stigning i forskningsandelen fra 0.7% af BNP i 1983 til 1,1% af BNP i 1989 (den offentlige sektors forskningsfinansiering er i samme periode uaandret på 0.3% af BNP). I samme periode har erhvervslivets finansiering af den samlede forskningsaktivitet steget til 60%.

Antallet af erhvervsvirksomheder som udfører forskning og udvikling, er steget fra 500 til 1.200 ved slutningen af 80eme. Samtidig er forskning og udvikling, der gennemføres af erhvervsvirksomheder, stadig koncentreret til få virksomheder: De fem mest forskningsaktive virksomheder praasenterer således halvdelen af erhvervssektorens forsknings.

Den offentlige finansiering af industriel forskning og udvikling ligger under 10%, hvilket samtidig er under OECD-gennemsnittet. Statens tilskud til den industrielle forskning udgør under 5% af statsbudgettet. Selvom der har vzeret en faktisk stigning i bevilgeme til dette område, har den selvfinansierede forskning i erhvervslivet vokset statrkere.

Den finske stats generelle indsats overfor forskning og udvikling stiger med 44% fra 1988 til 1991. Af det samlede budget på 4.5 mia F-mark er 20% målrettet teknologi og industriforskning.

Teknologipolitik

Det finske videnskabs- og teknologiråd har i 1990 udgivet en gennemgang af retningslinieme for finsk forsknings- og teknologipolitik for 90eme. Rådet peger på fire vigtige udviklingstendenser:

* vil få et voksende Forskning og udvikling omfang * Fortsat afbalanceret udvikling, således at 60% af forsknings- og udviklingsaktiviteter udføres i privat regi, medens 40% gennemføres i offentlig regi * Forstierket Ph.D-uddannelse *

øget internationalisering af forskningsmiljøeme.

Man vil opretholde teknologiprogrammer som instrument for allokering af midler til industrirettet forskning og udvikling. Der udvzelges tvazrgående teknologiområder, der

har betydning for en rackke industriområder, ligesom man fremmer teknologiudvikling

rettet mod de vigtigste brancher, tra- og metalindustrien. Der programlzgges endvidere initiativer der sigter mod innovation og ny produktion, ligesom renere teknologi og genanvendelse er prioriteret.

På grundlag af etfaringer fra de første gennemføtte programmet har det finske ministerium fot Handel nedsat en komité bestående og Industri, af eksperter fra industri, forskning og statsadministration med det fotmål at prioritere kommende nationale teknologiprogrammet.

Komiteen definerede ll ptimaere området, inden for hvilke det bør ivzrkszettes nationale FoU i løbet af l990eme. programmet De følgende området blev højt prioriteret:

Avancetet anvendelse af elektroniske komponenter Bio- og kemiteknologi Udvikling af processystemer Ny ptoduktionsteknologi, der iblandt edb-støttet ptoduktionsplanlzegning og -styring Avancerede systemet til

infotmationsbehandling

Materialet til fremstillingsindustrien

Anvendelse af informationsteknologien i produkter

Telekommunikation Ny papir- og celluloseteknologi Trzeptodukter og ttzeptoduktion Avancetet byggeri, byggematerialer og deres fremstilling

Langt hovedpanen af den statsfinansierede teknologi- og

industriforskningsftnansiering

kanalisetes gennem Det Statslige Teknologiudviklingscentet Ved både at vatre (TEKES). tamme om udvikling af teknologiprogtammer, bevillingsenhed og selvudførende omkring

regional teknologiformidling og virksomhedstådgivning, har TEKES en meget central

rolle. I Videnskabs- og Teknologirådets retningsliniet lzegges op til, at den styrkede offentlige medfinansiering og aktive meddeltagelse i industriel forskning skal styres og gennemføres af TEKES.

Statens Tekniske Fotskningscentral VIl er det støtste institut for teknisk forskning. Centret er både involveret i statsligt finansieret I Viden-

og privat kokntraktforskning.

skabs- og Teknologirådets teknologipolitik søges denne rolle styrket:

”Betingelseme for Det Statslige Teknologicenter (VII) for at udføre centrets funktioner skal forbedtes, både ved at tilføre øgede finansielle midler, og ved at omla-.gge

finansieringsformeme så de tilpasses de endrede vilkåt og de nye aktiviteter

Samtidig et VTI en afgøtende aktøt for at skabe et teknisk

fotskningsmiljø der er på

intemationalt niveau:

VIIs aktiviteter må udvikles så dets aktiviteter et på niveau med den intemationale ftontlinie på alle området det et relevante for industrien.

VTI - Finlands Tekniske Forskningscenter

Som besktevet i den finske teknolopolitik har VTT en central rolle i udførelsen af kollek-

tiv forskning i Finland. Som betøtt i beskrivelsen af VIls rolle Lteknologipolitikken

lzegget Videnskabs- og Teknologitådet det åbent hvorvidt den nuvaarende taatte statslige tilknytning skal optetholdes i nuvaetende form.

VTI består af 5 FoU-afsnit (divisions) samt centrale funktioner. Afsnittene arbejder med energi-, informations- og procesteknologi, med byggeteknologi og kommuneplanlatgning og med fremstillingsteknologi. Endvidere arbejder centret med teknologioverførsel og produktudvikling. VTI betragtes derfor ikke som konkurrent til universiteter og højere Iazreanstalter. De opfattes snarere som komplementmre inden for det finske FoU-system.

VIT disponerede i 1990 over 2.646 medarbejdere med et samlet driftsbudget på 600 mio F-mark. 30% er fmansieret via basistilskud, medens de resterande 70% udgør klientñnansierede opgaver. Figur 10 viser at specielt virksomhedsfinansieret forskning er vokset over de sidste fem år.

Figur 10

Income from Contract research |-|_\.1 nuumn CLISKOHICI SCCIOI §04) --

ñti --

mn -n-

w) q ;-- Private sector 3,00 q..

200 The Ministry of Trade and Industry and H0 -- I the Technology Development Centre

100-- Other parts of the public sector 50 -tI- I I . 0 _ Foreign Contract research 1986 1987 1988 1989 1990 C] Private sector D The Ministry of Trade and Industry and the Technology Development Centre E] Other parts of the public sector D Foreign Contrad research 0 At 1990 prices

Kilde: VTT Annual report 1990

VIIs indeholder ârsberetning oplysninger til sammenligning af institutionens forskellige faglige afsnit (divisions) op forskellige parametre: Antal årsvatrk, driftsudgifter, investeringsstørrelse og indtaegter fra kontraktforskning. Heraf fremgår, at VTIs byggetek-

nologi og kommuneplanlazgning er langt det største afsnit, fulgt af informationsteknologi

herefter og energiteknologi, følger afsniitene for proces- og fremstillingsteknologi som er ca lige store

Figur 11

Operations by division in 1990

Division Mamyears Operating Purchasing of lncome from expendilure equipment contrucl research Man- Change FIM Chang:- FlM Change FIM Change veam 90 89 million 90 H9 million *M 89 riiilliun *Xi H9 in man-years “i *-

Energy Technology 425 l 118 20.0 12 HS 91 115 lnfomiziiion Technology åéå 55 H2 10.6 18 -la l lä 10.8 Process Technology 583 14 82 l-i O 15 -40 2 hi l l.(› Building Tcchnologi and Community Dm elopmenl (›2 oä 150 8.2 12 -UX 15 8.2 Manufacturing Technology 365 15 82 9+ 12 14.4 (il â 4 General Division 1” -18 53 -74 h 8.2 2 -â-âl. General expendilurc 20 8 -i lnfomiaiion Service 5 -l l-i å l l 62. j -lij including iniemal cxpcnsca “lncluding a nuclear waste disposal charge of FIM lO 6 million

Kilde: V ll annual report 1990

Industriretxet forskning og udvikling i Norge

Forsknings- og udviklingsindsatsen udgjorde i 1990 1,9% af BNP. En forskningspolitisk redegørelse angiver, at målet er at nå op på 2,5% af BNP i 1992. Det offentlige finansierer knapt halvdelen af forsknings- og udviklingsindsatsen (0.92%). Erhvervslivets forsknings- og udviklingsindsats tilvejebringes hovedsageligt af de enkelte store norske virksomheder. Kun ca. 5% af de 14.000 industrivirksomheder er engageret i forskningsog udviklingsaktivitet. Således driver Norsk Hydro norges største industrielle laboratorium. Virksomheden anvender 1% af omszetningen til forskning og udvikling, og i nationalt perspektiv svarer det til, at strategisk forskning gennemført på Norsk Hydros forskningslaboratorier udgør 15% af Norges samlede Forsknings- og udviklingsindsats.

Erhvervslivet anvendte i 1987 mere end 3 gange så mange midler målt i løbende priser som i 1981. Siden er den kraftige stigning añøst af en vis stagnation.

Det samlede statstilskud til forskning og udvikling udgjorde i 1990 knapt 7 mia. Nkr., hvoraf universitetet, højskoler og lignende fik 2,7 mia. Nkr., medens industri og händvazrk fik 1,6 mia. Nkr.

Teknologipolitik

Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Forskningsrád (NTNF) er øverste rådgivende og bevilgende organ for de offentlige industrirettede forskningsaktiviteter. Norges 5 forskningsråd forvalter tilsammen ca. 15% af de samlede offentlige forsknings- og udviklingsressourcer, heraf forvalter NTNF alene 35% svarende til 0,9 mia. Nkr.

Fordelingen af forskningsmidler kanaliseret gennem Nzringsdepartementet og NTNF viste i 1990 en drejning i retning af støtte grad af brugerstyring (virksomhedsstyring). Forholdet mellem midler til brugerstyret og forskerstyret forskning over NTNPs budget for 1991 er i størrelsesordenen 5:1.

Ifølge NTNFs strategiplan for 1990-94 er det målet at størstedelen af NTNFs aktiviteter (60%) skal organiseres på programform. Programmeme skal i gennemsnit have en forsknings- og udviklingsprofil med 60% målrettet forskning, 25% teknologispredning og 15% nyskabelse. Programmålene skal defmeres med udgangspunkt i markedsmzessige vurderinger. Den nødvendige markedsodentering skal blandt andet tilvejebringes gennem medfinansiering fra erhvervslivet og den øvrige offentlige sektor. Programmeme skal have en varighed af 3-5 år med en samlet økonomisk ramme på 50-100 mio. Nkr., hvoraf 50% bør hidrøre fra NTNF. I enkelte tilfaalde forventes den industrielle og samfunds-

mzessige nyttevaerdi at ligge så langt ude i fremtiden, at programmeme må videreføres i

flere 3-års-perioder.

I en NTNF-rapport gives en vurdering af Norges muligheder og strategier for at indgå i

et øget intemationalt forskningssamarbejde. Vurderingeme kan vare interessante ud fra

den falles placering med Sverige uden for EF.

Det bemzerkes, at der vil vatre behov for mere bevidst at udnytte intemationalt forsk-

ningssamarbejde for at få tilgang til international forskningskompetence- og resultatet

(teknologimport), og for at sikre norsk erhvervslivs markedsmuligheder gennem tilknytning til netvzerk af intemationale virksomheder. Der peges på, at det vil vatre nødvendigt med en mere bevidst

forskningsstrategisk prioritering af området, som man i Norge

ønsker at videreudvikle med kompetence på intemationalt niveau og af omrâder, hvor man i hovedsagen blot vil vaelge at følge den intemationale udvikling. Endelig bemaerkes, at det er naturligt at se norsk deltagelse i EPS industrirettede forskningsprogrammer i dette perspektiv.

Den norske institutstruktur

Omkring 60% af NTNPs midler går til institutsektoren, 30% går direkte til virksomheder, medens de resterende 10% er rettet mod universitetsektoren.

Institutsektoren er forholdsvis større i Norge (35% af den samlede forsknings- og udviklingsaktivitet) sammenlignet med Sverige ( 12% af den samlede forsknings- og udviklingsaktivitet) og andre sammenlignelige lande.

Der skelnes mellem tre typer institutter:

0 Virksomhedsorienterede institutter

0 lnstitutteri ministerielt regi

Branche-forskningsinstitutter.

Målt i omszetning udgør de virksomhedsorienterede institutter over 80% af hele institut-

sektoren, medens brancheforskningsinstitutter

udgør 5%.

Alle tre institutformer modtager både generelle basistilskud og gennemfører kontraktopgaver for statslige- og private virksomheder. De ministerielle institutter modtager de

største offentlige basistilskud (40% af instituttemes omsättning), medens brancheforsk-

ningsinstitutteme modtager ca. 25%, og de virksomhedsorienterede institutter modtager under 10% i gennemsnit.

Tabel 2

Spestfikasjon av forskningsinstituttenes oppdragsvirksonhet. 1987. Prosentvis fordeling.

NTNFS samarbeidende institutter Bransjeforskningsinstitut- Naringslivs- Forvaltnings- ter orienterte orienterte/ departementsundetlagte

Forskningsinstitutter og utlandet 6 231 9 Totalt, I 100 100 100

Oppdragsvolum totalt (mill. kroner) 1360 225 h2

1 I hovedsak knyttet til oppdragsinntekter fra utlandet vedrcrende IFES virksomhet.

Kilde: NTNF: Vurdering af den tekniske - naturvidenskabelige institutstruktur 1990

Tabellen over kontraktopgavemes forskellige opdragsgivere. Der er giver et overblik

naturligvis forskelle mellem de tre institutkategorier med hensyn til bruger/markedsorienteringen af kontraktopgaveme. Tabellen viser imidlertid at der også er betydelige falle-

strzek, blandt andet udgør offentlig ñnansieret kontraktopgaver en betydelig del af alle instituttemes samlende aktiviteter. Tilsammen udførte institutsektoren i 1987 kontrakt forsknings- udviklingsopgaver for 641 mio. Nkr., der var offentligt ñnansieret. Heraf og hidrørte halvdelen 321 mio. Nkr. fra forskningsrádenes bevillinger. Et andet faallestrazk er, at industrifmansiering udgør en forholdsvis beskeden del af kontraktforskningsaktiviteten (mellem 16 og 31%). I 1987 beløb kontraktopgaver for industrien sig til i alt 308 mio. Nkr.

Det er endvidere bemazrkelsesvardigt, at de 18 største opdragsgivere for NTNF-samarbejdende institutter udgjorde masten 30% (520 mio. kr.) af instituttemes samlade forsknings- og udviklingsaktivitet. Heraf stod olieselskabeme alene for 80% af de 18 vigtigste opdragsgiveres institutforskning.

Figur 12 Offentlig basisfinansiering av teknisk-naturvitenskapelige institutter etter type og størrelse. Present av totale inntekter. (FoU-personale pr. 31.12.1987).

FoU-personale totalt Offentlig basisfinansiering 1 Z av totale inntekter

3 I 3 o o o A

Kilde: NTNF: Vurdering af den teknisk-naturvidenskabelige institutstruktur 1990

Ovanstående ñgur giver en oversigt over størrelse for 29 institutter og basisfmansiering fordelt på de tre institutkategorier.

Mere end 40% af institutteme har faerre end 20 forskare, og 20% har fzrre end 6 forskere. I alt har 60% af institutteme farre end 100 faglige medarbejdere. En NTNF-rapport konkluderer heromkring, at mange af institutteme, som indgår i den teknisk-naturvidenskabelige insitutstruktur, har en størrelse, der er under det kritiske niveau. Det følges op af_NTNFs strategiplan, der fastlaegger mindst 20 faglige medarbejdere som det kritiske niveau for at sikre et minimum af effektivitet og kontinuitet.

Yderligere har et flertal af institutteme økonomiske problemer og har haft det i flere år. Halvdelen af de NT NF-samarbejdende institutter havde eksempelvis et negativt driftsresultati 1988.

Det er således ikke uden hverken faglige eller økonomiske grunde, at der for tiden gennemføres en raekke udredninger og perspektiveringer for den norske institut- og erhvervsfremmestruktur i øvrigt.

NTNFs forslag til reorganisering af den teknisk-naturvidenskabelige institutsektor indeholder to elementer:

- af institutteme Sammenlzegning i 5 polytekniske forsknings- og udviklingskoncemer med hvert deres nationale speciale og lokaliseret 5 forskellige steder i Norge.

- Omlaagning af brancheforskningsinstitutteme enten således, at branchen selv overtager det fulde økonomiske ansvar eller, at institutteme integreres i et større polyteknisk forskningsmiljø i form af et strategisk teknologiprogram for vedkommende branche.

SINTEF

SINTEF er Noges langt vaasentligste center for uafhaangig teknologisk forskning. Ca 60% af SINTEPs indtaegtcr kommer fra projekter finansieret af industrien.

SINTEF-gruppen består af 5 juridisk selvstaandige enheder:

0 SINTEF Stiftelsen for Industriel og Teknisk Forskning ved Norges Tekniske Højskole 0 EFI A/S

Energiforsyningens Forskningsinstitut

0 IKU Institut for Kontinentalsokkelundesøgelser og petro-teknologi A/ S

MARINTEK Norsk Marinteknisk Forskningsinstitut A/S

SINTEF MOLAB A/S

Fleur 13

SINTEF-GRUPPEN

Råd Styre Sentralledelse

-L Fellesfunksjoner _|

Avdelinger Forsknings- IKU MARINTEK EFI SINTEF

seiskap MOLAB A/S

ELAB-RUNIT SINTEF NHL NIS

IFIM U

UNIMED

SEJTEF

Stiftelsen SINTEF

Forskningsaksjeselskapene

Kilde: SINTEF informationsmateriale 1991

SINTEF-gruppen og Noges Tekniske Højskole

arbejder i et taat og integreret samarbejde. Samarbejdet består i første raekke i faelles udnyttelse af laboratorier, udstyr og fagpersou

nale. Samarbejdet organiseres bland: andet i faalles forskningsprojekter og ved udlån af

SINTEF-forskere til undervisningsformål i Højskolens regi.

SINTEF har 1774 ansatte heraf 1084 forskere. 214 forskere har Ph.D. eller Dr.ing. titel.

Bruttoomszetningen var i 1989 1.0 mia Nkr. Projekter for industri og det offentlige vedgjorde 0.7 mia Nkr. Forskningsrádsbevillinger 0.2 mia Nkr.

SINTEPS hovedfagområder og deres størreise efter omsaetning:

Industrirettet forskning og udvikling i Holland

De hollandske forsknings- og udviklingsaktiviteter har flere lighedspunkter med Sverige. For begge dominerer enkelte virksomheder forsknings- og udviklingsscenen. I Holland findes 5 store multinationale virksomheder: Philips, Shell, Akzo-Chemical, Unilever og DSM (Chemicals). Disse virksomheder udfører 70% af al virksomhedsrettet forskning og hvilket at azndringer i deres forsknings- og udviklingsaktiviteter har udvikling, betyder, forholdsvis stor indflydelse på det samlede hollandske forsknings- og udviklingsbillede. De 5 virksomheder er ret internationaliserede og har placeret va-.sentlige dele af deres forskning i udlandet, Philips hele 50%.

Totalt anvendes i Holland 226% af BNP til forskning og udvikling (i 1987) mod ca. 184% i Sverige i 1988. Gennem de senere år er der i Holland sket en stagnation i forsknings- og udviklingsaktiviteten, hvilket primazrt skyldes stagnation i offentlige forsknings- Fra 1987 til 1988 faldt den offentlige medfinansiering til industrirettet forskbevillinger. nings- og udvikingsaktiviteter fra 15. l.% til 12.8% af den samlede industrirettede forsk- Til sammenligning udgør den statslige støttede industriforskning i Svening og udviking. rige ca. 11%.

Den statslige støtte til industrirettet forskning og udviking kanaliseres ud gennem en rzekke teknologiprogrammer, der for en dels vedkommende forvaltes af TNO. TNO er det dominerede multidisciplinaere institut for industrirettet forskning og udviking.

Teknologipolitik

I en Kommissionsrappoit fra the Second Chamber of the State-General gives en beskrivelse af hollandsk teknologipolitik, der kan opdeles i 4 elementet:

Generel teknologipolitik (generel forskning og udvikling, uddannelse/traaning, videnspredning og policy»studies Teknologiområder (fremme af teknologier, der berører flere sektorer) * Teknologifremme for specifikke sektorer * International teknologifremme.

Den generelle teknologipolitik retter sig mod fremme af forskning og udvikling både i den private og offentlige sektor. For den private sektor findes en razkke programmer for offentlig medfinansiering af industriforskning og for medfinansiering af virksomheders deltagelse i projektsamarbejder med institutter og andre videncentre. Endvidere findes en kreditordning for tilbagebringelse af favorabel finansiering af innovative aktiviteter (the Innovation Stimulation Scheme).

Vatsentlige tilskud til den industrirettede forskning gives til universiteter og teknologiinstitutter, der gennemfører forskning af national betydning. Der lzegges vzegt på, at de

offentlige forskningsinstitutioner er markedsorienterede, blandt andet har TNO netop lanceret en strategi for l990eme, der fremhaaver markedsog anvendelsesorienteret forskning.

Traaning og uddannelse indgár også i den hollandske teknologipolitik. Blandt andet gennemføres et omfattende hvor 40.000 laarere ved efteruddannelsesinstitutioner program, skal undervises i ny viden og teknologi. Endvidere søger man tilsvarende TNO og andre institutter, at omlagge de tekniske skolers styreform og skabe større uafhaengighed for de enkelte skoler, for at forbedre for at etablere tettere relationer mellem ermuligheden hvervsliv og

uddannelsessystem.

Sacrlig fokus er rettet mod små og mellemstore virksomheder. For at sprede viden til små virksomheder og mellemstore er der i de senere par år etableret et netvaark af Regional Innovations Centre. Endvidere er der igangsat et program, der sigter på at fremme overførsel af viden fra de højere lzereanstalter til mindre virksomheder. Under dette program. Kowledge-bearers in Small and Medium Sized Enterprises ydes økonomisk tilskud til at placere kandidater mellem 1% og 2 år i en virksomhed i forbindelse med et projekt omkring indførelse af en teknologi.

Teknologipolitikken for specielle teknologiområder sigter mod at fremme udviklingen og anvendelsen af tvaersektorielle teknologier (generic blandt andet materialetetechnologies)

knologi, bioteknologi og informationsteknologi. Endvidere er der sidste år igangsat et

større

miljøteknologisk udviklingsprogram i sammenhzeng med regeringens miljøpolitiske

plan.

Den sektorrettede teknologifremme ydes blandt andet gennem de S teknologiske institutter (se senere) og i samarbejde med relevante ressortministerier, blandt andet Bolig- og Landbrugsministerieme.

International teknologifremme retter af hollandsk i eurosig mod stimulering deltagelse paisk forskning og udvilding. Det drejer sig primaart om deltagelse i EFs industrirettede forsknings- og udvikings- programmet, men også Eureka-programmet, som er baseret på nationale tilskud til intemationale forsknings- og udvikingsprojekter, har bevågenhed.

I Kommissionsrapporten fra the Second Chamber

of the State-general peges på, at EF- Kommissionen i stigende grad vil laagge hindringer for direkte offentlig medfinansiering af industrirettet forskning og udvikling - EF-Kommissionen har allerede grebet ind over for et enkelt i Holland. Derfor program anføres, at forbedring af den nationale teknologiske konkurrencesituation i stedet må fremmes gennem indirekte virkemidler, herunder først og fremmest ved at udbygge den teknologiske service infrastruktur (institutter og videncentre).

TNO og andre store teknologiske institutter

TNO (The Netherlands Organisation for Applied Scientific Research) og fem øvrige institutter udgør de vasentligste institutioner i den hollandske infrastruktur.

teknologiske

De fem institutter er:

The Netherlands Centre for Energy Research (ECN) The Netherlands Maritime Research Institute (MARIN) The National Aerospace Laboratory (NLR) Delft Hydraulics Laboratory (WL) Delft Soil Mechanics Laboratory (GD).

De statslige basistilskud til TNO og de fem institutter (GTlS) udgør i alt 413 mio. Gylden i 1990 svarende til 17% af det statslige budget for industrirettet forskning. Heraf tegner TNO sig for 305 mio. Gylden. 20% af TNOs omsaztning vedrører forskning og udvikling for forsvarssektoren.

TNOs formal er: “The Organizations aim shall be to help ensure that applied scientific and technological research, associated socio-scientiñc research, and other applied research serve the public interest, and the interests of sections in the public.

TNO blev etableret i 1932 i statsligt regi, men blev gjort uafhzengigt i 1986, således at TNO i dag principielt fungerer som et selvstyret privat institut.

Ud over at få et betydeligt basistilskud, administrerar TNO også en raakke industrirettede programmet med stor praktisk deltagelse af TNOs faglige miljøer.

Det drejer sig blandt andet om: 0 TNO Scheme to Promote Collective Research 0 Small and Medium-sized Enterprises Programme.

Grundlaget for bevillinger af basistilskud og finansiering af TNO-styrede teknologiprogrammer er 4-årige strategiplaner, der fastlzegges i tatt samspil med berørte ministerier.

Nedanstående figur angiver de statslige tilskuds fordeling på TNOs vaasentligste indsatsområdet:

Figur 14

snarast

m0 nevsmuss

1 50

I I_

o _ I - - G)

s? *ä :i:

Environment

a › ., Så .9 .g u

Industrial

å §° 333 å § 3 å 37.5 z- I 8

I central government subsidies contracts

Kilde TNO informationsmaterinle

Det samlede antal ansatte på TNO er 5.200. Heraf har 35% en universitetsgrad, medens

20% er uddannet på tekniske skoler (Technical College).

NTOs aktiviteter vigtigste er forskning, overførsel af know-how og tilpasning af avanceret know-how i produkt- og procesudvikling. Inden for disse området kan TNOs aktiviteter opdeles i 3 kategorier:

° rettet

Strategisk og policy forskning

0 Produkt- og procesudvikling ° til klienter Serviceydelser i form af trouble shooting, prøvning og analyser.

TNOs forsknings- og udviklingsaktiviteter er hovedsageligt rettet mod besvarelse af praktisk orienterede spørgsmål. Dog fastholder TNO taet kontakt til

grundforskningsinsti-

tutter for at omforme den nyeste grundfaglige viden til praktiske anvendelsesformer. Dette samarbejde kan variere fra deltagelse i faalles projektet til etablering af faelles institutter.

TNOs vigtigste klienter er staten og industrien, sâvel indenlands som intemationalt. Ved gennemførelse af virksomhedsrettet forskning arbejder TNO blandt andet i form af gruppesamarbejde med en flerhed af virksomheder. Dette omfatter ofte overførsel af teknologi der er vigtig både for grupper af virksomheder og for hele brancheområder. En meget stor del af TNO”s aktiviteter retter sig mod mindre virksomheder.

TME består af følgende divisioner og institutter:

t Miliø og energi TNOs institut for miljø og energiteknologi (260) TNOa institut for miljøforskning (140) TNOs institut for anvendt geologi (140) TNOs center for miljøforskning (30)

Bygning og konstruktion TNO*s bygning og konstruktionsforskning (350)

Industriel forskning TNOs institut for produktion og logistisk forskning (200) TNOs institut for anvendt datateknik (75) TNOs forskningsinstitut for transport (135) TNOs plastik og gummiinstitut (170) TNOs produktcenter (120) TNOs institut for anvendt fysik (300) TNOs institut for emballageforskning (25) TNOs institit for papir- og papforskning (15) TNOs center for latder og skotøjsforskning (30) TNOs institut for textilforskning (409) TNOs institut for overfladeforskning (35)

Ernwring og fødevarer

TNOs fødevareteknologiinstitut (90) TNOs bioteknologi- og kemiinstitut (210)

TNOs teknologi- og emaeringsinstitut (35) TNOs center for phytoteknologi (35)

Sundhedsforskning

TNOs institut for anvendt radiobiologi og immunologi (251) TNOs strálingsbeskyttelsesservice () TNOs medicinsk biologiske laboratorium (174) TNOs institut for vascularforskning 0 TNOs institut for forebyggende sundhedsbeskyttelse (15)

Forsvarsforskning TNOs laboratorium for fysik og elektronik (583)

TNOs Prins Mourits laboratorium (280) TNOs institut for perception (115)

Policy research TNOs institut for fysisk planla-.gning (50) TNOs center for teknologi og samfundsudvikling (30) TNOs teknologystyringsgruppe (52)

Tallene i parantes angivet antal medarbejdere i 1991.

Igangvmrende omstilling

TNOs øverste myndighed, Board of Mamagement, har netop i sommeren 1991 igangsat en handlingsplan for omlzegning af TNOs aktiviletsområder. Omlatgningeme skyldes faldende statstilskud til de forsvarsteknololgiske vidensområder, samt en generel kraftig reduktion i de statslige bevillinger til instituttet.

I Board of Managemenñs retningslinier fastlmgges at kun aktivitetsområder kan opretholdes, hvis de i øjeblikket eller i snarlig fremtid kan forventc at hjemhente 70% af indtaegteme fra kundebetalte opgaver.

Demest søger TNO at bryde et traditionelt meget svagt samarbejde med de 5 store transnationale selskaber. Man søger dels at opbygge et samarbejde med disse omkring gennemførelse af udviklingsopgaver, dels søger man at understøtte knopskydning fra de store koncerner og kvaliñcere underleverandører til at samarbejde med koncernen

Industrirettet forskning og udvikling i Storbritannien

Storbritanniens

forsknings- og udviklingsaktivitet har oplevet et markant fald fra 236%

af BNP i 1986 til 220% i 1988. Dette til trods for at den statsfinansierede andel inden for samme to-års periode er steget fra 39% til 42%.

Gennem 80eme er statstilskuddet til industriforskning mere end blevet halveret fra 30% i 1983 til 16.5% i 1988.

Knapt halvdelen af den britiske stats forskningsbudget er målrettet forsvarsindustrien, selvom man på dette område har observeret et vist fald fra 49.6% i 1983 til 45.5% i 1988.

Departement of Trade and Industry (DTI) er det centrale ministerium for fremme af industriel forskning og udvikling. De finansielle tilskud er dog i europaaisk sammenhatng relativt små, idet kun 16% af det civile er målrettet dette område. forskningsbudget Resten er rettet mod grundforsknings- og universitetsektoreme.

Selvom ministerier har finansielle midler også andre i begrzenset omfang til industrirettet forskning og udvikling, er der alligevel i vesteuropanisk målestok forholdsvis få statslige tilskud til dette forsknings- og udvildingsområde og viser samtidig en forholdsvis svag politisk prioritering af kollektiv-forskningsområdet.

Teknologipolitik

I 1988 fremlagde DTI en hvidbog for Storbritanniens forskningspolitik, der yderligere understregede den svage direkte statslige deltagelse i industrirettet forskning. Selvom det

finansielle tilskud i forhold til andre sammenlignelige var europaeiske lande i forvejen begraanset, blev det med hvidbogen fastlagt, at den direkte statslige deltagelse skulle begraanses yderligere. Den fremherskende filosofi bag den nye forskningspolitik, er at markedsmere forsknings- og udviklingsaktiviteter er opgaver som industrien selv skal løfte.

Som konsekvens heraf nedprioriteres direkte projekttilskud til fordel for styrkelse af rammebetingelseme for virksomhedemes forskningsaktivitet, gennem offentlig regelenk-

ling og skattereduktioner for virksomheder med forskningsaktiviteter.

Man er således kommet langt i zendringen fra 60emes staarke statslige direkte deltagelse i styrkelse af den teknologiske udvikling. I overensstemmelse med den generella politik for industrirettet forskning, er der ikke en etableret infrastruktur omkring selvstaandige institutter som det kendes fra de øvrige lande, der er behandlet i dette notat. Den britiske stat har således ingen aktiv rolle omkring formel godkendelse (akkreditering) af institutter til en szerlig status som kollektiv-forskningsinstitut, ligesom der i de direkte støttemidler,

der trods alt er målrettet industriforskning og udvikling, ikke er tillagt en sådan gruppe

institutter en szerlig rolle.

Før midten af 70eme var statslig deltagelse i kollektiv-forskningsområdet mere direkte, blandt andet med en stzerkere involvering i de medlemsbaserede Research Associations. Institutteme kunne således opnå en szerlig godkendelse (akkreditering) og der var en rzekke tilfzelde hvor statsembedsmaend indgik i institutters ledende organer.

De britiske industrirettede forskningsog udviklingsprogrammer knyttes typisk ikke til sazrlige videncentre, som det eksempelvis kendes fra Holland og Tyskland. Man søger at

styre kvalitet mv. gennem et Costumer-contractor-relationship.

Et eksempel på et sådan program er The Enterprise Initiative. Programmet yder medfinansiering til mindre virksomheders konsulentassistence omkring udvikling af marked, produkt og ledelse af virksomhedeme. I tråd med det overordnede princip, er der ikke lagt saarlige kvalitetskrav, eller krav om tilknytning til anerkendte institutter til de konsulenter, der inddrages under programmet. Der er dermed opstáet mulighed for opblomstring af en stor gruppe free-lance-konsulenter, der kan konkurrere på en lavere timepris end konsulenter tilknyttet institutter, der må medregne investerings- og overheadomkostninger.

Sekreteren for The Association of Independent Reseach and Technology Organisation (AIRTO) konkludere at både på det overordnede forsknings- og politiske plan, og konkret i gennemførelse af industrirettede forsknings- og udviklingsaktiviteter, har den britiske regering ikke i dag en politik for kollektiv-forskning.

AIRTO

AIRTO er en selvstaandigt etableret paraplyorganisation for 37 institutter i Storbritannien. AIRTO forener omkring 75% af kollektiv-forskningsinstitutteme i Storbritannien. Tilsammen havde institutteme i 1990 en omsatning på over E300 mio, og beskaeftiger 9000 medarbejdere.

Blandt AIRTOs medlemsinstitutter er der både der henter en

brancheknyttede institutter,

del af

indtazgtsgrundlaget fra medlemsbidrag, og selvstaandige institutter, der arbejder på

tvaars af brancher med et eller flere teknologiområder som specialer.

Indtaagtskildeme for AIRTO-institutteme under ét er således:

- Klientbetalte radgivnings- og udviklingsopgaver 60% - Medlemsbidrag (stor variation i denne ñnansieringsforms omfang) 20% - Statslig medfinansiering af forsknings- og udviklingsprojekter mv 20%

Selve paraplyorganisationen er en løsere organisation omkring medlemsinstitutterme- AIRTO har ikke tilsvarende eksempelvis CTI resau i Frankrig tillagt opgaver omkring

rationalisering og strukturudvikling blandt organisationens medlemsvirksomheder.

AIRTOs primaere mål er at synliggøre og markedsfører de selvstazndige institutter som

samspilspartner for grundforskning og universitetet på den ene side og industrien på den anden.

Bortset fra branche-institutteme, der naturligvis retter sig mod forskellige brancher, er der ikke en adskillelse/arbejdsdeling mellem medlemsinstituttemes fagområder og mål- SNPPCT-

Nedenstâende figur er en liste over selvstzendige institutter tilknyttet AIRTO:

Figur 15

LIST OF MEMBER COMPANIES

Ahhreviation used in subje t index FULL NAME

A MTRI Advanced Manufacturing Technology Research Institute ARA Aircraft Research Association Ltd BCIRA BCIRA International Centre for Cast Metals Technology BGlass British Glass BHR BHR Group Limited (British Hydromechanics Research Groupl BICERI The British Internal Combustion Engine Research Institute Ltd BLC The British Leather Confederation BMT British Maritime Technology Ltd BNF-FULMER FULMER Materials Technology BSRIA The Building Services Research and Information Association BTTG British Textile Technology Group Campden Campden Food and Drink Research Association C ATRA Cutlery and Allied Trades Research Association CCL Cambridge Consultants Ltd Ceram R British Ceramic Research Limited ClRlA The Construction Industry Research and information Association ERA ERA Technology Limited FlRA Furniture Industry Research Association lRl lnveresk Research International Ltd Leatherhead Leatherhead Food Research Association LIRA Lambeg Industrial Research Association MIRA Motor industry Research Association NCC The National Computing Centre Ltd NEl NEI International Research & Development Ltd PERA PERA Pira Pira International PRA The Paint Research Association RAPRA RAPRA Technology Limited RlCARDO RlCARDO International plc SATRA SATRA Footwear Technology Centre SIRA SIRA Ltd Smith Smith Associates Ltd SRAMA Spring Research and Manufacturers Association SRCRA Shipowners Refrigerated Cargo Research Association TRA DA Timber Research and Development Association TWl The Welding Institute WRc WRc plc

Kilde: AIRTO informationsmateriale 1991

Det største institut er Ricardo International plc med 1800 medarbejdere og en omszetning på 5233 mio. lnstituttet arbejder både forskningsorienteret og yder rådgivning i forbindelse med produkt- og procesudvikling. Instituttet er specialiseret inden for følgende fagområder:

* Forbrzndingsmotorer/gasturbinemotorer * Konstruktion af automobiler og andre maskiner * Konstruktion og afmontering af kemekraftvzerker * Avanceret produktionsteknologi Automatisering og produktionsplanlaegning

Et eksempel på et branche-institut er Santra Footwear Techology Centre (SATRA) med 170 ansatte og 123.5 mio i omsatning. SATRA yder rådgivning overfor medlemsvirksomheder om blandt andet:

Materialeegenskaber Fremstillingsprocedurer

iii-I*

Produktionsstyring Kvalitetsstyring Sundhed og arbejdssikkerhed

PERA er et eksempel på et multidisciplinzert institut inden for AIRTO, der har 330 medarbejdere og en omsaetning på 219 mio. De vzesenligste fagområder er:

Materialeteknologi Produktionstetnologi Virksomhedsledelse

PERA har endvidere omfattende faciliteter for efteruddannelse, informationsservise, informationsteknologi og medarbejderudvikling. PERA varetager en del af den daglige ledelse og udfører aktiviteter i samarbejdse med DTI, Bla. i forbindelse med det tidligere omtalte program for udvikling af mindre virksomheder, the Enterprise Initiative. Yderligere har instituttet regionalt placerede filialer og informationskontorer.

AIRTOs medlemsinstitutterne har generelt hovedvaegt inden for udvikling og rådgivning for metalindustrien. Fagomrâderne er primart teknisk orienterede.

Industrirettet forskning og udvikling i Danmark

Den danske forsknings- og udviklingsaktivitet er kvantitativt den mindste, i sammenligning med de øvrige lande der indgår i denne analyse. OECD-stastikken viser, at & aktiviteten udgjorde 153% af BNP i 1989, hvilket svarer til halvdelen af den samlede svenske forskningsaktivitet.

Imidlertid er den statsfinansierede civile forskning af tilnaermelsesvis samme størrelsesorden i de to lande (Sverige 093% af BNP mod 081% i Danmark). Tilsvarende udgør de direkte statslige tilskud til forskningsaktiviteter i industrien for begge lande omkring 11% af den totale industriforskning.

Forholdsvis få af de resterende offentlige forskningsressourcer i Danmark er bundet til universitetssektoren (0.34 %af BNP i Danmark mod 082% af BNP i Sverige). Det store residual mellem det samlede danske statslige forskningsbudget og allokeringeme direkte til industrien og til universitetssektoren, angiver størrelsesordnen for den statslige prioritering af den danske kollektivforskning.

Det er en begraznset forskningsaktivitet i industrien, der er årsag til den svagere danske forskningsindsats. Medens svensk industri ñnansierer forskning svarende til l.6l% af BNP er det tilsvarende tal i Danmark kun O.62%. Man har i Danmark igennem de seneste ti til femten år kunnet observere en stigning i industriforskningen: I ti-årsperioden fra 1977 til 1987 steg antallet af forskningsarsvzerk med 80% i industrien, mod en stigning på 35% i årsvaarkene i offentlig regi. Seneste analyser viser imidlertid, at den øgede forskningsaktivitet i industrien er stagneret i løbet af de seneste år.

Stigningen i industriens egen forskning er dog i vwsenlighed foregået inden for industrisektorer, der i forvejen har varet forskningsintensive, og inden for virksomhedsstørrelser, der i forvejen har haft ressourcer til at gennemføre forskning. Medens den gennemsnitlige forskningsintensitet & årsvzcrk per 1000 beskaftigede) i 1987 var 24, var forskningsintensiteten 199 i medicinalindustrien og 108 inden for instrumentfremstilling. Omvendt er forskningsintensiteten inden for de beskaaftigelsesmzcssigt store industriområder, som eksempelvis maskinindustrien samt jem og metal, på henholdsvis 30 og 6.

Over halvdelen af industriens forskning udføres af de 90 industrivirksomheder med mere en 500 ansatte. Den resterende forskning skal fordeles blandt de 7000 industrivirksomheder med mellem 6 - 500 ansatte, der beskzeftiger 75% af arbejdskraften i industrisektoren.

Statistikken beskriver en dansk industristruktur med kun få virksomheder, der selvstzendigt vi1 kunne varetage forsknings- og udvildingsaktiviteter. Hovedparten af de danske virksomheder har kun få egne ressourcer til at følge med i tendenseme i den teknologiske udvikling, og til at omsatte den nye teknologiske viden på en måde således at virksomhedeme kan fastholde den teknologiske konkurrencedygtighed. Samtidigt er industriens

evne til selvstaendigt at løfte den teknologiske udvikling svag inden for omsattningsmzes-

sigt og beskazftigelsesmatssigt store grene af industrien.

Den danske industxistruktur med svag evne til selvstzendig forskning og udvikling har

givet kollektivforskningen mangeårig høj prioritering i erhvervs- og teknologipolitikken,

som et afgørende instrument for understøttelse af den teknologiske udvikling i brede dele af den danske industri. Gennem de seneste tyve år er der udviklet et system af teknologiske serviceinstitutter, der hver isatr servicerer forskellige målgrupper og teknikfelter inden for industrien.

Teknologi politik

Der ñndes ikke en eksplicit teknologipolitiki Danmark. Derimod er teknologipolitikken et af de vigtigste indsatsområder inden for erhvervsfremmepolitikken, som varetages af lndustriministeriet. Endvidere indgår teknologipolitiske virkemidler i blandt andet Miljøministeriets handlingsprogrammer for renere miljø og -produktionsformer, samt Energiministeriets indsats overfor energibesparelse af vedvarende Resog anvendelse energi. sortministeriernes budgetter til stimulering af & herundererhvervsrettet teknologifremme, fremgår af nedenstående tabel:

Tabel 16

Fordeling af statslige forskningsmidler på ministerier, mi0.kr.

5430.4 5265,6

I regeringens budgetplaner frem til 1994 forventes de statslige forskningsmidler at aftage fra 6.1 mia kr i 1989 til 5.3 mia kr i 1994. For Industriministeriets erhvervsrettede

forskningsprogrammer vil der vaare tale om en halvering af bevillingeme.

I 1990 blev der vedtaget en andring af erhvervsfremmelovgivningen, der dels sigtede

mod en forenklet administrationsstruktur erhvervsfremmeinitiativeme i Danomkring mark, og dels sigtede mod en mere helhedsorienteret og koordineret erhvervsfremme indsats, herunder en øget koordinering mellem erhvervslivet og staten på den ene side og mellem statens enkelte resortministerier på den anden. Et afgørende element i denne

omlaagning er en samling af ni tidligere erhvervsfremmeudvalg til ét centralt udvalg.

Herom hedder det i regeringens & for 1991: program

Regeringen har med det nedsatte erhvervsfremmerád etableret et grundlag for en samlet og koordineret overvejelse om erhvervslivets udviklings- og konkurrenceforhold, herunder vilkár for fremme af forsknings- og udviklingsaktiviteter i den private sektor. Det drejer sig om en ratkke forhold, der øver indtlydelse på erhvervslivets incitamenter til gennemførelse af FåaU-aktiviteter: teknologisk infrastruktur - fremme af teknologisk, ledelsesmatssig og markedsmzssig viden, fremme af tilpasningcn til nye konkurrenceforhold inden for områfx miljøhensyn, fremme af en hensigtsmaassig udvikling deme infrastruktur, uddannelse og kapitalmarked, samt erhvervslivets rammevilkår iøvrigt fx skattevilkár mv.

I Industriministeriets prioriteringer for de kommende års erhversfremme kan den høje af teknologifremmende virkemidler ses. Industriministeriets erhvervsfremme vil vzgtning således blive koncentreret om:

* at hjaalpe virksomhedeme med at overvinde barrierer for deres teknologiske og markedsmazssige udvikling

at løse påtramgende strukturproblemer

at understøtte virksomhedeme i den nødvendige intemationaliseringsproces

* at stimulere den teknologiske udvikling i virksomhedeme som en forudsastning for, at de klarer konkurrencen ude og hjemme

* at sikre erhvervslivet en veludviklet teknologisk, ledelsesmzessig og markedsmaessig service, blandt andet via et velfungerende teknologisk servicenet

* infrastruktur som måleteknik at sikre erhvervslivet en modeme på områder og akkrediteret teknisk prøvning.

I forlangelse af bestrzebelseme på at koordinere ressortministeriemes erhvervsrettede FåcU-aktiviteter er medfinansieret af

er der igangsat programinitaitiver. Programmeme

flere ministeriet og er koordineret af styregrupper, der går på tvmrs af de deltagende ministerier. Følgende programinitiativer er igangvatrende:

* Det Materialeteknologiske Udviklingsprogram 1988 - 1992 495 mio kr.

* Det Fødevareteknologiske Udviklingsprogram 1990 - 1994 525 mio. kr.

* Det Bioteknologiske Udviklingsprogram 1991 - 1995 450 mio.kr.

Lignende koordinerede programinitiativer planlzegges blandt andet inden for renere miljø og genanvendelse, samt inden for sundhedsteknologi. De koordinerede programmet byg-

på et falles princip om aktiv økonomisk og praktisk virksomhedsdeltagelse. Normalt

ger skal de statslige tilskud matches med private bidrag af tilsvarende størrelse.

Udviklingsprogrammeme søger ikke blot at koordinere den statslige finansiering at teknologifremme på programform. Programmerne sigter også gennem etablering af ad hoc videncentre (konsortier) på at skabe tattte samarbejdesrelationer mellem grundforskning, anvendt forskning og industrien. Eksempelvis kan nxvnes etableringen af et center for plastbaserede kompositter under det materialeteknologiske udviklingsprogram, som har deltagelse af Det Nationale Laboratorium RISø, Dansk Teknologisk Institut/Afdelingen for Plastteknologi, Danmarks Tekniske Universitet, Svejsecentralen og blandt andet ALFA LAVAL, Danfoss, Grundfos og Nordisk WAVlN.

På denne måde søger man på udvalgte teknologiområder at etablere spydspidsforskning efter japansk inspiration, der sigter mod udnyttelse af synergieffekt fra deltagelse af partnere, der hver iSZBI er staarke inden for forskellige faser af innovationsprocessen.

Det teknologiske servicesystem

Det teknologiske servicenet består af en rzekke uafhaangige og selvejende institutter, der er rettet mod teknologisk service af forskellige grene af industrien. Det teknologiske servicenet modsvarer i Sverige:

kollektivforskningssystemet

Et teknologisk serviceinstitut er en selvejende, almennyttig virksomhed, der er godkendt af industriministeren og udfører service ved udførelse af rekvirerede teknologisk opgaver og formidling af viden på forretningsmazssige vilkår. For at kunne udføre denne opgave indsamler, bearbejder og opbygger et teknologisk serviceinstitut viden, ligesom instituttet udfører anvendelsesorienterede forsknings- og udviklingsprojekter. lnstituttets primazre målgruppe er private og offentlige virksomheder, og instituttets viden står til rådighed for alle.

De teknologiske serviceinstitutter er således ikke underlagt direkte styring fra et eller flere ministerier. Det givet mulighed for at opdyrke og etablere samarbejde med de relevante ministerier der på den ene side og de private samerbejdspartnere på den anden, af institutledelsen vurderes som bedst til at fremme udviklingen af og implementeringen

teknologiudviklingen inden for institutternes målgrupper. Som et vazsenligt instrument for den statslige teknologifremmepolitik, har institutterne samtidig visse forpligtigelser og privilegier: Institutterne kan mod godkendelse af Industriministeren

som teknologisk serviceinstitut opnå skattefritagelse samt få bevilget et basistilskud til gennemførelse af

forskellige vidensopbygnings- og vidensformidlingsaktiviteter. Det generelle basistilskud

udgør knapt 15% af institutternes omszetning i 1989.

46 Tabel 17 Omsaetning i det teknologiske servicenet

Der er omkring 3.000 ansatte i det teknologiske servicenet, heraf har halvdelen ingeniøreller anden akademisk uddannelse.

Kun en meget lille del af virksomhedemes finansiering af institutaktiviteter tilvejebringes

via medlemskontingenter eller andre former for kollektive bidragEn stigende del af fi-

nansieringen af instituttemes FScU-projekter kommer fra EG-kommissionen. Således gennemføres for indevaerende omkring 50 projekter på Dansk Teknologisk Institut med medfinansiering fra EG. EG-Kommisssionen projekttilskud er her samlet større end fra noget enkelt dansk ministerium.

l samspil med den nye erhvervsfremmepolitik om koordinering og forenkling af de statslige og private teknologifremmeinitiativer, har institutter der er tilknyttet det teknologiske servicesystem undergáet en kraftig strukturrationalisering inden for de seneste par år. Sigtet har vatret at skabe faerre men intemationalt slagkraftige institutter, der kompetent kan understøtte teknologiudviklingen inden for alle centrale felter af dansk industri. Samtidig er det sigtet at rydde op i det sammenfald i aktiviteter og kompetancer mellem institutter, der er udviklet som følge af en løbende og delvis ukoordineret knopskydning af nye aktivitet. Strukturiationaliseringen er understøttet af Erhvervsudviklingsrådet, gennem økonomisk støtte til afhjaelpning af omkostninger i forbindelse med institutsammen-

laegninger og andre rationaliseringsinitiativer.

I forbindelse med strukturrationaliseringen er der samtidig igangsat en forenklet ministeriel behandling af de forskellige instituttilskud. Fra tidligere af yde en rackke detailstyrede enkelttilskud, gives basistilskud nu som et bloktilskud til de enkelte institutter. Det giver institutledelseme forstaarkede muligheder for at skabe ñnansiel baggrund for igangszetning af nye ledelsesprioriterede aktiviteter.

Figur 18 Oversigt over institutter tilknyttet det teknologiske servcesystem, 1991. pr. august Omsztning Antal 1990 - mio kr ansatte

Dansk Brandteknisk Institut (under etablering)

* Tilknyttet ATV

Akademiet for de Tekniske Videnskaber er et faallesforum (ATV) for omkring halvdelen af institutteme tilknyttet til det teknologiske servicenet. Akademiets formål er at fremme den af dens resultatet

teknisk-videnskabelige forskning og anvendelsen til gavn for det

danske samfund og dets erhverv. Akademiets funktion har traditionelt vzeret vasentligste at vare ramme for overordnede teknologipolitiske foruden visse faalles diskussioner, servicefunktioner.

Den danske institutstruktur er siden 1989 halveret fra omkring 30 institutter til i øjeblikket 24 institutter. En del mindre institutter er kommet ind under Dansk Teknologisk Institut, som oprindeligt er en fusion mellem Teknologisk Institut og Jydsk Teknologisk. På det materialetelcnologiske område har SvejseCentralen, Korrosionscentralen, Isotopcentralen, Medicoteknisk Institut og Dantest dannet fzlles ramme under navnet Forceinstitutteme

FORCE-institutteme og Dansk Teknologisk Institut

De to mest omfattende omlzegninger inden for det teknologiske servicenet omhandler

institutsammenlasgningeme til FORCE-institutteme samt etableringen af Dansk Teknolo-

gisk Institut. De to sammenlmgninger reprzesenterer samtidig to forskellige modeller:

Sammenlazgningen under FORCE-institutteme udgør eksempel på en begrenset fusion. De forud eksisterende institutter opretholder deres daglige ledelse, og fortsattter efter sammenlazgningen i princippet med de samme aktiviteter. Institutteme opretholder deres oprindelige navne. Sammenlatgningen betyder derimod, at der etableres en faelles koncem-lignende ledelse med en fzelles bestyrelse. I første omgang giver sammenlaagningen under FORCE-institutteme mulighed for fatlles, og dermed mere rationel, udnyttelse af markedsføring, generel administration og andre former for logistik.

FORCE-institutteme er som nazvnt en sammenlzegning af følgende teknologiske serviceinstitutter:

SvejseCentralen

Korrosionscentralen * Isotopcentralen * Medicoteknisk Institut * dele af Dantest

lnstitutteme har tilsammen ca 500 medarbejdere, hovedsaglig placeret på samme adresse, men med filialer i Jylland.

De vatsenligste fagområder er:

* Svejsning og produktionsteknologi * Prøvnings- og informationsteknologi * Medico- og sensorteknik * Isotopteknik og analyse * Prøvning og ceniñsering * Materialet og kvalitetssystemer

Medens FORCE-instituttemes begrznsede fusionsmodel blandt andet kan forklares med, at de samfusionerede institutter er rettet mod forskellige fagdiscipliner, kan den udvidede fusion i forbindelse med etableringen af Dansk Teknologisk Institut modsat forklares ved primzert at omfatte polyteknologiske institutter, der i kraft af tidligere at have serviceret forskellige geografisk og branchemzessige målgrupper har haft en serie sammenfaldende aktivitetsområder. Den udvidede fusion har således ikke kun rettet sig mod at etablere en taattere koordination mellem fusionspartneme. I forbindelse med fusionen er hvert at de indgående institutter principielt blevet ledelsesmzessigt og aktivitetsmazssigt brudt op for at indgå i en ny optimeret organisation.

Fusionspartneme i Dansk Teknologisk Institut har vzeret:

Teknologisk Institut Jydsk Teknologisk

Iliilii

Beklaadnings- og tekstilinstituttet Emballage og transportinstituttet Kalk- og Teglverkslaboratoriet Beton- og konstruktionsinstituttet dele af Dantest

Det sammenlagte institut har 1200 medarbejdere og en omsaetning på 600 mio la.

Instituttets sigte er at kunne tilbyde dansk erhvervsliv og andre, polyteknologiske ydelser der er til rekvirentens

skraaddersyet problem og behov. Sarlig prioritet gives til udvikling

og salg af teknologiske ydelser, der er styret af efterspørgsel blandt målgruppeme (needs pull). I modsaatning hertil vil de fagdisciplinzere teknologiske institutter laagge mere vagt på at lade sig styre af de nye muligheder ny teknologi givet (technology push).

Instituttet er organiseret i seks hovedområder inden for hvilket der er en eller flere afdelinger. Hver afdeling er en selvstaendig budgetenhed med et udstrakt ansvar for økonomisk og faglige udvikling.

Instituttet har følgende faglige hovedområder med

tilknyttede afdelinger:

Byggeområdet Byggeteknisk Institut

Materialeområdet Traeteknik Beklaednings- og Textil Instituttet Overfladeteknik Plasteknologi

Jern og Metal/Generel produktionsteknologi Industriel Metallurgi Lydteknik

Materialeprøvning

Proces og Vzerktøj Industriel Teknkologi Dele af DTI-Fyn Emballage- og transportinstituttet

Energiområdet

Energiteknologi

Auto- og Motorteknologi

Miüø, Bioteknik og Kemiområdet Bioteknik Kemiteknik Miljøteknik

Ledelse/Erhvervsstrukturel udvikling Industriel Ledelse Virksomhedsledelse Filialer Dele af DTI-Fyn Arbejdsliv Innovation TIC-koordinerin g

I tilknytning til sidstnmvnte hovedområde er placeret 15 regionala teknologiske informationscentre.

Fatlles for hele instituttet ñndes et repracsentantskab, der udpeger en bestyrelse. For hvert hovedområde ñndes en områdebestyrelse med den administrerende direktør som fonnand.

Udvalgt litteratur:

Frankrig Journal ofñciel de la Republique Francaise: Etablissement Publics Suenññques et Technologiques 1989

Tyskland: Arbeitsgemeinschaft Industrieller Forchungsvereinigungen Handbuch 1991

Der Bundesminister für Forchung und Technologie Faktenbericht 1990 zum Bundesbericht Forchung

Faunhofer-Gesellschaft Institut für Systemtechnik und Innovationsforchung: Forchungs- und Technologiepolitik für kleine und mittler Untemehmen in ausgewâhlten Industrieländem 1990

Finland: Science and Technology Policy Counsil of Finland Reviev 1990 Guidelines for science an Technology Policy in the 1990s, 1990

Norge: Norges Teknisk Videnskabelige Forskningsrâd Vurdering av den Teknisk-naturvitenskabelige instituttstruktur 1990

Holland: Secound Chamber of States General Technology policy survey 1990-1991

John Irine and Ben R. Martui Research Forseight Creating the Future Ministerie van Onderwijs en Wetenschappen 1989

Storbritannien: Departement of Trade and Industry DTI - the department for Enterprise 1988

Danmark: lndustriministeriet Erhvervspolitisk redegørelse, 1991

OECD: Reviews of national seince and technology policy Innovation policy France 1986 Finland 1987 the Netherlands 1987 Denmark 1988

Bilaga 13

Litteraturlista

Som bakgrund för utredningens arbete har primärt följande skriftliga källor varit av betydelse: För konsulternas bilagor anges separata referenser. 1. Olika utvärderingar av kollektivforskningen 1980-90. . Olika resultatredovisningar från kollektivforskningen 1990/91.

. Årsrapporter, fagliga publikationer och informationsmaterial frán

institut och programstyrelser. . Regeringens proposition 1989/90: 88, Vissa näringspolitiska frågor. . Regeringens proposition 1989/90: 90, Om forskning. . Regeringens propostion 1990/91: 97, Näringspolitik för tillväxt. . Regeringens proposition 1990/ 91: 88, Energipolitiken. . Statrádsberedningen, DS 1989: 43. Forskningens villkor i omvärlden. . Statsrådsberedningen, DS 1989:3, l99l. Svensk sektorsforskning. 10. Svenskt näringsliv och näringspolitik, Industridepartementet 1991. ll. Ett nytt BFR, Byggforskningen på 90-talet, SOU 1991: 23. 12. De bortglömda företagen, Statens Industriverk: SIND 1988: 4. 13. Policies for Structural Change in Sweden, Min. of Industry, Min. of Labour, The Swedish Institute, 1991. 14. Lângtidsutredningen 1990, Finansdepartementet, SOU 1990: 14. 15. Teknisk forskning och utveckling. Rapport från Nordens Fackliga Samorganisation, 1990. 16. Sveriges Tekniska Attachéer: Utlandsrapport samt Teknikens Frontlinjer, l99l. 17. Teknikspridning i Norden, Nordisk Ministerråd 1989: 79. 18. Svensk materialutveckling i förnyelse, IVA-meddelande 259: 1988.

19. - IVA-meddelande 260: 1989. Samspelet Näringsliv Högskola, 20. inom forskning och teknik 1988, IVA-meddelande 261: Framsteg 1989. 21. Miljötekniska affärer, IVA-Rapport 377: 1990. 22. Globala trender inför 90-talet, STU-info 731: 1989. 23. The 1989 Forward Look, STU-info 761: 1989. 24. Regional utveckling, STU-info 826: 1991. 25. Industriell samverkan i kollektiv forskning och särskilda insatsområden, STU-info 831: 1991. 26. Produktiva forskningsmiljöer inom högskolan, STU-info 832: 1991. 27. Internationalisering av Svensk FOU, STU-info 837: 1991. 28. Det stora lyftet. Industriförbundet, 1991. 29. lndustriáret 1990/ 1991, lndustriförbundet, 1991. 30. Boye, & Leif Andersson: Sektorsforskning i högskolemiljö, 1987. 31. Hultqvist, G: Studier av möjligheterna att utvärdera kollektivforskningens resultat, 1978. 32. Michael: Sektoriell forskning och utveckling, DVNs skrift- Nydén, serie 1989: 1.

33. Öhström, Lilian: Research - The Swedish Approach.

The Swedish Institute, 1991 34. STU - Regeringsproposition 1989/90 för framtiden. Regionalpolitik. 35. SCB samt OECD-fakta.

Bilaga 14

Förkortningar

AMFO: Arbetsmiljöfonden BeFo: Programstyrelsen för bergteknisk forskning BFR: Byggforskningsrådet BRANDFORSK: Styrelsen för svensk brandforskning CAD/CAM: Computer aided design/manufacturing CBI: Swedish Institute of Composites CIM: Computer Integrated Manufacturing CNC: Computerized Numerical Control CTH: Chalmers tekniska högskola DAMEK: Programstyrelsen datorstyrd mekanik DTI: Dansk Teknologisk Institut EACRO: European Association of Contract Research Organizations EG: Europeiska Gemenskapen FEICRO: Federation of European Industrial Cooperative Research Organizations FMS: Flexible Manufacturing System FMV: Försvarets materielverk FOA: Försvarets forskningsanstalt IM: Institutet för mikroelektronik IOF: Institutet för optisk forskning ITM: Institutet för tillämpad matematik IVF: Institutet för verkstadsteknisk forskning J KTC: Japan Key Technology Centre JTI: Jordbrukstekniska institutet KI: Korrosionsinstitutet KTH: Kungliga tekniska högskolan MA: Materialadministration (avsl 1991) MEFOS: Metallurgiska och Bearbetningstekniska Forskningsstationen MI: Möbelinstitutet Minfo: Programstyrelsen för mineralteknisk forskning MITI: Ministry of International Trade and Industry. Japanska handelsoch industriministeriet NIF: Nordiska Färginstitutet NUTEK: Närings- och teknikutvecklingsverket OECD: Organisation for Economic Cooperation and Development PACKFORSK: Institutet för förpackning och distribution PGI: Plast- och gummiinstitutet SAMKO: Organisation för de svenska kollektivforskningsorganen SBF: Stiftelsen bioteknisk forskning SBI: Cement- och betonginstitutet

SCI: Keraminstitutet (Swedish Composite Institute)

SGJF: Svenska Gjuteriföreningen

SICOMP: Swedish Institute of composites SICS: Swedish Institute for computer science SIFU: Statens Institut för företagsutveckling SIK: Svenska livsmedelinstitutet SIND: Statens industriverk (upphört, nu NUTEK) SINTEF: (Norska) selskapet for industriell og Teknisk Forskning SIQ: Swedish Institute for Quality SISU: Svenska institutet för systemutveckling SJ FR: Statens råd för skogs- och jordbruksforskning STAMP: Styrning för avloppsreningsverk, nya metoder och ny processteknik STFI: Sveriges trätekniska forskningsinstitut STU: Styrelsen för teknisk utveckling SveDeFo: Programstyrelsen för svensk detonikforskning TEFO: Textilforskningsinstitutet TOBOS: Teknik för oljebekämpning till sjöss samt bekämpning och sanering av olja i strandzonen TRÃTEK: Institutet för träteknisk forskning YKI: Ytkemiska institutet

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Personregistrering inom arbetslivs-, forsknings- och Den regionala bil- och körkortsadministrationen. [14] massmedieområdena, m.m. [21] Storstadens trafiksystem. överenskommelser om EBV-smittade - ersänning för ideell skada. [34] trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs- och Malmö- Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. [45] regionerna. [19] Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet Säkrare förare [39] på ADB-området. [62] Vånersjöfarten [73] Fastighetsleasing. [81] Det framtida trafiksäkcrhetsarbetet. [79]

Utrikesdepartementet Finansdepartementet

Finansiell tillsyn. [2] Statens roll vid främjande av export. [3] Bistånd genom internationella organisationer. [48] Sportslig och ekonomisk utveckling inom trav- och Bistånd genom internationella organisationer. Annex l. galoppsponen. [7] Det multilaterala biståndets organisationer. [49] Beskattning av kraftföretag. [8] Bistånd genom intemationella organisationer. Annex 2. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre expertrapporter. [27] Sverige och u-ländema i FN - en återblick. [50] Bistånd genom internationella organisationer. Annex 3. Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljö- Särstudier. [51] räkenskaper. [37] Krediter för utveckling. [74] Räkna med miljön! Förslag till natur- och miljöräkenskaper. Bilagedel. [38] Alkoholbeskattningen. [52]

Försvarsdepartementet

Kapitalkostnader inom försvaret. Nya former för Utbildningsdepartementet

finansiell styrning. [20] Särskolan -en primärkommunal skola. [30] Branden på Sally Albatross. Den 9-12 januari 1990. [33] Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. Forskning och teknik för flyget. [53] [31] Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Skola - skolbarnsomsorg - en helhet. [54]

Socialdepartementet Att förvalta kulturtniljöer. [64]

Utvärdering av SBU. Statens Beredning för Ut-värde- Ett samordnat vuxenstudiestöd. [65] ring av medicinsk metodik. [6] Teaterns kostnadsutveckling 1975-1990 Lokala sjukförsäkringsregister [9] med särskilda studier av Operan, Dramaten Infonnationens roll som handlingsunderlag - styrning och Riksteatern. [71] och ekonomi. [l5]. En kreativ studiemiljö - högskolebiblioteket som Gemensamma regler - lagstiftning, klassifikationer och pedagogisk resurs. [72] infonnationsteknologi. [16].

Forskning och utveckling - epidemiologi, kvalitetssä- Arbetsmarknadsdepartementet

kring och Spris utvecklingsprojekt. [17]. Flykting- och immigrationspolitiken. [l] Infonnationsstruktur för hälso- och sjukvården - en Spelreglema på arbetsmarknaden. [13] utvecklingsprocess. [18]. Kompetensutveckling - en utmaning. [56] Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom Arbetslöshetsförsäkringen - finansieringssjukpenningförsäkringen. [35] systemet. [57] Aborterade foster, m.m. [42] Samhall i går, i dag, i morgon. [67] Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46] Organiserad rasism. [75] På väg - exempel på förändringsarbeten inom verksamheter för psykiskt störda. [47] Tillsynen över hälso- och sjukvården. [63] Ombudsman för barn och ungdom. [70] Krav på förändring - synpunkter från psykiskt störda och anhöriga. [78]

Statens 1991

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bostadsdepartemntet Miljödepartementet

Ett nytt BFR - Byggforskningen på 90-talet. [23] Miljölagstiftningen i framtiden. [4] Den framtida länsbostadsnämnden. [43] Miljölagstiftrtingen i framtiden. Bilagedel. Statens bostadskreditnämnd - organisation och Sekretariatets kartläggning och analys. [5] dimensionering. [61] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Sveriges nationalrapport till FNs konferens om miljö och utveckling - UNCED 1992. [S5]

Industridepartementet Miljön och förpackningarna. [76]

Översyn av lagstiftningen om träfiberråvara. [22] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser Ett nytt turistrád. [58] för förpackningsmaterial - beräkning av Hemslöjd i samverkan [66] miljöbelastning. Bilaga. [77] Drivkrafter för produktivitet och välstånd. [82] FoU för industriell utveckling. Svensk kollektivforskning 1991. [83]

Civildepartementet

Affarstidema. [10] Affärstidema. Bilagedel. [l I] Ungdom och makt.[l2] Visst går det an! Del l. 2 och 3. [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med en friare nämndorganisation. [25] Kommunala entreprenader. Vad är möjligt? En analys av rättsläget och det statliga regelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige - en kartläggning av konkurrensförhallandena i 61 branscher. Del l och 2. [28] Periodiska hälsoundersökningar i vissa statliga. kommunala och landstingskommunala anställningar. [29] Ny kunskap och förnyelse. [36] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner - ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service- och stabsfunktioncr - ny organisation av stödet till myndigheter och regeringskansli. Bilagedel. [41] Konkurrens för ökad välfärd. Del l. Konkurrens för ökad välfärd. Del 2. Konkurrens för Ökad välfärd. Bilagor. [59] Olika men ända lika. Om invandrarungdomar i det mångkulturella Sverige. [60] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverksamheten med avsteg från statlig reglering m.m. [68] Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöksverksamheten med avsteg från statlig reglering m.m. Särskild bilaga. [69] Kommunalt partistöd. [80]